Rapport SGC 093 KARAKTARISERING A V EMISSIONER FRAN NATURGASDRIVNA LASTBILAR INOM LE 50-PROJEKTET. Andra provomgången.

Transkript

1 Rapprt SGC 093 KARAKTARISERING A V EMISSIONER FRAN NATURGASDRIVNA LASTBILAR INOM LE 50-PROJEKTET Andra prvmgången Karl Erik Egebäck Milj ö teknik Luleå Tekniska Universitet September 1998 SGC Rapprt SGC 093 ISSN ISRN SGC-R--93-SE

2 Rapprt SGC 093 KARAKTARISERING A V EMISSIONER FRAN NATURGASDRIVNA LASTBILAR INOM LE 50-PROJEKTET Andra prvmgången Karl Erik Egebäck Miljöteknik Luleå Tekniska Universitet September 1998

3 SGC:s FÖRORD FUD-prjekt inm Svenskt Gastekniskt Center AB avrapprteras nrmalt i rapprter sm är fritt tillgängliga för envar intresserad. SGC svarar för utgivningen av rapprterna medan uppdragstagarna för respektive prjekt eller rapprtförfattarna svarar för rapprternas innehåll. Den sm utnyttjar eventuella beskrivningar, resultat e dyl i rapprterna gör detta helt på eget ansvar. Delar av rapprt får återges med angivande av källan. En förteckning över hittills utgivna SGC-rapprter finns i slutet på denna rapprt. Svenskt Gastekniskt Center AB (SGC) är ett samarbetsrgan för företag verksamrna inm energigasmrådet Dess främsta uppgift är att samrdna ch effektivisera intressenternas insatser inm mrådena frskning, utveckling ch demnstratin (FUD). SGC har följande delägare: Svenska Gasföreningen, Sydgas AB, Sydkraft AB, Götebrg Energi AB, Lunds Energi AB ch Helsingbrg Energi AB. Följande parter har gjrt det möjligt att genmföra detta utvecklingsprjekt: Sydgas AB Götebrg Energi AB Vattenfall AB N UTE K

4 KARAKTERISERING A V EMISSIONER FRÅN NATURGAsDRIVNA LASTBILAR INOM LB 50- PROJEKTET Andra prvmgången SAMMANFATTNING Inm LB 50 prjektet har en mdell av gasdriven lastbil, Vlv FL 10, med en mtr benämnd TG 103, utvecklats ch ett antal lastbilar prducerats. Av dessa har tre bilar varit föremål för prvning för karakterisering av emissinerna vid ett första tilwille (Egebäck, 1996) ch två bilar tid ett andra tillfälle, sm nu rapprteras. Resultaten från emissinsmätningarna vid detta andra tillfälle jämförs med resultaten från det första tillfållet ch därvid visas anmärkningsvärt stra skillnader i utsläppsnivåer. Prvprgrammet mfattade emissinsmätningar vid prv enligt 13 mde cykeln ch den s k busscykeln (Stchastischer Fahrzyklus fiir Stadtlinien Ornnibusse") även benämnd Braunschweigcykeln till följd att den utvecklats vid universitetet i Braunschweig i Tyskland. Vid prv enligt den senare nämnda körcykeln mättes även utsläppen av sådana förreningar sm inte är underställda lagkrav ch sm därför betecknas icke reglerade emissiner. I övrigt mättes reglerade emissiner vid både 13 mde cykeln ch busscykeln. Båda dessa körcykler respektive prvmetder beskrivs i rapprten från de tidigare prven (Egebäck, 1996). Prvtagningarna för avgasanalyserna utfördes under det att frdnet kördes på en s k chassidynammeter sm simulerar frdnets körning på väg. "Mde" är i det här sammanhanget beteckningen för "belastningssteg" hs 13 mde cykeln, ch körcykeln är en knstantbelastningscykel, sm består av tre steg med tmgång ch ti steg med knstant mtrbelastning vid två lika varvtal ch lika mtrbelastningar för vmje steg. De lagfästa emissinskraven i Sverige, sm överensstämmer med ED-kraven på mrådet, baseras på prv på mtr enligt denna körcykel ch gränsvärdena är idag för: HC: CO: NOx: Partiklar: 1,1 g/kwh 4,0 g/kwh 7,0 g/kwh 0,15 g/kwh (med undantag för en viss typ av mtr för vilken kravet är 0,25 glkwh). Vlv sm ansvarat för utvecklingen av den aktuella gasdrivna mtrn har specificerat nedanstående gränsvärden för mtrn vid prv enligt ECE R49 (ett reglemente sm beskriver hur prvet ska utföras ch sm anger att prvet ska utföras enligt 13 mde cykeln). Specifikatinen är för: THC: CO: NOx: N0 2 : Partiklar c2 ekv: 1,1 g/kwh (klväten inklusive metan) 0,3 g/kwh 2,0 g/kwh 0,5 g/kwh 0,05 glkwh smdiesel

5 Sm tillägg till de förreningar sm specificerats av Vlv har prv tagits vid busscykeln fr analys av frm- ch acetaldehyd, eten, prpen, 1,3 butadien, metanl ch etanl. Resultaten från emissinsmätningarna enligt 13 mde cykeln visar att specifikatinerna enligt Vlv inte uppfylls vid detta andra prv. Detta gäller med några undantag utsläppen av alla reglerade frreningskmpnenter. Resultaten visar att utsläppen är särskilt stra fr HC men även utsläppen av CO ch NOx är större hs en av bilarna än den av Vlv givna specifikatinen. Vid nu utförda emissinsmätningar erhölls följande resultat vid 13 mde cykeln... Bill HC (ttalt): 4,94 g/k:wh CO: 2,46 g/kwh NOx: 3,81 g/k:wh Partiklar: 0,0075 g/k:wh Bil2 HC (ttalt): 3,88 g/k:wh CO: 0,03 g/k:wh NOx: 1,50 g/k:wh Partiklar: 0,0145 g/k:wh Vid den transienta körcykeln, sm betecknas "busscykeln" är utsläppen av HC (metan) särskilt stra hs båda bilarna medan CO-utsläppet är strt hs den ena bilen ch litet hs den andra bilen. De icke reglerade emissinerna bedöms generellt sett ligga på en frhållandevis låg nivå hs den ena bilen men på en frhållandevis hög nivå hs den andra bilen. Bill HC (ttalt): 20,86 g/km CO: 10,61 g/km NOx: 6,06 g/km Partiklar 0,03 g/km Bil2 HC (ttalt): 24,18 g/km CO: 0,14 g/km NOx: 5,25 g/km Partiklar: 0,02 g/km 2

6 l. INLEDNING PROGRAMMET FÖR EMISSIONSMÄTNINGAR Prvtagning under körning på chassidynammeter Körcykler ch mätmetder Analys av reglerade emissiner Analys av icke reglerade emissiner EMISSIONSMÄTNINGARNA l Resultat för reglerade ch icke reglerade emissiner Jämförelser av emissinsvärden för de två mätmgångarna... Il 4. SLUTSATSER REFERENSER BILAGA... l6 3

7 1. INLEDNING Sm ett led i ett prjekt för utveckling ch demnstratin av lastbilar drivna med naturgas (CNG), det s k LB 50-prjektet, genmförs ett prgram för karakterisering av avgasemissiner. Prgrammet mfattade i en första mgång emissinsmätningar på tre av lastbilarna i frdnsflttan ch dessa mätningar utförs hs svensk Bilprvnings Mtrtestcenter (MTC) genm kntrakt mellan Svenskt Gastekniskt Center (SGC) ch Svensk Bilprvning (ASB). Vid en andra mgång mätningar, sm rapprteras här har prgrammet begränsats till två bilar. PARanalyser ch bilgiska test utfördes inte vid denna mgång av emissinsmätningar. 2. PROGRAMMET FÖR EMISSIONSMÄTNINGAR Förutsättningarna för prvtagning, analyser ch test har varit följande: Prv på chassidynammeter enligt 13 mde cykeln. Prv på chassidynammeter enligt Braunschweig-cykeln (busscykeln). Prvtagning för analys av icke reglerade emissiner. Analys av aldehyder, lefiner, metan, metanl, etanl ch andelen N0 2 av NOx. I en tidigare rapprt (Egebäck, 1996) presenteras det ttala prgrammet för emissinsmätningarna. 2.1 Prvtagning under körning på chassidynammeter Prvtagning under körning på chassidynammeter innebär att frdnets drivhjul placeras på i detta fall två par rnllar så att frdnets körning på väg kan simuleras. Chassidynanmetern är utrustad med svängmassr (skivr av stål), sm vid acceleratiner ch retardatiner simulerar frdnets massa. Vidare är chassidynammetern utrustad med brms, sm kan ställas in för att simulera frdnets mtstånd (luft- ch rnllmtstånd) vid körning på väg. En fullständigare beskrivning av chassidynammeterns inställning har presenterats i den tidigare rapprten (Egebäck, 1996) Prvtagning för analyser har skett enligt två lika pnnc1per, direktprvtagning respektive prvtagning sedan avgaserna spätts ut med luft i en sk spädriingstunnel. Den förstnämnda principen gäller för prvtagning vid körning enligt 13 mde cykeln utm för mätning av partikelutsläpp medan den senare principen gäller för prvtagning enligt busscykeln. FTIR-analyserna är dck gjrda i icke spädda avgaser, se för övrigt nästa avsnitt. Prvtagning för mätning av partikelutsläpp har utförts i spädda avgaser vid prv enligt både 13 mde cykel ch busscykel 2.2 Körcykler ch mätmetder En fullständigare beskrivning av chassidynammeterns inställning har presenterats i den tidigare rapprten (Egebäck, 1996). Till följd av att prv inte utförts enligt standarden för 13 mde prvet kmmer den beteckningen inte att användas i denna rapprt utan istället beteckningen "prv enligt 13 mde cykeln" för att undvika 4

8 missförstånd. Mtrbelastning, varvtal ch viktsfaktrer för beräkning av sammanvägt utsläpp framgår av Figur l. Eftersm prvtagningar ch analyser, inställning av mtrbelastning etc., utförs enligt standardprceduren för mätning på bl a mtrer till tunga frdn även vid mätning på chassidynammeter, kan resultaten från denna mätning väl jämföras med mätningar på mtr. På grund av att standardiserade metder saknas nästan helt för avgasmätning vid användning av alternativa bränslen hänvisas till en rapprt utarbetad för alternativbränsleutredningen, i vilken metder för prvtagning beskrivs ingående (Egebäck ch Westerhlrn, 1996). Last(%) g Belastningssteg Viktsfaktr (%) Figur l. 13 mde cykeln inklusive viktsfaktrer. Av Figur l framgår att 13 mde cykeln är en knstanbelastningscykel, sm mfattar tre tmgångssteg ch 10 steg med belastad mtr, varav fem vid ett mellanvarvtal ch fem vid fullastvarvtal. Enligt föreskrifterna för 13 mdeprvet skall melhinvarvtalet mtsvara maxmmentvarvtalet m detta kan identifieras annars inm varvtalsmrådet % av max-varvtalet. Den specificerade mtrbelastningen vid de lika belastningsstegen har i figuren angetts med ett siffervärde i prcent av maximala mtreffekten vid mellanvarvtalet respektive fullastvarvtalet. Prvet utförs i den rdning, sm belastningsstegen anger. Beräkningen av viktade medelutsläppen av CO, HC ch NOx (i glkwh) utförs enligt frmeln BSEmass = :E(Emass, i * WF;)/(:EP; * WFi), där i går från l till 13 BSEmass =Utbrmsade ("Brake") Specifika emissinen för CO, HC respektive NOx (g/h) P= ej krrigerad mtreffekt effekt (kw) WF = viktsfaktr (se Figur l) Beräkningen av det viktade utsläppet av partiklar utförs enligt en mtsvarande frmel, sm är någt mera kmplicerad, eftersm hänsyn måste tas till hur prvet tagits. Det bör här nänmas att de svenska ch även de eurpeiska bilavgaskraven för tunga frdn grundas på utsläpp av CO, HC, NOx ch partiklar vid prv på mtr enligt 13 mde metden. Den s k "Busscykeln" eller. "Braunschweig" -cykeln, sm har utvecklats vid universitetet i Braunschweig i Tyskland under beteckningen " Stchastischer Fahrzyclus fur Stadtlinien Onmibusse" har kmmit att användas i vårt land sm den mest representativa körcykeln av kända 5

9 körcykler fr bussar i stadstrafik, Figur 2. Numera finns det andra körcykler sm med frdel skulle kunna användas fr prv på chassidynammeter. Prblemet är att det genm åren genererats en mängd data vid prv med busscykeln ch att det blir svårt att kunna referera till dessa data vid övergång till en ny eller annan körcykel (Egebäck, 1996). 60 s Z2 e -" 1 60.::: f1 r l'. / f /l. - v l {1 11 too seends - V' fl f, r,l -. \ j \ J l ' l l l seends Figur 2. Busscykeln (Stchastischer Fahrzyclus fiir Stadtlinien Omnibusse") ' l l Vid planeringen av emissinsmätningarna bedömdes det sm mest realistiskt att använda Braunschweig-cykeln fr mätning vid transient körning med hänsyn till att data från LB 50-prjektet bör kunna järnfras med data från prv med andra bränsle-mtrkmbinatiner så långt detta är möjligt. Körcykeln är inte särskilt representativ fr körning med lastbil, men å andra sidan utsätts mtrn fr en mycket varierande belastning, vilket har sina fördelar när avgasmätningar skall utfåras på frdn, sm används i tätrter ch deras mgivningar. Vid avgasmätningar tas en liten avgasmängd ut fr antingen frtlöpande analys eller ckså i en påse av tefln eller mtsvarade material sm ett mellansteg fre analys. Vid 13 mde prv tas prvet direkt i bilens avgasledning fr analys utm fr mätning av partiklar då prvet tas med hjälp av särskild typ av utrustning, sm beskrivs här nedan. För partikelprvtagning vid 13 mde prv används en s k "Cnstant Vlume Sampler (CVS). Begreppet "cnstant vlume sampler", sm kan översättas med knstant-vlym-prvtagare, innebär att vlymflödet av luft plus avgaser är knstant även m avgasflödet från mtrn varierar alltifrån tmgångsflöde till fullastflöde. När avgasflödet ökar minskar flödet av spädningsluft ch fljaktligen ökar det när avgasflödet minskar, dvs summan av flödet av avgaser plus spädningsluft är alltid knstant. Kravet på en CVS är att flödet genm systemet skall vara tillräckligt strt fr att undvika kndens av vattenånga ch tunga klväten under avgasprvet. Det finns flera skäl till att späda avgaserna med hjälp av en CVS t ex: 6

10 ):( Avgaserna innehåller en hög halt vattenånga sm kndenserar ch därigenm finns en risk för att vattenlösliga föreningar löses i kndensvattnet, vilket förhindras eller begränsas m avgaserna späds med "ren" luft. Vid prvtagning i icke spädda avgaser finns även en risk för utfällning (kndensering) av tunga klväten. Genm att späda avgaserna med luft minskas risken för kndensatin. ):( Vid prvtagning i icke spädda avgaser finns en risk för bildning av artefakter, dvs kemisk(a) förening(ar) sm bildas artificiellt under prvtagningen ch särskilt vid mätning av partikelutsläpp. ):( Ett viktigt skäl till att använda CVS är att prvtagningen underlättas ch detta särskilt när prvtagning skall ske vid körning enligt transient körcykel ):( Utspädningen skall spegla den utspädning av avgaserna i tätrsmiljön, sm sker när de länmar bilens avgasrör. Metden med spädning av avgaserna med luft används även vid prv enligt busscykeln ch i det fallet för mätning av alla förreningskmpnenter (utm analyserna med FTIR-instrumentet), sm skall mätas inm det aktuella prjektet. 2.3 Analys av reglerade emissiner Med reglerade emissiner avses förreningar i avgaserna, sm måste begränsas enligt gällande lagkrav. Lagkraven för tunga frdn mfattar idag begränsning av utsläppen av klxid (CO), klväten (HC), kvävexider (N OJ ch partiklar för mtrer med kmpressinständning vid mätning enligt 13 mde prv. Inm LB 50-prjektet har reglerade emissiner mätts även vid prv enligt busscykeln, men i det fallet i avgaser, sm spätts ut med luft (enligt van). Prven enligt 13 mde cykeln upprepades en gång så att två jämförbara mätvärden finns för i huvudsak varje förreningskmpnent. Vid busscykel upprepades prvtagningen två gånger så att det finns tre jämförbara mätvärden. Anledningen till att prvtagningen upprepas två gånger vid busscykel är att även icke reglerade förreningar mäts ch att mätning av dessa av erfarenhet ger en större spridning hs mätvärdena. För en utförligare redvisning av prvtagningsmetder hänvisas till (Egebäck, 1996) ch (Egebäck ch Westerhhn 1996). Analys av de reglerade emissinerna samt C0 2 ch NO utförs regehnässigt med följande typer av instrument för CO ch C0 2 : Infrarödanalysatr utan spridningsptik (NDIR). HC: Icke specifikt med flarnjnisatinsdetektr (FID). För analys av metan, se nedan! NOINOx: Chemiluminicens analysatr (CHEM). N0 2 bestäms genm skillnaden mellan NOx ch NO (NOx- NO = N0 2 ). Partiklar: Prv tas på speciell typ av filter vid en temperatur hs avgaserna sm är ::;; 52 C. Filtret vägs före ch efter prvtagning. Skillnaden i vikt utgör underlag för beräkning av partikelemissinen. Sm redan tidigare angetts utfördes prvtagning för analys av vannämnda förreningar vid prv enligt både 13 mde cykeln ch busscykeln. Vid busscykelprv tgs prv även för analys av icke reglerade förreningar. 7

11 2.4 Analys av icke reglerade emissiner Utöver van angivna emissiner mfattar enligt prvprgtammet analys av metan (CH 4 ), eten (CH,=CH,), prpen (CH 3 CH=CH 2 ), frmaldehyd (CH 2 0), acetaldehyd (CH 3 CHO), 1,3 butadien (CH,=CH-CH=CH 2 ), metanl (CH,OH') eller ch etanl (C 2 H 5 0H 2 ) eller). Mätningarna utfördes vid prv enligt busscykel För prvtagning ch analys av dessa emissiner används följande tekniker: För analys av metan tas prv på samma sätt sm för icke specifika HC. Analysen sker med en FID, sm försetts med en katalysatr sm xiderar alla HC utm metan. För eten ch prpen tas prv för analys med FTIR, "furier transfrm in:fi:ared". För frmaldehyd ch acetaldehyd tas prv i en särskild prvtagare (kiselgelampull) sm preparerats med 2,4-dinitrfenylhydrazin varvid 2,4-dinitrfenyl-hydrazner bildas. Efter prvtagningen löses hydraznerna med acetnnitril ch analyseras på HPLC ("high perfrmance liquid chrmatgraphy"). För 1,3 butadien tas prv för analys med FTIR. För metanl ch etanl tas fta prv genm impinger-flaskr med rent, iskylt vatten. Analys utförs då med gaskrmatgraf. MTC använder tekniken med (FTIR) för prvtagning ch analys av alkhler. 1 MeOH: Vanligen använd beteckning för metanl i skrift (i tabeller). 2 EtOH: Vanligen använd beteckning för etanl i skrift (i tabeller). 3. EMISSIONSMÄTNINGARNA Emissimätningarna utfördes på två frdnen: Bil l: S-68820*277711, reg. Nr ABW 660 Bil2: S-68820*277714, reg. Nr ABW 850 Bilarna transprterades på trailer till AB Svensk Bilprvnings Mtrtestcenter i Jrdbr, där emissinsmätningarna utfördes. 3.1 Resultat för reglerade ch icke reglerade emissiner I följande avsnitt redvisas resultaten for prv enligt 13 mde cykeln ch för busscykeln i två skilda avsnitt. Resultat för reglerade ch icke reglerade emissiner presenteras i Figur 3 t m Figur l O för prv enligt 13 mde cykeln ch prv enligt busscykeln. Resultat från prv enligt 13 mde cykeln Resultaten från prv enligt 13mde cykeln redvisas sm summavärden i följande tabell, Tabell l, ch åskådliggörs i nedanstående figurer. Alla mätvärden redvisas i BILAGA till rapprten. Tabell l. Resultat från prv enligt 13 mde cykeln. Medelvärden av två prv. Frdn CO: HC: NO,: N0 2 : PM: c,: FC_CNG FC_diesel Pwer: ekv: g/kwh glkwh g/kwh g/kwh g/kwh kg/kwh g/kwh g/kwh Kw ABW660 2,46 4,94 3,81 0,375 0,0075 0,61 231,5 260,5 76,4 ABW850 0,03 3,88 1,5 0,015 0,0145 0,61 227,5 256,

12 Sm framgår av Tabell l är det en betydande skillnad mellan mätvärdena fr Bil l (ABW 660) ch Bil 2 (ABW 850). Bil l uppvisar större utsläpp av CO, HC ch NOx än Bil 2. Frånsett det höga värdet fr ttal HC är värdena låga fr Bil 2. Partikelutsläppen är små fr båda bilarna. I följande figurer åskådliggörs utsläppsnivåerna fr både Bil l ch Bil 2 så att de kan jämföras. g/kwh C NG-lastbilar ABW 660 ch ABW , 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 g/kwh CNG-Iastbilar ABW 660 ch ABW 850 l<g/kwh 0.7, , 0,6 0,5 li:iabw660 0,4 IIIABW 850 0,3 0,2 0,1 glkwh N02: kg/kwh C02: g/kwh C NG-lastbilar ABW 660 ch ABW 850 0,016, , 0,014 g/kwh C NG-lastbilar ABW 660 ch ABW ;---r , 250 0,012 0,01 0,008 0,006 0,004 0,002 13PM: g/kwh L- ABW 660 ABW 850 g/kwh FC_CNG: g/kwh FC_diesel ekv: Figur 3. Utsläpp av reglerade emissiner samt CO, ch NO, vid prv enligt13mde cykeln. Resultat från prv enligt busscykeln Resultaten från prv enligt busscykeln mfattar både reglerade ch ett antal icke reglerade emissiner, vilket framgår av följande tabeller ch figurer. Tabell2. Resultat från prv enligt busscykeln. Medelvärden av tre prv på vardera bilen. Prv nr HC HC, ber. Mätt c ttalt smmetan metan NOx PM BF, ber BF, mätt C02 g/km g/km g/km g/km g/km g/km g/km g/km g/km ABW660 10,61 20,86 22,69 19,18 6,06 0, ABW850 0,14 24,18 26,31 25,06 5,25 0,

13 Tabell3. CO, HC C0 2 ch bränsleförbrukning. Resultat från mätning av icke reglerade emissi-ner. Medelvärden av tre prv på vardera bilen Prv nr Frma Id. Acetald. Prv nr Eten Prpen Butadien MeOH E to H mg/km mg/km mg/km mg/km mg/km mg/km mg/km ABW ,7 40,5 ABW , ABW850 28,5 1,7 ABW g/km g/km 12,00 30,00 ElABW ,00 JiiABW ,00 CNG Iastbitar ABW 660 ch ABW 850 8,00 20,00 I])ABW 660 6,00 15,00 lii!abw 850 4,00 10,00 2,00 0,00 5,00 0,00 g/km g/km g/km g/km g/km HC sm metan metan c NOx H C, ber. Mätt g/km CNG-Iastbilar AmN 660 ch AFM/ 850 mg/km CNG-Iastbilar AFM/660 ch ABW , 400,0 IEIABW660 IEIABW IIIAFW>J850 IIIABW , , , ,0 g/km BF, ber g/km BF, mätt g/km C02 0,0 mg/km Frmald. mg/km Acetald. Figur 4. Bränsleförbrukning ch utsläpp av C0 2, enligt busscykeln. frmaldehyd ch acetaldehyd i g/km vid prv Av Figur 4 ch Figur 5 framgår att nivån för särskiltco är mycket högre för Bil l än för Bil2 även vid prv enligt busscykel ch skillnaderna för alla icke reglerade emissiner mellan Bill (ABW 660) ch Bil 2 (ABW 850) är i likhet med CO särskilt påtaglig (Figur 5) utm för etanl (EtOH). Nivån för CO kan bedömas sm hög (Bil l) ch särskilt för frmaldehyd ch eten är nivåerna höga för att vara en gasdriven bil med magermtr ('1ean bum''). Nivåerna för andra icke reglerade emissiner ligger på en lägre nivå, men de kan i någt fall bedöms ändå vara någt höga. I Tabell 3 visas de siffermässiga resultaten för icke regerade emissinerna. lo

14 mg m CNG-Iastbilar ABW 660 ch ABW 850 g/km C NG-lastbilar 0, ,------,-\ 0,025 0,020 0,015 0, mg/km Eten mg/km Prpen mg/km Butadien mg/km MeOH mg/km E to H 0,005 ABW 660 ABW 850 Figur 5. Utsläpp av vissa icke reglerade emissiner ch av partiklar vid prv enligt busscykeln. Medelvärden av tre prv på vardera bilen. Sarrunanfattningsvis kan pekas på att skillnaderna i emissinsnivåer är påtagliga vid j änllörelser mellan Bil l (ABW 660) ch Bil 2 (ABW 850). Detta gäller särskilt för CO ch de icke reglerade emissinern vid prv enligt både 13 Mde cykel ch busscykeln. Vid prv enligt 13 Mde cykeln gäller att skillnaderna i emissinsnivåer mellan Bil l ch Bil 2 i är påtaglig även för NOx ch HC medan däremt förhållandet är snarare tvärtm för HC vid busscykeln där nivån ligger högre för Bil 2 jämfört med Bil l. Utsläppen av partiklar är små ch ligger nära gränsen för gd mätnggrannhet Det går därför inte att med säkerhet avgöra m det är någn verklig skillnad mellan Bil l ch Bil 2. Tendensen från mätningarna enligt 13 mde cykeln, att den beräknade bränsleförbrukningen är någt större än den uppmätta, framstår tydligt här. Med betraktande av C0 2 emissinen kan slutsatsen dras, att värdena för den beräknade bränsleförbrukningen ger ett sannare värde än den uppmätta bränsleförbrukningen. 3.2 Jämförelser av emissinsvärden för de två mätmgångarna Vid första mgångens mätningar var bedömningen att de undersökta naturgasdrivna lastbilarna mötte uppställd målsättning för emissinsprestanda. MätarstälJningen hs de nu aktuella bilarna, ABW 660 ch ABW 850, var 20 respektive 103 km vid första prvmgången ch km respektive km vid andra prvmgången. Med hänsyn till de stra förändringarna hs emissinsnivåerna har uppenbarligen någnting hänt, vilket påverkat emissinerna i många fall i negativ riktning. Det bör pekas på att bilarna är försedda med xiderande katalysatr. I följande figurer åskådliggörs skillnaderna i emissinsnivåer vid prvmgång 2 ("Medelvärde 2") jämfört med prvmgång l ("Medelvärde l") för de två aktuella bilarna ABW 660 ch ABW 850. Il

15 CO: g/kwh 4 3,5 3 2,5 2 1,5 HC: g CH1,B5 /kw h l NO x: g/kwh (as N02) 4 3,5 3 2,5 2 1,5 0,5 - u " u " 0,01 Part. g/kwh BF,CNG g/kwh 250 0,009 0, ,007 0, ,005 0, ,003 0, ,001 N ',;;! " " u u iii " " " Figur 6. skillnader mellan första ("Medelvärde l") ch andra ("Medelvärde 2") mgångens emissinsmätningar enligt 13mde cykeln på bilen ABW 660. :i i Det har redan pekats på att emissinerna av klmnxid, ttalklväten (i huvudsak metan) ch kvävexider ökat kraftigt hs bilen ABW 660 från första prvmgången medan partikelemissinen ligger på ungefår samma nivå. Orsaken till ökningarna bedöms vara en kmbinatin mellan ändrad mtrinställning mt "fetare" bränsle-luftblandning rsakad av ökat tryckfall i avgaskanalen genm viss blckering i katalysatm ch försämrad funktin hs katalysatrn. Oxidatin av metan kräver högre temperatur hs katalysatm än xidatin av andra klväten. Dessutm är risken för att katalysatm utsätts för temperaturstress m halten av xiderbara ämnen i avgaserna (metan ch klmnxid) är hög. Undersökningar hs Vlv, efter att emissinsmätningarna utiorts visade, att katalysatm vibrerat sönder p g a den saknade "mesh gasket'', vilken senare har införts på bilarna. CO g/km HC g/km NOx g/km PM g/km BF, ber g/km 12,00 25,00 7,00 0, ,00 - r: ,00 0,03 20,00 ":: 350,; 5,00 8/; 0,02 '11 8,00 :., ,00 ', l' ' i ' 4, , ,02 l 3, ,00..,..... '/ 4,00 0, l' 2,00. t j r; 100 5,00 2,00 0,01 l 1,00 50 i.. J i;l l [':"j ')... 0,00 0,00 0,00 0,00 N N N N N t! E E E t! t! )!!... P'"'K... ii ii.. ii.... u u u u u u u u u u i " t! t! "' " "' "' "' "' "' "' "' "' Figur 7. Skillnader mellan första ("Medelvärde l") ch andra ("Medelvärde 2") mgångens emissinsmätningar enligt busscykeln på bilen ABW 660. De kraftigt ökade emissinerna av CO, HC ch NOx, sm visas i Figur 6 är ännu mer uttalade vid prv enligt busscykeln, Figur 7. Prblem med försärurad prestanda hs katalysatrer eller helt förstörd katalysatr är inget vanligt fenmen. Vid en "Internatinal Wrkshp" hs Istitut Mtri i Neapel i maj 1997 rapprterades från Belgien (Renilde Craps; VITO) m ett prjekt med naturgasdrivna bussar där man p g a starkt försärurad katalysatr hs bussarna till följd av 12

16 temperaturstress tvingats gå över till att använda katalysatrer med metallbärare. Så långt man nu (maj 1997) kunde se hade situatinen förbättrats väsentligt genm bytet av katalysatr. Sm framgår av Figur 8 är bilden av emissinsnivåerna hs bilen ABW 850 helt annrlundajärnfort med bilen ABW 660. Här har emissinsnivåerna för klmnxid ch kvävexider sjunkit (kraftigt för CO ch någt för NOx) medan nivån för ttalklväten ökat kraftigt. Partikelemissinen kan betraktas sm nära ng förändrad p g a att värdena ligger på så låg nivå att mätnggrannheten trligen inte är särskilt hög. Bedömningen för bil ABW 850 vad gäller de förändrade emissinsnivåerna är att de trligen berdde på en kmbinatin mellan för mager bränsle-luftblandning (ev misständningar?) ch att katalysatm inte förmått att xidera all metan i avgaserna. Den slutsatsen ligger nära till att dra med beaktande av förändringarna hs mätvärdena för CO, HC ch NOx. Det bör finnas större risk för misständningar, när bränslet utgörs av metan, än m det utgörs av andra klväten. En mager bränsle-luftblandning ger givetvis upphv till minskade utsläpp av CO ch NOx men kan samtidigt leda till ökade utsläpp av metan p g a misständningar hs mtrn särskilt vid låga mtrbelastningar. Vid det första prvet var inställningen av bränsle-luftblandningen någt för "fet", vilket framgår av Figur 8 ch Figur 9 (CDutsläppet). CO: g/kwh HC: g CH1,85 NOx: g/kwh (as Part. g/kwh BF. CNG g/kwh 0,16 /kwh N02) ,5 0,016 0,14 3,5 0,014,,, 200 uj 0, ,012 P\ ;: c ' 0,1.,'', 2,5 I 0,01 150,' 1,5 l r: c, 0,08 :u 2 0,008 0,06 1, [; l" 0,006 c 'c l 1:" 0,04 1 :. 0,004 r r 1 0,5 50 0,02 0,5 ''',;' l" :,, l' 0,002 l' l..'. l N N N N N m m m m E E E E E E E E E E > > ii > > > "' m ii ii ii 'C 'C 'C 'C 'C 'C 'C 'C 'C 'C m m m m m m m "' "' "' "' "' "' "' "' "' "' Figur 8. Skillnader mellan första ("Medelvärde l") ch andra ("Medelvärde 2") mgångens emissinsmätningar enligt 13 mde cykeln på bilen ABW 850. l' 13

17 HC g/km COg/km 3,00 25,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 0,00 "' "2 "2 "2 ii " ii " ii " 1ii " " " " " NOxg/km 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 "' "2 "2 ii " " " " " "' "2 ii " " " PM g/km 0,02 r--- 0,01 BF, berg/km L+--'""'-1 Figur 9. Skillnader mellan första ("Medelvärde l") ch andra ("Medelvärde 2") mgångens emissinsmätningar enligt busscykeln på bilen ABW 850. För bilen ABW 660 är mönstret entydigt, vilket innebär att emissinerna av frmaldehyd, acetaldehyd, eten, prpen, butadien, metanl ch etanl har ökat kraftigt från mätmgång l till mätmgång 2. Om bedömningen är riktig, att katalysatm inte fungerar sm avsett ch därför inte har någn verkan på emissinerna, kan knstateras att nivån på angivna icke reglerade emissiner är förhållandevis hög redan i avgaserna ut från mtrn. Frmald. Acetald. Eten mg/km 70 P"'P mg/km Buta. mg/km MeOH mg/km EtOH mg/km mg/km mg/km r:; m l ny , r :si,{; l ;' i'; B l r; },') l' 4 50 lfl : 2,; EJ Ii: ""' - "' ""' N - N N N N N ; "E "2 "E "E l!i...,.,.,.,.,.,.,.,.,.,.. " " i " > " i " > " " ".... " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " Figur l O. Skillnader mellan första ("Medelvärde l") ch andra ("Medelvärde 2") mgångens emissinsmätningar enligt busscykeln på bilen AB W 660. För bilen ABW 850 är emissinsmönstret någt annrlunda jämfört med bilen ABW 660 ch framförallt är nivåerna betydligt lägre. Sambandet mellan det stra utsläppet av metan ch utsläppen av aktuella icke reglerade emissiner framstår sm svagt. 14

18 Frmald. Acetald. mg/km Eten mg/km mg/km "* 1, ,6 l ;2; l 1,4 10 r;_ 20 li:'il 0>1,, 1,2 ;)2 : B ;;:l 6 + O,B 10 :_; 0,6 d 4 i '"-5 0,4 5 ' 2 0,2.;j i f8l v,,,,';i N N N "'!! "'!! " " " " ;: l ;: " " " " " " P rp. mg/km Butad. mg/k m ,9 18? O,B 16 j 0,7 ;t 14 0,6, 12 0,5 5} 10 0,4 B 0,3?:i 0,2 4 0,1 >< 2 -;;:; 31 N N - - " " " " t 6 = " " " " MeOH mg/km 3,-----, 2,5 2 1,5 0,5 - N l " " " EtOH mg/km =-, Figur 11. Skillnader mellan första ("Medelvärde l") ch andra ("Medelvärde 2") mgångens emissinsmätningar enligt busscykeln på bilen ABW 850. Emissinen av metan vid prv enligt 13 mde cykeln mättes med följande resultat: Bil ABW850 HC: 4,34 g CH /kwh CH 4 : 4,01 g CH 4 /kwh HC: 4,64 g CH/kWh 4,53 g CH 4 /kwh Mätvärden för enskilda mder redvisas i BILAGA. Skillnaden mellan ttalklväten ch metan är liten vilket visar att övervägande delen av klvätena i avgaserna utgörs sm förväntat av metan ' - " " 4. SLUTSATSER I föregående avsnitt har resultaten från bl a avgasmätningarna kmmenterats. slutsatserna från emissinskarakteriseringen sammanfattas i följande punkter. l. Helhetsintrycket från andra mgångens emissinsmätningar är att en kraftig förändring skett av de psitiva resultaten från första mgångens mätningar ch därvid särskilt hs bilen ABW 660. Utsläppen av alla reglerade förreningskmpnenter visar en ökning. Bilden är någt bättre för bilen ABW 850 men även denna uppvisar en kraftig ökning av utsläppen av metan. Däremt har utsläppen av klmnxid minskat jämfört med utsläppsnivåerna vid första mgångens prv. Den kraftiga sänkningen av CO-nivån kan ha lett till misständningar hs mtrn ch därmed ökat utsläpp av metan. 2. Resultaten från mlltning av de icke reglerade emissinerna visar samma tendens sm de reglerade emissinerna. Skillnaden i emissinsnivåer mellan de båda frdnen är betydande. Så är t ex utsläppet av eten367mg/km hs bilen ABW 660 ch 13mg/km hs bilen ABW 850. Ett ungefår mtsvarande förhållande gäller för andra icke reglerade emissiner. 3. Vid prv enligt busscykeln har bränsleförbrukningen minskat hs båda bilarna. Räknat i dieselekvivalenter är bränsleförbrukningen vid prv enligt 13 mde cykeln 261 resp. 260 glk:wh hs bilen ABW 660 ch 257 resp 256 glk:wh hs bilen ABW Katalysatm framstår sm en akilleshäl hs de prvade frdnen. Att döma av resultaten från prven på särskilt bilen ABW 660 har katalysatm knappast någn verkan på emissinerna. Den bilen har körts km från första till andra prvmgången. Den andra bilen, ABW 850, har körts endast km. Första mgångens prv utfördes i januari 1996 ch andra mgångens prv i januari

19 /km tenser K-E. (1996). Karakterisering av emissiner från naturgasdrivna lastbilar inm LB-50 Rapprt SGC 077. K-E. ch Westerhlm R. (1996). Prvmetder ch emissiner vid användning av altmativa 1slen. Rapprt för Altemativbränsleutredrtingen. 1, H-Å. (1996). Bigas för frdnsdrifl:. Kvalitetsspecifikatin. KFB-Rapprt 1997:4. N 1 " tgens em1s- 1 från prv hs AB Svensk Bilprvnings Mtrtestcenter (MrC). : av figurer. :h metan är metan. 1tsema från :ing skett av tabw660. \ökning av mfört med 1 kan ha lett ens sm de!tydande. Så tabw 850. la. Räknat i,j resp. 260 sultaten från missinerna. bilen, ABW '6 ch andra 16

20 RESUL TS ACCORDING TO A30 l Test n:. 927 J Reg. n: PrJf.it. L LB50 Cell n: 6 Date: Driver: Lennart Lundström Technician: Bengt Jhanssn Vehicle type: Engine type: Engine n: G ear bx type: Odmeter: TEST SIMULATED ON CHASSIS DYNAMOMETER ABW660 Vlv FL 10 TG 103 S-68820' km Fuel: CNG CH.,N, a: 3,753 : 0,01 y: 0,006 Cmment: Elbrms, speed mde Ptentimeter i st f gaspedal. Laslinstallning efter luftflöde. Krrigerade bransleflöden Ingen förbränning steg 12?? Låg belastning trlig rsak Pwer Lad e stim ' CO emissins C1 HC emissins HC_diesel NO, NOx emissins Kh_diesel NO c2 emissins Fuel cnsumptian ethanl diesel ekv valid F/A measures are Nte2: Calculatins made with regard t cmpsitin f fuel. WEIGHTED B RAKE SPECIFIC EMISSIONS: CO: 2,57 g/kwh HC: 5,22 g CH1,as /kwh NO,: 3,72 g/kwh (as N0 2 ) N0 2 : 0,37 g/kwh (as N0 2 ) PM: - 0,008 g/kwh C0 2 : 0,61 kg/kwh WEIGHTED BRAKE SPECIFIC FUEL CONSUMPTION AND POWER: FC_CNG: 232 g/kwh FC_diesel ekv: 261 g/kwh Pwer: 75,9 kw 18

21 RESUL TS ACCORDING TO A30 l Test n: 924 l Pr]ecc: L B 50 Cell n: 6 Date: Driver: Lennart Lundström Technician: Bengt Jhanssn Reg. n: Vehic/e type: Engine type: Engine n: Gear bx type: Odmeter: TEST SIMULATED ON CHASSIS DYNAMOMETER ABW850 Vlv FL 10 TG 103 S-68820* km Fuet: CNG Cmment: Elbrms, speed mde CH.OpN, Ptentimeter i st f gaspedal. a: 3,753 Lastinställning efter luftflöde. p: 0,01 Krrigerade bränsleflöden y: 0,006 ). c emissins HC emissins C1 HC_diesel NO, NOx emissins C0 2 emissins Fuel cnsumptian Kh_diesel NO ethanl diesel ekv B 9 measures are Nte2: Calculatins made with regard t cmpsitin f fuel. WEIGHTED BRAKE SPECIFIC EMISSIONS: CO: 0,03 g/kwh HC: 4,01 g CH 1,85 /kwh NO.: 1,37 g/kwh (as N02) N02: 0,02 g/kwh (as N02) PM: - 0,010 g/kwh C02: 0,61 kg/kwh WEIGHTED BRAKE SPECIFIC FUEL CONSUMPTION AND POWER: FC_CNG: 227 g/kwh FC_dtesel ekv: 256 g/kwh Pwer: 77,9 kw 19

22 RESULTS ACCORDING TO A30 TEST SIMULATED ON CHASSIS DYNAMOMETER j Test n: 923 l Reg. n: N3W850 Prject: LB50 Vehide type: Vlv FL10 Cell n: 6 Engine type: TG103 Date: Engine n: S-68820* Driver: Lennart Lundström Gear bx type: Technician: Bengt Jhanssn Odmeter: 5869km Fue/: CNG Cmment: Elbrrns, speed mde CH"O,N, Ptentimeter i st f gaspedal. a: 3,753 Lastinställning efter luftflöde. 13: 0,01 Krrigerade bränsleflöden y: 0,006 PM-värde för högt. Orimligt str mängd på sekundärfilter. CO emissins HC emissins l. l C1 HC_diesel NO, NOx emissins c2 emissins Fuel cnsumptian Kh_diesel NO ethanl diesel ekv valid F/A measures are Nte2: Galculatins made with regard t cmpsitin f fuel. WEIGHTED BRAKE SPECIFIC EMISSIONS: CO: 0,03 g/kwh HC: 3,75 g c.8s/kwh NOx: 1,64 g/kwh (as N02) N02: 0,01 g/kwh (as N02) PM: - 0,019 g/kwh C02: 0,61 kg/kwh WEIGHTED BRAKE SPECIFIC FUEL CONSUMPTION AND POWER: FC_cNG: 228 g/kwh FC _diesel ekv: 257 g/kwh Pwer: 78,0 kw 20

23 PROV 923 HC emissins (FlO) CH 4 emissins (FTIR) C1 HC_diesel CH 4 CH 4 wet mass spec.mass wet mass spec.mass p pm g/h g/kwh ppm g/h g/kw h B B9 5,79 10B2 BB 5, ,B , B 3, B9 3,B9 11BO 347 3,2B , , ,78 57 B , ,14 97B 425 3, B4 3, , , , ,41 B , , HC: 3,75 g CH 1, 85 /kwh 4,01 g CH 4 /kwh PROV 924 HC emissins (FlO) CH 4 emissins (FTIR) C1 HC_diesel CH 4 CH 4 wet mass spec.mass wet mass spec.mass ppm g/h g/kwh ppm g/h g/kw h BB 5, , ,B B 4, , ,B , ,60 119B 46B 3, , B92 4, , , , , , ,6B ,3B ,17 B , HC: 4,01 g CH 1, 85 /kwh 4,53 g CH 4 /kwh 21

24 RESULTAT, BUSSCYKLER, LB 50, vecka 3 ch vecka 4: CNG-Iastbil, ABW 660: Prvad vecka 4, HC, ber. P nr c HC sm metan metan NOx PM BF, ber BF, mätt C02 g/km g/km g/km g/km g/km g/km g/km g/km g/km ,82 22,07 24,01-5,87 0, ,09 20,28 22,07 19,45 6,13 0, ,93 20,22 22,00 18,92 6,18 0, Medelvärde: 10,61 20,86 22,69 19,18 6,06 0, Stdev: 1,05 1,05 1,14 0,37 0,16 0, Mätt CNG-Iastbil, ABW 850: Prvad vecka 3, HC, ber. Pnr c HC smmetan metan NOx PM BF, ber BF, mätt C02 g/km g/km g/km g/km g/km g/km g/km g/km g/km 922 0,13 28,47 30,97 28,19 5,36 0, ,15 22,06 24,01 23,81 4,76 0, ,13 22,02 23,95 23,18 5,63 0, Medelvärde: 0,14 24,18 26,31 25,06 5,25 0, Stdev: 0,01 3,71 4,04 2,73 0,45 O,Q Mätt Prv nr Frmald. Acetald. Prv nr Eten Prpen Butadie MeOH EtOH mg/km mg/km mg/km mg/km mg/km mg/km mg/km P P P P P P , Prv nr Frmald. Acetald. Prv nr Eten Prpen Buladie MeOH EtOH mg/km mg/km mg/km mg/km mg/km mg/km mg/km P P P P P P ,3 1,0 5,0 2,7 39,3 22

25 EMISSIONER FRÅN GASDRIVEN LASTBIL VID PROV ENLIGT 13MODE CYKEL l g/kwh CNG-LASTBIL ABW 660 g/kwh CNG-LASTBIL ABW 660 6,00 0,70 l 5,00 0,60 4,00 [l) p 927 0,40 l:lip 927 3,00 III P 928 III P 928 0,30 2,00 0,20 1,00 0,50 0,10 0,00 0,00 g/kwh g/kwh glkwh glkwh kg/kwh CO: HC: NOx: N02: C02: g/kwh CNG-LASTBIL ABW 660 g/kwh CNG-LASTBIL ABW 660 0, ,008 0,007 0,006 0,005 0,004 l:ll PM: g/kwh , , , P927 P928 g/kwh g/kwh FC_CNG: FC_diesel ekv: 23

26 BVISSIOIIER FRAN GASJ:RVEN LASTBIL VID PROV ENUGT 13 NDDE CYKEL glk\l\k1 CNG-L.ASTBILP8JI/850 0,035, , 4,50 CNG-L.ASTBIL P8JI/850 0,03 0,025 0,02 0,015 0,01 0, ,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 t:ip923 I!IP924!YkW1 CO:!YkW1 N02: 0,00!YkW1 HC glkwi NOx: kglk\l\kl CNG-L.ASTBIL P8JI/850 0,70, , CNG-L.ASTBILP8JI/ , , 0,60 0,50 0,40 0,30 m C02: kglkw1 P924 0,20 0,10 P923 P924!YkW1 FC_Cf\G!YkW1 FC _diesel ekv: 24

27 EMISSIONER FRAN GASDRIVEN LASTBIL VID PROV ENLIGT BUSSCYKEL 8,00 6,00 4,00 2,00 g/km HC g/km sm metan HC, ber. g/km metan Mätt 0,030 0,025 0,020 O,Q15 l PM g/km l , ,005 0,000.J---"'""":L--+--'"""--"'---i-=-'--! Prv P.929 P.930 P Prv P.929 P.930 P.931 C NG-lastbil ABW L Prv P.929 P.930 P

28 EMISSIONER FRAN GASDRIVEN LASTBIL VID PROV ENLIGT BUSSCYKEL 0,16 35,00 0,14 30,00 0,12 25,00 0,10 20,00 0,08 15,00 0,06 10,00 0,04 5,00 0,02 0,00 Prv P.922 P.925 P.926 0,00 g/km HC g/km smmetan HC, ber. g/km metan Mätt 6, , , , , ,00 0,00 Prv P.922 P.925 P Prv P.922 P.925 P.926 CNG-Iastbil ABW 850 g/km 1100 r-----;::::;--!! r-L_+-L-4 Prv P.922 P.925 P

29 EMISSIONER FRÅN GASDRIVEN LASTBIL VID PROV ENLIGT BUSSCYKEL mg/km Prv P.929 P.930 P Prv P.929 P.930 P.931 DP I!IP mg/km mg/km mg/km Butadien MeOH EtH 27

30 EMISSIONER FRÅN GASDRIVEN LASTBIL VID PROV ENLIGT BUSSCYKEL llil Frmald. mg/km III Acetald. mg/km 50 lll Eten mg/km 45 Il EtOH mg/km Prv P.929 P.930 P Prv P.922 P.925 P.926 DP.922 liip.925 mg/km Prpen mg/km Buladien mg/km MeOH 28

31 Sida l RAPPORTFÖRTECKNING SGC Rapprtnamn Rapprt Författare Pris Nr datum kr 001 Systemptimering vad avser ledningstryck Apr9l Stefan Gruden 100 TUMAB 002 Mikrkraftvfumeverk för växthus. Apr9l Ry Elicssn 100 Utvärdering Kjessler & Mannerstråle AB 004 Krav på matetial vid kringfyllnad av PE Apr9l Jan Mlin 50 -gasledningar VBBVlAK 005 Teknikstatus ch marknadsläge för Apr9l Per-Arne Perssn 150 gasbaserad minikraftvfume SGC 006 Keramisk fiberbrännare- Utvärdeiing av Jan 93 R Brdin, P Carlssn 100 en dem-anläggning 007 Gas-IR teknik inm industlin. Aug 91 Thmas Ehrstedt 100 Användnings- mråden, översiktlig marknadsanalys 009 Läcksökning av gasledningar. Metder ch Dec9l Charltte Rehn 100 instt1l1ilent 010 Knvertering av aluminiumsmältugnar. Sep 91 Ola Hall, Charltte Rehn 100 Förstudie Oll Integrerad naturgasanvändning i tvättetier. Sep 91 Ola Hall 100 Knvertering av trktumlare 012 Odöranter ch gaslkndensats påverkan Okt9l Stefan Gruden, F. Varmedal 100 på gasrörsystem av plyeten TUMAB 013 Speku alfördelning ch verkningsgrad för Okt9l Michael Jhanssn 150 gaseldade IR -su ålare Dlifttekniska Inst. vid LTH 014 Mdem gasteknik i galvaniseringsindustti Nv 91 Jhn Danelius 100 Vattenfall Energisystem AB 015 Naturgasdlivna U1.JCkar Dec9l AsaMarbe Mätning av energiförbrukning ch Mar92 Kjell Wanselius 50 emissiner före efter övergång till KW Energiprdukter AB naturgas 017 Analys ch förslag till handlingsprgram Dec9l Rlf Chtistensen 100 för mrådet indusniell vätskeväntining AF-Energiknsult Syd AB 018 Skfuning med acetylen ch naturgas. En Apr92 AsaMarbe 100 jfunförelse.

32 Sida2 RAPPORTFÖRTECKNING SGC Rapprtnamn Rapprt Författare Pris Nr datum kr 019 Läggning av gasledning med plöjteknik vid Maj92 Fallsvik J, Haglund H m fl 100 Glstrp, Malmö. Uppföljningsprjekt SGI ch Malmö Energi AB 020 Emissinsdestruktin. Analys ch förslag Jun 92 Thmas Ehrstedt 150 till handlingsprgram 021 Ny läggningsteknik för FE-ledningar. Jun 92 Ove Ribberström 150 Förstudie Ove Ribbersu öm Prjekt. AB 022 Katalg över gastekniska FUD-prjekt i Sverige. Utgåva 4 Aug92 Svenskt Gastekniskt Center Läggning av gasledning med plöjteknik vid Aug92 Nils Granstrand m fl 150 Lillhagen, Götebrg. Uppföljningsprj. Götebrg Energi AB 024 stumsvetsning ch elektramuffsvetsning Aug92 Stefan Gmden 150 av FE-ledningar. Kstnadsaspekter. TUM AB 025 Papperstrkning med gas-ir. Sep92 Per-Ame Perssn 100 Sammanfattning av ett antal FUD-prjekt Svenskt Gastekniskt Center 026 Kldixidgödsling i växthus med hjälp av naturgas. Handbk ch tillämpn.exempel Aug 92 Stig Arne Mlen m fl Decenu aliserad användning a v gas för Okt92 Rlf Chlistensen 150 vätskevännning. Två praktikfall AF-Energiknsult 028 Stra gasledningar av PE. Teknisk ch Okt92 Lars-Elik Anderssn, Ake 150 eknmisk studie. Carlssn, Sydkraft Knsult 029 Catalgue f Gas Techn Research and Sep 92 Swedish Gas Technlgy 150 Develpment Prjects in Sweden (På Center engelska) 030 Pulsatinspanna. Utvärdeling av en dem Nv92 Per Carlssn, Asa Marbe 150 -anläggning 031 Detektin av dräne1ingsrör. Testmätning Nv 92 Carl-Axel Tliumf 100 med magnetisk gradimetli Tliumf Gephysics AB 032 Systemverkn.grad efter knverte1ing a v Jan 93 J nas Frsman 150 vattenburen elvätme t gasvänne i småhus Vattenfall Energisystem AB 033 Energiuppföljning av gaseldad panncentral Jan 93 Thedr Blm 150 i kvmteret Malörten, Trellebrg SydkraftAB 034 Utvärdeling av prpanexpnerade PEM-rör Maj93 Hans Leijström 150 Studsvik AB

33 Sida 3 RAPPORTFÖRTECKNING SGC Rapprtnamn Rapprt Författare Pris Nr datum kr 035 Hemmatankning av naturgasdtiven Jun 93 Tve Ekebrg 150 persnbil. Demnstratinsprjekt Vattenfall Energisystem 036 Gaseldade genmströmningsberedare för Jun 93 Jnas Frsman 150 tappvatmvatten i småhus. Litteraturstudie Vattenfall Energisystem 037 Vedtiering av dimensinetingsmetder för Jun 93 Thmas Ehrstedt 150 distributinsledningar. Litt studie. 038 NOx-reduktin genm rebuming med Aug93 Jan Bergström 150 naturgas. Fullskaleförsök vid SYSA V i Miljöknsultema Malmö 039 Pulserande förbränning för trkändamål Sep 93 Sten Hetmdssn 150 Lunds Tekniska Högskla 040 Organisatiner med kppling till gasteknisk Feb94 Jörgen Thunell 150 utvecklingsverksamhet SGC 041 Fältsmteting av fyllnadsmassr vid Nv93 Göran Lustig 150 läggning av PE-rör med läggnings bx. Eleku Sandberg Kraft AB 042 Depnigasens påverkan på plyelenrör. Nv93 Thmas Ehrstedt Gasanvändning inm plastindusuin, Nv 93 Thmas Ehrstedt 150 handlingsplan 044 P A 11 sm material ledningar för Dec93 Thmas Ehrstedt 150 gasdisuibutin. 045 Metder att höja verkningsgraden vid Dec93 Kjell Wanselius 150 avgaskndensering KW Energiprdukter AB 046 Gasanvändning i måletier Dec93 Charltte Rehn et al Rekuperativ aluminiumsmältugn. Okt93 Ola Hall 150 Utvärdeting av degelugn på Värnam Press gjuteri. 048 Knvetteting av dieseldtivna Jan 94 Gunnar Sandström 150 reserv kraftverk till gasdtift ch kraftvätmeprd 049 Utvecklad teknik för gasinstallatiner i Feb94 P Kastenssn, S I varssn 150 småhus Sydgas AB 050 Krrsin i t1exibla rstftia insatsrör Dec93 Ulf Nilssn m (Finns även i engelsk upplaga) LTH

34 Sida RAPPORTFÖRTECKNING SGC Rapprtnamn Rapprt Författare Pris Nr datum kr 051 Nrdiska Degelugnsprjektet Pilt- ch Nv93 Eva-Maria Svenssn 150 fållförsök med gasanvändning. Glaf 052 Nrdie Gas Technlgy R&D Wrkshp. Jun 94 Jörgen Thunell, Editr 150 Apdl 20, Prceedings.(På engelska) Swedish Gas Center 053 Tryckhöjande utrustning för gas vid Apr94 MårtenWämö 150 metallbearbetning --En förstudie av GT MGT Teknik AB -PAK 054 NOx-reduktin genm injice1ing av Sep94 Bent Karl!, DGC 100 naturgas i kmbinatin med P A Gustafssn, Miljökns. ureainsprutning 055 Trevägskatalysatrer för statinära Okt94 Trbjöm Karlelid m fl 150 gasmtrer. 056 Utvärde1ing av en indusuiell gaseldad JR Nv94 Jhanssn, M m fl 150 -s trålare Lunds Tekniska Högskla 057 Läckagedetekteiingssystem i strskaliga Dec94 Fred1ik A Silversand 150 gasinstallatiner Katatr AB 058 Demnstratin av låg-nox-brännare i Feb95 B Karl!, B T Nielsen 150 växtbus Dansk Gasteknisk Center 059 Marknadsptential naturgaseldade Apr95 Rlf Ch1istensen 150 indusliiella IR-strålare EnerknRC 060 Rekmmendatiner vid val av t1exibla Maj95 L Hedeen, G Björklund 50 insatsrör av rstf1ilt i villaskrstenar SydgasAB 061 Plyamidrör för disliibutin av gasl i Jul95 Tmas Tränkner 150 gasfas. Kunskapssammanställning Studsvik Matedal AB 062 PE-rörs tålighet mt ytn e påverkan. Aug95 Tmas Triinkner 150 Sammanställning av utförda praktiska Studsvik Matedal AB försök 063 Naturgas på hjul. Förutsättningar för en Aug95 Naturgasblagens 150 strskalig satsning på NGV i Sve1ige NGV- grupp 064 Energieffektivisering av större gaseldade Aug95 Lars Frederiksen 200 pannanläggningar. Handbk Dansk Gasteknisk Center 065 Förbättra mijön med gasdrivna frdn Ang95 Götebrg Energi AB Knvertering av ljeeldade panncentraler Nv95 B Cederhlm 150 till naturgas. Handbk.

35 Sida RAPPORTFÖRTECKNING SGC Rapprtnamn Rapprt Författare Pris Nr datum kr 067 Naturgasmdellen. Manual för SMHI:s Dec95 Tingnert B, SKKB 150 prgram för beräkn av skrstenshöjder Thunell J, SGC 068 Energigas ch xyfuelteknik Dec95 Ingemar Gunnarssn 150 Energi-Analys AB 069 C02-gödsling med avgaser från gasmtr Dec95 Bent Karl! 150 med katalysatr Dansk Gasteknisk Center 070 Utvärdering av naturgasförbränning i Mar96 Henric Larssn 150 prösa bäddar Lunds Tekniska Högskla 071 Utvärdering av naturgasdlivna IR -bstrar Nv95 OleHMadsen 150 i ugn för pulverlackering Asger N Myken 072 Sammanställning av emissinsdata från Jun 96 Hans-Ake Maltessn 150 naturgas-, bigas- mtrgasdrivna Svenskt Gastekniskt Center AB frdn 073 Livslängdsbestämning för PE-rör för Jul96 Tmas Triinkner 100 gasdistributin (EVOPE-prjektet) Studsvik Matetial AB 074 Gasblandningar för frdnsdtifl. Idestudie. Aug 96 OlaHall Gasbranschens miljöhandbk Sep 96 Jörgen 11mnell 500 Svenskt Gastekniskt Center 076 Låg-NOx-teknik för gasdrivna prcesser - Okt96 Mikael Näslund, LTH 150 dagsläge Inst.Värme- ch Kraftteknik, LTH 077 Karaktelisering av emissiner från Dec96 K-EEgebäck 150 naturgasdlivna lastbilar inm LB 50 Rger Westerhlm -prjektet 078 Uppvännning med gas i svenska småhus - Nv 96 Mikael Näslund, LTH 150 etfarenheter ch framtida teknikval 079 Handledn. för in st av gaseldade IR Apr97 Pär Dalin 150 -vännare. Rådgivning, analys ch DIT AB genmförande 080 Mikrkraftvärmeverk med Stirlingmtr Jan 97 Tmas Nilssn 150 Lunds Tekniska Högskla 081 Naturgasbaserad småskalig kraftvärme Feb 97 Mats Nilssn 150 inm uppvärmningssektrn LTHIMALMO 082 Kylning ch klimatiseting av byggnader Apr97 Anders Lindkvist 150 ch lkaler med hjälp av naturgas Vattenfall Energisystem

36 Sida RAPPORTFÖRTECKNING SGC Rapprtnamn Rapprt Författare Pris Nr datum kr 083 Naturgassystemet i Svetige - en teknisk besklivning Jun 97 Rnny Nilssn, KM Livscykelanalyser-Ar det någt för gasbranschen Sep 97 Jörgen Thunell Knve1tering av direktelvärmda småhus till Dec97 Mikael Näslund 150 naturgasuppvärmning Inst Värme- ch Kraftteknik, L TH 086 Uppgrade1ing av bigas. Fas 2, Praktiska Jun 97 Ola Llyd l BiMil AB 150 försök med kndenseringsmetder. Jhan Nilssn l LTH 087 Utveckling av katatalytisk rening av Dec97 F Silversand, T Hargitai m fl 150 avgaser från befintlig panna Katatr AB 088 Technical DescLiptian f the Swedish Natural Gas Distr System (På Engelska) Jun 97 Rnny Nilssn, KM Rening av avgaser från en naturgasdriven Okt97 Björn Heed 150 lean burn mtr i en trbr.växlare Inst för Energiteknik, CTH 090 Miljö-Jämförelse av reglerade emissiner -förstudie Först Jörgen Thunell 091 Nya metder för att säkerställa Nv 97 Ulf R C Nilssn 150 mätnggrannheten i naturgasnät Luleå TH, Inst Systemteknik 093 Karaktätiseting av emissiner ti ån naturgasdtivna lastbilar inm LB50 -prjektet Karl Etik Egebäck 150 A01 Frdnstankstatin Naturgas. Fe b 95 Per Carlssn 50 Parallellkppling av 4 st Fuel Makers Götebrg Energi AB A02 Uppföljning av gaseldade luftvärmare vid Jul95 Rlf Christensen 50 Arlövs SckeiTaffinadeti Enerean RC A03 Gasanvändning för fäi:jed1ift. Förstudie Jul95 Gunnar Sandström (Endast för internt bmk) Sydkraft Knsult A04 Bussbuller. Förslag tillmätprgram Jun 95 Ingemar Carlssn 50 Ectrans Teknik AB A05 Väimning av vätskr med naturgas - Okt95 Rlf Ch1istensen 50 Bakgmnd till faktablad Eneikn RC A06 Isbildning i naturgasbussar ch CNG Nv95 Vlv Aer Turbines -system (Endast för internt bruk) Sydgas, SGC

37 Sida RAPPORTFÖRTECKNING SGC Rapprtnamn Rapprt Författare Pris Nr datum kr A07 Större keramisk fiberbrännare. Förstudie Jan 96 Per Carlssn 50 A08 Reduktin av dixin, furan- ch Maj96 H Palmen, M Lampinen et al 50 klrfenler vid avfallsförbränning Helsingfrs Tekniska Högskla A09 Naturgas/mikrvågsteknik för sintjing av Maj96 Anders Röslin 50 keramer KTH A lo NOx-reduktin genm naturgasinjektin Apr96 Jan Flensted Pulsen 50 rebuming. Demprjekt på Völund R & D Center Knudmseverket All Direkttrkning av scker med naturgas Jul96 Rlf Chlistensen (Endast för internt bruk) Enerkn RC A12 Uppföljning, installatin av gaspanna med Sep 96 B Cederhlm 50 avgaskndensr, kv Hrnblåsaren 6, Råå A13 Klassningsplaner för gasinstallatiner Jun 97 Carl-Axel Stenberg 50 Greger Amessn A14 Uppf av dlift med natugaseldad Okt97 B Cederhlm 50 kndenserande gaspanna i Rinnebäckssklan A15 Undersökn förstärlen av krr.skyddet på Nv97 Asa Mm be, C Jhanssn 100 gasrör för! i skyddsrör - Delrapprt l Sydkraft Knsul t AB A16 Ind - C02-härdning av betng med Feb98 Asa Mm be 50 naturgas A17 Reservförsö1jning med Dec97 Stig Jhansen 50 frdnstj ansprterad LNG A18 Emissins- ch immissinsmätning vid en Mar97 David Cper 50 naturgaseldad villapanna IVL A19 Katalytisk rening av gaseldade lem1 Fred1ik Silversand 100 -hummtrer etapp l - teretisk förstudie KatatJ