Den nya gymnasieskolans utmaningar - Lägesbild och framåtblick

Transkript

1 Den nya gymnasieskolans utmaningar - Lägesbild och framåtblick Nätverket Dacke Eksjö, Karlshamn, Ljungby, Mjölby, Motala och Sävsjö

2 Innehåll Innehåll 2 1 Sammanfattning 4 2 Bakgrund Förord 6 3 Uppdrag Metod Avgränsningar 8 4 Jämförelsemått Utgångspunkt och beskrivning Öppna jämförelser Eksjö Karlshamn Ljungby Mjölby Motala Sävsjö Kommunernas kommentarer Intervjusvar Tolkning av resultaten i Öppna jämförelser Resultaten Åtgärderna Reflektioner 15 5 Modell för att mäta elevernas betygsutveckling Utgångspunkt och beskrivning Förslag till modell Reflektioner över arbetsgruppens arbete Reflektioner/frågeställningar 19 6 Omvärldsfaktorer Utgångspunkt och beskrivning Konkurrenssituationen Fristående skolor Elever i andra kommuners skolor Elever i den egna kommunens gymnasieskola Elever från andra kommuner Demografiska förändringar kommunprognoser Olika scenarier Programutbud Eksjös programutbud Karlshamns programutbud Ljungbys programutbud Mjölbys programutbud Motalas programutbud Sävsjös programutbud Sammanfattning programutbud Lokaler Gymnasiereformen Gy

3 6.7 Reflektioner 33 7 Strategier för framtiden Resursfördelning Lokalplanering Samarbetsformer Gymnasieskolans framtidsfrågor Några reflektioner från Dackenätverket 39 8 Slutsatser Stort fokus på ökad måluppfyllelse Ett förlängt ansvar för eleven Gymnasieskolan är en stark konkurrensfördel Samarbete är den enda vägen? Kommer kommunerna klara av att ställa om och vill man? 42 3

4 1 Sammanfattning Nätverket Dacke har i sin sjätte rapport haft uppdraget från sin styrgrupp att jämföra gymnasieskolan. Styrgruppen var intresserad av såväl studieresultat som omvärldsfaktorer och framtidsfrågor för gymnasieskolan. Projektarbetsgruppen har lagt särskild vikt vid omvärlds- och framtidsperspektivet, vilket har gjort att rapporten fått ett mer kvalitativt angreppssätt än nätverkets tidigare rapporter. Ambitionen har varit att använda redan befintliga mått som grund för jämförelser samt att analysera kommunernas situation utifrån ett antal omvärldsfaktorer. Gymnasieskolan ska hantera en rad utmaningar de kommande åren; ett vikande elevantal, en allt hårdare konkurrens om eleverna samt en ny gymnasiereform Nätverket vill med denna rapport spegla likheter och skillnader i kommunernas sätt att hantera omvärldsfaktorerna lokalt. Nätverket har studerat Öppna jämförelser för avgångsåren, och för såväl grundskolan som gymnasieskolan. Flertalet av kommunerna uppvisar bättre resultat från gymnasieskolan än från grundskolan vad avser rankingen i landet. Flera av kommunerna har också förbättrat sina resultat under treårsperioden även om det är svårt att utläsa trender då olika resultat kan variera upp eller ner mellan enskilda år. Nätverket har även kartlagt programutbudet över tid inom nätverkskommunerna. Utbudet och utvecklingen av de program som kommunerna erbjuder skiljer sig en del. Detta beror framförallt på anpassningar för att möta den lokala arbetsmarknaden, hur konkurrensen från fristående skolor ser ut i regionen och vilka pendlingsmöjligheter som eleverna har. Projektledarna har i respektive kommun genomfört intervjuer med politisk ledning och verksamhetsföreträdare för gymnasieutbildningen. Intervjuerna har omfattat frågor dels om tolkningen av resultat i Öppna jämförelser och därmed sammanhängande åtgärder i den enskilda kommunen, dels frågor om framtiden. När det gäller Öppna jämförelser ger samtliga intervjuade uttryck för att man väl känner till resultaten samt att dessa överensstämmer med den bild man har i den egna kommunen. Genomgående för kommunerna i nätverket är att mål diskuterats, omprövats och preciserats. Gemensamt är också ökat fokus på ledningsfrågorna. Projektgruppen har också bedömt det vara värdefullt att för en bedömning av resultaten i gymnasieskolan även se på de förutsättningar som funnits innan eleverna startat sin gymnasieutbildning. Tanken var att jämföra de program som har en bra måluppfyllelse med ett mått för elevernas betygsutveckling. Är det självklart att elever med bästa resultat också har höjt sina betyg från grundskolan? Eller är det så att program med sämre resultat hade sämre förutsättningar/betyg från grundskolan? Arbetsgruppens arbete påbörjades under rapportperioden men kunde av olika skäl inte slutföras. Intresset för ett mått som speglar elevernas förutsättningar kopplat till gymnasieskolans resultat är relativt stort bland de ansvariga och arbetsgruppen vill gärna bidra med ett fortsatt arbete med modellen även efter denna rapportperiod. Gymnasieskolan står inför stora förändringar de närmsta åren. Antalet elever, som under början av -talet har ökat stadigt, börjar nu minska. Samtidigt skärps konkurrensen om 4

5 gymnasieeleverna i takt med att friskolorna de senaste åren lockat allt fler elever. I kommunerna inom nätverket varierar effekterna av den ökade konkurrensen. Elevantalet som var läsåret / prognostiseras att falla mellan 22 och 38 % de närmsta åren. Hur elevutvecklingen blir för kommunens egna gymnasieskolor beror på tre faktorer: hur befolkningsutvecklingen kommer att se ut, hur stor andel av gymnasieungdomarna som väljer den egna kommunens skola samt hur många elever från andra kommuner som väljer att gå i kommunens gymnasieskola. I intervjuerna om framtidsfrågor kan konstateras att kommunerna har likartade strategier för att möta ett vikande elevunderlag. Projektarbetsgruppen har kategoriserat dessa strategier i rubrikerna: resursfördelning, lokalplanering, samarbetsformer och gymnasieskolans framtidsfrågor. Av intervjuerna framgår att flera av kommunerna i sina resursfördelningsmodeller försöker volymanpassa såväl programutbud som lokalbehov efter elevantal och efterfrågan. Samverkan inom och mellan kommuner är vanligt. Ett problem är att flera kommuner redan idag anser sig ha en kostnadseffektiv gymnasieskola. När elevunderlaget sjunker försvinner delvis stordriftsfördelarna och risken är att det blir fler inriktningar i samma klass vilket kommer att bli mer resurskrävande. Detta kan i sin tur innebära att det blir problem att behålla den bredd i utbudet som finns idag. Trots detta är synen på framtiden generellt positiv och man ser inga stora skillnader mot dagens skola. De intervjuade tror att det i stort kommer att vara samma programutbud men att kvaliteten har stärkts och skolan blivit bättre på flera plan. Lokalerna har anpassats efter elevutvecklingen. I intervjuerna har det inte framkommit några större skillnader mellan de politiska företrädarna och förvaltningsledningarna. I det avslutande avsnittet av rapporten vill projektgruppen lyfta fram några områden som kan ses som centrala och som är gemensamma för alla kommuner i nätverket: Stort fokus på ökad måluppfyllelse Ett förlängt ansvar för eleven (även efter gymnasieskolan) Gymnasieskolan kan ses som en viktig konkurrensfördel för att vara en attraktiv kommun Samarbete i olika former fortsätter att utvecklas Omställning kan man? vill man? Väsentligt färre elever på grund av demografin, minskad resurstilldelning proportionerligt per elev, en ökad konkurrens från fristående skolor i många kommuner samtidigt som alla verkar vara inställda på att bibehålla samma bredd i utbudet i den egna kommunen någonstans tycks detta vara en ekvation som blir svår att få ihop, konstaterar projektgruppen. 5

6 2 Bakgrund 2.1 Förord Nätverket Dacke är ett av tjugotvå jämförelsenätverk som ingår i det nationella jämförelseprojektet. Nätverket har utvecklats genom samverkan mellan kommunerna och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Projektet stöds av Rådet för Kommunala Analyser (RKA) och Finansdepartementet. I Dackenätverket deltar kommunerna Aneby, Eksjö, Karlshamn, Ljungby, Mjölby, Motala, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda. (Aneby, Nässjö och Vetlanda deltar inte i denna rapport). Syftet med nätverket är att ur ett brukar- och medborgarperspektiv jämföra kommunernas verksamheter för att på sikt skapa underlag till kvalitetsförbättringar. Det är också en uttalad ambition att skapa en arbetskultur där kontinuerliga jämförelser blir ett bestående inslag i kommunernas arbete med att förbättra sina verksamheter. Inriktningen är att försöka finna samband mellan kostnader och kvalitet och goda exempel ska lyftas fram. Nätverket organiseras via en styrgrupp och en projektarbetsgrupp. I styrgruppen ingår företrädare för kommunernas politiska ledning samt tjänstemannaledning. I projektarbetsgruppen finns tjänstemän från kommunledning och verksamheter. Nätverket Dacke startade och har tidigare utgivit följande jämförelserapporter: Hemtjänst Handikappomsorg Barn i behov av särskilt stöd i grundskolan Ungdomars arbete, studier och försörjning samt arbetsmarknadsåtgärder Gator, vägar, parker och lekplatser Rapporterna finns publicerade på webben Projektgruppen Dackenätverket

7 3 Uppdrag 3.1 Metod Uppdraget att jämföra gymnasieskolan gavs av styrgruppen vid mötet i Mjölby Styrgruppen var intresserad av såväl studieresultat som omvärldsfaktorer och framtidsfrågor för gymnasieskolan. Projektarbetsgruppen har lagt särskild vikt vid omvärlds- och framtidsperspektivet, vilket gjorde att rapporten fick ett mer kvalitativt angreppssätt än nätverkets tidigare rapporter. Ambitionen har varit att använda redan befintliga mått som grund för jämförelser samt att analysera kommunernas situation utifrån ett antal omvärldsfaktorer. Gymnasieskolan ska hantera en rad utmaningar de kommande åren; ett vikande elevantal, en allt hårdare konkurrens om eleverna samt en ny gymnasiereform Nätverket vill med denna rapport spegla likheter och skillnader i kommunernas sätt att hantera omvärldsfaktorerna lokalt. Metoden för rapporten har dels varit sammanställning av officiell statistik dels genomförande av intervjuer av förvaltningsledning samt nämndordförande. Metoden och strukturen för rapporten beskrivs i nedanstående skiss: RESULTAT Öppna jämförelser gymnasieskolan - OMVÄRLDSFAKTORER Konkurrens Demografi Programutbud Gymnasiereform (gy11) STRATEGIER Framtidens gymnasieskola ur ett lokalt perspektiv - elevperspektiv - verksamhetsperspektiv - kommunperspektiv Resultaten i SKL:s Öppna jämförelser - (rapporter, samt preliminärt - rapporten publiceras okt/nov) har sammanställts för att ge en bild av studieresultaten i nätverkskommunerna. Resultaten har sedan kommenterats av företrädare för förvaltningsledningarna i kommunerna. Uppgifter till detta har hämtats ur genomförda intervjuer. Därefter redogörs för ett antal omvärldsfaktorer som påverkar gymnasieskolan. Dessa två avsnitt, Jämförelsemått och Omvärldsfaktorer, har varit utgångspunkten för de 14 intervjuer som genomförts (2-3 personer per kommun). Intervjuanteckningarna har, efter att ha godkänts av de intervjuade, sammanställts, analyserats och tolkats av projektarbetsgruppen. Metoden begränsar självklart möjligheterna till att dra generella slutsatser om hur kommunerna arbetar i praktiken. Rapportens analys och slutsatser utgör dock ett underlag för kommunledningarna att kunna se likheter och skillnader i förvaltningsledningarnas sätt att resonera och agera. I ett särskilt kapitel redogörs för det mått för elevernas betygsutveckling som projektarbetsgruppen påbörjat. 7

8 3.2 Avgränsningar En del i styrgruppens uppdrag var att undersöka avhopp och omval, vilket är ett stort problem för kommunerna. Det har inte kunnat genomföras inom ramen för denna rapport. Ytterligare en avgränsning som gjorts är att gymnasiesärskolan inte ingår i rapporten. Erfarenheterna av tidigare jämförelserapporter är att det är svårt att göra avgränsningar, men för att få en hanterlig mängd data och en lättillgänglig rapport har projektarbetsgruppen gjort dessa avgränsningar. Nätverket hade också ambitionen att ta fram ett mått för gymnasieskolans resultat som tog hänsyn till elevernas resultat i grundskolan. Arbetet med att ta fram en modell som speglar elevernas betygsutveckling i kärnämnen från grundskolan till gymnasieskolan har upptagit mycket tid i rapportarbetet. På grund av tidsbrist har måttet inte kvalitetssäkrats tillräckligt så att en publicering blev möjlig till rapportens deadline. Måttet väckte dock så stort intresse hos berörda förvaltningar att projektarbetsgruppen kommer att fullfölja arbetet efter att rapporten är färdigställd. 8

9 4 Jämförelsemått 4.1 Utgångspunkt och beskrivning En inriktning i Jämförelseprojektet är att finna samband mellan kostnader och kvalitet för olika verksamheter. Jämförelsemått underlättar kommunernas arbete med analyser som kan ligga till grund för ett förbättringsarbete. Sveriges Kommuner och landsting publicerar årligen för olika verksamhetsområden öppna jämförelser mellan landets kommuner, bland annat för grundskolan och gymnasieskolan. Dacke-nätverket har för sina kommuner studerat resultaten i rapporterna Öppna jämförelser för avgångsåren, och i grundskolan respektive gymnasieskolan. Projektarbetsgruppen har därefter genomfört intervjuer med skolledning och förtroendevalda och efterhört verksamheternas syn på och tolkning av resultaten i Öppna jämförelser samt om resultaten för de olika kommunerna inneburit att vissa specifika åtgärder vidtagits eller planeras samt då vilka dessa är. Intervjuerna har sedan analyserats av projektarbetsgruppen. 4.2 Öppna jämförelser I Öppna jämförelser rangordnas kommunerna för flertalet nyckeltal. Grön färg betyder att kommunens värde för indikatorn hör till de 25 procent av kommunerna med bäst värden. Röd färg får de 25 procent av kommunerna med sämst värden, och gul färg anger att kommunernas värde på indikatorn ligger bland de 50 procenten i mittfältet. Syftet med rapporterna Öppna jämförelser är att ge kommunerna underlag för att följa upp sina folkbokförda elevers resultat samt att stimulera till analyser och diskussioner, både kring den gymnasieutbildning som kommunen själv tillhandahåller och de utbildningar i fristående skolor eller andra kommunala skolor som kommunen har elever i. Såsom tidigare är känt varierar ofta resultaten ganska mycket mellan de enskilda åren. I de intervjuer som genomförts har förklaringar efterfrågats till resultaten. Som stöd för analysen av intervjuerna har nätverket använt sig av en annan SKL-rapport, Konsten att nå resultat erfarenheter från framgångsrika skolkommuner! I den rapporten lyfter SKL fram ett antal faktorer som kännetecknar en framgångsrik skolkommun. Faktorerna avser i första hand grundskola, men de är även applicerbara på gymnasieskolan. Framgångsrika skolkommuner 1. har bra ledare 2. lyfter fram kompetenta lärare 3. har höga förväntningar på alla 4. tar reda på hur det går 5. har fungerande relationer 6. har tydlig ansvarsfördelning 7. fångar upp elever med svårigheter 8. har enats om skolans mål (Källa: SKL) 9

10 4.2.1 Eksjö Grundskola A 1 Andel som uppnått målen i samtliga ämnen 76,5 68,5 66,1 A 2 Genomsnittligt meritvärde 197,3 190,3 190,1 A 3 Andelen behöriga till gymnasiet 90,3 84,9 89,1 B 1 Nettokostnad per elev, genomsnitt fem år B 3 Effektivitetstal - RANK C 1 Andelen lärare m pedagogisk högskoleexamen 87,8 83,0 85,7 C 2 Antal elever per lärare 13,3 11,7 11,5 Gymnasieskolan A 1 Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning inom 3 år, exkl IV-program 81,7 85,8 89,9 A 2 Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning inom 4 år, inkl IV-program 88,2 83,2 A 3 Andelen elever som uppnått grundläggande behörighet till universitet/högskola 96,8 92,6 96,4 A 5 Genomsnittlig betygspoäng 14,5 14,2 14,7 A 6 Andelen elever som påbörjat studier vid universitet/högskola inom 3 år efter avslutad utb 37,4 31,9 35,5 A 8 Andelen elever som etablerat sig på arbetsmarknaden två år efter avslutad utbildning 27,2 32,4 31,7 A 9 Andelen elever som inte är etablerade på arbetsmarknaden el i studier 2 år efter avslutad utb 24,1 25,5 25,3 B 2 Avvikelse från standardkostnad genomsnitt tre år 9% 0,8% 1,9% Eksjö uppvisar goda resultat i gymnasieskolan medan indikatorerna i grundskolan är sämre. Nettokostnaden per elev är låg i grundskolan medan gymnasieskolan redovisar en normal nivå Karlshamn Grundskola A 1 Andel som uppnått målen i samtliga ämnen 75,2 76,0 75,3 A 2 Genomsnittligt meritvärde 199,3 207,8 202,1 A 3 Andelen behöriga till gymnasiet 87,5 87,5 86,7 B 1 Nettokostnad per elev, genomsnitt fem år B 3 Effektivitetstal - RANK C 1 Andelen lärare m pedagogisk högskoleexamen 91,3 91,8 91,0 C 2 Antal elever per lärare 11,6 11,3 11,4 Gymnasieskolan A 1 Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning inom 3 år, exkl IV-program 75,7 75,9 80,2 A 2 Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning inom 4 år, inkl IV-program 82,1 80,1 A 3 Andelen elever som uppnått grundläggande behörighet till universitet/högskola 89,9 90,6 93,4 A 5 Genomsnittlig betygspoäng 13,89 14,1 14,3 A 6 Andelen elever som påbörjat studier vid universitet/högskola inom 3 år efter avslutad utb 53,7 40,4 43,5 A 8 Andelen elever som etablerat sig på arbetsmarknaden två år efter avslutad utbildning 16,7 26,2 21,4 A 9 Andelen elever som inte är etablerade på arbetsmarknaden el i studier 2 år efter avslutad utb 24,8 25,8 27,5 B 2 Avvikelse från standardkostnad genomsnitt tre år -2% -4,5% -3,5% Karlshamn är en normalkommun. I gymnasieskolan har resultaten förbättrats i den senaste jämförelsen. En hög andel av eleverna går till högre studier medan en låg andel har etablerat sig på arbetsmarknaden två år efter den avslutade gymnasieutbildningen. 10

11 4.2.3 Ljungby Grundskola A 1 Andel som uppnått målen i samtliga ämnen 79,0 78,2 73,2 A 2 Genomsnittligt meritvärde 204,4 206,9 204,3 A 3 Andelen behöriga till gymnasiet 92,4 94,7 92,1 B 1 Nettokostnad per elev, genomsnitt fem år B 3 Effektivitetstal - RANK C 1 Andelen lärare m pedagogisk högskoleexamen 88,6 91,2 93,0 C 2 Antal elever per lärare 11,3 11,8 11,1 Gymnasieskolan A 1 Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning inom 3 år, exkl IV-program 66,6 79,1 80,5 A 2 Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning inom 4 år, inkl IV-program 74,2 79,6 A 3 Andelen elever som uppnått grundläggande behörighet till universitet/högskola 87,9 88,1 88,3 A 5 Genomsnittlig betygspoäng 13,7 13,3 13,8 A 6 Andelen elever som påbörjat studier vid universitet/högskola inom 3 år efter avslutad utb 40,3 34,0 49,4 A 8 Andelen elever som etablerat sig på arbetsmarknaden två år efter avslutad utbildning 32,7 41,2 42,6 A 9 Andelen elever som inte är etablerade på arbetsmarknaden el i studier 2 år efter avslutad utb 24,0 19,6 25,4 B 2 Avvikelse från standardkostnad genomsnitt tre år 13,8% 8,5% 5,6% Ljungby har mestadels goda eller normala resultat såväl inom grundskolan som inom gymnasieskolan. Sysselsättningen efter avslutad gymnasieutbildning är mycket hög både vad det gäller studier och arbete. Avvikelsen från standardkostnaden har minskat avsevärt Mjölby Grundskola A 1 Andel som uppnått målen i samtliga ämnen 74,5 79,6 76,6 A 2 Genomsnittligt meritvärde 198,6 202,2 204,5 A 3 Andelen behöriga till gymnasiet 89,1 89,8 90,2 B 1 Nettokostnad per elev, genomsnitt fem år B 3 Effektivitetstal - RANK C 1 Andelen lärare m pedagogisk högskoleexamen 92,0 94,3 92,8 C 2 Antal elever per lärare 12,6 12,7 12,1 Gymnasieskolan A 1 Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning inom 3 år, exkl IV-program 69,3 82,8 75,4 A 2 Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning inom 4 år, inkl IV-program 76,7 79,2 A 3 Andelen elever som uppnått grundläggande behörighet till universitet/högskola 89,8 88,5 93,1 A 5 Genomsnittlig betygspoäng 13,9 13,8 13,5 A 6 Andelen elever som påbörjat studier vid universitet/högskola inom 3 år efter avslutad utb 33,9 35,0 29,7 A 8 Andelen elever som etablerat sig på arbetsmarknaden två år efter avslutad utbildning 21,7 29,2 38,3 A 9 Andelen elever som inte är etablerade på arbetsmarknaden el i studier 2 år efter avslutad utb 38,3 35,0 28,6 B 2 Avvikelse från standardkostnad genomsnitt tre år 2,4% 4,4% 1,5% Mjölby har i grundskolan normala resultat till en låg kostnad. Trots genomsnittliga studieresultat har Mjölby en låg andel som studerar vidare på högskola. Indikatorerna A8 och A9 visar också att eleverna efter avslutad utbildning har svårt att etablera sig i arbete eller studier. 11

12 4.2.5 Motala Grundskola A 1 Andel som uppnått målen i samtliga ämnen 75,4 73,8 71,7 A 2 Genomsnittligt meritvärde 200,0 201,0 198,3 A 3 Andelen behöriga till gymnasiet 90,2 89,2 88,0 B 1 Nettokostnad per elev, genomsnitt fem år B 3 Effektivitetstal - RANK C 1 Andelen lärare m pedagogisk högskoleexamen 86,7 86,6 89,6 C 2 Antal elever per lärare 11,4 11,5 11,6 Gymnasieskolan A 1 Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning inom 3 år, exkl IV-program 64,8 73,2 72,8 A 2 Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning inom 4 år, inkl IV-program 71,8 73,4 A 3 Andelen elever som uppnått grundläggande behörighet till universitet/högskola 83,8 86,4 90,2 A 5 Genomsnittlig betygspoäng 13,4 13,1 13,3 A 6 Andelen elever som påbörjat studier vid universitet/högskola inom 3 år efter avslutad utb 36,5 37,4 35,5 A 8 Andelen elever som etablerat sig på arbetsmarknaden två år efter avslutad utbildning 19,7 22,2 24,8 A 9 Andelen elever som inte är etablerade på arbetsmarknaden el i studier 2 år efter avslutad utb 37,2 39,0 32,3 B 2 Avvikelse från standardkostnad genomsnitt tre år 0,4% -7,6% -6,0% Motalas grundskolor har successivt försämrat sina resultat under treårsperioden. Gymnasieskolan har i viss mån har förbättrat sina resultat, särskilt för andelen behöriga till universitet och högskola. Andelen elever som varken är etablerade på arbetsmarknaden eller i studier är på en fortsatt hög nivå. Avvikelsen från standardkostnaden är för den senaste treårsperioden minus sex procent Sävsjö Grundskola A 1 Andel som uppnått målen i samtliga ämnen 65,9 65,9 58,5 A 2 Genomsnittligt meritvärde 195,7 199,7 193,6 A 3 Andelen behöriga till gymnasiet 84,7 87,9 83,0 B 1 Nettokostnad per elev, genomsnitt fem år B 3 Effektivitetstal - RANK C 1 Andelen lärare m pedagogisk högskoleexamen 89,1 90,2 87,5 C 2 Antal elever per lärare 12,4 11,8 11,5 Gymnasieskolan A 1 Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning inom 3 år, exkl IV-program 72,9 88,0 89,1 A 2 Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning inom 4 år, inkl IV-program 81,3 79,3 A 3 Andelen elever som uppnått grundläggande behörighet till universitet/högskola 90,6 95,1 92,5 A 5 Genomsnittlig betygspoäng 14,3 14,6 14,4 A 6 Andelen elever som påbörjat studier vid universitet/högskola inom 3 år efter avslutad utb 34,2 30,6 39,9 A 8 Andelen elever som etablerat sig på arbetsmarknaden två år efter avslutad utbildning 41,4 42,3 40,7 A 9 Andelen elever som inte är etablerade på arbetsmarknaden el i studier 2 år efter avslutad utb 41,4 12,1 18,6 B 2 Avvikelse från standardkostnad genomsnitt tre år 12,9% 16,6% 18,1% Sävsjö, liksom Eksjö, uppvisar goda resultat i gymnasieskolan medan indikatorerna i grundskolan är sämre. Sävsjö har en mycket hög kostnad för gymnasieskolan jämfört med standardkostnaden. Andelen elever som varken är etablerade på arbetsmarknaden eller i studier är på en mycket låg nivå, vilket tyder på goda förutsättningar för eleverna efter gymnasiet. Avvikelsen är för den senaste treårsperioden 18,1 procent över standardkostanden. Kostnaderna för grundskolan är normala. 12

13 4.3 Kommunernas kommentarer Intervjusvar Projektledarna har i respektive kommun genomfört intervjuer med politisk ledning och verksamhetsföreträdare för gymnasieutbildningen. I detta kapitel redovisas en sammanfattning av de intervjusvar som getts på två frågor: Hur tolkar du resultaten i Öppna jämförelser för din kommun -? Innebär resultaten för er kommun att vissa specifika åtgärder vidtagits eller planeras, i så fall vilka? Tolkning av resultaten i Öppna jämförelser Resultaten De intervjuade i samtliga kommuner ger uttryck för att man väl känner till resultaten som redovisas i Öppna jämförelser samt att dessa överensstämmer med den bild man har i den egna kommunen. Flera kommuner lyfter fram de olika förutsättningar som kan gälla för olika elevgrupper när de kommer från grundskolan. Speciellt Sävsjö har svaga ingångsvärden hos eleverna från grundskolan, låg andel elever som uppnått målen i samtliga ämnen, lågt meritvärde och låg andel elever som är behöriga till gymnasiet. Trots detta uppvisar Sävsjö mycket goda resultat i gymnasieskolan. En faktor av betydelse kan vara att lärarna i grundskolan ställt höga krav på eleverna samt att man koncentrerar sig på ämnena svenska, engelska och matematik. Ljungby, Mjölby, Motala och Sävsjö påtalar bristen på studietradition som en förklaring till att vissa indikatorer ej visar så bra resultat. Motala har noterat att många elever ger uttryck för en låg ambition med skolarbetet, varför det är viktigt att skolan kompenserar för bristen på stöd hemifrån. Eksjö menar att trenden med försämrade resultat gäller hela landet. Förankringen av och kunskapen om de nationella målen på lokal nivå har varit svag. Rollfördelningen mellan tjänstemän och politiker har varit otydlig. Eksjö har gått med i ett särskilt projekt som kallas fokus på mål och bedömning för ökad måluppfyllelse som vänder sig till 300 pedagoger i Eksjö. Syftet är att utveckla kompetensen inom kursplaner och bedömningsförmåga. Man följer upp kvalitetsarbetet och samarbetar med höglandskommunerna för att upprätthålla en hög kompetens. Viktigt för gymnasieskolan har också varit att meritvärdena i grundskolan har förbättrats. I Karlshamn har en sammanställning över resultaten från Öppna jämförelser gjorts. Man har preciserat målen och utvecklat uppföljningen, bl a på programnivå. Man vill öka genomströmningen och mäter denna efter fyra år. Resultaten i gymnasieskolan har förbättrats de senaste åren, men man vill vara försiktig med tolkningar. Viktigt för förvaltningen är att även verksamheten uppfattar motsvarande förbättringar som kan avläsas i Öppna jämförelser. Mjölby lyfter fram den goda genomströmningen i gymnasieskolan och att många elever blir behöriga till universitet/högskola. Studieresultaten i såväl grundskola som gymnasieskola 13

14 ligger omkring riksgenomsnittet. Därför är det förbryllande att resultatet för indikatorerna efter avslutat gymnasium är så dåliga. Ljungby har förbättrat sin ekonomi under senare tid. Försämrade resultat vad gäller etableringen på arbetsmarknaden anses till stor del vara konjunkturberoende eftersom Ljungby är en industrikommun Åtgärderna Genomgående för kommunerna i nätverket är att mål diskuterats, omprövats och preciserats. Gemensamt är också ökat fokus på ledningsfrågorna. Karlshamn startade RIV Resultatinriktad verksamhetsutveckling när man analyserade resultaten för grundskolan med SALSA. RIV finns nu i verksamheten på alla nivåer. Arbetet bedrivs processinriktat och stor vikt läggs vid ledarna. Stor vikt läggs även vid att varje undervisningstillfälle/möte i skolan (elev/lärare) ska hålla en hög kvalitet. Inspirationsföreläsningar anordnas för lärare. Lärarna uppmuntras också besöka andra, liksom de uppmuntras till samarbete. Specialpedagoger som inte bara studerar/hjälper enskilda elever och lärare utan läser av kontexten i klassrummet används, varvid lärande samtal och interna processer kan stimuleras. Man använder en vikariemodell som ökar kontinuiteten och kvaliteten i undervisningen. Inställda lektioner anses vara inställd produktion, varför avvikelserapporter skrivs på dessa. Närvaron för elever mäts och är en del i utvärderingen av verksamheten. Ljungby konstaterar att de resultat som följs upp i Öppna jämförelser väl överensstämmer med de målsättningar Ljungby redan har. Man har påbörjat en betygs- och resultatdiskussion i syfte att förbättra resultaten. I samband med detta vidtas åtgärder för att förbättra återkopplingen av resultaten och samtidigt dra slutsatser och vidta åtgärder. Mjölby har inga specifika åtgärder kopplat till Öppna jämförelser utan arbetar med att bygga en god struktur i gymnasieskolan. Man har satsat mycket på mentorskapet och man har kunnat minska antalet elever på IV-programmet. Sommarskolan, PRIV-platser och preparandkurser är åtgärder som bidrar till att öka andelen behöriga. Mjölby har vidare satsat mycket på lärarlyftet. På grund av hög ungdomsarbetslöshet och höga kostnader för försörjningsstöd har arbetet med praktik- och arbetsmarknadsfrågor intensifierats. Här kan man dock säga att åtgärder vidtagits som är kopplade till öppna jämförelser och andra mätningar. Bland annat har arbetsmarknadsfrågorna organiserats under samma nämnd som gymnasiefrågorna. I Motala är utbildningsfrågorna i kommunen samlade i en nämnd och en förvaltning. Våren genomfördes en omfattande omorganisation där en verksamhetschef för gymnasium och vuxenutbildning tillsattes. I den tjänsten ligger ett tydligt ansvar för de strategiska framtidsfrågorna och att utveckla kvaliteten. Man har inlett en samverkan med universitetet i Linköping för att motivera elever att studera vidare. Inom grundskolan har det utvecklats fasta former för nätverk mellan olika grundskolor i kommunen med syfte att lära av varandra. Även i övrigt pågår många projekt inom grundskolan med syfte att kompetensutveckla och testa modeller för lärande. Ett tydligare samarbete mellan grundskolan och gymnasieskolan har påbörjats och en mer detaljerad individuell uppföljning sker. 14

15 Sävsjö arbetar med att utveckla studie- och yrkesvägledarnas (SYV:s) uppgifter i samband med grundskoleelevernas val av gymnasieprogram. Genom att erbjuda ett bra stöd får eleverna möjlighet att välja rätt från början och avhoppen eller byten mellan program minskar. Sävsjö arbetar i nära samarbete med näringslivet för att satsa på handledarskap i industrierna för elever på IV-program. Man arbetar med kostnadsuppföljning och har intensifierat sitt arbete med analyser. För att eleverna i grundskolan skall vara bättre rustade inför gymnasietiden och fler elever skall kunna uppnå behörighet pågår ett arbete med att analysera de nationella proven och betygen på ämnesnivå. Ett tio-punkts program om ökad måluppfyllelse är påbörjat. Andra åtgärder som vidtagits och fortfarande pågår är en hel del olika projekt i syfte att förbättra resultaten i framförallt grundskolan. Exempel på sådana projekt är IUP, Läsa Skriva Räkna, Matematikprojekt och PBS (problembaserad skolutveckling) Reflektioner I samtal och intervjuer med förvaltningsledningarna framkommer det i samtliga kommuner att Öppna jämförelser (och andra typer av mätningar) faktiskt bidrar till en diskussion om måluppfyllelse i kommunen. Genom dess lättillgängliga form med rött, gult och grönt blir det ett bra verktyg för att läsa av kommunens resultat. Några påtalar också risken för att öppna jämförelser blir en form av kommuntävling. Flertalet av kommunerna uppvisar bättre resultat från gymnasieskolan än från grundskolan vad avser rankingen i landet. Flera av kommunerna har också förbättrat sina resultat under treårsperioden även om det är svårt att utläsa trender då olika resultat kan variera upp eller ned mellan enskilda år. Genom detta kapitel anser vi oss ha fått en ganska bra bild av vilka strategival kommunerna gör. De åtta punkter som SKL lyfter fram berör genomgående ledning, styrning, förhållningssätt och arbetsmetoder. Punkterna stämmer ganska väl med de bilder som förvaltningsledningarna har gett. Noteras kan att frågan om bristande resurser inte togs upp i intervjuerna. Punkt fyra - att ta reda på hur det går och följa upp elevernas resultat - är en faktor som många kommuner lyfter fram. Flera kommuner kommenterar också att uppföljningen av elevernas resultat fokuseras allt mer. I Karlshamn och Eksjö har man gått längre genom att man initierat särskilda utvecklingsprojekt för att förbättra mål och resultatstyrningen i kommunen. I Sävsjö startar man just nu ett tio-punktsprogram för ökad måluppfyllelse för att grundskoleeleverna ska vara bättre rustade inför gymnasiet. Även punkt sex och åtta nämns i intervjuerna. Att ha en tydlig ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän samt att enas om gemensamma mål är framgångsfaktorer för en skolkommun. Eksjö menar att målen på lokal nivå varit för otydliga och att det brustit i ansvarsfördelningen mellan politiker och tjänstemän. Även i Karlshamn har diskussionen om skolans mål varit aktiv. Nätverket noterar att mål- och uppföljningsarbetet förstärks på många håll. 15

16 Punkt ett - att ha bra ledare - är något som genomgående diskuteras i kommunerna. I nya skollagen förstärks rektors ansvar för mål och kunskapsuppföljning. Det leder till en förskjutning mot skolans kunskapsrelaterade mål och det kan finnas en risk att detta sker på bekostnad av de sociala målen. Punkt tre - att ställa höga förväntningar på alla i skolan, såväl lärare som elever, - är en faktor som framkommer i intervjuerna. I några intervjuer hänvisar de intervjuade till att kommunerna är industriorter där det saknas studietradition hos invånarna. Några menar att det är en del av förklaringen till låga studieresultat eller till att en låg andel av eleverna studerar vidare. I likhet med det som lyfts fram i Motala är skolans uppdrag att kompensera för en hemmiljö där studier inte prioriteras. En intressant reflektion är om kommunerna i sin resurstilldelning kompenserar för socioekonomiska faktorer i någon mån. Att lyfta fram lärarkompetens tas upp av de flesta kommuner, vilket inte är så förvånande. Punkt två - att lyfta fram lärarna - är en framgångsfaktor och här har kommunerna en rad olika aktiviteter för att höja lärarkompetensen. Lärarlyftet, systematiskt kvalitetsarbete, förbättrad dialog om mål och resultat och ett ökat utbyte mellan grund- och gymnasielärare är några aktiviteter som nämns. Punkt fem har fungerande relationer har inte lyfts fram under intervjuerna. Sveriges Kommuner och Landsting har i den senaste upplagan av Öppna jämförelser för grundskolan börjat redovisa även sociala indikatorer: andelen elever som är nöjda med sig själva, som tycker om att gå i skolan, som bryr sig om andra elevers känslor och som tycker det finns elever som mobbas. Ett aktivt arbete med värdegrunder, grundläggande orientering om hur grupper fungerar och mellanmänskliga relationer är viktiga faktorer för att som man skriver bygga laget och att alla ska dra åt samma håll. Öppna jämförelser omfattar folkbokförda elever. Att även mäta resultat på skolnivå är därför av stor vikt menar skolledningarna. Det finns också ett behov av att kunna avgränsa gymnasiets uppdrag och att hitta mått för att utvärdera vilka resultat som eleverna uppnår under gymnasietiden. Ett försök till en sådan vidare analys gör i nästa kapitel. 16

17 5 Modell för att mäta elevernas betygsutveckling Projektgruppen bedömde det också vara värdefullt att för en bedömning av resultaten i gymnasieskolan även se på de förutsättningar som funnits innan eleverna startat sin gymnasieutbildning. Ett försök till en vidare analys görs i detta kapitel. 5.1 Utgångspunkt och beskrivning Skolverket samt Sveriges kommuner och landsting tar årligen fram en mängd statistiska mått som beskriver elevernas resultat och insatta resurser inom gymnasieskolan. Även andra organisationer har publicerat rapporter över gymnasieskolans resultat. Få av måtten beskriver kopplingen mellan grundskola och gymnasieskola. Eftersom styrgruppen för nätverket har intresse av just detta startade arbetsgruppen ett arbete med att ta fram ett mått som beskrev betygsutvecklingen från grundskola till gymnasieskola. Man hör ofta att resultatet i gymnasieskolan beror på hur eleverna lyckades i grundskolan. Variationerna mellan olika läsår förklaras ofta med just det argumentet. En modell som tillämpats på en gymnasieskola i Mjölby, ett sk förädlingsvärde har prövats. Syftet är att beskriva elevernas betygsutveckling från grundskolebetyg till avgångsbetyg i gymnasieskolan. Det ger en bild av hur elevernas betyg utvecklats. Genom att aggregera enskilda elevers resultat till klass och programnivå kan måttet utgöra en förklaringsvariabel till varför resultaten varierar mellan program och över tid. Tanken var att jämföra de program som har en bra måluppfyllelse med elevernas betygsutveckling. Är det självklart att elever med bästa resultat också har höjt sina betyg från grundskolan? Eller är det så att program med sämre resultat hade sämre förutsättningar/betyg från grundskolan? Arbetsgruppens arbete påbörjades under rapportperioden men kunde av olika skäl inte slutföras innan deadline. Nätverket kommer dock att slutföra arbetet med en rapport till styrgruppen. Under rubriken 5.3 Reflektioner återges erfarenheter och lärdomar från arbetet. 5.2 Förslag till modell Den modell som arbetsgruppen arbetat efter förklaras nedan: Måttet räknas fram genom att addera de valda betygen från gymnasiet och dra ifrån summan av grundskolebetygen. dvs, Elevens betygsutveckling = Gymnasiebetyg Ma + En + Sv minus Grundskolebetyg Ma + En + Sv Betygsvärden finns i fyra intervall: Betyg IG el ej betyg G VG MVG Betygsvärde

18 Måttet kan variera mellan -60 och +60. Ett resultat överstigande 0 visar att eleven höjt sina betyg på gymnasiet i Ma, Sv, En. Ett resultat understigande 0 visar det motsatta. Exempel: en höjning av betyget från G till MVG (två stegs höjning) i ett ämne ger alltså en höjning med 10. Om en elev går ut gymnasiet med samma betyg i ämnena Ma, Sv, En, som denne hade i grundskolan blir måttet = 0. De betyg i gymnasieskolan som jämförs är det kursbetyg som ingår i respektive nationellt program. För vissa program ingår alltså exempelvis Ma A medan det för andra program är Ma D som ingår i måttet. Det gör att kraven för att uppnå ett betyg som ingår skiljer sig mellan programmen. Betyg hämtas från skolor/förvaltningen/intagningskansli. Urvalet av elever är avgångselever med slutbetyg på kommunens egna gymnasieskolor. Det innebär att elever från andra kommuner ingår i mätningen. 5.3 Reflektioner över arbetsgruppens arbete Nätverket har försökt att sammanställa data för att kunna ta fram ett mått på elevernas betygsutveckling för fyra program i våra kommuner. Ambitionen var att analysera resultaten på programnivå och jämföra med programmens måluppfyllelse. Ett positivt värde innebär att elevens betyg har höjts under gymnasietiden. Men vilka förutsättningar fanns och vilket tillskott har gymnasieutbildningen bidragit med till elevernas betygsutveckling? Är det självklart att elever med bästa resultat också har höjt sina betyg från grundskolan? Är det så att program med sämre resultat hade sämre förutsättningar/betyg från grundskolan? Är måttet relevant i bedömningen i hur framgångsrika eleverna är på olika program? De erfarenheter som arbetsgruppen kan dra efter att ha arbetat med modellen är att förvaltningarna var ovana att ta fram den här typen av data. Grundskola och gymnasieskola organiseras ofta under två nämnder och två förvaltningar. Inom samma kommun är det inte ovanligt med olika verksamhetssystem för grund- och gymnasieskola. Det gjorde det svårt att ta fram uppgifter. Vissa uppgifter saknades också i verksamhetssystemet. Det vanligaste felet var att kommunen saknade uppgifter om grundskolebetyg från elever som kom från annan kommun. Intresset för ett mått som speglar elevernas förutsättningar och gymnasieskolans resultat är relativt stort bland de förvaltningsledningar och rektorer arbetsgruppen varit i kontakt med. Däremot saknar förvaltningarna systematik i datainsamlingen av grund- och gymnasiebetyg, vilket gäller samtliga nätverkskommuner. Detta mått tar endast hänsyn till utvecklingen inom tre ämnen men måttet på en framgångsrik gymnasietid innehåller självklart betydligt fler faktorer. Men som mått på en gymnasieskolas eller ett enskilt programs resultat är det i allra högsta grad av intresse. Arbetsgruppen vill gärna bidra till ett fortsatt arbete med modellen. 18

19 5.4 Reflektioner/frågeställningar Det finns en mängd statistik från utbildningsområdet, både hos Skolverket och hos Sveriges Kommuner och Landsting med flera. I SKL:s databas ( kan man göra fördjupade analyser av enskilda gymnasieskolor och program. Tre resultatindikatorer presenteras för respektive program och skola: genomströmning, andelen elever med grundläggande behörighet till högre studier samt genomsnittlig betygspoäng. För att fullständigt kunna studera samband och läsa ut resultaten för de egna (folkbokförda) eleverna och för de egna skolorna med hänsyn tagen till de förutsättningar eleverna har med sig från grundskolan, krävs en flerdimensionell analys. 19

20 6 Omvärldsfaktorer 6.1 Utgångspunkt och beskrivning Gymnasieskolan står inför stora förändringar de närmsta åren. Antalet elever, som under början av -talet har ökat stadigt, börjar nu minska. Samtidigt skärps konkurrensen om gymnasieeleverna i takt med att friskolorna de senaste åren lockat allt fler elever. Dessutom reformeras hela gymnasieskolan enligt propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan - (prop. /09:199)- Gy11 - från och med hösten Enligt budgetpropositionen bedömer regeringen att förslagen ska leda till effektiviseringar och 20

21 minskar därmed anslaget för kommunalekonomisk utjämning med 675 miljoner kronor som halvårseffekt år Sammantaget innebär detta stora utmaningar - för gymnasieskolan att ställa om och anpassa sin verksamhet till väsentligt lägre volymer - och för kommunerna som helhet att klara av att omfördela resurser från gymnasieskolan till de verksamheter som ökar i omfattning. SKL påpekar också i Ekonomirapporten om kommunernas och landstingens ekonomi - Maj att kommunerna står inför stora krav på omprioriteringar och verksamhetsanpassningar som kommer att innebära betydande omställningskostnader. Det kommande avsnittet belyser hur situationen har sett ut för kommunerna i Dackenätverket de senaste tio åren både när det gäller konkurrensen från andra aktörer och med hänsyn till demografiska förändringar. Dessutom finns en prognos för hur elevunderlaget kommer att utvecklas utifrån kommunernas egna befolkningsprognoser. Vi redovisar också vilket utbud av gymnasieprogram som kommunerna erbjuder och hur detta har förändrats den senaste femårsperioden samt hur lokalsituationen ser ut i kommunen i form av lokalyta per elev. 6.2 Konkurrenssituationen Nedan följer en beskrivning av hur konkurrensen om gymnasieeleverna har sett ut den senaste tioårsperioden och vilka eventuella trender man kan se. I diagrammen under 6.2.1, och ingår de elever som är folkbokförda i kommunen och inskrivna på en gymnasieskola. Dessa elever kan välja att genomföra sin utbildning antingen i den egna kommunala gymnasieskolan, i fristående skola i den egna kommunen eller i annan kommun alternativt i annan kommuns eller landstings gymnasieskola. I det avslutande avsnittet sker en redovisning av hur inströmningen av elever från andra kommuner har utvecklats under samma period Fristående skolor Expansionen av fristående skolor varierar mycket mellan olika regioner. Störst är utvecklingen i större städer eftersom marknaden är större där. Utvecklingen för genomsnittet av landets samtliga kommuner kan avläsas i diagrammet nedan. Andelen elever i fristående gymnasieskolor har ökat från ca 6 % år till ca 23 % år. 21

22 Eksjö Karlshamn Ljungby Mjölby Motala Sävsjö Vägt riket Andel (%) folkbokförda gymnasieelever i fristående gymnasieskolor Diagram Andel (%) folkbokförda gymnasielever i fristående gymnasieskolor. Källa: Kommundatabasen Andelen elever i fristående skolor har ökat i alla kommuner i nätverket men vissa kommuner har endast haft marginella effekter i antal elever. Eksjö, Karlshamn och Mjölby är de kommuner där andelen elever i friskolor har ökat mest. I Mjölby går över var femte elev i fristående skolor i närliggande kommuner, ökningen har varit från ett fåtal procentenheter till ca 21 procent av elevantalet. Mjölby är den kommun som mest liknar utvecklingen för riksgenomsnittet. Utvecklingen i Ljungby och Karlshamn har varit lugnare men även där är trenden tydlig att fler elever väljer en fristående gymnasieskola. Eksjö startade en kommunal friskola i ett kommunalt bolag hösten, vilket förklarar den stora ökningen av elever i fristående skolor Elever i andra kommuners skolor I genomsnitt i riket har andelen elever som går i andra kommuners, kommunalförbunds och landstingsskolor varit ganska konstant den senaste tioårsperioden vilket framgår av diagrammet nedan. I nätverket är dock trenden istället sjunkande för Ljungby, Mjölby, Motala och Sävsjö, åtminstone från och framåt. Däremot har andelen ökat något i Eksjö och Karlshamn. 22

23 Eksjö Karlshamn Ljungby Mjölby Motala Sävsjö Vägt riket Andel (%) folkbokförda gymnasieelever i andra kommuners, kommunalförbunds och landstings skolor Diagram Andel (%) folkbokförda gymnasielever i andra kommuners, kommunalförbunds och landstingsskolor Källa: Kommundatabasen Elever i den egna kommunens gymnasieskola När det gäller andelen elever som väljer den egna kommunens gymnasieskola är rikstrenden tydlig för varje år sedan har andelen minskat vilket är en följd av den ökade konkurrensen från främst fristående skolor, se diagrammet nedan Eksjö Karlshamn Ljungby Mjölby Motala Sävsjö Vägt riket Andel (%) folkbokförda gymnasieelever i kommunens egna skolor Diagram Andel (%) folkbokförda gymnasielever i kommunens egna skolor. Källa: Kommundatabasen 23

24 I kommunerna inom nätverket varierar effekterna av den ökade konkurrensen. I Ljungby och Motala har andelen elever i de egna skolorna minskat men inte lika kraftigt som i riket och i Ljungby vänder andelen uppåt de senaste åren. I Sävsjö har andelen i de egna skolorna till och med ökat, med undantag av något enskilt år, vilket beror på att färre elever söker sig till andra kommuners skolor. I Eksjö, Karlshamn och Mjölby har andelen sjunkit med omkring 20 procentenheter. Förändringen i dessa kommuner liknar utvecklingen i ett genomsnitt för riket Elever från andra kommuner Eksjö Karlshamn Ljungby Mjölby Motala Sävsjö Samtliga kommuner Diagram Andel elever i huvudmannens skola från annan kommun Källa: Skolverket Jämförelsetal för skolhuvudmän När det gäller andelen elever i kommunernas gymnasieskola som kommer från annan kommun ökar andelen tydligt i Karlshamn och Ljungby medan den minskar i Sävsjö. Övriga kommuner har inga större förändringar om man ser till hela perioden. Dock tappar Eksjö en ganska stor andel mellan och. 6.3 Demografiska förändringar - kommunprognoser I landet som helhet har antalet elever i gymnasieskolan ökat stadigt sedan på grund av de stora barnkullarna under 1990-talet. Den här elevökningen har skett samtidigt som friskolorna växt fram vilket inte synliggjort konkurrensen om eleverna fullt ut. Däremot nu när elevantalet minskar och antalet aktörer som bedriver gymnasieutbildning är stort, hårdnar konkurrensen om eleverna. 24

25 Från och med minskar dock befolkningen i åldrarna år och därmed även antalet elever i gymnasieskolan. Under den närmsta femårsperioden beräknas elevantalet minska med cirka fem procent per år till följd av de demografiska förändringarna. I diagrammet nedan visas elevutvecklingen i den egna kommunens gymnasieskola från - för kommunerna i nätverket. Dessutom redovisas en prognos fram till 2018 som förutsätter att andelen elever som väljer den egna kommunens gymnasieskola är den samma som. I diagrammet ingår endast folkbokförda elever och därmed inte de elever som kommer från annan kommun. Värdena är indexerade där motsvarar index % 130% 110% 90% 70% 50% 30% Eksjö Karlshamn Ljungby Motala Mjölby Sävsjö Diagram 6.3.a. Antal folkbokförda elever inskrivna i den egna kommunens gymnasieskola - samt prognos Indexerade värden, = index 100 De flesta kommuner hade det högsta elevantalet i sin gymnasieskola hösten. Undantaget är Karlshamn som hade flest elever hösten och Sävsjö som hade flest elever hösten. Eksjö hade flest elever hösten och fram till tappade den egna gymnasieskolan 27 % av eleverna. Detta beror på att en tidigare kommunal skola omvandlades till en kommunal friskola hösten. När det gäller det förväntade lägsta elevantalet beräknas det för Eksjös, Motalas och Mjölbys del infalla hösten 2015, och för Karlshamn och Ljungby hösten I Sävsjö förväntas det lägsta elevantalet infalla det sista året i perioden, hösten

26 Från den nivå som var läsåret / prognostiseras elevantalet att falla mellan 22 % och 38 % där Karlshamn är den kommun som har det minsta bortfallet och Eksjö det största. I tabellen nedan beskrivs samma sak som i diagrammet men uttryckt i antal elever. Det högsta och lägsta värdet för respektive kommun under perioden har markerats. Sist i tabellen redovisas hur stor differensen är mellan högsta och lägsta värde samt mellan nivån (index) och lägsta värde. Motala, som är den största kommunen i nätverket, tappar hela 465 elever mellan det högsta och förväntat lägsta elevantalet medan det i Sävsjö, som är den minsta kommunen, handlar om ca 100 elever. År Eksjö Karlshamn Ljungby Motala Mjölby Sävsjö Skillnad högst-lägst Skillnad lägst - index Tabell 6.3.b. Antal folkbokförda elever inskrivna i den egna kommunens gymnasieskola - samt prognos Källa: Kommundatabasen samt respektive kommuns befolkningsprognos Olika scenarier Hur elevutvecklingen verkligen blir för kommunens egna gymnasieskolor beror på tre faktorer. Hur befolkningsutvecklingen ser ut för de folkbokförda eleverna i gymnasieålder, hur stor andel av dessa elever som väljer den egna kommunens skolor samt hur många elever från andra kommuner som väljer att gå i kommunens gymnasieskola. I prognoserna ovan har vi utgått från kommunernas egna prognoser över befolkningsutvecklingen. Vi har också antagit att andelen elever som väljer den egna kommunens skolor är den samma som samt helt exkluderat elever som kommer från annan kommun. Genom att förändra dessa antaganden kan prognosen för det framtida elevunderlaget förändras radikalt. Vi har valt att inte göra några alternativa scenarier utan nöjer oss med den redovisning som finns i kap 6.2 över hur konkurrensen om gymnasieeleverna har sett ut. 26