m å n a d s r a p p o rt m a r s

Transkript

1 m å n a d s r a p p o rt m a r s

2

3 Under 2009 kommer alla publikationer att innehålla motiv från 200-eurosedeln. M Å N A DSR A PPORT M A R S

4 Europeiska centralbanken, 2009 Besöksadress Kaiserstrasse Frankfurt am Main Tyskland Postadress Postfack Frankfurt am Main Tyskland Telefonnummer Webbplats Fax Denna rapport har utarbetats på :s direktions ansvar. De nationella centralbankerna har översatt från engelska och publicerat dessa andra språkversioner. Alla rättigheter förbehålls. Återgivande i utbildningssyfte och för icke-kommersiella ändamål är tillåtet under förutsättning att källan anges. Stoppdatum för statistiska uppgifter i denna utgåva är 4 mars ISSN (tryckt version) ISSN (digital version)

5 I n n e h å l l ledare den ekonomiska och monetära utvecklingen Läget i euroområdets omvärld Monetär och finansiell utveckling Priser och kostnader Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad De offentliga finansernas utveckling Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av eurosystemets experter Rutor: 1 Den senaste tidens kraftiga minskning i världshandeln sett ur ett historiskt perspektiv 2 Likviditetsförhållanden och penningpolitiska transaktioner från den 12 november 2008 till den 10 februari Hur har regeringarnas räddningspaket till bankerna påverkat investerarnas uppfattning av kreditrisker? 4 Den nuvarande desinflationen i euroområdet 5 Hur har prognoserna för tillväxten i euroområdet 2009 utvecklats? 6 Makroekonomiska framtidsbedömningar för Euroområdet av :s experter 7 Effektiviteten i olika finanspolitiska åtgärder för att stimulera ekonomin 8 Det juridiska ramverket för att säkerställa en sund finanspolitik inom EMU statistik för euroområdet Bilagor Kalendarium för Euroområdets penning politiska åtgärder Targetsystemet (Trans-European Automated Real-time Gross settlement Express Transfer) Dokument utgivna av Europeiska centralbanken sedan 2008 Ordlista S1 I III V X1 Mars

6 förkortningar Länder LU Luxemburg BE Belgien HU Ungern BG Bulgarien MT Malta CZ Tjeckien NL Nederländerna DK Danmark AT Österike DE Tyskland PL Polen EE Estland PT Portugal IE Irland RO Rumänien GR Grekland SI Slovenien ES Spanien SK Slovakien FR Frankrike FI Finland IT Italien SE Sverige CY Cypern UK Storbritannien LV Lettland JP Japan LT Litauen US USA övriga förkortningar BIS Bank for International Settlements BNP bruttonationalprodukt BPM5 IMF:s betalningsbalanshandbok (IMF Balance of Payments Manual) (femte utgåvan) CD bankcertifikat c.i.f. kostnader, försäkring och frakt vid importgräns Europeiska centralbanken (European Central Bank) S Europeiska centralbankssystemet (European System of Central Banks) EER effektiv växelkurs EMI Europeiska monetära institutet (European Monetary Institute) EMU Ekonomiska och monetära unionen (Economic and Monetary Union) ENS 95 Europeiska nationalräkenskapssystemet 1995 EU Europeiska unionen EUR euro f.o.b. fritt vid exportgräns HIKP harmoniserat konsumentprisindex HWWI Hamburg Institute of International Economics ILO Internationella arbetsorganisationen (International Labour Organization) IMF Internationella valutafonden (International Monetary Fond) KPI konsumentprisindex MFI monetära finansinstitut NACE Rev.1 statistisk klassificering av ekonomiska aktiviteter i Europeiska gemenskapen NCB nationell(a) centralbank(er) OECD Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling PPI producentprisindex SITC Rev. 4 Standard International Trade Classification (revision 4) ULCM enhetsarbetskostnad i tillverkningsindustrin ULCT enhetsarbetskostnad i den totala ekonomin I enlighet med praxis inom gemenskapen anges medlemsländerna i alfabetisk ordning efter landsnamnen enligt nationell stavning. 4 Mars 2009

7 Ledare Vid mötet den 5 mars 2009 beslutade rådet, baserat på de regelbundna ekonomiska och monetära analyserna, att sänka styrräntorna med ytterligare 50 punkter. Räntan på Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner sänktes till 1,50 procent och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten sänktes till 2,50 procent respektive 0,50 procent, gällande från den 11 mars Detta beslut innebär att :s styrräntor sänkts med totalt 275 punkter sedan den 8 oktober Totalt sett har inflationen sjunkit avsevärt och förväntas fortsätta att ligga under 2 procent under 2009 och Dessa inflationsutsikter beror på sjunkande råvarupriser och ett minskat inhemskt pris- och kostnadstryck, som speglar den allvarliga konjunkturnedgången. De facto ger den senaste informationen och enkätdata ytterligare belägg för -rådets antagande att efterfrågan i både euroområdet och omvärlden sannolikt blir mycket svag Under 2010 förväntas ekonomin återhämta sig successivt. Samtidigt visar de senaste indikatorerna att infla tionsförväntningarna på medellång och lång sikt är fast förankrade i linje med rådets mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. En avstämning mot resultatet av den monetära analysen bekräftar att inflationstrycket har minskat. Efter dagens beslut förväntar sig -rådet att prisstabiliteten kommer att upprätthållas på medellång sikt och därigenom stödja hushållens köpkraft i euroområdet. -rådet kommer att fortsätta hålla inflationsförväntningarna fast förankrade på medellång sikt, vilket främjar en hållbar tillväxt och sysselsättning och bidrar till finansiell stabilitet. -rådet kommer att mycket noga följa utvecklingen framöver. Vad gäller den ekonomiska analysen har världsekonomin försvagats betydligt under de senaste månaderna, vilket speglar oron på finansmarknaderna. Utvecklingen påverkar i allt högre grad även tillväxtekonomierna. I ett klimat av ökad osäkerhet har kraftigt sjunkande världshandelsvolymer följts av en klart minskad inhemsk efterfrågan i euroområdet. Som en följd minskade real BNP i euroområdet markant med 1,5 procent sista kvartalet 2008 från kvartalet före enligt Eurostats första beräkningar. Tillgängliga data och enkätindikatorer tyder på att den ekonomiska aktiviteten i euroområdet varit fortsatt svag i början av rådet räknar med att både den globala och den inhemska efterfrågan kommer att sjunka under 2009 för att därefter successivt återhämta sig. Detta speglas också i -experternas makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i mars 2009, som förutser en real årlig BNP-utveckling mellan 3,2 procent och 2,2 % för 2009 och mellan 0,7 % och +0,7 % för Dessa intervall representerar en nedrevidering av Eurosystemets experters framtidsbedömningar i december Både 2009 och 2010 kommer den årliga BNP-tillväxten att minska kraftigt till följd av negativa baseffekter från föregående år. Den beräknade successiva återhämtningen 2010 speglar effekterna av omfattande planerade makroekonomiska stimulansåtgärder och av de långtgående politiska åtgärder som vidtagits för att återställa funktionen i det finansiella systemet både inom och utan för euroområdet. De sjunkande råvarupriserna väntas dessutom stödja den reala disponibla inkomsten och konsumtionen under perioden framöver. Konjunkturutsikterna omges av fortsatt osäkerhet. Enligt -rådet förefaller riskerna i de ekonomiska utsikterna nu vara mer balanserade. Å ena sidan kan vi få se kraftigare positiva effekter än väntat, också när det gäller förtroendet, som härrör från de omfattande makroekonomiska stimulansåtgärder som planeras samt andra vidtagna politiska åtgärder. Nedåtriskerna hänger huvudsakligen samman med möjligheten att oron på finansmarknaderna alltmer ska påverka den reala ekonomin, att ett protektionistiskt tryck ska uppstå och öka och att världsekonomin utvecklas i en negativ riktning på grund av okontrollerad korrigering av globala obalanser. När det gäller prisutvecklingen har den årliga HIKP-inflationen stadigt minskat sedan mitten av 2008, då den var som högst 4 procent., Enligt Eurostats snabbstatistik låg den i febru- Mars

8 ari 2009 i stort sett oförändrad på 1,2 procent mot 1,1 procent i januari. Huvudsakligen speglar avmattningen i inflationen sedan sommaren de kraftigt sjunkande världsmarknadspriserna på råvaror under denna period. Men också tecken på en mer brett baserad minskning av inflationsriskerna blir allt tydligare. Till följd av denna utveckling utgör experternas inflationsbedömningar i mars 2009 en avsevärd nedskrivning av de tidigare bedömningarna och de räknar med att den årliga HIKP-inflationen kommer att ligga mellan 0,1 procent och 0,7 procent under Främst beroende på baseffekter som härrör från den tidi gare energiprisutvecklingen beräknas den totala årliga inflationen minska ytterligare under de kommande månaderna och sannolikt temporärt bli negativ kring mitten av året. Därefter antas inflationen, som en följd av baseffekter från den tidigare energiprisutvecklingen, åter stiga. Det är därför sannolikt att HIKPinflationen kommer att fluktuera märkbart under En sådan kortsiktig volatilitet saknar dock relevans ur penningpolitisk synvinkel. Under 2010 kommer HIKP-inflationen enligt :s experter att ligga mellan 0,6 procent och 1,4 procent. Detta intervall innebär en betydande nedrevidering av de makroekonomiska framtidsbedömningarna av Eurosystemets experter i december 2008, främst beroende på de förändrade tillväxtutsikterna. De tillgängliga prognoserna från internationella organisationer har också skrivits ned och bekräftar i stort sett en måttlig inflationstakt för I likhet med tillväxtutsikterna präglas inflationsprognoserna av avsevärd osäkerhet. Riskerna mot dessa bedömningar är i stort sett balanserade. De hänger framför allt samman med riskerna för den ekonomiska aktiviteten och riskerna för råvarupriserna. I den monetära analysen ger de senaste uppgifterna och beräkningarna ytterligare belägg för att den underliggande takten på den monetära expansionen i euroområdet fortsätter att mattas av. Det tyder på att inflationsriskerna på medellång sikt minskar ytterligare. Den fortsatta avmattningen i den underliggande penningmängdsdynamiken till trots, har M3- utvecklingen och dess komponenter uppvisat hög månatlig volatilitet sedan den finansiella oron trappades upp i september Det gäller framför allt omsättbara instrument men också de omfattande omplaceringar som pågår mellan de olika inlåningskategorierna i M3. Medan den årliga M3-ökningen avtog ytterligare, till 5,9 procent, i januari 2009 steg ökningstakten i den snäva penningmängden M1, som innehåller de mest likvida tillgångarna, till 5,2 procent. Även MFI-utlåningen till den privata sektorn kring årsskiftet karaktäriserades av volatilitet; det utestående beloppet minskade i december följt av ett tydligt positivt flöde i januari. Men om man bortser från en eventuell årsskifteseffekt och den senaste tidens utveckling bekräftas den avmattning i bankutlåningen till hushåll och icke-finansiella företag som observerades Samtidigt förefaller den senaste markanta sänkningen av :s styrräntor få ökat genomslag i banklåneräntorna, vilket tyder på att den penningpolitiska transmissionsmekanismen inte nämnvärt har hämmats i euroområdet, trots spänningarna på finansmarknaderna. Mer statistik och analyser behövs dock för att man ska kunna göra en säkrare bedömning av kreditutsikterna framöver. Sammantaget har inflationen sjunkit avsevärt och förväntas fortsätta att vara klart under 2 procent under 2009 och Den senaste informationen och enkätdata ger ytterligare belägg för -rådets antagande att efterfrågan i både euroområdet och omvärlden sannolikt blir mycket svag Under 2010 förväntas ekonomin återhämta sig successivt. Samtidigt förblir indikatorerna för inflationsförväntningarna på medellång och lång sikt fast förankrade i linje med -rådets mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. En avstämning mot resultatet av den monetära analysen bekräftar att inflationstrycket 6 Mars 2009

9 ledare har minskat. Efter beslutet den 5 mars räknar -rådet med att prisstabiliteten kommer att upprätthållas på medellång sikt och därigenom stödja hushållens köpkraft i euroområdet. rådet kommer att fortsätta hålla inflationsförväntningarna fast förankrade på medellång sikt, vilket främjar en hållbar tillväxt och sysselsättning och bidrar till finansiell stabilitet. rådet kommer att mycket noga följa utvecklingen framöver. I fråga om de finanspolitiska åtgärderna mot konjunkturnedgången bekräftar euroländernas uppdaterade stabilitetsprogram och de senaste uppdateringarna utsikterna om en markant och brett baserad försämring av de offentliga finanserna i euroområdet. Ett trovärdigt åtagande för budgetkonsolidering för en återgång till sunda finanser, med full hänsyn till bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten, är nödvändigt för att upprätthålla allmänhetens förtroende för hållbara offentliga finanser, vilket är viktigt både för att ekonomin ska återhämta sig och för att främja långsiktig tillväxt. I det hänseendet understöder -rådet kommissionens avsikt att tillämpa förfarandet vid alltför stora underskott på flera länder. Detta är ytterst viktigt för att upprätthålla trovärdigheten för EU:s finanspolitiska övervakningsram. Det är viktigt att tydliga tidsfrister sätts för korrigering av alltför stora underskott och att konsolideringsplanerna baseras på resoluta och väl specificerade strukturåtgärder. Vad gäller strukturpolitiken är det alltjämt viktigt att föra en ekonomisk politik i linje med principen om en öppen marknadsekonomi med fri konkurrens. Väsentligt i det avseendet är att statens stödåtgärder inte snedvrider konkurrensen och fördröjer den nödvändiga struktur anpassningen. Det är också mycket viktigt att undvika protektionistiska åtgärder. Ett avståndstagande från protektionism är nyckeln så att den globala ekonomin snabbare kan ta sig ur den pågående krisen. Ett lyckat slutförande av frihandelsförhandlingarna i Doharundan skulle också bli en milstolpe på vägen mot en mer integrerad och öppen världsekonomi, för allas bästa. Mars

10

11 D E N E K O N O M I S K A O C H M O N E T Ä R A U T V E C K L I N G E N den ekonomiska och monetära utvecklingen Läget i euroområdets omvärld 1 LÄGET I EUROOMRÅDETS OMVÄRLD Under de senaste tre månaderna har den globala ekonomiska avmattningen fördjupats till följd av att den finansiella turbulensen har ökat och dess effekter har spridit sig över hela världen. Tillväxtmarknaderna, som har haft avgörande betydelse för den globala tillväxten de senaste åren, verkar också ha påverkats kraftigt av de försämrade ekonomiska förhållandena. Det globala inflationstrycket har lättat till följd av en betydande nedgång i råvarupriser och minskad global efterfrågan. Samtidigt har volatiliteten på många marknader ökat betydligt och de globala ekonomiska utsikterna är för närvarande mycket osäkra. 1.1 UTVECKLINGEN I VÄRLDSEKONOMIN Diagram 1 Global PMI Världsekonomin upplever sin största nedgång på många årtionden, trots att kraftfulla politiska åtgärder har vidtagits över hela världen som svar på den finansiella turbulensen och dess negativa konsekvenser. Indikatorer som offentliggjorts de senaste tre månaderna signalerar en djupare och mer synkroniserad avmattning i den globala ekonomin. Detta syns i det kraftiga och brett baserade raset för inköpschefsindexet (PMI). Det har fallit till nivåer långt under tröskeln mellan kontraktion och expansion, vilket tyder på att globala industrier har fortsatt att minska aktiviteten. Trots en måttlig återhämtning i januari, låg indexet kvar på mycket låga nivåer i februari. Sammantaget fungerar finansmarknaderna fortfarande inte, och konsumenternas och företagens förtroende ligger på historiskt låga nivåer. Nedgången i hushållens förmögenhet i kombination med den stora osäkerheten har lett till att hushållen och företagen har skurit ner på sin konsumtion, vilket har (månadsuppgifter; totalt; spridningsindex) minskat efterfrågan på konsumtions- och kapitalvaror över hela världen. Minskande efterfrågan och sjunkande global industriproduktion var de huvudsakliga faktorerna bakom den kraftiga nedgången för internationell handel, vilket i sin tur gjorde att avmattningen spreds snabbare från de avancerade ekonomierna till tillväxtmarknaderna. Raset för den globala handeln fjärde kvartalet 2008 förvärrades av att det blev svårare att få handelskrediter (se även ruta 1). De försämrade ekonomiska förhållandena över hela världen är i linje med den fortsatta nedgången i euroområdet. Samtidigt har det globala inflationstrycket minskat snabbt de senaste månaderna, vilket syns i nedgången i det globala PMI-indexet för insatsvaror, som har fallit till nivåer som ligger i linje med den tydliga nedgången för genomsnittspriserna på insatsvaror. Inflationstrycket har lättat, främst till följd av baseffekter som beror på lägre råvarupriser, svag global efterfrågan samt försämrade villkor på arbetsmarknaden. Den kraftiga och snabba oljeprisnedgången, till följd av de kraftigt försvagade globala ekonomiska utsikterna som hänger samman med minskad efterfrågan på olja, bidrog starkt till att den årliga samlade konsumentprisinflationen sjönk. Den globala ekonomiska avmattningen intensifierar det nedåtgående trycket, vilket bekräftas av historiska belägg för att perioder av minskad global tillväxt, i kombination med ökade produktionsgap och ökad arbetslöshet, hänger samman med minskad konsumentprisinflation över hela världen. De senaste siffrorna visar att den globala inflationen nu stadigt går nedåt i alla större regioner. Den samlade konsumentpris Källa: Markit. PMI produktion PMI insatsvaror Mars

12 inflationen i OECD-länderna låg på 1,3 procent under 12-månadersperioden fram till januari 2009 jämfört med 1,5 procent månaden innan. Konsumentpriserna exklusive livsmedel och energi steg med 1,9 procent under 12-månadersperioden fram till januari jämfört med 2,0 procent i december. Ruta 1 DEN SENASTE TIDENS KRAFTIGA MINSKNING I VÄRLDSHANDELN SETT UR ETT HISTORISKT PERSPEKTIV Återverkningarna av oron på finansmarknaderna sprider sig och har under den senaste tiden påskyndat en nedgång i världshandeln världen över. Enligt de senaste statistikuppgifterna 11 sjönk varuhandelsvolymerna på världsmarknaden kraftigt under november och december 2008, med 5,3 % respektive 7,0 %, mätt på månadsbasis. Totalt minskade världshandeln med 6,0 % mätt på kvartalsbasis under det fjärde kvartalet Enligt de senaste siffrorna hade världshandeln i slutet av 2008 återgått till nivåerna för halvårsskiftet 2006 (diagram A). Dessutom kan en ytterligare minskning väntas eftersom de globala PMI-siffrorna för exportorder i januari låg kvar under tröskeln för ekonomisk expansion och kontraktion för femte månaden i rad. I den här rutan betraktas den senaste kontraktionen i världshandeln sett ur ett historiskt perspektiv i syfte att bringa klarhet i utsikterna för handel på medellång sikt. Efter en period av stark tillväxt påverkades världshandeln gradvis av den allmänna inbromsningen i världskonjunkturen efter det att recessionen började i USA i slutet av Efter Lehman Brothers kollaps ledde den negativa återkopplingen mellan den finansiella turbulensen och real ekonomisk 1 Månadsuppgifter för världshandeln med varor tillhandahålls av CPB Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis ( cpb.nl/eng/research/sector2/data/trademonitor.html). Diagram A Volym på världshandeln i varor (index 2005 = 100; månadsdata) Diagram B Volym på världsimport, industriproduktion i världen, PMI orderingång (index; procentuella ändringar) Industriproduktion i världen (vänster skala) Volym på världsimport (vänster skala) PMI orderingång (höger skala) Källa: CPB Källor: CPB, Världsbanken och :s beräkningar Anm. Industriproduktion och importvolym för världen avser förändring i procent jämfört med föregående 3-månadersperiod Mars 2009

13 den ekonomiska och monetära utvecklingen Läget i euroområdets omvärld aktivitet till en kraftig minskning i världshandeln. Effekterna av den finansiella oron på välstånd och framtidstro tillsammans med den därmed höga osäkerheten har fått företag och hushåll att minska eller uppskjuta utgifter. Detta framgår t.ex. i den kraftiga nedgången i det globala PMI-indexet för orderingång. Nedgången i efterfrågan på kapitalvaror och konsumtionsvaror, särskilt varaktiga konsumtionsvaror, med ett relativt högt importinnehåll, har fått den globala produktionen och handeln att rasa under se sista månaderna 2008 (se diagram B). Svårigheterna att få handelskrediter har förstärkt nedgången i handel. Skälen till problemen med handelsfinansiering är något oklara. Däremot verkar det som om kostnaderna för handelsfinansiering har ökat över hela världen och att bankernas volymer av handelskrediter har sjunkit, särskilt i tillväxtekonomierna (och framför allt i Asien). 2 Diagram C Utvecklingen av volymen på världsimport under recessioner i USA (ackumulerade förändringar i procent, glidande medelvärde över fyra kvartal, kvartalsdata) Genomsnitt Nuvarande recession Tidigt 80-tal Källor: IMF, senaste uppgifterna från CPB och :s beräkningar. Anm. Kvartal 0 hänvisar när recessionen i USA startade. Genomsnitt är baserade på åtta recessioner i USA sedan Ur ett historiskt perspektiv har kopplingen mellan den amerikanska konjunkturcykeln och den globala ekonomiska utvecklingen och recessionen i USA har ofta associerats med nedgångar i världshandeln. Även om detta samband inte nödvändigtvis innebär något orsakssammanhang ger det ett användbart riktmärke för att bedöma den aktuella utvecklingen. Baserat på statistik sedan slutet av 1950-talet visar diagram C det genomsnittliga mönstret för förändring i importvolymerna av varor och tjänster under recessioner i USA (där kvartal 0 motsvarar det kvartal när recessionen inleddes enligt datering från National Bureau of Economic Research). I allmänhet har recessioner i USA åtföljts av en nedgång i takten på expansion i världshandeln (i genomsnitt minskar tillväxttakten i världshandeln under åtta kvartal efter det att en recession i USA har startat). Förändringen i volymerna för världens samlade import under den nuvarande recessionen (kvartal 0 motsvarar det fjärde kvartalet 2007) följer ganska väl det genomsnittliga mönstret fram t.o.m. det tredje kvartalet Den kraftiga minskningen under det fjärde kvartalet 2008 innebär en tydlig avvikelse från genomsnittet. Om man tittar på var och en av de amerikanska recessionerna visar den från början av 1980-talet likheter med den nuvarande cykeln. Både kännetecknas av betydande negativa effekter på konsumtionen, bostadsinvesteringarna och importen. Dessutom var recessionen i början av 1980-talet, precis som nu, relaterade till svårigheter i banksektorn. Effekterna av den recessionen på världshandeln var särskilt kraftiga och handeln var under fyra års tid under nivåerna från tiden innan recessionen (diagram C). Utvecklingen under den aktuella konjunkturnedgången har ännu så länge liknat den under början av 1980-talet. Det kan följaktligen vara befogat att använda detta som något slags riktmärke för misstanken att världshandeln kan komma att försvagas under en tid framöver. Dessutom finns det även andra detaljer som kännetecknar den aktuella situationen och som skulle kunna utgöra nedåtrisker för förutsättningarna för världshandeln. Här kan näm- 2 Se t.ex. Trade and Development Quarterly, International Trade Department (PRMTR), The World Bank, 17th edition, january ( siteresources.worldbank.org/intranettrade/resources/ /trade_quarterly_17th_edition_jan_22_09.pdf) Mars

14 nas begränsade möjligheterna att få handelskrediter men även att uppkomsten av internationella produktionskedjor kan intensifiera en samtidig nedgång i världshandeln. Dessa hot skulle dock kunna mildras genom att de fallande oljepriserna leder till lägre transportkostnader vilket skulle kunna ge stöd för en återhämtning i världshandeln. Den senaste tidens nedgång i världshandeln återspeglar framför allt den synkroniserade och djupa nedgången i den globala efterfrågan. Politiker världen över vidtar åtgärder för att mildra restriktionerna mot kreditgivning vilket borde leda till förbättringar i handelsfinansiering under det här året. Än så länge finns det emellertid få tecken på förbättringar och det är oklart om vare sig efterfrågan eller handel på världsmarknaden kommer att återhämta sig under den närmaste tiden. Och detta särskilt som den ekonomiska återhämtningen främst är finanspolitiskt driven och detta innebär normalt relativt låg handelsintensitet. Mot bakgrund härav finns det en ökande risk för protektionism. Den stora depressionen ger belägg för att protektionistiska åtgärder kan fördröja återhämtning i världshandeln och leda till att lågkonjunkturen blir längre och mer utdragen i hela världen. Risken för protektionism som under den stora depressionen är begränsad men andra typer av protektionism (t.ex. industripolitik som leder till ekonomisk nationalism eller finansiell protektionistiska åtgärder) skulle kunna bli förödande för världsekonomin och världshandeln. Det ligger således i samtliga parters intresse att inte anta åtgärder som leder till protektionism. USA I USA minskade reala BNP i en takt på 1,1 procent 2008, vilket signalerar en märkbar nedgång jämfört med den genomsnittliga tillväxttakten tidigare år. Tillväxten var positiv första halvåret, och intensifierade spänningar på finansmarknaderna, restriktiva kreditvillkor och svagare utländsk efterfrågan bidrog till en kraftig minskning av produktionen under andra halvåret Enligt förhandsberäkningarna som gjorts av amerikanska Bureau of Economic Analysis, minskade reala BNP med 6,2 procent på årsbasis fjärde kvartalet 2008, jämfört med en nedgång på 0,5 procent tredje kvartalet. Privatkonsumtionen och privata fasta investeringar bromsade BNP-tillväxten kraftigt. Den utländska handelns positiva effekter, som bidragit starkt till tillväxten de senaste kvartalen, avtog mot slutet av året till följd av att en kraftig ekonomisk avmattning bland ett antal av USA:s handelspartner påverkade utländsk efterfrågan och export. När det gäller prisutvecklingen ökade den genomsnittliga årliga förändringstakten för KPIinflationen med 3,8 procent 2008 från 2,9 procent Det senaste året har den samlade inflationen stabiliserats inom ett vidare intervall än vanligt, vilket speglar olje- och råvarornas instabilitet. Den samlade inflationen föll markant mot slutet av 2008 och minskade ytterligare till 0,0 procent i januari Denna inflationsbekämpning beror på snabbt sjunkande råvarupriser och ökande åtstramning för amerikanska produkter och på arbetsmarknaderna till följd av den fördjupade ekonomiska nedgången. KPI-inflationen exklusive livsmedel och energi dämpades till 1,7 procent i januari 2009 från en genomsnittlig nivå på 2,3 procent Utsikterna för den amerikanska ekonomiska aktiviteten fortsätter att förmörkas av den pågående turbulensen på finansmarknaderna och dess negativa effekter på den reala ekonomin. Hushållens minskade förmögenhet, begränsad kredittillgång samt nedåtjusterade förväntningar på framtida ekonomiska villkor kommer sannolikt att leda till att hushållens och företagens konsumtion minskar under kommande period. Korrigering av tidigare obalanser och reparering av balansräkningarna kommer sannolikt att ske genom ytterligare deleveraging av finansinstituten och minskning av hushållens 12 Mars 2009

15 den ekonomiska och monetära utvecklingen Läget i euroområdets omvärld Diagram 2 Utvecklingen i viktiga industriekonomier 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0-4,0 Euroområdet Japan USA Storbritannien Produktionstillväxt 1) (procentuell förändring per kvartal; kvartalsuppgifter) ,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0-4,0 skuldbörda till mer hållbara nivåer. Mot denna bakgrund bör ett omfattande politiskt stimulanspaket ge visst stöd till den ekonomiska aktiviteten under kommande kvartal. När det gäller prisutvecklingen, kommer inflationen sannolikt att ligga kvar på låga nivåer till följd av stora produktionsgap samt baseffekter som kan härröras till den tidigare utvecklingen för råvarupriserna. Den 28 januari 2009 beslutade amerikanska centralbankens Federal Open Market Committee (FOMC) att lämna styrräntan oförändrad på ett intervall på 0 till 0,25 procent. Då styrräntan ligger så nära noll har Federal Reserve vidtagit icke-konventionella åtgärder för att stödja finans marknaderna och stimulera ekonomin Inflationstakt 2) (konsumentpriser; årlig procentuell förändring; månadsuppgifter) Källor: Nationella uppgifter, BIS, Eurostats och :s beräkningar. 1) Eurostats uppgifter används för euroområdet och Stor britannien. För USA och Japan används nationella uppgifter. BNPsiffrorna har säsongrensats. 2) HIKP för euroområdet och Storbritannien; KPI för USA och Japan JAPAN I Japan har recessionen fördjupats ytterligare senaste året, vilket speglar den kraftigt minskade utländska och inhemska efterfrågan. Enligt de första preliminära beräkningarna från det japanska regeringskansliet sjönk reala BNP med 3,3 procent på kvartalsbasis fjärde kvartalet Det var det tredje negativa kvartalet i rad, vilket också gjorde att BNP-tillväxten för hela året blev negativ, på 0,7 procent. Kontraktionen fjärde kvartalet berodde främst på nettoexporten. Trots att exporten har varit den faktor som legat bakom Japans expansion de senaste åren, resulterade ett kraftigt fall på 13,9 procent i ett negativt bidrag till BNP-tillväxten på 3 procentenheter. Dessutom fördjupades nedgången i företagens investeringar (-5,3 procent) och privatkonsumtionen hamnade inom det negativa intervallet (-0,4 procent). Konsumentprisinflationen fortsatte att falla i januari Den årliga KPI-inflationen föll till 0,0 procent från 0,4 procent i december, främst till följd av ökade produktionsgap. Den årliga KPIinflationen exklusive livsmedel och energi blev negativ, -0,2 procent i januari. KPI-inflationen låg på 1,4 procent för Den ekonomiska aktiviteten förväntas vara fortsatt dämpad den närmaste tiden och exporten kommer sannolikt att vara fortsatt svag till följd av sjunkande utländsk efterfrågan. Privatkonsumtionen förväntas bli fortsatt låg till följd av att förhållandena på arbetsmarknaden försämras. Efter att ha sänkt styrräntan med sammanlagt 40 punkter till 0,1 procent vid sina möten den 31 oktober och den 19 december 2008, beslutade Bank of Japan vid sitt möte den 19 februari 2009 att lämna styrräntan oförändrad. Bank of Japan har istället börjat vidta icke-konventionella penningpolitiska åtgärder för att stimulera ekonomin. Mars

16 STORBRITANNIEN I Storbritannien har reala BNP minskat de senaste kvartalen samtidigt som inflationen har sjunkit. Reala BNP minskade med 1,5 procent på kvartalsbasis fjärde kvartalet 2008 och minskningen av reala BNP var relativt brett baserad. Investeringarna minskade snabbt till följd av att företagen står inför svagare efterfrågan, och stramare finansiella villkor ledde till minskad produktion och sysselsättning. Arbetslösheten har ökat avsevärt och låg på 6,3 procent fjärde kvartalet De flesta indikatorerna för företagens och konsumenternas förtroende fortsatte att försämras i februari 2009 och låg långt under sina långsiktiga genomsnitt. Ekonomin förväntas befinna sig i en uttalad recession under Den allmänna trenden för huspriserna pekar fortfarande nedåt. Den årliga HIKP-inflationen har varit fortsatt måttlig de senaste månaderna och låg på 3,0 procent i januari och förväntas fortsätta att minska de kommande månaderna. Den 8 januari och den 5 februari 2009 sänkte Bank of Englands penningpolitiska kommitté sin viktigaste styrränta med sammanlagt 100 punkter till 1 procent. ANDRA EUROPEISKA LÄNDER I de flesta EU-länderna utanför euroområdet har tecken på försvagad ekonomisk aktivitet de senaste kvartalen åtföljts av sjunkande inflation. I Sverige sjönk BNP per kvartal med 2,4 procent fjärde kvartalet 2008 till följd av stramare finansiella villkor, svagare utländsk efterfrågan och ökad försiktighet från hushållens sida. Dessa faktorer har också haft en dämpande effekt på den ekonomiska aktiviteten i Danmark, där produktionen minskade med 0,4 procent tredje kvartalet. Kortsiktiga indikatorer för aktiviteten pekar på fortsatt svag ekonomisk aktivitet i båda länderna. HIKP-inflationen fortsatte att sjunka i båda länderna efte r att ha nått rekordnivåer sommaren I Sverige föll HIKP-inflationen till 2 procent i januari 2009 och i Danmark sjönk den till 1,7 procent. Den 15 januari 2009 sänkte Danmarks Nationalbank sin viktigaste styrränta med 75 punkter till 2,75 procent. Den 9 februari beslutade Sveriges riksbank att sänka styrräntan med 100 punkter till 1 procent. I de största central- och östeuropeiska EU-länderna har den ekonomiska aktiviteten försvagats markant de senaste månaderna. I Ungern backade ekonomin med 1 procent på kvartalsbasis fjärde kvartalet 2008 efter nedgången på 0,1 procent tredje kvartalet. I Tjeckien och Polen mattades den reala BNP-tillväxten av med 0,9 procent respektive 1,2 procent tredje kvartalet. Kortsiktiga indikatorer pekar på markant försvagning av den ekonomiska aktiviteten i båda länderna. I Rumänien var den reala BNP-tillväxten fortsatt stark under det tredje kvartalet 2008, vilket främst berodde på goda skördar inom jordbrukssektorn, men kortsiktiga indikatorer tyder på en märkbar nedgång de senaste månaderna. I alla fyra länderna har tillväxtutsikterna försämrats betydligt de senaste månaderna till följd av den ökade riskaversionen mot regionen, stramare finansieringsvillkor och svagare internationell handel. Inflationen har ökat de senaste månaderna och nådde i januari ,4 procent i Ungern, 1,4 procent i Tjeckien och 3,1 procent i Polen. Även i Rumänien har inflationen varit måttlig och låg på 6,4 procent i december 2008 och på 6,8 procent i januari De senaste månadernas måttliga HIKP-inflation i dessa länder speglar främst de avtagande effekterna av de tidi gare livsmedels- och energiprisökningarna samt svagare ekonomisk aktivitet. Den ökade inflationen i Rumänien i januari 2009 berodde främst på den senaste tidens kraftiga försvagning av valutan efter som en svag leu leder till samordnade lokala prishöjningar på varor som traditionellt köps i euro och betalas i leu. Alla centralbanker i regionen sänkte sina styrräntor i början av Den 19 januari sänkte Magyar Nemzeti Bank sin viktigaste styrränta med 50 punkter till 9,5 procent. Den 27 januari beslutade Narodowy Bank Polski att sänka sin viktigaste styrränta med 75 punkter till 4,25 procent. Den 6 februari sänkte Česká národní banka sin viktigaste styrränta med 50 punkter 14 Mars 2009

17 den ekonomiska och monetära utvecklingen Läget i euroområdets omvärld till 1,75 procent. Den 4 februari beslutade Banca Naţională a României att sänka sin viktigaste styrränta med 25 punkter till 10 procent. De mindre EU-länderna utanför euroområdet har haft en blandad tillväxtutveckling de senaste kvartalen. Den ekonomiska aktiviteten i Bulgarien har varit fortsatt relativt stark och de tre baltiska länderna befinner sig för närvarande i en recession. Indikatorer för aktiviteten och förtroendet tyder på att BNP-tillväxten även kommer att avta i Bulgarien. Den årliga HIKP-inflationen har haft en nedåtgående trend i alla fyra länderna, i ett intervall mellan 4,7 procent i Estland och 9,7 procent i Lettland i januari I Ryssland dämpades den reala BNP-tillväxten tredje kvartalet 2008 till 6,2 procent på årsbasis från 7,5 procent under andra kvartalet. Preliminära uppgifter tyder på en märkbar avmattning fjärde kvartalet med en negativ tillväxttakt på kvartalsbasis. Ihållande spänningar inom finanssektorn och en betydande minskning av nettokapitalinflöden förväntas dämpa den ekonomiska aktiviteten ytterligare. Konsumentprisinflationen har endast sjunkit i begränsad utsträckning från sin toppnotering på cirka 15 procent i mitten av 2008 till 13,4 procent på årsbasis i januari TILLVÄXTEKONOMIERNA I ASIEN På tillväxtmarknaderna i Asien har den ekonomiska aktiviteten mattats av betydligt fjärde kvartalet De små öppna ekonomierna har drabbats särskilt hårt av den snabba nedgången för den internationella handeln. Den inhemska privatkonsumtionen har varit svag i flera länder till följd av minskat konsumentförtroende, ökad arbetslöshet, stramare finansieringsvillkor och försvagad fastig hetsmarknad. Dessutom har de svaga exportutsikterna bidragit till långsammare investeringstillväxt. Konsumentprisinflationen har sjunkit till relativt låga nivåer í de flesta länder, vilket har givit centralbankerna utrymme att stimulera penningpolitiken. I Kina saktade tillväxten av avsevärt de sista månaderna Reala BNP växte med en årstakt på 6,8 procent sista kvartalet 2008, en betydande nedgång från 9 procent kvartalet innan. Samtidigt som tillgängliga indikatorer tyder på att privatkonsumtionen hittills har varit fortsatt relativt stadig, har den reala investeringstillväxten saktat in, främst på grund av minskad byggnadsaktivitet. Exporten sjönk med 4 procent på årsbasis fjärde kvartalet Handelsöverskottet har dock fortsatt att växa till följd av minskad import till följd av lägre råvarupriser, det höga importinnehållet i exporten samt svagare inhemsk efterfrågan. Detta har gjort att handelsöverskottet ökade till 114 miljarder US-dollar fjärde kvartalet 2008, vilket är 50 procent större än samma kvartal året innan. Konsumentprisinflationen har sjunkit kraftigt och i januari 2009 var konsumentpriserna endast 1 procent högre än ett år tidigare. Inflationssiffrorna förväntas bli negativa de kommande månaderna, till följd av baseffekter. De kinesiska myndigheterna har presenterat en brett urval av åtgärder som syftar till att stödja den ekonomiska tillväxten. Den stimulansinriktade penningpolitiken samt det finanspolitiska paketet som presenterades i november syns redan i den snabba kreditökningen. I januari 2009 var lånestocken 21,3 procent högre är ett år tidigare jämfört med en årlig ökning på 14, 6 procent i november. I Korea backade reala BNP med en årstakt på 3,4 procent sista kvartalet Den årliga KPIinflationen minskade till 3,7 procent i januari från 4,1 procent månaden innan, främst till följd av lägre råvarupriser. I Indien saktade den ekonomiska aktiviteten av och BNP växte med 5,3 procent på årsbasis fjärde kvartalet, jämfört med 7,6 procent tredje kvartalet. Inflationen i grossistledet, som är Reserve Bank of Indias viktigaste inflationsmått, sjönk snabbt från sin rekordnivå på 12,5 procent i juli 2008, till 4,4 procent i januari Mars

18 På det hela taget har tillväxtmarknaderna i Asien backat markant eftersom kollapsen för den utländska efterfrågan samt ett antal faktorer har haft negativa effekter på den inhemska efterfrågan. De större och mindre öppna ekonomierna förväntas relativt sett påverkas i mindre utsträckning av den globala ekonomiska avmattningen. Relativt låg aktivitet förväntas i regionen som helhet även om finansiella och penningpolitiska åtgärder sannolikt kommer att ge viss stimulans till den ekonomiska tillväxten. LatinAMERIKA I Latinamerika saktade takten i den ekonomiska aktiviteten in betydligt fjärde kvartalet 2008 och inflationstrycket var fortsatt relativt högt. I Mexiko var årliga reala BNP -1,6 procent under fjärde kvartalet 2008 efter att ha varit 1,7 procent tredje kvartalet. På årsbasis låg prisinflationen i genomsnitt på 6,2 procent fjärde kvartalet, vilket är en ökning från 5,5 procent tredje kvartalet I Argentina minskade den ekonomiska aktiviteten med 0,3 procent fjärde kvartalet 2008 jämfört med tredje kvartalet men ökade ändå med 4,4 procent jämfört med ett år tidigare. På årsbasis låg KPI-inflationen på 7,8 procent i genomsnitt fjärde kvartalet 2008 vilket är en nedgång från 8,9 procent tredje kvartalet. I Brasilien tyder högfrekventa indikatorer på att tillväxten i både inhemsk och utländsk efterfrågan föll fjärde kvartalet och detaljhandelsförsäljningen minskade med i genomsnitt 6,1 procent sista kvartalet 2008 en nedgång från 9,9 procent tredje kvartalet. Industriproduktionen föll i sin tur med 6,6 procent fjärde kvartalet efter att ha sjunkit med 6,8 procent tredje kvartalet. Över lag förväntas produktionstillväxten vara fortsatt svag till följd av kollapsen för den utländska efterfrågan, de låga råvarupriserna och de strama finansieringsvillkoren, detta trots det faktum att flera centralbanker i regionen har sänkt sina styrräntor och vidtagit en rad åtgärder för att förbättra likviditetsförhållandena i sin inhemska ekonomi. 1.2 RÅVARUMARKNADER Oljepriserna har varit i stort sett stabila de senaste tre månaderna med en minskad volatilitet. Den 3 mars 2009 var priserna på olja 43,8 USdollar per fat, dvs. omkring 18 procent lägre än nivåerna i slutet av november 2008 (i euro var minskningen cirka 17 procent). På medellång sikt räknar marknadsaktörerna med att priserna förblir höga med terminspriser för december 2010 på omkring 55 US-dollar. När det gäller efterfrågan påverkar den globala avmattningen utsikterna för efterfrågan i såväl OECD-länderna som i utvecklingsekonomierna negativt. Internationella energimyndigheten har återigen skrivit ned sina bedömningar av oljeefterfrågan för 2009 med ytterligare 0,5 miljoner fat per dag, vilket tyder på den största minskningen av efterfrågan sedan På utbudssidan har OPEC-medlemmar åtagit sig att genomföra utbudsminskningen som beslutades om i december och som omfattar nästan 1 mil- Diagram 3 Utvecklingen på råvarumarknaderna Brent-råolja (USD/fat; vänster skala) Andra råvaror än energi (USD; index: 2000 = 100; höger skala) kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv Källor: Bloomberg och HWWI. 16 Mars 2009

19 den ekonomiska och monetära utvecklingen Läget i euroområdets omvärld jon fat per dag i januari Detta mer än uppväger nedskrivningen av efterfrågan och tycks därmed ha stöttat priserna. Priserna på andra råvaror än energi har också stabiliserats något. Metallpriserna var fortsatt svaga i spåren av oron för omfattningen av den globala ekonomiska avmattningen men har trots allt uppvisat några tecken på stabilisering. Rörelserna i råvarupriser var blandade, med en återhämtning tidigt under januari till följd av dåliga väderförhållanden i Sydamerika som troligen påverkade skörde utsikterna. Prisindexet för andra råvaror än energi (uttryckt i US-dollar) var sammanlagt omkring 3 procent lägre mot slutet av februari än under slutet av november UTSIKTERNA FÖR EUROOMRÅDETS OMVÄRLD I ljuset av den globala ekonomiska avmattningen och den sammanhängande kraftiga nedgången för den globala handeln, fortsätter utsikterna för utländsk efterfrågan i euroområdet att vara dystra. Den dubbelsiffriga nedgången för handeln i tillväxtländerna i Asien utgör ett oroväckande element när det gäller det synkroniserade raset för världshandeln under fjärde kvartalet. Detta berodde framförallt på den synkroniserade nedgången i den globala industriproduktionen men försämringstakten tilltog efter konkursen för Lehman Brothers som hade en mycket negativ inverkan på det globala förtroendet. När det gäller utsikterna för den ekonomiska aktiviteten nådde den sammansatta ledande indikatorn (CLI) för OECD-länderna för december sin lägsta nivå sedan oljeprischockerna under 1970-talet, vilket bekräftar den kraftiga försämringen av de ekonomiska utsikterna för alla större industriekonomier och större ekonomier utanför OECD som exempelvis Kina, Indien, Ryssland (se diagram 4). Den ofördelaktiga globala ekonomiska situationen bekräftas av uppgifter från Ifos indikator World Economic Climate, vilken visade en ytterligare nedgång till nya historiska nivåer. Den komponent som visar förväntningar för de kommande sex månaderna har dock förbättrats något. Diagram 4 OECD:s ledande indikatorer (månadsuppgifter; korrigerat för svängningar) 104 OECD Tillväxtmarknader 104 De globala ekonomiska prognoserna fortsätter att vara föremål för exceptionellt stor osäkerhet men riskbalansen för den globala aktiviteten verkar nu vara mer i balans. Å ena sidan kan de positiva effekterna vara starkare än förväntat från de massiva makroekonomiska stimulanser som är på gång och som reflekterar andra vidtagna åtgärder. Å andra sidan är oron främst förknippad med risken för att turbulensen på finansmarknaderna ska få en större inverkan på den reala ekonomin samt med risken för ett protektionistiskt tryck och en eventuellt okontrollerad utveckling för världsekonomin på grund av globala obalanser Källa: OECD. Anm. Indikatorn för tillväxtmarknader är ett vägt genomsnitt av de ledande indikatorerna för Brasilien, Ryssland och Kina Mars

20 2 M o n e t ä r o c h f i n a n s i e l l u t v e c k l i n g 2.1 Penningmängd och MFI:s kreditgivning De senaste uppgifterna om penningmängden bekräftar att ökningstakten i M3 fortsätter att avta, vilket stöder uppfattningen att inflationstrycket har minskat. Vissa poster i de monetära finansinstitutens balansräkningar påverkas fortsatt kraftigt av den tilltagande turbulensen på finansmarknaden, med avsevärda omplaceringar mellan till exempel M1 och andra komponenter i M3. Samtidigt är utlåningen till den icke-finansiella privata sektorn fortsatt svag. Om man emellertid bortser från årsslutseffekten, med en negativ utveckling i december som vände och blev positiv i januari, pekar färska uppgifter följaktligen inte på att tillgången till banklån plötsligt har börjat tryta. Samtidigt tycks bankerna fortsätta att banta sina balansräkningar genom att minska sina skulder och göra sig av med tillgångar (s.k. deleveraging), främst utländska tillgångar. det breda penningmängdsmåttet m3 Den årliga ökningstakten i det breda penningmängdsmåttet M3 minskade ytterligare till 5,9 procent i januari 2009, från 8,1 procent fjärde kvartalet 2008 och 9,0 procent tredje kvartalet (se diagram 5). Den långsammare årliga ökningstakten i det breda penningmängdsmåttet och i kreditaggregatet de senaste kvartalen speglar stramare finansieringsvillkor och svagare ekonomisk tillväxt. Nedgången i ökningstakten på kortare sikt var ännu större och 6-månadersförändringen, uppräknad till årstakt, låg på 4,2 procent i januari, vilket var den lägsta nivån sedan början av Detta speglade en ökningstakt på -0,8 procent i januari jämfört med månaden innan. Denna siffra bör emellertid tolkas med viss försiktighet till följd av eventuella redovisningseffekter i samband med årsskiftet. Diagram 5 M3-ökning (procentuell förändring; säsongrensat och kalenderkorrigerat) M3 (årlig ökningstakt) M3 (3-månaders centrerat glidande medelvärde av årlig ökningstakt) M3 (6-månaders ökningstakt uppräknad till årstakt) Den ökande stressen i det finansiella systemet Källa:. sedan mitten av september har haft ett stort inflytande på flera av M3:s komponenter och motposter. Det kan till exempel konstateras att portföljomläggningar till likvida tillgångar som täcks av statliga garantier från omsättbara instrument som inte täcks av sådana garantier hade en uppåtriktad effekt på hushållens inlåning fjärde kvartalet Detta uppvägdes av att de icke-finansiella företagen och icke-monetära finansinstituten kraftigt minskade sin M3-inlåning, vilket förmodligen berodde på svagare ekonomiska förhållanden och utsikter. m3:s huvudkomponenter Den omplacering som ägde rum mellan komponenterna i M3 fjärde kvartalet 2008 fortsatte i januari Den fortsatt långsammare årliga ökningstakten i M3 fjärde kvartalet 2008 och januari 2009 drevs främst av minskade bidrag från omsättbara instrument (dvs. M3 M2) och annan kortfristig inlåning än dagslån (dvs. M2 M1), medan bidraget från M1 ökade (se tabell 1). 18 Mars 2009

21 den ekonomiska och monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling Tabell 1 Sammanfattningstabell över monetära variabler (kvartalsgenomsnitt, säsongrensat och kalenderkorrigerat) Årliga ökningstakter Utestående i procent av M3 1) kv kv kv kv 2008 dec 2009 jan M1 43,6 3,8 2,3 0,6 2,7 3,3 5,2 Utelöpande sedlar och mynt 7,6 7,8 7,8 7,5 12,4 13,4 13,7 Dagslån 36,0 3,0 1,2-0,7 0,8 1,4 3,6 M2 - M1 (= annan kortfristig inlåning) 42,4 18,4 19,3 18,9 15,7 13,6 9,7 Inlåning med löptid på upp till och med 2 år 25,4 41,4 40,4 37,6 29,1 23,3 14,3 Inlåning med uppsägningstid på upp till 3 månader 17,0-3,3-2,3-2,0-0,8 1,0 3,7 M2 86,0 10,3 10,0 9,1 8,9 8,2 7,4 M3 - M2 (= omsättbara instrument) 14,0 16,3 10,3 8,9 4,1 3,7-2,4 M3 100,0 11,2 10,1 9,0 8,1 7,5 5,9 Kreditgivning till hemmahörande i euroområdet 10,0 9,6 9,1 7,3 6,2 6,0 Kreditgivning till den offentliga sektorn -2,5-1,2 0,6 1,7 3,1 5,2 Lån till den offentliga sektorn -0,9 0,8 2,2 2,9 1,3 2,4 Kreditgivning till den privata sektorn 12,7 11,9 10,8 8,4 6,8 6,1 Lån till den privata sektorn 11,1 10,5 9,1 7,3 5,8 5,0 Lån till den privata sektorn justerat för försäljning och värdepapperisering av lån) 12,0 11,5 10,2 8,6 7,3 6,7 Långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) 6,8 4,5 3,3 1,0-0,5 0,4 Källa:. 1) Vid utgången av senast föreliggande månad. På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman. Under fjärde kvartalet 2008 steg den årliga ökningstakten i M1 till 2,7 procent, från 0,6 procent tredje kvartalet. I januari 2009 ökade takten ytterligare till 5,2 procent (se diagram 6). Den snabbare ökningstakten i M1 fjärde kvartalet speglade utvecklingen i båda komponenterna. Den årliga öknings takten i utelöpande sedlar och mynt var fortsatt hög på 13,7 procent i januari, efter att ha ökat från 7,5 procent tredje kvartalet till 12,4 procent fjärde kvartalet I september och oktober var efterfrågan på sedlar och mynt ovanligt hög, vilket förmodligen delvis berodde på efterfrågan från hemmahörande utanför euroområdet. Samtidigt steg den årliga ökningstakten för dagslån till 3,6 procent i januari, från 0,8 procent fjärde kvartalet och -0,7 procent tredje kvartalet. Den högre efterfrågan på dagslån understöddes av att alternativkostnaderna för innehav av sådana instrument minskade, vilket ledde till omplaceringar från kortfristig inlåning till dagslån. Det försämrade förtroendet hos konsumenterna och de stigande p/e-talen innebär dessutom att investerarna nu tenderar att föredra likvida medel. I en sådan situation kan dagslån användas för att tillfälligt parkera medel medan man överför dem mellan andra tillgångsklasser. Man får emellertid inte glömma bort att årsslutseffekten kan ha ökat volatiliteten i ökningstakten för dagslån. Annan kortfristig inlåning än dagslån stod fortsatt för det största bidraget till den årliga ökningen i M3. Den årliga ökningstakten för denna inlåning dämpades emellertid ytterligare till 9,7 procent i januari, från 15,7 procent fjärde kvartalet och 18,9 procent tredje kvartalet. Denna utveckling speglar främst en nedgång i den årliga efterfrågan på inlåning med en överenskommen löptid upp till två år (kortfristig tidsbunden inlåning), som föll till 14,3 procent i januari, från 29,1 procent fjärde kvartalet och 37,6 procent tredje kvartalet. Däremot ökade inlåning med Mars

22 Diagram 6 Huvudkomponenter i M3 (årlig procentuell förändring; säsongrensat och kalenderkorrigerat) upp till tre månaders uppsägningstid (kortfristigt sparande) i en årstakt på 3,7 procent i januari, från -0,8 procent fjärde kvartalet och -2,0 procent tredje kvartalet M1 Övrig kortfristig inlåning Omsättbara instrument Den olikartade utvecklingen mellan de olika typerna av kortfristig inlåning speglar förmodligen den ökade stressen i det finansiella systemet, samt avkastningshänsyn. Enligt uppgifter om räntor som finns tillgängliga fram till och med december föll räntan på kortfristig tidsbunden inlåning kraftigt i november och december och spreaden gentemot räntan på dagslån och kortfristigt sparande krympte avsevärt Årstakten för omsättbara instrument som ingår i M3 minskade ytterligare till -2,4 procent i januari, från 4,1 procent fjärde kvartalet och 8,9 procent tredje kvartalet. Detta berodde på de 2004 Källa: betydligt långsammare årliga ökningstakterna för räntebärande värdepapper med en löptid på upp till två år och repoavtal. Däremot var ökningstakten för andelar i penningmarknadsfonder (den största delkomponenten) i stort sett oförändrad sett till kvartalsgenomsnitt, trots volatila månadsflöden till och från detta instrument. Faktum är att kraftiga utflöden registrerades för andelar i penningmarknadsfonder i september och oktober i kölvattnet av Lehman Brothers konkurs. Detta speglade investerarnas oro över kvaliteten på vissa av tillgångarna i penningmarknadsfonder och därmed över kapitalsäkerheten för deras investeringar. Mellan november och januari registrerades åter inflöden för sådana fonder, trots att de utvidgade systemen för insättningsgarantier som tillkännagavs inte omfattade detta instrument. Detta tyder på att de farhågor som invånarna i euroområdet tillfälligt hyste med avseende på kvaliteten på detta instrument har skingrats. Den årliga ökningstakten i M3-inlåning som omfattar kortfristig inlåning och repoavtal och är det bredaste penningmått för vilket det finns tillförlitlig information om sektoriella innehav föll till 9,2 procent fjärde kvartalet, från 10,2 procent tredje kvartalet. Denna dämpning fortsatte i januari då den årliga ökningstakten föll till 7,4 procent, från 8,3 procent i december. Den årliga ökningstakten i hushållens M3-inlåning, som står för det största bidraget till den totala ökningstakten i M3-inlåningen, steg till 9,5 procent fjärde kvartalet 2008, från 9,0 procent tredje kvartalet. Om man emellertid tittar på månadssiffror minskade den årliga ökningstakten i hushållens M3-inlåning i januari till 8,7 procent, från 8,9 procent i december (se diagram 7). Den årliga ökningstakten i icke-finansiella företags M3-inlåning dämpades ytterligare till 3,5 procent fjärde kvartalet 2008 (från 6,7 procent kvartalet innan). Om man emellertid tittar på månadssiffror steg den åter i januari till 1,9 procent, från 0,4 procent i december. Om man bortser från dessa månadsutvecklingar speglar den minskade ackumuleringen av likviditet sannolikt de ickefinansiella företagens fortsatt försämrade vinsttillväxt. Det kan emellertid också bero på de försämrade finansieringsvillkoren, som kan ha lett till att företagen framför allt de mindre företagen 20 Mars 2009

23 den ekonomiska och monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling använde balanserade vinstmedel och inlåning för att finansiera fasta investeringar och rörelsekapital i stället för att utnyttja potentiellt mindre lättillgängliga banklån. Diagram 7 Kortfristig inlåning och repoavtal (årlig procentuell förändring; ej säsongrensat eller kalenderkorrigerat) Den årliga ökningstakten i M3-inlåningen från andra icke-monetära finansinstitut än försäkringsföretag och pensionsinstitut minskade både fjärde kvartalet 2008 och i januari Trots denna dämpning var den årliga ökningstakten i M3-inlåningen från denna sektor fortfarande mycket högre än inom andra sektorer, vilket förmodligen beror på att investeringsfonder har ett ökat behov av likviditetsreserver för att kunna tillgodose eventuella uttag i det nuvarande marknadsläget. Samtidigt kan utvecklingen i december och januari också spegla redovisningseffekter i samband med årsskiftet. m3:s viktigaste motposter När det gäller motposterna till M3 fortsatte takten i de monetära finansinstitutens totala kreditgivning till hemmahörande i euroområdet att minska från 9,1 procent tredje kvartalet till 7,3 procent fjärde kvartalet 2008 och 6,0 procent i januari 2009 (se tabell 1). Detta berodde på den stora minskningen av MFI:s kreditgivning till den privata sektorn, som delvis uppvägdes av en kraftigt ökad kreditgivning till den offentliga sektorn. Den årliga ökningstakten i MFI:s kreditgivning till den offentliga sektorn steg till 1,7 procent fjärde kvartalet, från 0,7 procent tredje kvartalet, och ytterligare till 5,2 procent i januari. Uppgången berodde främst på de stora inflödena till MFI-sektorns innehav av statspapper mellan november och januari, efter utflödena i september och oktober. Den årliga ökningstakten i MFI:s kreditgivning till den privata sektorn fortsatte att minska från 10,8 procent tredje kvartalet till 8,4 procent fjärde kvartalet och 6,1 procent i januari. Denna långsammare ökningstakt speglar utvecklingen i alla delkomponenter. Den årliga ökningstakten i MFI:s innehav av andra värdepapper än aktier utgivna av den privata sektorn minskade från 36,6 procent tredje kvartalet till 30,6 procent fjärde kvartalet, för att därefter falla ytterligare till 29,8 procent i januari. Denna långsammare takt berodde främst på en baseffekt som döljer stora inflöden under de sista månaderna 2008 när MFI köpte värdepapper utfärdade av andra icke-monetära finansinstitut än försäkringsföretag och pensionsinstitut och ett svagt månadsinflöde i januari. Den årliga ökningstakten i MFI:s innehav av aktier och andra ägarandelar minskade från 6,0 procent tredje kvartalet 2008 till -1,2 procent fjärde kvartalet, för att därefter falla ytterligare till -7,2 procent i januari. Denna kraftiga nedgång i MFI:s innehav av dessa instrument beror förmodligen på bankernas behov att banta sina balansräkningar genom att minska sina skulder och göra sig av med tillgångar (s.k. deleveraging) när trycket på deras balansräkningar ökade till följd av den tilltagande turbulensen på finansmarknaden. Följaktligen har MFI:s förmåga att minska sina innehav av värdepapper gjort att ökningstakten i bankernas utlåning till den privata sektorn inte har fallit lika mycket Icke-finansiella företag Hushåll Finansinstitut Källa:. Anm. MFI-sektorn exklusive Eurosystemet Mars

24 som den annars skulle ha gjort med tanke på den inverkan som den växande finansoron har haft på bankernas finansieringsvillkor. Den årliga ökningstakten i MFI:s utlåning till den privata sektorn som är den största komponenten i kreditgivningen till den privata sektorn fortsatte att minska från 9,1 procent tredje kvartalet 2008 till 7,3 procent fjärde kvartalet och 5,0 procent i januari (se tabell 1). Lånetillväxtens storlek snedvrids nedåt på grund av effekterna av värdepapperisering med överföring av tillgångar, som har varit mycket omfattande de senaste månaderna. Korrigerat för denna effekt var den årliga ökningstakten i utlåningen till den privata sektorn 6,7 procent i januari, dvs. mer än 1½ procentenhet högre än den okorrigerade siffran. Den senaste dämpningen av den årliga ökningstakten i utlåningen till den privata sektorn har varit brett baserad på olika utlåningssektorer. För andra icke-monetära finansinstitut än försäkringsföretag och pensionsinstitut föll ökningstakten från 22,1 procent tredje kvartalet till 14,3 procent fjärde kvartalet 2008 och 7,7 procent i januari. Detta kan delvis bero på en totalt sett dämpad finansförmedling, som kan påverka icke-monetära finansinstitut mer än banker. Den årliga ökningstakten i utlåningen till icke-finansiella företag föll till 11,3 procent fjärde kvartalet och 8,8 procent i januari, från 12,8 procent tredje kvartalet. Den kvartalsvisa ökningstakten, uppräknad till årstakt, (som är en indikation på den kortfristiga utvecklingen) minskade emellertid ännu mer till ca 4 procent i december och 3 procent i januari, från 10 procent i september. Medan låneflödet var negativt i december, vände det och blev åter positivt i januari. Om man bortser från utvecklingen runt årsskiftet bekräftas att utlåningen har mattas av, men det finns inget som tyder på att tillgången på banklån plötsligt började tryta efter det att den finansiella turbulensen tilltog i september. Att utlåningen till icke-finansiella företag har dämpats beror därför i första hand på de försämrade ekonomiska utsikterna i euroområdet. Dessa försämrade utsikter leder till att företagen inte vill låna lika mycket men påverkar även kreditinstitutens bedömningar av låntagarnas riskprofiler och därmed de kreditvillkor som de erbjuder. Den årliga ökningstakten i utlåningen till hushållen minskade till 2,9 procent fjärde kvartalet och 1,2 procent i januari, från 4,0 procent tredje kvartalet (se avsnitten 2.6 och 2.7 för mer information om låneutvecklingen inom olika sektorer). Bland M3:s övriga motposter har den årliga ökningstakten i MFI:s långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) fallit ytterligare de senaste kvartalen (se diagram 8), till 1,0 procent fjärde kvartalet och 0,4 procent i januari, från 3,3 procent tredje kvartalet. Denna nedgång speglar den långsammare ökningstakten i både inlåning med en överenskommen löptid på över två år och i räntebärande värdepapper med en överenskommen löptid på över två år. I synnerhet kan den tilltagande osäkerheten på finansmarknaden ha uppmuntrat omplaceringar från långfristig till mer likvid kortfristig inlåning och gjort den privata sektorn ovillig att inneha räntebärande värdepapper utfärdade av MFI. I januari registrerades emellertid ett stort flöde till räntebärande värdepapper med en löptid på över två år, vilket tyder på att det nu kanske inte är lika svårt att erhålla finansiering genom denna källa utanför MFI-sektorn, vilket sannolikt beror på att vissa av de berörda värdepapperen omfattas av statliga garantier. När det gäller eget kapital steg den årliga ökningstakten både fjärde kvartalet 2008 och i januari 2009, och det genomsnittliga kvartalsflödet var det högsta sedan 2004, vilket i varierande omfattning berodde på de offentliga och privata kapitalinjektionerna till kreditinstitut de senaste månaderna. 22 Mars 2009

25 den ekonomiska och monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling Diagram 8 M3 och MFI:s långfristiga finansiella skulder Diagram 9 Motposter till M3 (årlig procentuell förändring; säsongrensat och kalenderkorrigerat) (årliga flöden; miljarder euro; säsongrensat och kalenderkorrigerat) M3 Långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) Kredit till privata sektorn (1) Kredit till offentliga sektorn (2) Utländska tillgångar, netto (3) Långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) (4) Andra motposter (inklusive eget kapital) (5) M Källa:. Källa:. Anm. M3 redovisas bara som referensobjekt (M3= ). Långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) redovisas med omvänt tecken eftersom de utgör MFI-sektorns skulder. MFI:s nettotillgångar gentemot utlandet redovisade slutligen ett kraftigt månadsutflöde på 117 miljarder euro i januari, efter fem månader med inflöden. Detta berodde på att tillgångarna gentemot utlandet fortsatte att minska under denna månad, medan skulderna gentemot utlandet ökade. Detta nettoutflöde gjorde att den årliga nedgången i MFI:s nettoställning gentemot utlandet ökade till 235 miljarder euro i januari, från 119 miljarder euro i december (se diagram 9). Utvecklingen i utländska tillgångar stöder uppfattningen att MFI-sektorns affärer med hemmahörande utanför euroområdet minskar, vilket bidrar till kreditinstitutets deleveraging. Sammanfattningsvis finns det för närvarande inte några tydliga tecken på att utbudsbegränsningar har strypt tillgången på krediter. Det kan emellertid inte uteslutas att utbudsfaktorer kan få en viktig roll framöver vilket till exempel antyds av den senaste tidens åtstramning av kreditkraven till följd av bankernas finansieringsvillkor. likviditetsförhållanden i euroområdet Till följd av utvecklingen i det nominella penningmängdsgapet började ackumuleringen av likviditet i euroområdet sakta att dämpas fjärde kvartalet 2008, vilket fortsatte i januari Samtidigt ökade det reala penningmängdsgapet ytterligare fjärde kvartalet 2008, men visade tecken på att mattas i januari (se diagrammen 10 och 11). Sådana likviditetsmått måste emellertid tolkas med försiktighet eftersom de bygger på en bedömning av vad som utgör ett balanserat penninginnehav, vilket alltid är osäkert och särskilt för närvarande. Faktum är att spannet mellan de olika måtten på penningmängdsgap måste ses som ett tecken på den stora osäkerhet som för närvarande präglar lik- Mars

26 Diagram 10 Uppskattningar av det nominella penningmängdsgapet 1) (procent av M3-stocken; säsongrensat och kalenderkorrigerat; december 1998 = 0) Nominellt gap baserat på officiella M3 Nominellt gap baserat på M3 korrigerad för beräknad effekt av portföljomplaceringar 2) Källa:. 1) Det nominella penningmängdsgapet definieras som skillnaden mellan M3:s faktiska nivå och den nivå på M3 som hade uppkommit om M3 konstant ökat i den takt som anges av dess referensvärde på 4,5 % sedan december 1998 (basperiod). 2) Storleken på portföljomplaceringar till M3 har uppskattats med användning av den allmänna metod som diskuterades i artikeln Monetary analysis in real time, Monthly Bulletin, oktober Diagram 11 Uppskattningar av det reala penningmängdsgapet 1) (procent av M3-stocken; säsongrensat och kalenderkorrigerat; december 1998 = 0) Realt penningmängdsgap baserat på officiella M3 Realt penningmängdsgap baserat på M3 korrigerad för beräknad effekt av portföljomplaceringar 2) Källa:. 1) Det reala penningmängdsgapet definieras som skillnaden mellan M3:s faktiska nivå deflaterad med HIKP och den deflaterade nivå på M3 som hade uppkommit om nominella M3 konstant ökat i den takt som anges av dess referensvärde på 4,5 % och HIKP-inflationen legat i linje med :s definition på prisstabilitet, med december 1998 som basperiod. 2) Storleken på portföljomplaceringar till M3 har uppskattats med användning av den allmänna metod som diskuteras i artikeln Monetary analysis in real time, Monthly Bulletin, oktober viditetsläget i euroområdet. Trots dessa förbehåll pekar informationen på det hela taget på en tydlig ackumulering av likviditet de senaste åren. Sammanfattningsvis bekräftar de senaste uppgifterna den långsammare takten i penningmängdsökningen i euroområdet och tyder på att denna trend kan ha förstärkts kring årsskiftet. Penningmängdsutvecklingen stöder därför bedömningen att inflationstrycket håller på att minska. På kort sikt är det för närvarande osannolikt att den ackumulerade likviditeten kommer att användas för överdriven konsumtion och därmed leda till ett inflationstryck. På längre sikt kommer riskerna för prisstabiliteten emellertid att vara beroende av i vilken omfattning den ackumulerade likviditeten absorberas av s.k. deleveraging. Det behövs emellertid flera uppgifter för att kunna bedöma om den kraftigare dämpningen av penningmängdsökningen den senaste tiden eller det minskade låneflödet markerar en vändpunkt i penning- och kreditutvecklingen efter upptrappningen av den finansiella turbulensen i mitten av september. 24 Mars 2009

27 den ekonomiska och monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling 2.2 den icke-finansiella sektorns och institutionella investerares finansiella investeringar Under tredje kvartalet 2008 minskade årstakten i den icke-finansiella sektorns samlade finansiella investeringar ytterligare. Utvecklingen varierade emellertid för hushåll, icke-finansiella företag och offentlig sektor. De årliga utflödena från investeringsfonder ökade kraftigt tredje kvartalet till följd av omfattande uttag, främst från aktiefonder. Årstakten för försäkringsföretags och pensionsinstituts finansiella investeringar var i stort sett oförändrad tredje kvartalet icke-finansiella sektorer Under tredje kvartalet 2008 (som är det senaste kvartal för vilket det finns tillgängliga uppgifter) fortsatte årstakten för den icke-finansiella sektorns samlade finansiella investeringar att minska, till 3,2 procent från 3,4 procent kvartalet innan (se tabell 2). Utvecklingen varierar dock för de olika investeringsinstrumenten: årstakten steg för både räntebärande värdepapper och sedlar, mynt och inlåning, medan den sjönk när det gäller försäkringstekniska reserver och övriga finansiella instrument (inbegripet derivat och handelskrediter). Samtidigt var förändringen på årsbasis för både fondandelar och aktier och annat kapital i stort sett oförändrad. Den långsammare ökningstakt som observerats i de samlade finansiella investeringarna tredje kvartalet 2008 döljer också en olikartad utveckling mellan de olika sektorerna (se diagram 12). Den årliga ökningstakten i den offentliga sektorns finansiella investeringar steg något, men låg fortsatt kvar nära noll. Däremot minskade den årliga ökningstakten ytterligare i icke-finansiella företags investeringar (om än med mindre än under tidigare kvartal) till 4,1 procent, och takten för hushållens finansiella investeringar fortsatte att dämpas till 2,9 procent. Båda dessa ökningstakter var de lägsta sedan starten av etapp tre av EMU. För närmare information om utvecklingen i fråga om den Tabell 2 Euroområdets icke-finansiella företags finansiella investeringar Utestående i procent av finansiella tillgångar 1) kv kv Årliga ökningstakter Finansiella investeringar 100 5,0 4,8 4,9 5,0 5,3 5,0 4,6 4,1 3,4 3,2 Sedlar, mynt och inlåning 24 6,4 7,1 6,9 7,3 7,9 7,3 6,8 6,6 5,5 5,7 Räntebärande värdepapper, exklusive finansiella derivat 6 2,0 4,3 6,7 5,5 4,1 2,9 3,4 2,4 1,0 1,4 varav: kortfristiga 1 4,6 7,4 17,8 14,0 15,9 27,5 33,1 26,0 6,7-3,9 varav: långfristiga 5 1,8 4,0 5,8 4,6 3,0 0,5 0,7 0,0 0,4 2,0 Aktier och annat kapital exklusive fondandelar 30 3,0 2,2 2,0 2,1 2,4 2,9 3,3 3,6 3,5 3,4 varav: noterade aktier 7-0,1 0,6-0,2 1,0 1,6 1,8 3,1 3,8 4,2 4,9 varav: onoterade aktier och annat kapital 22 4,1 2,8 2,8 2,6 2,7 3,4 3,3 3,5 3,3 2,8 Fondandelar 6 2,2 0,3-0,1 0,3 0,4-1,7-3,5-4,9-6,3-6,2 Försäkringstekniska reserver 16 7,4 7,2 6,6 6,3 6,2 5,9 5,5 5,1 4,9 4,6 Övrigt 2) 19 6,9 6,8 7,5 8,5 8,6 8,7 6,9 5,0 3,8 2,5 M3 3) 8,4 8,5 10,0 11,0 10,9 11,4 11,5 10,0 9,6 8,7 Källa:. 1) Vid utgången av senast föreliggande kvartal. På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman. 2) Övriga finansiella tillgångar omfattar lån, finansiella derivat och övriga tillgångar, vilket i sin tur omfattar handelskrediter som beviljats av icke-finansiella företag. 3) Vid kvartalets slut. Penningmängdsmåttet M3 omfattar euroområdets icke-mfi:s (dvs. den icke-finansiella sektorn och icke-monetära finansiella företag) innehav av penninginstrument hos euroområdets MFI och staten kv kv kv kv kv kv kv kv Mars

28 privata sektorns finansiella investeringar, se avsnitten 2.6 och 2.7. InstitutionElLA investerare Under tredje kvartalet 2008 fortsatte värdet av euroområdets investeringsfonders samlade tillgångar (exklusive penningmarknadsfonder) att kraftigt minska, med 20,0 procent jämfört med samma kvartal året innan (efter att ha minskat med 16,3 procent andra kvartalet jämfört med samma kvartal året innan). Denna minskning jämfört med förgående år berodde främst på att värdet av investeringsfonders samlade innehav av aktier och andra ägarandelar föll men även, om än i mindre omfattning, på att värdet på deras innehav av andelar i investeringsfonder föll. Uppgifter om transaktioner pekar på ett årligt nettoutflöde från investeringsfonder, men tyder också på att merparten av minskningen av värdet på investeringsfonders samlade tillgångar tredje kvartalet 2008, jämfört med samma period året innan, beror på värderingseffekter. Uppgifter från EFAMA 1 för olika typer av investeringsfonders nettoförsäljning tredje kvar talet 2008 tyder på fortsatt kraftiga årliga nettoutflöden från både aktiefonder och obligationsfonder. När det gäller obligationsfonder var utflödet emellertid något mindre jämfört med kvartalet innan (se diagram 13). Marginella utflöden registrerades för blandfonder/balanse rade fonder tredje kvartalet, efter kraftiga inflöden det årets första kvartal. Det årliga inflödet för penningmarknads fonder ökade något jämfört med kvartalet innan. Sammantaget tyder den senaste utvecklingen på att dämpningen av det relativt stora inflödet till investeringsfonder 2005 och 2006 fortsatte Den årliga ökningstakten i försäkringsföretags och pensionsinstituts totala finansiella investeringar i euroområdet var i stort sett oförändrad på 4,5 procent tredje kvartalet 2008 Diagram 12 De icke-finansiella sektorernas finansiella investeringar (årlig procentuell förändring; bidrag i procentenheter) Källa:. Hushåll Icke-finansiella företag Offentliga sektorn Icke-finansiella sektorer Diagram 13 Årliga nettoflöden till värdepappersfonder (fördelade på kategorier) (miljarder euro) Penningmarknadsfonder Aktiefonder 1) Balanserade fonder 1) Obligationsfonder 1) Källor: och EFAMA. 1) :s beräkningar baseras på nationella data från EFAMA EFAMA (European Fund and Asset Management Association) tillhandahåller information om nettoomsättning för (eller nettoinflöden till) aktie- och obligationsfonder som är öppna för allmänheten och löpande säljer nya andelar i Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Portugal och Finland. Se rutan Nettoflöden till och från aktie- och obligationsfonder i euroområdet i :s månadsrapport för juni 2004 för mer information. 26 Mars 2009

29 den ekonomiska och monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling (se diagram 14). Utvecklingen varierade dock mellan de olika investeringsinstrumenten. Bidragen från räntebärande värdepapper, onoterade aktie r och annat kapital samt fondandelar ökade, medan bidragen från noterade aktier och övriga finansiella investeringar minskade. På det hela taget bekräftar dessa siffror den svagare tillväxten i försäkringsföretags och pensions instituts finansiella investeringar i linje med den icke-finansiella sektorns minskade investeringar i försäkrings- och pensionsprodukter. 2.3 penningmarknadsräntor Diagram 14 Försäkringsföretags och pensionsinstituts finansiella investeringar (årlig procentuell förändring; bidrag i procentenheter) Värdepapper, exklusive finansiella derivat Noterade aktier Onoterade aktier och annat kapital Fondandelar Övrigt 1) Totalt finansiella tillgångar Under de senaste tre månaderna har penningmarknadsräntorna fortsatt att falla mycket kraftigt från de höga nivåer som observerades i början av fjärde kvartalet 2008 efter intensifieringen och spridningen av den finansiella turbulensen i kölvattnet av Lehman Brothers kollaps i september Närmare bestämt har räntorna fallit kraftigt på både lån mot och utan säkerhet och över alla löptider, i linje med förväntningar om lägre -räntor och mot bakgrund av omfattande statliga finansiella räddningspaket. Totalt sett har penningmarknadens avkastningskurva varit fortsatt flack sedan d ecember Samtidigt krympte gradvis skillnaden mellan marknadsräntor på lån mot respektive utan säkerhet, även om den fortfarande är relativt stor. Eurosystemets likviditetsförvaltning bidrog till att det inte uppstod några störningar på finansmarknaderna i samband med årsskiftet Källa:. 1) Det inkluderar lån, inlåning, försäkringstekniska reserver, övriga tillgångar och finansiella derivat Penningmarknadsräntorna på lån utan säkerhet fortsatte att sjunka för alla löptider under de första två månaderna Takten i denna nedgång, som började i mitten av oktober, var relativt konstant under denna period. Denna utveckling är förenlig med och speglar till stor del marknadens förväntningar om ytterligare sänkningar av -räntorna de kommande månaderna. Den 4 mars 2009 låg 1 månads, 3 månaders, 5 månaders, 6 månaders och 12 månaders Euribor på 1,48 procent, 1,78 procent, 1,98 procent respektive 1,99 procent, dvs. 175, 179, 174 och 171 punkter lägre än den 5 december 2008 (se diagram 15). Skillnaden mellan 12 månaders och 1 månads Euribor uppgick till 52 punkter den 4 mars, jämfört med 47 punkter i början av december (se diagram 15). Totalt sett har penningmarknadens avkastningskurva varit relativt stabil sedan december. Skillnaden mellan Euriborräntor på lån utan säkerhet och räntor på lån mot säkerhet (t.ex. Eurepo eller de som härleds ur Eonia-swapindex) har gradvis minskat sedan december. Skillnaden mellan räntan på lån med en löptid på tre månader låg på 91 punkter den 4 mars, dvs. en kraftig nedgång Mars

30 Diagram 15 Penningmarknadsräntor (procent per år; dagliga uppgifter) Diagram 16 3-månaders Eurepo, Euribor och ränteswappar på dagslån (OIS) (procent per år; dagliga uppgifter) 1-månads Euribor (vänster skala) 3-månaders Euribor (vänster skala) 12-månaders Euribor (vänster skala) Differens mellan 12-månaders och 1-månads Euribor (höger skala) 3-månaders Eurepo 3-månaders OIS 3-månaders Euribor 6,0 5,7 5,4 5,1 4,8 4,5 4,2 3,9 3,6 3,3 3,0 2,7 2,4 2,1 1,8 1,5 1,2 jul okt jan apr jul okt jan ,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0-0,2 5,50 5,25 5,00 4,75 4,50 4,25 4,00 3,75 3,50 3,25 3,00 2,75 2,50 2,25 2,00 1,75 1,50 1,25 1,00 0,75 okt 2007 jan apr jul okt jan ,50 5,25 5,00 4,75 4,50 4,25 4,00 3,75 3,50 3,25 3,00 2,75 2,50 2,25 2,00 1,75 1,50 1,25 1,00 0,75 Källor: och Reuters. Källor:, Bloomberg och Reuters. jämfört med toppnoteringen på 184 punkter i slutet av oktober. Dessa nivåer är emellertid betydligt högre än de 59 punkter som observerades den 3 september 2008 och framför allt högre än de nivåer som observerades tidigare under denna period med finansiell turbulens (se diagram 16). De implicita räntorna i 3 månaders Euriborfutures som förfaller i mars, juni och september 2009 låg på 1,595 procent, 1,415 procent respektive 1,450 procent den 4 mars, dvs. 108, 102 och 100 punkter lägre jämfört med nivåerna den 5 december 2008 (se diagram 17). Den implicita volatilitet som kan härledas ur optioner på 3 månaders Euribor-futures var i stort sett fortsatt oförändrad totalt sett, undantaget vissa fluktuationer, med toppar i mitten av januari (se diagram 18). När det gäller de mycket korta räntorna har Eonia fallit kraftigt sedan oktober Nedgången i Eonia sedan december 2008 beror främst på -rådets beslut att sänka - Diagram 17 3-månadersräntor och terminsräntor i euroområdet (procent per år; dagliga uppgifter) 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 3-månaders Euribor Terminsräntor den 3 december 2008 Terminsräntor den 4 mars 2009 mar jun sep dec mar jun sep Källa: Reuters. Anm. 3-månaders terminskontrakt med förfall i slutet av innevarande kvartal och de tre kommande kvartalen enligt noteringar på Liffe. 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 28 Mars 2009

31 den ekonomiska och monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling Diagram 18 Implicit volatilitet härledd ur optioner på 3-månaders Euriborterminskontrakt med förfall i mars 2009 (procent per år; punkter; dagliga uppgifter) Procent per år (vänster skala) Punkter (höger skala) sep okt nov dec jan feb Källor: Bloomberg, Reuters och :s beräkningar. Anm. Punktmåttet erhålls genom att den implicita volatiliteten i procent multipliceras med motsvarande ränta (se även rutan Measure of implied volatility derived from options on shortterm interest rate futures, Monthly Bulletin, maj 2002). Diagram 19 :s räntor och dagslåneräntan (procent per år; dagliga uppgifter) 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Lägsta anbudsränta/fasta ränta i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna Inlåningsränta Dagslåneränta (Eonia) Marginalränta i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna Utlåningsränta 0,5 jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr jul okt jan Källor: och Reuters. 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 räntorna med 75 punkter den 4 december och med 50 punkter den 15 januari. Den speglar också den stora mängd likviditet som sköts till genom Eurosystemets transaktioner, särskilt efter beslutet den 15 oktober om att ändra de regelbundna veckovisa huvudsakliga refinansieringstransaktionerna till fastränteanbud med full tilldelning. Detta visade sig vara ett bra sätt att hantera bankernas ökade behov av likviditet mot slutet av året (för närmare information om denna utveckling och :s likviditetstransaktioner, se ruta 2). Dessutom har det faktum att korridoren åter breddades till 200 punkter runt räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna från och med den 21 januari bidragit till den kraftiga nedgången i Eonia. Den 4 mars låg Eonia på 1,283 procent, jämfört med 2,894 procent den 5 december (se diagram 19). Mars

32 Ruta 2 Likviditetsförhållanden och penningpolitiska transaktioner från den 12 november 2008 till den 10 februari I denna ruta beskrivs :s likviditetshantering under de tre uppfyllandeperioder som avslutades den 9 december 2008, den 20 januari 2009 och den 10 februari Under perioden fortsatte att tillämpa de flesta åtgärder som introducerades i oktober 2008 som svar på den ökande oron på finansmarknaden. Alla refinansieringstransaktioner i euro och US-dollar fortsatte att genomföras till fast ränta (samma som :s styrränta vid transaktioner i euro) och full tilldelning, dvs. alla bud accepterades. Dessutom accepterades, temporärt, ett större urval säkerheter för Eurosystemets öppna marknadstransaktioner. Fram till slutet av 2009 kommer den utökade listan över godtagbara säkerheter att omfatta t.ex. ett antal skuldinstrument denominerade i utländsk valuta och baseras på en ratingtröskel på BBB+ i stället för A. I samarbete med andra centralbanker ut ökade, i december 2008 sitt tillhandahållande av US-dollar till motparter genom US Federal Reserve s Term Auction Facility (inledningsvis via både repor och swappar) till slutet av första kvartalet förlängde sitt tillhandahållande av schweizerfranc (via swapptransaktioner) till slutet av april Swapptransaktionerna i US-dollar upphörde i slutet av januari 2009 p.g.a. låg efterfrågan och refinansiering i US-dollar erbjöds därefter endast i form av repor. I oktober 2008, när penningmarknaden var utsatt för stora störningar, minskade -rådet tillfälligt bredden på korridoren för de stående faciliteterna till 100 punkter runt styrräntan. I december 2008 beslutade -rådet att bredda korridoren igen till 200 punkter fr.o.m. den 21 januari 2009 för att försöka återställa interbankmarknaden. Penningmarknaden i euro visade vissa tecken på återhämtning under den granskade perioden. Detta är uppenbart, t.ex. från den stadiga nedgången som kunnat observeras i spreadarna mellan osäkrade (t.ex. EURIBOR) och säkrade (t.ex. EUREPO) utlåningsräntor. Diagram A Banksystemets lividitetsbehov och likviditetstillförsel (miljarder euro; genomsnitt per dag för hela perioden anges vid varje post) Huvudsakliga refinansieringstransaktioner: 256,9 miljarder euro Långfristiga refinansieringstransaktioner: 551,1 miljarder euro Avistabehållningar: 220,8 miljarder euro (överskottsreserver: 1,3 miljarder euro) Kassakrav: 219,5 miljarder euro Autonoma faktorer: 372,2 miljarder euro Finjusterande transaktioner: 4,5 miljarder euro Nettoutnyttjande av inlåningsfaciliteten: 209,7 miljarder euro nov 10 dec jan 2009 Källa: Likviditetstillförsel Likviditetsbehov 30 Mars 2009

33 den ekonomiska och monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling Banksystemets likviditetsbehov Diagram B Bankernas avistainlåning utöver kassakraven Under de tre granskade uppfyllandeperioderna (miljarder euro; genomsnitt under varje uppfyllandeperiod) var bankernas dagliga likviditetsbehov definierat som summan av autonoma faktorer, kassa- 2,5 2,5 2,3 2,3 krav och kassaöverskott, dvs. behållningar utöver kassakraven på löpande räkningar, 593,5 miljarder euro, en ökning med 97,8 miljarder euro jämfört med genomsnittet för de föregående tre perioderna. Mellan den 12 november 2008 och den 10 februari 2009 var det genomsnittliga 2,1 1,9 1,7 1,5 1,3 2,1 1,9 1,7 1,5 1,3 dagliga likviditetsbehovet till följd av 1,1 1,1 kassakrav totalt 219,5 miljarder euro och de 0,9 0,9 som hänförs till autonoma faktorer totalt 372,7 0,7 0,7 miljarder euro (se diagram A). Liksom under 0,5 0,5 tidigare uppfyllandeperioder inkluderade autonoma faktorer eurolikviditetseffekten av valu Källa:. taswapparna. Dessa genomfördes i samarbete med andra centralbanker. Genomsnittliga autonoma faktorer var 93,6 miljarder euro högre än de tre föregående uppfyllandeperioderna, vilket huvudsakligen berodde på ökande statlig inlåning och sedlar i omlopp. Det genomsnittliga kassakravet var 4,7 miljarder euro högre och de genomsnittliga överskottsreserverna var 0,5 miljarder euro lägre, på 1,3 miljarder euro (se diagram B). Även om det finns tecken på förbättringar på penningmarknaden hade många banker fortfarande svårt att finansiera sig på interbankmarknaden under de tre granskade perioderna. De fortsätter därför att täcka sina likviditetsbehov via Eurosystemets refinansieringstransaktioner. Policyn med full tilldelning ledde till stor överskottslikviditet i banksystemet på aggregerad nivå, vilket resulterade i ett stort utnyttjande av inlåningsfaciliteten. Det genomsnittliga nettoutnyttjandet av inlåningsfaciliteten var 220,6 miljarder euro under de uppfyllandeperioder som slutade den 9 december 2008 och den 20 januari 2009, betydligt högre än under någon annan period. Under uppfyllandeperioden som började den 21 januari 2009, när korridoren för de stående faciliteterna hade breddats igen, gick utnyttjandet av inlåningsfaciliteten ner något, med ett genomsnitt på 173,4 miljarder euro per dag (se diagram A). Likviditetstillförsel och räntor Som resultat av de exceptionella åtgärder som vidtogs i oktober 2008, fortsatte volymen på de utestående öppna marknadsoperationerna att öka fram till början av januari 2009 för att där efter gå ner något. Det totala beloppet på utestående refinansiering nådde en topp i slutet av året och en historisk högsta nivå på 857 miljarder euro. Under uppfyllandeperioden som slutade den 20 januari 2009 var de huvudsakliga refinansieringstransaktionernas andel 25 procent av den totala utestående refinansieringen, en markant nergång från 40 procent mellan augusti och november När korridoren för de stående faciliteterna hade breddats igen den 21 januari 2009 minskade nivån på utestående refinansieringstransaktioner något, vilket lämnade ett genomsnitt på omkring 770 miljarder euro under den uppfyllandeperiod som slutade den 10 februari 2009 (se diagram A). Mars

34 Som resultat av de betydande belopp som efterfrågades av motparter p.g.a. den dåligt fungerande penningmarknaden låg EONIA kvar mellan den huvudsakliga refinansieringsräntan, dvs. styrräntan, och räntan på inlåningsfaciliteten under de tre uppfyllandeperioder som granskas (se diagram C). När räntan på inlåningsfaciliteten hade minskats till 100 punkter under den huvudsakliga refinansieringsräntan stabiliserades spreaden mellan EONIA och räntan på inlåningsfaciliteten på omkring 20 punkter, i linje med genomsnittet för den föregående uppfyllandeperioden. EONIA uppvisade säsongeffekter under hela den granskade perioden. Den var hög den sista dagen i varje månad och runt årsslutet. Den var också högre i början av varje uppfyllandeperiod, liksom på uppfyllandeperiodens sista dag, när utförde likviditetsdränerande finjusterande transaktioner. Diagram C Eonia och -räntor (dagliga räntor i procent) 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 12 nov dec 21 jan 2009 Källa:. EONIA Fast ränta på HRT Korridor mellan räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 2.4 obligationsmarknader Under de senaste tre månaderna har de globala obligationsmarknaderna varit mycket volatila i takt med förnyade spänningar på finansmarknaderna och ökad oro över de globala makroekonomiska utsikterna. Jämfört med i slutet av november var de långa statsobligationsräntorna i stort sett oförändrade i euroområdet och USA, och något lägre i Japan, men uppvisade mycket kraftiga rörelser inom perioden. Den implicita volatiliteten ökade också på de större obligationsmarknaderna. Den ökade takten i den långfristiga break even-inflationen i euroområdet, jämfört med slutet av november, speglade främst en delvis normalisering på realobligationsmarknaderna. Kreditspreadarna i euroområdet minskade något, men låg fortfarande på historiskt sett mycket höga nivåer, vilket speglade den pågående omvärderingen av kreditrisker. Mellan slutet av november 2008 och den 4 mars 2009 steg den 10-åriga statsobligationsräntan i euroområdet svagt till ca 3,8 procent, även om den uppvisade kraftiga rörelser inom perioden (se diagram 20). De långa statsobligationsräntorna i USA rörde sig faktiskt ännu kraftigare under den granskade perioden, men låg fortsatt kvar nära sina nivåer i slutet av november på runt 3,0 procent den 4 mars. Skillnaden mellan de 10-åriga nominella statsobligationsräntorna i USA respektive euroområdet var följaktligen i stort sett oförändrad på -80 punkter. I Japan minskade den 10-åriga statsobligationsräntan svagt till 1,3 procent den 4 mars. Marknadsdeltagarnas osäkerhet om de korta obligationsräntornas utveckling, mätt genom den implicita volatiliteten på obligationsmarknaden, ökade kraftigt på de större marknaderna under de första månaderna 2009, vilket delvis upphävde nedgången från de historiskt höga nivåerna i november De kraftiga rörelserna i de långa obligationsräntorna inom perioden och den ökade implicita 32 Mars 2009

35 den ekonomiska och monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling Diagram 20 Långa statsobligationsräntor (procent per år; dagliga uppgifter) 5,00 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 Euroområdet (vänster skala) USA (vänster skala) Japan (höger skala) 5,00 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 1,00 mar maj jul sep nov jan mar Källor: Bloomberg och Reuters. Anm. Med långa statsobligationsräntor avses räntor på obligationer med 10 års eller närmast tillgängliga löptid. volatiliteten berodde på den stora osäkerhet som är ett inslag i, och motverkande faktorer som påverkar, stämningsläget bland investerare på obligationsmarknaderna. I början av den granskade perioden föll de långa statsobligationsräntorna i USA kraftigt, främst till följd av det exceptionella beslutet den 16 december av Federal Reserves penningpolitiska kommitté (FOMC) att sänka räntan till ett målintervall på 0 till 0,25 procent. Sedan början av 2009 har utvecklingen i de långa statsobligationsräntorna i USA kraftigt påverkats av de dystra utsikter för den ekonomiska aktiviteten som målades upp i ny statistik och av marknadens reaktion på de politiska åtgärder som aviserades av den nya amerikanska regeringen (den nya finansiella stabilitetsplanen och det ekonomiska stimulanspaketet). Marknadens oro över den sannolika effekten av de föreslagna stimulansåtgärderna på finansieringsbehoven och den framväxande osäkerheten avseende deras effektivitet ledde till kraftiga ökningar i den kompensation för risk som investerare på obligationsmarknaderna kräver, och satte uppåtriktat tryck på de långfristiga statsobligationsräntorna. CDS:er (credit default swaps) för 10-åriga amerikanska statsskuldväxlar har exempelvis stigit med ca 25 punkter sedan början av Samtidigt tyngdes de globala aktiemarknaderna av de försämrade inhemska och globala makroekonomiska förhållandena och förnyad oro över tillståndet i vissa amerikanska finansinstitut, vilket utlöste en ny flykt till säkra placeringar som verkade dämpa det uppåtriktade trycket för långa obligationsräntor. Den försvagade ekonomiska aktiviteten, ökad oro över finansieringsbehoven hos utgivare av statsobligationer och en ökad riskaversion är andra faktorer som har tyngt de långa obligationsräntorna i euroområdet under den granskade perioden, särskild sedan början av Ny negativ statistik skapade ökad oro över de makroekonomiska utsikterna i euroområdet. Samtidigt verkade den ökade finansiella börda som följer av de ekonomiska stimulanspaket och garantier för finanssektorn som har utlovats av regeringarna i euroområdet ha fått investerarna på euroområdets statsobligationsmarknader att kräva högre avkastning. Dessutom tycks ränteskillnaderna mellan statsobligationer inom euroområdet ha ökat kraftigt under den granskade perioden, särskilt i slutet av januari, efter sänkta kreditbetyg för flera länder. I ruta 3 nedan granskas hur ländernas räddningspaket för banker har påverkat investerarnas uppfattningar om kreditrisker. Liksom i USA har en flykt till säkra placeringar emellertid bidragit till att dämpa uppgångarna i de långa obligationsräntorna, särskilt sedan mitten av februari. I början av mars 2009 låg räntorna på långfristiga statliga realobligationer långt under nivåerna i slutet av november 2008, även om de senare har varit ovanligt höga till följd av allvarliga störningar på marknaden för realobligationer sedan mitten av 2008 (se diagram 21). Normaliseringen av sådana störningar är ännu inte helt slutförd, vilket kan förklara varför till exempel räntan på realobligationer har stigit sedan början av 2009 trots det försämrade ekonomiska läget. Dessutom kan de tidigare nämnda kraven på högre avkastning av investerare ha haft en snedvridande effekt på en marknad med relativt dålig likviditet. Den 4 mars låg den 10-åriga räntan på realobligationer Mars

36 Diagram 21 Reala obligationsräntor Diagram 22 Nollkupongsavista och kommande break-even-inflation (procent per år; femdagars glidande medelvärde av dagliga uppgifter; säsongrensat) 3,2 3,0 2,8 2,6 2,4 2,2 2,0 1,8 1,6 1,4 Femårig real obligationsränta för de kommande 5 åren Femårig real obligationsränta Tioårig real obligationsränta 1,2 mar maj jul sep nov jan Källor: Reuters och :s beräkningar 3,2 3,0 2,8 2,6 2,4 2,2 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 (procent per år; femdagars glidande medelvärde av dagliga uppgifter; säsongrensat) 3,2 2,8 2,4 2,0 1,6 1,2 0,8 Femårig break-even-inflation för de kommande 5 åren Femårig break-even-inflation Tioårig break-even-inflation 0,4 0,4 mar maj jul sep nov jan mar Källor: Reuters och :s beräkningar 3,2 2,8 2,4 2,0 1,6 1,2 0,8 på ca 2,1 procent, dvs. ca 40 punkter lägre än i slutet av november Nedgången i de kortare realräntorna var ännu kraftigare, vilket innebar att avkastningskurvan i euroområdet fick en betydligt brantare lutning. Den medel- och långfristiga break even-inflationen i euroområdet har varit mycket volatil de senaste tre månaderna, vilket med största sannolikhet främst speglar den tidigare nämnda fortsatta oron på marknaderna för realobligationer (se diagram 22). I slutet av den granskade perioden låg break even-inflationen på fem och tio års sikt på ca 1 respektive 1,7 procent, dvs. omkring 50 punkter högre än i slutet av november 2008, vilket visade att kurvan för break even-inflationen fortfarande är relativt brant. Den implicita break even-inflationen om fem år för den efterföljande femårsperioden som under normala förhållanden är en relativt tillförlitlig indikator på marknadsdeltagarnas långsiktiga inflationsförväntningar och relaterade riskpremier låg på 2,4 procent den 4 mars, dvs. ca 70 punkter högre än i slutet av november. Dessa indikatorer måste emellertid tolkas med försiktighet eftersom marknaderna för realobligationer fortfarande präglas av påfrestningar trots tecken på en viss normalisering. I detta avseende tyder det stora gapet mellan jämförbara takter för break even-inflationen på obligations- och swapmarknader som observerats under större delen av den granskade perioden på att marknadslikviditeten fortfarande är dålig, samt på obalanser i utbudet och efterfrågan, på marknaden för realobligationer i euroområdet. Mellan slutet av november 2008 och den 4 mars 2009 fick kurvan över dagliga implicita terminsräntor för statsobligationer i euroområdet en generellt sett brantare lutning (se diagram 23). Denna nedgång när det gäller kort- och medelfristiga löptider var en följd av -rådets beslut att sänka styrräntorna i början av december 2008 och januari 2009, och, mer allmänt, förväntningar på en nedgång i den ekonomiska aktiviteten samt ändringar i investerarnas förväntningar på utvecklingen för de korta räntorna på kort till lång sikt. Den högre kompensation för risk som investerare kräver 34 Mars 2009

37 den ekonomiska och monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling Diagram 23 Implicita terminsräntor för dagslån i euroområdet (procent per år; dagliga uppgifter) 6,5 5,5 4,5 3,5 2,5 1,5 0, mars januari december Källa:, EuroMTS (underliggande uppgifter) och Fitch Ratings. Anm. Den implicita terminsräntekurvan, som härleds ur den räntestruktur som observeras på marknaden, visar marknadens förväntningar på de korta räntornas framtida nivåer. Den metod som används för att beräkna dessa implicita terminsräntekurvor beskrivs i avsnittet Euro area yield curve på :s webbplats. De uppgifter som används i uppskattningen härleds ur AAAklassade statsobligationer. 6,5 5,5 4,5 3,5 2,5 1,5 0,5 tycks i sin tur ha satt uppåtriktat tryck på terminsräntorna i den långa änden av avkastningskurvan. Den stora uppgången av ränteskillnaden mellan företagsobligationer och statsobligationer (kredit spreaden) sedan september 2008 har avtagit något under Eftersom omvärderingen av kreditrisk har fortsatt de senaste månaderna varierade emellertid utvecklingen mellan finansiella och icke-finansiella företag, samt mellan olika ratingklasser inom dessa sektorer. Med undantag för det högavkastande segmentet minskade kreditspreadarna för icke-finansiella företags obligationer något för alla kategorier under den granskade perioden. När det gäller finansiella företag minskade spreadarna för obligationer med höga kreditbetyg (AAA och AA) något, medan de för obligationer med sämre kreditbetyg (A och BBB) ökade kraftigt. Totalt sett låg emellertid kreditspreadarna kvar på mycket höga nivåer: spreadarna för icke-finansiella företags BBB-obligationer låg på ca 415 punkter, medan de för finansiella företags obligationer låg på ca punkter. Detta beror på att investerarna fortfarande känner oro över tillståndet i både icke-finansiella och finansiella företag. Ruta 3 HUR HAR REGERINGARNAS RÄDDNINGSPAKET TILL BANKERNA PÅVERKAT INVESTERARNAS UPPFATTNING AV KREDITRISKER? Konkursen för Lehman Brothers i mitten av september 2008 har lett till en omvärdering av de risker som finanssystemet omfattar. Det blev också väldigt tydligt att turbulensen på finansmarknaden haft stora effekter på den reala ekonomin. Risken för härdsmälta för finansinstituten och en plötslig omvärdering av turbulensen på finansmarknaden till en fullständig finansiell och ekonomisk kris, ledde till att flera regeringar presenterade räddningspaket till bankerna. Dessa paket spelade en central roll i en i övrigt bred uppsättning politiska åtgärder som syftade till att stödja den finansiella och ekonomiska stabiliteten. Från slutet av september till mitten av oktober 2008 frigjorde flera länder i euroområdet kapital och utfärdade garantier för att stödja sina banker. Syftet med den här rutan är att granska två dimensioner av finansmarknadens ansvar för dessa händelser. Först görs en jämförelse mellan hur dessa brett baserade räddningspaket till bankerna påverkade investerarnas uppfattning av kreditrisken inom den offentliga och den privata sektorn. Mars

38 Därefter visar rutan att i många euroländer (särskilt i Tyskland) har ränteskillnaderna för långfristiga statsobligationer ökat sedan september förra året. Det är rimligt att anta att regeringarnas kapitalinjektioner och garantier till finanssektorn, tillsammans med de negativa effekterna av den ekonomiska avmattningen för deras finanser, ledde till att investerarna valde bort vissa nationella låntagare på grund av hälsan hos deras offentliga finanser. Investerarnas uppfattning av kreditrisker För att kunna bedöma förändringar i investerarnas uppfattning av kreditrisken, används vanligen utvecklingen av spreadar hos kreditswappar (CDS). En CDS är ett kontrakt där en skyddsköpare betalar ett periodiskt pris till en skyddssäljare och i utbyte får en utbetalning om referensenheten (utgiven av ett företag eller en regering) upplever en kredithändelse, till exempel en försenad ränteutbetalning eller inlösen av räntebärande värdepapper (vanligen obligationer eller lån). För att kunna bedöma i vilken utsträckning de räddningspaket som presenterats av flera euroländer har påverkat marknadernas uppfattning av kreditrisker för de inblandade parterna, visar diagram A rörelserna för de stora europeiska finansinstitutens nationella CDS-spreadar. Den vertikala linjen i diagrammet visar de datum då tio euroländer sjösatte sina stora räddningspaket (mellan den 29 september och den 20 oktober). Som diagrammet visar har paketen lett till kraftiga nedgångar för euroländernas CDS-spreadar (liknande Itraxx finansspread). Samtidigt har räddningspaketen resulterat i ökad risk för uteblivna betalningar. I ett längre perspektiv låg itraxx finansiella CDS-spreadar i slutet av februari på nivåer något under de som noterades innan räddningspaketen presenterades, medan de nationella spreadarna fortsatte att öka. Detta tyder på att de brett baserade räddningspaketen på det hela taget har mildrat kreditrisken inom banksektorn och medfört en omedelbar och varaktig överföring av kreditriskerna från den privata till den offentliga sektorn. Ökade långfristiga ränteskillnader för statsobligationer I spåren av de svårigheter som finanssektorn har upplevt sedan mitten av september 2008 har den ekonomiska aktiviteten minskat ytterligare. Detta har bidragit till en kraftig och allmän försämring av finanserna i euroområdet, trots att många regeringar i euroområdet har satt igång stora finansiella stimulanspaket för att möta den fallande ekonomiska aktiviteten. Detta återspeglas av de ökade skulderna och underskotten i hela euroområdet. Enligt den senaste tillgängliga informationen (Europeiska kommissionens prognoser för januari 2009), förväntas budgetunderskotten hamna över referensvärdet på 3 procent av BNP i flera euro- Diagram A Kumulativa förändringar inom euroområdet för uteblivna CDS-spreadar och itraxx finansiella CDS-spreadar sedan 15 september 2008 (punkter) Genomsnittliga uteblivna CDS-spreadar itraxx finansiella spreadar sep okt nov dec jan feb Källor: Datastream och :s beräkningar. Anm. Den vertikala linjen indikerar datumen hösten 2008 när viktiga bankräddningspaket tillkännagavs i länderna inom euroområdet: 29 september (Irland), 7 oktober (Spanien), 8 oktober (Italien), 9 oktober (Nederländerna), 12 oktober (Portugal), 13 oktober (Österrike, Tyskland och Frankrike), 15 oktober (Grekland) och 20 oktober (Finland). 36 Mars 2009

39 den ekonomiska och monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling länder 2009 och i många fall kommer den här situationen inte att vända 2010 heller. Skulden som andel av BNP förväntas också öka, vilket framförallt speglar regeringarnas intervention för att stödja bankerna (t.ex. rekapitalisering av banker). Diagram B Skillnad i tioåriga statsobligationer gentemot Tyskland (punkter) De försämrade finansiella utsikterna i kombination med sämre tillväxtutsikter, ger signaler till investerarna att det finns ett potentiellt behov för ytterligare nationella lån samt pressar upp de långfristiga räntorna. 1 Diagram B visar utvecklingen av ränteskillnaderna för 10-åriga statsobligationer i euroländerna, som visades i diagram A för Tyskland från september De länder som har upplevt den största nedgången för sina obligationer tycks vara de som har gått in i krisen med en ofördelaktig finansiell position och de vars situation förväntas bli kraftigt försämrad den närmaste tiden. Investerarna tycks välja bort vissa nationella låntagare, delvis på grund av hälsan hos landets offentliga finanser. Det bör även noteras att ränteskillnaden för statsobligationer påverkas av andra faktorer, t.ex. av nedskrivningar av landets kreditbetyg och förändringar i likviditeten hos underliggande obligationer. Rutan har även visat att de räddningspaket till bankerna som euroländerna presenterade i september och oktober 2008 har resulterat i en överföring av kreditrisken från den privata till den offentliga sektorn ur investerarnas synvinkel. Tillsammans med försvagade finanser i spåren av den ekonomiska krisen tycks räddningspaketen till bankerna ha bidragit till en kraftig ökning av ränteskillnaderna för statsobligatio-ner i euroområdet, särskilt för medlemsländer med svagare finanser. Det är viktigt att regeringarna återfår sunda finanser så fort som möjligt för att kunna upprätthålla folks förtroende för hållbarheten hos de offentliga finanserna AT ES FI FR GR IE IT NL PT sep okt nov dec jan feb Källor: Bloomberg och BIS, :s beräkningar Se ruta 2, Recent widening in euro area sovereign bond yield spread, i månadsrapporten för november AKTIEMARKNADER Nedgången på de stora globala aktiemarknaderna har fortsatt de senaste tre månaderna. De breda aktieindexen i euroområdet, USA och Japan backade med ca procent jämfört med nivåerna i slutet av november Investerarnas riskaversion ökade till följd av dystra utsikter för världsekonomin och förnyad oro över bankernas tillstånd. Till följd av detta ökade osäkerheten på aktiemarknaderna, mätt genom den implicita volatiliteten, återigen de två första månaderna 2009, även om den låg kvar under de historiskt höga nivåer som uppmättes hösten Mars

40 Diagram 24 Aktieindex (index: 4 mars 2009 = 100; dagliga uppgifter) Diagram 25 Implicit volatilitet på aktiemarknader (procent per år; 5-dagars glidande medelvärde av dagliga uppgifter) Euroområdet USA Japan Euroområdet USA Japan mar maj jul sep nov jan mar Källor: Reuters och Thomson Financial Datastream. Anm. Dow Jones EURO STOXX Broad-index för euroområdet, Standard & Poor s 500-index för USA och Nikkei 225-index för Japan. 10 mar 10 maj jul sep nov jan mar Källa: Bloomberg. Anm. De implicita volatilitetsserierna visar den förväntade standardavvikelsen i procentuella aktiekursförändringar under en period på upp till 3 månader beräknat utifrån optionspriserna på aktieindex. De aktieindex som den implicita volatiliteten avser är Dow Jones EURO STOXX 50 för euroområdet, Standard & Poor s 500 för USA och Nikkei 225 för Japan. Korrigeringen på de globala aktiemarknaderna sedan mitten av 2007 har fortsatt de senaste tre månaderna (se diagram 24). Mellan slutet av november 2008 och den 4 mars 2009 föll de breda aktieindexen i euroområdet och USA, mätta genom Dow Jones EURO STOXX och Standard & Poor s 500, med ca 20 procent, och aktiekurserna i Japan, mätta genom Nikkei 225 index, föll med ca 15 procent. I ett läge med stor osäkerhet på marknaden, vilket speglas i den implicita volatilitet som härleds ur aktieoptioner (se diagram 25), har kursutvecklingen de senaste tre månader fortsatt att påverkas av förändringar i stämningsläget på marknaden till följd av nya uppgifter om den ekonomiska och finansiella situationen. Efter en relativ nedgång från de höga nivåer som uppmättes i början av hösten 2008, steg volatiliteten på aktiemarknaderna åter kraftigt i slutet av februari och har sedan dess legat kvar på en hög nivå, vilket tyder på en betydande riskaversion och högre riskpremier för innehav av aktier under den granskade perioden. Stämningsläget på marknaden tycks i hög grad ha påverkats av nya uppgifter som pekade på mycket dystra utsikter för världsekonomin och en snabb försvagning av arbetsmarknaderna i viktiga ekonomiska områden, av stor osäkerhet om effekterna av de ekonomiska stimulanspaketen i större ekonomier och av förnyad oro över stabiliteten i det finansiella systemet. I USA påverkades marknaderna negativt av bristen på mer detaljerade uppgifter när den nya finansiella stabilitetsplanen presenterades. Senare farhågor om eventuella nya ingripanden i finansinstitut som ett led i kapitalstödsprogrammet skapade ökad osäkerhet bland investerarna om tillståndet i det finansiella systemet, vilket 38 Mars 2009

41 den ekonomiska och monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling Tabell 3 Kursförändringar i Dow Jones EURO STOXX branschindex (kursförändringar i procent av kurser vid periodens slut) EURO STOXX Råvaror Olja och gas Finans Hälsa Industri Teknik Telekommunikation Konsumtionstjänster Konsumtionsvaror Samhällsservice Branschens andel av det samlade börsvärdet 100,0 7,9 7,6 12,3 9,1 19,9 4,8 11,9 4,7 10,6 11,2 (vid periodens slut) Kursförändringar (vid periodens slut) kv -1,2-1,2-3,3-1,6-1,8-4,9 2,1 0,1-7,8 7,1 8, kv -16,4-9,1-16,2-13,7-15,2-16,6-17,9-18,1-22,2-20,8-16, kv -7,3 7,9-13,9-14,7 12,7-14,8-0,2-7,0-10,7-5,8 0, kv -12,1-25,0-5,9 0,1-22,9-11,1-6,3-17,4-9,9-1,3-14, kv -21,2-26,0-7,7-19,1-17,8-35,0-9,2-18,5-22,8-2,1-13,5 Januari ,0-7,1-3,7-6,1 0,3-10,4-0,3-8,1-4,4-9,5-8,3 Februari ,0-7,3-4,5-9,5-5,4-20,5-7,7-10,4-15,2 1,3-14,0 Slutet av nov 08 4 mar 09-18,6-12,2-8,4-14,7-13,0-53,5-7,0-13,6-19,2-9,1-21,7 Källor: Thomson Financial Datastream och :s beräkningar. fick aktiekurserna att sjunka till 1997 års nivåer. Liknande oro över europeiska regeringars eventuella åtgärder för att säkra det finansiella systemet fick aktiekurserna att sjunka även i euroområdet. I euroområdet, liksom på andra stora marknader, drabbades finansaktier hårdast. Eftersom nedgångarna var relativt brett baserade över alla sektorer pekade denna utveckling emellertid på en allmänt ökad riskaversion bland investerarna i samband med ökad oro över de ekonomiska utsikterna. Sedan i slutet av november 2008 har kurserna inom finanssektorn fallit med ytterligare 33 procent i euroområdet. Kursnedgångarna inom den icke-finansiella sektorn var visserligen mer begränsade med låg ändå med 14 procent på tvåsiffriga tal. Endast telekommunikation, konsumtionstjänster och hälsa har registrerat ensiffriga kursnedgångar de senaste tre månaderna, medan fallen inom andra branscher låg på mellan ca 12 och 22 procent (se tabell 3). Den försämrade ekonomiska situationen och de dystra makroekonomiska utsikterna märktes redan i vinstutvecklingen under de senaste tre månaderna, som också tyngde på aktievärderingarna på båda sidorna om Atlanten (se diagram 26). Uppgifter för februari visade att för bolagen i Standard & Poor s 500-index sänktes vinstförväntningarna kraftigt för den kommande 12-månadersperioden, som hade blivit negativa i januari Vinstförväntningarna på lång sikt för amerikanska bolag skrevs också ner i februari 2009 till den lägsta nivån på fyra år. När det gäller vinstutsikterna för bolag Diagram 26 Förväntad ökning i vinst per aktie i USA och euroområdet (procent per år; månadsuppgifter) Euroområdet, kort sikt 1) Euroområdet, lång sikt 2) USA, kort sikt 1) USA, lång sikt 2) Källor: Thomson Financial Datastream och :s beräkningar. Anm. Förväntad vinstökning i Dow Jones Euro STOXX-index för euroområdet och Standard & Poor s 500-index för USA. 1) Med kort sikt avses analytikers vinstförväntningar 12 månader framåt (årliga ökningstakter). 2) Med lång sikt avses analytikers vinstförväntningar 3 5 år framåt (årliga ökningstakter) Mars

42 i euroområdet, beräknade utifrån den årliga vinsttillväxten per aktie för bolag i Dow Jones EURO STOXX index, var både förväntningarna för den kommande 12-månadersperioden och förväntningarna på lång sikt, på 2 respektive 4 procent, avsevärt lägre än i början av sista kvartalet Den blygsamma uppåtriktade revisionen i februari av vinsten per aktie för den kommande 12-månadersperioden för bolag i euroområdet kan bero på den stora nedrevideringen av den faktiska årliga vinsttillväxten, som föll till -26 procent i februari. 2.6 De icke-finansiella företagens finansiering och finansiella ställning De reala kostnaderna för euroområdets icke-finansiella företags finansiering var i stort sett oförändrade sista kvartalet Företagens lönsamhet försämrades när turbulensen på finansmarknaden spred sig till den reala ekonomin. Företagens utgivning av räntebärande värdepapper fortsatte att öka, medan bankfinansieringen minskade. Detta mönster pekar på eventuella substitutionseffekter i samband med att vissa företag kan ha haft svårt att erhålla tillräcklig finansiering via banker och i stället säkrat sin finansiering direkt på finansmarknaderna. finansieringsvillkor De reala kostnaderna för euroområdets icke-finansiella företags externa finansiering som beräknas genom att de olika externa finansieringskällorna vägs på grundval av utestående belopp, korrigerade för värderingseffekter 2 var i stort sett fortsatt stabila på 4,9 procent fjärde kvartalet 2008 (se diagram 27). Trots de generellt sett stabila reala finansieringskostnaderna varierade utvecklingen för de olika komponenterna. MFI:s korta realräntor steg med 15 punkter sista kvartalet 2008, främst till följd av att inflationsförväntningarna har rasat på kort sikt. Samtidigt har sänkningen av :s viktigaste räntor bidragit till att dämpa den totala uppgången i MFI:s korta realräntor. MFI:s långa realräntor föll kraftigt, med 80 punkter, under samma period. Under fjärde kvartalet 2008 ökade kostnaderna för marknadsbaserad finansiering och finansiering genom eget kapital, vilket speglade en ökad oro över de ekonomiska utsikterna. Bland annat har kostnaderna för marknadsbaserad lånefinansiering ökat med 120 punkter de sista tre månaderna 2008, medan de för finansiering genom eget kapital endast har ökat med 20 punkter. Sett i ett längre perspektiv har euroområdets icke-finansiella företags totala reala Diagram 27 Reala kostnader för euroområdets icke-finansiella företags externa finansiering (procent per år) Totala finansieringskostnader MFI:s reala korta utlåningsräntor MFI:s reala långa utlåningsräntor Reala kostnader för räntebärande upplåning på marknaden Reala kostnader för utgivning av noterade aktier Källor:, Thomson Datastream, Merrill Lynch och Consensus Economics prognos. Anm. De reala kostnaderna för icke-finansiella företags externa finansiering beräknas som ett vägt genomsnitt av kostnaderna för banklån, kostnaderna för att utge räntebärande papper och kostnaderna för att utge aktier, baserat på respektive utestående belopp och deflaterat med inflationsförväntningar (se ruta 4 i :s månadsrapport, mars 2005). Introduktionen av harmoniserade MFI-utlåningsräntor i början av 2003 medförde ett brott i statistikserierna För en närmare beskrivning av mätningen av reala kostnader för euroområdets icke-finansiella företags externa finansiering, se ruta 4 i :s månadsrapport för mars Mars 2009

43 den ekonomiska och monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling Tabell 4 MFI-räntor på nya lån till icke-finansiella företag (procent per år; punkter) kv kv kv kv 2008 nov 2008 dec Förändring i punkter fram till december ) MFI-räntor på lån Checkräkningskrediter till icke-finansiella företag 6,62 6,56 6,67 6,92 6,67 6, Lån till icke-finansiella företag upp till 1 miljon euro med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindning upp 6,08 5,91 6,16 6,34 6,04 5, till 1 år med en ursprunglig räntebindning över 5 år 5,30 5,23 5,43 5,64 5,41 5, Lån till icke-finansiella företag över 1 miljon euro med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindning upp 5,35 5,19 5,35 5,62 4,86 4, till 1 år med en ursprunglig räntebindning över 5 år 5,48 5,34 5,52 5,63 4,96 4, Memo 3-månaders penningmarknadsränta 4,85 4,60 4,94 5,02 4,24 3, årig statsobligationsränta 4,06 3,54 4,72 4,09 2,80 2, årig statsobligationsränta 4,14 3,65 4,75 4,21 3,44 3, Källa:. 1) På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman sep 2008 sep 2008 nov finansieringskostnader stigit med ca 60 punkter jämfört med situationen före utbrottet av den finansiella turbulensen i juni För att den penningpolitiska transmissionsmekanismen ska kunna fungera effektivt är det viktigt att förändringar i styrräntorna slår igenom i bankernas utlåningsräntor till hushåll och företag. Tabell 4 visar utvecklingen i bankräntor Diagram 28 Kreditspreadar för icke-finansiella företags obligationer och 3-månadersräntor på penningmarknaden (punkter; månadsgenomsnitt) (Euribor), samt i 2- och 5-åriga statsobligationsräntor. Utvecklingen i bankernas korta räntor (vänster skala) Utgivna i euro av AA-klassade icke-finansiella företag Utgivna i euro av A-klassade icke-finansiella företag påverkas under normala förhållanden främst av (vänster skala) rörelser i 3 månaders Euribor, medan bankernas Utgivna i euro av BBB-klassade icke-finansiella företag (vänster skala) långa utlåningsräntor normalt speglar rörelser Högavkastande obligationer utgivna i euro (höger skala) i statsobligationsräntor. Som framgår av tabellen sjönk bankernas räntor på lån med kortare löptider med 55 respektive 91 punkter, beroende på lånens storlek, mellan september och december Samtidigt föll de korta penningmarknadsräntorna med 145 punkter. Detta ofullständiga genomslag tyder på att bankerna ökade sina marginaler under samma period. Att marginalerna växte både på genomsnittliga och mer riskfyllda lån bekräftades också i enkätundersökningen om bankernas utlåning i januari 2009, som hänvisar till fjärde kvartalet Källor: Thomson Financial Datastream och :s beräkningar. Anm. Kreditspreadar för icke-finansiella företags obligationer anger skillnaden gentemot räntan på AAA-klassade stats obligationer. Mars

44 Under samma period föll räntorna på både 2- och 5-åriga statsobligationer kraftigt med 148 respektive 90 punkter till följd av dels minskad oro på marknaden över inflationsutsikterna, dels investerarnas flykt-till-kvalitet. Motsvarande rörelser i bankernas långa räntor var mindre uttalade. Samtidigt som räntorna på långfristiga lån på upp till 1 miljon euro i stort sett var oförändrade, föll bankernas räntor till icke-finansiella företag på lån på mer än 1 miljon euro med 65 punkter sista kvartalet I enkätundersökningen om bankernas utlåning i januari 2009 framgick emellertid att nettotalet av banker som uppgav att kreditkraven för lån till företag hade stramats åt som endast minskade marginellt till 64 procent fjärde kvartalet 2008 jämfört med kvartalet innan var lika stort för stora som för små och medelstora företag. Villkoren för euroområdets företags marknadsbaserade skuldfinansiering kan bedömas på grundval av motsvarande kreditspreadar (ränteskillnaden mellan företagsobligationer och statsobligationer). Denna spread representerar den riskpremie som företag betalar investerare för att kompensera dem för ett antal risker som hänger samman med innehav av företagsobligationer i stället för statsobligationer (främst generellt högre risk för fallissemang och likviditetsrisk). Under fjärde kvartalet 2008 ökade spreadarna för alla ratingklasser för att sedan stabilisera sig de första två månaderna De totala ökningarna under denna period var mer uttalade för obligationer med lågt kreditbetyg. BBB-klassade obligationer i euroområdet ökade till exempel med 180 punkter medan AA-klassade obligationer endast ökade med 35 punkter (se diagram 28). Finansieringsflöden De flesta indikatorer på lönsamheten i euroområdets företag pekar på fortsatt försämring fjärde kvartalet 2008, vilket tyder på att turbulensen på finansmarknaden har påverkat företagens lönsamhet negativt. Som framgår av diagram 29 minskade årstakten för vinsten per aktie för noterade icke-finansiella företag från 5,5 procent i slutet av tredje kvartalet 2008 till -17,7 procent i februari Diagram 29 Vinst per aktie för börsnoterade icke-finansiella företag (procent per år) 20 Realiserad Förväntad 20 Diagram 30 Den reala årliga ökningstakten i finansieringen av icke-finansiella företag, fördelad på instrument 1) (årlig procentuell förändring) 6,0 5,0 Noterade aktier Räntebärande värdepapper MFI-lån 6,0 5, ,0 4,0 3,0 3, ,0 2,0 1,0 1, ,0 0,0-1,0-1, ,0-2, Källa: Thomson Financial Datastream. Källa:. Anm. Den reala årliga ökningstakten definieras som skillnaden mellan den faktiska årliga ökningstakten och BNP-deflatorn. 42 Mars 2009

45 den ekonomiska och monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling Tillgängliga uppgifter om vinstförväntningar från finansmarknadsanalytiker tyder på att icke-finansiella företags vinst per aktie kommer att förbli negativ de kommande 12 månaderna. Analytikernas negativa prognoser för företagens lönsamhet bekräftas av de senaste uppgifterna om olika konfidensindikatorer för företagen i euroområdet. Den reala årstakten i de icke-finansiella företagens externa finansiering (som omfattar MFI-lån, räntebärande värdepapper och noterade aktier) minskade till ca 2,7 procent fjärde kvartalet, jämfört med 3,6 procent kvartalet innan (se diagram 30). Som vanligt stod bidraget från MFI-lån för merparten av den externa finansieringen med en årlig ökningstakt på 2,4 procent fjärde kvartalet 2008, dvs. 0,9 procentenheter lägre än kvartalet innan. Bidraget från finansiering genom utgivning av noterade aktier minskade något, till ca -0,03 procentenheter, medan bidraget från finansiering via räntebärande värdepapper i stort sett förblev oförändrat på 0,3 procentenheter. Diagram 31 visar de olika komponenterna för euroområdets företags sparande, finansiering och investeringar, enligt vad som rapporterats i räkenskaperna för euroområdet fram till och med tredje kvartalet Denna breda indikator visar att euroområdets företag har haft betydligt högre utgifter, sammantaget, för reala och finansiella investeringar än vad som täcks av medel som genereras internt. Detta nettokrav, som normalt kallas för finansieringsgapet, har i stort sett ökat sedan mitten av Under tredje kvartalet 2008 uppgick finansieringsgapet till 5,9 procent av det totala förädlingsvärdet för den icke-finansiella sektorn. Av diagrammet framgår att merparten av de interna och externa medlen användes för att finansiera reala investeringar (fasta bruttoinvesteringar), medan finansiella investeringar stod för en mindre del. Nettoförvärvet av finansiella tillgångar, inklusive aktier, minskade tredje kvartalet 2008, pådrivet av ett utnyttjande av likvida tillgångar (räntebärande värdepapper och fondandelar), och en långsammare ackumulering av inlåning, medan investeringarna i noterade aktier var fortsatt stora fram till tredje kvartalet. Det negativa finansieringsgapet, och de ökade svårigheterna för företag att få lån från bankerna, pekar på en viss sårbarhet inom den icke-finansiella företagssektorn till följd av den tilltagande finanskrisen i slutet av september, som kan ha fått sådana företag att kraftigt revidera sina investeringsplaner. Även om de fortfarande ökar i robust takt har ökningstakten i banklån stadigt minskat sedan första kvartalet 2008 (se tabell 5). Enligt de senaste månadsuppgifterna fortsatte nedgången i kreditgivningen i början av I januari föll ökningstakten ytterligare till 8,8 procent. Nedgången var brett baserad över alla löptider. När det gäller löptidsstrukturen för MFI-lån var de årliga ökningstakterna med löptider på upp till 1 år, över 1 år och upp till 5 år samt över 5 år 6 procent, 13,3 procent respektive 8,7 procent i Diagram 31 Icke-finansiella företags sparande, finansiering och investeringar (glidande totalvärde över fyra kvartal; procent av förädlingsvärde brutto) Övrigt Nettoförvärv av aktier Nettoförvärv av finansiella tillgångar exklusive aktier Fasta bruttoinvesteringar Utgivning av onoterade ägarandelar Utgivning av noterade ägarandelar Skuldfinansiering Bruttosparande och mottagna nettokapitaltransfereringar Finansieringsgap (höger skala) -2,0-4,0-6,0-8, Källa: Räkenskaper för euroområdet. Anm. Skuld inkluderar lån, räntebärande värdepapper och pensionsfondsreserver. Övrigt inkluderar finansiella derivat, övriga kvittade skulder/tillgångar och justeringar. Lån mellan företag kvittas. Finansieringsgapet motsvarar nettoutlåning i förhållande till nettoupplåning, vilket är i stort detsamma som skillnaden mellan bruttosparande och bruttoinvestering. 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Mars

46 Tabell 5 Icke-finansiella företags finansiering kv Årliga ökningstakter (procentuella förändringar; kvartalsslut) kv kv kv kv MFI-lån 14,5 15,0 13,7 12,2 9,4 upp till 1 år 12,7 14,1 11,9 9,8 7,4 över 1 år och upp till 5 år 22,0 22,3 20,0 17,6 13,2 över 5 år 12,8 12,9 12,4 11,5 9,2 Emission av räntebärande värdepapper 8,0 7,1 3,2 5,7 6,6 kortfristiga 26,9 22,3 9,4 14,3 16,2 långfristiga, varav: 1) 5,3 4,5 2,0 4,2 4,9 fast ränta 4,4 3,1 2,3 4,8 6,1 rörlig ränta 11,1 12,6 2,8 4,6 1,9 Emission av noterade aktier 1,2 1,0 0,1 0,0 0,0 Memo 2) Total finansiering 4,7 4,1 3,9 2,5 - Lån till icke-finansiella företag 10,8 9,6 8,7 5,6 - Försäkringstekniska reserver3 0,1 0,4 0,5 0,2 - Källa:, Eurostat och :s beräkningar. Anm. Uppgifterna i denna tabell (med undantag för memoposterna) har rapporterats i penningmängds- och bankstatistik samt i värdepappersstatistik. Mindre skillnader jämfört med uppgifterna i finansräkenskaperna kan förekomma på grund av i första hand skillnader i värderingsmetoder. 1) Summan av fast ränta och rörlig ränta kan avvika från totalsiffran för långfristiga räntebärande värdepapper på grund av att långfristiga nollkupongare, som inkluderar värderingseffekter, inte särredovisas i denna tabell. 2) Uppgifterna rapporteras från kvartalsräkenskaperna för euroområdet. De icke-finansiella företagens totala finansiering inkluderar lån, emitterade räntebärande värdepapper, emitterade aktier och annat emitterat kapital, försäkringstekniska reserver, övriga skulder och finansiella derivat. 3) Inkluderar pensionsfondsreserver. januari. Bredare mått som ingår i euroområdets räkenskaper tyder även på en långsammare ökningstakt för den externa finansieringen under senare delen av Framöver kan kreditgivningen förväntas sjunka ytterligare. Detta är en naturlig följd av den långsammare ekonomiska tillväxten och den gradvisa åtstramning av finansieringsvillkoren som rapporterats i :s senaste enkätundersökning om bankernas utlåning. Enligt empiriska data brukar låneutvecklingen reagera på ändringar av kreditkraven med en fördröjning på tre till fyra kvartal. Dessutom bör en minskad förvärvs- och fusionsverksamhet och det faktum att andelen lånat kapital i euroområdets företag är relativt högt sätta ytterligare nedåtriktat tryck på företagens lånebehov. Vidare beror en del av styrkan i bankernas utlåning till icke-finansiella företag fram till de senaste månaderna på att företagen utnyttjar kreditlinor som förhandlats fram under mer gynnsamma marknadsförhållanden och som nu kan vara föremål för omförhandlingar till betydligt mindre gynnsamma villkor. Diagram 32 Utlåningstillväxten och faktorer som bidrar till icke-finansiella företags efterfrågan på lån (årlig procentuell förändring; nettotal) Fasta investeringar (höger skala) Lager och rörelsekapital (höger skala) Förvärvs- och fusionstransaktioner och företagsomstrukturering (höger skala) Skuldomstrukturering (höger skala) Internfinansiering (höger skala) Lån till icke-finansiella företag (vänster skala) Källa:. Anm. Med nettotal avses skillnaden mellan den andel av bankerna som uppgav att den berörda faktorn bidrog till en ökad efterfrågan och den andel som anger att den bidrog till en minskning. Se även enkätundersökningen om bankernas utlåning från januari Mars 2009

47 den ekonomiska och monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling I enkätundersökningen om bankernas utlåning ombeds bankerna rapportera vilka faktorer som bidrar till de icke-finansiella företagets efterfrågan på lån. Diagram 32 visar att två faktorer, nämligen fasta investeringar och förvärvs- och fusionsverksamhet, bidrog mest till den minskade efterfrågan på lån. Förutom att låna från de monetära finansinstituten har företagen också möjlighet att vända sig direk t till finansmarknaderna. De senaste uppgifterna om de icke-finansiella företagens utgivning av räntebärande värdepapper visar en ökning av marknadsbaserad skuldfinansiering, vars årliga öknings takt låg på 6,6 procent fjärde kvartalet 2008, jämfört med 5,7 procent tredje kvartalet och 3,2 procent andra kvartalet Denna utveckling mot en större utgivning av räntebärande värdepapper och en minskad bankfinansiering pekar på eventuella substitutionseffekter i samband med att vissa företag kan ha haft svårt att erhålla tillräcklig finansiering via banker och i stället säkrat sin finansiering direkt på finansmarknaderna. Årstakten för icke-finansiella företags utgivning av noterade aktier var i stort sett oförändrad på 0 procent fjärde kvartalet De icke-finansiella företagens utgivning av noterade aktier påverkades negativt av försämringen av investerarnas förtroende och den negativa utvecklingen på aktiemarknaderna. finansiell ställning Den fortsatt stadiga ökningstakten i icke-finansiella företags skuldfinansiering ledde till att deras skuldsättning i förhållande till BNP och i förhållande till bruttorörelseresultatet ökade något ytter ligare fjärde kvartalet 2008 (se diagram 33). De icke-finansiella företagens räntebörda minskade emellertid något fjärde kvartalet 2008, vilket delvis berodde på sänkningar av -räntorna Diagram 33 Icke-finansiella företags skuldkvoter (procent) Diagram 34 Icke-finansiella företags nettoräntebörda (punkter) Skuld i förhållande till icke-finansiella företags bruttoöverskott (vänster skala) Skuld i förhållande till BNP (höger skala) Nettoräntebörda (vänster skala) Viktad genomsnittlig utlåningsränta (höger skala) Viktad genomsnittlig inlåningsränta (höger skala) Källor:, Eurostat och :s beräkningar. Anm. Skuld rapporteras från kvartalsräkenskaperna för euroområdet. Det inkluderar lån, räntebärande värdepapper och pensionsfondsreserver. Uppgifterna gäller fram till sista kvartalet Källa:. Anm. Nettoräntebördan definieras som skillnaden mellan ett viktat genomsnitt av utlåningsräntor och ett viktat genomsnitt av inlåningsräntor för icke-finansiella företag och baseras på utestående belopp. 0 Mars

48 (se diagram 34). Generellt sett gör den höga skuldsättningen och den därmed sammanhängande räntebördan icke-finansiella företag sårbara för framtida chocker. 2.7 hushållssektorns finansiering och finansiella ställning Under fjärde kvartalet 2008 kännetecknades hushållens finansieringsvillkor av en svag nedgång i bankernas utlåningsräntor och en kraftig skärpning av kreditkraven. Hushållens upplåning fortsatte att dämpas fjärde kvartalet, och hushållens skuldsättning minskade något. Denna ytterligare dämpning i hushållens upplåning speglar främst de svagare ekonomiska förhållandena och svagare bostadsmarknader, men enligt den senaste enkätundersökningen om bankernas utlåning kan även faktorer på utbudssidan ha inverkat. finansieringsvillkor MFI:s genomsnittliga räntor på bolån till hushållen sjönk något fjärde kvartalet 2008 jämfört med tredje kvartalet (se diagram 36). Detta speglade de kraftiga räntenedgångarna i november och december. Räntenedgångarna var brett baserade över hela löptidsspektrat, men lite större för lån med en ursprunglig räntebindningsperiod på upp till 1 år. Följaktligen förblev räntestrukturen för boräntor något inverterad fjärde kvartalet, och den genomsnittliga skillnaden mellan räntan på lån med lång (över 10 år) och kort (upp till 1 år) ursprunglig räntebindningsperiod minskade till ca -26 punkter. Om man tittar på månadsuppgifter vände ränteskillnaden och blev positiv i december. Diagram 35 MFI-räntor på bostadslån till hushåll MFI:s genomsnittliga räntor på konsumentkrediter var i stort sett oförändrade fjärde kvartalet 2008 jämfört med kvartalet innan, även om en kraftig nedgång observerades i december. Denna nedgång noterades över hela löptidsspektrat men var mest uttalad för lån med en ursprunglig räntebindningsperiod på upp till 1 år. Till följd av detta minskade den genomsnittliga skillnaden mellan räntorna på lån med lång (över 5 år) och kort (upp till 1 år) ursprunglig räntebindningsperiod i absoluta termer, men förblev negativ fjärde kvartalet 2008, trots att den vände och blev positiv i december. (procent per år; exklusive avgifter; räntor på nya avtal) 6,0 5,0 Med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindningsperiod upp till 1 år Med en ursprunglig räntebindningsperiod över 1 år och upp till 5 år Med en ursprunglig räntebindningsperiod över 5 år och upp till 10 år Med en ursprunglig räntebindningsperiod över 10 år 6,0 5,0 Skillnaden mellan utlåningsräntor på bolån och en relevant benchmarkränta med jämförbar löptid (den 10-åriga statsobligationsräntan) ökade fjärde kvartalet jämfört med tredje kvartalet. Skillnaden mellan utlåningsräntor på konsumentkrediter och en relevant benchmarkränta med jämförbar löptid (12-månadersräntan på penningmarknaden) ökade också, vilket berodde på att benchmarkräntan minskade mer än utlåningsräntan. 46 Mars ,0 3, Källa:. 4,0 3,0

49 den ekonomiska och monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling I enkätundersökningen om bankernas utlåning från januari 2009 var nettotalet av banker som uppgav att kreditkraven för beviljande av bolån hade skärpts något högre än i enkätundersökningen från oktober 2008, medan nettotalet av banker som uppgav att villkoren för konsumentkrediter hade skärpts ökade kraftigt. För konsumentkrediter genomfördes den ytterligare skärpning som rapporterades fjärde kvartalet genom höjda marginaler på genomsnittliga lån, medan den för bolånen genomfördes via marginalerna för både genomsnittliga och mer riskfyllda lån. Andra villkor än prisvillkor, samt sådana villkor som en lägre belåningsgrad och kraven i fråga om ställandet av säkerheter, skärptes också ytterligare och löptiderna kortades. Liksom i den tidigare enkätundersökningen hade de försämrade förväntningarna på den allmänna ekonomiska aktiviteten stor betydelse för den ytterligare åtstramningen av kreditkraven för både bolån och konsumentkrediter. För bolån var detta inte bara en följd av de försämrade utsikterna på bostadsmarknaden, utan även av bankernas ökade kostnader för finansiering samt begränsningar i bankernas balansräkningar. När det gäller konsumentkrediter var låntagarnas försämrade kreditvärdighet och risken för krävda säkerheter bidragande orsaker. Finansieringsflöden Den årliga ökningstakten i den totala utlåningen till hushållen sjönk till 4,5 procent tredje kvartalet 2008 (vilket är senaste kvartalet för vilket uppgifter finns tillgängliga från euroområdets integrerade räkenskaper), från 5,0 procent kvartalet innan. Inom detta mått var den årliga öknings takten för lån från icke-mfi högre än den för lån från MFI, även om den minskade kraftigt till 9,8 procent, från 14,2 procent kvartalet innan. Denna skillnad i årstakt mellan lån från MFI:er och icke-mfi:er speglar delvis effek ten av värdepapperisering med överföring av tillgångar där lån lyfts bort från MFI:s balansräkningar för att sedan registreras som lån från andra finansinstitut. Tillgängliga uppgifter om MFI:s utlåning tyder på att nedgången i den årliga ökningstakten för den totala utlåningen till hushållen fortsatte fjärde kvartalet (se diagram 36). Den årliga ökningstakten för MFI:s utlåning till hushållen minskade till 1,2 procent i januari 2009, från 2,9 procent fjärde kvartalet respektive 4,0 procent tredje kvartalet. Den långsammare tillväxten i MFI:s utlåning till hushållen de senaste månaderna ligger i linje med den nedåtriktade trenden sedan början av 2006, och speglar främst effekten av allmänt stramare finansieringsvillkor, den pågående avmattningen på bostadsmarknaden och svagare ekonomiska förhållanden och utsikter. Utvecklingen på kort sikt, mätt genom ökningstakten över 3 månader omräknat till årstakt, dämpades kraftigt i januari till en negativ tillväxt. Detta bör emellertid tolkas med försiktighet eftersom det speglar ändringarna de senaste månaderna när det gäller i vilken omfattning lån lyfts bort genom värdepap- Diagram 36 Total utlåning till hushåll (årlig procentuell förändring; bidrag i procentenheter; vid kvartalsslut) MFI-lån för konsumtion MFI-lån för bostadsköp Övriga MFI-lån Totala MFI-lån Totala lån Källa:. Anm. Den totala utlåningen omfattar utlåning till hushåll från alla övriga institutionella sektorer, inklusive övriga världen. För fjärde kvartalet 2008 har den totala utlåningen uppskattats på basis av transaktioner som har rapporterats i penningmängdsoch bankstatistik. För information om skillnader i beräkningen av ökningstakt mellan MFI-lån och den totala utlåningen, se Tekniska anmärkningar Mars

50 perisering (vilket i euroområdet främst berör bolån). Med beaktande av detta har de månatliga nettoflödena av lån till hushållen fortsatt att minska under den granskade perioden, även om de är fortsatt positiva. Den långsammare årliga ökningstakten i MFI:s utlåning till hushållen beror främst på en långsammare ökningstakt för bolån, som är den största delkomponenten i lånen till hushållen, men även i mindre omfattning på en långsammare ökningstakt i konsumentkrediter. För bolån minskade årstakten till 1,0 procent i januari, från 2,9 procent fjärde kvartalet och 4,2 tredje kvartalet. Årstakten i konsumentkrediter sjönk till 1,3 procent i januari, från 3,1 procent tredje kvartalet och 4,4 procent andra kvartalet. När det gäller tillgångssidan i hushållssektorns balansräkning minskade årstakten i totala finansiella investeringar ytterligare till 2,9 procent tredje kvartalet, jämfört med 3,1 procent kvartalet innan (se diagram 37). Denna långsammare takt berodde främst på ett mer negativt bidrag från investeringar i aktier och andra ägarandelar. Detta mer än neutraliserade det högre bidraget från investeringar i räntebärande värdepapper. Bidraget från investeringar i sedlar och mynt var fortsatt kraftigt och speglade bankernas ökade åtgärder för att locka till sig medel mot bakgrund av den finansiella turbulensen. Denna investeringskategori stod för två tredjedelar av den totala ökningstakten för hushållens finansiella investeringar. finansiell ställning Till följd av en minskad upplåning har hushållens skuldsättning minskat något de senaste kvartalen. Hushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst, som låg på 93 procent andra och tredje kvartalen, bedöms ha minskat till 92 procent fjärde kvartalet (se diagram 38). Hushållens skuld i förhållande till BNP har också minskat något, till ca 60 procent fjärde kvartalet, från 61 procent andra och tredje kvartalen. Hushållens räntebörda ökade till 3,8 procent av den disponibla in- Diagram 37 Hushållens finansiella investeringar (årlig procentuell förändring; bidrag i procentenheter) Sedlar, mynt och inlåning Räntebärande värdepapper, utom finansiella derivat Aktier och andra ägarandelar Försäkringstekniska reserver Övrigt 1) Totalt finansiella tillgångar Källor: och Eurostat. 1) Det inkluderar lån, övriga tillgångar och finansiella derivat. Diagram 38 Hushållens skuld och räntebetalningar (procent) Räntebetalningar i procent av disponibel inkomst, brutto (höger skala) Hushållens skuld i förhållande till disponibel inkomst, brutto (vänster skala) Hushållens skuld i förhållande till BNP (vänster skala) 1, Källor: och Eurostat. Anm. Hushållens skuld omfattar utlåning till hushåll från alla institutionella sektorer, inklusive övriga världen. Räntebetalningar inkluderar inte hushållens fullständiga finansieringskostnader eftersom de inte omfattar avgifter för finansiella tjänster. Anm. Uppgifter som visas för det senaste kvartalet har delvis uppskattats ,0 3,5 3,0 2,5 2,0 48 Mars 2009

51 den ekonomiska och monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling komsten tredje kvartalet 2008 och bedöms ha legat kvar på denna nivå fjärde kvartalet, vilket speglar den minskade skuldsättningen. Räntenedgången fjärde kvartalet kan också ha bidragit till stabiliseringen av räntebördan. Mars

52 3 priser och kostnader HIKP-inflationen i euroområdet har de senaste månaderna sjunkit snabbt till den lägsta nivån på nästan tio år. Eurostats snabbstatistik visar att den låg på 1,2 procent i februari 2009, dvs. ingen större skillnad jämfört med nivån på 1,1 procent i januari men långt under nivån på 4,0 procent i mitten av Att inflationen har sjunkit sedan sommaren 2008 beror främst på de globala råvaruprisernas kraftiga nedgång under denna period. Det kommer emellertid allt fler signaler om att inflationsriskerna börjar minska på bredare basis. Även om arbetskostnaderna i euroområdet verkar ha accelererat under 2008 kan den avtagande aktiviteten förväntas dämpa det inhemska inflationstrycket framöver. Enligt :s experters senaste makroekonomiska framtidsbedömningar kommer den årliga HIKPinflationen i genomsnitt ligga på mellan 0,1 och 0,7 procent under 2009, och på mellan 0,6 och 1,4 procent under Den samlade årliga inflationen förväntas sjunka ytterligare de närmaste månaderna, och kanske tillfälligt bli negativ i mitten av 2009, på grund av främst baseffekter till följd av den tidigare energiprisutvecklingen. Samma baseffekter förväntas därefter leda till att den årliga inflationstakten därefter stiger igen. HIKP-inflationen kommer alltså sannolikt att fluktuera märkbart under Riskerna för denna prognos är i stort sett balanserade och rör framför allt utsikterna för den ekonomiska aktiviteten och råvarupriserna. 3.1 konsumentpriser HIKP-inflationen i euroområdet har de senaste månaderna sjunkit snabbt till den lägsta nivån på nästan tio år. Eurostats snabbstatistik visar att den låg på 1,2 procent i februari 2009, vilket var långt under den höga noteringen på 4,0 procent i juni och juli 2008 (se tabell 5). Kraftiga prisväxlingar på globala råvaror i synnerhet olja och livsmedel är den viktigaste orsaken till HIKP-inflationens snabba nedgång de senaste månaderna. Prisfallet på globala råvaror inträffade efter en exempellös ökning av pristrycket från omvärlden som fick HIKP-inflationen att nå en topp i mitten av Det kommer samtidigt allt fler signaler om att inflationstrycket har börjat minska på bredare basis de senaste månaderna. Tabell 6 Prisutveckling (årlig procentuell förändring, om inget annat anges) sep okt nov dec jan feb HIKP och dess komponenter Index, totalt 1) 2,1 3,3 3,6 3,2 2,1 1,6 1,1 1,2 Energi 2,6 10,3 13,5 9,6 0,7-3,7-5,3. Oförädlade livsmedel 3,0 3,5 3,6 3,4 2,8 2,8 2,6. Förädlade livsmedel 2,8 6,1 6,2 5,1 4,2 3,5 2,7. Industrivaror exklusive energi 1,0 0,8 0,9 1,0 0,9 0,8 0,5. Tjänster 2,5 2,6 2,6 2,6 2,6 2,6 2,4. Andra prisindikatorer Producentpriser, industri 2,8 6,2 7,9 6,3 3,3 1,6.. Oljepriser (euro per fat) 52,8 65,9 70,0 55,2 43,1 32,1 34,3 34,6 Råvarupriser exklusive energi 9,2 4,4 5,5-7,4-7,7-17,1-20,7-24,5 Källor: Eurostat, HWWI och :s beräkningar grundade på uppgifter från Thomson Financial Datastream. 1) HIKP-inflation i februari 2009 enligt Eurostats snabbstatistik. 50 Mars 2009

53 den ekonomiska och monetära utvecklingen Priser och kostnader Det finns ett nära samband mellan volatiliteten i HIKP:s energi- och livsmedelskomponenter och volatiliteten i priserna på globala energi- och livsmedelsråvaror. Förändringen på årsbasis i HIKP:s energikomponent har framför allt sjunkit mycket kraftigt de senaste månaderna från över 17 procent i juli 2008 till 5,3 procent i januari En stor del av denna förändring berodde på tvära prisförändringar på på sådana oljeprodukter som bensin, diesel och eldningsolja. Utvecklingen i dessa HIKP-komponenter följer normalt mycket nära den globala prisutvecklingen på råolja, även om förändringen i HIKP:s energikomponent även förstärktes av vissa rörelser i raffineringsmarginalerna när det gäller dieselbränsle som delvis var en följd av ändrade efterfråge- och utbudsvillkor. Även andra energikomponenter i HIKP än olja t.ex. el- och gaspriser var förhållandevis volatila, men reagerade på råoljeprisutvecklingen med en viss fördröjning. Årstakten i den HIKP-komponent som utgörs av förädlade livsmedel hade en anmärkningsvärt likartad utveckling som energikomponenten och låg på en historiskt hög nivå i mitten av 2008 för att därefter falla kraftigt. Att den årliga prisökningstakten på förädlade livsmedel har sjunkit de senaste månaderna beror till stor del på varor som påverkas starkt av de globala priserna på jordbruksråvaror, såsom bröd och spannmål, mejeriprodukter samt oljor och fetter. Priserna på oförädlade livsmedel har haft en liknande utveckling och sjönk överlag efter mitten av 2008, även om det inte alls skedde från lika höga nivåer som för priserna på förädlade livsmedel. Om alla livsmedels- och energiposter, som svarar för 30 procent av HIKP-korgen, undantas har HIKP-inflationen sjunkit något även på senare tid efter att ha varit förhållandevis stabil under större delen av 2008 trots de markanta rörelserna i energi- och livsmedelskomponenterna under denna period (se diagram 39). Trots att det makroekonomiska läget förändrades avsevärt och att vissa euroländer genomförde ändringar av indirekta skatter varierade tjänstekomponenten i HIKP inte mycket mellan början av 2007 och slutet av Denna generella stabilitet tyder förmodligen på att även om indirekta effekter av den tidigare globala prisuppgången på råvaror hade ett starkt och långvarigt inflytande på vissa tjänstekomponenter (t.ex. transporttjänster och restaurang- och cafébranschen) kompenserades detta till stor del av prisutvecklingen på andra tjänstekomponenter (t.ex. bostäder, kommunikation och diverse tjänster). Å ena sidan bidrog den HIKP-komponent som utgörs av personliga tjänster och rekreationstjänster, och även transporttjänster, i hög grad till den totala prisutvecklingen på tjänster under Detta berodde på den starka prisutvecklingen Diagram 39 HIKP-inflation, fördelning på komponenter (årlig procentuell förändring; månadsuppgifter) HIKP totalt (vänster skala) Oförädlade livsmedel (höger skala) Energi (höger skala) HIKP totalt exklusive energi och oförädlade livsmedel (vänster skala) Förädlade livsmedel (höger skala) Industrivaror exklusive energi (vänster skala) Tjänster (vänster skala) Källa: Eurostat. Mars

54 inom restaurang- och kafébranschen, samt på paketresor. Å andra sidan kan årstakten i HIKP:s bostadspriskomponent ha påverkats av att takten i bostadsprisutvecklingen sjönk. Det fanns inte minst vissa tecken på en långsammare prisutveckling på bostadsrelaterade tjänster som underhåll och reparationer, liksom faktiska hyror. Den årliga prisförändringen när det gäller kommunikation har dessutom fortsatt att vara mycket liten, vilket kan bero på fortsatta effekter av att kommunikationssektorn har avreglerats i vissa euroländer och på att tekniska framsteg har haft ett dämpande inflytande på priserna. Mer nyligen har det emellertid kommit signaler om att prisökningstakten på tjänster har börjat avta. Bakom nedgången ligger framför allt två poster persontransporter med flyg och restauranger och den är en följd av prisfallet på olja och livsmedel, samt av baseffekter. Förändringen på årsbasis i priserna på industrivaror exklusive energi sjönk till 0,5 procent i januar i 2009 från 1,0 procent i oktober Prisökningstakten på dessa varor har sedan ungefär ett år tillbaka varierat mer än prisökningstakten på tjänster. Det finns minst fyra möjliga orsaker till detta. För det första påverkades insatskostnadstrycket när det gäller konsumtionsvaror som möbler, smycken och reservdelar för bilar indirekt av prisutvecklingen på olja och vissa råvaror (metaller, trä och ädelmetaller, t.ex. guld). För det andra kan en del av rörelserna i den årliga prisökningstakten på industrivaror exklusive energi bero på eurokursens utveckling. För det tredje kan en hårdare konkurrens till följd av att den ekonomiska aktiviteten överlag har avtagit gjort det viktigare för aktörer att kunna behålla sin priskonkurrensförmåga. Just denna faktor kan ha bidragit till prisutvecklingen på vissa varor, t.ex. textil, där extra säsongsrabatter förmodligen delvis berodde på den minskade efterfrågan. Den snabbt avtagande ekonomiska aktiviteten de senaste månaderna kan slutligen ha bidragit till en sjunkande efterfrågan på varaktiga varor, framför allt varor som kräver långsiktig finansiering. I detta sammanhang har prisökningstakten på bilar (som svarar för 15 procent av den komponent som utgörs av industrivaror exklusive energi) fallit avsevärt sedan början av 2008 till följd av att bilköpen snabbt har minskat. 52 Mars Industrins producentpriser Pristrycket i försörjningskedjan, som förra sommaren var det högsta på nästan tre decennier, har minskat rejält. De senaste uppgifterna om industrins (exklusive byggindustrin) producentpriser visade att den årliga inflationen låg på 1,6 procent i december 2008, vilket var långt under den nivå på 9,2 procent bara fem månader tidigare som var den högsta på 25 år (se diagram 40). Även exklusive energi (och byggverksamhet) sjönk den årliga producentprisökningen till 1,4 procent från 4,4 procent i juli Det kraftiga fallet i den årliga producentprisökningen berodde främst på råvaruprisutvecklingen. Markanta globala prisväxlingar på råvaror har verkligen haft ett starkt inflytande på flera producentpriskomponenter, både direkt via energi- och livsmedelskomponenterna och indirekt via priserna på insatsvaror längs hela produktionskedjan. Producentpriserna har framför allt påverkats alldeles i början av produktionskedjan, vilket tyder på markanta rörelser i priserna på halvfabrikat de senaste månaderna. Förändringen på årsbasis i producentpriserna längre fram i produktionskedjan, t.ex. i priserna på kapital- och konsumtionsvaror (exklusive livsmedel och tobak), har samtidigt varit förhållandevis stabil. Vid sidan om råvaruprisernas inflytande på producentkostnaderna kan den överlag avtagande aktiviteten i euroområdet de senaste månaderna ha fått företagen att se över sin prissättning, eftersom de har varit tvungna att fokusera mer på sin förmåga att priskonkurrera i olika led av produktionskedjan. Ny enkätinformation tyder på att indexen för insatspriser och prissättning i producentledet

55 den ekonomiska och monetära utvecklingen Priser och kostnader Diagram 40 Producentpriser inom industrin, fördelning (årlig procentuell förändring; månadsuppgifter) Industri exklusive byggverksamhet, totalt (vänster skala) Halvfabrikat (vänster skala) Kapitalvaror (vänster skala) Konsumtionsvaror (vänster skala) Energi (höger skala) Källor: Eurostat och :s beräkningar. Anm. Uppgifterna avser euroområdet inklusive Slovakien Diagram 41 Producenters insatspriser och prissättning enligt enkäter (spridningsindex; månadsuppgifter) Tillverkningsindustri, insatspriser Tillverkningsindustri, debiterade priser Tjänster, insatspriser Tjänster, debiterade priser Källa: Markit. Anm. Ett indexvärde över 50 anger en prishöjning medan ett värde under 50 anger en prissänkning fortsatte att falla markant de första månaderna 2009, vilket ledde till ett historiskt lågt pristryck i producentledet (se diagram 41). Efter den kraftiga nedgången i indexen för insatspriser och prissättning i producentledet låg enligt det senaste inköpschefsindexet de flesta indikatorer på pristrycket inom industri- och tjänstesektorerna på historiskt låga nivåer i februari 2009 långt under de höga nivåerna i mitten av arbetskostnadsindikatorer Medan inflationsindikatorerna i konsument- och producentledet har sjunkit snabbt de senaste månaderna tyder tillgängliga statistiska indikatorer på att arbetskostnaderna accelererade under Inte minst den årliga ökningstakten i timarbetskostnader och löner inkl. kollektiva avgifter per anställd var fortsatt hög tredje kvartalet 2008, samtidigt som den årliga ökningstakten i avtalslöner var stark även fjärde kvartalet (se diagram 42 och tabell 7). Den ihållande starka löneutvecklingen var förmodligen en följd av det tidigare strama arbetsmarknadsläget och löneindexeringen vissa länder till tillfälligt höga inflationsutfall. Timarbetskostnaderna verkade faktiskt accelerera tredje kvartalet med 4,0 procent på årsbasis. Den starka ökningstakten i timarbetskostnaderna, som var brett baserad över alla sektorer (se diagram 43) kan i viss mån även ha berott på utvecklingen när det gäller antal arbetade timmar, som både anpassades till den svagare efterfrågan och påverkades av en korrigering till följd av att påsken inföll tidigt 2008 (vilket bidrar till en snedvridning av antalet arbetade timmar andra kvartalet). Förändringen på årsbasis i löner inkl. kollektiva avgifter per anställd var också fortsatt hög tredje kvartalet på 3,5 procent. Sista kvartalet 2008 steg avtalslönerna på årsbasis med 3,5 procent, jämfört med 3,4 procent föregående kvartal. Avtalslöneökningen sista kvartalet 2008 fick i viss mån draghjälp av engångsersättningar Mars

56 Tabell 7 Arbetskostnadsindikatorer (procentuell förändring jämfört med föregående period; säsongrensat) kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv Avtalslöner 2,1 3,2 2,1 2,8 2,9 3,4 3,5 Totala arbetskostnader per timme 2,6. 2,9 3,5 2,8 4,0. Löner inklusive kollektiva avgifter per anställd 2,5. 2,9 3,1 3,4 3,5. Memo: Arbetsproduktivitet 0,8. 0,4 0,5 0,2-0,1. Enhetsarbetskostnader 1,7. 2,5 2,6 3,2 3,6. Källor: Eurostat, nationella uppgifter och :s beräkningar. i ett stort euroland, men även rensat för denna faktor verkar takten i avtalslönerna inte ha sjunkit nämnvärt andra halvåret 2008, trots den markanta försvagningen av den ekonomiska aktiviteten. I en situation med en sådan stark löneutveckling, samtidigt som produktiviteten i euroområdet minskade, låg den årliga ökningen i enhetsarbetskostnaderna tredje kvartalet 2008 kvar på den högsta nivån på mer än ett decennium. Trots denna starka ökning av arbetskostnaderna kommer lönetrycket med stor sannolikhet att minska framöver med tanke på de svaga tillväxtutsikterna i euroområdet. Även om utvecklingen på arbetsmarknaden brukar släpa efter utvecklingen i den ekonomiska aktiviteten är det möjligt att den extremt snabba försämringen av aktiviteten de senaste månaderna har medfört en särskilt stor fördröjning i lönetryckets anpassning till den sjunkande produktionsefterfrågan. Anekdotisk information från olika källor tyder på att företagen aktivt försöker hitta sätt att skära ned sina arbetskostnader, vilket förmodligen kommer att leda till en negativ löneglidning. Löneglidningen är den förändring i ersättningen till anställda som inte beror på avtalade lönehöjningar eller på sociala avgifter (för närmare information, se ruta 6 Recent developments in euro area wage drift i :s månadsrapport för oktober 2006). Arbetskostnaderna kan emellertid anpassas till det försämrade efterfrågeläget antingen genom ändringar av ersättningen till anställda eller genom nedskärningar i antalet anställda eller kortare arbetstid per anställd. Det finns här en risk att sysselsättningsförlusterna kan bli onödigt stora om arbetskostnadsutvecklingen bara långsamt avtar i ett läge med en ihållande svag ekonomisk aktivitet. Diagram 42 Utvalda arbetskostnadsindikatorer (årlig procentuell förändring; kvartalsuppgifter) 4,5 4,0 3,5 3,0 Löner inklusive kollektiva avgifter per anställd Avtalslöner Arbetskostnader per timme 4,5 4,0 3,5 3,0 3.4 bolagens vinstutveckling 2,5 2,5 Bolagens vinstutveckling tycks ha tappat fart rejält under Enligt nationella räkenskapsuppgifter fortsatte den årliga vinstökningstakten i euroområdet att sjunka tredje kvartalet 2008 till omkring 2 procent, vilket är den lägsta nivån 2,0 1, Källor: Eurostat, nationella uppgifter och :s beräkningar. Anm. Uppgifterna avser euroområdet inklusive Slovakien. 2,0 1,5 54 Mars 2009

57 den ekonomiska och monetära utvecklingen Priser och kostnader Diagram 43 Sektoriell fördelning av arbetskostnader (årlig procentuell förändring; kvartalsuppgifter) Industri exklusive byggverksamhet, CPE Byggverksamhet, CPE Marknadstjänster, CPE Tjänster, CPE Industri exklusive byggverksamhet, LCI Byggverksamhet, LCI Marknadstjänster, LCI Källor: Eurostat och :s beräkningar. Anm. Uppgifterna avser euroområdet inklusive Slovakien. CPE står för ersättning per anställd och LCI står för index för arbetskostnad per timme sedan mitten av Denna nedgång beror på en kombination av en långsammare ökning av aktiviteten (volymen) och en långsammare ökning av vinsten per enhet (marginalen) se diagram 44. Bakom de fortsatt krympande vinstmarginalerna fanns både inhemska och externa ekonomiska faktorer. Enhetsarbetskostnaderna steg tredje kvartalet 2008 med 3,6 procent, vilket var den snabbaste takten sedan 1993, vilket pressade marginalerna per producerad enhet. Pristrycket från omvärlden berodde huvudsakligen på att de tidigare höga råvarupriserna hade drivit upp kostnaderna för andra produktionsfaktorer än arbetskraft. Den långsammare vinstutvecklingen är tydligare inom industrin än inom marknadstjänster, vilket berodde på att aktiviteten sjönk mer inom industrin och att denna sektor är mer känslig för pristryck från omvärlden (se diagram 45). En vinstnedgång inom industrin jämfört med samma period ett år tidigare observerades senaste i mitten av Vinstökningstakten inom marknadstjänster var visserligen positiv men ändå historiskt låg. För första gången sedan mitten av 1990-talet då uppgifter om vinstutvecklingen i euroområdet först blev tillgängliga för olika näringsgrenar sjönk denna siffra under 3 procent. I ett längre tidsperspektiv än det som omfattas av tillgängliga nationalräkenskapsdata kommer den ytterligare försvagningen av den ekonomiska aktiviteten som observerades sista kvartalet 2008 och i början av 2009 förmodligen att pressa ned vinstutvecklingen ytterligare. Detta kompenseras i någon mån av det mycket kraftiga prisfallet på råvaror sedan mitten av Med tanke på hur stor nedgången i aktivitet förväntas bli bör vinsterna emellertid sjunka kraftigt under 2009, vilket kommer att få negativa återverkningar på investerings- och sysselsättningsutsikterna. Mars

58 Diagram 44 Vinsttillväxt i euroområdet, fördelat efter produktion och vinst per producerad enhet Diagram 45 Vinsttillväxt i euroområdet fördelat på huvudområden (årlig procentuell förändring; kvartalsuppgifter) (årlig procentuell förändring; kvartalsuppgifter) Vinst per producerad enhet Produktion (BNP-tillväxt) Vinst (bruttoöverskott på verksamhet) Hela ekonomin Industri Marknadstjänster Källor: Eurostat och :s beräkningar. Källor: Eurostat och :s beräkningar. 3.5 inflationsutsikter Eurostats snabbstatistik visar att HIKP-inflationen i euroområdet låg på 1,2 procent i februari 2009, vilket var i stort sett oförändrat från 1,1 procent i januari och långt under nivån på 4,0 procent i juni och juli Att inflationen har sjunkit sedan sommaren 2008 beror främst på de globala råvaruprisernas kraftiga nedgång under denna period. Det kommer emellertid allt fler signaler om att inflationsriskerna börjar minska på bredare basis. Även om arbetskostnaderna i euroområdet verkar ha accelererat under 2008 kan den avtagande aktiviteten förväntas dämpa det inhemska inflationstrycket framöver. Den tidigare volatiliteten i energipriserna förväntas leda till stora svängningar i den årliga HIKPinflationen i euroområdet de närmaste månaderna. Som diskuteras i ruta 4 beror dessa markanta rörelser till stor del på övergående faktorer t.ex. baseffekterna av den tidigare volatiliteten i livsmedels- och energipriser som så småningom kommer att klinga av och bidra till att inflationen stiger senare under året. Starka baseffekter av den tidigare volatila råvaruprisutvecklingen kommer både leda till en tillfälligt mer fördjupad nedgång i HIKP-inflationen i mitten av 2009 och en uppgång i inflationen andra halvåret. Det är alltså mycket sannolikt att HIKP-inflationen kommer att fluktuera kraftigt under Enligt :s experters senaste makroekonomiska framtidsbedömningar beräknas den årliga HIKPinflationen i genomsnitt ligga på mellan 0,1 och 0,7 procent under 2009, och på mellan 0,6 och 1,4 procent under Riskerna för denna prognos är i stort sett balanserade och rör framför allt utsikterna för den ekonomiska aktiviteten och råvarupriserna. 56 Mars 2009

59 den ekonomiska och monetära utvecklingen Priser och kostnader Ruta 4 Den nuvarande desinflationen i euroområdet Den årliga HIKP-inflationen sjönk snabbt andra halvåret 2008 och i början av 2009, vilket framför allt berodde på det kraftiga prisfallet på råvaror. De närmaste månaderna förväntas inflationen fortsätta att sjunka till följd av främst gynnsamma baseffekter när tidigare prishöjningar på energi och livsmedel efterhand faller ur den årliga inflationstakten. Det är mycket troligt att den årliga HIKP-inflationen blir negativ kring mitten av 2009, men förmodligen bara tillfälligt eftersom baseffekterna av oljeprisernas nedgång sedan augusti 2008 kommer att driva upp HIKPinflationen andra halvåret En sådan snabb desinflationsprocess som uppstår till följd av stora men tillfälliga rörelser i relativpriserna får inte förväxlas med regelrätt deflation. I denna ruta beskrivs skillnaderna mellan de två begreppen och sätter den nuvarande inflationsutvecklingen i rätt perspektiv. Begreppsfrågor: prisstabilitet, desinflation och deflation Det kan till att börja med vara lämpligt att påminna om den kvantitativa definitionen av :s huvudmål, dvs. prisstabilitet. Definitionen antogs av -rådet 1998 och gör klart att prisstabilitet är en årlig ökning under 2 procent i det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) för euroområdet. Prisstabilitet skall upprätthållas på medellång sikt. Efter att ha gjort en grundlig utvärdering av den penningpolitiska strategin 2003 förtydligade -rådet dessutom att man inom ramen för denna definition skulle sträva efter att hålla HIKP-inflationen under, men nära, 2 procent. Syftet med den kvantitativa definitionen av prisstabilitet var att ge allmänheten en tydlig måttstock så att den kan bedöma hur väl fullgör sitt uppdrag samt att förankra de långsiktiga inflationsförväntningarna. Målet är medelfristigt, eftersom det är omöjligt för en centralbank att vid varje tidpunkt upprätthålla en på förhand fastställd inflationstakt eller att snabbt återföra inflationen till önskvärd nivå, medan detta emellertid är möjligt och önskvärt på medellång sikt. Att :s penningpolitiska strategi har en medelfristig inriktning innebär dessutom att det finns en tydlig ram för att skilja tillfälliga avvikelser nedåt i inflationen från nivåer som är förenliga med prisstabilitet som kan bero på desinflation från ihållande nedåtrisker för prisstabiliteten, som om inflationsförväntningarna inte är förankrade kan leda till deflation. Desinflation är en process med sjunkande inflation (dvs. en långsammare ökningstakt i den allmänna prisnivån) som tillfälligt till och med kan leda till en negativ inflation. Den beror ofta på kostnadsnedskärningar på utbudssidan. Exempel är när det sker kraftiga förbättringar av den samlade produktiviteten som inte motsvaras av proportionerliga löneökningar, tullsänkningar, konkurrensfrämjande regelreformer och positiva terms of trade-effekter som är ett resultat av lägre oljepriser. Sådana faktorer främjar den ekonomiska aktiviteten genom att stärka realinkomsterna. Vid desinflation kan det ske snabba kortsiktiga fluktuationer i den årliga inflationstakten till följd av de s.k. baseffekter som diskuteras mer ingående nedan. En sådan kortsiktig volatilitet i den årliga inflationstakten är emellertid inte relevant ur ett penningpolitiskt perspektiv. Anledningen till att :s penningpolitiska strategi har en medelfristig inriktning är att se till att kortsiktig volatilitet i inflationen inte leder till volatilitet i de mer långsiktiga inflationsförväntningarna. 1 Se rutan Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av :s experter i denna månadsrapport. Mars

60 En deflationsprocess är en ihållande och självförstärkande nedgång i en mycket bred uppsättning priser. Processen sprider sig som ringarna på vattnet när det uppstår förväntningar om att priserna kommer att gå ned ännu mer i framtiden, dvs. när inflationsförväntningarna inte längre är förankrade utan blir lägre än vad som är förenligt med prisstabilitet. Förväntningar om lägre priser kan t.ex. få investerare och konsumenter att skjuta inköp på framtiden och leda till ett ökat pristryck. Risken för deflation ökar när inflationsförväntningarna är starkt påverkade av tidigare inflationsutfall. Risken för deflation är därför större i ekonomier där centralbanken inte har något tydligt kvantitativt mål som förankrar förväntningarna inom den privata sektorn på medellång sikt. I euroområdet bidrar -rådets mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent till att inflationsförväntningarna är fast förankrade vilket framgår av att inflationsförväntningarna inte har reagerat på tidigare inflationsutfall 2 och bidrar därför till att skydda mot deflation. Faktorer som driver på den nuvarande desinflationen i euroområdet Den desinflationsprocess som nu pågår i euroområdet är i första hand ett resultat av det kraftiga prisfallet på olja och andra råvaror, framför allt livsmedel. Diagram A visar HIKP-inflationens utveckling i euroområdet samt bidragen från energipriser och priser på (oförädlade och förädlade) livsmedel. Det framgår tydligt att det var dessa två komponenter, och i synnerhet energi, som drev på inflationsökningen under perioden fram till mitten av Det är också enbart på grund av att bidragen från dessa komponenter har minskat, till följd av deras betydligt långsammare årstakt, som den samlade inflationen har sjunkit med totalt 2,9 procentenheter under perioden från juli 2008 fram till januari Om dessa två komponenter, som svarar för ungefär 30 procent 2 Se L. Benati, Investigating Inflation Persistence Across Monetary Regimes, Quarterly Journal of Economics, Vol. 123, No 3, 2008, ss Eftersom det ännu inte finns detaljerade uppgifter om HIKP i februari 2009 är januari den senaste perioden som ingår i beräkningen. Diagram A Energi- och livsmedelsprisernas bidrag till den samlade HIKP-inflationen i euroområdet (procentenheter, årliga procentuella förändringar) 4,5 HIKP, totalt HIKP exklusive livsmedel och energi Energikomponentens bidrag Livsmedelskomponentens bidrag 4,5 Diagram B Utveckling i HIKP:s energikomponent (procentenheter) Förändring i årlig inflationstakt Löpande effekter jämfört med föregående månad Baseffekter 6 6 4,0 3,5 3,0 2,5 4,0 3,5 3,0 2, ,0 2, ,5 1,0 0,5 0,0 1,5 1,0 0,5 0, , ,5 10 jul sep nov jan mar maj jul sep nov -10 Källor: Eurostat och :s beräkningar. Källor: Eurostat och :s beräkningar. 58 Mars 2009

61 den ekonomiska och monetära utvecklingen Priser och kostnader av HIKP-korgen, exkluderas var HIKP-inflationen förhållandevis stabil på omkring 1,8 procent. Detta tyder på att nedgången i inflation hittills inte har varit en generell process, utan har nära anknytning till tillfälliga rörelser i relativpriserna. Oljeprisernas stora nedgång sedan augusti 2008 fick energipriserna totalt sett att falla på månadsbasis. Därmed sjönk förändringen på årsbasis i energipriserna rejält, men denna effekt förstärktes av baseffekter som var en följd av tidigare oljeprishöjningar. Detta framgår av diagram B, som visar hur förändringen på årsbasis i HIKP:s energikomponent har utvecklats månad för månad mellan juli 2008 och januari 2009 och visar fördelningen mellan baseffekter och löpan de effekter från månad till månad. Som baseffekter räknas den del av förändringen i den årliga inflationstakten en viss månad som beror på att månadstakten under basmånaden (dvs. samma månad ett år tidigare) avvek från det normala (historiska) mönstret, med hänsyn tagen till säsongbetingade fluktuationer. 4 Löpande effekter från månad till månad är månadsförändringen en viss månad korrigerad för det normala mönstret. På grund av de stora prishöjningarna på energi första halvåret 2008, som kommer att falla ur 12-månadersförändringen, kommer baseffekter att få en större nedåtriktad inverkan på årstakten i energipriserna första halvåret Totalt sett kommer baseffekterna i energikomponenten att uppgå till -9,2 procentenheter mellan februari och juli Med tanke på att energivaror utgör omkring 10 procent av totala HIKP kommer detta att leda till att den samlade HIKP-inflationen sjunker kraftigt. Tabellen nedan visar dessutom att ytterligare baseffekter är att vänta som härrör från livsmedelskomponenten. Totalt sett kommer baseffekter som härrör från energi- och livsmedelspriser att påverka den samlade HIKP-inflationen med -1,1 procentenhet mellan februari och juli HIKP-inflationen kan därför bli mycket låg eller till och med negativ i mitten av 2009, även om det faktiska inflationsutfallet inte bara kommer att vara ett resultat av baseffekternas rent mekaniska inverkan utan även bero på andra faktorer som den faktiska råvaruprisutvecklingen de närmaste månaderna och det allmänna pristryck som är en följd av den ekonomiska utvecklingen. Från och med augusti 2009 kommer den samlade HIKP-inflationen åter att stiga till följd av baseffekter som huvudsakligen beror på oljeprisernas kraftiga nedgång andra halvåret Totalt sett kommer baseffekterna att få den samlade inflationen att stiga med 1,8 procentenheter mellan augusti och december Även om den samlade HIKP-inflationen blir negativ under några månader 2009 förväntas detta därför bara vara ett tillfälligt fenomen som har att göra med relativprisernas utveckling. Detta bör inte tolkas som början på en deflationistisk period. Förankringen av de ekonomiska aktörernas inflationsförväntningar kommer att spela en avgörande roll i detta sammanhang. Tillgänglig 4 För en mer ingående diskussion om beräkningen av baseffekter, se rutan Baseffekternas inflytande på HIKP-inflationens utveckling den senaste tiden och framöver i :s månadsrapport för december Hur den samlade HIKP-inflationen kommer att påverkas av baseffekter som härrör från vissa HIKP-komponenter (procentenheter) Energi Livsmedel HIKP exklusive energi och livsmedel Samlad effekt Februari juli ,9-0,2 0,0-1,1 Augusti december ,7 0,1 0,0 1,8 Eurostat och :s beräkningar. Mars

62 information visar att inflationsförväntningarna på medellång till lång sikt är förankrade kring nivåer som är förenliga med :s definition av prisstabilitet (se diagram C). Sammanfattningsvis kan sägas att euroområdet för närvarande upplever en process av snabb desinflation som framför allt drivs på av det kraftiga prisfallet på råvaror och att detta kommer att leda till en U-formad inflationsutveckling under Råvaruprisernas kraftiga uppgång fram till mitten av 2008 och deras snabba nedgång därefter har lett till stora växlingar i den årliga inflationstakten. Denna typ av kortsiktiga volatilitet är emellertid inte relevant ur ett penningpolitiskt perspektiv. rådet kommer även i fortsättningen att sträva efter att hålla de medelfristiga inflationsförväntningarna fast förankrade i linje med målet om prisstabilitet. Diagram C Långsiktiga inflationsförväntningar (årliga procentuella förändringar) 3,0 2,7 2,4 2,1 1,8 Survey of Professional Forecasters 5-årig inflationsswapränta om 5 år Implicit break even-inflation om 5 år för efterföljande 5-årsperiod 1,5 1,5 jan mar maj jul sep nov jan mar 2008 Källor:, Reuters och :s beräkningar Anm. När det gäller Survey of Professional Forecasters (SPF) rapporteras genomsnittliga punktberäkningar. SPF:s senaste observation avser ,0 2,7 2,4 2,1 1,8 60 Mars 2009

63 den ekonomiska och monetära utvecklingen Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad 4 Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad Aktiviteten i euroområdet avtog markant i slutet av 2008 när förnyad oro inom finanssektorn spred sig till den reala ekonomin. Efter en snabb nedgång i BNP i slutet av 2008 pekar enkätuppgifter och månatliga indikatorer nu på att produktionen kommer att minska ytterligare i början av Den ekonomiska aktiviteten i euroområdet väntas vara fortsatt svag de närmaste kvartalen eftersom strukturella obalanser i vissa ekonomier och oron på finansmarknaderna kommer att fortsätta att påverka den globala och inhemska ekonomin. En gradvis ekonomisk återhämtning väntas dock äga rum under I sina makroekonomiska framtidsbedömningar i mars 2009 förutspår :s experter en genomsnittlig årlig real BNP-tillväxt på mellan -3,2 och -2,2 procent 2009, och mellan -0,7 och 0,7 procent Under både 2009 och 2010 kommer negativa överhängseffekter från föregående år att bidra till en betydligt lägre årlig BNP-tillväxt. Utsikterna för ekonomin är fortfarande osäkra. Riskerna för de ekonomiska utsikterna verkar nu vara mer balanserade. Å ena sidan kan de omfattande makroekonomiska stimulansåtgärder som nu vidtas och andra politiska åtgärder få mer positiva effekter än väntat, bl.a. på förtroendet. Å andra sidan finns det en oro att turbulensen på finansmarknaderna påverkar den reala ekonomin ännu mer, att protektionistiska strömningar uppstår och växer sig starkare och att en oordnad korrigering av globala obalanser får en negativ inverkan på världsekonomins utveckling. 4.1 real bnp och utgiftskomponenter Aktiviteten i euroområdet avtog markant i slutet av 2008 och i början av 2009 när världsekonomin och den inhemska efterfrågan bromsade in samtidigt. Euroområdets reala BNP, som hade sjunkit något andra och tredje kvartalet 2008, föll mycket kraftigt under årets sista kvartal med 1,5 procent jämfört med kvartalet innan (se diagram 46). Den årliga tillväxten under 2008 på 0,8 procent var den lägsta sedan början av 1990-talet. Enkätuppgifter tyder på att denna svaghet satt i under de första månaderna Diagram 46 Real BNP-ökning och bidrag till ökningen (ökningstakt per kvartal och bidrag i procentenheter; säsongrensat) Nedgången i efterfrågan har varit brett baserad över alla komponenter. Den utländska efterfrågan sjönk när aktiviteten i utvecklade ekonomier och tillväxtländer försvagades. Även den inhemska efterfrågan har dämpats när investeringarna har gått ned kraftigt och konsumtionen minskat. Denna bild bekräftas av en analys av utgifterna under fjärde kvartalet. Handelsnettots bidrag till tillväxten var återigen mycket negativt, då exporten sjönk snabbare än importen, medan bidraget från lagerförändringar var positivt. Efterfrågeutvecklingen diskuteras mer ingående nedan. 0,9 0,6 0,3 0,0-0,3-0,6-0,9-1,2-1,5-1,8-2,1-2,4 Inhemsk efterfrågan (exklusive lager) Lagerförändringar Nettoexport Total BNP-tillväxt (procent) 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv Källor: Eurostat och :s beräkningar. Anm. Uppgifterna avser euroområdet inklusive Slovakien. 0,9 0,6 0,3 0,0-0,3-0,6-0,9-1,2-1,5-1,8-2,1-2,4 Mars

64 privatkonsumtion Efter att ha varit i stort sett oförändrade under de första tre kvartal sjönk konsumtionsutgifterna kraftigt fjärde kvartalen Nyare indikatorer tyder på att konsumtionen var fortsatt dämpad i början av Nyregistreringarna av personbilar i euroområdet sjönk med 3,9 procent i januari jämfört med föregående månad. Konsumentförtroendet var mycket svagt i januari och februari och låg på de lägsta nivåerna sedan Europeiska kommissionen började genomföra sin hushållsenkät 1985 (se diagram 47). Diagram 47 Detaljhandelsförsäljning samt konfidensindikator för detaljhandels- och hushållssektorn (månadsuppgifter) En viktig orsak till att konsumtionen minskade under det gångna året var svagheten i hushållens reala disponibla inkomster. Den nominella ersättningen fortsatte att vara ganska stark 2008 eftersom hushållen gynnades av en fortsatt stark ökning av ersättningen (se avsnitt 3). En kraftig uppgång i inflationen under årets första hälft som främst berodde på stora uppgångar i energi- och livsmedelspriser pressade emellertid ned realinkomsterna och fick konsumtionen att bromsa. Efter sommaren har ett betydande prisfall på råvaror fått trycket på hushållens inkomster att lätta. Den årliga HIKP-inflationen sjönk kraftigt från den höga nivån i juli och förväntas gå ned ytterligare första halvåret 2009 (se avsnitt 3). Det betyder att inkomsterna kommer att få en viss draghjälp de närmaste månaderna. Samtidigt kommer de gynnsamma effekterna på realinkomsterna förmodligen i hög grad neutraliseras av det försämrade arbetsmarknadsläget (se avsnitt 4.2). Arbetslösheten steg kraftigt 2008 och undersökningar av företagens anställningsplaner visar att takten i sysselsättningstillväxten kommer att avta betydligt 2009, vilket kommer att leda till lägre förvärvsinkomster och därmed även till lägre konsumtion. Hushållens utgiftsbeslut påverkas även av förväntningar om livstidsinkomst (dvs. permanent inkomst) som beräknas på grundval av avkastningen på finansiell och annan förmögenhet och förväntade framtida förvärvsinkomster. Sedan finansoron bröt ut har hushållen drabbats av kraftiga kursfall på aktiemarknaderna Euro STOXX sjönk kraftigt under 2008 och i början av 2009 (se avsnitt 2.5). Indexet för hushållens bedömning av den egna ekonomiska situationen var rekordlågt 2008 och fortsatt mycket lågt i början av Arbetsmarknadsläget och de mer allmänna ekonomiska utsikterna förmörkades snabbt under hösten Samtidigt har förväntningarna om utvecklingen på arbetsmarknaden, som så sent som i september 2008 var förhållandevis optimistiska (och låg över sina långsiktiga genomsnitt), snabbt försämrats de senaste fem månaderna. Oron över arbetsmarknadsutvecklingen och den finansiella turbulensen har säkert spätt på hushållens osäkerhet om de ekonomiska utsikterna och fått dem att dra ned på sina utgifter och öka sparandet för att få en buffert mot eventuellt lägre inkomster i framtiden. Enligt de integrerade räkenskaperna för euroområdet växte hushållens sparkvot andra och tredje kvartalet Det framgår även av förändringarna när det gäller finansiella investeringar (se avsnitt 2.7) att konsumenterna har blivit mer försiktiga och fått en ökad riskaversion. Hushållen har gjort omplaceringar till mindre 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0-2,5 Detaljhandelns totala försäljning 1) (vänster skala) Konfidensindikator för hushållssektorn 2) (höger skala) Konfidensindikator för detaljhandeln 2) (höger skala) Källor: Europeiska kommissionens företags- och hushållsenkäter samt Eurostat. Anm. Uppgifterna avser euroområdet inklusive Slovakien. 1) Årlig procentuell förändring; 3-månaders glidande medelvärde; korrigerat för antal arbetsdagar. 2) Nettotal i procent; säsongrensat och medeltaljusterat Mars 2009

65 den ekonomiska och monetära utvecklingen Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad riskfyllda tillgångar genom att öka sina innehav av sedlar, mynt och inlåning, samt räntebärande värdepapper, och minska sina innehav av mer riskfyllda tillgångar som aktier. Konsumtionen förväntas överlag vara fortsatt dämpad den närmaste tiden. Även om det kraftiga prisfallet på råvaror har stärkt hushållens köpkraft, vilket kommer att stötta de disponibla inkomsterna, har hushållen gjort förmögenhetsförluster och den försämrade arbetsmarknadssituationen förväntas få förvärvsinkomsterna att sjunka de närmaste månaderna. En fortsatt ekonomisk osäkerhet och ett svagt konsumentförtroende kommer sannolikt att sätta hushållens utgifter under fortsatt tryck under en längre tid framöver. investeringar Investeringstakten i euroområdet sjönk snabbt Efter att ha varit förhållandevis motståndskraftig första kvartalet, delvis tack vare att den ovanligt milda vintern i många delar av Europa gynnade byggaktiviteten under denna period, föll den kraftigt andra och tredje kvartalet Under fjärde kvartalet sjönk investeringstakten med 2,7 procent jämfört med kvartalet innan. Bygginvesteringar, som omfattar bostads- och affärsfastigheter, svarar för ungefär hälften av de samlade investeringarna och utvecklingen på fastighetsmarknaderna har därför ett starkt inflytande på investeringarna. Prisutvecklingen på bostadsfastigheter i euroområdet har gått ned sedan 2005 (för mer information, se ruta 4 i :s månadsrapport för februari 2009) och även prisutvecklingen på affärsfastigheter har tenderat att sjunka i de flesta euroländer, med kraftiga prisfall under 2008 i flera regioner (se avsnitt 2.3 i Financial Stability Review, december 2008). En mer dämpad eller sjunkande prisutveckling gör att det är mindre lönsamt att investera i bostadsfastigheter, vilket normalt leder till lägre bygginvesteringar. Antalet bygglov, som ger en indikation om utvecklingen när det gäller bygginvesteringar, sjönk mycket kraftigt 2008, vilket tyder på att takten i bygginvesteringarna kommer att vara mer negativ de närmaste kvartalen. Även övriga investeringar har minskat den senaste tiden i takt med att en svagare efterfrågan har att gjort att lönsamheten har sjunkit och kapacitetstrycket har lättat, medan hårdare utlåningskrav har försämrat tillgången till finansiering. Näringslivets investeringar sjönk andra och tredje kvartalet Tillgängliga indikatorer tyder på att näringslivets investeringar var fortsatt svaga även fjärde kvartalet och att produktionen av kapitalvaror minskade kraftigt (se avsnitt 4.2). Nedgången i efterfrågan på senare tid och de betydligt sämre utsikterna för den samlade aktiviteten är faktorer som dämpar investeringstakten. När efterfrågan försvagades första halvåret 2008 minskade företagens lönsamhet (se avsnitt 3). Aktiemarknadsbaserade lönsamhetsindikatorer pekar på att företagens lönsamhet sjönk ännu mer andra halvåret (se avsnitt 2 och 3). I de flesta tillväxtprognoser förutspås dessutom en markant nedgång 2009 och en blygsam återhämtning först 2010, vilket förmodligen hämmar näringslivets investeringar den närmaste tiden. En sjunkande efterfrågan minskar också resursbegränsningarna i företagen och gör att de inte behöver expandera sin produktionskapacitet. Enligt Europeiska kommissionens företagsenkät minskade kapacitetsutnyttjandet kraftigt inom industrisektorn när produktionen sjönk och låg i januari 2009 på den lägsta nivån sedan seriens början Andelen företag som uppger att brist på utrustning eller lokaler är en faktor som begränsar deras produktion har också minskat betydligt efter att ha varit som störst tredje kvartalet En annan faktor som kan påverka investeringar i anläggningstillgångar såväl näringslivets investeringar som byggandet av bostads- och affärsfastigheter är kostnaden för och tillgången till Mars

66 finansiering. Sedan finansoron bröt ut har kostnaderna för marknadsbaserad finansiering stigit, samtidigt som aktiekurserna har fallit och kostnaden för finansiering totalt också har stigit. Bankerna har dessutom stramat åt sin kreditgivning, även om företagen kan ha gynnats av den kraftiga sänkningen av :s styrräntor sedan oktober 2008, som håller på att slå igenom i lägre bankräntor på utlåning (se avsnitt 2). Monetära finansinstituts utlåning till icke-finansiella företag minskade i december för första gången sedan finansoron bröt ut, men hade återigen en positiv, om än låg, tillväxttakt i januari, vilket bekräftade att kreditgivningen har försvagats kraftigt. Icke-finansiella företag har även minskat sin inlåning. Anekdotisk information från icke-finansiella företag tyder på att stramare finansieringsvillkor har ett stort inflytande på företagens förmåga att finansiera sin nuvarande och framtida verksamhet. Även om andelen företag som i Europeiska kommissionens företagsenkät anger finansiering som en faktor som begränsar deras produktion har ökat något de senaste sex månaderna är den emellertid förhållandevis liten. Det är sammantaget fortfarande svårt att bedöma hur kraftiga och omfattande kreditåtstramningarna är och hur de i nuläget påverkar investeringar och den reala aktiviteten. offentlig konsumtion Jämfört med andra efterfrågekomponenter fortsatte den offentliga konsumtionen att öka Efter en tillväxt på 0,9 procent under årets tredje kvartal minskade den offentliga konsumtionen oväntat med 0,6 procent fjärde kvartalet jämfört med kvartalet innan. Den offentliga konsumtionen, som normalt utgörs av utgifter för kollektiva tjänster som försvar, rättsväsende, sjukvård och utbildning och tenderar att vara mindre känslig för konjunkturutvecklingen än andra efterfrågekomponenter, bör fortsätta att ge den inhemska efterfrågan viss draghjälp de närmaste månaderna. Andra delar av de offentliga utgifterna särskilt transfereringar till och från andra sektorer är kontracykliska. Offentliga bidrag som arbetslöshetsunderstöd brukar stiga när den ekonomiska tillväxten bromsar in och arbetsmarknadsutvecklingen dämpas, samtidigt som skatteintäkterna från hushåll och företag sjunker. Detta bör i någon mån mildra effekterna på hushållens och företagens inkomster. De integrerade räkenskaperna för euroområdet tredje kvartalet 2008 visar att ökningstakten när det gäller hushållens och icke-finansiella företags löpande skatter redan har gått ned. Efterfrågan kommer även att stimuleras av andra åtgärder, däribland åtgärderna för att stödja bilindustrin. lagerförändringar Lagerförändringar påverkade euroområdets BNP positivt andra halvåret 2008 då företagen byggde upp sina lager. Skälet kan ha varit att företagen överraskades av hur snabbt och hur mycket den globala och inhemska efterfrågan gick ned. Om de inte lyckades anpassa sin produktion tillräckligt ledde detta i stället till en uppbyggnad av lager. Detta överensstämmer med den bild som framkommer i enkäter inom tillverkningssektorn i slutet av Europeiska kommissionens företagsenkäter fram till februari visade att en stor andel av företagen ansåg att färdigvarulagren var för stora, medan inköpschefsindexet (PMI) visade att lagren ökade fjärde kvartalet 2008 i den snabbaste takten sedan denna undersökning inleddes Företagen kan framöver komma att försöka göra sig av med de lager som har byggts upp de senaste månaderna genom att minska sin produktion i snabbare takt än nedgången i den slutliga efterfrågan. Inköpschefsindexet för januari 2009 tydde på att lagernivåerna hos företag inom tillverkningsindustrin hade sjunkit mycket markant. I februari steg detta index något, men det låg fortfarande under den gräns som visar att lagren fortfarande töms. Detaljhandelns färdigvarulager i euroområdet fortsatte också att minska i februari. Enligt Bloomberg Eurozone Retail PMI-enkäten handlade det om en avsiktlig tömning av lager i ett läge då försäljningen sjönk och de ekonomiska utsikterna var mörka. Om den information som framträder i dessa enkäter bekräftas i den officiella statistiken skulle detta tyda på att lagerförändringar hade en stark negativ påverkan på BNP i början av Mars 2009

67 den ekonomiska och monetära utvecklingen Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad handel Läget i omvärlden har försämrats avsevärt och detta har spätts på av finanskrisen och de allvarliga påfrestningarna på banksystem och kreditförhållanden över hela världen. Världshandeln har dämpats till följd av den sjunkande globala efterfrågan. Efterfrågan i utvecklade ekonomier försvagades rejält 2008, samtidigt som tillväxten på tillväxtmarknaderna har sjunkit mycket snabbt sedan hösten (se avsnitt 1). Även handelsflödena har påverkats av finansoron, som verkar ha begränsat tillgången till handelsfinansiering, däribland de remburser som företagen använder vid gränsöverskridande affärer. Detta har lett till en lägre efterfrågan på euroområdets varor och tjänster. Euroområdets export stagnerade andra och tredje kvartalet 2008 och sjönk kraftigt under årets sista kvartal (med 7,3 procent jämfört med kvartalet innan). Detta var en av orsakerna till den mycket starka nedgången i industriproduktion som observerades under denna period (se avsnitt 4.2). Exportorderingången ligger fortfarande på historiskt sett mycket låga nivåer och företagsenkäter pekar på en fortsatt snabb nedgång i exporten första kvartalet 2009 och senare under året. Även om exporten främjas något av att eurons nominella effektiva växelkurs har deprecierat sedan årsskiftet är om detta håller i sig (se avsnitt 7) utsikterna för den globala ekonomin den närmaste tiden fortsatt mörka och exporten kommer sannolikt inte att ge efterfrågan i euroområdet någon större draghjälp under kommande kvartal. I takt med att den inhemska slutliga efterfrågan har sjunkit har även euroområdets import tenderat att gå ned under det gångna året. Efter en mer stadig tillväxt tredje kvartalet 2008 sjönk importen med 5,5 procent fjärde kvartalet. Eftersom exporten sjunker i snabbare takt var emellertid handelsnettots bidrag till BNP under fjärde kvartalet återigen negativt. 4.2 Produktion, utbud och utveckling på arbetsmarknaden En viktig bestämningsfaktor för inflationstrycket är balansen mellan den samlade produktionen och det potentiella utbudet. Produktionen i euroområdet sjönk 2008 och tycks ha varit mycket svag även i början av Detta har lett till en ökad reservkapacitet i ekonomin. Kapacitetstrycket i företagen har minskat mycket snabbt. I tillverkningsföretag sjönk kapacitetsutnyttjandet kraftigt till den lägsta nivån sedan Europeiska kommissionen började genomföra sin enkät inom industrisektorn, och även andra mått signalerar att kapacitetstrycket håller på att lätta. PMI-index pekar på att tillverkningsföretagen har förkortat sina leveranstider ännu mer och att företag inom både tjänsteoch industrisektorerna har minskat andelen restorder och icke expedierade order ytterligare. Även läget på arbetsmarknaden verkar ha blivit mindre stramt (se avsnittet om arbetsmarknaden nedan). Arbetslösheten har stigit sedan början av 2008 och enligt Europeiska kommissionens företagsenkät i oktober 2008 har andelen företag som signalerar arbetskraftsbrist minskat. Sektorsproduktion Den stora nedgången i ekonomisk tillväxt under 2008 omfattade alla sektorer. Produktionen sjönk kraftigt inom både tillverknings- och byggindustrin, med stora minskningar under årets sista tre kvartal. Förädlingsvärdet inom tillverkningsindustrin har påverkats av den betydligt lägre inhemska och utländska efterfrågan och aktiviteten har avtagit i alla större delsektorer. Nedgången i industriproduktion (exklusive byggindustrin) fjärde kvartalet 2008 var exceptionell och har bara varit större vid ett enda tillfälle sedan Även byggindustrin har drabbats i takt med att bostadsmarknaderna har svalnat. Förädlingsvärdet inom denna sektor sjönk under de sista tre kvartalen Tillväxten inom tjänstesektorn sjönk måttligt 2008, även om aktiviteten minskade under årets fjärde kvartal vilket var första gången kvartalstillväxten inom denna sektor sjönk sedan dataserien om för- Mars

68 MB0903_EN_SEC4_Chart49 Diagram 48 Industriproduktionsökning och bidrag till ökningen (ökningstakt och bidrag i procentenheter; månadsuppgifter; säsongrensat) Diagram 49 Industriproduktion, konfidensindikator för industrin och PMI (månadsuppgifter; säsongrensat) Kapitalvaror Konsumtionsvaror Insatsvaror Energi Totalt exklusive byggverksamhet och energi (procent) Industriproduktion 1) (vänster skala) Konfidensindikator för industrin 2) (höger skala) PMI 3) (höger skala) 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0-2,5-3,0-3,5-4,0-4,5-5,0-5, ,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0-2,5-3,0-3,5-4,0-4,5-5,0-5, Källor: Eurostat och :s beräkningar. Anm. De redovisade siffrorna är beräknade som centrerade 3-månaders glidande medelvärden i förhållande till motsvarande medelvärde 3 månader tidigare. Uppgifterna avser euroområdet inklusive Slovakien. Källor: Eurostat, Europeiska kommissionens företags- och hushålls enkäter, Markit Economics och :s beräkningar. Anm. Samtliga serier avser tillverkningsindustrin. Uppgifterna avser euroområdet inklusive Slovakien. 1) Förändring i procent jämfört med föregående 3-månadersperiod. 2) Nettotal i procentenheter; förändring jämfört med tre månader tidigare. 3) Inköpschefernas index; avvikelser från indexvärdet 50. ädlingsvärdet inom tjänstesektorn startade1995. Produktionen inom finansiella tjänster och företagstjänster bidrog marginellt (-0,1 procentenhet) till kvartalsnedgången sista kvartalet Som diskuterats i tidigare månadsrapporter är detta en stor sektor som omfattar mycket varierande verksamhet finansiella tjänster, fastighetstjänster, juridiska tjänster, redovisningstjänster och skatterelaterade tjänster. Tillgången till uppdaterad information om utvecklingen i delkomponenterna är begränsad. Det är emellertid troligt att turbulensen på finansmarknaderna hade en negativ inverkan på produktionen inom sektorn för finansiella tjänster, eftersom enkätinformation visar att företagsförtroendet sjönk markant. Förädlingsvärdet inom handels-, transport- och kommunikationstjänster sjönk också med 1,4 procent fjärde kvartalet jämfört med kvartalet innan för tredje gången i rad. Försvagningen av hushållens konsumtion påverkade säkert aktiviteten inom handels- och distributionstjänster. På kort sikt ser det fortfarande mörkt ut för aktiviteten totalt sett och produktionen förväntas minska ytterligare under Enkätbaserade indikatorer har också fortsatt att vara extremt svaga och både inköpschefsindexen för produktion och Europeiska kommissionens konfidensindikatorer är mycket låga (se diagram 49). Anekdotisk information tyder på att efterfrågan sjönk i början av 2009 och företagen framhåller särskilt det försämrade förtroendet och den extremt stora osäkerheten kring de ekonomiska utsikterna. Orderingången inom industrisektorn har kollapsat till följd av den starka nedgången i både inhemsk och utländsk efterfrågan. Som redan påpekats tyder enkäter på att företagen i början av året började tömma de lager som hade byggts upp under föregående månader. Detta kan få produktionen att gå ned ännu mer den närmaste tiden, om företagen minskar produktionen i snabbare takt än nedgången i slutlig efterfrågan. I ruta 5 ges en kortfattad beskrivning av hur prognoserna för den reala BNP-tillväxten under 2009 har utvecklats. 66 Mars 2009

69 den ekonomiska och monetära utvecklingen Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad Ruta 5 Hur har prognoserna för tillväxten i euroområdet 2009 utvecklats? I denna ruta beskrivs hur tillväxtprognoserna för euroområdet har utvecklats sedan början av Den visar hur mycket utsikterna för 2009 försämrades under det gångna året och när de största revideringarna ägde rum. Diagram A visar hur tillväxtprognoser för euroområdet för 2009 som publicerades från början av 2008 fram till stoppdatum för denna månadsrapport har utvecklats. Prognoserna togs fram av olika institutioner /Eurosystemets experter (som gör framtidsbedömningar uttryckta i intervall), Europeiska kommissionen, IMF och OECD samt privata prognosmakare Survey of Professional Forecasters (SPF), Euro Zone Barometer och Consensus Economics. Euro Zone Barometer och Consensus Economics prognoser publiceras varje månad, medan övriga prognoser publiceras mer sällan. /Eurosystemets experter publicerade sina framtidsbedömningar för 2009 i mars, juni, september och december 2008, samt i mars 2009, medan SPF:s prognoser vid varje tillfälle var tillgängliga en månad tidigare. Europeiska kommissionen publicerade sina tillväxtprognoser för 2009 i april och November 2008 och en mellanliggande prognos januari IMF publicerade prognoser för BNP-tillväxten 2009 i april, juli och oktober 2008 och i januari 2009, samt en extra prognos i november OECD:s prognoser för 2009 publicerades i juni och november Diagram A visar att alla prognoser för BNPtillväxten i euroområdet under 2009 skrevs ned från och med början av I början av 2008 förväntades tillväxten ligga på omkring 2,0 procent under 2009, men i januari och februari 2009 låg prognoserna på mellan -1,5 procent och -2,0 procent. Nedskrivningarna var förhållandevis blygsamma första halvåret 2008, men tilltog i oktober och mellan november och december sjönk den förväntade tillväxttakten till noll i alla prognoser. När nedrevideringarna gjordes och hur stora de var beror delvis på hur ofta uppdateringar görs och på produktions- och publiceringsdatum för de olika prognoserna. Att de ekonomiska utsikterna för 2009 skrevs ned var naturligtvis en följd av att det kom allt fler negativa uppgifter om den ekonomiska situationen. Flera faktorer kan ha bidragit till att nedskrivningarna blev större från och med oktober Månatliga indikatorer som är av betydelse för tillväxtutsikterna idag och på kort sikt försämrades markant under 2008, framför allt under andra halvåret. Diagram B visar hur inköpschefsindexet (PMI) utvecklades för till- Diagram A Förändringar i tillväxtprognoser för euroområdet för 2009 (årliga procentuella förändringar) 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0-4,0 /Eurosystemets experter (intervall) Euro Zone Barometer SPF OECD IMF Europeiska kommissionen Consensus Economics jan mar maj jul sep nov jan mar ,0-2,0-3,0-4,0 Källor:, Europeiska kommissionen, IMF, OECD, Eurozone Barometer och Consensus Economics. Anm. Tidpunkterna på x-axeln avser publiceringsdatum för de olika prognoserna. Tiden mellan stoppdatum för den information som används och publiceringsdatum varierar mellan prognoserna. 3,0 2,0 1,0 0,0 Mars

70 verknings- och tjänstesektorn, samt förändring på årsbasis när det gäller industriproduktion och orderingång. Nedgången i dessa indikatorer ökade från och med september 2008 när finansoron tilltog och Lehman Brothers gick i konkurs. Revideringarna av tillväxtprognoserna för 2009 berodde också delvis på en negativ överhängseffekt av de sämre utsikterna för andra halvåret Denna effekt definieras som det inflytande tillväxtutvecklingen under ett visst år har på den genomsnittliga årliga tillväxten nästa år. 1 Det innebär att oväntat svaga data sista kvartalet 2008 får en markant negativ inverkan även på de årliga tillväxtförväntningarna för Eurostats uppskattning av BNP-tillväxten till -1,5 procent fjärde kvartalet 2008 visar att överhängseffekten på 2009 nu uppgår till -1,3 procentenheter. Det kan här konstateras att om siffran för fjärde kvartalet 2008 hade varit 1 procentenhet högre (dvs. -0,5 procent i stället för -1,5 procent) skulle Diagram B PMI-indikatorer, industriproduktion och orderingång (vänster skala: nettotal, höger skala: årliga procentuella förändringar) överhängseffekten på 2009 ha blivit betydligt mindre negativ på -0,5 procentenheter i stället för -1,3 procentenheter, vilket visar hur känslig denna överhängseffekt är för publiceringen av statistik i slutet av året. De stora nedskrivningar av prognoserna för euroområdets BNP-tillväxt 2009 som gjordes av såväl institutionella som privata prognosmakare visar sammantaget hur svårt det är att förutse den ekonomiska utvecklingen i ett osäkert läge. Framför allt förutsågs inte i mitten av 2008 den kraftiga nedgången i orderingång, handel och industriproduktion som observerades när finansoron fördjupades och den var därför ett av de viktigaste skälen till att de olika prognoserna skrevs ned PMI tjänstesektor (vänster skala) PMI tillverkningsindustri (vänster skala) Industriproduktion (höger skala) Orderingång (höger skala) jan mar maj jul sep nov jan Källor: Eurostat och Markit Se även ruta 8 i :s månadsrapport för mars arbetsmarknaden Arbetsmarknadsläget i euroområdet hade blivit betydligt bättre de senaste åren. Sysselsättningen steg kraftigt, arbetskraftdeltagandet ökade och i början av 2008 hade arbetslösheten sjunkit till den lägsta nivån sedan början av 1980-talet. Detta ledde till att arbetsmarknadsläget blev stramt i slutet av 2007 och till att lönetrycket steg (se avsnitt 3). På senare tid har arbetsmarknadsutsikterna dock blivit betydligt dystrare. Arbetslösheten har stigit sedan början av 2008 och sysselsättningstillväxten har dämpats. Enkäter om sysselsättningsförväntningarna pekar på mer dämpade arbetsmarknadsutsikter. Eftersom efterfrågan på arbetskraft sjunker snabbare än det tillgängliga utbudet förväntas trycket på arbetsmarknaden lätta de närmaste kvartalen. Sysselsättningen var i stort sett oförändrad tredje kvartalet 2008 efter en blygsam ökning första halvåret (se tabell 8). Som diskuterats i tidigare månadsrapporter brukar förändringar i sysselsättningen normalt följa förändringar i aktiviteten med en viss eftersläpning. Eftersom det är kostsamt 68 Mars 2009

71 den ekonomiska och monetära utvecklingen Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad Table 8 Sysselsättningsökning (procentuell förändring jämfört med föregående period; säsongrensat) Årsuppgifter kv kv Kvartalsuppgifter kv kv kv Hela ekonomin 1,6 1,8 0,5 0,3 0,4 0,2 0,0 varav: Jordbruk och fiske -1,9-1,2-1,0-0,4 0,5-1,2-0,8 Industri 0,6 1,4 0,0 0,1 0,2-0,3-0,7 Exklusive byggverksamhet -0,3 0,3 0,0 0,1 0,3 0,1-0,3 Byggverksamhet 2,7 3,9-0,1 0,0 0,0-1,2-1,5 Tjänster 2,2 2,1 0,7 0,4 0,4 0,4 0,2 Handel och transport 1,7 1,8 0,8 0,1 0,5 0,3 0,1 Finans- och företagstjänster 3,9 4,1 0,8 0,8 0,8 0,4 0,0 Offentlig förvaltning 1) 1,9 1,4 0,5 0,5 0,1 0,5 0,5 Källor: Eurostat och :s beräkningar. Anm. Uppgifterna avser euroområdet inklusive Slovakien. 1) Inkluderar även utbildning, hälso- och sjukvård och andra tjänster. för företagen att göra sig av med och återanställa personal kan de inledningsvis välja att vänta och se vilken kurs den ekonomiska utvecklingen kommer att ta innan de ådrar sig de kostnader som är förknippade med personalnedskärningar. Hur efterfrågan på arbetskraft kommer att utvecklas beror därför på hur företagen bedömer att de ekonomiska utsikterna har förändrats i takt med att ekonomin har försämrats. I början av förra året förväntades nedgången i euroområdet bli relativt mild (se ruta 5). Företagsenkäter visade att sysselsättningsförväntningarna fortfarande var något mer optimistiska än produktionsindikatorerna första halvåret Vissa företag kan ha valt att behålla personal och förkorta deras arbetstid. Diagram 50 Sysselsättningsökning och sysselsättningsförväntningar (årlig procentuell förändring; nettotal, säsongrensat) Sysselsättningsökning, industri exklusive byggverksamhet (vänster skala) Sysselsättningsförväntningar, tillverkningsindustrin (höger skala) Sysselsättningsförväntningar, byggverksamheten Sysselsättningsförväntningar, detaljhandeln Sysselsättningsförväntningar, tjänstesektorn 2, ,5 1,0 0, , , ,0-1,5-2, , Källor: Eurostat och Europeiska kommissionens företags- och hushållsenkäter. Anm. Nettotalen är medelvärdeskorrigerade. Uppgifterna avser euroområdet inklusive Slovakien. Mars

72 Denna hamstring av arbetskraft framgår av att antalet arbetade timmar och produktionen per anställd har minskat (se diagram 51). Andra företag kan ha valt att i stället minska antalet anställda genom att inte ersätta anställda som slutar eller går i pension, eller genom att minska antalet tillfälliganställda. Statistik från arbetskraftsundersökningar som var tillgänglig fram till tredje kvartalet 2008 visar att nedgången i den totala sysselsättningen till största delen beror på en minskning av antalet tillfälliganställda. Med tanke på att produktionen minskade så tvärt i slutet av 2008 och att aktivitetsindikatorerna pekar på en fortsatt försvagning i början av 2009 kan företagen emellertid bli mindre benägna att hamstra arbetskraft. Undersökningar tyder på att företagen har nedjusterat sina anställningsplaner väsentligt i takt med att nedgången har blivit mer akut och risken för en långvarig period av svag aktivitet har tilltagit. Europeiska kommissionens företagsenkät i februari 2009 visade att anställningsplanerna ligger på ungefär samma nivåer som under recessionen i början av 1990-talet (se diagram 50). Utsikterna för efterfrågan på arbetskraft har därför försämrats markant. Vad följderna blir av den förväntade försvagningen av efterfrågan på arbetskraft beror delvis på hur arbetskraftsutbudet utvecklas. Ökningar av arbetskraften beror på förändringar i befolkningen i arbetsför ålder och invånarnas vilja att delta i arbetskraften. Tillväxten i arbetskraftsutbudet var förhållandevis oförminskad tredje kvartalet Befolkningen i arbetsför ålder ökade stadigt och arbetskraftsdeltagandet steg. Sammantaget tyder kombinationen av en svagare efterfrågan på arbetskraft och en förhållandevis oförminskad ökning av det potentiella arbetskraftsutbudet på att arbetsmarknaderna har börjat bli mindre strama. Arbetslösheten i euroområdet har stigit sedan början av 2008 och låg i januari 2009 på 8,2 procent, vilket var 1 procentenhet högre än i januari 2008 (se diagram 52). Europeiska kommissionens företagsenkät i oktober visade också att andelen företag som rapporterar att produktio- Diagram 51 Arbetsproduktivitet Diagram 52 Arbetslöshet (årlig procentuell förändring) (månadsuppgifter, säsongrensat) Hela ekonomin Industrin, exklusive byggsektorn Tjänster Månatlig förändring i tusental (vänster skala) Procent av arbetskraften (höger skala) , , , , , , ,5 Källor: Eurostat och :s beräkningar. Anm. Uppgifterna avser euroområdet inklusive Slovakien. Källa: Eurostat. Anm. Uppgifterna avser euroområdet inklusive Slovakien. 70 Mars 2009

73 den ekonomiska och monetära utvecklingen Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad nen begränsas av arbetskraftsbrist har minskat. I takt med att företagens efterfrågan på arbetskraft minskar kan man räkna med att trycket på arbetsmarknaden fortsätter att lätta under de närmaste kvartalen. 4.3 utsikter för den ekonomiska aktiviteten Aktiviteten i euroområdet avtog markant i slutet av 2008 när förnyad oro inom finanssektorn spred sig till den reala ekonomin. Nedgången i utvecklade ekonomier och det faktum att tillväxtmarknaderna har påverkats allt mer av turbulensen har lett till en minskad utländsk efterfrågan. Även näringslivets investeringar har minskat och expansionsplaner lagts på is när lönsamheten sjunkit, kapacitetstrycket lättat och skärpta utlåningskrav har försämrat tillgången till finansiering. I denna situation bidrar även tömning av lager inom flera sektorer till en lägre produktion. Även bostadsinvesteringarna har sjunkit i takt med att bostadsmarknaderna i flera euroländer har försvagats, och förväntningar om lägre priser framöver avskräcker från investeringar i nuläget. Den minskade produktionen har gjort att kapacitetstrycket i företag har lättat markant, medan arbetsmarknadsläget har börjat bli mindre stramt. Arbetslösheten har stigit och enkäter visar att sysselsättningsförväntningarna har sjunkit. I en situation med förmögenhetsförluster, stramare kreditvillkor och försämrade arbetsmarknadsutsikter förväntas hushållens konsumtion slutligen vara fortsatt dämpad, även om realinkomstutvecklingen främjas av prisfallet på råvaror. Efter en markant nedgång i BNP i slutet av 2008 förväntas den ekonomiska aktiviteten i euroområdet vara fortsatt svag de närmaste kvartalen eftersom strukturella obalanser i vissa ekonomier och oron på finansmarknaderna kommer att fortsätta att påverka den globala och inhemska ekonomin. En gradvis ekonomisk återhämtning väntas dock äga rum under 2010 och få draghjälp av de omfattande makroekonomiska stimulansåtgärder och andra politiska åtgärder som nu vidtas för att främja ett väl fungerande finansiellt system, både i och utanför euroområdet. I sina makroekonomiska framtidsbedömningar i mars 2009 förutspår :s experter en genomsnittlig årlig real BNP-tillväxt på mellan -3,2 och -2,2 procent 2009, och -0,7 och 0,7 procent 2010 (se ruta 6). Under både 2009 och 2010 kommer negativa överhängseffekter från föregående år att bidra till en betydligt lägre årlig BNP-tillväxt. Utsikterna för den ekonomiska aktiviteten är fortfarande osäkra. Riskerna för de ekonomiska utsikterna verkar nu vara mer balanserade. Å ena sidan kan de omfattande makroekonomiska stimulansåtgärder som nu vidtas och andra politiska åtgärder få mer positiva effekter än väntat, bl.a. på förtroendet. Å andra sidan finns det en oro att turbulensen på finansmarknaderna påverkar den reala ekonomin ännu mer, att protektionistiska strömningar uppstår och växer sig starkare och att en oordnad korrigering av globala obalanser får en negativ inverkan på världsekonomins utveckling. Mars

74 Ruta 6 MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :s EXPERTER :s experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter som fanns tillgängliga den 23 februari På grund av de svaga utsikterna för global tillväxt och för inhemsk efterfrågan väntas den genomsnittliga årliga BNP-tillväxten bli negativ 2009, mellan 3,2 procent och 2,2 procent, innan den ökar till mellan 0,7 procent och +0,7 procent Inflationen förväntas dämpas av fallet på råvarupriser och inbromsningen av den ekonomiska aktiviteten. Den genomsnittliga årliga ökningstakten i HIKP väntas ligga mellan 0,1 procent och 0,7 procent 2009 och mellan 0,6 procent och 1,4 procent Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik De tekniska antagandena om räntor samt antagandena om både energipriser och icke energirelaterade råvarupriser baseras på marknadsförväntningar med stoppdatum den 13 februari Antagandet om korta räntor är av rent teknisk art. De korta räntorna mäts av tremånaders EURIBOR, med marknadens förväntningar som härleds från terminsräntor. Beräkningsmetoden innebär en total genomsnittsnivå på de korta räntorna på 1,8 procent under 2009 och 2,1 procent under Marknadsförväntningarna för avkastningen på de nominella tioåriga statsobligationerna i euroområdet innebär en genomsnittlig nivå på 4,2 procent 2009 och 4,6 procent Grundscenariot tar även hänsyn till det för närvarande strama läget i finansieringsvillkoren, men innehåller också antagandet att över perioden kommer marginalerna mellan bankernas utlåningsräntor och ovanstående räntor att minska något. På samma vis antas kreditvillkoren gradvis lätta under perioden från det nuvarande strama läget. Baserat på futuresmarknaderna under den tvåveckorsperiod som slutade på stoppdatumet antas det årliga genomsnittet för oljepriserna bli 49,3 USD per fat 2009, 57,4 USD Internationella livsmedelspriser i USD väntas gå ner med 11,8 procent 2009 och 4,9 procent Priserna på andra råvaror än energi och livsmedel i USD väntas minska kraftigt med 29,8 procent 2009 och sedan öka med 6,0 procent Ett tekniskt antagande görs om att bilaterala växelkurser kommer att vara oförändrade under bedömningsperioden på de nivåer som rådde under tvåveckorsperioden fram till stoppdatum. Detta medför att EUR/USD-växelkursen ligger på 1,29 både 2009 och 2010, samt att den effektiva växelkursen för euron är i genomsnitt 2,4 procent lägre under 2009 än genomsnittet för 2008, och 0,1 procent lägre under 2010 än genomsnittet för Antagandena om finanspolitiken grundar sig på nationella budgetplaner i de enskilda euroländerna som var tillgängliga den 13 februari De inkluderar alla politiska åtgärder som redan 1 De makroekonomiska framtidsbedömningarna av :s experter kompletterar Eurosystemets makroekonomiska bedömningar som två gånger om året utarbetas gemensamt av experter från och de nationella centralbankerna i euroområdet. Den teknik som används överensstämmer med de metoder som finns i Eurosystemets framtidsbedömningar och beskrivs i A guide to Eurosystem staff macroeconomic projection exercises,, juni 2001, som finns på :s webbplats. För att uttrycka den osäkerhet som omger bedömningarna används intervall vid presentationen av resultaten för varje variabel. Varje variabels och varje periods intervaller motsvarar en modellbaserad 75-procentig sannolikhetsintervall. Metoden som används beskrivs i New procedure for constructing staff projection ranges,, september 2008, som också finns på :s webbplats. 2 Antaganden om olje- och livsmedelspriser baseras på terminspriser t.o.m. slutet av För andra råvaror antas priserna följa terminspriserna till slutet av 2009 och därefter utvecklas i linje med den globala ekonomiska aktiviteten. 72 Mars 2009

75 den ekonomiska och monetära utvecklingen Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad har godkänts av nationella parlament eller som specificerats i detalj av regeringarna och som sannolikt kommer att gå igenom lagberedningsprocessen. Hänsyn har tagits till de finanspolitiska stimulanspaketen i ett antal länder i dessa bedömningar. Antaganden om omvärlden De globala ekonomiska utsikterna försämrades markant under det sista kvartalet 2008, samtidigt som de negativa återkopplingarna mellan finanskrisen och den reala ekonomiska aktiviteten i utvecklade ekonomier förstärktes och följdeffekterna på tillväxtekonomierna ökades, särskilt p.g.a. världshandelns kollaps. Världsekonomin väntas undergå den allvarligaste och mest synkroniserade nergången på många årtionden. Genomsnittlig årlig tillväxt i världens reala BNP utanför euroområdet väntas gå ner från 3,6 procent 2008 till 0,2 procent 2009 och återhämta sig måttligt till 2,5 procent 2010 allteftersom de expansiva politiska åtgärderna tar fart i världen. Euroområdets största handelspartner väntas bli speciellt berörda av den globala inbromsningen i aktiviteten. Som resultat väntas tillväxten i euroområdets exportmarknader, som var 4,1 procent 2008, bli negativ 2009 på 5,3 procent innan den återhämtar sig till 1,9 procent Bedömningarna för real BNP-tillväxt Real BNP-tillväxt har varit negativ i euroområdet sedan andra kvartalet 2008, och minskade med 1,5 procent på kvartalsbasis under årets sista kvartal. I linje med kortfristiga ekonomiska indikatorer och enkätdata väntas BNP fortsätta att gå ner 2009, dock i mindre omfattning än i slutet av Denna nergång återspeglar en minskad export tillsammans med sjunkande inhemsk efterfrågan. Utsikterna för investeringar påverkas särskilt av den svaga globala aktiviteten och en hög grad av osäkerhet. Särskilt bostadsinvesteringarna väntas gå ned, vilket ytterligare återspeglar den pågående korrigeringen på fastighetsmarknaden i några euroländer. Privatkonsumtionen väntas mattas av en försämrad arbetsmarknad och svag framtidstro. Den senaste tidens negativa utveckling, som försvagningen av världshandeln, det minskade förtroendet och åtstramningen av finansieringsvillkoren, väntas endast gradvis lätta under perioden. En återhämtning väntas för 2010 när euroområdet och resten av världen dragit nytta av de omfattande makroekonomiska stimulansåtgärderna för att förenkla finanssystemets funktioner vidtagits. Den väntas drivas av export, den beräknade gradvisa normaliseringen av finansmarknaderna och stabilisering av bostadsmarknaderna. Efter att ha ökat med 0,8 procent 2008 väntas real BNP minska med mellan 2,2 procent och 3,2 procent 2009 och sedan hamna på mellan 0,7 procent och +0,7 procent Tabell A Makroekonomiska bedömningar för euroområdet 1), 2) (genomsnittliga årliga procentuella förändringar) HIKP 3,3 0,1-0,7 0,6-1,4 Real BNP 0,8-3,2 - -2,2-0,7-0,7 Privat kosumtion 0,5-1,2 - -0,2-0,4-1,0 Offentlig konsumtion 2,1 1,3-2,1 1,1-1,9 Fasta bruttoinvesteringar 0,3-8,6 - -5,8-4,3 - -0,3 Fasta bruttoinvesteringar 1,8-9,7 - -6,9-0,9-1,9 Import (varor och tjänster) 1,8-8,0 - -5,0-1,6-2,6 1) Bedömningar för real BNP och dess komponenter baseras på kalenderjusterade uppgifter. Bedömningarna för export och import inbegriper handel inom euroområdet. 2) Uppgifterna för BNP avser alla 16 euroländerna. Uppgifterna för HIKP inkluderar Slovakien som en del av euroområdet från De årliga procentuella förändringarna för 2009 baseras på euroområdets sammansättning i vilken Slovakien ingår redan Mars

76 Pris- och kostnadsutsikter Som resultat av sjunkande råvarupriser och baseffekter p.g.a. tidigare råvaruprisändringar och de allt mer försämrade ekonomiska utsikterna väntas genomsnittlig årlig HIKP-inflation sjunka till mellan 0,1 procent och 0,7 procent 2009 från 3,3 procent Under 2010 väntas inflationen vara mellan 0,6 procent och 1,4 procent. De svaga ekonomiska utsikterna för euroområdet väntas hålla tillbaka inhemskt pristryck under hela perioden. Särskilt ersättning per anställd, som uppvisade en stark ökning 2008 väntas dämpas betydligt med lägre löneökningar både inom den offentliga och privata sektorn när arbetsmarknaden försämras och inflationen sjunker. Minskningar i vinstmarginalerna väntas dämpa inflationen ytterligare. Slutligen väntas låg global inflation också dämpa importpriserna. Jämförelser med bedömningarna från december 2008 Intervallen som beräknats för real BNP-tillväxt i euroområdet för 2009 och 2010 har justerats ned betydligt jämfört med de makroekonomiska framtidsbedömningar som Eurosystemets experter publicerade i månadsrapporten för december 2008, vilket återspeglar lägre aktivitet i världen, sjunkande tillgångspriser och svagare förtroende. Intervallen som väntas för den årliga ökningen i totala HIKP 2009 och 2010 är båda betydligt lägre än de från december 2008, vilket huvudsakligen återspeglar nedrevideringar av energi- och livsmedelspriserna, men även effekten av lägre aktivitet på löner och priser. Tabell B Jämförelse med framtidsbedömningarna från december 2008 (genomsnittlig årlig ändring i procent) Real BNP december ,8-1,2-1,0-0,0 0,5-1,5 Real BNP mars ,8-3,2 - -2,2-0,7-0,7 HIKP december ,2-3,4 1,1-1,7 1,5-2,1 HIKP mars ,3 0,1-0,7 0,6-1,4 74 Mars 2009

77 den ekonomiska och monetära utvecklingen De offentliga finansernas utveckling 5 DE OFFENTLIGA FINANSERNAS UTVECKLING Utsikterna för de offentliga finanserna i euroområdet har försämrats kraftigt. Huvudorsakerna är det försämrade makroekonomiska läget, inkomstbortfallet och de finanspolitiska stimulansåtgärder som införts i de flesta länder i euroområdet för att bemöta den allvarliga konjunkturnedgången. Enligt Europeiska kommissionens delårsprognos från januari 2009 förväntas euroområdets underskott i de offentliga finanserna öka från 1,7 procent av BNP 2008 till 4,0 procent 2009, och därefter stiga till 4,4 procent kommer underskottet i tio av sexton av länderna i euroområdet sannolikt ligga över referensvärdet på 3 procent av BNP. Riskerna när det gäller utsikterna för de offentliga finanserna ligger på nedåtsidan, vilket beror på de osäkra makroekonomiska utsikterna, den finanspolitiska effekten av finanskrisen och de finanspolitiska stimulansåtgärderna. För att bevara förtroendet för hållbara offentliga finanser måste alla berörda parter så snart som möjligt följa sitt åtagande om en fullständig tillämpning av bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten. De offentliga finansernas utveckling 2008 Enligt Europeiska kommissionens delårsprognos från januari 2009 försämrades budgetbalanserna för de offentliga finanserna i euroområdet från -0,6 procent av BNP 2007 till -1,7 procent 2008 (se tabell 9). Den dämpade ekonomiska aktiviteten, högre primära utgifter och lägre inkomster också till följd av penningpolitiska stimulansåtgärder stod bakom det ökade underskottet. Eurostat har ännu inte slutfört den statistiska klassificeringen av de statliga ingripanden som genomförts i syfte att stabilisera finansinstituten, men dessa bedöms för närvarande ha haft en försumbar effekt på budgetbalanserna. De flesta ingripanden hade formen av finansiella transaktioner (vilka i allmänhet påverkar statsskulden men inte underskottet) eller ansvarsförbindelser i form av statliga garantier. Jämfört med de uppdaterade stabilitetsprogrammen från slutet av 2007 och början av 2008 är detta en försämring med 0,8 procentenheter i förhållande till de initiala målen för budgetbalanserna i de offentliga finanserna i euroområdet. Försämringen av budgetbalanserna var något mindre efter korrigering för den negativa konjunkturen samt för engångsåtgärder och tillfälliga åtgärder. Euroområdets strukturella balans (visas inte i tabellen) minskade med 0,8 procentenheter till -2,3 procent av BNP Budgetbalanserna i de offentliga finanserna i nästan alla länder i euroområdet föll 2008, men försämringen av finanserna skilde sig mellan länderna. I Irland, Grekland, Spanien, Frankrike och Malta steg underskottet till över referensvärdet på 3 procent av BNP 2008, medan det 2007 endast var Grekland som hade ett underskott som överskred 3 procent av BNP.1 I februari 2009 initierade Europeiska kommissionen det första steget i ett förfarande vid alltför stora underskott för dessa länder, förutom för Malta vars underskott bedöms vara litet och tillfälligt. Det var endast fyra länder i euroområdet Cypern, Luxembourg, Nederländerna och Finland som nådde sina medelfristiga budgetmål 2008, medan Spanien och Slovenien avlägsnade sig från sina medelfristiga budgetmål. Den offentliga sektorns genomsnittliga skuld som andel av BNP i euroområdet ökade från 66,1 procent 2007 till 68,7 procent Skuldkvoten ökade i synnerhet i länder som upplevde en kraftig nedgång i den ekonomiska aktiviteten, eller med stora ingripanden i form av kapitaltillskott till finanssektorn hade sju länder i euroområdet en skuldkvot på över 60 procent av BNP, ungefär som under Greklands underskott för 2007 reviderades från 2,8 procent av BNP i Eurostats anmälan av uppgifter som lämnas in på våren 2008 till 3,5 procent av BNP i anmälan av uppgifter som lämnas in på hösten Revideringen var resultatet av en korrigering i redovisningen av EU-stöd och förbättrad täckning av extrabudgetära medel, kommun- och socialförsäkringsmedel. Mars

78 Tabell 9 Balansen i de offentliga finanserna samt bruttoskuld i euroländerna Balans Skuld Procent av BNP Belgien -0,3-0,9-3,0-4,3 83,9 88,3 91,2 94,0 Tyskland -0,2-0,1-2,9-4,2 65,1 65,6 69,6 72,3 Irland 0,2-6,3-11,0-13,0 24,8 40,8 54,8 68,2 Grekland -3,5-3,4-3,7-4,2 94,8 94,0 96,2 98,4 Spanien 2,2-3,4-6,2-5,7 36,2 39,8 46,9 53,0 Frankrike -2,7-3,2-5,4-5,0 63,9 67,1 72,4 76,0 Italien -1,6-2,8-3,8-3,7 104,1 105,7 109,3 110,3 Cypern 3,4 1,0-0,6-1,0 59,4 48,1 46,7 45,7 Luxemburg 3,2 3,0 0,4-1,4 7,0 14,4 15,0 15,1 Malta -1,8-3,5-2,6-2,5 61,9 63,3 64,0 64,2 Nederländerna 0,3 1,1-1,4-2,7 45,7 57,3 53,2 55,2 Österrike -0,4-0,6-3,0-3,6 59,5 59,4 62,3 64,7 Portugal -2,6-2,2-4,6-4,4 63,6 64,6 68,2 71,7 Slovenien 0,5-0,9-3,2-2,8 23,4 22,1 24,8 25,8 Slovakien -1,9-2,2-2,8-3,6 29,4 28,6 30,0 31,9 Finland 5,3 4,5 2,0 0,5 35,1 32,8 34,5 36,1 Euroområdet -0,6-1,7-4,0-4,4 66,1 68,7 72,7 75,8 Källa: Preliminär prognos från Europeiska kommissionen januari UTSIKTER FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA 2009 Den finanspolitiska situationen förväntas försämras ytterligare Enligt Europeiska kommissionens delårsprognos från januari 2009 förväntas euroområdets underskott i de offentliga finanserna öka snabbt från 1,7 procent 2008 till 4,0 procent 2009, och därefter till 4,4 procent Den här kraftiga försämringen i utsikterna för de offentliga finanserna speglar den minskade ekonomiska aktiviteten, ytterligare inkomstbortfall, finanspolitiska stimulanspaket och andra diskretionära åtgärder i många länder i euroområdet. Den stora osäkerheten i beräkningen av konjunkturrensade budgetsaldon måste tas med i beräkningen vid en bedömning av sammansättningen av de försämrade offentliga finanserna. Enligt kommissionens prognos kan omkring två tredjedelar av den finanspolitiska stimulansen på 2,7 procent av BNP 2009 och 2010 tillskrivas automatiska stabiliseringsfunktioner och en tredjedel diskretionära finanspolitiska åtgärder och omsvängningen när det gäller oväntade inkomster. Den finanspolitiska försämringen är utbredd bland länderna i euroområdet. Enligt kommissionen s prognos förutspås utöver Irland, Grekland, Spanien och Frankrike även Italien, Portugal och Slovenien överskrida referensvärdet på 3 procent av BNP i år och (med undantag för Slovenien) fortsätta att ligga kvar över referensvärdet 2010, medan Belgien, Tyskland, Österrike och Slovakien förväntas ansluta sig till dem 2010 (se tabell 9). Det betyder att 2010 kommer underskottet i de offentliga finanserna i tio av euroområdets sexton medlemsländer förmodligen att ligga över referensvärdet. Det genomsnittliga skulden som andel av BNP i euroområdet förutspås öka från 68,7 procent 2008 till 75,8 procent Kommissionens prognos tar inte hänsyn till alla finansiella räddnings åtgärder. Ökningen av skuldkvoten kan bli ännu större när den statistiska klassificeringen av räddnings operationerna är klar. Det är inte alla länder i euroområdet som skickat in en uppdatering av sina stabilitetsprogram ännu och i många fall är uppdateringarna redan inaktuella. De tillgängliga uppdateringarna är i allmänhet något mer optimistiska än kommissionens prognos för underskott och skuld, men trenden mot kraftigt försämrade offentliga finanser är densamma. 76 Mars 2009

79 den ekonomiska och monetära utvecklingen De offentliga finansernas utveckling åtgärder för att bemöta den finansiella och ekonomiska krisen Som en reaktion på finanskrisen har medlemsstaterna anslagit cirka 3,5 procent av BNP för euroområdet till kapitaltillskott och andra stödåtgärder för finanssektorn som ökar skuldbördan, varav något mindre än hälften använts hittills. Dessutom motsvarar det tak som meddelats för garantier för obligationer emitterade av banker eller lån mellan finansinstitut cirka 20 procent av BNP, varav cirka 8 procent använts. Som en motåtgärd mot konjunkturnedgången godkände Europeiska rådet vid sitt möte den 11 och 12 december 2008 en European Economic Recovery Plan. Enligt denna plan ska medlemsstatern a bidra med 170 miljarder euro (1,2 procent av BNP) till finanspolitiska stimulansåtgärder inom EU om 200 miljarder euro (1,5 procent av BNP). Resterande pengar hämtas från EU:s budget och Europeiska investeringsbanken. Den här samordnade insatsen är avsedd att stötta den ekonomiska återhämtningen genom att stärka den samlade efterfrågan och öka insatserna för att implementera strukturreformerna i Lissabonstrategin. Samtidigt bekräftade Europeiska rådet sitt åtagande att implementera samtliga bestämmelser i den reviderade stabilitets- och tillväxtpakten och om hållbara offentliga finanser. Medlemsstaterna uppmanades att så snart som möjligt återgå till sina medelfristiga budgetmål. Många länder i euroområdet har också infört finanspolitiska åtgärder för att stimulera ekonomin. Under hösten 2008 lanserade den tyska regeringen ett paket med åtgärder, mestadels på inkomstsidan i budgeten, på 1,3 procent av BNP 2009 och I början av 2009 offentliggjorde regeringen ytterligare ett stimulanspaket på cirka 2 procent av BNP med ytterligare åtgärder för samma tvåårsperiod. I Frankrike offentliggjordes åtgärder på cirka 1,5 procent av BNP i slutet av 2008 för perioden , däribland ökade offentliga investeringar och stöd för småföretag och vissa branscher. I februari offentliggjorde den franska regeringen att ytterligare 0,4 procent av BNP ska gå till stimulansåtgärder, däribland åtgärder för stöd till bilindustrin införde den italienska regeringen expansionsåtgärder som till största delen inriktas på utgiftssidan, på upp till en halv procentenhet av BNP för åren 2009 och Effekterna av dessa åtgärder på nettoupplåningen kommer till största del kvittas av kompensationsåtgärder. I Spanien vidtogs en rad inkomståtgärder i syfte att stimulera ekonomin redan under första halvåret 2008, och ytterligare planer på offentliga investeringar, som representerar mer än 3 procent av BNP under , offentliggjordes i november. De flesta andra länder i euroområdet har också infört omfattande finanspolitiska stimulansåtgärder. Det är alltför tidigt att göra en fullständig bedömning av de finanspolitiska stimulansplanerna, vilka också diskuteras av medlemsstaterna i den årliga multilaterala övervakningen av budgetpolitiken inom EU. Dock medför de storskaliga stimulansinsatserna också vissa risker. Stimulansåtgärderna måste ligga rätt i tiden, vara målinriktade och tillfälliga för att vara effektiva. Effektiviteten i ländernas stimulanspaket beror också på paketens sammansättning (se ruta 7). Det är inte alla åtgärder som har en tydlig koppling till roten till de aktuella ekonomiska problemen eller kan implementeras snabbt. Vissa åtgärder speglar politiska kompromisser snarare än ekonomiska hänsynstaganden. Regeringarnas ingripanden medför också en risk för att de ekonomiska aktörernas beteende störs och att en effektiv resursfördelning undermineras. Mars

80 Ruta 7 EFFEKTIVITETEN I OLIKA FINANSPOLITISKA ÅTGÄRDER FÖR ATT STIMULERA EKONOMIN I debatten om de finanspolitiska reaktionerna på konjunkturnedgången har fokus lagts på effektiviteten i de finanspolitiska stimulansåtgärderna och hur sammansättningen ska se ut i de finanspolitiska stimulanspaket som syftar att öka den samlade efterfrågan och stabilisera ekonomin. I den här rutan finns en genomgång av ett antal breda iakttagelser från litteraturen. Innan diskretionära finanspolitiska åtgärder vidtas för att stimulera ekonomin måste ett antal frågor ställas först med avseende på behovet av sådana åtgärder och utrymmet för budgetåtgärder. Behovet måste bland annat bedömas med avseende på de inbyggda kontracykliska finanspolitiska reaktionerna från skatte- och utgiftssystemen, dvs. de automatiska stabiliseringsfunktionerna. Dessa är relativt stora i euroområdet (uppskattas till 0,49, jämfört med 0,34 i USA 1 ) och är den första försvarslinjen i en konjunkturnedgång. Utrymmet för budgetåtgärder beror främst på det gällande finanspolitiska läget (den offentliga budgetens läge i förhållande till det medelfristiga målet, den offentliga skuldsättningen, omfattningen av ansvarsförbindelser och andra långfristiga risker, t.ex. kostnader för en åldrande befolkning). Länder med en sund finanspolitiskt läge och hållbara offentliga finanser har störst utrymme att vidta motåtgärder, om behovet uppstår. När det gäller EU:s medlemsstater finns det också ett behov att säkerställa efterlevnad med ramverket för en sund finanspolitik i det fördrag som ligger till grund för Europeiska gemen skapen och stabilitets- och tillväxtpakten. Konsensus har vuxit fram om att diskretionära finanspolitiska stimulansåtgärder för att stabilisera ekonomin måste vidtas i rätt tid, vara målinriktade och tillfälliga för att vara effektiva. Erfarenheten har visat att dessa förutsättningar ofta inte uppfylls. 2 Även när diskretionära stimulanspaket ska implementeras återstår fortfarande obesvarade frågor om deras optimala struktur. Trots att resultaten varierar i den empiriska litteraturen och att det är svårt att göra jämförelser mellan olika modeller och deras antaganden, olika länder och olika typer av finanspolitiska åtgärder går det att dra några breda slutsatser. För det första är ökade offentliga utgifter sannolikt mer effektivt när det gäller att stötta ekonomin än sänkta skatter, även om skattesänkningar tycks fungera bättre på lång sikt. De flesta empiriska studier tyder på att utgiftsmultiplikatorer påverkar produktionen mer än skattemultiplikatorer på kort sikt. 3 Denna iakttagelse stämmer överens med tanken att en del av ökningen i disponibel inkomst till följd av sänkta skatter sannolikt går till sparande (såvida inte skattesänkningen riktar in sig på konsumenter med begränsad kredit), medan offentliga inköp av varor och tjänster påverkar den samlade efterfrågan och produktionen direkt. Skattemultiplikatorer ökar oftast med tiden, men bevisen för att skattesänkningar är mer effektivt än ökade utgifter på lång sikt är blandade, i synnerhet när skatteändringarna är tillfälliga. Ändå 1 Se Deroose, S., M. Larch och A. Schaechter (2008), Constricted, lame and pro-cyclical? Fiscal policy in the euro area revisited, European Economy, Economic Papers No 353. De automatiska stabilisatorerna beräknas som förändringen i budgetbalansen som andel av BNP med avseende på en relativ förändring i BNP. 2 Se även rutan Diskretionär finanspolitik, automatisk stabilisering och ekonomisk osäkerhet i månadsrapporten från juni Se Hemming, R., M. Kell och S. Mahfouz (2002), The effectiveness of fiscal policy in stimulating economic activity - A review of the literature, IMF Working Paper WP/02/ Mars 2009

81 den ekonomiska och monetära utvecklingen De offentliga finansernas utveckling finns det nya bevis från IMF 4 från en bred panel av finanspolitiska reaktioner på konjunkturnedgången som tyder på att inkomstbaserad politik, däribland tillfälliga sådana, har kopplats ihop med högre efterföljande tillväxt och till och med snabbare återhämtning (det senare i synnerhet i tillväxtekonomier) på grund av gynnsamma effekter på tillgångssidan. Överhuvudtaget finns det i senare studier 5 fler bevis på att skattemultiplikatorerna kan vara höga och högre än utgiftsmultiplikatorerna på lång sikt. De flesta empiriska bevis fokuseras på USA, men resultaten för euroområdet och de stora EUekonomierna 6 tycks ge stöd för slutsatsen att åtgärder som omfattar offentliga utgifter sannolikt är mer effektiva än skatteåtgärder på kort sikt, men att effektiviteten minskar på medellång och lång sikt. Flera studier 7 har funnit att produktionen ökat som en reaktion på varaktiga skattenedskärningar på medellång sikt i euroområdet. För det andra finns det inom respektive kategori skillnader i effektivitet mellan olika finanspolitiska stimulansåtgärder. Bland de offentliga utgiftskomponenterna tycks de största effekterna på efterfrågan på kort sikt komma från inköp av varor och tjänster, medan de offentliga investeringarna förmodligen har större påverkan på medellång och lång sikt. Högre sociala transfereringar har oftast snabbare positiv inverkan om den riktas mot hushåll med kreditbegränsningar, men om de håller i sig tenderar de att påverka den långsiktiga tillväxten negativt genom att störa fördelningen av resurser och hindra arbetskraftens rörlighet. 8 Vad gäller skattekomponenter tyder OECD:s arbete 9 på att effektiviteten i skatteförändringar beror på de befintliga skattestrukturerna och andelen kreditbegränsade aktörer, och att skillnaderna är stora mellan länderna. I de flesta fall tycks en minskning i inkomstskatter, i synnerhet bolagsskatten, påverka produktionen mest på lång sikt. För det tredje beror en ekonomis reaktioner på olika finanspolitiska åtgärder sannolikt på ett antal andra faktorer, t.ex. dess storlek och öppenhet samt institutionella faktorer. IMF:s simuleringar visar att effekterna på produktionen av en finanspolitisk stimulansåtgärd i allmänhet tenderar att vara mer märkbar i en större ekonomi än en mindre, öppen ekonomi. Detta kan förklaras av det faktum att ju mer öppen ekonomin är, desto högre är andelen av ytterligare konsumtionsefterfrågan som blir följden av en finanspolitisk stimulansåtgärd riktad mot importen. För att spegla detta hänsynstagande efter typen av finanspolitiskt verktyg har simuleringar 4 International Monetary Fund, World Economic Outlook, kapitel 5, Fiscal Policy as a Countercyclical Tool, oktober Se Romer, C. och D. Romer (2007), The macroeconomic effects of tax changes: estimates based on a new measure of fiscal shocks, mimeo, University of California, Berkeley, och Coenen, G., P. McAdam och R. Straub (2007), Tax reform and labour-market performance in the euro area. A simulation-based analysis using the New Area-Wide Model, Working Paper No Roeger, W. och J. in t Veld (2004), Some selected simulation experiments with the European Commission s QUEST model, Economic Modelling 21(5): ; Dalsgaard, T., C. André och P. Richardson (2001), Standard Shocks in the OECD interlink model, OECD Working Paper 306; Al-Eyd, A. and R. Barrell (2005), Estimating tax and benefit multipliers in Europe, Economic Modelling 22: ; Hunt B. och D. Laxton (2003), Some simulation properties of the major euro area economies in MULTIMOD, IMF Working Paper 03/31; and Perotti, R. (2002), Estimating the effects of fiscal policy in OECD countries, Working Paper No Coenen, G., P. McAdam och R. Straub (2007) för euroområdet med hjälp av simuleringar och Perotti (2002) för Tyskland ( ) med hjälp av strukturell VAR. 8 Obstfeld, M. och G. Peri (1998), Regional non-adjustment and fiscal policy, Economic Policy 13(26): ; Checherita, C., C. Nickel och P. Rother (2009), The role of fiscal transfers for regional economic convergence in Europe, Working Paper No Johansson Å., C. Heady, J. Arnold, B. Brys och L.Vartia (2008), Tax and economic growth, OECD Economics Department Working Paper No 620. Mars

82 visat att den högsta relativa skillnaden i produktionseffekter mellan en stor och en mindre, öppen ekonomi förekommer i samband med sänkta skatter på konsumtion och ökade transfereringar. Institutionella faktorer är också viktigt när det gäller att utforma en finanspolitisk stimulansplan. Hur skattesänkningar, t.ex. sänkt skatt på arbetsinkomst, påverkar produktionen beror på arbetsmarknadsinstitutionerna, t.ex. graden av fackföreningsanslutning och lönesättningsprocessens egenskaper. Andra faktorer, t.ex. de offentliga institutionernas beredvillighet (effektiviteten i departement som satsar på utgiftslinjen kontra skatteåtgärder, statliga myndigheters förmåga att implementera storskaliga investeringsprogram osv.) påverkar också effektiviteten i utgiftskontr a skatteåtgärder. Sammanfattningsvis är det svårt att räkna upp ett antal absoluta egenskaper för ett optimalt finanspolitiskt paket och hur det kommer att påverka ekonomin. Litteraturen tyder dock på att, utöver kravet att finanspolitiska stimulansåtgärder ska införas i rätt tid, vara målinriktade och tillfälliga, strukturen i en finanspolitisk stimulansplan bör ta hänsyn till flera faktorer, t.ex. (i) det inledande finanspolitiska läget och befintliga skatte- och utgiftsstrukturer, (ii) den förväntade varaktigheten för den konjunkturnedgång som den är tänkt att påverka och det möjliga utbytet mellan kortsiktiga stabiliseringsmål (efterfrågesidan) och verktyg för att öka tillväxten på lång sikt (tillgångssidan), (iii) den förväntade storleken på de finanspolitiska multiplikatorerna av olik a verktyg och den tid som behövs för att verktygen ska påverka efterfrågan och produktionen, (iv) de institutionella egenskaper som underlättar implementering och (v) behovet att minska störningarna på marknadsmekanismerna. Länderna bör alltså utforma finanspolitiska stimulanspaket på ett sådant sätt som stabiliserar ekonomin och samtidigt lägger grunden för en sund återhämtning, genom att främst höja kvaliteten på de offentliga finanserna och implementera strukturreformer Se även rutan Strukturpolitik i kristider i månadsrapporten från december Vissa stimulansåtgärder förfaller automatiskt, medan andra kan vara svåra att återkalla. Stigande underskott och skulder riskerar att underminera förtroende för hållbara offentliga finanser, vilket kan leda till att hushållen och företagen minskar sin konsumtion och investeringar i väntan på framtida skattehöjningar. Den kraftiga ökningen i ränteskillnader för statsobligationer i Tyskland är en varning om att finansmarknaderna bevakar utvecklingen av de presumtiva finanspolitiska riskerna noggrant (se diagram B i rutan med titeln How have governments bank rescue packages affected investors perceptions of credit risk? ). I januari och februari 2009 sänkte ratinginstituten den långfristiga kreditratingen för landet och utsikterna för Irland, Grekland, Spanien och Portugal. FINANSPOLITISKA ÖVERVÄGANDEN Under de nuvarande förutsättningarna, som präglas av stor osäkerhet kring den makroekonomiska effekten av den finansiella och ekonomiska krisen, bör finanspolitiken utformas enligt ett antal grundläggande principer och överväganden. Först och främst måste det finnas ett fortsatt förtroende för att de offentliga finanserna är hållbara, inte minst när förtroendet för banksektorn är lågt. En förutsättning för detta är att behålla integriteten i EU:s regelbaserade finanspolitiska ramverk (se ruta 8). Mot bakgrund av budgetutfallet 2008 och de oroande utsikterna för de offentliga finanserna är det rätt att Europeiska kommissionen initierat förfaranden vid alltför stora underskott för ett antal länder i enlighet med bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten. Ytterligare åtgär- 80 Mars 2009

83 den ekonomiska och monetära utvecklingen De offentliga finansernas utveckling der bör vidtas för andra länder om alltför stora underskott är att vänta Strama tidsgränser måste ovillkorligen anges för korrigering av de alltför stora underskotten och konsolideringsplanerna måste baseras på fasta och väl specificerade strukturåtgärder. En återgång till en sund finanspolitisk ställning så snart som möjligt är inte bara nödvändigt för att behålla allmänhetens förtroende för de offentliga finansernas hållbarhet. Det är också en förutsättning för att behålla trovärdigheten i stabilitets- och tillväxtpakten samt EU:s finanspolitiska ram. Ruta 8 Det juridiska ramverket för att säkerställa en sund finanspolitik inom emu Bestämmelserna i det fördrag som ligger till grund för Europeiska gemenskapen och stabilitets- och tillväxtpakten är avsedda att säkerställa en sund finanspolitik en förutsättning för en hållbar ekonomisk tillväxt och att stötta Eurosystemets oberoende penningpolitik, som syftar till att upprätthålla stabila priser. Dessa bestämmelser främjar därmed en smidigt fungerande ekonomisk och monetär union (EMU), i vilken en enhetlig monetär politik samexisterar med ländernas finanspolitik. 1 Enligt artikel 101 i fördraget får Eurosystemet inte erbjuda övertrasseringsfaciliteter till samhällsinstitutioner och organ, statliga eller andra offentliga företag eller direkt köpa skuldinstrument emitterade av sådana företag. Denna bestämmelse är avsedd att bryta den direkta kopplingen mellan penningpolitiken och finanspolitiken och i synnerhet att förbjuda monetär finansiering av offentliga underskott, vilket under tidigare årtionden bidragit till alltför stor penningtillväxt och inflation i vissa länder. I enlighet med artikel 21 i protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken kan Eurosystemet fortfarande fungera som en bank för offentliga företag. Dessutom gäller förutnämnda förbud inte för offentligt ägda kredit institut, som i samband med tillhandahållande av bankreserver behandlas på samma sätt som privata kreditinstitut. Artikel 102 i fördraget förbjuder åtgärder som ger samhällsinstitutioner eller organ, statliga eller offentliga företag privilegierat tillträde till finansinstitut, såvida inte detta baseras på noggranna överväganden. Enligt artikel 103 i fördraget ska EU inte vara ansvarigt för eller överta statliga eller offentliga företags åtaganden, och en medlemsstat ska heller inte vara ansvarig för eller överta en annan medlemsstats åtaganden. Denna så kallade no bail out clause är avsedd att säkerställa att medlemsstaterna tar ansvar för sina egna lån. Följaktligen bör investerare ta hänsyn till detta i sin prissättning av de skuldinstrument som emitteras av olika länder i euroområdet. Den mest grundläggande regeln i finanspolitiken, vilken framgår av artikel 104 i fördraget och sekundärlagstiftningen i stabilitets- och tillväxtpakten, är att en medlemsstat ska undvika alltför stora offentliga underskott. Enligt fördraget och stabilitets- och tillväxtpakten anses som regel ett offentligt underskott som överskrider 3 procent av BNP vara alltför stort. Dock kan undan- 1 Stabilitets- och tillväxtpakten består i huvudsak av (i) rådets förordning 1466/97, som ändrats genom rådets förordning 1055/2005, om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken samt (ii) rådets förordning 1467/97, som ändrats av rådets förordning 1056/2005, om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott. Mars

84 tag medges om överskridandet av referensvärdet är exceptionellt, litet till omfattningen och tillfälligt. 2 En offentlig skuld som andel av BNP på över 60 procent är alltför stor, såvida inte skuldkvoten minskar tillräckligt och närmar sig referensvärdet i en tillfredsställande takt. Om det bedöms att underskottet är alltför stort blir medlemsstaten föremål för förfarandet vid alltför stora underskott. Detta består av ett antal steg som syftar till att säkerställa att det alltför stora underskottet korrigeras i rätt tid. Mot bakgrund av de nuvarande ogynnsamma makroekonomiska villkoren, samt de olika finanspolitiska åtgärder som införts under de senaste månaderna, förväntas ett stort antal medlemsstater överskrida referensvärdet på 3 procent för underskottet. I dessa fall som i alla fall är en full tillämpning av bestämmelserna i fördraget och stabilitets- och tillväxtpakten berättigad. En noggrann genomgång och korrigering av finanspolitiken i de medlemsstater som har alltför stora underskott är viktigt för att försäkra investerare och allmänheten om regeringens åtagande att återgå till en sund finans politisk ställning så snart som möjligt för att säkerställa hållbara offentliga finanser. Ett fast åtagande gentemot det befintliga juridiska ramverket är alltså ännu viktigare mot bakgrund av de ytterligare och stora finansiella åtaganden som nyligen gjorts av regeringarna för att bemöt a den aktuella krisen. 2 Ett överskridande av referensvärdet som beror på en allvarlig konjunkturnedgång kan anses vara exceptionellt om det gäller negativ BNP-tillväxt eller en ackumulerad produktionsförlust under en utdragen period av mycket låg årlig BNP-tillväxt i förhållande till potentialen. Andra relevanta faktorer, i synnerhet i samband med det ekonomiska och budgetläget på medellång sikt, nivån på de offentliga investeringarna och bidragen till de europeiska politiska målen, kan också tas med i beräkningen. Överskridandet av referensvärdet måste dock, för att inte bedömas som alltför stort, under alla omständigheter vara litet till omfattningen och tillfälligt. För det andra måste vissa hänsynstaganden göras vid en bedömning av de finanspolitiska stimulansplanerna. De automatiska finanspolitiska stabilisatorerna i euroområdet är stora och utgör det första stödet för de offentliga finanserna i en försvagad ekonomi. Regeringarna har också redan anslagit stora belopp för att stötta banksystemet. De flesta åtagandena ingår inte i beräkningen av underskott eller skuld, men kommer att påverka båda, om och när de måste uppfyllas. Det finns inte utrymme för ytterligare finanspolitiska åtgärder eftersom detta, under rådande omständigheter, skulle kunna påverka det ekonomiska förtroendet negativt. För det tredje är de stimulansåtgärder som redan införts mest effektiva om de tillämpas i rätt tid, är målinriktade och tillfälliga. De finanspolitiska stimulansåtgärderna måste upphöra helt när återhämtningen börjar, vilket kräver åtgärder som är tillfälliga eller som kan kvittas av trovärdiga åtaganden om permanenta korrigerande åtgärder. I länder som upplever ett starkt tryck från finansmarknaderna bör åtagandena när det gäller en budgetkonsolidering vara mer ambitiösa och även ta hänsyn till behovet av minskad exponering mot finanspolitiska risker. 82 Mars 2009

85 den ekonomiska och monetära utvecklingen 6 utvecklingen av växelkurser och betalningsbalansen Utvecklingen av växelkurser och betalningsbalansen 6.1 Växelkurser Under de senaste tre månaderna har det förekommit kraftiga svängningar på valutamarknaderna, med en betydande implicit volatilitet som emellertid totalt sett har avtagit. Efter en period då euron pressades nedåt, vilket inleddes i slutet av juli 2008, noterade euron i december en kraftig återhämtning i nominella effektiva termer, som nästan halverades under de två första månaderna under Diagram 53 Eurons effektiva växelkurs och dess sammansättning 1) (dagliga uppgifter) Index: 1 kv 1999 = EURONS EFFEKTIVA VÄXELKURS Under de senaste tre månaderna har det förekommit kraftiga svängningar på valutamarknaderna, med en betydande implicit volatilitet som emellertid totalt sett har avtagit (se rutan The recent exceptional rise in exchange rate volatility i :s månadsrapport för februari 2009 för en mer långsiktig bedömning av fenomenet). I nominella effektiva termer pressades euron nedåt oavbrutet från ungefär slutet av juli förra året och denna process tog fart under september och oktober i samband med att finanskrisen intensifierades. Efter en kraftig återhämtning under december försvagades euron på nytt under de första två månaderna 2009 och halverade nästan hela uppgången (se diagram 53). Den 4 mars låg den nominella effektiva växel kursen för euron jämfört med valutorna i 21 av de länder som hör till euroområdets viktiga handelspartner på en 3,4 procent högre nivå än i slutet av november 2008, men på en 4,9 procent lägre nivå än i mitten av juli. Eurons förstärkning under de senaste tre månaderna berodde främst på en omfattande appreciering mot andra euro- 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5 Bidrag till förändringar i eurons effektiva växelkurs 2) Från 28 november 2008 till 4 mars 2009 (procentenheter) -0,5 USD JPY CHF OMS EER-21 GBP CNY SEK Övriga Källa:. 1) En uppgång i index motsvarar en appreciering av euron gentemot de viktigaste handelspartnerna i euroområdet och i övriga EU. 2) På grund av utrymmesskäl visas bidrag till förändringar i EER-22 endast mot valutorna i euroområdets sex viktigaste handelspartner. Kategorin OMS avser det aggregerade bidraget från valutorna för de medlemsländer som inte ingår i euroområdet (utom GBP och SEK). Kategorin Övriga avser det aggregerade bidraget från de återstående sex handelspartner i euroområdet i EER-21-indexet. Förändringar beräknas utifrån motsvarande totala handelvikter i EER-21-indexet. 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Diagram 54 Eurons nominella och reala effektiva växelkurser 1) (uppgifter per månad/kvartal; index: 1 kv 1999 = 100) Nominell Deflaterad med KPI Deflaterad med PPI Deflaterad med ULCM Källa:. 1) En uppgång i EER-21-indexet betyder appreciering av euron. De senaste månadsuppgifterna avser februari När det gäller reala EER-21, deflaterad med enhetsarbetskostnader för tillverkningsindustrin, avser den senaste uppgiften tredje kvartalet 2008 och den grundar sig delvis på uppskattningar Mars

86 peiska valutor. Eurons uppgång var särskilt omfattande i förhållande till valutorna i vissa av de nyare EU-medlemsstaterna, men i handelsviktade termer var den också relativt stor gentemot det brittiska pundet och den svenska kronan. Det stora undantaget till trenden var schweizerfrancen som verkade gynnas av den höga riskaversionen. Mellan slutet av november 2008 och den 4 mars 2009 stärktes euron totalt sett mot den japanska yenen och det brittiska pundet och försvagades något gentemot USdollarn (se diagram 53). När det gäller indikatorerna på euroområdets internationella konkurrenskraft i pris- och kostnadshänseende, baserat på deflatorutvecklingen för konsument- och producentpriser, låg eurons reala effektiva växelkurs i februari 2009 i genomsnitt omkring 3,5 procent under den genomsnittliga nivån för 2008 (se diagram 54). US-DOLLARN/EURON Efter en kraftig försvagning från omkring 1,60 US-dollar i juli 2008 till nivåer mellan 1,25 och 1,30 US-dollar i november återhämtade sig euron kraftigt mot US-dollar i december, mot bakgrund av att det hade skett en ytterligare uppmjukning av penningpolitiken i Förenta staterna och de tekniska faktorer som stöder efterfrågan på den amerikanska valutan uppenbart var avtagande. Under de första två månaderna 2009 och början av mars vände emellertid dessa uppgångar av en rad olika skäl: marknadens aktörer kan ha börjat väga in det förväntade finanspaketets konsekvenser för Förenta staternas ekonomiska tillväxt, samtidigt som den publicerade statistiken om inflationen och den ekonomiska aktiviteten i euroområdet, som var lägre än förväntat, kan ha lett till att aktörerna har gjort en förnyad bedömning av de ekonomiska utsikterna i euroområdet. Den 4 mars 2009 noterades euron till 1,26 US-dollar, vilket var 1,4 procent lägre än i slutet av november 2008 och omkring 15 procent under den genomsnittliga nivån för 2008 (se diagram 55). Diagram 55 Växelkursutveckling (dagliga uppgifter) 1,60 1,56 1,52 1,48 1,44 1,40 1,36 1,32 1,28 1, USD/EUR JPY/EUR (vänster skala) JPY/USD (höger skala) ,60 1,56 1,52 1,48 1,44 1,40 1,36 1,32 1,28 1, JAPANSKA YENEN/EURON Under andra halvåret 2008 noterade euron en svag period gentemot den japanska yenen och minskade från omkring JPY 170 till omkring JPY 120 i slutet av november. Att yenen allmänt har stärkts verkar ha att göra med att den implicita växelkursvolatiliteten har ökat till toppnoteringar för flera viktiga valutapar. Detta har lett till att den japanska valutan är mindre attraktiv för att finansiera carrytradepositioner och har främjat s.k. deleveraging av utestående korta valutapositioner gentemot denna valuta. Den uttalade konvergensen för nominella korta räntor världen över har också bidragit till att göra 0,98 0,95 0,92 0,89 0,86 0,83 0,80 0,77 0,74 0,71 GBP/EUR (vänster skala) GBP/USD (höger skala) ,75 0,72 0,69 0,66 0,63 0,60 0,57 0,54 0,51 0,48 Källa:. Anm. Det skuggade området gäller perioden 28 november 2008 till 4 mars Mars 2009

87 den ekonomiska och monetära utvecklingen Utvecklingen av växelkurser och betalningsbalansen carry handeln mindre attraktiv vad gäller viktiga valutapar. Efter eurons återhämtning gentemot yenen i december när marknadens inställning gentemot euron förbättrades, försvagades den senare på nytt i januari 2009 och i början av februari. Från och med mitten av februari började emellertid yenen försvagas igen, vilket möjligtvis kan bero på att Japans BNP-siffror för fjärde kvartalet var sämre än vad marknadens aktörer hade väntat sig. Den 4 mars 2009 noterades euron till 124,7 japanska yen, vilket var 2,6 procent högre än i slutet av november 2009 (se diagram 55) och omkring 18 procent under den genomsnittliga nivån för EU-MEDLEMSSTATERNAS VALUTOR Under de senaste tre månaderna 2008 har flertalet valutor som deltar i ERM2 varit stabila och fortsatt handlas i ett smalt band kring sina respektive centralkurser under de senaste tre månaderna gentemot euron (se diagram 56). Med undantag för en kort period i januari har den lettiska latsen främst handlats inom den nedre delen av fluktuationsbandet sedan slutet av november Den 4 mars 2009 handlades latsen 0,7 procent under centralkursen gentemot euron. Euron har genomgått en period med hög volatilitet jämfört med valutorna i andra medlemsstater i EU som inte deltar i ERM2. Eurons markanta förstärkning gentemot det brittiska pundet under november månad fick ett nytt momentum i december när euron den 28 december nådde den högsta nivån sedan införandet, 0,98 brittiska pund. De främsta pådrivande faktorerna verkar ha varit den betydande uppmjukning av penningpolitiken som har drivits av Bank of Englands penningpolitiska kommitté sedan november, den försämrade prognosen för ekonomisk tillväxt i Storbritannien och de förnyade tecknen på den brittiska banksektorns svaghet. Under de första två månaderna 2009 noterade växelkursen mellan det brittiska pundet och euron relativt stora fluktuationer. En inledande partiell återhämtning av pundet avspeglade marknadens förbättrade inställning med tanke på valutans svaghet i förhållande till de historiska genomsnitten. Denna uppgång fortsatte emellertid inte efter det att ekonomisk statistik hade publicerats som visade på ännu ett stort fall i huspriserna i Storbritannien och ytterligare förluster inom banksektorn. Den 4 mars 2009 noterades euron till pundet på en nivå som var 7,3 procent högre än i slutet av november Under samma period stärktes euron särskilt kraftigt (med 25 procent) mot den polska zlotyn, men också i förhållande till flera andra valutor i Centraloch Östeuropa när marknadsaktörerna gjorde en förnyad bedömning av den globala finansorons effekter på dessa länder. Under samma period stärktes euron också med nästan 12 procent gentemot den svenska kronan, vilket särskilt avspeglade den svenska ekonomins relativt höga exponering för den försämrade ekonomiska prognosen i Central- och Östeuropa. Diagram 56 Växelkursutveckling inom ERM2 (dagliga uppgifter; avvikelser från centralkursen i procentenheter) EEK/EUR DKK/EUR LTL/EUR LVL/EUR 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv ANDRA VALUTOR Efter en längre period av svaghet som intensifierades under september och oktober 2008 återhämtade sig euron tillfälligt mot schweizer- Källa:. Anm. En positiv (negativ) avvikelse från centralkursen betyder att valutan befinner sig på den undre (övre) delen av bandet. För den danska kronan är fluktuationsbandet ±2,25 procent, för alla övriga valutor gäller det normala fluktuationsbandet på ±15 procent. Mars

88 francen mellan början av november och mitten av december, men förlorade alla tidigare uppgångar under resten av månaden. Sedan början av 2009 har den pendlat runt 1,49 schweizerfranc. Utvecklingen av växelkursen mellan schweizerfrancen och euron har varit nära kopplad till de snabba svängningarna i den implicita växelkursvolatiliteten under andra halvåret 2008 och början av 2009, eftersom förändringar av den uppfattade risken påverkar schweizerfrancens betydelse för finansieringen vid carryhandel. Den schweiziska valutan kan också ha fungerat som safe haven-valuta under den period av ökad volatilitet som har präglat finansoron. Den 4 mars 2009 handlades euron till 1,48 schweizerfranc och låg därmed omkring 4,5 procent under nivån tre månader tidigare. 86 Mars betalningsbalans Under 2008 uppvisade euroområdets bytesbalans ett underskott på 63,2 miljarder euro (0,7 procent av BNP), vilket kan jämföras med ett överskott på 36,3 miljarder euro under Detta berodde i hög grad på en omsvängning från överskott till underskott i produktionsbalansen (främst en följd av högre oljepriser) och i balansen för faktorinkomster samt på en ökning av underskottet i löpande transfereringar. I den finansiella balansen uppvisade de sammantagna direkt- och portföljinvesteringarna ackumulerade nettoinflöden på 128,5 miljarder euro under 2008, jämfört med nettoinflöden på 47,3 miljarder euro under Denna uppgång berodde i hög grad på en ökning av nettoinflödena av portföljinvesteringar, som vida översteg ökningen av nettoutflöden av direktinvesteringar. Handels- och bytesbalansen Euroområdets underskott i bytesbalansen ökade från och med mitten av 2008 och uppgick under 2008 till 63,2 miljarder euro (arbetsdags- och säsongsjusterade data), vilket motsvarar 0,7 procent av BNP, jämfört med ett överskott på 36,3 miljarder euro under 2007 ( 0,3 procent av BNP). Detta berodde i hög grad på en omsvängning från överskott till underskott i balanserna för produktion och faktorinkomster samt på en ökning av underskottet i löpande transfereringar. Under 2008 uppvisade produktionsbalansen ett underskott på 0,6 miljarder euro, vilket kan jämföras med ett överskott på 56,6 miljarder euro under 2007, till följd av att importen ökade snabbare än exporten, vilket i sin tur i hög grad berodde på den högre kostnaden för import av olja (se diagram 57). Vad gäller den senaste tidens utveckling blev tillväxttakten för värdet av exporten och importen av varor och tjänster negativ under fjärde kvartalet 2008, efter en måttlig positiv ökning under tredje kvartalet. Denna starka nedgång berodde framför allt på varuhandeln, där exporten och importen av varor minskade med 9,5 respektive 10,4 procent under fjärde kvartalet, efter en ökning med 0,6 och 4,1 procent under tredje Diagram 57 Euroområdets bytesbalans och handelsbalans för varor och tjänster (miljarder euro; månadsuppgifter; säsongrensat) Källa:. Bytesbalans (12-månaders kumulerade uppgifter; vänster skala) Handelsbalans (12-månaders kumulerade uppgifter; vänster skala) Export av varor och tjänster (3-månaders glidande medelvärde; höger skala) Import av varor och tjänster (3-månaders glidande medelvärde; höger skala)

89 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Utvecklingen av växelkurser och betalningsbalansen Tabell 10 Huvudkomponenterna i euroområdets betalningsbalansstatistik (säsongrensat, om inget annat anges) 2008 nov 2008 dec 3-månaders glidande genomsnitt för kvartal som slutar i 2008 mar Miljarder euro 2008 jun 2008 jul 2008 dec 12-månaders kumulativa siffror för år som slutar i 2007 dec 2008 dec Bytesbalans -13,9-7,3-2,2-2,6-7,2-9,1 36,3-63,2 Varor -4,4-1,2 2,0 1,8-2,7-1,3 56,6-0,6 Export 121,6 114,6 132,3 134,3 135,1 122,2 1,506,3 1,571,9 Import 125,9 115,9 130,3 132,5 137,9 123,6 1,449,7 1,572,5 Tjänster 3,9 3,7 5,4 3,9 3,9 3,7 53,2 50,6 Export 41,5 39,3 42,0 41,7 42,0 40,9 487,8 499,5 Import 37,6 35,5 36,6 37,8 38,0 37,2 434,6 448,9 Faktorinkomster -4,0-2,2-0,9-1,3-1,3-2,6 11,0-18,2 Löpande transfereringar -9,4-7,6-8,7-7,0-7,1-8,9-84,6-94,9 Finansiell balans 1) 4,6 10,7-1,5 28,6 11,2 30,1 29,4 205,4 Kombinerade direkt- och -2,2 1,4-11,1-3,5 22,2 35,2 47,3 128,5 portföljinvesteringar, netto -52,5-16,6-35,7-16,9-14,4-27,7-90,4-283,9 Direktinvesteringar, netto 50,3 18,0 24,6 13,4 36,6 62,9 137,7 412,4 Portföljinvesteringar, netto 36,0 25,2 30,2-16,4-13,9 22,4 15,0 66,8 Aktier 14,4-7,1-5,5 29,8 50,5 40,5 122,8 345,6 Räntebärande värdepapper 21,5-9,5 13,0 25,6 17,4 6,6 163,1 188,2 Obligationer -7,2 2,4-18,6 4,2 33,1 33,8-40,3 157,4 Procentuell förändring under föregående period. Varor och tjänster Export -5,5-5,6 3,6 1,0 0,6-7,9 8,9 3,9 Import -2,2-7,4 3,1 2,0 3,3-8,6 6,6 7,3 Varor Export -6,9-5,7 4,6 1,5 0,6-9,5 8,1 4,4 Import -2,3-8,0 4,6 1,7 4,1-10,4 5,6 8,5 Tjänster Export -1,1-5,4 0,4-0,7 0,7-2,5 11,1 2,4 Import -1,8-5,5-1,9 3,2 0,6-2,3 10,1 3,3 Källa:. Anm. På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman. 1) Siffrorna avser balanser (nettoflöden). Ett positivt (negativt) tecken visar ett nettoinflöde (-utflöde). Ej säsongrensat. kvartalet (se tabell 10). Den kraftiga exportnedgången verkar till stor del kunna tillskrivas en svagare utländsk efterfrågan, medan importminskningen framför allt berodde på sjunkande priser på olja och andra råvaror och en lägre inhemsk efterfrågan. En försämring av handelsfinansieringen världen över kan också ha en negativ effekt på såväl export som import (se ruta 1 som behandlar den senaste tidens kraftiga minskning av världshandeln). Varuhandelns fördelning på volymer och priser, där siffror finns tillgängliga fram till november 2008, bekräftar att den senaste tidens minskade importvärden beror på nedgångar i både importvolymer och priser (se diagram 58). Samtidigt som den negativa importpristillväxten under fjärde kvartalet beror på oljeprisnedgången, står de högre priserna på olja och andra råvaror fortfarande för merparten av det ökade importvärdet kumulerat över tolv månader. Under tolvmånadersperioden fram till november 2008 ökade underskottet i oljehandeln totalt sett till 223,6 miljarder euro, jämfört med 166,7 miljarder euro under samma period ett år tidigare. Exportvärdeminskningen under förra årets sista kvartal drevs av en minskad exportvolym, vilket avspeglade nedgången i den globala efterfrågan, samtidigt som exportpriserna var fortsatt relativt stabila. Den geografiska uppdelningen av euroområdets varuhandel visar att euroområdets export- Mars

90 Diagram 58 Varuhandelns fördelning på volymer och priser (Index: 1 kv 2003 = 100; säsongrensat; 3-månaders glidande medelvärde) Diagram 59 Exportvolymer i euroområdet mot utvalda handelspartners (Index: 1 kv 2003 = 100; säsongrensat; 3-månaders glidande medelvärde) 140 Exportvolymer Importvolymer Exportpriser Importpriser 140 Utanför euroområdet Storbritannien USA Asien OPEC EU-medlemsstater utanför euroområdet Källor: Eurostat och :s beräkningar Anm.: De senaste observationerna utanför euroområdet gäller för november Källor: Eurostat och :s beräkningar. Anm. De senaste observationerna gäller december 2008 förutom för länder utanför euroområdet, medlemsländer som inte ingår i euroområdet samt Storbritannien (november 2008). volymer till Förenta staterna, Storbritannien, Asien och de medlemsstater som har gått med i EU sedan 2004 minskade under de tre månaderna fram till november 2008 jämfört med föregående tremånadersperiod (se diagram 59). Exportvolymökningen till OPEC-länderna var däremot fortsatt relativt stabil, till följd av en stark ekonomisk tillväxt i dessa länder samt tilltagande inkomsteffekter. Vad gäller övergripande varukategorier noterades under de tre månaderna fram till november 2008 de största nedgångarna i exportvolymerna för insatsvaror, medan importvolymerna minskade framför allt för kapitalvaror, vilket avspeglade den allmänna nedgången i den globala ekonomiska aktiviteten samt den höga importintensiteten för investeringsvaror. Beträffande de andra komponenterna i bytesbalansen minskade överskottet i tjänstehandeln marginellt till 50,6 miljarder euro under 2008, från 53,2 miljarder euro under Balansen för faktorinkomster minskade samtidigt med 29,2 miljarder euro, från ett överskott på 11,0 miljarder euro under 2007 till ett underskott på 18,2 miljarder euro under 2008, vilket i hög grad berodde på ett högre utflöde av faktorinkomster till personer hemmahörande utanför euroområdet. Underskottet i löpande transfereringar ökade samtidigt från 84,6 miljarder euro under 2007 till 94,9 miljarder euro under FINANSIELL BALANS Under sista kvartalet 2008 uppvisade de sammantagna direkt- och portföljinvesteringarna i euroområdet ett månadsgenomsnittligt nettoinflöde på 35,2 miljarder euro, vilket var något högre än nettoinflödet på 22,2 miljarder euro under det föregående kvartalet (se tabell 10). Denna utveckling beror främst på en ökning av nettoinflödena av portföljinvesteringar till följd av en omsvängning från nettoutflöden till nettoinflöden i aktier, vilket delvis uppvägdes av lägre nettoinflöden i obli- 88 Mars 2009

91 den ekonomiska och monetära utvecklingen Utvecklingen av växelkurser och betalningsbalansen gationer och värdepapper. Jämfört med första halvåret 2008 minskade det månadsgenomsnittliga nettoinflödet i obligationer och värdepapper under andra halvåret 2008 från ca 19,3 miljarder euro under första halvåret 2008 till 12,0 miljarder euro under andra halvåret Samtidigt noterade penningmarknadsinstrumenten ett månadsgenomsnittligt nettoinflöde på ca 33,4 miljarder euro under andra halvåret 2008, jämfört med ett månadsgenomsnittligt nettoutflöde på 7,2 miljarder euro under första halvåret Denna omsvängning berodde i hög grad på den tillfälliga uppgången under september och oktober 2008 av nettoinflöden till penningmarknadsinstrument, som nådde sina högsta nivåer sedan Detta kan förklaras såväl av nettoförsäljning av utländska penningmarknadsinstrument av personer bosatta inom euroområdet som av utländska aktörers nettoköp av euroområdets penningmarknads instrument, vilket möjligtvis berodde på försök att stärka likviditeten unde r den ökade finansiella oron i samband med Lehman Brothers sammanbrott. Diagrm 60 Kombinerade direkt- och portföljinvesteringar i euroområdet (miljarder euro; månadsuppgifter; 12-månaders kumulerade uppgifter) Källa:. Direkt- och portföljinvesteringar, netto Direkta utlandsinvesteringar, netto Skuldebrev, netto Kapitalflöden, netto För året som helhet uppvisade de sammantagna direkt- och portföljinvesteringarna nettoinflöden på 128,5 miljarder euro under 2008, jämfört med nettoinflöden på 47,3 miljarder euro under 2007 (se diagram 60). Denna ökning avspeglar en betydande ökning av nettoinflödena i portföljinvesteringar från 137,7 miljarder euro under 2007 till 412,4 miljarder euro under 2008 (se tabell 10) till följd av en omsvängning vad gäller nettoflöden i penningmarknadsinstrument (från nettoutflöden på 40,3 miljarder euro under 2007 till nettoinflöden på 157,4 miljarder euro under 2008), vilket delvis uppvägdes av en ytterligare ökning av nettoutflöden av direktinvesteringar (283,9 miljarder euro under 2008 jämfört med 90,4 miljarder euro under 2007). Nettoinflödena av utländska direktinvesteringar i euroområdet fortsatte att minska och nådde under sista kvartalet 2008 sina lägsta nivåer sedan Vid en jämförelse av direktinvesteringarna för hela 2008 med föregående år minskade nettotransaktionerna både för investerare i euro området och för investerare utanför euroområdet i synnerhet, vilket kan tyda på en preferens för hemmamarknaderna, något som sannolikt är en följd av finansoron och den ökade riskaversionen. Mars

92

93 S TAT I S T I K F Ö R E U R O O M R Å D E T December 2005 S 1 Mars 2009 S 1

94 S 2 December 2005

95 I N N E H Å L L 1 Ö V E R S I K T F Ö R E U R O O M R Å D E T Översikt över ekonomiska indikatorer för euroområdet 1 P E N N I N G P O L I T I S K S TAT I S T I K 1.1 Eurosystemets konsoliderade balansräkning 1.2 :s styrräntor 1.3 Eurosystemets penningpolitiska transaktioner som tilldelats genom anbudsförfaranden 1.4 Kassakravs- och likviditetsstatistik 2 P E N N I N G M Ä N G D, B A N K V E R K S A M H E T O C H I N V E S T E R I N G S F O N D E R 2.1 Aggregerad balansräkning för euroområdets MFI 2.2 Konsoliderad balansräkning för euroområdets MFI 2.3 Penningmängdsstatistik 2.4 MFI:s utlåning, fördelning 2.5 Inlåning hos MFI-sektorn, fördelning 2.6 MFI:s innehav av värdepapper, fördelning 2.7 Omvärdering av vissa poster i MFI:s balansräkning 2.8 Valutafördelning av vissa poster i MFI:s balansräkning 2.9 Aggregerad balansräkning för investeringsfonder i euroområdet 2.10 Tillgångar hos euroområdets investeringsfonder, fördelat på investeringspolicy och typ av investerare 3 R Ä K E N S K A P E R F Ö R E U R O O M R Å D E T 3.1 Integrerade ekonomiska och finansiella räkenskaper efter institutionell sektor 3.2 Icke-finansiella räkenskaper för euroområdet 3.3 Hushåll 3.4 Icke-finansiella företag 3.5 Försäkringsföretag och pensionsinstitut 4 F I N A N S M A R K N A D E R 4.1 Andra värdepapper än aktier, fördelat på ursprunglig löptid, emittentens hemvist och valuta 4.2 Andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, fördelat på emitterande sektor och typ av instrument 4.3 Andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, ökningstakt 4.4 Noterade aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet 4.5 MFI-räntor på eurodenominerad inlåning från och utlåning till hemmahörande i euroområdet 4.6 Penningmarknadsräntor 4.7 Avkastningskurvor i euroområdet 4.8 Aktieindex 5 P R I S E R, P R O D U K T I O N, E F T E R F R Å G A N O C H A R B E T S M A R K N A D 5.1 HIKP, andra priser och kostnader 5.2 Produktion och efterfrågan 5.3 Arbetsmarknad S5 S6 S7 S8 S9 S10 S11 S12 S14 S17 S20 S21 S22 S24 S25 S26 S30 S32 S33 S34 S35 S36 S38 S40 S42 S44 S45 S46 S47 S50 S54 1 För mer information, kontakta oss på: statistics@ecb.europa.eu. Se Statistical Data Warehouse på :s webbplats ( för längre tidsserier och utförligare uppgifter. December 2005 S 3 Mars 2009 S 3

96 6 O F F E N T L I G A S E K T O R N S F I N A N S E R 6.1 Inkomster, utgifter och underskott/överskott 6.2 Skuld 6.3 Skuldförändring 6.4 Inkomster, utgifter och underskott/överskott på kvartal 6.5 Skuld och skuldförändring från kvartal till kvartal 7 E X T E R N A T R A N S A K T I O N E R O C H U T L A N D S S T Ä L L N I N G 7.1 Översikt över betalningsbalansen 7.2 Bytesbalans och kapitalbalans 7.3 Finansiell balans 7.4 Monetär uppställning av betalningsbalansen 7.5 Varuhandel 8 V Ä X E L K U R S E R 8.1 Effektiva växelkurser 8.2 Bilaterala växelkurser 9 U T V E C K L I N G U TA N F Ö R E U R O O M R Å D E T 9.1 Andra EU-länder 9.2 USA och Japan D I A G R A M F Ö R T E C K N I N G T E K N I S K A A N M Ä R K N I N G A R A L L M Ä N N A A N M Ä R K N I N G A R S55 S56 S57 S58 S59 S60 S61 S63 S69 S70 S72 S73 S74 S75 S76 S77 S83 EUROOMRÅDETS UTVIDGNING DEN 1 JANUARI 2009 TILL SLOVAKIEN Om inget annat anges avser alla uppgiftsserier med observationer för 2009 Euro 16 (euroområdet inklusive Slovakien) för hela tidsserien. När det gäller räntor, penningmängdsstatistik och HIKP (och av konsekvensskäl M3:s komponenter och motposter och HIKP:s komponenter) omfattar statistikserierna för euroområdet de EU-medlemsstater som hade infört euron vid den tidpunkt som statistiken avser. Detta anges i relevanta fall i tabellerna med en fotnot. Om det finns tillgängliga underliggande uppgifter beräknas i dessa fall absoluta och procentuella förändringar för Greklands (2001), Sloveniens (2007), Cyperns (2008), Maltas (2008) och Slovakiens (2009) respektive år för inträde i euroområdet, beräknade från baserna som täcker året före året för inträde, med hjälp av serier som tar hänsyn till effekterna av dessa länders inträde i euroområdet. Historiska uppgifter för euroområdet före Slovakiens inträde finns på : s webbplats: 4 December 2005 S 4 Mars 2009 Teckenförklaring - uppgift finns inte tillgänglig/är inte tillämplig. uppgift finns ännu inte tillgänglig värdet är noll eller försumbart miljard 10 9 (p) preliminär

97 December 2005 S 5

98 Ö V E R S I K T F Ö R E U R O O M R Å D E T Ö v e r s i k t ö v e r e k o n o m i s k a i n d i k a t o r e r f ö r e u r o o m r å d e t (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 1. Penningmängdsutveckling och räntor 1) M1 3) M2 3) M3 3), 4) 3), 4) M3 tre månaders glidande medelvärde (centrerat) MFI-lån till hemmahörande i euroområdet utom MFI och offentlig sektor 1) Andra värdepapper än aktier emitterade i euro av icke-mfi 1) 3-månadersränta (Euribor, % per år, periodgenomsnitt) 10-årig avistaränta (procent per år, vid periodens slut) 5) Priser, produktion, efterfrågan och arbetsmarknad 2) HIKP 1) Producentpriser inom industrin Arbetskostnader per timme Real BNP Industriproduktion exklusive byggverksamhet Kapacitetsutnyttande inom tillverkningsindustrin (procent) Sysselsättning Arbetslöshet (% av arbetskraften) Betalningsbalans, valutareserv och växelkurser (miljarder euro, om inget annat anges) Bytesbalans och kapitalbalans Betalningsbalans (nettotransaktioner) Varor Direktinvesteringar Portföljinvesteringar Valutareserv (ställning vid periodens slut) Eurons effektiva växelkurs: EER-21 6) (index: 1 kv 1999 = 100) Nominell Real (KPI) Växelkurs USD/EUR Källor:, Europeiska kommissionen (GD Ekonomi och finans) och Reuters. Anm. För mer information om statistiken, se relevanta tabeller längre fram i detta avsnitt. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För närmare information, se Allmänna anmärkningar. 2) Uppgifterna avser Euro 16, om inget annat anges. 3) För månadsuppgifter avser de årliga procentuella förändringarna månadens slut, för kvartals- och årsuppgifter den årliga förändringen av seriens periodgenomsnitt. För närmare information, se Tekniska anmärkningar. 4) M3 och dess komponenter omfattar inte andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med löptid upp till 2 år som innehas av hemmahörande utanför euroområdet. 5) På grundval av avkastningskurvor för AAA-värderade statsobligationer i euroområdet. För mer information, se tabell ) För definitioner av grupper av handelspartner och annan information, se Allmänna anmärkningar. S 6 December 2005 Mars 2009 S 5

99 EURO AREA OVERVIEW Summary of economic indicators for the euro area (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 1. Monetary developments and interest rates 1) M1 3) M2 3) M3 3), 4) M3 3), 4) MFI loans to Securities other 3-month 10-year 3-month euro area than shares issued interest rate spot rate moving average residents in euro by non-mfi (EURIBOR, (% per annum, (centred) excluding MFIs corporations 3) % per annum, end-ofand general period period) 5) government 3) averages) ,4 9,9 11,1-10,8 18,6 4,28 4, ,3 9,5 9,6-9,5 19,0 4,64 3, Q1 3,8 10,3 11,2-11,1 19,8 4,48 4,13 Q2 2,3 10,0 10,1-10,5 17,2 4,86 4,73 Q3 0,6 9,1 9,0-9,1 18,6 4,98 4,34 Q4 2,7 8,9 8,1-7,3 20,3 4,24 3, Sep. 1,2 8,9 8,7 8,7 8,5 20,4 5,02 4,34 Oct. 3,7 9,3 8,6 8,3 7,8 18,1 5,11 4,25 Nov. 2,2 8,7 7,7 7,9 7,1 20,5 4,24 3,77 Dec. 3,3 8,2 7,5 7,0 5,8 24,1 3,29 3, Jan. 5,2 7,4 5,9. 5,0. 2,46 4,02 Feb ,94 3,85 2. Prices, output, demand and labour markets 2) HICP 1) Industrial Hourly Real GDP Industrial Capacity Employment Unemployment producer labour production utilisation in (% of labour prices costs excluding manufacturing force) construction (percentages) ,1 2,8 2,6 2,7 3,4 84,1 1,8 7, ,3 6,2. 0,8-1,6 81,9. 7, Q2 3,6 7,1 2,8 1,5 1,2 83,3 1,3 7,4 Q3 3,8 8,5 4,0 0,6-1,4 82,2 0,8 7,6 Q4 2,3 3,7. -1,3-8,6 78,3. 7, Sep. 3,6 7, , ,6 Oct. 3,2 6, ,5 81,5-7,8 Nov. 2,1 3, , ,9 Dec. 1,6 1, , , Jan. 1, ,0-8,2 Feb. 1, Balance of payments, reserve assets and exchange rates (EUR billions, unless otherwise indicated) Balance of payments (net transactions) Reserve assets Effective exchange rate of USD/EUR (end-of-period the euro: EER-21 6) exchange rate Current and Direct Portfolio positions) (index, 1999 Q1 = 100) capital Goods investment investment accounts Nominal Real (CPI) ,8 57,5-90,4 137,7 347,4 107,9 109,0 1, ,6-0,6-283,9 412,4 383,9 113,0 113,6 1, Q1-2,4-1,5-107,1 73,8 356,3 112,9 113,8 1,4976 Q2-22,1 7,9-50,6 40,1 353,9 116,0 116,6 1,5622 Q3-10,8-6,7-43,1 109,7 370,9 114,1 114,3 1,5050 Q4-12,2-0,2-83,0 188,7 383,9 109,1 109,6 1, Sep. -3,3-1,5-21,5 73,1 370,9 112,0 112,1 1,4370 Oct. -4,2 3,0-13,9 120,3 368,0 107,9 108,3 1,3322 Nov. -10,4-3,6-52,5 50,3 393,4 107,1 107,6 1,2732 Dec. 2,4 0,4-16,6 18,0 383,9 112,4 112,9 1, Jan ,9 111,9 112,3 1,3239 Feb ,4 110,8 1,2785 Sources:, European Commission (Eurostat and Economic and Financial Affairs DG) and Reuters. Note: For more information on the data, see the relevant tables later in this section. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 2) Unless otherwise indicated, data refer to Euro 16. 3) Annual percentage changes of monthly data refer to the end of the month, whereas those of quarterly and yearly data refer to the annual change in the period average of the series. See the Technical notes for details. 4) M3 and its components exclude holdings by non-euro area residents of money market fund shares/units and debt securities with a maturity of up to two years. 5) Based on AAA-rated euro area central government bond yield curves. For further information, see table ) For the definition of the trading partner groups and other information, please refer to the General notes. Monthly Bulletin December March S 7 S 5

100 1 P 1. 1 E u r o s y s t e m e t s k o n s o l i d e r a d e b a l a n s r ä k n i n g (miljoner euro) 1. Tillgångar E N N I N G P O L I T I S K S TAT I S T I K Guld och guldfordringar Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet Utlåning i euro till kreditinstitut i euroområdet Huvudsakliga refinansieringstransaktioner Långfristiga refinansieringstransaktioner Finjusterande reverserade transaktioner Strukturella reverserade transaktioner Utlåningsfacilitet Fordringar avseende tilläggssäkerheter Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet Fordringar i euro på den offentliga sektorn Övriga tillgångar 6 feb feb feb feb 2009 Summa tillgångar 2. Skulder 6 feb feb feb feb 2009 Utelöpande sedlar Skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet Löpande räkningar (inklusive kassakrav) Inlåningsfacilitet Inlåning med fast löptid Finjusterande reverserade transaktioner Skulder avseende tilläggssäkerheter Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet Emitterade skuldcertifikat Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet Skulder i euro till icke-hemmahörande i euroområdet Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet Skulder i utländsk valuta till icke-hemmahörande i euroområdet Motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF Övriga skulder Värderegleringskonton Eget kapital Summa skulder Källa:. 8 December 2005 S 6 Mars 2009

101 1 MONETARY POLICY STATISTICS 1.1 Consolidated financial statement of the Eurosystem (EUR millions) 1. Assets February February February February Gold and gold receivables Claims on non-euro area residents in foreign currency Claims on euro area residents in foreign currency Claims on non-euro area residents in euro Lending to euro area credit institutions in euro Main refinancing operations Longer-term refinancing operations Fine-tuning reverse operations Structural reverse operations Marginal lending facility Credits related to margin calls Other claims on euro area credit institutions in euro Securities of euro area residents in euro General government debt in euro Other assets Total assets Liabilities February February February February Banknotes in circulation Liabilities to euro area credit institutions in euro Current accounts (covering the minimum reserve system) Deposit facility Fixed-term deposits Fine-tuning reverse operations Deposits related to margin calls Other liabilities to euro area credit institutions in euro Debt certificates issued Liabilities to other euro area residents in euro Liabilities to non-euro area residents in euro Liabilities to euro area residents in foreign currency Liabilities to non-euro area residents in foreign currency Counterpart of special drawing rights allocated by the IMF Other liabilities Revaluation accounts Capital and reserves Total liabilities Source:. S 6 Monthly Bulletin March 2009 December 2005 S 9

102 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningpolitisk statistik 1. 2 E C B : s s t y r r ä n t o r (nivåer i procent per år; förändringar i procentenheter) Träder i kraft fr.o.m. 1) Inlåningsfacilitet Huvudsakliga refinansieringstransaktioner Utlåningsfacilitet Nivå 1 Förändring 2 Anbudsförfaranden med fast ränta Fast ränta Nivå 3 Anbudsförfaranden med rörlig ränta Lägsta anbudsränta Nivå 4 Förändring 5 Nivå 6 Förändring 7 Källa:. 1) Under perioden 1 januari mars 2004 avser datumet inlåningsfaciliteten och utlåningsfaciliteten. När det gäller huvudsakliga refinansieringstransaktioner träder den nya räntan i kraft fr.o.m. den första transaktion som äger rum efter det angivna datumet. Ränteändringen den 18 september 2001 trädde i kraft samma dag. Fr.o.m. den 10 mars 2004 avser datumet inlåningsfaciliteten, utlåningsfaciliteten och de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna (ränteändringarna träder i kraft fr.o.m. den första huvudsakliga refinansieringstransaktion som äger rum efter -rådets möte), om inget annat anges. 2) Den 22 december 1998 meddelade att det mellan den 4 och den 21 januari 1999 undantagsvis skulle införas en snävare räntekorridor på 50 punkter mellan räntan på utlåningsfaciliteten och räntan på inlåningsfaciliteten. Syftet var att underlätta marknadsdeltagarnas övergång till det nya systemet. 3) Den 8 juni 2000 meddelade att Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner fr.o.m. den transaktion som avvecklades den 28 juni 2000 skulle genomföras som anbudsförfaranden med rörlig ränta. Den lägsta anbudsräntan är den minimiränta till vilken motparterna får lämna anbud. 4) Med verkan från och med den 9 oktoberminskade räntekorridoren för de stående faciliteterna från 200 punkter till 100 punkter runt räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna. Räntekorridoren för de stående faciliteterna breddades åter till 200 punkter från och med den 21 januari ) Den 8 oktober 2008 tillkännagav att från och med den transaktion som trädde i kraft den 15 oktober skulle de veckovisa huvudsakliga refinansieringstransaktionerna genomföras som anbudsförfaranden med fast ränta med full tilldelning till den ränta som gäller för huvudsakliga refinansieringstransaktioner. Denna ändring åsidosatte det tidigare beslutet (som fattades samma dag) att sänka den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktioner som genomförs som anbudsförfaranden med rörlig ränta. 10 S December 2005 Mars 2009 S 7

103 EURO AREA STATISTICS Monetary policy statistics 1.2 Key interest rates (levels in percentages per annum; changes in percentage points) With effect from 1) Deposit facility Main refinancing operations Marginal lending facility Fixed rate tenders Variable rate tenders Fixed rate Minimum bid rate Level Change Level Level Change Level Change Jan. 2,00-3, ,50-4 2) 2,75 0,75 3, ,25-1, ,00-0,75 3, ,50 1,25 9 Apr. 1,50-0,50 2, ,50 3,50-1,00 5 Nov. 2,00 0,50 3,00-0,50 4,00 0, Feb. 2,25 0,25 3,25-0,25 4,25 0,25 17 Mar. 2,50 0,25 3,50-0,25 4,50 0,25 28 Apr. 2,75 0,25 3,75-0,25 4,75 0,25 9 June 3,25 0,50 4,25-0,50 5,25 0, ) 3, , , Sep. 3,50 0,25-4,50 0,25 5,50 0,25 6 Oct. 3,75 0,25-4,75 0,25 5,75 0, May 3,50-0,25-4,50-0,25 5,50-0,25 31 Aug. 3,25-0,25-4,25-0,25 5,25-0,25 18 Sep. 2,75-0,50-3,75-0,50 4,75-0,50 9 Nov. 2,25-0,50-3,25-0,50 4,25-0, Dec. 1,75-0,50-2,75-0,50 3,75-0, Mar. 1,50-0,25-2,50-0,25 3,50-0,25 6 June 1,00-0,50-2,00-0,50 3,00-0, Dec. 1,25 0,25-2,25 0,25 3,25 0, Mar. 1,50 0,25-2,50 0,25 3,50 0,25 15 June 1,75 0,25-2,75 0,25 3,75 0,25 9 Aug. 2,00 0,25-3,00 0,25 4,00 0,25 11 Oct. 2,25 0,25-3,25 0,25 4,25 0,25 13 Dec. 2,50 0,25-3,50 0,25 4,50 0, Mar. 2,75 0,25-3,75 0,25 4,75 0,25 13 June 3,00 0,25-4,00 0,25 5,00 0, July 3,25 0,25-4,25 0,25 5,25 0,25 8 Oct. 2,75-0, ,75-0,50 9 4) 3,25 0, ,25-0, ) 3, , ,50 4, Nov. 2,75-0,50 3, ,50 3,75-0,50 10 Dec. 2,00-0,75 2, ,75 3,00-0, Jan. 1,00-1,00 2, ,50 3, Mar. 0,50-0,50 1, ,50 2,50-0,50 Source:. 1) From 1 January 1999 to 9 March 2004, the date refers to the deposit and marginal lending facilities. For main refinancing operations, changes in the rate are effective from the first operation following the date indicated. The change on 18 September 2001 was effective on that same day. From 10 March 2004 onwards, the date refers to the deposit and marginal lending facilities and to the main refinancing operations (changes effective from the first main refinancing operation following the Governing Council discussion), unless otherwise indicated. 2) On 22 December 1998 the announced that, as an exceptional measure between 4 and 21 January 1999, a narrow corridor of 50 basis points would be applied between the interest rates for the marginal lending facility and the deposit facility, aimed at facilitating the transition to the new monetary regime by market participants. 3) On 8 June 2000 the announced that, starting from the operation to be settled on 28 June 2000, the main refinancing operations of the Eurosystem would be conducted as variable rate tenders. The minimum bid rate refers to the minimum interest rate at which counterparties may place their bids. 4) As of 9 October 2008 the reduced the standing facilities corridor from 200 basis points to 100 basis points around the interest rate on the main refinancing operations. The standing facilities corridor was restored to 200 basis points as of 21 January ) On 8 October 2008 the announced that, starting from the operation to be settled on 15 October, the weekly main refinancing operations would be carried out through a fixed rate tender procedure with full allotment at the interest rate on the main refinancing operations. This change overrode the previous decision (made on the same day) to cut by 50 basis points the minimum bid rate on the main refinancing operations conducted as variable rate tenders. Monthly Bulletin December March S 11 S 7

104 1. 3 E u r o s y s t e m e t s p e n n i n g p o l i t i s k a t r a n s a k t i o n e r s o m t i l l d e l a t s g e n o m a n b u d s f ö r f a r a n d e n 1 ), 2 ) (miljoner euro; räntor i procent per år) 1. Huvudsakliga och långfristiga refinansieringstransaktioner 3) Avvecklingsdag Anbud (belopp) Antal deltagare Tilldelning (belopp) Anbudsförfarande med fast ränta Anbudsförfarande med rörlig ränta Fast ränta Lägsta anbudsränta Marginalränta 4) Vägd genomsnittsränta Löptid (...) dagar Huvudsakliga refinansieringstransaktioner Långfristiga refinansieringstransaktioner 2. Andra transaktioner genom anbudsförfaranden Avvecklingsdag Typ av transaktion Anbud (belopp) Inlåning med fast löptid Reverserad transaktion Reverserad transaktion Reverserad transaktion Reverserad transaktion Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Reverserad transaktion Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Antal deltagare Tilldelning (belopp) Anbudsförfarande med fast ränta Anbudsförfarande med rörlig ränta Löptid (...) dagar Fast ränta Lägsta Högsta Marginalränta Vägd genom- anbudsränta anbudsränta 4) snittsränta Källa:. 1) Beloppen kan avvika något från de som redovisas i tabell 1.1 på grund av transaktioner som tilldelats men inte trätt i kraft. 2) Fr.o.m. april 2002 klassificeras delade anbudsförfaranden, dvs. anbudsförfaranden med en veckas löptid som genomförs som standardiserade anbudsförfaranden parallellt med en huvudsaklig refinansieringstransaktion, som huvudsakliga refinansieringstransaktioner. För delade anbudsförfaranden genomförda före april 2002, se tabell ) Den 8 juni 2000 tillkännagav att fr.o.m. den transaktion som träder i kraft den 28 juni 2000 skall Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner genomföras som anbudsförfaranden med rörlig ränta. Med lägsta anbudsränta avses den lägsta ränta till vilken motparter får lämna anbud. 4) I likviditetstillförande (-indragande) operationer är marginalräntan den lägsta (högsta) ränta till vilken motparter får lämna anbud. 5) Den 8 oktober 2008 tillkännagav att, från och med den transaktion som trädde i kraft den 15 oktober, skulle de veckovisa huvudsakliga refinansieringstransaktionerna genomföras som anbudsförfaranden med fast ränta med full tilldelning till den ränta som gäller för huvudsakliga refinansieringstransaktioner. 12 December 2005 S 8 Mars 2009

105 1), 2) 1.3 Eurosystem monetary policy operations allotted through tenders (EUR millions; interest rates in percentages per annum) 3), 5) 1. Main and longer-term refinancing operations Date of Bids Number of Allotment Fixed rate tenders Variable rate tenders Running for settlement (amount) participants (amount) (...) days Fixed rate Minimum Marginal Weighted bid rate rate 4) average rate Main refinancing operations Nov , , , , Dec , , , , , Jan , , , , Feb , , , , Mar , Longer-term refinancing operations Nov , Dec , , , , Jan , , , , Feb , , , , Other tender operations Date of settlement Type of Bids Number of Allotment Fixed rate Variable rate tenders Running for operation (amount) participants (amount) tenders (...) days Fixed rate Minimum Maximum Marginal Weighted bid rate bid rate rate 4) average rate Sep. Collection of fixed-term deposits , Reverse transaction ,25-4,30 4, Reverse transaction ,25-4,32 4, Reverse transaction ,25-4,30 4, Reverse transaction ,25-4,25 4, Oct. Collection of fixed-term deposits , Collection of fixed-term deposits , Collection of fixed-term deposits , Collection of fixed-term deposits , Collection of fixed-term deposits , Reverse transaction , Nov. Collection of fixed-term deposits ,75 3,60 3, Dec. Collection of fixed-term deposits ,25 3,05 2, Jan. Collection of fixed-term deposits ,50 2,30 2, Feb. Collection of fixed-term deposits ,00 1,80 1,36 1 Source:. 1) The amounts shown may differ slightly from those in Section 1.1 due to operations allotted but not settled. 2) With effect from April 2002, split tender operations, i.e. operations with one-week maturity conducted as standard tenders in parallel with a main refinancing operation, are classified as main refinancing operations. For split tender operations conducted before this month, see Table 2 in Section ) On 8 June 2000 the announced that, starting from the operation to be settled on 28 June 2000, the main refinancing operations of the Eurosystem would be conducted as variable rate tenders. The minimum bid rate refers to the minimum interest rate at which counterparties may place their bids. 4) In liquidity-providing (absorbing) operations, the marginal rate refers to the lowest (highest) rate at which bids were accepted. 5) On 8 October 2008 the announced that, starting from the operation to be settled on 15 October, the weekly main refinancing operations would be carried out through a fixed rate tender procedure with full allotment at the interest rate on the main refinancing operations. S 8 Monthly Bulletin March 2009 December 2005 S 13

106 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningpolitisk statistik 1. 4 K a s s a k r a v s - o c h l i k v i d i t e t s s t a t i s t i k (miljarder euro; periodgenomsnitt av dagliga behållningar, om inget annat anges; räntor i procent per år) 1. Kassakravsbas i kreditinstitut som omfattas av kassakrav Kassakravsbas per 1) : Totalt Skulder på vilka en kassakravskoefficient på 2 % tillämpas Skulder på vilka en kassakravskoefficient på 0 % tillämpas Inlåning (dagslån, med överenskommen löptid och uppsägningstid upp till 2 år) Räntebärande värdepapper med överenskommen löptid upp till 2 år Inlåning (med överens kommen löptid och uppsägningstid över 2 år Repor Räntebärande värdepapper med överenskommen löptid över 2 år Kassakravsmedel Uppfyllandeperiod som slutar: Kassakrav Kreditinstitutens löpande räkningar Kassaöverskott Kassaunderskott Ränta på kassakravsmedel Likviditet Uppfyllandeperiod som slutar: Euro systemets netto tillgångar i guld och utländsk valuta Huvudsakliga refinansieringstransaktioner Långfristiga refinansieringstransaktioner Övriga likviditetstillförande transaktioner Övriga likviditetsindragande trans - ak tioner Statlig inlåning hos Eurosystemet Likviditetstillförande faktorer Eurosystemets penningpolitiska transaktioner Likviditetsindragande faktorer Kreditinstitutens Utlåningsfacilitefacilitepande faktorer räk- Inlånings- Utelö- Övriga löpande sedlar (netto) 4) ningar Monetär bas Källa:. 1) Vid periodens slut. 2) Omfattar kassakravsbasen hos kreditinstitut i Slovakien. Kreditinstitut i euroområdet kan under en övergångsperiod ha valt att från sin egen kassakravsbas dra av skulder till kreditinstitut i Slovakien. Fr.o.m. kassakravsbasen i slutet av januari 2009 tillämpas standardreglerna (se Europeiska centralbankens beslut av den 28 oktober 2008 om övergångsbestämmelser för :s tillämpning av minimireserver (kassakrav) efter införandet av euron i Slovakien (/2008/14) 3) På grund av att Slovakien införde euron den 1 januari 2009 är kassakravet ett genomsnitt vägt genom antalet kalenderdagar av kassakraven för de då 15 euroländerna för perioden december 2008 och kassakraven för de nuvarande 16 euroländerna för perioden 1 20 januari ) Omfattar fr.o.m. den 1 januari 2009 penningpolitiska transaktioner som genomfördes av Národná Banka Slovenska före den 1 januari 2009 och som fortfarande var utestående efter detta datum 14 S December 2005 Mars 2009 S 9

107 EURO AREA STATISTICS Monetary policy statistics 1.4 Minimum reserve and liquidity statistics (EUR billions; period averages of daily positions, unless otherwise indicated; interest rates as percentages per annum) 1. Reserve base of credit institutions subject to reserve requirements Reserve Total Liabilities to which a 2% reserve coefficient is applied Liabilities to which a 0% reserve coefficient is applied base as at 1) Deposits Debt securities Deposits Repos Debt securities (overnight, up to 2 years (over 2 years over 2 years up to 2 years agreed maturity agreed maturity agreed maturity agreed maturity and notice period) and notice period) , ,7 601, , , , , ,8 815, , , , Q , ,7 840, , , ,1 Q , ,4 916, , , ,1 Q , ,9 917, , , , Oct. 2) , ,0 900, , , ,8 Nov. 2) , ,5 884, , , ,8 Dec. 2) , ,8 848, , , ,7 2. Reserve maintenance Maintenance Required Credit institutions Excess Deficiencies Interest rate on period reserves current accounts reserves minimum reserves ending on: ,5 173,2 0,7 0,0 3, ,9 196,8 1,0 0,0 4, Sep. 213,3 214,0 0,7 0,0 4,38 7 Oct. 214,8 216,8 2,0 0,0 4,58 11 Nov. 216,1 218,6 2,4 0,0 3,94 9 Dec. 217,2 218,7 1,5 0,0 3, Jan. 3) 220,2 221,5 1,2 0,0 2,50 10 Feb. 221,1 222,1 1,0 0,0 2,00 10 Mar. 217, Liquidity Maintenance Liquidity-providing factors Liquidity-absorbing factors Credit Base period institutions money ending on: Monetary policy operations of the Eurosystem current accounts Eurosystem s Main Longer-term Marginal Other Deposit Other Banknotes Central Other net assets refinancing refinancing lending liquidity- facility liquidity- in government factors in gold operations operations facility providing absorbing circulation deposits (net) 4) and foreign operations operations with the currency Eurosystem ,0 313,1 120,0 0,1 0,1 0,1 0,0 598,6 54,9-66,4 173,2 771, ,5 173,0 278,6 0,3 0,0 0,4 2,2 644,6 61,9-126,6 196,8 841, Aug. 374,5 166,3 299,3 0,1 0,0 0,3 0,6 686,1 61,3-123,0 214,8 901,2 9 Sep. 376,6 163,5 300,0 0,1 0,0 0,6 0,7 685,0 61,1-121,2 214,0 899,5 7 Oct. 417,3 174,1 334,3 7,5 5,9 19,9 45,5 684,3 55,2-82,6 216,8 921,0 11 Nov. 549,0 301,6 452,5 12,7 4,2 213,7 2,3 722,1 85,0 78,2 218, ,4 9 Dec. 580,5 337,3 457,2 2,7 0,0 200,9 4,9 731,1 107,8 114,3 218, , Jan. 581,3 219,2 613,6 2,9 0,0 238,5 3,3 753,1 99,9 100,6 221, ,1 10 Feb. 547,4 224,9 551,4 2,1 0,0 175,4 6,1 740,2 102,7 79,3 222, ,7 Source:. 1) End of period. 2) Includes the reserve bases of credit institutions in Slovakia. On a transitional basis, credit institutions located in the euro area may have decided to deduct from their own reserve bases any liabilities owed to credit institutions located in Slovakia. Starting from the reserve base as at end-january 2009, the standard treatment applies (see Decision of the European Central Bank of 28 October 2008 on transitional provisions for the application of minimum reserves by the European Central Bank following the introduction of the euro in Slovakia (/2008/14)). 3) Owing to the adoption of the euro by Slovakia on 1 January 2009, the reserve requirement is an average - weighted by the number of calendar days - of the reserve requirements for the then 15 countries of the euro area for the period December 2008 and the reserve requirements for the 16 countries now in the euro area for the period 1-20 January ) From 1 January 2009 including monetary policy operations which were conducted by the Národná Banka Slovenska before 1 January 2009 and were still outstanding after this date. Monthly Bulletin December March S 15 S 9

108 2 P E N N I N G M Ä N G D, B A N K V E R K S A M H E T O C H I N V E S T E R I N G S F O N D E R 2. 1 A g g r e g e r a d b a l a n s r ä k n i n g f ö r e u r o o m r å d e t s M F I 1 ) (miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut) 1. Tillgångar Totalt Lån till hemmahörande i euroområdet Innehav av andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet Totalt Övriga tillgångar Offentlig sektor Övriga hemma-hörande i euroområdet MFI Totalt Offentlig sektor Övriga hemmahörande i euroområdet MFI Andelar i penningmarknadsfonder 2) Utländska tillgångar Innehav av aktier/ andelar emitterade av hemmahörande i euroområdet Anläggningstillgångar Eurosystemet MFI exklusive Eurosystemet 2. Skulder Totalt Utelöpande sedlar och mynt Inlåning från hemmahörande i euroområdet Totalt Staten Övrig offentlig sektor/övriga hemmahörande i euroområdet MFI Andelar i penningmarknadsfonder 3) Emitterade räntebärande värdepapper 4) Eget kapital Utländska skulder Övriga skulder Eurosystemet MFI exklusive Eurosystemet Källa:. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 2) Andelar som emitterats av hemmahörande i euroområdet. Andelar som emitterats av hemmahörande utanför euroområdet ingår i utländska tillgångar. 3) Andelar som innehas av hemmahörande i euroområdet. 4) Räntebärande värdepapper med löptid upp till 2 år som innehas av hemmahörande utanför euroområdet ingår i utländska skulder. 16 S 10Mars December

109 2 MONEY, 2.1 Aggregated balance sheet of euro area MFIs 1) (EUR billions; outstanding amounts at end of period) 1. Assets BANKING AND INVESTMENT FUNDS Total Loans to euro area residents Holdings of securities other than Money Holdings External Fixed Remaining shares issued by euro area residents market of shares/ assets assets assets fund other equity Total General Other MFIs Total General Other MFIs shares/ issued by government euro area government euro area units 2) euro area residents residents residents Eurosystem ,2 695,7 19,7 0,6 675,3 217,0 187,5 2,5 27,0-17,2 351,4 14,7 262, , ,7 17,8 0, ,3 268,6 225,1 1,9 41,6-17,4 373,7 15,2 339, Q , ,5 18,5 0, ,3 278,9 237,4 2,4 39,1-14,7 482,4 16,0 338, Oct , ,6 18,5 0, ,5 283,8 242,5 2,4 38,9-13,9 478,7 16,0 356,2 Nov , ,5 18,5 0, ,3 291,3 249,9 2,4 39,0-14,2 497,0 16,0 352,0 Dec , ,0 18,6 0, ,8 350,8 307,9 2,4 40,4-14,4 479,8 15,8 313, Jan. (p) 2 830, ,0 18,6 0, ,8 362,5 314,6 2,5 45,4-14,2 508,3 16,2 323,6 MFIs excluding the Eurosystem , ,3 810, , , , ,5 645, ,9 83, , ,0 172, , , ,0 956, , , , ,3 950, ,6 93, , ,3 206, , Q , ,6 980, , , , , , ,3 101, , ,5 203, , Oct , ,5 980, , , , , , ,9 95, , ,3 204, ,4 Nov , ,3 978, , , , , , ,0 96, , ,7 205, ,5 Dec , ,3 970, , , , , , ,9 98, , ,7 213, , Jan. (p) , ,6 986, , , , , , ,3 101, , ,7 212, ,3 2. Liabilities Total Currency Deposits of euro area residents Money Debt Capital External Remaining in market securities and liabilities liabilities circulation Total Central Other general MFIs fund issued 4) reserves government government/ shares/ other euro units 3) area residents Eurosystem ,2 647,0 431,6 33,7 15,9 382,0-0,1 208,6 35,3 235, ,1 697,0 714,7 23,9 19,1 671,8-0,1 238,0 66,0 330, Q ,4 705,4 932,3 51,3 17,7 863,3-0,1 264,4 288,1 283, Oct ,3 749, ,0 78,9 29,8 917,3-0,1 262,0 411,9 332,1 Nov ,0 752, ,9 107,7 27,6 944,6-0,1 283,5 380,6 306,0 Dec ,9 784, ,5 68,8 16, ,1-0,1 275,7 383,3 321, Jan. (p) 2 830,7 761, ,1 102,5 19,1 971,6-0,1 309,0 329,1 337,5 MFIs excluding the Eurosystem , ,2 124, , ,4 698, , , , , , ,4 127, , ,4 754, , , , , Q , ,3 140, , ,6 833, , , , , Oct , ,9 179, , ,6 825, , , , ,5 Nov , ,3 221, , ,0 836, , , , ,4 Dec , ,9 193, , ,7 821, , , , , Jan. (p) , ,0 220, , ,1 859, , , , ,8 Source:. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 2) Amounts issued by euro area residents. Amounts issued by non-euro area residents are included in external assets. 3) Amounts held by euro area residents. 4) Amounts issued with maturity up to two years held by non-euro area residents are included in external liabilities. S 10 Monthly Bulletin March 2009 December 2005 S 17

110 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2. 2 K o n s o l i d e r a d b a l a n s r ä k n i n g f ö r e u r o o m r å d e t s M F I (miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut; transaktioner under perioden) 1. Tillgångar Totalt 1 Lån till hemmahörande i euroområdet Totalt 2 Offentlig sektor 3 Övriga hemmahörande i euroområdet 4 Innehav av andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euro området Totalt 5 Offentlig sektor Utestående belopp 6 Övriga hemmahörande i euroområdet 7 Innehav av aktier/ andelar emitterade av övriga hemma hörande i euroområdet 8 Utländska tillgångar 9 Anläggningstillgångar 10 Övriga tillgångar 11 Transaktioner 2. Skulder Totalt Utelöpande sedlar och mynt Inlåning från staten Inlåning från övrig offentlig sektor/övriga hemmahörande i euroområdet Andelar i penningmarknadsfonder 2) Emitterade räntebärande värdepapper 3) Eget kapital Utländska skulder Övriga skulder Överskjutande skulder mellan MFI Utestående belopp Transaktioner Källa:. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 2) Andelar som innehas av hemmahörande i euroområdet. 3) Räntebärande värdepapper med löptid upp till 2 år som innehas av hemmahörande utanför euroområdet ingår i utländska skulder. 18 S December 2005 Mars 2009 S 11

111 EURO AREA STATISTICS Money, banking and investment funds 2.2 Consolidated balance sheet of euro area MFIs 1) (EUR billions; outstanding amounts at end of period; transactions during period) 1. Assets Total Loans to euro area residents Holdings of securities other than shares Holdings External Fixed Remaining issued by euro area residents of shares/ assets assets assets other equity Total General Other Total General Other issued by government euro area government euro area other euro area residents residents residents Outstanding amounts , ,1 830, , , ,0 648,4 811, ,4 187, , , ,5 973, , , ,4 952,5 884, ,0 221, , Q , ,2 999, , , , ,3 876, ,9 219, , Oct , ,2 999, , , , ,9 837, ,0 220, ,4 Nov , ,8 996, , , , ,2 826, ,7 221, ,3 Dec , ,5 988, , , , ,8 787, ,5 228, , Jan. (p) , , , , , , ,6 791, ,9 228, ,3 Transactions ,5 877,3-14,4 891,6 10,7-96,8 107,5 97,7 801,9 6,4 203, , ,9-9, ,7 230,3-46,6 277,0 60,1 792,9-0,5 495, ,0 597,5 12,3 585,2 358,2 60,6 297,6-64,5-65,9-1,0 797, Q3 274,0 148,3 4,7 143,5-15,9-34,4 18,4 23,3 74,3 2,2 42,0 Q4 227,6-48,5-9,8-38,6 199,3 55,1 144,3-74,8-329,5 2,0 478, Oct. 409,4 16,4-0,9 17,3 26,2-6,7 32,9-33,2-51,4 1,0 450,4 Nov. 170,8 16,3-2,1 18,5 78,7 42,2 36,5-6,7-86,1 1,0 167,6 Dec. -352,7-81,2-6,8-74,5 94,4 19,5 74,9-34,9-191,9 0,0-139, Jan. (p) 102,4 34,1 14,6 19,5 53,8 58,1-4,3 11,3-56,0-2,1 61,4 2. Liabilities Total Currency in Deposits of Deposits of Money market Debt Capital External Remaining Excess circulation central other general fund shares/ securities and liabilities liabilities of intergovernment government/ units 2) issued 3) reserves MFI other euro area liabilities residents Outstanding amounts ,8 592,2 158, ,5 614, , , , ,8 15, ,2 638,5 151, ,0 660, , , , ,3-41, Q ,8 657,1 191, ,1 731, , , , ,7-53, Oct ,4 698,8 258, ,6 729, , , , ,6-58,9 Nov ,7 703,7 328, ,8 739, , , , ,4-63,3 Dec ,7 723,1 261, ,9 722, , , , ,0-58, Jan. (p) ,7 712,2 323, ,4 757, , , , ,3-101,4 Transactions ,5 59,4-15,2 683,7 27,6 285,5 57,4 601,6 252,2 45, ,2 45,8-13,3 835,1 54,5 270,5 163,1 778,8 467,6-8, ,0 83,5 108,1 597,0 29,9-74,6 145,7 53,6 696,2-17, Q3 274,0 5,1-19,9 73,2-4,2 14,7 71,9 53,1 117,5-37,3 Q4 227,6 66,0 70,3 198,5-10,3-126,8 44,7-400,7 392,3-6, Oct. 409,4 41,7 66,9 69,2-1,3-75,2 14,3-93,3 461,2-74,1 Nov. 170,8 4,8 70,4 31,5 10,1-13,8 25,5-100,7 133,7 9,3 Dec. -352,7 19,4-67,1 97,8-19,0-37,8 5,0-206,6-202,6 58, Jan. (p) 102,4-12,3 58,3-13,2 32,4-30,5 28,5 76,9 56,4-94,1 Source:. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 2) Amounts held by euro area residents. 3) Amounts issued with maturity up to two years held by non-euro area residents are included in external liabilities. Monthly Bulletin December March S 19 S 11

112 2. 3 Pe n n i n g m ä n g d s s t a t i s t i k 1 ) (miljarder euro och årliga ökningstakter; säsongrensat; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) 1. Penningmängdsmått 2) och motposter M3 M3 3-månaders glidande medelvärde (centrerat) Långfristiga finansiella skulder Kreditgivning till offentlig sektor Kreditgivning till övriga hemma hörande i euroomådet Utländska nettotillgångar 4) M1 M2-M1 M2 M3-M2 Lån Memo: Lån justerade för försäljning och värdepapperisering 3) Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter D 1 Pe n n i n g m ä n g d s m å t t 1 ) (årliga ökningstakter; säsongrensat) M1 M3 D 2 M o t p o s t e r 1 ) (årliga ökningstakter; säsongrensat) Långfristiga finansiella skulder Kreditgivning till den offentliga sektorn Lån till övriga hemmahörande i euroområdet Källa:. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. Månatliga och andra kortfristiga ökningstakter för utvalda poster finns tillgängliga på 2) MFI:s och statens (postväsendet, finansministeriet) monetära skulder till icke-mfi hemmahörande i euroområdet exklusive staten (M1, M2, M3: se Ordlista). 3) Justerat för borttagandet av lån från MFI:s balansräkning till följd av deras försäljning eller värdepapperisering. 4) Värdena under Ökningstakter är summor av transaktionerna under de 12 månader som föregår den angivna perioden. 20 S 12Mars December

113 2.3 Monetary statistics 1) (EUR billions and annual growth rates; seasonally adjusted; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 1. Monetary aggregates 2) and counterparts M3 M3 Longer-term Credit to Credit to other euro area residents Net 3-month financial general external M2 M3-M2 moving liabilities government Loans Memo item: Loans assets 4) average adjusted M1 M2-M1 (centred) for sales and securitisation 3) Outstanding amounts , , , , , , , , ,5-634, , , , , , , , , ,6-627, Q , , , , , , , , ,1-423, Oct , , , , , , , , ,3-466,0 Nov , , , , , , , , ,4-469,8 Dec , , , , , , , , ,9-436, Jan. (p) 4 087, , , , , , , , ,5-374,8 Transactions ,2 310,5 571,7 130,9 702,6-427,7-114, ,8 898,6 961,7 200, ,4 525,4 670,7 220,3 891,0-489,5-60, , , ,1 13, ,4 479,7 607,1 49,5 656,6-123,5 73,7 819,3 587,4 758,1-118, Q3 26,8 136,6 163,4 17,5 180,9-84,5 0,4 251,8 170,7 179,5 26,2 Q4 96,6 48,0 144,6 10,9 155, ,4 56,4 35,9-18,4 71,0 55, Oct. 111,3 16,3 127,6-10,0 117, ,5-12,8 10,6 28,4 42,4 26,6 Nov. -40,6 47,3 6,7-8,7-2,1-30,6 29,2 31,2 2,7 30,6 8,2 Dec. 26,0-15,6 10,4 29,6 40, ,5 40,0-5,9-49,5-2,0 20, Jan. (p) 82,3-92,1-9,8-65,7-75,5-103,1 47,3 16,7 6,1 14,3-116,7 Growth rates 2006 Dec. 7,6 11,7 9,4 13,3 10,0 9,8 8,5-4,7 11,6 10,8 11,5 200, Dec. 3,9 17,7 10,1 20,0 11,5 11,8 9,0-2,6 12,8 11,2 12,2 13, Sep. 1,2 17,7 8,9 7,4 8,7 8,7 5,2 1,0 10,1 8,5 9,6-195, Oct. 3,7 15,5 9,3 5,0 8,6 8,3 3,3 0,7 8,7 7,8 8,9-166,9 Nov. 2,2 16,0 8,7 1,7 7,7 7,9 3,6 2,4 8,2 7,1 8,4-181,5 Dec. 3,3 13,6 8,2 3,7 7,5 7,0 2,1 3,1 6,8 5,8 7,3-118, Jan. (p) 5,2 9,7 7,4-2,4 5,9. 3,0 5,2 6,1 5,0 6,7-235,0 C1 Monetary aggregates 1) (annual growth rates; seasonally adjusted) 16 M1 M C2 Counterparts 1) (annual growth rates; seasonally adjusted) longer-term financial liabilities credit to general government loans to other euro area residents Source:. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. Monthly and other shorter-term growth rates for selected items are available at 2) Monetary liabilities of MFIs and central government (post office, treasury) vis-à-vis non-mfi euro area residents excluding central government (M1, M2, M3: see glossary). 3) Adjustment for the derecognition of loans from the MFI balance sheet on account of their sale or securitisation. 4) Values in the section growth rates are sums of the transactions during the 12 months ending in the period indicated. S 12 Monthly Bulletin March 2009 December 2005 S 21

114 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2. 3 Pe n n i n g m ä n g d s s t a t i s t i k (miljarder euro och årliga ökningstakter; säsongrensat; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) 2. Penningmängdsmått och långfristiga finansiella skulder, komponenter Utelöpande sedlar och mynt Dagslån Repor Inlåning med överenskommen löptid upp till 2 år Inlåning med upp till 3 månaders uppsägningstid Andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper med löptid upp till 2 år Räntebärande värdepapper med löptid över 2 år Inlåning med över 3 månaders uppsägningstid Inlåning med överenskommen löptid över 2 år Eget kapital Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter D 3 Pe n n i n g m ä n g d s m å t t, k o m p o n e n t e r 1 ) (årliga ökningstakter; säsongrensat) Utelöpande sedlar och mynt Dagslån Inlåning med upp till 3 månaders uppsägningstid D 4 L å n g f r i s t i g a f i n a n s i e l l a s k u l d e r, k o m p o n e n t e r 1 ) (årliga ökningstakter; säsongrensat) Räntebärande värdepapper med löptid över 2 år Inlåning med överenskommen löptid över 2 år Eget kapital Källa:. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 22 S December 2005 Mars 2009 S 13

115 EURO AREA STATISTICS Money, banking and investment funds 2.3 Monetary statistics 1) (EUR billions and annual growth rates; seasonally adjusted; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 2. Components of monetary aggregates and longer-term financial liabilities Currency in Overnight Deposits Deposits Repos Money Debt Debt Deposits Deposits Capital circulation deposits with agreed redeemable market securities securities redeemable with agreed and maturity up at notice up fund up to over at notice maturity reserves to 2 years to 3 months shares/units 2 years 2 years over 3 months over 2 years Outstanding amounts , , , ,0 266,1 636,9 198, ,6 102, , , , , , ,3 307,4 686,6 316, ,0 119, , , Q3 662, , , ,9 344,5 736,3 290, ,0 114, , , Oct. 698, , , ,6 346,1 734,1 278, ,5 116, , ,0 Nov. 704, , , ,0 329,9 741,8 277, ,6 118, , ,6 Dec. 710, , , ,1 355,5 752,9 271, ,3 121, , , Jan. (p) 716, , , ,2 327,2 766,2 218, ,2 124, , ,2 Transactions ,3 203,9 301,2 9,3 30,9 30,0 70,0 217,2 15,4 138,1 57, ,9 98,4 581,3-55,9 43,3 58,6 118,3 152,3 9,9 164,5 162, ,8 43,5 464,4 15,3 49,5 33,4-33,3-40,4 0,7 17,9 145, Q3 13,3 13,5 152,3-15,6 3,6 6,0 7,9 19,2-2,7-0,7 68,8 Q4 47,8 48,8 12,9 35,1 12,7 14,4-16,2-95,3 7,5-0,8 46, Oct. 35,5 75,8 14,0 2,3 1,3-2,2-9,0-70,4 2,1-6,8 19,7 Nov. 5,7-46,3 39,9 7,5-14,5 7,9-2,1-5,1 2,5-0,4 33,5 Dec. 6,6 19,4-41,0 25,3 26,0 8,8-5,1-19,8 2,9 6,4-7, Jan. (p) 4,8 77,6-129,7 37,6-28,6 10,6-47,8 29,7 2,0 38,3 33,1 Growth rates 2006 Dec. 11,0 7,0 27,2 0,6 13,2 4,9 54,4 9,9 17,8 9,1 4, Dec. 8,1 3,2 41,4-3,6 16,3 9,2 59,6 6,3 9,6 9,9 12, Sep. 8,2-0,2 34,4-2,0 16,5 4,1 5,7 2,3-5,7 4,0 13, Oct. 13,0 1,9 29,2-1,4 19,5 2,1-2,7-0,2-4,4 2,8 10,8 Nov. 13,5 0,1 29,3-0,7 11,6 1,7-8,1-0,2-2,2 2,6 12,2 Dec. 13,4 1,4 23,3 1,0 16,0 4,8-10,9-1,5 0,6 1,0 10, Jan. (p) 13,7 3,6 14,3 3,7 7,1 2,5-24,8-1,3 0,7 2,8 11,1 C3 Components of monetary aggregates 1) (annual growth rates; seasonally adjusted) C4 Components of longer-term financial liabilities 1) (annual growth rates; seasonally adjusted) 60 currency in circulation overnight deposits deposits redeemable at notice up to 3 months debt securities over 2 years deposits with agreed maturity over 2 years capital and reserves Source:. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. Monthly Bulletin December March S 23 S 13

116 2. 4 M F I : s u t l å n i n g, f ö r d e l n i n g 1 ) 2 ) (miljarder euro och årliga ökningstakter; säsongrensat; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) 1. Lån till finansinstitut, icke-finansiella företag och hushåll Försäkringsföretag och pensionsinstitut Övriga Icke-finansiella företag Hushåll 4) finansinstitut 3) Totalt Totalt Totalt Upp till 1 år Över 1 och upp till 5 år Över 5 år Total Konsumentkrediter Bostadslån Övrig utlåning Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter D 5 L å n t i l l ö v r i g a f i n a n s i n s t i t u t o c h i c k e - f i n a n s i e l l a f ö r e t a g 2 ) (årliga ökningstakter; ej säsongrensat) Övriga finansinstitut Icke-finansiella företag D 6 L å n t i l l h u s h å l l 2 ) (årliga ökningstakter; ej säsongrensat) Konsumentkrediter Bostadslån Övrig utlåning Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 3) Inklusive investeringsfonder. 4) Inklusive hushållens ideella organisationer. 24 S 14Mars December

117 1), 2) 2.4 MFI loans, breakdown (EUR billions and annual growth rates; seasonally adjusted; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 1. Loans to financial intermediaries, non-financial corporations and households Insurance Other corporations financial Non-financial corporations Households 4) and pension intermefunds diaries 3) Total Total Total Up to Over 1 year Over Total Consumer Loans Other 1 year and up to 5 years credit for house loans 5 years purchase Outstanding amounts ,8 709, , ,6 706, , ,0 584, ,8 737, ,9 886, , ,3 857, , ,0 615, ,7 752, Q3 100, , , ,6 954, , ,3 636, ,6 767, Oct. 102, , , ,5 965, , ,8 635, ,2 769,1 Nov. 99, , , ,1 978, , ,5 632, ,1 768,8 Dec. 104,0 985, , ,7 960, , ,8 629, ,2 770, Jan. (p) 96,1 983, , ,4 977, , ,1 638, ,9 771,7 Transactions ,7 87,5 445,2 101,4 122,6 221,2 345,3 42,5 281,9 20, ,9 180,1 554,4 145,9 155,1 253,5 280,6 31,1 228,6 20, ,4 94,5 418,0 89,3 121,8 206,9 79,3 10,2 51,9 17, Q3-1,1 7,1 112,5 26,8 28,8 57,0 52,1 3,9 44,3 3,9 Q4 3,4-23,9 46,2-4,9 23,9 27,3-44,1-6,9-40,1 2, Oct. 1,4-4,5 35,3 6,4 6,3 22,7-3,7-0,9-3,3 0,5 Nov. -3,3-4,5 24,3-5,6 14,4 15,5-13,8-2,3-12,1 0,6 Dec. 5,2-14,8-13,4-5,7 3,2-10,9-26,5-3,7-24,7 1, Jan. (p) -8,1-12,9 29,7 2,2 10,1 17,4-2,6 0,4-2,5-0,5 Growth rates 2006 Dec. 28,2 14,0 13,1 9,8 20,7 12,4 8,2 7,7 9,6 2, Dec. 17,0 25,2 14,4 12,8 21,9 12,7 6,2 5,3 7,1 2, Sep. -9,3 18,7 12,1 9,8 17,6 11,4 3,9 4,4 4,1 2, Oct. -9,3 14,7 11,9 10,1 16,3 11,2 3,3 3,5 3,5 2,3 Nov. -6,6 13,6 11,2 8,5 16,1 10,8 2,5 2,8 2,6 1,9 Dec. -4,1 10,7 9,5 7,0 14,2 9,2 1,6 1,7 1,5 2, Jan. (p) -5,1 7,7 8,8 6,1 13,3 8,7 1,2 1,3 1,0 2,0 C5 Loans to other financial intermediaries and non-financial corporations 2) (annual growth rates; not seasonally adjusted) C6 Loans to households 2) (annual growth rates; not seasonally adjusted) 35 other financial intermediaries non-financial corporations consumer credit loans for house purchases other loans Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 3) Including investment funds. 4) Including non-profit institutions serving households S 14 Monthly Bulletin March 2009 December 2005 S 25

118 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2. 4 M F I : s u t l å n i n g, f ö r d e l n i n g 1 ) 2 ) (miljarder euro och årliga ökningstakter; ej säsongrensat; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) 2. Lån till finansinstitut och icke-finansiella företag Försäkringsföretag och pensionsinstitut Övriga finansinstitut 3) Icke-finansiella företag Totalt 1 Upp till 1 år 2 Över 1 och upp till 5 år 3 Över 5 år 4 Totalt 5 Upp till 1 år 6 Över 1 och upp till 5 år 7 Utestående belopp Över 5 år 8 Totalt 9 Upp till 1 år 10 Över 1 och upp till 5 år 11 Över 5 år 12 Transaktioner Ökningstakter 3. Lån till hushåll 4) Konsumentkrediter Bostadslån Övriga lån Totalt 1 Upp till 1 år 2 Över 1 och upp till 5 år 3 Över 5 år 4 Totalt Upp till Över 1 och 1 år upp till 5 år Utestående belopp Över 5 år 8 Totalt 9 Upp till 1 år 10 Över 1 och upp till 5 år 11 Över 5 år 12 Transaktioner Ökningstakter Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 3) Inklusive investeringsfonder. 4) Inklusive hushållens ideella organisationer. 26 S December 2005 Mars 2009 S 15

119 EURO AREA STATISTICS Money, banking and investment funds 1), 2) 2.4 MFI loans, breakdown (EUR billions and annual growth rates; not seasonally adjusted; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 2. Loans to financial intermediaries and non-financial corporations Insurance corporations and pension funds Other financial intermediaries 3) Non-financial coporations Total Up to Over 1 year Over Total Up to Over 1 year Over Total Up to Over 1 year Over 1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years 5 years 5 years 5 years Outstanding amounts ,1 70,6 7,5 17,0 867,9 526,3 148,5 193, , ,5 858, , Q3 100,8 77,0 6,4 17, ,7 620,7 170,0 227, , ,3 953, , Oct. 104,2 81,0 5,8 17, ,6 623,3 168,9 223, , ,2 965, ,8 Nov. 101,0 77,2 5,6 18, ,7 616,1 173,3 224, , ,5 977, ,0 Dec. 91,6 68,1 5,2 18,2 963,7 557,9 169,1 236, , ,3 961, , Jan. (p) 95,8 72,1 6,1 17,7 984,8 567,7 179,6 237, , ,6 977, ,6 Transactions ,0 15,8-5,2 3,4 175,4 113,5 34,5 27,4 555,6 144,9 155,7 255, Q3-3,0-2,5-1,3 0,9 12,1-10,6 8,5 14,2 84,6 4,0 27,7 53,0 Q4-9,4-9,0-1,1 0,7-53,0-61,2-0,2 8,4 64,5-3,9 26,7 41, Oct. 3,0 3,7-0,6-0,1-14,5-5,2-2,9-6,4 33,1 2,4 8,3 22,4 Nov. -3,2-3,8-0,2 0,8 0,6-5,6 4,7 1,6 31,6 2,2 12,9 16,5 Dec. -9,2-8,9-0,4 0,1-39,1-50,4-1,9 13,2-0,2-8,5 5,5 2, Jan. (p) 4,1 3,8 0,9-0,6 10,5 4,0 8,6-2,1 19,1 0,9 8,5 9,7 Growth rates 2007 Dec. 16,8 28,5-41,0 23,2 25,0 27,0 29,9 16,5 14,4 12,7 22,0 12, Sep. -9,0-12,3-26,0 18,4 18,8 15,5 24,4 24,4 12,1 9,8 17,6 11, Oct. -9,2-10,7-31,1 9,4 15,0 15,4 13,4 15,0 11,9 10,1 16,3 11,2 Nov. -6,6-7,9-32,3 11,7 13,7 13,3 14,7 13,9 11,1 8,5 16,1 10,8 Dec. -4,1-3,8-30,5 6,0 10,5 5,4 14,4 21,7 9,5 6,9 14,2 9, Jan. (p) -5,1-5,4-24,6 5,5 7,6 0,2 20,2 19,5 8,8 6,1 13,3 8,7 3. Loans to households 4) Total Consumer credit Loans for house purchase Other loans Total Up to Over 1 year Over Total Up to Over 1 year Over Total Up to Over 1 year Over 1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years 5 years 5 years 5 years Outstanding amounts ,1 617,8 137,6 203,7 276, ,9 15,9 73, ,2 753,4 147,5 104,0 501, Q ,0 637,5 139,4 201,1 297, ,1 16,9 71, ,5 767,4 149,6 100,1 517, Oct ,9 637,9 139,0 200,1 298, ,3 17,0 71, ,1 767,8 147,9 99,5 520,4 Nov ,9 633,2 136,2 198,9 298, ,0 16,9 70, ,8 770,7 151,6 98,1 520,9 Dec ,9 632,0 137,2 197,2 297, ,3 17,0 68, ,0 770,5 155,4 90,8 524, Jan. (p) 4 901,5 636,6 135,4 204,0 297, ,9 17,0 67, ,7 769,9 152,9 89,9 527,0 Transactions ,6 31,2 3,6 1,1 26,6 228,6 0,9 2,3 225,3 20,8 1,7 4,4 14, Q3 49,8 2,1-0,3-2,5 4,9 48,2 1,0-0,9 48,1-0,5-3,2-2,1 4,8 Q4-40,8-6,0-1,9-4,3 0,3-38,4 0,2-1,5-37,1 3,6 1,1-1,7 4, Oct. -4,3 0,0-0,3-1,0 1,4-3,7 0,1-0,7-3,1-0,7-2,5-0,3 2,1 Nov. -10,6-4,1-2,7-1,0-0,4-10,2-0,1-0,8-9,4 3,8 3,9-1,2 1,1 Dec. -25,9-1,9 1,1-2,3-0,7-24,5 0,1 0,0-24,6 0,5-0,3-0,2 0, Jan. (p) -14,2-3,7-1,7-1,0-1,0-7,6 0,0-1,7-5,8-2,9-3,3-1,1 1,6 Growth rates 2007 Dec. 6,2 5,3 2,7 0,5 10,7 7,1 6,1 3,2 7,2 2,8 1,2 4,4 3, Sep. 3,9 4,4 4,1-1,4 8,9 4,1 4,8-1,3 4,2 2,4 2,2-2,3 3, Oct. 3,3 3,5 2,4-2,3 8,3 3,5 5,9-2,7 3,6 2,3 1,2-2,9 3,7 Nov. 2,5 2,8 2,7-3,2 7,4 2,6 5,7-3,8 2,7 2,0 0,6-4,4 3,7 Dec. 1,6 1,7-0,4-3,8 6,7 1,5 5,9-4,1 1,6 2,3 1,9-4,9 3, Jan. (p) 1,2 1,3-0,7-3,8 6,0 1,0 6,7-6,3 1,1 2,0 1,0-5,9 3,9 Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 3) Including investment funds. 4) Including non-profit institutions serving households. Monthly Bulletin December March S 27 S 15

120 2. 4 M F I : s u t l å n i n g, f ö r d e l n i n g 1 ) 2 ) (miljarder euro och årliga ökningstakter; ej säsongrensat; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) 4. Lån till offentlig sektor och hemmahörande utanför euroområdet Offentlig sektor Hemmahörande utanför euroområdet Totalt Staten Övrig offentlig sektor Totalt Banker 3) Icke-banker Delstater Kommuner Socialförsäkring Totalt Offentlig sektor Övriga Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter D 7 L å n t i l l o f f e n t l i g s e k t o r 2 ) (årliga ökningstakter; ej säsongrensat) Staten Övrig offentlig sektor Icke-banker hemmahörande utanför euroområdet D 8 L å n t i l l h e m m a h ö r a n d e u t a n f ö r e u r o o m r å d e t 2 ) (årliga ökningstakter; ej säsongrensat) Banker hemmahörande utanför euroområde Icke-banker hemmahörande utanför euroområdet Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 3) Termen banker används i denna tabell för MFI-liknande institut som är hemmahörande utanför euroområdet. 28 S 16Mars December

121 1), 2) 2.4 MFI loans, breakdown (EUR billions and annual growth rates; not seasonally adjusted; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 4. Loans to government and non-euro area residents General government Non-euro area residents Total Central Other general government Total Banks 3) Non-banks government State Local Social Total General Other government government security government funds Outstanding amounts ,5 104,1 232,5 448,1 25, , ,0 863,4 63,2 800, ,0 213,4 217,6 495,6 29, , ,9 957,4 59,8 897, Q1 957,8 210,6 212,8 497,2 37, , , ,4 61,5 956,9 Q2 975,6 221,0 215,1 497,5 42, , , ,5 63,0 948,5 Q3 980,7 225,9 210,0 499,5 45, , , ,8 61, ,9 Q4 (p) 970,2 229,0 210,1 491,3 39, , ,0 970,7 59,7 911,0 Transactions ,4-17,6-14,3 21,9-3,4 532,5 402,9 129,5-0,1 129, ,9-4,5-13,0 6,1 3,5 542,1 382,1 160,1 0,3 159, (p) 13,1 14,4-8,1-3,5 10,4-45,1-73,5 28,3 0,1 28, Q1 0,7-3,3-4,8 1,0 7,8 215,8 122,3 93,3 2,9 90,4 Q2 17,7 10,3 2,1 0,6 4,8-100,1-94,8-5,2 1,6-6,7 Q3 4,7 4,6-5,2 2,0 3,4 94,3 77,1 17,2-3,2 20,4 Q4 (p) -10,0 2,9-0,2-7,0-5,6-255,1-178,0-77,1-1,1-76,0 Growth rates 2006 Dec. -1,6-14,0-5,8 5,1-11,6 21,8 23,7 17,4-0,1 19, Dec. -1,0-4,3-5,6 1,4 13,7 18,7 18,6 18,8 0,5 20, Mar. 0,1 0,9-5,1 1,6 19,5 15,7 12,7 23,2 10,0 24,1 June 2,4 7,8-1,8 2,3 11,8 7,7 4,6 15,4 9,5 15,8 Sep. 3,4 13,4-1,9 2,8 9,7 8,2 5,5 15,0 1,8 15,9 Dec. (p) 1,4 6,7-3,7-0,7 35,3-1,3-3,1 3,0 0,1 3,2 C7 Loans to government 2) (annual growth rates; not seasonally adjusted) C8 Loans to non-euro area residents 2) (annual growth rates; not seasonally adjusted) 15 central government other general government non-resident banks non-resident non-banks Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 3) The term banks is used in this table to indicate institutions of a similar type to MFIs resident outside the euro area. S 16 Monthly Bulletin March 2009 December 2005 S 29

122 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2. 5 I n l å n i n g h o s M F I - s e k t o r n, f ö r d e l n i n g 1 ) 2 ) (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) 1. Inlåning från finansinstitut 2) Försäkringsföretag och pensionsinstitut Övriga finansinstitut 3) Totalt Dagslån Med överenskommen löptid Upp till 2 år Över 2 år Med uppsägningstid Upp till 3 månader Över 3 månader Repor Totalt Dagslån Med överenskommen löptid Upp till 2 år Över 2 år Med uppsägningstid Upp till 3 månader Över 3 månader Utestående belopp Repor Transaktioner Ökningstakter D 9 To t a l i n l å n i n g f ö r d e l a t p å s e k t o r 2 ) (årliga ökningstakter) Banker hemmahörande utanför euroområde Icke-banker hemmahörande utanför euroområd D 1 0 Total inlåning och inlåning som ingår i M3 fördelat på sektor 2 ) (årliga ökningstakter) försäkringsföretag och pensionsinstitut (totalt) övriga finansinstitut (totalt) 4) försäkringsföretag och pensionsinstitut (som ingår i M3) 5) övriga finansinstitut (som ingår i M3) Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 3) Denna kategori inkluderar investeringsfonder. 4) Omfattar inlåning i kolumnerna 2, 3, 5 och 7. 5) Omfattar inlåning i kolumnerna 9, 10, 12 och S December 2005 Mars 2009 S 17

123 EURO AREA STATISTICS Money, banking and investment funds 1), 2) 2.5 Deposits held with MFIs, breakdown (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 1. Deposits by financial intermediaries Insurance corporations and pension funds Other financial intermediaries 3) Total Overnight With agreed maturity Redeemable at notice Repos Total Overnight With agreed maturity Redeemable at notice Repos Up to Over 2 Up to Over Up to Over Up to Over 2 years years 3 months 3 months 2 years 2 years 3 months 3 months Outstanding amounts ,0 70,2 57,1 495,4 1,0 1,4 24, ,3 283,1 251,8 469,4 10,6 0,2 125, ,2 71,1 68,9 525,4 0,8 1,1 20, ,7 312,3 348,0 652,8 12,2 0,3 147, Q3 727,9 75,5 90,3 538,9 1,2 1,6 20, ,3 322,6 445,5 673,9 11,7 0,1 187, Oct. 736,0 83,6 90,4 538,2 1,2 1,5 21, ,5 335,9 444,9 684,1 12,2 0,1 196,3 Nov. 738,1 84,9 95,0 535,9 1,1 1,5 19, ,5 319,7 443,5 685,6 12,0 0,1 193,7 Dec. 757,8 83,9 111,8 536,4 1,1 1,5 23, ,4 320,6 420,1 852,3 12,3 0,1 197, Jan. (p) 762,8 99,9 98,1 541,8 1,2 1,5 20, ,2 340,7 363,8 877,7 12,9 0,1 205,0 Transactions ,9 2,7 5,5 25,6-0,2 0,0 4,4 249,2 45,5 67,8 130,5 0,3 0,1 4, ,8 0,8 11,8 33,7-0,2-0,3-4,1 341,1 32,7 98,9 183,7 1,7 0,1 24, ,6 12,3 41,2 12,1-0,3 0,1 2,2 164,8 4,4 68,8 41,3-0,3-0,3 51, Q3 8,4 1,7 6,0 0,3-0,2 0,0 0,5 28,3-16,5 53,8-12,4-0,6-0,1 4,1 Q4 31,7 8,3 21,4-0,6-0,1-0,1 2,7 5,1-2,7-25,6 21,8 0,5 0,0 11, Oct. 6,8 7,6-0,7-0,6 0,0-0,1 0,6 17,6 8,8-5,2 5,3 0,2 0,0 8,6 Nov. 4,0 1,3 4,8-0,6-0,1 0,0-1,3-15,6-16,0-0,8 2,4-0,1 0,0-1,0 Dec. 20,9-0,6 17,4 0,7 0,0 0,0 3,4 3,0 4,5-19,5 14,1 0,5 0,0 3, Jan. (p) 3,0 15,4-14,8 5,3 0,1 0,0-2,9-10,9 17,0-58,2 22,0 0,5 0,0 7,9 Growth rates 2006 Dec. 6,2 4,0 10,7 5,4-16,3-21,2 28,2 19,5 36,8 38,9 2,9-4, Dec. 6,4 1,1 20,6 6,8-22, ,3 30,0 11,5 39,5 39,1 16,0-19, Sep. 7,2 10,8 40,2 3,2-20,1 - -3,1 17,4-3,2 44,6 16,0-11,6-16, Oct. 5,2 12,2 18,1 2,7-20,0 - -3,7 15,3 1,7 28,4 13,0-6,3-25,2 Nov. 6,2 21,6 20,3 2,3-29,7-0,3 12,6-7,9 33,2 12,1-2,1-17,1 Dec. 9,8 17,2 58,2 2,3-23,3-10,6 11,2 1,4 20,0 6,3-2,3-34, Jan. (p) 6,5 18,2 26,5 3,0-17, ,1 8,6 0,9 6,1 9,1-2,2-25,3 C9 Total deposits by sector 2) (annual growth rates) 35 insurance corporations and pension funds (total) other financial intermediaries (total) C10 Total deposits and deposits included in M3 by sector 2) (annual growth rates) insurance corporations and pension funds (total) other financial intermediaries (total) 4) insurance corporations and pension funds (included in M3) 5) other financial intermediaries (included in M3) Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 3) This category includes investment funds. 4) Covers deposits in columns 2, 3, 5 and 7. 5) Covers deposits in columns 9, 10, 12 and Monthly Bulletin December March S 31 S 17

124 2. 5 I n l å n i n g h o s M F I - s e k t o r n, f ö r d e l n i n g 1 ) 2 ) (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) 2. Inlåning från icke-finansiella företag och hushåll Totalt Dagslån Med överenskommen löptid Upp till Över 2 år 2 år Icke-finansiella företag Hushåll 3) Med uppsägningstid Upp till 3 Över 3 månader månader Repor Totalt Dagslån Med överenskommen löptid Upp till Över 2 år 2 år Med uppsägningstid Upp till 3 Över 3 månader månader Utestående belopp Repor Transaktioner Ökningstakter D 1 1 To t a l i n l å n i n g f ö r d e l a t p å s e k t o r 2 ) (årliga ökningstakter) icke-finansiella företag (totalt) hushåll (totalt) D 1 2 Total inlåning och inlåning som ingår i M3 fördelat på sektor 2 ) (årliga ökningstakter) icke-finansiella företag (totalt) hushåll (totalt) icke-finansiella företag (som ingår i M3) 4) hushåll (som ingår i M3) 5) Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 3) Inklusive hushållens ideella organisationer. 4) Omfattar inlåning i kolumnerna 2, 3, 5 och 7. 5) Omfattar inlåning i kolumnerna 9, 10, 12 och S 18Mars December

125 1), 2) 2.5 Deposits held with MFIs, breakdown (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 2. Deposits by non-financial corporations and households Non-financial corporations Households 3) Total Overnight With agreed maturity Redeemable at notice Repos Total Overnight With agreed maturity Redeemable at notice Repos Up to Over 2 Up to Over Up to Over Up to Over 2 years years 3 months 3 months 2 years 2 years 3 months 3 months Outstanding amounts ,1 851,8 355,3 69,4 40,5 1,3 24, , ,2 669,0 606, ,7 99,8 70, ,4 882,1 474,6 59,4 29,2 1,4 23, , ,7 994,4 560, ,6 111,1 87, Q ,1 873,6 508,4 64,1 25,6 1,4 25, , , ,1 523, ,3 103,1 108, Oct ,2 860,8 518,3 65,9 24,9 1,4 29, , , ,1 515, ,3 106,1 101,1 Nov ,3 870,8 509,5 65,6 26,0 1,3 25, , , ,7 511, ,0 109,8 95,1 Dec ,7 882,4 498,9 64,4 27,9 1,3 23, , , ,8 520, ,3 113,7 83, Jan. (p) 1 482,5 877,0 480,2 67,1 32,0 1,3 25, , , ,5 525, ,4 114,5 76,5 Transactions ,2 85,7 55,7 3,9-4,2 0,1 0,2 215,2 65,7 137,5-23,1 2,5 15,4 17, ,4 31,8 123,3-8,1-11,0-0,7-1,1 280,7 21,7 321,8-45,5-45,6 11,2 17, ,8-5,2 14,4 3,2-3,3-0,3-0,1 348,4 29,5 336,3-40,0 24,2 1,8-3, Q3 4,4 2,7 1,0 0,8-2,2-0,1 2,1 33,8-34,4 89,3-8,7-19,2-2,6 9,5 Q4-1,3 7,9-10,7 0,6 2,3-0,1-1,4 168,3 63,8 77,7-3,4 43,9 10,6-24, Oct. -7,2-17,3 5,5 1,3-0,6 0,0 3,9 47,2 6,9 55,0-8,4-2,3 2,9-7,0 Nov. -1,4 10,2-8,4-0,1 1,1 0,0-4,0 37,7 19,7 20,3-3,7 3,8 3,7-6,0 Dec. 7,2 15,1-7,7-0,6 1,8 0,0-1,3 83,4 37,2 2,4 8,8 42,4 3,9-11, Jan. (p) -32,9-15,6-25,1 2,3 4,2 0,0 1,3 27,6 33,8-41,2 2,5 39,7 0,0-7,1 Growth rates 2006 Dec. 11,7 11,2 18,4 5,7-9,4 5,9 0,6 5,0 3,9 25,8-3,7 0,2 18,2 32, Dec. 10,0 3,7 34,8-11,9-26,9-31,6-4,3 6,1 1,2 47,8-7,5-3,5 11,2 24, Sep. 5,7 3,0 14,4-2,6-22,8-17,3 2,9 6,5-0,6 40,8-7,0-1,3-5,1 28, Oct. 4,4 1,8 10,5-0,1-19,6-12,6 19,6 7,4 1,2 40,5-7,8-0,5-3,4 17,1 Nov. 3,0 1,3 7,9 3,6-22,3-15,4 3,2 7,7 2,1 38,7-7,9 0,3-0,9 8,9 Dec. 0,6-0,6 3,1 5,4-10,7-15,8-0,2 6,9 1,7 33,2-7,1 1,7 1,6-3, Jan. (p) 2,2 2,7-0,4 9,2 7,3-17,2 12,3 6,9 4,8 23,6-5,9 4,3 1,6-16,5 C11 Total deposits by sector 2) (annual growth rates) 14 non-financial corporations (total) households (total) C12 Total deposits and deposits included in M3 by sector 2) (annual growth rates) non-financial corporations (total) households (total) 4) non-financial corporations (included in M3) 5) households (included in M3) Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 3) Including non-profit institutions serving households. 4) Covers deposits in columns 2, 3, 5 and 7. 5) Covers deposits in columns 9, 10, 12 and S 18 Monthly Bulletin March 2009 December 2005 S 33

126 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2. 5 I n l å n i n g h o s M F I - s e k t o r n, f ö r d e l n i n g 1 ) 2 ) (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) 3. Inlåning från offentlig sektor och hemmahörande utanför euroområdet Offentlig sektor Hemmahörande utanför euroområdet Totalt Staten Övrig offentlig sektor Totalt Banker 3) Icke-banker Delstater Kommuner Socialförsäkring Totalt Offentlig sektor Utestående belopp Övriga Transaktioner Ökningstakter D 1 3 I n l å n i n g f r å n o f f e n t l i g s e k t o r o c h h e m m a h ö r a n d e u t a n f ö r e u r o o m r å d e t 2 ) (årliga ökningstakter) Offentlig sektor Banker hemmahörande utanför euroområdet Icke-banker hemmahörande utanför euroområdet Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 3) Termen banker används i denna tabell för MFI-liknande institut som är hemmahörande utanför euroområdet. 34 S December 2005 Mars 2009 S 19

127 EURO AREA STATISTICS Money, banking and investment funds 1), 2) 2.5 Deposits held with MFIs, breakdown (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 3. Deposits by government and non-euro area residents General government Non-euro area residents Total Central Other general government Total Banks 3) Non-banks government State Local Social Total General Other government government security government funds Outstanding amounts ,0 124,2 45,4 90,8 68, , ,1 871,9 128,6 743, ,9 127,1 59,0 106,8 80, , ,2 912,0 143,4 768, Q1 375,9 139,6 49,6 107,6 79, , ,7 964,1 131,1 833,0 Q2 410,6 156,2 56,4 112,0 86, , ,7 983,2 129,3 853,9 Q3 400,2 140,2 61,7 112,8 85, , , ,3 141,9 865,4 Q4 (p) 446,2 193,0 52,3 115,4 85, , ,1 900,3 67,6 832,7 Transactions ,2-24,5 7,0 7,8 23,9 476,6 385,8 90,8 6,6 84, ,9-3,1 13,6 8,9 11,5 614,6 547,2 67,4 20,2 47, (p) 75,4 65,5-6,5 9,4 7,0-194,8-174,9-19,9-36,2 16, Q1 2,8 12,4-9,3 0,7-1,0 279,2 220,4 58,8-8,5 67,3 Q2 34,7 16,3 6,8 4,4 7,2-17,5-37,0 19,5-1,8 21,3 Q3-10,7-16,0 5,2 0,7-0,6-20,5-21,7 1,1 8,8-7,6 Q4 (p) 48,5 52,8-9,2 3,6 1,3-436,0-336,6-99,4-34,7-64,6 Growth rates 2006 Dec. 4,5-16,5 18,4 9,6 53,5 15,8 17,3 11,5 5,3 12, Dec. 9,4-2,3 29,9 9,8 16,7 18,0 21,5 7,8 15,8 6, Mar. 7,7-3,7 18,1 13,4 16,5 17,8 19,6 12,2 5,5 13,4 June 4,5-12,0 28,9 10,0 21,0 11,8 12,6 9,4-0,2 11,0 Sep. 3,8-6,7 2,9 8,4 19,1 7,6 7,3 8,4-1,3 10,2 Dec. (p) 20,2 51,5-11,0 8,8 8,7-5,0-5,9-2,0-25,2 2,3 C13 Deposits by government and non-euro area residents 2) (annual growth rates) general government non-resident banks non-resident non-banks Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 3) The term banks is used in this table to indicate institutions of a similar type to MFIs resident outside the euro area. Monthly Bulletin December March S 35 S 19

128 2. 6 M F I : s i n n e h a v a v v ä r d e p a p p e r, f ö r d e l n i n g 1 ) 2 ) (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) Andra värdepapper än aktier Totalt MFI Offentlig sektor Andra hemmahörande i euroområdet Euro Annan valuta Euro Annan valuta Euro Annan valuta Hemmahörande utanför euroområdet Aktier och andra ägarandelar Totalt MFI Icke-MFI Hemmahörande utanför euroområdet Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter D 1 4 M F I : s i n n e h a v a v v ä r d e p a p p e r 2 ) (årliga ökningstakter) Andra värdepapper än aktier Aktier och andra ägarandelar Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 36 S 20Mars December

129 1), 2) 2.6 MFI holdings of securities, breakdown (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) Securities other than shares Shares and other equity Total MFIs General Other euro Non-euro area Total MFIs Non-MFIs Non-euro area government area residents residents residents Euro Non-euro Euro Non-euro Euro Non-euro Outstanding amounts , ,6 72, ,4 16,2 615,8 30, , ,9 373,0 798,5 294, , ,6 84, ,7 16,6 917,2 33, , ,9 424,8 871,4 343, Q , ,3 102, ,9 15, ,4 49, , ,3 452,2 866,2 290, Oct , ,6 109, ,6 19, ,5 53, , ,3 436,8 827,7 286,8 Nov , ,8 104, ,5 18, ,4 52, , ,5 426,5 817,1 286,9 Dec , ,9 96, ,7 19, ,6 58, , ,2 422,2 777,9 280, Jan. (p) 6 027, ,7 104, ,9 23, ,7 55, , ,1 424,8 781,7 284,7 Transactions ,4 122,8 10,6-122,7 0,5 100,6 6,5 219,0 193,3 58,6 96,2 38, ,1 136,3 18,2-86,5 1,5 268,0 9,5 195,0 164,5 52,0 60,0 52, ,7 223,5 9,6 39,4 1,7 273,6 23,6 16,4-77,9 30,3-64,9-43, Q3-41,5 4,6-2,9-33,3-0,8 19,3-0,8-27,6 27,8 0,7 23,5 3,6 Q4 211,9 91,0-4,5 40,5 3,1 137,5 6,8-62,4-94,5-11,7-75,3-7, Oct. -8,7 26,2-1,4-12,1 1,8 34,4-1,5-56,0-48,7-14,1-33,2-1,4 Nov. 115,1 43,7-3,6 37,9-1,1 36,9-0,4 1,7-8,2-3,0-7,0 1,9 Dec. 105,5 21,1 0,5 14,8 2,4 66,2 8,6-8,1-37,6 5,5-35,0-8, Jan. (p) 110,9 50,5 1,8 53,8 2,8 3,4-7,7 6,2 24,9 5,6 11,2 8,1 Growth rates 2006 Dec. 7,7 8,5 16,5-8,9 3,0 19,3 25,7 24,2 15,2 18,6 13,6 15, Dec. 11,7 8,7 25,6-6,8 10,5 43,0 33,4 17,7 11,2 13,9 7,5 17, Sep. 11,4 11,1 24,0-1,8 6,5 31,2 46,0 10,1 5,4 13,4 7,8-10, Oct. 8,1 9,4 16,2-2,9 17,0 29,4 28,9 1,5 0,0 11,3-1,5-10,0 Nov. 9,3 11,5 15,2 0,5 10,4 30,8 42,7-0,9-0,5 11,3-2,1-10,5 Dec. 11,4 13,4 12,0 3,3 8,4 29,9 69,9 1,4-4,9 7,0-7,6-13, Jan. (p) 11,3 14,5 5,4 6,5 18,6 29,5 34,5-1,5-4,2 6,7-7,3-10,3 C14 MFI holdings of securities 2) (annual growth rates) securities other than shares shares and other equity Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. S 20 Monthly Bulletin March 2009 December 2005 S 37

130 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2. 7 O m v ä r d e r i n g a v v i s s a p o s t e r i M F I : s b a l a n s r ä k n i n g 1 ) 2 ) (miljarder euro) 1. Bortskrivningar/nedskrivningar av lån till hushåll 3) Konsumentkrediter Bostadslån Övrig utlåning Totalt Upp till 1 år Över 1 och upp till 5 år Över 5 år Totalt Upp till 1 år Över 1 och upp till 5 år Över 5 år Totalt Upp till 1 år Över 1 och upp till 5 år Över 5 år Bortskrivningar/nedskrivningar av lån till icke-finansiella företag och hemmahörande utanför euroområdet Icke-finansiella företag Hemmahörande utanför euroområdet Totalt Upp till 1 år Över 1 år upp till 5 år Över 5 år Totalt Upp till 1 år Över 1 år Omvärdering av MFI:s innehav av värdepapper Andra värdepapper än aktier Totalt MFI Offentlig sektor Andra hemmahörande i euroområdet Euro Annan valuta Euro Annan valuta Euro Annan valuta Hemmahörande utanför euroområdet Aktier och andra ägarandelar Totalt MFI Icke-MFI Hemmahörande utanför euroområdet Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 3) Inklusive hushållens ideella organisationer. 38 S December 2005 Mars 2009 S 21

131 EURO AREA STATISTICS Money, banking and investment funds 1), 2) 2.7 Revaluation of selected MFI balance sheet items (EUR billions) 1. Write-offs/write-downs of loans to households 3) Consumer credit Lending for house purchase Other lending Total Up to Over 1 year Over Total Up to Over 1 year Over Total Up to Over 1 year Over 1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years 5 years 5 years 5 years ,9-1,5-0,9-1,6-2,7-0,1-0,1-2,4-6,7-1,1-2,0-3, ,2-1,2-1,4-1,6-2,7-0,2-0,2-2,3-6,9-0,8-2,3-3, ,4-1,1-1,5-1,9-3,2 0,0-0,2-3,0-6,7-1,2-2,3-3, Q3-1,0-0,2-0,4-0,4-0,4 0,0 0,0-0,4-1,3-0,2-0,5-0,7 Q4-1,5-0,3-0,5-0,7-1,1 0,0-0,1-1,0-2,1-0,4-0,8-1, Oct. -0,6-0,3-0,2-0,1-0,6 0,0 0,0-0,6-0,7 0,1-0,5-0,2 Nov. -0,3 0,0-0,2-0,1-0,2 0,0 0,0-0,1-0,5 0,0-0,1-0,3 Dec. -0,6 0,0-0,2-0,4-0,3 0,0 0,0-0,3-1,0-0,4-0,1-0, Jan. (p) -0,7-0,2-0,2-0,3-0,5 0,0 0,0-0,5-1,0-0,5-0,1-0,4 2. Write-offs/write-downs of loans to non-financial corporations and non-euro area residents Non-financial corporations Non-euro area residents Total Up to Over 1 year Over Total Up to Over 1 1 year and up to 5 years 1 year year 5 years ,2-3,5-4,6-5,1-0,8-0,1-0, ,5-2,1-5,4-4,9-5,2-3,4-1, ,8-4,3-9,7-4,8-6,6-3,4-3, Q3-4,2-0,8-2,3-1,0-1,3-0,7-0,5 Q4-6,3-1,3-3,2-1,8-2,9-0,8-2, Oct. -1,5 0,0-1,1-0,4-1,0-0,2-0,8 Nov. -2,0-0,4-1,2-0,4-0,6-0,2-0,4 Dec. -2,8-0,9-0,9-1,0-1,3-0,4-0, Jan. (p) -1,8-0,8-0,3-0,6-1,3-0,9-0,5 3. Revaluation of securities held by MFIs Securities other than shares Shares and other equity Total MFIs General Other euro Non-euro area Total MFIs Non-MFIs Non-euro area government area residents residents residents Euro Non-euro Euro Non-euro Euro Non-euro ,6 1,2-0,4-7,9-0,2-0,4-0,3-0,7 31,5 7,1 16,3 8, ,8-2,7 0,0 0,6-0,2-2,5-0,5-6,5 12,6 3,0 8,8 0, ,1-9,9 0,0 2,8 0,0-19,7 1,0-30,3-66,9-17,0-36,2-13, Q3-1,7-1,2 0,2 5,8 0,2-1,7 0,0-5,0-19,3-7,6-6,7-5,1 Q4-13,9-2,4 0,1 5,2 0,1-10,7 2,2-8,4-19,1-5,4-11,4-2, Oct. -6,1-0,9 0,2 0,8 0,2-3,2-0,1-3,1-8,2-1,2-5,3-1,7 Nov. 1,3 0,0 0,0 5,0 0,1-1,4 0,0-2,4-5,7-1,6-2,3-1,8 Dec. -9,1-1,5-0,1-0,6-0,2-6,1 2,3-2,9-5,2-2,6-3,8 1, Jan. (p) -8,1 2,1 0,0-2,6 0,1-4,0 0,2-3,9-14,4-4,6-7,9-1,9 Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 3) Including non-profit institutions serving households. Monthly Bulletin December March S 39 S 21

132 2. 8 Va l u t a f ö r d e l n i n g a v v i s s a p o s t e r i M F I : s b a l a n s r ä k n i n g 1 ), 2 ) (procent av totalsumman; utestående belopp i miljarder euro; vid periodens slut) 1. Inlåning Alla valutor (utestående belopp) MFI 2) Icke-MFI Euro 3) Andra valutor Alla valutor Euro 3) Andra valutor Totalt (utestående Totalt USD JPY CHF GBP belopp) USD JPY CHF GBP Från hemmahörande i euroområdet Från hemmahörande utanför euroområdet 2. Räntebärande värdepapper emitterade av MFI i euroområdet Alla valutor (utestående belopp) Euro 3) Totalt Andra valutor USD JPY CHF GBP Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer informaton, se Allmänna anmärkningar. 3) När det gäller hemmahörande utanför euroområdet används termen MFI som beteckning för institut som liknar euroområdets MFI. 4) Inbegripet poster uttryckta i eurons nationella valutaenheter 40 S 22Mars December

133 2.8 Currency breakdown of selected MFI balance sheet items 1),2) (percentages of total; outstanding amounts in EUR billions; end of period) 1. Deposits MFIs 3) Non-MFIs All Euro 4) Non-euro currencies All Euro 4) Non-euro currencies currencies currencies (outstanding Total (outstanding Total amount) amount) USD JPY CHF GBP USD JPY CHF GBP By euro area residents ,4 90,7 9,3 5,6 0,4 1,5 1, ,8 96,4 3,6 2,2 0,3 0,1 0, ,4 92,1 7,9 4,8 0,4 1,1 1, ,0 96,4 3,6 2,2 0,4 0,1 0, Q ,8 91,8 8,2 4,7 0,5 1,3 1, ,4 96,4 3,6 2,1 0,4 0,1 0,6 Q ,4 91,6 8,4 5,0 0,4 1,4 1, ,6 96,4 3,6 2,1 0,5 0,1 0,5 Q ,6 89,4 10,6 6,9 0,4 1,5 1, ,7 96,2 3,8 2,2 0,5 0,1 0,6 Q4 (p) 6 867,7 89,7 10,3 7,2 0,4 1,2 0, ,2 96,8 3,2 1,9 0,4 0,1 0,4 By non-euro area residents ,1 45,3 54,7 35,1 2,3 2,7 11,5 871,9 50,7 49,3 32,0 1,3 2,0 10, ,2 46,8 53,2 33,6 2,9 2,4 11,1 912,0 50,0 50,0 32,9 1,6 1,8 9, Q ,7 48,1 51,9 32,9 3,0 2,6 10,5 964,1 52,3 47,7 31,9 1,4 1,8 8,7 Q ,7 46,5 53,5 33,9 3,0 2,7 10,6 983,2 51,8 48,2 31,8 1,2 1,7 9,3 Q ,8 45,6 54,4 35,3 3,2 2,7 9, ,3 52,5 47,5 30,3 1,3 1,5 10,3 Q4 (p) 2 802,1 47,9 52,1 34,3 2,8 2,6 9,6 900,3 54,7 45,3 28,9 1,4 2,0 9,4 2. Debt securities issued by euro area MFIs All Euro 4) Non-euro currencies currencies (outstanding Total amount) USD JPY CHF GBP ,5 80,5 19,5 10,0 1,6 1,9 3, ,0 81,4 18,6 9,3 1,7 1,9 3, Q ,0 82,1 17,9 8,8 1,8 1,9 3,2 Q ,7 82,0 18,0 8,9 1,7 1,8 3,5 Q ,3 81,8 18,2 8,9 1,9 1,8 3,3 Q4 (p) 5 096,6 83,1 16,9 8,6 2,0 1,9 2,6 Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 3) For non-euro area residents, the term MFIs refers to institutions of a similar type to euro area MFIs. 4) Including items expressed in the national denominations of the euro. S 22 Monthly Bulletin March 2009 December 2005 S 41

134 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2. 8 Va l u t a f ö r d e l n i n g a v v i s s a p o s t e r i M F I : s b a l a n s r ä k n i n g 1 ) (procent av totalsumman; utestående belopp i miljarder euro; vid periodens slut) 3. Lån Alla valutor (utestående belopp) MFI 2) Icke-MFI Euro 3) Andra valutor Alla Euro 3) Andra valutor valutor Totalt (utestående Totalt USD JPY CHF GBP USD JPY CHF GBP belopp) Till hemmahörande i euroområdet Till hemmahörande utanför euroområdet 4. Innehav av andra värdepapper än aktier Alla valutor (utestående belopp) Utgivna av MFI 2) Utgivna av icke-mfi Euro 3) Andra valutor Alla Euro 3) Andra valutor valutor Totalt (utestående Totalt USD JPY CHF GBP USD JPY CHF GBP belopp) Utgivna av hemmahörande i euroområdet Utgivna av hemmahörande utanför euroområdet Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer informaton, se Allmänna anmärkningar. 3) När det gäller hemmahörande utanför euroområdet används termen MFI som beteckning för institut som liknar euroområdets MFI. 4) Inbegripet poster uttryckta i eurons nationella valutaenheter. 42 S December 2005 Mars 2009 S 23

135 EURO AREA STATISTICS Money, banking and investment funds 2.8 Currency breakdown of selected MFI balance sheet items 1),2) (percentages of total; outstanding amounts in EUR billions; end of period) 3. Loans MFIs 3) Non-MFIs All Euro 4) Non-euro currencies All Euro 4) Non-euro currencies currencies currencies (outstanding Total (outstanding Total amount) amount) USD JPY CHF GBP USD JPY CHF GBP To euro area residents , ,8 96,4 3,6 1,6 0,2 1,1 0, , ,1 96,2 3,8 1,8 0,2 0,9 0, Q , ,1 96,1 3,9 1,8 0,2 1,0 0,6 Q , ,4 96,0 4,0 1,9 0,2 1,0 0,6 Q , ,1 95,8 4,2 2,1 0,2 1,0 0,5 Q4 (p) 6 268, ,2 95,9 4,1 2,1 0,3 1,0 0,4 To non-euro area residents ,0 50,7 49,3 28,9 2,0 2,3 11,0 863,4 39,3 60,7 43,2 1,1 4,0 8, ,9 48,0 52,0 28,9 2,3 2,4 12,7 957,4 40,9 59,1 41,3 1,2 3,7 8, Q ,5 48,2 51,8 27,9 2,9 2,8 12, ,4 43,0 57,0 39,1 1,3 4,2 7,8 Q ,2 46,4 53,6 29,3 2,3 2,9 12, ,5 43,0 57,0 38,4 1,1 4,0 8,6 Q ,3 42,5 57,5 33,3 2,9 2,6 12, ,8 41,4 58,6 40,5 1,5 3,9 8,0 Q4 (p) 2 271,0 45,8 54,2 32,3 2,5 2,6 11,2 970,7 40,8 59,2 41,6 1,8 4,1 7,2 4. Holdings of securities other than shares Issued by MFIs 3) Issued by non-mfis All Euro 4) Non-euro currencies All Euro 4) Non-euro currencies currencies currencies (outstanding Total (outstanding Total amount) amount) USD JPY CHF GBP USD JPY CHF GBP Issued by euro area residents ,9 95,6 4,4 2,3 0,2 0,3 1, ,5 97,6 2,4 1,3 0,3 0,1 0, ,6 95,2 4,8 2,4 0,3 0,3 1, ,8 97,7 2,3 1,4 0,2 0,1 0, Q ,0 95,2 4,8 2,5 0,3 0,3 1, ,8 97,2 2,8 1,9 0,3 0,1 0,4 Q ,9 94,8 5,2 2,6 0,4 0,3 1, ,5 97,3 2,7 1,8 0,3 0,1 0,5 Q ,3 94,6 5,4 2,9 0,4 0,3 1, ,5 97,2 2,8 1,9 0,3 0,1 0,4 Q4 (p) 1 984,9 95,2 4,8 2,6 0,4 0,2 1, ,1 97,0 3,0 2,0 0,3 0,1 0,4 Issued by non-euro area residents ,5 52,2 47,8 28,8 0,7 0,4 14,5 594,4 38,9 61,1 36,5 4,9 0,8 14, ,8 53,8 46,2 27,4 0,7 0,4 14,4 652,3 35,8 64,2 39,4 4,5 0,8 12, Q1 636,2 50,8 49,2 30,2 0,8 0,6 14,4 629,5 38,0 62,0 36,8 5,8 0,9 11,4 Q2 663,7 50,2 49,8 30,7 0,7 0,5 14,9 627,0 38,5 61,5 36,9 5,8 0,8 10,4 Q3 644,4 51,0 49,0 30,8 0,8 0,5 14,2 663,1 37,1 62,9 38,2 6,4 0,9 10,5 Q4 (p) 577,9 53,3 46,7 29,1 0,8 0,5 13,6 652,4 38,9 61,1 39,4 5,9 0,9 9,4 Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 3) For non-euro area residents, the term MFIs refers to institutions of a similar type to euro area MFIs. 4) Including items expressed in the national denominations of the euro. Monthly Bulletin December March S 43 S 23

136 2. 9 A g g r e g e r a d b a l a n s r ä k n i n g f ö r i n v e s t e r i n g s f o n d e r i e u r o o m r å d e t 1 ) (miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut) 1. Tillgångar Totalt Inlåning Innehav av andra värdepapper än aktier Innehav av aktier/andra Totalt Upp till 1 år Mer än 1 år ägarandelar Innehav av fondandelar Anläggningstillgångar Andra tillgångar Skulder Totalt Inlåning och upptagna lån Fondandelar Andra skulder Totala tillgångar/skulder fördelade på investeringspolicy och typ av investerare Totalt Fonder fördelade på investeringspolicy Fonder fördelade på typ av investerare Aktiefonder Blandfonder Obligationsfonder Fastighetsfonder Andra fonder Allmänna fonder Särskilda investeringsfonder D 1 5 I n v e s t e r i n g s f o n d e r s t o t a l a t i l l g å n g a r 2 ) (miljarder euro) Aktiefonder Räntefonder Blandfonder Fastighetsfonder Källa:. 1) Exklusive penningmarknadsfonder. För närmare information, se Allmänna anmärkningar. 44 S 24Mars December

137 2.9 Aggregated balance sheet of euro area investment funds 1) (EUR billions; outstanding amounts at end of period) 1. Assets Total Deposits Holdings of securities Holdings Holdings of Fixed Other other than shares of shares/ investment assets assets other fund shares Total Up to Over equity 1 year 1 year Q ,1 344, ,7 191, , ,3 786,1 179,7 417,2 Q ,8 358, ,0 187, , ,5 773,6 180,6 396,6 Q ,3 353, ,4 184, , ,4 784,0 189,1 384, Q ,6 365, ,8 164, , ,3 719,8 197,1 350,1 Q ,2 359, ,2 157, , ,4 690,7 204,9 328,7 Q3 (p) 4 713,2 377, ,3 148, , ,4 641,3 202,8 333,3 2. Liabilities Total Deposits and Investment Other loans taken fund shares liabilities Q ,1 82, ,0 321,3 Q ,8 78, ,8 317,5 Q ,3 76, ,5 293, Q ,6 76, ,6 237,6 Q ,2 74, ,9 219,5 Q3 (p) 4 713,2 71, ,4 228,7 3. Total assets/liabilities broken down by investment policy and type of investor Total Funds by investment policy Funds by type of investor Equity Bond Mixed Real estate Other General Special funds funds funds funds funds public investors funds funds Q , , , ,6 230,8 701, , ,8 Q , , , ,2 236,1 681, , ,5 Q , , , ,4 244,2 669, , , Q , , , ,8 249,6 637, , ,5 Q , , , ,2 256,1 615, , ,1 Q3 (p) 4 713, , , ,8 253,1 586, , ,4 C15 Total assets of investment funds (EUR billions) 2000 equity funds bond funds mixed funds real estate funds Source:. 1) Other than money market funds. For further details, see the General notes. S 24 Monthly Bulletin March 2009 December 2005 S 45

138 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder T i l l g å n g a r h o s e u r o o m r å d e t s i nve s t e r i n g s f o n d e r, f ö r d e l a t p å i nve s t e r i n g s p o l i c y o c h t y p av i nve s t e r a r e (miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut) 1. Fonder fördelat på investeringspolicy Totalt Inlåning Innehav av andra värdepapper än aktier Totalt Upp till 1 år Över 1 år Innehav av aktier/andra ägarandelar Innehav av fondandelar Anläggningstillgångar Andra tillgångar Aktiefonder Obligationsfonder Blandfonder Fastighetsfonder 2. Fonder fördelat på typ av investerare Totalt Inlåning Innehav av andra värdepapper än aktier Innehav av aktier/andra ägarandelar Innehav av fondandelar Anläggningstillgångar Andra tillgångar Allmänna fonder Särskilda investeringsfonder Källa:. 46 S December 2005 Mars 2009 S 25

139 EURO AREA STATISTICS Money, banking and investment funds 2.10 Assets of euro area investment funds broken down by investment policy and type of investor (EUR billions; outstanding amounts at end of period) 1. Funds by investment policy Total Deposits Holdings of securities Holdings Holdings of Fixed Other other than shares of shares/ investment assets assets other fund shares Total Up to Over equity 1 year 1 year Equity funds 2007 Q ,0 61,1 67,7 27,0 40, ,9 84,5-65,8 Q ,1 72,0 68,7 26,7 41, ,5 82,4-68,5 Q ,5 58,1 71,8 26,5 45, ,2 79,5-61, Q ,6 51,2 63,0 21,3 41, ,9 65,7-51,7 Q ,3 54,3 65,0 22,0 43, ,6 65,7-51,6 Q3 (p) 1 132,6 48,3 61,3 20,2 41,1 915,2 57,6-50,2 Bond funds 2007 Q ,8 115, ,9 98, ,6 62,3 55,6-112,0 Q ,6 109, ,4 97, ,5 62,6 53,3-110,4 Q ,8 116, ,1 92, ,4 58,0 49,8-99, Q ,3 124, ,7 80, ,5 56,8 45,5-88,6 Q ,4 115, ,4 74, ,7 57,9 42,7-78,5 Q3 (p) 1 382,5 128, ,5 67, ,6 55,7 41,1-83,5 Mixed funds 2007 Q ,6 81,5 530,2 50,8 479,4 399,2 347,9 0,9 181,9 Q ,2 86,2 522,6 46,3 476,3 405,4 345,1 0,5 163,3 Q ,4 89,7 547,0 47,3 499,7 393,1 343,6 0,7 161, Q ,8 97,9 528,0 46,4 481,6 339,4 313,9 1,2 147,3 Q ,2 99,0 519,9 42,6 477,3 341,6 307,9 0,8 135,9 Q3 (p) 1 358,8 108,9 512,6 42,2 470,4 312,1 287,1 1,1 137,0 Real estate funds 2007 Q2 230,8 18,8 6,6 1,9 4,7 4,3 10,0 178,1 12,9 Q3 236,1 20,7 6,4 1,6 4,8 3,9 13,1 179,2 12,8 Q4 244,2 19,7 6,0 1,5 4,5 3,4 12,5 187,9 14, Q1 249,6 19,9 5,3 1,1 4,2 3,1 11,3 195,4 14,6 Q2 256,1 17,9 5,9 1,1 4,8 3,0 10,1 203,5 15,7 Q3 (p) 253,1 18,9 4,7 1,3 3,4 3,0 9,3 201,2 15,9 2. Funds by type of investor Total Deposits Holdings of Holdings of Holdings of Fixed Other securities shares/ investment assets assets other than other fund shares shares equity General public funds 2007 Q ,4 278, , ,1 577,5 145,0 324,5 Q ,3 287, , ,2 564,1 142,9 306,4 Q ,6 279, , ,4 569,6 149,1 291, Q ,1 277, , ,1 514,2 154,1 251,9 Q ,1 264, , ,8 485,5 155,0 238,0 Q3 (p) 3 340,8 265, , ,7 440,7 152,4 237,2 Special investors funds 2007 Q ,8 65,4 612,2 400,2 208,6 34,7 92,6 Q ,5 70,4 639,3 377,3 209,5 37,7 90,2 Q ,7 73,4 656,6 360,0 214,5 40,0 92, Q ,5 88,0 639,6 308,1 205,6 43,0 98,2 Q ,1 94,8 629,9 297,6 205,2 49,9 90,7 Q3 (p) 1 372,4 112,0 642,5 270,7 200,6 50,5 96,1 Source:. Monthly Bulletin December March S 47 S 25

140 3 R Ä K E N S K A P E R F Ö R E U R O O M R Å D E T 3. 1 I n t e g r e r a d e e k o n o m i s k a o c h f i n a n s i e l l a r ä k e n s k a p e r e f t e r i n s t i t u t i o n e l l s e k t o r (miljarder euro) Användning Hushåll 1) Euroområdet Icke-finansiella företag Finansiella företag Offentlig sektor Utlandet Utlandskonto Export av varor och tjänster Handelsbalans 1) Inkomstfördelnings- och inkomstanvändningskonto Förädlingsvärde, brutto (baspriser) Skatter minus subventioner på produktion Bruttonationalprodukt till marknadspris Löner och kollektiva avgifter Övriga skatter minus subventioner på produktion Kapitalförslitning Driftsöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto 1) Konto för allokering av primära inkomster Driftsöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto Löner och kollektiva avgifter Skatter minus subventioner på produktion Kapitalinkomst Ränta Övrig kapitalinkomst Nationalinkomst, netto 1) Konto för sekundär inkomstfördelning Nationalinkomst, netto Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. Sociala avgifter Sociala förmåner andra än in natura Andra löpande transfereringar Skadeförsäkringspremier, netto Skadeförsäkringsfordringar Övriga löpande transfereringar Disponibel nettoinkomst 1) Inkomstanvändningskonto Disponibel nettoinkomst Konsumtionsutgift Individuella konsumtionsutgifter Kollektiva konsumtionsutgifter Justering för värdeförändring i hushållens nettofordran på pensionsfonder Nettosparande / löpande utlandskonto 1) Kapitalkonto Nettosparande / löpande utlandskonto Bruttoinvesteringar Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvestering och anskaffning minus avyttring av värdeföremål Kapitalförslitning Anskaffning minus avyttring av icke-finansiella icke producerade tillgångar Kapitaltransfereringar Kapitalskatter Andra kapitaltransfereringar Nettoutlåning (+) / nettoupplåning (-) (från kapitalkontot) 1) Statistisk avvikelse 3 kv 2008 Källor: och Eurostat. 1) För beräkning av saldoposter, se Tekniska anmärkningar 48 S 26Mars December

141 3 EURO AREA ACCOUNTS 3.1 Integrated economic and financial accounts by institutional sector (EUR billions) Uses Euro Households Non-financial Financial General Rest of area corporations corporations government the world 2008 Q3 External account Exports of goods and services 530,8 Trade balance 1) -4,1 Generation of income account Gross value added (basic prices) Taxes less subsidies on products Gross domestic product (market prices) Compensation of employees 1 069,1 106,5 688,2 53,0 221,5 Other taxes less subsidies on production 28,1 6,1 14,6 3,8 3,6 Consumption of fixed capital 339,0 91,6 192,6 11,2 43,6 Net operating surplus and mixed income 1) 609,1 300,2 279,9 30,3-1,3 Allocation of primary income account Net operating surplus and mixed income Compensation of employees 4,4 Taxes less subsidies on production Property income 872,6 61,8 281,6 457,9 71,2 147,0 Interest 582,0 59,7 93,6 357,6 71,1 85,2 Other property income 290,6 2,1 188,1 100,3 0,1 61,8 Net national income 1) 1 932, ,5 103,8 63,4 200,5 Secondary distribution of income account Net national income Current taxes on income, wealth, etc. 266,4 205,9 49,8 10,5 0,3 1,7 Social contributions 405,4 405,4 1,0 Social benefits other than social transfers in kind 411,4 1,4 15,8 27,4 366,9 0,6 Other current transfers 183,4 72,5 23,7 46,6 40,5 6,9 Net non-life insurance premiums 44,7 34,0 9,2 0,8 0,7 1,1 Non-life insurance claims 44,6 44,6 0,6 Other 94,1 38,5 14,5 1,2 39,8 5,3 Net disposable income 1) 1 910, ,0 41,6 68,9 421,4 Use of income account Net disposable income Final consumption expenditure 1 764, ,6 448,1 Individual consumption expenditure 1 587, ,6 270,9 Collective consumption expenditure 177,2 177,2 Adjustment for the change in net equity of households in pension fund reserves 16,8 0,0 0,2 16,6 0,0 0,0 Net saving/current external account 1) 146,3 79,2 41,4 52,3-26,7 19,9 Capital account Net saving / current external account Gross capital formation 505,2 159,7 275,3 13,2 57,0 Gross fixed capital formation 494,6 156,7 267,8 13,2 56,9 Changes in inventories and acquisitions less disposals of valuables 10,6 3,0 7,5 0,0 0,1 Consumption of fixed capital Acquisitions less disposals of non-produced non-financial assets 0,1-1,6 1,1 0,4 0,3-0,1 Capital transfers 34,2 9,3 1,9 1,0 22,1 4,2 Capital taxes 6,2 6,0 0,2 0,0 0,0 Other capital transfers 28,0 3,2 1,7 1,0 22,1 4,2 Net lending (+)/net borrowing (-) (from capital account) 1) -18,2 12,5-26,3 49,6-54,1 18,2 Statistical discrepancy 0,0-6,8 6,8 0,0 0,0 0,0 Sources: and Eurostat. 1) For the calculation of the balancing items, see the Technical notes. S 26 Monthly Bulletin March 2009 December 2005 S 49

142 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Räkenskaper för euroområdet 3. 1 I n t e g r e r a d e e k o n o m i s k a o c h f i n a n s i e l l a r ä k e n s k a p e r e f t e r i n s t i t u t i o n e l l s e k t o r ( f o r t s. ) (miljarder euro) Tillgång Hushåll 1) Euroområdet Icke-finansiella företag Finansiella företag Offentlig sektor Utlandet Utlandskonto Import av varor och tjänster Handelsbalans Inkomstfördelnings- och inkomstanvändningskonto Förädlingsvärde, brutto (baspriser) Skatter minus subventioner på produktion Bruttonationalprodukt till marknadspris 1) Löner och kollektiva avgifter Övriga skatter minus subventioner på produktion Kapitalförslitning Driftöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto Konto för allokering av primära inkomster Driftöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto Löner och kollektiva avgifter Skatter minus subventioner på produktion Kapitalinkomst Ränta Övrig kapitalinkomst Nationalinkomst, netto Konto för sekundär inkomstfördelning Nationalinkomst, netto Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. Sociala avgifter Sociala förmåner andra än in natura Andra löpande transfereringar Skadeförsäkringspremier, netto Skadeförsäkringsfordringar Övriga löpande transfereringar Disponibel nettoinkomst Inkomstanvändningskonto Disponibel nettoinkomst Konsumtionsutgift Individuella konsumtionsutgifter Kollektiva konsumtionsutgifter Justering för värdeförändring i hushållens nettofordran på pensionsfonder Nettosparande / löpande utlandskonto Kapitalkonto Nettosparande / löpande utlandskonto Bruttoinvesteringar Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvestering och anskaffning minus avyttring av värdeföremål Kapitalförslitning Anskaffning minus avyttring av icke-finansiella icke producerade tillgångar Kapitaltransfereringar Kapitalskatter Andra kapitaltransfereringar Nettoutlåning (+) / nettoupplåning (-) (från kapitalkontot) Statistisk avvikelse 3 kv 2008 Källor: och Eurostat. 1) Bruttonationalprodukten är summan av förädlingsvärdet, brutto, för alla inhemska sektorer plus skatter minus subventioner på produktion. 50 S December 2005 Mars 2009 S 27

143 EURO AREA STATISTICS Euro area accounts 3.1 Integrated economic and financial accounts by institutional sector (cont'd) (EUR billions) Resources Euro Households Non-financial Financial General Rest of area corporations corporations government the world External account 2008 Q3 Imports of goods and services 526,7 Trade balance Generation of income account Gross value added (basic prices) 2 045,3 504, ,3 98,3 267,4 Taxes less subsidies on products 228,7 Gross domestic product (market prices) 2) 2 274,0 Compensation of employees Other taxes less subsidies on production Consumption of fixed capital Net operating surplus and mixed income Allocation of primary income account Net operating surplus and mixed income 609,1 300,2 279,9 30,3-1,3 Compensation of employees 1 070, ,2 3,3 Taxes less subsidies on production 255,3 255,3 1,5 Property income 870,2 255,9 105,6 491,0 17,7 149,3 Interest 566,8 85,9 49,9 422,9 8,1 100,5 Other property income 303,5 169,9 55,8 68,2 9,6 48,9 Net national income Secondary distribution of income account Net national income 1 932, ,5 103,8 63,4 200,5 Current taxes on income, wealth, etc. 267,5 267,5 0,7 Social contributions 405,4 1,0 16,3 44,1 344,0 1,1 Social benefits other than social transfers in kind 408,9 408,9 3,1 Other current transfers 163,5 89,9 10,7 45,9 17,1 26,8 Net non-life insurance premiums 44,6 44,6 1,2 Non-life insurance claims 44,0 36,2 6,9 0,7 0,3 1,2 Other 75,0 53,7 3,8 0,6 16,8 24,4 Net disposable income Use of income account Net disposable income 1 910, ,0 41,6 68,9 421,4 Final consumption expenditure Individual consumption expenditure Collective consumption expenditure Adjustment for the change in net equity of households in pension fund reserves 16,9 16,9 0,0 Net saving/current external account Capital account Net saving / current external account 146,3 79,2 41,4 52,3-26,7 19,9 Gross capital formation Gross fixed capital formation Changes in inventories and acquisitions less disposals of valuables Consumption of fixed capital 339,0 91,6 192,6 11,2 43,6 Acquisitions less disposals of non-produced non-financial assets Capital transfers 36,0 9,0 18,0 0,6 8,4 2,4 Capital taxes 6,2 6,2 0,0 Other capital transfers 29,8 9,0 18,0 0,6 2,1 2,4 Net lending (+)/net borrowing (-) (from capital account) Statistical discrepancy Sources: and Eurostat. 2) Gross domestic product is equal to gross value added of all domestic sectors plus net taxes (taxes less subsidies) on products. Monthly Bulletin December March S 51 S 27

144 3. 1 I n t e g r e r a d e e k o n o m i s k a o c h f i n a n s i e l l a r ä k e n s k a p e r e f t e r i n s t i t u t i o n e l l s e k t o r ( f o r t s. ) (miljarder euro) Tillgångar Ingående balansräkning, finansiella tillgångar Finansiella tillgångar, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra obetalda inkomster och finansiella derivat Nettoförmögenhet 3 kv 2008 Hushåll Euroområdet Ickefinansiella företag MFI Andra monetära finansinstitut Försäkringsföretag och pensionsinstitut Offentlig sektor Utlandet Konto för transaktioner i finansiella tillgångar Transaktioner i finansiella tillgångar, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra obetalda inkomster och finansiella derivat Förändringar i nettoförmögenhet Konto för andra förändringar i finansiella tillgångar Andra förändringar i finansiella tillgångar, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra obetalda inkomster och finansiella derivat Andra förändringar i nettoförmögenhet Utgående balansräkning, finansiella tillgångar Finansiella tillgångar, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra obetalda inkomster och finansiella derivat Nettoförmögenhet Källa: 52 S 28Mars December

145 3.1 Integrated economic and financial accounts by institutional sector (cont'd) (EUR billions) Assets Euro Households Non-financial MFIs Other Insurance General Rest of area corporations financial corporations govern- the world inter- and pension ment 2008 Q3 mediaries funds Opening balance sheet, financial assets Total financial assets , , , , , , ,4 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) 212,2 Currency and deposits 5 875, , , ,7 830,4 606, ,1 Short-term debt securities 62,2 119,8 144,4 383,1 278,2 29,8 755,4 Long-term debt securities 1 381,2 195, , , ,9 223, ,1 Loans 40, , , ,7 353,1 368, ,6 of which long-term 23, , , ,8 291,3 330,3. Shares and other equity 4 396, , , , , , ,0 Quoted shares 838, ,1 603, ,5 613,2 364,8. Unquoted shares and other equity 2 083, , , ,6 466,2 618,5. Mutual fund shares 1 474,4 353,4 245,5 632, ,8 144,5. Insurance technical reserves 5 198,3 142,6 2,0 0,0 150,9 3,4 219,3 Other accounts receivable and financial derivatives 235, , ,4 222,9 342,7 576,9 572,9 Net financial worth Financial account, transactions in financial assets Total transactions in financial assets 56,7 115,8 251,4-39,9 69,4-16,3 178,7 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) -0,2 0,2 Currency and deposits 38,8 33,7 80,6 24,8 1,8-38,6 91,1 Short-term debt securities 5,3-3,1-5,9-35,6 6,3-2,1 39,6 Long-term debt securities -7,4-2,6-32,1-26,8 41,3 10,0 96,7 Loans 0,5 6,0 158,6 9,4 1,9 1,2 6,2 of which long-term 0,3-5,3 159,3-7,2-0,6 1,9. Shares and other equity -32,9 86,5-1,7-26,9 15,8 13,0-63,5 Quoted shares -13,5 51,8-4,0-24,7 2,4 0,8. Unquoted shares and other equity 21,8 33,1 5,1 35,3 9,3 10,2. Mutual fund shares -41,2 1,7-2,8-37,4 4,0 2,0. Insurance technical reserves 51,7 0,5 0,0 0,0 2,6 0,0 3,1 Other accounts receivable and financial derivatives 0,7-5,2 51,9 15,1-0,3 0,2 5,3 Changes in net financial worth due to transactions Other changes account, financial assets Total other changes in financial assets -431,6-274,8 170,6-266,5-83,8-46,5 186,6 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) 9,4 Currency and deposits 0,9 14,5 101,3 11,9 3,1 1,4 216,0 Short-term debt securities -1,2 1,5 0,0-0,6-0,6 0,0 28,7 Long-term debt securities -42,9 0,8 116,5-1,0 13,6 0,9 96,3 Loans 0,1 34,3 55,0-9,4 0,4 0,1 35,0 of which long-term 0,0 18,6 19,5 0,9 0,2 0,1. Shares and other equity -319,9-353,1-41,4-268,9-101,7-49,5-192,4 Quoted shares -100,9-149,9-28,9-192,2-55,9-45,5. Unquoted shares and other equity -180,2-193,2-7,0-63,6-18,4 1,8. Mutual fund shares -38,8-10,0-5,5-13,1-27,4-5,8. Insurance technical reserves -66,6-0,5 0,0 0,0 0,0 0,0-0,9 Other accounts receivable and financial derivatives -2,0 27,7-70,3 1,4 1,6 0,5 4,0 Other changes in net financial worth Closing balance sheet, financial assets Total financial assets , , , , , , ,5 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) 221,5 Currency and deposits 5 915, , , ,4 835,3 568, ,2 Short-term debt securities 66,2 118,3 138,5 347,0 283,9 27,7 823,6 Long-term debt securities 1 330,9 193, , , ,8 234, ,1 Loans 40, , , ,7 355,4 369, ,9 of which long-term 23, , , ,5 290,9 332,3. Shares and other equity 4 044, , , , , , ,2 Quoted shares 724, ,0 570, ,6 559,6 320,1. Unquoted shares and other equity 1 925, , , ,3 457,1 630,5. Mutual fund shares 1 394,4 345,1 237,1 582, ,5 140,7. Insurance technical reserves 5 183,4 142,6 2,0 0,0 153,5 3,4 221,5 Other accounts receivable and financial derivatives 233, , ,0 239,5 344,0 577,6 582,1 Net financial worth Source:. S 28 Monthly Bulletin March 2009 December 2005 S 53

146 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Räkenskaper för euroområdet 3. 1 I n t e g r e r a d e e k o n o m i s k a o c h f i n a n s i e l l a r ä k e n s k a p e r e f t e r i n s t i t u t i o n e l l s e k t o r ( f o r t s. ) (miljarder euro) Skulder 3 kv 2008 Hushåll Euroområdet Ickefinansiella företag MFI Andra monetära finansinstitut Försäkringsföretag och pensionsinstitut Offentlig sektor Utlandet Ingående balansräkning, skulder Skulder, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra förutbetalda utgifter och finansiella derivat. Nettoförmögenhet 1 ) Konto för transaktioner i skulder Transaktioner i skulder, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra förutbetalda utgifter och finansiella derivat. Förändringar i nettoförmögenhet 1 Konto för andra förändringar i skulder Andra förändringar i skulder, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra förutbetalda utgifter och finansiella derivat. Andra förändringar i nettoförmögenhet 1 Utgående balansräkning, skulder Skulder, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra förutbetalda utgifter och finansiella derivat. Nettoförmögenhet 1 Källa: 54 S December 2005 Mars 2009 S 29

147 EURO AREA STATISTICS Euro area accounts 3.1 Integrated economic and financial accounts by institutional sector (cont'd) (EUR billions) Liabilities Euro Households Non-financial MFIs Other Insurance General Rest of area corporations financial corporations govern- the world inter- and pension ment 2008 Q3 mediaries funds Opening balance sheet, liabilities Total liabilities 6 195, , , , , , ,4 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) Currency and deposits 24, ,0 31,9 2,4 239, ,7 Short-term debt securities 294,2 411,4 111,0 0,3 679,0 277,0 Long-term debt securities 429, , ,2 26, , ,0 Loans 5 512, , ,7 201, , ,3 of which long-term 5 180, ,5 809,4 69, ,1. Shares and other equity , , ,1 582,5 5, ,3 Quoted shares 3 946,7 661,7 226,2 216,1 0,0. Unquoted shares and other equity 7 851, , ,9 365,7 5,4. Mutual fund shares 1 164, ,0. Insurance technical reserves 33,1 329,1 58,1 0, ,0 0,5 Other accounts payable and financial derivatives 649, , ,5 111,4 265,5 355,9 497,0 Net financial worth 1) , , ,0 249,3 267,3-212, ,3 Financial account, transactions in liabilities Total transactions in liabilities 51,0 135,4 210,7-23,2 43,6 37,8 160,5 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) Currency and deposits 0,4 148,1 2,0-0,2-5,3 87,1 Short-term debt securities -1,3-32,4 12,0 0,2 30,9-4,8 Long-term debt securities 4,0 11,4 52,0 0,1 16,3-4,5 Loans 45,8 102,5 4,5-3,0-7,3 41,4 of which long-term 48,2 98,7 15,2 0,5-9,6. Shares and other equity 44,0 18,5-83,3 2,2 0,0 9,0 Quoted shares -0,2 14,0 0,7 0,1 0,0. Unquoted shares and other equity 44,2 12,6 20,2 2,1 0,0. Mutual fund shares -8,2-104,2. Insurance technical reserves 0,0 0,2 0,9 0,0 56,8 0,0 Other accounts payable and financial derivatives 5,2-14,4 64,3-10,4-12,4 3,2 32,2 Changes in net financial worth due to transactions 1) -18,2 5,7-19,5 40,6-16,8 25,7-54,1 18,2 Other changes account, liabilities Total other changes in liabilities 7,8-763,6 66,5-298,9-67,7 151,8 148,5 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) Currency and deposits 0,0 244,8 0,6 0,0 0,0 103,6 Short-term debt securities 0,2 7,9-0,6 0,0 1,4 18,9 Long-term debt securities 1,8 43,5-0,1-0,5 101,8 37,6 Loans -0,6 18,9 24,7 0,9 17,1 54,5 of which long-term 0,1 14,3 12,9 0,1 17,1. Shares and other equity -801,8-110,3-315,0-17,1-0,3-82,3 Quoted shares -530,1-66,5-50,9-3,2 0,0. Unquoted shares and other equity -271,7-46,1-64,6-13,9-0,3. Mutual fund shares 2,4-199,5. Insurance technical reserves 0,0 0,0 0,0 0,0-68,1 0,0 Other accounts payable and financial derivatives 8,4 17,3-119,5-8,5 17,1 31,8 16,2 Other changes in net financial worth 1) -28,6-439,4 488,8 104,1 32,4-16,1-198,3 38,0 Closing balance sheet, liabilities Total liabilities 6 254, , , , , , ,3 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) Currency and deposits 25, ,9 34,5 2,2 233, ,5 Short-term debt securities 293,1 386,8 122,5 0,5 711,3 291,1 Long-term debt securities 435, , ,1 26, , ,1 Loans 5 557, , ,0 199, , ,1 of which long-term 5 228, ,4 837,5 69, ,5. Shares and other equity , , ,8 567,6 5, ,0 Quoted shares 3 416,3 609,2 176,0 213,0 0,0. Unquoted shares and other equity 7 624, , ,4 353,9 5,1. Mutual fund shares 1 159, ,4. Insurance technical reserves 33,1 329,3 59,0 0, ,8 0,5 Other accounts payable and financial derivatives 663, , ,3 92,5 270,2 390,8 545,5 Net financial worth 1) , , ,7 394,0 282,9-202, ,7 Source:. Monthly Bulletin December March S 55 S 29

148 3. 2 I c k e - f i n a n s i e l l a r ä k e n s k a p e r f ö r e u r o o m r å d e t (miljarder euro; ackumulerade flöden över fyra kvartal) Användning Inkomstfördelnings- och inkomstanvändningskonto Förädlingsvärde, brutto (baspriser) Skatter minus subventioner på produktion Bruttonationalprodukt till marknadspris Löner och kollektiva avgifter Övriga skatter minus subventioner på produktion Kapitalförslitning Driftsöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto 1) kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv 2008 Konto för allokering av primära inkomster Driftsöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto Löner och kollektiva avgifter Skatter minus subventioner på produktion Kapitalinkomst Ränta Övrig kapitalinkomst Nationalinkomst, netto 1) Konto för sekundär inkomstfördelning Nationalinkomst, netto Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. Sociala avgifter Sociala förmåner andra än in natura Andra löpande transfereringar Skadeförsäkringspremier, netto Skadeförsäkringsfordringar Övriga löpande transfereringar Disponibel nettoinkomst 1) Inkomstanvändningskonto Disponibel nettoinkomst Konsumtionsutgift Individuella konsumtionsutgifter Kollektiva konsumtionsutgifter Justering för värdeförändring i hushållens nettofordran på pensionsfonder Nettosparande 1) Kapitalkonto Nettosparande / löpande utlandskonto Bruttoinvesteringar Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvestering och anskaffning minus avyttring av värdeföremål Kapitalförslitning Anskaffning minus avyttring av icke-finansiella icke producerade tillgångar Kapitaltransfereringar Kapitalskatter Andra kapitaltransfereringar Nettoupplåning (+) / nettoupplåning (-) (från kapitalkontot) 1) Källor: och Eurostat. 1) För beräkning av saldoposter, se Tekniska anmärkningar. 56 S 30Mars December

149 3.2 Euro area non-financial accounts (EUR billions; four-quarter cumulated flows) Uses 2006 Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q3 Generation of income account Gross value added (basic prices) Taxes less subsidies on products Gross domestic product (market prices) Compensation of employees 3 777, , , , , , , ,9 Other taxes less subsidies on production 122,9 130,0 129,2 135,2 136,8 137,2 137,4 138,1 Consumption of fixed capital 1 124, , , , , , , ,3 Net operating surplus and mixed income 1) 1 990, , , , , , , ,2 Allocation of primary income account Net operating surplus and mixed income Compensation of employees Taxes less subsidies on production Property income 2 367, , , , , , , ,5 Interest 1 250, , , , , , , ,8 Other property income 1 117, , , , , , , ,7 Net national income 1) 6 692, , , , , , , ,0 Secondary distribution of income account Net national income Current taxes on income, wealth, etc. 883,8 933, , , , , , ,8 Social contributions 1 430, , , , , , , ,4 Social benefits other than social transfers in kind 1 455, , , , , , , ,8 Other current transfers 684,7 707,1 714,9 732,6 742,2 751,9 758,8 761,4 Net non-life insurance premiums 178,0 178,3 177,4 181,4 182,7 183,0 184,3 184,7 Non-life insurance claims 178,7 179,3 177,5 181,2 182,1 182,4 183,9 184,5 Other 328,0 349,5 360,0 370,0 377,4 386,5 390,5 392,2 Net disposable income 1) 6 617, , , , , , , ,7 Use of income account Net disposable income Final consumption expenditure 6 084, , , , , , , ,2 Individual consumption expenditure 5 438, , , , , , , ,5 Collective consumption expenditure 646,2 661,1 678,7 696,7 703,8 710,0 719,5 728,7 Adjustment for the change in net equity of households in pension funds reserves 58,0 60,4 59,0 58,0 59,4 60,5 63,4 65,6 Net saving 1) 532,8 524,3 606,0 704,2 717,6 706,9 692,8 668,7 Capital account Net saving Gross capital formation 1 613, , , , , , , ,5 Gross fixed capital formation 1 602, , , , , , , ,0 Changes in inventories and acquisitions less disposals of valuables 11,5 6,3 12,9 10,4 20,1 24,0 27,9 33,5 Consumption of fixed capital Acquisitions less disposals of non-produced non-financial assets -1,1-0,1 0,5-0,1 0,2 0,3 0,6 0,6 Capital transfers 174,5 180,8 173,8 177,3 166,4 166,6 170,1 163,6 Capital taxes 29,9 24,4 22,5 23,8 23,8 23,4 23,6 23,9 Other capital transfers 144,7 156,4 151,2 153,6 142,5 143,2 146,4 139,7 Net lending (+)/net borrowing (-) (from capital account) 1) 60,5 11,2-0,3 51,3 43,1 23,8-4,7-36,4 Sources: and Eurostat. 1) For the calculation of the balancing items, see the Technical notes. S 30 Monthly Bulletin March 2009 December 2005 S 57

150 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Räkenskaper för euroområdet 3. 2 I c k e - f i n a n s i e l l a r ä k e n s k a p e r f ö r e u r o o m r å d e t ( f o r t s. ) (miljarder euro; ackumulerade flöden över fyra kvartal) Tillgångar kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv 2008 Inkomstfördelnings- och inkomstanvändningskonto Förädlingsvärde, brutto (baspriser) Skatter minus subventioner på produktion Bruttonationalprodukt till marknadspris 2) Löner och kollektiva avgifter Övriga skatter minus subventioner på produktion Kapitalförslitning Driftöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto Konto för allokering av primära inkomster Driftöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto Löner och kollektiva avgifter Skatter minus subventioner på produktion Kapitalinkomst Ränta Övrig kapitalinkomst Nationalinkomst, netto Konto för sekundär inkomstfördelning Nationalinkomst, netto Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. Sociala avgifter Sociala förmåner andra än in natura Andra löpande transfereringar Skadeförsäkringspremier, netto Skadeförsäkringsfordringar Övriga löpande transfereringar Disponibel nettoinkomst Inkomstanvändningskonto Disponibel nettoinkomst Konsumtionsutgift Individuella konsumtionsutgifter Kollektiva konsumtionsutgifter Justering för värdeförändring i hushållens nettofordran på pensionsfonder Nettosparande Kapitalkonto Nettosparande / löpande utlandskonto Bruttoinvesteringar Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvestering och anskaffning minus avyttring av värdeföremål Kapitalförslitning Anskaffning minus avyttring av icke-finansiella icke producerade tillgångar Kapitaltransfereringar Kapitalskatter Andra kapitaltransfereringar Nettoutlåning (+) / nettoupplåning (-) (från kapitalkontot) Källor: och Eurostat. 2) Bruttonationalprodukten är summan av förädlingsvärdet, brutto, för alla inhemska sektorer plus skatter minus subventioner på produktion. 58 S December 2005 Mars 2009 S 31

151 EURO AREA STATISTICS Euro area accounts 3.2 Euro area non-financial accounts (cont'd) (EUR billions; four-quarter cumulated flows) Resources 2006 Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q3 Generation of income account Gross value added (basic prices) 7 014, , , , , , , ,5 Taxes less subsidies on products 797,5 841,3 910,2 946,6 953,9 955,4 952,7 951,5 Gross domestic product (market prices) 2) 7 811, , , , , , , ,9 Compensation of employees Other taxes less subsidies on production Consumption of fixed capital Net operating surplus and mixed income Allocation of primary income account Net operating surplus and mixed income 1 990, , , , , , , ,2 Compensation of employees 3 784, , , , , , , ,1 Taxes less subsidies on production 935,0 983, , , , , , ,9 Property income 2 350, , , , , , , ,2 Interest 1 216, , , , , , , ,1 Other property income 1 133, , , , , , , ,1 Net national income Secondary distribution of income account Net national income 6 692, , , , , , , ,0 Current taxes on income, wealth, etc. 886,8 937, , , , , , ,2 Social contributions 1 429, , , , , , , ,6 Social benefits other than social transfers in kind 1 447, , , , , , , ,3 Other current transfers 614,2 625,2 627,8 644,1 651,8 656,9 662,6 668,1 Net non-life insurance premiums 178,7 179,3 177,5 181,2 182,1 182,4 183,9 184,5 Non-life insurance claims 175,9 177,0 174,7 178,8 179,8 180,2 181,4 181,9 Other 259,6 268,9 275,5 284,1 289,9 294,3 297,2 301,7 Net disposable income Use of income account Net disposable income 6 617, , , , , , , ,7 Final consumption expenditure Individual consumption expenditure Collective consumption expenditure Adjustment for the change in net equity of households in pension funds reserves 58,2 60,7 59,3 58,2 59,6 60,7 63,6 65,8 Net saving Capital account Net saving 532,8 524,3 606,0 704,2 717,6 706,9 692,8 668,7 Gross capital formation Gross fixed capital formation Changes in inventories and acquisitions less disposals of valuables Consumption of fixed capital 1 124, , , , , , , ,3 Acquisitions less disposals of non-produced non-financial assets Capital transfers 190,6 194,1 188,4 192,4 180,6 182,8 187,8 180,4 Capital taxes 29,9 24,4 22,5 23,8 23,8 23,4 23,6 23,9 Other capital transfers 160,7 169,7 165,9 168,6 156,8 159,4 164,2 156,4 Net lending (+)/net borrowing (-) (from capital account) Sources: and Eurostat. 2) Gross domestic product is equal to gross value added of all domestic sectors plus net taxes (taxes less subsidies) on products. Monthly Bulletin December March S 59 S 31

152 3. 3 H u s h å l l 1 ) (miljarder euro, ackumulerade flöden över fyra kvartal, utestående belopp vid periodens slut) Inkomster, sparande och förändringar i nettoförmögenhet Löner och kollektiva avgifter (+) Driftsöverskott, brutto, och sammansatt förvärvsinkomst, brutto (+) Upplupen ränta (+) Ränta som skall betalas (-) Övrig kapitalinkomst, inflöde (+) Övrig kapitalinkomst, utflöde (-) Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. (-) Sociala avgifter, netto (-) Sociala förmåner (+) Mottagna löpande transfereringar, netto (+) = disponibel inkomst, brutto Konsumtionsutgifter (-) Förändringar av nettoförmögenhet i pensionsreserver (+) = Bruttosparande Kapitalförslitning (-) Mottagna kapitaltransfereringar, netto (+) Andra förändringar i nettoförmögenhet 1) (+) = Förändringar i nettoförmögenhet 1) Investeringar, finansiering och förändringar i nettoförmögenhet Nettoanskaffning av icke-finansiella tillgångar (+) Kapitalförslitning (-) Huvudposter under finansiella investeringar (+) Kortfristiga tillgångar Sedlar, mynt och inlåning Andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper 2) Långfristiga tillgångar Inlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andra ägarandelar Noterade, onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Livförsäkringsreserver och pensionsfonder Huvudposter under finansiering (-) Lån varav från euroområdets MFI Andra förändringar i finansiella tillgångar (+) Aktier och andra ägarandelar Livförsäkringsreserver och pensionsfonder Resterande nettoflöden (+) = Förändringar i nettoförmögenhet 1) Finansiell balansräkning Finansiella tillgångar (+) Kortfristiga tillgångar Sedlar, mynt och inlåning Andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper 2 ) Långfristiga tillgångar Inlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andra ägarandelar Noterade, onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Livförsäkringsreserver och pensionsfonder Resterande nettoflöden Skulder (-) Lån varav från MFI i euroområdet = Nettoförmögenhet kv kv kv kv 2007 Källor: och Eurostat. 1) Exklusive förändringar i nettoförmögenhet som beror på andra förändringar i icke-finansiella tillgångar, t.ex. omvärderingar av bostadsfastigheter 2) Räntebärande värdepapper utgivna av monetära finansinstitut med en löptid upp till 2 år och andra sektorer med en löptid upp till 1 år. 2 kv kv kv kv kv kv S 32Mars December

153 3.3 Households (EUR billions; four-quarter cumulated flows; outstanding amounts at end-of-period) 2006 Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q3 Income, saving and changes in net worth Compensation of employees (+) 3 784, , , , , , , ,1 Gross operating surplus and mixed income (+) 1 270, , , , , , , ,8 Interest receivable (+) 233,2 229,9 266,4 291,9 301,8 311,1 321,1 330,6 Interest payable (-) 126,2 130,5 164,4 198,2 208,7 215,6 222,1 228,2 Other property income receivable (+) 667,1 716,1 756,4 787,3 793,9 795,4 799,6 803,8 Other property income payable (-) 9,2 9,5 9,7 9,7 9,9 9,9 10,0 9,7 Current taxes on income and wealth (-) 707,4 739,8 792,3 832,9 851,8 866,1 880,3 886,4 Net social contributions (-) 1 426, , , , , , , ,2 Net social benefits (+) 1 442, , , , , , , ,7 Net current transfers receivable (+) 64,0 67,0 67,1 68,7 69,4 69,5 72,1 73,1 = Gross disposable income 5 193, , , , , , , ,6 Final consumption expenditure (-) 4 489, , , , , , , ,4 Changes in net worth in pension funds (+) 57,8 60,3 58,9 58,1 59,6 60,8 63,6 65,7 = Gross saving 761,5 761,4 774,9 808,7 815,0 816,3 830,4 845,0 Consumption of fixed capital (-) 301,5 317,3 334,5 348,4 352,7 355,7 359,2 362,2 Net capital transfers receivable (+) 18,4 23,9 22,1 17,7 15,2 15,6 15,8 15,2 Other changes in net worth 1) (+) 322,6 525,0 542,7 239,9-36,0-838, , ,8 = Changes in net worth 1) 801,0 993, ,2 717,8 441,6-362,2-753,6-968,9 Investment, financing and changes in net worth Net acquisition of non-financial assets (+) 519,9 552,0 607,2 638,5 640,9 642,4 643,1 640,7 Consumption of fixed capital (-) 301,5 317,3 334,5 348,4 352,7 355,7 359,2 362,2 Main items of financial investment (+) Short-term assets 214,2 206,3 307,6 395,0 417,6 439,4 415,9 424,0 Currency and deposits 212,7 247,1 284,3 327,7 347,3 381,9 382,7 387,8 Money market fund shares -7,1-20,2 0,9 42,5 40,0 34,1 10,5 14,3 Debt securities 2) 8,6-20,6 22,5 24,9 30,3 23,4 22,7 21,9 Long-term assets 349,7 422,0 349,3 213,8 208,8 153,8 166,2 109,7 Deposits 32,8-4,8 0,2-29,6-28,6-33,1-30,7-31,8 Debt securities 64,2 3,1 85,6 17,4 35,7 50,6 82,2 73,5 Shares and other equity 0,0 130,8-22,4-40,6-50,6-104,2-112,6-147,7 Quoted, unquoted shares and other equity -9,6 62,6-2,2 26,9 23,8-9,4-3,8-14,9 Mutual fund shares 9,6 68,2-20,1-67,5-74,4-94,8-108,8-132,8 Life insurance and pension fund reserves 252,7 292,9 285,8 266,7 252,3 240,5 227,3 215,7 Main items of financing (-) Loans 308,0 389,9 392,3 365,7 350,8 310,2 278,2 240,3 of which from euro area MFIs 277,8 358,5 348,3 303,2 283,2 251,2 199,2 183,9 Other changes in financial assets (+) Shares and other equity 281,9 450,3 493,3 233,1-69,4-746, , ,4 Life insurance and pension fund reserves 48,9 105,6 54,5 21,6 2,1-76,1-130,9-182,5 Remaining net flows (+) -4,1-35,9-80,0-70,0-55,1-110,0-114,0-159,9 = Changes in net worth 1) 801,0 993, ,2 717,8 441,6-362,2-753,6-968,9 Financial balance sheet Financial assets (+) Short-term assets 4 271, , , , , , , ,8 Currency and deposits 3 925, , , , , , , ,9 Money market fund shares 309,9 296,4 257,6 298,4 296,0 347,0 346,5 349,5 Debt securities 2) 36,0 15,8 36,4 62,7 62,1 73,3 75,3 81,5 Long-term assets 9 943, , , , , , , ,7 Deposits 898,1 947,6 945,2 912,8 879,6 831,3 824,5 814,1 Debt securities 1 219, , , , , , , ,6 Shares and other equity 3 976, , , , , , , ,6 Quoted, unquoted shares and other equity 2 804, , , , , , , ,6 Mutual fund shares 1 172, , , , , , , ,9 Life insurance and pension fund reserves 3 850, , , , , , , ,4 Remaining net assets (+) 99,7 55,6 18,1 9,1-14,1-47,0-53,5-64,5 Liabilities (-) Loans 4 285, , , , , , , ,8 of which from euro area MFIs 3 812, , , , , , , ,1 = Net financial wealth , , , , , , , ,2 Sources: and Eurostat. 1) Excluding changes in net worth due to other changes in non-financial assets such as revaluations of residential property. 2) Securities issued by MFIs with a maturity of less than two years and by other sectors with a maturity of less than one year. S 32 Monthly Bulletin March 2009 December 2005 S 61

154 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Räkenskaper för euroområdet 3. 4 I c k e - f i n a n s i e l l a f ö r e t a g (miljarder euro, ackumulerade flöden över fyra kvartal, utestående belopp vid periodens slut) kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv 2008 Inkomster och sparande Förädlingsvärde, brutto (baspriser) (+) Löner och kollektiva avgifter (-) Övriga skatter minus subventioner på produktion (-) = Driftsöverskott, brutto (+) Kapitalförslitning (-) = Driftsöverskott, netto (+) Kapitalinkomst, inflöde (+) Upplupen ränta Övrig kapitalinkomst, inflöde (+) Ränta och hyra som skall betalas (-) = Företagarinkomser, netto (+) Inkomst från bolag Inkomst- och förmögenhetsskatter etc. (-) Sociala avgifter, mottagna (+) Sociala förmåner som skall betalas (-) Andra löpande transfereringar, netto, som skall betalas (-) Förändringar av hushållens nettoförmögenhet i pensionsreserver (-) = nettosparande Huvudposter under finansiella investeringar (+) Kortfristiga tillgångar Sedlar, mynt och inlåning Andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper 1) Långfristiga tillgågnar Inlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andra ägarandelar Övriga, främst koncerninterna lån Resterande nettotillgångar (+) Huvudposter under finansiering (-) Skuld varav lån från MFI i euroområdet varav räntebärande värdepapper Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Mottagna kapitaltransfereringar, netto (-) = Nettosparande Finansiell balansräkning Finansiella tillgångar Kortfristiga tillgångar Sedlar, mynt och inlåning Andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper 1) Långfristiga tillgångar Inlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andra ägarandelar Övriga, främst koncerninterna lån Resterande nettotillgångar Skulder Skuld varav lån från MFI i euroområdet varav räntebärande värdepapper Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Källor: och Eurostat. 1) Räntebärande värdepapper utgivna av monetära finansinstitut med en löptid upp till 2 år och andra sektorer med en löptid upp till 1 år 62 S December 2005 Mars 2009 S 33

155 EURO AREA STATISTICS Euro area accounts 3.4 Non-financial corporations (EUR billions; four-quarter cumulated flows; outstanding amounts at end-of-period) Income and saving 2006 Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q3 Gross value added (basic prices) (+) 4 015, , , , , , , ,1 Compensation of employees (-) 2 397, , , , , , , ,1 Other taxes less subsidies on production (-) 65,6 72,8 75,1 80,0 81,2 81,3 80,9 81,0 = Gross operating surplus (+) 1 552, , , , , , , ,0 Consumption of fixed capital (-) 636,9 667,3 698,0 726,7 735,5 742,0 748,8 756,5 = Net operating surplus (+) 915,6 946, , , , , , ,5 Property income receivable (+) 376,9 442,3 505,8 563,7 579,0 586,7 590,5 594,9 Interest receivable 125,1 136,1 158,3 177,6 184,7 189,6 193,9 195,8 Other property income receivable 251,9 306,1 347,5 386,1 394,3 397,1 396,7 399,1 Interest and rents payable (-) 226,3 236,3 278,5 317,4 331,4 345,2 357,2 368,7 = Net entrepreneurial income (+) 1 066, , , , , , , ,7 Distributed income (-) 773,3 878,0 944,8 990, , , , ,8 Taxes on income and wealth payable (-) 135,4 148,6 187,5 204,5 208,9 209,7 206,9 201,3 Social contributions receivable (+) 73,5 72,7 77,1 69,0 66,8 66,0 66,6 67,0 Social benefits payable (-) 60,4 60,6 62,5 64,0 64,4 64,5 64,3 64,0 Other net transfers (-) 59,8 61,4 64,2 56,0 54,9 54,5 55,9 55,6 = Net saving 110,9 76,1 46,9 53,9 49,3 36,8 31,6 20,9 Investment, financing and saving Net acquisition of non-financial assets (+) 218,1 244,2 293,8 321,7 343,0 353,2 366,6 376,3 Gross fixed capital formation (+) 847,9 903,5 975, , , , , ,1 Consumption of fixed capital (-) 636,9 667,3 698,0 726,7 735,5 742,0 748,8 756,5 Net acquisition of other non-financial assets (+) 7,1 7,9 16,3 12,6 22,5 25,7 28,8 33,7 Main items of financial investment (+) Short-term assets 103,8 128,2 148,9 171,8 167,6 160,7 120,6 100,2 Currency and deposits 89,2 113,7 144,0 158,4 149,1 122,4 110,3 87,6 Money market fund shares 16,1 8,3 2,6-7,7-18,1-10,0-9,3 7,1 Debt securities 1) -1,5 6,2 2,3 21,1 36,6 48,3 19,7 5,5 Long-term assets 193,8 379,7 412,0 476,8 462,5 513,8 485,2 495,2 Deposits -4,5 29,2 28,6 28,6 23,4-3,0-21,7 10,9 Debt securities -50,6-33,4-20,3-51,7-70,0-84,5-111,2-72,5 Shares and other equity 189,0 242,2 229,6 289,6 322,8 390,3 402,6 385,1 Other, mainly intercompany loans 59,9 141,7 174,0 210,4 186,3 211,0 215,5 171,7 Remaining net assets (+) 67,7 84,9 196,6 204,3 179,4 110,9 35,6-22,6 Main items of financing (-) Debt 204,8 439,3 703,3 770,1 783,5 782,0 696,3 665,0 of which loans from euro area MFIs 164,8 264,5 449,8 522,4 559,5 593,7 562,8 517,2 of which debt securities 9,7 14,3 38,5 29,9 35,3 37,0 11,8 31,3 Shares and other equity 202,0 260,8 229,9 273,8 253,6 251,4 210,3 189,4 Quoted shares 11,7 101,5 38,7 82,0 41,8 21,4-13,1-28,9 Unquoted shares and other equity 190,3 159,3 191,1 191,8 211,8 230,0 223,4 218,2 Net capital transfers receivable (-) 65,7 60,7 71,2 74,6 66,8 69,2 73,3 76,6 = Net saving 110,9 76,1 46,9 53,9 49,3 36,8 31,6 20,9 Financial balance sheet Financial assets Short-term assets 1 379, , , , , , , ,4 Currency and deposits 1 102, , , , , , , ,7 Money market fund shares 164,1 176,5 184,9 186,6 162,0 183,0 183,2 183,6 Debt securities 1) 112,7 111,8 109,9 136,9 158,1 169,4 148,5 149,1 Long-term assets 7 577, , , , , , , ,4 Deposits 159,6 198,9 227,2 275,0 269,7 259,8 254,1 286,6 Debt securities 323,7 279,3 273,1 206,0 201,8 186,8 166,6 162,7 Shares and other equity 5 398, , , , , , , ,4 Other, mainly intercompany loans 1 696, , , , , , , ,8 Remaining net assets 296,1 363,1 469,4 557,0 582,0 552,1 493,3 513,2 Liabilities Debt 6 524, , , , , , , ,5 of which loans from euro area MFIs 3 160, , , , , , , ,0 of which debt securities 649,6 672,7 689,6 710,4 715,0 720,8 723,7 728,4 Shares and other equity 9 583, , , , , , , ,7 Quoted shares 2 992, , , , , , , ,3 Unquoted shares and other equity 6 591, , , , , , , ,3 Sources: and Eurostat. 1) Securities issued by MFIs with a maturity of less than two years and by other sectors with a maturity of less than one year. Monthly Bulletin December March S 63 S 33

156 3. 5 F ö r s ä k r i n g s f ö r e t a g o c h p e n s i o n s i n s t i t u t (miljarder euro, ackumulerat för fyra kvartal, utestående belopp) Konto för finansiella transaktioner Huvudposter under finansiella investeringar (+) Kortfristiga tillgångar Sedlar, mynt och inlåning Andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper 1) Långfristiga tillgångar Inlåning Räntebärande värdepapper Lån Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Resterande nettotillgångar (+) Huvudposter under finansiering (-) Räntebärande värdepapper Lån Aktier och andra ägarandelar Försäkringstekniska reserver Hushållens nettofordran i livförsäkrings- och pensionsreserver Förskottsbetalning av försäkringspremier och reserver för utestående fordringar = Förändringar i nettoförmögenhet till följd av transaktioner Konto för andra förändringar Andra förändringar i finansiella tillgångar (+) Aktier och andra ägarandelar Resterande nettotillgångar Andra förändringar i skulder (-) Aktier och andra ägarandelar Försäkringstekniska reserver Hushållens nettofordran i livförsäkrings- och pensionsreserver Förskottsbetalning av försäkringspremier och reserver för utestående fordringar = Andra förändringar i nettoförmögenhet Finansiell balansräkning Finansiella tillgångar (+) Kortfristiga tillgångar Sedlar, mynt och inlåning Andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper 1) Långfristiga tillgångar Inlåning Räntebärande värdepapper Lån Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Resterande nettotillgångar (+) Skulder (-) Räntebärande värdepapper Lån Aktier och andra ägarandelar Försäkringstekniska reserver Hushållens nettofordran i livförsäkrings- och pensionsreserver Förskottsbetalning av försäkringspremier och reserver för utestående fordringar kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv 2008 = Nettoförmögenhet Källor: 1) Räntebärande värdepapper utgivna av monetära finansinstitut med en löptid upp till 2 år och andra sektorer med en löptid upp till 1 år. 64 S 34Mars December

157 3.5 Insurance corporations and pension funds (EUR billions; four-quarter cumulated flows; outstanding amounts at end-of-period) 2006 Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q3 Financial account, financial transactions Main items of financial investment (+) Short-term assets 39,4 25,6 53,7 51,5 47,9 64,4 78,4 93,7 Currency and deposits 13,2 7,2 12,4 8,8 7,8 32,6 34,3 32,5 Money market fund shares 2,7-0,5 3,5 1,6 3,1 15,8 14,2 20,5 Debt securities 1) 23,5 18,9 37,8 41,0 37,0 16,0 29,9 40,6 Long-term assets 223,6 293,5 321,1 263,6 236,1 228,9 187,4 176,2 Deposits 36,8 16,9 76,9 67,2 53,3 30,0 17,1 0,6 Debt securities 133,3 131,9 129,5 150,7 128,2 108,9 93,9 97,1 Loans 7,3-4,1 1,6-21,7-17,6 16,4 16,6 20,5 Quoted shares 12,7 30,7 0,0 2,6-0,6 4,0 1,5-2,2 Unquoted shares and other equity 2,6 30,9 29,2 23,8 23,6 42,4 39,1 44,8 Mutual fund shares 30,9 87,2 83,9 41,0 49,1 27,2 19,1 15,4 Remaining net assets (+) 12,7 18,3 22,8 30,5 5,4 4,1 6,5 13,2 Main items of financing (-) Debt securities -1,7-0,4 5,2 3,0 1,1 1,1 2,0 2,2 Loans 4,7 17,4 40,2 22,2 7,2 32,3 11,9 4,0 Shares and other equity 12,3 13,8 10,7 9,2 1,5 1,7 4,1 3,3 Insurance technical reserves 262,6 334,3 332,4 324,9 305,5 287,5 273,3 258,6 Net equity of households in life insurance and pension fund reserves 231,0 292,1 282,7 277,2 267,3 255,8 241,3 226,1 Prepayments of insurance premiums and reserves for outstanding claims 31,7 42,2 49,7 47,6 38,2 31,6 32,0 32,5 = Changes in net financial worth due to transactions -2,2-27,8 9,1-13,7-25,9-25,1-19,1 15,0 Other changes account Other changes in financial assets (+) Shares and other equity 110,7 190,7 178,8 123,2-4,5-217,2-325,8-390,8 Other net assets 142,4 68,5-35,2-98,8-54,4-6,7-6,8-11,9 Other changes in liabilities (-) Shares and other equity 21,3 118,4 47,3 14,9-21,0-92,1-152,9-133,3 Insurance technical reserves 83,7 137,9 52,7 24,7 15,2-61,5-117,0-171,6 Net equity of households in life insurance and pension fund reserves 63,9 147,0 56,0 25,0 1,3-74,1-128,5-180,8 Prepayments of insurance premiums and reserves for outstanding claims 19,8-9,1-3,3-0,3 13,9 12,6 11,5 9,3 = Other changes in net financial worth 148,1 2,9 43,6-15,2-53,2-70,3-62,7-97,8 Financial balance sheet Financial assets (+) Short-term assets 403,1 433,4 488,0 522,2 530,7 570,4 590,1 612,7 Currency and deposits 133,6 142,7 154,6 154,0 163,2 190,9 180,0 189,1 Money market fund shares 74,4 75,6 81,5 82,9 82,4 95,4 94,8 98,0 Debt securities 1) 195,1 215,1 251,9 285,3 285,0 284,1 315,4 325,6 Long-term assets 4 092, , , , , , , ,0 Deposits 500,8 520,9 597,9 647,1 647,8 646,5 650,4 646,1 Debt securities 1 617, , , , , , , ,1 Loans 348,3 353,1 350,4 332,7 327,6 354,2 353,1 355,4 Quoted shares 587,2 653,3 732,4 768,7 737,0 637,7 613,2 559,6 Unquoted shares and other equity 349,6 403,2 474,3 484,0 497,1 479,2 466,2 457,1 Mutual fund shares 689,2 907, , , , , , ,5 Remaining net assets (+) 131,9 176,7 223,2 221,0 224,5 239,8 225,6 225,1 Liabilities (-) Debt securities 22,3 21,3 26,7 26,1 27,2 26,2 26,7 26,4 Loans 118,0 136,3 171,8 195,0 175,9 210,1 201,5 199,3 Shares and other equity 497,6 629,8 687,8 697,6 668,3 613,7 582,5 567,6 Insurance technical reserves 4 086, , , , , , , ,8 Net equity of households in life insurance and pension fund reserves 3 454, , , , , , , ,2 Prepayments of insurance premiums and reserves for outstanding claims 632,5 665,6 712,0 744,8 764,0 775,1 782,4 786,6 = Net financial wealth -96,9-121,8-69,1-119,6-148,2-186,1-212,1-202,4 Source:. 1) Securities issued by MFIs with a maturity of less than two years and by other sectors with a maturity of less than one year. S 34 Monthly Bulletin March 2009 December 2005 S 65

158 F I N A N S M A R K N A D E R Andra värdepapper än aktier, fördelat på urspr unglig löptid, emittentens hemvist och valuta (miljarder euro, om inget annat anges, flöden som transaktioner under månaden och utestående belopp ultimo perioden; nominella värden) Utestående belopp 1 Totalt i euro 1) 2 3 Bruttoemissioner Nettoemissioner Utestående belopp 4 5 Totalt 6 Av hemmahörande i euroområdet I euro Bruttoemissioner Nettoemissioner Utestående belopp 7 8 Bruttoemissioner Nettoemissioner I alla valutor 9 10 Säsongrensat 2) 11 Årliga ökningstakter Nettoemissioner 6-månadersförändring 12 Långfristiga D 16 Totala utestående belopp och bruttoemissioner av andra värdepapper än aktier av hemma hörande i euroområdet (miljarder euro) Totala bruttoemissioner (höger skala) Totala utestående belopp (vänster skala) Utestående belopp i euro (vänster skala) Källor: och BIS (för emissioner av hemmahörande utanför euroområdet). 1) Andra värdepapper än aktier, denominerade i euro, som har emitterats av hemmahörande i och utanför euroområdet, totalt. 2) För information om hur ökningstakter beräknas, se Tekniska anmärkningar. 6-månadersförändringar är uppräknade till årstakt. 66 S December 2005 Mars 2009 S 35

159 FINANCIAL MARKETS Securities, other than shares, by original maturity, residency of the issuer and currency (EUR billions and period growth rates; seasonally adjusted; transactions during the month and end-of-period outstanding amounts; nominal values) Total in euro 1) By euro area residents In euro In all currencies Outstanding Gross issues Net issues Outstanding Gross issues Net issues Outstanding Gross issues Net issues Annual Seasonally adjusted 2) amounts amounts amounts growth rates 6-month Net issues growth rates Total 2007 Dec , ,0 27, ,9 960,4-1, , ,6-18,4 9,0 94,1 8, Jan , ,1 36, , ,5 57, , ,2 67,0 8,5 28,3 7,5 Feb , ,9 82, ,2 967,2 72, , ,4 75,4 8,0 44,8 6,9 Mar , ,2 105, ,4 967,7 46, , ,2 43,7 7,0 20,1 6,1 Apr , ,2 49, , ,6 64, , ,3 76,9 7,0 57,8 5,0 May , ,1 178, , ,2 138, , ,2 153,7 6,7 98,7 5,8 June , ,4 135, , ,1 74, , ,5 80,2 6,8 86,9 5,6 July , ,6 11, , ,9 55, , ,1 75,5 7,1 97,6 6,8 Aug ,1 878,6 123, ,3 813,9 105, ,2 887,9 112,3 7,8 163,3 8,8 Sep , ,2 3, ,4 929,6-32, , ,1-41,3 7,1-12,4 8,2 Oct , ,0 95, , ,1 148, , ,7 144,5 7,0 102,5 8,9 Nov , ,4 217, , ,1 226, , ,6 212,4 8,1 198,3 10,5 Dec , ,9 179, , ,0 147, , ,3 132,5 9,4 264,2 13,5 Long-term 2007 Dec ,4 199,2 56, ,5 165,2 47, ,9 176,5 36,2 7,4 71,9 5, Jan ,3 194,9 1, ,3 166,6-4, ,9 190,5 0,4 6,7 15,0 5,1 Feb ,0 182,6 46, ,1 163,1 48, ,3 187,5 51,0 6,1 28,6 4,7 Mar ,9 180,0 35, ,6 145,1 24, ,1 160,3 21,4 5,3 11,8 4,5 Apr ,5 258,4 86, ,5 207,2 62, ,1 225,0 68,2 5,5 64,0 4,4 May ,7 290,4 153, ,9 234,6 113, ,1 257,2 122,7 5,1 69,0 4,9 June ,7 283,4 114, ,2 229,9 87, ,6 253,0 94,9 5,2 67,8 4,8 July ,3 206,7 25, ,1 176,6 29, ,8 194,8 35,7 5,4 60,5 5,7 Aug ,1 158,3 87, ,7 132,0 76, ,5 147,7 78,4 6,1 134,3 7,7 Sep ,5 183,4-8, ,0 145,4-19, ,5 158,7-29,9 5,7-15,9 7,1 Oct ,3 196,1 22, ,4 179,9 34, ,5 193,6 29,9 5,3 22,0 6,3 Nov ,8 274,4 173, ,2 252,9 174, ,4 261,6 164,7 6,3 144,8 7,7 Dec ,5 343,3 170, ,0 309,3 163, ,9 320,6 141,8 7,2 170,3 9,5 C16 Total outstanding amounts and gross issues of securities, other than shares, issued by euro area residents (EUR billions) total gross issues (right-hand scale) total outstanding amounts (left-hand scale) outstanding amounts in euro (left-hand scale) Sources: and BIS (for issues by non-euro area residents). 1) Total euro-denominated securities, other than shares, issued by euro area residents and non-euro area residents. 2) For the calculation of the growth rates, see the Technical notes. The 6-month growth rates have been annualised. Monthly Bulletin December March S 67 S 35

160 4. 2 Andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, fördelat på emitterande sektor och typ av instrument ( m i l j a r d e r e u r o ; t r a n s a k t i o n e r u n d e r m å n a d e n o c h u t e s t å e n d e b e l o p p v i d p e r i o d e n s s l u t ; n o m i n e l l a v ä r d e n ) 1. Utestående belopp och bruttoemissioner 1) Totalt MFI (inklusive Eurosystemet) Utestående belopp Andra finansiella företag än MFI Icke-MFI Offentlig sektor Staten Totalt MFI (inklusive Eurosystemet) Källa:. 1) Månadsgenomsnitt/månadsuppgifter för transaktionerna under denna period. 2) Kvarvarande skillnad mellan långfristiga räntebärande värdepapper, totalt, och långfristiga räntebärande värdepapper med fast och rörlig ränta beror på nollkupongobligationer och omvärderingseffekter. Ickefinansiella företag Övrig offentlig sektor Bruttoemissioner Andra finansiella företag än MFI Icke-MFI Offentlig sektor Ickefinansiella företag Staten Övrig offentlig sektor Totalt Kortfristiga Långfristiga 2) Andel långfristiga med fast ränta Andel långfristiga med rörlig ränta 68 S 36Mars December

161 4.2 Securities, other than shares, issued by euro area residents, by sector of the issuer and instrument type (EUR billions ; transactions during the month and end-of-period outstanding amounts; nominal values) 1. Outstanding amounts and gross issues Outstanding amounts Gross issues 1) Total MFIs Non-MFI corporations General government Total MFIs Non-MFI corporations General government (including (including Eurosystem) Financial Non-financial Central Other Eurosystem) Financial Non-financial Central Other corporations corporations government general corporations corporations government general other than government other than government MFIs MFIs Total Q Q Q Q Sep Oct Nov Dec Short-term Q Q Q Q Sep Oct Nov Dec Long-term 2) Q Q Q Q Sep Oct Nov Dec Of which long-term fixed rate Q Q Q Q Sep Oct Nov Dec Of which long-term variable rate Q Q Q Q Sep Oct Nov Dec Source:. 1) Monthly averages of/monthly data for the transactions during this period. 2) The residual difference between total long-term debt securities and fixed and variable rate long-term debt securities consists of zero coupon bonds and revaluation effects. S 36 Monthly Bulletin March 2009 December 2005 S 69

162 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Finansmarknader 4. 2 A n d r a v ä r d e p a p p e r ä n a k t i e r e m i t t e r a d e av h e m m a h ö r a n d e i e u r o o m r å d e t, f ö r d e l a t p å e m i t t e r a n d e s e k t o r o c h t y p av i n s t r u m e n t (miljarder euro, om inget annat anges; transaktioner under perioden; nominella värden) 2. Nettoemissioner Ej säsongrensat 1) Säsongrensat 1) Totalt MFI (inklusive Eurosystemet) Icke-MFI Offentlig sektor Totalt MFI (inklusive Andra Ickefinansiella offentlig Staten Övrig Eurofinansiella systemet) företag än företag sektor MFI Andra finansiella företag än MFI Icke-MFI Ickefinansiella företag Offentlig sektor Staten Övrig offentlig sekto Totalt Långfristiga D 1 7 N e t t o e m i s s i o n e r a v a n d r a v ä r d e p a p p e r ä n a k t i e r, s ä s o n g r e n s a t o c h e j s ä s o n g r e n s a t (miljarder euro, transaktioner under månaden, nominella värden) Nettoemissioner Nettoemissioner, säsongrensat Källa: 1) Månadsgenomsnitt/månadsuppgifter för transaktionerna under denna period.. 70 S December 2005 Mars 2009 S 37

163 EURO AREA STATISTICS Financial markets 4.2 Securities, other than shares, issued by euro area residents, by sector of the issuer and instrument type (EUR billions unless otherwise indicated; transactions during the period; nominal values) 2. Net issues Non-seasonally adjusted 1) Seasonally adjusted 1) Total MFIs Non-MFI corporations General government Total MFIs Non-MFI corporations General government (including (including Eurosystem) Financial Non-financial Central Other Eurosystem) Financial Non-financial Central Other corporations corporations government general corporations corporations government general other than government other than government MFIs MFIs Total ,6 40,7 27,8 4,1 9,7 1,2 84,2 41,3 27,3 4,3 10,1 1, ,4 22,9 35,5 3,6 31,4 1,1 95,9 23,0 34,7 3,7 33,3 1, Q1 62,0 23,3 7,1 2,6 32,1-3,1 31,1 4,1 16,8 2,1 11,5-3,4 Q2 103,6 46,1 35,0 4,8 16,8 0,9 81,1 48,0 30,9 0,6 1,1 0,6 Q3 48,8 11,7 20,2 1,8 14,0 1,2 82,8 19,6 33,5 5,1 22,2 2,4 Q4 163,1 10,4 79,5 5,3 62,6 5,3 188,4 20,4 57,7 7,2 98,3 4, Sep. -41,3-39,6-2,9 1,4 1,2-1,3-12,4-28,4 16,7 6,4-7,1 0,0 Oct. 144,5 14,9 26,4 0,1 97,4 5,6 102,5-21,7 11,5-5,2 113,4 4,5 Nov. 212,4 34,9 74,0 4,8 96,8 1,9 198,3 41,4 64,4 5,4 88,3-1,2 Dec. 132,5-18,7 138,1 11,1-6,4 8,5 264,2 41,5 97,3 21,3 93,2 11,0 Long-term ,8 24,0 27,2 2,4 7,7 0,7 61,5 24,1 26,7 2,3 7,7 0, ,9 15,8 33,4 2,3 12,9 0,5 64,4 15,9 32,7 2,3 12,9 0, Q1 24,2 11,5 3,0-1,0 11,4-0,7 18,5 2,4 12,5 1,5 2,9-0,8 Q2 95,3 42,4 34,1 3,9 14,0 0,9 66,9 36,0 30,1 0,4-0,3 0,7 Q3 28,0 7,8 16,8 2,4 0,6 0,5 59,6 15,6 29,4 4,0 9,0 1,6 Q4 112,1 1,4 79,7 3,8 25,8 1,4 112,4 9,6 59,0 3,2 40,1 0, Sep. -29,9-17,9-0,6 4,7-13,2-3,0-15,9-12,9 16,2 6,8-23,6-2,4 Oct. 29,9 3,6 24,5-1,8 1,9 1,8 22,0-3,9 7,1-3,6 21,6 0,8 Nov. 164,7 9,1 76,8 2,2 75,4 1,3 144,8 13,5 68,4 1,3 63,4-1,7 Dec. 141,8-8,4 137,9 11,1 0,1 1,2 170,3 19,1 101,4 12,1 35,4 2,3 C17 Net issues of securities, other than shares, seasonally adjusted and non-seasonally adjusted (EUR billions; transactions during the month; nominal values) 300 net issues net issues, seasonally adjusted Source:. 1) Monthly averages of/monthly data for the transactions during this period. Monthly Bulletin December March S 71 S 37

164 4. 3 A n d r a v ä r d e p a p p e r ä n a k t i e r e m i t t e r a d e a v h e m m a h ö r a n d e i e u r o o m r å d e t, ö k n i n g s t a k t e r 1 ) (procentuella förändringar) Årliga ökningstakter (ej säsongrensat) 6-månaders förändringar (säsongrensat) Totalt MFI (inklusive Eurosystemet) Ickemonetära finansiella företag Icke-MFI Offentlig sektor Staten Totalt MFI (inklusive Eurosystemet) Ickefinansiella företag Övrig offentlig sektor Icke-MFI Ickemonetära finansiella företag Ickefinansiella företag Offentlig sektor Staten Övrig offentlig sekto Totalt Långfristiga D 1 8 L å n g f r i s t i g a r ä n t e b ä r a n d e v ä rd e p a p p e r, f ö rd e l a t p å e m i t t e r a n d e s e k t o r, i a l l a va l u t o r, å r l i g a ö k n i n g s t a k t e r (årliga procentuella förändringar) Offentlig sektor MFI (inklusive Eurosystemet) Icke-MFI Källa:. 1) För information om hur ökningstakter beräknas, se Tekniska anmärkningar. 6-månadersförändringar är uppräknade till årstakt. 72 S 38Mars December

165 4.3 Growth rates of securities, other than shares, issued by euro area residents 1) (percentage changes) Annual growth rates (non-seasonally adjusted) 6-month seasonally adjusted growth rates Total MFIs Non-MFI corporations General government Total MFIs Non-MFI corporations General government (including (including Eurosystem) Financial Non-financial Central Other Eurosystem) Financial Non-financial Central Other corporations corporations government general corporations corporations government general other than government other than government MFIs MFIs Total 2007 Dec. 9,0 10,7 28,2 8,0 2,6 4,6 8,1 10,5 26,3 3,7 1,2 9, Jan. 8,5 10,1 27,0 9,1 2,2 3,0 7,5 9,9 24,0 4,0 1,0 4,3 Feb. 8,0 8,8 24,0 8,9 3,0 2,1 6,9 7,6 22,0 7,0 2,2 0,4 Mar. 7,0 7,8 20,4 7,1 2,8 1,1 6,1 5,7 22,6 6,4 2,2-1,0 Apr. 7,0 7,3 22,4 5,9 3,0 0,3 5,0 4,2 19,1 4,1 2,5-3,3 May 6,7 7,9 21,3 5,9 1,7 1,9 5,8 6,3 20,0 3,9 1,7-0,9 June 6,8 8,2 23,2 3,2 1,4 2,1 5,6 6,3 20,4 2,4 1,7-5,2 July 7,1 8,5 22,1 2,5 2,1 3,3 6,8 7,3 20,3 1,0 3,1 2,2 Aug. 7,8 8,3 24,6 4,7 3,0 3,4 8,8 9,2 27,3 2,6 3,7 6,6 Sep. 7,1 6,9 24,6 5,7 2,6 2,3 8,2 8,1 27,0 5,2 3,1 5,8 Oct. 7,0 5,3 21,8 3,9 4,9 2,8 8,9 6,5 24,6 3,7 7,3 9,5 Nov. 8,1 5,6 24,7 3,8 6,7 2,8 10,5 5,0 29,7 3,7 11,9 6,7 Dec. 9,4 5,5 28,3 6,6 8,3 3,9 13,5 4,6 36,5 11,2 16,2 14,0 Long-term 2007 Dec. 7,4 7,2 28,2 5,3 2,2 2,7 5,7 4,2 24,9 1,9 2,0 4, Jan. 6,7 6,7 26,7 6,0 1,6 2,2 5,1 4,1 22,8 3,7 1,0 3,1 Feb. 6,1 5,3 22,8 5,9 2,3 1,9 4,7 2,9 19,0 4,4 2,3 0,9 Mar. 5,3 4,4 19,2 4,5 2,4 0,9 4,5 2,9 19,4 3,7 2,0 0,0 Apr. 5,5 4,2 21,3 4,5 2,5 0,4 4,4 2,7 17,8 4,0 2,3-1,9 May 5,1 4,5 20,1 4,8 1,4 1,8 4,9 4,5 18,5 4,1 1,4 0,5 June 5,2 4,9 21,7 2,0 1,2 1,9 4,8 5,5 18,6 2,0 0,4-0,1 July 5,4 5,2 20,1 2,0 1,5 3,1 5,7 6,2 17,6 0,3 2,1 3,0 Aug. 6,1 5,3 22,4 2,8 2,4 3,5 7,7 7,7 26,0 1,4 2,5 6,2 Sep. 5,7 5,1 22,4 4,2 1,6 2,2 7,1 7,4 25,7 4,8 1,2 4,6 Oct. 5,3 4,3 20,0 3,3 2,0 1,4 6,3 6,0 22,2 2,5 1,8 5,0 Nov. 6,3 4,4 23,3 2,7 3,3 1,3 7,7 4,4 28,2 1,3 5,2 2,2 Dec. 7,2 4,5 27,3 4,9 3,7 2,0 9,5 3,5 36,5 7,9 7,1 4,1 C18 Annual growth rates of long-term debt securities, by sector of the issuer, in all currencies combined (annual percentage changes) 35 general government MFIs (including Eurosystem) non-mfi corporations Source:. 1) For the calculation of the growth rates, see the Technical notes.the 6-month growth rates have been annualised. S 38 Monthly Bulletin March 2009 December 2005 S 73

166 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Finansmarknader 4. 3 A n d r a v ä r d e p a p p e r ä n a k t i e r e m i t t e r a d e a v h e m m a h ö r a n d e i e u r o o m r å d e t, ö k n i n g s t a k t e r 1 ) ( f o r t s. ) (procentuella förändringar) Lång fast ränta Lång rörlig ränta Totalt MFI (inklusive Eurosystemet) Andra finansiella företag än MFI Icke-MFI Offentlig sektor Staten Totalt MFI (inklusive Eurosystemet) Ickefinansiella företag Övrig offentlig sektor Icke-MFI Andra finansiella företag än MFI Ickefinansiella företag Offentlig sektor Staten Övrig offentlig sekto I alla valutor sammanlagt I euro D 1 9 Ko r t f r i s t i g a r ä n t e b ä r a n d e v ä rd e p a p p e r, f ö rd e l a t p å e m i t t e r a n d e s e k t o r, i a l l a va l u t o r, å r l i g a ö k n i n g s t a k t e r (årliga procentuella förändringar) Offentlig sektor MFI (inklusive Eurosystemet) Icke-MFI Källa:. 1) För information om hur ökningstakter beräknas, se Tekniska anmärkningar. 74 S December 2005 Mars 2009 S 39

167 EURO AREA STATISTICS Financial markets 4.3 Growth rates of securities, other than shares, issued by euro area residents 1) (cont'd) (percentage changes) Long-term fixed rate Long-term variable rate Total MFIs Non-MFI corporations General government Total MFIs Non-MFI corporations General government (including (including Eurosystem) Financial Non-financial Central Other Eurosystem) Financial Non-financial Central Other corporations corporations government general corporations corporations government general other than government other than government MFIs MFIs In all currencies combined ,2 7,2 17,4 3,7 2,4 6,6 15,8 11,1 37,8 18,1 3,8-1, ,1 4,9 6,0 3,8 1,6 1,4 12,9 5,4 34,4 7,1 6,7 3, Q1 3,3 5,4 8,5 4,4 1,3 3,3 14,1 6,0 37,3 12,8 11,4-3,2 Q2 2,7 4,3 5,2 3,7 1,3 1,4 12,0 5,0 32,2 8,6 7,6 0,4 Q3 3,1 5,6 5,1 3,1 1,4 2,0 12,5 5,2 33,4 3,3 6,3 6,0 Q4 3,2 4,4 5,2 3,9 2,4-0,8 13,2 5,6 34,9 4,4 2,1 10, July 3,0 5,7 4,9 2,5 1,2 2,1 11,7 5,1 30,9 2,5 5,7 6,6 Aug. 3,4 5,6 4,5 3,3 1,9 2,4 13,7 5,6 35,6 3,7 9,3 7,0 Sep. 3,1 5,5 5,9 4,8 1,1 0,8 12,4 5,0 34,5 4,6 2,6 7,4 Oct. 2,8 4,6 3,8 3,4 1,7-0,7 11,8 5,3 31,3 5,1 1,6 9,2 Nov. 3,3 4,1 5,3 2,8 3,0-1,7 13,7 5,9 35,7 4,7 2,3 12,1 Dec. 4,0 3,6 7,2 6,1 3,8-0,4 15,5 6,4 40,4 1,9 2,3 10,8 In euro ,6 6,4 14,1 2,0 2,7 6,7 15,1 10,3 35,4 17,8 3,9-2, ,9 4,8 6,4 1,7 1,8 1,3 14,4 6,4 36,0 7,2 7,1 2, Q1 3,0 5,0 7,2 2,9 1,5 3,5 14,7 5,9 37,6 11,9 11,7-4,0 Q2 2,4 4,0 4,7 1,6 1,5 1,4 13,2 5,6 33,5 8,3 8,0-1,2 Q3 3,0 5,4 6,2 0,8 1,6 1,8 14,3 6,7 35,3 3,9 6,7 4,6 Q4 3,3 4,7 7,6 1,5 2,6-1,2 15,5 7,6 37,6 5,1 2,3 9, July 2,8 5,6 5,4 0,2 1,5 2,0 13,4 6,5 32,8 3,1 6,1 5,2 Aug. 3,3 5,4 6,1 0,8 2,2 2,1 15,7 7,0 37,8 4,5 9,8 5,6 Sep. 3,0 5,6 7,6 2,7 1,4 0,4 14,5 6,8 36,8 5,4 2,9 6,3 Oct. 2,8 4,7 5,9 1,2 1,9-1,2 13,9 7,0 33,9 6,0 1,8 8,2 Nov. 3,5 4,3 8,0 0,5 3,2-2,3 16,1 8,0 38,5 5,4 2,5 11,3 Dec. 4,4 4,4 10,3 3,0 4,0-1,0 18,2 8,8 43,1 2,2 2,4 9,6 C19 Annual growth rates of short-term debt securities, by sector of the issuer, in all currencies combined (annual percentage changes) general government MFIs (including Eurosystem) non-mfi corporations Source:. 1) For the calculation of the growth rates, see the Technical notes. Monthly Bulletin December March S 75 S 39

168 4. 4 N o t e r a d e a k t i e r e m i t t e r a d e a v h e m m a h ö r a n d e i e u r o o m r å d e t 1 ) (miljarder euro, om inget annat anges; marknadsvärden) 1. Utestående belopp och årliga ökningstakter (utestående belopp vid periodens slut) Totalt Totalt MFI Andra finansiella företag än MFI Icke-finansiella företag Index: 1 dec = 100 Årliga ökningstakter (%) Totalt Årliga ökningstakter (%) Totalt Årliga ökningstakter (%) Totalt Årliga ökningstakter (%) D 2 0 N o t e r a d e a k t i e r e m i t t e r a d e a v h e m m a h ö r a n d e i e u r o o m r å d e t, å r l i g a ö k n i n g s t a k t e r (årlig procentuell förändring) MFI Andra finansiella företag än MFI Icke-finansiella företag Källa:. 1) För information om hur index och ökningstakter beräknas, se Tekniska anmärkningar. 76 S 40Mars December

169 4.4 Quoted shares issued by euro area residents 1) (EUR billions, unless otherwise indicated; market values) 1. Outstanding amounts and annual growth rates (outstanding amounts as end-of-period) Total MFIs Financial corporations other than MFIs Non-financial corporations Total Index Annual Total Annual Total Annual Total Annual Dec. 01 = growth growth growth growth 100 rates (%) rates (%) rates (%) rates (%) Dec ,0 103,8 0, ,0 2,4 633,3 0, ,7 0, Jan ,0 104,0 0, ,6 2,4 646,3 0, ,2 0,6 Feb ,1 104,1 1, ,0 2,8 637,9 0, ,2 0,6 Mar ,2 104,1 1, ,5 2,2 649,3 0, ,4 0,7 Apr ,6 104,3 1, ,8 2,2 675,6 0, ,3 0,8 May 7 040,5 104,4 1, ,7 2,1 688,9 1, ,0 0,8 June 6 962,0 104,7 1, ,8 2,1 677,2 1, ,0 1,1 July 6 731,5 104,9 1, ,0 1,7 608,9 1, ,6 1,2 Aug ,2 104,8 1, ,3 1,6 583,8 1, ,0 1,2 Sep ,2 104,8 1, ,9 1,9 597,3 0, ,0 1,1 Oct ,9 105,1 1, ,9 1,3 629,3 3, ,7 1,2 Nov ,5 105,2 1, ,8 1,1 579,2 3, ,5 1,2 Dec ,4 105,3 1, ,3 1,2 579,0 2, ,1 1, Jan ,0 105,3 1,3 888,1 0,8 497,4 2, ,5 1,2 Feb ,3 105,3 1,2 858,3 0,5 492,4 2, ,5 1,2 Mar ,7 105,3 1,2 858,7 1,1 501,3 2, ,7 1,1 Apr ,6 105,3 1,0 835,4 1,3 519,4 2, ,8 0,7 May 5 719,4 105,3 0,9 769,1 1,8 497,1 2, ,2 0,6 June 5 070,8 105,3 0,6 663,3 1,8 435,8 2, ,7 0,1 July 4 962,4 105,5 0,6 689,6 2,8 428,2 2, ,6 0,0 Aug ,1 105,5 0,7 663,7 2,8 438,4 2, ,0 0,1 Sep ,0 105,6 0,7 610,3 3,7 382,2 2, ,5 0,0 Oct ,5 105,9 0,7 450,2 4,2 280,3 2, ,0-0,1 Nov ,1 106,1 0,9 392,8 5,9 265,3 2, ,0-0,1 Dec ,6 106,3 1,0 375,7 5,8 269,2 3, ,8 0,0 C20 Annual growth rates for quoted shares issued by euro area residents (annual percentage changes) 7,0 MFIs financial corporations other than MFIs non-financial corporations 7,0 6,0 6,0 5,0 5,0 4,0 4,0 3,0 3,0 2,0 2,0 1,0 1,0 0,0 0,0-1, ,0 Source:. 1) For the calculation of the index and the growth rates, see the Technical notes. S 40 Monthly Bulletin March 2009 December 2005 S 77

170 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Finansmarknader 4. 4 N o t e r a d e a k t i e r e m i t t e r a d e a v h e m m a h ö r a n d e i e u r o o m r å d e t 1 ) (miljarder euro; marknadsvärden) 2. Transaktioner under månaden Totalt MFI Andra finansiella företag än MFI Icke-finansiella företag Inlösta Inlösta Inlösta Inlösta Bruttoemissioner Nettoemissioner Bruttoemissioner Nettoemissioner Bruttoemissioner Nettoemissioner Bruttoemissioner Nettoemissioner D 2 1 B r u t t o e m i s s i o n e r a v n o t e r a d e a k t i e r, f ö r d e l a t p å e m i t t e r a n d e s e k t o r (miljarder euro, transaktioner under månaden; marknadsvärden) Icke-finansiella företag MFI Andra finansiella företag än MFI Källa:. 1) För information om hur index och ökningstakter beräknas, se Tekniska anmärkningar. 78 S December 2005 Mars 2009 S 41

171 EURO AREA STATISTICS Financial markets 4.4 Quoted shares issued by euro area residents 1) (EUR billions; market values) 2. Transactions during the month Total MFIs Financial corporations other than MFIs Non-financial corporations Gross issues Redemptions Net issues Gross issues Redemptions Net issues Gross issues Redemptions Net issues Gross issues Redemptions Net issues Dec. 8,9 3,8 5,1 0,9 0,3 0,6 0,5 0,0 0,5 7,5 3,4 4, Jan. 11,4 3,9 7,4 4,0 0,1 3,8 0,4 0,0 0,4 7,0 3,8 3,2 Feb. 8,6 2,0 6,5 5,0 0,0 5,0 0,9 0,0 0,9 2,7 2,0 0,7 Mar. 3,1 1,7 1,4 0,2 0,0 0,2 0,6 0,3 0,3 2,3 1,4 1,0 Apr. 13,9 0,4 13,4 0,1 0,3-0,2 0,3 0,0 0,3 13,4 0,2 13,2 May 7,2 1,9 5,3 0,1 0,0 0,1 0,9 0,0 0,9 6,1 1,9 4,3 June 22,0 1,6 20,4 1,2 0,0 1,1 0,7 0,0 0,7 20,2 1,6 18,6 July 13,3 1,8 11,5 1,2 0,0 1,2 1,3 0,3 1,0 10,9 1,5 9,3 Aug. 2,5 6,6-4,2 0,0 0,1-0,1 1,0 1,4-0,5 1,5 5,1-3,6 Sep. 4,7 2,5 2,2 2,6 0,0 2,6 0,4 0,3 0,1 1,6 2,1-0,5 Oct. 27,2 8,0 19,1 0,2 3,2-3,0 16,1 0,5 15,6 10,8 4,3 6,5 Nov. 6,8 3,3 3,5 0,9 0,0 0,9 1,0 1,3-0,3 4,9 2,0 2,9 Dec. 9,5 4,6 4,9 0,9 0,0 0,9 0,7 2,2-1,5 7,9 2,5 5, Jan. 3,6 1,4 2,3 0,1 0,0 0,1 0,4 0,7-0,2 3,1 0,7 2,4 Feb. 2,8 1,9 0,9 1,0 0,0 1,0 0,1 0,3-0,2 1,6 1,6 0,1 Mar. 6,4 5,8 0,5 5,9 0,0 5,9 0,0 0,5-0,4 0,4 5,4-4,9 Apr. 2,0 3,0-0,9 1,1 0,0 1,1 0,1 0,5-0,3 0,8 2,5-1,7 May 7,3 5,9 1,4 4,1 0,1 4,1 1,5 0,3 1,2 1,7 5,6-3,9 June 3,9 4,8-0,9 1,3 0,0 1,3 0,5 0,1 0,4 2,1 4,7-2,6 July 12,7 3,4 9,4 6,7 0,0 6,7 1,5 0,5 1,0 4,5 2,9 1,6 Aug. 1,5 1,5 0,0 0,3 0,0 0,3 0,1 0,0 0,1 1,1 1,5-0,5 Sep. 7,8 2,8 5,0 7,0 0,0 7,0 0,0 0,1-0,1 0,8 2,8-1,9 Oct. 12,8 0,6 12,2 1,4 0,0 1,4 10,7 0,0 10,7 0,8 0,6 0,1 Nov. 10,6 2,9 7,7 8,4 0,5 8,0 0,5 2,1-1,6 1,7 0,3 1,4 Dec. 9,3 2,5 6,9 0,0 0,0 0,0 1,3 0,0 1,2 8,0 2,4 5,6 C21 Gross issues of quoted shares by sector of the issuer (EUR billions; transactions during the month; market values) 40 non-financial corporations MFIs financial corporations other than MFIs Source:. 1) For the calculation of the index and the growth rates, see the Technical notes. Monthly Bulletin December March S 79 S 41

172 4. 5 M F I - r ä n t o r p å e u r o d e n o m i n e r a d i n l å n i n g f r å n o c h u t l å n i n g t i l l h e m m a h ö r a n d e i e u r o o m r å d e t 1 ) (procent per år; utestående belopp vid periodens slut, nya avtal som periodgenomsnitt, om inget annat anges) 1. Räntor på inlåning (nya avtal) Inlåning från hushåll Inlåning från icke-finansiella företag Repor Dagslån 1) Med överenskommen löptid Med uppsägningstid 1), 2) Dagslån 1) Med överenskommen löptid Upp till 1 år Mellan 1 och 2 år Över 2 år Upp till 3 månader Över 3 månader Upp till 1 år Mellan 1 och 2 år Över 2 år Räntor på lån till hushåll (nya avtal) Checkräkningskrediter 1) Rörlig ränta och upp till 1 år Konsumentkredit Bostadslån Övrig utlåning fördelat på ursprunglig räntebindningsperiod Fördelat på ursprunglig räntebindningsperiod Mellan 1 och 5 år Över 5 år Effektiv ränta i procent per år 3) Rörlig ränta och upp till 1 år Fördelat på ursprunglig räntebindningsperiod Mellan 1 och 5 år Mellan 5 och 10 år Över 10 år Effektiv ränta i procent per år 3) Rörlig ränta och upp till 1 år Mellan 1 och 5 år Över 5 år 3. Räntor på lån till icke-finansiella företag (nya avtal) Checkräknings- Övriga lån upp till 1 miljon euro med ursprunglig räntebindningsperiod Övriga lån över 1 miljon euro med ursprunglig räntebindningsperiod krediter 1) Rörlig ränta och Mellan 1 och 5 år Över 5 år Rörlig ränta och Mellan 1 och 5 år Över 5 år upp till 1 år upp till 1 år Källa:. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 2) Nya avtal och utestående belopp sammanfaller beträffande denna kategori. Vid periodens slut. 3) Hushåll och icke-finansiella företag har slagits samman eftersom utestående belopp för icke-finansiella företag är försumbara jämfört med dem för hushållssektorn i alla medlemsstater sammanta get. 4) Den effektiva räntan i procent per år omfattar den totala lånekostnaden. Den totala lånekostnaden består av en räntekomponent och en avgiftskomponent som täcker avgifterna för bl.a. inhämtande av upplysningar, administration, utarbetande av dokument, garantier etc. 80 S 42Mars December

173 4.5 MFI interest rates on euro-denominated deposits and loans by euro area residents 1) (percentages per annum; outstanding amounts as end-of-period, new business as period average, unless otherwise indicated) 1. Interest rates on deposits (new business) Deposits from households Deposits from non-financial corporations Repos Overnight 2) With agreed maturity Redeemable at notice 2), 3) Overnight 2) With agreed maturity Up to 1 year Over 1 and Over 2 years Up to 3 months Over 3 months Up to 1 year Over 1 and Over 2 years up to 2 years up to 2 years Jan. 1,20 4,19 4,32 3,43 2,57 3,75 2,01 4,13 4,38 4,68 3,95 Feb. 1,21 4,10 4,18 3,22 2,65 3,77 2,01 4,07 4,18 4,36 3,93 Mar. 1,22 4,14 3,97 3,08 2,69 3,78 2,03 4,20 4,23 4,07 3,96 Apr. 1,22 4,28 4,16 3,14 2,72 3,81 2,05 4,27 4,56 4,64 4,00 May 1,23 4,32 4,27 3,17 2,73 3,84 2,07 4,26 4,68 4,48 4,03 June 1,24 4,43 4,62 3,28 2,74 3,88 2,06 4,28 4,72 4,01 4,11 July 1,26 4,61 4,83 3,37 2,81 3,94 2,14 4,46 5,06 4,57 4,26 Aug. 1,29 4,59 4,84 3,45 2,87 3,98 2,17 4,46 5,34 4,55 4,30 Sep. 1,32 4,65 4,85 3,35 2,97 4,01 2,20 4,52 5,19 4,69 4,27 Oct. 1,34 4,77 4,85 3,56 3,01 4,12 2,20 4,25 5,12 4,55 3,66 Nov. 1,29 4,26 4,67 3,71 3,02 4,20 1,98 3,53 4,58 4,09 3,19 Dec. 1,16 3,75 4,35 3,70 2,95 4,17 1,62 2,87 4,24 4,08 2,64 2. Interest rates on loans to households (new business) Bank Consumer credit Lending for house purchase Other lending overdrafts 2) by initial rate fixation By initial rate fixation Annual By initial rate fixation Annual percentage percentage Floating rate Over 1 Over rate of Floating rate Over 1 Over 5 Over rate of Floating rate Over 1 Over and up to and up to 5 years charge 4) and up to and up to and up to 10 years charge 4) and up to and up to 5 years 1 year 5 years 1 year 5 years 10 years 1 year 5 years Jan. 10,46 8,12 7,00 8,47 8,48 5,32 5,02 5,07 5,14 5,37 5,59 5,93 5,49 Feb. 10,45 8,55 7,24 8,44 8,70 5,26 4,97 5,02 5,11 5,35 5,55 5,87 5,55 Mar. 10,52 8,43 7,05 8,42 8,56 5,20 4,89 4,96 5,11 5,28 5,65 5,79 5,46 Apr. 10,53 8,33 7,02 8,46 8,55 5,23 4,91 4,95 5,12 5,29 5,83 5,80 5,45 May 10,57 8,70 7,02 8,44 8,64 5,34 4,96 4,98 5,13 5,36 5,99 5,87 5,59 June 10,63 8,61 6,94 8,44 8,57 5,48 5,11 5,08 5,20 5,46 6,03 6,12 5,67 July 10,66 8,82 7,15 8,58 8,80 5,67 5,27 5,22 5,34 5,62 6,08 6,21 5,82 Aug. 10,77 8,86 7,22 8,69 8,95 5,77 5,37 5,29 5,26 5,69 6,05 6,28 5,70 Sep. 10,80 8,77 7,20 8,70 8,86 5,80 5,43 5,28 5,37 5,71 6,24 6,36 5,77 Oct. 10,83 8,89 7,23 8,70 8,93 5,84 5,39 5,28 5,37 5,69 6,37 6,26 5,80 Nov. 10,78 8,98 7,17 8,69 8,92 5,62 5,34 5,23 5,28 5,58 5,84 6,15 5,75 Dec. 10,43 8,16 7,01 8,37 8,47 5,10 5,07 5,10 5,13 5,31 5,01 5,76 5,29 3. Interest rates on loans to non-financial corporations (new business) Bank Other loans up to EUR 1 million Other loans over EUR 1 million overdrafts 2) by initial rate fixation by initial rate fixation Floating rate and Over 1 and Over 5 years Floating rate and Over 1 and Over 5 years up to 1 year up to 5 years up to 1 year up to 5 years Jan. 6,62 5,93 5,92 5,27 5,12 5,35 5,23 Feb. 6,56 5,84 5,86 5,24 5,04 5,43 5,14 Mar. 6,56 5,91 5,77 5,23 5,19 5,44 5,34 Apr. 6,54 6,03 5,77 5,20 5,30 5,42 5,39 May 6,57 6,10 5,93 5,25 5,27 5,70 5,38 June 6,67 6,16 6,09 5,43 5,35 5,68 5,52 July 6,74 6,26 6,29 5,53 5,45 5,82 5,55 Aug. 6,77 6,27 6,34 5,49 5,45 5,60 5,56 Sep. 6,92 6,34 6,37 5,64 5,62 5,84 5,63 Oct. 6,89 6,52 6,35 5,57 5,59 5,75 5,07 Nov. 6,67 6,04 6,10 5,41 4,86 5,02 4,96 Dec. 6,26 5,38 5,75 5,32 4,29 4,50 4,76 Source:. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 2) For this instrument category, new business and outstanding amounts coincide. End-of-period. 3) For this instrument category, households and non-financial corporations are merged and allocated to the household sector, since the outstanding amounts of non-financial corporations are negligible compared with those of the household sector in all participating Member States combined. 4) The annual percentage rate of charge covers the total cost of a loan. The total cost comprises an interest rate component and a component of other (related) charges, such as the cost of inquiries, administration, preparation of documents, guarantees, etc. S 42 Monthly Bulletin March 2009 December 2005 S 81

174 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Finansmarknader 4. 5 M F I - r ä n t o r p å e u r o d e n o m i n e r a d i n l å n i n g f r å n o c h u t l å n i n g t i l l h e m m a h ö r a n d e i e u r o o m r å d e t (procent per år; utestående belopp vid periodens slut, nya avtal som periodgenomsnitt, om inget annat anges) 4. Räntor på inlåning (utestående belopp) Inlåning från hushåll Inlåning från icke-finansiella företag Repor Dagslån 1) Med överenskommen löptid Med uppsägningstid 1), 2) Dagslån 1) Med överenskommen löptid Upp till 2 år Över 2 år Upp till 3 mån Över 3 månader Upp till 2 år Över 2 år Räntor på lån (utestående belopp) Lån till hushåll Lån till icke-finansiella företag Upp till 1 år Bostadslån, med löptid Konsumentkrediter och övriga lån, med löptid Med löptid 1 Mellan 1 och 5 år 2 Över 5 år 3 Upp till 1 år 4 Mellan 1 och 5 år 5 Över 5 år 6 Upp till 1 år 7 Mellan 1 och 5 år 8 Över 5 år 9 D 2 2 N y i n l å n i n g m e d ö v e r e n s k o m m e n l ö p t i d (procent per år exklusive avgifter; periodgenomsnitt) Från hushåll, upp till 1 år Från icke-finansiella företag, upp till 1 år Från hushåll, över 2 år Från icke-finansiella företag, över 2 år D23 Nya lån med rörlig ränta och en ursprunglig räntebind nings - period på upp till 1 år (procent per år exklusive avgifter; periodgenomsnitt) Konsumentkrediter till hushåll Bostadslån till hushåll Till icke-finansiella företag, upp till 1 miljon euro Till icke-finansiella företag, över 1 miljon euro Källa:. 82 S December 2005 Mars 2009 S 43

175 EURO AREA STATISTICS Financial markets 4.5 MFI interest rates on euro-denominated deposits and loans by euro area residents (cont'd) (percentages per annum; outstanding amounts as end-of-period, new business as period average, unless otherwise indicated) 4. Interest rates on deposits (outstanding amounts) Deposits from households Deposits from non-financial corporations Repos Overnight 1) With agreed maturity Redeemable at notice 1),2) Overnight 1) With agreed maturity Up to 2 years Over 2 years Up to 3 months Over 3 months Up to 2 years Over 2 years Jan. 1,20 3,98 3,06 2,57 3,75 2,01 4,27 4,21 4,01 Feb. 1,21 3,99 3,11 2,65 3,77 2,01 4,23 4,24 3,97 Mar. 1,22 4,01 3,07 2,69 3,78 2,03 4,29 4,23 3,96 Apr. 1,22 4,07 3,07 2,72 3,81 2,05 4,37 4,29 3,91 May 1,23 4,13 3,06 2,73 3,84 2,07 4,43 4,26 4,04 June 1,24 4,20 3,08 2,74 3,88 2,06 4,47 4,31 4,12 July 1,26 4,31 3,07 2,81 3,94 2,14 4,59 4,39 4,24 Aug. 1,29 4,38 3,09 2,87 3,98 2,17 4,65 4,38 4,23 Sep. 1,32 4,45 3,11 2,97 4,01 2,20 4,73 4,44 4,32 Oct. 1,34 4,54 3,08 3,01 4,12 2,20 4,68 4,45 4,06 Nov. 1,29 4,51 3,12 3,02 4,20 1,98 4,44 4,40 3,95 Dec. 1,16 4,40 3,07 2,95 4,17 1,62 4,01 4,20 3,61 5. Interest rates on loans (outstanding amounts) Loans to households Loans to non-financial corporations Lending for house purchase, Consumer credit and other loans, With maturity with maturity with maturity Up to 1 year Over 1 and Over 5 years Up to 1 year Over 1 and Over 5 years Up to 1 year Over 1 and Over 5 years up to 5 years up to 5 years up to 5 years Jan. 5,62 4,75 5,01 8,99 7,15 6,24 6,06 5,55 5,27 Feb. 5,60 4,82 5,03 9,05 7,21 6,26 5,99 5,52 5,30 Mar. 5,61 4,80 5,02 9,06 7,19 6,25 5,99 5,51 5,27 Apr. 5,59 4,85 5,03 9,07 7,22 6,28 6,04 5,54 5,29 May 5,62 4,85 5,05 9,08 7,22 6,27 6,09 5,59 5,32 June 5,68 4,89 5,07 9,11 7,29 6,35 6,18 5,68 5,39 July 5,72 4,93 5,11 9,19 7,34 6,37 6,25 5,76 5,44 Aug. 5,78 4,95 5,11 9,26 7,38 6,41 6,28 5,79 5,46 Sep. 5,77 5,03 5,14 9,38 7,47 6,47 6,40 5,90 5,54 Oct. 5,78 5,06 5,17 9,45 7,48 6,48 6,43 5,99 5,58 Nov. 5,71 5,01 5,16 9,24 7,48 6,47 6,17 5,81 5,51 Dec. 5,50 4,91 5,07 8,98 7,41 6,37 5,72 5,42 5,26 C22 New deposits with agreed maturity (percentages per annum excluding charges; period averages) C23 New loans at floating rate and up to 1 year initial rate fixation (percentages per annum excluding charges; period averages) 5,00 by households, up to 1 year by non-financial corporations, up to 1 year by households, over 2 years by non-financial corporations, over 2 years 5,00 10,00 to households for consumption to households for house purchase to non-financial corporations, up to EUR 1 million to non-financial corporations, over EUR 1 million 10,00 4,50 4,50 9,00 9,00 4,00 4,00 8,00 8,00 3,50 3,00 3,50 3,00 7,00 6,00 5,00 7,00 6,00 5,00 2,50 2,50 4,00 4,00 2,00 2,00 3,00 3,00 1, ,50 2, ,00 Source:. Monthly Bulletin December March S 83 S 43

176 4. 6 Pe n n i n g m a r k n a d s r ä n t o r (procent per år; periodgenomsnitt) Dagslån (Eonia) 1-månads inlåning (Euribor) Euroområdet 1)2) USA Japan 3-månaders inlåning (Euribor) 6-månaders inlåning (Euribor) 12-månaders inlåning (Euribor) 3-månaders inlåning (Libor) 3-månaders inlåning (Libor) D 2 4 Pe n n i n g m a r k n a d s r ä n t o r i e u r o o m r å d e t 2 ) (månadsuppgifter; procent per år) 1-månadsränta 3-månadersränta 12-månadersränta D m å n a d e r s p e n n i n g s m a r k n a d s r ä n t o r (månadsuppgifter; procent per år) Euroområdet 2) Japan USA Källa:. 1) För tiden före januari 1999 har artificiella räntor beräknats för euroområdet på grundval av BNP-viktade nationella räntor. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 84 S 44Mars December

177 4.6 Money market interest rates (percentages per annum; period averages) Euro area 1),2) United States Japan Overnight 1-month 3-month 6-month 12-month 3-month 3-month deposits deposits deposits deposits deposits deposits deposits (EONIA) (EURIBOR) (EURIBOR) (EURIBOR) (EURIBOR) (LIBOR) (LIBOR) ,83 2,94 3,08 3,23 3,44 5,20 0, ,87 4,08 4,28 4,35 4,45 5,30 0, ,87 4,28 4,64 4,73 4,83 2,93 0, Q4 3,95 4,37 4,72 4,70 4,68 5,03 0, Q1 4,05 4,23 4,48 4,48 4,48 3,29 0,92 Q2 4,00 4,41 4,86 4,93 5,05 2,75 0,92 Q3 4,25 4,54 4,98 5,18 5,37 2,91 0,90 Q4 3,17 3,92 4,24 4,31 4,38 2,77 0, Feb. 4,03 4,18 4,36 4,36 4,35 3,09 0,90 Mar. 4,09 4,30 4,60 4,59 4,59 2,78 0,97 Apr. 3,99 4,37 4,78 4,80 4,82 2,79 0,92 May 4,01 4,39 4,86 4,90 4,99 2,69 0,92 June 4,01 4,47 4,94 5,09 5,36 2,77 0,92 July 4,19 4,47 4,96 5,15 5,39 2,79 0,92 Aug. 4,30 4,49 4,97 5,16 5,32 2,81 0,89 Sep. 4,27 4,66 5,02 5,22 5,38 3,12 0,91 Oct. 3,82 4,83 5,11 5,18 5,25 4,06 1,04 Nov. 3,15 3,84 4,24 4,29 4,35 2,28 0,91 Dec. 2,49 2,99 3,29 3,37 3,45 1,83 0, Jan. 1,81 2,14 2,46 2,54 2,62 1,21 0,73 Feb. 1,26 1,63 1,94 2,03 2,14 1,24 0,64 C24 Euro area money market rates 2) (monthly; percentages per annum) C25 3-month money market rates (monthly; percentages per annum) 9,00 1-month rate 3-month rate 12-month rate 9,00 9,00 2) euro area Japan United States 9,00 8,00 8,00 8,00 8,00 7,00 7,00 7,00 7,00 6,00 6,00 6,00 6,00 5,00 5,00 5,00 5,00 4,00 4,00 4,00 4,00 3,00 3,00 3,00 3,00 2,00 2,00 2,00 2,00 1,00 1,00 1,00 1,00 0, ,00 0, ,00 Source:. 1) Before January 1999 synthetic euro area rates were calculated on the basis of national rates weighted by GDP. For further information, see the General notes. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. S 44 Monthly Bulletin March 2009 December 2005 S 85

178 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Finansmarknader 4. 7 A v k a s t n i n g s k u r vo r i e u r o o m r å d e t 1 ) (AAA-värderade statsobligationer i euroområdet; vid periodens slut; procent per år, skillnader i procentenheter) Avistaräntor 3 månader 1 år 2 år 5 år 7 år 10 år 10 månader 3 månader (ränteskillnad) 10 år 2 år (ränteskillnad) Terminsräntor för dagslån 1 år 2 år 5 år 10 år D26 Avistaräntekur vor i euroområdet (procent per år; vid periodens slut D 2 7 Avistaräntor och ränteskillnader i euroområdet (dagliga uppgifter; procent per år; ränteskillnader i procentenheter) Februari 2008 Januari 2008 December årsränta (vänster skala) 10-årsränta (vänster skala) Ränteskillnad 10 år 3 månader (höger skala) Ränteskillnad 10 år 2 år (höger skala) Källa:, underliggande uppgifter från EuroMTS, kreditbetyg från Fitch Ratings. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 86 S December 2005 Mars 2009 S 45

179 EURO AREA STATISTICS Financial markets 4.7 Euro area yield curves 1) (AAA-rated euro area central government bonds; end-of-period; rates in percentages per annum; spreads in percentage points) Spot rates Instantaneous forward rates 3 months 1 year 2 years 5 years 7 years 10 years 10 years 10 years 1 year 2 years 5 years 10 years - 3 months - 2 years (spread) (spread) Dec. 3,44 3,76 3,82 3,83 3,86 3,91 0,47 0,09 3,92 3,85 3,88 4, Jan. 3,54 3,84 3,92 3,96 4,00 4,06 0,53 0,15 4,01 3,97 4,05 4,25 Feb. 3,63 3,79 3,80 3,81 3,85 3,92 0,29 0,12 3,85 3,77 3,90 4,13 Mar. 3,70 3,92 3,95 3,93 3,96 4,02 0,33 0,08 4,03 3,93 3,97 4,25 Apr. 3,81 4,01 4,06 4,06 4,08 4,13 0,32 0,07 4,14 4,08 4,08 4,33 May 3,86 4,21 4,31 4,32 4,33 4,37 0,51 0,06 4,44 4,37 4,33 4,51 June 3,90 4,26 4,38 4,43 4,46 4,51 0,61 0,13 4,51 4,48 4,49 4,68 July 3,98 4,23 4,28 4,28 4,30 4,36 0,38 0,08 4,36 4,28 4,32 4,53 Aug. 3,86 3,98 4,03 4,12 4,20 4,32 0,47 0,29 4,07 4,09 4,32 4,67 Sep. 3,80 3,96 4,03 4,15 4,25 4,38 0,57 0,35 4,08 4,13 4,39 4,75 Oct. 3,87 4,01 4,06 4,10 4,17 4,29 0,42 0,23 4,11 4,08 4,25 4,63 Nov. 3,86 3,84 3,82 3,91 4,03 4,21 0,35 0,39 3,81 3,80 4,19 4,76 Dec. 3,85 4,00 4,01 4,11 4,23 4,38 0,52 0,36 4,06 4,02 4,40 4, Jan. 3,81 3,55 3,42 3,59 3,79 4,05 0,24 0,62 3,32 3,34 4,08 4,80 Feb. 3,83 3,42 3,20 3,43 3,72 4,06 0,23 0,86 3,04 3,03 4,16 4,99 Mar. 3,87 3,70 3,60 3,70 3,87 4,13 0,26 0,54 3,53 3,49 4,10 4,91 Apr. 3,90 3,89 3,86 3,95 4,10 4,32 0,42 0,46 3,86 3,81 4,29 4,95 May 3,88 4,20 4,28 4,27 4,35 4,52 0,64 0,24 4,41 4,29 4,40 5,03 June 4,21 4,49 4,62 4,63 4,65 4,73 0,52 0,11 4,73 4,72 4,64 5,00 July 4,20 4,31 4,31 4,31 4,39 4,53 0,33 0,21 4,36 4,27 4,46 4,93 Aug. 4,24 4,20 4,13 4,11 4,19 4,34 0,10 0,21 4,13 4,02 4,26 4,82 Sep. 3,71 3,60 3,59 3,88 4,09 4,34 0,63 0,75 3,52 3,67 4,45 5,00 Oct. 2,52 2,86 2,68 3,58 3,95 4,25 1,74 1,58 2,27 2,99 4,80 4,97 Nov. 2,00 2,10 2,38 3,16 3,49 3,77 1,78 1,40 2,33 2,97 4,16 4,48 Dec. 1,75 1,85 2,14 2,95 3,32 3,69 1,94 1,55 2,09 2,76 4,04 4, Jan. 1,19 1,27 1,79 3,02 3,53 4,02 2,83 2,24 1,70 2,85 4,53 5,26 Feb. 0,93 1,01 1,56 2,79 3,31 3,85 2,93 2,30 1,48 2,64 4,32 5,25 C26 Euro area spot yield curves (percentages per annum; end-of-period) C27 Euro area spot rates and spreads (daily data; rates in percentages per annum; spreads in percentage points) 5,0 February-09 January-09 December-08 5,0 1-year rate (left-hand scale) 10-year rate (left-hand scale) 10-years - 3-months spread (right-hand scale) 10-years - 2-years spread (right-hand scale) 5,0 4,5 4,5 4,5 4,0 4,0 4,0 3,5 3,5 3,5 3,0 3,0 3,0 2,5 2,5 2,5 2,0 2,0 2,0 1,5 1,5 1,5 1,0 1,0 1,0 0,5 0,5 0,5 0,0 0,0 0,0-0,5 0 5Y 10Y 15Y 20Y 25Y 30Y -0,5 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q ,5 Source:, underlying data provided by EuroMTS, ratings provided by Fitch Ratings. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. Monthly Bulletin December March S 87 S 45

180 4. 8 A k t i e i n d e x (indexnivåer i punkter, periodgenomsnitt) Benchmark Broad 50 Råvaror Konsumtionstjänster Konsumtionsvaror Dow Jones EURO STOXX index 1) USA Japan Olja & gas Branschindex Teknik Finans och fastighet Industrivaror och industritjänster Kraftförsörjning Telekommunikation Hälsovård Standard & Poor s Nikkei 225 D 2 8 D o w J o n e s E U R O S T OX X B r o a d, S t a n d a r d & Po o r s o c h N i k k e i (januari 1994 = 100; månadsgenomsnitt) Dow Jones Euro STOXX Broad 1) Standard & Poor s 500 Nikkei 225 Källa:. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 88 S 46Mars December

181 4.8 Stock market indices (index levels in points; period averages) Dow Jones EURO STOXX indices 1) United Japan States Benchmark Main industry indices Broad 50 Basic Consumer Consumer Oil & Financials Industrials Technology Utilities Telecom. Health care Standard Nikkei materials services goods gas & Poor s , ,4 402,3 205,0 293,7 419,8 370,3 391,3 345,3 440,0 416,8 530, , , , ,8 543,8 235,4 366,5 449,6 408,3 488,4 383,4 561,4 492,7 519, , , , ,5 480,4 169,3 290,7 380,9 265,0 350,9 282,5 502,0 431,5 411, , , Q4 417, ,9 567,3 228,3 383,8 455,7 381,2 484,1 406,3 620,0 544,8 509, , , Q1 361, ,4 520,9 194,0 327,1 412,0 318,1 413,3 339,2 573,3 490,1 454, , ,6 Q2 355, ,6 576,2 185,0 317,8 442,8 313,7 408,2 306,5 557,1 437,7 427, , ,3 Q3 309, ,8 506,0 162,2 282,2 382,8 260,5 345,7 285,6 494,8 412,4 407, , ,7 Q4 228, ,7 320,7 136,5 236,9 287,6 169,3 238,1 200,0 384,7 387,0 358,1 910, , Feb. 360, ,6 520,7 194,0 323,8 407,6 311,9 417,7 356,2 573,9 493,2 452, , ,6 Mar. 342, ,3 511,4 184,7 317,6 395,2 300,8 394,7 308,9 540,2 444,9 414, , ,6 Apr. 359, ,1 553,9 189,3 324,6 423,2 326,5 406,2 312,8 550,2 449,3 429, , ,1 May 367, ,8 588,9 189,2 328,2 462,5 325,8 424,3 313,2 567,2 447,5 436, , ,2 June 340, ,8 586,2 176,1 299,6 442,6 287,6 393,5 292,8 553,8 415,3 414, , ,6 July 311, ,7 529,0 158,2 272,7 401,5 260,0 348,6 281,7 513,7 412,7 418, , ,0 Aug. 316, ,0 513,7 167,1 287,0 388,1 266,0 356,6 304,4 504,4 411,2 403, , ,4 Sep. 301, ,7 474,6 161,8 287,4 358,2 255,8 332,2 271,8 465,8 413,2 400, , ,2 Oct. 241, ,3 342,1 135,6 249,1 287,9 195,0 245,1 212,8 392,4 378,2 363,7 968, ,5 Nov. 225, ,9 315,2 136,2 237,6 294,8 159,0 229,5 197,7 393,6 386,0 361,7 883, ,7 Dec. 219, ,0 304,0 137,8 224,2 281,0 152,5 238,7 189,4 369,2 396,6 349,4 877, , Jan. 215, ,9 309,7 136,8 220,8 280,5 143,4 236,4 188,1 376,5 384,1 364,8 866, ,5 Feb. 200, ,8 299,2 132,7 208,0 280,9 123,3 226,1 175,7 341,0 361,7 354,1 806, ,3 C28 Dow Jones EURO STOXX Broad, Standard & Poor's 500 and Nikkei 225 (January 1994 = 100; monthly averages) 350 Dow Jones EURO STOXX Broad Standard & Poor s 500 Nikkei 225 1) Source:. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. S 46 Monthly Bulletin March 2009 December 2005 S 89

182 P R I S E R, P R O D U K T I O N, E F T E R F R Å G A N O C H A R B E T S M A R K N A D HIKP, andra priser och kostnader (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 1. Harmoniserat konsumentprisindex 1) Index: 2005 = 100 Livsmedel (inklusive alkohol och tobak) Industrivaror Boende Transport Kommunikation Totalt Förädlade Oförädlade Totalt Industrivaror Energi Hyror livsmedel livsmedel exklusive energi Totalt Totalt (säsongsrensat, procentuella förändringar jämfört med föregående period) Totalt Varor Tjänster Totalt Förädlade Oförädlade Industrivaror (ej säsong- Energi Tjänster livsmedel livsmedel Totalt exkl. exklusive rensat) oförädlade energi livsmedel och energi Memo: Administrativt fastställda priser 2) HIKP, totalt, Admi exklusive nistrativt administrativt priser fastställda fast ställda priser % av total 3) 100,0 100,0 83,0 58,6 41,4 100,0 11,9 7,5 29,7 9,6 41,4 89,3 10, Varor Tjänster % av total 3) 19,3 11,9 7,5 39,3 29,7 9,6 10,1 6,0 6,3 3,2 14,9 6,8 Fritid Diverse Källor: Eurostat och :s beräkningar. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 2) :s beräkningar på grundval av uppgifter från Eurostat. Denna experimentella statistik kan bara ge ett ungefärligt mått på administrativt fastställda priser, eftersom dessa priser inte helt kan isoleras från påverkan av andra faktorer. Den metod som har använts för att sammanställa denna indikator beskrivs närmare på en.html 3) Avser indexperioden ) Uppskattningen är baserad på preliminär nationell statistik som normalt omfattar omkring 95 % av euroområdet, samt på tidiga uppgifter om energipriser. 42 S December 2005 Mars 2009 S 47

183 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 5 5 PRICES, OUTPUT, DEMAND AND LABOUR MARKETS 5.1 HICP, other prices and costs (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 1. Harmonised Index of Consumer Prices 1) Total Total (s.a., percentage change on previous period) Memo item: Administered prices 2) Index Total Goods Services Total Processed Unprocessed Non-energy Energy Services 2005 = 100 food food industrial (n.s.a.) Total HICP Administered Total excl. goods excluding prices unprocessed administered food and energy prices % of total 3) 100,0 100,0 83,0 58,6 41,4 100,0 11,9 7,5 29,7 9,6 41,4 89,3 10, ,0 2,2 1,5 2,1 2, ,1 2, ,2 2,2 1,5 2,3 2, ,1 2, ,4 2,1 2,0 1,9 2, ,1 2, ,8 3,3 2,4 3,8 2, ,3 3, Q4 105,7 2,9 2,3 3,2 2,5 1,0 2,6 1,2 0,2 2,9 0,6 3,0 1, Q1 106,4 3,4 2,5 3,9 2,6 1,0 2,1 0,5 0,2 3,4 0,7 3,5 2,5 Q2 108,1 3,6 2,5 4,5 2,4 1,1 1,1 1,1 0,2 6,0 0,6 3,7 2,8 Q3 108,4 3,8 2,5 4,7 2,6 0,7 0,9 1,0 0,2 2,1 0,7 3,9 3,3 Q4 108,2 2,3 2,2 2,1 2,6-0,6 0,2 0,3 0,2-8,7 0,6 2,1 3, Sep. 108,5 3,6 2,5 4,4 2,6 0,1 0,1 0,2 0,1-0,4 0,1 3,7 3,4 Oct. 108,6 3,2 2,4 3,5 2,6-0,1 0,1 0,5 0,1-2,9 0,2 3,1 3,4 Nov. 108,0 2,1 2,2 1,8 2,6-0,4 0,0-0,2 0,0-4,9 0,2 2,0 3,4 Dec. 107,9 1,6 2,1 0,9 2,6-0,4 0,0 0,1 0,0-4,7 0,2 1,4 3, Jan. 107,0 1,1 1,8 0,2 2,4 0,0 0,0 0,1-0,1 0,0 0,1 0,9 2,9 Feb. 4). 1, Goods Services Food (incl. alcoholic beverages and tobacco) Industrial goods Housing Transport Communication Recreation Miscellaneous and Total Processed Unprocessed Total Non-energy Energy Rents personal food food industrial goods % of total 3) 19,3 11,9 7,5 39,3 29,7 9,6 10,1 6,0 6,3 3,2 14,9 6, ,6 2,0 0,8 2,4 0,3 10,1 2,6 2,0 2,7-2,2 2,3 3, ,4 2,1 2,8 2,3 0,6 7,7 2,5 2,1 2,5-3,3 2,3 2, ,8 2,8 3,0 1,4 1,0 2,6 2,7 2,0 2,6-1,9 2,9 3, ,1 6,1 3,5 3,1 0,8 10,3 2,3 1,9 3,9-2,2 3,2 2, Q4 3,9 4,5 3,1 2,8 1,0 8,1 2,7 2,0 2,6-2,1 3,0 3, Q1 5,2 6,4 3,5 3,2 0,8 10,7 2,5 1,9 3,1-2,5 3,2 3,2 Q2 5,7 6,9 3,7 3,9 0,8 13,6 2,3 1,9 3,6-1,8 3,0 2,2 Q3 5,6 6,7 3,9 4,2 0,7 15,1 2,3 1,9 4,4-2,4 3,4 2,3 Q4 3,8 4,3 3,0 1,2 0,9 2,1 2,2 1,9 4,5-2,0 3,3 2, Aug. 5,6 6,8 3,7 4,2 0,7 14,6 2,2 1,9 4,8-2,5 3,5 2,3 Sep. 5,2 6,2 3,6 4,0 0,9 13,5 2,3 1,9 4,5-2,6 3,3 2,3 Oct. 4,4 5,1 3,4 3,1 1,0 9,6 2,3 1,9 4,6-2,2 3,3 2,3 Nov. 3,7 4,2 2,8 0,8 0,9 0,7 2,2 1,8 4,4-2,1 3,4 2,2 Dec. 3,3 3,5 2,8-0,3 0,8-3,7 2,2 1,8 4,5-1,8 3,2 2, Jan. 2,7 2,7 2,6-1,0 0,5-5,3 2,0 1,7 3,9-1,9 3,1 2,2 Sources: Eurostat and calculations. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 2) estimates based on Eurostat data; these experimental statistics can only provide an approximate measure of price administration since changes in administered prices cannot be fully isolated from other influences. Please refer to for a note explaining the methodology used in the compilation of this indicator. 3) Referring to the index period ) Estimate based on provisional national releases usually covering around 95% of the euro area, as well as on early information on energy prices. Monthly Bulletin December March S 43 S 47

184 5. 1 HIKP, andra priser och kostnader (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 2. Priser inom industri- och byggsektor samt bostadpriser Totalt (index: 2000 = 100) Producentpriser inom industrin exklusive byggverksamhet Totalt Industri exklusive byggverksamhet och energi Energi Totalt Tillverkningsindustri Halvfabrikat Kapitalvaror Byggverksamhet 1) Priser på bostadsfastigheter 2) % av total 3) 100,0 100,0 89,4 82,4 31,6 21,1 29,6 4,0 25,6 17, Råvarupriser och BNP-deflatorer Konsumtionsvaror Totalt Var aktiga Ickevaraktiga Oljepris Råvarupriser exklusive energi BNP-deflatorer Importvägt 6) Användningsvägt 7) Totalt Totalt Inhemsk efterfrågan Export 8) Import 8) Totalt Livsmedel Totalt Icke livsmedel Livsmedelt Icke livsmedel index (2000=100) Totalt Privat konsumtion Offentlig konsumtion % av total 5) 100,0 35,0 65,0 100,0 44,3 55, Totalt Källor: Eurostat, :s beräkningar baserade på uppgifter från Eurostat (kolumn 7 i tabell och kolumnerna 8 15 i tabell 5.1.3), :s beräkningar baserade på uppgifter från Thomson Financial Datastream (kolumn 1 i tabell 5.1.3) och :s beräkningar (kolumn 12 i tabell och kolumnerna 2 7 i tabell 5.1.3). 1) Uppgifterna avser Euro 16, med undantag för uppgifterna i kolumnerna 5, 6 och 7 i tabell 3, som avser Euro 15. 2) Inputpriser för bostadsbyggnader. 3) Experimentella uppgifter på grundval av icke-harmoniserade uppgifter (se :s webbplats för närmare uppgifter). 4) År ) Kvartalsuppgifter för andra (fjärde) kvartalet avser halvårsgenomsnitt för första (andra) halvåret. Eftersom vissa nationella uppgifter endast finns tillgängliga på årsbasis härleds halvårsuppskattningen delvis ur årsresultat. Detta innebär att tillförlitligheten är lägre för halvårsuppgifter än för årsuppgifter. 6) Brent Blend (en månads termin). 7) Avser priser uttryckta i euro. Vägda på grundval av strukturen på euroområdets import under perioden ) Avser priser uttryckta i euro. Vägda på grundval av den inhemska efterfrågan i euroområdet (inhemsk produktion plus import minus export) under perioden Experimentella data (se :s webbplats för närmare uppgifter). 9) Export- och importdeflatorer avser varor och tjänster och inkluderar gränsöverskridande handel i euroområdet. 44 S 48Mars December

185 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 5.1 HICP, other prices and costs (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 2. Industry, construction and residential property prices 1) Industrial producer prices excluding construction Construct- Residential ion 2) property Total Total Industry excluding construction and energy Energy prices 3) (index 2000 = 100) Manu- Total Intermediate Capital Consumer goods facturing goods goods Total Durable Non-durable % of total 4) ,2 4,1 3,2 1,8 2,9 1,4 1,1 1,3 1,1 13,6 2,8 7, ,9 5,1 3,4 2,8 4,8 1,4 1,6 1,6 1,7 13,4 4,1 6, ,2 2,8 3,1 3,2 4,8 1,8 2,3 1,9 2,4 1,8 4,0 4, ,5 6,2 4,7 3,5 4,3 1,9 3,7 2,4 3,9 15, Q4 121,3 4,0 4,5 3,2 3,7 1,5 3,7 1,9 3,9 7,0 3,3 3,9 5) 2008 Q1 123,7 5,4 5,4 3,6 4,2 1,5 4,4 2,3 4,8 11,7 3,1 - Q2 127,0 7,1 6,3 3,8 4,5 1,8 4,5 2,3 4,8 18,0 4,0 2,7 5) Q3 129,6 8,5 6,5 4,2 5,9 2,2 3,8 2,5 4,0 22,6 5,5 - Q4 125,8 3,7 0,8 2,3 2,6 2,2 2,0 2,6 2,0 7, July 130,1 9,2 7,3 4,4 5,8 2,1 4,3 2,5 4,6 24,9 - - Aug. 129,5 8,5 6,6 4,3 6,0 2,2 3,9 2,4 4,1 22,7 - - Sep. 129,2 7,9 5,5 4,1 5,8 2,2 3,3 2,5 3,4 20,3 - - Oct. 128,1 6,3 3,4 3,2 4,3 2,2 2,6 2,7 2,7 15,9 - - Nov. 125,6 3,3 0,5 2,2 2,4 2,2 2,0 2,6 1,9 6,3 - - Dec. 123,7 1,6-1,4 1,4 1,1 2,2 1,4 2,5 1,3 1, Commodity prices and gross domestic product deflators 1) Oil prices 6) Non-energy commodity prices GDP deflators (EUR per barrel) Import-weighted 7) Use-weighted 8) Total Total Domestic demand Exports 9) Imports 9) (s.a. index Total Food Non-food Total Food Non-food 2000 = 100) Total Private Government Gross consump- consump- fixed tion tion capital formation % of total ,6 11,9 0,9 17,9 9,3 2,5 14,8 111,6 2,0 2,3 2,1 2,4 2,5 2,4 3, ,9 27,5 5,8 37,6 24,6 5,9 38,0 113,8 2,0 2,4 2,2 2,1 3,0 2,7 3, ,8 7,5 14,3 5,0 5,1 9,4 2,7 116,4 2,3 2,3 2,2 1,7 2,7 1,5 1, ,9 2,0 18,1-4,3-1,5 9,6-8,1 119,0 2,2 2,8 3,0 2,7 2,4 2,0 3, Q4 61,0-2,2 22,8-10,8-2,9 17,8-13,6 117,2 2,3 2,8 2,9 2,4 2,6 1,4 2, Q1 64,2 8,4 36,4-1,3 7,2 31,6-5,3 117,9 2,1 2,8 3,1 2,1 2,4 2,2 4,1 Q2 78,5 2,5 32,4-7,5-0,3 20,3-10,7 118,8 2,2 3,2 3,4 3,3 2,5 2,3 4,6 Q3 77,6 6,7 16,2 2,8 0,8 4,3-1,4 119,4 2,2 3,2 3,5 2,4 2,9 2,8 5,0 Q4 43,5-10,2-8,0-11,2-14,3-13,0-15,3 120,0 2,4 1,9 1,8 2,9 1,8 0,8-0, Sep. 70,0 5,2 6,4 4,6-1,8-5,5 0, Oct. 55,2-6,4-5,0-7,0-11,5-12,6-10, Nov. 43,1-7,0-4,4-8,3-10,4-7,4-12, Dec. 32,1-17,3-14,4-18,7-21,2-18,7-23, Jan. 34,3-21,2-10,8-26,0-22,3-13,6-28, Feb. 34,6-24,2-17,5-27,4-26,2-21,0-30, Sources: Eurostat, calculations based on Eurostat data (column 7 in Table 2 in Section 5.1 and columns 8-15 in Table 3 in Section 5.1), calculations based on Thomson Financial Datastream data (column 1 in Table 3 in Section 5.1) and calculations (column 12 in Table 2 in Section 5.1 and columns 2-7 in Table 3 in Section 5.1). 1) Data refer to Euro 16, with the exception of the data in columns 5, 6 and 7 of Table 3, which refer to the Euro 15. 2) Input prices for residential buildings. 3) Experimental data based on non-harmonised national sources (see the website for further details). 4) In ) The quarterly data for the second (fourth) quarter refer to semi-annual averages of the first (second) half of the year, respectively. Since some national data are only available at annual frequency, the semi-annual estimate is partially derived from annual results; therefore, the accuracy of semi-annual data is lower than the accuracy of annual data. 6) Brent Blend (for one-month forward delivery). 7) Refers to prices expressed in euro. Weighted according to the structure of euro area imports in the period ) Refers to prices expressed in euro. Weighted according to euro area domestic demand (domestic production plus imports minus exports) in the period Experimental data (see the website for details). 9) Deflators for exports and imports refer to goods and services and include cross-border trade within the euro area. S 48 Monthly Bulletin March 2009 December 2005 S 45

186 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Priser, produktion, efterfrågan och arbetsmarknad 5. 1 HIKP, andra priser och kostnader (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 4. Arbetskostnader per enhet, löner inklusive kollektiva avgifter per anställd och arbetsproduktivitet 1) (säsongrensat) Totalt (index: 2000 = 100) Totalt Jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske Utvinning, tillverkning och energi Byggverksamhet Efter ekonomisk aktivitet Handel, reparationer, hotell- och restaurangverksamhet, transport och kommunikation Finansiell verksamhet, fastighets-, uthyrningsoch företagstjänster Offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård samt andra tjänster Arbetskostnader per enhet 2) Löner inklusive kollektiva avgifter per anställd Arbetsproduktivitet 3) 1) 4) 5. Arbetskostnader per timme Totalt (säsongrensat index: 2000 = 100) Totalt Fördelat på komponent Fördelat på vald ekonomisk sektor Memo: indikator på Egentlig lön Byggverksamhet Tjänster avtalslöner 5 ) Arbetsgivarens kollektiva avgifter Utvinning, tillverkning och energi % av total 6) 100,0 100,0 73,1 26,9 34,6 9,1 56, Källor: Eurostat, :s beräkningar på grundval av uppgifter från Eurostat (tabell och kolumn 7 i tabell 5.1.5) och :s beräkningar (kolumn 8 i tabell 5.1.5). 1) Uppgifterna avser Euro 16. 2) Löner inklusive kollektiva avgifter (i löpande priser) per anställd dividerat med förädlingsvärde (volymer) per anställd. 3) Förädlingsvärde (volymer) per anställd. 4) Arbetskostnader per timme för hela ekonomin exklusive jordbruk, offentlig förvaltning, utbildning, hälsa och tjänster som inte har tagits upp någon annanstans. På grund av skillnader i täckning kan summan av komponenterna avvika från totalsumman. 5) Experimentella uppgifter (se :s webbplats för närmare uppgifter). 6) Under S December 2005 Mars 2009 S 49

187 STATISTIK EURO AREA FÖR EUROOMRÅDET STATISTICS Prices, output, demand and labour markets 5.1 HICP, other prices and costs (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 4. Unit labour costs, compensation per employee and labour productivity 1) (seasonally adjusted) Total Total By economic activity (index 2000 = 100) Agriculture, hunting, Mining, Construction Trade, repairs, hotels and Financial, real estate, Public administration, forestry and fishing manufacturing restaurants, transport and renting and business education, health and energy communication services and other services Unit labour costs 2) ,7 0,8-10,8-1,2 3,2-0,1 2,5 2, ,0 1,2 8,7-1,1 2,9 1,4 2,0 2, ,0 0,9 3,2-0,7 3,3 0,1 2,6 2, ,8 1,6 0,8-0,6 4,0 1,4 2,6 2, Q3 111,9 1,6 0,8-1,2 4,9 2,0 2,3 2,1 Q4 112,9 2,5 0,8 0,1 4,3 2,7 3,1 2, Q1 113,5 2,5 0,5 1,2 2,1 2,4 3,7 2,9 Q2 115,2 3,3-0,7 2,1 2,2 3,6 2,8 4,7 Q3 116,0 3,7-0,9 4,9 2,0 5,1 3,2 2,9 Compensation per employee ,2 2,2 1,8 3,0 3,0 1,5 1,7 2, ,3 2,0 2,4 1,8 2,0 2,1 2,4 1, ,8 2,2 3,4 3,5 3,4 1,5 2,4 1, ,7 2,5 2,5 2,8 3,0 2,3 2,2 2, Q3 117,8 2,3 2,2 2,4 2,9 2,4 1,9 2,3 Q4 119,0 2,9 2,7 3,2 3,3 2,2 2,5 3, Q1 120,1 3,1 3,6 3,5 4,3 2,4 2,9 2,9 Q2 121,4 3,4 3,8 2,8 5,1 2,7 2,6 4,4 Q3 121,9 3,5 3,8 3,5 5,0 4,2 3,1 2,9 Labour productivity 3) ,3 1,4 14,1 4,3-0,2 1,6-0,8 0, ,1 0,8-5,8 2,9-0,9 0,7 0,3-0, ,4 1,3 0,2 4,2 0,2 1,4-0,2-0, ,3 0,8 1,6 3,4-0,9 0,8-0,4 0, Q3 105,3 0,7 1,4 3,6-1,9 0,4-0,5 0,2 Q4 105,4 0,4 1,9 3,1-0,9-0,5-0,5 0, Q1 105,8 0,5 3,0 2,2 2,2 0,0-0,7 0,0 Q2 105,4 0,2 4,5 0,7 2,8-0,9-0,2-0,3 Q3 105,2-0,2 4,7-1,4 3,0-0,9-0,1 0,0 1), 4) 5. Hourly labour costs Total Total By component By selected economic activity Memo: (s.a. index indicator 2000 = 100) Wages and Employers social Mining, Construction Services of salaries contributions manufacturing negotiated and energy wages 5) % of total 6) ,5 2,4 2,6 2,2 2,4 2,0 2,5 2, ,4 2,5 2,7 2,1 3,4 1,6 2,1 2, ,4 2,6 2,8 2,3 2,6 3,1 2,6 2, , Q4 123,8 2,9 3,1 2,3 3,0 4,0 2,8 2, Q1 124,8 3,5 3,7 2,9 4,2 4,1 3,0 2,8 Q2 125,9 2,8 2,8 2,8 3,0 3,9 2,5 2,9 Q3 127,1 4,0 3,9 4,2 3,9 4,7 4,0 3,4 Q ,5 Sources: Eurostat, calculations based on Eurostat data (Table 4 in Section 5.1 and column 7 in Table 5 in Section 5.1) and calculations (column 8 in Table 5 in Section 5.1). 1) Data refer to Euro 16. 2) Compensation (at current prices) per employee divided by value added (volumes) per person employed. 3) Value added (volumes) per person employed. 4) Hourly labour costs for the whole economy, excluding agriculture, public administration, education, health and services not elsewhere classified. Owing to differences in coverage, the estimates for the components may not be consistent with the total. 5) Experimental data (see the website for further details). 6) In Monthly Bulletin December March S 47 S 49

188 5. 2 P r o d u k t i o n o c h e f t e r f r å g a n 1. BNP och utgiftskomponenter 1) Totalt Inhemsk efterfrågan Extern balans 2) Totalt Privat konsumtion Offentlig konsumtion BNP Fasta bruttoinvesteringar Lagerförändringar Totalt Export 2) Import 2) 3) Löpande priser (miljarder euro, säsongrensat) procent av BNP Kedjade volymer (föregående års priser, säsongrensat 4) ) procentuella förändringar från kvartal till kvartal årliga procentuella förändringar bidrag till procentuella förändringar av BNP från kvartal till kvartal i procentenheter bidrag till årliga procentuella förändringar av BNP i procentenheter Källor: Eurostat och :s beräkningar. 1) Uppgifterna avser Euro 16. 2) Export och import omfattar varor och tjänster och inkluderar gränsöverskridande handel inom euroområdet. Uppgifterna överensstämmer inte helt med tabellerna och ) Inklusive anskaffning minus avyttring av värdeföremål. 4) Årsuppgifterna har inte korrigerats för skillnader i antal arbetsdagar. 48 S 50Mars December

189 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 5.2 Output and demand 1. GDP and expenditure components 1) Total Domestic demand External balance 2) Current prices (EUR billions, seasonally adjusted) , , , , ,2 10,7 121, , , , , , , ,0 20,0 102, , , , , , , ,9 30,0 138, , , , , , , ,7 16,8 97, , , Q , , ,3 456,2 502,2 2,4 31,3 956,2 924, Q , , ,0 461,4 512,5 3,0 33,0 984,1 951,2 Q , , ,8 472,7 511,2-1,2 29,8 991,6 961,8 Q , , ,0 474,8 512,1 3,4 15, ,1 984,7 Q , , ,7 477,7 495,0 11,6 19,4 911,6 892,2 percentage of GDP ,0 98,9 56,5 20,4 21,9 0,2 1,1 - - Chain-linked volumes (prices of the previous year, seasonally adjusted 4) ) quarter-on-quarter percentage changes 2007 Q4 0,4 0,2 0,3 0,2 1, ,7 0, Q1 0,7 0,5 0,2 0,7 1, ,9 1,4 Q2-0,2-0,4-0,1 0,8-1, ,1-0,3 Q3-0,2 0,3 0,1 0,9-0, ,0 1,4 Q4-1,5-0,6-0,9-0,6-2, ,3-5,5 annual percentage changes ,7 1,9 1,8 1,5 3, ,0 5, ,9 2,8 2,0 1,9 5, ,4 8, ,7 2,4 1,6 2,2 4, ,0 5, ,8 0,8 0,5 2,0 0, ,6 1, Q4 2,2 2,0 1,4 2,1 3, ,2 3, Q1 2,2 1,6 1,6 1,6 3, ,7 4,5 Q2 1,5 0,9 0,8 2,2 2, ,5 3,3 Q3 0,6 0,6 0,5 2,5 0, ,6 2,6 Q4-1,3-0,2-0,7 1,7-3, ,6-3,2 contributions to quarter-on-quarter percentage changes of GDP in percentage points 2007 Q4 0,4 0,2 0,2 0,0 0,2-0,3 0, Q1 0,7 0,5 0,1 0,1 0,3 0,0 0,2 - - Q2-0,2-0,3-0,1 0,2-0,3-0,2 0,1 - - Q3-0,2 0,3 0,1 0,2-0,1 0,2-0,6 - - Q4-1,5-0,6-0,5-0,1-0,6 0,6-0,8 - - contributions to annual percentage changes of GDP in percentage points ,7 1,9 1,0 0,3 0,7-0,2-0, ,9 2,7 1,1 0,4 1,2 0,1 0, ,7 2,4 0,9 0,4 0,9 0,1 0, ,8 0,8 0,3 0,4 0,1 0,0 0, Q4 2,2 2,0 0,8 0,4 0,7 0,0 0, Q1 2,2 1,6 0,9 0,3 0,7-0,4 0,6 - - Q2 1,5 0,9 0,5 0,4 0,4-0,4 0,6 - - Q3 0,6 0,6 0,3 0,5 0,1-0,3 0,0 - - Q4-1,3-0,2-0,4 0,3-0,7 0,5-1,1 - - Sources: Eurostat and calculations. 1) Data refer to Euro 16. 2) Exports and imports cover goods and services and include cross-border intra-euro area trade. They are not fully consistent with Tables and ) Including acquisitions less disposals of valuables. 4) Annual data are not adjusted for the variations in the number of working days. GDP Total Private Government Gross fixed Changes in Total Exports 2) Imports 2) consumption consumption capital inventories 3) formation S 50 Monthly Bulletin March 2009 December 2005 S 49

190 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Priser, produktion, efterfrågan och arbetsmarknad 5. 2 P r o d u k t i o n o c h e f t e r f r å g a n 2. Förädlingsvärde fördelat på ekonomisk aktivitet Totalt Jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske Utvinning, tillverkning och energi Förädlingsvärde brutto (baspriser) Skatter minus produktsubventioner Byggnadsindustri Handel, reparationer, hotelloch restau rangverk samhet, transport och kommunikation Finansiell verksamhet, fastighets-, uthyrnings- och företagstjänster Offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård samt andra tjänster Löpande priser (miljarder euro, säsongrensat) procent av förädlingsvärde Kedjade volymer (föregående års priser, säsongrensat 1) ) procentuella förändringar från kvartal till kvartal årliga procentuella förändringar bidrag till procentuella förändringar av BNP från kvartal till kvartal i procentenheter bidrag till årliga procentuella förändringar av förädlingsvärde i procentenheter Källor: Eurostat och :s beräkningar. 1) Uppgifterna avser Euro 16. 2) Årsuppgifterna har inte korrigerats för skillnader i antal arbetsdagar. 50 S December 2005 Mars 2009 S 51

191 STATISTIK EURO AREA FÖR EUROOMRÅDET STATISTICS Prices, output, demand and labour markets 5.2 Output and demand 2. Value added by economic activity 1) Gross value added (basic prices) Taxes less subsidies on Total Agriculture, Mining, Construction Trade, repairs, Financial, real Public products hunting, manufacturing hotels and estate, renting administration, forestry and energy restaurants, and business education, and fishing transport and activities health and activities communication other services Current prices (EUR billions, seasonally adjusted) ,0 144, ,4 441, , , ,3 844, ,9 141, ,8 478, , , ,4 914, ,5 151, ,7 517, , , ,3 958, ,5 153, ,9 547, , , ,8 952, Q ,6 39,2 416,3 132,6 422,3 575,3 455,9 237, Q ,5 39,6 423,4 136,9 427,8 582,8 458,0 241,3 Q ,5 38,9 424,5 137,0 428,2 590,0 466,9 237,8 Q ,6 38,5 419,0 137,8 432,0 595,7 467,7 239,0 Q ,8 36,9 397,0 135,3 430,0 598,4 474,3 234,6 percentage of value added ,0 1,9 20,0 6,6 20,7 28,5 22,4 - Chain-linked volumes (prices of the previous year, seasonally adjusted 2) ) quarter-on-quarter percentage changes 2007 Q4 0,5 1,3 0,6 0,9 0,3 0,7 0,4-0, Q1 0,6 1,9 0,3 2,6 0,6 0,7 0,1 1,6 Q2-0,1 0,0-0,7-1,8-0,5 0,5 0,4-1,2 Q3-0,3-0,4-1,4-1,3-0,2 0,1 0,5 0,1 Q4-1,5 0,0-5,4-1,8-1,4-0,4 0,5-1,5 annual percentage changes ,7-6,4 1,8 1,8 1,4 2,8 1,4 1, ,9-1,8 3,9 2,8 3,1 3,7 1,3 3, ,9 0,4 3,7 3,0 2,7 3,7 1,7 0, ,9 2,1-0,8 0,7 0,5 2,1 1,4 0, Q4 2,5 0,4 3,4 1,4 1,8 3,4 1,8-0, Q1 2,4 1,6 2,8 2,8 2,4 2,9 1,3 0,5 Q2 1,6 2,4 1,2 1,6 0,9 2,6 1,3 0,4 Q3 0,7 2,8-1,2 0,4 0,2 1,9 1,5-0,2 Q4-1,3 1,5-7,1-2,3-1,5 0,9 1,6-1,0 contributions to quarter-on-quarter percentage changes of value added in percentage points 2007 Q4 0,5 0,0 0,1 0,1 0,1 0,2 0, Q1 0,6 0,0 0,1 0,2 0,1 0,2 0,0 - Q2-0,1 0,0-0,1-0,1-0,1 0,1 0,1 - Q3-0,3 0,0-0,3-0,1 0,0 0,0 0,1 - Q4-1,5 0,0-1,1-0,1-0,3-0,1 0,1 - contributions to annual percentage changes of value added in percentage points ,7-0,1 0,4 0,1 0,3 0,8 0, ,9 0,0 0,8 0,2 0,7 1,0 0, ,9 0,0 0,8 0,2 0,6 1,0 0, ,9 0,0-0,2 0,0 0,1 0,6 0, Q4 2,5 0,0 0,7 0,1 0,4 1,0 0, Q1 2,4 0,0 0,6 0,2 0,5 0,8 0,3 - Q2 1,6 0,0 0,3 0,1 0,2 0,7 0,3 - Q3 0,7 0,0-0,3 0,0 0,0 0,5 0,3 - Q4-1,3 0,0-1,5-0,1-0,3 0,2 0,4 - Sources: Eurostat and calculations. 1) Data refer to Euro 16. 2) Annual data are not adjusted for the variations in the number of working days. Monthly Bulletin December March S 51 S 51

192 5. 2 P r o d u k t i o n o c h e f t e r f r å g a n (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 3. Industriproduktion 1) Totalt Industri exklusive byggverksamhet Byggverksamhet Totalt Totalt Industri exklusive byggverksamhet och energi Energi (säsongrensat Tillverkningsfabrikavaror Totalt Halv- Kapital- Konsumtionsvaror index: industri Totalt Varaktiga Ickevaraktiga 2000 = 100) % av total 2) 100,0 82,8 82,8 74,8 73,6 29,9 22,2 21,6 3,6 18,0 9,1 17, procentuella förändringar från månad till månad (säsongrensat) 4. Industrins orderingång och omsättning, detaljhandel och nyregistrering av personbilar 1) Industrins orderingång Industrins omsättning Detaljhandel (säsongrensat) Nyregistrering av personbilar Tillverkningsindustri 3) (löpande priser) Tillverkningsindustri (löpande priser) Löpande priser Fasta priser Totalt (säsongrensat index: 2000 = 100) Totalt Totalt (säsongrensat index: 2000 = 100) Totalt Totalt Totalt (säsongrensat index: 2000 = 100) Totalt Livsmedel, drycker och tobak Icke-livsmedel Textil, kläder och skodon Hemutrustning % av total 2) 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 43,7 56,3 10,6 14,8 Totalt (säsongrensat), tusental 4) ) Totalt procentuella förändringar från månad till månad (säsongrensat) Källor: Eurostat utom kolumnerna 12 och 13 i tabell (:s beräkningar på grundval av uppgifter från de europeiska biltillverkarnas organisation ACEA). 1) Uppgifterna avser Euro 16. 2) Under ) Inklusive tillverkningsindustrier som huvudsakligen arbetar mot order och utgjorde 59,7 % av hela tillverkningsindustrin ) Års- och kvartalsuppgifter är genomsnitt av månadsuppgifterna för den berörda perioden. 52 S 52Mars December

193 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 5.2 Output and demand (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 3. Industrial production 1) Total Industry excluding construction Construction Total Total Industry excluding construction and energy Energy (s.a. index 2000 = 100) Manu- Total Intermediate Capital Consumer goods facturing goods goods Total Durable Non-durable % of total 2) ,0 108,3 4,0 4,4 4,4 4,9 5,9 2,6 4,5 2,2 0,7 3, ,5 112,0 3,4 4,1 3,8 3,9 6,1 2,3 1,2 2,5-0,6 3, ,8 110,1-1,6-1,9-2,1-3,2-0,1-2,0-5,3-1,4 0,7-2, Q1 2,4 114,0 2,6 1,9 1,8 1,6 5,1 0,1-1,5 0,7 4,4 1,3 Q2 0,7 112,2 1,2 1,3 1,0 0,5 4,0-1,1-2,6-0,9 1,6-2,2 Q3-1,7 110,0-1,4-1,6-1,9-1,9 0,0-2,6-5,9-2,2 0,2-3,4 Q4-8,5 104,4-8,6-9,0-9,2-13,0-8,6-4,3-11,0-3,2-3,2-6, July -1,4 110,4-1,1-1,2-1,2-1,7 0,0-1,1-5,3-0,8 0,0-3,4 Aug. -1,0 110,8-0,5-0,8-1,4 0,1 0,8-4,1-6,0-3,2 0,6-3,0 Sep. -2,6 108,7-2,4-2,5-3,0-3,8-0,7-2,8-6,5-2,8 0,2-3,7 Oct. -5,3 106,8-5,5-5,7-5,9-7,8-5,3-3,6-8,6-2,7-1,5-3,8 Nov. -8,1 104,5-8,4-8,7-9,2-12,0-8,8-4,7-10,5-3,0-4,7-5,3 Dec. -12,3 101,8-12,0-13,2-13,1-20,4-11,8-4,6-14,5-3,9-3,3-10,9 month-on-month percentage changes (s.a.) 2008 July -0,5 - -0,6-0,6-0,7-0,9-0,7-0,1-1,2-0,2 0,8-0,3 Aug. 0,3-0,4 0,3 0,4 0,6 0,9-0,6 0,5-0,4 1,3-0,3 Sep. -1,8 - -1,9-2,1-2,3-3,3-1,9-0,7-2,4-0,8-0,6-0,9 Oct. -1,5 - -1,7-1,8-1,8-2,8-2,4-0,2-1,9 0,1-0,5-0,1 Nov. -2,4 - -2,2-2,4-2,6-3,6-2,5-0,8-2,8-0,2-2,4-1,8 Dec. -2,9 - -2,6-3,1-3,1-5,7-2,5-0,7-2,9-0,9 1,0-2,5 4. Industrial new orders and turnover, retail sales and new passenger car registrations 1) Industrial new orders Industrial turnover Retail sales New passenger car registrations Manufacturing 3) Manufacturing Current prices Constant prices (current prices) (current prices) Total Total Total Total Total Total Total Food, Non-food Total (s.a., Total (s.a. index (s.a. index (s.a. index beverages, thousands) 4) 2000 = 100) 2000 = 100) 2000 = 100) tobacco Textiles, Household clothing, equipment footwear % of total 2) ,8 9,4 119,6 7,8 2,9 108,5 1,5 0,3 2,5 2,7 4, , ,6 8,4 127,0 6,3 2,4 109,5 0,8-0,3 1,6 3,1 1, , ,7-4,9 128,7 1,7 1,7 108,0-1,3-2,0-0,9-1,6-1, , Q1 131,6 3,8 132,6 4,4 3,2 109,0-0,1-1,5 0,8 0,2-0, ,3 Q2 127,5 0,1 132,5 6,3 2,0 108,0-1,5-2,4-0,8-2,3-1, ,8 Q3 121,9-1,3 130,6 3,9 2,3 108,0-1,4-2,0-0,8-0,9-2, ,8 Q4 105,7-21,6 119,2-7,4-0,4 106,9-2,2-2,2-2,3-2,9-3, , Aug. 123,1-6,5 131,9-2,4 2,1 107,9-1,7-2,1-1,4-2,8-3, ,8 Sep. 117,1-1,5 128,2 6,7 2,5 108,2-1,0-1,8-0,2-0,3-2, ,4 Oct. 111,6-15,1 124,8-2,8 0,6 107,2-2,0-2,2-1,9-2,3-3, ,4 Nov. 105,6-27,3 120,3-11,8-0,6 107,0-2,6-2,2-2,8-2,6-3, ,2 Dec. 100,0-22,4 112,6-7,7-1,1 106,7-2,1-2,0-2,1-3,5-2, , Jan ,5 month-on-month percentage changes (s.a.) 2008 Aug. - -1,8-0,2 0,1-0,0 0,4-0,1-1,8-0,2-4,2 Sep. - -4,8 - -2,8 0,3-0,2 0,3 0,2 2,6-0,7 - -6,1 Oct. - -4,7 - -2,7-1,0 - -0,9-0,7-1,1-3,1-0,6 - -3,3 Nov. - -5,4 - -3,6-0,3 - -0,2-0,1-0,3-0,6-1,0 - -3,6 Dec. - -5,3 - -6,4-0,5 - -0,3-0,3-0,4-0,6 0,6 - -0, Jan ,9 Sources: Eurostat, except columns 12 and 13 in Table 4 in Section 5.2 ( calculations based on data from the ACEA, European Automobile Manufacturers Association). 1) Data refer to Euro 16. 2) In ) Includes manufacturing industries working mainly on the basis of orders, representing 59.7% of total manufacturing in ) Annual and quarterly figures are averages of monthly figures in the period concerned. S 52 Monthly Bulletin March 2009 December 2005 S 53

194 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Priser, produktion, efterfrågan och arbetsmarknad 5. 2 P r o d u k t i o n o c h e f t e r f r å g a n (nettotal, 1) om inget annat anges, säsongrensat) 5. Företags- och hushållsenkäter Indikator för ekonomiskt stämningsläge 2) (långsiktigt genomsnitt = 100) Tillverkningsindustri Industrins konfidensindikator Kapacitet s- utnyttjande 4) (procent) Totalt 4) Hushållens konfidensindikator Finansiell situation de närmaste 12 mån. Ekonomisk situation de närmaste 12 mån. Arbetslöshet de närmaste 12 mån. Sparande de närmaste 12 mån. Totalt 4) Orderstock Färdigvarulager Produktionsförväntningar Byggsektorns konfidensindikator Detaljhandelns konfidensindikator Tjänstesektorns konfidensindikator Totalt 3) Orderstock Sysselsättningsförväntningar Totalt 3) Nuvarande affärssituation Lagervolym Totalt 3) Förväntad affärssituation Företagsklimat Efterfrågan de senaste månaderna Efterfrågan de närmaste månaderna Källa: Europeiska kommissionen (GD Ekonomi och finans). 1) Skillnad i procent mellan respondenter som lämnade positiva respektive negativa svar. 2) Indikatorn för ekonomiskt stämningsläge består av konfidensindikatorerna för industrin, tjänstesektorn, hushållen, byggsektorn och detaljhandeln. Industrins konfidensindikator svarar för 40 %, tjänstesektorns konfidensindikator för 30 %, hushållens konfidensindikator för 20 % och de två andra indikatorerna för 5 % vardera. Om indikatorn för det ekonomiska stämningsläget ligger över (under) 100 betyder det att det ekonomiska stämningsläget ligger över (under) genomsnittet beräknat för perioden ) Uppgifter om kapacitetsutnyttjande insamlas i januari, april, juli och oktober varje år. Kvartalsuppgifter är genomsnitt av två på varandra följande enkäter. Årsuppgifter är härledda från kvartalsgenomsnitt. 4) Konfidensindikatorerna beräknas som enkla genomsnitt av de visade komponenterna. Bedömningen av lager (kolumnerna 4 och 17) och arbetslöshet (kolumn 10) används med omvända tecken för beräkning av konfidensindikatorer. 54 S December 2005 Mars 2009 S 53

195 STATISTIK EURO AREA FÖR EUROOMRÅDET STATISTICS Prices, output, demand and labour markets 5.2 Output and demand (percentage balances, 1) unless otherwise indicated; seasonally adjusted) 5. Business and Consumer Surveys Economic Manufacturing industry Consumer confidence indicator sentiment indicator 2) Industrial confidence indicator Capacity Total 4) Financial Economic Unemployment Savings (long-term utilisation 3) situation situation situation over next average Total 4) Order Stocks of Production (percentages) over next over next over next 12 months = 100) books finished expectations 12 months 12 months 12 months products , , , , , , , , Q4 105, , Q1 101, , Q2 97, , Q3 89, , Q4 75, , Sep. 88, Oct. 81, , Nov. 76, Dec. 68, Jan. 67, , Feb. 65, Construction confidence indicator Retail trade confidence indicator Services confidence indicator Total 4) Order Employment Total 4) Present Volume of Expected Total 4) Business Demand in Demand in books expectations business stocks business climate recent the months situation situation months ahead Q Q Q Q Q Sep Oct Nov Dec Jan Feb Source: European Commission (Economic and Financial Affairs DG). 1) Difference between the percentages of respondents giving positive and negative replies. 2) The economic sentiment indicator is composed of the industrial, services, consumer, construction and retail trade confidence indicators; the industrial confidence indicator has a weight of 40%, the services confidence indicator a weight of 30%, the consumer confidence indicator a weight of 20% and the two other indicators a weight of 5% each. Values of the economic sentiment indicator above (below) 100 indicate above-average (below-average) economic sentiment, calculated for the period 1990 to ) Data are collected in January, April, July and October each year. The quarterly figures shown are averages of two successive surveys. Annual data are derived from quarterly averages. 4) The confidence indicators are calculated as simple averages of the components shown; the assessments of stocks (columns 4 and 17) and unemployment (column 10) are used with inverted signs for the calculation of confidence indicators. Monthly Bulletin December March S 55 S 53

196 5. 3 A r b e t s m a r k n a d 1 ) (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 1. Sysselsättning Hela ekonomin Sysselsättningsstatus Ekonomisk aktivitet Anställda Egenföretagare Jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske Utvinning, tillverkning och energi Miljoner (säsongrensat) Byggverksamhet Handel, reparationer, hotell- och restaurangverksamhet, transport och kommunikation Finansiell verksamhet, fastighets-, uthyrningsoch företagstjänster Offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård samt andra tjänster % av total 2) 100,0 100,0 85,0 15,0 3,9 17,2 7,7 25,5 15,7 29, förändringar från kvartal till kvartal (säsongrensat) 2. Arbetslöshet (säsongrensat) Miljoner Totalt Efter ålder 3) Efter kön 4) % av arbetskraften Miljoner Vuxna Ungdomar Män Kvinnor % av arbetskraften Miljoner % av arbetskraften Miljoner % av arbetskraften Miljoner % av arbetskraften % av total 2) 100,0 78,2 21,8 49,2 50, Källor: Eurostat. 1) Uppgifterna avser Euro 16. Sysselsättningsuppgifter avser personer och grundas på ENS 95. Arbetslöshetsuppgifter avser personer och följer ILO:s rekommendationer. 2) Under ) Vuxna = 25 år och över; ungdomar = under 25 år; uttryckt i procent av arbetskraften för den relevanta åldersgruppen. 4) Uttryckt i procent av arbetskraften för det relevanta könet. 56 S 54Mars December

197 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 5.3 Labour markets 1) (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 1. Employment Whole economy By employment status By economic activity Millions (s.a.) Employees Self- Agriculture, Mining, Construction Trade, repairs, Financial, real Public employed hunting, manufacturing hotels and estate, renting administration, forestry and energy restaurants, and business education, health and fishing transport and services and other services communication % of total 2) 100,0 100,0 85,0 15,0 3,9 17,2 7,7 25,5 15,7 29, ,507 0,8 0,7 1,6-2,0-1,4 1,3 1,2 2,4 1, ,863 1,0 1,1 0,5-0,7-1,1 2,7 0,7 2,5 1, ,187 1,6 1,8 0,8-1,9-0,3 2,7 1,7 3,9 1, ,811 1,8 2,0 0,9-1,2 0,3 3,9 1,8 4,1 1, Q3 147,216 1,9 2,0 1,5-1,4 0,2 3,6 2,3 3,9 1,5 Q4 147,666 1,8 2,0 0,6-1,7 0,2 2,5 2,3 4,0 1, Q1 148,185 1,7 1,8 0,7-1,3 0,6 0,9 2,5 3,7 1,2 Q2 148,436 1,3 1,5 0,1-2,1 0,4-1,1 1,9 2,9 1,6 Q3 148,379 0,8 1,1-0,7-2,0 0,2-2,6 1,2 2,1 1,6 quarter-on-quarter percentage changes (s.a.) 2007 Q3 0,663 0,5 0,4 0,5-1,0 0,0-0,1 0,8 0,8 0,5 Q4 0,450 0,3 0,5-0,8-0,4 0,1 0,0 0,1 0,8 0, Q1 0,519 0,4 0,3 0,4 0,5 0,3 0,0 0,5 0,8 0,1 Q2 0,250 0,2 0,2-0,2-1,2 0,1-1,2 0,3 0,4 0,5 Q3-0,057 0,0 0,0-0,5-0,8-0,3-1,5 0,1 0,0 0,5 2. Unemployment (seasonally adjusted) Total By age 3) By gender 4) Millions % of labour Adult Youth Male Female force Millions % of labour Millions % of labour Millions % of labour Millions % of labour force force force force % of total 2) 100,0 78,2 21,8 49,2 50, ,691 9,0 10,660 7,9 3,031 17,4 6,909 8,1 6,783 10, ,882 8,3 10,073 7,3 2,809 16,3 6,392 7,5 6,490 9, ,659 7,5 9,122 6,6 2,538 14,9 5,736 6,7 5,924 8, ,883 7,5 9,255 6,6 2,627 15,4 6,002 6,9 5,881 8, Q4 11,429 7,3 8,920 6,4 2,509 14,7 5,636 6,5 5,793 8, Q1 11,395 7,3 8,895 6,4 2,499 14,6 5,612 6,5 5,783 8,2 Q2 11,678 7,4 9,094 6,5 2,584 15,1 5,823 6,7 5,855 8,3 Q3 11,919 7,6 9,289 6,6 2,631 15,5 6,060 7,0 5,860 8,3 Q4 12,540 7,9 9,744 6,9 2,795 16,3 6,513 7,5 6,027 8, Aug. 11,892 7,5 9,275 6,6 2,617 15,4 6,042 7,0 5,850 8,2 Sep. 12,068 7,6 9,393 6,7 2,675 15,7 6,175 7,1 5,893 8,3 Oct. 12,305 7,8 9,562 6,8 2,742 16,1 6,338 7,3 5,967 8,4 Nov. 12,534 7,9 9,740 6,9 2,794 16,3 6,511 7,5 6,023 8,4 Dec. 12,780 8,1 9,931 7,0 2,850 16,6 6,689 7,7 6,091 8, Jan. 13,036 8,2 10,130 7,2 2,906 16,9 6,879 7,9 6,157 8,6 Source: Eurostat. 1) Data refer to Euro 16. Data for employment refer to persons and are based on the ESA 95. Data for unemployment refer to persons and follow ILO recommendations. 2) In ) Adult: 25 years of age and over; youth: below 25 years of age; rates are expressed as a percentage of the labour force for the relevant age group. 4) Rates are expressed as a percentage of the labour force for the relevant gender. S 54 Monthly Bulletin March 2009 December 2005 S 57

198 O F F E N T L I G A S E K T O R N S F I N A N S E R I n k o m s t e r, u t g i f t e r o c h u n d e r s k o t t / ö v e r s k o t t 1 ) (procent av BNP) 1. Euroområdet inkomster Totalt Löpande inkomster Kapitalinkomster Memo: Direkta skatter Hushåll Företag Indirekta skatter Till EUinsti tutioner Sociala avgifter Arbetsgivare Anställda Försäljning Kapitalskatter skattebörda Euroområdet utgifter Totalt Löpande utgifter Kapitalutgifter Memo: Totalt Ränta primära utgifter 3) Löner och kollektiva avgifter Insatsförbrukning Sociala utbetalningar Subventioner Betalt av EUinstitutioner Löpande transfereringar Investeringar Kapitaltransfereringar Betalt av EU-institutioner Euroområdet underskott/överskott, primärt underskott/överskott och offentlig konsumtion Underskott (-)/överskott (+) Primärt Offentlig konsumtion 4) underskott (-)/ Totalt Staten Delstatemunesäkring överskott Kom- Socialför- Totalt (+) Löner och kollektiva avgifter Insatsförbrukning Transfereringar in natura via marknadsproducenter Kapitalförslitning Försäljning (minus) Kollektiv konsumtion Individuell konsumtion Euroländerna underskott (-)/överskott (+) 5) BE DE IE GR ES FR IT CY LU MT NL AT PT SI SK FI Källor: för aggregerade uppgifter för euroområdet; Europeiska kommissionen för uppgifter om ländernas underskott/överskott. 1) Uppgifterna för euroområdet gäller Euro 15. Inkomster, utgifter och underskott/överskott är baserade på ENS 95. Transaktioner som omfattar EU:s budget är inkluderade och konsoliderade. Transaktioner mellan medlemsstaterna är inte konsoliderade. 2) Skattetrycket omfattar skatter och sociala avgifter. 3) Omfattar totala utgifter exklusive ränteutgifter. 4) Motsvarar den offentliga sektorns konsumtionsutgifter (P.3) enligt ENS 95. 5) Inkluderar intäkter från UMTS-licenser och betalningar som grundar sig på svappavtal och FRA-kontrakt.. 58 S December 2005 Mars 2009 S 55

199 GOVERNMENT FINANCE 6.1 Revenue, expenditure and deficit/surplus 1) (as a percentage of GDP) 1. Euro area _ revenue 6 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 6 Total Current revenue Capital revenue Memo: fiscal Direct Indirect Social Sales Capital burden 2) taxes Households Corporations taxes Received by EU contributions Employers Employees taxes institutions ,0 46,7 12,5 9,3 2,9 14,1 0,6 16,1 8,3 4,9 2,3 0,3 0,3 43, ,5 46,2 12,7 9,4 3,0 13,9 0,6 15,8 8,2 4,8 2,2 0,3 0,3 42, ,7 45,5 12,3 9,2 2,7 13,6 0,5 15,6 8,1 4,7 2,2 0,2 0,3 41, ,2 44,9 11,8 9,1 2,5 13,5 0,4 15,6 8,2 4,6 2,1 0,3 0,3 41, ,0 44,4 11,4 8,8 2,3 13,5 0,4 15,8 8,2 4,6 2,1 0,6 0,5 41, ,6 44,1 11,3 8,5 2,5 13,5 0,3 15,6 8,1 4,5 2,1 0,5 0,4 40, ,9 44,4 11,6 8,6 2,7 13,7 0,3 15,4 8,1 4,5 2,2 0,5 0,3 41, ,5 45,1 12,1 8,8 3,0 13,9 0,3 15,3 8,1 4,5 2,1 0,3 0,3 41, ,6 45,3 12,5 9,0 3,2 13,8 0,3 15,2 8,0 4,4 2,1 0,3 0,3 41,8 2. Euro area _ expenditure Total Current expenditure Capital expenditure Memo: primary Total Compensation Intermediate Interest Current Investment Capital expenditure 3) of consumption transfers Social Subsidies transfers Paid by EU employees payments Paid by EU institutions institutions ,4 44,5 10,6 4,8 4,1 25,1 22,1 2,1 0,5 3,9 2,5 1,4 0,1 44, ,5 43,8 10,4 4,8 3,9 24,7 21,7 2,0 0,5 2,8 2,5 1,3 0,0 42, ,6 43,7 10,3 4,8 3,8 24,8 21,7 1,9 0,5 3,9 2,5 1,4 0,0 43, ,8 44,0 10,4 4,9 3,5 25,1 22,2 1,9 0,5 3,8 2,4 1,4 0,0 44, ,1 44,2 10,5 4,9 3,3 25,4 22,6 1,9 0,5 4,0 2,5 1,4 0,1 44, ,5 43,6 10,4 5,0 3,1 25,1 22,4 1,8 0,5 3,9 2,5 1,5 0,1 44, ,4 43,5 10,4 5,0 3,0 25,1 22,3 1,7 0,5 3,9 2,5 1,4 0,1 44, ,8 42,9 10,2 5,0 2,9 24,8 22,1 1,7 0,5 3,8 2,5 1,4 0,0 43, ,2 42,4 10,0 5,0 3,0 24,4 21,7 1,6 0,4 3,9 2,5 1,3 0,0 43,3 3. Euro area _ deficit/surplus, primary deficit/surplus and government consumption Deficit (-)/surplus (+) Primary Government consumption 4) deficit (-)/ Total Central State Local Social surplus (+) Total Collective Individual gov. gov. gov. security Compensation Intermediate Transfers Consumption Sales consumption consumption funds of employees consumption in kind of fixed (minus) via market capital producers ,4-1,7-0,1 0,1 0,4 2,6 19,9 10,6 4,8 4,9 1,8 2,3 8,3 11, ,0-0,4-0,1 0,1 0,5 3,9 19,7 10,4 4,8 4,9 1,8 2,2 8,2 11, ,9-1,7-0,4-0,1 0,3 2,0 19,8 10,3 4,8 5,0 1,8 2,2 8,1 11, ,6-2,1-0,5-0,2 0,2 0,9 20,2 10,4 4,9 5,1 1,8 2,1 8,2 12, ,1-2,4-0,5-0,2 0,0 0,2 20,5 10,5 4,9 5,2 1,8 2,1 8,3 12, ,0-2,5-0,4-0,3 0,2 0,2 20,4 10,4 5,0 5,1 1,9 2,1 8,3 12, ,6-2,2-0,3-0,2 0,2 0,4 20,4 10,4 5,0 5,2 1,9 2,2 8,1 12, ,3-1,4-0,1-0,2 0,4 1,6 20,3 10,2 5,0 5,2 1,9 2,1 8,0 12, ,6-1,2 0,0 0,0 0,5 2,3 20,1 10,0 5,0 5,2 1,9 2,1 7,9 12,2 4. Euro area countries _ deficit (-)/surplus (+) 5) BE DE IE GR ES FR IT CY LU MT NL AT PT SI SK FI ,2-3,8 1,4-7,5-0,3-3,6-3,5-4,1-1,2-4,7-1,7-4,4-3,4-2,2-2,3 2, ,6-3,3 1,7-5,1 1,0-2,9-4,3-2,4-0,1-2,8-0,3-1,5-6,1-1,4-2,8 2, ,3-1,5 3,0-2,8 2,0-2,4-3,4-1,2 1,3-2,3 0,6-1,5-3,9-1,2-3,5 4, ,3-0,2 0,2-3,5 2,2-2,7-1,6 3,5 3,2-1,8 0,3-0,4-2,6 0,5-1,9 5,3 Sources: for euro area aggregated data; European Commission for data relating to countries deficit/surplus. 1) The data refer to the Euro 15. Revenue, expenditure and deficit/surplus are based on the ESA 95. Transactions involving the EU budget are included and consolidated. Transactions among Member States governments are not consolidated. 2) The fiscal burden comprises taxes and social contributions. 3) Comprises total expenditure minus interest expenditure. 4) Corresponds to final consumption expenditure (P.3) of general government in the ESA 95. 5) Includes proceeds from the sale of UMTS licences and settlements under swaps and forward rate agreements. Monthly Bulletin December March S 59 S 55

200 6. 2 S k u l d 1 ) (procent av BNP) 1. Euroområdet offentliga sektorns skuld fördelat på finansiellt instrument och innehavarens sektor Totalt Finansiella instrument Innehavare Sedlar, mynt och inlåning Lån Kortfristiga värdepapper Långfristiga värdepapper Inhemska långivare 2) Totalt MFI Andra finansiella företag Andra sektorer Andra långivare 3) Euroområdet fördelat på emittent, löptid och valuta Totalt Emitterade av 4) Ursprunglig löptid Återstående löptid Valutor Staten Delstater Kommuner Socialförsäkring Upp till 1 år Över 1 år Rörlig ränta Upp till 1 år Över 1 år och upp till 5 år Över 5 år Euro eller deltagande valutor 5) Andra valutor Euroområdets länder BE DE IE GR ES FR IT CY LU MT NL AT PT SI SK FI Källor: för aggregerade uppgifter för euroområdet; Europeiska kommissionen för uppgifter om ländernas skuld. 1) Uppgifterna för euroområdet gäller Euro 15. Den offentliga sektorns bruttoskuld i nominellt värde och konsoliderat med delsektorerna. Innehav av stater utanför euroområdet har inte konsoliderats. Uppgifterna är delvis uppskattningar. 2) Innehavare som är hemmahörande i det land vars offentliga sektor har emitterat skuldinstrumenten. 3) Innefattar hemmahörande i andra euroländer än det land vars offentliga sektor har emitterat skuldinstrumenten. 4) Omfattar inte skuldinstrument som innehas av den offentliga sektorn i det land vars offentliga sektor har emitterat skulden. 5) Före 1999 omfattar detta skuldinstrument i ecu, i inhemsk valuta och i övriga euroländers valutor. 60 S 56Mars December

201 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 6.2 Debt 1) (as a percentage of GDP) 1. Euro area _ by financial instrument and sector of the holder Total Financial instruments Holders Currency Loans Short-term Long-term Domestic creditors 2) Other and securities securities creditors 3) deposits Total MFIs Other Other financial sectors corporations ,9 2,8 15,2 5,3 49,6 52,5 26,5 14,5 11,4 20, ,0 2,9 14,4 4,3 50,5 48,8 25,4 13,8 9,7 23, ,3 2,7 13,1 3,7 49,7 44,2 22,0 12,4 9,7 25, ,2 2,8 12,4 4,0 49,1 42,0 20,6 11,1 10,3 26, ,1 2,7 11,8 4,5 49,0 40,1 19,4 10,7 10,1 27, ,2 2,1 12,4 5,0 49,7 39,4 19,5 11,2 8,7 29, ,6 2,2 12,0 5,0 50,5 37,5 18,4 10,8 8,2 32, ,2 2,4 11,8 4,7 51,3 35,4 17,2 11,2 7,0 34, ,5 2,5 11,4 4,1 50,4 33,8 17,6 9,4 6,8 34, ,3 2,2 10,8 4,3 49,0 32,6 17,0 8,7 6,9 33,7 2. Euro area _ by issuer, maturity and currency denomination Total Issued by 4) Original maturity Residual maturity Currencies Central State Local Social Up to Over Up to Over 1 year Over Euro or Other gov. gov. gov. security 1 year 1 year Variable 1 year and up to 5 5 years participating currencies funds interest rate years currencies 5) ,9 61,2 6,1 5,2 0,3 8,2 64,7 8,0 15,5 26,3 31,0 71,1 1, ,0 60,5 6,0 5,1 0,4 7,3 64,7 7,0 13,6 27,8 30,7 70,0 2, ,3 58,1 5,9 4,9 0,4 6,5 62,8 6,3 13,4 27,8 28,1 67,5 1, ,2 57,1 6,1 4,7 0,4 7,0 61,2 5,3 13,7 26,6 27,9 66,7 1, ,1 56,7 6,3 4,7 0,4 7,6 60,4 5,2 15,5 25,3 27,2 66,8 1, ,2 57,0 6,5 5,0 0,6 7,8 61,4 5,1 14,9 26,0 28,3 68,3 0, ,6 57,4 6,6 5,1 0,4 7,8 61,7 4,8 14,9 26,2 28,5 68,7 0, ,2 57,7 6,7 5,2 0,5 7,9 62,3 4,7 14,9 25,6 29,7 69,2 1, ,5 56,0 6,5 5,4 0,5 7,5 61,0 4,5 14,5 24,1 29,9 67,8 0, ,3 54,2 6,3 5,3 0,6 7,5 58,8 4,2 14,2 22,6 29,5 65,8 0,5 3. Euro area countries BE DE IE GR ES FR IT CY LU MT NL AT PT SI SK FI ,3 65,6 29,4 98,6 46,2 64,9 103,8 70,2 6,3 72,1 52,4 64,8 58,3 27,2 41,4 44, ,1 67,8 27,3 98,8 43,0 66,4 105,9 69,1 6,1 69,9 51,8 63,7 63,6 27,0 34,2 41, ,8 67,6 24,7 95,9 39,6 63,6 106,9 64,6 6,6 63,8 47,4 62,0 64,7 26,7 30,4 39, ,9 65,1 24,8 94,8 36,2 63,9 104,1 59,5 7,0 62,2 45,7 59,5 63,6 23,4 29,4 35,1 Sources: for euro area aggregated data; European Commission for data relating to countries debt. 1) The data refer to the Euro 15. Gross general government debt at nominal value and consolidated between sub-sectors of government. Holdings by non-resident governments are not consolidated. Data are partially estimated. 2) Holders resident in the country whose government has issued the debt. 3) Includes residents of euro area countries other than the country whose government has issued the debt. 4) Excludes debt held by general government in the country whose government has issued it. 5) Before 1999, this comprises debt in ECU, in domestic currency and in the currencies of other Member States which have adopted the euro. S 56 Monthly Bulletin March 2009 December 2005 S 61

202 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Offentliga sektorns finanser 6. 3 S k u l d f ö r ä n d r i n g 1 ) (procent av BNP) 1. Euroområdet förändring av den offentliga sektorns skuld fördelat på orsak, finansiellt instrument och innehavarens sektor Totalt Orsak till förändring Finansiellt instrument Innehavare Lånebehov Värde- Andra Aggrege- Sedlar, Lån Kortfristiga Långfristiga Inhemska 2) rings- effekter 3) volymförändringar rings- effekt 5) mynt och inlåning värde- papper värde papper långivare MFI Andra finansiella företag Andra långivare 7) Euroområdet underskotts/skuldanpassning Skuld - förändring Underskott (-)/ överskott (+) 8) Underskotts-/skuldanpassning 9) Totalt Transaktioner med den offentliga sektorns viktigaste finansiella tillgångar Värderingseffekter Totalt Sedlar, Lån Vär- Aktier mynt och depap- och andra Privati- Tillskott av inlåning per 11) ägarandelar seringar eget kapital Växelkurseffekter Andra volymförändringar Annat 10) Källa:. 1) Uppgifterna för euroområdet gäller Euro 15 och är delvis uppskattade. Årlig förändring i nominell konsoliderad bruttoskuld är uttryckt som procentuell andel av BNP, dvs. [skuld(t) - skuld(t-1)] / BNP(t). 2) Lånebehovet är per definition lika med skuldtransaktionerna. 3) Omfattar, förutom effekterna av växelkursrörelser, effekter som följer av mätning till nominellt värde (t.ex. överkurs eller underkurs på de emitterade värdepapperen). 4) Omfattar i synnerhet effekter av omklassificeringar av enheter och vissa former av skuldövertaganden. 5) Skillnaden mellan de förändringar i den aggregerade skulden som beror på aggregeringen av ländernas skuld och aggregeringen av ländernas skuldförändring beror på att olika växelkurser användes vid aggregering före ) Innehavare hemmahörande i det land som emitterat skuldinstrumenten. 7) Innefattar hemmahörande i andra länder i euroområdet än det land vars offentliga sektor har emitterat skuldinstrumenten. 8) Inbegripet intäkter från försäljningen av UMTS-licenser. 9) Skillnaden mellan den årliga förändringen av den nominella konsoliderade bruttoskulden och underskottet i procent av BNP. 10) Omfattar huvudsakligen transaktioner i andra tillgångar och skulder (handelskrediter, fordringar/skulder och finansiella derivat). 11) Exklusive finansiella derivat. 62 S December 2005 Mars 2009 S 57

203 STATISTIK EURO AREA FÖR EUROOMRÅDET STATISTICS Government finance 6.3 Change in debt 1) (as a percentage of GDP) 1. Euro area _ by source, financial instrument and sector of the holder Total Source of change Financial instruments Holders Borrowing Valuation Other Aggregation Currency Loans Short-term Long-term Domestic Other requirement 2) effects 3) changes effect 5) and securities securities creditors 6) MFIs Other creditors 7) in deposits financial volume 4) corporations ,0 1,6 0,4 0,0-0,1 0,2-0,2-0,9 2,8-1,6-0,2-0,2 3, ,0 1,1 0,0-0,1 0,0 0,0-0,5-0,3 1,9-2,1-2,0-0,6 3, ,8 1,9-0,1 0,1 0,0 0,2-0,2 0,4 1,4-0,3-0,5-0,8 2, ,1 2,7-0,5 0,0 0,0 0,0-0,2 0,7 1,6-0,5-0,5-0,1 2, ,1 3,3-0,2 0,0 0,0-0,6 0,9 0,6 2,1 0,4 0,7 0,8 2, ,1 3,2-0,1 0,0 0,0 0,2 0,1 0,1 2,7-0,3-0,3 0,1 3, ,1 3,1 0,0 0,0 0,0 0,3 0,3-0,1 2,6-0,8-0,6 0,8 3, ,5 1,4 0,1 0,0 0,0 0,2 0,2-0,4 1,5 0,1 1,2-1,3 1, ,1 1,1 0,0 0,0 0,0-0,1-0,1 0,4 0,9 0,4 0,3-0,2 0,7 2. Euro area _ deficit-debt adjustment Change in Deficit (-) / Deficit-debt adjustment 9) debt surplus (+) 8) Total Transactions in main financial assets held by general government Valuation Other Other 10) effects Exchange changes in Total Currency Loans Securities 11) Shares and rate volume and other Privatisations Equity effects deposits equity injections ,0-1,4 0,6 0,0 0,5 0,1 0,0-0,5-0,8 0,0 0,4 0,3 0,0 0, ,0 0,0 1,0 1,0 0,7 0,2 0,2 0,0-0,4 0,2 0,0 0,1-0,1 0, ,8-1,9 0,0-0,5-0,6 0,1 0,1-0,1-0,3 0,1-0,1 0,0 0,1 0, ,1-2,6-0,5 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0-0,3 0,1-0,5-0,1 0,0 0, ,1-3,1 0,0 0,1 0,1 0,0 0,0 0,1-0,2 0,1-0,2-0,1 0,0 0, ,1-3,0 0,1 0,2 0,2 0,0 0,1 0,0-0,5 0,2-0,1 0,0 0,0 0, ,1-2,6 0,5 0,7 0,4 0,1 0,2 0,1-0,3 0,2 0,0 0,0 0,0-0, ,5-1,3 0,2 0,3 0,3-0,2 0,3-0,1-0,3 0,1 0,1 0,0 0,0-0, ,1-0,6 0,5 0,6 0,2 0,0 0,2 0,1-0,2 0,2 0,0 0,0 0,0-0,1 Source:. 1) The data refer to the Euro 15 and are partially estimated. Annual change in gross nominal consolidated debt is expressed as a percentage of GDP, i.e. [debt(t) - debt(t-1)] GDP(t). 2) The borrowing requirement is by definition equal to transactions in debt. 3) Includes, in addition to the impact of foreign exchange movements, effects arising from measurement at nominal value (e.g. premia or discounts on securities issued). 4) Includes, in particular, the impact of the reclassification of units and certain types of debt assumption. 5) The difference between the changes in the aggregated debt, resulting from the aggregation of countries debt, and the aggregation of countries change in debt is due to variations in the exchange rates used for aggregation before ) Holders resident in the country whose government has issued the debt. 7) Includes residents of euro area countries other than the country whose government has issued the debt. 8) Including proceeds from sales of UMTS licences. 9) The difference between the annual change in gross nominal consolidated debt and the deficit as a percentage of GDP. 10) Mainly composed of transactions in other assets and liabilities (trade credits, other receivables/payables and financial derivatives). 11) Excluding financial derivatives. Monthly Bulletin December March S 63 S 57

204 6. 4 I n k o m s t e r, u t g i f t e r o c h u n d e r s k o t t / ö v e r s k o t t p e r k v a r t a l 1 ) (procent av BNP) 1. Euroområdet inkomster per kvartal Totalt Löpande inkomster Kapitalinkomster Memo: skattetryck 2) Direkta skatter Indirekta skatter Sociala avgifter Försäljning Inkomst av fastigheter Kapitalskatter Euroområdet utgifter och underskott/överskott per kvartal Totalt Löpande utgifter Kapitalutgifter Underskott (-)/ överskott (+) Totalt Löner och Insats- Ränta Löpande In- Kapitalkollektivförbrukning trans- veste- transfe- avgifter fereringar Sociala Subventioner ringar reringar utbetalningar Primärt underskott (-)/ överskott (+) Källor: :s beräkningar baserade på Eurostats och nationella uppgifter. 1) Uppgifterna för euroområdet gäller Euro 15. Inkomster, utgifter och underskott/överskott är baserade på ENS 95. Transaktioner mellan EU:s budget och enheter utanför den offentliga sektorn ingår inte. I övrigt och bortsett från skillnader i tidsfrister för dataöverföring är de kvartalsvisa uppgifterna i överensstämmelse med årsuppgifterna. Uppgifterna är inte säsongrensade. 2) Skattetrycket omfattar skatter och social avgifter. 64 S 58Mars December

205 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 6.4 Quarterly revenue, expenditure and deficit/surplus 1) (as a percentage of GDP) 1. Euro area _ quarterly revenue Total Current revenue Capital revenue Memo: fiscal Direct taxes Indirect taxes Social Sales Property Capital burden 2) contributions income taxes Q3 43,5 43,1 11,2 12,8 15,5 1,9 0,7 0,4 0,3 39,7 Q4 49,0 48,4 13,4 14,1 16,2 2,9 0,9 0,6 0,3 44, Q1 41,9 41,4 9,8 12,8 15,5 1,7 0,7 0,5 0,2 38,4 Q2 46,0 44,6 12,0 12,9 15,7 2,0 1,4 1,4 1,2 41,7 Q3 42,6 42,1 10,8 12,5 15,5 1,9 0,6 0,5 0,2 39,0 Q4 49,3 48,2 13,1 14,2 16,2 2,9 0,8 1,0 0,3 43, Q1 41,3 40,9 9,6 12,8 15,3 1,7 0,6 0,4 0,3 38,0 Q2 45,0 44,2 12,1 13,0 15,3 2,0 1,0 0,8 0,6 41,0 Q3 42,7 42,2 10,6 12,7 15,4 1,9 0,6 0,5 0,3 39,0 Q4 49,1 48,1 13,0 14,3 16,2 2,9 0,7 1,0 0,4 43, Q1 42,0 41,5 9,9 13,0 15,3 1,7 0,6 0,5 0,3 38,4 Q2 44,6 44,0 11,8 13,2 15,1 2,0 1,1 0,6 0,3 40,4 Q3 43,3 42,6 11,0 12,9 15,2 1,9 0,7 0,7 0,3 39,4 Q4 49,2 48,4 13,4 14,3 16,1 2,9 0,8 0,8 0,3 44, Q1 42,4 41,9 10,2 13,3 15,1 1,7 0,8 0,5 0,3 38,9 Q2 45,7 45,2 12,4 13,6 15,1 2,0 1,3 0,5 0,3 41,4 Q3 43,6 43,2 11,5 12,9 15,2 1,9 0,8 0,5 0,3 39,9 Q4 49,5 48,9 14,1 14,3 15,9 2,9 0,8 0,6 0,3 44, Q1 42,2 41,8 10,3 13,4 14,8 1,7 0,8 0,4 0,3 38,8 Q2 46,2 45,8 13,0 13,6 15,0 2,0 1,4 0,4 0,3 41,9 Q3 43,8 43,3 12,1 12,8 15,0 1,9 0,8 0,5 0,3 40,1 Q4 49,7 49,2 14,5 14,2 15,8 2,9 0,9 0,5 0,3 44, Q1 42,3 41,9 10,6 13,0 14,9 1,7 0,8 0,4 0,2 38,7 Q2 45,5 45,1 12,9 13,0 15,0 1,9 1,5 0,4 0,3 41,2 Q3 43,2 42,8 11,8 12,4 15,1 1,9 0,8 0,4 0,3 39,6 2. Euro area _ quarterly expenditure and deficit/surplus Total Current expenditure Capital expenditure Deficit (-)/ Primary surplus (+) deficit (-)/ Total Compensation Intermediate Interest Current Investment Capital surplus (+) of consumption transfers Social Subsidies transfers employees benefits Q3 46,9 43,2 10,1 4,7 3,5 24,9 21,4 1,4 3,7 2,5 1,2-3,4 0,1 Q4 50,8 46,4 11,1 5,6 3,3 26,4 22,7 1,6 4,4 2,8 1,6-1,8 1, Q1 46,8 43,3 10,3 4,6 3,5 25,0 21,5 1,3 3,5 1,9 1,6-5,0-1,5 Q2 47,1 43,6 10,4 4,7 3,4 25,1 21,7 1,3 3,5 2,3 1,2-1,1 2,3 Q3 47,1 43,4 10,3 4,8 3,3 25,1 21,6 1,3 3,7 2,5 1,2-4,5-1,2 Q4 51,2 46,3 11,0 5,6 3,1 26,5 22,9 1,5 4,8 3,3 1,6-1,9 1, Q1 46,4 43,0 10,3 4,6 3,2 25,0 21,4 1,2 3,4 1,9 1,5-5,1-1,9 Q2 46,6 43,2 10,4 4,8 3,3 24,8 21,4 1,3 3,4 2,3 1,1-1,6 1,6 Q3 46,1 42,7 10,0 4,7 3,1 24,9 21,5 1,3 3,4 2,4 1,0-3,4-0,3 Q4 50,9 45,7 11,0 5,7 2,9 26,1 22,6 1,4 5,2 3,1 2,1-1,8 1, Q1 46,9 43,1 10,2 4,6 3,1 25,2 21,4 1,2 3,7 1,9 1,8-4,9-1,8 Q2 46,1 42,8 10,2 4,9 3,2 24,5 21,3 1,1 3,4 2,3 1,1-1,5 1,6 Q3 45,8 42,4 9,9 4,8 3,0 24,7 21,3 1,2 3,4 2,5 1,0-2,6 0,4 Q4 50,6 45,8 11,1 5,8 2,8 26,1 22,5 1,3 4,8 3,1 1,6-1,4 1, Q1 45,3 42,2 10,0 4,6 2,9 24,7 21,1 1,1 3,1 1,9 1,2-2,9 0,0 Q2 45,5 42,3 10,2 4,9 3,1 24,1 21,1 1,1 3,2 2,3 0,9 0,2 3,3 Q3 45,4 42,0 9,8 4,7 2,9 24,5 21,1 1,2 3,4 2,5 1,0-1,7 1,2 Q4 50,4 45,1 10,7 5,8 2,7 25,9 22,3 1,3 5,3 3,2 2,2-0,9 1, Q1 44,4 41,3 9,8 4,6 3,0 23,9 20,5 1,1 3,1 2,0 1,2-2,2 0,7 Q2 44,8 41,6 9,9 4,8 3,2 23,7 20,7 1,1 3,2 2,3 0,8 1,4 4,6 Q3 45,1 41,4 9,6 4,7 3,0 24,0 20,8 1,2 3,7 2,5 1,2-1,3 1,7 Q4 50,2 45,1 10,7 5,7 2,8 25,9 22,1 1,4 5,1 3,3 1,8-0,5 2, Q1 44,5 41,3 9,8 4,6 2,9 24,1 20,5 1,2 3,2 2,0 1,1-2,2 0,7 Q2 45,1 41,8 10,1 4,9 3,1 23,7 20,6 1,1 3,3 2,4 1,0 0,4 3,5 Q3 45,6 42,1 9,7 4,9 3,1 24,3 21,1 1,2 3,5 2,5 1,0-2,4 0,8 Source: calculations based on Eurostat and national data. 1) The data refer to the Euro 15. Revenue, expenditure and deficit/surplus are based on the ESA 95. Transactions between the EU budget and entities outside the government sector are not included. Otherwise, and except for different data transmission deadlines, the quarterly data are consistent with the annual data. The data are not seasonally adjusted. 2) The fiscal burden comprises taxes and social contributions. S 58 Monthly Bulletin March 2009 December 2005 S 65

206 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Offentliga sektorns finanser 6. 5 S k u l d o c h s k u l d f ö r ä n d r i n g p e r k v a r t a l (procent av BNP) 1. Euroområdet Maastrichtskuld fördelat på finansiella instrument 1) Totalt Finansiella instrument Sedlar, mynt och inlåning Lån Kortfristiga värdepapper Långfristiga värdepapper Euroområdet underskotts/skuldanpassning Skuld - förändring Underskott (-)/ Underskotts-/skuldanpassning Memo: överskott (+) 8) Totalt Transaktioner med den offentliga sektorns viktigaste finansiella tillgångar Värderingseffekter Annat lånebehov Totalt Sedlar, mynt Lån Värde papper Aktier och andra ägarandelar och andra volymförändringar och inlåning D 2 9 U n d e r s k o t t, l å n e b e h ov o c h s k u l d f ö r ä n d r i n g (glidande summor över fyra kvartal, procent av BNP) Underskott Skuldförändring Lånebehov D 3 0 M a a s t r i c h t s k u l d (årliga förändringar av skuldkvot och underliggande faktorer) Underskotts-/skuldanpassning Primärt underskott/överskott Ökning/räntedifferential Förändring av skuldkvot Källa: :s beräkningar på grundval av Eurostats och nationella uppgifter. 1) Uppgifterna för euroområdet gäller Euro 15. 2) Stockuppgifter för kvartal t anges som procentuell andel av summan av BNP under kvartal t och föregående tre kvartal. 66 S December 2005 Mars 2009 S 59

207 STATISTIK EURO AREA FÖR EUROOMRÅDET STATISTICS Government finance 6.5 Quarterly debt and change in debt 1) (as a percentage of GDP) 1. Euro area _ Maastricht debt by financial instrument 2) Total Financial instruments Currency and deposits Loans Short-term securities Long-term securities Q4 70,2 2,4 11,8 4,7 51, Q1 70,5 2,5 11,7 4,9 51,3 Q2 70,6 2,5 11,6 4,9 51,6 Q3 70,1 2,5 11,6 4,7 51,2 Q4 68,5 2,5 11,4 4,1 50, Q1 68,8 2,4 11,5 4,8 50,1 Q2 68,9 2,2 11,2 5,1 50,4 Q3 68,0 2,1 11,1 5,2 49,6 Q4 66,3 2,2 10,8 4,3 49, Q1 67,2 2,2 11,1 5,0 49,0 Q2 67,5 2,1 11,0 5,0 49,3 Q3 67,5 2,1 10,9 5,6 48,9 2. Euro area _ deficit-debt adjustment Change in Deficit (-)/ Deficit-debt adjustment Memo: debt surplus (+) Borrowing Total Transactions in main financial assets held by general government Valuation effects Other requirement and other changes Total Currency Loans Securities Shares and in volume and deposits other equity Q4-0,6-1,4-2,0-0,4 0,0 0,0-0,3-0,1 0,0-1,5-0, Q1 4,8-2,9 1,9 1,2 1,0 0,1 0,6-0,5-0,4 1,0 5,1 Q2 3,3 0,2 3,5 3,2 2,5 0,0 0,4 0,2 0,6-0,3 2,6 Q3 1,2-1,7-0,5-0,8-0,7-0,1 0,2-0,1 0,2 0,1 1,0 Q4-2,8-0,9-3,7-2,2-1,4-0,6-0,2-0,2-0,1-1,4-2, Q1 4,9-2,2 2,7 2,1 1,0 0,1 0,6 0,3-0,2 0,8 5,1 Q2 3,6 1,4 5,1 4,8 4,1 0,0 0,5 0,2 0,1 0,2 3,6 Q3-0,4-1,3-1,8-1,6-2,1 0,2 0,4 0,0 0,0-0,2-0,4 Q4-3,4-0,5-3,9-2,9-2,2-0,1-0,6 0,0-0,1-0,9-3, Q1 6,1-2,2 3,9 2,2 1,9 0,0 0,1 0,3 0,0 1,7 6,2 Q2 3,8 0,4 4,1 2,4 2,0 0,2 0,1 0,0 0,1 1,7 3,7 Q3 2,0-2,4-0,4-0,7-1,6 0,1 0,2 0,6 0,5-0,1 1,5 C29 Deficit, borrowing requirement and change in debt (four-quarter moving sum as a percentage of GDP) C30 Maastricht debt (annual change in the debt to GDP ratio and underlying factors) 4,5 deficit change in debt borrowing requirement 4,5 2,0 deficit-debt adjustment primary deficit/surplus growth/interest rate differential change in debt to GDP ratio 2,0 4,0 3,5 4,0 3,5 1,0 1,0 3,0 3,0 0,0 0,0 2,5 2,0 2,5 2,0-1,0-1,0 1,5 1,5-2,0-2,0 1,0 0,5 1,0 0,5-3,0-3,0 0, ,0-4, ,0 Source: calculations based on Eurostat and national data. 1) The data refer to the Euro 15. 2) The stock data in quarter t are expressed as a percentage of the sum of GDP in t and the previous three quarters. Monthly Bulletin December March S 67 S 59

208 7 E X T E R N A T R A N S A K T I O N E R O C H U T L A N D S S T Ä L L N I N G 7. 1 Ö v e r s i k t ö v e r b e t a l n i n g s b a l a n s e n (miljarder euro; nettotransaktioner) Bytesbalans Totalt Varor Tjänster Faktorinkomster Kapitalbalans Finansiellt sparande gentemot utlandet (kolumnerna 1+6) Totalt Finansiell balans Löpande transfereringar Direktinvesteringar Portföljinvesteringar Finansiella derivat Andra investeringar Valutareserv Rest post månaders ackumulerade transaktioner D 3 1 B e t a l n i n g s b a l a n s ; by t e s b a l a n s (miljarder euro) Transaktioner per kvartal 12-månaders ackumulerade transaktioner Källa:. 1) Teckenkonventionen förklaras i Allmänna anmärkningar. 68 S 60Mars December

209 7 EXTERNAL 7.1 Summary balance of payments 1) (EUR billions; net transactions) TRANSACTIONS AND POSITIONS STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Current account Net Financial account Capital lending/ Errors and Total Goods Services Income Current account borrowing Total Direct Portfolio Financial Other Reserve omissions transfers to/from investment investment derivatives investment assets rest of the world (columns 1+6) ,5 19,8 44,1 23,8-79,2 9,3 17,9 137,8-156,7 290,4 3,0 1,9-0,9-155, ,8 57,5 53,2 11,1-84,0 14,0 51,8 29,4-90,4 137,7-53,9 41,1-5,1-81, ,1-0,6 50,3-19,3-91,5 13,5-47,6 205,4-283,9 412,4-13,4 95,2-5,0-157, Q4 10,6 10,3 11,2 9,4-20,3 5,2 15,8-73,2 25,0-73,2-19,1-10,6 4,7 57, Q1-8,6-1,5 11,9 8,0-26,9 6,1-2,4-4,4-107,1 73,8-21,0 55,0-5,1 6,8 Q2-25,3 7,9 14,2-30,2-17,2 3,1-22,1 85,8-50,6 40,1-8,6 104,9 0,0-63,7 Q3-12,7-6,7 15,3 2,3-23,5 1,9-10,8 33,6-43,1 109,7-8,7-26,0 1,6-22,8 Q4-14,6-0,2 9,0 0,6-24,0 2,4-12,2 90,4-83,0 188,7 24,9-38,6-1,5-78, Dec. 3,7-2,1 3,4 5,8-3,5 3,0 6,7-25,6-11,1-25,9-5,3 12,2 4,5 18, Jan. -15,0-8,1 3,5 0,0-10,4 2,5-12,4 5,5-64,2 58,7-26,9 44,2-6,4 7,0 Feb. 9,8 4,8 4,5 4,8-4,4 2,4 12,2-25,3-21,4 0,3 2,5-11,3 4,5 13,1 Mar. -3,3 1,8 3,8 3,1-12,1 1,2-2,2 15,4-21,6 14,8 3,4 22,1-3,2-13,3 Apr. -5,1 6,0 3,8-6,9-7,9 0,7-4,4 26,8-22,9-14,6-2,8 70,3-3,3-22,4 May -22,0-1,2 4,4-20,1-5,0 1,9-20,1 43,8-8,2 12,2-10,3 47,5 2,7-23,7 June 1,8 3,1 6,0-3,1-4,3 0,6 2,4 15,2-19,5 42,6 4,6-13,0 0,5-17,5 July 0,3 1,5 5,4 1,3-7,9 0,9 1,1 28,8-12,8 25,5 0,1 18,3-2,3-30,0 Aug. -9,1-6,7 4,8 0,3-7,6 0,5-8,6-6,1-8,8 11,2-8,7-2,0 2,3 14,7 Sep. -3,8-1,5 5,0 0,7-8,1 0,5-3,3 10,8-21,5 73,1-0,1-42,3 1,6-7,5 Oct. -4,2 3,0 3,6 0,2-11,0 0,0-4,2 75,1-13,9 120,3 25,4-48,2-8,6-70,9 Nov. -11,8-3,6 2,4-1,4-9,3 1,5-10,4 4,6-52,5 50,3-1,8 9,3-0,7 5,7 Dec. 1,4 0,4 2,9 1,8-3,7 0,9 2,4 10,7-16,6 18,0 1,3 0,2 7,8-13,1 12-month cumulated transactions 2008 Dec. -61,1-0,6 50,3-19,3-91,5 13,5-47,6 205,4-283,9 412,4-13,4 95,2-5,0-157,8 C31 B.o.p. current account balance (EUR billions) quarterly transactions 12-month cumulated transactions Source:. 1) The sign convention is explained in the general notes. S 60 Monthly Bulletin March 2009 December 2005 S 69

210 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Externa transaktioner och utlandsställning 7. 2 B y t e s b a l a n s o c h k a p i t a l b a l a n s (miljarder euro; transaktioner) 1. Översikt över bytesbalansen och kapitalbalansen Bytesbalans Kapitalbalans Totalt Varor Tjänster Faktorinkomster Löpande transfereringar Kredit Debet Netto Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Remitteringar Remitteringar Säsongrensat D 3 2 B e t a l n i n g s b a l a n s ; v a r o r (miljarder euro, säsongrensat; 3-månaders glidande medelvärde) Export (kredit) Import (debet) D 3 3 B e t a l n i n g s b a l a n s ; t j ä n s t e r (miljarder euro, säsongrensat; 3-månaders glidande medelvärde) Export (kredit) Import (debet) Källa:. 70 S December 2005 Mars 2009 S 61

211 STATISTIK EURO AREA FÖR EUROOMRÅDET STATISTICS External transactions and positions 7.2 Current and capital accounts (EUR billions; transactions) 1. Summary current and capital accounts Current account Capital account Total Goods Services Income Current transfers Credit Debit Net Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit Workers Workers remit- remittances tances , ,4 8, , ,7 438,8 394,7 504,0 480,2 88,7 5,3 167,8 17,2 23,9 14, , ,0 37, , ,2 488,3 435,1 601,8 590,7 89,0 6,3 173,0 20,2 25,9 11, , ,1-61, , ,2 500,2 449,9 606,6 625,9 87,5-179,1-26,5 13, Q4 702,8 692,2 10,6 394,0 383,7 126,2 115,0 156,0 146,6 26,6 1,6 46,9 5,5 8,7 3, Q1 684,7 693,2-8,6 389,0 390,5 115,7 103,9 153,6 145,6 26,4 1,5 53,3 5,0 9,0 2,9 Q2 710,6 735,8-25,3 406,4 398,5 125,1 111,0 157,1 187,3 21,9 1,5 39,1 5,2 7,3 4,1 Q3 699,9 712,6-12,7 401,0 407,7 135,7 120,5 149,4 147,1 13,7 1,8 37,2 5,2 4,9 3,0 Q4 676,8 691,4-14,6 381,2 381,4 123,6 114,6 146,5 145,9 25,4-49,4-5,4 2, Oct. 239,9 244,1-4,2 143,2 140,2 43,9 40,3 48,1 47,9 4,7. 15,7. 0,9 0,9 Nov. 214,3 226,1-11,8 123,0 126,6 38,3 35,9 47,9 49,2 5,0. 14,3. 2,2 0,7 Dec. 222,7 221,2 1,4 115,0 114,6 41,4 38,4 50,6 48,8 15,7. 19,4. 2,3 1,4 Seasonally adjusted 2007 Q4 680,5 684,0-3,5 379,5 373,5 125,4 112,0 154,5 154,4 21,1. 44, Q1 700,7 707,3-6,6 396,9 390,8 125,9 109,9 155,6 158,4 22,2. 48,2... Q2 703,7 711,6-7,9 402,8 397,4 125,0 113,4 151,0 154,9 24,8. 45,8... Q3 703,3 724,8-21,5 405,4 413,6 125,9 114,1 155,2 159,1 16,7. 38,1... Q4 655,6 682,8-27,2 366,7 370,7 122,7 111,5 146,0 153,7 20,2. 46, July 236,6 240,3-3,7 137,9 139,2 40,6 36,7 52,1 51,3 5,9. 13,2... Aug. 234,3 243,3-9,0 134,8 138,4 42,8 37,8 51,8 55,0 4,9. 12,1... Sep. 232,4 241,2-8,8 132,7 136,0 42,4 39,6 51,3 52,8 6,0. 12,8... Oct. 228,6 234,6-6,0 130,5 128,9 41,9 38,3 50,4 51,9 5,8. 15,4... Nov. 221,0 234,9-13,9 121,6 125,9 41,5 37,6 52,1 56,0 5,9. 15,3... Dec. 206,0 213,3-7,3 114,6 115,9 39,3 35,5 43,6 45,7 8,5. 16,1... C32 B.o.p. goods (EUR billions, seasonally adjusted; three-month moving average) C33 B.o.p. services (EUR billions, seasonally adjusted; three-month moving average) 140 exports (credit) imports (debit) exports (credit) imports (debit) Source:. Monthly Bulletin December March S 71 S 61

212 7. 21 B ye t ea sl nb ia nl ga sn bs aol ac nh s ki a ps ai tm aml b anl ad nr as g (miljarder euro) euro; nettoflöden) 2. Faktorinkomster (transaktioner) Löner och kollektiva avgifter Avkastning på kapital Kredit Debet Totalt Direktinvesteringar Portföljinvesteringar Övriga investeringar Kredit Debet Aktier Skuldinstrument Aktier Skuldinstrument Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet xxx 6 7 xxx Geografisk fördelning (transaktioner) 4 kv 2006 till 3 kv 2007 Bytesbalans Varor Tjänster Faktorinkomster Avkastning på kapital Löpande transfereringar Kapitalbalans Bytesbalans Varor Tjänster Faktorinkomster Avkastning på kapital Löpande transfereringar Kapitalbalans Bytesbalans Varor Tjänster Faktorinkomster Avkastning på kapital Löpande transfereringar Kapitalbalans Källa:. Kanada Kina Indien Japan Ryssland Totalt Europeiska unionen 27 (utanför euroområdet) Brasilien Totalt Danmarbritan- Sverige Stor- Andra EU EU institu- nien länder tioner Schweiz USA Övriga Kredit Debet Netto 72 S 62Mars December

213 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 7.2 Current and capital accounts (EUR billions) 2. Income account (transactions) Compensation of employees Investment income Credit Debit Total Direct investment Portfolio investment Other investment Credit Debit Equity Debt Equity Debt Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit Reinv. Reinv. earnings earnings ,8 10,0 487,1 470,2 186,2 44,2 108,2 34,5 20,5 20,0 39,6 99,6 103,5 91,0 137,4 151, ,6 10,5 584,3 580,2 210,4 81,2 127,5 34,7 25,9 23,4 45,5 116,5 118,7 114,4 183,8 198, Q3 4,3 3,2 144,6 138,1 49,5 24,0 28,9 14,5 6,2 5,5 11,0 24,1 30,1 28,5 47,8 51,1 Q4 4,6 2,7 151,4 143,9 52,9 16,5 30,8 5,4 7,3 6,3 9,2 20,7 32,0 32,4 50,0 53, Q1 4,6 2,0 149,0 143,6 53,6 25,9 30,2 14,3 6,6 6,0 9,6 20,9 31,4 33,3 47,9 53,2 Q2 4,3 2,6 152,8 184,7 54,6 16,2 35,3 6,3 7,4 6,7 14,3 58,1 29,8 31,6 46,7 53,0 Q3 4,3 3,2 145,1 144,0 50,6 22,2 30,7 14,9 6,9 5,8 10,1 23,8 31,4 31,4 46,1 52,1 3. Geographical breakdown (cumulated transactions) Total European Union 27 (outside the euro area) Brazil Canada China India Japan Russia Switzer- United Other land States Total Den- Sweden United Other EU EU mark Kingdom countries insti Q4 to tutions 2008 Q Credits Current account 2 798, ,0 60,4 86,5 536,3 300,5 58,3 40,4 38,1 85,3 32,9 56,5 99,4 184,7 409,7 809,0 Goods 1 590,4 570,7 36,6 55,9 240,3 238,0 0,0 21,8 18,6 65,3 24,9 33,6 76,7 90,4 194,0 494,3 Services 502,8 177,1 12,3 13,5 115,6 30,1 5,6 6,9 6,8 15,3 6,1 10,8 13,0 48,8 80,5 137,5 Income 616,1 229,8 10,7 15,6 167,1 29,6 6,8 11,5 12,0 4,5 1,9 11,7 9,3 39,3 128,7 167,6 Investment income 598,2 223,4 10,6 15,5 164,9 29,4 3,0 11,4 11,9 4,4 1,9 11,6 9,2 32,5 127,2 164,7 Current transfers 88,7 64,3 0,8 1,5 13,2 2,9 45,9 0,2 0,8 0,3 0,1 0,4 0,3 6,2 6,5 9,6 Capital account 29,9 26,2 0,0 0,1 0,8 0,1 25,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,4 1,7 1,4 Debits Current account 2 833,9 940,4 48,0 84,8 472,8 234,3 100,6-30, ,5-177,5 374,7 - Goods 1 580,4 450,7 29,7 52,8 180,7 187,6 0,0 27,7 13,7 173,1 20,5 55,9 109,8 78,2 141,7 509,1 Services 450,3 139,3 9,1 10,6 87,7 31,6 0,2 5,2 6,7 10,8 4,5 7,9 9,5 38,0 90,7 137,6 Income 626,6 240,1 8,3 20,0 192,7 10,8 8,3-8, ,2-55,5 136,6 - Investment income 616,1 233,9 8,3 19,9 191,2 6,2 8,2-7, ,1-55,0 135,7 - Current transfers 176,5 110,2 0,8 1,4 11,6 4,3 92,2 1,4 1,9 2,3 0,7 0,5 0,6 5,7 5,5 47,7 Capital account 13,6 2,6 0,0 0,1 1,3 0,3 0,8 0,2 1,1 0,1 0,2 0,1 0,1 0,6 1,3 7,4 Net Current account -35,9 101,6 12,4 1,8 63,5 66,3-42,3-7, ,0-7,3 35,0 - Goods 10,0 120,0 6,9 3,1 59,6 50,4 0,0-5,9 4,9-107,8 4,4-22,3-33,0 12,2 52,3-14,8 Services 52,5 37,8 3,2 2,9 27,9-1,5 5,4 1,7 0,0 4,5 1,6 3,0 3,5 10,8-10,2-0,1 Income -10,5-10,4 2,4-4,4-25,6 18,7-1,5-4, , ,2-8,0 - Investment income -17,9-10,5 2,4-4,4-26,3 23,2-5,3-4, , ,5-8,5 - Current transfers -87,9-45,9 0,0 0,1 1,6-1,4-46,3-1,2-1,1-2,0-0,6-0,1-0,3 0,5 1,0-38,0 Capital account 16,3 23,6 0,0 0,0-0,5-0,2 24,3-0,1-1,0-0,1-0,2-0,1 0,0-0,2 0,4-6,0 Source:. S 62 Monthly Bulletin March 2009 December 2005 S 73

214 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Externa transaktioner och utlandsställning 7. 3 F i n a n s i e l l b a l a n s (miljarder euro och årlig ökningstakt; utestående belopp och ökningstakt vid periodens slut; transaktioner och andra förändringar under perioden) 1. Översikt över den finansiella balansen Totalt Totalt i % av BNP Direktinvesteringar Portföljinvesteringar Finansiella derivat, netto Andra investeringar Valutareserv Skulder Netto Skulder Netto Skulder Skulder Tillgångar Tillgångar Tillgångar Tillgångar Tillgångar Skulder Utestående belopp (utlandsställning) Förändringar i utestående belopp Transaktioner Andra förändringar Andra förändringar till följd av växelkursförändringar Andra förändringar till följd av prisförändringar Andra förändringar till följd av andra korrigeringar Ökningstakt för utestående belopp Källa:. 1) Finansiella derivat, netto, ingår i tillgångar. 74 S December 2005 Mars 2009 S 63

215 STATISTIK EURO AREA FÖR EUROOMRÅDET STATISTICS External transactions and positions 7.3 Financial account (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions and other changes during period) 1. Summary financial account Total 1) Total Direct Portfolio Net Other Reserve as a % of GDP investment investment financial investment assets derivatives Assets Liabilities Net Assets Liabilities Net Assets Liabilities Assets Liabilities Assets Liabilities Outstanding amounts (international investment position) , ,7-898,1 110,1 121,6-11, , , , ,8-37, , ,1 281, , ,7-798,7 133,1 143,0-9, , , , ,9-21, , ,1 322, , , ,4 144,3 156,3-12, , , , ,9-20, , ,8 327, , , ,7 154,3 166,9-12, , , , ,5-10, , ,5 347, Q , , ,1 150,5 162,8-12, , , , ,5-4, , ,2 353,9 Q , , ,2 152,4 165,0-12, , , , ,8 24, , ,2 370,9 Changes to outstanding amounts ,0 878,1-130,2 9,6 11,2-1,7 106,5 145,6 387,4 492,7-17,3 297,1 239,8-25, , ,0 99,4 26,9 25,7 1,2 524,9 208,9 840, ,0 15,9 762,3 848,0 41, , ,2-221,7 17,4 20,0-2,6 342,8 282,5 486,4 757,0 0,5 642,6 659,7 5, , ,5-110,2 16,8 18,1-1,2 398,5 363,2 283,1 474,6 10,7 789,4 773,7 19, Q2-32,1-11,3-20,8-1,4-0,5-0,9 40,9 16,2 81,6-36,3-12,4-139,7 8,9-2,5 Q3 276,6 309,7-33,1 12,2 13,6-1,5 114,0 37,4-131,3 22,3 29,0 248,0 250,1 17,0 Transactions , ,4-10,8 16,4 16,5-0,1 359,8 152,3 414,4 543,6 17,3 556,8 645,5-17, , ,1-137,8 19,8 21,4-1,6 415,6 258,9 533,9 824,2-3,0 739,1 741,0 0, , ,5-29,4 21,0 21,3-0,3 455,3 364,9 440,6 578,3 53,9 918,3 959,3 5, ,3 563,6-205,4 3,9 6,1-2,2 334,3 50,4-30,0 382,4 13,4 35,7 130,9 5, Q2 78,2 164,0-85,8 3,4 7,1-3,7 40,1-10,5 132,2 172,3 8,6-102,8 2,2 0,0 Q3 124,2 157,8-33,6 5,5 6,9-1,5 78,7 35,6-64,0 45,8 8,7 102,4 76,4-1,6 Q4-381,9-291,5-90, ,9-19,1-167,6 21,1-24,9-254,8-293,5 1, Aug. 34,6 28,5 6, ,5 8,7 15,8 27,0 8,7-5,2-7,2-2,3 Sep. 45,0 55,8-10, ,5 15,9-88,1-15,0 0,1 97,2 54,9-1,6 Oct. -89,8-14,7-75, ,7 1,8-130,9-10,5-25,4 42,2-6,0 8,6 Nov. -52,8-48,2-4, ,1-16,4-1,4 48,9 1,8-90,0-80,7 0,7 Dec. -239,3-228,6-10, ,1-4,6-35,4-17,3-1,3-206,9-206,7-7,8 Other changes ,3 83,9-157,2-0,9 1,1-2,0-63,1 57,0 41,3 75,0-25,8-12,4-48,1-13, ,7 744,6 110,1 10,5 9,2 1,4 165,1 56,6 426,3 485,4-1,4 205,5 202,5 59, ,9-125,0-84,0-2,5-1,5-1,0-72,8 23,6-47,5-67,2 3,5-96,5-81,4 4, ,8-291,0-80,8-4,2-3,3-0,9-56,8-1,7-157,5-103,7-43,2-128,9-185,6 14,6 Other changes due to exchange rate changes ,7-97,2-77,5-2,2-1,2-1,0-37,3 8,9-66,7-52,8. -61,4-53,3-9, ,8 210,0 179,8 4,8 2,6 2,2 90,2-22,2 153,4 118,2. 127,5 114,0 18, ,4-203,8-142,6-4,1-2,4-1,7-73,2 14,2-152,8-116, ,2-101,1-15, ,8-238,8-296,0-6,0-2,7-3,3-114,3 33,6-222,3-125, ,3-146,5-14,9 Other changes due to price changes ,1 222,1-109,0 1,4 2,8-1,4 34,4 26,4 107,5 195,7-25,8.. -3, ,8 333,8-29,0 3,8 4,1-0,4 67,0 51,4 197,1 282,4-1,4.. 42, ,1 296,3 22,8 3,8 3,5 0,3 67,7 41,7 231,7 254,6 3,5.. 16, ,4-63,3 242,8 2,0-0,7 2,7 32,3 13,0 158,7-76,3-43,2.. 31,7 Other changes due to other adjustments ,6-40,9 29,3-0,1-0,5 0,4-60,3 21,7 0,4-67,8. 49,1 5,2-0, ,4 200,8-41,4 2,0 2,5-0,5 8,0 27,4 75,7 84,8. 77,9 88,5-2, ,3-217,5 36,3-2,1-2,6 0,4-67,3-32,3-126,3-205,0. 8,6 19,8 3, ,1 11,1-27,2-0,2 0,1-0,3 25,2-48,3-93,8 98,5. 54,4-39,1-1,9 Growth rates of outstanding amounts ,3 9, ,8 4,2 12,8 11,5. 11,2 9,7-4, ,9 13, ,2 6,8 13,1 12,8. 17,7 19,6-5, ,8 15, ,9 10,6 14,0 16,3. 19,5 18,4 0, ,3 14, ,5 13,4 10,1 9,8. 20,7 20,4 1, Q2 9,9 10, ,1 8,2 7,7 7,0. 10,0 14,8 1,4 Q3 7,9 7, ,9 6,6 5,2 6,4. 7,6 9,5-0,4 Q4 2,6 3, ,5 1,6-1,0 6,3. 0,7 2,5 1,4 Source:. 1) Net financial derivatives are included in assets. Monthly Bulletin December March S 75 S 63

216 7. 13 BF ie nt a nl ns i en lg l s b a l a n s i s a m m a n d r a g (miljarder euro; och nettoflöden) årlig ökningstakt; utestående belopp och ökningstakt vid periodens slut; transaktioner och andra förändringar under perioden) 2. Direktinvesteringar Av inhemska enheter utomlands Av utländska enheter i euroområdet Totalt Eget kapital och återinvesterade vinstmedel Övrigt kapital (främst koncerninterna lån) Totalt Eget kapital och återinvesterade vinstmedel Övrigt kapital (främst koncerninterna lån) Totalt MFI Icke-MFI Totalt MFI Icke-MFI Totalt i MFI i icke- MFI Totalt till MFI till icke- MFI Utestående belopp (utlandsställning) Transaktioner Ökningstakt D 3 4 B e t a l n i n g s b a l a n s ; d i r e k t - o c h p o r t f ö l j i n v e s t e r i n g a r, n e t t o (miljarder euro) Direktinvesteringar (transaktioner per kvartal) Portföljinvesteringar (transaktioner per kvartal) Direktinvesteringar (ackumulerade transaktioner över 12 månader) Portföljinvesteringar (ackumulerade transaktioner över 12 månader) Källa:. 76 S 64Mars December

217 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 7.3 Financial account (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 2. Direct investment By resident units abroad By non-resident units in the euro area Total Equity capital Other capital Total Equity capital Other capital and reinvested earnings (mostly inter-company loans) and reinvested earnings (mostly inter-company loans) Total MFIs Non- Total MFIs Non- Total into MFIs into Total to MFIs to MFIs MFIs Non-MFIs Non-MFIs Oustanding amounts (international investment position) , ,1 219, ,0 592,6 2,3 590, , ,7 65, ,6 635,5 9,7 625, , ,8 248, ,3 683,4 6,4 677, , ,4 68, ,0 746,1 14,9 731, Q , ,4 259, ,3 743,5 6,6 736, , ,4 63, ,2 756,3 19,1 737,2 Q , ,5 260, ,7 766,4 6,7 759, , ,7 64, ,0 779,4 18,2 761,1 Transactions ,3 354,4 28,4 326,1 100,9-0,6 101,5 364,9 250,7 4,4 246,4 114,2 1,4 112, ,3 225,7 22,2 203,6 108,6 0,0 108,6 50,4 52,7-1,8 54,5-2,3 2,0-4, Q2 40,1 14,9 8,8 6,1 25,3-1,8 27,1-10,5-8,2-2,3-5,9-2,3 1,0-3,3 Q3 78,7 60,0-5,6 65,6 18,8-0,2 19,0 35,6 21,2 0,6 20,5 14,5 0,5 14,0 Q4 63,9 37,1 8,9 28,1 26,8-0,3 27,1-19,1 1,9-0,2 2,0-21,0 0,4-21, Aug. 17,5 21,7 2,9 18,7-4,2-1,2-3,0 8,7 7,9 0,3 7,7 0,8-0,1 0,9 Sep. 37,5 21,1 4,9 16,2 16,4-0,6 17,0 15,9 10,5 0,2 10,2 5,5 0,2 5,3 Oct. 15,7 13,5 3,0 10,5 2,2 0,0 2,3 1,8 3,6-0,8 4,5-1,8 0,2-2,0 Nov. 36,1 16,3 3,1 13,2 19,8 0,2 19,5-16,4-5,7 0,3-5,9-10,8 0,2-10,9 Dec. 12,1 7,3 2,8 4,4 4,8-0,5 5,3-4,6 3,9 0,4 3,5-8,5 0,0-8,4 Growth rates ,9 14,4 22,1 13,7 17,3-2,9 17,4 10,6 12,2 9,5 12,3 5,8-1,0 5, ,5 13,9 12,7 14,0 17,0-88,7 17,3 13,4 12,0 7,0 12,2 18,0 8,7 18, Q2 12,1 10,9 13,8 10,6 17,1 6,1 17,2 8,2 7,0 1,3 7,2 12,4 16,9 12,3 Q3 10,9 9,7 3,6 10,3 15,6 11,5 15,7 6,6 5,4 0,1 5,6 10,6 16,9 10,5 Q4 9,5 8,0 9,0 7,9 15,9-0,7 16,1 1,6 2,3-2,8 2,4-0,3 13,0-0,5 C34 B.o.p. net direct and portfolio investment (EUR billions) 500 direct investment (quarterly transactions) portfolio investment (quarterly transactions) direct investment (12-month cumulated transactions) portfolio investment (12-month cumulated transactions) Source:. S 64 Monthly Bulletin March 2009 December 2005 S 77

218 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Externa transaktioner och utlandsställning 7. 3 F i n a n s i e l l b a l a n s (miljarder euro och årlig ökningstakt; utestående belopp och ökningstakt vid periodens slut; transaktioner och andra förändringar under perioden) 3. Portföljinvesteringstillgångar Totalt Aktier Skuldinstrument Obligationer Penningmarknadsinstrument Totalt MFI icke-mfi Totalt MFI icke-mfi Totalt MFI icke-mfi Offent lig sektor Offent lig sektor Eurosystemet Eurosystemet Eurosystemet Offentlig sektor Utestående belopp (utlandsställning) Transaktioner Ökningstakt 4. Portföljinvesteringsskulder Totalt Aktier Skuldinstrument Obligationer Penningmarknadsinstrument Totalt MFI icke-mfi Totalt MFI icke-mfi Totalt MFI icke-mfi Offentlig sektor Offentlig sektor Utestående belopp (utlandsställning) Transaktioner Ökningstakt Källa:. 78 S December 2005 Mars 2009 S 65

219 STATISTIK EURO AREA FÖR EUROOMRÅDET STATISTICS External transactions and positions 7.3 Financial account (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 3. Portfolio investment assets Total Equity Debt instruments Bonds and notes Money market instruments Total MFIs Non-MFIs Total MFIs Non-MFIs Total MFIs Non-MFIs Euro- General Euro- General Euro- General system government system government system government Outstanding amounts (international investment position) , ,0 127,7 2, ,2 37, ,7 875,1 11, ,6 14,1 377,5 309,9 9,2 67,7 0, , ,2 145,1 2, ,1 44, ,5 937,9 13, ,6 17,0 436,6 349,5 32,6 87,1 0, Q , ,4 94,9 2, ,5 40, ,1 963,8 18, ,3 18,4 500,2 411,0 56,7 89,2 0,8 Q , ,0 93,9 2, ,1 39, ,1 982,8 16, ,3 19,4 501,2 401,4 58,6 99,8 0,7 Transactions ,6 81,1 36,2-0,4 44,8 5,4 283,3 154,0 3,5 129,3 2,2 76,2 67,3 23,7 8,8 0, ,0-129,1-65,2 0,6-64,0-93,7 39,3 10,1 54,3-5,4 25,0 26,4-19, Q2 132,2 31,3-5,5 0,1 36,8 0,8 92,5 37,3 8,3 55,2 1,5 8,4 18,2 20,9-9,8 0,1 Q3-64,0-50,9-4,4 0,1-46,4 0,6 16,8-2,3-1,1 19,1 1,1-29,9-33,4-1,2 3,5-0,2 Q4-167,6-65,2-14,3 0,4-50, ,8-25,5-0,5-29, ,7-19,0-0,3-28, Aug. 15,8-12,8-1,5 0,0-11,3. 15,7 8,4-0,1 7,3. 12,9 6,8-0,5 6,1. Sep. -88,1-30,8-9,1 0,0-21,6. -3,0-7,4-1,0 4,4. -54,4-51,8-0,3-2,6. Oct. -130,9-49,0-11,6 0,0-37,4. -30,9-13,0-0,2-17,9. -51,0-30,5 0,0-20,5. Nov. -1,4-2,6 2,5 0,3-5,2. -2,2-2,5-0,1 0,4. 3,4 3,2-0,3 0,2. Dec. -35,4-13,6-5,3 0,1-8,3. -21,7-9,9-0,2-11,8. 0,0 8,3 0,0-8,4. Growth rates ,0 9,0 17,5 0,9 8,4 22,1 17,4 24,3 26,1 12,9 9,4 21,6 22, ,8 20,4-27, ,1 4,1 29,2-13,1 2,4 14,0 13,8 17,9 32,5 10,8 15,9 20,5 22,2 251,2 12,8 173, Q2 7,7 1,4-27,2 0,6 3,7 8,0 10,5 11,4 83,6 9,8 19,6 21,3 29,7 236,0-10,2-93,6 Q3 5,2-2,5-25,6 6,6-0,7 4,5 9,7 10,4 62,7 9,3 21,5 16,9 22,8 157,9-6,4-94,8 Q4-1,0-7,5-44,6 26,3-4,3-4,2 4,2 49,3 4,3-1,4 7,2 105,8-22,1-4. Portfolio investment liabilities Total Equity Debt instruments Bonds and notes Money market instruments Total MFIs Non-MFIs Total MFIs Non-MFIs Total MFIs Non-MFIs General government General government Outstanding amounts (international investment position) , ,7 657, , ,3 955, , ,4 298,9 125,8 173,3 138, , ,1 754, , , , , ,3 319,6 153,3 166,2 142, Q , ,7 738, , , , , ,7 365,8 171,1 194,6 171,0 Q , ,7 741, , , , , ,8 455,6 177,5 278,2 229,9 Transactions ,3 96,0 76,1 19,6 446,4 232,6 213,8 152,0 35,9 37,6-1,8 3, ,4-62,3 76,1-138,4 281,9 59,3 222,7-162,8-43,3 206, Q2 172,3-17,9 17,1-35,0 169,4 67,9 101,5 43,9 20,9 2,2 18,7 10,7 Q3 45,8-92,6-18,4-74,2 69,1 11,8 57,3 55,6 69,3-4,1 73,4 53,0 Q4 21,1 2,1 4,3-2,1-34,8-43,5 8,6-53,8-45,8 99, Aug. 27,0-8,0.. 35, ,1... Sep. -15,0-88,7.. 29, ,5... Oct. -10,5-42, , ,2... Nov. 48,9 33,4.. 19, ,8... Dec. -17,3 11, ,2... 2,4... Growth rates ,3 12,2 17,3 10,8 23,1 25,9 21,4 15,1 0,9 18,7-9,6-12, ,8 3,3 11,3 0,9 16,9 24,6 12,6 15,0 11,8 30,5 0,3 3, Q2 7,0 0,1 11,4-3,5 14,0 16,1 12,8 16,3 7,8 21,4 0,5 3,0 Q3 6,4-3,6 5,0-6,6 14,0 12,5 14,9 18,0 25,3 18,1 33,6 28,2 Q4 6,3-2,6 10,1-6,7 9,9 5,4 12,6-48,9-24,6 123,5 - Source:. Monthly Bulletin December March S 79 S 65

220 7. 3 F i n a n s i e l l b a l a n s (miljarder euro och årlig ökningstakt; utestående belopp och ökningstakt vid periodens slut; transaktioner och andra förändringar under perioden) 5. Övriga investeringstillgångar Totalt Eurosystemet MFI (exklusive Eurosystemet) Offentlig sektor Övriga sektorer Totalt Lån/ sedlar, mynt och inlåning Övriga tillgångar Totalt Lån/ sedlar, mynt och inlåning Lån/sedlar, mynt och inlåning Sedlar, mynt och inlåning Övriga tillgångar Handelskrediter Handelskrediter Lån/sedlar, mynt och inlåning Sedlar, mynt och inlåning Utestående belopp (utlandsställning) Transaktioner Ökningstakt 6. Övriga investeringsskulder Totalt Eurosystemet MFI (exklusive Eurosystemet) Offentlig sektor Övriga sektorer Totalt Lån/ sedlar, mynt och inlåning Övriga skulder Totalt Lån/ sedlar, mynt och inlåning Övriga skulder Totalt Handelskrediter Lån Övriga skulder Totalt Handelskrediter Lån Övriga skulder Utestående belopp (utlandsställning) Transaktioner Ökningstakt Källa:. 80 S 66Mars December

221 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 7.3 Financial account (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 5. Other investment assets Total Eurosystem MFIs General Other sectors (excluding Eurosystem) government Total Loans/ Other Total Loans/ Other Trade Loans/currency Trade Loans/currency currency assets currency assets credits and deposits credits and deposits and and deposits deposits Currency Currency and and deposits deposits Outstanding amounts (international investment position) ,8 13,4 12,6 0, , ,3 62,8 119,6 14,2 57,8 15, ,7 187, ,7 395, ,2 38,2 37,6 0, , ,1 71,4 106,7 12,7 47,7 13, ,7 190, ,4 441, Q ,1 34,2 33,9 0, , ,6 76,2 105,7 12,4 47,4 17, ,5 200, ,2 382,1 Q ,1 33,4 33,1 0, , ,8 75,8 99,8 12,3 39,0 8, ,2 201, ,9 384,5 Transactions ,3 21,9 22,0 0,0 555,0 547,6 7,4-7,6-1,4-7,1-2,0 348,9 13,5 293,5 37, ,7-8, , , ,9 86, , Q2-102,8-9,4-9,4 0,0-101,7-102,7 0,9 6,2-0,4 5,9 5,6 2,2 10,8-21,1-48,2 Q3 102,4-2,0-2,0 0,0 81,2 81,3 0,0-8,0-0,1-8,8-8,3 31,2 4,5 6,9-2,4 Q4-254,8-6, , , ,0-15, , Aug. -5,2-1,2.. 0,8.. -1,1.. -0,2-3, ,4 Sep. 97,2-0,2.. 71,6.. 1,9.. 1,1 23,9.. 3,5 Oct. 42,2-6,4.. 26,7.. 0,3.. -2,8 21,6.. 15,0 Nov. -90,0 2, ,2.. 7,3.. 8,1-9,5.. 0,6 Dec. -206,9-2, ,1.. -7,3.. -7,2-27, ,1 Growth rates ,5-39,4-40,8 3,1 21,1 21,3 10,5-5,6-26,1-4,6 24,4 20,0 3,4 24,5 8, ,7 165,6 174,8-3,4 19,0 19,1 11,7-6,4-9,8-12,4-13,1 25,2 7,3 27,4 9, Q2 10,0 27,1 28,1-4,1 7,6 7,6 6,2-12,1-9,9-23,1-34,1 16,6 12,4 16,2-9,4 Q3 7,6 2,2 2,6 0,2 7,7 7,6 10,3-5,2-8,9-13,7-31,3 8,2 14,0 3,9-11,5 Q4 0,7-25, , , ,3 5, ,9 6. Other investment liabilities Total Eurosystem MFIs General Other sectors (excluding Eurosystem) government Total Loans/ Other Total Loans/ Other Total Trade Loans Other Total Trade Loans Other currency liabilities currency liabilities credits liabilities credits liabilities and and deposits deposits Outstanding amounts (international investment position) ,8 115,9 115,6 0, , ,5 54,4 50,7 0,0 46,6 4, ,2 146,1 818,3 91, ,5 201,2 201,0 0, , ,1 67,1 50,9 0,0 45,7 5, ,2 157, ,2 109, Q ,2 258,9 258,6 0, , ,8 68,9 49,1 0,0 45,5 3, ,5 169, ,9 104,4 Q ,2 370,5 370,2 0, , ,0 69,2 51,8 0,0 47,8 4, ,7 171, ,5 112,1 Transactions ,3 91,4 91,4 0,0 635,8 631,0 4,8-1,2 0,0-2,0 0,8 233,4 9,7 227,5-3, ,9 280, , , , Q2 2,2 41,0 41,2-0,1-25,4-23,4-2,1-1,0 0,0-1,5 0,4-12,4 6,3-11,8-6,9 Q3 76,4 106,2 106,1 0,1-27,7-30,5 2,8 2,0 0,0 2,0 0,1-4,2 1,3-8,2 2,8 Q4-293,5 111, , , , Aug. -7,2 2,0.. 2,1.. -1, ,5... Sep. 54,9 105, ,4.. 1, ,1... Oct. -6,0 131, ,0.. 6, ,6... Nov. -80,7-30, ,6.. 2,6... 5,0... Dec. -206,7 10, ,7.. -0, ,2... Growth rates ,4 22,7 22,7 5,7 16,2 16,2 13,3 4,0-24,1 4,7-3,2 26,9 9,5 31,6 17, ,4 79,6 79,8-6,9 18,4 18,5 8,8-2,3 29,4-4,2 16,4 21,6 6,7 27,9-2, Q2 14,8 72,4 72,5-6,3 11,7 11,9 3,1-9,4 26,7-7,2-30,3 18,5 10,4 23,6-8,8 Q3 9,5 126,4 126,6 10,3 7,2 7,2 5,6-11,0 59,5-8,1-36,0 2,5 9,5 2,6-7,6 Q4 2,5 141, , , , Source:. S 66 Monthly Bulletin March 2009 December 2005 S 81

222 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Externa transaktioner och utlandsställning BF ie nt a nl ns i en lg l s b a l a n s i s a m m a n d r a g (miljarder euro; och nettoflöden) årlig ökningstakt; utestående belopp och ökningstakt vid periodens slut; transaktioner och andra förändringar under perioden) 7. Valutareserv Totalt Monetärt guld Särskilda i miljarder euro dragningsrätter Reservposition i IMF Totalt Valutareserv Sedlar, mynt och inlåning Hos monetära myndigheter och BIS Hos banker Valutor Värdepapper Totalt Aktier Obligationemark- Penningnadsinstrument i fine troy ounces (miljoner) Finansiella derivat Memo Tillgångar Skulder Övriga fordringar Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet Förutbestämda kortfristiga nettoutflöden i utländsk valuta Utestående belopp (utlandsställning) Transaktioner Ökningstakt Källa:. 82 S December 2005 Mars 2009 S 67

223 STATISTIK EURO AREA FÖR EUROOMRÅDET STATISTICS External transactions and positions 7.3 Financial account (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 7. Reserve assets Reserve assets Memo Outstanding amounts (international investment position) Assets Liabilities Total Monetary gold Special Reserve Foreign exchange Other Claims Predetermined drawing position claims on euro short-term In In fine rights in the Total Currency and Securities Financial area net EUR troy IMF deposits derivatives residents drains billions ounces in in (millions) With With Total Equity Bonds Money foreign foreign monetary banks and market currency currency authorities notes instruments and the BIS ,1 163,4 375,861 4,3 10,6 141,7 12,6 21,4 107,9 0,6 69,4 38,0-0,2 0,0 25,6-17, ,8 176,3 365,213 4,6 5,2 139,7 6,3 22,5 110,7 0,5 79,3 30,8 0,3 0,0 24,6-21, ,4 201,0 353,688 4,6 3,6 138,2 7,2 22,0 108,5 0,4 87,8 20,3 0,5 0,0 44,1-38, Q1 356,3 208,4 353,060 4,3 3,4 140,1 6,6 26,8 105,9 0,5 89,8 15,6 0,9 0,1 36,7-37,3 Q2 353,9 207,9 352,314 4,3 4,0 137,7 7,4 24,0 105,6 0,5 89,9 15,2 0,6 0,0 59,4-59,2 Q3 370,9 216,8 350,634 4,6 4,0 145,4 11,6 18,2 117,8 0,5 100,0 17,2-2,1 0,0 188,9-185, Nov. 393,4 223,8 349,718 5,0 7,1 157,5 9,1 12,8 139, ,5 0,0 254,9-245,5 Dec. 383,9 217,0 349,190 4,7 7,3 154,8 7,6 8,0 129, ,7 0,1 253,4-245, Jan. 409,9 251,2 350,157 5,0 7,7 145,9 6,1 6,2 137, ,4 0,1 213,6-197,4 Transactions ,9-4,2-0,5-5,2 9,8-6,1 2,4 13,6 0,0 19,3-5,7 0,0 0, ,1-3,2-0,3-0,9 8,8 1,0 1,6 6,2 0,0 14,5-8,3 0,0 0, , Q2 0,0-0,4-0,0 0,7-0,2 0,7-2,9 2,0 0,0 1,7 0,3-0,1-0,1 - - Q3-1,6-0,3-0,1-0,2-1,3 4,5-7,7 1,7 0,0 1,8-0,1 0,3 0,0 - - Q4 1, Growth rates ,8-2,8-4,4-44,7-3,8-2,0-23,7 1,6 2,2 6,9-7,9 20, ,2-2,4-11,6-48,8 7,2-48,4 10,6 13,1 0,0 28,4-15,3-73, ,6-1,7-7,3-18,2 6,3 15,0 6,2 5,7 1,1 18,5-27,5-59, Q2 1,4-1,4 - -2,4 2,7 5,3 27,2-3,6 6,4 165,8 17,3-33,7-47, Q3-0,4-1,3 - -1,5 6,1 0,8 51,2-36,7 6,1 81,6 16,6-33,3 67, Q4 1, Source:. Monthly Bulletin December March S 83 S 67

224 7. 3 F i n a n s i e l l b a l a n s (miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut; transaktioner under perioden) 8. Geografisk fördelning Direktinvesteringar Utomlands Eget kapital/återinvesterade vinstmedel Övrigt kapital I euroområdet Eget kapital/återinvesterade vinstmedel Övrigt kapital Portföljinvesteringstillgångar Aktier Skuldinstrument Obligationer Penningmarknadsinstrument Övriga investeringar Tillgångar Offentlig sektor MFI Övriga sektorer Skulder Offentlig sektor MFI Övriga sektorer Direktinvesteringar Utomlands Eget kapital/återinvesterade vinstmedel Övrigt kapital I euroområdet Eget kapital/återinvesterade vinstmedel Övrigt kapital Portföljinvesteringstillgångar Aktier Skuldinstrument Obligationer Penningmarknadsinstrument Övriga investeringar Tillgångar Offentlig sektor MFI Övriga sektorer Skulder Offentlig sektor MFI Övriga sektorer Totalt Europeiska unionen 27 (utanför euroområdet) Kanada Kina Japan Schweiz USA Finansiella offshoremarknader Internationella organisationer Totalt Danmark Sverige Storbritannien Övriga EU-länder EUinstitutionerna Utestående belopp (utlandsställning) Ackumulerade transaktioner Övriga länder Källa:. 84 S 68Mars December

225 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 7.3 Financial account (EUR billions; outstanding amounts at end of period, transactions during period) 8. Geographical breakdown Total European Union 27 (outside the euro area) Canada China Japan Switzer- United Offshore Internat. Other land States financial organisa- countries Total Denmark Sweden United Other EU EU centres tions Kingdom countries institutions Outstanding amounts (international investment position) Direct investment 457,7-77,0-3,7-32,7-277,5 237,2-0,3 23,7 27,1-10,8 113,1-66,7-37,3-0,2 485,7 Abroad 3 542, ,0 37,1 82,5 916,1 266,2 0,0 91,6 30,7 69,1 350,1 684,4 391,6 0,0 622,6 Equity/reinvested earnings 2 858, ,4 32,3 55,2 709,9 230,0 0,0 67,8 24,1 57,8 292,5 525,9 366,1 0,0 497,3 Other capital 683,4 274,7 4,9 27,3 206,2 36,3 0,0 23,8 6,6 11,4 57,6 158,6 25,5 0,0 125,3 In the euro area 3 084, ,0 40,8 115, ,6 29,0 0,3 67,9 3,7 79,9 236,9 751,1 428,8 0,2 136,9 Equity/reinvested earnings 2 338, ,2 33,4 93,6 987,8 9,2 0,2 56,6 0,9 65,7 181,3 552,1 267,6 0,0 90,0 Other capital 746,1 254,8 7,4 21,6 205,8 19,9 0,1 11,3 2,7 14,3 55,6 199,0 161,2 0,2 46,9 Portfolio investment assets 4 653, ,6 68,2 139,3 995,2 101,4 70,5 82,5 42,0 241,9 132, ,3 630,2 26,8 633,8 Equity 1 984,2 415,2 11,4 45,9 335,3 22,0 0,5 20,2 39,5 141,6 115,7 634,9 285,3 0,9 330,9 Debt instruments 2 669,0 959,4 56,8 93,4 659,9 79,4 70,0 62,3 2,5 100,2 16,6 854,4 344,9 25,9 302,8 Bonds and notes 2 232,5 784,2 52,7 78,2 505,4 78,5 69,4 58,6 2,2 63,5 12,9 710,7 303,1 24,8 272,5 Money market instruments 436,6 175,2 4,0 15,1 154,5 0,8 0,7 3,6 0,3 36,7 3,8 143,8 41,8 1,1 30,4 Other investment -239,3-152,6-155,4-8,7 121,7 54,4-164,6-66,0-45,2-31,5-54,7-73,1-91,2-23,3 298,3 Assets 5 241, ,4 104,4 72, ,7 152,3 10,8 23,5 35,0 81,3 266,1 838,0 516,8 57,5 841,7 General government 106,7 21,6 0,8 0,1 10,3 1,2 9,2 0,0 1,8 0,2 0,1 3,1 1,4 38,3 40,4 MFIs 3 388, ,7 86,7 52, ,2 121,9 0,8 15,0 15,3 45,0 157,5 409,6 353,5 18,7 449,4 Other sectors 1 745,7 635,2 16,9 20,0 568,2 29,2 0,9 8,5 17,9 36,1 108,5 425,3 161,9 0,5 351,9 Liabilities 5 480, ,0 259,8 80, ,0 97,9 175,5 89,5 80,2 112,8 320,7 911,0 608,0 80,8 543,4 General government 50,9 28,4 0,0 0,3 2,4 0,0 25,6 0,0 0,0 0,5 0,8 6,3 0,3 11,5 3,1 MFIs 4 139, ,0 249,6 58, ,9 72,4 101,8 81,5 62,2 89,0 247,6 525,1 523,7 66,7 401,7 Other sectors 1 290,2 563,6 10,2 22,3 457,7 25,5 48,0 8,0 18,0 23,3 72,3 379,7 84,0 2,6 138, Q4 to 2008 Q3 Cumulated transactions Direct investment 175,9 49,0 0,7 0,6 26,7 21,0 0,0 0,4 4,4 13,6 33,6-11,2 34,2 0,0 52,1 Abroad 372,3 78,1 2,9 9,1 38,0 28,0 0,0 5,8 4,1 13,8 44,7 60,4 80,2 0,0 85,3 Equity/reinvested earnings 269,1 53,3 2,1 6,5 28,9 15,8 0,0 4,6 3,8 6,0 34,3 44,8 69,6 0,0 52,6 Other capital 103,3 24,8 0,8 2,6 9,1 12,2 0,0 1,2 0,3 7,8 10,4 15,5 10,6 0,0 32,7 In the euro area 196,4 29,1 2,1 8,5 11,4 7,1 0,0 5,4-0,2 0,3 11,1 71,6 46,0 0,0 33,2 Equity/reinvested earnings 122,7 33,3 0,6 5,8 26,2 0,7 0,0 3,3 0,1 3,3 5,0 39,3 25,6 0,0 12,8 Other capital 73,7-4,3 1,5 2,7-14,8 6,4 0,0 2,1-0,4-3,0 6,1 32,3 20,4 0,0 20,5 Portfolio investment assets 236,7 108,4 3,3 7,6 83,8 10,1 3,6 17,8 5,9 17,2-13,4 36,2 12,5-1,1 53,2 Equity -44,0-16,4-0,5-4,3-13,5 1,6 0,2 6,3 4,6-26,3-13,3-17,0 20,4-0,1-2,0 Debt instruments 280,7 124,9 3,9 11,8 97,3 8,5 3,4 11,4 1,3 43,5 0,0 53,2-7,9-1,0 55,2 Bonds and notes 209,5 94,6 2,8 4,2 78,6 7,3 1,7 12,4 0,5 11,6 1,2 52,4-14,1-0,1 51,0 Money market instruments 71,1 30,3 1,1 7,7 18,7 1,2 1,6-1,0 0,8 31,9-1,2 0,8 6,2-0,9 4,2 Other investment -123,2-165,3 30,7 2,0-255,1 55,0 2,0 6,7 17,6 4,2-79,5-88,5 67,6 18,2 95,7 Assets 390,1 52,4 7,6 7,3-35,7 67,0 6,2 2,8 8,4 26,9-57,1 90,5 95,7 7,5 163,1 General government -5,4-2,2-1,3 0,2-2,0-0,5 1,4 0,0-0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,7-4,1 MFIs 256,5 11,9 9,0 6,9-70,6 62,1 4,6 3,3 5,8 29,0-57,9 92,8 67,0 6,8 97,8 Other sectors 139,1 42,6-0,1 0,2 36,9 5,5 0,1-0,5 2,7-2,1 0,8-2,4 28,7 0,0 69,4 Liabilities 513,3 217,7-23,1 5,2 219,4 12,0 4,2-4,0-9,2 22,7 22,4 179,1 28,0-10,8 67,4 General government -6,2-5,6 0,0 0,2-2,7 0,0-3,1 0,0 0,0 0,0 0,0-0,8 0,1 0,5-0,4 MFIs 487,4 205,5-23,6 2,0 218,2 6,4 2,4-2,1-10,4 24,0 26,3 180,6 11,0-11,1 63,5 Other sectors 32,1 17,8 0,4 3,0 3,9 5,6 4,9-1,9 1,1-1,3-4,0-0,8 17,0-0,1 4,3 Source:. S 68 Monthly Bulletin March 2009 December 2005 S 85

226 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Externa transaktioner och utlandsställning BM eo tn ae ltn äi nr gus pb pa sl at än ls l ni i ns ag ma mv ab ne dt ra lgn i n g s b a l a n s e n (miljarder euro; nettoflöden) transaktioner) Bytesbalans och kapitalbalans Förändringar i M3:s externa motpost till följd av transaktioner (i betalningsbalansen) Direktinvesteringar Portföljinvesteringar Övriga investeringar Finansiella Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder derivat Av inhemska enheter utomlands (icke-mfi) Av utländska enheter i euroområdet Icke-MFI Aktier 2) Skuldinstrument 3) Icke-MFI Icke-MFI Restpost Kolumnerna 1 10, totalt Memo: transaktioner i M3:s externa motpost månaders ackumulerade transaktioner 7 D BV ie kt ta ilgn a i nbg es tb a llna i ns g si bsa al ma nm s ta rn ad nr sa ag k t i o n e r s o m p å v e r k a r u t v e c k l i n g e n a v M F I : s u t l ä n d s k a n e t t o t i l l g å n g a r 1 ) (miljarder (miljarder euro; 12-månaders euro; nettoflöden) ackumulerade transaktioner) MFI:s utländska nettotillgångar Bytesbalans och kapitalbalans Icke-MFI:s direkt- och portföljinvesteringar i aktier utomlands Portföljinvesteringsskulder i form av skuldinstrument 3) Källa:. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 2) Exklusive andelar i penningmarknadsfonder. 3) Exklusive räntebärande värdepapper med löptid upp till 2 år emitterade av MFI i euroområdet. 86 S December 2005 Mars 2009 S 69

227 STATISTIK EURO AREA FÖR EUROOMRÅDET STATISTICS External transactions and positions 7.4 Monetary presentation of the balance of payments 1) (EUR billions; transactions) B.o.p. items balancing transactions in the external counterpart of M3 Memo: Transactions Current and Direct investment Portfolio investment Other investment Financial Errors Total in the capital derivatives and of external accounts By By non- Assets Liabilities Assets Liabilities omissions columns counterpart balance resident resident 1 to 10 of M3 units units abroad in the Non-MFIs Equity 2) Debt Non-MFIs Non-MFIs (non-mfis) euro area instruments 3) ,8-381,6 264,2-286,6 239,7 469,7-225,9 223,7 3,2-150,5 175,6 200, ,2-428,5 363,4-184,1 50,3 399,5-341,3 232,3-54,1-77,6 13,2 14, ,6-312,2 48,4 29,2-112,8 487,8-79,8 46,4-13,4-157,8-111,7-119, Q4 17,3-107,6 126,1-19,4-40,8 33,2-39,2 0,4-19,2 61,9 12,7-6, Q1-2,4-139,2 44,3-21,3 4,8 75,3-63,0 40,7-21,0 6,8-75,0-84,7 Q2-22,1-33,2-11,5-82,2-34,0 163,3-8,4-13,4-8,6-63,7-113,8-127,1 Q3-10,8-84,5 35,2 23,9-88,6 174,1-23,2-2,1-8,7-22,8-7,6 21,1 Q4-12,2-55,2-19,5 108,8 5,2 75,1 14,7 21,2 24,9-78,2 84,8 71, Dec. 7,4-23,2 13,7-5,6-8,1-30,1 2,9-6,6-5,3 20,4-34,6-47, Jan. -12,4-86,5 28,3 6,4-9,7 52,8 0,2 26,6-26,9 7,0-14,2-18,1 Feb. 12,2-34,1 15,8-4,6 18,9 4,2-36,1-9,3 2,5 13,1-17,4-18,3 Mar. -2,2-18,6 0,2-23,0-4,4 18,3-27,0 23,4 3,4-13,3-43,4-48,2 Apr. -4,4 12,4-31,0-20,1-42,7 52,0-5,5-8,4-2,8-22,4-72,8-72,3 May -20,1-23,1 15,1-42,9-1,6 47,3-2,9-4,6-10,3-23,7-66,9-70,2 June 2,4-22,5 4,5-19,3 10,3 64,0 0,0-0,4 4,6-17,5 26,0 15,4 July 1,1-35,7 10,6 6,2-10,6 30,0-2,2 12,4 0,1-30,0-17,9-1,3 Aug. -8,6-15,7 8,8-2,2-25,7 33,6 4,7-11,3-8,7 14,7-10,3-7,4 Sep. -3,3-33,2 15,8 19,8-52,3 110,4-25,8-3,2-0,1-7,5 20,6 29,8 Oct. -4,2-12,7 1,6 75,8-42,2 57,4-21,9 41,4 25,4-70,9 49,7 41,8 Nov. -10,4-32,7-16,6 4,6 12,2 48,1 2,2 7,7-1,8 5,7 18,9 14,6 Dec. 2,4-9,7-4,5 28,5 35,2-30,4 34,4-27,8 1,3-13,1 16,2 14,8 12-month cumulated transactions 2008 Dec. -47,6-312,2 48,4 29,2-112,8 487,8-79,8 46,4-13,4-157,8-111,7-119,5 C35 Main b.o.p. transactions underlying the developments in MFI net external assets 1) (EUR billions; 12-month cumulated transactions) 600 MFI net external assets current and capital accounts balance direct and portfolio equity investment abroad by non-mfis portfolio investment liabilities in the form of debt instruments 3) Source:. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 2) Excluding money market fund shares/units. 3) Excluding debt securities with a maturity of up to two years issued by euro area MFIs. Monthly Bulletin December March S 87 S 69

228 7. 5 Va r u h a n d e l (säsongrensat, om inget annat anges) 1. Värden, volymer och enhetsvärden per varugrupp Totalt (ej säsongrensat) Export (f.o.b.) Import (c.i.f.) Totalt Memo: Totalt Memo: Export Import Halvfabrikat Kapitalvaror Konsumtionsvaror Industrivaror Halvfabrikat Kapitalvaror Konsumtionsvaror Industrivaror Värden (miljarder euro; årliga procentuella förändringar för kolumnerna 1 och 2) Olja Volymindex (2000 = 100; årliga procentuella förändringar för kolumnerna 1 och 2) 2. Priser (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) Exportpriser inom industriproduktionen (f.o.b.) Importpriser inom industrin (c.i.f.) Totalt (index: 2005 = 100) Totalt Energi Memo: Tillverkning Totalt (index: 2005 = 100) Totalt Memo: Tillverkning Halvfabrikat Kapitalvaror Konsumtionsvaror Halvfabrikat Kapitalvaror Konsumtionsvaror Energi % av total 100,0 100,0 32,2 44,2 20,4 3,2 99,5 100,0 100,0 28,4 27,6 23,7 20,4 81, Källa: Eurostat. 1) Produktgrupper enligt klassificeringen i Broad Economic Categories. Till skillnad från produktgrupperna i tabell inkluderar grupperna halvfabrikat och konsumtionsvaror jordbruksoch energiprodukter. 2) Produktgrupper enligt klassificeringen av industriella huvudgrupper. Till skillnad från produktgrupperna i tabell inkluderar halvfabrikat och konsumtionsvaror inte energiprodukter, och jordbruksprodukter omfattas inte. Tillverkning har en annan sammansättning jämfört med de uppgifter som visas i kolumnerna 7 och 12 i tabell De uppgifter som visas är prisindex som följer rena prisändringar för en korg av produkter och är inte enkla förhållanden mellan värde och volym som i tabell 7.5.1, som påverkas av ändringar i sammansättningen och kvaliteten på handelsvaror. Dessa index skiljer sig från BNP-deflatorerna för import och export (visas i tabell 5.1.3) främst på grund av att det senare inkluderar alla varor och tjänster och täcker gränsöverskridande handel inom euroområdet. 3) Exportpriserna inom industriproduktionen hänvisar till direkta transaktioner mellan inhemska producenter och icke-inhemska kunder. Till skillnad från uppgifterna för värden och volymer i tabell 7.5.1, omfattas inte export från grossister eller återexport. 88 S 70Mars December

229 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 7.5 Trade in goods 1. Values and volumes by product group 1) (seasonally adjusted, unless otherwise indicated) Total (n.s.a.) Exports (f.o.b.) Imports (c.i.f.) Total Memo: Total Memo: Exports Imports Intermediate Capital Consumption Manufactures Intermediate Capital Consumption Manufactures Oil Values (EUR billions; annual percentage changes for columns 1 and 2) ,7 13, ,9 686,8 296,5 365, , ,9 856,7 216,5 304,3 943,8 224, ,6 6, ,9 740,9 327,3 396, , ,6 904,9 232,1 326, ,4 225, ,9 7, , , Q1 6,9 8,5 396,7 196,5 84,3 104,3 334,2 397,1 249,0 57,7 82,4 258,7 70,2 Q2 8,4 10,9 397,7 198,1 83,9 103,0 333,2 401,5 254,5 55,2 82,6 256,3 75,2 Q3 5,2 12,1 398,3 197,9 84,8 101,4 328,4 415,1 265,3 58,2 82,9 258,4 84,7 Q4-4,4-2,2 368, , July 9,2 15,1 134,1 67,2 28,7 34,4 110,3 140,5 90,1 20,3 27,8 86,3 30,8 Aug. -2,9 5,9 131,3 65,5 26,9 33,0 109,4 136,9 87,7 18,9 27,2 86,4 28,1 Sep. 8,9 15,1 132,9 65,1 29,2 34,1 108,6 137,7 87,5 19,0 27,9 85,7 25,8 Oct. 0,3 3,2 129,1 63,5 28,2 33,1 106,8 130,6 82,4 18,4 27,4 83,9 22,8 Nov. -11,3-5,5 120,3 58,0 26,0 30,7 102,0 124,3 76,9 18,5 26,7 83,3 17,1 Dec. -2,1-4,8 119, , Volume indices (2000 = 100; annual percentage changes for columns 1 and 2) ,9 6,0 133,5 133,7 140,3 131,2 134,4 121,0 117,9 128,4 131,2 126,1 110, ,3 4,9 141,9 139,7 152,8 140,6 142,3 126,8 120,8 141,6 139,7 134,7 108, Q1 4,6 0,2 147,7 145,7 156,3 147,1 148,6 128,9 123,0 141,4 139,9 137,0 109,7 Q2 6,9 2,0 147,5 145,5 156,2 145,6 148,5 127,7 120,4 138,8 142,6 137,3 103,0 Q3 2,3 0,9 145,5 142,2 157,0 142,0 144,4 126,3 118,2 145,5 139,4 134,8 107,3 Q July 6,4 3,2 146,9 145,1 158,3 144,2 145,4 127,4 119,1 152,4 141,0 136,1 109,0 Aug. -5,3-5,2 144,7 141,9 150,3 139,3 145,0 124,8 116,6 143,1 137,9 135,7 106,5 Sep. 5,3 4,6 145,1 139,6 162,3 142,4 142,7 126,7 119,1 140,9 139,3 132,7 106,5 Oct. -2,9-3,7 141,2 136,6 155,2 139,2 139,6 123,2 116,4 135,9 136,7 129,6 108,2 Nov. -14,2-9,0 131,4 125,0 142,1 129,1 132,3 119,1 113,4 132,3 130,5 126,0 100,9 Dec Prices 2) (annual percentage changes, unless otherwise indicated) Industrial producer export prices (f.o.b.) 3) Industrial import prices (c.i.f.) Total Total Memo: Total Total Memo: (index Manufac- (index Manufac = 100) Intermediate Capital Consumer Energy turing 2005 = 100) Intermediate Capital Consumer Energy turing goods goods goods goods goods goods % of total ,6 1,4 2,8 1,3 1,3 2,8 1,5 108,4 1,0 2,5-2,5 0,4 2,3 0, ,0 2,4 2,1 0,8 2,7 20,1 2,2 116,2 7,2 1,4-2,2 1,7 27,9 0, Q2 106,1 2,4 1,7 0,2 2,8 30,6 2,3 119,7 11,1 0,6-2,8 1,0 46,8 1,0 Q3 107,2 3,3 3,0 0,6 2,7 33,5 3,1 121,6 11,4 3,1-2,5 1,5 42,1 1,9 Q4 105,7 1,7 2,2 1,8 3,1-11,6 1,7 109,4-2,0 0,9-0,9 3,3-8,6-0, July 107,5 3,5 3,0 0,6 2,7 38,1 3,2 123,9 13,2 2,0-2,5 1,1 51,0 1,9 Aug. 107,1 3,2 2,9 0,4 2,9 34,6 2,9 121,8 12,1 3,3-2,7 1,5 46,4 1,9 Sep. 107,2 3,3 3,2 0,9 2,6 27,6 3,1 119,1 8,6 4,1-2,3 1,9 28,9 1,9 Oct. 106,9 3,1 3,2 1,9 3,3 7,5 2,9 114,6 3,7 3,3-1,4 3,2 9,2 1,5 Nov. 105,9 1,8 2,2 2,4 3,4-17,0 1,8 109,4-2,5 1,0-0,5 3,8-11,2 0,1 Dec. 104,4 0,4 1,1 1,0 2,8-23,8 0,3 104,3-7,0-1,7-0,8 2,8-22,7-2,0 Source: Eurostat. 1) Product groups according to the classification by Broad Economic Categories. Unlike the product groups shown in Table 2, intermediate and consumption product groups include agricultural and energy products. 2) Product groups according to the classification of Main Industrial Groupings. Unlike the product groups shown in Table 1, intermediate and consumer goods do not include energy products, and agricultural goods are not covered. Manufacturing has a different composition compared with the data shown in columns 7 and 12 of Table 1. Data shown are price indices which follow the pure price change for a basket of products and are not simple ratios of the value and volume data shown in Table 1, which are affected by changes in the composition and quality of traded goods. These indices differ from the GDP deflators for imports and exports (shown in Table 3 in Section 5.1) mainly because the latter include all goods and services and cover cross-border trade within the euro area. 3) Industrial producer export prices refer to direct transactions between domestic producers and non-domestic customers. Contrary to the data shown for values and volumes in Table 1, exports from wholesalers and re-exports are not covered. S 70 Monthly Bulletin March 2009 December 2005 S 89

230 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Externa transaktioner och utlandsställning 7. 5 Va r u h a n d e l (miljarder euro, om inget annat anges, säsongrensat) 3. Geografisk fördelning Totalt Europeiska unionen (utanför euroområdet) Ryssland Danmark Sverige Stor- Andra britan- Eu-länder nien Schweiz Turkiet USA Asien Afrika Latinamerika Kina Japan Övriga länder i Asien Övriga länder Export (f.o.b.) andel, % av total export Import (c.i.f.) andel, % av total import Saldo Källa: Eurostat.. 90 S December 2005 Mars 2009 S 71

231 STATISTIK EURO AREA FÖR EUROOMRÅDET STATISTICS External transactions and positions 7.5 Trade in goods (EUR billions, unless otherwise indicated; seasonally adjusted) 3. Geographical breakdown Total European Union 27 (outside the euro area) Russia Switzer- Turkey United Asia Africa Latin Other land States America countries Denmark Sweden United Other EU China Japan Kingdom countries Exports (f.o.b.) ,7 29,0 45,2 203,1 153,1 43,6 70,8 34,7 185,1 244,2 43,3 34,2 73,4 46,8 108, ,9 31,7 49,8 216,6 189,8 55,2 77,3 38,8 199,9 271,8 53,7 34,6 77,8 54,2 122, ,9 33,8 55,1 228,7 221,3 67,1 82,1 41,0 195,0 296,4 60,3 34,3 87,5 61,4 135, , ,5 85,8 42,2 185,9 307,9 65,2 33,4 100,6 67, Q3 382,0 8,5 14,0 58,7 56,4 17,3 20,6 10,2 49,2 75,1 15,4 8,6 22,1 15,6 34,3 Q4 383,9 8,5 13,8 57,7 58,0 17,6 20,9 10,7 47,5 76,3 15,7 8,3 22,5 15,5 34, Q1 396,7 8,8 14,0 57,3 60,2 19,4 21,0 12,1 49,1 78,9 16,8 8,6 24,0 16,1 35,8 Q2 397,7 8,9 14,1 57,5 60,9 19,7 22,1 11,2 47,0 78,0 17,2 8,5 24,9 16,5 37,0 Q3 398,3 9,0 13,9 55,8 61,6 20,1 21,7 10,7 46,0 76,5 15,8 8,2 26,5 18,0 38,7 Q4 368, ,3 21,0 8,3 43,8 74,4 15,4 8,2 25,2 17, July 134,1 3,0 4,8 19,0 20,6 6,8 7,2 3,7 15,0 25,7 5,8 2,8 8,8 6,0 13,5 Aug. 131,3 3,0 4,5 18,6 20,3 6,6 7,2 3,5 15,3 25,4 5,0 2,7 8,9 5,8 12,4 Sep. 132,9 3,0 4,6 18,3 20,6 6,8 7,2 3,5 15,6 25,4 5,0 2,7 8,8 6,2 12,9 Oct. 129,1 2,9 4,5 17,9 19,9 6,6 7,2 3,1 14,9 25,1 5,3 2,7 8,5 6,3 12,3 Nov. 120,3 2,5 3,8 15,9 17,9 5,3 7,0 2,6 14,8 24,7 5,2 2,7 8,3 5,1 12,4 Dec. 119, ,4 6,9 2,5 14,2 24,6 4,9 2,7 8,4 5,9. % share of total exports , ,9 5,5 2,7 11,9 19,7 4,2 2,1 6,5 4,3. Imports (c.i.f.) ,4 26,5 42,3 153,0 127,8 76,2 58,1 25,5 119,8 363,5 118,2 53,2 96,0 53,8 83, ,9 28,6 47,8 167,0 152,3 95,6 62,3 29,3 125,9 418,6 144,6 57,0 110,5 66,3 92, ,6 28,5 51,9 168,4 174,8 97,9 67,2 32,4 131,6 450,4 171,2 58,7 114,2 75,3 91, , ,2 69,4 32,2 136,7 470,4 182,1 56,4 139,5 80, Q3 375,2 7,4 12,9 43,0 44,7 23,7 17,2 8,2 33,3 114,0 44,4 14,8 28,1 18,9 24,0 Q4 382,9 6,9 13,3 42,6 45,5 27,4 16,5 8,4 32,7 114,4 43,6 14,5 31,5 19,9 23, Q1 397,1 7,3 13,8 43,5 47,7 28,0 17,0 8,3 34,2 118,6 44,0 14,9 34,3 19,9 24,4 Q2 401,5 7,7 13,3 41,6 48,3 29,2 17,4 8,4 33,9 117,6 44,3 14,3 36,7 20,5 27,0 Q3 415,1 8,1 13,2 42,0 48,9 32,2 17,7 8,1 34,8 121,6 47,2 14,2 37,8 20,4 30,4 Q4 374, ,9 17,3 7,4 33,9 112,6 46,6 13,0 30,7 19, July 140,5 3,0 4,4 14,1 16,1 11,6 6,1 2,8 12,1 41,0 15,6 4,7 12,6 6,7 10,2 Aug. 136,9 2,4 4,4 14,1 16,6 10,1 5,8 2,7 11,2 40,6 15,8 4,8 13,2 6,9 8,9 Sep. 137,7 2,6 4,4 13,9 16,2 10,5 5,8 2,7 11,5 39,9 15,8 4,7 12,1 6,8 11,3 Oct. 130,6 2,3 4,3 13,9 16,0 8,9 5,9 2,7 11,0 39,2 15,9 4,5 10,6 6,6 9,1 Nov. 124,3 2,3 3,7 12,0 15,4 7,5 5,8 2,6 11,3 37,5 15,5 4,4 10,5 6,5 9,2 Dec. 119, ,5 5,6 2,1 11,6 35,9 15,2 4,1 9,5 6,4. % share of total imports , ,0 4,4 2,0 8,6 29,6 11,5 3,6 8,8 5,1. Balance ,2 2,5 2,9 50,0 25,3-32,7 12,7 9,2 65,3-119,2-74,9-19,0-22,6-7,0 24, ,0 3,1 2,0 49,6 37,4-40,4 15,0 9,5 73,9-146,8-90,9-22,4-32,7-12,1 29, ,4 5,3 3,2 60,3 46,5-30,8 14,9 8,6 63,5-154,0-111,0-24,5-26,7-13,8 44, , ,7 16,4 10,0 49,2-162,5-116,9-23,0-38,9-12, Q3 6,9 1,2 1,1 15,7 11,8-6,4 3,5 2,0 16,0-38,9-29,0-6,3-6,1-3,3 10,4 Q4 1,0 1,6 0,5 15,1 12,5-9,8 4,3 2,3 14,8-38,1-27,9-6,3-9,0-4,4 11, Q1-0,4 1,6 0,2 13,7 12,5-8,6 4,0 3,7 14,8-39,7-27,1-6,4-10,2-3,9 11,4 Q2-3,9 1,2 0,8 15,9 12,5-9,5 4,6 2,8 13,1-39,5-27,1-5,8-11,9-4,1 10,0 Q3-16,8 0,9 0,7 13,8 12,7-12,0 3,9 2,6 11,3-45,1-31,4-6,0-11,3-2,5 8,3 Q4-5, ,6 3,7 0,9 9,9-38,2-31,2-4,9-5,5-2, July -6,4 0,0 0,4 4,9 4,5-4,8 1,1 1,0 3,0-15,3-9,9-1,9-3,8-0,8 3,3 Aug. -5,6 0,5 0,0 4,4 3,7-3,5 1,4 0,8 4,2-15,3-10,8-2,1-4,3-1,1 3,4 Sep. -4,8 0,4 0,3 4,4 4,5-3,7 1,4 0,8 4,1-14,5-10,7-2,0-3,3-0,6 1,6 Oct. -1,5 0,6 0,2 4,0 4,0-2,3 1,2 0,5 3,8-14,1-10,6-1,8-2,1-0,4 3,1 Nov. -4,0 0,1 0,1 3,9 2,5-2,2 1,2 0,0 3,5-12,8-10,4-1,7-2,2-1,4 3,2 Dec. -0, ,1 1,3 0,4 2,6-11,3-10,3-1,4-1,1-0,6. Source: Eurostat. Monthly Bulletin December March S 91 S 71

232 8 V Ä X E L K U R S E R 8. 1 E f f e k t i v a v ä x e l k u r s e r 1 ) (periodgenomsnitt; index: 1 kv 1999 = 100) EER-21 EER-41 Nominell Realt KPI Realt PPI Real BNPdeflator Real ULCM Real ULCT Nominell Realt KPI förändring i % jämfört med föregående månad förändring i % jämfört med föregående år D 3 6 E f f e k t i v a v ä x e l k u r s e r (månadsgenomsnitt; index: 1 kv 1999 = 100) Nominell EER-21 Real KPI-deflaterad EER-21 D 3 7 B i l a t e r a l a v ä x e l k u r s e r (månadsgenomsnitt; index: 1 kv 1999 = 100) USD/EUR JPY/EUR GBP/EUR Källa:. 1) För definitioner av grupper av handelspartner och övrig information, se Allmänna anmärkningar. 92 S 72Mars December

233 8 EXCHANGE 8.1 Effective exchange rates 1) (period averages; index 1999 Q1=100) RATES STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET EER-21 EER-41 Nominal Real Real Real Real Real Nominal Real CPI PPI GDP ULCM ULCT CPI deflator ,7 105,0 103,2 102,3 102,3 101,1 110,1 103, ,9 109,0 107,1 106,4 105,2 104,7 114,3 107, ,0 113,6 110, ,0 111, Q4 110,7 111,7 109,8 109,1 107,5 107,5 117,2 109, Q1 112,9 113,8 111,4 111,5 110,7 109,3 119,6 111,2 Q2 116,0 116,6 113,1 114,5 114,4 113,0 122,9 114,0 Q3 114,1 114,3 110,2 112,6 114,5 111,1 120,8 111,4 Q4 109,1 109,6 105, ,7 107, Feb. 112,0 112,5 110, ,4 109,9 Mar. 114,8 115,6 113, ,8 113,3 Apr. 116,3 117,0 114, ,4 114,5 May 115,8 116,5 113, ,7 113,8 June 115,8 116,4 112, ,7 113,7 July 116,2 116,6 112, ,2 113,8 Aug. 113,9 114,1 110, ,3 111,0 Sep. 112,0 112,1 108, ,7 109,3 Oct. 107,9 108,3 104, ,4 106,3 Nov. 107,1 107,6 103, ,5 105,5 Dec. 112,4 112,9 107, ,3 110, Jan. 111,9 112,3 106, ,9 110,1 Feb. 110,4 110,8 104, ,6 108,8 % change versus previous month 2009 Feb. -1,3-1,4-2, ,1-1,2 % change versus previous year 2009 Feb. -1,4-1,6-5, ,2-1,1 C36 Effective exchange rates (monthly averages; index 1999 Q1=100) C37 Bilateral exchange rates (monthly averages; index 1999 Q1=100) 150 nominal EER-21 real CPI-deflated EER USD/EUR JPY/EUR GBP/EUR Source:. 1) For the definition of the trading partner groups and other information, please refer to the General notes. S 72 Monthly Bulletin March 2009 December 2005 S 93

234 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Växelkurser 8. 2 B i l a t e r a l a v ä x e l k u r s e r (periodgenomsnitt; nationella valutaenheter per euro) Danska kronor Svenska kronor Pund sterling Japanska yen Schweiziska franc Sydkoreans ka won USdollar Hongkongdollar Singaporianska dollar Kanadensiska dollar Norska kronor Australiska dollar förändring i % jämfört med föregående månad förändring i % jämfört med föregående år Tjeckiska koruny Estniska kronor Lettiska lats Litauiska litas Ungerska forint Polska zloty Bulgariska lev Nya rumänska leu Kroatiska kuna Nya turkiska lire förändring i % jämfört med föregående månad förändring i % jämfört med föregående år Brasilisk real 1) Kinesiska yuan renminbi Isländska kronor Indonesiska rupiah Malaysiska ringgit Nyzeeländska dollar Mexikanska peso 1) Filippinska peso Ryska rubel Sydafrikanska rand Thailänds ka baht förändring i % jämfört med föregående månad förändring i % jämfört med föregående år Källa:. 1) För dessa valutor beräknar och offentliggör fr.o.m. den 1 april 2005 referensväxelkurser gentemot euron. Tidigare uppgifter är ungefärliga. 2) Den senaste kursen för den isländska kronan är från den 3 december S December 2005 Mars 2009 S 73

235 STATISTIK EURO AREA FÖR EUROOMRÅDET STATISTICS Exchange rates 8.2 Bilateral exchange rates (period averages; units of national currency per euro) Danish Swedish Pound US Japanese Swiss South Korean Hong Kong Singapore Canadian Norwegian Australian krone krona sterling dollar yen franc won dollar dollar dollar krone dollar ,4591 9,2544 0, , ,02 1, ,58 9,7545 1,9941 1,4237 8,0472 1, ,4506 9,2501 0, , ,25 1, ,99 10,6912 2,0636 1,4678 8,0165 1, ,4560 9,6152 0, , ,45 1, ,09 11,4541 2,0762 1,5594 8,2237 1, Q2 7,4599 9,3517 0, , ,35 1, ,82 12,1845 2,1346 1,5769 7,9401 1,6559 Q3 7,4592 9,4738 0, , ,83 1, ,93 11,7372 2,1010 1,5650 8,0604 1,6955 Q4 7, ,2335 0, , ,71 1, ,44 10,2191 1,9588 1,5916 8,9328 1, Aug. 7,4595 9,3984 0, , ,63 1, ,23 11,6932 2,1024 1,5765 7,9723 1,6961 Sep. 7,4583 9,5637 0, , ,20 1, ,26 11,1905 2,0549 1,5201 8,1566 1,7543 Oct. 7,4545 9,8506 0, , ,52 1, ,07 10,3368 1,9666 1,5646 8,5928 1,9345 Nov. 7, ,1275 0, , ,28 1, ,12 9,8687 1,9183 1,5509 8,8094 1,9381 Dec. 7, ,7538 0, , ,51 1, ,06 10,4240 1,9888 1,6600 9,4228 2, Jan. 7, ,7264 0, , ,73 1, ,97 10,2687 1,9742 1,6233 9,2164 1,9633 Feb. 7, ,9069 0, , ,30 1, ,90 9,9128 1,9411 1,5940 8,7838 1,9723 % change versus previous month 2009 Feb. 0,0 1,7-3,4-3,4-1,2-0,2 2,3-3,5-1,7-1,8-4,7 0,5 % change versus previous year 2009 Feb. 0,0 16,5 18,1-13,3-25,1-7,3 32,4-13,8-6,7 8,1 10,5 22,1 Czech Estonian Latvian Lithuanian Hungarian Polish Bulgarian New Roma- Croatian New Turkish koruna kroon lats litas forint zloty lev nian leu kuna lira ,342 15,6466 0,6962 3, ,26 3,8959 1,9558 3,5258 7,3247 1, ,766 15,6466 0,7001 3, ,35 3,7837 1,9558 3,3353 7,3376 1, ,946 15,6466 0,7027 3, ,51 3,5121 1,9558 3,6826 7,2239 1, Q2 24,830 15,6466 0,6997 3, ,04 3,4070 1,9558 3,6521 7,2556 1,9717 Q3 24,093 15,6466 0,7045 3, ,07 3,3081 1,9558 3,5768 7,1827 1,8235 Q4 25,344 15,6466 0,7090 3, ,36 3,7658 1,9558 3,8165 7,1752 2, Aug. 24,287 15,6466 0,7039 3, ,88 3,2920 1,9558 3,5271 7,1947 1,7669 Sep. 24,497 15,6466 0,7060 3, ,68 3,3747 1,9558 3,6248 7,1223 1,7843 Oct. 24,768 15,6466 0,7093 3, ,15 3,5767 1,9558 3,7479 7,1639 1,9612 Nov. 25,193 15,6466 0,7092 3, ,32 3,7326 1,9558 3,7838 7,1366 2,0342 Dec. 26,120 15,6466 0,7084 3, ,02 4,0044 1,9558 3,9227 7,2245 2, Jan. 27,169 15,6466 0,7043 3, ,86 4,2300 1,9558 4,2354 7,3603 2,1233 Feb. 28,461 15,6466 0,7056 3, ,30 4,6467 1,9558 4,2864 7,4309 2,1280 % change versus previous month 2009 Feb. 4,8 0,0 0,2 0,0 6,6 9,9 0,0 1,2 1,0 0,2 % change versus previous year 2009 Feb. 12,2 0,0 1,3 0,0 13,8 29,9 0,0 17,3 2,2 20,7 Brazilian Chinese Icelandic Indonesian Malaysian Mexican New Zealand Philippine Russian South African Thai real 1) yuan renminbi krona 2) rupiah ringgit peso 1) dollar peso rouble rand baht , , , ,37 4, ,6936 1, ,379 34,1117 8, , , , , ,33 4, ,9743 1, ,026 35,0183 9, , , , , ,16 4, ,2911 2, ,172 36, , , Q2 2, , , ,45 5, ,2919 2, ,174 36, , ,437 Q3 2, , , ,99 5, ,5214 2, ,422 36, , ,959 Q4 3,0102 9, , ,21 4, ,1856 2, ,653 35, , , Aug. 2, , , ,21 4, ,1269 2, ,307 36, , ,697 Sep. 2,5712 9, , ,23 4, ,2805 2, ,113 36, , ,264 Oct. 2,9112 9, , ,63 4, ,8177 2, ,882 35, , ,872 Nov. 2,8967 8, , ,85 4, ,6735 2, ,496 34, , ,677 Dec. 3,2266 9, , ,62 4, ,0764 2, ,505 37, , , Jan. 3,0596 9, ,07 4, ,3762 2, ,354 42, , ,218 Feb. 2,9685 8, ,33 4, ,6536 2, ,832 45, , ,156 % change versus previous month 2009 Feb. -3,0-3,4-2,9-1,7 1,5 3,0-2,4 8,2-2,5-2,3 % change versus previous year 2009 Feb. 16,3-17,3-12,5-2,3 17,5 34,2 1,6 26,8 13,4-2,0 Source:. 1) For these currencies the computes and publishes euro reference exchange rates as from 1 January Previous data are indicative. 2) The most recent rate for the Icelandic krona refers to 3 December Monthly Bulletin December March S 95 S 73

236 9 U T V E C K L I N G U TA N F Ö R E U R O O M R Å D E T 9. 1 A n d r a E U - l ä n d e r (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 1. Ekonomisk och finansiell utveckling Bulgarien Tjeckien Danmark Estland Lettland Litauen Ungern Polen Rumenien Sverige Storbritannien HIKP Offentliga sektorns underskott(-)/överskott(+), % av BNP 1) Offentlig bruttoskuld, % av BNP 1) Lång statsobligationsränta, % per år, periodgenomsnitt 3-månadersränta, % per år, periodgenomsnitt Real BNP Bytes- och kapitalbalans, % av BNP Enhetsarbetskostnader Standardiserad arbetslöshet, % av arbetskraft, (säsongrensat) Källor: Europeiska kommissionen (GD Ekonomi och finans samt Eurostat); nationella uppgifter, Reuters och :s beräkningar. 96 S 74Mars December

237 9 DEVELOPMENTS 9.1 In other EU Member States (annual percentage changes, unless otherwise indicated) OUTSIDE THE EURO AREA STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 1. Economic and financial developments Bulgaria Czech Denmark Estonia Latvia Lithuania Hungary Poland Romania Sweden United Republic Kingdom HICP ,6 3,0 1,7 6,7 10,1 5,8 7,9 2,6 4,9 1,7 2, ,0 6,3 3,6 10,6 15,3 11,1 6,0 4,2 7,9 3,3 3, Q2 14,0 6,7 3,7 11,5 17,5 12,3 6,8 4,3 8,6 3,6 3,4 Q3 12,5 6,5 4,6 11,0 15,6 12,0 6,3 4,4 8,2 4,0 4,8 Q4 9,0 4,4 3,0 8,7 11,9 9,4 4,2 3,6 6,9 2,7 3, Sep. 11,4 6,4 4,5 10,8 14,7 11,3 5,6 4,1 7,3 4,2 5,2 Oct. 11,2 5,7 3,8 10,1 13,7 10,7 5,1 4,0 7,4 3,4 4,5 Nov. 8,8 4,1 2,8 8,5 11,6 9,2 4,1 3,6 6,8 2,4 4,1 Dec. 7,2 3,3 2,4 7,5 10,4 8,5 3,4 3,3 6,4 2,1 3, Jan. 6,0 1,4 1,7 4,7 9,7 9,5 2,4 3,1 6,8 2,0 3,0 General government deficit (-)/surplus (+) as a % of GDP ,9-3,6 5,2 1,5-0,4-0,5-7,8-4,3-1,2 2,4-3, ,0-2,7 5,1 2,9-0,2-0,4-9,3-3,8-2,2 2,3-2, ,1-1,0 4,9 2,7 0,1-1,2-5,0-2,0-2,6 3,6-2,8 General government gross debt as a % of GDP ,2 29,8 36,4 4,5 12,4 18,4 61,7 47,1 15,8 50,9 42, ,7 29,6 30,5 4,3 10,7 18,0 65,6 47,7 12,4 45,9 43, ,2 28,9 26,2 3,5 9,5 17,0 65,8 44,9 12,9 40,4 44,2 Long-term government bond yield as a % per annum, period average 2008 Aug. 5,17 4,47 4,49-6,60 5,47 7,77 6,11 8,20 4,11 4,68 Sep. 5,17 4,42 4,37-6,60 5,45 7,99 5,89 8,32 3,90 4,57 Oct. 5,17 4,53 4,43-6,60 5,40 9,57 6,35 8,27 3,57 4,52 Nov. 6,00 4,52 4,06-7,60 8,16 9,41 6,23 8,38 3,34 4,13 Dec. 7,76 4,30 3,50-9,03 9,00 8,31 5,70 8,38 2,67 3, Jan. 7,14 4,21 3,44-10,64 13,95 8,76 5,46 9,23 2,80 3,17 3-month interest rate as a % per annum, period average 2008 Aug. 7,31 3,81 5,38 6,35 6,26 5,75 8,33 6,52 12,11 5,12 5,77 Sep. 7,32 3,81 5,42 6,34 6,35 5,80 8,62 6,56 13,00 5,33 5,91 Oct. 7,69 4,19 5,99 6,69 10,03 7,00 8,95 6,80 18,21 5,27 6,13 Nov. 7,89 4,24 6,08 7,25 12,19 7,86-6,74 15,24 4,50 4,45 Dec. 7,74 3,89 5,29 7,84 13,94 9,20 11,18 6,38 14,70 2,75 3, Jan. 7,03 3,14 4,44 7,28 11,86 8,67 9,80 5,49 14,48 2,23 2,32 Real GDP ,2 6,0 1,6 6,3 10,0 8,9 1,1 6,7 6,0 2,6 3, ,1 0,6.. -0,2 0, Q2 7,1 4,6 0,6-1,1-2,0 4,7 1,5 5,8 9,3 0,8 1,7 Q3 6,8 4,2-1,3-3,5-3,7 2,1 0,5 5,6 9,1-0,5 0,2 Q ,1-1,0.. -4,4-1,9 Current and capital accounts balance as a % of GDP ,6-1,2 0,7-16,9-20,6-12,8-5,1-3,6-12,9 8,4-2, ,3-2,3 1,8-7,2-11,3-11,2-6,9-4,2-11,4 7,4-1, Q2-27,6-4,7 3,3-9,6-11,4-15,1-6,8-4,1-15,7 5,0-1,8 Q3-13,8-3,2 3,4-6,6-11,0-8,4-8,7-3,9-11,0 8,1-2,0 Q ,9... 6,6. Unit labour costs ,2 3,1 4,2 19,8 27,0 10,6 4,9 3,1 14,6 4,7 1, ,3 3,5 4,3 9,6 23,3 13,2 4,0 5,2 13,6 2, Q2 17,7 3,3 3,8 15,2 22,6 11, ,5 0,6 Q3 13,0 2,3. 19,6 24,5 12, ,2 1,1 Q ,0. Standardised unemployment rate as a % of labour force (s.a.) ,9 5,3 3,8 4,7 6,0 4,3 7,4 9,6 6,4 6,1 5, ,7 4,4 3,4 5,5 7,3 5,7 7,9 7,1. 6, Q2 5,8 4,4 3,2 4,3 6,2 4,8 7,7 7,3 5,7 5,8 5,4 Q3 5,4 4,3 3,3 6,0 7,4 6,1 7,9 6,8 5,8 6,1 5,8 Q4 5,3 4,6 3,8 7,2 9,4 7,3 8,3 6,6. 6, Sep. 5,3 4,3 3,4 6,5 7,9 6,2 7,9 6,7 5,8 6,4 5,9 Oct. 5,3 4,4 3,6 6,8 8,4 6,4 8,0 6,6. 6,7 6,1 Nov. 5,2 4,6 3,7 7,2 9,3 7,2 8,3 6,6. 7,0 6,2 Dec. 5,4 4,7 4,0 7,7 10,6 8,2 8,5 6,6. 7, Jan. 5,3 5,0 4,3 8,6 12,3 9,8 8,6 6,7. 7,4. Sources: European Commission (Economic and Financial Affairs DG and Eurostat), national data, Reuters and calculations. S 74 Monthly Bulletin March 2009 December 2005 S 97

238 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Utveckling utanför euroområdet 9. 2 U S A o c h J a p a n (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges 1. Ekonomisk och finansiell utveckling Konsumentprisindex Arbetskostnader per enhet 1) Real BNP Industriproduktionsindex (tillverkningsindustri) Arbetslöshet, % av arbetskraft (säsongrensat) Brett penningmängdsmått 2) 3-mån. ränta på interbankinlåning 3) Nollkupongränta på 10-åriga statsobligatio ner 3), vid periodens slut Växelkurs 4), nationell valuta per euro Offentligt underskott (-)/ överskott (+), % av BNP Offentlig bruttoskuld 5), % av BNP USA Japan D 3 8 R e a l b r u t t o n a t i o n a l p r o d u k t (årliga procentuella förändringar; kvartalsuppgifter) Euroområdet USA Japan D 3 9 K o n s u m e n t p r i s i n d e x (årliga procentuella förändringar; månadsuppgifter) Euroområdet 6) USA Japan Källor: Nationella uppgifter (kolumnerna 1, 2 (USA), 3, 4, 5 (USA), 6, 9 och 10); OECD (kolumn 2 (Japan)); Eurostat (kolumn 5 (Japan), diagrammet för euroområdet); Reuters (kolumnerna 7 och 8); :s beräkningar (kolumn 11). 1) Säsongrensade. Uppgifterna för USA avser den privata sektorn exklusive jordbruk. 2) Periodgenomsnitt; M2 för USA; M2 + bankcertifikat för Japan. 3) Procent per år. För mer information om 3-månadersränta på interbankinlåning, se avsnitt ) För mer information, se avsnitt ) Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (vid periodens slut). 6) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 98 S December 2005 Mars 2009 S 75

239 STATISTIK EURO AREA FÖR EUROOMRÅDET STATISTICS Developments outside the euro area 9.2 In the United States and Japan (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 1. Economic and financial developments Consumer Unit labour Real GDP Industrial Unemployment Broad 3-month 10-year Exchange Fiscal Gross price index costs 1) production rate money 2) interbank zero coupon rate 4) deficit (-)/ public index as a % of deposit government as national surplus (+) debt 5) (manufacturing) labour force rate 3) bond yield 3) currency as a % of as a % of (s.a.) end-of- per euro GDP GDP period United States ,4 2,2 2,9 4,2 5,1 4,3 3,57 4,84 1,2441-3,3 49, ,2 2,8 2,8 2,8 4,6 5,0 5,20 5,41 1,2556-2,2 48, ,9 2,7 2,0 1,8 4,6 5,7 5,30 5,35 1,3705-2,9 49, ,8 0,5 1,1-2,5 5,8 6,8 2,93 4,39 1, Q4 4,0 0,9 2,3 2,5 4,8 5,8 5,03 5,07 1,4486-3,2 49, Q1 4,1 0,0 2,5 2,0 4,9 6,3 3,29 4,48 1,4976-4,0 50,4 Q2 4,4 0,1 2,1-0,3 5,4 6,2 2,75 4,66 1,5622-5,7 49,6 Q3 5,3 1,3 0,7-3,4 6,1 6,1 2,91 4,69 1,5050-5,9 52,8 Q4 1,6 0,7-0,8-8,0 6,9 8,5 2,77 3,71 1, Oct. 3, ,5 6,6 7,7 4,06 4,46 1, Nov. 1, ,8 6,8 8,0 2,28 3,95 1, Dec. 0, ,6 7,2 9,9 1,83 2,75 1, Jan. 0, ,9 7,6 10,5 1,21 2,75 1, Feb ,24 3,20 1, Japan ,3-2,1 1,9 1,4 4,4 1,8 0,06 1,49 136,85-6,7 163, ,2-0,6 2,1 4,5 4,1 1,0 0,30 1,98 146,02-1,4 159, ,1-1,9 2,4 2,8 3,8 1,6 0,79 1,89 161, ,4. -0,7-3,4 4,0 2,1 0,93 1,67 152, Q4 0,5-1,5 2,2 3,4 3,8 2,0 0,96 1,78 163, Q1 1,0 0,1 1,4 2,3 3,9 2,2 0,92 1,61 157,80.. Q2 1,4 0,1 0,6 1,0 4,0 2,0 0,92 1,85 163,35.. Q3 2,2 0,8-0,2-1,3 4,1 2,2 0,90 1,75 161,83.. Q4 1,0. -4,6-14,8 4,0 1,8 0,96 1,46 126, Oct. 1, ,1 3,7 1,8 1,04 1,56 133, Nov. 1, ,6 3,9 1,8 0,91 1,50 123, Dec. 0, ,9 4,4 1,8 0,92 1,33 122, Jan. 0, ,8. 1,9 0,73 1,27 119, Feb ,64 1,20 118, C38 Real gross domestic product (annual percentage changes; quarterly) C39 Consumer price indices (annual percentage changes; monthly) 6 euro area United States Japan 6 6 6) euro area United States Japan Sources: National data (columns 1, 2 (United States), 3, 4, 5 (United States), 6, 9 and 10); OECD (column 2 (Japan)); Eurostat (column 5 (Japan), euro area chart data); Reuters (columns 7 and 8); calculations (column 11). 1) Seasonally adjusted. The data for the United States refer to the private non-agricultural business sector. 2) Average-of-period values; M2 for US, M2+CDs for Japan. 3) Percentages per annum. For further information on 3-month interbank deposit rate, see Section ) For more information, see Section ) Gross consolidated general government debt (end of period). 6) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. Monthly Bulletin December March S 99 S 75

240 D I A G R A M F Ö R T E C K N I N G D1 Penningmängdsmått D2 Motposter D3 Penningmängdsmått, komponenter D4 Långfristiga finansiella skulder, komponenter D5 Lån till övriga finansinstitut och icke-finansiella företag D6 Lån till hushåll D7 Lån till offentlig sektor och hemmahörande utanför euroområdet D8 Lån till hemmahörande utanför euroområdet D9 Total inlåning fördelat på sektorer D10 Total inlåning och inlåning som ingår i M3 fördelat på sektor (finansinstitut) D11 Total inlåning fördelat på sektor (icke-finansiella företag och hushåll) D12 Total inlåning och inlåning som ingår i M3 fördelat på sektor (icke-finansiella företag och hushåll) D13 Inlåning från offentlig sektor och hemmahörande utanför euroområdet D14 MFI:s innehav av värdepapper D15 Investeringsfonders totala tillgångar D16 Totala utestående belopp och bruttoemissioner av andra värdepapper än aktier av hemmahörande i euroområdet D17 Nettoemissioner av andra värdepapper än aktier, säsongrensat och ej säsongrensat D18 Långfristiga räntebärande värdepapper, fördelat på emitterande sektor, i alla valutor, årliga ökningstakter D19 Kortfristiga räntebärande värdepapper, fördelat på emitterande sektor, i alla valutor, årliga ökningstakter D20 Noterade aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, årliga ökningstakter D21 Bruttoemissioner av noterade aktier, fördelat på emitterande sektor D22 Ny inlåning med överenskommen löptid D23 Nya lån med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindningsperiod på upp till 1 år D24 Penningmarknadsräntor i euroområdet D25 3-månaders penningmarknadsräntor D26 Avistaräntekurvor i euroområdet D27 Avistaräntor och ränteskillnader i euroområdet D28 Dow Jones EURO STOXX Broad, Standard & Poor s 500 och Nikkei 225 D29 Underskott, lånebehov och skuldförändring D30 Maastrichtskuld D31 Betalningsbalans; bytesbalans D32 Betalningsbalans; varor D33 Betalningsbalans; tjänster D34 Betalningsbalans; direkt- och portföljinvesteringar, netto D35 Viktiga betalningsbalanstransaktioner som påverkar utvecklingen av MFI:s utländska nettotillgångar D36 Effektiva växelkurser D37 Bilaterala växelkurser D38 Real bruttonationalprodukt D39 Konsumentprisindex S12 S12 S13 S13 S14 S14 S16 S16 S17 S17 S18 S18 S19 S20 S24 S35 S37 S38 S39 S40 S41 S43 S43 S44 S44 S45 S45 S46 S59 S59 S60 S61 S61 S64 S69 S72 S72 S75 S S 76Mars December

241 T E K N I S K A A N M Ä R K N I N G A R AV S E R Ö V E R S I K T F Ö R E U R O O M R Å D E T B E R Ä K N I N G AV Ö K N I N G S TA K T E R F Ö R M O - N E T Ä R U T V E C K L I N G Den genomsnittliga ökningstakten för det kvartal som slutar med månaden t beräknas på följande sätt: a) där I t är indexet för rensade utestående belopp per månaden t (se även nedan). Den genomsnittliga ökningstakten för det år som slutar med månaden t beräknas på samma sätt: b) där L t-3 är det utestående beloppet i slutet av månaden t-3 (slutet av närmast föregående kvartal) och t.ex. C t Q är omklassificeringen det kvartal som slutar med månaden t. För de kvartalsserier för vilka månadsobservationer nu finns tillgängliga (se nedan) kan de kvartalsvisa transaktionerna även beräknas som summan av transaktionerna under de tre månaderna i kvartalet. B E R Ä K N I N G AV Ö K N I N G S TA K T F Ö R M Å N AT L I G A S E R I E R Ökningstakten kan beräknas utifrån transaktioner eller index för rensade utestående belopp. Om F t M och L t definieras enligt ovan, definieras indexet I t för rensade utestående belopp månaden t på följande sätt: e) AV S E R AV S N I T T 2. 1 T I L L 2. 6 B E R Ä K N I N G AV T R A N S A K T I O N E R Månatliga transaktioner beräknas utifrån månatliga skillnader i utestående belopp som rensats för omklassificeringar, andra omvärderingar, växelkursförändringar och andra förändringar som inte beror på transaktioner. Om L t är det utestående beloppet i slutet av månaden t, C t M omklassificeringen månaden t, E t M växelkursjusteringen ochv t M andra omvärderingar, definieras transaktionerna F t M under månaden t på följande sätt: c) På motsvarande sätt definieras de kvartalsvisa transaktionerna F t Q för det kvartal som slutar med månaden t på följande sätt: d) Basen för indexet (för de ej säsongrensade serierna) är för närvarande december 2006 = 100. Tidsserier för indexet för rensade utestående belopp finns på :s webbplats ( under Statistics / Money, banking and financial markets. Den årliga ökningstakten a t för månaden t dvs. förändringen under de tolv månader som slutar med månaden t kan beräknas med hjälp av någon av följande två formler: f) g) Om inget annat anges avser den årliga ökningstakten ultimo för angiven period. Den årliga procentuella förändringen för 2002 beräknas t.ex. i g) genom att indexet för december 2002 divideras med indexet för december Mars 2009 S 77

242 Ökningstakten för perioder under året kan beräknas med hjälp av formel g). Ökningen från månad till månad a t M kan t.ex. beräknas på följande sätt: h) Ett 3-månaders glidande medelvärde (centrerat) för den årliga ökningen i M3 beräknas slutligen som (a t+1 + a t + a t-1 )/3, där a t definieras som i f) eller g) ovan. B E R Ä K N I N G AV Ö K N I N G S TA K T F Ö R K VA R TA L S S E R I E R Om F t Q och L t-3 definieras som ovan, definieras index I t för rensade utestående belopp för det kvartal som slutar med månaden t på följande sätt: i) AV S E R AV S N I T T 3. 1 T I L L 3. 5 Ö V E R E N S S T Ä M M E L S E M E L L A N A N V Ä N D N I N G O C H T I L L G Å N G I tabell 3.1 är uppgifterna uppställda enligt en grundläggande räkenskapsekvation. När det gäller icke-finansiella transaktioner är de totala användningarna lika med de totala tillgångarna för varje transaktionskategori. Denna räkenskapsekvation gäller även kontot för finansiella transaktioner, vilket innebär att för varje kategori finansiellt instrument är de totala transaktionerna i finansiella tillgångar lika med de totala transaktionerna i skulder. I kontot för övriga förändringar i tillgångar och i de finansiella balansräkningarna är de totala finansiella tillgångarna lika med de totala skulderna för varje kategori finansiellt instrument, med undantag för monetärt guld och särskilda dragningsrätter som definitionsmässigt inte utgör en skuld för någon sektor. Den årliga ökningstakten under de fyra kvartal som slutar med månaden t, dvs. a t, kan beräknas med hjälp av formeln g). S Ä S O N G R E N S N I N G AV D E N M O N E T Ä R A S TAT I S T I K E N 1 F Ö R E U R O O M R Å D E T Den metod som används bygger på multiplikativ dekomponering genom X-12-ARIMA. 2 Säsongrensningen kan omfatta en veckodagsjustering och görs indirekt för vissa serier genom en linjär kombination av komponenter. Detta gäller i synnerhet M3, som beräknas genom aggregering av de säsongrensade serierna för M1, M2 minus M1 och M3 minus M2. Först säsongrensas indexet för rensade utestående belopp. 3 De estimat av säsongfaktorerna som blir resultatet tillämpas därefter på nivåerna och på de justeringar som är en följd av omklassificeringar och omvärderingar för att få fram säsongrensade transaktioner. Säsongfaktorer (och kalenderfaktorer) revideras årligen eller vid behov. B E R Ä K N I N G AV S A L D O P O S T E R Saldoposterna i slutet av varje konto i tabellerna 3.1 och 3.2 beräknas på följande sätt: Handelsbalansen är lika med import minus export av varor och tjänster gentemot utlandet. Driftsöverskott, netto, och sammansatt förvärvsinkomst, netto, definieras endast för hemmahörande sektorer och beräknas som bruttoförädlingsvärdet (bruttonationalprodukt till marknadspris för euroområdet) minus löner och kollektiva avgifter 1 För närmare information se Seasonal adjustment of monetary aggregates and HICP for the euro area, (augusti 2000) och :s webbplats ( under Statistics / Money, bank ing and financial markets. 2 För närmare information se Findley, D., Monsell, B., Bell, W., Otto, M. och Chen, B. C. (1998), New Capabilities and Methods of the X-12-Arima Seasonal Adjustment Program, Journal of Business and Economic Statistics, 16, 2, s eller X-12-ARIMA Referen ce Manual, Time Series Staff, Bureau of the Census, Washington, D.C. Internt används också det modellbaserade programmet TRAMO- SEATS. För närmare information om TRAMO-SEATS, se Gomez, V. och Maravall, A. (1996), Programs TRAMO and SEATS: Instruction s for the User, Banco de España, Working Paper No. 9628, Madrid. 3 För de säsongrensade serierna är indexnivån för basperioden, dvs. december 2001, därför ofta en annan än 100, vilket beror på de starka säsongfaktorerna denna månad. 78 S Mars 2009

243 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Tekniska anmärkningar Allmänna anmärkningar (användning) minus andra skatter minus subventioner på produktion (användning) minus kapitalförslitning (användning). Nationalinkomst, netto, definieras endast för hem mahörande sektorer och beräknas som driftsöverskott, netto, och sammansatt förvärvsinkomst, netto, plus löner och kollektiva avgifter (tillgång) plus skatter minus subventioner på produktion (tillgång) plus kapitalinkomst, netto (tillgång minus användning). Disponibel inkomst, netto, definieras också bara för hemmahörande sektorer och är lika med nationalinkomst, netto, plus löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc., netto (tillgång minus användning) plus sociala avgifter, netto (tillgång minus användning) plus andra sociala förmåner än in natura, netto (tillgång minus användning) plus övriga löpande transfereringar, netto (tillgång minus användning). Nettosparande definieras för hemmahörande sektorer och beräknas som diponibel inkomst, netto, plus nettojustering för värdeförändring i hushållens nettofordran på pensionsfonder (tillgång minus användning) minus konsumtionsutgifter (användning). För utlandet sammanställs det löpande utlandskontot som handelsbalansen plus alla nettoinkomster (tillgång minus användning). Nettoutlåning/nettoupplåning beräknas utifrån kapitalkontot som nettosparande plus nettokapitaltransfereringar (tillgång minus användning) minus bruttokapitalförslitning (användning) minus anskaffning minus avyttring av icke-finansiella icke producerade tillgångar (användning) plus kapitalförslitning (tillgång). Det kan också beräknas i kontot för finansiella transaktioner som de totala transaktionerna i finansiella tillgångar minus totala transaktioner i skulder (även kallat förändringar i nettoförmögenhet till följd av transaktioner ). För hushåll och icke-finansiella företag finns det en statistisk avvikelse mellan dessa saldoposter som beräknas utifrån kapitalkontot respektive kontot för finansiella transaktioner. Förändringar i nettoförmögenhet beräknas som förändringar i nettoförmögenhet till följd av sparande och kapitaltransfereringar plus andra förändringar i nettoförmögenhet. För närvarande ingår inte andra förändringar i icke-finansiella tillgångar eftersom uppgifter saknas. Nettoförmögenhet beräknas som de totala finansiella tillgångarna minus de totala skulderna, medan förändringar i nettoförmögenheten är lika med summan av förändringar i nettoförmögenheten till följd av transaktioner (utlåning/nettoupplåning från kontot för finansiella transaktioner) och andra förändringar i nettoförmögenhet. Förändringar i nettoförmögenhet till följd av transaktioner beräknas slutligen som totala transaktioner i finansiella tillgångar minus totala tran saktioner i skulder, och andra förändringar i nettoförmögenhet beräknas som totala andra förändringar i finansiella tillgångar minus totala andra förändringar i skulder. AV S E R AV S N I T T 4. 3 O C H 4. 4 B E R Ä K N I N G AV Ö K N I N G S TA K T F Ö R R Ä N T E B Ä R A N D E V Ä R D E PA P P E R O C H N O T E R A D E A K T I E R Ökningstakten kan beräknas utifrån finansiella transaktioner eller indexet för teoretiska stockar. Om N M representerar transaktionerna (nettoemissionerna) under månaden t och L t t det utestående beloppet ultimo månaden t, definieras indexet I t för teoretiska stockar månaden t på följande sätt: j) Basen för indexet är december 2001 = 100. Ökningstak ten a t för månaden t dvs. förändringen under de tolv månader som slutar med månaden t kan beräknas med någon av följande två formler: k) l) Mars 2009 S 79

244 Den metod som används för att beräkna ökningstakten för andra värdepapper än aktier är densamma som den som används för penningmängdsmåtten, förutom att N används i stället för F. Syftet är att skilja mellan de olika metoderna att beräkna nettoemissioner för värdepappersstatistik och motsvarande beräknade transaktioner som används för penningmängdsmåtten. Den genomsnittliga ökningstakten för det kvartal som slutar med månaden t beräknas på följande sätt: Indexet för teoretiska stockar säsongrensas. De estimat av säsongfaktorerna som blir resultatet tillämpas därefter på utestående belopp för att få fram säsongrensade nettoemissioner. Säsongfaktorer revideras årligen eller vid behov. På liknande sätt som i formel l) och m) kan ökningstakten a t för månaden t som motsvarar förändringen under de sex månader som slutar med månaden t beräknas med hjälp av någon av följande två formler: m) o) a t 5 i=0 N M t i L t 1 i p) a t I t I t 6 där I t är indexet för rensade utestående belopp per månaden t. Den genomsnittliga ökningstakten för det år som slutar med månaden t, beräknas på följande sätt: n) Den beräkningsformel som används i avsnitt 4.3 används även i avsnitt 4.4 och bygger även den på den formel som används för beräkning av penningmängdsmåtten. Avsnitt 4.4 baseras på marknadsvärden och beräkningen görs på grundval av finansiella transaktioner, vilket inte omfattar omklassificeringar, omvärderingar eller andra förändringar som inte beror på transaktioner. Växelkursförändringar ingår inte eftersom alla noterade aktier som omfattas är denominerade i euro. S Ä S O N G R E N S N I N G AV V Ä R D E PA P P E R S S TAT I S T I K 4 Den metod som används bygger på multiplikativ dekomponering genom X-12-ARIMA. Säsongrens ningen av värdepappersemissionerna totalt utförs indirekt genom en linjär kombination av sektors- och löptidskomponenter. AV S E R TA B E L L S Ä S O N G R E N S N I N G AV H I K P 4 Den metod som används bygger på multiplikativ dekomponering genom X-12-ARIMA (se fotnot 2 på s. S78). Säsongrensningen av totala HIKP för euroområdet görs indirekt genom aggregering av de säsongrensade serierna för euroområdet för förädlade livsmedel, oförädlade livsmedel, industrivaror exklusive energi samt tjänster. Energi läggs till orensat eftersom det inte finns några statistiska bevis för något säsongmönster. Säsongfaktorer revideras årligen eller vid behov. AV S E R TA B E L L S Ä S O N G R E N S N I N G AV B Y T E S B A L A N S E N Den metod som används bygger på multiplikativ dekomponering genom X-12-ARIMA (se fotnot 2 på S78). Rådata för varor och tjänster och faktorinkomster förhandsjusteras för att ta hänsyn till 4 För närmare information se Seasonal adjustment of monetary aggregates and HICP for the euro area, (augusti 2000) och :s webbplats ( under Statistics / Money, bank ing and financial markets. 80 S Mars 2009

245 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Tekniska anmärkningar Allmänna anmärkningar antal arbetsdagar. Arbetsdagsjusteringen när det gäller varor och tjänster korrigeras för nationella helgdagar. Säsongrensningen av dessa poster görs med hjälp av de förhandsjusterade uppgiftsserierna. Ingen förhandsjustering görs beträffande debetsidan för löpande transfereringar. Säsongrensningen av den totala bytesbalansen görs genom aggregering av de säsongsrensade serierna för euroområdet för varor, tjänster, faktorinkomster och löpande transfereringar. Säsongfaktorer (och handelsfaktorer) revideras varje halvår eller vid behov. AV S E R AV S N I T T 7. 3 B E R Ä K N I N G AV Ö K N I N G S TA K T F Ö R K VA R TA L S - O C H Å R S S E R I E R N A Den årliga ökningstakten för kvartal t beräknas på grundval av kvartalstransaktioner (Ft) och positioner (Lt) på följande sätt: t = 1 1 F + i a t 100 i= t 3 Li 1 Ökningstakten för årsserien är lika med ökningstakten under årets sista kvartal. Mars 2009 S 81

246 82 S Mars 2009

247 A L L M Ä N N A A N M Ä R K N I N G A R Avsnittet Statistik för euroområdet i månadsrapporten innehåller i första hand statistik för euroområdet som helhet. Mer detaljerade uppgifter och längre dataserier, samt förklarande anmärkningar, finns under Statistics på :s webbplats ( Statistik kan enkelt hämtas via :s Statistical Data Warehouse ( ecb.europa.eu) som har sök- och nedladdningsfunktioner. Under rubriken Data services är det bl.a. möjligt att prenumerera på olika databaser och ladda ned komprimerade kommasepararerade värdefiler (CSV) direkt. För mer information, kontakta oss på e-postadressen statistics@ecb.europa.eu. Stoppdatum för den statistik som ingår i månadsrapporten är normalt dagen innan -rådet håller månadens första möte. För denna månadsrapport var stoppdatum den 4 februari Om inget annat anges avser alla uppgiftsserier med observationer för 2009 Euro-16 (dvs. euroområdet inklusive Slovakien) för hela tidsserien. När det gäller räntor, penningmängdsstatistik och HIKP (och av konsekvensskäl M3:s komponenter och motposter och HIKP:s komponenter) avser statistikserierna euroområdet i dess olika sammansättningar. Detta anges i relevanta fall i tabellerna med en fotnot. Om det finns tillgängliga underliggande uppgifter beräknas i dessa fall absoluta och procentuella förändringar för Greklands (2001), Sloveniens (2007), Cyperns (2008), Maltas (2008) och Slovakiens (2009) respektive år för inträde i euroområdet, beräknade från baserna som täcker året före året för inträde, med hjälp av serier som tar hänsyn till effekterna av dessa länders inträde i euroområdet. Historiska uppgifter för euroområdet före Slovakiens inträde finns på : s webbplats: stats/services/downloads/html/index.en.html. Statistikserierna utgår från euroområdets sammansättning vid den tidpunkt som statistiken avser. Uppgifter före 2001 avser således Euro-11, dvs. följande 11 medlemsstater: Belgien, Tyskland, Irland, Spanien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Portugal och Finland. Uppgifter från 2001 till och med 2006 avser Euro- 12, dvs. Euro-11 plus Grekland. Uppgifter för 2007 avser Euro-13, dvs. Euro-12 plus Slovenien. Uppgifter från 2008 avser Euro-15, dvs. Euro-13 plus Cypern och Malta, och uppgifter för 2009 avser Euro-16, dvs. Euro-15 plus Slovakien. Eftersom den europeiska valutaenhetens (ecu) sammansättning inte sammanfaller med euroländernas gamla nationella valutor påverkas belopp som avser tiden före 1999, som till gällande växelkurs räknats om från de deltagande valutorna till ecu, av utvecklingen för valu torna i de EU-länder som inte har infört euron. För att undvika denna effekt i den monetära statistiken har uppgifter som avser tiden före 1999 i tabell uttryckts i enheter som räknats om från nationella valutor till de oåterkalleligen låsta växelkurser som fastställdes den 31 december Om inget annat anges baseras pris- och kostnadsstatistik före 1999 på uppgifter uttryckta i nationella valutor. Aggregering och/eller konsolidering (inklusive konsolidering mellan länder) har tillämpats i lämpliga fall. Nyare uppgifter är ofta preliminära och kan komma att revideras. Skillnader mellan slutsummor och deras komponenter kan uppkomma till följd av avrundning. Gruppen Andra EU-medlemsländer omfattar Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Rumänien, Sverige och Storbritannien. Den terminologi som används i tabellerna följer i flertalet fall internationella standarder, bl.a. Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 95) och IMF:s betalningsbalanshandbok. Med transaktioner avses frivilliga utväxlingar (som mäts direkt eller beräknas), medan flöden även omfattar förändringar i utestående belopp som beror på prisoch växelkursförändringar, avskrivningar och and ra förändringar. I tabellerna betyder upp till (x) år upp till och med (x) år. Mars 2009 S 83

248 Ö V E R S I K T Utvecklingen av viktiga indikatorer för euroområdet sammanfattas i en översiktstabell. P E N N I N G P O L I T I S K S TAT I S T I K Tabell 1.4 visar kassakravs- och likviditetsstatistik. Uppfyllandeperioden för kassakrav börjar på dagen för avvecklingen av den första huvudsakliga refinansieringstransaktionen efter det rådsmöte där den månatliga bedömningen av den penningpolitiska inriktning görs och slutar dagen före avvecklingsdagen följande månad. Årliga och kvartalsvisa observationer är genomsnitt för årets respektive kvartalets sista uppfyllandeperiod. Fram till december 2003 startade uppfyllandeperioderna den 24:e kalenderdagen i varje månad och avslutades den 23:e dagen påföljande månad. Den 23 januari 2003 tillkännagav ändringar av det penningpolitiska styrsystemet, vilka trädde i kraft den 10 mars Dessa ändringar innebär att uppfyllandeperioderna startar på avvecklingsdagen för den huvudsakliga refinansieringstransaktion som följer efter det möte då -rådet gör sin månatliga bedömning av den penningpolitiska inriktningen. Övergångsvis fastställdes en uppfyllandeperiod som löpte från den 24 januari till den 9 mars Tabell visar komponenterna i kreditinstitutens kassakravsbas. Skulder gentemot andra kreditinstitut som omfattas av S:s kassakravssystem, och deltagande nationella centralbanker ingår inte kassakravsbasen. Om ett kreditinstitut inte kan dokumentera till vilken volym det har utgivit räntebärande värdepapper med en löptid upp till två år som innehas av ovannämnda institut får det göra ett schablonavdrag för dessa skulder från sin kassakravsbas. Detta schablonavdrag var 10 % fram till november 1999 och därefter 30 %. Tabell innehåller genomsnittsbelopp för avslutade uppfyllandeperioder. Kassakravet för enskilda kreditinstitut beräknas genom att kassakravsprocenten för de olika skuldkategorierna tilllämpas på relevanta skulder, med utgångspunkt i balansräkningsuppgifterna från slutet av varje månad. Därefter gör varje kreditinstitut ett schablonavdrag på euro. De beräknade kassakraven aggregeras sedan för hela euroområdet (kolumn 1). Kreditinstitutens löpande räkningar (kolumn 2) visar kreditinstitutens aggregerade genomsnittliga dagliga behållningar på löpande räkningar, inklusive behållningar som behövs för att uppfylla kassakraven. Kassaöverskottet (kolumn 3) är den del av de genomsnittliga behållningarna på löpande räkningar som ligger över kassakraven under uppfyllandeperioden. Kassa underskottet (kolumn 4) definieras som den del av de genomsnittliga behållningarna på löpande räkningar som ligger under kassakravet under uppfyllandeperiodens kassakrav och beräknas på grundval av de kreditinstitut som inte uppfyllt sina kassakrav. Räntan på kassakravsmedel (kolumn 5) motsvarar :s genomsnittliga ränta (vägd med hänsyn till antal kalenderdagar) i Euro systemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner (se tabell 1.3). Tabell visar banksystemets likviditetsställning, definierad som euroområdets kreditinstituts löpande räkningar i euro hos Eurosystemet. Alla belopp beräknas på grundval av Eurosystemets konsoliderade balansräkning. Övriga likviditetsindragande transaktioner (kolumn 7) omfattar inte nationella centralbankers emissioner av skuldcertifikat under etapp två av EMU. Övriga faktorer (netto) (kolumn 10) motsvarar resterande nettoposter på Eurosystemets konsoliderade balansräkning. Kreditinstitutens löpande räkningar (kolumn 11) motsvarar skillnaden mellan summan av de likviditetstillförande faktorerna (kolumn 1 5) och summan av de likviditetsindragande faktorerna (kolumn 6 10). Den monetära basen (kolumn 12) beräknas som summan av inlåningsfaciliteten (kolum n 6), utelöpande sedlar (kolumn 8) och kreditinstitutens löpande räkningar (kolumn 11). P E N N I N G M Ä N G D, B A N K V E R K S A M H E T O C H I N V E S T E R I N G S F O N D E R Tabell 2.1 visar den aggregerade balansräkningen för sektorn monetära finansinstitut (MFI), dvs. summan av de harmoniserade balansräkningarna för alla MFI som är hemmahörande i euroområdet. MFI är centralbanker, kreditinstitut enligt defini- 84 S Mars 2009

249 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Allmänna anmärkningar tionen i gemenskapslagstiftningen, penningmarknadsfonder och andra institut vars verksamhet består i att ta emot inlåning och/eller nära substitut för inlåning från andra enheter än MFI och i att, för egen räkning (åtminstone i ekonomiskt hänseende) bevilja kredit och/eller placera i värdepapper. En fullständig lista över MFI finns på : s webbplats. Tabell 2.2 visar den konsoliderade balansräkning för MFI-sektorn som tas fram genom nettning av tillgodohavandena mellan euroområdets MFI i de aggregerade balansräkningarna. På grund av skillnader i redovisningspraxis är summan av MFI:s inbördes positioner inte nödvändigtvis noll. Saldot anges i kolumn 10 på skuldsidan i tabell 2.2. Tabell 2.3 visar euroområdets penningmängdsmått och motposter. Dessa beräknas på grundval av MFI:s konsoliderade balansräkning och omfattar hemmahörande icke-mfi:s behållningar hos hemmahörande MFI; de tar också hänsyn till vissa av statens monetära tillgångar/skulder. Statistiken över penningmängdsmått och motposter är säsong rensad och kalenderkorrigerad. Posten utländska skulder i tabell 2.1 och 2.2 visar icke hemmahörandes innehav av i) andelar utgivna av penningmarknadsfonder i euroområdet och ii) räntebärande värdepapper med en ursprunglig löptid upp till två år utgivna av MFI i euroområdet. I tabell 2.3 ingår dessa innehav emellertid inte i penningmängdsmåtten utan ingår i stället i posten utländs ka tillgångar, netto. Tabell 2.4 visar utlåning av andra MFI än Eurosystemet (banksystemet) som är hemmahörande i euroområdet fördelat på sektor, typ och ursprunglig löptid. Tabell 2.5 visar inlåning hos euroområdets banksystem fördelat på sektor och instrument. Tabell 2.6 visar värdepapper som innehas av euroområdets banksystem, fördelat på typ av utgivare. Tabell omfattar transaktioner som beräknas som skillnader i utestående belopp som rensats för omklassificeringar, omvärderingar, växelkursförändringar och andra förändringar som inte beror på transaktioner. Tabell 2.7 visar vissa omvärderingar som används vid beräkningen av transaktioner. Tabell visar även ökningstakt i form av årliga procentuella förändringar på grundval av transaktionerna. Tabell 2.8 visar en kvartalsvis valutafördelning av vissa poster i MFI: s balansräkning. Närmare information om definitionen av olika sektorer finns i Money and Banking Statistics Sector Manual Guidance for the statistical classification of customers, Third Edition (, mars 2007). I Guidance Notes to the Regulation /2001/13 on MFI Balance Sheet Statistics ( november 2002) beskrivs den metod som de nationella centralbankerna rekommenderas tillämpa. Fr.o.m. den 1 januari 1999 har statistiken samlats in och sammanställts på grundval av : s förordning av den 1 december 1998 angående en konsoliderad balansräkning för sektorn monetära finans institut /1998/16 1, senast ändrad genom förordning /2003/10 2. I enlighet med denna förordning har posten penningmarknadspapper i balansräkningen slagits samman med posten räntebärande värdepapper både på tillgångssidan och skuldsidan i MFI:s balansräkning. Tabell 2.9 visar utestående belopp vid kvartalets slut i balansräkningen för investeringsfonder (utom penningmarknadsfonder) i euroområdet. Balansräkningen är aggregerad och omfattar därför på skuldsidan investeringsfondernas innehav av andelar utgivna av andra investeringsfonder. De totala tillgångarna/skulderna är också fördelade på investeringspolicy (aktiefonder, obligationsfonder, blandfonder, fastighetsfonder och andra fonder) och typ av investerare (allmänna fonder och särskilda investerarfonder). Tabell 2.10 visar den aggregerade balansräkningen för varje typ av investeringsfond, fördelat på investeringspolicy och typ av investerare. R Ä K E N S K A P E R F Ö R E U R O O M R Å D E T Tabell 3.1 visar integrerade kvartalsvisa konton för euroområdet som ger omfattande information om hushålls (inbegripet hushållens ideella orga- 1 EGT L 356, , s EGT L 250, , s. 19. Mars 2009 S 85

250 nisationer), icke-finansiella företags, finansiella företags och den offentliga sektorns ekonomiska aktiviteter, samt om interaktionen mellan dessa sektorer och både euroområdet och utlandet. De ej säsongrensade uppgifterna om löpande priser visas för senast tillgängliga kvartal enligt ett förenklat kontosystem som utgår från metoden i Europeiska nationalräkenskapssystemet 1995 (ENS 95). Kontosystemet omfattar i korthet: 1) inkomstfördelnings- och inkomstanvändningskontot, som visar hur produktionsaktiviteten omsätts i olika inkomstkategorier, 2) kontot för allokering av primära inkomster, som redovisar intäkter och kostnader som rör olika typer av kapitalinkomster (för ekonomin som helhet, saldoposten i kontot för primära inkomster är nationalinkomst), 3) kontot för fördelning av sekundära inkomster, som visar hur en institutionell sektors nationalinkomst förändras till följd av löpande transfereringar, 4) inkomstanvändningskontot, som visar hur disponibel inkomst används för konsumtion eller sparande, 5) kapitalkontot, som visar hur sparande och nettokapitaltransfereringar används för anskaffning av icke-finansiella tillgångar (saldoposten i kapitalkontot är nettoutlåning/nettoupplåning) och 6) kontot för finansiella transaktioner, som redovisar nettoanskaffning av finansiella tillgångar och nettoupptagande av skulder. Eftersom varje icke-finansiell transaktion speglas av en finansiell transaktion är saldoposten i kontot för finansiella transaktioner också nettoutlåning/nettoupplåning, beräknat på grundval av kapitalkontot. Dessutom presenteras ingående och utgående finansiella balansräkningar, vilket ger en bild av enskilda sektorers finansiella förmögenhet vid en given tidpunkt. Slutligen visas även andra förändringar i finansiella tillgångar och skulder (t.ex. till följd av förändringar i tillgångspriser. Kontot för finansiella transaktioner och de finansiella balansräkningarna har en mer detaljerad täckning av sektorn finansiella företag, med en fördelning på monetära finansinstitut, andra finansinstitut (inklusive finansiella serviceföretag) och försäkringsföretag och pensionsinstitut. Tabell 3.2 visar ackumulerade flöden (transaktioner) för fyra kvartal för euroområdets så kallade icke-finansiella konton (dvs. kontona 1 5 som beskrivs ovan) och följer också det förenklade kontosystemet. Tabell 3.3 visar ackumulerade flöden (transaktioner och andra förändringar) för fyra kvartal för kontona för hushållens inkomster, utgifter och kapitalbildning, och utestående belopp för finansiella balansräkningskonton efter en mer analytisk presentation. Sektorspecifika transaktioner och saldoposter är arrangerade på ett sätt som ger en bättre bild av hushållens finansierings- och investeringsbeslut, men samtidigt respekterar de kontoidentiteter som presenteras i tabellerna 3.1 och 3.2. Tabell 3.4 visar ackumulerade flöden (transaktioner) för fyra kvartal för kontona för icke-finansiella företags inkomster och kapitalbildning, och utestående belopp för de finansiella balansräkningskontona efter en mer analytisk presentation. Tabell 3.5 visar ackumulerade flöden (transaktioner och andra förändringar) för fyra kvartal och utestående belopp för försäkringsföretags och pensionsinstituts finansiella balansräkningar. F I N A N S M A R K N A D E R Finansmarknadsstatistiken för euroområdet omfattar de EU-länder som hade infört euron vid den tidpunkt som statistiken avser (euroområdet i dess olika sammansättningar), med undantag för statistiken om värdepappersemissioner (tabell ) som avser Euro 15 (dvs. Euro 13 plus Cyper och Malta) för hela tidsserien (fast sammansättning). Statistiken över andra värdepapper än aktier och noterade aktier (tabell ) produceras av på grundval av uppgifter från S och BIS. Tabell 4.5 visar MFI-räntor på eurodenominerad inlåning från och utlåning till hemma hörande i euroområdet. Statistiken över penningmarknadsräntor, långa statsobligationsräntor och aktieindex (tabell ) produceras av på grundval av uppgifter från telegrambyråer. 86 S Mars 2009

251 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Allmänna anmärkningar Statistiken över emissioner av värdepapper omfattar andra värdepapper än aktier (räntebärande värdepapper), som redovisas i tabellerna 4.1, 4.2 och 4.3, och noterade aktier, som redovisas i tabell 4.4. Räntebärande papper är uppdelade på kortfristiga och långfristiga värdepapper. Med kortfristiga avses värdepapper med en ursprunglig löptid på ett år eller mindre (i undantagsfall två år eller mind re). Värdepapper med längre ursprunglig löptid eller med valfria löptider, varav den senaste ligger mer än ett år framåt i tiden, eller med obestämda löptider, klassificeras som långfristiga. Långfristiga räntebärande värdepapper som emitteras av hemmahörande i euroområdet är vidare uppdelade på fast respektive rörlig ränta. Vid fast ränta förändras kupongräntan inte under löptiden. Vid rörlig ränta fastställs kupongräntan med jämna mellanrum efter en oberoende ränta eller ett oberoende index. Statistiken över räntebärande värdepapper uppskattas omfatta ungefär 95 % av de totala emissionerna av hemmahörande i euroområdet. Eurodenominerade värdepapper som redovisas i tabell 4.1, 4.2 och 4.3 omfattar även poster uttryckta i eurons nationella valutaenheter. Tabell 4.1 visar andra värdepapper än aktier, fördelat på ursprunglig löptid, emittentens hemvist och valuta. Tabellen redovisar utestående belopp, bruttoemissioner och nettoemissioner beträffande andra värdepapper än aktier denominerade i euro och andra värdepapper än aktier som emitterats av hemmahörande i euroområdet i euro och alla andra valutor, både totalt och beträffande långfristiga värdepapper. Nettoemissionerna skiljer sig från förändringarna i utestående belopp på grund av omvärderingar, omklassificeringar och andra justeringar. I denna tabell redovisas också säsongrensad statistik, däribland 6-månadersför ändringen uppräknad till årstakt beträffande räntebärande värdepapper totalt och långfristiga räntebärande värdepapper. Den sistnämnda beräknas på grundval av det säsongrensade indexet för teoretiska stockar. Se Tekniska anmärkningar för närmare information. I tabell 4.2 görs en uppdelning på sektorer av utestående belopp, bruttoemissioner och nettoemissioner för emittenter hemmahörande i euroområdet som överensstämmer med ESA ingår i Eurosystemet. De totala utestående beloppen för räntebärande värdepapper totalt och för långfristiga räntebärande värdepapper i kolumn 1 i tabell motsvarar uppgifterna om utestående belopp för räntebärande värdepapper totalt och för långfristiga räntebärande värdepapper utgivna av hemmahörande i euroområdet i kolumn 7 i tabell 4.1. De utestående beloppen beträffande räntebärande värdepapper totalt och långfristiga räntebärande värdepapper utgivna av MFI i kolumn 2 i tabell är i stort sett jämförbara med uppgifterna om emitterade räntebärande värdepapper på skuldsidan i den agg regerade balansräkningen för MFI i kolumn 8 i tabell De totala nettoemissionerna beträffande räntebärande värdepapper totalt i kolumn 1 i tabell motsvarar uppgifterna om de totala nettoemissionerna av hemmahörande i euroområdet i kolumn 9 i tabell 4.1. Den resterande skillnaden mellan långfristiga räntebärande värdepapper totalt och långfristiga räntebärande värdepapper med fast och rörlig ränta i tabell utgörs av nollkupongobligationer och omvärderingseffekter. Tabell 4.3 visar den ej säsongrensade och säsongrensade årliga ökningstakten för räntebärande värdepapper utgivna av hemmahörande i euroområdet (fördelat på löptid, typ av instrument, emitterande sektor och valuta) på grundval av finansiella transaktioner i samband med att institutionella enheter ådrar sig eller löser in skulder. Ökningstakten omfattar därför inte omklassificeringar, omvärderingar, växelkursförändringar eller andra förändringar som inte beror på transaktioner. Den säsongrensade ökningstakten har för presentationsändamål räknats upp till årstakt. Se Tekniska anmärkningar för närmare information. Tabell 4.4 kolumnerna 1, 4, 6 och 8 visar utestående belopp beträffande noterade aktier utgivna av hemmahörande i euroområdet fördelat på emitterande sektor. De månatliga uppgifterna för noterade aktier utgivna av icke-finansiella företag motsvarar de kvartalsvisa uppgiftsserier som visas i tabell 3.4 (finansiell balansräkning, noterade aktier). Tabell 4.4 kolumnerna 3, 5, 7 och 9 visar den årliga ökningstakten beträffande noterade aktier Mars 2009 S 87

252 utgivna av hemmahörande i euroområdet (fördelat på emitterande sektor) på grundval av finansiella transaktioner i samband med att emittenter emitterar eller löser in aktier mot kontanter, utom placeringar i emittentens egna aktier. Transaktionerna omfattar emittenters första börsnotering och upprättande eller borttagande av nya instrument. Beräkningen av årlig ökningstakt omfattar inte omklassificeringar, omvärderingar eller andra förändringar som inte beror på transaktioner. Tabell 4.5 visar statistik över alla räntor som i euro området hemmahörande MFI tillämpar på euro denominerad inlåning från och utlåning till hushåll och icke-finansiella företag hemmahörande i euroområdet. Euroområdets MFI-räntor beräknas som ett vägt genomsnitt (efter transaktionsvolym) av euroländernas räntor för varje kategori. Statistiken över MFI-räntorna är fördelad på typ av verksamhet, sektor, instrumentkategori och löptid, uppsägningstid eller ursprunglig räntebindningsperiod. Den nya statistiken över MFI-räntorna ersätter de tio uppgiftsserier beträffande euroområdets bankräntor som under en övergångsperiod publicerades i :s månadsrapport från januari Tabell 4.6 redovisar penningmarknadsräntor för euroområdet, USA och Japan. När det gäller euroområdet omfattas ett brett spektrum av penningmarknadsräntor med allt ifrån räntor på dagslån till räntor på inlåning över tolv månader. Före januari 1999 beräknades artificiella räntor för euroområdet på grundval av BNP-viktade nationella räntor. Med undantag för dagslåneräntan fram till december 1998 är de månatliga, kvartalsvisa och årliga värdena periodgenomsnitt. Dagslån representeras av interbankinlåning (anbudsräntan) fram till december Från januari 1999 visar kolumn 1 i tabell 4.6 Eonia (euro overnight index average). Dessa räntor är ultimovärden fram till december 1998 och därefter periodgenomsnitt. Från januari 1999 är räntorna på 1-, 3-, 6- och 12-månadersinlåning euro interbank offered rates (Euribor) och fram till december 1998 London interbank offered rates (Libor), när dessa funnits tillgängliga. För USA och Japan representeras räntorna på 3-månadersinlåning av Libor. Tabell 4.7 visar räntor vid periodens slut som beräknats på grundval av nominella avistaräntekurvor för AAA-värderade eurodenominerade obligationer utgivna av euroländer. Avkastningskurvorna beräknas med hjälp av Svenssonmodellen 3). Dessutom publiceras skillnaderna mellan 10-årsräntor, 3-månadersräntor och 2-årsräntor. Andra avkastningskurvor (publicerade dagligen, inklusive diagram och tabeller) och tillhörande metodinformation finns på europ a.eu/stats/money/yc/html/index.en.html. Även dagliga uppgifter finns att ladda ned. Tabell 4.8 visar aktieindex för euroområdet, USA och Japan. P R I S E R, P R O D U K T I O N, E F T E R F R Å G A N O C H A R B E T S M A R K N A D Statistiken i detta avsnitt produceras mestadels av kommissionen (främst Eurostat) och de nationella statistikmyndigheterna. Siffror för euroområdet som helhet erhålls genom aggregering av uppgifterna för enskilda länder. Uppgifterna är i möjligaste mån harmoniserade och jämförbara. Statistiken över arbetskostnader per timme, BNP och utgiftskomponenter, förädlingsvärde i olika sektorer, industriproduktion, detaljhandel och nyregistrering av personbilar har korrigerats för variationer i antal arbetsdagar. Det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) för euroområdet (tabell 5.1.1) finns tillgängligt från Indexet baseras på nationella HIKP som beräknas på samma sätt i alla euroländer. Fördelningen på varor och tjänster följer Coicop/ HIKP (Classification of individual consumption by purpose). HIKP omfattar hushållens utgifter för slutlig konsumtion i euroområdet. I tabellen ingår säsongrensade HIKP-uppgifter och experimentell HIKP-baserade beräkningar av administrativt fastställda priser som sammanställts av. Producentpriser inom industrin (tabell 5.1.2), in- 3 Svensson, L. E., 1994, Estimating and Interpreting Forward Interest Rates: Sweden , Centre for Economic Policy Research, Discussion Paper No EGT L 162, , s S Mars 2009

253 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Allmänna anmärkningar dustriproduktion, orderingång och omsättnin g samt detaljhandel (tabell 5.2) omfattas av rådet s förordning (EG) 1165/98 av den 19 maj 1998 angående kortfristig statistik 4. Indelningen av producentpriserna inom industrin och indu striproduktionen efter produkternas slutliga användningsområde följer den harmoniserade branschfördelningen av industrin exklusive byggverksamhet (NACE-sektor C-E) i Main Industrial Groupings (MIG) som fastställs i kommissionens förordning (EG) 586/2001 av den 26 mars Producentpriserna speglar producenternas priser fritt fabrik. De omfattar indirekta skatter utom moms och andra avdragsgilla skatter. Industriproduktionen speglar de berörda industriernas förädlingsvärde. De två index för råvarupriser exklusive energi som visas i tabell sammanställs utifrån samma täckning av råvaror men med användning av olika viktsystem: det ena baseras på euroområdets import av respektive råvaror (kolumnerna 2 4), och det andra (kolumnerna 5 7) på den beräknade efterfrågan, eller användningen i euroområdet, med hänsyn till uppgifter om import, export och den inhemska produktionen av varje råvara (för att förenkla bortses från lager, som antas vara relativt stabila under den observerade perioden). Det råvaruprisindex där importen viktas är lämpligt för att analysera extern utveckling, medan det index där användningen viktas är lämpligt för det speciella syftet att analysera internationella råvarupristryck på inflationen i euroområdet. Det råvaruprisindex där användningen viktas är empiriska data. För närmare information om sammanställningen av :s råvaruprisindex hänvisas till ruta 10 i månadsrapporten från december 2008 Arbetskostnadsindex (tabell 5.1.5) mäter förändringarna i arbetskostnader per timme i industrin (inklusive byggverksamhet) och marknadstjänster. Beräkningsmetoden fastställs i rådets förordning (EG) 450/2003 av den 27 februari 2003 avseende arbetskostnadsindex 6 och i kommissionens förordning (EG) 1216/2003 av den 7 juli Arbetskostnaderna per timme för euroområdet fördelas på arbetskostnadskomponenter (löner, arbetsgivarnas sociala avgifter plus arbetskraftsrelaterade skatter som arbetsgivaren har betalat minus bidrag som arbetsgivaren har fått) och på ekonomisk aktivitet. beräknar en indikator på avtalslöner (kolumnen Memo i tabell 5.1.3) på grundval av icke harmoniserade nationellt definierade uppgifter. Enhetsarbetskostnadernas komponenter (tabell 5.1.4), BNP och dess komponenter (tabell och 5.2.2), BNP-deflatorerna (tabell 5.1.3) och sysselsättningsstatistiken (tabell 5.3.1) är hämtade från kvartalsvisa nationalräkenskaper beräknade enligt ENS 95. Industrins orderingång (tabell 5.2.4) mäter orderingången under referensperioden och omfattar de branscher som i huvudsak producerar mot order särskilt textilindustrin, pappers- och massaindustrin, kemiindustrin, metallindustrin, samt kapitalvaror och varaktiga konsumtionsvaror. Uppgifterna beräknas på grundval av löpande priser. Index för omsättningen inom industrin och detaljhandeln (tabell 5.2.4) mäter omsättningen, inklusive alla avgifter och skatter utom moms som har fakturerats under referensperioden. Omsättningen inom detaljhandeln avser hela detaljhandeln utom försäljning av motorfordon och motorcyklar samt reparationer. Registrering av nya personbilar omfattar registreringar av både privata personbilar och tjänstebilar. Serierna för euroområdet omfattar inte Cypern och Malta. Kvalitativa enkätuppgifter (tabell 5.2.5) avseende näringslivet och hushållen är hämtade från kommissionens företags- och hushållsenkäter. Arbetslöshetstalen (tabell 5.3.2) följer Internationella arbetsorganisationens (ILO) riktlinjer. De avser andelen aktivt arbetssökande personer av arbetskraften, beräknat enligt harmoniserade kriterier och definitioner. De estimat av arbetskraften som ligger till grund för arbetslöshetstalen skiljer sig från den summa av arbetslösa och sysselsatta som publiceras i tabell EGT L 86, , s EGT L 69, , s EGT L 169, , s EGT L 172, , s. 3. Mars 2009 S 89

254 O F F E N T L I G A S E K T O R N S F I N A N S E R Tabell visar den finansiella ställningen för den offentliga sektorn i euroområdet. Uppgifterna är till största delen konsoliderade och baserade på ENS 95. beräknar de årliga aggregerade uppgifterna för euroområdet i tabell på grundval av harmoniserade uppgifter som lämnas av de nationella centralbankerna och regelbundet uppdateras. Uppgifterna om euroländernas underskott och skuldsättning kan därför skilja sig från dem som används av Europeiska kommissionen i samband med förfarandet vid alltför stora underskott. De aggregerade kvartalsuppgifterna för euro området i tabell 6.4 och 6.5 sammanställs av på grundval av uppgifter från Eurostat och nationella uppgifter. Tabell 6.1 visar den offentliga sektorns årliga inkomster och utgifter på grundval av definitionerna i kommissionens förordning (EG) 1500/2000 av den 10 juli om ändring av ENS 95. Tabell 6.2 visar detaljerade uppgifter om den offentliga sektorns nominella konsoliderade bruttoskuld i enlighet med fördragets bestämmelser om förfarandet vid alltför stora underskott. Tabell 6.1 och 6.2 omfattar summariska uppgifter för enskilda euroländer i proportion till deras betydelse inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten. De underskott/överskott som redovisas för enskilda euro länder motsvarar EDP B.9 enligt definitionen i kommissionens förordning (EG) 351/2002 av den 25 februari 2002 om ändring av rådets förordning (EG) 35605/93 vad avser referenser till ENS 95. Tabell 6.3 visar förändringar i den offentliga sektorns skuld. Skillnaden mellan förändringen i den offentliga sektorns skuld och den offentliga sektorns underskott underskotts-/skuldanpassningen beror främst på den offentliga sektorns transaktioner med finansiella tillgångar och av värderingseffekter som berör valutareserven. Tabell 6.4 visar kvartalsuppgifter för den offentliga sektorns inkomster och utgifter på grundval av definitionerna i Europeiska parlamentets förordning (EG) 1221/2002 och rådets av den 10 juni om kvartalsvisa icke-finansiella räkenskaper för den offentliga sektorn. Tabell 6.5 visar kvartalssiffror beträffande den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, underskotts-/skuldanpassning och den offentliga sektorns lånebehov. Dessa siffror sammanställs på grundval av de uppgifter som medlemsstaterna lämnar i enlighet med förordning (EG) nr 501/2004 och förordning (EG) 1222/2004 samt uppgifter från de nationella centralbankerna. E X T E R N A T R A N S A K T I O N E R O C H U T L A N D S S T Ä L L N I N G De begrepp och definitioner som används i statistiken över betalningsbalansen och utlandsställningen (tabell ) följer i allmänhet riktlinjerna i den femte utgåvan av IMF:s betalningsbalanshandbok (oktober 1993), :s riktlinje av den 16 juli 2004 (/2004/15) 10 om Europeiska centralbankens krav på rapportering av statistik, :s riktlinje av den 31 maj 2007 (/2007/3)10) 11) och dokument från Eurostat. Ytterligare hänvisningar beträffande metodik och källor som används för statistiken över betalningsbalansen och utlandsställningen finns i :s publikation European Union balance of payments/ international investment position statistical methods (maj 2007), och i följande arbetsgruppsrapporter: Portfolio investment collection system (juni 2002), Portfolio investments income (augusti 2003) och Foreign direct investment (mars 2004) som kan laddas ned från :s webbplats. Dessutom finns rapporten från :s/europeiska kommissionens (Eurostats) arbetsgrupp för kvalitet avseende betalningsbalansstatistik och statistik över utlandsställningen (juni 2004) på Committee on Monetary, financial and Balance of Payments Statistics ( webbplats. Den årliga kvalitetsrapporten om euroområdets betalningsbalans och utlandsställning, som grundar sig på arbetsgruppens rekommendationer finns på : s webbplats. Tabellerna i 7.1 och 7.4 följer teckenkonventionen i IMF Balance of Payments Manual, dvs. överskott i bytesbalansen och kapitalbalansen anges med ett plustecken, medan ett plustecken i den finansiella balansen avser en ökning i skulder eller en minskning i tillgångar. I tabellerna i 7.2 redovisas både 9 EUT L 179, , s EUT L 354, , s EUT L 159, , s S Mars 2009

255 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Allmänna anmärkningar kredit- och debettransaktioner med ett plustecken. Fr.o.m. februari 2008 har tabellerna i 7.3 dessutom omstrukturerats för att uppgifterna om betalningsbalansen, utlandsställningen och respektive ökningstakter ska kunna presenteras tillsammans. I de nya tabellerna anges transaktioner i tillgångar och skulder som motsvarar en ökning i positionen med ett plustecken. Euroområdets betalningsbalans sammanställs av. De senaste månadssiffrorna bör betraktas som preliminära. Dessa uppgifter revideras i samband med offentliggörandet av påföljande månads statistik och detaljerad kvartalsvis betalningsbalansstatistik. Tidigare uppgifter revideras regelbundet eller med anledning av metodologiska förändringar vid sammanställningen av källdata. Tabell innehåller även säsongrensade uppgifter om bytesbalansen. I tillämpliga fall görs även korrigeringar för antal arbetsdagar, skottår och/eller påskhelg. Uppgifterna om euroområdets finansiella balans och utlandsställning i tabell 7.3 baseras på transaktioner och ställning gentemot hemmahörande utanför euroområdet, med euroområdet som en ekonomisk enhet (se även ruta 9 i :s månadsrapport för december 2002, ruta 5 i Monthly Bulletin för januari 2007 och ruta 6 i Monthly Bulletin för januari 2008). Utlandsställningen värderas till löpande marknadspriser med undantag för direktinvesteringarna, där bokföringsvärden används för onoterade aktier och andra investeringar (t.ex. lån och inlåning). Den kvartalsvisa utlandsställningen sammanställs på grundval av samma metod som den årliga utlandsställningen. Eftersom vissa datakällor inte är tillgängliga på kvartalsbasis (eller endast med en viss eftersläpning) beräknas den kvartalsvisa utlandsställningen delvis på basis av finansiella transaktioner och tillgångspriser samt växelkursutveckling. Tabell ger en översikt över utlandsställning och finansiella transaktioner i euroområdets betalningsbalans. En uppdelning görs av förändringar i utlandsställningen på årsbasis genom att en statistisk modell tillämpas på andra förändringar än transaktioner med hjälp av information från den geografiska uppdelningen och valutasammansättningen i tillgångar och skulder, samt prisindex för olika finansiella tillgångar. I denna tabell avser kolumnerna 5 och 6 direktinvesteringar av hemmahörande personer utomlands respektive direktinvesteringar av utländska personer i euroområdet. I tabell baseras fördelningen i lån och sedlar, mynt och inlåning på den sektor som den icke-hemmahörande motparten tillhör, dvs. tillgångar gentemot icke-hemmahörande banker klassificeras som inlåning, medan tillgångar gentemot andra icke-hemmahörande sektorer klassificeras som lån. Denna fördelning följer den åtskillnad som görs i annan statistik, t.ex. den konsoliderade balansräkningen för monetära finansinstitut, och är i överensstämmelse med IMF Balance of Payments Manual. Eurosystemets utestående likviditet i utländsk valu ta och relaterade tillgångar och skulder redo visas i tabell Dessa siffror är inte helt jämförbara med uppgifterna i Eurosystemets veckobalansräkning. Uppgifterna i tabell 7 är i överensstämmelse med rekommendationerna i mallen för internationella reserver och likviditet i utländsk valuta. Förändringar i Eurosystemets guldinnehav (kolumn 3) beror på transaktioner i guld enligt villkoren i Central Bank Agreement av den 26 september 1999, som uppdaterades den 8 mars Mer information om den statistiska behandlingen av Eurosystemets likviditet i utländsk valu ta finns i publikationen Statistical treatment of the Eurosystem s international reserves (oktober 2000), som kan laddas ned från :s webbplats. På webbplatsen finns också mer detaljerade uppgifter i enlighet med mallen för internationella reser ver och likviditet i utländsk valuta. I tabell 7.4 görs en monetär uppställning av euroområdets betalningsbalans, i vilken betalningsbalanstransaktionerna speglar transaktionerna i M3: s externa motpost. I skulderna under portföljinvesteringar (kolumnerna 5 och 6) ingår försäljning och köp av aktier och räntebärande värdepapper utgivna av monetära finansinstitut i euroområdet, exklusive andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med upp till 2 års löptid. En metodanmärkning angående den monetära uppställningen av euroområdets betalningsbalans Mars 2009 S 91

256 finns på :s webbplats under Statistics. Se även ruta 1 i :s månadsrapport för juni Tabell 7.5 visar uppgifter över euroområdets utrikeshandel med varor, med Eurostat som datakälla. Enhetsvärdeindex visas utan några korrigeringar, medan värdedata och volymindex säsongrensas och kalenderkorrigeras av Eurostat. Fördelningen på produktgrupper i kolumnerna 4 6 och 9 11 i tabell ligger i linje med klassificeringen av Broad Economic Categories och motsvarar de grundläggande varugrupperna i Nationalräkenskapssystemet. Industrivaror (kolumnerna 7 och 12) och olja (kolumn 13) ligger i linje med SITC Rev. 4-definitionen. Den geografiska fördelningen (tabell 7.5.3) visar euroområdets viktigaste handelspartner individuellt och regionvis. Kina inkluderar inte Hongkong. På grund av skillnader i definition, klassificering, täckning och rapporteringstidpunkt är utrikeshandelsstatistiken, särskilt för importen, inte helt jämförbar med varuposterna i betalningsbalansstatistiken (tabell 7.1 och 7.2). En del av denna skillnad beror på att försäkrings- och frakttjänster inkluderas i redovisningen av importerade varor i utrikeshandelsstatistiken. Importpriserna inom industrin och exportpriser inom industriproduktionen (eller industrins producentpriser på exportmarknaderna) som visas i tabell infördes genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1158/2005 av den 6 juli 2005 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1165/98, som utgör den huvudsakliga rättsliga grunden för konjunkturstatistik. Indexet för importpriserna inom industrin omfattar alla industriprodukter som importeras från länder utanför euroområdet enligt avdelningarna C E i den statistiska indelningen av produkter efter näringsgren (CPA) inom Europeiska ekonomiska gemenskapen och alla institutionella sektorer av importörer, med undantag för hushåll, regeringar och ideella organisationer. Det speglar kostnaderna, försäkringar och fraktpriset (c.i.f.) exklusive importtull och skatter, och hänvisar till de faktiska transaktioner i euro som registreras vid den tidpunkt då varorna byter ägare. Exportpriserna inom industriproduktionen omfattar alla industriprodukter som exporteras direkt av producenter i euroområdet till marknader utanför euroområdet enligt avdelningarna C E i NACE. Export från grossister och återexport omfattas inte. Indexet speglar fob-priset i euro beräknat vid euroområdets gränser, inklusive eventuella indirekta skatter förutom moms och andra avdragbara skatter. Importpriser inom industrin och industriproducenters exportpriser finns tillgängliga för industriella huvudgrupper, enligt definitionen i kommissionens förordning (EG) nr 586/2001 (EGT L 86, , s. 11). För närmare information, se ruta 10 i månadsrapporten från december V Ä X E L K U R S E R Tabell 8.1 visar :s beräkningar av eurons nominella och reala effektiva växelkursindex (EER), vilka baseras på vägda genomsnitt av bilaterala eurokurser. Ett positivt tecken anger appreciering av euron. Vikterna baseras på industrivaruhandeln med handelspartner under perioderna och och omfattar tredjemarknadseffekter. Indexen för eurons effektiva växelkurser är resultatet av att indexen som baseras på vikterna för perioden i början av 1999 knöts till indexen som baseras på vikterna för perioden EER-21-gruppens handelspartner består av de 11 EU-länder som inte ingår i euroområdet samt Australien, Kanada, Kina, Hongkong, Japan, Norge, Singapore, Sydkorea, Schweiz och USA. EER-41-gruppen omfattar förutom EER- 21 följande länder: Algeriet, Argentina, Brasilien, Chile, Kroatien, Island, Indien, Indonesien, Israel, Malaysia, Mexiko, Marocko, Nya Zeeland, Filippinerna, Rumänien, Ryssland, Sydafrika, Taiwan, Thailand, Turkiet och Venezuela. Reala EER beräknas med hjälp av konsumentprisindex, producentprisindex, deflatorer för BNP, enhetsarbetskostnader inom industrin och enhetsarbetskostnader i ekonomin som helhet. För mer detaljerad information om beräkningen av EER, se ruta 8 Eurons effektiva växelkurser efter den senaste utvidgningen av euroområdet och EU i :s månadsrapport för mars 2007 och :s Occasional Paper No. 2 ( The effective exchange rates of the euro av Luca Buldorini, Stelios Makrydakis och Christian Thimann, 92 S Mars 2009

257 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Allmänna anmärkningar februari 2002), vilka kan laddas ned från :s webbplats. De bilaterala kurserna i tabell 8.2 är månadsgenomsnitt av de referenskurser som publiceras dagligen för dessa valutor. U T V E C K L I N G U TA N F Ö R E U R O O M R Å D E T Statistiken för övriga EU-länder (tabell 9.1) följer samma principer som för euroområdet. Uppgifterna för USA och Japan i tabell 9.2 är hämtade från nationella källor. Mars 2009 S 93

258

259 B I L A G O R K A L E N D A R I U M F Ö R E U R O S Y S T E M E T S P E N N I N G P O L I T I S K A Å T G Ä R D E R J A N U A R I O C H 8 F E B R U A R I rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vara oförändrade på 3,50 %, 4,50 % respektive 2,50 %. 8 M A R S rådet beslutar att höja den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med 25 punkter till 3,75 %, med verkan från den transaktion som träder i kraft den 14 mars Räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten ska vidare höjas med 25 punkter till 4,75 % respektive 2,75 %, med verkan från den 14 mars A P R I L O C H 1 0 M A J rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vara oförändrade på 3,75 %, 4,75 % respektive 2,75 %. 6 J U N I rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna skall höjas med 25 punkter till 4 %, med verkan från den transaktion som träder i kraft den 13 juni Räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vidare höjas med 25 punkter till 5 % respektive 3 %, med verkan från den 13 juni. 5 J U L I, 2 A U G U S T I, 6 S E P T E M B E R, 4 O K T O B E R, 8 N OV E M B E R O C H 6 D E C E M B E R , O C H 1 0 J A N U A R I, 7 F E B R U A R I, 6 M A R S, 1 0 A P R I L O C H 5 J U N I rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten ska vara oförändrade på 4,00 %, 5,00 % respektive 3,00 %. 3 J U L I rådet beslutar att höja den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med 25 punkter till 4,25 %, med verkan från den transaktion som träder i kraft den 9 juli Räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten höjs samtidigt med 25 punkter till 5,25 % respektive 3,25 %, båda med verkan från den 9 juli A U G U S T I, 4 S E P T E M B E R O C H 2 O K T O B E R rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten ska vara oförändrade på 4,25 %, 5,25 % respektive 3,25 %. 8 O K T O B E R rådet beslutar att sänka den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med 50 punkter till 3,75 %, med verkan från den transaktion som träder i kraft den 15 oktober rådet beslutar dessutom att sänka räntan på både utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten med 4,75 % respektive 1 Kalendarium för de penningpolitiska åtgärder som Eurosystemet har vidtagit mellan 1999 och 2005 finns i :s årsrapporter för respektive år. Mars 2009 I

260 2,75 %, med omedelbar effekt. Vidare beslutar -rådet att från och med den transaktion som avvecklas den 15 oktober kommer de veckovisa huvudsakliga refinansieringstransaktionerna att genomföras som anbudsförfaranden med fast ränta med full tilldelning till den ränta som gäller för huvudsakliga refinansieringstransaktioner. Från och med den 9 oktober kommer vidare att minska räntekorridoren för de stående faciliteterna från 200 punkter till 100 punkter runt räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna. Dessa två åtgärder kommer att gälla så länge som behövs, och åtminstone till slutet av den första uppfyllandeperioden 2009, den 20 januari. 1 5 O K T O B E R rådet beslutar att ytterligare förbättra ramverket för godtagbara säkerheter och att tillhandahålla ytterligare likviditet. I detta syfte beslutar -rådet i) att utöka listan över godtagbara säkerheter i Eurosystemets kredittransaktioner, och att denna utökning ska gälla fram till och slutet av 2009, ii) att ge ökad tillgång till långfristig refinansiering, med verkan från den 30 oktober 2008 och fram till och med första kvartalet 2009 och iii) att tillhandahålla likviditet i US-dollar genom valutamarknadssvappar. 6 N OV E M B E R rådet beslutar att sänka den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med 50 punkter till 3,25 %, med verkan från och med den transaktion som träder i kraft den 12 november rådet beslutar dessutom att sänka räntan på både utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten med 3,75 % respektive 2,75 %, gällande från den 12 november D E C E M B E R rådet beslutar att sänka den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med 75 punkter till 2,50 %, med verkan från och med den transaktion som träder i kraft den 10 december rådet beslutar dessutom att sänka räntan på både utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten med 75 punkter till 3,00 % respektive 2,00 %, gällande från den 10 december D E C E M B E R rådet beslutar att de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna även fortsättningsvis kommer att genomföras som fastränteanbud med full tilldelning efter den uppfyllandeperiod som slutar den 20 januari Denna åtgärd kommer att gälla så länge det behövs och åtminstone till den sista tilldelningen i den tredje tilldelningsperioden 2009 den 31 mars. Från och med den 21 januari 2009 kommer dessutom räntekorridoren för de stående faciliteterna, som den 9 oktober 2008 minskades till 100 punkter runt räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna, åter att breddas symmetriskt till 200 punkter. 1 5 J A N U A R I rådet beslutar att sänka räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med 50 punkter till 2,00 % gällande från och med den transaktion som träder i kraft den 21 januari rådet beslutade vidare att räntan på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten kommer att sättas till 3,00 % respektive 1,00 %, gällande från den 21 januari 2009, i enlighet med beslutet av den 18 december F E B R U A R I rådet beslutar att räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten ska vara oförändrade på 2,00 %, 3,00 % respektive 1,00 %. II Mars 2009

261 KALENDARIUM FÖR EUROSYSTEMETS PENNINGPOLITISKA ÅTGÄRDER 5 M A R S rådet beslutar att sänka räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med 50 punkter till 1,50 % från och med den transaktion som träder i kraft den 11 mars rådet beslutar vidare att räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten kommer att vara 2,50 % respektive 0,50 %, gällande från den 11 mars rådet beslutar dessutom att fortsätta att genomföra huvudsakliga refinansieringstransaktioner som fastränteanbud med full tilldelning för samtliga huvudsakliga refinansieringstransaktioner, refinansieringstransaktioner med särskild löptid och extra långfristiga refinansieringstransaktioner samt för de regelbundna långfristiga refinansieringstransaktionerna så länge det behövs, men åtminstone längre än till slutet av rådet beslutade också att fortsätta med nuvarande löptider och frekvenser för de extra långfristiga refinansieringstransaktionerna och refinansieringstransaktionerna med särskild löptid så länge det behövs, men åtminstone längre än till slutet av Mars 2009 III

262

263 TA R G E T S Y S T E M E T ( T R A N S - E U R O P E A N A U T O M AT E D R E A L - T I M E G R O S S S E T T L E M E N T E X P R E S S T R A N S F E R ) Target spelar en viktig roll för att främja den integrerade penningmarknaden i euroområdet, vilket är en förutsättning för ett effektivt genomförande av den gemensamma penningpolitiken, och bidrar dessutom till integrationen av finansmarknaderna i euroområdet. Deltagare använder Target för att göra stora och brådskande betalningar, till exempel betalningar för avveckling i andra interbanksystem (t.ex. Continuous Linked Settlement (CLS) eller EURO1), och för att avveckla penningmarknads-, valuta- och värdepapperstransaktioner. Det används också för mindre kundbetalningar. Under fjärde kvartalet använde ca banker (inkl. branscher och dotterföretag) samt 21 nationella centralbanker Target för att själva göra betalningar eller för att göra betalningar för sina kunders räkning. Mer än banker över hela världen (och därmed alla dessa bankers kunder) kan nås via Target. Interbankbetalningarnas genomsnittliga andel uppgick till 40 procent i fråga om volym och 92 procent i fråga om värde. Interbankbetalningarnas genomsnittliga värde uppgick till 22,0 miljoner euro, medan kundbetalningarnas genomsnittliga värde uppgick till 1,1 miljon euro. Av betalningarna var 66 procent på mindre än euro, medan 10 procent var på mer än 1 miljon euro. I genomsnitt gjordes 285 betalningar på mer än 1 miljard euro per dag. I N T R A D A G S K R E D I T E R : V Ä R D E N O C H VO LY M E R I genomsnitt förmedlade Target en fjärdedel av betalningarna under den första timmen det var öppet (mellan kl och 8.00). Nästan hälften av volymen förmedlades under de tre första öppettimmarna (mellan kl och 10.00). Klockan hade tre av fyra betalningar, och vid stängningstiden för kundbetalningar (kl ) 99,4 procent av den totala volymen, redan förmedlats. I fråga om värde hade nästan en fjärdedel av omsättningen förmedlats kl och hälften kl Klockan hade 91 procent av det totala värdet av betalningar förmedlats. B E TA L N I N G S F L Ö D E N I TA R G E T Under fjärde kvartalet 2008 förmedlade Target i genomsnitt betalningar per dag till ett dagligt genomsnittsvärde på miljarder euro. Jämfört med kvartalet innan var detta en ökning med 7 procent i fråga om volym och 17 procent i fråga om värde. Jämfört med samma period året innan motsvarade det en minskning med 4 procent i fråga om volym men en ökning med 13 procent i fråga om värde. Det var emellertid andra kvartalet i rad som en minskning av volymen mätt från år till år noterades. Targets totala marknadsandel låg emellertid stabilt kvar på 90 procent i fråga om värde, medan marknadsandelen i fråga om volym uppgick till 60 procent. Betalningstrafiken i Target under detta kvartal var som mest intensiv den 22 december då betalningar förmedlades. TA R G E T S T I L L G Ä N G L I G H E T O C H P R E S TA N D A Under fjärde kvartalet 2008 uppnådde Target för första gången en total tillgänglighet på 100 procent, jämfört med 99,97 procent kvartalet innan. Under detta kvartal förekom inga störningar som påverkade Targets tillgänglighet. Störningar som beaktas vid beräkningen av Targets tillgänglighet är sådana som förhindrar förmedling av betalningar i minst 10 minuter. Till följd av Targets fullständiga tillgänglighet förmedlades 99,84 procent av betalningar mellan medlemsstater på mindre än 5 minuter, 0,10 procent på 5 15 minuter, och resten (0,06 procent) på minuter. På kvartalets intensivaste dag förmedlades alla betalningar på mindre än 5 minuter och uppfyllde därmed fullt ut de förväntningar som ställs på systemet Mars 2009 V

264 Tabell 1 Betalningsuppdrag förmedlade genom Target och andra utvalda interbankbetalningssystem: transaktionsvolym (antal betalningar) TARGET 1) PNS-systemet togs ur drift den 15 februari kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv Alla Targetbetalningar Total volym Genomsnitt per dag Targetbetalningar inom medlemsländer Total volym Genomsnitt per dag Targetbetalningar mellan medlemsländer Total volym Genomsnitt per dag Andra system Euro 1 (EBA) Total volym Genomsnitt per dag Paris Net Settlement (PNS) Total volym Genomsnitt per dag Pankkien On-line Pikasiirrot ja Sekit-järjestelmä (POPS) Total volym Genomsnitt per dag Tabell 2 Betalningsuppdrag förmedlade genom Target och andra utvalda interbankbetalningssystem: transaktionsvärde (miljarder euro) Target 1) PNS-systemet togs ur drift den 15 februari kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv Alla Targetbetalningar Värde, totalt 164, , , , ,661 Genomsnitt per dag 2,573 2,636 2,606 2,491 2,917 Targetbetalningar inom medlemsländer Värde, totalt 105, , , , ,962 Genomsnitt per dag 1,655 1,747 1,753 1,688 2,093 Targetbetalningar mellan medlemsländer Värde, totalt 58,782 55,998 54,573 52,955 52,699 Genomsnitt per dag Andra system Euro 1 (EBA) Värde, totalt 15,766 16,541 17,944 18,504 20,410 Genomsnitt per dag Paris Net Settlement (PNS) Värde, totalt 3, Genomsnitt per dag Pankkien On-line Pikasiirrot ja Sekit-järjestelmä (POPS) Värde, totalt Genomsnitt per dag VI Mars 2009

265 D O K U M E N T U T G I V N A AV E U R O P E I S K A C E N T R A L B A N K E N S E D A N Denna förteckning är avsedd att ge läsarna information om utvalda dokument som har givits ut av Europeiska centralbanken sedan januari Beträffande arbetsrapporter omfattar listan enbart rapporter som publicerats mellan december 2008 och februari Förutsatt att de finns i lager och att inget annat anges går det att prenumera på eller beställa publikationer kostnadsfritt genom att kontakta info@ ecb.europa.eu. En fullständig förteckning över dokument som utgivits av Europeiska centralbanken och av Europeiska monetära institutet finns på :s webbplats ( Å R S R A P P O R T Årsrapport 2007, april KO N V E R G E N S R A P P O R T Konvergensrapport, maj S P E C I A L U T G Å VA AV M Å N A D S R A P P O R T E N 10th anniversary of the , maj A R T I K L A R I M Å N A D S R A P P O R T E N The introduction of quarterly sectoral accounts statistics for the euro area, november Productivity developments and monetary policy, januari Globalisation, trade and the euro area macroeconomy, januari The Eurosystem s experience with forecasting autonomous factors and excess reserves, januari The analysis of the euro money market from a monetary policy perspective, februari Securitisation in the euro area, februari The new euro area yield curves, februari Business investment in the euro area and the role of firms financial positions, april Short-term forecasts of economic activity in the euro area, april Developments in the EU arrangements for financial stability, april Price stability and growth, maj The Eurosystem s open market operations during the recent period of financial market volatility, maj One monetary policy and many fiscal policies: ensuring a smooth functioning of EMU, juli Euro area trade in services: some key stylised facts, juli The Eurosystem as a provider of technical assistance to EU neighbouring regions, juli The external dimension of monetary analysis, augusti The role of banks in the monetary policy transmission mechanism, augusti Ten years of the Stability and Growth Pact, oktober Cross-border bank mergers & acquisitions and institutional investors, oktober Monitoring labour cost developments across euro area countries, november Valuing stock markets and the equity risk premium, november Ten years of TARGET and the launch of TARGET2, november Housing wealth and private consumption in the euro area, januari Foreign asset accumulation by authorities in emerging markets, januari Mars 2009 VII

266 New survey evidence on wage setting in Europe, februari Assessing global trends in protectionism, februari 2009 S TAT I S T I C S P O C K E T B O O K Finns från och med augusti L E G A L W O R K I N G PA P E R S 6 The legal implications of the prudential supervisory assessment of bank mergers and acquisitions under EU law, av S. Kerjean, juni Electronic money institutions: current trends, regulatory issues and future prospects av P. Athanassiou och N. Mas-Guix, juli O C C A S I O N A L PA P E R S 78 A framework for assessing global imbalances av T. Bracke, M. Bussière, M. Fidora och R. Straub, januari The working of the eurosystem: monetary policy preparations and decision-making selected issues av P. Moutot, A. Jung och F. P. Mongelli, januari China s and India s roles in global trade and finance: twin titans for the new millennium? av M. Bussière och A. Mehl, januari Measuring financial integration in new EU Member States av M. Baltzer, L. Cappiello, R. A. De Santis och S. Manganelli, mars The sustainability of China s exchange rate policy and capital account liberalisation av L. Cappiello och G. Ferrucci, mars The predictability of monetary policy av T. Blattner, M. Catenaro, M. Ehrmann, R. Strauch och J. Turunen, mars Short-term forecasting of GDP using large monthly datasets: a pseudo real-time forecast evaluation exercise av G. Rünstler, K. Barhoumi, R. Cristadoro, A. Den Reijer, A. Jakaitiene, P. Jelonek, A. Rua, K. Ruth, S. Benk och C. Van Nieuwenhuyze, maj Benchmarking the Lisbon strategy av D. Ioannou, M. Ferdinandusse, M. Lo Duca och W. Coussens, maj Real convergence and the determinants of growth in EU candidate and potential candidate countries: a panel data approach av M. M. Borys, É. K. Polgár och A. Zlate, juni Labour supply and employment in the euro area countries: developments and challenges, av en arbetsgrupp inom :s penningpolitiska kommitté, juni Real convergence, financial markets, and the current account emerging Europe versus emerging Asia av S. Herrmann och A. Winkler, juni An analysis of youth unemployment in the euro area av R. Gomez-Salvador och N. Leiner-Killinger, juni Wage growth dispersion across the euro area countries: some stylised facts av M. Andersson, A. Gieseck, B. Pierluigi och N. Vidalis, juli The impact of sovereign wealth funds on global financial markets av R. Beck och M. Fidora, juli The Gulf Cooperation Council countries: economic structures, recent developments and role in the global economy av M. Sturm, J. Strasky, P. Adolf och D. Peschel, juli Russia, EU enlargement and the euro av Z. Polański och A. Winkler, augusti The changing role of the exchange rate in a globalised economy av F. di Mauro, R. Rüffer och I. Bunda, september VIII Mars 2009

267 DOKUMENT UTGIVNA AV EUROPEISKA CENTRALBANKEN SEDAN Financial stability challenges in candidate countries managing the transition to deeper and more market-oriented financial systems av kommittén för internationella förbindelsers expertgrupp med avseende på den finansiella stabiliteten i kandidatländerna, september The monetary presentation of the euro area balance of payments av L. Bê Duc, F. Mayerlen och P. Sola, september Globalisation and the competitiveness of the euro area av F. di Mauro och K. Forster, september Will oil prices decline over the long run? av R. Kaufmann, P. Karadeloglou och F. di Mauro, oktober The and IMF indicators for the macro-prudential analysis of the banking sector: a comparison of the two approaches av A. M. Agresti, P. Baudino och P. Poloni, november Survey data on household finance and consumption: research summary and policy use av Eurosystem Household Finance and Consumption Network, januari R E S E A R C H B U L L E T I N Research Bulletin, No 7, juni A R B E T S R A P P O R T E R 973 Do China and oil exporters influence major currency configurations? av M. Fratzscher och A. Mehl, december Institutional features of wage bargaining in 23 European countries, the United States and Japan av P. Du Caju, E. Gautier, D. Momferatou och M. Ward-Warmedinger, december Early estimates of euro area real GDP growth: a bottom-up approach from the production side av E. Hahn och F. Skudelny, december The term structure of interest rates across frequencies av K. Assenmacher-Wesche och S. Gerlach, december Predictions of short-term rates and the expectations hypothesis of the term structure of interest rates av M. Guidolin och D. L. Thornton, december Measuring monetary policy expectations from financial market instruments av M. Joyce, J. Relleen och S. Sorensen, december Futures contract rates as monetary policy forecasts av G. Ferrero och A. Nobili, december Extracting market expectations from yield curves augmented by money market interest rates: the case of Japan av T. Nagano och N. Baba, december Why the effective price for money exceeds the policy rate in the tenders? av T. Välimäki, december Modelling short-term interest rate spreads in the euro money market av N. Cassola och C. Morana, december What explains the spread between the euro overnight rate and the s policy rate? av T. Linzert och S. Schmidt, december The daily and policy-relevant liquidity effects av D. L. Thornton, december Portuguese banks in the euro area market for daily funds av L. Farinha och V. Gaspar, December The topology of the federal funds market av M. L. Bech och E. Atalay, december Probability of informed trading on the euro overnight market rate: an update av J. Idier och S. Nardelli, December The interday and intraday patterns of the overnight market: evidence from an electronic platform av R. Beaupain och A. Durré, december Mars 2009 IX

268 989 Modelling loans to non-financial corporations in the euro area av C. Kok Sørensen, D. Marqués Ibáñez och C. Rossi, januari Fiscal policy, housing and stock prices av A. Afonso and R. M. Sousa, januari The macroeconomic effects of fiscal policy av A. Afonso and R. M. Sousa, januari FDI and productivity convergence in central and eastern Europe: an industry-level investigation av M. Bijsterbosch och M. Kolasa, januari Has emerging Asia decoupled? An analysis of production and trade linkages using the Asian international input-output table av G. Pula och T. A. Peltonen, januari Fiscal sustainability and policy implications for the euro area av F. Balassone, J. Cunha, G. Langenus, B. Manzke, J. Pavot, D. Prammer och P. Tommasino, januari Current account benchmarks for central and eastern Europe: a desperate search? av M. Ca Zorzi, A. Chudik and A. Dieppe, januari What drives euro area break-even inflation rates? av M. Ciccarelli och J. A. García, januari Financing obstacles and growth: an analysis for euro area non-financial corporations av C. Coluzzi, A. Ferrando och C. Martinez-Carrascal, januari Infinite-dimensional VARs and factor models av A. Chudik and M. H. Pesaran, januari Risk-adjusted forecasts of oil prices av P. Pagano och M. Pisani, januari Wealth effects in emerging market economies av T. A. Peltonen, R. M. Sousa och I. S. Vansteenkiste, januari Identifying the elasticity of substitution with biased technical change av M. A. León-Ledesma, P. McAdam och A. Willman, januari Assessing portfolio credit risk changes in a sample of EU large and complex banking groups in reaction to macroeconomic shocks av O. Castrén, T. Fitzpatrick och M. Sydow, februari Real wages over the business cycle: OECD evidence from the time and frequency domains av J. Messina, C. Strozzi och J. Turunen, februari Characterising the inflation-targeting regime in South Korea av M. Sánchez, februari Labour market institutions and macroeconomic volatility in a panel of OECD countries av F. Rumler och J. Scharler, februari Understanding sectoral differences in downward real wage rigidity: workforce composition, institutions, technology and competition av P. Du Caju, C. Fuss och L. Wintr, februari Sequential bargaining in a new-keynesian model with frictional unemployment and staggered wage negotiation av G. de Walque, O. Pierrard, H. Sneessens och R. Wouters, februari Liquidity (risk) concepts: definitions and interactions av K. Nikolaou, februari Optimal sticky prices under rational inattention av B. Maćkowiak och M. Wiederholt, februari Business cycles in the euro area av D. Giannone, M. Lenza och L. Reichlin, februari The global dimension of inflation evidence from factor-augmented Phillips curves av S. Eickmeier och K. Moll, februari Petrodollars and imports of oil-exporting countries av R. Beck och A. Kamps, februari Structural breaks, cointegration, and the Fisher effect av A. Beyer, A. Haug och B. Dewald, februari Asset prices and current account fluctuations in G7 economies av M. Fratzscher och R. Straub, februari Inflation forecasting in the new EU Member States av O. Arratibel, C. Kamps och N. Leiner-Killinger, februari X Mars 2009

269 DOKUMENT UTGIVNA AV EUROPEISKA CENTRALBANKEN SEDAN 2007 Ö V R I G A P U B L I K AT I O N E R Bond markets and long-term interest rates in non-euro area Member States of the European Union, januari 2008 (endast på webben). EU banking sector stability, november 2007 (endast på webben). Oversight framework for card payment schemes standards, januari 2008 (endast på webben). The role of money money and monetary policy in the twenty-first century proceedings of the Fourth Central Banking Conference 2006, februari Euro area balance of payments and international investment position statistics Annual quality report, mars 2008 (endast på webben). statistics quality framework (SQF), april 2008 (endast på webben). Quality assurance procedures within the statistical function, april 2008 (endast på webben). statistics an overview, april 2008 (endast på webben). TARGET Annual Report 2007, april 2008 (endast på webben). Financial integration in Europe, april Labour supply and employment in the euro area countries: developments and challenges, juni The international role of the euro, juli 2008 (endast på webben). Payment systems and market infrastructure oversight report, juli 2008 (endast på webben). Letter from the President to Mr Dimitrios Papadimoulis, Member of the European Parliament, juli 2008 (endast på webben). Letter from the President to Mr Ashley Mote, Member of the European Parliament, juli 2008 (endast på webben). Legal framework of the Eurosystem and the ESCB. legal acts and instruments, juli CCBM2 User Requirements 4.1, juli 2008 (endast på webben). Simulating financial instability conference on stress testing and financial crisis simulation exercises, July 2007, september 2008 New procedure for constructing staff projection ranges, september 2008 (endast på webben) Commission s draft directive/regulation on credit rating agencies Eurosystem contribution to the public consultation, september 2008 (endast på webben) Euro money market survey, september 2008 (endast på webben). EU banking structures, oktober 2008 (endast på webben). Letter from the President to Mr Mario Borghezio, Member of the European Parliament, oktober 2008 (endast på webben). Letter from the President to Mr Ashley Mote, Member of the European Parliament, oktober 2008 (endast på webben). A strategic vision for statistics: challenges for the next 10 years Fourth Conference on Statistics, 24 and 25 April 2008, november The implementation of monetary policy in the euro area: General documentation on Eurosystem monetary policy instruments and procedures, november The Eurosystem policy principles on the location and operation of infrastructures settling euro-denominated payment transactions: specification of legally and operationally located in the euro area, november 2008 (endast på webben). Single Euro Payments Area sixth progress report, november 2008 (endast på webben). EU banks liquidity stress-testing and contingency funding plans, november 2008 (endast på webben). Government finance statistics guide, december 2008 (endast på webben). Financial Stability Review, december Covered bonds in the EU financial system, december 2008 (endast på webben). The incentive structure of the originate and distribute model, December 2008 (endast på webben). Recommendations of the Governing Council of the European Central Bank on the pricing of recapitalisations, December 2008 (endast på webben). Mars 2009 XI

270 Recommendations of the Governing Council of the European Central Bank on government guarantees for bank debt, december 2008 (endast på webben). Commercial property markets financial stability risks, recent developments and EU banks exposures, december 2008 (endast på webben). Correspondent central banking model (CCBM) procedures for Eurosystem counterparties, december 2008 (endast på webben). Letter from the President to Mr Robert Sturdy, Member of the European Parliament, January 2009 (endast på webben). Euro money market study 2008, februari 2009 (endast på webben). Eurosystem oversight policy framework, februari 2009 (endast på webben). Harmonised oversight approach and oversight standards for payment instruments, februari 2009 (endast på webben). European Commission s consultation on hedge funds Eurosystem contribution, februari 2009 (endast på webben). I N F O R M AT I O N S B R O S C H Y R E R The European Central Bank, the Eurosystem, the European System of Central Banks, andra upplagan, maj Price Stability why is it important for you?, juni 2008 A single currency an integrated market infrastructure, september XII Mars 2009

271 O R D L I S TA Denna ordlista innehåller en del begrepp som är ofta förekommande i månadsrapporten. En mer omfattande och utförlig ordlista finns på :s webbplats ( en.html). Aktier: värdepapper som representerar ägarandelar i företag. De omfattar aktier som handlas på börser (börsnoterade aktier), onoterade aktier och andra typer av ägarandelar. Aktier ger vanligtvis inkomster i form av utdelning. Anbudsförfarande med fast ränta: anbudsförfarande där räntan anges i förväg av centralbanken och de deltagande motparterna lämnar bud på de belopp de vill handla till den fasta räntan. Anbudsförfarande med rörlig ränta: anbudsförfarande i vilket motparterna lämnar bud på både belopp och ränta för den transaktion de önskar göra med centralbanken. Arbetskraft: antalet sysselsatta och arbetslösa personer totalt. Arbetsproduktivitet: ett mått på det som kan produceras med en given arbetsinsats. Arbetsproduktiviteten kan mätas på flera olika sätt, men mäts vanligen som BNP-volym dividerat med antingen total sysselsättning eller totalt antal arbetade timmar. Autonoma likviditetsfaktorer: likviditetsfaktorer som normalt inte uppstår till följd av användningen av penningpolitiska instrument, t.ex. utelöpande sedlar, statens inlåning i centralbanken och centralbankens utländska nettotillgångar. Avkastningskurva: en grafisk framställning av förhållandet vid en bestämd tidpunkt mellan räntan eller avkastningen och den återstående löptiden för tillräckligt homogena värdepapper med olika löptider. Lutningen på avkastningskurvan kan mätas som skillnaden mellan räntor eller avkastningar för två olika löptider. Avtalslöneindex: ett mått på det direkta utfallet av kollektivförhandlingar i fråga om grundlön (dvs. exklusive bonusar) i euroområdet. Avser den implicita genomsnittsförändringen av månadslöner. Betalningsbalans: sammanfattande statistik för en bestämd tidsperiod över en ekonomis ekonomiska transaktioner med resten av världen. Bortskrivning: när värdet på lån som inte bedöms vara indrivningsbara avlägsnas från monetära finansinstituts balansräkningar. Bruttonationalprodukt (BNP): värdet av en ekonomis totala produktion av varor och tjänster minus insatsförbrukning, plus nettoskatter på produkter och import. BNP kan delas upp i produktions-, utgiftseller inkomstkomponenter. De viktigaste utgifterna när det gäller BNP är hushållens konsumtion, offentlig konsumtion, fasta bruttoinvesteringar, lagerförändringar samt export och import av varor och tjänster (inbegripet handel inom euroområdet). Bytesbalans: del av betalningsbalansen som omfattar alla transaktioner med varor och tjänster, faktorinkomster och löpande transfereringar mellan hemmahörande och icke-hemmahörande. Centralkurs: ERM2-valutornas växelkurs gentemot euron, kring vilken fluktuationsbanden fastställs. Mars 2009 XIII