Motion till riksdagen. 1985/86: Ub254. Per Unekel m. fl. (m) skolstarten m. m. 167 länder. Av dessa är det bara 39 länder som låter barnen vänta med

Transkript

1 Motion till riksdagen 1985/86: Per Unekel m. fl. (m) skolstarten m. m. Den svenska skolan har kvalitetsproblem. Skolan förmår inte ge alla elever all den kunskap de behöver för att kunna utveckla sin inneboende förmåga. Att konstatera att det är så är att vara uppriktig mot den uppväxande generationen. Ä rlighet på den punkt är vuxensamhällets plikt. De vuxnas främsta ansvar gentemot de unga är att säkerställa att de erbjuds bästa möjliga förutsättningar till personlig utveckling. l olika motioner föreslår vi betydelsefulla förändringar av skolan i syfte att förstärka kvaliteten. l denna motion diskuterar vi en änkning av skolstartsåldern och åtgärder i anslutning till en sådan reform. Den svenska skolstarten sker sent sett ur ett internationellt perspektiv. l Unesco Statistical Yearbook, 1984, finns åldern för skolstarten redovisad för 167 länder. Av dessa är det bara 39 länder som låter barnen vänta med kohtarten till sju års ålder. l majoriteten av länderna, dvs. 97 länder, sker skolstarten vid sex är. Av Europas 32 länder är det bara nio som har att kolstarten till ju års ålder. Danmark har ingen fixerad skolstartsålder. En sen skolstart missgynnar de elever som inte hemma kan få utlopp för sitt naturliga och spontana intresse för att lära. Man försummar att ta till vara den tid i barnens utveckling då de är särskilt receptiva och motiverade för att tillägna sig grundläggande kunskaper och färdighet. l stället drabbas många exåringar i förskolan av "lek trötthet'' i brist på tillfällen till mer systematisk inlärning. Trots detta förefaller regeringen ointresserad av verkningsfulla förändringar. Av de förslag som just överlämnats från den statliga förskola - skolakommitten ansluter sig socialdemokraterna till den modell som alltjämt sätter kolstarten till sjuårsåldern. Dagens svenska förskola kan inte ersätta skolan. Daghemmens syskongrupper och de sociala myndigheternas otillräckliga kännedom om inlärning i ystematiska former skapar ingen bra miljö för barn som vill lära. l synnerhet barn med behov av särskilt stöd får en sämre inlärningsstart än vad som är ön kvärt och möjligt. Omsorg går före inlärning. Vi menar mot denna bagrund att skolstartsåldern skall sänkas. Vårt avgörande motiv är kvalitativt. En tidigare skolstart ger flera elever mera kunskaper. En tidigare skolstart bör enligt vår mening inte förenas med motsvarande generell förlängning av den sammanlagda koltiden. Däremot är det viktigt att skolstarten innehåller ett moment av flexibilitet. Rätt skall föreligga för föräldrarna att uppskjuta skolstarten för sina barn till juår aldern om detta anses passa bättre. 4

2 En sänkning av skolstartsåldern bör förenas med en rad andra förändring- ar i grundskolan som naturligen hör samman med skolstartsfrågan. Hit hör frågan om lågstadiets organisation, kompletteringsmöjligheter efter högstadiet och frågan om på vilket sätt en sänkning av skolstartsåldern skall genomföras. Lågstadiets organisation Samtidigt som barn generellt sett är mogna för systematisk inlärning tidigare än vid dagens skolstart, uppvisar barn i åldern fem till åtta år stora olikheter i fråga om mognad. Flera undersökningar tyder också på att det är i lägstadieåldern som de mest bekymmersamma skolproblemen grundläggs. Båda dessa skäl talar för ett annat sätt att se på lägstadieundervisningen än det som representeras av dagens treårsmodell Vi föreslår därför att lågstadiet görs årskurslöst och flexibelt till sin omfattning. Sannolikt kommer precis som i dag flertalet elever att behöva tre år av lågstadieundervisning. Elever med annan mognadsprofil kommer emellertid att ha nytta av att sprida lägstadiestudierna över fyra år. Med en studieuppläggning av detta slag blir det avgörande att skolan är förvissad om att eleverna, när de fortsätter vidare till mellanstadiet, har förmågan att tillgodogöra sig den utbildning som där erbjuds. Den stereotypa låsningen av lägstadieundervisningen till en strikt årskursindelning av barn med skiftande mognadsförlopp överges. Ett lågstadium efter dessa riktlinjer är mera krävande för lärarna än dagens organisation. Den är dessutom mera resurskrävande. Kan barnen ges en god skolstart undviks emellertid åtskilliga problem som skolan i annat fall tvingas att söka lösa senare under skoltiden. Efter högstadiet Med en tidigare skolstart kommer många elever att lämna grundskolans högstadium - och gymnasieskolan - ett år tidigare än i dag. Detta kräver särskild eftertanke. Det hävdas ibland att en tidigare skolstart är oacceptabel därför att den leder till att en hel årskull ungdomar släpps ut i arbetslöshet. Vi kan inte acceptera ett sådant synsätt. Med en syssel ältningsskapande ekonomisk politik innebär en ytterligare årskull på arbet marknaden en ny möjlighet till ekonomisk utveckling. Med hänsyn till den tid det tar innan den första "nya" ungdomskullen når arbetsmarknaden som ett resultat av en tidigare skolstart finns det avsevärd tid till förfogande för att tillse att ekonomin fungerar på ett sådant sätt att ungdomar som inte väljer att gå in i gymnasieskolan kan få meningsfulla jobb. Likväl kräver det faktum att ungdomarna vid en tidigare skolstart ges möjlighet att lämna skolan redan vid 15 års ålder speciella arrangemang. Dessa berör emellertid bara den sannolikt mycket lilla grupp ungdomar som inte vill gå vidare till utbildning inom gymnasieskolan. I annat sammanhang föreslår vi en ny uppläggning av högstadiet i syfte att ge alla begåvningstyper de bästa tänkbara utvecklingsmöjligheterna. Där föreslår vi också att utbildningsspecifika förkunskapskrav skall uppställas 5

3 inför inträdet i gymnasieskolan. Det är - hävdar vi - inte rimligt att för eleverna dölja vad som senare faktiskt kommer att kräva i fråga om förkunskaper. De elever om har de nödvändiga förkunskaperna skall å andra sidan garanteras plat i gymnasie kolan. Endast uppenbara ko tnad -och arbetsmarknadsskäl skall kunna föranleda att antalet utbildningsplatser begränsas och elev vägras tillträde till en specifik utbildning. Med en högstadieuppläggning och med förkunskapskrav av detta slag uppstår sannolikt ett behov av kompletteringsmöjligheter efter högstadiet för de elever om inte lyckats tillräckligt väl eller som valt fel tillval med hänsyn till tänkt utbildning i gymnasieskolan. Genom samma organisation skall ungdomar som trots arbetssökande inte får arbete kunna erbjudas hjälp. Vad det i realiteten är fråga om är att förändra och vidga uppgiften för den organisation som i dag svarar för kommunernas uppföljningsansvar. Genom denna skall all icke-gymnasial utbildning som eleverna efter grundskolan kan ha behov av kunna erbjudas. Stora krav måste ställas på en flexibel organisation så att studieförseningar inte onödigtvis uppkommer. Den tidigare skolstarten gör att tid åldersmässigt finns till förfogande för en sådan kompletterande och kvalitetsförstärkande verksamhet. Inom ramen för en förändrad ungdomsuppföljning bör också en ny form av arbetspraktik kunna erbjudas. Hur denna skall utformas beskrivs i vår motion om arbetsmarknadspolitiken. En sär kild fråga som bör övervägas i det konkreta förändringsarbetet gäller de yngre elevernas förhållande till viss arbetsrättslig skyddslagstiftning. Inte utan skäl har lägsta åldern ofta satts till 16 år. En möjlighet att kontrollera att ungdomar inte i dessa hänseenden genom den tidigare skolstarten utsätts för risker skulle kunna vara att formulera ett skolpliktskrav av innebörden att eleverna är skolpliktiga till dess de fyllt 16 år. Så länge skulle också de elever som inte tänker sig att gå vidare till gymnasial utbildning vara tvungna att följa verksamheten inom det modifierade uppföljningsansvaret. Undantag från detta skulle kunna ges av skolan på så sätt att eleven ges rätt att ta erbjudet arbete också tidigare. I och med att eleverna står under skolans ansvar skulle skolan kunna medge dispens i enstaka fall. Liksom det årskur lö a lågstadiet är en kompletteringsutbildning av det slag som här har ski serals möjligen dyrare än dagens uppföljning ansvar. Eventuella mer ko tnader är emellertid väl investerade. Elever om kompletteringsstuderar för att bättre klara gymnasieskolans krav ges dessutom bättre förutsättningar att genomgå den fortsatta utbildningen utan för alla parter störande och påfrestande avbrott. Introduktionen av den tidigare skolstarten Introduktionen av den tidigare skolstarten bör ske successivt. Härför talar framför allt den för närvarande goda tillgången på lärare och lokaler. Den successiva introduktionen organiseras lämpligen på så sätt att 14 månadskullar per år tas in i lågstadiets första klass. Sänkningen av 6

4 skolstartsåldern skulle därmed ta sex år i anspråk. Bortsett från den betydelse en gradvis förändring av skolan har för att varje moment på bästa sätt skall kunna förberedas innebär den här föreslagna ordningen att möjligheterna förbättras att ta till vara den stora tillgång som i dag övertaliga kompetenta lärare utgör. Från kvalitativa utgångspunkter är detta en uppenbar fördel. Ekonomiska konsekvenser Som vi sedan angivit skulle en sänkning av skolstartsåldern innebära kvalitativa vinster genom att barnens receptivitet bättre togs till vara. Reformen skulle dessutom öppna möjligheter till resursförstärkningar inom vitala delar av skolan. Fullt utbyggd kommer en skolorganisation av det föreslagna slaget att innebära att betydande resurser frigörs hos både stat och kommun. En åldersgrupp mindre behöver omsorg inom förskolan eller motsvarande. Den totala kostnaden för den inbesparade åldersgruppen i förskolan uppgår till ca 2.5 miljarder kronor om året. Som framgått av vad vi ovan angivit bör lösgjorda budgetresurser satsas på kvalitativa förstärkningar av skolan där sådan bäst behövs. Flera lärare och mindre undervisningsgrupper är angeläget. Det årskurslösa lågstadiet och de vidgade möjligheterna till kompletterande utbildning mellan grundskolan och gymnasieskolan är enligt vår mening de främsta exemplen på nödvändiga förstärkningar. J n satser behövs självfallet också för att göra lärarna skickade att undervisa i den nya organisation som vi här har skisserat. Fort- och vidareutbildning av de lärare som i dag är verksamma på lågstadiet är en väsentlig del av den förnyelse av undervisningen för de minsta barnen som vi förordar. Särskild uppmärksamhet bör ägnas frågan om hur den kompetens som finns hos förskollärarna kan tas till vara. Dessa bör ges en sådan vidareutbildning som gör det möjligt för dem att medverka också på lågstadiet. En ordning av detta slag skulle motverka riskerna för störningar vid övergången från förskolan till skolan. Men också utöver dessa områden är behoven inom vissa delar av skolan stora. En förändring av skolstartstidpunkten - en förändring som är angelägen redan på sina egna kvalitativa meriter - skulle lösgöra de resurser som skolan i dag behöver. Det bör ankomma på regeringen att i detalj utforma de praktiska frågorna i anslutning till den förändring av grundskolan som vi här har föreslagit. Hit hör bl. a. en översyn av läroplanen i grundskolan - men möjligen också i gymnasieskolan - så att dessa står i överensstämmelse med elevernas förutsättningar och mognad. Med omedelbar verkan bör den pågående förändringen av lärarutbildningen avbrytas. Den här föreslagna undervisningsmodellen gör det nödvändigt med en lärarutbildning som ger lärarna möjlighet att koncentrera sig på de små barnens behov. statsbidragsbestämmelserna bör medge största möjliga lokala flexibilitet i fråga om undervisningsuppläggningen. En sänkning av skolstarten till sex års ålder föranleder en översyn av 7

5 lågstadiets pedagogiska metoder. Detta motiverar en försöksverksamhet som bör komma i gång så snabbt som möjligt. Ekonomiskt töd till de kommuner som är villiga att starta försöksverksamhet kan bli aktuell så att sakkunskap skall kunna anlitas och fullgod utvärdering ske. Riksdagen bör uttala att sådan försöksverksamhet bör ingå som en del av regeringens förberedelse för den av oss skisserade reformen. Hemställan Med hänvisning till vad som ovan framhållits hemställs l. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till en tidigare skolstart och om en ny skolorganisation mellan grundskolan och gymnasieskolan (kompletteringsundervisning) i enlighet med vad som i motionen anförts, 2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om försöksverksamhet med en tidigare skolstart. Stockholm den 24 januari 1986 Per Unekel (m) Birgitta Rydle (m) Göran Allmer (m) Birger Hagdrd (m) Hans Dau (m) Anders G Högmark (m) Rune Ryden (m) 8