Förskola. En jämförelse av kommunens Förskoleverksamhet ur ett medborgarperspektiv. Nätverk Femklövern

Transkript

1 Förskola En jämförelse av kommunens Förskoleverksamhet ur ett medborgarperspektiv Nätverk Femklövern Deltagande kommuner: Gnesta, Håbo, Knivsta och Trosa Nätverket är en del av Jämförelseprojektet Ett samarbete mellan SKL, RKA och Finansdepartementet

2 Innehåll 1. Bakgrund Sammanfattning Kommunövergripande information Antal barn per personal planerad och faktisk resurs Barnens tid i förskolan Inriktningar som erbjuds Möjligheter och utbud för 15-timmarsbarnen Utbud utöver ordinarie tid Stöd i modersmål Inflytande och delaktighet Andel barn som fått förskoleplats på önskat datum samt genomsnittlig väntetid för de som inte fått plats på önskat datum Antal och andel placeringar på första- och andrahandsval Föräldrarnas nöjdhet med förskolan Informationsgivning Tillgänglighet...33 Projektledare för kommunerna i nätverket Femklövern Bilaga: Enkätresultat

3 1. Bakgrund Femklövern är ett nätverk som sedan 2000 jämfört sig inom grundskola, äldreomsorg och fastigheter. De kommuner som för närvarande deltar i nätverket är Gnesta, Håbo, Knivsta och Trosa. Tillsammans finns det cirka invånare i dessa kommuner. Nätverket har beslutat att förbättra sitt jämförelsearbete genom att ta fram och utveckla kvalitativa mått på resultat varför man anslöt sig till den nationella satsningen som Jämförelseprojektet utgör. Femklövern har tidigare publicerat rapporterna Hemtjänst och särskilt boende en jämförelse av äldreomsorgen ur ett medborgarperspektiv och Bygglov, detaljplan och livsmedelstillsyn en jämförelse av kommunens byggoch miljöarbete ur ett medborgarperspektiv , IFO en jämförelse av kommunens individ- och familjeomsorg ur ett medborgarperspektiv , Grundskolan en jämförelse av kommunens grundskola ur ett medborgarperspektiv och Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) en jämförelse av kommunerna ur ett medborgarperspektiv I denna sjätte rapport har nätverket haft uppdraget från sin styrgrupp att jämföra förskolan ur ett medborgarperspektiv. Jämförelseprojekts primära syfte är att ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser i olika nätverk leder till praktiska förbättringar i verksamheterna. Inriktningen är att försöka finna sambandet mellan kostnader och kvalitet. Det är också en uttalad ambition att skapa en arbetskultur där kontinuerliga jämförelser blir ett bestående inslag i kommunernas arbete med att förbättra sina verksamheter. För att lyckas med detta bygger projektets arbetsmetod på kommunernas egen kraft och uppfinningsrikedom. Syftet med rapporten är att ur ett brukar- och medborgarperspektiv ge underlag och tips för att förbättra kvaliteten i de deltagande kommunernas verksamheter. I samband med detta ska man kunna bedöma kvaliteten på arbetet i den egna kommunen i förhållande till insatta medel, och kunna jämföra vad som görs i andra kommuner. Goda exempel ska lyftas fram och vara en inspirationskälla för andra kommuner. För att lyckas har ett par riktlinjer för det genomförda arbetet varit vägledande: Vi ska undvika att ta fram en ny sifferskog. Ett par enkla och mer eller mindre givna mått ska ges uppmärksamhet. Vi ska ta fram kvalitetsmått utifrån i första hand ett kommunledningseller medborgarperspektiv, inte professionens perspektiv. Fokus ska vara att hitta de goda exemplen. Dessa exempel ska lyftas fram och andra kommuner ska ges tillfälle att plocka idéer till den egna verksamheten. Sambandet mellan kostnader/resurser och kvalitet ska belysas. Syftet är att se om det finns ett direkt samband mellan höga kostnader och hög kvalitet. 3

4 Förklaringar till skillnader överlämnas till respektive kommun att analysera. Det är omöjligt att ta fram en helt sann och heltäckande bild av verksamhetens kvalitet med ett par mått. Måtten ska ses som indikatorer på att det finns skillnader i kvalitet. Dessa skillnader kan sedan ges olika förklaringar. 1.1 Metod och avgränsning Projektgruppen har i sitt arbete hämtat statistik och uppgifter från centrala dataregister där det visat sig möjligt. Merparten av måtten har dock fått undersökas lokalt genom att ibland göra retrospektiva studier och ibland genomföra undersökningar under gemensamma undersökningsveckor. Nätverket Femklövern har valt att titta på förskolan utifrån följande delar: Kommunövergripande information Antal barn per personal - planerad och faktisk resurs Barns tid i förskolan Inriktningar som erbjuds Utbud för 15-timmarsbarnen Utbud utöver ordinarie tid Stöd i modersmål Inflytande och delaktighet Andel som erbjudits plats på önskat placeringsdatum Andel som fått sitt första- och andrahandsval Föräldrarnas nöjdhet Informationsgivning Tillgänglighet Goda exempel 4

5 2. Sammanfattning Femklövern är ett nätverk som sedan 2000 jämfört sig inom grundskola, äldreomsorg och fastigheter. De kommuner som för närvarande deltar i nätverket är Gnesta, Håbo, Knivsta och Trosa. Tillsammans finns det cirka invånare i dessa kommuner. Denna rapport är nätverkets sjätte inom Jämförelseprojektet och avser förskola. I nätverkets kommuner varierar andelen barn i förskoleverksamheten mellan 85 och 94 procent i Håbo. Andelen barn vars föräldrar får vårdnadsbidrag är högst i Trosa. Andelen barn i den pedagogiska omsorgen (familjedaghem) är störst i Gnesta medan Trosa helt saknar denna verksamhet. Trosa har den högsta andelen högskoleutbildad personal medan det i Gnesta och Knivsta är drygt 10 procent av personalen som saknar relevant utbildning för barn. Andelen män som jobbar i verksamheten varierar mellan 0,7 och 2,5 procent. I Trosa får flera barn stöd än i övriga kommuner. Kostnaden per inskrivet barn i förskola och inom pedagogisk omsorg är högst i Gnesta där varje barn kostar 12,6 tkr mer än i Knivsta.. Räknas hyreskostnaden bort är det Håbo som har den högsta kostnaden per barn. Knivstas, Håbos och Trosas kostnader understiger standardkostnaden för respektive kommun. Antal barn per personal planerat och faktiskt skiljer mellan 10 och 19 procent mellan kommunerna. Mätningen visar att i snitt är 2-4 barn frånvarande varje dag på en 20- barns avdelning. Den planerade vistelsetiden varierar likaså, störst andel barn med lång vistelsetid har Håbo där 63 procent av barnen vistas med än 40 timmar per vecka. I samtliga kommuner erbjuds förskola i enskild regi. Störst andel har Gnesta och i flertalet kommuner bedriver de enskilda förskolorna alternativ pedagogik undantaget i Trosa. Möjligheterna och utbudet är lika i kommunerna för barn till arbetslösa och föräldralediga. Alla kommuner erbjuder 15 timmar i veckan, barnen får mat och det finns en viss möjlighet att påverka tiderna själv. För de barn som utnyttjar den allmänna förskolan är möjligheterna att påverka något mindre. Trosa planerar införa 20 timmars förskola för barn till arbetslösa och föräldralediga. I alla kommuner finns det en efterfrågan på barnomsorg utöver ordinarie tid men endast två kommuner erbjuder detta. Gnesta erbjuder barnomsorg dygnet runt och Knivsta köper platser på förskola i en annan kommun till de som är i behov av det. Trosa har politiskt beslut att starta nattomsorg måndag till lördag morgon under För att tillgodose stöd till barn med annat modersmål än svenska använder samtliga kommuner ordinarie personal. Tre kommuner har dessutom i den mån det funnits möjlighet anställt modersmålspedagoger. I syfte att fånga samverkan och delaktighet mellan personal, föräldrar och barn i verksamheten har nätverket försökt ge en kvalitetsbild. Det skiljer mellan kommunerna när det gäller barnens möjlighet till inflytande och delaktighet medans alla kommuner erbjuder utvecklingssamtal. Det sammanfattande resultatet är ganska lika mellan kommunerna. Får föräldrarna förskoleplats när och där de önskar? I jämförelsen har Gnesta erbjudit samtliga sökande en barnomsorgsplats på önskat datum. I Trosa är den genomsnittliga väntetiden kort och här erbjuds också högst andel av föräldrarna sitt förstahandsval. 5

6 Föräldrarnas nöjdhet med förskolan har undersökts genom enkät. Kommunerna får generellt bra betyg och nöjdast är föräldrarna i Gnesta. Vilken information kan medborgaren få på kommunens webbsida? Resultaten skiljer sig mellan kommunerna. Två kommuner ligger över medelvärdet för landets kommuner och Trosa utmärker sig där man får svar på 92 procent av frågorna. Kommunernas tillgänglighet har undersökts via telefon och e-post. Resultatet väntas vara klart under januari. 6

7 3 Kommunövergripande information 3.1 Utgångspunkt och beskrivning Nedan finns sammanställt ett antal mått som ger en övergripande bild av kommunernas förutsättningar för att bedriva förskola och pedagogisk omsorg. Kvantitativa mått är de mest frekventa inom förskolans område och Skolverket har i sin kunskapsöversikt Strukturella faktorer och pedagogisk kvalitet i barnomsorg och skola lagt fast att personaltäthet, personalens kompetens och barngruppernas storlek har stor betydelse för kvaliteten i verksamheten. I frågan om vad som är god kvalitet gällande barngruppernas storlek ger Skollagen inte mycket vägledning, utan beskriver bara att barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning och storlek. Personalens kompetens samt barngruppens sammansättning socialt, etniskt, köns- och åldersmässigt samspelar med strukturella faktorer som personaltäthet och gruppstorlek. Uppgifterna nedan är hämtade från sammanställningar från Kommundatabasen och Skolverket. För kommunens del är resultaten intressanta att bryta ner på enhetsnivå men för rapportens del är det kommunens uppgifter som helhet som är av intresse och är även de som redovisas. Uppgifterna i resultattabellen avser verksamheten den 15 oktober Kostnadsmåtten avser verksamhetsåret Detsamma gäller för personalomsättningen. 7

8 3.2 Resultat Förskola 2010 Gnesta Håbo Knivsta Trosa Antal folkbokförda barn 1-5 år (1 nov) Antal barn med vårdnadsbidrag Andel barn med vårdnadsbidrag 2,5 % 0,7 % 1,2 % 2,9 % Antal barn i förskola och pedagogisk omsorg Andel barn i förskola och pedagogisk omsorg 85 % 94 % 88 % 86 % Varav : Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel I kommunal förskola % % % % I enskild förskola % % % 50 9 % I pedagogisk omsorg 35 7 % 50 4 % 40 4 % 0 0 % Andel pedagogiskt högskoleutbildad personal Andel utbildad personal med annan utbildning för barn Personalomsättning i kommunala förskolor och pedagogisk omsorg * Har nämnden beslutade riktlinjer för stöd till barn i behov av särskilt stöd? Antal och andel förskolebarn som har särskilt stöd 30 % 31 % 45 % 53 % 58 % 64 % 42 % 47 % 2,1 % 9,1 % ** 12,5 % 0,9 % Nej Nej Nej Nej 25 6,0 % 52 4,3 % 45 4,0 % 54 9,7 % Andel män respektive kvinnor 1,0 % 99,0 % 0,7 % 99,3 % 2,5 % 97,5 % 0,9 % 99,1 % Kostnad per inskrivet barn inkl. lokaler (kr) i förskola och inom pedagogisk omsorg för åldrarna 1-5 år Hyreskostnad per inskrivet barn, Kostnad för förskolan jämfört med standardkostnad, ,9 3,0 7,7 0,7 * Definition (ex Gnesta): Intern och extern rörlighet. Antal anställningar = 96 Andel som börjat under året 5 av 96 = 5,2 % Andel som slutat under året 3 av 96 = 3,1 % Nettoförändring (andel nyanställda minus andel som slutat) 5,2 % 3,1 % = 2,1 % ** En förskola har stängts och pedagogisk omsorg har minskat 8

9 3.3 Kommentar I nätverkets kommuner varierar andelen barn i förskoleverksamheten mellan 85 procent i Gnesta och 94 procent i Håbo. Andelen barn vars föräldrar får vårdnadsbidrag är 1,5 procent i snitt för nätverket, högst i Trosa där andelen är 3 procent. Förskolor i enskild regi förekommer i alla fyra kommunerna med största andelen i Knivsta kommun. Där är andelen inskrivna barn i enskild verksamhet 31 procent medan motsvarande andel för övriga kommuner varierar mellan 9 och 13 procent. Andelen barn i den pedagogiska omsorgen, tidigare benämning är familjedaghem, är störst i Gnesta med 7 procent medan Trosa helt saknar denna verksamhet. Trosa har den högsta andelen högskoleutbildad personal med 53 procent. I Gnesta och Håbo har knappt var tredje personal högskoleutbildning. I Gnesta och Knivsta är det drygt 10 procent av personalen som saknar relevant utbildning för barn. Personalomsättningen var störst i Knivsta under Andelen män som jobbar i verksamheten varierar mellan 0,7 och 2,5 procent. Nätverket har försökt få ett samlat grepp på barngruppernas storlek. Något resultat har nätverket inte lyckats ta fram då det visade sig finnas en stor mängd variationer av ålderssammansättningar och att grupperna därför inte blev jämförbara. Andelen förskolebarn som har särskilt stöd varierar mellan 4 procent till nästan 10 procent. I Trosa får flera barn stöd än i de andra kommunerna. Något som kan tolkas som att antingen är flera barn i behov av särskilt stöd i Trosa eller att ambitionsnivån är högre än i de andra kommunerna. Politiskt beslutade riktlinjer för förskolebarn i behov av särskilt stöd finns inte i någon av nätverkets kommuner. Kostnaden per inskrivet barn i förskola och inom pedagogisk omsorg är högst i Gnesta där varje barn kostar 12,6 tkr mer än i Knivsta (källa VKV). Räknas hyreskostnaden bort är det Håbo som har den högsta kostnaden per barn. Jämfört med den förväntade kostnaden, standardkostnaden, är nivån betydligt högre i Gnesta än i övriga kommuner. Knivstas, Håbos och Trosas kostnader understiger standardkostnaden för respektive kommun. 3.4 Avgiftskontroll Trosa kommun införde from 2009 en retroaktiv kontroll av familjers inlämnade inkomstuppgift mot Skatteverkets uppgift om taxerad förvärvsinkomst. För att barnomsorgsavgiften ska bli rätt är det viktigt att inkomstuppgifterna alltid är aktuella. Denna kontroll infördes då det var svårt att få svar på de förfrågningar som gick ut varje år ang familjernas inkomster. När kontrollen utförs skapas en extra faktura till de familjer som betalt för lite och till de familjer som betalt för mycket görs en utbetalning av överskjutande belopp. Kontrollen kommer fortsättningsvis att utföras en gång per år. 9

10 4 Antal barn per personal planerad och faktisk resurs 4.1 Utgångspunkt och beskrivning I Skolverkets Allmänna råd för kvalitet i förskolan framhålls att kommunen bör följa upp och utvärdera vilken betydelse personaltätheten samt barngruppernas storlek har, i förhållande till möjligheten att bedriva en god pedagogisk verksamhet. En fråga inom förskolan är om det finns tillräckligt med resurser för att bedriva en kvalitativt bra verksamhet. Ofta utgår diskussionen utifrån den planerade personalresursen, men hur ser det faktiska utfallet ut när man räknar med barnens och personalens frånvaro? Nätverket har därför tagit fram: Planerat antal barn per årsarbetare utifrån föräldrarnas inlämnade tidsscheman för oktober Antal barn per årsarbetare inrapporterat till SCB. Barnens och personalens faktiska närvaro under oktober Frånvarande barn och personal räknades bort. Vikarier räknades in. Syftet med mätningen var att möjliggöra underlag till jämförelse, avseende planerad och faktisk personaltäthet. 4.2 Resultat Planerad och faktisk resurs Gnesta Håbo Knivsta Trosa Femklövern Planerad personaltäthet Antal barn per årsarbetare (SCB:s definition) 6,0 5,7 5,9 6,2 6 Antal barn per årsarbetare (Av kommunen framräknad) 5,2 5,2 5,4 4,9 5,2 Faktisk personaltäthet oktober 2010 Faktiskt antal barn per årsarbetare 4,2 4,7 4,6 4,4 4,5 Skillnad mellan planerad (SCB) och faktisk närvaro 1,8 1,0 1,3 1,8 1,5 (barn per årsarbetare) Skillnad mellan planerad (Kommun) och faktiska närvaro 1,0 0,5 0,8 0,5 0,7 (barn per årsarbetare) Skillnad mellan planerad (SCB) och faktisk närvaro 30% 18% 22% 29% 25% (procent) Skillnad mellan planerad (Kommun) och faktisk närvaro (procent) 19% 10% 15% 10% 13% 4.3 Kommentar Tabellens rad 1 för den planerade personaltätheten är hämtad ur SCB:s statistik och visar det totala antalet inskrivna barn dividerat med antalet årsarbetare I denna siffra har antalet årsarbetare räknats om till heltidstjänster med hjälp av tjänstgöringsgraden. Däremot räknas alla barn som heltidsbarn 10

11 vilket nätverket anser vara missvisande. Nätverket korrigerar detta genom att 15-timmarsbarnen multipliceras med en tidsfaktor. Detta medför att det planerade antalet barn per årsarbetare sjunker, dvs. personaltätheten ökar något. Varje förskola har i undersökningen fått fylla i sin egen planering under oktober månad och ett snitt för kommunens planerade personaltäthet har räknats fram (rad 2). Denna siffra blir även den lite missvisande om man tar hänsyn till de långa vistelsetiderna för ett stort antal barn. Om hänsyn tas till detta blir värdet för det planerade antalet barn per personal med stor sannolikhet någon eller några tiondelar högre än värdena på rad 2. Under oktober månad genomförde nätverket en mätning för att se vilken den faktiska personaltätheten var. Mätningen visar en stor skillnad mellan planerad och faktisk resurs. Det faktiska antalet barn per årsarbetare är mellan 0,5 och 1 barn lägre jämfört med den av förskolorna planerade resursen. Det innebär att i snitt är 2-4 barn frånvarande varje dag på en 20-barns avdelning; 2 i Håbo och nästan 4 i Gnesta. Jämfört med SCB-siffran är det faktiska antalet barn per personal 1,5 barn lägre i snitt för nätverket. Störst är skillnaden i Trosa och minst i Håbo. Andra nätverk som har mätt samma sak har fått fram liknande skillnader som Femklövern då det gäller differensen mellan den faktiska och planerade resursen. Använder vi SCB:s siffror för den planerade resursen, vilket de andra nätverken har gjort, uppgår differensen i vårt nätverk till mellan 18 till 30 procent. Differensen för nätverket SÖRV varierade mellan 20 till 25 procent och för nätverket Måtten Gås var variationen mellan 24 och 32 procent. 11

12 5 Barnens tid i förskolan 5.1 Utgångspunkter och beskrivning Vistelsetiden för barnen varierar mellan förskolor och kommuner. Att ha kunskap om detta förhållande är viktigt med tanke på hur resurser ska fördelas. Vår undersökning om barnens vistelsetid i förskolan är gjord under oktober månad Undersökningen bygger på föräldrarnas inlämnade tidsscheman på respektive förskola. 5.2 Resultat Antal barn och procentandel av det totala antalet efter vistelsetid i förskolan. > 40 tim/vecka tim/vecka 15 tim/vecka Antal barn Andel barn Antal barn Andel barn Antal barn Andel barn Gnesta* % % % Håbo % % % Knivsta % % % Trosa % % % * Avser de kommunala förskolorna > 40 tim/vecka tim/vecka = 15 tim/vecka Andel av förskolebarnen fördelade efter vistelsetidens längd 100% 90% % 70% 60% Procent 50% 40% 30% 20% % 0% Gnesta Håbo Knivsta Trosa 12

13 5.3 Kommentar Diagrammet visar att de flesta barnen planeras vara minst 40 timmar i veckan på förskolan. För Femklövern planeras 55 procent av barnen att vistas mer än 40 timmar i veckan på förskolan eller i den pedagogiska omsorgen, 32 procent mellan 16 och 40 timmar och 13 procent som 15-timmarsbarn. Gnesta avviker från övriga kommuner genom att den största gruppen barn är den med vistelsetid timmar i veckan. Störst andel barn med lång vistelsetid återfinns i Håbo där hela 64 procent vistas på förskolan mer än 40 timmar. En intressant uppföljning kan vara att följa barnens faktiska närvarotid. Det finns andra nätverk som har mätt planerad och faktisk närvaro i procent och där har den faktiska närvaron legat på procent. En annan frågeställning är om det finns samband mellan den långa vistelsetiden i Håbo kopplat till den höga kostnaden per inskrivet barn (exklusive lokaler). För Gnesta gäller det motsatta, en kort vistelsetid kopplat till en hög kostnad per inskrivet barn. 13

14 6 Inriktningar som erbjuds 6.1 Utgångspunkt och beskrivning Måttet avser att belysa den pedagogiska valfrihet som finns i kommunerna. Vi har delat in förskolornas avdelningar i tre kategorier där traditionell pedagogik motsvarar de förskolor som inte arbetar med någon specifik inriktning och traditionell pedagogik med inriktning är de förskolor som arbetar efter en inriktning eller profil. Alternativ pedagogik är de förskolor som har en certifiering eller motsvarande för den pedagogik de arbetar efter som t.ex. Montessori eller ur och skur. Tabellen nedan visar hur det såg ut 15 oktober 2010 och visar hur många avdelningar och barn som tar del av de olika kategorierna. Resultaten baseras på intervjuer med chefer och rektorer på förskolorna. 6.2 Resultat Följande inriktningar av förskola finns i kommunal eller enskild regi: = Kommunal regi = Enskild regi 2010 Traditionell pedagogik Traditionell pedagogik med inriktning Alternativ pedagogik Antal avd Antal barn Antal avd Antal barn Antal avd Antal barn Gnesta Håbo Knivsta Trosa Alternativ pedagogik Traditionell pedagogik 100% Andel av förskolebarnen i verksamhet med alternativ pedagogik 80% Procent 60% 40% % 0% Gnesta Håbo Knivsta Trosa 14

15 6.3 Kommentar Tabellen visar att de förskolor som drivs i enskild regi har en större tendens att driva verksamhet med inriktning eller alternativ pedagogik i alla kommuner utom Trosa. Man ser även att det är förhållandevis få barn som tar del av den alternativa pedagogiken. 15

16 7 Möjligheter och utbud för 15-timmarsbarnen 7.1 Utgångspunkt och beskrivning Utbudet och möjligheten att påverka sina barns tid i förskolan vid arbetslöshet och föräldraledighet kan vara ett viktigt mått på kvalitet. Därför har vi valt att visa i tabellform hur det ser ut i de olika kommunerna. Resultaten baseras på intervjuer med chefer och rektorer på förskolorna. 7.2 Resultat Hur många timmar per vecka erbjuder kommunen barn till föräldralediga, ar- och i allmän betslösa förskola? Timmar/vecka Gnesta Håbo Knivsta Trosa Föräldraledig Arbetslös Enbart allmän förskola Organiseras 15-timmarsverksamheten så att barnen får mat? Ja / Nej Gnesta Håbo Knivsta Trosa Föräldraledig Ja Ja Ja Ja Arbetslös Ja Ja Ja Ja Enbart allmän förskola Ja Nej Nej Ja Kan föräldrar välja tid för sina barn i 15-timmarsverksamhet en? Ja / I viss mån / Nej Gnesta Håbo Knivsta Trosa Föräldraledig I viss mån I viss mån I viss mån I viss mån Arbetslös I viss mån I viss mån I viss mån I viss mån Enbart allmän förskola I viss mån Nej Nej Nej 16

17 7.3 Kommentar Möjligheterna och utbudet är lika över kommunerna för barn till arbetslösa och föräldralediga. Alla kommuner erbjuder 15 timmar i veckan, barnen får mat och det finns en viss möjlighet att påverka tiderna själv. För de barn som utnyttjar den allmänna förskolan är möjligheterna att påverka något mindre. Inte alla kommuner erbjuder mat och i tre av fyra kommuner går det inte att påverka ti- Det är endast i Gnesta som det finns möjlighet att påverka tiderna även för allmän derna alls. förskola. Trosa kommun erbjuder (från och med 2011) 20 timmars förskola för barn till arbetslösa och föräldralediga. Exempel på hur man tolkar begreppet i viss mån för föräldralediga och arbetslösa: I Håbo och Knivsta kan man beroende på barngruppernas sammansättning välja tre respektive fem dagar per vecka. I Gnesta och Trosa kan man välja lite varierade tider på dagen. I Gnesta kan man även välja tre respektive fem dagar per vecka. 17

18 8 Utbud utöver ordinarie tid 8.1 Utgångspunkt och beskrivning Kommunerna har enligt lag ingen skyldighet att erbjuda förskoleplats på nattetid eller under veckoslut utan verksamheten bör förläggas till sådana tider som passar de flesta vårdnadshavare. I den nya skollagen som börjar gälla står Kommunen skall sträva efter att erbjuda omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds för barn vars föräldrar har behov av det och inte själva kan ordna omsorgen. Det belyser behovet och kan öka intresset hos kommunerna för att erbjuda omsorg på dessa tider. Vi anser att det ur kvalitetssynpunkt är bra att belysa utbudet av barnomsorg utöver ordinarie tid. 8.2 Resultat Barnomsorgens öppettider Ja / Nej Gnesta Håbo Knivsta Trosa Barnomsorg efterfrågas utöver ordinarie tid vardagar Barnomsorg erbjuds på dessa tider Barnomsorg erbjuds på följande tider: Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Kväll (efter 18:30) Ja Nej Nej Nej Natt Ja Nej Nej Nej Helg Ja Nej Nej Nej 8.3 Kommentar I alla kommuner finns det en efterfrågan på barnomsorg utöver ordinarie tid men endast två kommuner erbjuder detta. Gnesta erbjuder barnomsorg dygnet runt och Knivsta köper platser på förskola i en annan kommun till de som är i behov av det. Håbo och Trosa erbjuder ingen barnomsorg på tider utöver ordinarie tid. Trosa har dock ett politiskt beslut att starta nattomsorg måndag till lördag morgon under

19 9 Stöd i modersmål 9.1 Utgångspunkt och beskrivning I läroplanen för förskolan står att Förskolan skall bidra till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Kommunerna har valt olika sätt för att tillgodose detta, här nedan följer en kort beskrivning för varje kommuns utformning av modersmålstödet. 9.2 Resultat Gnesta Personalen stödjer barnen och har ett nära samarbete kring språket med barnens föräldrar. Man samarbetar med biblioteket och i stort sett samtlig personal har gått kurs i teckenstöd/kommunikation. Man använder även anställd personal med annat modersmål. I den mån det går att rekrytera kan man i vissa fall anställa modersmålslärare. Tolk nyttjas vid behov. Håbo I dag: Modersmålspedagog anställs (där anställning är möjlig) för att besöka barnet med annat modersmål i förskolan en timme i veckan. Utöver detta får barnen ett dagligt stöd av förskolans pedagoger. Efter skolinspektionens tillsyn år 2010 organiserar Håbo kommun om hanteringen av modersmålsstödet inför år Modersmålsstödet förmedlas i den dagliga verksamheten av pedagogerna på respektive förskola, enligt riktlinjerna i Lpfö 98. Under hösten 2010 med fortsättning år 2011 genomgår alla pedagoger i Håbo kommun en kompetensfortbildning gällande modersmålsstöd i förskolan. Knivsta Tjänsten köps från Uppsala kommun, modersmålsenheten. Utbildningsnämnden har beslutat att det krävs 5 barn i samma språk för att få modersmålsstöd (samma krav som inom grundskolan). Undantaget är minoritetsspråk som finska och samiska, där alla som önskar får modersmålsstöd. Förvaltningen gör en årlig inventering av önskemål om modersmålsstöd. Sammanställning av önskemålen skickas in till modersmålsenheten. Sammansättning av grupper och undervisningsplanering görs av enheten. Förvaltningen kontrollerar att de tjänster som faktureras också fungerar I övrigt får barnen naturligt ett dagligt stöd av förskolans personal. Trosa Trosa kommun använder sig inte av modersmålsstöd genom inhyrd personal utan andra former av stöd. På förskolan rekvirerar man böcker och ljudband från biblioteket på de olika modersmålen, använder bilder och tecken kopplat till ord 19

20 på svenska och modersmålet, de tio vanligaste orden i verksamheten på hemspråket samt inhämtar information om hemlandets kultur och sedvänjor. På alla förskolor finns även flaggor och välkomstskyltar från de olika länderna. Stödets utformning är granskat och godkänt av skolinspektionen. 9.3 Kommentar För att tillgodose stöd till barn med annat modersmål än svenska använder samtliga fyra kommuner naturligt den personal som finns i verksamheten. Tre kommuner har dessutom i den mån det funnits möjlighet anställt modersmålspedagoger som kommit till förskolan, någon timme per vecka. Trosa kommun kompletterar aldrig med inhyrd personal. Enligt skolinspektionen är det i den dagliga verksamheten vid förskolan modersmålsstödet ska bedrivas. Detta synsätt förstärks också av den nya reviderade läroplanen (lpfö 98) där det tydligt framgår att det inte är undervisning utan i den dagliga verksamheten modersstödet skall bedrivas. Från alla kommunerna uppges att biblioteken är ett stort stöd i arbetet med modersmålsstöd. 20

21 10 Inflytande och delaktighet 10.1 Utgångspunkter och beskrivning Måttet belyser hur personal, föräldrar och barn samverkar och påverkar aktiviteter i förskoleverksamheten. Det sammanvägda värdet ger vägledning för bedömning av påverkansgraden och kan därför användas för värdering av den kvalitativa verksamheten. Måttet innefattar barnens delaktighet, dokumentation, samverkan mellan förskola hem och öppethållande. Resultatet baseras på intervjuer med chefer och rektorer och värdena i tabellen anger andelen barn som omfattas Resultat = 0-25 % av barnen omfattas (0 p) = % av barnen omfattas (1 p) = % av barnen omfattas (3 p) Tjänst Indikator Gnesta Håbo Knivsta Trosa Barnens delaktighet Dokumentation Samverkan hemförskola Barnen deltar aktivt i utvecklingssamtalen efter förutsättningar och vilja Barnen deltar i planeringen av veckans aktiviteter efter förutsättningar och vilja. Barnens synpunkter inhämtas systematiskt (ex genom någon form av enkät, barnintervju eller barnråd) Barnens synpunkter används som grund för hur den fysiska miljön utformas Barnens utveckling och lärande dokumenteras (exempelvis i portfolie) Dokumentationen följer med från förskolan till förskoleklass/skola (under förutsättning att vårdnadshavaren gett sitt tillstånd) Föräldrar erbjuds delta vid överlämning mellan förskola/förskoleklass Utvecklingssamtal erbjuds minst en gång per år Öppet Individuell handlingsplan finns upprättad för varje barn Dialog genomförs varje termin med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat (ex med förskolans arbets-/ verksamhetsplan och föräldraenkät som grund Systematisk inhämtning av Föräldrarnas synpunkter genomförs årligen (ex fokusgrupp, enkät, föräldraråd, ej vanliga föräldramöten av informationskaraktär) Förskolan stänger för planering/fortbildning högst en dag per termin Alternativ förskola erbjuds vid stängningsdag Summa: (max 39 poäng) Andel av max 74 % 64 % 69 % 72 % 21

22 10.3 Kommentar Det skiljer sig mellan de olika kommunerna ifråga om barnens delaktighet i förskolan. Det är bara i Knivsta som en del av barnen deltar i utvecklingssamtalet. I övrigt så inhämtas och används barnens synpunkter i varierande grad I alla kommuner dokumenteras barnens utveckling och lärande och i de flesta fall följer den dokumentationen med till förskoleklass. I alla kommuner utom Trosa erbjuds föräldrar vara med vid överlämningen mellan förskola och förskoleklass. Alla kommuner erbjuder utvecklingssamtal minst en gång per år. På de övriga frågorna angående samverkan mellan hem och förskola anges mestadels positiva svar. Förskolorna stänger mer än en dag per termin i alla kommuner utom Knivsta. Kommunala förskolor erbjuder alltid annan förskola vid stängning. Enskilda förskolors sätt att agera skiljer sig, vilket påverkar Knivstas resultat. En av frågorna avser Individuell handlingsplan (begreppet används för förskolan i exempelvis inrapporteringen till RKA s nationella kvalitetsnyckeltal). I förskolan synliggör man varje barns utveckling genom pedagogisk dokumentation. Individuell handlingsplan är inte ett begrepp som används och detta kan ha påverkat svaren. Totalt, poängmässigt, så skiljer det sig inte särskilt mycket åt mellan kommunerna. 22

23 11 Andel barn som fått förskoleplats på önskat datum samt genomsnittlig väntetid för de som inte fått plats på önskat datum 11.1 Utgångspunkt och beskrivning Syftet är att presentera kommunens förmåga att planera tillgång till förskoleplatser samt erbjuda plats i förhållande till behov. Enligt skollagens 2:a kapitel 7, skall kommunen erbjuda plats utan oskäligt dröjsmål när vårdnadshavaren anmält behov av plats inom förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen. Enligt rättspraxis gäller 3-4 månader som skälig väntetid. I denna undersökning har dock ingen hänsyn tagits till hur långt före önskat placeringsdatum föräldrarna anmält behov. Källa är kommunens interna statistik för föräldrarnas önskemål om placeringsdatum i förhållande till faktiskt placeringsdatum som erbjudits. Om önskat placeringsdatum infaller på lördag, söndag eller helgdag räknas förstkommande vardag som önskat placeringsdatum. Undersökningen avser de som önskat plats under perioden (Tillgången på platser skiljer sig i allmänhet mellan höst och vår, tillgången är högre på hösten till följd av övergången till förskoleklass.) Måttet visar hur stor andel som har erbjudits plats på önskat placeringsdatum Resultat Gnesta Håbo Knivsta Trosa Antal som önskat plats i förskola/ familjedaghem t.o.m Antal som fått erbjudande om plats på önskat placeringsdatum Andel som fått erbjudande om plats på önskat placeringsdatum Genomsnittlig väntetid i dagar för de barn som inte fått plats på önskat placeringsdatum % 82 % 42 % 86 %

24 Andel barn som fått förskoleplats på önskat placeringsdatum Andel Genomsnittlig väntetid för de som inte fått förskoleplats på önskat datum Dagar Kommentar Samtliga deltagande kommuner uppfyller lagens krav med god marginal. Gnesta är den enda kommun som kan erbjuda förskoleplats direkt om vårdnadshavare önskar detta. Trosa erbjuder inom en dag. 24

25 12 Antal och andel placeringar på första- och andrahandsval 12.1 Utgångspunkt och beskrivning Syftet är att presentera kommunens förmåga att planera tillgång till förskoleplatser i förhållande till önskad placering. Enligt skollagens 2:a kapitel 8 skall plats inom förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen erbjudas så nära barnets eget hem eller skola som möjligt med beaktande av vad som krävs för att effektivt utnyttja lokaler och andra resurser. Skälig hänsyn skall också tas till vårdnadshavarens önskemål. Källa är kommunens interna statistik för föräldrarnas önskemål om placeringval i förhållande till det faktiska placeringsvalet som erbjudits. Undersökningen avser de som önskat plats under perioden Måttet visar hur stor andel som har erbjudits plats på önskat första- respektive andrahandsval Resultat Gnesta Håbo Knivsta Trosa Antal barn som fått plats på önskat förstahandsval Andel barn som fått plats på önskat förstahandsval Antal barn som fått plats på önskat andrahandsval Andel barn som fått plats på önskat andrahandsval % 64 % 39 % 78 % % 16 % 21 % 19 % = Andel som fått plats på önskat förstahandsval = Andel som fått plats på önskat andrahandsval = Andel som fått annan plats 100% 80% 60% 40% 20% 0% 25

26 12.3 Kommentar Det skiljer mycket mellan kommunerna. I Gnesta, Håbo och Trosa får drygt hälften av alla barn placering vid önskad förskola. I Knivsta är det knappt hälften av barnen som får placering vid önskad förskola. I Håbo får 80 procent placering på första- eller andrahandsval och i Trosa får hela 97 procent detta. I Trosa får fyra av fem barn plats på förstahandsval, i Knivsta får två av fem detta. Hade mätperioden även omfattat höstterminen hade resultatet troligtvis blivit annorlunda. Antagligen hade merparten fått sitt förstahandsval tillgodosett då det under höstterminen finns fler lediga platser vid förskolorna. 26

27 13 Föräldrarnas nöjdhet med förskolan 13.1 Utgångspunkt och beskrivning Det har under flera år diskuterats huruvida det skulle vara möjligt att genomföra nationella enkäter inom de kommunala verksamheterna för att kunna göra jäm- och hitta goda exempel. Problemen är stora och många. Jämförelsepro- förelser jektet har därför valt att gå en annan och enklare väg för att uppnå jämförbara resultat mellan kommuner och kommunen själv. Sedan år tillbaka gör alla kommuner olika brukarundersökningar inom stort sett alla områden. Ofta är tekniken en enkät som skickas till brukarna. I de flesta kommuner sker detta med regelbundenhet och man kan därför få långa serier som visar på den egna utvecklingen. Tillsammans med SCB har ett begränsat antal frågor tagits fram inom respektive kommunal verksamhet som enkelt kan infogas i befintliga enkäter. Frågorna är därmed gemensamma för alla kommuner och på så sätt kan resultaten jämföras. Resultaten av dessa undersökningar kommer i framtiden att samlas in på nationell basis och sammanställas av SKL. Modellen har kallats Nöjd Brukar Index (NBI) och bygger på tre frågor. Frågorna är av generell och övergripande karaktär där den enskilde brukaren ger ett helhetsomdöme av verksamheten. I denna rapport motsvaras det av Nöjd Förälder Index. Hur nöjd är du med verksamheten i sin helhet vid ditt barns förskola? Hur väl uppfyller ditt barns förskola de förväntningar du hade innan barnet började där? Föreställ dig en perfekt förskola. Hur nära ett sådant ideal tycker du att ditt barns förskola kommer? Enkätundersökningen genomfördes bland föräldrar till 5-årsbarnen under okto- ber 2010 i nätverkets kommuner. De tre frågorna ovan ställdes till föräldrarna tillsammans med ytterligare 13 frågor. Håbo redovisar resultat för hela förskolan, Trosa för föräldrar till 3-5 åringar medan Gnesta och Knivsta redovisar resultat för föräldrar till 5-åringar. Alla frågor utgår från en skala från ett till tio Resultat Gnesta Håbo Knivsta Trosa Svarsfrekvens 86 % 30 % 76 % 86 % 27

28 Gnesta Håbo Knivsta Trosa Femklövern Förskolans förutsättningar Jag är nöjd med förskolans öppettider. 9,3 8,8 8,7 9,3 9,0 2. Jag upplever att förskolan har få personalbyten. 8,0 6,9 6,2 7,1 7,0 3. Mitt barn tycker om maten som serveras på förskolan. 8, 9 7,9 8,4 8,1 8,3 4. Jag tycker att förskolan har en bra innemiljö. 8,0 7,2 6,8 7,9 7,5 5. Jag tycker att förskolan har en bra utemiljö. 7,7 7,5 7,0 7,8 7,5 Normer och värden 6. Jag upplever att mitt barn är tryggt i förskolan. 7. Mitt barn får sina behov tillgodosedda i förskolan ,0 8,4 8,8 8,9 8,8 8,9 8,1 8,0 8,6 8,4 Utveckling och lärande Mitt barn tycker att det är roligt att 8,9 8,7 8,6 8,8 8,8 vara på förskolan. 9. Jag är nöjd med vad mitt barn lär sig 9,0 8,2 8,2 8,7 8,5 i förskolan. Barns inflytande Personalen planerar verksamheten 7,7 7,0 6,9 7,7 7,3 i samråd med barnen. Förskola och hem Personalen bemöter mig på ett bra 9,2 8,5 8,9 8,9 8,9 sätt. 12.Jag kan påverka mitt barns situation på förskolan. 13.Jag är nöjd med den dagliga infor- mation som jag får om mitt barn. 8,5 7,3 7,0 8,0 7,7 8,8 7,5 7,7 7,8 8,0 Helheten / Nöjd Förälder Hur nöjd är du med verksamheten i sin helhet vid ditt barns förskola? 15. Hur väl uppfyller ditt barns förskola de förväntningar du hade innan barnet började där? 16. Föreställ dig en perfekt förskola. Hur nära ett sådant ideal tycker du att ditt barns förskola kommer? 8,8 8,1 8,1 8,2 8,3 8,5 8,0 7,8 8,1 8,1 7,8 7,3 7,0 7,2 7,3 28

29 Nöjd Förälder Index (frågorna 14-16) Gnesta Håbo Knivsta Trosa Femklövern 13.3 Kommentar Gnesta och Trosa har mycket hög svarsfrekvens på 86 procent vardera, medan Håbo har mycket låg svarsfrekvens på 30 procent. För att få ett rättvisande värde bör en enkät ha en svarsfrekvens på minst 50 procent, vilket innebär att Håbos resultat är svårt att bedöma. Gnesta har de mest nöjda föräldrarna och ligger över genomsnittet på samtliga frågor. Endast en fråga har ett högre värde hos Trosa och på två av frågorna har Gnesta och Trosa samma värde. Knivsta är den kommun som ligger lite lägre på några frågor, men det sammantagna värdet ligger endast två procentenheter under Trosa och Håbo. Håbo kommun är den enda av kommunerna som har lämnat enkäten till samtliga föräldrar. Detta bedöms dock inte påverka resultatet. Den sista kolumnen är ett sammantaget värde för frågorna 14 till 16. Det ge- där på 77 procent. Gnesta ligger där på 82 nomsnittliga värdet ligger procent. 29

30 14 Informationsgivning 14.1 Utgångspunkter och beskrivning Informationen till medborgarna har fått en allt större betydelse inom den offentliga sektorn. Allt fler söker information via datorer och förväntar sig att hitta information och svar på sina frågor på kommunernas webbplatser. Detta ökande tryck gör att mängden information ökar samtidigt som krav finns på att den ska vara aktuell och intressera läsaren. Många menar dessutom att kommunens webbplats är kommunens ansikte utåt, som skapar en image av kommunens verksamhet och resultat. I september 2009 publicerade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) den första nationella medborgarinriktade kartläggningen av kommuners webbplatser 1. Samtliga av Sveriges 290 kommuners webbplatser har under maj och juni månad 2009 undersökts av ett externt team av studenter. För varje fråga har två minuter ägnats åt att finna ett svar. Om svar inte hittats inom två minuter har det noterats som att svaret inte finns tillgängligt. Undersökningen omfattar tolv olika verksamhetsområden där grundskolan är ett av dem. Arton vanliga medborgarfrågor inom området undersöktes. SKL har följt upp förra årets nationella granskning med en ny Resultatet av den nya granskningen redovisas tillsammans med förra årets resultat. Granskningen ger en ögonblicksbild av kommunernas information på webben. Om en ny granskning skulle genomföras idag kanske den skulle ge ett annat resultat. En annan uppsättning frågor skulle antagligen ge ett annat resultat. Undersökningen syftar till att fånga upp eventuella brister samtidigt som den ska peka på utmaningarna för framtiden. Resultatet av granskningen har sammanställts i nedanstående matriser. I matrisen betyder rött att inget svar hittats på frågan, gult att svar delvis hittats och grönt att svaret på frågan finns i materialet. Bedömningen delvis innebär att frågeställningen berörts men att något tydligt svar inte presenterats, således en generös tolkning. = Inget svar (0 p) = Delvis svar (1 p) = Svar på frågan (3 p) Resultaten (andel av max) för granskningen 2009 är färgmarkerad utifrån rangordning av landets 290 kommuner utifrån nedanstående gruppering: = De 25 % av landets kommuner med högst värde = De 50 % av landets kommuner som ligger i mittfältet = De 25 % av landets kommuner med lägst värde 1 Sveriges Kommuner och Landsting, 2009, Information till alla? en granskning av kommunernas information till medborgarna 30

31 14.2 Resultat Webbgranskning 2009 och 2010 Förskola Det finns en samlad beskrivning av de enskilda enheterna som är verksamma i kommunen inom förskolan med kontaktuppgifter (telefon, e-postadress, adress, till chef. Enheternas profil (pedagogisk inriktning, värdegrund, arbetssätt etc.) presenteras. I presentationen framgår var den enskilda förskolan ligger geografiskt. Kommunen presenterar förskolor med annan huvudman än kommunen. Det finns information om möjligheterna att välja förskola Det finns information om när förskolorna är öppna. Det finns information om stängningsdagar Det finns information om förskolans kosthållning Det finns information om vilka avgifter som gäller för en förskoleplats. Det finns information om hur snabbt man kan få en förskoleplats. Det finns information om hur väntetiden beräknas. Det finns information om hur man kan få förtur. Det finns information om hur man anmäler sitt intresse. Det finns information om hur man tar emot barn med allergi. Det finns en övergripande kvalitetsredovisning riktad till allmänheten över kommunens förskoleverksamhet ( med t.ex. resultat av brukarundersökningar) Det finns kvalitet och resultatredovisningar för respektive enhet. Det finns information om hur föräldrasamverkan sker. Enheter inom förskolan som är verksamma i kommunen presenteras så att dessa går att jämföra med varandra avseende kvalitet och resultat Finns servicedeklaration/motsvarande för förskoleverksamheten Det finns information om hur och till vem man kan framföra synpunkter och klagom ål. Gnesta Håbo Knivsta Trosa Poäng av max Andel av max 55 % 70 % 68 % 45 % 77 % 55 % 77 % 92 % 14.3 Kommentar Trosa har det högsta värdet på 92 procent, vilket också gav dem en tionde placering av landets kommuner i SKL s ranking. Trosa har endast en röd och en gul markering och är i övrigt helt grönmarkerat. Gnesta har procentuellt sett höjt sitt värde lika mycket som Trosa, men från ett lägre ingångsvärde. 31

32 Anmärkningsvärt är att både Håbo och Knivsta har sänkt sina värden och nu ligger under rikssnitt. Det har hänt att flera kommuner har gjort om hela sin grundstruktur och trots detta fått sämre värden efteråt. Detta gäller även för Knivsta kommun. Det avgörande i undersökningen är om man snabbt kan se ett svar på sin fråga. 32

33 15 Tillgänglighet 15.1 Utgångspunkt och beskrivning Tillgängligheten visar på servicenivån i kommunen. Hur tillgänglig kommunen är för medborgaren kan mätas och beskrivas på flera sätt. Vi har i den här rapporten tittat på två olika delar: Kommunens tillgänglighet via telefon Kommunens tillgänglighet via e-post Mätningen av tillgänglighet har skett genom att ett anlitat företag som är van att genomföra liknande undersökning, ringt till kommunens växel samt att e-post skickats till kommunens officiella e-post adress. Företaget har ringt kommunen en gång per fråga och totalt har nio sökningar via telefon genomförts under en två- Samma omfattning och fördelning har även skett via e-post. Vid veckorsperiod. telefonkontakt har dokumentation skett av tillgänglighet men också kvaliteten på svaret där faktorer som engagemang och bemötande ingår. Resultatet kan inte generaliseras alltför mycket med tanke på att antalet kontakter är begränsat men det indikerar att det möjlighet till förbättring. Mätningen ska därför ses som ett arbetsinstrument för upprättande eller uppföljning av policys, riktlinjer etc. 33

34 15.2 Resultat telefon Kontakt Andelen lyckade kontaktförsök med en handläggare Resultat telefon - tillgänglighet Kontakt med handläggare Ingen kontakt Trosa 50% 50% Knivsta 50% 50% Håbo 83% 17% Gnesta 67% 33% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% S var på fråga Nedan följer en sammanställning som visar om man vid genomförda frågetillfäl- erhållit svar på de frågor man len ställt. Resultat telefon - svar på frågan God Medelgod Dåligt Trosa 50% 0% 50% Knivsta 33% 0% 67% Håbo 83% 0% 17% Gnesta 67% 0% 33% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 34

35 Information Gradering av information i kontakt med handläggarna. Resultat telefon - information God Medelgod Dåligt Trosa 67% 33% 0% Knivsta 33% 33% 33% Håbo 60% 40% 0% Gnesta 50% 50% 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% In tresse och engagemang Intresset och engagemang i svaren från de handläggare som företaget talat med. Resultat telefon - intresse och engagemang God Medelgod Dåligt Trosa 100% 0% Knivsta 67% 0% 33% Håbo 40% 40% 20% Gnesta 50% 50% 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Bemötande Undersökningsföretagets intervjuare har efter varje samtal graderat hur de tycker de blivit bemötta av personalen. 35

36 Resultat telefon - bemötande God Medelgod Dåligt Trosa 100% 0% Knivsta 100% 0% Håbo 60% 40% 0% Gnesta 100% 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 15:3 Resultat e-post Tiden från skickandet av e-post till svar av kommunen. Tidsangivelsen är i arbetstid (8-17). Resultat e-post - svarstider Inom 1 dygn 1-2 dygn 2-5 dygn 1-2 veckor Ej svar inom 2 v Trosa 83% 17% Knivsta 83% 17% Håbo 100% Gnesta 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 36

37 Avsändare Avsändaruppgifter i e-postbreven vi fått från kommunen. Resultat e-post - Avsändare Namn, förv/funkt, adress, tel Namn, tel Namn, förv/funkt Övrigt Trosa 100% Knivsta 83% 17% Håbo 100% Gnesta 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Svarskvalitet Andel svarsbrev innehållande merinformation, dvs. mer än bara svar på frågan, t.ex. hänvisning till hemsidan, uppmaning att ringa kommunen eller annan för mer information och då med telefonnummer samt teletider, bifogande av länk eller tips och idéer om något som inte direkt efterfrågas. Resultat e-post - svarskvalitet Trosa 100% Knivsta 67% Håbo 100% Gnesta 83% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 37

38 15:4 Kommentar Vid telefonkontakt har man blivit väl bemött när man har fått kontakt. Däremot har det varit svårare att få kontakt via telefon än via e-post. Värdena på de olika delarna varierar också mycket. Det kan vara svårt att få kontakt men när man väl får det är den mycket god. Det motsatta uppvisas också, med lättare att få kontakt men sämre värde på intresse och bemötande. Vad gäller kontakten per e-post så är värdena betydligt bättre. Det är lätt att få svar från samtliga kommuner, det finns bra avsändaruppgifter och svarskvaliteten är god. Samtliga kommuner har svarat på alla frågor inom senast 1-2 dygn. Projektledare för kommunerna i nätverket Femklövern Marlene Bernfalk-Karlsson Vipul Vithlani Bo Hult Margareta Smith Torkel Wadman Gnesta Håbo Knivsta Trosa Sveriges Kommuner och Landsting 38

39 Bilaga 1. Jag är nöjd med förskolans öppettider ,3 9,3 8,8 8,7 9 Gnesta Håbo Knivsta Trosa Femklövern 2. Jag upplever att förskolan har få personalbyten ,9 7,1 7 6,2 Gnesta Håbo Knivsta Trosa Femklövern 3. Mitt barn tycker om maten som serveras på förskolan ,9 7,9 8,4 8,1 8,3 Gnesta Håbo Knivsta Trosa Femklövern 39

40 4. Jag tycker att förskolan har en bra innemiljö ,9 7,5 7,2 6,8 Gnesta Håbo Knivsta Trosa Femklövern 5. Jag tycker att förskolan har en bra utemiljö ,7 7,5 7,8 7,5 7 Gnesta Håbo Knivsta Trosa Femklövern 6. Jag upplever att mitt barn är tryggt i förskolan. 40

41 ,8 8,9 8,8 8,4 Gnesta Håbo Knivsta Trosa Femklövern 7. Mitt barn får sina behov tillgodosedda i förskolan ,9 8,6 8,1 8 8,4 Gnesta Håbo Knivsta Trosa Femklövern 8. Mitt barn tycker att det är roligt att vara på förskolan ,9 8,7 8,6 8,8 8,8 Gnesta Håbo Knivsta Trosa Femklövern 9. Jag är nöjd med vad mitt barn lär sig i förskolan. 41