Arbetsmaterial. Stigande vatten. En handbok i översvämningsplanering för Västra Götaland och Värmlands län

Transkript

1 Stigande vatten En handbok i översvämningsplanering för Västra Götaland och Värmlands län Remissutgåva Remisstid

2

3 Förord Hur påverkar stigande vatten i havet, i Vänern och inlandets sjöar och vattendrag vårt samhälle? Hur behöver kommunernas fysiska planering anpassas till pågående och kommande klimatförändringar? Höga flöden och varierande vattennivåer är naturliga företeelser. Den grundläggande orsaken till detta är exempelvis kraftiga regn, vind eller snösmältning. Stora och extrema översvämningar, som uppkommer i samband med exceptionella vädersituationer kan ställa till med stor skada för människors liv och egendom och i miljön. I många fall förstärks effekterna av att människan påverkat vattnets flöde och exploaterat områden som naturligt översvämmas regelbundet. Att många översvämningar får drastiska effekter kan alltså bero på att vi inte hanterat landskapet och vattnet på ett hållbart sätt. Ett förändrat klimat beräknas leda till ytterligare nederbördsmängder och därmed ökad risk för översvämningar i Västsverige, något som understryker vikten av att redan nu anpassa vår planering för att minska översvämningsriskerna. Länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län har ett särskilt ansvar för arbetet med klimatanpassning och har därför tagit fram ett regionalt planeringsunderlag i form av denna handbok som visar på möjligheterna att genom en helhetssyn använda planering och design för att minska risken för negativa följder av översvämningar. Handboken fokuserar på de tre problemområdena Kust, Inland och Vänern och vänder sig till alla 65 kommuner i de båda länen oavsett problematik. Stigande Vatten har utarbetats gemensamt av en arbetsgrupp från Länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län med företrädare för berörda sakområden som Samhällsbyggnad, Plan och bostad, Skydd, Risk och säkerhet m.fl. med stöd av REposition i Göteborg. I arbetsgruppen deltog: För Länsstyrelsen i Västra Götalands län: Caroline Valen, Matti Lagerblad och Ulf Gustavsson. För Länsstyrelsen i Värmlands län: Karin Klasa, Johan Olsson och Magnus Ahlstrand. För REposition: Maja Ivarsson och Ylva Offerman. Arbetet har letts av en styrgrupp med företrädare för respektive länsledning och berörda sakchefer. För Länsstyrelsen i Västra Götalands län: Göran Bengtsson Länsöverdirektör, Dick Hedman Samhällsbyggnadsdirektör, Lennart Olofsson Säkerhetsdirektör. För Länsstyrelsen i Värmlands län: Björn Sandborgh Länsråd, Leif Gustavsson Beredskapsdirektör, Länsstyrelserna ser denna rapport som en del i sitt uppdrag att bidra till arbetet med anpassningen till ett förändrat klimat. Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Värmlands län 3

4

5 Innehållsförteckning Introduktion 5 Avgränsningar och utgångspunkter Vem ska använda Stigande vatten? Hur ska man använda Stigande vatten? Bakgrund 9 Översvämning Klimatanpassning Översvämningshantering en stadsplaneringsfråga Planeringsmodell 14 Steg 1 Riskanalys 16 Steg 2 Markanvändning 22 Steg 3 Riskreducering 25 Steg 4 Konsekvenslindring 31 Steg 5 Utvärdering 38 Planeringsmodell för anpassning av befintlig bebyggelse 39 Tillämpningsfall 41 Kust Inland Vänern Exempelkatalog 48 5

6 Figur 1

7 Introduktion Hantering av översvämningsrisker har kommit att bli allt viktigare. Klimatförändringar förutspås orsaka både havsnivåhöjning och fler extrema oväder, vilket ökar risken för översvämningar från havet, sjöar och vattendrag, från hårdgjorda ytor, grundvatten, dammar och kulvertar och från vatten- och avloppsystem. Översvämningar är en del av naturen och människor har levt med dem så länge vi har funnits som art på vår jord, vi lever med dem nu och kommer att göra det i framtiden. Skillnaden nu är att översvämningar förväntas komma oftare och bli värre och vikten av hänsynsfull planering blir än mer aktuell. grannskap. Det moderna sättet att hantera översvämning på är genom integrerade lösningar där naturliga processer används och mer plats för vatten ges. Byggnader integreras i landskapsdesignen och anpassas till dess förutsättningar. Detta erbjuder nya designmöjligheter för planerare och arkitekter och nya typer av stadsdelar med integrerade öppna vattenytor och mycket grönstruktur växer fram. Dessa områden värderas ofta högt ekonomiskt och socialt eftersom många offentliga mötesplatser bildas och vatten och grönska höjer det ekonomiska värdet. Internationella exempel finns det gott om men i Sverige är förebilderna fortfarande få. I Västra Götalands län och i Värmlands län finns sammanlagt 65 kommuner med skild översvämningsproblematik. I Stigande Vatten har de delats in i tre olika problemområden: Kust, Inland och Vänern. Handboken vänder sig till alla 65 kommuner i de båda länen oavsett problematik. Trycket på fler vattennära bostäder, ofta på gammal industrimark som redan från början är utsatt för översvämningsrisk, innebär nya stadsområden i riskzoner för översvämning. Ökad urbanisering och högre exploateringsgrad har minskat de naturliga infiltrationsplatserna för vattnet och trycket på det existerande va-nätet ökar. Samhällen och byggnader som ligger långt bort från stränder blir även de allt oftare utsatta för översvämningar, framförallt från hårdgjorda ytor och va-system vid kraftiga regn. Traditionell översvämningshantering har byggt på tekniska skyddsåtgärder i form av invallning och slussar och förhöjda golvnivåer till lämplig plushöjd. Den här typen av åtgärder är sällan väl integrerade i landskapet eller i den existerande arkitekturen och resultatet blir fattiga gatumiljöer och dåligt fungerande områden. Invallning begränsar möjligheten att länka samman staden eftersom de oftast både är fysiskt och visuellt avskärmande. Dessutom har områden med tomma bottenvåningar eller parkering på bottenvåningen en tendens att sakna identitet och känsla av Avgränsningar och utgångspunkter Fokus i denna handbok ligger på översvämningsproblematiken i Västra Götalands och Värmlands län. Problemen med ökad risk för erosion, ras och skred behandlas inte i denna skrift. Inte heller berörs andra klimateffekter så som värme och vind, även om flera av de föreslagna åtgärderna kan vara lämpliga för att hantera även dessa effekter. En långsiktig och god samhällsplanering är utgångspunkten för all utveckling i de båda länen, därför utgår man i dokumentet från framtida förväntade vattennivåer mot slutet av seklet (ca år 2100). Handboken behandlar hur integrerad översvämningshantering kan ingå i den översiktliga planeringen, i detaljplanering samt vid bygglovgivning. Den föreslagna planeringsmodellen är i första hand inriktad på att vara ett stöd vid nyexploatering, vilket här innebär både förtätningsprojekt och utveckling på orörd mark. Men den kan även användas som stöd för anpassning av befintlig bebyggelse och ett särskilt kapitel beskriver detta. De nivåer för planering som rekommenderas för framtida exploatering och anpassning av befintlig bebyggelse bygger på dagens kunskaper och forskningsrapporter. Den kunskapen och 7

8 bedömningar kan komma att ändras i takt med att ny forskning tas fram. I detta dokument kommer det därför inte att presenteras exakta siffror att utgå ifrån utan det kommer att hänvisas till de senaste dokumenten inom området för detaljerad information och specifika nivåer. Var dessa publikationer och forskningsrapporter kommer att finnas tillgängliga är ej fastställt. Vem ska använda Stigande vatten? Stigande Vatten vill vägleda och stötta planeringsarbetet i kommuner genom att bidra med kunskapsunderlag, förhållningssätt och metoder anpassade till kommunerna i Västra Götalands och Värmlands län. Handboken fokuserar på de tre problemområdena Kust, Inland och Vänern och vänder sig till alla 65 kommuner i de båda länen oavsett problematik. Handboken är ett stöd för de båda länens kommuner och länsstyrelsens handläggare i fysisk planering. Den vänder sig till planerare, arkitekter, beslutsfattare, byggherrar, exploatörer och fastighetsförvaltare. Syftet är att ge råd, vägledning och att visa möjligheter för planering och utformning av riskutsatta och vattennära områden. För att uppnå ett gott resultat inom översvämningsplanering är ett nära samarbete mellan olika kompetenser inom kommunen eftersträvansvärt. Även god samverkan mellan länsstyrelsen, kommun, exploatör och förvaltare ger bästa möjliga utgångsläge för ett lyckat projekt. Figur 2 Hur ska man använda Stigande vatten? Tyngdpunkten i handboken ligger på en planeringsmodell i fem steg, som guidar användaren genom planprocessen i översvämningskänsliga områden. Modellen kan läsas för att få en introduktion till ämnet men framförallt kan den användas som stöd vid framtagande av Översiktsplaner (ÖP), Fördjupade Översiktsplaner (FÖP) och vid arbete med Detaljplaner (DP) och Bygglov. Den kan användas från början till slut eller steg för steg beroende på behov. Delar av modellen kan användas för anpassning av befintlig bebyggelse och detta förklaras mer utförligt i ett särskilt kapitel. De fem stegen i planeringsmodellen är: 1 Riskanalys 2 Markanvändning 3 Riskreducering 4 Konsekvenslindring 5 Utvärdering Stigande Vatten ger även användaren en övergripande förståelse för översvämningsproblematiken i Västra Götalands och Värmlands län. Den visar på olika aktörers roller och ansvar samt vilka lagrum som berörs i arbete med översvämningsfrågor och översvämningsplanering. Viktiga verktyg är den nya plan- och bygglagen (2010:900) och planoch byggförordningen (2011:338). Figur 3

9 Bakgrund översvämningar ökar. 1 Översvämning Översvämning är ett samlingsbegrepp som innefattar olika varianter av att områden ställs under vatten permanent eller temporärt. De kan förekomma i anslutning till små eller större vattendrag, vid sjöar, i kustområden men också lokalt till följd av intensiv nederbörd. I Västra Götaland och Värmland finns det förutom risk för översvämning från kust, sjöar och vattendrag också risk för översvämningar från hårdgjorda ytor, va-system, grundvatten och från byggda strukturer såsom dammar och kulvertar. Översvämningar är en del i en naturlig hydrologisk variation och många ekosystem är anpassade till och beroende av dem. Översvämningar är ett växande fenomen. Den globala databasen EM-DAT visar att översvämningar utgör ungefär hälften av antalet större naturkatastrofer, vilket påverkar ett stort antal människor. Värst drabbat är Asien, men det sker även allvarliga översvämningar i Europa. I den senaste rapporten från FN:s klimatpanel redovisas en ökning av frekvensen av höga vattenflöden i Europa, mätt från till 1990-talet. Under det senaste decenniet har flera större översvämningar inträffat i bland annat Polen, Ungern, Tjeckien och Tyskland hade England den regnigaste sommaren på 250 år, vilket ledde till mycket omfattande översvämningar. I Medelhavsområdet och i Alperna uppkommer varje år störtfloder till följd av intensiv nederbörd. I Sverige har det förekommit ett stort antal översvämningar sedan 1980-talet, som lett till skador på samhällets infrastruktur och störningar för olika verksamheter. Merparten av städer och samhällen i Västra Götalands län och Värmlands län är byggda vid havskust, sjöar eller vattendrag. Ökad urbanisering och exploatering av riskutsatta områden gör att de människor som kan skadas och de värden som kan förstöras i samband med Klimatförändringar orsakar fler översvämningar Under de senaste 130 åren har medeltemperaturen på jorden ökat med 0,6 C, medan medeltemperaturen över land har ökat med 1,2 C under cirka 100 år. Både i Sverige och i världen blev 00-talet det varmaste årtiondet hittills sedan mätningarna började i mitten av 1800-talet. Meteorologiska världsorganisationen (WMO) rapporterar att det senaste årtiondet var varmare än 90-talet, som i sin tur var varmare än 1980-talet. År 2010 var det varmaste året någonsin sedan mätningarna började. 2 Följden av jordens stigande temperaturer blir ett ändrat nederbördsmönster där torra områden i allmänhet kommer att bli ännu torrare och fuktiga områden ännu fuktigare. Mängden nederbörd kommer att variera kraftigt och generellt betyder det en ökad risk för översvämningar såväl som en ökad risk för extremt låga flöden i vattendrag under torra perioder. En annan effekt av klimatförändringen är att den ökande temperaturen förändrar sammansättningen i växtsamhällen. En förändring av växtsamhället i ett avrinningsområde kan påverka jordarnas egenskaper och dess förmåga att magasinera vatten och därigenom även avrinningen. 3 Översvämningshändelser är ofta kopplade till ovanligt kraftig nederbörd. Sådana extrema regn kan redan vara ett resultat av den globala uppvärmningen, och de pekar på effekter som stora delar av världen kommer att få se oftare som följd av den fortsatta klimatförändringen. Varmare världshav leder till ett högre permanent medelvattenstånd genom vattnets utvidgning vid uppvärmning och avsmältning av glaciärer. Denna höjning av havsnivån i kombination med ökade nederbördsintensiteter gör att sannolikheten för översvämningar ökar ännu mer. 1 Lars Nyberg, Centrum för klimat och säkerhet, Karlstad Universitet, MSB :Översvämningar och riskhantering, en forskningsöversikt SMHI 3 Mattias Lif, WWF: Översvämningar. Positiva och negativa effekter samt människans rollz 9

10 Vilka effekter får klimatförändringarna för Västra Götaland och Värmland? Västsverige bedöms enligt klimatprognoser vara det område i Sverige som förväntas bli mest berört av nederbördsökning och några av de största översvämningsriskerna är kopplade till Vänern och Göta älv. Även här kommer den permanenta höjningen av havsnivån tillsammans med mer regn att ge påtagliga konsekvenser för västkustens städer och samhällen. Klimatanalysen för Västra Götaland som beräknas bli klar under hösten 2011 kommer finnas presenterad i detta stycke. Klimatanpassning Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till de klimatförändringar vi redan märker av idag och de som vi inte kan förhindra i framtiden, till exempel hantering av ökad nederbörd och stigande havsnivåer som beskrivs i föregående stycke. Klimatanpassning är inte detsamma som åtgärder för att minska klimatförändringar vilket framförallt sker genom utsläppsminskningar. För att hejda klimatförändringarna måste utsläppen minskas kraftigt. Ju tidigare detta sker desto mindre blir klimatförändringen. Men även om dessa nödvändiga utsläppsminskningar kommer till stånd kan vi inte helt förhindra klimatförändringar. Anpassning till den klimatförändring som inte kan undvikas är ett nödvändigt komplement till arbetet med minskade utsläpp. I dagsläget finns det ännu ingen strategi eller organisation för klimatanpassning på central nivå. Det föreslogs dock ansvar och organisation för klimatanpassningsarbetet i Sveriges Klimat- och sårbarhetsutredning. Naturvårdsverket har genom sitt miljömålsansvar för det svenska klimatmålet ett övergripande ansvar för klimatfrågan. Ett stort antal centrala myndigheter är genom sina respektive sektorsansvar inblandade i klimatanpassningsarbetet, exempelvis Boverket och MSB. Dock kan ingen nationell myndighet ännu sägas ha ett övergripande ansvar för klimatanpassningsfrågan. Länsstyrelserna fick i regeringens klimat- och energiproposition från mars 2009 medel för regionalt ansvar för klimatanpassning. Det pågår nu uppbyggnad för detta arbete på samtliga länsstyrelser. Stigande Vatten är en del i det regionala arbetet med klimatanpassning på länsstyrelserna i Västra Götaland och Värmland. Figur 4

11 Lagar och direktiv För att uppnå en väl integrerad hållbar översvämningshantering krävs många olika kompetenser och det är nödvändigt att myndigheter, länsstyrelser, kommuner, exploatörer och förvaltare samarbetar i frågan. Ett stort ansvar vilar på kommunerna vad gäller att ta hänsyn till ett förändrat klimat och dess konsekvenser i samhällsplaneringen. Kommunerna har ett ansvar att kontinuerligt pröva planer och bygglov mot klimatkraven i Plan- och Bygglagen 4 (PBL). De har även till uppgift att sprida information och ge råd till exploatörer, förvaltare, medborgare och andra berörda aktörer i frågan, samt utöva tillsyn över byggande och förvaltning av tomter och byggnader. Länsstyrelsen har ansvar att se till att aspekter kring hälsa och säkerhet, risker för olyckor och andra frågor kring översvämning beaktas i den kommunala planeringen. Finner Länsstyrelsen att en plan är olämplig med hänsyn till översvämningsrisken så är det möjligt att med stöd av plan- och bygglagen upphäva planen eller beslutet. Länsstyrelsen har också till uppgift att utöva tillsyn över kommunernas arbete samt att ge kunskap och informera kring frågor gällande översvämning. Enligt den nya plan- och bygglagen som trädde i kraft 2 maj 2011 ska planläggning ske med hänsyn till bland annat klimataspekter 5. Vid planläggning och i ärenden om bygglov ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat människors hälsa och säkerhet samt risken för olyckor, översvämning och erosion 6. Länsstyrelsen ska enligt kap. 11 i nya PBL inom ramen för sin tillsynsuppgift överpröva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan, områdesbestämmelser, förhandsbesked eller bygglov om beslut kan antas att en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa och säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. 4 PBL 2010: kap. 3 nya PBL 6 2 kap. 5 nya PBL Med den nya plan- och bygglagen införs en möjlighet för kommunen att i en detaljplan reglera skyddsåtgärder för att motverka olyckor, översvämning och erosion. Detta görs genom att kommunen i detaljplanen anger att bygglov inte får ges förrän en viss skydds- eller säkerhetsanläggning har genomförts på tomten eller i området 7. En förutsättning för att det i en detaljplan ska gå att medge bebyggelse under sådana villkor bör dock vara att det redan vid planläggningen kan visas att marken med den föreslagna skydds- eller säkerhetsanläggningen är lämplig att bebygga. Vidare förutsätts att de villkorade åtgärderna är så preciserade och effektbeskrivna att det står klart att de är genomförbara. Kommuner bör ange hur skyddsåtgärderna ska utföras och när i tiden de ska utföras i förhållande till den planerade bebyggelsen samt i vilken ordning bebyggelse ska byggas ut i de fall områden ska byggas ut successivt 8. Det finns flera lagrum som berör klimatanpassning och översvämning: Plan- och bygglag (PBL 2010:900) Miljöbalk (SFS 1998:808) Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Lag om extraordinära händelser (SFS 2006:544) Förordning om krisberedskap och höjd beredskap (2006:942) Vattendirektivet (2000/60/EG) Översvämningsdirektivet (2007/60/EG) Mer om dessa finns att läsa i Klimatanpassning i den fysiska planeringen, Länsstyrelserna och i Klimatanpassning för planering och byggande från Boverket. 7 Bestämmelse införs i nya PBL (2010:900) 2010: 00 genom 4 kap. 12 första punk punk ten smt 4 kap. 14 fjärde punkten. 8 Boverket: Klimatanpassning i planering och byggande 11

12 Översvämningshantering en stadsplaneringsfråga Hållbar samhällsplanering handlar om att skapa förutsättningar för den goda hållbara staden där människan står i fokus. Det ska finnas förutsättningar för trivsamma och trygga miljöer som tilltalar oss estetiskt och stimulerar våra sinnen. För att stödja en sådan utveckling blir det mycket viktigt på vilket sätt vi anpassar oss till översvämningsrisken. Det mest effektiva sättet att hantera översvämningsrisk på är att undvika utveckling i riskområden. Utvecklingen går dock i motsatt riktning. Allt fler verksamheter och byggnader placeras i översvämningshotade områden, vilket gör att riskerna för skador ökar. Vatten har en stark attraktionskraft och många människor vill leva nära det. Standardlösningar vid översvämningshantering har hittills handlat om att säkra områden genom att höja golvnivåer, anlägga parkeringsytor på markplan och ställa byggnader på pelare. Men dessa lösningar är sällan väl integrerade i omgivningen och stadsrummen som skapas blir ofta dåligt fungerade med oattraktiva, otrygga miljöer. Att skydda sig genom invallning och med barriärer är en annan vanligt förekommande skadebegränsande strategi. Vallar ger ofta ett relativt bra skydd upp till vissa nivåer. Men de begränsar möjligheterna till länkar i staden eftersom de ofta isolerar områden från varandra både fysiskt och visuellt, vilket motverkar ett av stadsplaneringens huvudmål att länka samman och skapa flöden i staden. I många avseenden avgränsar dessa lösningar oss även från vattnet, som ofta är anledningen till att det byggs just där. Risktagande och konsekvenser Genom att bygga barriärer och vallar kan vi reducera sannolikheten för att en översvämning inträffar. Men det finns alltid en kvarstående risk eftersom barriären kanske inte är tillräckligt dimensionerad eller att den brister. Vid en översvämning i amerikanska mellanvästern 1993 raserades 70 % av alla vallar på grund av alltför höga vattennivåer. Stora skador uppstod på såväl jordbruksmark som urbana områden. I många fall byggs en barriär flera årtionden innan den behöver användas och det är svårt att garantera att underhållet av den blir tillräcklig. Om vi samtidigt fortsätter att bygga som vanligt bakom barriären och tillåter lokalisering av nya sårbara funktioner och strukturer, skapar vi fler områden i risk för översvämning med dess konsekvenser. Nackdelarna med vallar och barriärer är att de påverkar flödesregimen både uppströms och nedströms och ger förstärkta översvämningar på andra ställen längs vattendraget. Det förekommer också tekniska brister i design, konstruktion och underhåll. Integrerad översvämningshantering Under 1990-talet och framförallt på 2000-talet har en annan syn på översvämningshantering fått spridning. Denna mer integrerade syn är vanlig i länder där översvämningsriskerna är stora och svårhanterade, såsom i Holland och England. Strategier som man arbetar med här handlar om att tillåta vattnet att ta plats under nederbördsrika perioder. Man använder begrepp som room for rivers och space for water. 9 Istället för att motarbeta naturens krafter genom tekniska konstruktioner används ett resilient angreppssätt där man designar områden som tillåts svämmas över vid behov och som sedan kan återhämta sig när översvämningen har dragit sig tillbaka. Det handlar om att ta hand om vattnet så tidigt som möjligt, där det faller, och fördröja det innan det når vattendraget, sjön eller ens marken. Dessa åtgärder kan ta form i storskaliga projekt där till exempel gammal industrimark i utsatta lägen omvandlas till buffert-zoner, med låglänta gröna områden som designas för att absorbera översvämningar och reducera dess konsekvenser. Dessa områden blir ofta även attraktiva rekreationsområden och kan anläggas för att främja en hög biologisk mångfald. Även småskaliga skyddsåtgärder kan göra stor nytta. I en allt mer tät stad blir ytorna mer värdefulla 9 Lars Nyberg, :Översvämningar och riskhantering, 2008

13 och här kan översvämningshantering integreras i stadsmiljöerna genom att exempelvis använda lekplatser och andra offentliga platser för uppsamling av tillfälligt vatten. Det innebär att man gör plats för vattnet där det är möjligt och utformar dessa områden så att de uppfyller fler funktioner samtidigt. Vegetation av olika slag är bra verktyg i hantering av översvämning. Stora och små grönytor fördröjer, leder och samlar upp vatten samtidigt som det renar det. Dessa ytor har även andra fördelar så som habitat för växter och djur vilket ökar den biologiska mångfalden samtidigt som de erbjuder rekreation för invånarna. Dessa områden kan även hjälpa till att skapa ett behagligt stadsklimat samtidigt som de binder koldioxid. Samtidigt som gröna strategier är en av lösningarna till anpassning till extrema nederbördsmängder och temporära översvämningar i små och stora vattendrag, är problembilden komplex och strategier och lösningar måste kopplas till typ av översvämning. Sveriges kuster står inför en successiv och permanent havsnivåhöjning och här kan mer tekniska översvämningsskydd komma att bli nödvändiga som komplement. Vid dessa platser kan planering och design användas som verktyg för att utveckla innovativa kustskydd som blir väl integrerade i landskapet och i staden och som erbjuder fler funktioner än en. Illustration Figur 5 13

14 Planeringsmodell Med avstamp i översvämningshanteringens utveckling och i rådande utvecklingstrender har en planeringsmodell för hantering av översvämningar i Västra Götalands och Värmlands län tagits fram. Planeringsmodellen ger vägledning och tips till kommuner, exploatörer och fastighetsförvaltare som planerar, utvecklar och förvaltar fastigheter i vattennära områden. Den fungerar även som stöd för Länsstyrelsen i sitt arbete med bedömning av planer. Rekommendationen i modellen är att all utveckling i första hand ska ske inom en acceptabel risknivå. Om det inte är nåbart finns möjligheten att placera vissa funktioner i högre riskområden. Man ska dock observera att det i så fall blir nödvändigt med skyddsåtgärder och konsekvenslindrande ingrepp med kompletterande utredningar som följd. Planeringsmodellen kan användas för att översvämningsplanera i de olika skalorna: Kommun (Översiktsplan), Tätort (Fördjupad Översiktsplan), Stadsdel/Utvecklingsområde (Detaljplan) och Tomt (Bygglov). Den kan även användas i icke planlagda områden. Det rekommenderas att en övergripande översvämningsstrategi på kommun- eller tätortsnivå föregår framtagande av strategier för stadsdelar och utvecklingsområden. Detta eftersom man inom en detaljplan eller tomt inte alltid kan hantera tillräckliga säkerhetsåtgärder därför att problemet kanske ligger utanför planområdet. Främst är planeringsmodellen utvecklad för nyexploatering av områden men den kan även användas för anpassning av befintlig bebyggelse. Ett särskilt kapitel för anpassning av befintlig bebyggelse finns efter genomgången av planeringsmodellen. Översvämningsplanering har störst chans att bli lyckad om den integreras så tidigt som möjligt i planeringsprocessen och i formgivningen av ett område. En anpassning i efterhand blir ofta både mer komplicerad och resurskrävande. Planeringsmodellen är uppbyggd i fem steg. På nästa sida följer en sammanfattning av planeringsmodellen med dess frågeställningar och sidorna som följer beskriver modellen steg för steg. Tre fiktiva tillämpningsfall för Västra Götaland och Värmlands tre problemsituationer: Kust, Inland och Vänern finns presenterade efter genomgången av planeringsmodellen. Tillämpningsfallen illustrerar tre olika situationer vid vattennära utveckling och man kan med fördel studera dem alla tre.

15 PLANERINGSSTEG FOKUS VERKTYG Figur 6 1 Riskanalys Kartläggning av översvämningsrisk Riskidentifiering Riskanalys Riskvärdering Underlag för att göra översvämningskarta Klimatanalys/er Underlag om inträffade översvämningar Riskmatris 2 Markanvändning Lämplig markanvändning vid nyexploatering Planera i förhållande till riskzon Översvämningskartan från STEG 1 Markanvändningsdiagram 3 Riskreducering Åtgärder för att förhindra att en översvämning inträffar Välj lämpliga förebyggande skyddsåtgärder till rådande översvämningsproblematik Översvämningskartan från STEG 1 Exempelsamling med förslag på skyddsåtgärder Plan- och bygglagen 4 Konsekvenslindring Minimering av konsekvenser när en översvämning inträffar Funktionskrav Robust design och robust infrastruktur Krishantering Funktionsdiagram Exempelsamling med förslag på robust design 5 Utvärdering Analys av planförslaget Människors hälsa och säkerhet Miljökonsekvenser Intilliggande områden Miljökonsekvensbeskrivning Samhällsekonomisk analys 1. RISKANALYS: Kartläggning av översvämningsrisk Hur påverkas kommunen eller tätorten av en översvämning? Vilka konsekvenser får höga vattenflöden från kust/vattendrag/sjö och andra översvämningstyper i kommunen eller tätorten? 2. MARKANVÄNDNING Lämplig markanvändning vid nyexploatering Hur kan man planera för att skapa hållbara samhällen och städer som tar hänsyn till översvämningsrisk? 3. RISKREDUCERING Åtgärder för att förhindra att en översvämning inträffar Vad finns det för förebyggande skyddsåtgärder för att reducera risken för att en översvämning inträffar och därmed minskar skaderisken och ökar säkerheten hos invånarna? 4. KONSEKVENSLINDRING Minimering av konsekvenser när en översvämning inträffar Vad kan man göra för att öka anpassningsförmågan och minimera konsekvenserna om en översvämning inträffar trots förebyggande skyddsåtgärder? 5. UTVÄRDERING Analysera planförslagets inverkan Är förslaget tillräckligt utvecklat? Är den föreslagna markanvändningen, åtgärderna och konsekvenslindringen tillräcklig? 15

16 PLANERINGSSTEG FOKUS VERKTYG 1 Riskanalys Kartläggning av översvämningsrisk Riskidentifiering Riskanalys Riskvärdering Underlag för att göra översvämningskarta Klimatanalys/er Underlag om inträffade översvämningar Riskmatris Riskanalys Hur påverkas kommunen eller tätorten av en översvämning? Vilka konsekvenser får höga vattenflöden från kust/vattendrag/sjö och andra översvämningstyper i kommunen eller tätorten? Den inledande riskanalysen ger en övergripande kännedom om huruvida översvämningsrisker förekommer, vilka områden som är riskutsatta och vilka konsekvenser översvämning av dessa områden skulle få. En övergripande kartläggning av översvämningsrisken i kommunen görs med fördel på översiktsplanenivå för att få en överblick över situationen i hela kommunen men kan i vissa fall även utföras i en fördjupad översiktsplan för en specifik tätort. Riskanalysen kan sedan ligga till grund för översvämningsplaneringen i kommunen. Den kan vara ett stöd vid val av lämplig mark för utveckling och vid val av åtgärder för att både minska översvämningsrisken och mildra konsekvenserna om en översvämning inträffar. Riskanalysen kan även genomföras på områdesnivå som underlag till en detaljplan. Följande punkter genomförs i steg 1: a. Identifiera vilka typer av översvämning som kan drabba kommunen/tätorten/området och kartlägg dem i en översvämningskarta. b. Inventera värden som finns i kommunen/ tätorten/området och värdera konsekvenserna med hjälp av en riskmatris är de tolerabla eller krävs riskreducerande åtgärder? Kartläggning av riskutsatta områden i en översvämningskarta Risken för översvämning analyseras utifrån ett antal faktorer: klimatförändringarnas beräknade effekter, redan inträffade höga vattenstånd och typ av översvämning. Olika typer av översvämningar kartläggs på olika sätt. Översvämningar som är kopplade till sannolikhet, alltså hur ofta en händelse kan tänkas inträffa, kartläggs i riskzoner och övriga typer kartläggs genom att identifiera platser eller områden där risk föreligger. Alla identifierade översvämningstyper kartläggs förslagsvis i kommunens markanvändningskarta och bildar en översvämningskarta som med fördel integreras i översiktsplanen. Det som behövs för att göra en översvämningskarta är en god markkarta över kommunen eller tätorten, en höjdmodell med bra upplösning och om det handlar om ett vattendrag god geometrisk kännedom om det och dess flöden. Om material från tidigare inträffade översvämningar finns så kan även dessa områden eller fastigheter markeras på översvämningskartan. Ett långsiktigt perspektiv är viktigt vid all samhällsplanering och därför bör klimatförändringarnas effekter inkluderas i analysen och översvämningskartan. För Sverige finns tillgängliga klimatanalyser fram till ca år 2100, men det finns även möjlighet att få uppgifter för kortare tidsperioder. Om syftet med den kommunala riskanalysen endast är att se hur befintlig bebyggelse kommer att påverkas kan ett kortare tidsperspektiv vara tänkbart. Men om syftet är att kartlägga risk för både befintlig och nytillkommande bebyggelse är det lämpligt att använda år 2100 som scenario. SMHI har tagit fram en regional klimatanalys för Västra Götalands län, läs mer om den på sidan xx. Den regionala klimatanalysen ska endast användas som utgångspunkt eftersom lokala variationer kan förekomma.

17 Översvämningstyper På nedan finns alla relevanta översvämningstyper förklarade med text och bild. Det är dessa som kartläggs med hjälp av antingen riskzoner (vattendrag/sjö/kust) eller identifikation av platser eller områden (byggda strukturer/hårdgjorda ytor/va-system/grundvatten) på översvämningskartan. Vattendrag Vattendrag förändras hela tiden. Vattenståndet varierar över året med höga vårfloder, lägre flöden sommartid och översvämningar vid häftiga och/eller långvariga regn. Vattendrag är också en recipient för dagvatten från bebyggelse och andra hårdgjorda ytor 10. När mängden regnvatten och smältvatten från snö och is överstiger ett vattendrags kapacitet inträffar översvämning. Kanalisering som innebär att nya artificiella kanaler anläggs eller naturligt slingrande vattendrag rätas och dikas ut, kan också ha en negativ inverkan på översvämning. Tanken är att transportera bort toppflöden i vattendraget så fort som möjligt förbi ett riskområde (t ex samhällen eller städer) men med en rakare karaktär på vattendraget och med en större lutning i fåran blir flödet snabbare och översvämningsrisken ökar nedströms. Den ökade hastigheten ökar även erosion och sedimentering vilket leder till att vattendragets botten höjs och då också vattnets nivå. Följden blir att vattendraget översvämmas lättare vid höga flöden. Det är stor skillnad i översvämningskaraktär mellan ett skyfall, som inom några timmar kan orsaka en störtflod och på mer utdragna förlopp i större vattendrag och sjöar 11. Översvämning i vattendrag har ett typiskt tidsförlopp på dagar eller veckor beroende på storlek på avrinningsområdet. Foto Mölndalsån Sjö/Vänern I stora sjöar blir en översvämnings tidsförlopp mer utdraget än i ett vattendrag eftersom magasinet har en dämpande effekt. Vid översvämningen i Vänern 2000/2001 hade sjön förhöjda vattennivåer i över ett halvår 12.Vattennivåvariationerna i en stor sjö påverkas mest av hur mycket vatten som finns i sjön vid en given tidpunkt. Ovanpå denna långsamma variation kommer en snabb variation beroende på vindpåverkan. Foto Arvika Havet Vid kusten finns kanske den mest avancerade översvämningsproblematiken. Havets vattennivå varierar naturligt med väder och vind och det kan vara relativt stor skillnad mellan hög- och lågvatten. I Skagerak och Kattegatt spelar tidvattnets roll en mindre del, men det kan vid enstaka tillfällen (springflod) öka vattenståndet med 40 respektive 20 cm 13. Jordens ökade medeltemperatur gör att världshavens medelvattennivå höjs permanent eftersom vattnet utvidgas vid uppvärmning och glaciärer smälter. Detta ger även Skagerak och Kattegatt ett högre medelvattenstånd, vilket riskerar att sätta låglänta områden permanent under havsnivån. Dessutom förväntas de extrema ovädren bli fler och kraftigare vilket innebär en ökad temporär översvämningsrisk. Den temporära översvämningen från havet orsakas dels av djupa lågtryck som ger tillfälliga högvattenstånd och dels stormar med höga vindhastigheter som orsakar höga kraftiga vågor vilket speciellt påverkar trånga vikar. Foto Göteborg Gudrun 10 Boverket: Klimatanpassning i planering och byggande 11 Lars Nyberg, :Översvämningar och riskhantering, Klimat och Sårbarhetsutredningen

18 Byggda strukturer: dammar och vallar Många vattendrag är reglerade vilket innebär att man har byggt dammar som förändrar den naturliga vattenföringen. Syftet med vattenregleringen är att magasinera vatten vid god tillgång för att använda det vid perioder av sämre tillgång. I Sverige används dammarna ofta för elproduktion under vintern då vattenföringen är som lägst och elbehovet som störst 14. Dammar kan minska översvämningsrisken tillfälligt men kan även förvärra den. Små och medelstora högvattentoppar, som i oreglerade vattendrag ger upphov till översvämningar, kan dämpas genom att man fyller på magasinen. När det däremot uppstår stora eller extrema vattenflöden och regleringsmagasinen är fyllda, måste man släppa på vattnet förbi dammarna och konsekvensen blir ibland större än om vattendraget hade varit oreglerat. Det värsta som kan hända är att dammens konstruktion inte klarar vattenmassornas tryck och kollapsar vilket får förödande konsekvenser nedströms. Konstruerade skyddsvallar kan även de medföra översvämningsrisk. De är dimensionerade att hålla till en viss vattennivå och om vattnet når över vallen eroderas ofta byggnadsmaterialet bort och vallen brister. Följden blir att de skyddade områdena bakom vallen översvämmas plötsligt och kraftigt. Det är därför viktigt att kartlägga alla existerande skyddsåtgärder i kommunen vid inventering av översvämningsrisk. Både privata och kommunala sådana är bra att ha kännedom om och kunskap om dess skick och kapacitet är värdefull vid planering av åtgärder. Hårdgjorda ytor Översvämning från hårdgjorda ytor orsakas av att dagvatten når ytor med låg infiltrationskapacitet exempelvis asfalt och betong på mark eller hårda material på tak. Allt högre exploatering i städer har bidragit till landområden med en stor del ogenomträngliga ytor och vattnet infiltreras inte utan dräneras bort via VA-system, ofta rakt ut i ett vattendrag vilket ökar översvämningsrisken nedströms. Många VA-system är underdimensionerade och kan inte avleda tillräcklig mängd vatten vilket även det ökar översvämningsrisken. Den här typen av översvämning kan även inträffa långt bort från vattendrag och kan orsakas av lokala störtskurar och är därför svår att förutspå. Liknande översvämningar kan uppstå efter långa perioder av ihållande nederbörd där marken som normalt infiltrerar vatten har blivit mättad. Foto Falköping sommar 2009? 2010? VA-system Många VA-system är inte dimensionerade för varken dagens eller framtidens nederbördsmängder. Vid kraftig nederbörd med mycket dagvatten från hårdgjorda ytor som följd bildas stopp i ledningarna. Vattnet letar sig då till lågpunkter som till exempel viadukter och källare. När VA-systemen blir fulla kan baktryck inträffa och avloppsvatten trycks då upp i handfat och toaletter vilket skapar stor sanitär olägenhet. När havsnivån stiger finns risk för saltvatteninträngning i kustsamhällens VA-system vilket kan äventyra dricksvattenförsörjningen och öka översvämningsrisken. Grundvatten Översvämning från grundvatten är mest trolig att inträffa i lågt liggande områden. Grundvattennivån höjs under regniga perioder och kan påverkas av tillfällig kraftig nederbörd. En havsnivåhöjning har också inverkan på grundvattnet. 14 SMHI: Höga vattenflöden och reglerade älvar, Fakta nr

19 Riskzoner för översvämning från kust, vattendrag och Vänern Vid risk för översvämning från kust, vattendrag eller sjö kartläggs risken i riskzoner. Dessa tre översvämningstyper är de vanligaste och mest uppenbara källorna till översvämning och kan statistiskt beräknas med en återkomsttid. Riskzonerna är fyra till antalet, i riskzon 1 är det lägst sannolikhet att en översvämning inträffar och i riskzon 4 är risken högst. Se diagrammen nedan. Riskzonerna bedöms oberoende om det finns ett översvämningsskydd eller ej eftersom områden bakom skyddet fortfarande ligger i risk om vattnet stiger över skyddet eller om skyddet helt enkelt kollapsar. Riskzonerna skall ses som en indikation på översvämningsrisken. Den faktiska risken kan vara både högre och lägre än zonerna visar med tanke på eventuella översvämningsskydd, felaktigheter i riskbedömningen eller förekomsten av andra (ej kartlagda) översvämningskällor. Figur 7 Kust l Zon 1 Zon 1 Zon 4 Zon 4 er Säkerhetsmarginal - obs! ej fastställd Säkerhetsmarginal - obs! ej fastställd 200/300-årsnivå - obs! ej fastställd 200/300-årsnivå - obs! ej fastställd 100-årsnivå 100-årsnivå Medelvattennivå Medelvattennivå Zon 3 Zon 3 ia Zon 1 Zon 1 Zon 2 Zon 2 Zon 3 Zon 3 Zon 4 Zon 4 Zon 2 Zon 2 Figur 8 m at Kust i framtidens klimat Zon 3 Zon 3 Zon 4 Zon 4 Zon 2 Zon 2 Zon 1 Zon 1 Ar be ts Säkerhetsmarginal - obs! ej fastställd Säkerhetsmarginal - obs! ej fastställd 200/300-årsnivå - obs! ej fastställd 200/300-årsnivå - obs! ej fastställd 100-årsnivå 100-årsnivå Medelvattennivå Medelvattennivå Zon 1 Zon 1 Zon 2 Zon 2 Zon 3 Zon 3 Zon 4 Zon 4 OBS! Område permanent OBS! under havsnivån Område permanent under havsnivån Beskrivande text till zoneringsbilderna 19

20 Figur 9 Vattendrag Zon 2 Zon 3 Zon 1 Zon 1 Högsta beräknade flöde Zon årsflöde Zon 4 Zon årsflöde Zon 4 Medelvattenstånd Figur 10 Vänern Zon 2 Zon 3 Zon 1 Dimensionerande nivå Zon 1 Zon årsnivå Zon 4 Zon årsnivå l Zon 4 Inventering av värden och konsekvensbedömning Inventering av värden eller tillgångar kan exempelvis innehålla: Basinformation bebyggelsemönster, topografi, transportleder, sjöar etc. Tätorter namn, storlek Infrastruktur större vägar och järnvägar, hamnar Naturvärden Zon riksintressen, Natura 2000 etc. 2 Kulturvärden historiska och arkeologiska Zon 3 värden Zon 1 Turism och rekreation stränder, friluftsområden Zon 4Industrier fisk, jordbruk, hamnar etc.17 Medelvattenstånd be ts m at I områden där översvämningsrisk föreligger behövs eventuella värden beskrivas och studeras ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Sådana värden kan utgöras av bland annat byggnader, infrastruktur, rekreationsområden eller naturvärden. Den inledande kartläggningen ger en indikation på om värden eller tillgångar finns i riskutsatta områden. De olika värdena redovisas lämpligen i kartor med uppgift om kvantitet Zon 1 (mängd) ochflödekvalitet (beskrivning av värden). Högsta beräknade Zon 2 Konsekvensbedömningen ligger till grund för 200-årsflöde Zon 3 om de beskrivna riskerna är tolerabla eller måste 100-årsflöde Zon 4 åtgärdas. er ia Medelvattennivå Ar En riskmatris gör det möjligt att grovt rangordna olika skadehändelsers risknivåer. Sannolikheter och konsekvenser för olyckshändelser uppskattas i kategorier som redovisas i matrisen. Det finns flera olika sätt att värdera risken. Exempel på riskmatris finns i Översvämningsprogram Karlstad kommun15 och i Handbok för Riskanalyser16. Riskanalysen är en del av miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) som ska upprättas i samband med upprättande av översiktsplan och vissa detaljplaner. 15 Karlstad kommun: Översvämningsprogram Karlstad kommun Räddningsverket: Handbok för Riskanalyser SGI: Hållbar utveckling av strandnära områden. 2011

21 Kommun/Tätort Område/Tomt Figur 11 Beskrivande text till kartorna Figur 12 at er ia l Beskrivande text till kartorna Beskrivande text till kartorna Zon 2 Zon 1 Zon 3 Ar be ts m Beskrivande text till kartorna Beskrivande text till kartorna Beskrivande text till kartorna Zon 4

22 PLANERINGSSTEG FOKUS VERKTYG 2 Markanvändning Lämplig markanvändning vid nyexploatering Planera i förhållande till riskzon Översvämningskartan från STEG 1 Markanvändningsdiagram Markanvändning Hur kan man planera för att skapa hållbara samhällen och städer som tar hänsyn till översvämningsrisk? Steg 2 Markanvändning handlar om att placera samhällets alla funktioner i acceptabel risk. Vid nyexploatering finns de bästa förutsättningarna att planera efter riskgrad och göra rätt från början. Utgångspunkten är Översvämningskartan från Steg 1 Riskanalys och med hjälp av den kan man lokalisera de mest sårbara funktionerna till områden med minst översvämningsrisk och vice versa. Endast de mest robusta funktionerna är lämpliga i områden med högre risk och då finns det villkor i form av olika åtgärder kopplade till utvecklingen av en viss funktion. För att illustrera systemet med riskgrad och åtgärder kopplade till funktioner, har ett markanvändningsdiagram utvecklats som visar på riktlinjer för ett antal vanligt förekommande funktioner. Åtgärderna som det hänvisas till i Markanvändningsdiagrammet finns uppdelade i två delar: Steg 3 Riskreducering och Steg 4 Konsekvenslindring. Följande punkter genomförs i steg 2: a. Identifiera vilka funktioner som önskas utvecklas i kommunen/tätorten/området. b. Använd Markanvändningsdiagrammet för att se vilka riskzoner som är lämpliga till funktionerna. c. Använd Översvämningskartan från steg 1 för att hitta lämpliga platser till funktionerna. eller a. Kartlägg vilka platser som önskas utvecklas i kommunen/tätorten/området. b. Identifiera översvämningsrisken på platserna med hjälp av Översvämningskartan från steg 1. c. Identifiera vilka funktioner som är lämpliga till platserna med hjälp av Markanvändningsdiagrammet. Markanvändningsdiagram Diagrammet illustrerar dels vilka typer av funktioner som är lämpliga i respektive riskzon och dels om det krävs åtgärder för att bygga i den zonen. Diagrammet är tänkt att visa principen med funktioners sårbarhet kopplat till riskzoner och ska ses som en vägledning. Lokala förutsättningar kan behöva analyseras ytterligare och komplettera den övergripande riskanalysen för att få en mer detaljerad bild över ett specifikt utvecklingsområde. Markanvändningsdiagrammets kategorier fyra: Ok Det är fritt fram att bygga funktionen på vanligt sätt i denna riskzon. Konsekvenslindring För att funktionen ska kunna placeras i denna riskzon behövs konsekvenslindrande åtgärder, alltså åtgärder som minimerar konsekvenserna för människor och samhället när en översvämning inträffar. Mer om konsekvenslindrande åtgärder finns i Steg 4 Konsekvenslindring. Riskreducering och Konsekvenslindring För att funktionen ska kunna placeras i denna riskzon behövs konsekvenslindrande och riskreducerande åtgärder, alltså samma som ovan samt skyddsåtgärder för att förhindra att en översvämning överhuvudtaget inträffar. Mer om riskreducerande skyddsåtgärder finns i Steg 3 Riskreducering. Undvik Det är inte lämpligt att placera den här funktionen i så hög riskgrad, försök att hitta en alternativ plats för utvecklingen.

23 MARKANVÄNDNING KATEGORI Grönytor, vegetation och våtmarker som översvämningshantering RISKZON ok ok ok ok Figur 13 Jord- och skogsbruk, fiskeriverksamhet ok ok ok ok Parker, och rekreationsområden, sport och fritidsaktiviteter (utomhus) Funktioner av mindre vikt: uthus, förråd, garage etc. Parkeringsplatser, uppställningsytor, vägar med alternativa förbifartsmöjligheter etc. ok konsekvenslindring konsekvenslindring konsekvenslindring ok konsekvenslindring konsekvenslindring konsekvenslindring ok konsekvenslindring konsekvenslindring konsekvenslindring Avloppshantering: pumpstationer etc. ok konsekvenslindring konsekvenslindring undvik Industri och verksamheter (ej miljöfarlig): kontor, tillverkning, lager, partihandel, driftsbyggnader etc. ok riskreducering konsekvenslindring Sport och fritidsaktiviteter (inomhus) ok riskreducering konsekvenslindring riskreducering konsekvenslindring riskreducering konsekvenslindring undvik undvik Handel: detaljhandel etc. ok riskreducering konsekvenslindring Boende temporärt: hotell, vandrarhem, camping etc. ok riskreducering konsekvenslindring Boende permanent: bostäder, fritidshus etc. ok riskreducering konsekvenslindring Utbildning: skolor, förskolor, universitet etc. ok riskreducering konsekvenslindring Information och kommunikation: teletjänster, internet, radio, TV etc. Energi- och kommunalteknisk försörjning: produktion/distribution av el och fjärrvärme, dricksvatten, hantering av avlopp, reningsverk, avfallshantering etc. Transporter: riksvägar, vägar utan alternativa förbifartsmöjligheter, järnväg, kollektivtrafik etc. Miljöfarliga industrier och förorende deponier etc. riskreducering konsekvenslindring riskreducering konsekvenslindring undvik undvik undvik undvik undvik undvik ok undvik undvik undvik ok undvik undvik undvik ok undvik undvik undvik ok undvik undvik undvik Skydd och säkerhet: räddningstjänst, polis, ok undvik undvik undvik kriminalvård, SOS alarm, kustbevakning etc. Hälso- och sjukvård samt omsorg etc. ok undvik undvik undvik 23

24 Kommun/Tätort Område/Tomt Figur 14 Figur 15 Zon 2 Zon 1 Zon 3 Zon 4 Beskrivande text till kartorna Möjligheter steg 2 Använd utvecklingsområden och riskområden för att minska översvämningsrisken i bakomliggande bebyggelse eller bebyggelse nedströms. Tänk mångfunktionellt och skapa nya rekreationsområden och områden som kan ge förutsättningar för en ökad biologisk mångfald i områden med hög översvämningsrisk. Placera sårbara funktioner ovanpå robusta för att skapa aktiva fasader, gaturum och attraktiva offentliga platser i gatunivå, t ex bostäder ovanpå kontor. Arbeta med den naturliga topografin för en kostnadseffektiv exploatering. Gör en tillämpningspolicy för enskilda avloppsanläggningar i utom-planlagda områden. Ta fram en policy för all nyexploatering i kommunen med hjälp av markanvändningsdiagrammet.

25 PLANERINGSSTEG FOKUS VERKTYG 3 Riskreducering Åtgärder för att förhindra att en översvämning inträffar Välj lämpliga förebyggande skyddsåtgärder till rådande översvämningsproblematik Översvämningskartan från STEG 1 Exempelsamling med förslag på skyddsåtgärder Plan- och bygglagen Riskreducering Vad finns det för förebyggande skyddsåtgärder för att reducera risken för att en översvämning inträffar och därmed minska skaderisken och öka säkerheten hos invånarna? Nästa steg i planeringsmodellen är att genom förebyggande skyddsåtgärder reducera risken att en översvämning inträffar i kommunen/ tätorten i stort eller inom ett planområde. Det finns många typer av skyddsåtgärder och de olika lösningarna är starkt kopplade till vilken typ av översvämning som riskerar att inträffa. Se figur 17 Skyddsåtgärderna används med fördel i kombination med varandra för att uppnå bästa resultat. De flesta skyddsåtgärderna som föreslås handlar om integrerade lösningar där vattnet tillåts ta plats och breda ut sig vid behov. Här formges platser efter vattnets villkor och vegetation används för att fördröja, rena, absorbera och infiltrera vattnet. Skyddsåtgärderna kan då samtidigt fungera för rekreation, vattenrening och partikelabsorption som för översvämningshantering. Det finns stora möjligheter till intressant utformning av dessa områden och rätt planerade kan skyddsåtgärderna även höja värdet på området. Många av skyddsåtgärderna som föreslås kan samlas under namnen öppna dagvattensystem eller ekologisk dagvattenhantering Ett områdes riskzon ändras inte med hjälp av skyddsåtgärder utan zoneringen kvarstår. För att ändra zoneringen krävs ny utformning/höjdsättning av marken som därmed ändrar vattnets utbredning. Denna åtgärd är ofta mycket resurskrävande och påverkar flora och fauna starkt, vilket kan gå emot strävan efter en hållbar utveckling. Det är också viktigt att säkerställa att översvämningsrisken inte ökar utanför det förhöjda området. Nästa steg i planeringsmodellen, Steg 4 Konsekvenslindring, handlar om att lindra konsekvenserna om en översvämning trots riskförebyggande åtgärder uppstår. Där presenteras förslag på lösningar som bland annat typer av byggnader och konstruktioner och vikten av säkra evakueringsvägar. Steg 3 och steg 4 i planeringsmodellen har ett starkt samband och kompletterar varandra. Följande punkter genomförs i steg 3: a. Använd översvämningskartan från steg 1. Identifiera vilka åtgärder som passar med aktuell översvämningstyp. b. Kartlägg platser/områden på planområdet som är lämpliga för förebyggande skyddsåtgärder. b. Ta fram ett förslag med förebyggande skyddsåtgärder till översiktsplanen/detaljplanen som sedan utvärderas i Steg 5 Utvärdering. Figur 16 25