Motion till riksdagen. 1986/87: Ub668 Birgitta Rydle m. fl. (m) Vissa högskolefrågor. Tekniska utbildningar

Transkript

1 Motion till riksdagen 1986/87: Birgitta Rydle m. fl. (m) Vissa högskolefrågor l denna motion redovis;u vi vår syn på vissa utbildningslinjer och framlägger dc <11t0m r;;r,lng till dimensioneringsförändringar inom ramen för den lll\,tt..:,,l,.:u 'tl' 'rg:tnt atinn n. U hud.rctmiis ig:t knn<ek\ en erna av de 'a för lag redovi a i motion 19R6/R7: UbR28 angacnde hudget f ragor inom utbildningsdepartementets verksamhetsomrade. Vi har i tva mot v<jrande motioner (198-l/85:2832 och 1')1{5 86:Ub618) de bada sena te aren erinr<tt om hur den stora ökningen av akademiker för drygt tio ar sedan fr:umt tog om hand a, den expanderande offentliga sektorn. De flesta hög<>koleutbildningar är fortfarande riktade mot arbete i denna <ektor. men en fort au ökning av den är varken möjlig eller önskvärd. Framtiden synes ligga i den privata tjän tesektorn. Därför är det nödvändigt au min ka antalet platser pa ndana linjer. som enbart eller i för ta hand vänder ig mot den offentliga sektorn. Under en följd av ar har vi betonat vikten av au de olika ämnena tällning liksom institutionerna roll vid våra universitet och högskolor kraftigt förstärks. Samtidigt har vi i olika sammanhang föreslagit, au linjesystemet p. det tidigare filo ofi ka fakultetsområdet skall avvecklas i alla dc fall, diir inte ett uppenbart arbetsmarknadsbehov kan urskiljas. Förslag till hur ämnena ställning skall förstiirka utvecklas närmare i vår partimotion på det utbildningspolitiska området (motion 1986/87: Ub812). Tekniska utbildningar Vi delar UHÄ:s och utbildningsministerns uppfauning vad gäller takten i utbyggnaden av civilingenjörsutbildningen. Nu behövs framför allt en period av konsolidering. UHA har därför föreslagit au anslaget för tiark med 4 milj. kr. för att ytterligare höja utbildningskvaliteten inom civilingenjörsutbildningen. Regeringen anser sig emellertid vara nöjd med de satsningar som utbildningsutskottet på oppositionspartiernas förslag beslutade om varen Vi delar UHÄ:s bedömning att ytterligare resurser är nödvändiga och har därför i vår motion (1986/87:Ub828) föreslagit en ökning med 5 milj. kr. l motioner väckta de senaste två åren har vi föreslagit au en ny ingenjörsutbildning på en nivå mellan gymnasieskolan och civilingenjörsutbildningen bör inräuas. Det finns ett stort behov av kvalificerade tekniker med en utbildning som ger bättre ingenjörskompeten än vad den 4-åriga tekniska linjen på gymnasiet kan ge. Vi delar utbildningsministerns uppfau- lo

2 ning att en tvåårig "mellaningenjörsutbildning" skall ligga på högskolenivå. Denna bör enligt vår uppfattning bygga på en treårig teknisk gymnasieutbildning. Det kan med tillfredsställelse noteras att utbildningsministern nu syne dela vår principiella uppfattning, att YTH inte bör byggas ut ytterligare. innan utredningsarbetet om dess framtid har slutförts. Däremot ställer vi oss frågande till för laget att bygga upp en civilingenjörsutbildning med materialteknisk inriktning vid universitetet i Uppsala. l propo itionen anförs att den materialtekniska linjen vid KTII under lång tid haft en otillfredsställande rekrytering och att framtiden är osäker. Remissinstanserna har också varit övervägande negativa. Mot bakgrund av de utredningar som gjordes av UHÄ och KTH i samband med KTH:s omprofilcring 1980/81 av bergsvetenskapslinjen mot materialvetenskap är kt '\<trt <Il t finna motiv för att starta en sådan utbildning ock <i vid Uppsala univcr,it.:t. Det ;i r var principiella uppfattning att civilingcnjör utbildning skall ges vid hö kolccnhctcr med fasta forskningsrcsur cr i dc tekniska limncna. Vi är positiva till att utnyttjn den kompetens som finn i Berg lag områdct för att göra materialtekniklinjen till en utbildning av hög kvalitet. Vi är dock tvehamma till dc reformer som valts för denna samverkan. Det är exempclvi vtlrt att finna hur en samordning skall kunna ke mellan den avslutande delen av en.:1 112-årig civilingenjör utbildning och en tvåårig lokal utbildning. De positiva rekryteringseffekter som berörda orter eftersträvar kan - visar erfarenheten - å tadkommas genom att industrierna på de sa orter crbjuder intrcs anta examensarbeten till de blivande civilingenjörerna. Ett förhastat be lut i denna f raga skulle kunna hota de positiva effekter för Bergsl; gcn om utgör motivet till den i propositionen framförda tanken på samarbete mellan civilingenjörsutbildningen och vcrksamhctcn vid högskolorna i Gävle-Sandviken och Falun-Borlänge. För lagct om civilingenjörsutbildning med materialtekni k inriktning vid Uppsnla universitet hör därför avslås. Det finns också anledning att ta avstånd från för lagct att ersätta fysikerlinjen i Umeå med en teknisk fysiklinje inom civilingenjörsutbildningens ram. Samtliga remi in tanser har ställt ig i huvud ak avvi ande. Kritiken har pa ett utmärkt ätt sammanfattats vid dc tckni ka hög kolornas rektor ämbete konferens i november förra året. En civilingenjör. heter det. måste fa "en gedigen teknisk industriell ubildning. Utbildningen måste också genomföras i en "ingcnjörsvetenskaplig miljö". som sakna. i Umeå. I den utbildning som föreslagits för Umeås vidkommande "finn nära nog inga inslag av teknsikt-industriella ämnen". Det pf pckas ochå, att en utbyggd civilingenjörslinje i Umeå kan få om följd att rekryteringen till högskolan i Luleå försämras. Vissa naturvelarlinjer vid universiteten- bl. a. fysikelinjcn - har problem med rekryteringen. Det kan ligga nära till hands att tro att en viss omformning och en ny. i dagens läge populär beteckning som "civilingenjörslinje". kall kunna bryta trenden. Den föreslagna utbildningen uppfattas dock uppenbarligen inte om en civilingenjörsutbildning. En omvandling av fysikerlinjen i Umeå till en teknisk-fysisk linje innebär självfallet också ett underkännande av fysikcrutbildningen. vilket sannolikt kommer att påverka Il

3 övriga fysikerutbildningar negativt. Detta i sin tur kan leda till att basen för fysikerforskningen i landet ytterligare försvagas. Det vore mera angeläget att förbättra den nuvarande fysikerlinjen i Umeå. Det föreslagna anslaget på kr. bör användas till att planera en naturvelarutbildning i Umeå som ter sig verkligt attraktivt. Landet behöver förvisso goda naturvetare. Vi ser positivt på en utformning av linjen som tillvaratar den specifika kompetens som finns i Umeå. En riksunik utbildning kan dessutom vara särskilt gynnsam för en region med minskande elevkullar och även i övrigt sviktande rekryteringsunderlag. Vi har ingenting att invända mot att en verkstadsingenjörslinje förläggs till Kalmar. Det är möjligt att den i framtiden bör lokaliseras till ytterligare tre orter. Riksdagen skall dock, enligt vår mening, inte fatta något sådant beslut förrän konkreta förslag föreligger och utbildningen i Kalmar blivit föremål för utvärdering. Administrativ, ekonomisk och social utbildning Förvaltningslinjen och linjen för personal- och arbetslivsfrågor vetter båda i höga grad mot den offentliga sektorn. Som vi anfört tidigare gör en befarad arbetsbrist det motiverat att minska antalet platser på linjerna i enlighet med vad vi föreslog förra året. Detta innebär att förvaltningslinjen bör minskas med 30 platser ( 15 fler än i regeringens förslag) och linjen för personal- och arbetslivsfrågor med 90 platser (75 fler än i regeringens förslag). Sociala linjen Motsvarande resonemang äger sin tillämpning också beträffande den sociala linjen. Vi förordar UHÄ:s förslag om en neddragning med 150 platser på denna linje. Internationella ekonomilinjen Efter förslag från internationaliseringsutredningen inrättades internationella ekonomilinjen Då omfattade den 140 poäng, medan motsvarande poängtal för den allmänna ekonomiska linjen omfattade 120 poäng. Den senare innehöll då obligatoriska ämnen i nationalekonomi, företagsekonomi, statistik och handelsrätt, motsvarande 90 poäng och inom vissa gränser valfria studier om 30 poäng. Det var därför naturligt, att den internationella ekonomlinjen vid sin tillkomst också omfattade motsvarande obligatoriska studier om 90 poäng. Språkstudierna fick disponera 50 poäng med lo poäng i engelska och 40 poäng i alternativt tyska, franska, spanska eller ryska. Genom riksdagens beslut förlängdes ekonomutbildningen 1983 till 140 poäng. För den internationella ekonomutbildningen skedde dock ingen förändring. Som en följd av detta får de internation-:lla ekonomerna en kortare ekonomutbildning än de som genomgått den allmänna ekonomutbildningen. Detta är helt otillfredsställande. De internationella ekonomerna bör inte ha kortare ekonomutbildning än de som genomgår den allmänna ekonomiska linjen. Bristerna i handelsrätt och företagsekonomi har särskilt 12

4 uppmärk ammat. Mot bakgrund av detta förordar vi att den internationella ekonomlinjen utvidgas till att omfatta 160 poäng och att den skall vara en särskild linje. Lärarutbildningar Vi har motsatt oss och kräver en omprövning av det beslut om ny lärarutbildning som har fattats av riksdagen. Enligt vår mening kommer det att leda till en av evärd kvalitetsförsämring. Det för lag beträffande utbildningen!> innehåll. som har presenterats av en arbetsgrupp inom UHÄ, stärker oss i v ra farhågor. Förslaget att.. frysa" en stor del av lärarutbildningarna i avvaktan på den nya lärarutbildningen kan dock godtagas, ehuru av andra skäl än de som åberopas av regeringen. Vi anser att den rådande arbetsbristen för lärare kan göra det motiverat att tillfälligt göra ett topp i antagningen av nya lärarkandidater av samma omfattning som regeringen har föreslagit. Journalistutbildning UIIÄ har tidigare föreslagit försöksverksamhet med en ny form av journalistutbildning. En allmän ämnesteoretisk utbildning om 120 poäng skulle enligt för!>laget följas av en yrke förberedande påbyggnadslin je. omfattande 40 poäng. Den föreslagna utbildningen bör snara t komma till stånd. Vid sidan av de journali!>ter som genomgått journalisthögskolans.. normala.. utbildning, skulle det bli tillgång till journalister med högst varierande - t. ex. naturvetenskaplig eller humanistisk- och djupare ämnesmäs ig bakgrund. Sannolikt skulle det verka berikande på jornalistiken i dess helhet. Vi föreslår att försöksverksamhet med den nya journalistutbildningen startas under budgetåret. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser Som vi så ofta framhållit i olika sammanhang är det nödvändigt att förstärka de enskilda ämnenas ställning vid universiteten och högskolorna. Ett sätt att göra detta, i avvaktan på en avveckling av linjesystemet på det tidigare filmoriska fakultetsområdet. är att öka antalet årsstudieplatser på enstaka kur er. Vi föreslår därför en ökning av dessa med ca år tudieplat er. Hemställan 13 Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs l. Htt rihdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en ändrad inriktning HV dimensioneringen av högskoleutbildningen. 2. att rik dagc.:n avsl r regeringens förslag att förlägga en materialteknisk linje inom civilingenjörsutbildningen till Uppsala universitet, 3. att rik dagen avslår regeringens förslag att ersii/la fysikerutbildningen i U med med en teknisk fysiklinje inom civilingenjör utbildningens ram.

5 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en ny naturvelarlinje i Umeå, 5. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av verkstadsingenjörslinjen innan förslag föreläggs riksdagen om lämplig lokalisering av ifrågavarande linje till orter utöver Kalmar, 6. att riksdagen beslutar om neddragning av förvaltningslinjen med 30 platser, 7. att riksdagen beslutar om neddragning av linjen för personal- och arbetslivsfrågor med 90 platser, 8. att riksdagen beslutar om neddragning av sociala linjen med 150 nybörjarplatser, 9. att riksdagen beslutar att internationella ekonomlinjen skall omfatta 160 poäng och utgöra en särskild linje, 10. att riksdagen beslutar om försöksverksamhet med en ny form av journalistutbildning i enlighet med vad om i motionen anförts. Il.att riksdagen beslutar utöka antalet drsswdieplatser på enstaka kurser i enlighet med vad som i motionen anförts. Stockholm den 27 januari 1987 Birgitta Rydle (m) Göran Allmer (m) Birger Hagård (m) Hans Dau (m) Anders G. Högmark (m) Inge/a Gardner (m) Ann-Cathrine Haglund (m) Hans NYhage (m) Elisabeth Fleetwood (m) Rune Ryden (m) 14