Sveriges Brandkonsultförening - BRA Sveriges kommuner och landsting - SKL Sveriges tekniska forskningsinstitut - SP

Transkript

1 Minnesanteckningar Datum Diarienummer /2009 Boverkets referensgrupp brandskydd , Stockholm Observera att detta dokument är arbetsmaterial och innebär inte några bindande åtagande för Boverket. Minnesanteckningar Närvarande Referensgruppen Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap - BIV Föreningen Sveriges Brandbefäl - SBB Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer - FSBS Lunds universitet - LTH Svensk Försäkring - SF Sveriges Brandkonsultförening - BRA Sveriges kommuner och landsting - SKL Sveriges tekniska forskningsinstitut - SP Sveriges byggindustrier - BI Johan Lundin Peter Arnevall Ulrika Nolåker Håkan Frantzich Hans-Eric Zetterström Kjell Fallqvist Max Ekberg David Winberg Thomas Järphag Boverket Caroline Bernelius Cronsioe Anders Johansson Anders Larsson Mikael Nordström Ej närvarande Brandskyddsföreningen Sverige Byggmaterialindustrierna Fastighetsägarna Luleå universitet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Ville Bexander Anders Lidholm Rikard Silverfur Milan Veljkovic Patrik Perbeck Box 534, Karlskrona Besök: Drottninggatan 18 Tel: Fax: E-post: registraturen@boverket.se Webbplats:

2 2(10) Dagordning 1. Mikael Nordström, ny enhetschef på Boverkets enhet för tekniska egenskaper, presenterar sig 2. BBR 21 a. Tidsplan b. Återkoppling efter remissen c. Nattis 3. Boverkets regeringsuppdrag om expertgrupp för byggskador 4. Kommande PBL-ändringar kort information 5. Marknadskontroll av brandvarnare 6. Anmälda frågor 7. Nästa möte 8. Övrigt a. Certifierad sakkunnig b. Ytskikt c. Uterum I slutet finns det presentationsmaterial som har visats under mötet.

3 3(10) Minnesanteckningar Caroline hälsar alla välkomna och tackar Kjell för att han har ordnat med lokal och gett oss en inblick i bygget av Nya Karolinska Solna. Vi har två nya personer med oss vid dagens möte, David Vinberg som ersätter Mikael Strömgren vid dagens möte och Mikael Nordström, Boverkets nya enhetschef för tekniska egenskaper. 1. Ny enhetschef på Boverket Mikael Nordström presenterar sig själv, Boverket, och hans syn på utvecklingen av Boverket och Tekniska egenskaper i synnerhet. Mikael poängterar att det är bra att dessa referensgrupper finns. Ett bra sätt att kommunisera med branschen. Några projekt på enheten: Uppstartsprojekt och förstudie för en ny BBR ska startas upp efter sommaren. Delvis ska språkbruket ses över då domstolarna läser BBR i högre utsträckning numer. Hänvisningar till standarder är en annan stor fråga att se över, vilket vi också redovisade till regeringen i slutet av Boverket/Webbokhandel/Publikationer/2013/Tillgangliga-eurokoder-ochandra-standarder-inom-byggsektorn/ Två projekt en om kontrollplaner och en om ombyggnad pågår. Målet är att få ut vägledningar inom dessa områden under året på PBL kunskapsbank. Eurokoder vi jobbar med att snabbt få ut översättningar av tillägg och rättelser till eurokoderna. Detta då de översatta eurokoderna nu är tillgängliga via SIS hemsida. Frågor och diskussion BRA anser att denna referensgrupp underutnyttjas. I högre utsträckning bör referensgruppen få ge underlag till Boverket snarare än att bli presenterade färdiga förslag. Gruppen bör dessutom få ge input kontinuerligt över året i olika frågor och inte enbart vid dessa möten som hålls två gånger om året. Boverket, det är rimligt att kontinuerligt ha en dialog med referensgruppen i alla skeden av olika frågor. BIV, hur hanteras frågor om hållbarhet på Boverket och framförallt hur utvecklas frågan på enheten Tekniska egenskaper? Boverket, vi har en ny enhet från 1 januari som ska jobba med just hållbara byggnader. Exakt vad det innebär är inte helt klart än men det är ett tydligt nytt fokusområde.

4 4(10) 2. BBR 21 Tidplan Kort presentation av tidplanen av BBR 21. Vad har hänt och vad är på gång. Frågor och diskussion BIV, Boverkets ställningstagande på varje enskilt remissvar, kommer det komma? De tidigare sammanställningarna har varit väldigt bra. Boverket, Vi gör sammanställningar, som blir offentliga när de är klara, men om de kommer att läggas ut på hemsidan är inte beslutat än. När sammanställningarna är klara kan vi inte säga i nuläget med vi kommer inte vara klara till den 1 juli. Senast till årsskiftet bör dock sammanställningarna vara klara. BI, gäller övergångsreglerna 1 år på alla delar i BBR? Boverket, I avsnitt 1 finns delar som möjligen kommer att gälla utan övergångstid. Avsnitt 6:62 om installationer för tappvatten kommer sannolikt att ha längre övergångstid än 1 år. Ändringarna i avsnitt 5 kommer sannolikt att ha 1 års övergångstid. Det är viktigt att läsa de slutliga övergångsreglerna så att ni vet vad som gäller för de olika delarna. Återkoppling En kort återkoppling till referensgruppen med information om vilka som har besvarat remissen vad avser avsnitt 5, hur gruppen ställde sig till remissen och vilken typ av synpunkter som har varit dominerande. BIV, det är positivt att Boverket vågar ta tillbaka remissförslag. Det gör att man som remissinstans känner att man blir lyssnad på och kan påverka. Nattis Boverket hade i remissen ett regelförslag som avsåg verksamheten nattis. Efter synpunkter från remissinstanserna valde Boverket att inte gå vidare med förslaget så som det såg ut. Istället kommer Boverket utreda frågan mer noggrant och dessutom ta ett helhetsgrepp och se över brandskyddsnivån i förskolor inklusive nattis. Först därefter kommer det eventuellt komma ett nytt regelförslag. Då vi inte vet när nästa BBR kommer behöver vi börja en förstudie snart så att vi inte hamnar i tidsnöd igen. Dock har vi inte planerat upp förstudien än. I dag vill vi ha referensgruppens inledande synpunkter i frågan. Diskussion och frågor LTH, hur stort är problemet? Frågan måste ställas i relation hur stort problemet är. Behöver verksamheten specialregleras? När vi har löst nattis vilken verksamhet står då på tur. Boverket, kommunerna har krav på sig att ordna med nattis om det finns ett behov. Samtidigt blev nattis en större fråga efter BBR 19 då verksamheten var svårt att placera in i Vk-systemet.

5 5(10) FSBS, det finns ett stort mörkertal. Vi vet att vi inte vet att lokaler används som nattis och att man i dessa fall troligen inte uppfyller några brandskyddskrav. Detta gäller både kommunal och privat nattisverksamhet. SKL, eftersom det är otydligt idag är det bra om det kan bli tydligare. BRA, Boverket måste börja med att ta reda på hur nattis bedrivs. Diskussioner förs många gånger utifrån antaganden. Fråga ett flertal kommuner. SBB, det är ett stort politiskt tryck på att skapa fler nattisplatser. Lite fakta från Uppsala kommun: 5-20 barn/nattis, 1-4 personal/nattis, personal sover ofta i samma utsträckning som barnen, nattis bedrivs i bästa fall i förskolelokaler, syskon till barn i ålder 1-6 år ska man också kunna erbjuda plats på nattis. Kravnivån på förskolor är till en börja redan låg. Nattis ska helst inte placeras i Vk5A. I förskolor förekommer i hög utsträckning anlagd brand. Boverket måste väga in anlagd brand när brandskyddet ska ses över i förskolor och nattis. BI, hitta en brandskyddsnivå för renodlade nattis också och inte enbart i kombination med förskolor. FSBS, eftersom kommunen måste ha nattis innebär det att vissa förskolor kommer att bli nattis i något läge, därför bör man ta höjd för det direkt. SBB, begränsade delar av förskolelokalerna används på natten. BRA, klokt av Boverket att hämta hem frågan och utreda frågan. Nu kan vi utreda hur man arbetar på nattis och hur lokalerna används och utifrån det skriva reglerna. SBB, idag är det svårt att välja Vk för nattis, kan dock konstatera att det sällan blir Vk5A. FSBS, Arbetsmiljöverket, har de synpunkter på sovande personal? Skulle vara bra att fråga dem. SKL erbjuder sin hjälp att ta reda på hur man jobbar och hur det ser ut på nattis. Eventuellt finns kunskaperna på SKL redan. LTH, hur lokalerna används och hur personalen jobbar bör klargöras innan förstudien startar. SBB, Arbetsmiljöverket har sagt nej till att personal sover i hemmen, vilket kan vara ett sätt att bedriva nattis.

6 6(10) 3. Expertfunktion för byggskador Regeringsuppdrag som kom i början av året och som ska redovisas senaste den 30 juni Regeringsuppdraget finns i sin helhet att läsa här: Uppdraget är uppdelat i två delar: 1. Bör det finnas en expertgrupp för byggskador? 2. Om ja, hur ska en sådan expertgrupp se ut och fungera? Bikupa Frågan att diskutera: Anser ni att det finns behov av en expertfunktion för byggskador? Om ja, varför? Om nej, varför inte? SP & SF Solklart ja, vi behöver lära av det inträffade, det som händer där ute är ju facit. Men man måste även ta med information som sammanställs av andra t.ex. försäkringsbolagen. BI & FSBS Svar ja, det ska även säkerställas att kompetensen är rätt i en sådan funktion, dvs. även praktiker. Gruppen bör även vara en proaktiv utredande. Viktigt är hur man återkopplar till branschen och hur man gör det. Kunskapen måste nå ut brett. SBB, BIV & LTH Ja, det behövs en lärande organisation av sådant som har inträffat. Fånga upp om felen berodde på reglerna, om reglerna behöver ändras, om tillämpningen av reglerna har varit korrekt. Om nej så måste det också förmedlas. SKL & BRA Ja, syfte måste vara att vända sig till regelgivande myndigheter så att regelverken förändras och utvecklas. Lärande är viktigt men inte ett egensyfte. Ett kansli bör placeras hos SHK som delas i två delar, plötsliga händelser och systematiska brister. Diskussion och frågor BRA, vilken typ av skador avses? De som byggs de upp under lång tid eller de som sker plötsligt? Boverket, en möjlig avgränsning för en eventuell expertgrupp är att se på systematiska fel. SHK utreder ofta enskilda händelser. Boverket, anser ni att Boverket har detta uppdrag redan idag? BIV, det har Boverket men inte tydligt uttalat och det har inte prioriterats hos Boverket. BRA, i denna fråga är Boverket tandlöst, mer kraftfulla verktyg skulle behövas. SKL, bra om någon annan än Boverket själv prioriterar detta så att frågan inte måste prioriteras bland andra arbetsuppgifter.

7 7(10) BIV, hur reglerna är uppbyggda och bör tillämpas måste kommunerna och byggherrarna ha kunskap om. Även Boverket måste ha denna kunskap för att kunna anpassa reglerna. FSBS, kommunerna kanske ska ta sitt ansvar och skaffa sig kunskapen om regelverken, t.ex. BBR. BRA, tillämpning av PBL ska det ingå i expertfunktionens utredningar? Boverket, en byggskada kanske ska finnas i grunden men det kan föranleda att man ser över tex organisation och administration. SBB, vill man få kommunerna att jobba lika måste de tvingande regelverken vara tydligare. Boverket liksom MSB behöver dessutom samla in mer kunskap från kommunerna för att kunna skaffa sig en bild av brandskyddet nationellt. 4. Kommande PBL-ändringar kort information Kort genomgång som fokuserade på redan beslutade och eventuellt snart beslutade ändringar och tillägg i PBL och PBF. För detaljer se bifogad Power Point. Frågor och diskussion FSBS, kontrollplan krävs för dessa åtgärder? Många kommer att missa att anmäla då man konstaterar att det är bygglovfria åtgärder. Boverket, kontrollplan ska man alltid ha vid åtgärder som är anmälningspliktiga. Däremot kommer man troligen inte att alltid behöva ha en KA (det kommer att regleras i en kommande PBF). Av lagförslaget framgår det att man ska ha tekniskt samråd om kommunen kräver det. SBB, det kommer bli en förtätning i tätorter vilket påverkar brandskyddet. Men tydligt är att så mycket enklare blir det inte... Boverket, hur mycket det kommer att kosta i sanktionsavgift att inte anmäla kan påverkas av ändringar i förordningen. Dessa delar är inte klara än. SBB, grannehörande behövs bara om man bygger närmare än 4,5 meter? Boverket, ja. Kommunen ska dock beakta bland annat omgivningspåverkan vid beslutet om startbeskedet. 5. Marknadskontroll av brandvarnare Kort information om CPR generellt och att vi just nu gör markandskontroll på brandvarnare. I nuläget har vi inga resultat att delge utan dokumentkontrollen och provningarna pågår. Frågor och diskussion BIV, Boverket skulle behöva ha samma kraftfulla verktyg mot kommuner som inte gör sitt jobb som Boverket har mot företag inom ramen för marknadskontroll. 6. Anmälda frågor a. Certifierad sakkunnig

8 8(10) SBB har anmält frågan om certifierad sakkunniga till dagordningen. Enligt SBB hävdar några certifierade sakkunniga brandskydd att deras brandskyddsdokumentationer inte ska granskas eftersom de är certifierade utifrån SAK3. Det finns dock tveksamheter i dessa brandskyddsdokumentationer. Vad säger reglerna? Boverket, 7 kap. 4 PBF anger att Byggnadsnämnden ska godta certifierade kontrollansvariga och funktionskontrollanter samt utlåtanden från sakkunniga vars kompetens har styrkts genom certifiering. Nämnden ska även godta kontrollansvariga, funktionskontrollanter och utlåtanden från sakkunniga som har styrkt sin kompetens på annat motsvarande sätt enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Det är byggnadsnämnden som fattar beslut om startbesked. Byggnadsnämnden ska vid startbeskedet bedöma om åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller (inklusive Boverkets föreskrifter). Detta framgår av 10 kap plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Utlåtanden från räddningstjänsten, certifierade sakkunniga, andra konsulter etc. kan utgöra underlag för byggnadsnämndens beslut. Ingen annan aktör har beslutanderätt över byggnadsnämnden i denna fråga. I sammanhanget kan nämnas att ett nekat startbesked normalt kan överklagas. Sådana certifierade sakkunniga som nämns i 10 kap. 8 2 PBL har till uppgift att utföra kontroller enligt kontrollplanen. Det framgår av lagtexten. Någon annan uppgift enligt PBL finns inte. Att byggnadsnämnden, enligt 7 kap. 4 plan- och byggförordningen (2011:338), PBF, ska godta yttranden från certifierade sakkunniga innebär att den ska lita på att de kontroller som den certifierade sakkunnige har gjort är korrekt utförda, sanningsenliga etc. Det innebär inte att en certifierade sakkunnige tar över byggnadsnämndens beslutanderätt i frågan om att utfärda startbesked. b. Ytskikt SP har anmält frågan om ytskikt och beklädnad till dagordningen. Hur ska man tolka K 2 10/B-s1,d0? Vad är beklädnad och vad är ytskikt? Hur synkar det mot vår gamla klass tändskyddande beklädnad? Vad kan detta innebära? Brandskyddsmålad träskiva ses som två delar? Brandskyddsmålad träskiva ses som ett system? Hur funkar detta mot tex impregnerat trä som betraktas som ett system? SP:s tolkning är att både impregnerat trä och brandskyddsmålad träskiva bör ses som ett system och uppfyller kravet på K 2 10/B-s1,d0.

9 9(10) Boverket, detta är en fråga vi har brottats med sen vi fick europastandarderna. Men vi kommer inte till någon annan lösning än att man ska klara båda testerna d.v.s. både testen för K 2 10 och för B-s1,d0 med samma produkt. En målad produkt ska påföras under rätt förhållande osv. vilket är ett problem men visserligen har vi samma problem med brandskyddsmålat stål som är en accepterad metod. Syftet med tänkskyddande beklädnad var att skydda bakomliggande material t.ex. träreglar och brännbar isolering och att skydda trä med mer trä är en tveksam lösning. LTH, det finns en analogi med andra kombinationer tex takpapp: taktäckningen provas i kombination med underlaget. Boverket, sammanfattningsvis så gäller att en produkt som uppfyller K 2 10/B-s1,d0 ska vara testad som ett enhetligt system. Det innebär att samma produkt eller kombination av produkter ska testas i såväl ungsprovning för K 2 10 som i SBI. BIV, vad blir nästa steg för att bringa klarhet i röran då det är en oklarhet inom ramen för förenklad dimensionering? Boverket, vi tar med oss frågan och funderar på hur vi kan bringa mer klarhet i det. Eventuellt en FAQ på vår hemsida. BI, TNC 95: det finns mycket kritik runt om att Boverket fortfarande hänvisar till den då många definitioner är förlegade. Boverket, termer har en hierarki i byggreglerna: 1. PBL 2. PBF 3. BBR och till sist 4. TNC 95. På Boverket har vi med jämna mellanrum diskuterat om vi ska starta upp ett samarbete med TNC för att revidera definitionerna men detta är ett projekt som ännu inte har kommit igång. BRA, en uppdatering behövs. c. Uterum FSBS har anmält frågan om uterum till dagordningen. Det är stora problem med hur reglerna för uterum ska tolkas, framförallt för radhus. Är uterum en tillbyggnad? en inglasad balkong? eller något annat? Många gånger växer uterum fram det byggs en altan som får ett räcke som lite senare får ett tak som därefter glasas in och vips har man ett inglasat uterum. De flesta kommuner sätter inga brandkrav på uterum.

10 10(10) SBB, om ett uterum eller balkong är klimatskyddad och en utökning av boarean görs först då flyttar man ut brandcellsgränsen. Boverket, två olika fall att förhålla sig till 1. Skydd mot brandspridning inom byggnad (BBR avsnitt 5:5) då gäller E30 mellan glaspartier osv. 2. Skydd mot brandspridning mellan byggnader (BBR avsnitt 5:6) med krav på 8 meter eller byggnadsteknisk avskiljning osv. I ett radhus måste man först ta reda på om det är en eller flera byggnader och därmed om det är avsnitt 5:5 eller 5:6 som man ska följa. SBB, väldigt detaljerade krav måste till typ SBN-nivå. Boverket måste förstå hur stort problemet är och utveckla kraven för uterum. 7. Nästa möte Boverket skickar ut en doodle i närtid för beslut av datum. Datum som skickas på förslag är främst datum i vecka 43, oktober Övrigt BIV, det borde finnas en stående punkt på dagordningen där vi i korthet går igenom de frågor som togs upp förra gången och hur Boverket eventuellt har fortsatt jobba med frågorna. Boverket, vi testar det nästa gång. Vid pennan Caroline Bernelius Cronsioe Bilagor Presentationerna från mötet Regeringsuppdrag om expertfunktion för byggskador Boverkets ärende /2014 (uterum)

11 Välkomna! Boverkets referensgrupp brandskydd

12 Dagordningen 1. Mikael Nordström, ny enhetschef på Boverkets enhet för tekniska egenskaper, presenterar sig 2. BBR 21 Tidsplan Återkoppling efter remissen Nattis 3. Boverkets regeringsuppdrag om expertgrupp för byggskador 4. Kommande PBL-ändringar kort information 5. Marknadskontroll av brandvarnare 6. Anmälda frågor Certifierad sakkunnig Ytskikt Uterum 7. Nästa möte 8. Övrigt

13

14 Myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende Vi arbetar för ett hållbart samhälle med medborgaren i centrum Sida 4

15 Hållbara städer Ökad samordning och ett nationellt helhetsperspektiv i samhällsbyggandet Ökad attraktivitet i miljonprogramområdena Fungerande bostadsmarknad Ökad rörlighet på bostadsmarknaden och bättre nyttjande av beståndet Ett ökat bostadsbyggande Hållbar energianvändning Minskad energianvändning i befintliga byggnader Effektiv statsförvaltning Förenkla medborgarnas och företagens vardag Rätt kvalitet till rätt kostnad och en attraktiv arbetsplats Sida 5

16 Tekniska Egenskaper Inomhusmiljö Brand Konstruktion Utformning Jurister Sida 6

17 Projekt BBR Kunskapsbanken, Ändring och Kontrollplaner Översättning Eurokoder Expertgrupp byggskador Sida 7

18 Referensgrupper Sida 8

19 BBR 21

20 Tidplan BBR juni Uppstart 30 september Remissförslag klart 14 oktober 13 december Remiss december 31 januari Remissvarsbearbetning 24 februari 3 juni EU-anmälan 17 juni GD-dragning 1 juli Föreskrifterna träder i kraft

21 Remissinstanser BBR 21 avsnitt 5 Bengt Dahlgren Brand & risk BIV Borlänge kommun Brandskyddsförening en Brandskyddslaget Brave system AB Briab DeBrand DHR Fastighetsägarna FIRE FSD Malmö Föreningen Sveriges brandbefäl Göteborgs stad Helsingborgs brandförsvar Helsingborgs stad Inwido Sverige JM KARF Linköpings universitet Lst Dalarna Lst Jönköpings län Lst Örebro län LTH Brandteknik och riskhantering NCC Räddningstjänsten storgöteborg MSB SEK Selcable SEM Groupe SIS Smittskyddsinstitutet Solna stad SP brandteknik och SP trä Studentbostadsförete gen Sveriges universitetoch högskoleförbund Stockholms studentkårers centralorganisation Svensk försäkring Svenskt trä BRA Sveriges byggindustrier TMF Tyréns Uppsala brandförsvar WSP byggprojektering

22 Remissinstanser BBR 21 avsnitt 5 Bengt Dahlgren Brand & risk BIV Borlänge kommun Brandskyddsförening en Brandskyddslaget Brave system AB Briab DeBrand DHR Fastighetsägarna FIRE FSD Malmö Föreningen Sveriges Brandbefäl Göteborgs stad Helsingborgs brandförsvar Helsingborgs stad Inwido Sverige JM KARF Linköpings universitet Lst Dalarna Lst Jönköpings län Lst Örebro län LTH Brandteknik och riskhantering NCC Räddningstjänsten storgöteborg MSB SEK Selcable SEM Groupe SIS Smittskyddsinstitutet Solna stad SP brandteknik och SP trä Studentbostadsförete gen Sveriges universitetoch högskoleförbund Stockholms studentkårers centralorganisation Svensk försäkring Svenskt trä BRA Sveriges byggindustrier TMF Tyréns Uppsala brandförsvar WSP byggprojektering

23 Generellt: remissvar BBR 21 avsnitt Avstyrker Tillstyrker med kommentar Tillstyrker Avstår Referensgruppen: remissvar BBR 21 avsnitt Avstyrker Tillstyrker med kommentar Tillstyrker Avstår Ej svarat

24 Återkoppling Generellt ½ - omfattande synpunkter Mest synpunkter har lämnats på Vk En del riktar skarp kritik mot flera förslag samtidigt som andra tycker samma förslag är bra Som vanligt, kommentarer på delar som inte ändras Dessa beaktas generellt sätt inte Allvarligaste kritiken har handlat om Säkerhetsnivån på nattis Vk3B för hög nivå och för låg nivå

25 Nattis Nattis är svårt att placera i verksamhetsklassystemet Remissförslag Många remissynpunkter spretiga men mest för låg säkerhetsnivå Drar tillbaka förslaget och gör en ordentlig utredning Avser förskolor i allmänhet där nattis är en del av en helhet Ej beslutad tidplan för nästa BBR Utredning måste starta snart Idag lyssna av era synpunkter, vid utredningsstart inhämta synpunkter mer organiserat

26 Nattis Vad skiljer förskola, dagmamma, nattis, fritids, skola? Hur stor skillnad i brandskyddet mellan en förskola och en kommunal dagmamma kan vi acceptera? Kan man ha nattis och dagis i samma lokaler? Nivå på brandskyddet? Nattis? Dagis? Antal utrymningsvägar från det rum man har sovande barn? Automatiskt brandlarm? Nödbelysning? Personaltäthet? Sovande personal? Antal sovande barn? Vk5A eller annan Vk?

27 Expertfunktion byggskador

28 Uppdrag att utreda en expertfunktion för byggskador 1 Anser Boverket att en expertfunktion för byggskador bör inrättas 2 Om den bör inrättas Vilken organisatorisk form Vad ska expertfunktionen behandla Vad ska utlösa agerande av funktionen Hur ska information återföras till byggsektorn Hur ska funktionens arbete utvärderas Hur ska finansiering ske Vid behov förslag till författningsändringar Redovisas till den 30 juni 2014

29 Bakgrund Expertgrupp för olika typer av skador och byggfel har föreslagits i flera olika utredningar Förslag från Boverket i rapport efter takras vintrarna Förslag från SGI i handlingsplan för effektivare markbyggande Förslag i SOU 2002:115 Skärpning gubbar Förslag i SOU 2005:55 Bättre inomhusmiljö

30 Arbetsgång 1. Gå igenom tidigare förslag och analysera varför de inte realiserats Genom att studera tidigare rapporter Genom intervjuer med nyckelpersoner 2. Första samrådsmöte med utpekade samverkansmyndigheter Statens haveri kommission Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Statens geotekniska institut

31 Arbetsgång fortsättning Besluta om gruppen ska föreslår bildas Parallellt utreda övriga detaljfrågor enligt del två av uppdraget Slutsamråd med SGI, SHK, MSB, Statskontoret Slutrapport klar första veckan i juni

32 Bikupa 1 5 minuters diskussion 2-3 personer Anser ni att det finns behov av en expertfunktion för byggskador? Om ja! Varför? Om nej! Varför inte?

33 Förestående regeländringar i PBL

34 Nyligen beslutade ändringar i PBL m.m. Avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen och en ny lag om färdigställandeskydd (prop. 2013/14:125, SFS 2014:227 och 2014:228) i kraft den 1 juni 2014 Fler bostäder åt unga och studenter (prop. 2013/14:59, SFS 2014:224) i kraft den 1 juli Sida 24

35 Förestående beslut om ändringar i PBL m.m. Nya åtgärder som kan genomföras utan bygglov (prop. 2013/14:127) riksdagsbeslut planerat den 4 juni 2014, i kraft den 2 juli 2014 Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen (prop. 2013/14:128) riksdagsbeslut planerat den 25 juni 2014, i kraft den 2 januari 2015 En enklare planprocess (prop. 2013/14:126) riksdagsbeslut planerat den 25 juni 2014, i kraft den 1 juli Sida 25

36 Avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen och en ny lag om färdigställandeskydd Kravet på obligatorisk byggfelsförsäkring tas bort Kravet på färdigställandeskydd behålls oförändrat Sida 26

37 Fler bostäder åt unga och studenter Avsteg från kraven på tillgänglighet och användbarhet får alltid göras vid inredning av bostäder på högst 35 kvadratmeter på en vind Maximal tid för tidsbegränsat bygglov förlängs från 10 till 15 år Byggprocessen för flyttning av enkla byggnader förenklas Sida 27

38 Nya åtgärder som kan genomföras utan bygglov Bygglovsbefrielse införs för ytterligare åtgärder Nuvarande lovfrihet för friggebodar m.m. fortsätter att gälla

39 Nya åtgärder som kan genomföras utan bygglov Komplementhus på 25 kvadratmeter En tillbyggnad på 15 kvadratmeter Inreda ytterligare en bostad i ett enbostadshus Två takkupor

40 Nya åtgärder som kan genomföras utan bygglov - Komplementhus 25 kvadratmeter byggnadsarea (yttermått) 4 meter i nockhöjd 4,5 meter från tomtgräns och 30,0 meter från järnväg (om inte medgivande finns) Får inrymma en självständig bostad komplementbostadshus men kan också användas som komplementbyggnad Ska placeras i anslutning till en- eller tvåbostadshuset Medför ingen rätt till fastighetsbildning Anmälningsplikt, start- och slutbesked krävs

41 Nya åtgärder som kan genomföras utan bygglov - Tillbyggnad 15 kvadratmeter bruttoarea Får inte byggas högre än bostadshusets nockhöjd Högst en tillbyggnad per en- och tvåbostadshus 4,5 m från tomtgräns (om inte medgivande finns) Anmälningsplikt, start- och slutbesked krävs

42 Nya åtgärder som kan genomföras utan bygglov - Ytterligare bostad Inreda ytterligare en bostad i ett enbostadshus Anmälningsplikt, start- och slutbesked krävs

43 Nya åtgärder som kan genomföras utan bygglov - Två takkupor Två takkupor på en- och tvåbostadshus som inte redan har takkupor En takkupa på en- och tvåbostadshus som redan har en takkupa Högst halva takfallet Får ej innebära ingrepp i den bärande konstruktionen

44 Nya åtgärder som kan genomföras utan bygglov - Undantag Lovfrihet gäller inte: om kommunen, för ett område som utgör värdefull miljö, har bestämt annat i detaljplan på byggnader eller inom bebyggelseområden där förvanskningsförbudet gäller inom eller i närheten av flygplatser samt övnings- och skjutfält som är av betydelse för totalförsvaret Sida 34

45 Vilka krav gäller? Åtgärderna får strida mot detaljplan! men Kraven enligt PBL gäller! Sida 35

46 Byggnadsnämndens bedömning Byggnadsnämnden kan neka startbesked om åtgärden inte kan antas bli uppfylla kraven (inklusive EKS och BBR) Byggnadsnämnden kan också utöva tillsyn i efterhand Krav enligt annan lagstiftning ska givetvis också uppfyllas, t.ex. strandskydd

47 Marknadskontroll av byggprodukter brandvarnare

48 Byggproduktförordningen CPR Sedan 1 juli 2013 ska de byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard ha en prestandadeklaration och vara CE-märkta Gäller i hela Europa Syfte: information från tillverkare till användare

49 Vad innebär detta? Nytt för hela Europa Byggprodukter ska förses med prestandadeklaration som beskriver produktens tekniska egenskaper på ett ensat sätt. Annars får de inte säljas. Nytt för Sverige CE-märkning blir obligatoriskt för byggprodukter, har gällt i många europeiska länder länge

50 Vad är en byggprodukt? Byggproduktförordningen artikel 2 Byggprodukt: varje produkt eller byggsats som tillverkas och släpps ut på marknaden för att varaktigt ingå i byggnadsverk eller delar därav och vars prestanda påverkar byggnadsverkets prestanda i fråga om de grundläggande kraven på byggnadsverk Byggnadsverk: byggnader och anläggningar

51 Prestandadeklaration, DoP, Prestandadeklarationen Upprättas av tillverkaren, egendeklaration Mallen finns i bilaga III till förordningen Prestandadeklarationen ska finnas tillgänglig och ges till kund (elektroniskt, men på papper vid begäran) Prestandadeklarationen ska vara på svenska när produkterna säljs i Sverige

52 CE-märkning av byggprodukter CE-märkning Tillverkaren CE-märker sin produkt Mall finns i harmoniserad standard Se upp! De är vanligen inte reviderade i enlighet med förordningen Märkning ska sättas på produkten, eller förpackningen eller på medföljande (handels-)dokument CE markerar inte ett godkännande!

53 Vad är CE-märkningen då? Andra produkter Produkten uppfyller minst de krav som ställts i ett direktiv eller en standard Byggprodukter Varken CPR eller standard ställer krav kanske klasser men vilken klass väljs av MS Tillverkaren intygar att produkten bedömts enligt överenskommen metod, och att dess prestanda stämmer med vad som deklarerats

54 Byggproduktförordningen anger ansvar för olika aktörer Tillverkare Importör Distributör Anmälda organ o tekniska bedömningsorgan Myndigheter anmälande myndigheter marknadskontroll kontaktpunkt

55 Boverkets ansvar för marknadskontroll Fri inre marknad, vi har inga myndigheter som kontrollerar varor som rör sig över gränserna. Varje medlemsland har ansvar för sin marknadskontroll (gäller flera produktområden) Boverket är den svenska myndigheten för marknadskontroll av byggprodukter (inklusive anläggningsprodukter) Felaktiga eller felaktigt märkta produkter, anmäls till Boverkets marknadskontroll Boverket undersöker marknaden

56 Marknadskontroll reaktiv Privatpersoner, myndigheter mm Är det en byggprodukt? Omfattas den av kravet? Finns den kvar på marknaden? Boverket tar kontakt med den ekonomiska aktören, begär yttrande/ ev. komplettering, samt beslutar.

57 Marknadskontroll proaktiv Marknadskontrollplanen fastställs i förväg, gäller 3-4 produktgrupper om året 2013: Asfalt, Brandvarnare, Cement

58 2014 plan Ballast Kaminer Fönster Minireningsverk

59 Projektplanering Brandvarnare ett gemensamt projekt, samarbete mellan flera europeiska länder Granskning av standarden, vad som gäller och egenskaper som ska redovisas Marknadsundersökning av produkter och ekonomiska aktörer i Sverige Information till identifierade aktörer Att CPR finns, vilka krav det ställer på olika aktörer mm Planering av besök Upphandling av provningar

60 Genomförande av marknadskontroll! Besök och dokumentkontroll ca 30 besök under december/januari Inköp/uttag för provning 24 valda för provning helt enligt den harmoniserade standarden Provning och uppföljning hos institut

61 Marknadskontroll ärendehantering Efter samtliga besök pappersarbete! Genomgång av hur det ser ut i branschen Kommunikation med varje företag - Tack för besöket, men ni bör fixa följande - Ni måste fixa följande - Ni får inte sälja produkten på det här viset

62 Resultat för brandvarnarna då? Inga provningsresultat och slutsatser ännu Ren importprodukt Viss förvirring angående roll: importör/tillverkare Köps in i stora batcher: de vi såg var nästan alla importerade innan den 1 juli 2013 Lite oreda i vem som ska ha vilka dokument, och vem som har ansvar för dokumenten En produkt var helt omärkt

63 Marknadskontroll sanktioner Möjligheter till sanktioner finns i PBL CPR Frivilliga korrigerande åtgärder Föreläggande om korrigerande åtgärder Föreläggande vid vite Försäljningsförbud: Tillbakadragande + ev. återkallelse Ev. byggsanktionsavgift

64 Tändskyddande beklädnad K 2 10/B-s1,d0

65 Problem Vad är beklädnad respektive ytskikt? Hur ska klass K 2 10/B-s1,d0 tolkas? Vad är skillnaden mellan tändskyddande beklädnad och K 2 10/B-s1,d0? Kan man använda brandskyddsmålat trä i utrymningsvägar?

66 Definitioner (TNC 95) Ytskikt på tak- eller väggyta Beklädnad (I byggnad) Beklädnad (i brandtekniska sammanhang) Ytskikt (i allmänna sammanhang) Ytskikt (i brandtekniska sammanhang) Anmärkning: Ytskikt som påförs i flytande form, t.ex. färg, räknas inte som beklädnad Skikt som är fäst på ett material och som bedöms med hänsyn till sin förmåga att vid brand fördröja eller hindra det brännbara materialets antändning. Anmärkning: Beklädnader klassificeras som tändskyddande eller icke tändskyddande. Tunt materialskikt ytterst på konstruktionen Yttre del av byggnadsdel, fast inredning eller beklädnad som kan bli utsatt för brandpåverkan i ett tidigt skede av en brand

67 Tändskyddande beklädnad Tändskyddande beklädnad enligt NKB produktregler NT FIRE skydd av bakomliggande material NT FIRE utveckling av värme och rök NT FIRE antändlighet Kraven enligt NT FIRE 004 gäller alla ingående material i beklädnaden Brännbar kärna + ytskikt klass 1 är inte ok

68 K 2 10/B-s1,d0 Ej möjligt att ersätta de gamla provningsmetoderna med europasystemet så att exakt samma brandegenskaper uppnås. Kombination av brandskyddande förmåga + reaction to fire EN Brandteknisk klassificering av byggprodukter och byggnadselement Del 1:Klassificering baserad på provningsdata från metoder som mäter reaktion vid brandpåverkan. EN-ISO Brandteknisk provning av byggprodukter - Antändlighet vid direkt påverkan av en låga Del 2: Provning med enkel låga. EN Brandteknisk provning av byggprodukter Byggprodukter utom golvbeläggningar utsatta för termisk påverkan av ett enskilt brinnande föremål (SBI) EN Beklädnader Provning av brandskyddande förmåga

69 Brandskyddsmålat trä - tolkning Alternativ 1 Träskivan anses vara en beklädnad i klass D-s2,d0. Brandskyddsfärgen anses vara ett ytskikt med klass B- s1,d0. En brandskyddsmålad träskiva kan användas på väggar i byggnadsklass Br1, dock inte i utrymningsvägar där ytskiktet ska fästas på material i brandteknisk klass A2-s1,d0, eller på beklädnad i brandteknisk klass K 2 10/B-s1,d0.

70 Brandskyddsmålat trä - tolkning Alternativ 2 Träskivan med brandskyddsfärg är en produkt/ett system som uppfyller klass K 2 10/B-s1,d0 (beklädnad + ytskikt). Enligt denna tolkning kan en brandskyddsmålad träskiva användas i utrymningsvägar i byggnadsklass Br1 och Br2.

71 Brandskyddsmålat trä - provningsresultat Testmetod Parameter Acceptanskriter um B-s1,d0 Resultat EN FIGRA 0,2MJ 120 W/s 18 W/S EN THR 600s 7,5 MJ 2,3 MJ EN LFS<edge Ingen horisontell flamspridning till kanten av provet EN SMOGRA 30 m 2 /s 2 0 m 2 /s 2 EN TSP 600s 50 m 2 39 m 2 EN Flaming droplets / particles Inga brinnande droppar / partiklar inom 600 s EN-ISO Flame spread 150 mm Ok Ok mm (surface) mm (edge)

72 Slutsats Brandskyddsmålat trä kan uppfylla klass K 2 10/B-s1,d0 Provningsresultaten är jämförbara med impregnerat trä Funktionen vid brand bör vara jämförbar med impregnerat/brandskyddsmålat trä är svåra att antända, inte medverkar till snabb brandspridning, inte snabbt utvecklar stora mängder värme eller brandgas, inte deformeras vid ringa brandpåverkan så att fara kan uppstå, inte faller ned eller på annat sätt förändras så att risken för personskador ökar, inte smälter och droppar utanför brandhärdens omedelbara närhet. Ökad brandbelastning bör hanteras av kraven i BBR avsnitt 5:531, EKS och BBRBE.

73 Slutsats Beklädnad och ytskikt bör ses som ett system, eftersom provning sker enligt slutanvändning. Förtydliga kraven i BBR K 2 10+B-s1,d0 K 2 10 & B-s1,d0 Förtydliga definitionen av ytskikt och beklädnad (TNC 95 otydlig och daterad) Med ytskikt avses det yttersta tunna skiktet av en byggnadsdel (det som gå att ta på), t.ex. färgskikt, tapet m.m. Underlaget som detta skikt är fäst på har stor betydelse för brandegenskaperna för ytskiktet. Klassificering av ytskikt är därmed gällande för den slutliga produkten, dvs. kombinationen av ytskiktet och det material det är fäst på.

74 Regeringsbeslut IV: S2014/187/PBB (delvis) Socialdepartementet Boverket Box Karlskrona Uppdrag att utreda en expertfunktion för byggskador Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt Boverket att lämna förslag huruvida en expertfunktion för byggskador bör inrättas, och i så fall i vilken form. Om Boverket kommer fram till att en expertfunktion bör inrättas, ska Boverket föreslå: vilken organisatorisk form som expertfunktionen bör ges vad som ska kunna bli föremål för expertfunktionens behandling vad som ska utlösa ett agerande från expertfunktionen hur expertfunktionens arbete ska återföras till byggsektorn hur expertfunktionens arbete ska utvärderas, samt hur expertfunktionens arbete ska finansieras. Vid behov ska Boverket lämna förslag på ändringar i lag eller förordning. Boverket får för uppdragets genomförande använda kronor under Kostnaderna ska belasta utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik, anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling, anslagsposten 1 Bostadspol. utv. del till Kammarkollegiet. Medlen utbetalas engångsvis efter rekvisition ställd till Kammarkollegiet. Rekvisitionen ska hänvisa till det diarienummer som detta beslut har och ska ske senast den 1 december Medel som inte har utnyttjats ska återbetalas till Kammarkollegiet senast den 27 mars Vid samma tidpunkt ska en ekonomisk redovisning över använda medel lämnas till Kammarkollegiet. Redovisningarna ska hänvisa till det diarienummer som detta beslut har. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 30 juni 2014 och hänvisa till det diarienummer som detta beslut har. Postadress Telefonväxel E-post: s.registrator@regeringskansliet.se Stockholm Besöksadress Telefax Fredsgatan

75 2 Uppdraget ska genomföras efter samråd med Statens geotekniska institut (SGI), Statskontoret, Statens Haverikommission (SHK) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Ärendet Under vintern inträffade ett stort antal takras i Sverige med omfattande materiella skador som följd. Takrasen fick stor uppmärksamhet och ledde till oro hos många. Boverket fick våren 2010 i uppdrag av regeringen att dels klargöra orsakerna, dels föreslå åtgärder som leder till att sådana ras kan undvikas. I rapporten Erfarenheter från takras i Sverige vintrarna 2009/10 och 2010/11. En slutredovisning av Boverkets regeringsuppdrag M2010/2276/H föreslår Boverket att en permanent expertgrupp inrättas för att analysera och initiera utredningar och undersökningar rörande inrapporterade skador i byggnader. Expertgruppen ska kunna utreda om det handlar om generella problem och hur de bör och kan lösas. En liknande åtgärd har föreslagits av Statens geotekniska institut (SGI). I rapporten Effektivare markbyggande Förslag till Handlingsplan Uppdrag enligt SGI:s regleringsbrev 2012 föreslår SGI att en oberoende markbyggnadskommission ska inrättas för att granska byggprojekt med uppseendeväckande fördyringar, fatala fel eller andra uppmärksammade omständigheter. Markkommissionens granskning och dokumentation föreslås kunna återföras till byggsektorn genom en särskild lärandeprocess. Både Boverket och SGI pekar på behovet av att fel och brister i byggandet uppmärksammas och analyseras, och att kunskaperna om brister i konstruktion eller utförande återförs till byggbranschen för att förebygga framtida skador och för att höja kvaliteten på byggnadsbeståndet i Sverige. Båda myndigheterna har lämnat förslag som innebär att en permanent funktion inrättas med uppdrag att genomföra sådana analyser och sprida sådan kunskap. Regeringen bedömer att Boverkets och SGI:s förslag att inrätta någon form av expertfunktion är välmotiverade, men behöver konkretiseras innan regeringen kan ta ställning. Det saknas anledning att separera skador i byggnader som har sitt ursprung i geotekniska förhållanden från andra skador, vilket gör att en fördjupad analys bör ske samlat med båda myndigheternas förslag som grund. Med anledning av Boverkets bredare ordinarie uppdrag inom byggande, är det naturligt att Boverket ges uppdraget att utreda frågan om expertfunktion.

76 Närmare om uppdraget Den övergripande frågan är om en expertfunktion för byggskador bör inrättas. Boverket har uttryckt detta i ovan nämnda rapport. Boverket ska inom ramen för detta uppdrag inledningsvis utveckla skälen till detta. Om Boverket kommer fram till samma slutsats nu som i rapporten, ska nedanstående frågor behandlas. Boverket ska lämna förslag som uppfyller syftet att återföra kunskaper från byggnader som i olika avseenden uppvisar brister, dels till relevanta aktörer inom byggbranschen, dels till de myndigheter som beslutar om och tillämpar de regler som styr byggandet. 3 Vilken organisatorisk form ska väljas? Boverket har inom ramen för sin instruktion uppdrag som handlar om tillsyn, uppsikt, vägledning och kunskapsöverföring. Det finns ändå skäl att utreda förutsättningarna för en permanent, eventuellt fristående, expertfunktion med särskilda befogenheter. Boverkets förslag från 2011 beskriver en permanent arbetsgrupp med deltagande från myndigheter, medan SGI beskriver en oberoende funktion organiserad av SGI. Såväl placering som sammansättning behöver övervägas ytterligare. Funktionens ställning gentemot privata aktörer, branschintressen, andra myndigheter och institutioner behöver utredas. För funktionens trovärdighet är det viktigt att inte lojalitetskonflikter uppstår, eller kan misstänkas. Boverket ska göra en bedömning av lämpligheten i olika organisatoriska alternativ. Motiven för den organisatoriska form som Boverket finner mest lämplig ska tydligt redovisas. Vad ska kunna bli föremål för expertfunktionens behandling? Utgångspunkten bör vara att det är byggnader, inte byggnadsverk i form av anläggningar, och händelser där en fördjupad studie kan antas ge kunskaper för framtida projekt, som ska vara föremål för expertfunktionens utredningar och eventuella ställningstaganden. Det behöver också klarläggas om det finns behov av att avgränsa expertfunktionens arbete gentemot befintliga myndigheters ordinarie tillsyn över byggande, miljö och arbetsmiljö, samt i särskilda fall gentemot Statens Haverikommissions uppdrag. Vad ska utlösa ett agerande från expertfunktionen? Boverkets och SGI:s förslag tycks båda utgå från att brister på något sätt rapporteras in, och att ett arbete bara kan påbörjas med en sådan rapport som grund. I Boverkets uppdrag ingår att överväga om ett krav kring rapportförfarande bör ställas, eller om expertfunktionen bör ha möjlighet och kanske även skyldighet att agera på eget initiativ. Det ska ingå i övervägandena i vilken utsträckning enskilda ska kunna vända sig till expertfunktionen. Boverket ska också överväga om regeringen, eller någon annan institution eller myndighet, ska kunna rikta uppdrag

77 4 till expertfunktionen. Funktionens status gentemot andra myndigheter och regelverk behöver vidare övervägas. Hur ska expertfunktionens arbete återföras till byggsektorn? Huvudsyftet med expertfunktionens arbete är att återföra kunskap till byggsektorn, så att påträffade brister i byggnader kan undvikas i framtiden. Därigenom höjs kvaliteten på det som byggs och kostnader för byggande och förvaltning torde minska. I uppdraget ska det klarläggas i vilken form expertfunktionen bör presentera sina slutsatser och om det finns anledning att i något avseende reglera detta. Behövs det ändringar i lag eller förordning för att expertfunktionen ska kunna utföra sitt arbete? Regeringen förutsätter att expertfunktionens arbete kommer att inkludera fältstudier i kombination med intervjuer och studier av dokument. För att arbetet ska kunna utföras effektivt kan det vara nödvändigt att få tillträde till fastigheter och byggnader utan ägarens medgivande. Detta kan aktualisera regler om ersättning till dem som utsätts för sådana intrång. Det kan också vara aktuellt att ta del av handlingar som skyddas av sekretess, liksom handlingar som inte ska behöva bli offentliga hos expertfunktionen. Behovet av särskilda regler för att stödja expertfunktionens arbete utan att det går ut över integriteten hos enskilda behöver utredas. Konsekvenserna av förslagen bör belysas ingående liksom konsekvenserna av andra tänkbara alternativ. Hur ska expertfunktionens arbete utvärderas? Det bör finnas ett etablerat sätt att följa upp vilken faktisk effekt som uppstår på byggandet i Sverige av att en expertfunktion inrättas. Ett förslag till vilken löpande uppföljning och utvärdering som bör ske, ingår i Boverkets uppdrag. Hur ska expertfunktionen finansieras? Boverket ska föreslå en budget och en finansiering av expertfunktionen som är avpassad efter svaren på de tidigare frågorna. Det ska särskilt framgå vilka kostnader som är permanenta, och vilka som kan förväntas variera beroende på händelser i omvärlden. På regeringens vägnar Stefan Attefall Lars Arell

78 5 Kopia till Statsrådsberedningen/SAM Justitiedepartementet/L1 Försvarsdepartementet/SSK Försvarsdepartementet/MFÖ Finansdepartementet/BA Finansdepartementet/KSÄ Miljödepartementet/KE Näringsdepartementet/E Näringsdepartementet/MK Näringsdepartementet/TE Kulturdepartementet/KA Kammarkollegiet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Statens geotekniska institut (SGI) Statens Haverikommission (SHK) Statskontoret

79 Dnr: /2014 Frågan: Frågan gäller i detta fall ett tvåvånings radhus Hur blir det med brandklassningen av ett inglasat uterum när man bygger i tomtgräns. Ska och i så fall i vilken brandklass väggen i tomtgräns och yttertaket ha då. Räcker det i så fall med en meter in på taket? I ett inglasat uterum förvaras i regel mycket mer brännbart material. Svaret: Ursäkta sent svar. Radhus är alltid knepigt då det kan finnas olika typer av radhus med olika brandskyddslösningar. Dels kan det finns radhusliknande byggnader som är ett flerfamiljhus där varje bostadlägenhet hyrs ut som en vanlig lägenhet (kan även vara bostadsrätt). I det fallet gäller brandcellsindelningen i EI 60 mellan varje lägenhet, medan hela huset är att betrakta som en byggnad. Dels finns radhus som består av sammanbyggda småhus. I det fallet gäller förutom kravet på brandspridning mellan bostadslägenheterna i EI 60 också brandspridning mellan byggnader. Jag förutsätter att du frågar om den sistnämnda situationen när du nämner tomtgräns i din fråga. I det fallet kan avsnitt 5:611 i BBR tillämpas för väggen i uterummet. Annars gäller kravet enligt 5:537 för inglasad balkong och uterum. Vad det gäller taket kan avsnitt 5:536 tillämpas för brandspridning mellan olika brandceller vid lägre beläget tak. Huruvida uterummet är att betrakta som en del av lägenhetens brandscell eller enbart ett utanförliggande utrymme med brandcellsgränsen kvar i ordinarie fasad blir då avgörande för om regeln är tillämplig eller inte. Vad det gäller inglasade balkonger är det det synsättet som gäller. Samma princip bör enligt Boverketas uppfattning kunna tillämpas även för uterum, dvs avsnitt 5:537 i BBR. Konsekvensen blir då att det inte krävs något skydd uppåt om där inte finns någon vertikal yta inom 3 meter. Observera att ovanstående resonemang gäller för oisolerade inglasade balkonger och uterum. Glasade utbyggnader som är en del av byggnadens klimatskal och utökad boendeyta betraktas som en del av bostadens brandcell och ordinarie krav på brandcellsindelning gäller. Det vill säga EI 60 mellan bostadslägenheter och lägre beläget tak enligt 5:536 är tillämbar mm.