Metod beskrivning påverkansanalys miljögifter ytvatten inom Södra Östersjön och Norra östersjöns distrikt
|
|
- Ulla-Britt Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MEDDELANDE Sida 1/3 Datum Ert datum Beteckning Er beteckning Metod beskrivning påverkansanalys miljögifter ytvatten inom Södra Östersjön och Norra östersjöns distrikt. Martin Fransson Naturavdelningen Postadress Jönköping Besöksadress Hamngatan 4 Tfn Fax E-post lansstyrelsen@f.lst.se Plusgiro Bankgiro Metod beskrivning påverkansanalys miljögifter ytvatten inom Södra Östersjön och Norra östersjöns distrikt Den metodik som använts för påverkansanalysen inom Södra Östersjön (SÖ) och Norra Östersjöns (NÖ) distrikt utgår från den metodik som använts inom Västra Götalands och Värmlands län. Därmed gör jag en beskrivning av de delar som är ändrade i jmf med den metodiken och har med Västra Götalands och Värmlands metodik, som Karin de Beer Länsstyrelsen Värmland har tagit fram, i bilaga 1. Gis-skikt SMHI:s delavrinningsområden version SMHI:s kustvattenförekomster version Ändringar av metodik Utpekande av områden som kan vara påverkade av kemikalier Områden som har 11 poäng eller mer i den totala riskanalysen har pekats ut att kunna vara påverkade av kemikalier, utöver detta har även de områden där någon av analysområdena (EMIR, enskilda avlopp) fått 4 poäng pekats ut. EMIR I samverkan med Miljöskyddsfunktionen på Länsstyrelsen i Jönköping har en viktning av EMIR objekten tagits fram. Viktning bygger på bransh-koderna och inte varje enskilt objekts påverkan utan motsvarar branschen och dess risk. Värdet som en bransch har fått är 0.1, 0.25, 0.5, 0.75 eller 1. (bilaga 2) MIFO För att ha ett enhetligt skikt har det material som påverkansanlys grundvatten tagit fram använts. De län som har velat har kompletterat detta. G:\5 - Naturvård och miljöskydd\53\537\5370 Kartläggning och analys\påverkans analys Kemikalier\Metod beskrivning.doc
2 MEDDELANDE Datum Beteckning Sida 2/3 KUST Påverkan för en kustvattenförekomst beräknas med samma metodik och poängskala som för inlandsvatten. Däremot räknas inte enbart själva kustförekomsten utan hela tillrinningsområdet till kusten med i analysen och alla källor som finns där. Ämnesgrupper Att få fram vilka ämnen som är mer troliga att hitta i ett område än ett annat ämne är väldigt svårt utan att göra mätningar. Däremot är det lättare att värdera vilka grupper av ämnen som är mer troliga än andra. Genom att vissa ämnesgrupper sprids mer via en påverkanskälla än en annan så får man en uppskattning om hur skillnaden mellan de olika ämnesgrupperna är. I analysen används både en grövre och en finare indelning, EMIR objekten har fått en finare indelning och Jordbruk, Transport, Enskilda avlopp och Hårdgjorda ytor en grövre. MIFO objekten har inte vägts in i analysen då dessa kräver en finare indelning då de flesta ämnesgrupper har använts inom MIFO som helhet. Ämnesgrupp Jordbruk Hårdgjord Transport Enskilda EMIR yta avlopp Metaller 1 1 Viktning Bekämpningsmedel 1 1 Viktning PAH och oljor 1 1 Viktning PFOS Viktning Fenoler 1 Viktning Dioxin Viktning Tributyltenn Viktning Lösningsmedel Viktning Den finare indelningen av EMIR består av att vi branschvis tittat på vilka ämnesgrupper som används. Så en typ av bransch kan släppa ut alla ämnesgrupper medan en annan bransch enbart släpper ut en ämnesgrupp. Även storleken på verksamheterna har en betydelse, därför har samma viktning som användes för EMIR verksamheterna i påverkansanalysen använts här, dvs att värdet för varje ämnesgrupp kan vara 0.1, 0.25, 0.5, 0.75 eller 1. Sedan har medelvärdet av ämnesgrupperna använts när man lagt samman alla påverkanstyper. G:\5 - Naturvård och miljöskydd\53\537\5370 Kartläggning och analys\påverkans analys Kemikalier\Metod beskrivning.doc
3 MEDDELANDE Datum Beteckning Sida 3/3 Sammanvägning av poängen för ämnesgrupperna har gjorts genom att påverkanspoängen multiplicerats med ämnesgruppen. Ex. Område A Påverkanstyp Poäng Jordbruk 0 Hårdgjord yta 2 EMIR 0 Transport 2 MIFO 0 Enskilda avlopp 1 Hårdgjord yta Transport Enskilda avlopp Total poäng Metaller 2 * 1 2 * 1 1 * 0 4 Bekämpningsmedel 2 * 0 2 * 1 1 * 0 2 PAH och Oljor 2 * 1 2 * 1 1 * 0 4 PFOS 2 * 1 2 * 1 1 * 1 5 Fenoler 2 * 0 2 * 0 1 * 1 1 Svagheter Generellt Ytvatten: Vattenförekomster med små näravrinningsområden får relativt många riskpoäng om det råkar ligga några källor inom avrinningsområdet. Det är bra att vara medveten om detta och ev. fundera på hur man kan åtgärda problemen. Kust: Då det skikt som använts inte innehåller alla MIFO-objekt som finns i kustvatten kan påverkan ifrån MIFO undervärderats i en del fall. Källor uppströms Ytvatten: Hittills har anbart källor inom vattenförekomstens näravrinningsområd tagits med i analysen. Om det finns stora källor inom avrinningsområden uppströms kan dessa också bidra med påverkan från miljögifter. Detta är svårt att kvantifiera, men det är önskvärt att hitta en metodik för att inkludera källor uppströms. Ämnesgrupper Skalan med ämnesgrupper och vilka påverkanstyper de kommer ifrån är väldigt grov, men också den skala som fungerat i analysen. En finare skala ner på ämnesnivå hade inte fungerat, däremot går det att göra den finare med viktning inom de flesta av påverkanstyperna. Då det inte varit möjligt att göra en finare indelning av MIFO-objekten har inte dessa tagits med i sammanställningen. Därmed är vissa ämnesgrupper undervärderade inom vissa områden. G:\5 - Naturvård och miljöskydd\53\537\5370 Kartläggning och analys\påverkans analys Kemikalier\Metod beskrivning.doc
4 Bilaga 1 BILAGA 1- Metod beskrivning påverkansanalys miljögifter ytvatten, Västra Götalands län och Värmlands län PM 1(1) Miljöanalysenheten Karin de Beer Kommentar: Den sista sammanvägningen, totalpoäng för avrinningsområde, är inte nödvändig. Det kan vara bättre att hålla isär de olika delarna tex åkermark och förorenad mark om man skall kunna härleda vilka ämnesgrupper det finns risk för. Metod beskrivning påverkansanalys miljögifter ytvatten, Västra Götalands län och Värmlands län. Metoden är en GIS-analys av källor som kan bidra till belastning av miljögifter inom vattenförekomstens avrinningsområde. Metoden kan användas för att peka ut vattenförekomster där man borde gå vidare med att undersöka om det finns problem med miljögifter (prioriterade ämnen och särskilt förorenande ämnen). Metoden är indikativ, även vattenförekomster med få riskpoäng kan vara förorenade med miljögifter och vattenförekomster med många riskpoäng behöver inte nödvändigtvis vara förorenade med miljögifter. Metoden ger inget svar på vilka ämnen det handlar om. Dock kan man få en indikation på vilka ämnesgrupper man ska titta på utifrån vilka typer av källor som har bidragit till höga riskpoängen. Får man höga poäng på åkermark kan man förvänta sig bekämpningsmedel, med höga poäng på transport kan man förvänta sig bl a metaller, PAHer och ev. bekämpningsmedel. Enskilda avlopp bidrar främst med ämnen som förekommer i hushåll, som t ex biocider och ämnen som kan finnas i impregnerade kläder (PFOS, nonylfenoler). Får man höga poäng på förorenade områden borde man titta närmare på vilka branscher som finns inom avrinningsområdet, vid nedlagda gruvor, hyttor mm finns risk för metallföroreningar, finns det många sågverk (med impregnering) kan det t ex finnas dioxiner. Hårdgjorda ytor och miljöfarliga verksamheter (inkl reningsverk) kan bidra med i stort sätt alla prioriterade och särskilt förorenande ämnen. Här kan man ev. med hjälp av utdrag ur produktregistret (se metodbeskrivning från Fredrik Andreasson, Länsstyrelsen i Skåne) få fram en indikation på vilka ämnen man kan inrikta sig på.
5 GIS-skikt med vattenförekomsternas avrinningsområde är arbetsmaterial och har skapats av Jonas Andersson, Lst O (Mariestad) Vattenförekomsternas avrinningsområden är framtagna med hjälp av SMHI:s nätverksbildade röda kartan version , SMHI:s delavrinningsområden version , SMHI:s sjöytor version och GSD Höjddata. Med verktygen i Arc Hydro Tools version 1.2 Final for ArcGIS 9.2 samt Spatial Analyst Hydrology Tools går det att justera GSD Höjddata, så att höjdinformationen blir mer tillförlitlig och olika avrinningsområden kan sökas ut. Vattenförekomsternas avrinningsområden för Västerhavets Vattendistrikt är ett arbetsmaterial och finns lagrat på länsstyrelsen Västra Götalands SDE databas under namnet verksamhet_o.sde.vg_paverkan.] Hårdgjorda ytor Andel i vattenförekomstens avrinningsområde. Underlag: CORINE Marktäckedata [baseras på sattelitdata från år /- 1år.] Som hårdgjorda ytor har tagits med: 1.1.1: Tät stadsstruktur : Gles stadsstruktur : Gles stadsstruktur : Gles stadsstruktur 1.2.1: Industri o handel 1.2.3: Hamn 1.2.4: Flygplats Marktäckedata beskars efter vattenförekomsternas avrinningsområden i ArcMap med ET Geo wizard-verktyget Split By Location. Därefter fördes markklasserna samman avrinningsområdesvis med ET Geo wizard verktyget Merge Layers samt ArcToolox-verktyget Dissolve. Därefter beräknades area för respektive markklass] Åkermark Andel i vattenförekomstens avrinningsområde. Underlag: CORINE Marktäckedata [baseras på sattelitdata från år /- 1år.] Som åkermark har tagits med: 2.1.1: Åkermark 2.2.2: Frukt- och bärodling Marktäckedata beskars efter vattenförekomsternas avrinningsområden i ArcMap med ET Geo wizard-verktyget Split By Location. Därefter fördes markklasserna samman avrinningsområdesvis med ET Geo wizard verktyget Merge Layers samt ArcToolox-verktyget Dissolve. Därefter beräknades area för respektive markklass. Transport Total km väg inom olika belastningsklass och järnväg inom avrinningsområdet Vägar: Underlag: SGUs skikt Påverkan från väg som ligger på ftp://ftp.lst.se/myndigh/vattenmyndigh/sgu/,
6 Fält RISK i GEOdatabasen SGU_Prioväg\Prioväg\vägtrafik\RISK.mdb anger vilken riskklass vägen har fått 1 (mycket stor risk) 4 (obetydlig risk). Antal km väg per riskklass inom avrinningsområdet. Järnvägar: Röda kartans skikt JL, Linjeskikt för järnvägar [Det som användes var fastighetskartans järnvägar i vektor. Järnvägarna hämtades från skiktet vl. Det var 2007 års version av GSD fastighetskartan i vektor], Antal km inom avrinningsområdet. GSD Fastighetskartans järnvägar beskars efter vattenförekomsternas avrinningsområden i ArcMap med ET Geo wizard-verktyget Split By Location. Därefter fördes markklasserna samman avrinningsområdesvis med ET Geo wizard verktyget Merge Layers samt ArcToolox-verktyget Dissolve. Därefter beräknades längden järnvägsträcka i respektive avrinningsområde Förorenade områden Antal MIFO-objekt i olika MIFO-klass inom avrinningsområdet. Underlag: länets MIFO-databas. (Västra Götaland har valt att enbart ta med kommunicerade objekt, Värmland har haft med alla identifierade objekt i analysen. I första hand gäller den riskklass som objektet har fått i MIFO-fas2. Finns det ingen riskklass i MIFO-fas 2 gäller riskklassen från MIFO-fas 1. har objektet inte riskklassats har den getts klass 0. GIS-analys kan genomföras på följande sätt Intersect mellan skiktet med MIFO-objekten och skiktet med vattenförekomsternas avrinningsområde. Nya skiktet är en punktskikt där alla MIFO-objekt har fått VF-id från den vattenförekomsten som ligger i avrinningsområdet där MIFO-objektet ligger [skikt VFaro_med MIFO ]. Öppna attributtabellen från nya skiktet VFaro_med MIFO, högerklicka på fältet med VF-id, välj summera. Ange under utdata ett lämpligt namn för en ny tabell VFaro_summerad_MIFO.dbf Urval välj med attribut, välj alla objekt i skiktet VFaro_med MIFO där riskklass är 1. Öppna attributtabellen från skiktet VFaro_med MIFO, högerklicka på fältet med VF-id, välj summera. Ange under utdata ett lämpligt namn för en ny tabell VFaro_summerad_MIFO_klass1. Kryssa i Summera endast på valda poster. Upprepa sista två steg för MIFO-klass 2, 3,4 och 0 Förena VFaro_summerad_MIFO.dbf med alla andra nyskapade tabeller ( VFaro_summerad_MIFO_klass1 osv). Slutprodukten är en tabell med för varje VFaro uppgifter om total antal MIFOobjekt, antal MIFO-klass 1, 2, 3, 4 och 0. Miljöfarlig verksamhet (inkl reningsverk) Underlag: länets EMIR-databas
7 Göra ett urval ur EMIR-databasen: A- och B-anläggningar med utsläpp till vatten som är skyldiga att lämna en emissionsdeklaration. Gör ett GISskikt från uttaget ur databasen. Ta fram antal anläggningar per avrinningsområde via en GIS analys. GIS-analys kan genomföras på följande sätt Intersect mellan skiktet med EMIR-objekten och skiktet med vattenförekomsternas avrinningsområde. Nya skiktet är ett punktskikt där alla EMIR-objekt har fått VF-id från den vattenförekomsten som ligger i avrinningsområdet där EMIR-objektet ligger [skikt VFaro_med EMIR ]. Öppna attributtabellen från nya skiktet VFaro_med EMIR, högerklicka på fältet med VF-id, välj summera. Ange under utdata ett lämpligt namn för en ny tabell VFaro_summerad_EMIR.dbf Denna tabell innehåller uppgifter om antal EMIR-objekt per Vattenförekomstens avrinningsområde. Enskilda avlopp Underlag: SMED data, brutto utsläpp tot N (kg/år ha) från enskilda avlopp. från enskilda avlopp/enskilda avlopp i Norrtälje och Vallentuna.xls Ta in Excelfilen (ev via att göra om den till txt-fil) i GIS-programmet och förena skiktet med delavrinningsområden med tabellen med info om utsläpp från enskilda avlopp. I GIS: högerklicka på GIS-skikt med avrinningsområden, välj förena. En dialogruta kommer upp, välj Förena attribut från en tabell, ange vilket fält föreningen ska baseras på (ARO-ID), välj tabellen med utsläppsdata från enskilda avlopp och fält i tabellen som föreningen ska baseras på ska väljas OmradesId SMED data finns inte per vattenförekomsternas avrinningsområde. Ingår en VF i ett SMEDområde har VF tilldelats detta värde. Ingår VF i flera SMEDområden (ibland enbart en mindre del av VF som går in i ett annat avrinningsområde) så har det tagits medelvärde av kg N/år ha inom dessa avrinningsområden. Denna GIS analys gjordes med verktyget förena. Högerklicka på GISskiktet med vattenförekomsterna och välj Förena, en dialogruta kommer upp, välj Förena data från annat lager baserat på geografiskt plats. Under Markera det lager som ska förenas med detta lager välj polygonskiktet med uppgifter om utsläpp från enskilda avlopp (SMED-data), brutto N kg/år ha för varje avrinningsområde. Sedan väljs Varje linje (vattenförekomst) ges summering av numeriska attributen för polygoner som korsar den och ett antalsfält som visar hur många polygoner som den korsar Under Hur vill du att attributen ska summeras välj medel Ange lämpligt namn för skiktet med resultat av föreningen.
8 Poängsättning Först har olika delar inom samma källa vägts ihop, dvs antal MIFO-objekt med olika MIFO-klass och väglängd med olika belastningsklass. Här har utgåtts från viktningen som har använts för påverkansanalys för grundvatten. Sedan har för varje källa sätts gränser för 0-4 poäng. Detta har skett med hjälp av en figur över fördelningen, visuellt har försökts att hitta bra gränser. Detta har varit en balans mellan att ha lika stora klasser (t ex 0-25 kg/år ha, 25-50, osv för enskilda avlopp) och att ha lika stora grupper (25 % av alla vattenförekomster med 1 eller fler MIFO objekt får 4 poäng, 25 % får 3 poäng..osv). Hårdgjorda ytor För Västerhavets vattendistrikt varierar andel hårdgjorda ytor mellan 0 och 83 % Nedanstående tabell visar vilka gränser som har valts för tilldelning av riskpoäng. Tabell: riskpoäng för andel hårdgjorda ytor Andel hårdgjorda ytor (%) Riskpoäng Andel VF i VH (%) > > > > Gränserna har valts med hjälp av en figur över fördelningen där alla avrinningsområden med andel hårdgjorda ytor >0 är plottade, se figuren nedan. 0,90 0,80 0,70 Andel hårdgjorda ytor 0,60 0,50 0,40 0,30 4 0,20 3 0,10 0, Avrinningsområdesnummer Figur: Andel hårdgjorda ytor för alla avrinningsområden (med andel hårdgjorda ytor >0) i Västerhavets vattendistrikt. Avrinningsområdena är numrerade utifrån sortering efter andel hårdgjorda ytor (1-1031). Streckade linjer anger gränserna för riskpoängen. 1 2
9 Åkermark För Västerhavets vattendistrikt varierar andel åkermark mellan 0 och 95 % Nedanstående tabell visar vilka gränser som har valts för tilldelning av riskpoäng. Jämfört med hårdgjorda ytor har gränserna sätts vid en högre andel åkermark. Detta har gjorts utifrån resonemanget att hårdgjorda ytor bidrar mer till miljögiftspåverkan än åkermark. Tabell: riskpoäng för andel åkermark Andel åkermark (%) Riskpoäng Andel VF i VH (%) >90 4 0,2 > > > Gränserna har valts med hjälp av en figur över fördelningen där alla avrinningsområden med andel åkermark >0 är plottade, se figuren nedan. 1,00 0,90 0, Andel åkermark 0,70 0,60 0,50 0, ,30 0,20 0,10 0, Avrinningsområdesnummer Figur: Andel åkermark för alla avrinningsområden (med andel åkermark >0) i Västerhavets vattendistrikt. Avrinningsområdena är numrerade utifrån sortering efter andel åkermark (1-1958). Streckade linjer anger gränserna för riskpoängen. Transport Olika typer av vägar och järnvägen har viktats mot varandra. Här har utgåtts från viktningen som har använts för påverkansanalys för grundvatten. Tabell: viktning för summering av väglängd inom olika klasser Vägklass Viktning RiskVäg1 1 RiskVäg2 0,5 RiskVäg3 0,1
10 RiskVäg4 0,025 Järnväg 0,25 Total för Transport har summerats genom: Riskväg1 (m/ha) * 1 + RiskVäg2 (m/ha) * 0,5 + +Järnväg (m/ha) * 0,25 För Västerhavets vattendistrikt varierar Summa Transport mellan 0 och 146 m/ha. Nedanstående tabell visar vilka gränser som har valts för tilldelning av riskpoäng.
11 Tabell: riskpoäng för summa transport Summa transport m/ha Riskpoäng Andel VF i VH (%) >30 4 0,3 > > > Gränserna har valts med hjälp av en figur över fördelningen där alla avrinningsområden med summa transport >0 är plottade, se figuren nedan. Summa transport ("m/ha") Avrinningsområdesnummer Figur: Summa transport ( m/ha ) för alla avrinningsområden (med summa transport >0) i Västerhavets vattendistrikt. Avrinningsområdena är numrerade utifrån sortering efter summa transport (1-2046). Streckade linjer anger gränserna för riskpoängen. Förorenade områden Olika klasser MIFO-objekt har viktats mot varandra. Här har utgåtts från viktningen som har använts för påverkansanalys för grundvatten. Tabell: viktning för summering av antal förorenade områden inom olika klasser MIFO-klass Viktning ,5 4 0,25 0 0,25 Total för förorenade områden har summerats genom: MIFO1 (antal/ha) * 1 + MIFO2 (antal/ha) * 1 + +MIFO0 (antal/ha) * 0,25 För Värmland och Västra Götalands län varierar Summa Förorenade områden mellan 0 och 0,08 /ha. Nedanstående tabell visar vilka gränser som har valts för tilldelning av riskpoäng
12 Tabell: riskpoäng för summa förorenade områden Summa Förorenade områden antal /ha Riskpoäng Andel VF i VH * (%) >0, >0,0005-0, >0, , >0-0, *: Observera att det saknas data om förorenade områden i delar av distriktet utanför Värmland och Västra Götaland. En del avrinningsområden som ingår i gruppen med 0 riskpoäng kan därför tillhöra en grupp med andra riskpoäng. Gränserna har valts med hjälp av en figur över fördelningen där alla avrinningsområden med Summa Förorenade områden >0 är plottade, se figur nedan. Observera att enbart avrinningsområden inom Värmlands län och Västra Götalands län har fått MIFO-poäng
13 Summa förorenade områden 0,09 0,08 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 Summa förorenade områden 0, ,005 0,004 0,003 0, , Avrinningsområdesnummer Avrinningsområdesnummer Figur: Summa förorenade områden för alla avrinningsområden (med summa förorenade områden >0) i Västerhavets vattendistrikt. Avrinningsområdena är numrerade utifrån sortering efter summa förorenade områden (1-700). Streckade linjer anger gränserna för riskpoängen. Observera insats i figuren med förstoringen för delen mellan 0 och 0,06. Miljöfarlig verksamhet (inkl reningsverk) Det har inte gjorts en viktning mellan olika typer av anläggningar. Alla anläggningar inom vattenförekomstens avrinningsområde väger lika tungt. För Värmland och Västra Götalands län varierar antal anläggningar mellan 0 och 0,008 /ha. Nedanstående tabell visar vilka gränser som har valts för tilldelning av riskpoäng. Tabell: riskpoäng för antal anläggningar Antal anläggningar per ha Riskpoäng Andel VF i VH* (%) >0, ,7 >0,0003-0, >0,0001-0, >0-0, , *: Observera att det saknas data om anläggningar i delar av distriktet utanför Värmland och Västra Götaland. En del avrinningsområden som ingår i gruppen med 0 riskpoäng kan därför tillhöra en grupp med andra riskpoäng. Gränserna har valts med hjälp av en figur över fördelningen där alla avrinningsområden med antal anläggningar per ha >0 är plottade, se figur nedan. Observera att enbart avrinningsområden inom Värmlands län och Västra Götalands län har fått anläggningar-poäng
14 0,009 0,008 0,007 Antal anläggningar per ha 0,006 0,005 0,004 0,003 0, , Avrinningsområdesnummer Figur: Antal anläggningar per ha för alla avrinningsområden (med antal anläggningar >0) i Västerhavets vattendistrikt. Avrinningsområdena är numrerade utifrån sortering efter antal anläggningar per ha (1-128). Streckade linjer anger gränserna för riskpoängen. Enskilda avlopp För Västerhavets vattendistrikt varierar medel för utsläpp från enskilda avlopp av total N mellan 0 och 104 kg/ha år. Nedanstående tabell visar vilka gränser som har valts för tilldelning av riskpoäng. Tabell: riskpoäng för enskilda avlopp Utsläpp från enskilda avlopp kg N/ha år Riskpoäng > > > > Andel VF i VH (%) Gränserna har valts med hjälp av en figur över fördelningen där alla avrinningsområden med utsläpp från enskilda avlopp >0 kg N/ha år är plottade, se figuren nedan
15 120 Utsläpp enskilda avlopp (kg N/ha år) Avrinningsområdesnummer Figur: Utsläpp från enskilda avlopp (kg N/ha år) för alla avrinningsområden (med utsläpp >0) i Västerhavets vattendistrikt. Avrinningsområdena är numrerade utifrån sortering efter utsläpp per ha (1-2408). Streckade linjer anger gränserna för riskpoängen. 2 1 Sammanvägning Totalpoäng för alla ovanstående källor har räknats ihop per avrinningsområde (vattenförekomst). Alla vattenförekomster med 11 poäng eller mer anses ha risk för att vara påverkat av miljögifter. Gränsen har satts med hjälp av kartan över distriktet. Vattenförekomster där man har kännedom om föroreningar borde falla ut som påverkat och områden där man vet att det inte finns problem med miljögifter borde bli ej påverkat. I Västerhavets vattendistrikt har 7 % av vattenförekomsterna klassats som risk för påverkan från miljögifter. Observera att både förorenade områden och miljöfarlig verksamhet enbart har räknats med för Värmlands och Västra Götalands län. Andel vattenförekomster med risk för påverkan kan därför komma att öka när data kompletteras med uppgifter från andra län. I figuren nedan visas utfallet.
16 Figur: Utfallet från påverkansanalysen. vattenförekomster med 0-10 poäng visas som gröna och vattenförekomster med 11 poäng visas som orange och anses ha risk för påverkan av miljögifter. Brister och förbättringsmöjligheter Analysen som har gjorts ger bara en indikation om en vattenförekomst kan vara påverkat av miljögifter och vilka källorna till detta skulle kunna vara. Ett antal konkreta förbättringsmöjligheter redovisas nedan. Generellt Vattenförekomster med små näravrinningsområden får relativt många riskpoäng om det råkar ligga några källor inom avrinningsområdet. Det är bra att vara medveten om detta och ev. fundera på hur man kan åtgärda problemen. Miljöfarlig verksamhet (inkl reningsverk) Nu har ingen differentiering gjorts mellan olika anläggningar. I verkligheten lär det finnas stora skillnader i anläggningars utsläpp till vatten beroende av bransch och storlek. Ett förslag är att förfina detta och genom en viktning lägga större tyngd vid större anläggningar med större utsläpp till vatten. Enskilda avlopp
17 För vattenförekomster som ingår i flera SMEDområden (ibland enbart en mindre del av VF som går in i ett annat avrinningsområde) har det tagits medelvärde av kg N/år ha från dessa avrinningsområden. Detta skulle varit bättre att använda sig av viktad medelvärde utifrån vilket andel av vattenförekomsten som ligger inom de olika avrinningsområdena. Källor uppströms Hittills har anbart källor inom vattenförekomstens näravrinningsområd tagits med i analysen. Om det finns stora källor inom avrinningsområden uppströms kan dessa också bidra med påverkan från miljögifter. Detta är svårt att kvantifiera, men det är önskvärt att hitta en metodik för att inkludera källor uppströms.
18 BranshKoder Obj-typ Värde Metaller Bekämpnings. PAH PFOS Fenoler Dioxin TBT Organiska lönsnings. - 0, , , , , , , , ,5 0,5 0, ,5 0,5 0, ,1 0,1 0, , , ,5 0,5 0, ,5 0,5 0, ,1 0,1 0, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0, ,5 0,5 0, ,5 0,5 0, ,5 0,5 0, ,5 0,5 0, ,1 0,1 0, ,1 0,1 0, ,1 0,1 0, ,1 0,1 0, ,1 0,1 0, o2 0,1 0,1 0,1 22 0,5 0, ,5 0,5 Page 1
19 BranshKoder ,5 0, ,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0, ,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0, ,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0, ,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0, ,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0, ,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0, ,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0, ,75 0,75 0,75 0,75 0,75 0, ,75 0,75 0,75 0,75 0,75 0, ,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0, ,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0, , Prov. B 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0, ,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0, ,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0, ,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0, ,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0, ,75 0, ,25 0, ,25 0, ,25 0, ,25 0, ,1 0,1 27 0,5 0,5 0, ,75 0,75 0, ,75 0,75 0, ,75 0,75 0, ,75 0,75 0, ,25 0,25 0, ,5 0,5 0, ,5 0,5 0, ,5 0,5 0, ,5 0,5 0, g1 0,5 0,5 0, ,1 0,1 0, ,75 0,75 0, ,5 0,5 0, ,5 0,5 0, ,75 0,75 0, ,25 0,25 0, ,25 0,25 0, ,25 0,25 0,25 28-y1 0,5 0,5 0,5 29 0,25 0, ,25 0, ,5 0,5 0, ,25 0,25 0, ,1 0,1 0,1 Page 2
20 BranshKoder ,1 0,1 0, ,1 0,1 0, ,1 0,1 0, , ,25 0, ,1 0, ,1 0, ,25 0,25 0, ,25 0, ,1 0, ,5 0,5 0,5 0, ,25 0,25 0,25 0, ,1 0,1 0,1 0, ,1 0,1 0,1 0, ,5 0,5 0, ,25 0,25 0, , pröv. B 0,25 0,25 0, ,25 0,25 0,25 0,25 0, ,25 0,25 0,25 0,25 0, ,25 0,25 0,25 0,25 0, i ,75 0,75 0, ,5 0,5 0,5 0,5 0, , ,75 0,75 0,75 0,75 0,75 0, ,25 0,25 0,25 0, ,25 0,25 0,25 0, / ,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0, ,25 0, ,5 0, ,1 0, ,75 0,75 0,75 0,75 0,75 0, ,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0, ,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0, ,75 0,75 0,75 0,75 0,75 0, ,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0, ,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0, ,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0, ,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0, ,75 0,75 0,75 0,75 0,75 0, ,75 0,75 0,75 0,75 Page 3
21 BranshKoder ,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0, ,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0, ,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0, ,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0, ,1 0, ,1 0, ,1 0, ,1 0, ,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0, ,75 0,75 0,75 0, , ,1 0, a1 B-anl 0,5 C 0,25 -g1 Gruvobjekt 1 1 -k1 -m1 -o2 -t2 -v2 -v3 -y1 Page 4
VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar.
VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar. Skikt: VM_Belastning_EA_2013.shp Plats: Blått plus, Lyr-rubrik: VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå Leveranskatalog för publicering:
PM 2012:14. En metodbeskrivning för beräkning av avrinningsområden utifrån Nya nationella höjdmodellen i ArcMap
PM 2012:14 Bilaga 1 En metodbeskrivning för beräkning av avrinningsområden utifrån Nya nationella höjdmodellen i ArcMap Miljöenheten Malin Spännar Version 2012-10-29 Länsstyrelsen Dalarna Tfn 023-810 00
Praktisk vägledning för analys av kvalitetsfaktor Morfologi
Praktisk vägledning för analys av kvalitetsfaktor Morfologi Författare: Uwe Stephan ( Linda Storkull (Länsstyrelsen i Örebro län) Innehållsförteckning Metodbeskrivning för användning av bedömningsgrunderna
Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram
Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram Teresia Wällstedt Vattenmyndigheten, Norra Östersjöns vattendistrikt Vad är vattenförvaltning? EUs ramdirektiv
Justering av vattenförekomster 2011-2015
Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material
Praktisk vägledning för analys av kvalitetsfaktor Kontinuitet
Praktisk vägledning för analys av kvalitetsfaktor Kontinuitet Innehållsförteckning Metodbeskrivning för användning av bedömningsgrunderna för Förekomst av artificiella vandringshinder för vattendragvattenförekomster
Underlag till Åtgärdsprogram för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten
Underlag till Åtgärdsprogram 2018-2021 för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten Bilagor A-E för Sveriges fem vattendistrikt Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär
Upprätta övervakningsoch kontrollprogram för miljögifter
Upprätta övervakningsoch kontrollprogram för miljögifter Att upprätta ett övervaknings-program Vilka ämnen behöver övervakas? Identifierande av belastningskällor Miljöfarlig verksamhet (A- och B-anläggningar),
Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag
Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag Piteälven, Lill-Piteälven, Rokån och Jävreån Potentiella vattenförekomster 517 vattendrag (flödesordning >3) 247 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden
NATIONELL PÅVERKANSBEDÖMNING AV GRUNDVATTEN 2013
NATIONELL PÅVERKANSBEDÖMNING AV GRUNDVATTEN 2013 UPPDRAGSNUMMER 6603473000 DOKUMENTATION AV DEN NATIONELLA PÅVERKANSBEDÖMNINGEN AV GRUNDVATTEN 2013 KARLSTAD 1 (22) S w e co Sandbäcksgatan 1 Box 385 SE-651
Principer för miljökvalitetsnormer och undantag
Principer för miljökvalitetsnormer och undantag 2016-2021 Ekologisk Vad är god status vattenstatus? Bedöms enligt HaV:s föreskrifter 2013:19 Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Olika kvalitetsfaktorer
Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag
Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag Potentiella vattenförekomster 490 vattendrag (flödesordning >3) 209 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden eller hotspots, ex belastning från punktkällor
Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare
Vatten ett arv att skydda och förvalta Lisa Lundstedt vattensamordnare Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Ramdirektivet för vatten
Götarpsån: Hären - Töllstorpaån
Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen
Kunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 18. Ickåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-28 2 18. Ickåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Ivösjön en vattenförekomst i EU
Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.
Kunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Instruktion finansieringsuppgiften
Instruktion finansieringsuppgiften Er uppgiften är att finansiera åtgärdsprogrammets övergödningsåtgärder. Varje deltagare har fått en femhundring, en hundring och en 50-lapp. Ni ska på baksidan kryssa
Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet
Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet Mats Wallin Vattenvårdsdirektör Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanland Vatten ska användas och värnas samtidigt!
Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde
Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Ekologisk status i Bottenvikens vattendistrikt Sammanvägd bedömning av Näringsbelastning Försurning
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,
Kunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Skellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure -
Skellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure - Skellefteälvens vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr 106-2004/188-AC samt från SMHI Ekologisk
Alterälvens VRO- Sjöar och vattendrag
Alterälvens VRO- Sjöar och vattendrag Alterälven, Aleån och Rosån Potentiella vattenförekomster 50 vattendrag (flödesordning >3) 30 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden eller hotspots,
Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten
1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten
Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005
Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!
14. Underlagsmaterial
14. Underlagsmaterial 14.1 Referensdokument EG-lagstiftning art- och habitatdirektivet - Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter avloppsdirektivet
Instruktion finansieringsuppgiften
Instruktion finansieringsuppgiften Er uppgift är att finansiera åtgärdsprogrammets övergödningsåtgärder. Varje deltagare har fått en femhundring, en hundring och en 50-lapp. Ni ska på baksidan kryssa i
FÖRORENINGAR I VATTENDRAG
FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt
Hantering av hyperlänkar
Produkt: GEOSECMA for ArcGIS Modul: Övrigt Uppdaterad: 2017-01-27 Hantering av hyperlänkar I GEOSECMA for ArcGIS sker all administration av hyperlänkar i ArcMap. Detta dokument beskriver hur hanteringen
Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?
ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Josefin Levander Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalands län Först - vattenförvaltning light Hur mår våra vatten? Vilken miljökvalitetsnorm
Inventering av anläggningar för gummiproduktion
Bakgrund Sedan slutet av 1990-talet pågår en rikstäckande inventering av förorenade områden i Sverige. Det är länsstyrelserna som utför inventeringen på uppdrag av Naturvårdsverket. Arbetet med förorenade
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om kartläggning och analys av ytvatten enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660); Utkom
ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg
Arbetsrapport Förorenade områden Malmö 2015-09-25 Förorenade områden Arbetsrapport Datum 2015-09-25 Uppdragsnummer 1320006999 Utgåva/Status 1 Erik Hedman Uppdragsledare Anna Fjelkenstam Ansvarig Ramböll
Dagvattenplan för Åstorps kommun Bilaga 1 Nulägesbeskrivning
Dagvattenplan för Åstorps kommun Bilaga 1 Nulägesbeskrivning 2015 Innehåll Vattendrag och deras avrinningsområden... 3 Statusklassning av vattenförekomster... 4 Vege å: Humlebäcken-källa... 4 Kölebäcken...
Kunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Att tänka på vid inventering enligt MIFO Fas 1 av träimpregneringsanläggningar och sågverk
Datum 2013-09-28 PM Att tänka på vid inventering enligt MIFO Fas 1 av träimpregneringsanläggningar och sågverk Följande PM behandlar några aspekter som Länsstyrelsen i Jönköpings län anser kan komma till
Hållan - SE
Hållan - SE675859-137377 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Grundvatten Vattenförekomst. Bottenhavet (nationell del) - SE Dalälven - SE53000 Län Dalarna - 0 Kommun Malung-Sälen - 03 Yta
PM E20 Förbifart Mariestad
Structor Mark Göteborg 1215-224 2016-03-14 PM E20 Förbifart Mariestad Översiktlig inventering av potentiella förorenande verksamheter 1 Bakgrund och syfte Längs med E20 finns ett utredningsområde avseende
Förslag på översiktlig miljöteknisk markundersökning, MIFO-objekt, Börjetulls planområde
Programförslag Förslag på översiktlig miljöteknisk markundersökning, MIFO-objekt, Börjetulls planområde 2018-03-19 1. Inledning I arbetet med detaljplan för Börjetulls planområde ska en MKB arbetas fram.
Hur använder sig Jonas av VattenAtlas?!
Hur använder sig Jonas av VattenAtlas?! EXEMPEL 1 DET OVILLIGA DIKNINGSFÖRETAGET Bakgrund: - En fosfordamm med kalkfilter ska anläggas - Dikningsföretaget är negativa - DF hävdar risk för översvämningar
FÖRORENADE OMRÅDEN i Västernorrlands län
Länsstyrelsen Västernorrland Miljöavdelningen 2006:4 Potentiellt FÖRORENADE OMRÅDEN i Västernorrlands län Bild framsida: Söderbergs Sågverk, Sundsvalls kommun, identifierat som sågverk utan impregnering,
Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde
Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde Inklusive Haparanda kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-21 Bra att veta info - Begreppet
Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Påverkansanalys motsvarande sid
Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Påverkansanalys motsvarande sid Påverkansanalys I detta kapitel beskrivs syftet med påverkansanalysen
DOKUMENTATION AV METOD
DOKUMENTATION AV METOD UPPDRAG MSB_NNH+ VERSION 1.2 DATUM UPPDRAGSNUMMER 6605212000 GIS-analys: Ta fram utbredningsskikt för olika höjder över havet från Nationell höjdmodell (ASCII-grid) 1 (11) S w e
ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT
ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Vattenrådens dag 22 mars 2017 Hanna Tornevall Vattenvårdsdirektör Vattenmyndigheten Västerhavet Förvaltningsplan inklusive miljökvalitetsnormer beslutade
2.4 Miljögifter: Bruatorpsån-Grisbäcken
2.4 Miljögifter: Miljögifter är ett samlingsnamn för ämnen som har en negativ påverkan på miljön och människors hälsa. Miljögifter behandlas i vattendirektivet både under kemisk status och ekologisk status.
FÖP Maden, geoteknik och miljöteknik
Tekniska Kontoret Mark och exploatering Fredrik Svärd 036-10 25 67 fredrik.sandberg-svard@jonkoping.se 2016-11-18 1 (8) FÖP Maden, geoteknik och miljöteknik Inför arbetet med en fördjupad översiktsplan
Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt
Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 125-130 Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för
2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu).
Att söka information i VISS, VattenInformationsSystem Sverige VISS är en databas där man samlar information om alla större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten i Sverige. Här finns förutom allmän
PM Sollentuna kommun Avrinningsområdesbestämning och föroreningsberäkningar
Hr PM 2006-06-19 Sollentuna kommun Avrinningsområdesbestämning och föroreningsberäkningar för dagvatten 1143 245 000 Föroreningsberäkningar för dagvatten till Edsviken inom Sollentuna kommun Inledning...
Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk
Sjöar och vattendrag i Bottenvikens vattendistrikt status, miljöproblem och förslag till åtgärder Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning
Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet
Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer
Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare
Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse
2013-02-07 577-842-13. Inventering av anläggningar för tillverkning av tvätt- och rengöringsmedel
Bakgrund Sedan slutet av 1990-talet pågår en rikstäckande inventering av förorenade områden i Sverige. Det är länsstyrelserna som utför inventeringen på uppdrag av Naturvårdsverket. Arbetet med förorenade
Vattenmyndigheternas beslut om åtgärdsprogram och normer - kommunernas roll. Anneli Sedin Västerbottens beredningssekretariat
Vattenmyndigheternas beslut om åtgärdsprogram och normer - kommunernas roll Anneli Sedin Västerbottens beredningssekretariat Föredragets innehåll Kort bakgrund Beslutade miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram
Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet
Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet Kapitel 1. Beskrivning av avrinningsområdet E. befolkning, andel jordbruk, utsläppskällor, värdefulla vatten Varför ser det ut så här? Kap. 2 Miljöproblem i ytvatten
Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten
Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat Anna Dimming Vattenvårdsenheten anna.dimming@lansstyrelsen.se Översikt kustvattenförekomster i Västra Götalands län 88 kustvattenförekomster
St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )
Rydjan St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Lejondalssjön Upplands-Bro kommun Kalmarviken Björkfjärden Namn Rydjan EU_CD (VISS) NW661098-159871 SjöID 661122-159863
Återrapportering av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
Återrapportering av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Niklas Holmgren, vattenmyndigheten Södra Östersjön SKL:s miljöchefsnätverksträff 28 september 5 beslut om Förvaltningsplaner Förslag till statens
Vattendragsorganisationer. vad och varför? Irene Bohman, Vattenvårdsdirektör. Vattenmyndigheten Södra Östersjön
Vattendragsorganisationer vad och varför? Irene Bohman, Vattenvårdsdirektör Vattenmyndigheten Södra Östersjön Vattenfrågorna är viktiga! Ramdirektivet för vatten Inland waters Coastal water Ground water
KFF Beskrivning av KFF-handläggningsprocessen 1 (10) Gällande Mikael Andersson REGISTERKARTE-GML
Fastighetsbildning Dokumentation Dokumentnamn Sida KFF Beskrivning av KFF-handläggningsprocessen 1 (10) Status Godkänd av Giltig från Version Gällande Mikael Andersson 2017-05-22 1.0 REGISTERKARTE-GML
Kommunernas programvara. Översiktsplanernas aktualitet. Kommunernas behov av att kommunicera
SAMMANSTÄLLNING UTKAST 2005-0- Sammanställning över kommunala besök med anledning av Projekt ÖP-GIS Under våren och sommaren 2004 har besök gjorts i åtta kommuner, sju av länets 10 kommuner och dess utom
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning
Förslag på förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021
SKRIVELSE 1(5) Lena Ahlgren 2015-04-28 Dnr: 2012-2170.40 Miljö- och hälsoskyddsinspektör Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten 721 86 Västerås Förslag på förvaltningsplan, åtgärdsprogram och
Tips & tricks för redigering
Tips & tricks för redigering Det har kommit flera nyheter och förbättringar i redigeringsmiljön och användargränssnittet för version 10.0. Den första stora skillnaden som märks är att redigeringsverktygsfältet
Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad
Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren 2017-04-20 Vattendagen Kristianstad Södra Östersjön Miljökvalitetsnormer Anger den kvalitet vattnen ska ha och vid vilken tidpunkt normen ska vara
- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram
- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra
Borensberg, Motala kommun Fördjupad översiktsplan 2010
Borensberg, Motala kommun Fördjupad översiktsplan 2010 Rapport om misstänkt förorenade områden i Borensberg Upprättad av Lars Lager Granskad av Mats Dorell Structor Nyköping AB Fax 0155-20 64 29 Sida 1
Övning 5. Flygbulleranalys
Övning 5. Flygbulleranalys Övningstid: 2 tim Uppgift: Analysera hur många som drabbas av olika bullernivåer vid start och landning på Norrköpings flygplats Den här övningen skiljer sig lite från de tidigare.
Inventering Mifo-fas 1 pågående verksamheter
Inventering Mifo-fas 1 pågående verksamheter LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN Uppdaterad Inventering Mifo-fas 1 pågående verksamheter Kontaktuppgifter: Birgitta Swahn samordnare 785 51 03 Erik Blomqvist
SAMRÅD OM DOKUMENTEN FÖRSLAG TILL FÖRVALTNINGSPLAN, FÖRSLAG TILL MILJÖKVALITETSNORMER OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR
REMISSYTTRANDE Ert Dnr: 537-34925-2014 537-5346-2014 537-5058-14 537-7197-14 537-9859-2014 Vårt Dnr: 2015_010 2015-04-30 Vattenmyndigheten för Västerhavet Vattenmyndigheten för Södra Östersjön Vattenmyndigheten
Resultat från Krondroppsnätet
Krondroppsnätet Resultat från Krondroppsnätet - Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Sofie Hellsten, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet
Bedömning av risk för markföroreningar inom området för tidigare virkesupplag, f.d. Lerdalssågen
Lerdalssågen 1 Till Rättviks kommun Datum 2017-06-15 Bedömning av risk för markföroreningar inom området för tidigare virkesupplag, f.d. Lerdalssågen Bilaga 1 Översikt Bilaga 2 Historiskt flygfoto 1970
1(5) 2011-02-22 532-298/2011 2010-11-24 537-6013-10
Vårt datum/our date Vår beteckning/our reference 2011-02-22 532-298/2011 Ert datum/your date Er beteckning/your reference 2010-11-24 537-6013-10 1(5) Handläggare, direkttelefon/our reference, telephone
Jag brukar åkermark inom kommun/kommunerna och i följande zon/zoner: Gårdscentrum ligger i...kommun och i följande zon/zoner:
Ansökan om tillstånd inom 1(5) Öresjö vattenskyddsområde Jordbruk Administrativa uppgifter Fastighet (Gårdscentrum) Person-/organisationsnummer Företagets/anläggningens namn Kontaktperson Postadress Postnummer
Mifo-fas 1 Pågående verksamheter
Mifo-fas 1 Pågående verksamheter LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN Mifo-fas 1 Pågående verksamheter Kontaktuppgifter: Birgitta Swahn samordnare 785 51 03 Jeanette Häggroth tillsyn 785 41 80 Henning Persson
E20 Vårgårda Ribbingsberg
TEKNISKT PM FÖRORENAD MARK E20 Vårgårda Ribbingsberg Vårgårda kommun, Västra Götalands län 2017-06-13 Projektnummer: 128078 TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.4.0 Trafikverket Postadress: Box 110, 54 23
Norra Östersjöns vattendistrikt
Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndighetens regeringsuppdrag - Finn de områden som göder havet mest - Restaurering av övergödda havsvikar och kustnära sjöar (Ru 51b) Externa regeringsuppdrag - Svenska
Vattenförekomsten Ivösjön
Första sex års cykeln: 2009-2015 Vattenförekomsten Ivösjön 2015-2021 Inför dialogen 2014 och före Vattenmyndighetens beslut 22 december 2015 för perioden 2015-2021 Statusklassning Arbete i sex års cykler;
FRÅGEFORMULÄR ANGÅENDE INVENTERING AV EVENTUELLT FÖRORENADE OMRÅDEN
Frågeformulär 1 (11) FRÅGEFORMULÄR ANGÅENDE INVENTERING AV EVENTUELLT FÖRORENADE OMRÅDEN Utrymmet för svaren är inte begränsat. Rutan utökas ju mer du skriver. Hoppa mellan svarsrutorna med pil ner eller
På gång inom vattenförvaltningsarbetet
På gång inom vattenförvaltningsarbetet ny statusklassning nytt åtgärdsprogram Ann-Louise Haglund Mikael Melin Stöt Ulrika Andersson Vattenförvaltning - rollfördelning Länsstyrelserna Samordningsansvar
Kartering av tillrinningsområde för Östra Mälaren inom Stockholm-Huddinge kommun
Stockholm Vatten VA AB Kartering av tillrinningsområde för Östra Mälaren inom Stockholm-Huddinge kommun Uppdragsnummer Växjö 2010-01-10 12801201 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600
Status spredt bebyggelse i Sverige
Status spredt bebyggelse i Sverige Avløpskonferansen små avløp, store utfordringer på Campus Ås 23-24 maj 2018 Åsa Gunnarsson & Margareta Lundin Unger 2018-05-30 1 Upplägg Roller och ansvar Hur vi tillsynsvägleder
Tjänsten innehåller tre lager (se beskrivning på sidan 4). Förklaring av attributdata finns i separat dokument.
1 WFS-tjänst för Bebyggelseregistret Tjänsten innehåller tre lager (se beskrivning på sidan 4). Förklaring av attributdata finns i separat dokument. Tjänsten uppdateras varje helg. All textinformation
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www
PROMEMORIA/PM 1(7) Kontaktperson Miljöavdelningen Niccola Eklund 010-2241607 niccola.eklund@lansstyrelsen.se Deponiprojekt 2014 Sammanfattning Under 2014 avsattes tio arbetsdagar till ett mindre projekt
11 Stöd till småskalig infrastruktur
STÖD TILL SMÅSKALIG INFRASTRUKTUR KAPITEL 11 11 Stöd till småskalig infrastruktur En uppföljning av stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 baserad på uppgifter fram till och med den 28 mars 2018 Uppföljningen
Stationsregistret - användarhandledning
-14 28 Stationsregistret - användarhandledning Stationsregistret kan nås dels via en webbapplikation och dels via ett API. Här ges en beskrivning av såväl webbapplikation som API. Webbapplikation Webbapplikationen
Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet
Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes 2009 Uppsala 2016-04-07 Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Miljökvalitetsnormer Generellt Alla vattenförekomster ska uppnå
Utdrag från Vattenmyndighetens förslag till åtgärder, remiss 2009
Utdrag från Vattenmyndighetens förslag till åtgärder, remiss 2009 Underlag till möte med grundvattenrådet 24 april 2009 Vattenmyndighetens sammanställning av Miljöproblem...3 Vad omfattas?... 3 Övergripande
Länsstyrelsen har haft i uppdrag från Naturvårdsverket att identifiera alla potentiellt förorenade områden.
Observera att FAQn gäller både i det fall ett objekt har kommunicerats efter identifiering eller efter att inventering och riskklassning har gjorts. Vilket utskick som är det aktuella (identifiering eller
Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren
Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för
Seminarium. Förorenade områden Inventering enligt Naturvårdsverkets metodik, MIFO fas 1, av kommunala pågående verksamheter
Seminarium Förorenade områden Inventering enligt Naturvårdsverkets metodik, MIFO fas 1, av kommunala pågående verksamheter Länsstyrelsen i Skåne Malmö 22 april 2015 Denna presentation går igenom syftet
VÄXJÖ TINGSRÄTT SLUTLIGT BESLUT Mål nr M 433O-10 Miljödomstolen 2010-12-29 meddelat i Växjö
Copyright (c) Lex Press AB VÄXJÖ TINGSRÄTT SLUTLIGT BESLUT Mål nr M 433O-10 Miljödomstolen 2010-12-29 meddelat i Växjö Sid 1 (4) KLAGANDE 1. BE 2. MOTPART Länsstyrelsen i Jönköpings län 551 86 Jönköping
till Vänern och Västerhavet
till Vänern och Västerhavet Transporter, retention och åtgärdsscenarier inom Göta älvs avrinningsområde Kväve och fosfor till Vänern och Västerhavet Transporter, retention och åtgärdsscenarier inom Göta
Samrådssvar från Nyköpings kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt
1(5) Samrådssvar från Nyköpings kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren
CHECKLISTA Projekt Sågverk och Hyvlerier 2015 Version
CHECKLISTA Projekt Sågverk och Hyvlerier 2015 Version 2015-04-07 Verksamhetsuppgifter: Verksamhetsnamn/anläggning: Kontaktperson: E-post: Organisations nr: Verksamhetskod: ABCU Miljöledningssystem, ange
Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag
Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries