Att främja den effektiva läsningen

Transkript

1 Estetisk filosofiska fakulteten Svenska språket Charlotte Lundmark Att främja den effektiva läsningen Promoting effective reading Examensarbete 15 p Lärarprogrammet Datum: Handledare: Roald McManus Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax Information@kau.se

2 Abstract The purpose of this study was to investigate how to promote effective reading according to practicing teachers, researchers and governing documents. In the background, the reader will take advantage of how to become an effective reader and how teachers should promote it. The basis of reading is in the children s younger years. The effective reading does not exclude the grammatical reading. Furthermore, in the background, the reader will follow some well-known researchers and how they describe their knowledge and experience to a successful way to effective reading. Rather than researchers believe that the grammatical reading is necessary for effective reading. Once an effective reader encounters an unfamiliar word, they go temporarily back to the grammatical reading and decode the word to get an understanding of what they just have read. Researchers believe that teachers should use parts from several different methods to achieve an optimal reading development. The study is based on qualitative interviews with four teachers working in primary schools. The teachers were interviewed in person for between minutes. It revealed, among other things, that all the teachers believe that the grammatical reading is important for effective reading. They think that they should not follow a specific method, but take a little of everything, because pupils need different strategies to achieve effective reading. In the discussion I will compare the results with the literature. It was found that the teacher's competence of reading, commitment and meaningful lyrics are important elements in helping pupils become effective readers.

3 Sammandrag Syftet med denna studie var att undersöka hur man främjar den effektiva läsningen enligt verksamma pedagoger, forskning och styrdokument. I bakgrunden kommer läsaren få ta del av hur man går tillväga för att främja den effektiva läsningen. Grunden till läsningen läggs i barnens yngre år och det effektiva läsandet utesluter inte det grammatiska läsandet. Vidare i bakgrunden får läsaren följa några välkända forskare och hur de beskriver sina kunskaper och erfarenheter för att eleverna ska nå en lyckad väg mot effektiv läsning. Forskarna anser att man behöver den grammatiska läsningen som grund för det effektiva läsandet. När en effektiv läsare stöter på ett obekant ord, går de tillfälligt tillbaka till den grammatiska läsningen och avkodar ordet och får förståelse för det lästa. Forskarna anser att man bör använda delar av flera olika metoder för att uppnå en optimal läsutveckling. Studiens resultat framkom genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare verksamma på lågstadiet. Lärarna intervjuades personligen mellan minuter. Det visade sig bland annat att samtliga lärare anser att den grammatiska läsningen har betydelse för den effektiva läsningen. De ansåg dessutom att man inte ska arbeta efter en specifik metod utan att man ska ta lite av varje eftersom eleverna behöver olika strategier för att uppnå det effektiva läsandet. I diskussionen jämfördes resultatet med litteraturen. Det framkom att lärarens kompetens om läsning, engagemang och meningsfulla texter är viktiga delar för att eleverna ska bli effektiva läsare. Nyckelord Gemensam läsning, grammatisk läsning, effektiv läsning, avkodning, läsförståelse, arbetssätt, lärare, skola och elever.

4 Innehållsförteckning 1 Introduktion Syfte Frågeställningar Bakgrund Förkunskaper till den effektiva läsningen Gemensam läsning det första steget till effektiv läsning Det grammatiska läsandet ljudningsteknik och knäcka läskoden det andra steget mot effektiv läsning Det effektiva läsandet automatiserad läsning och förståelse Samspelet mellan det gemensamma-, grammatiska-, och effektiva läsandet Hur man ska gå tillväga för att främja den effektiva läsningen enligt kända läsforskare Caroline Liberg Frank Smith Mats Myrberg Ingvar Lundberg Metod Presentation av lärarna Etiska aspekter Val av insamlingsmetod och genomförande Validitet och urval Resultat Skillnaden mellan grammatisk läsning och effektiv läsning Den grammatiska läsningens betydelse för den effektiva läsningen Arbetet med läsförståelsen Arbetssätt och metoder Styrdokument och teorins betydelse för lärarrollen Tiden räknas Motivationens betydelse för den effektiva läsningen Läslust och självförtroende Resultatanalys Diskussion Att främja den effektiva läsningen Skillnaden mellan grammatisk läsning och effektiv läsning Den grammatiska läsningens betydelse för den effektiva läsningen Arbetet med läsförståelsen Arbetssätt och metoder Styrdokument och teorins betydelse för lärarrollen Tiden räknas Motivationens betydelse för den effektiva läsningen Läslust och självförtroende Fortsatt forskning Egen slutsats Källförteckning...33 Styrdokument Primära källor Internetadresser Bilaga 1... Bilaga 2...

5 1 Introduktion Effektiv läsning handlar om mycket mer än att knäcka läskoden (Liberg 2009:41). Att få uppleva den glädje och lust läsningen innebär är en förväntan de flesta barn har när de börjar skolan. Jag har alltid varit fascinerad av hur det egentligen går till när barn lär sig läsa. När de avkodar ett ord genom att ljuda samman bokstäver, koppla ljuden till ett ord och därefter till en bild eller erfarenhet och får en förståelse för det lästa. I början av barns läsutveckling är de grammatiskt läsande och skrivande. De vet under denna period att varje bokstav har ett namn, ett ljud och en form. De använder sig av ljudningsteknik för att utröna vad det står (Liberg 2006:25-27). När barnen har knäckt läskoden och kan avkoda måste de gå vidare i sin läsutveckling och bli en effektiv läsare eftersom det är först då läsförståelsen kommer in. En effektiv läsare och skrivare vet hur man avkodar grafem, bokstäver och fonem, ljud. Man får en förståelse för det lästa. Läsningen flyter på fint och man behöver inte längre bekymra sig om att ljuda. Man tänker helt enkelt inte på att man läser, läsningen har blivit automatiserad (Liberg 2006:27). Därför vill jag undersöka hur verksamma pedagoger arbetar för att främja den effektiva läsningen. Vad säger pedagogerna, forskningen respektive styrdokument om hur man uppnår den effektiva läsningen, eftersom det är målet med läsningen. Enligt Lgr 11 är kunskapskraven för elever i år tre är bland annat att eleverna kan använda olika lässtrategier och läsa texter med flyt. (Lgr :227). 1.1 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur man främjar den effektiva läsningen enligt verksamma pedagoger, forskning och styrdokument. 1.2 Frågeställningar Hur främjar man den effektiva läsningen? Vad säger forskningen och styrdokument om hur man främjar den effektiva läsningen? Hur arbetar verksamma pedagogerna för att främja den effektiva läsningen och hur motiverar de sina val? 1

6 2 Bakgrund Läsning är en komplicerad färdighet som kräver lång tid och omfattande övning för att kunna utvecklas. Man kan urskilja två huvudmoment: avkodning och förståelse. Avkodning innebär att man kan identifiera eller känna igen skrivna ord. Förståelse är resultatet av tolkningen av språkliga meddelanden. God läsfärdighet innebär att både avkodning och förståelse fungerar väl ( Syftet med detta kapitlet är att ta reda på vad forskarna och styrdokument säger om hur man främjar den effektiva läsningen. I bakgrunden kommer läsaren få ta del av hur man går tillväga för att gynna den effektiv läsningen, att det effektiva inte utesluter det grammatiska, och hur forskare beskriver sina kunskaper och erfarenheter för att nå en lyckad väg mot effektiv läsning och skrivning. 2.1 Förkunskaper till den effektiva läsningen Inledningsvis för en lyckad utveckling mot effektiv läsning är det av stor vikt att väcka intresse för läsning genom att använda litteratur, en stor grundsten till läsningen. Allt från när barnen är små och tittar i bilderböcker, får sagor upplästa av en vuxen eller helt enkelt bara samtalar (Liberg 2006:37-40) Gemensam läsning det första steget till effektiv läsning Enligt Lgr 11 (2011:223) är det av stor vikt att barnen får tillgång till berättande texter från olika tider och delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter (2011:223). Liberg (2006:37-40) menar att när man läser gemensamt väcker man ett intresse för läsning. Dessutom får barnen kunskap om hur man gör som läsare och vad det innefattar. Sångstunder, rim och ramsor är alla viktiga grundstenar för att nå framgång med sin framtida läsning. Vidare beskriver Liberg hur viktigt det är att samtala om texten, ställa frågor och koppla till erfarenheter. Det ger barnet en möjlighet att röra sig in och ut i texten. Genom detta lär man barnet att läsa på olika sätt och hur man bearbetar texter. Man går sedan vidare med frågor om vad barnet själv anser eller hur barnet tolkar texten. Detta har en gynnsam effekt på det effektiva läsandet och skrivandet. 2

7 Enligt Lgr 11 är: Språk, lärande och identitetsutveckling nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga utveckling (Lgr 11, 2011:9). Liberg (2006:41) belyser vikten av att samtala om olika texter, eftersom både böcker och vanliga samtal ofta leder till en fortsatt god läsutveckling. I det här gemensamma läsandet och skrivandet ges barnet stödstrukturer för att bland annat fråga andra om läs- och skrivhjälp bygga upp förförståelse röra sig på olika sätt i texter dra slutsatser utifrån bild och text ställa frågor till texten (Liberg 2006:43) Det grammatiska läsandet ljudningsteknik och knäcka läskoden det andra steget mot effektiv läsning I Lgr 11 (2011:223) är det centrala innehållet i ämnets svenska i årskurs 1 3 ska eleverna bland annat lära sig: Alfabetet och alfabetisk ordning. Sambandet mellan ljud och bokstav. Grammatiskt läsande och skrivande är en form av teknisk stödstruktur för att läsa och skriva (Liberg 2006:27). Vidare beskriver Liberg att det grammatiska läsandet och skrivandet ursprungligen kallades för grammatisk kunskap. Det kommer från Grekland och innebär förmåga att hantera bokstäver, alfabetisk skrift. Därav namnet grammatiskt läsande och skrivande. Det grammatiska stadiet har dock utvecklats och innebär så mycket mer än just att bara hantera bokstäver. Numera ljudar man sig fram bokstav för bokstav. Den allra första typ av läsande som lärs ut i många skolor är just ljudningsteknik. Barnen får bland annat lära sig att varje bokstav har ett namn, en form och ett ljud. Bokstäverna kommer i en bestämd ordning för varje ord, har ett visst ljud och man läser från vänster till höger. Kastar man om bokstäverna får man ett helt annat ord. Barnen får också lära sig att om man ljudar ihop alla bokstäverna och lyssnar får man fram vad bokstäverna vill berätta, ett ord. När det gäller ljudningsteknik i skrift får barnen lära sig att ljuda ut orden och försöka lyssna sig till vilka bokstäver de ska skriva. Efter att ha tränat upp denna färdighet lär sig barnet att avkoda orden, dock fortfarande genom ljudningsteknik. 3

8 Man har nu tillägnat sig den fonologiska delen som innebär att man är medveten om språkens ljud (Taube 2007:17). När man avkodat ordet vet man som läsare vad det står och man kan identifiera ordet enligt NE ( Står det exempelvis tåg vet man att ordet är tåg och det är ett tåg helt enkelt (Elbro 2006:27-28). Avkodningen är något alldeles speciellt för läsning; man avkodar endast text när man läser (Elbro 2006:27). Vidare belyser Elbro hur otroligt viktig avkodningen är. Fungerar inte avkodningen, fungerar inte heller läsningen. Man kan inte komma vidare Det effektiva läsandet automatiserad läsning och förståelse I Lgr 11 står det att eleverna i ämnet svenska i årskurs 1 3 bland annat ska lära sig: Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll (Lgr 11, 2011:223). Att läsa är att ta sig in i textens värld, att orientera sig i den textvärlden och att ställa frågor och förhoppningsvis få svar (Liberg 2006:52). I den här typen av läsning behöver man inte längre ljuda sig fram för att få reda på vad bokstäverna står för. Nu flyter läsningen på och har blivit automatiserad. Läsandet och skrivandet kan liknas vid det vardagliga lyssnandet och tänkandet, det bara finns där. (Liberg 2006:27-28). Liberg beskriver det som att man befinner sig i språket och florerar i den språkliga världen. Hon beskriver vidare att vi med tal, skrift, tonfall, mimik, kroppsspråk etc. gör oss förstådda på olika sätt i den värld och gemenskap vi befinner oss i. Elbro (2006:27-33) liknar den samlade läsfärdigheten vid en produkt där komponenten avkodning och komponenten språkförståelse samverkar. Ingen av de båda komponenterna kan undvaras. Elbro menar att en snabb och säker avkodning är av stor vikt för läsutvecklingen då det är den som leder till förståelse för det lästa. Han fortsätter med att beskriva hur goda läsare inte reflekterar över hur de avkodar ord, det bara kommer. Det verkar bero på att avkodningen sker per automatik. Elbro hänvisar till tidigare forskning där han beskriver att goda läsare är beroende av de enskilda bokstäverna och dess ljud för att kunna avkoda. Taube (2007:13) är inne på samma linje som Elbro. Hon menar att om man inte har förmågan att avkoda leder det inte till någon läsning, har man ingen förståelse leder inte det till någon läsning. Läsning = Avkodning x Förståelse av språk (Taube 2007:13). Därmed bekräftar Taube NE:s definition av läsning ( Taube har dock gjort ett tillägg i läsformeln och lagt till motivation. Läsning = Avkodning x Förståelse av språk x Motivation (Taube 2007:13). 4

9 Taube (2007:13) menar att avkodning och läsförståelse är av stor vikt men om inte läsaren är motiverad blir det ingen effektiv läsning. Läsaren måste ha lust till att läsa för att komma vidare. Taube får medhåll av Liberg (2006:60) som menar att det effektiva läsandet utvecklas om barnet har drivkraft och lust till att läsa. Även Elbro (2006:28) anser att motivationen är av stor vikt för läsutvecklingen. Elbro (2006:93) och Taube (2007:19) beskriver att barnens kunskap om ords betydelse också är av stor vikt för barnens framtida läsutveckling. Att ha ett stort ordförråd har visat sig ha stor betydelse för den effektiva läsningen. Lundberg (2009:145) instämmer och menar att ett rikt ordförråd är en av förutsättningarna för läs- och skrivutvecklingen. 2.2 Samspelet mellan det gemensamma-, grammatiska-, och effektiva läsandet Lgr 11 beskriver att: Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva (Lgr 11, 2011:222). Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga (Lgr 11, 2011:9). I många fall benämns den effektiva läsningen som funktionell läsning. Liberg (2006:28) vill dock undvika denna benämning då hon anser att grammatiskt läsande och skrivande är lika viktigt som det effektiva läsandet och skrivandet. Däremot fyller de olika funktioner beroende på hur de används. Några skillnader mellan lästeknikerna som nämns är att när den effektiva läsaren fastnar på ett specifikt ord, går läsaren tillbaka till den ljudningsteknik som det grammatiska läsandet innebär och ljudar sig fram för att skapa förståelse för det skrivna ordet man inte är bekant med. Därför är det av stor vikt att använda sig av båda metoderna för att bli effektiv i sitt läsande. Här får Liberg medhåll av Elbro (2006:79) som anser att sammanhanget mellan de olika läs- och skrivutvecklingsfaserna är stort. Både Liberg och Elbro är eniga med NE:s definition om läsning. God läsfärdighet innebär att både avkodning och förståelse fungerar väl ( Liberg (2006:29) förtydligar att det är det effektiva läsandet man vill uppnå. Man ska alltså inte stanna på det grammatiska läsandet och skrivandet. Elbro (2006:33) håller här med Liberg och menar att det är av stor vikt att eleven uppnår en säker och snabb avkodning. Han menar också att det ena inte utesluter det andra och att läsutvecklingen är beroende av avkodningen för att läsaren ska kunna komma vidare. Även om en säker avkodning inte är den enda komponenten i läsning, är den en nödvändig förutsättning för läsförståelse (Elbro 2006:33). Lundberg (1984:67) hänvisar till att det har forskats mycket kring avkodningens betydelse för den fortsatta läsutvecklingen. 5

10 Liberg (2006:61) avslutar med att belysa hur viktigt det är att det effektiva läsandet och skrivandet har ingått i ett sammanhang med det gemensamma, grammatiska läsandet och skrivande för att uppnå ett effektivt läsande och skrivande. Om man tittar tillbaka ungefär hundra år i forskningen inom läs- och skrivutveckling återspeglas det tydligt att mycket tid har lagts ner på det grammatiska läsandet och skrivandet i skolans arbete inom de tidigare åren. Dock har det inte lagts ner lika mycket tid på det effektiva läsandet och skrivandet (Liberg 2006:30). Liberg (2009:41-43) beskriver att det fortfarande är så att det grammatiska läsandet och skrivandet har fått mest uppmärksamhet inom forskningen. Hon belyser vikten av att läsning är så mycket mer än att bara knäcka läskoden. 2.3 Hur man ska gå tillväga för att främja den effektiva läsningen enligt kända läsforskare Under denna del av bakgrunden kommer läsaren få en inblick i flera olika läsforskares syn på hur man ska gå tillväga för att främja den effektiva läsningen som förhoppningsvis kommer leda till att eleverna uppnår ett effektivt läsande och skrivande Caroline Liberg Caroline Liberg (2009:42-43) har ett sociokulturellt perspektiv på barns lärande. Hon anser att om eleverna ska kunna ta till sig ett effektivt läsande och skrivande måste man ha förmåga att ta till sig andras tankar och kunna uttrycka sina egna. Man måste samtala med varandra och lyssna på varandra. Vidare menar hon att ljuda är ett medel för att så småningom kunna bryta den alfabetiska koden. Dock belyser hon vikten av att man som pedagog måste möta eleven i meningsfulla språkliga sammanhang. Detta i kombination med varandra leder så småningom att eleven klarar att knäcka den alfabetiska koden på egen hand. Caroline säger att pedagogerna ute i skolorna vet att man måste lära eleverna bokstäver och dess ljud för att eleverna ska kunna läsa nya och obekanta ord. Det är ett arbetssätt som har använts sen lång tid tillbaka. Dock vill hon förtydliga att det inte finns någon bestämd ordning hur inlärningen ska gå till eftersom elever är olika och lär på olika sätt. Liberg (2006:60) förklarar i tidigare forskning kring det effektiva läsandet och skrivandet att det växer fram genom barnets egen drivkraft och lust för att läsa. Liberg (2009:44-45) menar att det är av stor vikt att studera barns egna sätt att lära sig läsa och utgå från det. 6

11 Liberg (2009:44-45) beskriver att många barn börjar ofta sin läsutveckling genom att skriva ord de är bekanta med, som de redan kan läsa. Det kan exempelvis vara att de skriver små meddelanden eller brev till någon de tycker om. När barnen har tränat på att skriva krumelurer börjar de så småningom inse att det är ett färdigt system som leder till något spännande. En viktig grundsten är dock barnens intresse och motivation. Liberg menar att barn lär sig läsa och skriva på olika sätt och att de är olika länge vid det gemensamma respektive grammatiska stadiet. Målet är dock att knäcka läskoden eftersom det är en viktig del för att bli en effektiv läsare. Liberg (2009:46) har varit med och utvecklat ett observationsmaterial som heter Nya språket lyfter som har olika delmål som eleverna måste behärska för att bli effektiva läsare. Det materialet är dessutom inriktat på målen i svenska. Detta material kan lärare använda för att utvärdera elevers läsande och gör då att läraren har större möjlighet att se om en elev är på väg att hamna utanför ramarna. Vidare understryker hon vikten av att arbeta med balanserade läsprogram. Det är program där man sätter det som ska läras i ett större sammanhang som eleverna då upplever som mer betydelsefulla. I dessa program arbetar man med särskilda färdigheter och moment som just de eleverna har behov av i strukturerade undervisningssammanhang Frank Smith Frank Smith (2000:10-12) ifrågasätter flertalet böcker om läsning och även en del forskning inom området när det gäller hur läsning ska läras ut till eleverna. Han menar att man som pedagog inte får vara så enkelspårig i en klassrumskontext och förlita sig på all forskning inom läsning. Läsningen är ett hett ämne att diskutera och han menar att fokus måste ligga på hur pedagoger bedriver sin undervisning. I lärarutbildningar måste det ligga mer fokus på att lära studenterna att fatta egna beslut. Att ställa frågor om hur man bör bedriva undervisning som främjar läsning eller om man ska använda en specifik metod, menar Smith är lika dumt som att fråga [ ] hur långt man ska slå in spikar i en planka (Smith 2000:11). Med detta påstående menar han att som pedagog måste man ha tillräckligt med kunskap om läsning i största allmänhet och om barnen man ska lära läsa. Utifrån dessa förutsättningar får man sen lägga upp en undervisning som passar barnen ifråga. Vidare fortsätter Smith med att argumentera om att det finns en uppsjö av metoder, det är bara att välja och vraka. Det har gjorts hur många studier som helst om alla dessa olika metoder. 7

12 Och det finns bara en enda grundläggande och obestridlig slutsats som man kan dra av alla dessa tiotusentals studier: alla metoder för läsundervisning kan ge vissa positiva resultat för vissa barn vid vissa tillfällen (Smith 2000:12). Smith (2000:13-14) menar att man inte ska lägga för stor vikt på vad all forskning säger eftersom det i slutändan är läraren själv som måste hitta sin metod utifrån sina elever. Han betonar i stället hur viktigt det är att pedagogerna har kunskap och förståelse för olika metoder, läsmaterial och om hur barn lär sig läsa. Vidare menar han att pedagogerna måste ha förståelse för vad barn uppfattar som lätt och svårt med läsningen och hur man går vidare med detta. Utan förståelse kommer undervisningen bygga på vidskepelse (Smith 2000:13). Smith belyser vikten av intressant läsmaterial som passar eleven och en erfaren, förstående pedagog som bedriver en undervisning som upplevs som meningsfull av eleverna. Detta innebär i praktiken enligt Smith (2000: ) att klassrummet ska ses som en plats där läsningen sker utan tvång och där man får hjälp och stöttning utifrån sina behov och känner delaktighet Mats Myrberg Mats Myrberg (2009: ) beskriver att vårt språk är uppbyggt på så vis att varje bokstav har ett ljud men ställer sig frågan om det har någon betydelse i vilken ordning barnen lär sig. Om man går via språkljuden eller via ordbilden. Han menar att det kan vara riskfyllt att en pedagog bara väljer en av vägarna. Om man bara går via orden får man ingen fonemisk läsning. Detta kan leda till att man går miste om språkljuden. Ska du däremot automatisera läsningen och få flyt kan man inte bara utgå från fonemen, språkljuden utan även utgå från större enheter. Myrberg belyser vikten av att pedagogen behöver lägga mycket tid på övergången till den ortografiska läsningen. Ortografisk läsning innebär att barnen med ögonen läser in hela ord eller delar av ord direkt, och automatiskt kopplar dess betydelse (Myrberg 2009:103). Han menar vidare att denna övergång har stor betydelse för den effektiva läsningen. Som pedagog måste man ha kontroll på denna övergång och hur stort ortografiskt ordförråd eleverna besitter. [ ] rättstavning, ortografi, vedertagen norm för stavning av ett språks ord. ordförråd, det förråd av olika ord som ingår i ett språk eller som behärskas av en enskild språkbrukare ( Att mäta elevernas ortografiska ordförråd är ett bra sätt att se hur långt eleverna har kommit i sin effektiva läsning. Myrberg (2009: ) beskriver kort att barn lär sig läsa först genom fonemprincipen, därefter använder den nu mer läsvana eleven sitt ortografiska lexikon. När ett okänt ord dyker upp går man tillbaka ett steg och ljudar fram ordet för att därefter koppla till en bild. 8

13 Myrberg (2009: ) är liksom Smith (2000:12-14) ifrågasättande till alla läsmetoder som finns att tillgå. Myrberg påvisar dock att han inte vill avstå från pedagogisk metodik utan han menar att undervisningen måste vara strukturerad på så sätt att pedagogen på ett enkelt sätt kan avgöra hur respektive elev ligger till i sin läsutveckling. Myrberg är mycket tydlig i sin ståndpunkt där han menar att som pedagog måste man inse att alla barn lär inte på samma sätt. Vidare menar han att man måste blanda hel- och delordsmetoder och undervisningssätt för att främja läsningen på längre sikt. Detta återigen för att barn inte är stöpta i samma form och lär på samma sätt Ingvar Lundberg Ingvar Lundberg är en av Sveriges främsta läsforskare och är en av grundarna till Bornholmsmodellen, som man använder som läsmetod framförallt i förskoleklassen. Lundberg (2009: ) menar att läsutvecklingen startar långt innan barnen börjar skolan. Han beskriver vikten av att barnen får en trygg och varm uppväxt eftersom det har en gynnsam effekt på barnens kommunikativa förmåga och det i sin tur leder till att de vågar släppa fram språket. Lundberg (2010:118, 1984:81) menar att tiden man lägger ner på inlärning är av större betydelse än själva metoden man använder. Det svåra i detta är dock att få eleverna att förstå att de behöver lägga ner mer tid för läsning, både i skolan och på fritiden. Det finns ingen färdig modell för hur man arbetar med detta utan det enda sättet att utvecklas som läsare, enligt Lundberg (2010: ) är att läsa mycket. Ju mer man läser, desto lättare blir det. Övning ger färdighet. Den andra viktiga faktorn är, som tidigare nämnts är motivationen. Lundberg (2010: ) beskriver att det är av stor vikt att pedagoger ger eleverna texter som de ser som meningsfulla och är en källa till kunskap som ger glädje och spänning. Han belyser vikten av pedagogens kunskap om läsning och att pedagogen är väl medveten om elevernas behov och intressen. En genuin och varaktig läslust kan bara utvecklas om avkodningen är väl automatiserad (Lundberg 2010:119). Upprepad läsning är en metod som Lundberg (2010: , 1984:78-80) har sett som effektiv för läsningen under flera år sin av forskning. I den metoden ska läsaren läsa samma stycke högt flera gånger för läraren för att läsningen ska bli automatiserad och man uppnår därav ett gynnsamt flyt i läsningen. Man mäter tid och ställer upp diagram för att eleven ska se hur han/hon hela tiden förbättrar sin läsning. Texten ska vara lite svårare än vad läsaren är van vid och innehålla mellan ord. 9

14 Lundberg (2010: , 1984:78-80) drar liknelsen med att läsa samma text, som att barnen tycker om att höra samma saga flera gånger. Glädjen över att läsa med flyt gör att eleven gladeligen läser om samma text om och om igen. De positiva effekterna med denna metod är enligt Lundberg att den ses som motivationshöjande för läsningen. En annan viktig effekt av denna metod är att läraren får ett gediget diagnostiskt underlag för det fortsatta arbetet med läsningen. Metoden med upprepad läsning kan alltså anbefallas som ett inslag i en läsmetodik som syftar till att automatisera lästekniken (Lundberg 2010:125). Därav menar Lundberg (2010:125) att metoden är ett bra komplement i läsundervisningen. Vidare beskriver Lundberg (2009: ) att det är av stor vikt att barnen har fått höra många ord eftersom ett rikt ordförråd är en av förutsättningarna för läs- och skrivutvecklingen. Lundberg betonar också vikten av att läsningen måste ses som meningsfull. Läsningen ska förmedla lust och glädje till barnet, annars är risken att läslusten avtar. Om läslusten avtar kommer inte barnet vidare i sin läsutveckling. 3 Metod Syftet med denna studie är att ställa verkligheten, verksamma lärare, mot forskningen och därför blev intervjuer ett naturligt val. Patel & Davidsson (2003:69) beskriver begreppet intervju som en teknik för att samla information. Jag tog kontakt med lärarna i ett tidigt skede eftersom jag av erfarenhet vet hur svårt det är för dem att avsätta tid till annat än skolarbete. 3.1 Presentation av lärarna Jag har utfört kvalitativa intervjuer med fyra lärare verksamma inom lågstadiet på en kommunal skola i Västra Sverige. Anledningen till att jag valde att intervjua lärare på samma skola var att jag ville få en helhetsbild av deras synsätt. Två av lärarna är yngre och har en nyare utbildning. Två av lärarna är äldre, har mer erfarenhet och äldre utbildning. Detta var ett medvetet val jag gjorde för att se om synsättet skiljer sig beroende på om man har nyare eller äldre utbildning. En yngre och en äldre av lärarna arbetar i samma arbetslag i ettan och en yngre respektive äldre lärare arbetar tillsammans i trean. 10

15 3.2 Etiska aspekter Etik handlar om att bygga upp, stimulera och hålla vid liv en medvetenhet och en diskussion om hur man bör handla ( Innan själva intervjuerna ägde rum skickade jag ut ett brev till samtliga lärare där syftet med studien stod och vilka frågor som skulle ställas under intervjun (se bilaga 1). Patel & Davidsson (2003:70-71) rekommenderar att man skickar ut ett brev till berörda lärare för att de ska få vetskap om syftet med intervjun. För mig var det viktigt att lärarna fick frågorna innan så det kunde förbereda sig inför den kommande intervjun. Jag vill påstå att det gav mig som intervjuare djupare och mer genomtänkta svar än vad jag hade fått om lärarna inte hade sett frågorna innan. I brevet kunde lärarna läsa att de skulle få vara helt anonyma. Det var viktigt för mig att de fick veta att ingen skulle kunna utröna vem som har svarat på frågorna. Lärarna benämns därför som Lärare 1, Lärare 2, Lärare 3 och Lärare 4 i resultatet. Lärarna fick i det utskickade brevet reda på att intervjun skulle spelas in och att de hade valmöjlighet att avböja om man så önskade. För att få göra ljudinspelningar under en intervju krävs intervjupersonernas tillstånd (Patel & Davidsson 2003:83). Samtliga lärare godkände min önskan om att få spela in intervjun. Därför anser jag att jag har fullföljt de etiska aspekterna enligt Patel & Davidssons rekommendationer. 3.3 Val av insamlingsmetod och genomförande Jag har valt att hålla intervjuerna med förhållandevis hög strukturering. Vilket innebär att man ställer frågorna i samma ordning till varje intervjuperson (Patel & Davidsson 2003:71-78). Detta gjorde jag för att det skulle bli tydligare och mer rättvist att jämföra resultatet. Patel & Davidsson betonar vikten av att som intervjuare beakta frågornas utformande och hur tolkningsbara frågorna är beroende på de erfarenheter den man intervjuar har. Frågorna utformades för att jag som intervjuare skulle få reda på hur lärarna anser utifrån sig själva som pedagoger. Patel & Davidsson beskriver att standardisering handlar om vilket svarsutrymme man ger till den man intervjuar. Jag utgick från ett ge pedagogerna stort svarsutrymme för att ta del av deras förhållningssätt, erfarenheter och arbetssätt inom ramen för ställd fråga. 11

16 Patel & Davidsson (2003:78) rekommenderar en kvalitativ intervju om man vill uppnå hög grad av strukturering och låg grad av standardisering, vilket jag utgick ifrån för att få svar på mina frågor. Syftet med en kvalitativ intervju är att upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenheten hos något, t.ex. den intervjuades livsvärld eller uppfattningar om något fenomen. Detta innebär att man aldrig i förväg kan formulera svarsalternativ för respondenten eller avgöra vad som är det sanna svaret på en fråga (Patel & Davidsson 2003:78). Jag träffade pedagogerna i ett personligt möte i deras klassrum och genomförde intervjun genom att ställa mina frågor (se bilaga 2). Frågorna är ställda utifrån de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Lärarna fick inledningsvis berätta lite om sig själva, vilken utbildning de har och hur länge de har varit verksamma i yrket. Detta gjorde att stämningen lättades och de kände sig trygga med mig som intervjuare. Därefter fick lärarna svara på frågor om hur de arbetar med att vägleda eleverna från avkodning till automatisering. De fick även redogöra för vilka arbetssätt de använder för att främja den effektiva läsningen och varför de använder just de arbetssätten. Till min hjälp hade jag en diktafon för att inte missa några viktiga detaljer under intervjun. Dock valde jag även att anteckna för att understryka viktiga synpunkter som jag inte kunde utläsa bara genom att lyssna på bandspelaren när det var dags för att skriva ner resultatet. Intervjuerna blev mellan minuter långa. Den första intervjun var kortast och därefter blev de längre. Anledningen till att den första intervjun blev kortare tror jag berodde på att jag var mer nervös vid det tillfället. Dessutom var jag mer direkt på frågorna jämfört med de sista intervjuerna. Det som gjorde att de tre andra intervjuerna blev längre var att jag blev betydligt mer avslappnad efter att ha genomfört den första intervjun. Jag anser dock inte att det har påverkat resultatet negativt. 3.4 Validitet och urval Det är alltid svårt att bedöma validiteten av kvalitativa undersökningar. Detta eftersom jag kan ha blivit påverkad av forskarnas åsikter och kunskaper, då jag gjorde bakgrunden innan intervjuerna. Jag anser dock att jag har förhållit mig objektiv, både med mitt språk och kroppsspråk under intervjuerna. När det gäller urvalet av materialet från intervjuerna har jag valt ut det som var väsentligt för resultatet och för de lärare jag intervjuade. I några av intervjuerna gled lärarna ut från ämnet och jag fick upprepa frågan för att hålla oss inom vald fråga. Det finns en möjlighet att resultatet hade sett annorlunda ut med andra lärare eller om jag bara hade valt att intervjua yngre respektive äldre lärare. Jag vill slutligen understryka att resultatet enbart gäller de lärare jag har intervjuat och man kan inte dra några paralleller till att det är så generellt för lärare i Västra Sverige. 12

17 4 Resultat Syftet med detta kapitel är att ta reda på hur verksamma pedagoger arbetar för att främja den effektiva läsningen. Läsaren kommer få följa fyra lärare som arbetar på lågstadiet. Lärare 1 är lärare i tidigare åldrar inom svenska, matematik och engelska. Hon gick ut skolan för 3,5 år sedan och har arbetat som lärare i 3,5 år. Hon arbetar nu i en trea. Lärare 2 är utbildad lågstadielärare och har 40 års erfarenhet. Hon har påbyggnadsutbildningar inom montessoripedagogik och specialpedagogik. Hon arbetar både i en trea och som läspedagog. Lärare 3 är lärare för tidigare åldrar inom svenska. Hon har arbetat 1,5 år inom skolan och 4 år inom förskolan. Hon poängterar hur viktigt hon anser att det är att ha arbetat inom förskolan som grund. Nu arbetar hon i en etta. Lärare 4 är lågstadielärare enligt den gamla lärarutbildningen. Fokus i resultatdelen ligger på de frågor som ställdes till lärarna och det urval som jag gjorde utifrån informationen och bedömde som relevant för ställda frågor. Resultatet är upplagt utifrån Patel & Davidssons (2003: ) rekommendationer om hur man ska beakta material från kvalitativa intervjuer. 4.1 Skillnaden mellan grammatisk läsning och effektiv läsning Samtliga lärare uttryckte att grammatisk läsning och effektiv läsning var svåra begrepp men eftersom de hade fått frågorna innan hade de möjligheten att undersöka vad begreppen innebar. Risken hade annars varit att lärarna inte hade haft möjlighet att svara utifrån ställda frågor eftersom begreppen är relativt nya. När lärarna kom till insikt att grammatisk läsning var avkodning och effektiv läsning är när man läser med flyt och förstår det man läser, upplevde de inte längre begreppen som svåra. Lärare 3 är den lärare med den senaste utbildningen och för henne var begreppen inte obekanta. Grammatisk läsning för lärare 1 är att man kan se stammen på ordet, lite mer grammatik, alltså avkodning. Den effektiva läsningen är mer helheten, upplevelseläsning. Som läsare måste man ha en strategi, alltså någon form av grammatisk läsning där man läser ut ljuden innan man kommer till den effektiva läsningen. De båda samspelar och man behöver gå tillbaka och avkoda när man möter ett ord som man inte kan och att de tar hjälp av varandra (Lärare ). Lärare 2 menar att det grundläggande är det grammatiska, att ljuda ihop. Hon anser att när man väl fixar ljuden ser man till att få det effektivt, att få ett flyt i läsningen. 13

18 Grammatisk läsning och effektiv läsning är två delar som vävs samman. När eleverna väl kommer på hur man läser orden, kan de snart läsa små korta meningar och det är också en väg till effektivt läsande. Man kan inte isolera det ena eller det andra (Lärare ). Enligt lärare 3 är grammatisk läsning utifrån hennes sätt att se det avkodning, man ljudar, känner igen bokstäverna och vet hur de ser ut. Lärare 3 menar att effektiv läsning handlar mycket om träning, vilket ordförråd man besitter från början, vad man har med sig hemifrån och vilken förförståelse man har för det man läser. Effektiv läsning är när man läser med flyt, när man kan läsa effektivt och handlar mer om läsförståelse. Den grammatiska kan du ha utan att förstå nånting. Den är mer teknisk (Lärare ). Lärare 4 anser att den grammatiska läsningen måste komma först, att man har den klar för sig och man vet hur man ljudar. Det är viktigt att man har tränat upp den grammatiska förmågan innan man blir en effektiv läsare. Annars blir det svårt att kunna svåra ord som man stöter på i den effektiva läsningen (Lärare ). En kort sammanfattning om lärarnas uppfattning om begreppen är att grammatisk läsning är avkodning och effektiv läsning är när förståelsen kommer in och läsningen flyter på. 4.2 Den grammatiska läsningens betydelse för den effektiva läsningen Under denna kategori framkom det att de intervjuade lärarna hade en förhållandevis gemensam syn om den grammatiska läsningens betydelse för den effektiva läsningen. Lärare 1 menar att det har den absolut. Hon tror det är viktigt att man känner till den grammatiska läsningen, även om man som barn inte alltid är medveten om det själv. När mina elever stöter på ord de inte känner till går de tillbaka och läser ett ord som ligger väldigt nära, så de har bilden klar. Så visst har den grammatiska läsningen betydelse för den effektiva läsningen (Lärare ). Lärare 2 är helt enig med lärare 1. Hon menar att det är grunden för läsning. Hon fortsätter med att beskriva att barn kan avkoda ord utan att de känner igen ljuden, ä och r, de ser ordet som en ordbild och vet bara att det står är. Hon anser att det är betydelsefullt eftersom att man måste kunna vissa ord som en ordbild. Exempelvis småord som en, ett, och, det med flera. Lärare 2 menar att när eleverna känner att de klarar det grammatiska går man vidare och då blir man en effektiv läsare automatiskt. 14

19 Det är också för effektiviteten i det hela, man kan inte hålla på och ljuda igenom alla ord. Så till slut när man har tränat på dessa små korta ord så finns de bara där. En kombination av detta. Det har en väldigt stor betydelse (Lärare ). Lärare 3 instämmer med de andra lärarna om att den grammatiska läsningen har betydelse för den effektiva läsningen. Ju enklare du kan komma igenom och förstå ordet desto mindre energi lägger du på avkodningen. Om man har gått igenom det grammatiska så man vet hur bokstäverna ser ut och hur ljuden låter inne i huvudet och då blir det lättare att förstå vad ordet handlar om. Man kan inte hoppa över den grammatiska inlärningen. Då gör man sig själv en otjänst. Det är otroligt viktigt att barnen får känna ljuden i munnen och höra hur de låter (Lärare ). Lärare 4 menar att den grammatiska läsningen är en förutsättning och att man måste jobba med den först. Har de inte det grammatiska klart för sig med alla bokstäver och ljud så kan man inte bli en effektiv läsare. Några barn lär sig läsa med hjälp av ordbildsmetod men när de kommer till svårare ord så måste man ta hjälp av den grammatiska läsningen för att förstå (Lärare ). Lärarna anser att den grammatiska läsningen är av stor betydelse för den effektiva läsningen. Den är kort sagt en förutsättning för att kunna uppnå ett effektivt läsande. 4.3 Arbetet med läsförståelsen Den röda tråden som följer lärarnas arbetssätt med den effektiva läsningen och med läsförståelsen är vikten av att använda sig av olika material och att samtala kring och om texter. Lärare 1 beskriver att de använder olika typer av läromedel när de arbetar med läsförståelse. De arbetar bland annat med olika typer av texter såsom skönlitterära texter, faktatexter och recept. Texterna är kopplade till olika frågor som man ska svara på där man ska läsa mellan raderna. De arbetar även med veckans ord där man mer tar upp olika ljud och hur ord stavas, det grammatiska. Jag försöker plocka in olika saker eftersom barn lär sig på så olika sätt. Man har så många olika erfarenheter (Lärare ). Eleverna har läseböcker som de läser i och ibland arbetar de i grupper och tittar på hur texter är uppbyggda och hur man uppfattar texten. Eleverna läser både enskilt, tillsammans med en kompis och ibland i grupp. De får läsläxa varje vecka. Läsläxan inleds med att Lärare 1 läser den högt och därefter pratar de om texten. Sen får eleverna i läxa att läsa texten tre gånger hemma. Lärare 1 menar att det leder till att eleven blir säkrare på texten och övar upp ett flyt i läsningen. 15

20 Lärare 2 belyser vikten av att hela tiden stärka barnet och att eleverna ska känna sig trygga och tro på sig själva som läsare. Lärare 2 anser att när de väl känner att de tror på sig själva, då kan man läsa. Hon poängterar också att man inte ska sluta berätta bara för att barnen kan läsa själva. Det gynnar ordförrådet och det krävs ett stort ordförråd för att bli en effektiv läsare. När det gäller arbetet med läsförståelsen arbetar hon mycket med att ställa frågor till texten de har läst. De arbetar med läsförståelseböcker där eleverna ska svara på ja och nej frågor till texten. Det är viktigt att man hela tiden kollar upp att eleverna hänger med och förstår det dom läser, så ingen slinker emellan (Lärare ). Lärare 2 anser att det är viktigare att eleverna förstår det de läser än att de läser fort. Ett långsamt flyt är precis lika bra som någon som läser fort. Det är många som läser fort som inte kommer ihåg det de läser. Lagom är bra. För mig passar den hastigheten, för dig passar den hastigheten. Det viktiga är att man läser orden rätt och att man har förstått det man läser (Lärare ). Lärare 3 anser att mycket läsförståelse kommer i tvåan när de väl har fått de grammatiska grunderna men belyser hur viktigt det faktiskt är med både läsförståelse och hörförståelse redan i ettan. Då är det viktigt att de får ett stort ordförråd genom att man pratar mycket, läser högt, berättar mycket, låta eleverna prata mycket själva, förklara ord som man säger och läser. Det är viktigt att ge barnen förförståelse genom att lära dem att tolka bilder. Vad handlar boken om, vad berättar bilderna. Detta ger eleverna en ingång i texten. Det leder till ett effektivt läsande (Lärare ). Lärare 4 beskriver att när man arbetar i ettan har man hela spannet av läsare. Allt från att några elever bara kan ett fåtal bokstäver till elever som redan är effektiva läsare. Man måste därför arbeta mycket med bokstäver. Det är bra även för dem som redan läser flytande. Några av dessa eleverna läser bara på och det går fort men det är inte säkert att de har förstått det de har läst (Lärare ). Lärare 4 belyser vikten av att läsa högt för barnen och anser precis som lärare 1 att det är viktigt att erbjuda en bred genre av litteratur. Det berikar elevernas ordförråd och det är en förutsättning för att bli en effektiv läsare. Barn som inte blir lästa för har ofta ett torftigt ordförråd. Därför får man inte sluta läsa för barnen bara för att de själva har lärt sig läsa (Lärare ). 16

21 Sammanfattningsvis anser lärarna att det är av stor vikt att förse eleverna med olika former av material som gynnar läsförståelsen för att de skall passa alla. Några av lärarna anser också att det är viktigare att eleverna förstår vad de läser än att de läser fort. Samtliga lärare betonar vikten av att ge eleverna ett rikt ordförråd genom att högläsning, parläsning, enskild läsning och att samtala mycket. Ett rikt ordförråd en förutsättning för det effektiva läsandet. 4.4 Arbetssätt och metoder Lärarna beskriver vikten av att utgå från eleverna när det gäller vilka olika strategier man behöver använda för att främja det effektiva läsandet. Upprepning av det lästa och att man samtalar kring bilderna och att man ställer frågor till texten är några viktiga aspekter som alla lärarna har belyst. De använder sig av den grammatiska läsningen till en början men plockar även in lite LTG (Läsning på Talets Grund) i undervisningen för att få läsningen lustfylld. För de elever som har en långsam läsutveckling plockar samtliga lärare in Read and Recovery (se Lärare 2 beskrivning nedan). Lärare 1 betonar att man måste våga ifrågasätta själv och ha tydliga strategier för hur eleverna ska utvecklas eftersom de lär på så olika sätt. Jag plockar in olika metoder så man får med sig så många barn som möjligt på tåget. Jag försöker att inte hålla mig till en specifik metod. Hellre att man får ett sammanhang och att det blir meningsfullt än att man använder en metod men ibland använder jag mig av exempelvis LTG (Läsning på Talets Grund). Det var en av metoderna jag fick med mig från högskolan (Lärare ). Lärare 2 menar att det viktiga är att alla hänger med och känner att de klarar sin läsning på ett sätt som fungerar för just det barnet. Jag använder mig att olika metoder men med barn som har en långsam läsutveckling har jag använt mig av Read and Recovery (Lärare ). I denna metod beskriver Lärare 2 att man läser småböcker med lite text intensivt under en kort period och sen har man uppehåll, sen kör man en intensivperiod igen. I denna metod är det viktigt med upprepning av det lästa och att man samtalar kring bilderna och att man ställer frågor till texten. Hon använder sig även av lite LTG. På min tid på lärarutbildningen fick jag lära mig att man inte skulle berätta i förväg vad boken handlade om. De flesta barn vill inte veta vad boken handlar om men för att få med alla barn på tåget är det ändå viktigt att ge barnen förförståelse för att skapa intresse (Lärare ). 17

22 Lärare 3 är den lärare som har den nyaste utbildningen och har minst erfarenhet och påpekar detta när det gäller val av metoder. Hon menar att hon inte har så mycket erfarenhet av alla olika metoder men att bara använda en metod tror hon inte på. Man måste ha många olika metoder och strategier. Några elever är helordsläsare men du måste ha ljudningstekniken för att klara svårare ord senare i läsningen. Du måste ha den strategin att ta till när du stöter på svåra ord, du kan inte gissa dig fram. Sen tycker jag för lustens skull att LTG är en bra metod eftersom du utgår från en gemensam text där alla har samma ingångar och skapar något eget (Lärare ). Lärare 4 menar att när man har så lång erfarenhet som hon har så plockar man lite av varje. Alla metoder passar ju inte alla barn. För barn som har en långsam läsutveckling kan man pröva lite andra sätt. Då brukar jag använda mig av Read and Recovery. Den metoden är jättebra. Den ger goda resultat (Lärare ). Den gemensamma nämnaren är helt klart att man inte kan välja enbart en metod för läsinlärningen. Detta är samtliga lärare helt eniga om. Istället betonar de vikten av att plocka delar från olika metoder för att alla ska ha samma förutsättningar att lyckas med sin läsning. 4.5 Styrdokument och teorins betydelse för lärarrollen När det gäller läroplanen anser samtliga pedagoger att den finns med naturligt i undervisningen. De använder lite olika material som är kopplade till läroplanen. När det gäller val av teoretiker är Lärare 1 ärlig och säger att hon har blivit påverkad från högskolan. Tre av lärarna är eniga om att de har flera olika teoretiker som speglas i deras lärarroll. Eftersom det är en ny läroplan beskriver samtliga lärare att de håller på att arbeta med den nya läroplanen på deras skola men de upplever dock att Lpo 94 fortfarande sitter kvar och att det egentligen inte är så stor skillnad. Men jag tänker att det är vilket förhållningsätt man har. Jag vet att man ska använda olika arbetsätt och att det är barnens intresse som är viktigt ta hänsyn till så det har jag med mig i min undervisning. Det genomsyrar allt (Lärare ). När det gäller teori anser lärarna att det är viktigt att plocka även där. Lärare 1 har läst mycket om Vygotskij i skolan och det känner hon att det har påverkat henne. Jag tror jag har blivit påverkad från högskolan eftersom vi läste så mycket om honom där. Man har blivit dragen ditåt. Innan man började läsa var man helt blank. Man jag försöker använda hans tankar om samspelet mellan barnen där en svagare elev kan bli stärkt av en starkare elev och tvärtom. Man ser till elevernas olika styrkor och svagheter (Lärare ). 18