Utveckling av GIS-verktyg för tillsyn och prövning av små avlopp. Resultat från en förstudie

Transkript

1 Utveckling av GIS-verktyg för tillsyn och prövning av små avlopp Resultat från en förstudie

2 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Sverige AB är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Utveckling av GIS-verktyg för tillsyn och prövning av små avlopp - resultat från en förstudie Författare: Jane Hjelmqvist, Emma Sjögren och Christian Lundberg WSP Sverige AB Arenavägen Stockholm-Globen Tel: E-post: info@wspgroup.se Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

3 Innehåll 1 INTRODUKTION BAKGRUND SYFTET MED VERKTYGEN METOD Nuläges- och behovsanalys Verktyg för prövning och tillsynsplanering Referensgrupp RESULTAT Nuläges- och behovsanalys Nationellt prövningsverktyg Verktyg för riskbaserad tillsynsplanering SLUTSATSER REFERENSER WSP Sverige AB

4 1 Introduktion Utsläpp från små avloppsanläggningar är onödigt omfattande och 2012 fick Havs- och vattenmyndigheten (HaV) uppdrag av regeringen att se över regelverket och ta fram kostnadseffektiva författningsförslag för att minska de negativa effekterna av enskilda avlopp på människors hälsa och miljö. Som en följd av regeringsuppdraget utlyste HaV medel för utvecklingsprojekt inom små avlopp för att stimulera fortsatt utveckling inom området. Målet med utlysningen var att inhämta, sprida kunskap och bidra till utvecklingen av metoder för att minska utsläpp av övergödande ämnen och patogener från små avloppsanläggningar. 1 WSP beviljades medel för en Förstudie för utveckling av kartverktyg för likvärdig prövning och effektiv tillsyn av små avlopp, ett projekt inom område 1: Utveckling av praktiska verktyg som underlättar bedömningar vid prövning och tillsyn av små avloppsanläggningar. Förstudien är ett första steg i ett arbete som syftar till att lägga grunden för utvecklingsarbetet av två, delvis sammankopplade GIS-verktyg till stöd vid prövning och tillsyn av små avlopp: 1. Ett prövningsverktyg för bedömning av risk för påverkan på recipient. Verktyget är nationellt omfattande och GIS-baserat. 2. Ett tillsynsverktyg för riskbaserad tillsynsplanering där prövningsverktyget kopplas till det lokala ärendehanteringsystemet. Ett sista steg i förstudien har varit att identifiera utvecklingsbehov och möjligheter, aktiviteter som kan ligga till grund för framtida projekt. Finansiering för utveckling av verktygen till fullskaleversioner har inte säkrats i skrivande stund. 2 Bakgrund Övergödningen är ett utbrett problem som påverkar sjöar, vattendrag och hav. I havsmiljön, särskilt i Östersjön är övergödning ett av de allvarligaste hoten och orsakar påtagligt negativa effekter som algblomning, syrefria bottnar och minskad biologisk mångfald. Små avloppsanläggningar tillsammans med de kommunala avloppsreningsverken är de största punktkällorna avseende utsläpp av fosfor SMED, WSP Sverige AB

5 En driftsäker och hållbar vattenförsörjning är en hörnsten i ett välfungerande samhälle. Många av Sveriges allmänna vattentäkter är ytvattenförekomster som påverkas av verksamheter i avrinningsområdet. Sverige har drabbats av ett antal dricksvattenförsörjningskriser senaste åren med anledning av mikrobiella föroreningar i ytvattentäkter. Bristfälliga små avloppsanläggningar har pekats ut som en möjlig källa till mikrobiella föreningar. I Sverige finns det ca fastigheter med enskilt avlopp och nära hälften av dessa bedöms ha anläggningar som inte är godtagbara. 1 Det stora antalet fastigheter med bristfälliga avlopp är sammantaget en betydande källa till övergödning. Lokalt innebär det även en risk att dricksvatten och badvatten blir förorenat. Tillsyn och prövning av små avlopp är delegerat till de kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnderna. I Naturvårdsverkets allmänna råd (2006:7) om avloppsanordningar för hushållspillvatten anges funktionskrav på små avlopp vid två olika skyddsnivåer, normal och hög skyddsnivå. Dessa omfattar bland annat krav på reduktionsgrader för BOD 7, total-kväve och total-fosfor och smittämnen. Havs- och vattenmyndigheten har nu föreslagit förändringar i lagstiftningen som skulle innebära att funktionskrav skulle bedömas utifrån tre skyddsnivåer i föreskifter istället för i allmänna råd 3. Bedömning av skyddsnivå ska göras enligt 2 kap. 3 och 7 miljöbalken i varje enskilt fall utifrån naturgivna och andra förutsättningar för det aktuella området. Det finns idag inget nationellt vedertaget stöd för hur kriterier i de allmänna råden ska sammanvägas och integreras med de allmänna hänsynsreglerna så att vi får rättssäkra och kvalitetssäkrade bedömningar vid prövning av små avlopp. Idag görs bedömningar på väldigt olika sätt och bedömningar av nivå av risk blir olika i landets kommuner. Det finns ett stort behov av utveckling av nationellt vedertagna verktyg för att tillse att beslut om bedömning av skyddsnivå och reduktionskrav vid prövningen av små avlopp blir kvalitetssäkrade och mer likriktade mellan kommunerna. Ett GIS-verktyg har under många år efterfrågats av kommuner och det har diskuterats både på regional och på nationell nivå. Det finns också ett behov av verktyg för tillsynsplanering som kan användas för både planerad och projektbaserad tillsyn. Ett väl utvecklat GIS-verktyg kan utöver kvalitetssäkring av bedömningar även höja effektiviteten vid både prövning och tillsyn. 3 Syftet med verktygen Syftet med ett nationellt vedertaget prövningsverktyg är att göra prövningen av små avlopp kvalitetssäkrad och mer likriktad mellan landets kommuner. Prövningsverktyget skapar en kartbild som visar risk för påverkan på recipienten. Riskbedömningen sker 3 HaV, 2013 WSP Sverige AB 5

6 genom en sammanvägning av påverkansfaktorer utifrån kriterier för hög skyddsnivå enligt Naturvårdsverkets allmänna råd 2006:7 samt förhöjd skyddsnivå enligt HaVs förslag till nya föreskrifter. Syftet med ett tillsynsverktyg för riskbaserad tillsynsplanering är att effektivisera och likrikta bedömningen av tillsynsbehovet utifrån att tillsyn ska planeras för att skapa största möjliga miljönytta. Tillsynsverktyget beräknar tillsynsintervall och anger nästa år för tillsynsbesök utifrån geografiskt läge (riskbedömningen i prövningsverktyget), typ av utsläpp samt avloppsanläggningens ålder och skötselbehov. Beräkningen sker genom en digital koppling mellan prövningsverktyget och det lokala ärendehanteringssystemet. 4 Metod 4.1 Nuläges- och behovsanalys Första steget i förstudien var att göra en nuläges- och behovsanalys av vilka GIS-verktyg som används i kommunerna och på nationell nivå vid tillsyn och prövning av små avlopp. Kommuner intervjuades och en eftersökning på webben gjordes för att kartlägga relevanta avslutade eller pågående projekt. Fokus i nulägesanalysen var att definiera behov och förutsättningar. Kommuner valdes subjektivt ut för att få en representation av mindre och större kommuner, med varierande antal små avloppsanläggningar. Vissa kommuner valdes för att de har jobbat särskilt framgångsrikt med att utveckla och/eller använda sig av GISverktyg. Det var också viktigt att få med kommuner som inte använder sig av GIS-verktyg i dagsläget. Intervjuer genomfördes med åtta kommuner och ytterligare tre kommuner var en del av referensgruppen. En lista över kommuner och handläggare som deltagit finns i Bilaga 1. Syftet med intervjuerna var att få en bild av: i vilken omfattning kommuner använder sig av GIS-verktyg i tillsyn och prövning, samt kommuners intresse av och kapacitet att använda GIS-verktyg utvecklat på nationell nivå. Intervjuerna var cirka två timmar långa, genomfördes per telefon och omfattade ett antal frågor samt mer öppen diskussion utifrån punkterna ovan. Resultaten har analyserats och har påverkat arbetet med utveckling av de båda verktygen. 6 WSP Sverige AB

7 4.2 Verktyg för prövning och tillsynsplanering För att åskådliggöra hur verktygen kan byggas upp utifrån bedömningskriterier i Naturvårdsverkets allmänna råd om små avlopp (2006:7) samt i Havs- och vattenmyndighetens förslag till nya föreskrifter gällande små avlopp 4 har fyra konceptmodeller tagits fram, tre för prövningsverktyget och en för tillsynsplaneringsverktyg. En pilotversion har tagits fram för det nationella prövningsverktyget baserat på ArcGIS Modelbuilder. Syftet med att ta fram en pilotversion var att testa konceptmodellens genomförbarhet samt för att på ett tydligare sätt kunna identifiera brister och utvecklingsmöjligheter. Pilotversionen av prövningsverktyget är uppbyggt av nationellt tillgänglig data i befintligt format där inga uppgifter är skyddade enligt personuppgiftslagen. 4.3 Referensgrupp Konceptmodellerna och pilotversionen presenterades vid ett endagsseminarium samt via ett flertal telefonkonferenser för en referensgrupp med representation från Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen i Östergötland, Vattenmyndigheten Södra Östersjön, ett antal kommuner samt experten inom WSP. Referensgruppen har fått föreliggande rapport på remiss. Synpunkter från mötena och remiss har arbetats in i verktygen alternativt finns med som utvecklingsförslag i rapporten. Då referensgruppen anser att verktygen är intressanta och bör utvecklas vidare omfattar förstudien även en beskrivning av fortsatt utveckling som WSP kommer att söka utvecklingsmedel för. 5 Resultat 5.1 Nuläges- och behovsanalys Prövning Naturvårdsverkets Allmänna råd (2006:7) introducerade begreppet skyddsnivå och innehåller vägledning för bedömning av när det behöver ställas krav enligt hög skyddsnivå. Vägledningen har kritiserats och anses ofta vara för vag och svår att omsätta i praktiken. Kommuner har efterfrågat mer detaljerad vägledning för bedömningar. I brist på bättre nationell vägledning har kommuner använt olika underlag och metodik för att fatta beslut om vilken skyddsnivå som ska gälla i enskilda ärenden. 4 HaV, 2013 WSP Sverige AB 7

8 Bland de intervjuade kommunerna fanns flera som inte använder generella kartor eller riktlinjer, utan som gör bedömningen från grunden i varje enskilt fall. Andra kommuner har tagit fram egna riktlinjer som stöd för deras bedömning av skyddsnivå. Några kommuner har med stöd av sin GIS-enhet utvecklat interna GIS-verktyg som på olika sätt sammanför information med relevans för bedömningar genom att till exempel ha upprättat en koppling mellan ärendehanteringssystemet och GIS. Det förekommer även att länsstyrelser tar fram underlag till stöd i bedömningen, men då är fokus ofta högre fosforreduktion (t ex Länsstyrelsen i Örebro län 5 ). Kommuners möjligheter att utveckla sätt att sammanväga påverkansfaktorer skiljer sig och beror mycket på intern kompetens och resurser. Det förekommer också olika tolkningar utifrån i stort samma underlag, d.v.s. risken för påverkan från små avlopp bedöms olika och därmed ställs olika funktionskrav vid prövningen. Vissa kommuner ställer krav på hög skyddsnivå vid ett visst avstånd från alla ytvatten, andra inom hela avrinningsområdet. Kraven på vilken skyddsnivå som gäller kan till exempel skilja sig åt mellan grannkommuner även om avloppen har samma recipient. En konsekvens av att kommuner gör olika bedömningar av vilken risk för påverkan som små avlopp utgör är att kraven på enskilda fastighetsägare kan variera utan saklig grund. Behov och möjligheter prövningsverktyg Intervjuerna bekräftade vår erfarenhet av att tillämpning av Naturvårdsverkets allmänna råd skiljer sig väldigt mycket i landets kommuner samt att bedömningen av krav på skyddsnivå baseras på olika faktorer som sammanvägs mer eller mindre. Även om vägledning för bedömningen av skyddsnivå har efterfrågats i många år och kommuner ansåg det problematiskt att bedömningar var så olika i deras region, var responsen till frågan om ett nationellt GIS-verktyg inte lika positiv som väntat från de tillfrågade kommunerna. Det är möjligtvis ett resultat av just långvarig avsaknad av tydlig nationell vägledning som lett till att kommuner byggt upp egen kompetens i frågan och har vant sig vid ett större utrymme för egna tolkningar. Nationella initiativ gällande tillsynsvägledning har delvis varit ifrågasätta. Trots att det fanns ett visst tvivel så såg tillfrågade kommuner överlag ändå nyttan av ett nationellt gemensamt beslutsunderlag. Särskilt då HaVs ambition är att föreskrifter med ytterligare skyddsnivå och kriterier ska reglera tillsynen och prövningen. De tveksamma kommunerna såg även en större nytta om verktyget skulle kunna användas för att prioritera tillsyn. HaV 6 har också identifierat behov av tydligare krav för hälsoskydd för att skapa möjligheter för bättre skydd av dricksvattenkvalitet i enskilda och gemensamma 5 Länsstyrelsen i Örebro län, HaV, WSP Sverige AB

9 vattentäkter samt badvattenkvalitet. HaVs förslag till föreskrifter innehåller förtydligande av regelverket för att möta detta. Intervjuerna visade att det i dagsläget är ett tydligt fokus på miljöaspekter och framförallt fosfor vid bedömning av krav för skyddsnivå. Ett GISverktyg som har en bedömning av risk ur hälsoskyddssynpunkt kan vara ett sätt att lyfta hälsoskyddsaspekten samtidigt som det ger stöd i kommuners bedömningar av denna risk. Tillsyn Det finns i huvudsak två typer av tillsyn, Planerad tillsyn vilket är tillsyn som är en del av den löpande planerade verksamheten samt är regelbunden och återkommande. Projektbaserat tillsyn som också kallas för inventering och är den tillsyn som i huvudsak har skett de senaste 25 åren. Intervjuerna visade att projektbaserad tillsyn har ökat de senaste fem åren men att det är fortfarande relativt få kommuner som bedriver planerade tillsyn på små avloppsanläggningar. Kommunernas förutsättningar för och erfarenhet av att genomföra både planerad och projektbaserad tillsyn varierar stort, något som påpekats av HaV i sin slutrapportering av regeringsuppdraget enskilda avlopp 7. Ärendehanteringssystem I nuläget finns två ärendehanteringssystem (ÄHS) som används av fler än 265 av landets 290 kommuner sammanlagt 8, övriga kommuner har egna ÄHS, ibland gemensamt för ett antal kommuners miljökontor eller gemensamt inom kommunen för flera förvaltningar. Bland intervjuade kommuner och i referensgruppen fanns kommuner med Ecos, Miljöreda samt egna kommungemensamma ÄHS. Även om det fanns mer gemensamt för kommuner som använder samma ÄHS så var skillnaderna ändå ganska stora gällande vilka uppgifter om små avlopp som registreras i respektive ÄHS. Miljöreda upplevs generellt som mer uppstyrd och låst när det gäller vilka uppgifter som ska hanteras och vilka svarsmöjligheter som finns. Det innebär att man har begränsad möjlighet att lägga till nya uppgifter. Samtidigt har Miljöreda ett mer omfattande registerkort än Ecos. För Miljöreda finns möjlighet till koppling till ett kartprogram för att skapa kartskikt med olika uppgifter från registerkortet. Med Ecos finns också möjlighet till kartkoppling, något som kommer att ske automatiskt med den nya versionen av Ecos. Ecos har få uppgiftsposter på registerkortet för små avlopp vilket intervjuade kommuner hade löst genom att anpassa extra rutor eller andra delar av registerkortet till sina egna behov. Därtill verkar det också finnas ett större 7 HaV, WSP Sverige AB 9

10 utrymme för otydlighet i uppgifter som registreras i befintliga rutor på avloppsregisterkortet. Vilket ÄHS en kommun använder påverkar vilka uppgifter som kan registreras idag och vad som har registrerats tidigare. Men även här har kommuner utvecklat egna och ibland invecklade metoder för hur uppgifter som bedömts viktiga ska registreras. Registrering av uppgifter Alla intervjuade kommuner registrerade uppgifter om en avloppsanläggning på fastighetens registerkort i samband med prövning, även om det i vissa fall inte gjordes förrän anläggningen var färdigställd (ibland flera år efter anmälan/tillstånd). Hur långt bak i tiden det fanns uppgifter om anläggningar registrerade skiljde sig åt. Vissa av kommunerna har samtliga registrerade anläggningar inlagda i sitt digitalarkiv, medan andra har bara nyare anläggningar (senaste 2-10 åren). Att föra in uppgifter om alla gamla anläggningar ansågs av flera vara en tidskrävande uppgift och inte prioriterat i en verksamhet med resursbrist. Störst skillnader mellan hur kommuner registrerar uppgifter fanns mellan kommuner som använder Ecos. Flera kommuner uttryckte att nuvarande registerkort inte är anpassade till deras behov. De har därför hittat egna lösningar och registrerar uppgifter på olika ställen; på avloppsregisterkortet (t ex under anteckningar) eller på fliken Övrigt för objektet. Att uppgifter lagras på olika ställen och/eller som text på andra flikar än de som är avsedda för uppgiftsregistrering innebär att det är svårt att använda uppgifter till statistik eller som en faktor för beräkningar. Medan fokus för de flesta kommuner fortfarande är att få kontroll på samtliga anläggningar i kommunen har vissa kommuner börjat fundera på hur planerad tillsyn kan läggas upp framöver. De har insett vikten av att registrera uppgifter nu som kan användas för tillsynsplanering senare. För att prioritering av tillsyn i kommuner ska ske på ett likartat sätt och baseras på en riskbaserad modell behöver nationell vägledning utvecklas snarast. I projektbaserad tillsyn finns också skillnader mellan kommuner. Vissa kommuner registrerar uppgifter i ÄHS om en fastighets avloppsanläggning efter första kontakten. Andra använder sig endast av pappersregistrering och att registrering av uppgifter i ÄHS sker endast i samband med tillstånd/utförandet. Även HaV vittnar om kommuner med ofullständiga eller obefintliga digitala arkiv. Det finns enligt HaV ett behov av en kvalitetssäkrad och likriktad uppföljning och datainsamling om små avloppsanläggningar 9 på nationell nivå. 9 HaV, WSP Sverige AB

11 GIS-verktyg i tillsynsarbete De flesta av intervjuade kommuner använder sig av GIS-verktyg i arbetet med små avlopp. Av de kommuner som använder kartkopplingen är det huvudsakligen för att visualisera data. Enklaste användningen var att projektbaserade tillsyn redovisades t ex med punkter på en karta. Men det finns även kommuner som har en kartkoppling som möjliggör redovisning av flera faktorer med olika symboler. En sådan koppling gör att kartan kan användas mer som ett planeringsverktyg än bara ett visualiseringsverktyg. Däremot var kopplingen åt andra hållet (d.v.s. kartan till ÄHS) inte vanligt förekommande. Kartor används sällan på ett automatiserat sätt för att välja ut tillsynsobjekt eller för att påverka andra beslut i tillsyn. En av de intervjuade kommunerna har i samarbete med ett programmeringsföretag utvecklat ett system för att registrera uppgifter digitalt ute i fält som sedan förs in på registerkortet genom en digital koppling till ÄHS. Systemet underlättar fältarbetet och är ett bra tillsynsverktyg, men innebär ett antal egna lösningar för att registrera alla uppgifter på registerkortet. Det finns sannolikt många fler exempel i landets kommuner på hur GIS-baserade verktyg används. Variationen i hur stor utsträckning kommunerna använder sig av GIS-verktyg samt hur uppgifter registreras är dock stor. Det finns några faktorer som kommuner nämnde särskilt påverkade deras möjlighet att använda sig av kartor som ett verktyg; dels tillgänglighet av kompetens inom kontoret och kommunen. Dels tillgängliga finansiella resurser för att ta hjälp av extern kompetens. De flesta kommuner uttryckte en önskan om att kunna använda sig av GIS-verktyg mer integrerat i sitt arbete och såg det som positivt om det skulle ske på en samordnad och nationell nivå. Behov och möjligheter tillsynsverktyg Intervjuerna bekräftade vår erfarenhet att registrering av uppgifter amt att metoder och underlag för prioritering av tillsyn skiljer sig väldigt mycket mellan landets kommuner. Generellt är variationen stor i hur projektbaserad tillsyn utförs, samt hur, när och vilka uppgifter som förs in i ÄHS. HaVs nuvarande projekt för effektivisering av tillsyn kan förhoppningsvis leda till mera gemensamma rutiner kring detta. Till skillnad från projektbaserad tillsyn, där kommuner har utvecklat egna metoder under ett antal år, är planerad tillsyn av små avlopp relativt nytt för de flesta kommuner och metoder är under utveckling. Därmed finns bättre möjligheter att utveckla metoder och prioriteringsgrunder som är nationellt gemensamma. 5.2 Nationellt prövningsverktyg En konceptmodell för ett prövningsverktyg har tagits fram. Konceptmodellen har testats genom att utveckla en pilotversion över Karlskrona kommun. För att prövningsverktyget ska möjliggöra en mer kvalitetssäkrad och likriktad bedömning av skyddsnivå vid prövning av små avlopp bör det fylla följande funktioner: WSP Sverige AB 11

12 Det ska beräkna risk för påverkan på recipient utifrån lagstiftarens anvisningar om kriterier för bedömning av hög/förhöjd skyddsnivå. Det ska visa ett resultat av en sammanvägning av samtliga bedömningskriterier. Framförallt ska det inkludera de två kriterierna sammanlagd belastning och recipientens känslighet vilka är komplexa och som i dagsläget lämnar stora utrymmen för tolkningar. Det ska vara användarvänligt samt ekonomiskt och tekniskt möjligt för samtliga kommuner att använda. Det ska vara möjligt och enkelt att utveckla vidare om lagstiftningen förnyas eller allteftersom ny kunskap och nytt dataunderlag finns tillgängligt. För att kunna särskilja risk för påverkan från utsläpp av fosfor, utsläpp av kväve och utsläpp av mikrobiella färoreningar har vi valt att arbeta med tre separata konceptmodeller som resulterar i tre riskkartor i pilotversionen. Dessa är kompatibla med varandra så att en sammanslagning är möjlig. Analysområdet i modellen utgörs av kommunytan där verksamhetsområden för vattenoch avloppsförsörjning (här finns inga små avlopp) samt sjöar och vattendrag från fastighetskartan har plockats bort. Analysområdet är ett raster om 10 x 10 meter. Beräkningarna i modellen genererar kartskikt där risk redovisas i en färgskala från röd till grön; områden med hög risk för påverkan på recipient med röd färg och områden med liten risk för påverkan med grön färg, se Figur 1. Genom att lägga skikten på t ex fastighetskartan eller grundkartan i VISS blir det enkelt att orientera sig. 12 WSP Sverige AB

13 Figur 1. Karta som visar resultatet av sammanvägd risk för påverkan från utsläpp av fosfor. I prövningsverktyget görs en beräkning av risk för påverkan på recipienten utifrån kriterier för hög skyddsnivå enligt Naturvårdsverkets allmänna råd 2006:7 och förhöjd skyddsnivå enligt HaV:s förslag till nya föreskrifter. I prövningsverktyget används kriterierna som påverkansfaktorer vilka normaliseras (i detta fall innebär det att för alla påverkansfaktorer sätts minimumvärde till 0 och maximumvärde till 1) så att en beräkning av den sammanvägda risken för påverkan kan göras. På detta sätt kan man på nationell basis fastställa hur de olika påverkansfaktorerna ska viktas inbördes och sinsemellan. Till exempel kan påverkan på grundvattnet få större vikt vid påverkan från kväveutsläpp än vad det får i bedömning av påverkan från fosforutsläpp. En kartbild som visar en sammanvägd risk för påverkan kan även med fördel användas i olika planeringssammanhang. Till exempel vid exploatering eller vid framtagande av vatten- och avloppsplaner där det kan användas för att identifiera större sammanhang. Konceptmodell fosfor Konceptmodellen för bedömning av risk för påverkan på recipient med avseende på fosforutsläpp visas i Figur 2. Indata för respektive påverkansfaktor beskrivs nedan (se Indata). I modellen summeras risk för påverkan på skyddade områden, risk för påverkan på sekundär recipient, risk för påverkan på havet, den sammanlagda belastningen samt risk för påverkan på primär recipient. Påverkansfaktorn för den primära recipienten styrs av markretention samt recipientens status och känslighet. WSP Sverige AB 13

14 Figur 2. Konceptmodell fosfor. Resultatet av konceptmodell fosfor visas i Figur 3. Störst risk för påverkan är invid ytvatten samt vid sammanhängande bebyggelse. Utmed kuststräckan i västra delen av kartbilden syns ett smalt gulgrönt fält vilket är ett resultat av att underlagsdata inte är harmoniserade, d.v.s. underlagsdata är framtagna för presentation i olika kartskalor. Det fältet ska egentligen inte finnas utan det röd-orangea fältet ska ligga längs med kuststräckan. En anledning till detta fel är sannolikt att SMHIs delavrinningsområden troligen är klippta mot de vattenområden som finns i GSD Översiktskartan 1: Andra underlagsdata som använts är sjöar och vattendrag från GSD fastighetskartan 1: Figur 3. Kartbild som visar resultat av konceptmodell fosfor. Konceptmodell kväve Konceptmodellen för bedömning av risk för påverkan på recipient med avseende på kväveutsläpp visas i Figur 4. Indata för respektive påverkansfaktor beskrivs nedan (se Indata). I modellen summeras risk för påverkan på strandskyddade områden, avloppskänsliga områden, risk för påverkan på havet, den sammanlagda belastningen 14 WSP Sverige AB

15 samt risk för påverkan på primär recipient. Påverkansfaktorn för den primära recipienten styrs endast av markretention då vattenförekomsternas status främst baseras på fosforhalt. Vid fortsatt utveckling av prövningsverktyget bör övriga skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken läggas till i påverkansfaktorn skyddade områden, vilket korrekt påpekats av referensgruppen. Figur 4. Konceptmodell kväve Resultatet av konceptmodell kväve visas i Figur 5. Risk för påverkan av kväveutsläpp är större vid kustvatten än vid sötvatten. Risk för påverkan är även stor vid sammanhängande bebyggelse. Figur 5. Kartbild som visar resultat av konceptmodell kväve. Konceptmodell hälsoskydd Konceptmodellen för bedömning av risk för påverkan på recipient med avseende på utsläpp av mikrobiella föroreningar visas i Figur 6. Indata för respektive påverkansfaktor beskrivs nedan (se Indata). I modellen summeras risk för påverkan på vattenskyddsområden, den sammanlagda belastningen samt risk för påverkan på primär recipient. Påver- WSP Sverige AB 15

16 kansfaktorn för den primära recipienten styrs av markretention samt avståndet till allmän badplats. Figur 6. Konceptmodell hälsoskydd Resultatet av konceptmodell hälsoskydd visas i Figur 7. Kartan skiljer sig markant från de två tidigare då risk för påverkan är koncentrerad till sammanhängande bebyggelse där risken för påverkan på enskilda dricksvattentäkter bedöms som hög tillföljd av korta avstånd mellan förtalet fastigheter. I detta kartsnitt finns inget vattenskyddsområde och ingen allmän badplats. Figur 7. Kartbild som visar resultat av konceptmodell hälsoskydd. Indata Källor till indata som används i pilotversionen anges i bilaga 2. Kriterierna för hög skyddsnivå enligt Naturvårdsverkets allmänna råd 2006:7 och förhöjd skyddsnivå enligt HaV:s förslag till nya föreskrifter utgör följande påverkansfaktorer i modellen: 16 WSP Sverige AB

17 Risk för påverkan på skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken. Resultatet ger påverkansvärde 1 för ytor inom skyddade områdena, övriga ytor har värde 0. Risk för påverkan på skyddade områden enligt 3 kap. 2 förordningen (2004:660). Resultatet ger påverkansvärde 1 för punkter belägna inom Natura 2000-områden. Punkter inom 50 meters avstånd till avloppskänsliga områden med avseende på kväve 10, fisk- och musselvatten samt till allmänna badplatser ger värde 1, punkter inom meters avstånd ger värde 0,5 och om avståndet överstiger 200 meter ger det värde 0. Risk för påverkan till följd av hög sammanlagd belastning. Den sammanlagda belastningen beräknas utifrån antagandet att om det inom ett geografiskat område av storleken en hektar finns 20 eller fler boende är belastningen hög. Beräkningarna baseras på byggnadspunkter för bostadshus (genererat från byskiktet i Fastighetskartan). För varje byggnad antas 5 personer vara bosatta 11 och en summering utförs i varje 10x10m pixel där det antalet personer inom en radie på 56,42 meter summeras (radien 56,42 meter ger arean 1 ha). Påverkansvärdet för 20 eller fler personer inom en hektar blir 1 och vid noll personer blir påverkansvärdet 0, övriga områden har värden mellan 1 och 0. Beräkningarna utgår från antagandet att samtliga befintliga avloppsanläggningar uppfyller gällande krav på rening. Den sammanlagda belastningen är en påverkansfaktor i form av ett geografiskt koncentrerat utsläpp av näringsämnen och mikrobiella föroreningar med risk för påverkan på dels recipient och dels på enskilda dricksvattentäkter. Risk för påverkan på recipient, vilket beräknas på tre nivåer, primär recipient, sekundär recipient samt påverkan på havet. De två huvudsakligt styrande faktorerna för påverkan är recipienternas status och känslighet samt retentionen. Retentionen har beräknats utifrån tre nivåer, varav den första är markretention och de två följande är ytvattenretention, se Figur Avloppskänsliga områden med avseende på fosfor är inte med i analysen då detta område täcker hela Sveriges yta. 11 Utgångspunkt bedömning av avloppsanordning den dimensionerande belastningen för ett hushåll bör grunda sig på ett antal om lägst fem pe och åretruntboende. WSP Sverige AB 17

18 Figur 8. Schematisk bild retentionsfaktorn. Påverkan på den primära recipienten beräknas med en normalisering av en retentionsfaktor (R1) baserat på avstånd, eftersom det är ett förhållande som visat sig ha bra överensstämmelse 12. Detta är ett förenklat sätt att göra beräkning då omfattningen av förstudien varit begränsad. Modellen är dock uppbyggd så att det går att utveckla retentionsberäkningarna genom att till exempel lägga till fler styrande faktorer. Påverkansvärdet styrs även av recipientens ytvattenstatus vilken bestäms av Vattenmyndighetens statusklassning av ytvatten med avseende på fosfor. Statusen för en vattenförekomst styr klassningen av samtligt vatten inom delavrinningsområdet som bestäms med SMHI:s delavrinningsområden i Vattenwebb. Ytterligare påverkansfaktor är recipientens känslighet, vilken bestämts av Vattenmyndighetens klassning av miljöproblem. Underlaget för denna faktor är mycket trubbigt då den bedömningen egentligen är ett resultat/tolkning av statusklassningen. Ett förbättrat och mer detaljerat underlag kan utveckla denna påverkansfaktor så att större hänsyn tas till exempelvis hotade arter (indata kan t ex hämtas från skiktet Värdefull natur, data från Musselportalen eller Artdatabanken). Känslighetsaktorn skulle också kunna utvecklas genom att ta hänsyn till hur recipienten belastas av annan belastande verksamhet än små avlopp. Påverkan på den sekundära recipienten bestäms genom en normalisering av det kväve (N) och fosfor (P) som når ytvattnet (R2; beräknad retention i %) inom respektive delavrinningsområde enligt SMHI:s Vattenwebb. Resultatet innehåller värde 1 om ingen retention sker (0 % retention) och 0 om fullständig retention sker (100 % retention), övriga områden har värden mellan 1 och Johansson och Kvarnäs, 1998, i Länsstyrelsen i Örebro län, WSP Sverige AB

19 Påverkan på havet bestäms genom en normalisering av det kväve (N) och fosfor (P) som når havet (R3; beräknad retention i %) inom respektive delavrinningsområde enligt SMHI:s Vattenwebb. Resultatet innehåller värde 1 om ingen retention sker och 0 om fullständig retention sker, övriga områden har värden mellan 1 och 0. Kan utvecklas genom att lägga till havsvattenstatus på samma sätt som status på primära recipienten. Avgränsning Resultatet ger inga gränsdragningar för var krav på normal eller hög skyddsnivå ska ställas, utan ska användas som ett stöd för en mer kvalitetssäkrad bedömning av varje enskilt fall så att generaliseringar kan undvikas. Prövningsverktyget ska inte användas som stöd för bedömning enligt 2 kap 4 miljöbalken. Det är alltså inget verktyg för att bedöma lokalisering så som skyddsavstånd m a p typ av avloppsanläggning, platsspecifika markförhållanden eller närhet till yt- och grundvatten. Prövningsverktyget är uppbyggt genom normalisering av respektive kriterier och baseras alltså inte på schabloner för utsläpp och rening. Det kan således inte användas för belastningsberäkningar. Det betyder även att det inte innehåller någon bedömning av avloppsreningsteknik. Fortsatt utveckling Förstudien har visat att det är möjligt att ta fram ett användarvänligt prövningsverktyg utifrån konceptmodellerna. Konceptmodellerna och pilotversionen är konstruerade för att lämna stora möjligheter till utveckling. Det finns intresse för fortsatt utveckling av prövningsverktyget men det saknas än så länge finansiering. Ett projekt för utveckling av prövningsverktyget bör omfatta följande delar: 1. Indata utveckling och bedömning Indata som använts vid utvecklingen av pilotversionen baseras på principen om att man tager vad man haver, för att undersöka vad som är möjligt att göra. Förstudien har visat att det finns en stor utvecklingspotential för utformning av modellen och användning indata för flera av påverkansfaktorerna. Nedan följer ett antal exempel. Underlaget från Vattenmyndigheten till recipientens känslighet (klassning av miljöproblem) är alltför grov och behöver förfinas med annat underlag. Huruvida det finns nationellt sammanställt underlagsdata som går att använda har inte undersökts i denna förstudie. Ett första steg är att definiera vilka kriterier som ska utgöra påverkansfaktorn för känslighet. Förslag till kriterier är annan belastande verksamhet (källfördelning), hotade arter och typ av sjö. WSP Sverige AB 19

20 Underlag till markretention är alltför grov och behöver förfinas med tillägg av ytterligare påverkansfaktorer. Mycket forskning sker inom detta område och utveckling av denna del bör ske i samråd med forskare så att ett kvalitetssäkrat underlag används. Ett första steg är att definiera vilka kriterier som ska utgöra påverkansfaktorn för retention. Utredning om tillägg av dikningsföretag som en påverkansfaktor. Om den primära recipienten är del av ett dikningsföretag skulle det kunna påverka beräkningen av retentionsfaktorn. Tillägg av grundvattenmagasin och geologiska förutsättningar som ytterligare påverkansfaktorer. Metodik för att inkludera lokala förhållanden i riskbedömning. Referenskommunerna var angelägna om att kartan blir mer lokalanpassad genom att omfatta uppgifter som inte finns tillgänglig på nationell nivå, t ex status på mindre sjöar, andra skyddsvärde områden osv. En metodik behöver utvecklas för att genomföra detta utan att förlora idén om likriktning av bedömningar av lagstiftning som är önskvärd på nationell nivå. 2. Prövningsverktygets utformning En viktning av påverkansfaktorerna i respektive konceptmodell. Till exempel bör risk för påverkan på ett vattenskyddsområde inte vara i samma storleksordning som risk för påverkan på ett biotopskyddsområde. Verktygets transparens. För att kunna använda verktyget vid prövning är det viktigt att på ett enkelt sätt kunna se vad som styr bedömningen. Detta skulle till exempel kunna göras genom att man vid varje enskild punkt i kartan kan klicka fram en ruta som beskriver de styrande påverkansfaktorerna. Påverkansfaktorerna måste även uttryckas med ord som är enkla att förstå. En sammanslagning av de tre konceptmodellerna till en resultatbild för risk för påverkan. Prövningsverktyget är idag tre separata kartor/riskbedömningar. För applicering på tillsynsverktyget ska dessa kartor kombineras till en sammanlagd bedömning av risk. Viss anpassning och förändring kommer att behövas för att se till att samma faktorer inte räknas flera gånger samt att faktorerna och risker viktas rätt. 3. Expertavstämning av indata och bedömningar Indata verifieras med underlagslämnare så att det används på rätt sätt i modellen, framförallt med Vattenmyndigheten och SMHI. Bedömning och avvägning av påverkansgrad vid normaliseringen av varje påverkansfaktor behöver verifieras med forskningsunderlag och experter. Till exempel när det gäller risk för påverkan på badplats kan det avstånd där påverkan sker vara flera km. Ett dåligt fungerande avlopp kan, teoretiskt, ensamt göra ett bad otjänligt enligt en utredning gjord i Örebro län. 20 WSP Sverige AB

21 Viktning av påverkansfaktorer i förhållande till varandra bör verifieras och beslutas av Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna. 4. Osäkerhetsanalys En osäkerhetsanalys av resultatet där noggrannhet i underlagsdata ställs i relation till hur prövningsverktyget kan komma att användas och resultatet tolkas. 5. Utveckling av prövningsverktyget till full skala Utbyggnad av verktyg till nationell omfattning. Att låta 1-3 kommuner under en begränsad period använda prövningsverktyget på 10 ärenden vardera. Därefter utvärderas detta gemensamt med syfte att identifiera ytterligare utvecklingsmöjligheter. Det finns intresse från kommuner att delta. Ansvar och förvaltning utredas vidare och fastställas. 5.3 Verktyg för riskbaserad tillsynsplanering Tillsyn på små avloppsanläggningar är ett viktigt verktyg för att säkerställa att små avloppsanläggningar uppfyller miljöbalkens krav. Enligt 1 kap. 6-9, miljötillsynsförordningen finns krav på den operativa tillsynsmyndigheten att det ska finnas en tillsynsbehovsutredning, ett register över tillsynsobjekt som behöver återkommande tillsyn och en tillsynsplan. Samtidigt ska tillsynsarbetet bedrivas effektivt och där riskerna för negativa effekter på människors hälsa och miljön är som störst. I andra delar av miljötillsynen har en riskbaserad modell utvecklats av Sveriges kommuner och landsting. Den planerade tillsynen på små avlopp bör vara riskbaserad som övrig miljötillsyn. Ett riskbaserat verktyg för tillsynsplanering ska vara anpassad till både planerad tillsyn och projektbaserad tillsyn och ska sammanväga anläggningens risk för påverkan med risk för påverkan på den aktuella platsen. Verktyget ska inte användas som stöd i bedömning av behov av åtgärd, det är en bedömning av tillsynsbehov utifrån en sammanvägning av risk för påverkan. Från intervjuerna formades följande krav och egenskaper för ett tillsynsverktyg: Inte beroende av in-house GIS-expertis (personberoende) Inte någon stor extra kostnad/investering Tillgänglig för många kommuner Beräkning av riskklassning av avloppsanaläggningen/avloppsutsläpp sker automatiskt GIS-kopplingen sker automatiskt Möjlig att integrera i Ecos och Miljöreda (ca 270 av landets 290 kommuner) WSP Sverige AB 21

22 Inom förstudien har tillsynsverktyget utvecklats som konceptmodell. Det finns intresse bland kommuner som medverkade i referensgruppen att vara pilotkommun i fortsatt utvecklingsarbete. Konceptmodell tillsynsverktyg En konceptmodell har tagits fram för prioritering av tillsyn där anläggningens risk för påverkan först sammanvägs och sedan multipliceras med en sammanvägd risk utifrån lokalisering för att få en risk totalt, se Figur 9. Total risk (poäng) beräknas sedan om till besöksfrekvens samt årtal för nästa besök. Det är besöksfrekvens och årtal för nästa besök som redovisas på registerkortet och som ligger till grund för tillsynsplaneringen. Figur 9. Konceptmodell för riskbaserad prioritering av tillsyn. Styrande kriterier för anläggningens risk hämtas från registerkortet för avlopp. Svarsmöjligheter för varje faktor ska omfatta svar som kan förekomma inom både planerad och projektbaserad tillsyn. Sammanvägning av risk anläggning görs i ÄHS (registerkortet). På samma sätt som i prövningsverktyget normaliseras värden för anläggningens risk för påverkan. Värdena för olika svarstyper är förutbestämda, d.v.s. för standard så får t ex WC + BDT utsläpp höga värden, medan endast BDT utsläpp får låga värden. I de fall värden inte är kända gäller svaret vet ej, vilket ger högsta värde. Inom projektbaserad tillsyn blir svaret vet ej för faktorerna Skötselbehov och Ålder i de fall uppgifter om anläggningen saknas. Risk lokalisering hämtas från kartan för aktuell plats via en koppling till prövningsverktyget med ÄHS. Risk lokalisering är en sammanvägd karta som utgår ifrån riskkartorna skapade för prövningsverktygen. Den sammanvägda kartan kan utgå endast från nationella skikten alternativt kan den göras mer lokalanpassad genom att ytterligare skikt läggs in i den sammanvägda kartan. Resultaten redovisas på registerkortet för avlopp med tre rutor: besöksfrekvens för anläggningen, årtal senaste besök samt årtal för nästa besök. Beräkningsprocessen redovisas i Figur WSP Sverige AB

23 Figur 10. Beräkningsprocess för risk total från risk anläggning och risk lokalisering. Indata Inom förstudien har indata identifierats och beskrivits för kriterierna. I ett nästa skede när en pilotversion av tillsynsverktyget tas fram behöver poängsättning ske för olika svarsalternativ för varje kriterium. Indata risk lokalisering Aktuell plats anläggning - X och Y koordinater i första hand för anläggningen, i annat fall fastighetens mittpunkt alt koordinater för huset. Koordinater hämtas från registerkortet. Karta sammanlagd risk värdet för den sammanlagda risken hämtas från kartan. Kartan anger den sammanlagda risken för miljö- och hälsofaktorer. Indata risk anläggning Värderingen av indata (poängsättning) är ett arbete som behöver genomföras i nästa skede av utvecklingen av tillsynsverktyget (se nedan). Utsläpp från anläggningen. Finns t ex WC till sluten tank, kan risken likställas med enbart BDT utsläpp; urinsorterande system innebär mindre miljö risk än WC totalt, men högre hälsoskyddsrisk än enbart BDT. Skötselbehov/egenkontroll Olika anläggningar kräver olika skötselintervaller, för vissa anläggningar finns behov av skötsel 1-2 gånger per år, med andra kan det finnas behov av skötsel/egenkontroll betydligt oftare. Högre risk anses föreligga för anläggningar som behöver frekvent skötsel, medan anläggningar med behov av skötsel t ex en gång per år anses vara av lägre risk. För paketreningsverk och andra systemkomponenter (t ex fosforfällor) finns tidsintervall för skötselbehov WSP Sverige AB 23

24 angiven i information från tillverkaren. För t ex markbaserade anläggningar får skötselintervall tas fram för riskbedömningen. En förutsättning i tillsynsverktyget är att bedömning enligt kriterier skötselbehov sker automatiskt utifrån uppgifter om anläggningen. Ålder funktion av en anläggning kan påverkas av anläggningens ålder. Vid en äldre anläggning är risken för minskad eller utebliven funktion högre. Detta gäller särskilt anläggningar med lågt skötselbehov, t ex markbaserade anläggningar, där komponenter inte regelbundet byts ut eller uppgraderas. Högre risk för påverkan anses föreligga för äldre anläggningar, d.v.s. t ex >15 år. Användning om en fastighet (anläggning) används som permanentbostad är belastningen på anläggningen högre och därmed också risk för påverkan jämfört med om den används som fritidshus. Uppgifter om användning baseras på register om invånare som är skrivna på fastigheten. ÄHS kan kopplas till kommunens invånarregister (KID) och uppdateras därmed automatsikt på registerkortet. Fortsatt utveckling I utveckling av modellen för tillsynsverktyget har nuvarande begränsningar såsom skillnader i registrering av uppgifter osv inte varit styrande. Istället tar modellen sikte på en metod utifrån påverkansfaktorer som bedöms vara nödvändiga för att kunna skapa en fullgod riskbaserad tillsynsplanering. Ett nationellt verktyg för riskbaserad tillsyn bör ta hänsyn till hur nuvarande system är uppbyggda och hur de används. Samtidigt vill vi sikta framåt och har därför identifierat vilka uppgifter som är viktiga för att kunna göra en riskbaserad tillsynsplanering. En förutsättning för att få ett fungerande tillsynsverktyg är att det från nationellt håll fastställs vilka uppgifter som ska registreras i ÄHS. Det måste vara tydligt vilka uppgifter som ska registreras och att dessa är tydligt definierade. Det finns ett antal faktorer som försvårar applikation av modellen i kommunerna: Flera olika ÄHS Avsaknad av enhetlighet i registrering av uppgifter Variation av vilka uppgifter som registreras Variation av var på registerkort uppgifter registreras Variation av när i ett ärende uppgifter registreras på registerkort Definitioner för olika svarsmöjligheter/uppgifter Otillräcklig registervård hos kommuner Behov av förbättringar och förändringar i tillsyn och registrering av uppgifter kommer att identifieras i samband med eventuell utveckling av pilotversioner av tillsynsverktyget. Kommuner kommer förmodligen att behöva olika former av stöd för att göra nödvändiga förändringar för att möjliggöra införandet av tillsynsverktyget. 24 WSP Sverige AB

25 Det finns intresse för vidareutveckling av tillsynsverktyget och det finns kommuner som vill vara pilotkommuner. Ett projekt för utveckling av tillsynsverktyget behöver omfatta vidare utveckling av prövningsverktyget (se ovan) och har följande delar 1. Indata utveckling och bedömning Förslag till indata (ovan) bearbetas och granskas mot möjligheter i ÄHS. Svarsmöjligheter för de olika kriterierna tas fram, bedöms och poängsätts. Arbetet med indata genomförs i samarbete med pilotkommuner. En större referensgrupp, med flera kommuner kopplas till arbetet. 2. Pilotversion tillsynsverktyg med 1-3 kommuner Pilotversioner av tillsynsverktyget utvecklas med tre kommuner för att samtidigt utveckla verktyget för de olika ÄHS. Utvecklingen får ske i ett samarbete mellan kommuner, WSP samt ÄHS-företagen. Samtal har inletts med ett av företagen som har visat intresse för att utveckla tillsynsverktyget. 3. Expertavstämning av indata och bedömningar Expertavstämning genomförs för indata till avloppsanläggningar samt av pilotverktyget som helhet. En expertgrupp ska granska källor till indata, verifiera datakällor och syftet/kriterier samt kvalitetsäkra bedömningar av kriterier och risk. 6 Slutsatser Förstudien har visat att det är möjligt att ta fram GIS-verktyg för prövning och tillsyn. Referensgruppen bekräftade att verktygen är av värde för kommuner vid både prövning och tillsyn. Det finns kommuner som är intresserade att delta i utveckling av pilotversioner av tillsynsverktyget och vidare utveckling av prövningsverktyget. Det finns även intresse bland regionala myndigheter för medverkan i en fortsättning på projektet. Ett framtida projekt behöver omfatta i huvudsak tre delar och har beskrivits ovan i mer detalj: Vidareutveckling och precisering av ett nationellt täckande prövningsverktyg Pilotversioner av tillsynsverktyg för flera ÄHS Kvalitetssäkring, expertavstämning och osäkerhetsanalys av indata för båda verktygen. Parallellt måste nationella riktlinjer för kommuner för registrering av data för små avlopp arbetas fram. Ett nationellt projekt samordnat av Havs- och vattenmyndigheten (som är vägledande myndighet för små avlopp) skulle kunna omfatta samråd med nationella myndigheter, länsstyrelser, kommuner, forskningsinstitut och ÄHS-företagen. Enhetlighet i kommuners registrering av uppgifter är nödvändigt för ett brett införande av ett tillsynsverktyg och har efterfrågats av flera aktörer i olika syften, för t ex nationella WSP Sverige AB 25

26 sammanställning och uppföljning. Samtidigt har kommuner också behov av förbättrad registrering och rutiner för att effektivisera sitt arbete. 7 Referenser Havs- och vattenmyndigheten. Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar. Slutrapportering av regeringsuppdrag enskilda avlopp Länsstyrelsen i Örebro län. Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering SMED. Beräkning av kväve och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning Johansson, J-Å. och Kvarnäs, H. Modellering av näringsämnen i Storsjön och dess tillrinningsområde. Länsstyrelsen i Gävleborg. Rapport 1998: Länsstyrelsen i Örebro län. Utsläpp av fosfor och kväve till vatten i Örebro län. Publ. Nr 2004: WSP Sverige AB

27 Bilaga 1 Kommunala handläggare för små avlopp som intervjuats Alvesta kommun Lasse Waltersson Aneby kommun Rebecca Enroth Falkenbergs kommun - Linda Sivertsson Falu kommun - Katarina Lindqvist, Magdalena Lindblom, Lena Wilander Kungsbacka kommun Bodil Forsberg Norrköpings kommun Christian Andersson Västerås kommun Ann Norberg Örebro kommun Maja Englund Referenspersoner Åsa Gunnarsson, Havs- och vattenmyndigheten Åsa Olofsson Karlskrona kommun Bodil Forsberg, Kungsbacka kommun Kaj Jensen, Kungsbacka kommun Kia Sjölander Linköpings kommun Erik Årnfelt, Länsstyrelsen Östergötland Igor Keljalic, Länsstyrelsen Östergötland Marcus Törnberg Torsås kommun Jan Petersson, Vattenmyndighet Södra Östersjön Pär Ljungqvist, expert vattenfrågor WSP Hanna Zandin, expert hydrogeologi, WSP Jonas Bermin, expert hydrogeologi, WSP WSP Sverige AB 27

28 Bilaga 2 Indata till resultatkartorna Tabell 1 Indata till Fosfor-kartan Kriterie Datakälla Dataägare Analysområde Ak-skiktet, GSD Översiktskartan 1: Lantmäteriet Analysområde Mv-skiktet, GSD Fastighetskartan 1: Lantmäteriet Analysområde Hl-skiktet, GSD Fastighetskartan 1: Lantmäteriet Analysområde Avloppsnät 2010 Konsortiet SMED (SCB, IVL, SMHI och SLU) Skyddade områden ProtectedSite Naturvårdsverket Skyddade områden Musselvatten Länsstyrelsen Skyddade områden Fiskvattendirektivet HaV Skyddade områden Mv-skiktet, GSD Fastighetskartan 1: Lantmäteriet Skyddade områden Hl-skiktet, GSD Fastighetskartan 1: Lantmäteriet SMHI Retentionskoefficient R2 P Delavrinningsområden SMHI SMHI Retentionskoefficient R2 P Retention P inom delavromr SMHI SMHI Retentionskoefficient R3 P Delavrinningsområden SMHI SMHI Retentionskoefficient R3 P Retention P som når havet SMHI Boende By-skiktet, GSD Fastighetskartan 1: Lantmäteriet Miljöproblem Vattenförekomsters statusklassning Vattenmyndigheten Miljöproblem Delavrinningsområden SMHI Näringsämnen Vattenförekomsters statusklassning Vattenmyndigheten Näringsämnen Delavrinningsområden SMHI Retentionsfaktor för närmaste ytvatten Mv-skiktet, GSD Fastighetskartan 1: Lantmäteriet Retentionsfaktor för närmaste ytvatten Hl-skiktet, GSD Fastighetskartan 1: Lantmäteriet Tabell 2 Indata till Kväve-kartan Kriterie Datakälla Dataägare Analysområde Ak-skiktet, GSD Översiktskartan 1: Lantmäteriet Analysområde Mv-skiktet, GSD Fastighetskartan 1: Lantmäteriet Analysområde Hl-skiktet, GSD Fastighetskartan 1: Lantmäteriet Analysområde Avloppsnät 2010 Konsortiet SMED (SCB, IVL, SMHI och SLU) Strandskydd Mv-skiktet, GSD Fastighetskartan 1: Lantmäteriet Strandskydd Hl-skiktet, GSD Fastighetskartan 1: Lantmäteriet SMHI Retentionskoefficient R3 N Delavrinningsområden SMHI SMHI Retentionskoefficient R3 N Retention N som når havet SMHI Boende By-skiktet, GSD Fastighetskartan 1: Lantmäteriet Retentionsfaktor för närmaste ytvatten Mv-skiktet, GSD Fastighetskartan 1: Lantmäteriet Retentionsfaktor för närmaste ytvatten Hl-skiktet, GSD Fastighetskartan 1: Lantmäteriet Avloppskänsliga vatten N AM_NitrogenVulnerableZone Naturvårdsverket Brunnar Brunnsarkivet SGU Brunnar Jordartskartan 1: SGU 28 WSP Sverige AB

29 Tabell 3 Indata till Hälsoskydd-kartan WSP Sverige AB 29

30 Bilaga 3 Exempel registerkort Miljöreda 30 WSP Sverige AB

31 Exempel registerkort Ecos WSP Sverige AB 31