Kontaktperson Tobias Pettersson, utbildningshandläggare, Lärarutbildningen vid Göteborgs universitet
|
|
- Gustav Lund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1. Kvaliteten på skriftliga omdömen Göteborgs Stad har börjat fundera kring kvaliteten på de skriftliga omdömen lärarna inom kommunen presterar. Det verkar som om kvaliteten på dessa skiftar, dvs. att de verksamma lärarnas förmåga att generera sådana är varierande. Området är angeläget, eftersom det i förlängningen berör såväl kvaliteten på lärarprogrammet (vad behöver ingå kring bedömning?) som kompetensen hos verksamma lärare (vad behöver verksamma lärare för fortbildning?). Kontaktperson Tobias Pettersson, utbildningshandläggare, Lärarutbildningen vid Göteborgs universitet tobias.pettersson@gu.se 2. Examensarbete inom hållbar utveckling Uppdrag från Världsnaturfonden WWF Att följa upp hur lärare i fyra skolor i Mölndal använt WWFs lärarmaterial Sätt spår i framtiden NU! om lärande för hållbar utveckling. Syftet är att följa HUR lärare lägger upp arbetet med Sätt spår i framtiden NU! Det gäller år 8 från ca fyra skolor i Mölndals kommun. Kontaktpersoner Inger Björneloo, Univ lektor vid Göteborgs universitet Institutionen för didaktik och pedagogisk profession inger.bjorneloo@ped.gu.se Telefon Gitte Jutvik Projektledare Utbildning Världsnaturfonden WWF Gitte.Jutvik@wwf.se Telefon Utvärdering av matematikutvecklingsprojekt Jag heter Marcus Olsson och jag arbetar som matematik/filosofilärare på Göteborgs Högre Samskola. Vi har blivit beviljade medel från Skolverket att bedriva ett matematikutvecklingsprojekt under detta läsår. Vi har nu påbörjat projektet med fortbildning av personal och upprustning av vårt matematiklabb. Under vårterminen kommer vi att sätta in en extra resurs var tredje lektion i tre paralleller i år sju för att kunna arbeta med experimentell matematik i små grupper under vårterminen. Under den perioden behöver vi någon som kan utvärdera insatserna. Skolverket rekommenderar att en lärarstudent utför utvärderingen som examensarbete. Vi har förberett utvärderingen genom att vi har genomfört en diagnos i alla sex sjuor på skolan under VT-10 och
2 HT-10, och samma diagnos ska genomföras under VT-11 för att vi ska kunna se någon eventuell förbättring av elevernas kunskaper. Hela projektansökan hittar ni på under Stiftelsen Göteborgs Högre Samskola. Jag fungerar som kontaktperson med skolverket och ansvarar för att utvärderingen genomförs. Vi är villiga att erbjuda studenten omkring 5000 kr (kan givetvis diskuteras). Med vänliga hälsningar Marcus Olsson , Förslag till uppsatsämnen med anknytning till den svenska skolmatematikens historia Vid Göteborgs universitet pågår projektet "Föreställningar om matematik i den svenska skolans värld ". Inom ramarna för detta projekt skapas ett digitalt arkiv - Skolmatematiskt arkiv - med texter om matematikutbildning hämtade från lärartidningar, metodhandledningar, kursplaner, utredningar och rapporter från slutet av 1800 fram till idag. Arkivet är under uppbyggnad, men innehåller redan idag drygt 700 texter, sökbara och tillgängliga över Internet. Projektet leds av FD Sverker Lundin vars avhandling, Skolans Matematik, delvis baseras på det material som nu görs görs tillgängligt. Studenter med intresse för historia och/eller matematikutbildning inbjuds härmed att skriva uppsats med utgångspunkt från arkivet. Materialet är i stor utsträckning outforskat, så här finns en möjlighet att bedriva forskning som kan leda till nya resultat. Arbetena handleds av Sverker Lundin och kommer integreras i forskningen med målsättning (om det finns intresse) att de skall leda till någon typ av publikation. Nedan följer några idéer till möjliga projekt. Är du intresserad, kontakta Sverker: sverker.lundin@gu.se Anna Rönström och matematikundervisningen Under 1880-talet pågick en livlig diskussion kring hur folkskolans matematikundervisning borde vara utformad. Det var uteslutande män som uttalade sig. Med ett undantag: Anna Rönström, som dock vid denna tid fick publicera sig under pseudonym. Hon skrev ett par svidande recensioner av välrennomerade läroboksförfattare som gjorde dem rasande. De ville att "han" skulle ge sig till känna. Vem var denna herre som dolde sig under den talande - men i sammanhanget tydligen inte tillräckligt talande! - pseudonymen: "Fr." Ja, vem var hon? Än så länge tror jag inte det är någon som vet. Begreppen och de tysta övningarna Förutom att folkskolan expanderade, och fick en successivt allt mer enhetlig utformning (genom lärarutbildning, en centraliserad administrativ struktur och olika typer av inspektioner och granskningar) så präglades tiden av övergången från växelundervisning till klassundervisning. I detta sammanhang spelade "tyst övning" en central roll: Nymodigheten -
3 som dock av många med rätta uppfattades som ett steg tillbaka - att låta eleverna arbeta tyst med en lärobok. Det blev förbjudet att använda elever i undervisningen, och som den minst dåliga praktiska lösningen (detta diskuterades livligt) utformades läroböcker som, sa man, i viss mån kunde sköta lärarens jobb. Är detta källan till den läroboksstyrde undervisning som vi tycker så illa om idag? Huvudräknandets historia Allt sedan 1700-talets slut har lärare och läroboksförfattare talat om värdet av att kunna räkna i huvudet. Varför man sett detta som viktigt har dock förändrats. Inledningsvis handlade det om att memorera tabeller och algoritmer för att få upp snabbheten i det skriftliga räknandet. Senare, i och med införandet av det metriska systemet, kom huvudräkningen att betraktas som en lämplig introduktion till det skriftliga räknandet. När räkneundervisning mot 1800-talets slut kom att riktas till allt yngre barn, blev huvudräkning ett särskilt sätt för just barnen att bekanta sig med matematiken. Under 1900-talet har huvudräkningen ofta lyfts fram som en användbar färdighet i sin egen rätt - för lösning av problem så enkla att papper och penna inte borde behövas. Vilken plats hade huvudräknandet inom vart och ett av dessa skeden? Hur kan man förstå övergången mellan dem? Vad säger de om hur vi tänker om huvudräkning idag? "Räknesättens" försvinnande Under merparten av den tid då det bedrivits räkneundervisning i Sverige har den kretsat kring en mängd "räknesätt" som ursprungligen sammanställdes i så kallade räkneläror. Den i Sverige troligtvis både mest använda och mest ökända räkneläran var Agrelius Institutiones Arithmeticae som trycktes i en mängd upplagor från I denna behandlades bland annat: Regula de tri Conversa, Regula Dupla, Intresse, Rebatto, Thara, Fusti, Wäxel och Cassaräkning, Stick och Byteräkning, Factorie-räkning, Winst och Förlust, Regula Societatis, Skepps-parters räkning, Arf och Delningsräkning, Regula Alligationis, Regula Falsi och Regula Cecis eller Virginum. Redan under 1700-talets lopp riktades skarp kritik mot denna mångfald av räknesätt. Det skulle dock dröja ända till 1960-talet tills dessa räknesätt slutligen försvann från läroböckerna! Från kan man följa en långsam process, åtföljd av ibland livlig diskussion, där räknesätten blir allt färre, moderniseras och får nya namn. Vad har dessa räknesätt betytt för skolmatematikens historia? Och har de verkligen försvunnit? Matematikdebatten i DN våren 1933 En häftig diskussion blossade upp om matematikens ställning i läroverket. Hur gick det? Vilka var argumenten? Vilken relevans har de idag? Provräkningens introduktion i svenska folkskolan (1927) Provräkningens införande i den svenska folkskolan kan, verkar det som, dateras ganska exakt till 1927 då den introducerades på bred front. Vilka var argumenten? Vad fick den för konsekvenser för undervisningen? Vad sa dess kritiker?
4 Matematiken som gallringsinstrument När matematiken tog plats i det svenska utbildningssystemet (det skedde samtidigt som detta system tog form) var ett huvudargument för dess särställning den möjlighet det erbjöd att gallra bland eleverna, det vill säga differentiera dem med avseende på begåvning, vad man senare började kalla intelligenskvot (IQ). Vilka var argumenten för och emot matematiken som gallringsinstrument? Vilken prägel satte detta syfte på själva undervisningen? Kvinnorna tar plats i skoldebatten - idéer om barn och matematik kring sekelskiftet 1900 Anna Rönströms Åskådningsmatematik gavs ut Precis 100 år senare har den kommit ut i en ny utgåva, tänkt att användas i svensk lärarutbildning. Boken upptäcktes av en slump och ter sig i det närmaste "up to date". Vad är det för idéer om undervisning som Rönström presenterar? Vilket sammanhang var hon en del av? Hur gick det till när denna syn på barn och undervisning "glömdes bort"? Debatten om studentskrivningarna Från 1930-talet fram till 1960-talet spelade "studentskrivningen" en central roll i det svenska utbildningssystemet. Deras stora betydelse, de enskilda skrivningarnas specifika utformning liksom bedömningen (rättningen) var ofta föremål för hetsig debatt. Kritiker menade att uppgifterna - vilka hade karaktären av problem som ibland krävde ett stort mått av uppfinningsrikedom - saknade relevans både för det praktiska livet och för den matematiska vetenskapen. De försvarades med hänvisning till sin begåvningsmätande förmåga. Hur ter sig denna diskussion idag? Vilket ljus sprider den över dagens diskussion om prov och deras konsekvenser för undervisningen? Talbildernas historia Då den "nya matematiken" introducerades i den svenska skolan på slutet av 1960-talet spelade mängdläran en viktig roll (om än inte så viktig som eftermälet ofta ger sken av). Mängder presenterades ofta med hjälp av bilder som fick representera tal. När man talar om den nya matematiken idag uppfattas ofta detta som en nyhet, men "talbilder" hade vid denna tid en redan lång historia. Deras specifika utformning var föremål för livlig diskussion redan under 1900-talets första decennier. Vilken var relationen mellan de tidigare talbilderna och den nya matematikens illustrationer av mängder? Debatten efter 1887 års läroboksgranskning Räkneboken - det vi dag känner igen som en lärobok i matematik - fick i ganska stor utsträckning sin nuvarande form genom ett paradigmskifte under 1880-talet. Skiftets innebörd sattes på sin spets i och med en läroboksgranskning 1887 som sågade i stort sett alla äldre läroböcker längs med fotknölarna. I och med att många av dessa författare då fortfarande var i livet (om än åldrande) utbröt diskussion där både det nya och det gamla fick utstå lika svidande som träffande kritik. Hur ter sig argumenten idag? Hur kan man förstå diskussionens utgång?
5 K. P. Nordlunds metod för undervisning i räkning En av den svenska skolmatematikens genom tiderna mest färgstarka individer var Karl Petter Nordlund. Han utformade, genom en rad publikationer (från 1860-talet till en bit in på talet), en säregen filosofi och en säregen metod för räkneundervisning som - även om få tog den till sig i sin helhet - hade stor betydelse för svensk räkneundervisning långt in på talet. Vad var detta för metod? Var den bra? Vilka problem försökte den lösa? Vilken relevans har dessa problem idag? Ekvationsmetodens historia Sedan 1700-talet har skolmatematiken präglats av en motsättning mellan å ena sidan "räknekonst", det vill säga att räkna fort och rätt, och å andra sidan "vetenskaplig matematik" med sitt fokus på begrepp och förståelse. Redan 1849 gavs en lärobok ut som förespråkade en "ny metod" för undervisning, baserad på algebra och ekvationer snarare än räknekonstens många "räknesätt" (jmf förslag 4 ovan). Denna nya metod kom att kallas ekvationsmetoden och hållningen inför den har sedan dess skiftat ordentligt. Visst var det riktigt att utgå från den vetenskapliga matematiken snarare än från räknekonsten, kunde man säga. Men kunde verkligen barn förstå innebörden av algebrans symboler? Blev inte det hela blott "tom formalism"? Å andra sidan: visst var ekvationen ett universalverktyg som borde komma alla medborgare till godo? Men hur många har någonsin ställt upp en ekvation utanför skolans väggar för att lösa ett problem? Vad säger diskussionen om ekvationsmetoden om algebrans plats i den grundläggande matematikundervisningen? Diskussionen kring Euklides Elementa I sin avhandling Speaking of Geometry (Uppsala 2007) analyserar Johan Prytz diskussionen kring Euklides Elementa (EE) under några decennier i början av 1900-talet. Denna diskussion markerade början på slutet för EE i den svenska skolan. EE var dock föremål för diskussion genom hela 1800-talet (liksom i viss mån på 1700-talet). Vilka var argumenten? Hur skiftade de över tid? Hur kan man förstå det faktum att EEs plats förblev så central så länge, trots så häftig kritik?
Ämnesblock matematik 112,5 hp
2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.
Pedagogisk planering aritmetik (räkning)
Pedagogisk planering aritmetik (räkning) Vi kommer att arbeta med de fyra räknesätten i matematik. Syfte (ur Skolverkets kursplan) Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med att utveckla följande
Vad innebär det att undervisa i algebra i årskurs 1 3? Vart ska dessa
Åsa Brorsson Algebra för lågstadiet I denna artikel beskriver en lärare hur hon arbetar med algebra redan i de tidiga skolåren. Det är ett arbete som hjälper elever att förstå likhetstecknets betydelse,
Arbetsområde: Jag får spel
Arbetsområde: Jag får spel Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 6-9 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för
LYS inriktning 90 högskolepoäng efter eller
LYS Ingår som inriktning 90 högskolepoäng i Lärarprogrammet totalt 180 hp Yrke, skola arbetsliv 90 hp ( LYS ) Studenterna ansluter efter LYS 90 hp till Allmänt utbildningsområde AUO 90 hp i Lärarprogrammet
Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år.
1 av 15 2010-11-03 12:46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven.
LMA110, Matematik för lärare 1 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 11 LMA110, Matematik för lärare 1 30 högskolepoäng Mathematics 1 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd
Parallellseminarium 3
Parallellseminarium 3 301 Matematik för våra yngsta barn. Fö, Föreläsning Karin Larsson Hur hittar vi matematiken i vardagen som ska stimulera våra yngsta barn att få en förförståelse för matematikens
Samhället och skolan förändras och matematikundervisningen som den
Saman Abdoka Elevens bakgrund en resurs De senaste tjugo åren har inneburit stora förändringar för såväl samhälle som skolmatematik. Ur en lång erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klassrum ger
Planering Matematik åk 8 Algebra, vecka Centralt innehåll
Planering Matematik åk 8 Algebra, vecka 49 2015 Centralt innehåll Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer. Algebraiska uttryck, formler och ekvationer
Skrivande i matematikdidaktik. En övning i läroboksanalys
Skrivande i matematikdidaktik En övning i läroboksanalys 1 Övergripande syften - Ett syfte med denna föreläsning och den efterföljande övningen i läroboksanalys är att utveckla din förmåga i att reflektera
Vad är matematiskt kunnande
Svensk skola i internationell belysning med fokus på matematik AtidP Astrid Pettersson Stockholm den 25 november 2014 Vad är matematiskt kunnande enligt PISA? En individs d förmåga att formulera, använda
Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1
Matematik med didaktisk inriktning för grundlärare i förskoleklass och grundskolans a rskurs 1-3, III, VT18 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1 Ladokkod:
Erik Östergren lärarutbildningen, 5hp HT 2015
Kurslitteratur Matematik ett kärnämne (Nämnaren Tema) Diverse artiklar All kurslitteratur kommer att finnas tillgänglig på Studentportalen. Kurshemsida http://studentportalen.uu.se Undervisning 20 lektionstillfällen.
Lokal planering i matematik
2007-05-16 Lokal planering i matematik gemensam för Ölmbrotorps skola, Ervalla skola, Hovstaskolan, Lillåns södra skola, Lillåns norra skola och Lillåns skola 7-9 2007-05-16 1 Bakgrund Detta är ett dokument
Bedömning för lärande i matematik
Bedömning för lärande i matematik Vilka har arbeta med materialet Varför ser det ut som det gör När och hur kan du som lärare använda materialet Katarina Kjellström PRIM-gruppen Vilka har deltagit i arbetet
30-40 år år år. > 60 år år år. > 15 år
1 av 14 2010-11-02 16:21 Namn: Skola: Epostadress: 1. Kön Kvinna Man 2. Ålder < 30 år 30-40 år 41-50 år 51-60 år > 60 år 3. Har varit verksam som lärare i: < 5 år 6-10 år 11-15 år > 15 år 4. Har du en
Matematiklektionen i fokus. Några klassrum öppnar dörren
Matematiklektionen i fokus Några klassrum öppnar dörren Brister i matematikundervisningen Lusten att lära med fokus på matematik (Skolverkets rapport nr 221) Den dominerande undervisningen är genomgång
Uppdrag till Statens skolverk att stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik
Regeringsbeslut I:4 2011-03-31 U2011/2229/G Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk att stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik Regeringens
Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö.
Lathund exempel. ÅTGÄRDSPROGRAM Elevens namn: Personnummer: Datum: Klass: Skola: Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö. Bakgrund: (kan förvaras
En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson
En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar
Algoritmer i Treviso-aritmetiken.
Algoritmer i Treviso-aritmetiken. Staffan Rodhe 7 november 2006 1 Larte de labbacho I Västerlandet trycktes de första böckerna i mitten på 1400-talet. Matematiska texter kunde nog anses vara besvärligare
Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
Matematik Kurskod: SGRMAT7 Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska en som sådan.
Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke
Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i
LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 10 LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Mathematics for teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning
Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska
När vi läste Skolverkets rapport Svenska elevers matematikkunskaper
Florenda Gallos Cronberg & Truls Cronberg Två perspektiv på att utveckla algebraiska uttryck Svenska elever påstås ha svårt med mönstertänkande. Eller är det så att de inte får lärarledd undervisning i
Jag har arbetat som mellanstadielärare
HÅKAN LJUNGGREN Mångfald och kommunikation Hur får man möjlighet att ge varje elev tillfälle att bygga upp sitt matematikkunnande både genom arbete med problemlösning och färdighetsträning? Här resonerar
Lokal pedagogisk planering
Lokal pedagogisk planering RO/Skola: Rebbelberga skola Arbetsområde: Taluppfattning Ämne: Matematik Termin/År: ht 2013 Årskurs: 1 Ämnets syfte enligt grundskolans kursplan: Genom undervisningen i ämnet
Matematikundervisningen har under
bengt aspvall & eva pettersson Från datorernas värld Hur kan vi stimulera elever i matematik, och hur kan vi genom matematiken visa delar av datorns funktioner? Författarna visar hur man kan introducera
Jag tror att alla lärare introducerar bråk
RONNY AHLSTRÖM Variabler och mönster Det är viktigt att eleverna får förståelse för grundläggande matematiska begrepp. Ett sätt att närma sig variabelbegreppet är via mönster som beskrivs med formler.
Nu består Diamant av 127 diagnoser, avsedda
Marie Fredriksson & Madeleine Löwing Diamantdiagnoser för hela grundskolan Diamantdiagnoserna har nu anpassats till Lgr 11 och är utvidgade till att omfatta kursplanens matematikinnehåll till och med årskurs
Dagens innehåll 2014-10-27. Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt
Bedömning för lärande i matematik Mullsjö 16 juni 2014 Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt PRIM-gruppen Dagens innehåll Vad är syftet med detta bedömningsstöd Vilka har arbeta med materialet
Presentation den 25 maj 2016. Skolforskningsinstitutets. verksamhet
Presentation den 25 maj 2016 Skolforskningsinstitutets verksamhet Skolforskningsinstitutets roller Systematiska översikter (sekundärforskning/kunskapsproduktion) Mediering (kunskapsdelning av våra produkter)
Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg
Grundläggande matematik II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg TentamensKod:
Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT ho gskolepoäng
Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT17 Provmoment: Tentamen Matematik, 4 hp, tillfälle 1 Ladokkod: TE01 Tentamen ges fo r: Studenter
Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan
Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan F-6 skola med 340 elever Rektorer på matematikkonferens Tre rektorer från Linköpings kommun, Gunilla Norden, Anna Samuelsson och Madeleine Zerne Rektorskonferens
Lektionsplanering. Matematik II och Erika Hörling (grupp 7) Uppsala universitet
Lektionsplanering Område: Symmetri Del 1. Vårt område är symmetri. Symmetri finns överallt omkring oss och är någonting som alla elever stött på innan de börjar första klass, även om de inte är medvetna
Statens skolverk 106 20 Stockholm
Utbildningsdepartementet Regeringsbeslut I:44 2012-03-29 Statens skolverk 106 20 Stockholm U2011/4343/S U2011/7370/GV (delvis) U2012/2103/GV Uppdrag att svara för utbildning Regeringens beslut Regeringen
För tre år sedan skrev jag en avhandling som heter Skolans matematik. En
Sverker Lundin Läs våra föregångares debatt i Skolmatematiskt arkiv Ett historiskt perspektiv på undervisning kan ge oss en djupare förståelse för vår roll som lärare. De frågor som diskuteras idag, däribland
LMA210, Matematik för lärare 2, 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 11 LMA210, Matematik för lärare 2, 30 högskolepoäng Mathematics 2 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd
Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600
Kurs: Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin lad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper
Matematik 5000 Kurs 1a röd lärobok eller motsvarande., ISBN 978-91-27-42156-1. Prövningen är skriftlig, eventuellt kompletterad med en muntlig del
prövning matematik 1a Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövningen avser Kurskod Matematik 1a MATMAT01a Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövningsutformning Bifogas Matematik 5000
Verksamhetsförlagd utbildning 1 (VFU 1) MED INRIKTNING MOT ÄMNESLÄRARE, 7.5 HP (4PE125)
Verksamhetsförlagd utbildning 1 (VFU 1) MED INRIKTNING MOT ÄMNESLÄRARE, 7.5 HP (4PE125) Vem är jag? Lennart Rolandsson Arbetat vid EDU sedan aug 15 Filosofie doktor (mars 15) Fysikerlinjen UU (86-90) Läst
Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!
Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien
formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Negativa tal Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera och lösa problem
Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Ger bilder stöd för förståelsen av och förmågan att minnas kunskapskraven?
Ger bilder stöd för förståelsen av och förmågan att minnas kunskapskraven? Inledning Många elever har svårt att förstå och minnas kunskapskraven. I utvärderingar av min undervisning får ofta frågor kopplade
PILS PROJEKTKONFERENS Didaktiska fördjupningskurser för universitetslärare inom och utom lärarutbildningen
PILS PROJEKTKONFERENS 2012-01-24 Didaktiska fördjupningskurser för universitetslärare inom och utom lärarutbildningen Projektdeltagare Peter Johanson (Inst. f. globala studier) Hans Landqvist (Inst. f.
Likhetstecknets innebörd
Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner översatta och bearbetade text bygger på boken: arithmetic & algebra in elementary school. Portsmouth: Heinemann Elever i åk 1 6 fick följande uppgift:
2015-03-11. Kunskapskrav. Materialet består av flera olika komponenter.
Bedömning för lärande i matematik Dagens innehåll Biennette i Malmö 15 mars 2015 Katarina Kjellström Olika bedömningsstöd i matematik Vad är syftet med bedömningsstödet för åk 1-9 Vilka har arbeta med
Relationen mellan språk och lärande är komplex, både när det gäller ur
Ewa Bergqvist & Magnus Österholm Språkbrukets roll i matematikundervisningen Det språk vi använder oss av i matematikklassrummet kan fokuseras på många olika sätt. Språket är också nödvändigt att förhålla
Hjälpmedel: Miniräknare, skrivmateriel (ex. linjal, gradskiva, passare) och Lgr 11
Matematik och matematikdidaktik för 7,5 högskolepoäng grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 7.5 hp VT17 Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik,
LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 11 LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Mathematics for teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Kursplan Grundläggande matematik
2012-12-06 Kursplan Grundläggande matematik Grundläggande matematik innehåller tre delkurser, sammanlagt 600 poäng: 1. Delkurs 1 (200 poäng) GRNMATu, motsvarande grundskolan upp till årskurs 6 2. Delkurs
VFU i matematik ht 2015 MÅL
VFU i matematik ht 2015 MÅL Syftet med kursen är att studenten ska förvärva kunskaper om och utveckla förmågan att leda och undervisa i matematik utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt i relation till
LAU270, Allmänt utbildningsområde 2, Vetenskapligt tänkande, vetenskapligt arbete och vetenskapligt förhållningssätt, 15 högskolepoäng
Kursplan LAU270 Gäller från och med vt 16 LAU270, Allmänt utbildningsområde 2, Vetenskapligt tänkande, vetenskapligt arbete och vetenskapligt förhållningssätt, 15 högskolepoäng General Education Field
Ladokkod: Studenter i lärarprogrammet GF 11GF20 vt17 tillfälle 1 och vt16 tillfälle 4
11GF20 MaI Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 0,5 hp 15 högskolepoäng Studenter i lärarprogrammet GF 11GF20 vt17 tillfälle 1 och vt16 tillfälle 4 TentamensKod: Tentamensdatum: 17-05-12 Tid:
Extramaterial till Matematik X
LIBR PROGRAMMRING OCH DIGITAL KOMPTNS xtramaterial till Matematik X NIVÅ TT Samband och förändring LÄRAR I den här uppgiften får du och dina elever bekanta er med det digitala verktyget Desmos. leverna
Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen
1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation
EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11
EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar
Kursplaner i matematik och lärares mål med undervisningen. Ola Helenius, LUMA 2010
Kursplaner i matematik och lärares mål med undervisningen Ola Helenius, LUMA 2010 Skolinspektionens kvalitetsgranskningar Grundskolan: 23 skolor (avslutad) Matematikutbildningens mål och undervisningens
8G Ma: Bråk och Procent/Samband
8G Ma: Bråk och Procent/Samband Syftet undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, - använda och analysera
Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område:
BRÅK & PROCENT PEDAGOGISK PLANERING/KUNSKAPSKRAV MATEMATIK Ö7 HT 2012 Syfte Lgr 11 Meningen med att läsa matematik i skolan är att du ska utveckla din förmåga att ü formulera och lösa problem med hjälp
LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 11 LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng Mathematics for Teachers in Preeschool and Primary school, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Ansvar för matematiklärande Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet. Åse Hansson. Åse Hansson.
Ansvar för matematiklärande Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet Åse Hansson Åse Hansson ase.hansson@ped.gu.se Göteborgs universitet Institutionen för didaktik och pedagogisk
LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 10 LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng Mathematics for Teachers in Preeschool and Primary school, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.
Sparsörskolan Lokal pedagogisk planering Klass: 6A Ansvarig lärare: Fanny Olausson och Linda Wahlberg Ämne/område: Ja mfo relse, uppskattning och ma tning av vikt och volym samt avrundning och o verslagsra
1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?
Livsvetenskaplig grundkurs BI0960, 30036.1213 30 Hp Studietakt = 100% Nivå och djup = Grund A Kursledare = Torbjörn Lundh Värderingsresultat Värderingsperiod: 2013-05-30-2013-07-26 Antal svar 14 Studentantal
Här är två korta exempel på situationer då vi tillämpar den distributiva lagen:
Modul: Algebra Del 8: Avslutande reflektion och utvärdering Distributiva lagen Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Distributiva lagen a (b + c) = a b + a c Den distributiva lagen kallas den räknelag
Likhetstecknets innebörd
Modul: Algebra Del 5: Algebra som språk Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner (2012) översatta och bearbetade text bygger på boken: Carpenter, T. P., Franke, M. L. & Levi, L. (2003). Thinking
5 MINUTER. 3 minuter tänk på tre saker som du har gjort bra den senaste tiden (veckan, dagen etc).
5 MINUTER Denna övning tränar självkännedom. Klocka Övningen passar framförallt för barn från 10år. Avsätt 5 minuter i slutet av en lektion. Mät tiden. 3 minuter tänk på tre saker som du har gjort bra
C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen
C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är
Programmering från början
Färdiga lektioner till de nya digitala kunskapsmålen för årskurs 1 till 6 Lektionsserien består av följande lektioner: 1. Programmera någon att bre en smörgås 2. Lapp-programmering 3. Programmera kompisar
Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9
Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 4. Samband och förändring Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera
Algebra och Ekvationer År 7
Undervisning Algebra och Ekvationer År 7 Lärandemål (konkretisering av syfte och centralt innehåll ur Lgr 11) Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och situationer och inom
Huvudräkningens roll i den svenska skolmatematikens historia
Huvudräkningens roll i den svenska skolmatematikens historia Maria Zackrisson Andersson Inriktning/specialisering: LAU370 Handledare: Sverker Lundin Examinator: Mats Fridlund Rapportnummer: HT11-1040-01
Matematik - Åk 9 Funktioner och algebra Centralt innehåll
Matematik - Åk 9 Funktioner och algebra Centralt innehåll Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer. Algebraiska uttryck, formler och ekvationer
Klara målen i 3:an - undervisa i matematik!
Klara målen i 3:an - undervisa i matematik! Att få chans att lyckas i matematik De flesta elever älskar matte under sitt första skolår. Allas vår önskan är att eleverna ska få en fortsatt intressant och
8G Ma: Bråk och Procent/Samband
8G Ma: Bråk och Procent/Samband Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, - använda
Tolkning av strävansmål i Matematik A Skolinspektionens kvalitetsgranskning
Tolkning av strävansmål i Matematik A Skolinspektionens kvalitetsgranskning Tomas Bergqvist Umeå Forskningscentrum för Matematikdidaktik Matematiska - Strävansmål - Processmål - Kompetensmål - Förmågemål
Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012
2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning
Vad är det att arbeta med strukturer? En översikt
Vad är det att arbeta med strukturer? En översikt Struktur betyder sammanfoga eller sätt att bygga. Det visar väl på att det kan vara mycket! I det här sammanhanget kan det vara på sin plats att tala om
Varför undervisar ni matematiklärare på lågstadiet om klockan? Det var
Christel Svedin & Christina Svensson Möjligheter med analog klocka i geometriundervisning På Dammfriskolan i Malmö ledde lärares ifrågasättande av slentrianmässigt förekommande material och innehåll i
15 högskolepoäng. Grundläggande matematik fo r la rare med inriktning mot arbete i fo rskoleklass och grund-skolans a rskurs 1-3, 15 hp VT17
Grundläggande matematik fo r la rare med inriktning mot arbete i fo rskoleklass och grund-skolans a rskurs 1-3, 15 hp VT17 Provmoment: Tentamen Matematik, 5 hp, tillfälle 1 Ladokkod: TE01 Tentamen ges
2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska
Rapport av genomförd lesson study av en lektion med temat bråk i gymnasiets A-kurs
Rapport av genomförd lesson study av en lektion med temat bråk i gymnasiets A-kurs Klippa gräset Jenny klipper gräsmattan hos Bo på 2 timmar. Måns gör det på 4 timmar. Förberedelser Utifrån en diskussion
Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Vid Göteborgs universitet pågår sedan hösten 2013 ett projekt under
Christina Skodras Muffles truffles Undervisning i multiplikation med systematiskt varierade exempel I Nämnaren 2015:4 beskrivs ROMB-projektet övergripande i Unga matematiker i arbete. Här redovisas och
Matematiklyftet 2013/2014
Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska
Matematik åk 9. Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9
träning Insikt Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9 1 Till läraren Diagnosen Pejlo Insikt för åk 9 är framtagen för att ge dig som lärare överblick över dina elevers kunskaper i matematik. Diagnosen
Explorativ övning 11 GEOMETRI
Explorativ övning 11 GEOMETRI Syftet med denna övning är att ge kunskaper om grundläggande geometriska begrepp och resultat om geometriska figurer. Vi vill också ge en uppfattning om geometri som en matematisk
Örskolan; förskoleklass samt åk 1-5
Örskolan; förskoleklass samt åk 1-5 I detta skolblad presenteras olika data i tabeller för skolan. Uppgifterna 1 är antalsoch andelsuppgifter avseende, modersmåls- undervisning, lärare, och provresultat.
Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen
1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation
Bedömningsstöd i taluppfattning
Bedömningsstöd i taluppfattning Elisabeth Pettersson Pedagogisk Inspiration Malmö elisabeth.pettersson@malmo.se Christina Svensson Pedagogisk Inspiration Malmö christina.svensson@malmo.se Årskurs 1 och
MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
MATEMATIK Ämnet matematik behandlar begrepp, metoder och strategier för att kunna lösa matematiska problem i vardags- och yrkeslivet. I ämnet ingår att föra och följa matematiska resonemang samt att arbeta
Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
SJÄLV VERKSAMHET OCH TRÄNING VII) RÄKN EUXDER VISN INGEN.
SJÄLV VERKSAMHET OCH TRÄNING VII) RÄKN EUXDER VISN INGEN. Mycket ofta får man höra det praktiska livets män, särskilt affärsmän, klaga över att den ungdom, som kommer i deras tjänst direkt från folkskolan
Institutionen för individ och samhälle Kurskod MAG200. Mathematics, Primary Education School Years 4-6: Part I, 15 HE credits
KURSPLAN Kursens mål Kursen syftar till att utveckla och fördjupa studentens förmåga att tillämpa didaktiska teorier och matematiska begrepp så att han/hon utifrån gällande styrdokument kan planera, genomföra