Ärende Anmärkning Föredragande. Anmälan av beslut. Beslut. Bilaga p 23 A. Inkomna ansökning och beslut om fördelning. Bilaga p 23 B.

Transkript

1

2 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Föredragningslista Sammanträdesdatum Sid 1 (2) Tid: Kl Plats: Doktoranden i Förvaltningshuset, plan 8 Ärende Anmärkning Föredragande 23 Beslut om bidrag för utlandsstudier / VFU vt och ht Studieuppehåll och studieavbrott Anmälan av beslut. Beslut. Bilaga p 23 A. Inkomna ansökning och beslut om fördelning. Bilaga p 23 B. Anmälan av beslut. Missiv. Bilaga p 24. Carina Rönnqvist FS Maria Löfgren FS Kursutvecklingsuppdrag VAL Anmälan av beslut. 26 Beviljade medel för ökad internationell publicering översättning / språkgranskning 2:a utlysningen 2014 Missiv. Bilaga p 25 A. Avtal Pedagogiska institutionen. Bilaga p 25 B. Avtal institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Bilaga p 25 C. Anmälan av beslut. Beslut. Bilaga p 26 A. Inkomna ansökning och beslut om fördelning. Bilaga p 26 B. Annika Kjellsson Lind FS Carina Rönnqvist FS Samordnade kursplaner för kursen Att undervisa, 6 hp inom ämneslärarprogrammet Beslut. Missiv. Bilaga p 27 A. Samordnade kursplaner för kursen Att undervisa, 6 hp inom ämneslärarprogrammet. Bilaga p 27 B. Förslag på kursplan. Bilaga p 27 C. Genomgång av behörigheter, innehåll, FSR Birgitta Wilhelmsson FS

3 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Föredragningslista Sammanträdesdatum Sid 2 (2) Ärende Anmärkning Föredragande etc. Bilaga p 27 D. 28 Beslut om reviderade kursplaner för KPU med förhöjd studietakt 29 Beviljade medel för ökad internationell publicering konferensresor, 2:a utlysningen Beviljade medel för ökad internationalisering i grundutbildningen, 2:a utlysningen 2014 Beslut. Beslut om utvecklingsmedel samt instruktioner för KPU. Bilaga p 28 B. Kursplan Utbildningens villkor och samhälleliga funktion. Bilaga p 28 C. Kursplan Vetenskap och kunskap. Bilaga p 28 D. Kursplan Undervisning och lärande läroplansteori och didaktik. Bilaga p 28 E. Kursplan Den professionella läraren I. Bilaga p 28 F. Kursplan Den professionella läraren II. Bilaga p 28 G. Kursplan Bedömning. Bilaga p 28 H. Svar till Lärarhögskolan om KPU. Bilaga p 28 I. Sammanställning reviderade kursplaner. Bilaga p 28 J. Anmälan av beslut. Beslut. Bilaga p 29 A. Inkomna ansökning och beslut om fördelning. Bilaga p 29 B. Anmälan av beslut. Beslut. Bilaga p 29 A. Inkomna ansökning och beslut om fördelning. Bilaga p 29 B. Birgitta Wilhelmsson Carina Rönnqvist FS Carina Rönnqvist FS

4 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr FS Sid 1 (1) Ärende p: 23 Ärende: Beslut om bidrag för utlandsstudier/-vfu vt och ht 2013 Föredragande: Carina Rönnqvist Bakgrund: Den 26 februari utlyste Lärarhögskolan ett bidrag till studenter för utlandsstudier/-vfu (Dnr. FS ) med sista ansökningsdag den 12 mars Ärendet har beretts av Carina Rönnqvist. Sammanlagt inkom 1 ansökan. Inkomna ansökningar och beslut om fördelning förtecknas i Bilaga 23 B. Beviljat belopp är ett schablonbelopp. Förslag till beslut: Rektor beslutar att fördela ett bidrag på 4500 kr till Petronella Riby för hennes fyra veckor långa utlands-vfu vid en skola i Bendigo, Australien. Motivering till beslut: Ansökningstexten slog fast att: Lärarhögskolan stödjer utlandsförlagda studier/vfu med 750 kr/vecka (max 3000 kr) inom Europa och med 1125 kr/vecka (max 4500 kr) för utom Europa. Studenter som genomfört och klarat av sina studier/sin VFU eller praktik vårterminen och/eller höstterminen 2013 är berättigade till bidraget. Pengarna utbetalas efter ansökningstidens slut. Krav: Studenten ska under aktivitetens genomförande ha varit antagen till utbildningar inom Lärarhögskolans ansvarsområde. Student som rest inom avtal som erbjuder ekonomiskt stöd (såsom Erasmus, Socrates, Nordplus etc.) kan inte få bidraget. Bidraget kan ej heller ges till student som får bidrag för dubbelt boende från Lärarhögskolan. Stöd beviljas endast efter godkänt resultat på kurs/vfu/praktik. Ansökan ska innehålla en kort reseberättelse för eventuell webbpublicering. Petronella Ribys ansökan uppfyller samtliga dessa kriterier och varför sökande bör beviljas det utlysta bidraget. Beslut: Enligt förslag beslutat av Lärarhögskolans rektor Utbetalas till Petronella 25 maj. Kontering: Expedieras till: Sökande Kopia för kännedom till: Annika Kjellsson Lind, Agnetha Simm, Eva Ahlenius, Carina Rönnqvist, Anna Sjöberg

5 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr FS Sid 1 (1) Ärende p: 24 Ärende: Studieuppehåll och studieavbrott Föredragande: Maria Löfgren Bakgrund: Information om fattade beslut om studieuppehåll och studieavbrott. Beredning: Förslag till beslut: Ad acta. Motivering till beslut: Beslut: enligt förslag. Bilagor: Förteckning över fattade beslut av studievägledaren. Expedieras till: Diariet Kopia för kännedom till: Anders Råberg

6 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr FS Sid 1 (1) Ärende p: 25 Ärende: Kursutvecklingsuppdrag VAL Föredragande: Annika Kjellsson Lind Bakgrund: Beredning: Förslag till beslut: Motivering till beslut: Beslut: Enligt bifogade avtal om kursutvecklingsuppdrag med institutionen för Pedagogik och NMD. Avtal med TUV är på gång. Bilagor: Vid beslut av ekonomisk karaktär ska uppgifterna nedan kompletteras Projektkonto: Internfaktura från: Pedagogik ( ), TUV ( ) och NMD ( ). Expedieras till: Kopia för kännedom till: Annika Kjellsson Lind, Agnetha Simm, Torvald Wictorsson, Anna-Karin Lidström Persson

7

8

9 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr FS Sid 1 (3) Ärende p: 26 Ärende: Beviljade medel för ökad internationell publicering översättning/språkgranskning 2:a utlysningen 2014, dnr FS Föredragande: Carina Rönnqvist Bakgrund: Den 21 mars 2014 utlyste Lärarhögskolan kr i medel för ökad internationell publicering (Dnr FS ) med sista ansökningsdag den 11 april. Ärendet har beretts av Carina Rönnqvist. Sammanlagt inkom 6 ansökningar. Inkomna ansökningar och beslut om fördelning förtecknas i Bilaga 26 B. Beviljat belopp är ett bruttobelopp som inkluderar OH-påslag. Utbetalning av medel sker till sökandes institution efter att medlen har beviljats. Medel utbetalas endast för den aktivitet som den sökande angett i ansökan. Senast den 28 november 2014 ska den som beviljats medel inkomma med en reserapport i detta webbformulär: Om aktiviteten ska genomföras under december ska den som tilldelats medel kontakta Carina Rönnqvist för att bestämma datum för återrapportering. Om inte rapport inkommit under anvisad tid dras medlen tillbaka. Observera att medel endast betalas ut till institution/enhet och ej till enskilda anställda. Om den som beviljats medel får kostnader som måste betalas privat ska räkning skickas till ansvarig institution/enhet.

10 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr FS Sid 2 (3) Förslag till beslut: Rektor beslutar följande fördelning av medel för ökad internationell publicering översättning/språkgranskning Carina Granberg Berit Lundgren Karolina Broman Lars Norqvist Catarina Andersson Motivering till beslut: Ansökningstexten slog fast att: Medel i denna utlysning kan sökas för översättning och språkgranskning. Urvalsgrunderna formulerades enligt följande: Medel sökes i konkurrens för översättning eller språkgranskning som ska genomföras under år Endast aktiviteter med tydlig utbildningsvetenskaplig relevans kan tilldelas medel. I övrigt gäller följande prioriteringsordning vid fördelning av medel: 1) Sökande som ej beviljades medel vid föregående termins utlysning ska prioriteras. 2) Ansökningar som tydligt visar hur sökta medel ska leda till internationell publicering ska prioriteras. Bland dessa ska ansökningar som visar på en framskriden publikationsprocess med namngiven, refereegranskad publikation prioriteras före andra ansökningar. Vi använder norska listans rankning vid beredningen av ansökningarna: Om inte publikationen kan återfinnas i norska listan genom titel på tidskrift eller namn på förlag, måste annan sökväg anges. 3) I de fall där de ansökningar som uppfyller kriterierna 1-2 ovan är fler än vad som vad som finns medel att fördela inom den utlysta summan ska en lottning av dessa ansökningar genomföras. Summan av beviljade medel enligt ovan motsvarar den utlysta summan om kr. De personer som fördelats medel har alla uppfyllt de kriterier angavs i utlysningen. Då Österholm beviljades medel i den förra utlysningen har han ej beviljats medel i denna utlysningsomgång. Beslut: Enligt förslag fattat av rektor Maria Löfgren Exp

11 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr FS Sid 3 (3) Utbetalningssätt: Fördelas ut Kontering: Expedieras till: Prefekter vid institutioner där sökande beviljats medel, alla sökande, Christine Lövtrup Kopia för kännedom till: Annika Kjellsson Lind, Agnetha Simm, Eva Ahlenius, Carina Rönnqvist, Anna Sjöberg, ekonomiansvariga vid institutioner där sökande beviljats medel

12 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslutsförslag Dnr FS Sid 1 (1) Ärende p: 27 Ärende: Samordnade kursplaner för kursen Att undervisa, 6 hp inom ämneslärarprogrammet Föredragande: Birgitta Wilhelmsson Bakgrund: Under våren 2014 har programrådet för ämneslärarprogrammet tagit del av utvärderingar från VFU II kurserna Att undervisa, 6 hp, vilka genomfördes för första gången hösten 2013 sedan programstarten Utvärderingarna visar att det finns betydande skillnader i innehåll, genomförande och krav mellan kurserna. En jämförelse av befintliga kursplaner gällande behörigheter, innehåll, FSR, upplägg och examination (se bilaga 27 D) bekräftar olikheterna. Programrådet anser att likvärdighet mellan de olika huvudområdena inom programmen bör eftersträvas. Ett sätt att bidra till denna är att kursplaner såsom VFU II kurser är utformade på ett likartat sätt och med liknande formuleringar. Programrådet har därför utarbetat en förlaga till kursplan (se bilaga 27 C) för kurserna Att undervisa som programrådet uppmanar kursansvariga institutioner att använda vid revidering av befintliga kursplaner. Beredning: Ärendet har under våren 2014 beretts av programrådet för ämneslärarprogrammet genom samtal med kursansvariga institutioner samt genomgång av utvärderingar från VFU II kurserna Att undervisa, 6 hp. En förlaga till kursplan, vilken är en kombination av befintliga kursplaner, har utarbetats där innehåll och upplägg är informativt beskrivet. Ärendet har därefter beretts via Lärarhögskolans kansli. Förslag till beslut: Att godkänna förslaget till kursplan samt uppmana kursansvariga institutioner att använda det utarbetade förslaget vid revidering av befintliga kursplaner. Motivering till beslut: En likvärdighet mellan de olika huvudområdena inom programmen bör eftersträvas. Ett sätt att bidra till denna är att kursplaner för VFU II kurser är utformade på ett likartat sätt och med liknande formuleringar såsom är föreslaget från programrådet för ämneslärarprogrammet. Beslut: Enligt förslag. Bilagor: Bilaga 27 B: Samordnande av kursplaner för kurserna Att undervisa Bilaga 27 C: Förslag på kursplan Att undervisa, 6 hp Bilaga 27 D: Genomgång av behörigheter, innehåll, FSR etc. Expedieras till: Görel Sandström (språkstudier), Helena Näs (NMD), Robert Johansson (matematik och matematisk statistik), Lena Eskilsson (ISS), Simon Wolming (pedagogik), Anna Lindqvist (estetiska), Cecilia Olsson (kostvetenskap), Anders Lidström (statsvetenskap), Kopia för kännedom till: Birgitta Wilhelmsson

13 Lärarhögskolan, Umeå universitet, Umeå Programrådet för ämneslärarutbildning, yrkeslärarutbildning och KPU Kommentarer Sid 1 (2) Bilaga p 27 B Samordnade kursplaner för kursen Att undervisa, 6 hp inom ämneslärarprogrammet Bakgrund Programrådet för ämneslärarutbildning, yrkeslärarutbildning och KPU ska enligt Instruktion för centrumbildningen Lärarhögskolan vid Umeå universitet (Dnr UmU ) bland annat och ansvara för samordning, kontinuitet och progression av programmets/inriktningens hela innehåll ta initiativ till utveckling och förbättring av programmet Ett särskilt fokus gäller de programgemensamma kurserna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Programrådet tog därför hösten 2012 initiativ till att en gemensam kurs för Bedömning för lärande liksom för Kunskap, undervisning och lärande II utvecklades. För kurserna Att undervisa föreslog programrådet ett antal förväntade studieresultat. Dessa kurser genomfördes första gången hösten Under våren 2014 har programrådet tagit del av utvärderingar rörande ovan nämnda kurser och även fört samtal med kursansvariga lärare för de olika Att undervisa -kurserna. Dessa samtal och en jämförelse av kursplaner (se bifogad sammanställning) tyder på att det finns betydande skillnader i innehåll, genomförande och krav mellan dessa kurser. Förslag om likartade kursplaner Programrådet för ämneslärarutbildning, yrkeslärarutbildning och KPU anser att likvärdighet mellan de olika huvudområdena inom programmen bör eftersträvas. Ett sätt att bidra till denna är att kursplaner för alternativa kurser är utformade på ett likartat sätt och med liknande formuleringar. Programrådet har till detta ändamål utarbetat en förlaga till kursplan (se bilaga) för kurserna Att undervisa som vi ber kursansvariga institutioner använda vid revidering av kursplaner. Förlagan kan ses som en kombination av befintliga kursplaner. Vi har försökt beskriva innehåll och upplägg på ett sätt som är informativt men ändå inte för styrande. Vi vill i detta sammanhang påpeka att detta är en fristående kurs inom lärarprogrammet som ska examineras utifrån sitt innehåll. Att den i tiden ligger insprängd i en annan kurs (Bedömning för lärande) ändrar inte på detta faktum. Det är visserligen positivt om studenterna under sin vfu-period samlar iakttagelser och material som kan användas i BFL-kursen, men detta ska inte påverka kursen Att undervisa När det gäller examinationen är likvärdigheten särskilt viktig. Alla studenter måste få besök av en universitetslärare under sin vfu-period och den undervisningsövning som studenten genomfört ska följas upp i ett samtal där också den lokala lärareutbildaren bör närvara. Kursen kan med fördel ha två provtillfälle, dvs. två separata rapporteringar till Ladok, så att undervisningsövningar och uppföljande samtal utgör ett provtillfälle och campusförlagda delar (förberedelse, uppföljning och vfu-rapport) ett annat. Om kursen bara innefattar ett provtillfälle är det viktigt att kursansvarig lärare för noggranna anteckningar om vilka delar som godkänts och inte.

14 Sid 2 (2) Hantering Kursplaner för kurser inom lärarprogrammen är fastställda av fakultetsnämnder och bygger på de kursplaner som låg till grund för Lärarhögskolans beställning av kurser. Ändringar i kursplaner som innebär ändringar av kursers inriktning och förväntade studieresultat måste därför godkännas av Lärarhögskolan för att beställningen ska fortsätta att gälla. Tidsplan Fastställda kursplaner ska enligt Umeå universitets regelverk för utbildning föreligga senast en månad före kursstart. Detta innebär att de måste fastställas senast den 1 september 2014 inför hösten. Om kursansvarig institution övertar förlagan i översänt skick bör processen kunna gå snabbare så att reviderade kursplaner kan fastställas av respektive fakultetsnämnd under våren Större ändringar Några av de befintliga kurserna har namn och behörighetskrav som bör ändras. Ändrat namn innebär att en helt ny kurs måste skapas med nya basdata. Detta måste göras innan kurstillfällen för hösten 2015 skapas i Selma. Kursplanen för den kurs som ges under hösten 2014 kan användas under det nya namnet. För programrådet för ämneslärarutbildning, Yrkeslärarutbildning och KPU Ingela Valfridsson

15 Bilaga p 27 C Att undervisa i xx Teaching xx, 6.0 Credits [Basdata för kursen] Innehåll Kursens fokus är undervisning och lärande i. Den omfattar ett grundläggande studium av skolans styrdokument, olika slag av undervisningsmaterial, samt elevers olika behov. Vidare ingår träning i att planera, genomföra, utvärdera och dokumentera undervisning i. Kursen omfattar auskultation och egen undervisning vid partnerskola samt campusförlagt förberedelse- och uppföljningsarbete. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande Kunskap och förståelse kunna grundläggande kunskap om hur man granskar och väljer ut ett undervisningsmaterial som svarar mot kursplanernas direktiv och behoven hos de elever de möter Färdighet och förmåga i skolpraktiken kunna omsätta och kommunicera de ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper som förvärvats under ämnesstudierna; kunna planera, genomföra och reflektera kring undervisning utifrån verksamhetens mål och aktuella elevgruppers förkunskaper och förutsättningar; genom sitt ledarskap kunna väcka elevers intresse och nyfikenhet för ämnet samt skapa en god lärandemiljö i klassrummet. Värderingsförmåga och förhållningssätt kunna kritiskt granska och värdera sin roll som pedagogisk ledare; kunna bemöta och interagera med elever, skolpersonal och andra intressenter på ett ansvarsfullt, respektfullt och professionellt sätt. Behörighetskrav Univ.: [kurserna inom UK I] samt, - för ämneslärare med inriktning mot gymnasiet: lägst 60 hp från kurserna I, II och III för ämneslärare - för ämneslärare med inriktning mot åk 7-9: lägst 40 hp från kurserna I och II för ämneslärare eller motsvarande. Undervisningens upplägg Kursen är huvudsakligen förlagd till en partnerskola och bygger på de ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper som studenten förvärvat under sina ämnesstudier. Visst förberedelse- och uppföljningsarbete är campusförlagt. Examination Examinationen sker genom bedömning av den studerandes undervisning, hans eller hennes bidrag till det efterföljande handledningssamtalet samt en skriftlig VFU-rapport.

16 Bilaga p 27 C Vid examination avvänds betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg. För betyget Väl godkänd läggs särskild vikt vid den studerandes förmåga att problematisera och analysera kursens innehåll. Studerande som en gång har underkänts i prov har rätt att hos humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg. Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. Studerande har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Stoppdatum för inlämningsuppgifter är terminens sista dag, om inte annat anges av undervisande lärare. Denna standardtext ska inte ändras (men radera denna kommentar): VFU:n är en obligatorisk del av kursen som är skolförlagd och omfattar heltidsstudier. Studenten skall under VFU-perioden följa läraren i hans/hennes arbetsuppgifter. Den studerande planerar tillsammans med examinerande universitetslärare samt lokal VFUhandledare den verksamhetsförlagda perioden så att alla ingående moment, t.ex. auskultation, egen undervisning, deltagande i seminarier och övrigt lärararbete samt VFU-uppgifter sammantaget utgör heltidsstudier. Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd VFU-handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall denne uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdighet eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt vid vilken kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att denne tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen. Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet. Se Övriga föreskrifter Litteratur

17 Namn Att undervisa - Att undervisa. Att undervisa i Att undervisa i Att undervisa i Att undervisa i Att undervisa i VFU II - Att undervisa, VFU II - Att undervisa, engelska Teaching - Teaching Teaching Teaching Teaching Teaching in Teaching at Secondary and Upper-secondary level (placement course) School-Based Studies in Teaching II Teaching behörighet Godkända kurser inom Utbildningsvetens kaplig kärna I (UK I 28,5 hp) samt kurs inom Verksamhetsförlag d utbildning I (VFU I 1,5 hp) eller motsvarande kurser samt godkänt huvudämne 60/90 hp Univ: I, II och III. Univ.: UK I, II UK I och VFU I samt lägst 60 hp från kurserna I, II och III för ämneslärare med inriktning mot gymnasiet, alternativt lägst 40 hp från I och II för ämneslärare med inriktning mot åk 7-9, eller motsvarande. UK I och VFU I samt, - för ämneslärare med inriktning mot gymnasiet: lägst 60 hp från kurserna I, II och III för ämneslärare - för ämneslärare med inriktning mot åk 7-9: lägst 40 hp från kurserna I och II för ämneslärare eller motsvarande. Godkända kurser i UK I och A samt genomgången B För tillträde till kursen krävs kurser i matematik om 30 inkluderande en kurs i didaktik om minst 7,5 hp eller motsvarande. För ämneslärare 7-9: Godkänt på UK I, I, II samt Kunskap, undervisning och lärande II. För ämneslärare gymnasiet: Godkänt på UK I, I, II och III samt Kunskap, undervisning och lärande II. För ämneslärare 7-9: UK I, I och II med godkänt resultat. För ämneslärare gymnasiet: Godkänt på UK I, I, II och III samt Kunskap, undervisning och lärande II.

18 Namn Att undervisa - Att undervisa. Att undervisa i Att undervisa i Att undervisa i Att undervisa i Att undervisa i VFU II - Att undervisa, VFU II - Att undervisa, innehåll Kursen behandlar skolans uppdrag och arbetssätt med betoning på undervisning i. Kursen skall förbereda den studerande för kommande yrkesverksamhet vilket omfattar planering, genomförande, utvärdering och dokumentation av undervisning i. I kursen studeras skolans styrdokument och frågor som rör undervisning och lärande problematiseras. Elevers olika sätt att lära uppmärksammas. Kursen omfattar auskultation och egen undervisning vid partnerskola samt campusförlagt förberedelse- och uppföljningsarbete. Kursens fokus är undervisning i, och inlärning av,. Den omfattar ett grundläggande studium av skolans styrdokument, olika slag av undervisningsmaterial, bedömning samt elevers olika behov, samt träning i att planera, genomföra, utvärdera och dokumentera undervisning i. Kursen omfattar auskultation och egen undervisning vid partnerskola samt campusförlagt förberedelseoch uppföljningsarbete. Kursens fokus är undervisning i, och inlärning av,. Den omfattar ett grundläggande studium av skolans styrdokument, olika slag av undervisningsmaterial, bedömning samt elevers olika behov, samt träning i att planera, genomföra, utvärdera och dokumentera undervisning. Kursen omfattar auskultation och egen undervisning vid partnerskola samt campusförlagt förberedelse- och uppföljningsarbete. Kursens fokus är undervisning i, och inlärning av,. Den omfattar ett grundläggande studium av skolans styrdokument, olika slag av undervisningsmaterial, bedömning samt elevers olika behov, samt träning i att planera, genomföra, utvärdera och dokumentera undervisning. Kursen omfattar auskultation och egen undervisning vid partnerskola samt campusförlagt förberedelse- och uppföljningsarbete. Kursens fokus är undervisning i. Den inriktas på grundläggande förståelse och tillämpning av skolans styrdokument. Studenten ska reflektera kring olika slag av undervisningsmaterial. Studenten ska även träna att planera, genomföra, utvärdera och dokumentera sin egen - ämnesundervisning. I det arbetet förväntas studenten kunna genomföra bedömning av elevers olika behov i undervisningssituationen. Kursen omfattar auskultation och egen undervisning vid partnerskola, samt campusförlagt förberedelse- och uppföljningsarbete. Kursen behandlar skolans uppdrag och arbetssätt med betoning på undervisning i. Den studerande observerar pedagogiska processer i ämnet och tränar på att under handledning göra pedagogiska planeringar, genomföra och utvärdera undervisning. Vidare analyserar den studerande hur kunskapskrav i ämnet kommuniceras och olika former av summativa och formativa bedömningsprocesser och deras påverkan på elevernas måluppfyllelse och motivation. Kursens fokus är undervisning och lärande i. Med utgångspunkt från skolans styrdokument planerar, genomför, utvärderar och dokumenterar studenten undervisningen i. I kursen ingår även en inblick och deltagande i lärares samtliga arbetsuppgifter samt auskultation i studentens andraoch eventuella tredjeämne. Kursen behandlar skolans uppdrag och arbetssätt med betoning på undervisning i och genomförande av auskultationer i övriga ämnen. I kursen behandlas ämnets syfte och mål i enlighet med ämnets kursplan och hur detta kommer till uttryck i undervisningspraktiken. Elevers olika sätt att lära uppmärksammas särskilt. Studenten genomför under handledning viss övningsundervisning i skolan på vilken studenten ges utvecklande feedback. Inblick i och deltagande i lärarens övriga arbetsuppgifter ingår också. Kursen behandlar skolans uppdrag och arbetssätt med betoning på undervisning i huvudämnet och auskultationer i kommande ämnen.

19 Namn Att undervisa - Att undervisa. Att undervisa i Att undervisa i Att undervisa i Att undervisa i Att undervisa i VFU II - Att undervisa, VFU II - Att undervisa, FSR K&F kunna förstå och diskutera innebörden av beprövad erfarenhet i en skolkontext relaterad till. visa kunskap om och förståelse för de aktuella styrdokumentens innehåll. visa på relevanta ämnes- och didaktiska kunskaper i relation till val av innehåll och uppläggning av undervisning för olika elever. 1. grundläggande kunskap om hur man granskar och väljer ut ett undervisningsmaterial som svarar mot kursplanernas direktiv och behoven hos de elever de möter. grundläggande kunskap om hur man granskar och väljer ut ett undervisnings material som svarar mot kursplanernas direktiv och behoven hos de elever de möter grundläggande kunskap om europeiska, nationella och lokala styrdokument grundläggande kunskap om hur man granskar och väljer ut undervisningsma terial som svarar mot kursplanernas direktiv och behoven hos de elever de möter under VFU:n. grundläggande kunskap om bedömning av elevers ämneskunskaper. grundläggande förståelse av nationella och lokala styrdokument grundläggande kunskap i att tolka styrdokumenten grundläggande kunskap om hur elevers ämneskunskaper kan bedömas Göra en pedagogisk planering utifrån kursplanens syfte, mål, innehåll och kunskapskrav samt med hänsyn tagen till ramfaktorer. -- visa kunskap om och förståelse för skolans styrdokument visa på relevanta didaktiska kunskaper i idrott och hälsa visa kunskap om riskmoment i undervisningen och hur dessa kan förebyggas välja innehåll och relevanta metoder för undervisning i ämnet utifrån uppsatta lärandemål

20 Namn Att undervisa - Att undervisa. Att undervisa i Att undervisa i Att undervisa i Att undervisa i Att undervisa i VFU II - Att undervisa, VFU II - Att undervisa, FSR F&F visa förmåga att till skolpraktiken kunna omsätta de förvärvade ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaperna visa förmåga att planera, genomföra, utvärdera och dokumentera undervisning utifrån verksamhetens mål och aktuella elevgruppers förkunskaper och förutsättningar. visa förmåga att leda, bemöta och interagera med elever. tillämpa pedagogisk dokumentation av det egna lärandet i relation till kursinnehållet avseende ämnet. förmåga att i skolpraktiken kunna omsätta och kommunicera de ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper som förvärvats under ämnesstudierna. förmåga att planera, genomföra och reflektera kring undervisning utifrån verksamhetens mål och aktuella elevgruppers förkunskaper och förutsättningar. förmåga att genom sitt ledarskap väcka elevers intresse och nyfikenhet för ämnet samt skapa en god lärandemiljö i klassrummet. förmåga att i skolpraktiken kunna omsätta och kommunicera de ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper som förvärvats under ämnesstudierna. förmåga att planera, genomföra och reflektera kring undervisning utifrån verksamhetens mål och aktuella elevgruppers förkunskaper och förutsättningar. förmåga att genom sitt ledarskap väcka elevers intresse och nyfikenhet för ämnet samt skapa en god lärandemiljö i klassrummet. förmåga att till skolpraktiken kunna omsätta de ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper han eller hon förvärvat under ämnesstudierna förmåga att planera, genomföra, utvärdera och dokumentera undervisning utifrån verksamhetens mål och aktuella elevgruppers förkunskaper och förutsättningar förmåga att väcka elevernas intresse och nyfikenhet för ämnet och skapa en god och avspänd stämning i klassrummet som främjar inlärning förmåga att reflektera kring observationer av elevers individuella behov god muntlig och skriftlig språkfärdighet i förmåga att i skolans undervisningspraktik kunna omsätta de ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper som han eller hon förvärvat genom ämnesstudierna förmåga att planera, genomföra, utvärdera och dokumentera sin egen undervisning anpassad efter verksamhetens mål och den aktuella elevgruppens förutsättningar förmåga att använda och utforma undervisningsmaterial som möter behoven hos de elever han eller hon möter under VFU:n förmåga att väcka elevers intresse och nyfikenhet för ämnet, samt skapa en stämning i klassrummet som främjar inlärning förmåga att omsätta styrdokumenten i undervisningssituation förmåga att producera mottagaranpassad och väldisponerad text enligt relevanta normer förmåga att anpassa muntliga instruktioner efter elevers behov förmåga att genomföra utvärderande samtal om sin egen undervisning Kommunicera och motivera den pedagogiska planeringen för eleverna Genomföra undervisning utifrån den pedagogiska planeringen och i processen leda och samarbeta med eleverna omsätta och kommunicera de ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper som förvärvats under ämnesstudierna i skolpraktiken planera, genomföra, utvärdera och reflektera kring undervisning utifrån verksamhetens mål och aktuella elevgruppers förkunskaper och förutsättningar skapa en god lärandemiljö i klassrummet samt genom sitt ledarskap väcka elevers intresse och nyfikenhet för ämnet planera och genomföra undervisning tillsammans med den lokala lärarutbildaren visa förmåga att välja innehåll utifrån varje elevs behov och kursplanens mål visa förmåga att omsätta styrdokumenten och dess mål i undervisningen planera och motivera undervisningsinnehåll och metod i samhällskunskap med beaktande av ramfaktorer genomföra kortare undervisningsmoment utifrån en didaktisk planering

21 Namn Att undervisa - Att undervisa. Att undervisa i Att undervisa i Att undervisa i Att undervisa i Att undervisa i VFU II - Att undervisa, VFU II - Att undervisa, FSR V&F visa förmåga att kritiskt bedöma och värdera den egna rollen som pedagogisk ledare. uppvisa ansvarskänsla för den egna undervisningen och elevernas lärande. kunna tillgodogöra sig och kritiskt granska forskning inom det utbildningsvetenskapli ga området i relation till. förmåga att bemöta och interagera med elever, skolpersonal och andra intressenter på ett ansvarsfullt, respektfullt och professionellt sätt. vförmåga att bemöta och interagera med elever, skolpersonal och andra intressenter på ett ansvarsfullt, respektfullt och professionellt sätt. förmåga att kritiskt bedöma och värdera hur han eller hon klarar sin roll som pedagogisk ledare förmåga att bemöta elever på ett naturligt, respektfullt och professionellt sätt förmåga att värdera hur ITstöd kan användas i den pedagogiska verksamheten förmåga att kritiskt granska och värdera sin egen roll som pedagogisk ledare förmåga att utifrån observationer av undervisningssituatio nen reflektera kring elevers individuella behov ett respektfullt, naturligt och professionellt förhållningssätt till elever Analysera och reflektera över egen genomförd undervisning i relation till den pedagogiska planeringen, forskning om lärande inom ämnet och grundläggande läroplansteoretiska och didaktiska teorier Analysera och reflektera över hur ämnets kunskapskrav kan kommuniceras och realiseras. Reflektera över läraryrkets komplexitet och sitt eget behov av ytterligare kunskap. bemöta och interagera med elever, skolpersonal och andra intressenter på ett ansvarsfullt, respektfullt och professionellt sätt analysera och värdera sin egen undervisning utifrån dess styrkor och svagheter analysera och reflektera över egen genomförd undervisning i relation till uppsatta mål och grundläggande läroplansteoretiska och didaktiska teorier analysera och reflektera över egen genomförd undervisning i relation till uppsatta mål och grundläggande läroplansteoretiska och didaktiska teorier

22 Namn Att undervisa - Att undervisa. Att undervisa i Att undervisa i Att undervisa i Att undervisa i Att undervisa i VFU II - Att undervisa, VFU II - Att undervisa, upplägg Kursen är huvudsakligen förlagd till en partnerskola och bygger på de ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper och färdigheter som studenten förvärvat under sina ämnesstudier. Visst förberedelseoch uppföljningsarbete är campusförlagt. Kursen är huvudsakligen förlagd till en partnerskola och bygger på de ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper som studenten förvärvat under sina ämnesstudier. Visst förberedelse- och uppföljningsarbete är campusförlagt. Kursen är huvudsakligen förlagd till en partnerskola och bygger på de ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper som studenten förvärvat under sina ämnesstudier. Visst förberedelse- och uppföljningsarbete är campusförlagt. Kursen är huvudsakligen förlagd till en partnerskola och bygger på de ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper och färdigheter som studenten förvärvat under sina ämnesstudier. Visst förberedelseoch uppföljningsarbete är campusförlagt. Visst förberedelse- och uppföljningsarbete är campusförlagt. Kursen är till sin huvuddel skolförlagd och i hög grad studentaktiv. Den skolförlagda delen innebär obligatorisk närvaro på tilldelad arbetsplats där den lokale lärarutbildaren utbildar och handleder studenten och ger denne kontinuerlig respons kring utförande av de uppgifter som ingår i läraryrket. Kursen inleds med en kortare introduktion och förberedelser samt avslutas med examinerande seminarium. Under perioden besöker universitetslärare studenten för observation och handledande samtal. Kursen är huvudsakligen förlagd till en partnerskola och bygger på de ämnesteoretisk och ämnesdidaktiska kunskaper som studenten förvärvat under sina ämnesstudier. Verksamhetsförlagd utbildning omfattande auskultation och egen undervisning under handledning av såväl lärare på skolan (lokal lärarutbildare) som lärare från universitetet. Visst förberedelseoch uppföljningsarbete är campusförlagt. I den skolförlagda delen, som utgör huvuddelen av kursen, följer studenten den lokale lärarutbildaren och skaffar sig även en inblick i dennes mångfacetterade arbetsuppgifter. Studenten planerar, genomför och utvärderar, med handledning, undervisning av valda moment i ämnet i samråd med lokale lärarutbildaren och auskulterar i övriga ämnen. Studenten får feedback på undervisningen och tillsammans med den lokale lärarutbildaren identifieras olika individuella utvecklingsområden hos studenten för den framtida lärarprofessionen. Aktuella VFUuppgifter ska genomföras. Studentens utveckling under VFU:n dokumenteras i bedömningsunderlaget och bildar utgångspunkt för samtal om studentens utveckling där studenten, den lokala lärarutbild- VFU är till sin huvuddel skolförlagd och i hög grad studentaktiv. Den skolförlagda delen innebär obligatorisk närvaro på tilldelad arbetsplats där den lokale lärarutbildaren ger studenten kontinuerlig feedback kring studentens utförande av de uppgifter som ingår i läraryrket. VFU II inleds med en kortare introduktion och förberedelser samt avslutande dag med seminarium.

23 Namn Att undervisa - Att undervisa. Att undervisa i Att undervisa i Att undervisa i Att undervisa i Att undervisa i VFU II - Att undervisa, VFU II - Att undervisa, aren och universitetsläraren är närvarande.

24 Namn Att undervisa - Att undervisa. Att undervisa i Att undervisa i Att undervisa i Att undervisa i Att undervisa i VFU II - Att undervisa, VFU II - Att undervisa, examination Den studerandes undervisning bedöms vid ett eller flera besök av examinator från Umeå universitet. I examinationen ingår dessutom examinatorns bedömning av den studerandes bidrag till det samtal mellan den lokala lärarutbildaren, den studerande och examinatorn som följer på besöket, samt en skriftlig VFUrapport. Examinationen sker genom bedömning av den studerandes undervisning, hans eller hennes bidrag till det efterföljande handledningssa mtalet samt en skriftlig VFUrapport. Examinationen sker genom bedömning av den studerandes undervisning, hans eller hennes bidrag till det efterföljande handledningssamtalet samt en skriftlig VFUrapport. Den studerandes undervisning bedöms vid ett eller flera besök av examinator från Umeå universitet. I examinationen ingår dessutom examinatorns bedömning av den studerandes bidrag till det samtal mellan den lokala lärarutbildaren, den studerande och examinatorn som följer på besöket, samt en skriftlig VFUrapport. Examinationen sker genom bedömning av den studerandes undervisning, hans eller hennes bidrag till det efterföljande handledningssamtalet samt en skriftlig VFUrapport. Examination sker genom skriftliga och muntliga redovisningar samt genom uppvisade av färdigheter i att undervisa. Betyget utgör examinators samlade bedömning av den studerandes kunskaper, förmågor och förhållningsätt. För betyget godkänd läggs i bedömningen vikt vid den studerandes förmåga att självständigt och i dialog kunna tillämpa planering och dokumentation i lärandesituationer samt genom distansering kunna analysera, problematisera och integrera sina teoretiska och praktiska didaktiska kunskaper. För betyget väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes förmåga att problematisera och analysera kursens innehåll. Den lokale lärarutbildaren bidrar med dokumenterat bedömningsunderlag i enlighet med kursens förväntade studieresultat. Examinationen genomförs kontinuerligt utifrån kursens förväntade studieresultat. Den lokala lärarutbildarens underlag, universitetslärarens observationer och skriftlig och/eller muntlig redovisning av VFUuppgifter utgör grund för bedömningen. Examination genomförs kontinuerligt utifrån kursens förväntade studieresultat och bedömningsunderlag. Den lokale lärarutbildarens bedömning av studenten utifrån bedömningsunderlaget, universitetslärarens observationer och genomförandet av anvisade VFU-uppgifter bildar grund för bedömningen. Examination sker genom skriftliga och muntliga redovisningar samt genom uppvisade färdigheter kontinuerligt under hela kursen. Betyget utgör examinators samlade bedömning av den studerandes examinerade resultat. För betyget godkänd läggs i bedömningen vikt vid den studerandes förmåga att självständigt och i dialog kunna tillämpa planering och dokumentation i lärandesituationer samt genom distansering kunna analysera, problematisera och integrera sina teoretiska och praktiska didaktiska kunskaper. För betyget väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes förmåga att problematisera och analysera kursens innehåll. Den lokale lärarutbildaren bidrar med dokumenterat bedömningsunderlag i enlighet med kursens förväntade studieresultat.

25 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslutsförslag Dnr Sid 1 (2) Ärende p: 28 Ärende: Beslut om reviderade kursplaner för KPU förhöjd studietakt Föredragande: Birgitta Wilhelmsson Bakgrund: Ett av Lärarhögskolans delmål för perioden rör inrättande av en kompletterande pedagogisk utbildning med hög studietakt (se förslag till verksamhetsplan för Lärarhögskolan ). Lärarhögskolans styrelse fastställde därför beställningsunderlag för ovan nämnda utbildning. Under tiden från beslutdatum till mitten på november månad 2013 har institutioner haft möjlighet att lämna förslag i enlighet med beslutat underlag till LH kanslichef. LH styrelse beslutade att beställa ingående kurser (se bilagor) utifrån inkomna förslag. Beredning: Beställning och beredning har skett enligt Lärarhögskolans förenklade beställningsmodell. Synpunkter har lämnats från ämneslärarrådet samt dialoger genomförts med förslagställande institutioner (TUV, NMD, Pedagogik, Statsvetenskap, ISS). I dialogerna har kursplanerna diskuterats och förslag till revidering getts. Synpunkter/förslag till åtgärder efter dialoger meddelades förslagsställare Utvecklingsmedel om för att färdigställa förslag och slutbearbeta kursplaner har avsatts i Lärarhögskolans budget för 2014 (bilaga 28 B). Utifrån instruktionerna som Lärarhögskolan gav (RBM beslut ) om att revidera kursplanerna och tydliggörande av progression mellan kurserna har institutionerna NMD, Pedagogik och TUV fullföljt uppdraget. Övriga medverkande har vidtalats (bilaga 28 C-28 J). Förslagen till kursplaner för kompletterande pedagogiska utbildningen med förhöjd studietakt har granskats via LH kansli utifrån de ursprungsförslag som lämnades (RBM beslut ). Förslag till beslut: Att förslagen till kursplaner som inkommit från förslagställande institutioner (TUV, NMD, Pedagogik, Statsvetenskap, ISS) godkänns. Motivering till beslut: Institutionerna har följt rektors uppmaning gällande revidering av kursplanerna och tydliggörande av progression mellan kurserna Förslagen är väl genomarbetade utifrån hög kvalitet, genomförbarhet och en utveckling av ursprungsförslaget. Beslut: Enligt förslag med uppmaning till institutionerna att komplettera i kursplanen för bedömning (bilaga 28 H) medverkande institutioner för respektive moment. Förslagsvis i rubriken för respektive moment. Bilagor: 28 B Beslut om KPU-kurs 1 28 C Utbildningens villkor och samhälleliga funktion 28 D Vetenskap och kunskap 28 E Undervisning och lärande läroplansteori och didaktik

26 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslutsförslag Dnr Sid 2 (2) 28 F Den professionella läraren I 28 G Den professionella läraren II 28 H Bedömningskursen 28 I Svar till Lärarhögskolan om KPU 28 J Sammanställning reviderade kursplaner KPU Expedieras till: Gunnar Schedin (TUV), Helena Näs (NMD), Simon Wolming (Pedagogik), Anders Lidström (Statsvetenskap), Lena Eskilsson (ISS) Kopia för kännedom till: Birgitta Wilhelmsson, Ingela Jonasson

27 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr Sid 1 (2) Bilaga p 28 B Ärende p: 3 Ärende: Beslut om utvecklingsmedel samt instruktioner för kompletterande pedagogisk utbildning Föredragande: Annika Kjellsson Lind Bakgrund: Lärarhögskolans styrelse har beslutat om kursuppdrag för den kompletterande pedagogiska utbildningen med hög studietakt. Eftersom utvecklandet av den kompletterande pedagogiska utbildningen med hög studietakt är ett av Lärarhögskolans prioriterade delmål för perioden (se Lärarhögskolans verksamhetsplan) har utvecklingsmedel om avsatts för fortsatt utvecklingsarbete våren Utvecklingsmedlen ska fördelas enligt följande: en tredjedel till Pedagogiska institutionen, en tredjedel till Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap. Delar av dessa utvecklingsmedel ska delges Statsvetenskapliga institutionen enligt proportion av poängfördelning i kursen Utbildningens villkor en tredjedel till Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Delar av dessa utvecklingsmedel ska delges Institutionen för idé- och samhällsstudier enligt proportion av poängfördelning i kursen Vetenskap och kunskap, Instruktioner för utvecklingsarbete våren 2014: skapa en tydlig progression mellan kurser, skapa en variation av examinationsformer mellan kurser så att antalet examinerande tillfällen blir varierande, täcker FSR och inte är för många, skapa en progression vad gäller det nationella examensmålet för kommunikation (att lyssna, att skriva, att tala), från kurs 1 till kurs 6. Undersök möjlighet till samarbete med andra institutioner i denna del, färdigställ litteraturlistor med litteratur på annat språk än svenska i varje kurs (under förutsättning att kvalitativ litteratur finns att tillgå). Ett reviderat förslag på kursplaner till den kompletterande pedagogiska utbildningen ska lämnas till ämneslärarrådet senast den 5 maj Beredning: Ärendet har beretts av Lärarhögskolans ledning. Förslag till beslut: Enligt ovan.

28 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr Sid 2 (2) Bilaga p 28 B Motivering till beslut: Enligt ovan. Beslut: Beslut fattat av rektor Bilagor: Projektkonto: Utbetalning till: Institutionen för Pedagogik, Tillämpad utbildningsvetenskap samt naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Utbetalningssätt: Faktura Expedieras till: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, pedagogiska Institutionen, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik samt Institutionen för idé- och samhällsstudier samt programrådsordförande för ämneslärarprogrammet (exp ). Kopia för kännedom till: Berörda ekonomiadministratörer.

29 3.2.2 Kursplanemall Bilaga 1. Utbildningens villkor och samhälleliga funktion, 7,5 högskolepoäng Conditions and funktions for education in society, 7,5 credits Högskolepoäng: 7,5 högskolepoäng Kurskod: 6PE153 Ansvarig institution: Tillämpad utbildningsvetenskap, 6hp Medverkande institution/-er och omfattning: Statsvetenskap, 1,5 hp Huvudområde: Anges ej Nivå: Avancerad Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Utbildningsområde: Anges ej, fastställs av Lärarhögskolan Betygsgrader: VG, G och U Programtillhörighet: Anges av lärarhögskolan Bilaga p 28 C Fastställande Kursen är beställd av Lärarhögskolan och inrättad av institutionen för Tillämpad utbildningsvetenskap och fastställd av prefekt. Kursplanen gäller från 2014 xx zz. Innehåll Kursen behandlar det svenska utbildningssystemet och dess historiska utveckling som ett led i förståelsen av dagens skola. Aktuella styrdokument introduceras. Vidare behandlas skolans organisation och styrning med fokus på decentralisering, mål- och resultatstyrning där också internationella influenser av svensk skola berörs. I kursen behandlas också skolans och lärares uppdrag att fostra demokratiska samhällsmedborgare. Begrepp som, demokrati, mänskliga rättigheter, värdegrund, jämställdhet, likabehandling, normalitet, diskriminering och kränkande behandling problematiseras i relation till relevanta teoretiska utgångspunkter. Studierna utgör en grund för att senare under utbildningen fördjupas och därutöver tillämpas i den pedagogiska praktiken Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna Kunskap och förståelse -Redogöra för det svenska skolväsendets historiska utveckling och ge exempel på internationella influenser som påverkat dess utveckling -Redogöra för skolväsendets organisation och styrning idag samt myndigheters och skolledningens ansvar och dessutom kunna redogöra för kärnan i relevanta styrdokument -Analysera skolans styrning och olika aktörers ansvar idag och kunna diskutera styrningens olika konsekvenser i skolans praktik Färdighet och förmåga

30 Bilaga p 28 C -Redogöra för och problematisera begreppen demokrati, mänskliga rättigheter, värdegrund, likabehandling, normalitet, diskriminering och jämställdhet i relation till skolans praktik -Kritiskt granska och problematisera grundläggande perspektiv i skolans värdegrundsuppdrag Värderingsförmåga och förhållningssätt Förkunskapskrav För antagning till kursen allmänna ämnen förhöjd studietakt, ett ämne fordras: magisterexamen eller motsvarande inklusive självständigt arbete om minst 15 hp samt minst 120 hp i ett ämne relevant för ämneslärarexamen. Förkunskapskrav för antagning till kursen, förhöjd studietakt, två ämnen är: Magisterexamen eller motsvarande inklusive självständigt arbete om minst 15 hp. Ämneskrav i två ämnen om minst 120 hp i ett ämne samt 90 hp i ämne två. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs alltid 120 hp i ett ämne. Med ämne avses relevant skolämne som finns förtecknat i Skolverkets ämnesförteckning. Undervisningens uppläggning Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Huvuddelen av kursens avsnitt introduceras genom föreläsningar. Därefter följer bearbetningar i form av diskussionsseminarier och examinerande seminarier. Tillämpande delar genomförs med stöd av case eller andra uppgifter där studenterna får tillfälle att pröva sin förståelse. Förebildligheten ska synas i kursens genomförande på så sätt att undervisnings- och examinationsformer problematiseras i relation till det kommande läraruppdraget. Examination Inslag av faktakaraktär där det handlar om att förstå grundläggande sammanhang och modeller tenteras skriftligt eller i form av inlämningsuppgifter. Andra delar som kan förstås i relation till olika kontext examineras i seminarieform. Eftersom innehållet utgör en introduktion, en bas som ska vidareutvecklas under utbildningens kommande kurser och tillämpas under kursens verksamhetsförlagda del blir det viktigt att examinationerna bidrar till att främja progression i kunskapsinhämtandet. Examinationer som kan användas i syfte att bidra till att utveckla metaförståelse i bedömningsfrågor är också viktiga att använda och synliggöra. Examinationerna kopplas tydligt till olika kunskapsformer. För att bli godkänd på hel kurs krävs att samtliga examinerande delar är godkända. Studentens prestationer bedöms i en tregradig betygsskala, Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov.

31 Bilaga p 28 C I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet. Se Övriga föreskrifter Kurslitteratur Edling, S., & Frelin, A. (2013). Doing good? Interpreting teachers given and felt responsibilities for pupils well-being in an age of measurement. Teachers and Teaching, 19(4), Englund, T (2002). Utbildning som medborgerlig rättighet. Skilda traditioner och uttolkningsmöjligheter. Utbildning och Demokrati 11 (1), ften/2002/nr_1/englund.pdf Englund, T., Quennerstedt, A. (2006). Vadå likvärdighet? Om likvärdighetsbegreppets olika innebörder i olika sammanhang på skilda utbildningspolitiska nivåer och i konkret skolverksamhet. Forskning om utbildningsvetenskap. Vetenskapsrådets rapportserie, 15:2006, s Gilljam, M & Hermansson, J. (Red.) (2003) Demokratins mekanismer. Malmö: Liber AB (395 s) Valda delar. Jarl, M & Rönnberg, L (2010) Skolpolitik- från riksdagshus till klassrum. Malmö: Liber (248 s) Larsson, H., Ohrlander, K. (2005). Att spåra och skapa genus i gymnasieskolans program- och kursplanetexter. Internrapport för Skolverket. Stockholm: Skolverket. (76 s) Lundahl, L., Erixon Arreman, I., Holm A-S, & U. Lundström (2013). Educational marketization the Swedish way. Education Inquiry, 4 (3), Staaf, A. & Zanderin, L. (Red.) (2011) Mänskliga rättigheter i svensk belysning. 2a upplagan. Malmö: Liber AB. (256 s) Valda delar. Thornberg, R. (2004). Värdepedagogik. Pedagogisk forskning i Sverige, 9 (2), Lagar och förordningar Läroplan för gymnasiet (Lgy 11). (Curriculum for the upper secondary school. Skollag 2010: Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag _sfs /?bet=2010:800 Skolverket (2012) Allmänna råd med kommentarer. Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. (52 s) Skolverket (2013). Läroplan och ämnesplaner för gymnasieskolan.

32 Bilaga p 28 C FNs Barnkonvention. The United Nations Convention on the Rights on the Child. Referenslitteratur Dahlstedt, M (2006). Skola, fostran, medborgarskapande Utbildningspolitiska reformer från 1940-tal till millennieskiftet. Akademia.edu: er_fran_1940-tal_till_millennieskiftet Edling, S (2012) Att vilja andra väl är inte alltid smärtfritt. Att motverka kränkningar och diskriminering i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. (220 s). Hjelmér C (2012) Leva och lära demokrati? En etnografisk studie i två gymnasieprogram. Umeå universitet. Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.(205 s) Irisdotter Aldenmyr, S, A Paulin & K Grönlien Zetterqvist (2009) Etik i professionellt lärarskap. Gleerup, Malmö. Lifmark, D (2010). Emotioner och värdegrundsarbete- om lärare, fostran och elever i en mångkulturell skola. NaPa Nationella forskarskolan i Pedagogiskt arbete. Estetiska institutionen, Umeå universitet. Wahlström, N (2009) Mellan leverans och utbildning. Om lärande i en mål och resultatstyrd skola. (Between Delivery and Education: on learning in a school Managed by Objectives and Results). Göteborg: Daidalos.

33 Bilaga p 28 D Vetenskap och kunskap, 7,5 högskolepoäng Philosophy of Science and Education, 7,5 hp Högskolepoäng: 7,5 högskolepoäng Kurskod: 6xxxxx Ansvarig institution: Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Medverkande institution/-er och omfattning: Institutionen för idé- och samhällsstudier 2,5 hp Huvudområde: Anges ej Nivå: Avancerad Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Utbildningsområde: Anges ej, fastställs av Lärarhögskolan Betygsgrader: VG, G, U Programtillhörighet: Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) med förhöjd studietakt, 90 hp Fastställande Kursen är beställd av Lärarhögskolan och inrättad av xxx institution. Kursplanen är fastställd av xxxx fakultet. Kursplanen gäller från 201x-xx-xx. Innehåll Kursen syftar till att ge den studerande verktyg att beskriva, använda och kritiskt granska vetenskapliga teorier och metoder relevanta i utbildningsvetenskapliga sammanhang. Under kursen behandlas olika vetenskaps- och kunskapsteoretiska perspektiv som kan knytas till forskning om lärande, undervisning och utbildning. Särskild tonvikt läggs på teorier och metoder vanliga inom det utbildningsvetenskapliga kunskapsområdet. Såväl kvalitativa som kvantitativa angreppssätt presenteras och sätts i relation till de utbildningsvetenskapliga frågeställningar som kan vara aktuella. Detta för att ge förståelse för vad det innebär att som yrkesverksam lärare arbeta utifrån en vetenskaplig grund. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna Kunskap och förståelse redogöra för vad vetenskaplighet och vetenskaplig metod är. (FSR 1) visa fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete relevant för utbildning, undervisning och lärande. (FSR 2) visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder relevanta för utbildning, undervisning och lärande. (FSR 3) visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen. (FSR 4) Färdighet och förmåga

34 visa grundläggande förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik. (FSR 5) formulera ett utbildningsrelaterat problem/frågeställning och skissa på lämplig(a) undersökningsmetod(er) och reflektera över vilket vetenskapsteoretiskt förhållningssätt som nyttjats. (FSR 6) Värderingsförmåga och förhållningssätt analysera och värdera resultat av forskning och utvärdering i anknytning till skola och lärande. (FSR 7) ställa kritiska frågor kring relevansen av utbildningsvetenskapliga forskningsresultat utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt. (FSR 8) jämföra, värdera och problematisera olika vetenskapliga teori- och metodingångar i relation till valt studieobjekt. (FSR 9) visa grundläggande förmåga att resonera kring frågor rörande kunskapens relation till genusperspektiv (FSR 10) Förkunskapskrav För antagning till programmet fodras godkänd magisterexamen eller högre i ämne relevant för ämneslärarexamen. Undervisningens uppläggning Olika vetenskaps- och kunskapsteoretiska perspektiv behandlas genom föreläsningar, gästföreläsningar och seminarier. För ett fördjupat vetenskapligt förhållningssätt utnyttjas studenternas egna ämnesbakgrunder i gruppdiskussioner, seminarier och övningar. Med enskilda arbeten tränas studenternas förmåga att självständigt problematisera och analysera. Digitala verktyg och miljöer används för att främja lärande, underlätta kommunikation och dokumentation samt för att möta behoven i det digitaliserade samhället. Genom att använda olika undervisningsformer utvecklas studenternas förutsättningar att tillgodogöra sig kursens innehåll samt att bedriva framtida yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet. Examination Examinationen sker genom muntliga och skriftliga redovisningar av uppgifter under kursen samt med seminarier och kritisk granskning av egna och andras texter. Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget Väl godkänd särskild vikt vid den studerandes förmåga att på ett självständigt och kritiskt sätt förhålla sig till, analysera och problematisera kursens innehåll. Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov.

35 I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och om praktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet. Se Övriga föreskrifter Kurslitteratur Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna, Studentlitteratur. Grix, J. (2002). "Introducing Students to the Generic Terminology of Social Research." Politics 22(3): Henricson, M. (2012). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad, Studentlitteratur. Illeris, K. (2003). Towards a contemporary and comprehensive theory of learning. International Journal of Lifelong Education, 22(4), Johansson, Lars-Göran (2011) Introduktion till Vetenskapsteorin. Stockholm: Thales Liedman, Sven-Eric (2002) Ett oändligt äventyr - Om människans kunskaper, Albert Bonniers förlag. Sohlberg, P. & Sohlberg, B. (2013). Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod. (3., [kompletterade och utvidgade] uppl.) Stockholm: Liber. SOU 1992:94. Skola för bildning. Kap 2.2 Kunskap och kunskapsformer, Kap 2.3 Individens kunskapsutveckling, 2.4 Urval och organisering av kunskaper. Utbildningsdepartementet, Stockholm: Allmänna Förlaget Dessutom tillkommer vetenskapliga artiklar och texter.

36 Bilaga p 28 E Undervisning och lärande läroplansteori och didaktik, 7,5 högskolepoäng Teaching and Learning - Curriculum Theory and Didactics, 7,5 hp Högskolepoäng: x högskolepoäng Kurskod: 6xxxxx Ansvarig institution: Pedagogiska institutionen Medverkande institution/-er och omfattning: Huvudområde: Anges ej Nivå: Avancerad Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Utbildningsområde: Anges ej, fastställs av Lärarhögskolan Betygsgrader: VG, G, U Programtillhörighet: Fastställande Kursen är beställd av Lärarhögskolan och inrättad av xxx institution. Kursplanen är fastställd av xxxx fakultet. Kursplanen gäller från 201x-xx-xx. Innehåll Med utgångspunkt i läroplansteori behandlas olika perspektiv på formulering, transformering och realisering av läroplaner. Teorier om lärande, kunskap och undervisning studeras och deras inbördes relationer analyseras. Vidare introduceras centrala begrepp inom det didaktiska fältet av relevans för planering och analys av undervisning. Kunskapsteoretiska perspektiv fördjupas och relateras till frågan om vetenskap och beprövad erfarenhet som grund för lärares undervisning. Begreppet lärarkompetens problematiseras liksom förhållandet mellan undervisningsteori och undervisningspraktik. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna: Kunskap och förståelse redogöra för centrala läroplansteoretiska begrepp, (FSR 1) redogöra för och jämföra olika teorier om kunskap, lärande och undervisning, (2) redogöra för didaktiska frågeställningar av relevans för lärares undervisningsuppdrag, (3) Färdighet och förmåga

37 med utgångspunkt i läroplansteori problematisera styrdokumentens och andra faktorers betydelse för didaktiska överväganden, (4) diskutera relationen mellan undervisningsvetenskap och undervisningskonst samt betydelsen av olika lärarkunskaper för elevers lärande, (5) Värderingsförmåga och förhållningssätt kritiskt granska olika didaktiska inriktningar och deras konsekvenser för lärande och undervisning. (6) Förkunskapskrav För antagning till kursen fodras genomgångna kurser Utbildningens villkor och samhälleliga funktion och Vetenskap och kunskap. Undervisningens uppläggning Läroplansteoretiska och didaktiska begrepp bearbetas genom föreläsningar, litteraturstudier och seminarier. I gruppövningar problematiseras och diskuteras olika faktorers betydelse för didaktiska beslut. Dessutom får studenterna öva att leda samtal och få feedback. I seminarier och enskilda bearbetningar granskas olika didaktiska perspektiv och deras konsekvenser för elevers lärande. Genom dessa undervisningsformer tränar studenten dessutom förmågan att följa kunskapsutvecklingen inom det utbildningsvetenskapliga området, göra självständiga och kritiska bedömningar samt söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå. Undervisningsformerna utvecklar studenternas förutsättningar att bedriva yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet. Examination De förväntade studieresultaten 1-4 examineras genom en enskild skriftlig tentamen. Förväntade studieresultat 5-6 examineras genom ett seminarium. Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall examinationer inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till de missade examinationerna. Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet. Se

38 Övriga föreskrifter Kurslitteratur Ball, Deborah L & Franceska M. Forzani. Building a Common Core for Learning to Teach and Connecting Professional Learning to Practice. American Educator, 35(2), pp , 38-39: 2011: URL: Hansén, Sven- Erik & Forsman, Liselott(red.)(2011) Allmändidaktik vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur. (391 s) Hiebert, James. Gallimore, Ronald & Stiegler, James.W(2001) A Knowledge Base for the Teaching:What Would It Look Like and How Can We Get One? Educational Reseacher, Vol.31, No.5, pp. 3-15: URL: Håkansson, Jan & Sveriges kommuner och landsting (2011) Synligt lärande: presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. (65 s) Imsen, Gunn(2006) Elevens värld, Introduktion till pedagogisk psykologi, Kap 1-2, 7-11 Lund. Studentlitteratur, (171 s) Linde, Göran(2012) Det ska ni veta en introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur (120s) Läroplan för gymnasiet (Lgy 11) Läroplan för grundskolan (Lgr 11) Pedagogisk forskning i Sverige, 4(1). (1999). Hela numret. Pennlert, Lars Åke. (2013) Visible Teaching? Perspectives on Teaching and Teaching Competence. Didaktisk Tidskrift Vol 23, No , s Uljens, Michael.(2009) Critical School Didactics - A theory and its features Åbo Akademi University: URL: _Critical_School_Didactics_-_A_theory_and_its_features,_1.11_2009%20.pdf

39 Bilaga p 28 F BILAGA 4 Den professionella läraren I: Barns och ungas utveckling, specialpedagogik, sociala relationer och kommunikation The professional teacher I: Child and youth development, Special education, Social relationships and Communication Högskolepoäng: 7,5 högskolepoäng Kurskod: 6PE153 Ansvarig institution: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Medverkande institution/-er och omfattning: Pedagogiska institutionen 2 hp Huvudområde: Anges ej Nivå: Avancerad Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Anges av lärarhögskolan Utbildningsområde: Anges ej, fastställs av Lärarhögskolan Betygsgrader: VG, G och U Programtillhörighet: Anges av lärarhögskolan Fastställande Kursen är beställd av Lärarhögskolan och inrättad av Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap. Kursplanen är fastställd av prefekt och gäller från 2014-xx-xx. Innehåll Under kursen fördjupas kunskaper om ungdomars och vuxnas olika förutsättningar för lärande. Det specialpedagogiska fältet introduceras där relationen pedagogik/specialpedagogik och en skola för alla bearbetas och problematiseras. Centrala värdegrundsfrågor inom specialpedagogik, exempelvis inkludering på individ-, grupp och organisationsnivå problematiseras med hjälp av aktuella teorier inom området. Grupper, grupprocesser och arbetslagens betydelse i en heterogen skolkontext behandlas och lärarens roll för att skapa goda sociala relationer uppmärksammas. Bakomliggande orsaker till konflikters uppkomst och strategier för att hantera dessa introduceras och bearbetas. Integrerat med kursens innehåll behandlas och bearbetas vidare vikten av ett adekvat bemötande av kollegor/elever/föräldrar samt den egna kommunikativa kompetensens betydelse som stöd för den pedagogiska verksamheten. I kursen ingår även röst och talvård. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna Kunskap och förståelse - Redogöra för teorier om ungas utveckling och om olika förutsättningar för lärande hos såväl unga som vuxna - Redogöra för teorier om grupper, grupprocesser, konflikthantering samt relationell kompetens i pedagogisk verksamhet Färdighet och förmåga

40 Bilaga p 28 F - Observera, dokumentera, analysera och föreslå åtgärder för att bemöta och hantera elevers olikheter och utveckling i relation till verksamhetens mål - Tillämpa strategier för konflikthantering - Visa kommunikativ förmåga samt diskutera kommunikationens betydelse vid bemötande av elever, kollegor och vårdnadshavare Värderingsförmåga och förhållningssätt - Reflektera över olika elevers förutsättningar och behov samt problematisera den sociala interaktionens betydelse mellan lärare, elever och vårdnadshavare i utvecklandet av ett professionellt förhållningssätt Förkunskapskrav För antagning till kursen krävs genomgången kurs 1,2 och 3 i KPU 150% studietakt. Undervisningens uppläggning Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och gestaltande övningar. Föreläsningarna är i huvudsak introducerande och/eller av generell karaktär. Seminarier och gestaltande övningar som sker i mindre grupper syftar till att bearbeta och/eller examinera kursens innehåll. Examination Innehåll som behandlar i kursen centrala teorier och begrepp tenteras skriftligt eller med hjälp av individuella inlämningsuppgifter. Värdegrundsfrågor och delar som behandlar i kursen ingående färdigheter examineras i form av seminarier och gestaltande övningar. Innehåll rörande grupper, grupprocesser och arbetslagens och lärarens roll för att skapa goda sociala relationer examineras av Pedagogiska institutionen, övriga delar av Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap. Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet. Se

41 Bilaga p 28 F Övriga föreskrifter Kurslitteratur Aspelin, Jonas (2010) Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups. Brodin Jane & Peg Lindstrand (2007) Perspectives of a school for all, International Journal of Inclusive Education, 11:2, , Friberg Birgitta, Hakvoor t Ilse (2011) Konflikthantering i professionellt lärarskap. Malmö: Gleerups. Hägg, Kerstin & Kuoppa Svea-Maria (2007) Professionell vägledning. Lund: Studentlitteratur. Imsen, Gunn (2006) Elevens värld, introduktion till pedagogisk psykologi. 4:e upplagan. Lund: Studentlitteratur. (kap 6, 14) Jakobsson Inga-Lill, Nilsson Inger (2011) Specialpedagogik och funktionshinder. Att möta barn och unga med funktionsnedsättningar i en utvecklande lärmiljö. Natur & Kultur. Ozlem Erten & Robert Samuel Savage (2012) Moving forward in inclusive education research, International Journal of Inclusive Education, 16:2, , Persson Bengt (2013) Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap 3., omarb. uppl. Stockholm: Liber. Thornberg Robert (2013) Det sociala livet i skolan: socialpsykologi för lärare 2., uppl. Stockholm: Liber. Lagar och förordningar Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (lgr11). Läroplan för gymnasiet (Lgy 11). Skollag 2010: Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag _sfs /?bet=2010:800 FNs Barnkonvention. The United Nations Convention on the Rights on the Child.

42 Bilaga p 28 G Den professionella läraren II: Uppdrag, ledarskap och undervisning, 7,5 hp The professional teacher II: Mission, leadership and teaching, 7,5 hp Högskolepoäng: 7,5 högskolepoäng Kurskod: 6xxxxx Ansvarig institution: Pedagogiska institutionen Medverkande institution/-er och omfattning: Tillämpad utbildningsvetenskap 2hp Huvudområde: Anges ej Nivå: Avancerad Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Utbildningsområde: Anges ej, fastställs av Lärarhögskolan Betygsgrader: VG, G, U Programtillhörighet: Fastställande Kursen är beställd av Lärarhögskolan och inrättad av xxx institution. Kursplanen är fastställd av xxxx fakultet. Kursplanen gäller från 201x-xx-xx. Innehåll Innebörder i läraryrket som profession behandlas samt betydelsen av utbildning, vetenskap och beprövad erfarenhet i yrkesutövningen. Lärares uppdrag i informationssamhället diskuteras och problematiseras och andra faktorer av betydelse för undervisningen analyseras. Särskilt beaktas olika mediers betydelse i lärandet. Med utgångspunkt i studerandes egna erfarenheter diskuteras begreppet pedagogiskt ledarskap och ledarskapets betydelse för elevers lärande. Lärares uppdrag enligt styrdokumenten behandlas inom olika ämnesområden liksom didaktiska modeller av relevans för planering, genomförande och utvärdering av undervisning. Digital design för undervisning och lärande behandlas generellt samt med koppling till olika ämnesområden. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna Kunskap och förståelse redogöra för olika perspektiv på lärarprofessionen och pedagogiskt ledarskap (FSR 1) redogöra för centrala begrepp i styrdokumenten, (2) redogöra för faktorer som påverkar undervisning och lärande, (3) Färdighet och förmåga identifiera och diskutera didaktiska problem med anknytning till olika ämnesområden,(4)

43 planera och analysera avgränsade undervisningsmoment inom olika ämnesområden, (5) utifrån teorier om didaktisk design i digitala miljöer planera och analysera undervisningsmoment av relevans för läraruppdraget (6) Värderingsförmåga och förhållningssätt kritiskt granska egna och andras didaktiska förhållningssätt och ställningstaganden, (7) kritiskt värdera betydelsen av olika digitala verktyg och digitala miljöers roll i undervisningen. (8) Förkunskapskrav För antagning till kursen fodras genomgångna kurser Utbildningens villkor och samhälleliga funktion, Vetenskap och kunskap, Undervisning och lärande läroplansteori och didaktik samt Den professionella läraren I: Barns och ungas utveckling, specialpedagogik, sociala relationer och kommunikation. Undervisningens uppläggning Genom föreläsningar och seminarier bearbetas perspektiv på lärarprofessionen och pedagogiskt ledarskap. Genom enskilda och gruppvisa planeringsövningar identifieras och diskuteras didaktiska problem. Dessutom tränas studenterna i att ge varandra konstruktiv kritik på planering och genomförande av undervisning. I seminarieform granskas och diskuteras läraruppdraget i olika ämnen, i relation till de dokument som styr skolans verksamhet. Därutöver exemplifieras och problematiseras didaktisk design i digitala miljöer genom föreläsningar, workshops och i seminarieform. I dessa undervisningsformer tränas förmågorna att göra självständiga och kritiska bedömningar och att urskilja, formulera och lösa komplexa problem i undervisningen. Vidare tränas beredskapen att möta förändringar i arbetslivet. Examination I examinerande seminarier behandlas olika perspektiv på lärarprofessionen, pedagogiskt ledarskap, faktorer som påverkar undervisning och lärande samt digital didaktisk design. Förmågan att planera och analysera undervisning examineras genom redovisning och granskning av självständiga planeringar i digital form. Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.

44 Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet. Se Övriga föreskrifter Kurslitteratur Colnerud, Gunnel & Kjell Granström (2002), Respekt för läraryrket Om lärares yrkesspråk och yrkesetik. Stockholm: Stockholms universitets förlag Goodyear, Peter., & Dimitriadis, Yannis. (2013) In medias res: reframing design for learning. (12 s) %20reframing%20design%20for%20learning_Revised_final_ pdf Ekberg, Niclas. (2012), Lärares möten med social medier: applikationer i behov av explikationer. Luleå tekniska universitet. Institutionen för konst, kommunikation och lärande. (Valda delar) Hattie, John (2012) Visible learning for teachers: maximizing impact on learning. New York: Routledge Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2012) Utmärkt undervisning, Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Bokförlaget Natur och kultur (300 s.) Jensen, Elsebeth & Løw, Ole(red) (2011) Pedagogiskt ledarskap: om att skapa goda relationer i klassrummet Malmö: Gleerups utbildning. (204 s.) Lahdenperä, Pirjo. (2008). Interkulturellt ledarskap förändring i mångfald. Lund: Studentlitteratur. Lindström, Gunnar och Pennlert, Lars Åke (2012). Undervisning i teori och praktik en introduktion i didaktik, 5:e upplagan. Umeå: Fundo förlag. (70 s) Läroplan för gymnasiet (Lgy 11) Läroplan för grundskolan (Lgr 11) Schulman, Lee S. (1987). Knowledge and teaching: Foundations of the new reform. Harvard Educational Review, 571(1), s Selander, Staffan & Svärdemo, Eva. (2009). Didaktisk design i digitala miljöer nya möjligheter för lärande. Stockholm: Liber. (Valda delar) Skolverket (2011) Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen, Uljens, Micael (red.) (1997). Didaktik. Lund: Studentlitteratur. Ytterligare vetenskapliga artiklar kopplat till didaktisk design och ämnesområde tillkommer

45

46 Bedömning Assessment Bilaga p 28 H Högskolepoäng: 7,5 högskolepoäng Kurskod: 6xxxxx Ansvarig institution: Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 3,5 hp Medverkande institution/-er och omfattning: TUV 2hp, Pedagogik 2hp Huvudområde: Anges ej Nivå: Avancerad Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Utbildningsområde: Anges ej, fastställs av Lärarhögskolan Betygsgrader: Programtillhörighet: Fastställande Kursen är beställd av Lärarhögskolan och inrättad av xxx. Kursplanen är fastställd av xxxx fakultet. Kursplanen gäller från 201x-xx-xx. Innehåll Kursen handlar om bedömningar som underlag för beslut och åtgärder i lärarens yrkespraktik. Den övergripande målsättningen är att den studerade ska utveckla sin förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling samt att kommunicera utfall från olika former av bedömningar såväl till eleverna och deras vårdnadshavare som till skolledare. Syftet med dessa bedömningar är att genom formativa bedömningar stödja elevers lärande samt att genom summativa bedömningar på ett tillförlitligt och likvärdigt sätt kunna utöva betygsättning. Den studerande ska också kunna ta ställning till bedömningars kvalitet då en viktig aspekt av bedömning är dess önskade och oönskade konsekvenser för olika typer av beslut, där prov och betyg används som underlag, men också för den enskilde elevens motivation och lärande. Kursen är indelad i två moment. Moment 1: Grundläggande teorier om bedömning samt summativa bedömningar i teori och praktik hp Som en central utgångspunkt för en god bedömnings- och utvärderingskultur innehåller momentet centrala begrepp som rör kunskapsbedömningar. Momentet har ett fokus på definitioner och tillämpning av kvalitetskriterier, med sikte på reliabla och valida bedömningspraktiker. Momentet sätter även in bedömning och betygsättning i ett samhällsperspektiv. Momentet behandlar även utvärdering, uppföljning och kvalitetssäkring av undervisning. Momentet handlar om hur information om elevers kunskaper kan insamlas, tolkas och kommuniceras för summativa syften. Det inkluderar utformning och användning av olika typer av prov, men också om alternativa bedömningsformer. Fokus ligger på summativa bedömningar som underlag för beslut om betyg, men också som underlag för individuella utvecklingsplaner. Eftersom principer för

47 betygssättning styrs av det betygssystem som är gällande, kommer momentet att behandla den svenska betygsmodellen, inklusive kunskapskravens utformning, de riktlinjer som finns och hur man som lärare utifrån dessa bör arbeta för att kunna sätta valida betyg. Moment 2: Formativ bedömning och motivation i teori och praktik, hp Momentet handlar om formativ bedömning och hur det kan användas i undervisningen för att främja elevers lärande. Det inkluderar tekniker för hur formativ bedömning kan användas i praktiken och teorier för teknikernas funktion och dess effektivitet. Formativ bedömning innebär att belägg för lärande används för att justera undervisning för att bättre möta elevernas behov, och innehåller strategier för följande områden: 1) gemensam måltolkning; 2) identifikation av elevers kunnande; 3) feedback; 4) självreglerat lärande (inkluderande självbedömning); 5) eleverna som undervisningsresurser för varandra (inklusive kamratbedömning). Momentet behandlar också motivationsteorier och hur kunskap om dessa kan användas i undervisningen för att förstå och stödja elevers motivation att lära. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande Kunskap och förståelse - redogöra för centrala begrepp och deras användning i samband med bedömning, betygsättning och utvärdering (fsr 1), - redogöra för teorier om formativ bedömning och motivation och hur de kan användas för att stödja elevers lärande (fsr 2), - redogöra för olika modeller för systematiska utvärderingar, uppföljning och kvalitetsarbete (fsr 3), Färdighet och förmåga - genomföra valida och reliabla bedömningsprocesser för summativa syften (fsr 5), - använda formativ bedömning och teorier om motivation för att främja elevers lärande (fsr 6), Värderingsförmåga och förhållningssätt - värdera och kritiskt granska sin egen och andras undervisnings- och bedömningspraktik ur både ett bedömningsteoretiskt perspektiv och ett motivationsteoretiskt perspektiv (fsr 8), - diskutera hur olika modeller för systematisk utvärdering och uppföljning kan användas för att utveckla undervisning (fsr 9). Förkunskapskrav

48 För antagning till kursen fodras genomgångna kurser Utbildningens villkor och samhälleliga funktion, Vetenskap och kunskap, Undervisning och lärande läroplansteori och didaktik, Den professionella läraren I: Barns och ungas utveckling, specialpedagogik, sociala relationer och kommunikation samt Den professionella läraren II: Uppdrag, ledarskap och undervisning. Undervisningens uppläggning Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner och tillämpande övningar. Främst föreläsningarna, men även gruppdiskussioner, ger studenten stöd för att uppnå de förväntade studieresultaten under rubriken Kunskap och förståelse. Seminarier, gruppdiskussioner och tillämpade övningar ger studenten stöd för att uppnå de förväntade studieresultaten under rubrikerna Färdighet och förmåga samt Värderingsförmåga och förhållningssätt. Seminarier och tillämpade övningar är obligatoriska. I ett seminarium får studenterna öva på att bedöma och betygsätta varandras arbeten och ge varandra muntlig återkoppling. Genom dessa undervisningsformer tränar studenten dessutom förmågan att följa kunskapsutvecklingen inom bedömnings- och utvärderingsområdena och göra självständiga och kritiska värderingar. Undervisningsformerna utvecklar studenternas förutsättningar att bedriva yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet. Examination De förväntade studieresultaten examineras genom skriftliga prov, muntliga seminarier och skriftliga hemuppgifter. Studentens prestationer kommer att bedömas i en tregradig betygsskala, Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22, HF). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet. Se

49 Övriga föreskrifter Kurslitteratur Agneta Hult, Anders Olofsson Utvärdering och bedömning i skolan : för vem och varför? Stockholm : Natur & kultur : 2011 : 253 s. : ISBN: (inb.) Obligatorisk Se bibliotekskatalogen Album Britta Moberger Vi värderar kvalitet : om självvärdering och lärares utvecklingsarbete Stockholm : Lärarförbundet : 2005 : 50 s. : URL: /$file/Pdf.pdf Obligatorisk Planering och genomförande av undervisningen [Elektronisk resurs] : för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan Stockholm : Skolverket : 2011 : 45 s. : URL: Fritt tillgänglig via Skolverkets webbplats Obligatorisk Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Stockholm : Skolverket : 2011 : 279 s. : URL: Fritt tillgängligt via Skolverkets webbplats ISBN: Obligatorisk Se bibliotekskatalogen Album Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 Stockholm : Skolverket : 2011 : 202 s. : URL: Fritt tillgänglig via Skolverkets webbplats ISBN: Obligatorisk Se bibliotekskatalogen Album Bengt Selghed Betygen i skolan : kunskapssyn, bedömningsprinciper och lärarpraxis 2. uppl. : Stockholm : Liber : 2011 : 220 s. : ISBN: Obligatorisk Se bibliotekskatalogen Album Systematiskt kvalitetsarbete : Allmänna råd med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet : för skolväsendet Stockholm : Skolverket : 2012 : 52 s. : URL: Fritt tillgänglig via Skolverkets webbplats

50 ISBN: Obligatorisk Se bibliotekskatalogen Album Bedömning och betygsättning i gymnasieskolan: Skolverkets allmänna råd. Stockholm: Skolverket. 2012: 45s. URL: Fritt tillgänglig via Skolverkets webbplats ISBN: Obligatorisk Se bibliotekskatalogen Album Anders Jönsson, Gunilla Svingby The use of scoring rubrics: Reliability, validity and educational consequences Educational Research Review 2 (2007): Obligatorisk John Hattie, Helen Timperley The power of feedback Review of Educational Research 77(1) : 2007 : : Obligatorisk Helena Korp Kunskapsbedömning - vad, hur och varför [Elektronisk resurs] : kunskapsöversikt Stockholm : Skolverket : 2011 : 133 s. : URL: Fritt tillgängligt via Skolverkets webbplats Obligatorisk Christina Wikström Konsten att göra bra prov : Vad lärare behöver veta om kunskapsmätning Natur & Kultur : 2012 : 224 s. : ISBN: (inb.) Obligatorisk Se bibliotekskatalogen Album Dylan Wiliam Att följa lärande : formativ bedömning i praktiken 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2013 : 200 s. : ISBN: Obligatorisk Se bibliotekskatalogen Album M Simon, R Tierney What's still wrong with rubrics: Focusing on the consistency of performance criteria across scale levels. Practical Assessment: 9(2) : URL: Practical Assessment: 9(2) Obligatorisk Blandat Artiklar och arbetsmaterial om ca 200 sidor tillkommer

51 Blandat : Obligatorisk

52 Bilaga p 28 I Svar till Lärarhögskolan om KPU 150% Progression är viktig i en lärarutbildning, vilket alla vi håller med om. Frågan är istället hur progression kan beskrivas i de olika kursplanerna så att progression blir tydlig. Ett sätt att visa progression är att de förväntade studieresultaten visar progression, dvs. visar olika nivåer på kognitiv komplexitet. De kognitiva processerna som visar på olika kognitiv komplexitet brukar presenteras som olika verb i förväntade studieresultat uppdelat i olika kategorier ordnade efter kognitiv komplexitet. Blooms reviderade taxonomi (Anderson & Krathwohl, 2001) 1 kategoriserar verb i sex kategorier ordnade efter ökad kognitiv komplexitet: minnas, förstå, tillämpa, analysera, värdera och skapa. Om progression ska uttryckas med ökande kognitiv komplexitet, måste verben för de olika kategorierna fördelas på de sex kurserna. Detta innebär att i kurs 1 ska endast verb som signalerar minnas användas, medan i kurs 6 endast verb som signalerar skapa (generera hypoteser, planera och producera). Detta är en orimlighet när alla kurser har olika ämnesinnehåll, vilket kan behöva användas på olika kognitiva komplexitetsnivåer. Av den anledningen har vi valt inte att visa progressionen i kurserna genom valet av verb i de förväntade studieresultaten. I kursplanerna finns det dock progression. En progression bygger på att studenterna ska ha minst en magisterexamen för att bli antagen, vilket innebär att de skrivit en uppsats på avancerad nivå. Kurs 2 är en progression genom att det för in det utbildningsvetenskapliga perspektivet i forskningsprocessen och kan utveckla formulerande av vetenskapligt problem. En annan progression är det didaktiska spåret: I kurs 3 introduceras didaktik och didaktiska teorier, alltså en generell nivå som de ska skaffa sig överblick över. I kurs 5 ska studenterna använda didaktiska verktyg i undervisningen, dvs. tillämpa sina kunskaper. I kurs 6 ska studenterna använda formativ bedömning och systematisk utvärdering för att utveckla undervisningen, dvs. analysera, kritiskt värdera och skapa ny undervisning utifrån ett didaktiskt perspektiv. En tredje progression är hur elevers olikheter och utveckling hanteras i skolan. I kurs 1 ges en grund i vad styrdokumenten säger om värdegrunden och hur skolan styrs, dvs. förstå förutsättningar. Kurs 4 fokuserar elevers olika bakgrunder och förutsättningar/behov samt hur de ska bemötas, dvs. både förstå skillnader men också tillämpa kunskaper i hur man observerar, dokumenterar, analyserar och föreslår åtgärder. I kurs 6 tas motivation upp vilket kan användas för att utveckla alla elever mot måluppfyllelse, vilket är en högre nivå. Ett annat uppdrag var att visa progression i kommunikation (tala, skriva och lyssna) i kurserna. Utgångsläget: studenterna har redan skrivit och opponerat på minst ett magisterarbete, vilket gör att de redan har visat goda kunskaper i skriftlig vetenskaplig kommunikation och troligen även muntligt (dvs. talat). Denna vetenskapliga skolning utökas i kurs 2 där de ska vidare utveckla sin vetenskapliga kommunikation vad gäller utbildningsvetenskapliga fältet. Denna progression avslutas väl med ett examensarbete efter dessa sex kurser. Dessutom har vi kommunikationen som lärare har med elever och vårdnadshavare. Men i en sådan kommunikation är det svårt att särskilja de tre kommunikationsformerna: lyssna, tala och skriva. I ett samtal med elever och vårdnadshavare är det viktigt att både kunna lyssna och tala och veta när man 1 Anderson, L. W., & Krathwohl, D. R. (2001). A taxonomy for learning, teaching, and assessing. A revision of Bloom's taxonomy of educational objectives. USA: Addison Wesley Longman.

53 Bilaga p 28 I bör göra vad, samt dokumentera, dvs. skriva. Samtidigt ges alltmer information från lärare och skolor via skolsajter så då blir skriftlig kommunikation viktigare. Det muntliga examinerar vi i alla kurser, eftersom alla innehåller seminarier eller muntliga redovisningar. För att tydligare visa på progression i tala, har det under Undervisningens uppläggning i kurs 3 lagt till att studenterna får leda samtal och få feedback, i kurs 5 att studenterna får ge varandra konstruktiv kritig på planering och genomförande av undervisning samt i kurs 6 att studenterna får bedöma, betygsätta och ge återkoppling på varandra. I kurs 4 står det i ett fsr att studenterna ska visa kommunikativ förmåga (tala, skriva och lyssna väl?). I kurs 5 ska studenterna kritiskt värdera betydelsen av digitala verktyg, vilket kan tolkas som att kritiskt värdera kommunikativa verktyg. I kurs 6 ska studenterna använda formativ bedömning i vilket återkoppling är en viktig ingrediens, dvs. hur kommunicerar lärare vad elever kan och hur de ska vidareutvecklas mot målet, och den kan och görs såväl muntligt som skriftligt. I denna kurs ska studenterna även värdera och kritiskt granska sin egen och andras bedömningspraktik, vilket även inkluderar hur lärare genomför återkoppling (dvs. kommunicerar). Vårt förslag är att vi i en gemensam studieguide skriver fram dessa progressioner så att de blir tydliga för studenterna.

54 Gunnar Schedin. TUV, Telefon: Simon Wolming, Pedagogik, Telefon: Helena Näs, NMD, Telefon: Anders Lidström, Statsv. Telefon: Lena Eskilsson, IS Telefon: Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU), 45 hp Datum Bilaga p 28 J Reviderade kursplaner inom Kompletterande pedagogisk utbildning samt progressionsbeskrivning Förslags- Ställare/me dverkande NMD, Pedagogik och TUV TUV Statsvetensk NMD IS Kurs nr Hp Innehåll/ Kursbenämning Bilaga Sammanställning kursplaner och dokument 1 6 (1,5) Kursplan: Utbildningens villkor och samhälleliga funktion 2 (5) Kursplan: Vetenskap och kunskap (2,5) Pedagogik 3 7,5 Kursplan: Undervisning och lärande läroplansteori och didaktik TUV 4 (5,5) Kursplan: Den professionella läraren1: Barns Pedagogik (2) och ungas utveckling, specialpedagogik, Pedagogik TUV NMD Pedagogik TUV 5 (5,5) (2) 6 (3.5) (2) (2) sociala relationer och kommunikation Kursplan: Den professionella läraren 2: Uppdrag ledarskap undervisning Kursplan: Bedömning 28 J 28 C 28 D 28 E 28 F 28 G 28 H TUV, Pedagogik, NMD Svar till Lärarhögskolan om progression mm KPU 150% 28 I

55 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr FS Sid 1 (3) Ärende p: 29 Ärende: Beviljade medel för ökad internationell publicering - konferensresor, 2:a utlysningen 2014, Dnr FS Föredragande: Carina Rönnqvist Bakgrund: Den 21 mars 2014 utlyste Lärarhögskolan kr i medel för ökad internationell publicering (Dnr FS ) med sista ansökningsdag den 11 april. Ärendet har beretts av Carina Rönnqvist Sammanlagt inkom 23 ansökningar, varav två stryks på grund av att två personer lämnat in dubbla ansökningar (Örtegren och Åström). Inkomna ansökningar och beslut om fördelning förtecknas i Bilaga 29 B. Beviljat belopp är ett bruttobelopp som inkluderar OH-påslag. Utbetalning av medel sker till sökandes institution efter att medlen har beviljats. Medel utbetalas endast för den aktivitet som den sökande angett i ansökan. Senast den 28 november 2014 ska den som beviljats medel inkomma med en reserapport i detta webbformulär: Lärarhögskolan förbehåller sig rätten att begära in en kompletterande reseberättelse som så skulle behövas. Om aktiviteten ska genomföras under december ska den som tilldelats medel kontakta Carina Rönnqvist för att bestämma datum för återrapportering. Om inte rapport inkommit under anvisad tid dras medlen tillbaka. Observera att medel endast betalas ut till institution/enhet och ej till enskilda anställda. Om den som beviljats medel får resekostnader som måste betalas privat ska reseräkning skickas till ansvarig institution/enhet.

56 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr FS Sid 2 (3) Förslag till beslut: Rektor beslutar följande fördelning av medel för ökad internationell publicering konferensresa med paper: Annika Manni Jenny Sullivan Hellgren Eva Silfver Maria Åström Christina Wikström Sol Morén Janet Enever Motivering till beslut: Ansökningstexten slog fast att: Medel i denna utlysning kan sökas för konferensdeltagande med paper. Medel för resor tilldelas enligt en schablon, där resor inom Europa ges maximalt kr och aktiviteter utom Europa maximalt kr. Urvalsgrunderna formulerades enligt följande: Medel sökes i konkurrens för aktiviteter som ska genomföras under år Endast aktiviteter med tydlig utbildningsvetenskaplig relevans kan tilldelas medel. I övrigt gäller följande prioriteringsordning vid fördelning av medel: 1) Sökande som ej tilldelades medel för konferensdeltagande vid senast föregående utlysning ska prioriteras. 2) Sökande som vid tiden för internationaliseringsåtgärden redan erhåller medel för internationalisering genom LH (t.ex. 6-åriga postdocs som gör sin utlandsvistelse) ska ej prioriteras. 3) Sökande som kan visa på accepterat paper prioriteras. 4) Ansökningar som gäller konferensresor till andra länder än Sverige ska prioriteras före internationella konferenser i Sverige. 5) I de fall där de ansökningar som uppfyller kriterierna 1-4 ovan är fler än vad som vad som finns medel att fördela inom den utlysta summan ska en lottning av dessa ansökningar genomföras.

57 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr FS Sid 3 (3) Summan av beviljade medel enligt ovan överskrider den utlysta summan med 8000 kr. De personer som fördelats medel för konferensdeltagande i denna utlysning har samtliga visat på antaget paper, endera som webblänk eller i ett särskilt dokument insänt till diariet. Då det fanns fler ansökningar som uppfyllde kriterierna 1-4 ovan än vad det finns medel att fördela fick en lottning av dessa ansökningar genomföras. Beslut: Enligt förslag fattat av rektor Maria Löfgren Exp Projektkonto: Utbetalningssätt: Fördelas ut Expedieras till: Prefekter vid institutioner där sökande beviljats medel, alla sökande Kopia för kännedom till: Annika Kjellsson Lind, Agnetha Simm, Eva Alenius, Carina Rönnqvist, Anna Sjöberg, Christine Hellander Lövtrup, ekonomiansvariga vid institutioner där sökande beviljats medel

58 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr FS Sid 1 (2) Ärende p: 30 Ärende: Beviljande av medel för ökad internationalisering i grundutbildningen, 2:a utlysningen år Föredragande: Carina Rönnqvist Bakgrund: Den 31 mars 2014 utlyste Lärarhögskolan kr i medel för ökad internationalisering i grundutbildningen (Dnr FS ) med sista ansökningsdag den 30 april Ärendet har beretts av Carina Rönnqvist. Sju ansökningar har inkommit. Inkomna ansökningar och beslut om fördelning förtecknas i Bilaga 30 B. Beviljat belopp är ett bruttobelopp som inkluderar OH-påslag. Utbetalning av medel sker till sökandes institution efter att medlen har beviljats. Medel utbetalas endast för den aktivitet som den sökande angett i ansökan. Senast den 28 november 2014 ska den som beviljats medel inkomma med en rapport i detta webbformulär: Lärarhögskolan förbehåller sig rätten att begära in en kompletterande reseberättelse om så skulle behövas. Om aktiviteten ska genomföras under december ska den som tilldelats medel kontakta Carina Rönnqvist för att bestämma datum för återrapportering. Om inte rapport inkommit under anvisad tid dras medlen tillbaka. Observera att medel endast betalas ut till institution/enhet och ej till enskilda anställda. Om den som beviljats medel får kostnader som måste betalas privat ska reseräkning skickas till ansvarig institution/enhet.

59 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr FS Sid 2 (2) Förslag till beslut: Rektor beslutar att tilldela medel för ökad internationalisering i grundutbildningen till John Baker Hans Örtegren Anders Berg kr kr kr Motivering till beslut: Ansökningstexten fastslog att: Ansökningar som tydligt visar hur aktiviteten gynnar internationalisering i grundutbildningen inom Lärarhögskolans ansvarsområde prioriteras och då i synnerhet ansökningar om kursutveckling och samarbete med Lärarhögskolans strategiska partneruniversitet, likväl som ansökningar om arbetstid för att ta fram mobilitetsfönster i Lärarhögskolans olika program. Av de sju inkomna ansökningarna kunde tre beviljas medel utifrån ovanstående kriteria. En av ansökningarna gällde forskningsvistelse (Lundberg) och de tre resterande som ej beviljats medel gällde språkresor. Av de sammanlagt o kr som utlystes i denna utlysningsomgång fördelas därmed kr. Beslut: Beslut enligt förslag fattat av rektor Maria Löfgren Exp Projektkonto: Utbetalningssätt: Fördelas ut Expedieras till: Prefekter vid institutioner där sökande beviljats medel, alla sökande Kopia för kännedom till: Carina Rönnqvist, Annika Kjellsson Lind, Eva Alenius, Anna Sjöberg, Agnetha Simm, Christine Hellander Lövtrup, ekonomiansvarig vid institutioner där sökande beviljats medel