Metod beskrivning påverkansanalys miljögifter ytvatten inom Södra Östersjön och Norra östersjöns distrikt

Transkript

1 MEDDELANDE Sida 1/3 Datum Ert datum Beteckning Er beteckning Metod beskrivning påverkansanalys miljögifter ytvatten inom Södra Östersjön och Norra östersjöns distrikt. Martin Fransson Naturavdelningen Postadress Jönköping Besöksadress Hamngatan 4 Tfn Fax E-post lansstyrelsen@f.lst.se Plusgiro Bankgiro Metod beskrivning påverkansanalys miljögifter ytvatten inom Södra Östersjön och Norra östersjöns distrikt Den metodik som använts för påverkansanalysen inom Södra Östersjön (SÖ) och Norra Östersjöns (NÖ) distrikt utgår från den metodik som använts inom Västra Götalands och Värmlands län. Därmed gör jag en beskrivning av de delar som är ändrade i jmf med den metodiken och har med Västra Götalands och Värmlands metodik, som Karin de Beer Länsstyrelsen Värmland har tagit fram, i bilaga 1. Gis-skikt SMHI:s delavrinningsområden version SMHI:s kustvattenförekomster version Ändringar av metodik Utpekande av områden som kan vara påverkade av kemikalier Områden som har 11 poäng eller mer i den totala riskanalysen har pekats ut att kunna vara påverkade av kemikalier, utöver detta har även de områden där någon av analysområdena (EMIR, enskilda avlopp) fått 4 poäng pekats ut. EMIR I samverkan med Miljöskyddsfunktionen på Länsstyrelsen i Jönköping har en viktning av EMIR objekten tagits fram. Viktning bygger på bransh-koderna och inte varje enskilt objekts påverkan utan motsvarar branschen och dess risk. Värdet som en bransch har fått är 0.1, 0.25, 0.5, 0.75 eller 1. (bilaga 2) MIFO För att ha ett enhetligt skikt har det material som påverkansanlys grundvatten tagit fram använts. De län som har velat har kompletterat detta. G:\5 - Naturvård och miljöskydd\53\537\5370 Kartläggning och analys\påverkans analys Kemikalier\Metod beskrivning.doc

2 MEDDELANDE Datum Beteckning Sida 2/3 KUST Påverkan för en kustvattenförekomst beräknas med samma metodik och poängskala som för inlandsvatten. Däremot räknas inte enbart själva kustförekomsten utan hela tillrinningsområdet till kusten med i analysen och alla källor som finns där. Ämnesgrupper Att få fram vilka ämnen som är mer troliga att hitta i ett område än ett annat ämne är väldigt svårt utan att göra mätningar. Däremot är det lättare att värdera vilka grupper av ämnen som är mer troliga än andra. Genom att vissa ämnesgrupper sprids mer via en påverkanskälla än en annan så får man en uppskattning om hur skillnaden mellan de olika ämnesgrupperna är. I analysen används både en grövre och en finare indelning, EMIR objekten har fått en finare indelning och Jordbruk, Transport, Enskilda avlopp och Hårdgjorda ytor en grövre. MIFO objekten har inte vägts in i analysen då dessa kräver en finare indelning då de flesta ämnesgrupper har använts inom MIFO som helhet. Ämnesgrupp Jordbruk Hårdgjord Transport Enskilda EMIR yta avlopp Metaller 1 1 Viktning Bekämpningsmedel 1 1 Viktning PAH och oljor 1 1 Viktning PFOS Viktning Fenoler 1 Viktning Dioxin Viktning Tributyltenn Viktning Lösningsmedel Viktning Den finare indelningen av EMIR består av att vi branschvis tittat på vilka ämnesgrupper som används. Så en typ av bransch kan släppa ut alla ämnesgrupper medan en annan bransch enbart släpper ut en ämnesgrupp. Även storleken på verksamheterna har en betydelse, därför har samma viktning som användes för EMIR verksamheterna i påverkansanalysen använts här, dvs att värdet för varje ämnesgrupp kan vara 0.1, 0.25, 0.5, 0.75 eller 1. Sedan har medelvärdet av ämnesgrupperna använts när man lagt samman alla påverkanstyper. G:\5 - Naturvård och miljöskydd\53\537\5370 Kartläggning och analys\påverkans analys Kemikalier\Metod beskrivning.doc

3 MEDDELANDE Datum Beteckning Sida 3/3 Sammanvägning av poängen för ämnesgrupperna har gjorts genom att påverkanspoängen multiplicerats med ämnesgruppen. Ex. Område A Påverkanstyp Poäng Jordbruk 0 Hårdgjord yta 2 EMIR 0 Transport 2 MIFO 0 Enskilda avlopp 1 Hårdgjord yta Transport Enskilda avlopp Total poäng Metaller 2 * 1 2 * 1 1 * 0 4 Bekämpningsmedel 2 * 0 2 * 1 1 * 0 2 PAH och Oljor 2 * 1 2 * 1 1 * 0 4 PFOS 2 * 1 2 * 1 1 * 1 5 Fenoler 2 * 0 2 * 0 1 * 1 1 Svagheter Generellt Ytvatten: Vattenförekomster med små näravrinningsområden får relativt många riskpoäng om det råkar ligga några källor inom avrinningsområdet. Det är bra att vara medveten om detta och ev. fundera på hur man kan åtgärda problemen. Kust: Då det skikt som använts inte innehåller alla MIFO-objekt som finns i kustvatten kan påverkan ifrån MIFO undervärderats i en del fall. Källor uppströms Ytvatten: Hittills har anbart källor inom vattenförekomstens näravrinningsområd tagits med i analysen. Om det finns stora källor inom avrinningsområden uppströms kan dessa också bidra med påverkan från miljögifter. Detta är svårt att kvantifiera, men det är önskvärt att hitta en metodik för att inkludera källor uppströms. Ämnesgrupper Skalan med ämnesgrupper och vilka påverkanstyper de kommer ifrån är väldigt grov, men också den skala som fungerat i analysen. En finare skala ner på ämnesnivå hade inte fungerat, däremot går det att göra den finare med viktning inom de flesta av påverkanstyperna. Då det inte varit möjligt att göra en finare indelning av MIFO-objekten har inte dessa tagits med i sammanställningen. Därmed är vissa ämnesgrupper undervärderade inom vissa områden. G:\5 - Naturvård och miljöskydd\53\537\5370 Kartläggning och analys\påverkans analys Kemikalier\Metod beskrivning.doc

4 Bilaga 1 BILAGA 1- Metod beskrivning påverkansanalys miljögifter ytvatten, Västra Götalands län och Värmlands län PM 1(1) Miljöanalysenheten Karin de Beer Kommentar: Den sista sammanvägningen, totalpoäng för avrinningsområde, är inte nödvändig. Det kan vara bättre att hålla isär de olika delarna tex åkermark och förorenad mark om man skall kunna härleda vilka ämnesgrupper det finns risk för. Metod beskrivning påverkansanalys miljögifter ytvatten, Västra Götalands län och Värmlands län. Metoden är en GIS-analys av källor som kan bidra till belastning av miljögifter inom vattenförekomstens avrinningsområde. Metoden kan användas för att peka ut vattenförekomster där man borde gå vidare med att undersöka om det finns problem med miljögifter (prioriterade ämnen och särskilt förorenande ämnen). Metoden är indikativ, även vattenförekomster med få riskpoäng kan vara förorenade med miljögifter och vattenförekomster med många riskpoäng behöver inte nödvändigtvis vara förorenade med miljögifter. Metoden ger inget svar på vilka ämnen det handlar om. Dock kan man få en indikation på vilka ämnesgrupper man ska titta på utifrån vilka typer av källor som har bidragit till höga riskpoängen. Får man höga poäng på åkermark kan man förvänta sig bekämpningsmedel, med höga poäng på transport kan man förvänta sig bl a metaller, PAHer och ev. bekämpningsmedel. Enskilda avlopp bidrar främst med ämnen som förekommer i hushåll, som t ex biocider och ämnen som kan finnas i impregnerade kläder (PFOS, nonylfenoler). Får man höga poäng på förorenade områden borde man titta närmare på vilka branscher som finns inom avrinningsområdet, vid nedlagda gruvor, hyttor mm finns risk för metallföroreningar, finns det många sågverk (med impregnering) kan det t ex finnas dioxiner. Hårdgjorda ytor och miljöfarliga verksamheter (inkl reningsverk) kan bidra med i stort sätt alla prioriterade och särskilt förorenande ämnen. Här kan man ev. med hjälp av utdrag ur produktregistret (se metodbeskrivning från Fredrik Andreasson, Länsstyrelsen i Skåne) få fram en indikation på vilka ämnen man kan inrikta sig på.

5 GIS-skikt med vattenförekomsternas avrinningsområde är arbetsmaterial och har skapats av Jonas Andersson, Lst O (Mariestad) Vattenförekomsternas avrinningsområden är framtagna med hjälp av SMHI:s nätverksbildade röda kartan version , SMHI:s delavrinningsområden version , SMHI:s sjöytor version och GSD Höjddata. Med verktygen i Arc Hydro Tools version 1.2 Final for ArcGIS 9.2 samt Spatial Analyst Hydrology Tools går det att justera GSD Höjddata, så att höjdinformationen blir mer tillförlitlig och olika avrinningsområden kan sökas ut. Vattenförekomsternas avrinningsområden för Västerhavets Vattendistrikt är ett arbetsmaterial och finns lagrat på länsstyrelsen Västra Götalands SDE databas under namnet verksamhet_o.sde.vg_paverkan.] Hårdgjorda ytor Andel i vattenförekomstens avrinningsområde. Underlag: CORINE Marktäckedata [baseras på sattelitdata från år /- 1år.] Som hårdgjorda ytor har tagits med: 1.1.1: Tät stadsstruktur : Gles stadsstruktur : Gles stadsstruktur : Gles stadsstruktur 1.2.1: Industri o handel 1.2.3: Hamn 1.2.4: Flygplats Marktäckedata beskars efter vattenförekomsternas avrinningsområden i ArcMap med ET Geo wizard-verktyget Split By Location. Därefter fördes markklasserna samman avrinningsområdesvis med ET Geo wizard verktyget Merge Layers samt ArcToolox-verktyget Dissolve. Därefter beräknades area för respektive markklass] Åkermark Andel i vattenförekomstens avrinningsområde. Underlag: CORINE Marktäckedata [baseras på sattelitdata från år /- 1år.] Som åkermark har tagits med: 2.1.1: Åkermark 2.2.2: Frukt- och bärodling Marktäckedata beskars efter vattenförekomsternas avrinningsområden i ArcMap med ET Geo wizard-verktyget Split By Location. Därefter fördes markklasserna samman avrinningsområdesvis med ET Geo wizard verktyget Merge Layers samt ArcToolox-verktyget Dissolve. Därefter beräknades area för respektive markklass. Transport Total km väg inom olika belastningsklass och järnväg inom avrinningsområdet Vägar: Underlag: SGUs skikt Påverkan från väg som ligger på ftp://ftp.lst.se/myndigh/vattenmyndigh/sgu/,

6 Fält RISK i GEOdatabasen SGU_Prioväg\Prioväg\vägtrafik\RISK.mdb anger vilken riskklass vägen har fått 1 (mycket stor risk) 4 (obetydlig risk). Antal km väg per riskklass inom avrinningsområdet. Järnvägar: Röda kartans skikt JL, Linjeskikt för järnvägar [Det som användes var fastighetskartans järnvägar i vektor. Järnvägarna hämtades från skiktet vl. Det var 2007 års version av GSD fastighetskartan i vektor], Antal km inom avrinningsområdet. GSD Fastighetskartans järnvägar beskars efter vattenförekomsternas avrinningsområden i ArcMap med ET Geo wizard-verktyget Split By Location. Därefter fördes markklasserna samman avrinningsområdesvis med ET Geo wizard verktyget Merge Layers samt ArcToolox-verktyget Dissolve. Därefter beräknades längden järnvägsträcka i respektive avrinningsområde Förorenade områden Antal MIFO-objekt i olika MIFO-klass inom avrinningsområdet. Underlag: länets MIFO-databas. (Västra Götaland har valt att enbart ta med kommunicerade objekt, Värmland har haft med alla identifierade objekt i analysen. I första hand gäller den riskklass som objektet har fått i MIFO-fas2. Finns det ingen riskklass i MIFO-fas 2 gäller riskklassen från MIFO-fas 1. har objektet inte riskklassats har den getts klass 0. GIS-analys kan genomföras på följande sätt Intersect mellan skiktet med MIFO-objekten och skiktet med vattenförekomsternas avrinningsområde. Nya skiktet är en punktskikt där alla MIFO-objekt har fått VF-id från den vattenförekomsten som ligger i avrinningsområdet där MIFO-objektet ligger [skikt VFaro_med MIFO ]. Öppna attributtabellen från nya skiktet VFaro_med MIFO, högerklicka på fältet med VF-id, välj summera. Ange under utdata ett lämpligt namn för en ny tabell VFaro_summerad_MIFO.dbf Urval välj med attribut, välj alla objekt i skiktet VFaro_med MIFO där riskklass är 1. Öppna attributtabellen från skiktet VFaro_med MIFO, högerklicka på fältet med VF-id, välj summera. Ange under utdata ett lämpligt namn för en ny tabell VFaro_summerad_MIFO_klass1. Kryssa i Summera endast på valda poster. Upprepa sista två steg för MIFO-klass 2, 3,4 och 0 Förena VFaro_summerad_MIFO.dbf med alla andra nyskapade tabeller ( VFaro_summerad_MIFO_klass1 osv). Slutprodukten är en tabell med för varje VFaro uppgifter om total antal MIFOobjekt, antal MIFO-klass 1, 2, 3, 4 och 0. Miljöfarlig verksamhet (inkl reningsverk) Underlag: länets EMIR-databas

7 Göra ett urval ur EMIR-databasen: A- och B-anläggningar med utsläpp till vatten som är skyldiga att lämna en emissionsdeklaration. Gör ett GISskikt från uttaget ur databasen. Ta fram antal anläggningar per avrinningsområde via en GIS analys. GIS-analys kan genomföras på följande sätt Intersect mellan skiktet med EMIR-objekten och skiktet med vattenförekomsternas avrinningsområde. Nya skiktet är ett punktskikt där alla EMIR-objekt har fått VF-id från den vattenförekomsten som ligger i avrinningsområdet där EMIR-objektet ligger [skikt VFaro_med EMIR ]. Öppna attributtabellen från nya skiktet VFaro_med EMIR, högerklicka på fältet med VF-id, välj summera. Ange under utdata ett lämpligt namn för en ny tabell VFaro_summerad_EMIR.dbf Denna tabell innehåller uppgifter om antal EMIR-objekt per Vattenförekomstens avrinningsområde. Enskilda avlopp Underlag: SMED data, brutto utsläpp tot N (kg/år ha) från enskilda avlopp. från enskilda avlopp/enskilda avlopp i Norrtälje och Vallentuna.xls Ta in Excelfilen (ev via att göra om den till txt-fil) i GIS-programmet och förena skiktet med delavrinningsområden med tabellen med info om utsläpp från enskilda avlopp. I GIS: högerklicka på GIS-skikt med avrinningsområden, välj förena. En dialogruta kommer upp, välj Förena attribut från en tabell, ange vilket fält föreningen ska baseras på (ARO-ID), välj tabellen med utsläppsdata från enskilda avlopp och fält i tabellen som föreningen ska baseras på ska väljas OmradesId SMED data finns inte per vattenförekomsternas avrinningsområde. Ingår en VF i ett SMEDområde har VF tilldelats detta värde. Ingår VF i flera SMEDområden (ibland enbart en mindre del av VF som går in i ett annat avrinningsområde) så har det tagits medelvärde av kg N/år ha inom dessa avrinningsområden. Denna GIS analys gjordes med verktyget förena. Högerklicka på GISskiktet med vattenförekomsterna och välj Förena, en dialogruta kommer upp, välj Förena data från annat lager baserat på geografiskt plats. Under Markera det lager som ska förenas med detta lager välj polygonskiktet med uppgifter om utsläpp från enskilda avlopp (SMED-data), brutto N kg/år ha för varje avrinningsområde. Sedan väljs Varje linje (vattenförekomst) ges summering av numeriska attributen för polygoner som korsar den och ett antalsfält som visar hur många polygoner som den korsar Under Hur vill du att attributen ska summeras välj medel Ange lämpligt namn för skiktet med resultat av föreningen.

8 Poängsättning Först har olika delar inom samma källa vägts ihop, dvs antal MIFO-objekt med olika MIFO-klass och väglängd med olika belastningsklass. Här har utgåtts från viktningen som har använts för påverkansanalys för grundvatten. Sedan har för varje källa sätts gränser för 0-4 poäng. Detta har skett med hjälp av en figur över fördelningen, visuellt har försökts att hitta bra gränser. Detta har varit en balans mellan att ha lika stora klasser (t ex 0-25 kg/år ha, 25-50, osv för enskilda avlopp) och att ha lika stora grupper (25 % av alla vattenförekomster med 1 eller fler MIFO objekt får 4 poäng, 25 % får 3 poäng..osv). Hårdgjorda ytor För Västerhavets vattendistrikt varierar andel hårdgjorda ytor mellan 0 och 83 % Nedanstående tabell visar vilka gränser som har valts för tilldelning av riskpoäng. Tabell: riskpoäng för andel hårdgjorda ytor Andel hårdgjorda ytor (%) Riskpoäng Andel VF i VH (%) > > > > Gränserna har valts med hjälp av en figur över fördelningen där alla avrinningsområden med andel hårdgjorda ytor >0 är plottade, se figuren nedan. 0,90 0,80 0,70 Andel hårdgjorda ytor 0,60 0,50 0,40 0,30 4 0,20 3 0,10 0, Avrinningsområdesnummer Figur: Andel hårdgjorda ytor för alla avrinningsområden (med andel hårdgjorda ytor >0) i Västerhavets vattendistrikt. Avrinningsområdena är numrerade utifrån sortering efter andel hårdgjorda ytor (1-1031). Streckade linjer anger gränserna för riskpoängen. 1 2

9 Åkermark För Västerhavets vattendistrikt varierar andel åkermark mellan 0 och 95 % Nedanstående tabell visar vilka gränser som har valts för tilldelning av riskpoäng. Jämfört med hårdgjorda ytor har gränserna sätts vid en högre andel åkermark. Detta har gjorts utifrån resonemanget att hårdgjorda ytor bidrar mer till miljögiftspåverkan än åkermark. Tabell: riskpoäng för andel åkermark Andel åkermark (%) Riskpoäng Andel VF i VH (%) >90 4 0,2 > > > Gränserna har valts med hjälp av en figur över fördelningen där alla avrinningsområden med andel åkermark >0 är plottade, se figuren nedan. 1,00 0,90 0, Andel åkermark 0,70 0,60 0,50 0, ,30 0,20 0,10 0, Avrinningsområdesnummer Figur: Andel åkermark för alla avrinningsområden (med andel åkermark >0) i Västerhavets vattendistrikt. Avrinningsområdena är numrerade utifrån sortering efter andel åkermark (1-1958). Streckade linjer anger gränserna för riskpoängen. Transport Olika typer av vägar och järnvägen har viktats mot varandra. Här har utgåtts från viktningen som har använts för påverkansanalys för grundvatten. Tabell: viktning för summering av väglängd inom olika klasser Vägklass Viktning RiskVäg1 1 RiskVäg2 0,5 RiskVäg3 0,1

10 RiskVäg4 0,025 Järnväg 0,25 Total för Transport har summerats genom: Riskväg1 (m/ha) * 1 + RiskVäg2 (m/ha) * 0,5 + +Järnväg (m/ha) * 0,25 För Västerhavets vattendistrikt varierar Summa Transport mellan 0 och 146 m/ha. Nedanstående tabell visar vilka gränser som har valts för tilldelning av riskpoäng.

11 Tabell: riskpoäng för summa transport Summa transport m/ha Riskpoäng Andel VF i VH (%) >30 4 0,3 > > > Gränserna har valts med hjälp av en figur över fördelningen där alla avrinningsområden med summa transport >0 är plottade, se figuren nedan. Summa transport ("m/ha") Avrinningsområdesnummer Figur: Summa transport ( m/ha ) för alla avrinningsområden (med summa transport >0) i Västerhavets vattendistrikt. Avrinningsområdena är numrerade utifrån sortering efter summa transport (1-2046). Streckade linjer anger gränserna för riskpoängen. Förorenade områden Olika klasser MIFO-objekt har viktats mot varandra. Här har utgåtts från viktningen som har använts för påverkansanalys för grundvatten. Tabell: viktning för summering av antal förorenade områden inom olika klasser MIFO-klass Viktning ,5 4 0,25 0 0,25 Total för förorenade områden har summerats genom: MIFO1 (antal/ha) * 1 + MIFO2 (antal/ha) * 1 + +MIFO0 (antal/ha) * 0,25 För Värmland och Västra Götalands län varierar Summa Förorenade områden mellan 0 och 0,08 /ha. Nedanstående tabell visar vilka gränser som har valts för tilldelning av riskpoäng

12 Tabell: riskpoäng för summa förorenade områden Summa Förorenade områden antal /ha Riskpoäng Andel VF i VH * (%) >0, >0,0005-0, >0, , >0-0, *: Observera att det saknas data om förorenade områden i delar av distriktet utanför Värmland och Västra Götaland. En del avrinningsområden som ingår i gruppen med 0 riskpoäng kan därför tillhöra en grupp med andra riskpoäng. Gränserna har valts med hjälp av en figur över fördelningen där alla avrinningsområden med Summa Förorenade områden >0 är plottade, se figur nedan. Observera att enbart avrinningsområden inom Värmlands län och Västra Götalands län har fått MIFO-poäng

13 Summa förorenade områden 0,09 0,08 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 Summa förorenade områden 0, ,005 0,004 0,003 0, , Avrinningsområdesnummer Avrinningsområdesnummer Figur: Summa förorenade områden för alla avrinningsområden (med summa förorenade områden >0) i Västerhavets vattendistrikt. Avrinningsområdena är numrerade utifrån sortering efter summa förorenade områden (1-700). Streckade linjer anger gränserna för riskpoängen. Observera insats i figuren med förstoringen för delen mellan 0 och 0,06. Miljöfarlig verksamhet (inkl reningsverk) Det har inte gjorts en viktning mellan olika typer av anläggningar. Alla anläggningar inom vattenförekomstens avrinningsområde väger lika tungt. För Värmland och Västra Götalands län varierar antal anläggningar mellan 0 och 0,008 /ha. Nedanstående tabell visar vilka gränser som har valts för tilldelning av riskpoäng. Tabell: riskpoäng för antal anläggningar Antal anläggningar per ha Riskpoäng Andel VF i VH* (%) >0, ,7 >0,0003-0, >0,0001-0, >0-0, , *: Observera att det saknas data om anläggningar i delar av distriktet utanför Värmland och Västra Götaland. En del avrinningsområden som ingår i gruppen med 0 riskpoäng kan därför tillhöra en grupp med andra riskpoäng. Gränserna har valts med hjälp av en figur över fördelningen där alla avrinningsområden med antal anläggningar per ha >0 är plottade, se figur nedan. Observera att enbart avrinningsområden inom Värmlands län och Västra Götalands län har fått anläggningar-poäng

14 0,009 0,008 0,007 Antal anläggningar per ha 0,006 0,005 0,004 0,003 0, , Avrinningsområdesnummer Figur: Antal anläggningar per ha för alla avrinningsområden (med antal anläggningar >0) i Västerhavets vattendistrikt. Avrinningsområdena är numrerade utifrån sortering efter antal anläggningar per ha (1-128). Streckade linjer anger gränserna för riskpoängen. Enskilda avlopp För Västerhavets vattendistrikt varierar medel för utsläpp från enskilda avlopp av total N mellan 0 och 104 kg/ha år. Nedanstående tabell visar vilka gränser som har valts för tilldelning av riskpoäng. Tabell: riskpoäng för enskilda avlopp Utsläpp från enskilda avlopp kg N/ha år Riskpoäng > > > > Andel VF i VH (%) Gränserna har valts med hjälp av en figur över fördelningen där alla avrinningsområden med utsläpp från enskilda avlopp >0 kg N/ha år är plottade, se figuren nedan

15 120 Utsläpp enskilda avlopp (kg N/ha år) Avrinningsområdesnummer Figur: Utsläpp från enskilda avlopp (kg N/ha år) för alla avrinningsområden (med utsläpp >0) i Västerhavets vattendistrikt. Avrinningsområdena är numrerade utifrån sortering efter utsläpp per ha (1-2408). Streckade linjer anger gränserna för riskpoängen. 2 1 Sammanvägning Totalpoäng för alla ovanstående källor har räknats ihop per avrinningsområde (vattenförekomst). Alla vattenförekomster med 11 poäng eller mer anses ha risk för att vara påverkat av miljögifter. Gränsen har satts med hjälp av kartan över distriktet. Vattenförekomster där man har kännedom om föroreningar borde falla ut som påverkat och områden där man vet att det inte finns problem med miljögifter borde bli ej påverkat. I Västerhavets vattendistrikt har 7 % av vattenförekomsterna klassats som risk för påverkan från miljögifter. Observera att både förorenade områden och miljöfarlig verksamhet enbart har räknats med för Värmlands och Västra Götalands län. Andel vattenförekomster med risk för påverkan kan därför komma att öka när data kompletteras med uppgifter från andra län. I figuren nedan visas utfallet.

16 Figur: Utfallet från påverkansanalysen. vattenförekomster med 0-10 poäng visas som gröna och vattenförekomster med 11 poäng visas som orange och anses ha risk för påverkan av miljögifter. Brister och förbättringsmöjligheter Analysen som har gjorts ger bara en indikation om en vattenförekomst kan vara påverkat av miljögifter och vilka källorna till detta skulle kunna vara. Ett antal konkreta förbättringsmöjligheter redovisas nedan. Generellt Vattenförekomster med små näravrinningsområden får relativt många riskpoäng om det råkar ligga några källor inom avrinningsområdet. Det är bra att vara medveten om detta och ev. fundera på hur man kan åtgärda problemen. Miljöfarlig verksamhet (inkl reningsverk) Nu har ingen differentiering gjorts mellan olika anläggningar. I verkligheten lär det finnas stora skillnader i anläggningars utsläpp till vatten beroende av bransch och storlek. Ett förslag är att förfina detta och genom en viktning lägga större tyngd vid större anläggningar med större utsläpp till vatten. Enskilda avlopp

17 För vattenförekomster som ingår i flera SMEDområden (ibland enbart en mindre del av VF som går in i ett annat avrinningsområde) har det tagits medelvärde av kg N/år ha från dessa avrinningsområden. Detta skulle varit bättre att använda sig av viktad medelvärde utifrån vilket andel av vattenförekomsten som ligger inom de olika avrinningsområdena. Källor uppströms Hittills har anbart källor inom vattenförekomstens näravrinningsområd tagits med i analysen. Om det finns stora källor inom avrinningsområden uppströms kan dessa också bidra med påverkan från miljögifter. Detta är svårt att kvantifiera, men det är önskvärt att hitta en metodik för att inkludera källor uppströms.

18 BranshKoder Obj-typ Värde Metaller Bekämpnings. PAH PFOS Fenoler Dioxin TBT Organiska lönsnings. - 0, , , , , , , , ,5 0,5 0, ,5 0,5 0, ,1 0,1 0, , , ,5 0,5 0, ,5 0,5 0, ,1 0,1 0, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0, ,5 0,5 0, ,5 0,5 0, ,5 0,5 0, ,5 0,5 0, ,1 0,1 0, ,1 0,1 0, ,1 0,1 0, ,1 0,1 0, ,1 0,1 0, o2 0,1 0,1 0,1 22 0,5 0, ,5 0,5 Page 1

19 BranshKoder ,5 0, ,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0, ,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0, ,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0, ,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0, ,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0, ,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0, ,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0, ,75 0,75 0,75 0,75 0,75 0, ,75 0,75 0,75 0,75 0,75 0, ,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0, ,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0, , Prov. B 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0, ,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0, ,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0, ,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0, ,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0, ,75 0, ,25 0, ,25 0, ,25 0, ,25 0, ,1 0,1 27 0,5 0,5 0, ,75 0,75 0, ,75 0,75 0, ,75 0,75 0, ,75 0,75 0, ,25 0,25 0, ,5 0,5 0, ,5 0,5 0, ,5 0,5 0, ,5 0,5 0, g1 0,5 0,5 0, ,1 0,1 0, ,75 0,75 0, ,5 0,5 0, ,5 0,5 0, ,75 0,75 0, ,25 0,25 0, ,25 0,25 0, ,25 0,25 0,25 28-y1 0,5 0,5 0,5 29 0,25 0, ,25 0, ,5 0,5 0, ,25 0,25 0, ,1 0,1 0,1 Page 2

20 BranshKoder ,1 0,1 0, ,1 0,1 0, ,1 0,1 0, , ,25 0, ,1 0, ,1 0, ,25 0,25 0, ,25 0, ,1 0, ,5 0,5 0,5 0, ,25 0,25 0,25 0, ,1 0,1 0,1 0, ,1 0,1 0,1 0, ,5 0,5 0, ,25 0,25 0, , pröv. B 0,25 0,25 0, ,25 0,25 0,25 0,25 0, ,25 0,25 0,25 0,25 0, ,25 0,25 0,25 0,25 0, i ,75 0,75 0, ,5 0,5 0,5 0,5 0, , ,75 0,75 0,75 0,75 0,75 0, ,25 0,25 0,25 0, ,25 0,25 0,25 0, / ,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0, ,25 0, ,5 0, ,1 0, ,75 0,75 0,75 0,75 0,75 0, ,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0, ,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0, ,75 0,75 0,75 0,75 0,75 0, ,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0, ,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0, ,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0, ,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0, ,75 0,75 0,75 0,75 0,75 0, ,75 0,75 0,75 0,75 Page 3

21 BranshKoder ,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0, ,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0, ,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0, ,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0, ,1 0, ,1 0, ,1 0, ,1 0, ,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0, ,75 0,75 0,75 0, , ,1 0, a1 B-anl 0,5 C 0,25 -g1 Gruvobjekt 1 1 -k1 -m1 -o2 -t2 -v2 -v3 -y1 Page 4