Motion till riksdagen. 1985/86: Ub618. Per Unekel m. fl. (m) Dimensioneringen av vissa högskoleutbildningar, m. m.

Transkript

1 Motion till riksdagen 1985/86: Per Unekel m. fl. (m) Dimensioneringen av vissa högskoleutbildningar, m. m. l vår partimotion om utbildningspolitiken (motion 1985/86:Ub808) har vi redovisat våra ideologiska utgångspunkter för en reformering av den högre utbildningen. Den har kompletterats med bl. a. tre kommittemotioner avseende avbyråkratisering av högskolan och ett nytt tillträdessystem (motion 1985/86:Ub567), teknik och teknikerutbildning (motion 1985/ 86:Ub820) samt humaniora ställning (motion 1985/86:Ub837). l föreliggande motion framlägger vi förslag till vbsa dimen ioncringsförändringar inom ramen för den nuvarande studieorganisationen. De budgetmässiga kon ekvenserna av dessa förslag redovisas i motion 1985/86:Ub 38 angående budgetfrågor inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Vi tar också upp omfattningen av ett par utbildning linjer liksom vår syn på kraven för fil. kand.-examen. l motsvarande motion förra året (1984/85:2832) erinrade vi om hur den stora ökningen av akademiker för drygt tio år sedan främst togs om hand av den växande offentliga sektorn. Fortfarande är de flesta högskoleutbildningar riktade mot arbete i denna sektor, samtidigt som en ökning av den varken är önskvärd eller möjlig. Framtidsmöjligheterna ligger framför allt i en tillväxt av den privata sektorn och då särskilt tjänstesektorn. För den skull är det nödvändigt att minska antalet platser på linjer som enbart siktar till arbete inom den offentliga sektorn och i stället prioritera sådan utbildning om vetter mot den privata sekto n. alternativt mot såväl den privata som den offentliga ektorn. En annan principiellt viktig utgångspunkt är att ämnena ställning vid universitet och högskolor maste förstärkas. Vi har i olika sammanhang föreslagit att linjesystemet på det tidigare filosofiska fakultebomradet skall avveckla i alla de fall där inte ett uppenbart arbetsmarknadsbehov kan urskiljas. Vi har sedan länge efterlyst en översyn av den yrkestekniska högskoleiiibildningen (YTH). Vi hälsar därför med tillfredsställelse den i budgetpropositionen uttryckta avsikten att se över studieorganisationen för YTH. l likhet med vad vi tidigare anfört önskar vi emellertid framhålla att vi förutsätter att översynen bl. a. kommer att avse resp. YTH-utbildningars lämpligaste organisatoriska tillhörighet. Möjligheten att återinföra någon form av måstarvärdighet för de yrkeskategorier där så kan anses lämpligt bör också övervägas. l avvaktan på resultatet av en sådan över yn är det inte motiverat att inrätta nya YTH-utbildningar. 3 t Riksdagen/ J sam/. Nr Ub

2 Tekniska utbildningar Vi tar med tillfredsställelse del av utbildningsministerns förslag till omklassificering av arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna till 180 poäng, vilket helt överensstämmer med våra tidigare förslag. Beträffande den tekniska utbildningen vill vi i övrigt hänvisa till vår kommittemotion i detta ämne (motion 1985/86:Ub820). Ekonomisk, administrativ och social utbildning Ekonomisk utbildning är sedan läsåret 1982/83 indelad i två etapper: en grundläggande ekonomutbildning (basblock) om 80 poäng samt en påbyggnadsutbildning om 60 poäng. Vi avvisade i motion 1982/83:581 förslaget att etappindela ekonomutbildningen. Vi ansåg bl. a. att de få lärare som finns vid mindre högskolor inte kan besitta all den kompetens som behövs för en hög kvalitet på den grundläggande ekonomiska utbildningen. Vi förutsatte också att det skulle bli svårt att rekrytera kompetenta universitetslärare till de små högskolorna. Icke utan förvåning finner vi att utbildningsministern redan nu gör oss sannspådda, då han som motivering för en utökning av basblocket med 30 platser vid högskolan i Skövde anför: ''Detta antal behöver ökas för att ge högskolan underlag för en tillräckligt stor stab för utbildningsområdet... Det är alltså de studerande som skall vara till för lärarna. Ett sådant synsätt är oss helt främmande. Vi avvisar den föreslagna utökningen. Hotell- och restauranglinjen Utbildningsministern föreslår att en ny ekonomlin je. hotell- och restaurangekonomlinjen, omfattade 140 poäng, skall inrättas vid universitetet i Göteborg. Vi har självfallet ingenting emot att en god utbildning astadkommes för hotell- och restaurangbranschen. Däremot förefaller det inte rimligt att en så pass snäv sektor skall tilldelas en allmän utbildningslinje vid sidan av de två som finns, allmän ekonomlinje och internationell ekonomlinje. Specifika branschbehov bör inte tillgodoses genom inrättande av nya, alltför snäva utbildningslinjer. Vi förordar i stället en lösning som innebär att hotelloch restaurangekonomi blir ett fördjupningsalternativ inom ekonomlinjen jämförbart med t. ex. fördjupningsalternativen transportekonomi och konsumentekonomi. Vi avvisar följaktligen regeringens förslag om att inrätta en ny allmän linje för hotell- och restaurangekonomi. Regeringen bör återkomma med ett förslag om ett nytt fördjupningsalternativ inom ekonomlinjen med inriktning mot hotell- och restaurangekonomi. Internationella ekonomlinjen Internationella ekonomlinjen inrättades 1972 efter förslag av internationaliseringsutredningen. Den omfattade då 140 poäng, medan motsvarande poängtal för den allmänna ekonomiska linjen omfattade 120 poäng. Den senare innehöll då obligatoriska ämnen i ekonomiska ämnen. statistik och 4

3 handelsrätt, motsvarande 90 poäng och inom vissa gränser valfria studier om 30 poäng. Det var därför naturligt att den internationella ekonomlinjen vid in tillkomst också omfattade obligatoriska studier i ekonomiska ämnen om 90 poäng. Språkstudierna fick disponera 50 poäng med lo poäng i engelska och 40 poäng i alternativt tyska, franska, spanska eller ryska. Genom beslut 1983 förlängdes ekonomutbildningen till 140 poäng, men uppläggningen av den internationella ekonomutbildningen ändrades inte. Som en följd av detta kommer de internationella ekonomerna att ha en kortare ekonomutbildning än dem som genomgått de allmänna ekonomutbildningen. Detta är otillfredsställande. Från olika håll har påpekats det önskvärda i att de internationella ekonomerna får samma ekonomiska utbildning som de som genomgår den allmänna ekonomiska linjen. Särskilt har observerats bristerna i handelsrätt och företagsekonomi. Mot bakgrund av detta förordar vi att den internationella ekonomlinjen förstärks till att omfatta 160 poäng. Förstärkning av ekonom- och juristlinjerna Sedan länge har det varit uppenbart att såväl ekonom- som juristlinjerna haft alltför sparsamma per capita-anslag. Vi föreslår därför att dessa räknas upp med l 030 kr. resp. l 480 kr. per nybörjarplats. (Se vår motion angående budgetfrågor inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde 1985/ 86:Ub838.) YTH-utbildning I enlighet med vad som ovan anförts avvisar vi inrättandet av nya YTH-utbildningar inom AES-sektorn, innan den aviserade översynen har presenterats. Förvaltningslinjen och linjen för personal- och arbetslivsfrågor Båda linjerna vetter i hög grad mot den offentliga sektorn. I likhet med vad som anförts tidigare anser vi att befarad arbetsbrist gör det motiverat att minska platserna på linjerna, helt i enlighet med vad vi föreslagit tidigare år. Detta innebär att förvaltningslinjen bör minskas med 30 platser och linjen för personal- och arbetslivsfrågor med 90 platser. Sociala linjen I enlighet med vad vi tidigare förespråkat om linjer som vetter enbart mot den offentliga sektorn förordar vi en neddragning med 90 platser på den sociala linjen. Vårdsektorn Med tanke på att HS 90 vänta komma med förslag till den framtida di men ioneringen av läkarutbildningen avstår vi från att nu lägga fram något s

4 förslag. l vad gäller tandläkarutbildningen finner vi dock- med hänsyn till det stora överskottet av tandläkare- det rimligt att acceptera den av UH Ä föreslagna neddragningen med 40 platser till 220. Vi kan dock inte acceptera regeringens förslag om neddragning av antalet utbildning platser på rehabiliteringslinjen. Det finns en brist på sjukgymnaster. Det finns också anledning- bl. a. med tanke på att forskningsanknytningen där är bättre- att bibehålla det statliga huvudmannaskap om i dag finns för en del av denna utbildning. Vi avvisar följaktligen den neddragning och omfördelning från utbildning med statligt huvudmannaskap till kommunal högskoleutbildning som föreslagits. Lärarutbildningar Vi har motsatt oss det beslut om ny lärarutbildning som har fattats av riksdagen. då det enligt vår mening kommer att leda till en avsevärd kvalitet försämring. Regeringen har emellertid aviserat att den först senare i vår kommer med ett förslag till utformning av denna utbildning. Vi nöjer oss i detta läge med att ta ställning till vad som föreslagits i budgetpropo itionen. l enlighet med vår allmänna syn, att utbildning för arbet löshet inte skall ske, förordar vi en minskning av utbildningsplatserna inom de sektorer som riskerar arbetslöshet och som vetter mot främst den offentliga sektorn. nämligen försko/lärarlinjen ( 144 platser) och fritidspedagoglinjen (60 platser). Lokala linjer och enstaka kurser Regeringen har föreslagit att 800 utbildningsplatser skall inrättas för "individuella linjer". För oss som så länge förordat ett avskaffande av linjesystemet på det filosofiska fakultetsområdet innebär detta självfallet en positiv sinnesförändring. Det är dock mindre än en halvmesyr. Vi finner ingen anledning att frångå vårt förslag om ett friare system för högskolan. Följaktligen avvisar vi den föreslagna byråkratiska ordningen, enligt vilken universitets- eller högskolestyrelsen skall avgöra vilka kurser som får ingå i en fil. kand.-examen. Vi vill i stället fastslå att envar som har klarat av kurser om minst 120 poäng. varav minst 60 poäng i ett ämne, skall ha rätt till examensbenämningen fil. kand. J ou rnalist ut bi Id ni ng UH Ä har tidigare utan framgång föreslagit försöksverksamhet med en ny form av journalistutbildning. En allmän ämnesutbildning om 120 poäng skulle enligt förslaget följas av en yrkesförberedande påbyggnadslinje omfattande 40 poäng. Regeringen har avvisat UH Ä :s förslag. Vi föreslår emellertid att försöksverksamhet med den nya journalistutbildningen snarast startas. 6

5 Hemställan Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs l. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en ändrad inriktning av dimensioneringen av högskoleutbildning, 2. att riksdagen avslår regeringens förslag om utökning av antalet platser vid basblocket i ekonomutbildning vid högskolan i Skövde, 3. att riksdagen avslår regeringens förslag om inrättande av en allmän hotell- och restaurangekonomlinje i Göteborg, 4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nytt fördjupningsalternativ inom ekonomlinjen inriktat mot hotell- och resta!lrangekonomi, 5. att riksdagen beslutar att internationella ekonomlinjen skall omfatta 160 poäng, 6. att riksdagen avslår regeringens förslag om nya/ytterligare 90 YTH-nybörjarplatser vid verkstadsindustri. kontors/distribution och storhushåll/restaurang, 7. att riksdagen beslutar om neddragning av förvaltningslinjen med 30 nybörjarplatser, 8. att riksdagen beslutar om neddragning av linjen för personal- och arbetslivsfrågor med 90 nybörjarplatser, 9. att riksdagen beslutar om neddragning av sociala linjen med 90 nybörjarplatser, 10. att riksdagen beslutar om neddragning av tandläkarlinjen med 40 nybörjarplatser, Il. att riksdagen avslår regeringens förslag om neddragning resp. utökning av antalet nybörjarplatser vid rehabiliteringslinjen, 12. att riksdagen beslutar om neddragning av försko/lärarlinjen med 144 platser, 13. att riksdagen beslutar om neddragning av fritidspedagoglinjen med 60 platser, 14. att riksdagen beslutar att fil. kand. -examen som benämning skall användas för all utbildning inom det filosofiska fakultetsområdet, varvid skall föreskrivas som erforderlig studieprestation godkända kurser motsvarande minst 120 poäng, varav minst 60 poäng i ett ämne, 15. att riksdagen beslutar om försöksverksamhet med en ny form av journalistutbildning i enlighet med vad som i motionen anförts, 16. att riksdagen beslutar om en utökning av antalet platser på enstaka kurser med Stockholm den 27 januari 1986 Per Unekel (m) Birgitta Rydle (m) Birger Hagård (m) Hans Dau (m) Göran Allmer (m) Anders G Högmark (m) Rune Ryden (m) 7