MÅNADSRAPPORT 2007 JUNI LLETIN

Transkript

1 MÅNADSRAPPORT JUNI

2

3 M Å N A D S R A P P O R T J U N I 2 7 Under 27 kommer alla publikationer att innehålla motiv från 2-eurosedeln.

4 Europeiska centralbanken, 27 Besöksadress Kaiserstrasse 29 D-6311 Frankfurt am Main Tyskland Postadress Postfack D-666 Frankfurt am Main Tyskland Telefonnummer Webbplats Fax Telex ecb d Denna rapport har utarbetats på :s direktions ansvar. De nationella centralbankerna har översatt från engelska och publicerat dessa andra språkversioner. Alla rättigheter förbehålls. Återgivande i utbildningssyfte och för icke-kommersiella ändamål är tillåtet under förutsättning att källan anges. Stoppdatum för statistiska uppgifter i denna utgåva är 5 juni 27. ISSN (tryckt version) ISSN (digital version)

5 I N N E H Å L L LEDARE 5 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET S1 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Läget i euroområdets omvärld Den monetära och finansiella utvecklingen Priser och kostnader Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad De offentliga finansernas utveckling Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av eurosystemets experter Utvecklingen av växelkurser och betalningsbalansen Rutor: 1 Faktisk kontra uppfattad inflationsutveckling i de länder som blev medlemmar i EU i maj 24 2 Investeringar i blandfonder: egenskaper och motiveringar 3 Likviditetsläget och penningpolitiska transaktioner mellan den 14 februari 27 och den 14 maj 27 4 Bokslutsinformation för noterade icke-finansiella företag 5 Vad ligger bakom den kraftiga ökningen av private equity-aktiviteten? 6 Konjunkturmönstret i utlåningen till hushåll och icke-finansiella företag i euroområdet 7 Vinstutvecklingen i euroområdet 8 Bedömning av den senaste tidens utveckling av lagerinvesteringar 9 Den senaste tidens utveckling inom hushålls- och företagssektorerna: information från nya kvartalsvisa konton för euroområdet över sektorerna 1 Löneutvecklingen i den offentliga sektorn i euroområdet 11 Tekniska antaganden 12 Prognoser av andra institutioner 13 Håller trycket nedåt på importpriserna till följd av globaliseringen på att avta? BILAGOR Kalendarium för Euroområdets penningpolitiska åtgärder Targetsystemet (Trans-European Automated Real-time Gross settlement Express Transfer) Dokument utgivna av Europeiska centralbanken sedan 26 Ordlista I V IX XV Juni 27 3

6 F Ö R KO RT N I N G A R L Ä N D E R BE BG CZ DK DE EE IE GR ES FR IT CY LV LT LU Belgien Bulgarien Tjeckien Danmark Tyskland Estland Irland Grekland Spanien Frankrike Italien Cypern Lettland Litauen Luxemburg HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK JP US Ungern Malta Nederländerna Österrike Polen Portugal Rumänien Slovenien Slovakien Finland Sverige Storbritannien Japan USA Ö V R I G A F Ö R KO RT N I N G A R BIS Bank for International Settlements BNP bruttonationalprodukt BPM5 IMF:s betalningsbalanshandbok (IMF Balance of Payments Manual) (femte utgåvan) CD bankcertifikat c.i.f. kostnader, försäkring och frakt vid importgräns Europeiska centralbanken (European Central Bank) S Europeiska centralbankssystemet (European System of Central Banks) EER effektiv växelkurs EMI Europeiska monetära institutet (European Monetary Institute) EMU Ekonomiska och monetära unionen (Economic and Monetary Union) ENS 95 Europeiska nationalräkenskapssystemet 1995 EU Europeiska unionen EUR euro f.o.b. fritt vid exportgräns HIKP harmoniserat konsumentprisindex HWWI Hamburg Institute of International Economics ILO Internationella arbetsorganisationen (International Labour Organization) IMF Internationella valutafonden (International Monetary Fond) KPI konsumentprisindex MFI monetära finansinstitut NACE Rev.1 statistisk klassificering av ekonomiska aktiviteter i Europeiska gemenskapen NCB nationell(a) centralbank(er) OECD Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling PPI producentprisindex SITC Rev. 3 Standard International Trade Classification (revision 3) ULCM enhetsarbetskostnad i tillverkningsindustrin ULCT enhetsarbetskostnad i den totala ekonomin I enlighet med praxis inom gemenskapen anges medlemsländerna i alfabetisk ordning efter landsnamnen enligt nationell stavning. 4 Juni 27

7 L E DA R E Vid sammanträdet den 6 juni 27 beslutade -rådet att höja den lägsta anbudsräntan på Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner med 25 räntepunkter till 4, % att gälla från och med den nya uppfyllandeperioden den 13 juni 27. Även räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten höjdes med 25 punkter till 5, % respektive 3, %. Dessa beslut träder i kraft vid starten av den nya uppfyllandeperioden den 13 juni 27. Beslutet fattades med hänsyn till de rådande uppåtrisker mot prisstabiliteten på medellång sikt som -rådet har identifierat både i den ekonomiska och i den monetära analysen. Beslutet kommer att bidra till att inflationsförväntningarna i euroområdet på medellång till lång sikt förblir stabilt förankrade på nivåer förenliga med prisstabilitet. En sådan förankring är en förutsättning för att penningpolitiken varaktigt skall kunna främja en hållbar ekonomisk tillväxt och bidra till att skapa nya arbetstillfällen i euroområdet. Även efter denna räntehöjning är penningpolitiken ackommoderande med tanke på den positiva ekonomiska utvecklingen i euroområdet, med gynnsamma finansieringsvillkor, kraftig penningmängdsoch kreditökning och riklig likviditet. Det är därför befogat att fortsätta att agera beslutsamt och i rätt tid för att säkerställa prisstabilitet på medellång sikt. -rådet kommer att bevaka all utveckling noga för att hoten mot prisstabiliteten på medellång sikt inte realiseras. Med utgångspunkt i den ekonomiska analysen visar en närmare granskning av -rådets bedömning att den senaste informationen tydligt bekräftar att euroområdets ekonomi fortsätter att expandera i en takt som är betydligt högre än väntat för ett år sedan. Den reala BNP-ökningen på,6 % på kvartalsbasis för första kvartalet 27 var åter något högre än tidigare förväntningar. Annan tillgänglig information om ekonomisk aktivitet, speciellt olika enkäter om företagens och konsumenternas förtroende, pekar på att den stadiga tillväxten har fortsatt det andra kvartalet. Utsikterna för den ekonomiska aktiviteten på medellång sikt är fortsatt gynnsamma. Förutsättningarna finns för att euroområdets ekonomi skall fortsätta att växa i oförminskad takt. Vad gäller omvärlden har tillväxten i världsekonomin blivit mer balanserad regionerna emellan och är fortfarande robust även om den fallit tillbaka något. Externa villkor stöder sålunda fortfarande euroområdets export. Den inhemska efterfrågan i euroområdet väntas också i stort sett fortsätta att stärkas. Investeringsverksamheten torde förbli dynamisk och dra nytta av fortsatt gynnsamma finansieringsvillkor, ackumulerade och fortsatt stora vinster, omstruktureringar av balansräkningarna och ökad företagseffektivitet över en längre period. Konsumtionen bör stödjas av utvecklingen av real disponibel inkomst allteftersom arbetsmarknadsförhållandena fortsätter att förbättras. Dessa utsikter avspeglas också i Eurosystemets experters senaste makroekonomiska framtidsbedömningar. Bedömningarna förutser en genomsnittlig årlig real BNP-tillväxt på mellan 2,3 % och 2,9 % 27 och mellan 1,8 % och 2,8 % 28. Jämfört med :s tidigare framtidsbedömningar ligger intervallen för real BNP-tillväxt för 27 inom den övre delen av intervallen från mars. För 28 har intervallen justerats ned något efter oljeprishöjningarna de senaste månaderna. Enligt -rådets uppfattning är hoten mot de goda utsikterna för ekonomisk tillväxt på kort sikt överlag balanserade. På medellång till lång sikt ligger riskerna för avtagande tillväxt fortfarande på nedåtsidan huvudsakligen till följd av externa faktorer. Riskerna relaterar huvudsakligen till oron för ökad protektionism, eventuella ytterligare oljeprishöjningar och oron för eventuell okontrollerad utveckling på grund av globala obalanser och potentiella ändringar av sentimentet på finansmarknaden. Vad gäller prisutvecklingen har oljepriserna åter stigit under de senaste månaderna. Enligt Eurostats preliminära beräkning var HIKP-inflationen 1,9 % i maj 27, oförändrad från Juni 27 5

8 april, men något högre än väntat för några månader sedan. Inflationstaktens profil på kort sikt, mätt på årsbasis, kommer även framöver att avgöras av nuvarande och tidigare energiprisutveckling eftersom förra årets volatilitet leder till betydande baseffekter. Baserat på de aktuella nivåerna på oljepriser och priserna på oljeterminer, som visar en positiv lutning, kommer den årliga inflationstakten förmodligen att sjunka något under de kommande månaderna för att därefter stiga kraftigt igen i slutet av året. I överensstämmelse med detta förutser Eurosystemets experter en genomsnittlig årlig HIKP-inflation på mellan 1,8 % och 2,2 % 27 och mellan 1,4 % och 2,6 % 28. Jämfört med :s framtidsbedömningar från mars 27 är intervallen som förutses för inflationen 27 något högre, vilket huvudsakligen återspeglar högre oljepriser. Intervallet för inflationen för 28 väntas vara oförändrat. I detta sammanhang bör erinras om att dessa bedömningar bygger på vissa förutsättningar som baseras på en serie tekniska antaganden, inklusive antaganden om marknadsförväntningar på framtida korta och långa räntor baserade på avkastningskurvan samt på antaganden om oljepriser och icke energirelaterade råvarupriser. På medellång sikt, som är penningpolitiskt relevant, är det -rådets uppfattning att hoten mot prisstabiliteten fortfarande är uppåtriktade. Dessa risker är huvudsakligen förknippade med inhemska effekter. Kapacitetsutnyttjandet i euroområdets ekonomi ökar och arbetsmarknaderna förbättras gradvis. Det finns därför risk för att löneutvecklingen blir kraftigare än väntat vilket skulle innebära betydande uppåtrisker för prisstabiliteten. Prissättningen i marknadssegment med låg konkurrens kan dessutom öka under sådana förhållanden. Det är därför ytterst viktigt att alla berörda parter fortsätter att ta sitt ansvar. Speciellt löneavtalen bör vara tillräckligt differentierade för att beakta priskonkurrenskraft, en i många länder fortsatt hög arbetslöshet och sektorspecifik produktivitetsutveckling. -rådet understryker att en löneutveckling som leder till inflationstryck och försämrar köpkraften för euroområdets invånare bör undvikas. När administrativt fastställda priser dessutom ökar mer än hittills väntat uppstår dessutom hot mot prisstabiliteten. På den externa sidan kan uppåtrisker uppstå från eventuella framtida oväntade oljeprishöjningar. Den monetära analysen bekräftar de nuvarande uppåtriskerna för prisstabiliteten på medellång och lång sikt. Den underliggande takten i den monetära expansionen är fortsatt stark mot bakgrund av den redan rikliga likviditeten. Den fortsatt kraftiga monetära expansionen återspeglas i M3:s fortsatt snabba ökningstakt, som i april nådde 1,4 % på årsbasis, samt även den fortsatt höga nivån på kreditgivning. Den starka takten i penningmängds- och kreditexpansionen återspeglar delvis gynnsamma finansieringsvillkor och en stadig ekonomisk tillväxt. På kort sikt kan penningmängds- och kreditutveckling påverkas av bl.a. avkastningskurvans form och externa faktorer och vara föremål för viss volatilitet. Vid granskning av de underliggande trender i penningmängds- och kreditutvecklingen som är viktiga för penningpolitiken är det viktigt att bortse från sådana övergående aspekter. Om man beaktar detta finns det flera indikatorer på att de högre korträntorna nu påverkar de monetära krafterna även om de hittills inte nämnvärt dämpat styrkan i penningmängds- och kreditutvecklingen överlag. Kortränteuppgången har till exempel bidragit till en mer dämpad ökning i det snäva penningmängdsmåttet M1 under de senaste kvartalen. Så har även ökningstakten på lån till den privata sektorn, mätt på årsbasis, visat vissa tecken på att stabiliseras sedan mitten av 26, även om den fortfarande ligger på tvåsiffriga nivåer. Stabiliseringen i kredittillväxt har nu fått en bredare bas, vilket kunnat observeras under de senaste månaderna i utvecklingen av kreditgivning till icke finansiella företag och hushåll. Samtidigt har huspriserna sjunkit något även om de i genomsnitt fortfarande befinner sig på höga nivåer i euroområdet. 6 Juni 27

9 LEDARE Med beaktande av både kortfristiga faktorer och den underliggande trenden i den fortsatt starka penningmängds- och kredittillväxten finns det klara indikationer på uppåtrisker för prisstabiliteten på medellång och lång sikt. Efter flera år av kraftig penningmängdsökning är likviditeten i euroområdet fortfarande riklig. I detta läge kräver den monetära utvecklingen fortfarande mycket noggrann bevakning, särskilt mot bakgrund av expansionen i ekonomisk aktivitet och den fortsatt starka utvecklingen på fastighetsmarknaden. Sammantaget är det särskilt viktigt i bedömningen av prisutvecklingen att bortse från all kortsiktig volatilitet i inflationen. En relevant tidshorisont för penningpolitiken är det medellånga perspektivet. Hoten mot prisutvecklingen på medellång sikt fortsätter att vara uppåtriktade, framför allt relaterat till den inhemska sidan. I takt med ökat kapacitetsutnyttjande och förbättrat arbetsmarknadsläge uppstår begränsningar som skulle kunna leda till att framför allt löneutvecklingen blir starkare än väntat. Stark penningmängds- och kreditökning i ett läge med redan riklig likviditet gör att en avstämning av den ekonomiska analysen mot den monetära analysen ger stöd för bedömningen att uppåtriskerna mot prisstabiliteten kvarstår på medellång till lång sikt. -rådet kommer följaktligen att bevaka all utveckling noga för att hoten mot prisstabiliteten på medellång sikt inte realiseras. Detta kommer att främja förankringen av inflationsförväntningarna i euroområdet på medellång till lång sikt på nivåer förenliga med prisstabilitet. Att agera beslutsamt och i rätt tid för att säkerställa prisstabilitet på medellång sikt är således motiverat. Vad gäller finanspolitiken bör alla länder följa reglerna och bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten. Detta är av avgörande betydelse för att en monetär union skall kunna fungera smidigt med tanke på att stabilitets- och tillväxttakten är helt avgörande för den institutionella strukturen. Efter de betydande budgetförbättringar som noterades under 26 pekar de senaste prognoserna på en ytterligare minskning i euroområdets budgetunderskott i förhållande till BNP under perioden 27 till 28. Detta återspeglar framför allt att skatteinkomsterna mot bakgrund av en gynnsam makroekonomisk utveckling väntas bli högre än beräknat. Strukturella förbättringar är dock svagare. De goda ekonomiska tider som råder i dagsläget bör utnyttjas för att snabbt få bukt med de återstående budgetobalanserna i euroområdet samt att även accelerera anpassningarna till medelfristiga mål om en sund budgetställning med fokus på utgiftsbegränsningar. Enligt överenskommelsen mellan euroområdets finansministrar vid Eurogruppens möte i Berlin den 2 april 27 skulle de flesta länderna i euroområdet kunna nå sina medelfristiga mål 28 eller 29 om de fullt ut drar nytta av de goda konjunkturvillkor som råder i dagsläget och samtliga länder skulle kunna nå målen senast år 21. Detta är särskilt viktigt i syfte att minska de fortsatt höga offentliga skuldkvoterna och för att förbereda för de utmaningar som den åldrande befolkningen kommer att utgöra. För att säkerställa att budgetutvecklingen övervakas effektivt stödjer -rådet Eurostats ansträngningar att förbättra tillgången på statsfinansiella data. -rådet välkomnar även att Ekofinrådet lägger större vikt vid åtgärder för att förbättra de offentliga finansernas kvalité och att öka effektiviteten i den offentliga administrationen. Vad gäller strukturreformer stöder -rådet till fullo alla åtgärder som stärker konkurrens, ökar produktivitet och främjar ekonomisk flexibilitet och således stärker potentialen för varaktig real BNP-tillväxt och sysselsättning. I det här avseendet stöder -rådet reformer som minskar stelheter på arbetsmarknaden, avvecklar hinder på produktmarknaden och avvecklar administrativa hinder och stöder åtgärder inriktade på att främja tekniska innovationer. Att utnyttja följdeffekterna av reformerna skulle öka nyttan av dessa och leda till positiva följdeffekter av långsiktiga ekonomiska krafter och för prisstabilitet. För Europas produktivitet och tillväxt är det också mycket viktigt att WTO-förhandlingarna i Doha-rundan slutförs på ett framgångsrikt Juni 27 7

10 vis och vikten av detta bör inte underskattas. Slutligen bör påpekas att högre produktivitet möjliggör för reala löneökningar utan negativa konsekvenser för sysselsättningen vilket i sin tur ger utrymme för inkomstökningar för arbetskraften i euroområdet. 8 Juni 27

11 D E N E KO N O M I S K A O C H M O N E T Ä R A U T V E C K L I N G E N DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Läget i euroområdets omvärld 1 L Ä G E T I E U RO O M R Å D E T S O M V Ä R L D Den globala ekonomiska aktiviteten fortsätter att expandera, understödd av en stark och till och med stigande ekonomisk tillväxt i viktiga tillväxtekonomier. Hittills har den ekonomiska nedgången i USA inte påverkat världsekonomin i särskilt stor omfattning. Den globala prisutvecklingen fortsätter att påverkas av förändringar i energipriserna. Hoten mot de globala utsikterna hänför sig främst till ökade krav på protektionistiska åtgärder, eventuella nya oljeprishöjningar, de ihållande globala obalanserna samt en oordnad korrigering av dessa, och en eventuell förändring i stämningen på finansmarknaden UTVECKLINGEN I VÄRLDSEKONOMIN Den globala ekonomiska aktiviteten fortsätter att på det hela taget expandera, understödd av en stark och till och med stigande ekonomisk tillväxt i viktiga tillväxtekonomier. I synnerhet fortsätter tillväxtekonomierna i Asien att uppvisa en stark tillväxt och även i fortsättningen vara en viktig motor för aktiviteten i världsekonomin. I OECD-länderna (exklusive euroområdet) stabiliserades tillväxten inom industriproduktionen i början av 27, efter en viss nedgång från de relativt höga nivåerna mot slutet av 26. Industriproduktionen fortsätter att stimulera den kraftiga efterfrågan på euroområdets varor och tjänster. Bilden av ett relativt gynnsamt omvärldsklimat understöds ytterligare av enkätuppgifter, som pekar på ett förnyat uppsving i världsekonomin andra kvartalet, både inom tillverkningssektorns och tjänstesektorns produktion. Diagram 1 Industriproduktion i OECD-länderna (årlig procentuell förändring; månadsuppgifter) OECD utom euroområdet USA Japan 1, 7,5 5, 2,5, -2,5-5, -7,5-1, -12,5-15, , -2,5-5, -7,5-1, -12,5-15, Källor: OECD:s och :s beräkningar. Anm. Den senaste observationen gäller mars 27, förutom för OECD utom euroområdet (februari 27). 7,5 5, 2,5, Den globala prisutvecklingen fortsätter att påverkas av förändringar i energipriserna. Efter att ha ökat något i mars minskade inflationen i konsumentledet i OECD-länderna åter, medan inflationsmåtten exklusive livsmedel och energi förblev oförändrade. De fortsatta stegvisa oljeprisökningarna i april och maj signalerar ökade globala inflationsrisker. Detta understöds ytterligare av enkätuppgifter, som signalerade en ytterligare ökning av globala inflationstryck när det globala PMI-indexet för priserna på insatsvaror i april låg på den högsta nivån på nio månader. USA I USA minskade den reala BNP-tillväxten kraftigt första kvartalet 27. Enligt preliminära uppgifter var den reala BNP-tillväxten,6 % första kvartalet 27, jämfört med 2,5 % sista kvartalet 26. Denna försvagade reala BNP-tillväxt berodde på kraftigt negativa bidrag från nettoexporten och lagerinvesteringar, samtidigt som bostadsinvesteringar fortsatt drar ner den ekonomiska tillväxten. Samtidigt är den privata konsumtionen fortfarande stark. När det gäller prisutvecklingen har den årliga inflationen i konsumentledet (KPI) legat kvar på relativt höga nivåer. Under 6-månadersperioden från november till april låg den på i genomsnitt 2,4 %, även om den fluktuerade relativt kraftigt till följd av energiprisutvecklingen. I april låg KPI-inflationen på 2,6 % jämfört med samma period föregående år. Det finns emellertid vissa Juni 27 9

12 tecken på att inflationstrycket håller på att dämpas, eftersom inflationstakten för bostadspriser har mattats av något de senaste månaderna. Kärn-KPI (som exkluderar livsmedel och energi) var 2,3 % i april jämfört med samma period föregående år, en minskning från dess 6-månadersgenomsnitt på 2,6 %. Under den närmaste tiden väntas den amerikanska ekonomin att fortsätta att växa under trenden till följd av bostadsmarknadens negativa inflytande på hushållens utgifter (konsumtion och bostadsinvesteringar), även om den goda utvecklingen inom sysselsättningen och inkomsterna delvis bör mildra den negativa inverkan på konsumtionen. Pristrycket, som delvis beror på ett högt resursutnyttjande, borde fortsätta att försvagas till följd av den väntade måttliga ekonomiska tillväxten och fortsatt inflationstryck. Diagram 2 Utvecklingen i viktiga industriekonomier 2, 1,5 1,,5, -,5-1, -1,5 Euroområdet USA Japan Storbritannien 1) Produktionstillväxt (procentuell förändring per kvartal; kvartalsuppgifter) , 1,5 1,,5, -,5-1, -1,5 Den 9 maj beslutade den amerikanska Federal Open Market Committee att hålla styrräntan oförändrad på 5,25 %. JAPAN I Japan har den ekonomiska aktiviteten fortsatt att återhämta sig i stadig takt samtidigt som inflationen har varit dämpad. Produktionen stimuleras av en stark export och av en stabil inhemsk efterfrågan. Enligt preliminära uppgifter från det japanska regeringskansliet steg den reala BNP-tillväxten med,6 % första kvartalet 27 jämfört med kvartalet innan. BNP-tillväxten gynnades av den ökade exporten samt av den förnyade styrkan i den privata konsumtionen, medan företagens investeringar, som är en av de främsta drivkrafterna i den nuvarande expansionen, minskade under kvartalet för första gången sedan fjärde kvartalet Inflationstakt 2) (konsumentpriser; årlig procentuell förändring; månadsuppgifter) Källor: Nationella uppgifter, BIS, Eurostats och :s beräkningar. 1) Eurostats uppgifter används för euroområdet och Storbritannien. För USA och Japan används nationella uppgifter. BNP-siffrorna har säsongrensats. 2) HIKP för euroområdet och Storbritannien; KPI för USA och Japan När det gäller prisutvecklingen har inflationen varit fortsatt dämpad. De senaste månaderna har KPI-inflationen minskat, vilket delvis beror på det negativa bidraget från oljerelaterade priser. Till följd av detta blev den årliga förändringstakten i KPI åter negativ i februari och mars 27 för första gången sedan april 26. På senare tid tycks emellertid nedgången ha upphört till följd av nya energiprisökningar. I april 27 var den årliga förändringstakten i totala KPI, %, jämfört med -,1 % månaden innan, medan KPI exklusive färska livsmedel fortsatte att minska på årsbasis (-,1 %), om än med mindre än månaden innan (-,3 %). 1 Juni 27

13 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Läget i euroområdets omvärld Framöver är utsikterna för den japanska ekonomin fortsatt gynnsamma. Den ekonomiska aktiviteten förväntas fortsätta att öka, pådriven av en stabil inhemsk efterfrågan och en fortsatt stark export i ett läge med gynnsamma konkurrensvillkor. STORBRITANNIEN I Storbritannien har den ekonomiska tillväxten varit stark och relativt stabil de senaste kvartalen. Under första kvartalet 27 var den årliga reala BNP-tillväxten 2,9 % och stimulerades främst av den privata konsumtionen och fasta bruttoinvesteringar. Nettoexportens bidrag till BNP-tillväxten var neutralt. Den närmaste tiden förväntas takten i den ekonomiska tillväxten i stort ligga kvar på nuvarande nivåer. De senaste månaderna har inflationen legat på hög nivå, även om HIKP-inflationen minskade till 2,8 % i april från 3,1 % i mars. Den största nedåtriktade effekten kom från sektorerna el-, gas-, värme- och vattenförsörjning samt finansiella tjänster. Årstakten i de genomsnittliga inkomsterna exklusive bonusar var dämpad under de tre månaderna fram till mars (ett genomsnitt på 3,7 %), men var något starkare inklusive bonusar (4,5 %). Den 7 juni beslutade Bank of Englands penningpolitiska kommitté att lämna styrräntan oförändrad på 5,5 %. ANDRA EUROPEISKA LÄNDER I de flesta andra EU-länder utanför euroområdet har produktionstillväxten varit fortsatt stark de senaste kvartalen. Tillväxten har främst drivits på av den inhemska efterfrågan. Inflationsutvecklingen de senaste månaderna har varierat mellan länderna. I Danmark och Sverige har den reala BNP-tillväxten varit relativt stark de senaste kvartalen och låg på 3,1 % respektive 4,9 % fjärde kvartalet 26 jämfört med samma kvartal föregående år. I båda dessa länder drevs den ekonomiska aktiviteten främst på av den inhemska efterfrågan. Indikatorer på den ekonomiska aktiviteten tyder på att tillväxten kommer att vara stark i både dessa länder de närmaste kvartalen. HIKP-inflationen har varit stabil de senaste månaderna, och låg i april 27 på 1,7 % i Danmark och 1,6 % i Sverige, och förväntas vara fortsatt stabil de närmaste månaderna. I de fyra största central- och östeuropeiska länderna har den totala produktionstillväxten varit fortsatt stark de senaste kvartalen. Under fjärde kvartalet 26 låg den reala BNP-tillväxten (årstakt) på 5,8 %, 3,3 %, 6,6 % respektive 7,6 % i Tjeckien, Ungern, Polen och Rumänien. I Tjeckien, Polen och Rumänien drevs den reala BNP-tillväxten främst på av den inhemska efterfrågan medan den i Ungern främst stimulerades av nettoexporten. Indikatorer på den ekonomiska aktiviteten tyder på att tillväxten förmodligen kommer att förbli stabil under de kommande kvartalen i Tjeckien, Polen och Rumänien, medan den förväntas minska i Ungern. Den årliga HIKP-inflationen har i stort sett varit stabil de senaste månaderna i dessa fyra länder. I Tjeckien och Polen har inflationen legat inom intervallet 2 3 %. I Rumänien har den legat nära 4 %, medan den i Ungern låg på cirka 9 %, främst till följd av kortsiktiga effekter av budgetkonsolideringspaketet. I de flesta av de mindre EU-länderna utanför euroområdet har den kvartalsvisa reala BNP-tillväxten varit stark de senaste kvartalen och framför allt främjats av en kraftig inhemsk efterfrågan till följd av en snabb ökning av kreditgivningen och de disponibla inkomsterna. Indikatorer på den ekonomiska aktiviteten tyder på en fortsatt stark tillväxtutveckling i de flesta av dessa länder. I Cypern, Malta och Slovakien har den årliga HIKP-inflationen varit relativt låg de senaste må- Juni 27 11

14 naderna och legat på eller under 2 %. Samtidigt har inflationen legat kvar över 4 % i Bulgarien, Estland, Lettland och Litauen. Dessutom har inflationen haft en uppåtriktad utveckling i alla de baltiska staterna de senaste månaderna. I ruta 1 diskuteras den faktiska och upplevda inflationsutvecklingen i länder som anslöt sig till EU i maj 24.. I Ryssland tyder preliminära indikatorer för den ekonomiska aktiviteten på att BNP-tillväxten ökade till över 7 % första kvartalet 27 jämfört med samma period ett år tidigare (från 6,7 % 26). Inflationen i konsumentledet ökade svagt i april till 7,8 % jämfört med samma period föregående år, främst till följd av prishöjningar på livsmedel. Ruta 1 FAKTISK KONTRA UPPFATTAD INFLATIONSUTVECKLING I DE LÄNDER SOM BLEV MEDLEMMAR I EU I MAJ 24 I denna ruta undersöks trender i faktisk och uppfattad inflationsutveckling i nio av de länder som blev medlemmar i EU i maj 24 (EU9) 1 Vid tidpunkten för inträdet i EU ökade den uppfattade inflationen i de flesta av dessa länder, dock i olika hög grad. I några länder hade den uppfattade inflationen redan börjat stiga 23 när datumet för inträdet beslutades (se diagram 1). När det gäller faktisk inflation upplevde de flesta av de nio länderna en uppgång i inflationen relaterad till EU-inträdet huvudsakligen som resultat av en höjning av indirekta skatter och administrativt fastställda priserna. Matvarupriserna gick också upp märkbart på grund av ländernas integrering i EU:s gemensamma jordbrukspolitik och avveckling av de sista handelshindren för jordbruksprodukter inom EU, vilket ytterligare stimulerade export och därtill relaterat prisarbitrage. Utsikterna för ytterligare prisökningar till följd av skatteförändringar efter EU-inträdet ledde till en högre efterfrågan i början av 24, vilket också orsakade tendenser till högre inflation. Dessutom ökade inflationen till följd av högre oljepriser 24. Prisutvecklingen efter EU-inträdet pekar på att tillträdesrelaterade prisjusteringar avtog i stort sett efter ett år i EU9 även om inflationen förblev hög i de baltiska staterna. Konsumenternas inflationsuppfattning undersöks varje månad av Europeiska kommissionen och redovisas som nettotal, dvs som skillnaden mellan ett vägt genomsnitt av den procentandel svarande som ansåg att konsumentpriserna hade gått upp mycket eller gått upp något under den senaste tolvmånadersperioden och ett vägt genomsnitt av den procentandel svarande som ansåg att priserna hade gått ned eller legat kvar under samma period. De mer måttliga svaren vägdes till hälften av de mer extrema svaren. Nettotalen ger alltså bara information om uppfattningen av prisernas förändringar den senaste tolvmånadersperioden. En sådan kvalitativ indikator ger inte någon indikation om storleken på den inflationstakt som konsumenterna uppfattade. Denna reservation bör man hålla i åtanke när uppgifter i diagram 1 tolkas. 2 Som diagram 1 visar hade det, redan innan inträdet i maj 24, varit en liknande utveckling av konsumenternas inflationsuppfattning och faktisk inflationsutveckling i några av EU9. EU- 1 Malta inkluderas inte i analysen på grund av brist på uppgifter. 2 För mer information om Europeiska kommissionens undersökning och härledning av balansstatistiken se ruta 1 i artikeln Measured inflation and inflation perceptions in the euro area i månadsrapporten för maj Juni 27

15 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Läget i euroområdets omvärld Diagram A Inflationsuppfattning och HIKP i olika länder som blev medlemmar i EU i maj 24 1) Tjeckien Total HIKP-inflation (vänster skala) Inflationsuppfattning (höger skala) Estland Total HIKP-inflation (vänster skala) Inflationsuppfattning (höger skala) Cypern Total HIKP-inflation (vänster skala) Inflationsuppfattning (höger skala) Lettland Total HIKP-inflation (vänster skala) Inflationsuppfattning (höger skala) 2) Litauen Total HIKP-inflation (vänster skala) Inflationsuppfattning (höger skala) Ungern Total HIKP-inflation (vänster skala) Inflationsuppfattning (höger skala) Polen Total HIKP-inflation (vänster skala) Inflationsuppfattning (höger skala) Slovakien Total HIKP-inflation (vänster skala) Inflationsuppfattning (höger skala) Källa: Europeiska kommissionen Consumer Survey. 1) Inflationsuppfattning (de senaste 12 månaderna), säsongjusterad; HIKP årliga förändringar i procent. 2) Uppgifter om inflationsuppfattning för Lettland fattas för perioden april 2 till april 21. Juni 27 13

16 tillträdet associerades med en avvikelse mellan konsumenternas inflationsuppfattning och faktisk inflationsutveckling i de flesta av de nio länderna och särskilt i Estland, Cypern, Lettland, Litauen och Polen. Inflationsuppfattningen stabiliserades i Cypern, Lettland och Polen 26, men avvikande utveckling i indikatorn för uppfattad inflation och för faktisk inflation låg kvar på en hög nivå i Estland och Litauen. Däremot var länken mellan faktisk inflation och inflationsuppfattningen i stor sett stabil i Tjeckien, Ungern, Slovenien och Slovakien före och efter tillträdet. I Ungern ökade dock inflationsuppfattningen betydligt 26. Detta kan delvis återspegla de senaste konsolideringsåtgärderna som inkluderade betydliga höjningar av indirekta skatter och administrativt fastställda priser. Diagram B Faktisk, uppfattad och förväntad inflation i Slovenien (miljarder euro; genomsnitt per dag för hela perioden anges vid varje post) Total HIKP-inflation (höger skala) Inflationsförväntningar (vänster skala) Uppfattad inflation (vänster skala) EU-tillträde (maj 24) Kontantövergång till euro (jan 27) Källa: Eurostat. Anm. Inflationsuppfattning och inflationsförväntningar (de senaste 12 månaderna); säsongjusterade Flera argument kan anföras för att förklara den olika utvecklingen av den indikator för uppfattad inflation och faktisk inflation som inträffade efter EU-inträdet i de flesta av EU9. Några vanliga varor (särskilt matvaror) som kan förväntas ha en oproportionerlig effekt på inflationsförväntningarna i förhållande till faktisk inflation påverkades av prisjusteringar i samband med EU-inträdet. Samtidigt kan även energiprishöjningarna, som berodde på faktorer som inte var relaterade till EU-tillträdet, ha bidragit till den stora ökningen i inflationsuppfattning. Dessutom kan konsumenterna ha blivit mer känsliga för prisrörelser och förändringar i köpkraft på grund av den stora medieuppmärksamheten vid EU-utvidgningen. Med tanke på att prisnivåerna i de flesta EU9-länderna fortfarande är betydligt lägre än i euroområdet kan också höga förväntningar på prisutjämningseffekterna av EU-inträdet ha haft en förstärkande effekt på skillnaden mellan konsumenternas inflationsförväntningar och den faktiska inflationsutvecklingen. Med hänsyn till att kostnaderna för egnahem för närvarande inte inkluderas i HIKP-korgen kan stora ökningar av fastighetspriserna i några EU9 delvis förklara skillnaden mellan konsumenternas inflationsuppfattning och den faktiska inflationsutvecklingen. Ett antal empiriska studier har också belyst psykologiska faktorers roll vid förklaringen till skillnaderna mellan konsumenternas inflationsuppfattning och den faktiska inflationsutvecklingen. Dessa faktorer inkluderar främst förhandsförväntningar. 3 I detta sammanhang är den senaste utvecklingen i Slovenien, som införde euron i januari 27, av speciellt intresse. Före 25 fanns ett nära samband mellan konsumenternas inflationsförväntningar och faktisk inflation i Slovenien. Under andra halvåret 25 började Europeiska kommissionens enkätindikatorer dock avvika allt mer från faktisk utveckling av HIKP-inflationen. Inflationsförväntningarna ökade stadigt till slutet av 26 trots relativt flacka inflationsnivåer under samma period (se diagram 2). I början av 27, efter kontantövergången, ökade inflationsuppfattningen medan inflationsförväntningarna gick ned märkbart. I euroområdet kunde 3 E Traut-Mattausch, S. Schulz-Hardt, T. Greitemeyer and D. Frey, Expectancy confirmation in spite of disconfirming evidence: the case of price increases due to the introduction of the euro, European Journal of Social Psychology, vol. 34, No. 6 (24), pp Juni 27

17 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN liknande utveckling iakttas med skillnader mellan indikatorn för uppfattad inflation och faktisk inflation efter euron hade antagits. 4 De slovenska myndigheterna var medvetna om riskerna med försök att höja priser vid kontantövergången och vidtog flera åtgärder för att minimera effekten av kontantövergången, bl.a. en lång och tidig period med dubbel prissättning, en omfattande informationskampanj, introduktion av prisövervakare och en period med två valutor i omlopp på bara två veckor. Dessa åtgärder ser ut att ha lyckats med att begränsa övergångseffekterna av kontantövergången på inflationen. Det beräknas att kontantövergången bara stod för,2-,3 % av HIKP-nivån. Mot bakgrund av detta verkar även ökningen av inflationsuppfattningen i Slovenien i början av 27 redan ha minskat något. 4 Se artikeln Measured inflation and inflation perceptions in the euro area i en för maj 27. TILLVÄXTEKONOMIERNA I ASIEN I de asiatiska tillväxtekonomierna har den ekonomiska aktiviteten varit fortsatt robust den senaste tiden, efter den återhämtning i BNP-tillväxten som noterades i flera större ekonomier första kvartalet. Utvecklingen i fråga om nettoexporten och den inhemska efterfrågan har varit fortsatt kraftig i de större av regionens ekonomier. Inflationen steg något i april jämfört med slutet av 26. I Kina fortsatte den ekonomiska aktiviteten att växa i starkt takt, efter återhämtningen i BNPtillväxten första kvartalet 27. Uppgången i detaljhandelsförsäljningen ökade ytterligare i april, medan investeringarna i anläggningstillgångar och industriproduktionen fortsatte att utvecklas i robust takt. En ökning av exporttillväxten, i kombination med en stadig importtillväxt de senaste månaderna, ledde till en ökning av handelsöverskottet till sammanlagt 63,3 miljarder US-dollar de fyra första månaderna 27, jämfört med 33,6 miljarder US-dollar samma period 26. Enligt officiell statistik som nyligen offentliggjordes steg Kinas bytesbalansöverskott till 9,3 % av BNP 26, från 7,2 % av BNP 25. Den 18 maj presenterade People s Bank of China ett paket med åtstramningsåtgärder som inkluderade en räntehöjning, en ytterligare höjning av bankernas kassakrav och en utvidgning av renminbins dagliga fluktuationsband gentemot US-dollarn från +/-,3 % till +/-,5 %. Inflationen i konsumentledet minskade något till 3, % i april, från 3,3 % i mars. I Sydkorea var den ekonomiska aktiviteten fortsatt stadig och reala BNP växte i en årstakt på 4 % första kvartalet 27, dvs. oförändrad från kvartalet innan. KPI-inflationen låg på 2,5 % i april. Även i Indien var den ekonomiska aktiviteten fortsatt stadig och reala BNP växte i en årstakt på 9,1 % första kvartalet 27. Prisinflationen inom partihandeln som är Reserve Bank of Indias viktigaste inflationsmått nådde 5,4 % i årstakt i början av maj, dvs. en nedgång från 6,1 % i början av april. De ekonomiska utsikterna för den närmaste tiden är totalt sett fortsatt gynnsamma för tillväxtekonomierna i Asien, och främjas av en stadigt ökande inhemsk efterfrågan. Den starka tillväxten i Kina kommer sannolikt också att stödja utrikeshandeln och den ekonomiska aktiviteten i regionen. LATINAMERIKA I Latinamerika har den ekonomiska aktiviteten fortsatt att växa, även om tillväxtutvecklingen i de stora ekonomierna fortfarande varierar och tecken på en avmattning framträder i vissa ekonomier. Juni 27 15

18 I Mexiko minskade den reala BNP-tillväxten till 2,6 % första kvartalet 27 jämfört med samma period ett år tidigare, från 4,3 % sista kvartalet 26. KPI-inflationen var stabil på 4, % i april jämfört med samma period ett år tidigare. Preliminära indikatorer för Argentina pekade också på en viss avmattning av den ekonomiska aktiviteten, medan industriproduktionen ökade med mindre än 7 % i årstakt mellan januari och april 27, jämfört med en årstakt på 9 % de sista tre månaderna 26. KPI-inflationen låg fortsatt kvar på en hög nivå, även om den minskade till 8,9 % i april 27 jämfört med samma period föregående år. I Brasilien var den ekonomiska aktiviteten fortsatt stabil, och industriproduktionen ökade med 3,9 % i mars jämfört med samma period föregående år, från 3 % i februari. KPI-inflationen var stabil på 3 % i april jämfört med samma period föregående år. Diagram 3 Utvecklingen på råvarumarknaderna Brent-råolja (USD/fat; vänster skala) Andra råvaror än energi (USD; index: 2 = 1; höger skala) 3 kv 4 kv 1 kv Källor: Bloomberg och HWWA. 2 kv Utsikterna för Latinamerika som helhet är fortfarande gynnsamma. Den inhemska efterfrågan förväntas även i fortsättningen vara motor i tillväxten samtidigt som de gynnsamma utsikterna även bör främjas av förmånliga externa finansieringsvillkor och råvarupriser som ur ett historiskt perspektiv fortfarande är höga RÅVARUMARKNADER Oljepriserna steg kraftigt under större delen av maj till en ny toppnotering för 27, för att därefter sjunka något mot slutet av den granskade perioden. Fortsatta oförutsedda stängningar av raffinaderier förvärrade problemen med raffineringskapacitet och spädde på oron för bensinbrist i USA före högsommarperioden, vilket fick olje- och bensinpriser att stiga. Ökad geopolitisk oro, med nya våldsamheter i Nigeria och ökad spänning över läget i Iran, bidrog också till prisstegringen. Den 5 juni låg priset på Brent-råolja på 69,7 US-dollar per fat. Framöver pekar Internationella energiorganets senaste bedömning av situationen på oljemarknaden på att balansen mellan utbud och efterfrågan kommer att stramas åt ytterligare, eftersom man förväntar sig en fortsatt relativt kraftig efterfrågan på olja, medan produktionsprognoserna för oljeproducerande länder utanför Opec fortfarande är sämre än väntat. Följaktligen förväntas efterfrågan på Opec-olja och därmed beroendet av några av världens mest instabila producenter öka. Till följd av detta är det sannolikt att oljepriserna under den närmaste tiden kommer att förbli historiskt höga och relativt känsliga för eventuella oförutsedda förändringar i balansen mellan utbud och efterfrågan och i det geopolitiska klimatet. Efter den relativa kraftiga ökningen i april dämpades priserna på andra råvaror än energi något i maj. De låg emellertid kvar på historiskt sett mycket höga nivåer. Återhämtningen i livsmedelspriser, särskilt priserna på oljefröer och oljor, uppvägdes till viss del av en nedgång i priserna på metaller. Det aggregerade prisindexet för andra råvaror än energi (uttryckt i US-dollar) var omkring 18 % högre i maj än ett år tidigare. 16 Juni 27

19 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN 1. 3 UTSIKTERNA FÖR EUROOMRÅDETS OMVÄRLD De gynnsamma utsikterna för euroområdet omvärld talar för att den utländska efterfrågan på euroområdets varor och tjänster kommer att förbli stadig. I överensstämmelse med förväntningen om en viss dämpning av den globala tillväxten från de mycket höga nivåer som noterats de senaste tre åren, visar 6-månadersförändringen i OECD:s ledande indikatorer en nedåtriktad trend för många av de större utvecklade ekonomierna de senaste tolv månaderna. Samtidigt ger dessa indikatorer signaler om en stark tillväxt i större ekonomier utanför OECD, till exempel Kina, Indien och Brasilien. Hoten mot de globala utsikterna hänför sig främst till en ytterligare ökning av oljepriserna mot bakgrund av ökade krav på protektionistiska åtgärder, en åtstramning av bensintillgången och fortsatta geopolitiska spänningar, samt de ihållande globala obalanserna och en oordnad korrigering av dessa, och en eventuell förändring i stämningen på finansmarknaden. Juni 27 17

20 2 M O N E T Ä R O C H F I N A N S I E L L U T V E C K L I N G 2. 1 PENNINGMÄNGD OCH MFI: s KREDITGIVNING Den snabba underliggande takten i penningmängdsexpansionen i euroområdet som speglas i den fortsatt starka årstakten i M3 beror främst på en kraftig kreditutveckling. Årstakten i M3 steg dessutom ytterligare första kvartalet, innan den mattades av något i april. Denna årliga tillväxttakt under 27 speglar huvudsakligen utvecklingen för monetära finansinstituts utländska nettotillgångar, vilka påverkas av internationella kapitalflöden. Ny statistik bekräftar att höjningarna av :s styrräntor påverkar penningmängdsutvecklingen. Detta visar sig i den gradvisa dämpningen av både utlåningen och M1-ökningen. Till följd av den flacka avkastningskurvan i euroområdet är emellertid den totala efterfrågan på monetära tillgångar som ingår i M3 fortfarande kraftig. Mot bakgrund av den nuvarande utvecklingen på de globala finansiella marknaderna och den flacka avkastningskurvan måste ökningen i M3 bedömas med försiktighet. Den starka penningmängdsoch kreditökningen i ett läge med riklig likviditet fortsätter sammantaget att peka på uppåtrisker för prisstabiliteten på medellång till lång sikt, särskilt i en situation då stämningsläget i ekonomin och den ekonomiska aktiviteten har förbättrats. DET BREDA PENNINGMÄNGDSMÅTTET M3 Under första kvartalet 27 ökade årstakten i M3 till 1, %, från 9, % fjärde kvartalet 26. Årstakten under första kvartalet var den högsta som noterats sedan första kvartalet 199 (baserat på artificiella uppgifter för euroområdet). Årstakten i M3 stärktes dessutom ytterligare första kvartalet 27, från 9,9 % i februari till 1,9 % i mars. I april minskade årstakten något, till 1,4 %. Den starka penningmängdsexpansionen de senaste månaderna framgår även av utvecklingen på kortare sikt, t.ex. mätt genom 6-månadersförändringen i M3, uppräknat till årstakt, som steg till 12,2 % i april och därmed låg kvar långt över årstakten (se diagram 4). Diagram 4 M3-ökning och referensvärde Den senaste penningmängds- och kreditutvecklingsstatistiken bekräftar den starka underliggande penningmängdsexpansionen, som speglas i både den starka årstakten i M3 och den höga kreditgivningen till den privata sektorn. Statistiken bekräftar även bedömningen att tillbakadragandet av en ackommoderande penningpolitik har påverkat penningmängdsutvecklingen. På komponentsidan märks effekten av höjningar av :s styrräntor på att årstakten i M1 gradvis har mattats av. Samtidigt verkar stigande korträntor ha stimulerat den övergripande M3-ökningen, eftersom den associerade flacka avkastningskurvan i euroområdet i allmänhet har ökat attraktionskraften hos korta likvida placeringar och omsättbara instrument i förhållande till mer långfristiga finansiella tillgångar utanför M3. På motpostsidan märks räntehöjningarnas effekter i den nedgång i årstakten för utlåningen till den privata sektorn i euroområdet som har ägt rum sedan andra halvåret 26, även om den fort- (procentuell förändring; säsongrensat och kalenderkorrigerat) M3 (3-månaders centrerat glidande medelvärde av årlig ökningstakt) M3 (årlig ökningstakt) M3 (6-månaders ökningstakt uppräknad till årstakt) Referensvärde (4½ %) Källa: Juni 27

21 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling farande är stark och fortfarande står för merparten av den höga nivån på årstakten i M3. Samtidigt speglade den kraftiga årstakten i M3 i slutet av 26 och början av 27 främst kapitalinflöden, vilket framgår av MFI:s utländska nettotillgångar. Mot bakgrund av en flack avkastningskurva och utvecklingen på de globala finansiella marknaderna måste ökningen i M3 bedömas med försiktighet. Diagram 5 M3 och M3 korrigerad för beräknad effekt av portföljomplaceringar (årlig procentuell förändring; säsongrensat och kalenderkorrigerat) Officiella M3 M3 korrigerad för beräknad effekt av portföljomplaceringar 1) Referensvärde (4½ %) De senaste tecknen på en avveckling av portföljförändringar till förmån för placeringar i likvida medel som noterades mellan 21 och 23 en period med geopolitisk och ekonomisk osäkerhet samt osäkerhet på finansmarknaderna går tillbaka till andra halvåret 25. Den officiella M3-serien och M3-serien korrigerad för den beräknade effekten av portföljförändringar har följaktligen haft en likartad utveckling de senaste månaderna (se diagram 5). Dessa portföljomläggningar från aktieinnehav till likvida medel speglar euroområdets hemmahörandes starka preferens för placeringar i riskfria och likvida tillgångar mellan 21 och 23, och kan inte utan svårighet förklaras på grundval av utvecklingen i de konventionella bestämningsfaktorerna till efterfrågan på pengar, t.ex. priser, inkomst och räntor. I denna avseende går det inte att förklara den kraftiga M3-ökningen de senaste kvartalen genom en hänvisning till sådana exceptionella osäkerhetsrelaterade likviditetspreferenser, utan det kraftiga flödet i M3 kan i stället ha berott på en spekulativ efterfrågan på likvida medel som en del av allmänna portföljöverväganden. M3: s HUVUDKOMPONENTER Den avmattning av årstakten i M1 (som ett kvartalsgenomsnitt) som noterats sedan våren 26 avstannade första kvartalet 27 (genomsnittlig ökningstakt per kvartal beräknad på grundval av den genomsnittliga nivån under kvartalet) på 6,8 %, efter 6,7 % fjärde kvartalet 26. I april 27 minskade emellertid årstakten igen, till 6,2 % (se tabell 1). När det gäller utvecklingen i M1:s komponenter låg årstakten för utelöpande sedlar och mynt på 1,5 % i april 27, dvs. oförändrad från tillväxttakten första kvartalet 27 och något under den genomsnittliga kvartalstakt på 11,1 % som noterades fjärde kvartalet 26. Årstakten för dagslån sjönk till 5,4 % i april 27, och fortsatte därmed den avmattning som inletts i slutet av 25, och avstannade tillfälligt första kvartalet 27 (på 6,1 %, efter 5,9 % fjärde kvartalet 26). Årstakten för annan kortfristig inlåning än dagslån har förstärkts de senaste månaderna och låg på 12,4 % i april 27, jämfört med 11,9 % första kvartalet 27 och 11,1 % fjärde kvartalet 26 (se diagram 6). Denna utveckling berodde på en fortsatt stark ökning av kortfristig inlåning (dvs Källa:. 1) Storleken på portföljomplaceringar till M3 har uppskattats med användning av den allmänna metod som diskuterades i artikeln Monetary analysis in real time, Monthly Bulletin, oktober Juni 27 19

22 Tabell 1 Sammanfattningstabell över monetära variabler (kvartalsgenomsnitt, säsongrensat och kalenderkorrigerat) Utestående i procent av M3 1) 26 2 kv 26 3 kv Årliga ökningstakter 26 4 kv 27 1 kv 27 mar 27 apr M1 Utelöpande sedlar och mynt Avistainlåning M2 - M1 (= annan kortfristig inlåning) Inlåning med löptid på upp till och med 2 år Inlåning med uppsägningstid på upp till 3 månader M2 M3 - M2 (= omsättbara instrument) M3 Kreditgivning till hemmahörande i euroområdet Kreditgivning till den offentliga sektorn Lån till den offentliga sektorn Kreditgivning till den privata sektorn Lån till den privata sektorn Långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) 46,5 9,8 7,6 6,7 6,8 7, 6,2 7,4 11,9 11,4 11,1 1,5 1,5 1,5 39,1 9,5 7, 5,9 6,1 6,3 5,4 38,7 8,5 9,5 11,1 11,9 12,7 12,4 19,6 15,3 19,7 25,2 29,5 32,2 31,2 19,1 3,8 2,4 1,1 -,8-1,7-2, 85,2 9,2 8,4 8,6 9, 9,5 8,9 14,8 5,6 6,4 11,2 16,3 19,9 19,4 1, 8,6 8,1 9, 1, 1,9 1,4 9,5 9,2 8,8 7,9 7,7 7,5 1, -,9-3,1-4,5-4,9-5,6,2 -,6 -,4-1,3-1,4-1,5 11,8 11,9 11,9 11, 1,7 1,7 11,2 11,2 11,2 1,5 1,5 1,3 8,7 8,5 9, 9,9 1,1 9,9 Källa:. 1) Vid utgången av senast föreliggande månad. På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman. inlåning med en överenskommen löptid på upp till 2 år), som ökade till 31,2 % på årsbasis i april. Årstakten för sparande (dvs. inlåning med upp till 3 månaders uppsägningstid) fortsatte däremot att dämpas de senaste månaderna. Diagram 6 Huvudkomponenter i M3 (årlig procentuell förändring; säsongrensat och kalenderkorrigerat) Källa:. M1 Övrig kortfristig inlåning Omsättbara instrument Den mer måttliga efterfrågan på dagslån och kortfristigt sparande å ena sidan, och den kraftigare efterfrågan på kortfristig inlåning å andra sidan, speglar den ökande skillnaden mellan avkastningen för dessa olika typer av inlåning. Medan räntan för kortfristig inlåning i stort sett har följt uppgången i penningmarknadsräntor, har räntorna på de andra typerna av kortfristigt sparande inte reagerat lika snabbt på höjningarna av penningmarknadsräntorna det senaste året. Samtidigt har, i en situation med en flack avkastningskurva, ökningen av korträntorna haft ett generellt uppåtriktat inflytande på M3 genom att främja en spekulativ efterfrågan på monetära tillgångar. Detta inflytande märks särskilt i den kraftiga ökningen av omsättbara instrument, som har en ränta som för det mesta motsvarar penningmarknadsräntorna. I april ökade årstakten för omsättbara instrument till 19,4 %, från 16,3 % första kvartalet 27 och 11,2 % fjärde kvartalet 26. Denna utveckling beror främst på en uppgång i årstakten för andelar i penningmarknadsfonder och kortfristiga 2 Juni 27

23 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling räntebärande värdepapper (dvs. räntebärande värdepapper med en löptid på upp till 2 år). Andelar i penningmarknadsfonder kan ha varit en attraktiv investering när avkastningskurvan var flack, eftersom fonderna med den högsta avkastningen ger högre avkastning än sin benchmarkränta på penningmarknaden, delvis genom användning av derivatprodukter och investeringar i instrument med kreditrisk (t.ex. värdepapper med bakomliggande tillgångar). På liknande sätt har kortfristiga räntebärande värdepapper den attraktionskraften att de ofta ges ut till rörlig ränta vilket gör det möjligt för investerare att gynnas av räntehöjningar som sker innan värdepapperet har förfallit. En analys av hur penningmängdsutvecklingen fördelar sig över olika sektorer kan göras utifrån uppgifter om kortfristig inlåning och repoavtal (nedan kallade M3-inåning), som är de komponenter i M3 för vilka sektoriella uppgifter finns tillgängliga. Årstakten för M3-inlåning mattades av i april efter att ha ökat de två föregående kvartalen. Uppgången första kvartalet 27 och fjärde kvartalet 26 berodde på en brett baserad ökning i årstakten för sektoriella innehav av M3-inlåning, medan avmattningen i april märks tydligast i finansinstituts innehav. Närmare bestämt ökade M3-inlåning som innehas av andra icke-monetära finansinstitut än försäkringsföretag och pensionsinstitut med 14,5 % i april, från 19,7 % första kvartalet. Icke-finansiella företag fortsatte att investerar kraftigt i M3-inlåning och deras innehav ökade i en årstakt på 12,7 % i april, jämfört med 11,7 % första kvartalet. Årstakten i hushållens M3-inlåning uppgick till 6,5 % i april, efter 6,2 % första kvartalet. Sammantaget fortsatte hushållssektorn att stå för det absolut största bidraget till den starka totala årstakten, medan övriga finansinstitut fortsatt var den mest dynamiska sektorn när det gäller ökningstakten för M3-inlåning. M3: s VIKTIGASTE MOTPOSTER På motpostsidan kan den höga ökningstakten i penningmängdsutvecklingen fortsatt tillskrivas den kraftiga, om än dämpade, kreditökningen. Penningmängdsutvecklingen under de fyra första månaderna 27 kan i sin tur till stor del förklaras av utvecklingen inom MFI:s utländska nettotillgångar. Årstakten i MFI:s totala kreditgivning till hemmahörande i euroområdet var fortsatt kraftig trots den senaste tidens dämpning. Den låg på 7,5 % i april, efter 7,9 % % första kvartalet 27 och 8,8 % fjärde kvartalet 26 (se tabell 1). När det gäller den totala kreditgivningen sjönk årstakten i kreditgivningen till den offentliga sektorn med 5,6 % i april 27, dvs. med mer än nedgångarna på 4,5 % första kvartalet 27 och 3,1 % fjärde kvartalet 26, vilket bland annat beror på en större nettoförsäljning av statspapper. Årstakten i kreditgivningen till den privata sektorn minskade till 1,7 % i april, från 11, % första kvartalet 27 och 11,9 % fjärde kvartalet 26. Samtidigt som årstakten i MFI:s innehav av andra värdepapper än aktier utgivna av den privata sektorn ökade minskade ökningstakten för lån och MFI:s innehav av aktier/andelar. MFI:s utlåning stod fortfarande för det största bidraget till den starka ökningen av kreditgivningen till den privata sektorn, med en årstakt på 1,3 % i april 27, jämfört med 1,5% första kvartalet 27 och 11,2 % fjärde kvartalet 26. Denna nedgång speglar huvudsakligen en avmattning i årstakten för MFI:s utlåning till hushåll men även, mer nyligen, till icke-finansiella företag (se avsnitt 2.6 och 2.7 för information om utlåningen till den privata sektorn fördelat på olika sektorer). Bland M3:s övriga motposter har utvecklingen för MFI:s långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) som innehas av den penninginnehavande sektorn varit fortsatt stark de senaste månaderna, med en årstakt på 9,9% i april, jämfört med 9,9 % första kvartalet 27 och 9, % fjärde kvartalet 26. Om man ser till komponenterna i dessa skulder fortsatte årstakten för långfristig inlåning att mattas av, vilket speglar ett allt mer dämpat bidrag från den icke-finansiella privata sektorn. Samtidigt stärktes årstakten i MFI:s räntebärande värdepapper med en löptid på Juni 27 21

24 Diagram 7 M3 och MFI:s långfristiga finansiella skulder Diagram 8 Motposter till M3 (årlig procentuell förändring; säsongrensat och kalenderkorrigerat) M3 Långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) Källa: (årliga flöden; miljarder euro; säsongrensat och kalenderkorrigerat) Kredit till privata sektorn (1) Kredit till offentliga sektorn (2) Utländska tillgångar, netto (3) Långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) (4) Andra motposter (inklusive eget kapital) (5) M Källa:. Anm. M3 redovisas bara som referensobjekt (M3= ). Långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) redovisas med omvänt tecken eftersom de utgör MFI-sektorns skulder. över 2 år kraftigt mellan oktober och mars och låg i april kvar på en hög nivå. På det hela taget har MFI:s långfristiga finansiella skulder och M3 ökat i i stort sett samma årstakt de senaste kvartalen (se diagram 7). Under sista kvartalet 26 och första kvartalet 27 hade det ökade årliga inflödet till MFI:s utländska nettotillgångar ett kraftigt omvärldsinflytande på penningmängdsutvecklingen. I april 27 minskade det årliga flödet till MFI:s utländska nettotillgångar till 315 miljarder euro, efter att ha uppgått till 336 miljarder euro i mars, och bidrog till dämpningen av årstakten i M3 i april (se diagram 8). Denna dämpning beror på ett negativt månadsflöde till MFI:s utländska nettotillgångar i april, som följde på det rekordhöga positiva inflödet i mars. Detta mönster tyder på en viss återställning av utvecklingen i månadsflödena i mars och april, som därmed överdriver den underliggande utvecklingen. Tillgängliga uppgifter från den monetära uppställningen av betalningsbalansen tyder på att de kraftiga inflödena sedan slutet av 26 i allmänhet har berott på kraftigare investeringar i euroområdets tillgångar av icke-hemmahörande i euroområdet snarare än på en hemtagning av medel av hemmahörande i euroområdet. Dessa kapitalinflöden är ett resultat av den positiva inställningen till finansiella investeringar i euroområdet, som är kopplad till de gynnsamma ekonomiska utsikterna. I detta avseende bör det kapitalutflöde som noterades i april inte nödvändigtvis betraktas som förebådande utflöden under de kommande månaderna. Sammanfattningsvis har penningmängds- och kreditutvecklingen fortsatt att vara stark. Den kraftiga årstakten i både M3 och kreditgivningen till den privata sektorn speglar den nuvarande styrkan i den ekonomiska aktiviteten och den fortfarande låga korträntenivån i euroområdet. Faktum är att kreditgivning alltjämt stod för det största bidraget till den starka M3-ökningen och mer än väl 22 Juni 27

25 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling uppvägde det dämpande inflytandet från den starka efterfrågan på långfristiga finansiella skulder. Samtidigt som den kraftiga kreditökningen förklarar den höga takten i penningmängdsökningen, beror mönstret för penningmängdsutvecklingen i början av 27 till stor del på utvecklingen inom MFI:s utländska nettotillgångar, som innebar att det externa bidraget till den årliga M3-ökningen var betydande. De senaste kvartalen har M3-ökningen på det hela taget drivits på av en spekulativ efterfrågan på pengar, som uppvägde den dämpande effekten av högre räntor på de mest likvida komponenterna i M3. LIKVIDITETSFÖRHÅLLANDEN I EUROOMRÅDET Den starka utvecklingen i M3 de fyra första månaderna 27 har lett till att ytterligare likviditet har ackumulerats. Eftersom det inte fanns några tecken på att den avveckling av tidigare portföljomläggningar som tillfälligt återupptogs fjärde kvartalet 25 skulle fortsätta, rörde sig de två måtten på penningmängdsgap parallellt även första kvartalet 27. De två gapen låg fortfarande på mycket olika nivåer, där det penningmängdsgap som konstrueras utifrån den korrigerade M3- serien var betydligt lägre (se diagram 9). Det reala penningmängdsgapet tar hänsyn till att en del av den ackumulerade likviditeten har absorberats av högre priser, vilket beror på att inflationen har legat över :s definition av prisstabilitet. De reala penningmängdsgap som konstrueras utifrån den officiella M3-serien samt utifrån Diagram 9 Uppskattningar av det nominella penningmängdsgapet 1) (procent av M3-stocken; säsongrensat och kalenderkorrigerat; december 1998 = ) Diagram 1 Uppskattningar av det reala penningmängdsgapet 1) (procent av M3-stocken; säsongrensat och kalenderkorrigerat; december 1998 = ) Nominellt gap baserat på officiella M3 Nominellt gap baserat på M3 korrigerad för beräknad effekt av portföljomplaceringar 2) Realt penningmängdsgap baserat på officiella M3 Realt penningmängdsgap baserat på M3 korrigerad för beräknad effekt av portföljomplaceringar 2) Källa:. 1) Måttet på det nominella penningmängdsgapet definieras som skillnaden mellan M3:s faktiska nivå och den nivå på M3 som hade uppkommit om M3 konstant ökat i den takt som anges av dess referensvärde på 4 1 /2 % sedan december 1998 (basperiod). 2) Storleken på portföljomplaceringar till M3 har uppskattats med användning av den allmänna metod som diskuterades i artikeln Monetary analysis in real time, Monthly Bulletin, oktober 24. Källa:. 1) Måttet på det reala penningmängdsgapet definieras som skillnaden mellan M3:s faktiska nivå deflaterad med HIKP och den deflaterade nivå på M3 som hade uppkommit om nominella M3 konstant ökat i den takt som anges av dess referensvärde på 4 1 /2 % och HIKP-inflationen legat i linje med :s definition på prisstabilitet, med december 1998 som basperiod. 2) Storleken på portföljomplaceringar till M3 har uppskattats med användning av den allmänna metod som diskuteras i artikeln Monetary analysis in real time, Monthly Bulletin, oktober 24. Juni 27 23

26 M3 korrigerat för den beräknade effekten av portföljförändringar är båda lägre än motsvarande nominella mått på penningmängdsgapet (se diagram 9 och 1). Dessa konstruerade mått kan inte ge en perfekt uppskattning av likviditetsläget och bör därför tolkas med försiktighet. Denna osäkerhet framgår, åtminstone till viss del, av det stora spannet mellan de fyra ovannämnda måtten. Samtidigt pekar dessa mått, och i synnerhet den breda monetära analys som är inriktad på att identifiera den underliggande ökningen i M3, på en samstämmig bild av en riklig likviditet i euroområdet. En stark penningmängds- och kreditökning i ett läge med riklig likviditet innebär uppåtrisker för prisstabiliteten på medellång till lång sikt, särskilt i en situation med förbättrad ekonomisk aktivitet. 2.2 DEN ICKE-FINANSIELLA SEKTORNS OCH INSTITUTIONELLA INVESTERARES FINANSIELLA INVESTERINGAR Under fjärde kvartalet 26 var årstakten i den icke-finansiella sektorns finansiella investeringar i stort sett oförändrad, vilket dolde en olikartad utveckling mellan instrument och sektorer. De senaste uppgifterna om institutionella investerare tyder på en i stort sett oförändrad ökning av tillgångar i investeringsfonder och en något svagare ökning av försäkringsföretags och pensionsinstituts investeringar fjärde kvartalet 26. DEN ICKE- FINANSIELLA SEKTORN Under fjärde kvartalet 26 (som är det senaste kvartal för vilket uppgifter finns tillgängliga från euroområdets nya integrerade kvartalsvisa konton fördelat på institutionell sektor, som ersätter den tidigare tillgängliga statistiken om finansiering och finansiella investeringar i euroområdet), var årstakten i euroområdets icke-finansiella sektors totala investeringar i stort sett oförändrad på 4,7 %, efter 4,8 % tredje kvartalet (se tabell 2). Bakom detta döljer sig en olikartad utveckling mellan olika instrument. Under fjärde kvartalet 26 ökade investeringarna i räntebärande värde- Tabell 2 Euroområdets icke-finansiella företags skuldsättningsgrad Utestående i procent av finansiella tillgångar 1) 24 3 kv 24 4 kv 25 1 kv Årliga ökningstakter 25 2 kv 25 3 kv 25 4 kv 26 1 kv 26 2 kv 26 3 kv 26 4 kv Finansiella investeringar Sedlar, mynt och inlåning Räntebärande värdepapper, exklusive finansiella derivat varav: kortfristiga varav: långfristiga Aktier och annat kapital, exklusive fondandelar varav: noterade aktier varav: onoterade aktier och annat kapital Fondandelar Försäkringstekniska reserver Övrigt 2) M3 3) 1 4,2 3,9 4, 3,8 4, 4,5 4,6 4,7 4,8 4,7 22 5,6 5,6 5,6 5,7 5,5 6,4 6,4 6,4 7,1 6,8 6,7 2, 2,9 2, 1,4 1, 3,5 4,2 6,4 8,5 3,8 3,2-6,7-1,2-3,8-11,7 13,5 13,8 22,4 4,1 6,4 1,9 3,9 3,4 1,9 2,1 2,7 3,4 5,1 6,3 33 2,4 1,8 2,1 2, 2,9 2,5 2,2 2,5 1,7 1,9 1 2,7,9,9 -,6-1,3 1,2 -,6,8 1,4,2 23 2,3 2,2 2,5 3,1 4,5 3,1 3,3 3,1 1,8 2,6 7 2,3 1,6 1,7 2,2 3,8 4,6 3,3 2,1 -,2-1,1 15 6,8 7, 7, 7,1 7,3 7,6 7,5 7, 6,6 6, 16 4,8 4,1 3,9 2,8 2,2 3,8 4,9 5,9 7,4 7,1 6, 6,6 6,5 7,6 8,3 7,3 8,5 8,4 8,4 9,8 Källa:. 1) Vid utgången av senast föreliggande kvartal. På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman. 2) Övriga finansiella tillgångar omfattar lån, finansiella derivat och övriga tillgångar, vilket i sin tur omfattar bland annat handelskrediter som beviljats av icke-finansiella företag. 3) Vid kvartalets slut. Penningmängdsmåttet M3 omfattar euroområdets icke-mfi:s (dvs. den icke-finansiella sektorn och icke-monetära finansiella företag) innehav av penninginstrument hos euroområdets MFI och staten. 24 Juni 27

27 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling papper starkare längs hela löptidsspektrat, och särskilt i fråga om kortfristiga värdepapper. De senare stod emellertid fortfarande för en mycket liten del av den icke-finansiella sektorns totala finansiella tillgångar. Investeringarna i aktier ökade också fjärde kvartalet 26, vilket stimulerades av en kraftigare ökning av investeringar i onoterade aktier och dolde en minskning i fråga om noterade aktier. Den starkare ökningen i dessa tillgångskategorier motverkades emellertid av mindre bidrag från investeringar i andra instrument främst försäkrings- och pensionsprodukter och ett större negativt bidrag från investeringar i fondandelar än under föregående kvartal. Sedlar, mynt och inlåning samt försäkrings- och pensionsprodukter två tillgångskategorier som normalt befinner sig på motsatta ändar av investeringshorisonten fortsätter att på det hela taget utgöra merparten av den icke-finansiella sektorns investeringar, och bidrog tillsammans med 2,5 procentenheter till ökningen av årstakten på 4,7 % fjärde kvartalet 26. En uppdelning av totala finansiella investeringar per institutionell sektor, som nu finns tillgänglig i euroområdets nya integrerade kvartalsvisa konton fördelat på institutionell sektor, tyder på att icke-finansiella företag och hushåll står för det överlägset största bidraget till den totala ökningen av den icke-finansiella sektorns finansiella investeringar. Under fjärde kvartalet 26 speglade den i stort sett oförändrade årstakten i den icke-finansiella sektorns totala finansiella investeringar ett minskat bidrag från offentlig sektor till den totala investeringsutvecklingen, som uppvägdes av något högre bidrag från både icke-finansiella företag och hushåll. Närmare bestämt ökade de icke-finansiella företagens investeringar till 6,2 % fjärde kvartalet 26, medan hushållens investeringar nådde 4,1 %. INSTITUTIONELLA INVESTERARE Årstakten när det gäller värdet på investeringsfonders (exklusive penningmarknadsfonders) totala tillgångar i euroområdet förblev i stort sett oförändrad fjärde kvartalet 26 på 15,8 %, efter 15,7 % tredje kvartalet. Bakom detta döljer sig högre bidrag från de flesta typer av investeringsfonder, som emellertid motverkades av en minskad ökningstakt för totala tillgångar som innehas av fonder inom kategorin övriga fonder. Om man ser till utvecklingen i investeringsfonders portföljsammansättning stimulerades merparten av den årliga värdeutvecklingen för den totala tillgångsstocken fortfarande av andra värdepapper än aktier, aktier och andra andelar och innehav av andelar i investeringsfonder, som samtliga ytterligare ökade sitt bidrag till den totala ökningstakten. Förändringar i värdeutvecklingen för tillgångstocken inbegriper emellertid även värderingseffekter orsakade av förändringar i tillgångspriserna och ger kanske därför inte en fullständig bild av investerarnas beteende. Uppgifter från EFAMA 1 visar att det totala årliga flödet till investeringsfonder (utom penningmarknadsfonder) i stort sett var oförändrat fjärde kvartalet 26 jämfört med kvartalet innan. Detta döljer en vändning tillbaka till positiva nivåer för flödet till obligationsfonder, medan flödet till aktiefonder fortsatte att minska, även om det låg kvar på en hög nivå (se diagram 11). Det årliga nettoflödet till blandfonder 2 förändrades inte i särskilt hög grad fjärde kvartalet 26 men var dock högre än nettoflödet till någon annan kategori av investeringsfonder. Viss insikt i möjliga faktorer till denna utveckling ges i ruta 2 med rubriken Investeringar i blandfonder: egenskaper och motiveringar. 1 Fondbolagens europeiska intresseorganisation EFAMA (European Fund and Asset Management Association) tillhandahåller information om nettoförsäljning från (eller nettoinflöden till) aktie- och obligationsfonder som är öppna för allmänheten och löpande säljer nya andelar. De länder som ingår i statistiken är Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Portugal och Finland. För mer information, se rutan med rubriken Nettoflöden till och från aktie- och obligationsfonder i euroområdet, :s månadsrapport för juni Den faktiska terminologi som används i den statistik som EFAMA tillhandahåller för fonder son investerar i både aktier och obligationer (och som i :s statistik över investeringsfonder klassificeras som blandfonder ) är balanserade fonder. Juni 27 25

28 Diagram 11 Årliga nettoflöden till värdepappersfonder (fördelade på kategorier) Diagram 12 Försäkringsföretags och pensionsinstituts finansiella investeringar (miljarder euro) (årlig procentuell förändring; bidrag i procentenheter) Penningmarknadsfonder Aktiefonder 1) Obligationsfonder 1) Balanserade fonder 1) Värdepapper, exklusive finansiella derivat Noterade aktier Onoterade aktier och annat kapital Fondandelar Övrigt 1) Totalt finansiella tillgångar Källor: och EFAMA. 1) :s beräkningar baseras på nationella data från EFAMA. Källa:. 1) Det inkluderar lån, valuta och inlåning, försäkringstekniska reserver, övriga tillgångar och finansiella derivat. Årstakten i försäkringsföretags och pensionsinstituts totala finansiella investeringar i euroområdet minskade till 6,4 % fjärde kvartalet 26, från 7,1 % kvartalet innan (se diagram 12). Denna utveckling beror på lägre bidrag från de två viktigaste komponenterna, dvs. räntebärande värdepapper och fondandelar, som mer än uppvägde det ökade bidraget från innehav av sedlar och mynt och inlåning. Investeringar i noterade och onoterade aktier hade en relativt liten och i stort sett oförändrad inverkan på den totala utvecklingen för finansiella investeringar, där särskilt det förstnämnda förblev dämpat. Ruta 2 INVESTERINGAR I BLANDFONDER: EGENSKAPER OCH MOTIVERINGAR Investeringsfonder klassificeras vanligen enligt deras investeringspolicy, dvs. den typ av tillgångar de huvudsakligen investerar i. 1 Sådana fonder följer en ren investeringsstrategi eftersom de i hög grad håller positioner i en enda tillgångsklass som aktier, obligationer eller fastigheter. 2 Det finns dock även investeringsfonder som diversifierar sina portföljtillgångar med flera olika tillgångsklasser. Dessa kallas blandfonder eller balanserade former. Klassificering med investeringspolicy låter 1 Andra klassificeringsmetoder skiljer investeringsfonder enligt t.ex.: rättslig form, om de är öppna, s.k. close-ended eller ackumulerar eller distribuerar sina inkomster. 2 En annan viktig typ av fond, penningmarknadsfonder, investerar huvudsakligen i penningmarknadsinstrument och korta obligationer. Dessutom har finansiell innovation, globalisering och mer sofistikerad finansmarknad, såväl som en önskan om högre avkastning i samband med lägre räntor, medfört alternativa typer av fonder specialiserade på investering, t.ex. i råvaror eller aktier eller andelar i andra fonder (inklusive hedgefonder och privata aktiefonder). 26 Juni 27

29 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling Diagram A Totala tillgångar i investeringsfonder 26 4 kv uppdelat på investeringspolicy Diagram B Tillgångar i blandfonder (procentenheter) (miljarder euro) Fastighetsfonder 4 1 % Blandfonder 24,8 % Övriga fonder 1,9 % Aktiefonder 3,3 % Obligationsfonder 29,9 % Inlåning Säkerheter utom aktier Aktier och annat kapital Andelar i investeringsfonder Fasta tillgångar Andra tillgångar Källa:. Anm. Exklusive penningmarknadsfonder som är del av MFIsektorn. Källa:. analytiker identifiera effekten av utvecklingen på realiserad och förväntad relativ avkastning från olika tillgångar på investerarnas beslut om portföljfördelning över olika typer av investeringsfonder. Som framgår av texten har blandfonder nyligen lockat till sig större investeringskapital än obligations- eller aktiefonder. Mot bakgrund av detta undersöks i denna ruta de faktorer som kan förklara den ökade vikten av investeringar i blandfonder under de senaste kvartalen. Det bör noteras att analysen är baserad på uppgifter som inte är helt harmoniserade över euroområdet. Speciellt klassificeringen av investeringspolicy följer nationella regler i avsaknad av definitioner på euroområdesnivå. När det gäller totala tillgångar domineras utbudet av investeringsfonder i euroområdet av aktie- och obligationsfonder, vilka fjärde kvartalet 26 tillsammans hade en marknadsandel på 6%, uppdelat i lika delar mellan de två fondtyperna (se diagram A). Blandfonder följer aktie- och obligationsfonder som viktigaste typ av fond med tillgångar på omkring 25 % av de totala. Man ska dock tänka på att storleken på fondernas portföljer inte bara påverkas av investeringsflödena netto utan även av värderingseffekter som återspeglar utvecklingen på tillgångspriser. Detta är mer uppenbart när det gäller aktie- och obligationsfonder vars relativa storlek påverkas mycket av utvecklingen av aktiekurser och obligationsräntor. När det gäller blandfonder däremot är värderingseffekterna mer måttliga, vilket återspeglar portföljernas diversifierade sammansättning. Som resultat av det var effekten, mätt i relativ storlek, av de stora nettoflödena till blandfonder de senaste kvartalen dämpad på grund av de lägre värderingseffekterna jämfört med aktiefonder. Andelen tillgångar i blandfonder i investeringsfondernas totala tillgångar har i stort sett varit stabila. Flöden till aktie- och obligationsfonder är oftast lättare att förklara eftersom efterfrågan på de förra tenderar att röra sig i linje med aktiepriser, medan flöden till de senare är relaterade till utvecklingen av obligationsräntor. Trots detta kan den ökande osäkerheten, som ibland leder till marknadsturbulens, göra dessa förhållanden suddiga, t.ex. genom att öka flödena till obligationsfonder i och med att investerarna flyr till säkerhet. Flöden till dessa typer av fonder tenderar dock att röra sig i motsatta riktningar. 3 3 Se rutan Nettoflöden till och från aktie- och obligationsfonder i euroområdet, :s månadsrapport för juni 24. Juni 27 27

30 Eftersom blandfonder, å andra sidan, kan innehålla diversifierade investeringsstrategier kan nettoflöden till denna fondkategori drivas av flera heterogena överväganden. Blandfonder låter, genom sin diversifierade portföljallokering över tillgångsklasserna, investerare ta positioner på aktiemarknaderna, om än med mindre risk och avkastning än de som traditionellt associeras med aktiefonder. I det nuvarande klimatet, där aktiemarknadsvärderingar testar historiskt höga nivåer medan obligationsmarknaderna påverkas av osäkerhet när det gäller ränteutvecklingen, har de investeringsstrategier som erbjuds av blandfonder alltså blivit allt mer attraktiva för investerarna. Även om investerarna själva, särskilt institutionella investerare, enligt mångas förmenande kan kopiera blandfondernas risk- och avkastningsprofil genom att ta egna positioner t.ex. i aktie- och obligationsfonder, skulle detta kräva konstant aktiv omfördelning av portföljerna för att upprätthålla den önskade profilen och detta medför ökade transaktionskostnader och kostnader för information. För att dra definitiva slutsatser om de faktorer som har drivit ökningen i nettoflöden till blandfonder de senaste kvartalen skulle det vara nödvändigt att isolera värderingseffekterna för att få information om nettoinvesteringsflöden och helst ha tillgång till information om ursprunget till dessa flöden. Officiella uppgifter om dess är dock för närvarande mycket begränsade även om ansträngningar görs för att förbättra denna brist. Viss relevant inblick kan dock fås om man undersöker sammansättningen av blandfondsportföljer och hur denna har utvecklats över tiden. Ett påfallande drag hos blandfondernas portföljer de senaste åren har varit den ökade tendensen att ta positioner i aktier eller andelar i andra fonder (se diagram B). Storleken på blandfonders positioner i andra fonder har ökat kontinuerligt från 6 % av totala tillgångar fjärde kvartalet 1998 till 21 % samma period 26. Även om den ökande storleken av investeringsfondsandelar i fondportföljer är en utveckling som noteras i andra fondkategorier är det betydligt mer markant när det gäller blandfonder. Samtidigt har positionerna i aktier och annat kapital i blandfondsportföljerna återhämtat sig något från deras mycket låga nivåerna när IT-bubblan spruckit, även om de fortfarande är väl under sin topp före dess. Detta återspeglar till viss del aktiva investeringsbeslut och inte bara värderingseffekter eftersom aktiepriserna hade återhämtat det mesta av vad de hade förlorat i slutet av 26. Sammantaget pekar denna utveckling på en möjlig substituering av direkta innehav i blandfonder med andelar i andra fonder av vilka några i sin tur kan investera på aktiemarknader. Denna delvisa outsourcing av blandfondernas hantering av tillgångar kommer troligen att återspegla att investeringsstrategierna och de finansiella instrumenten liksom den bredare investeringsinriktningen för några av dessa fonder blir allt mer sofistikerad för att diversifiera portföljerna och förbättra avkastningen. Dessutom kan den ökande vikten av andelar i investeringsfonder i blandfondernas portföljer återspegla en ökning av positioner i fonder som inte är direkt tillgängliga för privatinvesterare som t.ex. hedgefonder och privata aktiefonder, liksom uppkomsten av specialiserade fonder som huvudsakligen investerar i sådana system (fonder av hedgefonder) som i vissa fall klassas som blandfonder. Sammantaget kan de ökande flödena till blandfonder under 26 jämfört med alla andra typer av investeringsfonder vara en bild av den specifika tillgångsallokeringen av dessa fonder. Den erbjuder investerare möjlighet att ta aktiepositioner med måttlig risk- och avkastningsprofil och att investera i ett diversifierat urval investeringsfonder, inklusive vissa typer, som hedgefonder, som inte annars är tillgängliga för privatinvesterare. 28 Juni 27

31 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling 2. 3 PENNINGMARKNADSRÄNTOR Från början av mars fram till början av juni 27 steg penningmarknadsräntorna över hela löptidsspektrat. Eftersom räntorna med längre löptider steg mer än räntorna med kortare löptider fick penningmarknadens avkastningskurva en brantare lutning under perioden som helhet. Penningmarknadsräntorna steg från början av mars 27 fram till början av juni 27. Under mars månad steg räntorna med längre löptider mest markant, i ett läge med tilltagande förväntningar på marknaden om att :s styrräntor skulle höjas ytterligare under 27. Fram till den 11 maj var 1-månadsräntan i stort sett oförändrad, för att därefter stiga i takt med marknadens allt starkare förväntningar om att :s styrräntor skulle höjas den 6 juni. Den 5 juni låg 1-månadsräntan, 3- månadersräntan, 6-månadersräntan och 12-månadersräntan på 4,5 %, 4,13 %, 4,26 % respektive 4,49 %, dvs. 27, 28, 3 och 41 punkter högre än i början av mars 27. Denna utveckling gjorde att penningmarknadens avkastningskurva fick en brantare lutning mellan mars och maj 27. Skillnaden mellan 12-månaders och 1-månads Euribor uppgick till 44 punkter den 5 juni 27, jämfört med 31 punkter den 1 mars (se diagram 13). Uppjusteringen av marknadsaktörernas förväntningar om de korta räntornas utveckling under 27 och 28 avspeglades också i de implicita räntorna på 3-månaders Euribor-terminskontrakt som förfaller i juni 27, september 27, december 27 och mars 28, som låg på 4,16, 4,37 %, 4,56 % respektive 4,64 % den 5 juni 27, dvs. 16, 34, 54 och 66 punkter högre än i början av mars 27 (se diagram 14). Diagram 13 Penningmarknadsräntor (procent per år; procentenheter; dagliga uppgifter) Diagram 14 3-månadersräntor och terminsräntor i euroområdet (procent per år; dagliga uppgifter) 1-månads Euribor (vänster skala) 3-månaders Euribor (vänster skala) 12-månaders Euribor (vänster skala) Differens mellan 12-månaders och 1-månads Euribor (höger skala) 5, 3-månaders Euribor Terminsräntor den 4 juni 27 Terminsräntor den 7 mars 27 5, 4,5 4,2 4,5 4,5 3,9 3,6 4, 4, 3,3 3, 3,5 3,5 2,7 3, 3, 2,4,9,6 2,5 2,5,3, jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun Källor: och Reuters. 2, 2, dec mar jun sep dec mar jun sep dec mar Källa: Reuters. Anm. 3-månaders terminskontrakt med förfall i slutet av innevarande kvartal och de tre kommande kvartalen enligt noteringar på Liffe. Juni 27 29

32 När det gäller indikatorer på osäkerhet om penningmarknadsutvecklingen minskade den implicita volatilitet som härleds ur optioner på 3-månaders Euribor-terminskontrakt ytterligare mellan mars och juni. Den implicita volatilitet som observerades i början av juni 27 var låg historiskt sett och något lägre än i början av mars (se diagram 15). I mars 27 steg räntorna på avkastningskurvans kortaste ände efter beslutet den 8 mars om att höja :s styrräntor med 25 punkter (se diagram 16). Under större delen av perioden från början av mars 27 till början av juni 27 var ränteförhållandena på penningmarknaden relativt stabila och skillnaden mellan Eonia och den lägsta anbudsräntan i Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner uppgick till 6 9 punkter, med 8 punkter som det vanligast värdet. Undantag observerades främst i slutet av uppfyllandeperioderna. I en finjusterande transaktion i april var till exempel summan av motparternas anbud i en finjusterande transaktion för lågt (underbud), vilket ledde till ett betydande utnyttjande av inlåningsfaciliteten på uppfyllandperiodens sista dag som fick Eonia att falla till 3,39 %. För att främja en fortsatt jämn likviditet på penningmarknaden har de senaste tre månaderna haft som policy att tilldela något mer än riktmärkesbeloppet i Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner. Sedan den 14 mars 27 har marginalräntan och den vägda genomsnittsräntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna fluktuerat inom snäva intervall (se ruta 3 för mer information om de korta räntorna och likviditetsläget under de tre senaste uppfyllandeperioderna). I Eurosystemets långfristiga refinansieringstransaktion som genomfördes den 28 mars 27 låg både marginalräntan och den vägda genomsnittsräntan på 3,87 %. I den transaktion som genom- Diagram 15 Implicit volatilitet härledd ur optioner på 3-månaders Euribor-terminskontrakt med förfall i september 27 (procent per år; punkter; dagliga uppgifter) Diagram 16 :s räntor och dagslåneräntan (procent per år; dagliga uppgifter) 23 Procent per år (vänster skala) Punkter (höger skala) 6 Lägsta anbudsränta i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna Utlåningsränta Inlåningsränta Dagslåneränta (Eonia) Marginalränta i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna 5 5, 5, 18 4,5 4, , 3,5 4, 3,5 3, 3, 8 3 2,5 2,5 2, 2, 3 jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj ,5 1, 1,5 1, Källor: Bloomberg, Reuters och :s beräkningar. Anm. Punktmåttet erhålls genom att den implicita volatiliteten i procent multipliceras med motsvarande ränta (se även rutan Measure of implied volatility derived from options on shortterm interest rate futures, Monthly Bulletin, maj 22).,5 jan mar maj jul sep nov jan mar maj Källor: och Reuters.,5 3 Juni 27

33 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling fördes den 26 april 27 låg marginalräntan och den vägda genomsnittsräntan på 3,96 % respektive 3,97 %. I den transaktion som genomfördes den 3 maj låg marginalräntan och den vägda genomsnittsräntan på 4,6 % respektive 4,7 %. Marginalräntorna i de tre transaktionerna var 4, 5 och 5 punkter lägre än 3-månaders Euribor. Ruta 3 LIKVIDITETSLÄGET OCH PENNINGPOLITISKA TRANSAKTIONER MELLAN DEN 14 FEBRUARI 27 OCH DEN 14 MAJ 27 Diagram A Banksystemets likviditetsbehov och likviditetstillgången I denna ruta granskas :s likviditetshantering under de tre uppfyllandeperioder som avslutades den 13 mars 27, den 17 april 27 samt den 14 maj 27. Banksystemets likviditetsbehov Under den granskade perioden minskade bankernas likviditetsbehov något (med 6,8 miljarder euro), främst till följd av en minskning på 14,4 miljarder euro i nivån på autonoma faktorer. Denna minskning motverkades delvis av en ökning på 7,2 miljarder euro i kassakrav, som uppgick till i genomsnitt 181,3 miljarder euro. Totalt sett stod de autonoma faktorerna för ett bidrag på i genomsnitt 244,8 miljarder euro till Eurosystemets likviditetsunderskott under den granskade perioden. Under den granskade perioden var det dagliga genomsnittliga kassakravet (dvs. dagligt genomsnitt av avistabehållningar över kassakravet) relativt högt och bidrog med,8 miljarder euro till Eurosystemets likviditetsunderskott under uppfyllandeperioden som slutade den 13 mars och med,79 miljarder euro under uppfyllandeperioden som slutade den 17 april. En något högre genomsnittlig nivå på,99 miljarder euro iakttogs under uppfyllandeperioden som slutade den 14 maj. Detta var den näst högsta kassakravsnivån sedan mars 24 (se diagram B). Likviditetstillförsel och räntor Volymen på öppna marknadsoperationer minskade under den granskade perioden, vilket berodde på den måttliga minskningen av (miljarder euro; genomsnitt per dag för hela perioden anges vid varje post) feb 27 Källa:. Diagram B Överskottsreserver 1 (miljarder euro; genomsnittlig nivå för varje uppfyllandeperiod) 1,5 1,,95,9,85,8,75,7,65,6,55,5 Huvudsakliga refinansieringstransaktioner: 283,84 miljarder euro Långfristiga refinansieringstransaktioner: 143,56 miljarder euro Avistabehållningar: 182,16 miljarder euro Kassakravsnivå (Kassakrav: 181,31 miljarder euro; överskottsreserver:,85 miljarder euro) Autonoma faktorer: 244,83 miljarder euro 13 mar apr 27 1,5 1,,95,9,85,8,75,7,65,6,55, Källa. 1) Bankernas avistainlåning utöver kassakraven maj 27 Likviditetstillgång Likviditetsbehov Juni 27 31

34 efterfrågan på likviditet (se diagram A). I genomsnitt uppgick tilldelningsbeloppet i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna (HRT) till 283,8 miljarder euro. Kvoten mellan de anbud som lämnades in av motparter och de som accepterades (anbudens täckningsgrad) varierade mellan 1,28 och 1,41, med ett genomsnitt på 1,34 under perioden. I enlighet med -rådets beslut att öka tilldelningsvolymen i de långfristiga refinansieringstransaktionerna (LRT) från 4 miljarder euro till 5 miljarder euro, fortsatte tilldelningsbeloppet i de långfristiga refinansieringstransaktionerna att öka, från 13 miljarder euro till 15 miljarder euro. Uppfyllandeperioden som slutade den 13 mars tilldelade 1 miljard euro över riktvärdet i alla fyra huvudsakliga refinansieringstransaktioner under uppfyllandeperioden. Den genomsnittliga spreaden mellan Eonia (euro overnight index average) och den lägsta anbudsräntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna var 4 punkter, dvs. något lägre än dess historiska genomsnitt. Under de två första veckorna i perioden låg marginalräntan och den vägda genomsnittsräntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna på 3,55 % respektive 3,56 % medan Eonia var stabil på 3,57 %. Under det tredje anbudsförfarandet låg både marginalräntan och den vägda genomsnittsräntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna på 3,56 %. Den 27 februari minskade Eonia något till 3,56 %, för att dagen efter öka till 3,6 % till följd av den vanliga månadsslutseffekten. Den 1 mars återvände den till 3,57 % och minskade sedan därefter till 3,56 % den 5 mars. Efter tilldelningen i uppfyllandeperiodens sista huvudsakliga refinansieringstransaktion föll Eonia ytterligare och nådde 3,52 % på periodens näst sista dag. På uppfyllandeperiodens sista dag utförde en finjusterande transaktion i ett försök att absorbera ett förväntat likviditetsöverskott på 1,5 miljarder euro. Transaktionen lockade emellertid endast anbud till ett värde av 2,3 miljarder euro, och likviditetsöverskottet på uppfyllandedagens sista dag satte nedåtriktat tryck på dagslåneräntan. Uppfyllandeperioden slutade med ett nettoutnyttjade av inlåningsfaciliteten på 7,3 miljarder euro och Eonia låg på 3,11 %. Den negativa spreaden mellan Eonia och den lägsta anbudsräntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna var 39 punkter på uppfyllandeperiodens sista dag. Uppfyllandeperioden som slutade den 17 april Diagram C Eonia och -räntor (dagliga räntor i procent) Källa:. HRT marginalränta HRT lägsta anbudsränta Eonia Korridor mellan räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten 4,75 4,75 4,5 4,5 4,25 4,25 4, 4, 3,75 3,75 3,5 3,5 3,25 3,25 3, 3, 2,75 2,75 2,5 2,5 2,25 2,25 2, 2, 14 feb mar apr maj 27 Den 8 mars beslutade -rådet att höja :s styrräntor (den lägsta anbudsräntan och räntorna på inlånings- och utlåningsfaciliteterna) med 25 punkter till 3,75 %, 2,75 % respektive 4,75 %. Ändringen trädde i kraft den 14 mars, dvs. på följande uppfyllandeperiods första dag. Policyn att tilldela 1 miljard euro mer än riktvärdesbeloppet tillämpades vid alla fem huvudsakliga refinansieringstransaktioner i denna uppfyllandeperiod. Under uppfyllandeperioden som helhet uppgick den genomsnittliga spreaden mellan Eonia och den lägsta anbudsräntan 32 Juni 27

35 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna till 7 punkter. Under de första två veckorna i perioden låg den vägda genomsnittsräntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna på 3,81 %, medan marginalräntan sjönk från 3,81 % i den första transaktionen till 3,8 % i den andra. Eonia låg stabilt på 3,82 % under den första veckan och sjönk med 1 punkt den andra veckan. I de följande två huvudsakliga refinansieringstransaktionerna steg den vägda genomsnittsräntan till 3,83 %, medan marginalräntan steg till denna nivå i den huvudsakliga refinansieringstransaktion som täckte påskledigheten. I uppfyllandeperiodens sista huvudsakliga refinansieringstransaktion föll marginalräntan och den vägda genomsnittsräntan, till 3,82 % respektive 3,83 %. Eonia nådde en högsta nivå på 3,9 % den 3 mars, dvs. kvartalets sista handelsdag. Den 2 april föll den tillbaka till 3,83 % men steg sedan tillfälligt till 3,86 % den 5 april, innan påskhelgen. Dagarna efter tilldelningen i uppfyllandeperiodens sista huvudsakliga refinansieringstransaktion präglades av ett rikligt likviditetsläge. Eonia föll till 3,69 % på uppfyllandeperiodens näst sista dag. På uppfyllandeperiodens sista dag genomförde en finjusterande transaktion för att absorbera 22,5 miljarder i likviditet, vilken föranledde höga anbud från banker (anbud på totalt 42,2 miljarder euro från 35 motparter). Uppfyllandeperioden slutade med ett nettoutnyttjande av utlåningsfaciliteten på 1,1 miljard euro. Den positiva spreaden mellan den lägsta anbudsräntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och Eonia var 4 punkter på uppfyllandeperiodens sista dag. Uppfyllandeperioden som slutade den 14 maj fortsatte att tilldela 1 miljard euro över riktvärdet i alla fyra huvudsakliga refinansieringstransaktioner under uppfyllandeperioden. Under uppfyllandeperioden som helhet var den genomsnittliga spreaden mellan den lägsta anbudsräntan vid de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och Eonia 4 punkter, dvs. något lägre än dess historiska genomsnitt. Detta döljer emellertid vissa förändringar av spreaden under uppfyllandeperioden. Under den första veckan i perioden låg marginalräntan och den vägda genomsnittsräntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna på 3,81 % respektive 3,82 %, och Eonia var stabil på 3,83 %, dvs. 8 punkter över den lägsta anbudsräntan. Under den andra och tredje veckan i perioden låg marginalräntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna på 3,82 % och den vägda genomsnittsräntan på 3,83 %, medan Eonia steg till 3,87 % den 3 april, till följd av den vanliga månadsslutseffekten. I uppfyllandeperiodens sista huvudsakliga refinansieringstransaktion låg marginalräntan och den vägda genomsnittsräntan på 3,81 % respektive 3,82 %, medan Eonia föll från 3,81 % den 8 maj till 3,68 % på uppfyllandeperiodens näst sista dag, under ett rikligt likviditetsläge. För att absorbera överskottslikviditeten på marknaden genomförde en finjusterande transaktion på 7,5 miljarder euro den 14 maj, dvs. uppfyllandeperiodens sista dag. Sju motparter deltog i anbudet, och lämnade in anbud på totalt 2,5 miljarder euro. Uppfyllandeperioden slutade med ett nettoutnyttjande av inlåningsfaciliteten på 5,5 miljarder euro, vilket nästan helt berodde på underbudgivningen (med 5, miljarder euro) i den finjusterande transaktionen. Den negativa spreaden mellan Eonia och den lägsta anbudsräntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna var 36 punkter på uppfyllandeperiodens sista dag OBLIGATIONSMARKNADER De långa statsobligationsräntorna har stigit markant de senaste tre månaderna på marknaderna i euroområdet och USA. Uppgången i euroområdet stimulerades främst av uppgången i reala obligationsräntor, vilken sannolikt var en följd av att marknadsaktörerna uppfattade de ekonomiska utsikterna som mer gynnsamma samt av högre riskpremier. Samtidigt har de långfristiga brytpunkterna för inflationstakten inte förändrats mycket i euroområdet under den granskade perioden. Juni 27 33

36 Sedan slutet av februari har de långa statsobligationsräntorna stigit avsevärt i euroområdet och USA. Dessa ränteuppgångar har fått draghjälp av att marknadsaktörerna har uppfattat de ekonomiska utsikterna som mer gynnsamma och av att de fortfarande relativt låga riskpremier som ligger inbäddade i långräntorna åter steg något efter den globala turbulensen på aktiemarknaderna i slutet av februari och början av mars. De 1-åriga statsobligationsräntorna i euroområdet steg sammantaget med omkring 55 punkter mellan slutet av februari och den 5 juni 27 till 4,6 % (se diagram 18). Samtidigt steg de 1-åriga statsobligationsräntorna i USA med omkring 45 punkter till 5,1 % i slutet av den granskade perioden. Trots att de långa räntornas utveckling i de två ekonomierna tenderade att från dag till dag som vanligt följa varandra ganska nära under denna period, krympte skillnaden mellan de 1-åriga statsobligationsräntorna i USA och euroområdet med ungefär 1 punkter och låg i början av juni på omkring 5 punkter. I Japan steg de 1-åriga statsobligationsräntorna med omkring 2 punkter till 1,9 % i slutet av den granskade perioden. Diagram 17 Långa statsobligationsräntor (procent per år; dagliga uppgifter) 5,5 5,1 4,7 4,3 3,9 Euroområdet (vänster skala) USA (vänster skala) Japan (höger skala) jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj ,2 Källor: Bloomberg och Reuters. Anm. Med långa statsobligationsräntor avses räntor på obligationer med 1 års eller närmast tillgängliga löptid. 1,8 1,4 Marknadsaktörernas osäkerhet om de långa obligationsräntornas utveckling på kort sikt var i stort sett oförändrad i euroområdet, vilket framgår av att den implicita volatiliteten på euroområdets obligationsmarknad inte förändrades mycket mellan slutet av februari och början av juni. Den implicita volatiliteten på obligationsmarknaderna i USA och Japan låg i slutet av den granskade perioden på något lägre nivåer än i slutet av februari. I USA steg de långa obligationsräntorna markant mellan slutet av februari och början av juni 27, främst till följd av uppgången i realräntor, vilket framgår av utvecklingen för indexreglerade obligationsräntor. Obligationsmarknaderna påverkades till att börja med av turbulensen på de globala aktiemarknaderna i slutet av februari och början av mars, eftersom denna spred sig till räntemarknaderna när en flykt till säkra placeringar fick efterfrågan på statsobligationer att stiga och obligationsräntorna att gå ned. När den upplevda risken efterhand avtog under mars månad började statsobligationsräntorna återigen att stiga i takt med förväntningarna om att turbulensen på aktiemarknaden skulle bli kortlivad. Investerarnas förväntningar om tillståndet i den amerikanska ekonomin har dessutom i genomsnitt uppjusterats efter publiceringen av nya makroekonomiska uppgifter som var starkare än väntat, särskilt i slutet av perioden. De nya uppgifterna om den ekonomiska aktiviteten ledde sammantaget till ett uppåttryck på obligationsräntorna. Den markanta uppgången i nominella obligationsräntor åtföljdes av likartade uppgångar i de reala räntorna (se diagram 19). Uppgången i de reala obligationsräntorna berodde inte bara på att marknadsaktörerna uppfattade de ekonomiska utsikterna som mer gynnsamma, utan förmodligen också på att riskpremierna åter steg något även om de fortfarande var relativt låga. De högre riskpremierna var delvis en följd av att statsobligationer fungerade som säkra placeringar under den 34 Juni 27

37 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling Diagram 18 Reala obligationsräntor Diagram 19 Implicita terminsräntor för dagslån i euroområdet (procent per år; dagliga uppgifter) (procent per år; dagliga uppgifter) Euroområdet 21 Euroområdet 215 USA 21 USA juni februari september 26 3, 3, 5,5 5,5 2,5 2,5 5, 5, 4,5 4,5 2, 2, 4, 4, 1,5 1,5 3,5 3,5 1, jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj , 3, , Källor: Reuters och :s beräkningar. Källor: Reuters och :s uppskattningar. globala aktiemarknadsnedgången i slutet av februari och början av mars. De långa obligationsräntorna stimulerades också av marknadens förväntningar om att penningpolitiken möjligen skulle bli stramare än väntat i ett läge då den ekonomiska tillväxten och inflationsriskerna uppfattades som starkare. Även i euroområdet steg de långa statsobligationsräntorna stadigt efter den globala aktiemarknadsturbulensen i slutet av februari och början av mars. Obligationsräntornas uppgång stimulerades inte bara av att investerarnas riskaversion återigen minskade, utan också av uppgifter som bekräftade en robust real BNP-tillväxt i euroområdet första kvartalet 27 samt av positiva enkätuppgifter. Den uppgång med omkring 5 punkter som observerades i räntorna på indexreglerade obligationer för alla längre löptider de senaste tre månaderna visar att investerarna förväntar sig en starkare ekonomisk tillväxt i euroområdet (se diagram 18). Den förväntade starka takten i euroområdets tillväxtutveckling har även lett till en ganska optimistisk utveckling på marknaden för företagsobligationer. Sedan slutet av februari 27 har skillnaden mellan företagsobligationer och statsobligationer för låntagare med kreditbetyget speculative-grade krympt ytterligare, med omkring 45 punkter, tack vare de gynnsamma ekonomiska utsikterna för företag i euroområdet och den ökade riskaptiten hos investerare i ett läge där det finns gott om likviditet. Eftersom räntorna på kort- och medelfristiga obligationer inte har stigit i lika hög grad som räntorna på långfristiga obligationer de senaste tre månaderna har lutningen på avkastningskurvan i euroområdet mätt som skillnaden mellan den 1-åriga statsobligationsräntan och 3-månadersräntan blivit brantare och skillnaden ökat från omkring 15 punkter i början av den granskade perioden till omkring 45 punkter den 5 juni. Juni 27 35

38 Diagram 2 Nollkupongsavista och kommande break-even-inflation Diagram 21 Aktieindex (procent per år; femdagars glidande medelvärde av dagliga uppgifter) (index: 1 juni 26 = 1; dagliga uppgifter) Femårig break-even-inflation för de kommande 5 åren Femårig break-even-inflation Tioårig break-even-inflation Euroområdet USA Japan 2,7 2, ,5 2, ,3 2, ,1 2, ,9 apr aug 24 dec apr aug dec apr aug dec apr ,9 9 3 kv 4 kv 1 kv kv 9 Källor: Reuters och :s beräkningar. Källor: Reuters och Thomson Financial Datastream. Anm. Dow Jones EURO STOXX Broad-index för euroområdet, Standard & Poor s 5-index för USA och Nikkei 225-index för Japan. Under den granskade perioden som helhet vände kurvan över implicita terminsräntor på dagslån i euroområdet uppåt i ungefär samma omfattning för alla löptider (se diagram 2). Samtidigt som detta tycktes bero på att investerarnas förväntningar om utvecklingen för :s räntor på kort till medellång sikt hade förändrats något, berodde uppgången på kurvans långa ände förmodligen också på en mer markant uppgång i riskpremier. Inflationens brytpunkt om 5 år för efterföljande 5-årsperiod som är ett mått på marknadsaktörernas långsiktiga inflationsförväntningar och därmed förbundna riskpremier var i stort sett oförändrad under den granskade perioden och uppgick i början av juni till 2,2 % (se diagram 21). Den måttliga höjningen av inflationens brytpunkt för den kommande 5-årsperioden (med omkring 1 punkter) kan bero på signaler om stigande lönetryck och på prisutvecklingen på olja och andra råvaror AKTIEMARKNADER Mellan mars och början av juni 27 har aktiekurserna stigit markant i euroområdet och USA, trots de långa obligationsräntornas betydande uppgång. Denna kursuppgång på senare tid har skett i ett läge där bolagens vinstutveckling varit bättre än väntat, fusions- och förvärvsaktiviteten stark och investerarna fått en ökad riskaptit efter marknadsturbulensen i slutet av februari. Efter det att osäkerheten på världens aktiemarknader hade stigit kraftigt i början av den granskade perioden sjönk den implicita volatiliteten på alla större aktiemarknader senare till nivåer som var något högre än de mycket låga nivåerna före denna turbulens. 36 Juni 27

39 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling Diagram 22 Implicit volatilitet på aktiemarknader Diagram 23 Förväntad ökning i vinst per aktie i USA och euroområdet (procent per år; 1-dagars glidande medelvärde av dagliga uppgifter) Euroområdet USA Japan (procent per år; månadsuppgifter) Euroområdet kort sikt 1) Euroområdet lång sikt 2) USA kort sikt 1) USA lång sikt 2) 26, 26, , 23, , 2, 17, 17, , 14, , 11, 8, 3 kv 4 kv 1 kv kv 8, 5 apr aug dec apr aug dec apr aug dec apr 27 5 Källa: Bloomberg. Anm. De implicita volatilitetsserierna visar den förväntade standardavvikelsen i procentuella aktiekursförändringar under en period på upp till 3 månader beräknat utifrån optionspriserna på aktieindex. De aktieindex som den implicita volatiliteten avser är Dow Jones EURO STOXX 5 för euroområdet, Standard & Poor s 5 för USA och Nikkei 225 för Japan. Källor: Thomson Financial Datastream och :s beräkningar. Anm. Förväntad vinstökning i Dow Jones Euro STOXX-index för euroområdet och Standard & Poor s 5-index för USA. 1) Med kort sikt avses analytikers vinstförväntningar 12 månader framåt (årliga ökningstakter). 2) Med lång sikt avses analytikers vinstförväntningar 3 5 år framåt (årliga ökningstakter). Under de senaste tre månaderna har aktiekurserna stigit kraftigt i euroområdet och USA (se diagram 22). Aktiekurserna i euroområdet steg, mätt genom Dow Jones EURO STOXX, med 1 % mellan slutet av februari och den 5 juni 27. I USA steg aktiekurserna, mätt genom Standard & Poor s 5, med 9 % under samma period. Därmed låg aktiekurserna i euroområdet och USA i början av juni ganska nära eller på samma nivåer som rekordnoteringarna i början av 2. I Japan steg aktiekurserna, mätt genom Nikkei 225 index, med 3 % under den granskade perioden. Osäkerheten på kort sikt på aktiemarknaderna, mätt genom den implicita volatilitet som härleds ur aktieoptioner, tilltog avsevärt på de större marknaderna i samband med aktiemarknadsturbulensen i slutet av februari och början av mars, men avtog senare och låg i slutet av den granskade perioden något över de mycket låga nivåerna före turbulensen (se diagram 23). Tillsammans med det faktum att kreditspreadarna för högavkastande obligationer och obligationer med kreditbetyget BBB var lägre i början av juni än i slutet av februari kan detta också anses vara ett tecken på att investerarnas riskaptit har ökat efter marknadsturbulensen i slutet av februari. Denna förnyade riskaptit kan också skönjas i flera indikatorer på riskaptit som regelbundet rapporteras av den privata sektorn. I detta läge är det sannolikt att riskpremierna på aktiemarknaderna i USA och euroområdet har sjunkit de senaste månaderna och därmed bidragit till de observerade kursuppgångarna. I USA har aktiekurserna stigit de senaste tre månaderna efter den globala avsäljning av aktier som observerades i slutet av februari och början av mars. Kurserna har fått draghjälp av det faktum att Juni 27 37

40 amerikanska företag som regel har tenderat att revidera upp sina beräkningar av vinsten per aktie för de närmaste 12 månaderna, och av investerarnas mer gynnsamma upplevda risk och riskattityd. Vinsten per aktie i bolag som ingår i Standard & Poor s 5 steg med 13 % under de 12 månaderna fram till maj månad. Analytikers förväntningar om vinstutvecklingen per aktie på kort och lång sikt var också robusta i maj på 9 % respektive 12 % (se diagram 24). Den amerikanska aktiemarknaden har på det hela taget haft en positiv utveckling de senaste tre månaderna, trots högre räntor på långfristiga reala obligationer, som fungerar som en diskonteringsfaktor för värderingen av aktier. Standard & Poor s 5 uppnådde en rekordnotering i början av juni. Även i euroområdet har aktiekurserna stigit markant de senaste tre månaderna, trots en betydande uppgång i de långa obligationsräntorna. Börsvärderingarna i euroområdet har påverkats positivt av en mycket stark faktisk och förväntad bolagsvinstutveckling, en fortsatt stark fusions- och förvärvsaktivitet och private equity-aktivitet (se ruta 5), samt av den tidigare nämnda ökningen av riskaptiten globalt. Den faktiska vinsten per aktie i bolag som ingår i Dow Jones EURO STOXX fortsatte i maj att stiga i en relativt stark takt på 18 %, vilket var något högre än i februari. Den fortsatt robusta vinstutvecklingen överträffade sannolikt investerarnas förväntningar och bidrog därmed till den totala kursuppgången under den granskade perioden. Samtidigt höjde analytikerna sina förväntningar om vinstutvecklingen per aktie under de närmaste 12 månaderna något, från 9 % i februari till 1 % i maj. Denna höjning av analytikernas förväntningar om vinstutvecklingen på kort sikt verkar vara ett tecken på att marknadsaktörerna har blivit mer optimistiska när det gäller utsikterna för den ekonomiska aktiviteten i euroområdet. Analytikernas senaste förväntningar om vinstutvecklingen över en längre period (3 5 år) har i stort sett varit oförändrade de senaste tre månaderna på omkring 7 %. ZEW:s finansmarknadsrapport för juni, som baseras på en enkät genomförd mellan slutet av april och mitten av maj bland 35 ekonomiska experter på banker, försäkringsföretag och stora industriföretag, tyder på att investerarna fortsätter att föredra euroområdets aktier framför de amerikanska aktierna. När det gäller utvecklingen för olika branschindex i euroområdet gick kurserna upp inom alla branscher under den granskade perioden (se tabell 3). Några av de branscher som utvecklades sämre än det breda indexet Dow Jones EURO STOXX de senaste tre månaderna var telekommunikation och finans. Inom den förstnämnda sektorn pågår en stark priskonkurrens som delvis Tabell 3 Kursförändringar i Dow Jones EURO STOXX branschindex (kursförändringar i procent av kurser vid periodens slut) Olja och gas Finans Hälsa Industri Teknik Råvaror Konsumtionstjänster Konsumtionsvaror Telekommunikation Samhällsservice EURO STOXX Branschens andel av det samlade börsvärdet (vid periodens slut) Kursförändringar (vid periodens slut) 1 kv 26 2 kv 26 3 kv 26 4 kv 26 1 kv 27 Apr Maj 28 feb 5 jun 6,6 6,3 11,6 6,3 33,8 3, 12, 4,9 6, 9,4 1, 11,5 5,6 11,3 2,7 12,5 11,3 14,8 11,2 -,1 12,9 1,3-1,2-3, -7,5-3,9-7,1-2,1-5,4-9,7-5,8-2,4-5,6 8,7 7,8 8,8,6 1,5-2,2 4,4 -,4 6, 11,9 7,4 12,4 4,7 7,3 7,8 6,1 -,2 11,7 3,3 11,8 9,4 7,5 1,1 7,5 9,5-2,5 1,9-3,1 7,7 -,3-2,4 2,1 3,4 2,7 2,6 4, 1,9 5, 3,3 4,9 6, 4,4 3,9 4,2 5,4 1,2 3,9 5,1,1 5,3 6, 4,6 2,1 6,8 3, 18, 7,9 14,8 11,8 5,8 8,8 15,8 13,1 4,1 15,2 1,4 Källor: Thomson Financial Datastream och :s beräkningar. 38 Juni 27

41 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling urholkar det normalt stadiga kassaflödet inom denna sektor. Att finanssektorn har haft en sämre utveckling kan i viss utsträckning bero på att euroområdets avkastningskurva har varit relativt flack de senaste månaderna. En flack avkastningskurva brukar leda till ett visst tryck på bankernas räntemarginaler, eftersom bankerna traditionellt finansierar långfristiga tillgångar (t.ex. lån) med hjälp av kortfristiga skulder (t.ex. inlåning). Att utvecklingen var bättre än genomsnittet inom råvaru- och industrisektorerna kan delvis bero på de höga och stigande råvarupriserna under den granskade perioden DE ICKE- FINANSIELLA FÖRETAGENS FINANSIERING OCH FINANSIELLA STÄLLNING Finansieringsvillkoren för euroområdets icke-finansiella företag var fortsatt gynnsamma första kvartalet 27. Trots att de reala kostnaderna för extern finansiering steg något fortsatte icke-finansiella företag att förlita sig på skuldfinansiering, främst i form av lån från monetära finansinstitut. Detta ledde till att sektorns skuld i förhållande till BNP steg ytterligare under den granskade perioden. FINANSIERINGSKOSTNADER De reala kostnaderna för euroområdets icke-finansiella företags externa finansiering, som beräknas genom att kostnaderna för olika typer av finansiering vägs på grundval av respektive utestående belopp (korrigerat för värderingseffekter), var i allmänhet låga första kvartalet 27 (se diagram 24), även om de steg något i slutet av den granskade perioden. (För en närmare beskrivning av hur de reala kostnaderna för euroområdets icke- finansiella företags externa finansiering mäts, se ruta 4 i :s månadsrapport för mars 25.) Medan de reala kostnaderna för banklån och marknadsbaserade räntebärande värdepapper fortsatte att stiga, sjönk de reala kostnaderna för noterade aktier. De reala kostnaderna för banklån fortsatte trenden från föregående kvartal och steg ytterligare första kvartalet 27. Bankernas räntehöjningar låg i stort sett i linje med utvecklingen i marknadsräntorna för motsvarande räntebindningstider och speglade därmed avkastningskurvans senaste utveckling (se även avsnitt 2.4). Till följd av detta steg de korta MFI-räntorna på lån till icke-finansiella företag med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindningstid upp till 1 år med 2 punkter mellan december 26 och mars 27, vilket var nästan exakt lika mycket som penningmarknadsräntorna under samma period (se tabell 4). Sedan september 25, då penningmarknadsräntorna först började stiga, har de korta räntorna på lån till icke-finansiella företag stigit med omkring punkter, och därmed speglat uppgången i motsvarande 3-månadersränta på penningmarknaden med 175 punkter. Under första kvartalet 27 steg de långa räntorna på lån till icke-finansiella företag med omkring punkter, medan de Diagram 24 Reala kostnader för euroområdets icke-finansiella företags externa finansiering (procent per år) Totala finansieringskostnader MFI:s reala korta utlåningsräntor MFI:s reala långa utlåningsräntor Reala kostnader för räntebärande upplåning på marknaden Reala kostnader för utgivning av noterade aktier Källor:, Thomson Datastream, Merrill Lynch och Consensus Economics prognoser. Anm. De reala kostnaderna för icke-finansiella företags externa finansiering beräknas som ett vägt genomsnitt av kostnaderna för banklån, kostnaderna för att utge räntebärande papper och kostnaderna för att utge aktier, baserat på respektive utestående belopp och deflaterat med inflationsförväntningar (se ruta 4 i :s månadsrapport, mars 25). Introduktionen av harmoniserade MFI-utlåningsräntor i början av 23 medförde ett brott i statistikserierna Juni 27 39

42 Tabell 4 MFI-räntor på nya lån till icke-finansiella företag (procent per år; punkter; viktjusterade 1) ) 26 1 kv 26 2 kv 26 3 kv 26 4 kv 27 feb 27 mar Förändring i punkter fram till mars 27 2) 26 sep 26 dec 27 feb MFI-räntor på lån Checkräkningskrediter till icke-finansiella företag Lån till icke-finansiella företag upp till 1 miljon euro med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindning upp till 1 år med en ursprunglig räntebindning över 5 år Lån till icke-finansiella företag över 1 miljon euro med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindning upp till 1 år med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindning över 5 år Memo 3-månaders penningmarknadsränta 2-årig statsobligationsränta 5-årig statsobligationsränta 5,3 5,46 5,69 5,8 6,1 6, ,23 4,47 4,74 5,8 5,22 5, ,19 4,4 4,59 4,67 4,79 4, ,5 3,74 4,2 4,49 4,51 4, ,22 4,26 4,48 4,63 4,72 4, ,72 2,99 3,34 3,68 3,82 3, ,22 3,47 3,62 3,79 3,96 3, ,47 3,78 3,7 3,83 4,2 3, Källa:. 1) För perioden fr.o.m. december 23 har de viktjusterade MFI-räntorna beräknats med hjälp av ländervikter som konstruerats utifrån ett 12-månaders glidande medelvärde av mängden nya avtal. För perioden dessförinnan, från januari till november 23, har de viktjusterade MFI-räntorna beräknats med hjälp av ländervikter som konstruerats utifrån genomsnittet av mängden nya avtal under 23. För mer information, se rutan Analysing MFI interest rates at the euro area level, Monthly Bulletin, augusti 24. 2) På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman. 5-åriga statsobligationsräntorna steg med 12 punkter. Mellan september 25 and mars 27 steg MFI-räntorna på lån till icke-finansiella företag med en ursprunglig räntebindningstid över fem år med omkring punkter, jämfört med en ökning på 135 punkter för den 5- åriga statsobligationsräntan. Ränteskillnaderna på lån till icke-finansiella företag minskade först för att därefter öka något första kvartalet 27, och slutade den granskade perioden på ungefär samma nivå som i slutet av december 26. Trots tecken på att marknadsräntornas genomslag i de långa utlåningsräntorna sker med en viss eftersläpning och inte är fullständigt, tycks genomslaget i bankräntorna under denna period då den ackommoderande penningpolitiken gradvis upphörde i stort sett vara detsamma som under tidigare episoder. Uppfattningen att kreditutsikterna inte har förändrats nämnvärt de senaste månaderna bekräftas av resultatet av enkätundersökningen om bankernas utlåning i april 27, vilken visade att bankerna lättade något på kreditkraven för lån och kreditlimiter till företag första kvartalet 27, jämfört med oförändrade kreditkrav kvartalet innan. Diagram 25 Kreditspreadar för icke-finansiella företags obligationer (punkter; månadsgenomsnitt) Utgivna i euro av AA-klassade icke-finansiella företag (vänster skala) Utgivna i euro av A-klassade icke-finansiella företag (vänster skala) Utgivna i euro av BBB-klassade icke-finansiella företag (vänster skala) Högavkastande obligationer utgivna i euro (höger skala) Källor: Thomson Financial Datastream och :s beräkningar. Anm. Kreditspreadar för icke-finansiella företags obligationer anger skillnaden gentemot räntan på AAA-klassade statsobligationer. 4 Juni 27

43 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling Utvecklingen när det gäller kostnaderna för marknadsbaserad skuldfinansiering ger ungefär samma bild av gynnsamma kreditutsikter. Till följd av mindre uppgångar i de långa riskfria räntorna steg de reala kostnaderna för icke-finansiella företags marknadsbaserade skuldfinansiering något första kvartalet 27, jämfört med sista kvartalet 26. Den kortsiktiga utvecklingen visar dock på en sjunkande trend under första kvartalet. Samtidigt minskade kreditspreadarna för företagsobligationer ytterligare under större delen av denna period (se diagram 25). Särskilt kreditspreadarna för euroområdets BBB-klassade och högavkastande obligationer fortsatte att krympa [i ett läge där det fanns gott om likviditet] och faktiska och förväntade fallissemang låg på låga nivåer trots turbulensen på finansmarknaden i slutet av februari. Mer nyligen var kreditspreaden för högavkastande företagsobligationer i april den lägsta sedan Icke-finansiella företags reala kostnader för eget kapital sjönk i början av första kvartalet 27, men steg något i mars till samma nivå som i slutet av fjärde kvartalet 26. Denna utveckling berodde i hög grad på aktiekursutvecklingen under denna period. Trots att de reala kostnaderna för eget kapital fortfarande var betydligt högre än de reala kostnaderna för skuldfinansiering krympte följaktligen skillnaden mellan dem något under den granskade perioden. FINANSIERINGSFLÖDEN Företagen fortsatte att ha god tillgång på interna medel. Lönsamheten i icke-finansiella företag i euroområdet mätt som deras nettoresultat i förhållande till nettoomsättning ökade första kvartalet 27 efter den positiva utvecklingen 26 (se även ruta 4 om bokslutsinformation för noterade icke-finansiella företag), enligt aggregerade årsbokslut för noterade icke-finansiella företag i euroområdet. Denna uppgång beror på en stark lönsamhet inom tillverkningssektorn och kraftiga Tabell 5 Icke-finansiella företags finansiering Årliga ökningstakter (procentuell förändring; kvartalsslut) 26 1 kv 26 2 kv 26 3 kv 26 4 kv 27 1 kv 27 apr MFI-lån upp till 1 år över 1 år och upp till 5 år över 5 år Emission av räntebärande värdepapper kortfristiga långfristiga, varav: 1) fast ränta rörlig ränta Emission av noterade aktier Memo 2) Total finansiering Lån till icke-finansiella företag Försäkringstekniska reserver 3) 1,5 11,3 12,7 13, 12,4 12,2 7,7 8, 1,3 9,5 9,3 8,8 14,9 17,4 2,4 2,8 18,7 18,9 1,7 11,4 11,6 12,5 12, 11,9 2,8 4,6 4,4 6, 6,5 - -7,2-4,3-3,1 3,9 7,9-4,9 6,5 5,8 6,4 6,2 -,3 1,5 1,6 3,2 4,3-24,5 3,9 28, 25,4 2,3 -,7 1, 1,,8,9-5,5 6,4 6,1 6,4 6-8,6 1,2 1,7 1, ,2 4, 3,9 3, Källor:, Eurostat och :s beräkningar. Anm. Uppgifterna i denna tabell (med undantag för memoposterna) har rapporterats i penningmängds- och bankstatistik samt i värdepappersstatistik. Mindre skillnader jämfört med uppgifterna i finansräkenskaperna kan förekomma på grund av i första hand skillnader i värderingsmetoder. 1) Summan av fast ränta och rörlig ränta kan avvika från totalsiffran för långfristiga räntebärande värdepapper på grund av att långfristiga nollkupongare, som inkluderar värderingseffekter, inte särredovisas i denna tabell. 2) Uppgifterna rapporteras från kvartalsräkenskaperna för den europeiska sektorn. De icke-finansiella företagens totala finansiering inkluderar lån, emitterade räntebärande värdepapper, emitterade aktier och annat emitterat kapital, försäkringstekniska reserver, övriga skulder och finansiella derivat. Lån till icke-finansiella företag omfattar lån från MFI och andra finansiella företag. Det senaste kvartalet är beräknat med hjälp av uppgifter från penningmängds- och bankstatistik samt värdepappersstatistik. 3) Inkluderar pensionsfondsreserver. Juni 27 41

44 Diagram 26 Vinstkvoter för börsnoterade icke-finansiella företag i euroområdet (nettointäkter i förhållande till omsättning; kvartalsuppgifter) 12 Totalt icke-finansiella företag Byggsektorn Tillverkning Parti- och detaljhandel Transport och kommunikation 12 Diagram 27 Den reala årliga ökningstakten i finansieringen av icke-finansiella företag, fördelad på instrument (årlig procentuell förändring) 6, 5, Noterade aktier Räntebärande värdepapper MFI-lån 6, 5, 1 1 4, 4, 8 8 3, 3, 6 6 2, 2, 4 4 1, 1, 2 2,, , , Källa: Thomson s DataStream och :s beräkningar. Anm. De senaste uppgifterna gäller första kvartalet 27. Källa:. Anm. Den reala årliga ökningstakten definieras som skillnaden mellan den faktiska årliga ökningstakten och BNP-deflatorn. ökningar inom transport- och kommunikationssektorerna, medan vinstkvoten inom byggsektorn sjönk något från de höga nivåerna i slutet av 26. Vinstkvoterna inom parti- och detaljhandeln var fortfarande lägre än genomsnittet för sektorn icke-finansiella företag som helhet (se diagram 26). Aktiemarknadsbaserade lönsamhetsmått, t.ex. faktisk och förväntad ökning av bolagsvinster per aktie, visar att vinstutvecklingen i stora börsnoterade företag förväntas vara fortsatt stark de närmaste 12 månaderna (se diagram 23). Trots att den faktiska vinsten per aktie sjönk något första kvartalet 27 jämfört med kvartalet innan var den fortfarande hög och ökade ytterligare i maj. På längre sikt förväntas vinstutvecklingen avta något, vilket kan tyda på en viss normalisering efter den mycket starka utvecklingen de senaste åren. Samtidigt som de icke-finansiella företagen utnyttjade den goda tillgången till interna medel var de fortfarande till stor del beroende av extern finansiering första kvartalet 27 (se diagram 27). Den reala årstakten i icke-finansiella företags externa finansiering sjönk något till 4,6 %, jämfört med 4,8 % fjärde kvartalet 26. Denna utveckling berodde främst på att bidraget från MFI-lån sjönk, medan bidragen från räntebärande värdepapper och noterade aktier utgivna av icke-finansiella företag var små men stabila. Årstakten för MFI:s utlåning till icke-finansiella företag sjönk något till 12,4 % i slutet av första kvartalet 27 och till 12,2 i april (se tabell 5 och ruta 6) och fortsatte att sjunka till 12,2 % i april. Detta berodde på en liten nedgång i årstakten i utlåningen till icke-finansiella företag för alla löptider. Årstakten för MFI:s långfristiga lån (dvs. med en löptid över 5 år) sjönk till 11,9 % i april 27, medan årstakten för lån med en löptid mellan 1 och 5 år var fortsatt stark och i april uppgick till 18,9 %. Samtidigt sjönk årstakten för kortfristiga lån något första kvartalet 27 till 8,8 % i april. 42 Juni 27

45 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling Ruta 4 BOKSLUTSINFORMATION FÖR NOTERADE ICKE- FINANSIELLA FÖRETAG I denna ruta analyseras information från noterade icke-finansiella företags årsbokslut (balansoch resultaträkningar). 1 Rutan innehåller främst information om lönsamhet och andel främmande kapital år 26 och granskar i lämpliga fall utvecklingen under 26 ur ett mer långsiktigt perspektiv. Rutan kompletterar analysen av ett aggregerat lönsamhetsmått som presenteras i ruta 7 med rubriken Vinstutvecklingen i euroområdet. Lönsamheten i noterade icke-finansiella företag i euroområdet, mätt som nettoresultat i förhållande till omsättning, ökade ytterligare 26 och nådde sin högsta nivå sedan Trots den starka lönsamhetsutvecklingen ökade skulderna i förhållande till kassaflödet något 26, främst till följd av en kraftigt ökad skuldsättning inom byggsektorn. Lönsamhetsutvecklingen Ett företags lönsamhetsutveckling kan mätas genom flera olika indikatorer som antingen fokuserar på företagets rörelseresultat, nettoresultat eller kassaflöde. 2 Jämfört med rörelseresultat, 1 Det årliga samplet av noterade icke-finansiella företag i euroområdet konstruerades på grundval av databasen Thomson Financial DataStream, som vid tidpunkten för analysen bestod av totalt cirka 1 6 företag under 26 (främst stora företag, som utgjorde 75 % av samplet). För en beskrivning av statistiken och utvecklingen under 25, se ruta 5 med rubriken Utvecklingen i fråga om lönsamhet och finansiell hävstångseffekt för börsnoterade icke-finansiella företag i euroområdet i :s månadsrapport från juni En annan lönsamhetsindikator är rörelseresultat före räntor, skatter och avskrivningar (EBITDA) i förhållande till omsättningen. Jämfört med nettoresultat kan det vara mer meningsfullt att använda EBITDA vid jämförelser mellan länder eftersom effekterna av nationella beskattnings- och avskrivningsregler exkluderas. Däremot är det inte lika meningsfullt att använda EBITDA i förhållande till omsättning när det gäller mängden internt genererade medel som står till ett företags förfogande för investeringar. Diagram A Vinst- och kostnadsutveckling i noterade icke-finansiella företag i euroområdet (procent) Rörelseresultat i förhållande till omsättning (vänster skala) Nettoresultat i förhållande till omsättning (vänster skala) Kassaflöde i förhållande till omsättning (vänster skala) Rörelsekostnader i förhållande till omsättning (höger skala) Diagram B Nettoresultat i förhållande till omsättning i noterade icke-finansiella företag i euroområdet, fördelat på sektorer (procent) Icke-finansiella företag, totalt Tillverkning Parti- och detaljhandel Byggverksamhet Transport och kommunikation Kraftförsörjning Källor: Thomson Financial Datastream och :s beräkningar. Anm. Beräkningarna baseras på aggregerade årsbokslut för noterade icke-finansiella företag i euroområdet. Uppgifter för 26 är preliminära. Källor: Thomson Financial Datastream och :s beräkningar. Anm. Beräkningarna baseras på aggregerade årsbokslut för noterade icke-finansiella företag i euroområdet. Uppgifterna visar medelvärdet. Uppgifter för 26 är preliminära. Juni 27 43

46 som definieras som omsättning minus rörelsekostnader, avser nettoresultat rörelseresultat och rörelsefrämmande intäkter (ränteintäkter) efter skatt och avdrag för extraordinära poster. Kassaflöde definieras som nettoresultat före avskrivningar. Lönsamheten i noterade icke-finansiella företag i euroområdet, mätt som nettoresultat i förhållande till omsättning, fortsatte att öka 26 till den högsta nivån sedan Detta resultat överensstämmer med den information som presenteras i ruta 7. Uppgången i denna lönsamhetsindikator var mindre uttalad än under föregående år. En alternativ lönsamhetsindikator rörelseresultat i förhållande till omsättning uppvisade en motsvarande utveckling (se diagram A). Under 26 stabiliserades de noterade icke-finansiella företagens rörelsekostnader i procent av omsättningen till ungefär samma nivå som 25, vilket var nära deras historiskt lägsta nivå. När det gäller kostnadsutvecklingen låg avskrivningar i procent av nettoomsättningen i noterade ickefinansiella företag fortsatt kvar på en låg nivå 26, efter att ha minskat kraftigt från den höga nivån 21. Detta kan bero på att ökningstakten för noterade företags investeringar var lägre än den för dessa företags omsättning. En annan faktor som bidrog till den positiva utvecklingen av kostnadskvoten var den fortsatt låga nivån på räntebetalningar i förhållande till skulden. Jämfört med nettoresultatet i förhållande till omsättningen minskade kassaflödet i förhållande till omsättningen i noterade icke-finansiella företag något 26 från den toppnotering som noterades 25, men låg fortfarande kvar på en hög nivå. När det gäller utvecklingen inom olika sektorer ökade lönsamheten mätt som nettoresultatet i förhållande till omsättningen i noterade icke-finansiella företag 26 inom alla större sektorer av euroområdets ekonomi, med undantag för sektorn kraftförsörjning, där lönsamheten sjönk Diagram C Avkastningen på totalt kapital i noterade icke-finansiella företag i euroområdet, fördelat på sektorer (procent) Icke-finansiella företag, totalt Tillverkning Parti- och detaljhandel Byggverksamhet Transport och kommunikation Källor: Thomson Financial Datastream och :s beräkningar. Anm. Beräkningarna baseras på aggregerade årsbokslut för noterade icke-finansiella företag i euroområdet. Uppgifter för 26 är preliminära Diagram D Skuld i förhållande till kassaflöde i noterade icke-finansiella företag i euroområdet, fördelat på sektorer (procent) Icke-finansiella företag, totalt Tillverkning Parti- och detaljhandel Byggverksamhet Transport och kommunikation Kraftförsörjning Källor: Thomson Financial Datastream och :s beräkningar. Anm. Beräkningarna baseras på aggregerade årsbokslut för noterade icke-finansiella företag i euroområdet. Uppgifter för 26 är preliminära. 44 Juni 27

47 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling något från de extremt höga nivåerna de senaste åren (se diagram B). Dessutom har transport-, kommunikations- och byggsektorerna återhämtat sig rejält från svackan 22. Lönsamheten i noterade icke-finansiella företag inom tillverkningssektorn fortsatte i stort sett att utvecklas i linje med genomsnittet i euroområdet 26, medan lönsamheten inom parti- och detaljhandeln låg kvar på en lägre nivå, även om den har ökat betydligt sedan 21. Det lönsamhetsmått som baseras på omsättningen kan påverkas av sektorspecifika faktorer. De skillnader som är en följd av detta kan rensas bort i en analys av avkastningen på tillgångar/eget kapital. Avkastningen på totalt kapital, mätt som nettoresultatet i förhållande till totala tillgångar under föregående period, nådde sin högsta nivå sedan 1985 (se diagram C) inom bygg- och tillverkningssektorerna 26. Däremot minskade avkastningen på totalt kapital något inom transportoch kommunikationssektorerna, men låg i ett historiskt perspektiv kvar på en relativt hög nivå. Efter att ha minskat sin skuldsättning i förhållande till kassaflöde mellan 22 och 25 ökade de noterade icke-finansiella företagen totalt sett sin skuldsättning marginellt 26 (se diagram D). Den högre skuldsättningsgraden berodde på kraftiga ökningar inom bygg-, transport- och kommunikationssektorerna. Skuldutvecklingen inom byggsektorn under 26 måste tolkas med viss försiktighet eftersom indikatorn påverkas av en relativt liten grupp av företag i samplet som bedrev en omfattande fusions- och förvärvsaktivitet. En vanligt mått som granskas vid bedömningar av icke-finansiella företags finansiella ställning är räntebördan, mätt genom till exempel räntetäckningsgraden, som visar hur stor del av rörelseresultatet som ett företag måste använda för att täcka sina räntebetalningar. Ett annat mått är räntekostnader på skulden i förhållande till den totala utestående skulden, som visar den genomsnittliga skuldränta som noterade icke-finansiella företag måste betala. Diagram E Räntetäckningsgrad i noterade icke-finansiella företag i euroområdet, fördelat på sektorer (procent) Icke-finansiella företag, totalt Tillverkning Parti- och detaljhandel Byggverksamhet Transport och kommunikation Kraftförsörjning Källor: Thomson Financial Datastream och :s beräkningar. Anm. Beräkningarna baseras på aggregerade årsbokslut för noterade icke-finansiella företag i euroområdet. Uppgifter för 26 är preliminära. 8 6 Diagram F Genomsnittlig skuldränta för noterade icke-finansiella företag i euroområdet, fördelat på sektorer (procent) Icke-finansiella företag, totalt Tillverkning Parti- och detaljhandel Byggverksamhet Transport och kommunikation Kraftförsörjning Källor: Thomson Financial Datastream och :s beräkningar. Anm. Siffrorna representerar räntebetalningar på skuld i förhållande till utestående skuld. Beräkningarna baseras på aggregerade årsbokslut för noterade icke-finansiella företag i euroområdet. Uppgifter för 26 är preliminära. Juni 27 45

48 Räntetäckningsgraden i de noterade icke-finansiella företagen ökade svagt 26 efter ränteuppgången (se diagram E). Den var emellertid fortfarande låg jämfört med toppnoteringen 2 och 21. Den genomsnittliga skuldräntan för noterade icke-finansiella företag var i stort sett oförändrad 26 (se diagram F). Sett ur ett längre perspektiv minskade den genomsnittliga skuldräntan för noterade icke-finansiella företag kraftigt från början av 199-talet fram till Efter att ha ökat 2 och 21 minskade den åter för att nå historiskt låga nivåer 26. Årstakten för icke-finansiella företags utgivning av räntebärande värdepapper, som fortfarande var mer dämpad än den för lån, ökade första kvartalet till 6,5 % i mars 27, jämfört med 6, % i december 26. Denna ökning avspeglades främst i utgivningen av kortfristiga räntebärande värdepapper, i kombination med en fortsatt stabil utgivning av långfristiga räntebärande värdepapper, trots en viss minskning av denna, särskilt till rörlig ränta. I termer av bruttoflöden ökade euroområdets icke-finansiella företags utgivningsverksamhet i mars 27 och uppgick till totalt 132 miljarder euro. Detta var en kraftig ökning, inte bara jämfört med kvartalets första två månader utan även jämfört med december 26, då värdet av denna aktivitet uppgick till 16 miljarder euro. Enligt uppgifter från Thomson One Banker var utgivningsaktiviteten hos utgivare med låga kreditbetyg (som t.ex. ger ut BBB-obligationer) fortsatt kraftig första kvartalet 27, medan utgivningen av obligationer från utgivare med hög kreditvärdighet och av högavkastande obligationer minskade något jämfört med kvartalet innan. Ur ett längre perspektiv har dessutom andelen utgivare av BBB-obligationer och högavkastande obligationer ökat kraftigt i förhållande till den totala utgivningen av företagsobligationer, från omkring 17 % 21 till omkring 51 % 27. Uppgången på marknaden för högavkastande obligationer i euroområdet de senaste åren tycks ha främst ha berott på fusions- och förvärvsverksamhet och särskilt lånefinansierade företagsförvärv (LBO) (se ruta 5 om private equity). Det går inte att utesluta att en del av denna ökning även beror på att de komprimerade spreadarna på högavkastande företagsobligationer har underlättat utgivningen för utgivare med låga kreditbetyg. Samtidigt fortsatte årstakten för räntebärande värdepapper utgivna av ickemonetära finansiella företag, inklusive SPV-bolag, att stiga kraftigt till omkring 29 % i mars, från 26,5 % i december. En viss del av denna utgivningsverksamhet kan vara kopplad till finansiella företag som skapats direkt av icke-finansiella företag. Merparten är emellertid sannolikt kopplad till bankers och privata equity-fonders värdepapperiseringsverksamhet. Den kraftiga ökningen av värdepapperiseringsaktiviteter som när det gäller värdepapperisering med överföring av tillgångar (true-sale) innebär att lånen lyfts ur MFI:s balansräkning, bör i sig ha en dämpande effekt på MFI-låneutvecklingen, men kan också späda på expansionen av den totala kreditgivningen till den privata sektorn. Se rutan med rubriken Effekten av monetära finansinstituts värdepapperisering av lån på den monetära analysen i euroområdet i :s månadsrapport för september 25. Årstakten för icke-finansiella företags utgivning av noterade aktier förblev stabil på under 1 % i slutet av första kvartalet 27. Denna måttliga nettoutgivning av icke-finansiella företag kan ha berott på den omfattande återköpsaktiviteten, på en fortsatt stabil lönsamhet och på private equityaktivitet som innebär att företag avnoteras från börsen genom utköp. Dessutom förelåg en svag ökning av inlösningar första kvartalet 27 jämfört med sista kvartalet of 26. Vidare har det glidande medelvärdet för bruttoutgivningen under den senaste 12-månadersperioden ökat sedan november 26, vilket kan ha berott på utvecklingen i fråga om både börsintroduktioner och nyemissioner och kan delvis ha varit kopplad till fusions- och förvärvsverksamhet. 46 Juni 27

49 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling Ruta 5 VAD LIGGER BAKOM DEN KRAFTIGA ÖKNINGEN AV PRIVATE EQUITY- AKTIVITETEN? Private equity-branschen i Europa har förändrats väsentligt de senaste åren. Preliminära siffror tyder på att mängden anskaffat kapital uppgick till totalt 9 miljarder euro 26, vilket var 25 % mer än 25 och mer än tre gånger så mycket som 24 (se diagram A). 1 Mängden totala investeringar (exklusive banklån) uppgick samtidigt till bara ca 5 miljarder euro 26. Detta kan vara en signal om att flera stora utköpsaffärer är på gång, eftersom nästan 8 % av det totala anskaffade kapitalet förväntas gå till utköpssegmentet, jämfört med omkring 4 % 2. Bakgrunden är att det finns en livskraftig marknad för utköpsaffärer, i synnerhet lånefinansierade utköp: under 26 steg utköpstransaktionernas totala marknadsvärde i Europa till 16,3 miljarder euro från ca 13 miljarder euro året innan. 2 Samtidigt som private equity de senaste åren har spelat en växande roll när det gäller att förmedla finansierings- och företagsledningstjänster handlar det dock fortfarande om relativt låga årliga värden, på mindre än 1 % av nominella BNP i EU. När det gäller investerare ligger pensionsinstitut i täten som den främsta finansieringskällan och svarar för 22 % av det totala anskaffade kapitalet, följt av fonder i fonder 3 och banker. Detta visar att private equity-branschen har etablerat sig som ett investeringsverktyg för institutionella investerare. I den här rutan tittar vi närmare på de faktorer som ligger bakom den senaste tidens utveckling inom private equity-branschen, inte minst den kraftiga ökningen av utköpstransaktioner. Syftet med private equity Aktivitet på den europeiska private equity-marknaden (miljarder euro, bruttoflöde) Investeringar (utköp) Investeringar (riskkapital) Investeringar (totalt) Anskaffat kapital Källa: EVCA. Anm. Uppgifterna för 26 är preliminära. Private equity är investeringar i onoterade bolags eget kapital eller finansiering av utköp av noterade bolag från börsen. Målgruppen är ofta mogna bolag med ett stabilt kassaflöde och tillgångar som kan användas som säkerhet. Incitamenten bakom utköp handlar huvudsakligen om bolagsstyrning. Målet med en utköpsaffär är att höja värdet på bolaget och förbättra effektiviteten genom att till exempel sänka kostnaderna, omstrukturera ledningen och organisationen, rationalisera verksamheten eller avyttra sådant som inte tillhör kärnverksamheten. I börsnoterade bolag är den verkställande ledningen skild från ägarna, men så är inte fallet i bolag som drivs av private equity-företag. Det innebär att det sker en drastisk minskning av riskdiversifieringen när ett bolag köps ut från börsen. Samtidigt kan en utköpsaffär leda till lägre förmedlingskostnader på kapitalmarknaden, eftersom ledningens och ägarnas intressen i högre grad kommer att sammanfalla. Ibland har börsnoterade bolag också köpts ut från börsen 1 Enligt European Private Equity and Venture Capital Association (EVCA). 2 Enligt Centre for Management Buyout Research (CMBOR). 3 Till exempel en värdepappersfond som investerar i andra värdepappersfonder. Juni 27 47

50 för att undvika kostnader (förväntade och faktiska) till följd av uppfyllandet av regelkrav eller aktieägarnas insyn. 4 Orsaker till att private equity-aktiviteten ökar Det finns flera skäl på både efterfråge- och utbudssidan till varför denna aktivitet har ökat kraftigt. Finansiella innovationer har till exempel spelat en viktig roll genom att underlätta komplicerade finansieringsstrukturer som gör det möjligt för utköpsbolag att genomföra stora utköpsaffärer med högre skuldmultiplar. Detta har lett till alltmer flexibla skuldstrukturer på utköpsmarknaden för att motsvara olika investerares preferenser, strategier och önskade riskexponeringsnivåer. Innovationerna har gjort att marknaden har större möjligheter att ompaketera, köpa och sälja kreditrisk, vilket betyder att långivarna i högre grad kan sprida sina risker. Spridningen av syndikerade lån har lett till en bättre riskspridning mellan bankerna, eftersom de kan sälja ut sin potentiellt mycket stora exponering i vissa affärer. 5 Även den växande kreditderivatmarknaden har förbättrat bankernas riskhantering genom att göra det möjligt för dem att sprida risken för fallissemang till andra parter som är mer villiga att bära den. Att syndikerade lån där flera private equity-företag står som långivare, s.k. club deals, har blivit allt vanligare har slutligen möjliggjort affärer till rekordstora belopp. Stora lånefinansierade affärer har också underlättats av att allmänt gynnsamma finansieringsvillkor och låga räntor har gjort att det för närvarande är lätt att få lån. Samtidigt har en mer avslappnad inställning till risker och lånefinansiering fått nya typer av aktörer att placera en del av sina medel i alternativa tillgångsklasser t.ex. private equity som aktieinvesterare eller som skuldinvesterare. Den tidigare ganska outnyttjade potentialen hos marknaderna för fusioner och förvärv samt företagslån i EU har också stimulerat denna aktivitet. Högt lånefinansierade private equity-affärer kan leda till extrema förändringar i balansräkningen ett börsnoterat bolag med ett eget kapital som utgör 7 8 % och en skuldsättning som utgör 2 3 % kan förvandlas till ett onoterat bolag med ett eget kapital på 2 3 % och en skuldsättning på 7 8 %. Andra viktiga drivkrafter bakom den senaste tidens ökning av private equity-aktivitet är att bolagsvinsterna har stigit stadigt och att det finns fler exitstrategier. Bolagsvinsternas stadiga uppgång, som beror på det gynnsamma makroekonomiska läget och gynnsamma finansieringsvillkor, har gjort att bolagens fria kassaflöden har ökat och därmed också deras attraktionskraft som investeringsobjekt. Ett kassaöverskott eller ett starkt kassaflöde kan användas för att betala tillbaka lån som tas i en utköpsaffär. Samtidigt har utvecklingen av exitmarknader för utköpsaffärer förbättrat utköpsinvesteringars likviditetsstruktur. Den växande specialiseringen bland utköpsbolagen på olika faser av omstrukturerings- och förändringsprocessen har lett till att andrahandsförsäljning har fått en allt viktigare roll som exitstrategi och förkortat de enskilda kommanditbolagens investeringsperiod. Private equity-företag har flera exitalternativ: de kan sälja till investerare, göra en börsintroduktion (IPO) (vilket understryker vikten av att det finns ett fungerande marknadssegment för IPO och enkelt tillträde till börser) eller sälja till en annan private equity-fond. 4 I USA sägs ledningen i en del börsnoterade bolag som efter antagandet av Sarbanes-Oxley Act måste uppfylla strängare krav ha valt att köpa ut bolaget för att minska regelbördan. 5 Se även (27), Large banks and private equity-sponsored leveraged buyouts in the EU. 48 Juni 27

51 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling Vilka effekter kan private equity-aktiviteten få? Private equity-branschens växande roll har haft effekter på bolagsstyrningen i euroområdet, eftersom den här typen av affärer kan användas för att genomföra omfattande omstruktureringar i mer mogna företag. Forskning på senare tid har visat att företag som har köpts ut av ledningen i Storbritannien var betydligt mindre produktiva än jämförbara företag innan ägarbytet ägde rum, men att den totala faktorproduktiviteten ökade väsentligt efter utköpet. 6 Uppgifter från USA, Storbritannien och Nederländerna visar också att produktutveckling och andra aspekter av entreprenörskap ökar kraftigt efter utköp. 7 Vissa har emellertid uttryckt oro över att målbolagens hälsotillstånd på sikt kan påverkas negativt, eftersom bolagen ofta har en ännu högre skuldsättning när private equity-företagen väl har kasserat in sin vinst. Och även om sysselsättningstillväxten i utköpta bolag i EU enligt EVCA steg med i genomsnitt 2,4 % per år mellan 1997 och 24, jämfört med en genomsnittlig årlig sysselsättningstillväxt i EU15 på 1,2 %, 8 visar den kortsiktiga sysselsättningsutvecklingen dessutom att det normalt sker nedskärningar av antalet anställda under det första året efter övertagandet, vilket på kort sikt leder till högre arbetskraftskostnader. 9 När bolag avnoteras från börsen, vilket ofta sker i samband med private equity-affärer, kan det också leda till mindre insyn i företagssektorn och därmed förvärra problemen med asymmetrisk information, bl.a. till kvarvarande minoritetsägare. Private equity-fonders verksamhet främjar ofta effektiviteten och den långsiktiga tillväxten i berörda bolag, även om arbetskraftskostnader kan uppstå på kort sikt. Eftersom utköpsaffärer har blivit högt lånefinansierade kan de dessutom påverka den totala skuldsättningen inom sektorn icke-finansiella företag och öka denna sektors sårbarhet för negativa chocker. Det återstår också att se hur de nya marknader för risköverföring som har uppstått efter ökningen av private equity-aktivitet klarar sig under mindre gynnsamma förhållanden. 6 R. Harris, D. Siegel och M. Wright (25), Assessing the impact of management buyouts on economic efficiency: plant-level evidence from the United Kingdom, Review of Economics and Statistics, Vol. 87 (1). 7 CMBOR (27), The impact of private equity: setting the record straight. 8 EVCA (25), Employment contribution of private equity and venture capital in Europe. 9 Work Foundation (27), Inside the dark box: shedding light on private equity. Den starka vinstutvecklingen och den allt snabbare låneutvecklingen de senaste åren har lett till att euroområdets icke-finansiella företag har gott om medel att spendera. Totalt sett finns det tecken på att euroområdets icke-finansiella företag de senaste kvartalen har investerat sina medel i aktiviteter av både finansiell och icke-finansiell karaktär. Se även ruta 2 med rubriken Factors underlying the strong acceleration of loans to non-financial corporations i :s månadsrapport för januari 27. Detta bekräftades av resultaten av enkätundersökningen om bankernas utlåning i april 27, i vilken bankerna rapporterade att den uppfattade efterfrågan på lån från företag i allt större utsträckning motiverades av fusions- och förvärvsverksamhet, företagsomstruktureringar och behovet att finansiera fasta investeringar, lager och rörelsekapital (se diagram 28). Dessutom tyder vissa tecken på att i flera länder har utvecklingen i fråga om MFI-utlåningen till icke-finansiella företag kraftigt påverkats av en efterfrågan från företag inom fastighets- och byggsektorerna. Enligt euroområdets nya kvartalsvisa räkenskaper efter sektor ökade årstakten för euroområdets icke-finansiella företags totala finansiella investeringar till 6,2 % sista kvartalet 26, från 5,9 % kvartalet innan (se även avsnitt 2.2). Under sista kvartalet 26 drevs uppgången i de icke-finansiella företagens totala finansiering fortsatt av främst två faktorer, nämligen (i) investeringar i Juni 27 49

52 Diagram 28 Utlåningstillväxten och faktorer som bidrar till icke-finansiella företags efterfrågan på lån (årliga procentuella förändringar samt netto i procent) Fasta investeringar Lager och rörelsekapital Förvärvs- och fusionstransaktioner och företagsomstrukturering Skuldomstrukturering Internfinansiering Lån till icke-finansiella företag (vänster skala) kv 3 kv 4 kv 24 1 kv 2 kv 3 kv 25 4 kv 1 kv kv 3 kv 4 kv 1 kv Diagram 29 Icke-finansiella företags skuldkvoter (procent av BNP) Skuld som andel av bruttoöverskott (höger skala) Skuld som andel av BNP (vänster skala) Källa:. Anm. Med netto i procent avses skillnaden mellan den andel banker som anger att faktorn i fråga bidrog till en ökad efterfrågan och den andel som anger att den bidrog till en minskad efterfrågan. Källor:, Eurostat och :s beräkningar. Anm. Skuld rapporteras från kvartalsräkenskaperna för den europeiska sektorn. Det inkluderar lån, räntebärande värdepapper och pensionsfondsreserver. Uppgifterna för det senast redovisade kvartalet är uppskattningar. aktier och andra andelar, och (ii) övriga tillgångar, där den förra övervägde svagt (7 % av stocken som utgjordes av onoterade aktier och andra ägarandelar). FINANSIELL STÄLLNING Euroområdets icke-finansiella företags omfattande utnyttjande av skuldfinansiering har lett till en ytterligare ökning av sektorns totala skuld i förhållande till BNP, som steg till 67 % första kvartalet 27 (se diagram 29), från 66 % sista kvartalet 26 enligt tillgängliga kvartalsvisa räkenskaper för euroområdets sektorer. Efter en period av konsolidering har de icke-finansiella företagens skuldkvoter sedan mitten av 25 varit högre än de som noterades i samband med den tidigare kulmen i mitten av 23 som följde på en kraftigt ökad skuldsättning under senare hälften av 199-talet. Skulden i förhållande rörelsevinsten, brutto, steg också något första kvartalet 27. Dessa ökade skuldkvoter har lett till en betydande ökning av de icke-finansiella företagens räntebörda under 26 och början av 27, vilket beror på dels högre räntor, dels en kraftigare låneutveckling. Den höga ökningstakten för icke-finansiella företags skuldfinansiering och särskilt för MFI-lån visar på det hela taget att företagen i euroområdet fortfarande har lätt att få tillgång till finansiering. Även om skuldkvoter och nettoräntebetalningar har ökat den senaste tiden är de icke-finansiella företagens finansiella situation fortfarande gynnsam till följd av deras starka lönsamhet och de fortsatt låga finansieringskostnaderna. 5 Juni 27

53 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling 2. 7 HUSHÅLLSSEKTORNS FINANSIERING OCH FINANSIELLA STÄLLNING Hushållens upplåning var fortsatt stark fjärde kvartalet 26 och första kvartalet 27 och stimulerades av de fortsatt gynnsamma finansieringsvillkoren och ett starkt konsumentförtroende. Årstakten för monetära finansinstituts utlåning för bostadsköp mattades ytterligare, men var fortsatt stark och svarar fortfarande för merparten av de totala bostadslånen. Hushållens skuld i förhållande till BNP ökade ytterligare och speglade en fortsatt kraftig lånetillväxt. FINANSIERINGSVILLKOR MFI:s räntestatistik och resultaten av enkätundersökningen om bankernas utlåning i april 27 3 tyder på fortsatt historiskt sett gynnsamma finansieringsvillkor för euroområdets hushållssektor första kvartalet 27, trots att lånekostnaderna fortsatte att stiga i samband med höjningarna av :s styrräntor. MFI-räntorna på bostadslån ökade första kvartalet 27 för alla ursprungliga räntebindningstider (se diagram 3). Ökningen var mer uttalad i fråga om räntan på lån med en kortare räntebindningstid (upp till 5 år), som på en genomsnittlig kvartalsbasis låg mellan 15 och 22 högre än kvartalet innan. Däremot var ökningen av räntorna på lån med en räntebindningstid på över 5 år relativt dämpad (cirka 7 punkter). Till följd av detta blev den svagt inverterade löptidsstrukturen för räntan på bostadslån som noterats sedan slutet av 26 oförändrad. MFI:s räntor på konsumentkrediter ökade också första kvartalet 27. Utlåningsräntorna var högre jämfört med kvartalet innan för alla ursprungliga räntebindningstider (med 11 till 51 punkter som ett genomsnitt per kvartal), men ökningen var mer uttalad för lån med räntebindningstider på över 1 år och upp till 5 år. Räntan var emellertid fortfarande lägst för denna typ av lån. En jämförelse mellan MFI:s utlåningsräntor och marknadsräntor med jämförbara löptider visar tydligt att den implicita spreaden fortfarande i stort sett var oförändrad mellan fjärde kvartalet 26 och första kvartalet 27 för bostadslån, medan den ökade något för konsumentkrediter, vilket satte stopp för den långa period under vilken denna spread krympte. 3 Se ruta 1 med rubriken The results of the April 27 bank lending survey for the euro area i :s månadsrapport för maj 27. Diagram 3 MFI-räntor på bostadslån till hushåll (procent per år; exklusive avgifter; räntor på nya avtal; viktjusterade 1) ) 6, 5,5 5, 4,5 4, 3,5 3, Med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindningsperiod upp till 1 år Med en ursprunglig räntebindningsperiod över 1 år och upp till 5 år Med en ursprunglig räntebindningsperiod över 5 år och upp till 1 år Med en ursprunglig räntebindningsperiod över 1 år 6, 3, Källa:. 1) För perioden fr.o.m. december 23 har de viktjusterade MFI-räntorna beräknats med hjälp av ländervikter som konstruerats utifrån ett 12-månaders glidande medelvärde av mängden nya avtal. För perioden dessförinnan, från januari till november 23, har de viktjusterade MFI-räntorna beräknats med hjälp av ländervikter som konstruerats utifrån genomsnittet av mängden nya avtal under 23. För mer information, se rutan Analysing MFI interest rates at the euro area level, Monthly Bulletin, augusti 24. 5,5 5, 4,5 4, 3,5 Juni 27 51

54 Enligt enkätundersökningen om bankernas utlåning i april 27 fortsatte kreditkraven för bostadslån att bli lättare första kvartalet 27, både för bostadslån och för konsumentkrediter och annan utlåning. Konkurrens från andra banker uppgavs fortfarande vara den största orsaken bakom detta. När det gäller konsumentkrediter och annan utlåning till hushållen främjades denna utveckling också av förväntningarna om den allmänna ekonomiska aktiviteten. Samtidigt uppgavs utsikterna på bostadsmarknaden ha bidragit till en åtstramning av kreditvillkoren för bostadslån, mer så än enligt den förra enkätundersökningen. FINANSIERINGSFLÖDEN Årstakten för alla institutionella sektorers samlade lån till euroområdets hushållssektor avtog ytterligare fjärde kvartalet 26 (som är den senaste period för vilken uppgifter finns tillgängliga från euroområdets nya integrerade kvartalsvisa räkenskaper efter sektor), till 8,6 %, från 9,1 % tredje kvartalet (se diagram 31). Hushållens upplåning var emellertid fortsatt kraftig i ett historiskt perspektiv. Diagram 31 Total utlåning till hushåll (årlig ökningstakt i procent; bidrag i procentenheter; vid kvartalsslut) Övriga MFI-lån MFI-lån för bostadsköp MFI-lån för konsumtion Totala MFI-lån Totala lån Källa:. Anm. Den totala utlåningen omfattar utlåning till hushåll från alla övriga institutionella sektorer, inklusive övriga världen. För första kvartalet 27 har den totala utlåningen uppskattats på basis av transaktioner som har rapporterats i penningmängdsoch bankstatistik. För information om skillnader i beräkningen av ökningstakt mellan MFI-lån och den totala utlåningen, se Tekniska anmärkningar. Denna nedgång i årstakten beror på ett mindre bidrag från lån från euroområdets MFI, som fortsatte att stå för merparten av hushållens totala lånetillväxt. Däremot ökade bidraget från lån till hushåll från alla andra institutionella sektorer, som därmed för första gången sedan andra kvartalet 24 stod för ett större bidrag till ökningstakten för den totala utlåningen till hushållen än utlåningen från MFI. Preliminära uppgifter för första kvartalet 27 tyder på att årstakten i den totala utlåningen till hushållen minskade ytterligare, om än i mindre utsträckning än kvartalen innan. Enligt MFI-uppgifter (tillgängliga fram till april 27) har årstakten i utlåningen till hushållen fortsatt den nedåtriktade trend som iakttagits sedan våren 26 in i andra kvartalet 27. Denna fortsatta avmattning beror särskilt på en långsammare, men fortsatt stadig, ökning i bostadslånen som fortsätter att vara den främsta drivkraften bakom hushållens totala låneutveckling (se ruta 6 för en analys av konjunkturmönstret i utlåningen till hushåll och icke-finansiella företag). I april 27 låg årstakten för bostadslån från MFI på 8,6 %, jämfört med 8,9 % månaden innan och genomsnitt på 9,4 % första kvartalet 27 och 1,2 % fjärde kvartalet 26. Denna avmattning i efterfrågan på bostadslån ligger i linje med att takten i bostadsprisutvecklingen har gått ned, åtminstone i en del euroländer. Detta avspeglas också i resultaten av enkätundersökningen om bankernas utlåning i april 27 som visade att utsikterna på bostadsmarknaden kraftigt dämpade hushållens efterfrågan på bostadslån första kvartalet 27. Dessutom beror nedgången i ökningstakten för bostadslån i viss utsträckning på högre bolåneräntor, i samband med höjningar av : s styrräntor. 52 Juni 27

55 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling Ruta 6 KONJUNKTURMÖNSTRET I UTLÅNINGEN TILL HUSHÅLL OCH ICKE-FINANSIELLA FÖRETAG I EUROOMRÅDET Sedan slutet av 25, när den ackommoderande penningpolitiken gradvis upphörde, har bankernas utlåningsräntor stigit i stort sett oavbrutet. I detta klimat har årstakten i MFI:s utlåning till hushåll sedan våren 26 dämpats efter att föregående år ha legat på mycket höga nivåer. Årstakten i MFI:s utlåning till icke-finansiella företag fortsatte däremot att stiga något längre och har först nyligen börjat visa tecken på att dämpas. För att fastställa om dessa skillnader i utveckling är ett återkommande särdrag i kreditcykeln görs här en granskning av konjunkturmönstret i MFI:s utlåning till hushåll och icke-finansiella företag i euroområdet sedan början av 198-talet. Diagram A visar att årstakten i reala termer när det gäller lån till hushåll respektive icke-finansiella företag har uppvisat ett i stort sett likartat konjunkturmönster de senaste 25 åren. De högsta och lägsta nivåerna har emellertid normalt varit högre och lägre för den sistnämnda kategorin, dvs. för utlåningen till företag. Utlåningen till hushåll tycks i allmänhet ha vänt tidigare i kreditcykeln än utlåningen till företag. Detta bekräftas av diagram B, som visar att den maximala korrelationen under perioden mellan första kvartalet 1982 och första kvartalet 27 var att utvecklingen för hushållslån i genomsnitt låg ungefär fyra kvartal före utvecklingen för företagslån. I diagram B har den totala tidsperioden också delats upp i två lika långa delperioder för att visa korrelationsstrukturen för dessa perioder. Den första perioden sträcker sig från 1982 till 1994, medan den andra sträcker sig från 1994 till Diagrammet tyder på att förhållandet mellan ledning och eftersläpning har varit i stort sett detsamma över tiden, även om den genomsnittliga maximala korrelationen mellan utvecklingen för hushållslån och utvecklingen för företagslån är något högre under den senare perioden. Skillnaderna i förhållandet mellan 1 Delperioderna sammanfaller inte helt med euroområdets allmänna konjunkturcykel. Diagram A Real MFI-utlåning till hushåll och icke-finansiella företag (årliga procentuella förändringar; ej säsongrensat eller kalenderkorrigerat) Lån till hushåll Lån till icke-finansiella företag Källa: :s beräkningar. Anm. Reala serier har beräknas genom att deflatera nominella serier med BNP-deflatorn. Diagram B Korrelationen mellan utvecklingen för real MFI-utlåning till hushåll och icke-finansiella företag för olika kunder/eftersläpningar och tidsperioder (korrelationskoefficient mellan årstakter) , 1,,8,8,6,6,4,4,2,2,, -,2 -,2 -,4 -,4 -,6 -, kvartal Källa: :s beräkningar. Anm. Reala serier har beräknas genom att deflatera nominella serier med BNP-deflatorn. Juni 27 53

56 ledning och eftersläpning är normalt tydligast vid vändpunkter i serien. Diagram A tyder på att hushållslåneutvecklingens ledning före företagslåneutvecklingen har varit två till fyra kvartal beträffande flertalet av de högsta och lägsta nivåerna de senaste 25 åren (se även tabell A). Bara i samband med den lägsta nivån i början av 199-talet avvek ledningen i någon större utsträckning från det historiska genomsnittet, vilket kan bero på effekterna av Tysklands återförening. 2 Skillnader i fråga om ledning och eftersläpning mellan utvecklingen för lån till hushåll respektive icke-finansiella företag kan bero på flera faktorer. 3 För det första är drivkrafterna bakom efterfrågan på hushålls- respektive företagslån inte desamma. Utlåningen till hushåll drivs Utvecklingen för reala MFI-lån till hushåll och icke-finansiella företag: skillnader vid viktiga vändpunkter Slutet av 198-talet Början av 199-talet Slutet av 199-talet Början av 2-talet Mitten av 26 Högsta nivåer -2 kvartal -4 kvartal -3 kvartal Lägsta nivåer -8 kvartal -3 kvartal Källa: och :s beräkningar. Anm. De viktigaste vändpunkterna definieras utifrån när årstakten för reala MFI-lån till hushåll var som högst respektive lägst under kreditcykeln. Minustecknet anger med hur många kvartal 12-månadersförändringen för reala MFI-lån till hushåll har legat före 12-månadersförändringen för reala MFI-lån till icke-finansiella företag vid varje tidpunkt. Beräkningarna baseras på 3 kvartals centrerade genomsnittliga årstakter. Uppgifterna om reala lån har beräknats genom att nominella uppgifter har deflaterats med BNP. framför allt av utvecklingen på bostadsmarknaden, medan utlåningen till företag mestadels drivs av behovet att finansiera företagsinvesteringar. Det finns faktiskt uppgifter som talar för att bostadsmarknadens och företagsinvesteringarnas utveckling inte har samma tidsprofil över konjunkturcykeln. Eftersom kassaflödet i icke-finansiella företag brukar förbättras i ett tidigt skede av konjunkturuppgångar kan företagen dessutom ha en benägenhet att i första hand finansiera arbetande kapital och fasta investeringar med interna medel, och först senare utnyttja externa finansieringskällor. Det kan dessutom vara så att hushållens upplåning helt enkelt reagerar snabbare på förändringar i tillväxt- och inkomstutsikter än icke-finansiella företags upplåning, eftersom bankfinansiering och framtida inkomster och sparande är hushållens enda finansieringskällor. Utvecklingen för företagslån på senare tid kan också ha påverkats av särskilda faktorer som fusioner och förvärv samt lånefinansierade utköp som kan ha ökat efterfrågan på företagslån. 4 För det andra kan skillnaderna mellan hushållslånens och företagslånens utveckling också bero på överväganden på utbudssidan. Det kan nämligen hända att bankerna i början av en konjunkturcykel inte ökar sin utlåning till icke-finansiella företag förrän den ekonomiska återhämtningen är ett faktum och företagens balansräkningar har förbättrats. Eftersom det normalt finns bättre säkerheter för lånen till hushåll kan bankerna däremot vara villiga att öka sin utlåning till hushållen tidigare i konjunkturcykeln än utlåningen till icke-finansiella företag om sysselsättnings- och inkomstutsikterna har förbättrats och hushållens kreditrisk upplevs ha minskat. 5 Denna ruta har visat att utvecklingen för utlåningen till hushåll historiskt sett har brukat vända tidigare i kreditcykeln än utvecklingen för utlåningen till företag. Den har också visat att hushållslåneutvecklingen har legat före företagslåneutvecklingen med i genomsnitt ungefär fyra kvartal de senaste 25 åren, men också att ledningen vid olika vändpunkter kan avvika något från detta genomsnitt. Den dämpning av företagslåneutvecklingen som har observerats de första månaderna 27 förefaller därmed överensstämma med det historiska mönstret. 2 Se artikeln The development of bank lending to the private sector i Deutsche Bundesbank Monthly Report, oktober Se även artikeln Developments in the debt financing of the euro area private sector i Monthly Bulletin, november Se t.ex. rutan Factors underlying the strong acceleration of loans to euro area non-financial corporations i Monthly Bulletin, januari Resultatet av Eurosystemets enkätundersökning om bankernas utlåning bekräftar att bankerna agerar på detta sätt. 54 Juni 27

57 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling Den årliga ökningstakten för konsumentkrediter minskade åter svagt i april 27 till 6,9 %, efter genomsnitt på 7,1 % första kvartalet 27 och 8, % fjärde kvartalet 26. Efter att ha återhämtat sig första kvartalet 27 jämfört med fjärde kvartalet 26 minskade årstakten i övrig utlåning till hushåll något till 3,8 % april, från 4, % månaden innan. Enligt enkätundersökningen om bankernas utlåning i april 27 fortsatte bankerna att rapportera en positiv nettoefterfrågan på konsumentkrediter och övrig utlåning till hushåll som fortfarande understöd av konsumtionen av varaktiga konsumtionsvaror och ett starkt konsumentförtroende, om än i mindre omfattning än kvartalen innan. Diagram 32 Hushållens skuld i förhållande till BNP (procent) FINANSIELL STÄLLNING Den fortsatt starka låneutvecklingen inom hushållssektorn avspeglas också i hushållens totala skuld (som omfattar lån till hushåll från alla institutionella sektorer, inklusive utlandet) i förhållande till BNP, som beräknas ha ökat ytterligare första kvartalet 27 till 59,9 %, efter 59,7 % fjärde kvartalet 26 (se diagram 32). Den fortsatte emellertid att ligga på en måttlig Källa: och Eurostat. Anm. Hushållens skuld omfattar den totala utlåningen till hushåll från alla institutionella sektorer, inklusive övriga världen. Uppgifter som visas för det senaste kvartalet har delvis uppskattats. nivå internationellt, särskilt jämfört med sådana anglosaxiska länder som USA och Storbritannien. Efter en måttlig ökning 25 beräknas hushållens skuldtjänst (dvs. räntebetalningar brutto och amorteringar i procent av den disponibla inkomsten) ha ökat mer markant 26, vilket beror på att effekten av fortsatta ökningar av amorteringsbetalningar förstärktes av en högre räntebörda Denna skuldkvot baseras på serierna över totala lån i euroområdets nya kvartalsvisa räkenskaper efter sektor, som ger en omfattande täckning av de institutionella sektorer som beviljar lån. Som sådan är den inte jämförbar med skuldkvoter som baseras på totala lån enligt den tidigare tillgängliga statistiken över finansiering och investeringar i euroområdet, som endast omfattar lån som beviljats av MFI, övriga finansinstitut samt försäkringsföretag och pensionsinstitut. Den totala utlåningen under första kvartalet 27, som ännu inte finns tillgänglig från euroområdets kvartalsvisa räkenskaper efter sektor, har beräknats på grundval av MFI-uppgifter. Juni 27 55

58 3 P R I S E R O C H KO S T N A D E R HIKP-inflationen beräknas ha förblivit på 1,9 % i maj 27 för tredje månaden i följd. HIKP-uppgifter fram till april 27pekar på ett visst uppåtgående pristryck efter att den betydande volatiliteten i energipriserna tagits i beaktande. Särskilt har den årliga förändringstakten i komponenterna tjänster såväl som industrivaror exklusive energi uppvisat en viss uppåtgående rörelse under de senaste månaderna, vilket delvis beror på den tyska momshöjningen i januari 27 men pekar också på ett visst inhemskt pristryck i samband med den starka ekonomiska aktiviteten. Den senaste informationen från producentpriser och företagsenkäter, pekar också på ett inhemskt pristryck som beror på höga insatskostnader exklusive arbetskraftskostnader och företagens växande prissättningsförmåga. Trots att löneökningarna var dämpade i slutet av förra året finns risk för större ökningar framöver på grund av den gynnsamma tillväxten i den reala ekonomiska aktiviteten och den åtstramning av arbetsmarknadsläget som iakttagits under de senaste kvartalen. Enligt Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar väntas den genomsnittliga årliga HIKP-inflationen vara mellan 1,8 % och 2,2 % 27 och mellan 1,4 % och 2,6 % 28. Det finns risker att inflationen stiger ytterligare KONSUMENTPRISER SNABBSTATISTIK FÖR MAJ 27 Enligt Eurostats snabbstatistik var HIKP-inflationen 1,9 % i maj 27 (se tabell 6), oförändrad för tredje månaden i följd. Trots att det ännu inte finns någon detaljerad fördelning av HIKP-komponenterna för maj, vet man att den tidigare energiprisutvecklingen har haft en nedåtriktad effekt på den årliga förändringstakten i HIKP, förmodligen delvis på grund av ökade energipriser denna månad. HIKP- INFLATIONEN TILL OCH MED APRIL 27 Den årliga HIKP-inflationen låg på 1,9 % i april 27, oförändrad från föregående månad. Det dock ett tydligt mönster av gradvisa ökningar av den årliga ökningstakten i de mindre volatila HIKP-komponenterna, särskilt sedan början av året (se diagram 33). Trots att en del av denna ökning beror på prisjusteringar på grund av den tyska momshöjningen i januari 27, pekar den också på ett inhemskt pristryck i samband med den stabila ekonomiska aktiviteten i euroområdet. Fluktuationer i energipriserna har fortsatt att kraftigt påverka HIKP-inflationen de senaste måna- Tabell 6 Prisutveckling (årlig procentuell förändring, om inget annat anges) HIKP och dess komponenter Index, totalt 1) Energi Oförädlade livsmedel Förädlade livsmedel Industrivaror exklusive energi Tjänster Andra prisindikatorer Producentpriser, industri Oljepriser (euro per fat) Råvarupriser exklusive energi dec 27 jan 27 feb 27 mar 27 apr 27 maj 2,2 2,2 1,9 1,8 1,8 1,9 1,9 1,9 1,1 7,7 2,9,9,8 1,8,4.,8 2,8 3,7 3,7 2,8 2,9 3,9. 2, 2,1 2,1 2,2 2,1 1,9 1,9.,3,6,9,9 1,1 1,2 1,1. 2,3 2, 2, 2,3 2,4 2,4 2,5. 4,1 5,1 4,1 3,1 2,9 2,8 2,4. 44,6 52,9 47,4 42,2 44,9 47,3 5,2 5,3 9,4 24,8 17,7 15,6 13,9 17,6 15,3 11,9 Källor: Eurostat, HWWA och :s beräkningar grundade på Thomson Financial Datastream. 1) HIKP-inflation i maj 27 enligt Eurostats snabbstatistik. 56 Juni 27

59 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Priser och kostnader derna. I april 27 föll den årliga förändringstakten i energipriserna till,4 % från 1,8 % månaden innan på grund av en baseffekt. Däremot steg den årliga förändringstakten i priserna på oförädlade livsmedel till 3,9 % i april från 2,9 % månaden innan. Under de senaste månaderna har energipriserna fortsatt att fluktuera kraftigt medan en viss del av volatiliteten i oförädlade livsmedel tycks ha berott på ett ovanligt vinteroch vårväder i hela Europa. När det gäller de mindre volatila komponenterna i HIKP finns det, förutom de små kontrasterande rörelserna i den årliga förändringstakten i industrivaror exklusive energi (ned med,1 procentenhet) och tjänstepriser (upp med,1 procentenhet) i april, en liten tydlig ökning av den årliga förändringstakten i priserna i båda komponenterna under de senaste månaderna. Diagram 33 HIKP-inflation, fördelning på komponenter (årlig procentuell förändring; månadsuppgifter) HIKP totalt exklusive energi och oförädlade livsmedel Förädlade livsmedel Industrivaror exklusive energi Tjänster Medan ett kraftigt positivt bidrag från reglerade priser via utbildningskomponenten hjälpte till att driva upp den årliga förändringstakten i tjänstepriserna till 2,5 % i april har tjänstepriskomponenten mer generellt visat tecken på en snabb ökning sedan början av 27. Mycket av detta kan hänföras till effekterna av den tyska momshöjningen i januari 27 även om konjunkturuppgången också kan spela en roll för kostnaderna genom att arbetsmarknaden -1 stramas åt och att tjänsteföretagen förbättrat sin förmåga att låta insatskostnadstrycket slå igenom hos kunderna, allt enligt enkäten bland Källa: Eurostat. inköpschefer. När det gäller den årliga förändringstakten i priserna på industrivaror exklusive energi finns det, trots en liten minskning till 1,1 % i april, ett tydligt mönster av snabb ökning i denna komponent sedan mitten av 25. Denna allmänna ökning kan spegla både tidigare och pågående stegringar av råvarupriser tillsammans med effekterna av den stärkta inhemska ekonomiska aktiviteten. Liksom när det gäller tjänstepriserna kan den senaste tidens ökningar också hänföras till den tyska momshöjningen i januari HIKP totalt (vänster skala) Oförädlade livsmedel (höger skala) Energi (höger skala) INDUSTRINS PRODUCENTPRISER I april 27 gav energiprisutvecklingen upphov till en fortsatt nedgång i den årliga förändringstakten i totala industrins producentprisindex (exklusive byggsektorn) till 2,4 % från 2,8 % i mars. Nedgången berodde helt och hållet på en baseffekt som påverkade energikomponenten medan den årliga inflationstakten i producentpriserna exklusive energi och byggsektorn förblev oförändrad på den relativt höga nivån 3,4 %. Juni 27 57

60 Diagram 34 Producentpriser inom industrin, fördelning (årlig procentuell förändring; månadsuppgifter) Diagram 35 Producenters insatspriser och prissättning enligt enkäter (spridningsindex; månadsuppgifter) Industri exklusive byggverksamhet, totalt (vänster skala) Halvfabrikat (vänster skala) Kapitalvaror (vänster skala) Konsumtionsvaror (vänster skala) Energi (höger skala) Tillverkningsindustri, insatspriser Tillverkningsindustri, debiterade priser Tjänster, insatspriser Tjänster, debiterade priser Källor: Eurostat och :s beräkningar. Källa: NTC Economics. Anm. Ett indexvärde över 5 anger en prishöjning medan ett värde under 5 anger en prissänkning. Den nedåtgående rörelsen sedan mitten av 26 i den årliga förändringstakten i de totala producentpriserna i industrisektorn exklusive byggsektorn, huvudsakligen en effekt av volatiliteten i energipriserna, har kontrasterat mot en brett baserad stabilitet i den årliga förändringstakten i industrins producentpriser exklusive byggsektorn och energi under samma period. Detta kan troligen hänföras till att det fortsatta uppåtriktade trycket längre fram i produktionskedjan som särskilt beror på både tidigare och pågående stegringar av råvarupriserna. I de sektorer som inte producerar energi fortsatte den årliga förändringstakten i producentpriser på halvfabrikat att ligga på en hög nivå trots ett måttligt fall till 5,8 % i april 27, vilket i stort sett speglade genomslaget av höga råvarupriser. I sektorn för konsumtionsvaror var den årliga förändringstakten 1,6 % i april, som sålunda låg kvar i närheten av samma nivåer som de senaste månaderna. Den årliga förändringstakten i konsumentpriser exklusive volatila livsmedels- och tobakspriser föll något till 1,2 % i april, en nivå som dock ligger ganska högt jämfört med den genomsnittliga ökningstakten under de senaste fem åren. Den årliga förändringstakten i producentpriserna på kapitalvaror, som i stort sett har legat på en gradvis uppåtgående linje sedan början av 26, var 2, % i april. Information från de senaste företagsenkäterna om prissättning pekar också mot att pristrycket har förblivit högt, trots någon minskning under de senaste månaderna, i både tillverknings- och tjänstesektorerna (se diagram 35). Enligt NTC Economics speglar starka siffror i indikatorn för producentpriser i tillverkningssektorn de höga priserna på en hel rad råvaror, särskilt metaller, medan indikatorn för producentpriser nyligen har fallit mot bakgrund av rapporter om kraftig kon- 58 Juni 27

61 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Priser och kostnader kurrens mellan företagen. I tjänstesektorn pekar enkätuppgifter på en fortsatt kraftigt pristryck på insatsvaror och en förmåga hos tjänsteföretagen att låta högra insatskostnader få genomslag hos kunderna genom att öka försäljningspriserna. Vinsterna i euroområdet var kraftiga 26 trots ett ihållande pristryck som berodde på en stadig tillväxt av den ekonomiska aktiviteten (se ruta 7). Dessa vinstnivåer har bidragit till betydande investeringar och sysselsättningsökning i euroområdet. Ruta 7 VINSTUTVECKLINGEN I EUROOMRÅDET I denna ruta presenteras information om den totala vinstutvecklingen i euroområdet baserad på nationalräkenskapsuppgifter fram till slutet av 26. Förutom utvecklingen av ekonomin som helhet beskrivs också utvecklingen i olika verksamhetsgrenar. 1 Fokus ligger på vinstmått som beräknats genom användning av totala driftsöverskottet, brutto, och den sammansatta förvärvsinkomsten för ekonomin snarare än driftsöverskottet, brutto, i icke-finansiella företag. Det förra måttet fångar både driftsöverskott överskott (eller underskott) på produktionsverksamheten innan hänsyn tagits till räntor, hyror eller avgifter som utbetalats eller erhållits för användning av tillgångar avkastningen för det arbete som utförts av ägaren (eller av familjemedlemmar) i ett personbolag, vilket kallas sammansatt förvärvsinkomst eftersom den inkluderar ägarens företagarvinst. Torts att detta mått inbegriper vissa inkomster som antagligen är inkomst av arbete (egenförtagares), används de i denna ruta eftersom uppgifterna sträcker sig över en längre tid och också finns tillgängliga per verksamhetsgren. 2 Som framgår av diagram A pekar vinstmåttet för hela ekonomin och måttet för icke-finansiella företag på en i stort sett likadan utveckling av aggregerade vinster sedan 22 och fångar in den vinstökning som iakttagits sedan mitten av 25. För att bättre förstå utvecklingen av de totala vinsterna uppdelas vinstförändringarna i två delar i diagram B: förändringar av real produktion ( volym ) och förändringar av vinst per producerad enhet ( marginal ). Denna uppdelning pekar på att mycket av ökningen i den vinsttillväxt som observerats sedan mitten av 25 beror på expansionen i den ekonomiska aktiviteten, även om tillväxttakten i vinst per producerad enhet också ökade kraftigt andra halvåret 26. Den observerade ökningen av tillväxttakten i den senare andra halvåret 26 kan spegla de kombinerade effekterna av sänkta oljepriser, att tidigare höjningar av råvarupriser gradvis har slagit igenom längre fram i produktionskedjan och att företagens prissättningsförmåga i allmänhet har förbättrats. Det bör emellertid noteras att förändringar i den ekonomiska aktiviteten också påverkar utvecklingen av vinst per producerad enhet så att insatskostnaderna per enhet tenderar att gå emot konjunkturcykeln. Man bör också komma ihåg att medan den uppdelning som presenteras i diagram B är statisk och antar att prissättning och produktion är oberoende av varandra så bestäms prissättning och produktion tillsammans. 1 Verksamhetsgrenar syftar på byggsektorn, industrin, tjänstesektorn, etc. Institutionella sektorer syftar på hushåll, icke-finansiella företag, etc. 2 För en översikt av makroekonomiska vinstmått i euroområdet se artikeln Measuring and analysing profit developments in the euro area i månadsrapporten för januari 24. Sedan dess har uppgifter publicerats per institutionell sektor (se artikeln Integrated financial and non-financial accounts for the institutional sectors in the euro area i månadsrapporten för oktober 26 samt ruta 9 i denna månadsrapport). Juni 27 59

62 Diagram A Driftsöverskott, brutto hela ekonomin och icke-finansiella företag (årliga förändringar i procent, icke säsongrensat och arbetsdagkorrigerat) Driftsöverskott, brutto, och sammansatt förvärvsinkomst för hela ekonomin Driftsöverskott för icke-finansiella företag Källor: Eurostat och Diagram B Förändringar i vinster, uppdelat på förändringar i produktion och förändringar i vinst per producerad enhet (årliga förändringar i procent, icke säsongrensat och arbetsdagkorrigerat) Förändringar i vinst, totalt Förändringar i real produktion (BNP) Förändringar i vinst per producerad enhet Källor: Eurostat och :s beräkningar Vinstuppgången sedan 25 har skett trots de betydande oljeprisstegringarna och de ökade råvarupriserna exklusive olja under samma period. Motståndskraften i vinstutvecklingen beror främst på det ekonomiska uppsvinget, eftersom förändringstakten i priser (mätt med förädlingsvärdesdeflatorn) har minskat sedan 22 (se tabellen nedan). Det förefaller emellertid som om mycket av den nuvarande styrkan i de aggregerade vinstpåslagen kommer från industrin, huvudsakligen tack vare stora konjunkturmässiga ökningar av arbetsproduktiviteten i denna sektor. I industrin var ökningstakten i förädlingsvärdet i genomsnitt måttlig 25 och 26, vilket speglade det externa pristryckets effekter på förädlingsvärdet. Industrins vinstpåslag ökade dock i genomsnitt kraftigt, med över 2 procentenheter båda åren, på grund av minskade arbetskraftskostnader per enhet. Det bör emellertid noteras att variationer i vinstutvecklingen längs med produktionskedjan kan döljas i de aggregerade uppgifterna på grund de ökade råva- Utvecklingen av vinstpåslag per verksamhetsgren (årlig förändring i procent och procentenheter, säsongrensat och arbetsdagkorrigerat) Hela ekonomin Industrin Huvudsakligen marknadstjänster Förädlingsvärdesdeflator Enhetsarbetskostnad Ersättning per anställd Arbetsproduktivitet Vinstpåslagsindikator Förädlingsvärdesdeflator Enhetsarbetskostnad Ersättning per anställd Arbetsproduktivitet Vinstpåslagsindikator Förädlingsvärdesdeflator Enhetsarbetskostnad Ersättning per anställd Arbetsproduktivitet Vinstpåslagsindikator ) ,6 2,6 2,2 1,8 1,7 1,5 1,1 2,4 1,8 1,1,9,8 2,2 2,6 2,1 2,2 1,7 2,2 1,1,2,3 1,1,8 1,4,5,2,4,7,7,8,6 1,3 -,2,9 1,2,6 -,5,9,2,2-1,2-1,7 2, 2,2 2,1 2,7 1,5 2,5 2,5 1,3 1,9 2,5 2,7 4,3 1,,4 -,5,7 2,4 2,3 1,6 2,9 2,5 1,9 1,4 1,3 2,1 2,5 1,6 1, 1,2 1,6 2,1 2,5 2,2 1,7 1,8 2,1,6,2,4,7,9,7 -,4,3,9 1,,2 -,2 Källor: Eurostat och :s beräkningar. Anm. Vinstpåslagsindikatorn definieras som skillnaden mellan förändringstakten i deflatorn för bruttoförädlingsvärdet och enhetsarbetskostnaden. I sin tur kan enhetsarbetskostnaden brytas ned i ersättning per anställd och arbetsproduktivitet. 1) Genomsnitt för perioden. 6 Juni 27

63 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Priser och kostnader ruprisernas varierande genomslagsfart. Vinstpåslagsutvecklingen i sektorerna för huvudsakligen marknadstjänster var däremot relativt dämpad och i stort sett oförändrad 26, trots den högre ökningen i förädlingsvärdesdeflatorn på grund av den mer måttliga arbetsproduktiviteten och högre arbetskraftskostnadsökningen i dessa sektorer.3 Det bör emellertid noteras att den allmänna aktivitetsökningen ( volym ) också har stött den totala vinstökningen i såväl industrisektorn som i sektorn för huvudsakligen marknadstjänster. Sammantaget har vinsterna ökat i euroområdet, trots ett ihållande externt pristryck, sedan mitten av 25, huvudsakligen till följd av en stadig expansion av den ekonomiska aktiviteten. Vinstökningarna har underlättat investeringarna, som ökade med ungefär 5 % 26, samt skapandet av arbetstillfällen ungefär 2 miljoner personer fler var sysselsatta 26. Trots att vinstökningarna kan komma att dämpas framöver kan den i stort sett gynnsamma utvecklingen väntas fortsätta, förutsatt att löneutvecklingen förblir måttlig i ett klimat av pågående ekonomisk expansion. 3 Sektorn för huvudsakligen marknadstjänster syftar på sektorerna G-K i NACE, dvs. parti- och detaljhandel, hotell och restauranger; transporter, magasinering och kommunikationer, finansiella förmedlingstjänster samt fastighetsförmedling, uthyrning och affärsverksamhet ARBETSKRAFTSKOSTNADSINDIKATORER Tillgängliga mått på arbetskraftskostnaderna som arbetskraftskostnad per timme, ersättning per anställd och avtalade löner tyder på att löneökningarna var måttliga 26, efter korrigering för volatilitet som beror på vissa engångsfaktorer (se tabell 7 och diagram 36). Preliminär och ofullständig information on löner för början av 27 pekar på att den måttliga löneutvecklingen fortsätter. Men det finns risk att löneutvecklingen ökar mer framöver mot bakgrund av den gynnsamma tillväxttakten i den reala ekonomiska aktiviteten och åtstramningen av arbetsmarknadsläget. Arbetskraftskostnaderna per timme förblev i stort sett oförändrade fjärde kvartalet 26, med en årlig förändringstakt på 2,5 %, efter revideringar uppåt av siffrorna för årets tre första kvartal. Sammantaget steg arbetskraftskostnaderna för 26 som helhet med 2,5 %, marginellt över den genomsnittliga ökningen för 25. Tabell 7 Arbetskostnadsindikatorer (årlig procentuell förändring, om inget annat anges) kv 26 2 kv 26 3 kv 26 4 kv 27 1 kv Avtalslöner Totala arbetskostnader per timme Löner inklusive kollektiva avgifter per anställd Memo: Arbetsproduktivitet Enhetsarbetskostnader 2,1 2,2 2,1 2,4 2, 2,4 1,9 2,4 2,5 2,5 2,6 2,5 2,5. 1,7 2,2 2,2 2,5 2,4 1,7.,8 1,4 1,3 1,4 1,3 1,7.,9,8,9 1,1 1,1,. Källor: Eurostat, nationella uppgifter och :s beräkningar. Anm. Avtalslöner inkluderar inte Slovenien. Juni 27 61

64 Diagram 36 Utvalda arbetskostnadsindikatorer (årlig procentuell förändring; kvartalsuppgifter) Diagram 37 Sektoriell fördelning av arbetskostnader (årlig procentuell förändring; kvartalsuppgifter) 4, Löner inklusive kollektiva avgifter per anställd Avtalslöner Arbetskostnader per timme 4, 4, Industri exklusive byggverksamhet, CPE Byggverksamhet, CPE Marknadstjänster, CPE Tjänster, CPE 4, 3,5 3,5 3,5 3,5 3, 3, 3, 3, 2,5 2,5 2,5 2, 2,5 2, 2, 2, 1,5 1,5 1,5 1,5 1, , 1, , Industri exklusive byggverksamhet, LCI Byggverksamhet, LCI Marknadstjänster, LCI Källor: Eurostat, nationella uppgifter och :s beräkningar. Anm. Avtalslöner inkluderar inte Slovenien. 6, 5, 6, 5, Fallet i den årliga förändringstakten i ersättning per anställd till 1,8 % fjärde kvartalet 26, från uppreviderade 2,4 % tredje kvartalet, berodde främst på en tillfällig utveckling i den offentliga sektorn i Italien. På grund av en kraftigt ökad produktion samma kvartal gav fallet upphov till oförändrade enhetsarbetskostnader jämfört med kvartalet innan. Ökningen av enhetsarbetskostnaderna för 26 som helhet var,8 % mot,9 % 25. Medan den dämpade ökningen av arbetskraftskostnaderna i viss mån Källor: Eurostat och :s beräkningar. Anm. CPE är ersättning per anställd och LCI är index för arbetskostnad per timme. kan ha berott på strukturella faktorer, som effekterna av globaliseringen och åtföljande kraftig konkurrens såväl som den förändrade sysselsättningsbilden till följd av tidigare reformer med fler låglöntagare, kan ett starkt konjunkturläge leda till ett uppåtriktat tryck på lönerna. Ökningen i avtalade löner tycks ha förblivit måttlig i början av 27. Fallet i den årliga ökningstakten i avtalade löner till 1,9 % första kvartalet 27, från 2,4 % föregående kvartal, speglade i stort sett baseffekter kopplade till engångsutbetalningar som berodde på valet av tidpunkt för löneavtalen i vissa sektorer. Denna information bör tolkas med försiktighet i avsaknad av kompletterande indikatorer för arbetskraftskostnadsutvecklingen i början av 27. Det finns en betydande osäkerhet när det gäller effekterna av de pågående löneavtalsrundorna, av vilka somliga blir klara först senare i år. På sektorsnivå dolde oförändrade arbetskraftskostnader per timme fjärde kvartalet 26 vissa olikheter mellan sektorerna, särskilt uppvägdes effekterna av arbetskraftskostnaderna i byggsektorn 4, 3, 2, 1,, 4, 3, 2, 1,, 62 Juni 27

65 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Priser och kostnader och sektorn för marknadsrelaterade tjänster av minskningen av arbetskraftskostnaderna i industrin (se diagram 37). Lönerna inom industrisektorn fortsatte dock att öka kraftigare än i sektorn för marknadsbaserade tjänster i genomsnittliga termer på årsbasis, troligen på grund av skillnaderna i produktionsökning mellan de båda sektorerna. Uppgifterna på sektorsnivå om ersättning per anställd pekar också på en kraftig ökning i byggsektorn och sektorn för marknadsbaserade tjänster sista kvartalet 26 som uppvägdes av en minskning i sektorerna för industriproduktion exklusive byggsektorn och andra tjänster INFLATIONSUTSIKTER Den volatilitet i energipriserna som iakttogs förra året kommer att påverka mönstret för HIKPinflationen kommande månader med baseffekter som mildrar HIKP-inflationen under de närmaste månaderna innan den skärps mot slutet av 27. Enligt Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet väntas den genomsnittliga årliga HIKP-inflationen ligga mellan 1,8 % och 2,2 % 27 och mellan 1,4 % and 2,6 % 28 (se kapitlet Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet ). Det finns emellertid risker för en mer ogynnsam utveckling, särskilt på den inhemska sidan. I synnerhet ökar kapacitetsutnyttjandet i euroområdets ekonomi och arbetsmarknaderna förbättras gradvis. Följaktligen finns en risk att löneutvecklingen kommer att bli kraftigare än väntat, vilket utgör ett betydande hot mot prisstabiliteten. Vidare kan prissättningsförmågan i segment med låg konkurrens öka i ett sådant klimat. Riskerna för en ogynnsam utvecklig härrör emellertid från större ökningar av avtalade priser än vad som hittills väntats. Slutligen härrör de externa riskerna för en mer ogynnsam utveckling från eventuella ytterligare oväntade oljeprisstegringar. Juni 27 63

66 4 P RO D U K T I O N, E F T E R F R Å G A N O C H A R B E T S M A R K N A D Efter en real BNP-tillväxt på,6 % i euroområdet första kvartalet 27 pekar den senaste informationen från kortfristiga ekonomiska indikatorer på en robust tillväxt andra kvartalet, understödd av gynnsamma förhållanden för såväl inhemsk som utländsk efterfrågan. Enkätindikatorer fortsätter att ge lugnande signaler för industri- och tjänstesektorerna, medan arbetsmarknaderna i euroområdet håller på att förbättras. Det finns alla förutsättningar för en ihållande expansion i euroområdet. Riskerna för en mer ogynnsam utveckling är i stort sett balanserade på kort sikt medan de på längre sikt huvudsakligen kommer utifrån UTVECKLINGEN AV PRODUKTION OCH EFTERFRÅGAN Diagram 38 Real BNP-ökning och bidrag till ökningen (ökningstakt per kvartal och bidrag i procentenheter; säsongrensat) Inhemsk efterfrågan (exklusive lager) Lagerförändringar Nettoexport Total BNP-tillväxt (%) 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv REALA BNP OCH UTGIFTSKOMPONENTERNA Eurostats första beräkning av reala BNP-tillväxten i euroområdet för första kvartalet 27 bekräftade snabbstatistiken på,6 % jämfört med kvartalet innan, efter en tillväxt på,9 % förgående kvartal. Investeringarna tog ytterligare fart till 2,5 %, medan lagerinvesteringarna bidrog kraftigt efter den kraftiga nedgången fjärde kvartalet 26 (se diagram 38). Däremot minskade den privata konsumtionen med,1 %, vilket speglade effekterna av den tyska momshöjningen i januari 27. Exporten föll markant första kvartalet (,3 % jämfört med föregående kvartal), efter en förvånansvärt hög tillväxt kvartalet innan, medan importtillväxten i stort sett förblev oförändrad. Slutligen är det värt att notera att sammansättningen av BNPtillväxten första kvartalet 27 påverkades av den ansenliga tekniska nedkorrigeringen av tillväxtuppgifterna för lagerinvesteringar för fjärde kvartalet 26 i Tyskland för att rätta till en statistisk snedvridning i exportsiffrorna samma kvartal, såväl som av kortfristiga rörelser kopplade till effekterna av den tyska momshöjningen i januari 27. En mer detaljerad bedömning av de huvudsakliga faktorerna bakom den senaste tidens utveckling i euroområdets lagerinvesteringar finns i ruta 8. 1,6 1,2,8,4, -,4 -,8 Källor: Eurostat och :s beräkningar. 1,6 1,2,8,4, -,4 -,8 Ruta 8 BEDÖMNING AV DEN SENASTE TIDENS UTVECKLING AV LAGERINVESTERINGAR Lagerförändringar bidrog positivt med,5 procentenhet till euroområdets reala BNP-tillväxt jämfört med kvartalet innan första kvartalet 27 och sålunda mer än uppvägde det negativa bidraget på,4 procentenhet fjärde kvartalet 26 (se diagram A). Båda bidragen till tillväxten var exceptionella. Det stora bidraget första kvartalet 27, till exempel, var i absoluta termer över dubbelt så stort som det historiska genomsnittet. På grund av lagerinvesteringarnas eftersläpning i nationalräkenskaperna är varje ekonomiskt meningsfull tolkning av den senaste ti- 64 Juni 27

67 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad dens volatila utveckling omgiven av stor osäkerhet. Mot bakgrund av detta inleds denna ruta med en kort beskrivning av lagerinvesteringarnas roll för konjunktursvängningarna i den reala produktionen i euroområdet. Sedan granskas speciella faktorers roll, särskilt i Tyskland, för att förklara det kraftiga bidraget från lagerförändringar till reala BNP-tillväxten fjärde kvartalet 26 och första kvartalet 27. Lagerinvesteringarnas roll i euroområdets konjunkturcykel Bidraget från lagerförändringar till reala BNP-tillväxten är normalt mycket volatilt. För euroområdet har variansen hos lagerförändringar sedan 1996 (i relation till det genomsnittliga bidraget till reala BNP-tillväxten jämfört med månaden innan) varit femton gånger större än motsvarande varians hos de sammanlagda bidragen till tillväxten från andra utgiftskomponenter. Volatiliteten i reala BNP-tillväxten i euroområdet har emellertid minskat under de senaste årtiondena, vilket delvis beror på en minskad volatilitet i lagerförändringarna. 1 Dessutom tycks lagerinvesteringsrörelserna ha blivit mer överensstämmande med konjunkturcykeln. Medan de tydligt fick BNP-rörelserna att släpa efter fram till 199 tycks eftersläpningen nu nästan ha försvunnit. Litteraturen om lagerinvesteringar erbjuder en viktig förklaring till den minskade volatiliteten och den större överensstämmelsen mellan lagerförändringar och reala BNP, något som brukar betecknas production smoothing hypothesis (hypotesen om produktionsutjämning). Motivet till lagerhållning är enligt denna hypotes att undvika risker som är kopplade till produktionsförseningar när efterfrågan oväntat ökar. Dessa risker har emellertid minskat med tiden till följd av förbättrade produktionsprocesser (genom implementering av olika slags just-in-time-produktion) och bättre lagerhanteringstekniker (dvs. förbättrad informationsteknik och transporthantering tack vare bättre logistik). 2 Den senaste tidens utveckling av lagerinvesteringar: speciella faktorers roll Den exceptionella utvecklingen av lagerinvesteringar fjärde kvartalet 26 och första kvartalet 27 i euroområdet förefaller vara kopplad till den speciella utvecklingen i Tyskland. För det första kan lagren ha tömts i Tyskland fjärde kvartalet 26 på grund av extra stor efterfrågan före momshöjningen i januari 27 och en viss påfyllning kan ha ägt rum i början av 27 för att öka lagernivåerna. För det andra påverkades lagerinvesteringsuppgifterna för Tyskland av en statistisk snedvridning. Tidsserien för tysk realexport av varor till länder utanför EU påverkades av sen inrapportering, vilket snedvred uppgifterna uppåt för september, oktober och november 26. Eftersom den reala importen av varor och tjänster inte påverkades av den sena inrapporteringen och eftersom den tyska statistikbyrån beslutade att bidraget från nettoexporten inte borde påverka kvartalstillväxten av reala BNP fjärde kvartalet 26, uppvägdes denna snedvridning av siffrorna för handeln av en motsvarande nedjustering av bidraget från ackumulerade lagerinvesteringar till BNP-tillväxten. 3 Eftersom det inte längre förekom någon snedvridning första kvartalet 27 blev bidraget från ackumulerade lagerinvesteringar starkt positivt. 1 Se till exempel Quarterly report on the euro area, Vol. 6 No 1, European Commission Directorate General for Economic and Financial Affairs, 27, s. 37. En liknande slutsats dras för Förenta staterna i M. McConnell och G. Pérez-Quirós Output fluctuations in the United States: what has changed since the early 198s?, American Economic Review Vol. 9, No 5, 2, s Se rutan Lagerförändringars bidrag till konjunktursvängningar i månadsrapporten för juni Se German Statistical Office (February 27), Detailed results on the economic performance in the 4th quarter of 26. Juni 27 65

68 Diagram A Bidrag från lagerinvesteringar till BNP-tillväxten (tillväxttakt jämfört med kvartalet innan och kvartalsvisa bidrag i procentenheter) 1,4 1,,6,2 -,2 -,6 Källa: Eurostat. Lagerinvesteringar BNP ,4 1,,6,2 -,2 -,6 Diagram B Lagerinvesteringar och enkätuppgifter (bidrag i procentenheter och index),3,2,1, -,1 -,2 Lagerinvesteringar (vänster skala) Kommissionens enkät (höger skala) PMI-enkäten (höger skala) -, Källor: Eurostat, NTC Economics, Europeiska kommissionen och :s beräkningar. Anm. Kommissionens enkätuppgifter har inverterats och båda enkätseriernas medelvärde har justerats. Lagerinvesteringsserierna uttrycks som ett glidande genomsnitt över fyra kvartal av bidragen till den reala BNP-tillväxten jämförd med föregående kvartal Den senaste tidens utveckling av lagerförändringar på euroområdesnivå har inte varit i linje med företagens förväntningar i enkätsvaren. Två institutioner publicerar uppgifter om utvecklingen av lagerinvesteringar i anslutning till sina företagsenkäter: NTC Economics (inköpschefernas index (PMI)) och Europeiska kommissionen.4 I diagram B visas resultatet från båda enkäterna tillsammans med lagerinvesteringarnas bidrag till BNP-tillväxten jämfört med kvartalet innan som ett glidande medelvärde över fyra kvartal. Sammantaget har indikatorerna från båda enkäterna under de senaste åren i stort sett överensstämt med den verkliga lagerinvesteringsserien. Det kraftiga fallet i bidraget från lagerinvesteringar sista kvartalet 26 och den kraftiga ökningen första kvartalet 27 sticker emellertid av från enkätrörelserna. Detta, särskilt sista kvartalet 26, överensstämmer med att den senaste tidens utveckling av lagerinvesteringar kraftigt påverkats av statistiska faktorer. 4 PMI-enkäten om stockar av inköpta varor inleddes i augusti 1997 och Europeiska kommissionens enkät on stockar av slutprodukter inleddes i januari 198. Skillnaden mellan inköpta varor och slutprodukter är att de förra är råmaterial som används i tillverkningen av en produkt medan de senare är färdiga varor som ännu inte sålts eller distribuerats till slutanvändaren. PMI-enkäten tillhandhåller också uppgifter om stockar av färdiga varor, som inte behandlas i denna ruta. :s och kommissionens (Eurostat) senaste publicering av kvartalsräkenskaper för den institutionella sektorn i euroområdet tillåter en mer ingående analys av den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet. Till exempel förklarar kontona den måttliga tillväxten av den privata konsumtionen under senare år genom att visa att löneökningar och ökade inkomster för egenföretagare har dämpats av ökade inkomstskatter (se rutan Den senaste tidens utveckling av hushålls- och företagssektorerna: information från nya kvartalsvisa konton över sektorerna i euroområdet ). 66 Juni 27

69 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad Ruta 9 DEN SENASTE TIDENS UTVECKLING INOM HUSHÅLLS- OCH FÖRETAGSSEKTORERNA: INFORMATION FRÅN NYA KVARTALSVISA KONTON FÖR EUROOMRÅDET ÖVER SEKTORERNA Den 1 juni 27 publicerade och kommissionen (Eurostat) för första gången kvartalsvisa konton för euroområdet över institutionella sektorer, inklusive konton för utlandet. 1 De nya kontona är en milstolpe i utvecklingen av euroområdets ekonomiska och finansiella statistik. Från och med nu kommer det att finnas nästan kompletta nationalräkenskaper för euroområdet varje kvartal. Dessa inbegriper både generella ekonomiska (icke-finansiella) och finansiella räkenskaper och finansiella balansräkningar. Dessa konton ersätter den tabell över finansiering och investeringar som tidigare publicerats av. I denna ruta introduceras några av uppgifterna och sedan beskrivs den senaste tidens icke-finansiella aktiviteter i hushålls- och företagssektorerna. En diskussion av den finansiella utvecklingen på grundval av dessa uppgifter finns i kapitel 2 i månadsrapporten. Kvartalsvisa konton för euroområdet över sektorerna Den makroekonomiska och finansiella utvecklingen beror på enskilda aktörers agerande i en ekonomi. Om man grupperar aktörer med likadant beteende (hushåll, finansiella och ickefinansiella företag och offentlig sektor) underlättar detta förståelsen för denna utveckling. De nya uppgifterna tillhandhåller kvartalsvis en mycket mer detaljerad fördelning av icke-finansiella aktiviteter till exempel inkomstgenerering, inkomstfördelning, konsumtion, sparande, investeringar för varje sektor. 2 De ökar också överensstämmelsen mellan ekonomisk och finansiell statistik i euroområdet och tillåter en mer fullständig analys av den finansiella och icke-finansiella utvecklingen. Insamlingen av dessa omfattande och överensstämmande kvartalsvisa konton för euroområdet över sektorerna är resultatet av ett kontinuerlig samarbete mellan och kommissionen (Eurostat) under medverkan av nationella centralbanker och nationella statistikinstitut. Första delen i den processen var produktionen av årskonton över sektorerna som publicerades i maj 26, med uppgifter från 1999 till 24. De nya kvartalsvisa kontona omfattar uppgifter från första kvartalet 1999 fram till fjärde kvartalet 26. För närvarande kommer konton för euroområdet över sektorerna att bli tillgängliga ungefär 12 dagar efter kvartalsslutet. På grund av att kontona för euroområdet över sektorerna inte är säsongrensade presenteras i denna ruta jämförelser med året innan. Alla data är i löpande priser. Eftersom kvartalskontona över hushållssektorn och sektorn för icke-finansiella företag innehåller mer ny information än de för den offentliga sektorn och sektorn för finansiella företag samt de för utlandet fokuserar beskrivningen nedan på de första två sektorerna. Den senaste utvecklingen i hushållssektorn Under 26 fortsatte hushållens nominella disponibla inkomster att uppvisa en måttlig tillväxt och ökade med 3,2 % totalt, något över förändringstakten 25 och i stort sett i linje med den genomsnittliga tillväxttakten sedan 22 (se diagram A). Löner och kollektiva avgifter (dvs. den lön som hushållen erhåller samt de sociala avgifter som arbetsgivarna betalar), som motsvarar 1 De fullständiga kontona för euroområdet finns på (). Dessutom finns icke-finansiella räkenskaper för Europeiska unionen på (Eurostat). 2 För en omfattande sammanfattning av grunddragen och begreppen i kontona för euroområdet över sektorer se dokumentet Quarterly euro area and European Union accounts for institutional sectors (European Sector Accounts), som finns på acc/html/index.en.html och artikeln Integrated financial and non-financial accounts for the institutional sectors in the euro area, i månadsrapporten för oktober 26. Juni 27 67

70 Diagram A Bidrag till förändringar av hushållens disponibla inkomster, brutto (årliga förändringar i procent, bidrag i procentenheter) Diagram B Hushållens disponibla inkomster, konsumtion och sparande (årlig förändring i procent och procentandelar) Löner och kollektiva avgifter Driftsöverskott, brutto, och sammansatt förvärvsinkomst Sociala förmåner och avgifter, netto Löpande direkta skatter Kapitalinkomst och andra transfereringar Hushållens disponibla inkomster, brutto Ökning av hushållens inkomster (höger skala) Konsumtionsökning (höger skala) Hushållens sparande (vänster skala) , , , 13, , , Källor: Eurostat och. Källor: Eurostat och. Anm. Hushållens sparandekvot uttrycks som procentandel av hushållens disponibla inkomster (glidande medelvärde över fyra kvartal). omkring tre fjärdedelar av hushållens nominella disponibla inkomster, brutto, steg stadigt under 25 och 26, allteftersom sysselsättningen och lönerna ökade. Det driftsöverskott, brutto och de sammansatta förvärvsinkomster som intjänas av egenföretagare, ytterligare en fjärdedel av hushållens inkomster, ökade också kraftigt samma period. Detta uppvägdes emellertid delvis av hushållens ökade betalningar av direkta skatter huvudsakligen inkomstskatter och sociala avgifter, netto, (till exempel pensionsbetalningar, arbetslöshets- och sjukkasseavgifter). Hushållens nominella konsumtionsökning stärktes 26 och steg med 3,8 % den snabbaste ökningstakten sedan 21 även om den dämpades något under året (se diagram B). Konsumtionen ökade snabbare än de disponibla inkomsterna, brutto, alla kvartal och därigenom sjönk sparkvoten. Sedan slutet av 24 har denna kvot fallit med,8 procentenhet till 13,8 %. 3 Hushållens investeringar i icke-finansiella tillgångar (huvudsakligen köp av nya bostäder och fasta investeringar av personbolag) steg stadigt 25 och 26. Kombinerat med det minskade sparandet samma period innebar detta att hushållens nettoutlåningsställning minskade. Som en följd minskade hushållen sina investeringar i finansiella tillgångar (t.ex. aktier) under denna period. Samtidigt ökade deras finansiella tillgångar, netto, alltjämt betydligt, huvudsakligen på grund av att deras finansiella tillgångar ökade i värde. Den senaste tidens utveckling i sektorn för icke-finansiella företag Tillväxten av icke-finansiella företags företagarinkomster, brutto, föll till 4, % 26 som helhet, från 5,3 % året innan och 7,7 % 24 (se diagram C). 4 Kvartalsprofilen var mer volatil med 3 Sparkvoten visas som en procentandel av disponibla inkomster, brutto, och inkluderar en justering för hushållens värdepapper i pensionsfonder, netto, och livförsäkringsreserver. 4 Företagarinkomster liknar vinster i affärsredovisningen där intäkter redovisas efter räntebetalningar, netto, men före betalningar av utdelning och skatter. De omfattar driftsöverskott, brutto, som genereras av produktion samt kapitalinkomster från både inhemska och utländska finansiella tillgångar ägda av företag. 68 Juni 27

71 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad Diagram C Bidrag till icke-finansiella företags företagarinkomster, brutto (årlig förändring i procent, procentenheter) Diagram D Icke-finansiella företags inkomster, bruttoinvesteringar och sparande (procentandelar) Andra erhållna kapitalinkomster (minus utbetald hyra) Utbetald nettoränta Driftsöverskott, brutto Företagarinkomster, brutto Finansiellt sparande (+) / nettoupplåning (-) Bruttoinvestering Bruttosparande Källor: Eurostat och :s beräkningar. Källor: Eurostat och. Anm. Kvoterna är uttryckta som en procentandel av bruttoförädlingsvärdet (glidande medelvärde över fyra kvartal). en inkomsttillväxt som föll kraftigt andra kvartalet 26 men som återhämtade sig betydligt tredje och fjärde kvartalen. Förändringen i tillväxttakt berodde i stort sett på rörelser i driftsöverskottet, brutto. Andra kapitalinkomster (huvudsakligen erhållen avkastning och vinster från utländska direktinvesteringar) bidrog positivt till inkomsttillväxten 26, även om betydligt mindre än 24 och 25. Den fortsatta tillväxten av företagarinkomster hjälpte till att stödja icke-finansiella företags investeringar. Bruttoinvesteringarna har ökat sedan mitten av 24 i den snabbaste takten sedan 21 och steg till 23 % av bruttoförädlingsvärdet i slutet av 26 (se diagram D). Med ökade icke-finansiella investeringar som översteg tillväxten av internt genererade medel (eller outdelade vinster) under denna period behöll de icke-finansiella företagen sin ställning som nettoupplånare, dvs. de finansierade investeringar genom skulduppbyggnad och emission av aktier och andra värdepapper. Genom att ge kunskap om den icke-finansiella och finansiella utvecklingen i de viktigaste institutionella sektorerna och deras förhållande till utlandet och till varandra är de nya kvartalsvisa kontona för euroområdet över sektorerna en välkommen förbättring av tillgängliga data för ekonomisk och finansiell analys. Sammantaget visar de att under det senaste året har hushållen fått löneökningar och högre egenföretagarinkomster men att dessa delvis har uppvägts av högre inkomstskatter. Följaktligen har ökningen av deras nominella disponibla inkomster varit ganska måttlig och trots att sparkvoten har fallit något har den nominella konsumtionsökningen förblivit måttlig. Under samma period har vinsterna i icke-finansiella företag varit robusta vilket hjälpt till att stödja en betydande investeringsökning. Juni 27 69

72 PRODUKTION INOM OLIKA SEKTORER OCH INDUSTRIPRODUKTION Tillväxten av förädlingsvärdet första kvartalet 27 var brett fördelad på de viktigaste ekonomiska sektorerna. Särskilt tog det ytterligare fart i industri- och byggsektorerna. Förädlingsvärdet i tjänstesektorn ökade också kraftigt om än i långsammare takt än i de andra två sektorerna. Detta döljer emellertid en snabb tillväxt i sektorerna för finansiella tjänster och affärsverksamhet. Den snabba ökningen av tillväxten av förädlingsvärdet första kvartalet 27 står i kontrast till nedgången i den real BNP-tillväxten. Detta förklaras av det negativa bidraget från skatter minus subventioner på produkter som är det begrepp som kopplar förädlingsvärdet till BNP. Detta negativa bidrag kan relateras till effekterna av förväntningarna på den tyska momshöjningen i januari 27 som drev upp volymen av skatter på produkter sista kvartalet 26. Första kvartalet 27 återhämtade sig industriproduktionen (exklusive byggsektorn) från den branta nedgången andra kvartalet 26, som huvudsakligen berodde på negativa bidrag från energiproduktionen. Den växte med,8 %, efter en tillväxt på,6 % fjärde kvartalet 26. Denna nya uppgång i tillväxten av industriproduktion berodde huvudsakligen på tillväxt i produktionen av halvfabrikat och kapitalvaror. Den ökade produktionen av kapitalvaror har varit blygsammare (se diagram 39). Orderingången inom industrin steg med 1,8 % första kvartalet 27, efter en liknande tillväxt fjärde kvartalet 26. Om den mycket volatila delkomponenten annan transportutrustning undantas ökade orderingången med 2,3 %. Vidare har byggproduktionen ökat snabbt sedan början av 26 till den högsta tillväxttakten sedan 1994 och ökade första kvartalet 27 med 2,5 % andra kvartalet i följd. ENKÄTUPPGIFTER FÖR INDUSTRI- OCH TJÄNSTESEKTORERNA Enkätuppgifterna för sektorerna fram till maj 27 förblir på en mycket hög nivå, vilket signalerar en fortsatt brett baserad robust tillväxt årets andra kvartal. Enligt kommissionens företags- och konsumentenkäter föll industrins förtroende något i maj, även om det ligger kvar nära det högsta observerade värdet i april. Det minskade förtroendet noterades inom industrierna för halvfabrikat medan förtroendet inom industrierna för konsumtions- och kapitalvaror förblev nästan oförändrat. Inköpschefernas index (PMI) för tillverkningssektorn föll också något i maj och pekar på en eventuell fartminskning medan det fortfarande signalerar en positiv tillväxt (se diagram 4). För tjänstesektorn fortsätter såväl kommissionens konfidensindikator som PMI:s aktivitetsindex att peka på en robust tillväxt andra kvartalet 27. Utsikterna längre fram än andra kvartalet är också mycket positiva eftersom den förväntade efterfrågan för nästa tolvmånadersperiod ligger över det långsfristiga genomsnittet för båda dessa indikatorer. 7 Juni 27 Diagram 39 Industriproduktionsökning och bidrag till ökningen (ökningstakt och bidrag i procentenheter; månadsuppgifter; säsongrensat) 2,5 2, 1,5 1,,5, -,5-1, -1,5-2, Kapitalvaror Konsumtionsvaror Insatsvaror Totalt exklusive byggverksamhet och energi (%) ,5 2, 1,5 1,,5, -,5-1, -1,5-2, Källor: Eurostat och :s beräkningar. Anm. De redovisade siffrorna är beräknade som centrerade 3- månaders glidande medelvärden i förhållande till motsvarande medelvärde 3 månader tidigare.

73 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad Diagram 4 Industriproduktion, konfidensindikator för industrin och PMI (månadsuppgifter; säsongrensat) Diagram 41 Detaljhandelsförsäljning samt konfidensindikator för detaljhandels- och hushållssektorn (månadsuppgifter) Industriproduktion 1) (vänster skala) Konfidensindikator för industrin 2) (höger skala) PMI 3) (höger skala) Detaljhandelns totala försäljning 1) (vänster skala) Konfidensindikator för hushållssektorn 2) (höger skala) Konfidensindikator för detaljhandeln 2) (höger skala) , ,5 3, ,5 4 2, 1, ,, , Källor: Eurostat, Europeiska kommissionens företags- och hushållsenkäter, NTC Economics och :s beräkningar. 1) Tillverkningsindustri; förändring i procent jämfört med föregående 3-månadersperiod. 2) Nettotal i procentenheter; förändring jämfört med tre månader tidigare. 3) Inköpschefernas index; avvikelser från indexvärdet 5. Källor: Eurostat och Europeiska kommissionens företags- och hushållsenkäter. 1) Årlig procentuell förändring; 3-månaders centrerat glidande medelvärde; korrigerat för antal arbetsdagar. 2) Nettotal i procent; säsongrensat och medeltaljusterat. När det gäller konfidensindikatorer för hushållssektorn är resultaten fr.o.m. januari 24 inte helt jämförbara med tidigare siffror på grund av ändringar i det frågeformulär som används i den franska enkäten. INDIKATORER FÖR PRIVAT KONSUMTION Den snabba ökningen av privatkonsumtionen har förblivit relativt dämpad sedan återhämtningen påbörjades i början av 22. Den nuvarande tillväxtnivån för privatkonsumtionen ligger under de nivåer som iakttogs i slutet av 199-talet. Den senaste ekonomiska informationen om hushållens konsumtion fortsätter att ge blandade signaler om privatkonsumtionen i euroområdet andra kvartalet. Å ena sedan förblir de hårda siffrorna dämpade medan enkätindikatorer å andra sedan fortsätter att peka på en starkare konsumtion. Privatkonsumtionen i euroområdet föll med,1 % jämfört med kvartalet innan första kvartalet 27, efter en tillväxt på,4 % fjärde kvartalet 26, vilket också speglade effekterna av den tyska momshöjningen. Registreringen av nya personbilar föll kraftigt med 5,3 % jämfört med månaden innan i april, efter en nedgång första kvartalet. Eurostat senaste uppgifter om volymen på detaljhandelsförsäljningen är också dämpade. I euroområdet steg emellertid konsumenternas förtroende kraftigt i maj och ligger nu nära den högsta nivå som uppmättes 2 (se diagram 41). Privatkonsumtionen borde också framöver stödjas av utvecklingen i de reala disponibla inkomsterna eftersom arbetsmarknadsläget håller på att förbättras ARBETSMARKNADEN De senaste uppgifterna bekräftar den pågående förbättringen av euroområdets arbetsmarknader. Sysselsättningsförväntningarna ligger på höga nivåer och förstärker bedömningen att arbetsmark- Juni 27 71

74 nadsutsikterna är gynnsamma. Enkätindikatorerna börjar nu upptäcka en viss åtstramning av arbetsmarknadsläget. ARBETSLÖSHETEN Arbetslösheten i euroområdet har visat på en fallande trend sedan början av 25. I april 27 föll den ytterligare till 7,1 %, vilket var en sänkning med,1 procentenhet från mars (se diagram 42). Antalet arbetslösa föll i april med omkring 95, vilket var något lägre än månadsgenomsnittet på 15 för årets tre första månader. Enkätuppgifter om produktionsbegränsningar i industrisektorn pekar på att arbetskraftsbristen håller på att öka dock utan att nå de höga nivåer som iakttogs i slutet av 2. Det finns vissa försiktiga tecken på en åtstramning av arbetsmarknadsläget i flertalet länder i euroområdet. Man bör emellertid inte bortse från globaliseringens och invandringens eventuella betydelse för att mildra arbetskraftsbristen. Diagram 42 Arbetslöshet (månadsuppgifter, säsongrensat) Månatlig förändring i tusental (vänster skala) Procent av arbetskraften (höger skala) SYSSELSÄTTNINGEN Sysselsättningsökningen i euroområdet förblev robust fjärde kvartalet 26 på grund av utvecklingen i tjänste- och byggsektorerna (se tabell 8), där sysselsättningsnivåerna ökade med 352 respektive 17. Sysselsättningsminskningen i jordbruket (med 26 ) och industrin exklusive byggsektorn (med 51 ) gjorde att den kvartalsvisa sysselsättningsökningen i euroområdet landade på 445. Arbetsproduktiviteten ökade med 1,7 % på årsbasis fjärde kvartalet 26, vilket var det högsta värdet sedan andra kvartalet 2 (se diagram 43). De senaste trendbedömningarna av arbets Källa: Eurostat. 1, 9,5 9, 8,5 8, 7,5 7, Tabell 8 Sysselsättningsökning (procentuell förändring jämfört med föregående period; säsongrensat) Årsuppgifter kv Hela ekonomin varav: Jordbruk och fiske Industri Exklusive byggverksamhet Byggverksamhet Tjänster Handel och transport Finans- och företagstjänster Offentlig förvaltning Källor: Eurostat och :s beräkningar. Kvartalsuppgifter kv 2 kv 26 3 kv 26 4 kv,8 1,4,3,5,5,3,3-1,4 -,1,1,2,7-1,8 -,4 -,1,7,3,1,3,2,3-1,2 -,2, -,1,2, -,2 2,7 2,7,9,6,7,9 1,6 1,3 1,8,3,6,5,4,4,7 1,2,3,5,5,1,4 2,1 3,5 1,1,9,9 1,,7 1,3 1,4 -,1,6,4,4,2 72 Juni 27

75 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad Diagram 43 Arbetsproduktivitet (årlig procentuell förändring) Diagram 44 Sysselsättningsökning och sysselsättningsförväntningar (årlig procentuell förändring; nettotal, säsongrensat) Hela ekonomin Industrin, exklusive byggsektorn Tjänster Sysselsättningsökning, hela industrin (vänster skala) Sysselsättningsförväntningar, tillverkningsindustrin (höger skala) , 2,5 2, 1,5 1,,5, -,5-1, -1,5-2, -2, Sysselsättningsförväntningar, byggverksamheten Sysselsättningsförväntningar, detaljhandeln Sysselsättningsförväntningar, tjänstesektorn Källor: Eurostat och :s beräkningar produktiviteten i euroområdet pekar på att den nedåtriktade trend som iakttagits de senaste tio åren kan ha avstannat. Man bör emellertid iaktta försiktighet här på grund av att PMI:s composite productivity index föll ytterligare i april 27 till den lägsta nivån på 2 månader, även om det fortfarande ligger över brytpunkten och sålunda fortsätter att peka på en positiv produktivitetstillväxt. Sysselsättningsförväntningarna fortsätter att vara gynnsamma i maj och pekar på förbättrad sysselsättning i euroområdet första halvåret 27 (se diagram 44). Sysselsättningsförväntningarna från kommissionens enkäter ökade kraftigt i tjänstesektorn och nådde den högsta nivån sedan mitten av 21. Sysselsättningsförväntningarna ökade också i industrin fastän i mycket långsammare takt. Sysselsättningsförväntningarna från PMI samma månad förblev oförändrade UTSIKTERNA FÖR DEN EKONOMISKA AKTIVITETEN Källor: Eurostat och Europeiska kommissionens företags- och hushållsenkäter. Anm. Nettotalen är medelvärdeskorrigerade. De senaste ekonomiska uppgifterna bekräftar utsikterna för en stark och brett baserad tillväxt i euroområdet, vilket speglar den gynnsamma inhemska och utländska efterfrågan. Arbetsmarknadsläget fortsätter att förbättras och borde stödja en kraftigare ökning av privatkonsumtionen. Investeringsutsikterna är också positiva mot bakgrund av ackumulerade och ihållande kraftiga Juni 27 73

76 företagsintäkter, ett gynnsamt finansieringsläge och behovet att förnya gammalt aktiekapital i ett klimat av högt kapacitetsutnyttjande i tillverkningssektorn, som för närvarande ligger på den högsta nivån på 15 år. Trots att de kortfristiga siffrorna har snedvridits av statistiska effekter som blåste upp den tyska exporttillväxten fjärde kvartalet 26, borde exporten gynnas av en robust global tillväxt. I linje med denna bedömning förutses i Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet en real BNP-tillväxt på mellan 2,3 % och 2,9 % 27 och mellan 1,8 % och 2,8 % 28 (se kapitlet Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet ). Riskerna för en mer ogynnsam utveckling är i stort sett balanserade på kort sikt. På medellång och lång sikt finns risker att utvecklingen blir sämre, huvudsakligen på grund av externa faktorer. Dessa risker härrör särskilt från rädsla för ökad protektionism, eventuella ytterligare oljeprisstegringar, oro för en eventuell oordnad utveckling på grund av globala obalanser och ett eventuellt skiftande förtroende på finansmarknaden. 74 Juni 27

77 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN 5 D E O F F E N T L I G A F I N A N S E R N A S U T V E C K L I N G Efter en betydande budgetförbättring under 26 tyder de senast tillgängliga prognoserna på att euroområdets underskottskvot kommer att minska ytterligare under perioden tack vare goda skatteintäkter och måttliga utgiftsökningar i ett läge med lovande makroekonomiska utsikter. När man tar hänsyn till tillfälliga åtgärder och cykliska faktorer är emellertid den strukturella förbättringen mindre än vad budgetbalanserna i nominella termer antyder. Mot denna bakgrund ger dagens ekonomiskt goda tider ett nytt handlingsutrymme för att snabbt komma tillrätta med kvarstående budgetobalanser och påskynda anpassningen mot de medelfristiga målen, som bör uppnås snarast möjligt och senast 21. DE OFFENTLIGA FINANSERNAS UTVECKLING UNDER 26 OCH UTSIKTER FÖR 27 OCH 28 De offentliga finansernas utveckling i euroområdet under 26 visade sig vara gynnsammare än man tidigare förutspått i bland annat de stabilitetsprogram som euroländerna lade fram i slutet av 26 och början av 27. Det generella underskottet i de offentliga finanserna i euroområdet minskade från 2,5 % av BNP under 25 till 1,6 procent under 26 (se tabell 9), vilket speglar en stadigt ökande intäktskvot under årets fyra kvartal och en måttligt fallande utgiftskvot (se diagram 45). Den senare förstärktes av två ansenliga engångsöverföringar i Italien i samband med en momsdom i EG-domstolen och ett skuldövertagande från det nationella järnvägsbolaget under årets andra hälft. Efter den betydande budgetförbättringen under 26 tycks situationen för de offentliga finanserna i euroområdet förbättras ytterligare under 27 och 28. Enligt Europeiska kommissionens vårprognos 27, under förutsättning att finanspolitiken förblir oförändrad, förväntas det offentliga underskottet som andel av BNP i euroområdet minska till 1, % under 27 och till,8 % under 28 (se tabell 9). Bilden som ges i OECD Economic Outlook, maj 27, är i huvudsak densamma. Av de länder som för närvarande är föremål för förfarandet vid alltför stora underskott (Italien och Portugal, sedan förfarandet vid alltför stora underskott nyligen upphävts för Tyskland och Grekland) väntas endast Portugal uppvisa ett underskott över referensvärdet på 3 % av BNP under både 27 och 28, medan kommissionen räknar med att Italiens underskott ska falla under 3 % av BNP under 27. När det gäller de länder som inte har alltför stora underskott men som ännu inte nått sina medelfristiga mål (Belgien, Tyskland, Grekland, Frankrike, Österrike, Slovenien) förväntas för flertalet endast smärre förbättringar i de offentliga finanserna eller till och med försämringar under 27 och 28. Av de länder som Diagram 45 Offentliga sektorns finanser på kvartalsbasis, euroområdet (4-kvartals glidande summa som andel av BNP) Intäkter, totalt (vänster skala) redan uppnått sina medelfristiga mål (Irland, Utgifter, totalt (vänster skala) Spanien, Luxemburg, Nederländerna, Finland) Budgetbalans (höger skala) bedöms Irland och Nederländerna reducera sina budgetbalanser markant. Nederländerna beräknas 48, 47,, -,5 få ett tillfälligt underskott under 27 men -1, 46, uppnå balans i budgeten under 28. Även Spanien -1,5 förväntas nå ett mindre budgetöverskott. 45, Jämfört med de mål som sattes upp vid den senaste omgången uppdaterade stabilitetsprogram pekar Europeiska kommissionens prognoser på en över lag gynnsammare budgetutveckling. Av det skälet är de förväntade underskotten i 44, 43, 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv kv -2, -2,5-3, Källa: :s beräkningar baserade på Eurostats och nationella uppgifter. Juni 27 75

78 Tabell 9 Budgetutvecklingen i euroområdet (procent av BNP) Europeiska kommissionen ekonomiska prognos, våren a. Intäkter, totalt 45,1 44,8 45,1 45,7 45,5 45,4 b. Utgifter, totalt 48,2 47,6 47,6 47,3 46,5 46,2 varav: c. Ränteutgifter 3,3 3,1 2,9 2,9 2,9 2,8 d. Primära utgifter (b-c) 44,9 44,5 44,6 44,5 43,6 43,3 Budgetbalans (a-b) -3, -2,8-2,5-1,6-1, -,8 Primär budgetbalans (a-d),2,3,5 1,3 1,9 2, Cykliskt justerad budgetbalans -2,7-2,4-1,8-1,2 -,8 -,7 Bruttoskuld 69,2 69,7 7,5 69, 66,9 65, Memo: real BNP (årlig procentuell förändring),8 2, 1,4 2,7 2,6 2,5 Genomsnittsvärden för euroområdet baserade på de uppdaterade stabilitetsprogrammen för ) Budgetbalans -2,4-2,1-1,4-1,1 Primär budgetbalans,6 1, 1,5 1,8 Cykliskt justerad budgetbalans -1,8-1,7-1,1 -,8 Bruttoskuld 7,6 69,4 67,8 66,4 Memo: real BNP (årlig procentuell förändring) 1,4 2,6 2,2 2,2 Källor: Europeiska kommissionen, uppdaterade stabilitetsprogram för och :s beräkningar. Anm. Siffrorna exkluderar intäkter från försäljning av UMTS-licencer och på grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman. 1) Uppgifter från maj 27. Genomsnittet för euroområdet 25 inkluderar uppgifter för Frankrike från stabilitetsprogrammet euroområdet,4 respektive,3 procentenheter av BNP lägre för 27 och 28 än genomsnittet för de nationella målen i de senaste stabilitetsprogrammen. Detta speglar de väntade spridningseffekterna av den huvudsakligen oplanerade ökningen i skatteintäkter under 26 och en generellt förbättrad makroekonomisk miljö, samtidigt som konsolideringsåtgärderna bedöms bli begränsade under 27 och fortfarande måste konkretiseras i budgetarna för 28. Efter minskningen under 26 väntas den offentliga skuldkvoten i euroområdet som helhet att fortsätta sjunka och nå 65, % av BNP under 28. Detta beror på att skuldkvoten beräknas falla i samtliga länder utom Portugal, där skulden som andel av BNP kommer att fortsätta öka. Inte desto mindre väntas sju euroländer (Belgien, Tyskland, Grekland, Frankrike, Italien, Österrike och Portugal) fortsatt uppvisa offentliga skuldkvoter på över eller väldigt nära 6 % av BNP under 28. FAKTORER BAKOM BUDGETUTVECKLINGEN Budgetförbättringen på euroområdesnivå under prognosperioden sammanfaller med förväntade gynnsamma ekonomiska förhållanden. I synnerhet spås en real BNP-tillväxt över potentialen under 27 och en något mindre under 28 (se diagram 46a). Detta ger ett positivt cykliskt bidrag till de offentliga finanserna. Till detta kommer en ganska måttlig konsolideringsansträngning, vilket återspeglas i en ökning av de konjunkturrensade primära saldona med,4 % av BNP under 27 och,1 % av BNP under 28. Denna justering gynnas dessutom av vissa tillfälliga effekter, medan ränteutgiftskvotens minskning är försumbar (se diagram 46b och c). På landnivå speglar den måttliga förbättringen i det konjunkturrensade primärsaldot för euroområdet i stor utsträckning förväntade justeringar i Tyskland, Frankrike och Italien, som mer än kompenserar för de försämringar som förutspås, framför allt i Irland och Nederländerna. 76 Juni 27

79 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Offentliga finanser Den konjunkturrensade totala utgiftskvoten väntas falla, vilket torde mer än uppväga minskade konjunkturrensade intäkter, och sannolikt medföra en måttlig åtstramning av finanspolitiken i euroområdet under 27 (se diagram 46d). Under förutsättning att politiken förblir oförändrad under 28 torde såväl de konjunkturrensade intäkterna som utgiftskvoterna fortsätta nedåt, om än i långsammare takt. Enligt kommissionens uppskattningar speglar den fallande intäktskvoten främst att skattebasen inte växt lika snabbt som BNP, medan utgiftsutvecklingen i stor utsträckning är en följd av oförändrade utgiftstrender i förhållande till en oväntat hög BNP-tillväxt. Dessutom förklarar slutet på engångsöverföringar i Italien en väsentlig del (nästan,4 procentenheter av BNP) av minskningen i euroområdets utgiftskvot under 27. BEDÖMNING Den oväntat goda utvecklingen av de offentliga finanserna under 26 och de ljusa ekonomiska utsikterna ger ett nytt handlingsutrymme för att snabbt komma till rätta med kvarstående budgetobalanser. Länderna bör dra full nytta av den för närvarande goda ekonomiska tillväxttakten och de oväntat höga skatteintäkterna för att bedriva en ambitiösare budgetkonsolidering där så krävs och samtidigt undvika en procyklisk finanspolitik. Detta skulle vara i linje med såväl bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten som Eurogruppens överenskommelse vid mötet den 2 april 27, då euroländernas finansministrar gav sitt fortsatta stöd för stabilitets- och tillväxtpakten, enades om att det råder goda tider i euroområdet och åtog sig att uppnå specifika finanspolitiska mål under kommande år. I synnerhet behöver det överraskande goda budgetresultatet för 26 omsättas i ambitiösare budgetmål för 27 och därefter. Länder med budgetobalanser bör använda den senaste tidens oväntade inkomster fullt ut till att minska underskotten och motstå påtryckningar att lätta på finanspolitiken. Detta skulle bidra till att hållbart minska de offentliga skuldkvoterna, som fortfarande ligger på ungefär samma nivåer eller till och med över nivåerna i början av etapp tre av EMU. Diagram 46 Budgetutvecklingens bestämningsfaktorer i euroområdet (procent av BNP, procentuella förändringar) a) BNP-tillväxt och årlig förändring i budgetbalansen Förändring i budgetbalansen Faktisk tillväxttakt Potentiell tillväxttakt 3, 3, 2,4 1,8 1,2,6, -, b) Årlig förändring i budgetbalansens bestämningsfaktorer Förändring i primär budgetbalans Förändring i ränteutgifter 1,,8,6,4,2, -,2 -,4 -,6 -, Källor: Europeiska kommissionen (ekonomisk prognos, våren 27) och :s beräkningar. 2,4 1,8 1,2,6, -,6 1,,8,6,4,2, -,2 -,4 -,6 -,8 c) Årlig förändring av bestämningsfaktorer för primär budgetbalans Förändring i cyklisk komponent Förändring i cykliskt justerad primär budgetbalans,6,6,4,4,2,2,, -,2 -,2 -,4 -,4 -,6 -,6 -,8 -, d) Årlig förändring av bestämningsfaktorer för cykliskt justerad primär budgetbalans Förändring i cykliskt justerade totala intäkter Förändring i cykliskt justerade primära utgifter,7,5,3,1 -,1 -,3 -,5 -,7 -, ,7,5,3,1 -,1 -,3 -,5 -,7 -,9 Juni 27 77

80 Länder med ett alltför stort budgetunderskott måste se till att rätta till detta snarast möjligt och senast inom den tidsfrist som Ekofinrådet fastställt. Konsolideringskrav i rådets rekommendationer och meddelanden skall som minimum följas och överträffas om underliggande ekonomiska förutsättningar visar sig vara gynnsammare än väntat. I detta avseende är det av största vikt att länderna fortsätter med strukturella konsolideringsåtgärder även sedan deras alltför stora underskott har korrigerats. När det gäller länder som inte har ett alltför stort underskott men som ännu inte nått sina medelfristiga mål kräver stabilitets- och tillväxtpakten årliga förbättringar av den strukturella budgetbalansen om,5 % av BNP som referensvärde, men i goda tider förväntas större konsolideringsansträngningar. För 27 och 28 tyder Europeiska kommissionens beräkningar på att endast mycket få länder kommer att uppnå referensvärdet,5 %. Snarare förväntas strukturella konsolideringsåtgärder ligga kvar under referensvärdet i så gott som samtliga fall, samtidigt som det finns ett rejält utrymme för att faktiskt överträffa referensvärdet i rådande goda tider. Många länder bör därför genomföra mycket ambitiösare konsolideringsstrategier under 27 och kommer att behöva vidta kompletterande åtstramningsåtgärder i sina budgetar för 28 för att uppnå fastställda konsolideringsmål. Mot bakgrund av de över lag gynnsamma makroekonomiska förhållandena bör flertalet euroländer nå sina medelfristiga mål 28 och 29 och samtliga sträva efter att nå dem senast 21. Detta är också förenligt med Eurogruppens överenskommelse. De länder som redan uppnått sina medelfristiga mål bör undvika en procyklisk lättnad av finanspolitiken och som regel tillåta de automatiska stabilisatorerna att verka. Kommissionens prognos för 27 pekar emellertid, på några ställen, på avsevärd finanspolitisk lättnad i somliga länder i gruppen. Uppmaningen till försiktighet är särskilt relevant för länder där snabb ekonomisk tillväxt åtföljs av makroekonomiska obalanser (t.ex. i samband med alltför snabb kredittillväxt eller stora underskott i bytesbalansen). Att tillåta de automatiska stabilisatorerna att verka kan i dessa fall innebära att länderna behåller ansenliga budgetöverskott i nominella termer, vilket skulle ge en ytterligare säkerhetsmarginal om det ekonomiska klimatet plötsligt skulle försämras. Så som diskuteras mer ingående i nedanstående ruta riskerar den offentliga sektorns lönepolitik att förvärra i stället för att jämna ut makroekonomiska fluktuationer. Således har den offentliga sektorns lönepolitik i euroländerna en viktig signalroll i den rådande ekonomiska situationen. Det är alltjämt av största vikt att förbättra kvaliteten på finansiella data för en effektiv övervakning av finanspolitiken, varför alla ansträngningar att förbättra budgetuppgifter och öka deras tillförlitlighet måste stödjas. STRATEGIER FÖR LÅNGSIKTIGT HÅLLBARA OFFENTLIGA FINANSER I flertalet euroländer är de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt fortfarande långt ifrån säkerställda. Befolkningens åldrande kommer att leda till ökat utgiftstryck med hänsyn till offentliga pensioner, sjukvård och långsiktig omsorg 1. Att uppnå och upprätthålla balanserade budgetar eller budgetöverskott för att snabbt minska de offentliga skuldkvoterna och/eller bygga upp beredskapsmedel skulle vara ett viktigt bidrag för att förbättra de offentliga finansernas hållbarhet. I flertalet euroländer tycks dock ytterligare system- och/eller parametriska reformer av de offentliga pensionssystemen alltjämt vara nödvändiga, liksom en anpassning av såväl hälso- och sjukvårdssom omsorgspolitiken. Dessutom skulle reformer av skatte- och bidragssystemen bidra till de offentliga finansernas hållbarhet om de leder till högre sysselsättning och produktivitetsökning. 1 Se OECD Economic Outlook nr 81, maj 27, för en nyligen gjord bedömning. 78 Juni 27

81 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Offentliga finanser Åtgärder för att förbättra de offentliga utgifternas kvalitet, i synnerhet genom att öka effektiviteten i tillhandahållandet av offentliga tjänster, skulle också vara till nytta. I det avseendet utgör de nuvarande gynnsamma ekonomiska förhållandena en idealisk miljö för att påskynda finanspolitiska strukturreformer och införa ändamålsenliga nationella budgetregler och förfaranden för att bättre kontrollera de offentliga utgifterna. Ruta 1 LÖNEUTVECKLINGEN I DEN OFFENTLIGA SEKTORN I EUROOMRÅDET Löneutvecklingen i den offentliga sektorn i euroländerna är en viktig faktor bakom utvecklingen av löner, enhetsarbetskostnader och inflation i den totala ekonomin. Detta är uppenbart då löneutgifterna inom den offentliga sektorn, i termer av ersättning till allmänna offentligt anställda i euroområdet, i genomsnitt uppgick till drygt 2 procent av den totala ekonomins ersättning till anställda under perioden (se den sista kolumnen i tabellen nedan), med viss variation mellan euroländerna. 1 Således kan löneförhandlingar och sysselsättningsutveckling inom den offentliga sektorn samt eventuella spridningseffekter på andra sektorer i ekonomin ha en avsevärd inverkan på enhetsarbetskostnader och inflationstryck (däribland genom förändringar i administrativt fastställda priser) 2 i euroområdet som helhet, liksom på enskilda euroländers konkurrenskraft i pris- och kostnadshänseende. Mot den bakgrunden granskas i denna ruta de offentliga lönernas dynamiska förändringar i euroområdet och deras utveckling i förhållande till lönerna i den privata sektorn. Sedan EMU infördes har den totala ersättningen till offentligt och privat anställda i euroområdet stigit i ungefärligen samma takt. 3 Även om situationen varierar betydligt mellan euroländerna har ökningen av den totala ersättningen till offentliganställda för euroområdet som helhet legat kvar under den nominella BNP-tillväxten. Detta innebär att de offentliga löneutgifternas andel i förhållande till BNP har fallit över tiden, i överensstämmelse med minskningen av inkomstens andel i den totala ekonomin och lönerna i den privata sektorn i euroområdet. Däremot steg ersättningen per anställd klart snabbare i den offentliga sektorn än i den privata sektorn under perioden , vilket speglar den olikartade sysselsättningsutvecklingen i de båda sektorerna. Även om utvecklingen varierat avsevärt mellan euroländerna steg de offentliga lönerna per anställd snabbare än de privata lönerna per anställd i flera av dem. Detta fenomen beror på flera faktorer, såsom skillnader i gängse typer av löneavtal i de offentliga och privata sektorerna, de anställdas kompetens i de båda sektorerna, den relativa bristen på arbets- 1 Observera att det finns metodproblem när det gäller jämförbarheten mellan länder och mätningen av offentlig ersättning till anställda och offentlig sysselsättning. Några av de skillnader som iakttagits beträffande utvecklingen av dessa två budgetvariabler bland euroländer hör ihop med institutionella faktorer, såsom skillnader i den offentliga sektorns organisation. I länder där sjukhus ägs och förvaltas direkt av det offentliga (antingen nationellt, regionalt eller lokalt) ingår de dithörande sjukvårdskostnaderna i de offentliga räkenskaperna som löner som utbetalas direkt till anställda liksom inköp av mediciner och andra insatser. I länder där sjukhusen drivs av den privata sektorn eller av affärsdrivande verk utanför den offentliga sektorn förs de offentliga kostnaderna däremot till andra kategorier av offentliga utgifter. Denna skillnad i hur tillhandahållande av tjänster organiseras kan således leda till olika bedömningar av löneutvecklingen i den offentliga sektorn, fastän de underliggande ekonomiska transaktionerna kan vara mycket likartade. 2 Se :s månadsrapport för maj 27, ruta Measuring and assessing the impact of administered prices on HICP inflation, s Ersättning till privatanställda beräknas som ersättning till anställda i den totala ekonomin minus ersättning till offentliganställda. Ersättning per privatanställd beräknas som ersättning till anställda i den privata sektorn dividerat med antalet privatanställda (anställda i den totala ekonomin minus offentliganställda minus egenföretagare). Juni 27 79

82 Ersättning per anställd i offentlig och privat sektor i euroområdet Ersättning till offentliganställda Ersättning per offentliganställd Procentuell ökning i nominella termer, Ersättning till privatanställda Ersättning per privatanställd Memo BNP HIKPinflation Ersättningen till offentliganställda i förhållande till den totala ersättningen till anställda, genomsnitt (%) Euroområdet 27,5 21,6 27, 14,7 31, 16,3 21,4 Belgien 33,6 25,3 27,4 18,8 32, 15,9 23,3 Tyskland,5 8,3 9, 7,5 15,2 11,7 14,9 Irland 131,7 67, 84,7 42,2 92,1 28, 22,5 Grekland 74, 64,9 66,3 44,7 68,8 26,3 35,5 Spanien 56, 22,1 57,8 12,2 67,8 25,4 2,8 Frankrike 27,1 2,4 31,8 23, 29,9 14,7 25,6 Italien 36,7 33,8 36, 14,8 3,8 18,3 26,8 Luxemburg 59,8 34,6 64,3 43,7 66,6 22,7 16,7 Nederländerna 37,6 24,8 27,8 26,2 35,3 19,5 19,4 Österrike 3,7 16, 23,8 15,8 28,1 13,7 19,6 Portugal 39,3 25,3 44,5 31,9 33,4 24, 28,2 Finland 36,2 28,2 36,5 28, 35,8 11,6 27,7 Källa: OECD Economic Outlook Database, december 26. För Tyskland, Grekland och Österrike har data över offentlig sysselsättning använts från juni 26. Anm. I sammanställningen över euroområdet ingår inte Slovenien, eftersom landet inte ingick i euroområdet under den analyserade perioden. Begreppet total ersättning till anställda i offentlig sektor överensstämmer med ESA 95. För statistiska frågor angående definitionen av offentlig sysselsättning, se OECD:s publikation Measuring public employment in OECD countries: sources, methods and results, OECD Med tanke på skillnader mellan alternativa datakällor har uppgifterna över offentlig sysselsättning i OECD för ett antal länder (särskilt Spanien, Grekland och Portugal) behandlats med försiktighet. kraft, förekomsten av deltidsarbeten och tillfälliga arbeten samt, sist men inte minst, styrkan i den statliga budgetbegränsningen i förhållande till marknadstrycket i den privata sektorn. De offentliga lönernas dynamiska förändring är av särskilt intresse för analysen av aggregerade ekonomiska fluktuationer. Färska siffror stöder slutsatsen att offentliga utgifter för löner, ersättning per anställd och sysselsättning typiskt sett rört sig på ett procykliskt sätt (med ett eller två års eftersläpning) i euroområdet och euroländerna under de senaste 3 åren. 4 Detta är i linje med en politisk-ekonomisk syn på de offentliga lönernas förändring, som pekar på att offentliga myndigheter finner det svårare att stå emot påtryckningar för att öka sysselsättning, löner och således löneutgifter under gynnsamma ekonomiska förhållanden. Likaledes tycks de offentliga utgifterna för löner vara ett av verktygen för diskretionär åtstramning under en konjunkturnedgång i syfte att begränsa ökningen av underskotten. För att bedöma inverkan av den offentliga sektorns löneutveckling på ekonomin är det viktigt att beakta potentiella spridningseffekter mellan lönerna i de offentliga och privata sektorerna. Under perioden fanns ett klart positivt samband mellan lönerna per anställd i den offentliga och privata sektorn i euroländerna (diagram A). På längre sikt följde ersättningen per anställd i euroområdet liknande trender i de offentliga och privata sektorerna, då de offentliga lönerna steg långsammare under 198-talet och snabbare efter mitten av 199-talet Detta sambandsmönster visar dock inte orsakssambandens riktning och det är därför inte möjligt att avgöra huruvida lönerna i den offentliga sektorn leder eller följer löneutvecklingen i den 4 Se A. Lamo, J. J. Pérez och L. Schuknecht, The cyclicality of consumption, wages and employment of the public sector in the euro area, :s arbetsdokument nr 757, maj Juni 27

83 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Offentliga finanser Diagram A Ersättning per anställd i offentlig och privat sektor i euroområdet Procentuell nominell tillväxttakt, Diagram B Ersättning per anställd i euroområdet Årlig procentuell genomsnittlig nominell tillväxttakt x-axel: ersättning per anställd, offentlig sektor y-axel: ersättning per anställd, privat sektor Offentlig sektor Privat sektor DE 1 PT NL FI FR EA BE AT ES 2 3 LU IT 4 5 GR 6 IE Källa: Se tabellen i denna ruta. Anm. I sammanställningen över euroområdet ingår inte Slovenien, eftersom landet inte ingick i euroområdet under den analyserade perioden. Källa: Se tabellen i denna ruta. Anm. I sammanställningen över euroområdet ingår inte Slovenien. privata sektorn. Från en teoretisk ståndpunkt är både en ledar- och en efterföljarroll tänkbar för offentliga löner och det empiriska förhållandet beror sannolikt av landspecifika omständigheter. I detta avseende kan det offentligas storlek och därmed vikten av offentliganställda på den nationella arbetsmarknaden ha stor betydelse. Ju större utgifter för löner i den offentliga sektorn, desto större blir den potentiella inverkan av offentliga löneavtal på löneförändringar i den privata sektorn och på den samlade lönenivån i ekonomin. Detta tenderar att öka sannolikheten för en ledarroll för offentliga löner. De begränsade empiriska belägg som den akademiska litteraturen ger i detta hänseende tycks dock tyda på en (svag) ledarroll för lönerna i den privata sektorn i vissa industrialiserade länder. När det gäller euroområdet kan det faktum att offentliga löner steg snabbare än lönerna i den privata sektorn under perioden ge vissa anekdotiska belägg för att lönerna i den offentliga sektorn åtminstone inte hade en efterföljarroll under denna period. Under 198-talet däremot, då många euroländer tvingades tygla stora underskott i de offentliga finanserna, kan begränsningar av löner och sysselsättning i den offentliga sektorn ha lagt grunden för en återhållsam löneutveckling i den privata sektorn. De fynd som redovisas ovan om procykliskhet i offentliga löner och sysselsättning och de offentliga lönernas betydelse för löneutvecklingen i euroområdets totala ekonomi manar till särskild försiktighet för regeringarnas del i nuvarande konjunkturuppgång. Varje avsteg från tidigare planer på fortsatt återhållsamhet med offentliga löner och sysselsättning riskerar att underblåsa det samlade efterfrågetrycket och tynga de offentliga finanserna med ytterligare utgiftsåtaganden. Dessa kommer att föras över till nästa nedgång och kan även leda till ytterligare lönetryck på den privata sektorn. Således har politiken för offentliga löner i euroländer en viktig signalroll i den rådande ekonomiska situationen och i att stödja den gemensamma penningpolitiken för att upprätthålla prisstabilitet och hantera obefogade löne- och inflationsskillnader i EMU. Juni 27 81

84 6 MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter som fanns tillgängliga fram till 24 maj Genomsnittlig real BNP-tillväxt mätt på årsbasis beräknas vara mellan 2,3 % och 2,9 % under 27 och mellan 1,8 % och 2,8 % under 28. Den genomsnittliga ökningstakten i det totala harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) väntas bli mellan 1,8 % och 2,2 % under 27 och mellan 1,4 % och 2,6 % under 28. Ruta 11 TEKNISKA ANTAGANDEN Bedömningarna av Eurosystemets experter grundar sig på en rad antaganden om räntor, växelkurser, oljepriser och finanspolitik. De tekniska antagandena om räntor samt antagandena om både oljepriser och icke energirelaterade råvarupriser baseras på marknadsförväntningar med stoppdatum 11 maj 27. Avseende antagandena om de korta räntorna, i form av tremånaders Euribor, mäts de finansiella marknadernas förväntningar genom terminsräntorna vilket speglar observationer av avkastningskurvan vid stoppdatumet. Detta innebär en ökning från den nivå på 4, % som rådde i mitten av maj till ett genomsnitt på 4,2 % 27 och en ytterligare ökning till ett genomsnitt på 4,5 % 28. Marknadsförväntningarna för avkastningen på euroområdets tioåriga nominella statsobligationer visar en flack profil omkring nivån i maj på 4,2 %, med ett genomsnitt på 4,2 % 27 och 4,3 % 28. Baserat på terminsmarknaderna under den tvåveckorsperiod som slutade på stoppdatumet antas det årliga genomsnittet för oljepriserna vara 65, USD per fat 27 och 69,9 USD 28. Den genomsnittliga ökningen på årsbasis på icke energirelaterade råvaror, räknat i US-dollar, beräknas vara 22, % 27 och 4,9 % 28. Ett tekniskt antagande görs om att bilaterala växelkurser kommer att vara oförändrade under bedömningsperioden på de nivåer som rådde under tvåveckorsperioden fram till stoppdatum. Detta innebär en EUR/USD-växelkurs på 1,36 och en effektiv växelkurs för euron som är 3,7 % högre än genomsnittet för 26. Antagandena om finanspolitiken grundar sig på nationella budgetplaner i de enskilda euroländerna. De inkluderar alla politiska åtgärder som redan har godkänts av nationella parlament eller som specificerats i detalj av regeringarna och som sannolikt kommer att gå igenom lagberedningsprocessen. OMVÄRLDEN Utsikterna för euroområdets omvärld väntas förbli gynnsamma under bedömningsperioden. Den reala BNP-tillväxten i USA och Japan väntas vara något lägre än de senaste åren medan tillväxten i tillväxtländerna i Asien väntas ligga kvar väl över det globala genomsnittet. Tillväxten i de flesta 1 Eurosystemets makroekonomiska framtidsbedömningar görs gemensamt av experter från och de nationella centralbankerna i euroområdet. Sådana bedömningar görs två gånger om året och utgör underlag för -rådets bedömning av den ekonomiska utvecklingen och hoten mot prisstabiliteten. Mer information om de förfaranden och den teknik som använts ges i A Guide to Eurosystem staff macroeconomic projection exercises,, juni 21. För att uttrycka den osäkerhet som omger bedömningarna används intervall vid presentationen av resultaten för varje variabel. Intervallen beräknas utifrån skillnaden mellan faktiska utfall och tidigare bedömningar som gjorts under ett antal år. Bredden på intervallen är två gånger genomsnittet av det absoluta värdet på dessa skillnader. 82 Juni 27

85 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av eurosystemets experter Tabell 1 Makroekonomiska bedömningar för euroområdet (årlig genomsnittlig förändring i procent 1),2) ) HIKP Real BNP Privat konsumtion Offentlig konsumtion Fasta bruttoinvesteringar Export (varor och tjänster) Import (varor och tjänster) 2,2 1,8-2,2 1,4-2,6 2,9 2,3-2,9 1,8-2,8 1,8 1,7-2,1 1,6-2,8 2, 1,-2, 1,-2, 5,1 3,8-6, 1,9-5,1 8,5 4,8-7,6 4,-7,2 8, 4,6-8, 3,9-7,3 1) För varje variabel och bedömningsperiod baseras intervallen på genomsnittet av den absoluta skillnaden mellan faktiskt utfall och tidigare bedömningar gjorda av centralbankerna i euroområdet. Bedömningar för real BNP och dess komponenter avser kalenderkorrigerade uppgifter. Bedömningarna för export och import inbegriper handel inom euroområdet. 2) I siffrorna inkluderas Slovenien redan för 26, utom när det gäller HIKP där Slovenien endast inkluderas fr.o.m. 27. Viktningstalet för Slovenien i euroområdets BNP är,3 %. övriga stora ekonomierna väntas vara fortsatt dynamisk. Dessutom väntas de länder som anslöt sig till EU den 1 maj 24 fortsätta att växa i kraftig takt. Sammanlagt beräknas den årliga reala BNP-tillväxten i världen utanför euroområdet bli i genomsnitt runt 5,1 % 27 och 5, % 28, efter en årlig tillväxt på 6, % under 26. Tillväxten i euroområdets externa exportmarknader väntas bli runt 5,6 % 27 och 6,9 % 28. BEDÖMNINGARNA FÖR REAL BNP- TILLVÄXT Efter en tillväxttakt i real BNP på,9 % under fjärde kvartalet förra året indikerar Eurostats preliminära beräkning en tillväxt på,6 % på kvartalsbasis för euroområdets reala BNP under första kvartalet i år. Över perioden väntas tillväxttakten i real BNP fortsätta att expandera med en takt på omkring,6 % per kvartal. Mot bakgrund av detta beräknas genomsnittlig real BNP-tillväxt mätt på årsbasis hamna mellan 2,3 % och 2,9 % 27 och mellan 1,8 % och 2,8 % 28. Bland de inhemska utgiftskomponenterna i BNP väntas privat konsumtion väl absorbera höjningarna av indirekta skatter från början av 27 vilket återspeglar en pågående ökning av den disponibla inkomsten. Den senare väntas i sin tur stödjas av förbättringar på arbetsmarknaden och i viss mån av ökningar av icke arbetsrelaterad inkomst i samband med höga företagsvinster. Sparkvoten väntas i stort sett förbli stabil under perioden och den genomsnittliga årliga ökningen av den privata konsumtionen väntas vara mellan 1,7 % och 2,1 % 27 och mellan 1,6 % och 2,8 % 28. Offentlig konsumtion väntas öka måttligt mellan 1, % och 2, % både 27 och 28. Företagsinvesteringar bör även framöver dra nytta av gynnsamma efterfrågeförhållanden, höga företagsvinster och fortsatt gynnsamma finansieringsvillkor. Offentliga investeringar väntas också ligga kvar på nivåer över BNP-tillväxten. Däremot väntas privata bostadsinvesteringar avta under perioden vilket återspeglar den pågående avmattningen på bostadsmarknaden. Genomsnittlig ökning av de totala fasta investeringarna mätt på årsbasis beräknas bli mellan 3,8 % och 6, % 27 och mellan 1,9 % och 5,1 % 28. Exportökningen väntas ge fortsatt stöd åt den ekonomiska aktiviteten eftersom utländsk efterfrågan beräknas fortsätta att öka kraftigt. Exportmarknadsandelarna utanför euroområdet väntas dock Juni 27 83

86 minska något under bedömningsperioden på grund av ökad global konkurrens samt beroende på eftersläpningseffekter av vissa tidigare förluster i priskonkurrenskraft. Sammantaget beräknas den genomsnittliga årliga förändringstakten för total export, som även innefattar handel inom euroområdet, hamna mellan 4,8 % och 7,6 % 27 och mellan 4, % och 7,2 % 28. Den genomsnittliga årliga ökningstakten i total import beräknas bli mellan 4,6 % och 8, % 27 och mellan 3,9 % och 7,3 % 28. Nettohandelns bidrag beräknas bli i stort sett neutralt under bedömningsperioden. Den senaste tiden positiva utvecklingen på arbetsmarknaden väntas fortsätta. Total sysselsättning beräknas fortsätta öka stadigt under perioden och få nytta av en aggregerad efterfrågeökning och från antagandet om fortsatt begränsad arbetskostnadsökning. Samtidigt väntas arbetskraftsutbudet öka i och med förbättrade utsikter för sysselsättning och strukturreformer på arbetsmarknaden i flera länder i euroområdet. Parallellt beräknas arbetslösheten minska ytterligare under bedömningsperioden. PRIS- OCH KOSTNADSUTSIKTER Sedan september 26 har den årliga inflationen legat på nivåer strax under 2 % och fått nytta av gynnsamma trender i energipriserna. På sikt påverkas bedömningarna för inflationen mycket av olika bidrag från indirekta skatter och enhetsarbetskostnader. Under 27 väntas högre indirekta skatter ha en större effekt på HIKP-inflationen (med ett aggregerat bidrag från euroområdet på,5 procentenheter), medan de indirekta skatteåtgärder som är kända hittills för 28 väntas ha en neutral effekt på HIKP-inflationen. Samtidigt baseras bedömningarna på förväntningar om att löneökningarna i den totala ekonomin kommer att öka något under bedömningsperioden. Eftersom produktivitetsökningen väntas förbli i stort sett stabil, innebär detta en bedömning om måttligt ökande enhetsarbetskostnader framöver. Slutligen baseras HIKP-bedömningarna också på förväntningar om en stadig, om än något avtagande, ökning av vinstmarginalerna och bara begränsat pristryck från import förutom råvaror såväl som ett fortsatt positivt bidrag till inflationen från administrativt fastställda priser. Som resultat av dessa olika element beräknas ökningen av den genomsnittliga totala HIKP bli mellan 1,8 % och 2,2 % 27 och mellan 1,4 % och 2,6 % 28. JÄMFÖRELSER MED BEDÖMNINGARNA FRÅN MARS 27 När det gäller BNP-ökning är de nuvarande intervallen som beräknas för 27 inom den övre delen av intervallet från :s framtidsbedömningar, publicerade i månadsrapporten för mars 27. Intervallet för 28 har justerats ned något i linje med förväntade effekter av något högre energipriser och att eurons växelkurs är starkare än vad som tidigare antagits. När det gäller Tabell 11 Jämförelser med bedömningarna från mars 27 (genomsnittlig årlig ändring i procent) Real BNP december 26 2,8 2,1-2,9 1,9-2,9 Real BNP mars 27 2,9 2,3-2,9 1,8-2,8 HIKP december 26 2,2 1,5-2,1 1,4-2,6 HIKP mars 27 2,2 1,8-2,2 1,4-2,6 84 Juni 27

87 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av eurosystemets experter HIKP-inflationen har intervallet som beräknades för 27 justerats uppåt något vilket återspeglar ett antagande om något högre energipriser än i den senaste bedömningen, medan intervallet för 28 ligger kvar. Ruta 12 PROGNOSER AV ANDRA INSTITUTIONER Ett antal prognoser för euroområdet offentliggörs vid olika institutioner, både av internationella organisationer och av den privata sektorn. Dessa prognoser är dock inte helt jämförbara med varandra eller med de makroekonomiska framtidsbedömningarna av Eurosystemets experter eftersom de avslutades vid olika tidpunkter och således är delvis inaktuella. Dessutom använder de olika (delvis ospecificerade) metoder för att beräkna antaganden om skattepolitiska, finansiella och externa variabler, inklusive oljepriserna. Slutligen är det skillnader mellan metoderna för beräkning av arbetsdagsjusteringar för de olika prognoserna (se tabellen nedan). I tillgängliga prognoser från andra institutioner ligger den årliga BNP-tillväxten för euroområdet på mellan 2,3 % och 2,7 % 27, och mellan 2,2 % och 2,5 % 28. Prognoserna förespår en HIKP-inflation på årsbasis på mellan 1,8 % och 2, % 27 och mellan 1,9 % och 2, % 28. Alla prognoser ligger inom intervallen i Eurosystemets framtidsbedömningar. Jämförelse mellan prognoser för den reala BNP-tillväxten och HIKP-inflationen i euroområdet (genomsnittlig årlig ändring i procent) Datum för offentliggörande BNP-tillväxt HIKP-inflation IMF Apr. 27 2,6 2,3 2,3 2,2 2, 2, Europeiska kommissionen Maj 27 2,7 2,6 2,5 2,2 1,9 1,9 OECD Maj 27 2,8 2,7 2,3 2,2 1,8 2, Consensus Economics Forecasts Maj 27 2,8 2,5 2,2 2,2 1,9 1,9 Survey of Professional Forecasters Maj 27 2,8 2,5 2,3 2,2 1,9 1,9 Eurosystemets framtidsbedömningar Juni 27 2,9 2,3-2,9 1,8-2,8 2,2 1,8-2,2 1,4-2,6 Källor: Europeiska kommissionens ekonomiska vårprognos 27, IMF World Economic Outlook april 27, OECD Economic Outlook nr 81 maj 27 Preliminary Edition; Consensus Economics Forecasts och :s Survey of Professional Forecasters. Anm. Både framtidsbedömningarna av Eurosystemets experter och prognoserna från OECD avser tillväxtsiffror på årsbasis som är kalenderjusterade medan Europeiska kommissionen och IMF rapporterar tillväxtsiffror på årsbasis som inte är kalenderjusterade. Andra prognoser anger inte om deras uppgifter är kalenderjusterade eller ej. Juni 27 85

88 7 UTVECKLINGEN AV VÄXELKURSER OCH BETALNINGSBALANSEN 7. 1 VÄXELKURSER Efter en period av relativ stabilitet i mitten av 26 steg euron i slutet av året. Trots en viss volatilitet fortsatte apprecieringen under 27, och den 5 juni nådde euron en nivå som var 3,6 % högre än genomsnittet för 26. EURONS EFFEKTIVA VÄXELKURS Under de senaste månaderna har eurons effektiva växelkurs stigit. Efter en period av allmän stabilitet mellan maj och oktober 26 steg först eurons nominella effektiva växelkurs kraftigt under november månad 26 jämfört med valutorna i 24 av de länder som hör till euroområdets viktiga handelspartner. Även om trenden vände i början av januari 27 stärktes euron allmänt därefter under en period som pågick fram till slutet av april 27. Den 5 juni hade eurons nominella effektiva växelkurs försvagats något jämfört med toppen i slutet av april, men låg fortfarande 1,2 % högre än i slutet av februari 27 och 3,6 % högre än genomsnittet för 26 (se diagram 47). När det gäller indikatorerna på euroområdets internationella konkurrenskraft i pris- och kostnadshänseende, baserat på utvecklingen i både konsument- och producentpriser, låg eurons reala effektiva växelkurs i april 27 på omkring 3 % över den genomsnittliga nivån för 26 (se diagram 48). AMERIKANSKA DOLLARN/ EURON Uppgången av eurons effektiva växelkurs beror till stor del på växelkursrörelser mot den amerikanska dollarn. Efter en period av allmän stabilitet i mitten av 26 stärktes euron mot den amerikanska dollarn under sista kvartalet 26. Efter en kraftig appreciering i november, som delvis upphävdes i början av 27 stärktes euron i relativt stadig men mer måttlig takt fram till slutet av april 27. Den 25 april nådde euron sin högsta nivå någonsin mot den amerikanska dollarn med en kurs på 1,365 dollar, vilket var något högre än den tidigare rekordnivån i december 24. Apprecieringen av euron mot den amerikanska dollarn sedan slutet av 26 verkar ha att göra med att marknadsaktörerna ändrat sin syn på konjunkturutsikterna för de två ekonomiska områdena. Samtidigt som oron över utsikterna för den amerikanska ekonomin, i synnerhet när det gäller bostadssektorn och marknaden för osäkra bostadskrediter, bredde ut sig bland marknadsaktörerna togs den eko- 86 Juni 27 Diagram 47 Eurons effektiva växelkurs och dess sammansättning 1) (dagliga uppgifter) ,4 1,2 1,,8,6,4,2, -,2 -,4 Index: 1 kv 1999 = 1 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv Bidrag till förändringar i eurons effektiva växelkurs 2) Från 28 februari till 5 juni 27 (procentenheter) 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, -,2 -,4 USD JPY CHF OMS EER-24 GBP CNY SEK Övriga Källa:. Anm. Det skuggade området gäller perioden 28 februari 27 till 5 juni 27. 1) En uppgång i index motsvarar en appreciering av euron gentemot de viktigaste handelspartnerna i euroområdet och i övriga EU. 2) På grund av utrymmesskäl visas bidrag till förändringar i EER-24 endast mot valutorna i euroområdets sex viktigaste handelspartner. Kategorin OMS avser det aggregerade bidraget från valutorna för de medlemsländer som inte ingår i euroområdet (utom GBP och SEK). Kategorin Övriga avser det aggregerade bidraget från de återstående sex handelspartner i euroområdet i EER-24-indexet. Förändringar beräknas utifrån motsvarande totala handelsvikter i EER-24-indexet.

89 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Utvecklingen av växelkurser och betalningsbalansen nomiska statistiken som redovisades för euroområdet som ytterligare bevis på styrkan och stabiliteten i expansionen i det gemensamma valutaområdet. Under maj förlorade euron en del av de tidigare uppgångarna, då indikatorerna för den amerikanska ekonomin verkar ha varit mer gynnsamma än vad marknadsaktörerna hade väntat sig och åtföljdes av en förskjutning uppåt av Fed funds futures. Samtidigt tydde priserna på valutaderivat på att förväntningarna på en ytterligare förstärkning av euron hade gett vika för förväntningar på stabilitet mot den amerikanska dollarn på kort sikt. Den 5 juni 27 handlades euron till 1,35 amerikanska dollar, vilket var 2,4 % högre än i slutet av februari och 7,8 % högre än genomsnittet 26 (se diagram 49). JAPANSKA YENEN/ EURON Den japanska yenen har också försvagats betydligt mot euron de senaste månaderna, och Diagram 48 Eurons nominella och reala effektiva växelkurser 1) (uppgifter per månad/kvartal; index: 1 kv 1999 = 1) därmed kraftigt bidragit till att eurons effektiva växelkurs stigit. Den stigande trenden för euron som pågått sedan mitten av 25 har fortsatt, och endast avbrutits tillfälligt i samband med den allmänna turbulensen på marknaden i början av mars 27. I början av april hade euron kompenserat för förlusterna under marknadsturbulensen och steg till sin högsta nivå någonsin mot den japanska yenen med en kurs på 164,42 japanska yen den 5 juni. Att euron stärktes mot den japanska yenen verkar delvis ha att göra med marknadens uppfattning om det relativa konjunkturläget i de respektive områdena. Den statistik som publicerades om euroområdet uppfattades som mer stabil än statistiken för den japanska ekonomin. Denna utveckling återspeglades, åtminstone delvis, i en ytterligare ökning av ränteskillnaderna mellan euroområdet och Japan. Kombinerat med en låg förväntad volatilitet och den höga riskaptiten bland de internationella investerarna har detta lett till omfattande carryhandel med den svaga japanska yenen som en vanligt förekommande finansieringsvaluta. Denna spekulativa verksamhet, som också till viss del återspeglas i stora icke-kommersiella korta nettopositioner när det gäller den japanska yenen, kan ha spätt på den konjunkturrelaterade förstärkningen av euron mot den japanska yenen. Den 5 juni 27 handlades euron 5,1 % högre än i slutet av februari och 12,6 % högre än genomsnittet 26 (se diagram 49). EU- MEDLEMSSTATERNAS VALUTOR Precis som under 26 har flertalet valutor som deltar i ERM2 varit stabila och fortsatt handlas i ett smalt band kring sina respektive centralkurser under de första fem månaderna 27 (se diagram 5). Under de senaste tre månaderna är det endast mot den lettiska latsen (försvagades med 1,4 % mellan slutet av februari och den 5 juni) och den slovakiska kronan (försvagades med 1,2 %) som eurons rörelser varit större. Efter att ha sjunkit till den lägre änden av det fluktuationsband på ±1 % som fastställdes ensidigt av Latvijas Banka stärktes latsen i april och i maj handlades den inom den högre änden av detta fluktuationsband på ±1 %. Den 5 juni handlades den lettiska latsen till,697 mot euron, vilket är,9 % högre än centralkursen Nominell Deflaterad med KPI Deflaterad med PPI Deflaterad med ULCM Källa:. 1) En uppgång i EER-24-indexet betyder appreciering av euron. De senaste månadsuppgifterna avser maj 27. När det gäller reala EER-24, deflaterad med enhetsarbetskostnader för tillverkningsindustrin, avser den senaste uppgiften fjärde kvartalet 26 och den grundar sig delvis på uppskattningar Juni 27 87

90 Diagram 49 Växelkursutveckling Diagram 5 Växelkursutveckling inom ERM2 (dagliga uppgifter) 1,38 1,35 1,32 1,29 1,26 1,23 1, ,73,71,69,67 USD/EUR 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv JPY/EUR (vänster skala) JPY/USD (höger skala) 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv GBP/EUR (vänster skala) GBP/USD (höger skala) 1,38 1,35 1,32 1,29 1,26 1,23 1, ,59,57,55,53 (dagliga uppgifter; avvikelser från centralkursen i procentenheter) CYP/EUR EEK/EUR DKK/EUR SKK/EUR 1) 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv LTL/EUR MTL/EUR LVL/EUR 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv kv ,65,63 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 26 27,51,49 Källa:. Anm. Det skuggade området gäller perioden 28 februari 27 till 5 juni 27. Källa:. Anm. En positiv (negativ) avvikelse från centralkursen betyder att valutan befinner sig på den undre (övre) delen av bandet. För den danska kronan är fluktuationsbandet ±2,25 %, för alla övriga valutor gäller det normala fluktuationsbandet på ±15 %. 1) Den vertikala linjen motsvarar den 19 mars 27 när centralkursen för den slovakiska korunan mot euron revalverades från 38,455 till 35,4424 SKK/EUR. Vad beträffar valutorna i andra medlemsstater i EU upplevde euron en del större svängningar gentemot det brittiska pundet i början av 27, efter en period av allmän stabilitet. Sedan slutet av februari har eurons kurs mot det brittiska pundet återigen stabiliserats och handlas inom ett relativt snävt intervall omkring,68 brittiska pund. Det brittiska pundet verkar ha fått stöd av marknadens förväntningar på att Bank of England stramar åt penningpolitiken ytterligare. Den 5 juni handlades euron till,68 brittiska pund, vilket är,7 % högre än i slutet av februari och 88 Juni 27

91 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Utvecklingen av växelkurser och betalningsbalansen,5 % under genomsnittet 26. När det gäller de övriga stora medlemsstaternas valutor försvagades euron mot den polska zlotyn och den ungerska forinten mellan slutet av februari och den 5 juni (med 2,7 % respektive 1,6 %). Euron försvagades också med 4,1 % mot den rumänska leun. Mellan slutet av februari och den 5 juni förblev euron i stort sett oförändrad mot den tjeckiska kronan. ANDRA VALUTOR Mellan slutet av februari och den 5 juni 27 stärktes euron med cirka 2,2 % mot den schweiziska francen och fortsatte därmed den stigande trenden som pågått sedan mitten av 26. Förstärkningen berodde förmodligen åtminstone delvis på carryhandeln, inom vilken den schweiziska francen fungerar som finansieringsvaluta. Den 21 maj nådde euron sin högsta växelkurs någonsin mot den schweiziska francen på 1,656 schweiziska franc. Under samma period stärktes euron även mot valutorna i de länder i Asien som är euroområdets främsta handelspartner. Särskilt mycket stärktes euron mot Singaporedollarn (2,5 %) och Hongkongdollarn (2,4 %). Euron försvagades samtidigt kraftigt mot den kanadensiska dollarn (med 7,2 %) då den kanadensiska valutan gynnades av fortsatt höga råvarupriser och en stabil ekonomisk aktivitet i Kanada BETALNINGSBALANS Under första kvartalet 27 visade uppgifterna om betalningsbalansen på långsammare tillväxt för exporten och importen av varor i euroområdet jämfört med fjärde kvartalet 26. Trots avmattningen fortsatte varuöverskottet att stiga under tolvmånadersperioden fram till mars 27, vilket också medförde ett överskott i euroområdets bytesbalans för samma period. I den finansiella balansen visade sammantagna direkt- och portföljinvesteringar nettoinflöden på 229,3 miljarder euro under denna period jämfört med nettoutflöden på 46,2 miljarder euro under motsvarande period 26. Nettokapitalflödenas ändrade riktning under perioden berodde främst på större nettoinflöden av portföljinvesteringar. HANDELS- OCH BYTESBALANSEN Till skillnad från utvecklingen under fjärde kvartalet 26 dämpades tillväxttakten för export och import av varor mellan euroområdet och länder utanför euroområdet under första kvartalet 27. Värdet på exporten av varor och tjänster ökade med,9 % (på kvartalsbasis i säsongsrensade termer) efter en stark tillväxt på 4,1 % under fjärde kvartalet 26. Samtidigt steg importen av varor och tjänster med,8 % och ökningstakten minskade ytterligare från 1,2 % under fjärde kvartalet 26 (se tabell 12). Minskningen av importtillväxten gällde både varor och tjänster, medan nedgången i exporten enbart speglade utvecklingen inom varuhandeln. Exporten av tjänster ökade dock kraftigt och steg med 3,1 % under första kvartalet 27. Varuhandelns fördelning på volymer och priser, där siffror finns tillgängliga fram till februari 27, visar att exportvolymerna verkar vara den främsta drivkraften bakom det minskade värdet på varuexporten. Exportvolymerna, som har vuxit starkt sedan tredje kvartalet 26, visade tecken på en försvagning i slutet av 26 innan de föll markant i januari och februari 27. Samtidigt som detta kanske delvis kan tolkas som en normalisering efter den exceptionellt starka exporttillväxten under de föregående månaderna som också påverkades positivt av rent statistiska effekter (d.v.s. de försenade exportuppgifterna från Tyskland), kan den något svagare men dock fortfarande stabila utländska efterfrågan också utgöra en delförklaring till utvecklingen för euroområdets varuexport den senaste tiden. Exportpriserna ökade endast måttligt. Juni 27 89

92 Tabell 12 Huvudkomponenterna i euroområdets betalningsbalansstatistik (säsongrensat, om inget annat anges) Bytesbalans Varor Export Import Tjänster Export Import Faktorinkomster Löpande transfereringar Finansiell balans 1) Kombinerade direkt- och portföljinvesteringar, netto Direktinvesteringar, netto Portföljinvesteringar, netto Aktier Räntebärande värdepapper Obligationer Penningmarknadsinstrument Varor och tjänster Export Import Varor Export Import Tjänster Export Import 27 feb 27 mar Miljarder euro 3-månaders glidande medeltal t.o.m. 26 jun 26 sep 26 dec 27 mar 12-månaders ackumulerade siffror t.o.m. 26 mar 27 mar -3,7 5,4-1,5-1,5 3,6 1,7-18,5 7, 3,7 7,2 1,5 1,4 5,8 5,3 3,5 41,9 123,5 123,9 113,5 116,8 122,2 122,5 1,265,9 1,425,1 119,8 116,7 112, 115,4 116,4 117,3 1,235,4 1,383,2 4,2 4,2 3,1 2,9 3, 3,8 36,1 38,1 37,3 38,7 35,8 35,7 36,5 37,6 411,1 436,5 33,2 34,5 32,7 32,8 33,5 33,8 375, 398,5-4,9 -,9 -,6,7 1,1-2, -17, -2,5-6,7-5,1-5,5-6,4-6,2-5,4-68, -7,5-9,2-37,9 13, 17, -9,6-1,7 89,7 56,2 13,8 63,6 25,9-7,2 24,2 33,5-46,2 229,3-12,4-8,1-6,7-14,6-19,1-1,9-214,3-154,1 26,2 71,7 32,5 7,4 43,3 44,5 168,1 383,3 18,2 41,7 17, 8,4 2,4 31,4 162,6 231,7 8, 3,1 15,5 -,9 22,9 13,1 5,5 151,7 6,1 43,6 22,8 4,3 33,3 14, 7,2 223,4 1,9-13,5-7,3-5,2-1,4 -,9-1,7-71,7 Procentuell förändring under föregående period 2,5 1,1 1,6 2,2 4,1,9 1,8 11, 2,7-1,1 1,7 2,4 1,2,8 15,5 1,6 2,8,3 1,9 3, 4,6,2 11,1 12,6 4, -2,6 1,8 3,1,9,7 17,1 12, 1,4 3,7,8 -,3 2,3 3,1 1,1 6,2-1,8 4,1 1,5,2 2,3,9 1,4 6,3 Källa:. Anm. På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman. 1) Siffrorna avser balanser (nettoflöden). Ett positivt (negativt) tecken visar ett nettoinflöde (-utflöde). Ej säsongrensat. På importsidan förblev importprisernas utveckling en viktig faktor bakom den dämpade ökningen av importvärdet under första kvartalet. Apprecieringen av euron verkar hittills till stor del ha uppvägt effekterna av de stigande oljepriserna. De stigande importvolymerna från lågkostnadsländer som Kina fortsatte dessutom att ha en dämpande effekt på importpriserna (för mer detaljerade uppgifter, se ruta 13). Ruta 13 HÅLLER TRYCKET NEDÅT PÅ IMPORTPRISERNA TILL FÖLJD AV GLOBALISERINGEN PÅ ATT AVTA? Efter att ha fallit kraftigt mellan 21 och 24 pekar trenden återigen uppåt för importpriserna i euro inom tillverkningssektorn i euroområdet. En tidigare analys, som beskrivs i ruta 6 i :s månadsrapport för augusti 26, visade att den ökade handelsintegreringen med tillväxtmarknaderna och tillväxtekonomierna hade bidragit starkt till den måttliga utvecklingen av importpriserna i euroområdet. De senaste prisstegringarna har gett upphov till en debatt om 9 Juni 27

93 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Utvecklingen av växelkurser och betalningsbalansen huruvida trycket nedåt på importpriserna i euroområdet på grund av lågkostnadsländerna 1 håller på att avta, i synnerhet eftersom ökningarna skedde under en period som kännetecknades av en appreciering av euron, vilket antagligen hade en motverkande effekt. Mot den bakgrunden går denna ruta kort igenom effekterna av globaliseringen på importpriserna genom att ompröva de två aspekterna när det gäller lågkostnadsländernas inverkan på den stigande importen från lågkostnadsländer. Med tanke på att prisnivåerna på import från lågkostnadsländer fortfarande är betydligt lägre än på import från högkostnadsländer är storleken och beständigheten i trycket nedåt på importpriserna i euroområdet i första hand beroende av den så kallande delningseffekten, det vill säga i vilken utsträckning importandelen från lågkostnadsländer till euroområdet kommer att fortsätta att öka. Mellan 21 och 26 steg marknadsandelen av importerade varor med ursprung i lågkostnadsländer i euroområdet från 37 % till nästan 5 %. Man såg till och med en förnyad ökning av importandelen från dessa länder under fjärde kvartalet 26, med 3,5 procentenheter, vilket var den största förändringen på årsbasis av denna indikator sedan 21 (se diagram A). Det finns därför inga egentliga bevis på att övergången till import från lågkostnadsländer som ersättning för importen från högkostnadsländer nyligen skulle ha stannat av. För det andra är det nedåtriktade trycket på importprisinflationen i euroområdet också beroende av skillnader i importprisinflationen mellan högkostnads- och lågkostnadsländer ( priseffekten ). Till skillnad från den kraftiga nedgång som noterades under perioden 21 till 24, steg importprisinflationen från Kina och Asean-länderna i slutet av 25. Importprisinflationen från medlemsstater som varit med i EU sedan 24 började att stiga redan 24. Även om stigande importpriser från lågkostnadsländer i princip kan vara ett tecken på att pristrycket nedåt till följd av globaliseringen håller på att avta, verkar det inte vara så. Prisutvecklingen inom importen från övriga leverantörer i euroområdet, såväl från högkostnads- som lågkostnadsländer, har följt samma uppåtgående trend (se diagram B). Det faktum att importpriserna i euroområdet stigit på bred front är ett tecken på att de hänger samman med kostnadsdrivande faktorer som är gemensamma för alla handelspartner inom euroområdet. Den allmänt höga och positiva korrelationen mellan förändringar i de globala energipriserna och förändringar av exportpri- Diagram A Vikt för euroområdets import från lågkostnadsländer (värden i euro; kvartalssiffror) Årlig förändring i procentenheter (vänster skala) Procentuell andel för lågkostnadsländer (höger skala) Källor: Eurostats och :s beräkningar. Anm. De senaste uppgifterna avser fjärde kvartalet 26. Sammansättningen av länder förklaras i fotnot Sammansättningen består av 29 ursprungsländer (och -regioner) som utgör euroområdets främsta handelspartner. Dessa delades in i två grupper ( högkostnadsländer och lågkostnadsländer ) enligt BNP per capita. I gruppen högkostnadsländer ingår Kanada, Danmark, Hongkong, Israel, Japan, Republiken Korea, Norge, OPEC-länderna, Singapore, Sverige, Schweiz, Taiwan, Storbritannien och USA. Gruppen lågkostnadsländer består av 15 länder och regioner: Algeriet, Argentina, Asean, Brasilien, Chile, Centralamerika och Karibien, OSS, Kina, Indien, de östeuropeiska länder som gått med i EU sedan den 1 maj 24, Övriga Nordafrika, Övriga Afrika, Övriga Asien, Övriga Sydamerika och Turkiet. Juni 27 91

94 serna bland de flesta leverantörer inom euroområdet, som ligger på mellan,5 och,8, tyder på att högre insatspriser i form av högre priser på energi och råvaror har varit en viktig faktor för den ökning av tillverkningspriserna som skett nyligen. Det bör också uppmärksammas att importpriserna inom tillverkningssektorn från Aseanländer återgick till en fallande trend under andra halvan av 26, samtidigt som prisförändringarna för importen från Kina dämpades. Då prisinflationen på import inom tillverkningssektorn från Kina och Asean-länderna förblev lägre än den genomsnittliga importprisinflationen från samtliga övriga handelsparter inom euroområdet, fortsatte priseffekten att ha en negativ inverkan. Diagram B Priser på import inom tillverkningssektorn från utvalda länder och regioner utanför euroområdet (index för värden i euro; 21 Kv1=1) Framöver beror globaliseringens inverkan på importpriserna i euroområdet främst på lågkostnadsleverantörernas möjligheter att fortsätta exportera stora mängder varor till priser som ligger långt under det globala genomsnittet. Den ekonomiska utvecklingen, löneökningar och en försämring av bytesförhållandena i många lågkostnadsländer kan på sikt leda till att exportpriserna ökar. De stora skillnaderna mellan prisnivåerna på import från lågkostnadsländer jämfört med högkostnadsländer som har att göra med den obrutna trenden med en ökad exportmarknadsandel för de förra samt dessa länders starka specialisering på att producera och exportera varor med lägre priser verkar tyda på att pristrycket nedåt på importpriserna i euroområdet till följd av globaliseringen fortfarande inte verkar stanna av Totalt ASEAN Japan Storbritannien USA Kina Nya medlemsstater Källor: Eurostats och :s beräkningar. Anm. De senaste uppgifterna avser december 26, utom när det gäller euroområdet och Storbritannien (november) och de nya EU-medlemsstaterna (oktober). Diagrammet visar de sammanlagda importpriserna för de nya medlemsstaterna, då inga importpriser för tillverkningssektorn fanns tillgängliga. De nya medlemsstaterna inkluderar de östeuropeiska länderna som gick med i EU den 1 maj Sett i ett längre perspektiv noterades ett överskott på 7, miljarder euro (cirka,1 % av BNP) i bytesbalansen mätt över tolv månader fram till mars 27, vilket kan jämföras med ett underskott på 18,5 miljarder euro föregående år (se diagram 51). Det berodde delvis på att varuöverskottet ökade med ytterligare omkring 11,4 miljarder euro. Underskottet i faktorinkomster minskade dessutom med cirka 14,5 miljarder euro till följd av att inflödet av faktorinkomster ökade, vilket endast delvis uppvägdes av ett ökat utflöde av faktorinkomster. Balanserna för tjänster och löpande transfereringar låg däremot kvar på i stort sett oförändrade nivåer. FINANSIELL BALANS Under första kvartalet 27 noterade euroområdet ett månadsgenomsnittligt nettoinflöde av direkt- och portföljinvesteringar på 33,5 miljarder euro. Detta berodde främst på nettoinflöden i portföljinvesteringar (44,5 miljarder euro), vilka gott och väl uppvägde nettoutflödena i direktinvesteringar (1,9 miljarder euro). Portföljinvesteringar visade på stora nettoinflöden i aktier, obligationer och värdepapper, samt nettoutflöden i penningmarknadsinstrument (se tabell 12). 92 Juni 27

95 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Utvecklingen av växelkurser och betalningsbalansen Diagram 51 Euroområdets bytesbalans och handelsbalans för varor och tjänster (miljarder euro; månadsuppgifter; säsongrensat) 2 Bytesbalans (12-månaders kumulerade uppgifter; vänster skala) Handelsbalans (12-månaders kumulerade uppgifter; vänster skala) Export av varor och tjänster (3-månaders glidande medelvärde; höger skala) Import av varor och tjänster (3-månaders glidande medelvärde; höger skala) 17 Diagram 52 Kombinerade direkt- och portföljinvesteringar i euroområdet (miljarder euro; 12-månaders kumulerade uppgifter) 25 Direkt- och portföljinvesteringar, netto Direkta utlandsinvesteringar, netto Skuldebrev, netto Kapitalflöden, netto Källa:. Källa:. Under tolvmånadersperioden fram till mars 27 uppvisade de sammantagna direkt- och portföljinvesteringarna ackumulerade nettoinflöden på 229,3 miljarder euro, jämfört med nettoutflöden på 46,2 miljarder euro året innan. Nettokapitalflödenas ändrade riktning berodde främst på högre nettoinflöden av portföljinvesteringar samt lägre nettoutflöden i direkta investeringar (se diagram 52). Utvecklingen av portföljinvesteringarna speglade i stort sett en ökning av nettoinflödena av obligationer och skuldebrev. Det var nästan uteslutande personer hemmahörande utanför euroområdet som stod för de högre nettoinköpen av dessa obligationer och skuldbrev i euroområdet. De högre nettoinflödena i aktier berodde dock främst på lägre nettoinköp av utländska aktier av personer bosatta inom euroområdet. Positiva skillnader mellan utvecklingen för obligationer och aktier i euroområdet och till exempel i USA samt den väntat gynnsamma relativa vinstutvecklingen för euroområdets företag kan ha bidragit till denna utveckling. De gynnsamma ekonomiska utsikterna för euroområdet verkar också vara en central faktor bakom de minskade nettoutflödena i direktinvesteringar, vilket främst återspeglar högre direktinvesteringar i euroområdet. Juni 27 93

96

97 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET S TAT I S T I K F Ö R E U R O O M R Å D E T December 25 S 1 Juni 27 S 1

98 S 2 December 25

99 I N N E H Å L L 1 Ö V E R S I K T F Ö R E U R O O M R Å D E T Översikt över ekonomiska indikatorer för euroområdet 1 P E N N I N G P O L I T I S K S TAT I S T I K 1.1 Eurosystemets konsoliderade balansräkning 1.2 :s styrräntor 1.3 Eurosystemets penningpolitiska transaktioner som tilldelats genom anbudsförfaranden 1.4 Kassakravs- och likviditetsstatistik 2 P E N N I N G M Ä N G D, B A N K V E R K S A M H E T O C H I N V E S T E R I N G S F O N D E R 2.1 Aggregerad balansräkning för euroområdets MFI 2.2 Konsoliderad balansräkning för euroområdets MFI 2.3 Penningmängdsstatistik 2.4 MFI:s utlåning, fördelning 2.5 Inlåning hos MFI-sektorn, fördelning 2.6 MFI:s innehav av värdepapper, fördelning 2.7 Omvärdering av vissa poster i MFI:s balansräkning 2.8 Valutafördelning av vissa poster i MFI:s balansräkning 2.9 Aggregerad balansräkning för investeringsfonder i euroområdet 2.1 Tillgångar hos euroområdets investeringsfonder, fördelat på investeringspolicy och typ av investerare 3 KO N T O N F Ö R E U R O O M R Å D E T 3.1 Integrerade ekonomiska och finansiella konton fördelat på institutionell sektor 3.2 Icke-finansiella konton för euroområdet 3.3 Hushåll 3.4 Icke-finansiella företag 3.5 Försäkringsföretag och pensionsinstitut 4 F I N A N S M A R K N A D E R 4.1 Andra värdepapper än aktier, fördelat på ursprunglig löptid, emittentens hemvist och valuta 4.2 Andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, fördelat på emitterande sektor och typ av instrument 4.3 Andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, ökningstakt 4.4 Noterade aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet 4.5 MFI-räntor på eurodenominerad inlåning från och utlåning till hemmahörande i euroområdet 4.6 Penningmarknadsräntor 4.7 Statsobligationsräntor 4.8 Aktieindex 5 P R I S E R, P R O D U K T I O N, E F T E R F R Å G A N O C H A R B E T S M A R K N A D 5.1 HIKP, andra priser och kostnader 5.2 Produktion och efterfrågan 5.3 Arbetsmarknad S5 S6 S7 S8 S9 S1 S11 S12 S14 S17 S2 S21 S22 S24 S25 S26 S3 S32 S33 S34 S35 S36 S38 S4 S42 S44 S45 S46 S47 S5 S54 1 För mer information, kontakta oss på: statistics@ecb.int. Se Statistical Data Warehouse på :s webbplats ( för längre tidsserier och utförligare uppgifter. December 25 S 3 Juni 27 S 3

100 6 O F F E N T L I G A S E K T O R N S F I N A N S E R 6.1 Inkomster, utgifter och underskott/överskott 6.2 Skuld 6.3 Skuldförändring 6.4 Inkomster, utgifter och underskott/överskott på kvartal 6.5 Skuld och skuldförändring från kvartal till kvartal 7 E X T E R N A T R A N S A K T I O N E R O C H U T L A N D S S T Ä L L N I N G 7.1 Betalningsbalans 7.2 Monetär uppställning av betalningsbalansen 7.3 Betalningsbalans och utlandsställning, geografisk fördelning 7.4 Utlandsställning 7.5 Varuhandel 8 V Ä X E L K U R S E R 8.1 Effektiva växelkurser 8.2 Bilaterala växelkurser 9 U T V E C K L I N G U TA N F Ö R E U R O O M R Å D E T 9.1 Andra EU-länder 9.2 USA och Japan D I A G R A M F Ö R T E C K N I N G T E K N I S K A A N M Ä R K N I N G A R A L L M Ä N N A A N M Ä R K N I N G A R S55 S56 S57 S58 S59 S6 S65 S66 S68 S7 S72 S73 S74 S75 S76 S77 S81 EUROOMRÅDETS UTVIDGNING DEN 1 JANUARI 27 TILL SLOVENIEN Om inget annat anges avser alla uppgiftsserier med observationer för 27 Euro 13 (euroområdet inklusive Slovenien) för hela tidsserien. När det gäller räntor, penningmängdsstatistik och HIKP (och av konsekvensskäl M3: s komponenter och motposter och HIKP:s komponenter) omfattar statistikserierna för euroområdet de medlemsstater som hade infört euron vid den tidpunkt som statistiken avser. Detta anges i relevanta fall i tabellerna med en fotnot. Om det finns tillgängliga underliggande uppgifter beräknas i dessa fall absoluta och procentuella förändringar för 21 och 27, med 2 respektive 26 som basår, med hjälp av serier som tar hänsyn till effekterna av Grekland och Sloveniens inträde i euroområdet. Historiska uppgifter för euroområdet före Sloveniens inträde finns på : s webbplats: html/index.en.html 4 December 25 S 4 Juni 27 Teckenförklaring - uppgift finns inte tillgänglig/är inte tillämplig. uppgift finns ännu inte tillgänglig värdet är noll eller försumbart miljard 1 9 (p) preliminär

101 December 25 S 5

102 Ö V E R S I K T F Ö R E U R O O M R Å D E T Ö v e r s i k t ö v e r e k o n o m i s k a i n d i k a t o r e r f ö r e u r o o m r å d e t (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 1. Penningmängdsutveckling och räntor M1 1) M2 1) M3 1), 2) 1), 2) M3 tre månaders glidande medelvärde (centrerat) MFI-lån till hemmahörande i euroområdet utom MFI och offentlig sektor 1) Andra värdepapper än aktier emitterade i euro av icke-mfi 1) 3-månadersränta (Euribor, % per år, periodgenomsnitt) 1-årig statsobligationsränta (% per år, periodgenomsnitt) ,9 8, 8,1-4,9 19,2 2,33 4, , 6,3 5,8-6,1 9,9 2,11 4, kv 9,6 5,8 5,6-6,2 8,8 2,12 4,21 4 kv 9,3 6,4 6,1-6,9 7,7 2,16 3, kv 9,6 7,1 6,6-7,3 9, 2,14 3,67 2 kv 9,8 7,5 7, - 7,5 13,7 2,12 3,41 25 mar 9,3 7,1 6,5 6,6 7,5 11,7 2,14 3,76 apr 9,2 7,4 6,8 6,9 7,4 13,3 2,14 3,57 maj 1,1 7,6 7,3 7,2 7,5 14,6 2,13 3,41 jun 1,9 8,1 7,6 7,6 8, 14,6 2,11 3,25 jul 11,1 8,3 7,9. 8,2. 2,12 3,32 aug ,13 3,32 2. Priser, produktion, efterfrågan och arbetsmarknad kv 4 kv 25 1 kv 2 kv 25 mar apr maj jun jul aug HIKP Producentpriser inom industrin 3. Betalningsbalans, valutareserv och växelkurser (miljarder euro, om inget annat anges) Bytesbalans och kapitalbalans Arbetskostnader per timme Real BNP Industriproduktion exklusive byggverksamhet Kapacitetsutnyttande inom tillverkningsindustrin (procent) Sysselsättning ,1 1,4 2,8,7,3 81,1,3 8,7 2,1 2,3 2,6 2,1 2, 81,7,6 8,9 2,2 3,1 2,5 1,8 2,8 82,1,6 8,9 2,3 3,8 2,5 1,5 1,1 82,,8 8,8 2, 4,1 3,1 1,3,8 81,6,8 8,8 2, 3,9. 1,1,5 81,2. 8,8 2,1 4,2 - -, ,8 2,1 4, ,2 81,2-8,8 2, 3,5 - -, - - 8,7 2,1 4, - -, ,7 2, ,2 -. 2, Betalningsbalans (nettotransaktioner) Varor Arbetslöshet (% av arbetskraften) Direktinvesteringar Portföljinvesteringar Valutareserv (ställning vid periodens slut) Eurons effektiva växelkurs: EER-23 3) (index: 1 kv 1999 = 1) Nominell Real (KPI) Växelkurs USD/EUR Källor:, Europeiska kommissionen (GD Ekonomi och finans) och Reuters. Anm. För mer information om statistiken, se relevanta tabeller längre fram i detta avsnitt. 1) För månadsuppgifter avser de årliga procentuella förändringarna månadens slut, för kvartals- och årsuppgifter den årliga förändringen av seriens periodgenomsnitt. För närmare information, se Tekniska anmärkningar. 2) M3 och dess komponenter omfattar inte andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med löptid upp till 2 år som innehas av hemmahörande utanför euroområdet. 3) För definitioner av grupper av handelspartner och annan information, se Allmänna anmärkningar. S 6 December 25 Juni 27 S 5

103 E U R O A R E A O V E R V I E W S u m m a r y o f e c o n o m i c i n d i c a t o r s f o r t h e e u r o a r e a (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 1. Monetary developments and interest rates M1 1) M2 1) M3 1), 2) M3 1), 2) MFI loans to Securities other 3-month 1-year 3-month euro area than shares issued interest rate government moving average residents in euro by non-mfi (EURIBOR, bond yield (centred) excluding MFIs corporations 1) % per annum, (% per annum, and general period period government 1) averages) averages) ,4 7,9 7,4-8,1 12,6 2,18 3, ,6 8,7 8,4-1,9 16,2 3,8 3,86 26 Q2 9,8 9,2 8,6-11,2 15,9 2,9 4,5 Q3 7,6 8,4 8,1-11,2 15,5 3,22 3,97 Q4 6,7 8,6 9, - 11,2 17,1 3,59 3,86 27 Q1 6,8 9, 1, - 1,5 16,5 3,82 4,8 26 Dec. 7,4 9,3 9,8 9,6 1,8 16,4 3,68 3,9 27 Jan. 6,6 8,9 9,8 9,8 1,6 16,2 3,75 4,1 Feb. 6,6 8,8 9,9 1,2 1,3 16,1 3,82 4,12 Mar. 7, 9,5 1,9 1,4 1,5 18, 3,89 4,2 Apr. 6,2 8,9 1,4. 1,3. 3,98 4,25 May ,7 4,37 2. Prices, output, demand and labour markets HICP Industrial Hourly Real GDP Industrial Capacity Employment Unemployment producer labour production utilisation in (% of labour prices costs excluding manufacturing force) construction (percentages) ,2 4,1 2,4 1,5 1,3 81,2,8 8,6 26 2,2 5,1 2,5 2,7 4, 83,3 1,4 7,9 26 Q2 2,5 5,8 2,6 2,9 4,3 83, 1,5 7,9 Q3 2,1 5,4 2,5 2,8 4,2 83,8 1,5 7,8 Q4 1,8 4,1 2,4 3,3 4, 84,2 1,6 7,6 27 Q1 1,9 2,9. 3, 3,6 84,6. 7,3 26 Dec. 1,9 4, , ,5 27 Jan. 1,8 3, ,3 84,4-7,4 Feb. 1,8 2, , ,3 Mar. 1,9 2, , ,2 Apr. 1,9 2, ,8-7,1 May 1, Balance of payments, reserve assets and exchange rates (EUR billions, unless otherwise indicated) Balance of payments (net transactions) Reserve assets Effective exchange rate of USD/EUR (end-of-period the euro: EER-24 3) exchange rate Current and Direct Portfolio positions) (index, 1999 Q1 = 1) capital Goods investment investment accounts Nominal Real (CPI) ,3 45,4-21, 146,1 32,1 13,3 14,1 1, ,3 3,5-156,7 273,1 325,8 13,6 14,4 1, Q2-5,8 6,8-2, 97,6 323,8 13,8 14,6 1,2582 Q3-3,6 7,5-43,9 22,3 325, 14,5 15,3 1,2743 Q4 27,3 19,7-57,3 13, 325,8 14,6 15,3 1, Q1 4,1 7,9-32,8 133,4 331,6 15,5 16, 1, Dec. 17,9 5,9-28,8 32,8 325,8 15,5 16, 1, Jan. -2, -3, -12,3 35,4 338,6 14,9 15,5 1,2999 Feb. -4,3 2,5-12,4 26,2 337,5 15,4 15,9 1,374 Mar. 1,4 8,5-8,1 71,7 331,6 16,1 16,5 1,3242 Apr , 17,1 17,5 1,3516 May ,3 17,6 1,3511 Sources:, European Commission (Eurostat and Economic and Financial Affairs DG) and Reuters. Note: For more information on the data, see the relevant tables later in this section. 1) Annual percentage changes of monthly data refer to the end of the month, whereas those of quarterly and yearly data refer to the annual change in the period average of the series. See the Technical notes for details. 2) M3 and its components exclude holdings by non-euro area residents of money market fund shares/units and debt securities with a maturity of up to two years. 3) For the definition of the trading partner groups and other information, please refer to the General notes. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S S5 7

104 1 P 1. 1 E u r o s y s t e m e t s k o n s o l i d e r a d e b a l a n s r ä k n i n g (miljoner euro) 1. Tillgångar Guld och guldfordringar Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet Utlåning i euro till kreditinstitut i euroområdet Huvudsakliga refinansieringstransaktioner Långfristiga refinansieringstransaktioner Finjusterande reverserade transaktioner Strukturella reverserade transaktioner Utlåningsfacilitet Fordringar avseende tilläggssäkerheter Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet Fordringar i euro på den offentliga sektorn Övriga tillgångar Summa tillgångar E N N I N G P O L I T I S K S TAT I S T I K 11 maj maj maj 27 1 juni Skulder 11 maj maj maj 27 1 juni 27 Utelöpande sedlar Skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet Löpande räkningar (inklusive kassakrav) Inlåningsfacilitet Inlåning med fast löptid Finjusterande reverserade transaktioner Skulder avseende tilläggssäkerheter Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet Emitterade skuldcertifikat Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet Skulder i euro till icke-hemmahörande i euroområdet Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet Skulder i utländsk valuta till icke-hemmahörande i euroområdet Motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF Övriga skulder Värderegleringskonton Eget kapital Summa skulder Källa:. 8 December 25 S 6 Juni 27

105 1 M O N E T A R Y P O L I C Y S T A T I S T I C S 1. 1 C o n s o l i d a t e d f i n a n c i a l s t a t e m e n t o f t h e E u r o s y s t e m (EUR millions) 1. Assets May May May 27 1 June Gold and gold receivables Claims on non-euro area residents in foreign currency Claims on euro area residents in foreign currency Claims on non-euro area residents in euro Lending to euro area credit institutions in euro Main refinancing operations Longer-term refinancing operations Fine-tuning reverse operations Structural reverse operations Marginal lending facility Credits related to margin calls 1 Other claims on euro area credit institutions in euro Securities of euro area residents in euro General government debt in euro Other assets Total assets Liabilities May May May 27 1 June Banknotes in circulation Liabilities to euro area credit institutions in euro Current accounts (covering the minimum reserve system) Deposit facility Fixed-term deposits Fine-tuning reverse operations Deposits related to margin calls 5 1 Other liabilities to euro area credit institutions in euro Debt certificates issued Liabilities to other euro area residents in euro Liabilities to non-euro area residents in euro Liabilities to euro area residents in foreign currency Liabilities to non-euro area residents in foreign currency Counterpart of special drawing rights allocated by the IMF Other liabilities Revaluation accounts Capital and reserves Total liabilities Source:. S6 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e 2 7 December 25 S 9

106 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningpolitisk statistik 1. 2 E C B : s s t y r r ä n t o r (nivåer i procent per år; förändringar i procentenheter) Träder i kraft fr.o.m. 1) Inlåningsfacilitet Huvudsakliga refinansieringstransaktioner Utlåningsfacilitet Nivå 1 Förändring 2 Anbudsförfaranden med fast ränta Fast ränta Nivå 3 Anbudsförfaranden med rörlig ränta Lägsta anbudsränta Nivå 4 Förändring 5 Nivå 6 Förändring 7 Källa:. 1) Under perioden 1 januari mars 24 avser datumet inlåningsfaciliteten och utlåningsfaciliteten. När det gäller huvudsakliga refinansieringstransaktioner träder den nya räntan i kraft fr.o.m. den första transaktion som äger rum efter det angivna datumet. Ränteändringen den 18 september 21 trädde i kraft samma dag. Fr.o.m. den 1 mars 24 avser datumet inlåningsfaciliteten, utlåningsfaciliteten och de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna (ränteändringarna träder i kraft fr.o.m. den första huvudsakliga refinansieringstransaktion som äger rum efter -rådets möte), om inget annat anges. 2) Den 22 december 1998 meddelade att det mellan den 4 och den 21 januari 1999 undantagsvis skulle införas en snävare räntekorridor på 5 punkter mellan räntan på utlåningsfaciliteten och räntan på inlåningsfaciliteten. Syftet var att underlätta marknadsdeltagarnas övergång till det nya systemet. 3) Den 8 juni 2 meddelade att Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner fr.o.m. den transaktion som avvecklades den 28 juni 2 skulle genomföras som anbudsförfaranden med rörlig ränta. Den lägsta anbudsräntan är den minimiränta till vilken motparterna får lämna anbud. 1 S December 25 Juni 27 S 7

107 E U R O A R E A S T A T I S T I C S M o n e t a r y p o l i c y s t a t i s t i c s 1. 2 K e y E C B i n t e r e s t r a t e s (levels in percentages per annum; changes in percentage points) With effect from 1) Deposit facility Main refinancing operations Marginal lending facility Fixed rate tenders Variable rate tenders Fixed rate Minimum bid rate Level Change Level Level Change Level Change Jan. 2, - 3, - - 4,5-4 2) 2,75,75 3, ,25-1, , -,75 3, ,5 1,25 9 Apr. 1,5 -,5 2,5 - -,5 3,5-1, 5 Nov. 2,,5 3, -,5 4,,5 2 4 Feb. 2,25,25 3,25 -,25 4,25,25 17 Mar. 2,5,25 3,5 -,25 4,5,25 28 Apr. 2,75,25 3,75 -,25 4,75,25 9 June 3,25,5 4,25 -,5 5,25,5 28 3) 3, , , Sep. 3,5,25-4,5,25 5,5,25 6 Oct. 3,75,25-4,75,25 5,75, May 3,5 -,25-4,5 -,25 5,5 -,25 31 Aug. 3,25 -,25-4,25 -,25 5,25 -,25 18 Sep. 2,75 -,5-3,75 -,5 4,75 -,5 9 Nov. 2,25 -,5-3,25 -,5 4,25 -, Dec. 1,75 -,5-2,75 -,5 3,75 -, Mar. 1,5 -,25-2,5 -,25 3,5 -,25 6 June 1, -,5-2, -,5 3, -, Dec. 1,25,25-2,25,25 3,25, Mar. 1,5,25-2,5,25 3,5,25 15 June 1,75,25-2,75,25 3,75,25 9 Aug. 2,,25-3,,25 4,,25 11 Oct. 2,25,25-3,25,25 4,25,25 13 Dec. 2,5,25-3,5,25 4,5, Mar. 2,75,25-3,75,25 4,75,25 13 June 3,,25-4,,25 5,,25 Source:. 1) From 1 January 1999 to 9 March 24, the date refers to the deposit and marginal lending facilities. For main refinancing operations, changes in the rate are effective from the first operation following the date indicated. The change on 18 September 21 was effective on that same day. From 1 March 24 onwards, the date refers to the deposit and marginal lending facilities and to the main refinancing operations (changes effective from the first main refinancing operation following the Governing Council discussion), unless otherwise indicated. 2) On 22 December 1998 the announced that, as an exceptional measure between 4 and 21 January 1999, a narrow corridor of 5 basis points would be applied between the interest rates for the marginal lending facility and the deposit facility, aimed at facilitating the transition to the new monetary regime by market participants. 3) On 8 June 2 the announced that, starting from the operation to be settled on 28 June 2, the main refinancing operations of the Eurosystem would be conducted as variable rate tenders. The minimum bid rate refers to the minimum interest rate at which counterparties may place their bids. E C B M o December n t h l y B u l l e t i n S S7 11 J u n e

108 1. 3 E u r o s y s t e m e t s p e n n i n g p o l i t i s k a t r a n s a k t i o n e r s o m t i l l d e l a t s g e n o m a n b u d s f ö r f a r a n d e n 1 ), 2 ) (miljoner euro; räntor i procent per år) 1. Huvudsakliga och långfristiga refinansieringstransaktioner 3) Avvecklingsdag Anbud (belopp) Antal deltagare Tilldelning (belopp) Anbudsförfarande med rörlig ränta Lägsta anbudsränta Marginalränta 4) Vägd genomsnittsränta Löptid (...) dagar Huvudsakliga refinansieringstransaktioner Långfristiga refinansieringstransaktioner 2. Andra transaktioner genom anbudsförfaranden Avvecklingsdag Typ av transaktion Anbud (belopp) Reverserad transaktion Reverserad transaktion Inlåning med fast löptid Reverserad transaktion Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Reverserad transaktion Reverserad transaktion Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Antal deltagare Tilldelning (belopp) Anbudsförfaranden med fast ränta Anbudsförfarande med rörlig ränta Löptid (...) dagar Fast ränta Lägsta Marginalränta Vägd genom- anbudsränta 4) snittsränta Källa:. 1) Beloppen kan avvika något från de som redovisas i tabell 1.1 på grund av transaktioner som tilldelats men inte trätt i kraft. 2) Fr.o.m. april 22 klassificeras delade anbudsförfaranden, dvs. anbudsförfaranden med en veckas löptid som genomförs som standardiserade anbudsförfaranden parallellt med en huvudsaklig refinansieringstransaktion, som huvudsakliga refinansieringstransaktioner. För delade anbudsförfaranden genomförda före april 22, se tabell ) Den 8 juni 2 tillkännagav att fr.o.m. den transaktion som träder i kraft den 28 juni 2 skall Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner genomföras som anbudsförfaranden med rörlig ränta. Med lägsta anbudsränta avses den lägsta ränta till vilken motparter får lämna anbud. 4) I likviditetstillförande (-indragande) operationer är marginalräntan den lägsta (högsta) ränta till vilken motparter får lämna anbud. 12 December 25 S 8 Juni 27

109 1. 3 E u r o s y s t e m m o n e t a r y p o l i c y o p e r a t i o n s a l l o t t e d t h r o u g h t e n d e r s 1 ), 2 ) (EUR millions; interest rates in percentages per annum) 1. Main and longer-term refinancing operations 3) Date of Bids Number of Allotment Variable rate tenders Running for settlement (amount) participants (amount) (...) days Minimum bid rate Marginal rate 4) Weighted average rate Main refinancing operations 27 7 Feb ,5 3,54 3, ,5 3,55 3, ,5 3,55 3, ,5 3,56 3, Mar ,5 3,55 3, ,75 3,81 3, ,75 3,8 3, ,75 3,82 3, Apr ,75 3,83 3, ,75 3,81 3, ,75 3,81 3, ,75 3,82 3, May ,75 3,82 3, ,75 3,81 3, ,75 3,82 3, ,75 3,82 3, ,75 3,82 3, June ,75 3,75 3,77 7 Longer-term refinancing operations 26 1 June ,87 2, , 3, July ,8 3, Aug ,2 3, Sep ,3 3, Oct ,48 3, Nov ,58 3, Dec ,66 3, Feb ,72 3, Mar ,8 3, ,87 3, Apr ,96 3, May ,6 4, Other tender operations Date of settlement Type of Bids Number of Allotment Fixed rate tenders Variable rate tenders Running for operation (amount) participants (amount) (...) days Fixed rate Minimum Marginal Weighted bid rate rate 4) average rate Dec. Collection of fixed-term deposits , Jan. Reverse transaction ,25 2,27 2, Feb. Reverse transaction ,25 2,31 2, Mar. Collection of fixed-term deposits , Apr. Reverse transaction ,5 2,55 2, May Collection of fixed-term deposits , June Collection of fixed-term deposits , July Collection of fixed-term deposits , Aug. Collection of fixed-term deposits , Sep. Collection of fixed-term deposits , Oct. Reverse transaction , 3,5 3, Dec. Reverse transaction ,25 3,32 3, Mar. Collection of fixed-term deposits , Apr. Collection of fixed-term deposits , May Collection of fixed-term deposits , Source:. 1) The amounts shown may differ slightly from those in Section 1.1 due to operations allotted but not settled. 2) With effect from April 22, split tender operations, i.e. operations with one-week maturity conducted as standard tenders in parallel with a main refinancing operation, are classified as main refinancing operations. For split tender operations conducted before this month, see Table 2 in Section ) On 8 June 2 the announced that, starting from the operation to be settled on 28 June 2, the main refinancing operations of the Eurosystem would be conducted as variable rate tenders. The minimum bid rate refers to the minimum interest rate at which counterparties may place their bids. 4) In liquidity-providing (absorbing) operations, the marginal rate refers to the lowest (highest) rate at which bids were accepted. S8 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e 2 7 December 25 S 13

110 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningpolitisk statistik 1. 4 K a s s a k r a v s - o c h l i k v i d i t e t s s t a t i s t i k (miljarder euro; periodgenomsnitt av dagliga behållningar, om inget annat anges; räntor i procent per år) 1. Kassakravsbas i kreditinstitut som omfattas av kassakrav Kassakravsbas per 1) : Totalt Skulder på vilka en kassakravskoefficient på 2 % tillämpas Skulder på vilka en kassakravskoefficient på % tillämpas Inlåning (dagslån, med överenskommen löptid och uppsägningstid upp till 2 år) Räntebärande värdepapper med överenskommen löptid upp till 2 år Inlåning (med överenskommen löptid och uppsägningstid över 2 år Repor Räntebärande värdepapper med överenskommen löptid över 2 år Kassakravsmedel Uppfyllandeperiod som slutar: Kassakrav Kreditinstitutens löpande räkningar Kassaöverskott Kassaunderskott Ränta på kassakravsmedel Likviditet Uppfyllandeperiod som slutar: Likviditetstillförande faktorer Eurosystemets penningpolitiska transaktioner Likviditetsindragande faktorer Kreditinstitutens Utlåningsfacilitefacilitepande räk- Inlånings- Utelö- löpande sedlar ningar Eurosystemets nettotillgångar i guld och utländsk valuta Huvudsakliga refinansieringstransaktioner Långfristiga refinansieringstransaktioner Övriga likviditetstillförande transaktioner Övriga likviditetsindragande transaktioner Statlig inlåning hos Eurosystemet Övriga faktorer (netto) Monetär bas Källa:. 1) Vid periodens slut. 2) Omfattar kassakravsbaserna för kreditinstitut i Slovenien. Under en övergångsperiod kan kreditinstitut i euroländerna ha beslutat att dra av skulder till institut i Slovenien från sina egna kassakravsbaser. Fr.o.m. kassakravsbasen i slutet av januari 27 kommer normal behandling att tillämpas (se :s förordning (EG) nr 1637/26 av den 2 november 26 om övergångsbestämmelser för Europeiska centralbankens tillämpning av minimireserver (kassakrav) efter införandet av euron i Slovenien (/26/15). 3) På grund av Sloveniens införande av euron den 1 januari 27 är kassakravet ett genomsnitt vägt med antal kalenderdagar av kassakravet för de dåvarande 12 euroländerna för perioden december 26 och kassakraven för de nuvarande 13 euroländerna för perioden 1 16 januari 27. 4) Inbegriper fr.o.m. den 1 januari 27 penningpolitiska transaktioner i form av inlåning med fast löptid som genomfördes av Banka Slovenije före den 1 januari 27 och som var utestående efter denna tidpunkt. 14 S December 25 Juni 27 S 9

111 E U R O A R E A S T A T I S T I C S M o n e t a r y p o l i c y s t a t i s t i c s 1. 4 M i n i m u m r e s e r v e a n d l i q u i d i t y s t a t i s t i c s (EUR billions; period averages of daily positions, unless otherwise indicated; interest rates as percentages per annum) 1. Reserve base of credit institutions subject to reserve requirements Reserve Total Liabilities to which a 2% reserve coefficient is applied Liabilities to which a % reserve coefficient is applied base as at 1) Deposits Debt securities Deposits Repos Debt securities (overnight, up to 2 yearsʼ (over 2 yearsʼ over 2 yearsʼ up to 2 yearsʼ agreed maturity agreed maturity agreed maturity agreed maturity and notice period) and notice period) , ,7 458, ,2 913, , ,7 7 49,5 499, , ,9 3 23,6 26 Q1 14 5,2 7 64,7 55, , , ,8 Q , ,5 55, , , ,3 Q , 8 64,9 584, 1 931, ,7 3 41,8 Q4 2) , ,7 61, ,4 1 18, ,1 27 Jan , 8 478,5 638, , ,8 3 58,5 Feb ,9 8 49,3 645,9 1 99,6 1 35, ,9 Mar , 8 634,2 657,4 2 9, , ,8 2. Reserve maintenance Maintenance Required Credit institutionsʼ Excess Deficiencies Interest rate on period reserves current accounts reserves minimum reserves ending on: , 153, 1,, 2, ,5 173,2,7, 3, Jan. 3) 174,3 175,3 1,, 3,57 13 Feb. 175,8 176,5,8, 3,55 13 Mar. 179,8 18,6,8, 3,55 17 Apr. 181,8 182,6,8, 3,81 14 May 182,2 183,2 1,, 3,82 12 June 185, Liquidity Maintenance Liquidity-providing factors Liquidity-absorbing factors Credit Base period institutionsʼ money ending on: Monetary policy operations of the Eurosystem current accounts Eurosystemʼs Main Longer-term Marginal Other Deposit Other Banknotes Central Other net assets refinancing refinancing lending liquidity- facility liquidity- in government factors in gold operations operations facility providing absorbing circulation deposits (net) and foreign operations operations with the currency 4) Eurosystem ,2 31,3 9,,,,1,3 539,8 51, -39,6 153, 692, , 313,1 12,,1,1,1, 598,6 54,9-66,4 173,2 771, Jan. 325,8 322,3 12,,1,,2 1, 619,5 45, -72,7 175,3 794,9 13 Feb. 322,1 3,5 124,6,1,1,1 1,5 64,6 47,9-83,1 176,5 781,2 13 Mar. 321,6 288,7 134,6,,,5,8 66,2 47,1-9, 18,6 787,2 17 Apr. 323,6 281,7 145,7,5,,3,9 614,8 48,2-95,2 182,6 797,7 14 May 326,1 281,6 15,,3,,5,1 62, 51,3-97,2 183,2 83,8 Source:. 1) End of period. 2) Includes the reserve bases of credit institutions in Slovenia. On a transitional basis, credit institutions located in euro area countries may have decided to deduct from their own reserve bases any liabilities owed to credit institutions located in Slovenia. Starting from the reserve base as at end-january 27, the standard treatment applies (see Regulation (EC) No 1637/26 of the of 2 November 26 concerning transitional provisions for the application of minimum reserves by the following the introduction of the euro in Slovenia (/26/15)). 3) Owing to the adoption of the euro by Slovenia on 1 January 27, the reserve requirement is an average - weighted by the number of calendar days - of the reserve requirements for the then 12 countries of the euro area for the period December 26 and the reserve requirements for the 13 countries now in the euro area for the period 1-16 January 27. 4) Starting from 1 January 27, includes monetary policy operations in the form of collection of fixed-term deposits which were conducted by Banka Slovenije before 1 January 27 and were still outstanding after this date. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S S9 15

112 2 P E N N I N G M Ä N G D, B A N K V E R K S A M H E T O C H I N V E S T E R I N G S F O N D E R 2. 1 A g g r e g e r a d b a l a n s r ä k n i n g f ö r e u r o o m r å d e t s M F I 1 ) (miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut) 1. Tillgångar Totalt Lån till hemmahörande i euroområdet Innehav av andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet Totalt Övriga tillgångar Offentlig sektor Övriga hemmahörande i euroområdet MFI Totalt Offentlig sektor Övriga hemmahörande i euroområdet MFI Andelar i penningmarknadsfonder 2) Utländska tillgångar Innehav av aktier/ andelar emitterade av hemmahörande i euroområdet Anläggningstillgångar Eurosystemet MFI exklusive Eurosystemet 2. Skulder Totalt Utelöpande sedlar och mynt Inlåning från hemmahörande i euroområdet Totalt Staten Övrig offentlig sektor/övriga hemmahörande i euroområdet MFI Andelar i penningmarknadsfonder 3) Emitterade räntebärande värdepapper 4) Eget kapital Utländska skulder Övriga skulder Eurosystemet MFI exklusive Eurosystemet Källa:. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 2) Andelar som emitterats av hemmahörande i euroområdet. Andelar som emitterats av hemmahörande utanför euroområdet ingår i utländska tillgångar. 3) Andelar som innehas av hemmahörande i euroområdet. 4) Räntebärande värdepapper med löptid upp till 2 år som innehas av hemmahörande utanför euroområdet ingår i utländska skulder. 16 S 1Juni December 27 25

113 2 M 2. 1 A g g r e g a t e d b a l a n c e s h e e t o f e u r o a r e a M F I s 1 ) (EUR billions; outstanding amounts at end of period) 1. Assets O N E Y, B A N K I N G A N D I N V E S T M E N T F U N D S Total Loans to euro area residents Holdings of securities other than Money Holdings External Fixed Remaining shares issued by euro area residents market of shares/ assets assets assets fund other equity Total General Other MFIs Total General Other MFIs shares/ issued by government euro area government euro area units 2) euro area residents residents residents Eurosystem ,9 635,5 2,7,6 614,2 185,7 165,6 2,1 18,1-14,8 337, 14,7 217, ,2 695,7 19,7,6 675,3 217, 187,5 2,5 27, - 17,2 351,4 14,7 262,4 27 Jan. 1 54,4 663,7 19,7,6 643,3 224,7 194,4 2,4 27,9-17,2 361,4 14,8 258,6 Feb ,1 682,5 19,7,6 662,1 234,6 22,8 2,4 29,5-17,2 365,7 14,8 267,4 Mar ,6 693,3 19,7,6 673, 238, 25,5 2,1 3,4-17,4 359,6 14,8 253,5 Apr. (p) 1 588,8 7,1 19,1,6 68,4 243,5 21,2 2,2 31,1-17,7 355,8 15,3 256,4 MFIs excluding the Eurosystem , ,7 826, , , , ,4 551, ,7 83,1 1 8, ,8 165,7 1 54, , ,2 81,5 9 16, , , ,5 645, ,8 83, ,5 4 33,1 172, ,9 27 Jan , ,2 86, , ,2 3 62, 1 296,1 644, ,5 84, , ,5 171,8 1 76,7 Feb , ,1 83, , 5 18, , ,2 658, ,1 87, , ,7 171, ,7 Mar , ,7 81, ,2 5 92, , 1 281,6 686, ,9 92, , 4 683,3 195, 1 881,9 Apr. (p) , ,6 82, , ,8 3 67, , 76,8 1 75,2 96,9 1 38, ,6 199, ,3 2. Liabilities Total Currency Deposits of euro area residents Money Debt Capital External Remaining in market securities and liabilities liabilities circulation Total Central Other general MFIs fund issued 4) reserves government government/ shares/ other euro units 3) area residents Eurosystem ,9 582,7 385,4 24,4 14,5 346,5 -,1 22,9 27,6 26, ,2 647, 431,6 33,7 15,9 382, -,1 28,6 35,3 235,6 27 Jan. 1 54,4 621,2 433,3 48,1 18,8 366,4 -,8 214,9 36,9 233,2 Feb ,1 623,2 466,5 51,4 19,8 395,3 -,4 218,2 39,1 234,7 Mar ,6 632,5 455,6 44,8 17,5 393,4 -,3 216,3 39,5 232,4 Apr. (p) 1 588,8 641,6 455,5 42, 19,8 393,7 -,1 213,6 43,1 234,9 MFIs excluding the Eurosystem , ,2 149, , ,2 698, ,3 1 31, , 2 33, , ,2 123, , ,4 697, , , ,4 2 33,5 27 Jan , ,9 122, , ,4 726,1 4 36, , , ,6 Feb , ,7 138, 7 899, ,2 739, , , , ,5 Mar , ,9 138,8 8 46,9 5 46,2 758, , 1 52, 4 253, ,3 Apr. (p) ,3-13 7,7 131,6 8 97, ,8 778, , ,3 4 42,3 2 67,4 Source:. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 2) Amounts issued by euro area residents. Amounts issued by non-euro area residents are included in external assets. 3) Amounts held by euro area residents. 4) Amounts issued with maturity up to two years held by non-euro area residents are included in external liabilities. S1 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e 2 7 December 25 S 17

114 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2. 2 K o n s o l i d e r a d b a l a n s r ä k n i n g f ö r e u r o o m r å d e t s M F I (miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut; transaktioner under perioden) 1. Tillgångar Totalt 1 Lån till hemmahörande i euroområdet Totalt 2 Offentlig sektor 3 Övriga hemmahörande i euroområdet 4 Innehav av andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet Totalt 5 Offentlig sektor Utestående belopp 6 Övriga hemmahörande i euroområdet 7 Innehav av aktier/ andelar emitterade av övriga hemmahörande i euroområdet 8 Utländska tillgångar 9 Anläggningstillgångar 1 Övriga tillgångar 11 Transaktioner 2. Skulder Totalt Utelöpande sedlar och mynt Inlåning från staten Inlåning från övrig offentlig sektor/övriga hemmahörande i euroområdet Andelar i penningmarknadsfonder 2) Emitterade räntebärande värdepapper 3) Eget kapital Utländska skulder Övriga skulder Överskjutande skulder mellan MFI Utestående belopp Transaktioner Källa:. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 2) Andelar som innehas av hemmahörande i euroområdet. 3) Räntebärande värdepapper med löptid upp till 2 år som innehas av hemmahörande utanför euroområdet ingår i utländska skulder. 18 S December 25 Juni 27 S 11

115 E U R O A R E A S T A T I S T I C S M o n e y, b a n k i n g a n d i n v e s t m e n t f u n d s 2. 2 C o n s o l i d a t e d b a l a n c e s h e e t o f e u r o a r e a M F I s 1 ) (EUR billions; outstanding amounts at end of period; transactions during period) 1. Assets Total Loans to euro area residents Holdings of securities other than shares Holdings External Fixed Remaining issued by euro area residents of shares/ assets assets assets other equity Total General Other Total General Other issued by government euro area government euro area other euro area residents residents residents Outstanding amounts , ,3 847, , , , 553,6 71, ,7 18,4 1 78, , ,1 83, , 2 112, , 648,3 829, ,5 187, ,4 27 Jan. 2 97,2 1 12,4 826, 9 276, ,3 1 49,5 646,8 846,3 4 85,9 186, ,7 Feb ,1 1 16,6 822, , , , 66,6 836, ,3 186,6 2 2,6 Mar. 2 63, , 821, , , , 688,7 849,9 5 42,9 29,8 2 91,2 Apr. (p) 2 99, ,6 821, , , ,2 79, 99, ,4 214,7 2 15,8 Transactions ,6 78,9 12,8 696, 156,2 76,2 79,9 53,2 448,5 1,4 24, ,1 873, -14,4 887,3 1,6-96,8 17,4 98,5 795,7 6,4 218,9 27 Jan. 292,3 84,4-4, 88,4 22,9 21,2 1,7 12,9 143,6 -,9 29,3 Feb. 221,7 63,2-3, 66,1 17,8 4,2 13,6-1,6 123,8, 27,6 Mar. 348,1 14,5-1,2 15,7 22,4-7,3 29,6 1, 123,5 1,2 86,5 Apr. (p) 319,8 92,7,4 92,3 2,8-17,3 2,2 58,9 152,7,9 11,8 2. Liabilities Total Currency in Deposits of Deposits of Money market Debt Capital External Remaining Excess circulation central other general fund shares/ securities and liabilities liabilities of intergovernment government/ units 2) issued 3) reserves MFI other euro area liabilities residents Outstanding amounts ,7 532,8 173, ,4 615, ,6 1 2, , ,7 13, ,5 592,2 156,9 7 97,5 614, , ,5 4 31, ,1 15,7 27 Jan. 2 97,2 575,6 17,4 7 97, 641, , , , ,8 18,4 Feb ,1 578,7 189, ,2 652,5 2 66, , , ,2 35,4 Mar. 2 63,4 588,3 183,5 8 64,4 666,4 2 7, 1 33, , 2 769,6 34,5 Apr. (p) 2 99,2 594,7 173, , 681, , , , ,3 8,4 Transactions ,6 64,4 1,9 495,7-3, 213,5 96,2 448, 333,8-5, ,1 59,4-16,2 684,3 27, 28,4 56,7 64,6 263,8 43,1 27 Jan. 292,3-17, 12,2-21,6 28,9 28,,2 168,8 95,8-3,1 Feb. 221,7 3,1 19, 16,3 11,5 49,7 6,9 85,1 6,6 23,6 Mar. 348,1 9,6-5,7 147,3 14,2 43,2 17,5 31,1 88,2 2,7 Apr. (p) 319,8 6,4-9,9 57,4 17,4 21,8,2 187,9 55,3-16,7 Source:. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 2) Amounts held by euro area residents. 3) Amounts issued with maturity up to two years held by non-euro area residents are included in external liabilities. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 19 S11

116 2. 3 Pe n n i n g m ä n g d s s t a t i s t i k 1 ) (miljarder euro och årliga ökningstakter; säsongrensat; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) 1. Penningmängdsmått 2) och motposter M3 M3 3-månaders glidande medelvärde (centrerat) Långfristiga finansiella skulder Kreditgivning till offentlig sektor Kreditgivning till övriga hemmahörande i euroomådet M2 M3-M2 M1 M2-M1 Lån Utländska nettotillgångar 3) Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter D 1 Pe n n i n g m ä n g d s m å t t 1 ) (årliga ökningstakter; säsongrensat) M1 M3 D 2 M o t p o s t e r 1 ) (årliga ökningstakter; säsongrensat) Långfristiga finansiella skulder Kreditgivning till den offentliga sektorn Lån till övriga hemmahörande i euroområdet Källa:. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 2) MFI:s och statens (postväsendet, finansministeriet) monetära skulder till icke-mfi hemmahörande i euroområdet exklusive staten (M1, M2, M3: se Ordlista). 3) Värdena under Ökningstakter är summor av transaktionerna under de 12 månader som föregår den angivna perioden. 2 S 12Juni December 27 25

117 2. 3 M o n e t a r y s t a t i s t i c s 1 ) (EUR billions and annual growth rates; seasonally adjusted; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 1. Monetary aggregates 2) and counterparts M3 M3 Longer-term Credit to Credit to other Net 3-month financial general euro area residents external M2 M3-M2 moving liabilities government assets 3) average Loans M1 M2-M1 (centred) Outstanding amounts , ,2 6 72,6 999,4 7 72, - 5, , , 8 287,3 422, , , ,1 1 96, , , , , ,4 627,7 27 Jan , , , ,6 7 83, , ,7 1 77, ,9 622,1 Feb. 3 79,2 3 6, , ,2 7 86, , , , ,4 672, Mar ,6 3 64, , ,9 8, ,7 2 3, , ,9 767,2 Apr. (p) 3 736, 3 16, ,5 1 19,7 8 33,2-5 69, , , ,4 734,3 Transactions , 138,9 475,9 8,5 484,4-41,5 94,5 835,5 7,4, ,4 311,1 564,5 124,8 689,3-426,4-114,1 1 1,7 892,1 19,9 27 Jan. 3,1 25,5 28,6 32,6 61,2-31,8-4,6 85, 79,4-6,1 Feb. 24,1 19, 43,1 17,8 6,9-38,9-1,2 76,2 73,5 5,6 Mar. 38,1 59,4 97,5 43,6 141,1-52,7-18,7 127,8 14, 11, Apr. (p) -9,4 44,3 34,9 3, 37,9-38,7-22,9 124,7 79,4-28,3 Growth rates 25 Dec. 11,3 5,4 8,5,9 7,3 7,5 8,9 4,1 9,6 9,2,1 26 Dec. 7,4 11,7 9,3 12,7 9,8 9,6 8,5-4,7 11,5 1,8 19,9 27 Jan. 6,6 12, 8,9 15,4 9,8 9,8 8,6-4,8 11,3 1,6 177,8 Feb. 6,6 11,6 8,8 17,2 9,9 1,2 8,3-4,1 1,7 1,3 243, Mar. 7, 12,7 9,5 19,9 1,9 1,4 8,6-4,9 1,7 1,5 336, Apr. (p) 6,2 12,4 8,9 19,4 1,4. 8,7-5,6 1,7 1,3 315,2 C 1 M o n e t a r y a g g r e g a t e s 1 ) (annual growth rates; seasonally adjusted) C 2 C o u n t e r p a r t s 1 ) (annual growth rates; seasonally adjusted) 16 M1 M longer-term financial liabilities credit to general government loans to other euro area residents Source:. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 2) Monetary liabilities of MFIs and central government (post office, treasury) vis-à-vis non-mfi euro area residents excluding central government (M1, M2, M3: see glossary). 3) Values in the section ʻʻgrowth ratesʼʼ are sums of the transactions during the 12 months ending in the period indicated. -1 S12 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e 2 7 December 25 S 21

118 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2. 3 Pe n n i n g m ä n g d s s t a t i s t i k (miljarder euro och årliga ökningstakter; säsongrensat; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) 2. Penningmängdsmått och långfristiga finansiella skulder, komponenter Utelöpande sedlar och mynt Dagslån Repor Inlåning med överenskommen löptid upp till 2 år Inlåning med upp till 3 månaders uppsägningstid Andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper med löptid upp till 2 år Räntebärande värdepapper med löptid över 2 år Inlåning med över 3 månaders uppsägningstid Inlåning med överenskommen löptid över 2 år Eget kapital Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter D 3 Pe n n i n g m ä n g d s m å t t, k o m p o n e n t e r 1 ) (årliga ökningstakter; säsongrensat) Utelöpande sedlar och mynt Dagslån Inlåning med upp till 3 månaders uppsägningstid D 4 L å n g f r i s t i g a f i n a n s i e l l a s k u l d e r, k o m p o n e n t e r 1 ) (årliga ökningstakter; säsongrensat) Räntebärande värdepapper med löptid över 2 år Inlåning med överenskommen löptid över 2 år Eget kapital Källa:. 3) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 22 S December 25 Juni 27 S 13

119 E U R O A R E A S T A T I S T I C S M o n e y, b a n k i n g a n d i n v e s t m e n t f u n d s 2. 3 M o n e t a r y s t a t i s t i c s 1 ) (EUR billions and annual growth rates; seasonally adjusted; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 2. Components of monetary aggregates and longer-term financial liabilities Currency in Overnight Deposits Deposits Repos Money Debt Debt Deposits Deposits Capital circulation deposits with agreed redeemable market securities securities redeemable with agreed and maturity up at notice up fund up to over at notice maturity reserves to 2 years to 3 months shares/units 2 years 2 years over 3 months over 2 years Outstanding amounts , ,9 1 19, ,2 241,6 631,6 126,2 2 22,6 86, , , , 3 95,8 1 42, ,6 271,8 631,4 193, ,2 12, , ,6 27 Jan. 583,2 3 13, , ,7 268,2 645,5 214, 2 422,5 15, , ,4 Feb. 588, , 1 468, ,8 265,1 655,7 224, ,8 16,9 1 67, 1 295,6 Mar. 592, 3 154, , ,1 28,3 67,1 238, ,2 17, , ,5 Apr. (p) 597, , , ,5 271,6 676, 243, ,6 18, ,5 1 34, Transactions 25 63,2 273,8 69,1 69,8-5,9-2, 16,4 198,4-4,3 111,2 96, ,5 195,8 31,8 9,4 31, 28,8 65, 216,3 15,5 137,8 56,8 27 Jan. 3,7 -,7 31,4-5,8-3,7 15,6 2,7 18,7 2,1 9,2 1,9 Feb. 5,1 19, 27,9-8,9-3, 1,8 1, 27,2 1,6 4,4 5,6 Mar. 3,7 34,4 6,1 -,6 15,2 14,6 13,8 23,2,9 13,7 14,9 Apr. (p) 5,4-14,8 47,8-3,5-8,6 7,7 4, 17,3 1, 11,1 9,3 Growth rates 25 Dec. 13,8 1,9 6,5 4,4-2,4 -,3 15,7 1, -4,7 8,1 8,9 26 Dec. 11, 6,8 27,3,6 13, 4,7 5,5 9,9 17,8 9,1 4,7 27 Jan. 1,4 5,9 29,3 -,5 11,6 8,2 53,3 1,2 18,9 8,9 4,7 Feb. 1,2 5,9 29,4-1,4 15,2 9,6 51,2 1,7 2,7 8,2 3,4 Mar. 1,5 6,3 32,2-1,7 19,3 12,2 5,3 11, 2,6 8,1 4,1 Apr. (p) 1,5 5,4 31,2-2, 13,5 13,1 52,4 1,9 2,4 7,9 4,8 C 3 C o m p o n e n t s o f m o n e t a r y a g g r e g a t e s 1 ) (annual growth rates; seasonally adjusted) C 4 C o m p o n e n t s o f l o n g e r - t e r m f i n a n c i a l l i a b i l i t i e s 1 ) (annual growth rates; seasonally adjusted) 6 currency in circulation overnight deposits deposits redeemable at notice up to 3 months 6 2 debt securities over 2 years deposits with agreed maturity over 2 years capital and reserves Source:. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 23 S13

120 2. 4 M F I : s u t l å n i n g, f ö r d e l n i n g 1 ) 2 ) (miljarder euro och årliga ökningstakter; säsongrensat; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) 1. Lån till finansinstitut och icke-finansiella företag 3) Försäkringsföretag och pensionsinstitut Övriga finansinstitut 4) Icke-finansiella företag Totalt Totalt Totalt Upp till 1 år Över 1 och upp Upp till 1 år Upp till 1 år till 5 år Över 5 år Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter D 5 L å n t i l l f i n a n s i n s t i t u t o c h i c k e - f i n a n s i e l l a f ö r e t a g 2 ) (årliga ökningstakter) Övriga finansinstitut Icke-finansiella företag Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 3) Före januari 23 samlades uppgifter in i mars, juni, september och december varje år. Månadsuppgifter före januari 23 har beräknats på grundval av kvartalsuppgifter. 4) Denna kategori inkluderar investeringsfonder. 24 S 14Juni December 27 25

121 2. 4 M F I l o a n s, b r e a k d o w n 1 ), 2 ) (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 1. Loans to financial intermediaries and non-financial corporations 3) Insurance corporations Other financial Non-financial corporations and pension funds intermediaries 4) Total Total Total Up to Over 1 year Over 1 year and up to 5 years Up to Up to 5 years 1 year 1 year Outstanding amounts 25 64,6 41,6 62,4 37,2 3 49,1 1 37,7 594, 1 777, ,9 55,2 695,9 42, , ,9 77, ,5 27 Jan. 99,9 72,2 721,8 44, , ,5 717,4 2 23,3 Feb. 97, 7,2 741,8 46,8 3 92,6 1 16,6 726,1 2 33,9 Mar. 98,5 71,6 774,7 488, ,8 1 17,5 738,7 2 46,6 Apr. (p) 15,6 79,3 794,6 52, , 1 187,2 749,2 2 6,6 Transactions 25 15, 9,8 6,8 29,2 262,7 56,8 54,3 151, ,2 13,9 81,8 57,7 442, 96,3 123,1 222,6 27 Jan. 17, 17, 16,8 19,1 39,1 14,9 7,1 17,1 Feb. -2,8-2, 21,1 2,7 24,9 3,9 9,3 11,7 Mar. 1,6 1,5 33, 28,1 4,5 1,8 13,3 16,3 Apr. (p) 7,1 7,8 21,9 15,1 44,3 17,6 11,2 15,5 Growth rates 25 Dec. 3,6 31,2 11, 8,7 8,3 5,8 9,9 9,3 26 Dec. 28,2 33,3 13,3 15,6 13, 9,3 2,8 12,4 27 Jan. 3,5 37,1 11,4 13,2 13,2 9,8 2,4 12,7 Feb. 28,7 37, 1,7 12,3 12,6 9,1 19,6 12,3 Mar. 2,5 25,9 16, 19,6 12,4 9,3 18,8 12,1 Apr. (p) 2,2 26,5 16,3 18,2 12,2 8,8 18,9 11,9 C 5 L o a n s t o f i n a n c i a l i n t e r m e d i a r i e s a n d n o n - f i n a n c i a l c o r p o r a t i o n s 2 ) (annual growth rates) other financial intermediaries non-financial corporations Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 3) Before January 23 data were collected in March, June, September and December each year. Monthly data prior to January 23 are derived from quarterly data. 4) This category includes investment funds. S14 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e 2 7 December 25 S 25

122 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2. 4 M F I : s u t l å n i n g, f ö r d e l n i n g 1 ) 2 ) (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) 2. Lån till hushåll 3) Totalt Konsumentkrediter Bostadslån Övrig utlåning 1 Totalt 2 Upp till 1 år 3 Över 1 och upp till 5 år 4 Över 5 år Totalt 5 6 Utestående belopp Upp till 1 år 7 Över 1 och upp till 5 år 8 Över 5 år 9 Totalt 1 Upp till 1 år 11 Över 1 och upp till 5 år 12 Över 5 år 13 Transaktioner Ökningstakter D 6 L å n t i l l h u s h å l l 2 ) (årliga ökningstakter) Konsumentkrediter Bostadslån Övrig utlåning Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 3) Inklusive hushållens ideella organisationer. 26 S December 25 Juni 27 S 15

123 E U R O A R E A S T A T I S T I C S M o n e y, b a n k i n g a n d i n v e s t m e n t f u n d s 2. 4 M F I l o a n s, b r e a k d o w n 1 ), 2 ) (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 2. Loans to households 3) Total Consumer credit Lending for house purchase Other lending Total Up to Over 1 year Over Total Up to Over 1 year Over Total Up to Over 1 year Over 1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years 5 years 5 years 5 years Outstanding amounts , 554,1 129,1 2,7 224, ,3 15,2 67, ,6 721,6 147,3 99,9 474, , 586,6 135,3 22,7 248, , 15,6 72, ,4 738,4 146,2 11,5 49,7 27 Jan ,8 587, 134,7 22,2 25, 3 23,5 15,3 72, ,8 738,3 145,3 1,9 492,1 Feb ,6 585,2 132,5 21,5 251, ,1 15,5 72, , 74,2 145,6 1,8 493,9 Mar. 4 61,2 59,1 133,3 22,9 253, ,3 16,1 71, ,4 748,8 147,7 12,2 499, Apr. (p) 4 627,3 593,5 134,6 22,9 256, 3 286, 15,8 71, ,4 747,8 146,6 12,5 498,7 Transactions ,5 4,7 9, 11,6 2, 3,6,7 4,8 295, 16,2 3,8 1,3 11, ,2 42,7 8,2 4,8 29,6 281,6 1,5 4,6 275,6 2,9 1,4 3,8 15,7 27 Jan. 15,5-1,3 -,6-1,1,4 17, -,3,4 17, -,3-1,2 -,7 1,6 Feb. 22,9-1,3-2,2 -,6 1,5 21,9,3,1 21,5 2,4,4 -,1 2, Mar. 3,6 4,5 1, 1,5 2,1 19,2,6 -,4 19, 6,9 1,7 1,2 4,1 Apr. (p) 18,9 4, 1,3,1 2,6 15,5 -,4, 15,8 -,6-1,,4, Growth rates 25 Dec. 9,4 7,9 7,5 6,1 9,8 11,5 5,2 7,5 11,7 2,3 2,6 1,3 2,4 26 Dec. 8,2 7,7 6,5 2,4 13,3 9,6 9,7 6,8 9,7 2,9 1, 3,9 3,3 27 Jan. 8, 7,3 6,2 2, 12,6 9,4 8,9 7,8 9,5 2,9,5 3,8 3,4 Feb. 8,1 6,7 5,2 1,2 12,5 9,4 1,6 7,6 9,5 3,4 1,1 3, 4,1 Mar. 7,9 7,1 6,8 1,7 12, 8,9 13,8 6,3 9, 4, 1,7 3,9 4,7 Apr. (p) 7,6 6,9 7,2 1,1 11,9 8,6 12,5 6,4 8,6 3,8 1,2 4,9 4,3 C 6 L o a n s t o h o u s e h o l d s 2 ) (annual growth rates) consumer credit lending for house purchase other lending Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 3) Including non-profit institutions serving households. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 27 S15

124 2. 4 M F I : s u t l å n i n g, f ö r d e l n i n g 1 ) 2 ) (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) 3. Lån till offentlig sektor och hemmahörande utanför euroområdet Offentlig sektor Hemmahörande utanför euroområdet Totalt Staten Övrig offentlig sektor Totalt Banker 3) Icke-banker Delstater Kommuner Socialförsäkring Totalt Offentlig sektor Övriga Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter D 7 L å n t i l l o f f e n t l i g s e k t o r o c h h e m m a h ö r a n d e u t a n f ö r e u r o o m r å d e t 2 ) (årliga ökningstakter) Offentlig sektor Banker hemmahörande utanför euroområdet Icke-banker hemmahörande utanför euroområdet Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 3) Termen banker används i denna tabell för MFI-liknande institut som är hemmahörande utanför euroområdet. 28 S 16Juni December 27 25

125 2. 4 M F I l o a n s, b r e a k d o w n 1 ), 2 ) (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 3. Loans to government and non-euro area residents General government Non-euro area residents Total Central Other general government Total Banks 3) Non-banks government State Local Social Total General Other government government security government funds Outstanding amounts ,9 13,1 252,3 45,7 23, , ,2 632,5 61,3 571, ,9 125,1 246,8 425,8 29, , ,1 763,1 66, 697,1 26 Q1 816, 118,3 24,9 427,7 29, , ,6 773,1 62,9 71,2 Q2 89, 16,5 234,5 436, 32, 2 611, ,9 771,5 66,5 75, Q3 83,6 11,2 23,1 436,6 35, , ,9 816,1 66,5 749,6 Q4 81,5 14,1 232,5 448,1 25, ,3 2 61, 863,4 63,2 8,2 27 Q1 (p) 81,4 96,6 225,2 453,6 26, 3 169, 2 26,3 98,7 63,2 845,5 Transactions 24-5,6 2,2-13,9 17,3-11,2 275,6 194,9 8,4 1,8 78, ,7-5,6-8,1 21,9 5,5 296,8 27,9 89, 4,7 84,3 26 Q1-1,7-6,6-5,9 1,9 -,1 131,2 111,6 19,6-3, 22,6 Q2-6,8-11,6-6,4 8,3 2,9 56,3 42,8 13,5 3,6 9,9 Q3-3,3-3,1-4,3,4 3,6 12,2 75,8 44,3 -,7 45, Q4 7,4 3,7 2,4 11,2-9,8 218,6 166,9 51,7-2,7 54,4 27 Q1 (p) -8,2-7,4-6,3 5,5,1 271,9 217,2 54,8,2 54,6 Growth rates 24 Dec. -,7 1,7-5,2 4,4-32,1 15,6 16,4 13,9 3,1 15,2 25 Dec. 1,7-4,3-3,2 5,4 22,9 14,8 15,3 13,6 7,7 14,2 26 Mar. 1,2-8,2-3,9 5,8 29,5 13,7 14,4 11,9 1,7 12,9 June, -14,1-6,3 7,4 12,2 11,2 1,9 11,7 7,3 12,1 Sep. -,7-13,3-7,9 6,5 9,1 12,1 11,8 12,8 2,9 13,8 Dec. -1,6-14, -5,8 5,1-11,6 21,5 23,3 17,4-4,2 19,4 27 Mar. (p) -1,3-15,7-6,1 5,9-11, 26,1 28, 21,7,7 23,6 C 7 L o a n s t o g o v e r n m e n t a n d n o n - e u r o a r e a r e s i d e n t s 2 ) (annual growth rates) general government non-resident banks non-resident non-banks Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 3) The term ʻʻbanksʼʼ is used in this table to indicate institutions of a similar type to MFIs resident outside the euro area. S16 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e 2 7 December 25 S 29

126 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2. 5 I n l å n i n g h o s M F I - s e k t o r n, f ö r d e l n i n g 1 ) 2 ) (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) 1. Inlåning från finansinstitut 2) Försäkringsföretag och pensionsinstitut Övriga finansinstitut 3) Totalt Dagslån Med överenskommen löptid Upp till 2 år Över 2 år Med uppsägningstid Upp till 3 månader Över 3 månader Repor Totalt Dagslån Med överenskommen löptid Upp till 2 år Över 2 år Med uppsägningstid Upp till 3 månader Över 3 månader Utestående belopp Repor Transaktioner Ökningstakter D 8 To t a l i n l å n i n g f ö r d e l a t p å s e k t o r 2 ) (årliga ökningstakter) försäkringsföretag och pensionsinstitut (totalt) övriga finansinstitut (totalt) D 9 Total inlåning och inlåning som ingår i M3 fördelat på sektor 2 ) (årliga ökningstakter) försäkringsföretag och pensionsinstitut (totalt) övriga finansinstitut (totalt) 4) försäkringsföretag och pensionsinstitut (som ingår i M3) 5) övriga finansinstitut (som ingår i M3) Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 3) Denna kategori inkluderar investeringsfonder. 4) Omfattar inlåning i kolumnerna 2, 3, 5 och 7. 5) Omfattar inlåning i kolumnerna 9, 1, 12 och S December 25 Juni 27 S 17

127 E U R O A R E A S T A T I S T I C S M o n e y, b a n k i n g a n d i n v e s t m e n t f u n d s 2. 5 D e p o s i t s h e l d w i t h M F I s, b r e a k d o w n 1 ), 2 ) (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 1. Deposits by financial intermediaries Insurance corporations and pension funds Other financial intermediaries 3) Total Overnight With agreed maturity Redeemable at notice Repos Total Overnight With agreed maturity Redeemable at notice Repos Up to Over 2 Up to Over Up to Over Up to Over 2 years years 3 months 3 months 2 years 2 years 3 months 3 months Outstanding amounts ,6 67,8 51,9 469,7 1,2 1,4 2,6 88,4 233,9 185, 329,8 1,5,1 121, , 7,2 57,1 495,4 1, 1,4 24, ,3 283,1 252,8 469,4 1,6,2 125,1 27 Jan. 655,7 71,9 57,7 499,5 1, 1,4 24, ,5 37,3 247,1 475,8 1,5,2 136,6 Feb. 657, 69,4 58,3 52,8 1,1 1,2 24, ,5 299,9 247,2 48,3 1,3,2 138,6 Mar. 658,6 72,2 58,2 53, 1,1 1,2 22,9 1 25,5 318,3 266,7 52,9 11,4,3 151, Apr. 666,4 7,3 63,2 56,3 1, 1,2 24, ,2 36,6 277,2 517, 11,3,3 151,7 Transactions 25 26,3 7,4 -,6 19,2,4, -,2 176,1 4,1 37,3 96,8 1,5,, ,9 2,7 5,5 25,6 -,2, 4,4 249,8 45,1 68,8 13,5,3,1 4,9 27 Jan. 5,2 1,5,3 4,,, -,7 33,3 23,6-6,6 5,1 -,3, 11,5 Feb. 1,6-2,4,7 3,4,1 -,1, 1,2-6,8,8 5,3 -,1, 2, Mar. 1,6 2,8,,2,, -1,3 75,1 18,6 19,9 22,9 1,1,1 12,5 Apr. 7,5-2,3 5,1 3,3 -,1, 1,5 16,2-11, 11,4 15,,,,8 Growth rates 25 Dec. 4,5 12,4-1,2 4,3 36, 2,9 -,8 26,9 22,2 25, 47,3 14,3 -,4 26 Dec. 6,2 4, 1,7 5,4-16,3-3,4 21,2 28,3 19,3 37,4 38,9 2,9-4, 27 Jan. 5,6 -,8 15,7 5,9-13,5-3,5-1,4 27,3 16,2 38,5 38,7 4,7-5,4 Feb. 6,9 1,2 23,4 6,2-6,7-13,8 7,1 24,1 15,1 3,2 35, 1,2-4,9 Mar. 7,5 1,2 15,7 5,9-2,9-14,3 16, 26,5 15,3 37,1 34,6 4,1-12,4 Apr. 6, 3,1 25,6 5,6-11, -13,9-13, 21,9 9,5 25,6 34,5 8,5-7,2 C 8 T o t a l d e p o s i t s b y s e c t o r 2 ) (annual growth rates) 35 insurance corporations and pension funds (total) other financial intermediaries (total) 35 4 C 9 T o t a l d e p o s i t s a n d d e p o s i t s i n c l u d e d i n M 3 b y s e c t o r 2) (annual growth rates) insurance corporations and pension funds (total) other financial intermediaries (total) 4) insurance corporations and pension funds (included in M3) 5) other financial intermediaries (included in M3) Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 3) This category includes investment funds. 4) Covers deposits in columns 2, 3, 5 and 7. 5) Covers deposits in columns 9, 1, 12 and 14. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 31 S17

128 2. 5 I n l å n i n g h o s M F I - s e k t o r n, f ö r d e l n i n g 1 ) 2 ) (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) 2. Inlåning från icke-finansiella företag och hushåll Totalt Dagslån Med överenskommen löptid Upp till Över 2 år 2 år Icke-finansiella företag Hushåll 3) Med uppsägningstid Upp till 3 Över 3 månader månader Repor Totalt Dagslån Med överenskommen löptid Upp till Över 2 år 2 år Med uppsägningstid Upp till 3 Över 3 månader månader Utestående belopp Repor Transaktioner Ökningstakter D 1 To t a l i n l å n i n g f ö r d e l a t p å s e k t o r 2 ) (årliga ökningstakter) icke-finansiella företag (totalt) hushåll (totalt) D 1 1 Total inlåning och inlåning som ingår i M3 fördelat på sektor 2 ) (årliga ökningstakter) icke-finansiella företag (totalt) hushåll (totalt) icke-finansiella företag (som ingår i M3) 4) hushåll (som ingår i M3) 5) Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 3) Inklusive hushållens ideella organisationer. 4) Omfattar inlåning i kolumnerna 2, 3, 5 och 7. 5) Omfattar inlåning i kolumnerna 9, 1, 12 och S 18Juni December 27 25

129 2. 5 D e p o s i t s h e l d w i t h M F I s, b r e a k d o w n 1 ), 2 ) (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 2. Deposits by non-financial corporations and households Non-financial corporations Households 3) Total Overnight With agreed maturity Redeemable at notice Repos Total Overnight With agreed maturity Redeemable at notice Repos Up to Over 2 Up to Over Up to Over Up to Over 2 years years 3 months 3 months 2 years 2 years 3 months 3 months Outstanding amounts ,9 769,2 35,1 67,2 44,5 1,2 24, , ,9 534, 631, ,2 84,5 52, ,1 851,8 355,3 69,4 4,5 1,3 24, , ,2 669, 66, ,7 99,8 7, 27 Jan. 1 32,5 87,3 359,2 69,7 39,4 2,1 24, , ,7 71,3 62, ,1 11,7 72,9 Feb. 1 34,4 88,6 36,4 69,1 38, 2,1 26, , ,3 721,7 597, , 13,8 75, Mar ,3 832,9 378, 68,6 39,4 1,3 27, 4 591, ,8 746,6 593, ,1 15,4 76,4 Apr. (p) 1 348, 833,4 382,4 68,5 37,9 1,3 24, , ,8 764,9 587, 1 336,4 15,7 76, Transactions 25 96,6 88,9 11,4-1,6 3,7 -,4-5,4 177,7 125,1 16,3-2,8 45,9-4, -2, ,2 85,7 55,7 3,9-4,2,1,2 215,2 65,7 137,5-23,1 2,5 15,4 17,2 27 Jan. -45, -46,3 2,5,1-1,3,,1-12,2-39,1 26,7-5,4 1, 1,8 2,9 Feb. 3,1 1,8 1,8 -,5-1,4, 1,4 9,6 -,2 2,8-5,3-1, 2,1 2,1 Mar. 43,5 24,6 18, -,5 1,4 -,7,7 29,6 1,5 25,1-4,1-4,9 1,6 1,4 Apr. (p) 2,2 1,2 5,1, -1,5, -2,6 26,3 19,2 19, -6,1-5,7,3 -,4 Growth rates 25 Dec. 8,6 13,1 3,8-2, 9, -29, -18,2 4,3 8,5 3,1 -,4 3,3-4,5-5,1 26 Dec. 11,7 11,2 18,4 5,7-9,4 5,9,6 5, 3,9 25,8-3,7,2 18,2 32,6 27 Jan. 1,2 9,1 2,1 2, -17,5 8,7-2,4 4,8 2,6 3,3-4,2 -,6 19,4 37,1 Feb. 1,9 9,9 19,9,3-19,8 8,4 19,3 4,9 2,7 32,6-4,6-1,4 21,4 39,7 Mar. 12,8 11,9 22,2-2,6-16,2-29,8 25,4 5,2 2,9 35,3-4,8-1,9 22,1 38,7 Apr. (p) 11,7 11,1 2,9-3,7-17,9-36, 14,3 5,1 2,2 37,8-5,4-2,2 22,1 4,4 C 1 T o t a l d e p o s i t s b y s e c t o r 2 ) (annual growth rates) 14 non-financial corporations (total) households (total) C 1 1 T o t a l d e p o s i t s a n d d e p o s i t s i n c l u d e d i n M 3 b y s e c t o r 2) (annual growth rates) non-financial corporations (total) households (total) 4) non-financial corporations (included in M3) 5) households (included in M3) Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 3) Including non-profit institutions serving households. 4) Covers deposits in columns 2, 3, 5 and 7. 5) Covers deposits in columns 9, 1, 12 and 14. S18 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e 2 7 December 25 S 33

130 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2. 5 I n l å n i n g h o s M F I - s e k t o r n, f ö r d e l n i n g 1 ) 2 ) (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) 3. Inlåning från offentlig sektor och hemmahörande utanför euroområdet Offentlig sektor Hemmahörande utanför euroområdet Totalt Staten Övrig offentlig sektor Totalt Banker 3) Icke-banker Delstater Kommuner Socialförsäkring Totalt Offentlig sektor Utestående belopp Övriga Transaktioner Ökningstakter D 1 2 I n l å n i n g f r å n o f f e n t l i g s e k t o r o c h h e m m a h ö r a n d e u t a n f ö r e u r o o m r å d e t 2 ) (årliga ökningstakter) Offentlig sektor Banker hemmahörande utanför euroområdet Icke-banker hemmahörande utanför euroområdet Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 3) Termen banker används i denna tabell för MFI-liknande institut som är hemmahörande utanför euroområdet. 34 S December 25 Juni 27 S 19

131 E U R O A R E A S T A T I S T I C S M o n e y, b a n k i n g a n d i n v e s t m e n t f u n d s 2. 5 D e p o s i t s h e l d w i t h M F I s, b r e a k d o w n 1 ), 2 ) (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 3. Deposits by government and non-euro area residents General government Non-euro area residents Total Central Other general government Total Banks 3) Non-banks government State Local Social Total General Other government government security government funds Outstanding amounts ,2 137,7 3,5 69,6 44, , , 68,9 13,4 577, ,1 149,2 38,3 8,9 44,7 3 5,5 2 25,5 8, 125,8 674,2 26 Q1 312,2 148,1 38,1 77, 48, ,9 2 41,4 831,5 128,2 73,3 Q2 317,2 138,1 39,6 82,6 56,9 3 22, , 834,9 128,3 76,6 Q3 333, 147,7 41,6 83,5 6, , ,1 877,1 133,3 743,7 Q4 328, 123,2 45,4 91,8 67, , 2 557,1 871,9 128,6 743,3 27 Q1 (p) 337,9 138,8 42,1 88,9 68, , ,3 88,4 133,6 746,9 Transactions 24 11, 2,7 1,8 2,8 3,8 247,1 214,9 32, 6,9 25, 25 3,8 11,2 7,8 11,5,3 381,1 292,8 88,3 22,4 66, 26 Q1-1, -1,1 -,2-3,9 4,3 21,4 17,9 39,5 2,4 37,1 Q2 6, -9,1 1,5 5,6 8, 7,9-8,3 16,2,1 16,2 Q3 15,8 9,6 2,,9 3,3 157,5 117,5 4, 5,1 34,9 Q4-7,7-25, 3,8 6,1 7,4 98,5 14, -5,5-4,8 -,7 27 Q1 (p) 8,8 14,9-3,4-3,3,5 254,4 24,3 13,1 4,8 8,3 Growth rates 24 Dec. 4, 2, 5,6 4,1 9,2 11, 13,5 4,8 7,2 4,4 25 Dec. 1,9 8,1 25,4 16,6,7 15,4 16,4 12,7 21,6 11,2 26 Mar. 15,6 17, 14,1 14,3 14,6 14,3 15,5 11,1 21,6 9,3 June 1,3 2,7 13, 18,7 17,6 12,9 12,7 13,4 8,2 14,4 Sep. 16,2 1,1 15,8 17,2 33,3 13,4 14, 11,7 6,5 12,7 Dec. 4,2-17,2 18,4 1,8 51,4 15,7 17,2 11,4 2,2 13,2 27 Mar. (p) 7,4-6,5 1,3 12,3 39,2 16,3 19,2 7,8 4,1 8,4 C 1 2 D e p o s i t s b y g o v e r n m e n t a n d n o n - e u r o a r e a r e s i d e n t s 2 ) (annual growth rates) 25 general government non-resident banks non-resident non-banks Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 3) The term ʻʻbanksʼʼ is used in this table to indicate institutions of a similar type to MFIs resident outside the euro area. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 35 S19

132 2. 6 M F I : s i n n e h a v a v v ä r d e p a p p e r, f ö r d e l n i n g 1 ) 2 ) (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) Andra värdepapper än aktier Totalt MFI Offentlig sektor Andra hemmahörande i euroområdet Euro Annan valuta Euro Annan valuta Euro Annan valuta Hemmahörande utanför euroområdet Aktier och andra ägarandelar Totalt MFI Icke-MFI Hemmahörande utanför euroområdet Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter D 1 3 M F I : s i n n e h a v a v v ä r d e p a p p e r 2 ) (årliga ökningstakter) Andra värdepapper än aktier Aktier och andra ägarandelar Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 36 S 2Juni December 27 25

133 2. 6 M F I h o l d i n g s o f s e c u r i t i e s, b r e a k d o w n 1 ), 2 ) (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) Securities other than shares Shares and other equity Total MFIs General Other euro Non-euro area Total MFIs Non-MFIs Non-euro area government area residents residents residents Euro Non-euro Euro Non-euro Euro Non-euro Outstanding amounts ,9 1 45,4 67, ,5 17, 525,7 25,8 92, ,7 38,5 7,1 246, ,8 1 56,5 72,3 1 26,4 16,2 615,7 3,1 1 18,6 1 49,3 377,3 817,2 295,8 27 Jan , ,4 75, ,9 16,2 613,8 3, , ,4 386, 833,5 38,9 Feb , 1 596,5 78, ,2 16, 625,7 32, , ,8 395,9 823,7 322,3 Mar , ,4 76, , 15,6 652,5 34, , ,7 41, 837, 331,6 Apr. (p) 4 861, ,5 76, ,7 15,3 672,5 34, , ,6 412,1 896,3 339,2 Transactions ,3 85,7 2, 52,3 -,9 71,9 7,7 137,6 19,1 26,5 53,4 29, ,8 122,7 1,6-122,7,5 1,4 6,5 218,7 194,4 58,8 97, 38,6 27 Jan. 82, 25, 1,9 15,8 -,6-1,4 3,3 38, 34, 7,2 12,9 13,9 Feb. 45, 1, 4,7-3,5, 11,2 2,3 2,2 12,7 9,9-1,7 13,5 Mar. 61,3 2,5-1,4-1,3 -,2 28, 1,9 22,9 23,5 4,8 9,9 8,8 Apr. (p) 32,4 12,3 1,4-22,9, 19,2,9 21,4 75,3 9,2 58,9 7,2 Growth rates 25 Dec. 9, 6,3 3,6 4,2-4,5 16, 43,8 18,2 9,4 9,4 8, 13,6 26 Dec. 7,7 8,5 16,5-8,9 3, 19,3 25,7 24,2 15,2 18,7 13,7 15,2 27 Jan. 7,4 8,2 24,9-9,3-2,5 17,9 31,4 23,9 15,2 17,2 13,2 18,3 Feb. 7,5 7,6 26,1-9, -4,8 17,5 41,6 24,4 14,9 22,2 9,2 22, Mar. 7,8 7,9 18,4-1,2-3,4 21,4 4,2 25, 12,7 21,4 5,4 23,7 Apr. (p) 7,8 8,4 15,8-11,7-4,9 22,6 36,5 25,9 13,5 21,1 5,8 28,5 C 1 3 M F I h o l d i n g s o f s e c u r i t i e s 2 ) (annual growth rates) securities other than shares shares and other equity Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. S2 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e 2 7 December 25 S 37

134 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2. 7 O m v ä r d e r i n g a v v i s s a p o s t e r i M F I : s b a l a n s r ä k n i n g 1 ) 2 ) (miljarder euro) 1. Bortskrivningar/nedskrivningar av lån till hushåll 3) Konsumentkrediter Bostadslån Övrig utlåning Totalt Upp till 1 år Över 1 och upp till 5 år Över 5 år Totalt Upp till 1 år Över 1 och upp till 5 år Över 5 år Totalt Upp till 1 år Över 1 och upp till 5 år Över 5 år Bortskrivningar/nedskrivningar av lån till icke-finansiella företag och hemmahörande utanför euroområdet Totalt Icke-finansiella företag Upp till 1 år Över 1 år upp till 5 år Över 5 år Hemmahörande utanför euroområdet Totalt Upp till 1 år Över 1 år Omvärdering av MFI:s innehav av värdepapper Andra värdepapper än aktier Totalt MFI Offentlig sektor Andra hemmahörande i euroområdet Euro Annan valuta Euro Annan valuta Euro Annan valuta Hemmahörande utanför euroområdet Aktier och andra ägarandelar Totalt MFI Icke-MFI Hemmahörande utanför euroområdet Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 3) Inklusive hushållens ideella organisationer. 38 S December 25 Juni 27 S 21

135 E U R O A R E A S T A T I S T I C S M o n e y, b a n k i n g a n d i n v e s t m e n t f u n d s 2. 7 R e v a l u a t i o n o f s e l e c t e d M F I b a l a n c e s h e e t i t e m s 1 ), 2 ) (EUR billions) 1. Write-offs/write-downs of loans to households 3) Consumer credit Lending for house purchase Other lending Total Up to Over 1 year Over Total Up to Over 1 year Over Total Up to Over 1 year Over 1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years 5 years 5 years 5 years ,1-1,7 -,9-1,5-4,4 -,3-1,1-3, -9,8-2,7-3,2-3,9 26-3,9-1,5 -,9-1,6-2,6 -,1 -,1-2,3-6,7-1,1-2, -3,6 27 Jan. -,5 -,2 -,1 -,2 -,5,, -,4 -,9 -,3 -,1 -,5 Feb. -,2 -,1 -,1 -,1 -,1,, -,1 -,5 -,1 -,1 -,3 Mar. -,3 -,1 -,1 -,1,,,, -,4, -,1 -,3 Apr. (p) -,3, -,1 -,1 -,1,, -,1 -,3, -,1 -,2 2. Write-offs/write-downs of loans to non-financial corporations and non-euro area residents Non-financial corporations Non-euro area residents Total Up to Over 1 year Over Total Up to Over 1 1 year and up to 5 years 1 year year 5 years ,3-7,4-5,6-6,2-1,2 -,3 -, ,7-3, -4,6-5,1 -,8 -,1 -,7 27 Jan. -1,4 -,4 -,4 -,6,,, Feb. -,7 -,2 -,1 -,4,,, Mar. -,6,3 -,2 -,7 -,1, -,1 Apr. (p) -,3, -,2 -,2,,, 3. Revaluation of securities held by MFIs Securities other than shares Shares and other equity Total MFIs General Other euro Non-euro area Total MFIs Non-MFIs Non-euro area government area residents residents residents Euro Non-euro Euro Non-euro Euro Non-euro ,5 3,4,5 6,7,7 1,3,2 8,6 25,7 5, 14,4 6,3 26-8,6 1,2 -,4-7,9 -,2 -,4 -,3 -,7 31,5 7,1 16,3 8, 27 Jan. -,5-1,4,,6, -,1,,4 3,,4 2,4,1 Feb. 1,6,3 -,1,8,,7,, 1,4, 1,5 -,1 Mar. -3,7 -,4, -1,1, -1,1, -1, 4,3,3 3,4,6 Apr. (p) -,5,6 -,1 -,3 -,1,8 -,2-1,2 3,7 1,9 1,4,4 Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 3) Including non-profit institutions serving households. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 39 S21

136 2. 8 Va l u t a f ö r d e l n i n g a v v i s s a p o s t e r i M F I : s b a l a n s r ä k n i n g 1 ), 2 ) (procent av totalsumman; utestående belopp i miljarder euro; vid periodens slut) 1. Inlåning Alla valutor (utestående belopp) MFI 2) Icke-MFI Euro 3) Andra valutor Alla valutor Euro 3) Andra valutor Totalt (utestående Totalt USD JPY CHF GBP belopp) USD JPY CHF GBP Från hemmahörande i euroområdet Från hemmahörande utanför euroområdet 2. Räntebärande värdepapper emitterade av MFI i euroområdet Alla valutor (utestående belopp) Euro 3) Totalt Andra valutor USD JPY CHF GBP Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer informaton, se Allmänna anmärkningar. 3) När det gäller hemmahörande utanför euroområdet används termen MFI som beteckning för institut som liknar euroområdets MFI. 4) Inbegripet poster uttryckta i eurons nationella valutaenheter 4 S 22Juni December 27 25

137 2. 8 C u r r e n c y b r e a k d o w n o f s e l e c t e d M F I b a l a n c e s h e e t i t e m s 1 ), 2 ) (percentages of total; outstanding amounts in EUR billions; end of period) 1. Deposits MFIs 3) Non-MFIs All Euro 4) Non-euro currencies All Euro 4) Non-euro currencies currencies currencies (outstanding Total (outstanding Total amount) amount) USD JPY CHF GBP USD JPY CHF GBP By euro area residents , 91,4 8,6 5,,5 1,5 1, ,5 97,2 2,8 1,7,3,1, ,2 9,9 9,1 5,6,4 1,5 1, 7 361, 96,8 3,2 1,9,3,1,5 26 Q ,5 89,8 1,2 6,2,4 1,5 1, ,7 96,6 3,4 2,,3,1,6 Q2 5 57,9 9,3 9,7 5,6,4 1,5 1, ,5 96,6 3,4 2,,3,1,6 Q3 5 91,2 9,4 9,6 5,7,4 1,5 1,2 7 76,9 96,4 3,6 2,2,3,1,6 Q ,4 9,7 9,3 5,6,4 1,5 1,2 8 14,8 96,4 3,6 2,2,3,1,6 27 Q1 (p) 5 46,2 9,6 9,4 5,6,5 1,5 1, ,7 96,3 3,7 2,3,3,2,6 By non-euro area residents , 46,7 53,3 35,8 2,1 3,2 9,5 68,9 55,4 44,6 28,9 1,5 2,2 9, ,5 46,2 53,8 35,4 2,7 2,8 1, 8, 51,8 48,2 32,1 1,7 2,2 9,2 26 Q1 2 41,4 47,4 52,6 34,3 2,9 2,6 9,7 831,5 51,9 48,1 32,6 1,4 2, 9,1 Q , 47,7 52,3 34,1 2,1 2,7 1,5 834,9 52,5 47,5 31,1 1,5 2,3 9,2 Q ,1 47,3 52,7 34,4 2,2 2,6 1,3 877,1 51,7 48,3 31,2 1,6 2,1 1,1 Q ,1 45,3 54,7 35,1 2,3 2,7 11,5 871,9 5,7 49,3 32, 1,3 2, 1,4 27 Q1 (p) 2 781,3 46,3 53,7 34,7 2,2 2,5 11,3 88,4 51,6 48,4 31,3 1,6 2,2 9,5 2. Debt securities issued by euro area MFIs All Euro 4) Non-euro currencies currencies (outstanding Total amount) USD JPY CHF GBP ,9 84,6 15,4 7,6 1,7 1,9 2, ,7 81,2 18,8 9,6 1,8 1,9 3,2 26 Q1 4 24,3 81,2 18,8 9,5 1,8 1,9 3,2 Q ,7 81,2 18,8 9,5 1,7 1,9 3,2 Q ,1 8,9 19,1 9,8 1,6 1,9 3,3 Q ,5 8,5 19,5 1, 1,6 1,9 3,5 27 Q1 (p) 4 671,8 8,7 19,3 9,8 1,6 1,9 3,6 Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 3) For non-euro area residents, the term ʻʻMFIsʼʼ refers to institutions of a similar type to euro area MFIs. 4) Including items expressed in the national denominations of the euro. S22 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e 2 7 December 25 S 41

138 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2. 8 Va l u t a f ö r d e l n i n g a v v i s s a p o s t e r i M F I : s b a l a n s r ä k n i n g 1 ) (procent av totalsumman; utestående belopp i miljarder euro; vid periodens slut) 3. Lån Alla valutor (utestående belopp) MFI 2) Icke-MFI Euro 3) Andra valutor Alla Euro 3) Andra valutor valutor Totalt (utestående Totalt USD JPY CHF GBP USD JPY CHF GBP belopp) Till hemmahörande i euroområdet Till hemmahörande utanför euroområdet 4. Innehav av andra värdepapper än aktier Alla valutor (utestående belopp) Utgivna av MFI 2) Utgivna av icke-mfi Euro 3) Andra valutor Alla Euro 3) Andra valutor valutor Totalt (utestående Totalt USD JPY CHF GBP USD JPY CHF GBP belopp) Utgivna av hemmahörande i euroområdet Utgivna av hemmahörande utanför euroområdet Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer informaton, se Allmänna anmärkningar. 3) När det gäller hemmahörande utanför euroområdet används termen MFI som beteckning för institut som liknar euroområdets MFI. 4) Inbegripet poster uttryckta i eurons nationella valutaenheter. 42 S December 25 Juni 27 S 23

139 E U R O A R E A S T A T I S T I C S M o n e y, b a n k i n g a n d i n v e s t m e n t f u n d s 2. 8 C u r r e n c y b r e a k d o w n o f s e l e c t e d M F I b a l a n c e s h e e t i t e m s 1 ), 2 ) (percentages of total; outstanding amounts in EUR billions; end of period) 3. Loans MFIs 3) Non-MFIs All Euro 4) Non-euro currencies All Euro 4) Non-euro currencies currencies currencies (outstanding Total (outstanding Total amount) amount) USD JPY CHF GBP USD JPY CHF GBP To euro area residents , ,5 96,6 3,4 1,4,2 1,3, , , 96,3 3,7 1,6,2 1,3,5 26 Q , ,4 96,3 3,7 1,7,2 1,2,5 Q2 4 73, ,3 96,4 3,6 1,7,1 1,2,5 Q3 4 79, ,9 96,3 3,7 1,7,1 1,2,6 Q , ,8 96,4 3,6 1,6,2 1,1,5 27 Q1 (p) 5 92, ,6 96,4 3,6 1,6,2 1,1,5 To non-euro area residents ,2 51,4 48,6 29,9 3,7 2,2 8,7 632,5 42,2 57,8 4,1 2,6 4,5 7, ,1 48,5 51,5 3,5 4,3 2, 1,1 763,1 38,2 61,8 43,7 1,8 4,1 8,6 26 Q ,6 49,6 5,4 3,3 3,8 2,4 9,2 773,1 38,9 61,1 44,1 1,7 3,9 7,8 Q ,9 49,6 5,4 29,4 2,8 2,4 1,6 771,5 4,3 59,7 42,2 1,1 4,1 8,3 Q ,9 5,2 49,8 29,1 2,3 2,4 1,8 816,1 41,2 58,8 41,1 1,8 3,8 8,5 Q4 2 61, 5,7 49,3 28,9 2, 2,3 11, 863,4 39,3 6,7 43,2 1,1 4, 8,6 27 Q1 (p) 2 26,3 51,6 48,4 28,1 1,9 2,5 1,7 98,7 41,4 58,6 41,3,9 4, 8,5 4. Holdings of securities other than shares Issued by MFIs 3) Issued by non-mfis All Euro 4) Non-euro currencies All Euro 4) Non-euro currencies currencies currencies (outstanding Total (outstanding Total amount) amount) USD JPY CHF GBP USD JPY CHF GBP Issued by euro area residents ,7 95,8 4,2 1,8,3,5 1, ,4 98,2 1,8,9,5,1, ,7 95,6 4,4 2,,3,4 1,4 1 98,9 97,8 2,2 1,1,3,1,5 26 Q1 1 57,9 95,6 4,4 2,,2,4 1,5 2 14, 97,8 2,2 1,1,3,1,6 Q ,3 95,8 4,2 1,9,3,4 1,3 2 2,8 97,8 2,2 1,2,3,1,6 Q ,6 95,8 4,2 2,2,2,3 1, ,4 97,7 2,3 1,3,3,1,6 Q ,8 95,6 4,4 2,3,2,3 1, ,3 97,6 2,4 1,3,3,1,7 27 Q1 (p) 1 692,9 95,5 4,5 2,3,3,3 1, ,1 97,5 2,5 1,3,3,1,8 Issued by non-euro area residents ,4 5,3 49,7 28,6 1,,5 17, 41,5 44,8 55,2 3,5 8,6,7 9, ,5 51, 49, 28,5,8,5 15,7 522,8 38,3 61,7 35, 7,8,8 12,6 26 Q1 426,5 52,8 47,2 26,8,8,5 15,7 539,8 39,6 6,4 33,8 5,3,8 14,8 Q2 439,9 53,5 46,5 26,8,9,5 15, 537,7 4,1 59,9 33,5 5,6,8 14,6 Q3 475,2 52,4 47,6 28,4,7,6 14,5 581,5 38,2 61,8 35,6 4,7,8 15,4 Q4 514,4 52,2 47,8 28,8,7,4 14,5 594,2 38,9 61,1 36,5 4,9,8 14,2 27 Q1 (p) 549,8 52,1 47,9 29,4,6,5 14,3 631,6 38,6 61,4 37,3 4,9,7 13,5 Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 3) For non-euro area residents, the term ʻʻMFIsʼʼ refers to institutions of a similar type to euro area MFIs. 4) Including items expressed in the national denominations of the euro. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 43 S23

140 2. 9 A g g r e g e r a d b a l a n s r ä k n i n g f ö r i n v e s t e r i n g s f o n d e r i e u r o o m r å d e t 1 ) (miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut) 1. Tillgångar Totalt Inlåning Innehav av andra värdepapper än aktier Innehav av aktier/andra Totalt Upp till 1 år Mer än 1 år ägarandelar Innehav av fondandelar Anläggningstillgångar Andra tillgångar Skulder Totalt Inlåning och upptagna lån Fondandelar Andra skulder Totala tillgångar/skulder fördelade på investeringspolicy och typ av investerare Totalt Fonder fördelade på investeringspolicy Fonder fördelade på typ av investerare Aktiefonder Blandfonder Obligationsfonder Fastighetsfonder Andra fonder Allmänna fonder Särskilda investeringsfonder D 1 4 I n v e s t e r i n g s f o n d e r s t o t a l a t i l l g å n g a r 2 ) (miljarder euro) Aktiefonder Räntefonder Blandfonder Fastighetsfonder Källa:. 1) Exklusive penningmarknadsfonder. För närmare information, se Allmänna anmärkningar. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 44 S 24Juni December 27 25

141 2. 9 A g g r e g a t e d b a l a n c e s h e e t o f e u r o a r e a i n v e s t m e n t f u n d s 1 ) (EUR billions; outstanding amounts at end of period) 1. Assets Total Deposits Holdings of securities Holdings Holdings of Fixed Other other than shares of shares/ investment assets assets other fund shares Total Up to Over equity 1 year 1 year Q ,2 33,5 1 86,6 11, , ,4 46, 171,6 282,1 Q ,2 291, ,1 19, , ,1 55,2 176,1 285,4 26 Q ,1 315,9 1 95,2 139, , ,3 569,2 177,3 333,3 Q ,6 316,7 1 98,3 145, , ,1 6,9 18,3 353,2 Q ,3 317, ,7 178,4 1 86, ,5 631,2 181,5 369,2 Q4 (p) 5 545,3 32,4 2 5, 17, ,5 2 19,2 67,5 186, 344,1 2. Liabilities Total Deposits and Investment Other loans taken fund shares liabilities Q ,2 6, ,7 219,1 Q ,2 61, ,8 21,5 26 Q ,1 73, ,9 254,6 Q ,6 76, ,2 271,9 Q ,3 75, ,9 283,6 Q4 (p) 5 545,3 77, ,7 256, 3. Total assets/liabilities broken down by investment policy and type of investor Total Funds by investment policy Funds by type of investor Equity Bond Mixed Real estate Other General Special funds funds funds funds funds public investorsʼ funds funds Q , , ,9 1 71,1 213,2 54,2 3 57, ,8 Q , , , 1 19,2 216,2 59, 3 659,1 1 13,1 26 Q ,1 1 53, , ,8 214, 621, ,6 1 2,5 Q , , , ,4 217,4 65,9 3 91, ,7 Q , , ,1 1 32,7 221,2 688,9 4 82, ,5 Q4 (p) 5 545, , , ,3 229,8 65, , ,6 C 1 4 T o t a l a s s e t s o f i n v e s t m e n t f u n d s 2 ) (EUR billions) 2 equity funds bond funds mixed funds real estate funds Source:. 1) Other than money market funds. For further details, see the General notes. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. S24 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e 2 7 December 25 S 45

142 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2. 1 T i l l g å n g a r h o s e u r o o m r å d e t s i n ve s t e r i n g s f o n d e r, f ö r d e l a t p å i nve s t e r i n g s p o l i c y o c h t y p av i nve s t e r a r e (miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut) 1. Fonder fördelat på investeringspolicy Totalt Inlåning Innehav av andra värdepapper än aktier Totalt Upp till 1 år Över 1 år Innehav av aktier/andra ägarandelar Innehav av fondandelar Anläggningstillgångar Andra tillgångar Aktiefonder Obligationsfonder Blandfonder Fastighetsfonder 2. Fonder fördelat på typ av investerare Totalt Inlåning Innehav av andra värdepapper än aktier Innehav av aktier/andra ägarandelar Innehav av fondandelar Anläggningstillgångar Andra tillgångar Allmänna fonder Särskilda investeringsfonder Källa:. 46 S December 25 Juni 27 S 25

143 E U R O A R E A S T A T I S T I C S M o n e y, b a n k i n g a n d i n v e s t m e n t f u n d s 2. 1 A s s e t s o f e u r o a r e a i n v e s t m e n t f u n d s b r o k e n d o w n b y i n v e s t m e n t p o l i c y a n d t y p e o f i n v e s t o r (EUR billions; outstanding amounts at end of period) 1. Funds by investment policy Total Deposits Holdings of securities Holdings Holdings of Fixed Other other than shares of shares/ investment assets assets other fund shares Total Up to Over equity 1 year 1 year Equity funds 25 Q ,8 48,3 43,4 4,9 38,5 1 44,8 52,4-35,9 Q ,8 5,8 45,8 5,7 4, ,4 6,3-33,5 26 Q1 1 53,3 55, 51,4 6,3 45,1 1 38,2 71, - 44,6 Q ,6 52,2 51,3 6,4 44,9 1 22,3 69,2-48,6 Q ,5 53,6 76, 33,2 42, ,8 66,8-52,3 Q4 (p) 1 678,5 55,9 65,9 22,8 43, ,6 74,2-54,8 Bond funds 25 Q ,9 11, ,1 67, 1 222,1 38,4 43,8-1,2 Q , 1, 1 251,7 67, ,2 38,6 46,3-11,3 26 Q ,6 18, ,4 82,6 1 22,8 41,1 49,3-17,9 Q ,3 16, ,7 87, ,4 38,5 47,5-112,1 Q ,1 15, ,5 86,8 1 21,7 41,6 48,2-11,3 Q4 (p) 1 657,1 18, ,6 91, ,5 45,4 49,9-11, Mixed funds 25 Q3 1 71,1 67, 426, 21,7 44,3 31,2 185,5,2 91,3 Q4 1 19,2 6,9 44,9 26,9 413,9 315,5 22,,1 89,9 26 Q ,8 67,9 465,2 38,6 426,6 349,2 238,5,1 117,9 Q ,4 71,9 483,9 4,3 443,6 318,3 253,6,2 128,5 Q3 1 32,7 68,4 51,4 45,2 465,2 331,9 272,3,3 137,4 Q4 (p) 1 374,3 7,9 519, 43,4 475,6 363,5 292,8,4 127,8 Real estate funds 25 Q3 213,2 15,2 8,8 1,2 7,6 1,3 8,1 171, 8,7 Q4 216,2 14,5 7,8 1,5 6,3 1,4 6,9 175,1 1,4 26 Q1 214, 15,1 6,1 1,7 4,4 1,8 4,4 176,5 1,1 Q2 217,4 15,5 5,6 1,5 4,1 1,6 5,4 179,4 9,9 Q3 221,2 16,4 6, 1,6 4,4 1,9 6,3 18,3 1,4 Q4 (p) 229,8 17,6 6, 1,6 4,4 2,2 6,9 185,2 12, 2. Funds by type of investor Total Deposits Holdings of Holdings of Holdings of Fixed Other securities shares/ investment assets assets other than other fund shares shares equity General public funds 25 Q3 3 57,5 251, , 1 257,9 353,3 146,5 237,3 Q ,1 242, , , 381, 15,1 236,7 26 Q ,6 263, , ,4 427,4 15,2 272,2 Q2 3 91,9 256, , ,1 452,1 151,2 281,5 Q3 4 82,9 26, , ,4 47,8 151,2 297,3 Q4 (p) 4 246,7 265,2 1 41, ,8 498,2 153,3 28,4 Special investorsʼ funds 25 Q ,8 51,9 599,6 295,5 16,7 25,2 44,8 Q4 1 13,1 48,6 57,6 312, 124,3 25,9 48,7 26 Q1 1 2,5 52,7 571, 346,9 141,7 27,1 61,1 Q ,7 59,9 587,2 328,1 148,8 29,1 71,7 Q ,5 56,9 61,9 343,1 16,5 3,2 71,9 Q4 (p) 1 298,6 55,2 63,3 371,4 172,3 32,7 63,7 Source:. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 47 S25

144 3 KO N T O N F Ö R E U R O O M R Å D E T 3. 1 I n t e g r e r a d e e k o n o m i s k a o c h f i n a n s i e l l a k o n t o n f ö r d e l a t p å i n s t i t u t i o n e l l s e k t o r (miljarder euro) Användning Hushåll 1) Euroområdet Ickefinansiella företag Finansiella företag Offentlig sektor Utlandet Utlandskonto Export av varor och tjänster Handelsbalans 1) Inkomstfördelnings- och inkomstanvändningskonto Förädlingsvärde, brutto (baspriser) Skatter minus subventioner på produktion Bruttonationalprodukt till marknadspris Löner och kollektiva avgifter Övriga skatter minus subventioner på produktion Kapitalförslitning Driftsöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto 1) Konto för allokering av primära inkomster Driftsöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto Löner och kollektiva avgifter Skatter minus subventioner på produktion Kapitalinkomst Ränta Övrig kapitalinkomst Nationalinkomst, netto 1) Konto för sekundär inkomstfördelning Nationalinkomst, netto Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. Sociala avgifter Sociala förmåner andra än in natura Andra löpande transfereringar Skadeförsäkringspremier, netto Skadeförsäkringsfordringar Övriga löpande transfereringar Disponibel nettoinkomst 1) Inkomstanvändningskonto Disponibel nettoinkomst Konsumtionsutgift Individuella konsumtionsutgifter Kollektiva konsumtionsutgifter Justering för värdeförändring i hushållens nettofordran på pensionsfonder Nettosparande / löpande utlandskonto 1) Kapitalkonto Nettosparande / löpande utlandskonto Bruttoinvesteringar Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvestering och anskaffning minus avyttring av värdeföremål Kapitalförslitning Anskaffning minus avyttring av icke-finansiella icke producerade tillgångar Kapitaltransfereringar Kapitalskatter Andra kapitaltransfereringar Nettoutlåning (+) / nettoupplåning (-) (från kapitalkontot) 1) Statistisk avvikelse 4 kv 26 Källor: och Eurostat. 1) För beräkning av saldoposter, se Tekniska anmärkningar 48 S 26Juni December 27 25

145 3 E U R O A R E A A C C O U N T S 3. 1 I n t e g r a t e d e c o n o m i c a n d f i n a n c i a l a c c o u n t s b y i n s t i t u t i o n a l s e c t o r (EUR billions) Uses Euro Households Non-financial Financial General Rest of area corporations corporations government the world 26Q4 External account Exports of goods and services 485,9 Trade balance 1) -29,7 Generation of income account Gross value added (basic prices) Taxes less subsidies on products Gross domestic product (market prices) Compensation of employees 1 9,4 113,7 684,9 55, 236,8 Other taxes less subsidies on production 43,4 9,4 24,7 4,3 5, Consumption of fixed capital 38,6 81,6 175,9 1,9 4,2 Net operating surplus and mixed income 1) 516,9 277,7 217,7 21,5, Allocation of primary income account Net operating surplus and mixed income Compensation of employees 4,1 Taxes less subsidies on production Property income 72, 44,4 287,9 327,9 59,7 117,5 Interest 47,9 41,7 69,5 237, 59,7 72,7 Other property income 312,1 2,7 218,4 9,9, 44,8 Net national income 1) 1 91, ,6 44, 47,2 247,4 Secondary distribution of income account Net national income Current taxes on income, wealth, etc 314,1 233,4 63,5 16,9,3 1,2 Social contributions 412,4 412,4,8 Social benefits other than social transfers in kind 43,2 1,5 16,2 23,3 362,1,7 Other current transfers 185,1 67,6 24,6 48,5 44,4 9,1 Net non-life insurance premiums 45,7 33,4 1,6,9,7 1,3 Non-life insurance claims 45,7 45,7,6 Other 93,7 34,2 13,9 1,8 43,8 7,2 Net disposable income 1) 1 879, 1 337,2-27,3 42,3 526,8 Use of income account Net disposable income Final consumption expenditure 1 713, ,6 479,9 Individual consumption expenditure 1 518, ,6 285,2 Collective consumption expenditure 194,7 194,7 Adjustment for the change in net equity of households in pension funds reserves 15,8,1 3,1 12,6,, Net saving / current external account 1) 165,5 119,3-3,4 29,7 46,9-2,8 Capital account Net saving / current external account Gross capital formation 453,4 149,7 218,4 13,3 72, Gross fixed capital formation 477,6 151,3 241,3 13,1 71,9 Changes in inventories and acquisitions less disposals of valuables -24,2-1,6-22,9,1,1 Consumption of fixed capital Acquisitions less disposals of non-produced non-financial assets, -,7,8,1 -,3, Capital transfers 65,7 9,9 3, 4,3 48,6 8,2 Capital taxes 6,3 6,,3,, Other capital transfers 59,5 3,9 2,7 4,3 48,6 8,2 Net lending (+) / net borrowing (-) (from capital account) 1) 26,2 59,2-38,5 24,4-18,9-26,2 Statistical discrepancy, 52, -52,,,, Source: and Eurostat 1) For the calculation of the balancing items, see the Technical notes. S26 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e 2 7 December 25 S 49

146 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Konton för euroområdet 3. 1 I n t e g r e r a d e e k o n o m i s k a o c h f i n a n s i e l l a k o n t o n f ö r d e l a t p å i n s t i t u t i o n e l l s e k t o r ( f o r t s. ) (miljarder euro) Tillgång Hushåll 1) Euroområdet Ickefinansiella företag Finansiella företag Offentlig sektor Utlandet Utlandskonto Import av varor och tjänster Handelsbalans Inkomstfördelnings- och inkomstanvändningskonto Förädlingsvärde, brutto (baspriser) Skatter minus subventioner på produktion Bruttonationalprodukt till marknadspris 1) Löner och kollektiva avgifter Övriga skatter minus subventioner på produktion Kapitalförslitning Driftöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto Konto för allokering av primära inkomster Driftöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto Löner och kollektiva avgifter Skatter minus subventioner på produktion Kapitalinkomst Ränta Övrig kapitalinkomst Nationalinkomst, netto Konto för sekundär inkomstfördelning Nationalinkomst, netto Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. Sociala avgifter Sociala förmåner andra än in natura Andra löpande transfereringar Skadeförsäkringspremier, netto Skadeförsäkringsfordringar Övriga löpande transfereringar Disponibel nettoinkomst Inkomstanvändningskonto Disponibel nettoinkomst Konsumtionsutgift Individuella konsumtionsutgifter Kollektiva konsumtionsutgifter Justering för värdeförändring i hushållens nettofordran på pensionsfonder Nettosparande / löpande utlandskonto Kapitalkonto Nettosparande / löpande utlandskonto Bruttoinvesteringar Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvestering och anskaffning minus avyttring av värdeföremål Kapitalförslitning Anskaffning minus avyttring av icke-finansiella icke producerade tillgångar Kapitaltransfereringar Kapitalskatter Andra kapitaltransfereringar Nettoutlåning (+) / nettoupplåning (-) (från kapitalkontot) Statistisk avvikelse 4 kv 26 Källor: och Eurostat. 1) Bruttonationalprodukten är summan av förädlingsvärdet, brutto, för alla inhemska sektorer plus skatter minus subventioner på produktion. 5 S December 25 Juni 27 S 27

147 E U R O A R E A S T A T I S T I C S E u r o a r e a a c c o u n t s 3. 1 I n t e g r a t e d e c o n o m i c a n d f i n a n c i a l a c c o u n t s b y i n s t i t u t i o n a l s e c t o r ( c o n t d ) (EUR billions) Resources Euro Households Non-financial Financial General Rest of area corporations corporations government the world External account 26Q4 Imports of goods and services 456,2 Trade balance Generation of income account Gross value added (basic prices) 1 959,3 482,5 1 13,1 91,7 282, Taxes less subsidies on products 237,2 Gross domestic product (market prices) 2) 2 196,6 Compensation of employees Other taxes less subsidies on production Consumption of fixed capital Net operating surplus and mixed income Allocation of primary income account Net operating surplus and mixed income 516,9 277,7 217,7 21,5, Compensation of employees 1 92, 1 92, 2,5 Taxes less subsidies on production 288,2 288,2-7,6 Property income 724,1 237,3 114,3 353,7 18,9 113,3 Interest 43,3 64, 38,4 294,1 6,7 77,3 Other property income 32,9 173,3 75,9 59,5 12,2 36, Net national income Secondary distribution of income account Net national income 1 91, ,6 44, 47,2 247,4 Current taxes on income, wealth, etc 314,8 314,8,5 Social contributions 412,3 1,2 2,4 36,9 353,8 1, Social benefits other than social transfers in kind 41,1 41,1 2,8 Other current transfers 164,2 87,2 12,6 46,9 17,6 29,9 Net non-life insurance premiums 45,7 45,7 1,2 Non-life insurance claims 45,1 34,4 9,5,9,3 1,2 Other 73,4 52,7 3,2,3 17,3 27,5 Net disposable income Use of income account Net disposable income 1 879, 1 337,2-27,3 42,3 526,8 Final consumption expenditure Individual consumption expenditure Collective consumption expenditure Adjustment for the change in net equity of households in pension funds reserves 15,9 15,9, Net saving / current external account Capital account Net saving / current external account 165,5 119,3-3,4 29,7 46,9-2,8 Gross capital formation Gross fixed capital formation Changes in inventories and acquisitions less disposals of valuables Consumption of fixed capital 38,6 81,6 175,9 1,9 4,2 Acquisitions less disposals of non-produced non-financial assets Capital transfers 71,1 17,2 38,2 1,4 14,3 2,8 Capital taxes 6,3 6,3, Other capital transfers 64,9 17,2 38,2 1,4 8,1 2,8 Net lending (+) / net borrowing (-) (from capital account) Statistical discrepancy Source: and Eurostat 2) Gross domestic product is equal to gross value added of all domestic sectors plus net taxes (taxes less subsidies) on products. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e SS27 51

148 3. 1 I n t e g r e r a d e e k o n o m i s k a o c h f i n a n s i e l l a k o n t o n f ö r d e l a t p å i n s t i t u t i o n e l l s e k t o r ( f o r t s. ) (miljarder euro) Tillgångar Ingående balansräkning, finansiella tillgångar Finansiella tillgångar, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra obetalda inkomster och finansiella derivat Nettoförmögenhet Konto för transaktioner i finansiella tillgångar Transaktioner i finansiella tillgångar, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra obetalda inkomster och finansiella derivat Förändringar i nettoförmögenhet Konto för andra förändringar i finansiella tillgångar Andra förändringar i finansiella tillgångar, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra obetalda inkomster och finansiella derivat Andra förändringar i nettoförmögenhet Utgående balansräkning, finansiella tillgångar Finansiella tillgångar, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra obetalda inkomster och finansiella derivat Nettoförmögenhet Källa: 4 kv 26 Hushåll Euroområdet Icke-finansiella företag MFI Andra monetära finansinstitut Försäkringsföretag och pensionsinstitut Offentlig sektor Utlandet 52 S 28Juni December 27 25

149 3. 1 I n t e g r a t e d e c o n o m i c a n d f i n a n c i a l a c c o u n t s b y i n s t i t u t i o n a l s e c t o r ( c o n t d ) (EUR billions) Assets Euro Households Non-financial MFIs Other Insurance General Rest of area corporations financial corporations govern- the world interme- and pension ment 26Q4 diaries funds Opening balance sheet, financial assets Total financial assets , , , 9 9, , , ,2 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) 178,6 Currency and deposits 5 181,6 1 55,6 2 5,2 1 18,7 697,8 526, ,7 Short-term debt securities 38,2 112,2 98,5 28,4 217,8 21,8 75,1 Long-term debt securities 1 434,8 194, , , ,5 196,1 1 86,4 Loans 23, , , , 371, 366, ,1 of which long-term 2,2 875,6 8 62,9 887,8 33,9 327,7. Shares and other equity 4 77,7 6 92, , , ,9 992, ,2 Quoted shares 1 134, ,8 617, ,3 754,7 341,9. Unquoted shares and other equity 2 15, ,1 762,5 1 48,3 438,6 523,4. Mutual fund shares 1 621,3 415, 258,8 585,9 1 18,6 127,. Insurance technical reserves 4 834,7 129,1 1,8, 141,9 3, 17, Other accounts receivable and financial derivatives 234, , ,1 244,8 276, 563,6 56,5 Net financial worth Financial account, transactions in financial assets Total transactions in financial assets 21,1 215,4 596,1 265,6 68,7-39, 455,9 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) -,8,8 Currency and deposits 137,4 73,5 168,6 49,3 22,9-18,3 11, Short-term debt securities -5,4-1,5-4,7 43,9 -,6,6-11, Long-term debt securities 11,9 1,7 54, -38, 23, 9,2 178,8 Loans -,5 66,4 253,2 72,8-8,4-6,1 88, of which long-term -,7 17, 21, 58, -4,7-11,7. Shares and other equity -23,6 2, 62,1 137,6 24,1-4,4 92,2 Quoted shares -4,8-2,3 29, 15,4,9-3,9. Unquoted shares and other equity -6,5 46, 31,1 2,2 12,1-2,7. Mutual fund shares -12,4-5,7 1,9 3,1 11,1 2,1. Insurance technical reserves 7,8,7,, 2,5, 9,5 Other accounts receivable and financial derivatives 19,5 45,6 63,6, 5,3-2, -3,4 Changes in net financial worth due to transactions Other changes account, financial assets Total other changes in financial assets 191,9 37,4-11,6 91,8 49,7 44,9 27,6 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) 3,1 Currency and deposits -5, -9,7-27, 4,9,7 -,3-41,4 Short-term debt securities -1, -1,1-2, 5,1-4,7,1-5,6 Long-term debt securities 9,7-1,8-29,8 8,2-34,7-1,3-39,6 Loans, -2,3-14,5-16,2-1,2,6-7,5 of which long-term, 1,5-16,8-13,4-1,1,6. Shares and other equity 169,7 312,3 42,6 89,2 92,2 46,9 141,1 Quoted shares 83,7 129,6 23,3 56,7 69,8 38,1. Unquoted shares and other equity 58, 179,6 16,1 24,9 11,5 5,4. Mutual fund shares 28,1 3,1 3,3 7,6 1,9 3,3. Insurance technical reserves 14,4,4,, -,8, -19,7 Other accounts receivable and financial derivatives 4, 9,6 15,9,6-1,8 -,9,3 Other changes in net financial worth Closing balance sheet, financial assets Total financial assets 16 92, , , , , , ,7 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) 18,9 Currency and deposits 5 314, 1 569, , , 721,4 57, ,2 Short-term debt securities 31,9 19,5 91,8 257,4 212,5 22,5 688,5 Long-term debt securities 1 456,4 23, , ,3 1 9,8 24, 1 999,6 Loans 23, , ,4 1 25,5 361,4 36,9 1 44,6 of which long-term 19,5 894, ,1 932,4 298, 316,5. Shares and other equity 4 916, , , , ,1 1 34, ,6 Quoted shares 1 213, 1 769,1 669,4 2 36,4 825,3 376,2. Unquoted shares and other equity 2 66,8 5 71,7 89,7 1 57,3 462,2 526,1. Mutual fund shares 1 637, 412,4 264, 623,6 1 4,6 132,4. Insurance technical reserves 4 92, 13,2 1,9, 143,6 3,1 159,8 Other accounts receivable and financial derivatives 258, , ,6 245,5 279,5 542,8 53,4 Net financial worth Source: S28 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e 2 7 December 25 S 53

150 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Konton för euroområdet 3. 1 I n t e g r e r a d e e k o n o m i s k a o c h f i n a n s i e l l a k o n t o n f ö r d e l a t p å i n s t i t u t i o n e l l s e k t o r ( f o r t s. ) (miljarder euro) Skulder 4 kv 26 Hushåll Euroområdet Icke-finansiella företag MFI Andra monetära finansinstitut Försäkringsföretag och pensionsinstitut Offentlig sektor Utlandet Ingående balansräkning, skulder Skulder, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra obetalda inkomster och finansiella derivat Nettoförmögenhet 1 ) Konto för transaktioner i skulder Transaktioner i skulder, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra obetalda inkomster och finansiella derivat Förändringar i nettoförmögenhet 1 Konto för andra förändringar i skulder Andra förändringar i skulder, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra obetalda inkomster och finansiella derivat Andra förändringar i nettoförmögenhet 1 Utgående balansräkning, skulder Skulder, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra obetalda inkomster och finansiella derivat Nettoförmögenhet 1 Källa: 54 S December 25 Juni 27 S 29

151 E U R O A R E A S T A T I S T I C S E u r o a r e a a c c o u n t s 3. 1 I n t e g r a t e d e c o n o m i c a n d f i n a n c i a l a c c o u n t s b y i n s t i t u t i o n a l s e c t o r ( c o n t d ) (EUR billions) Liabilities Euro Households Non-financial MFIs Other Insurance General Rest of area corporations financial corporations govern- the world interme- and pension ment 26Q4 diaries funds Opening balance sheet, liabilities Total liabilities 5 318, , ,3 8 98, , , ,5 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) Currency and deposits, , 21,1 3,9 336, ,5 Short-term debt securities 261,1 35,5 66,5,1 59,4 178,6 Long-term debt securities 428, , ,6 23, ,9 2 27,1 Loans 4 92,2 6 93,7 1 21, 161,5 1 77,6 2 63,4 of which long-term 4 611,7 4 97,2 581,9 77,8 916,4. Shares and other equity , 3 133,5 6 84,9 635,3 4, ,7 Quoted shares 4 93,3 985,4 285,1 31,,. Unquoted shares and other equity 7 198, ,2 861, 325,3 4,5. Mutual fund shares 953, ,8. Insurance technical reserves 34,4 322,8 51,4, ,,5 Other accounts receivable and financial derivatives 363, , 1 723,2 247,8 25,7 383,3 459,3 Net financial worth 1) -1 3,8 11 2, , -36,3 29,1-116, ,3 Financial account, transactions in liabilities Total transactions in liabilities 99, 35,9 582,5 243, 8,5-2,1 482,1 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) Currency and deposits, 367,6 -,2, 9, 158, Short-term debt securities 7,7 19,4 4,7,1-32,6 21,9 Long-term debt securities -3,9 86,9 88,1 3,1-8,9 84,3 Loans 111,9 178,5 41,8-5,3-2,4 141, of which long-term 14,1 124,5 2,3 2,6 27,6. Shares and other equity 59,3 41,9 126,8,7, 79,2 Quoted shares 12,9 2,4,5,2,. Unquoted shares and other equity 46,4 3,2-2,9,5,. Mutual fund shares 9,4 129,2. Insurance technical reserves,7 3,3 1,8, 77,8, Other accounts receivable and financial derivatives -13,6 61, 64,8-18,1 4,2 14,7-2,4 Changes in net financial worth due to transactions 1) 26,2 111,2-9,5 13,6 22,6-11,8-18,9-26,2 Other changes account, liabilities Total other changes in liabilities -8, 628,6 12,3 12,4 14,9-63,2-6,5 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) Currency and deposits, -38,9,,, -38,9 Short-term debt securities -6,8,4,, 2,5-5,5 Long-term debt securities 2,3-13,2,3, -45,7-33,1 Loans -1,4-25,7 4,4 -,4,2-9,3 of which long-term -6,5-23, 3,5 -,8,2. Shares and other equity 643,3 4,6 19,8 18,9,3 81,1 Quoted shares 352,9 68,2 13,6 1,6,. Unquoted shares and other equity 29,4-2,7 6,4 8,3,3. Mutual fund shares -24,9 89,8. Insurance technical reserves,,,, -5,6, Other accounts receivable and financial derivatives 2,4 15,4 23,4 5,9 2, -2,6 -,7 Other changes in net financial worth 1) -31, 199,8-321,2-24, -28,6 34,8 18,2 34,1 Closing balance sheet, liabilities Total liabilities 5 49, ,2 2 54, ,8 6 4, , ,1 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) Currency and deposits, ,7 2,8 3,8 345, ,6 Short-term debt securities 262,1 325,2 71,2,1 56,4 194,9 Long-term debt securities 426,6 2 5, ,1 26, , ,2 Loans 5 21, , ,2 155,8 1 75, ,1 of which long-term 4 79, ,7 65,7 79,7 944,1. Shares and other equity , , 6 321,4 654,8 4, ,1 Quoted shares 4 459,1 1 56, 299,2 32,8,. Unquoted shares and other equity 7 535, ,6 864,5 334, 4,9. Mutual fund shares 938, ,8. Insurance technical reserves 35, 326,1 53,2, ,2,6 Other accounts receivable and financial derivatives 352,5 2 25, ,3 235,6 256,9 377,4 456,3 Net financial worth 1) -1 35, ,3-8 13,7-316,7 23,1-93,5-4 56,1 Source: E C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 55 S29

152 3. 2 I c k e - f i n a n s i e l l a k o n t o n f ö r e u r o o m r å d e t (miljarder euro; ackumulerade flöden över fyra kvartal) Användning Inkomstfördelnings- och inkomstanvändningskonto Förädlingsvärde, brutto (baspriser) Skatter minus subventioner på produktion Bruttonationalprodukt till marknadspris Löner och kollektiva avgifter Övriga skatter minus subventioner på produktion Kapitalförslitning Driftsöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto 1) kv 25 4 kv 26 2 kv 25 1 kv 26 3 kv 15 2 kv 26 4 kv 25 3 kv 26 1 kv 26 4 kv 26 Konto för allokering av primära inkomster Driftsöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto Löner och kollektiva avgifter Skatter minus subventioner på produktion Kapitalinkomst Ränta Övrig kapitalinkomst Nationalinkomst, netto 1) Konto för sekundär inkomstfördelning Nationalinkomst, netto Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. Sociala avgifter Sociala förmåner andra än in natura Andra löpande transfereringar Skadeförsäkringspremier, netto Skadeförsäkringsfordringar Övriga löpande transfereringar Disponibel nettoinkomst 1) Inkomstanvändningskonto Disponibel nettoinkomst Konsumtionsutgift Individuella konsumtionsutgifter Kollektiva konsumtionsutgifter Justering för värdeförändring i hushållens nettofordran på pensionsfonder Nettosparande 1) Kapitalkonto Nettosparande / löpande utlandskonto Bruttoinvesteringar Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvestering och anskaffning minus avyttring av värdeföremål Kapitalförslitning Anskaffning minus avyttring av icke-finansiella icke producerade tillgångar Kapitaltransfereringar Kapitalskatter Andra kapitaltransfereringar Nettoupplåning (+) / nettoupplåning (-) (från kapitalkontot) 1) Källor: och Eurostat. 1) För beräkning av saldoposter, se Tekniska anmärkningar. 56 S 3Juni December 27 25

153 3. 2 E u r o a r e a n o n - f i n a n c i a l a c c o u n t s (EUR billions; Four-quarter-cumulated flows) Uses 25Q1-25Q2-25Q3-25Q4-26Q Q4 26Q1 26Q2 26Q3 26Q4 Generation of income account Gross value added (basic prices) Taxes less subsidies on products Gross domestic product (market prices) Compensation of employees 3 563, ,3 3 76, , , ,6 3 97,3 4,7 Other taxes less subsidies on production 16,9 11,6 123,3 13,3 132, 135,3 137,7 135,3 Consumption of fixed capital 1 28,4 1 62,9 1 19, , , ,9 1 24, 1 219,3 Net operating surplus and mixed income 1) 1 84, , , 2 6, 2 28, 2 33, 2 59,8 2 15,3 Allocation of primary income account Net operating surplus and mixed income Compensation of employees Taxes less subsidies on production Property income 2 389, , , , , , , ,7 Interest 1 382, , , , , , , ,1 Other property income 1 7, 1 1,3 1 87, , 1 236, , , ,6 Net national income 1) 6 182, , ,3 6 84, 6 91, ,8 7 6, ,2 Secondary distribution of income account Net national income Current taxes on income, wealth, etc. 859,1 856,8 882,6 932,4 948,4 973,1 992,1 1 23,4 Social contributions 1 337, , 1 427, , , , , , Social benefits other than social transfers in kind 1 351,4 1 47, , ,5 1 56, , , ,3 Other current transfers 642,4 658,7 685,4 711,3 76,4 75,6 75,9 76,9 Net non-life insurance premiums 17,8 173,9 176,8 18,3 179,4 178, 177,5 176,3 Non-life insurance claims 174,4 174,6 177,4 181,3 18, 178,4 177,3 175,7 Other 297,2 31,2 331,3 349,7 347, 349,2 351,1 354,8 Net disposable income 1) 6 122, 6 297, 6 558, , , , 6 975,9 7 7,1 Use of income account Net disposable income Final consumption expenditure 5 647, ,3 6 54, , , , , ,3 Individual consumption expenditure 5 47, , 5 411, , , , , ,9 Collective consumption expenditure 6,2 621,2 643,4 66,1 663,9 669,7 674,2 68,4 Adjustment for the change in net equity of households in pension funds reserves 51,2 54,7 57,6 58,2 58,8 59,7 6,6 61,3 Net saving 1) 474,3 451,9 53,7 482,1 49,5 499,3 522,6 556, Capital account Net saving Gross capital formation 1 441, , , , , , , ,9 Gross fixed capital formation 1 452, 1 482, , , , , , 1 752,3 Changes in inventories and acquisitions less disposals of valuables -1,9 2,7 12, 22, 36,5 35,9 45,6 31,6 Consumption of fixed capital Acquisitions less disposals of non-produced non-financial assets,5,6-1,1,1,8 1,4 1,5 1,3 Capital transfers 137, 181,3 164,6 172,9 16,7 157, 17,3 185,7 Capital taxes 2,2 35,9 29,8 24, 24,3 23,6 22,3 22,2 Other capital transfers 116,8 145,5 134,8 148,9 136,4 133,3 148, 163,5 Net lending (+) / net borrowing (-) (from capital account) 1) 72,7 41, 65,6 8,6-11,5-16,9-18,5 3,7 Source: and Eurostat 1) For the calculation of the balancing items, see the Technical notes. S3 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e 2 7 December 25 S 57

154 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Konton för euroområdet 3. 2 I c k e - f i n a n s i e l l a k o n t o n f ö r e u r o o m r å d e t ( f o r t s. ) (miljarder euro; ackumulerade flöden över fyra kvartal) Tillgångar kv 25 4 kv 26 2 kv 25 1 kv 26 3 kv 15 2 kv 26 4 kv 25 3 kv 26 1 kv 26 4 kv 26 Inkomstfördelnings- och inkomstanvändningskonto Förädlingsvärde, brutto (baspriser) Skatter minus subventioner på produktion Bruttonationalprodukt till marknadspris 2) Löner och kollektiva avgifter Övriga skatter minus subventioner på produktion Kapitalförslitning Driftöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto Konto för allokering av primära inkomster Driftöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto Löner och kollektiva avgifter Skatter minus subventioner på produktion Kapitalinkomst Ränta Övrig kapitalinkomst Nationalinkomst, netto Konto för sekundär inkomstfördelning Nationalinkomst, netto Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. Sociala avgifter Sociala förmåner andra än in natura Andra löpande transfereringar Skadeförsäkringspremier, netto Skadeförsäkringsfordringar Övriga löpande transfereringar Disponibel nettoinkomst Inkomstanvändningskonto Disponibel nettoinkomst Konsumtionsutgift Individuella konsumtionsutgifter Kollektiva konsumtionsutgifter Justering för värdeförändring i hushållens nettofordran på pensionsfonder Nettosparande Kapitalkonto Nettosparande / löpande utlandskonto Bruttoinvesteringar Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvestering och anskaffning minus avyttring av värdeföremål Kapitalförslitning Anskaffning minus avyttring av icke-finansiella icke producerade tillgångar Kapitaltransfereringar Kapitalskatter Andra kapitaltransfereringar Nettoutlåning (+) / nettoupplåning (-) (från kapitalkontot) Källor: och Eurostat. 2) Bruttonationalprodukten är summan av förädlingsvärdet, brutto, för alla inhemska sektorer plus skatter minus subventioner på produktion. 58 S December 25 Juni 27 S 31

155 E U R O A R E A S T A T I S T I C S E u r o a r e a a c c o u n t s 3. 2 E u r o a r e a n o n - f i n a n c i a l a c c o u n t s ( c o n t d ) (EUR billions; Four-quarter-cumulated flows) Resources 25Q1-25Q2-25Q3-25Q4-26Q Q4 26Q1 26Q2 26Q3 26Q4 Generation of income account Gross value added (basic prices) 6 52, , 6 946, , , , ,8 7 46,5 Taxes less subsidies on products 737,5 761, 796,5 838,8 857,4 872,4 881,2 898,1 Gross domestic product (market prices) 2) 7 24, , , ,5 8 8,9 8 16, , 8 358,6 Compensation of employees Other taxes less subsidies on production Consumption of fixed capital Net operating surplus and mixed income Allocation of primary income account Net operating surplus and mixed income 1 84, , , 2 6, 2 28, 2 33, 2 59,8 2 15,3 Compensation of employees 3 57, , , , , , ,1 4 6,6 Taxes less subsidies on production 85,2 88,6 933,3 98,7 999,7 1 18,1 1 29,2 1 43,9 Property income 2 346,3 2 24, ,4 2 52, , , , ,2 Interest 1 347, ,1 1 27, , , 1 387, , ,8 Other property income 998,9 1 6, 1 13, , , , ,3 1 31,3 Net national income Secondary distribution of income account Net national income 6 182, , ,3 6 84, 6 91, ,8 7 6, ,2 Current taxes on income, wealth, etc. 861,4 858,7 885,4 935,9 952,2 977,5 996,7 1 28,2 Social contributions 1 336, , 1 426, , 1 482, , ,3 1 53,5 Social benefits other than social transfers in kind 1 344,9 1 4, , , ,5 1 59, ,8 1 53,8 Other current transfers 587,5 593,5 613, 629,9 626,2 625,1 624,2 623, Net non-life insurance premiums 174,4 174,6 177,4 181,3 18, 178,4 177,3 175,7 Non-life insurance claims 168, 171,2 174,5 178,9 177,6 175,8 175, 173,7 Other 245,1 247,7 261,1 269,7 268,7 27,9 271,9 273,6 Net disposable income Use of income account Net disposable income 6 122, 6 297, 6 558, , , , 6 975,9 7 7,1 Final consumption expenditure Individual consumption expenditure Collective consumption expenditure Adjustment for the change in net equity of households in pension funds reserves 51,3 54,9 57,8 58,4 59, 59,9 6,8 61,5 Net saving Capital account Net saving 474,3 451,9 53,7 482,1 49,5 499,3 522,6 556, Gross capital formation Gross fixed capital formation Changes in inventories and acquisitions less disposals of valuables Consumption of fixed capital 1 28,4 1 62,9 1 19, , , ,9 1 24, 1 219,3 Acquisitions less disposals of non-produced non-financial assets Capital transfers 148,6 193,5 181,4 187,6 175,1 169,9 183,3 199,3 Capital taxes 2,2 35,9 29,8 24, 24,3 23,6 22,3 22,2 Other capital transfers 128,4 157,6 151,6 163,6 15,8 146,2 161, 177,1 Net lending (+) / net borrowing (-) (from capital account) Source: and Eurostat 2) Gross domestic product is equal to gross value added of all domestic sectors plus net taxes (taxes less subsidies) on products. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e SS31 59

156 3. 3 H u s h å l l 1 ) (miljarder euro, ackumulerade flöden över fyra kvartal, utestående belopp vid periodens slut) Inkomster, sparande och förändringar i nettoförmögenhet Löner och kollektiva avgifter (+) Driftsöverskott, brutto, och sammansatt förvärvsinkomst, brutto (+) Upplupen ränta (+) Ränta som skall betalas (-) Övrig kapitalinkomst, inflöde (+) Övrig kapitalinkomst, utflöde (-) Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. (-) Sociala avgifter, netto (-) Sociala förmåner (+) Mottagna löpande transfereringar, netto (+) = disponibel inkomst, brutto Konsumtionsutgifter (-) Förändringar av nettoförmögenhet i pensionsreserver (+) = Bruttosparande Kapitalförslitning (-) Mottagna kapitaltransfereringar, netto (+) Andra förändringar i nettoförmögenhet 1) (+) = Förändringar i nettoförmögenhet 1) Investeringar, finansiering och förändringar i nettoförmögenhet Nettoanskaffning av icke-finansiella tillgångar (+) Kapitalförslitning (-) Finansiella investeringar (+) Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar varav: andelar i penningmarknadsfonder Försäkringstekniska reserver Finansiering (-) Lån varav från euroområdets MF Andra förändringar i finansiella tillgångar (+) Aktier och andra ägarandelar Försäkringstekniska reserver Resterande nettoflöden (+) = Förändringar i nettoförmögenhet 1) Finansiell balansräkning Finansiella tillgångar (+) Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar varav: andelar i penningmarknadsfonder Försäkringstekniska reserver Resterande nettoflöden Skulder (-) Lån varav från MFI i euroområdet = Nettoförmögenhet kv 25 4 kv 26 2 kv 25 1 kv 26 Källor: och Eurostat. 1) Exklusive förändringar i nettoförmögenhet som beror på andra förändringar i icke-finansiella tillgångar, t.ex. omvärderingar av bostadsfastigheter 3 kv 15 2 kv 26 4 kv 25 3 kv 26 1 kv 26 4 kv 26 6 S 32Juni December 27 25

157 3. 3 H o u s e h o l d s (EUR billions; four-quarter-cumulated flows, outstanding amounts at the end of the period) 25Q1-25Q2-25Q3-25Q4-26Q Q4 26Q1 26Q2 26Q3 26Q4 Income, saving and changes in net worth Compensation of employees (+) 3 57, , , , , , ,1 4 6,6 Gross operating surplus and mixed income (+) 1 196, , 1 284, , , , ,5 1 45,9 Interest receivable (+) 252,9 237,1 228,9 226,7 228,1 232,3 238,1 244,2 Interest payable (-) 139,8 123,2 121,3 125,5 129,5 135,7 144,6 152,8 Other property income receivable (+) 62,3 611,2 645,1 696,8 79,2 717,6 721,4 726,8 Other property income payable (-) 8,4 8,7 9,2 9,2 9,2 9,2 9,3 9,3 Current taxes on income and wealth (-) 697,8 72,5 76,8 74,3 751,7 766,4 774,4 791,9 Net social contributions (-) 1 334, , , , , , , ,6 Net social benefits (+) 1 34, , 1 44, , ,9 1 54, , ,1 Net current transfers receivable (+) 64,4 64,8 64,7 69,3 69,7 69,2 68,9 71,8 = Gross disposable income 4 847, 4 986, 5 17,5 5 33, , ,1 5 46, ,7 Final consumption expenditure (-) 4 173,1 4 37, , , ,7 4 78, , ,9 Changes in net worth in pension funds (+) 5,9 54,6 57,4 58, 58,6 59,5 6,4 61,1 = Gross saving 724,9 733,5 766,1 771, 767, 768, 771,7 767,8 Consumption of fixed capital (-) 27,5 281,6 296,4 31,1 312,9 316, 319,1 322,1 Net capital transfers receivable (+) 8,6 12,6 18,9 21,7 18,9 17,7 23,8 25,6 Other changes in net worth 1) (+) -653,1 236,9 323, 618,8 74,9 469,9 33,8 449,4 = Changes in net worth 1) -19,2 71,5 811,7 1 11, , 939,6 87,3 92,7 Investment, financing and changes in net worth Net acquisition of non-financial assets (+) 458,3 477,2 55, 53,2 541,4 551,8 565,2 576,3 Consumption of fixed capital (-) 27,5 281,6 296,4 31,1 312,9 316, 319,1 322,1 Financial investment (+) Currency and deposits 226,7 219,9 246,1 238,5 245,6 245,8 262,9 275,6 Short-term debt securities 1,1-33,9 6,5-18,6-2,7 2,7 12,1 15,9 Long-term debt securities 79,4 21,2 71,6 41,9 46,9 49,7 97,8 99,9 Shares and other equity -39,9 95, -14,6 126,9 81,8 3,8-33,2-47,6 Quoted shares -12,2 32,9-49,6 8,7-24,8-25,6-38,5-17,3 Unquoted shares and other equity -73, -19, 38,1 58,1 63, 32,5 22, 1,6 Mutual fund shares 45,3 81,1-3,1 6,2 43,7 23,9-16,8-31,9 of which money market fund shares 16,1 13,5-21,7-13,8-16,1-13,3-13,4-7,7 Insurance technical reserves 213,1 244,3 269,5 315,3 324,1 39,8 299,7 278,3 Financing (-) Loans 27,4 262,8 39,3 387,9 415,2 416, 411,3 41,4 of which from euro area MFIs 187,3 211,6 277,4 357,5 379,6 382,6 371, 342,9 Other changes in financial assets (+) Shares and other equity -526,6 265,2 268,9 488,6 588,6 4, 32,6 46,1 Insurance technical reserves -69,9 28,6 76,8 136,3 113,8 62,3 46,3 37,4 Remaining net flows (+) -54,6-71,7-12,5-59,7-33,3 18,8-15,7 2,3 = Changes in net worth 1) -19,2 71,5 811,7 1 11, , 939,6 87,3 92,7 Financial balance sheet Financial assets (+) Currency and deposits 4 377, ,3 4 87, 5 53,6 5 72, , 5 181, , Short-term debt securities 59,6 27,1 34,5 16,6 27,1 35,2 38,2 31,9 Long-term debt securities 1 264, , , , 1 43,6 1 4, , ,4 Shares and other equity 3 328, , , , ,5 4 66,9 4 77, ,8 Quoted shares 645,4 793,5 843,6 1 31, ,6 1 56, , , Unquoted shares and other equity 1 314,6 1 41, , , , ,3 2 15,2 2 66,8 Mutual fund shares 1 368, ,1 1 52, , , , , , of which money market fund shares 187,4 255, 237,7 219, 195,8 198,3 192,4 166,5 Insurance technical reserves 3 533,4 3 86, ,6 4 64,2 4 76, , ,7 4 92, Remaining net assets -49,7-77,3-92,4-144,5-156,5-133,8-139,5-16, Liabilities (-) Loans 3 712, , , , , ,8 4 92,2 5 21,7 of which from euro area MFIs 3 327, ,2 3 89, 4 191,6 4 28, , , ,4 = Net financial wealth 8 8,7 9 32,8 9 89, , ,2 11 3,8 11 2, ,3 Source: and Eurostat 1) Excluding changes in net worth due to other changes in non-financial assets such as revaluations of residential property. S32 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e 2 7 December 25 S 61

158 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Konton för euroområdet 3. 4 I c k e - f i n a n s i e l l a f ö r e t a g (miljarder euro, ackumulerade flöden över fyra kvartal, utestående belopp vid periodens slut) kv 25 4 kv 26 2 kv 25 1 kv 26 3 kv 15 2 kv 26 4 kv 25 3 kv 26 1 kv 26 4 kv 26 Inkomster och sparande Förädlingsvärde, brutto (baspriser) (+) Löner och kollektiva avgifter (-) Övriga skatter minus subventioner på produktion (-) = Driftsöverskott, brutto (+) Kapitalförslitning (-) = Driftsöverskott, netto (+) Kapitalinkomst, inflöde (+) Upplupen ränta Övrig kapitalinkomst, inflöde (+) Ränta och hyra som skall betalas (-) = Företagarinkomser, netto (+) Inkomst från bolag Inkomst- och förmögenhetsskatter etc. (-) Sociala avgifter, mottagna (+) Sociala förmåner som skall betalas (-) Andra löpande transfereringar, netto, som skall betalas (-) Förändringar av hushållens nettoförmögenhet i pensionsreserver (-) = nettosparande Investeringar, finansiering och sparande Nettoanskaffning av icke-finansiella tillgångar, netto (+) Fast bruttoinvesteringar, brutto (+) Nettoanskaffning av andra finansiella tillgångarnettoanskaffning Finansiella investeringar (+) Sedlar, mynt och inlåning Räntebärande värdepapper Lån Aktier och andra ägarandelar Försäkringstekniska reserver Resterande nettotillgångar (+) Finansiering (-) Skuld Lån varav från MFI i euroområdet Räntebärande värdepapper Pensionsfonder Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Mottagna kapitaltransfereringar, netto(-) varav: andelar i penningmarknadsfonder Nettosparande Finansiell balansräkning Finansiella tillgångar Sedlar, mynt och inlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andra ägarandelar Försäkringstekniska reserver Resterande nettotillgångar Skulder Skuld Lån varav från MFI i euroområdet Räntebärande värdepapper Pensionsfonder Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Källor: och Eurostat. 62 S December 25 Juni 27 S 33

159 E U R O A R E A S T A T I S T I C S E u r o a r e a a c c o u n t s 3. 4 N o n - f i n a n c i a l c o r p o r a t i o n s (EUR billions; four-quarter-cumulated flows, outstanding amounts at the end of the period) Income and saving 25Q1-25Q2-25Q3-25Q4-26Q Q4 26Q1 26Q2 26Q3 26Q4 Gross value added (basic prices) (+) 3 697,1 3 78, ,8 4 28,8 4 71,7 4 13, , ,9 Compensation of employees (-) 2 249,8 2 34, , , ,1 2 47, , ,1 Other taxes less subsidies on production (-) 58,8 58,9 66,5 71,6 72,9 76,4 78,6 79,1 = Gross operating surplus (+) 1 388, , , 1 534, , , , ,7 Consumption of fixed capital (-) 584,6 62, 626,2 653,2 662,6 673,1 684,2 694,7 = Net operating surplus (+) 84, 815,3 861,8 881,1 892, 883,6 895,7 921, Property income receivable (+) 328,5 318,9 365,7 415,2 421,6 422,3 43,7 438,8 Interest receivable 142, 125, 119,6 127,8 13,9 135,1 14,5 145,4 Other property income receivable 186,4 194, 246,1 287,4 29,6 287,2 29,2 293,4 Interest and rents payable (-) 243,3 227,9 228,6 238,1 244,4 252,1 262,7 273,7 = Net entrepreneurial income (+) 889,1 96,3 998,8 1 58,3 1 69,2 1 53,8 1 63,7 1 86,1 Distributed income (-) 688, 69,7 752,2 834,6 847,4 86,4 863,6 874,9 Taxes on income and wealth payable (-) 125,4 116,7 131,4 147,1 149,8 156,4 165,8 177,8 Social contributions receivable (+) 73,4 73,3 73,7 74,1 74,3 74,8 75,5 76,1 Social benefits payable (-) 57,4 59,6 61,2 62,8 62,6 62,6 62,6 62,4 Net other current transfers payable (-) 43,7 43,3 48,5 48,4 46,3 47, 47,4 47,5 Changes in net worth of households in pension funds (-) 14,7 13,1 12, 1,9 11,3 11,8 12,3 12,7 = Net saving 33,4 56,3 67,2 28,6 26, -9,5-12,5-13, Investment, financing and saving Net acquisition of non-financial assets (+) 18,9 179,3 21, 221,2 241,5 246,6 258,3 255,4 Gross fixed capital formation (+) 776,4 78,4 819,9 855,6 871,5 887,2 92,5 922, Consumption of fixed capital (-) 584,6 62, 626,2 653,2 662,6 673,1 684,2 694,7 Net acquisition of other non-financial assets (+) -1,9,9 7,4 18,8 32,6 32,6 4, 28, Financial investment (+) Currency and deposits 29,9 112,7 8,7 148,7 147,3 154, 156,1 163,2 Debt securities -3,3-29,9-57,1-23,5-3,7 8,7 -,6 17,4 Loans 78,9 141,5 58, 131,4 98,6 12,7 128,2 153,8 Shares and other equity 237,8 181,6 178,7 16,6 18,7 241,9 195,6 217,2 Insurance technical reserves 5,6 4,8 5,9 8,6 5,8 5,1 4,6 4,8 Remaining net assets (+) 4,7-8,4 53,2 15,6 77,4 82, 14,8 122, Financing (-) Debt 262,7 295, 28,7 392,8 466,8 575,2 626,2 665,9 Loans 233,4 217,2 188,5 384,4 46,5 555,6 589,7 614,1 of which from euro area MFIs 93,5 12,8 163,9 262,7 333,9 371,6 421,9 444,3 Debt securities 17,6 62,7 6,8-4,3-6,5 7,3 24,4 39,5 Pension fund reserves 11,7 15, 13,5 12,6 12,8 12,3 12,2 12,3 Shares and other equity 213,6 185,4 19,2 182,6 25, 242,1 168,3 2,6 Quoted shares 17,5 19,2 11,8 11,3 95,8 112,8 39, 31,8 Unquoted shares and other equity 196,1 166,2 178,3 81,3 19,1 129,3 129,3 168,9 Net capital transfers receivable (-) 6,8 45,1 54,4 58,7 49,8 51,3 65, 8,4 = Net saving 33,4 56,3 67,2 28,6 26, -9,5-12,5-13, Financial balance sheet Financial assets Currency and deposits 1 113,8 1 22, , , , ,8 1 55, ,5 Debt securities 441,1 45,4 32, 292,7 38,3 315, 36,4 312,6 Loans 1 223, , , , , , , ,5 Shares and other equity 4 285, 4 866, , 6 259, , ,3 6 92, ,2 Insurance technical reserves 16,1 11,8 118,2 124,3 126,6 128, 129,1 13,2 Remaining net assets (+) 158, 138,4 184,3 173,5 191,5 239,3 224,4 23,1 Liabilities Debt 5 827,7 6 76, , , 6 791, ,4 7 15, ,2 Loans 4 981, , , ,4 5 83, ,1 6 93, ,4 of which from euro area MFIs 2 965,1 3 34, ,2 3 49, ,1 3 64, 3 731, 3 846,8 Debt securities 568,1 629,2 668,4 665,8 671,2 686,7 689,4 688,7 Pension fund reserves 278,1 288,5 31,2 313,8 316,8 319,6 322,8 326,1 Shares and other equity 7 137, ,2 8 94,6 1 38, , , , ,6 Quoted shares 2 392, 2 732, , ,6 4 88, ,9 4 93, ,1 Unquoted shares and other equity 4 745, , , ,5 7 29, , , ,5 Source: and Eurostat E C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e SS33 63

160 3. 5 F ö r s ä k r i n g s f ö r e t a g o c h p e n s i o n s i n s t i t u t (miljarder euro, ackumulerat för fyra kvartal, utestående belopp) Konto för finansiella transaktioner Finansiella investeringar (+) Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar varav andelar i penningmarknadsfonder Resterande nettotillgångar Finansiering (-) Räntebärande värdepapper Lån Aktier och andra ägarandelar Försäkringstekniska reserver Hushållens nettofordran i livförsäkrings- och pensionsreserver Förskottsbetalning av försäkringspremier och reserver för utestående fordringar = Förändringar i nettoförmögenhet till följd av transaktioner Konto för andra förändringar Andra förändringar i finansiella tillgångar (+) Aktier och andra ägarandelar Resterande nettotillgångar Andra förändringar i skulder (-) Aktier och andra ägarandelar Försäkringstekniska reserver Hushållens nettofordran i livförsäkrings- och pensionsreserver Förskottsbetalning av försäkringspremier och reserver för utestående fordringar = Andra förändringar i nettoförmögenhet Finansiell balansräkning Finansiella tillgångar (+) Sedlar, lån och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Fondandelar varav andelar i penningmarknadsfonder Resterande nettotillgångar (+) Skulder (-) Räntebärande värdepapper Lån Aktier och andra ägarandelar Försäkringstekniska reserver Hushållens nettofordran i livförsäkrings- och pensionsreserver Förskottsbetalning av försäkringspremier och reserver för uteståendefordringar = Nettoförmögenhet kv 25 4 kv 26 2 kv 25 1 kv 26 3 kv 15 2 kv 26 4 kv 25 3 kv 26 1 kv 26 4 kv 26 Källor: 64 S 34Juni December 27 25

161 3. 5 I n s u r a n c e c o r p o r a t i o n s a n d p e n s i o n f u n d s (EUR billions; four-quarter-cumulated flows, outstanding amounts at the end of the period) 25Q1-25Q2-25Q3-25Q4-26Q Q4 26Q1 26Q2 26Q3 26Q4 Financial account, financial transactions Financial investment (+) Currency and deposits 34,9 29,7 49,5 27,5 14,7 3,8 42,2 59,5 Short-term debt securities 7,7 1,8 29,6 21,4 23,1 14,7 11,7 2,2 Long-term debt securities 94,2 14,7 132,7 149,3 141,2 135,1 134,1 118,3 Loans 2,2 11,6 6,5-7,8 8, 15,2 18, 13,6 Shares and other equity 8,2 59,5 46,4 123,4 138,6 141,2 15, 137, Quoted shares 7,3 1, 14, 21,7 1,2 1,8 1,3 13,4 Unquoted shares and other equity 25,6 5,1-1,2 16,3 2,8 26,9 32,5 28,8 Mutual fund shares 47,3 44,4 33,6 85,3 17,6 13,5 17,2 94,8 of which money market fund shares 9,1 6,5 3, -1,2-1, -4,3-5,4 2,7 Remaining net assets (+) -7,7-1,9 3,5 2,3 21,4 9,9 4,8 1,7 Financing (-) Debt securities -,3 5, -1,8,1 -,4 -,3 -,3 4,1 Loans -1,1 12,4 4,8 9,6 22,3 23,7 32,4 27,7 Shares and other equity 1,3 11,4 12,7 1,4 11,1 1,2 13,5 8,5 Insurance technical reserves 216,6 237, 261,1 33,8 339,3 328,4 325,4 35,1 Net equity of households in life insurance and pension funds reserves 188,8 21,3 229,5 289,8 33,7 294,1 288,3 264,8 Prepayments of insurance premiums and reserves for outst. claims 27,8 26,8 31,6 41, 35,7 34,2 37,1 4,3 = Changes in net financial worth due to transactions -5, -15,5-8,7-16,8-25,4-15,2-1,3-13, Other changes account Other changes in financial assets (+) Shares and other equity -248,6 16,6 19, 2,3 235,9 124,9 117,3 181, Other net assets 51,6-9,1 162,9 43,3 11,7-26,9-13,2-58,9 Other changes in liabilities (-) Shares and other equity -244,7 98,2 2,5 118, 128,2 87,6 9,6 55,4 Insurance technical reserves -7,9 33,7 85,2 145,7 118,6 69,3 54,5 25,9 Net equity of households in life insurance and pension funds reserves -69,3 34,2 65,4 151,6 126,1 69,4 53,8 47,7 Prepayments of insurance premiums and reserves for outst. claims -1,6 -,5 19,8-5,9-7,5 -,2,8-21,7 = Other changes in net financial worth 118,6-34,4 166,3-2,,8-58,9-41,1 4,8 Financial balance sheet Financial assets (+) Currency and deposits 554,7 58,3 63,7 661,1 669,3 678,4 697,8 721,4 Short-term debt securities 59,8 69,2 25,8 212,9 22,6 218,7 217,8 212,5 Long-term debt securities 1 357, , , ,1 1 84, , 1 912,5 1 9,8 Loans 357,8 364,3 359,5 356,9 369,1 371, 371, 361,4 Shares and other equity 1 364, , 1 686,4 2 1, ,9 2 14, , ,1 Quoted shares 462,6 525,6 574,2 697,5 733,9 76, 754,7 825,3 Unquoted shares and other equity 275,3 37, 337,4 399,6 425,2 425,1 438,6 462,2 Mutual fund shares 627, 698,3 774,8 913, 97,9 973,3 1 18,6 1 4,6 of which money market fund shares 57,8 64,8 67,8 81,9 81,6 85,5 85,9 85,9 Remaining net assets (+) 8,9 92,7 112,8 162,3 163,8 164,7 163,3 162,4 Liabilities (-) Debt securities 18,1 23,4 21,9 22, 22,2 22,4 23,1 26,3 Loans 111,5 125,6 119,2 127,8 147,1 151,7 161,5 155,8 Shares and other equity 319,7 429,3 462,5 59,9 619,5 584,5 635,3 654,8 Insurance technical reserves 3 518, , , , , , , 4 943,2 Net equity of households in life insurance and pension funds reserves 2 964, 3 28,5 3 53, ,8 4 42,7 4 9, 4 175, ,3 Prepayments of insurance premiums and reserves for outst. claims 554,6 58,9 632,3 667,3 675,6 681,3 695,2 685,9 = Net financial wealth -192,2-242,1-84,5-121,3-113,9-139,8-116,6-93,5 Source: S34 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e 2 7 December 25 S 65

162 4 F I N A N S M A R K N A D E R 4. 1 Andra värdepapper än aktier, fördelat på urspr unglig löptid, emittentens hemvist och valuta (miljarder euro, om inget annat anges, flöden som transaktioner under månaden och utestående belopp ultimo perioden; nominella värden) Utestående belopp 1 Totalt i euro 1) 2 3 Bruttoemissioner Nettoemissioner Utestående belopp 4 5 Totalt 6 Av hemmahörande i euroområdet I euro Bruttoemissioner Nettoemissioner Utestående belopp 7 8 Bruttoemissioner Nettoemissioner I alla valutor 9 1 Säsongrensat 2) 11 Årliga ökningstakter Nettoemissioner 6-månadersförändring 12 Långfristiga D 15 Totala utestående belopp och bruttoemissioner av andra värdepapper än aktier av hemmahörande i euroområdet (miljarder euro) Totala bruttoemissioner (höger skala) Totala utestående belopp (vänster skala) Utestående belopp i euro (vänster skala) Källor: och BIS (för emissioner av hemmahörande utanför euroområdet). 1) Andra värdepapper än aktier, denominerade i euro, som har emitterats av hemmahörande i och utanför euroområdet, totalt. 2) För information om hur ökningstakter beräknas, se Tekniska anmärkningar. 6-månadersförändringar är uppräknade till årstakt. 66 S December 25 Juni 27 S 35

163 F I N A N C I A L M A R K E T S S e c u r i t i e s, o t h e r t h a n s h a r e s, b y o r i g i n a l m a t u r i t y, r e s i d e n c y o f t h e i s s u e r a n d c u r r e n c y (EUR billions and period growth rates; seasonally adjusted; transactions during the month and end-of-period outstanding amounts; nominal values) Total in euro 1) By euro area residents In euro In all currencies Outstanding Gross issues Net issues Outstanding Gross issues Net issues Outstanding Gross issues Net issues Annual Seasonally adjusted 2) amounts amounts amounts growth rates 6-month Net issues growth rates Total 26 Mar , 1 5,6 152, 9 437,5 937,2 81, 1 543,8 999, 97,7 7,6 7,7 8, Apr ,7 873,9 19, ,2 82,8 48,6 1 6,9 881,1 66,9 7,2 55, 7,9 May ,6 1 7,8 127, 9 61,3 936,9 112, ,8 989,4 126,3 7,8 89,1 8,2 June ,2 896, 64, , 793,3 23, ,1 846,7 32,5 6,6 24,8 7,1 July ,4 883,7 18, ,3 82, 34,8 1 84,6 868, 44,9 7, 53,9 6,9 Aug ,7 837,9 31, ,8 779,9 21, 1 834,5 822,8 24,6 7,3 74,7 7,2 Sep ,4 1 4,1 12,2 9 73,4 882, 5,2 1 93,3 927,9 57, 7,4 57,1 6,9 Oct ,9 1 16,2 93, ,9 1 23, 11, ,6 1 86, 122,2 8, 123, 8,1 Nov , ,5 137, ,2 1 36,5 9, ,9 1 92,6 17,3 8,2 99,9 8,3 Dec ,9 976,6-23, ,1 884,8-54, ,8 929,5-58,2 7,9 41,1 8,6 27 Jan , , 97, ,5 1 51,9 97, , 1 111,2 115,9 8, 76,4 9, Feb , 1 41, 16,3 1 6, 952,2 9, ,7 1 17,9 117, 8,2 88,3 9,2 Mar , ,4 227,6 1 19, ,3 129, , ,3 135,2 8,4 17,3 1,1 Long-term 26 Mar ,8 244, 97, 8 559,4 194,4 71, ,8 22,6 79,9 7,8 6,5 8,1 Apr , 175, 34, ,9 141,8 28, ,8 17,3 47,3 7,5 48,7 8,1 May 1 271,7 26, 11, 8 674,8 167,5 86, ,2 187,4 95,9 7,7 63,9 7,7 June 1 331,2 2,2 6, ,7 168,2 64, ,8 193,5 8,9 6,8 52,9 7,3 July 1 371,1 192,8 4, 8 764,5 158,6 25, , 177,5 37,2 7,2 49,2 7, Aug ,4 9,5 16, ,7 71,6 11, ,1 88,2 21,1 7,5 66,1 7,3 Sep ,2 218,5 94,2 8 83,7 156,7 55, ,7 175,7 63, 7,6 53,5 7,1 Oct ,4 224,8 98,8 8 91,1 173,9 68, ,3 26,5 86,1 8,1 12, 8,3 Nov ,4 225,9 134, ,6 167,1 93,9 1 48,8 193,4 18,5 8,4 11,5 9, Dec. 1 74,3 17,9 2,2 9 16,1 132,5 17,5 1 77, 152,6 14,7 8,2 57,6 9,1 27 Jan ,7 229,7 75,3 9 66,7 176,3 5, ,6 199,9 61,3 8,2 64,6 9,4 Feb. 1 91,7 234,4 95, ,1 184,3 76, ,3 217,4 97,6 8,4 74,3 9,5 Mar ,1 275,1 135, ,2 27, 91, 1 332,2 227,5 95,7 8,5 75, 9,9 C 1 5 T o t a l o u t s t a n d i n g a m o u n t s a n d g r o s s i s s u e s o f s e c u r i t i e s, o t h e r t h a n s h a r e s, i s s u e d b y e u r o a r e a r e s i d e n t s (EUR billions) 12 total gross issues (right-hand scale) total outstanding amounts (left-hand scale) outstanding amounts in euro (left-hand scale) Sources: and BIS (for issues by non-euro area residents). 1) Total euro-denominated securities, other than shares, issued by euro area residents and non-euro area residents. 2) For the calculation of the growth rates, see the Technical notes. The 6-month growth rates have been annualised. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e SS35 67

164 4. 2 Andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, fördelat på emitterande sektor och typ av instrument ( m i l j a r d e r e u r o ; t r a n s a k t i o n e r u n d e r m å n a d e n o c h u t e s t å e n d e b e l o p p v i d p e r i o d e n s s l u t ; n o m i n e l l a v ä r d e n ) 1. Utestående belopp och bruttoemissioner Totalt MFI (inklusive Eurosystemet) Utestående belopp Icke-MFI Offentlig sektor Totalt MFI (inklusive Staten Eurosystemet) Andra finansiella företag än MFI Ickefinansiella företag Övrig offentlig sektor Bruttoemissioner Icke-MFI Offentlig sektor Andra finansiella företag än MFI Ickefinansiella företag Staten Övrig offentlig sektor Totalt Kortfristiga Långfristiga 1) Andel långfristiga med fast ränta Andel långfristiga med rörlig ränta Källa:. 1) Kvarvarande skillnad mellan långfristiga räntebärande värdepapper, totalt, och långfristiga räntebärande värdepapper med fast och rörlig ränta beror på nollkupongobligationer och omvärderingseffekter. 68 S 36Juni December 27 25

165 4. 2 S e c u r i t i e s, o t h e r t h a n s h a r e s, i s s u e d b y e u r o a r e a r e s i d e n t s, b y s e c t o r o f t h e i s s u e r a n d i n s t r u m e n t t y p e (EUR billions ; transactions during the month and end-of-period outstanding amounts; nominal values) 1. Outstanding amounts and gross issues Outstanding amounts Gross issues Total MFIs Non-MFI corporations General government Total MFIs Non-MFI corporations General government (including (including Eurosystem) Financial Non-financial Central Other Eurosystem) Financial Non-financial Central Other corporations corporations government general corporations corporations government general other than government other than government MFIs MFIs Total Q Q Q Q Dec Jan Feb Mar Short-term Q Q Q Q Dec Jan Feb Mar Long-term 1) Q Q Q Q Dec Jan Feb Mar Of which long-term fixed rate Q Q Q Q Dec Jan Feb Mar Of which long-term variable rate Q Q Q Q Dec Jan Feb Mar Source:. 1) The residual difference between total long-term debt securities and fixed and variable rate long-term debt securities consists of zero coupon bonds and revaluation effects. S36 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e 2 7 December 25 S 69

166 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Finansmarknader 4. 2 A n d r a v ä r d e p a p p e r ä n a k t i e r e m i t t e r a d e av h e m m a h ö r a n d e i e u r o o m r å d e t, f ö r d e l a t p å e m i t t e r a n d e s e k t o r o c h t y p av i n s t r u m e n t (miljarder euro, om inget annat anges; transaktioner under perioden; nominella värden) 2. Nettoemissioner Ej säsongrensat Säsongrensat Totalt MFI (inklusive Eurosystemet) Andra finansiella företag än MFI Icke-MFI Offentlig sektor Staten Totalt MFI (inklusive Eurosystemet) Ickefinansiella företag Övrig offentlig sektor Andra finansiella företag än MFI Icke-MFI Ickefinansiella företag Offentlig sektor Staten Övrig offentlig sekto Totalt Långfristiga D 1 6 N e t t o e m i s s i o n e r a v a n d r a v ä r d e p a p p e r ä n a k t i e r, s ä s o n g r e n s a t o c h e j s ä s o n g r e n s a t (miljarder euro, transaktioner under månaden, nominella värden) Nettoemissioner Nettoemissioner, säsongrensat Källa:. 7 S December 25 Juni 27 S 37

167 E U R O A R E A S T A T I S T I C S F i n a n c i a l m a r k e t s 4. 2 S e c u r i t i e s, o t h e r t h a n s h a r e s, i s s u e d b y e u r o a r e a r e s i d e n t s, b y s e c t o r o f t h e i s s u e r a n d i n s t r u m e n t t y p e (EUR billions unless otherwise indicated; transactions during the period; nominal values) 2. Net issues Non-seasonally adjusted Seasonally adjusted Total MFIs Non-MFI corporations General government Total MFIs Non-MFI corporations General government (including (including Eurosystem) Financial Non-financial Central Other Eurosystem) Financial Non-financial Central Other corporations corporations government general corporations corporations government general other than government other than government MFIs MFIs Total 25 72,8 319,9 176, 21,8 17,7 32,4 722,7 323,4 171,8 22, 173, 32, ,6 419,9 244,5 36,9 9,2 22,2 812,8 424,2 239,8 37,3 89,2 22,2 26 Q2 225,6 83,4 64,5 2, 48,6 9,1 169, 87,8 52, 13,3 7,3 8,6 Q3 126,5 78,7 36,2-2,4 14,4 -,5 185,8 95,2 52,9 1,7 33,7 2,3 Q4 171,3 98,4 97,8 9,9-41,4 6,6 264,1 133,7 68,9 16,2 4, 5,3 27 Q1 368,1 186,5 82,8 12,5 82,3 3,9 272, 128,4 18,4 9, 23,4 2,8 26 Dec. -58,2-14, 27, -3, -68,5,3 41,1 32,8,2 5,5,7 1,9 27 Jan. 115,9 7, 6,4 -,1 38,3 1,2 76,4 52,5 25,2-3, 1,2,5 Feb. 117, 68,5 33,5 4,2 11, -,2 88,3 49, 35,1 3,8 1,8-1,3 Mar. 135,2 48, 42,8 8,4 33, 2,9 17,3 26,9 48,1 8,2 2,5 3,6 Long-term ,2 296,5 176,4 22,1 185,5 32,6 714,8 298,4 172,3 22,1 189,3 32, , 347, 239,1 33,4 121,3 23,2 763,2 349,3 234,5 33,3 123, 23,2 26 Q2 224,2 87,1 61,4 16,9 49,7 9,1 165,4 84,9 48,8 1,2 12,9 8,6 Q3 121,3 62,4 34,9 2,6 21,5 -,1 168,8 67,2 51,5 4,8 42,7 2,6 Q4 29,3 96,3 97,1 12,2-3,3 7,1 261,2 126,5 68,3 11,3 49,2 5,9 27 Q1 254,6 14,9 83,2,6 26,7 3,3 213,9 17, 18,7 6,1-1,1 2,1 26 Dec. 14,7 12,9 26,2 5,5-3,3,4 57,6 38,5 -,5 6,3 11,3 2, 27 Jan. 61,3 34,8 6,9-2,1 21,,7 64,6 38,1 25,5 1,2 -,2, Feb. 97,6 64,3 33,5,1,1 -,4 74,3 46,1 35,5 1,6-7,6-1,3 Mar. 95,7 41,8 42,7 2,6 5,6 3, 75, 22,8 47,7 3,3-2,3 3,4 C 1 6 N e t i s s u e s o f s e c u r i t i e s, o t h e r t h a n s h a r e s, s e a s o n a l l y a d j u s t e d a n d n o n - s e a s o n a l l y a d j u s t e d (EUR billions; transactions during the month; nominal values) 15 net issues net issues, seasonally adjusted Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q Source:. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e 252 7SS37 71

168 4. 3 A n d r a v ä r d e p a p p e r ä n a k t i e r e m i t t e r a d e a v h e m m a h ö r a n d e i e u r o o m r å d e t, ö k n i n g s t a k t e r 1 ) (procentuella förändringar) Årliga ökningstakter (ej säsongrensat) 6-månaders förändringar (säsongrensat) Totalt MFI (inklusive Eurosystemet) Ickemonetära finansiella företag Icke-MFI Offentlig sektor Staten Totalt MFI (inklusive Eurosystemet) Ickefinansiella företag Övrig offentlig sektor Ickemonetära finansiella företag Icke-MFI Ickefinansiella företag Offentlig sektor Staten Övrig offentlig sekto Totalt Långfristiga D 1 7 L å n g f r i s t i g a r ä n t e b ä r a n d e v ä rd e p a p p e r, f ö rd e l a t p å e m i t t e r a n d e s e k t o r, i a l l a va l u t o r, å r l i g a ö k n i n g s t a k t e r (årliga procentuella förändringar) Offentlig sektor MFI (inklusive Eurosystemet) Icke-MFI Källa:. 1) För information om hur ökningstakter beräknas, se Tekniska anmärkningar. 6-månadersförändringar är uppräknade till årstakt. 72 S 38Juni December 27 25

169 4. 3 G r o w t h r a t e s o f s e c u r i t i e s, o t h e r t h a n s h a r e s, i s s u e d b y e u r o a r e a r e s i d e n t s 1 ) (percentage changes) Annual growth rates (non-seasonally adjusted) 6-month seasonally adjusted growth rates Total MFIs Non-MFI corporations General government Total MFIs Non-MFI corporations General government (including (including Eurosystem) Financial Non-financial Central Other Eurosystem) Financial Non-financial Central Other corporations corporations government general corporations corporations government general other than government other than government MFIs MFIs Total 26 Mar. 7,6 9,3 27,3 2,8 3, 11,7 8, 9,3 31,7 3,9 2,6 13,1 Apr. 7,2 8,9 27,2 2,6 2,5 1,2 7,9 9,2 31,4 3,3 2,7 11,5 May 7,8 1, 26,6 3,7 2,6 12,2 8,2 1,5 31,4 6,2 1,8 1,5 June 6,6 8,1 24,4 4,7 1,8 12,4 7,1 9,6 27,7 6,4,7 1,6 July 7, 8,3 26,3 4,8 2,2 11,8 6,9 8,9 26,6 5,4 1,2 1,7 Aug. 7,3 8,4 27,9 3,5 2,5 12,2 7,2 8,8 25,2 2,8 2,3 1,2 Sep. 7,4 9, 27,1 4,4 2,2 1,3 6,9 8,8 22,7 4,9 1,9 7,7 Oct. 8, 9,7 29,7 4,1 2,6 9,5 8,1 1,1 28,1 4,9 2,5 7,6 Nov. 8,2 1, 3,1 5,3 2,5 8,7 8,3 9,5 28,8 4,4 3,3 6,9 Dec. 7,9 1,2 26,5 6, 2,1 7,8 8,6 1,8 25,2 5,7 3,4 5,2 27 Jan. 8, 1,5 27, 5,4 1,9 7,3 9, 12,3 27,2 5,3 2,5 4, Feb. 8,2 1,7 27, 5,5 2,1 5,7 9,2 12,7 28,8 8,3 1,9 1,3 Mar. 8,4 1,4 29,1 6,5 2,4 6,6 1,1 12,1 35,7 8,1 2,9 5,5 Long-term 26 Mar. 7,8 8,3 27,6 4,9 3,6 12,2 8,1 8, 32, 5,9 3,3 13,8 Apr. 7,5 8,1 27,5 5,3 3, 1,6 8,1 7,8 31,4 5,9 3,7 12, May 7,7 8,4 26,7 6,8 3,2 12,6 7,7 7,7 31,2 8,1 2,7 11,1 June 6,8 7,3 24,3 6,5 2,3 12,8 7,3 8,7 27,1 6,7 1,6 1,8 July 7,2 7,6 26,2 6,1 2,7 12, 7, 7,9 26, 5,3 2,1 1,8 Aug. 7,5 7,7 27,6 5,6 3,1 12,5 7,3 7,8 24,5 4,1 3,3 1, Sep. 7,6 8,1 26,8 5,8 3,1 1,9 7,1 8,3 21,9 5,8 2,8 8,1 Oct. 8,1 8,4 29,4 5,3 3,6 1, 8,3 9,1 27,5 4,8 3,5 8,2 Nov. 8,4 9,1 29,8 5,8 3,3 9,3 9, 1,5 28,4 3,4 3,9 7,6 Dec. 8,2 9,6 26,1 6,4 3,1 8,3 9,1 1,4 25, 6,1 4,6 5,9 27 Jan. 8,2 9,7 26,6 6,3 2,9 7,6 9,4 11,4 27,2 7,4 3,7 4,5 Feb. 8,4 1,3 26,7 5,7 2,8 5,9 9,5 12,8 28,9 7,4 2,4 1,7 Mar. 8,5 1,3 28,8 6,2 2,4 6,8 9,9 12,4 36,1 6,6 1,9 5,5 C 1 7 A n n u a l g r o w t h r a t e s o f l o n g - t e r m d e b t s e c u r i t i e s, b y s e c t o r o f t h e i s s u e r, i n a l l c u r r e n c i e s c o m b i n e d (annual percentage changes) 35 general government MFIs (including Eurosystem) non-mfi corporations Source:. 1) For the calculation of the growth rates, see the Technical notes.the 6-month growth rates have been annualised. S38 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e 2 7 December 25 S 73

170 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Finansmarknader 4. 3 A n d r a v ä r d e p a p p e r ä n a k t i e r e m i t t e r a d e a v h e m m a h ö r a n d e i e u r o o m r å d e t, ö k n i n g s t a k t e r 1 ) ( f o r t s. ) (procentuella förändringar) Lång fast ränta Lång rörlig ränta Totalt MFI (inklusive Eurosystemet) Andra finansiella företag än MFI Icke-MFI Offentlig sektor Staten Totalt MFI (inklusive Eurosystemet) Ickefinansiella företag Övrig offentlig sektor Andra finansiella företag än MFI Icke-MFI Ickefinansiella företag Offentlig sektor Staten Övrig offentlig sekto I alla valutor sammanlagt I euro D 1 8 Ko r t f r i s t i g a r ä n t e b ä r a n d e v ä rd e p a p p e r, f ö rd e l a t p å e m i t t e r a n d e s e k t o r, i a l l a va l u t o r, å r l i g a ö k n i n g s t a k t e r (årliga procentuella förändringar) Offentlig sektor MFI (inklusive Eurosystemet) Icke-MFI Källa:. 1) För information om hur ökningstakter beräknas, se Tekniska anmärkningar. 74 S December 25 Juni 27 S 39

171 E U R O A R E A S T A T I S T I C S F i n a n c i a l m a r k e t s 4. 3 G r o w t h r a t e s o f s e c u r i t i e s, o t h e r t h a n s h a r e s, i s s u e d b y e u r o a r e a r e s i d e n t s 1 ) ( c o n t d ) (percentage changes) Long-term fixed rate Long-term variable rate Total MFIs Non-MFI corporations General government Total MFIs Non-MFI corporations General government (including (including Eurosystem) Financial Non-financial Central Other Eurosystem) Financial Non-financial Central Other corporations corporations government general corporations corporations government general other than government other than government MFIs MFIs In all currencies combined 25 4,7 3,1 5,7,3 5,5 15, 19,5 18,6 35,8 22,2 9,9 4,7 26 4,5 4,7 13,8 1,2 3,1 13,4 16,6 11,8 42,3 27,5 5,2 4,4 26 Q2 4,2 4,5 11,7 1,1 3, 13,6 16,8 12, 45,5 28,3 3,6 5,4 Q3 4,4 4,6 14,9 1,1 2,8 13,8 15,1 1,1 39,5 3,4 4,1 6,3 Q4 5,1 5,4 19,5 1,9 3,1 11, 15,8 11, 37,8 27, 5,5 4,6 27 Q1 5,3 6,3 19,5 3,9 2,9 7,8 15,3 12,2 34, 21,6 1,4 4, 26 Oct. 5,1 5,1 2,,8 3,3 12, 15,9 1,7 39,2 29,9 6,2 2,8 Nov. 5,2 5,6 2,9 2,6 3, 1,1 16,3 11,4 38,8 24,6 6,5 6,5 Dec. 5,2 6, 18,2 3,1 3,1 9,2 15,3 11,7 33,6 25,4 2,7 5,3 27 Jan. 5,2 5,7 19, 4,2 3,1 8,3 15,1 12,2 34, 21,3,2 4,8 Feb. 5,5 6,6 2,8 3,7 3, 6,5 15, 12,3 32,2 2,8 1, 3,4 Mar. 5,1 6,9 19,2 4,3 2,2 8,1 16,4 12,1 37,9 2,3 3,6 2,2 In euro 25 4,3,9 9,2 -,2 5,4 15,3 18,9 17,3 35,2 22,2 1,3 5,3 26 3,8 3,1 11,3,4 3,2 13,6 15,5 1,1 38,8 3,5 5,4 3,5 26 Q2 3,6 2,8 1,,8 3,1 13,9 15,5 1,2 41,4 31,6 3,6 4,3 Q3 3,7 3,1 11,2 -,1 2,9 13,7 13,6 8,1 35, 34,3 4,1 4,9 Q4 4,3 4,1 14,8,2 3,3 11,1 14,9 9,6 34,9 29,9 5,6 3,7 27 Q1 4,7 5,5 15,3 1,7 3,2 7,8 14,1 1,9 3,5 22,9 1,5 3,4 26 Oct. 4,2 3,5 14,7-1, 3,6 12,1 15,1 9,2 36,8 33,3 6,3 2, Nov. 4,4 4,4 15,8,7 3,2 1,2 15,5 1,1 36,1 27,2 6,6 5,5 Dec. 4,6 5, 14,6 1,2 3,4 9,4 14,1 1,3 3,2 27,3 2,8 4,3 27 Jan. 4,7 5, 15, 2,2 3,5 8,2 13,7 1,6 3,6 22,5,2 4,1 Feb. 4,8 5,8 15,8 1,6 3,3 6,5 13,9 11,3 28,9 21,9 1,1 3,2 Mar. 4,5 6,2 15,5 1,6 2,5 8, 15,5 11,4 34,1 21,3 3,8 1,8 C 1 8 A n n u a l g r o w t h r a t e s o f s h o r t - t e r m d e b t s e c u r i t i e s, b y s e c t o r o f t h e i s s u e r, i n a l l c u r r e n c i e s c o m b i n e d (annual percentage changes) 6 general government MFIs (including Eurosystem) non-mfi corporations Source:. 1) For the calculation of the growth rates, see the Technical notes. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 75 S39

172 4. 4 N o t e r a d e a k t i e r e m i t t e r a d e a v h e m m a h ö r a n d e i e u r o o m r å d e t 1 ) (miljarder euro, om inget annat anges; marknadsvärden) 1. Utestående belopp och årliga ökningstakter (utestående belopp vid periodens slut) Totalt Totalt MFI Andra finansiella företag än MFI Icke-finansiella företag Index: 1 dec = 1 Årliga ökningstakter (%) Totalt Årliga ökningstakter (%) Totalt Årliga ökningstakter (%) Totalt Årliga ökningstakter (%) D 1 9 N o t e r a d e a k t i e r e m i t t e r a d e a v h e m m a h ö r a n d e i e u r o o m r å d e t, å r l i g a ö k n i n g s t a k t e r (årlig procentuell förändring) MFI Andra finansiella företag än MFI Icke-finansiella företag Källa:. 1) För information om hur index och ökningstakter beräknas, se Tekniska anmärkningar. 76 S 4Juni December 27 25

173 4. 4 Q u o t e d s h a r e s i s s u e d b y e u r o a r e a r e s i d e n t s 1 ) (EUR billions, unless otherwise indicated; market values) 1. Outstanding amounts and annual growth rates (outstanding amounts as end-of-period) Total MFIs Financial corporations other than MFIs Non-financial corporations Total Index Annual Total Annual Total Annual Total Annual Dec. 1 = growth growth growth growth 1 rates (%) rates (%) rates (%) rates (%) Mar. 4 25,5 12,7,9 677,8 2,3 425,4 1, 3 147,3,6 Apr. 4 12,5 12,9,9 656, 2,1 41,8 2,2 3 35,6,5 May 4 28,1 12,9 1, 678,1 2,1 425,4 2, ,5,6 June 4 388,2 13,1 1,1 698,1 2,4 442,6 2, ,5,5 July 4 638,2 13,1 1, 727,9 2,3 467,7 2, ,6,6 Aug , 13,1 1,1 723,5 3, 458,2 2, ,4,5 Sep ,1 13,2 1,1 764,1 3,2 484,8 2, ,2,5 Oct ,6 13,4 1,2 752,4 3,2 481,5 3, ,7,5 Nov ,2 13,7 1,2 89,2 1,3 514,6 3, ,4,9 Dec. 5 63,5 13,8 1,2 836,4,8 541,8 3, ,3,9 26 Jan ,6 13,8 1,2 884,8 1,2 536,8 3, , 1, Feb ,6 13,8 1,2 938,8 1,2 562,7 3, ,1,9 Mar ,3 13,9 1,2 962,3 1,8 58, 3,5 4 94,9,7 Apr ,8 14, 1,1 948,8 1,4 573,9 2,1 4 14,1,9 May 5 373, 14,1 1,2 896,7 1,6 534,5 2, ,8,9 June 5 384,8 14,3 1,1 95, 1,5 53,6 1, ,1 1, July 5 381, 14,4 1,3 918,4 2,1 544,4 1, ,2 1, Aug ,2 14,4 1,3 958,6 1,8 595,7 1,5 3 99,8 1,1 Sep ,4 14,5 1,2 986,1 1,7 67,7 1,5 4 95,6 1, Oct ,1 14,6 1,1 1 15,6 2, 614,5 1, ,,9 Nov ,6 14,7,9 1 24,3 2, 63,8 1, 4 294,4,7 Dec ,4 14,9 1,1 1 56,3 2,4 623,2, ,9,8 27 Jan. 6 31,4 14,9 1, 1 111,3 2,1 641,7, ,4,8 Feb , 15, 1,1 1 81,2 2,5 633,4, ,5,8 Mar ,6 15,1 1,1 1 99,9 1,9 646,2 1, ,5,9 C 1 9 A n n u a l g r o w t h r a t e s f o r q u o t e d s h a r e s i s s u e d b y e u r o a r e a r e s i d e n t s (annual percentage changes) 5, MFIs financial corporations other than MFIs non-financial corporations 5, 4, 4, 3, 3, 2, 2, 1, 1,,, -1, , Source:. 1) For the calculation of the index and the growth rates, see the Technical notes. S4 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e 2 7 December 25 S 77

174 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Finansmarknader 4. 4 N o t e r a d e a k t i e r e m i t t e r a d e a v h e m m a h ö r a n d e i e u r o o m r å d e t 1 ) (miljarder euro; marknadsvärden) 2. Transaktioner under månaden Totalt MFI Andra finansiella företag än MFI Icke-finansiella företag Inlösta Inlösta Inlösta Inlösta Bruttoemissioner Nettoemissioner Bruttoemissioner Nettoemissioner Bruttoemissioner Nettoemissioner Bruttoemissioner Nettoemissioner D 2 B r u t t o e m i s s i o n e r a v n o t e r a d e a k t i e r, f ö r d e l a t p å e m i t t e r a n d e s e k t o r (miljarder euro, transaktioner under månaden; marknadsvärden) Icke-finansiella företag MFI Andra finansiella företag än MFI Källa:. 1) För information om hur index och ökningstakter beräknas, se Tekniska anmärkningar. 78 S December 25 Juni 27 S 41

175 E U R O A R E A S T A T I S T I C S F i n a n c i a l m a r k e t s 4. 4 Q u o t e d s h a r e s i s s u e d b y e u r o a r e a r e s i d e n t s 1 ) (EUR billions; market values) 2. Transactions during the month Total MFIs Financial corporations other than MFIs Non-financial corporations Gross issues Redemptions Net issues Gross issues Redemptions Net issues Gross issues Redemptions Net issues Gross issues Redemptions Net issues Mar. 5, 1,8 3,2,9,8,1,1,1, 4,,8 3,2 Apr. 1,4 2,3 8,1 2,5, 2,5 5,8, 5,7 2,1 2,3 -,2 May 3,9 3,1,8,,,,2,3 -,1 3,7 2,8,8 June 11,6 4,9 6,7 1,9 1,,9 4,1,7 3,3 5,6 3,2 2,5 July 7,5 6,6,9 2,4 2,9 -,4,5,,5 4,5 3,7,8 Aug. 2,9 2,2,8 2,5, 2,5,,2 -,1,4 2, -1,6 Sep. 8,2 2,3 5,9,4,,4 1,1,1 1, 6,7 2,2 4,5 Oct. 8,3 1,6 6,8,,1 -,1 2,7, 2,7 5,6 1,4 4,2 Nov. 17, 3,9 13, 2,1, 2,1,5,1,4 14,4 3,9 1,5 Dec. 1,9 7,4 3,5 1,3 4,3-3, 1,9,4 1,5 7,7 2,6 5, 26 Jan. 4,8,8 4,1 3,3, 3,3,2,,2 1,3,7,6 Feb. 1,7 1,7,,3,1,2,1,,1 1,3 1,6 -,3 Mar. 9,1 5,4 3,7 5,7, 5,7,1,,1 3,3 5,4-2,1 Apr. 5,8,5 5,4,,2 -,1,,, 5,8,3 5,5 May 8,6 2,2 6,4 1,9, 1,8,2,,2 6,5 2,2 4,4 June 9,4 2,7 6,8,8,3,5,1,1, 8,6 2,4 6,2 July 13,4 6,6 6,8 4,5, 4,5 5, 3,5 1,5 3,9 3,1,8 Aug. 3,2 1,8 1,4,4,,4,,1 -,1 2,7 1,6 1, Sep. 4,2,5 3,7,,, 1,5, 1,4 2,7,5 2,2 Oct. 5,8 1,2 4,6 2,5, 2,5,5,,5 2,8 1,2 1,6 Nov. 6,9 2,1 4,8 3,1, 3,1,4,2,3 3,3 1,9 1,5 Dec. 17,6 5,1 12,5,9,3,5,5,,5 16,3 4,7 11,5 27 Jan. 5,4 3,9 1,5,5,1,4,3,,3 4,6 3,8,8 Feb. 8,4 2, 6,4 5,, 5,,9,,9 2,5 2,,5 Mar. 6,2 1,7 4,5,2,,2 3,6,4 3,3 2,4 1,4 1, C 2 G r o s s i s s u e s o f q u o t e d s h a r e s b y s e c t o r o f t h e i s s u e r (EUR billions; transactions during the month; market values) 4 non-financial corporations MFIs financial corporations other than MFIs Source:. 1) For the calculation of the index and the growth rates, see the Technical notes. E C B M o December n t h l y B u l l e t i n SS41 79 J u n e

176 4. 5 M F I - r ä n t o r p å e u r o d e n o m i n e r a d i n l å n i n g f r å n o c h u t l å n i n g t i l l h e m m a h ö r a n d e i e u r o o m r å d e t 1 ) (procent per år; utestående belopp vid periodens slut, nya avtal som periodgenomsnitt, om inget annat anges) 1. Räntor på inlåning (nya avtal) Inlåning från hushåll Inlåning från icke-finansiella företag Repor Dagslån 1) Med överenskommen löptid Med uppsägningstid 1), 2) Dagslån 1) Med överenskommen löptid Upp till 1 år Mellan 1 och 2 år Över 2 år Upp till 3 månader Över 3 månader Upp till 1 år Mellan 1 och 2 år Över 2 år Räntor på lån till hushåll (nya avtal) Check- Konsumentkredit Bostadslån Övrig utlåning räknings- krediter 1) Rörlig ränta och upp till 1 år Fördelat på ursprunglig räntebindningsperiod Mellan 1 och 5 år Över 5 år Effektiv ränta i procent per år 3) Rörlig ränta och upp till 1 år Fördelat på ursprunglig räntebindningsperiod Mellan 1 och 5 år Mellan 5 och 1 år Över 1 år Effektiv ränta i procent per år 3) fördelat på ursprunglig räntebindningsperiod Rörlig ränta och upp till 1 år Mellan 1 och 5 år Över 5 år 3. Räntor på lån till icke-finansiella företag (nya avtal) Checkräknings- Övriga lån upp till 1 miljon euro med ursprunglig räntebindningsperiod Övriga lån över 1 miljon euro med ursprunglig räntebindningsperiod krediter 1) Rörlig ränta och Mellan 1 och 5 år Över 5 år Rörlig ränta och Mellan 1 och 5 år Över 5 år upp till 1 år upp till 1 år Källa:. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 2) Nya avtal och utestående belopp sammanfaller beträffande denna kategori. Vid periodens slut. 3) Hushåll och icke-finansiella företag har slagits samman eftersom utestående belopp för icke-finansiella företag är försumbara jämfört med dem för hushållssektorn i alla medlemsstater sammantaget. 4) Den effektiva räntan i procent per år omfattar den totala lånekostnaden. Den totala lånekostnaden består av en räntekomponent och en avgiftskomponent som täcker avgifterna för bl.a. inhämtande av upplysningar, administration, utarbetande av dokument, garantier etc. 8 S 42Juni December 27 25

177 4. 5 M F I i n t e r e s t r a t e s o n e u r o - d e n o m i n a t e d d e p o s i t s a n d l o a n s b y e u r o a r e a r e s i d e n t s 1 ) (percentages per annum; outstanding amounts as end-of-period, new business as period average, unless otherwise indicated) 1. Interest rates on deposits (new business) Deposits from households Deposits from non-financial corporations Repos Overnight 2) With agreed maturity Redeemable at notice 2), 3) Overnight 2) With agreed maturity Up to 1 year Over 1 and Over 2 years Up to 3 months Over 3 months Up to 1 year Over 1 and Over 2 years up to 2 years up to 2 years Apr.,79 2,4 2,81 2,49 2, 2,42 1,16 2,51 2,93 3,71 2,49 May,79 2,45 2,86 2,48 2, 2,48 1,18 2,58 3,18 3,38 2,48 June,81 2,57 2,88 2,57 2,4 2,53 1,22 2,7 3,22 3,27 2,65 July,81 2,7 3,4 2,8 2,8 2,58 1,24 2,78 3,31 3,99 2,76 Aug.,85 2,79 2,97 2,82 2,23 2,63 1,32 2,92 3,25 3,78 2,86 Sep.,86 2,87 3,15 2,66 2,26 2,68 1,36 2,99 3,45 3,82 2,96 Oct.,9 3,4 3,3 2,87 2,3 2,75 1,45 3,19 3,58 4,24 3,14 Nov.,91 3,1 3,34 2,8 2,3 2,81 1,49 3,26 3,47 3,66 3,23 Dec.,92 3,27 3,31 2,79 2,38 2,87 1,51 3,47 4,99 3,88 3,41 27 Jan.,98 3,33 3,48 2,92 2,35 2,98 1,61 3,49 3,91 4,7 3,46 Feb. 1, 3,37 3,64 2,73 2,35 3,7 1,64 3,48 3,8 4,15 3,47 Mar. 1,2 3,52 3,65 2,72 2,39 3,14 1,7 3,66 3,84 3,69 3,64 2. Interest rates on loans to households (new business) Bank Consumer credit Lending for house purchase Other lending overdrafts 2) by initial rate fixation By initial rate fixation Annual By initial rate fixation Annual percentage percentage Floating rate Over 1 Over rate of Floating rate Over 1 Over 5 Over rate of Floating rate Over 1 Over and up to and up to 5 years charge 4) and up to and up to and up to 1 years charge 4) and up to and up to 5 years 1 year 5 years 1 year 5 years 1 years 1 year 5 years Apr. 9,76 7,6 6,31 7,92 7,76 3,84 4,7 4,33 4,17 4,29 4,3 4,85 4,62 May 9,78 7,24 6,23 7,89 7,77 3,9 4,15 4,4 4,19 4,34 4,43 5,5 4,76 June 9,84 7,11 6,31 7,82 7,71 4, 4,19 4,48 4,25 4,42 4,52 5,9 4,71 July 9,86 7,33 6,33 8,2 7,87 4,11 4,23 4,52 4,34 4,52 4,55 5,24 4,74 Aug. 9,95 7,86 6,39 8,15 8,12 4,21 4,36 4,6 4,39 4,59 4,65 5,26 4,94 Sep. 1,6 7,86 6,26 8,9 7,98 4,3 4,36 4,61 4,44 4,65 4,76 5,3 4,98 Oct. 1,4 7,5 6,2 8,17 7,77 4,42 4,45 4,58 4,46 4,72 4,93 5,18 4,8 Nov. 1,8 7,66 6,16 8,15 7,83 4,49 4,5 4,58 4,47 4,76 4,97 5,25 4,9 Dec. 1,3 7,56 6,8 7,97 7,72 4,55 4,58 4,56 4,49 4,8 4,93 5,23 4,82 27 Jan. 1,15 7,63 6,71 8,39 8,26 4,67 4,6 4,6 4,5 4,83 5,13 5,43 4,92 Feb. 1,33 7,69 6,86 8,27 8,3 4,71 4,71 4,7 4,61 4,9 5,27 5,38 5,14 Mar. 1,37 7,5 6,71 8,33 8,18 4,78 4,78 4,7 4,6 4,95 5,25 5,58 5,17 3. Interest rates on loans to non-financial corporations (new business) Bank Other loans up to EUR 1 million Other loans over EUR 1 million overdrafts 2) by initial rate fixation by initial rate fixation Floating rate and Over 1 and Over 5 years Floating rate and Over 1 and Over 5 years up to 1 year up to 5 years up to 1 year up to 5 years Apr. 5,4 4,34 4,73 4,15 3,51 3,94 4,22 May 5,36 4,38 4,83 4,26 3,57 4,13 4,32 June 5,45 4,47 4,84 4,33 3,74 4,12 4,23 July 5,52 4,57 4,99 4,38 3,84 4,21 4,36 Aug. 5,56 4,7 5,9 4,6 3,97 4,33 4,49 Sep. 5,69 4,75 5,2 4,54 4,2 4,41 4,47 Oct. 5,76 4,91 5,16 4,57 4,24 4,37 4,45 Nov. 5,82 5, 5,24 4,68 4,31 4,62 4,58 Dec. 5,8 5,8 5,23 4,71 4,5 4,77 4,63 27 Jan. 5,94 5,16 5,31 4,69 4,44 4,67 4,71 Feb. 6,3 5,21 5,44 4,86 4,5 4,69 4,71 Mar. 6,7 5,3 5,43 4,83 4,69 4,81 4,84 Source:. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 2) For this instrument category, new business and outstanding amounts coincide. End-of-period. 3) For this instrument category, households and non-financial corporations are merged and allocated to the household sector, since the outstanding amounts of non-financial corporations are negligible compared with those of the household sector in all participating Member States combined. 4) The annual percentage rate of charge covers the total cost of a loan. The total cost comprises an interest rate component and a component of other (related) charges, such as the cost of inquiries, administration, preparation of documents, guarantees, etc. S42 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e 2 7 December 25 S 81

178 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Finansmarknader 4. 5 M F I - r ä n t o r p å e u r o d e n o m i n e r a d i n l å n i n g f r å n o c h u t l å n i n g t i l l h e m m a h ö r a n d e i e u r o o m r å d e t (procent per år; utestående belopp vid periodens slut, nya avtal som periodgenomsnitt, om inget annat anges) 4. Räntor på inlåning (utestående belopp) Inlåning från hushåll Inlåning från icke-finansiella företag Repor Dagslån 1) Med överenskommen löptid Med uppsägningstid 1), 2) Dagslån 1) Med överenskommen löptid Upp till 2 år Över 2 år Upp till 3 mån Över 3 månader Upp till 2 år Över 2 år Räntor på lån (utestående belopp) Lån till hushåll Lån till icke-finansiella företag Upp till 1 år Bostadslån, med löptid Konsumentkrediter och övriga lån, med löptid Med löptid 1 Mellan 1 och 5 år 2 Över 5 år 3 Upp till 1 år 4 Mellan 1 och 5 år 5 Över 5 år 6 Upp till 1 år 7 Mellan 1 och 5 år 8 Över 5 år 9 D 2 1 N y i n l å n i n g m e d ö v e r e n s k o m m e n l ö p t i d (procent per år exklusive avgifter; periodgenomsnitt) Från hushåll, upp till 1 år Från icke-finansiella företag, upp till 1 år Från hushåll, över 2 år Från icke-finansiella företag, över 2 år D22 Nya lån med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindningsperiod på upp till 1 år (procent per år exklusive avgifter; periodgenomsnitt) Konsumentkrediter till hushåll Bostadslån till hushåll Till icke-finansiella företag, upp till 1 miljon euro Till icke-finansiella företag, över 1 miljon euro Källa:. 82 S December 25 Juni 27 S 43

179 E U R O A R E A S T A T I S T I C S F i n a n c i a l m a r k e t s 4. 5 M F I i n t e r e s t r a t e s o n e u r o - d e n o m i n a t e d d e p o s i t s a n d l o a n s b y e u r o a r e a r e s i d e n t s (percentages per annum; outstanding amounts as end-of-period, new business as period average, unless otherwise indicated) 4. Interest rates on deposits (outstanding amounts) Deposits from households Deposits from non-financial corporations Repos Overnight 1) With agreed maturity Redeemable at notice 1),2) Overnight 1) With agreed maturity Up to 2 years Over 2 years Up to 3 months Over 3 months Up to 2 years Over 2 years Apr.,79 2,21 3,1 2, 2,42 1,16 2,53 3,51 2,42 May,79 2,27 3,5 2, 2,48 1,18 2,59 3,52 2,49 June,81 2,34 3,8 2,4 2,53 1,22 2,72 3,53 2,63 July,81 2,43 3,3 2,8 2,58 1,24 2,8 3,57 2,71 Aug.,85 2,52 3,5 2,23 2,63 1,32 2,93 3,64 2,81 Sep.,86 2,59 3,8 2,26 2,68 1,36 3, 3,69 2,9 Oct.,9 2,69 3,1 2,3 2,75 1,45 3,15 3,8 3,5 Nov.,91 2,78 3,5 2,3 2,81 1,49 3,24 3,8 3,14 Dec.,92 2,89 3,5 2,38 2,87 1,51 3,42 3,88 3,29 27 Jan.,98 2,99 3,6 2,35 2,98 1,61 3,45 3,91 3,36 Feb. 1, 3,7 3,12 2,35 3,7 1,64 3,49 3,92 3,41 Mar. 1,2 3,16 3,4 2,39 3,14 1,7 3,61 3,93 3,54 5. Interest rates on loans (outstanding amounts) Loans to households Loans to non-financial corporations Lending for house purchase, Consumer credit and other loans, With maturity with maturity with maturity Up to 1 year Over 1 and Over 5 years Up to 1 year Over 1 and Over 5 years Up to 1 year Over 1 and Over 5 years up to 5 years up to 5 years up to 5 years Apr. 4,63 4,16 4,52 8,1 6,73 5,75 4,59 4,5 4,34 May 4,63 4,16 4,52 8,1 6,7 5,71 4,64 4,1 4,36 June 4,67 4,2 4,55 8,1 6,75 5,73 4,72 4,19 4,4 July 4,68 4,21 4,57 8,15 6,71 5,82 4,81 4,27 4,45 Aug. 4,72 4,23 4,6 8,21 6,72 5,82 4,85 4,33 4,48 Sep. 4,82 4,27 4,62 8,31 6,81 5,87 4,93 4,4 4,53 Oct. 4,9 4,29 4,65 8,36 6,81 5,88 5,7 4,51 4,57 Nov. 4,98 4,33 4,68 8,34 6,81 5,91 5,14 4,59 4,63 Dec. 5,1 4,34 4,7 8,43 6,81 5,93 5,23 4,66 4,68 27 Jan. 5,5 4,38 4,72 8,55 6,84 5,95 5,3 4,76 4,77 Feb. 5,11 4,46 4,79 8,67 6,95 5,96 5,37 4,83 4,83 Mar. 5,18 4,49 4,8 8,69 6,87 5,99 5,43 4,89 4,84 C 2 1 N e w d e p o s i t s w i t h a g r e e d m a t u r i t y (percentages per annum excluding charges; period averages) 4,5 by households, up to 1 year by non-financial corporations, up to 1 year by households, over 2 years by non-financial corporations, over 2 years 4,5 C 2 2 N e w l o a n s a t f l o a t i n g r a t e a n d u p t o 1 y e a r i n i t i a l r a t e f i x a t i o n (percentages per annum excluding charges; period averages) 8, to households for consumption to households for house purchase to non-financial corporations, up to EUR 1 million to non-financial corporations, over EUR 1 million 8, 4, 4, 7, 7, 3,5 3,5 6, 6, 3, 3, 5, 5, 2,5 2,5 4, 4, 2, 2, 3, 3, 1, ,5 2, , Source:. E C B M o December n t h l y B u l l e t i n SS43 83 J u n e

180 4. 6 Pe n n i n g m a r k n a d s r ä n t o r (procent per år; periodgenomsnitt) Dagslån (Eonia) 1-månads inlåning (Euribor) Euroområdet 1)2) USA Japan 3-månaders inlåning (Euribor) 6-månaders inlåning (Euribor) 12-månaders inlåning (Euribor) 3-månaders inlåning (Libor) 3-månaders inlåning (Libor) D 2 3 Pe n n i n g m a r k n a d s r ä n t o r i e u r o o m r å d e t 2 ) (månadsuppgifter; procent per år) 1-månadsränta 3-månadersränta 12-månadersränta D m å n a d e r s p e n n i n g s m a r k n a d s r ä n t o r (månadsuppgifter; procent per år) Euroområdet 2) Japan USA Källa:. 1) För tiden före januari 1999 har artificiella räntor beräknats för euroområdet på grundval av BNP-viktade nationella räntor. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 84 S 44Juni December 27 25

181 4. 6 M o n e y m a r k e t i n t e r e s t r a t e s (percentages per annum; period averages) Euro area 1),2) United States Japan Overnight 1-month 3-month 6-month 12-month 3-month 3-month deposits deposits deposits deposits deposits deposits deposits (EONIA) (EURIBOR) (EURIBOR) (EURIBOR) (EURIBOR) (LIBOR) (LIBOR) ,5 2,8 2,11 2,15 2,27 1,62,5 25 2,9 2,14 2,18 2,23 2,33 3,56,6 26 2,83 2,94 3,8 3,23 3,44 5,19,3 26 Q1 2,4 2,5 2,61 2,75 2,95 4,76,8 Q2 2,63 2,74 2,9 3,6 3,32 5,21,21 Q3 2,94 3,6 3,22 3,41 3,62 5,43,41 Q4 3,36 3,46 3,59 3,72 3,86 5,37,49 27 Q1 3,61 3,71 3,82 3,94 4,9 5,36,62 26 May 2,58 2,69 2,89 3,6 3,31 5,18,19 June 2,7 2,87 2,99 3,16 3,4 5,38,32 July 2,81 2,94 3,1 3,29 3,54 5,5,4 Aug. 2,97 3,9 3,23 3,41 3,62 5,42,41 Sep. 3,4 3,16 3,34 3,53 3,72 5,38,42 Oct. 3,28 3,35 3,5 3,64 3,8 5,37,44 Nov. 3,33 3,42 3,6 3,73 3,86 5,37,48 Dec. 3,5 3,64 3,68 3,79 3,92 5,36,56 27 Jan. 3,56 3,62 3,75 3,89 4,6 5,36,56 Feb. 3,57 3,65 3,82 3,94 4,9 5,36,59 Mar. 3,69 3,84 3,89 4, 4,11 5,35,71 Apr. 3,82 3,86 3,98 4,1 4,25 5,35,66 May 3,79 3,92 4,7 4,2 4,37 5,36,67 C 2 3 E u r o a r e a m o n e y m a r k e t r a t e s 2 ) (monthly; percentages per annum) C m o n t h m o n e y m a r k e t r a t e s (monthly; percentages per annum) 9, 1-month rate 3-month rate 12-month rate 9, 9, 2) euro area Japan United States 9, 8, 8, 8, 8, 7, 7, 7, 7, 6, 6, 6, 6, 5, 5, 5, 5, 4, 4, 4, 4, 3, 3, 3, 3, 2, 2, 2, 2, 1, 1, 1, 1,, ,, , Source:. 1) Before January 1999 synthetic euro area rates were calculated on the basis of national rates weighted by GDP. For further information, see the General notes. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. S44 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e 2 7 December 25 S 85

182 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Finansmarknader 4. 7 S t a t s o b l i g a t i o n s r ä n t o r (procent per år; periodgenomsnitt) Euroområdet 1)2) USA Japan 2 år 3 år 5 år 7 år 1 år 1 år 1 år D 2 5 S t a t s o b l i g a t i o n s r ä n t o r i e u r o o m r å d e t 2 ) (månadsuppgifter; procent per år) 2 år 5 år 7 år D 2 6 Räntor på 1-åriga statsobligationer (månadsuppgifter; procent per år) Euroområdet 2) USA Japan Källa:. 1) Fram till december 1998 är räntorna i euroområdet beräknade på grundval av harmoniserade nationella BNP-viktade statsobligationsräntor. Därefter har som vikter använts de nominella utestående beloppen för statsobligationer för varje löptid. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 86 S December 25 Juni 27 S 45

183 E U R O A R E A S T A T I S T I C S F i n a n c i a l m a r k e t s 4. 7 G o v e r n m e n t b o n d y i e l d s (percentages per annum; period averages) Euro area 1),2) United States Japan 2 years 3 years 5 years 7 years 1 years 1 years 1 years ,47 2,77 3,29 3,7 4,14 4,26 1,5 25 2,38 2,55 2,85 3,14 3,44 4,28 1, ,44 3,51 3,64 3,72 3,86 4,79 1,74 26 Q1 3,2 3,11 3,28 3,39 3,56 4,57 1,58 Q2 3,41 3,53 3,75 3,88 4,5 5,7 1,9 Q3 3,6 3,66 3,76 3,84 3,97 4,9 1,8 Q4 3,73 3,73 3,77 3,79 3,86 4,63 1,7 27 Q1 3,95 3,96 3,99 4,2 4,8 4,68 1,68 26 May 3,38 3,52 3,74 3,89 4,6 5,1 1,91 June 3,47 3,59 3,78 3,91 4,8 5,1 1,87 July 3,58 3,69 3,84 3,94 4,1 5,1 1,91 Aug. 3,59 3,65 3,75 3,83 3,97 4,88 1,81 Sep. 3,62 3,64 3,7 3,74 3,84 4,72 1,68 Oct. 3,69 3,7 3,77 3,8 3,88 4,73 1,76 Nov. 3,71 3,7 3,73 3,74 3,8 4,6 1,7 Dec. 3,79 3,79 3,83 3,84 3,9 4,57 1,64 27 Jan. 3,94 3,96 4,2 4,2 4,1 4,76 1,71 Feb. 3,96 3,98 4,2 4,7 4,12 4,73 1,71 Mar. 3,94 3,94 3,95 3,96 4,2 4,56 1,62 Apr. 4,11 4,12 4,15 4,2 4,25 4,69 1,67 May 4,26 4,28 4,31 4,34 4,37 4,75 1,67 C 2 5 E u r o a r e a g o v e r n m e n t b o n d y i e l d s 2 ) (monthly; percentages per annum) C y e a r g o v e r n m e n t b o n d y i e l d s (monthly; percentages per annum) 1, 2-year yield 5-year yield 7-year yield 1, 1, 2) euro area United States Japan 1, 9, 9, 9, 9, 8, 8, 8, 8, 7, 7, 7, 7, 6, 6, 6, 6, 5, 5, 5, 5, 4, 4, 4, 4, 3, 3, 3, 3, 2, 2, 2, 2, 1, 1, 1, 1,, ,, , Source:. 1) To December 1998, euro area yields are calculated on the basis of harmonised national government bond yields weighted by GDP. Thereafter, the weights are the nominal outstanding amounts of government bonds in each maturity band. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 87 S45

184 4. 8 A k t i e i n d e x (indexnivåer i punkter, periodgenomsnitt) Benchmark Broad 5 Råvaror Konsumtionstjänster Konsumtionsvaror Dow Jones EURO STOXX index 1) USA Japan Olja & gas Branschindex Teknik Finans och fastighet Industrivaror och industritjänster Kraftförsörjning Telekommunikation Hälsovård Standard & Poor s Nikkei 225 D 2 7 D o w J o n e s E U R O S T OX X B r o a d, S t a n d a r d & Po o r s 5 o c h N i k k e i (januari 1994 = 1; månadsgenomsnitt) Dow Jones Euro STOXX Broad 1) Standard & Poor s 5 Nikkei 225 Källa:. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 88 S 46Juni December 27 25

185 4. 8 S t o c k m a r k e t i n d i c e s (index levels in points; period averages) Dow Jones EURO STOXX indices 1) United Japan States Benchmark Main industry indices Broad 5 Basic Consumer Consumer Oil & Financials Industrials Technology Utilities Telecom. Health care Standard Nikkei materials services goods gas & Poorʼs ,1 2 84,8 251,4 163,4 219,9 3,5 238,2 258,6 298,3 266,3 399,2 395, , , ,8 3 28,6 37, 181,3 245,1 378,6 287,7 37,3 297,2 334,1 433,1 457, 1 27, , , ,4 42,3 25, 293,7 419,8 37,3 391,3 345,3 44, 416,8 53,2 1 31, ,2 26 Q1 347, ,4 373,1 199,2 286,5 423,6 358,4 379,7 354,5 413,3 415,8 522, , ,8 Q2 348, ,9 386, 199,6 285,5 412,8 357,5 387,5 358, 417,7 43,5 539,1 1 28, , Q3 35, ,8 399,7 22, 287,9 41,1 364,7 378,4 325,8 438,1 397,8 532, , ,2 Q4 383,3 4 32,4 45,4 219,3 315,1 432,7 4,7 419,5 343,1 49,8 45,1 526, , , 27 Q1 42,5 4 15,5 489,9 233,3 335,7 422,8 418,6 462,7 349,4 512,3 472,8 527, , ,9 26 May 351, ,8 392,2 2,9 287,9 415,8 362,7 394,5 358,9 42,4 41, 542, , ,7 June 331, ,7 367,8 193,6 269,8 39,7 338,2 365,2 336, 44,4 394,8 53, , ,3 July 339, ,3 389, 196,6 277, 49,5 348,2 369,8 321,7 415,7 393,3 548, , ,2 Aug. 351, ,9 399,7 2,9 289,3 418,2 366,5 375,9 324,4 442,3 394,9 525, , ,8 Sep. 359, ,6 41,4 28,4 297,2 41,9 379,1 389,6 331,3 456, 45,6 525, , ,9 Oct. 375, ,8 435,6 216,9 36,8 419,4 397,5 45,6 341,1 475,6 431,1 532, , ,7 Nov. 384,8 4 52,8 451,8 22,1 319,2 438,6 41,3 42,2 343,6 49,5 456,8 517, , ,9 Dec. 389,5 4 7,4 464,4 221, 319,3 44,4 43,4 433,3 344,6 57, 463,1 529, , ,2 27 Jan. 4, ,8 476,4 229,1 328,2 426,5 419,8 452,2 35,4 55, 485, 538, , , Feb. 41,3 4 23,2 496,6 235,9 339,4 428,2 428,3 476,2 355,3 524,7 481, 53, , ,4 Mar. 397,5 4 7,5 497,9 235,1 34,2 413,9 48,6 461,2 343, 58,5 452,6 512,9 1 47, 17 13, Apr. 421,7 4 33,7 531,7 247,6 363,9 437,2 432,7 493,8 362,4 54,4 477,4 531, , ,5 May 431, ,8 545,5 248,5 374,4 454,1 439,8 514,4 374,5 559,2 476,2 547, , ,7 C 2 7 D o w J o n e s E U R O S T O X X B r o a d, S t a n d a r d & P o o r s 5 a n d N i k k e i (January 1994 = 1; monthly averages) 35 Dow Jones EURO STOXX Broad Standard & Poorʼs 5 Nikkei 225 1) Source:. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. S46 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e 2 7 December 25 S 89

186 P R I S E R, P R O D U K T I O N, E F T E R F R Å G A N O C H A R B E T S M A R K N A D HIKP, andra priser och kostnader (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 1. Harmoniserat konsumentprisindex 1) Index: 25 = 1 Totalt Totalt Varor Tjänster Totalt Förädlade livsmedel Totalt exkl. oförädlade livsmedel och energi Totalt (säsongsrensat, procentuella förändringar jämfört med föregående period) Oförädlade livsmedel Industrivaror exklusive energi Energi (ej säsongrensat) Tjänster Memo: Administrativt fastställda priser 2) HIKP, totalt, exklusive administrativt fastställda priser Admi nistrativt fastställda priser % av total 1) 1, 1, 82,8 59,2 4,8 1, 11,9 7,6 3, 9,6 4,8 86,1 13, Varor Tjänster Livsmedel (inklusive alkohol och tobak) Industrivaror Boende Transport Kommunikation Fritid Diverse Totalt Förädlade Oförädlade Totalt Industrivaror Energi Hyror livsmedel livsmedel exklusive energi % av total 1) 19,6 11,9 7,6 39,6 3, 9,6 1,2 6,2 6,4 3,1 14,4 6, Källor: Eurostat och :s beräkningar. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 2) :s beräkningar på grundval av uppgifter från Eurostat. Denna experimentella statistik kan bara ge ett ungefärligt mått på administrativt fastställda priser, eftersom dessa priser inte helt kan isoleras från påverkan av andra faktorer. Den metod som har använts för att sammanställa denna indikator beskrivs närmare på 3) Avser indexperioden 27. 3) Uppskattning baserad på preliminär statistik som omfattar omkring 95 % av euroområdet, samt på tidiga uppgifter om energipriser. 42 S December 25 Juni 27 S 47

187 P R I C E S, O U T P U T, D E M A N D A N D L A B O U R M A R K E T S STATISTIK E U R O A R FÖR E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S 5 P r i c e s, o u t p u t, d e m a n d a n d l a b o u r m a r k e t s 5. 1 H I C P, o t h e r p r i c e s a n d c o s t s (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 1. Harmonised Index of Consumer Prices 1) Total Total (s.a., percentage change on previous period) Memo item: Administered prices 2) Index Total Goods Services Total Processed Unprocessed Non-energy Energy Services 25 = 1 food food industrial (n.s.a.) Total HICP Administered Total excl. goods excluding prices unprocessed administered food and energy prices % of total 3) 1, 1, 82,8 59,2 4,8 1, 11,9 7,6 3, 9,6 4,8 86,1 13, ,8 2,1 2, 1,8 2, , 2, ,9 2,1 2,1 1,8 2, , 3,1 25 1, 2,2 1,5 2,1 2, ,1 2, ,2 2,2 1,5 2,3 2, , 3,1 26 Q1 11, 2,3 1,4 2,6 1,9,4,5,7,1 1,3,4 2,2 2,9 Q2 12,4 2,5 1,5 2,8 2,,8,4,6,3 3,9,5 2,4 3,2 Q3 12,5 2,1 1,5 2,3 2,,5,4 1,9,2,6,6 2, 3,3 Q4 12,8 1,8 1,6 1,6 2,1,,8,8,3-4,2,6 1,6 3, 27 Q1 12,9 1,9 1,9 1,6 2,4,5,4 -,2,4 1,,7 1,7 2,9 26 Dec. 13, 1,9 1,6 1,8 2,,1,1 -,1,1,1,2 1,7 2,9 27 Jan. 12,5 1,8 1,8 1,5 2,3,2,1,1,1,4,3 1,6 3, Feb. 12,8 1,8 1,9 1,5 2,4,2,1 -,5,3,3,3 1,7 3,1 Mar. 13,5 1,9 1,9 1,7 2,4,2,1 -,2,2 1,5,1 1,8 2,7 Apr. 14,2 1,9 1,9 1,5 2,5,4,1 1,3, 1,4,3 1,8 2,6 May 4). 1, Goods Services Food (incl. alcoholic beverages and tobacco) Industrial goods Housing Transport Communication Recreation Miscellaneous and Total Processed Unprocessed Total Non-energy Energy Rents personal food food industrial goods % of total 3) 19,6 11,9 7,6 39,6 3, 9,6 1,2 6,2 6,4 3,1 14,4 6, ,8 3,3 2,1 1,2,8 3, 2,4 2, 2,9 -,6 2,7 3,4 24 2,3 3,4,6 1,6,8 4,5 2,4 1,9 2,8-2, 2,4 5,1 25 1,6 2,,8 2,4,3 1,1 2,6 2, 2,7-2,2 2,3 3,1 26 2,4 2,1 2,8 2,3,6 7,7 2,5 2,1 2,5-3,3 2,3 2,3 26 Q1 1,8 2, 1,4 3,,3 12,2 2,5 2, 2,4-3,3 2,2 2,3 Q2 2, 2,2 1,6 3,1,7 11,6 2,5 2,1 2,8-3,6 2,3 2,2 Q3 2,8 2,1 3,9 2,,7 6,3 2,5 2,1 2,6-3,6 2,4 2,3 Q4 2,9 2,2 4,1 1,,8 1,5 2,5 2,1 2,3-2,5 2,4 2,4 27 Q1 2,5 2,1 3,1 1,1 1,1 1,1 2,6 2, 2,9-2,1 2,8 2,5 26 Nov. 3, 2,2 4,4 1,1,8 2,1 2,5 2,1 2,3-2,7 2,5 2,4 Dec. 2,7 2,1 3,7 1,4,9 2,9 2,5 2,1 2,2-2,3 2,4 2,4 27 Jan. 2,8 2,2 3,7,9,9,9 2,6 2, 2,9-1,7 2,7 2,4 Feb. 2,4 2,1 2,8 1,1 1,1,8 2,6 2, 2,8-1,8 2,8 2,6 Mar. 2,3 1,9 2,9 1,4 1,2 1,8 2,6 2, 2,9-2,8 2,9 2,6 Apr. 2,7 1,9 3,9 1, 1,1,4 2,7 2,1 2,6-2,2 2,7 3,7 Sources: Eurostat and calculations. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 2) estimates based on Eurostat data; these experimental statistics can only provide an approximate measure of price administration since changes in administered prices cannot be fully isolated from other influences. Please refer to for a note explaining the methodology used in the compilation of this indicator. 3) Referring to the index period 27. 4) Estimate based on provisional national releases usually covering around 95% of the euro area, as well as on early information on energy prices. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 43 S47

188 5. 1 HIKP, andra priser och kostnader (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 2. Priser inom industri- och byggsektor samt bostads- och råvarupriser Totalt (index: 2 = 1) Producentpriser inom industrin exklusive byggverksamhet Totalt Industri exklusive byggverksamhet och energi Energi Totalt Kapitalvaror Totalt Konsumtionsvaror Tillverkningsindustri Halvfabrikat Varaktiga Ickevaraktiga Byggverksamhet 1) Priser på bostadsfastigheter 2) Världsmarknadspriser på råvaror 3) Totalt Totalt exkl. energi Oljepriser 4) (euro per fat) % av total 5) 1, 1, 89,5 82,4 31,6 21,2 29,6 4, 25,6 17,6 1, 32, Arbetskostnader per timme 7) Totalt (säsongrensat index: 2 = 1) Totalt Fördelat på komponent Fördelat på vald ekonomisk aktivitet Memo: indikator på Egentlig lön Byggverksamhet Tjänster avtalslöner Arbetsgivarens kollektiva avgifter Utvinning, tillverkning och energi % av total 5) 1, 1, 73,1 26,9 34,6 9,1 56, Källor: Eurostat, HWWI (kolumnerna 13 och 14 i tabell 5.1.2), :s beräkningar baserade på Thomson Financial Datastream (kolumn 15 i tabell 5.1.2), :s beräkningar baserade på uppgifter från Eurostat (kolumn 6 i tabell och kolumn 7 i tabell 5.1.3) och :s beräkningar (kolumn 12 i tabell och kolumn 8 i tabell 5.1.3). 1) Bostadshus, baserat på icke-harmoniserade uppgifter. 2) Bostadsprisindikator för euroområdet på grundval av icke-harmoniserade källor. 3) Avser priser uttryckt i euro. 4) Brent Blend (en månads termin). 5) År 2. 6) Kvartalsuppgifter för andra (fjärde) kvartalet avser halvårsgenomsnitt för första (andra) halvåret. Då vissa nationella uppgifter bara finns på årsbasis härrör halvårsuppskattningar från årsresultat; därför är tillförlitligheten lägre för halvårsuppgifter än för årsuppgifter. 7) Arbetskostnader per timme för hela ekonomin exklusive jordbruk, offentlig förvaltning, utbildning, hälsa och tjänster som inte har tagits upp någon annanstans. På grund av skillnader i täckning kan summan av komponenterna avvika från totalsumman. 44 S 48Juni December 27 25

189 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 5. 1 H I C P, o t h e r p r i c e s a n d c o s t s (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 2. Industry, construction, residential property and commodity prices Industrial producer prices excluding construction Construct- Residential World market Oil prices 4) ion 1) property prices of raw (EUR per Total Total Industry excluding construction and energy Energy prices 2) materials 3) barrel) (index 2 = 1) Manu- Total Intermediate Capital Consumer goods Total facturing goods goods Total Durable Non-durable Total excluding energy % of total 5) ,4 1,4,9,8,8,3 1,1,6 1,2 3,7 2,1 7, -4, -4,5 25, ,8 2,3 2,5 2, 3,5,7 1,3,7 1,4 3,9 2,6 7,4 18,4 1,8 3, ,1 4,1 3,2 1,9 2,9 1,3 1,1 1,3 1,1 13,4 3,1 7,9 28,5 9,4 44, ,8 5,1 3,4 2,8 4,8 1,4 1,7 1,6 1,7 13,2. 6,4 19,7 24,8 52,9 26 Q1 113,9 5,2 3,2 1,7 2,2 1, 1,5 1,4 1,5 18,8 2,6-36,4 23,6 52,3 Q2 115,8 5,8 3,9 2,6 4,4 1,2 1,7 1,6 1,8 17,3 3,4 6,9 6) 3, 26,2 56,2 Q3 116,9 5,4 3,7 3,6 6,3 1,7 1,9 1,8 1,9 11,7 3,5-13,4 26,6 55,7 Q4 116,6 4,1 2,8 3,5 6,2 1,8 1,6 1,7 1,6 6,1. 6, 6) 3,9 23, 47,3 27 Q1 117,3 2,9 2,5 3,4 6, 2, 1,5 2, 1,5 1, ,5 15,7 44,8 26 Dec. 116,6 4,1 2,9 3,4 6,1 1,8 1,4 1,7 1,4 6, ,2 17,7 47,4 27 Jan. 116,9 3,1 2,4 3,5 6,2 2, 1,5 1,9 1,4 1, ,6 15,6 42,2 Feb. 117,3 2,9 2,5 3,5 6, 2,1 1,6 2, 1,6 1, ,6 13,9 44,9 Mar. 117,6 2,8 2,6 3,4 5,9 2, 1,5 1,9 1,4, ,3 17,6 47,3 Apr. 118,2 2,4 2,6 3,4 5,8 2, 1,6 1,8 1,6 -, ,6 15,3 5,2 May ,9 11,9 5,3 3. Hourly labour costs 7) Total Total By component By selected economic activity Memo: (s.a. index indicator 2 = 1) Wages and Employersʼ social Mining, Construction Services of salaries contributions manufacturing negotiated and energy wages % of total 5) ,8 3,1 2,9 3,8 3,1 3,8 2,9 2, ,5 2,4 2,3 2,3 2,8 2,7 2, 2, ,2 2,4 2,6 1,9 2,5 2,2 2,4 2, ,1 2,5 2,8 1,9 2,8 2,2 2,4 2,2 26 Q1 118, 2,5 2,9 1,2 2,7 2,4 2,4 2,1 Q2 118,7 2,6 2,9 2, 3,2 1,7 2,4 2,4 Q3 119,5 2,5 2,7 2,2 3,1 1,9 2,2 2, Q4 12,2 2,4 2,5 2,2 2,2 2,6 2,5 2,4 27 Q ,9 Sources: Eurostat, HWWI (columns 13 and 14 in Table 2 in Section 5.1), calculations based on Thomson Financial Datastream data (column 15 in Table 2 in Section 5.1), calculations based on Eurostat data (column 6 in Table 2 in Section 5.1 and column 7 in Table 3 in Section 5.1) and calculations (column 12 in Table 2 in Section 5.1 and column 8 in Table 3 in Section 5.1). 1) Residential buildings, based on non-harmonised data. 2) Residential property price indicator for the euro area, based on non-harmonised sources. 3) Refers to the prices expressed in euro. 4) Brent Blend (for one-month forward delivery). 5) In 2. 6) The quarterly data for the second (fourth) quarter refer to semi-annual averages of the first (second) half of the year, respectively. Since some national data are only available at annual frequency, the semi-annual estimate is partially derived from annual results; therefore, the accuracy of semi-annual data is lower than the accuracy of annual data. 7) Hourly labour costs for the whole economy, excluding agriculture, public administration, education, health and services not elsewhere classified. Owing to differences in coverage, the estimates for the components may not be consistent with the total. S48 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e 2 7 December 25 S 45

190 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Priser, produktion, efterfrågan och arbetsmarknad 5. 1 HIKP, andra priser och kostnader (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 4. Arbetskostnader per enhet, löner inklusive kollektiva avgifter per anställd och arbetsproduktivitet (säsongrensat) Totalt (index: 2 = 1) Totalt Jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske Utvinning, tillverkning och energi Byggverksamhet Efter ekonomisk aktivitet Handel, reparationer, hotell- och restaurangverksamhet, transport och kommunikation Finansiell verksamhet, fastighets-, uthyrningsoch företagstjänster Offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård samt andra tjänster Arbetskostnader per enhet 1) Löner inklusive kollektiva avgifter per anställd Arbetsproduktivitet 2) 5. BNP-deflatorer Totalt (säsongrensat index: 2 = 1) Totalt Inhemsk efterfrågan Export 3) Import 3) Totalt Privat konsumtion Offentlig konsumtion Fasta bruttoinvesteringar Källor: :s beräkningar på grundval av uppgifter från Eurostat. 1) Löner inklusive kollektiva avgifter (i löpande priser) per anställd dividerat med förädlingsvärde (volymer) per anställd. 2) Förädlingsvärde (volymer) per anställd. 3) Export- och importdeflator avser varor och tjänster och inkluderar gränsöverskridande handel inom euroområdet 46 S December 25 Juni 27 S 49

191 STATISTIK E U R O A R FÖR E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S P r i c e s, o u t p u t, d e m a n d a n d l a b o u r m a r k e t s 5. 1 H I C P, o t h e r p r i c e s a n d c o s t s (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 4. Unit labour costs, compensation per employee and labour productivity (seasonally adjusted) Total Total By economic activity (index 2 = 1) Agriculture, hunting, Mining, Construction Trade, repairs, hotels and Financial, real estate, Public administration, forestry and fishing manufacturing restaurants, transport and renting and business education, health and energy communication services and other services Unit labour costs 1) 23 16,5 1,8 5,9,2 3,2 2,1 1,5 2, ,7 1,1-9,3,2 3,4 -,1 2,3 2, ,7,9 7,2-1,2 3,4,3 1,8 1, ,5,8 5,1-1,7,9,5 2,4 2,2 25 Q4 19,3,9 9,2-2, 2,1,1 2,1 2,7 26 Q1 19,4,9 6,5-1,5 1,3,4 2,6 2,2 Q2 19,8 1,1 6, -1,5 -,2,8 1,8 3,1 Q3 19,6 1,1 5,9-1,6,6,4 3, 2,5 Q4 19,3, 2, -2,1 1,8,3 2,3,8 Compensation per employee 23 17,5 2,1 2,3 2,1 2,7 1,9 2,5 2, 24 19,8 2,2 2,4 2,7 2,5 1,5 1,9 2, ,8 1,7 3,2 1,5 2,3 1,6 2, 1, ,2 2,2 3,1 2,5 2,7 2,1 1,6 2,2 25 Q4 112,8 2,2 3,2 1,6 2,4 1,6 1,8 3,3 26 Q1 113,4 2,2 2,6 2,5 2,8 2,1 1,6 2,3 Q2 114,2 2,5 2,9 2,5 2,4 2,4 1,1 3,2 Q3 114,5 2,4 4, 2,7 2,4 1,9 1,8 2,6 Q4 114,8 1,7 3, 2,4 3,4 2,1 2,,5 Labour productivity 2) 23 1,9,3-3,3 1,9 -,5 -,2 1, -, , 1,1 12,9 2,5 -,9 1,6 -,4, ,8,8-3,8 2,7-1,1 1,3,2, 26 14,3 1,4-1,8 4,3 1,9 1,7 -,8, 25 Q4 13,2 1,2-5,5 3,7,3 1,4 -,3,6 26 Q1 13,6 1,3-3,7 4,1 1,5 1,8 -,9,1 Q2 14,1 1,4-2,9 4,1 2,6 1,6 -,7,1 Q3 14,4 1,3-1,8 4,3 1,8 1,6-1,2, Q4 15, 1,7 1, 4,6 1,5 1,8 -,3 -,2 5. Gross domestic product deflators Total Total Domestic demand Exports 3) Imports 3) (s.a. index 2 = 1) Total Private Government Gross fixed capital consumption consumption formation ,3 2,1 2, 2,1 2,4 1,2-1,2-1, ,4 1,9 2,1 2,1 2,2 2,5 1,1 1, ,4 1,9 2,2 2, 2,4 2,3 2,7 3, ,3 1,8 2,3 2,2 1,9 2,7 2,6 4, 26 Q1 112,5 1,7 2,7 2,4 2,3 2,3 2,8 5,4 Q2 113,1 1,8 2,6 2,4 2,8 2,8 3, 5,1 Q3 113,7 1,9 2,2 2,1 1,9 2,9 2,7 3,5 Q4 114,2 1,7 1,7 1,8,5 2,9 1,8 2, 27 Q1 115,3 2,5 1,7 1,7 1,3 3,1 2,3,4 Sources: calculations based on Eurostat data. 1) Compensation (at current prices) per employee divided by value added (volumes) per person employed. 2) Value added (volumes) per person employed. 3) Deflators for exports and imports refer to goods and services and include cross-border trade within the euro area. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e SS49 47

192 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Priser, produktion, efterfrågan och arbetsmarknad 5. 2 P r o d u k t i o n o c h e f t e r f r å g a n 1. BNP och utgiftskomponenter BNP Totalt Inhemsk efterfrågan Extern balans 1) Totalt Privat Offentlig Fasta bruttoinvesteringaändringar Lagerför- Totalt Export 1) Import 1) konsumtion konsumtion 2) Löpande priser (miljarder euro, säsongrensat) procent av BNP Kedjade volymer (föregående års priser, säsongrensat 3) ) procentuella förändringar från kvartal till kvartal årliga procentuella förändringar bidrag till procentuella förändringar av BNP från kvartal till kvartal i procentenheter bidrag till årliga procentuella förändringar av BNP i procentenheter Källor: Eurostat och :s beräkningar. 1) Export och import omfattar varor och tjänster och inkluderar gränsöverskridande handel inom euroområdet. Uppgifterna överensstämmer inte helt med tabell ) Inklusive investering i värdeföremål. 3) Årsuppgifterna har inte korrigerats för skillnader i antal arbetsdagar. 48 S 5Juni December 27 25

193 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 5. 2 O u t p u t a n d d e m a n d 1. GDP and expenditure components Total Domestic demand External balance 1) Current prices (EUR billions, seasonally adjusted) , , , ,5 1 54,7 1,9 156, , , , 7 67, , , ,1 7,9 158, ,8 2 68, , ,1 4 62, 1 648, 1 651,8 17,3 118,6 3 44, , ,3 8 39, , , ,9 27,9 12, , ,9 26 Q1 2 61,3 2 43,6 1 18,1 422,8 43,1 1,5 17,6 819,5 81,9 Q2 2 91,5 2 69,5 1 19,5 428,3 443,3 7,4 22,1 834,2 812,1 Q , 2 95,2 1 23,6 429,4 45,6 11,6 2,8 852, 831,2 Q ,5 2 11,1 1 21,6 432,2 459,9-1,7 42,4 882, 839,6 27 Q , , ,5 436,7 475,4 14,1 35,1 891, 855,9 percentage of GDP 26 1, 98,8 56,9 2,4 21,2,3 1,2 - - Chain-linked volumes (prices of the previous year, seasonally adjusted 3) ) quarter-on-quarter percentage changes 26 Q1,9,5,5 1,1 1, ,6 2,7 Q2,9,8,3,1 2, ,,8 Q3,6,8,7,6 1, - - 1,4 2,1 Q4,9,1,4,4 1, ,5 1,7 27 Q1,6 1,1 -,1,8 2,5 - -,3 1,6 annual percentage changes 23,8 1,5 1,2 1,8 1, ,1 3,1 24 2, 1,9 1,5 1,4 2, ,9 6,8 25 1,5 1,7 1,5 1,4 2, ,2 5, 26 2,7 2,5 1,7 2, 4, ,3 7,9 26 Q1 2,4 2,4 1,7 2,2 4, ,1 9,4 Q2 2,9 2,6 1,7 1,7 5, ,1 7,7 Q3 2,8 3, 1,7 1,9 4, ,9 7,5 Q4 3,3 2,4 1,9 2,2 5, ,8 7,5 27 Q1 3, 3, 1,3 1,9 7, ,3 6,3 contributions to quarter-on-quarter percentage changes of GDP in percentage points 26 Q1,9,5,3,2,2 -,2,4 - - Q2,9,8,2,,4,2,1 - - Q3,6,8,4,1,2,1 -,2 - - Q4,9,1,2,1,3 -,4, Q1,6 1,1 -,1,2,5,5 -,5 - - contributions to annual percentage changes of GDP in percentage points 23,8 1,4,7,4,2,2 -, , 1,9,9,3,5,2, ,5 1,7,9,3,5, -, ,7 2,5 1,,4 1,,1, Q1 2,4 2,3 1,,4,9,, - - Q2 2,9 2,6 1,,4 1,1,1,3 - - Q3 2,8 2,9 1,,4 1,,6 -,1 - - Q4 3,3 2,4 1,1,5 1,2 -,4 1, Q1 3, 3,,7,4 1,5,4,1 - - Sources: Eurostat and calculations. 1) Exports and imports cover goods and services and include cross-border intra-euro area trade. They are not fully consistent with Table 1 in Section ) Including acquisitions less disposals of valuables. 3) Annual data are not adjusted for the variations in the number of working days. GDP Total Private Government Gross fixed Changes in Total Exports 1) Imports 1) consumption consumption capital inventories 2) formation S5 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e 2 7 December 25 S 49

194 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Priser, produktion, efterfrågan och arbetsmarknad 5. 2 P r o d u k t i o n o c h e f t e r f r å g a n 2. Förädlingsvärde fördelat på ekonomisk aktivitet Totalt Jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske Utvinning, tillverkning och energi Förädlingsvärde brutto (baspriser) Skatter minus produktsubventioner Byggnadsindustri Handel, reparationer, hotelloch restaurangverksamhet, transport och kommunikation Finansiell verksamhet, fastighets-, uthyrnings- och företagstjänster Offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård samt andra tjänster Löpande priser (miljarder euro, säsongrensat) procent av förädlingsvärde Kedjade volymer (föregående års priser, säsongrensat 1) ) procentuella förändringar från kvartal till kvartal årliga procentuella förändringar bidrag till procentuella förändringar av BNP från kvartal till kvartal i procentenheter bidrag till årliga procentuella förändringar av förädlingsvärde i procentenheter Källor: Eurostat och :s beräkningar. 1) Årsuppgifterna har inte korrigerats för skillnader i antal arbetsdagar. 5 S December 25 Juni 27 S 51

195 STATISTIK E U R O A FÖR R E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S P r i c e s, o u t p u t, d e m a n d a n d l a b o u r m a r k e t s 5. 2 O u t p u t a n d d e m a n d 2. Value added by economic activity Gross value added (basic prices) Taxes less subsidies on Total Agriculture, Mining, Construction Trade, repairs, Financial, real Public products hunting, manufacturing hotels and estate, renting administration, forestry and energy restaurants, and business education, and fishing transport and activities health and activities communication other services Current prices (EUR billions, seasonally adjusted) ,3 152, ,3 391, ,9 1 83, ,6 761, ,8 157, ,1 412, ,9 1 96, , 796, ,3 145, ,4 438, , , ,6 838, ,8 143, , 481, ,7 2 81, ,4 93,5 26 Q1 1 84,7 35,2 374,3 115,2 386,9 51, 419,1 22,6 Q ,5 35,6 379, 118,6 391,8 517,1 425,4 224, Q ,3 36,1 385,3 122,2 397,1 524,4 426,3 224,8 Q4 1 99,3 36,8 388,5 125,3 4, 53,2 428,5 234,2 27 Q ,4 36,3 397, 128,9 42,2 538,9 433, 24,4 percentage of value added 26 1, 1,9 2,3 6,4 21, 27,7 22,6 - Chain-linked volumes (prices of the previous year, seasonally adjusted 1) ) quarter-on-quarter percentage changes 26 Q1,8-2,5 1,5,,7 1,,5 1,7 Q2 1,,3 1,3 2,6 1,2 1,1,3, Q3,6 -,2 1, 1,2,6,4,2,8 Q4,7 2,3,6 1,5,7,7,3 2,7 27 Q1,8-1,7 1,1 1,9,4,9,5 -,6 annual percentage changes 23,7-5,9,4,3,4 1,6 1, 1,4 24 2,1 11,4 1,8,8 2,9 1,8 1,3 1,7 25 1,5-5, 1,1 1,5 1,8 2,2 1,3 1,6 26 2,6-1,9 3,8 4,4 2,7 2,6 1,3 3,9 26 Q1 2,2-3,2 3,4 3,7 2,4 2, 1,3 3,6 Q2 2,8-1,8 4, 4,6 3, 2,9 1,4 3,6 Q3 2,8-2,5 4,3 4,9 2,9 2,7 1,4 3,1 Q4 3,1 -,2 4,4 5,3 3,3 3,2 1,3 5,3 27 Q1 3,1,6 4, 7,4 2,9 3,1 1,3 2,8 contributions to quarter-on-quarter percentage changes of value added in percentage points 26 Q1,8,,3,,2,3,1 - Q2 1,,,3,2,2,3,1 - Q3,6,,2,1,1,1,1 - Q4,7,,1,1,2,2,1-27 Q1,8,,2,1,1,2,1 - contributions to annual percentage changes of value added in percentage points 23,7 -,1,1,,1,4,2-24 2,1,3,4,,6,5,3-25 1,5 -,1,2,1,4,6,3-26 2,6,,8,3,6,7,3-26 Q1 2,2 -,1,7,2,5,5,3 - Q2 2,8,,8,3,6,8,3 - Q3 2,8 -,1,9,3,6,7,3 - Q4 3,1,,9,3,7,9,3-27 Q1 3,1,,8,5,6,9,3 - Sources: Eurostat and calculations. 1) Annual data are not adjusted for the variations in the number of working days. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e SS51

196 5. 2 P r o d u k t i o n o c h e f t e r f r å g a n (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 3. Industriproduktion Totalt Industri exklusive byggverksamhet Byggverksamhet Totalt Totalt Industri exklusive byggverksamhet och energi Energi (säsongrensat Tillverkningsfabrikavaror Totalt Halv- Kapital- Konsumtionsvaror index: industri Totalt Varaktiga Ickevaraktiga 2 = 1) % av total 1) 1, 82,9 82,9 75, 74, 3, 22,4 21,5 3,6 17,9 8,9 17, procentuella förändringar från månad till månad (säsongrensat) 4. Industrins orderingång och omsättning, detaljhandel och nyregistrering av personbilar Industrins orderingång Industrins omsättning Detaljhandel (säsongrensat) Nyregistrering av personbilar Tillverkningsindustri 2) (löpande priser) Tillverkningsindustri (löpande priser) Löpande priser Fasta priser Totalt (säsongrensat index: 2 = 1) Totalt Totalt (säsongrensat index: 2 = 1) Totalt Totalt Totalt (säsongrensat index: 2 = 1) Totalt Livsmedel, drycker och tobak Icke-livsmedel Textil, kläder och skodon Hemutrustning % av total 1) 1, 1, 1, 1, 1, 1, 1, 43,7 56,3 1,6 14,8 Totalt (säsongrensat), tusental 3) ) Totalt procentuella förändringar från månad till månad (säsongrensat) Källor: Eurostat utom kolumnerna 12 och 13 i tabell (:s beräkningar på grundval av uppgifter från de europeiska biltillverkarnas organisation ACEA). 1) År 2. 2) Inklusive tillverkningsindustrier som huvudsakligen arbetar mot order och utgjorde 62,6 % av hela tillverkningsindustrin 2. 3) Års- och kvartalsuppgifter är genomsnitt av månadsuppgifterna för den berörda perioden. 52 S 52Juni December 27 25

197 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 5. 2 O u t p u t a n d d e m a n d (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 3. Industrial production Total Industry excluding construction Construction Total Total Industry excluding construction and energy Energy (s.a. index 2 = 1) Manu- Total Intermediate Capital Consumer goods facturing goods goods Total Durable Non-durable % of total 1) ,1 12,4 2,1 2,1 2, 2,3 3,3,5,1,6 2, -,5 25 1,1 13,8 1,3 1,3 1,1,9 2,8,5 -,9,7 1,3 -,4 26 3,8 18, 4, 4,4 4,4 5, 5,9 2,4 4,2 2,1,7 4,2 26 Q1 3,9 16,3 3,5 3,7 3,6 3, 5,4 2,2 2,4 2,2 4, 1,7 Q2 3,2 17,6 4,3 4,4 4,7 5,7 5,7 2,6 3,7 2,4,9 3,7 Q3 4,2 18,6 4,2 4,5 4,4 5,8 5,7 1,7 5,1 1,1 1,5 4,4 Q4 4,1 19,3 4, 4,9 4,9 5,3 6,7 3,1 5,5 2,7-3,3 6,7 26 Oct. 4,2 18,7 4,1 4,7 4,9 5,4 6, 3, 5, 2,6-1,6 5,2 Nov. 3,8 18,9 3, 4, 3,8 3,5 6,5 2,4 5,3 1,9-3,9 6,6 Dec. 4,4 11,3 4,8 6, 6, 7,3 7,7 3,9 6,5 3,5-4,2 8,6 27 Jan. 3,4 19,7 3,3 5,4 5,6 5,5 7, 3,6 3,8 3,5-7,5 8,6 Feb. 4,8 11,2 3,9 5,8 6, 7,2 7,4 2,5 5, 2,1-7,3 11,5 Mar. 4,8 11,7 3,7 5,3 5,5 6,4 6,4 3,2 3,9 3,1-7,4 11,1 month-on-month percentage changes (s.a.) 26 Oct., -,1,3,3,6 -,1,5,2,5-2,1,9 Nov.,6 -,3,5,4,1 1,4,1 1,3 -,1,5,9 Dec. 1, - 1,3 1,3 1,5 2,1,8 1,2,9 1,2 1,8,8 27 Jan. -,4 - -,6 -,1 -,1 -,6,3 -,4-1,5 -,2-3,5,4 Feb.,7 -,5,5,5,7,9,,7 -,1 -,2 1,3 Mar.,9 -,4,3,6,5,,5 -,2,7,3,9 4. Industrial new orders and turnover, retail sales and new passenger car registrations Industrial new orders Industrial turnover Retail sales New passenger car registrations Manufacturing 2) Manufacturing Current prices Constant prices (current prices) (current prices) Total Total Total Total Total Total Total Food, Non-food Total (s.a., Total (s.a. index (s.a. index (s.a. index beverages, thousands) 3) 2 = 1) 2 = 1) 2 = 1) tobacco Textiles, Household clothing, equipment footwear % of total 1) , 7,4 16,2 5,1 2,3 15,3 1,6 1,2 1,7 1,9 3, , 25 11,9 4,6 11,7 3,6 2,2 16,7 1,3,6 1,7 2,3 1, , ,5 9,5 118,9 7,3 3,4 18,8 2,,7 2,6 2,9 4, ,4 26 Q2 119,7 8,4 118,2 6,4 3,7 18,5 2,2 1,3 2,5 2,9 4, 972 2,9 Q3 123,3 1,6 119,8 6,5 3,8 19,2 2,3 1,3 2,7 3,5 5, 937-1,8 Q4 125,4 7, 121,9 7,6 3,4 19,6 2,2 -,2 3,5 3,3 6, ,1 27 Q1 127,9 8,5 124,5 7,7 2,5 19,6 1,4, 2,4 4,1 4, ,7 26 Nov. 125, 6,3 122,3 8, 3,3 19,6 2,1 -,1 3,3 3,4 7, 972 4,4 Dec. 127,2 2, 123,5 4, 4,1 11,2 3,,2 4,4 4,5 7, ,2 27 Jan. 127,2 12,4 123,4 1,1 2, 19,1,9 -,5 1,6 2,3 3, ,9 Feb. 126,4 5,1 124, 7,4 2, 19,6 1,1 -,8 2,6 4,8 4, ,7 Mar. 13,2 8,1 126,1 5,9 3,3 11, 2,2 1,2 2,9 5,6 5,3 971,8 Apr ,9 11,2 1,6,7 2, ,8 month-on-month percentage changes (s.a.) 26 Nov. -,8-2,1,7 -,5,1,7 1,3 1, - 2,5 Dec. - 1,8-1,,5 -,5,2,6,5 1,2-5,5 27 Jan. -, - -,1 -,8 - -,9 -,4-1,2,9-2,1 - -8,6 Feb. - -,6 -,4,4 -,4,3,7-1,2,4 - -,5 Mar. - 2,9-1,7,6 -,4,3,3-1,8,9-4,1 Apr ,3 -,2,5, ,3 Sources: Eurostat, except columns 12 and 13 in Table 4 in Section 5.2 ( calculations based on data from the ACEA, European Automobile Manufacturersʼ Association). 1) In 2. 2) Includes manufacturing industries working mainly on the basis of orders, representing 62.6% of total manufacturing in 2. 3) Annual and quarterly figures are averages of monthly figures in the period concerned. S52 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e 2 7 December 25 S 53

198 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Priser, produktion, efterfrågan och arbetsmarknad 5. 2 P r o d u k t i o n o c h e f t e r f r å g a n (nettotal, 1) om inget annat anges, säsongrensat) 5. Företags- och hushållsenkäter Indikator för ekonomiskt stämningsläge 2) (långsiktigt genomsnitt = 1) Tillverkningsindustri Hushållens konfidensindikator 3) Industrins konfidensindikator Kapacitetsutnyttjande 4) (procent) Totalt 5) Finansiell situation de närmaste 12 mån. Ekonomisk situation de närmaste 12 mån. Arbetslöshet de närmaste 12 mån. Sparande de närmaste 12 mån. Totalt 5) Orderstock Färdigvarulager Produktionsförväntningar Byggsektorns konfidensindikator Detaljhandelns konfidensindikator Tjänstesektorns konfidensindikator Totalt 5) Orderstock Sysselsättningsförväntningar Totalt 5) Nuvarande affärssituation Lagervolym Totalt 5) Förväntad affärssituation Företagsklimat Efterfrågan de senaste månaderna Efterfrågan de närmaste månaderna Källa: Europeiska kommissionen (GD Ekonomi och finans). 1) Skillnad i procent mellan respondenter som lämnade positiva respektive negativa svar. 2) Indikatorn för ekonomiskt stämningsläge består av konfidensindikatorerna för industrin, tjänstesektorn, hushållen, byggsektorn och detaljhandeln. Industrins konfidensindikator svarar för 4 %, tjänstesektorns konfidensindikator för 3 %, hushållens konfidensindikator för 2 % och de två andra indikatorerna för 5 % vardera. Om indikatorn för det ekonomiska stämningsläget ligger över (under) 1 betyder det att det ekonomiska stämningsläget ligger över (under) genomsnittet beräknat för perioden ) På grund av ändringar i det frågeformulär som används i den franska enkäten är resultaten för euroområdet fr.o.m. januari 24 inte helt jämförbara med tidigare resultat. 4) Uppgifter om kapacitetsutnyttjande insamlas i januari, april, juli och oktober varje år. Kvartalsuppgifter är genomsnitt av två på varandra följande enkäter. Årsuppgifter är härledda från kvartalsgenomsnitt. 5) Konfidensindikatorerna beräknas som enkla genomsnitt av de visade komponenterna. Bedömningen av lager (kolumnerna 4 och 17) och arbetslöshet (kolumn 1) används med omvända tecken för beräkning av konfidensindikatorer. 54 S December 25 Juni 27 S 53

199 STATISTIK E U R O A R FÖR E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S P r i c e s, o u t p u t, d e m a n d a n d l a b o u r m a r k e t s 5. 2 O u t p u t a n d d e m a n d (percentage balances, 1) unless otherwise indicated; seasonally adjusted) 5. Business and Consumer Surveys Economic Manufacturing industry Consumer confidence indicator 3) sentiment indicator 2) Industrial confidence indicator Capacity Total 5) Financial Economic Unemployment Savings (long-term utilisation 4) situation situation situation over next average Total 5) Order Stocks of Production (percentages) over next over next over next 12 months = 1) books finished expectations 12 months 12 months 12 months products , , , , , , , , Q1 12, , Q2 16, , Q3 18, , Q4 19, , Q1 11, , Dec. 19, Jan. 19, , Feb. 19, Mar. 111, Apr. 111, , May 111, Construction confidence indicator Retail trade confidence indicator Services confidence indicator Total 5) Order Employment Total 5) Present Volume of Expected Total 5) Business Demand in Demand in books expectations business stocks business climate recent the months situation situation months ahead Q Q Q Q Q Dec Jan Feb Mar Apr May Source: European Commission (Economic and Financial Affairs DG). 1) Difference between the percentages of respondents giving positive and negative replies. 2) The economic sentiment indicator is composed of the industrial, services, consumer, construction and retail trade confidence indicators; the industrial confidence indicator has a weight of 4%, the services confidence indicator a weight of 3%, the consumer confidence indicator a weight of 2% and the two other indicators a weight of 5% each. Values of the economic sentiment indicator above (below) 1 indicate above-average (below-average) economic sentiment, calculated for the period 199 to 26. 3) Owing to changes in the questionnaire used for the French survey, euro area results from January 24 onwards are not fully comparable with previous results. 4) Data are collected in January, April, July and October each year. The quarterly figures shown are averages of two successive surveys. Annual data are derived from quarterly averages. 5) The confidence indicators are calculated as simple averages of the components shown; the assessments of stocks (columns 4 and 17) and unemployment (column 1) are used with inverted signs for the calculation of confidence indicators. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 55 S53

200 5. 3 A r b e t s m a r k n a d 1 ) (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 1. Sysselsättning Hela ekonomin Sysselsättningsstatus Ekonomisk aktivitet Anställda Egenföretagare Jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske Utvinning, tillverkning och energi Miljoner (säsongrensat) Byggverksamhet Handel, reparationer, hotell- och restaurangverksamhet, transport och kommunikation Finansiell verksamhet, fastighets-, uthyrningsoch företagstjänster Offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård samt andra tjänster % av total 2) 1, 1, 84,5 15,5 4,4 17,6 7,3 25,9 15,4 3, förändringar från kvartal till kvartal (säsongrensat) 2. Arbetslöshet (säsongrensat) Miljoner Totalt Efter ålder 3) Efter kön 4) % av arbetskraften Miljoner Vuxna Ungdomar Män Kvinnor % av arbetskraften Miljoner % av arbetskraften Miljoner % av arbetskraften Miljoner % av arbetskraften % av total 2) 1, 75,6 24,4 48,5 51, Källor: Eurostat. 1) Sysselsättningsuppgifter avser personer och grundas på ENS 95. Arbetslöshetsuppgifter avser personer och följer ILO:s rekommendationer. 2) Sysselsättning 25; arbetslöshet 26 3) Vuxna = 25 år och över; ungdomar = under 25 år; uttryckt i procent av arbetskraften för den relevanta åldersgruppen. 4) Uttryckt i procent av arbetskraften för det relevanta könet. 56 S 54Juni December 27 25

201 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 5. 3 L a b o u r m a r k e t s 1 ) (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 1. Employment Whole economy By employment status By economic activity Millions (s.a.) Employees Self- Agriculture, Mining, Construction Trade, repairs, Financial, real Public employed hunting, manufacturing hotels and estate, renting administration, forestry and energy restaurants, and business education, health and fishing transport and services and other services communication % of total 2) 1, 1, 84,6 15,4 4,3 17,5 7,6 24,8 15,3 3, ,374,4,5, -2,7-1,4,8,7,7 1, ,365,7,7,9-1,2-1,3 1,5 1, 2,1 1, ,448,8 1, -,1-1,4-1,2 2,7,7 2,1 1, ,383 1,4 1,5 1, -,1 -,2 2,7 1,2 3,5 1,4 25 Q4 138,911,7 1, -1, -1,1-1,1 2,4,5 2,5,8 26 Q1 139,577 1, 1,1,6,2 -,6 2,,8 2,8 1,2 Q2 14,255 1,5 1,5 1,3 1,2 -,1 1,9 1,5 3,4 1,3 Q3 14,627 1,5 1,6,8 -,7,1 2,9 1,2 3,8 1,3 Q4 141,72 1,6 1,7 1,1-1,1 -,3 4,1 1,4 3,9 1,6 quarter-on-quarter percentage changes (s.a.) 25 Q4,46,3,3,,1,,9,3 1,1 -,1 26 Q1,666,5,4,9,2 -,1,6,5,9,6 Q2,677,5,5,6,7,2,7,5,9,4 Q3,373,3,4 -,4-1,8,,9,1 1,,4 Q4,445,3,3,1 -,4 -,2 1,6,4,7,2 2. Unemployment (seasonally adjusted) Total By age 3) By gender 4) Millions % of labour Adult Youth Male Female force Millions % of labour Millions % of labour Millions % of labour Millions % of labour force force force force % of total 2) 1, 75,4 24,6 47,9 52, ,539 8,7 9,344 7,4 3,195 17,9 5,983 7,3 6,556 1, ,882 8,8 9,661 7,5 3,221 18,2 6,193 7,5 6,69 1, ,66 8,6 9,57 7,4 3,9 17,7 6,14 7,4 6,52 1, 26 11,717 7,9 8,832 6,7 2,886 16,7 5,612 6,7 6,15 9,3 26 Q1 12,28 8,2 9,189 7, 3,19 17,4 5,832 7, 6,376 9,7 Q2 11,765 7,9 8,94 6,8 2,861 16,6 5,682 6,8 6,83 9,3 Q3 11,563 7,8 8,71 6,6 2,862 16,6 5,526 6,6 6,38 9,2 Q4 11,314 7,6 8,483 6,4 2,832 16,5 5,352 6,4 5,963 9, 27 Q1 1,869 7,3 8,13 6,1 2,767 16,1 5,15 6,1 5,764 8,7 26 Nov. 11,312 7,6 8,491 6,4 2,822 16,4 5,35 6,4 5,962 9, Dec. 11,19 7,5 8,378 6,3 2,812 16,4 5,33 6,4 5,887 8,9 27 Jan. 11,39 7,4 8,233 6,2 2,86 16,4 5,212 6,2 5,827 8,8 Feb. 1,863 7,3 8,9 6,1 2,773 16,2 5,98 6,1 5,764 8,7 Mar. 1,77 7,2 7,985 6, 2,721 15,9 5,5 6, 5,71 8,6 Apr. 1,611 7,1 7,924 6, 2,688 15,7 4,954 5,9 5,657 8,6 Source: Eurostat. 1) Data for employment refer to persons and are based on the ESA 95. Data for unemployment refer to persons and follow ILO recommendations. 2) In 26. 3) Adult: 25 years of age and over; youth: below 25 years of age; rates are expressed as a percentage of the labour force for the relevant age group. 4) Rates are expressed as a percentage of the labour force for the relevant gender. S54 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e 2 7 December 25 S 57

202 O F F E N T L I G A S E K T O R N S F I N A N S E R I n k o m s t e r, u t g i f t e r o c h u n d e r s k o t t / ö v e r s k o t t 1 ) (procent av BNP) 1. Euroområdet inkomster Totalt Löpande inkomster Kapitalinkomster Memo: Direkta skatter Hushåll Företag Indirekta skatter Till EUinstitutioner Sociala avgifter Arbetsgivare Anställda Försäljning Kapitalskatter skattebörda Euroområdet utgifter Totalt Löpande utgifter Kapitalutgifter Memo: Totalt Ränta primära utgifter 3) Löner och kollektiva avgifter Insatsförbrukning Sociala utbetalningar Subventioner Betalt av EUinstitutioner Löpande transfereringar Investeringar Kapitaltransfereringar Betalt av EU-institutioner Euroområdet underskott/överskott, primärt underskott/överskott och offentlig konsumtion Underskott (-)/överskott (+) Totalt Staten Delstater Kommuner Socialförsäkring Primärt underskott (-)/ överskott (+) Totalt Löner och kollektiva avgifter Offentlig konsumtion 4) Insatsförbrukning Transfereringar in natura via marknadsproducenter Kapitalförslitning Försäljning (minus) Kollektiv konsumtion Individuell konsumtion Euroländerna underskott (-)/överskott (+) 5) BE DE GR ES FR IE IT LU NL AT PT FI Källor: för aggregerade uppgifter för euroområdet; Europeiska kommissionen för uppgifter om ländernas underskott/överskott. 1) Uppgifterna för euroområdet gäller Euro 13. Inkomster, utgifter och underskott/överskott är baserade på ENS 95, men uppgifterna omfattar inte intäkter från försäljningen av UMTS-licenser 2 (eurområdets underskott/överskott inklusive dess intäkter motsvarar, % av BNP). Transaktioner mellan länder och EU-institutioner är inkluderade och konsoliderade. Transaktioner mellan medlemsstaterna är inte konsoliderade. 2) Skattetrycket omfattar skatter och sociala avgifter. 3) Omfattar totala utgifter exklusive ränteutgifter. 4) Motsvarar den offentliga sektorns konsumtionsutgifter (P.3) enligt ENS 95. 5) Inkluderar intäkter från UMTS-licenser och betalningar som grundar sig på svappavtal och FRA-kontrakt.. 58 S December 25 Juni 27 S 55

203 G O V E R N M E N T F I N A N C E STATISTIK E U R O A R FÖR E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S 6G o v e r n m e n t f i n a n c e 6. 1 R e v e n u e, e x p e n d i t u r e a n d d e f i c i t / s u r p l u s 1 ) (as a percentage of GDP) 1. Euro area _ revenue Total Current revenue Capital revenue Memo: fiscal Direct Indirect Social Sales Capital burden 2) taxes Households Corporations taxes Received by EU contributions Employers Employees taxes institutions ,6 46,3 12,2 9,1 2,8 13,9,6 16,1 8,3 4,9 2,3,3,3 42, , 46,7 12,5 9,3 2,9 14,1,6 16,1 8,3 4,9 2,3,3,3 43, 2 46,6 46,4 12,7 9,4 3, 13,9,6 15,9 8,2 4,8 2,2,3,3 42, ,8 45,6 12,3 9,2 2,8 13,6,6 15,7 8,2 4,7 2,2,2,3 41, ,3 45, 11,8 9,1 2,5 13,5,4 15,7 8,2 4,6 2,1,3,3 41, ,2 44,5 11,5 8,9 2,3 13,5,4 15,8 8,3 4,7 2,1,6,5 41, ,7 44,3 11,4 8,6 2,5 13,6,3 15,6 8,2 4,6 2,1,5,4 41, 25 45,1 44,7 11,6 8,7 2,7 13,7,3 15,5 8,1 4,5 2,2,5,3 41, ,8 45,5 12,2 8,8 3,1 13,9,3 15,6 8,1 4,5 2,1,3,3 42, 2. Euro area _ expenditure Total Current expenditure Capital expenditure Memo: primary Total Compensation Intermediate Interest Current Investment Capital expenditure 3) of consumption transfers Social Subsidies transfers Paid by EU employees payments Paid by EU institutions institutions ,9 45,1 1,6 4,7 4,6 25,2 22,2 2,1,5 3,8 2,4 1,4,1 44, ,4 44,5 1,6 4,8 4, 25,1 22,1 2,1,5 3,9 2,5 1,4,1 44,3 2 47,6 43,9 1,4 4,8 3,9 24,8 21,7 2,,5 3,8 2,5 1,3, 43, ,7 43,8 1,3 4,8 3,8 24,8 21,8 1,9,5 3,9 2,5 1,4, 43, ,8 44, 1,4 4,9 3,5 25,2 22,3 1,9,5 3,8 2,4 1,4, 44, ,2 44,3 1,5 5, 3,3 25,5 22,7 1,9,5 4, 2,5 1,4,1 44, ,6 43,7 1,4 5, 3,1 25,2 22,5 1,7,5 3,8 2,5 1,4, 44, ,6 43,7 1,4 5,1 3, 25,2 22,5 1,7,5 3,9 2,5 1,4, 44, ,4 43,3 1,3 5, 2,9 25,1 22,3 1,7,5 4,1 2,5 1,6, 44,4 3. Euro area _ deficit/surplus, primary deficit/surplus and government consumption Deficit (-)/surplus (+) Primary Government consumption 4) deficit (-)/ Total Central State Local Social surplus (+) Total Collective Individual gov. gov. gov. security Compensation Intermediate Transfers Consumption Sales consumption consumption funds of employees consumption in kind of fixed (minus) via market capital producers ,3-2,2 -,2,1,1 2,3 19,8 1,6 4,7 4,8 1,9 2,3 8,2 11, ,4-1,7 -,1,1,4 2,7 19,9 1,6 4,8 4,9 1,9 2,3 8,3 11,6 2-1, -1,4 -,1,1,5 2,9 19,8 1,4 4,8 4,9 1,9 2,2 8,2 11,6 21-1,9-1,7 -,4 -,1,3 1,9 19,9 1,3 4,8 5, 1,9 2,2 8,1 11,7 22-2,6-2,1 -,5 -,2,2,9 2,3 1,4 4,9 5,1 1,9 2,1 8,2 12, 23-3,1-2,4 -,5 -,2,,2 2,5 1,5 5, 5,2 1,9 2,1 8,3 12,2 24-2,8-2,4 -,3 -,2,1,3 2,4 1,4 5, 5,2 1,9 2,1 8,3 12,2 25-2,5-2,2 -,3 -,3,2,5 2,5 1,4 5,1 5,2 1,9 2,2 8,2 12,3 26-1,6-1,6 -,1 -,2,3 1,4 2,4 1,3 5, 5,2 1,9 2,1 8,1 12,3 4. Euro area countries _ deficit (-)/surplus (+) 5) BE DE IE GR ES FR IT LU NL AT PT SI FI ,1-4,,4-6,2, -4,1-3,5,4-3,1-1,6-2,9-2,8 2,5 24, -3,7 1,4-7,9 -,2-3,6-3,5-1,2-1,8-1,2-3,3-2,3 2,3 25-2,3-3,2 1, -5,5 1,1-3, -4,2 -,3 -,3-1,6-6,1-1,5 2,7 26,2-1,7 2,9-2,6 1,8-2,5-4,4,1,6-1,1-3,9-1,4 3,9 Sources: for euro area aggregated data; European Commission for data relating to countriesʼ deficit/surplus. 1) The data refer to the Euro 13. Revenue, expenditure and deficit/surplus are based on the ESA 95, but the figures exclude proceeds from the sale of UMTS licences in 2 (the euro area deficit/surplus including those proceeds is equal to,% of GDP). Transactions involving the EU budget are included and consolidated. Transactions among Member Statesʼ governments are not consolidated. 2) The fiscal burden comprises taxes and social contributions. 3) Comprises total expenditure minus interest expenditure. 4) Corresponds to final consumption expenditure (P.3) of general government in the ESA 95. 5) Includes proceeds from the sale of UMTS licences and settlements under swaps and forward rate agreements. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 59 S55

204 6. 2 S k u l d 1 ) (procent av BNP) 1. Euroområdet offentliga sektorns skuld fördelat på finansiellt instrument och innehavarens sektor Totalt Finansiella instrument Innehavare Sedlar, mynt och inlåning Lån Kortfristiga värdepapper Långfristiga värdepapper Inhemska långivare 2) Totalt MFI Andra finansiella företag Andra sektorer Andra långivare 3) Euroområdet fördelat på emittent, löptid och valuta Totalt Emitterade av 4) Ursprunglig löptid Återstående löptid Valutor Staten Delstater Kommuner Socialförsäkring Upp till 1 år Över 1 år Rörlig ränta Upp till 1 år Över 1 år och upp till 5 år Över 5 år Euro eller deltagande valutor 5) Andra valutor Euroområdets länder BE DE GR ES FR IE IT LU NL AT PT FI Källor: för aggregerade uppgifter för euroområdet; Europeiska kommissionen för uppgifter om ländernas skuld. 1) Uppgifterna för euroområdet gäller Euro 13. Den offentliga sektorns bruttoskuld i nominellt värde och konsoliderat med delsektorerna. Innehav av stater utanför euroområdet har inte konsoliderats. Uppgifterna är delvis uppskattningar. 2) Innehavare som är hemmahörande i det land vars offentliga sektor har emitterat skuldinstrumenten. 3) Innefattar hemmahörande i andra euroländer än det land vars offentliga sektor har emitterat skuldinstrumenten. 4) Omfattar inte skuldinstrument som innehas av den offentliga sektorn i det land vars offentliga sektor har emitterat skulden. 5) Före 1999 omfattar detta skuldinstrument i ecu, i inhemsk valuta och i övriga euroländers valutor. 6 S 56Juni December 27 25

205 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 6. 2 D e b t 1 ) (as a percentage of GDP) 1. Euro area _ by financial instrument and sector of the holder Total Financial instruments Holders Currency Loans Short-term Long-term Domestic creditors 2) Other and securities securities creditors 3) deposits Total MFIs Other Other financial sectors corporations ,9 2,8 16, 6,4 48,8 55,5 28,4 13,6 13,5 18, ,6 2,7 15, 5,3 49,6 52,2 26,5 14,5 11,2 2, ,8 2,9 14,2 4,2 5,5 48,5 25,3 11,9 11,2 23,3 2 69,3 2,7 13, 3,7 49,8 44, 22, 11, 11, 25, ,2 2,8 12,3 4, 49,2 41,9 2,5 1,3 11, 26, , 2,7 11,7 4,5 49,1 4, 19,3 9,7 11, 28, 23 69,2 2,1 12,3 5, 49,9 39,3 19,4 1,2 9,8 29, ,7 2,2 11,9 5, 5,6 37,5 18,4 9,9 9,2 32,2 25 7,5 2,4 11,7 4,7 51,6 35,5 17,3 1,4 7,8 35, 26 68,9 2,5 11,4 4,1 51, 32,8 17,6 7,6 7,5 36,2 2. Euro area _ by issuer, maturity and currency denomination Total Issued by 4) Original maturity Residual maturity Currencies Central State Local Social Up to Over Up to Over 1 year Over Euro or Other gov. gov. gov. security 1 year 1 year Variable 1 year and up to 5 5 years participating currencies funds interest rate years currencies 5) ,9 61,9 6, 5,4,6 9,4 64,5 8,4 18,1 25,3 3,6 71,9 2, ,6 6,9 6,1 5,3,4 8,1 64,5 7,5 15,4 26,4 3,8 7,8 1, ,8 6,3 6, 5,1,4 7,3 64,5 6,6 13,6 27,9 3,4 69,7 2,1 2 69,3 58,1 5,9 4,9,4 6,5 62,8 5,8 13,4 27,9 28, 67,3 1, ,2 57, 6,1 4,8,4 7, 61,3 5, 13,7 26,8 27,8 66,5 1, , 56,6 6,3 4,8,4 7,6 6,4 5, 15,3 25,2 27,5 66,6 1, ,2 57, 6,6 5,1,6 7,8 61,4 4,9 14,3 26,1 28,8 68,1 1, ,7 57,4 6,7 5,1,4 7,8 61,8 4,6 14,3 26,5 28,9 68,6 1,1 25 7,5 57,9 6,8 5,3,5 7,9 62,6 4,9 14,4 26,1 3, 69,3 1, ,9 56,3 6,6 5,4,6 7,5 61,4 4,6 13,7 25,2 3, 68,,9 3. Euro area countries BE DE IE GR ES FR IT LU NL AT PT SI FI ,6 63,9 31,2 17,8 48,8 62,4 14,3 6,3 52, 64,6 56,8 28,6 44, ,3 65,7 29,7 18,5 46,2 64,3 13,8 6,6 52,6 63,9 58,2 28,9 44, ,2 67,9 27,4 17,5 43,2 66,2 16,2 6,1 52,7 63,5 63,6 28,4 41, ,1 67,9 24,9 14,6 39,9 63,9 16,8 6,8 48,7 62,2 64,7 27,8 39,1 Sources: for euro area aggregated data; European Commission for data relating to countriesʼ debt. 1) The data refer to the Euro 13. Gross general government debt at nominal value and consolidated between sub-sectors of government. Holdings by non-resident governments are not consolidated. Data are partially estimated. 2) Holders resident in the country whose government has issued the debt. 3) Includes residents of euro area countries other than the country whose government has issued the debt. 4) Excludes debt held by general government in the country whose government has issued it. 5) Before 1999, this comprises debt in ECU, in domestic currency and in the currencies of other Member States which have adopted the euro. S56 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e 2 7 December 25 S 61

206 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Offentliga sektorns finanser 6. 3 S k u l d f ö r ä n d r i n g 1 ) (procent av BNP) 1. Euroområdet förändring av den offentliga sektorns skuld fördelat på orsak, finansiellt instrument och innehavarens sektor Totalt Orsak till förändring Finansiellt instrument Innehavare Lånebehov 2) Värderingseffekter 3) Andra volymförändringar 4) Aggregeringseffekt 5) Sedlar, mynt och inlåning Lån Kortfristiga värdepapper Långfristiga värdepapper Inhemska långivare 6) MFI Andra finansiella företag Andra långivare 7) Euroområdet underskotts/skuldanpassning Skuldförändring Underskott (-)/ överskott (+) 8) Underskotts-/skuldanpassning 9) Totalt Transaktioner med den offentliga sektorns viktigaste finansiella tillgångar Värderingseffekter Totalt Sedlar, mynt och inlåning Lån Andra volymförändringar Värdepapper 11) Växelkurseffekter Privatiseringar Tillskott av eget kapital Aktier och andra ägarandelar Annat 1) Källa:. 1) Uppgifterna för euroområdet gäller Euro 13 och är delvis uppskattade. Årlig förändring i nominell konsoliderad bruttoskuld är uttryckt som procentuell andel av BNP, dvs. [skuld(t) - skuld(t-1)] / BNP(t). 2) Lånebehovet är per definition lika med skuldtransaktionerna. 3) Omfattar, förutom effekterna av växelkursrörelser, effekter som följer av mätning till nominellt värde (t.ex. överkurs eller underkurs på de emitterade värdepapperen). 4) Omfattar i synnerhet effekter av omklassificeringar av enheter och vissa former av skuldövertaganden. 5) Skillnaden mellan de förändringar i den aggregerade skulden som beror på aggregeringen av ländernas skuld och aggregeringen av ländernas skuldförändring beror på att olika växelkurser användes vid aggregering före 21. 6) Innehavare hemmahörande i det land som emitterat skuldinstrumenten. 7) Innefattar hemmahörande i andra länder i euroområdet än det land vars offentliga sektor har emitterat skuldinstrumenten. 8) Inbegripet intäkter från försäljningen av UMTS-licenser. 9) Skillnaden mellan den årliga förändringen av den nominella konsoliderade bruttoskulden och underskottet i procent av BNP. 1) Omfattar huvudsakligen transaktioner i andra tillgångar och skulder (handelskrediter, fordringar/skulder och finansiella derivat). 11) Exklusive finansiella derivat. 62 S December 25 Juni 27 S 57

207 STATISTIK E U R O A R FÖR E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S G o v e r n m e n t f i n a n c e 6. 3 C h a n g e i n d e b t 1 ) (as a percentage of GDP) 1. Euro area _ by source, financial instrument and sector of the holder Total Source of change Financial instruments Holders Borrowing Valuation Other Aggregation Currency Loans Short-term Long-term Domestic Other requirement 2) effects 3) changes effect 5) and securities securities creditors 6) MFIs Other creditors 7) in deposits financial volume 4) corporations ,8 2,2 -,3, -,1,1 -,3 -,8 2,8 -,9 -,7 1,5 2, , 1,6,4,,,2 -,2 -,9 2,8-1,8 -,2-2, 3,8 2 1, 1,1,, -,1, -,5 -,3 1,9-2,1-2, -,4 3,1 21 1,9 1,9 -,1,1,,2 -,2,4 1,4 -,2 -,6 -,2 2,1 22 2,1 2,7 -,5,,, -,2,7 1,6 -,4 -,5 -,3 2,6 23 3,1 3,3 -,2,, -,6,9,6 2,1,4,6,7 2,7 24 3,1 3,2 -,1,,,2,1,1 2,7 -,3 -,3,1 3,4 25 3,1 3,1,1 -,1,,3,3 -,1 2,6 -,7 -,4,8 3,8 26 1,5 1,4,1,,,2,1 -,4 1,6-1,2 1, -2,3 2,7 2. Euro area _ deficit-debt adjustment Change in Deficit (-) / Deficit-debt adjustment 9) debt surplus (+) 8) Total Transactions in main financial assets held by general government Valuation Other Other 1) effects Exchange changes in Total Currency Loans Securities 11) Shares and rate volume and other Privatisations Equity effects deposits equity injections ,8-2,3 -,5 -,2,2,,1 -,4 -,7,2 -,3,,, , -1,4,6,,5,1, -,5 -,7,1,4,2,,2 2 1,, 1, 1,,7,2,2, -,4,2,,1,, 21 1,9-1,8, -,5 -,6,1,1 -,1 -,3,1 -,1,,1,6 22 2,1-2,6 -,4,1,1,,, -,3,2 -,5 -,1,, 23 3,1-3,1,,1,,,,1 -,2,2 -,2 -,1,,1 24 3,1-2,8,3,3,2,,1, -,4,2 -,1 -,1,,1 25 3,1-2,5,6,7,3,1,2,1 -,2,2,1,1 -,1 -,1 26 1,5-1,6 -,1,3,4 -,1,2 -,1 -,4,1,1,, -,5 Source:. 1) The data refer to the Euro 13 and are partially estimated. Annual change in gross nominal consolidated debt is expressed as a percentage of GDP, i.e. [debt(t) - debt(t-1)] GDP(t). 2) The borrowing requirement is by definition equal to transactions in debt. 3) Includes, in addition to the impact of foreign exchange movements, effects arising from measurement at nominal value (e.g. premia or discounts on securities issued). 4) Includes, in particular, the impact of the reclassification of units and certain types of debt assumption. 5) The difference between the changes in the aggregated debt, resulting from the aggregation of countriesʼ debt, and the aggregation of countriesʼ change in debt is due to variations in the exchange rates used for aggregation before 21. 6) Holders resident in the country whose government has issued the debt. 7) Includes residents of euro area countries other than the country whose government has issued the debt. 8) Including proceeds from sales of UMTS licences. 9) The difference between the annual change in gross nominal consolidated debt and the deficit as a percentage of GDP. 1) Mainly composed of transactions in other assets and liabilities (trade credits, other receivables/payables and financial derivatives). 11) Excluding financial derivatives. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e SS57 63

208 6. 4 I n k o m s t e r, u t g i f t e r o c h u n d e r s k o t t / ö v e r s k o t t p e r k v a r t a l 1 ) (procent av BNP) 1. Euroområdet inkomster per kvartal Totalt Löpande inkomster Kapitalinkomster Memo: skattetryck 2) Direkta skatter Indirekta skatter Sociala avgifter Försäljning Inkomst av fastigheter Kapitalskatter Euroområdet utgifter och underskott/överskott per kvartal Totalt Löpande utgifter Kapitalutgifter Underskott (-)/ överskott (+) Totalt Löner och Insats- Ränta Löpande In- Kapitalkollektivförbrukning trans- veste- transfe- avgifter fereringar Sociala Subventioner ringar reringar utbetalningar Primärt underskott (-)/ överskott (+) Källor: :s beräkningar baserade på Eurostats och nationella uppgifter. 1) Uppgifterna för euroområdet gäller Euro 13. Inkomster, utgifter och underskott/överskott är baserade på ENS 95. Transaktioner mellan EU:s budget och enheter utanför den offentliga sektorn ingår inte. I övrigt och bortsett från skillnader i tidsfrister för dataöverföring är de kvartalsvisa uppgifterna i överensstämmelse med årsuppgifterna. Uppgifterna är inte säsongrensade. 2) Skattetrycket omfattar skatter och social avgifter. 64 S 58Juni December 27 25

209 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 6. 4 Q u a r t e r l y r e v e n u e, e x p e n d i t u r e a n d d e f i c i t / s u r p l u s 1 ) (as a percentage of GDP) 1. Euro area _ quarterly revenue Total Current revenue Capital revenue Memo: fiscal Direct taxes Indirect taxes Social Sales Property Capital burden 2) contributions income taxes Q4 49,7 49,2 13,9 14, 16,6 2,9 1,,5,3 44,8 21 Q1 42,3 41,9 1,5 12,8 15,2 1,8,8,4,2 38,7 Q2 47, 46,6 13,5 13, 15,6 2, 1,6,4,2 42,3 Q3 43,4 43,1 11,6 12,4 15,5 1,9,9,4,3 39,7 Q4 49, 48,5 13,5 13,9 16,3 2,9 1,1,5,3 43,9 22 Q1 42, 41,6 1,1 12,8 15,5 1,7,8,4,2 38,6 Q2 45,7 45,2 12,6 12,7 15,5 2, 1,6,5,3 41,1 Q3 43,5 43, 11,2 12,7 15,5 1,9,8,4,3 39,6 Q4 49,1 48,5 13,4 14,1 16,2 2,9,9,6,3 44, 23 Q1 42,1 41,6 9,8 12,9 15,6 1,7,7,5,2 38,5 Q2 46, 44,6 12,1 12,7 15,8 2, 1,3 1,5 1,2 41,7 Q3 42,9 42,4 1,8 12,7 15,5 1,9,7,5,2 39,3 Q4 49,3 48,2 13,1 14,2 16,2 2,9,8 1,,3 43,8 24 Q1 41,5 41,1 9,6 12,9 15,4 1,7,7,5,3 38,1 Q2 45,2 44,4 12,2 13,1 15,4 2,,9,8,6 41,2 Q3 42,7 42,2 1,6 12,7 15,4 1,9,7,5,3 39, Q4 49,3 48,3 13, 14,4 16,2 2,9,8 1,,4 44, 25 Q1 42,2 41,6 1, 13, 15,4 1,7,6,5,2 38,6 Q2 45, 44,3 11,9 13,3 15,3 2, 1,,6,3 4,9 Q3 43,4 42,7 11, 12,9 15,3 1,9,7,7,3 39,6 Q4 49,5 48,8 13,5 14,4 16,2 2,9,9,8,3 44,3 26 Q1 42,8 42,4 1,3 13,4 15,4 1,7,8,5,3 39,3 Q2 46,2 45,8 12,7 13,7 15,4 2, 1,2,5,3 42,1 Q3 43,7 43,3 11,5 13, 15,4 1,9,8,5,3 4,1 Q4 49,9 49,3 14,3 14,4 16, 2,9,9,6,3 45, 2. Euro area _ quarterly expenditure and deficit/surplus Total Current expenditure Capital expenditure Deficit (-)/ Primary surplus (+) deficit (-)/ Total Compensation Intermediate Interest Current Investment Capital surplus (+) of consumption transfers Social Subsidies transfers employees benefits Q4 49,7 45,9 11, 5,3 3,7 25,8 22, 1,6 3,8 3,1 1,5,1 3,8 21 Q1 45,7 42,3 1,1 4,2 4, 24,1 2,9 1,3 3,4 1,9 1,5-3,4,6 Q2 46,3 42,8 1,2 4,6 3,9 24,1 2,8 1,3 3,5 2,4 1,1,7 4,5 Q3 46,1 42,4 1, 4,6 3,8 24,1 2,8 1,4 3,7 2,5 1,2-2,6 1,2 Q4 51,1 46,1 11, 5,7 3,6 25,9 22,1 1,7 4,9 3,2 1,7-2, 1,5 22 Q1 46,3 42,9 1,3 4,3 3,7 24,6 21,2 1,4 3,5 2, 1,5-4,3 -,6 Q2 46,7 43,2 1,3 4,9 3,5 24,4 21,2 1,3 3,4 2,3 1,1-1, 2,5 Q3 46,8 43,1 1, 4,7 3,5 24,9 21,4 1,4 3,7 2,5 1,2-3,3,2 Q4 5,8 46,4 11, 5,7 3,3 26,3 22,7 1,6 4,4 2,8 1,6-1,7 1,6 23 Q1 47, 43,5 1,4 4,5 3,5 25,1 21,6 1,3 3,5 1,9 1,6-5, -1,5 Q2 47,4 43,9 1,4 4,8 3,4 25,3 21,8 1,3 3,6 2,4 1,2-1,4 2, Q3 47, 43,4 1,2 4,8 3,3 25,1 21,6 1,3 3,7 2,5 1,2-4,2 -,9 Q4 51,2 46,3 11, 5,7 3,1 26,5 22,9 1,5 4,8 3,3 1,6-1,9 1,2 24 Q1 46,6 43,2 1,4 4,6 3,2 25,1 21,5 1,2 3,4 1,9 1,4-5,1-1,8 Q2 46,7 43,4 1,4 4,9 3,1 25, 21,6 1,2 3,3 2,3 1, -1,5 1,6 Q3 46,2 42,7 1, 4,7 3,2 25, 21,6 1,3 3,4 2,5 1, -3,4 -,3 Q4 5,7 45,9 11, 5,7 3, 26,2 22,7 1,4 4,9 3,1 1,8-1,4 1,6 25 Q1 47,1 43,4 1,3 4,7 3,1 25,3 21,5 1,2 3,8 1,9 1,9-5, -1,9 Q2 46,6 43,2 1,3 5, 3,2 24,7 21,5 1,1 3,4 2,4 1, -1,6 1,6 Q3 45,9 42,4 9,9 4,8 2,9 24,8 21,4 1,2 3,4 2,5,9-2,5,5 Q4 5,7 45,9 11,1 5,8 2,8 26,2 22,7 1,4 4,8 3,1 1,6-1,2 1,6 26 Q1 45,9 42,7 1,1 4,6 3, 25,1 21,4 1,2 3,2 1,9 1,2-3, -,1 Q2 46,3 42,9 1,3 4,9 3,1 24,5 21,4 1,1 3,4 2,4 1,, 3,1 Q3 46,3 42,1 9,8 4,7 2,9 24,6 21,2 1,2 4,3 2,5 1,7-2,6,3 Q4 5,8 45,3 1,7 5,8 2,7 26,1 22,4 1,4 5,4 3,3 2,2 -,9 1,8 Source: calculations based on Eurostat and national data. 1) The data refer to the Euro 13. Revenue, expenditure and deficit/surplus are based on the ESA 95. Transactions between the EU budget and entities outside the government sector are not included. Otherwise, and except for different data transmission deadlines, the quarterly data are consistent with the annual data. The data are not seasonally adjusted. 2) The fiscal burden comprises taxes and social contributions. S58 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e 2 7 December 25 S 65

210 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Offentliga sektorns finanser 6. 5 S k u l d o c h s k u l d f ö r ä n d r i n g p e r k v a r t a l (procent av BNP) 1. Euroområdet Maastrichtskuld fördelat på finansiella instrument 1) Totalt Finansiella instrument Sedlar, mynt och inlåning Lån Kortfristiga värdepapper Långfristiga värdepapper Euroområdet underskotts/skuldanpassning Skuldförändring Underskott (-)/ Underskotts-/skuldanpassning Memo: överskott (+) 8) Totalt Transaktioner med den offentliga sektorns viktigaste finansiella tillgångar Värderingseffekter Annat lånebehov Totalt Sedlar, mynt och inlåning Lån Värdepapper Aktier och andra ägarandelar och andra volymförändringar D 2 8 U n d e r s k o t t, l å n e b e h ov o c h s k u l d f ö r ä n d r i n g (glidande summor över fyra kvartal, procent av BNP) Underskott Skuldförändring Lånebehov D 2 9 M a a s t r i c h t s k u l d (årliga förändringar av skuldkvot och underliggande faktorer) Underskotts-/skuldanpassning Primärt underskott/överskott Ökning/räntedifferential Förändring av skuldkvot Källa: :s beräkningar på grundval av Eurostats och nationella uppgifter. 1) Uppgifterna för euroområdet gäller Euro 13. 2) Stockuppgifter för kvartal t anges som procentuell andel av summan av BNP under kvartal t och föregående tre kvartal. 66 S December 25 Juni 27 S 59

211 STATISTIK E U R O A R FÖR E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S G o v e r n m e n t f i n a n c e 6. 5 Q u a r t e r l y d e b t a n d c h a n g e i n d e b t 1 ) (as a percentage of GDP) 1. Euro area _ Maastricht debt by financial instrument 2) Total Financial instruments Currency and deposits Loans Short-term securities Long-term securities Q1 7,6 2,1 12,3 5,5 5,8 Q2 71,3 2,2 12,1 5,5 51,5 Q3 71,1 2,3 12, 5,5 51,4 Q4 69,7 2,2 11,9 5, 5,6 25 Q1 71, 2,2 11,9 5,2 51,7 Q2 71,7 2,3 11,6 5,2 52,6 Q3 71,3 2,4 11,7 5,2 52, Q4 7,5 2,4 11,7 4,7 51,6 26 Q1 7,9 2,5 11,7 4,9 51,8 Q2 71,1 2,5 11,6 4,9 52, Q3 7,6 2,5 11,6 4,7 51,7 Q4 68,9 2,5 11,4 4,1 51, 2. Euro area _ deficit-debt adjustment Change in Deficit (-)/ Deficit-debt adjustment Memo: debt surplus (+) Borrowing Total Transactions in main financial assets held by general government Valuation effects Other requirement and other changes Total Currency Loans Securities Shares and in volume and deposits other equity Q1 8,5-5,1 3,4 1,9 1,4 -,1,2,5, 1,4 8,4 Q2 5,8-1,5 4,3 4, 3,4,1,2,2,,3 5,8 Q3 1,8-3,4-1,6-1,2-1,4,,2,1 -,3 -,2 2,1 Q4-3,2-1,4-4,6-3,3-2,5,1 -,2 -,6 -,2-1,2-3, 25 Q1 7,3-5, 2,3 2,2 1,3,1,3,5,1, 7,2 Q2 5,5-1,6 3,8 3,5 2,5,1,4,5,,4 5,5 Q3,6-2,5-1,9-2,5-2,4,,3 -,3,,5,6 Q4 -,6-1,2-1,7 -,5 -,1, -,3 -,1 -,1-1,2 -,5 26 Q1 5, -3, 1,9 1,3 1,1,1,6 -,5 -,3,9 5,2 Q2 3,3, 3,2 3,2 2,5,1,4,3,7 -,7 2,6 Q3 1,1-2,6-1,4 -,8 -,7 -,1,,,1 -,8 1, Q4-3,1 -,9-3,9-2,3-1,4 -,6 -,1 -,2 -,1-1,6-3, C 2 8 D e f i c i t, b o r r o w i n g r e q u i r e m e n t a n d c h a n g e i n d e b t (four-quarter moving sum as a percentage of GDP) C 2 9 M a a s t r i c h t d e b t (annual change in the debt to GDP ratio and underlying factors) 4,5 deficit change in debt borrowing requirement 4,5 2, deficit-debt adjustment primary deficit/surplus growth/interest rate differential change in debt to GDP ratio 2, 4, 3,5 4, 3,5 1, 1, 3, 3,,, 2,5 2, 2,5 2, -1, -1, 1,5 1,5-2, -2, 1,,5 1,,5-3, -3,, , -4, , Source: calculations based on Eurostat and national data. 1) The data refer to the Euro 13. 2) The stock data in quarter t are expressed as a percentage of the sum of GDP in t and the previous three quarters. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e SS59 67

212 7 E 7. 1 B e t a l n i n g s b a l a n s (miljarder euro; nettotransaktioner) 1. Översikt över betalningsbalans X T E R N A T R A N S A K T I O N E R O C H U T L A N D S S T Ä L L N I N G Bytesbalans Totalt Varor Tjänster Faktorinkomster Kapitalbalans Finansiellt sparande gentemot utlandet (kolumnerna 1+6) Totalt Finansiell balans Löpande transfereringar Direktinvesteringar Portföljinvesteringar Finansiella derivat Andra investeringar Valutareserv Restpost månaders ackumulerade transaktioner D 3 B e t a l n i n g s b a l a n s ; by t e s b a l a n s (miljarder euro) Transaktioner per kvartal 12-månaders ackumulerade transaktioner D 3 1 Betalningsbalans; direkt- och portföljinvesteringar, netto (miljarder euro) Direktinvesteringar (transaktioner per kvartal) Portföljinvesteringar (transaktioner per kvartal) Direktinvesteringar (12-månaders ackumulerade transaktioner) Portföljinvesteringar (12-månaders ackumulerade transaktioner) Källa:. 68 S 6Juni December Juni 27 S 61

213 7 E 7. 1 B a l a n c e o f p a y m e n t s (EUR billions; net transactions) 1. Summary balance of payments X T E R N A L T R A N S A C T I O N S A N D P O S I T I O N S STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Current account Net Financial account Capital lending/ Errors and Total Goods Services Income Current account borrowing Total Direct Portfolio Financial Other Reserve omissions transfers to/from investment investment derivatives investment assets rest of the world (columns 1+6) ,7 1,5 32,6-13,7-58,6 16,6 77,3-18,7-68,6 72,9-8,3-27,1 12,5-58,6 25-1,9 45,4 34,8-11,6-7,5 12,1 1,3 25,5-21, 146,1-13,9 85,3 18, -35,8 26-6,1 3,5 36,6 1,8-75, 11,3 5,3 134, -156,7 273,1-2,6 21,7-1,5-139,3 26 Q1-14,5-3,5 5, 4,4-2,4 1,9-12,6 72,8-35,4 23,1-7,6 86,8 5,9-6,2 Q2-7,2 6,8 12,5-1,6-15,8 1,3-5,8 39,1-2, 97,6-2,1-34,9-1,5-33,3 Q3-5,7 7,5 9,8,9-23,9 2,1-3,6 51, -43,9 22,3 7,9 67,8-3,2-47,4 Q4 21,3 19,7 9,3 7,1-14,9 6, 27,3-28,8-57,3 13, -,8-98,1-2,7 1,5 27 Q1-1,4 7,9 6,2 2,3-17,8 5,5 4,1-5,1-32,8 133,4-14,6-89,6-1,5 1, 26 Mar. -1,1 2,6 1,5 2,2-7,5,1-1, 46,8-1,5 36,3-2,3 8, 6,4-45,7 Apr. -5,7 1,1 3,3-4, -6,2,3-5,4 12,1 2, -9, -6,3 26,6-1,2-6,7 May -1,6,4 4,1-9,5-5,5,3-1,3 25,6-6,2 37,9 2,5-6,9-1,7-15,3 June 9,1 5,3 5, 2,9-4,1,7 9,9 1,4-15,8 68,7 1,8-54,7 1,4-11,2 July -1,2 4,1 4,2-1,1-8,4,8 -,4 8,2-1,8 4,6 3,4 12,3-1,3-7,8 Aug. -5,9-2,2 1,8 1,5-7, 1, -4,8 3,7-5,5-22,5-2,5 35, -,8 1,2 Sep. 1,4 5,6 3,8,5-8,5,2 1,7 39,1-27,7 4,2 7,1 2,5-1,1-4,7 Oct. 1,8 6, 3,3,4-7,9,7 2,5 8,8-12,8 35,3 5,8-19,5,1-11,3 Nov. 5,7 7,8 2,3 2,7-7,1 1,2 7, -8,4-15,7 61,9-2,1-51,7 -,8 1,5 Dec. 13,8 5,9 3,6 4,1,2 4,1 17,9-29,2-28,8 32,8-4,5-26,8-1,9 11,3 27 Jan. -4,5-3,,6-1,1-1, 2,5-2, 42,1-12,3 35,4-4,9 26,9-3,1-4,1 Feb. -5,7 2,5 2,9,4-11,5 1,4-4,3-9,2-12,4 26,2-7,8-14,7 -,6 13,6 Mar. 8,8 8,5 2,7 2,9-5,3 1,6 1,4-37,9-8,1 71,7-1,8-11,8 2,1 27,6 12-month cumulated transactions 27 Mar. 7, 42, 37,8 -,3-72,4 14,9 21,9 56,2-154,1 383,3-9,6-154,7-8,9-78,1 C 3 B. o. p. c u r r e n t a c c o u n t b a l a n c e (EUR billions) C 3 1 B. o. p. n e t d i r e c t a n d p o r t f o l i o i n v e s t m e n t (EUR billions) 8 quarterly transactions 12-month cumulated transactions 8 4 direct investment (quarterly transactions) portfolio investment (quarterly transactions) direct investment (12-month cumulated transactions) portfolio investment (12-month cumulated transactions) Source:. S6 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e 2 7 December 25 S 69

214 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Externa transaktioner och utlandsställning 7. 1 B e t a l n i n g s b a l a n s (miljarder euro; transaktioner) 2. Bytesbalans och kapitalbalans Bytesbalans Kapitalbalans Totalt Varor Tjänster Faktorinkomster Löpande transfereringar Kredit Debet Netto Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Säsongrensat D 3 2 B e t a l n i n g s b a l a n s ; v a r o r (miljarder euro, säsongrensat; 3-månaders glidande medelvärde) Export (kredit) Import (debet) D 3 3 B e t a l n i n g s b a l a n s ; t j ä n s t e r (miljarder euro, säsongrensat; 3-månaders glidande medelvärde) Export (kredit) Import (debet) Källa:. 7 S December 25 Juni 27 S 61

215 STATISTIK E U R O A FÖR R E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S E x t e r n a l t r a n s a c t i o n s a n d p o s i t i o n s 7. 1 B a l a n c e o f p a y m e n t s (EUR billions; transactions) 2. Current and capital accounts Current account Capital account Total Goods Services Income Current transfers Credit Debit Net Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit ,8 1 86, 6, ,3 1 28,9 366,4 333,8 288,9 32,7 82,1 14,7 24,6 8, ,1 2 67,9-1, , ,9 41,8 367, 354,7 366,2 85,4 155,9 24,1 12, , ,8-6,1 1 39, 1 359,5 429,8 393,2 432,6 43,8 86,3 161,3 23,7 12,4 26 Q1 545,2 559,7-14,5 33,3 333,8 97,5 92,5 91,6 87,3 25,8 46,2 5,9 4, Q2 584,9 592,1-7,2 343,5 336,6 17,5 95,1 116,4 127, 17,5 33,4 4,5 3,2 Q3 575,8 581,4-5,7 342,1 334,6 114,1 14,3 14, 13,1 15,5 39,4 4,4 2,4 Q4 632,9 611,6 21,3 374,1 354,4 11,6 11,3 12,6 113,5 27,5 42,4 8,8 2,8 27 Q1 66,7 68,1-1,4 361,3 353,4 13,1 96,9 114, 111,7 28,3 46,2 7,5 2,1 27 Jan. 192,2 196,7-4,5 113,4 116,4 33,4 32,7 36,1 37,1 9,3 1,4 3,5 1, Feb. 196,2 21,9-5,7 116,7 114,2 33, 3,1 34,1 33,7 12,4 23,9 1,9,5 Mar. 218,4 29,6 8,8 131,2 122,7 36,8 34,1 43,8 4,9 6,6 11,9 2,1,6 Seasonally adjusted 26 Q1 56,4 566,6-6,2 333,9 33, 16,5 96,6 98, 99,8 22, 4,2.. Q2 576,3 58,8-4,5 34,4 335,9 17,3 98,1 17,6 19,3 21, 37,4.. Q3 59, 594,5-4,4 35,5 346,2 17, 98,3 111,1 19,1 21,5 4,8.. Q4 614,6 63,7 1,8 366,7 349,3 19,4 1,5 114,6 111,5 23,8 42, Q1 625,9 62,8 5,1 367,6 351,8 112,8 11,5 122,2 128,1 23,3 39, July 191,7 195,6-3,9 113,3 114,4 35,5 32,5 36, 35,2 6,8 13,5.. Aug. 195,8 199,4-3,6 116, 115,7 35,6 32,7 36,9 37,3 7,3 13,7.. Sep. 22,5 199,4 3,1 121,1 116,1 35,9 33,1 38,2 36,6 7,4 13,6.. Oct. 2,3 196,9 3,4 119,7 115, 35,7 33,5 36,8 33,6 8,1 14,8.. Nov. 199,8 199,1,7 122,2 114,7 36,7 33,8 35,1 36,8 5,8 14,.. Dec. 214,4 27,7 6,8 124,8 119,6 37, 33,3 42,8 41,1 9,8 13, Jan. 22, 198,5 3,5 12,2 115,2 36,8 33,8 4,2 4,3 4,8 9,2.. Feb. 211,8 215,5-3,7 123,5 119,8 37,3 33,2 38,5 43,4 12,4 19,1.. Mar. 212,2 26,8 5,4 123,9 116,7 38,7 34,5 43,5 44,4 6,1 11,2.. C 3 2 B. o. p. g o o d s (EUR billions, seasonally adjusted; three-month moving average) C 3 3 B. o. p. s e r v i c e s (EUR billions, seasonally adjusted; three-month moving average) 14 exports (credit) imports (debit) 14 4 exports (credit) imports (debit) Source:. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 71 S61

216 7. 1 B e t a l n i n g s b a l a n s i s a m m a n d r a g (miljarder euro) euro; nettoflöden) 3. Faktorinkomster (transaktioner) Löner och kollektiva avgifter Avkastning på kapital Totalt Direktinvesteringar Portföljinvesteringar Övriga investeringar Aktier Skuldinstrument Aktier Skuldinstrument Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Direktinvesteringar (nettotransaktioner) Totalt Av inhemska enheter utomlands Eget kapital och återinvesterade vinstmedel Totalt MFI exklusive Eurosystemet Icke- MFI Totalt Övrigt kapital (främst koncerninterna lån) MFI exklusive Eurosystemet Icke- MFI Totalt Av utländska enheter i euroområdet Eget kapital och återinvesterade vinstmedel Totalt MFI exklusive Eurosystemet Icke- MFI Totalt Övrigt kapital (främst koncerninterna lån) MFI exklusive Eurosystemet Icke- MFI Källa:. 72 S 62Juni December 27 25

217 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 7. 1 B a l a n c e o f p a y m e n t s (EUR billions) 3. Income account (transactions) Compensation of employees Investment income Total Direct investment Portfolio investment Other investment Equity Debt Equity Debt Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit ,5 7,9 273,4 294,7 1,6 76,2 13,4 12,8 24,5 56,2 67,7 77, 67,2 72, ,7 9,3 339, 357, 121,5 89,1 14, 13,5 31,3 71,2 78,1 82,4 94,1 1, ,1 1, 416,5 42,8 124,4 66,7 18,4 16,3 38, 99,4 1, 89,6 135,7 148,8 25 Q4 4,1 2,4 99,7 14,1 38,7 33,1 4,2 4,1 7,3 14, 2,9 23,3 28,6 29,7 26 Q1 4, 2,2 87,6 85,1 22,9 12,9 4,2 3,4 8,2 16, 22,7 21,8 29,6 31, Q2 4, 2,4 112,4 124,6 38,1 18,6 4,5 4, 13,2 43, 24, 23,1 32,5 36, Q3 4, 2,9 1, 1,1 26,8 15,4 4,5 4,1 8,5 21,4 25,8 21,2 34,4 38,1 Q4 4,2 2,5 116,5 111, 36,6 19,8 5,2 4,9 8, 19, 27,5 23,6 39,3 43,7 4. Direct investment (net transactions) By resident units abroad By non-resident units in the euro area Total Equity capital Other capital Total Equity capital Other capital and reinvested earnings (mostly inter-company loans) and reinvested earnings (mostly inter-company loans) Total MFIs Non- Total MFIs Non- Total MFIs Non- Total MFIs Nonexcluding MFIs excluding MFIs excluding MFIs excluding MFIs Eurosystem Eurosystem Eurosystem Eurosystem , -171,1-21,4-149,8 1,1,1 1, 92,4 95,7,7 95, -3,3,5-3, ,6-242, -11, -23,9-59,7 -,2-59,5 91,6 64,,7 63,2 27,7 -,3 28, ,8-264,2-34,7-229,5-5,6-1, -49,6 158,1 128,8 4,3 124,6 29,3,3 29, 26 Q1-56,3-49,6-1,7-47,9-6,8,2-7, 2,9 17,8 1,6 16,2 3,1 -,3 3,5 Q2-112,5-92, -6,5-85,5-2,5 -,6-19,9 92,5 79,6,5 79,1 12,8 1, 11,9 Q3-73,5-65,1-1,4-54,6-8,4,2-8,6 29,6 25,6 1,2 24,4 4, -,3 4,3 Q4-72,5-57,5-16,1-41,4-14,9 -,7-14,2 15,2 5,8,9 4,9 9,4, 9,4 27 Q1-75,4-55,4-1,5-44,9-2, 2,2-22,1 42,6 8,7,7 8,1 33,9-1,1 35, 26 Mar. -5,7-15,2,3-15,5 9,5,3 9,2 4,2-1,6,2-1,8 5,8 -,5 6,3 Apr. -83, -6,2-1,7-58,4-22,8 -,3-22,5 85, 71,4, 71,3 13,6,2 13,4 May -16,2-2,4-3,5-16,9 4,2 -,2 4,4 1, 8,3,4 7,9 1,7,4 1,3 June -13,3-11,4-1,2-1,2-1,9 -,1-1,8-2,5,,1 -,1-2,4,4-2,8 July -21,1-18,1-1,5-16,5-3,1,1-3,1 1,3 7,1,4 6,7 3,3 -,1 3,4 Aug. -4,3-7,4-3,6-3,8 3,1, 3,1-1,2 4,6,4 4,1-5,7 -,1-5,6 Sep. -48, -39,6-5,3-34,3-8,5,1-8,5 2,4 14,,4 13,6 6,4 -,1 6,5 Oct. -22,2-13,2-5,8-7,5-9,,1-9,1 9,4 3,4 1,1 2,3 6, 1,5 4,4 Nov. -12,3-16,2-1,9-14,3 3,8 -,2 4, -3,3-3,8 -,2-3,6,5-1,7 2,1 Dec. -37,9-28,1-8,5-19,6-9,8 -,7-9,1 9,1 6,2, 6,2 3,,1 2,9 27 Jan. -24,3-25,8-2,6-23,2 1,5 2,3 -,8 12, 2,,2 1,8 1,1-1,1 11,2 Feb. -29,6-1,8 -,1-1,7-18,8 -,3-18,5 17,2 7,7 4,2 3,5 9,4,2 9,2 Mar. -21,5-18,8-7,8-11,1-2,7,2-2,8 13,4-1, -3,8 2,8 14,3 -,2 14,5 Source:. S62 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e 2 7 December 25 S 73

218 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Externa transaktioner och utlandsställning 7. 1 B e t a l n i n g s b a l a n s (miljarder euro; transaktioner) 5. Portföljinvesteringar, fördelat på instrument och innehavarens sektor Aktier Skuldinstrument Eurosystemet Obligationer Penningmarknadsinstrument Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Icke-MFI MFI exklusive Eurosystemet Eurosystemet Icke-MFI MFI exklusive Eurosystemet Eurosystemet Icke-MFI MFI exklusive Eurosystemet Offentlig sektor Offentlig sektor Offentlig sektor Övriga investeringar fördelat på sektor Totalt Eurosystemet Offentlig sektor MFI (exkl. Eurosystemet) Övriga sektorer Skulder Skulder Tillgångar Skulder Totalt Långfristiga Kortfristiga Tillgångar Sedlar, mynt och inlåning Skulder Skulder Tillgångar Tillgångar Tillgångar Tillgångar Tillgångar Skulder Sedlar, mynt och inlåning Skulder Källa:. 74 S December 25 Juni 27 S 63

219 STATISTIK E U R O A R FÖR E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S E x t e r n a l t r a n s a c t i o n s a n d p o s i t i o n s 7. 1 B a l a n c e o f p a y m e n t s (EUR billions; transactions) 5. Portfolio investment by instrument and sector of holder Equity Debt instruments Bonds and notes Money market instruments Assets Liabilities Assets Liabilities Assets Liabilities Eurosystem MFIs Non-MFIs Eurosystem MFIs Non-MFIs Eurosystem MFIs Non-MFIs excluding excluding excluding Eurosystem General Eurosystem General Eurosystem General gov. gov. gov , -22,4-84,1-3,7 126,8,6-81,9-98,1-2,1 273,5, -43,1-14,9,1 16,5 25 -,1-14,4-119,8-3,5 263,2 -,7-119,6-142,2 -,8 248,6,1-14,5 -,1,1 45,6 26, -27,9-11,5-6,1 29,3-2,4-166,4-117,6-1,1 459,3 -,1-48,7-12,5,1,6 26 Q1, -19,5-77,6 -,8 12,4 -,2-53,9-36,1 -,2 81,7,7 2,5-1, -3,8 15,2 Q2, 11,1 7,2-2,6 32,8 1, -23,4-25,6,1 116,5-3,2-7,6 -,7-3,2-1,4 Q3, -4,7-23,7 -,9 53,5 -,4-51,9-15,7 -,2 8,9 1,9-25,,7 3,1 6,8 Q4, -14,8-7,4-1,8 83,6-2,8-37,2-4,2 -,8 18,2,6-18,5-2,4 4, -1,9 27 Q1, -16,4,8-19,3 -,6-5,1-41,8-134,5,7-25,5-2,9-24,8 26 Mar., -8,7-17,7-49,2 -,1-13,8-16,5-53,8, -2, -,5 - -7,2 Apr., 3,3-6, - -11,5,2-6,1-1,7-25,3-1,1-7,1,6-4,2 May, 3,2 12, ,4,1-1,8-12,2-65,3-1,6-2,2-2, - 2,3 June, 4,5 1, - 6,7,6-6,4-2,7-25,9 -,4 1,7, ,8 July, 3,2-11,7-42,8,2-13,2-2, - 6,2,4-18,1-1,1 - -2, Aug., -4,7-7, ,6, -8,9-9,1-15,1 1,,2 1,2-3,3 Sep., -3,2-4,8-24,2 -,6-29,8-4,6-59,6,5-7,1,5-5,5 Oct., -5,8-2,1-23,9-1,8-14,6-19,4-52,7,4-5,8-5,3-13,1 Nov., -,8-7,4-27,2 -,5-24,7-9,7-69,6,3-9,6 5, - 12,5 Dec., -8,2 2,1-32,4 -,6 2,1-11,1-57,9 -,1-3,1-2, ,6 27 Jan., -6, -3,4-43,6 -,1-32,2-11,1-35,7,5-8,4-2,2-18,9 Feb., -14,7-7,5-4,4, -15,5-14, - 35,6,1-4,3 1,5-4,6 Mar., 4,2 11,8-25,7 -,5-2,4-16,8-63,3,2-12,8-2,2-1,3 6. Other investment by sector Total Eurosystem General MFIs (excluding Eurosystem) Other sectors government Assets Liabilities Assets Liabilities Total Long-term Short-term Assets Liabilities Assets Liabilities Assets Liabilities Assets Liabilities Currency and deposits Assets Currency and deposits Liabilities ,7 283,6,4 7,8-1,6-2, -3,8-26,1 245,7 6,2-17, -266,3 262,7-49,3-9,1 33, ,1 654,3 -,9 6,7 5,1-2,4-2,2-395,5 483,5-96,9 55,3-298,6 428,2-177,7-6, 166, , 772,6-2,9 18,6 3,4-3, 1,2-522,1 489,1-133,3 82,5-388,8 46,6-229,3 25,6 263,7 26 Q1-219,2 35,9-3,2 7, 7,6 3,8-2,2-135,7 222,9-12,9 13,1-122,8 29,8-87,8-1,5 78,3 Q2-113,7 78,8,9 2,1-11, -12,1,3-57,5 9, -15,1 21,6-42,4-12,5-46, 6,7 67,4 Q3-144,5 212,3,5 4,9 12,3 8,5 6,3-119,9 161,7-32,6 21,3-87,3 14,5-37,4 1,7 39,4 Q4-273,6 175,6-1,1 4,7-5,5-3,2-3,2-29,1 95,4-72,8 26,6-136,3 68,8-58, 18,7 78,7 27 Q1-388,5 298,9-5,4 9,4 3,9 5,5 1,1-28,1 249,9-6,9 22,8-219,2 227,2-16,8-37, 38,5 26 Mar. -71, 79, 1,2 1,6 2,6,5,1-61,5 68,2-12,4 4, -49, 64,1-13,4 1,3 9,1 Apr. -86,2 112,8, -1,4-4,5-4,9 4,3-64,6 81,7 -,1 1,1-64,5 71,6-17,1 2,9 28,3 May -75,7 68,8,1 4,4-4,3-4,7-4,7-45, 4,4-3, 2,5-42, 38, -26,4-7, 28,7 June 48,2-12,9,8 -,9-2,2-2,6,7 52,1-113, -11,9 9, 64,1-122, -2,5 1,8 1,3 July -58,8 71,1 1,6 1, 7,2 7,1 2,1-48,5 64,9-1,4 8,6-38,1 56,3-19,1 8, 3,1 Aug. 11,1 23,9-1,5 1,3,6, -,6 7,3 18,7-7,1 6,7 14,4 12, 4,8,2 4,5 Sep. -96,8 117,3,5 2,5 4,6 1,5 4,8-78,6 78,1-15,1 6, -63,5 72,1-23,2 2,5 31,8 Oct. -14,7 85,2 -,5-1,1-2,4-4,1-2,1-78, 63,2-41,8 5, -36,2 58,3-23,8 3,3 25,2 Nov. -148,4 96,7,5 3,2-3,8-4,3 1,6-15,9 7,3-1,5 27,3-95,4 42,9-39,2-8,4 21,6 Dec. -2,5-6,3-1,1 2,5,7 5,2-2,7-25,2-38,1-2,5-5,7-4,7-32,4 5, 23,9 31,9 27 Jan. -141,9 168,8-1,5 5,7 1, 1,3-5,3-91,7 144,7-27,1 9,4-64,6 135,3-49,6-3,7 23,6 Feb. -126,2 111,6-3,5,4,1 1,6 4,6-89,8 78,2-4,7 7,8-85,1 7,3-33,1-1,3 28,4 Mar. -12,3 18,5 -,4 3,2 2,8 2,6 1,8-98,6 27, -29,2 5,5-69,5 21,5-24,1 4, -13,5 Source:. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 75 S63

220 7. 1 B e t a l n i n g s b a l a n s i s a m m a n d r a g (miljarder euro; nettoflöden) transaktioner) 7. Övriga investeringar fördelat på sektor och instrument Eurosystemet Offentlig sektor Lån/sedlar, mynt och inlåning Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Övriga tillgångar Lån/sedlar, mynt och inlåning Övriga skulder Lån/sedlar, mynt och inlåning Totalt Lån Sedlar, mynt och inlåning Övriga tillgångar Handelskrediter Handelskrediter Lån Övriga skulder MFI (exkl. Eurosystemet) Övriga sektorer Lån/sedlar, mynt och inlåning Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Övriga tillgångar Lån/sedlar, mynt och inlåning Övriga skulder Lån/sedlar, mynt och inlåning Totalt Lån Sedlar, mynt och inlåning Övriga tillgångar Penningmarknadsinstrument Handelskrediter Handelskrediter Lån Övriga skulder Valutareserv Totalt Monetärt guld Särskilda dragningsrätter Reservposition i IMF Totalt Sedlar, mynt och inlåning Hos monetära myndigheter och BIS Hos banker Utländsk valuta Aktier Värdepapper Obligationer Finansiella derivat Övriga fordringar Källa:. 76 S 64Juni December 27 25

221 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 7. 1 B a l a n c e o f p a y m e n t s (EUR billions; transactions) 7. Other investment by sector and instrument Eurosystem General government Assets Liabilities Assets Liabilities Loans/currency Other Loans/currency Other Trade Loans/currency and deposits Other Trade Loans Other and assets and liabilities credits assets credits liabilities deposits deposits Total Loans Currency and deposits ,6 -,3 7,8,, -,4 1,7-2, -1,3, -3,7 -,2 25 -,9, 6,6,, 6,3 8,8-2,4-1,1, -1,9 -,3 26-2,9, 18,6,, 4,2 7,2-3, -,8, 1,3 -,1 25 Q4-1,2, -,9,, -2,1-1, -1,1,1, -2,1, 26 Q1-3,2, 6,9,1, 7,7 4, 3,8 -,2, -1,8 -,4 Q2,9, 2,1,, -1,8 1,4-12,1 -,3,,2,1 Q3,5, 4,8,, 12,3 3,7 8,5,1, 6,2,1 Q4-1,1, 4,7,, -5, -1,9-3,2 -,4, -3,3, MFIs (excluding Eurosystem) Other sectors Assets Liabilities Assets Liabilities Loans/currency Other Loans/currency Other Trade Loans/currency and deposits Other Trade Loans Other and assets and liabilities credits assets credits liabilities deposits deposits Total Loans Currency and deposits ,2-4, 242,8 2,9-6,2-39, -3, -9,1-4,1 9,5 22,8 1, ,3-3,2 481,9 1,6-8,9-152,2-146,2-6, -16,7 11,8 148,8 5, ,9-4,2 486,1 3, -6,9-215,8-241,5 25,6-6,5 8,6 252,8 2,3 25 Q4-9,7 3,4 125, -4,8-1,9-36,2-5,1 13,9 1, 5, 5,3,8 26 Q1-131,8-3,9 217, 5,9-3,8-75,7-65,2-1,5-8,4 4,4 68,2 5,6 Q2-58,,5 14,6-5,6-3,7-44,2-5,9 6,7 1,9 4,1 67,9-4,7 Q3-118,8-1, 159,5 2,3 2,4-36, -46,8 1,7-3,8 3,2 33,2 3, Q4-29,3,3 95,,4-1,8-59,9-78,6 18,7 3,7-3,2 83,4-1,6 8. Reserve assets Total Monetary Special Reserve Foreign exchange Other gold drawing position in claims rights the IMF Total Currency and deposits Securities Financial derivatives With monetary With Equity Bonds and Money authorities banks notes market and the BIS instruments ,5 1,2,5 4, 6,8-2,9 3,3,5 18,3-12,2 -,1, 25 18, 3,9 -,2 8,6 5,8,2 7,2, -4,9 3,3,, 26-1,5 4,2 -,5 5,2-1,6 6,1-2,8, -19,4 5,5,,2 25 Q4 8,3 1,2 -,1 3, 4,2-2,1 6,1, -1,9 2,,, 26 Q1 5,9,8, 3,4 2,2 6,2-4,8, -4,1 4,9, -,5 Q2-1,5 1,4, -,5-3,1,9 2,4, -7,2,7,,7 Q3-3,2,9 -,3,8-4,6 1, -2,9, -4,1 1,4,, Q4-2,7 1,1 -,2 1,6-5,1-2, 2,5, -4, -1,5,, Source:. S64 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e 2 7 December 25 S 77

222 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Externa transaktioner och utlandsställning 7. 2 M o n e t ä r u p p s t ä l l n i n g a v b e t a l n i n g s b a l a n s e n 1 ) (miljarder euro; transaktioner) Bytesbalans och kapitalbalans Förändringar i M3:s externa motpost till följd av transaktioner (i betalningsbalansen) Direktinvesteringar Portföljinvesteringar Övriga investeringar Finansiella Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder derivat Av inhemska enheter utomlands (icke-mfi) Av utländska enheter i euroområdet Icke-MFI Aktier 2) Skuldinstrument 3) Icke-MFI Icke-MFI Restpost Kolumnerna 1 1, totalt Memo: transaktioner i M3:s externa motpost månaders ackumulerade transaktioner 7 D BV ie kt ta ilgn a i nbg es tb a llna i ns g si bsa al ma nm s ta rn ad nr sa ag k t i o n e r s o m p å v e r k a r u t v e c k l i n g e n a v M F I : s u t l ä n d s k a n e t t o t i l l g å n g a r 1 ) (miljarder (miljarder euro; 12-månaders euro; nettoflöden) ackumulerade transaktioner) MFI:s utländska nettotillgångar Bytesbalans och kapitalbalans Icke-MFI:s direkt- och portföljinvesteringar i aktier utomlands Portföljinvesteringsskulder i form av skuldinstrument 3) Källa:. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 2) Exklusive andelar i penningmarknadsfonder. 3) Exklusive räntebärande värdepapper med löptid upp till 2 år emitterade av MFI i euroområdet. 78 S December 25 Juni 27 S 65

223 STATISTIK E U R O A R FÖR E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S E x t e r n a l t r a n s a c t i o n s a n d p o s i t i o n s 7. 2 M o n e t a r y p r e s e n t a t i o n o f t h e b a l a n c e o f p a y m e n t s 1 ) (EUR billions; transactions) B.o.p. items balancing transactions in the external counterpart of M3 Memo: Transactions Current and Direct investment Portfolio investment Other investment Financial Errors Total in the capital derivatives and of external accounts By By non- Assets Liabilities Assets Liabilities omissions columns counterpart balance resident resident 1 to 1 of M3 units units abroad in the Non-MFIs Equity 2) Debt Non-MFIs Non-MFIs (non-mfis) euro area instruments 3) ,1-139,7 91,7-196,8 116,9 27,5-51, 29,7-8,3-58, 134, 16, , -29,5 92, -261,6 22,2 27,4-172,6 164,2-13,9-35,8-15,5,5 26 7,6-279,1 157,8-231,1 229,3 399,3-225,7 264,7-2,6-14,4 179,8 191,1 26 Q1-11,9-54,8 21,3-123,6 115,4 74,7-8,1 76,1-7,6-6, -5,7-38,1 Q2-5,5-15,4 91,5-19, 26,3 11,5-56,9 67,7-2,1-34,2 63,8 6,2 Q3-2,9-63,3 29,8-38,7 2,2 78,1-25,1 45,6 7,9-47,4 4,3 2,1 Q4 27,9-55,5 15,3-49,8 67,5 145, -63,5 75,3 -,8 1,2 162,4 166,8 27 Q1 4,1-67,1 43,7-43,9 9,6 151,8-12,9 39,6-14,6 1,5 12,7 16, 26 Mar. -,8-6,4 4,7-34,8 52,7 38, -1,7 9,3-2,3-45,8 3,8,4 Apr. -5,3-8,9 84,7-16,2-15,6 19,8-21,5 32,6-6,3-7,6-16,4-16,4 May -1,1-12,5 9,6-1,9-16,7 63,3-3,7 24, 2,5-15,4 12, 6,4 June 9,9-12, -2,8 -,9 58,7 18,4-4,8 11,1 1,8-11,1 68,2 7,3 July -,2-19,7 1,4-14,8 24,6 7,6-11,9 5,2 3,4-8, -3,2 3,9 Aug. -4,6 -,7-1,1-15,1-8,4 11,1 5,4 3,8-2,5 1,2-11, -19, Sep. 2, -42,9 2,4-8,9 4, 59,4-18,5 36,6 7,1-4,6 18,6 17,2 Oct. 2,6-16,5 7,9-26,8 13,4 49,5-26,2 23, 5,8-11,9 2,8 25,8 Nov. 7,1-1,2-1,6-12, 31,7 77,1-43, 23,1-2,1 1,3 71,4 65,2 Dec. 18,1-28,8 9, -11, 22,3 18,4 5,6 29,2-4,5 11,8 7,2 75,8 27 Jan. -2, -24, 13,1-16,7 33,6 46,2-48,6 18,3-4,9-4,1-25, -25,2 Feb. -4,3-29,2 17, -2, 45, 35, -33, 33, -7,8 13,6 49,3 38,7 Mar. 1,4-13,9 13,6-7,1 12,3 7,6-21,3-11,8-1,8 27,6 78,4 92,4 12-month cumulated transactions 27 Mar. 23,6-291,4 18,2-151,4 25, 476,4-248,5 228,1-9,5-79,4 333,2 335,1 C 3 4 M a i n b. o. p. t r a n s a c t i o n s u n d e r l y i n g t h e d e v e l o p m e n t s i n M F I n e t e x t e r n a l a s s e t s 1 ) (EUR billions; 12-month cumulated transactions) 6 MFI net external assets current and capital accounts balance direct and portfolio equity investment abroad by non-mfis portfolio investment liabilities in the form of debt instruments 3) Source:. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 2) Excluding money market fund shares/units. 3) Excluding debt securities with a maturity of up to two years issued by euro area MFIs. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 79 S65

224 7. 3 B e t a l n i n g s b a l a n s o c h u t l a n d s s t ä l l n i n g, g e o g r a f i s k f ö r d e l n i n g (miljarder euro) 1. Betalningsbalans bytes- och kapitalbalans (ackumulerade transaktioner) Totalt Europeiska unionen 27 (utanför euroområdet) Kanada Japan Schweiz USA Övriga Övriga EUländer Totalt Danmark Sverige Storbritannien EUinstitutioner 2 kv 24 till 1 kv Kredit Bytesbalans Varor Tjänster Faktorinkomster varav: avkastning på kapital Löpande transfereringar Kapitalbalans Debet Bytesbalans Varor Tjänster Faktorinkomster varav: avkastning på kapital Löpande transfereringar Kapitalbalans Netto Bytesbalans Varor Tjänster Faktorinkomster varav: avkastning på kapital Löpande transfereringar Kapitalbalans 2. Betalningsbalans direktinvesteringar (ackumulerade transaktioner) Totalt Europeiska unionen (utanför euroområdet) Kanada Japan Schweiz USA Finansiella Totalt Danmark Sverige Storbritannien Övriga EUländer EUinstitutioner offshoremarknader Övriga 2 kv 24 till 1 kv Direktinvesteringar Utomlands Aktier/återinvesterad vinst Övrigt kapital I euroområdet Aktier/återinvesterad vinst Övrigt kapital Källa:. 8 S 66Juni December 27 25

225 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 7. 3 G e o g r a p h i c a l b r e a k d o w n o f t h e b a l a n c e o f p a y m e n t s a n d i n t e r n a t i o n a l i n v e s t m e n t p o s i t i o n (EUR billions) 1. Balance of payments: current and capital accounts (cumulated transactions) Total European Union 27 (outside the euro area) Canada Japan Switzerland United Other States Total Denmark Sweden United Other EU EU Kingdom countries institutions 26 Q1 to 26 Q Credits Current account 2 338,7 88,1 47,9 73,5 453,6 244,4 6,7 31, 54,6 153,1 384,9 835,1 Goods 1 39, 5,1 31,5 49,7 224,3 194,5,1 17,8 34,1 77,8 2,9 559,3 Services 429,8 154,3 8,7 11,7 14,3 24,5 5,2 6,1 11,3 41,9 79,6 136,6 Income 432,6 162,4 7,2 11,5 114,5 22,9 6,3 6,8 8,9 27,3 97,9 129,3 of which: investment income 416,5 157, 7,1 11,4 112,8 22,7 3, 6,7 8,9 21, 96,5 126,5 Current transfers 86,3 63,3,5,7 1,4 2,5 49,2,4,2 6,1 6,5 9,8 Capital account 23,7 18,8,,,8,2 17,7,,4,4,9 3,2 Debits Current account 2 344,8 778,3 39,6 71,9 38,2 19, 96,6 22,5 87,7 144,4 326,4 985,6 Goods 1 359,5 397,5 27,2 45,9 172,5 152,, 1,6 53,6 68,1 131,8 697,8 Services 393,2 126,8 7,2 9,3 82,8 27,4,1 5,6 7,7 3,8 86,5 135,8 Income 43,8 151,2 4,8 15,8 115,7 7,6 7,4 4,9 26, 4,1 11, 17,7 of which: investment income 42,8 145,7 4,7 15,7 114,5 3,4 7,4 4,8 25,9 39,6 1,1 14,7 Current transfers 161,3 12,7,5,8 9,2 3,1 89,2 1,4,4 5,4 7,1 44,3 Capital account 12,4 2,,,2 1,2,3,2,1,,5 1,2 8,5 Net Current account -6,1 11,8 8,3 1,6 73,4 54,4-35,9 8,5-33,1 8,7 58,5-15,5 Goods 3,5 12,6 4,3 3,8 51,9 42,6,1 7,2-19,4 9,7 69,1-138,5 Services 36,6 27,5 1,5 2,3 21,5-3, 5,1,5 3,6 11,1-6,9,8 Income 1,8 11,2 2,5-4,3-1,2 15,3-1,1 1,9-17, -12,8-3,1 21,6 of which: investment income -4,4 11,3 2,4-4,3-1,8 19,4-4,4 1,9-17, -18,6-3,6 21,7 Current transfers -75, -39,4, -,2 1,2 -,5-4, -1, -,3,7 -,6-34,4 Capital account 11,3 16,8, -,1 -,5 -,1 17,5 -,1,4 -,1 -,3-5,3 2. Balance of payments: direct investment (cumulated transactions) Total European Union 27 (outside the euro area) Canada Japan Switzerland United Offshore Other States financial Total Denmark Sweden United Other EU EU centres Kingdom countries institutions 26 Q1 to 26 Q Direct investment -156,7-7,6 2,6 11, -52,7-31,6,1-6,9 11,7-3,7-47,3 9,4-49,4 Abroad -314,8-159,2 -,5 3,8-131, -31,5, -9,9 4, -8,4-66,1-25,2-5, Equity/reinvested earnings -264,2-148,1 -,8 4,1-123,6-27,8, -8, 6,8-1, -47,4-17,7-48,8 Other capital -5,6-11,,3 -,3-7,4-3,7, -1,8-2,9-7,4-18,8-7,5-1,2 In the euro area 158,1 88,6 3,1 7,2 78,3 -,1,1 3, 7,8 4,7 18,8 34,6,6 Equity/reinvested earnings 128,8 66,6 2,7 4, 6,6 -,9,1,3 4,8 1,2 1,1 42,3 3,6 Other capital 29,3 22,,4 3,2 17,6,8, 2,7 3, -5,5 17,8-7,7-3, Source:. S66 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e 2 7 December 25 S 81

226 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Externa transaktioner och utlandsställning B e t a l n i n g s b a l a n s i o cs h a mu mt l a n drs as tg ä l l n i n g, g e o g r a f i s k f ö r d e l n i n g (miljarder euro; euro) nettoflöden) 3. Betalningsbalans, portföljinvesteringstillgångar fördelat på instrument. (ackumulerade transaktioner) Totalt Europeiska unionen 27 (utanför euroområdet) Kanada Japan Schweiz USA Finansiella offshoremark- Totalt Danmark Sverige Storbritannienader Övriga EUländer EUinstitutioner Övriga 2 kv 24 till 1 kv Portföljinvesteringstillgångar Aktier Skuldinstrument Obligationer Penningmarknadsinstrument 4. Betalningsbalans, övriga tillgångar fördelat på sektor (ackumulerade transaktioner) Totalt Europeiska unionen (utanför euroområdet) Kanada Japan Schweiz USA Finansiellnationella Inter- Totalt Danmark Sverige Storbritannien Övriga EUländer EUinstitutioner offshoremarknader organisationer 2 kv 24 till 1 kv Övriga investeringar Tillgångar Offentlig sektor MFI Övriga sektorer Skulder Offentlig sektor MFI Övriga sektorer 5. Betalningsbalans, utlandsställning (utestående vid periodens slut) Totalt Europeiska unionen (utanför euroområdet) Kanada Japan Schweiz USA Finansiellnationella Inter- Totalt Danmark Sverige Storbritannien Övriga EUländer EUinstitutioner offshoremarknader organisationer Direktinvesteringar Utomlands Aktier/återinvesterad vinst Övrigt kapital I euroområdet Aktier/återinvesterad vinst Övrigt kapital Portföljinvesteringtillgångar Aktier Skuldinstrument Obligationer Penningmarknadsinstrument Övriga investeringar Tillgångar Offentlig sektor MFI Övriga sektorer Skulder Offentlig sektor MFI Övriga sektorer Källa:. Övriga Övriga 82 S December 25 Juni 27 S 67

227 STATISTIK E U R O A R FÖR E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S E x t e r n a l t r a n s a c t i o n s a n d p o s i t i o n s 7. 3 G e o g r a p h i c a l b r e a k d o w n o f t h e b a l a n c e o f p a y m e n t s a n d i n t e r n a t i o n a l i n v e s t m e n t p o s i t i o n (EUR billions) 3. Balance of payments: portfolio investment assets by instrument (cumulated transactions) Total European Union 27 (outside the euro area) Canada Japan Switzerland United Offshore Other States financial Total Denmark Sweden United Other EU EU centres Kingdom countries institutions 26 Q1 to 26 Q Portfolio investment assets -477,1-125,3-2,5-12,9-1,4-8,3-1,2-7,7-6,8-5,2-161, -96,3-74,7 Equity -129,5-5,5,7-3,3-2,4 -,4 -,1-2,2-14,4-1,5-43,5-3,5-31,9 Debt instruments -347,6-119,8-3,2-9,6-98, -8, -1, -5,5 7,5-3,7-117,5-65,8-42,8 Bonds and notes -286,4-89,6-2,3-9,2-69,9-7,2-1, -4,8-3,1-1,5-93,9-47,7-45,8 Money market instruments -61,3-3,2 -,9 -,4-28,1 -,7 -,1 -,7 1,6-2,3-23,6-18,1 3, 4. Balance of payments: other investment by sector (cumulated transactions) Total European Union 27 (outside the euro area) Canada Japan Switzerland United Offshore Internat. Other States financial organisa- Total Denmark Sweden United Other EU EU centres tions Kingdom countries institutions 26 Q1 to 26 Q Other investment 21,7-8,8-16,8 7,4-71,6-15,6 15,7 2, 41,7-28, 21, 27,3 15,7 22,8 Assets -751, -548,6-36,2-3,4-473,1-36,2,3 -,3 26, -57,4-49, -71,5-2, -48, General government 3,4-6,3-1,9,2-5,,1,2,1 -,4,,2,1-1,2 1,9 MFIs -525, -356,2-33,6,1-29,9-32,,2-1,4 24,5-5,7-53,1-42,8 -,9-44,4 Other sectors -229,3-186,1 -,7-3,7-177,2-4,3 -,1 1, 1,8-6,7 3,8-28,7,1-14,5 Liabilities 772,6 467,8 19,5 1,8 41,5 2,6 15,4 2,3 15,8 29,4 7, 98,8 17,7 7,8 General government 1,2 2,,,,1, 1,8, -,2 -,6 -,7,1 2,8-2,1 MFIs 57,7 256,2 19,5 9,4 28, 17,4 1,9 1,1 12,6 26,3 37,7 94,1 15, 64,6 Other sectors 263,7 29,6, 1,4 193,3 3,2 11,7 1,2 3,4 3,6 33, 4,6 -,1 8,4 5. International investment position (end-of-period outstanding amounts) Total European Union 27 (outside the euro area) Canada Japan Switzerland United Offshore Internat. Other States financial organisa- Total Denmark Sweden United Other EU EU centres tions Kingdom countries institutions Direct investment 324,1-142,8,8-17,3-292,9 166,8 -,2 25,2 4,7 35,3-1,6-13,9 -,3 417,5 Abroad 2 71,3 957,2 33,8 81, 651,8 19,6, 76,1 68,8 241,8 558,1 316,1, 492,2 Equity/reinvested earnings 2 184,8 753,5 29,7 56,8 52,1 164,9, 64,9 63,6 193,8 419,2 297,1, 392,8 Other capital 525,4 23,7 4,1 24,2 149,6 25,7, 11,2 5,2 48,1 138,9 19,, 99,4 In the euro area 2 386,2 1 1, 33, 98,3 944,7 23,8,2 5,9 64,1 26,6 559,6 33,,3 74,6 Equity/reinvested earnings 1 777,9 874, 26,9 81,9 757,1 8,,1 45,9 53,5 142,2 396, 199,7, 66,7 Other capital 68,2 226, 6,1 16,4 187,6 15,8,1 5,1 1,7 64,4 163,6 13,2,3 8, Portfolio investment assets 3 874,9 1 22,7 61,2 119,3 861,3 9,8 7, 83,4 27,4 122,3 1 38,8 411,5 3,8 445, Equity 1 733,6 422,4 1,9 46,5 342,4 22,6, 21,7 182,4 112,1 617,1 155,6 1,4 22,9 Debt instruments 2 141,3 78,3 5,3 72,8 519, 68,2 7, 61,7 88, 1,2 691,7 255,9 29,4 224,1 Bonds and notes 1 826,7 652,8 45,9 61,6 48,2 67,2 69,9 6,2 62,4 7,8 592,5 228,7 28,7 193,7 Money market instruments 314,6 127,5 4,3 11,2 11,8 1,,1 1,5 25,6 2,4 99,2 27,2,7 3,5 Other investment -34,2-5,7 51,8 15,4 17,8 9,3-145, 4,5 9,4-81,5-13, -216,6-22,8 66,4 Assets 3 664, ,1 77, 62, 1 618,3 15,1 9,8 21,7 92,6 29,2 51,6 354,2 41,8 562,6 General government 12,2 17,4,2,3 8,9,5 7,5,1,1,1 3,3 1,2 35,8 44,2 MFIs 2 515, ,7 65,7 44, , 78,5,9 11,6 67,1 122, 316,3 245, 5,4 315,2 Other sectors 1 47,4 422, 11, 17,2 366,4 26, 1,4 1, 25,4 87,2 191, 17,9,6 23,2 Liabilities 3 969, 1 922,8 25,2 46,6 1 6,5 95,8 154,8 17,2 83,1 29,7 523,6 57,7 64,6 496,2 General government 46,5 23,7,,3 3,3, 2,1,,8,1 7,4,2 3,3 11,1 MFIs 3 18, ,7 2, 26,3 1 27,8 74, 1,6 12,2 55,5 243,9 4,6 518,2 6, 398,5 Other sectors 741,9 47,4 5,2 2, 326,4 21,8 34, 5, 26,8 46,7 115,6 52,3 1,4 86,6 Source:. E C B M o December n t h l y B u l l e t i n SS67 83 J u n e

228 7. 4 U t l a n d s s t ä l l n i n g ( i n k l u s i v e l i k v i d i t e t i u t l ä n d s k v a l u t a ) (miljarder euro, om inget annat anges; utestående belopp vid periodens slut) 1. Översikt över utlandsställning Totalt Totalt i procent av BNP Direktinvesteringar Finansiella derivat Övriga investeringar Valutareserv Utlandsställning, netto Utestående tillgångar Utestående skulder 2. Direktinvesteringar Eget kapital och återinvesterade vinstmedel Totalt MFI (exklusive Eurosystemet) Av inhemska enheter utomlands Icke- MFI Övrigt kapital (främst företagsinterna lån) Totalt MFI (exklusive Eurosystemet) Icke- MFI Eget kapital och återinvesterade vinstmedel Totalt MFI (exklusive Eurosystemet) Av utländska enheter i euroområdet Icke- MFI Övrigt kapital (främst företagsinterna lån) Totalt MFI (exklusive Eurosystemet) Icke- MFI 3. Portföljinvesteringar: tillgångar fördelat på instrument och innehavarens sektor Tillgångar Skuldinstrument Portföljinvesteringar Eurosystemet Obligationer Penningmarknadsinstrument Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Icke-MFI MFI exklusive Eurosystemet Offentlig sektor Övriga sektorer MFI exklusive Eurosystemet Eurosystemet Icke-MFI Offentlig sektor Övriga sektorer MFI exklusive Eurosystemet Eurosystemet Icke-MFI Offentlig sektor Övriga sektorer Källa:. 84 S 68Juni December 27 25

229 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 7. 4 I n t e r n a t i o n a l i n v e s t m e n t p o s i t i o n ( i n c l u d i n g i n t e r n a t i o n a l r e s e r v e s ) (EUR billions, unless otherwise indicated; end-of-period outstanding amounts) 1. Summary international investment position Total Total Direct Portfolio Financial Other Reserve as a % of GDP investment investment derivatives investment assets Net international investment position ,9-9,8 179,5-94,9-12,6-37,1 366, ,9-1,5 87,4-916,1-7,5-255,4 36, ,9-1,7 16,7-996,6-14,9-26,2 281, ,1-1,2 324, ,6-14,4-34,2 32,1 26 Q3-957,1-11,5 433, ,7-15,4-45,4 325,1 Q4-969,7-11,5 473, ,6-15,3-279,9 325,8 Outstanding assets ,6 12,1 2 5, ,9 133, ,6 366, ,9 16, , ,1 16,8 2 67, 36, ,7 112, ,1 3 35,8 174,1 2 94,8 281, ,1 134,4 2 71, ,9 236, ,7 32,1 26 Q ,5 142, , ,6 3, 4 73,9 325,1 Q , 146,6 3 6, ,5 289, 4 31,5 325,8 Outstanding liabilities ,5 111, , ,7 145, , ,8 117, 2 81, ,2 168, , ,6 123,4 2 23,4 4 32,3 189, 3 147, ,2 144, ,2 5 17,6 25, , - 26 Q ,5 154, ,5 5 58,4 315, ,2 - Q ,7 158, , ,1 34,3 4 59,4-2. Direct investment By resident units abroad By non-resident units in the euro area Equity capital Other capital Equity capital Other capital and reinvested earnings (mostly inter-company loans) and reinvested earnings (mostly inter-company loans) Total MFIs Non- Total MFIs Non- Total MFIs Non- Total MFIs Nonexcluding MFIs excluding MFIs excluding MFIs excluding MFIs Eurosystem Eurosystem Eurosystem Eurosystem ,6 132, ,3 461,3 1,6 459, ,6 42, ,5 53,8 2,7 528, ,8 124,4 1 62,4 442,5 2,1 44,4 1 51,1 46, , 571,8 3,2 568, ,4 144, ,8 439,7 3,1 436, ,2 43, ,4 569,1 8,2 56, ,8 166,5 2 18,3 525,4 6,6 518, ,9 45, ,1 68,2 1,1 598,1 26 Q ,6 176, ,7 55,3 2,7 547,6 1 97,8 46, ,3 63,7 1, 593,7 Q ,6 191, ,7 56,6 2,8 557,8 1 95,3 46, ,4 627,6 1,1 617,5 3. Portfolio investment assets by instrument and sector of holder Equity Debt instruments Bonds and notes Money market instruments Assets Liabilities Assets Liabilities Assets Liabilities Eurosystem MFIs Non-MFIs Eurosystem MFIs Non-MFIs Eurosystem MFIs Non-MFIs excluding excluding excluding Eurosystem General Other Eurosystem General Other Eurosystem General Other gov. sectors gov. sectors gov. sectors ,7 43,6 8,3 799, ,4 7,2 43,1 6,3 784,7 1 66,1 1,3 189,4 1,1 47,1 28,2 23 1,7 53,5 11,5 1 26,2 1 57,4 9,3 46,2 8, 846, 1 755,7 1,1 191,5,6 48,5 248, 24 2,1 73,9 16,1 1 16, ,9 7,9 54,7 9,7 938, 2 41,3,9 231,4,4 54,2 235,1 25 3, 1,8 26,6 1 63, , 8,3 693, 11, , ,9,8 26,5,4 52,9 317,6 26 Q3 2,9 114, 33, 1 729, ,1 7,8 789,9 1, , ,4 1,4 283,1 4,2 59,8 317,8 Q4 2,8 131,4 36, ,1 2 99,4 1,4 89,7 11,4 1 21, ,1,9 31,,2 62,1 3,6 Source:. S68 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e 2 7 December 25 S 85

230 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Externa transaktioner och utlandsställning BU et lt a nl nd is ns gt sä bl lan lia n g s ( i i ns ka lm ums iav ne dlri ak gv i d i t e t i u t l ä n d s k v a l u t a ) (miljarder euro; euro, om nettoflöden) inget annat anges; utestående belopp vid periodens slut) 4. Övriga investeringar Eurosystemet Offentlig sektor Lån, sedlar, mynt och inlåning Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Övriga tillgångar Lån, sedlar, mynt och inlåning Övriga skulder Lån, sedlar, mynt och inlåning Övriga tillgångar Handelskrediter Handelskrediter Lån Övriga skulder Totalt Lån Sedlar, mynt och inlåning MFI (exklusive Eurosystemet) Offentlig sektor Lån, sedlar, mynt och inlåning Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Övriga tillgångar Lån, sedlar, mynt och inlåning Övriga skulder Lån, sedlar, mynt och inlåning Övriga tillgångar Handelskrediter Handelskrediter Lån Övriga skulder Totalt Lån Sedlar, mynt och inlåning Likviditet i utländsk valuta Valutareserv Memo: Tillgångar Skulder Totalt Monetärt guld Särskilda Miljarder troy Fine dragningsrätter euro ounces (miljoner) (SDR) Reservposition i IMF Totalt Sedlar, mynt och inlåning Hos monetära myndigheter och BIS Hos banker Valutor Värdepapper Totalt Aktier Obligationer och sedlar Penningmarknadsinstrument Finansielladerivat Övriga fordringar Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet Förutbestämda kortfristiga nettoutflöden i utländsk valuta Eurosystemet varav innehas av Europeiska centralbanken Källa:. 86 S December 25 Juni 27 S 69

231 STATISTIK E U R O A R FÖR E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S E x t e r n a l t r a n s a c t i o n s a n d p o s i t i o n s 7. 4 I n t e r n a t i o n a l i n v e s t m e n t p o s i t i o n ( i n c l u d i n g i n t e r n a t i o n a l r e s e r v e s ) (EUR billions, unless stated otherwise; end-of-period outstanding amounts) 4. Other investment by instrument Eurosystem General government Assets Liabilities Assets Liabilities Loans/currency Other Loans/currency Other Trade Loans/currency and deposits Other Trade Loans Other and assets and liabilities credits assets credits liabilities deposits deposits Total Loans Currency and deposits ,9,3 57,2,1 1,4 62,1 57,4 4,7 55,4,1 42,6 13,8 23 5,2,7 66,,2,2 59, 53,2 5,8 42,4, 42,3 3,8 24 4,7,3 74,5,2,2 62,3 54,1 8,3 42,6, 42,4 3,4 25 5,4,4 82,2,2,1 57,5 45,7 11,8 44,6, 42,8 3,6 26 Q3 7,4,4 95,6,3,1 5,1 38,5 11,6 45,, 46,8 3,4 Q4 8,4,4 1,,2,1 55, 4,2 14,8 44,7, 45,1 3,4 MFIs (excluding Eurosystem) Other sectors Assets Liabilities Assets Liabilities Loans/currency Other Loans/currency Other Trade Loans/currency and deposits Other Trade Loans Other and assets and liabilities credits assets credits liabilities deposits deposits Total Loans Currency and deposits ,1 61, 2 25,8 48,4 174,4 487,4 199,3 288,1 9,7 14,5 364,3 47, ,6 38, ,9 31, 169,2 535,9 26,7 329,2 84,3 17,2 387,3 45, ,5 45, , 42,2 172,4 568,8 236,8 332, 93,5 11,2 41,4 49, ,1 56,3 3 45,8 52,4 185,1 73,4 374,9 355,5 131,9 125,3 547,5 69,1 26 Q3 2 75,7 56,8 3 36,7 52,3 181,8 886,5 535,7 35,8 14,1 131, 71, 88,1 Q ,2 58, , 55,8 185, 943, 61,3 332,8 136,1 128,3 759, 84,6 5. International reserves Reserve assets Memo Eurosystem Assets Liabilities Total Monetary gold Special Reserve Foreign exchange Other Claims Predetermined drawing position claims on euro short-term In In fine rights in the Total Currency and Securities Financial area net EUR troy IMF deposits derivatives residents drains billions ounces in in (millions) With With Total Equity Bonds Money foreign foreign monetary banks and market currency currency authorities notes instruments and the BIS ,1 13,4 399,22 4,8 25, 25,8 1,3 35,3 159,8 1, 12,2 38,5,4, 22,4-26, ,7 13, 393,543 4,4 23,3 149, 1, 3,4 17,9 1, 8,5 26,5,7, 2,3-16, , 125,4 389,998 3,9 18,6 133, 12,5 25,5 94,7,5 58,5 35,6,4, 19,1-12, ,1 163,4 375,861 4,3 1,6 141,7 12,6 21,4 17,9,6 69,6 37,7 -,2, 25,6-17,9 26 Q2 323,8 178,9 37,694 4,2 7,8 133, 5,4 22, 15,3,5 74,6 3,2,2, 26,9-19,1 Q3 325,1 174,2 367,958 4,5 7, 139,4 4,5 25,3 19,7,5 79,1 3,1 -,1, 26,8-21,9 Q4 325,8 176,3 365,213 4,6 5,2 139,7 6,3 22,5 11,7,5 79,4 3,8,3, 24,6-21,5 27 Feb. 337,5 183,3 364,64 4,6 4,5 145,1 4,1 26,6 114, ,2, 23,6-23,8 Mar. 331,6 18,4 363,18 4,6 4,3 142,2 4,9 27,6 19, ,3, 25,1-22,6 Apr. 33, 179,9 361,562 4,6 4,1 141,4 4,2 25,7 111, ,4, 27,3-25, of which held by the European Central Bank 22 45,5 8,1 24,656,2, 37,3 1,2 9,9 26,1, 19,5 6,7,, 3, -5, ,9 8,1 24,656,2, 28,6 1,4 5, 22,2, 14,9 7,3,, 2,8-1, ,1 7,9 24,656,2, 27, 2,7 3,3 21,1, 9,7 11,3,, 2,6-1, ,5 1,1 23,145,2, 31,2 5,1 2,5 23,6, 1,6 12,9,, 2,9 -,9 26 Q2 39,2 1,3 21,312,2, 28,7 1,3 2,4 25,1, 18,6 6,5,, 3,5, Q3 4,8 1,1 21,312,2, 3,5 1,4 3,8 25,3, 18,4 6,9,, 2,9 -,7 Q4 39,9 9,9 2,572,4, 29,6 1,6 1,5 26,5, 19,1 7,4,, 2,8 -,3 27 Feb. 42,8 1,4 2,632,4, 32,,7 4,4 27, - - -,, 2,4-1,9 Mar. 4,5 1,3 2,632,4, 29,9 1,4 3,3 25, ,, 3, -,6 Apr. 4,5 1,3 2,632,4, 29,8,8 3,9 25, ,, 3,4-1,2 Source:. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 87 S69

232 7. 5 Va r u h a n d e l (säsogrensat, om inget annat anges) 1. Värden, volymer och enhetsvärden per varugrupp Totalt (ej säsongrensat) Export (f.o.b.) Import (c.i.f.) Totalt Memo: Totalt Memo: Export Import Halvfabrikat Kapitalvaror Konsumtionsvaror Industrivaror Halvfabrikat Kapitalvaror Konsumtionsvaror Industrivaror Olja Värden (miljarder euro; årliga procentuella förändringar för kolumnerna 1 och 2) Volymindex (2 = 1; årliga procentuella förändringar för kolumnerna 1 och 2) Enhetsvärdeindex (2 = 1; årliga procentuella förändringar för kolumnerna 1 och 2) Källor: Eurostat och :s beräkningar på grundval av uppgifter från Eurostat (volymindex och säsongrensade enhetsvärdesindex). 88 S 7Juni December 27 25

233 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 7. 5 T r a d e i n g o o d s (seasonally adjusted, unless otherwise indicated) 1. Values, volumes and unit values by product group Total (n.s.a.) Exports (f.o.b.) Imports (c.i.f.) Total Memo: Total Memo: Exports Imports Intermediate Capital Consumption Manufactures Intermediate Capital Consumption Manufactures Oil Values (EUR billions; annual percentage changes for columns 1 and 2) 23-2,3,5 1 56,9 499,3 221,3 299,8 916,4 987,7 553, 164,1 24,1 78,6 19,1 24 8,9 9, ,8 545,6 246,7 314,6 994,2 1 73,3 64,3 183,2 255,5 767,3 129,2 25 7,8 13, , 59,2 269,6 334,6 1 68, ,2 74,8 26,3 275,8 842,7 186, ,1 13, ,5 662,4 289,3 366, 1 183,8 1 39,7 824,7 27,3 32,1 939,2 224,8 25 Q4 9,8 15,9 321,6 154,4 69, 86,4 276,5 328,3 188,7 55,5 72,5 222,3 53,8 26 Q1 16, 22,4 332,2 159,1 71,7 9, 282,6 337,5 199,3 53,9 74,1 224,4 55,1 Q2 9,4 14,4 34,6 162,6 71,5 89,9 29,6 344,6 25,1 52,2 75, 231,6 57,3 Q3 8, 1,4 346,3 167,3 71,5 9,9 298, 353,9 211,6 5,9 75,3 238,4 6, Q4 11,6 7,4 36,3 173,4 74,7 95,2 312,6 354,7 28,8 5,3 77,7 244,8 52,3 27 Q1 9,3 5,5 365, ,2 358, ,2. 26 Oct. 16,1 13,7 118,2 57,1 24,5 31,3 11,9 117,7 69,6 17, 25,7 8,6 18, Nov. 12,6 6,2 12, 58,3 25,7 31,2 15, 116,2 68,6 16,7 25,8 8,7 17, Dec. 6,2 2,4 122,2 58, 24,5 32,7 15,7 12,8 7,5 16,6 26,1 83,5 17,4 27 Jan. 12, 8,2 121,4 49,1 22,1 3,9 14,2 119,5 63,3 14, 23,4 83,1 16,1 Feb. 9,7 7,5 121,4 48,9 22,1 3,1 13,9 12,9 63,6 13,9 24, 84, 15,4 Mar. 6,8 1,2 122, ,2 117, ,1. Volume indices (2 = 1; annual percentage changes for columns 1 and 2) 23 1, 3,6 18,5 15,9 16,8 113,1 18,4 11,9 1,2 97,1 19,7 1,2 13,2 24 9, 6,5 117,4 115,5 119,9 118,4 118, 17,8 14,1 19,1 117,4 18,2 15,2 25 4,9 5,1 123,6 12,1 129,5 123,5 124,2 113,8 17,5 123,5 123,5 116,3 19,8 26 7,4 5,6 133,2 129,3 136,3 131, 134, 12,6 113,6 123,9 13,6 125,3 19,7 25 Q4 5,6 5,4 126,5 122,9 131,6 125,6 127,2 116,9 18, 131,4 126,5 12,8 11,7 26 Q1 1,5 8,5 128,7 125,2 134,7 129,1 128,2 117, 11,4 126,1 127,7 12,1 15,6 Q2 5,2 3,8 132, 127,9 135, 128,5 132,3 119,1 112,2 124,9 13,7 124,5 16,2 Q3 5, 4,5 133,7 13,2 135,3 13,4 135, 121,9 115,3 122,7 129,7 126,6 115,9 Q4 9, 5,7 138,4 134,1 14,1 136,1 14,4 124,3 116,5 121,7 134,1 129,9 111, 27 Q Oct. 13,4 11,5 136,3 132,8 138, 134,3 137,3 124,3 117,2 123,6 133, 128,5 115,9 Nov. 9,5 4,2 138,2 134,8 144,8 134,2 141,5 122, 115, 12,6 134,1 128, 111,6 Dec. 4,1 1,5 14,6 134,5 137,5 139,9 142,5 126,4 117,2 121, 135,3 133,1 15,4 27 Jan. 11, 9,3 139,5 112,9 124,9 131,9 14,1 125,5 15,5 12,8 12,7 131,5 14,4 Feb. 7,5 8, 138,7 111,9 124,3 127,5 138,8 126,3 16, 1,3 123,2 132,1 1,7 Mar Unit value indices (2 = 1; annual percentage changes for columns 1 and 2) 23-3,2-3, 97,6 96,2 96,3 11,1 97,4 94,8 93,6 92,3 99,5 96, 86,4 24 -,1 2,6 97,5 96,4 95,7 11,4 97,1 97,3 98,4 91,8 98,9 96,3 99,5 25 2,8 7,9 1,2 1,2 96,8 13,4 99,1 15, 111,2 91,2 11,5 98,3 137,5 26 3,6 7,4 13,8 14,5 98,7 16,5 11,8 112,8 123,1 91,4 15,2 11,8 166,8 25 Q4 4, 9,9 11,9 12,5 97,6 15, 1,2 19,8 118,5 92,3 14,2 99,9 158,1 26 Q1 5, 12,8 13,4 13,7 99, 16,3 11,6 112,9 122,4 93,4 15,5 11,5 17, Q2 4, 1,2 13,4 13,8 98,5 16,8 11,3 113,2 124, 91,4 14,4 11,1 175,5 Q3 2,8 5,7 13,8 14,9 98,3 16,3 11,8 113,6 124,5 9,6 15,6 12,3 168,2 Q4 2,4 1,6 14,4 15,6 99,1 16,7 12,6 111,6 121,6 9,4 15,3 12,4 153,6 27 Q Oct. 2,4 1,9 14,2 15,2 99,1 16,8 12,6 111,1 121, 9,2 15,5 12,2 151,2 Nov. 2,9 1,9 14,3 15,9 99, 16,4 12,7 111,8 121,3 91, 15,1 12,7 148,5 Dec. 2,1,9 14,5 15,7 99,2 16,9 12,6 112,1 122,4 89,8 15,4 12,1 161,1 27 Jan.,9-1, 14,6 16,5 98,8 17,2 12,8 111,7 122,1 89,4 15,5 13, 15,5 Feb. 2, -,5 15,2 17, 99,3 18, 13,5 112,3 122,1 9,8 16,1 13,6 149,6 Mar Sources: Eurostat and calculations based on Eurostat data (volume indices and seasonal adjustment of unit value indices). S7 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e 2 7 December 25 S 89

234 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Externa transaktioner och utlandsställning 7. 5 Va r u h a n d e l (miljarder euro, om inget annat anges, säsongrensat) 2. Geografisk fördelning Totalt Europeiska unionen (utanför euroområdet) Ryssland Danmark Sverige Stor- Andra britan- Eu-länder nien Schweiz Turkiet USA Asien Afrika Latinamerika Kina Japan Övriga länder i Asien Övriga länder Export (f.o.b.) andel, % av total export Import (c.i.f.) andel, % av total import Saldo Källor: Eurostat och :s beräkningar på grundval av uppgifter från Eurostat (saldo och kolumn 5, 12 och 15). 9 S 72Juni December Juni 27 S 71

235 STATISTIK E U R O A R FÖR E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S E x t e r n a l t r a n s a c t i o n s a n d p o s i t i o n s 7. 5 T r a d e i n g o o d s (EUR billions, unless otherwise indicated; seasonally adjusted) 2. Geographical breakdown Total European Union 27 (outside the euro area) Russia Switzer- Turkey United Asia Africa Latin Other land States America countries Denmark Sweden United Other EU China Japan Other Kingdom countries Asian countries Exports (f.o.b.) ,9 24,9 38,6 194,5 125, 29,1 63,3 24,8 167, 35,1 31,3 135,3 59,2 37,9 91, ,8 25,7 42,2 25,4 138,3 35,9 66,2 32,1 172,5 4,3 33,3 15,3 64,2 4,4 96, , 29, 45,1 23,2 157,9 43,6 7,7 34,8 185, 43,3 34, 165,9 72,9 46,9 14, ,5 31,1 49,7 214,7 193,8 55,3 76,5 38,5 199,7 53,5 34,5 183,1 76,9 54,3 117,7 25 Q4 321,6 7,5 11,3 51,2 42,5 11,5 17,7 9,5 48,3 11,5 8,5 42,2 19,3 12,4 28,1 26 Q1 332,2 7,5 11,6 53,2 44,5 12,5 18,1 9,7 49,6 12,7 8,7 43,6 19,3 13,1 28,1 Q2 34,6 7,7 12,3 53,3 47,6 13, 18,4 9,8 49,8 12,7 8,5 45,1 18,9 13,4 3,3 Q3 346,3 7,8 12,7 54,3 49,5 14,2 19,3 9,6 49,7 13,5 8,6 45,8 19, 13,7 28,7 Q4 36,3 8,1 13,1 54, 52,2 15,6 2,7 9,5 5,7 14,6 8,6 48,6 19,7 14,1 3,7 27 Q1 365, ,6 2,5 1, 48,5 14,1 8,5 49, 21,2 14,7. 26 Oct. 118,2 2,7 4,4 18, 17,1 5,2 7, 3,1 16, 4,7 3, 15,7 6,4 4,7 1,3 Nov. 12, 2,7 4,3 18,1 17,3 5,3 6,8 3,4 17,1 5, 2,9 16,5 6,7 4,6 9,4 Dec. 122,2 2,7 4,4 18, 17,9 5,1 6,9 3,1 17,6 4,9 2,8 16,4 6,7 4,7 11, 27 Jan. 121,4 2,8 4,5 18,9 17,7 5,1 7, 3,5 16,6 4,6 2,8 16,5 7, 4,9 9,4 Feb. 121,4 2,8 4,4 18,7 17,8 5,2 6,8 3,2 16,2 4,8 2,8 16,2 7, 4,9 1,6 Mar. 122, ,3 6,6 3,3 15,8 4,7 2,8 16,3 7,1 4,9. % share of total exports 26 1, 2,3 3,6 15,6 14, 4, 5,5 2,8 14,5 3,9 2,5 13,3 5,6 3,9 8,5 Imports (c.i.f.) ,7 23,7 36,9 138,6 18,9 47,2 5,4 19,2 11,5 74,4 52, 141,8 68,8 39,7 75, ,3 25,4 39,8 145, 116,6 56,4 53,5 23,2 113,1 92,1 54,4 161, 72,8 45,2 74, ,2 26,3 42,2 152,5 129,2 76,7 58, 25,2 119,9 117,9 53,1 189,8 95,9 53,5 82, ,7 27,4 47,4 165,6 153,7 94,4 62,1 29,1 128,2 143,6 56, 212,5 19,5 65,9 95,3 25 Q4 328,3 6,6 11, 39,3 34, 21,1 15,2 6,7 31,1 32,1 13,7 52,8 26,3 14,8 23,6 26 Q1 337,5 6,7 11,3 41,1 35,3 23,3 15, 7,1 31,7 33,4 14,2 51,7 26,7 15,6 24,5 Q2 344,6 6,7 11,5 42,9 37,3 24,5 15,4 7,5 31,6 34,4 13,9 53,7 27, 15,9 22,5 Q3 353,9 7, 12,1 41,4 39,4 23,8 15,9 7,3 32,2 36, 14,3 54,7 27,9 16,7 25,3 Q4 354,7 6,9 12,6 4,3 41,7 22,9 15,8 7,3 32,6 39,8 13,6 52,4 27,9 17,8 23,1 27 Q1 358, ,7 16,7 7,9 33, 42, 14,5 51,2 25,7 18,1. 26 Oct. 117,7 2,2 4,1 13,4 13,8 7,6 5,2 2,4 1,9 12,5 4,6 17,9 9,2 5,7 8,3 Nov. 116,2 2,3 4,1 13,5 13,6 7,6 5,2 2,4 1,4 13,4 4,5 17,4 9,3 5,9 6,5 Dec. 12,8 2,4 4,5 13,4 14,2 7,7 5,3 2,5 11,4 13,8 4,5 17,1 9,4 6,2 8,3 27 Jan. 119,5 2,4 4,3 13,4 14,1 7,5 5,5 2,6 11,1 13,8 5, 17,3 8,8 6,2 7,4 Feb. 12,9 2,2 4,2 13,5 13,8 7,6 5,6 2,7 11,2 14, 4,8 17,7 8,8 6,1 8,7 Mar. 117, ,5 5,6 2,7 1,6 14,3 4,7 16,2 8,1 5,8. % share of total imports 26 1, 2, 3,4 11,9 11, 6,8 4,5 2,1 9,2 1,3 4, 15,3 7,9 4,7 6,9 Balance 23 69,2 1,2 1,7 55,9 16,1-18,1 12,9 5,6 56,5-39,3-2,7-6,4-9,6-1,8 15, ,5,4 2,4 6,3 21,7-2,5 12,7 8,9 59,5-51,8-21,1-1,7-8,6-4,9 21, ,8 2,7 2,9 5,6 28,7-33,1 12,7 9,6 65,1-74,6-19,1-23,9-23, -6,7 21, ,3 3,8 2,2 49,1 4,2-39,1 14,4 9,5 71,5-9,2-21,6-29,4-32,6-11,6 22,4 25 Q4-6,7,9,4 11,9 8,5-9,6 2,5 2,8 17,2-2,6-5,2-1,5-7, -2,4 4,4 26 Q1-5,4,8,3 12,1 9,2-1,8 3, 2,6 17,9-2,8-5,4-8, -7,4-2,4 3,6 Q2-4, 1,,8 1,4 1,2-11,5 3, 2,3 18,1-21,6-5,4-8,6-8,1-2,5 7,8 Q3-7,6,8,7 12,9 1,1-9,6 3,4 2,3 17,5-22,5-5,7-8,9-8,9-3, 3,4 Q4 5,7 1,2,5 13,7 1,5-7,3 5, 2,2 18,1-25,2-5, -3,8-8,2-3,6 7,6 27 Q1 7, , 3,8 2,2 15,5-27,9-6, -2,2-4,5-3,4. 26 Oct.,5,5,3 4,6 3,2-2,4 1,8,7 5,1-7,8-1,7-2,1-2,8 -,9 2, Nov. 3,8,4,2 4,6 3,7-2,3 1,6,9 6,7-8,5-1,6-1, -2,7-1,3 2,9 Dec. 1,5,3 -,1 4,5 3,6-2,6 1,6,6 6,2-9, -1,7 -,7-2,7-1,5 2,8 27 Jan. 1,9,4,2 5,5 3,7-2,4 1,5 1, 5,5-9,2-2,1 -,9-1,8-1,4 2, Feb.,5,6,2 5,2 4, -2,4 1,3,5 4,9-9,2-2, -1,5-1,7-1,1 1,8 Mar. 5, ,2 1,,7 5,1-9,6-1,9,2-1, -,9. Sources: Eurostat and calculations based on Eurostat data (balance and columns 5, 12 and 15). E C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e SS71 91

236 8 V Ä X E L K U R S E R 8. 1 E f f e k t i v a v ä x e l k u r s e r 1 ) (periodgenomsnitt; index: 1 kv 1999 = 1) Nominell Realt KPI EER-24 Realt PPI Real BNPdeflator EER-44 Real ULCM Real ULCT Nominell Realt KPI förändring i % jämfört med föregående månad förändring i % jämfört med föregående år D 3 5 E f f e k t i v a v ä x e l k u r s e r (månadsgenomsnitt; index: 1 kv 1999 = 1) Nominell EER-24 Real KPI-deflaterad EER-24 D 3 6 B i l a t e r a l a v ä x e l k u r s e r (månadsgenomsnitt; index: 1 kv 1999 = 1) USD/EUR JPY/EUR GBP/EUR Källa:. 1) För definitioner av grupper av handelspartner och övrig information, se Allmänna anmärkningar. 92 S 72Juni December 27 25

237 8 E X C H A N G E R A T E S STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 8. 1 E f f e c t i v e e x c h a n g e r a t e s 1 ) (period averages; index 1999 Q1=1) EER-24 EER-44 Nominal Real Real Real Real Real Nominal Real CPI PPI GDP ULCM ULCT CPI deflator ,3 15,1 14,2 13,2 99,9 11,8 111,2 15, ,3 14,1 12,5 1,9 97,4 99,3 19,7 13, ,6 14,4 12,9 1,7 95,1 97,7 11, 13,4 26 Q1 11,7 12,5 1,9 99, 94,1 96,6 17,4 11,2 Q2 13,8 14,6 13, 1,9 95,1 98,2 11,1 13,6 Q3 14,5 15,3 13,7 11,4 95,7 98,3 111,2 14,5 Q4 14,6 15,3 14,1 11,5 95,3 97,8 111,3 14,3 27 Q1 15,5 16, 14, , 14,7 26 May 14, 14,9 13, ,5 14, June 14,2 14,9 13, ,1 14,4 July 14,5 15,4 13, ,3 14,7 Aug. 14,6 15,4 13, ,3 14,6 Sep. 14,4 15,2 13, ,1 14,3 Oct. 13,9 14,6 13, ,4 13,6 Nov. 14,5 15,2 13, ,1 14,2 Dec. 15,5 16, 14, ,3 15, 27 Jan. 14,9 15,5 14, ,5 14,3 Feb. 15,4 15,9 14, ,9 14,6 Mar. 16,1 16,5 15, ,7 15,2 Apr. 17,1 17,5 16, ,7 16, May 17,3 17,6 16, ,6 15,9 % change versus previous month 27 May,1,2, ,1 -,1 % change versus previous year 27 May 3,2 2,6 3, ,8 1,8 C 3 5 E f f e c t i v e e x c h a n g e r a t e s (monthly averages; index 1999 Q1=1) C 3 6 B i l a t e r a l e x c h a n g e r a t e s (monthly averages; index 1999 Q1=1) 13 nominal EER-24 real CPI-deflated EER USD/EUR JPY/EUR GBP/EUR Source:. 1) For the definition of the trading partner groups and other information, please refer to the General notes. S72 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e 2 7 December 25 S 93

238 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Växelkurser 8. 2 B i l a t e r a l a v ä x e l k u r s e r (periodgenomsnitt; nationella valutaenheter per euro) Danska kronor Svenska kronor Pund sterling Japanska yen Schweiziska franc USdollar Sydkoreanska won Hongkongdollar Singaporianska dollar Kanadensiska dollar Norska kronor Australiska dollar förändring i % jämfört med föregående månad förändring i % jämfört med föregående år Tjeckiska koruny Estniska kronor Cypriotiska pund Lettiska lats Litauiska litas Ungerska forint Malte-siska lire Polska zloty Slovakiska koruny Bulgariska lev Nya rumänska leu 1) förändring i % jämfört med föregående månad förändring i % jämfört med föregående år Kinesiska yuan renminbi 2) Kroatiska kuna 2) Isländska kronor Indonesiska rupiah 2) Malaysiska ringgit 2) Nyzeeländska dollar Filippinska peso 2) Ryska rubel 2) Sydafrikanska rand Thailändska baht 2) Nya turkiska lire 3) förändring i % jämfört med föregående månad förändring i % jämfört med föregående år Källa:. 1) Före juli 25 avser uppgifterna rumänska leu; 1 ny rumänsk leu motsvarar 1 gamla rumänska lei. 2) För dessa valutor beräknar och offentliggör fr.o.m. den 1 april 25 referensväxelkurser gentemot euron. Tidigare uppgifter är ungefärliga. 3) Före januari 25 avser uppgifterna turkiska lire; 1 ny turkisk lira motsvarar 1 gamla turkiska lire. 94 S December 25 Juni 27 S 73

239 STATISTIK E U R O A R FÖR E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S E x c h a n g e r a t e s 8. 2 B i l a t e r a l e x c h a n g e r a t e s (period averages; units of national currency per euro) Danish Swedish Pound US Japanese Swiss South Korean Hong Kong Singapore Canadian Norwegian Australian krone krona sterling dollar yen franc won dollar dollar dollar krone dollar ,4399 9,1243, , ,44 1, ,62 9,6881 2,116 1,6167 8,3697 1, ,4518 9,2822,6838 1, ,85 1, ,61 9,6768 2,72 1,587 8,92 1, ,4591 9,2544, , ,2 1, ,58 9,7545 1,9941 1,4237 8,472 1, Q3 7,464 9,234, , ,9 1, ,1 9,919 2,125 1,4283 8,64 1,6831 Q4 7,4557 9,135, , ,72 1, ,29 1,269 2,91 1,4669 8,2712 1, Q1 7,4524 9,1894,6762 1, ,43 1, ,8 1,2334 2,73 1,5357 8,169 1, Nov. 7,4564 9,18, , ,11 1, ,1 1,246 2,49 1,4635 8,2446 1,6684 Dec. 7,4549 9,377, , ,82 1, ,34 1,274 2,354 1,5212 8,1575 1, Jan. 7,4539 9,795, , ,56 1, ,83 1,139 1,9983 1,5285 8,278 1,662 Feb. 7,4541 9,1896,668 1, ,6 1, ,25 1,213 2,49 1,539 8,876 1,678 Mar. 7,4494 9,2992,6821 1, ,24 1, ,82 1,3464 2,186 1,5472 8,134 1,674 Apr. 7,453 9,2372, , ,68 1, ,99 1,5634 2,476 1,5334 8,1194 1,6336 May 7,4519 9,261, , ,22 1, ,27 1,5642 2,581 1,4796 8,1394 1,6378 % change versus previous month 27 May, -,3,3, 1,6,8 -,4,,5-3,5,2,3 % change versus previous year 27 May -,1-1,3 -,3 5,8 14,4 6,1 4,3 6,7 2,2 4,4 4,4-2, Czech Estonian Cyprus Latvian Lithuanian Hungarian Maltese Polish Slovak Bulgarian New Romakoruna kroon pound lats litas forint lira zloty koruna lev nian leu 1) ,891 15,6466,58185,6652 3, ,66,428 4,5268 4,22 1, ,782 15,6466,57683,6962 3, ,5,4299 4,23 38,599 1,9558 3, ,342 15,6466,57578,6962 3, ,26,4293 3, ,234 1,9558 3, Q3 28,337 15,6466,57579,696 3, ,41,4293 3, ,842 1,9558 3,5415 Q4 28,44 15,6466,57748,6969 3, ,25,4293 3, ,929 1,9558 3, Q1 28,37 15,6466,57915,723 3, ,32,4293 3, ,347 1,9558 3, Nov. 28,29 15,6466,5777,697 3, ,84,4293 3, ,884 1,9558 3,4955 Dec. 27,778 15,6466,57811,6976 3, ,97,4293 3, ,967 1,9558 3, Jan. 27,84 15,6466,57842,6975 3, ,88,4293 3, ,751 1,9558 3,3922 Feb. 28,233 15,6466,57918,73 3, ,3,4293 3, ,49 1,9558 3,3823 Mar. 28,57 15,6466,57985,788 3, ,86,4293 3, ,813 1,9558 3,3692 Apr. 28,15 15,6466,58148,736 3, ,,4293 3, ,491 1,9558 3,3338 May 28,231 15,6466,5833,6965 3, ,42,4293 3, ,736 1,9558 3,2836 % change versus previous month 27 May,8,,3-1,, 1,, -,9,7, -1,5 % change versus previous year 27 May -,1, 1,4,1, -5,3, -2,9-1,2, -6,4 Chinese Croatian Icelandic Indonesian Malaysian New Zealand Philippine Russian South African Thai New Turkish yuan renminbi 2) kuna 2) krona rupiah 2) ringgit 2) dollar peso 2) rouble 2) rand baht 2) lira 3) ,2967 7, , ,34 4,7273 1, ,727 35,8192 8,92 5, ,1955 7,48 78, ,83 4,7119 1,766 68,494 35,1884 7,9183 5,68 1, ,96 7, , ,37 4,644 1, ,379 34,1117 8, ,594 1,89 26 Q3 1,156 7,319 91, ,9 4,6786 2,79 65,356 34,162 9,194 48,15 1,9118 Q4 1,1339 7, , ,1 4,6734 1, ,18 34,2713 9, ,19 1, Q1 1,1688 7, , ,33 4,5842 1, ,69 34,4795 9, ,538 1, Nov. 1,1286 7, , ,3 4,6927 1, ,186 34,262 9, ,49 1,8786 Dec. 1,3356 7, , ,18 4,699 1,994 65,274 34,7316 9,392 47,224 1, Jan. 1,1238 7, , ,4 4,5596 1, ,552 34,4578 9,344 45,85 1,8536 Feb. 1,1326 7, , ,46 4,576 1, ,167 34,46 9, ,434 1,826 Mar. 1,2467 7, , ,32 4,6212 1, ,69 34,568 9, ,32 1,8659 Apr. 1,44 7, , ,98 4,6449 1, ,421 34,954 9,689 44,1 1,8362 May 1,3689 7, , ,8 4,5962 1, ,136 34,8999 9, ,57 1,829 % change versus previous month 27 May -,7-1, -3,7-3, -1,,3-2,, -1,3 1,1-1,8 % change versus previous year 27 May 1,3,7-7,2 3,4 -,3-8,9-5,2 1, 17,3-8,3-2, Source:. 1) Data prior to July 25 refer to the Romanian leu; 1 new Romanian leu is equivalent to 1, old Romanian lei. 2) For these currencies the computes and publishes euro reference exchange rates as from 1 April 25. Previous data are indicative. 3) Data prior to January 25 refer to the Turkish lira; 1 new Turkish lira is equivalent to 1,, old Turkish liras. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 95 S73

240 9 U T V E C K L I N G U TA N F Ö R E U R O O M R Å D E T 9. 1 A n d r a E U - l ä n d e r (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 1. Ekonomisk och finansiell utveckling Tjeckien Danmark Estland Cypern Lettland Litauen Ungern Malta Polen Slovenien Slovakien Sverige Storbritannien HIKP Offentliga sektorns underskott(-)/överskott(+), % av BNP 1) Offentlig bruttoskuld, % av BNP 1) Lång statsobligationsränta, % per år, periodgenomsnitt 3-månadersränta, % per år, periodgenomsnitt Real BNP Bytes- och kapitalbalans, % av BNP Enhetsarbetskostnader Standardiserad arbetslöshet, % av arbetskraft, (säsongrensat) Källor: Europeiska kommissionen (GD Ekonomi och finans samt Eurostat); nationella uppgifter, Reuters och :s beräkningar. 96 S 74Juni December 27 25

241 9 D 9. 1 I n o t h e r E U M e m b e r S t a t e s (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 1. Economic and financial developments e v e l o p m e n t s o u t s i d e t h e e u r o a r e a STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Bulgaria Czech Denmark Estonia Cyprus Latvia Lithuania Hungary Malta Poland Romania Slovakia Sweden United Republic Kingdom HICP 25 6, 1,6 1,7 4,1 2, 6,9 2,7 3,5 2,5 2,2 9,1 2,8,8 2,1 26 7,4 2,1 1,9 4,4 2,2 6,6 3,8 4, 2,6 1,3 6,6 4,3 1,5 2,3 26 Q3 6,7 2,4 1,8 4,4 2,6 6,6 4, 4,6 3,2 1,5 5,9 4,8 1,5 2,4 Q4 5,7 1,1 1,6 4,5 1,5 6,2 4,2 6,4 1,1 1,3 4,8 3,5 1,4 2,7 27 Q1 5,3 1,7 1,9 5,1 1,4 7,6 4,4 8,8,8 2, 3,9 2,1 1,7 2,8 26 Dec. 6,1 1,5 1,7 5,1 1,5 6,8 4,5 6,6,8 1,4 4,9 3,7 1,4 3, 27 Jan. 6,8 1,4 1,8 5, 1,4 7,1 4, 8,4 1,2 1,6 4,1 2,2 1,6 2,7 Feb. 4,6 1,7 1,9 4,6 1,2 7,2 4,4 9,,8 1,9 3,9 2, 1,7 2,8 Mar. 4,4 2,1 1,9 5,6 1,4 8,5 4,8 9,,5 2,4 3,7 2,1 1,6 3,1 Apr. 4,4 2,7 1,7 5,6 1,6 8,8 4,9 8,7-1,1 2,2 3,8 2, 1,6 2,8 General government deficit (-)/surplus (+) as a % of GDP 24 2,2-2,9 2, 2,3-4,1-1, -1,5-6,5-4,9-5,7-1,5-2,4,8-3,1 25 1,9-3,5 4,7 2,3-2,3 -,2 -,5-7,8-3,1-4,3-1,4-2,8 2,1-3,1 26 3,3-2,9 4,2 3,8-1,5,4 -,3-9,2-2,6-3,9-1,9-3,4 2,2-2,8 General government gross debt as a % of GDP 24 37,9 3,7 44, 5,2 7,3 14,5 19,4 59,4 73,9 45,7 18,8 41,5 52,4 4, ,2 3,4 36,3 4,4 69,2 12, 18,6 61,7 72,4 47,1 15,8 34,5 52,2 42, ,8 3,4 3,2 4,1 65,3 1, 18,2 66, 66,5 47,8 12,4 3,7 46,9 43,5 Long-term government bond yield as a % per annum, period average 26 Nov. 4,38 3,78 3,78-4,26 4,95 4,28 7,1 4,34 5,2 7,56 4,25 3,62 4,45 Dec. 4,18 3,68 3,78-4,26 4,9 4,28 6,81 4,33 5,14 7,42 4,15 3,65 4,54 27 Jan. 4,27 3,84 4, - 4,36 4,92 4,28 6,96 4,34 5,17 7,39 4,25 3,9 4,94 Feb. 4,24 3,78 4,5-4,42 5,7 4,28 6,96 4,38 5,19 7,52 4,28 3,93 4,97 Mar. 4,22 3,76 3,96-4,47 5,14 4,24 6,79 4,38 5,19 7,53 4,24 3,79 4,88 Apr. 4,28 3,92 4,18-4,44 5,52 4,18 6,65 4,44 5,28 7,39 4,26 4,4 5,1 3-month interest rate as a % per annum, period average 26 Nov. 3,84 2,64 3,72 3,66 3,8 4,36 3,61-3,9 4,2 8,71 4,94 3,8 5,23 Dec. 4,1 2,56 3,84 3,81 3,76 4,21 3,72 8,2 3,9 4,2 8,19 4,82 3,21 5,29 27 Jan. 4,6 2,58 3,92 3,9 3,82 3,82 3,79 8,15 3,85 4,2 6,69 4,5 3,35 5,49 Feb. 4,9 2,59 3,99 3,94 3,87 5,61 3,87-4,1 4,2 7,13 4,6 3,43 5,57 Mar. 4,19 2,56 4,7 4,6 3,97 6,3 4,5 8,1 4,18 4,22 7,49 4,48 3,43 5,55 Apr. 4,3 2,6 4,16 4,42 3,99 9,32 4,41 8,2 4,19 4,31 7,33 4,5 3,51 5,65 Real GDP 25 6,2 6,1 3,1 1,5 3,9 1,6 7,6 4,2 3, 3,6 4,1 6, 2,9 1,9 26 6, 6,1 3,2 11,4 3,8 11,9 7,5 3,9 2,9 6,1 7,6 8,3 4,2 2,8 26 Q3 6,7 6, 2,7 11,3 3,8 11,9 6,9 3,9 2,3 5,9 8,2 9,8 4,2 2,9 Q4 5,7 5,8 3,1 1,9 3,6 11,7 7, 3,3 3,6 6,6 7,6 9,6 4,3 3, 27 Q ,7 8, 3,1.. 5,8 9, 3,3 2,9 Current and capital accounts balance as a % of GDP 25-11,1-2,4 3,9-9,5-5,1-11,2-5,9-6, -4,9-1,4-7,9-8,6 7,1-2, ,4-4, 2,4-12,3-5,9-19,9-9,7-4,9-3,3-1,7-1,4-8,4 6,7-3,3 26 Q2-12,1-5,9 2,8-1,6-2,3-16,3-8,3-5,4-6, -1,6-13,6-9,3 6, -3, Q3-4,3-5,1 4,4-12,6 8,6-22,7-11,1-4,2 5,2 -,7-9,5-1,1 7,3-3,5 Q4-24,5-5,3 1,2-14,5-19,5-25,3-1, -2,9-3, -2,6-1,7-7,3 7,4-3,3 Unit labour costs 25 2,4 -,5,9 2,7 1,3 15,5 3,4 3,1,,9.,5, ,5. 2,5 5,7,1 13,8 7,. -,7.. 1,2 -,4. 26 Q2 -. 2, 5, ,5 - -, , -,3. Q3 -. 2,9 5, ,1 - -,9 - -,3,6. Q4 -. 4, 8, , - -1,2 - -,6,1. Standardised unemployment rate as a % of labour force (s.a.) 25 1,1 7,9 4,8 7,9 5,2 8,9 8,3 7,2 7,3 17,7 7,1 16,3 7,4 4,8 26 9, 7,2 3,9 5,9 4,7 6,8 5,6 7,5 7,3 13,8 7,3 13,4 7, 5,3 26 Q3 9,2 7,1 3,7 5,8 4,6 6,6 5,9 7,6 7,2 13,4 7,7 13,1 6,9 5,4 Q4 8,2 6,6 3,6 5,5 4,5 6,1 5, 7,7 7, 12,6 7,3 12,3 6,5 5,3 27 Q1 8,1 6,3 3,4 4,8 4,4 5,9 5,7 8, 6,6 11,8 7,7 11,1 6,5. 27 Jan. 8,3 6,5 3,3 4,8 4,4 6, 5,9 7,9 6,7 12,1 7,7 11,3 6,5 5,4 Feb. 8,2 6,3 3,4 4,8 4,4 5,9 5,7 8, 6,6 11,8 7,6 11,1 6,5 5,4 Mar. 7,9 6,2 3,4 4,8 4,3 5,7 5,6 8,2 6,6 11,5 7,7 1,8 6,4. Apr. 7,5 6,1 3,2 4,7 4,4 5,8 5,4 8,2 6,4 11,2 7,2 1,5 6,2. May , Sources: European Commission (Economic and Financial Affairs DG and Eurostat), national data, Reuters and calculations. S74 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e 2 7 December 25 S 97

242 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Utveckling utanför euroområdet 9. 2 U S A o c h J a p a n (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges 1. Ekonomisk och finansiell utveckling Real BNP Konsumentprisindex Arbetskostnader per enhet 1) (tillverkningsindustri) Industriproduktionsindex (tillverkningsindustri) Arbetslöshet, % av arbetskraft (säsongrensat) Brett penningmängdsmått 2) 3-mån. ränta på interbankinlåning 2), % per år 1-årig statsobl. ränta 3), % per år Växelkurs 4), nationell valuta per euro Offentligt underskott (-)/ överskott (+), % av BNP Offentlig bruttoskuld 5), % av BNP USA Japan D 3 7 R e a l b r u t t o n a t i o n a l p r o d u k t (årliga procentuella förändringar; kvartalsuppgifter) Euroområdet USA Japan D 3 8 K o n s u m e n t p r i s i n d e x (årliga procentuella förändringar; månadsuppgifter) Euroområdet 6) USA Japan Källor: Nationella uppgifter (kolumnerna 1, 2 (USA), 3, 4, 5 (USA), 6, 9 och 1); OECD (kolumn 2 (Japan)); Eurostat (kolumn 5 (Japan), diagrammet för euroområdet); Reuters (kolumnerna 7 och 8); :s beräkningar (kolumn 11). 1) Uppgifter för USA är säsongrensade. 2) Periodgenomsnitt; M2 för USA; M2 + bankcertifikat för Japan. 3) För mer information, se avsnitt 4.6 och ) För mer information, se avsnitt ) Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (vid periodens slut). 6) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 98 S December 25 Juni 27 S 75

243 STATISTIK E U R O A R FÖR E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S D e v e l o p m e n t s o u t s i d e t h e e u r o a r e a 9. 2 I n t h e U n i t e d S t a t e s a n d J a p a n (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 1. Economic and financial developments Consumer Unit labour Real GDP Industrial Unemployment Broad 3-month 1-year Exchange Fiscal Gross price index costs 1) production rate money 2) interbank government rate 4) deficit (-)/ public (manufacturing) index as a % of deposit bond as national surplus (+) debt 5) (manufacturing) labour force rate 3) yield 3) currency as a % of as a % of (s.a.) as a % as a % per euro GDP GDP per annum per annum United States 23 2,3,8 2,5 1,3 6, 6,9 1,22 4, 1,1312-4,8 48, 24 2,7,1 3,9 3, 5,5 4,6 1,62 4,26 1,2439-4,6 48,8 25 3,4 -,1 3,2 4, 5,1 4,3 3,56 4,28 1,2441-3,7 49,2 26 3,2 -,2 3,3 5, 4,6 4,7 5,19 4,79 1, Q1 3,6 1,9 3,7 4,9 4,7 4,7 4,76 4,57 1,223-2,3 49,8 Q2 4,,1 3,5 5,5 4,6 4,7 5,21 5,7 1,2582-2,3 48,6 Q3 3,3-2,2 3, 6,1 4,7 4,5 5,43 4,9 1,2743-2,6 48,5 Q4 1,9 -,4 3,1 3,6 4,5 5, 5,37 4,63 1, Q1 2,4-2, 1,9 2,3 4,5 5,7 5,36 4,68 1, Jan. 2, ,1 4,6 5,5 5,36 4,76 1, Feb. 2, ,4 4,5 5,5 5,36 4,73 1, Mar. 2, ,5 4,4 6,1 5,35 4,56 1, Apr. 2, , 4,5 6,5 5,35 4,69 1, May ,5. 5,36 4,75 1, Japan 23 -,2-3,9 1,5 3,2 5,2 1,7,6,99 13,97-7,7 151,4 24, -4,9 2,7 5,5 4,7 1,9,5 1,5 134,44-5,5 157,6 25 -,3 -,6 1,9 1,1 4,4 1,8,6 1,39 136,85-5,9 164,2 26,2-2,6 2,2 4,8 4,1 1,1,3 1,74 146, Q1 -,1-1,7 2,7 3, 4,2 1,7,8 1,58 14,51.. Q2,2-2,4 2,1 4,7 4,1 1,4,21 1,9 143,81.. Q3,6-2,8 1,5 5,6 4,1,6,41 1,8 148,9.. Q4,3-3,5 2,4 5,9 4,1,7,49 1,7 151, Q1 -,1. 2,2 3, 4, 1,,62 1,68 156, Jan., -3,1-4,4 4,,9,56 1,71 156, Feb. -,2-1,9-3,1 4, 1,,59 1,71 157,6 - - Mar. -,1. - 1,9 4, 1,1,71 1,62 155, Apr.,. - 2,3 3,8 1,1,66 1,67 16, May ,67 1,67 163, C 3 7 R e a l g r o s s d o m e s t i c p r o d u c t (annual percentage changes; quarterly) C 3 8 C o n s u m e r p r i c e i n d i c e s (annual percentage changes; monthly) 5 euro area United States Japan 5 5 6) euro area United States Japan Sources: National data (columns 1, 2 (United States), 3, 4, 5 (United States), 6, 9 and 1); OECD (column 2 (Japan)); Eurostat (column 5 (Japan), euro area chart data); Reuters (columns 7 and 8); calculations (column 11). 1) Data for the United States are seasonally adjusted. 2) Average-of-period values; M2 for US, M2+CDs for Japan. 3) For more information, see Sections 4.6 and ) For more information, see Section ) Gross consolidated general government debt (end of period). 6) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e SS75 99

244 D I A G R A M F Ö R T E C K N I N G D1 Penningmängdsmått D2 Motposter D3 Penningmängdsmått, komponenter D4 Långfristiga finansiella skulder, komponenter D5 Lån till finansinstitut och icke-finansiella företag D6 Lån till hushåll D7 Lån till offentlig sektor och hemmahörande utanför euroområdet D8 Total inlåning fördelat på sektor D9 Total inlåning och inlåning som ingår i M3 fördelat på sektor D1 Total inlåning fördelat på sektor D11 Total inlåning och inlåning som ingår i M3 fördelat på sektor D12 Inlåning från offentlig sektor och hemmahörande utanför euroområdet D13 MFI:s innehav av värdepapper D14 Investeringsfonders totala tillgångar D15 Totala utestående belopp och bruttoemissioner av andra värdepapper än aktier av hemmahörande i euroområdet D16 Nettoemissioner av andra värdepapper än aktier, säsongrensat och ej säsongrensat D17 Långfristiga räntebärande värdepapper, fördelat på emitterande sektor, i alla valutor, årliga ökningstakter D18 Kortfristiga räntebärande värdepapper, fördelat på emitterande sektor, i alla valutor, årliga ökningstakter D19 Noterade aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, årliga ökningstakter D2 Bruttoemissioner av noterade aktier, fördelat på emitterande sektor D21 Ny inlåning med överenskommen löptid D22 Nya lån med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindningsperiod på upp till 1 år D23 Penningmarknadsräntor i euroområdet D24 3-månaders penningmarknadsräntor D25 Statsobligationsräntor i euroområdet D26 Räntor på 1-åriga statsobligationer D27 Dow Jones EURO STOXX Broad, Standard & Poor s 5 och Nikkei 225 D28 Underskott, lånebehov och skuldförändring D29 Maastrichtskuld D3 Betalningsbalans; bytesbalans D31 Betalningsbalans; direkt- och portföljinvesteringar, netto D32 Betalningsbalans; varor D33 Betalningsbalans; tjänster D34 Viktiga betalningsbalanstransaktioner som påverkar utvecklingen av MFI:s utländska nettotillgångar D35 Effektiva växelkurser D36 Bilaterala växelkurser D37 Real bruttonationalprodukt D38 Konsumentprisindex S12 S12 S13 S13 S14 S15 S16 S17 S17 S18 S18 S19 S2 S24 S35 S37 S38 S39 S4 S41 S43 S43 S44 S44 S45 S45 S46 S59 S59 S6 S6 S61 S61 S65 S72 S72 S75 S75 1 S 76Juni December 27 25

245 T E K N I S K A A N M Ä R K N I N G A R AV S E R Ö V E R S I K T F Ö R E U R O O M R Å D E T B E R Ä K N I N G AV Ö K N I N G S TA K T E R F Ö R M O N E T Ä R U T V E C K L I N G Den genomsnittliga ökningstakten för det kvartal som slutar med månaden t beräknas på följande sätt: a) där I t är indexet för rensade utestående belopp per månaden t (se även nedan). Den genomsnittliga ökningstakten för det år som slutar med månaden t beräknas på samma sätt: b) där L t-3 är det utestående beloppet i slutet av månaden t-3 (slutet av närmast föregående kvartal) och t.ex. C t Q är omklassificeringen det kvartal som slutar med månaden t. För de kvartalsserier för vilka månadsobservationer nu finns tillgängliga (se nedan) kan de kvartalsvisa transaktionerna även beräknas som summan av transaktionerna under de tre månaderna i kvartalet. B E R Ä K N I N G AV Ö K N I N G S TA K T F Ö R M Å N AT L I G A S E R I E R Ökningstakten kan beräknas utifrån transaktioner eller index för rensade utestående belopp. Om F t M och L t definieras enligt ovan, definieras indexet I t för rensade utestående belopp månaden t på följande sätt: e) AV S E R AV S N I T T 2. 1 T I L L 2. 6 B E R Ä K N I N G AV T R A N S A K T I O N E R Månatliga transaktioner beräknas utifrån månatliga skillnader i utestående belopp som rensats för omklassificeringar, andra omvärderingar, växelkursförändringar och andra förändringar som inte beror på transaktioner. Om L t är det utestående beloppet i slutet av månaden t, C t M omklassificeringen månaden t, E t M växelkursjusteringen ochv t M andra omvärderingar, definieras transaktionerna F t M under månaden t på följande sätt: c) På motsvarande sätt definieras de kvartalsvisa transaktionerna F t Q för det kvartal som slutar med månaden t på följande sätt: d) Basen för indexet (för de ej säsongrensade serierna) är för närvarande december 26 = 1. Tidsserier för indexet för rensade utestående belopp finns på :s webbplats ( under Statistics / Money, banking and financial markets. Den årliga ökningstakten a t för månaden t dvs. förändringen under de tolv månader som slutar med månaden t kan beräknas med hjälp av någon av följande två formler: f) g) Om inget annat anges avser den årliga ökningstakten ultimo för angiven period. Den årliga procentuella förändringen för 22 beräknas t.ex. i g) genom att indexet för december 22 divideras med indexet för december 21. Juni 27 S 77

246 Ökningstakten för perioder under året kan beräknas med hjälp av formel g). Ökningen från månad till månad a t M kan t.ex. beräknas på följande sätt: h) Ett 3-månaders glidande medelvärde (centrerat) för den årliga ökningen i M3 beräknas slutligen som (a t+1 + a t + a t-1 )/3, där a t definieras som i f) eller g) ovan. B E R Ä K N I N G AV Ö K N I N G S TA K T F Ö R K VA R TA L S S E R I E R Om F t Q och L t-3 definieras som ovan, definieras index I t för rensade utestående belopp för det kvartal som slutar med månaden t på följande sätt: i) AV S E R AV S N I T T 3. 1 T I L L 3. 5 Ö V E R E N S S T Ä M M E L S E M E L L A N A N V Ä N D N I N G O C H T I L L G Å N G I tabell 3.1 är uppgifterna uppställda enligt en grundläggande räkenskapsekvation. När det gäller icke-finansiella transaktioner är de totala användningarna lika med de totala tillgångarna för varje transaktionskategori. Denna räkenskapsekvation gäller även kontot för finansiella transaktioner, vilket innebär att för varje kategori finansiellt instrument är de totala transaktionerna i finansiella tillgångar lika med de totala transaktionerna i skulder. I kontot för övriga förändringar i tillgångar och i de finansiella balansräkningarna är de totala finansiella tillgångarna lika med de totala skulderna för varje kategori finansiellt instrument, med undantag för monetärt guld och särskilda dragningsrätter som definitionsmässigt inte utgör en skuld för någon sektor. Den årliga ökningstakten under de fyra kvartal som slutar med månaden t, dvs. a t, kan beräknas med hjälp av formeln g). S Ä S O N G R E N S N I N G AV D E N M O N E T Ä R A S TAT I S T I K E N 1 F Ö R E U R O O M R Å D E T Den metod som används bygger på multiplikativ dekomponering genom X-12-ARIMA. 2 Säsongrensningen kan omfatta en veckodagsjustering och görs indirekt för vissa serier genom en linjär kombination av komponenter. Detta gäller i synnerhet M3, som beräknas genom aggregering av de säsongrensade serierna för M1, M2 minus M1 och M3 minus M2. Först säsongrensas indexet för rensade utestående belopp. 3 De estimat av säsongfaktorerna som blir resultatet tillämpas därefter på nivåerna och på de justeringar som är en följd av omklassificeringar och omvärderingar för att få fram säsongrensade transaktioner. Säsongfaktorer (och kalenderfaktorer) revideras årligen eller vid behov. B E R Ä K N I N G AV S A L D O P O S T E R Saldoposterna i slutet av varje konto i tabellerna 3.1 och 3.2 beräknas på följande sätt: Handelsbalansen är lika med import minus export av varor och tjänster gentemot utlandet. Driftsöverskott, netto, och sammansatt förvärvsinkomst, netto, definieras endast för hemmahörande sektorer och beräknas som bruttoförädlingsvärdet (bruttonationalprodukt till marknadspris för euroområdet) minus löner och kollektiva avgifter 1 För närmare information se Seasonal adjustment of monetary aggregates and HICP for the euro area, (augusti 2) och :s webbplats ( under Statistics / Money, banking and financial markets. 2 För närmare information se Findley, D., Monsell, B., Bell, W., Otto, M. och Chen, B. C. (1998), New Capabilities and Methods of the X-12-Arima Seasonal Adjustment Program, Journal of Business and Economic Statistics, 16, 2, s eller X-12-ARIMA Reference Manual, Time Series Staff, Bureau of the Census, Washington, D.C. Internt används också det modellbaserade programmet TRAMO- SEATS. För närmare information om TRAMO-SEATS, se Gomez, V. och Maravall, A. (1996), Programs TRAMO and SEATS: Instructions for the User, Banco de España, Working Paper No. 9628, Madrid. 3 För de säsongrensade serierna är indexnivån för basperioden, dvs. december 21, därför ofta en annan än 1, vilket beror på de starka säsongfaktorerna denna månad. 78 S Juni 27

247 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Tekniska anmärkningar Allmänna anmärkningar (användning) minus andra skatter minus subventioner på produktion (användning) minus kapitalförslitning (användning). Nationalinkomst, netto, definieras endast för hemmahörande sektorer och beräknas som driftsöverskott, netto, och sammansatt förvärvsinkomst, netto, plus löner och kollektiva avgifter (tillgång) plus skatter minus subventioner på produktion (tillgång) plus kapitalinkomst, netto (tillgång minus användning). Disponibel inkomst, netto, definieras också bara för hemmahörande sektorer och är lika med nationalinkomst, netto, plus löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc., netto (tillgång minus användning) plus sociala avgifter, netto (tillgång minus användning) plus andra sociala förmåner än in natura, netto (tillgång minus användning) plus övriga löpande transfereringar, netto (tillgång minus användning). Nettosparande definieras för hemmahörande sektorer och beräknas som diponibel inkomst, netto, plus nettojustering för värdeförändring i hushållens nettofordran på pensionsfonder (tillgång minus användning) minus konsumtionsutgifter (användning). För utlandet sammanställs det löpande utlandskontot som handelsbalansen plus alla nettoinkomster (tillgång minus användning). Nettoutlåning/nettoupplåning beräknas utifrån kapitalkontot som nettosparande plus nettokapitaltransfereringar (tillgång minus användning) minus bruttokapitalförslitning (användning) minus anskaffning minus avyttring av icke-finansiella icke producerade tillgångar (användning) plus kapitalförslitning (tillgång). Det kan också beräknas i kontot för finansiella transaktioner som de totala transaktionerna i finansiella tillgångar minus totala transaktioner i skulder (även kallat förändringar i nettoförmögenhet till följd av transaktioner ). För hushåll och icke-finansiella företag finns det en statistisk avvikelse mellan dessa saldoposter som beräknas utifrån kapitalkontot respektive kontot för finansiella transaktioner. Förändringar i nettoförmögenhet beräknas som förändringar i nettoförmögenhet till följd av sparande och kapitaltransfereringar plus andra förändringar i nettoförmögenhet. För närvarande ingår inte andra förändringar i icke-finansiella tillgångar eftersom uppgifter saknas. Nettoförmögenhet beräknas som de totala finansiella tillgångarna minus de totala skulderna, medan förändringar i nettoförmögenheten är lika med summan av förändringar i nettoförmögenheten till följd av transaktioner (utlåning/nettoupplåning från kontot för finansiella transaktioner) och andra förändringar i nettoförmögenhet. Förändringar i nettoförmögenhet till följd av transaktioner beräknas slutligen som totala transaktioner i finansiella tillgångar minus totala transaktioner i skulder, och andra förändringar i nettoförmögenhet beräknas som totala andra förändringar i finansiella tillgångar minus totala andra förändringar i skulder. AV S E R AV S N I T T 4. 3 O C H 4. 4 B E R Ä K N I N G AV Ö K N I N G S TA K T F Ö R R Ä N T E B Ä R A N D E V Ä R D E PA P P E R O C H N O T E R A D E A K T I E R Ökningstakten kan beräknas utifrån finansiella transaktioner eller indexet för teoretiska stockar. Om N M representerar transaktionerna (nettoemissionerna) under månaden t och L t t det utestående beloppet ultimo månaden t, definieras indexet I t för teoretiska stockar månaden t på följande sätt: j) Basen för indexet är december 21 = 1. Ökningstakten a t för månaden t dvs. förändringen under de tolv månader som slutar med månaden t kan beräknas med någon av följande två formler: k) l) Juni 27 S 79

248 Den metod som används för att beräkna ökningstakten för andra värdepapper än aktier är densamma som den som används för penningmängdsmåtten, förutom att N används i stället för F. Syftet är att skilja mellan de olika metoderna att beräkna nettoemissioner för värdepappersstatistik och motsvarande beräknade transaktioner som används för penningmängdsmåtten. Den genomsnittliga ökningstakten för det kvartal som slutar med månaden t beräknas på följande sätt: Indexet för teoretiska stockar säsongrensas. De estimat av säsongfaktorerna som blir resultatet tillämpas därefter på utestående belopp för att få fram säsongrensade nettoemissioner. Säsongfaktorer revideras årligen eller vid behov. På liknande sätt som i formel l) och m) kan ökningstakten a t för månaden t som motsvarar förändringen under de sex månader som slutar med månaden t beräknas med hjälp av någon av följande två formler: m) o) a t 5 i= N M t i L t 1 i p) a t I t I t 6 där I t är indexet för rensade utestående belopp per månaden t. Den genomsnittliga ökningstakten för det år som slutar med månaden t, beräknas på följande sätt: n) Den beräkningsformel som används i avsnitt 4.3 används även i avsnitt 4.4 och bygger även den på den formel som används för beräkning av penningmängdsmåtten. Avsnitt 4.4 baseras på marknadsvärden och beräkningen görs på grundval av finansiella transaktioner, vilket inte omfattar omklassificeringar, omvärderingar eller andra förändringar som inte beror på transaktioner. Växelkursförändringar ingår inte eftersom alla noterade aktier som omfattas är denominerade i euro. S Ä S O N G R E N S N I N G AV V Ä R D E PA P P E R S S TAT I S T I K 4 Den metod som används bygger på multiplikativ dekomponering genom X-12-ARIMA. Säsongrensningen av värdepappersemissionerna totalt utförs indirekt genom en linjär kombination av sektorsoch löptidskomponenter. AV S E R TA B E L L S Ä S O N G R E N S N I N G AV H I K P 4 Den metod som används bygger på multiplikativ dekomponering genom X-12-ARIMA (se fotnot 2 på s. S78). Säsongrensningen av totala HIKP för euroområdet görs indirekt genom aggregering av de säsongrensade serierna för euroområdet för förädlade livsmedel, oförädlade livsmedel, industrivaror exklusive energi samt tjänster. Energi läggs till orensat eftersom det inte finns några statistiska bevis för något säsongmönster. Säsongfaktorer revideras årligen eller vid behov. AV S E R TA B E L L S Ä S O N G R E N S N I N G AV B Y T E S B A L A N S E N Den metod som används bygger på multiplikativ dekomponering genom X-12-ARIMA (se fotnot 2 på s. S78). Rådata för varor och tjänster och faktor- 4 För närmare information se Seasonal adjustment of monetary aggregates and HICP for the euro area, (augusti 2) och :s webbplats ( under Statistics / Money, banking and financial markets. 8 S Juni 27

249 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Allmänna anmärkningar inkomster förhandsjusteras för att ta hänsyn till antal arbetsdagar. Arbetsdagsjusteringen korrigeras för nationella helgdagar. Uppgifter på kreditsidan för tjänster förhandsjusteras också för påskhelgen. Säsongrensningen av dessa poster görs med hjälp av de förhandsjusterade uppgiftsserierna. Ingen förhandsjustering görs beträffande debetsidan för löpande transfereringar. Säsongrensningen av den totala bytesbalansen görs genom aggregering av de säsongsrensade serierna för euroområdet för varor, tjänster, faktorinkomster och löpande transfereringar. Säsongfaktorer (och handelsfaktorer) revideras varje halvår eller vid behov. Juni 27 S 81

250 A L L M Ä N N A A N M Ä R K N I N G A R Avsnittet Statistik för euroområdet i månadsrapporten innehåller i första hand statistik för euroområdet som helhet. Mer detaljerade uppgifter och längre dataserier, samt förklarande anmärkningar, finns under Statistics på :s webbplats ( Statistik kan enkelt hämtas via :s Statistical Data Warehouse ( ecb.int) som har sök- och nedladdningsfunktioner. Under rubriken Data services är det bl.a. möjligt att prenumerera på olika databaser och ladda ned komprimerade kommasepararerade värdefiler (CSV) direkt. För mer information, kontakta oss på e-postadressen statistics@ecb.int. Stoppdatum för den statistik som ingår i månadsrapporten är normalt dagen innan -rådet håller månadens första möte. För denna månadsrapport var stoppdatum den 5 juni 27. Om inget annat anges avser alla uppgiftsserier med observationer för 27 Euro-13 (dvs. euroområdet inklusive Slovenien) för hela tidsserien. När det gäller räntor, penningmängdsstatistik och HIKP (och av konsekvensskäl M3:s komponenter och motposter och HIKP:s komponenter) avser statistikserierna euroområdet i dess olika sammansättningar. Detta anges i relevanta fall i tabellerna med en fotnot. Om det finns tillgängliga underliggande uppgifter beräknas i dessa fall absoluta och procentuella förändringar för 21 och 27, med 2 respektive 26 som basår, med hjälp av serier som tar hänsyn till effekterna av Greklands och Sloveniens inträde i euroområdet. Historiska uppgifter för euroområdet före Sloveniens inträde finns på :s webbplats: Statistikserierna utgår från euroområdets sammansättning vid den tidpunkt som statistiken avser. Uppgifter före 21 avser således Euro-11, dvs. följande 11 medlemsstater: Belgien, Tyskland, Irland, Spanien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Portugal och Finland. Uppgifter från 21 till och med 26 avser Euro- 12, dvs. Euro-11 plus Grekland. Uppgifter från och med 27 avser Euro-13, dvs. Euro-12 plus Slovenien. Eftersom ecuns sammansättning inte sammanfaller med euroländernas gamla nationella valutor påverkas belopp som avser tiden före 1999, som till gällande växelkurs räknats om från de deltagande valutorna till ecu, av utvecklingen för valutorna i de EU-länder som inte har infört euron. För att undvika denna effekt i den monetära statistiken har uppgifter som avser tiden före 1999 i tabell uttryckts i enheter som räknats om från nationella valutor till de oåterkalleligen låsta växelkurser som fastställdes den 31 december Om inget annat anges baseras pris- och kostnadsstatistik före 1999 på uppgifter uttryckta i nationella valutor. Aggregering och/eller konsolidering (inklusive konsolidering mellan länder) har tillämpats i lämpliga fall. Nyare uppgifter är ofta preliminära och kan komma att revideras. Skillnader mellan slutsummor och deras komponenter kan uppkomma till följd av avrundning. Gruppen Andra EU-medlemsländer omfattar Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Rumänien, Slovakien, Sverige och Storbritannien. Den terminologi som används i tabellerna följer i flertalet fall internationella standarder, bl.a. Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 95) och IMF:s betalningsbalanshandbok. Med transaktioner avses frivilliga utväxlingar (som mäts direkt eller beräknas), medan flöden även omfattar förändringar i utestående belopp som beror på prisoch växelkursförändringar, avskrivningar och andra förändringar. I tabellerna betyder upp till (x) år upp till och med (x) år. Ö V E R S I K T Utvecklingen av viktiga indikatorer för euroområdet sammanfattas i en översiktstabell. 82 S Juni 27

251 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Allmänna anmärkningar P E N N I N G P O L I T I S K S TAT I S T I K Tabell 1.4 visar kassakravs- och likviditetsstatistik. Årliga och kvartalsvisa observationer är genomsnitt för årets respektive kvartalets sista uppfyllandeperiod. Fram till december 23 startade uppfyllandeperioderna den 24:e kalenderdagen i varje månad och avslutades den 23:e dagen påföljande månad. Den 23 januari 23 tillkännagav ändringar av det penningpolitiska styrsystemet, vilka trädde i kraft den 1 mars 24. Dessa ändringar innebär att uppfyllandeperioderna startar på avvecklingsdagen för den huvudsakliga refinansieringstransaktion som följer efter det möte då -rådet gör sin månatliga bedömning av den penningpolitiska inriktningen. Övergångsvis fastställdes en uppfyllandeperiod som löpte från den 24 januari till den 9 mars 24. Tabell visar komponenterna i kreditinstitutens kassakravsbas. Skulder gentemot andra kreditinstitut som omfattas av S:s kassakravssystem, och deltagande nationella centralbanker ingår inte kassakravsbasen. Om ett kreditinstitut inte kan dokumentera till vilken volym det har utgivit räntebärande värdepapper med en löptid upp till två år som innehas av ovannämnda institut får det göra ett schablonavdrag för dessa skulder från sin kassakravsbas. Detta schablonavdrag var 1 % fram till november 1999 och därefter 3 %. Tabell innehåller genomsnittsbelopp för avslutade uppfyllandeperioder. Kassakravet för enskilda kreditinstitut beräknas genom att kassakravsprocenten för de olika skuldkategorierna tillämpas på relevanta skulder, med utgångspunkt i balansräkningsuppgifterna från slutet av varje månad. Därefter gör varje kreditinstitut ett schablonavdrag på 1 euro. De beräknade kassakraven aggregeras sedan för hela euroområdet (kolumn 1). Kreditinstitutens löpande räkningar (kolumn 2) visar kreditinstitutens aggregerade genomsnittliga dagliga behållningar på löpande räkningar, inklusive behållningar som behövs för att uppfylla kassakraven. Kassaöverskottet (kolumn 3) är den del av de genomsnittliga behållningarna på löpande räkningar som ligger över kassakraven under uppfyllandeperioden. Kassaunderskottet (kolumn 4) definieras som den del av de genomsnittliga behållningarna på löpande räkningar som ligger under kassakravet under uppfyllandeperiodens kassakrav och beräknas på grundval av de kreditinstitut som inte uppfyllt sina kassakrav. Räntan på kassakravsmedel (kolumn 5) motsvarar :s genomsnittliga ränta (vägd med hänsyn till antal kalenderdagar) i Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner (se tabell 1.3). Tabell visar banksystemets likviditetsställning, definierad som euroområdets kreditinstituts löpande räkningar i euro hos Eurosystemet. Alla belopp beräknas på grundval av Eurosystemets konsoliderade balansräkning. Övriga likviditetsindragande transaktioner (kolumn 7) omfattar inte nationella centralbankers emissioner av skuldcertifikat under etapp två av EMU. Övriga faktorer (netto) (kolumn 1) motsvarar resterande nettoposter på Eurosystemets konsoliderade balansräkning. Kreditinstitutens löpande räkningar (kolumn 11) motsvarar skillnaden mellan summan av de likviditetstillförande faktorerna (kolumn 1 5) och summan av de likviditetsindragande faktorerna (kolumn 6 1). Den monetära basen (kolumn 12) beräknas som summan av inlåningsfaciliteten (kolumn 6), utelöpande sedlar (kolumn 8) och kreditinstitutens löpande räkningar (kolumn 11). P E N N I N G M Ä N G D, B A N K V E R K S A M H E T O C H I N V E S T E R I N G S F O N D E R Tabell 2.1 visar den aggregerade balansräkningen för sektorn monetära finansinstitut (MFI), dvs. summan av de harmoniserade balansräkningarna för alla MFI som är hemmahörande i euroområdet. MFI är centralbanker, kreditinstitut enligt definitionen i gemenskapslagstiftningen, penningmarknadsfonder och andra institut vars verksamhet består i att ta emot inlåning och/eller nära substitut för inlåning från andra enheter än MFI och i att, för egen räkning (åtminstone i ekonomiskt hänseende) bevilja kredit och/eller placera i värdepapper. En fullständig lista över MFI finns på :s webbplats. Tabell 2.2 visar den konsoliderade balansräkning för MFI-sektorn som tas fram genom nettning av tillgodohavandena mellan euroområdets MFI i de Juni 27 S 83

252 aggregerade balansräkningarna. På grund av skillnader i redovisningspraxis är summan av MFI:s inbördes positioner inte nödvändigtvis noll. Saldot anges i kolumn 1 på skuldsidan i tabell 2.2. Tabell 2.3 visar euroområdets penningmängdsmått och motposter. Dessa beräknas på grundval av MFI:s konsoliderade balansräkning och omfattar hemmahörande icke-mfi:s behållningar hos hemmahörande MFI; de tar också hänsyn till vissa av statens monetära tillgångar/skulder. Statistiken över penningmängdsmått och motposter är säsongrensad och kalenderkorrigerad. Posten utländska skulder i tabell 2.1 och 2.2 visar icke hemmahörandes innehav av i) andelar utgivna av penningmarknadsfonder i euroområdet och ii) räntebärande värdepapper med en ursprunglig löptid upp till två år utgivna av MFI i euroområdet. I tabell 2.3 ingår dessa innehav emellertid inte i penningmängdsmåtten utan ingår i stället i posten utländska tillgångar, netto. Tabell 2.4 visar utlåning av andra MFI än Eurosystemet (banksystemet) som är hemmahörande i euroområdet fördelat på sektor, typ och ursprunglig löptid. Tabell 2.5 visar inlåning hos euroområdets banksystem fördelat på sektor och instrument. Tabell 2.6 visar värdepapper som innehas av euroområdets banksystem, fördelat på typ av utgivare. Tabell omfattar transaktioner som beräknas som skillnader i utestående belopp som rensats för omklassificeringar, omvärderingar, växelkursförändringar och andra förändringar som inte beror på transaktioner. Tabell 2.7 visar vissa omvärderingar som används vid beräkningen av transaktioner. Tabell visar även ökningstakt i form av årliga procentuella förändringar på grundval av transaktionerna. Tabell 2.8 visar en kvartalsvis valutafördelning av vissa poster i MFI: s balansräkning. Närmare information om definitionen av olika sektorer finns i Money and Banking Statistics Sector Manual Guidance for the statistical classification of customers, Third Edition (, mars 27). I Guidance Notes to the Regulation /21/13 on MFI Balance Sheet Statistics ( november 22) beskrivs den metod som de nationella centralbankerna rekommenderas tilllämpa. Fr.o.m. den 1 januari 1999 har statistiken samlats in och sammanställts på grundval av : s förordning av den 1 december 1998 angående en konsoliderad balansräkning för sektorn monetära finansinstitut /1998/16 1, senast ändrad genom förordning /23/1 2. I enlighet med denna förordning har posten penningmarknadspapper i balansräkningen slagits samman med posten räntebärande värdepapper både på tillgångssidan och skuldsidan i MFI:s balansräkning. Tabell 2.9 visar utestående belopp vid kvartalets slut i balansräkningen för investeringsfonder (utom penningmarknadsfonder) i euroområdet. Balansräkningen är aggregerad och omfattar därför på skuldsidan investeringsfondernas innehav av andelar utgivna av andra investeringsfonder. De totala tillgångarna/skulderna är också fördelade på investeringspolicy (aktiefonder, obligationsfonder, blandfonder, fastighetsfonder och andra fonder) och typ av investerare (allmänna fonder och särskilda investerarfonder). Tabell 2.1 visar den aggregerade balansräkningen för varje typ av investeringsfond, fördelat på investeringspolicy och typ av investerare. KO N T O N F Ö R E U R O O M R Å D E T Tabell 3.1 visar integrerade kvartalsvisa konton för euroområdet som ger omfattande information om hushålls (inbegripet hushållens ideella organisationer), icke-finansiella företags, finansiella företags och den offentliga sektorns ekonomiska aktiviteter, samt om interaktionen mellan dessa sektorer och utlandet. De ej säsongrensade uppgifterna om löpande priser visas för senast tillgängliga kvartal enligt ett förenklat kontosystem som utgår från metoden i Europeiska nationalräkenskapssystemet 1995 (ENS 95). Kontosystemet omfattar i korthet: 1) inkomstfördelnings- och inkomstanvändningskontot, som visar hur produktionsaktiviteten omsätts i olika 1 EGT L 356, , s EGT L 25, , s S Juni 27

253 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Allmänna anmärkningar inkomstkategorier, 2) kontot för allokering av primära inkomster, som redovisar intäkter och kostnader som rör olika typer av kapitalinkomster (för ekonomin som helhet, saldoposten i kontot för primära inkomster är nationalinkomst), 3) kontot för fördelning av sekundära inkomster, som visar hur en institutionell sektors nationalinkomst förändras till följd av löpande transfereringar, 4) inkomstanvändningskontot, som visar hur disponibel inkomst används för konsumtion eller sparande, 5) kapitalkontot, som visar hur sparande och nettokapitaltransfereringar används för anskaffning av icke-finansiella tillgångar (saldoposten i kapitalkontot är nettoutlåning/nettoupplåning) och 6) kontot för finansiella transaktioner, som redovisar nettoanskaffning av finansiella tillgångar och nettoupptagande av skulder. Eftersom varje icke-finansiell transaktion speglas av en finansiell transaktion är saldoposten i kontot för finansiella transaktioner också nettoutlåning/nettoupplåning, beräknat på grundval av kapitalkontot. Dessutom presenteras ingående och utgående finansiella balansräkningar, vilket ger en bild av enskilda sektorers finansiella förmögenhet vid en given tidpunkt. Slutligen visas även andra förändringar i finansiella tillgångar och skulder (t.ex. till följd av tillgångsprisförändringar). Kontot för finansiella transaktioner och de finansiella balansräkningarna har en mer detaljerad täckning av sektorn finansiella företag, med en fördelning på monetära finansinstitut, andra finansinstitut (inklusive finansiella serviceföretag) och försäkringsföretag och pensionsinstitut. Tabell 3.2 visar ackumulerade flöden (transaktioner) för fyra kvartal för euroområdets så kallade icke-finansiella konton (dvs. kontona 1 5 som beskrivs ovan) och följer också det förenklade kontosystemet. Tabell 3.3 visar ackumulerade flöden (transaktioner och andra förändringar) för fyra kvartal för kontona för hushållens inkomster, utgifter och kapitalbildning, och utestående belopp för finansiella balansräkningskonton efter en mer analytisk presentation. Sektorspecifika transaktioner och saldoposter är arrangerade på ett sätt som ger en bättre bild av hushållens finansierings- och investeringsbeslut, men samtidigt respekterar de kontoidentiteter som presenteras i tabellerna 3.1 och 3.2. Tabell 3.4 visar ackumulerade flöden (transaktioner) för fyra kvartal för kontona för icke-finansiella företags inkomster och kapitalbildning, och utestående belopp för de finansiella balansräkningskontona efter en mer analytisk presentation. Tabell 3.5 visar ackumulerade flöden (transaktioner och andra förändringar) för fyra kvartal och utestående belopp för försäkringsföretags och pensionsinstituts finansiella balansräkningar F I N A N S I E L L A O C H I C K E - F I N A N S I E L L A R Ä K E N S K A P E R Tabell 3.1 och 3.2 visar kvartalsvisa finansräkenskaper för euroområdets icke-finansiella sektor, som omfattar den offentliga sektorn (S.13 i ENS 95), icke-finansiella företag (S.11 i ENS 95) och hushåll (S.14 i ENS 95) inklusive hushållens ideella organisationer (S.15 i ENS 95). Statistiken omfattar utestående ej säsongrensade belopp och finansiella transaktioner klassificerade enligt ENS 95 och visar den icke-finansiella sektorns viktigaste investerings- och finansieringsaktiviteter. På finansieringssidan (skulder) redovisas uppgifter fördelade på ENS 95-sektor och ursprunglig löptid ( kortfristiga betyder en ursprunglig löptid upp till ett år och långfristiga betyder en ursprunglig löptid över ett år). Lån från MFI redovisas om möjligt för sig. Informationen om finansiella investeringar (tillgångar) är för närvarande inte lika detaljerad som informationen om finansiering, vilket främst beror på att en fördelning på sektorer inte är möjlig. Tabell 3.3 visar kvartalsuppgifter om försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125 i ENS 95) i euroområdet. Precis som i tabell 3.1 och 3.2 omfattar uppgifterna ej säsongrensade utestående belopp och finansiella transaktioner och visar sektorns viktigaste investerings- och finansieringsaktiviteter. Kvartalsuppgifterna i dessa tre tabeller bygger på Juni 27 S 85

254 kvartalsuppgifter om de nationella finansräkenskaperna och statistik över MFI:s balansräkningar och värdepappersemissioner. Tabell 3.1 och 3.2 omfattar även uppgifter från BIS:s internationella bankstatistik. Tabell 3.4 visar årliga uppgifter om sparande, investeringar (finansiella och icke-finansiella) och finansiering för euroområdet som helhet och separat för icke-finansiella företag och hushåll. Dessa årliga uppgifter ger i synnerhet mer utförlig sektorsinformation om förvärv av finansiella tillgångar och överensstämmer med kvartalsuppgifterna i de två föregående tabellerna. F I N A N S M A R K N A D E R Finansmarknadsstatistiken för euroområdet omfattar de EU-länder som hade infört euron vid den tidpunkt som statistiken avser (euroområdet i dess olika sammansättningar), med undantag för statistiken om värdepappersemissioner (tabell ) som avser Euro 13 (dvs. Euro 12 plus Slovenien) för hela tidsserien (fast sammansättning). Statistiken över andra värdepapper än aktier och noterade aktier (tabell ) produceras av på grundval av uppgifter från S och BIS. Tabell 4.5 visar MFI-räntor på eurodenominerad inlåning från och utlåning till hemmahörande i euroområdet. Statistiken över penningmarknadsräntor, långa statsobligationsräntor och aktieindex (tabell ) produceras av på grundval av uppgifter från telegrambyråer. Statistiken över emissioner av värdepapper omfattar andra värdepapper än aktier (räntebärande värdepapper), som redovisas i tabellerna 4.1, 4.2 och 4.3, och noterade aktier, som redovisas i tabell 4.4. Räntebärande papper är uppdelade på kortfristiga och långfristiga värdepapper. Med kortfristiga avses värdepapper med en ursprunglig löptid på ett år eller mindre (i undantagsfall två år eller mindre). Värdepapper med längre ursprunglig löptid eller med valfria löptider, varav den senaste ligger mer än ett år framåt i tiden, eller med obestämda löptider, klassificeras som långfristiga. Långfristiga räntebärande värdepapper som emitteras av hemmahörande i euroområdet är vidare uppdelade på fast respektive rörlig ränta. Vid fast ränta förändras kupongräntan inte under löptiden. Vid rörlig ränta fastställs kupongräntan med jämna mellanrum efter en oberoende ränta eller ett oberoende index. Statistiken över räntebärande värdepapper uppskattas omfatta ungefär 95 % av de totala emissionerna av hemmahörande i euroområdet. Eurodenominerade värdepapper som redovisas i tabell 4.1, 4.2 och 4.3 omfattar även poster uttryckta i eurons nationella valutaenheter. Tabell 4.1 visar andra värdepapper än aktier, fördelat på ursprunglig löptid, emittentens hemvist och valuta. Tabellen redovisar utestående belopp, bruttoemissioner och nettoemissioner beträffande andra värdepapper än aktier denominerade i euro och andra värdepapper än aktier som emitterats av hemmahörande i euroområdet i euro och alla andra valutor, både totalt och beträffande långfristiga värdepapper. Nettoemissionerna skiljer sig från förändringarna i utestående belopp på grund av omvärderingar, omklassificeringar och andra justeringar. I denna tabell redovisas också säsongrensad statistik, däribland 6-månadersförändringen uppräknad till årstakt beträffande räntebärande värdepapper totalt och långfristiga räntebärande värdepapper. Den sistnämnda beräknas på grundval av det säsongrensade indexet för teoretiska stockar. Se Tekniska anmärkningar för närmare information. I tabell 4.2 görs en uppdelning på sektorer av utestående belopp, bruttoemissioner och nettoemissioner för emittenter hemmahörande i euroområdet som överensstämmer med ESA ingår i Eurosystemet. De totala utestående beloppen för räntebärande värdepapper totalt och för långfristiga räntebärande värdepapper i kolumn 1 i tabell motsvarar uppgifterna om utestående belopp för räntebäran- 3 Koderna i ENS 95 för de sektorer som förekommer i tabellerna i månadsrapporten är följande: MFI (inklusive Eurosystemet), som omfattar, de nationella centralbankerna i euroländerna (S.121) och andra monetära finansinstitut (S.122); icke-monetära finansiella företag, som omfattar övriga finansinstitut (S.123), finansiella serviceföretag (S.124) samt försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125); icke-finansiella företag (S.11); staten (S.1311); and övrig offentlig sektor, som omfattar delstater (S.1312), kommuner (S.1313) och socialförsäkring (S.1314). 86 S Juni 27

255 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Allmänna anmärkningar de värdepapper totalt och för långfristiga räntebärande värdepapper utgivna av hemmahörande i euroområdet i kolumn 7 i tabell 4.1. De utestående beloppen beträffande räntebärande värdepapper totalt och långfristiga räntebärande värdepapper utgivna av MFI i kolumn 2 i tabell är i stort sett jämförbara med uppgifterna om emitterade räntebärande värdepapper på skuldsidan i den aggregerade balansräkningen för MFI i kolumn 8 i tabell De totala nettoemissionerna beträffande räntebärande värdepapper totalt i kolumn 1 i tabell motsvarar uppgifterna om de totala nettoemissionerna av hemmahörande i euroområdet i kolumn 9 i tabell 4.1. Den resterande skillnaden mellan långfristiga räntebärande värdepapper totalt och långfristiga räntebärande värdepapper med fast och rörlig ränta i tabell utgörs av nollkupongobligationer och omvärderingseffekter. Tabell 4.3 visar den ej säsongrensade och säsongrensade årliga ökningstakten för räntebärande värdepapper utgivna av hemmahörande i euroområdet (fördelat på löptid, typ av instrument, emitterande sektor och valuta) på grundval av finansiella transaktioner i samband med att institutionella enheter ådrar sig eller löser in skulder. Ökningstakten omfattar därför inte omklassificeringar, omvärderingar, växelkursförändringar eller andra förändringar som inte beror på transaktioner. Den säsongrensade ökningstakten har för presentationsändamål räknats upp till årstakt. Se Tekniska anmärkningar för närmare information. Tabell 4.4 kolumn 1, 4, 6 och 8 visar utestående belopp beträffande noterade aktier utgivna av hemmahörande i euroområdet fördelat på emitterande sektor. De månatliga uppgifterna för noterade aktier utgivna av icke-finansiella företag motsvarar de kvartalsvisa uppgiftsserier som visas i tabell 3.2 ( viktigaste skulder, kolumn 21). Tabell 4.4 kolumn 3, 5, 7 och 9 visar den årliga ökningstakten beträffande noterade aktier utgivna av hemmahörande i euroområdet (fördelat på emitterande sektor) på grundval av finansiella transaktioner i samband med att emittenter säljer eller löser in aktier mot kontanter, utom placeringar i emittentens egna aktier. Transaktionerna omfattar emittenters första börsnotering och upprättande eller borttagande av nya instrument. Beräkningen av årlig ökningstakt omfattar inte omklassificeringar, omvärderingar eller andra förändringar som inte beror på transaktioner. Tabell 4.5 visar statistik över alla räntor som i euroområdet hemmahörande MFI tillämpar på eurodenominerad inlåning från och utlåning till hushåll och icke-finansiella företag hemmahörande i euroområdet. Euroområdets MFI-räntor beräknas som ett vägt genomsnitt (efter transaktionsvolym) av euroländernas räntor för varje kategori. Statistiken över MFI-räntorna är fördelad på typ av verksamhet, sektor, instrumentkategori och löptid, uppsägningstid eller ursprunglig räntebindningsperiod. Den nya statistiken över MFI-räntorna ersätter de tio uppgiftsserier beträffande euroområdets bankräntor som under en övergångsperiod publicerades i :s månadsrapport från januari Tabell 4.6 redovisar penningmarknadsräntor för euroområdet, USA och Japan. När det gäller euroområdet omfattas ett brett spektrum av penningmarknadsräntor med allt ifrån räntor på dagslån till räntor på inlåning över tolv månader. Före januari 1999 beräknades artificiella räntor för euroområdet på grundval av BNP-viktade nationella räntor. Med undantag för dagslåneräntan fram till december 1998 är de månatliga, kvartalsvisa och årliga värdena periodgenomsnitt. Dagslån representeras av interbankinlåning (anbudsräntan) fram till december Från januari 1999 visar kolumn 1 i tabell 4.6 Eonia (euro overnight index average). Dessa räntor är ultimovärden fram till december 1998 och därefter periodgenomsnitt. Från januari 1999 är räntorna på 1-, 3-, 6- och 12- månadersinlåning euro interbank offered rates (Euribor) och fram till december 1998 London interbank offered rates (Libor), när dessa funnits tillgängliga. För USA och Japan representeras räntorna på 3-månadersinlåning av Libor. Tabell 4.7 visar statsobligationsräntor för euroområdet, USA och Japan. Fram till december 1998 var euroområdets 2-, 3-, 5- och 7-årsräntor ultimovärden, medan 1-årsräntan var periodgenomsnitt. Därefter är alla räntor periodgenomsnitt. Fram till Juni 27 S 87

256 december 1998 beräknades euroområdets räntor på grundval av harmoniserade nationella BNPviktade statsobligationsräntor. Därefter är vikterna de nominella utestående statsobligationerna för varje löptid. För USA och Japan är 1-årsräntorna periodgenomsnitt. Tabell 4.8 visar aktieindex för euroområdet, USA och Japan. P R I S E R, P R O D U K T I O N, E F T E R F R Å G A N O C H A R B E T S M A R K N A D Statistiken i detta avsnitt produceras mestadels av kommissionen (främst Eurostat) och de nationella statistikmyndigheterna. Siffror för euroområdet som helhet erhålls genom aggregering av uppgifterna för enskilda länder. Uppgifterna är i möjligaste mån harmoniserade och jämförbara. Statistiken över arbetskostnader per timme, BNP och utgiftskomponenter, förädlingsvärde i olika sektorer, industriproduktion, detaljhandel och nyregistrering av personbilar har korrigerats för variationer i antal arbetsdagar. Det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) för euroområdet (tabell 5.1) finns tillgängligt från Indexet baseras på nationella HIKP som beräknas på samma sätt i alla euroländer. Fördelningen på varor och tjänster följer Coicop/HIKP (Classification of individual consumption by purpose). HIKP omfattar hushållens utgifter för slutlig konsumtion i euroområdet. I tabellen ingår säsongrensade HIKP-uppgifter och experimentell HIKP-baserade beräkningar av administrativt fastställda priser som sammanställts av. Producentpriser inom industrin (tabell 5.1.2), industriproduktion, orderingång och omsättning samt detaljhandel (tabell 5.2) omfattas av rådets förordning (EG) 1165/98 av den 19 maj 1998 angående kortfristig statistik 4. Indelningen av producentpriserna inom industrin och industriproduktionen efter produkternas slutliga användningsområde följer den harmoniserade branschfördelningen av industrin exklusive byggverksamhet (NACEsektor C-E) i Main Industrial Groupings (MIG) som fastställs i kommissionens förordning (EG) 586/21 av den 26 mars Producentpriserna speglar producenternas priser fritt fabrik. De omfattar indirekta skatter utom moms och andra avdragsgilla skatter. Industriproduktionen speglar de berörda industriernas förädlingsvärde. Världsmarknadspriser på råvaror (tabell 5.1.2) mäter prisförändringar på euroområdets eurodenominerade import jämfört med basperioden. Arbetskostnadsindex (tabell 5.1.3) mäter förändringarna i arbetskostnader per timme i industrin (inklusive byggverksamhet) och marknadstjänster. Beräkningsmetoden fastställs i rådets förordning (EG) 45/23 av den 27 februari 23 avseende arbetskostnadsindex 6 och i kommissionens förordning (EG) 1216/23 av den 7 juli Arbetskostnaderna per timme för euroområdet fördelas på arbetskostnadskomponenter (löner, arbetsgivarnas sociala avgifter plus arbetskraftsrelaterade skatter som arbetsgivaren har betalat minus bidrag som arbetsgivaren har fått) och på ekonomisk aktivitet. beräknar en indikator på avtalslöner (kolumnen Memo i tabell 5.1.3) på grundval av icke harmoniserade nationellt definierade uppgifter. Enhetsarbetskostnadernas komponenter (tabell 5.1.4), BNP och dess komponenter (tabell och 2), BNP-deflatorerna (tabell 5.1.5) och sysselsättningsstatistiken (tabell 5.3.1) är hämtade från kvartalsvisa nationalräkenskaper beräknade enligt ENS 95. Industrins orderingång (tabell 5.2.4) mäter orderingången under referensperioden och omfattar de branscher som i huvudsak producerar mot order särskilt textilindustrin, pappers- och massaindustrin, kemiindustrin, metallindustrin, samt kapitalvaror och varaktiga konsumtionsvaror. Uppgifterna beräknas på grundval av löpande priser. Index för omsättningen inom industrin och detaljhandeln (tabell 5.2.4) mäter omsättningen, inklusive alla avgifter och skatter utom moms som har fakturerats under referensperioden. Omsättningen 4 EGT L 162, , s EGT L 86, , s EGT L 69, , s EGT L 169, , s S Juni 27

257 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Allmänna anmärkningar inom detaljhandeln avser hela detaljhandeln utom försäljning av motorfordon och motorcyklar samt reparationer. Registrering av nya personbilar omfattar registreringar av både privata personbilar och tjänstebilar. Kvalitativa enkätuppgifter (tabell 5.2.5) avseende näringslivet och hushållen är hämtade från kommissionens företags- och hushållsenkäter. Arbetslöshetstalen (tabell 5.3.2) följer Internationella arbetsorganisationens (ILO) riktlinjer. De avser andelen aktivt arbetssökande personer av arbetskraften, beräknat enligt harmoniserade kriterier och definitioner. De estimat av arbetskraften som ligger till grund för arbetslöshetstalen skiljer sig från den summa av arbetslösa och sysselsatta som publiceras i tabell 5.3 O F F E N T L I G A S E K T O R N S F I N A N S E R Tabell visar den finansiella ställningen för den offentliga sektorn i euroområdet. Uppgifterna är till största delen konsoliderade och baserade på ENS 95. beräknar de årliga aggregerade uppgifterna för euroområdet i tabell på grundval av harmoniserade uppgifter som lämnas av de nationella centralbankerna och regelbundet uppdateras. Uppgifterna om euroländernas underskott och skuldsättning kan därför skilja sig från dem som används av Europeiska kommissionen i samband med förfarandet vid alltför stora underskott. De aggregerade kvartalsuppgifterna för euroområdet i tabell 6.4 och 6.5 sammanställs av på grundval av uppgifter från Eurostat och nationella uppgifter. Tabell 6.1 visar den offentliga sektorns årliga inkomster och utgifter på grundval av definitionerna i kommissionens förordning (EG) 15/2 av den 1 juli 2 8 om ändring av ENS 95. Tabell 6.2 visar detaljerade uppgifter om den offentliga sektorns nominella konsoliderade bruttoskuld i enlighet med fördragets bestämmelser om förfarandet vid alltför stora underskott. Tabell 6.1 och 6.2 omfattar summariska uppgifter för enskilda euroländer i proportion till deras betydelse inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten. De underskott/överskott som redovisas för enskilda euroländer motsvarar EDP B.9 enligt definitionen i kommissionens förordning (EG) 351/22 av den 25 februari 22 om ändring av rådets förordning (EG) 3565/93 vad avser referenser till ENS 95. Tabell 6.3 visar förändringar i den offentliga sektorns skuld. Skillnaden mellan förändringen i den offentliga sektorns skuld och den offentliga sektorns underskott underskotts-/skuldanpassningen beror främst på den offentliga sektorns transaktioner med finansiella tillgångar och av värderingseffekter som berör valutareserven. Tabell 6.4 visar kvartalsuppgifter för den offentliga sektorns inkomster och utgifter på grundval av definitionerna i Europeiska parlamentets förordning (EG) 1221/22 och rådets av den 1 juni 22 9 om kvartalsvisa icke-finansiella räkenskaper för den offentliga sektorn. Tabell 6.5 visar kvartalssiffror beträffande den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, underskotts-/skuldanpassning och den offentliga sektorns lånebehov. Dessa siffror sammanställs på grundval av de uppgifter som medlemsstaterna lämnar i enlighet med förordning (EG) nr 51/24 och förordning (EG) 1222/24 samt uppgifter från de nationella centralbankerna. E X T E R N A T R A N S A K T I O N E R O C H U T L A N D S S T Ä L L N I N G De begrepp och definitioner som används i statistiken över betalningsbalansen och utlandsställningen (tabell ) följer i allmänhet riktlinjerna i den femte utgåvan av IMF:s betalningsbalanshandbok (oktober 1993), :s riktlinje av den 16 juli 24 (/24/15) 1 om Europeiska centralbankens krav på rapportering av statistik och dokument från Eurostat. Ytterligare hänvisningar beträffande metodik och källor som används för statistiken över betalningsbalansen och utlandsställningen finns i :s publikation European Union balance of payments/international investment position statistical methods (maj 27), och i följande arbetsgruppsrapporter: Portfolio investment col- 8 EGT L 172, , s EGT L 179, , s. 1 1 EGT L 354, , s. 34 Juni 27 S 89

258 lection system (juni 22), Portfolio investments income (augusti 23) och Foreign direct investment (mars 24) som kan laddas ned från :s webbplats. Dessutom finns rapporten från :s/europeiska kommissionens (Eurostats) arbetsgrupp för kvalitet avseende betalningsbalansstatistik och statistik över utlandsställningen (juni 24) på Committee on Monetary, financial and Balance of Payments Statistics ( webbplats. Den årliga kvalitetsrapporten om euroområdets betalningsbalans och utlandsställning, som grundar sig på arbetsgruppens rekommendationer finns på : s webbplats. Redovisningen av nettotransaktioner på den finansiella balansen följer teckenkonventionen i IMF: s betalningsbalanshandbok, vilket innebär att en ökning i tillgångar anges med ett minustecken, medan en ökning i skulderna anges med ett plustecken. På bytesbalansen och kapitalbalansen redovisas både kredit- och debettransaktioner med ett plustecken. Euroområdets betalningsbalans sammanställs av. De senaste månadssiffrorna bör betraktas som preliminära. Dessa uppgifter revideras i samband med offentliggörandet av påföljande månads statistik och detaljerad kvartalsvis betalningsbalansstatistik. Tidigare uppgifter revideras regelbundet eller med anledning av metodologiska förändringar vid sammanställningen av källdata. Tabell innehåller säsongrensade uppgifter om bytesbalansen. I tillämpliga fall görs även korrigeringar för antal arbetsdagar, skottår och/eller påskhelg. I tabell görs en fördelning på köpare i euroområdet av värdepapper som emitterats av hemmahörande utanför euroområdet. Det är ännu inte möjligt att visa en fördelning på sektorer av emittenter i euroområdet av värdepapper som köps av hemmahörande utanför euroområdet. I tabell och baseras fördelningen på lån och sedlar, mynt och inlåning på den icke-hemmahörande motpartens sektor, dvs. tillgångar i förhållande till banker hemmahörande utanför euroområdet klassificeras som inlåning, medan tillgångar i förhållande till andra sektorer hemmahörande utanför euroområdet klassificeras som lån. Denna fördelning följer den åtskillnad som görs i övrig statistik som MFI:s konsoliderade balansräkning, och är i överensstämmelse med IMF: s betalningsbalanshandbok. Tabell 7.2 innehåller en monetär uppställning av betalningsbalansen som visar betalningsbalanstransaktioner som speglar transaktioner i den externa motposten till M3. Uppgifterna följer teckenkonventionerna för betalningsbalansen, med undantag för transaktionerna i den externa motposten till M3 som hämtas från penning- och bankstatistiken (kolumn 12), där ett plustecken anger ökning i tillgångar eller minskning i skulder. På skuldsidan av portföljinvesteringar (kolumn 5 och 6) omfattar betalningsbalanstransaktionerna försäljning och köp av aktier och räntebärande värdepapper emitterade av MFI i euroområdet, utom andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper emitterade av MFI med en löptid upp till två år. Den metod som används för den monetära uppställningen av euroområdets betalningsbalans beskrivs närmare under Statistics på :s webbplats. Se också ruta 1 i :s månadsrapport för juni 23. Tabell 7.3 visar en geografisk fördelning av euroområdets betalningsbalans (tabell ) och utlandsställning (tabell 7.3.5) i förhållande till euroområdets viktigaste handelspartner, individuellt och gruppvis, som skiljer mellan EU:s medlemsländer utanför euroområdet och länder eller områden utanför Europeiska union. Fördelningen visar även transaktioner och ställningar gentemot EUinstitutioner (vilka, bortsett från, i statistiken omfattas av kategorin utanför euroområdet, oavsett var de rent fysiskt är belägna) och även finansiella offshore-marknader och internationella organisationer. Tabell visar ackumulerade betalningsbalanstransaktioner under de senaste tillgängliga fyra kvartalen. Tabell visar en geografisk fördelning av utlandsställningen vid det senaste tillgängliga årsslutet. Fördelningen omfattar inte transaktioner eller ställningar i portföljinvesteringar på skuldsidan, finansiella derivat eller likviditet i utländsk valuta. Den geografiska fördelningen beskrivs i artikeln Euro area balance of payments and international investment position vis-à-vis main counterparts i Monthly Bulletin, February S Juni 27

259 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Allmänna anmärkningar Uppgifterna om euroområdets utlandsställning i tabell 7.4 baseras på ställningar gentemot hemmahörande utanför euroområdet och betraktar euroområdet som en ekonomisk enhet (se även ruta 9 i :s månadsrapport för december 22 ). Utlandsställningen värderas till löpande marknadspriser med undantag för direktinvesteringarna, där bokföringsvärden används i stor utsträckning. Den kvartalsvisa utlandsställningen sammanställs på grundval av samma metod som den årliga utlandsställningen. Eftersom vissa datakällor inte är tillgängliga på kvartalsbasis (eller endast med en viss eftersläpning) beräknas den kvartalsvisa utlandsställningen delvis på basis av finansiella transaktioner och tillgångspriser samt växelkursutveckling. Eurosystemets utestående likviditet i utländsk valuta och relaterade tillgångar och skulder redovisas i tabell tillsammans med den andel som innehas av. Skillnader i täckning och värdering gör att dessa siffror inte är helt jämförbara med uppgifterna i Eurosystemets veckobalansräkning. Uppgifterna i tabell är i överensstämmelse med rekommendationerna i IMF/BISmallen för internationella reserver och likviditet i utländsk valuta. Förändringar i Eurosystemets guldinnehav (kolumn 3) beror på transaktioner i guld enligt villkoren i Central Bank Agreement av den 26 september 1999, som uppdaterades den 8 mars 24. Mer information om den statistiska behandlingen av Eurosystemets likviditet i utländsk valuta finns i publikationen Statistical treatment of the Eurosystem s international reserves (oktober 2), som kan laddas ned från :s webbplats. På webbplatsen finns också mer detaljerade uppgifter i enlighet med mallen för internationella reserver och likviditet i utländsk valuta. Tabell 7.5 visar uppgifter över euroområdets utrikeshandel med varor, med Eurostat som viktigaste datakälla. beräknar volymindex på grundval av Eurostats värde- och enhetsvärdeindex och säsongrensar enhetsvärdeindexen, medan värdeuppgifterna säsongrensas och kalenderkorrigeras av Eurostat. Fördelningen på produktgrupper i kolumn 4 6 och 9 11 i tabell ligger i linje med klassificeringen av Broad Economic Categories. Industrivaror (kolumn 7 och 12) och olja (kolumn 13) ligger i linje med SITC Rev. 3-definitionen. Den geografiska fördelningen (tabell 7.5.2) visar euroområdets viktigaste handelspartner individuellt och regionvis. Kina inkluderar inte Hongkong. På grund av skillnader i definition, klassificering, täckning och rapporteringstidpunkt är utrikeshandelsstatistiken, särskilt för importen, inte helt jämförbar med varuposterna i betalningsbalansstatistiken (tabell 7.1-3). Skillnaden för importen uppgick de senaste åren till omkring 5 % (enligt uppskattning av ), varav en betydande del beror på att försäkrings- och frakttjänster inkluderas i utrikeshandelsstatistiken (c.i.f.-basis). V Ä X E L K U R S E R Tabell 8.1 visar :s beräkningar av eurons nominella och reala effektiva växelkursindex (EER), vilka baseras på vägda genomsnitt av bilaterala eurokurser. Ett positivt tecken anger appreciering av euron. Vikterna baseras på industrivaruhandeln med handelspartner under perioderna och och omfattar tredjemarknadseffekter. Indexen för eurons effektiva växelkurser är resultatet av att indexen som baseras på vikterna för perioden i början av 1999 knöts till indexen som baseras på vikterna för perioden EER-24-gruppens handelspartner består av de 14 EU-länder som inte ingår i euroområdet, Australien, Kanada, Kina, Hongkong, Japan, Norge, Singapore, Sydkorea, Schweiz och USA. EER-44-gruppen omfattar förutom EER-24 följande länder: Algeriet, Argentina, Brasilien, Chile, Kroatien, Island, Indien, Indonesien, Israel, Malaysia, Mexiko, Marocko, Nya Zeeland, Filippinerna, Rumänien, Ryssland, Sydafrika, Taiwan, Thailand, Turkiet och Venezuela. Reala EER beräknas med hjälp av konsumentprisindex, producentprisindex, deflatorer för BNP, enhetsarbetskostnader inom industrin och enhetsarbetskostnader i ekonomin som helhet. För mer detaljerad information om beräkningen av EER, se ruta 8 Eurons effektiva växelkurser efter den senaste utvidgningen av euroområdet Juni 27 S 91

260 och EU i :s månadsrapport för mars 27 och :s Occasional Paper No. 2 ( The effective exchange rates of the euro av Luca Buldorini, Stelios Makrydakis och Christian Thimann, februari 22), vilka kan laddas ned från :s webbplats. De bilaterala kurserna i tabell 8.2 är månadsgenomsnitt av de referenskurser som publiceras dagligen för dessa valutor. U T V E C K L I N G U TA N F Ö R E U R O O M R Å D E T Statistiken för övriga EU-länder (tabell 9.1) följer samma principer som för euroområdet. Uppgifterna för USA och Japan i tabell 9.2 är hämtade från nationella källor. 92 S Juni 27

261 B I L A G O R K A L E N D A R I U M F Ö R E U R O S Y S T E M E T S P E N N I N G P O L I T I S K A Å T G Ä R D E R J A N U A R I 2 5 -rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vara oförändrade på 2, %, 3, % respektive 1, %. 1 4 J A N U A R I 2 5 -rådet beslutar att öka tilldelningsbeloppet för var och en av de långfristiga refinansieringstransaktioner som kommer att genomföras under 25 från 25 miljarder euro till 3 miljarder euro. Detta ökade belopp tar hänsyn till det ökade likviditetsbehovet inom euroområdets banksektor som förväntas under 25. Eurosystemet kommer dock att fortsätta att tillhandahålla merparten av likviditeten genom sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner. -rådet kan besluta att justera tilldelningsbeloppet igen i början av F E B R U A R I, 3 M A R S, 7 A P R I L, 4 M A J, 2 J U N I, 7 J U L I, 4 A U G U S T I, 1 S E P T E M B E R, 6 O K T O B E R O C H 3 N OV E M B E R 2 5 -rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vara oförändrade på 2, %, 3, % respektive 1, %. 1 D E C E M B E R 2 5 -rådet beslutar höja den lägsta anbuds räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med,25 procentenheter till 2,25 % med verkan från den transaktion som träder i kraft den 6 december 25. Det beslutar vidare höja räntorna på både utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten med,25 procentenheter till 3,25 % respektive 1,25 %, båda med verkan från den 6 december D E C E M B E R 2 5 -rådet beslutar öka tilldelningsbeloppet från 3 miljarder euro till 4 miljarder euro för var och en av de långfristiga refinansieringstransaktioner som skall genomföras under 26. Det högre tilldelningsbeloppet beaktar två aspekter. För det första beräknas likviditetsbehovet för banksystemet i euroområdet öka ytterligare under 26. För det andra har Eurosystemet beslutat att den del av likviditetsbehovet som tillförs genom de långfristiga refinansieringstransaktionerna skall öka något. Eurosystemet kommer emellertid även fortsättningsvis att tillhandahålla merparten av likviditet genom sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner. -rådet kan besluta att ändra tilldelningsbeloppen igen i början av J A N U A R I O C H 2 F E B R U A R I 2 6 -rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vara oförändrade på 2,25 %, 3,25 % respektive 1,25 %. 2 M A R S 2 6 -rådet beslutar höja den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med 25 punkter till 2,5 %, vilket skall gälla från och med den transaktion som 1 Kalendarium för Eurosystemets penningpolitiska åtgärder vidtagna mellan 1999 och 24 finns på s i :s årsrapport 1999, på s i :s årsrapport 2, på s i :s årsrapport 21, på s i :s årsrapport 22, på s i :s årsrapport 23 och på s. 217 i :s årsrapport 24. Juni 27 I

262 träder i kraft den 8 mars 26. Räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten höjs samtidigt med 25 punkter till 3,5 % respektive 1,5 %, båda med verkan från och med den 8 mars A P R I L O C H 4 M A J 2 6 -rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vara oförändrade på 2,5 %, 3,5 % respektive 1,5 %. 8 J U N I 2 6 -rådet beslutar höja den lägsta anbudsräntan på Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner med 25 punkter till 2,75 % med verkan från den transaktion som träder i kraft den 15 juni 26. Det beslutar vidare höja räntorna på både utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten med 25 punkter till 3,75 % respektive 1,75 %, båda med verkan från den 15 juni J U L I 2 6 -rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vara oförändrade på 2,75 %, 3,75 % respektive 1,75 %. 3 A U G U S T I 2 6 -rådet beslutar höja den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med 25 punkter till 3, % med verkan från den transaktion som träder i kraft den 9 augusti 26. Det beslutar vidare höja räntorna på både utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten med 25 punkter till 4, % respektive 2, %, båda med verkan från den 9 augusti A U G U S T I 2 6 -rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vara oförändrade på 3, %, 4, % respektive 2, % 5 O K T O B E R 2 6 -rådet beslutar höja den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med 25 punkter till 3,25 %, med verkan från den transaktion som träder i kraft den 11 oktober 26. Räntorna på både utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vidare höjas med 25 punkter till 4,25 % respektive 2,25 %, med verkan från den 11 oktober N OV E M B E R 2 6 -rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vara oförändrade på 3,25 %, 4,25 % och 2,25 %. 7 D E C E M B E R 2 6 -rådet beslutar höja den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med 25 punkter till 3,5 %, med verkan från den transaktion som träder i kraft den 13 december 26. Räntorna på både utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vidare höjas med 25 punkter till 4,5 % respektive 2,5 %, med verkan från den 13 december 26. II Juni 27

263 2 1 D E C E M B E R 2 6 -rådet beslutar öka tilldelningsbeloppet från 4 miljarder euro till 5 miljarder euro för var och en av de långfristiga refinansieringstransaktioner som skall genomföras under 27. Det nya beloppet tar hänsyn till att likviditetsbehovet för banksystemet i euroområdet har ökat kraftigt under de senaste åren och beräknas växa ytterligare under 27. Eurosystemet har därför beslutat att den del av likviditetsbehovet som tillförs genom de långfristiga refinansieringstransaktionerna skall öka något. Eurosystemet kommer emellertid även fortsättningsvis att tillföra merparten av likviditet genom sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner. -rådet kan besluta att ändra tilldelningsbeloppet på nytt i början av J A N U A R I O C H 8 F E B R U A R I 2 7 -rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vara oförändrade på 3,5 %, 4,5 % respektive 2,5 %. 1 2 A P R I L O C H 1 M A J 2 7 -rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vara oförändrade på 3,75 %, 4,75 % respektive 2,75 %. 6 J U N I 2 7 -rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna skall höjas med 25 punkter till 4 %, med verkan från den transaktion som träder i kraft den 13 juni 27. Räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vidare höjas med 25 punkter till 5 % respektive 3 %, med verkan från den 13 juni. Juni 27 III

264

265 TA R G E T S Y S T E M E T ( T R A N S - E U R O P E A N A U T O M AT E D R E A L - T I M E G R O S S S E T T L E M E N T E X P R E S S T R A N S F E R ) B E TA L N I N G S F L Ö D E N I TA R G E T Under första kvartalet 27 förmedlade Target i genomsnitt betalningar per dag till ett genomsnittligt dagligt värde av miljarder euro. Jämfört med kvartalet innan var detta en minskning med 2 % i fråga om volym men en ökning med 2 % i fråga om värde. Minskningen av volymen är säsongsmässig och har iakttagits under tidigare år. Jämfört med samma period förra året ökade både volymen och värdet med 12 %. Targets totala marknadsandel låg kvar på höga 89 % i fråga om värde och dess marknadsandel i fråga om volym nådde 61 %. Betalningstrafiken i Target under detta kvartal var som mest intensiv den 3 mars (kvartalets sista dag) då totalt betalningar förmedlades. B E TA L N I N G A R I N O M M E D L E M S L Ä N D E R Target förmedlade i genomsnitt betalningar per dag inom medlemsländer till ett totalt värde av i genomsnitt miljarder euro per handelsdag första kvartalet 27. Detta var en minskning med 2 % i fråga om volym medan värdet ökade med 2 % jämfört med kvartalet innan. Jämfört med motsvarande period 26 ökade volymen med 13 % och värdet med 11 %. Betalningstrafiken inom medlemsländer svarade för 77,4 % av Targetbetalningarnas totala volym och 65,3 % av deras totala värde. Det genomsnittliga värdet på en betalning inom medlemsländer ökade med,1 miljon euro till 5,4 miljoner euro. Av betalningarna inom medlemsländer var 63 % på mindre än 5 euro, medan 1 % var på mer än 1 miljon euro. I genomsnitt gjordes 173 betalningar per dag inom medlemsländer på över 1 miljard euro. Betalningstrafiken inom medlemsländer under detta kvartal var som mest intensiv den 3 mars, då totalt betalningar förmedlades. B E TA L N I N G A R M E L L A N M E D L E M S L Ä N D E R Under första kvartalet 27 förmedlade Target i genomsnitt 78 8 betalningar per dag mellan medlemsländer till ett totalt dagligt genomsnittligt värde av 778 miljarder euro. Jämfört med kvartalet innan var detta endast en marginell ökning (,2 %) i fråga om volym och en ökning med 2 % i fråga om värde. Antalet förmedlade interbankbetalningar ökade med 1 % och det totala värdet av dessa betalningar ökade med 2 % jämfört med kvartalet innan. Kundbetalningarna minskade marginellt (,3 %) i fråga om volym och ökade med 17 % i fråga om värde jämfört med kvartalet innan. Interbankbetalningarnas andel av den genomsnittliga dagliga betalningstrafiken mellan medlemsländer uppgick till 47 % i fråga om volym och 94 % i fråga om värde. Interbankbetalningarnas genomsnittliga värde ökade från 19,6 miljoner euro till 19,9 miljoner euro och kundbetalningarnas genomsnittliga värde ökade från euro till euro jämfört med kvartalet innan. Av betalningarna mellan medlemsländer var 64 % på mindre än 5 euro, medan 14 % var på mer än 1 miljon euro. I genomsnitt gjordes 72 betalningar mellan medlemsländer per dag på över 1 miljard euro. Betalningstrafiken mellan medlemsländer under detta kvartal var som mest intensiv den 3 mars, då totalt betalningar förmedlades. TA R G E T S T I L L G Ä N G L I G H E T O C H P R E S TA N D A Under första kvartalet 27 hade Target en total tillgänglighet på 99,87 %, jämfört med 99,81 % kvartalet innan. Det förekom 12 incidenter som påverkade Targets tillgänglighet, vilket var 4 mindre än kvartalet innan. Incidenter som beaktas vid beräkningen av Targets tillgänglighet är sådana som förhindrar förmedling av betalningar i minst 1 minuter. Under första kvartalet 27 förekom 1 incident som varade i mer än 2 timmar. Tabell 3 visar tillgänglighetssiffrorna för alla nationella Targetkomponenter och för :s betalningsmekanism, EPM. Under det granskade kvartalet förmedlades 97,53 % av Targetbetalningarna mellan medlemsländer på mindre än 5 minuter, medan 2,7 % tog mellan 5 och 15 minuter och,47 % mellan 15 och 3 minuter. I genomsnitt tog förmedlingen mer än 3 minuter för 133 betalningar per dag, vilket bör ses mot bakgrund av att Target förmedlade i genomsnitt 78 8 betalningar mellan medlemsländer per dag. Juni 27 V

266 Tabell 1 Betalningsuppdrag förmedlade genom Target och andra utvalda interbankbetalningssystem: transaktionsvolym (antal betalningar) Target 26 1 kv Alla Targetbetalningar Total volym Genomsnitt per dag Targetbetalningar inom medlemsländer Total volym Genomsnitt per dag Targetbetalningar mellan medlemsländer Total volym Genomsnitt per dag Andra system Euro 1 (EBA) Total volym Genomsnitt per dag Paris Net Settlement (PNS) Total volym Genomsnitt per dag Pankkien On-line Pikasiirrot ja Sekit-järjestelmä(POPS) ((POPS) Total volym Genomsnitt per dag kv 26 3 kv 26 4 kv 27 1kv Tabell 2 Betalningsuppdrag förmedlade genom Target och andra utvalda interbankbetalningssystem: transaktionsvärde (miljarder euro) Target 26 1 kv Alla Targetbetalningar Värde, totalt Genomsnitt per dag Targetbetalningar inom medlemsländer Värde, totalt Genomsnitt per dag Targetbetalningar mellan medlemsländer Värde, totalt Genomsnitt per dag Andra system Euro 1 (EBA) Värde, totalt Genomsnitt per dag Paris Net Settlement (PNS) Värde, totalt Genomsnitt per dag Pankkien On-line Pikasiirrot ja Sekit-järjestelmä(POPS) ((POPS) Värde, totalt Genomsnitt per dag kv 26 3 kv 26 4 kv 27 1 kv VI Juni 27

267 TARGETSYSTEMET Tabell 3 Targets tillgänglighet för varje nationell komponent och :s betalningsmekanism (EPM) Nationell Targetkomponent Tillgänglighet 1 kv 27 Belgien 99,94 % Danmark 99,92 % Tyskland 1, % Estland 1, % Irland 1, % Grekland 1, % Spanien 99,78 % Frankrike 99,46 % Italien 1, % Luxemburg 99,97 % Nederländerna 1, % Österrike 99,7 % Polen 1, % Portugal 1, % Finland 1, % Storbritannien 99,3 % :s betalningsmekanism EPM 99,91 % Targets tillgänglighet totalt 99,87 % Juni 27 VII

268 VIII Juni 27

269 D O K U M E N T U T G I V N A AV E U R O P E I S K A C E N T R A L B A N K E N S E D A N 2 6 Denna förteckning är avsedd att ge läsarna information om utvalda dokument som har givits ut av Europeiska centralbanken sedan januari 26. Beträffande Working Papers omfattar listan enbart rapporter som publicerats mellan mars och maj 27. Förutsatt att de finns i lager och att inget annat anges går det att prenumerera på eller beställa publikationer kostnadsfritt genom att kontakta info@ecb. int. En fullständig förteckning över dokument som utgivits av Europeiska centralbanken och av Europeiska monetära institutet finns på :s webbplats ( Å R S R A P P O R T Årsrapport 25, april 26. Årsrapport 26, april 27 KO N V E R G E N S R A P P O R T Konvergensrapport, maj 26. Konvergensrapport, december 26. Konvergensrapport, maj 27. A R T I K L A R I M Å N A D S R A P P O R T E N The predictability of the s monetary policy, januari 26. Hedge funds : developments and policy implications, januari 26. Assessing house price developments in the euro area, februari 26. Fiscal policies and financial markets, februari 26. The importance of public expenditure reform for economic growth and stability, april 26. Portfolio management at the, april 26. Monetary and exchange rate arrangements of the euro area with selected third countries and territories, april 26. The contribution of the and the Eurosystem to European financial integration, maj 26. The single list in the collateral framework of the Eurosystem, maj 26. Equity issuance in the euro area, maj 26. Measures of inflation expectations in the euro area, juli 26. Competitiveness and the export performance of the euro area, juli 26. Sectoral money holding: determinants and recent developments, augusti 26. The evolution of large-value payment systems in the euro area, augusti 26. Demographic change in the euro area: projections and consequences, oktober 26. Integrated financial and non-financial accounts for the institutional sectors in the euro area, oktober 26. Monetary policy activism, november 26. The eurosystem s experience with fine-tuning operations at the end of the reserve maintenance period, november 26. Financial development in central, eastern and south-eastern Europe, november 26. The enlarged EU and euro area economies, januari 27. Developments in the structural features of the euro area labour markets over the last decade, januari 27. Putting China s economic expansion in perspective, januari 27. Challenges to fiscal sustainability in the euro area, februari 27. Juni 27 IX

270 The EU arrangements for financial crisis management, februari 27. Migrant remittances to regions neighbouring the EU, februari 27 Communicating monetary policy to financial markets, april 27. Output growth differentials in the euro area: sources and implications, april 27. From government deficit to debt: bridging the gap, april 27. Measured inflation and inflation perceptions in the euro area, maj 27. Competition in and economic performance of the euro area services sector, maj 27. Determinants of growth in the EU Member States of central and eastern Europé, maj 27. Share buybacks in the euro area, maj 27. S TAT I S T I C S P O C K E T B O O K Finns från och med augusti 23. L E G A L W O R K I N G PA P E R S 1 The developing EU legal framework for clearing and settlement of financial instruments, av K.M. Löber, februari The application of multilingualism in the European Union context, av P. Athanassiou, mars 26 3 National central banks and Community public sector procurement legislation: a critical overview, av J. García-Andrade och P. Athenassiou, oktober 26. O C C A S I O N A L PA P E R S 43 The accumulation of foreign reserves av an International Relations Committee Task Force, februari Competition, productivity and prices in the euro area services sector av a task force of the Monetary Policy Committee of the European System of Central Banks, april Output growth differentials across the euro area countries: some stylised facts av N. Benalal, J. L. Diaz del Hoyo, B. Pierluigi och N. Vidalis, maj Inflation persistence and price-setting behaviour in the euro area a summary of the IPN evidence av F. Altissimo, M. Ehrmann och F. Smets, juni The reform and implementation of the Stability and Growth Pact av R. Morris, H. Ongena och L. Schuknecht, juni Macroeconomic and financial stability challenges for acceding and candidate countries av the International Relations Committee Task Force on Enlargement, juli Credit risk mitigation in central bank operations and its effects on financial markets: the case of the Eurosystem av U. Bindseil och F. Papadia, augusti Implications for liquidity from innovation and transparency in the European corporate bond market av M. Laganà, M. Peřina, I. von Köppen-Mertes och A. Persaud, augusti Macroeconomic implications of demographic developments in the euro area av A. Maddaloni, A. Musso, P. Rother, M. Ward-Warmedinger och T. Westermann, augusti Cross-border labour mobility within an enlarged EU av F. F. Heinz och M. Ward-Warmedinger, oktober Labour productivity developments in the euro area av R. Gomez-Salvador, A. Musso, M. Stocker och J. Turunen, oktober Quantitative quality indicators for statistics an application to euro area balance of payment statistics av V. Damia och C. Picón Aguilar, november Globalisation and euro area trade: interactions and challenges av U. Baumann och F. di Mauro, februari 27. X Juni 27

271 DOKUMENT UTGIVNA AV EUROPEISKA CENTRALBANKEN SEDAN Assessing fiscal soundness: theory and practice av N. Giammarioli, C. Nickel, P. C. Rother och J.-P. Vidal, mars Understanding price developments and consumer price indices in south-eastern Europe av S. Herrmann och E. Katalin Polgar, mars Long-term growth prospects for the Russian economy av R. Beck, A. Kamps och E. Mileva, mars The Survey of Professional Forecasters (SPF) a review after eight years experience av C. Bowles, R. Friz, V. Genre, G. Kenny, A. Meyler och T. Rautanen, april Commodity price fluctuations and their impact on monetary and fiscal policies in Western and Central Africa av U. Böwer, A. Geis och A. Winkler, april Determinants of growth in the central and eastern European EU Member States A production function approach av O. Arratibel, F. Heinz, R. Martin, M. Przybyla, L. Rawdanowicz, R. Serafini och T. Zumer, april 27. A R B E T S R A P P O R T E R 735 Market-based compensation, price informativeness and short-term trading av R. Calcagno och F. Heider, mars Transaction costs and informational cascades in financial markets: theory and experimental evidence av M. Cipriani och A. Guarino, mars Structural balances and revenue windfalls: the role of asset prices revisited av R. Morris och L. Schuknecht, mars Commodity prices, money and inflation av F. Browne och D. Cronin, mars Exchange rate pass-through in emerging markets av M. Ca Zorzi, E. Hahn och M. Sánchez, mars Transition economy convergence in a two-country model: implications for monetary integration av J. Brůha och J. Podpiera, mars Sectoral money demand models for the euro area based on a common set of determinants av J. von Landesberger, mars The Eurosystem, the US Federal Reserve and the Bank of Japan: similarities and differences av D. Gerdesmeier, F. P. Mongelli och B. Roffia, mars Credit market and macroeconomic volatility av C. Mendicino, mars International financial linkages of Latin American banks: the effects of political risk and deposit dollarisation av F. Ramon-Ballester och T. Wezel, mars Market discipline, financial integration and fiscal rules: what drives spreads in the euro area government bond market? av S. Manganelli och G. Wolswijk, april U.S. evolving macroeconomic dynamics: a structural investigation av L. Benati och H. Mumtaz, april Tax reform and labour-market performance in the euro area: a simulation-based analysis using the New Area-Wide Model av G. Coenen, P. McAdam och R. Straub, april Financial dollarization: the role of banks and interest rates av H. S. Basso, O. Calvo-Gonzalez och M. Jurgilas, maj Excess money growth and inflation dynamics av B. Roffia och A. Zaghini, maj Long-run macroeconomic relations in the global economy av S. Dees, S. Holly, M. H. Pesaran och L. V. Smith, maj A look into the factor model black box: publication lags and the role of hard and soft data in forecasting GDP av M. Bańbura och G. Rünstler, maj Econometric analyses with backdated data: unified Germany and the euro area av E. Angelini och M. Marcellino, maj 27. Juni 27 XI

272 753 Trade credit defaults and liquidity provision by firms av F. Boissay och R. Gropp, maj Euro area inflation persistence in an estimated nonlinear DSGE model av G. Amisano och O Tristani, maj Durable goods and their effect on household saving ratios in the euro area av J. Jalava och I. K. Kavonius, maj Maintaining low inflation: money, interest rates and policy stance av S. Reynard, maj The cyclicality of consumption, wages and employment of the public sector in the euro area av A. Lamo, J. J. Pérez och L. Schuknecht, maj 27. Ö V R I G A P U B L I K AT I O N E R Bond markets and long-term interest rates in non-euro area Member States of the European Union and in acceding countries Statistical tables, januari 26 (endast på webben). Data collection from credit institutions and other professional cash handlers under the Framework for banknote recycling, januari 26 (endast på webben). Euro Money Market Survey 25, januari 26. Euro balance of payments and international investment position statistics Annual quality report, februari 26. Towards a Single Euro Payments Area Objectives and Deadlines (4th Progress Report), februari 26 (med undantag för den engelska versionen, endast på webben). Handbook for the compilation of flow statistics on the MFI balance sheet, februari 26 (endast på webben). Methodological notes for the compilation of the revaluation adjustment, februari 26 (endast på webben). National implementation of Regulation /21/13, februari 26 (endast på webben). Payment and securities settlement systems in the European Union and in the acceding countries Addendum incorporating 24 data (Blue Book), mars 26. statistics: an overview, april 26. TARGET Annual Report 25, maj 26. Financial Stability Review, juni 26. Business continuity oversight expectations for systemically important payment systems (SIPS), juni 26 (endast på webben). Communication on TARGET2, juli 26 (endast på webben). Government Finance Statistics Guide, augusti 26. Implementation of banknote recycling framework, augusti 26. The implementation of monetary policy in the euro area: General documentation on Eurosystem monetary policy instruments and procedures, september 26. Differences in MFI interest rates across euro area countires, september 26. Indicators of financial integration in the euro area, september 26. Recent developments in supervisory structures in EU and acceding countries, oktober 26 (endast på webben). EU banking structures, oktober 26. EU banking sector stability, november 26. The ESCB s governance structure as applied to ESCB statistics, november 26. Third progress report on TARGET2, november 26 (endast på webben). The Eurosystem s view of a SEPA for cards, november 26 (endast på webben). Financial Stability Review, december 26. The European Central Bank History, role and function, second revised edition, december 26. XII Juni 27

273 DOKUMENT UTGIVNA AV EUROPEISKA CENTRALBANKEN SEDAN 25 Assessment of accounting standards from a financial stability perspective, december 26 (endast på webben). Research Bulletin No 5, december 26. Extension of the transmission period laid down in the Banknote Recycling Framework for six euro area countries, december 26. Payment and securities settlement systems in the European Union and in the acceding countries addendum incorporating 25 data (Blue Book), december 26. Acceptance criteria for third-party rating tools within the Eurosystem Credit Assessment Framework, december 26 (endast på webben). Correspondent central banking model (CCBM) procedure for Eurosystem counterparties, december 26 (endast på webben). Government Finance Statistics guide, januari 27. Letter from the President to Ms Pervenche Berès, Chairwoman of the Committee on Economic and Monetary Affairs, European Parliament, januari 27. Letter from the President to Mr Jean-Marie Cavada, Chairman of the Committee on Civil Liberties, Justice and Home Affairs, European Parliament, januari 27. Euro area balance of payments and international investment position statistics Annual quality report, februari 27 List of monetary financial institutions (MFI) and Institutions subject to minimum reserves, februari 27 (endast på webben) Financial statistics for a global economy proceedings of the 3rd conference on statistics, februari 27 Euro Money Market Study 26, februari 27 (endast på webben) Letter from the President to Ms Pervenche Berès, Chairwoman of the Committee on Economic and Monetary Affairs, European Parliament, februari 27 Monetary financial institutions and markets statistics sector manual, mars 27. Financial integration in Europe, mars 27. TARGET2-Securities - The blueprint, mars 27 (endast på webben). TARGET2-Securities - Technical feasiblity, mars 27 (endast på webben). TARGET2-Securities - Operational feasibility, mars 27 (endast på webben). TARGET2-Securities - Legal feasibility, mars 27. (endast på webben). TARGET2-Securities - Economic feasibility, mars 27 (endast på webben). Risk measurement and systemic risk. Fourth joint central bank research conference 8-9 November 25. In co-operation with the Committee on the Global Financial System, april 27. How the euro became our money. A short history of the euro banknotes and coins, april 27. Large banks and private equity-sponsored leveraged buyouts in the EU, april 27. TARGET Annual Report 26, maj 27 (endast på webben). European Union Balance of Payments: international Investment Position statistical methods, maj 27. Bond markets and long-term interest rates in non-euro area Member States of the European Union: statistical tables, maj 27 (endast på webben). I N F O R M AT I O N S B R O S C H Y R E R Europeiska centralbanken, Eurosystemet, Europeiska centralbankssystemet, maj 26. TARGET2 Securities brochure, september 26 The Single Euro Payments Area (SEPA): an integrated retail payments market, november 26. Juni 27 XIII

274 XIV Juni 27

275 O R D L I S TA Denna ordlista innehåller utvalda begrepp som ofta används i månadsrapporten. En mer omfattande och detaljerad ordlista finns på :s webbplats ( Aktier: ägarandel i ett företag. Omfattar aktier som handlas på aktiebörser (börsnoterade aktier), onoterade aktier och andra former av riskbärande värdepapper. Aktier ger vanligen inkomster i form av utdelning. Anbudsförfarande med fast ränta: ett anbudsförfarande i vilket räntan är bestämd i förväg av central banken och i vilket deltagande motparter bjuder det belopp de önskar till den fasta räntan. Anbudsförfarande med rörlig ränta: ett anbudsförfarande i vilket motparter bjuder både det belopp de önskar och den ränta till vilken de vill genomföra transaktionen. Arbetskraft: summan av de personer som är i arbete och de som är arbetslösa. Arbetsproduktivitet: ett mått på det som kan produceras med en given arbetsinsats. Arbetsproduktivitet kan mätas på flera olika sätt. Den mäts vanligen som BNP till fasta priser dividerad med antingen total sysselsättning eller totalt antal arbetade timmar. Autonoma likviditetsfaktorer: likviditetsfaktorer som normalt inte härrör från penningpolitiska instrument. Sådana faktorer är till exempel utelöpande sedlar, statens inlåning i centralbanken och centralbankens utländska nettotillgångar. Avkastningskurva: en grafisk framställning av förhållandet mellan räntan eller avkastningen och den återstående löptiden vid en viss tidpunkt för värdepapper med samma kreditrisk men olika löptider. Lutningen på avkastningskurvan kan mätas som skillnaden mellan räntor eller avkastningar vid två valda löptider. Betalningsbalans: en statistisk sammanfattning för en specifik tidsperiod av en ekonomis ekonomiska transaktioner med utlandet. Bortskrivning: när värdet på lån som inte bedöms vara indrivningsbara avlägsnas från monetära finansinstituts balansräkningar. Bruttonationalprodukt (BNP): värdet av ekonomins totala produktion av varor och tjänster minus insatsförbrukning, plus nettoskatter på produkter och import. BNP kan delas upp i produktions-, utgifts- eller inkomstkomponenter. De viktigaste utgiftsaggregaten i BNP är hushållens konsumtion, den offentliga sektorns konsumtion, fasta bruttoinvesteringar, lagerförändringar samt export och import av varor och tjänster (inklusive utrikeshandeln inom euroområdet). Bytesbalans: den del av betalningsbalansen som omfattar alla transaktioner med varor och tjänster, faktorinkomster och löpande transfereringar mellan hemmahörande och icke-hemmahörande. Centralkurs: den officiella växelkursen mot euron för valutorna i ERM2 runt vilka fluktuationsbanden fastställts. Deflation: en nedgång i den allmänna prisnivån, t.ex. i konsumentprisindex. Direktinvesteringar: investeringar över gränserna som görs i syfte att uppnå ett varaktigt inflytande i företag som har sin hemvist i en annan ekonomi (innehav av minst 1 % av aktiekapitalet eller röststyrkan antas i praktiken utgöra direktinvestering). Omfattar aktiekapital, återinvesterade vinstmedel Juni 27 XV

276 och annat kapital som har samband med transaktioner inom företagskoncerner. På direktinvesteringskontot bokförs hemmahörandes i euroområdet nettotransaktioner i tillgångar utomlands och nettoställning gentemot utlandet (som direktinvesteringar utomlands ) och hemmahörandes utanför euroområdet nettotransaktioner i tillgångar i euroområdet och nettoställning gentemot euroområdet (som direktinvesteringar i euroområdet ). :s styrräntor: de räntor som bestämmer inriktningen på :s penningpolitik och som fastställs av -rådet. Styrräntorna är den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna, räntan på utlåningsfaciliteten samt räntan på inlåningsfaciliteten. Effektiva (nominella/reala) växelkurser för euron (EER): vägda genomsnitt av bilaterala växelkurser för euron gentemot valutorna i euroområdets handelspartner. publicerar nominella effektiva växelkursindex för euron för två grupper av handelspartner: EER-24 (de 14 EU-länder som inte infört euron och de 1 främsta handelpartnerna utanför EU) och EER-44 (EER-24 och ytterligare 2 länder). De vikter som används speglar varje partnerlands andel av euroområdets handel och balans vid konkurrens i tredje land. De reala effektiva växelkurserna är nominella effektiva växelkurser deflaterade med ett vägt genomsnitt av utländska, i förhållande till inhemska, priser och kostnader. De mäter således konkurrenskraft när det gäller priser och kostnader. Enhetsarbetskostnader: ett mått på de totala arbetskostnaderna per producerad enhet beräknat för euroområdet som kvoten mellan löner inklusive kollektiva avgifter per anställd totalt och arbetsproduktiviteten (definierad som BNP till fasta priser per anställd). Enkätundersökning om bankernas utlåning: en kvartalsenkät om utlåningspolicy som Eurosystemet genomför sedan januari 23. Den behandlar kvalitativa frågor om utvecklingen av kreditstandarder och lånevillkor samt efterfrågan på kredit hos både företag och hushåll. Enkäten riktar sig till ett förbestämt urval banker i euroområdet. Eonia (euro overnight index average): ett mått på den effektiva räntan på interbankmarknaden för dagslån i euro. Den beräknas som ett vägt genomsnitt av dagslånetransaktioner utan säkerhet denominerade i euro som redovisas av en panel rapporterande banker. ERM2 (exchange rate mechanism II): den växelkursmekanism som utgör ramen för det valutapolitiska samarbetet mellan länderna i euroområdet och de EU-medlemsländer som inte deltar i etapp tre av den ekonomiska och monetära unionen, EMU. Ersättning per anställd: den totala ersättning, i pengar eller natura, som arbetsgivare betalar till anställda (bruttolöner, bonusar, övertidsersättningar och arbetsgivarnas sociala avgifter) dividerat med totala antalet anställda. Europeiska kommissionens enkäter: harmoniserade kvalitativa företags- och hushållsenkäter som Europeiska kommissionen låter genomföra. Frågorna riktas till chefer i tillverkningsindustrin, byggsektorn, detaljhandeln och tjänstesektorn samt till hushållen. Ur varje månadsenkät beräknas sammansatta indikatorer som summerar svaren på ett antal olika frågor till en enda indikator, konfidensindikatorn. Euribor (euro interbank offered rate): den ränta till vilken de mest kreditvärdiga bankerna är villiga att låna ut medel i euro till andra banker med högst kreditvärdighet; den beräknas dagligen för interbankinlåning med olika löptider på upp till tolv månader. XVI Juni 27

277 ORDLISTA Euroområdet: det område som utgörs av de EU-medlemsländer som har infört euron som en gemensam valuta i enlighet med Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Eurosystemet: det centralbankssystem som utgörs av och de nationella centralbankerna i de EUmedlemsländer som redan har infört euron. Eurozone Purchasing Managers Surveys: enkäter om affärsvillkoren i tillverknings- och tjänstesektorerna i ett antal länder i euroområdet som används för att sammanställa indikatorer. Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin (Eurozone Manufacturing Purchasing Managers Index, PMI) är en vägd indikator beräknad från index för produktion, orderingång, sysselsättning, leveranstider och inköpslager. I enkäten för tjänstesektorn ställs frågor om affärsverksamhet, förväntningar på framtida affärsverksamhet, utestående affärsverksamhet, nykontrakterad affärsverksamhet, sysselsättning, insatspriser och utpriser. Eurozone Composite Index beräknas genom att resultaten från enkäterna om tillverkningsindustrin och tjänstesektorn ställs samman. Finansiell balans: den del av betalningsbalansen som omfattar alla transaktioner med direktinvesteringar, portföljinvesteringar, övriga investeringar, finansiella derivat och reservtillgångar mellan hemmahörande och icke-hemmahörande. Harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP): ett mått på konsumentpriser som Eurostat sammanställer och som är harmoniserat för alla EU:s medlemsländer. Huvudsaklig refinansieringstransaktion: en regelbunden öppen marknadsoperation som Eurosystemet genomför i form av reverserade transaktioner. Sådana transaktioner utförs genom veckovisa standardanbud och har normalt en löptid på en vecka. Implicit volatilitet: den förväntade volatiliteten (dvs. standardavvikelsen) i prisutvecklingen för en tillgång (till exempel aktier eller obligationer). Den kan beräknas utifrån priset på tillgången, förfallodagen och optionernas lösenpris, samt utifrån en riskfri ränta, med hjälp av en formel för prissättning av optioner som till exempel Black-Scholes formel. Index för avtalslöner: ett mått på det direkta resultatet av kollektiva förhandlingar om grundlöner (dvs. exklusive bonusar) i euroområdet. Det hänför sig till den genomsnittliga implicita förändringen av månadslöner. Index för arbetskostnad per timme: ett mått på arbetskostnader som omfattar bruttolöner (i kontanter och in natura, inklusive bonusar) och andra arbetskostnader (arbetsgivarens sociala avgifter plus anställningsrelaterade skatter minus subventioner till arbetsgivaren) per faktisk arbetad timme (inklusive övertid). Industriproduktion: bruttoförädlingsvärdet skapat av industrin till fasta priser. Inflation: en uppgång i den allmänna prisnivån, till exempel i konsumentprisindex. Inflationsindexerade statsobligationer: skuldförbindelser utgivna av offentliga sektorn med räntebetalningar och amorteringar kopplade till ett angivet konsumentprisindex. Inlåningsfacilitet: stående facilitet i Eurosystemet som motparter kan använda för insättning över natten hos en nationell centralbank till en på förhand bestämd ränta. Juni 27 XVII

278 Kapitalbalans: den del av betalningsbalansen som omfattar alla kapitaltransfereringar och förvärv/avyttringar av icke-producerade, icke-finansiella tillgångar mellan hemmahörande och icke-hemmahörande. Kassakrav: de minimireserver som ett kreditinstitut skall hålla hos Eurosystemet. Kassakravet beräknas på basis av ett dagsgenomsnitt av balansräkningarna under en uppfyllandeperiod på omkring en månad. Konsoliderad balansräkning för MFI-sektorn: en balansräkning som fås genom kvittning av MFI:s inbördes positioner (t.ex. lån mellan MFI och deras inlåning hos varandra) i den aggregerade balansräkningen för MFI. Den ger statistisk information om MFI-sektorns tillgångar och skulder visavi hemmahörande i euroområdet som inte tillhör denna sektor (dvs. offentliga sektorn och andra hemmahörande i euroområdet) och visavi hemmahörande utanför euroområdet. Den är den främsta statistiska källan för beräkning av penningmängdsmåtten och utgör grunden för den regelbundna analysen av motposterna till M3. Köpkraftsparitet: den omräkningskurs som används för att likställa olika valutors köpkraft genom att eliminera prisskillnaderna mellan länderna. I sin enklaste form visar köpkraftsparitet förhållandet mellan priser i nationell valuta på samma vara eller tjänst i olika länder Lediga platser: en kollektiv term på nytillkomna arbetstillfällen, icke tillsatta platser eller platser som blir lediga inom en nära framtid, för vilka arbetsgivaren nyligen har vidtagit aktiva åtgärder för att finna en lämplig sökande. Långfristiga refinansieringstransaktioner: en regelbunden öppen marknadsoperation som Eurosystemet genomför i form av reverserade transaktioner. Sådana transaktioner utförs genom ett månatligt standardanbud och har normalt en löptid på tre månader. Lägsta anbudsränta: den lägsta ränta till vilken motparter får lämna anbud i anbudsförfaranden med rörlig ränta. M1: ett snävt penningmängdsmått som omfattar utelöpande sedlar och mynt samt den avistainlåning som hålls hos MFI och hos staten (till exempel på posten eller som statsskuldväxlar). M2: ett intermediärt penningmängdsmått som omfattar M1 och inlåning med uppsägningstid på upp till och inklusive tre månader (dvs. kortfristig sparinlåning) samt inlåning med avtalad löptid på upp till och inklusive två år (dvs. kortfristig tidsbunden inlåning) som hålls hos MFI och hos staten. M3: ett brett penningmängdsmått som omfattar M2 och omsättbara instrument, främst repoavtal, andelar i penningmarknadsfonder samt skuldförbindelser med en löptid på upp till och inklusive två år utgivna av MFI. MFI:s utländska nettotillgångar: utländska tillgångar hos euroområdets MFI (som guld, sedlar i andra valutor än euro, värdepapper utgivna av hemmahörande utanför euroområdet och utlåning till hemmahörande utanför euroområdet) minus de utländska skulder som MFI i euroområdet har (som hemmahörandes utanför euroområdet inlåning, repoavtal, liksom aktier och andelar i penningmarknadsfonder och skuldförbindelser med en löptid på upp till och inklusive två år utgivna av MFI). MFI:s långfristiga finansiella skulder: inlåning med en avtalad löptid på över två år, inlåning med XVIII Juni 27

279 ORDLISTA uppsägningstid på över tre månader, skuldförbindelser utgivna av MFI i euroområdet med en ursprunglig löptid på över två år samt kapital och reserver i euroområdets MFI. MFI-räntor: de räntor som tillämpas av i euroområdet hemmahörande kreditinstitut och andra MFI, exklusive centralbanker och penningmarknadsfonder, på eurodenominerad inlåning och på lån till i euroområdet hemmahörande hushåll och icke-finansiella företag. MFI:s utlåning till hemmahörande i euroområdet: MFI:s utlåning till icke-mfi hemmahörande i euroområdet (inklusive offentlig och privat sektor) samt MFI:s innehav av värdepapper (aktier, andra riskbärande tillgångar och skuldförbindelser) utgivna av hemmahörande i euroområdet. Monetära finansinstitut (MFI): finansiella institutioner som tillsammans utgör den penningutgivande sektorn i euroområdet. De omfattar Eurosystemet, i euroområdet hemmahörande kreditinstitut (enligt definition i gemenskapsrätten) och alla andra hemmahörande finansiella institutioner vars verksamhet är att ta emot inlåning och/eller nära substitut för inlåning från andra enheter än MFI för egen räkning (åtminstone i ekonomiskt hänseende), att bevilja kredit och/eller att placera i värdepapper. Den sistnämnda gruppen består främst av penningmarknadsfonder. Nedskrivning: en nedjustering av värdet på lån i monetära finansinstituts balansräkningar när det konstaterats att lånen bara delvis är indrivningsbara. Offentlig sektor: en sektor som i ENS 95 definieras som stat, delstater, kommuner och socialförsäkring. Offentligt ägda enheter med kommersiell verksamhet, till exempel statliga företag, ingår i princip inte i den offentliga sektorn. Producentpriser; industrin: priser fritt fabrik (transportkostnader inte inräknade) för alla produkter som industrin utom byggsektorn sålt på den inhemska marknaden i de olika länderna i euroområdet, exklusive import. Portföljinvesteringar: hemmahörandes i euroområdet nettoförvärv av värdepapper utgivna av hemmahörande utanför euroområdet ( tillgångar ) och hemmahörandes utanför euroområdet nettoförvärv av värdepapper utgivna av hemmahörande i euroområdet ( skulder ). Omfattar aktier och skuldförbindelser i form av obligationer, statsskuldväxlar och penningmarknadsinstrument. Transaktionerna noteras till det effektiva pris som betalats eller erhållits, minus kommissioner och omkostnader. För att betraktas som en portföljinvestering får aktieinnehav i ett företag högst motsvara 1 % av rösträtterna. Prisstabilitet: Eurosystemets primära mål är att upprätthålla prisstabilitet. -rådet definierar prisstabilitet som en årlig ökning i HIKP under 2 procent. -rådet har också förklarat att det för att upprätthålla prisstabilitet syftar till att hålla inflationen under men nära 2 procent på medellång sikt. Referensvärde för M3-ökning: den årliga ökningstakt i M3 på medellång sikt som överensstämmer med upprätthållandet av prisstabilitet. För närvarande är referensvärdet för ökningen i M3 4½ %. Skuld (offentlig sektor): den totala bruttoskulden (inlåning, lån och emitterade räntebärande värdepapper utom finansiella derivat) till nominellt värde som är utestående i slutet av året och som är konsoliderad mellan och inom den offentliga sektorns olika delar. Skulder (finansräkenskaper): lån, skuldförbindelser och värdepapper utgivna av icke-finansiella företag samt deras pensionsfonder (arbetsgivarnas direkta pensionsåtaganden visavi sina anställda) värde- Juni 27 XIX

280 rade till marknadspris i slutet av perioden. I finansräkenskaperna omfattar skulder i de kvartalsvisa räkenskaperna inte lån från icke-finansiella sektorer (till exempel lån mellan företag) och banker utanför euroområdet; dessa komponenter ingår dock i de bredare årliga finansräkenskaperna. Skuldförbindelser (räntebärande värdepapper): dessa utgör ett löfte från utgivaren (låntagaren) att göra en eller flera betalningar till innehavaren (långivaren) vid en fastställd tidpunkt eller vid olika fastställda tidpunkter i framtiden. De löper vanligen med fastställd ränta (kupong) och säljs vanligen diskonterade till det belopp som betalas tillbaka på förfallodagen. Räntebärande värdepapper som utges med en ursprunglig löptid över ett år klassificeras som långfristiga. Skuldkvot (offentlig sektor): kvoten mellan den offentliga sektorns skuld och bruttonationalprodukt i löpande priser. Den är ett av de budgetära konvergenskriterier som fastställs i artikel 14.2 i Fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen för definition av alltför stort underskott. Survey of Professional Forecasters (SPF): en kvartalsenkät som sedan 1999 genomförs av för att samla makroekonomiska framtidsbedömningar över inflation, real BNP-ökning och arbetslöshet i euroområdet från en panel av experter knutna till finansiella och icke-finansiella organisationer i EU. Underskott (offentlig sektor): den offentliga sektorns nettoupplåning, dvs. skillnaden mellan den offentliga sektorns totala intäkter och totala utgifter. Underskotts-/skuldanpassning (offentlig sektor): skillnaden mellan den offentliga sektorns underskott och förändringar i den offentliga sektorns skuld. Underskottskvot (offentlig sektor): kvoten mellan den offentliga sektorns underskott som andel av bruttonationalprodukt i löpande priser. Den är ett av budgetära konvergenskriterier som fastställs i artikel 14.2 i Fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen för att fastställa förekomsten av alltför stora underskott. Den kallas även budgetunderskottskvot eller fiskal underskottskvot. Upplåningsbehov (offentlig sektor): den offentliga sektorns nettoupptagning av skuld. Utlandsställning: värdet på och sammansättningen av ett lands utestående finansiella nettofordringar på (eller finansiella nettoskulder till) utlandet Utlåningsfacilitet: stående facilitet i Eurosystemet som motparter kan använda för att erhålla kredit över natten från en nationell centralbank till en förutbestämd ränta mot godtagbara säkerheter. Utrikeshandel med varor: export och import av varor till och från länder utanför euroområdet mätt i värde och som index för volym och enhetsvärden. Statistiken för utrikeshandeln är inte jämförbar med export och import i nationalräkenskaperna, eftersom de senare innefattar både handeln inom euroområdet och gentemot omvärlden samt handeln med både varor och tjänster. Inte heller är den fullt jämförbar med varuposten i betalningsbalansstatistiken. Förutom metodologiska anpassningar beror skillnaden huvudsakligen på att importen i handelsstatistiken inkluderar försäkrings- och frakttjänster medan varuposten i betalningsbalansstatistiken redovisas f.o.b. Valutareserv: utländska tillgångar som är lätt tillgängliga för och kontrolleras av monetära myndigheter för direkt finansiering eller reglering av omfattningen av betalningsobalanser genom interventioner på valutamarknaden. Euroområdets valutareserv omfattar Eurosystemets fordringar i andra valutor än XX Juni 27

281 ORDLISTA euro på hemmahörande utanför euroområdet, guld, särskilda dragningsrätter och reservpositioner i Internationella valutafonden. Övriga investeringar: en post i betalningsbalansen och utlandsställningen som omfattar finansiella transaktioner/positioner hos icke-hemmahörande i handelskrediter, inlåning och utlåning och andra fordringar och skulder. Juni 27 XXI

282