REDOVISNING AV EVENTUELLA VOLYM- OCH VERKSAMHETS- FÖRÄNDRINGAR FÖR ÅREN JÄMFÖRT MED BUDGETRAMEN ÅR 2015

Transkript

1 Bilaga 3 REDOVISNING AV EVENTUELLA VOLYM- OCH VERKSAMHETS- FÖRÄNDRINGAR FÖR ÅREN JÄMFÖRT MED BUDGETRAMEN ÅR 2015 Kommunfullmäktige beslutade om Riktlinje för kommunens kostverksamhet, KS- 92/2011, Kostriktlinjen är ett styrdokument för att kvalitetssäkra måltidsverksamheten och att bidra till en hållbar utveckling. Riktlinjen innehåller målsättningar som ska uppnås 2015 respektive 2020: År Den mat som serveras är: 30 % ekologisk 50 % ekologisk 20% när/lokalproducerad 50% när/lokalproducerad 75 % matgäster/brukare nöjda med maten 90 % matgäster/brukare nöjda med maten 80 % nöjda med måltidsmiljön 90 % nöjda med måltidsmiljön 75 % lagad direkt från råvara 95 % lagad direkt från råvara År 2020 har även övriga ambitioner i riktlinjen uppnåtts Grunden i måltidsverksamheten är råvarorna till maten. Kostriktlinjen pekar på hälsosam mat av hög kvalitet. Livsmedlen är till stor del etiskt och ekologiskt märkta, säsongsanpassade, lokal- och närproducerade och enligt S.M.A.R.T-matkonceptet. Maten lagas direkt från råvaran av livsmedel med hög kvalitet. Maten lagas så nära matgästen/brukaren som möjligt. Andelen vegetarisk mat ökar och frukt serveras dagligen i förskola och skola. För att klara målsättningarna i kostriktlinjen och de etiska målen behöver medel tillskjutas som finansierar merkostnaderna för ökad andel ekologisk och transportsnål mat. Vissa produkter väljs ut som är bäst ur miljö- och klimatsynpunkt och är ekonomiskt fördelaktiga. Detta innebär dock en merkostnad för verksamheterna som behöver kompenseras för att nå målen. Produkterna utökas stegvis i takt med att budgeten räknas upp för att nå målet För att uppnå målen i riktlinjen för kommunens kostverksamhet för 2015 med 30 procent ekologiskt och 20 procent närproducerat behöver medel tillskjutas. KOMMUNSTYRELSEN Beskrivning av föreslagen förändring: För att nå måluppfyllelsen behöver stegvis tillskjutas medel i storleksordningen 2000 tkr per år. Konsekvensanalys/-beskrivning:

2 Det är inte möjligt att inom befintliga budgetramar nå målen men med en stegvis ökning förbättras förutsättningarna. I budget 2015 finns 3 mkr avsatt, 1 mkr mindre än den stegvissa ursprungsplanen. För att under 2016 komma upp i den ursprungliga planen (6 mkr) bör ytterligare 3mrk avsättas, för att uppnå målen. Starttid: Beräknad kostnadsökning/-minskning 2016: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2017: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2018: tkr

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Ansökan om SM-vecka 2017 KS 2014/ Beslut Kommunstyrelsen beslutar följande: 1. Norrköpings kommun ska ansöka om att få arrangera SM-veckan 2016 och Upplev Norrköping AB får i uppdrag att ta fram ansökan samt att utse en projektansvarig för arrangemanget. 3. Kommunstyrelen tilldelar Upplev Norrköping AB kronor för framtagande av ansökan inklusive övriga kostnader gällande ansökan, så som presentation av den. Pengarna tas ur kommunstyrelsens anslag för oförutsedda medel. 4. Kicki Liljeblad (S) utses att ingå i gruppen för ansökningsförfarandet. 5. Om Norrköping utses att arrangera SM-veckan 2016 eller 2017 kommer kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta följande: a) Att uppdra till stadsplaneringsnämnden och Samhälls- och eventfastigheter att planera och uppföra en ny friidrottsarena på Himmelstalundsområdet. Arenan ska vara färdigställd senast våren 2016 eller 2017 och uppförandet kräver sannolikt detaljplan som medger byggande. b) Att avsätta 5 miljoner kronor för planering och genomförande av SM-veckan. Summan ska tilldelas Upplev Norrköping AB som får budgetansvar för evenemanget. c) Att avsätta ytterligare medel till Samhälls- och eventfastigheter, och eventuellt stadsplaneringsnämnden, för oförutsedda utgifter och anpassningar av de arenor som ska användas under SM-veckan. En uppskattning av dessa kostnader ska redovisas till kommunstyrelsen senast juni månad Justerarens signatur Protokollsutdraget bestyrks

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN d) Att uppdra till kultur- och fritidsnämnden att under planering och genomförande av SM-veckan samverka med Upplev Norrköping AB samt i övrigt fatta beslut i de frågor nämnden ansvarar för. 6. Om Norrköping utses att arrangera SM-veckan 2016 eller 2017 kommer kommunstyrelsen utse en styrgrupp för evenemanget. 7. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Beskrivning av ärendet Kultur- och fritidsnämnden föreslår i skrivelse att Norrköpings kommun ansöker om SM-veckan 2017 med mera. Kommunstyrelsen kontor har berett ärendet och föreslår följande: 1. Norrköpings kommun ska ansöka om att få arrangera SM-veckan Upplev Norrköping AB får i uppdrag att ta fram ansökan samt att utse en projektansvarig för arrangemanget. 3. Kommunstyrelen tilldelar Upplev Norrköping AB kronor för framtagande av ansökan inklusive övriga kostnader gällande ansökan, så som presentation av den. Pengarna tas ur kommunstyrelsens anslag för oförutsedda medel. 4. Om Norrköping utses att arrangera SM-veckan 2017 kommer kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta följande: a) Att uppdra till stadsplaneringsnämnden och Samhälls- och eventfastigheter att planera och uppföra en ny friidrottsarena på Himmelstalundsområdet. Arenan ska vara färdigställd senast våren 2017 och uppförandet kräver sannolikt detaljplan som medger byggande. b) Att avsätta 5 miljoner kronor för planering och genomförande av SM-veckan. Summan ska tilldelas Upplev Norrköping AB som får budgetansvar för evenemanget. c) Att avsätta ytterligare medel till Samhälls- och eventfastigheter, och eventuellt stadsplaneringsnämnden, för oförutsedda utgifter Justerarens signatur Protokollsutdraget bestyrks

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN och anpassningar av de arenor som ska användas under SM-veckan. En uppskattning av dessa kostnader ska redovisas till kommunstyrelsen senast juni månad d) Att uppdra till kultur- och fritidsnämnden att under planering och genomförande av SM-veckan samverka med Upplev Norrköping AB samt i övrigt fatta beslut i de frågor nämnden ansvarar för. 5. Om Norrköping utses att arrangera SM-veckan 2017 kommer kommunstyrelsen utse en styrgrupp för evenemanget. 6. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. SM-veckan arrangeras av Riksidrottsförbundet i samarbete med berörda specialidrottsförbund och värdstaden. Värdstad utses av Riksidrottsförbundet och Sveriges Television, som är sändande teve-bolag. SM-veckan innebär att under en veckas tid genomförs svenska mästerskap i olika idrotter i en och samma stad. SM-veckan genomförs vanligtvis varje år, vinter respektive sommar, och ska genomföras på olika orter i Sverige. SM-veckan är öppen för Riksidrottsförbundets medlemmar, 70 specialidrottsförbund vilka representerar upp emot 250 olika idrotter (grenar). Idrotter som är intresserade av att vara med på SM-veckan lämnar in intresseanmälan via sitt specialidrottsförbund till Riksidrottsförbundet. År 2013 genomfördes SM-veckan i Halmstad (sommar) samt Falun (vinter). År 2014 genomförs SM-veckan i Umeå (vinter) och Borås (sommar). Övriga kommande år: 2015 Örebro (vinter), Sundsvall (sommar), år 2016 Piteå (vinter), sommar ej utsedd. Justerarens signatur Protokollsutdraget bestyrks

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Yrkanden Olle Johansson (S) yrkar att Norrköpings kommun också ska ansöka om att få arrangera SM-veckan år 2016 samt att Kicki Liljeblad (S), ordförande i kultur- och fritidsnämnden, ska ingå i gruppen för ansökningsförfarandet. Propositionsordning När förhandlingarna förklarats avslutade konstaterar ordföranden att det endast föreligger ett förslag och att kommunstyrelsen beslutar enligt detta. Sänt till: Kultur- och fritidsnämnden Upplev Norrköping AB Justerarens signatur Protokollsutdraget bestyrks

7 Bilaga 3 REDOVISNING AV EVENTUELLA VOLYM- OCH VERKSAMHETS- FÖRÄNDRINGAR FÖR ÅREN JÄMFÖRT MED BUDGETRAMEN ÅR 2015 I 2014 års budget gav kommunfullmäktige kommunstyrelsen i uppdrag att initiera ett arbete för att mobilisera hela kommunen och ideella krafter under parollen Håll Norrköping rent. Kommunstyrelsen beslutade, KS 2015/0179, att fortsätta med Håll Norrköping rent enligt samma intentioner som under 2014 samt med det uppdrag som gavs i budget 2015 till tekniska nämnden om att nämnden ska kvalitetssäkra att staden hålls ren och prydlig. Kommunstyrelsen kontor får också i uppdrag att bilda en arbetsgrupp som tillsammans ska se på framtida möjligheter inom Håll Norrköping rent. Tekniska kontoret och Hyresbostäder samt andra parter ska finnas med i arbetsgruppen. Till uppdraget för 2014 tilldelades 2 miljoner kronor. Hela summan förbrukades inte så resterande medel har förts över till Målet med Håll Norrköping rent är en skräpfri och renare stad för de som bor i staden och för våra besökare. Detta bidrar också till en tryggare stad. En annan viktig aspekt att jobba med är, attityd och beteende kring nedskräpning. Att det finns ett personligt ansvar att plocka med sig skräp. KOMMUNSTYRELSEN Beskrivning av föreslagen förändring: För att nå en skräpfri och renare stad där hela kommunen och ideella krafter samverkar behöver tillskjutas medel i storleksordningen 2000 tkr per år. Konsekvensanalys/-beskrivning: Det är inte möjligt att inom befintliga budgetramar nå målen, men med tilldelning av resurser förbättras förutsättningarna. Starttid: Beräknad kostnadsökning/-minskning 2016: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2017: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2018: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2019: tkr

8 Bilaga 3 REDOVISNING AV EVENTUELLA VOLYM- OCH VERKSAMHETS- FÖRÄNDRINGAR FÖR ÅREN JÄMFÖRT MED BUDGETRAMEN ÅR 2015 KOMMUNSTYRELSEN Kommunservice Romer är en marginaliserad och diskriminerad grupp som befinner sig i ett utanförskap i Sverige och i Norrköping. Bristande möjligheter till delaktighet i samhället beskrivs i olika statliga och nationella rapporter som en grundläggande orsak, där den avgörande faktorn utgörs av svårigheter att komma in på arbetsmarknaden eller komma i utbildning. Romer är också en nationell minoritet i Sverige. Minoritetslagstiftningen, ( SFS 2009:724 ), stärker de nationella minoriteternas rättigheter och främjar språklig och kulturell utveckling. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. Språklagen, som trädde i kraft den 1 juli 2009 anger att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken (8 ). Det åligger, genom lagen, kommuner, landsting och andra offentliga aktörer att stödja och stärka romers kulturella och språkliga rättigheter och på så sätt underlätta inkluderingen i samhället. I Norrköping är en övervägande del, enligt självuppskattning ca 80%, av den romska befolkningen arlitalande. Norrköpings kommun antog den 5 mars 2013 en handlingsplan för romsk inkludering med inriktningen arbetsmarknad, utbildning och socialt arbete med särskilt fokus på hälsa. 1 Som stöd för arbetet med romsk inkludering i Norrköpings kommun finns en referensgrupp bestående av chefer/tjänstemän från flera kontor, bl. a socialkontoret och utbildningskontoret. Välfärdsgapet mellan minoriteten romer och majoritetssamhället i Norrköping är nu omfattande och situationen är akut inom flera samhällsområden. Referensgruppen har därför i samverkan med Portalen tagit fram en idé kring ett romskt resurs- och kompetenscenter. Ett romskt resurs- och kompetenscenter ska arbeta både med att främja och stärka den individ som själv identifierar sig som rom, såväl som de romska grupperna, till att nå en större inkludering och delaktighet i samhället. Detta sker genom rekrytering av en romsk samhällsvägledare till Portalens medarbetarteam. Med ett för besökaren individuellt och lösningsfokuserat arbetssätt skall den romska samhällsvägledaren tillsammans med övriga medarbetare arbeta för romers inkludering, i Norrköping inom arbetsmarknad, utbildning och folkhälsa. 1 Handlingsplan för romsk inkludering i Norrköpings KS 2013/xxxx

9 Arbetet riktas sig till alla romska grupper och i samverkan med övriga teamet även till ickeromer. Uppstarten av romsk resurs- och kompetenscenter finansieras av Samordningsförbundet Östra Östergötland mellan augusti dec 2015, under förutsättning att kommunstyrelsen beviljar medel för med i ansökan angiven summa. Verksamheten finansieras därmed av Norrköpings kommun. Efter 2017 skall det romska resurs- och kompetenscentret vara en ordinarie verksamhet inom Norrköpings kommun Konsekvensanalys/-beskrivning: Genom att inrätta ett romskt resurs- och kompetenscenter, medverkar kommunen både till att öka inkluderingen, minska utanförskapet och att tillse romers särskilda rättighet som nationell minoritet, speciellt vad gäller de språkliga rättigheterna. Genom att fler romer har möjlighet att komma i arbete och utbildning minskar också kommunens kostnader för försörjningsstöd. Med ökad kunskap motverkas bristande delaktighet. Många romer beskriver t ex svårigheter i kontakter med myndigheter och offentliga aktörer. Starttid: Beräknad kostnadsökning/-minskning 2016: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2017: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2018: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2019: tkr

10 Bilaga 3 REDOVISNING AV EVENTUELLA VOLYM- OCH VERKSAMHETS- FÖRÄNDRINGAR FÖR ÅREN JÄMFÖRT MED BUDGETRAMEN ÅR 2015 Kommunfullmäktige beslutade, KS 2014/0174, att ta fram riktlinje för klimatanpassning och en förvaltningsövergripande verksamhetsplan, i arbetet krävs samverkan och ett tvärsektoriellt arbetssätt. För att klimatanpassningsperspektivet ska genomsyra hela den kommunala verksamheten. Beslutet grundar sig på en motion från Cecilia Ambjörn(v) som bifölls av Kommunfullmäktige. Om att identifierar klimatrelaterade risker för kommunen och föreslår åtgärder för att minimera kostnaderna för dessa. Och identifiering av klimatrisker och anpassningsåtgärder för dagvattenhantering prioriteras. För att skapa ett gott liv för såväl dagens befolkning som för kommande generationer, behövs ett robust och tåligt samhälle med förutsättningar att möta effekterna av ett förändrat klimat. Klimatförändringarna utgör en av de stora utmaningarna inom samhällsplaneringen framförallt för sårbara grupper som barn och äldre. Norrköpings kommun behöver skaffa sig en bredare kunskap inför de klimatförändringar vi kommer att ställas inför, med bland annat byggandet av Ostlänken, förtätning av staden och en landsbygd under utveckling. Ett inledande samarbete om klimatanpassning har påbörjats med Linköpings universitet och SMHI. För att ges goda förutsättningar med att identifiera klimatanpassningsåtgärder, klimatrisker och att hitta bra tvärsektoriella arbetssätt för kommunen och externa parter innebär detta dock en merkostnad och medel behöver tillskjutas. KOMMUNSTYRELSEN Beskrivning av föreslagen förändring: För att identifiera klimatanpassningsåtgärder, klimatrisker behöver medel tillskjutas i storleksordningen 1000 tkr per år. Konsekvensanalys/-beskrivning: Det är inte möjligt att inom befintliga budgetramar identifiera klimatanpassningsåtgärderna men med medel förbättras förutsättningarna. Beräknad kostnadsökning/-minskning 2016: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2017: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2018: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2019: tkr Starttid:

11 FÖRSLAG 1(7) Handläggare, titel, telefon Sara Meyer, internationell samordnare Kommunstyrelsen Strategi för internationell projektutveckling Förslag till beslut Kommunstyrelsen beviljar kommunstyrelsens kontor 0,55 miljoner kronor för år 2016 och enligt tabell beräknade belopp följande tio år, för att subventionera en projektutvecklare på varje verksamhetskontor, med ansvar för internationella frågor. Sammanfattning Norrköpings kommun utnyttjar inte till fullo den potential och möjlighet till kunskapsinhämtning som EU och internationellt engagemang medför. Vi har halkat efter på den internationella arenan, vilket märks bland annat eftersom det på de flesta av våra verksamhetskontor/nämnder inte pågår några internationella projekt alls, att ingen Norrköpingspolitiker har några internationella uppdrag, till exempel i strukturfondspartnerskap, östersjöorgan, regionkommittén eller andra europeiska organ, eller att det i princip inte finns något presentationsmaterial på engelska om Norrköping. Om kommunen ska lyckas med att stärka sig internationellt och dra nytta av alla möjligheter det ger, behöver vi i första hand engagera fler politiker och skapa en tjänstemannaorganisation på varje verksamhetskontor med ansvar för internationella frågor. Genom att kommunstyrelsen inledningsvis finansierar tillsättandet av tjänster på verksamhetskontoren bereds verksamheten utrymme att ta tillvara de möjligheter till utveckling som internationella kontakter medför. Beskrivning av ärendet Mål Att öka kommunens internationella relationer till nytta för den egna verksamheten. Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköpings kommun Rådhuset kommunstyrelsens.kansli@norrkoping.se Internet Norrköping

12 NORRKÖPINGS KOMMUN FÖRSLAG 2(7) På bara några år ska verksamheten uppnå deltagande i projekt och få intäkter i form av bl.a. EU-bidrag i så stor utsträckning att tjänsterna delvis finansierar sig själva. Inte enbart i form av rena externa inkomster, utan framförallt i kunskapsvinst, utveckling och engagemang. Fler politiker ska ges möjlighet och utrymme att involveras i projekt, att ta emot internationella besök och ta på sig externa uppdrag. Bakgrund Internationellt arbete ska ingå som en naturlig del i den ordinarie verksamheten och utgöra ett av flera verktyg för att utveckla och höja nivån på vår verksamhet. Kommunens internationella tjänstemannanätverk genomförde i april 2014 en workshop om framtidsfaktorer som påverkar utvecklingen av det internationella arbetet i Norrköpings kommun. Workshopen utmynnade i definierandet av fyra grundläggande faktorer som driver på möjligheterna att se internationellt arbete som en del av ordinarie arbete: Ett tydligt internationellt uppdrag Kunskap om internationalisering Resurser för internationellt arbete Premiering av dem som aktivt bidrar till att internationellt arbete är en del av ordinarie arbete Det politiska uppdraget för internationellt arbete finns uttryckt i flera styrdokument (se nedan). Premiering av dem som engagerar sig internationellt är önskvärd. I denna PM redovisas i första hand förslag till resurser för internationell samverkan men också förslag på kunskapshöjande åtgärder. Resurser för internationell samverkan Nämndernas befintliga uppdrag Enligt kommunens budgetpreciseringar ska internationalisering användas som ett medel för att öka måluppfyllelsen inom nämndens verksamhetsområde där det anses lämpligt. Alla nämnder och verksamhetskontor ska aktivt ta del av de möjligheter som ges. Internationell externfinansiering av prioriterade utvecklingsprojekt ska öka. Den samverkan som sker ska vara till nytta för kommunen och bidra till att visionen om det goda livet uppnås. Barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp och positiv näringslivsutveckling en drivkraft.

13 NORRKÖPINGS KOMMUN FÖRSLAG 3(7) De tilltänkta tjänsterna I tjänsterna som projektutvecklare ingår uppgiften att utveckla verksamheten genom att öka nämndens engagemang och kunskap i internationella frågor och därmed också deltagandet i internationella projekt. Personerna som tillsätts ska beredas utrymme och tid till att sätta sig in i verksamheten, pågående och kommande utvecklingsprojekt, kompetensutveckla sig själva och verksamheten i internationella områden, kontakter, nätverk etc. som rör den egna verksamheten. Det är viktigt att personerna talar fler språk än svenska, men utrymme för kompetensutveckling även här bör finnas. Personerna ansvarar för att prövning av extern finansiering av utvecklingsprojekt genomförs. De sköter omvärldsbevakning, och har kunskap om aktuella utlysningar osv. i kontorets sakfrågor. Uppdraget går ut på att för verksamheten skapa strategiska samarbeten. Arbetet kommer att innebära en hel del tjänsteresor i och utanför landet. Projektutvecklaren bör finnas nära ledningen på verksamhetskontoret och ha frekvent kontakt med nämnden. Personen kommer att ingå i ett kommunövergripande nätverk för internationella frågor. Där utbyte av erfarenheter, information, deltagande i konferenser och fortbildning med mera ingår. Varje förvaltning ska tillsätta en ansvarig person för internationella frågor. Tjänsten bör vara heltid, men i vissa fall kan en tjänst delas på flera förvaltningar eller utgöra delar av en ny eller befintlig tjänst, men då är det av yttersta vikt att utrymme frigörs för internationell samordning. Nuvarande tjänstemannaorganisation På kommunstyrelsens kontor finns en internationell samordnare, en utredare med utrymme för internationella frågor, liksom en fjärdedelstjänst med ansvar för ett kommunövergripande nätverk, SERN (Sweden Emilia Romagna Network). Utbildningskontoret har en internationell samordnare centralt placerat. Ett internationellt nätverk för tjänstemän finns i kommunen och leds av fullmäktiges presidium, sammankallande är den internationella samordnaren. Av de som deltar i nätverket är det endast en person, samordnaren på utbildningskontoret som i sin tjänst har ansvar och mandat för internationell samverkan på sitt verksamhetskontor. Nuläge internationella projekt I dagsläget pågår tolv internationella projekt. Tre av dem finns på kommunstyrelsens kontor och nio på utbildningskontoret. Fjorton ansökningar har nyligen skickats till olika program, tio av dem finns på utbildningskontoret, två på kommunstyrelsens kontor, en på vård och

14 NORRKÖPINGS KOMMUN FÖRSLAG 4(7) omsorgskontoret och stadsbyggnadskontoret tillsammans med tekniska kontoret och kommunstyrelsekontoret har skickat in en ansökan. Stadsbyggnad är också involverad i en av utbildningskontorets ansökningar. Det finns flera ansökningar och pågående projekt på kommunens gymnasieskolor också. Utbildningskontoret har överblick över ett fåtal, men de flesta ansökningar och projekt ansvaras för och sköts av gymnasierna själva. Varför en person behövs på verksamhetskontoren Utbildningskontoret är det kontor som överlägset lyckats bäst i sin internationalisering av alla verksamhetskontor i kommunen, också över en längre tid. Man kan argumentera för att utbildning är en relativt enkel sektor att arbeta internationellt i och att det är en naturlig del av deras verksamhet. Det stämmer till viss del, särskilt gällande skolornas internationalisering, men det är fortfarande så att utbildningskontoret centralt deltar i flera projekt och att den internationella samordnaren sprider kunskap, drar in projekt och kontakter direkt till verksamheten. Samordnaren har goda kunskaper angående ansökningsprocessen för utbildningskontorets program, har koll på kommande utlysningar och deadlines och på kontorets interna processer. Han kan verksamheten och informerar direkt på enheterna när något dyker upp som passar dem. Samordnaren har möjlighet att delta i flera nätverk och konferenser för kontorets räkning och kan därmed hämta hem kunskap och kontakter, liksom förmedla kontorets frågor ut i världen. Han finns tillgänglig för verksamheten, vid frågor och som stöttning i ansökningsprocessen. Ett tydligt ansvar ger tid och möjligheter. Utbildningskontoret har mest utdelning och engagemang av kommunens verksamhetskontor, trots att flest möjligheter och mest lättillgängliga fonder finns inom andra områden, till exempel arbetsmarknad och sociala frågor. Att ha en projektutvecklare bidrar inte bara till att kunskapen finns på kontoret utan också till att man i större utsträckning vågar prova att delta i internationella sammanhang. Stöttningen finns internt hos någon som också kan verksamheten. I medeltal får utbildningskontoret in fyra (4) miljoner kronor per år från olika EU-projekt. År 2014 var ett extra lyckat år då man fick mer än åtta (8) miljoner från EU. Kontorets internationella samordnare betalas till cirka hälften av EU i form av olika projekt, men det utgör bara en bråkdel av allt annat kontoret får på köpet i form av kunskap och verksamhetsutveckling. Utbildningskontorets erfarenhet bör användas i den här processen. Samordnarens kunskap och vana kan användas för att stötta de nya projektutvecklarna och organisationen i stort och skapa en kedjereaktion i resten av kommunen.

15 NORRKÖPINGS KOMMUN FÖRSLAG 5(7) Finansieringen Målet är att tjänsterna delvis ska finansiera sig själva genom externa medel. För att uppnå det resultatet, behöver personen en inkörningsperiod. Den perioden finansieras av kommunstyrelsen. En medveten strategi med interna subventioner till projektutveckling kan öka intäkterna från EU och andra organ och bli en lönsam affär för kommunen. Alla verksamhetskontor ges samma förutsättningar och utbildningskontorets erfarenhet används för att skapa den nya organisationen. Nedan följer ett räkneexempel. Tabell 1. Kommuninternt stöd i procent av projektutvecklare (heltid) på verksamhetskontoren. Avtar successivt över en treårsperiod. År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 10 År 11 Förvaltning 1 100% 75% 50% 0% Förvaltning 2 100% 75% 50% 0% Förvaltning 3 100% 75% 50% 0% Förvaltning 4 100% 75% 50% 0% Förvaltning 5 100% 75% 50% 0% Förvaltning 6 100% 75% 50% 0% Förvaltning 7 100% 75% 50% 0% Förvaltning 8 100% 75% 50% 0% Subvention per år 100% 175% 225% 225% 225% 225% 225% 225% 125% 50% 0%

16 NORRKÖPINGS KOMMUN FÖRSLAG 6(7) Tabell 2. Kommunintern stöd av projektutvecklare på verksamhetskontoren, belopp i TKR. Beräknat som åtta heltidstjänster. År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 10 År 11 Förvaltning Förvaltning Förvaltning Förvaltning Förvaltning Förvaltning Förvaltning Förvaltning Subvention per år Projektintäkterna tillfaller verksamhetskontoren direkt, därav dyrare kostnader för kommunstyrelsen under en begränsad tid. Kunskapshöjande åtgärder - politikernas internationella engagemang Parallellt med den här processen påbörjas också ett projekt tillsammans med Karlstad universitet. I projektet deltar kommunens samtliga politiska sekreterare. Projektet ska leda till insikt i processerna och möjligheterna som internationell samverkan och påverkan medför. Målet med projektet är att Norrköpings kommun ska vara mer delaktig i påverkansprocesser och finnas med i internationella sammanhang, både politiskt och på tjänstemannanivå. I projektet kommer deltagarna att få analysera och diskutera kring hur aktiv en kommun bör vara, vilka beslutsprocesser som finns och hur vi bör involvera oss, när och var vi bör vara med och påverka. Deltagarna får också möjlighet att diskutera förväntningar på beslutsfattare i riksdag, regering, regionkommitté och andra EU-organ, liksom vilka kontaktvägar vi redan har och vilka vi bör bygga upp.

17 NORRKÖPINGS KOMMUN FÖRSLAG 7(7) Ett annat mål med projektet är en strategi för hur Norrköping ska synas i världen, hur och i vilka forum vi kan och bör visa upp det vi är bra på, t.ex. sociala investeringar. Projektet med Karlstads Universitet är beräknad att finansieras delvis genom kommunstyrelsens kanslis budget. Således krävs inga extra äskanden för projektet i nuläget. Pär Höglund Kanslichef Sara Meyer Internationell samordnare

18 Musikhuvudstaden Norrköping Vision 2020 Norrköping Sveriges musikhuvudstad, är ett vedertaget begrepp. I begreppet ryms många yrken och verksamheter. Norrköping uppfattas av omvärlden som en stad där musiklivet blomstrar och det finns goda möjligheter till utveckling, utbildning och att utöva musikbranschens yrken. Norrköping är ett nav för nytänkande, nyskapande och företagande inom musikområdet. I Norrköping möter evenemangen och upplevelserna den senaste teknikutvecklingen. Den växande musikbranschen har drivande, entusiastiska och kunniga utövare. Genom att målmedvetet uppmuntra utbildning, företagande och branschutveckling är Norrköping en erkänd musikstad som möts med nyfikenhet och respekt av omvärlden. Norrköping är Sveriges musikhuvudstad! Vägen till visionen I Norrköping uppmuntras musiklivet i de små och stora sammanhangen. Skolan, kulturskolan, föreningar, studieförbund och andra entusiaster fortsätter att lägga grunden till att så många norrköpingsbor är utövare inom musikområdet. Möjligheterna till utbildning, yrkesutbildning och försörjningsmöjligheter inom musiklivet utvecklas. I Norrköping finns en unik kombination av ungt, modernt musikutbud och hundraårig tradition. Staden gästas av artister i världsklass och attraktiva evenemang lockar besökare och utövare till Norrköping. Utveckla Norrköping till Sveriges musikhuvudstad! Norrköpings kommun ska stimulera utvecklingen av Norrköping som Sveriges musikhuvudstad. Kommunens åtaganden och engagemang sker främst genom de befintliga verksamheterna, deras uppdrag och budget. En arbetsgrupp har bildats som samordnar kommunens åtaganden. I arbetsgruppen fördelas arbetet under tre områden som benämns Utbildning, Bransch och Näringsliv. 1. Området Utbildning ska fokusera på att skapa förutsättningar för musiker och andra yrkesgrupper i musikbranschen att utbilda sig i Norrköping. 2. Området Bransch ska fokusera på att underlätta för musiker och andra yrkesgrupper i musikbranschen att utveckla sig samt skapa plattformar där dessa kan mötas. 3. Området Näringsliv ska, via näringslivskontorets verksamhet, fokusera på att stimulera musiklivet i form av näringsverksamhet för att skapa möjligheter för musiker och andra yrkesgrupper i musikbranschen att försörja sig. För att förstärka den utveckling som pågår finns a. ett uppdrag att utveckla kv Hallarna som kulturkvarter med näringslivsmöjligheter, samt b. ett förslag att kommunfullmäktige i bokslut 2013 avsätter tkr av överskottet för att stödja projektet musikhuvudstaden. För musikhuvudstadsgruppen Åsa Byman Falck Kommundirektör

19 Aktiviteter under 2013 och 2014 Bilaga 2 Nedan redovisas ett urval av aktiviteter och händelser under senare delen av 2013 samt under Initiativtagare till aktiviteterna är antingen externa aktörer med kommunen som medaktör, eller så kommer initiativet från arbetsgruppen för Musikhuvudstaden. Listan kan göras betydligt längre. Evenemang - Bråvallafestivalen, juni 13 - Bråvallafestivalen, juni 14 - Bråvallafestivalen, juni 15, förberedelser pågår - Stenhammarfestivalen, juni 14 - Where s the music, februari 15, förberedelser pågår - East Music Awards, februari 16, förberedelser pågår Branschen - Möte med företrädare för branschen, 19/ Branschkartläggning, januari och juni Möte med bransch, utbildning och referensgrupp, 28/8-14 Utbildning - Utbildningskartläggning, oktober Möte med utbildningsföreträdare, 15/ Möten med företrädare för KSM/Linköpings universitet, De Geergymnasiet, Campus Nyköping, våren Kontakter med AMB, Tingsryd, våren Förberedelser för att fler utbildningsinslag i yrkeshögskoleutbildningen Musik- och eventarrangör genomförs i Norrköping, våren Ansökan om yrkeshögskoleutbildningen Turism- och destinationsutvecklare i samarbete med Campus Nyköping, september -14 Lokaler - Hallarna: Förberedelser för tillskapandet av ett kreativt kulturkvarter i enlighet med en framtagen vision. Förslag till utvecklingsplan och former för ägandeoch hyresförhållanden har lämnats till KS. - Butängen: Inventering av lokaler som kan användas för kreativa verksamheter i avvaktan på byggandet av Ostlänken. Politiska beslut - Kommunstyrelsens uppdrag, 23/ Kommunfullmäktiges beslut om visionen, 31/3-14 Media Artiklar som nämner musikhuvudstaden eller musiksatsningen: - Dagens Industri, december -12, - Norrköpings Tidningar 20/11-13, 16/1-14, 23/1-14, 15/3-14, 2/7-14, - Folkbladet, 20/11-13, 16/1-14, 20/2-14, 25/3-14, 21/5-14, - Nollelva, nr 5-14

20 TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) Vårt diarienummer KS 2015/0117 Handläggare, titel, telefon Per Grundtman, utredare Kommunstyrelsen Omstrukturering av arbetet med Musikhuvudstaden Norrköping Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att: 1. Omstrukturera arbetet med Musikhuvudstaden Norrköping enligt nedanstående förslag. 2. Avsätta kr av kommunstyrelsens ofördelade medel för projektledning Från och med 2016 inarbetas projektledningen i kommunstyrelsens budget. Beskrivning av ärendet Festivalerna Bråvalla, Stenhammar, Black Christmas och Where s the music? i kombination med SON, Livekarusellen, kulturskolans och skolornas musikutbildningar och studieförbundens musikverksamhet, mm, har medfört att Norrköping har en given plats på den svenska musikkartan. Nu utökas möjligheterna med kulturkvarteret Hallarna och tillgången till (tillfälliga) lokaler på Butängen. Arbetet med att nå visionen Sveriges Musikhuvudstad går in i en ny fas. Det nuläge som beskrivs nedan har ändrat förutsättningarna och delvis flyttat fram positionerna. Det finns behov av att intensifiera arbetet. Det gäller dels att öka insatserna för att få eftergymnasial utbildning till Norrköping. Det gäller också att samordna kommunikationsinsatserna av det som sker inom musikområdet i Norrköping. Det kräver en samordnande och mer operativ organisation. Förslag till omstrukturering av arbetet med Musikhuvudstaden Norrköping Organisation 1) Styrgrupp: Kikki Liljeblad (S), NN (X) och Åsa Byman Falck. Kommunstyrelsens kontor tillsätter styrgruppens sekreterare. Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköpings kommun Rådhuset kommunstyrelsens.kansli@norrkoping.se Internet Norrköping

21 NORRKÖPINGS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2(4) Vårt diarienummer KS 2015/0117 2) Arbetsgrupp: a) En projektledare med placering på näringslivskontoret. b) I arbetsgruppen ingår också VD för Upplev Norrköping AB, näringslivsdirektören, bildningschefen/vuxenutbildningschefen, kultur- och fritidschefen, kommunikationsdirektören samt en representant från musikbranschen. Uppdrag Projektledaren ska samordna de tre huvudområdena Utbildning, Bransch och Näringsliv. I samordningen ligger att öka insatserna för att få eftergymnasial utbildning till Norrköping. Därutöver ska projektledaren samordna kommunikationsinsatserna av det som sker inom musikområdet. I projektledarens uppdrag ska också ingå att hålla en kontinuerlig dialog med den ideella sektorn och studieförbunden. Arbetsgruppen ska fungera som projektledarens kontinuerliga samarbetspart dit det operativa arbetet kanaliseras. Styrgruppen utgör den politiska styrningen av musikhuvudstadsarbetet och ska följa upp arbetet. Inriktningen på uppdraget kvarstår. Upplev Norrköping AB har fortsatt huvudansvaret för område Bransch och näringslivskontoret för område Näringsliv. För område Utbildning ges utbildningskontoret och kultur- och fritidskontoret ett gemensamt ansvar. När det gäller visionsdokumentet Musikhuvudstaden Norrköping (bilaga 1) poängteras följande: Vision 2020 kvarstår. Avsnitten Vägen till visionen och Utveckla Norrköping till Sveriges musikhuvudstad visar att Norrköping redan är en musikstad och anger inriktningen på det arbete som genomförs. Ekonomi Arbetet med Musikhuvudstaden Norrköping är till stora delar en kraftsamling och synliggörande av de insatser som genomförs av nämnder och bolag och som sker inom rådande ekonomiska ramar. Därutöver avsätts kr av kommunstyrelsens ofördelade medel för projektledning Från och med 2016 inarbetas kostnader för projektledning i kommunstyrelsens budget. Bakgrund och inledande arbete Kommunstyrelsen gav den 23 oktober 2012, Olle Johansson (S) och Fredrik Bergqvist (M) i uppdrag att arbeta för att stimulera Norrköpings musikliv (KS-585/2012). Arbetet skulle fokusera på att underlätta för musiker och

22 NORRKÖPINGS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3(4) Vårt diarienummer KS 2015/0117 andra yrkesgrupper i musikbranschen att utvecklas och utbilda sig i Norrköping samt att stimulera musiklivet i form av näringsverksamhet för att skapa möjligheter för dessa grupper att försörja sig. En referensgrupp med företrädare för musiklivet och näringslivet utsågs. I september 2013 omstrukturerades arbetet under ledning av kommundirektören. Tre huvudområden pekades ut: Utbildning, Bransch och Näringsliv. En styrgrupp utsågs med Olle Johansson, Fredrik Bergqvist och Åsa Byman-Falck. En arbetsgrupp tillsattes bestående av Per Grundtman (utbildning), Stefan Papangelis (bransch), Anne Revland (näringsliv), Patrik Brisander, Louise Flygt samt Nina Franzén (sekreterare). Till stöd för det fortsatta arbetet beslutades bland annat att det skulle tas fram en vision samt genomföras kartläggningar av nuläget. Arbetet sedan september 2013 En utbildningskartläggning var klar i oktober En vision för Musikhuvudstaden Norrköping antogs av fullmäktige den 31 mars 2014 och en branschkartläggning presenterades i juni Möten med företrädare för branschen och utbildningsområdet har skett vid tre tillfällen och referensgruppen har träffats vid två tillfällen. I bilaga 2 redovisas exempel på aktiviteter som genomförts i riktning mot visionen. Initiativtagare till aktiviteterna är antingen kommunen eller externa aktörer med kommunen som medaktör. Nuläget inom de tre huvudområdena Utbildning Inom utbildningsområdet finns utrymme för ytterligare åtgärder. Vissa frågor styr kommunen själv över, t ex att stimulera till deltagande i kulturskolan samt utveckling av den kommunala skolan. En del insatser kan ske i samverkan med andra, t ex att ansöka om yrkeshögskoleutbildningar med musikanknytning. I ytterligare andra frågor kan det handla om att understödja tillkomsten av fler musikrelaterade utbildningar vid Campus Norrköping/Linköpings universitet eller att en folkhögskola bedriver utbildning i Norrköping. Till utbildningsområdet räknas även studieförbundens verksamhet som får vissa kommunala bidrag. Under 2014 har samarbetet utökats med Campus Nyköping som driver yrkeshögskoleutbildningen Musik- och eventarrangör. Samarbetet ledde till att Norrköpings och Nyköpings kommuner gick in med en gemensam ansökan till Myndigheten för yrkeshögskolan om utbildningen Turism- och destinationsutvecklare. Utbildningen är inte inriktad mot musik men mot den närliggande och för Norrköping viktiga besöksnäringen. Tyvärr avslogs ansökan i januari Bransch Initiativet när det gäller den etablerade branschen innehas av Upplev

23 NORRKÖPINGS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4(4) Vårt diarienummer KS 2015/0117 Norrköping AB i samverkan med andra aktörer och företag. Upplev Norrköping AB:s verksamhet relaterar på två sätt till branschen. Dels har man etablerade kontakter med de stora produktionsbolagen som t ex FKP Scorpio, som väljer att förlägga musikevenemang i Norrköping. Dels förmedlar man kontakter då evenemangen har en konkret inverkan på det lokala näringslivet. Det finns ett stort behov av underleverantörer inför och under evenemangen. Även besöksnäringen gynnas och sammantaget ger det arbetstillfällen i Norrköping. Näringsliv Näringslivskontoret har uppdraget att stimulera till företagande. Kontoret samverkar med Norrköpings Science Park. Man anordnar företagarutbildningar och specialdesignar nu utbildningar som riktar sig till den kreativa sektorn. Kontoret är aktivt i Hallarna där det i företagsateljéerna finns möjlighet för nya företagare att hyra lokaler och samtidigt finnas i en miljö med stöd från andra företagare och affärsutvecklare. Initiativ har tagits för att utveckla Ung Företagsamhet i gymnasieskolornas musikutbildningar. Utvärdering I oktober/november 2014 genomfördes en utvärdering av musikhuvudstadsarbetet i arbetsgruppen och referensgruppen. Resultatet av utvärderingen ligger till grund för de förändringar som föreslås. I utvärderingen framkom bland annat att det behövs en projektorganisation. Bilagor: 1. Vision 2020 Musikhuvudstaden Norrköping (KS 2013/0459). 2. Aktiviteter under 2013 och 2014.