HDYO har mer information om HD för ungdomar, föräldrar och yrkesverksamma på vår webbplats:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HDYO har mer information om HD för ungdomar, föräldrar och yrkesverksamma på vår webbplats:"

Transkript

1 Att vara riskperson HDYO har mer information om HD för ungdomar, föräldrar och yrkesverksamma på vår webbplats:

2 Att vara i risk för att drabbas av Huntingtons sjukdom kan ha en stor påverkan på en ung människas liv. Detta avsnitt syftar till att uppmärksamma den oro som upplevs av unga i risk, och samtidigt ge råd och stöd om hur man kan övervinna dessa bekymmer. Men först, låt oss titta mer på vetenskapen kring att vara riskperson Vad betyder det att vara riskperson? Att vara i risk; en riskperson, innebär i princip att det finns risk för att en person kan ha ärvt sjukdomen från sin drabbade förälder. Detta beror på att Huntingtons sjukdom är en genetisk sjukdom, så alla som har en förälder med Huntingtons sjukdom är i risk att själva ärva sjukdomen. De enda undantagen är de som är födda genom ingrepp som PGD. Detta och andra ingrepp förklaras i avsnittet ATT FÅ BARN. Hur är personer riskpersoner? Huntingtons sjukdom är ärftlig - det betyder att den genom gener i vårt DNA kan föras vidare från förälder till barn. Gener förs vidare till dig från dina föräldrar, det är därför du kan ha din pappas hårfärg, eller bruna ögon som din mamma. Vi har tusentals gener, och de är alla uppställda i olika segment i vårt DNA. Dessa segment kallas kromosomer och totalt har vi 23 kromosompar. Anledningen till att vi har kromosomer i par är för att vi ärver en från varje förälder. Den gen som orsakar Huntingtons sjukdom hittades på kromosompar nummer 4, av forskare från hela världen år Eftersom vi ärver kromosomer från båda föräldrarna, har vi två kopior av varje gen i vårt DNA - en från mamma och den andra från pappa. Forskarna upptäckte att anledningen till att människor utvecklar Huntingtons sjukdom, är att en gen i kromosom 4 är längre än den borde vara. Att denna gen är längre innebär att den så småningom orsakar symtom på Huntingtons sjukdom. Genen skulle kunna beskrivas som expanderad. Oftast har en person med Huntingtons sjukdom en expanderad gen och en normal gen. Ett barn till någon med Huntingtons sjukdom kommer antingen ärva den expanderade eller den normala genen från föräldern som har Huntingtons sjukdom, samt en normal gen från den andra föräldern. Därför finns det en 50/50 chans (50 % risk) att ärva Huntingtons sjukdom. Om en person ärver den expanderade eller normala genen är ren slump, och det är därför du kan höra människor jämföra risken för Huntingtons sjukdom med att singla slant. Att föra genen vidare Om någon ärver genen som orsakar Huntingtons sjukdom, är det tyvärr samma risk att genen

3 förs vidare till barnen de i sin tur kanske får. Detta är en stor oro för många riskpersoner, av helt uppenbara skäl. För en mer detaljerad förklaring av hur personer är i risk, rekommenderar vi ett besök till vårt avsnitt genen förklarad. Du kan även finna avsnittet att få barn användbart. 50/50 odds Denna 50% risk väcker många olika bekymmer hos unga. En vanlig känsla bland de som löper risk är att även om de vet att risken vetenskapligt är 50%, känns det helt enkelt inte så för dem. Många känner att oddsen lutar mer åt att ärva den expanderade genen som orsakar Huntingtons sjukdom, snarare än den normala genen som inte gör det. Femtio procent, oavsett hur ofta jag får höra att det är en perfekt jämnt balanserad sannolikhet, verkar den mycket större än det borde vara! Jag menar 50 % chans att ha (den expanderade) genen överväger 50 % chans att inte ha den - det tornar upp sig större i mitt huvud åtminstone. Min matematiklärare skulle döda mig för att jag säger så, eftersom det är helt ologiskt. Luke Det är mycket vanligt och förståeligt att känna så. Oron kan tendera att kännas större än en 50/50 risk bör, och sinnet har ett sätt att fokusera på den oroande aspekten av denna 50/50 risken, snarare än den mer positiva aspekten att det också finns 50 % chans att inte få Huntingtons sjukdom. Att känna att risken är mer än 50 % är inte alltid en dålig sak heller, vissa riskpersoner föredrar faktiskt att tänka och leva som om de kommer att få Huntingtons sjukdom någon gång i sina liv. Folk ser detta som ett bra sätt att hantera det att förvänta sig det värsta och hoppas på det bästa och det kan ses som ett bra sätt att leva livet, eftersom det ibland kan uppmuntra folk att göra mer med den tid de har. Även om jag är i risk, har jag alltid levt som om jag bär på genen och hade redan planerat att allt i mitt liv skulle bli gjort innan jag var 40, eftersom jag antog att jag skulle bli sjuk efter det. Paula (som till sist testade negativt) 50/50: Syskon En av oss måste ha den En mycket vanlig känsla, eller vanligt missförstånd, mellan bröder och systrar i risk för Huntingtons sjukdom, är att en av dem måste ha den - som om det vore en omgång rysk roulette. Men så är absolut inte fallet: varje individ har en separat 50/50 risk att ärva Huntingtons sjukdom. Till exempel, om det finns tio syskon i en familj som alla har en 50 % risk, betyder det inte att fem av dem måste ha den utvidgade Huntington-genen det fungerar inte så. Eftersom varje individ har sin egen 50/50 risk, finns det absolut inget som kan förutsäga hur många av dessa tio syskon som ärvt eller inte ärvt den expanderade genen För vissa är denna fråga en missuppfattning av vetenskapen bakom att vara i risk, men för andra handlar det snarare om att sinnet spelar sitt spel. Många unga som vet och förstår att varje

4 individ har sin egna 50/50 risk, upplever ändå att det inte hejdar dem från att tänka att syskons risk är kopplade. Till exempel i en familj med en bror och en syster i risk. Om brodern bestämmer sig för att testa sig och får ett negativt resultat (vilket innebär att han inte kommer få Huntingtons sjukdom) kan systern börja tro att hon måste ha ärvt den istället. Som nämndes tidigare är detta inte fallet, så det är väldigt viktigt att komma ihåg att varje person har sin separata 50/50 risk. Du ser ut precis som din En annan vanlig oro bland unga i risk är att de delar samma egenskaper som sin familjemedlem (vanligen föräldern eller mor- /farföräldern) som har Huntingtons sjukdom. Detta beror på det faktum att sjukdomen är genetisk och att många känner att om de till exempel har samma hår, ögonfärg eller andra drag som deras drabbade anhöriga, så kan de även ha ärvt anlaget för Huntingtons sjukdom från dem. Min mamma har Huntingtons sjukdom och andra brukade säga att jag var så lik henne och att jag hade min mammas hår. Jag brukade le men det fick mig alltid att oroa mig eftersom, oavsett hur mycket jag älskar henne, vill jag inte ärva allt från henne! Tiffany Lyckligtvis fungerar inte genetik så. I grunden förs varje gen vidare separat. Någon i risk skulle kunna se ut, låta och bete sig precis som deras drabbade förälder på alla sätt - det spelar ingen roll: den personens chans att ha ärvt den gen som orsakar Huntingtons sjukdom är fortfarande 50/50. Familjemanuset En del unga lever i en familj där det kan framstå som ett mönster hur sjukdomen ärvs. Till exempel kan det vara så att av de senare generationerna i en viss familj, har bara kvinnorna i familjen ärvt sjukdomen, eller de äldsta syskon etc. Detta kan göra att familjemedlemmarna tror att det mönstret kommer att fortsätta på exakt samma sätt för deras egen generation. Jag är rädd, för det verkar som att det alltid är det yngsta syskonet som får Huntingtons sjukdom i min familj. Min mamma var den yngsta av hennes syskon, och det var även min morfar. Jag är rädd, för att jag är den yngsta i vår generation så jag kanske också får sjukdomen. Leanne Detta är en förstålig slutsats och oro för en ung person, men det är helt enkelt inte sant. Ingen familj har ett mönster eller manus för hur medlemmarna ärver Huntingtons sjukdom. Det är bara en tillfällighet att släktträdet har sett ut så. Kom ihåg, varje individ har en 50/50 risk familjemönster har inget inflytande alls. Presymptomatisk testning

5 En annan fråga för de som är i risk för Huntingtons sjukdom är beslutet om att testa sig eller inte. Sedan 1993 har personer i risk kunnat testa sig för att se om de har den expanderade genen som orsakar Huntingtons sjukdom. Beslutet att testa sig är upp till individen som är i risk, och endast dem. Men att göra det valet är sällan enkelt. Endast cirka en av fem personer i risk väljer att testa sig. Majoriteten vill antingen inte testa sig, eller förblir osäkra. Att ägna tid till att tänka på om man vill testa sig eller inte skapar en hel del spänningar och oro för människor i risk. Vissa oroar sig för om de ska testa sig alls, eller när det är rätt tillfälle att göra det; andra om hur de skulle reagera, hur familjen skulle ta nyheten och om de skulle bli diskriminerade om de bestämde sig för att testas. Jag har vetat att jag är i risk i några år nu och jag våndas över beslutet om att testa mig eller inte. Det är ett så svårt val att göra och det verkar vara så mycket att överväga när man testar sig. Det orsakar ytterligare oro utöver oron jag känner av att vara i risk. Jacob Det finns många frågor förknippade med testning för de som är i risk. Om du vill läsa mer, hittar du dem i avsnittet för genetisk testning. Jakt på symptom Kanske det vanligaste och största bekymret för människor i risk kommer i form av en jakt på symptom. Det innebär att människor i risk för Huntingtons sjukdom söker sjukdomssymtom hos sig själva. Vanligtvis händer detta när någon snubblar eller faller, är klumpig, eller puttar till något som ramlar. Människor oroar sig med en gång över att det kan vara de ofrivilliga rörelserna man associerar med Huntingtons sjukdom. Många människor har sett deras familjemedlem(ar) med Huntingtons sjukdom tappa saker, göra sönder föremål eller tappa balansen. På grund av detta, när de själva snubblar eller gör sönder något, är det svårt för dem att inte tänka på och oroa sig över likheterna mellan dessa två händelser. Varje gång jag tappade en kopp, eller mina fingrar ryckte till vid ratten, eller jag snubblade över ett trappsteg tänkte jag herregud, de är tidiga symptom på Huntingtons sjukdom. Jag visste inte hur det kändes att tänka, Jag har en dålig dag eller, Det trappsteget var i vägen, det var ett klassiskt fall av symptomjakt och det var en ganska vanlig oro för mig Naomi Nästan alla i risk för Huntingtons sjukdom jagar symptom - till och med vissa personer som fått ett negativt genetiskt test, vilket betyder att de inte kommer få Huntingtons sjukdom, gör de fortfarande. Ännu en gång, är det väldigt mycket en fråga om att sinnet spelar sitt spel och skapar mer oro än nödvändigt. Jag brukade leta (jaga) symtom hela tiden och bli riktigt (värkligt) orolig. Men nu

6 har jag nästan blivit trött på att oroa mig hela tiden över något jag inte kan kontrollera. Jag tänkte att jag omöjligt kan säga om jag har symtom eller inte så jag tänker för mig själv varför bry sig om att oroa sig över det. Jeff Det kan vara näst intill omöjligt att undvika oron av symptomjakt, men att försöka ha en liknande inställning till det som Jeff kan hjälpa. Symptomjakt tenderar att komma och gå, och humöret kan spela en viktig roll i hur du hanterar det. Om du kan hitta förmågan att rycka på axlarna eller skratta bort allt snubblande, fall, spill eller tappande av saker kommer du spendera mycket mindre tid på att oroa dig över dem i allmänhet. Saken är den, att de flesta som får symtom på Huntingtons sjukdom är faktiskt inte medvetna om förändringarna i deras rörelser eller deras balans, eftersom sjukdomen orsakar förlust av insikt. Så, om du oroar dig över att utveckla symtom, betyder det faktiskt att det är mycket osannolikt att du gör det. Att vara i risk: Påverkan på livet Att vara i risk, och oron som kommer med det, kan också ha en påverkan på människors personliga liv, oavsett om det gäller utbildning, yrke eller RELATIONER. Om du såg videoklippet ovan skulle du hört Raphael tala om hur han känner att vara i risk blockerar honom karriärmässigt. Det framgår inte om detta beror på Raphaels egna känslor och bekymmer om att vara i risk, eller åsikter av andra han kan arbeta med, men detta är inte en ovanlig känsla att ha för någon i risk. Det känns som att jag inte har tid att bygga en karriär, det känns som att jag måste uppnå allt på en gång innan jag blir gammal och kanske sjuk. Men det slutar med att jag känner att jag inte kan uppnå mina mål inom den tidsramen och vad är då poängen? Emma En annan poäng som Raphael gör är att han inte vill slösa tid eftersom han kan bli sjuk när han blir äldre. Detta är ytterligare ett klassiskt exempel på hur att vara i risk påverkar människors sätt att tänka och planera sina liv. Känslan av att slösa tid är något som människor i risk kanske kan relatera till när det gäller sina egna liv. Vissa människor kan känna att de slösar tid på det jobbet de har eller utbildningen de är inskrivna i. Vem som helst kan känna så, men att vara i risk kan verkligen göra att det verkar viktigt att inte slösa bort tid, och som en följd av detta tenderar människor att ifrågasätta de beslut de fattar i sitt liv. Jag jobbade på ett arbete som var jätte tråkigt, jag hatade det. Jag brukade titta på klockan på kontoret och tänka för mig själv jag slösar bort mitt liv här, jag kanske blir sjuk och fortfarande är kvar här. George Påverkan av att vara i risk på människors liv kan vara mycket svår att handskas med. Men även om påverkan kan vara svår så behöver den inte vara negativ. Hellre än att låta det faktum att du är i risk hålla dig tillbaka eller dra ner dig, kan det användas för att uppmuntra dig till att uppnå det du vill i livet, vad det än kan vara. Jag gillade verkligen inte jobbet jag hade, jag sa till mig själv att jag behövde förändra saker. Så jag började med en deltidsexamen i en kurs som faktiskt intresserade mig. Till slut lämnade jag mitt jobb, fick min examen, reste runt i Nordamerika i ett par månader, kom hem och började ett nytt jobb som jag är mycket gladare av att göra. Det känns som om jag lever som jag vill leva nu och jag tittar inte på klockan på kontoret så mycket som jag brukade! George (igen) George använde det faktum att han var i risk för att uppmuntra sig själv att uppnå de saker han ville uppnå. Att uppnå vad man vill kan ibland innebära en hel del förändringar i livet, att våga

7 vara modig och beslutsam med vad man vill göra i sitt liv. Poängen är att vara i risk inte alltid behöver vara ett mörkt moln som hänger över människor det kan vara en uppmuntran att gå vidare i livet och uppnå de saker du vill uppnå. Stöd Att vara i risk orsakar en hel del bekymmer och oro för unga människor. Därför är det viktigt att ungdomar i risk får stöd av människor runt omkring dem. Det bästa sättet att klara av Huntingtons sjukdom som familj är att diskutera det fritt och öppet, så att unga människor känner sig bekväma och vet att de kan prata om sina bekymmer med familjen. Om det saknas en öppen dialog om Huntingtons sjukdom i familjen, kan unga människor till slut känna sig väldigt isolerade med sina bekymmer. Att bara kunna prata om sin oro är vanligtvis en stor lättnad för dem. Som en ung person bör din familj vara det första stället du vänder dig till när du vill prata om hur du känner kring Huntingtons sjukdom. Men om du känner att du inte kan prata med din familj om Huntingtons sjukdom, eller inte vill prata med dem, kan du finna stöd genom HDYO på vårt forum. Där kommer du finna många unga människor som genomgår liknande problem, där du kommer kunna utbyta erfarenheter. Att prata med andra som genomgår en liknande situation kan vara ett stort stöd. Du kan också finna stöd genom din nationella organisation för Huntingtons sjukdom, som kanske annordnar ungdomsläger, stödgrupper, eller konferenser för unga vuxna. Alla organisationer har inte möjlighet att ge särskilt stöd åt ungdomar, men det är verkligen värt att fråga dem vad de kan erbjuda för dig. Men om du känner att du har det jobbigt med att vara i risk för Huntingtons sjukdom (vilket är ganska vanligt) och vill ha professionellt stöd, kan du kontakta HDYO så kan vi hänvisa dig till någon som kan hjälpa till. Att hålla sig informerad, att engagera sig Att lära sig om Huntingtons sjukdom är ett mycket bra sätt att komma till rätta med att vara en person i risk. Genom att hitta HDYO s hemsida har du redan tagit ett stort steg, kunskap är makt. En annan sak många människor finner användbart att veta, är att forskare över hela världen arbetar 24 timmar om dygnet för att utveckla behandlingar som kommer hindra sjukdomen eller bromsa ner den. Vissa människor ägnar tid åt att samla in pengar till vård och forskning om Huntingtons sjukdom; vissa deltar i forskningsprojekt som behöver personer i risk, som voluntärer; andra finner att läsa om ny forskning på hemsidor som HDBuzz ger dem tillräckligt med information för att gå vidare med sina liv, och se att framsteg görs. Att vara engagerad genom forskning, att samla in pengar, eller båda samtidigt, kan vara ett effektivt sätt att vända om, kolla sjukdomen öga mot öga och ta ställning mot den. Det finns inget rätt eller fel sätt att leva ditt liv om du är i risk för Huntingtons sjukdom, och det är helt okej att inte vilja tänka på Huntingtons sjukdom alls. Men att bli engagerad har visat sig vara fördelaktigt för många unga människor, och ju fler som engagerar sig i foskning och att samla in pengar, desto närmre kommer vi ett botemedel eller en behandling. Att acceptera risken

8 Ingen vill vara en person i risk för en sjukdom, men att möta denna risk och acceptera den kommer hjälpa dig att gå vidare i det långa loppet. Det är aldrig lätt att acceptera en sådan risk, det kommer att ta tid och ansträngning att komma till rätta med det. Men genom att utbilda dig själv om sjukdomen, hitta ett stödjande nätverk som finns för dig och att förstå att denna risk inte stoppar dig från att uppnå det du vill i livet, kan du lära dig att acceptera, eller till och med omfamna, risken för Huntingtons sjukdom. Detta dokument har hämtats från HDYOs webbplats på Råd som har mottagits via HDYOs webbplats bör inte åberopas för personliga, medicinska, juridiska eller ekonomiska beslut och du bör konsultera en lämplig professionell person för specifika råd anpassade till din situation. HDYO är licensierat under en Creative Commons-licens.

HDYO har mer information om HD för ungdomar, föräldrar och yrkesverksamma på vår webbplats:

HDYO har mer information om HD för ungdomar, föräldrar och yrkesverksamma på vår webbplats: Att skaffa barn HDYO har mer information om HD för ungdomar, föräldrar och yrkesverksamma på vår webbplats: www.hdyo.org Att veta att du är i riskzonen för Huntingtons sjukdom kan ha en inverkan på om

Läs mer

Släkttavlor i genetiken

Släkttavlor i genetiken Släkttavlor i genetiken I den här övningen får du följa hur olika egenskaper och sjukdomar hos människan går i arv från generation till generation. Alla egenskaper och sjukdomar som är med i övningen bestäms

Läs mer

Medicinsk genetik del 4: Tolka genetiska släkttavlor (pedigreen) Niklas Dahrén

Medicinsk genetik del 4: Tolka genetiska släkttavlor (pedigreen) Niklas Dahrén Medicinsk genetik del 4: Tolka genetiska släkttavlor (pedigreen) Niklas Dahrén Vad är en genetisk släkttavla (pedigree)? ü ü En genetisk släkttavla visar förekomsten av en specifik egenskap eller sjukdom

Läs mer

Vad är repetitionslängd?

Vad är repetitionslängd? Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Ny analys visar att den korta CAG-längden inte spelar roll Storleken är inte allt: forskning tyder

Läs mer

Vad är ett presymptomatiskt genetiskt test?

Vad är ett presymptomatiskt genetiskt test? 16 Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 http://www.scilifelab.uu.se/ Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik Laboratoriemedicin, byggnad 6M, 1tr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785

Läs mer

Presymptomatisk testning för ärftlig cancer

Presymptomatisk testning för ärftlig cancer 16 Presymptomatisk testning för ärftlig cancer Denna broschyr är utvecklad av The Genetic Interest Group och har översatts till svenska av Josef Davidsson och Ulf Kristoffersson, Genetiska Kliniken, Labmedicin

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj

Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj Att få barn: HDBuzz s reportage om olika fertilitetstekniker som kan hjälpa

Läs mer

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg

Läs mer

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Till dig som har ett syskon med adhd eller add Till dig som har ett syskon med adhd eller add Namn: Hej! Den här broschyren är skriven till dig som har ett syskon med adhd eller add. När det i broschyren bara står adhd så betyder det både adhd och

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Reportage: Att leva med ärftlig risk för bröstcancer

Reportage: Att leva med ärftlig risk för bröstcancer Information och tjänster för din hälsa och vård. Besök 1177.se eller ring 1177 för sjukvårdsrådgivning. Öppet dygnet runt. Reportage: Att leva med ärftlig risk för bröstcancer Vissa former av cancer kan

Läs mer

VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM. av Joy Slatford

VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM. av Joy Slatford VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM av Joy Slatford VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM av Joy Slatford 2 Alla blir sjuka någon gång. I skolan var Lotta förkyld förra veckan. Adam bröt benet i somras. 3

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys

Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys Detta informationsblad och samtyckesformulär är riktat till dig

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

Genetik - Läran om det biologiska Arvet

Genetik - Läran om det biologiska Arvet Genetik - Läran om det biologiska Arvet Uppgift Arv eller miljö Våra egenskaper formas både av vårt arv och den miljö vi växer upp i. Hurdan är du och hur ser du ut? Vad beror på arv och vad beror på miljö?.

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Huntingtons sjukdom - en hjärnsjukdom

Huntingtons sjukdom - en hjärnsjukdom Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Benmärgstransplantation vid Huntingtons sjukdom Benmärgstransplantation skyddar HS-möss från vissa

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Närståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Närståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Närståendebarn PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Barnkonventionen Har funnits sedan 1989. Blir lag 1 januari 2018 Rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Givande och självklart Men oj, så slitsamt ibland De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det helt självklart att hjälpa

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Kapitel 1. Innehållsförteckning Kapitel 1 Sida 1. Kapitel 2 Sida 2. Kapitel 3 Sida 3. Kapitel 4 Sida 4. Kapitel 5 Sida 5

Kapitel 1. Innehållsförteckning Kapitel 1 Sida 1. Kapitel 2 Sida 2. Kapitel 3 Sida 3. Kapitel 4 Sida 4. Kapitel 5 Sida 5 Innehållsförteckning Kapitel 1 Sida 1 Kapitel 2 Sida 2 Kapitel 3 Sida 3 Kapitel 4 Sida 4 Kapitel 5 Sida 5 Kapitel 1 Hej jag heter Pontus Sjöström och är 15 år. Jag bor i Nacka med mina föräldrar och två

Läs mer

Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina

Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina bröder är 8 år gamla och mina systrar är 3 och 5år.

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium

Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium 1 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Metod och Material...3 Resultat...4 Diskussion...12 Slutsats...14 Källförteckning...15 Processrapport...16 2 Bakgrund Hur

Läs mer

Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd

Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd Av Henrik Ståhlberg Det sägs ibland att människor med autism inte kan tycka synd om andra. Hos människor som inte kan så mycket

Läs mer

Kromosom translokationer

Kromosom translokationer 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 Fax: 018-55 40 25 http://www.scilifelab.uu.se/ Genetiska patientföreningars paraplyorganisation:

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra.

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra. Guide: De vanligaste besluts- och tankefällorna Du är inte så rationell som du tror När vi till exempel ska göra ett viktigt vägval i yrkeslivet, agera på börsen eller bara är allmänt osäkra inför ett

Läs mer

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 X-bunden nedärvning Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik

Läs mer

Lärarhandledning Min skalliga mamma Camilla Dahlson & Malin Roca Ahlgren 2018 LÄRARHANDLEDNING KIKKULI FÖRLAG

Lärarhandledning Min skalliga mamma Camilla Dahlson & Malin Roca Ahlgren 2018 LÄRARHANDLEDNING KIKKULI FÖRLAG LÄRARHANDLEDNING KIKKULI FÖRLAG 1 FÖRORD Boken är skriven av Camilla Dahlson och kan läsas oberoende av lärarhandledningen. Handledningen är skriven av Camilla Dahlson och Malin Roca Ahlgren, leg. lärare.

Läs mer

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se Innehåll Förord 5 När barnets livshistoria inte blir som det var tänkt 8 Krisreaktioner kan skapa konflikter 13 Hänsynslöst hänsynsfull 15 Det svarta molnet 17 Hopp och förtvivlan 18 En omöjlig frigörelseprocess

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Mina bästa tips! Gå emot dina rädslor. Så steg 1, gå emot din rädsla. hanterar du din ångest

Mina bästa tips! Gå emot dina rädslor. Så steg 1, gå emot din rädsla. hanterar du din ångest Gå emot dina rädslor Jag bestämde mig tidigt för att inte låta mina rädslor stoppa mig. Eftersom det är så mycket jag är rädd och orolig för så är jag medveten om att rädslorna kan växa om jag inte utsätter

Läs mer

mellan barn och föräldrar

mellan barn och föräldrar mellan barn och föräldrar Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer Gävle 2016 09 30 Kalle 9 år, barnexpert i projektet Ohälsa När viktiga tankar och känslor inte sägs

Läs mer

Varför är jag inte normal!?

Varför är jag inte normal!? Hur började allt och hur gick allting snett? Varför är jag inte normal!? Mitt liv har alltid varit perfekt. Jag var så kallad normal. Jag var den som alla ville snacka med och umgås med efter skolan. Men

Läs mer

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Norsk Buhund är en ganska liten ras i Sverige. För en liten ras finns det

Läs mer

Det magiska med färgat ljus

Det magiska med färgat ljus Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Upplysning av framskridandet av Huntingtons sjukdom Forskare har använt sig av möss med upplysta hjärnceller

Läs mer

5. Skill # 2 Inviting Prospects to Understand Your Product or Opportunity. Många posers och amatörer gör dessa fel i början när dom ska bjuda in

5. Skill # 2 Inviting Prospects to Understand Your Product or Opportunity. Många posers och amatörer gör dessa fel i början när dom ska bjuda in 5. Skill # 2 Inviting Prospects to Understand Your Product or Opportunity Många posers och amatörer gör dessa fel i början när dom ska bjuda in Jagar folk - bryr sig bara om att få en ny värvning - ifall

Läs mer

KÄNNER DU DEN NYA GENERATIONEN HUNDÄGARE?

KÄNNER DU DEN NYA GENERATIONEN HUNDÄGARE? KÄNNER DU DEN NYA GENERATIONEN HUNDÄGARE? EN UNDERSÖKNING UTARBETAD AV BOEHRINGER INGELHEIM 2018 Value Through Innovation HUNDÄGARE ÄR INTE LÄNGRE SOM DE ALLTID HAR VARIT DET HAR KOMMIT EN NY GENERATION

Läs mer

Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?

Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse? Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse? Det här kan skolan göra Barn och ungdom med förälder / familjemedlem i fängelse Vi beräknar att omkring 160 000 barn och ungdomar i Sverige om året har en

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

11. Jag är bra på att se till så att saker och ting fungerar. Jag blir ofta ombedd att leda grupper och projekt.

11. Jag är bra på att se till så att saker och ting fungerar. Jag blir ofta ombedd att leda grupper och projekt. RESILIENCE ATTITUDES Det finns inget riktigt bra svenskt ord för resilience. Det betyder ungefär: återhämtning/spänstighet/motståndskraft. Resilience kan liknas vid fjädringen på en bil. Fjädern pressas

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

1 timme utan mig. Monolog. Utspelas under en panikångestattack.

1 timme utan mig. Monolog. Utspelas under en panikångestattack. 1 timme utan mig. Monolog. Utspelas under en panikångestattack. Utskick 1.0 Inleda med introduction. Endast handla om stunden under panikångesten. Skrika på hjälp. Måla. 1-5 Skådespelare. Visa smsa talen

Läs mer

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Till föräldrar och viktiga vuxna: Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död

Läs mer

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden Hälsoångestmodellen Oavsett vad din hälsoångest beror på så har vi idag goda kunskaper om vad som långsiktigt minskar oro för hälsan. Första steget i att börja minska din hälsoångest är att förstå vad

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Läkemedelsprövningar och slutsatser

Läkemedelsprövningar och slutsatser Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. TRACK-HD avslöjar betydande förändringar hos pre-symtomatiska mutationsbärare och personer med HS Ettårsrapporten

Läs mer

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16 Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16 Needbuilder: Kanske är du som jag och kämpar med din tro ibland på olika sätt. - Kanske du är överlåten till församlingen och lever livet för Gud,

Läs mer

HUR ÄR DET ATT VARA MAN?

HUR ÄR DET ATT VARA MAN? HUR ÄR DET ATT VARA MAN? En guide till samtal om synen på manlighet INSTRUKTION 1. Utse en samtalsledare som får läsa högt från korten. Vid indelning i smågrupper ska varje grupp ha varsin samtalsledare.

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

8 tecken på att du har en osund relation till kärlek

8 tecken på att du har en osund relation till kärlek ! Tisdag 28 mars 2017 Av Alexandra Andersson 8 tecken på att du har en osund relation till kärlek Hamnar du alltid i destruktiva förhållanden? Känner du att du alltid förändrar dig själv för att accepteras

Läs mer

Tid för de äldre ORDLISTA JOHANNA LIMME ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Tid för de äldre ORDLISTA JOHANNA LIMME ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN JOHANNA LIMME ORDLISTA Kapitel 1 Praktisera (sidan 4, rad 4) öva på att arbeta ute på en arbetsplats. När man praktiserar övar man sig på att göra olika saker som hör till ett

Läs mer

Den som vaktar gården

Den som vaktar gården SIDAN 1 Elevmaterial Namn: LÄSFÖRSTÅELSE Kapitel 1 1. Vad brukade Linns farmor säga om tomten? 2. Varför brukade farmor ställa ut en tallrik gröt till tomten? 3. Linns pappa och hans bror hade ärvt huset.

Läs mer

Information för patienter och föräldrar

Information för patienter och föräldrar 16 Anlagstestning Alla namn i denna broschyr har ändrats för att skydda intervjuobjektens identiteter. Denna broschyr är utvecklad av The Genetic Interest Group och har översatts till svenska av Josef

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

sätt att berömma ditt barn för att bygga självkänsla och grit.

sätt att berömma ditt barn för att bygga självkänsla och grit. 10 sätt att berömma ditt barn för att bygga självkänsla och grit. Du vill berömma ditt barn när hon eller han gjort något bra. Men visste du att ditt beröm kan stjälpa mer än hjälpa? Här är 10 tips för

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa Förord Det här är en speciell bok, med ett annorlunda och unikt budskap. Dess syfte är att inspirera dig som läsare, till att förstå hur fantastisk du är, hur fantastisk världen är och vilka oändliga möjligheter

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Fosfodiesterashämmare: nya läkemedel når kliniska prövningar inom kort Fosfo-di-vadå? fosfodiesterashämmare

Fosfodiesterashämmare: nya läkemedel når kliniska prövningar inom kort Fosfo-di-vadå? fosfodiesterashämmare Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Fosfodiesterashämmare: nya läkemedel når kliniska prövningar inom kort CHDI och Pfizer presenterar

Läs mer

Wilson's disease for younger people

Wilson's disease for younger people Wilson's disease for younger people 1 / 23 Varför har den ett så märkligt namn? För att läkaren som först upptäckte sjukdomen 1905 hette Wilson. FRÅGA : Vad tror du att dessa personer upptäckte? SVAR :

Läs mer

Stöd till dig som är anhörig

Stöd till dig som är anhörig Stöd till dig som är anhörig Den här broschyren är för dig som är anhörig till en person med funktionsnedsättning och som behöver eget stöd. I broschyren finns information om vilket stöd som finns och

Läs mer

Karolinska Institutet Äldrecentrum

Karolinska Institutet Äldrecentrum Karolinska Institutet Äldrecentrum Att fylla i själv Efter Psykologtest Var vänlig använd kulspetspenna! 1. Proband nr: K SP1.0LOPNR 2. Namn: SP1.0FNAME SP1.0ENAME 3. Kön 1 Man 2 Kvinna SP1.0SEX 4. Personnummer:

Läs mer

En liten bok om. komplext. trauma

En liten bok om. komplext. trauma En liten bok om komplext trauma Hej! Mitt namn är Anne och jag jobbar med barn och unga som mår dåligt. Jag är här för att förklara vad ett komplext trauma betyder. Ta en kopp te, så ska jag berätta. Om

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 Namn: PRIDE-hemuppgift TREDJE TRÄFFEN Barnets behov av anknytning Släktträd Släktträdet beskriver din familj och släkt. Det visar vem som hör till familjen och

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden Tankens kraft Inre säkerhetsbeteenden Ett inre säkerhetsbeteende är en tanke eller ett eget förhållningssätt vi har för hur vi får agera. Många har ett avancerat mönster av regler som vi kontrollerar i

Läs mer

Syskons sorg. den tysta sorgen

Syskons sorg. den tysta sorgen Syskons sorg den tysta sorgen Att se föräldrar i stor sorg Att få livet helt förändrat Att byta roll i familjen Att lätt hamna i ensamhet Att möta livet och mogna Syskons sorg Förlust av en del av självet

Läs mer

UTVÄRDERING AV PRA FÖR PAPILLON (år 2013)

UTVÄRDERING AV PRA FÖR PAPILLON (år 2013) UTVÄRDERING AV PRA FÖR PAPILLON (år 2013) Progressiv retinal atrofi, PRA, är en ärftlig ögonsjukdom som finns hos rasen papillon. Sjukdomsgången innebär en gradvis förtvining av retina (näthinnan) som

Läs mer

Har du tänkt på att DET SPRIDER SIG. och det finns bevis

Har du tänkt på att DET SPRIDER SIG. och det finns bevis Har du tänkt på att DET SPRIDER SIG och det finns bevis Kasta en sten i vattnet......ringarna sprider sig Berätta för någon vad hon/han har för fel snart har du fått höra om alla dina egna fel och brister

Läs mer

Nätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen. Carina Hvalstedt

Nätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen. Carina Hvalstedt Nätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen Carina Hvalstedt Projektledare Fokusdag 4 december 2008 Huntingtons sjukdom Vetenskaplig beskrivning 1872 av G Huntington Neuropsykiatrisk sjukdom

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Barn som närstående i palliativ vård Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Email: malin.lovgren@esh.se Upplägg Vad säger lagen om barn som närstående? När barn blir/är närstående

Läs mer