Motion :2196. av Claes Elmstedt m. fl. med anledning av propositionen :93 om genomförande av totaldimensionerad högskola

Transkript

1 lo Motion :2196 av Claes Elmstedt m. fl. med anledning av propositionen :93 om genomförande av totaldimensionerad högskola Utbildningsutskottet framhöll i sitt betänkande 1978/79:15 bl. a.: Riksdagen bör bcglira att regeringen våren 1979 lägger fram dels de förslag till ändringar i nuvarande system för planering och resursfördelning m. m. samt till medelsanvisningar för den grundläggande högskoleutbildningen, som föranleds av att det fria området slopas, inklusive förslag till övergångsanordningar. del förslag om den extra resursen till regionstyrelserna. Beträffande dc a förslag vill utskottet ytterligare anföra följande. Formerna för medelsanvisningen till det fria området har. som utskottet redovisat i det föregående, inneburit en urholkning av utbildningens kvalitet som en följd av successivt minskade anslag per årsstudicplats. Att helt "hämta in" denna nivåsänkning inom ramen för ett i förhållande till budgetåret 1978/79 oförändrat antal årsstudieplatser skulle kräva så stora tillskott av resurser att utskottet med hänsyn till det statsfinansiella läget inte nu kan förorda detta. Emellertid bör de närmaste budgetåren en ökning av medel anvisningen göras i syfte att successivt återställa utbildningens kvalitet. Utskottet bedömer det dock samtidigt som nödvändigt att det i förhållande till nuläget görs en viss minskning av det totala antalet årsstudieplatser inom vad som i dag är det fria området. Utskottet anser sig inte nu ha underlag för någon närmare avvägning beträffande medelsbehov och antalet årsstudieplatser. Utskottet vill ytterligare framhålla att en minskning av antalet årsstudieplatser inte fär drabba utbildningen på utbyggnadsorterna samt att de som innevarande läsår eller tidigare påbörjat studier på allmänna utbildningslinjer inom det fria området självklart måste garanteras möjlighet att fullfölja studierna. Det är anmärkningsvärt att regeringen funnit anledning att i propositionen till riksdagen polemisera mot riksdagens beslut. Särskilt om rik dagsbeslutet inte innebar den hårda totalspärr regeringen nu föreslagit. Riksdagen framhöll ju att kvaliteten på undervisningen inte enbart skulle garanteras genom begränsningsåtgärder. utan att man också räknade med ett visst medelstillskott. Regeringen har inte tagit fasta på detta och har därigenom kommit att alltför kraftigt begränsa antalet studieplatser inom högskolan. Särskilt allvarlig skulle situationen med regeringens förslag bli för utbyggnadsorterna. Enligt vår mening bör propositionen över huvud inte ligga till grund för riksdagens ställningstagande. Riksdagen beslut tar sikte på i huvudsak två saker. Det ena är att trygga

2 ot. 1978/79: den kvalitativa nivån på undervisningen. Del andra är all trygga utbyggnadsorternas utveckling. Båda dessa målsiillningar förutsäller ell mera fast planerings- och resursfördelningssyslem än det nuvarande. Men del gäller all förena denna ökade f a the! med ell syslem som också medger viss nexibilitel, vilket också framhölls i riksdagens beslut. l centermotionen :57. vilken bl. a. låg till grund för riksdagens ställningslagande i höstas, skisserade vi en tänkbar modell enligt följande: Enhetliga regler för planering. resurstilldelning och tillträde tillämpas för hela högskolan. dvs. specialreglerna för del fria området slopas. l stället för all som nu i efterhand tilldela högskolorna ärskilda tilläggsmedel för del fria området ställs redan i budgetpropo itionen ell angivet belopp till regionstyrel ernas förfogande för all tjäna som en buffen för del kommande budgetåret. Storleksordningen bör mol bakgrund av erfarenhelerna från de senare åren vara 1-2 milj. kr. per regionstyrelse. Under våren planeras utbildningsutbudet på resp. högskola enligt gällande planeringsramar. Anmälningarna under juni månad ger en bild av till vilka utbildningar det finns ell överskoll av sökande. Regionstyrel erna och högskolorna kan då i samråd besluta i vilka kurser (huvud akligen inom D lo anslaget) extra platser kan anordnas osv. Inom ramen för del anslag som slår till regionstyrelsens förfogande får sedan högskolan täckning för kostnaderna för de extra utbildningsplatser som anordnas. En ådan konstruktion skulle innebära all del totala antalet studerande som en högskola kan ta emot kan bli något mindre nexibell än i nuläget, men inte definitivt låst som vid en lolalspärr. Enligt vår mening bör dlirför6 milj. kr. i enlighel med riksdagens beslut nu ställas till regionstyrelsernas förfogande tör all därigenom skapa möjligheter all öka utbildningsutbudet om behov därav föreligger. Medlen bör stlillas till förfogande under ell nyll anslag, Extra medel för dimensioneringsåtgärder i högskolan. Dessa medel bör få användas enligt beslut av regionstyrelserna med hänsyn till bl. a. individernas efterfrågan och efterfrågan från arbetsmarknaden. Resurserna bör få användas för alla typer av utbildningar. dvs. inte enbart för utbildningar inom del f. n. fria området. Innan resurser från nyssnämnda nya anslag tas i anspråk bör självfallet redan tilldelade resurser ha utnyl!jats så långt del går för all möta utbildningseflerfrågan. Resur erna bör innevarande budgetår fördelas mellan regioner. i huvudsak i proportion till det nuvarande fria området fördelning. enligt följande: Stockholms högskoleregion Uppsala högskoleregion Linköpings högskoleregion Lund/Malmö högskoleregion Göteborg högskoleregion Umeå högskoleregion l kr. l kr kr l kr. l kr kr.

3 Mot : l fortsättningen bör vid fördelningen av medel även andra kriterier kunna vägas in. Ett sådant exempel är högskoleutbildningens totala omfattning inom en region. Medlen för dimensioneringsåtgärder (6 milj. kr.) fås genom att dels den resurs som enligt budgetpropositionen står till regeringens förfogande omdisponeras för detta ändamål ( kr.), dels att riksdagen därutöver anvisar kr. En höjning av utbildningens standard kan ske på i huvudsak två sätt. Man kan för ändamålet tilldela större resurser och man kan begränsa antalet studerande. l den nuvarande situationen bör man använda båda sätten. l enstaka kurser på det tidigare fria området bör antalet årsstudieplatser minskas med l 000 platser fördelade på 350 i Stockholm, 220 i Uppsala, 250 i Lund och 180 i Göteborg. Dessutom bör den i budgetpropositionen föreslagna minskningen, med 500 av antagningstalen till ekonomlinjen, genomföras. Detta är en minskning i förhållande till den faktiska antagningen innevarande år. men en höjning i förhållande till innevarande års planeringstal För att tillgodose behovet av en kvalitativ upprustning av utbildningen bör ytterligare l milj. kr. ställas till förfogande för detta ändamål via anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka kurser. Dessa medel bör fördelas till regionerna i huvudsak proportionellt i förhållande till den nuvarande fria sektorn. Den ovan föreslagna modellen innebärockså att högskolelagen bör ändras i ett avseende. Sista meningen Il nämnda lag bör utgå. För den enskilde kan riksdagens beslut innebära ett ökat behov av studievägledning. Det är därför väsentligt att förstärka högskolans resurser på detta område. Enligt vår mening bör riksdagen till studievägledning anvisa ytterligare kr. Informationsbehovet kan också öka. Des utom torde vissa övergångsanordningar bli nödvändiga i systemet för anmälan och antagning till högre studier. Ett begränsat behov av ökade medel kan då uppkomma. Ett underlag för att ta ställning till dessa frågor finns inte f. n. UHÄ bör därför få i uppdrag att till regeringen redovisa vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas med anledning av riksdagens beslut. Rikselagen bör bemyndiga regeringen att få överskrida de av riksdagen under anslaget Universitetsoch högskoleämbetet: Förvaltningskostnader anvisade medlen för budgetåren resp. 1979/80. Regeringen bör även i övrigt ge UHÄ i uppdrag att förbereda övergången till det nya systemet. Det finns anledning i detta sammanhang att ånyo understryka följande i riksdagens beslut från december 1978: Utskottet vill ytterligare framhålla att en minskning av antalet årsstudieplatser inte får drabba utbildningen på utbyggnadsorterna samt att de som innevarande läsår eller tidigare påbörjat studier på allmänna utbildningslinjer

4 ot. 1978/79: inom det fria området självklart måste garanteras möjlighet att fullfölja studierna. Med stöd av det anförda hemstulls att riksdagen beslutar l. att avslå proposition 1978/79: att till ExTra medel tör dimensioneringsåt[!ärder i högskolan för budgetåret 1979/80 anvisa kr. att fördelas i enlighet med vad som an!ort i motionen, 3. att som sin mening ge regeringen till känna vad som <lllförts om fördelningen av medel under niimnda anslag mellan högskolcregionerna fr. o. m. budgetåret 1980/81, 4. att bifalla vad som i motionen anförts om fördelning av medel för kvalitetshöjande åtgärder, 5. att fastställa planeringsramar för enstaka kurser budgetåret 1979/80 i enlighet med vad som anförts i motionen, 6. att bifalla vad som i motionen anförts om ytterligare medeltill stuelievägled ni ng, 7. att till Lokala och indi1 iduella li1 in och enstaka kurser för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av kr., 8. att ändra * Il i högskolelagen i enlighet med vad som anförts, 9. att riksdagen övrigt beslutar godkänna vad som anförts i motionen. Stockholm den 13mars 1979 CLAES ELMSTEDT (c) THORSTEN LARSSOI\' (c) SVEN JOHANSSON (c) GÖST A KARLSSON (c) KARL-ERIC ORRBY (c) l. ANNA ELIASSON (c) KERSTIN GÖTHBERG (c) CHRISTI A ROGEST AM (c)

5

6

7 GOT AB Stockholm 1979