Basal hemsjukvård. Varför varierar produktionen mellan olika vårdgivare avseende hemsjukvårdsbesök? En registerstudie och en enkätundersökning.

Transkript

1 Basal hemsjukvård Varför varierar produktionen mellan olika vårdgivare avseende hemsjukvårdsbesök? En registerstudie och en enkätundersökning. Framställd av: MarjaLiisa Abrahamsson Margareta Arvidsson Elisabeth Höglund Anne-Maj Berggren Helene Johnsson Stockholms Läns Landsting HSN-förvaltningen, juni 2009 Box 6909, Stockholm tel

2

3 Registerstudien visade att två faktorer påverkar produktion: 1) förekomst av tidigare ersättningstak 2) om vårdgivaren har många patienter, 75 år eller äldre, som fått många besök per månad. Enkätundersökningen motsvarar 78 % av länets hemsjukvårdspatienter. Den typiske hemsjukvårdspatienten kan inte specificeras utifrån resultatet från enkätundersökningen.

4

5 Innehållsförteckning Analys av den basala hemsjukvården Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och frågeställning Genomförande Registerstudien Enkätundersökningen Metod Svarsfrekvens Analys Hemsjukvårdspatienten Hemsjukvårdsinsatser Har hemsjukvårdspatienter dokumenterade vårdplaner? Vilken typ av insatser får hemsjukvårdspatienten? Hur många insatser har hemsjukvårdspatienten? Vem utför insatserna? Delegeras insatserna? Har hemsjukvårdspatienten gjort akutbesök på sjukhus? Får hemsjukvårdspatienten insatser av andra landstingsfinansierade vårdgivare? Hemsjukvårdsbesök Hur ofta får hemsjukvårdspatienten planerat besök? Är det vanligt med insatser på helgerna? Är det vanligt med oplanerade besök? Hur ofta får hemsjukvårdspatienten husläkarbesök? Hur lång tid tar hemsjukvårdsbesöken? Restid Hemsjukvårdsbesökens varaktighet Diskussion Fortsatt arbete...26 Bilagor Analysens faktorer Enkätundersökningen - frågorna...29

6

7 Analys av den basala hemsjukvården Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, HSN-förvaltningen, riktar ett stort tack till vårdgivarna och särskilt till distriktssköterskorna som tagit sig tid och svarat på enkätundersökningen. Tack vare detta fick denna analysrapport ett bredare och djupare innehåll. Enkätundersökningen är delvis finansierad med stimulansmedel för äldre. 1. Sammanfattning Hög produktion av hemsjukvård definieras i studien som 8,0 eller fler besök årligen av distrikts-/sjuk-/undersköterska per listad 65 år och äldre. Analysen har inte gett ett enkelt svar på variationen i hemsjukvårdsproduktionen, det vill säga besök av distrikts-/sjuk-/undersköterska hos hemsjukvårdspatient, eller en entydig definition på hemsjukvårdspatienten på grund av komplexiteten i den basala hemsjukvården. Däremot har studien lett till att det finns ett basmaterial för kommande uppföljningar och jämförelser som kan ge svar på ytterligare frågor och förtydliganden av frågeställningar med mera. Inför analysen togs ett antal antaganden fram som tänkbara orsaker till hög hemsjukvårdsproduktion. Det mest signifikanta sambandet med hög produktion av hemsjukvård som registerstudien påvisade var om vårdgivarna haft en övre gräns, ett så kallat ersättningstak, för ersättning av sin hemsjukvårdsproduktion. Registerstudiens resultat visar också på ett signifikant samband mellan hög produktion och många patienter, 75 år och äldre, som fått många besök per månad. Många besök har här definierats som patienter med fler än 5 hemsjukvårdsbesök per månad hos en patient. Enkätundersökningen, som bygger på drygt enkätsvar, visar att 2/3 av hemsjukvårdspatienterna är kvinnor, hälften av kvinnorna är över 85 år. Medianålder på hemsjukvårdspatienten är 83 år. 72 procent bor ensamma i eget boende, fler kvinnor än män är ensamboende. 12 procent får insatser på grund av att boendet eller boendemiljön är ett hinder för att patienten ska kunna ta sig till mottagningen. Av samtliga hemsjukvårdspatienter har 34 procent demensdiagnos/kognitiv svikt/förvirringstillstånd. 1/3 har enbart insatser kring medicinhantering, 49 procent har dokumenterade vårdplaner. 73 procent har omvårdnadsinsatser från hemtjänst och hälften har det flera gånger per dygn. Antalet insatser till hemsjukvårdspatienterna varierar: 52 procent av hemsjukvårdspatienterna får besök en gång per vecka eller mindre dagtid, 20 procent har besök kvällar/ nätter och 38 procent får dagliga besök av hemsjukvården. 20 procent har insatser flera gånger per dygn av både hemsjukvård och hemtjänst. Det är 1/10 som har insatser från andra vårdgivare som landstinget finansierar, andelen minskar med ålder. Yngre hemsjukvårdspatienter får fler besök, både långa och korta besök samt besök på helger. En procent av hemsjukvårdspatienterna får läkarbesök i hemmet minst en gång per månad. 52 procent gör sina läkarbesök på mottagning. 7

8 Utifrån analysen föreslår arbetsgruppen att ett fortsatt arbete görs med att omdefiniera hemsjukvårdsuppdraget, en delegeringsstudie och en uppföljande enkätundersökning. Dessutom krävs riktlinjer avseende vårdplaner och en förbättrad uppföljning av hemsjukvården. 2. Inledning Det finns olika definitioner av hemsjukvård i landet. I Stockholms läns landsting ingår basal hemsjukvård i Vårdval Stockholm och definieras i Regelbok för husläkarverksamhet: Basal hemsjukvård är den hälso- och sjukvård som ges i patientens hem och som inte kräver slutenvård, avancerad palliativ hemsjukvård som ASIH (avancerad sjukvård i hemmet) ansvarar för eller som täcks av annan huvudmans ansvar. För att ingå som patient i den basala hemsjukvården skall patienten på grund av medicinska skäl eller funktionshinder ha behov av hälso- och sjukvårdsinsatser som skall vara varaktiga och beräknas kvarstå under minst 14 dagar. Patienten skall ha behov av minst två insatser i hemmet per kalendermånad. Med denna definition på hemsjukvård finns det patienter som får hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet, som inte är hemsjukvårdspatienter. Dessa får hembesök från husläkarverksamheten. För de auktoriserade vårdgivare inom husläkarverksamhet som har avtal med HSNförvaltningen ingår i uppdraget att ansvara för basal hemsjukvård dagtid under veckans alla dagar, inklusive helger. Det finns några få undantag på grund av att HSNförvaltningen, vid införandet av Vårdval Stockholm hade separata avtal med specifika vårdgivare för den basala hemsjukvården. Även vårdgivare som bedriver husläkarverksamhet och som ännu inte är auktoriserade har detta uppdrag. I Vårdval Stockholm är det den vårdgivaren där patienten är listad som ansvarar för basal hemsjukvård, såvida överenskommelse inte har gjorts med annan mottagning, till exempel på grund av långa avstånd. Ersättning för hemsjukvårdspatienter utgår dels via kapiteringsersättning, dels via en särskild ersättning för dem som är registrerade i ListOn-systemet som hemsjukvårdspatient (enligt definition ovan) och dels via besöksersättning. 3. Bakgrund Vid genomgång av produktion av basal hemsjukvård fann HSNförvaltningen stora variationer i länet när det gäller husläkarverksamhetens hemsjukvårdsproduktion, från ca 2,5 besök/år till 14 besök/år i förhållande till antalet listade som är 65 år eller äldre. Specifika omständigheter såsom delegeringsstopp i kommunen, omdefinition av särskilda boenden för äldre till eget boende är faktorer som använts som förklaring till skillnaderna i hemsjukvårdsproduktionen liksom socioekonomiska faktorer, hög sjuklighet, brist på nätverk och hög andel inskrivna i hemsjukvården. Sambandet mellan förklaringar och produktionen har inte tidigare kunnat påvisas, varför aktuell studie är ett initiativ för att försöka fastställa om någon av dessa faktorer har betydelse för variationerna. 8

9 4. Syfte och frågeställning I och med införandet av Vårdval Stockholm blev det särskilt angeläget att inhämta mer kunskap om hemsjukvården, då både uppdraget och ersättningen blev enhetligt för samtliga auktoriserade vårdgivare. HSN-förvaltningen har därför haft anledning att kartlägga och analysera den basala hemsjukvården för att svara på frågeställningen: Varför varierar produktionen mellan olika vårdgivare avseende hemsjukvårdsbesök? 5. Genomförande Arbetet att analysera den basala hemsjukvården har delats in i flera steg. Den första delen handlar om att granska, genom en registerstudie, om vissa faktorer utgör förklaringsgrunder till variationerna. Del två är en enkätundersökning, vars resultat ska beskriva hur den basala hemsjukvården ser ut i länet. Analysen ska ge svar på om ytterligare studier är nödvändiga för att svara på orsaker om variationen i produktionen. I planerna har även en beställarrevision ingått, som sker med hjälp av journalgranskning och djupintervjuer, om det finns behov av kompletterande kunskap. Analysen har utgått från två grundläggande antaganden om förväntad hög produktion, om mottagningen: inte har haft ersättningstak på sin produktion tidigare har haft ansvaret för insatser kvällar och nätter Ett stort antal faktorer testades i registerstudien, såsom andel hemsjukvårdsbesök av distrikts-/sjuk-/undersköterska, andel mottagningsbesök, antal patienter med många besök per månad, samtliga med olika åldersindelningar. Se samtliga faktorer i bilagan. Som komplement till registerstudien gjordes en enkätundersökning i syfte att kartlägga insatsernas innehåll och resursåtgång. 6. Registerstudien Utifrån samtliga testade antaganden och faktorer påvisar studien att det mest signifikanta sambandet till hög produktion är om mottagningarna tidigare haft ersättningstak för sin hemsjukvårdsproduktion. Av övriga testade antaganden är många äldre patienter (75 år eller äldre) som har fått minst 5 respektive 25 besök/månad den faktor som har mest betydelse för hög produktion. Av resterande faktorer är det några som till viss del, mellan 20 procent - 40 procent¹, förklarar hög produktion: få hemsjukvårdspatienter under 65 år många hemsjukvårdspatienter över 75 år ¹ Förklaringsgraden beskriver i hur hög grad ett antagande förklaras av det specifika antagandet. Förklaringsvärdet bör ligga kring procent beroende på antalet ingående variabler vilka inte bör vara för få. 9

10 hög andel listade över 65 år som fått hemsjukvårdsbesök hög andel av mottagningsbesök hos distrikts-/sjuksköterska hög andel registrerade hemsjukvårdspatienter enligt ListOn-systemet över 65 år 7. Enkätundersökningen Enkätundersökningen har som huvudsyfte att försöka fånga innehåll och tidsåtgång i hemsjukvården. Undersökningen är en så kallad totalundersökning i hela länet exklusive Norrtälje. Sigtuna kommun ingår inte i studien eftersom all basal hemsjukvård till och med sjuksköterskenivå utförs av kommunen på uppdrag åt landstinget vid undersökningstillfället Metod Det frågeformulär som använts i studien har sin grund i en tidigare studie utförd i kommunerna Täby och Norrtälje Utifrån dessa erfarenheter har den reviderats och aktualiserats samt sänts ut på remiss till ett antal distriktssköterskor sommaren 2008 för ytterligare synpunkter. Studien genomfördes under hösten Frågeformuläret skickades ut via post och e- post till samtliga vårdgivare som bedriver basal hemsjukvård dagtid. Vårdgivare som omfattades är de som bedriver auktoriserad husläkarverksamhet, husläkarverksamhet på tidigare avtal samt vårdgivare som enbart bedriver basal hemsjukvård. Vårdgivare som inte hade några hemsjukvårdspatienter registrerade i ListOn-systemet och som är relativt nystartade uteslöts ur urvalet. Totalt blev det 162 vårdgivare som ingick i undersökningen. Respektive vårdgivare ombads att fylla i ett frågeformulär per patient som fått ett hemsjukvårdsbesök under tiden 3-16 september Svarsfrekvens Det är 152 av 162 vårdgivare som inkommit med enkäter för sina hemsjukvårdspatienter. Tio vårdgivare har inte skickat in enkäter och två vårdgivare har missuppfattat instruktionerna och finns av den anledningen inte med i resultatredovisningen. Kartläggningens svarsfrekvens utifrån antal vårdgivare är således 93 procent. De 150 vårdgivarna har totalt inkommit med enkäter. I ListOn-systemet fanns det, den 5 september 2008, patienter registrerade. Adderas registreringarna med antalet enkäter som sänts in från vårdgivare som av olika anledningar inte registrerar sina hemsjukvårdspatienter i ListOn-systemet, synes antalet hemsjukvårdspatienter i Stockholms läns landsting (exklusive Sigtuna och Norrtälje) i början av september 2008 vara cirka Resultatredovisningen baseras således på 78 procent av länets hemsjukvårdspatienter, vilket innebär att resultaten från kartläggningen har en mycket hög tillförlitlighet. 10

11 7.3. Analys Resultaten har analyserats genom frekvenser och genom att titta på eventuella skillnader utifrån nedanstående bakgrundsvariabler. Kön Kvinna Man Ålder 0-64 år år år 85 år-w Länsdel Norr Stockholm/Ekerö Söder Boende Ensam Ej ensam Demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd Demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd Ej demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd Insatsfrekvens Låg - får inte planerade hemsjukvårdsbesök varje dag - har inga insatser på helger - besökstiden överstiger inte 30 minuter Mellan Hög - får planerade hemsjukvårdsbesök flera gånger per dygn, har insatser på helger och har hemtjänst flera gånger per dygn eller - får planerade hemsjukvårdsbesök flera gånger per dygn, har insatser på helger, har hemtjänst en gång per dygn eller besökstid över 30 minuter eller - får planerade hemsjukvårdsbesök flera gånger per dygn och har en besökstid över 45 minuter eller - får planerade hemsjukvårdsbesök en gång per dygn, har insatser på helger, och har en besökstid över 30 minuter Genomsnittstid per besök Mindre än 15 minuter minuter minuter Mer än 45 minuter 11

12 7.4. Hemsjukvårdspatienten Två tredjedelar av hemsjukvårdspatienterna är kvinnor. Generellt ökar andelen kvinnor i åldersgrupperna ju äldre patienterna är och motsatt förhållande gäller för männen. I åldersgruppen 0-64 år är andelen män högre (53 procent), jämfört med andelen kvinnor. I den äldre åldersgruppen 85 år eller äldre är förhållandet det omvända, andelen kvinnor är 74 procent. Hälften av kvinnorna är 85 år eller äldre och 18 procent är mellan 0-74 år. Detta kan jämföras med männen där 35 procent återfinns i åldersgruppen 85 år eller äldre. Tabell 1 Kön per åldersgrupp. Andel i procent 0-64 år år år 85 år-w Total Kvinna Man Total Den yngsta hemsjukvårdspatienten är fyra år och den äldsta är 106 år. Medelåldern hos hemsjukvårdspatienten är 80 år, för kvinnor 82 år och för män 76 år. Medianåldern är 83 år. En jämförelse mellan de tre länsdelarna visar att i Stockholm/Ekerö finns i något högre grad hemsjukvårdspatienter som är kvinnor och i den södra länsdelen finns i högre utsträckning män. Tabell 2 Kön per länsdel. Andel i procent. Norr Stockholm/ Söder Total Ekerö Kvinna Man Total Det är 94 procent av hemsjukvårdpatienterna som bor i eget boende och övriga sex procent bor i LSS-boende eller i annat gruppboende. Utav samtliga hemsjukvårdspatienter bor nära tre fjärdedelar ensamma i eget boende. Åtta av tio kvinnor är ensamboende, jämfört med sex av tio män. Figur 1 Hur bor patienten? Andel i procent. 22% 4% 2% 72% Ensam i eget boende Med anhörig/närstående i eget boende I LSS-boende I annat gruppboende 12

13 Det är i högre grad män, åldersgruppen år, de med demensdiagnos och de i Sollentuna (11 %) som har växelvård. Det är en av tio (12 procent) hemsjukvårdspatienter som får insatser i hemmet på grund av att bostaden eller boendemiljön är ett hinder för att patienten ska kunna få insatsen på mottagningen. Växelvård är vård som bygger på att de anhöriga/närstående som vårdar långvarigt sjuka ska få möjlighet till avlösning genom att hemsjukvårdspatienten bereds en plats på ett särskilt boende under växelvis förekommande perioder. Två procent av hemsjukvårdspatienterna har växelvård. Drygt en tredjedel (34 procent) av patienterna har en demensdiagnos eller lider av kognitiv svikt/förvirringstillstånd. Detta är något vanligare i åldersgruppen år, jämfört med övriga åldersgrupper. Det är lika vanligt att de med demens/kognitiv svikt/ förvirringstillstånd bor ensamma, som att de inte gör det. Utifrån tidigare redovisad indelning (se sida 11) av insatsfrekvens visar analysen att ungefär hälften av hemsjukvårdspatienterna har en låg insatsfrekvens. Två av tio har en hög insatsfrekvens. En tredjedel har en insatsfrekvens som ligger mellan dessa två grupper. Figur 2 Andel hemsjukvårdspatienter per insatsfrekvens. Andel i procent. 18% 51% Låg Mellan Hög 31% Det är i högre grad åldersgrupperna 0-64 år och 85 år-w, ensamboende och de med demensdiagnos som har hemtjänst flera gånger per dygn. Hälften av hemsjukvårdspatienterna har hemtjänst flera gånger per dygn och ytterligare en av tio har detta en gång per dygn. Det är 20 procent som får insatser flera gånger per dygn av både hemtjänst och hemsjukvård. Figur 3 Har patienten hemtjänst gällande omvårdnadsinsatser (hjälp med hygien, mat etc.)? Andel i procent. Hemsjukvårdspatienter i Norr har i högre grad hemtjänst flera gånger per dygn (54% ), jämfört med Söder (44 %) och Stockholm/ Ekerö (51 %). 22% 5% 7% 11% 5% 50% Ja, flera gånger om dygnet Ja, en gång om dygnet Ja, några gånger i veckan Ja, en gång i veckan eller mindre Nej Vet ej 13

14 Det är två av tio som inte har någon hemtjänst alls. Det är i högre grad män (27 procent), jämfört med kvinnor (20 procent), som inte har någon hemtjänst alls. En tredjedel av patienterna i åldersgruppen 0-64 år har ingen hemtjänst alls, jämfört med 17 procent i åldersgruppen 85 år eller äldre. Av de ensamboende har 16 procent inte någon hemtjänst alls, jämfört med 39 procent bland dem som inte bor ensamma. Motsvarande andelar för patienter med respektive utan demens/kognitiv svikt/förvirringstillstånd är 17 procent respektive 25 procent. I den södra länsdelen har 29 % av hemsjukvårdspatienterna ingen hemtjänst, jämfört med Norr (22 %) och Stockholm/ Ekerö (21 %) Hemsjukvårdsinsatser Nedan redovisas bland annat huruvida hemsjukvårdspatienter har dokumenterade vårdplaner, vilken typ av insatser och i vilken omfattning de får insatserna Har hemsjukvårdspatienter dokumenterade vårdplaner? Enligt Regelboken för husläkarverksamhet skall vårdgivaren bland annat säkerställa att en vårdplanering genomförs i samråd med berörda vård- och omsorgsgivare vid inskrivning i hemsjukvården och att en vårdplan snarast upprättas. Vårdplanen skall beskriva vårdens planering, genomförande och resultat. Under vårdperioden skall vårdplanering genomföras med hänsyn till patientens behov. Patient och närstående skall erbjudas delta i vårdplanering, samt erbjudas en kopia av aktuell vårdplan. Knappt hälften (49 procent) av hemsjukvårdspatienterna uppges ha en dokumenterad vårdplan. Figur 4 Nej 51% Har patienten en dokumenterad vårdplan? Andel i procent Ja 49% Drygt hälften i Norr och Stockholm/Ekerö har dokumenterade vårdplaner, jämfört med en tredjedel i Söder. Ju yngre patienten är desto lägre förekomst av dokumenterade vårdplaner. Det är 44 procent i åldersgruppen 0-64 år som uppges ha en vårdplan, jämfört med 51 procent bland 85 år eller äldre. De med demens/kognitiv svikt/förvirringstillstånd har i högre grad vårdplaner än de utan (52 procent respektive 47 procent). Hemsjukvårdspatienter med hög insatsfrekvens har i högre utsträckning dokumenterade vårdplaner (57 procent). 14

15 7.5.2 Vilken typ av insatser får hemsjukvårdspatienten? Det är nära sex av tio hemsjukvårdspatienter vars insatser är medicin-/dosettdelning. Det är också relativt vanligt att ha insatserna ApoDos/apoteksärenden och medicingivning. Drygt fyra av tio har insatsen kontroll av blodtryck, provtagning. Var femte patient får hjälp med omläggning. OBS! Andelarna i diagrammet nedan summerar ej till 100 procent på grund av att flera insatser per patient är möjligt. Figur 5 Vilken/vilka av följande insatser har patienten (oavsett tid på dygnet)? Andel i procent. Flera svarsalternativ möjliga. Medicin-/dosettdelning 57% Kontroll av blodtryck, provtagning ApoDos/apoteksärenden 39% 44% Medicingivning 29% Omläggning 20% Insulininjektioner Kompressionsbehandling Övriga injektioner Skötsel av KAD Hjälp med ögondroppar Skötsel av stomi Sondmatning Enbart samtal, tillsyn 7% 6% 6% 6% 3% 2% 1% 1% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Vårdgivarna gavs tillfälle att fritt fylla i andra insatser som ges till respektive patient i kombination med ovanstående insatser. Det var 11 procent som angav andra insatser i enkätundersökningen, dessa redovisas ej i diagrammet ovan. Svaren visar att vanligt förekommande insatser i fallande ordning är; tillsyn/stöd/samtal, beställning av hjälpmedel (främst inkontinenshjälpmedel) och uppföljningar/medicinska bedömningar av olika slag. Många uppger att patienten får hjälp med hudvård såsom fotvård, smörjning och det är relativt vanligt med insatser kopplade till nutrition. Resultatet stämmer överens med rapporten från SLSO Basal hemsjukvård i Stockholms läns sjukvårdsområde, En nulägesbeskrivning 2007 som även Fokusrapporten Basal hemsjukvård för äldre personer med långvarigt vårdbehov hur kan vården förbättras? citerat. Bilden bekräftas ytterligare av uppföljningen 2008 av hemsjukvård kvällar och nätter. 15

16 7.5.3 Hur många insatser har hemsjukvårdspatienten? För att få en uppfattning om i vilken omfattning insatserna ges grupperades patienterna in i nedan beskrivna grupper: Grupp 1: Medicinhantering (en eller flera av insatserna medicin-/dosettdelning / ApoDos/apoteksärenden/medicingivning/ögondroppar). Grupp 2: Medicinhantering plus en insats Grupp 3: Medicinhantering plus två insatser eller fler Grupp 4: Ingen medicinhantering utan en eller flera av övriga insatser Utifrån ovan beskrivna indelning fördelar sig hemsjukvårdspatienterna i länet enligt nedan. Figur 6 Andel patienter i respektive grupp. Andel i procent 21% 15% 33% Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 31% I det följande beskrivs kort respektive grupp utifrån hur de skiljer sig från övriga tre grupper. Grupp 1 En tredjedel (33 procent) av hemsjukvårdspatienterna har insatser enbart kopplade till medicinhantering. Gruppen består i högre grad av kvinnor och en högre andel av patienter mellan 0-64 år återfinns här. Patienterna har i högre grad demens/kognitiv svikt/förvirringstillstånd. De får inte planerade besök lika ofta och deras besök tar i genomsnitt kortare tid. Deras möten med husläkaren sker i högre utsträckning på mottagningen och de har i lägre grad dokumenterade vårdplaner. De har i mindre utsträckning gjort akutbesök på sjukhus och fått oplanerade hembesök. De får i lägre utsträckning insatser från andra landstingsfinansierade vårdgivare. Grupp 2 Ytterligare en tredjedel (31 procent) av hemsjukvårdspatienterna har medicinhantering plus ytterligare en insats. Gruppen består i högre grad av kvinnor och en högre andel av patienter som är 85 år eller äldre återfinns här. Patienternas möten med husläkaren sker i högre utsträckning mer sällan än en gång per kvartal. Plusinsatsen för hela sju av tio hemsjukvårdspatienter i denna grupp består i kontroll av blodtryck, provtagning. 16

17 Tabell 3 Plusinsats för grupp 2. Andel i procent. Typ av insats Andel Kontroll av blodtryck, provtagning 71 % Omläggning 12 % Insulininjektioner 6 % Övriga injektioner 4 % Skötsel av KAD 3 % Kompressionsbehandling 2 % Skötsel av stomi 1 % Sondmatning 1 % Total 100 % Grupp 3 Det är 15 procent av hemsjukvårdspatienterna som får insatser kopplade till medicinhantering plus ytterligare minst två insatser. Patienterna består i högre grad av män. Gruppens insatser är i mycket högre grad delegerade. De får i högre utsträckning besök flera gånger per dygn och har i högre utsträckning insatser även på helger. Patienterna i denna grupp får i högre utsträckning längre besök. Husläkarbesöken sker i högre grad minst en gång per kvartal i hemmet och i mycket lägre utsträckning på mottagningen. De har i högre utsträckning dokumenterade vårdplaner. De har också i högre utsträckning gjort akutbesök på sjukhus och fått oplanerade hembesök. De får i högre utsträckning insatser från andra landstingsfinansierade vårdgivare. Dessa patienter har förutom insatser kopplat till medicinhantering följande insatser i olika kombinationer: Kontroll av blodtryck, provtagning (83 %) Omläggning (56 %) Insulininjektioner (25 %) Skötsel av KAD (20 %) Kompressionsbehandling (20 %) Övriga injektioner (18 %) Skötsel av stomi (5 %) Sondmatning (4 %) Grupp 4 En femtedel (21 procent) av hemsjukvårdspatienterna får insatser utan någon medicinhantering. De har en eller flera av övriga insatser. Gruppen består i högre grad av män. Åldersgruppen 0-74 år återfinns i högre utsträckning här och 85 år eller äldre i lägre grad. Patienterna bor i mycket högre grad med anhörig/närstående och har i mycket lägre grad demens/kognitiv svikt/förvirringstillstånd. De får i mycket lägre grad planerade besök flera gånger per dygn och de har i mycket lägre grad insatser även på helger. Deras möten med husläkaren sker i högre utsträckning på mottagning. De har i lägre grad dokumenterade vårdplaner, gjort akutbesök och fått oplanerade hembesök. Patienterna har främst följande insatser i olika kombinationer: 17

18 Kontroll av blodtryck, provtagning (48 %) Omläggning (39 %) Kompressionsbehandling (13 %) Övriga injektioner (10 %) Skötsel av KAD (9 %) Insulininjektioner (7 %) Skötsel av stomi (3 %) Enbart samtal, tillsyn (2 %) Sondmatning (0 %) Vem utför insatserna? I kartläggningen ställdes frågan Vem utför oftast insatserna (inklusive delegerade insatser)?. Resultatet visar att de som fyllt i enkäterna i hög utsträckning inte har kunnat välja en av yrkesgrupperna. De har istället kryssat i flera svarsalternativ. För att undvika ett mycket stort internt bortfall har vi i analysen valt att lägga till alternativet - flera personalkategorier. Det är mycket sannolikt att denna andel skulle vara större om svarsalternativet hade funnits med i enkäten. Resultaten nedan bör av den anledningen tolkas med försiktighet. Nära hälften (47 procent) av insatserna utförs oftast av distriktssköterska och 13 procent av undersköterska. En tredjedel av insatserna utförs av flera personalkategorier. Minst vanligt är det att insatsen utförs av personal i hemtjänst, gruppboende eller av personlig assistent. Figur 7 Vem utför oftast insatserna (inklusive delegerade insatser)? Andel i procent. 34% 6% 13% 47% Distriktssköterska Undersköterska Personal i hemtjänst/gruppboende/personlig assistent Flera personalkategorier Analysen visar att insatserna i Söder i högre grad utförs av distriktssköterskor och i lägre grad av undersköterska. Det finns mycket stora variationer på kommun- /stadsdelsnivå. I åldersgruppen 0-64 år utförs insatserna i lägre utsträckning av distriktssköterska och i högre grad av undersköterska och flera olika personalkategorier. Ensamboende (46 procent) får i lägre grad än ej ensamboende (51 procent) insatserna utförda av distriktssköterska. Detsamma gäller för hemsjukvårdspatienter med demens/kognitiv svikt/förvirringstillstånd (38 procent), jämfört med dem utan (52 procent). Det är tre gånger så vanligt att patienter med låg insatsfrekvens (59 procent) får sina insatser genomförda av distriktssköterska, jämfört med dem som har en hög insatsfrekvens (20 procent). De får istället i mycket högre utsträckning än övriga sina insatser utförda av personal i hemtjänst/gruppboende/personlig assistent och av flera personalkategorier. 18

19 7.5.5 Delegeras insatserna? Det är drygt hälften (55 procent) som uppger att någon av insatserna utförs på delegation. Delegering av insatser sker i högre grad i åldersgruppen 0-64 år, till ensamboende och hemsjukvårdspatienter med demens/kognitiv svikt/förvirringstillstånd. För hemsjukvårdspatienter med hög insatsfrekvens uppger 92 procent att någon av insatserna utförs på delegation, jämfört med de med låg insatsfrekvens (39 procent). Nära hälften av de delegerade insatserna utförs av undersköterska i den egna organisationen. Figur 8 Vilken personalkategori utför de delegerade insatserna? Andel i procent. 18% 46% Undersköterska i egen organisation Personal i hemtjänst/gruppboende/personlig assistent 36% Både och 7.6. Har hemsjukvårdspatienten gjort akutbesök på sjukhus? Det är 14 procent av hemsjukvårdspatienterna som uppges ha gjort två eller flera akutbesök på sjukhus under de senaste två månaderna. Det är i något högre grad män (16 procent), jämfört med kvinnor (13 procent). Jämförelse utifrån ålder visar att högst andel patienter som gjort akutbesök finns i åldersgruppen år (17 procent). Vidare har ensamboende i lägre utsträckning besökt sjukhus akut (13 procent), jämfört med inte ensamboende (15 procent). Hemsjukvårdspatienter med hög insatsfrekvens har i något högre grad gjort akutbesök (16 procent), jämfört med de med låg insatsfrekvens (12 procent) Får hemsjukvårdspatienten insatser av andra landstingsfinansierade vårdgivare? En av tio patienter (9 procent) får insatser i hemmet av andra vårdgivare som landstinget finansierar. Andelen som får detta minskar ju äldre patienten är. Patienter med hög insatsfrekvens får detta i högre grad (14 procent), jämfört med dem som har låg insatsfrekvens (7 procent). Över hälften av hemsjukvårdspatienterna som får insatser av annan landstingsfinansierad vårdgivare får insatserna från hemrehabilitering. En tredjedel av hemsjukvårdspatienterna som får hemrehabilitering återfinns på Södermalm. 19

20 Figur 9 Från vem får patienten dessa insatser. Andel i procent. Hemrehab 55% Avancerad hemsjukvård exkl. basal hemsjukvård kvällar och nätter 17% Psykiatrin 17% Annan 7% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 7.8. Hemsjukvårdsbesök Nedan redovisas bland annat hur ofta hemsjukvårdspatienterna får planerade besök, om de får besök på helgerna och hur lång tid besöken tar i genomsnitt Hur ofta får hemsjukvårdspatienten planerat besök? Två av tio hemsjukvårdspatienter får besök flera gånger mellan kl och nästan en lika stor andel får besök en gång mellan kl En tredjedel får besök minst en gång i veckan under dagtid och ungefär en lika stor andel får besök mer sällan. Det är två av tio som får besök minst en gång per dygn mellan kl Åtta av tio har inga insatser under denna tid. Figur 10 Hur ofta får hemsjukvårdspatienten planerade besök kl ch Andel i procent Flera gånger En gång Några gånger i veckan En gång i veckan Färre än en gång i veckan Har inga insatser under denna tid 0% 20% 40% 60% 80% 100% Görs ovanstående indelning om till per dygn visar analysen att en fjärdedel av hemsjukvårdspatienterna får besök flera gånger per dygn och en av tio en gång per dygn. En tredjedel får besök minst en gång per vecka och resterande tre av tio mer sällan. 20

21 Figur 11 Hur ofta får hemsjukvårdspatienten planerade besök, omgrupperat till per dygn. Andel i procent. 30% 26% 12% Flera gånger per dygn En gång per dygn Minst en gång per vecka Mer sällan 32% Hemsjukvårdspatienter i åldersgruppen 0-64 år får i högre grad besök flera gånger per dygn (39 procent). Detta gäller också för dem med demens/kognitiv svikt/förvirringstillstånd (39 procent), jämfört med dem utan (19 procent). Det är i högre grad de patienter som har medicinhantering plus två eller fler insatser som får besök flera gånger per dygn i jämförelse med övriga. Det är dock en av tio bland dessa patienter som får besök mer sällan än en gång i veckan. Resultatet visar också att hemsjukvårdspatienter med endast medicinhantering i högre grad än övriga får besök mer sällan än en gång per vecka. De hemsjukvårdspatienter som inte har någon medicinhantering får i högre grad besök minst en gång per vecka. Tabell 4 Hur ofta hemsjukvårdspatienten får planerade besök utifrån typ av insatser. Andel i procent. Medicinhantering Medicinhantering+1 Medicinhantering+2 eller fler Ingen medicinhantering Total Flera gånger per dygn En gång per dygn Minst en gång per vecka Mer sällan Total De insatser som delegerats till personal i hemtjänst/gruppboende/personlig assistent utförs nästan samtliga till patienter som får besök flera gånger per dygn Är det vanligt med insatser på helgerna? Drygt en tredjedel (34 procent) av patienterna får hemsjukvårdsinsatser under helgerna. Hemsjukvårdspatienter i åldersgruppen 0-64 år får i högre grad insatser under helgerna (45 procent), jämfört med övriga åldersgrupper. Åtta av tio (82 procent) hemsjukvårdspatienter som får planerade besök flera gånger per dygn får även insatser under helger. Motsvarande andel för dem med besök en gång per dygn är sju av tio (71 procent). Det är fyra procent av hemsjukvårdspatienterna som har insatser mer sällan än en gång i veckan som har insatser även under helger. 21

22 Figur 12 Hur ofta får hemsjukvårdspatienten planerade besök utifrån insatser på helg. Andel i procent. Flera gånger per dygn En gång per dygn Minst en gång per vecka Mer sällan % 20% 40% 60% 80% 100% Ja Nej De patienter som har demens/kognitiv svikt/förvirringstillstånd får i högre grad insatser på helger (47 procent), jämfört med dem utan (28 procent) Är det vanligt med oplanerade besök? Det är två av tio hemsjukvårdspatienter som har fått två eller flera oplanerade hemsjukvårdsbesök (oavsett personalkategori) under den senaste månaden. Patienter med demens/kognitiv svikt/förvirringstillstånd har i högre grad fått oplanerade hembesök (22 procent), jämfört med dem utan (18 procent). Oplanerade besök görs oftare hos patienter med hög insatsfrekvens (27 procent), jämfört med de med låg insatsfrekvens (15 procent) Hur ofta får hemsjukvårdspatienten husläkarbesök? Det är ovanligt att hemsjukvårdspatienter får planerade besök av husläkaren oftare än 1-2 gånger per år (7 procent). Det är dubbelt så vanligt att hemsjukvårdspatienter med hög insatsfrekvens (9 procent) får detta, jämfört med dem som har en låg insatsfrekvens (4 procent). Figur 13 Hur ofta får patienten besök av husläkare i hemmet? Andel i procent. 52% 1% 6% 14% 27% Minst en gång per månad Minst en gång per kvartal En till två gånger per år Mer sällan Husläkarbesöken sker på mottagning I den norra länsdelen görs 80 % av läkarbesöken av hemsjukvårdspatienterna på mottagningen, jämfört med söder 57 % och Stockholm/ Ekerö 41 %. 22

23 Över hälften (52 procent) av husläkarbesöken sker på mottagning. Husläkarbesöken sker i lägre grad på mottagning ju äldre hemsjukvårdspatienten är. Jämförelse visar också att ensamboende (50 procent) i lägre utsträckning besöker husläkarmottagningen, jämfört med ej ensamboende (55 procent). Det är 55 procent av hemsjukvårdspatienterna med låg insatsfrekvens vars husläkarebesök sker på mottagning, jämfört med dem som har en hög insatsfrekvens (45 procent) Hur lång tid tar hemsjukvårdsbesöken? Nedan redovisas först hur lång restiden är från mottagningen till patienten, samt hur lång tid hemsjukvårdsbesöken tar i genomsnitt Restid Nästan samtliga besök har en restid upp till 20 minuter. Fem procent av besöken har en restid över 20 minuter varav en procent har en restid på mer än 30 minuter. Figur 14 Hur lång är restiden till patienten från mottagningen? Andel i procent. 4% 1% 47% 48% Mindre än 10 minuter minuter minuter Mer än 30 minuter Jämförelse mellan länsdelarna visar att Söder i högre utsträckning än övriga har en restid på under 10 minuter (56 procent). Tabell 5 Restiden i genomsnitt per länsdel. Andel i procent. Mindre än 10 minuter minuter minuter Mer än 30 minuter Total Norr Stockholm/Ekerö Söder Total

24 7.9.2 Hemsjukvårdsbesökens varaktighet En tredjedel av hemsjukvårdsbesöken tar i genomsnitt mindre än 15 minuter och ett av tio besök tar mer än 30 minuter. Majoriteten (57 procent) av besöken tar i genomsnitt mellan minuter. Figur 15 Hur lång tid tar i genomsnitt varje hemsjukvårdsbesök (exklusive restid)? Andel i procent. 10% 1% 32% Mindre än 15 minuter minuter minuter Mer än 45 minuter 57% Åldersgruppen 0-64 år är den åldersgrupp som i högre grad har besökstider under 15 minuter. Det är dock samma åldersgrupp som i högre grad än övriga åldersgrupper har besök som tar mer än 45 minuter. Besökstiderna skiljer sig inte åt utifrån om hemsjukvårdspatienten är ensamboende eller inte. Däremot är besök under 15 minuter vanligare bland patienter med demens/ kognitiv svikt/förvirringstillstånd. Tabell 6 Tidsåtgång i snitt för hemsjukvårdspatienter med demens/kognitiv svikt/förvirringstillstånd respektive inte. Andel i procent. Demens Ej demens Total Mindre än 15 minuter minuter minuter Mer än 45 minuter Total Analysen visar att de hemsjukvårdspatienter som får besök mer sällan än en gång per dygn i högre utsträckning får besök som varar längre än 15 minuter. 8. Diskussion Analysen har gett en bild som inte fanns tidigare av den basala hemsjukvården och dess innehåll. Bilden bedöms som tillförlitlig eftersom svarsfrekvensen på enkätundersökningen motsvarade 78 procent av länets hemsjukvårdspatienter. Undersökningen har koncentrerat sig på det direkta patientarbetet. Det indirekta patientarbetet och det förebyggande arbetet som utförs inom den basala hemsjukvården 24

25 ingår inte i studien. Studien kan inte och hade heller inte som syfte att påvisa om patienterna får de insatser som de är i behov av. Resultaten beskriver de insatser som patienten fått under den aktuella undersökningsperioden. Analysen omfattar inte insatser som utförts av till exempel anhöriga/närstående eller personlig assistent. I rapporten redovisas inte skillnader mellan vårdgivare, men det finns stora variationer i resultatet. Det finns fog för att anta att vårdgivarnas sätt att organisera hemsjukvården är en av förklaringarna till variationen av produktionen. Även om arbetssätt tycks påverka insatserna ger studien inga svar på fördelar eller nackdelar med olikheterna och det bör betonas att vårdgivaren har frihet att organisera och kompetensbesätta verksamheten utifrån de behov som patienterna har. Det framgår i studien att vårdgivarna inte uppfyller det krav som ställs i Regelboken om vårdplaner. Däremot visar resultaten att det är patienter med många och sammansatta behov som oftast har vårdplan. Det har också framkommit att det råder en begreppsförvirring mellan behandlings-, omvårdnads- och vårdplan. Observera att vårdplaner i denna studie inte avser den vårdplan i WebCare för utskrivningsklara patienter som ska justeras. Beträffande typ av insats bekräftar studien tidigare rapporter såsom SLSO-rapporten, som fokusrapporten citerar². Det mest förkommande svaren som avvek från förväntningar är främst: andelen insatser kopplade till enbart läkemedel var högre än förväntat gruppen av patienter med få besök var högre än förväntat gruppen av patienter med insatser som inte avser någon läkemedelshantering var lägre än förväntat besökets varaktighet var kortare än förväntat, så även den genomsnittliga restiden Den viktigaste slutsatsen i analysen är att det inte finns en typisk hemsjukvårdspatient. Genom enkätstudien framträder en mycket varierande bild av hemsjukvårdspatienten. En stor andel är ensamboende åldrande kvinnor som är i behov av hjälp med att få och att ta sin medicin. En annan typ är de som inte får dagliga besök, 62 procent, de får sjukvårdsinsatser ett par gånger i veckan eller mindre. En stor andel hemsjukvårdspatienter har även omsorgsinsatser från hemtjänst, 72 procent. På grund av den stora andelen hemsjukvårdspatienter som endast behöver mindre resurskrävande insatser blir slutsatsen att definitionen på hemsjukvård bör ses över. Studien har inte bekräftat att hög produktion kan förklaras av besök hos patienter som är yngre än 65 år som framförts av flera vårdgivare. Studien visar att dessa patienter har flera besök per dygn men inte i sådan utsträckning att det skulle förklara hög produktion generellt. De yngre patienterna utgör en så liten andel av samtliga att den inte slår igenom för hemsjukvården i sin helhet. För enskilda vårdgivare kan dock den andelen vara högre. ² SLSO-rapporten: SLSO Basal hemsjukvård i Stockholms läns landsting, En nulägesbeskrivning Fokusrapporten: Basal hemsjukvård för äldre personer med långvarigt vårdbehov hur kan vården förbättras? 25

26 9. Fortsatt arbete Vårdtjänsten basal hemsjukvård I enkätstudien framkommer en mycket varierande bild av hemsjukvårdspatienten, den typiske hemsjukvårdspatienten finns inte. Studien har inte heller visat att de så kallade vårdtunga patienterna finns, däremot har det framkommit grupper med olika resurskrävande patienter. Slutsatsen är att definitionen av basal hemsjukvård behöver omarbetas inför revideringen av Regelboken 2010 så att uppdraget och målgruppen blir tydligare. Omdefinieringen bör ta hänsyn till de slutsatser och förslag som presenteras i översynen av den palliativa specialiserade vården så att gränserna mellan vårdtjänsterna harmoniserar med varandra. Vid definiering av den basala hemsjukvården måste utgångspunkten vara att säkerställa att hemsjukvårdspatienterna får sitt vårdbehov tillgodosett och att uppföljningen av kvaliteten förbättras. Genom bättre uppföljning och öppna jämförelser finns förutsättningar att styra och förbättra innehållet i vårdtjänsten och få en likvärdighet i hemsjukvården. Ett steg i den förbättrade uppföljningen är att upprepa enkätundersökningen från denna studie, i reviderad form hösten Vårdplan I uppdragsbeskrivningen ingår kravet att det ska finnas en vårdplan för varje hemsjukvårdspatient. Enkätundersökningen visar att 51 procent inte har någon dokumenterad vårdplan. Riktlinjer avseende vårdplaner måste tydliggöras. Bedömning av hälso- och sjukvårdsinsatser och delegering Det finns skillnader i bedömningen av hälso- och sjukvårdsinsatser och egenvård. Inom kort förväntas Socialstyrelsen komma med nya föreskrifter och allmänna råd om gränsdragningen mellan hälso- och sjukvårdsinsatser och egenvård. Detta bör underlätta verksamheternas bedömningar. Det finns en stor variation vad gäller delegeringar i studien, både inom enheterna och till vem som delegeringen ges till. Vissa vårdgivare har enbart distrikts- och sjuksköterskor anställda och delegerar därför inte arbetsuppgifter till personal i egen organisation. En kartläggning angående delegeringar och egenvård bör genomföras för att få ett kunskapsunderlag i syfte att åtgärda variationerna. Varför varierar hemsjukvårdsproduktionen mellan vårdgivarna? Denna analys har inte gett någon entydig förklaring till den ursprungligen ställda frågan om produktionsvariationen. Däremot har flera möjliga orsaker identifierats och en del nya frågor väckts utifrån komplexiteten i hemsjukvården, bland annat: skillnader i andelen patienter med insatser som enbart är kopplade till läkemedelshantering skillnader i antalet delegerade insatser andel patienter med demens/kognitiv svikt/förvirringstillstånd, vilket också antas påverka bedömningen för egenvård andel ensamboende hemsjukvårdspatienter 26

27 Själva frågan om variationen i produktionen bedöms inte ha lika hög angelägenhetsgrad som vid starten av analysen främst på grund av ändringarna i ersättning för hemsjukvård. Från och med februari 2009 har ersättningstak avseende hemsjukvård tagits bort, alla besök ersätts. Ersättningen reduceras till motsvarande 2/3 per besök om kvoten övergår 6,0. Den ursprungliga planen på en beställarrevision, där en journalgranskning och djupintervjuer skulle ingå är därför inte längre lika aktuell. Däremot bör variationen mellan vårdgivare följas framöver och om de stora variationerna i produktionen fortgår kan det bli aktuellt med en beställarrevision. Arbetsgruppen föreslår ett fortsatt arbete med att: omdefiniera basal hemsjukvård inför år 2010, vid revidering av Regelboken arbeta fram en förbättrad uppföljning av hemsjukvården tillsammans med vårdgivarna tydliggöra riktlinjer avseende vårdplaner för hemsjukvårdspatienter kartlägga, belysa och följa upp delegering och egenvård i hemsjukvården genomföra en uppföljande enkätundersökning i hemsjukvården under hösten

28 Bilagor 9.1. Analysens faktorer Samtliga mottagningar där det fanns inrapporterade data (i GVR, ListOn-systemt) ingår i studien. Grunddata baseras på februari 2008 som sedan används som grund för prognos 2008 för att kunna jämföra kvoter gällande produktion och ersättningstak. Registrerade patienter (hemsjukvårdspatienter) i ListOn-systemet delades in i fyra grupper utifrån ålder. Antal hemsjukvårdspatienter, som fått besök och är listade: - under 65 år - 65 år och äldre - 75 år och äldre - samtliga Faktorer som antogs påverka förutom de två antagandena: Vårdgivare med hög andel sköterskebesök (distrikts-/sjuk-/undersköterska) har en hög produktion om det är många hemsjukvårdspatienter som är: - under 65 år - 65 år och äldre - 75 år och äldre - Totalt Vårdgivare har hög produktion om det är en hög andel besök av undersköterska i förhållande till besök hos distriktssjuksköterska/ sjuksköterska samt om hemsjukvårdspatienter är: - Under 65 år - 65 år och äldre - Totalt Vårdgivare med lägre andel mottagningsbesök hos distrikts-/sjuk-/ undersköterska har hög produktion. Vårdgivare med hög produktion har många hemsjukvårdspatienter som har - 5 besök/månad eller fler - 25 besök/månad eller fler Vårdgivare har hög produktion där fler hembesök görs av läkare per hemsjukvårdspatient Grundläggande antaganden som prövas mot samtliga faktorer: Tidigare ersättningstak eller inte Om mottagningen har haft ansvaret för insatser kvällar och nätter. 28

29 9.2. Enkätundersökningen - frågorna Patienter inom basal hemsjukvård Ifylles för varje patient som fått hemsjukvårdsbesök under perioden Husläkarmottagning: 2. Patientens kön? 1 Kvinna 2 Man 3. Patientens födelseår? 4. Hur bor patienten? 1 Ensam i eget boende 2 Med anhörig/närstående i eget boende 3 I LSS-boende 4 I annat gruppboende 5. Omfattas patienten av växelvård? 1 Ja 2 Nej 6. Har patienten demensdiagnos eller kognitiv svikt/förvirringstillstånd? 1 Ja 2 Nej 7. Vilken/vilka av följande insatser har patienten (oavsett tid på dygnet)? 1 Medicin-/dosettdelning 1 Kompressionsbehandling 1 Medicingivning 1 Kontroll av blodtryck, provtagning 1 ApoDos/apoteksärenden 1 Skötsel av KAD 1 Insulininjektioner 1 Sondmatning 1 Övriga injektioner 1 Skötsel av stomi 1 Omläggning 1 Enbart samtal, tillsyn 1 Hjälp med ögondroppar 1 Övrigt, nämligen 8. Vem utför oftast insatserna (inklusive deltagande insatser)? 1 Distriktssjuksköterska 2 Undersköterska 3 Personal i hemtjänst/gruppboende/personlig assistent 9. Utförs någon av ovanstående insatser på delegation? 1 Ja 2 Nej -> Gå vidare till fråga 11 3 Vet ej -> Gå vidare till fråga 11 29

30 10. Vilken personalkategori utför de delegerade insatserna? (Flera svarsalternativ möjliga) 1 Undersköterska i egen organistation 1 Personal i hemtjänst/gruppboende/personlig assistent 11. Hur ofta får patienten planerade hemsjukvårdsinsatser (inklusive deltagande insatser)? Flera gånger En gång Några gånger i veckan En gång i veckan Färre än en gång i veckan Får patienten hemsjukvårdsinsatser även på helger? 1 Ja 2 Nej 13. Hur lång tid tar i genomsnitt varje hemsjukvårdsbesök (exklusive restid)? 1 Mindre än 15 minuter minuter minuter 4 Mer än 45 minuter 14. Hur lång är restiden till patienten från mottagningen? 1 Mindre än 10 minuter minuter minuter 4 Mer än 30 minuter 15. Hur ofta får patienten besök av husläkare i hemmet? 1 Minst en gång per månad 2 Minst en gång per kvartal 3 En till två gånger per år 4 Mer sällan 5 Husläkarbesöken sker på mottagningen 16. Har patienten en dokumenterad vårdplan? 1 Ja 2 Nej 17. Får patienten insatser i hemmet på grund av att bostaden eller boendemiljön är hinder för att patienten ska kunna få insatsen på mottagningen? 1 Ja 2 Nej 18. Har patienten genomfört två eller flera akutbesök på sjukhus under de senaste två månaderna? 1 Ja 2 Nej 3 Vet ej 30

31 19. Har patienten fått två eller flera oplanerade hemsjukvårdsbesök av er (oavsett personalkategori) under den senaste månaden? 1 Ja 2 Nej 3 Vet ej 20. Får patienten insatser i hemmet av andra vårdgivare som landstinget finansierar? 1 Ja 2 Nej -> Gå vidare till fråga 22 3 Vet ej -> Gå vidare till fråga Från vem får patienten dessa insatser? (Flera svarsalternativ möjliga) 1 Hemrehab 1 Psykiatrin 1 Avancerad hemsjukvård (Observera avser ej basal hemsjukvård kvällar och nätter) 1 Annan, nämligen: 22. Har patienten hemtjänst gällande omvårdnadsinsatser (hjälp med hygien, mat etc.)? 1 Ja, flera gånger om dygnet 2 Ja, en gång om dygnet 3 Ja, några gånger i veckan 4 Ja, en gång i veckan eller mindre 5 Nej 6 Vet ej 31

32