Bilaga till Dnr: VoO (9)
|
|
- Isak Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga till Dnr: VoO (9) Vård och Omsorg Anna Granevärn Utredning avseende korttidsboende i Eslöv Inledning Korttidsboendet i Eslöv saknar ändamålsenliga lokaler efter att ha flyttat ut från Kärråkra som under de senaste åren successivt har byggts om till demenscenter. I dagsläget finns åtta tillfälliga platser på Remmarlövsvägen i anslutning till Trollsjögårdens vård- och omsorgsboende. Dessa åtta platser är främst inriktade på rehabiliterande insatser. Det finns dessutom sex avlastningsplatser på Ölyckes vårdoch omsorgsboende i Löberöd. När behoven av korttidsboende är större än kommunens kapacitet i befintliga platser köps resterande platser externt. Om det är möjligt att klara behoven i det ordinära boendet genomförs det med ökade insatser i hemvårdens verksamhet. Förvaltningen har genomfört en utredning av förutsättningar för och behov av korttidsboende i Eslöv. Detta arbete har utmynnat i ett förslag om att tillskapa ett korttidsboende med minst 18 platser i anslutning till de befintliga lokalerna på Kärråkra. En preliminär driftbudget baserat på 18 platser har beräknats utifrån befintliga förutsättningar i bemanningstal. Eslövsbostäder AB har även tagit fram en preliminär kalkyl för hyresberäkning utifrån förslag till utformningen av lokalerna. Bakgrund Före år 2000 hade Eslövs kommun korttidsplatser på de två sjukhemmen Tåbelund och Kärråkra. Korttidsplatserna var då en del av boendeavdelningarna på respektive sjukhem och det bedrevs inte något egentligt korttidsboende. Under år 2000 ändrades detta så att all korttidsverksamhet flyttades till Kärråkra. På Kärråkra skapades det två korttidsavdelningar med vardera 16 platser. Den ena avdelningen hade en tydlig hemgångsprofil och dit prioriterades personer som var i behov av aktivering och rehabilitering, eller personer som utifrån andra orsaker än kroppsliga funktionsnedsättningar var inne i en potentiell hemgångsprocess. Den rehabiliterande och aktiverande korttidsavdelningen lyftes efter något år ut från övriga Kärråkra och skildes då organisatoriskt och ledningsmässigt från den övriga verksamheten. Den andra korttidsavdelningen på Kärråkra hade en uttalad omvårdnadsprofil med mer avlastning, terminalvård, samt personer som kom från sjukhusen och som redan från början av sin vistelse väntade på boende.
2 2 (9) År 2006 startades ett samfinansierat projekt med Region Skåne som pågick fram till halvårsskiftet år I projektet användes åtta av de befintliga korttidsplatserna, vilka inriktades specifikt för rehabiliteringsinsatser. Erfarenheterna från projektet är positiva, det var framgångsrikt att renodla arbetet med rehabilitering. Det gav effekter i form av att legitimerad personal och biståndsbedömare fick färre platser och mindre personalgrupper att jobba gentemot och därmed sparade tid. Omvårdnadspersonalen fick samtidigt möjlighet att specialisera sig och bygga upp en djupare kunskap kring rehabiliteringsarbete. Det skapades ett gemensamt synsätt hos personalen som gick ut på att på effektivast möjliga sätt ge maximalt stöd till hemgångsprocessen för alla personer med potential att återigen bo i det ordinära boendet. Även korta informationsvägar och snabba initiala bedömningar bidrog till ett gott resultat. Vid uppstarten av det samfinansierade projektet minskades det totala antalet korttidsplatser från 32 till 30, varav åtta platser ingick i samfinansieringen och användes till rehabilitering av personer med neurologiska och ortopediska skador och sjukdomar. Detta var de styrande kriterierna för att få komma till denna avdelning, samt att man efter omfattande och dagliga rehabiliterande insatser skulle ha god potential att kunna bo kvar i det ordinära boendet. Dessa kriterier uteslöt dock en hel del av de personer som kan vara aktuella för strukturerade rehabiliteringsinsatser. Till exempel personer med cancersjukdomar som inte är i terminalt skede och som behöver rehabilitering för att återigen kunna bo hemma, hjärt-lungsjuka, reumatiker samt personer som på grund av infektioner eller i postoperativt skede tappat sin förmåga till självständigt liv. Projektet fick många positiva effekter, framförallt utifrån att det fanns god tillgång till arbetsterapeut, sjuksköterska och sjukgymnast. Avtalet med Region Skåne stipulerade att det skulle finnas legitimerade resurser motsvarande en timme per dag och plats. Detta innebar att det fanns en heltidsanställd sjukgymnast, arbetsterapeut och sjuksköterska på de åtta korttidsplatserna. Det gav goda förutsättningar för ett effektivt teamarbete. Sjuksköterskan arbetade dagtid mån fre. Logoped och socialkurator var inkopplade på enheten och inträdde som stödresurs vid behov. Inom 24 timmar var de initiala bedömningarna genomförda och det fanns en planering med patienterna och deras närstående. All verksamhet fokuserades på att personerna skulle återvinna funktionsförmåga och självständighet för att kunna återgå till ett ordinärt boende. Det fanns tydliga kriterier för när en rehabiliteringsprocess skulle avbrytas. Den avbröts alltid när det inte längre ansågs möjligt med återgång till ett ordinärt boende.
3 3 (9) Under år 2009 gjordes en satsning på att ge mer omfattande och strukturerad rehabilitering till personer som inte omfattades av de snäva kriterier som styrde intaget till den med Region Skåne samfinansierade avdelningen. Sex platser disponerades till detta och verksamheten använde sig av de erfarenheter som gjorts av rehabiliteringen på den samfinansierade avdelningen. Skillnaden mot den samfinansierade avdelningen var att på de sex nya platserna var syftet att ge alla personer, oavsett diagnos, som hade potential att komma hem, en mer intensiv och omfattande rehabilitering. Erfarenheterna som gjordes här låg helt i linje med de som gjordes på den med Region Skåne samfinansierade avdelningen. Skillnaden var att det tydligt framkom vikten av motivation för möjligheten att återgå till det ordinära boendet. Som prognosfaktor för lyckad rehabilitering och hemgång var faktorer som diagnos, ålder, mycket svåra funktionsbortfall eller snar egen död helt klart underlägsna personens egen motivation för att komma hem. Hemgångsfrekvensen på denna avdelning låg på mellan % och medelåldern omkring 80 år. Beläggningsstatistiken visar även en könsfördelning med 67 % kvinnor. Vistelsetiden var i genomsnitt kortare än tre veckor. I slutet av år 2009 återgick de sex platserna för rehabilitering till att ingå i korttidsboendets övriga verksamhet och den samfinansierade rehabiliteringen med regionen avslutades i juni år Därefter har antalet korttidsplatser på Kärråkra successivt minskat efterhand som ombyggnationen av Kärråkra till demenscenter har fortskridit. Från och med november 2013 fanns det 14 korttidsplatser på Kärråkra och avlastningsplatser började tillskapas på Ölycke efterhand som det blev lediga lägenheter där. I februari 2014 flyttades korttidsboendet ut från Kärråkra och ersattes med åtta korttidsplatser på Remmarlövsvägen och de sex avlastningsplatser som hade tillskapats på Ölycke. Remmarlövsvägen har en inriktning mot att ta emot personer som efter sjukhusvistelse har potential, att efter rehabilitering, aktivering och andra insatser som möjliggör hemgång, kunna återgå till ett eget boende. Omvärldsbevakning Generellt pågår det i nuläget mycket som påverkar den kommunala hälso- och sjukvården framöver. Förutom ny och förändrad lagstiftning och Socialstyrelsens föreskrifter kommer det förändringar i hälso- och sjukvårdsavtalet mellan regionen och kommunerna i Skåne. Generellt tenderar kostnader att viktas över till kommunerna. Det är i dagsläget dock inte i alla delar tydligt i vilken omfattning kommunerna kommer att kompenseras ekonomiskt genom tillämpande av finansieringsprincipen. I regeringens utredningar kartläggs ekonomiska konsekvenser med förslag till hur dessa ska finansieras. När det gäller
4 4 (9) Socialstyrelsens föreskrifter saknas tydlighet i hur ekonomiska konsekvenser ska hanteras. Regeringen har genomfört ett antal utredningar med koppling till hälso- och sjukvårdsområdet som utmynnar i olika förslag till förändringar. I SOU 2013:44 föreslås att hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL) upphävs och ersätts av en ny lag lagen (2013:000) om organisation av hälso- och sjukvårdsverksamhet. Anledningen till denna förändring är att hälso- och sjukvårdslagen har förändrats vid ett flertal tillfällen genom åren och därtill saknar kapitelindelning, vilket gör att den anses något svårtolkad och otydlig. Det är svårt att utläsa vilket ansvar de olika aktörerna har för de olika bestämmelserna. Upphävandet medför behov av följdändringar i en rad gällande lagar samt förslaget till ny patientlag (SOU 2013:2). Den nya patientlagen innebär inga förändringar i sig mer än att befintliga regler blir samlade på ett ställe och därmed görs mer lättöverskådliga och tillgängliga, vilket i sin tur ökar medvetenheten hos patienter kring sina rättigheter. Vid regeringens sammanträde den 27 februari 2014 beslutades att en särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård, kommittédirektiv 2014:27. Syftet med översynen är att åstadkomma en god vård, där ledtiderna mellan sluten vård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende kan hållas så korta som möjligt och onödig vistelse på sjukhus så långt möjligt kan undvikas för utskrivningsklara patienter. Översynen omfattar både somatisk, geriatrisk och psykiatrisk vård och utredaren ska slutredovisa uppdraget senast den 27 februari Inriktningen om att korta ner tiden kommer att innebära en ökad kostnad för kommunerna. Kairos Futures rapport om framtidens äldre baseras på fyra studier som gjorts under åren 1999, 2004, 2008 och 2012 i tre ålderskategorier i Sverige, Storbritannien och USA. Ålderskategorierna är år (anhöriggenerationen), år (personer som närmar sig pensionen, även kallade rekordgenerationen), samt år (pensionärer). År 1999 började Kairos Future undersöka 40- och 50-talisters syn på sitt fortsatta liv. Studien publicerades i boken Rekordgenerationen slår till igen av Ivars Jegers och handlade om dem som växte upp och formades under rekordårens 60-tal och välfärdens goda år. Denna första undersökning av rekordgenerationens värderingar och framtidsförväntningar visade på nya sätt att förhålla sig till åldrandet som en positiv och aktiv del av livet. Den därpå följande studien som genomfördes år 2004 pekar i samma riktning och bekräftar slutsatserna från 1999 års studie. Resultaten kvarstår i den tredje studien och styrker ytterligare de äldres orientering mer mot frihet och individualism och mindre mot trygghet och kollektiv. Den sista studien
5 5 (9) från år 2012 kan i stort bekräfta att de tendenser som förutspåddes efter de tidigare studierna har blivit verklighet. Resultatet avspeglar äldre som mer aktiva och vid bättre hälsa än tidigare, fler arbetar helt eller delvis längre upp i åldrarna än tidigare. Generellt vill man vara oberoende av sina anhöriga. Den samlade bilden av dessa studier visar att framtidens pensionärer inte kommer att sitta ner och tacksamt ta emot vad som erbjuds, utan att de kommer att ställa betydligt högre krav på samhället. De vill bo kvar hemma och ha en hög grad av självständighet. De vill inte vara beroende av sina anhöriga. Omsatt till vård och omsorgs verksamhetsområde blir det med den demografiska utvecklingen en ökad efterfrågan på tjänster som möjliggör för den äldre att bo kvar i ordinärt boende med en hög grad av självständighet. Befolkningsutveckling Efterfrågan på platser kan till en viss del kopplas till befolkningsutvecklingen, men påverkas även av andra faktorer som exempelvis folkhälsa, förändrad livsstil, övriga samhällsförändringar, trender, information till och förväntningar hos kommuninvånarna. Men även faktorer såsom verksamhetens egna resultat, inriktning och eventuell specialisering kan vara av betydelse. Kairos Futures rapport om framtidens äldre signalerar att äldre lever längre, är allt friskare, hellre vill bo hemma än på institution och samtidigt inte vill belasta sina anhöriga i alltför stor utsträckning. Det indikerar en ökad efterfrågan på flexibla platser som kan användas för att avlasta anhöriga såväl tillfälligt och akut som planerat, men kan även öka efterfrågan på platser för rehabilitering efter sjukhusvistelse eller vid andra tillfälliga behov. Kopplat till organisationens iakttagelser av hur vikten av motivation påverkar resultatet kan det antas att det i denna generation finns en stark motivationskraft till att kunna återgå till ordinärt boende och att det i sin tur skapar ett fortsatt behov av denna typ av verksamhet. I Eslövs kommuns befolkningsprognos kommer det en brytpunkt år 2020 när de större årskullarna börjar uppnå 80 års ålder, vilket enligt den interna statistiken har varit en ungefärlig genomsnittsålder för de personer som har kommit till korttidsboendet för att få hjälp med rehabiliteringsinsatser. Det skulle kunna ge ett ökat behov av platser, vilket talar för att det kan vara bra att bygga in en flexibilitet med några större rum. I Statistiska centralbyråns nationella befolkningsframskrivning fram till år 2060 finns en topp med 90-talisterna som inte kommer att vara aktuell i äldreomsorgens verksamhet än på länge. Det som är intressant i den befolkningsframskrivningen är att antalet 100-åringar beräknas ha ökat från personer år 2013 till personer år Det ger en tydlig indikation om att antalet äldre äldre kommer att öka.
6 6 (9) Inför kommande befolkningsökningar bör en fördjupad analys göras för att i god tid kunna förbereda och planera för vilken typ av insatser som kommer att behövas då. Det är också viktigt att fortsätta det påbörjade arbetet med teknikutvecklingen. Redan nu finns ett fokus på att förbättra de förebyggande insatserna för att äldre i högre grad ska kunna leva ett mer självständigt liv längre. Ett exempel på förebyggande arbete som redan pågår är att det på Karidal byggs upp en enkel visningslägenhet för mer eller mindre avancerade hjälpmedel som ska kunna underlätta i vardagen. För att möta efterfrågan på platser de närmsta åren beräknas omfattningen på korttidsboendet behöva vara minst 18 platser. Det är viktigt att lokalerna inte underdimensioneras i platsantal. Ett sätt att gardera sig är att bygga in en viss flexibilitet genom att möjliggöra att vissa rum kan användas som dubbelrum. Samtidigt med denna utredning pågår det diskussioner och en del förstudier av andra tillfälliga och permanenta boendeformer såsom trygghetshotell och trygghetsboende. I denna utredning har utgångspunkten varit att dessa inte finns i Eslöv och de har därför inte tagits med i beräkningar eller beskrivningar. Ett trygghetsboende i Eslöv antas dock inte påverka behoven av korttidsboende nämnvärt. Trygghetshotell ligger i så fall något närmare insatsen avlastning, men antas heller inte ha någon större påverkan på efterfrågan då det i kriterierna för att få komma till ett trygghetshotell oftast ingår att man i princip ska kunna klara sig själv utan omvårdnadsinsatser. Några platser i form av trygghetshotell skulle med fördel kunna prövas i anslutning till korttidsboendet med möjlighet att samnyttja resurser om utrymme och efterfrågan på detta finns. Det skulle kunna vara ett sätt att pröva denna form av service i mindre skala för att utvärdera om det är aktuellt att vidareutveckla tjänsten i Eslöv. Ekonomi I Vård- och omsorgsnämndens driftbudget finns utrymme för 14 korttidsplatser med en bemanning på 0,9 årsarbetare per plats i baspersonal. Den tidigare budgeten som var baserad på 28 platser har omfördelats internt utifrån de olika förändringar som har gjorts. En del av budgeten har förts över till Kärråkra demenscenter för att möjliggöra öppnandet av fler boendeplatser. Det som finns kvar för korttidsboende är i nuläget fördelat mellan avlastningsplatserna på Ölycke, korttidsplatserna på Remmarlövsvägen samt en del för köp av externa platser. Eventuellt överskott ska i första hand balanseras mot ökade hemvårdsinsatser i den del detta är en konsekvens av att det saknas korttidsplatser. Ölyckes vård- och omsorgsboende har fått en tillfällig utökning av driftbudgeten för att bemanna upp avlastningsplatserna från 0,7 till 0,9 omvårdnadspersonal per plats, samt utökning av insatser från legitimerad personal. Merkostnad uppstår för tid och förflyttning samt innebär ett ökat användande av bilarna då dessa
7 7 (9) personalkategorier utgår från tätorten och ska förflytta sig ut till Löberöd. Ölycke har dessutom inte fått in hyror för de lägenheter som disponerats för avlastningen. I förslaget om att tillskapa ett korttidsboende med minst 18 platser återgår de tillfälliga platserna till annan verksamhet med befintlig budget. Överskjutande del avseende den högre bemanning som korttidsboendet har, förs över till den nya driftbudgeten och resterande anslag behöver tillföras Vård- och omsorgsnämndens budget från och med uppstarten som en ramökning då det totala antalet platser ökar. Driftbudget för 18 platser finns beskriven i separat underlag. Investeringsbehov avseende vårdsängar, hjälpmedel och övriga inventarier beskrivs i separat underlag. Eslövsbostäder AB har gjort en första preliminär beräkning av lokalkostnader baserat på den yta som beräknas för 18 platser, vilket beskrivs i separat underlag. Lokaler Vård och Omsorg har tagit fram en preliminär beskrivning av behoven av nya lokaler för korttidsboende med minst 18 platser och för verksamheten ändamålsenliga utrymmen att bedriva en god och effektiv vård och rehabilitering. Verksamheten har definierat lokalbehoven enligt nedanstående: - Gruppaktivitetsrum med träningsutrustning - Köksträningsmiljö - Förråd för hjälpmedel - Förråd till linne och material - Separat utrymme för skölj - Tvättstuga med hygienutrymme för rengöring av hjälpmedel och stor maskinkapacitet - Kök med god tillgänglighet för rullstolar - Kontor till sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut samt ett gemensamt kontorsrum för övrig personal inom vårdavdelningen - Kontor för enhetschef och administrativ assistent utanför vårdavdelningen - Personalutrymme för raster med vilorum och omklädningsmöjligheter - Utrymme för personalmöten - Separat samtalsrum - Minst 18 platser, eventuell möjlighet till dubbelbeläggning i några rum Enkelrum på ca 25 m 2 per rum föreslås som standard, men detta kan kompletteras av att några rum byggs större så dessa i vissa fall med platsbrist kan användas av två personer, vilket ger en viss flexibilitet.
8 8 (9) Generellt bör lokalerna vara öppna och luftiga med god tillgänglighet för framkomst med rullstolar och andra hjälpmedel. Takliftar bör finnas i några av rummen, resterande hanteras med mobila liftar. Det är fördelaktigt om lokalerna kan placeras i byggnadens bottenplan då det förbättrar möjligheterna för rehabiliteringen om det finns tillgång till utemiljö som kan användas som ett komplement till övrig träningsmiljö. Lokalerna bör även vara anpassade för och generellt tillgängliga för användande av modern teknik. Förslaget om att bygga till lokaler för korttidsboendet i anslutning till befintliga lokaler på Kärråkra ger goda förutsättningar för verksamheten. Närheten till vårdcentralen är viktig, service och tillgänglighet är god med närhet till busshållplats, goda parkeringsmöjligheter och restaurang. Det öppnar även möjligheter för samverkan och samnyttjande av gemensamma resurser. Konsekvenser av att bedriva verksamheten enligt nuvarande upplägg De tillfälliga lokaler som används i nuläget är inte optimala för att bedriva korttidsverksamhet. Lägenheterna är stora eftersom de är anpassade för boende och samtidigt saknas vissa utrymmen som verksamheten behöver för att kunna bedriva en kvalitativ och effektiv rehabilitering på ett bra sätt. Det fungerar som en kortsiktig lösning, men blir i längden inte tidseffektivt varken för personal eller för brukare. Lägenheterna behöver dessutom återgå till boende för att kunna balansera efterfrågan på platser. När väntetiden för att få flytta in på boende ökar så kan det medföra ökade kostnader för utökade hemvårdsinsatser under väntetiden. Hemvårdens bedömning är att neddragningen av korttidsplatser har påverkat dem i stor utsträckning. Framförallt är det distriktssköterskorna och Trygg Hemgångs personal som har fått hem en ökad andel brukare med stort omvårdnadsbehov och behov av exempelvis dubbelbemanning och hjälpmedel. Det är även många brukare som får åka tillbaka till sjukhuset rätt så omgående för att få ytterligare sjukhusvård. En stor andel av dem som kommit från sjukhus till hemvården har fått vakinsatser.
9 9 (9) Sammanfattning av förslag Eslövsbostäder AB bygger ett nytt korttidsboende med minst 18 platser i anslutning till Kärråkra. De fjorton tillfälliga platser som inrättats på Ölycke och Remmarlövsvägen återgår till vård- och omsorgsboende. Vård- och omsorgsnämnden äskar hos kommunstyrelsen om att kompenseras i driftbudgeten med en utökad ram för korttidsboendet då det totala antalet vårdplatser ökar. Vård- och omsorgsnämnden äskar hos kommunstyrelsen investeringsmedel för de vårdsängar, hjälpmedel, larm och övriga inventarier som behövs för att inreda lokalerna. Anna Granevärn Biträdande förvaltningschef
ESLÖVS KOMMUN INVESTORS 4,4Y IN PEOPLE. Korttidsboende i Eslöv. Vo0.2014.0284 2014-08-15. Vård och Omsorg Anna Granevärn 0413-623 42
ESLÖVS KOMMUN Vård och Omsorg Anna Granevärn 0413-623 42 Vo0.2014.0284 2014-08-15 INVESTORS 4,4Y IN PEOPLE Vård- och omsorgsnämnden Korttidsboende i Eslöv Ärendebeskrivning Kärråkras ombyggnad har inneburit
Vård- och omsorgsnämnden
Vård- och omsorgsnämnden Ordförande: Tony Hansson Förvaltningschef: Ann Letorp Ekonomi och verksamhet Utfall 31 mars och helårsprognos Omflyttning av medel rapport till kommunstyrelsen I nuläget inget
Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer)
Bilaga till Dnr: VoO.2015.0042 1 (6) 2015-02-17 Vård och Omsorg Johanna Elfsberg Bokslutsanalys 2014 Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer) Volymökningar
Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun
Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning
1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Korttidsplatser för behövande äldre personer som bor i eget boende
Utlåtande 2017:130 RVIII (Dnr 106-1449/2016) Korttidsplatser för behövande äldre personer som bor i eget boende Motion (2016:102) av Per Ossmer och Lotta Nordfeldt (båda SD) Kommunstyrelsen föreslår att
Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014
Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar
Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd
Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv
En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Datum Äldrenämnden
Uppsala ^ KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Thomaz Ohlsson Datum 2014-02-06 Diarienummer ALN-2013-0274.30 Äldrenämnden Riktlinjer för korttidsvård Förslag till beslut Äldrenämnden
Handläggare Datum Diarienummer Yvonne Jonsson, avdelningschef ALN
upp19,13 ÄLDREFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Yvonne Jonsson, avdelningschef 2017-02-02 ALN-2017-0192 Trygg hemgång m.m. Förslag till beslut Äldreförvaltningen föreslår äldrenämnden besluta
Rutin för hemrehabilitering
1(5) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2008-01 Gäller från och med: 2008-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Anette Björk, Enhetschef
3.4 Bakgrund till boendebehov för Vård och Omsorg
3.4 Bakgrund till boendebehov för Vård och Omsorg 3.4.1 Nuläge Utbyggnad av Niklasbergsområdets särskilda boenden har hittills skett enligt boendeplan, 2011-2016. Linden stod klart 2011 med tillskott av
Vård- och omsorgsnämnden, Vårprognos 2014
Vård- och omsorgsnämnden, Vårprognos 2014 Ordförande: Tony Hansson Förvaltningschef: Ann Letorp Ekonomi och verksamhet Omflyttning av medel rapport till kommunstyrelsen I nuläget inget att rapportera.
Förslag på avveckling av Tanto sjukhem och korttidsboende under 2004
M A R I A - G A M L A S T A N S TJÄNSTEUTLÅTANDE SDN 2004-01-22 S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G 2003-12-15 Handläggare: Gunilla Jalmarsson DNR 504-745/03 Till Stadsdelsnämnden Förslag på avveckling
Äldreprogram för Sala kommun
Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt
Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Uppföljning av Team trygg hemgång
Uppföljning av Team trygg hemgång Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Arbetssätt... 4 Effekter... 4 Inskrivning och vårdplanering... 4 Tillfälliga vistelser och
Dnr Son 2018/434 Förändrad inriktning av vissa platser på Kastanjen
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2018-09-03 Socialnämnden Dnr Son 2018/434 Förändrad inriktning av vissa platser på Kastanjen Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Kastanjens korttidsplatser ställs
Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård
2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat
Hemvård i Åstorp kommun
För mer information kontakta: Kommunens biståndshandläggare tel: 042-643 29 / 042-641 35 Hemvården i Åstorp: Samordnare tel: 042-642 43 Områdeschef tel: 042-643 27 Hemvården Kvidinge: Samordnare tel: 0435-201
Införande av trygghetsmodell inom äldreomsorgen del 2 förslag om omvandling till demensplatser
UTREDNING 1 (18) Vår handläggare Maria Andersson, områdeschef hemtjänst/korttidsboende/samordning Jan Nilsson, utredare Förslaget godkänt av vård- och omsorgsnämnden 2013-06-13, 58 Införande av trygghetsmodell
Blackebergs vård- och omsorgsboende ersätts med ett ombyggt vård- och omsorgsboende inom en del av Tranebergs servicehus (A-huset) Inriktningsärende
BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 91-11-2.6:9 SID 1 (6) SDN 2012-06-14 2012-06-04 Handläggare: Monica Mårdén Telefon: 08-508 06 322 Till Bromma stadsdelsnämnd Blackebergs vård-
Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun
Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även
Lokalförsörjningsplan
Lokalförsörjningsplan 2017-2026 Socialnämnden Inledning Det finns många osäkerhetsfaktorer i lokalförsörjningsplanen. Den ekonomiska situationen i samhället påverkar inflyttningen och nybyggnationen i
KORTTIDSENHETEN. - tillfällig vistelse under kortare tid
KORTTIDSENHETEN - tillfällig vistelse under kortare tid KORTTIDSENHETEN - tillfällig vistelse under kortare tid Artillerigatans Korttidsenhet är en vistelse för dig som under en kortare, tillfällig period,
Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen Förstärkning av rehabiliteringsresurser. Hälso- och sjukvård i särskilt boende
1(6) Hälso- och sjukvårdsnämnden Social- och omsorgsnämnden Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen 2004 Fördelningen av statsbidraget 2001 1 miljard till Gotland 7mkr 2002 1
Axelsbergs vård- och omsorgsboende
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Tjänsteutlåtande Dnr:198-2016-7 Sida 1 (8) 2016-05-02 Handläggare Anneli Rydström Telefon: 08-508 22 000 Till Hägersten-Liljeholmens
Hemsjukvård i Hjo kommun
Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd
Hälso- och sjukvårdsenheten
Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av
för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt
Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med
Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen
Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den
Sektor Stöd och omsorg
0 (5) Dokumentbenämning/typ: Riktlinje Verksamhet/process: Sektor stöd o omsorg Ansvarig:MAS/MAR Fastställare: MAS/MAR Gäller fr.o.m: 2012-10-24 D.nr: Utgåva/version: 2 Utfärdad/reviderat: 2016-12-02 Uppföljning:
Utvärdering av försöksverksamhet med korttidsvård för svårt sjuka äldre
Äldreförvaltningen Upphandling och utveckling Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-04-09 Handläggare Barbro Karlsson Telefon: 08-508 36 218 Till Äldrenämnden den 29 april 2014 Utvärdering av försöksverksamhet
PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst
PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du
Svar på Motion Öka antalet platser för korttidsboende samt tillskapa platser för omvårdnad av äldre sjuka
KALLELSE/ÄRENDELISTA Sida 7 (11) Kommunfullmäktige 2015-10-15 Kf 112 Ks 151 Au 177 KS/2014-0267 Svar på Motion Öka antalet platser för korttidsboende samt tillskapa platser för omvårdnad av äldre sjuka
Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center
Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning, utredning och utveckling i frågor som rör äldre och åldrande inom: geriatrisk medicin, folkhälsa psykologi, socialgerontologi,
Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
Hälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Louise Roberts Ledningsstrateg 040-675 31 17 Louise.Roberts@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-04-05 Dnr 1701262 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Remiss. Samverkan vid utskrivning
Omstrukturering inom Hornstulls servicehus
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDREOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE. SID 1 (5) 2012-10-02 Handläggare: Gunilla Jalmarsson Telefon: 08-508 12 311 Till Stadsdelsnämnden 2012-10-25 Omstrukturering
Remissvar Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20)
2015-05-10 Dnr 2015/0269 Landstingsdirektörens stab Avdelningen för kunskapsstöd Ingrid Hoffmann Dnr S2015/1650/FS Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar Trygg och effektiv utskrivning från sluten
Framtida medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) organisation i Stockholms stads äldreomsorg
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG SID 1 (6) 2010-09-29 Handläggare: Gunweig Högberg Telefon: 08-508 20 505 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Framtida medicinskt
Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen
Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Socialnämnden 2006-04-26 2 Verksamhetsplan för hemvården Hästen... 3 Uppdrag... 3 Värdegrund synsätt... 3 Respektfullt bemötande... 3 Engagemang... 3 Flexibilitet...
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.
Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR
Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR Till Socialdepartementet Diarienummer S2017/02040/FST Remissvar Betänkande SOU 2017:21 Läs mig!
KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-
Uppföljning av Team trygg hemgång
Uppföljning av Team trygg hemgång Februari - september 2016 Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Effekter... 3 Inskrivning och vårdplanering... 3 Tillfälliga vistelser och betalningsansvar...
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR
Verksamhetsplan 2013 för Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS och Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING OMSORG OM ÄLDRE OCH STÖD TILL PERSONER M ED FUNKTIONSNEDSÄTTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR:1.1./860-2012 SID 1 (6) 2012-12-18 Handläggare: Kristina Ström Telefon: 08 508 23
Korttidsvård. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (8)
Sida 1 (8) 2016-02-16 Korttidsvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (8) Innehåll Inledning... 3 Kriterier för korttidsvård...
Vård och omsorg i Bengtsfors kommun Information för dig som är i behov av vård och omsorg.
Vård och omsorg i Bengtsfors kommun Information för dig som är i behov av vård och omsorg. Vad säger socialtjänstlagen? 5 kap 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva
INFORMATION. Socia(qänsten Övertorned fj(ommun
INFORMATION Socia(qänsten Övertorned fj(ommun Telefonnummer och kontaktuppgifter Biståndshandläggare (telefontid 08.00-09.30) Birgitta Emanuelsson (personer födda dag 1-15) 0927-72156 Annica Lahti (personer
Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Utredning Göran Stiernstedt SOU 2015:20 Nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av den nya lagen 1 januari 2018 Gemensam
Piren. Hjo kommuns korttidsavdelning
Piren Hjo kommuns korttidsavdelning Lite fakta om Piren Piren ligger på andra våning i samma byggnad som Sjöryds äldreboende med närhet till Stadsparken och Vättern. Du ansöker hos biståndshandläggaren
1. Allmän orientering
Förfrågningsunderlag 2013-05-15 Upphandlande organisation Växjö kommun Christer Öhlin Upphandling Särskilt boende Källreda U-13-53 Sista anbudsdag: 2013-06-24 Symbolförklaring: Texten/frågan innehåller
Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv?
Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv? Seminarium för KEFU 26 november 2015 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Uppdrag att ur ett patient- brukar- och medborgarperspektiv
Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam
Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam Rehabilitering inom Östersunds kommun Vård- och omsorgsnämnden har sedan år 2000, genom utökning av resurser, prioriterat ett rehabiliterande arbetssätt
Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte
Vård och Omsorg är vår uppgift! Så här söker du hjälp
Hälsa och Omsorg Vård och Omsorg är vår uppgift! Det ska finnas vård och omsorg av god kvalitet för dig som på grund av ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning behöver stöd och hjälp. Du ska kunna känna
Var? SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX
När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX Beslutad på strategisk nivå 2012-03-02 Ersätter tidigare dokument
Hjälp i hemmet OPTIMAL TANDVÅRD ÅT ALLA!
Hjälp i hemmet Ibland behöver vi hjälp och stöd på vägen. Svalövs kommun erbjuder stöd och hjälp utifrån varje persons behov. Det kan vara tillfällig hjälp eller stöd för en längre tid. Det kan också vara
RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 11.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2011-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem
Information Länspensionärsrådet. 6 december Lars Almroth Förvaltningschef Blekingesjukhuset
1 Information Länspensionärsrådet 6 december 2017 Lars Almroth Förvaltningschef Blekingesjukhuset 2 Sommarsjukvården 259 vårdplatser under två veckor, 262 under åtta veckor. (269 förra året, normalläge
- äldreboende i Landskrona stad BOENDE & HÄLSA. Välkommen till
- äldreboende i Landskrona stad BOENDE & HÄLSA Välkommen till 2 BOENDE & HÄLSA - så att du får ett så bra liv som möjligt Boende och hälsa inom omsorgsförvaltningen ansvarar för Landskrona stads kommunala
KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman
KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn
KVALITETSREDOVISNING
KVALITETSREDOVISNING Äldreomsorgen 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förutsättningar för kvalitet 1 Viktig kvalitativ/kvantitativ information 2 Uppföljning av budgetenhetens utvecklingsplan: Äldreomsorg 3-4 Sammanfattning
Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun
PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden 2013-08-14 10 Sn 110 Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun Beslut Socialnämnden anser motionen som färdigbehandlad. Ärendebeskrivning
Ds 2017:12 Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-06-09 Ert dnr: Sektionen för socialtjänst Greger Bengtsson Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Ds 2017:12 Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre
Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun
Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun Förslag från äldreomsorgsnämnden 2005-07-06 122 Dnr KS2006/50 1.1 Vision Framtidens äldreomsorg skall utvecklas mot att det ska finnas små marknära enheter i varje
Rutin för Samordnad vårdplanering i verktyget Mina Planer (fd. SVPL-IT)
Ansvarig Verksamhetsområdes chef Hälsa och omsorg Enhetschef IFO Dokumentnamn Rutin för Samordnad vårdplanering (SVPL-IT) Mina vårdplaner Upprättad av Medicinskt ansvarig sjuksköterska Vårdplanerare hälsa
Remiss av Betänkandet " På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen SOU 2017:43
Äldreförvaltningen Utvecklingsavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-08-24 Handläggare Annica Dominius Telefon: 0850836237 Till Äldrenämnden den 19 september Remiss av Betänkandet " På lika villkor!
Rutin för Samordnad vårdplanering i verktyget Mina Planer (fd. SVPL-IT)
Ansvarig Anna-Lisa Simonsson verksamhetschef Dokumentnamn Rutin för Samordnad vårdplanering (SVPL-IT) Mina vårdplaner Upprättad av Gunilla Marcusson och Liselott Trinse Ledningssystem Enligt SOSFS 2011:9
Förstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad
Förstärkt rehabilitering Upprättad stärkt rehabilitering20071126.doc Ansvarig: Krister Nerman Förvaltning: Södra Innerstaden stadsdelsförvaltning Enhet: Vård och omsorg för Innehållsförteckning 1. Bakgrund...
Bokslut 2018 HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG
Bokslut 2018 HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Innehållsförteckning 1 Verksamhet... 3 1.1 Driftredovisning... 3 1.2 Årets händelser... 3 1.3 Mål och måluppfyllelse... 3 Brukaren ska uppleva att hon eller han får
Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och
Foto Maria Carlsson. Scandinav.se. Äldreomsorg i Borås Stad. Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering
Scandinav.se Foto Maria Carlsson Äldreomsorg i Borås Stad Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering Du som är äldre ska ha möjlighet att leva ett gott liv var dag.
Ansvarsfördelning. Kommunernas hälso- och sjukvård
2017-04-18 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Anna Åberg Ansvarsfördelning Kommunernas hälso- och sjukvård Kommunen har sedan den 1 januari 1992, då kommunerna övertog huvuddelen av ansvaret
Äldreomsorgsverksamheten
Äldreomsorgsverksamheten Lagar Det två viktigaste lagarna som styr vård och omsorg är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Socialtjänstlagen (SOL). Hälso- och sjukvårdslagen reglerar all verksamhet inom
Trygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats
Trygghetsteam Trygghetsteam i Linköpings kommun En biståndsbedömd insats Presentation Verksamhetschef Marie- Louise Pilemalm Tfnr 013-26 37 38 E-mail: marpil@linkoping.se Målgrupp Äldre personer som har
Sammanträdesprotokoll 1 (12)
Sammanträdesprotokoll 1 (12) Plats och tid Garvaren Röd, kl. 13.15 16.20 Beslutande ledamöter Övriga närvarande Sten Fransson, Ordförande (S) Maria Rönnehäll, Vice ordförande (S) Per-Olov Ålander, Vice
Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg.
Vård och omsorg i Bengtsfors kommun En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vad säger socialtjänstlagen? 5 kap 4 Socialnämnden skall verka för att äldre människor
Verksamhetsuppföljning, Ekollongatans vårdboende, Berzelii Vård & Omsorg
1 (5) Kvalitets- och utvärderingskontoret 2017-06-07 Dnr ÄN 2017-401 Malin Visell Verksamhetsuppföljning, Ekollongatans vårdboende, Berzelii Vård & Omsorg Sammanfattning MAR och kvalitets- och utvärderingskontoret
Habilitering och rehabilitering
Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON
5. Gruppboende - Personer med psykisk funktionsnedsättning
Förfrågningsunderlag 2012-06-13 Upphandlingsansvarig Malmö kommun Upphandling Särskilda boende- och korttidsplatser Anna Bassmann 2010-00110 Sista anbudsdag: 2012-09-10 Symbolförklaring: Texten/frågan
RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 39-55
PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 39-55 Tid: 2016-05-18, kl 08:00-09:45 Plats: Sal C, Regionens hus 45 Svar till revisionen uppföljning av granskningar 2010-2013 Diarienummer:
Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Utredning Göran Stiernstedt SOU 2015:20 Nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av den nya lagen 1 januari 2018 Gemensam
Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse
Trygg Hemma Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma teamet Teamet ska ge dig förutsättningar att så långt det är möjligt få komma tillbaka till din invanda
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
23 Dnr Vo Handlingar - Förvaltningens utredning Beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar
Vård- och omsorgsnämnden PROTOKOLL 2010-05-19 Koi'iVW.Instyro **, Sen 23 Dnr Vo0.2010.0085 REDOVISNING AV UTREDNINGSUPPDRAG I BUDGET 2010: SÄRSKILT BOENDE TILL PERSONER SOM FYLLT 90 ÅR Förvaltningens utredning
Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge
Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut
Nyhetsbrev Trygghetsteam
Nyhetsbrev Trygghetsteam Utfärdad av: Marie-Louise Pilemalm, Sida 1 av 5 Innehållsförteckning 1 Start av Trygghetsteam... 3 2 Vilka ingår i Trygghetsteamet... 3 3 Bakgrund varför Trygghetsteam... 3 4 Målgrupp...
Granskning Håbo kommuns planering för den framtida äldreomsorgen
www.pwc.se Revisionsrapport Roger Burström Mars 2017 Granskning Håbo kommuns planering för den framtida äldreomsorgen Håbo kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Uppdrag... 2 1.2. Bakgrund...
Budgetberedning Socialnämnden Budget- och verksamhetsplan 2015-2017
Budgetberedning Socialnämnden Budget- och verksamhetsplan 2015-2017 Nuläge, ekonomi 2014 Resultaträkning, tkr Budget jan-aug Resultat jan-aug Avvikelse Budget 2014 Prognos 2014 Avvikelse Intäkter avvikelsen
Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård
e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,
Svar på remiss SOU 2015:20 Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, Dnr /2015
Socialförvaltningen Avdelning för stadsövergripande frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2015-04-17 Handläggare Anna Lindskog Telefon: 08-508 25 156 Till Socialnämnden Svar på remiss SOU 2015:20 Trygg och
Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm
2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,
1. Allmän orientering
Förfrågningsunderlag 2015-09-07 Upphandlande organisation Upphandling Växjö kommun Drift av tre bostäder med särskild service samt daglig verksamhet i Ingelstad Christer Öhlin ON 2015-00036 Sista anbudsdag:
Initiativ (Alliansen, MP, S, V) till VON: Uppdrag hemtjänst
Tjänsteskrivelse 2018-03 - 13 Handläggare Susanne Hillberg Biståndsavdelningen Vård - och omsorgsnämnden Initiativ (Alliansen, MP, S, V) till VON: Uppdrag hemtjänst Förslag till beslut 1. Vård - och o