Justitiekanslern. Barbro Molander YTTRANDE Reg.nr

Transkript

1 Justitiekanslern Barbro Molander YTTRANDE M./. staten genom Justitiekanslern ang. skadestånd på grund av otillåten diskriminering Justitiekanslern har hemställt att Högskoleverket yttrar sig i målet om skadestånd på grund av otillåten diskriminering. M anser att hon har utsatts för en kränkning som berättigar till skadestånd enligt 13 och 17 lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan (likabehandlingslagen) genom att Uppsala universitet har åsidosatt diskrimineringsförbudet i 7 alternativt 8 samma lag. Högskoleverket vill framhålla att verket visserligen är den ordinarie tillsynsmyndigheten inom högskolans verksamhetsområde, men att det är Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (Diskrimineringsombudsmannen), Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Handikappombudsmannen som skall se till att högskolorna följer likabehandlingslagen. När det gäller diskriminering av sökande eller student på grund av etnisk tillhörighet är det alltså Diskrimineringsombudsmannen som utövar tillsyn. Verket svarar på remissen från denna utgångspunkt. De flesta av de sakomständigheter som åberopas i målet torde vara ostridiga. Verket bör i yttrandet redogöra för omständigheter där staten eventuellt har en annan uppfattning om händelseförlopp och liknande. Till redogörelsen bör fogas kopior av beslut och andra handlingar av intresse. Högskoleverket har i kontakt med handläggare vid Uppsala universitet fått veta att universitetet har fått samma frågor som verket på remiss från Justitiekanslern. Högskoleverket har inget eget att anföra om händelseförlopp och liknande utan hänvisar till vad universitetet har att säga i denna del. Högskoleverket bör också redogöra för författningsbestämmelser som inte har belysts i stämningsansökan. Därvid är eventuella bestämmelser, allmänna råd m.m.som har utfärdats på myndighetsnivå av intresse.

2 Sid 2 Krav på att främja och bredda rekryteringen till högskolan och det alternativa urvalet. I propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) uppgav regeringen bl.a. att regeringen strävar efter att göra högskolan tillgänglig för nya grupper av studenter och uppnå en från social och etnisk utgångspunkt jämnare rekrytering. Rekryteringsaktiviteterna borde särskilt riktas till grupper som har en lägre övergång till högskoleutbildning än genomsnittet av befolkningen. I samma proposition föreslog regeringen, för att på så sätt tydliggöra uppgiftens vikt, att en bestämmelse i högskolelagen skulle införas om att universitet och högskolor aktivt skall främja och bredda rekryteringen till högskolan. Vidare ansåg regeringen att alla lärosäten borde upprätta en plan för breddad rekrytering och breddad mångfald. Regeringen ansåg också att styrelsen för respektive lärosäte skulle få möjlighet att bestämma vilka urvalsgrunder som skulle användas för högst 10 procent av platserna på utbildningar som vänder sig till nybörjare. En tanke bakom den nya möjligheten till urval var att öka möjligheten för högskolorna att rekrytera personer från grupper som i dag är underrepresenterade i högskolan. I regleringsbrevet för 2002 uppdrog regeringen åt universitet och högskolor att senast den 31 december 2002 upprätta handlingsplaner för att aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Den 1 juli 2002 infördes i 1 kap. 5 tredje stycket högskolelagen (1992:1434) en regel som säger att högskolorna aktivt skall främja och bredda rekryteringen till högskolan. Detta angavs också som ett särskilt mål i regleringsbrevet Den 17 december 2002 fastställde rektor vid Uppsala universitet en handlingsplan för bredda rekryteringen och mångfalden i högskolan. Den 1 januari 2003 infördes regler i högskoleförordningen (1993:100) om det alternativa urvalet (7 kap. 10 jfr med 16 c ). I 6 kap. 3 andra stycket högskoleförordningen finns bestämmelser om högskolornas antagningsordning för grundläggande högskoleutbildning. Med antagningsordning avses de regler för grundläggande högskoleutbildning som högskolan tillämpar dels i fråga om ansökan, behörighet och undantag från behörighetsvillkor samt urval, dels i fråga om hur beslut om antagning och undantag från behörighetsvillkor fattas och hur beslut om behörighet överklagas. Det är en uppgift för styrelsen för en högskola att själv besluta om antagningsordningen, jfr 2 kap. 2 8 högskoleförordningen. Den 4 december 2002 beslöt konsistoriet, Uppsala universitets styrelse, att införa ett tillägg till universitetets antagningsordning. Tillägget innebar bl.a.

3 Sid 3 att urval får göras till 10 % av nybörjarplatserna på juris kandidatprogrammet på sätt rektor beslutar med syfte att öka den etniska och sociala mångfalden inom programmet. Rektor fattade den 7 januari 2003 beslut (UFV 2002/1931) om alternativa urvalsgrunder vid antagning till juris kandidatprogrammet ht 2003 och ht 2004 inom ramen för en försöksverksamhet. I universitetets årsredovisning för 2003 framhålls att den sociala och etniska mångfalden har ökat på programmet på grund av denna urvalsregel. Konsistoriets beslut om ändring i Uppsala universitets antagningsordning och rektors beslut finns med som bilagor till stämningsansökan. Högskoleverket har ingen kännedom om att andra bestämmelser har utfärdats av universitetet rörande det alternativa urvalet, men hänvisar även i denna fråga till universitetets yttrande till Justitiekanslern. Lagen om likabehandling av studenter i högskolan Studenter vid högskolan omfattas inte av arbetsmarknadslagarna med förbud mot diskriminering. I syfte att stärka studenternas skydd mot diskriminering och motverka förekomsten av diskriminering i högskolan gäller sedan den 1 mars 2002 lagen om likabehandling av studenter i högskolan. I 1 kap. 5 a högskolelagen hänvisas till likabehandlingslagen där det finns bestämmelser om att högskolorna inom ramen för sin verksamhet skall bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter för studenter och sökande oavsett könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Det finns vidare i 1 kap. 9 högskoleförordningen en generell hänvisning till likabehandlingslagen. I propositionen Den öppna högskolan kommenterades regeringens förslag till en lag om likabehandling i högskolan. Regeringen uttalade att högskolornas arbete med att upprätta handlingsplaner för att bredda rekryteringen inte skall ses isolerat från det aktiva arbete som högskolorna åläggs för att främja likabehandling. Tvärtom bör arbetet för att främja en breddad rekrytering och arbetet för att främja studenters lika rättigheter kunna utvecklas och genomföras så att det ena kan berika det andra. I propositionen Likabehandling av studenter i högskolan (prop. 2001/02:27) gör regeringen en genomgång av regler, konventioner och handlingsprogram som gäller rätten till skydd mot diskriminering. Bland annat nämns rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung.

4 Sid 4 Den 17 februari 2002 fastställde rektor vid Uppsala universitet en plan om likabehandling av studenter. Av universitetets årsredovisning för 2003 framkommer att universitetet har utarbetat en arbetsordning för samordning av de planer universitetet har att upprätta, bl.a. likabehandlingsplan, plan för etnisk och kulturell mångfald och plan för breddad rekrytering. Samordningen skall verkställas fr.o.m Diskrimineringsombudsmannen (DO) DO skall se till att högskolorna följer likabehandlingslagen när det gäller frågor som har med etnisk och religiös diskriminering att göra. DO uttalade sig den 23 januari 2003 om de särskilda urvalsregler (alternativt urval) baserade på modersmål som Malmö högskola infört med stöd av 7 kap. 10 högskoleförordningen(dnr ). Uttalandet finns publicerat på DO:s hemsida. I uttalandet hänvisar DO även till sitt brev den 22 oktober 2001 till Utbildningsutskottet inför riksdagsbehandlingen av propositionerna Likabehandling av studenter i högskolan och Den öppna högskolan. DO uppmärksammade i brevet riksdagen på de problem som kunde uppstå på grund av att Den öppna högskolan enligt DO:s uppfattning stod i konflikt med den föreslagna likabehandlingslagen. Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH) Ett beslut av en högskola på den grunden att beslutet strider mot diskrimineringsförbuden i 7 eller 8 och 9 1, 3, eller 4 eller 10 eller förbudet mot repressalier i 11 får överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Om ÖNH finner att beslutet strider mot något av förbuden och detta kan antas ha inverkat på utgången, skall beslutet undanröjas och ärendet, om det behövs, visas åter till universitetet eller högskolan för ny prövning (14 likabehandlingslagen). ÖNH har, enligt uppgift från nämndens huvudföredragande, endast haft ett fåtal ärenden som berör etnisk diskriminering. Nämnden publicerar avgöranden av intresse på sin hemsida, Högskoleverket bör lämna en motiverad bedömning av frågan om skadeståndsskyldighet föreligger för staten. Som Högskoleverket inledningsvis framhåller så är det ombudsmännen som skall se till att högskolorna följer likabehandlingslagen. De anmälningar till verket från sökande och studenter som handlar om otillåten diskriminering enligt likabehandlingslagen har verket följaktligen, efter diskussioner med relevant ombudsman, överlämnat till denne/denna.

5 Sid 5 Högskoleverket anser sig varken ha tillräcklig kunskap eller mandat för att lämna en motiverad bedömning av frågan om skadeståndsskyldighet föreligger för staten i detta fall. Verket avstår därför från att yttra sig i denna del. Högskoleverket bör lämna de övriga uppgifter som är av intresse för bedömningen av anspråket. Högskoleverket kan bara konstatera att det råder stor osäkerhet ute på högskolorna om hur det s.k. alternativa urvalet skall tillämpas. Vissa högskolor avstår helt från att använda sig av de möjligheter urvalsregeln ger just på grund av denna osäkerhet. Uppsala universitetet har, inom ramen för en försöksverksamhet, infört ett alternativt urval i syfte att öka den etniska och sociala mångfalden inom juris kandidatprogrammet. Enligt universitetets årsredovisning har syftet uppnåtts. Huruvida urvalsregeln står i konflikt med likabehandlingslagen undandrar sig verkets bedömning. Detta beslut har fattats av tf verkschefen Lennart Ståhle efter föredragning av verksjuristen Barbro Molander i närvaro av chefsjuristen Annica Lindblom. Lennart Ståhle Barbro Molander Kopia till Uppsala universitet Diskrimineringsombudsmannen Utbildningsdepartementet