5. Information om verksamheten under sommaren Medicinskt ansvarig sjuksköterska Maria Ljungberg

Transkript

1 Kallelse Omsorgsnämnden Tid: Måndagen den 25 augusti 2014 kl Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning 4. Förslag på processer till ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dnr 2014/ON126 Föredraganden Utvecklingsledare Mats Nilsson 5. Information om verksamheten under sommaren Medicinskt ansvarig sjuksköterska Maria Ljungberg 6. Yttrande om bostadsförsörjningsprogram Lilla Edets kommun Dnr 2013/ON152 Dpl Äldres behov i centrum (ÄBIC) ansökan om prestationsmedel Dnr 2014/ON068 Socialchef Sven Bergelind Socialchef Sven Bergelind 8. Revidering av omsorgsnämndens dokumenthanteringsplan Dnr 2014/ON Information 10. Anmälan om inkomna skrivelser 11. Anmälan av delegeringsbeslut Kim Pedersen (V) Ordförande

2 LILLA EDETS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /ON /IN Dnr 2014/0N126 samt 2014/IN098 Förslag på processer till ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattning Omsorgsnämnden/individnämnden ska ta ställning till antagande av struktur för ledningssystem. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9 beskrivs lagkraven för hur ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet inom socialtjänsten ska utformas. Socialnämnden är ytterst ansvarig för att ett ledningssystem upprättas som uppfyller kraven i SOSFS 2011:9. Ärendet Socialstyrelsen har beslutat att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska anpassa ledningssystemet till verksamhetens inriktning och omfattning samt identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs får att säkra verksamhetens kvalitet. Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska i varje process identifiera de aktiviteter som ingår och bestämma aktiviteternas inbördes ordning samt för varje aktivitet utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Rutinerna ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras, dels ange hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 28 maj Skrivelse "Identifiering av processer som behövs för att säkerställa kvalitén inom socialförvaltningens verksamheter" daterad 28 maj Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:9, beslutad 28 juni Finansiering Förslag till beslut Omsorgsnämnden/individnämnden beslutar att godkänna de processer som förvaltningen föreslagit och överlåter till förvaltningen att fatta beslut om rutiner knutna till dessa processer. Beslutet skickas till Socialförvaltningen Maria Ljungberg Mats Nilsson Ann Brorström

3 Datum Dnr Dpl /ON /IN Ledningssystematiskt för systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet ska utgöra grunden för verksamhetsledning och underlätta granskning av verksamheterna samt redovisningar till medborgare, politiker och medarbetare. Det är kvalitetsarbetet som utvecklar verksamheten i enlighet med de mål och den vision som formulerats för Lilla Edets kommun. Hur uppgifterna som ingår i kvalitetsarbetet är fördelade i verksamheten ska också anges med stöd av ledningssystemet. Det systematiska kvalitetsarbetet inom socialförvaltningen utgår från gällande lagstiftning, nationella styrdokument samt Lilla Edet kommuns målstyrning. Varför ett ledningssystem för kvalitet? Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), Tandvårdslagen (1985:125), Socialtjänstlagen (2001:453) och Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade har alla bestämmelser som innebär att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Enligt 3 kap. 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ansvarar vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Att förstå vad kvalitet är i verksamheten God kvalitet i vård och omsorg innebär likvärdig vård och omsorg oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Vid planering av kvalitetsledningssystem ska kvalitetskrav och kvalitetsegenskaper som är relevanta för verksamheten identifieras. Kvalitet utifrån krav i lagar och föreskrifter Verksamhetens egna definierade kvalitetskrav Kvalitet utifrån patient och brukare Ledningens tydliga formulering av vad kvalitet är och för vem, gör det enklare för medarbetare att uppnå god kvalitet i verksamheten. Lilla Edets kommun Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: Fax: Lilla Edet Internet: E-post: kommunen@lillaedet.se sid 1/3

4 - sid- 2 Vad är ett ledningssystem? Ledningssystem för kvalitet är ett system för att fastställa principerna för ledning av verksamheten. Ett ledningssystem är således det formaliserade och beslutade systemet som ska användas för att göra en verksamhet effektivare med avseende på att nå uppställda mål. Mycket enkelt uttryckt innebär arbetet med ledningssystemet ett långsiktigt, målmedvetet och systematiskt arbetssätt med siktet inställt på ständiga förbättringar i verksamheten. En viktig uppgift i ledningssystemet är egenkontrollen, det vill säga sammanställa information från olika källor för att ge beslutsfattare en övergripande och korrekt bild av kvaliteten i vård och omsorg. Med hjälp av ledningssystemet kan ledningen se eventuella kvalitetsbrister och var dessa uppstår i verksamheten liksom vilka grupper av patienter och brukare som drabbas. Exempel på informationskällor Patient- och brukarenkäter Medarbetarenkäter Nationella/regional och lokala uppföljningar Avvikelserapporter Rapporter från patientnämnderna Kvalitetsregister Öppna jämförelser Riskanalyser Händelseanalyser Kvalitetsmål Verksamhetens mål behöver uttrycka vad som ska uppnås med fokus på dem som verksamheten är till för dvs. patienter och brukare. Kvalitetsmål utifrån lagkrav Kvalitetsmål utifrån egna krav Kvalitetsmål som relaterar till patient och brukare Ledningens engagemang och medarbetarnas medverkan är hörnstenar i allt förbättringsarbete. Ledningssystemet är ett stöd för att nå uppsatta mål och få alla involverade att dra åt samma håll. Att utgå från processer istället för funktioner är ofta en framgångsfaktor när ett ledningssystem byggs upp. sid 2/3

5 - sid- 3 Ledningssystemet för kvalitet ska integreras i befintliga system för styrning och kontroll av verksamhet och ekonomi, verksamhetsplaneringsprocess, arbetsmiljöprocess, budgetprocess, uppföljningsprocess, rapporter och årsredovisning. Alla processer som till exempel verksamhetsplanerings-, budget-, arbetsmiljö- och uppföljningsprocesser ska sätta fokus på resultat och syfta till att skapa kvalitet i verksamheten. Ett ledningssystem för kvalitet ska ge ledningen möjlighet att välja den mest säkra och effektiva vägen till målet och med så små risker som möjligt. Kort sagt ett sätt för politiker i landsting, regioner och kommuner att följa upp måluppfyllelse och därmed möjlighet att garantera patienten eller brukaren rätt vårdtjänst eller service. Förslag på vad som kan ingå i ett ledningssystem Lagar och krav Mål, policy, verksamhetsplaner och handlingsplaner Ansvar och befogenheter Process för ledningens genomgång, beslutsfattande och agerande Rutiner för egenkontroll Rutiner för att ta emot och utreda klagomål och synpunkter Rutiner för att sammanställa och analysera inkomna rapporter, klagomål och synpunkter Rutin för framtagande av könsuppdelad statistik och konsekvensanalyser med ett jämställdhetsperspektiv utifrån denna Huvudprocesser, delprocesser, rutiner och checklistor Rutin för riskanalys Rutin för dokumentstyrning Dokumentmallar Modell för att ta fram processbeskrivningar sid 3/3

6 Datum Dnr Dpl /ON /IN Identifiering av processer som behövs för att säkerställa kvaliten inom socialförvaltningens verksamheter Följande processer har tagits fram inom socialförvaltningen; Process 1 - Utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten Delprocesser Planera verksamheten och upprätta mål Kartlägga och säkerställa personalens kompetens och lämplighet Organisera kvalitetsarbetet Dokumentera kvalitetsarbetet Uppföljning av processer och rutiner Åtgärdande av brister Hantering av handlingar. Process 2 - Samverkan Delprocesser Samverkan med andra verksamheter inom den egna organisationen Samverkan med andra samhällsorgan, vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra. Process 3 - Uppfylla serviceskyldigheten Delprocesser Lämna upplysningar vägledning, råd och annan hjälp till enskilda Erbjuda en lättillgänglig service, bistånd, vård och omsorg. Process 4 - Den egna kommunens ansvar Delprocesser Utreda vilken kommun som är ansvarig Utreda ansvar i förhållande till andra huvudmän Hälso- och sjukvård som kommunen ansvarar för. Lilla Edets kommun Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: E-p Lilla Edet Internet: Fax: sid 1/4

7 2 - sid- Process 5 - Offentlighet, sekretess och informationssäkerhet Delprocesser Offentlighet och utlämnande av handlingar Behandling av personuppgifter Nationella E-Hälsotjänster Dokumentera i nationella och regionala kvalitetsregister. Process 6 - Dokumentation i individärenden Delprocesser Hantera inkomna handlingar som tillhör personakt, upprätta, förvara och gallra personakt Dokumentera individärenden. Process 7 - Förebyggande och uppsökande arbete Delprocesser Med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdomar som visat tecken till en ogynnsam utveckling Aktivt arbete för att motverka missbruk bland barn och ungdomar Samarbetssamtal i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge Verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp Arbeta uppsökande och förebyggande för att motverka missbruk samt sörja för att den enskilde missbrukaren får den vård eller hjälp som han eller hon behöver Göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre och för människor med fysiska och psykiska funktionshinder samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på dessa områden Erbjuda stöd och underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder Erbjuda stöd vid psykiatriska diagnoser. Process 8 - Servicetjänster Delprocesser Tillhandahålla servicetjänster. sid 2/4

8 3 - sid- Process 9 - Säkerställa tillgången till insatser av god kvalitet Delprocesser Säkerställa tillgången till familjehem för barn och unga Säkerställa tillgången till hem för vård eller boende (HVB) Planera så behovet av särskilda boendeformer för service och omvårdnad tillgodoses Fortlöpande följa upp vilka som omfattas av LSS, vilka deras behov av stöd och service är. Process 10 - Planera och genomföra en utredning Delprocesser Objektivitet och opartiskhet Part och ställföreträdare Tolk Parts rätt till insyn Dokumentationen under utredningstiden Innehåll och metodik i utredningen, olika typer av utredningar mm Beslutsfattande Överklagande Polisanmälan vid brott eller misstanke om brott Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar i välfärdssystemet. Process 11 - Förhandsbedömning Delprocesser Förhandsbedömning. Process 12 - Planera, verkställa och följa upp en behovsprövad insats Delprocesser Säkerställa att beslutade insatser verkställs inom skälig tid Verkställa en dom Planera och formulera mål för insatser Tillsammans med andra vårdgivare upprätta en individuell plan för den enskilde Utlämna en uppgift från beslutande nämnd till den som genomför insatsen samt att överlåta en uppgift till en enskild verksamhet Handläggning och dokumentation vid uppföljning av pågående individuellt behovsprövade insatser Utförande av beslutade insatser. sid 3/4

9 4 - sid- Processområde 13 - Hälso- och sjukvård Delprocesser Organiseringen av hälso- och sjukvårdsverksamheten Arbeta för att förebygga ohälsa Säkra en god vårdhygien Tillgodose trygghet, självbestämmande, valfrihet, integritet och kontinuitet Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Behandlingsrutiner 13.7 Kost och nutrition 13.8 Vård och omsorg om god munhälsa Hantering av läkemedel Hantering av medicintekniska produkter och förskrivning av förbrukningsartiklar Vård i livets slutskede Processområde 14 - Arbetsmiljö Delprocesser Organisering av arbetsmiljöarbetet Arbeta för att förebygga och motverka arbetsmiljörelaterad ohälsa Arbeta för att förebygga anställdas ohälsa. sid 4/4

10 SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling

11 I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande regler. Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses i författningen. Socialstyrelsen ger årligen ut en förteckning över gällande föreskrifter och allmänna råd. SOSFS kan beställas från Socialstyrelsens beställningsservice, Stockholm, fax , e-post socialstyrelsen@strd.se ISSN , Artikelnr Tryck: Edita Västra Aros, Västerås 2011

12 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete; beslutade den 28 juni SOSFS 2011:9 (M och S) Utkom från trycket den 20 juli 2011 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 14 förordningen (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 8 kap. 5 socialtjänstförordningen (2001:937), 4 2 och 3 förordningen (1985:796) med vissa bemyndiganden för Socialstyrelsen att meddela föreskrifter m.m. samt 8 kap. 5 första stycket 1 och 4 och andra stycket patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) och beslutar följande allmänna råd. 1 kap. Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i sådan verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), tandvårdslagen (1985:125), 3. 6 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och 4. 3 kap. 3 tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453). 2 Föreskrifterna ska även tillämpas i det systematiska patientsäkerhetsarbetet som vårdgivare ska bedriva enligt 3 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659). 2 kap. Definitioner 1 I dessa föreskrifter och allmänna råd avses med: hälso- och sjukvård verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), tandvårdslagen (1985:125), lagen (2001:499) om omskärelse av pojkar samt verksamhet inom detaljhandel med läkemedel enligt lagen (2009:366) om handel med läkemedel 3

13 SOSFS 2011: kommunal nämnd, i fråga om sådan verk- samhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade som kommunen eller landstinget har ansvar för, och 2. annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade vårdgivare socialtjänst den som bedriver socialtjänst den som bedriver verksamhet enligt LSS ledningssystem process kvalitet statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård verksamhet som omfattas av bestämmelsen i 3 kap. 3 tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453) I sådan verksamhet inkluderas även verksamhet som bedrivs enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga eller enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall 1. socialnämnd eller motsvarande kommu- nal nämnd, i fråga om sådan socialtjänst som kommunen har ansvar för, 2. Statens institutionsstyrelse, då den myndigheten bedriver socialtjänst, och 3. annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver socialtjänst system för att fastställa principer för ledning av verksamheten serie aktiviteter som främjar ett bestämt ända mål eller ett avsett resultat att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter För vårdgivare som endast bedriver verksamhet som omfattas av lagen (2001:499) om omskärelse av pojkar eller lagen (2009:366) om handel med läkemedel avses i dessa föreskrifter och allmänna råd

14 egenkontroll vårdskada allvarlig vårdskada med kvalitet endast att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksam heten enligt 3 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659) systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat und vikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården vårdskada som 1. är bestående och inte ringa, eller 2. har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit SOSFS 2011:9 3 kap. Ansvar för och användning av ett ledningssystem 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. 2 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. 3 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ange hur uppgifterna som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten är fördelade i verksamheten. 4 kap. Ledningssystemets grundläggande uppbyggnad 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska anpassa ledningssystemet till verksamhetens inriktning och omfattning. Allmänna råd Standarder, tekniska specifikationer och modeller för kvalitets- och verksamhetsutveckling kan ge stöd då ett ledningssystem ska byggas upp. 5

15 SOSFS 2011:9 Processer och rutiner 2 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. 3 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska i varje process enligt 2 1. identifiera de aktiviteter som ingår, och 2. bestämma aktiviteternas inbördes ordning. 4 För varje aktivitet ska vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS vidare utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Rutinerna ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras, dels ange hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten. Samverkan Socialtjänst och LSS 5 Den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska identifiera de processer enligt 2 där samverkan behövs för att säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten. Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra organisationer. Hälso- och sjukvård 6 Vårdgivaren ska identifiera de processer enligt 2 där samverkan behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada. Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra vårdgivare och med verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med myndigheter. 5 kap. Systematiskt förbättringsarbete Riskanalys 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. 6

16 För varje sådan händelse ska vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS 1. uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar, och 2. bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. SOSFS 2011:9 Egenkontroll 2 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska utöva egenkontroll. Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska kunna säkra verksamhetens kvalitet. Allmänna råd Egenkontrollen kan innefatta jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella och regionala kvalitetsregister enligt 7 kap. patientdatalagen (2008:355), jämförelser av verksamhetens resultat dels med uppgifter i öppna jämförelser, dels med resultat för andra verksamheter, jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat med tidigare resultat, målgruppsundersökningar, granskning av journaler, akter och annan dokumentation, undersökning av om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet, analys av uppgifter från patientnämnder, och inhämtande av synpunkter från revisorer och intressenter. Utredning av avvikelser Klagomål och synpunkter 3 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet från 1. vård- och omsorgstagare och deras närstående, 2. personal, 3. vårdgivare, 4. de som bedriver socialtjänst, 5. de som bedriver verksamhet enligt LSS, 6. myndigheter, och 7. föreningar, andra organisationer och intressenter. 7

17 SOSFS 2011:9 Rapporteringsskyldighet 4 Bestämmelser om rapporteringsskyldighet 1. för hälso- och sjukvårdspersonal finns i 6 kap. 4 patientsäkerhetslagen (2010:659), 2. för den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller vid Statens institutionsstyrelse finns i 14 kap. 3 socialtjänstlagen (2001:453), och 3. för den som fullgör uppgifter i verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade finns i 24 b LSS. 5 Bestämmelser om skyldighet 1. för vårdgivaren att utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra vårdskada finns i 3 kap. 3 patientsäkerhetslagen (2010:659), 2. för den som bedriver socialtjänst att utan dröjsmål dokumentera, utreda och avhjälpa eller undanröja ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande finns i 14 kap. 6 socialtjänstlagen (2001:453), och 3. för den som bedriver verksamhet enligt LSS att utan dröjsmål dokumentera, utreda och avhjälpa eller undanröja ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande finns i 24 e LSS. Sammanställning och analys 6 Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter ska sammanställas och analyseras för att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Förbättrande åtgärder i verksamheten 7 På grundval av resultaten av de aktiviteter som anges i 1 6 ska de åtgärder vidtas som krävs för att säkra verksamhetens kvalitet. Förbättring av processerna och rutinerna 8 Om resultaten av de aktiviteter som anges i 1 6 visar att processerna och rutinerna inte är ändamålsenliga för att säkra verksamhetens kvalitet, ska processerna och rutinerna förbättras. 6 kap. Personalens medverkan i kvalitetsarbetet 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska säkerställa att verksamhetens personal arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet. 8

18 2 Enligt 6 kap. 4 patientsäkerhetslagen (2010:659) är hälso- och sjukvårdspersonalen skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. SOSFS 2011:9 3 Av 14 kap. 2 socialtjänstlagen (2001:453) och 24 a LSS framgår det att var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller i verksamhet enligt LSS är skyldig att medverka i verksamhetens kvalitetsarbete. 7 kap. Dokumentationsskyldighet 1 Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras. Allmänna råd Vårdgivare som omfattas av 1 kap. 1 1 och 2 eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS bör med dokumentationen som utgångspunkt varje år upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse av vilken det bör framgå hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet, och vilka resultat som har uppnåtts. Berättelsen bör ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. Berättelsen bör hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. 2 Enligt 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Utöver vad som framgår av 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen ska patientsäkerhetsberättelsen innehålla uppgifter om hur 1. ansvaret enligt 3 kap. 9 patientsäkerhetslagen har varit fördelat, 2. patientsäkerheten genom egenkontroll enligt 5 kap. 2 har följts upp och utvärderats, 3. samverkan enligt 4 kap. 6 har möjliggjorts för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada, 4. risker för vårdskador har hanterats enligt 5 kap., 9

19 SOSFS 2011:9 5. rapporter enligt 6 kap. 4 patientsäkerhetslagen har hanterats, och 6. inkomna klagomål och synpunkter enligt 5 kap. 3 som har betydelse för patientsäkerheten har hanterats. Av patientsäkerhetsberättelsen ska det vidare framgå hur många händelser som har utretts enligt 3 kap. 3 patientsäkerhetslagen under föregående kalenderår och hur många vårdskador som har bedömts som allvarliga. 3 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad 1. att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och 2. att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. 8 kap. Undantagsbestämmelse 1 Socialstyrelsen kan medge undantag för en viss verksamhet från en eller flera av bestämmelserna i 3 7 kap., om det finns särskilda skäl. 1. Denna författning träder i kraft den 1 januari Genom författningen upphävs Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:11) om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Socialstyrelsen LARS-ERIK HOLM Georg Lagerberg 10

20

21

22 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /ON Yttrande om bostadsförsörjningsprogram Lilla Edets kommun Dnr 2013/ON152 I februari 2014 yttrade sig omsorgsnämnden över Bostadsförsörjningsprogram Lilla Edets kommun Nu har individnämnden möjlighet att yttra sig över det reviderade bostadsförsörjningsprogrammet. I de bostadspolitiska målen har regering och riksdagslagit fast att bostaden är en social rättighet och att bostadspolitiken ska skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Lilla Edets kommun ska planera och ansvara och främja för att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Planerna för bostadsbyggandet i Lilla Edets kommun sammanfattas per tätort i bostadsförsörjningsprogrammet. Tätorterna i Lilla Edets kommun är Lödöse, Nygård, Prässebo, Göta, Lilla Edet, Västerlanda, Ström, Hjärtum och Utby. Tillförlitligheten i bedömningen av färdigställda bostäder är störst i början av planeringsperioden. Därefter ökar osäkerheten och är mer beroende av konjunkturförändringar, planeringsprocessen och markägarens vilja till exploatering. Beslutsunderlag Bostadsförsörjningsprogram Lilla Edets kommun Förslag till beslut Omsorgsnämnden har inget att erinra beträffande Bostadsförsörjningsprogram Lilla Edets kommun Sven Bergelind Förvaltningschef sven.bergelind@lillaedet.se Beslutet expedieras till Mark och exploateringsavdelningen

23 .~,.r. W W ~~LLA EDETS ~"^"/.~ ~. K O M M U N Datum Dnr Dpl /KS0241 LlLL~, ~~~w~'~~ s=,a~"~;i1~~i~~iv ~. c~~~c~~t~s~vrå~;t~~;~~~~v pi1p. 201 ~06- ~ 0 _..._._~,~ ~_~ ~ ~ C~~~ Underrättelse om samråd ~`m`'~ t "~ ~ ~ F Bostadsförsörjningsprogram Lilla Edets kommun Lilla Edets kommun har upprättat ett förslag till bostadsförsörjningsprogram för Lilla Edets kommun. Bostadsförsörjningsprogrammet är utarbetat efter regionala och kommunala styr- och måldokument som Göteborgsregionens strukturbild och Hållbar tillväxt samt Lilla Edets kommuns Vision 2020 och översiktsplanen Bostadsförsörjningsprogrammet anger inriktning för den fysiska planeringen och utgör underlag för detaljplanering samt redovisar planeringsberedskapen för nya bostäder i kommunens tätorter. Utgångspunkt för planeringen finns i Lilla Edets kommuns Mål och resursplan 2014, där ett av de prioriterade målen är att Invånarantalet ska öka med en (1) procent jämfört med föregående år. I enlighet med den regionala strukturbilden föreslås att utveckling av huvudstråken ska ske med stöd av en attraktiv och kraftfull pendel- och regiontågstrafik. Orter i Lilla Edets kommun med god kollektivtrafik är Lilla Edet, Ström, Göta, Nygård och Lödöse med pendeltågstationen Lödöse södra. Programmets mål är att eftersträva en balans mellan tillgång och efterfrågan för hyresrätter, bostadsrätter, äganderätter och tomter för eget byggande. Programmet visar planerade exploateringsområden, hur många bostäder som planeras byggas under perioden samt upplåtelseform. Det ger information och tydliggör kommunens planer för den egna organisationen, allmänheten och exploatörer på bostadsmarknaden. Samrådstid Utställningsplatser Samrådsmaterialet finns tillgängligt på nedanstående platser under ordinarie öppettider: Lilla Edets kommunhus, Järnvägsgatan 12, Lilla Edet Samrådhandlingarna finns även tillgängliga på kommens hemsida: se/kommunpolitik/planerochstyrdokument Synpunkter Den som har synpunkter på förslaget ska framföra dessa skriftligen senast till kommunen@lillaedet.se eller i brev till: Lilla Edets kommun Kommunstyrelsen Lilla Edet Inkomna synpunkter diarieförs och blir offentliga handlingar. Handläggare Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: E-post fömamn.e8emamn@lillaedetse FÖrvaltning/avdelning [ntemet: Fax: OS kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/1

24 Bostadsförsörjningsprogram Lilla Edets kommun

25 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN Medverkande Bostadsförsörjningsprogram Lilla Edets kommun har tagits fram av mark- och exploateringsavdelningen på uppdrag av kommunstyrelsen. Under arbetets gång har företrädare från kommunala förvaltningar, sakkunniga samt anlitad konsult deltagit. Arbetet har letts av: Cecilia Friberg, mark- och exploateringschef Ulrika Ankel, mark- och exploateringssamordnare Eva Engman, Explo AB Grafisk form: Kommunikationsteamet, Lilla Edets kommun För illustrationer, foton, kartor och fotomontage svarar Lilla Edets kommun om inget annat anges. Statistik: SCB 2» lillaedet.se

26 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN Innehållsförteckning 4 Inledning Syfte Mål och inriktning 5 Visioner och mål Regionala visioner och mål Kommunens visioner och övergripande mål Översiktsplan för Lilla Edet Fördjupad översiktsplan för Lödöse 7 Möjligheter att styra bostadsbyggandet Planmonopol och markägande Kommunens fastighetsbolag Exploateringsprocessen 8 Dagens bostadssituation Bostadsbyggande Befintligt bostadsbestånd Hushållens sammansättning 11 Befolkningsutveckling 12 Bostadsbyggnadsbehov Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys Upplåtelseformer Behov för ensamstående Behov för familjer Behov för ungdomar Behov för äldre och funktionshindrade 13 Planerad bostadsbyggnation» lillaedet.se 3

27 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN Inledning I de bostadspolitiska målen har regering och riksdag slagit fast att bostaden är en social rättighet och att bostadspolitiken ska skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Lilla Edets kommun ska planera och ansvara och främja för att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Planerna för bostadsbyggandet i Lilla Edets kommun sammanfattas per tätort i bostadsförsörjningsprogrammet. Tätorterna i Lilla Edets kommun är Lödöse, Nygård, Prässebo, Göta, Lilla Edet, Västerlanda, Ström, Hjärtum och Utby. Tillförlitligheten i bedömningen av färdigställda bostäder är störst i början av planeringsperioden. Därefter ökar osäkerheten och är mer beroende av konjunkturförändringar, planeringsprocessen och markägarens vilja till exploatering. I dagsläget finns det ett antal områden där detaljplan finns sedan flera år, men där byggnation inte kommit igång eller försäljning av tomter sker långsamt. Det finns även område där detaljplanen behöver göras om eller infrastrukturen byggas ut. SYFTE Enligt Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Planeringen ska även omfatta riktlinjer. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Bostadsförsörjningsprogrammet anger inriktning för den fysiska planeringen och utgör underlag för detaljplanering samt redovisar planeringsberedskapen för nya bostäder i kommunens tätorter. Lilla Edets kommuns bostadsförsörjningsprogram är ett planeringsunderlag och ligger till grund för Lilla Edets kommuns fysiska planering. Programmet ska se till de behov av investeringar i infrastruktur i form av vägar, vatten och avlopp samt skolor och förskolor i de områden där exploatering är planerad. Planeringen ska ske i balans mellan bostadsproduktion och kommunens ekonomiska möjligheter att upprätta nödvändig infrastruktur. MÅL OCH INRIKTNING Bostadsförsörjningsprogrammet utgör riktlinjer för kommunens ambition om expansion och utveckling och bostadsbyggandets omfattning. Programmets mål är att eftersträva en balans mellan tillgång och efterfrågan för hyresrätter, bostadsrätter, äganderätter och tomter för eget byggande. Programmet visar planerade expansionsområden, hur många bostäder som planeras byggas under perioden samt upplåtelseform. Det ger information och tydliggör kommunens planer för den egna organisationen, allmänheten och exploatörer på bostadsmarknaden. Utgångspunkt för planeringen är Lilla Edets kommuns Mål och resursplan Under Attraktiv miljö goda boende är ett av de prioriterade målen att Invånarantalet ska öka med en (1) % jämfört med föregående år. Ett mål som samstämmer med Göteborgsregionens mål om fortsatt befolkningstillväxt. Lilla Edets kommun tar ett ansvar för ökningen lokalt och utvecklar längst med huvudstråket E45. Bostadsförsörjningsprogrammet ska ta höjd för en stor efterfrågan, både från kommunens invånare och från intresserade som vill flytta till kommunen. Programmet har tagits fram utifrån områden i kommunen där detaljplan redan är upprättad och områden där planarbete pågår eller är nära förestående. 4» lillaedet.se

28 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN Visioner & mål REGIONALA VISIONER & MÅL Göteborgsregionens strukturbild är en överenskommelse mellan regionens kommuner, om att gemensamt ansvara för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Huvudstråken är ryggraden och de ska stärkas för att alla delar av regionen ska bli långsiktigt livskraftiga. Utveckling av huvudstråken ska ske med stöd av en kraftfull pendel- och regiontågstrafik. För Lilla Edets kommun innebär det att utbyggnad av bostäder och verksamheter främst ska ske nära Lödöse södra station och i orter med goda kollektivtrafikförbindelser med stationen. Syftet med mål- och strategidokumentet Hållbar tillväxt är att lägga en stabil grund för det gemensamma arbete inom GR-kommunerna med att utveckla Göteborgsregionen till en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som är attraktiv att leva och verka i samt besöka. Regionen har som mål att öka regionens storlek i form av förtätning men också som utvidgning av den lokala arbetsmarknadsregionen. Dokumentet fastslår en stimulans av fortsatt befolkningstillväxt och har ett uttalat mål att öka befolkningen med minst invånare per år. Lilla Edets kommun ligger vid ett av huvudstråken som tillsammans med kärnan ska utgöra ryggraden i Göteborgsregionen. Lilla Edets kommun har goda förutsättningar att bidra till att öka antalet invånare i regionen Det kan ske tack vare utbyggnaden av dubbelspårig järnväg med pendel-/regiontågsstationen Lödöse södra och en utbyggnad av väg E45. En ökad bostads- och verksamhetsutveckling i Lilla Edets kommun överensstämmer med regionala visioner och mål. För att uppnå målet om ett hållbart samhälle är det viktigt att prioritera bostäder och verksamheter vid lägen med bra kollektivtrafik och samtidigt stärka kommunens tätorter. Kommunens förutsättningar att erbjuda bra bostäder i attraktiva miljöer är goda. En attraktiv livsmiljö fås genom att nyttja älvens möjligheter, att driva ett aktivt miljöarbete och att kombinera boende med intressen. KOMMUNENS VISIONER & MÅL Kommunfullmäktige beslutade under 2006 om en vision för hur kommunen ska se ut, vara och upplevas Nyckelorden för vad som ska prägla kommunen 2020 är Växtkraft, Välbefinnande, Stolthet och Identitet. Sex strategiska områden identifierades av fullmäktige som hävstänger för att nå visionen Medborgarkraft Samarbete över gränserna Attraktiv livsmiljö goda boenden Goda kommunikationer Rätt kommunal service Högre utbildningsnivå ÖVERSIKTSPLAN FÖR LILLA EDET Lilla Edets kommuns översiktsplan, ÖP 2012, är ett strategiskt dokument som visar kommunens vilja över var bostäder ska byggas. Översiktsplanen skapar förutsättningar för och ger möjligheter att genomföra bostadsbyggnation för det önskade antalet nya bostäder. I enlighet med den regionala strukturbilden föreslås bostadsutbyggnad främst ske intill pendeltågsstationen Lödöse södra station och i tätorter med god kollektivtrafik i Lilla Edets kommun. Den fysiska planeringen ska inriktas på att ca tre fjärdedelar av bostäderna tillkommer som en utbyggnad av tätorterna. Fram till år 2030 planeras det för ca bostäder. Lödöse är den ort som har störst potential för bostadsbyggande och här planeras 600 bostäder fram till år Varje ort ska kunna utvecklas och erbjuda ett varierat utbud av bostäder. Olika boendegruppers önskemål och behov beträffande storlek, upplåtelseform, sociala kontakter och boendeservice ska kunna tillgodoses. Även tillgänglighets- och trygghetsaspekter ska beaktas. Befintlig servicestruktur ska utnyttjas så långt som möjligt.» lillaedet.se 5

29 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR LÖDÖSE Lilla Edets kommun har upprättat ett förslag till fördjupning av översiktsplanen för Lödöse. Planen har två syften: Det första är att konkret utgöra en ram som anger möjligheterna för utveckling och bevarande i Lödöse, vilket underlättar för kommande planering och utbyggnad. Det andra syftet är att arbetet med planen ska fungera som inspirationskälla och underlag för samtal och idéarbete bland medborgare som på olika sätt vill medverka i samhällsbyggandet. Fördjupningen av översiktsplanen bygger vidare på ÖP Med överordnade utgångspunkter i tidigare ställningstagande kring utvecklingen och de viktigaste platsspecifika förutsättningarna som grundval har fyra huvudmål för planförslaget formulerats. 1. Tillvarata infrastrukturens potential maximalt 2. Koppla samman befintligt och nytt 3. Vårda och utveckla kulturarvet 4. Stärka grönstrukturerna Varje ort ska kunna utvecklas och erbjuda ett varierat utbud av bostäder. Olika boendegruppers önskemål och behov beträffande storlek, upplåtelseform, sociala kontakter och boendeservice ska kunna tillgodoses. 6» lillaedet.se

30 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN Möjligheter att styra bostadsbyggandet PLANMONOPOL & MARKÄGANDE KOMMUNENS FASTIGHETSBOLAG Kommunens möjligheter att styra bostadsbyggandet är främst genom kommunens planmonopol. Det är kommunen som bestämmer hur marken ska användas och därmed var det är lämpligt att bygga bostäder. Kommunens fastighetsbolag, Lilla Edets Industri och Fastighets AB (LEIFAB), är ett viktigt bostadspolitiskt instrument. Bolagets affärsidé är bland annat att bygga, äga och förvalta fastigheter för bostadsändamål, offentlig verksamhet och industri. LEIFAB ska utgöra en bas för kommunens utbud av hyresrätter där bostadssökande ska erbjudas bostad. LEIFAB ska bidra till att kommunens attraktionskraft ökar jämfört med idag, vilket gäller såväl bostäder som verksamhetslokaler. Det är viktigt att kommunen verkar för att det finns en planeringsberedskap och att det finns planlagd mark för bostäder för att möjliggöra kommunens målsättning med en tillväxt på en (1) % per år. Beroende på konjunkturen kan antalet bostäder som byggs däremot variera. Det är svårt att genom planmonopolet säga när och i vilken ordning bebyggelsen ska uppföras eller vilken upplåtelseform bebyggelsen ska ha. Det handlar bland annat om aktörernas bedömning av produktionskostnader, marknadens efterfrågan och betalningsförmåga. Genom att arbeta med en aktiv markpolitik, ha mål och strategier för markförvärv och markanvisning kan kommunen ytterligare påverka bostadbyggandet. En aktiv markpolitik med god framförhållning att förvärva mark som täcker behoven för bostäder, verksamheter och allmänna ändamål ökar kommunens möjlighet att reglera, när, hur och vad som byggs samt bostadskostnaderna. LEIFAB har i sitt uppdrag att medverka vid strategiskt viktiga åtgärder, vilka är att nå en önskad utveckling och som inte kan uppnås på annat sätt. Bolaget äger ca 10 % av hyresrätterna i Lilla Edet. I bolagets lägenhetsbestånd finns i dagsläget inga objekt för uthyrning. EXPLOATERINGSPROCESSEN Det är viktigt att vara medveten om att exploateringsprocessen tar lång tid. Från ansökan om planbesked om att förändra markanvändningen, det vill säga intresse för planläggning, till att det finns uppförda bostäder tar det i fördelaktiga fall cirka tre år. Även när exploatören äger marken har kommunen viss möjlighet att reglera när och hur exploateringen ska genomföras, detta gör vid träffande av ett exploateringsavtal (civilrättsligt avtal). Denna möjlighet till påverkan är dock väsentligt mindre än när kommunen själv äger marken.» lillaedet.se 7

31 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN Dagens bostadssituation BOSTADSBYGGANDE Bostadsbyggandet i Lilla Edets kommun har under åren varit cirka 10 bostäder per år. De åren som avviker är 2000, 2002 och 2003 då nyproduktionen under de tre åren var totalt 10 bostäder var nyproduktionen hög och det byggdes 54 bostäder. Åren ökade bostadsbyggandet. Under den treårsperioden färdigställdes 92 bostäder i kommunen. Nära två tredjedelar av bostäderna har tillkommit i kommunens landsbygdsområden. Variationen av småhus och flerbostadshus framgår av diagrammet nedan. Bostadsbyggande i Lilla Edets kommun (SCB ) Flerbostadshus Småhus Totalt 8» lillaedet.se

32 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN BEFINTLIGT BOSTADSBESTÅND En jämförelse av kalkylerat bostadsbestånd med Västra Götalandsregionen och hela riket visar att Lilla Edets kommun har färre hyresrätter i småhus men fler i flerbostadshus. Vid en jämförelse av upplåtelseformen bostadsrätt finns det färre bostadsrätter i både småhus och flerbostadshus i Lilla Edets kommun än det finns i regionen och hela riket. Äganderätten för småhus är högre i Lilla Edets kommun i jämförelsen med regionen och riket. Vad gäller äganderätten i flerbostadshus finns den upplåtelseformen inte i Lilla Edet och den är marginell i både regionen och hela riket. Kalkylerat bostadsbestånd (SCB ) Småhus 100,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% 97,23% 92,88% 92,88% 1,31% 1,46% 2,91% 4,21% 3,21% 3,91% Lilla Edet Västra Götaland Hela riket Hyresrätter Bostadsrätter Äganderätter Flerbostadshus 100,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% 80,99% 68,51% 62,64% 37,34% 31,45% 19,01% 0% 0,04% 0,02% Lilla Edet Västra Götaland Hela riket Hyresrätter Bostadsrätter Äganderätter Fördelning mellan hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter i Lilla Edets kommun. Fördelning mellan bostäder i flerbostadshus och småhus i Lilla Edets kommun Hyresrätter Bostadsrätter Äganderätter Småhus Flerbostadshus» lillaedet.se 9

33 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN HUSHÅLLENS SAMMANSÄTTNING SCB kan idag presentera hur många hushåll det finns i Sverige och hur folk bor. Lägenhetsregistret tillsammans med folkbokföringen kopplar samman personer och hushåll med lägenheter. Ett hushåll utgörs av samtliga som är folkbokförda i samma bostad. Den vanligaste hushållsstorleken i Lilla Edets kommun är hushåll med två personer, därefter hushåll med en person. För hela Sverige är den vanligaste hushållstorleken hushåll med en person och därefter två personer. Den vanligaste sammansättningen av ett hushåll i Lilla Edets kommun är ensamstående utan barn. Därefter kommer sammanboende utan barn och sammanboende med barn 0-24 år. Antal och andel hushåll samt personer efter hushållsstorlek, Lilla Edets kommun 2013 (SCB ) Antal hushåll 1 Andel av samtliga hushåll 1 Antal personer Andel av samtliga personer 1 person ,8 2 personer , ,6 3 personer , ,5 4 personer , ,5 5 personer 231 4, personer 62 1, ,9 7+ personer 31 0, ,9 Uppgift saknas ,8 Samtliga hushåll För de personer som saknar uppgift om bostad/lägenhet i folkbokföringsregistret (Uppgift saknas) kan inte hushåll skapas. Antal och andel hushåll och personer, Lilla Edets kommun 2013 (SCB ) Hushåll Personer Antal Andel (%) Antal Andel (%) Ensamstående utan barn ,8 Ensamstående med barn 0-24 år 364 6, ,4 Ensamstående med barn 25+ år ,8 Sammanboende utan barn , ,1 Sammanboende med barn 0-24 år , ,1 Sammanboende med barn 25+ år 87 1, ,1 Övriga hushåll utan barn 174 3, ,3 Övriga hushåll med barn 0-24 år 125 2, Övriga hushåll med barn 25+ år 11 0,2 46 0,4 Uppgift saknas ,8 TOTALT , ,8 10» lillaedet.se

34 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen i Lilla Edets kommun har sedan 2002 fram till 2011 varit negativ, minskningen är 470 invånare vände den negativa trenden och invånarantalet ökade med 40 personer var det kommuninvånare i Lilla Edets kommun, en ökning i förhållande till 2012 med 1,94%. Den 31 december 2013 var 48,2% kvinnor (6 184 st) och 51,8% män (6 645 st) av den totala befolkningen på invånare. Åldersfördelningen är relativt gynnsam och framgår av diagrammet. Befolkningsutveckling i Lilla Edets kommun (SCB ) Befolkning 2013 fördelad på ålder och kön, 10-årsklasser (SCB ) år 5-14 år år år år år år år år år 95+ år 2 17 Män Kvinnor Uppgifterna avser förhållandena den 31 december för valt/valda år enligt den regionala indelning som gäller den 1 januari året efter.» lillaedet.se 11

35 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN Bostadsbyggnadsbehov Med bra kommunikationer mot Göteborg och Trollhättan är Lilla Edets kommun en kommun som är attraktiv att bo och arbeta i. Det är nära till skola, arbete och fantastisk natur. Här presenterar vi behov av bostadsbyggandet uppdelat enligt följande: Ensamstående Familjer Ungdomar Äldre och funktionshindrade Statistiken för Lilla Edets kommun visar historiskt att befolkningen har minskat med cirka 40 personer per år samtidigt som det har byggts cirka 10 bostäder per år. För att uppfylla tillväxtmålet med en (1)% i befolkningsutveckling per år bedöms en byggnation på cirka bostäder per år vara nödvändig. Bebyggelsen ska utvecklas i sådan takt att befintliga investeringar tas till vara och kan utvecklas och att så kallade tröskeleffekter för till exempel skolan undviks. För att även möta förändringar inom hushållen, som till exempel vid separationer eller förändrat hälsotillstånd behövs en vakansgrad i bostadsbeståndet som kan reglera efterfrågan. LÄNSSTYRELSENS BOSTADSMARKNADSANALYS Enligt bostadsmarknadsanalysen för Västra Götaland 2013 (Rapport 2013:63) råder det brist på bostäder i stora delar av länet. Behoven och förutsättningarna ser olika ut för olika grupper på bostadsmarknaden. Medelålders och äldre som söker ett tillgängligare, tryggare och mindre boende. Stora barnfamiljer tvingas leva i trångboddhet. Ungdomar är den grupp som kommunerna i länet bedömer har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. Bristen på hyresrätter slår också mot nyanlända flyktingar och de personer som befinner sig i hemlöshet. UPPLÅTELSEFORMER Lilla Edets kommun ska verka för att kunna erbjuda bostäder med olika upplåtelseformer till de bostadssökande. En övervägande del av bostadsbeståndet är idag småhus med äganderätt och av flerbostadshusen är merparten upplåtna med hyresrätt. Det finns en önskan om ett större antal bostadsrätter, både i småhusform och i flerbostadshus. Även ägarlägenheter och kooperativ hyresrätt kan vara önskvärda inslag. En jämnare fördelning mellan olika upplåtelseformer stärker samhällsstrukturen och underlättar integrationen. Planering av bostadsområden måste även förberedas för att möta den framtida utvecklingen inom teknikområdet såsom möjlighet till fiberanslutning. BEHOV FÖR ENSAMSTÅENDE I statistiken från SCB är hushåll med ensamstående utan barn den vanligaste sammansättningen av ett hushåll i Lilla Edets kommun. Det finns dock skillnader i åldersfördelningen mellan könen. För både kvinnor och män är det vanligt att vara ensamboende i den tidiga 20-årsåldern. Männen är ensamboende i högre utsträckning än kvinnorna fram till 75-årsåldern där en förändring sker och antalet ensamboende kvinnor blir fler. Antalet ensamboende kvinnor är litet i medelåldern, delvis på grund av att barn till separerade par oftast är folkbokförda hos modern. För att tillgodose behovet hos ensamstående, oavsett ålder, är det önskvärt med mindre hyreslägenheter vilka är lämpliga för ensamstående och ensamstående på grund av en separation. BEHOV FÖR FAMILJER Majoriteten av de bostadssökande i Lilla Edets kommun är barnfamiljer. De efterfrågar större lägenheter och småhus med god tillgång till barnomsorg och skola. Det innebär att det behöver skapas villatomter för eget byggande och byggas småhus i olika former från radhus till grupphus. En del av efterfrågan kommer att kunna tillgodoses genom kommunens försäljning av småhustomter till privatpersoner. De flesta av kommunens småhustomter ligger i område där infrastrukturen redan är utbyggd och det finns både förskolor och skolor i de aktuella områdena. BEHOV FÖR UNGDOMAR Enligt Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalysen (Rapport 2013:63) är ungdomar den grupp som har det särskilt svårt på bostadsmarknaden. Utbudet av äldre, små och billiga hyreslägenheter, vilka är lämpliga för ungdomar, är i dagsläget litet. Det är därför önskvärt med bostäder som riktar sig till gruppen ungdomar. Lilla Edets kommun ska ge ungdomar en möjlighet att flytta hemifrån och skapa sitt första hem och samtidigt bo kvar i kommunen. Goda pendlingsmöjligheter till arbete och studier i regionen gör det möjligt för ungdomar att bo kvar. 12» lillaedet.se

36 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN BEHOV FÖR ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE Andelen äldre i befolkningen kommer att öka kraftigt de närmaste åren och särskilt efter Det är därför viktigt att redan nu börja planera för hur kommunen ska möta behovet. Med tanke på att vård av äldre i allt större utsträckning sker i den enskildes hem i stället för på sjukhus, är det särskilt viktigt vid all kommande nybyggnation och renovering av befintliga bostäder att en god tillgänglighet prioriteras i såväl bostaden som i dess omgivningar. Bra tillgänglighet underlättar äldre personers vardag och ökar möjligheten till kvarboende även högt upp i åren och med olika former av funktionsnedsättning. Allt fler personer lever i ensamhushåll vilket ökar behovet av naturliga mötesplatser i närområdet i såväl inom- som utomhusmiljö. Mot bakgrund av den snabba tekniska utvecklingen av hjälpmedel som nu sker och en övergång till digital teknik krävs förbättrade möjligheter till fiberanslutning för att kunna använda den nya tekniken. En uppskattad bostadsform för äldre är centrumnära trygghetsboende med närhet till olika former av service. Bostadsformen kan vara ett gott alternativ för exempelvis personer som är 70 år eller äldre och önskar sälja sin villafastighet. I trygghetsboendet är vissa ytor avsedda för gemensam samvaro. Särskilt boende är en boendeform för personer som behöver stöd och hjälp dygnet runt. Enligt socialförvaltningen råder det för närvarande en brist med ett 20 tal lägenheter i särskilt boende. Planerad bostadsbyggnation I bostadsförsörjningsprogrammet finns en sammanställning och en planeringscykel för där aktuella områden redovisas. I sammanställningen visar färgsättningen planeringsstadiet med påbörjad detaljplan, antagen detaljplan, exploateringens genomförande och byggklart område. I sammanställningen presenteras antalet planerade bostäder, boendeform och exploatörer. Markägarna är kommunen, LEIFAB och privata fastighetsägare. Bostadsförsörjningsprogrammet tar inte hänsyn till eventuella överklagandetider eller andra tidsförsenande faktorer, till exempel konjunkturnedgångar. Det är viktigt att programmet ses som ett planeringsunderlag.» lillaedet.se 13

37 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN » lillaedet.se

38 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM LILLA EDETS KOMMUN Detaljplan påbörjas Detaljplan antagen Exploatering påbörjas Byggklart FBH V PAR FRI Ö = Bostads-/Hyresrätt = Villa = Parhus = Fritidshus = Övrigt Tätort Område Senare Bostäder Boendeform Aktör LILLA EDET Torgbacken FBH Leifab Smörkullen 2 V Kommunen Ängshöken 1 etapp 2 FBH Leifab Järnboden 25 FBH Privat Centralen 4 20 FBH kommunen STRÖM Stallgärdet norra 1 11 V+PAR Kommunen Stallgärdet norra 2 29 V+PAR Kommunen Stallgärdet södra 45 FBH +Ö Kommunen GÖTA Fuxerna 6:218 Ryrsjön 2 FRI Privat Bistocksområdet 45 FBH Leifab Bomanssjön V Kommunen Ryrsboholmsvägen 11 V Kommunen LÖDÖSE Ekeberg I 7 V Kommunen Ekeberg II 5 V Kommunen Ekeberg III 21 V+PAR Kommunen Ekeberg IV 20 FBH Kommunen Ekeberg Rådjursvägen 12 V Kommunen Ekeberg Rådjursvägen rundan 5 V+PAR Kommunen Tingberg 2:33 Gossagården 3 V Privat Tingberg 3:77 nylund 24 FBH Privat Wallströmsliden 1 4 V Privat Wallströmsliden 2 7 V+PAR Privat Dalenvägen 2 V Privat Lödöse Tingberg 100 FBH Kommunen Lödöse Stationsområde 40 FBH +Ö Kommunen Lödöse Kyrkväg 20/40 V+FBH Privat NYGÅRD Häggvägen 7 V Privat Rönnvägen 3 V Privat Trädvägen 3 V Privat Skaven 6:5 6 V Kommunen HJÄRTUM Ljunghedsvägen 8 V Kommunen LANDSBYGD Landsbygd 25 / år V Privat» lillaedet.se 15

39 lillaedet.se LILLA EDETS KOMMUN LILLA EDET Tel lilla edet.se Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Lilla Edets kommun har drygt invånare och är lika förknippad med vatten och vacker natur som stark historia. Med ny motorväg och järnväg mellan Göteborg, Lilla Edet och Trollhättan kliver vi in i en ny och expansiv fas.