Tid: Måndagen den 15 februari kl Folkets Hus i Säter Förslag till justeringspersoner Jessica Larsson och Erik Kall

Transkript

1 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige kallas till sammanträde Tid: Måndagen den 15 februari kl Plats: Folkets Hus i Säter Förslag till justeringspersoner Jessica Larsson och Erik Kall Kl Valberedning Kl Gruppmöten Ärenden 1. Månadens blombukett Nytt medborgarförslag om att göra Pärlan till en bystuga Ny motion om placering av minderåriga i äktenskap Nya motioner/medborgarförslag Information om Upphandlingscenter Information om Socialnämndens verksamhet Information från revisionen Gemensamma hjälpmedelsavgifter i Dalarna Jämställdhet- och mångfaldsplan Reglemente för gemensam nämnd lön och pension Kommunal borgen för bredband, Österby byalag Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Plan för Social hållbarhet Svar på interpellationer om hantering av avvikelserapporter i grundskolan Interpellationer/frågor Valärenden Rapporter Delgivningar Säter Maud Jones Jans Ordförande /Margareta Jakobsson nämndsekreterare Kallelsen utsändes till ersättarna för kännedom.

2 SÄTERS KOMMUN 2 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KA Månadens blombukett Ärendebeskrivning Justerande sign Utdragsbestyrkande

3 SÄTERS KOMMUN 3 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KA15/132 Nytt medborgarförslag om att göra Pärlan till en bystuga Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag om att göra Pärlan till en bystuga lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde av Anita Holm Gustafs. Medborgarens förslag: Gör gamla Pärlan till en bystuga. Både Naglarby och Solvarbo har bystugor men inte Gustafs. Justerande sign Utdragsbestyrkande

4 4

5 SÄTERS KOMMUN 5 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KS2016/0025 Ny motion om placering av minderåriga i äktenskap Ärendebeskrivning En motion om placering av minderåriga i äktenskap lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde av Sverigedemokraterna. Motionärernas förslag: Att ansvarig verksamhetschef får i uppdrag att tillse att inga minderåriga som påstår sig vara gift i fortsättningen kommer att placeras hos sina makar av socialtjänsten. Att ansvarig verksamhetschef får i uppdrag att redovisa för kommunfullmäktige hur många minderåriga som påstått sig vara gifta som de senaste fem åren placerats hos sina makar. Justerande sign Utdragsbestyrkande

6 6 Motion om placering av minderåriga i äktenskap. En stor invandring till Sverige från länder med vitt skilda kulturer har lett till att förekomsten av barnäktenskap eller minderåriga i äktenskapsliknande förhållanden i vårt land ökat. Trots att detta är olagligt i Sverige placerar kommuners socialtjänster runt om i landet enligt en granskning från Sveriges radio ofta flickor hos männen de är gifta med. Även ett fåtal fall med pojkar har noterats i granskningen. Vissa minderåriga är redan gift innan avresa från ursprungslandet. Andra hamnar i tvångsäktenskap på väg till Sverige och kan därmed ha en tydlig beroendeställning till mannen/kvinnan och människorna omkring denne. En svag tilltro till det svenska myndighetssamhället kan också påverka minderårigas situation genom att man inte vågar tala om sanningen. Med anledning av detta och med anledning av den svenska lagstiftningen om förbud mot barnäktenskap är det oerhört viktigt att samhället aldrig någonsin placerar dessa unga personer hos den vuxna parten detta oavsett om den unge hävdar sig vilja det. Studier från flera europeiska länder visar att konflikter vid ingående av äktenskap kopplat till tvång ofta är bakgrunden till hedersrelaterat våld. I och med detta bör socialtjänst- och skolpersonal i kommunerna ha goda kunskaper i hur man ska hantera situationer kopplade till hedersproblematik och besitta kompetens så att man kan upptäcka misstänkta fall i tid. Klart är att avslöjandet som Sveriges radio nu gjort är att ta på största allvar. Det är därför viktigt att kommunfullmäktige visar att vi gjort vad vi kan för att tillse att Säters socialtjänst i framtiden inte kommer att placera minderåriga som påstår sig vara gift hos den vuxne maken eller makan oavsett hur den ekonomiska kommunala situationen kopplat till migrant strömmarna i framtiden ser ut. Kommunfullmäktige föreslås besluta: Att ansvarig verksamhetschef får i uppdrag att tillse att inga minderåriga som påstår sig vara gift i fortsättningen kommer att placeras hos sina makar av socialtjänsten. Att ansvarig verksamhetschef fåt i uppdrag att redovisa för kommunfullmäktige hur många minderåriga som påstått sig vara gifta som de senaste fem åren placerats hos sina makar. Jenny Nordahl SD

7 SÄTERS KOMMUN 7 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Nya motioner/medborgarförslag Ärendebeskrivning Justerande sign Utdragsbestyrkande

8 SÄTERS KOMMUN 8 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Information om Upphandlingscenter Justerande sign Utdragsbestyrkande

9 SÄTERS KOMMUN 9 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Information om Socialnämndens verksamhet Justerande sign Utdragsbestyrkande

10 SÄTERS KOMMUN 10 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Information från revisionen Justerande sign Utdragsbestyrkande

11 SÄTERS KOMMUN 11 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KS2015/0244 Gemensamma hjälpmedelsavgifter i Dalarna Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Hjälpmedelsnämndens förslag om gemensamma avgifter för hjälpmedel i Dalarnas län. Bakgrund och ärendebeskrivning: Hjälpmedelsnämnden rekommenderar kommuner och landsting att besluta om gemensamma hjälpmedelsavgifter i Dalarna fr o m 1 januari Medlemsrådet har fått i uppdrag av Hjälpmedelsnämnden att utreda frågan kring gemensamma avgifter för hjälpmedel i Dalarnas län. Målet är att kommunernas avgifter inte ska skilja sig från varandra samt att de ska samspela med landstingets avgifter för att förenkla för medborgarna. Beslutsunderlag: Beslut från Hjälpmedelsnämnden, Tjänsteskrivelse från socialförvaltningen, Justerande sign Utdragsbestyrkande

12 12

13 13 PROTOKOLLSUTDRAG Hjälpmedelsnämnden Dalarna Hjälpmedel Dalarna Sammanträde Sida 1 (1) Beslutsärenden 31 Gemensamma hjälpmedelsavgifter i Dalarna Diarienummer LD15/03013 Hjälpmedelsnämnden Dalarnas beslut 1. Rekommendera kommuner och landsting att besluta om gemensamma Hjälpmedelsavgifter i Dalarna från och med 1 januari Sammanfattning av ärendet Medlemsrådet fick i uppdrag av Hjälpmedelsnämnden att utreda frågan kring gemensamma avgifter för hjälpmedel i Dalarnas län. I dokumentet Förslag till gemensamma Hjälpmedelsavgifter i Dalarna presenteras det gemensamma förslaget. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Förslag till gemensamma Hjälpmedelsavgifter i Dalarna Punkten justeras omedelbart. Utdrag exp till 1. Hjälpmedelsnämnden Vid protokollet : Piret Ögren Bestyrkes i tjänsten Linus Nielsen

14 14 BESLUTSUNDERLAG Hjälpmedelsnämnden Dalarna Hjälpmedel Dalarna Datum Sida 1 (1) Ledning och stab LDH Dnr LD15/03013 Uppdnr 1140 Gemensamma hjälpmedelsavgifter i Dalarna Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår Hjälpmedelsnämnden Dalarna: 1. Rekommendera kommuner och landsting att besluta om gemensamma Hjälpmedelsavgifter i Dalarna. Sammanfattning Medlemsrådet fick i uppdrag av Hjälpmedelsnämnden att utreda frågan kring gemensamma avgifter för hjälpmedel i Dalarnas län. I dokumentet Förslag till gemensamma Hjälpmedelsavgifter i Dalarna presenteras det gemensamma förslaget. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Förslag till gemensamma Hjälpmedelsavgifter i Dalarna Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Målet var att kommunernas avgifter inte skulle skilja sig från varandra samt att de skulle samspela med landstingets avgifter för att förenkla för medborgarna. Patientperspektiv, Juridik, Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö, Ekonomi och finansiering, Likabehandling och Barnperspektiv Dessa perspektiv har beaktats i framtagandet av förslaget. Folkhälsa, Miljö Dessa perspektiv bedöms inte vara relevanta i detta ärende. Samverkan med fackliga organisationer Ärendet är inte aktuellt ur det perspektivet. Uppföljning Uppföljning sker efter att respektive kommun och Landstinget har fattat beslut i frågan. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 948 Skomakargatan Nielsen Linus Borlänge Borlänge LdHjalpmedel@LtDalarna.se Verksamhetschef linus.nielsen@ltdalarna.se Org.nr:

15 15 Datum Sida (2) Dnr: LD15/03013 Förslag till gemensamma hjälpmedelsavgifter i Dalarna Bakgrund Medlemsrådet fick i uppdrag av Hjälpmedelsnämnden att utreda frågan kring gemensamma avgifter för hjälpmedel i Dalarnas län. Målet var att kommunernas avgifter inte skulle skilja sig från varandra samt att de skulle samspela med landstingets avgifter för att förenkla för medborgarna. Barn och unga Barn och ungdomar under 20 år betalar inga avgifter för hjälpmedel eller hemsjukvårdsbesök. Hjälpmedelsavgift Hjälpmedelsavgift ordinärt boende Hjälpmedelsavgift 150 kronor debiteras per komplett hjälpmedel. Avgiften tas ut av den huvudman som har uppföljningsansvaret, när hjälpmedlet är färdigtförskrivet (förutsatt att vårdbegäran skickats till den nya huvudmannen). Avgiften ligger utanför kommunens maxtaxa i de fall det är kommunen som tar ut avgiften. Ingen ny avgift debiteras vid behov av byte vid uppföljning inom 4 veckor oavsett förskrivare. Ny utprovning genererar ny avgift. Tillbehör som tillkommer efter den initiala utprovningen debiteras enligt landstingets riktlinjer, se Avgifter och kostnader för patient/brukare i Hjälpmedelsguiden på Hjälpmedelsavgift särskilt boende, LSS- och psykiatriboende Personer med beslut på särskilt boende, som befinner sig på korttidsboende eller i särskilt boende, debiteras 50 kronor i månaden för hjälpmedelsförsörjning. Avgiften ligger utanför kommunens maxtaxa i de fall det är kommunen som tar ut avgiften. I summan ingår den grundutrustning som finns på enheten, personligt förskrivna hjälpmedel, försäljningsprodukter från egenansvarslistan. Vid nyförskrivning av hjälpmedel inför hemgång från korttidsboende debiteras 150 kronor/hjälpmedel. Hjälpmedelsavgift växelvård Personen tar med sig de förskrivna hjälpmedel som är praktiskt möjligt att frakta mellan hemmet och växelvårdplatsen. Inga hjälpmedelsavgifter debiteras för det som behövs vid vården på växelvårdsplatsen. Palliativ vård i livets slutskede Ordinärt boende Ingen kostnad för hjälpmedel då patienten ingår i Landstingsanslutna Palliativa teamet. Inga avgifter för hjälpmedel debiteras när man vid vårdplanering från

16 16 Sida 2 (2) slutenvården bedömt vård i livets slutskede och man tidigare inte haft insatser från kommunen. Särskilt boende Hjälpmedel ingår i månatliga hjälpmedels-/låneavgiften. Försäljning från egenansvarslistan Produkter som inte kräver hälso- och sjukvårdspersonal för behovsbedömning och utprovning, betalas av patienten/brukaren, s.k. "egenansvar". Se Avgifter och kostnader för patient/brukare i Hjälpmedelsguiden på Ordinärt boende Försäljning till faktisk kostnad ska möjliggöras av LD Hjälpmedel även för de personer som inte kan ta sig till LD Hjälpmedels butiker eller motsvarande. Det LD Hjälpmedel tillhandahåller kan faktureras personen eller betalas mot postförskott. Särskilt boende Produkter från egenansvarslistan ingår i den månatliga hjälpmedelsavgiften. Däck och slang till rullstol Ordinärt och särskilt boende Kostnad för personen avseende byte eller lagning av däck och slang till rullstol enligt landstingets riktlinjer. Se Avgifter och kostnader för patient/brukare i Hjälpmedelsguiden på Cyklar Ordinärt boende Kostnad för cykel enligt landstingets riktlinjer. Se Avgifter och kostnader för patient/brukare i Hjälpmedelsguiden på Särskilt boende Ingen avgift, ingår i den månatliga hjälpmedels-/låneavgiften. TENS Ordinärt boende Hjälpmedelsavgift 150 kronor. TENS-apparaten kan köpas loss efter 6 månader. Se Avgifter och kostnader för patient/brukare i Hjälpmedelsguiden på Särskilt boende Ingen avgift, ingår i den månatliga hjälpmedels-/låneavgiften. TENS-apparaten kan köpas loss efter 6 månader. Se Avgifter och kostnader för patient/brukare i Hjälpmedelsguiden på

17 SÄTERS KOMMUN 17 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KS2015/0321 Jämställdhet- och mångfaldsplan Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta anta reviderad jämställdhetoch mångfaldsplan. Ärendebeskrivning Representanter från förvaltningarna har tillsamman med de fackliga organisationerna Kommunal, Vision och Lärarförbundet arbetet fram en reviderad jämställdhet- och mångfaldsplan utifrån förändrad lagstiftning gällande tillgänglighet Justerande sign Utdragsbestyrkande

18 18 Antagen: xxxxx Jämställdhets- och mångfaldsplan SÄTERS KOMMUN 1

19 19 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Säters kommuns jämställdhet och mångfaldsgrupp... 3 Mångfald... 3 Tillgänglighet... 4 Syfte... 4 Uppföljning... 4 Diskrimineringslagen kap Proposition 2013/14: Lag (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning

20 20 Inledning Säter kommuns Jämställhets- och mångfaldsplan gäller samtliga medarbetade oavsett anställningsform och för förtroendevalda politiker. Kommunen ska ge samma förutsättningar för alla medarbetare när det gäller villkor, utvecklingsmöjligheter m.m. Gemensamt har alla medarbetare i Säters kommun ansvar för att aktivt arbeta för att leva upp till kraven i diskrimineringslagen. Säters kommun skall vara ett föredöme för att motverka all form av diskriminering. En jämställdhets- och mångfaldsplan är en viktig grundsten i arbetet med likabehandling. Jämställdhetsarbetet behöver integreras i styrning av organisation, formulering av mål, verksamhetsplanering, budget, uppföljning och i utvärdering. För att uppnå jämställdhet är det viktigt att båda könen är representerade från arbetsgivarhåll vid personaltillsättningar och lönesättningar. Barn- och utbildningsförvaltningen har Likabehandlingsplaner som är frikopplade från detta dokument. Diskrimineringslagstiftningen skyddar människor mot att bli diskriminerade. Jämställdhet Jämställdhetsarbetet handlar om att förbygga och förhindra sexuella trakasserier och att verka för att uppnå en jämn könsfördelning. Det innebär bl.a. att upprätta jämställdhetsplaner och lönekartläggningar. Arbetslivet är inte jämställt. Det syns inte minst i löneskillnader mellan kvinnor och män och på könsfördelningen hos dem som har höga positioner. Alla arbetsgivare ska arbeta förebyggande med jämställdhet på arbetsplatsen så att arbetsplatserna är utformade på så sätt att de lämpar sig för både kvinnor och män. Förbättringar och förändringar behöver göras inom olika områden. Ansvar för jämställdheten Arbetsgivaren har ansvar för att skapa en jämställd arbetsplats. Diskrimineringslagen innehåller krav på bland annat lönekartläggningar och jämställdhetsplaner. Enligt lagen ska arbetsgivare och arbetstagare samverka om aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. Säters kommuns jämställdhet och mångfaldsgrupp Varje förvaltning utser en representant som tillsammans med de större fackliga organisationerna Kommunal, Lärarförbundet och Vision bildar en styr och arbetsgrupp. Gruppen har till uppgift att återföra frågorna till respektive förvaltning. Representanterna från förvaltningarna ansvarar för att återkoppla och förankra jämställdhet och mångfaldsarbetet ner i respektive organisation. Varje förvaltningschef ansvarar för att den av förvaltningen utsedd representant har mandat att driva arbetet framåt. Mångfald Att ta vara på människors olika bakgrund och potential ger förutsättningar för utveckling, bättre arbetsmiljö och ökad lönsamhet. 3

21 21 Det handlar om att se alla människors olikheter som en värdefull tillgång, vare sig det handlar om personlighet, etnicitet, religiös tillhörighet eller trosuppfattning, kön, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet, funktionsnedsättning, kulturell bakgrund eller andra erfarenheter. Samhället har med tiden blivit mer mångfacetterat med människor från olika länder och med olika kulturer. Tillgänglighet Från och med den 1 januari 2015 ingår bristande tillgänglighet som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det nya förbudet mot diskriminering ska bidra till att öka tillgängligheten i samhället så att människor med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor. Lagändringen innebär att personer med funktionsnedsättning ska ha en bättre möjlighet att hävda sin rätt att kunna delta på likvärdiga villkor utan hinder i form av bristande tillgänglighet. Syfte Att nå jämställdhet innebär inte bara en jämn fördelning av kvinnor och män på alla nivåer i organisationen och att kvinnor och män har lika och likvärdiga löner. Det är bara ett steg på vägen. Arbetsmiljön och arbetsvillkoren ska också göras könsneutrala via t.ex. befattningsbeskrivningar. Uppföljning Varje nämnd ska inför årsredovisningen redovisa hur de uppfyllt målen i Jämställdhets- och mångfaldsplanen. I årsredovisningen ska redovisningen ske kommunövergripande. Sammanställningen av nämndernas underlag görs av personalenheten. Planen ska revideras vart tredje år eller när lagstiftningen ändras. 4

22 22 Diskrimineringslagen kap 3 Diskrimineringslagen kap 3 1 Samverkan och organisation Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka om aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, och särskilt motverka diskriminering i arbetslivet på sådana grunder. Mål Åtgärder Ansvarig Uppföljning Ansvarig Öka kunskapen om jämställdhet och mångfald och jämställdhetsplanens innehåll hos alla anställda samt skapa förutsättningar för samverkan. Jämställdhetsgrupp ansvarar för att utvärdera enkäten ur ett jämställdhetsperspektiv. Jämställdhetsgruppen ska under 2014 presentera en plan för utbildning inom Jämställdhets- och mångfaldsområdet för Enkätresultatet ska ligga till grund för utbildningsplanen. Under 2014 implementera jämställdhetsoch mångfaldsplan i kommunen. Kommunchef Redovisning från respektive förvaltningschef till kommunchef. Kommunchef 4 Arbetsförhållanden Arbetsgivaren ska genomföra sådana åtgärder som med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt kan krävas för att arbetsförhållandena ska lämpa sig för alla arbetstagare oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Arbetsmiljö och organisation ska utformas så att den passar alla arbetstagare oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Alla medarbetare ska inta ett förhållningssätt som främjar jämställdhet och mångfald. Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet ska vara grundläggande vid alla beslut. Introduktionen för nyanställda ska innehålla information om jämställdhets- och mångfaldsarbetet. Ett jämställdhetsoch mångfaldsperspektiv ska genomsyra skyddsronderna, både den psykosociala och den fysiska miljöronden. Samtliga chefer Redovisning från respektive förvaltningschef till kommunchef. Statistik över frisktal. Sjukfrånvaro för män respektive kvinnor. Kommunchef Personalenheten. 5

23 23 Diskrimineringslagen kap 3 5 Förvärvsarbete och föräldraskap 6 Sexuella trakasserier och/eller kränkningar på grund av personlighet, etnicitet, religiös tillhörighet eller trosuppfattning, kön, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande- identitet, funktionsnedsättning, kulturell bakgrund eller andra erfarenheter Arbetsgivaren skall underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Arbetsgivaren ska därför skapa arbetsförhållanden som hjälper kvinnor och män att arbeta och ta hand om sina barn, samt ha en positiv inställning till både mäns och kvinnors uttag av föräldraledighet. Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetstagare utsätts för trakasserier eller repressalier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller för sexuella trakasserier. Arbetsgivarens skyldighet är att kontinuerligt arbeta förebyggande. Mål Åtgärder Ansvarig Uppföljning Ansvarig Underlätta att kombinera föräldraskap och förvärvsarbete. Ingen anställd ska utsättas för sexuella trakasserier och/eller kränkningar på grund av personlighet, etnicitet, religiös tillhörighet eller trosuppfattning, kön, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet, funktionsnedsättning, kulturell bakgrund eller andra erfarenheter. Skapa möjligheter för att kombinera arbete och föräldraskap. Handlingsplan mot diskriminering och trakasserier för Säters kommun ska tas fram före 1 juli Handlingsplan mot diskriminering och trakasserier ska ingå i introduktionspaketet till nya medarbetare från hösten Resultat på svaren om trakasserier och kränkningar i medarbetarenkäten ska analyseras och diskuteras på arbetsplatsträffar. Samtliga chefer. Personalenheten. Samtliga chefer. Samtliga chefer. Statistik över antal föräldralediga män respektive kvinnor. Analys av medarbetarenkäten. Personalenheten Kommunchef 6

24 24 Diskrimineringslagen kap 3 7, 8, 9 Jämförande könsfördelningen genom rekrytering/ rörlighet Arbetsgivaren ska verka för att personer oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ges möjlighet att söka lediga anställningar. Arbetsgivaren ska genom utbildning, kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder främja en jämn fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare. När det på en arbetsplats inte råder en i, huvudsak jämn fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare, ska arbetsgivaren vid nyanställningar särskilt anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet. Arbetsgivaren ska försöka se till att andelen arbetstagare av det underrepresenterade könet efter hand ökar. Mål Åtgärder Ansvarig Uppföljning Ansvarig Verka för en jämnare könsfördelning. Medarbetarsamtal ska genomföras årligen. En individuell kompetensutvecklingsplan tas fram. Samtliga chefer. Statistik över könsfördelning jämförs över åren. Personalenheten. 7

25 25 Diskrimineringslagen kap 3 10 Jämställdhetsanalys av löner I syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män ska arbetsgivaren vart tredje år kartlägga och analysera - bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor som tillämpas hos arbetsgivaren, och - löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan - kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika, och - grupp med arbetstagare som utför arbete som är eller brukar anses vara kvinnodominerat och grupp med arbetstagare som utför arbete som är att betrakta som likvärdigt med sådant arbete men inte är eller brukar anses vara kvinnodominerat. Mål Åtgärder Ansvarig Uppföljning Ansvarig Osakliga löneskillnader på grund av diskriminering får ej förekomma. Alla arbeten ska arbetsvärderas enligt MIA-systemet och vara inrapporterade i lönesystemet. Chefer skall arbeta aktivt för att lönesättning sker utan diskriminering. Personalenheten Samtliga chefer. Årlig kartläggning och analys. Personalenheten. 8

26 26 Proposition 2013/14:198 Proposition 2013/14:198 Bristande tillgänglighet Arbetsgivaren skall verka för att individer med funktionsnedsättning inte missgynnas. Verksamheten skall ta hänsyn till skäliga tillgänglighetsåtgärder. Detta för att individer skall kunna komma i jämförbara situationer med individer utan funktionsnedsättning. Levande dialog på APT Vid rekrytering ska arbetsgivaren verka för att sökande med olika funktionsnedsättningar ska kunna erbjudas arbete. Kommunen ska vidare verka för att offentliga byggnader ska vara tillgängliga för allmänheten. Tillgänglighet ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet Samtliga chefer och skyddsombud Samtliga chefer Skyddsrond Stickprov Kravprofilen inför rekrytering ska fokusera på kompetens och möjligheter Förvaltningschef Personalenheten 9

27 27 Lag (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning Lag om förbud mot diskriminering av Lag (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning Direkt diskriminering 3 En arbetsgivare får inte missgynna en deltidsarbetande arbetstagare eller en arbetstagare med tidsbegränsad anställning genom att tillämpa mindre förmånliga löne- eller andra anställningsvillkor än arbetsgivaren tillämpar eller skulle ha tillämpat för arbetstagare i en likartad situation som arbetar heltid respektive har en tillsvidareanställning, om inte arbetsgivaren visar att missgynnandet saknar samband med den missgynnades deltidsarbete eller tidsbegränsade anställning. Förbudet gäller inte om tilllämpningen av villkoren är berättigad av sakliga skäl. Indirekt diskriminering 4 En arbetsgivare får inte missgynna en deltidsarbetande arbetstagare eller en arbetstagare med tidsbegränsad anställning genom att tillämpa löne- eller andra anställningsvillkor som framstår som neutrala men som i praktiken särskilt missgynnar deltidsarbetande eller arbetstagare med tidsbegränsad anställning. Detta gäller dock inte om tillämpningen av villkoren kan motiveras av ett berättigat mål och medlen är lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet. Mål Åtgärder Ansvarig Uppföljning Ansvarig Osakliga löneskillnader eller på annan missgynnande grund av anställningsform får ej förekomma. Arbeta aktivt för att löner och anställningsvillkor är oberoende av anställningsform. Samtliga chefer Årlig kartläggning och analys enligt ovan. Personalenheten 1 0

28 SÄTERS KOMMUN 28 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KS2015/0017 Reglemente för gemensam nämnd lön och pension Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta anta reglemente för gemensam nämnd lön och pension. Ärendebeskrivning: Kommunfullmäktige beslutade att inrätta en lönenämnd tillsammans med Falu kommun. Förslag till reglemente för gemensam nämnd som ska svara för uppföljning och verkställighet av funktionsområdet lön och pension. Kommunerna, Falun och Säter har kommit överens om att samarbeta i en gemensam nämnd enligt 3 kap 3a-c kommunallagen (1991:900). Den gemensamma nämnden ska svara för de samverkande kommunernas löne-och pensionsadministration. Den gemensamma nämnden består av 3 ledamöter och 3 ersättare. Falu kommun utser 2 ledamöter och 2 ersättare. Säter kommun 1 ledamot och 1 ersättare. Falu kommun är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i värdkommunens organisation. Justerande sign Utdragsbestyrkande

29 29 REGLEMENTE Reglemente för gemensam nämnd som ska svara för uppföljning och verkställighet av funktionsområdet lön och pension. Kommunerna, Falun och Säter har kommit överens om att samarbeta i en gemensam nämnd enligt 3 kap 3a-c kommunallagen (1991:900). Falu kommun är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i värdkommunens organisation. Utöver vad som föreskrivs om gemensamma nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente samt det som överenskommits i ett särskilt samarbetsavtal mellan kommunerna. 1 Uppgifter Den gemensamma nämnden ska svara för de samverkande kommunernas löne-och pensionsadministration. Nämnden ska vid behov samråda med styrelser och nämnder i de samverkande kommunerna. Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Nämnden sammanträder i Falu kommun, om inte nämnden själv bestämmer annat Nämnden ska, i enlighet med värdkommunens ekonomiska styrprinciper redovisa till respektive Kommunfullmäktige hur verksamheten bedrivits och utvecklats samt det ekonomiska utfallet Nämnden ska besluta om delegering av nämndens uppgifter. Innan beslut fattas i nämnden som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt ska kommunfullmäktige i de samverkande kommunernas ges tillfälle att ta ställning.

30 30 2 Sammansättning Den gemensamma nämnden består av 3 ledamöter och 3 ersättare. Falu kommun utser 2 ledamöter och 2 ersättare. Säter kommun 1 ledamot och 1 ersättare. Falu kommun ska bland nämndens ledamöter utse en ordförande och en vice ordförande. Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordförande utslagsröst 3 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare från den kommunen som valt ledamoten tjänstgöra i ledamotens ställe En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Ersättarna har rätt att närvara och yttra sig på sammanträdet även när de inte tjänstgör. 4 Ersättning till ledamot och ersättare Ledamot och ersättare i den gemensamma nämnden ska erhålla ersättning för uppdraget från den kommun som valt ledamoten och ersättaren i enlighet med den enskilde kommunens ersättningsregler för förtroendevalda. Även kostnader i samband med inställelse och tjänstgöring i den gemensamma nämnden och andra förrättningskostnader i samband med utbildning, studiebesök eller motsvarande bekostas av den kommun som valt ledamoten och ersättaren. 5 Anmälan av förhinder En ledamot eller ersättare som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde ska snarast anmäla detta till sekreteraren som kallar in ersättare som står i sin tur att tjänstgöra och som inte redan har kallats in.

31 31 6 Kallelse Ordförande ansvarar för att kallelse utfärdats till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig eller elektronisk och innehåll uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare senast sju dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen ska även tillställas respektive kommun för kännedom Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordförande bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt När ordförande inte kalla till sammanträde ska den ledamot som har längst tjänstgöringstid göra detta 7 Ersättare för ordförande Om ordförande på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra uppdraget under längre tid än en månad får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden Ersättare fullgör ordförandes samtliga uppgifter. 8 Justering och anslag av protokoll Protokollet justeras av ordförande och en ledamot Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Nämndens protokoll ska tillställas på var och en av de samverkande kommunernas anslagstavlor. Protokollen ska tillställas samtliga samverkande kommunernas revisorer.

32 32 9 Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledmoten vill motivera reservationen ska ledmoten göra det skriftligen. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justering av protokollet. 10 PUL Den gemensamma nämnden är inom sitt verksamhetsområde, personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen. 11 Delgivning Delgivning med nämnden sker med ordföranden eller annan anställd som nämnden bestämmer 12 Undertecknande av handlingar och expediering Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden eller annan vid förfall för denne av annan ledamot och kontrasigneras av av annan anställ som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som ska underteckna handlingarna. 13 Mandatperioden Mandatperioden ska följa de ordinarie mandatperioderna. Den gemensamma nämnden med tillhörande organisation bildas från och med Nämndens verksamhet ska dock upphöra under löpande period om parterna överenskommelse upphör att gälla före periodens utgång. 14 Utskott

33 Nämnden får inte inrätta utskott 33

34 SÄTERS KOMMUN 34 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KS2016/0010 Kommunal borgen för bredband, Österby byalag Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta bevilja kommunal borgen till Österby byalags bredbandsprojekt för ett kortfristigt lån på 1,4 mkr Bakgrund och ärendebeskrivning Österby byalag i Gustafs (org. nr ) ansöker om kommunal borgen för ett lån om 1,4 mkr. Lånet är kortfristigt med beräknad löptid från juli 2016 till juni Österby byalags bredbandsprojekt har en målgrupp på 37 permanentbonde hushåll. 30 av dessa har tecknat avtal med föreningen. Därtill har ett fritidshusboende visat intresse. Anslutningsavgifter tas ut med kr för primäranslutningar och för sekundära anslutningar. De sekundära anslutningarna är belägna på fastighet med primär anslutning. Total avgiftsfinansiering uppgår till kronor. Avgifterna betalas in vid tre tillfällen under projekttiden. Föreningen har sökt statligt bidrag med kronor. Kostnaden för projektet är beräknad till kronor. Det finns således en marginal om c:a kronor. Beslut om bidrag beräknas tas av Länsstyrelsen Dalarna i februari Bidrag utbetalas först efter det att föreningen kan uppvisa nedlagda kostnader. Föreningen behöver därför ett tillfälligt lån för att kunna betala kostnaderna för projektet under tiden fram till att bidraget utbetalas och slutlig egenavgift har betalats. Beviljas inte föreningen bidrag kommer föreningen inte att gå vidare med projektet och då faller lånebehovet. Säters kommun har tidigare beviljat kommunal borgen till Nyberget Fiber Ekonomisk Förening under likartade förhållanden. Lånet var kortfristigt och egenfinansieringen låg i nivå med praxis. Kommunal borgen beviljades inte för Bispbergshyttans Fiberförening då den borgen avsåg ett långfristigt lån på 10 år och med en avsevärt mindre egenfinansiering. Kommunens risk är i det här ärendet mindre än i fallet Nyberget då projektet startas först om bidrag beviljas. Den risk som finns är om föreningen påbörjar men av någon anledning inte lyckas slutföra projektet, och får kostnader men inget bidrag. Föreningen är väl etablerad i byn och van att sköta gemensamma angelägenheter. Den bedöms inte vara någon risk i sig. I ställningstagandet om borgen för det här projektet bör givetvis samhällsnyttan också vägas in. Ett utbyggt fibernät i kommunens alla delar kommer att vara en nödvändighet om kommunen ska lyckas höja sin attraktivitet som boendeort och nå målsättningen om invånare Justerande sign Utdragsbestyrkande

35 35 Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer KS 2016/0010 Kommunal borgen till Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige bevilja kommunal borgen till Österby byalags bredbandsprojekt för ett kortfristigt lån på 1,4 mkr Bakgrund och ärendebeskrivning Österby byalag i Gustafs (org. nr ) ansöker om kommunal borgen för ett lån om 1,4 mkr. Lånet är kortfristigt med beräknad löptid från juli 2016 till juni Österby byalags bredbandsprojekt har en målgrupp på 37 permanentbonde hushåll. 30 av dessa har tecknat avtal med föreningen. Därtill har ett fritidshusboende visat intresse. Anslutningsavgifter tas ut med kr för primäranslutningar och för sekundära anslutningar. De sekundära anslutningarna är belägna på fastighet med primär anslutning. Total avgiftsfinansiering uppgår till kronor. Avgifterna betalas in vid tre tillfällen under projekttiden. Föreningen har sökt statligt bidrag med kronor. Kostnaden för projektet är beräknad till kronor. Det finns således en marginal om c:a kronor. Beslut om bidrag beräknas tas av Länsstyrelsen Dalarna i februari Bidrag utbetalas först efter det att föreningen kan uppvisa nedlagda kostnader. Föreningen behöver därför ett tillfälligt lån för att kunna betala kostnaderna för projektet under tiden fram till att bidraget utbetalas och slutlig egenavgift har betalats. Beviljas inte föreningen bidrag kommer föreningen inte att gå vidare med projektet och då faller lånebehovet. Säters kommun har tidigare beviljat kommunal borgen till Nyberget Fiber Ekonomisk Förening under likartade förhållanden. Lånet var kortfristigt och egenfinansieringen låg i nivå med praxis. Kommunal borgen beviljades inte för Bispbergshyttans Fiberförening då den borgen avsåg ett långfristigt lån på 10 år och med en avsevärt mindre egenfinansiering. Kommunens risk är i det här ärendet mindre än i fallet Nyberget då projektet startas först om bidrag beviljas. Den risk som finns är om föreningen påbörjar men av någon anledning inte lyckas slutföra projektet, och får kostnader men inget bidrag. Föreningen är väl etablerad i byn och van att sköta gemensamma angelägenheter. Den bedöms inte vara någon risk i sig. I ställningstagandet om borgen för det här projektet bör givetvis samhällsnyttan också vägas in. Ett utbyggt fibernät i kommunens alla delar kommer att vara en nödvändighet om kommunen ska lyckas höja sin attraktivitet som boendeort och nå målsättningen om invånare Bert Stabforsmo ekonomichef Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Säters Kommun Rådhuset (vxl) kommun@sater.se Box 300 Åsgränd 2 Internetadress Säter Säter

36 36

37 37

38 38

39 39

40 40

41 41

42 SÄTERS KOMMUN 42 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KA15/029 Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta anta styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap samt godkänna redovisningen. Bakgrund och ärendebeskrivning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden samt en planering för hur kommunen ska hantera en kris. I Överenskommelse om kommunernas krisberedskap framgår därför att kommunerna ska ta fram ett styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap. Styrdokumentet ska främst utgå från de behov av åtgärder som identifierats i kommunens risk- och sårbarhetsanalys men även behov av åtgärder som identifierats på annat sätt (t.ex. vid utvärderingar av övningar och inträffade händelser m.m.). Justerande sign Utdragsbestyrkande

43 43 Datum Diarienummer Dnr KA Redovisning av styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Förslag till beslut Anta redovisning av styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Bakgrund och ärendebeskrivning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden samt en planering för hur kommunen ska hantera en kris. I Överenskommelse om kommunernas krisberedskap framgår därför att kommunerna ska ta fram ett styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap. Styrdokumentet ska främst utgå från de behov av åtgärder som identifierats i kommunens riskoch sårbarhetsanalys men även behov av åtgärder som identifierats på annat sätt (t.ex. vid utvärderingar av övningar och inträffade händelser m.m.). Malin Karhu Birgersson Förvaltningschef kommunstyrelseförvaltningen/personalchef Pär Jerfström Kommunchef Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Säters Kommun Rådhuset (vxl) kommun@sater.se Box 300 Åsgränd 2 Internetadress Säter Säter

44 Redovisning av styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap SÄTERS KOMMUN 1

45 45 Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden samt en planering för hur kommunen ska hantera en kris. I Överenskommelse om kommunernas krisberedskap framgår därför att kommunerna ska ta fram ett styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap. Styrdokumentet ska främst utgå från de behov av åtgärder som identifierats i kommunens riskoch sårbarhetsanalys men även behov av åtgärder som identifierats på annat sätt (t.ex. vid utvärderingar av övningar och inträffade händelser m.m.). 1

46 46 Beskrivning av arbete och åtgärder En beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet, en beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra åtaganden som beskrivs i överenskommelsen samt hur ersättningen ska användas, här ingår att särskilt redovisa hur samverkansersättningen ska användas. Åtgärder Ansvar Medverkande Klar Kostnad Säkerhetssamordnare Lön /år Rum /år Administrativt stöd till säkerhetssamordnaren Arbetsledning kr/år kr/år Utifrån risk- och sårbarhetsanalysen utvärdera och säkerställa att de brister som finns åtgärdas Samverkan med andra myndigheter Uppdatera befintliga planer Intern utbildning Analyser Åtgärder Utvärdering Säkerhetssamordnare Samtliga verksamheter Pågående Säkerhetssamordnare Berörda Pågående kr/år Säkerhetssamordnare Berörda Vid behov Säkerhetssamordnare Pågående kr/år Utbildning POSOM Säkerhetssamordnare POSOM-gruppen Juli kr/mandatperiod Samverkansträffar POSOM Säkerhetssamordnare POSOM-gruppen 1 ggr/år kr/år Omvärldsanalys Säkerhetsamordnare, kommunledning Berörda Pågående Drift av Marsh Plus, tillbud- och skaderapporteringssystem Säkerhetsamordnare Berörda Pågående 2

47 47 Användning av WIS Säkerhetssamordnare Rapport till Länsstyrelsen varje vecka Systematiskt brandskyddsarbete. införande och drift av SBA system samt ansvar för samordning av grundläggande utbildningar Utveckling av krisinformationen på kommunens hemsida. Säkerhetssamordnare Säkerhetssamordnare och kommunchef Personal inom kommun och bolag Upplägg av roterande 5 års utbildnings schema för brandutbil dning av personal Pågående Åtgärder för säkerhet i Rådhuset med ökad tillgänglighet Säkerhetssamordnare och berörda förvaltningschefer December kr/per mandatperiod Genomförande av åtgärder i riks- och sårbarhetsanalysen tillsammans med förvaltningar Kontaktperson FRG, frivillig resursgrupp Säkerhetssamordnare tillsammans med respektive verksamhetschef Säkerhetssamordnare Pågående Pågående IT-säkerhet och sekretessfrågor Planering och administration av kameraövervakning Handläggare och sekreterare för Brottsförebyggande rådet Aktuella kurser och konferenser Säkerhetssamordnare tillsammans med ITchef och arkivarie Säkerhetssamordnare Säkerhetssamordnare Säkerhetssamordnare Juli kr/mandatperiod Pågående Pågående kr/år 3

48 48 Övnings- och utbildningsplan för mandatperioden Mål/Aktiviteter Ansvar Medverkande Klar Kostnad Övning med försvaret Kommunledningen Berörda Våren och räddningstjänsten kr/mandatperiod Övning Säkerhetssamordnar en Berörda December kr/mandatperiod Övning och utbildning krisledningsnämnden Säkerhetssamordnar e Berörda December kr/mandatperiod Övning med länsstyrelsen Genomgång av plan och organisation Säkerhetssamorndar en Säkerhetssamordnar en Berörda Juli kr/mandatperiod Kommunledning 1 ggr/år kr/år Mediaträning i händelse av kriser Säkerhetsamordnare Berörda Juli kr/mandatperiod Plan för kommunens beredskap för samhällsstörningar och extra ordinär händelser I Grundberedskapsplan för Säters kommun (antagen av kommunfullmäktige ) finns en beskrivning av hur kommunen ska organisera sig under en extraordinär händelse, o hur kommunens organisation för krisledning leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse samt vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse. Mål/Aktiviteter Ansvar Medverkande Klar Kostnad Säkerställa att grundberedskapsplane n med bilagor är aktuell och kommunicerad Säkerhetssamordnar en Berörda Pågående Ingår i säkerhetssamord narens arbete 4

49 SÄTERS KOMMUN 49 KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KS2015/0323 Plan för Social hållbarhet Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: 1. Anta planen för Social hållbarhet. Planen ersätter den tidigare folkhälsoplanen. 2. Barnplanen som är antagen 2014 av kommunfullmäktige blir en bilaga till planen för Social hållbarhet och ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak) inkluderas i den nya planen. 3. Det alkohol- och drogpolitiska programmet som är antaget 2010 av kommunfullmäktige upphör att gälla. 4. Planen för Social hållbarhet revideras i samband med ny mandatperiod. Förvaltningens ståndpunkt Kommunstyrelseförvaltningen förordar att planen för Social hållbarhet antas och ersätter den tidigare folkhälsoplanen. Handlingsplaner arbetas fram och blir bilagor till den övergripande planen. Planen för Social hållbarhet revideras i samband med en ny mandatperiod. Handlingsplanerna/bilagorna kan komma att revideras oftare utifrån förvaltningarnas prioriteringar. Handlingsplanerna antas av respektive styrgrupp. Bakgrund och ärendebeskrivning När man förstår hälsans betydelse för lokal och regional utveckling så inser man att man behöver skaffa kunskap om de faktorer som påverkar befolkningens hälsa, hälsans sociala bestämningsfaktorer. Det handlar då inte bara hur dessa faktorer påverkar befolkningens hälsa utan även hur de är fördelade i befolkningen och därmed påverkar hälsan för olika delar av befolkningen olika mycket och på olika sätt. Ur denna typ av beskrivningar av fördelningen av hälsans sociala bestämningsfaktorer förstår man också varför det uppstår skillnader i hälsa mellan olika grupper. Skillnader i hälsa kan sägas vara en indikator på hur väl hela samhället fungerar, hur offentlig, privat och civil sektor gemensamt klarar av att möta befolkningens behov och i vilken mån det finns sociala bestämningsfaktorer för hälsa som man behöver åtgärda för att minska sådana skillnader i hälsa som kan påverkas med rimliga samhällsinsatser. I de fall det ses växande skillnader i hälsa mellan grupper indikerar det brister i den sociala hållbarheten. Social hållbarhet är av avgörande betydelse för det demokratiska samhället och för en gynnsam ekonomisk utveckling, både vad gäller samhällets intäkter och samhällets kostnader. Justerande sign Utdragsbestyrkande

50 50 Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer Dnr KS2015/ Plan för Social hållbarhet Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar 1. Anta planen för Social hållbarhet. Planen ersätter den tidigare folkhälsoplanen. 2. Barnplanen som är antagen 2014 av kommunfullmäktige blir en bilaga till planen för Social hållbarhet och ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak) inkluderas i den nya planen. 3. Det alkohol- och drogpolitiska programmet som är antaget 2010 av kommunfullmäktige upphör att gälla. 4. Planen för Social hållbarhet revideras i samband med ny mandatperiod. Förvaltningens ståndpunkt Kommunstyrelseförvaltningen förordar att planen för Social hållbarhet antas och ersätter den tidigare folkhälsoplanen. Handlingsplaner arbetas fram och blir bilagor till den övergripande planen. Planen för Social hållbarhet revideras i samband med en ny mandatperiod. Handlingsplanerna/bilagorna kan komma att revideras oftare utifrån förvaltningarnas prioriteringar. Handlingsplanerna antas av respektive styrgrupp. Bakgrund och ärendebeskrivning När man förstår hälsans betydelse för lokal och regional utveckling så inser man att man behöver skaffa kunskap om de faktorer som påverkar befolkningens hälsa, hälsans sociala bestämningsfaktorer. Det handlar då inte bara hur dessa faktorer påverkar befolkningens hälsa utan även hur de är fördelade i befolkningen och därmed påverkar hälsan för olika delar av befolkningen olika mycket och på olika sätt. Ur denna typ av beskrivningar av fördelningen av hälsans sociala bestämningsfaktorer förstår man också varför det uppstår skillnader i hälsa mellan olika grupper. Skillnader i hälsa kan sägas vara en indikator på hur väl hela samhället fungerar, hur offentlig, privat och civil sektor gemensamt klarar av att möta befolkningens behov och i vilken mån det finns sociala bestämningsfaktorer för hälsa som man behöver åtgärda för att minska sådana skillnader i hälsa som kan påverkas med rimliga samhällsinsatser. I de fall det ses växande skillnader i hälsa mellan grupper indikerar det brister i den sociala hållbarheten. Social hållbarhet är av avgörande betydelse för det demokratiska samhället och för en gynnsam ekonomisk utveckling, både vad gäller samhällets intäkter och samhällets kostnader. Malin Lilja Altörn Handläggare Malin Karhu Birgersson Förvaltningschef Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Säters Kommun Rådhuset (vxl) kommun@sater.se Box 300 Åsgränd 2 Internetadress Säter Säter

51 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1

52 52 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 5 Organisation... 5 Uppföljning och rapportering... 5

53 53 Sida 3 Bakgrund God och jämlik hälsa är en förutsättning för en gynnsam samhällsutveckling, både ekonomiskt och socialt. God och jämlik hälsa bidrar till ökad produktivitet, en mer effektiv arbetsstyrka, högre färdighetsnivå, ökat sparande, friskare åldrande, mindre utgifter för sjuk- och socialförsäkring, mindre av förlorade skatteintäkter samt minskad förekomst av sociala risker. God hälsa är en nyttighet för hela samhället, ju fler som uppnår god hälsa desto större nyttighet för samhället. God och jämlik hälsa hos befolkningen uppnås bäst om alla sektorer i samhället och på alla nivåer samverkar för att ta itu med de faktorer som påverkar hälsan. Det är viktigt att skapa möjligheter till en bra start i livet, vilket kan främjas av miljön i hemmet och miljön i förskolan och skolan samt av att nå en utbildningsnivå som ger möjligheter till arbete, ekonomiska villkor för självförsörjning och tillgång till ett bra boende. I goda livsvillkor ingår också möjligheten att vara delaktig och ha inflytande i samhället och att få tillgång till hälso- och sjukvård på lika villkor. När man förstår hälsans betydelse för lokal och regional utveckling så inser man att man behöver skaffa kunskap om de faktorer som påverkar befolkningens hälsa, hälsans sociala bestämningsfaktorer. Det handlar då inte bara hur dessa faktorer påverkar befolkningens hälsa utan även hur de är fördelade i befolkningen och därmed påverkar hälsan för olika delar av befolkningen olika mycket och på olika sätt. Ur denna typ av beskrivningar av fördelningen av hälsans sociala bestämningsfaktorer förstår man också varför det uppstår skillnader i hälsa mellan olika grupper. Skillnader i hälsa kan sägas vara en indikator på hur väl hela samhället fungerar, hur offentlig, privat och civil sektor gemensamt klarar av att möta befolkningens behov och i vilken mån det finns sociala bestämningsfaktorer för hälsa som man behöver åtgärda för att minska sådana skillnader i hälsa som kan påverkas med rimliga samhällsinsatser. I de fall det ses växande skillnader i hälsa mellan grupper indikerar det brister i den sociala hållbarheten. Social hållbarhet är av avgörande betydelse för det demokratiska samhället och för en gynnsam ekonomisk utveckling, både vad gäller samhällets intäkter och samhällets kostnader. Syfte med uppdraget Varför en plan för Social hållbarhet? God och jämlik hälsa hos befolkningen är en nyckelfaktor för ett framgångsrikt samhälle och en livskraftig ekonomi. Insatser som främjar befolkningens hälsoutveckling är av strategisk betydelse för en gynnsam samhällsutveckling. Att gemensamt verka för samhälleliga förutsättningar för god och jämlik hälsa med fokus på fördelningen av hälsans sociala bestämningsfaktorer är av största intresse. Att ha invånare som är friska och kan vara i arbete är, i sin tur, en av de allra viktigaste förutsättningarna för att en kommun ska få en hållbar utveckling. En mycket angelägen uppgift för den lokala politiken är således att skapa förutsättningar för en positiv hälsoutveckling i kommunen.