Under 2010 kommer alla publikationer att innehålla motiv från 500-eurosedeln.

Transkript

1 M Å N A D S R A P P O RT J U N I

2

3 Under 21 kommer alla publikationer att innehålla motiv från 5-eurosedeln. M å n a dsr a pport j u n i 21

4 Europeiska centralbanken, 21 Besöksadress Kaiserstrasse Frankfurt am Main Tyskland Postadress Postfack Frankfurt am Main Tyskland Telefonnummer Webbplats Fax Denna rapport har utarbetats på :s direktions ansvar. De nationella centralbankerna har översatt från engelska och publicerat dessa andra språkversioner. Alla rättigheter förbehålls. Återgivande i utbildningssyfte och för icke-kommersiella ändamål är tillåtet under förutsättning att källan anges. Stoppdatum för statistiska uppgifter i denna utgåva är 9 juni 21. ISSN

5 INNEHÅLL ledare 7 den ekonomiska och monetära utvecklingen Läget i euroområdets omvärld 9 Monetär och finansiell utveckling 1 7 Priser och kostnader 5 4 Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad 6 6 De offentliga finansernas utveckling 7 9 Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av eurosystemets experter 8 9 Utvecklingen av växelkurser och betalningsbalansen 9 4 Rutor: 1 Penningmängdsökning i euroområdet och Securities Markets Programme Likviditetsförhållanden och penningpolitiska transaktioner från 1 februari 21 till 11 maj Utvecklingen på finansmarknaderna i början av maj Jordbruksråvaror och livsmedelspriser i euroområdets HIKP Arbetskraftsutbudets utveckling på senare tid Budgetkonsolideringar: tidigare erfarenheter, kostnader och fördelar Offentlig bruttoskuld och offentliga finansiella tillgångar i euroområdet Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Prognoser av andra institut Finansiell turbulens och finansiella flöden över gränserna i euroområdet 9 9 statistik för euroområdet BILagor Kalendarium för Eurosystemets penningpolitiska åtgärder Targetsystemet (Trans-European Automated Real-Time Gross Settlement Express Transfer) Dokument utgivna av Europeiska Centralbanken sedan 29 Ordlista s1 I V V l l X V Juni 21 3

6 förkortningar Länder LU Luxemburg BE Belgien HU Ungern BG Bulgarien MT Malta CZ Tjeckien NL Nederländerna DK Danmark AT Österike DE Tyskland PL Polen EE Estland PT Portugal IE Irland RO Rumänien GR Grekland SI Slovenien ES Spanien SK Slovakien FR Frankrike FI Finland IT Italien SE Sverige CY Cypern UK Storbritannien LV Lettland JP Japan LT Litauen US USA övriga förkortningar BIS Bank for International Settlements BNP bruttonationalprodukt BPM5 IMF:s betalningsbalanshandbok (IMF Balance of Payments Manual) (femte utgåvan) CD bankcertifikat c.i.f. kostnader, försäkring och frakt vid importgräns Europeiska centralbanken (European Central Bank) S Europeiska centralbankssystemet (European System of Central Banks) EER effektiv växelkurs EMI Europeiska monetära institutet (European Monetary Institute) EMU Ekonomiska och monetära unionen (Economic and Monetary Union) ENS 95 Europeiska nationalräkenskapssystemet 1995 EU Europeiska unionen EUR euro f.o.b. fritt vid exportgräns HIKP harmoniserat konsumentprisindex HWWI Hamburg Institute of International Economics ILO Internationella arbetsorganisationen (International Labour Organization) IMF Internationella valutafonden (International Monetary Fond) KPI konsumentprisindex MFI monetära finansinstitut NACE Rev.1 statistisk klassificering av ekonomiska aktiviteter i Europeiska unionen NCB nationell(a) centralbank(er) OECD Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling PPI producentprisindex SITC Rev. 4 Standard International Trade Classification (revision 4) ULCM enhetsarbetskostnad i tillverkningsindustrin ULCT enhetsarbetskostnad i den totala ekonomin I enlighet med praxis inom gemenskapen anges medlemsländerna i alfabetisk ordning efter landsnamnen enligt nationell stavning. 4 Juni 21

7 Ledare Baserat på de regelbundna ekonomiska och monetära analyserna beslutade -rådet vid sitt sammanträde den 1 juni 21 att styrräntorna ska vara oförändrade. De nuvarande räntorna ligger fortfarande på en lämplig nivå. Med hänsyn till ny information som blivit tillgänglig sedan mötet den 6 maj 21 räknar -rådet alltjämt med att prisutvecklingen blir fortsatt måttlig under den period som är penningpolitiskt relevant. Även om det globala inflationstrycket kvarstår, väntas det inhemska pristrycket förbli lågt. De senaste uppgifterna har också bekräftat att den ekonomiska återhämtningen i euroområdet fortsatte under första halvåret 21 men att kvartalstillväxten antas bli rätt ojämn. På längre sikt räknar -rådet med att ekonomin i euroområdet kommer att växa i måttlig takt i en omvärld av fortsatta spänningar inom en del finansmarknadssegment och ovanligt stor osäkerhet. Den monetära analysen bekräftar att det inhemska inflationstrycket på medellång sikt är fortsatt dämpat vilket den svaga penningmängds- och kreditökningen tyder på. Sammantaget räknar -rådet med att prisstabiliteten kommer att upprätthållas på medellång sikt och på så sätt stödja hushållens köpkraft i euroområdet. Inflationsförväntningarna förblir fast förankrade i linje med målet att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. Det är fortsatt viktigt med den fasta förankringen av inflationsförväntningarna. Penningpolitiken kommer att göra allt som behövs för att upprätthålla prisstabilitet i euroområdet på medellång sikt. Detta är penningpolitikens nödvändiga och viktiga bidrag för att främja hållbar ekonomisk tillväxt, nya arbetstillfällen och finansiell stabilitet. Alla extraordinära åtgärder som vidtagits under perioden med allvarliga spänningar på finansmarknaden, dvs. det utvidgade kreditstödet och värdepappersmarknadsprogrammet, är helt i linje med rådets mandat och till sin uppläggning av tillfällig natur. -rådet kommer att hålla fast vid prisstabilitet på medellång och längre sikt, och både den penningpolitiska inriktningen och den samlade tillförseln av likviditet kommer att justeras efter behov. -rådet kommer att fortsätta följa utvecklingen mycket noga framöver. Vad gäller den ekonomiska analysen har den ekonomiska aktiviteten i euroområdet ökat sedan mitten av 29 efter en period av kraftig nedgång. Enligt Eurostats första beräkningar var BNP-tillväxten i fasta priser i euroområdet på kvartalsbasis,2 procent under första kvartalet 21. Medan särskilt de dåliga väderförhållandena dämpade tillväxten i början av året, pekar de senaste ekonomiska indikatorerna på att en återhämtning ägde rum under våren. På sikt väntar sig -rådet att BNP i fasta priser ökar i måttlig och fortsatt ojämn takt tidsmässigt och inom olika ekonomier och sektorer i euroområdet. Den pågående globala återhämtningen och dess inverkan på efterfrågan på euroområdets produkter väntas tillsammans med den expansiva penningpolitiska inriktningen och de åtgärder som vidtagits för att återställa det finansiella systemets funktionsförmåga stödja ekonomin i euroområdet. Anpassningarna av balansräkningarna inom olika sektorer och de svaga arbetsmarknadsutsikterna väntas dock dämpa återhämtningen av aktiviteten. Den bedömningen avspeglas också i Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i juni 21, enligt vilka den årliga BNP-tillväxten i fasta priser kommer att ligga mellan,7 procent och 1,3 procent under 21 och mellan,2 procent och 2,2 procent under 211. Jämfört med experternas makroekonomiska framtidsbedömningar i mars 21 har intervallet för tillväxten i BNP i fasta priser i år reviderats något uppåt på grund av den positiva effekten av den ökade globala aktiviteten på kort sikt, medan intervallet för 211 huvudsakligen på grund av de inhemska efterfrågeutsikterna har reviderats en aning nedåt. Framtidsbedömningarna av Eurosystemets experter i juni 21 ligger i stort sett i linje med prognoserna från internationella organisationer. Enligt -rådets bedömning är hoten mot de ekonomiska utsikterna i stort sett balanserade i en omvärld av ovanligt stor osäkerhet. På uppåtsidan kan den globala ekonomin och utrikeshandeln återhämta sig bättre än beräknat, vilket ytterligare stöder exporten i euroområ- Juni 21 5

8 det. På nedåtsidan finns det fortfarande oro för nya spänningar inom en del finansmarknadssegment och andra dithörande förtroendeeffekter. Dessutom finns det oro för en starkare eller långvarigare negativ återkoppling än beräknat mellan den reala ekonomin och finanssektorn, ytterligare prishöjningar på olja och andra råvaror, ett protektionistiskt tryck och möjligen en okontrollerad korrigering av globala obalanser som kan väga in på nedåtsidan. När det gäller prisutvecklingen var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet enligt Eurostats snabbstatistik 1,6 procent i maj 21, mot 1,5 procent i april. Ökningen av inflationstakten under de senaste månaderna speglar främst högre energipriser. Det kan inte uteslutas att HIKPinflationen ytterligare ökar något under andra halvåret i år. På längre sikt är det troligt att inflationstakten överlag blir fortsatt måttlig. Även om trycket uppåt på råvarupriserna kvarstår, väntas det inhemska pristrycket i euroområdet förbli lågt. Inflationsförväntningarna på medellång och lång sikt förblir fast förankrade i linje med -rådets mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. Den bedömningen avspeglas också i Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i juni 21, enligt vilka den årliga HIKP-inflationen beräknas ligga mellan 1,4 procent och 1,6 procent under 21 och mellan 1, procent och 2,2 procent under 211. Jämfört med -experternas framtidsbedömningar i mars 21 har intervallen reviderats uppåt något, vilket främst speglar högre europriser på råvaror. Tillgängliga prognoser från internationella organisationer ger en i stort sett liknande bild. Riskerna mot utsikterna för prisutvecklingen är i stort sett balanserade. Uppåtriskerna på medellång sikt hänger framför allt samman med utvecklingen av råvarupriserna. Höjningarna av indirekta skatter och administrativt fastställda priser kan dessutom bli större än vad som i dag väntas, eftersom de offentliga finanserna kommer att behöva konsolideras de närmaste åren. Samtidigt är riskerna för den inhemska pris- och kostnadsutvecklingen begränsade. -rådet kommer noggrant att bevaka den framtida utvecklingen av alla tillgängliga prisindikatorer. Den monetära analysen visar att den årliga M3- ökningen var oförändrad, dvs.,1 procent i april 21. Årstillväxten i utlåningen till den privata sektorn ökade ytterligare något och blev positiv, men den var fortsatt svag på,1 procent. Tillsammans ger dessa uppgifter fortsatt stöd för bedömningen att ökningstakten i den underliggande monetära expansionen är måttlig och inflationstrycket dämpat på medellång sikt. Utvecklingen av M3 och utlåningen på kortare sikt har varit fortsatt volatil och mot bakgrund av de nya spänningarna inom en del finansmarknadssegment kan volatiliteten i M3 och dess komponenter mycket väl fortsätta. Den faktiska ökningen i M3 fortsätter att underskatta den underliggande monetära ökningstakten, men den nedåtriktade effekten av den ganska branta avkastningskurvan och de dithörande placeringarna i långfristig inlåning och värdepapper som inte ingår i M3 förefaller att gradvis minska. Detsamma gäller de omplaceringar inom M3 som har uppfattats som en reaktion på de små skillnaderna mellan räntorna på olika M3-instrument. Den årliga M1-tillväxten på 1,7 procent är fortfarande mycket stark. Den fortsatt svaga årliga ökningen i bankutlåningen till den privata sektorn döljer att månadsflödena nu har varit positiva under flera månader. Samtidigt fortsätter denna aggregerade utveckling främst att spegla en pågående årlig tillväxt i utlåningen till hushåll, medan den årliga tillväxten i utlåningen till icke-finansiella företag alltjämt är negativ. I konjunkturcykeln är det normalt att utlåningen till icke-finansiella företag reagerar med en viss eftersläpning på den ekonomiska aktiviteten. De senaste uppgifterna bekräftar att minskningen i bankernas balansräkningar överlag inte har fortsatt efter årsskiftet. Ytterligare anpassningar kan dock inte uteslutas och för bankerna kvarstår utmaningen att öka tillgången på kredit för den icke-finansiella sektorn när efterfrågan tar 6 Juni 21

9 LEdarE fart. Bankerna borde ta itu med denna utmaning och vända sig till marknaden för att ytterligare stärka sin kapitalbas och vid behov dra full nytta av de statliga stödåtgärderna för rekapitalisering. Sammantaget ligger de nuvarande styrräntorna fortfarande på en lämplig nivå. Med hänsyn till ny information som blivit tillgänglig sedan mötet den 6 maj 21 räknar -rådet alltjämt med att prisutvecklingen blir fortsatt måttlig under den period som är penningpolitiskt relevant. Även om det globala inflationstrycket kvarstår, väntas det inhemska pristrycket förbli lågt. De senaste uppgifterna har också bekräftat att den ekonomiska återhämtningen i euroområdet fortsatte under första halvåret 21 men att kvartalstillväxten antas bli rätt ojämn. På längre sikt räknar -rådet med att ekonomin i euroområdet kommer att växa i måttlig takt i en omvärld av fortsatta spänningar inom en del finansmarknadssegment och ovanligt stor osäkerhet. En avstämning av den ekonomiska analysen mot den monetära bekräftar att inflationstrycket på medel lång sikt är fortsatt dämpat så som den svaga penningmängds- och kreditökningen antyder. Sammantaget räknar -rådet med att prisstabiliteten kommer att upprätthållas på medellång sikt och på så sätt stödja hushållens köpkraft i euroområdet. Inflationsförväntningarna förblir fast förankrade i linje med målet att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt. Den fasta förankringen av inflationsförväntningarna är fortsatt viktig. -rådet kommer att fortsätta att följa utvecklingen mycket noga framöver. finanserna garanteras. -rådet välkomnar att några euroländer med de största underskotten och starkt växande skuldkvoter har antagit ytterligare konsolideringsåtgärder och satt ambitiösare finanspolitiska mål. I detta sammanhang har -rådet noterat den inriktning för finanspolitiken i euroländerna som euroländernas finansministrar kom överens om den 7 juni och välkomnar åtagandet om att vid behov vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa att budgetmålen för 21 och åren därefter uppnås. Det är verkligen essentiellt att de nya budgetmålen uppnås. -rådet är helt överens med ministrarna om prioriteringen att hejda och vända ökningen i skuldkvoten och välkomnar åtagandet om omedelbara åtgärder i detta syfte. Strukturreformer som leder till högre tillväxt och sysselsättning är nödvändiga i alla euroländer för att stödja en hållbar återhämtning. Rådande konkurrenskraftsproblem och inhemska och utländska obalanser måste snabbt åtgärdas av de berörda länderna. I detta syfte bör löneförhandlingarna medge en lämplig anpassning av lönerna till konkurrenskrafts- och arbetslöshetssituationen. Likaså behövs åtgärder för att öka prisflexibiliteten och icke-priskonkurrenskraften. Slutligen bör också en lämplig omstrukturering av banksektorn spela en viktig roll. Sunda balansräkningar, effektiv riskhantering och tydliga, gedigna affärsmodeller utgör nyckeln till att öka bankernas motståndskraft mot chocker och säkra tillgången till finansiering och lägger därigenom grunden för en hållbar ekonomisk tillväxt, nya arbetstillfällen och finansiell stabilitet. Vad gäller finanspolitiken välkomnar rådet euroländernas senaste beslut att formellt upprätta ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument. Det måste åtföljas av beslutsamma åtgärder på regeringsnivå. Det är nödvändigt att alla länderna står fast vid sina åtaganden att korrigera stora budgetunderskott och statsskulder och minska sårbarheten i de offentliga finanserna. I detta syfte bör de konkreta anpassningsåtgärder som behövs för att uppnå budgetmålen specificeras fullt ut. Alla länderna måste se till att förtroendet för hållbarheten i de offentliga Juni 21 7

10

11 D E N e k o n o m i s k a o c h m o n e t ä r a u t v e c k l i n g e n den ekonomiska ch monetära utvecklingen Läget i euroområdets omvärld 1 läget i euroområdets omvärld Den globala ekonomin har fortsatt att återhämta sig under de senaste månaderna, delvis med stöd från den finans- och penningpolitiska stimulanspolitiken samt en förlängd lagercykel. Den globala inflationen har ökat främst till följd av högre råvarupriser, men det underliggande inflationstrycket är på det hela taget fortsatt relativt begränsat i de största utvecklade ekonomierna i linje med lågt kapacitetsutnyttjande och väl förankrade inflationsförväntningar. I vissa tillväxtekonomier har däremot inflationstrycket ökat till följd av stark inhemsk efterfrågan. I en ovanligt osäker omvärld förefaller riskerna i stort sett balansera ut varandra när det gäller de globala ekonomiska utsikterna. 1.1 utvecklingen I världsekonomin Den globala ekonomin fortsatte att expandera under första kvartalet 21 och de kortsiktiga indikatorerna pekar på en stabil tillväxt i början av andra kvartalet. Återhämtningen får fortsatt stöd av effekterna av de finans- och penningpolitiska stimulanserna och av en förlängd lagercykel. Den globala ekonomins positiva utveckling har åtföljts av ytterligare återhämtning för världshandeln. Globala sysselsättningsindikatorer har också förbättrats de senaste månaderna, efter omfattande sysselsättningsförluster under större delen av de två senaste åren. Diagram 1 Global Pmi produktion (spridningsindex; SA; månadsuppgifter) PMI produktion: totalt PMI produktion: tillverkning PMI produktion: tjänster Mer specifikt fortsätter den senaste indikatorbaserade informationen att peka på ytterligare förbättringar av de globala ekonomiska villkoren Även om inköpschefsindexet (PMI) backade något i maj till 57, från 57,7 föregående månad, Källa: Markit. låg det kvar över seriens genomsnitt som motsvarar en betydande global expansion (se diagram 1). Affärsaktiviteten inom både tillverknings- och tjänstesektorerna avtog något men låg ändå kvar på relativt höga nivåer. Tillverkningen gick fortsatt i spetsen för återhämtningen och fick fortsatt stöd från en fortsatt stabil ökning av ny orderingång. PMI-indexen för nya order sjönk i maj och avmattningen för ny företagstillväxt har varit något mer uttalad inom tjänstesektorn än inom tillverkningssektorn. Aktiviteten i världsekonomin återhämtade sig, och världshandeln fortsatte att expandera i slutet av 29 och under första kvartalet 21. Det återspeglar möjligen även de fakta som tillverkningen fortsatt har spelat för återhämtningen av aktiviteten. Enligt de senaste tillgängliga indikatorerna ökade handelsvolymerna med 3,5 procent i mars efter en ökning på 1,7 procent i februari. Importvolymerna ökade i alla större regioner förutom i Japan, där de minskade. Tillgänglig handelsstatistik och ledande indikatorer pekar på en stagnation för världshandeln i april. Enligt den kvartalsvisa tillväxttakten ökade världshandelsvolymerna med 5,3 procent första kvartalet 21, vilket var en minskning från 6, procent det fjärde kvartalet 29. I slutet av mars 21 låg världshandelsvolymerna fortfarande på omkring 4 procent under toppnoteringen i april 28 men 21 procent högre än bottennivån i maj Juni 21 9

12 Den globala inflationen har ökat, främst till följd av högre råvarupriser, men det underliggande inflationstrycket är på det hela taget fortsatt relativt begränsat i de största utvecklade ekonomierna i linje med lågt kapacitetsutnyttjande och väl förankrade inflationsförväntningar. I OECDområdet var den samlade konsumentprisinflationen 2,1 procent under året fram till april, och därmed oförändrat från föregående månad (se diagram 2). Den årliga KPI-inflationen exklusive livsmedel och energi sjönk till 1,2 procent i april 21, vilket är den lägsta nivån någonsin. I vissa tillväxtekonomier har däremot inflationstrycket stigit till följd av stark inhemsk efterfrågan. Globala priser på insatsvaror låg kvar på höga nivåer i maj 21 på grund av ökande energipriser. Diagram 2 Prisutvecklingen i oecd-länderna (månadsuppgifter; årliga procentuella förändringar) OECD konsumentpriser (alla poster) OECD konsumentpriser (alla poster exkl. livsmedel och energi) USA I USA fortsätter ekonomin att återhämta sig. Källa: OECD. Ekonomin utvecklades återigen positivt unde r andra halvåret 29, och BNP-till växten fick nytt liv under inledningen av 21. Enligt Bureau of Economic Analysis andra beräkning steg BNP med 3, procent på årsbasis första kvartalet 21, efter att ha ökat 5,6 procent fjärde kvartalet 29. Den ekonomiska expansionen under årets tre första månader återspeglade att privatkonsumtion har kommit igång, att investeringarna i utrustning och programvara återhämtar sig samt ett mycket positiv t bidrag från privata lager. Tillväxten hölls dock nere av lägre offentliga utgifter samt färre investeringar i bostadsbyggande och företag. Dessutom drog nettohandeln ned BNP-tillväxten med,7 procentenheter till följd av att importökningen var större än exportökningen. När det gäller prisutvecklingen låg den årliga KPI-inflationen på 2,2 procent i april, vilket var i stort sett i linje med den genomsnittliga inflation som noterades under året fram till nu. Inflationsökningen under de första månaderna 21 jämfört med ett genomsnitt på -,4 procent 29 beror främst på en återhämtning för energipriserna efter de tidigare kraftiga nedgångarna. Årsinflationen exklusive livsmedel och energi saktade ned ytterligare till,9 procent i april, vilket är den lägsta nivån sedan januari Deflationstrenden för kärnkomponenter fortsatte att spegla den pågående avmattningen på marknaden för inhemska produkter och på arbetsmarknaden. Återhämtningen den närmaste tiden kommer sannolikt att få fortsatt stöd av finans- och penningpolitiska stimulansåtgärder samt av lagercykeln. Stödet från tillfälliga faktorer kommer dock att avta längre fram, vilket kan medföra att takten för den ekonomiska expansionen saktar in något. Ytterligare normalisering av förtroendet och de finansiella villkoren, en vändning för utvecklingen på arbetsmarknaden samt de framsteg som gjorts när det gäller att reparera balansräkningarna inom den privata sektorn utgör även fortsättningsvis nyckelfaktorer som sannolikt kommer att forma den ekonomiska aktiviteten framöver. När det gäller prisutvecklingen kommer inflationen sannolikt att fortsätta att vara begränsad till följd av ett stort produktionsgap. Den 28 april 21 beslutade amerikanska centralbankens Federal Open Market Committee (FOMC) att behålla målintervallet för styrräntan på till,25 procent. Kommittén anser även fortsättnings- 1 Juni

13 den ekonomiska ch monetära utvecklingen Läget i euroområdets omvärld vis att de ekonomiska villkoren, däribland låga räntor på resursutnyttjande, dämpade inflationstrender och stabila inflationsförväntningar, sannolikt kommer att motivera exceptionellt låga nivåer för styrräntan under en utökad period. I maj 21 presenterade Federal Reserve en återaktivering av tillfälliga swapfaciliteter i US-dollar i syfte att förbättra likviditetsvillkoren på de finansiella marknaderna. JAPan I Japan steg BNP med 1,2 procent på kvartalsbasis första kvartalet 21 enligt den första preliminära statistiken från japanska regeringskansliet. Den ekonomiska aktiviteten fick framförallt draghjälp av nettoexporten av varor och tjänster som utgjorde,7 procentenheter av BNP-tillväxten på kvartalsbasis samt av privat efterfrågan (,5 procentenheter). För första gången på två år uppvisar privatkonsumtionen och investeringarna i bostäder och företag positiv tillväxt på kvartalsbasis. Inflationen i konsumentledet var fortsatt negativ på grund av den kraftiga avmattningen i ekonomin. Den samlade årliga KPI-inflationen sjönk med 1,2 procent i april jämfört med 1,1 procent i mars. Den årliga KPI-inflationen exklusive färska livsmedel och energi låg på -1,6 procent och KPI-inflationen exklusive färska livsmedel föll till -1,5 procent. Japans ekonomi förväntas fortsätta sin återhämtningstrend framöver. Tillväxttakten kommer dock sannolikt att sakta av under 21 när effekterna av de finansiella stimulansåtgärderna på den inhemska konsumtionen avtar och nettoexporten stabiliseras. Bank of Japan beslutade vid sitt möte den 21 maj 21, liksom vid sina tidigare möten i år, att lämna styrräntan (räntan på osäkrad avistainlåning) oförändrad på omkring,1 procent. Diagram 3 Utvecklingen i viktiga industriekonomier 3, 2, 1,, -1, -2, -3, Euroområdet Japan USA Storbritannien Produktionstillväxt 1) (procentuell förändring per kvartal; kvartalsuppgifter) -4, Inflationstakt 2) (konsumentpriser; årliga procentuella förändringar; månadsuppgifter) 3, 2, 1,, -1, -2, -3, -4, STORBritannien Den ekonomiska tillväxten i Storbritannien har också återhämtat sig gradvis den senaste tiden. BNP ökade med,3 procent på kvartalsbasis första kvartalet 21, jämfört med en ökning på,4 procent fjärde kvartalet 29 (se diagram 3). Den ekonomiska tillväxten första kvartalet 21 berodde främst på ett positivt bidrag från lagerförändringar, medan hushållens konsumtion för Källor: Nationella uppgifter, BIS, Eurostats och :s beräkningar. 1) Eurostats uppgifter används för euroområdet och Storbritannien. För USA och Japan används nationella uppgifter. BNP-siffrorna har säsongrensats. 2) HIKP för euroområdet och Storbritannien. KPI för USA och Japan Juni 21 11

14 blev oförändrad och nettohandeln fortsatte att påverka negativt. Sammantaget tyder aktivitetsindikatorerna på att den ekonomiska situationen gradvis har förbättrats de senaste månaderna. När det gäller huspriserna, som återhämtade sig under flera månader 29, fortsatte den uppåtgående trenden på årsbasis under första kvartalet 21, trots viss månatlig volatilitet. Kreditflödena fortsatte att återhämta sig sakta, i en takt långt under den som noterades under 28. Aktiviteten förväntas fortsätta att återhämta sig gradvis med stöd från fördröjda effekter av pundets försvagning, penningpolitiska stimulanser och förbättringen av de globala förhållandena. Den årliga KPI-inflationen har fortsatt att öka de senaste månaderna och låg i april på 3,7 procent. Avslutandet av den tillfälliga sänkningen av mervärdesskatten och ökade energipriser spelade en avgörande roll för att inflationen steg i början av 21. Framöver förväntas inflationen sjunka till följd av att reservkapaciteten kommer att dämpa prisdynamikens inverkan. De senaste månaderna har Bank of Englands penningpolitiska kommitté behållit den officiella bankräntan för kommersiella bankreserver på,5 procent. Kommittén behöll även de köp av tillgångar som finansieras genom nyemitteringar av centralbankens reserver på 2 miljarder brittiska pund. ANDRA europeiska länder Den ekonomiska situationen har även förbättrats i EU-länderna utanför euroområdet de senaste kvartalen. I de flesta länder har BNP-tillväxten återigen blivit positiv och kapacitetsutnyttjandet har ökat inom tillverkningssektorn. Denna gradvisa återhämtning återspeglade framförallt den fortsatta förbättringen av den externa efterfrågan, den gradvisa ökningen av konsumentförtroendet och även, i vissa länder, effekterna av valutadeprecieringen jämfört med nivåerna före krisen. Sammantaget tyder de kortsiktiga aktivitetsindikatorerna på fortsatt återhämtning. I Sverige steg BNP med 1,4 procent första kvartalet 21, efter ökningen på,4 procent fjärde kvartalet 29. I Danmark ökade produktionen med,6 procent första kvartalet 21, vilket var en uppgång från,1 procent fjärde kvartalet 29. Kortsiktiga indikatorer pekar tydligt på en återhämtning i Sverige och Danmark, även om företagsinvesteringarna var fortsatt svaga i båda länderna. I april 21 låg den årliga HIKP-inflationen på 2,4 procent i Danmark och 2,1 procent i Sverige. Den 25 mars och den 19 maj 21 sänkte Danmarks Nationalbank sin viktigaste styrränta med totalt 2 punkter till,6 procent. I de största central- och östeuropeiska EU-medlemsländerna har den ekonomiska situationen förbättrats avsevärt de senaste kvartalen. Tillväxtmönstret skiljer sig dock markant åt mellan länderna och återspeglar bland annat effekterna av finansiella korrigeringar i vissa länder och skillnader i lagercyklerna. Bland de största central- och östeuropeiska EU-medlemsländerna är det bara Rumänien som har noterat negativ BNP-tillväxt första kvartalet 21, -,3 procent på kvartalsbasis. Samtidigt har tillväxten visat sig vara mycket stark i Ungern, med,9 procent på kvartalsbasis. I Tjeckien och Polen låg tillväxten på,5 procent. Sammantaget pekar de senaste förtroendeindikatorerna, industriproduktionen och handelsstatistiken på en förbättring av aktiviteten i alla fyra länderna. Samtidigt tyder ett antal faktorer däribland ökande arbetslöshet och svaga kreditvillkor, särskilt i Ungern och Rumänien på fortsatt svag inhemsk efterfrågan. I Tjeckien har den årliga HIKP-inflationen legat på en låg nivå, cirka,4 procent de senaste månaderna, men steg något till,9 procent i april 21. I Ungern, Polen och Rumänien däremot har den årliga HIKP-inflationen legat kvar på höga nivåer de senaste månaderna 5,7 procent, 2,7 procent respektive 4,2 procent i april 21. Den 6 maj sänkte Česká Národní Banka sin viktigaste styrränta med 25 punkter till,75 procent. Den 29 mars och den 26 april 21 sänkte Magyar Nemzeti Bank sin viktigaste styrränta med totalt 5 punkter till den historiskt låga nivån på 5,25 procent. Den 29 mars och den 4 maj 21 sänkte Banca Naţională a României sin viktigaste styrränta med totalt 75 punkter till 6,25 procent. 12 Juni 21

15 den ekonomiska ch monetära utvecklingen Läget i euroområdets omvärld De mest uttalade ekonomiska korrigeringarna under den globala avmattningen har skett i de baltiska länderna. I likhet med andra länder utanför euroområdet återspeglar de senaste förbättringarna starkare extern efterfrågan med stöd från viss ökning av konkurrenskraften genom åtstramningar av arbetskostnaderna. I Bulgarien har den krisrelaterade nedgången och den efterföljande återhämtningen inte varit lika stark som i de baltiska länderna. Den senaste tiden har tillväxten på kvartalsbasis dock varit mycket volatil. Under första kvartalet 21 var tillväxten på kvartalsbasis negativ i Estland och Litauen och något positiv i Lettland. De senaste kortsiktiga aktivitets- och förtroendeindikatorerna pekar på en förbättring av den ekonomiska situationen i alla fyra länderna. Nettoexporten förväntas fortsätta att spela en nyckelroll för återhämtningen medan den inhemska efterfrågan förväntas förbli svag under en förlängd period, vilket återspeglar en svag arbetsmarknad och svaga kreditvillkor. I Ryssland backade BNP med 7,9 procent 29. Preliminära kvartalssiffror för första kvartalet 21 tyder på att återhämtningen för produktionen som inleddes under tredje kvartalet 29 men stannade av fjärde kvartalet är fortsatt svag. Ledande indikatorer för den ekonomiska aktiviteten tyder på att produktionstillväxten kan komma att öka under andra kvartalet 21 mot bakgrund av en stabil ökning av investeringar och byggande. Den största risken för en avstannande återhämtning kommer från råvarupriserna, som ökar mindre än väntat samt dämpad kredittillväxt. Inflationen fortsatte att sjunka till 6,1 procent i april till följd av att den tidigare apprecieringen av rubeln dämpade importprisökningarna. Inflationen kan komma att fortsätta att falla på kort sikt, och pristrycket kan komma att öka på medellång sikt till följd av att den inhemska efterfrågan återhämtar sig och kapitalinflödena ökar. TILLVÄXtekonomierna I asien I tillväxtekonomierna i Asien steg BNP-tillväxten ytterligare första kvartalet 21. Stark extern efterfrågan och finans- och penningpolitisk stödpolitik bidrog till att stärka den ekonomiska aktiviteten i nästan hela regionen. Även om det inte gäller i lika hög grad i alla länderna, har den privata inhemska efterfrågan blivit en viktig drivkraft bakom tillväxten. I Kina steg BNP-tillväxten till 11,9 procent på årsbasis första kvartalet 21, vilket är den starkaste takten sedan fjärde kvartalet 27. De politiska stimulanserna fortsätter att driva på tillväxten samtidigt som den privata inhemska efterfrågan både investeringar och konsumtion har blivit mer varaktig. Den externa efterfrågan återhämtar sig också, men det är den kraftiga ökningen av nominell import, som delvis beror på stark efterfrågan på råvaror samt högre importpriser, som har gjort att handelsöverskottet har minskat som setts sedan inledningen av 21. Inflationstrycket fortsätter att öka och KPI-inflationen nådde 2,8 procent på årsbasis i april främst till följd av stigande livsmedels- och råvarupriser. Dessutom har fastighets- och markpriserna samt bostadsinvesteringarna ökat kraftigt till följd av större efterfrågan mot bakgrund av riklig likviditet, mindre strama kreditvillkor och negativ real ränta på inlåning. De senaste månaderna har regeringen presenterat en mängd administrativa åtgärder i syfte att kyla ned bostadspriserna samt höjt reservkraven på de kommersiella bankerna för att dra tillbaka inhemsk överskottslikviditet. I Korea steg BNP med 8,1 procent på årsbasis första kvartalet 21, från 6,1 procent före gående kvartal. Den ökade BNP-tillväxten berodde främst på stabil export och på offentliga utgifter. Den årliga KPI-inflationen låg på 2,6 procent i april, efter att ha legat på 2,3 procent månaden innan. Enligt de reviderade siffrorna för fjärde kvartalet 29 berodde nedgången i den ekonomiska aktiviteten i Indien på tillfälliga faktorer, framförallt dåliga skördar. BNP-tillväxten för första kvartalet 21 var stabil på 8,6 procent på årsbasis, främst till följd av jordbrukets återhämtning samt expan- Juni 21 13

16 sionen inom tjänstesektorn. Inflationen i grossistledet Reserve Bank of Indias (RBI) viktigaste inflationsmått låg på 9,6 procent i april. Reserve Bank of India svarade på den senaste tidens höga inflation genom att höja sin styrränta i mars och april med totalt 5 punkter till 5,25 procent för repo räntan och 3,75 procent för den omvända reporäntan. Den starka ekonomiska utvecklingen i tillväxtländerna i Asien förväntas fortsätta under den återstående delen av 21 till följd av att återhämtningens underliggande faktorer finansiell och penningpolitisk stödpolitik samt ökande global och inhemsk privat efterfrågan är fortsatt tillgängliga. Ökande inflationstryck är en viktig politisk utmaning i vissa länder. LATINAMERIKA I Latinamerika fortsatte takten i den ekonomiska aktiviteten att stärkas första kvartalet 21. Samtidigt steg inflationstrycket i hela regionen. Mer specifikt växte BNP i Mexiko med 4,4 procent jämfört med ett år tidigare efter att ha fallit med 2,4 procent fjärde kvartalet 29. Den årliga prisinflationen låg i genomsnitt på 4,8 procent första kvartalet jämfört med 4, procent fjärde kvartalet 29. I Argentina växte den ekonomiska aktiviteten stabilt första kvartalet 21 och industriproduktionen ökade med i genomsnitt 9, procent på årsbasis efter att ha ökat med 5,3 procent ett kvartal tidigare. Inflationstrycket steg markant. Mer specifikt låg den årliga KPI-inflationen på i genomsnitt 9, procent under första kvartalet 21 vilket var en uppgång från 7,1 procent fjärde kvartalet 29. I Brasilien tyder högfrekventa indikatorer på att den ekonomiska aktiviteten stärktes kraftigt under året fram till mars industriproduktionen steg med 18,1 procent i genomsnitt efter att ha ökat med 5,9 procent fjärde kvartalet 29. Inflationen i Brasilien steg också och nådde 4,8 procent första kvartalet 21. Sammantaget förväntas produktionstillväxten fortsätta att stärkas under hela 21 i regionen som helhet, tack vare starkare extern efterfrågan på råvaror och fortsatt stabil inhemsk efterfrågan. 1.2 råvarumarknader Oljepriserna har återhämtat sig starkt sedan andra kvartalet 29 och ligger för närvarande på en nivå omkring 9 procent högre än nivåerna under första halvåret förra året. De senaste tre månaderna har dock oljepriserna varit utsatta för omfattande volatilitet. Efter de starka uppgångarna under april som främst berodde på stark efterfrågan, sjönk oljepriserna markant i maj och inledningen av juni till följd av förnyade spänningar på finansmarknaderna (se diagram 4). Den 9 juni låg priset på Brent-råolja på 72, US-dollar per fat, vilket är nästan 8 procent lägre än i början av året. På medellång sikt räknar marknadsaktörerna fortfarande med att oljepriserna förblir höga med terminspriser för december 212 på omkring 84,4 US-dollar per fat. Diagram 4 Utvecklingen på råvarumarknaderna Brent-råolja (USD/fat; vänster skala) Andra råvaror än energi (USD; index: 2 = 1; höger skala) Källor: Bloomberg och HWWI Juni 21

17 den ekonomiska ch monetära utvecklingen Läget i euroområdets omvärld När det gäller fundamenta på oljemarknaden återhämtar sig den globala efterfrågan på olja fortfarande från de låga nivåerna som noterades under andra kvartalet 29, främst tack vare att efterfrågan på olja från icke OECD-länder fortsätter att öka. På utbudssidan är OPEC-produktionen fortsatt riklig till följd av att OPEC-länderna producerar långt över sina mål. Oljelagren har ökat från andra halvåret 29 och framåt, till stor del till följd av höga lagernivåer inom OECD. Internationella energimyndigheten (IEA) har skrivit upp sin prognos för efterfrågan på olja för 21 mot bakgrund av ökad efterfrågan på olja från icke OECD-länder. IEA förutspår dock att oljeutbudet från länder utanför OPEC kommer att öka till följd av högre produktionsförväntningar för USA och Kanada, vilket kommer att bidra till att dämpa pristrycket på efterfrågesidan. Efter återhämtning under större delen av 29 och tidigt under 21 har priserna på andra råvaror än energi sjunkit de senaste tre månaderna. Förutom en kortlivad återhämtning i april fortsatte livsmedelspriserna att sjunka, främst till följd av rikligt utbud. Trots nedgången de senaste månaderna var metallpriserna volatila på grund av samspelet mellan starka fundamenta rörande efterfrågan på metall och spänningar på finansmarknaderna. Prisindexet för andra råvaror än energi (uttryckt i USdollar) var sammanlagt nästan 5 procent högre i början av juni än under början av året. 1.3 utsikterna FÖR euroområdets omvärld Tillgänglig statistik och enkätbaserade indikatorer tyder på att den globala ekonomin sannolikt kommer att fortsätta att återhämta sig den närmaste tiden, med stöd från de politiska stimulansåtgärderna och lagercyklerna men tillväxttakten förväntas stanna av något senare under året till följd av att effekterna av dessa tillfälliga faktorer antas klinga av. OECD:s sammansatta ledande indikator för mars 21 fortsatte att peka på ekonomisk expansion trots vissa signaler som tyder på att takten i den ekonomiska tillväxten stannar av i både avancerade ekonomier och tillväxtekonomier i cirka ett till två kvartal framöver (se diagram 5). Framförallt har de ledande indikatorerna för mars visat vissa belägg för en potentiell nedgång i Kina och Brasilien. Ifo:s indikator World Economic Climate, som innehöll ytterligare belägg för en förbättring av de globala ekonomiska utsikterna, fortsatte att stiga under årets andra kvartal. Indikatorns uppgång beror på en förbättring av bedömningen av den nuvarande ekonomiska situationen, och förväntningarna för de kommande sex månaderna har sjunkit något jämfört med föregående kvartal. I enlighet med den globala ekonomins återgång till positiv tillväxt fortsatte aktieindexen och förtroendeindikatorerna att återhämta sig de första månaderna 21 från den låga nivån under våren 29. Aktiekurserna backade dock något i maj till följd av att statsskuldskrisen gjorde att risknivåerna på finansmarknaderna ökade. I en ovanligt osäker omvärld förefaller riskerna i stort sett balansera ut varandra när det gäller Diagram 5 oecd:s ledande indikatorer (månadsuppgifter; korrigerat för svängningar) OECD Tillväxtmarknader Källa: OECD. Anm. Indikatorn för tillväxtmarknader är ett vägt genomsnitt av de ledande indikatorerna för Brasilien, Ryssland och Kina Juni 21 15

18 de globala ekonomiska utsikterna. Till uppåtriskerna hör att handeln kan komma att återhämta sig starkare än väntat. På nedåtsidan finns oron för förnyade spänningar inom vissa segment på finansmarknaderna och relaterade förtroendeeffekter. Till nedåtriskerna hör dessutom en starkare och mer långvarig negativ återkopplingsloop mellan den reala ekonomin och finanssektorn, förnyade prisökningar på olja och andra råvaror, protektionistiska strömningar samt möjligheten för en korrigering av globala obalanser. 16 Juni 21

19 den ekonomiska ch monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling monetär och Finansiell utveckling 2.1 Penningmängd och MFI:s kreditgivning De senaste monetära uppgifterna pekar på en fortsatt svag M3- och kreditökning, även om vissa tecken på en stabilisering börjar visa sig efter den tidigare minskningen. Uppgifterna ger fortsatt stöd för bedömningen att ökningstakten i den underliggande monetära expansionen är måttlig och inflationstrycket dämpat på medellång sikt. Till följd av den kraftigt nedåtriktade effekten av den branta avkastningskurvan fortsätter den faktiska ökningen i M3 att underskatta takten i den underliggande monetära ökningstakten, även om denna effekt har dämpats. Den årliga ökningstakten för de monetära finansinstitutens utlåning till den privata sektorn ökade något ytterligare och vände och blev marginellt positiv i april, vilket speglar den ytterligare stärkta utlåningen till hushållen, medan utlåningen till icke-finansiella företag minskade ytterligare och alltjämt är negativ. Utvecklingstrenden på sektornivå är fortsatt förenlig med den nuvarande fasen i konjunkturcykeln. Slutligen tyder utvecklingen de senaste månaderna på att minskningen i de monetära finansinstitutens balansräkningar i euroområdet inte har fortsatt efter årsskiftet. det breda penningmängdsmåttet m3 Den årliga ökningstakten i det breda penningmängdsmåttet M3 förblev svag i april 21 på,1 procent, efter,2 procent första kvartalet 21 och,3 procent sista kvartalet 29 (se diagram 6). Den kortfristiga utvecklingen i M3, mätt genom ökningen i M3 över tre och sex månader (uppräknat till årstakt), återhämtade sig i april, vilket speglar en robust tillväxt mätt från månad till månad (,7 procent, efter,1 procent i mars). Eftersom tillväxten drevs av ett kraftigt, som ofta är volatilt bidrag från andra finansinstitut än försäkringsföretag och pensionsinstitut och skulle kunna spegla förhållandena på finansmarknaden i slutet av april, måste man emellertid vara försiktig innan man tolkar denna senaste utveckling som en indikation på en inledande återhämtning i den monetära tillväxten. Den svaga monetära expansionen fortsatte att spegla den kraftiga effekten av den exceptionellt branta avkastningskurvan, som fortsatt främjar omplaceringar av tillgångar från M3 till investeringar i mindre likvida och mer riskfyllda tillgångar och leder till att den faktiska ökningen i M3 underskattar den underliggande monetära ökningstakten. Denna effekt har emellertid försvagats de senaste månaderna med tanke på att avkastningskurvan har haft sin nuvarande lutning sedan i början av 29. Samtidigt fortsatte de små skillnaderna mellan räntorna för olika typer av kortfristig inlåning att främja omplaceringar inom M3, med omplaceringar till dagslån och därmed M1. När det gäller motposterna till M3 steg den årliga ökningstakten i utlåningen till den privata sektorn den största komponenten i bankernas totala kreditgivning till,4 procent första kvartalet 21 och,1 procent i april, efter,6 procent sista kvartalet 29. Sett till olika sektorer ökade den årliga ökningstakten i utlåningen till hushållen fortsatt måttligt både första kvartalet och i Diagram 6 M3-ökning (procentuell förändring; säsongrensat och kalenderkorrigerat) M3 (årlig ökningstakt) M3 (3-månaders centrerat glidande medelvärde av årlig ökningstakt) M3 (6-månaders ökningstakt uppräknad till årstakt) Källa: Juni 21 17

20 april 21, vilket ytterligare bekräftade en vändpunkt för tillväxten i lånecykeln. Samtidigt minskade den årliga ökningstakten i utlåningen till icke-finansiella företag ytterligare och var fortsatt negativ. Mönster i konjunkturcykeln tyder på att den årliga ökningen i utlåningen till icke-finansiella företag bör nå en vändpunkt i mitten av 21. En eventuell fördröjning av vändpunkten i utlåningen till ickefinansiella företag skulle delvis kunna bero på en substitution från lånefinansiering till marknadsfinansiering samt den ojämna återhämtningen i euroområdet, där vissa länder och sektorer som tidigare stod för ett kraftigt bidrag till lånetillväxten i euroområdet nu återhämtar sig långsammare. De monetära finansinstitutens huvudtillgångar ökade första kvartalet 21 samt i april, vilket speglar en ökning av monetära finansinstituts lån både till andra monetära finansinstitut och till ickemonetära finansinstitut i euroområdet. Detta ger ytterligare belägg för att den minskning i euroområdets monetära finansinstituts balansräkningar som observerades 29 inte har fortsatt. m3:s huvudkomponenter Utvecklingen i M3:s huvudkomponenter första kvartalet 21 följde det mönster som observerats sedan slutet av 28. Detta mönster har framför allt präglats av en kraftig skillnad mellan den robusta årliga ökningstakten i M1 och en minskning i de mindre likvida komponenterna, dvs. annan kortfristig inlåning än dagslån (M2 minus M1) och omsättbara instrument (dvs. M3 minus M2; se diagram 7). Trots detta finns det preliminära indikationer på att omfattningen av denna skillnad gradvis minskar, eftersom storleken på inflöden till M1 och utflöden från M3 minus M1 minskade första kvartalet, 21. Trots en fortsatt hög årlig ökningstakt i M1 första kvartalet 21 minskade den till 11,3 procent, från 12,3 procent kvartalet innan. En ytterligare minskning till 1,7 procent observerades i april Tabell 1 Sammanfattningstabell över monetära variabler (kvartalsgenomsnitt, säsongrensat och kalenderkorrigerat) Årliga ökningstakter Utestående i procent av M3 1) 29 2 kv 29 3 kv 29 4 kv 21 1 kv 21 mar 21 apr M1 49,5 8,1 12,2 12,3 11,3 1,8 1,7 Utelöpande sedlar och mynt 8,2 13,2 12,8 7,5 6,2 6,8 5,5 Dagslån 41,3 7,1 12,1 13,3 12,4 11,7 11,8 M2 - M1 (= annan kortfristig inlåning) 38,5 3, -3,1-7,7-8,2-8, -8,5 Inlåning med löptid på upp till och med 2 år 18,9 -,8-13,2-22,1-22,8-22, -22,5 Inlåning med uppsägningstid på upp till 3 månader 19,6 8,6 12,9 15,8 13,3 11,8 1,6 M2 88, 5,6 4,5 2,2 1,7 1,6 1,4 M3 - M2 (= omsättbara instrument) 12, -2,6-7,7-11,4-11,6-1,9-9,2 M3 1, 4,4 2,7,3 -,2 -,1 -,1 Kreditgivning till hemmahörande i 5, 3,7 3, 1,9 1,8 1,8 euroområdet Kreditgivning till den offentliga sektorn 9,5 12, 14,2 9,9 9,8 8,7 Lån till den offentliga sektorn 1,6 2,6 3,1 3,8 6,4 5,5 Kreditgivning till den privata sektorn 4,1 2,1,8,3,1,3 Lån till den privata sektorn 2,1,4 -,6 -,4 -,2,1 Lån till den privata sektorn justerat för försäljning och värdepapperisering av lån 3,5 1,6,3 -,2 -,1,1 Långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) 4,2 4,7 6,7 5,4 4,9 5,1 Källa:. 1) Vid utgången av senast föreliggande månad. På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman. 18 Juni 21

21 den ekonomiska ch monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling Diagram 7 Huvudkomponenter i M3 (årliga procentuella förändringar; säsongrensat och kalenderkorrigerat) Källa:. M1 Övrig kortfristig inlåning Omsättbara instrument (se tabell 1), trots ett synnerligen stort månadsinflöde till dagslån. Under första kvartalet 21 stabiliserades alternativkostnaderna för innehav av M1-tillgångar, till skillnad från mindre likvid inlåning som ingår i M3. Tidigare minskningar av denna alternativkostnad fortsatte att stöda M1-tillväxten första kvartalet 21, men denna effekt tycks avta. Detta beror på att de omplaceringar av tillgångar inom M3 som utlösts av förändrade räntor på omsättbara instrument håller på att avta. Så länge alternativkostnaderna för innehav av M1-tillgångar är låga kommer samtidigt denna likvida komponent att vara attraktiv för nya medel som ackumulerats inom M3. Det i synnerhet stora månadsinflödet till dagslån i april berodde främst på ett ökat innehav i detta instrument av övriga finansinstitut, vilka tenderar att vara volatila. Man bör inte heller, med tanke på den förnyade oron inom vissa segment av finansmarknaden i slutet av april, tolka in alltför mycket i en sådan månadsutveckling. En ytterligare dämpning av annan kortfristig inlåning än dagslån iakttogs första kvartalet 21, där den årliga ökningstakten minskade till 8,2 procent, från 7,7 procent kvartalet innan. Detta fortsatte att spegla en olikartad utveckling inom de individuella delkomponenterna där kortfristig tidsbunden inlåning (dvs. inlåning med överenskommen löptid upp till två år) fortsatte att minska kraftigt, medan det kortfristiga sparandet (dvs. inlåning med en uppsägningstid på upp till tre månader) delvis uppvägde dessa utflöden, även om den årliga ökningstakten för det senare var lägre än kvartalet innan. De senaste kvartalen har denna skillnad även varit kopplad till ränteläget eftersom räntan på kortfristig tidsbunden inlåning har gått ner med mycket mer totalt sett än räntan på kortfristigt sparande. Den årliga ökningstakten för annan kortfristig inlåning än dagslån minskade ytterligare i en något högre takt i april 21, till 8,5 procent. Den årliga ökningstakten för omsättbara instrument som ingår i M3 minskade också ytterligare första kvartalet 21, till 11,6 procent, från 11,4 procent kvartalet innan. Detta berodde på att innehavarsektorn fortsatte att i stor utsträckning lösa in andelar i penningmarknadsfonder första kvartalet 21. Stabiliseringen av de korta penningmarknadsräntorna på mycket låga nivåer tyder på att avkastning på detta instrument, som har en nära koppling till dessa räntor, också är låg. Detta har tenderat att motivera investerare att leta efter alternativa instrument med högre avkastning, t.ex. långfristigare tidsbunden inlåning och andelar i andra typer av investeringsfonder (för närmare information om utvecklingen i fråga om den icke-finansiella sektorns finansiella investeringar, se avsnitt 2.2). Samtidigt blev den årliga ökningstakten för repoavtal och räntebärande värdepapper med löptid upp till två år mindre negativ första kvartalet 21, efter måttligt positiva flöden under kvartalet. Dessa flöden fortsatte i april, vilket ledde till en mindre negativ årlig ökningstakt i omsättbara instrument ( 9,2 procent). Den årliga ökningstakten i M3-inlåningen som omfattar kortfristig inlåning och repoavtal och är det bredaste penningmått för vilket det finns tillförlitlig information om sektoriella innehav mins- Juni 21 19

22 kade något till 1,1 procent första kvartalet 21, från 1,4 procent sista kvartalet 29. Denna utveckling berodde främst på den kraftiga pågående nedgången i den årliga ökningstakten i hushållens M3-inlåning, som minskade till 1,4 procent första kvartalet 21 och ytterligare till,3 procent i april (se diagram 8). Riktningen på utvecklingen i hushållens innehav av M3- inlåning är förenlig med de viktigaste bestämningsfaktorerna för dessa innehav, dvs. inkomsten (som tenderar att släpa efter den allmänna ekonomiska aktiviteten) och räntestrukturen. Samtidigt tyder skärpan i nedgången i tillväxten i hushållens innehav av M3-inlåning på att den delvis skulle kunna spegla en korrigering av de stora ökningarna av dessa innehav i slutet av 28. Diagram 8 Kortfristig inlåning och repoavtal (årliga procentuella förändringar; ej säsongrensat eller kalenderkorrigerat) Icke-finansiella företag Hushåll Finansinstitut Icke-finansiella företag ökade sina innehav av M3-inlåning i en årstakt på 4,9 procent första kvartalet 21, från 3,2 procent kvartalet innan, och tog därmed över hushållens roll som den största bidragsgivaren till den årliga ökningstakten för den samlade M3-inlåningen de senaste månaderna. En återhämtning i de icke-finansiella företagens innehav av M3-inlåning föregår normalt den för hushållens innehav och de monetära finansinstitutens utlåning till icke-finansiella företag, eftersom företag tenderar att återuppbygga en likviditetsbuffert och förlita sig på intern finansiering i de tidiga stadierna av en ekonomisk återhämtning. Under de rådande förhållandena kan emellertid viss ytterligare hamstring av kontanter som delvis genererats genom utgivning av värdepapper till viss del spegla en oro över tillgången till banklån. Den årliga ökningstakten i icke-monetära finansinstituts innehav av M3-inlåning var fortsatt negativ första kvartalet 21, om än i mindre utsträckning än kvartalet innan. I april däremot ökade den till,3 procent, vilket speglade de särskilt stora månadsökningarna i övriga finansinstituts innehav av dagslån och repoavtal. Detta berodde i hög grad på ökad aktivitet i säkerställda interbanktransaktioner som avvecklades genom centraliserade motparter, vilka klassificeras som tillhörande sektorn övriga finansinstitut. Denna typ av transaktioner tenderar att vara mycket volatila och tas därmed inte som ett tecken på mer långlivade förändringar i den monetära utvecklingen. m3:s viktigaste motposter När det gäller motposterna till M3 fortsatte takten i de monetära finansinstitutens totala kreditgivning till hemmahörande i euroområdet att minska första kvartalet 21 (till 1,9 procent, från 3, procent kvartalet innan) innan den stabiliserades på 1,8 procent i april 21 (se tabell 1). Nedgången första kvartalet speglade en ännu långsammare årlig ökningstakt i de monetära finansinstitutens kreditgivning till både den offentliga och den privata sektorn. Utvecklingen i april döljer emellertid motsatta trender i dessa två huvudkomponenter med en ytterligare dämpad årlig ökningstakt i kreditgivningen till den offentliga sektorn och en stabilisering av kreditgivningen till den privata sektorn. Den fortsatta nedgången i den årliga ökningstakten i de monetära finansinstitutens kreditgivning till den offentliga sektorn (som minskade till 8,7 procent i april 21, från 14,2 procent fjärde kvartalet 2 Juni Källa:. Anm. MFI-sektorn exklusive Eurosystemet. -1

23 den ekonomiska ch monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling 29) berodde på att MFI-sektorn gradvis minskade sin pågående ackumulering av statspapper. De monetära finansinstitutens avyttring av statliga räntebärande värdepapper runt årsskiftet har upphört under de tre granskade månaderna. Framöver återstår att se hur de monetära finansinstitutens innehav av statspapper utvecklas mot bakgrund av spänningarna på vissa marknader för statspapper och eventuella politiska åtgärder som vidtas till följd av detta. Den årliga ökningstakten i de monetära finansinstitutens kreditgivning till den privata sektorn fortsatte att minska till,3 procent första kvartalet 21 (från,8 procent kvartalet innan) och stabiliserade sig på den nivån i april. Den årliga ökningstakten i de monetära finansinstitutens innehav av andra värdepapper än aktier utgivna av den privata sektorn minskade ytterligare från 15,6 procent fjärde kvartalet till 5,1 procent första kvartalet och 1,2 procent i april. Denna nedgång berodde delvis på en svagare värdepapperiseringsverksamhet efter de höga nivåer som observerades första halvåret 29. Däremot ökade den årliga ökningstakten i de monetära finansinstitutens innehav av aktier och andra ägarandelar till,8 procent första kvartalet 21, från 3, procent fjärde kvartalet 29, och ytterligare till 2,4 procent i april. Den årliga ökningstakten i de monetära finansinstitutens utlåning till den privata sektorn (den största komponenten i fråga om kreditgivningen till den privata sektorn) ökade till,4 procent första kvartalet 21, från,6 procent kvartalet innan, och ytterligare till,1 procent i april (se tabell 1). Denna utveckling skulle kunna peka på en brytning av den nedåtriktade trenden i utvecklingen i utlåningen till den privata sektorn sedan första halvåret 28. Skillnaden i förhållande till de serier som justerats för effekten av värdepapperiseringsverksamhet med överföring av tillgångar har i stort sett försvunnit, vilket speglar de dämpade värdepapperiseringsflöden som totalt sett observerats de senaste tolv månaderna. Faktum är att flödet av bortbokade lån har varit negativt de senaste månaderna, till följd av inlösningar. I avsaknad av ett återupptagande av värdepapperiseringsverksamhet med överföring av tillgångar borde därför den årliga ökningstakten för de justerade serierna kunna förväntas falla något under den för de ojusterade serierna, de kommande kvartalen. Den svaga uppgången i den årliga ökningstakten i utlåningen till den privata sektorn sedan första kvartalet 21 beror på att utlåningen till hushållen stärkts ytterligare samt på att den nedåtriktade utvecklingen i utlåningen till icke-finansiella företag dämpats. Den ytterligare uppgången i april berodde främst på ett stort positivt månadsflöde för utlåningen till övriga finansinstitut som hängde samman med avvecklingen av interbanktransaktioner genom centraliserade motparter, och om än i mindre utsträckning på fortsatt positiva flöden i utlåningen till hushållen. De ytterligare ökningar som har observerats i den årliga ökningstakten i utlåningen till hushållen bekräftar den vändpunkt som iakttagits under 29. Detta tyder emellertid inte på att utlåningen till hushållen kommer att återhämta sig snabbt, med tanke på den ringa storleken på dessa ökningar. Faktum är att månadsflödena för bolån till hushållen, som fortfarande är den främsta drivkraften i återhämtningen för utlåningen till hushållen, har stabiliserats på nivåer mellan 1 miljarder och 15 miljarder euro de senaste månaderna, dvs. relativt måttliga volymer jämfört med de genomsnittliga månadsflödena på omkring 2 miljoner euro under perioden från februari 23 till september 28. Den årliga ökningstakten i utlåningen till icke-finansiella företag minskade till 2,5 procent första kvartalet 21, från 1,4 procent kvartalet innan. Efter vissa preliminära tecken på en stabilisering i början av 21, minskade den till 2,6 procent i april. Utvecklingen fortsatte att drivas av negativa flöden för lån med löptider på mindre än fem år, medan månadsflödena för lån med löptider på mer än fem år i genomsnitt har varit fortsatt positiva. Juni 21 21

24 Den svaga utlåningen till icke-finansiella företag, särskilt för lån med kortare löptider, skulle delvis kunna spegla en återhämtning i kassaflöden och innehållna vinstmedel, särskilt inom exportinriktade sektorer. Detta tyder på att de inte har ett lika stort behov att täcka sina kortfristiga finansieringskrav med banklån eller ersätta inlöst kortsiktig skuld med nya lån, något som även framgår av de icke-finansiella företagens ackumulering av inlåning. Dessutom är det sannolikt att ersättandet av banklån med marknadsfinansiering samt den fortsatt dämpade efterfrågan och, i synnerhet, de svaga resultaten inom bygg- och bostadssektorerna också har bidragit till den tröga företagsupplåningen (se avsnitten 2.6 och 2.7 för mer information om låne- och finansieringsutvecklingen inom olika sektorer). Diagram 9 M3 och MFI:s långfristiga finansiella skulder (årliga procentuella förändringar; säsongrensat och kalenderkorrigerat) M3 Långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) Sammantaget är låneutvecklingen inom den ickefinansiella privata sektorn förenlig med historiska mönster i konjunkturcykeln. Vändpunkten för utvecklingen av den reala utlåningen till hushållen har i stort sett inträffat samtidigt med återhämtningen i den årliga BNP-tillväxten. Följaktligen är det sannolikt att ökningstakten i utlåningen till icke-finansiella företag vänder i mitten av Källa:. Diagram 1 Motposter till M3 (årliga flöden; miljarder euro; säsongrensat och kalenderkorrigerat) -2 Bland M3:s övriga motposter minskade den årliga ökningstakten i de monetära finansinstitutens långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) till 5,4 procent första kvartalet 21, från 6,7 procent kvartalet innan, och vidare till 5,1 procent i april (se diagram 9). Denna utveckling beror på en minskad årlig ökningstakt i långfristig inlåning (dvs. inlåning med överenskommen löptid över två år och inlåning med en uppsägningstid på över tre månader). Detta tyder på att de omplaceringar av medel från M3- inlåning till långfristig inlåning som utlösts av den nuvarande räntestrukturen har minskat något. Samtidigt ökade den årliga ökningstakten i räntebärande värdepapper med löptid över två år ytterligare till 3,7 procent i april, från 3,2 procent första kvartalet 21 och 2,9 procent fjärde kvartalet 29. De senaste månaderna har innehavarsektorerna överlag åter börja köpa räntebärande värdepapper utgivna av banker Kredit till privata sektorn (1) Kredit till offentliga sektorn (2) Utländska tillgångar, netto (3) Långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) (4) Andra motposter (inklusive eget kapital) (5) M Källa:. Anm. M3 redovisas bara som referensobjekt (M3 = ). Långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) redovisas med omvänt tecken eftersom de utgör MFI-sektorns skulder. 22 Juni 21

25 den ekonomiska ch monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling Slutligen ökade det årliga inflödet för de monetära finansinstitutens utländska nettotillgångar till 156 miljarder euro första kvartalet 21, från 123 miljarder euro kvartalet innan (se diagram 1). I april minskade detta årliga flöde till 95 miljarder euro, vilket nästan uteslutande berodde på baseffekter. Dessa positiva årliga flöden till de utländska nettotillgångarna döljer det faktum att de första månaderna 21 har både utländska bruttotillgångar och utländska bruttoskulder fortsatt att minska på årsbasis. De årliga utflödena från bruttoställningarna har emellertid minskat mycket kraftigare de senaste månaderna, och månadsflödena till utländska bruttotillgångar har varit svagt positiva sedan slutet av 29. likviditetsförhållanden i euroområdet Utvecklingen i de nominella och reala penningmängdsgapen visar att den monetära likviditeten i euroområdet minskade ytterligare första kvartalet 21, även om den återhämtade sig något i april och ligger kvar på förhöjda nivåer (se diagrammen 11 och 12). Sådana likviditetsmått måste emellertid tolkas med försiktighet eftersom de bygger på en bedömning av vad som utgör ett balanserat penninginnehav, vilket alltid är osäkert och särskilt i nuläget i efterdyningarna av finanskrisen. Faktum är att spannet mellan de olika måtten på penningmängdsgap måste ses som ett tecken på den stora osäkerhet som för närvarande råder i fråga om likviditetsläget i euroområdet. Trots dessa förbehåll pekar måtten på en tydlig ackumulering av likviditet de senaste åren, och det är osannolikt att den period med dämpad M3-tillväxt som har observerats sedan slutet av 28 har lett till att denna tidigare ackumulering helt har klingat av. I ruta 1 nedan diskuteras effekterna av Programmet Diagram 11 Uppskattningar av det nominella penningmängdsgapet 1) (procent av M3-stocken; säsongrensat och kalenderkorrigerat; december 1998 = ) Nominellt gap baserat på officiella M3 Nominellt gap baserat på M3 korrigerat för beräknad effekt av portföljomplaceringar 2) Källa:. 1) Måttet på det nominella penningmängdsgapet definieras som skillnaden mellan M3:s faktiska nivå och den nivå på M3 som hade uppkommit om M3 konstant ökat i den takt som anges av dess referensvärde på 4,5 procent sedan december 1998 (basperiod). 2) Storleken på portföljomplaceringar till M3 har uppskattats med användning av den allmänna metod som diskuterades i artikeln Monetary analysis in real time i :s månadsrapport för oktober 24. Diagram 12 Uppskattningar av det reala penningmängdsgapet 1) (procent av M3-stocken; säsongrensat och kalenderkorrigerat; december 1998 = ) Realt penningmängdsgap baserat på officiella M3 Realt penningmängdsgap baserat på M3 korrigerat för beräknad effekt av portföljomplaceringar 2) Källa:. 1) Måttet på det reala penningmängdsgapet definieras som skillnaden mellan M3:s faktiska nivå deflaterad med HIKP och den deflaterade nivå på M3 som hade uppkommit om nominella M3 konstant ökat i den takt som anges av dess referensvärde på 4,5 procent och HIKP-inflationen legat i linje med :s definition på prisstabilitet, med december 1998 som basperiod. 2) Storleken på portföljomplaceringar till M3 har uppskattats med användning av den allmänna metod som diskuteras i artikeln Monetary analysis in real time i :s månadsrapport för oktober 24. Juni 21 23

26 för värdepappersmarknader, som -rådet tillkännagav den 1 maj 21, på den monetära tillväxten och likviditeten i euroområdet. Sammantaget stöder den fortsatt svaga M3- och kreditökningen bedömningen att takten i den underliggande monetära expansionen är måttlig och inflationstrycket begränsat på medellång sikt. Samtidigt pekar de senaste uppgifterna även på att den tidigare branta nedåtriktade rörelsen i den monetära utvecklingen har fått ge vika för en stabilisering, om än på låga nivåer. Den totala M3-ökningen fortsätter att underskatta takten i den underliggande monetära tillväxten till följd av den kraftiga om än avtagande nedåtriktade effekten av den branta avkastningskurvan. Ruta 1 Penningmängdsökning i euroområdet och Securities Markets Programme Värdepappersmarknadsprogrammet (SMP (Securities Markets Programme)), som tillkännagavs av -rådet den 1 maj 21, är avsett för säkerställa djup och likviditet i de segment av marknaderna för skuldförbindelser som inte fungerar som de ska och att återställa en välfungerande penningpolitisk transmissionsmekanism. 1 Eftersom köpen av skuldförbindelser som genomförs inom ramen för programmet är steriliserade, ändrar de inte centralbankslikviditeten. Det är viktigt att påpeka att programmet inte ändrar den penningpolitiska inriktning som beslutas av -rådet. I denna ruta diskuteras olika likviditetskoncept och förklarar i vilken utsträckning programmet kan ha direkt eller indirekt effekt på penningmängden så som den mäts i breda penningmängdsaggregat. Olika likviditetsbegrepp Ett av de viktigaste skälen till att upprätta programmet var att vissa finansmarknadssegment inte klarade att absorbera transaktioner utan större effekt på priserna. Det är detta likviditetsbegrepp, vanligen kallat likviditet på finansmarknaden 2, som programmet ska återställa. Däremot är programmet inte avsett att ändra bankernas innehav av centralbankslikviditet, ett begrepp som koncentreras på bankernas förmåga att lösa sina åtaganden med depositioner i centralbanken. Samtidigt ska programmet inte heller ändra den monetära likviditeten i euroområdet. Detta relaterar till innehavarsektorns förmåga att utföra betalningar och mäts vanligen i ett brett penningmängsdsaggregat, i euroområdets fall M3. Direkta effekter på centralbankslikviditeten och M3 förhindras Programmet omfattar Eurosystemets köp av skuldförbindelser från sina motparter. Till att börja med avvecklas dessa köp genom en ökning av de monetära finansinstitutens (MFI) behållningar på löpande räkningar hos Eurosystemet. Ett viktigt element i programmet är att denna mycket likvida inlåning återabsorberas till inlåning med fast löptid genom finjusterande operationer. Denna s.k. sterilisering är avsedd att hålla bankernas innehav av centralbankslikviditet oförändrad på den aggregerade nivån. 1 Se rutan Additional measures decided by the Governing Council i månadsrapporten från maj Finansmarknadslikviditet definieras vanligen som förmågan att genomföra transaktioner på ett sådant sätt att portföljer och riskprofiler kan justeras utan att störa underliggande priser (se A. Crockett, Market liquidity and financial stability i Banque de France, Financial Stability Review, Special issue on liquidity, nr. 11, februari Juni 21

27 den ekonomiska ch monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling MFI:s monetära skulder och MFI:s inbördes positioner Penningmängd M3 Tillgångar Eurosystemet Skulder Tillgångar Andra MFI Skulder Sedlar och mynt i omlopp Kortfristig inlåning Kortfristiga skuldförbindelser Penningmarknadsfonder andelar/enheter Skulder gentemot andra MFI Fordringar på Eurosystemet MFI:s inbördes positioner Källa:. Anm. Denna stiliserade representation fokuserar bara på balansposter som är relevanta för den aktuella diskussionen Dessutom har programmet inte någon mekanisk effekt på euroområdets penningmängdsaggregat (posterna i de ljusgrå rutorna i diagrammet), varken smala eller breda, med tanke på att de är sammanställda på basis av monetära finansinstituts konsoliderade balansräkningar, dvs. netto alla transaktioner som ägt rum mellan Eurosystemet och andra monetära finansinstitut (posterna i de ljusröda rutorna i diagrammet). Därför kan Eurosystemets transaktioner med kreditinstitut inte ha någon effekt på M3 ur ett redovisningsperspektiv, oberoende av vilken volym det gäller. Kan en indirekt effekt på penningmängden uppstå genom portföljsammansättningseffekter Det är nödvändigt att finansmarknaderna fungerar ordentligt för en riktig transmission av den penningpolitiska inriktningen till ekonomin. Denna inriktning beslutar -rådet om. När det gäller marknader som fungerar bristfälligt gör likviditetspremier bankfinansieringen dyrare (t.ex. via den roll som riktmärke statsobligationsräntorna spelar för bankvärdepapper) och i slutändan på ett olämpligt sätt öka kostnaderna för kredit till ickefinansiella företag och hushåll. Genom att återställa mer ordnade marknadsvillkor främjar programmet en risk- och avkastningskonfiguration av finansiella tillgångar mer i linje med en normal penningpolitisk inriktning. Jämfört med en situation där marknadsstörningar tilläts sprida sig kommer programmet att leda till en ändring i sammansättningen av finansmarknadsdeltagarnas portföljer. Genom denna ändring gör programmet avkastningskonfigurationen mer förenlig med vad som skulle råda i en situation med ordentligt fungerande finansmarknader och på så sätt begränsa effekterna av bristfälligt fungerande marknader på ekonomin och därmed på penningmängdsaggregaten. 3 3 Medan alla köp avvecklas genom kreditinstitut i euroområdet kan värdepappren ursprungligen ha hållits av icke-monetära finansinstitut. I detta hänseende kan det vara till hjälp att skilja mellan hemmahörande och icke hemmahörande innehavare. Köp av värdepapper som ursprungligen hölls av den penninginnehavande sektorn i euroområdet skulle kunna leda till större penninginnehav om säljarna ändrar sitt portföljbeteende mot att hålla mer likvida monetära tillgångar. I den utsträckning ordnade marknadsvillkor återställs skulle dock sådana portföljförändringar inte förefalla befogade. Köp av värdepapper som ursprungligen hölls av icke hemmahörande är neutrala vad gäller penningmängdsaggregat eftersom de uppvägs av en nedgång i nettoställningen gentemot utlandet. Juni 21 25

28 Monetär likviditet är vad som är av betydelse för inflationsdynamik Ur ett medellångt perspektiv följer inflationen breda penningmängdsaggregat. Det förhållandet gäller även oavsett länder och penningpolitiska system, vilket tyder på att det är inbyggt i den ekonomiska strukturen. Empiriska bevis bekräftar detta förhållande för euroområdet och understryker den viktiga roll pengar har i :s penningpolitiska strategi. Dessa empiriska bevis tyder också på att inflationen inte är kopplad till kortsiktiga fluktuationer i penningmängdsaggregat. I den utsträckning programmet återställer finansmarknadernas funktion och därmed upprättar en lämplig avkastningskonfiguration och köpen är steriliserade då finns det goda skäl att förmoda att dynamiken i de breda penningmängds- och kreditaggregaten på medellång till lång sikt förblir opåverkade. Programmet bör alltså inte innebära någon risk för prisstabiliteten, speciellt sådan risk som uppkommer genom utvecklingen av den monetära likviditeten. Avslutande anmärkningar Sammantaget finns det klara och viktiga skillnader mellan värdepappersmarknadsprogrammet och program för köp av tillgångar med syfte att ge ekonomin ytterligare monetär stimulans eftersom värdepappersmarknadsprogrammet är utformat för att vara neutralt vad gäller penningmängden, medan de senare ska öka penningmängden. :s penningpolitiska strategi säkerställer regelbunden övervakning av euroområdets penningmängds- och kreditutveckling och att man tar hänsyn till denna utveckling vid utformningen av penningpolitiken. Detta ger i sin tur ett skydd mot oavsiktliga effekter på risker mot prisstabilitet till följd av den monetära utvecklingen. 2.2 den icke-finansiella sektorns och institutionella investerares finansiella investeringar Under fjärde kvartalet 29 minskade den årliga ökningstakten i den icke-finansiella sektorns samlade finansiella investeringar, vilket främst berodde på att den offentliga sektorn kraftigt minskade sina finansiella investeringar. Det årliga inflödet till andelar i investeringsfonder ökade ytterligare första kvartalet 21, vilket speglade den branta avkastningskurvan och investerarnas förbättrade förtroende vid den tidpunkten. Den årliga ökningstakten i försäkringsföretags och pensionsinstituts finansiella investeringar gick fortsatt upp fjärde kvartalet 29, vilket speglade innehavarsektorns ökade investeringar i försäkringstekniska reserver. icke-finansiella sektorer Under fjärde kvartalet 29 (som är det senaste kvartal för vilket det finns tillgängliga uppgifter från euroområdets räkenskaper) minskade den icke-finansiella sektorns samlade finansiella investeringar med 2,6 procent på årsbasis, dvs. kraftigt från 3,6 procent kvartalet innan till den lägsta noteringen sedan starten av etapp tre av EMU (se tabell 2). Denna utveckling speglade främst en minskning av bidragen från investeringar i sedlar, mynt och inlåning, liksom i onoterade aktier och annat kapital, samt om än i mindre omfattning en minskning av bidraget från räntebärande värdepapper, som blev negativt. Däremot ökade bidragen från försäkringstekniska reserver och investeringar i fondandelar, även om det senare fortsatt var något negativt (på grundval av årliga ökningstakter). 26 Juni 21

29 den ekonomiska ch monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling Tabell 2 Euroområdets icke-finansiella företags finansiella investeringar Utestående i procent av finansiella tillgångar 1) 27 3 kv 27 4 kv Årliga ökningstakter Finansiella investeringar 1 5,2 5,2 4,8 4,1 3,9 4,1 3,8 3,8 3,6 2,6 Sedlar, mynt och inlåning 24 6,9 6,3 6,4 5,4 5,5 6,9 7,2 6,8 5,7 3,4 Räntebärande värdepapper, exkl. finansiella derivat 6 6, 5,9 3,7 1,6 2,5 4,5 4,4 3,6 2,6-1,6 varav: kortfristiga 35,5 32,7 17,2 8,1-1,5 4,3-16, -19,1-12,9-24,5 varav: långfristiga 5 2,9 3,3 2,,8 4,4 4,5 7,2 6,3 4,4 1,1 Aktier och annat kapital, exkl. fondandelar 29 3,2 3,9 3,8 3,4 3,1 3,8 4,4 4,7 4,4 2,9 varav: noterade aktier 6 1,7 3,3 3,5 4,2 4,3 3,1 4,3 4,5 6,2 7,1 varav: onoterade aktier och annat kapital 23 3,8 4,1 3,8 3,1 2,7 4, 4,4 4,8 3,9 1,8 Fondandelar 5-1, -3,1-4,8-5,7-5,8-6,4-5,4-4,9-2,9 -,1 Försäkringstekniska reserver 15 5,2 4,7 4,2 3,7 3,4 2,7 2,7 3,3 3,9 5,1 Övrigt 2) 21 8,9 9,5 8,8 8,2 7,1 5,6 2,4 2,1 1,8 1,7 M3 3) 11,5 11,6 1,1 9,7 8,7 7,6 5,2 3,6 1,8 -,3 Källa:. 1) Vid utgången av senast föreliggande kvartal. På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman. 2) Övriga finansiella tillgångar omfattar lån, finansiella derivat och övriga tillgångar, vilket i sin tur omfattar bland annat handelskrediter som beviljats av icke-finansiella företag. 3) Vid kvartalets slut. Penningmängdsmåttet M3 omfattar euroområdets icke-mfi:s (dvs. den icke-finansiella sektorn och icke-monetära finansiella företag) innehav av penninginstrument hos euroområdets MFI och staten kv 28 2 kv 28 3 kv 28 4 kv 29 1 kv 29 2 kv 29 3 kv 29 4 kv En uppdelning på sektorer visar att den kraftiga nedgången i den årliga ökningstakten i samlade finansiella investeringar främst berodde på ett kraftigt minskat bidrag från den offentliga sektorn (se diagram 13). Den årliga ökningstakten för denna sektors finansiella investeringar under fjärde kvartalet 29 föll kraftigt från de rekordnivåer som noterats de senaste fyra kvartalen (till de genomsnittsnivåer som tidigare observerats). Denna nedgång speglade kraftiga nedskärningar i fråga om beviljade lån och köp av aktier och räntebärande värdepapper främst kopplat till baseffekter och en neddragning av innehav av inlåning. Dessa baseffekter beror på effekten av de statliga stödåtgärderna inom banksektorn i slutet av 28 och början av 29 som nu faller ur de årliga flöden som används för att beräkna den årliga ökningstakten för den offentliga sektorns finansiella investeringar. Även bidraget från icke-finansiella företag minskade något ytterligare, vilket främst berodde på ett minskat innehav av aktier och annat kapital. Bidraget från hushållen var i stort sett oförändrat. För närmare information om utvecklingen i fråga om den privata sektorns finansiella investeringar, se avsnitten 2.6 och 2.7. Diagram 13 De icke-finansiella sektorernas finansiella investeringar (årliga procentuella förändringar; bidrag i procentenheter) Hushåll Icke-finansiella företag Offentliga sektorn Icke-finansiella sektorer Källa: Juni 21 27

30 InstitutionElla investerare Enligt den nya harmoniserade statistiken för euroområdet om investeringsfonder ökade inflödet till andelar i investeringsfonder (exkl. penningmarknadsfonder) till 516 miljarder euro under perioden från andra kvartalet 29 till första kvartalet 21 vilket motsvarar en årlig ökningstakt på 11,9 procent.1 Det ökade inflödet till andelar i investeringsfonder bör ses mot bakgrund av en brant avkastningskurva och förbättrade villkor på finansmarknaden mellan andra kvartalet 29 och första kvartalet 21, som främjade kraftigare omplaceringar från monetära tillgångar till riskfyllda långfristiga tillgångar. En fördelning av nettoutgivningen av andelar i penningmarknadsfonder på investeringstyp visar att merparten av ökningen i andelar i investeringsfonder fortfarande berodde på kraftiga och ökande inflöden till både obligationsfonder och aktiefonder under första kvartalet 21 (se diagram 14). Samtidigt förblev de årliga inflödena till blandfonder och andra fonder mer begränsade, även om dessa också ökade måttligt. Till skillnad mot andra typer av fonder och i överensstämmelse med avkastningskurvans lutning, registrerade penningmarknadsfonder åter kraftiga kvartalsutflöden första kvartalet, vilket ledde till en negativ årlig ökningstakt på 1,2 procent. Om man ser till kvartalsutvecklingen uppgick inflödet till andelar i investeringsfonder (med undantag för penningmarknadsfonder) till totalt 13 miljarder euro första kvartalet 21 (på grundval av icke-säsongrensade uppgifter) jämfört med 17 miljarder euro kvartalet innan. Denna uppgång berodde framför allt på avsevärt högre inflöden till obligationsfonder, medan inflödena till aktiefonder och blandfonder var mindre jämfört med kvartalet innan. Inflödet på 13 miljarder euro stod för 4 procent av ökningen i det utestående beloppet av utfärdade andelar i investeringsfonder, medan resten av ökningen speglade kraftiga positiva värderings- Diagram 14 Årliga nettoinflöden till penningmarknads- och investeringsfonder (miljarder euro) Penningmarknadsfonder Aktiefonder 1) Obligationsfonder 1) Blandade fonder 1) 1) 2) Övriga fonder Källor: och EFAMA. 1) Innan kvartal 1 29 härleddes kvartalsflöden från ickeharmoniserad -statistik över investeringsfonder, :s beräkningar baserade på nationella data från EFAMA samt :s beräkningar. 2) Innefattar fastighetsfonder, hedgefonder samt fonder som inte är klassificerade någon annanstans. Diagram 15 Försäkringsföretags och pensionsinstituts finansiella investeringar (årliga procentuella förändringar; bidrag i procentenheter) Värdepapper, exklusive finansiella derivat Noterade aktier Onoterade aktier och annat kapital Fondandelar Övrigt 1) Totalt finansiella tillgångar Källa:. 1) Det inkluderar lån, inlåning, försäkringstekniska reserver, övriga tillgångar och finansiella derivat Dessa inflöden inkluderar även betydande köp av andelar i särskilda investeringsfonder av två nederländska pensionsinstitut på totalt omkring 7 miljarder euro i juni 29 och mer än 97 miljarder euro i juli Juni 21

31 den ekonomiska ch monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling effekter. Dessa värderingseffekter var särskilt markanta i fråga om aktiefonder, men även i fråga om obligationsfonder och blandfonder. Den årliga ökningstakten i försäkringsföretags och pensionsinstituts totala finansiella investeringar gick upp till 3,6 procent fjärde kvartalet 29, jämfört med 2,7 procent kvartalet innan (se diagram 15). Detta berodde främst på ökade bidrag från investeringar i räntebärande värdepapper och fondandelar, som mer än uppvägde ett lägre bidrag från inlåning. Samtidigt blev bidraget från investeringar i noterade aktier något mindre negativt, även om det fortfarande var mycket negativt. Den ytterligare uppgången i försäkringsföretags och pensionsinstituts samlade finansiella investeringar speglade den fortsatta ökningen i innehavarsektorns investeringar i försäkringstekniska reserver på skuldsidan i balansräkningen. I detta avseende är det emellertid värt att notera att kvartalsinflödet till försäkringstekniska reserver fjärde kvartalet 29 kraftigt översteg det genomsnittliga flöde som noterats sedan Denna utveckling har sannolikt speglat den rådande räntestrukturen, som fortsatte att främja en omplacering av tillgångar från kortfristigare till långfristigare löptider i jakten på avkastning. 2.3 Penningmarknadsräntor Penningmarknadsräntorna rörde sig svagt uppåt under perioden mars juni 21, med hög volatilitet, särskilt inom marknadssegmentet för lån mot säkerhet. Skillnaden mellan räntorna på lån mot och utan säkerhet var också volatil och fortsatt stor jämfört med nivåerna innan turbulensen på finansmarknaden bröt ut i augusti 27. Denna utveckling berodde delvis på spänningar i samband med oro bland deltagarna på finansmarknaden över risker för de offentliga finanserna i vissa euroländer, trots ett fortsatt rikligt likviditetsläge. För att bemöta dessa begynnande spänningar tillkännagav -rådet den 1 maj 21 flera Diagram 16 Penningmarknadsräntor åtgärder, däribland inrättandet av ett program för värdepappersmarknaderna. De senaste tre månaderna har penningmarknadsräntorna på lån utan säkerhet stigit marginellt för alla löptider. Den 9 juni låg 1 månads, 3 månaders, 6 månaders och 12 månaders Euribor på,44 procent,,72 procent, 1, procent respektive 1,27 procent, dvs. 2, 6, 4 och 5 punkter högre än den 3 mars 21. Sammantaget ökade skillnaden mellan 12 månaders och 1 månads Euribor ett tecken på lutningen på penningmarknadens avkastningskurva med 3 punkter under perioden, till 83 punkter den 9 juni (se diagram 16). (procent per år; differens i procentenheter; dagliga uppgifter) 2,5 2, 1,5 1,,5, 1-månads Euribor (vänster skala) 3-månaders Euribor (vänster skala) 12-månaders Euribor (vänster skala) Differens mellan 12-månaders och 1-månads Euribor (höger skala) 3, 2,5 2, 1,5 1, Under de senaste tre månaderna noterades en volatil utveckling i fråga om räntor på lån mot säkerhet, t.ex. Eurepo eller de som härleds ur Eonia-swappindexet. De föll totalt sett i mars 21 och ökade därefter kraftigt i april och för- -,5-1,, apr jun aug okt dec feb apr jun Källor: och Reuters.,5 Juni 21 29

32 Diagram 17 3-månaders Eurepo, Euribor och ränteswappar på dagslån (ois) (procent per år; dagliga uppgifter) Diagram 18 3-månadersräntor och terminsräntor i euroområdet (procent per år; dagliga uppgifter) 3-månaders Eurepo 3-månaders OIS 3-månaders Euribor 3-månaders Euribor Terminsräntor den 3 mars 21 Terminsräntor den 9 juni 21 2, 2, 2, 2, 1,5 1,5 1,5 1,5 1, 1, 1, 1,,5,5,5,5, apr jun aug okt dec feb apr 29 21, jun, apr jul okt jan apr jul okt, Källor:, Bloomberg och Reuters. Källa: Reuters. Anm. 3-månaders terminskontrakt med förfall i slutet av innevarande kvartal och de tre kommande kvartalen enligt noteringar på Liffe. sta veckan i maj, för att därefter åter falla till relativt låga nivåer i början av juni. Den 9 juni låg räntan för en 3-månaders Eonia-swapp på 4 punkter, omkring 3 punkter högre än den 3 mars. Till följd av detta minskade skillnaden mellan denna penningmarknadsränta på lån mot säkerhet och motsvarande Euriborränta på lån utan säkerhet från 29 punkter den 3 mars 21 till som lägst 21 punkter den 27 april, innan den ökade till 31 punkter den 9 juni. Totalt sett var dessa skillnader fortsattrelativt omfattande jämfört med nivåerna innan turbulensen på finansmarknaden bröt ut i augusti 27 (se diagram 17). Utvecklingen mot slutet av den granskade perioden berodde delvis på spänningar i samband med oro bland deltagarna på finansmarknaden över risker för de offentliga finanserna i vissa euroländer, trots ett fortsatt rikligt likviditetsläge. De implicita räntorna i 3 månaders Euribor-futures som förfaller i september och december 21 och i mars 211 låg på,83 procent,,89 procent respektive,94 procent den 9 juni, dvs. 13, 27 respektive 41 punkter lägre jämfört med den 3 mars (se diagram 18). Den implicita volatilitet med konstanta löptider på tre, sex, nio och tolv månader som kan härledas ur optioner på 3-månaders Euribor-futures har ökat de senaste tre månaderna, särskilt för kortare löptider, vilket vänt en nedåtriktad trend som inleddes i oktober 29 (se diagram 19). Om man ser till dagslån har Eonia i genomsnitt legat kvar 5 9 punkter över räntan på inlåningsfaciliteten de senaste tre månaderna, med några enstaka toppar till följd av likviditetsindragande transaktioner på uppfyllandeperiodens sista dag. Den 9 juni låg Eonia på,332 procent (se diagram 2). Denna utveckling speglar den rikliga utestående överskottslikviditeten i euroområdet, särskilt efter Eurosystemets ettåriga långfristiga refinansieringstransaktioner som genomfördes 29. Den rikliga likviditeten i euroområdet absorberas delvis genom ett kraftigt dagligt utnyttjande av inlåningsfaciliteten. 3 Juni 21

33 den ekonomiska ch monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling Diagram 19 Implicit volatilitet för konstant löptid som härleds ur optioner på 3-månaders Euribor-futures (procent per år; punkter; dagliga uppgifter) 1,4 3 månader konstant löptid 6 månader konstant löptid 9 månader konstant löptid 12 månader konstant löptid 1,2 Diagram 2 ecb:s räntor och dagslåneräntan (procent per år; dagliga uppgifter) 3, Fast ränta i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna Inlåningsränta Dagslåneränta (Eonia) Marginalränta i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna 3, 1,2 1, 2,5 2,5 1,,8 2, 2,,8,6 1,5 1,5,6,4 1, 1,,4,2,5,5,2, apr jun aug okt dec feb apr jun 29 21, apr jun aug okt dec feb apr 29 21, jun Källor: Bloomberg, Reuters och :s beräkningar. Anm. Måttet erhålls i två steg. Först konverteras de implicita volatiliteter som härleds ur optioner på 3 månaders Euribor-futures baserat på Bund-konvertering. Därefter omräknas de tillgängliga implicita volatiliteterna med konstant förfallodag till implicita volatiliteter med konstant löptid. Källor: och Reuters. har fortsatt att stödja penningmarknaderna genom ett antal likvidiserande transaktioner med löptider på en vecka, en uppfyllandeperiod, tre månader och sex månader. Eurosystemets likvidiserande transaktioner genomfördes som fastränteanbud med full tilldelning med undantag för transaktionen med tre månaders löptid den 28 april (som genomfördes genom ett anbudsförfarande med rörlig ränta vid vilket 75,6 miljarder euro tilldelades) och transaktionen med sex månaders löptid den 12 maj (som genomfördes till en fast ränta som motsvarade den genomsnittliga lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna under denna transaktions hela löptid, vid vilken 35,7 miljarder euro tilldelades). Den 8 juni 21 genomförde en likviditetsindragande transaktion med en veckas löptid som ett anbudsförfarande med rörlig ränta och en högsta anbudsränta på 1, procent, som avvecklades den 9 juni. Genom denna transaktion tilldelade 4,5 miljarder euro, vilket motsvarar storleken på köp inom ramen för programmet för värdepappersmarknader, med beaktande av transaktioner med avveckling på eller före den 4 juni. Dessutom fortsatte Eurosystemet programmet för köp av säkerställda obligationer, och den 9 juni hade obligationer köpts till ett totalt värde av 56,3 miljarder euro, med målet att köpa obligationer till ett värde av 6 miljarder euro fram till slutet av juni 21. Dessutom beslutade, i samordning med andra centralbanken, att återuppta sina likvidiserande transaktioner i US-dollar genom valutaswappar, med verkan från den 11 maj 21. Juni 21 31

34 Ruta 2 Likviditetsförhållanden och penningpolitiska transaktioner från 1 Februari 21 till 11 maj 21 I denna ruta beskrivs :s likviditetshantering under de tre uppfyllandeperioder som avslutades den 9 mars, 13 april respektive 11 maj 21. Under denna period fortsatte tillämpa några av de extraordinära åtgärder som infördes i oktober 28 som svar på finanskrisens intensifiering och vid slutet av den tredje uppfyllandeperioden, hade infört extra åtgärder då det fanns en risk att nya spänningar på finansmarknaden skulle inverka menligt på den penningpolitiska transmissionsmekanismen. Den 4 mars 21 meddelade -rådet att i) dess huvudsakliga refinansieringstransaktioner skulle fortsätta genomföras i form av fastränteanbud med full tilldelning så länge det behövdes och åtminstone tills årets nionde uppfyllandeperiod löper ut den 12 oktober 21 ii) särskilda refinansieringstransaktioner med en löptid på en uppfyllandeperiod också skulle fortsätta genomföras i form av fastränteanbud, med samma fasta ränta som i respektive huvudsakliga refinansieringstransaktion, åtminstone till slutet av den nionde uppfyllandeperioden iii) en extra finjusterande transaktion med en löptid på sex dagar och tillkännagivande, tilldelning och avveckling den 1 juli 21 skulle genomföras för att utjämna likviditetseffekten av den långfristiga refinansieringstransaktion med 12 månaders löptid som löper ut den 1 juli 21. Denna finjusterande transaktion skulle genomföras som fastränteanbud med full tilldelning, med samma fasta ränta som användes för den rådande huvudsakliga refinansieringstransaktionen iv) räntan i den långfristiga refinansieringstransaktionen med sex månaders löptid och tilldelning den 31 mars 21 skulle fastställas till den genomsnittliga lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna över transaktionens hela löptid. Den 4 mars 21 tillkännagav -rådet även att man skulle återgå till anbudsförfaranden med rörlig ränta i de regelbundna långfristiga refinansieringstransaktionerna med en löptid på tre månader från och med tilldelningen den 28 april 21. Tilldelningsbeloppen i dessa transaktioner skulle fastställas på förhand med sikte på att säkerställa jämna likviditetsförhållanden på penningmarknaden och undvika stora skillnader mellan anbudsräntorna och den rådande räntan på huvudsakliga refinansieringstransaktioner, vilken skulle användas som lägsta anbudsränta. För att motverka förnyade allvarliga spänningar på penningmarknaderna, tillkännagav dock -rådet den 1 mars 21 att de regelbundna långfristiga refinansieringstransaktionerna med löptid på tre månader med tilldelning den 26 maj och 3 juni 21 i stället skulle genomföras som fastränteanbud med full tilldelning. Den 1 maj 21 tillkännagav -rådet även följande: i) Interventioner skulle genomföras på marknaderna för offentliga och privata värdepapper i euroområdet (Securities Markets Programme) för att motverka de bristfälligheter som uppstått i vissa 32 Juni 21

35 den ekonomiska ch monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling segment av värdepappersmarknaden och återställa deras djup och likviditet. Interventionernas omfattning skulle avgöras av -rådet. För att neutralisera effekterna av dessa interventioner skulle särskilda transaktioner genomföras för att dra in den likviditet som pumpats ut. ii) En långfristig refinansieringstransaktion med sex månaders löptid skulle genomföras med full tilldelning den 12 maj 21, till en ränta som fastställts till den genomsnittliga lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna över transaktionens hela löptid. iii) Temporära swapavtal med Federal Reserve skulle återupptas, i samverkan med andra centralbanker, och likvidiserande USD-transaktioner med löptider på 7 och 84 dagar skulle åter genomföras. Dessa transaktioner skulle ske i form av återköpsavtal med säkerhet som uppfyller :s godtagbarhetskriterier och genomföras i form av fastränteanbud med full tilldelning. Den första transaktionen skulle genomföras den 11 maj 21. Banksystemets likviditetsbehov Under de tre granskade uppfyllandeperioderna uppgick banksystemets samlade dagliga likviditetsbehov definierat som summan av autonoma faktorer, kassakrav och kassaöverskott (dvs. behållningar utöver kassakraven på löpande räkningar, se diagram A) till i genomsnitt 583,3 miljarder euro, dvs. en minskning med 22,2 miljarder euro jämfört med registrerat genomsnitt under de tre föregående perioderna. Diagram A Bankernas behållningar på löpande räkningar utöver kassakraven (miljarder euro, genomsnittlig nivå för varje uppfyllandeperiod) 2,6 2,3 2,6 2,3 Diagram B Banksystemets likviditetsbehov och likviditetstillförsel (miljarder euro) 6 Finjusterande transaktioner: 32,2 miljarder euro i genomsnitt Köp av säkerställda obligationer: 43,7 miljarder euro i genomsnitt Huvudsakliga refinansieringstransaktioner: 78,2 miljarder euro i genomsnitt Långfristiga refinansieringstransaktioner: 652,5 miljarder euro i genomsnitt Autonoma faktorer: 351,1 miljarder euro i genomsnitt Nettoutnyttjande av inlåningsfaciliteten: 21, miljarder euro i genomsnitt Löpande räkningar: 212,3 miljarder euro i genomsnitt Kassakrav: 211,2 miljarder euro i genomsnitt Likviditetsbehov Likviditetstillgång 2, 2, 3 3 1,7 1,4 1,7 1,4 1,1 1,1-3 -3,8,8,5,5 aug feb aug feb aug feb Källa: feb 9 mar 13 apr 11 maj 21 Källa:. Juni 21 33

36 Den främsta anledningen till detta var en minskning på 23,3 miljarder euro i det genomsnittliga värdet på autonoma faktorer, vilket låg på 351,1 miljarder euro (se diagram B). Däremot ökade genomsnittliga kassakrav med 1,2 miljarder euro till 211,2 miljarder euro. Det dagliga genomsnittliga kassaöverskottet låg på 1,1 miljarder euro och ökade därmed med,2 miljarder euro i jämförelse med de tre föregående uppfyllandeperioderna. Likviditetstillförsel Över de tre granskade uppfyllandeperioderna var den genomsnittliga volymen av utestående refinansieringstransaktioner 721 miljarder euro, vilket var en ökning jämfört med genomsnittet på 686 miljarder euro under de tre föregående uppfyllandeperioderna. Den genomsnittliga volymen på de veckovisa huvudsakliga refinansieringstransaktionerna låg på 78,2 miljarder euro, en ökning med 2,2 miljarder euro, medan den genomsnittliga volymen på särskilda refinansieringstransaktioner med en löptid på en uppfyllandeperiod låg på 9,3 miljarder euro, en ökning från 3,4 miljarder euro för de tre föregående uppfyllandeperioderna. Samtidigt fortsatte den totala volymen av utestående långfristiga refinansieringstransaktioner med tre och sex månaders löptid att minska och uppgick till totalt 29,5 miljarder euro den 11 maj 21, jämfört med 42,1 miljarder den 9 februari 21, då några av dessa transaktioner förföll och inte ersattes. Centralbankerna i Eurosystemet fortsatte sina direkta köp av säkerställda obligationer i euro inom ramen för programmet för köp av säkerställda obligationer (CBPP), vilket inleddes den 6 juli 29. Under den granskade perioden köptes obligationer till ett genomsnittligt värde av 255 miljarder euro per bankdag. Det totala värdet av köpta obligationer ökade därmed till sammanlagt 52,1 miljarder euro den 11 maj 21. Målet för CBPP är 6 miljarder euro, vilket ska uppnås i slutet av juni 21. Diagram C Eonia och ecb-räntor Under perioden från den 1 februari 21 till den 11 maj 21 uppgick den likviditet som absorberades genom finjusterande transaktioner på sista dagen av varje uppfyllandeperiod i genomsnitt till 32,2 miljarder euro. För de tre föregående perioderna var motsvarande genomsnitt 219,4 miljarder euro (se diagram B). (dagliga räntor i procent) 2, Eonia Fast ränta för de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna Korridor mellan räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten 2, Utnyttjande av de stående faciliteterna Till följd av att likviditetstillförseln ökade stadigt och att banksystemets samlade likviditetsbehov minskade något, ökade det genomsnittliga nettoutnyttjandet av inlåningsfaciliteten 1 till ett dagsgenomsnitt 2 på 21, miljarder euro under den uppfyllandeperiod som slutade den 11 maj 21, en ökning jämfört med 149,1 miljarder euro under den uppfyllandeperiod som slutade den 9 februari 21. 1,5 1,,5, feb mar apr 21 Källa:. 1,5 1,,5, 1 Nettoutnyttjande av inlåningsfaciliteten = utnyttjandet av inlåningsfaciliteten minus utnyttjandet av utlåningsfaciliteten. 2 Genomsnittligt utnyttjande av inlåningsfaciliteten inkluderar helger. 34 Juni 21

37 den ekonomiska ch monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling Räntor :s styrräntor har varit oförändrade sedan den 13 maj 29, med en ränta på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna på 1 procent, en utlåningsränta på 1,75 procent och en inlåningsränta på,25 procent. Till följd av den rikliga likviditeten i euroområdet fortsatte Eonia att ligga nära räntan på inlåningsfaciliteten med ett genomsnitt på,346 procent under den granskade perioden (se diagram C), dvs. nästan lika som genomsnittet på,352 procent under de tre föregående uppfyllandeperioderna. På sista dagen i var och en av de tre granskade uppfyllandeperioderna låg Eonia på,649 procent, dvs. en ökning med cirka 3 punkter högre än dagen innan, till följd av att likviditet absorberades genom finjusterande transaktioner dessa dagar. Under den granskade perioden minskade dessutom skillnaden mellan 3-månaders Euribor och 3-månaders Eonia swapränta, som visar nivån på kredit- och likviditetsrisken, något till 27 punkter, jämfört med ett genomsnitt på 3 punkter under de tre föregående uppfyllandeperioderna. 2.4 obligationsmarknader De senaste tre månaderna har utvecklingen på obligationsmarknaderna främst drivits av ökad oro på finansmarknaderna över vissa euroländers statsskuld. Den 6 7 maj spred sig marknadsoron från de inhemska marknaderna för statsobligationer till finansmarknader i största allmänhet, vilket utlöstes av investerarnas omfattande flykt till säkerhet. Till följd av detta föll de långa statsobligationsräntorna kraftigt i euroområdet och USA. Takten i den långsiktiga break even-inflationen i euroområdet på grundval av statsobligationer förblev i stort sett oförändrad. Skillnaderna mellan statsobligationsräntorna ökade kraftigt i vissa euroländer under den granskade perioden. I överensstämmelse med den förnyade riskaversion som noterades under den granskade perioden ökade kreditspreadarna, vilket neutraliserade merparten av den minskning som noterades under 21. Diagram 21 Långa statsobligationsräntor (procent per år; dagliga uppgifter) 4,5 Euroområdet (vänster skala) USA (vänster skala) Japan (höger skala) 3, Mellan slutet av februari och den 9 juni 21 minskade nivån på de tioåriga statsobligationsräntorna i euroområdet och USA med 4 punkter till omkring 3, procent respektive 3,2 procent (se diagram 21). Skillnaden mellan de tioåriga nominella statsobligationsräntorna i USA respektive euroområdet var följaktligen oförändrad. Nedgången i de tioåriga statsobligationsräntorna speglar huvudsakligen utvecklingen sedan slutet av april. Mellan slutet av februari och slutet av april var räntorna i euroområdet i stort sett oförändrade och i USA gick de faktiskt upp till den högsta noteringen på 18 månader. 4, 3,5 3, 2,5 jun aug okt dec feb apr ,5 2, 1,5 1, jun Källor: Bloomberg och Reuters. Anm. Med långa statsobligationsräntor avses räntor på obligationer med 1 års eller närmast tillgängliga löptid. Juni 21 35

38 Marknadsdeltagarnas osäkerhet om den kortsiktiga utvecklingen i de långa obligationsräntorna på de större marknaderna, mätt genom den implicita volatiliteten på obligationsmarknaden, har ökat kraftigt sedan slutet av april 21 och ligger för närvarande på nivåer liknande de som observerades i mitten av 29. Den granskade perioden kännetecknades å ena sidan av gradvis förbättrade makroekonomiska villkor och, å andra sidan, ökad oro på finansmarknaderna över statsskulden i vissa euroländer där de offentliga finanserna kraftigt försämrats. I mars och under större delen av april fortsatte de amerikanska statsobligationsräntorna att öka, vilket följde den uppåtriktade trend som noterats sedan 28. I samband med ett optimistiskt stämningsläge på marknaderna och publiceringen av positiva nyheter som speglade förbättrade villkor på de amerikanska arbetsmarknaderna, steg den tioåriga amerikanska statsobligationsräntan till närmare 4, procent i slutet av april. Indikatorer på den ekonomiska aktiviteten i både euroområdet och USA var positiva, och konfidensindikatorer, inbegripet den hittills relativt dämpade indikatorn på konsumentförtroendet, var bättre än väntade. Under april förbättrades även villkoren på bostadsmarknaderna. I euroområdet var däremot statsobligationsräntorna i stort sett oförändrade i mars och under större delen av april jämfört med nivåerna i slutet av februari. Oro över statsskulden och den negativa effekt som de åtstramningsåtgärder som aviserades av flera regeringar i euroområdet hade på den ekonomiska aktiviteten neutraliserade till viss del den positiva effekten av publiceringen av nyheter som pekade på en pågående ekonomisk återhämtning. Under de sista dagarna i april intensifierades emellertid förtroendekrisen om hållbarheten i Greklands statsfinanser och en flykt till kvalitet, som inbegrep en kraftig omplacering av medel till AAA-värderade statsobligationer i euroområdet och USA, satte nedåttryck på euroområdets tioåriga statsobligationsräntor. Den 6 7 maj spred sig spänningarna på marknaderna för statspapper i vissa euroländer till finansmarknader i största allmänhet. Volatiliteten ökade för dagslån, likviditeten minskade och finansmarknadens funktion försämrades allvarligt inom flera segment. Den plötsliga förändring i stämningsläget utlöste en storskalig flykt till säkerhet från finansiella investerare, vilket satte förnyat nedåttryck på statsobligationsräntorna. För att bemöta dessa spänningar på finansmarknaderna enades EU:s finansministrar den 9 maj om en europeisk finansiell stabilitetsmekanism, samtidigt som den 1 maj aviserade införandet av flera politiska åtgärder (se ruta 3 för en närmare analys av spänningarna på finansmarknaden den 6 7 maj). Ruta 3 UTVECKLINGEN PÅ Finansmarknaderna I början av maj Den 6 7 maj 21, i samband med ökad oro över den statsfinansiella situationen i Grekland, intensifierades spänningarna på finansmarknaderna på nytt över hela världen men särskilt på de i Europa vilket återspeglades i flera indikatorer. Även om dessa spänningar utlöstes av andra chocker än de som ledde till det försämrade läget i oktober 28 efter amerikanska Lehman Brothers konkurs, kan vissa paralleller dras till händelseförloppet under dessa dagar, särskilt den plötsliga förändringen i stämningsläget på marknaden och de finansiella investerarnas plötsliga flykt till säkerhet. Händelseutvecklingen på finansmarknaderna den 6 7 maj skedde mot en bakgrund av dels gradvis förbättrade makroekonomiska förhållandena, dels ökad oro på finansmarknaderna över håll- 36 Juni 21

39 den ekonomiska ch monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling Diagram A Spreadar för tioåriga statsobligationsräntor (gentemot Tyskland) (räntepunkter) Irland Italien Grekland Portugal Spanien Irland Grekland Spanien Italien Portugal sep mar sep mar sep mar okt 3 okt 7 maj Källa: Datastream. Anm. Den senaste observationen avser den 25 maj 21. barheten i statsfinanserna i vissa euroländer, men även mot bakgrund av den ekonomiska och politiska utvecklingen utanför euroområdet (t.ex. osäkerhet över amerikanska arbetsmarknadsdata och följderna av valet i Storbritannien). Efter det plötsliga fallet i US Dow Jones index den 6 maj, vars orsak håller på att granskas, spred sig oron snabbt från marknaderna för statspapper till finansmarknaderna i största allmänhet. Volatiliteten på finansmarknaderna ökade kraftigt för dagslån och likviditeten minskade kraftigt den 7 maj. Finansmarknadernas funktion försämrades allvarligt inom flera segment. Marknader för statspapper Den 6 maj ökade ränteskillnaden för statsobligationer dramatiskt mellan Tyskland och övriga euroområdet, särskilt för Grekland (se diagram A). Potentiella spridningseffekter till andra emit- Diagram B Implicit volatilitet på obligationsmarknaden i euroområdet (procent per år) sep mar sep mar sep mar okt 3 okt 7 maj Källa: Bloomberg. Anm. Tredagars glidande medelvärde av dagliga data. Den senaste observationen avser den 25 maj 21. Juni 21 37

40 Diagram C Eonia: volymer och värden Diagram D Europe Senior Financials, femåriga cds-spreadar (miljoner euro; procent per år) (punkter) Volym (vänster skala) Värde i slutet av dagen (höger skala) itraxx Europe senior financials 4 1, ,75, Lehman Brothers konkurs 7 maj maj, jan feb mar 21 apr maj, Källa:. Anm. Den senaste observationen avser den 26 maj 21. Källa: JP Morgan Chase. Anm. Diagrammet visar itraxx Europe Senior Financials femåriga CDS midspread index. Uppgifterna i diagrammet kommer från JP Morgan och officiella itraxx-data. tenter av statspapper i euroområdet, särskilt Portugal och Irland samt, om än i något mindre omfattning, Spanien och Italien, uppmärksammades i allt högre grad av marknadskommentatorerna. Den 7 maj var spreadarna för tioåriga statsobligationer rekordhöga och volatiliteten på obligationsmarknaderna ökade mycket kraftigt till följd av investerarnas flykt till säkerhet, i en omfattning som inte setts sedan i början av 29 (se diagram B). Till följd av detta försämrades likviditetsförhållandena på marknaderna för statspapper i flera euroländer mycket kraftigt och likviditeten försvann nästan helt för Greklands del. Penningmarknader Utvecklingen på penningmarknaderna den 6 7 maj drabbades av spridningseffekter från den turbulens på marknaderna för statspapper som utlöstes av en kraftigt ökad osäkerhet avseende motpartsrisk. Dessutom var likviditetssituationen på interbankmarknaden ansträngd. Diagram E Indikator på risker i systemet Likviditeten i fråga om lån utan säkerhet försämrades inte bara för lån med löptider, utan även för dagslån. Detta avspeglades indirekt (procent; jan 27 maj 21, sannolikhet för fallissemang) i lägre underliggande volymer för fastställandet av Eonia, som hade ett genomsnitt på cirka 2 miljarder euro per dag i början av maj (se diagram C). Lån utan säkerhet har påverkats negativt sedan Lehman Brothers Lehman Brothers konkurs 7 maj konkurs, men handeln i de kortaste löptiderna 4 4 (en vecka eller mindre) hade varit motståndskraftig fram till den 5 maj. Den störning på 2 2 dagslånemarknaden som observerades den maj var därför särskilt oroväckande. Källor: Bloomberg, :s beräkningar. 38 Juni 21

41 den ekonomiska ch monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling Samtidigt uppstod en akut brist på US-dollar för bankerna i euroområdet. Ränteskillnaden mellan swappnoteringen för lån i US-dollar och Libor-fixingen för motsvarande löptider ökade kraftigt. itraxx Financial Senior index steg kraftigt i början av maj och nådde nivåer liknande de som noterades i oktober 28 (se diagram D). itraxx Financial Senior index är ett standardiserat kreditderivat som används för att hedga kreditrisk. Indexet består av 25 investeringsklassade enheter från den europeiska finanssektorn. Den kraftiga ökningen den 7 maj skulle därmed tyda på ökad oro över sannolikheten för konkurs i vissa europeiska finansinstitut. Faktum är att sannolikheten för ett samtidigt fallissemang i två eller flera stora och komplexa bankgrupper i euroområdet, mätt genom indikatorn på risker i systemet som visas i diagram E, steg kraftigt Diagram F Spreadar Euribor ois (procent) den 7 maj, och nådde värden högre än i efterdyningarna av Lehman Brothers konkurs 1. Mot bakgrund av detta skedde en kraftig ökning av samtliga allmänt använda risker på mått, t.ex. spreadarna för derivat kopplade till Euriborräntan i förhållande till Eoniaswappar och den implicita räntebaserade volatiliteten (se diagram F). Bankernas tillgång till marknadsfinansiering försämrades kraftigt i hela euroområdet. 1,25 1,,75,5,25 3-månader om 3 månader 3-månader om 6 månader 3-månader om 9 månader,, sep mar sep mar sep mar Källor: Reuters och :s beräkningar Anm. Den senaste observationen avser den 26 maj 21. 1,25 1,,75,5,25 1 Indikatorn baseras på informationen i femåriga CDS-spreadar för stora och komplexa bankgrupper i euroområdet. För närmare uppgifter om indikatorn, se rutan A market-based indicator of the probability of adverse systemic events involving large and complex banking groups i :s Financial Stability Review i december 27. Diagram G Implicit volatilitet på aktiemarknaden i euroområdet (procent per år) sep mar sep mar sep mar okt 28 Källa: Bloomberg. Anm. Den senaste observationen avser den 25 maj 21. Tredagars glidande medelvärde av dagliga data. 3 okt 29 7 maj 21 Juni 21 39

42 Aktiemarknader Den ökande oron på marknaderna för statspapper den 6 7 maj ledde även till en utförsäljning på börserna i euroområdet. Finansaktierna påverkades kraftigt, men även icke-finansiella företags marknadsvärde föll kraftigt till följd av investerarnas flykt till kvalitet. Dessutom ökade volatiliteten på börserna i euroområdet plötsligt (se diagram G). Volatiliteten på aktiemarknaderna förstärktes ytterligare av den turbulens som förmodligen huvudsakligen uppstod till följd av ett av allt att döma tekniskt fel som fick Dow Jones index att plötsligt rasa med cirka 9 procent den 6 maj. 2 Dow Jones index återhämtade en del av detta ras sedan marknadsdeltagarna informerats om att fallet berodde på ett tekniskt problem. Finansmarknaderna förblev emellertid volatila och riskaverta. Avveckling på valutamarknaden Den exceptionella utvecklingen på finansmarknaden den 6 7 maj påverkade även CLS (Continuous Linked Settlement), det största internationella systemet för avveckling av valutahandelstransaktioner. CLS startades 22 för att minska de risker som uppstår med valutatransaktioner. Turbulensen på marknaden ledde till en kraftig ökning av de instruktioner för valutahandel som lämnades till CLS. Den 7 maj avvecklade CLS 1,5 miljoner sidor och avvecklingsnivån låg kvar på över 1 miljon fram till den 12 maj (se diagram G). Detta var dubbelt så mycket som den normala dagliga avvecklingsvolymen i CLS under flera dagar och situationen liknade till viss del den när transaktionerna hade ökat till över 1,5 miljoner (den 17 september 28) (se diagram G). CLS kunde visserligen hantera situationen, men de oväntat höga volymerna påverkade ändå både processen för inbetalningar i CLS-systemet och medlemmarnas mottagande av meddelanden. Även om dagar med transaktionstoppar inte är något ovanligt inom CLS, särskilt i en valuta på en affärsdag som följer på en helgdag i det valutaområdet, ökade insättningsnivåerna under de stressade marknadsförhållandena i början av maj ibland till nästan dubbelt det normala. Detta ledde till att enstaka eftersläpande betalningar uppstod inom själva CLS-systemet, i medlemmarnas länkar 2 Även om en fullständig förklaring till fallet ännu inte lämnats har de amerikanska finansmyndigheterna Securities and Ex-change Commission och Commodity Futures Trading Commission inte funnit några tecken på att det berodde på fat fingers (dvs. en feltryckning), hackning eller terroristaktivitet. Diagram H Dagliga volymer av avvecklade sidor i cls (dagliga data i enheter; miljoner) Euro US-dollar Aggregat Euro US-dollar Aggregat maj september Källor: CLS/. Anm. Aggregatet avser alla godtagbara valutor i CLS. 4 Juni 21

43 den ekonomiska ch monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling till CLS (dvs. de direkta deltagarna i CLS), eller i de interna systemen för ett mycket litet antal CLS-medlemmar som hanterade en mycket hög aktivitetsvolym under dessa dagar. Denna eftersläpande hantering inom den övergripande CLS-miljön skapade osäkerhet eftersom större volymer än normalt av omatchade transaktioner existerade under en längre period. Detta ledde till viss oro över att det kanske fanns ett mer allvarligt systematiskt problem, snarare än enbart en ökning av volymen av inbetalningar i CLS. 3 Sammanfattning Sammanfattningsvis spred sig den oro som den 6 7 maj uppstod på marknaderna för statspapper i vissa euroländer till andra marknadssegment. Volatiliteten på finansmarknaderna ökade kraftigt och likviditetsförhållandena försämrades avsevärt, inte bara på marknaderna för statspapper, utan även i hög grad på penningmarknaderna. Transaktionerna på interbankmarknaden minskade kraftigt och bankernas osäkerhet avseende motparternas kreditvärdighet ökade. Följaktligen uppstod en risk för att marknadernas normala funktion och den första länken i transmissionsmekanismen mellan centralbanken och kreditinstituten skulle kunna äventyras och att förmågan hos bankerna den primära källan till finansiering i euroområdet att tillhandahålla kredit till den reala ekonomin skulle kunna skadas allvarligt. Störningarna på flera statspappersmarknader i euroområdet fick förmodligen också negativa konsekvenser för kostnaden för finansiering som tillhandahålls till den privata sektorn eftersom statens finansieringsvillkor normalt utgör ett referensmärke för bankernas utlåningsräntor. Den 1 maj beslutade Europeiska centralbanken att inleda en rad åtgärder för att återupprätta de nödvändiga villkoren för en effektiv penningpolitik vars målsättning är prisstabilitet på medellång sikt, och särskilt för att stödja den penningpolitiska transmissionsmekanismen. Bland åtgärderna ingår interventioner på marknaderna för statliga och privata värdepapper i euroområdet (inom ramen för programmet för värdepappersmarknaderna), att återuppta swappavtal med Federal Reserve och att genomföra extra likvidiserande transaktioner. 4 Efter tillkännagivandet av dessa politiska åtgärder minskade oron på finansmarknaderna kraftigt, även om den inte skingrades helt. 3 För att bemöta denna oro ökade CLS sin rapportering om systemets prestanda till medlemmarna. CLS har sedan dess dessutom vidtagit ett antal åtgärder för att ta itu med uppkomsten av tillfälliga eftersläpande betalningar och har utfärdat rekommendationer till CLSmedlemmarna (främst avseende de befintliga kapacitetsbegränsningarna i deras back office-system och den tekniska kapaciteten att prioritera avveckling av mycket tidskritiska instruktioner med ett omfattande värde). Övervakarna kommer att fortsätta att kontrollera avvecklingsförfarandet i CLS samt systemets prestanda när det gäller att avveckla anmälda valutatransaktioner, för att se till att CLSsystemet fungerar smidigt och effektivt och därmed säkerställa stabiliteten för de valutor som omfattas av avvecklingen. 4 För mer information om dessa åtgärder, se rutan Likviditetsförhållanden och penningpolitiska transaktioner under perioden från den 1 februari 21 till den 11 maj 21 i den här månadsrapporten. Under större delen av den granskade perioden ökade ränteskillnaderna för tioåriga statsobligationer mellan Tyskland och övriga euroområdet dramatiskt, särskilt för Grekland, Portugal och Irland. Det stödpaket till Grekland man enades om helgen den 1 11 april föranledde endast en tillfällig nedgång i obligationsmarknadsbaserade mått på den grekiska statens kreditrisk. Mot slutet av april bidrog Standard & Poor s nedvärdering av Grekland till kategorin speculative grade (med negativa utsikter) till att investerarna gjorde sig av med grekiska obligationer samt till en uppgång i räntespreadarna för tioåriga statsobligationer. Efter utvecklingen den 6 7 maj, då spreadarna för tioåriga grekiska statsobligationer noterades till rekordhöga nivåer, uppmärksammades potentiella spridningseffekter till andra emittenter av statspapper i euroområdet, särskilt Portugal och Irland, och i mindre omfattning även Spanien och Italien, i allt högre grad. Sedan aviserat nya politiska åtgärder, och i synnerhet införandet av programmet för värdepappersmarknaderna, minskade ränteskillnaden för tioåriga statsobligationer mellan Tyskland och övriga euroområdet. Juni 21 41

44 Diagram 22 Reala obligationsräntor (nollkupong) (procent per år; femdagars glidande medelvärde av dagliga uppgifter; säsongrensat) 3, 2,5 2, 1,5 1,,5 Femårig real obligationsränta för de kommande 5 åren Femårig real obligationsränta Tioårig real obligationsränta,, jun aug okt dec feb apr jun Källor: Reuters och :s beräkningar. 3, 2,5 2, 1,5 1,,5 Mellan slutet av februari och den 6 juni 21 minskade räntan på euroområdets både femåriga och tioåriga reala statsobligationer med omkring 4 punkter till,3 procent respektive 1,1 procent den 9 juni (se diagram 22). Samtidigt har break even-inflationen i euroområdet på medellång till lång sikt varit i stort sett oförändrad under samma period (se diagram 23). Takten i break even-inflationen har emellertid varit volatil de senaste tre månaderna och särskilt efter utvecklingen i början av maj. En annan faktor som förklarar volatiliteten i break even-inflationen i början av juni var Fitch nedvärdering av den spanska statsskulden. Fitch sänkning av Spaniens kreditbetyg till AA+ från tidigare AAA den 28 maj hade lett till att spanska obligationer togs bort :s beräkning av euroområdets AAA-räntekurva. Detta ledde till att den nominella räntekurvan rörde sig nedåt vid korta till medellånga löptider och en motsvarande minskning i takten i break even-inflationen på kort sikt. Reala swappräntor minskade svagt un- Diagram 23 Break even-inflation i nollkupongobligationer Diagram 24 Implicita terminsräntor för dagslån i euroområdet (procent per år; femdagars glidande medelvärde av dagliga uppgifter; säsongrensat) 3,2 Femårig break-even-inflation för de kommande 5 åren Femårig break-even-inflation Tioårig break-even-inflation 3,2 (procent per år; dagliga uppgifter) 6, 9 juni februari 21 6, 2,8 2,8 5, 5, 2,4 2,4 4, 4, 2, 2, 3, 3, 1,6 1,6 2, 2, 1,2 1,2 1, 1,,8,8 jun aug okt dec feb apr jun Källor: Reuters och :s beräkningar., Källor:, EuroMTS (underliggande uppgifter) och Fitch Ratings. Anm. Den implicita terminsräntekurvan, som härleds ur den räntestruktur som observeras på marknaden, visar marknadens förväntningar på de korta räntornas framtida nivåer. Den metod som används för att beräkna dessa implicita terminsräntekurvor beskrivs i avsnittet Euro area yield curve på :s webbplats. De uppgifter som används i uppskattningen härleds ur AAAklassade statsobligationer., 42 Juni 21

45 den ekonomiska ch monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling der den granskade perioden. Totalt sett fortsätter finansmarknadsuppgifter att peka på fortsatt fast förankrade inflationsförväntningar. Mellan slutet av februari och den 9 juni 21 vände kurvan över implicita terminsräntor på dagslån för statsobligationer i euroområdet nedåt vid alla löptider (se diagram 24). Denna vändning speglade främst utvecklingen i slutet av april och början av maj som föranledde en nedåtriktad revidering av investerarnas förväntningar på den framtida utvecklingen för de korta räntorna i euroområdet. Diagram 25 Aktieindex (index: 1 juni 29 = 1; dagliga uppgifter) Euroområdet USA Japan Efter utvecklingen på finansmarknaderna den 6 7 maj påverkades kreditspreadarna (dvs. skillnaden mellan företagsobligationsränta och statsobligationsränta) kraftigt av förnyad riskaversion och investerarnas flykt till kvalitet, och ökade till följd av detta för både finansiella och icke-finansiella företagsobligationer. Kreditspreadarna inom den finansiella företagssektorn för lån värderade BBB har ökat med hela 1 punkter mellan den 6 7 maj och början av juni, vilket neutraliserade merparten av den minskning som skett detta år, samtidigt som de låg kvar långt under de toppar som noterades i början av aktiemarknader I euroområdet och USA sjönk aktiekurserna mellan slutet av februari och början av juni. Den positiva utvecklingen under mars och större delen av april, då kurserna registrerade de högsta nivåerna för året, vände helt till följd av intensifieringen av den grekiska budgetkrisen, som i början av maj utlöste en omfattande flykt till säkerhet. Till följd av detta ökade osäkerheten på aktiemarknaden, mätt genom den implicita volatiliteten, kraftigt i maj och början av juni. Mellan slutet av februari och den 9 juni 21 sjönk aktiekurserna i euroområdet och USA totalt sett med 4,3 procent respektive 4,4 procent (se diagram 25). Under mars och större delen av april återspeglades, mot bakgrund av publiceringen av positiva ekonomiska nyheter, en ökad riskaptit i aktiekurserna, som inte bara jun Diagram 26 Implicit volatilitet på aktiemarknader (procent per år; 5-dagars glidande medelvärde av dagliga uppgifter) aug okt dec feb apr Euroområdet USA Japan jun Källor: Reuters och Thomson Financial Datastream. Anm. Dow Jones EURO STOXX Broad-index för euroområdet, Standard & Poor s 5-index för USA och Nikkei 225-index för Japan. 1 1 jun aug okt dec feb apr jun Källa: Bloomberg. Anm. De implicita volatilitetsserierna visar den förväntade standardavvikelsen i procentuella aktiekursförändringar under en period på upp till 3 månader beräknat utifrån optionspriserna på aktieindex. De aktieindex som den implicita volatiliteten avser är Dow Jones EURO STOXX 5 för euroområdet, Standard & Poor s 5 för USA och Nikkei 225 för Japan Juni 21 43

46 Tabell 3 Kursförändringar i Dow Jones euro stoxx branschindex (kursförändringar i procent av kurser vid periodens slut) EURO STOXX Råvaror Konsumtionstjänster Konsum- Olja tions- varor och gas Finans Hälsa Industri Teknik Telekommu- Samhällsservicnikation Branschens andel av det samlade börsvärdet (vid periodens slut) 1, 9,1 7, 14,6 7,3 22,9 4,3 13,8 4,7 7,2 9,1 Kursförändringar (vid periodens slut) 1 kv 29-14, -13,6-8,3-11,5-5,9-2,1-7,4-14, -9,5-8,8-21, 2 kv 29 16,4 19,8 3,3 17,7 9,7 34,2 3,9 18, 15,8, 9, 3 kv 29 2,7 21,8 14,9 15,8 7,3 32,4 14,2 26,4 13,6 14,7 14,9 4 kv 29 2,1 15,3 3,3 9, 6,8-5,5 7,7 3,8-3,9 2,,3 1 kv 21,8 1,6 6,8 3,5-1,7-2,6 4, 4,1 16, -4,5-3,3 apr 1-2,8-2,,8 2,5-3,1-6,7-4,8 1,2-7, -4, -3,3 maj 1-7,2-7, -6,7-1,7-8,8-11, -3,2-6,5-6,4-6,8-8,2 28 feb 21 9 jun 21-4,3,2 2,1 1,2-6,4-14,5-4,3 3,8-3,1-9,8-9,7 Källor: Thomson Financial Datastream och :s beräkningar. vände de fall som registrerades i februari utan även förde upp indexen till de högsta nivåerna under året. Intensifieringen av den grekiska budgetkrisen i slutet av april och början av maj föranledde emellertid en flykt till kvalitet som helt vände dessa uppgångar i aktiekurserna. Under samma period föll aktiekurserna i Japan, mätta genom Nikkei 225 index, med cirka 3 procent (se diagram 24). Under den granskade perioden ökade osäkerheten på aktiemarknaden, mätt genom den implicita volatiliteten, till nivåer som senast registrerades i början av 29. Två relativt olika perioder kan identifieras i den övergripande utvecklingen. Under mars och större delen av april var den implicita volatiliteten i stort sett oförändrad. Volatiliteten på aktiemarknaderna i euroområdet och USA ökade emellertid abrupt efter intensifieringen av den grekiska budgetkrisen i slutet av april, och särskilt efter händelseförloppet den 6 7 maj. Volatiliteten på aktiemarknaderna vid den tidpunkten förvärrades även av tekniska faktorer som gjorde att US Dow Jones index plötsligt rasade med omkring 9 procent på eftermiddagen den 6 maj. Dow Jones index återhämtade en del av den förlusten efter en teknisk motivering till deltagarna. Diagram 27 Förväntad ökning i vinst per aktie i usa och euroområdet (procent per år; månadsuppgifter) Euroområdet, kort sikt 1) Euroområdet, lång sikt 2) USA, kort sikt 1) USA, lång sikt 2) Den granskade perioden kännetecknades inledningsvis av ökad riskaptit efter publiceringen av positiva ekonomiska nyheter som utlöste kraftiga kursuppgångar i både euroområdet och USA. Dessa vände kursfallen i februari och förde upp kursindexen till de högsta nivåerna under året. Färska uppgifter om sysselsättningen och industriproduktionen i euroområdet visade sig vara positiva, samtidigt som ett antal andra nyheter Källor: Thomson Financial Datastream och :s beräkningar. Anm. Förväntad vinstökning i Dow Jones Euro STOXX-index för euroområdet och Standard & Poor s 5-index för USA. 1) Med kort sikt avses analytikers vinstförväntningar 12 månader framåt (årliga ökningstakter). 2) Med lång sikt avses analytikers vinstförväntningar 3 5 år framåt (årliga ökningstakter) Juni 21

47 den ekonomiska ch monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling signalerade gynnsamma utsikter för världsekonomin. Tidigare oro över styrkan i återhämtningen i efterfrågan från hushållen i både euroområdet och USA dämpades i april då den hittills svaga indikatorn på konsumentförtroendet blev bättre än väntad. Under april förbättrades även läget på bostadsmarknaderna, vilket visade sig i uppgifter om bostadsförsäljningar i USA och uppgifter om bolån i euroområdet. Intensifieringen av den grekiska budgetkrisen under den sista veckan i april och sänkta kreditbetyg för Portugal, Spanien och Grekland överskuggade tidigare positiva ekonomiska nyheter och föranledde en utförsäljning på euroområdets aktiemarknader. Intensifieringen av spänningarna på vissa marknader för statspapper i euroområdet den 6 7 maj utlöste en storskalig flykt till kvalitet, som spred sig bortom euroområdets finansmarknader. I början av juni noterades aktiekursindex i euroområdet och USA följaktligen på eller nära sina lägsta nivåer under 21. I de inledande faserna av vändningen i kursutvecklingen påverkades först euroområdets finansaktier, vilket speglade en oro över eventuella nedskrivningar av bankernas portföljinnehav av euroområdets räntebärande statliga värdepapper. Allt eftersom spänningarna intensifierades spred sig emellertid fallet i aktiekurserna till aktier i euroområdet utgivna av icke-finansiella företag och även utanför euroområdets aktiemarknader till USA. Den senaste frikopplingen av positiva ekonomiska nyheter som pekar på en pågående ekonomisk återhämtning från kursutvecklingen framgår i de gynnsamma utsikterna för vinstförväntningarna tolv månader framåt, som totalt sett inte speglas i kursrörelserna. I mindre omfattning gäller detta också för den gradvisa uppåtriktade justeringen av faktiska vinster. För bolagen i Dow Jones EURO STOXX-index har försämringen, uppräknad till årstakt, av det faktiska utfallet för vinst per aktie fortsatt att minska (se diagram 27), medan ökningstakten förbättrades från 21 procent i februari till 15 procent i maj. Ökningstakten i det förväntade utfallet för vinst per aktie under den kommande 12-månadersperioden var i stort sett oförändrad och låg på en stadig nivå på 24 procent i maj, medan vinstförväntningarna på lång sikt fortsatte att svagt förbättras. Diagram 28 Euroområdets icke-finansiella företags reala kostnader för extern finansiering (procent per år) 9, Finansieringskostnader, totalt MFI:s korta realräntor på utlåning MFI:s långa realräntor på utlåning Real kostnad för marknadsbaserad finansiering Real kostnad för eget kapital i börsnoterade företag 9, 2.6 de icke-finansiella företagens finansiering och finansiella ställning De reala kostnaderna för euroområdets ickefinansiella företags finansiering ökade något mellan december 29 och april 21, och bröt därmed den nedåtriktade trend som hållit i sig i över ett år. Denna ökning av finansieringskostnaderna berodde på en ökning av kostnaden för utgivning av noterade aktier, medan kostnaden för marknadsfinansiering och, i mindre utsträckning, bankernas utlåningsräntor fortsatte att minska. De icke-finansiella företagens utgivning av räntebärande värdepapper var fortsatt kraftig under den granskade perioden, medan bankfinansieringen fortsatte att minska. 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,,, Källor:, Thomson Datastream, Merrill Lynch och Consensus Economics prognos. Anm. Icke-finansiella företags reala kostnader för extern finansiering beräknas som ett vägt genomsnitt av kostnaderna för banklån, kostnaden för räntebärande värdepapper och kostnaderna för eget kapital på grundval av respektive utestående belopp och deflaterat med inflationsförväntningar (se ruta 4 i :s månadsrapport för mars 25). Introduktionen av harmoniserade MFI-utlåningsräntor i början av 23 medförde ett brott i statistikserien. 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, Juni 21 45

48 Tabell 4 MFI-räntor på nya lån till icke-finansiella företag (procent per år; punkter) Förändring i punkter fram till april 21 1) 29 1 kv 29 2 kv 29 3 kv 29 4 kv 21 mar 21 apr 29 jan 21 jan 21 mar MFI-räntor på lån Checkräkningskrediter till icke-finansiella företag 5,8 4,55 4,25 4,6 3,98 3, Lån till icke-finansiella företag upp till 1 miljon euro med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindning upp till 1 år 4,3 3,64 3,36 3,28 3,24 3, med en ursprunglig räntebindning över 5 år 4,74 4,49 4,16 3,96 4, 3, Lån till icke-finansiella företag över 1 miljon euro med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindning upp till 1 år 2,85 2,57 2,6 2,19 1,99 2, med och en ursprunglig räntebindning över 5 år 3,87 3,71 3,64 3,58 3,44 3, Memo 3-månaders penningmarknadsränta 1,63 1,22,77,71,64, årig statsobligationsränta 1,75 1,68 1,28 1,39 1,4 1, årig statsobligationsränta 3,38 3,53 3,1 3,1 3,15 3, Källa:. 1) På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman. finansieringsvillkor De reala kostnaderna för euroområdets icke-finansiella företags externa finansiering som beräknas genom att de olika externa finansieringskällorna vägs på grundval av utestående belopp, korrigerade för värderingseffekter ökade med 3,4 procent till april 21, dvs. en ökning med 21 punkter jämfört med sista kvartalet 29 (se diagram 28). Utvecklingen i bankernas utlåningsräntor under den granskade perioden pekar på att det gradvisa genomslag som tidigare sänkningar av räntorna haft på bankernas utlåningsräntor till affärskunder håller på att klinga av. De monetära finansinstitutens korta realräntor minskade med 31 punkter mellan december 29 och april 21, medan deras långa realräntor ökade med 4 punkter. Samtidigt minskade den reala kostnaden för marknadsbaserad skuldfinansiering med cirka 3 punkter, främst till följd av ytterligare nedgångar i kreditspreadarna under större delen av denna period. Sedan december 29 ökade den reala kostnaden för eget kapital totalt sett med mer än 9 punkter fram till april 21, och med ytterligare 1 punkter under maj då spänningar på marknaden för statspapper ledde till ökad volatilitet på finansmarknaderna i allmänhet. Sett i ett längre perspektiv låg under första kvartalet 21 den samlade reala kostnaden för euroområdets icke-finansiella företags finansiering kvar runt sin lägsta nivå sedan 1999 för alla komponenter, undantaget den reala kostnaden för eget kapital. Diagram 29 Kreditspreadar för ickefinansiella företags obligationer (punkter; månadsgenomsnitt) Utgivna i euro av AA-klassade icke-finansiella företag (vänster skala) Utgivna i euro av A-klassade icke-finansiella företag (vänster skala) Utgivna i euro av BBB-klassade icke-finansiella företag (vänster skala) Högavkastande obligationer utgivna i euro (höger skala) Källor: Thomson Financial Datastream och :s beräkningar. Anm. Kreditspreadar för icke-finansiella företags obligationer anger skillnaden gentemot räntan på AAA-klassade statsobligationer. 46 Juni 21

49 den ekonomiska ch monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling Mellan december 29 och april 21 sjönk de flesta av de monetära finansinstitutens nominella räntor på nya lån till icke-finansiella företag något ytterligare (se tabell 4). Nedgången i de monetära finansinstitutens räntor sedan november 28 verkar ha dämpats första kvartalet 21. Utvecklingen i april 21 kanske också börjar spegla ökningarna i dessa penningmarknadsräntor och obligationsräntor, vars utveckling normalt påverkar bankernas finansieringskostnader på kort sikt respektive långa utlåningsräntor. Den kraftiga minskningen i den reala kostnaden för marknadsfinansiering drivs främst av de minskande kreditspreadarna. Under första kvartalet 21 och april 21 minskade dessa spreadar för alla ratingklasser, och föll tillbaka under de nivåer som registrerades i augusti 28 (dvs. strax innan den brett baserade ökningen av kreditspreadarna i samband med att krisen intensifierades) (se diagram 29). Omvänt påverkades i maj 21 kreditspreadarna av de finansiella investerarnas omfattande flykt till kvalitet och började till följd av detta åter att öka, vilket neutraliserat merparten av den minskning som ägt rum detta år. Mellan april och maj 21 ökade exempelvis spreadarna för BBB-klassade obligationer med cirka 2 punkter, medan spreadarna för högavkastande obligationer steg med 1 punkter. Spreadarna för högre kreditkategorier påverkades mindre av det ändrade stämningsläget och låg kvar på liknande nivåer som de som observerades innan de senaste spänningarna inleddes. Finansieringsflöden De flesta indikatorer på lönsamheten i de icke-finansiella företagen i euroområdet pekar på en ytterligare förbättring under första kvartalet 21 och i april och maj. Årstakten för vinsten per aktie för noterade icke-finansiella företag i euroområdet var emellertid fortsatt negativ i maj 21 ( 15 procent jämfört med 26 procent i mars) (se diagram 3). Framöver väntas vinsten förbättras ytterligare, även om det i allmänhet förväntas att den årliga ökningstakten i icke-finansiella företags vinst per aktie kommer att ligga kvar på negativt territorium fram till hösten 21. När det gäller den externa finansieringen fortsatte de monetära finansinstitutens utlåning till icke-finansiella företag att minska, medan utgivningen av marknadsinstrument (särskilt räntebärande värdepapper samt noterade aktier) ökade i tvåsiffriga takter (se diagram 31). I slutet av första kvarta- Diagram 3 Vinst per aktie för börsnoterade icke-finansiella företag Diagram 31 Icke-finansiella företags externa finansiering, fördelat per instrument (procent per år, månadsuppgifter) Realiserad Förväntad (årliga procentuella förändringar) MFI-lån Räntebärande värdepapper Börsnoterade aktier Källor: Thomson Financial DataStream och :s beräkningar Källa:. Anm. Börsnoterade aktier är utgivna i euro. Juni 21 47

50 Tabell 5 Icke-finansiella företags finansiering (procentuella förändringar; kvartalsslut) Årliga ökningstakter 29 1 kv 29 2 kv 29 3 kv 29 4 kv 21 1 kv MFI-lån 6,1 2,7 -,2-2,2-2,4 upp till 1 år -,5-5,8-1,2-13,2-1,6 över 1 år och upp till 5 års 11, 7,2 2, -1,9-4,4 över 5 år 8,1 5,9 4,6 3,8 2,7 Emission av räntebärande värdepapper 9,1 12,3 16,1 14,5 16, kortfristiga -1,5-23,8-25,2-38,4-21,5 långfristiga, varav: 1) 12,9 19,4 24, 24,8 21,8 fast ränta 17,6 25,1 31,4 32,3 26,4 rörlig ränta -,5-1,1-4,8-4,2 -,1 Emission av noterade aktier,4 1,5 1,8 1,8 1,8 Memo 2) Total finansiering 3,4 2,9 2,1 1,2 - Lån till icke-finansiella företag 6,5 4,1 1,7, - Försäkringstekniska reserver 3),5,5,5,5 - Källor:, Eurostat och :s beräkningar. Anm. Uppgifterna i denna tabell (med undantag för memoposterna) har rapporterats i penningmängds- och bankstatistik samt i värdepappersstatistik. Mindre skillnader jämfört med uppgifterna i finansräkenskaperna kan förekomma på grund av i första hand skillnader i värderingsmetoder. 1) Summan av fast ränta och rörlig ränta kan avvika från totalsiffran för långfristiga räntebärande värdepapper på grund av att långfristiga nollkupongare, som inkluderar värderingseffekter, inte särredovisas i denna tabell. 2) Uppgifterna rapporteras från kvartalsräkenskaperna för euroområdet. De icke-finansiella företagens totala finansiering inkluderar lån, emitterade räntebärande värdepapper, emitterade aktier och annat emitterat kapital, försäkringstekniska reserver, övriga skulder och finansiella derivat. 3) Inkluderar pensionsfondsreserver. Diagram 32 Utlåningstillväxt och faktorer som bidrar till icke-finansiella företags efterfrågan på lån (årliga procentuella förändringar; nettotal) Fasta investeringar (höger skala) Lager och rörelsekapital (höger skala) Förvärvs- och fusionstransaktioner och företagsomstrukturering (höger skala) Skuldomstrukturering (höger skala) Internfinansiering (höger skala) Lån till icke-finansiella företag (vänster skala) Källa:. Anm. Med nettotal avses skillnaden mellan den andel av bankerna som uppgav att den berörda faktorn bidrog till en ökad efterfrågan och den andel som anger att den bidrog till en minskning. Se även enkätundersökningen om bankernas utlåning från april let 21 minskade den årliga ökningstakten för icke-finansiella företags utgivning av noterade aktier något. Utgivningen av räntebärande värdepapper var fortsatt kraftig fram till mars 21, med en kraftig uppgång i den årliga ökningstakten för utgivningen av långfristiga värdepapper, vilket berodde på att sektorn påverkades av refinansieringsverksamhet som har gynnat utgivning av långfristiga framför kortfristiga räntebärande värdepapper. Tillväxten i bankernas utlåning till icke-finansiella företag var negativ ( 2,4 procent) i slutet av första kvartalet 21 (se tabell 5). I april 21 minskade den årliga ökningstakten i utlåningen till icke-finansiella företag ytterligare till 2,6 procent. I synnerhet har kortfristiga lån till icke-finansiella företag (med löptider upp till ett år) minskat kraftigt, med årliga ökningstakter som har legat kvar på negativt territorium sedan mars 29. Endast lån med löptid på över fem år har visat vissa tecken på en stabilisering de senaste månaderna, med positiva flöden i april 21. Empiriska data tyder på att lån till ickefinansiella företag normalt följer konjunkturcy- 48 Juni 21

51 den ekonomiska ch monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling Diagram 33 Icke-finansiella företags sparande, finansiering och investeringar (glidande totalvärde över fyra kvartal; procent av förädlingsvärde brutto) Övrigt Nettoförvärv av aktier Nettoförvärv av finansiella tillgångar exklusive aktier Fasta bruttoinvesteringar Utgivning av onoterade ägarandelar Utgivning av noterade ägarandelar Skuldfinansiering Bruttosparande och mottagna nettokapitaltransfereringar Finansieringsgap (höger skala) , 7, 5, 3, 1, -1, -3, -5, -7, -9, Källa: Räkenskaper för euroområdet. Anm. Skuld inkluderar lån, räntebärande värdepapper och pensionsfondsreserver. Övrigt inkluderar finansiella derivat, övriga kvittade skulder/tillgångar och justeringar. Lån mellan företag kvittas. Finansieringsgapet motsvarar nettoutlåning i förhållande till nettoupplåning, vilket är i stort detsamma som skillnaden mellan bruttosparande och bruttoinvestering. keln med en kraftig fördröjning. Den dämpade upplåningen är därför i stort sett fortsatt förenlig med historiska mönster, med tanke på de utdragna effekterna av svaga ekonomiska förhållanden på låneefterfrågan och den pågående substitutionen till förmån för marknadsfinansiering. Resultaten från den senaste enkätundersökningen om bankernas utlåning tyder på att sådana faktorer på efterfrågesidan som lägre fasta investeringar och förvärvs- och fusionstransaktioner hade en negativ effekt på de icke-finansiella företagens efterfrågan på lån första kvartalet 21 (se diagram 32). Samtidigt bekräftade enkätundersökningen att trots vissa förbättringar i bankernas likviditetsställning bidrog kostnaden för deras kapitalställning och deras förmåga att få tillgång till marknadsfinansiering fortsatt till en åtstramning av kreditvillkoren för lån till företag. Trots en totalt sett fortsatt oförändrad nettoställning under samma period tycks därför kreditbegränsningar fortfarande påverka låneutvecklingen. Finansieringsgapet (eller nettoupplåningen) för icke-finansiella företag dvs. skillnaden mellan utgifter för reala investeringar och internt genererade medel (bruttosparande) har minskat Diagram 34 Icke-finansiella företags skuldkvoter (procent) Skuld som andel av bruttodriftsöverskott (vänster skala) Skuld som andel av BNP (höger skala) Källor:, Eurostat och :s beräkningar. Anm. Skuld rapporteras från kvartalsräkenskaperna för euroområdet. Det inkluderar lån, räntebärande värdepapper och pensionsfondsreserver Diagram 35 Icke-finansiella företags nettoräntebörda (punkter) Nettoräntebörda (vänster skala) Viktad genomsnittlig utlåningsränta (höger skala) Viktad genomsnittlig inlåningsränta (höger skala) Källa:. Anm. Nettoräntebördan definieras som skillnaden mellan ett viktat genomsnitt av utlåningsräntor och ett viktat genomsnitt av inlåningsräntor för icke-finansiella företag och baseras på utestående belopp. Juni 21 49

52 kraftigt till,5 procent av det totala förädlingsvärdet under fjärde kvartalet 29 på grundval av fyra kvartals glidande medelvärde. Diagram 33 visar de olika komponenterna för euroområdets företags sparande, finansiering och investeringar enligt vad som rapporterats i räkenskaperna för euroområdet, för vilka uppgifter finns tillgängliga fram till och med fjärde kvartalet 29. Som framgår av diagrammet finansierades företagens reala investeringar (fasta bruttoinvesteringar) nästan uteslutande med interna medel samtidigt som ökningstakten för den externa finansieringen har minskat kraftigt och nästan försvunnit som en finansieringskälla för företagen. Samtidigt minskade nettoförvärvet av finansiella tillgångar ytterligare fjärde kvartalet 29. finansiell ställning Under fjärde kvartalet 29 var de icke-finansiella företagens skuldsättning i stort sett oförändrad på höga nivåer på 83 procent respektive 44 procent i fråga om skulden i förhållande till BNP och skulden i förhållande till rörelseresultat brutto (se diagram 34). De lägre externa finansieringsflödena och den dämpade minskningen av interna finansieringskällor under andra hälften av 29 kan tyda på att företagen aktivt konsoliderar sin finansiella ställning. Icke-finansiella företag gynnades av nedgången i bankernas utlåningsräntor och marknadsräntorna genom att deras räntebörda minskade ytterligare första kvartalet 21 och i april 21 (se diagram 35). Totalt sett förblev skuldsättningen och den därmed sammanhängande räntebördan hög, vilket tyder på en fortsatt dämpad efterfrågan på extern finansiering samt på ett fortsatt utrymme för en omstrukturering av balansräkningarna i samband med en återhämtning av kassaflöden. 2.7 hushållssektorns finansiering och finansiella ställning Under första kvartalet 21 fortsatte hushållens finansieringsvillkor att präglas av en ytterligare nedgång i bankernas utlåningsräntor. Samtidigt skärptes bolånekraven något för första gången sedan hösten 28. Den årliga ökningstakten för hushållens upplåning ökade ytterligare första kvartalet 21 och i april 21, fortfarande främst pådriven av bolån. Hushållens skuldkvot ökade något, samtidigt som deras räntebörda dämpades ytterligare. Diagram 36 MFI-räntor på bostadslån till hushåll (procent per år; exklusive avgifter; räntor på nya avtal) 6, 5, Med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindningsperiod upp till 1 år Med en ursprunglig räntebindningsperiod över 1 år och upp till 5 år Med en ursprunglig räntebindningsperiod över 5 år och upp till 1 år Med en ursprunglig räntebindningsperiod över 1 år 6, 5, finansieringsvillkor Hushållens kostnader för finansiering i euroområdet minskade ytterligare första kvartalet 21, om än i mindre omfattning än kvartalet innan. De monetära finansinstitutens räntor på bolån till hushållen fortsatte att falla första kvartalet (se diagram 36). Denna nedgång, som var brett baserad över alla löptider, speglade främst en ytterligare minskning av spreadarna mellan räntor för nya bolån och jämförbara marknads- 5 Juni 21 4, 3, 2, Källa:. 4, 3, 2,

53 den ekonomiska ch monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling räntor. Löptidsstrukturen för bolåneräntorna fortsatte att kännetecknas av en kraftigt positiv skillnad mellan räntorna på lån med lång (dvs. över 5 år) och kort (dvs. lån med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindningsperiod på upp till 1 år) ursprunglig räntebindningsperiod. Till följd av detta stod lån med en kortare ursprunglig räntebindningsperiod fortsatt för något mer än hälften av de totala nya avtalen första kvartalet. Under första kvartalet 21 var de monetära finansinstitutens räntor på konsumentkrediter i genomsnitt oförändrade. Denna utveckling döljer en ytterligare nedgång i räntorna på lån med kort ursprunglig räntebindningsperiod (dvs. lån med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindningsperiod på upp till 1 år), medan räntan på lån med en lång ursprunglig räntebindningsperiod på över 5 år registrerade en svag ökning den första sedan hösten 28. Spreadarna mellan räntor på konsumentkrediter och jämförbara marknadsräntor minskade för korta räntebindningsperioder, medan spreadarna för lån med längre räntebindningsperioder ökade. Överlag var räntorna för lån med en ursprunglig räntebindningsperiod på mer än 1 år och upp till 5 år lägst, tätt följt av räntorna för lån med den kortaste ursprungliga räntebindningsperioden, medan räntorna för lån med en räntebindningsperiod på mer än fem år fortfarande var högst. Enkätundersökningen om bankernas utlåning från april 21 pekade på en svag ökning under första kvartalet 21 av nettoandelen av banker som uppgav att lånekraven hade skärpts för bolån till hushåll. Denna skärpning, som var den första som noterats sedan hösten 28, var koncentrerad till bolån, medan lånekraven för konsumentkrediter och andra lån i stort sett var oförändrade. Den ökning som rapporterades i fråga om de skärpta bolånekrav speglades inte i de underliggande faktorerna, som antingen i stort sett var oförändrade (som t.ex. i fallet med utsikterna på bostadsmarknaden) eller bidrog mindre till skärpningen av lånekraven (vilket är fallet med de allmänna ekonomiska utsikterna). Skärpningen av kreditkraven kan därför delvis bero på sådana faktorer som förändringar i bankernas riskhantering. Liksom i tidigare enkätundersökningar förblev faktorer relaterade till bankernas kostnader för finansiering och balansräkningsbegränsningar som kan betraktas som rent bankrelaterade faktorer i förhållande till tillhandahållandet av lån neutrala för alla typer av lån. Slutligen bedömde bankerna att nettoefterfrågan på bolån hade minskat första kvartalet, efter att ha ökat tre kvartal i rad, vilket bland annat berodde på ett mindre positivt bidrag från utsikterna på bostadsmarknaden och ett mer negativt bidrag från konsumentförtroendet. Nettoefterfrågan på konsumentkrediter och övriga lån verkade ha blivit något mer dämpad första kvartalet. Finansieringsflöden Den årliga ökningstakten i den totala utlåningen till hushållen förblev oförändrad på 1,7 procent fjärde kvartalet 29 (vilket är det senaste kvartalet för vilket uppgifter finns tillgängliga från euroområdets integrerade räkenskaper), och Diagram 37 Total utlåning till hushåll (årliga procentuella förändringar; bidrag i procentenheter; vid kvartalsslut) MFI-lån för konsumtion MFI-lån för bostadsköp Övriga MFI-lån Totala MFI-lån Totala lån Källa:. Anm. Den totala utlåningen omfattar utlåning till hushåll från alla övriga institutionella sektorer, inklusive övriga världen. För första kvartalet 21 har den totala utlåningen uppskattats på basis av transaktioner som har rapporterats i penningmängdsoch bankstatistik. För information om skillnader i beräkningen av ökningstakt mellan MFI-lån och den totala utlåningen, se Tekniska anmärkningar Juni 21 51

54 bröt därmed den nedåtriktade trend som observerats sedan mitten av 26. Detta döljer emellertid en markant nedgång i den årliga ökningstakten i utlåningen till hushållen från andra än monetära finansinstitut till 4,3 procent, från 15,6 procent kvartalet innan. Denna nedgång berodde på att effekten av värdepapperiseringsverksamhet med överföring av tillgångar (där lån bortbokas och därmed lyfts bort från de monetära finansinstitutens balansräkningar för att sedan registreras som lån från övriga finansinstitut), som var särskilt kraftig i slutet av 28, föll ur beräkningen av årliga ökningstakter. Uppgifter om lån från de monetära finansinstituten visar att den årliga ökningstakten för den totala utlåningen till hushållen ökade till något över 2 procent första kvartalet 21 (se diagram 37). Den årliga ökningstakten för de monetära finansinstitutens utlåning till hushållen ökade till 2,5 procent i april 21, från 1,7 procent första kvartalet 21 respektive,3 procent fjärde kvartalet 29. Den senaste utvecklingen ger ytterligare stöd åt bedömningen att en vändpunkt nåtts under 29. Om man beaktar effekten av bortbokning av lån inom ramen för värdepapperiseringsverksamhet är återhämtningen i den årliga ökningstakten för utlåningen till hushållen mer begränsad. De fortsatta positiva flöden för lån från monetära finansinstitut som observerats i den årliga ökningstakten verkar ligga i linje med utvecklingen på lång sikt, där hushållens upplåning tenderar att förbättras tidigt i konjunkturcykeln. Om man ser framåt skulle emellertid lånedynamiken kunna förbli måttlig, med tanke på att bostadsmarknaderna och inkomstutsikterna fortfarande omgärdas av stor osäkerhet och att nivån på hushållens skuldsättning fortfarande är hög i förhållande till tidigare cykler. Diagram 38 Hushållens finansiella investeringar Diagram 39 Hushållens skuldsättning och räntebetalningar (årliga procentuella förändringar; bidrag i procentenheter) (procent) Sedlar, mynt och inlåning Räntebärande värdepapper, utom finansiella derivat Aktier och andra ägarandelar Försäkringstekniska reserver Övrigt 1) Totalt finansiella tillgångar Räntebörda i procent av disponibel bruttoinkomst (höger skala) Hushållens skuldsättning i förhållande till disponibel bruttoinkomst (vänster skala) Hushållens skuldsättningsgrad i förhållande till BNP (vänster skala) , , , , , , , Källor: och Eurostat. 1) Det inkluderar lån, övriga tillgångar och finansiella derivat. Källor: och Eurostat. Anm. Hushållens skuldsättning omfattar totala lån till hushållen från alla institutionella sektorer, inklusive utlandet. Räntebetalningar omfattar inte hushållens fulla finansieringskostnad, eftersom avgifter för finansiella tjänster inte ingår. Uppgifter som visas för det senaste kvartalet har delvis uppskattats. 52 Juni 21

55 den ekonomiska ch monetära utvecklingen Monetär och finansiell utveckling När det gäller de monetära finansinstitutens utlåning till hushållen ökade den årliga ökningstakten för bolån ytterligare till 2,9 procent i april 21, från ett genomsnitt på 2, procent första kvartalet 21, vilket speglar ihållande månadsinflöden sedan mitten av 29. Samma mönster kan observeras för övriga lån, för vilka den årliga ökningstakten steg till 3, procent i april, från 2,4 procent första kvartalet. Däremot förblev den årliga ökningstakten i konsumentkrediter fortsatt negativ (på,3 procent i april), även om den stärktes något jämfört med första kvartalet. När det gäller tillgångssidan i hushållssektorns balansräkning, enligt euroområdets räkenskaper, var årstakten för totala finansiella investeringar oförändrad på 3,2 procent fjärde kvartalet 29 (se diagram 38). Denna utveckling döljer emellertid kraftiga omplaceringar av portföljinnehav. Faktum är att bidraget från investeringar i sedlar, mynt och inlåning minskade kraftigt och förlorade sin ställning som den största bidragsgivaren till den totala ökningen i finansiella investeringar. Hushållen fortsatte, till följd av den branta avkastningskurvan och det förbättrade stämningsläget på marknaden, att placera om medel från likvida tillgångar till långfristigare och mer riskfyllda tillgångar. I synnerhet ökade köpen av försäkringstekniska reserver kraftigt, och denna tillgångskategori stod för det största bidraget till ökningen i finansiella investeringar. Hushållen ökade även ytterligare sina köp av fondandelar (andra än penningmarknadsfonder). Däremot minskade de sina direkta innehav av obligationer och noterade aktier. finansiell ställning Hushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst beräknas ha ökat till något strax under 96 procent första kvartalet 21, efter att ha varit relativt oförändrade från slutet av 27 till mitten av 29 (se diagram 39). Denna utveckling speglar den måttliga återhämtningen av hushållens upplåning samt den dämpade inkomstökning som observerats de senaste kvartalen. Däremot beräknas hushållens skuld i förhållande till BNP ha legat kvar i stort sett oförändrad under första kvartalet, vilket speglar det faktum att den totala ekonomiska aktiviteten har uppvisat en starkare konjunkturmässig återhämtning än hushållens inkomst. Hushållssektorns räntebörda beräknas ha minskat ytterligare om än inte alls lika kraftigt som föregående kvartal till 2,2 procent av den disponibla inkomsten första kvartalet, från 2,3 procent kvartalet innan. Det faktum att hushållens skuld i förhållande till inkomsten ökade svagt speglar effekten av lägre räntor på deras räntebetalningar. Juni 21 53

56 3 PRISER OCH KOSTNADER Enligt Eurostats snabbstatistik låg den årliga inflationstakten i euroområdet enligt HIKP i maj 21 på 1,6 procent, jämfört med 1,5 procent i april. Det är främst högre energipriser som gör att inflationen har stigit de senaste månaderna, men den bör överlag fortsätta att vara måttlig framöver. Medan uppåttrycket på råvarupriserna kan komma att kvarstå, förväntas det inhemska pristrycket i euroområdet vara fortsatt lågt. Denna slutsats drar även Eurosystemets experter i sina makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i juni 21, i vilka de förutspår en årlig HIKP-inflation på mellan 1,4 procent och 1,6 procent under 21, och mellan 1, procent och 2,2 procent under 211. Jämfört med -experternas framtidsbedömningar i mars 21 har intervallen uppjusterats något, främst på grund av de högre råvarupriserna i euroområdet. Tillgängliga prognoser från internationella organisationer ger i stort sett samma bild. Riskerna på medellång sikt för denna inflationsprognos är på det hela taget balanserade. 3.1 KONSUMENTPRISER Enligt Eurostats snabbstatistik låg den årliga inflationstakten i euroområdet enligt HIKP i maj 21 på 1,6 procent efter att ha stigit från 1,5 procent i april (se tabell 6). I ett mer långsiktigt perspektiv har tolvmånadersförändringen i HIKP-inflationen fluktuerat kraftigt de senaste två åren. Mellan mitten av 28 och mitten av 29 fick prisnedgångar på livsmedel och energi tolvmånadersförändringen att sjunka stadigt och i juli 29 låg den årliga inflationstakten enligt HIKP på en historisk lägstanivå på,6 procent. I november 29 ledde dock baseffekter till att den årliga inflationstakten enligt HIKP åter blev positiv. Ökningstakten i indexet har accelererat de senaste månaderna på grund av främst uppgången i energipriserna. De senaste uppgifterna om HIKP-utvecklingen inom olika sektorer visar att tolvmånadersförändringen i HIKP:s energikomponent steg från 7,2 procent i mars till 9,1 procent i april (se diagram 4). Sett i ett längre tidsperspektiv har tolvmånadersförändringen i energipriserna stigit stadigt från bottennoteringen på 14,4 procent i juli 29. Till denna uppgång bidrog både de kraftiga prisuppgångarna på olja sedan förra sommaren och positiva baseffekter av det kraftiga prisfallet på olja under senare delen av 28. Det är tydligt att uppgången under denna period främst beror på stigande priser på poster som har en direkt anknytning till oljeprisutvecklingen (flytande bräns- Tabell 6 Prisutveckling (årlig procentuell förändring, om inget annat anges) dec HIKP och dess komponenter Index, totalt 1) 3,3,3,9 1,,9 1,4 1,5 1,6 Energi 1,3-8,1 1,8 4, 3,3 7,2 9,1. Oförädlade livsmedel 3,5,2-1,6-1,3-1,2 -,1,7. Förädlade livsmedel 6,1 1,1,7,6,6,5,6. Industrivaror exklusive energi,8,6,4,1,1,1,2. Tjänster 2,6 2, 1,6 1,4 1,3 1,6 1,2. Andra prisindikatorer Producentpriser, industri 6,1-5,1-2,9-1, -,4,9 2,8. Oljepriser (euro per fat) 65,9 44,6 51,6 54, 54,5 59,1 64, 61,6 Råvarupriser exklusive energi 2, -18,5 19,2 27,3 25,4 34,5 51,9 51,9 Källor: Eurostat, HWWI och :s beräkningar grundade på uppgifter från Thomson Financial Datastream. Anm. Prisindexet för råvarupriser exklusive energi viktas enligt euroområdets importstruktur under perioden ) HIKP-inflation i maj 21 enligt Eurostats snabbstatistik. 21 jan 21 feb 21 mar 21 apr 21 maj 54 Juni 21

57 DEN EKONOMISKA CH MONETÄRA UTVECKLINGEN Priser och kostnader len: persontransporter och uppvärmning av hus), medan den årliga prisförändringen på energiposter som inte har någon anknytning till olja (t.ex. elektricitet och gas) har varit mer stabil. Under de senaste månaderna har även högre raffineringsmarginaler (mätt som skillnaden mellan priset på raffinerade produkter och råoljepriser) bidragit till energiprisernas uppgång. De senaste uppgifterna visar att raffineringsmarginalerna för närvarande är högre än sitt långsiktiga genomsnitt. Aktuella oljeterminer tyder på att prisökningstakten på energi kommer att vara fortsatt hög under resten av 21, under viss positiv inverkan från baseffekter och indirekta skatter. Efter att ha varit negativ i sju månader blev årstakten för livsmedelspriserna (inklusive alkoholhaltiga drycker och tobak) i mars återigen positiv på,3 procent. Årstakten fortsatte att stiga i april till,7 procent. Vid sidan om energipriserna är livsmedelspriserna en av de mest instabila komponenterna i HIKP-korgen. Trots att de bara utgör omkring 2 procent av den samlade HIKP-korgen kan de därför orsaka avsevärda fluktuationer i HIKP totalt. Den nedgång i inflationstakten enligt HIKP som observerades mellan mitten av 28 och mitten av 29 berodde i själva verket i hög grad på att världsmarknadspriserna på livsmedelsråvaror sjönk rejält under denna period. Den nedåtriktade trenden i livsmedelspriserna upphörde under hösten 29 och sedan dess har en viss stabilisering kunnat noteras. När man analyserar prisutvecklingen på livsmedel brukar man titta på priserna på förädlade respektive oförädlade livsmedel var för sig. Under hösten 29 och de första fyra månaderna 21 låg årstakten för de största varugrupperna av förädlade livsmedel, som bröd och mejeriprodukter (mjölk, ost och ägg) fortfarande på minus, medan varugrupper som påverkas mer av indirekta skatter (tobak, vin, öl och spritdrycker) drev upp priserna på förädlade livsmedel. Tobak utgör ungefär en fjärdedel av komponenten förädlade livsmedel och höjningar av indirekta skatter under det gångna året fick årstakten att stiga till 6,2 procent i april, vilket är högre än det långsiktiga genomsnittet sedan 1998 på 5,4 procent. Även prisutvecklingen på oförädlade livsmedel, mätt genom tolvmånadersförändringen, stabiliserade sig något under senare delen av 29 och början av 21, för att sedan långsamt börja stiga i mars och april. Uppgången på senare tid beror på två faktorer. För det första påverkas vissa varugrupper, till exempel grönsakspriserna, delvis av transportkostnader, som har stigit de senaste månaderna på grund av de högre oljepriserna. En del av uppgången beror för det andra på baseffekter som har att göra med prisutvecklingen på oförädlade livsmedel för ett år sedan. (Se ruta 4 för en mer ingående analys av livsmedelsprisernas utveckling på senare tid). Ruta 4 JORDBRUKSRÅVAROR OCH LIVSMEDELSPRISER I EUROOMRÅDETS HIKP Livsmedelsposterna utgör ungefär 2 procent av konsumtionskorgen i euroområdet och livsmedelspriserna har vid sidan om energipriserna varit en viktig orsak till att inflationen enligt HIKP totalt har haft en ryckig utveckling sedan mitten av 27. Det är därför av stor betydelse för penningpolitiken att förstå deras dynamik. I denna ruta beskrivs hur livsmedelspriserna i HIKP har utvecklats på senare tid och det görs en analys av hur råvaruprischocker har fortplantat sig genom livsmedelsförsörjningskedjan. Juni 21 55

58 Oförädlade och förädlade livsmedel i euroområdets HIKP och deras viktigaste delkomponenter (årlig förändring i procent) HIKP-vikter (%) nov Livsmedel 19,2 2,8 5,1,7 -,1 -,2 -,1 -,1,3,7 Oförädlade livsmedel 7,3 3, 3,5,2-1,3-1,6-1,3-1,2 -,1,7 Kött 3,6 2,7 3,9 1,4 -,2 -,4 -,7 -,6 -,6 -,2 Fisk 1,1 2,8 2,9 -,6 -,4 -,6 -,6 -,6 1, 1,3 Frukt 1,1 3,4 6,2-1,8-2,9-1,7-2,1-3,3-3,1-1,3 Grönsaker 1,5 3,3 1, -,3-2,9-4,8-2,5-1,3 2,4 4, Förädlade livsmedel exkl. tobak 9,5,5 1,6 2,3 -,7 -,7 -,8 -,8 -,7 -,7 Bröd och spannmål 2,6 3,5 8,6 1,3 -,5 -,6 -,7 -,5 -,5 -,5 Mjölk, ost och ägg 2,2 3,4 1,6-2,8-3,3-2,9-2,8-2,6-2,5-2,4 Oljor och fetter,5-1,7 6,4-4, -3,5-2,6-2, -2,3-1,9-1,3 Socker, marmelad, honung, choklad och sötsaker 1, 1,1 4,4 1,6, -,3 -,3 -,3 -,2 -,3 Diverse livsmedelsprodukter,5,7 4,1 2,1,6,3 -,2,2 -,2 -,5 Tobak 2,4 4,5 3,2 4,7 6, 6,6 6,5 6,3 5,9 6,2 Källor: Eurostat och :s beräkningar. Anm. I komponenten förädlade livsmedel ingår även mineralvatten, läsk, frukt- och grönsaksjuicer, starksprit, vin och öl, vilka inte redovisas i denna tabell. 29 dec 21 jan 21 feb 21 mar 21 apr Prisrörelserna på livsmedel har varit stora i euroområdet de senaste åren i både producent- och konsumentledet (se diagram A). Den årliga prisökningstakten på livsmedel steg kraftigt under 27 och 28 till som högst 6,1 procent i juli 28. Därefter sjönk den stadigt till en historisk lägstanivå (enligt uppgifter som är tillgängliga från januari 1991) på,4 procent i oktober 29, för att senare stiga till,7 procent i april 21. Som jämförelse kan nämnas att den genomsnittliga årliga ökningstakten låg på 2,4 procent mellan januari 1998 och mars 21. Orsaken till upp- och nedgångarna i livsmedelspriserna i HIKP mellan 27 och 29 var främst utvecklingen för poster med ett större innehåll av råvaror såsom kött, bröd och spannmål, mjölk, ost och ägg, samt oljor och fetter. Att livsmedelspriserna i HIKP har börjat stiga igen de senaste månaderna beror dock främst på säsongpriserna på fisk och grönsaker, som när det gäller grönsaker förmodligen speglar det kalla vädrets inverkan på oförädlade livsmedel (se tabellen nedan). Livsmedelsförsörjningkedjan De stora prisrörelserna i livsmedelsposterna i HIKP sedan mitten av 27 beror i stor utsträckning på de kraftiga fluktuationerna i världsmarknadspriserna på livsmedelsråvaror som efterhand har slagit igenom i konsumentledet i euroområdet. Priserna på livsmedelsråvaror steg verkligen mycket kraftigt på världsmarknaderna mellan början av 26 och mitten av 28, för att sedan gå ned i samband med den globala finanskrisen. Världsmarknadsprisernas stadiga uppgång ledde till att även priserna på EU:s inre marknad började stiga. Även priserna på andra råvaror än livsmedel sköt i höjden på världsmarknaderna mellan 27 och mitten av Diagram A Världsmarknadspriser på livsmedelsråvaror, livsmedelspriser enligt PPI och HIKP i euroområdet (årlig förändring i procent) Livsmedelspriser enligt HIKP (vänster skala) Livsmedelspriser enligt PPI (vänster skala) Priser på livsmedelsråvaror (höger skala) Källa: Eurostat Juni 21

59 DEN EKONOMISKA CH MONETÄRA UTVECKLINGEN Priser och kostnader 28 för att sedan falla tvärt. Denna utveckling kan ha haft en indirekt inverkan på livsmedelspriserna i HIKP genom att leda till ändringar i övriga insatskostnader. De högre energipriserna kan till exempel ha fått kostnaderna för bearbetning, transport och emballering att stiga och marginalerna i olika led av produktionsprocessen kan ha justerats med hänsyn till konjunkturläget. Man kan göra en enkel empirisk analys för att fastställa i vilken utsträckning prisstörningar när det gäller livsmedelsråvaror fortplantar sig genom livsmedelsförsörjningskedjan och hur ändrade insatskostnader i olika led av produktionsprocessen påverkar prisutvecklingen i konsumentledet. 1 En stiliserad framställning av livsmedelsförsörjningskedjan används, där priserna på livsmedelsråvaror ställs i relation till producent- och konsumentpriserna på livsmedelsprodukter. Analysen koncentreras till vissa livsmedelsposter som utgör omkring 5 procent av HIKP:s livsmedelskorg. Säsongvaror som frukt och grönsaker, varor med begränsat råvaruinnehåll som läsk och varor vars priser är starkt beroende av indirekta skatter som tobak och alkoholhaltiga drycker tas inte med i analysen. Dessutom används inte världsmarknadspriserna på livsmedelsråvaror, utan en databas med uppgifter om priser fritt gård och priser på den inre marknaden som har samlats in i EU. Den heldragna linjen i diagram B visar avvikelsen från den trendmässiga utvecklingen för de utvalda livsmedelspriserna i HIKP. Stolparna illustrerar hur mycket av avvikelsen som kan tillskrivas störningar i olika led av livsmedelsförsörjningskedjan: råvaruprisstörningar, producentprisstörningar (vilka definieras som störningar som orsakar rörelser i producentpriserna utöver effekterna av råvaruprisstörningar, till exempel genom förändringar av vinstmarginaler och övriga 1 Fördelningen baseras formellt på en vektor-autoregressionsmodell med hjälp av den redovisningsmetod som presenterades av C.A. Sims i Macroeconomics and reality, Econometrica, nr 48, ss. 1 48, 198. Fördelningen baseras på en prissättningskedja, där råvarupriserna påverkar producentpriserna samtidigt och dessa påverkar konsumentpriserna samtidigt, medan det motsatta tar tid. Se G. Ferrucci, R. Jiménez-Rodrìguez och L. Onorante, Food price pass-through in the euro area: the role of asymmetries and nonlinearities, Working Paper Series, nr 1168, april 21. Diagram B Avvikelse från HIKP:s trendmässiga utveckling och bidrag från störningar (årlig förändring i procent och bidrag i procentenheter) 6,5 5, 3,5 2,,5-1, -2,5 Konsumentprisstörningar Producentprisstörningar Råvaruprisstörningar Avvikelse från den trendmässiga utvecklingen 6,5 5, 3,5 2,,5-1, -2,5-4, , Källa: G. Ferrucci, R. Jiménez-Rodriguez och L. Onorante, Food price pass-through in the euro area: the role of asymmetries and nonlinearities, Working Paper Series, nr 1168, april 21. Anm. Historisk fördelning av avvikelsen från den trendmässiga utvecklingen för utvalda livsmedelsposter i HIKP med hjälp av C.A. Sims redovisningsmetod från 198. Juni 21 57

60 insatskostnader i producentledet) och konsumentprisstörningar (vilka på samma sätt definieras som störningar som orsakar rörelser i konsumentpriserna utöver effekterna av råvaru- och producentprisstörningar, genom till exempel förändringar i vinstmarginaler och övriga insatskostnader i konsumentledet). Analysen visar att prisuppgången på livsmedelsråvaror på världsmarknaderna under 26 fick livsmedelspriserna i konsumentledet att stiga i euroområdet, vilket framgår av att bidraget från råvaruprisstörningar var positivt under denna period. Sådana störningar låg bakom nästan hela den måttliga acceleration i prisutvecklingen på livsmedel i konsumentledet som ägde rum under detta år. Uppåttrycket på råvarupriserna kvarstod oförminskat under 27. Under detta år tycks de stigande råvarupriserna dock inte omedelbart ha vältrats över på konsumenterna, utan i stället absorberats av andra komponenter av det slutliga priset, vilket framgår av att bidragen från producent- och konsumentprisstörningar var negativa. I slutet av 27 och i stigande grad fram till slutet av sommaren 28, ledde störningar i berednings- och distributionsleden däremot till ett ytterligar e uppåttryck på livsmedelspriserna i HIKP och råvaruprisstörningar var enligt denna modell orsaken till omkring hälften av den totala avvikelsen från den trendmässiga utvecklingen för de utvalda livsmedelspriserna i HIKP. Det finns naturligtvis ett par reservationer beträffande denna analys, framför allt att skattningarna baseras på en partiell modell och kan påverkas av i vilken ordning de exogena störningarna inträffade längs livsmedelsförsörjningskedjan. Det kan likväl konstateras att ungefär hälften av avvikelsen från den trendmässiga utvecklingen för livsmedelspriser i HIKP under perioden inte tycks ha berott enbart på råvaruprisstörningar. De parallella rörelserna i olika faktorer som påverkar konsumentpriserna i olika led av livsmedelsförsörjningskedjan har ofta väckt oro över bristen på konkurrens inom livsmedelsbranschen. I detta avseende överensstämmer resultaten av den analys som sammanfattas i diagram B med slutsatserna av en marknadsövervakningsövning som Europeiska kommissionen genomförde efter prisstörningarna när det gäller livsmedel för att analysera hur livsmedelsförsörjningskedjan fungerar i Europa. 2 I övningen deltog intressenter inom livsmedelsindustrin och nationella konkurrensmyndigheter och syftet var bland annat att kartlägga konkurrensstrukturen i den europeiska livsmedelsförsörjningskedjan och upptäcka potentiella konkurrensproblem. Övningen visade att oron över konkurrenssituationen i många fall är befogad. Bristen på marknadstransparens, skillnader i förhandlingsposition och konkurrensbegränsande metoder har lett till snedvridningar på marknaden som har haft en negativ inverkan på konkurrenskraften i livsmedelsförsörjningskedjan som helhet. Likaså har trögrörliga priser haft en negativ inverkan på förmågan till anpassning och innovation hos alla industrier längs försörjningskedjan. Situationen varierar visserligen betydligt mellan länderna, men i flera länder kommer det att vara ytterst viktigt att öka konkurrensen inom detta viktiga marknadssegment för att även framöver kunna hålla nere det inflationstryck som uppstår på grund av ineffektivitet på marknaderna och de följdeffekter som detta ger upphov till. 2 Se meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén En bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja i Europa, oktober 29. Den årliga inflationstakten enligt HIKP exklusive livsmedel och energi, som utgör omkring 3 procent av HIKP-korgen, har haft en långsam nedåtriktad utveckling de senaste ett och ett halvt åren. Den senaste observationen för april visade att HIKP exklusive livsmedels- och energiposter hade stigit med,8 procent jämfört med samma period tolv månader tidigare, vilket var,2 procentenheter lägre än siffran för mars. Två saker bör noteras när det gäller detta aggregat. Under hela den period av nedgång som inleddes i slutet av 28 har detta mått på underliggande inflation för det första inte haft en lika instabil utveckling som HIKP totalt. Medan årstakten i HIKP totalt gradvis har stigit efter disinflationsperioden under sommaren och hösten 29, har inflationen enligt HIKP exklusive livsmedel och energi för det andra fortsatt att sjunka. HIKP exklusive livsmedels- och 58 Juni 21

61 DEN EKONOMISKA CH MONETÄRA UTVECKLINGEN Priser och kostnader energipriser speglar utvecklingen i två av dess komponenter nämligen industrivaror exklusive e nergi, samt tjänster som till största delen beror på inhemska faktorer som löner och vinstpåslag. De senaste uppgifterna för april visade att tolvmånadersförändringen för industrivaror exklusive energi uppgick till bara,2 procent. Den långsamma takten de senaste månaderna visar att den dämpade trend som har observerats i denna komponent sedan 28 har fortsatt. Bortsett från den volatilitet som orsakades av tillfälliga faktorer låg den årliga prisökningstakten på industrivaror exklusive energi under de första fyra månaderna 21 på i genomsnitt,1 procent, vilket kan jämföras med ett genomsnitt på,6 procent under 29. Den viktigaste orsaken till denna utveckling är förmodligen den svaga efterfrågan från konsumenterna. Industrivaror exklusive energi kan delas in i tre delkomponenter: icke varaktiga varor (vattenförsörjning, läkemedelsprodukter, tidningar etc.), delvis varaktiga varor (kläder, textilier, böcker etc.) och varaktiga varor (bilar, möbler, elapparater etc.). Att prisökningstakten på industrivaror exklusive energi fortsatte att sjunka under de första fyra månaderna 21 berodde främst på minskade bidrag från icke varaktiga och delvis varaktiga varor. Den senaste prisstatistiken för icke varaktiga varor visar en likartad nedåtriktad tendens för de flesta poster, vilket förmodligen beror på den svaga efterfrågan. Tolvmånadersförändringen för delvis varaktiga varor fortsatte också att sjunka under de första månaderna 21 under starkt inflytande av vinterrealisationerna på kläder och skor. Detta kan delvis hänga samman med den tröga efterfrågan. Det negativa bidraget från priserna på varaktiga varor till prisökningstakten på industrivaror exklusive energi har samtidigt varit i stort sett oförändrat under 21, även om tolvmånadersförändringen i denna komponent tycks ha återhämtat sig från den svacka som noterades i september 29. Detta verkar i första hand bero på att de stora rabatterna på bilar verkar ha upphört, men även på mindre prisnedgångar på viss konsumentelektronik. Tillgängliga ledande indikatorer för prisökningstakten på industrivaror exklusive energi, däribland producentprisutvecklingen på konsumtionsvaror (exklusive livsmedel och tobak) och importprisutvecklingen på konsumtionsvaror (återigen exklusive livsmedel och tobak), pekar på ett fortsatt dämpat tryck i senare led. Varken efterfrågan eller företagens prishöjningsförmåga förväntas emellertid leda till att priserna kommer att stiga i någon större utsträckning den närmaste tiden, och även lönetrycket förväntas vara fortsatt lågt med tanke på det svaga arbetsmarknadsläget. Det finns samtidigt tecken på att växelkursutvecklingen på senare tid och en högre global inflation kommer att leda till ett stigande pristryck från omvärlden. Tolvmånadersförändringen i tjänsteprisinflationen sjönk i april till sin lägsta nivå sedan ,2 procent efter att ha legat på 1,6 procent i mars. En del av denna betydande nedgång är följden av en kalendereffekt som beror på påskens infallande jämfört med förra året. Även bortsett från denna kalender effekt låg tjänsteprisinflationen i april på mycket låga nivåer som kan jämföras med den dämpade tjänsteprisinflationen under perioden och långt under genomsnittet sedan 1999 på 2,2 procent. När det gäller den mer långsiktiga trenden har tjänsteprisinflationen haft en nedåtriktad utveckling sedan hösten 28. Tjänsteprisernas dämpade utveckling under denna period beror på flera faktorer, däribland de indirekta effekterna av fallande råvarupriser, en svag efterfrågan och ett sjunkande lönetryck. Den långsammare tjänsteprisinflationen har varit brett baserad över delposterna. Nedgången har varit störst beträffande icke livsnödvändiga poster eller fritidsposter som paketresor, restauranger och logi. Till skillnad från övriga större delkomponenter steg å andra sidan Juni 21 59

62 Diagram 4 Uppdelning av HIKP-inflationen: huvudkomponenter (årliga procentuella förändringar; månadsuppgifter) HIKP, totalt (vänster skala) Oförädlade livsmedel (höger skala) Energi (höger skala) HIKP, totalt, exklusive energi och oförädlade livsmedel (vänster skala) Förädlade livsmedel (höger skala) Industrivaror exklusive energi (vänster skala) Tjänster (vänster skala) Källa: Eurostat. prisökningstakten för kommunikationstjänster (även om den fortfarande låg på minus) från 2,6 procent i september 28 till,6 procent i april 21. Tjänsteprisinflationen förväntas vara fortsatt måttlig framöver på grund av det låga lönetrycket och den svaga efterfrågan från konsumenterna. Tjänstepriserna kan dock drivas upp något av transporttjänstekomponenten på grund av eftersläpande effekter av oljeprisuppgången. 3.2 INDUSTRINS PRODUCENTPRISER De senaste uppgifterna om producentpriserna inom industrin (exklusive byggbranschen) visar på ett uppåtriktat pristryck i produktionskedjan eftersom tolvmånadersförändringen steg från,9 procent i mars till 2,8 procent i april (se diagram 41). Industrins producentpriser har gradvis gått upp sedan bottennoteringen på 8,4 procent i juli 29 och i mars 21 hamnade tolvmånadersförändringen på plus. Den stigande trenden sedan förra sommaren drevs framför allt på av energi- och halvfabrikatkomponenterna och berodde på en kombination av uppåtriktade baseffekter till följd av det globala prisfallet på råolja i slutet av 28 och början av 29 samt prisutvecklingen på dessa varor på senare tid. Tolvmånadersförändringen för övriga komponenter av industrins producentpriser har varit mer stabil, om än mycket långsam, till följd av låga insatskostnader och en svag efterfrågan på industriprodukter. Den komponent som histo- Diagram 41 Producentpriser inom industrin (årliga procentuella förändringar; månadsuppgifter) Industri exklusive byggverksamhet, totalt (vänster skala) Halvfabrikat (vänster skala) Kapitalvaror (vänster skala) Konsumtionsvaror (vänster skala) Energi (höger skala) Källor: Eurostat och :s beräkningar Juni 21

63 DEN EKONOMISKA CH MONETÄRA UTVECKLINGEN Priser och kostnader riskt sett har haft den starkaste kopplingen till den kortsiktiga HIKP-utvecklingen är konsumentvarukomponenten (exklusive tobak och livsmedel). Även denna komponent steg under senare delen av 29 och de första fyra månaderna 21, men tolvmånadersförändringen var trots detta i april fortfarande negativ på,3 procent. Diagram 42 Producenters insatspriser och prissättning enligt enkäter (spridningsindex; månadsuppgifter) 8 Tillverkningsindustri, insatspriser Tillverkningsindustri, debiterade priser Tjänster, insatspriser Tjänster, debiterade priser 8 Uppgifter om priserna i maj som hämtats från inköpschefsindexet var i stort sett oförändrade jämfört med resultaten i april (se diagram 42). En indexnivå över 5 anger högre priser och ett värde under 5 anger sjunkande priser. Inom tillverkningssektorn skedde ingen större förändring i indexen för vare sig insatspriser eller priser mot kund. Inom tjänstesektorn sjönk indexen för insatspriser något till följd av främst en dämpad löneutveckling. Priserna mot kund inom tjänstesektorn låg fortfarande under 5-strecket och visade därmed att priserna sjönk. I ett längre perspektiv har samtliga index överlag haft en stadigt stigande utveckling sedan andra kvartalet 29. De något högre nivåerna för insatspriser jämfört med nivåerna för producentpriserna tyder på att företagen fortfarande har vissa svårigheter att övervältra de högre insatspriserna på konsumenterna Källa: Markit. Anm. Ett indexvärde över 5 anger en prishöjning medan ett värde under 5 anger en prissänkning ARBETSKOSTNADSINDIKATORER De senaste arbetsmarknadsindikatorerna visar att den trend som inleddes i slutet av 28 fortsatte även fjärde kvartalet med en ytterligare nedgång i arbetskostnaderna (se diagram 43 och tabell 7). Diagram 43 Utvalda arbetskostnadsindikatorer (årliga procentuella förändringar; kvartalsuppgifter) 5, Löner inklusive kollektiva avgifter per anställd Avtalslöner Arbetskostnader per timme 5, De olika indikatorerna påverkas i mycket hög grad av förändringar i antalet arbetade timmar. I mars 21 publicerade Eurostat för första gången uppgifter om antalet arbetade timmar, vilket gjorde det möjligt att beräkna lönekostnader per timme. Statistiken visade att de arbetstidsförkortningar som infördes i flera euroländer ledde till att antalet arbetade timmar per sysselsatt sjönk kraftigt i slutet av 28 och början av 29 (mätt i årstakt). Lönerna sjönk också under samma period, men inte lika mycket, vilket har lett till att de olika arbetskostnadsindikatorerna i hög grad har frikopplats från varandra. 4,5 4,5 4, 4, 3,5 3,5 3, 3, 2,5 2,5 2, 2, 1,5 1,5 1, 1, Källor: Eurostat, nationella uppgifter och :s beräkningar. Juni 21 61

64 Tabell 7 Arbetskostnadsindikatorer (årlig procentuell förändring, om inget annat anges) kv Avtalslöner 3,2 2,6 3,2 2,8 2,3 2,1 1,7 Totala arbetskostnader per timme 3,5 3,3 3,6 4,3 3, 2,2. Löner inklusive kollektiva avgifter per anställd 3,2 1,5 1,8 1,4 1,4 1,2. Memo:. Arbetsproduktivitet -,2-2,3-3,9-3,1-2,,. Enhetsarbetskostnader 3,4 3,8 5,9 4,7 3,4 1,3. Källor: Eurostat, nationella uppgifter och :s beräkningar kv 29 3 kv 29 4 kv 21 1 kv Tolvmånadersförändringen i antalet arbetade timmar fortsatte att gå ned under senare hälften av 29, om än i långsammare takt, medan utvecklingen på kort sikt mätt genom kvartalsförändringen visade att antalet arbetade timmar i euroområdet faktiskt steg med,2 procent fjärde kvartalet 29. Avtalslöneutvecklingen på tolvmånadersbasis i euroområdet som är den enda arbetskostnadsindikator som hittills finns tillgänglig för första kvartalet 21 bromsade från 2,1 procent sista kvartalet 29 till 1,7 procent första kvartalet 21. Avtalslöneutvecklingen i euroområdet fortsätter därmed att följa den nedåtriktade trend som har observerats sedan början av 29. Siffran för första kvartalet är den lägsta årstakten sedan denna dataserie började föras Avtalslöneutvecklingen kommer förmodligen att bromsa ytterligare de närmaste kvartalen när gamla löneavtal ersätts med nya som innebär mindre löneökningar inom både den privata och den offentliga sektorn. Den återhållsamma löneutvecklingen märks även i årstakten för löner (inkl. kollektiva avgifter) per sysselsatt i euroområdet, som sjönk till 1,2 procent fjärde kvartalet 29 från 1,4 procent kvartalet innan. Uppgifter på sektorsnivå visar att nedgången fjärde kvartalet 29 framför allt berodde på utvecklingen inom byggbranschen (se diagram 44). Mellan fjärde kvartalet 28 och fjärde kvartalet 29 sjönk ökningstakten för löner (inkl. kollektiva avgifter) per sysselsatt med 1,7 procentenheter. Under samma period sjönk avtalslöneökningarna i något mindre utsträckning, med 1,5 procentenheter. Detta tyder på en liten negativ löneglidning under denna period som berodde på att företagen i samband med konjunkturnedgången justerade ned löneökningarna genom nedskärningar i de rörliga lönedelarna. Årstakten i timarbetskostnader i euroområdet sjönk rejält sista kvartalet 29 till 2,2 procent från 3, procent kvartalet innan, vilket innebär att de nu ligger nära den historiska lägstanivån 25. Orsaken är som redan nämnts att minskningen av antalet arbetade timmar per sysselsatt har bromsat in kraftigt. Att årstakten sjönk mellan tredje och fjärde kvartalet berodde uteslutande på utvecklingen inom industrisektorn, eftersom tolvmånadersförändringen i timarbetskostnaderna inom byggbranschen och marknadsrelaterade tjänster tvärtom steg något. Timarbetskostnaderna steg på årsbasis med 1,4 procent inom industrin, jämfört med 3,7 procent inom byggbranschen och 2,4 procent inom marknadsrelaterade tjänster. Efter en rekordlåg nivå första kvartalet 29 steg produktivitetstillväxten på årsbasis i euroområdet under efterföljande kvartal i takt med att sysselsättningen anpassade sig till utvecklingen i produktionstillväxt med en viss fördröjning. Fjärde kvartalet 29 var produktiviteten per sysselsatt oförändrad på årsbasis, efter att ha gått ned med 2, procent under årets tredje kvartal. Den förbättrade produktiviteten bidrog i kombination med den långsammare årstakten för löner (inkl. kollektiva 62 Juni 21

65 DEN EKONOMISKA CH MONETÄRA UTVECKLINGEN Priser och kostnader Diagram 44 Sektoriell fördelning av arbetskostnader (årliga procentuella förändringar; kvartalsuppgifter) Industri exklusive byggverksamhet, CPE Byggverksamhet, CPE Marknadstjänster, CPE Tjänster, CPE Industri exklusive byggverksamhet, LCI Byggverksamhet, LCI Marknadstjänster, LCI Källor: Eurostat och :s beräkningar. Anm. CPE står för compensation per employee (löner inklusive kollektiva avgifter per anställd) och LCI står för labour cost index (index för arbetskostnad per timme). avgifter) per sysselsatt till att årstakten för enhetsarbetskostnader sjönk från 3,4 procent tredje kvartalet 29 till 1,3 procent fjärde kvartalet. De ytterligare sysselsättningsminskningar som är att vänta framöver kan i kombination med en gradvis konjunkturförbättring leda till att produktivitetsutvecklingen återigen blir positiv under 21. Denna förväntade återhämtning i produktiviteten och en fortsatt dämpad utveckling av löner (inkl. kollektiva avgifter) per sysselsatt bör även bidra till att enhetsarbetskostnaderna för företagen i euroområdet minskar ytterligare under FÖRETAGENS VINSTUTVECKLING Företagens vinster sjönk fjärde kvartalet 29 i euroområdet med 2, procent jämfört med motsvarande period ett år tidigare. Därmed fortsatte takten i nedgången att sjunka jämfört med de tre första kvartalen 29, vilket främst berodde på att den ekonomiska aktiviteten (volym) minskade, medan vinsten per enhet (marginal per producerad enhet) ökade något (se diagram 45). Den sistnämnda variabeln har stabiliserats till följd av i första hand den långsammare utvecklingen i enhetsarbetskostnaderna. Trots detta sjönk vinsterna i rekordtakt under 29 (med över 6 procent) jämfört med 28, huvudsakligen på grund av den starka tillväxt i enhetsarbetskostnaderna som berodde på dels relativt höga löner, dels den hamstring av arbetskraft som många företag i euroområdet genomförde i samband med konjunkturnedgången. När det gäller utvecklingen inom de viktigaste näringsgrenarna (industri och marknadsrelaterade tjänster) visar tillgängliga uppgifter att vinstnedgången var särskilt stor inom industrin, där den uppgick till nästan 13 procent sista kvartalet 29 jämfört med samma period ett år tidigare. Detta är likväl en betydande inbromsning jämfört med takten på över 25 procent tredje kvartalet 29 (se Juni 21 63

66 Diagram 45 Vinsttillväxt i euroområdet, fördelat efter produktion och vinst per producerad enhet (årliga procentuella förändringar; kvartalsuppgifter) Vinst per producerad enhet Produktion (BNP-tillväxt) Vinst (bruttoöverskott på verksamhet) Källor: Eurostat och :s beräkningar Diagram 46 Vinsttillväxt i euroområdet fördelat på huvudområden (årliga procentuella förändringar; kvartalsuppgifter) Hela ekonomin Marknadstjänster Industri Källor: Eurostat och :s beräkningar. diagram 46). Denna överlag mycket markanta nedgång inom industrin beror på att aktiviteten har minskat mer samtidigt som enhetsarbetskostnaderna har stigit mer inom denna sektor. Vinsten brukar i själva verket stiga snabbare under konjunkturuppgångar och krympa mer under konjunkturnedgångar inom industrin än inom andra sektorer. Senaste gången vinsten inom industrin sjönk på tolvmånadersbasis var i mitten av 23. Den nedgång i vinsten på tolvmånadersbasis inom marknadsrelaterade tjänster som började första kvartalet 29 och fortsatte fjärde kvartalet var däremot den första sedan denna dataserie började föras En starkare efterfrågan och en förväntad konjunkturell förbättring av produktiviteten i ett läge med en svag arbetsmarknadsutveckling bör leda till att vinstutvecklingen fortsätter att hämta sig från sin svacka. Djupet i den recession som inträffade och det faktum att den samlade efterfrågan minskade i en aldrig skådad omfattning under denna period gör dock att utsikterna på kort sikt för denna variabel är mycket osäkra. Se även rutan Profit developments and their behaviour after periods of recession i :s månadsrapport för april INFLATIONSUTSIKTER Inflationstakten enligt HIKP förväntas vara fortsatt måttlig över den penningpolitiskt relevanta tidshorisonten. Medan uppåttrycket på råvarupriserna kan komma att kvarstå, förväntas det inhemska pristrycket i euroområdet vara fortsatt lågt. Denna slutsats drar även Eurosystemets experter i sina makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i juni 21, i vilka de förutspår en årlig inflationstakt enligt HIKP på mellan 1,4 procent och 1,6 procent under 21, och mellan 1, procent och 2,2 procent under 211. Jämfört med -experternas framtidsbedömningar i mars 21 har intervallen uppjusterats något, främst på 64 Juni 21

67 DEN EKONOMISKA CH MONETÄRA UTVECKLINGEN Priser och kostnader grund av de högre priserna i euroområdet på råvaror. Tillgängliga prognoser från internationella organisationer ger i stort sett samma bild. Riskerna för denna prognos är på det hela taget balanserade. Uppåtriskerna på medellång sikt hänger framför allt samman med råvaruprisutvecklingen. Indirekta skatter och administrativt fastställda priser kan dessutom komma att höjas mer än väntat, eftersom de offentliga finanserna kommer att behöva konsolideras de närmaste åren. Riskerna för den inhemska pris- och kostnadsutvecklingen är samtidigt begränsade. Juni 21 65

68 4 PRODUKTION, EFTERFRÅGAN OCH ARBETSMARKNAD Den ekonomiska aktiviteten i euroområdet har ökat sedan mitten av 29. Euroområdets BNP steg på kvartalsbasis med,2 procent första kvartalet 21, jämfört med,1 procent sista kvartalet 29. Aktiviteten i euroområdet har gynnats av den fortsatta återhämtningen i världsekonomin och av att bidraget från lagerförändringar återigen har blivit positivt. Även om tillväxten dämpades av framför allt dåliga väderförhållanden i början av 21 tyder de senaste konjunkturindikatorerna på att den blev något starkare under våren. BNP förväntas fortsätta att stiga i en takt som kommer att vara måttlig och ojämn mellan olika länder och sektorer i euroområdet. Den fortsatta återhämtningen på global nivå och dess inverkan på efterfrågan på euroområdets export bör i kombination med en lättare penningpolitik och de åtgärder som har vidtagits för att återställa det finansiella systemets funktion ge draghjälp åt euroområdets ekonomi. Styrkan i återhämtningen förväntas dock dämpas av de fortsatta balansräkningsjusteringarna inom flera sektorer och de svaga arbetsmarknadsutsikterna. Euroområdets experter gör samma analys i sina makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i juni 21, där den årliga BNP-tillväxten förutspås ligga på mellan,7 procent och 1,3 procent under 21, och mellan,2 procent och 2,2 procent under 211. Jämfört med de makroekonomiska framtidsbedömningar som :s experter gjorde i mars 21 har intervallet för BNP-tillväxten innevarande år uppjusterats något till följd av den starkare världskonjunkturens positiva effekter på kort sikt, medan intervallet för 211 har nedjusterats något på grund av främst utsikterna för den inhemska efterfrågan. Riskerna för de ekonomiska utsikterna är fortfarande på det hela taget balanserade i ett klimat som präglas av ovanligt stor osäkerhet. 66 Juni BNP OCH EFTERFRÅGEKOMPONENTER Den ekonomiska aktiviteten i euroområdet har ökat sedan mitten av 29, efter att ha minskat mellan andra kvartalet 28 och andra kvartalet 29. Enligt Eurostats snabbstatistik steg euroområdets BNP i en kvartalstakt på,2 procent första kvartalet 21, jämfört med,1 procent sista kvartalet 29 (uppjusterat från nolltillväxt) och,4 procent tredje kvartalet (se diagram 47). Detta stärker förväntningarna om att den ekonomiska återhämtningen i euroområdet kommer att vara måttlig och ojämn. Tillgängliga indikatorer tyder på att BNPtillväxten kan ha stigit ytterligare något under våren 21. Bakom BNP-utvecklingen under första kvartalet 21 låg ett stort positivt bidrag från lagerförändringar på,8 procentenheter och en stark exporttillväxt som fick draghjälp av världsekonomins starka återhämtning. Bidraget från den slutliga inhemska efterfrågan var å andra sidan negativt med,1 procentenhet, vilket främst berodde på en kraftig nedgång i investeringarna som påverkades av dåliga väderförhållanden. Diagram 47 BNP-ökning och bidrag till ökningen (ökningstakt per kvartal och bidrag i procentenheter; säsongrensat) 1,,5, -,5-1, -1,5-2, -2,5-3, Inhemsk efterfrågan (exklusive lager) Lagerförändringar Nettoexport Total BNP-tillväxt 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv Källor: Eurostat och :s beräkningar. 1,,5, -,5-1, -1,5-2, -2,5-3,

69 den ekonomiska CH MONETäRA UTvECKlINGEN Output, demand and the labour market Eftersom importen steg mer än exporten blev bidraget från handelsnettot negativt på,5 procentenhet. PRIVATKONSUMTION Medan den ekonomiska aktiviteten i euroområdet har börjat återhämta sig har privatkonsumtionen varit fortsatt dämpad efter att ha sjunkit kraftigt i samband med konjunkturnedgången i slutet av 28 och början av 29. Privatkonsumtionen sjönk i en kvartalstakt på,1 procent första kvartalet 21, efter att ha stigit med,2 procent fjärde kvartalet 29 (den sistnämnda siffran uppjusterades med,2 procentenheter) och sjunkit med,2 procent tredje kvartalet. De senaste indikatorerna tyde r på att hushållens konsumtion fortfarande var svag våren 21. Det finns flera orsaker till att konsumtionen har fortsatt att vara svag de senaste kvartalen. Den viktigaste är hushållens svaga reala disponibla inkomster. Å ena sidan har hushållens disponibla inkomster hållits uppe av de nominella löneökningarna (se avsnitt 3.3), som även om de bromsade 29 och i början av 21 ändå var relativt höga med tanke på dels den kraftiga konjunkturnedgången, dels den måttliga takten i återhämtningen. Den låga inflationen enligt HIKP under 29 och i början av 21 bidrog dessutom till att stötta realinkomstutvecklingen. Å andra sidan har den minskade sysselsättningen lett till att förvärvsinkomsterna har sjunkit och därmed också konsumtionen. Hushållen har även minskat sina utgifter på grund av de osäkra sysselsättningsutsikterna, de sjunkande bostadspriserna (se rutan Recent housing market developments in the euro area i :s månadsrapport för maj 21) och de ackumulerade förmögenhetsförlusterna. Efterfrågan på konsumentkrediter har dessutom varit trög de senaste kvartalen och villkoren för sådana lån, som skärptes rejält i samband med konjunkturnedgången, har skärpts ytterligare de senaste kvartalen, om än inte lika mycket (se rutan The results of the April 21 bank lending survey for the euro area i :s månadsrapport för maj 21). I detta läge har hushållens sparkvot stigit markant de senaste tolv månaderna, vilket förmodligen till stor del beror på ett försiktighetssparande på grund av den ökade osäkerhet som skapats av konjunkturnedgången. Enligt de integrerade räkenskaperna för euroområdet låg hushållens sparkvot på 15,1 procent, säsongrensat, sista kvartalet 29, vilket var,7 procentenheter hög re än ett år tidigare. Det var emellertid något lägre än den högsta nivån på 15,7 procent andra och tredje kvartalet 29. Den dämpade konsumtionen har varit tydlig när det gäller detaljhandeln, nyregistreringen av personbilar och konsumentförtroendet. Omsättningen inom detaljhandeln steg med,2 procent på kvartalsbasis de första tre månaderna 21, men sjönk med 1,2 procent i april jämfört med månaden innan (se diagram 48). Nyregistreringen av personbilar sjönk med 7,3 procent första kvartalet 21 jämfört med kvartalet innan och med 12,1 procent i april jämfört med månaden innan. Detaljhandeln och nyregistreringen av personbilar, som tillsammans Diagram 48 Detaljhandelsförsäljning samt konfidensindikator för detaljhandels- och hushållssektorn (månadsuppgifter) Detaljhandelns totala försäljning 1) (vänster skala) Konfidensindikator för hushållssektorn 2) (höger skala) Konfidensindikator för detaljhandeln 2) (höger skala) Källor: Europeiska kommissionens företags- och hushållsenkäter samt Eurostat. Anm: Från maj 21 och framåt avser kommissionens företagsenkätuppgifter klassificering enligt Nace rev 2. 1) Årliga procentuella förändringar; 3-månaders glidande medelvärde; korrigerat för antal arbetsdagar. Exklusive bränsle. 2) Nettotal i procent; säsongrensat och medeltaljusterat Juni 21 67

70 utgör omkring 5 procent av konsumtionen, sjönk med,6 procent första kvartalet 21 jämfört med kvartalet innan, då denna indikator steg marginellt tack vare en ökad bilförsäljning. I april 21 sjönk detaljhandeln och nyregistreringen av personbilar med 2,3 procent jämfört med månaden innan. Minskningen när det gäller nyregistreringen av personbilar under 21 beror på att de finanspolitiska incitament som infördes i flera euroländer för konsumenter som skrotade gamla bilar och köpte nya har avvecklats. Dessa subventioner gynnade bilförsäljningen och därmed hushållens konsumtion under 29, särskilt under andra kvartalet då nyregistreringen av personbilar steg i en kvartalstakt på 13,5 procent. Trots detta låg nyregistreringarna dock under genomsnittet för perioden 2 27 och hamnade under de första fyra månaderna 21 under genomsnittet för 28, som var ett år då nyregistreringarna av personbilar sjönk kraftigt. Detta visar att statliga subventioner för köp av nya bilar bara har haft en tillfällig effekt på konsumtionen genom att förmå vissa konsumenter att tidigarelägga planerade köp av just denna varaktiga vara till 29. En ljusare syn på det allmänna ekonomiska läget och förbättrade sysselsättningsutsikter fick konsumentförtroendets trendmässiga utveckling att peka uppåt under 29. Den stigande trenden avbröts första kvartalet 21, då konsumentförtroendet var oförändrat jämfört med sista kvartalet 29. Hela den uppgång som noterades i april raderades därefter ut i maj, då konsumentförtroendet sjönk till den lägsta nivån sedan oktober 29, vilket låg under det långsiktiga genomsnittet för perioden sedan I ett läge med förnyad turbulens på finansmarknaderna signalerar de senaste fluktuationerna att konsumenterna i euroområdet är osäkra på styrkan och varaktigheten i den ekonomiska återhämtningen och att konsumtionsutvecklingen förmodligen kommer att vara fortsatt svag den närmaste tiden. Trots att konsumentförtroendet har visat sig vara en ganska dålig indikator för kvartalstakten i euroområdets konsumtion har det visat sig kunna ge en ganska god bild av konsumtionens utvecklingstendenser. INVESTERINGAR Även investeringstakten är mycket dämpad. Under första kvartalet 21 sjönk bruttoinvesteringarna på kvartalsbasis med 1,1 procent efter att ha gått ned med 1,3 procent sista kvartalet 29. Investeringstakten har fortsatt att sjunka sedan andra kvartalet 28 på grund av en svag efterfrågan, ett lågt kapacitetsutnyttjande, skärpta lånevillkor och ett lågt företagsförtroende. Nedgången var särskilt stor sista kvartalet 28 och första kvartalet 29 då den uppgick till mer än 4 procent respektive 5 procent på kvartalsbasis. I ljuset av dessa nedgångar kan de senaste inbromsningarna i investeringstakten betraktas som en förbättring. De fortsatt svaga bygginvesteringarna, som omfattar bostads- och affärsfastigheter och svarar för ungefär hälften av de samlade investeringarna, påverkas starkt av utvecklingen på fastighetsmarknaderna. En dämpad prisutveckling på fastigheter har hämmat bygginvesteringarna och gjort det mindre attraktivt att investera i bostadsfastigheter. Pristillväxten på bostadsfastigheter har sjunkit stadigt de senaste åren och föll 29. De länder som hade den starkaste bostadsprisutvecklingen fram till 25 har också upplevt de största priskorrigeringarna (för mer information, se rutan Recent housing market developments in the euro area i :s månadsrapport för maj 21). Bostadsprisutvecklingen har i kombination med överkapacitet i vissa länder och ett försämrat finansierings läge lett till en negativ investeringstakt inom byggsektorn sedan andra kvartalet 28. De negativa väderförhållandena i många euroländer under den gångna vintern fått aktiviteten inom byggsektorn att minska ytterligare i början av Juni 21

71 den ekonomiska CH MONETäRA UTvECKlINGEN Output, demand and the labour market Bygglovsstatistiken som anses vara en ledande indikator för bostadsinvesteringar tyder på att nedgången på bostadsmarknaden kommer att fortsätta de närmaste månaderna, eftersom antalet bygglov fortsatte att minska sista kvartalet 29. Takten i nedgången kan dock förväntas avta eftersom denna minskning var mindre än kvartalet innan. Det ovanligt dåliga vädrets inverkan på byggverksamheten under den gångna vintern kan dessutom förväntas upphöra längre fram under året. För detta talar uppgifter som visar att produktionen inom byggbranschen steg kraftigt i mars. Utlåningen för bostadsköp ökade dessutom marginellt sista kvartalet 29 och i snabbare takt första kvartalet 21. Andra investeringar än bygginvesteringar (främst tillgångar avsedda att användas i produktionen av varor och tjänster) minskade också kraftigt under konjunkturnedgången på grund av en vikande efterfrågan, ett mycket lågt kapacitetsutnyttjande, en negativ vinsttillväxt och skärpta lånevillkor. Sedan mitten av 29 har dessa investeringar dock sjunkit i betydligt långsammare takt eftersom de faktorer som låg bakom den stora nedgången har börjat klinga av. Under sista kvartalet 29 sjönk andra investeringar än bygginvesteringar på kvartalsbasis med,7 procent jämfört med,1 procent kvartalet innan. Under de närmaste kvartalen förväntas andra investeringar än bygginvesteringar gradvis stiga i takt med en fortsatt positiv konjunkturutveckling, men vara fortsatt dämpade på grund av de svaga utsikterna för den inhemska efterfrågan, en allmän osäkerhet, låg lönsamhet och en ihållande överkapacitet. Kapacitetsutnyttjandet har stigit på senare tid från bottennivån i mitten av 29, men är fortfarande mycket lågt och under nivån under recessionen i början av 199-talet. Den stora överkapaciteten kommer sannolikt att fortsätta att hålla tillbaka investeringarna den närmaste tiden. Investeringarna förmodas däremot få draghjälp av att finansieringskostnaderna fortfarande är låga, även om andelen banker som skärpte kreditkraven var oförändrad första kvartalet 21 efter att ha minskat kvartalen innan (för mer information, se rutan The results of the April 21 bank lending survey for the euro area i :s månadsrapport för maj 21. OFFENTLIG KONSUMTION Den offentliga konsumtionen var till skillnad från andra komponenter av den inhemska efterfrågan positiv första kvartalet 21 efter en flack tillväxt fjärde kvartalet 29. Stödet från den offentliga konsumtionen till den inhemska efterfrågan förväntas dock vara fortsatt måttligt under resten av 21, eftersom flera länder kommer att vidta åtgärder för att konsolidera sina offentliga finanser. LAGERFÖRÄNDRINGAR Sedan mitten av 29 har lagerförändringarnas bidrag till kvartalstillväxten i BNP varit positivt, efter att ha varit starkt negativt under första halvåret 29. Lagerförändringarnas utveckling tycks ha följt ett normalt konjunkturmönster under recessionen och den nuvarande återhämtningen. När företagen insåg att efterfrågan skulle sjunka kraftigt och kanske under längre tid minskade de sina lager genom kraftiga produktionsnedskärningar i ett försök att uppnå en optimal lager/försäljningskvot. Under tredje kvartalet 29 började de minska lagernedskärningarna för att undvika att kvoten skulle bli alltför låg när försäljningen väl började komma igång igen. De accelererade lagernedskärningarna upphörde första kvartalet 21, eftersom efterfrågan förväntades stiga. Lagerförändringar bidrog därför positivt till BNP-tillväxten med,8 procentenheter jämfört med,1 procentenhet kvartalet innan och,5 procentenheter tredje kvartalet 29. När det gäller utvecklingen framöver tyder såväl enkätbaserad som anekdotisk information på att lagernivåerna anses vara snäva. Trots att många företag har gett signaler om att de inte planerar Juni 21 69

72 bygga upp sina lager till de tidigare nivåerna kan lagerförändringar komma att fortsätta att bidra positivt euroområdets BNP-tillväxt andra och/eller tredje kvartalet 21. Det är emellertid osäkert hur stort detta bidrag blir, eftersom det beror på efterfrågeutvecklingen och i vilken utsträckning företagen reviderar sina framtidsutsikter. HANDEL Euroområdets handel fortsatte att öka under första kvartalet tack vare återhämtningen i världsekonomin och den måttliga ökningen av den ekonomiska aktiviteten i euroområdet. Importen steg betydligt snabbare än exporten under första kvartalet 21, vilket ledde till att bidraget från handelsnettot till BNP första kvartalet 21 blev negativt på,5 procentenheter efter att ha varit positivt kvartalet innan. Efter ett kraftigt fall i slutet av 28 och början av 29 och en ytterligare, mer måttlig, nedgång andra kvartalet 29, har exporten och importen stigit på kvartalsbasis sedan mitten av 29. Uppgången har varit brett baserad över alla större varukategorier. Inte minst exporten och importen av halvfabrikat, som var den främsta orsaken till den tidigare nedgången i handelsflödena, ökade kraftigt. Uppgången i handeln tilltog under första kvartalet 21, då exporten steg med 2,5 procent på kvartalsbasis jämfört med 1,7 procent sista kvartalet 29. Importen steg i betydligt snabbare takt med 4, procent jämfört med 1,2 procent fjärde kvartalet 29, på grund av återhämtningen i euroområdet och den ökade efterfrågan på exportvaror, som har ett betydande importinnehåll. Tillväxten i den globala ekonomin i synnerhet på tillväxtmarknaderna kommer i kombination med uppgången i världshandeln förmodligen att få efterfrågan på euroområdets varor att stiga ytterligare, en utveckling som även kommer att gynnas av att euron har försvagats den senaste tiden. Eftersom återhämtningen i euroområdet förväntas vara måttlig och inte lika stark som den globala konjunkturuppgången, kan det emellertid hända att importen ökar i långsammare takt än exporten. Handelsnettot förväntas därför ge ett positivt bidrag till euroområdets BNP-tillväxt de närmaste kvartalen. 4.2 PRODUKTION, UTBUD OCH UTVECKLING PÅ ARBETSMARKNADEN Sett till förädlingsvärde har återhämtningen i euroområdet inte varit jämnt fördelad över sektorerna, utan till stor del drivits av industrin. Tjänstesektorn hade en måttlig tillväxt sista kvartalet 29 och första kvartalet 21, medan tillväxten inom byggsektorn fortsatte att sjunka. Under första kvartalet 21 steg förädlingsvärdet med,5 procent, främst tack vare en stark utveckling inom industrin exklusive byggbranschen. Skillnaden mellan BNP-tillväxten och tillväxten i förädlingsvärde beror främst på att den förstnämnda omfattar skatter minus subventioner på varor, vilka sjönk med 2,3 procent första kvartalet 21 jämfört med kvartalet innan. Enkätbaserade uppgifter tyder på att förädlingsvärdet kommer att stiga ytterligare andra kvartalet 21. Läget på arbetsmarknaden i euroområdet har försämrats ytterligare (se avsnittet om arbetsmarknaden nedan). Sysselsättningen sjönk med,3 procent sista kvartalet 29, medan arbetslösheten i april 21 låg på 1,1 procent. 7 Juni 21

73 den ekonomiska CH MONETäRA UTvECKlINGEN Output, demand and the labour market SEKTORSPRODUKTION Aktiviteten inom industrin har varit den viktigaste orsaken till att det samlade förädlingsvärdet har stigit sedan återhämtningen började i mitten av 29. Förädlingsvärdet inom industrin (exklusive byggbranschen) steg med 2,2 procent första kvartalet 21, jämfört med,3 procent fjärde kvartalet och med 2,1 procent tredje kvartalet 29. Industriproduktionens ökning första kvartalet 21 med 3,8 procent var ännu större än ökningen av industrins förädlingsvärde (se diagram 49). Den relativt stora skillnaden mellan dessa två indikatorer under årets första tre månader beror främst på skillnader i säsongrensning. Den säsongrensade statistiken är nämligen i dagsläget relativt osäker på grund av uppgifternas stora fluktuationer i samband med konjunkturnedgången och den efterföljande återhämtningen. Produktionen ökade framför allt inom halvfabrikat, men även produktionen inom kapitalvaruindustrierna ökade något, liksom inom konsumtionsvaruindustrierna återhämtade sig något. Detta mönster ligger helt i linje med hur det brukar se ut i en tidig återhämtningsfas, då tillväxten normalt är starkare inom halvfabrikatsektorn. Energiproduktionen steg dessutom betydligt och gynnades sannolikt av den ovanligt kalla vintern. Den stigande orderingången inom industrin signalerar en brett baserad återhämtning av aktiviteten inom denna sektor, eftersom den kan förväntas omsättas i produktion längre fram. Orderingången steg med 3,7 procent första kvartalet 21 jämfört med kvartalet innan, då takten var 3,2 procent. Aktuell information från företagsenkäterna tyder dessutom på att tillväxten inom tillverkningsindustrin var fortsatt positiv i början av andra kvartalet 21 (se diagram 5). PMI:s produktionsindex för euro områdets tillverkningsindustri steg ytterligare i april, men sjönk i maj även om det fortfa- Diagram 49 Industriproduktionsökning och bidrag därtill (ökningstakt och bidrag i procentenheter; månadsuppgifter; säsongrensat) 5, 4, 3, 2, 1,, -1, -2, -3, -4, -5, -6, -7, -8, -9, Kapitalvaror Konsumtionsvaror Insatsvaror Energi Totalt exklusive byggverksamhet och energi , 4, 3, 2, 1,, -1, -2, -3, -4, -5, -6, -7, -8, -9, Källor: Eurostat och :s beräkningar. Anm. De redovisade siffrorna är beräknade som centrerade 3-månaders glidande medelvärden i förhållande till motsvarande medelvärde 3 månader tidigare. Diagram 5 Industriproduktion, konfidensindikator för industrin och PMI (månadsuppgifter; säsongrensat) Industriproduktion 1) (vänster skala) Konfidensindikator för industrin 2) (höger skala) PMI 3) (höger skala) Källor: Eurostat, Europeiska kommissionens företags- och hushållsenkäter, Markit Economics och :s beräkningar. Anm. Samtliga serier avser tillverkningsindustrin. Från maj 21 och framåt avser kommissionens företagsuppgifter klassificerade enligt Nace rev 2. 1) Förändring i procent jämfört med föregående 3-månadersperiod. 2) Nettotal i procentenheter; förändring jämfört med tre månader tidigare. 3) Inköpschefernas index; avvikelser från indexvärdet 5. Juni 21 71

74 rande låg över genomsnittet för första kvartalet 21. Även om det inte kan uteslutas att den senaste turbulensen kring ett lands statsskuld kan ha haft ett negativt inflytande på förtroendet inom tillverkningsindustrin är de kortsiktiga utsikterna positiva, eftersom produktion, orderingång och leverantörernas leveranstider i maj fortsatte att ligga nära sina högsta nivåer på ett decennium. Förtroendet inom tillverkningsindustrin steg marginellt i maj enligt Europeiska kommissionens företagsenkät. Aktiviteten inom byggsektorn har fortsatt att sjunka de senaste kvartalen. Förädlingsvärdet inom byggbranschen sjönk med 2,7 procent första kvartalet 21 jämfört med kvartalet innan, vilket var betydligt mer än de två föregående kvartalen, då det sjönk i en kvartalstakt på 1,3 procent. Den betydande minskningen av aktiviteten inom byggbranschen under årets första tre månader har till stor sin förklaring i de dåliga väderförhållanden som drabbade många euroländer i vintras. Den väderrelaterade nedgången i aktivitet förvärrade den tidigare nämnda nödvändiga korrigeringen på bostadsmarknaden. Vädrets effekter på aktiviteten inom denna sektor förväntas i hög grad klinga av under årets andra kvartal. Aktiviteten inom tjänstesektorn är betydligt mindre känslig för konjunkturutvecklingen än aktiviteten inom industrin och byggbranschen. Styrkan i tjänstesektorns återhämtning är emellertid avgörande för en stark återhämning och tillväxten i tjänstesektorns förädlingsvärde har varit ganska dämpad sedan mitten av 29. Förädlingsvärdet inom tjänstesektorn steg måttligt med,3 procent första kvartalet 21, vilket var marginellt högre än den långsamma tillväxt som observerades sista kvartalet 29, efter stagnationen kvartalet innan. Tillgänglig information om de viktigaste delsektorerna visar att förädlingsvärdet efter de stora nedgångarna i slutet av 28 och början av 29 i stort sett bara har stabiliserats inom handel och transporter, medan det verkar ha stigit inom finansförmedling och företagstjänster, som brukar vara de mer konjunkturkänsliga och volatila delsektorerna. Nyligen publicerade enkätbaserade uppgifter tyder på att tjänstesektorn hade en ytterligare tillväxt i början av andra kvartalet 21. ARBETSMARKNADEN Till skillnad från konjunkturen har läget på euroområdets arbetsmarknader fortsatt att försämras de senaste kvartalen, eftersom sysselsättningsutvecklingen ofta släpar efter konjunkturutvecklingen. Under konjunkturnedgången började sysselsättningen minska tidigare inom byggsektorn än inom industrin och tjänstesektorn. Detta berodde delvis på överkapacitet inom denna sektor i vissa länder och det faktum att den normalt har många tillfälliga anställda och därför lättare kan göra arbets- Tabell 8 Sysselsättningsökning (procentuell förändring jämfört med föregående period; säsongrensat) Årsuppgifter kv 29 1 kv Kvartalsuppgifter 29 2 kv 29 3 kv 29 4 kv Hela ekonomin,7-1,9 -,4 -,8 -,5 -,5 -,3 varav: Jordbruk och fiske -1,4-2,6, -,8 -,9-1,2,5 Industri -,7-5,7-1,5-1,8-1,7-1,7 -,9 Exklusive byggverksamhet, -5,2-1,1-1,6-1,8-1,7-1,1 Byggverksamhet -2,1-6,9-2,3-2,3-1,3-1,7 -,4 Tjänster 1,3 -,5, -,4 -,1 -,1 -,1 Handel och transport 1,3-1,8 -,4 -,8 -,5 -,2 -,5 Finans- och företagstjänster 2,2-2,2 -,5 -,9 -,8 -,5 -,1 Offentlig förvaltning 1),9 1,5,6,2,6,2,2 Källor: Eurostat och :s beräkningar. 1) Inkluderar även utbildning, hälso- och sjukvård och andra tjänster. 72 Juni 21

75 den ekonomiska CH MONETäRA UTvECKlINGEN Output, demand and the labour market kraftsnedskärningar. När recessionen fortsatte sjönk sysselsättningen även inom industrisektorn, medan tjänstesektorn har drabbats i betydligt mindre grad av arbetskraftsanpassningen (se tabell 8). I många euroländer infördes särskilda arbetstidsprogram för att hålla uppe sysselsättningen när konjunkturnedgången intensifierades. Programmen har på olika sätt förkortat arbetstiden genom förändringar i företagens flextidssystem, generella övertidsminskningar och särskilda program för att skydda sysselsättningen som har införts av många europeiska regeringar. Dessa program bidrog till att förhindra en kraftigare nedgång i sysselsättningen och mildrade effekterna av arbetskraftsanpassningarna i ett läge med vikande efterfrågan. Sysselsättningen i euroområdet tycks ha varit relativt motståndskraftig under konjunkturnedgången med tanke på att den ekonomiska aktiviteten minskade kraftigt. Anpassningen av sysselsättningen har i själva verket i hög grad skett i form av nedskärningar av antalet arbetade timmar per sysselsatt och inte genom omfattande uppsägningar. Det finns emellertid stora skillnader mellan euroländerna när det gäller utvecklingen på arbetsmarknaden. Konjunkturnedgången har även minskat arbetskraftsutbudet i euroområdet som tidigare har uppvisade en trendmässig ökning. I ruta 5 granskas hur befolknings- och arbetskraftsdeltagande effekter har påverkat arbetskraftsutbudet i euroområdet i olika grupper och länder. Ruta 5 ARBETSKRAFTSUTBUDETS UTvECKlING PÅ SENARE TID Under perioden upplevde euroområdet den allvarligaste recessionen sedan andra världskriget, vilket ledde till att efterfrågan på arbetskraft sjönk kraftigt samtidigt som arbets lösheten steg. En ekonomisk kris kan emellertid förväntas påverka inte bara efterfrågan på ar betskraft utan också arbetskraftsutbudet mer generellt. Det sker via två olika kanaler: via föränd ringar i befolkningstillväxten och via förändringar i arbetskraftsdeltagandet. I denna ruta görs en analys på grundval av uppgifter från EU:s arbetskraftsundersökning av hur konjunkturnedgången har påverkat arbetskraftsutbudet i euroområdet. På kort sikt brukar ekonomiska krisers effekter på befolkningstillväxten vara knuten till migration, som i sin tur i hög grad styrs av relativinkomster och sysselsättningsmöjligheter. 1 En kraftig konjunkturnedgång som försämrar möjligheterna att hitta ett arbete kan leda till att invandringen till euroområdet sjunker och därmed minska befolkningstillväxten. Kraftiga konjunkturnedgångar påverkar troligen även arbetskraftsdeltagandet. Denna effekt är emellertid inte alldeles entydig. En betydande konjunkturnedgång kan å ena sidan få arbetstagare att lämna arbetsmarknaden äldre arbetstagare kan till exempel välja att gå i pension i förtid, medan yngre arbetstagare kan välja att fortsätta att studera på heltid. De försämrade sysselsättningsmöjligheterna i samband med en kraftig konjunkturnedgång kan dessutom få vissa arbetstagare att dra sig ur arbetskraften den s.k. discouraged worker -effekten. I båda fallen leder detta till att arbetskraftsdeltagandet minskar eller åtminstone till att ökningen av arbetskraftsdeltagandet går ned. Men kraftiga konjunkturnedgångar kan också få arbetskraftsdeltagandet att öka i snabbare takt om inkomstbortfall för hushållen (till följd av jobbförlus- 1 Se till exempel Frigyes Ferdinand Heinz och Melanie Ward-Warmedinger, Cross-border labour mobility within an enlarged EU, Occasional Paper Series, nr 44, oktober 26. Juni 21 73

76 ter elle r ekonomiska förluster) får tidigare inaktiva personer att börja arbeta (den s.k. added worker -effekten). Förändringar i arbetskraftstillväxten och bidragande faktorer Innan krisen slog till ökade arbetskraftsutbudet i euroområdet under perioden i en takt på i genomsnitt 1,1 procent om året. Bakom ökningen låg i hög grad en betydande inre migration till euroområdet av arbetssökande från de nya medlemsstaterna efter EU:s utvidgning (se tabellen). Efter konjunkturnedgången sjönk den årliga arbetskraftstillväxten i euroområdet emellertid markant och tredje kvartalet 29 låg den för första gången i dataseriens tioåriga historia på minus jämfört med motsvarande period ett år innan. Följden blev att den årliga tillväxten i euroområdets arbetskraftsutbud bara uppgick till,3 procent för 29. Att tillväxten i arbetskraftsutbudet sjönk andra halvåret 29 berodde delvis på att den inre migration till euroområdet som tidigare hade lindrat effekterna av den låga (naturliga) befolkningstillväxten minskade kraftigt. Recessionen (som slog till andra halvåret 28) fick emellertid även en markant inverkan på ökningen av arbetskraftsdeltagandet i euroområdet, i synnerhet bland yngre medborgare. Effekter på arbetskraftsdeltagandet Sedan krisen började har det skett en tydlig stagnation i arbetskraftsdeltagandet i euroområdet totalt sett, vilket står i bjärt kontrast till den stadiga tillväxt som observerades i mitten av decenniet. Tabellen visar att den senaste konjunkturnedgången dessutom har lett till att det sedan länge sjunkande arbetskraftsdeltagandet bland yngre åldersgrupper (15 24 år) har accelererat generellt och markant. En del av nedgången har säkert sin förklaring i att sysselsättningsmöjligheterna för Tillväxt i euroområdets arbetskraft, folkmängd och arbetskraftsdeltagande bland utvalda grupper (årlig förändring i procent) kv Arbetskraft Totalt 1,2 1, 1,1,3,1 Unga (15 24 år) -,8 -,2 -,3-2,8-3,6 Mest aktiva åldersgruppen (25 54 år) 1,1,6,9,, Äldre (55 64 år) 4,6 4,7 3,7 4,5 4,1 Män,9,6,6 -,3 -,4 Kvinnor 1,7 1,4 1,6,9,7 Arbetskraftdeltagande Totalt,8,5,7,1,1 Unga (15 24 år) -,2,3,4-1,8-2,6 Mest aktiva åldersgruppen (25 54 år),6,3,5,, Äldre (55 64 år) 2,9 2,7 2, 2,9 2,6 Män,3,2,2 -,3 -,4 Kvinnor 1,3,9 1,2,8,6 Folkmängd Totalt,5,5,4,1, Unga (15 24 år) -,6 -,5 -,7-1,1-1,1 Mest aktiva åldersgruppen (25 54 år),5,4,4, -,1 Äldre (55 64 år) 1,6 1,9 1,7 1,5 1,4 Män,5,5,4,1, Kvinnor,4,5,4,1,1 Medborgare i euroländerna,1 -,4,2 -,2 -,2 Medborgare i övriga EU-länder 3,9 116,1 29,1 6,4 2,9 Källor: EU:s arbetskraftsundersökning och :s beräkningar. 74 Juni 21

77 den ekonomiska CH MONETäRA UTvECKlINGEN Output, demand and the labour market personer som slutar skolan har försämrats till följd av den kraftiga nedgången i aktivitet inom byggbranschen och industrin. De försämrade chanserna att få ett arbete har tvingat unga människor att se över sina alternativ utanför arbetsmarknaden, och många har helt enkelt valt att fortsätta att utbilda sig. Faktorer som gynnar fortsatt utbildning (även om de tillfälligt skjuter upp inträdet på arbetsmarknaden) kan förväntas leda till ett ökat arbetskraftsdeltagande senare i livet, med kohorter som visar en starkare arbetsmarknadsanknytning. Samtidigt växer bevisen för att en låg sysselsättningsgrad bland unga människor som i början av arbetslivet upplever allvarliga recessioner kan leda till en permanent minskad arbetsmarknadsanknytning bland dessa grupper. 2 Ökningen av arbetskraftsdeltagandet bland män verkar också ha gå ned. Även detta kan till största delen bero på att krisen främst har slagit mot typiskt mansdominerade näringar (byggbranschen, industrin och transportsektorn). Den långsammare ökningen är emellertid främst koncentrerad till unga arbetstagare, medan nedgången är betydligt lägre för den mest aktiva åldersgruppen och ökningstakten i arbetskraftsdeltagandet bland äldre manliga arbetstagare fortsätter att vara positiv eller till och med något högre än före krisen. Två grupper av arbetstagare uppvisar till skillnad från övriga grupper en fortsatt stadig ökning av arbetskraftsdeltagandet: kvinnor och äldre arbetstagare. Det stigande kvinnliga arbetskraftsdeltagandet beror till stor del helt enkelt på att de mer långsiktiga trenderna för denna grupp har fortsatt, men det speglar förmodligen också en ökning av traditionella added worker -effekter, som är typiska i samband med allvarliga konjunkturnedgångar. Även om en del av det markant ökade arbetskraftsdeltagandet bland äldre arbetstagare kanske bara beror på att det är svårare eller inte längre möjligt att gå i pension i förtid, beror en del säkert också på behovet av att kompensera för förmögenhetsförluster som har uppstått till följd av finanskrisen och på grund av att pensioner från avgiftsbestämda system har blivit lägre än väntat. 3 Befolkningseffekter Sedan recessionen slog till har befolkningstillväxten i euroområdet gradvis sjunkit. Tredje kvartalet 29 blev befolkningstillväxten negativ för första gången i tidsseriens historia efter att ha legat på i genomsnitt omkring,5 procent om året före krisen. En stor del av nedgången beror helt enkelt på den utveckling när det gäller befolkningen i arbetsför ålder i euroområdet som har pågått i flera år, men en del beror också på att den inre migrationen till euroområdet har minskat kraftigt. Skillnader mellan länderna Bakom siffrorna för euroområdet som helhet döljer sig stora skillnader mellan de olika länderna. Detta framgår av diagrammet, som visar de relativa bidragen från befolknings- och arbetskraftsdeltagandeeffekter på den årliga ökningen av arbetskraften i euroområdet och de enskilda länderna mellan fjärde kvartalet 28 och fjärde kvartalet 29. Uppgifterna visar att utvecklingen skiftade mellan en årlig nedgång i arbetskraften på 3,3 procent i Irland och en fortsatt ökning på omkring 2,2 procent i Malta. 4 2 Se till exempel K. Hämäläinen, Education and unemployment: state dependence in unemployment among young people in the 199s, VATT Discussion Paper 312, 23, och S. Burgess, C. Propper, H. Rees och A. Shearer, The class of 1981: the effects of early career unemployment on subsequent unemployment experiences, Labour Economics, Vol. 1, Issue 3, Se till exempel rutorna Country-specific evidence of effects from early retirement and disability schemes on participation och Participation decisions in response to sharp drops in pension wealth, OECD Working Paper ECO/CPE/WP1(21)2 med titeln The response of labour force participation to severe downturns. 4 Uppgifter för Luxemburg redovisas inte på rekommendation av Banque Centrale du Luxembourg. Juni 21 75

78 Bidrag från tillväxt i folkmängd och arbetskraftsdeltagande till tillväxt i arbetskraft i euroländerna 4 kv 28 4 kv 29 (årlig förändring i procent, bidrag i procentenheter) Folkmängd Arbetskraftsdeltagande Arbetskraft IE FI PT ES IT NL SI DE SK AT FR GR BE CY MT EA 6. Källor: Eurostat och :s beräkningar. 7. Anm. Inga uppgifter finns tillgängliga för Luxemburg När det gäller konjunkturnedgångens effekter på arbetskraftsdeltagandet verkar euroländerna ha fördelat sig i två ungefär lika stora grupper. I åtta av de 15 länder som här beaktas sjönk ökningstakten i arbetskraftsdeltagandet, medan den i sju länder tvärtom steg. Minskningen i arbetskraftsdeltagande verkar ha varit särskilt stor i Irland och Finland, vilket delvis beror på den omfattande nedgång i produktionen som ägde rum i dessa länder. Migrationsmönstret är tämligen balanserat mellan de olika euroländerna. Om befolkningen har minskat tenderar det att bero på både utländska arbetstagares frivilliga utträde från nationella arbetsmarknader och ett minskat inflöde av nya migranter till följd av de försämrade sysselsättningsmöjligheterna. Denna ruta har visat att ökningen av arbetskraftsutbudet i euroområdet har påverkats negativt under de senaste kvartalen via såväl arbetskraftsdeltagandet och befolkningstillväxten. En del av dessa effekter är sannolikt av konjunkturell karaktär och kan därför förväntas gå tillbaka när ekonomin blir starkare. Det är emellertid mycket viktigt att undvika en situation där en del av den långsammare ökningstakten i arbetskraftsutbudet blir mer permanent. Arbetskraftsutbudet är på sikt en viktig bestämningsfaktor för den potentiella produktionen och påverkar därmed den långsiktiga produktivitetspotentialen och i slutändan möjligheterna att förbättra levnadsstandarden för invånarna i euroområdet. Sysselsättningen sjönk i en kvartalstakt på,3 procent sista kvartalet 29, vilket var markant lägre än kvartalen innan. Huvuddelen av jobbförlusterna skedde inom tillverkningssektorn (industrin exklusive byggbranschen), där sysselsättningen fortsatte att sjunka med 1,1 procent fjärde kvartalet 29 jämfört med kvartalet innan, då den emellertid sjönk mer, med 1,7 procent. Under årets fjärde kvartal minskade uppsägningarna inom byggbranschen, där sysselsättningsnedgången uppgick till,4 procent på kvartalsbasis, efter en nedgång på 1,7 procent tredje kvartalet 29. Precis som tidigare kvartal sjönk sysselsättningen inom tjänstesektorn blygsamt med,1 procent fjärde 76 Juni 21

79 den ekonomiska CH MONETäRA UTvECKlINGEN Output, demand and the labour market Diagram 51 Sysselsättningsökning och sysselsättningsförväntningar (årliga procentuella förändringar; nettotal, säsongrensat) Sysselsättningsökning, industri exklusive byggverksamhet (vänster skala) Sysselsättningsförväntningar, tillverkningsindustrin (höger skala) Sysselsättningsförväntningar, byggverksamheten Sysselsättningsförväntningar, detaljhandeln Sysselsättningsförväntningar, tjänstesektorn Källor: Eurostat och Europeiska kommissionens företags- och hushållsenkäter. Anm. Samtliga serier avser tillverkningsindustrin. Från maj 21 och framåt avser kommissionens företagsuppgifter klassificerade enligt Nace rev 2. kvartalet jämfört med kvartalet innan, även om det fanns stora skillnader mellan olika branscher. Sysselsättningen inom handel och transport sjönk kraftigt i slutet av året med,5 procent jämfört med,2 procent tredje kvartalet 29, medan sysselsättningen inom finans och företagstjänster fortsatte att sjunka avsevärt med,1 procent jämfört med,5 procent tredje kvartalet. Eurostat publicerade för första gången kvartalsuppgifter om antalet arbetade timmar i euroområdet. Uppgifterna ger några första signaler om en positiv tillväxt i antalet arbetade timmar sedan juni 28. Bakom ökningen med,2 procent sista kvartalet 29 jämfört med kvartalet innan döljer sig att antalet arbetade timmar inom tillverkningssektorn sjönk samtidigt som antalet arbetade timmar inom tjänster steg, framför allt inom finans och företagstjänster och inom offentlig förvaltning (se diagram 51). Återhämtningen i euroområdets produktionstillväxt bidrog i kombination med sysselsättningsminskningen de senaste kvartalen till en vändning i produktivitetsutvecklingen. Den samlade produktiviteten i euroområdet (mätt som produktion per sysselsatt) var oförändrad på årsbasis sista kvartalet 29, vilket är en väsentlig förbättring jämfört med nedgången på 2, procent kvartalet innan och de rekordnedgångar som observerades under första halvåret 29 (se diagram 52). Timproduktiviteten har följt ett liknande mönster och uppvisade det första positiva Diagram 52 Arbetsproduktivitet (årliga procentuella förändringar) Hela ekonomin Industrin, exklusive byggsektorn Tjänster Källor: Eurostat och :s beräkningar Juni 21 77

80 resultatet sedan tredje kvartalet 28 genom att stiga med,3 procent sista kvartalet 29. Efter ett avbrott kring årsskiftet steg arbetslösheten i euroområdet till 1, procent första kvartalet 21, från 9,8 procent sista kvartalet 29. Den ökade till 1,1 procent i april (se diagram 53) och ligger idag på den högsta nivån sedan juni Sysselsättningsförväntningarna har stigit från sina låga nivåer, men pekar fortfarande på att arbetslösheten i euroområdet kommer att öka ytterligare om än relativt begränsat under de närmaste månaderna. 4.3 UTSIKTER FÖR DEN EKONOMISKA AKTIVITETEN Diagram 53 Arbetslöshet (månadsuppgifter, säsongrensat) Månatlig förändring i tusental (vänster skala) Procent av arbetskraften (höger skala) Euroområdets BNP förväntas fortsätta att stiga i en takt som kommer att vara måttlig och ojämn Källa: Eurostat. mellan olika länder och sektorer i euroområdet. Den fortsatta återhämtningen på global nivå och dess inverkan på efterfrågan på euroområdets export bör i kombination med en lättare penningpolitik och de åtgärder som har vidtagits för att återställa det finansiella systemets funktion ge draghjälp åt euroområdets ekonomi. Styrkan i återhämtningen förväntas dock dämpas av de fortsatta balansräkningsjusteringarna inom olika sektorer och de svaga arbetsmarknadsutsikterna. Euroområdets experter gör samma analys i sina makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i juni 21, där den årliga BNP-tillväxten förutspås ligga mellan,7 procent och 1,3 procent under 21, och mellan,2 procent och 2,2 procent under 211. Jämfört med de makroekonomiska framtidsbedömningar som :s experter gjorde i mars 21 har intervallet för BNPtillväxten innevarande år uppjusterats något till följd av den starkare världskonjunkturens positiva effekter på kort sikt, medan intervallet för 211 har nedjusterats något på grund av främst utsikterna för den inhemska efterfrågan. Riskerna för dessa utsikter anses fortfarande vara på det hela taget balanserade i ett klimat som präglas av fortsatt osäkerhet. Till uppåtriskerna hör att den globala konjunkturen och utrikeshandeln kan återhämta sig mer än väntat och därmed leda till en ytterligare ökning av euroområdets export. Nedåtriskerna har att göra med fortsatt oro över ny turbulens inom vissa segment av finansmarknaderna och hur detta påverkar förtroendet. Andra nedåtrisker är en starkare eller mer långvarig negativ återkopplingsloop mellan den reala ekonomin och finanssektorn, nya prishöjningar på olja och andra råvaror, starkare protektionistiska strömningar och risken för en oordnad korrigering av globala obalanser. 78 Juni 21

81 DEN EKONOMISKA CH MONETÄRA UTVECKLINGEN De offentliga finansernas utveckling 5 DE OFFENTLIGA FINANSERNAS UTVECKLING Enligt Europeiska kommissionens vårprognos 21 kommer euroländernas underskott i de offentliga finanserna fortsätta att öka till 6,6 procent av BNP 21 innan det börjar minska igen 211. Den offentliga skuldkvoten i euroländerna kommer stiga till nära 9 procent av BNP under 211. För vissa länder är budgetobalansen ännu mer uttalad, vilket bidrog till den ökade spänningen på statsobligationsmarknaderna. För att begränsa de negativa spridningseffekterna och säkerställa finansiell stabilitet i euroområdet har beslut utan motstycke fattats både på EU- och på euroområdesnivå. Efter EU:s/IMF:s beslut om finansiellt stöd till Grekland på stränga politiska villkor har medlemsstaterna beslutat att inrätta en finansiell stabiliseringsmekanism i Europa. Länderna har också förbundit sig att uppfylla sina finanspolitiska mål och påskynda budgetkonsolideringen. De politiska besluten att stärka EU:s finanspolitiska ramverk är en stark signal som fungerar som ett stöd för de offentliga finansernas hållbarhet i euroområdet. DE OFFENTLIGA FINANSERNAS UTVECKLING 29 Enligt Eurostats vårrapport för 21 uppgick euroområdets underskott i de offentliga finanserna 29 till 6,3 procent av BNP, jämfört med ett underskott på 2, procent 28 (se tabell 9). Med undantag för Luxemburg och Finland rapporterade alla euroländer ett underskott på över 3 procent av BNP. Euroområdets offentliga skuld uppgick till 78,7 procent av BNP 29, jämfört med 69,4 procent 28. Tio euroländer av 16 hade en skuldkvot som översteg referensvärdet på 6 procent av BNP och Grekland och Italien hade en skuldkvot på över 1 procent av BNP. Särskilt kraftiga ökningar av den offentliga skuldsättningen kunde observeras i Irland, Grekland och Spanien, som redovisade budgetunderskott på över 1 procent av BNP 29. I hela euroområdet var effekterna av de ytterligare åtgärderna för att stabilisera finansmarknaden på den offentliga skulden begränsade. Den bidrog med,5 procent av BNP till ökningen av euroländernas skuldkvot genom justeringar av underskott och skuld, mot 1,9 procent 28. DE OFFENTLIGA FINANSERNAS UTSIKTER FÖR 21 OCH 211 Utsikterna för de offentliga finanserna i euroområdet är fortfarande ogynnsamma, även om vissa förbättringar förutspås för 211. Enligt Europeiska kommissionens vårprognos 21 kommer euroländernas underskott i de offentliga finanserna fortsätta att öka till 6,6 procent av BNP 21 innan det faller till 6,1 procent 211 (se tabell 9). Underskottet i de offentliga finanserna förväntas överskrida referensvärdet på 3 procent av BNP i alla euroländer 21. Även om underskotten förväntas stabiliseras eller minska i de flesta länder 211 är det endast Finland som förväntas klara att hålla sig Tabell 9 De offentliga finansernas utveckling i euroområdet (procent av BNP) a. Intäkter totalt 44,9 44,4 44,2 44,1 b. Utgifter totalt 46,8 5,7 5,8 5,2 varav: c. Ränteutgifter 3, 2,8 3, 3,2 d. Primära utgifter (b c) 43,8 47,9 47,8 47, Budgetbalans (a b) -2, -6,3-6,6-6,1 Primär budgetbalans (a d) 1, -3,5-3,6-2,9 Konjunkturrensad budgetbalans -2,9-4,8-5,1-4,8 Bruttoskuld 69,4 78,7 84,7 88,5 Memo: BNP (% förändring),6-4,1,9 1,5 Källor: Europeiska kommissionens ekonomiska prognos för våren 21 och :s beräkningar. Anm. På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman. Juni 21 79

82 under referensvärdet det året. Mot bakgrund av den här utvecklingen tog Europeiska kommissionen första steget mot att inleda förfaranden vid alltför stora underskott (EDP) för Cypern och Finland i maj 21, eftersom Cypern överskred referensvärdet på 3 procent av BNP 29 och båda länderna förmodligen kommer att göra så även 21. Enligt kommissionens prognos kommer gapet mellan tillväxten i nominella inkomster och utgifter minska avsevärt 21 och bli svagt positivt 211 (se diagram 54a). Den nominella inkomsttillväxten i euroområdet kommer att börja öka igen 21, efter en kraftig nedgång 29, och stiga till cirka 2,5 procent 211 när den förväntas överskrida de totala utgifterna något. Efter den snabba ökningstakten under föregående år förväntas den nominella utgiftstillväxten falla till under 2 procent per år 21 och 211. I kombination med att den nominella BNP-tillväxten börjar öka något förväntas inkomstkvoten i euroområdet vända ned Utgiftskvoten förväntas stabiliseras 21 och därefter falla till 5,2 procent av BNP 211, fortfarande långt över 27 års 46, procent av BNP (se diagram 54b). Diagram 54 Offentliga sektorns finanser och prognoser på kvartalsbasis för euorområdet a) årlig procentuell tillväxtgrad som fyra kvartals glidande summor Utgifter, totalt, kvartalsuppgifter Intäkter, totalt, kvartalsuppgifter Intäkter totalt, årsbasis (EU) Utgifter totalt, årsbasis (EU) b) fyra kvartals glidande summor som procent av BNP Tittar vi på effekterna av den makroekonomiska miljön på budgetutvecklingen verkar det som att den prognostiserade positiva BNP-tillväxten inte kommer att förhindra en ytterligare ökning av euroområdets underskott 21 (se diagram 55a). Analysen av de faktorer som ligger bakom de offentliga finansernas försämring försvåras av osäkerheten vad avser skillnaden mellan cykliska effekter och trendeffekter, som beror på identifieringen av produktionsgapet i realtid. Mot bakgrund av detta förväntas den cykliska komponenten i budgetbalansen efter en kraftig försämring 29 ligga kvar oförändrad på -1,5 procent av BNP 21 (se diagram 55b). Det betyder att trots den positiva BNP-tillväxten kommer de automatiska budgetstabilisatorerna ändå att få en negativ inverkan på under skotten. Det beror på att den ekonomiska tillväxtens sammansättning kommer att få en ogynnsam inverkan på budgeten: export och lagerförändringar, som inte är skatteintensiva komponenter, kommer att leda tillväxten medan en av huvudskattebaserna, den privata konsumtionen, kommer att hamna på efterkälken. Dessutom förväntas den cykliskt justerade budgetbalansen försämras något på euroområdesnivå. Det beror på måttliga finanspolitiska lättnader samt inkomstbortfall och en höjning av räntebetalningarna. 211 speglar den prognostiserade minskningen av underskottet i euroländerna också positiva bidrag från den ekonomiska återhämtningen och förbättringen i den cykliskt justerade budgetbalansen. Den här finanspolitiska skärpningen förväntas främst vara utgiftsdriven, eftersom 8 Juni Källor: :s beräkningar baserade på Eurostats och nationella uppgifter, Europeiska kommissionens vårprognos 21. Anm. I diagrammet visas utvecklingen för totala intäkter och totala utgifter som 4-kvartals glidande summor för perioden från första kvartalet 27 till fjärde kvartalet 29 samt prognoser för 21 och 211 baserat på 21 års vårprognos från Europeiska kommissionen

83 DEN EKONOMISKA CH MONETÄRA UTVECKLINGEN De offentliga finansernas utveckling de utannonserade konsolideringsåtgärderna inkluderar sänkta löner till statsanställda, minskade statliga investeringar och skatteökningar, dock i mindre omfattning. Diagram 55 Faktorer som bestämmer budgetutvecklingen i euroområdet (procent av BNP; procentuella förändringar) Euroområdets genomsnittliga offentliga skuld som andel av BNP förväntas öka ytterligare från 78,7 procent av BNP 29 till 88,5 procent 211, vilket speglar de höga primära budgetunderskotten och ökade ränteutgifter (se tabell 9). Skuldkvoten förväntas öka i alla euroländer, och ökningen förväntas bli cirka 2 procent i Grekland, Spanien och Frankrike. 211 förutspås tolv länder i euroområdet ha skuldkvoter som överskrider referensvärdet på 6 procent av BNP, dvs. ytterligare två länder jämfört med 29. I tre länder, Belgien, Grekland och Italien, förutspås skuldkvoten överskrida 1 procent av BNP 211. a) BNP-tillväxt och årlig förändring i budgetbalansen BEDÖMNING OCH UTSIKTER Den dramatiska försämringen i de offentliga finanserna som inleddes 28 och accelererade 29 har ännu inte nått ett slut. De flesta 1, medlemsstater i euroområdet planerar att börja,5 minska sina underskott 21 eller 211 och att, korrigera sina alltför stora underskott i linje med -,5 de rekommendationer som gjorts enligt EDP. De -1, planerade anpassningar som presenterades i de -1,5 senaste uppdateringarna av stabilitetsprogrammet har dock inte genomförts ännu och i många -2, -2,5 länder har inga konkreta åtgärder definierats i detalj, i synnerhet inte när det gäller längre fram i tiden. Det här syns tydligt i skillnaden mellan det underskott i euroområdet som anges som mål i stabilitetsprogrammen för 211 (5,2 procent av BNP) och det underskott som kommissionen prognostiserar för det året (6,1 procent av BNP). Tveksamheten kring medlemsstaterna vilja och förmåga att återgå till hållbara offentliga finanser på medellång sikt har lett till spänningar på statsobligationsmarknaderna. Mot bakgrund av den kraftigt stigande statsobligationsavkastningen begärde den grekiska regeringen i slutet av april finansiellt stöd från de övriga euroländerna och IMF. Stöd beviljades för att begränsa risken för den finansiella stabiliteten i euroområdet som helhet. De bilaterala lånen till Grekland från euroländerna uppgår till maximalt 8 miljarder euro. Dessa lån kombineras med finansiering från IMF och därigenom uppgår det sammanlagda finansiella stödet till 11 miljarder euro för perioden Stödet är förknippat med starka politiska krav och betalas ut i delutbetalningar som grundar sig på resultatet av ambitiösa ekonomiska och finansiella justeringsprogram som lämnats in av de grekiska myndigheterna. Det här programmet som inte ingår i kommissionens prognos eftersom det lämnades in efter brytdatumet riktar in sig på 4, 3, 2, 1,, -1, -2, -3, -4, -5, Förändring i budgetbalansen BNP-tillväxt Potentiell BNP-tillväxt b) Årlig förändring i den konjunkturrensade balansen och konjunkturkomponenten i den faktiska balansen 4, 3, 2, 1,, -1, -2, -3, -4, -5, Förändring i konjunkturkomponenten i den faktiska balansen Förändring i den konjunkturrensade faktiska balansen 1,,5, -,5-1, -1,5-2, -2,5 Källor: Europeiska kommissionens ekonomiska prognos för v åren 21 och :s beräkningar. Juni 21 81

84 en strukturell budgetkonsolidering på cirka 11 procent av BNP kumulativt till och 213. Det siktar mot att minska det offentliga underskottet under 3 procent av BNP:s referensvärde 214. Det leder också till en stabilisering av den offentliga skuldkvoten, som förväntas uppgå till nära 15 procent av BNP 213 innan det börja falla 214. Programmet innefattar inkomstfrämjande åtgärder i kombination med nedskärningar i de offentliga lönerna, pensionerna, bruttoinvesteringar i anläggningar och investeringar. Det innehåller också en reform av socialförsäkringssystemet, åtgärder för att skydda den finansiella stabiliteten och strukturreformer inom den offentliga sektorn och produkt- och arbetsmarknaderna. De grekiska myndigheterna har gett uttryck för sitt starka åtagande när det gäller implementeringen av samtliga dessa åtgärder, vilket är avgörande för att marknadens förtroende ska återupprättas. 1 I början av maj spred sig marknadsoron till andra euroländer med stora budgetobalanser och ogynnsamma tillväxtutsikter. För att hindra oron från att sprida sig kom de europeiska regeringarna den 9 1 maj överens om att inrätta en finansiell stabiliseringsmekanism i Europa. Den här mekanismen består av lånefacilitet på upp till 6 miljarder euro som är tillgänglig för samtliga medlemsstater, samt ett regeringsavtal om att under tre år tillhandahålla upp till 44 miljarder euro i finansiellt stöd genom ett SPV (Special Purpose Vehicle). Detta garanteras på proportionell basis av de medlemsstater som deltar i faciliteten. IMF kommer att delta i finansieringsarrangemangen och förväntas tillhandahålla minst hälften av det som EU bidrar med genom sina normala faciliteter. Samtidigt vidtog nödåtgärder för att återupprätta penningmarknadernas och transmissionsmekanismernas normala verkningssätt, bland annat genom inblandning på sekundärmarknaderna för euroländernas statsobligationer i form av ett tillfälligt värdepappersmarknadsprogram. :s extraordinära inblandning kommer att vara steriliserad (dvs. neutral vad gäller penningställning) och villkoras av att staterna uppfyller sina budgetmål. Under de senaste veckorna har medlemsstaterna upprepade gånger uttryckt sitt starka politiska åtagande när det gäller budgetkonsolidering. I det uttalande som EU:s stats- och regeringschefer gjorde den 7 maj åtar de sig att säkerställa stabiliteten, enigheten och integriteten i euroområdet och de kom även överens om att vidta alla nödvändiga åtgärder för att uppfylla budgetmålen i linje med EDPrekommendationerna. I Ekofinrådets slutsatser av den 9 maj bekräftade medlemsstaterna återigen sitt åtagande att påskynda en budgetkonsolidering där så behövs. Efter Ekofinrådets möte presenterade de spanska, italienska och portugisiska regeringarna ytterligare konsolideringsåtgärder utöver dem som specificeras i deras respektive stabilitetsprogramuppdateringar tidigare i år (dessa ingick inte i kommissionens vårprognos för 21 som redan publicerats tidigare). I Spanien ratificerade parlamentet den 27 maj en regeringsplan att genomföra budgetåtstramningsåtgärder. Dessa inkluderar sänkta offentliga löner 21 följt av en frysning av lönerna 211, en frysning av pensionerna 211, indragna skatteförmåner för unga familjer och minskade offentliga investeringar och andra utgiftsposter, med en samlad effekt på,5 procent av BNP 21 och 1,5 procent av BNP 211. Målen för det offentliga underskottet i Spanien ligger nu på 9,3 procent av BNP 21 och 6, procent av BNP 211 (mot 9,8 procent respektive 7,5 procent i stabilitetsprogrammet). Den italienska regeringen antog den 25 maj ett korrigerande budgetpaket med en samlad effekt på 1,6 procent av BNP för perioden för att uppfylla landets underskottsmål. De ytterligare konsolideringsåtgärderna ligger främst på utgiftssidan och påverkar i synnerhet de offentliga lönerna, 1 Se rutan The Greek economic and financial adjustment programme i månadsrapporten från maj Juni 21

85 DEN EKONOMISKA CH MONETÄRA UTVECKLINGEN De offentliga finansernas utveckling pensionsutgifterna, överföringen till kommunerna och bruttoinvesteringarna i anläggningar. Det kommer också att bli en del korrigerande åtgärder på inkomstsidan, i synnerhet för att bekämpa skatteflykt. I Portugal offentliggjorde regeringen den 13 maj ett paket med ytterligare konsolideringsåtgärder som innebär en revision av underskottsmålen från 8,3 procent av BNP till 7,3 procent 21 och från 6,6 procent av BNP till 4,6 procent 211. Åtgärderna som har godkänts i parlamentet inkluderar ökning ar av de direkta och indirekta skatterna, samt minskade och uppskjutna offentliga utgifter och en tidigareläggning av planerade konsolideringsåtgärder. I medlemsstater med ogynnsamma ekonomiska och budgetutsikter måste kraftfulla korrigerande åtgärder införas för att övertyga marknaderna på kort sikt att de kan fullgöra sina åtaganden och uppnå sunda offentliga finanser samt vända den nuvarande skulddynamiken. Dessutom är det sannolikt att offentliggörandet och implementeringen av trovärdiga och ambitiösa konsolideringsplaner, som inriktas på utgiftssidan och kombineras med strukturreformer, kommer att leda till gynnsamma effekter på lång sikt som uppväger de kortsiktiga kostnaderna i form av lägre ekonomisk tillväxt (se ruta 6). Ruta 6 BUDGETKONSOLIDERINGAR: TIDIGARE ERFARENHETER, KOSTNADER OCH FÖRDELAR Finanskrisen och den allvarliga konjunkturnedgången har bidragit till en kraftig försämring av budgetbalansen och en betydande ökning av den offentliga skulden som andel av BNP i många euroländer. Den här situationen skapar allvarliga risker för de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt. I den här rutan redovisas tidigare erfarenheter av skuldminskning i euroländerna, och eventuella kostnader och fördelar med en budgetkonsolidering undersöks. Tidigare erfarenheter av skuldminskning i euroländerna De tidigare erfarenheterna 1 i euroländerna tyder på att det för att uppnå en stor minskning av den offentliga skulden krävs ett orubbligt och långsiktigt åtagande att genomföra en budgetkonsolidering, en stark fokusering på minskade utgifter och samtidiga strukturreformer som stöd för en potentiell tillväxt. Belgien, Irland, Spanien, Nederländerna och Finland är exempel på länder som tidigare genomfört kraftiga budgetanpassningar, ofta kompletterade av struktur reformer, och som också lyckats minska sin offentliga skuld som andel av BNP. Det finns exempel på kraftigt sänkta skuldkvoter (även om det inte hållit i sig) på allt från cirka 24 procentenheter i Finland ( ) till cirka 5 procentenheter i Belgien ( ) och upp till över 69 procentenheter i Irland ( ). Stora primära överskott bidrog mest till att man lyckades minska skulden. Budgetanpassningarna i de ovan nämnda länderna omfattade främst utgiftssidan. Perioderna med stora skuldminskningar i Irland, Nederländerna och Finland åtföljdes av minskningar i respektive lands offentliga utgiftskvot på mer än tio procentenheter. En del av den här minskningen kan förklaras av lägre räntebetalningar, men de primära utgiftskvoterna föll också markant under de här perioderna. Tack vare den kraftiga minskningen kunde länderna sänka sina inkomstkvoter och ändå förbättra sin budget under respektive skuldminskningsperiod. I Belgien och Spanien föll utgiftskvoterna också, men budgetanpassningen utgjordes även av ökade inkomstkvoter. 1 Se rutan Erfarenhet av minskade underskott i de offentliga finanserna i länderna i euroområdet i månadsrapporten från september 29 och The Greek economic and financial adjustment programme i månadsrapporten från maj 21. Juni 21 83

86 Kostnader och fördelar med budgetkonsolideringar Budgetkonsolideringar kan medföra vissa kostnader i form av lägre ekonomisk tillväxt på kort sikt. Alla sådana keynesianska kortfristiga kostnader kan dock under vissa omständigheter begränsas, vilket vi kan se i litteraturen. De omständigheter som hjälper till att minska de kortfristiga kostnaderna är att (i) budgeten har en mycket dålig utgångsposition och förtroendet för de offentliga finanserna är ganska lågt, (ii) budgetkonsolideringen görs på ett trovärdigt och konsekvent sätt, i synnerhet som en del av en omfattande reformstrategi, (iii) budgetanpassningens sammansättning är av hög kvalitet (dvs. fokuseras på reformer som förbättrar de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt), (iv) ekonomiska justeringar inte påverkas negativt av nominell rigiditet, (v) andelen konsumenter som räknar in de framtida effekterna av budgetminskningarna (dvs. så kallade ricardianska konsumenter) är hög, (vi) den ekonomiska öppenheten är hög och (vii) de kortsiktiga effekterna av en snävare finanspolitik motverkas av en nedskrivning av växelkursen och/eller av en mer expansiv penningpolitik. Förväntningseffekter kan också i teorin mer än uppväga budgetkonsolideringarnas hämmande effekt på tillväxten på kort sikt (de så kallade icke-keynesianska budgeteffekterna). Hypotesen med expansiva budgetminskningar postulerar att konsumenterna förutser fördelarna med budgetkonsolideringarna för deras permanenta inkomst och följaktligen ökar den privata konsumtionen. Men om minskningen i de offentliga utgifterna är liten och tillfällig, eller inte trovärdig, kanske den privata konsumtionen inte reagerar positivt på budgetnedskärningarna. 2 Icke-keynesianska effekter kan också förknippas med skatteökningar på höga nivåer av den offentliga skuldsättningen. Det här är ett argument som baseras på synen att finanspolitiken påverkas av förväntningar. Ett exempel: om allmänheten uppfattar budgetkonsolideringen som ett trovärdigt försök att minska behoven av offentlig upplåning kan det leda till positiva förmögenhetseffekter, vilket i sin tur leder till en ökning av den privata konsumtionen. 3 Dessutom sänker de minskade behoven av offentlig upplåning riskpremien i samband med emittering av statsobligationer, vilket sänker realräntan och stimulerar privata investeringar. Om budgetkonsolideringen ger upphov till vissa negativa effekter på BNP-tillväxten på kort sikt skulle dessutom en onödig fördröjning av en budgetkonsolidering resultera i ännu högre anpassningskostnader, eftersom den offentliga skulden ackumuleras under tiden och kräver en ännu större budgetkorrigering längre fram. Sammantaget är de långsiktiga fördelarna med en budgetkonsolidering oomtvistade. De består främst av en minskning av de offentliga finansieringsbehoven, vilket leder till både lägre långfristiga räntor (tack vare lägre efterfrågan och sänkta riskpremier) och frigörande av inkomster för att finansiera mer produktiva utgifter eller tillväxtstimulerande skattesänkningar. Ökad marginal skapas också som möjliggör för de automatiska budgetstabilisatorerna att verka fritt när så behövs. 2 Se Giavazzi, F. och Pagano, M., Can severe fiscal contractions be expansionary? Tales of two small European countries, i NBER Macroeconomics Annual 199, Vol. 5, Blanchard, O. och Fischer, S. (red.), MIT Press, 199 och Alesina, A. och Ardagna, S., Tales of fiscal contractions, i Economic Policy, 27, 1998, sid Se Blanchard, O., Comment on Giavazzi and Pagano, i NBER Macroeconomics Annual 199, Blanchard, O. och Fischer, S. (red.), 199, sid och Sutherland, A., Fiscal Crises and Aggregate Demand: Can High Public Debt Reverse the Effects of Fiscal Policy?, i Journal of Public Economics, 65(2), augusti 1997, sid Juni 21

87 DEN EKONOMISKA CH MONETÄRA UTVECKLINGEN De offentliga finansernas utveckling Lärdomar Historien har visat att det kommer att krävas ett betydande primärt överskott, skapat genom budget konsolidering, för att minska de mycket höga skuldkvoterna i många euroländer och därigenom begränsa deras dämpande effekt på produktionstillväxten. De uppföljningar som gjorts av Belgien, Irland, Spanien, Nederländerna och Finland har visat att en budgetkonsolidering som baseras på utgiftsreformer är det som mest sannolikt främjar en produktionstillväxt, i synnerhet i kombination med strukturreformer. 4 Sammantaget verkar det som om utgiftsbaserade budgetkonsolideringar är mer framgångsrika och har mer gynnsamma effekter på den långsiktiga ekonomiska tillväxten än inkomstbaserade. 5 Skattetrycket är dock redan högt och omfattningen för en inkomstbaserad konsolidering kan vara begränsad eftersom många euroländer redan ligger nära sin inkomstmaximerande skattenivå, dvs. högsta punkten på deras Lafferkurva. 6 Den empiriska litteraturen visar på olika resultat när det gäller om budgetkonsolideringar i euroområdet har haft en expansionseffekt på den ekonomiska aktiviteten på kort sikt. Under de perioder med avsevärda minskningar av den offentliga skulden som nämns ovan kan en expansiv budgetkonsolidering observeras i Irland, Nederländerna och Finland. 7 I ett bredare perspektiv kan vi konstatera att omkring hälften av budgetkonsolideringarna i EU under de senaste 3 åren följts av en ökad produktionstillväxt på kort sikt i förhållande till utgångsläget. 8 Slutligen har det också visats att budgetkonsolideringar har haft en begränsad negativ effekt på den reala produktionstillväxten i ett antal länder. 9 Även om en budgetkonsolidering kan innebära kostnader i form av lägre ekonomisk tillväxt på kort sikt är de gynnsamma effekterna av en budgetkonsolidering oomtvistade på lång sikt. Och om något tenderar sådana kortsiktiga kostnader att vara ganska begränsade i länder som har en budget i en svår utgångsposition och måste jämföras med kostnaderna för större anpassningsinsatser ju längre budgetkorrigeringen fördröjs. Tvärtom skulle ett tidigt offentliggörande och implementering av trovärdiga och ambitiösa konsolideringsplaner som inriktar sig på utgiftssidan i kombination med strukturreformer stärka allmänhetens förtroende för de offentliga finansernas hållbarhet, sänka räntornas riskpremie och på så sätt främja en makroekonomisk och finansiell stabilitet. Med tanke på den stora ökningen av de offentliga skuldkvoterna måste korrigeringen av budgetobalanserna påskyndas i många euroländer. Länderna måste återgå till sunda offentliga finanser, vilket krävs för att penningpolitiken ska kunna upprätthålla prisstabiliteten. 4 Se Hauptmeier, S., Heipertz, M. och Schuknecht, L., Expenditure Reform in Industrialised Countries: A Case-Study Approach, i Fiscal Studies, 28(3), 27, sid Se Alesina, A., Fiscal adjustments: lessons from recent history, mimeo, Harvard University, april Se Trabandt, M. och Uhlig, H., How far are we from the slippery slope? The Laffer curve revisited, Working Paper nr 1174, april Se Alesina, A. och Ardagna, S., Large changes in fiscal policy: taxes versus spending, NBER Working Paper nr 15438, oktober Se Giudice, G., Turrini, A. och in t Veld, J., Non-Keynesian Fiscal Adjustments? A Close Look at Expansionary Fiscal Consolidations in the EU, i Open Economies Review, Vol. 18(5), 27, sid Se Afonso, A., Expansionary fiscal consolidations in Europe: new evidence, i Applied Economics Letters, 17(2), 21, sid Det krävs att regeringarna visar beslutsamhet när det gäller att genomföra budget- och strukturreformer för att behålla stabiliteten och sammanhållningen i euroområdet. Alla regeringar måste förbinda sig att genomföra en konsolidering, samt eventuellt påskynda aktuella planer och leveranser, för att säkerställa att den tid som de extraordinära åtgärderna köper används för att återställa de offentliga finansernas sundhet permanent. Åtminstone krävs under de närmaste åren att rekommen- Juni 21 85

88 dationerna enligt EDP följs. Det blir allt viktigare att korrigera alltför stora underskott och bygga upp strukturella överskott för att minska de offentliga skuldkvoterna i euroområdet, eftersom de offentliga finansiella skulderna med råge överskrider de offentliga finansiella tillgångarna och dessa finansiella tillgångar därför inte kan betraktas som en tillräcklig buffert (se ruta 7). Utöver akuta budgetåtgärder förs även diskussioner om att stärka EU:s finanspolitiska ramverk. Efter ett offentliggörande av Europeiska rådet i mars 21 inrättades en insatsstyrka under ledning av Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy. Gruppen ska bland annat behandla de åtgärder som krävs för att stärka övervakningen och förebyggandet av budgetrisker och upprätta ett bättre ramverk för krislösning. Ruta 7 OFFENTLIG BRUTTOSKULD OCH OFFENTLIGA FINANSIELLA TILLGÅNGAR I EUROOMRÅDET Syftet med den här rutan är att diskutera definitioner och begrepp i samband med offentlig skuld. Först presenteras två begrepp som används i samband med offentlig bruttoskuld i euroområdet, nämligen Maastrichtskuld (eller EDP) och skuld enligt ESA 95. Därefter introduceras och bedöms begreppet offentlig nettoskuld, dvs. den offentliga skulden efter offentliga tillgångar. Den offentliga bruttoskulden är i grova drag den offentliga sektorns skulder. De två olika begrepp som beskrivs nedan och som används i samband med offentlig bruttoskuld skiljer sig främst i fråga om vilka skulder som ingår och hur de värderas. Det första begreppet för att beskriva offentlig skuld i EU-länderna brukar kallas Maastrichtskuld och definieras som den offentliga sektorns bruttoskuld till nominellt utestående värde i slutet av året, konsoliderat efter offentlig delsektor. 1 Maastrichtskuld omfattar offentliga skulder i form av valuta och inlåning, lån och värdepapper förutom aktier. Vissa finansiella instrument, t.ex. finansiella derivat och handelskrediter, omfattas inte. Det här begreppet för att ange offentlig skuld används inom förfarandet vid alltför stora underskott (EDP) och kallas därför också EDPskuld. Det är ett relevant begrepp som tjänar sitt syfte för förfaranden inom EU. Det används i synnerhet vid budgetövervakning enligt stabilitets- och tillväxtpakten för att bedöma om kriteriet gällande en skuldkvot som ligger under referensvärdet på 6 procent av BNP är uppfyllt. Den andra definitionen av offentlig bruttoskuld härleds direkt från de nationella räkenskaperna i enlighet med ESA 95 (European System of Accounts 1995) och kallas därför skuld enligt ESA 95. Även om det inte finns någon formell definition för offentlig skuld enligt ESA 95 i nationella räkenskaper omfattar den i princip alla offentliga skulder, förutom kapital. Utöver de instrument som ingår i EDP-skulden omfattar skuld enligt ESA 95 också vissa finansiella instrument, i tillämpliga fall finansiella derivat, övriga skulder och försäkringstekniska reserver. Vad gäller skuldernas värdering så redovisas skulder enligt ESA 95 till marknadsvärde i den offentliga balansräkningen. Diagram A visar den genomsnittliga bruttoskulden som andel av BNP i euroområdet, enligt EDP respektive enligt ESA 95, för perioden I slutet av 29 uppgick den genomsnittliga 1 Enligt definitionen i protokoll 12 om förfarandet vid alltför stora underskott som fogas till Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och i artikel 1(5) av rådets förordning (EG) nr 479/ Juni 21

89 DEN EKONOMISKA CH MONETÄRA UTVECKLINGEN De offentliga finansernas utveckling skuldkvoten enligt EDP till 78,7 procent av BNP i euroområdet och enligt ESA 95 till 91,5 procent av BNP. Som diagrammet visar var skulden enligt ESA 95 i genomsnitt cirka 12 procent högre av BNP än EDP-skulden under samma period, vilket främst förklaras av att det är olika instrument som omfattas och skillnader i värdering. Skulden enligt ESA 95 påverkas i synnerhet av förändringar i marknadens avkastning, eftersom skulderna redovisas till marknadsvärde. Så är inte fallet med EDP-skulden, enligt vilken finansiella instrument värderas till nominellt värde. Ur ett solvensperspektiv är det också intressant att titta på en indikator för den offentliga nettoskulden, som innebär att skulderna minskas med de offentliga finansiella tillgångarna. Detta kräver dock information om de finansiella tillgångarna. Offentliga finansiella tillgångar kan inkludera valuta och inlåning, offentliga lån, värdepapper förutom aktier, aktier och annat emitterat kapital, försäkringstekniska reserver och övriga tillgångar. Dessa finansiella tillgångar redovisas också till marknadsvärde i den offentliga balansräkningen. I genomsnitt har de offentliga finansiella tillgångarna i euroområdet varierat mellan 3 och 38 procent av BNP under de senaste tio åren och uppgick till cirka 38 procent av BNP i slutet av 29, se diagram A. Med andra ord är marknadsvärdet för de offentliga finansiella skulderna dubbelt så högt som marknadsvärdet för de offentliga finansiella tillgångarna. Det är därför som den genomsnittliga offentliga nettoskulden i euroområdet, definierat som skuld enligt ESA 95 minus finansiella tillgångar, legat kring 5 procent BNP under de senaste tio åren och ökade till 53,4 procent av BNP 29. Om vi ser närmare på sammansättningen av de finansiella tillgångarna utgjordes under 29 de offentliga finansiella tillgångarna i euroområdet främst av aktier och annat emitterat kapital (cirka 38 procent av de totala finansiella tillgångarna), valuta och inlåning samt övriga tillgångar Diagram A Euroområdets offentliga bruttooch nettoskuld samt finansiella tillgångar (procent av BNP) Offentlig bruttoskuld (EDP) Offentlig bruttoskuld (ESA 95) Nettoskuld (skuld enligt ESA 95 efter finansiella tillgångar) Offentliga finansiella tillgångar Källor: Europeiska kommissionen och, baserat på R. Mink och M. Rodríguez The Measurement of Government Debt in the Economic and Monetary Union, Sixth Banca d Italia Workshop on Public Finance, Diagram B Sammansättningen av de offentliga tillgångarna i euroområdet 29 (procent) försäkringstekniska finansiella reserver derivat övriga,1,1 valuta och inlåning tillgångar 18,6 19,2 värdepapper förutom aktier (kortfristiga),9 37,5 aktier och andra ägarandelar Källa:. värdepapper förutom aktier (långfristiga) 1,3 2,5 lån (kortfristiga) 1,8 lån (långfristiga) Juni 21 87

90 (båda cirka 19 procent), lån (13 procent) och värdepapper förutom aktier (11 procent), se diagram B. De offentliga finansiella tillgångarna utgör endast i begränsad omfattning en buffert mot offentliga skulder, eftersom vissa av dessa tillgångar (t.ex. aktier och annat kapital investerat i offentliga företag) är illikvida och därför inte snabbt kan användas för att lösa offentliga skulder. De kortfristiga finansiella tillgångarna, som ska vara likvida, innefattar valuta och inlåning, kortfristiga räntebärande värdepapper, kortfristiga lån och övriga tillgångar. De utgör cirka 41 procent av de totala offentliga finansiella tillgångarna i euroområdet. Det går att dra tre slutsatser av den här analysen av offentlig skuld. För det första har den genomsnittliga offentliga skuldkvoten i euroområdet, såväl brutto som netto, oavsett vilken definition som används varit på väg upp sedan 28 och ökat med elva procent till 15 procent av BNP de senaste två åren. För det andra är den genomsnittliga nettoskulden i euroområdet hög, vilket tyde r på att de offentliga finansiella tillgångarna inte utgör en tillräcklig buffert, i synnerhet efter som vissa av dessa tillgångar är illikvida. För det tredje kastar olika mätningar av skuld ljus på vissa specifika frågor. Begreppet bruttoskuld är särskilt användbart för att analysera den offentliga kortfristiga refinansieringsrisken, medan både brutto- och nettobegrepp kan vara relevanta för att bedöma solvens på lång sikt. Det skulle också vara intressant att mäta det offentliga nettovärdet, vilket skulle kunna definieras som balansen av de totala (finansiella och icke-finansiella) tillgångarna och skulderna. Detta är dock inte möjligt just nu med tanke på att det saknas data om de offentliga icke-finansiella tillgångarna. 88 Juni 21

91 den ekonomiska ch monetära utvecklingen 6 makroekonomiska FramtidsBedÖmningar FÖR euroområdet av eurosystemets EXPerter Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av eurosystemets experter Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserat på de uppgifter som fanns tillgängliga per den 27 maj I ljuset av utsikterna till en världsekonomisk återhämtning väntas den genomsnittliga ökningen av BNP i fasta priser på årsbasis ligga mellan,7 procent och 1,3 procent 21 och mellan,2 procent och 2,2 procent 211. Inflationen beräknas förbli måttlig under bedömningsperioden, dämpad av den låga aktiviteten i euroområdet. Den totala HIKP-inflationen väntas i genomsnitt ligga på mellan 1,4 procent och 1,6 procent 21 och mellan 1, procent och 2,2 procent 211. Ruta 8 Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik De tekniska antagandena om räntor samt antagandena om både energipriser och icke energirelaterade råvarupriser baseras på marknadsförväntningar med stoppdatum den 2 maj Antagandet om korta räntor är av rent teknisk art. De korta räntorna mäts av tremånaders Euribor, med marknadens förväntningar härledda från terminsräntor. Beräkningsmetoden innebär en total genomsnittsnivå på de korta räntorna på,8 procent under 21 och 1,1 procent under 211. Marknadens förväntningar för avkastningen på de nominella tioåriga statsobligationerna i euroområdet tyder på en genomsnittlig nivå på 3,9 procent 21 och en ökning till 4,2 procent 211. Grundscenariot tar även hänsyn till att finansieringsvillkoren förbättrats den senaste tiden och utgår ifrån antagandet att spreaden på bankernas utlåningsräntor mot ovanstående räntor kommer att minska något under perioden. På samma sätt antas villkoren för kreditgivning att lätta under perioden. Vad gäller råvarupriser antas, baserat på futuresmarknaderna under den tvåveckorsperiod som slutade på stoppdatumet, att det årliga genomsnittet för oljepriserna ska ligga på 79,5 USD per fat 21 och på 83,7 USD 211. Priserna på andra råvaror än energi i USD väntas öka med 17,9 procent 21, följt av en måttligare ökning på 1,2 procent 211. De bilaterala växelkurserna förväntas vara oförändrade under bedömningsperioden på de genomsnittsnivåer som rådde under den period på tio arbetsdagar som slutade på stoppdatumet. Detta ger en EUR/USD-växelkurs på 1,3 21 och 1, och en effektiv växelkurs för euron som i genomsnitt deprecierar med 6,4 procent 21 och ytterligare 1,8 procent 211. Antagandena om finanspolitiken grundar sig på de enskilda euroländernas nationella budgetplaner som var tillgängliga den 27 maj 21. De inkluderar alla politiska åtgärder som redan har godkänts av nationella parlament eller som specificerats i detalj av regeringarna och som sannolikt kommer att gå igenom lagberedningsprocessen. 1 Antaganden om olje- och livsmedelspriser baseras på terminspriser t.o.m. slutet av 211. För andra råvaror antas priserna följa terminspriserna till slutet av 21 och därefter utvecklas i linje med den globala ekonomiska aktiviteten 1 Eurosystemets makroekonomiska framtidsbedömningar görs gemensamt av experter från och de nationella centralbankerna i euroområdet. Sådana bedömningar görs två gånger om året och utgör underlag för -rådets bedömning av den ekonomiska utvecklingen och hoten mot prisstabiliteten. Mer information om de förfaranden och den teknik som använts ges i A Guide to Eurosystem staff macroeconomic projection exercises,, juni 21, och finns på :s webbplats. För att uttrycka den osäkerhet som omger bedömningarna används intervall vid presentationen av resultaten för varje variabel. Intervallen beräknas utifrån skillnaden mellan faktiska utfall och tidigare bedömningar som gjorts under ett antal år. Bredden på intervallen är två gånger genomsnittet av det absoluta värdet på dessa skillnader. Metoden som används, med korrektion för exceptionella händelser, beskrivs i New procedure for constructing staff projection ranges,, december 29, publicerad på :s webbplats. Juni 21 89

92 Omvärlden Utsikterna för världsekonomin har fortsatt att bli bättre, stadigare än vad som förväntades i de makroekonomiska framtidsbedömningarna av :s experter i mars. Framöver väntas tillväxten i världen sakta ned tillfälligt under andra halvåret av 21 som en återspegling av utfasningen av vissa faktorer som inledningsvis förstärkte återhämtningen, såsom politiska stimulanser och lagercykeln. Därefter förväntas den globala aktiviteten stödjas av en normalisering av finansiella förhållanden och av vissa förbättringar vad gäller förtroendet och arbetsmarknaden. Den världsekonomiska tillväxttakten förväntas fortsätta vara lägre än tidigare trender under eftersom återhämtningen särskilt i de mer utvecklade ekonomierna går långsammare till följd av finanskrisen. BNP i fasta priser utanför euroområdet förväntas öka med 4,7 procent 21 och med 4,1 procent 211. Tillväxten i euroområdets exportmarknader väntas bli runt 8,6 procent 21 och 6, procent 211. Bedömningarna FÖr Ökningen av BNP I Fasta Priser BNP i fasta priser ökade måttligt första kvartalet 21. Tillgängliga uppgifter tyder på att lageruppbyggnaden i hög grad bidrog till tillväxten medan flera andra faktorer dämpade den inhemska efterfrågeökningen, till exempel att regeringsåtgärder för uppmuntran till bilköp upphörde och negativa väderförhållanden. Under andra kvartalet bedöms ökningen av BNP i fasta priser bli avsevärt högre, bland annat till följd av en återhämtning inom byggsektorn. Under återstoden av 21 förväntas dock tillväxten förbli svag eftersom de faktorer som tillfälligt förstärkte tillväxten i inledningen av återhämtningen, t.ex. finanspolitiska stimulanser och lagercykeln, avtar i styrka. På längre sikt bedöms den ekonomiska återhämtningen förstärkas tack vare en gradvis ökande inhemsk efterfrågan. De fördröjda effekterna av penningpolitiska åtgärder och de stora ansträngningar som gjorts för att återställa det finansiella systemets funktionsförmåga förväntas ge stöd åt aktiviteterna under hela bedömningsperioden. Tillväxten under 21 och 211 förväntas dock förbli svagare än före recessionen på grund av det kontinuerliga behovet av att reparera balansräkningarna i olika sektorer samtidigt som privatkonsumtionen dämpas genom hög arbetslöshet, försiktighetssparande och måttlig inkomstökning. Dessutom tas det i utsikterna hänsyn till pågående finanspolitiska anpassningen i syfte att återupprätta och konsolidera förtroendet för hållbarhet på medellång sikt. På årsbasis förväntas BNP i fasta priser, efter en minskning på 4,1 procent 29, öka med mellan,7 procent och 1,3 procent 21 och mellan,2 procent och 2,2 procent 211. Bland de inhemska komponenterna av BNP förväntas andra privatinvesteringar än bostadsinvesteringar förbli ganska svaga under 21 på grund av hög reservkapacitet, svaga och osäkra efterfrågeutsikter, låg lönsamhet och finansieringsrestriktioner, men de förväntas därefter återhämta sig långsamt. Efter en kort tids väderrelaterad volatilitet i början av 21, bedöms bostadsinvesteringar fortsätta vara låga, dämpade av pågående korrigeringar på bostadsmarknaden i vissa länder. I linje med de stimulanspaket som annonserats i ett flertal euroländer och det efterföljande tillbakadragandet av dem, beräknas statliga investeringar i reala termer stabiliseras under 21 för att sedan minska markant året därpå. Tillväxten i den privata konsumtionen förväntas öka måttligt 21 innan den gradvis tilltar ytterligare året därpå. Reala inkomster förväntas totalt dämpas till följd av den svaga sysselsättningstillväxten i bedömningen. Samtidigt bedöms sparkvoten ligga kvar betydligt över nivån före krisen eftersom en del försiktighetssparande fortsätter att förekomma i samband med hög ekonomisk osäkerhet och måttliga utsikter till inkomstökning. Sparkvoten väntas dock minska något vartefter den ekonomiska situationen gradvis förbättras. Exporten i euroområdet återhämtade sig mot slutet av förra året och ökade kraftigt igen i början av 21. Exportens återhämtning fortsätter över hela bedömningsperioden, pådriven av utländsk 9 Juni 21

93 den ekonomiska ch monetära utvecklingen Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av eurosystemets experter Tabell 1 Makroekonomiska bedömningar för euroområdet 1), 2) (genomsnittliga årliga procentuella förändringar) HIKP,3 1,4-1,6 1, - 2,2 BNP -4,1,7-1,3,2-2,2 Privat konsumtion -1,2 -,2 -,4 -,2-1,6 Offentlig konsumtion 2,6,3-1,3 -,3-1,1 Fasta bruttoinvesteringar -1,8-3,4 - -1,2-2,1-2,7 Export (varor och tjänster) -13,2 5,5-9,1 1,1-7,9 Import (varor och tjänster) -12, 3,8-7,,4-6,8 1) Bedömningar för BNP och dess komponenter baseras på kalenderjusterade uppgifter. Bedömningarna för import och export inbegriper handel inom euroområdet. 2) Uppgifterna avser alla 16 euroländerna. efterfrågan och högre konkurrenskraft. Till följd av detta bedöms nettohandeln bidra positivt till BNP-ökningen både 21 och 211. Arbetslösheten väntas öka fram till början av 211 innan den stabiliseras, vilket återspeglar den eftersläpande korrigeringen mot den kraftiga produktionsminskningen fram till mitten av 29 och den förväntat svaga återhämtningen i den ekonomiska aktiviteten tillsammans med lönestelheter. Till stor del beroende på krisens effekter förväntas den potentiella tillväxten vara måttlig över hela bedömningsperioden, även om den återhämtar sig något. Det beror på den ökade strukturella arbetslösheten, lägre sysselsättningsgrad och de kraftigt minskade investeringarna som kommer att belasta kapitalstocken. Det är dock mycket osäkert hur stora dessa effekter blir och utsikterna för potentiell tillväxt, och följaktligen produktionsgapet, omges sålunda av ännu högre osäkerhet än vanligt. Inte desto mindre förväntas det uppskattade produktionsgapet minska något men vara fortsatt negativt under bedömningsperioden. Pris- och kostnadsutsikter Efter en kraftig återhämtning i mars 21 bedöms den totala HIKP-inflationen öka ytterligare något andra halvåret 21, till största delen pådriven av baseffekter från tidigare nedgångar i livsmedelspriserna. Därefter förväntas inflationen bli något måttligare, i linje med den lägre ökningstakt för energipriser som förutspås. Ökningstakten för HIKP exklusive livsmedel och energi bedöms däremot gradvis bli högre över bedömningsperioden, pådriven av förbättrad aktivitet och arbetsmarknad. Den årliga inflationstakten väntas i genomsnitt ligga på mellan 1,4 procent och 1,6 procent 21 och mellan 1, procent och 2,2 procent 211. Det externa pristrycket bedöms öka 21, i stort sett som en återspegling av råvaruprisernas förmodade utveckling och eurons depreciering, för att sedan avta 211. När det gäller inhemska pristryck så bedöms ökningen av lönen per timme minska kraftigt 21. Därefter förväntas endast en gradvis och måttlig ökning. I kombination med den förmodat kraftiga återhämtningen i arbetsproduktivitet, medför den totalt sett dämpade löneprofilen att ökningen av enhetsarbetskostnaderna avtar markant 21, följt av en begränsad återhämtning. Vinstmarginaler bedöms i sin tur återhämta sig betydligt 21 och fortsätta öka i en stadig takt därefter, med stöd av återhämtningen i aktiviteter och de måttliga utsikterna vad gäller löneökningar. Juni 21 91

94 Tabell 11 Jämförelse med framtidsbedömningarna från mars 21 (genomsnittlig årlig ändring i procent) BNP mars 21,4-1,2,5-2,5 BNP juni 21,7-1,3,2-2,2 HIKP mars 21,8-1,6,9-2,1 HIKP juni 21 1,4-1,6 1, - 2,2 JämFÖrelser med bedömningarna från Mars 21 När det gäller ökningen av BNP i fasta priser har intervallet för 21 reviderats uppåt jämfört med uppgifterna i månadsrapporten i mars 21. Detta återspeglar en starkare efterfrågan på kort sikt än vad som förväntades tidigare. Samtidigt har intervallet för 211 nedjusterats, huvudsakligen som en återspegling av nedrevideringarna av utsikterna för inhemsk efterfrågan. När det gäller HIKP-inflation, ligger intervallet för 21 nära den övre gränsen av bedömningen som publicerades i mars, medan intervallet för 211 ligger något högre än i tidigare bedömningar. Revideringen uppåt gäller främst effekterna av antaganden om starkare råvarupriser i euro. Ruta 9 Prognoser av andra institut Ett antal prognoser för euroområdet offentliggörs av både internationella organisationer och den privata sektorn. Dessa prognoser är dock inte helt jämförbara med varandra eller med de makroekonomiska framtidsbedömningarna av Eurosystemets experter eftersom de färdigställts vid olika tidpunkter. Dessutom använder de olika (delvis ospecificerade) metoder för att beräkna antaganden om skattepolitiska, finansiella och externa variabler, inklusive oljepriserna och priserna på andra råvaror. Slutligen finns det skillnader mellan metoderna för beräkning av kalenderjusteringar för de olika prognoserna (se tabellen nedan). Jämförelse mellan prognoser för BNP-tillväxt och hikp-inflation i euroområdet (genomsnittlig årlig ändring i procent) Datum för offentliggörande BNP-tillväxt HIKP-inflation IMF april 21 1, 1,5 1,1 1,3 Survey of Professional Forecasters april 21 1,1 1,5 1,4 1,5 Europeiska kommissionen maj 21,9 1,5 1,5 1,7 Consensus Economics Forecasts maj 21 1,1 1,5 1,3 1,4 OECD maj 21 1,2 1,8 1,4 1, Eurosystemets framtidsbedömningar juni 21,7-1,3,2-2,2 1,4-1,6 1, - 2,2 Källor: Europeiska kommissionens ekonomiska vårprognos 21, IMF World Economic Outlook april 21, OECD Economic Outlook maj 21, Consensus Economics Forecasts och :s Survey of Professional Forecasters. Anm. Både framtidsbedömningarna av Eurosystemets experter och prognoserna från OECD avser tillväxtsiffror på årsbasis som är kalenderjusterade medan Europeiska kommissionen och IMF rapporterar tillväxtsiffror på årsbasis som inte är kalenderjusterade. Andra prognoser anger inte om deras uppgifter är kalenderjusterade eller ej. 92 Juni 21

95 den ekonomiska ch monetära utvecklingen Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av eurosystemets experter I tillgängliga prognoser från andra institut väntas ökningen av BNP i fasta priser för euroområdet ligga på mellan,9 procent och 1,2 procent 21 och mellan 1,5 procent och 1,8 procent 211. Alla dessa prognoser ligger inom intervallen i Eurosystemets framtidsbedömningar. Vad gäller inflationen förutspås i prognoser från andra institut en genomsnittlig årlig HIKPinflation på mellan 1,1 procent och 1,5 procent 21 och mellan 1, procent och 1,7 procent 211. Dessa inflationsprognoser är också i linje med intervallen i Eurosystemets experters framtidsbedömningar. Juni 21 93

96 7 Utvecklingen av växelkurser och betalningsbalansen 7.1 Växelkurser I ett klimat som präglas av ökad implicit volatilitet har euron fortsatt att försvagas i nominella effektiv a termer under de senaste tre månaderna. Euron har försvagats över lag. Diagram 56 Eurons effektiva växelkurs (eer-21) och dess sammansättning 1) (dagliga uppgifter) Index: 1 kv 1999 = EUrons effektiva växelkurs Under de senaste tre månaderna fortsatte euron att försvagas på bred front, i nominella effektiva termer, och nådde en nivå långt under 29 års genomsnitt (se diagram 56). Den 9 juni låg den nominella effektiva växelkursen för euron jämfört med valutorna i 21 av de länder som hör till euroområdets viktigaste handelspartner 7, procent lägre än i slutet av februari och 1,4 procent under genomsnittsnivån 29. Eurons försvagning, som varit särskilt uttalad gentemot US-dollarn och japanska yenen, har följts av en kraftig ökning av den implicita volatiliteten i de bilaterala växelkurserna för euron gentemot and ra stora valutor, på både kort och lång sikt. 97 1, -, -1, -2, 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv Bidrag till förändringar i eurons (EER-21) effektiva växelkurs 2) Från 26 februari 21 till 9 juni 21 (procentenheter) 97 1, -, -1, -2, Diagram 57 Eurons nominella och reala effektiva växelkurser 1) (uppgifter per månad/kvartal; index: 1 kv 1999 = 1) 12 Nominell Deflaterad med KPI Deflaterad med PPI Deflaterad med ULCM 12-3, -3, -4, -4, , -5, -6, -7, -6, -7, 1 1-8, USD JPY CHF OMS EER-21 GBP CNY SEK Övriga -8, Källa:. 1) En uppgång i index motsvarar en appreciering av euron gentemot 21 av de viktigaste handelspartnerna i euroområdet och i övriga EU. 2) Bidrag till förändringar i EER-21 visas endast mot valutorna i euroområdets sex viktigaste handelspartner. Kategorin OMS (övriga medlemsländer) avser det aggregerade bidraget från valutorna för de medlemsländer som inte ingår i euroområdet (utom GBP och SEK). Kategorin Övriga avser det aggregerade bidraget från valutorna från de återstående sex handelspartnerna i euroområdet i EER-21-indexet. Förändringar beräknas utifrån motsvarande totala handelvikter i EER-21-indexet Källa:. 1) En uppgång i EER-21-indexet betyder appreciering av euron. De senaste månadsuppgifterna avser maj 21. När det gäller reala EER-21, deflaterad med enhetsarbetskostnader för tillverkningsindustrin, avser den senaste uppgiften fjärde kvartalet 29 och den grundar sig delvis på uppskattningar Juni 21

97 den ekonomiska ch monetära utvecklingen Utvecklingen av växelkurser och betalningsbalansen När det gäller indikatorerna på euroområdets internationella konkurrenskraft i pris- och kostnadshänseende, baserat på konsumentpriser, låg eurons reala effektiva växelkurs i april 21 omkring 5,6 procent under den genomsnittliga nivån för 29 (se diagram 57). US-Dollarn/EUron Under tremånadersperioden fram till 9 juni fortsatte euron att försvagas mot US-dollarn (se diagram 58), och nådde den lägsta nivån sedan början av 26, vilket var långt under 29 års genomsnitt. Under samma period ökade den implicita volatiliteten i växelkursen mellan USdollarn och euron, med en kraftig uppgång i början av maj, framför allt i ett kortare perspektiv (se diagram 58). Den ökade volatiliteten inom alla tillgängliga optionskontrakt (upp till ett år), tyder på att marknadsaktörerna inte förväntar sig att osäkerheten på marknaden kommer att minska på medellång sikt heller. En ökad osäkerhet på marknaden brukar leda till att aktörer tar sin tillflykt till säkra tillgångar, vilket oftast gynnar US-dollarn. Den 9 juni handlades euron till 1,2 USD, vilket är 11,5 procent lägre än i slutet av februari och cirka 13,9 procent under genomsnittet 29. Diagram 58 Växelkursutveckling och implicit volatilitet (dagliga uppgifter) 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 Växelkurser USD/EUR (vänster skala) JPY/EUR (höger skala) 1,1 apr jul okt jan apr ,,9,8 GBP/EUR (vänster skala) CHF/EUR (höger skala) ,6 1,55 1,5 1,45 JAPanska Yenen/EUron Efter att ha stärkts under 29 började euron försvagas gentemot den japanska yenen i början av 21. Under de tre månaderna fram till 9 juni fortsatte euron att försvagas gentemot den japanska yenen, och upphävde helt dess värdestegring under 29 och nådde den lägsta nivån sedan slutet av 21. Den 9 juni noterades euron för 1 japanska yen, 9, procent lägre än i slutet av februari och 15,6 procent under genomsnittet 29. Under samma period ökade den implicita volatiliteten markant i växelkursen mellan japanska yenen och euron, och nådde nivåer som inte noterats sedan första kvartalet 29 (se diagram 58). EU-meDlemsstaternas valutor Under de senaste tre månaderna har valutorna i ERM2 legat relativt stabilt gentemot euron och handlades till eller i ett smalt band kring sina respektive centralkurser (se diagram 59). Under,7, apr jul okt jan apr Implicit växelkursvolatilitet (tre månader) USD/EUR GBP/EUR JPY/EUR apr jul okt jan apr Källor: Bloomberg och. 1,4 1, Juni 21 95

98 samma period låg den lettiska latsen kvar på den nedre delen av ett ensidigt fluktuationsband på +/-1 procent. Vad beträffar valutorna i de EU-medlemsstater som inte deltar i ERM2 försvagades euron mot det brittiska pundet (med 7,5 procent) under de senaste tre månaderna, och handlades till,83 GBP den 9 juni. Under samma period ökade den implicita volatiliteten i växelkursen mellan det brittiska pundet och euron på kort sikt (se diagram 58) och euron stärktes mot polska zlotyn (3,6 procent) och ungerska forinten (4,4 procent). ANDra valutor Euron försvagades mot schweiziska francen och sjönk med cirka 6 procent under de tre månaderna fram till 9 juni, till 1,38 CHF. Under samma period rörde sig eurons bilaterala växelkurser mot den kinesiska renminbin och Hongkongdollarn i linje med växelkursen mellan US-dollarn och euron. Trots en kraftig återhämtning i mitten av maj, försvagades euron under den här perioden mot viktiga råvaruvalutor som den kanadensiska dollarn (med 12,7 procent) och australiska dollarn (med 5, procent). 7.2 Betalningsbalans Varuhandeln med länder utanför euroområdet fortsatte att öka under första kvartalet 21. Den ackumulerade bytesbalansen i euroområdet mätt över tolv månader minskade i mars till 41,7 miljarder euro (cirka,5 procent av BNP). I den finansiella balansen stod det lägre nettoinflödet i portföljinvesteringar för minskningen i nettoinflödet i de kombinerade direkt- och portföljinvesteringarna, till ackumulerade 147,4 miljarder euro under tolvmånadersperioden fram till mars. Diagram 59 Växelkursutveckling inom erm2 (dagliga uppgifter; avvikelser från centralkursen i procentenheter) EEK/EUR DKK/EUR LTL/EUR LVL/EUR 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv Källa:. Anm. En positiv (negativ) avvikelse från centralkursen betyder att valutan befinner sig på den undre (övre) delen av bandet. För den danska kronan är fluktuationsbandet ±2,25 %, för alla övriga valutor gäller det normala fluktuationsbandet på ±15 %.. Diagram 6 Varuhandeln med länderna utanför euroområdet (Förändring i procent jämfört med föregående 3-månadersperiod; miljarder euro för produktionsbalans; 3-månaders glidande medelvärde; månadsuppgifter; arbets- och säsongsjusterat) Produktionsbalans (höger skala) Varuexport (vänster skala) Varuimport (vänster skala) HANDels- och bytesbalansen Återhämtningen för varuhandeln med länder utanför euroområdet som inleddes i slutet av 29 fortsatte i allt snabbare takt under första kvartalet 21. Jämfört med kvartalet före, ökade varuexportvärdet med 9,3 procent (se diagram 6 96 Juni Källa:

99 den ekonomiska ch monetära utvecklingen Utvecklingen av växelkurser och betalningsbalansen och tabell 12), vilket var långt över det långsiktiga kvartalsgenomsnittet. Bakom den ökade exporten låg framför allt en ytterligare ökning av utländsk efterfrågan, vilken delvis berodde på de fortsatta effekterna av finanspolitisk stimulans och en förlängd lagercykel hos euroområdets handelspartner. Framför allt ökade varuexporten till Asien, USA och OPEC, medan exporten till Storbritannien och andra medlemsstater i EU stabiliserades (se diagram 61). På grund av deprecieringen av euron har dessutom exportföretag inom euroområdet troligen främjats av gynnsammare exportpriser, jämfört med deras största konkurrenter. De siffror som finns tillgängliga för volym och priser när det gäller värdet på export utanför euroområdet, visar att den senaste tidens exportökning framför allt berodde på ökade volymer, medan exportpriserna ökade i måttligare takt. Under första kvartalet 21 ökade även värdet på import från länder utanför euroområdet markant jämfört med fjärde kvartalet 29, en ökning med 1,5 procent, och överträffade kraftigt den tidigare genomsnittliga tillväxten per kvartal. Den ökade importen av varor tycks bland annat understödjas av den exportstyrda efterfrågan på importerade insatsvaror. Deprecieringen av euron kan samtidigt ha haft en dämpande effekt på importen. Till skillnad från varuhandeln med länder utanför euroområdet, tycks tjänstehandeln ha tappat fart under första kvartalet 21. Vid en kvartalsvis jämförelse minskade export- och importvärdet av tjänster med,5 respektive,9 procent, efter en svag ökning under föregående månader. Eftersom importökningen var större än exportökningen, krympte handelsöverskottet av varor och tjänster på det hela taget under första kvartalet 21, jämfört med föregående kvartal. Mätt kumulativt över tolv månader ökade dock handelsöverskottet av varor och tjänster, vilket bidrog till lägre underskott i bytesbalansen (se diagram 62). Under tolvmånadersperioden fram till mars uppgick det ackumulerade Diagram 61 Exportvolymer utanför euroområdet mot utvalda handelspartners (index: (tredje kvartalet 28 = 1: säsongsrensat; 3-månaders glidande medelvärde) 12 Totalt USA Storbritannien EU-länderna utanför euroområdet Asien OPEC 12 Diagram 62 Huvudkomponenterna i bytesbalansen (miljarder euro; månadsuppgifter; 12-månaders kumulerade uppgifter) 15 Löpande transfereringar Faktorinkomster Tjänster Varor Bytesbalans Källor: Eurostat och :s beräkningar. Anm. Den senaste observationen gäller mars 21 förutom för EU-länderna utanför euroområdet och Storbritannien (februari 21). De sammanlagda EU-länderna utanför euroområdet omfattar inte Danmark, Sverige eller Storbritannien Källa:. -25 Juni 21 97

100 Tabell 12 Huvudkomponenterna i euroområdets betalningsbalansstatistik (säsongrensat, om inget annat anges) 21 feb 21 mar Miljarder euro Uppgifter per kvartal 12-månaders kumulativa siffror kv 3 kv 4 kv 1 kv 1 kv 1 kv Bytesbalans -4,5 1,7-5,8-3,6-3, -1,5-164, -41,7 Varor 5,3 3,8 3,8 4,5 4,7 3,8-23,2 5,5 Export 119, 126,4 15,9 15,4 11,5 12,8 1491,2 1327,9 Import 113,7 122,7 12,1 1,9 15,9 117, 1514,4 1277,3 Tjänster 3,6 4, 1,8 2,7 3,4 3,6 35,2 34,6 Export 38,7 39,9 38,8 38,4 39,5 39,3 58, 468,1 Import 35,2 35,9 37, 35,7 36,1 35,7 472,7 433,5 Faktorinkomster -1,5 -,9-4,2-4, -3,9-1,5-77,5-41,1 Löpande transfereringar -11,9-5,1-7,2-6,9-7,2-7,3-98,6-85,7 Finansiell balans 1) 4,5,9 3,6-4,2-1,3 6,6 185,2 14,4 Kombinerade direkt- och portföljinvesteringar, netto 8,1-37,8 23,7 18,1 18,4-11,2 188,5 147,4 Direktinvesteringar, netto,6-25,4,1-7,9-2,6-9,3-198,3-59, Portföljinvesteringar, netto 7,5-12,4 23,6 26,1 21, -1,9 386,8 26,4 Aktier 5, -5,4 12,9 16,6 4,9 6,9-126,5 124, Räntebärande värdepapper 2,5-6,9 1,7 9,4 16,2-8,8 513,3 82,5 Obligationer -,9-6,7 1,8-15,5 5,8-6,7 266,9-44,1 Penningmarknadsinstrument 3,4 -,2 8,9 25, 1,4-2,1 246,4 126,6 Netto övriga investeringar,1 41,4-27,2-21, -21,6-27,2 4,6-156,1 Procentuell förändring under föregående period Varor och tjänster Export,8 5,5-1,9 -,6 4,4 6,7-2,8-1,2 Import -1,3 6,5-4,5-1,8 3,9 7,6,9-13,9 Varor Export 1,6 6,3-1,1 -,5 4,9 9,3-3,9-11, Import -,8 7,9-5,2-1,2 5, 1,5,1-15,7 Tjänster Export -1,6 3, -3,9-1,1 2,9 -,5,5-7,9 Import -2,9 2, -2,4-3,5 1, -,9 3,7-8,3 Källa:. Anm. På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman. 1) Siffrorna avser balanser (nettoflöden). Ett positivt (negativt) tecken visar ett nettoinflöde (-utflöde). Ej säsongrensat. underskottet i bytesbalansen till 41,7 miljarder euro (cirka,5 procent av BNP), jämfört med 164, miljarder euro ett år tidigare. Detta berodde inte bara på den förbättrade handelsbalansen för varor och tjänster, utan också på lägre underskott i balansen för faktorinkomster och löpande transfereringar. Tillgängliga indikatorer pekar på att varuexporten till områden utanför euroområdet kommer att fortsätta öka den närmaste tiden. Inköpschefsindex för ny exportorderingång inom euroområdets tillverkningssektor låg fortsatt väl över 5-punktströskeln mellan expansion och kontraktion, trots att den har minskat marginellt under de senaste månaderna. Takten kan dock komma att dämpas något när effekten av tillfälliga faktorer såsom finanspolitisk stimulans och stöd från lagercykeln som påverkar den utländska efterfrågan successivt avtar. Finansiell balans Under första kvartalet 21 uppvisade de sammantagna direkt- och portföljinvesteringarna i euroområdet ett månadsgenomsnittligt nettoutflöde på 11,2 miljarder euro, jämfört med ett nettoinflöde på 18,4 miljarder euro under det föregående kvartalet (se diagram 63). Denna utveckling avspeglar framför allt en ändrad riktning i portföljinvesteringar, från nettoinflöde på 21, miljarder euro till 98 Juni 21

101 den ekonomiska ch monetära utvecklingen Utvecklingen av växelkurser och betalningsbalansen Diagram 63 Huvudkomponenter i den finansiella balansen (miljarder euro; nettoflöden; 3-månaders glidande medelvärde; månadsuppgifter) Aktier Penningmarknadsinstrument Obligationer och värdepapper Direktinvesteringar Sammantagna direkt- och portföljinvesteringar nettoutflöde på 1,9 miljarder euro, vilken framför allt beror på en förändring från nettoinflöde till nettoutflöde av skuldinstrument. I stort förstärktes den betydande ökningen av investeringar gjorda av hemmahörande i euroområdet i skuldinstrument utomlands, framför allt obligationer och värdepapper, av en nedtrappning av det finansiella inflödet i skuldinstrument i euroområdet av utländska aktörer. I motsats till detta ökade nettoinflödet i aktier något, då internationella investerare visade en viss grad av förnyad riskaptit. Samtidigt ökade nettoutflödet i direktinvesteringar till 9,3 miljarder euro under första kvartalet 21, från 2,6 miljarder euro sista kvartalet 29, i och med att utländska direktinvesteringar visade tecken på nedgång Sett i ett längre perspektiv uppvisade de kombinerade direkt- och portföljinvesteringarna i euroområdet under tolvmånadersperioden fram till mars ett lägre nettoinflöde på 147,4 miljarder Källa:. euro, jämfört med 188,5 miljarder euro ett år tidigare (se tabell 12). Denna minskning berodde till stor del på lägre nettoinflöden i portföljinvesteringar, vilket i sin tur dolde betydande förändringar i gränsöverskridande finansiella transaktioner på aktie- och skuldinstrumentmarknaderna. Under 29 och första kvartalet 21 minskade intresset för lågrisktillgångar, däribland kortfristiga skuldinstrument och statsobligationer, när de globala ekonomiska utsikterna började ljusna och läget på finansmarknaden förbättrades. Detta resulterade i betydligt lägre nettoinflöden i skuldinstrument främst på grund av utländska investerares minskade köp av skuldinstrument i euroområdet jämfört med toppnivåerna 28 vilket mer än kompenserade skiftet från nettoutflöde till nettoinflöde i aktier. Finanskrisens effekt på nivån och sammansättningen på de gränsöverskridande finansiella flödena analyseras mer ingående i ruta 1. Sammantaget minskade nettoinflödet i den finansiella balansen till 14,4 miljarder euro under tolvmånadersperioden fram till mars. Det minskade nettoinflödet i kombinerade direkt- och portföljinvesteringar och förändringen från nettoinflöde till nettoutflöde i övriga investeringar låg bakom den här utvecklingen. Ruta 1 Finansiell turbulens och Finansiella Flöden över gränserna i euroområdet Den finansiella turbulens som inleddes sommaren 27 och intensifierades under hösten 28 fick allvarliga konsekvenser för de externa balanserna i euroområdet, genom både handels- och finansiella kanalerna. Utrikeshandelns utveckling har visserligen studerats ingående vid ett flertal tidigare tillfällen 1, men den här rutan betonar finanskrisens effekt på nivån och sammansättning- 1 Se till exempel rutan Recent developments in euro area trade i månadsrapporten från februari 21. Juni 21 99

102 en på de gränsöverskridande finansiella transaktionerna i euroområdet, och studerar utvecklingen för dessa flöden under den följande perioden av återhämtning i den globala ekonomin. 2 Under åren närmast före finanskrisen noterades en kraftig uppgång i gränsöverskridande köp av finansiella tillgångar, både utomlands av hemmahörande i euroområdet (tillgångar) och i euroområdet av icke hemmahörande (skulder), framför allt under perioden från 25 till mitten av 27 (se diagram A). Orsaken var delvis global finansiell innovation och ett flertal finansinstituts omfattande användning av nya risköverföringsinstrument, till exempel skuldebrev och andra derivatkontrakt. Den allt större globala finansiella integreringen bidrog också till ökad efterfrågan på utländska tillgångar, tillsammans med låg riskaversion från investerarna och gynnsamma markoekonomiska villkor. Diagram a Finansiell balans i euroområdet (miljarder euro; årliga flöden) Tillgångar Skulder Källa:. Anm. I finansiella balansen ingår direktinvesteringar, portföljinvesteringar, finansiella derivat, övriga investeringar och reservtillgångar. Inflöde (+); utflöde (-). När finanskrisen intensifierades under hösten 28 bröts uppgången i de gränsöverskridande finansiella flödena på den finansiella balansens tillgångs- och skuldsida i euroområdet. En betydande minskning av utländska finansiella transaktioner av hemmahörande såväl i som utanför euroområdet noterades 28, och blev tydlig hos alla typer av investerare, från banksektorn till andra sektorer och inom alla typer av investeringar och instrument. Ett flertal exceptionella omständigheter förstärkte minskningen av investeringar över gränserna och resulterade i vissa fall i avyttringar av hemmahörande och icke hemmahörande i euroområdet under krisen. Avsaknaden av likviditet på grund av fördelningen mellan interbankmarknaderna och marknaderna för värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet, ledde initialt till en betydande försäljning av andra tillgångar för att få in likvida medel. Dessutom förändrades investerarnas riskuppfattning av den ökade osäkerheten och ojämna informationen mellan långivare och låntagare, samtidigt som detta i viss mån också uppmuntrade ett flockbeteende. Till det exceptionellt stora likviditetsbehovet och den skyhöga riskaversionen kom omfattande omstruktureringar av balansräkningar, vilket orsakades av oro för solvensproblem. Till följd av detta ökade intresset för hemmamarknaderna, som yttrade sig i betydande hemtagning av kapital, och säkrare placeringar. Sammantaget gjorde detta inte bara att de gränsöverskridande transaktionerna i direktinvesteringar, portföljinvesteringar och andra investeringar minskade, utan också att sammansättningen på gränsöverskridande portföljflöden förändrades, framför allt genom övergång från (i) aktier till skuldinstrument, (ii) långfristiga till kortfristiga skuldinstrument och (iii) värdepapper utgivna av privata sektorn till skuldinstrument från offentlig sektor, vilket till exempel illustreras i diagram B som visar utländska investeringar i skuldinstrument som har utfärdats av olika sektorer i euroområdet. 2 Observera att rutan redovisar euroområdets sammanlagda externa finansiellt flöde.det finansiella flödet inom euroområdet ingår inte i analysen. 1 Juni 21

103 den ekonomiska ch monetära utvecklingen Utvecklingen av växelkurser och betalningsbalansen Diagram b Utländska investeringar i skuldebrev i euroområdet inom olika sektorer (miljarder euro; årliga flöden) Offentlig sektor Monetära finansinstitut Övriga sektorer Totalt 5 5 Diagram c Inflöde av direktinvesteringar i euroområdet per geografisk region (miljarder euro; fyra kvartals kumulerade uppgifter) 4 Övrigt USA Storbritannien Japan Schweiz Central- och östeuropeiska länder Källa:. Anm. I de monetära finansinstituten ingår Eurosystemet. Källa:. När den globala ekonomin började visa tecken på stabilisering 29, dämpades eller till och med vände vissa av de gränsöverskridande finansiella flödena från hemmahörande och icke hemma hörande i euroområdet som noterades under krisen. I fråga om portföljinvesteringar förlorade tillgångar med låg risk, däribland kortfristiga skuldinstrument och statliga värdepapper, viss del av sin dragningskraft under 29 när ekonomin började ljusna och förhållandena på finansmarknaden förbättrades. Samtidigt upphörde den gränsöverskridande så kallade deleveraging-processen för aktier, där hemmahörande och icke hemmahörande i euroområdet deltog under 28, när investerarnas riskaptit till viss del kom tillbaka. Deleveraging har dock haft en fortsatt stor betydelse för lån och inlåning över gränserna, vilket framgår av flödet av övriga investeringar i den finansiella balansen i euroområdet. Behovet av att stärka kapitalpositioner och minska den internationella riskexponeringen var en viktig orsak till fortsatta avyttringar av utländska tillgångar och minskningen av skulder över gränserna av banksektorn i euroområdet. Behovet av att justera balansräkningarna och återbetala lån ledde dessutom för första gången till att tillgångar och skulder i form av lån och inlåning av andra sektorer än banksektorn i euroområdet minskade. Direktinvesteringarna som under krisen dämpades, men visade sig vara mer motståndskraftiga än andra former av privat kapital visade tecken på återhämning under 29. Interna direkt investeringar började öka igen, men var fortsatt betydligt dämpade, framför allt från Storbritannien och USA (se diagram C). Samtidigt stabiliserades direktinvesteringar utomlands av hemmahörande i euroområdet. Sammanfattningsvis innebar finanskrisen betydande förändringar av storleken och sammansättningen på finansiella flöden över gränserna, av hemmahörande både i och utanför euroområdet. Stort behov av likviditet, skyhög riskaversion och omfattande omstrukturering av balansräkningar drog igång betydande nedtrappningar eller avyttringar av alla typer av investeringar och instrument. Resultatet av detta blev att nettoinflödet av kombinerade direkt- och portföljinvesteringar ökade markant i euroområdet under 28. Ökningen speglade till stor del starka nettoinflöden av obligationer och värdepapper samt penningmarknadsinstrument, vilket motverkade nettoutflödet av direktinvesteringar och aktieplaceringar. För posten övriga investeringar i euroområdets finansiella balans noterades samtidigt ett nettoinflöde, till följd av :s lik- Juni 21 11

104 viditetsskapande transaktioner för US-dollarn 3 (se diagram D). De viktigaste utvecklingarna i den finansiella aktiviteten över gränserna under krisen var dock mindre tydliga eller vände till och med under 29. Förändringen i aktieplaceringar, från nettoutflöde till nettoinflöde, och det minskade nettoutflödet av direktinvesteringar mer än kompenserade för utländska investerares kraftigt minskade nettoköp av skuldinstrument i euroområdet, jämfört med toppnivåerna 28. Detta ledde till ett ännu större nettoinflöde i kombinerade direkt- och portföljinvesteringar 29. Samtidigt noterades ett nettoutflöde från andra investeringar på grund av att de likviditetsskapande transaktioner som hade gjort ett år tidigare för USdollarn upphörde och bankernas fortsatta bantning av sina balansräkningar. Diagram D Huvudkomponenter i euroområdets finansiella balans (miljarder euro; 12-månaders kumulerade nettouppgifter) Övriga investeringar Direktinvesteringar Sammantagna direkt- och portföljinvesteringar Aktier Penningmarknadsinstrument Obligationer och värdepapper Framöver kan de finansiella flödena över gränserna i euroområdet komma att ligga under nivåerna före krisen en tid, i och med att hemmahörande i och utanför euroområdet fortsätter att omstrukturera sina balansräkningar. Efter det uppsving som den internationella finansiella aktiviteten fick före krisen, kan de finansiella flödena över gränserna komma att normaliseras på något lägre nivåer. De gränsöverskridande finansiella flödena av hemmahörande och icke hemmahörande i euroområdet under första kvartalet 21 låg dock under de långsiktiga genomsnitten. Även om riskaptiten nyligen har tilltagit och de gränsöverskridande aktietransaktionerna fått nytt liv, är det osäkert om denna utveckling kommer att fortsätta under den närmaste framtiden. Mycket beror dessutom på utsikterna för den globala ekonomin och framför allt för de offentliga finansernas utveckling i olika delar av världen Källa:. Anm. Den senaste observationen gäller december 29. Nettoinflöden (+); nettoutflöden (-). 3 När krisen intensifierades i september 28 blev trycket högt på marknader finansierade i US-dollar. inledde ett tillfälligt valutaswaparrangemang med amerikanska Federal Reserve, som gjorde att kunde genomföra likviditetsskapande transaktioner för US-dollarn med sina motparter mot av Eurosystemet godtagbara säkerheter. 12 Juni 21

105 S TAT I S T I K F Ö R E U R O O M R Å D E T December 25 S 1 Juni 21 S 1

106 S 2 December 25

107 I N N E H Å L L 1 Ö V E R S I K T F Ö R E U R O O M R Å D E T Översikt över ekonomiska indikatorer för euroområdet 1 P E N N I N G P O L I T I S K S TAT I S T I K 1.1 Eurosystemets konsoliderade balansräkning 1.2 :s styrräntor 1.3 Eurosystemets penningpolitiska transaktioner som tilldelats genom anbudsförfaranden 1.4 Kassakravs- och likviditetsstatistik 2 P E N N I N G M Ä N G D, B A N K V E R K S A M H E T O C H I N V E S T E R I N G S F O N D E R 2.1 Aggregerad balansräkning för euroområdets MFI 2.2 Konsoliderad balansräkning för euroområdets MFI 2.3 Penningmängdsstatistik 2.4 MFI:s utlåning: fördelning 2.5 Inlåning hos MFI-sektorn: fördelning 2.6 MFI:s innehav av värdepapper: fördelning 2.7 Omvärdering av vissa poster i MFI:s balansräkning 2.8 Valutafördelning av vissa poster i MFI:s balansräkning 2.9 Aggregerad balansräkning för investeringsfonder i euroområdet 2.1 Värdepapper som innehas av investeringsfonder, fördelat på utgivare av värdepapper 3 R Ä K E N S K A P E R F Ö R E U R O O M R Å D E T 3.1 Integrerade ekonomiska och finansiella räkenskaper efter institutionell sektor 3.2 Icke-finansiella räkenskaper för euroområdet 3.3 Hushåll 3.4 Icke-finansiella företag 3.5 Försäkringsföretag och pensionsinstitut 4 F I N A N S M A R K N A D E R 4.1 Andra värdepapper än aktier, fördelat på ursprunglig löptid, emittentens hemvist och valuta 4.2 Andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, fördelat på emitterande sektor och typ av instrument 4.3 Andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, ökningstakt 4.4 Noterade aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet 4.5 MFI-räntor på eurodenominerad inlåning från och utlåning till hemmahörande i euroområdet 4.6 Penningmarknadsräntor 4.7 Avkastningskurvor i euroområdet 4.8 Aktieindex 5 P R I S E R, P R O D U K T I O N, E F T E R F R Å G A N O C H A R B E T S M A R K N A D 5.1 HIKP, andra priser och kostnader 5.2 Produktion och efterfrågan 5.3 Arbetsmarknad S5 S6 S7 S8 S9 S1 S11 S12 S14 S17 S2 S21 S22 S24 S25 S26 S3 S32 S33 S34 S35 S36 S38 S4 S42 S44 S45 S46 S47 S5 S54 1 För mer information, kontakta oss på: statistics@ecb.europa.eu. Se :s Statistical Data Warehouse på :s webbplats ( för längre tidsserier och utförligare uppgifter. December 25 S 3 Juni 21 S 3

108 6 O F F E N T L I G A S E K T O R N S F I N A N S E R 6.1 Inkomster, utgifter och underskott/överskott 6.2 Skuld 6.3 Skuldförändring 6.4 Inkomster, utgifter och underskott/överskott på kvartal 6.5 Skuld och skuldförändring från kvartal till kvartal 7 E X T E R N A T R A N S A K T I O N E R O C H U T L A N D S S T Ä L L N I N G 7.1 Översikt över betalningsbalansen 7.2 Bytesbalans och kapitalbalans 7.3 Finansiell balans 7.4 Monetär uppställning av betalningsbalansen 7.5 Varuhandel 8 V Ä X E L K U R S E R 8.1 Effektiva växelkurser 8.2 Bilaterala växelkurser 9 U T V E C K L I N G U TA N F Ö R E U R O O M R Å D E T 9.1 Andra EU-länder 9.2 USA och Japan D I A G R A M F Ö R T E C K N I N G T E K N I S K A A N M Ä R K N I N G A R A L L M Ä N N A A N M Ä R K N I N G A R S55 S56 S57 S58 S59 S6 S61 S63 S69 S7 S72 S73 S74 S75 S76 S77 S83 Teckenförklaring - uppgift finns inte tillgänglig/är inte tillämplig. uppgift finns ännu inte tillgänglig värdet är noll eller försumbart miljard 1 9 (p) preliminär 4 December Juni 2125 S 4

109 December 25 S 5

110 Ö V E R S I K T F Ö R E U R O O M R Å D E T Översikt över ekonomiska indikatorer för euroområdet (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 1. Penningmängdsutveckling och räntor 1) M1 2) M2 2) M3 2), 3) 2), 3) M3 tre månaders glidande medelvärde (centrerat) MFI-lån till hemmahörande i euroområdet utom MFI och offentlig sektor 3) Andra värdepapper än aktier emitterade i euro av icke-mfi 2) 3-månadersränta (Euribor, % per år, genomsnitt för perioden) 1-årig avistaränta (procent per år, vid periodens slut) 4) Priser, produktion, efterfrågan och arbetsmarknad HIKP 1) Producentpriser inom industrin Arbetskostnader per timme Real BNP Industriproduktion exklusive byggverksamhet Kapacitetsutnyttande inom tillverkningsindustrin (procent) Sysselsättning Arbetslöshet (% av arbetskraften) Betalningsbalans, valutareserv och växelkurser (miljarder euro, om inget annat anges) Bytesbalans och kapitalbalans Betalningsbalans (nettotransaktioner) Varor Direktinvesteringar Portföljinvesteringar Valutareserv (ställning vid periodens slut) Eurons effektiva växelkurs: EER-21 5) (index: 1 kv 1999 = 1) Nominell Real (KPI) Växelkurs USD/EUR Källor:, Europeiska kommissionen (GD Ekonomi och finans) och Reuters. Anm. För mer information om statistiken, se relevanta tabeller längre fram i detta avsnitt. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För närmare information, se Allmänna anmärkningar. 2) För månadsuppgifter avser de årliga procentuella förändringarna månadens slut, för kvartals- och årsuppgifter avser de årliga förändringarna av genomsnittet för perioden. För närmare information, se Tekniska anmärkningar. 3) M3 och dess komponenter omfattar inte andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med löptid upp till 2 år som innehas av hemmahörande utanför euroområdet. 4) På grundval av avkastningskurvor för AAA-värderade statsobligationer i euroområdet. För mer information, se tabell ) För en definition av grupper av handelspartner och annan information, se Allmänna anmärkningar. S 6 December 25 Juni 21 S 5

111 EURO AREA OVERVIEW Summary of economic indicators for the euro area (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 1. Monetary developments and interest rates 1) M1 2) M2 2) M3 2), 3) M3 2), 3) MFI loans to Securities other 3-month 1-year 3-month euro area than shares issued interest rate spot rate moving average residents in euro by non-mfi (EURIBOR; (% per annum; (centred) excluding MFIs corporations 2) % per annum; end of and general period period) 4) government 2) averages) ,4 9,6 9,7-9,5 18,9 4,64 3, ,5 4,8 3,3-1,6 24,1 1,22 3,76 29 Q2 8,1 5,6 4,4-2,1 26,9 1,31 3,99 Q3 12,2 4,5 2,7 -,4 24,4,87 3,64 Q4 12,3 2,2,3 - -,6 19,7,72 3,76 21 Q1 11,3 1,7 -,2 - -,4 1,7,66 3,46 29 Dec. 12,4 1,6 -,3 -,2 -,2 12,1,71 3,76 21 Jan. 11,5 1,8, -,2 -,6 12,2,68 3,66 Feb. 11, 1,6 -,4 -,2 -,4 9,5,66 3,49 Mar. 1,8 1,6 -,1 -,2 -,2 8,9,64 3,46 Apr. 1,7 1,4 -,1.,1.,64 3,4 May......,69 3, 2. Prices, output, demand and labour markets HICP 1) Industrial Hourly Real GDP Industrial Capacity Employment Unemployment producer labour production utilisation in (% of labour prices costs excluding manufacturing force) construction (%) ,3 6,1 3,5,6-1,7 81,8,7 7,5 29,3-5,1 3,3-4,1-15,1 71,1-1,9 9,4 29 Q3 -,4-7,8 3, -4,1-14,5 7,3-2,3 9,7 Q4,4-4,6 2,2-2,1-7,6 71,7-2,1 9,8 21 Q1 1,1 -,2.,6 4,3 73,9. 1, 29 Dec.,9-2, , - - 9,9 21 Jan. 1, -1, - - 1,6 72,3-9,9 Feb.,9 -, , - - 1, Mar. 1,4, , , Apr. 1,5 2, ,5-1,1 May 1, Balance of payments, reserve assets and exchange rates (EUR billions, unless otherwise indicated) Balance of payments (net transactions) Reserve assets Effective exchange rate of USD/EUR (end-of-period the euro: EER-21 5) exchange rate Current and Direct Portfolio positions) (index: 1999 Q1 = 1) capital Goods investment investment accounts Nominal Real (CPI) , -19,1-198,7 344,1 374,2 11,5 11,1 1, ,8 39,5-95,7 317,9 462,4 111,7 11,6 1, Q2-19,8 14,,3 7,8 381,5 111,1 11,2 1,3632 Q3-2,2 13,8-23,7 78,2 43,9 112,1 11,9 1,433 Q4 9,9 19,4-7,8 63,1 462,4 113,8 112,2 1, Q1-16,9 3,8-27,9-5,6 498,7 18,7 16,9 1, Dec. 1,9 5,9 2,7 61,1 462,4 113, 111,2 1, Jan. -13, -7,4-3,1 -,7 468,7 11,8 18,9 1,4272 Feb. -5,3 5,1,6 7,5 492,6 18, 16,1 1,3686 Mar. 1,4 6,1-25,4-12,4 498,7 17,4 15,7 1,3569 Apr ,6 16,1 14,4 1,346 May ,8 11,2 1,2565 Sources:, European Commission (Eurostat and Economic and Financial Affairs DG) and Reuters. Note: For more information on the data, see the relevant tables later in this section. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. 2) Annual percentage changes for monthly data refer to the end of the month, whereas those for quarterly and yearly data refer to the annual change in the period average. See the Technical Notes for details. 3) M3 and its components exclude holdings by non-euro area residents of money market fund shares/units and debt securities with a maturity of up to two years. 4) Based on AAA-rated euro area central government bond yield curves. For further information, see Section ) For a definition of the trading partner groups and other information, please refer to the General Notes. Monthly Bulletin December June S 75

112 1 P 1. Tillgångar E N N I N G P O L I T I S K S TAT I S T I K 1. 1 E u r o s y s t e m e t s k o n s o l i d e r a d e b a l a n s r ä k n i n g (miljoner euro) Guld och guldfordringar Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet Utlåning i euro till kreditinstitut i euroområdet Huvudsakliga refinansieringstransaktioner Långfristiga refinansieringstransaktioner Finjusterande repotransaktioner Strukturella repotransaktioner Utlåningsfacilitet Fordringar avseende tilläggssäkerheter Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet Värdepapper som innehas i penningpolitiskt syfte Andra värdepapper Fordringar i euro på den offentliga sektorn Övriga tillgångar 14 maj maj maj 21 4 jun 21 Summa tillgångar 2. Skulder 14 maj maj maj 21 4 jun 21 Utelöpande sedlar Skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet Löpande räkningar (inklusive kassakrav) Inlåningsfacilitet Inlåning med fast löptid Finjusterande repotransaktioner Skulder avseende tilläggssäkerheter Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet Emitterade skuldcertifikat Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet Skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför euroområdet Motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF Övriga skulder Värderegleringskonton Eget kapital Summa skulder Källa:. 8 December Juni 2125 S 6

113 1 MONETARY POLICY STATISTICS 1.1 Consolidated financial statement of the Eurosystem (EUR millions) 1. Assets 14 May May May 21 4 June 21 Gold and gold receivables Claims on non-euro area residents in foreign currency Claims on euro area residents in foreign currency Claims on non-euro area residents in euro Lending to euro area credit institutions in euro Main refinancing operations Longer-term refinancing operations Fine-tuning reverse operations Structural reverse operations Marginal lending facility Credits related to margin calls Other claims on euro area credit institutions in euro Securities of euro area residents in euro Securities held for monetary policy purposes Other securities General government debt in euro Other assets Total assets Liabilities 14 May May May 21 4 June 21 Banknotes in circulation Liabilities to euro area credit institutions in euro Current accounts (covering the minimum reserve system) Deposit facility Fixed-term deposits Fine-tuning reverse operations Deposits related to margin calls Other liabilities to euro area credit institutions in euro Debt certificates issued Liabilities to other euro area residents in euro Liabilities to non-euro area residents in euro Liabilities to euro area residents in foreign currency Liabilities to non-euro area residents in foreign currency Counterpart of special drawing rights allocated by the IMF Other liabilities Revaluation accounts Capital and reserves Total liabilities Source:. S 6 Monthly Bulletin June 21 December 25 S 9

114 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningpolitisk statistik 1.2 :s styrräntor (nivåer i procent per år; förändringar i procentenheter) Träder i kraft fr.o.m. 1) Inlåningsfacilitet Huvudsakliga refinansieringstransaktioner Utlåningsfacilitet Anbudsförfaranden med fast ränta Fast ränta Anbudsförfaranden med rörlig ränta Lägsta anbudsränta Nivå 1 Förändring 2 Nivå 3 Nivå 4 Förändring 5 Nivå 6 Förändring 7 Källa:. 1) Under perioden 1 januari mars 24 avser datumet inlåningsfaciliteten och utlåningsfaciliteten. När det gäller huvudsakliga refinansieringstransaktioner träder den nya räntan i kraft fr.o.m. den första transaktion som äger rum efter det angivna datumet. Ränteändringen den 18 september 21 trädde i kraft samma dag. Fr.o.m. den 1 mars 24 avser datumet både inlåningsfaciliteten och utlåningsfaciliteten samt de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna (där ränteändringarna träder i kraft fr.o.m. den första huvudsakliga refinansieringstransaktion som äger rum efter -rådets beslut), om inget annat anges. 2) Den 22 december 1998 meddelade att det mellan den 4 och den 21 januari 1999 undantagsvis skulle införas en snävare räntekorridor på 5 punkter mellan räntan på utlåningsfaciliteten och räntan på inlåningsfaciliteten. Syftet var att underlätta marknadsdeltagarnas övergång till det nya systemet. 3) Den 8 juni 2 meddelade att Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner fr.o.m. den transaktion som avvecklades den 28 juni 2 skulle genomföras som anbudsförfaranden med rörlig ränta. Den lägsta anbudsräntan är den minimiränta till vilken motparterna får lämna anbud. 4) Den 8 oktober 28 tillkännagav att från och med den transaktion som trädde i kraft den 15 oktober skulle de veckovisa huvudsakliga refinansieringstransaktionerna genomföras som anbudsförfaranden med fast ränta med full tilldelning till den ränta som gäller för huvudsakliga refinansieringstransaktioner. Denna ändring åsidosatte det tidigare beslutet (som fattades samma dag) att sänka den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktioner som genomförs som anbudsförfaranden med rörlig ränta. 5) Med verkan från och med den 9 oktober minskade räntekorridoren för de stående faciliteterna från 2 punkter till 1 punkter runt räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna. Räntekorridoren för de stående faciliteterna breddades åter till 2 punkter från och med den 21 januari S December 25 Juni 21 S 7

115 EURO AREA STATISTICS Monetary policy statistics 1.2 Key interest rates (levels in percentages per annum; changes in percentage points) With effect from: 1) Deposit facility Main refinancing operations Marginal lending facility Fixed rate tenders Variable rate tenders Fixed rate Minimum bid rate Level Change Level Level Change Level Change Jan. 2, - 3, - - 4,5-4 2) 2,75,75 3, ,25-1, , -,75 3, ,5 1,25 9 Apr. 1,5 -,5 2,5 - -,5 3,5-1, 5 Nov. 2,,5 3, -,5 4,,5 2 4 Feb. 2,25,25 3,25 -,25 4,25,25 17 Mar. 2,5,25 3,5 -,25 4,5,25 28 Apr. 2,75,25 3,75 -,25 4,75,25 9 June 3,25,5 4,25 -,5 5,25,5 28 3) 3, , , Sep. 3,5,25-4,5,25 5,5,25 6 Oct. 3,75,25-4,75,25 5,75, May 3,5 -,25-4,5 -,25 5,5 -,25 31 Aug. 3,25 -,25-4,25 -,25 5,25 -,25 18 Sep. 2,75 -,5-3,75 -,5 4,75 -,5 9 Nov. 2,25 -,5-3,25 -,5 4,25 -, Dec. 1,75 -,5-2,75 -,5 3,75 -, Mar. 1,5 -,25-2,5 -,25 3,5 -,25 6 June 1, -,5-2, -,5 3, -, Dec. 1,25,25-2,25,25 3,25, Mar. 1,5,25-2,5,25 3,5,25 15 June 1,75,25-2,75,25 3,75,25 9 Aug. 2,,25-3,,25 4,,25 11 Oct. 2,25,25-3,25,25 4,25,25 13 Dec. 2,5,25-3,5,25 4,5, Mar. 2,75,25-3,75,25 4,75,25 13 June 3,,25-4,,25 5,, July 3,25,25-4,25,25 5,25,25 8 Oct. 2,75 -, ,75 -,5 9 4) 3,25, ,25 -,5 15 5) 3, ,75 - -,5 4, Nov. 2,75 -,5 3,25 - -,5 3,75 -,5 1 Dec. 2, -,75 2,5 - -,75 3, -, Jan. 1, -1, 2, - -,5 3, Mar.,5 -,5 1,5 - -,5 2,5 -,5 8 Apr.,25 -,25 1,25 - -,25 2,25 -,25 13 May, , - -,25 1,75 -,5 Source:. 1) From 1 January 1999 to 9 March 24, the date refers to the deposit and marginal lending facilities. For main refinancing operations, changes in the rate are effective from the first operation following the date indicated. The change on 18 September 21 was effective on that same day. From 1 March 24 onwards, the date refers both to the deposit and marginal lending facilities and to the main refinancing operations (with changes effective from the first main refinancing operation following the Governing Council decision), unless otherwise indicated. 2) On 22 December 1998 the announced that, as an exceptional measure between 4 and 21 January 1999, a narrow corridor of 5 basis points would be applied between the interest rates for the marginal lending facility and the deposit facility, aimed at facilitating the transition to the new monetary regime by market participants. 3) On 8 June 2 the announced that, starting from the operation to be settled on 28 June 2, the main refinancing operations of the Eurosystem would be conducted as variable rate tenders. The minimum bid rate refers to the minimum interest rate at which counterparties may place their bids. 4) As of 9 October 28 the reduced the standing facilities corridor from 2 basis points to 1 basis points around the interest rate on the main refinancing operations. The standing facilities corridor was restored to 2 basis points as of 21 January 29. 5) On 8 October 28 the announced that, starting from the operation to be settled on 15 October, the weekly main refinancing operations would be carried out through a fixed rate tender procedure with full allotment at the interest rate on the main refinancing operations. This change overrode the previous decision (made on the same day) to cut by 5 basis points the minimum bid rate on the main refinancing operations conducted as variable rate tenders. Monthly Bulletin December June 21 25S 11 7

116 1.3 Eurosystemets penningpolitiska transaktioner som tilldelats genom anbudsförfaranden (miljoner euro; räntor i procent per år) 1), 2) 1. Huvudsakliga och långfristiga refinansieringstransaktioner 3,4) Avvecklingsdag Anbud (belopp) Antal deltagare Tilldelning (belopp) Anbudsförfarande med fast ränta Anbudsförfarande med rörlig ränta Löptid (...) dagar Fast ränta Lägsta anbudsränta Marginalränta 5) Vägd genomsnittsränta Huvudsakliga refinansieringstransaktioner Långfristiga refinansieringstransaktioner 2. Andra transaktioner genom anbudsförfaranden Avvecklingsdag Typ av transaktion Anbud (belopp) Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Källa:. 1) Beloppen kan avvika något från de som redovisas i tabell 1.1 på grund av transaktioner som har tilldelats men inte trätt i kraft. 2) Fr.o.m. april 22 klassificeras delade anbudsförfaranden (dvs. anbudsförfaranden med en veckas löptid som genomförs som standardiserade anbudsförfaranden parallellt med en huvudsaklig refinansieringstransaktion) som huvudsakliga refinansieringstransaktioner. För delade anbudsförfaranden genomförda före april 22, se tabell ) Den 8 juni 2 tillkännagav att fr.o.m. den transaktion som träder i kraft den 28 juni 2 skall Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner genomföras som anbudsförfaranden med rörlig ränta. Med lägsta anbudsränta avses den lägsta ränta till vilken motparter får lämna anbud. 4) Den 8 oktober 28 tillkännagav att, från och med den transaktion som trädde i kraft den 15 oktober, skulle de veckovisa huvudsakliga refinansieringstransaktionerna genomföras som anbudsförfaranden med fast ränta med full tilldelning till den ränta som gäller för huvudsakliga refinansieringstransaktioner. 5) I likviditetstillförande (-indragande) operationer är marginalräntan den lägsta (högsta) ränta till vilken motparter får lämna anbud. 6) I den sista ettåriga långfristiga refinansieringstransaktion som genomfördes den 17 december 29 bands den ränta till vilken alla anbud tillgodosågs till den genomsnittliga lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinanseringstransaktionerna under transaktionens hela löptid. 12 December Juni 2125 S 8 Antal deltagare Tilldelning (belopp) Anbudsförfarande med fast ränta Fast ränta Lägsta anbudsränta Anbudsförfarande med rörlig ränta Högsta anbudsränta Marginalränta 4) Vägd genomsnittsränta Löptid (...) dagar

117 1.3 Eurosystem monetary policy operations allotted through tender procedures (EUR millions; interest rates in percentages per annum) 1. Main and longer-term refinancing operations 3) Date of Bids Number of Allotment Fixed rate tender Variable rate tender Running for settlement (amount) participants (amount) procedures procedures (...) days Main refinancing operations 21 1 Feb , , , Mar , , , , , Apr , , , , May , , , , June , , Longer-term refinancing operations 21 2 Jan , , Feb , , Mar , Apr , ) , ) , 1, 1, May , ) , Other tender operations 1), 2) Fixed rate Minimum Marginal Weighted bid rate rate 4) average rate Date of settlement Type of Bids Number of Allotment Fixed rate tender Variable rate tender Running operation (amount) participants (amount) procedures procedures for (...) days Fixed rate Minimum Maximum Marginal Weighted bid rate bid rate rate 4) average rate July Collection of fixed-term deposits ,,8, Aug. Collection of fixed-term deposits ,,8,7 1 8 Sep. Collection of fixed-term deposits ,,8, Oct. Collection of fixed-term deposits ,,8, Nov. Collection of fixed-term deposits ,,8, Dec. Collection of fixed-term deposits ,,8, Jan. Collection of fixed-term deposits ,,8, Feb. Collection of fixed-term deposits ,,8, Mar. Collection of fixed-term deposits ,,8, Apr. Collection of fixed-term deposits ,,8, May Collection of fixed-term deposits ,,8, Collection of fixed-term deposits ,,29, Collection of fixed-term deposits ,,28, June Collection of fixed-term deposits ,,28, Collection of fixed-term deposits ,,35,31 7 Source:. 1) The amounts shown may differ slightly from those in Section 1.1 owing to operations that have been allotted but not settled. 2) With effect from April 22, split tender operations (i.e. operations with a one-week maturity conducted as standard tender procedures in parallel with a main refinancing operation) are classified as main refinancing operations. For split tender operations conducted before this month, see Table 2 in Section ) On 8 June 2 the announced that, starting from the operation to be settled on 28 June 2, the main refinancing operations of the Eurosystem would be conducted as variable rate tender procedures. The minimum bid rate refers to the minimum interest rate at which counterparties may place their bids. On 8 October 28 the announced that, starting from the operation to be settled on 15 October 28, the weekly main refinancing operations would be carried out through a fixed rate tender procedure with full allotment at the interest rate on the main refinancing operations. On 4 March 21 the decided to return to variable rate tender procedures in the regular three-month longer-term refinancing operations, starting with the operation to be allotted on 28 April 21 and settled on 29 April 21. 4) In liquidity-providing (absorbing) operations, the marginal rate refers to the lowest (highest) rate at which bids were accepted. 5) In the final one-year longer-term refinancing operation, which was settled on 17 December 29, as well as in the six-month longer-term refinancing operations settled on 1 April and 13 May 21, the rate at which all bids were satisfied was indexed to the average minimum bid rate in the main refinancing operations over the life of the operation. S 8 Monthly Bulletin June 21 December 25 S 13

118 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningpolitisk statistik 1.4 Kassakravs- och likviditetsstatistik (miljarder euro; genomsnitt av dagliga behållningar för perioden, om inget annat anges; räntor i procent per år) 1. Kassakravsbas i kreditinstitut som omfattas av kassakrav Kassakravsbas per 1) : Totalt Skulder på vilka en kassakravskoefficient på 2 % tillämpas Skulder på vilka en kassakravskoefficient på % tillämpas Dagslån och inlåning med överenskommen löptid eller uppsägningstid upp till 2 år Räntebärande värde papper med en löptid upp till 2 år Inlåning med överens kommen löptid eller uppsägningstid över 2 år Repor Räntebärande värdepapper med en löptid över 2 år Kassakravsmedel Uppfyllandeperiod som slutar: Kassakrav Kreditinstitutens löpande räkningar Kassaöverskott Kassaunderskott Ränta på kassakravsmedel Likviditet Uppfyllandeperiod som slutar: Euro syste mets netto tillgångar i guld och utländsk valuta Likviditetstillförande faktorer Eurosystemets penningpolitiska transaktioner Likviditetsindragande faktorer Kreditinstitutens löpande räkningar Huvudsakliga refinansieringstransaktioner Lång fristiga refinansieringstransaktioner Utlåningsfacilitet Övriga likviditetstillförande trans aktioner 2) Inlåningsfacilitet Övriga likviditetsindragande trans - ak tioner 3) Utelöpande sedlar Statlig inlåning hos Eurosystemet Övriga faktorer (netto) Monetär bas Källa:. 1) Vid periodens slut. 2) Omfattar likviditet som tillförts inom ramen för Eurosystemets program för köp av säkerställda obligationer. 3) Omfattar likviditet som dragits in till följd av Eurosystemets valutaswapptransaktioner. För mer information se 14 S December 25 Juni 21 S 9

119 EURO AREA STATISTICS Monetary policy statistics 1.4 Minimum reserve and liquidity statistics (EUR billions; period averages of daily positions, unless otherwise indicated; interest rates as percentages per annum) 1. Reserve base of credit institutions subject to reserve requirements Reserve Total Liabilities to which a 2% reserve coefficient is applied Liabilities to which a % reserve coefficient is applied base as at: 1) Overnight deposits and Debt securities Deposits with an agreed Repos Debt securities deposits with an agreed maturity issued with a maturity maturity or notice period issued with a maturity or notice period of up to 2 years of up to 2 years of over 2 years of over 2 years , ,8 815, 2 143, , 3 633, ,6 1 56,8 848, , , ,7 29 Nov , , 756, , , 4 14,6 Dec ,2 9 88,5 76, ,7 1 17,1 4 13,5 21 Jan , ,1 766, , , 4 168,7 Feb , ,1 759, , , ,8 Mar ,7 9 87,3 782,6 2 56, ,5 4 27,6 2. Reserve maintenance Maintenance Required Credit institutions Excess Deficiencies Interest rate on period reserves current accounts reserves minimum reserves ending on: ,2 218,7 1,5, 3, ,2 211,4 1,2, 1, Jan. 21,1 211,2 1,2, 1, 9 Feb. 29,5 21,9 1,4, 1, 9 Mar. 21,9 211,8 1,, 1, 13 Apr. 211,4 212,5 1,2, 1, 11 May 211,2 212,4 1,2, 1, 15 June 211, Liquidity Maintenance Liquidity-providing factors Liquidity-absorbing factors Credit Base period institutions money ending on: Monetary policy operations of the Eurosystem current accounts Eurosystem s Main Longer-term Marginal Other Deposit Other Banknotes Central Other net assets refinancing refinancing lending liquidity- facility liquidity- in government factors in gold operations operations facility providing absorbing circulation deposits (net) and foreign operations 2) operations 3) with the currency Eurosystem ,5 337,3 457,2 2,7, 2,9 4,9 731,1 17,8 114,3 218,7 1 15, ,6 55,8 593,4,7 24,6 65,7 9,9 775,2 15,1-13,2 211,4 1 52, Jan. 413, 6,6 648,4,4 28,4 147, 8,1 796,8 119,8-132,1 211, , 9 Feb. 425,6 59,7 662,2,2 33,5 168,3 13,3 783,6 122,6-117,5 21, ,8 9 Mar. 426,9 8,5 641,1,9 38, 186,4 1,5 784,6 113,2-119,3 211, ,9 13 Apr. 439,8 77,7 65,5,4 43,6 2,7 8,4 792,9 113,6-116,1 212,5 1 26,1 11 May 457, 76,7 666,4,9 49,4 218,2 11,4 796,6 112,1-1,3 212, ,2 Source:. 1) End of period. 2) Includes liquidity provided under the Eurosystem s covered bond purchase programme. 3) Includes liquidity absorbed as a result of the Eurosystem s foreign exchange swap operations. For more information, please see: Monthly Bulletin December June 21 25S 15 9

120 22.1 Aggregerad balansräkning för euroområdets MFI1) P E N N I N G M Ä N G D, B A N K V E R K S A M H E T O C H I N V E S T E R I N G S F O N D E R (miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut) 1. Tillgångar Totalt Lån till hemmahörande i euroområdet Innehav av andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet Totalt Offentlig sektor Övriga hemmahörande i euroområdet MFI Totalt Offentlig sektor Övriga hemmahörande i euroområdet MFI Andelar i penningmarknadsfonder 2) Utländska tillgångar Innehav av aktier/ andelar emitterade av hemmahörande i euroområdet Anläggningstillgångar Övriga tillgångar Eurosystemet MFI exklusive Eurosystemet 2. Skulder Totalt Utelöpande sedlar och mynt Inlåning från hemmahörande i euroområdet Totalt Staten Övrig offentlig sektor/övriga hemmahörande i euroområdet MFI Andelar i penningmarknadsfonder 3) Emitterade räntebärande värdepapper 4) Eget kapital Utländska skulder Övriga skulder Eurosystemet MFI exklusive Eurosystemet Källa:. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 2) Andelar som emitterats av hemmahörande i euroområdet. Andelar som emitterats av hemmahörande utanför euroområdet ingår i utländska tillgångar. 3) Andelar som innehas av hemmahörande i euroområdet. 4) Räntebärande värdepapper med en löptid upp till 2 år som innehas av hemmahörande utanför euroområdet ingår i utländska skulder. 16 December Juni 2125 S 1

121 2 MONEY, 2.1 Aggregated balance sheet of euro area MFIs 1) (EUR billions; outstanding amounts at end of period) 1. Assets BANKING AND INVESTMENT FUNDS Total Loans to euro area residents Holdings of securities other than Money Holdings External Fixed Remaining shares issued by euro area residents market of shares/ assets assets assets fund other equity Total General Other MFIs Total General Other MFIs shares/ issued by government euro area government euro area units 2) euro area residents residents residents Eurosystem ,2 1 29,6 19,9,6 1 9,1 3,7 257,2 1,9 41,6-17,4 431,1 8,9 258, ,9 1 83, 2,6, ,8 362,3 319,6 2,4 4,3-14,4 484,7 8,6 39,9 29 Q , ,6 19,5, ,4 451,7 368,3 3,6 79,8-16,5 557,7 8,5 32, 21 Q1 2 88, ,1 19,6, ,9 472,4 376,1 4,1 92,2-16,6 583, 8,4 324,4 21 Jan , ,9 19,5, ,8 451,7 364,3 3,8 83,6-16,2 563,2 8,4 319,1 Feb , ,4 19,5, ,3 465,4 373,7 3,9 87,9-16,1 585,8 8,4 312, Mar. 2 88, ,1 19,6, ,9 472,4 376,1 4,1 92,2-16,6 583, 8,4 324,4 Apr. (p) 2 946, ,9 19,, ,3 478,9 377,6 4,5 96,8-16,4 69,9 8,4 321, MFIs excluding the Eurosystem , , 954, , ,2 3 95, ,1 1 13,2 1 74,3 93, , ,9 25, , , ,6 968, , , 4 63, 1 245,9 1 46, ,4 98, , ,3 211, ,9 29 Q , ,7 1 2,3 1 78, ,1 5 61, , ,8 2 8,8 85, , ,1 22,4 2 59,2 21 Q , ,3 1 33, 1 795, , , , ,1 2 94,8 77, , ,3 218, 2 751,3 21 Jan , ,1 1 13,9 1 77, , 5 77, 1 496, ,2 2 87,4 86,9 1 25, ,5 219, ,6 Feb , ,6 1 9, ,5 5 93, 5 94, , ,4 2 73,7 85, , , 218, , Mar , ,3 1 33, 1 795, , , , ,1 2 94,8 77, , ,3 218, 2 751,3 Apr. (p) , ,7 1 37, 1 816,4 6 37, , , ,4 2 84, 76,7 1 27, ,2 218, 2 868,4 2. Liabilities Total Currency Deposits of euro area residents Money Debt Capital External Remaining in market securities and liabilities liabilities circulation Total Central Other general MFIs fund issued 4) reserves government government/ shares/ other euro units 3) area residents Eurosystem ,2 697, 739,1 23,9 19,1 696,2 -,1 238, 113,9 258, ,9 784,7 1 24,7 68,8 16, ,2 -,1 273,8 377,8 35,9 29 Q ,9 829, ,7 12,6 22,6 1 6,5 -,1 32,9 14,2 353,7 21 Q1 2 88,9 819, ,8 11,2 22, 1 99,6 -,1 353, 135,4 349,6 21 Jan ,5 86,2 1 24,1 116,3 23,5 1 64,2 -,1 328,4 133,5 351,3 Feb ,1 87, 1 225,9 17, 23,6 1 95,2 -,1 344,7 138,1 351,4 Mar. 2 88,9 819, ,8 11,2 22, 1 99,6 -,1 353, 135,4 349,6 Apr. (p) 2 946,2 821, ,2 87,8 22, 1 154,4 -,1 369,2 14,1 351,5 MFIs excluding the Eurosystem , ,9 126, ,5 6 87,5 754,1 4 63, , , , , ,2 191, 9 69, ,8 824, , ,6 4 44, ,9 29 Q , ,8 144,2 1 34, ,1 732, , , 4 99,8 3 15,8 21 Q , ,7 166,3 1 24, ,1 75,8 5 13, 1 928,1 4 29, 3 21,3 21 Jan , ,2 161,1 1 9,6 6 29,5 738, ,7 1 92, , 3 84,9 Feb , ,3 166,5 1 12, 6 281,8 729, , 1 916, , , Mar , ,7 166,3 1 24, ,1 75,8 5 13, 1 928,1 4 29, 3 21,3 Apr. (p) , ,8 159, ,3 6 32,9 713,9 5 24, , 4 44, ,7 Source:. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. 2) Amounts issued by euro area residents. Amounts issued by non-euro area residents are included in external assets. 3) Amounts held by euro area residents. 4) Amounts issued with a maturity of up to two years and held by non-euro area residents are included in external liabilities. S 1 Monthly Bulletin June 21 December 25 S 17

122 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2.2 Konsoliderad balansräkning för euroområdets MFI (miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut; transaktioner under perioden) 1. Tillgångar Totalt Lån till hemmahörande i euroområdet Innehav av andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euro området Totalt Offentlig sektor Övriga hemmahörande i euro området Totalt Offentlig sektor Övriga hemmahörande i euro området Utländska tillgångar Innehav av aktier/andelar emitterade av övriga hemmahörande i euroområdet Anläggningstillgångar Övriga tillgångar Utestående belopp Transaktioner 2. Skulder Totalt Utelöpande sedlar och mynt Inlåning från staten Inlåning från övrig offentlig sektor/övriga hemmahörande i euroområdet Andelar i penningmarknadsfonder 2) Emitterade räntebärande värdepapper 3) Eget kapital Utländska skulder Övriga skulder Överskjutande skulder mellan MFI i förhållande till tillgångar mellan MFI Utestående belopp Transaktioner Källa:. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 2) Andelar som innehas av hemmahörande i euroområdet. 3) Räntebärande värdepapper med en löptid upp till 2 år som innehas av hemmahörande utanför euroområdet ingår i utländska skulder. 18 S December 25 Juni 21 S 11

123 EURO AREA STATISTICS Money, banking and investment funds 2.2 Consolidated balance sheet of euro area MFIs 1) (EUR billions; outstanding amounts at end of period; transactions during period) 1. Assets Total Loans to euro area residents Holdings of securities other than shares Holdings External Fixed Remaining issued by euro area residents of shares/ assets assets assets other equity Total General Other Total General Other issued by government euro area government euro area other euro area residents residents residents Outstanding amounts , ,4 974, , , ,3 1 15,1 882,2 5 31, 214, , , ,8 989, 1 772, , ,5 1 49,2 784, , 22, 3 147,1 29 Q , ,7 1 21, , 3 352, ,2 1 5,3 811, ,8 228, , 21 Q , ,7 1 52, , , , ,2 793,6 5 4,3 226,4 3 24,5 21 Jan. 24 9, ,2 1 33,3 1 77, ,7 1 86, , 815, ,7 228, ,7 Feb , ,7 1 28, , , ,4 1 51,2 81,4 5 17,8 226,6 3 13,6 Mar , ,7 1 52, , , , ,2 793,6 5 4,3 226,4 3 24,5 Apr. (p) , ,1 1 56, 1 817, , 1 942, ,9 825, ,1 226,4 3 14,9 Transactions ,2 1 14,4-1, 1 24,4 289, -38,3 327,3 55,5 832,9-1,2 431, , 599, 12,8 586,2 499,4 9,1 49,2-56, -56,3-3, 728,9 29 Q4-124,2-3,3 1,2-13,5-5,7-11,4 5,7 9,2-34,7 3,9-93,5 21 Q1 27,4 26,9 3,4-3,4 52,2 71,7-19,5-13, 54, -2,6 152,8 21 Jan. 125,8-18,8 11,3-3,1 2, 8,6-6,6 4,9 62,5 -,7 75,8 Feb. 117,6-2,6-4,9 2,4 34,4 31,9 2,5-12,1 16,7-1,8 83, Mar. 27, 48,3 24, 24,3 15,8 31,2-15,3-5,9-25,2, -6, Apr. (p) 275,1 3,4 3,3 27,2 23,1 14,1 9, 34,8 71,9, 115,5 2. Liabilities Total Currency in Deposits of Deposits of Money market Debt Capital External Remaining Excess of circulation central other general fund shares/ securities and liabilities liabilities inter-mfi government government/ units 2) issued 3) reserves liabilities other euro area over inter-mfi residents assets Outstanding amounts ,4 638,6 15, ,6 66, , , ,5 3 9,2-19, ,7 722,9 259,8 9 77,1 725,7 2 83, , , ,7-79,9 29 Q ,6 77,1 246,8 1 57,2 646, ,5 1 82,3 4 24, 3 369,6-29, 21 Q ,4 768,7 267,4 1 46,3 628, , 1 83, , ,9-41, 21 Jan. 24 9,2 757,2 277,4 1 33,2 651,9 2 84, ,1 4 36, ,2-29,1 Feb ,7 759,7 273,5 1 35,6 643, , , , ,4-12,2 Mar ,4 768,7 267,4 1 46,3 628, , 1 83, , ,9-41, Apr. (p) ,3 772,7 247, ,2 636, , , , ,3-54,3 Transactions ,2 45,8-13,4 887,5 54,5 269,3 143,4 857,8 446,6-7, , 83,3 16,1 7,3 29,4-32, 139, 93,1 616,2-24,6 29 Q4-124,2 29,4-48,6 13,1-46,1-22,8 52,8-87,6-139,2 34,8 21 Q1 27,4-1,3 2,7-33, -19,1 41,6 -,7 76,3 191,7-5,7 21 Jan. 125,8-12,8 3,7-32,3 4,7 3,3-8,8 56,3 72, -14,2 Feb. 117,6 2,4-3,9-1,6-8,2-13,3-1, 28,9 1,8 22,5 Mar. 27, 9, -6,1 9,8-15,6 24,7 9,2-8,8 18,9-14, Apr. (p) 275,1 4, -2, 82,8 4,8 13,5-4,7 9,2 111,7-7,4 Source:. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. 2) Amounts held by euro area residents. 3) Amounts issued with a maturity of up to two years and held by non-euro area residents are included in external liabilities. Monthly Bulletin December June S 11 19

124 2.3 Penningmängdsstatistik 1) (miljarder euro och årliga ökningstakter; säsongrensat; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut; transaktioner under perioden) 1. Penningmängdsmått 2) och motposter M3 M3 3-månaders glidande medelvärde (centrerat) Långfristiga finansiella skulder Kreditgivning till offentlig sektor Kreditgivning till övriga hemma hörande i euroomådet M2 M3-M2 M1 M2-M1 Lån Memo: Lån justerade för försäljning och värdepapperisering Utländska nettotillgångar 3) Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter D 1 Pe n n i n g m ä n g d s m å t t 1 ) (årliga ökningstakter; säsongrensat) M1 M3 D 2 M o t p o s t e r 1 ) (årliga ökningstakter; säsongrensat) Långfristiga finansiella skulder Kreditgivning till den offentliga sektorn Lån till övriga hemmahörande i euroområdet Källa:. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. Månatliga och andra kortfristiga ökningstakter för utvalda poster finns tillgängliga på 2) MFI:s och statens (postväsendet, finansministeriet etc.) monetära skulder till icke-mfi hemmahörande i euroområdet exklusive staten (för definitioner av M1, M2 och M3, se Ordlista). 3) Värdena under Ökningstakter är summor av transaktionerna under de 12 månader som föregår den angivna perioden. 4) Justerat för borttagandet av lån från MFI:s balansräkning till följd av deras försäljning eller värdepapperisering. 2 December Juni 2125 S 12

125 2.3 Monetary statistics 1) (EUR billions and annual growth rates; seasonally adjusted; outstanding amounts and growth rates at end of period; transactions during period) 1. Monetary aggregates 2) and counterparts M3 M3 Longer-term Credit to Credit to other euro area residents Net 3-month financial general external M2 M3-M2 moving liabilities government Loans Memo item: Loans assets 3) average adjusted M1 M2-M1 (centred) for sales and securitisation 4) Outstanding amounts ,9 3 58,3 7 34,2 1 32, ,8-6 19, , , ,6-638, ,2 4 33,1 8 13, , 9 385, , , , ,2-437,2 29 Q , ,4 8 18, , , , , , ,2-555,7 21 Q , ,6 8 22,4 1 12, , , ,4 13 9,5 1 81,2-59,5 21 Jan , 3 665, 8 23, 1 99,5 9 32, , , , ,1-57,2 Feb , ,6 8 22,7 1 91, , , , , ,6-572,7 Mar , ,6 8 22,4 1 12, , , ,4 13 9,5 1 81,2-59,5 Apr. (p) 4 648, , , , , , , , , - 611,5 Transactions ,3 528,6 676,9 22,2 897,1-57,7-51, 1 43,5 1 24, ,4-26, 28 13,2 484, 614,1 47,8 661,9-253,1 13,1 927,9 581,9 737,8-15,3 29 Q4 89,6-12,4-12,8-24,9-37,7-52,5 17,1-19,9-4,6-6,1 27,8 21 Q1 71,7-46,3 25,3-43,4-18,1-74,4 75,2-11,7 3,5-5,8 9,4 21 Jan. 43,7-27,1 16,6-46,2-29,6-57,5-2,7-6,5-25,2-29,5 1,3 Feb. 21,2-11,7 9,5-8,6,9-3,4 27,3 18,6 2,7 17,7-17,6 Mar. 6,7-7,5 -,8 11,4 1,6-13,5 5,6-23,8 8, 6, 16,8 Apr. (p) 79,3-37,1 42,3 22, 64,3-27,3 6,3 15,5 24, 26, -2,6 Growth rates 27 4, 17,8 1,2 2,1 11,6 11,9 9,3-2,2 13,2 11,2 12,1-26, 28 3,4 13,7 8,3 3,6 7,6 7,1 4,2 4,2 7,7 5,7 7,1-15,3 29 Q4 12,4-9,1 1,6-11,6 -,3 -,2 6,6 11,9,6 -,2,2 122,9 21 Q1 1,8-8, 1,6-1,9 -,1 -,2 5,8 9,8,1 -,2 -,1 155,9 21 Jan. 11,5-8,1 1,8-11,1, -,2 6,3 9,7,2 -,6 -,3 199,6 Feb. 11, -8,1 1,6-12,6 -,4 -,2 5,6 9,2,2 -,4 -,2 139,2 Mar. 1,8-8, 1,6-1,9 -,1 -,2 5,8 9,8,1 -,2 -,1 155,9 Apr. (p) 1,7-8,5 1,4-9,2 -,1. 5,7 8,7,3,1,1 95,1 C1 Monetary aggregates 1) (annual growth rates; seasonally adjusted) 2 M1 M3 2 C2 Counterparts 1) (annual growth rates; seasonally adjusted) 2 longer-term financial liabilities credit to general government loans to other euro area residents Source:. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. Monthly and other shorter-term growth rates for selected items are available at: 2) Monetary liabilities of MFIs and central government (post office, treasury, etc.) vis-à-vis non-mfi euro area residents excluding central government. For definitions of M1, M2 and M3, see glossary. 3) Values in the section growth rates are sums of the transactions during the 12 months ending in the period indicated. 4) Adjustment for the derecognition of loans on the MFI balance sheet on account of their sale or securitisation. S 12 Monthly Bulletin June 21 December 25 S 21

126 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2.3 Penningmängdsstatistik 1) (miljarder euro och årliga ökningstakter; säsongrensat; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut; transaktioner under perioden) 2. Penningmängdsmått och långfristiga finansiella skulder, komponenter Utelöpande sedlar och mynt Dagslån Repor Inlåning med överenskommen löptid upp till 2 år Inlåning med upp till 3 månaders uppsägningstid Andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper med löptid upp till 2 år Räntebärande värdepapper med löptid över 2 år Inlåning med över 3 månaders uppsägningstid Inlåning med överenskommen löptid över 2 år Eget kapital Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter D 3 Pe n n i n g m ä n g d s m å t t, k o m p o n e n t e r 1 ) (årliga ökningstakter; säsongrensat) Utelöpande sedlar och mynt Dagslån Inlåning med upp till 3 månaders uppsägningstid D 4 L å n g f r i s t i g a f i n a n s i e l l a s k u l d e r, k o m p o n e n t e r 1 ) (årliga ökningstakter; säsongrensat) Räntebärande värdepapper med löptid över 2 år Inlåning med överenskommen löptid över 2 år Eget kapital Källa:. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 22 S December 25 Juni 21 S 13

127 EURO AREA STATISTICS Money, banking and investment funds 2.3 Monetary statistics 1) (EUR billions and annual growth rates; seasonally adjusted; outstanding amounts and growth rates at end of period; transactions during period) 2. Components of monetary aggregates and longer-term financial liabilities Currency Overnight Deposits Deposits Repos Money Debt Debt Deposits Deposits Capital in deposits with an agreed redeemable market securities with securities with redeemable with an agreed and circulation maturity of up at notice of fund a maturity of a maturity of at notice of maturity of reserves to 2 years up to 3 months shares/units up to 2 years over 2 years over 3 months over 2 years Outstanding amounts ,9 3 26, 1 966, ,5 34,6 685,8 312, ,1 119, , , , , , ,6 35,3 754,9 266, , 121, ,4 1 63,9 29 Q4 755, , , 1 85,4 34,3 673,5 132, ,4 131, , ,1 21 Q1 775, , , ,8 343, 625,3 134, ,5 132, , ,8 21 Jan. 76, , ,5 1 82,5 38,7 658,5 132, , 131, , 1 792,8 Feb. 764, ,3 1 83, ,5 323,6 641,7 125, , 131, , , Mar. 775, , , ,8 343, 625,3 134, ,5 132, , ,8 Apr. (p) 769, , , 1 84,7 359,2 627,4 138,9 2 79, 131, , ,6 Transactions 27 46,7 11,6 58,6-52, 41, 58,5 12,6 149,3 9,8 27,3 141, ,6 46,5 463,4 2,5 47, 32,6-31,9 1,2,7 114,6 136,7 29 Q4 8,8 8,9-147,6 45,2 12,4-23,6-13,7 4,4-1,1 4,9 44,3 21 Q1 2,2 51,5-75,7 29,4 2,5-48,5 2,5 28,,3 35,4 1,7 21 Jan. 5,6 38,2-41,3 14,2-31,7-15,2,7 33,3 -,2 25,4-1, Feb. 4, 17,3-2,6 8,9 14,9-16,8-6,7-15,7 -,5 14,4 5,2 Mar. 1,7-4, -13,8 6,3 19,4-16,5 8,5 1,5 1, -4,5 6,4 Apr. (p) -6,3 85,6-41,8 4,7 16,2-1,9 7,7 8,5 -,8 14,4 5,2 Growth rates 27 8,1 3,3 41,2-3,3 15,5 9,2 62,1 6,3 9,6 12,4 1, ,3 1,4 23,3 1,3 15,3 4,7-1,6,1,5 6,1 9,3 29 Q4 6,1 13,8-24,4 15,1-2,8-1,8-5,1 3, 7,2 9,6 8,6 21 Q1 6,8 11,7-22, 11,8 1,3-11,7-29,8 3,2 5,5 7, 8,2 21 Jan. 6,2 12,6-22,7 13,7-4,9-5,7-38,3 3,8 6,1 8,5 7,6 Feb. 6, 12, -22,5 12,7-1,2-9,4-41, 2,7 5,9 8,1 7,2 Mar. 6,8 11,7-22, 11,8 1,3-11,7-29,8 3,2 5,5 7, 8,2 Apr. (p) 5,5 11,8-22,5 1,6 7,3-11,2-29,7 3,7 3,9 6,9 7,5 C3 Components of monetary aggregates 1) (annual growth rates; seasonally adjusted) C4 Components of longer-term financial liabilities 1) (annual growth rates; seasonally adjusted) 6 currency in circulation overnight deposits deposits redeemable at notice of up to 3 months 6 2 debt securities with a maturity of over 2 years deposits with an agreed maturity of over 2 years capital and reserves Source:. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. Monthly Bulletin December June S 13 23

128 2.4 MFI:s utlåning: fördelning 1)2) (miljarder euro och årliga ökningstakter; säsongrensat; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut; transaktioner under perioden) 1. Lån till finansinstitut, icke-finansiella företag och hushåll Försäkringsföretag och pensionsinstitut Övriga Icke-finansiella företag Hushåll 4) finansinstitut 3) Totalt Totalt Totalt Upp till 1 år Över 1 och upp till 5 år Över 5 år Total Konsumentkrediter Bostadslån Övrig utlåning Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter D 5 L å n t i l l ö v r i g a f i n a n s i n s t i t u t o c h i c k e - f i n a n s i e l l a f ö r e t a g 2 ) (årliga ökningstakter; ej säsongrensat) Övriga finansinstitut Icke-finansiella företag D 6 L å n t i l l h u s h å l l 2 ) (årliga ökningstakter; ej säsongrensat) Konsumentkrediter Bostadslån Övrig utlåning Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 3) Inklusive investeringsfonder. 4) Inklusive hushållens ideella organisationer. 24 December Juni 2125 S 14

129 2.4 MFI loans: breakdown 1), 2) (EUR billions and annual growth rates; seasonally adjusted; outstanding amounts and growth rates at end of period; transactions during period) 1. Loans to financial intermediaries, non-financial corporations and households Insurance Other corporations financial Non-financial corporations Households 4) and pension funds intermediaries 3) Total Total Total Up to Over 1 Over Total Consumer Loans Other 1 year and up to 5 years credit for house loans 5 years purchase Outstanding amounts 27 17,5 876, , ,9 859, , ,9 616, , 747, ,9 973, 4 822, ,6 961, , ,8 631, 3 482,3 763,5 29 Q4 9, 1 59, , ,8 936, , ,4 63, ,4 77,6 21 Q1 87,4 1 48, , 1 173,3 923, 2 587, ,2 622, 3 58,4 778,8 21 Jan. 87,5 1 49, , ,6 929, , , 627, ,8 774,2 Feb. 91,3 1 42, , ,9 931, , ,1 624, ,5 776,9 Mar. 87,4 1 48, , 1 173,3 923, 2 587, ,2 622, 3 58,4 778,8 Apr. (p) 9,5 1 68, , ,9 918, , ,6 624, 3 593,2 779,5 Transactions 27 16,7 175,2 554,9 145,6 155,7 253,6 278, 31,4 226,5 2, 28-3,7 87,2 418,7 86,8 119,8 212, 79,8 1,4 52,3 17,1 29 Q4-3,4 1,3-46,3-45,4-15,1 14,2 34,9,4 3,1 4,3 21 Q1-2,7-32,4 -,3-3, -1,9 13,5 38,9-4,4 35,5 7,8 21 Jan. -2,5-29,5-5,7 -,7-6,5 1,5 12,5-1,8 11,5 2,9 Feb. 3,7-6,6 12,1-2,2 1,9 12,4 11,4-1,8 1,1 3, Mar. -3,9 3,6-6,7 -,1-6,3 -,3 15, -,9 13,9 1,9 Apr. (p) 3, 18,6-14,3-17,4 -,6 3,7 16,5,6 12,8 3,2 Growth rates 27 18,2 24,7 14,5 12,8 22, 12,8 6,2 5,4 7,1 2,7 28-3,5 1, 9,5 6,7 13,9 9,4 1,7 1,7 1,5 2,3 29 Q4-13, 3,6-2,2-13,1-1,9 3,8 1,3 -,1 1,5 1,6 21 Q1-11,3,1-2,4-1,6-4,4 2,7 2,1-1,1 2,6 2,8 21 Jan. -1,3 -,5-2,7-12,9-3,4 3,1 1,6 -,5 1,8 2,2 Feb. -5,4 -,6-2,4-12, -3,5 3,1 1,8 -,8 2,1 2,7 Mar. -11,3,1-2,4-1,6-4,4 2,7 2,1-1,1 2,6 2,8 Apr. (p) -7,4 2,2-2,6-1,9-4,9 2,6 2,5 -,3 2,9 3, C5 Loans to other financial intermediaries and non-financial corporations 2) (annual growth rates; not seasonally adjusted) C6 Loans to households 2) (annual growth rates; not seasonally adjusted) 35 other financial intermediaries non-financial corporations consumer credit loans for house purchase other loans Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on the ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. 3) Including investment funds. 4) Including non-profit institutions serving households. S 14 Monthly Bulletin June 21 December 25 S 25

130 3. Lån till hushåll 4) Konsumentkrediter Bostadslån Övriga lån STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2.4 MFI:s utlåning: fördelning 1)2) (miljarder euro och årliga ökningstakter; säsongrensat; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut; transaktioner under perioden) 2. Lån till finansinstitut och icke-finansiella företag Försäkringsföretag och pensionsinstitut Övriga finansinstitut 3) Icke-finansiella företag Totalt 1 Upp till 1 år 2 Över 1 och upp till 5 år 3 Över 5 år 4 Totalt Upp till Över 1 och 1 år upp till 5 år Utestående belopp Över 5 år 8 Totalt 9 Upp till 1 år 1 Över 1 och upp till 5 år 11 Över 5 år 12 Transaktioner Ökningstakter Totalt 1 Upp till 1 år 2 Över 1 och upp till 5 år 3 Över 5 år 4 Totalt 5 Upp till 1 år 6 Över 1 och upp till 5 år 7 Över 5 år 8 Totalt 9 Upp till 1 år 1 Över 1 och upp till 5 år 11 Över 5 år 12 Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 3) Inklusive investeringsfonder. 4) Inklusive hushållens ideella organisationer. 26 S December 25 Juni 21 S 15

131 EURO AREA STATISTICS Money, banking and investment funds 2.4 MFI loans: breakdown 1), 2) (EUR billions and annual growth rates; not seasonally adjusted; outstanding amounts and growth rates at end of period; transactions during period) 2. Loans to financial intermediaries and non-financial corporations Insurance corporations and pension funds Other financial intermediaries 3) Non-financial corporations Total Up to Over 1 Over Total Up to Over 1 Over Total Up to Over 1 Over 1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years 5 years 5 years 5 years Outstanding amounts 28 93,7 69,3 6,2 18,2 962,5 555,4 169, 238, , ,4 961, ,5 29 Q4 8,3 57,4 7, 15,9 1 52,9 593,4 186,2 273, , ,7 937, ,3 21 Q1 87,1 65,4 5,8 15,9 1 56,2 594,5 184,8 276,9 4 68,5 1 17,1 924, ,2 21 Feb. 88,2 66,5 5,7 16, 1 36, 576,2 183,6 276, ,9 1 18,1 929,8 2 58, Mar. 87,1 65,4 5,8 15,9 1 56,2 594,5 184,8 276,9 4 68,5 1 17,1 924, ,2 Apr. (p) 92,2 7,2 5,9 16, 1 76,1 612,7 185,5 277, , ,6 92, ,6 Transactions 28-3,4-3,1-1,3 1, 9,2 27,7 2,1 42,4 419,2 86,1 12, 213,1 29 Q4-14, -14,2 -,8 1, -9,9-5,5-5,2,8-29,4-46,1-12,5 29,1 21 Q1 6,6 7,9-1,3, -17,8-14,9-5,9 3, -1,2-2,2-1,1 2,1 21 Feb. 2,1 4, -1,6 -,3-7,3-7,6 -,5,8 1,7-6,5,9 7,2 Mar. -1,2-1,1, -,1 17,7 19,2-1,8,2-5,3,4-3,7-2, Apr. (p) 5,1 4,9,2,1 18,8 17,5,5,7-6,7-1,5 -,2 4, Growth rates 28-3,5-4,3-17,8 6,1 1,5 5,5 13,5 22, 9,5 6,7 13,9 9,4 29 Q4-13,1-17,1 14,2-4,8 4,1 4,3 4,4 3,1-2,2-13,1-1,9 3,8 21 Q1-11,2-12,5-13,4-3,2 -,1 -,7-5,6 5,3-2,4-1,6-4,4 2,7 21 Feb. -5,5-4,9-17,4-1,7 -,9-2, -4,2 3,5-2,4-12, -3,5 3,1 Mar. -11,2-12,5-13,4-3,2 -,1 -,7-5,6 5,3-2,4-1,6-4,4 2,7 Apr. (p) -7,5-8,1-4,6-4,7 2,1 3,5-5,5 4,2-2,6-1,9-4,9 2,6 3. Loans to households 4) Total Consumer credit Loans for house purchase Other loans Total Up to Over 1 Over Total Up to Over 1 Over Total Up to Over 1 Over 1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years 5 years 5 years 5 years Outstanding amounts ,8 633, 138,8 196,2 298, 3 49,4 17,2 67,5 3 45,7 764,4 155, 9,4 519, 29 Q ,8 632,3 135,6 195, 31,8 3 55,8 14,8 6, ,1 771,6 146,2 87,3 538,1 21 Q ,6 619,8 13,5 191,1 298, ,8 14,8 6, ,3 777,1 147, 85,5 544,6 21 Feb ,4 619,8 13,6 191,2 297, ,4 14,6 6, , 775,2 146,8 85,6 542,8 Mar ,6 619,8 13,5 191,1 298, ,8 14,8 6, ,3 777,1 147, 85,5 544,6 Apr. (p) 4 98,6 621,6 13,2 191,5 299, ,4 14,8 6,6 3 57, 776,6 145,7 83,9 547, Transactions 28 8,2 1,4 1, -9,1 18,6 52,6 1,1-3,8 55,3 17,1 2,5-5,4 2, 29 Q4 39,8,6 3, -1,1-1,3 34,4 -,4-1,6 36,4 4,8-2,4, 7,2 21 Q1 17,9-8,8-3,5-2,6-2,6 21,4,,1 21,4 5,2,3-1, 6, 21 Feb. 5,9-3,8-3, -,5 -,3 7,5 -,1 -,2 7,8 2,1, -,1 2,2 Mar. 13,1 1,9 1,,7,2 9,3,1,2 9, 2,,1 -,1 2, Apr. (p) 1,,5 -,3 -,5 1,3 7,6, -,1 7,7 1,9-1,2 -,4 3,6 Growth rates 28 1,7 1,7,7-4,4 6,7 1,5 7, -5,2 1,7 2,3 1,7-5,2 4, 29 Q4 1,3 -,1 -,9-2,2 1,6 1,5-15,3-12, 1,8 1,6-5,1-1,9 4,2 21 Q1 2,1-1,1-1,7-2,4,1 2,6-1,4-7,4 2,8 2,8-2,2-1,5 5, 21 Feb. 1,8 -,8-1,9-2,8,9 2,1-15,2-9,3 2,4 2,7-1,8-1,6 4,7 Mar. 2,1-1,1-1,7-2,4,1 2,6-1,4-7,4 2,8 2,8-2,2-1,5 5, Apr. (p) 2,5 -,3 -,7-1,8,9 2,9-7,8-7,4 3,1 3, -1,3-2,4 5,2 Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on the ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. 3) Including investment funds. 4) Including non-profit institutions serving households. Monthly Bulletin December June 21 25S 15 27

132 2.4 MFI:s utlåning: fördelning 1)2) (miljarder euro och årliga ökningstakter; säsongrensat; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut; transaktioner under perioden) 4. Lån till offentlig sektor och hemmahörande utanför euroområdet Offentlig sektor Hemmahörande utanför euroområdet Totalt Staten Övrig offentlig sektor Totalt Banker 3) Icke-banker Delstater Kommuner Socialför säkring Totalt Offentlig sektor Utestående belopp Övriga Transaktioner Ökningstakter D 7 L å n t i l l o f f e n t l i g s e k t o r 2 ) (årliga ökningstakter; ej säsongrensat) Staten Övrig offentlig sektor Icke-banker hemmahörande utanför euroområdet D 8 L å n t i l l h e m m a h ö r a n d e u t a n f ö r e u r o o m r å d e t 2 ) (årliga ökningstakter; ej säsongrensat) Banker hemmahörande utanför euroområde Icke-banker hemmahörande utanför euroområdet Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 3) Termen banker används i denna tabell för MFI-liknande institut som är hemmahörande utanför euroområdet. 28 December Juni 2125 S 16

133 2.4 MFI loans: breakdown 1), 2) (EUR billions and annual growth rates; not seasonally adjusted; outstanding amounts and growth rates at end of period; transactions during period) 4. Loans to government and non-euro area residents General government Non-euro area residents Total Central Other general government Total Banks 3) Non-banks government State Local Social Total General Other government government security government funds Outstanding amounts ,4 227,1 21,1 59, 22, , , 965,8 57,8 98, ,3 229,9 211, 527,7 33, , ,4 98,9 46,3 862,6 29 Q2 999, 249,4 26,5 514,5 28, , ,9 949,3 57,1 892,2 Q3 994,7 235,9 29,7 518,3 3,7 2 88, ,1 914, 47,7 866,2 Q4 1 2,3 229,9 211, 527,7 33, , ,4 98,9 46,3 862,6 21 Q1 (p) 1 33, 244, 21,5 543,6 34, , ,9 969,1 47,5 921,6 Transactions 28 13,7 12,4-8,1 16,5-7,2-59,3-85,8 26,4,3 26, , 2,8,9 2,8 11,5-385,5-346,8-39,3-1,5-37,8 29 Q2 28, 16,9,9 2,6 7,6-72,3-78,9 6,9-1,1 8,1 Q3-4,2-13,4 3,2 3,9 2,1-75,1-7, -5,1,8-5,9 Q4 1,2-6,2 1,3 12, 3,1-4, 1,6-15,4-1,4-14, 21 Q1 (p) 3,3 13,6 -,4 16, 1,2 55,8 26,7 32,1, 32,1 Growth rates 28 1,4 5,8-3,7 3,3-24,5-1,8-3,6 2,8,5 3, 29 3,7 1,2,5 4,1 52, -11,8-15,1-4,1-3,1-4,2 29 Q2 2,6 12,8-4,1 3,9-31,9-13,8-16,5-7,5-7,8-7,5 Q3 1,7 4,5 -,2 4,4-32,3-18,2-21,9-9,4-1,3-9,9 Q4 3,7 1,2,5 4,1 52, -11,8-15,1-4,1-3,1-4,2 21 Q1 (p) 6,6 4,7 2,4 6,8 66,2-3,1-5,3 2, -3,5 2,3 C7 Loans to government 2) (annual growth rates; not seasonally adjusted) C8 Loans to non-euro area residents 2) (annual growth rates; not seasonally adjusted) 15 central government other general government 15 4 non-resident banks non-resident non-banks Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on the ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. 3) The term banks is used in this table to indicate institutions similar to MFIs which are resident outside the euro area. S 16 Monthly Bulletin June 21 December 25 S 29

134 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2.5 Inlåning hos MFI-sektorn: fördelning 1)2) (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut; transaktioner under perioden) 1. Inlåning från finansinstitut 2) Försäkringsföretag och pensionsinstitut Övriga finansinstitut 3) Totalt Dagslån Med överenskommen löptid Upp till 2 år Över 2 år Upp till 3 månader Med uppsägningstid Repor Totalt Dagslån Med överenskommen löptid Över 3 månader Upp till 2 år Med uppsägningstid Över 2 år Upp till 3 månader Över 3 månader Utestående belopp Repor Transaktioner Ökningstakter D 9 To t a l i n l å n i n g f ö r d e l a t p å s e k t o r 2 ) (årliga ökningstakter) Banker hemmahörande utanför euroområde Icke-banker hemmahörande utanför euroområdet D 1 Total inlåning och inlåning som ingår i M3 fördelat på sektor 2 ) (årliga ökningstakter) försäkringsföretag och pensionsinstitut (totalt) övriga finansinstitut (totalt) 4) försäkringsföretag och pensionsinstitut (som ingår i M3) 5) övriga finansinstitut (som ingår i M3) Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 3) Inkluderar investeringsfonder. 4) Omfattar inlåning i kolumnerna 2, 3, 5 och 7. 5) Omfattar inlåning i kolumnerna 9, 1, 12 och S December 25 Juni 21 S 17

135 EURO AREA STATISTICS Money, banking and investment funds 2.5 Deposits held with MFIs: breakdown 1), 2) (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period; transactions during period) 1. Deposits by financial intermediaries Insurance corporations and pension funds Other financial intermediaries 3) Total Overnight With an agreed maturity of: Redeemable at notice of: Repos Total Overnight With an agreed maturity of: Redeemable at notice of: Repos Up to Over 2 Up to Over Up to Over Up to Over 2 years years 3 months 3 months 2 years 2 years 3 months 3 months Outstanding amounts ,5 7,8 69,6 526,4,8 1,1 2, , 311,8 345,5 78,1 12,2,3 147, ,9 84,4 114,3 537,5 1,1 1,5 23,1 1 83,1 32,3 42,6 852,9 12,3,1 197, 29 Q4 738,3 84,2 87, 543,3 2,2 1,4 2, ,1 313,4 335,3 957,6 15,9, 25,9 21 Q1 735,8 87,1 84,9 539,7 2,5 1,4 2, ,8 329,1 311,9 956,7 17,1,1 272, 21 Jan. 743,4 94, 83,1 54,2 2,3 1,4 22, ,2 342,4 323,2 96,9 17,,1 233,6 Feb. 736,4 9,3 85,6 539,5 2,3 1,4 17, ,4 334,4 327,4 962,9 17,,2 255,5 Mar. 735,8 87,1 84,9 539,7 2,5 1,4 2, ,8 329,1 311,9 956,7 17,1,1 272, Apr. (p) 735,8 88,4 84,5 54,7 2,5 1,4 18, ,4 367,3 31,8 966,3 18,4,2 294,4 Transactions 27 31,3,8 1,4 24,7 -,3 -,3-4,1 394,9 33,9 98,7 236,3 1,7,1 24, ,4 12,4 42,8 12,3 -,3,1 2,2 268,9 4,5 71,8 142,3 -,3 -,3 51, 29 Q4-4,6,6,8-7,3,3, 1,1-17,1-1,9-4,3-9,8 1,4 -,1-2,4 21 Q1-3,8 2,7-3,1-3,7,3,, -3, 13,4-3,2-8,3 1,1,1 2,9 21 Jan. 4,8 9,7-4, -3,1,2, 2,1 -,3 27,9-13,1 1,2 1,1, -17,4 Feb. -7,2-3,8 2,4 -,7,, -5, 9,2-8,8 -,9-2,9 -,1,1 21,8 Mar. -1,4-3,2-1,5,2,2, 3, -12, -5,7-16,2-6,6,, 16,5 Apr. (p) -,1 1,3 -,5,9,, -1,9 58,3 37,4-11,7 8,8 1,3, 22,4 Growth rates 27 4,8 1,1 17,5 4,9-25, ,4 34,5 12, 39,7 49,5 16,4-19,1 28 1, 17,3 6, 2,3-23,4-1,5 17,6 1,4 2,9 2, -2,5-34,6 29 Q4-3,6-1,1-26,5 1, 96, ,3 3,1 2, -22, 1, 3, - 27,4 21 Q1-3,5-4,7-16,4-1,1 53,8 - -5,6 1,1 2,7-15,2 3, 18,1-15,9 21 Jan. -3,3-7,7-17,9 -,5 89,2-1,8 3,5 4,2-13,1 7,4 33,6-14,1 Feb. -3,2-3,1-14,6 -,8 64, ,9 3,1 2,1-13, 5,7 21,7-2,6 Mar. -3,5-4,7-16,4-1,1 53,8 - -5,6 1,1 2,7-15,2 3, 18,1-15,9 Apr. (p) -3,6-2,1-15,7-1,6 42, ,1 2,7 11,3-2, 3,2 22, - 23,7 C9 Total deposits by sector 2) (annual growth rates) 4 insurance corporations and pension funds (total) other financial intermediaries (total) 4 C1 Total deposits and deposits included in M3 by sector 2) (annual growth rates) 4 insurance corporations and pension funds (total) other financial intermediaries (total) insurance corporations and pension funds (included in M3) 4) 5) other financial intermediaries (included in M3) Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on the ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. 3) Includes investment funds. 4) Covers deposits in columns 2, 3, 5 and 7. 5) Covers deposits in columns 9, 1, 12 and Monthly Bulletin December June S 17 31

136 2.5 Inlåning hos MFI-sektorn: fördelning 1)2) (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut; transaktioner under perioden) 2. Inlåning från icke-finansiella företag och hushåll Icke-finansiella företag Hushåll 3) Totalt Dagslån Med överenskommen löptid Upp till 2 år Med uppsägningstid Repor Totalt Dagslån Med överenskommen löptid Över 3 Upp till Över 2 år Upp till 3 månader månader 2 år månader Med uppsägningstid Över 2 år Upp till 3 Över 3 månader Utestående belopp Repor Transaktioner Ökningstakter D 1 1 To t a l i n l å n i n g f ö r d e l a t p å s e k t o r 2 ) (årliga ökningstakter) icke-finansiella företag (totalt) hushåll (totalt) D 1 2 Total inlåning och inlåning som ingår i M3 fördelat på sektor 2 ) (årliga ökningstakter) icke-finansiella företag (totalt) hushåll (totalt) icke-finansiella företag (som ingår i M3) 4) hushåll (som ingår i M3) 5) Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 3) Inklusive hushållens ideella organisationer. 4) Omfattar inlåning i kolumnerna 2, 3, 5 och 7. 5) Omfattar inlåning i kolumnerna 9, 1, 12 och December Juni 2125 S 18

137 2.5 Deposits held with MFIs: breakdown 1), 2) (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period; transactions during period) 2. Deposits by non-financial corporations and households Non-financial corporations Households 3) TotalOvernight With an agreed maturity of: Redeemable at notice of: Repos TotalOvernight With an agreed maturity of: Redeemable at notice of: Repos Up to Over 2 Up to Over Up to Over Up to Over 2 years years 3 months 3 months 2 years 2 years 3 months 3 months Outstanding amounts ,2 884, 479,4 59,5 29,3 1,4 23, , 1 777,4 993,3 561, ,6 111,1 87, ,8 883,4 52,2 64,4 27,9 1,3 23, , ,3 1 35, 517,9 1 49,2 113,6 83,7 29 Q4 1 63,3 1 1,2 434,7 8,7 68,7 1,7 16,3 5 59, ,6 988,5 65,6 1 68,2 123,7 37,3 21 Q ,5 982,4 423,8 82,9 72,9 1,8 12, , ,8 925, 631, ,5 121,7 36,1 21 Jan , 964,5 418,3 81,6 68,7 1,7 13, , ,1 953,9 615,5 1 78,9 122,2 37, Feb ,7 954,1 414,8 81,7 7,7 1,8 11, , ,5 935,8 625, 1 715,9 121,6 37, Mar ,5 982,4 423,8 82,9 72,9 1,8 12, , ,8 925, 631, ,5 121,7 36,1 Apr. (p) 1 588,6 995,1 42,3 83,7 73,7 1,9 13,8 5 68, ,1 99,5 634, ,3 119,8 33,9 Transactions 27 14,2 34,1 126,8-8,1-1,8 -,7-1,1 282,9 22,4 32,9-45,4-43,2 11,2 17,1 28 7,8-5,1 13,3 3,2-3,4 -,3, 347,5 28,7 335,5-43,1 28,1 1,7-3,4 29 Q4 51,7 49,4-1, 2,7 1,4,2-1,1 9,8 12,5-96,5 45, 43,3 2,3-5,8 21 Q1-28,5-2,3-11,3 2,5 4,2,1-3,7,5 2,2-64,6 25,8 4,4-2, -1,2 21 Jan. -57,4-37,9-17,2 1,,, -3,1 19,1 18,8-35,3 9,6 27,7-1,5 -,3 Feb. -14,2-11, -4,,2 2,, -1,4 -,8 2,1-18,7 9,5 6,9 -,6, Mar. 43, 28,7 9,9 1,3 2,2,1,9-17,8-18,6-1,7 6,6 5,7,1 -,9 Apr. (p) 11,7 12,7-3,8,7,9, 1,2 14,3 26,1-15,5 2,9 4,7-1,8-2,2 Growth rates 27 1,4 4, 35,1-11,8-26,3-31,6-4,4 6,1 1,3 47,7-7,5-3,3 11,2 24,4 28,5 -,6 2,8 5,4-11, -16,2, 6,9 1,6 33,2-7,7 1,9 1,5-3,9 29 Q4 6,2 12,9-13,9 23,1 146,6 28,3-31,2 3,5 17,5-27,3 16,4 12,8 7,5-55,4 21 Q1 6,9 12,7-1,7 17,8 89,7 37,2-29,4 2,7 13,6-27,8 2,5 1, 5,3-41,2 21 Jan. 5,1 1,6-12,9 2,6 115,1 32,9-33,4 3,3 17,1-28,4 17,8 11,6 6,3-51,6 Feb. 5,1 11,3-12,9 18,1 1,9 32,4-45,1 3,1 15,6-28,4 19,7 1,8 5,8-47,1 Mar. 6,9 12,7-1,7 17,8 89,7 37,2-29,4 2,7 13,6-27,8 2,5 1, 5,3-41,2 Apr. (p) 6,6 13,8-12,2 16,8 68, 33,5-29,9 2,3 11,7-26,7 2,2 9, 3,5-4,3 C11 Total deposits by sector 2) (annual growth rates) 14 non-financial corporations (total) households (total) 14 C12 Total deposits and deposits included in M3 by sector 2) (annual growth rates) 2 non-financial corporations (total) households (total) non-financial corporations (included in M3) 4) 5) households (included in M3) Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on the ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. 3) Including non-profit institutions serving households. 4) Covers deposits in columns 2, 3, 5 and 7. 5) Covers deposits in columns 9, 1, 12 and S 18 Monthly Bulletin June 21 December 25 S 33

138 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2.5 Inlåning hos MFI-sektorn: fördelning 1)2) (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut; transaktioner under perioden) 3. Inlåning från offentlig sektor och hemmahörande utanför euroområdet Offentlig sektor Hemmahörande utanför euroområdet Totalt Staten Övrig offentlig sektor Totalt Banker 3) Icke-banker Delstater Kommuner Socialförsäkring Totalt Offentlig sektor Övriga Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter D 1 3 I n l å n i n g f r å n o f f e n t l i g s e k t o r o c h h e m m a h ö r a n d e u t a n f ö r e u r o o m r å d e t 2 ) (årliga ökningstakter) Offentlig sektor Banker hemmahörande utanför euroområdet Icke-banker hemmahörande utanför euroområdet Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 3) Termen banker används i denna tabell för MFI-liknande institut som är hemmahörande utanför euroområdet. 34 S December 25 Juni 21 S 19

139 EURO AREA STATISTICS Money, banking and investment funds 2.5 Deposits held with MFIs: breakdown 1), 2) (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period; transactions during period) 3. Deposits by government and non-euro area residents General government Non-euro area residents Total Central Other general government Total Banks 3) Non-banks government State Local Social Total General Other government government security government funds Outstanding amounts ,7 126,9 59, 17,6 8, , ,9 98,2 143,3 764, , 191, 52,3 115,9 85, , ,1 897,4 65,8 831,7 29 Q2 476,6 227,3 48,9 118,9 81, , ,4 879,8 64,3 815,5 Q3 43, 157, 51,2 123, 71, , , 858,5 63,5 795, Q4 373,1 144,2 45, 112,7 71,2 3 37, ,2 836,3 56,9 779,5 21 Q1 (p) 397,7 166,3 51,6 16,5 73, ,8 2 66, 884,8 64,7 82,1 Transactions 27 31,9-3,1 13,6 9,8 11,6 69,4 542,6 66,8 2,2 46, ,8 63,5-6,5 8,7 7,1-183,5-165,9-17,6-36,9 19, ,9-38,2-7,2-4, -15,5-331,6-275,8-55,8-4,5-51,3 29 Q2 11,8 1,9-1,6 4,5-2, -61,4-67,8 6,4,7 5,7 Q3-62,1-58,9 2,3 4,1-9,6-8,1-73,1-7, -,2-6,9 Q4-3,2-12,8-6,1-1,3 -,9-8,4-56,3-24,1-2,7-21,5 21 Q1 (p) 24,6 22,1 6,5-6,1 2,1 93,6 68,3 25,4 6,8 18,6 Growth rates 27 9,7-2,4 29,9 1,7 16,9 17,9 21,3 7,7 15,8 6, ,5 49,9-11, 8,1 8,8-4,6-5,6-1,8-25,6 2,7 29 Q2 15,3 43,7-13, 5,3-4,9-14,7-15,6-11,9-21,9-1,4 Q3 2,9 18,6-16,6 8,2-15,4-16,3-17,4-12,7-27, -1,3 Q4-14,6-2,1-13,8-3,4-17,9-8,9-9,8-6,2-6,9-6,2 21 Q1 (p) -12,1-17,5 2, -6,9-12,5-3,5-4,7,1 8,1 -,5 C13 Deposits by government and non-euro area residents 2) (annual growth rates) general government non-resident banks non-resident non-banks Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on the ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. 3) The term banks is used in this table to indicate institutions similar to MFIs which are resident outside the euro area. Monthly Bulletin December June S 19 35

140 2.6 MFI:s innehav av värdepapper : fördelning 1)2) (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut; transaktioner under perioden) Andra värdepapper än aktier Aktier och andra ägarandelar Totalt MFI Offentlig sektor Andra hemmahörande i euroområdet Hemmahörande Euro Annan Euro Annan Euro Annan utanför valuta valuta valuta euro området Totalt MFI Icke-MFI Hemmahörande utanför euro området Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter D 1 4 M F I : s i n n e h a v a v v ä r d e p a p p e r 2 ) (årliga ökningstakter) Andra värdepapper än aktier Aktier och andra ägarandelar Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 36 December Juni 2125 S 2

141 2.6 MFI holdings of securities: breakdown 1), 2) (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period; transactions during period) Securities other than shares Shares and other equity Total MFIs General Other euro Non-euro area Total MFIs Non-MFIs Non-euro area government area residents residents residents Euro Non-euro Euro Non-euro Euro Non-euro Outstanding amounts , ,4 84, 1 18,5 16,6 979,9 33, , ,5 424,5 869,3 342, , ,9 92, ,6 19, ,6 51, , ,3 421,7 774,4 277,2 29 Q4 6 29, ,7 19, ,9 16, ,3 39, , 1 515,9 434,7 8,2 281, 21 Q1 6 32,7 1 98,9 114, 1 534,9 16, ,1 4, 1 174, ,6 445,7 781,9 288, 21 Jan , ,3 111, 1 477,4 19, , 41, , ,9 445,9 84,3 281,7 Feb , ,1 19,6 1 57,4 16, ,8 4,6 1 18, , 442,6 79,1 283,2 Mar. 6 32,7 1 98,9 114, 1 534,9 16, ,1 4, 1 174, ,6 445,7 781,9 288, Apr. (p) 6 326, ,8 115, ,4 17, ,5 39, , ,4 456,8 814, 29,5 Transactions ,4 136, 18,1-86,2 1,5 318,3 9,5 195,2 147,8 51,3 55,4 41, ,1 214,4 5,9 38,3 1,9 389,7 19, 26,9-84,8 22,4-56,5-5,7 29 Q4-97,7-44,5 4,4-17,8-2,2 12,7-7,3-43,1 14,8 1,7 8,9 4,2 21 Q1 48,4 7,9 -,3 65,2 -,3-17,9-2,1-4,2 8,8 12,5-13, 9,3 21 Jan. 14,6 4,9-1,2 1, 2,4-7,3,5 5,4 18,8 12,8 5, 1,1 Feb. 9, -14,3-2,7 26,4-3,1 3,8-1,3,3-15, -4, -12,1 1,1 Mar. 24,7 17,2 3,7 28,8,4-14,4-1,2-9,8 5, 3,7-5,9 7,2 Apr. (p) 7,7-14,5,5 11,2 -,2 9,2 -,6 2, 49,4 12,7 34,7 1,9 Growth rates 27 12,7 8,7 25,4-6,8 1,7 5,2 33,4 17,7 1, 13,7 6,9 13, ,4 12,8 8,1 3,2 9,9 39,9 57,2 2,2-5,3 5,3-6,7-15,3 29 Q4 6, 4,4 17,5 18,7-16, 7,6-23,2-5,3 2,9 7, 1,5,7 21 Q1 2,3 -,4 7,8 12, -19,1 3, -23,2-4,1 3,4 7,3,6 5,5 21 Jan. 4,2 1,3 11,7 14,7-12,6 7,2-22,5-4,8 2,2 7,,9-1,3 Feb. 2,8 -,7 5,4 13,5-18,5 5,8-24,8-5,1 2,4 6,8,4 1,3 Mar. 2,3 -,4 7,8 12, -19,1 3, -23,2-4,1 3,4 7,3,6 5,5 Apr. (p) 1,4-2,6 11,6 11,4-2,2 1,9-23,9-3,3 4,7 8,8 2,2 5,5 C14 MFI holdings of securities 2) (annual growth rates) securities other than shares shares and other equity Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on the ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. S 2 Monthly Bulletin June 21 December 25 S 37

142 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2.7 Omvärdering av vissa poster i MFI:s balansräkning 1)2) (miljarder euro) 1. Bortskrivningar/nedskrivningar av lån till hushåll 3) Totalt Konsumentkrediter Bostadslån Övrig utlåning Upp till Över 5 år Totalt Upp till Över 5 år Totalt Upp till 1 år 1 år 1 år Över 1 och upp till 5 år Över 1 och upp till 5 år Över 1 och upp till 5 år Över 5 år Bortskrivningar/nedskrivningar av lån till icke-finansiella företag och hemmahörande utanför euroområdet Icke-finansiella företag Hemmahörande utanför euroområdet Totalt Upp till 1 år Över 1 år upp till 5 år Över 5 år Totalt Upp till 1 år Över 1 år Omvärdering av MFI:s innehav av värdepapper Andra värdepapper än aktier Totalt MFI Offentlig sektor Andra hemmahörande i euroområdet Euro Annan Euro Annan Euro Annan valuta valuta valuta Hemmahörande utanför euroområdet Aktier och andra ägarandelar Totalt MFI Icke-MFI Hemmahörande utanför euroområdet Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 3) Inklusive hushållens ideella organisationer. 38 S December 25 Juni 21 S 21

143 EURO AREA STATISTICS Money, banking and investment funds 2.7 Revaluation of selected MFI balance sheet items (EUR billions) 1. Write-offs/write-downs of loans to households 3) 1), 2) Consumer credit Lending for house purchase Other lending Total Up to Over 1 Over Total Up to Over 1 Over Total Up to Over 1 Over 1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years 5 years 5 years 5 years ,2-1,2-1,4-1,6-2,7 -,2 -,2-2,3-6,9 -,8-2,3-3,7 28-4,6-1,1-1,5-1,9-2,7, -,2-2,5-6,7-1,2-2,3-3,2 29-7,4-1,8-2,2-3,4-3,9 -,1 -,2-3,7-7,4-1,6-1,3-4,5 29 Q3-1,7 -,3 -,5 -,9 -,8,, -,7-1,6 -,3 -,2-1, Q4-2,4 -,8 -,7 -,9-1,, -,1 -,9-2,3 -,4 -,6-1,2 21 Q1-1,9-1,1 -,6 -,2 -,8,, -,7-2,3 -,5 -,3-1,4 21 Jan. -,6 -,4, -,2 -,4,, -,4-1,1 -,4 -,2 -,6 Feb. -,3, -,1 -,2 -,2,, -,2 -,6 -,1 -,1 -,4 Mar. -1, -,7 -,5,2 -,2,, -,2 -,6 -,1 -,1 -,5 Apr. (p) -,3, -,1 -,2 -,1,, -,1 -,4 -,1 -,1 -,3 2. Write-offs/write-downs of loans to non-financial corporations and non-euro area residents Non-financial corporations Non-euro area residents Total Up to Over 1 Over Total Up to Over 1 1 year and up to 5 years 1 year year 5 years ,5-2,1-5,4-4,9-5,2-3,4-1, ,8-4,1-9,1-4,6-6,6-3,4-3, ,5-12,7-12,5-1,3-6,8-2,6-4,2 29 Q3-7, -2,2-2,1-2,7-1, -,5 -,5 Q4-15,4-5,3-6,3-3,8-2,1 -,5-1,6 21 Q1-9,4-7,1-4, 1,7-1, -,4 -,6 21 Jan. -3,6-1,2-1,1-1,3 -,5 -,4 -,2 Feb. -1,7 -,5-1, -,2 -,4, -,4 Mar. -4,1-5,4-2, 3,2 -,1, -,1 Apr. (p) -4,2-1,1-2,4 -,7 -,1 -,1 -,1 3. Revaluation of securities held by MFIs Securities other than shares Shares and other equity Total MFIs General Other euro Non-euro area Total MFIs Non-MFIs Non-euro area government area residents residents residents Euro Non-euro Euro Non-euro Euro Non-euro ,2-3,3,1 -,4 -,2-3,2 -,6-6,7 27,6 3,8 11,7 12,1 28-6,5-12,1, 4,5, -19,1-2,2-31,7-63,6-9,2-46,2-8,2 29 4,3 8,2,2 -,8 -,1-1,,8-2,9 1, -5,9 3,4 3,5 29 Q3 19,5 5,7,1 3,9, 4,2,2 5,3 14,5 3,3 7,6 3,7 Q4 1,1 1,2,1-1,5 -,1,2 -,1 1,2 -,4-1,7,6,8 21 Q1 14,3 3,2,3 4,5,1 2,4,1 3,7,4-1, -,2 1,7 21 Jan. 1,2 -,1,1 -,5,,7,1,9-2,7-1,6 -,8 -,3 Feb. 7,9 1,6,1 3,6,1 1,1, 1,4 -,9,7-2,1,4 Mar. 5,2 1,7,1 1,4,,6, 1,4 4,1 -,1 2,6 1,5 Apr. (p) 1,3 2,1 -,7-1,8,3,, 1,4-3,6-1,6-2,6,6 Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on the ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. 3) Including non-profit institutions serving households. Monthly Bulletin December June 21 25S 21 39

144 2.8 Valutafördelning av vissa poster i MFI:s balansräkning 1),2) (procent av totalsumman; utestående belopp i miljarder euro; vid periodens slut) 1. Inlåning MFI 2) Icke-MFI Alla Euro 3) Andra valutor Alla Euro 3) Andra valutor valutor valutor (utestående USD JPY CHF GBP stående USD JPY CHF GBP Totalt (ute- Totalt belopp) belopp) Från hemmahörande i euroområdet Från hemmahörande utanför euroområdet 2. Räntebärande värdepapper emitterade av MFI i euroområdet Alla valutor (utestående belopp) Euro 3) Totalt Andra valutor USD JPY CHF GBP Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer informaton, se Allmänna anmärkningar. 3) När det gäller hemmahörande utanför euroområdet används termen MFI som beteckning för institut som liknar euroområdets MFI. 4) Inbegripet poster uttryckta i eurons nationella valutaenheter 4 December Juni 2125 S 22

145 2.8 Currency breakdown of selected MFI balance sheet items (percentages of total; outstanding amounts in EUR billions; end of period) 1. Deposits MFIs 3) 1), 2) Non-MFIs All Euro 4) Non-euro currencies All Euro 4) Non-euro currencies currencies currencies (outstanding Total (outstanding Total amount) amount) USD JPY CHF GBP USD JPY CHF GBP By euro area residents ,5 92,1 7,9 4,8,4 1,1 1, 9 54,4 95,8 4,2 2,2,4,1, ,8 89,7 1,3 7,3,4 1,2, ,4 96,9 3,1 1,9,5,1,4 29 Q ,7 92,2 7,8 5,1,3 1,1, ,9 97, 3, 1,9,3,1,5 Q ,5 92,4 7,6 4,8,4 1,1,8 1 61,2 97, 3, 1,9,3,1,4 Q ,1 93, 7, 4,4,3 1,1, ,7 97, 3, 1,9,2,1,4 21 Q1 (p) 6 229,1 93,1 6,9 4,1,3 1,2,8 1 19,6 97, 3, 2,,2,1,4 By non-euro area residents ,9 47, 53, 33,5 2,9 2,4 11, 98,2 5,1 49,9 32,9 1,6 1,8 9, ,1 48,3 51,7 33,4 2,8 2,6 1,2 897,4 54,9 45,1 28,7 1,4 1,9 9,4 29 Q ,4 49, 51, 33,2 1,6 2,6 1,7 879,8 51,9 48,1 32,5 1,8 1,8 7,8 Q , 49,1 5,9 34,3 1,5 2,5 9,5 858,5 54,1 45,9 3,6 1,5 1,6 7,7 Q ,2 49,2 5,8 34,2 1,8 2,2 9,6 836,3 53,5 46,5 31,4 1,1 1,8 7,5 21 Q1 (p) 2 66, 5,4 49,6 33,2 2, 2,1 9,1 884,8 54,2 45,8 32,2 1,1 1,4 6,3 2. Debt securities issued by euro area MFIs All Euro 4) Non-euro currencies currencies (outstanding Total amount) USD JPY CHF GBP ,2 81,5 18,5 9,2 1,7 1,9 3, ,7 83,3 16,7 8,4 2, 1,9 2,5 29 Q ,1 83,6 16,4 8,3 1,8 1,8 2,7 Q3 5 23,1 84, 16, 8,2 1,8 1,9 2,3 Q ,1 83,3 16,7 8,7 1,7 1,9 2,5 21 Q1 (p) 5 289,1 82,5 17,5 9,4 1,6 1,9 2,5 Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on the ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. 3) For non-euro area residents, the term MFIs refers to institutions similar to euro area MFIs. 4) Including items expressed in the national denominations of the euro. S 22 Monthly Bulletin June 21 December 25 S 41

146 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2.8 Valutafördelning av vissa poster i MFI:s balansräkning 1) (procent av totalsumman; utestående belopp i miljarder euro; vid periodens slut) 3. Lån Alla valutor (utestående belopp) MFI 2) Icke-MFI Euro 3) Andra valutor Alla Euro 3) Andra valutor valutor Totalt (utestående Totalt USD JPY CHF GBP belopp) USD JPY CHF GBP Till hemmahörande i euroområdet Till hemmahörande utanför euroområdet 4. Innehav av andra värdepapper än aktier Alla valutor (utestående belopp) Utgivna av MFI 2) Utgivna av icke-mfi Euro 3) Andra valutor Alla Euro 3) Andra valutor valutor Totalt (utestående Totalt USD JPY CHF GBP belopp) USD JPY CHF GBP Utgivna av hemmahörande i euroområdet Utgivna av hemmahörande utanför euroområdet Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer informaton, se Allmänna anmärkningar. 3) När det gäller hemmahörande utanför euroområdet används termen MFI som beteckning för institut som liknar euroområdets MFI. 4) Inbegripet poster uttryckta i eurons nationella valutaenheter. 42 S December 25 Juni 21 S 23

147 EURO AREA STATISTICS Money, banking and investment funds 2.8 Currency breakdown of selected MFI balance sheet items 3. Loans (percentages of total; outstanding amounts in EUR billions; end of period) MFIs 3) 1), 2) Non-MFIs All Euro 4) Non-euro currencies All Euro 4) Non-euro currencies currencies currencies (outstanding Total (outstanding Total amount) amount) USD JPY CHF GBP USD JPY CHF GBP To euro area residents , ,9 96,2 3,8 1,8,2,9, , ,6 95,9 4,1 2,1,3 1,,4 29 Q , , 96,1 3,9 2,,2 1,,5 Q , ,1 96,2 3,8 1,9,2 1,,4 Q , ,6 96,2 3,8 1,9,2 1,,4 21 Q1 (p) 5 913, ,4 96,1 3,9 2,,2 1,,4 To non-euro area residents ,5 48,2 51,8 28,8 2,3 2,4 12,7 955,7 4,9 59,1 41,2 1,2 3,7 8, , 45,8 54,2 31,8 3, 2,6 11,3 965,8 4,5 59,5 41,9 1,4 4,3 7,4 29 Q ,9 45,2 54,8 29,6 2,8 3,2 13,5 949,3 4,2 59,8 42,5 1,1 3,9 7,6 Q ,1 45,5 54,5 29,9 2,7 3,1 12,6 914, 4,4 59,6 41,9 1,5 3,8 7,6 Q ,4 45,8 54,2 29,4 2,7 2,9 12,6 98,9 4,1 59,9 42, 1,2 3,7 8, 21 Q1 (p) 1 986,9 46,4 53,6 29,7 2,5 3, 11,3 969,1 4,7 59,3 42,2 1,1 3,4 7,4 4. Holdings of securities other than shares Issued by MFIs 3) Issued by non-mfis All Euro 4) Non-euro currencies All Euro 4) Non-euro currencies currencies currencies (outstanding Total (outstanding Total amount) amount) USD JPY CHF GBP USD JPY CHF GBP Issued by euro area residents ,3 95,2 4,8 2,4,3,3 1,5 2 21,3 97,7 2,3 1,4,2,1, ,4 95,3 4,7 2,6,4,2 1, ,7 97,3 2,7 1,7,3,1,4 29 Q ,6 95, 5, 2,5,5,4 1, ,9 97,7 2,3 1,5,2,1,3 Q ,3 95,1 4,9 2,9,2,3 1, ,1 97,9 2,1 1,4,2,1,4 Q4 2 8,8 94,8 5,2 3,1,2,3 1,4 2 98,7 98,1 1,9 1,2,2,1,3 21 Q1 (p) 2 94,8 94,6 5,4 3,3,2,3 1,4 3 33,7 98,1 1,9 1,2,2,1,3 Issued by non-euro area residents ,4 53,9 46,1 27,3,7,4 14,4 652,3 35,9 64,1 39,3 4,5,8 12, ,7 54,1 45,9 28,6,9,5 13,3 646,8 39, 61, 37,1 6,4,8 11, 29 Q2 571, 55,3 44,7 24,6 1,7 1,4 14,6 633,1 33,5 66,5 41,4 4,,9 15, Q3 562,7 56,3 43,7 25,3,6,5 14,7 618,5 34,8 65,2 39,3 4,2,9 15,1 Q4 547,2 55,8 44,2 26,3,4,5 14,8 6,9 34,9 65,1 38,5 4,2,9 15,2 21 Q1 (p) 564, 55,1 44,9 28,,4,5 14,9 61,1 32,9 67,1 39,5 4,4,9 15,1 Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on the ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. 3) For non-euro area residents, the term MFIs refers to institutions similar to euro area MFIs. 4) Including items expressed in the national denominations of the euro. Monthly Bulletin December June S 23 43

148 2.9 Aggregerad balansräkning för investeringsfonder i euroområdet 1) (miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut; transaktioner under perioden) 1. Tillgångar Totalt Inlåning och lånefordringar Andra värdepapper än aktier Aktier och andra ägarandelar (exkl. andelar i investeringsfonder/ penningmarknadsfonder) Andelar i investeringsfonder/ penningmarknadsfonder Icke-finansiella tillgångar Andra tillgångar (inkl. finansiella derivat) Utestående belopp Transaktioner 2. Skulder Totalt Lån och mottagen inlåning Utestående belopp Utfärdade andelar i investeringsfonder Totalt Innehas av hemmahörande i euroområdet Innehas av hemmahörande utanför euroområdet Andra skulder (inkl. finansiella derivat) Investeringsfonder Transaktioner 3. Andelar i investeringsfonder fördelade på investeringspolicy och typ av fond Total Fonder fördelade på investeringspolicy Fonder fördelade på typ av fond Obligationsfonder Aktiefonder Blandfonder Fastighetsfonder Hedgefonder Övriga fonder Öppna fonder Stängda fonder Memo: Penningmarknadsfonder Utestående belopp Transaktioner Källa:. 1) Exklusive penningmarknadsfonder (som visas som memo i kolumn 1 i tabell 3 i denna avdelning). För närmare information, se Allmänna anmärkningar. 44 December Juni 2125 S 24

149 2.9 Aggregated balance sheet of euro area investment funds 1) (EUR billions; outstanding amounts at end of period; transactions during period) 1. Assets Total Deposits and Securities other Shares and other Investment fund/ Non-financial Other assets loan claims than shares equity (excl. money market fund assets (incl. financial investment fund/ shares derivatives) money market fund shares) Outstanding amounts 29 Sep ,5 349, 1 998, ,6 68,4 26, 383,9 Oct ,6 351,2 2 17, ,4 688,1 27,9 387,2 Nov. 5 24,5 34,5 2 43, ,2 693,6 28,2 392,6 Dec. 5 37,4 343,7 2 76, ,3 79, 212,6 355,2 21 Jan ,6 353,7 2 12, 1 65,4 726,5 215,1 389, Feb , 356, ,2 1 67,5 741,3 216,3 397,6 Mar. (p) 5 776,2 35,9 2 29,5 1 82,5 766,6 233,1 413,7 Transactions 29 Q3 173,1-9, 69,9 112,6 9,1 2,7-12,1 Q4 86,9-12, 58,1 42,6 15,5 5,9-23,4 21 Q1 (p) 181,4-2,9 65,7 29,7 29,5 17,3 42, 2. Liabilities Total Loans and Investment fund shares issued Other deposits liabilities received Total Held by euro area residents Held by (incl. financial non-euro area derivatives) Investment residents funds Outstanding amounts 29 Sep ,5 96, , ,9 514, 863,3 326,6 Oct ,6 97, , ,9 522,9 871,9 331,3 Nov. 5 24,5 98,2 4 87, ,2 528,8 896,5 334,6 Dec. 5 37,4 11, , 4 2, 539,6 945,1 34,2 21 Jan ,6 1,9 5 16,2 4 42,2 546,5 973,9 337,6 Feb , 1,8 5 78,1 4 8,9 559,1 997,1 349,2 Mar. (p) 5 776,2 112,9 5 29, ,7 582,3 1 7,9 372,8 Transactions 29 Q3 173,1,8 186,2 94,8 16,7 91,4-13,9 Q4 86,9 4, 17,4 76,9 15,3 3,6-24,5 21 Q1 (p) 181,4 5,2 129,9 94, 21,8 35,9 46,4 3. Investment fund shares issued broken down by investment policy and type of fund Total Funds by investment policy Funds by type Memo item: Money market Bond Equity Mixed Real estate Hedge Other Open-end Closed-end funds funds funds funds funds funds funds funds funds Outstanding amounts 29 Aug , , 1 292, ,7 23,5 78,2 391,3 4 58,4 68, ,2 Sep , , , ,8 227,8 77,4 393, ,3 67, , Oct , , , ,7 232,4 78,8 386, , 67, ,2 Nov. 4 87, , , ,4 235, 78,8 388,3 4 74,1 67, ,7 Dec , 1 577,6 1 45, ,9 24,5 84,4 396, ,5 71,6 1 21,6 21 Jan. 5 16, , , ,1 243,8 93,6 44, ,8 72, ,5 Feb. 5 78, , , ,5 245,6 95,3 47,8 5 5, 73, 1 22, Mar. (p) 5 29,6 1 72, , ,5 249,4 97,9 418, ,7 74, ,8 Transactions 29 Sep. 27, 4,4 9,7 13,1,7 -,1 -,8 26,4,6-26,3 Oct. 36,4 14,1 5, 16,8 2,7 1,1-3,3 36,5 -,1-5,2 Nov. 19,9 8,6 5,4 4,2 1,2 -,5 1, 2, -,1-18,6 Dec. 51,1 4,9 18,8 15,4 7, 2,7 2,2 47,3 3,7-36,7 21 Jan. 6, 2,2 1,7 11,4 6,8 7,3 3,6 59,4,6 3, Feb. 21,8 13,3 4,2 2,9 1,1,2, 21,6,1-16,7 Mar. (p) 48,1 39,4 2,2-6,5 1,2 3,6 8,2 46,8 1,4-29,2 Source:. 1) Other than money market funds (which are shown as a memo item in column 1 in Table 3 of this section). For further details, see the General Notes. S 24 Monthly Bulletin June 21 December 25 S 45

150 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2.1 Räntebärande värdepapper som innehas av investeringsfonder 1) fördelat på utgivare av värdepapper (miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut; transaktioner under perioden) 1. Andra värdepapper än aktier Totalt Totalt MFI Offentlig sektor Euroområdet Övriga finans institut Försäkringsföretag och pensionsinstitut Ickefinansiella företag Resten av världen EU-medlemsstater utanför USA euroområdet Utestående belopp Japan Transaktioner 2. Aktier och andra ägarandelar (exklusive andelar i investeringsfonder och penningmarknadsfonder) Totalt Euroområdet Totalt MFI Offentlig sektor Övriga finans institut Försäkringsföretag och pensionsinstitut Ickefinansiella företag Resten av världen EU-medlemsstater utanför USA euroområdet Utestående belopp Japan Transaktioner 3. Andelar i investeringsfonder/penningmarknadsfonder Totalt Euroområdet Totalt MFI Offentlig sektor Övriga finans institut Försäkringsföretag och pensionsinstitut Ickefinansiella företag Resten av världen EU-medlemsstater utanför USA euroområdet Utestående belopp Japan Transaktioner Källa:. 1) Exklusive penningmarknadsfonder. För närmare information, se Allmänna anmärkningar. 2) Andelar i investeringsfonder (exklusive andelar i penningmarknadsfonder) utfärdas av övriga finansinstitut. Andelar i penningmarknadsfonder utfärdas av MFI. 46 S December 25 Juni 21 S 25

151 EURO AREA STATISTICS Money, banking and investment funds 2.1 Securities held by investment funds 1) broken down by issuer of securities (EUR billions; outstanding amounts at end of period; transactions during period) 1. Securities other than shares Total Euro area Rest of the world Total MFIs General Other Insurance Non-financial EU United Japan government financial corporations corporations Member States States intermediaries and pension outside the funds euro area Outstanding amounts 29 Q , ,8 357,9 635,7 173,3 4, 122,9 579,1 161,9 234,6 21,8 Q , ,6 388,6 669, 186, 4,9 136,2 614, 18,2 234,4 21,8 Q4 2 76, ,3 387,7 689, 186,8 5,5 144,3 663,3 198,8 252, 15,9 21 Q1 (p) 2 29, ,9 392,5 71, 199,5 5,9 155, 746,5 211,4 29,2 15,3 Transactions 29 Q3 69,9 47,6 1,6 2,9 6,1,3 9,7 22,2 11,2 3,5-1, Q4 58,1 23,9-2,9 18,9,2,5 7,2 34,3 15,9 13,3-6,2 21 Q1 (p) 65,7 24,2,3 8,9 8,2, 6,8 41,5 1,7 16,4-1,6 2. Shares and other equity (other than investment fund and money market fund shares) Total Euro area Rest of the world Total MFIs General Other Insurance Non-financial EU United Japan government financial corporations corporations Member States States intermediaries and pension outside the funds euro area Outstanding amounts 29 Q ,3 565,6 69,5-28,7 16,8 45,4 685,8 11,8 21,9 59,7 Q ,6 71,4 97,2-35,8 24,8 543,4 843,2 127, 265,1 61,8 Q ,3 723,1 97,5-36,1 23,8 565,5 95,2 138,4 295,5 65,8 21 Q1 (p) 1 82,5 741,7 92,9-36,9 28,3 583,5 1 6,8 147,2 327,9 75,3 Transactions 29 Q3 112,6 34,6 7,5-4,1 2,3 2,6 78, 2,4 34, 1,4 Q4 42,6 3,2 4,6-1, -,7-1,6 39,4 3,2 7,5 3,5 21 Q1 (p) 29,7 8,1 -,1 - -,2 1,8 6,5 21,6,2 1,7,9 3. Investment fund/money market fund shares Total Euro area Rest of the world Total MFIs 2) General Other Insurance Non-financial EU United Japan government financial corporations corporations Member States States intermediaries 2) and pension outside the funds euro area Outstanding amounts 29 Q2 628, 54,2 82,9-457, ,9 12,9 16,2,4 Q3 68,4 592, 78,1-514, ,4 14,5 18,9,3 Q4 79, 614, 74,4-539, , 15,7 19,,3 21 Q1 (p) 766,6 653,8 71,5-582, ,8 18,2 33,5,5 Transactions 29 Q3 9,1 1,5-6,2-16, ,5,9 -,3, Q4 15,5 1,9-4,4-15, ,6,9 -,4,1 21 Q1 (p) 29,5 18,1-3,7-21, ,5 1,3 12,2,2 Source:. 1) Other than money market funds. For further details, see the General Notes. 2) Investment fund shares (other than money market fund shares) are issued by other financial intermediaries. Money market fund shares are issued by MFIs. Monthly Bulletin December June S 25 47

152 R Ä K E N S K A P E R F Ö R E U R O O M R Å D E T 33.1 Integrerade ekonomiska och finansiella räkenskaper efter institutionell sektor (miljarder euro) Användning Hushåll 2) Euroområdet Icke-finansiella företag Finansiella företag Offentlig sektor Utlandet 4 kv 29 Utlandskonto Export av varor och tjänster Handelsbalans 1) Inkomstfördelnings- och inkomstanvändningskonto Förädlingsvärde, brutto (baspriser) Skatter minus subventioner på produktion Bruttonationalprodukt till marknadspris Löner och kollektiva avgifter Övriga skatter minus subventioner på produktion Kapitalförslitning Driftsöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto 1) Konto för allokering av primära inkomster Driftsöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto Löner och kollektiva avgifter Skatter minus subventioner på produktion Kapitalinkomst Ränta Övrig kapitalinkomst Nationalinkomst, netto 1) Konto för sekundär inkomstfördelning Nationalinkomst, netto Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. Sociala avgifter Sociala förmåner andra än in natura Andra löpande transfereringar Skadeförsäkringspremier, netto Skadeförsäkringsfordringar Övriga löpande transfereringar Disponibel nettoinkomst 1) Inkomstanvändningskonto Disponibel nettoinkomst Konsumtionsutgift Individuella konsumtionsutgifter Kollektiva konsumtionsutgifter Justering för värdeförändring i hushållens nettofordran på pensionsfonder Nettosparande löpande utlandskonto 1) Kapitalkonto Nettosparande / löpande utlandskonto Bruttoinvesteringar Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvestering och anskaffning minus avyttring av värdeföremål Kapitalförslitning Anskaffning minus avyttring av icke-finansiella icke producerade tillgångar Kapitaltransfereringar Kapitalskatter Andra kapitaltransfereringar Nettoutlåning (+) / nettoupplåning (-) (från kapitalkontot) 1) Statistisk avvikelse Källor: och Eurostat. 1) För information om beräkningen av saldoposter, se Tekniska anmärkningar 48 December Juni 2125 S 26

153 3 EURO AREA ACCOUNTS 3.1 Integrated economic and financial accounts by institutional sector (EUR billions) Uses Euro Households Non-financial Financial General Rest of area corporations corporations government the world 29 Q4 External account Exports of goods and services 471,4 Trade balance 1) -29,2 Generation of income account Gross value added (basic prices) Taxes less subsidies on products Gross domestic product (market prices) Compensation of employees 1 189,9 12,7 743,2 6,5 265,5 Other taxes less subsidies on production 31,1 7,2 13,4 5, 5,5 Consumption of fixed capital 351,2 96,8 196,9 11,4 46,1 Net operating surplus and mixed income 1) 526,2 277,2 225,5 26, -2,5 Allocation of primary income account Net operating surplus and mixed income Compensation of employees 4,9 Taxes less subsidies on production Property income 635,6 34,6 233,5 37,5 59,9 91,4 Interest 366, 31,6 59,1 215,4 59,9 52,3 Other property income 269,6 3, 174,5 92,1, 39,1 Net national income 1) 1 991, ,1 83,6 22,2 239,7 Secondary distribution of income account Net national income Current taxes on income, wealth, etc. 293,6 244,3 42,1 6,8,3 1,4 Social contributions 448,9 448,9 1,1 Social benefits other than social transfers in kind 471,1 1,5 16,1 33,5 42,,8 Other current transfers 28,4 75,1 27,3 47,9 58,2 9,1 Net non-life insurance premiums 45, 32,1 11,2 1,,7 1,3 Non-life insurance claims 45,3 45,3,6 Other 118,1 43, 16, 1,6 57,4 7,2 Net disposable income 1) 1 959, ,6 26,8 29, 459,8 Use of income account Net disposable income Final consumption expenditure 1 865, ,2 544, Individual consumption expenditure 1 647, ,2 326,1 Collective consumption expenditure 217,9 217,9 Adjustment for the change in the net equity of households in pension fund reserves 14,8,1,2 14,6,, Net saving/current external account 1) 94, 137,1 26,6 14,4-84,1-7, Capital account Net saving/current external account Gross capital formation 438,3 138,7 27,4 13,1 79,1 Gross fixed capital formation 461,6 137,9 231,6 12,9 79,1 Changes in inventories and acquisitions less disposals of valuables -23,3,8-24,2,1, Consumption of fixed capital Acquisitions less disposals of non-produced non-financial assets -,2-1,8,8,1,7,2 Capital transfers 6,9 13,9 1,2 1,3 44,4 5,4 Capital taxes 1,9 1,6,3,, Other capital transfers 49,9 3,4,9 1,3 44,4 5,4 Net lending (+)/net borrowing (-) (from capital account) 1) 1,5 97,1 46,3 14,3-147,2-1,5 Statistical discrepancy, 2,3-2,3,,, Sources: and Eurostat. 1) For details of the calculation of the balancing items, see the Technical Notes. S 26 Monthly Bulletin June 21 December 25 S 49

154 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Räkenskaper för euroområdet 3.1 Integrerade ekonomiska och finansiella räkenskaper efter institutionell sektor (for ts.) (miljarder euro) Tillgång Hushåll 2) Euroområdet Icke-finansiella företag Finansiella företag Offentlig sektor Utlandet 4 kv 29 Utlandskonto Import av varor och tjänster Handelsbalans Inkomstfördelnings- och inkomstanvändningskonto Förädlingsvärde, brutto (baspriser) Skatter minus subventioner på produktion Bruttonationalprodukt till marknadspris 1) Löner och kollektiva avgifter Övriga skatter minus subventioner på produktion Kapitalförslitning Driftöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto Konto för allokering av primära inkomster Driftöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto Löner och kollektiva avgifter Skatter minus subventioner på produktion Kapitalinkomst Ränta Övrig kapitalinkomst Nationalinkomst, netto Konto för sekundär inkomstfördelning Nationalinkomst, netto Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. Sociala avgifter Sociala förmåner andra än in natura Andra löpande transfereringar Skadeförsäkringspremier, netto Skadeförsäkringsfordringar Övriga löpande transfereringar Disponibel nettoinkomst Inkomstanvändningskonto Disponibel nettoinkomst Konsumtionsutgift Individuella konsumtionsutgifter Kollektiva konsumtionsutgifter Justering för värdeförändring i hushållens nettofordran på pensionsfonder Nettosparande/löpande utlandskonto Kapitalkonto Nettosparande/löpande utlandskonto Bruttoinvesteringar Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvestering och anskaffning minus avyttring av värdeföremål Kapitalförslitning Anskaffning minus avyttring av icke-finansiella icke producerade tillgångar Kapitaltransfereringar Kapitalskatter Andra kapitaltransfereringar Nettoutlåning (+) / nettoupplåning (-) (från kapitalkontot) Statistisk avvikelse Källor: och Eurostat. 2) Bruttonationalprodukten är summan av förädlingsvärdet, brutto, för alla inhemska sektorer plus skatter netto (dvs. skatter minus subventioner) på produkter. 5 S December 25 Juni 21 S 27

155 EURO AREA STATISTICS Euro area accounts 3.1 Integrated economic and financial accounts by institutional sector (cont'd) (EUR billions) Resources Euro Households Non-financial Financial General Rest of area corporations corporations government the world External account 29 Q4 Imports of goods and services 442,2 Trade balance Generation of income account Gross value added (basic prices) 2 98,4 51, , 12,9 314,6 Taxes less subsidies on products 234,2 Gross domestic product (market prices) 2) 2 332,6 Compensation of employees Other taxes less subsidies on production Consumption of fixed capital Net operating surplus and mixed income Allocation of primary income account Net operating surplus and mixed income 526,2 277,2 225,5 26, -2,5 Compensation of employees 1 191, ,3 3,6 Taxes less subsidies on production 279,9 279,9-14,6 Property income 629,8 212,2 91,6 33,8 22,1 97,2 Interest 354,5 53,9 36,4 255,6 8,7 63,7 Other property income 275,2 158,4 55,3 48,2 13,4 33,5 Net national income Secondary distribution of income account Net national income 1 991, ,1 83,6 22,2 239,7 Current taxes on income, wealth, etc. 294,2 294,2,8 Social contributions 448,9 1,3 16,9 48,5 382,2 1,1 Social benefits other than social transfers in kind 469,1 469,1 2,8 Other current transfers 177,4 97, 11,7 46,4 22,2 4,2 Net non-life insurance premiums 45,3 45,3 1,1 Non-life insurance claims 44,4 34,2 9,2,7,3 1,4 Other 87,7 62,9 2,5,4 21,9 37,7 Net disposable income Use of income account Net disposable income 1 959, ,6 26,8 29, 459,8 Final consumption expenditure Individual consumption expenditure Collective consumption expenditure Adjustment for the change in the net equity of households in pension fund reserves 14,8 14,8, Net saving/current external account Capital account Net saving/current external account 94, 137,1 26,6 14,4-84,1-7, Gross capital formation Gross fixed capital formation Changes in inventories and acquisitions less disposals of valuables Consumption of fixed capital 351,2 96,8 196,9 11,4 46,1 Acquisitions less disposals of non-produced non-financial assets Capital transfers 64,2 14, 32,3 2,9 15,1 2, Capital taxes 1,9 1,9, Other capital transfers 53,3 14, 32,3 2,9 4,1 2, Net lending (+)/net borrowing (-) (from capital account) Statistical discrepancy Sources: and Eurostat. 2) Gross domestic product is equal to the gross value added of all domestic sectors plus net taxes (i.e. taxes less subsidies) on products. Monthly Bulletin December June 21 25S 27 51

156 3.1 Integrerade ekonomiska och finansiella räkenskaper efter institutionell sektor (for ts.) (miljarder euro) Tillgångar Ingående balansräkning, finansiella tillgångar Finansiella tillgångar, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav: Långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra obetalda inkomster och finansiella derivat Nettoförmögenhet 4 kv 29 Hushåll Euroområdet Ickefinansiella företag MFI Andra monetära finansinstitut Försäkringsföretag och pensionsinstitut Offentlig sektor Utlandet Konto för transaktioner i finansiella tillgångar Transaktioner i finansiella tillgångar, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav: Långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra obetalda inkomster och finansiella derivat Förändringar i nettoförmögenhet Konto för andra förändringar i finansiella tillgångar Andra förändringar i finansiella tillgångar, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav: Långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra obetalda inkomster och finansiella derivat Andra förändringar i nettoförmögenhet Utgående balansräkning, finansiella tillgångar Finansiella tillgångar, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav: Långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra obetalda inkomster och finansiella derivat Nettoförmögenhet Källa: 52 December Juni 2125 S 28

157 3.1 Integrated economic and financial accounts by institutional sector (cont'd) (EUR billions) Assets Euro Households Non-financial MFIs Other Insurance General Rest of area corporations financial corporations govern- the world inter- and pension ment 29 Q4 mediaries funds Opening balance sheet, financial assets Total financial assets , , , ,4 6 27, , ,1 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) 285,9 Currency and deposits 6 35, , 9 325, ,5 845,7 77,7 3 7,9 Short-term debt securities 34,3 134,5 632,4 318,3 36,4 24,6 874,5 Long-term debt securities 1 445, 176,8 6 48,4 2 6,3 2 45,7 372, ,6 Loans 75, , 12 75,3 3 34,2 419,3 469,8 1 74,6 of which: Long-term 58, 1 614, , ,4 312,1 36,1. Shares and other equity 4 144, 7 146,8 2 5, , , , ,5 Quoted shares 72, ,4 522, ,2 49,7 295,2. Unquoted shares and other equity 2 47, 5 55, , ,3 437,7 824,2. Mutual fund shares 1 376,7 384,3 348,4 649, ,8 146,2. Insurance technical reserves 5 383,6 145, 1,9, 191,3 3,2 14,3 Other accounts receivable and financial derivatives 471, 3 37,3 882,5 248,4 26,6 59,6 42,5 Net financial worth Financial account, transactions in financial assets Total transactions in financial assets 161,6 154, 28,5 196,7 78,9-46,2 91,1 Monetary gold and SDRs 1, -1, Currency and deposits 111,9 54,4 62,4-29,1-1,5-51,2-97,1 Short-term debt securities -21,9 3,7-2,4-1,6 21,5 7,2-2,7 Long-term debt securities -17, 17,3-55,5 85,6 1,5-19,4 68,9 Loans -,3 24,8-8,3 1,6, -15, 24, of which: Long-term -,5 9,1 65,8 4,1 3,5 3,1. Shares and other equity, -27,3-18,3 138,9 48,6 3,2 11,9 Quoted shares -6,9-18,3 13,6 69, -1,3 3,8. Unquoted shares and other equity 6,7 8,3-3,9 56,2 1,1-4,. Mutual fund shares,3-17,2-28,1 13,7 48,9 3,4. Insurance technical reserves 73,5 -,4,1,,8, 6,6 Other accounts receivable and financial derivatives 15,5 81,4 67,6 1,3-1,1 28,8 -,6 Changes in net financial worth due to transactions Other changes account, financial assets Total other changes in financial assets 53,5 233,9 42,1 39, 71,6 27,1 115,6 Monetary gold and SDRs 3, Currency and deposits,6-2, 35,9 12,3 2,6 -,9 3, Short-term debt securities -,9 -,3 3, -6,7 6,2, -12,9 Long-term debt securities 2,1 12,9-16,6 15,3 29,2-2,4 -,5 Loans, -,5 -,7-12,3 -,8-1,5 4,6 of which: Long-term, -5,3-13,9-13,5 -,8 4,7. Shares and other equity 3,3 261,8-6,7 21,8 34,7 12,7 74,6 Quoted shares 18,1 115,9-23,1 2,3 8,3-11,1. Unquoted shares and other equity,4 142,5 3,8-13,5 -,2 26,2. Mutual fund shares 11,9 3,4 12,6 14,9 26,6-2,4. Insurance technical reserves 21,5,1,, -,1, 5,3 Other accounts receivable and financial derivatives -,2-38,1-2,8 8,6 -,3 19,3 14,6 Other changes in net financial worth Closing balance sheet, financial assets Total financial assets 18 73,6 16 1, , ,2 6 42, , ,7 Monetary gold and SDRs 316,9 Currency and deposits 6 417, , , ,8 846,7 655, ,8 Short-term debt securities 11,5 137,9 615, 31, 388,2 31,8 841, Long-term debt securities 1 43,1 27, 6 336,3 2 17,2 2 85,4 351, 3 26, Loans 75, 2 941, ,4 3 23,5 418,5 453, ,2 of which: Long-term 57, , , , 314,9 367,9. Shares and other equity 4 174, ,3 2 25, ,3 2 23, , , Quoted shares 731,3 1 31, 513,5 1 85,5 416,7 287,8. Unquoted shares and other equity 2 54,1 5 7, , , 438,7 846,5. Mutual fund shares 1 388,9 37,5 332,9 677, ,3 147,1. Insurance technical reserves 5 478,6 144,7 2,, 192,1 3,2 152,2 Other accounts receivable and financial derivatives 486, ,5 947,4 267,3 259,2 638,8 416,6 Net financial worth Source:. S 28 Monthly Bulletin June 21 December 25 S 53

158 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Räkenskaper för euroområdet 3.1 Integrerade ekonomiska och finansiella räkenskaper efter institutionell sektor (for ts.) (miljarder euro) Skulder Hushåll Euroområdet Ickefinansiella företag MFI Andra monetära finansinstitut Försäkringsföretag och pensionsinstitut Offentlig sektor Utlandet 4 kv 29 Ingående balansräkning, skulder Skulder, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav: Långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra förutbetalda utgifter och finansiella derivat. Nettoförmögenhet 1 ) Konto för transaktioner i skulder Transaktioner i skulder, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav: Långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra förutbetalda utgifter och finansiella derivat. Förändringar i nettoförmögenhet 1 Konto för andra förändringar i skulder Andra förändringar i skulder, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav: Långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra förutbetalda utgifter och finansiella derivat. Andra förändringar i nettoförmögenhet 1 Utgående balansräkning, skulder Skulder, totalt Monetärt guld och särskilda dragningsrätter Sedlar, mynt och inlåning Kortfristiga räntebärande värdepapper Långfristiga räntebärande värdepapper Lån varav: Långfristiga Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Andra förutbetalda utgifter och finansiella derivat. Nettoförmögenhet 1 Källa: 54 S December 25 Juni 21 S 29

159 EURO AREA STATISTICS Euro area accounts 3.1 Integrated economic and financial accounts by institutional sector (cont'd) (EUR billions) Liabilities Euro Households Non-financial MFIs Other Insurance General Rest of area corporations financial corporations govern- the world inter- and pension ment 29 Q4 mediaries funds Opening balance sheet, liabilities Total liabilities 6 431, , , , , , ,4 Monetary gold and special drawing rights (SDRs) Currency and deposits 29, ,5 27,2, 223,4 2 49, Short-term debt securities 326,2 68,2 63,5 9,2 1 51, 248,8 Long-term debt securities 49, , ,9 39, , 2 769,3 Loans 5 762,9 8 38,5 2 78,9 256, ,8 2 97, of which: Long-term 5 43, , ,3 99, ,5. Shares and other equity , 3 8,5 6 95,8 489,2 5, , Quoted shares 3 299, 595, 189,7 176,1,. Unquoted shares and other equity 6, ,9 1 16, ,7 312,3 5,4. Mutual fund shares 1 252, ,4. Insurance technical reserves 33,9 332,2 67,3,8 5 43,7,4 Other accounts payable and financial derivatives 627,9 3 41, ,6 222,7 194,4 43,5 48,3 Net financial worth 1) -1 49, , ,5 765,2 26,6-149, , Financial account, transactions in liabilities Total transactions in liabilities 62,2 19,9 48,7 18,9 6,2 11, 11,6 Monetary gold and SDRs Currency and deposits -,1 35,6-3,4, 1,7 7,1 Short-term debt securities -12,6 5,2 9,8 -,7-44, 1,2 Long-term debt securities 22, -39,8 3,1,7 71, 6,4 Loans 45,4 19,4-1,8-18,5 4,2-12,9 of which: Long-term 45,6 38,6-2,3-2,4 32,8. Shares and other equity 3,5-3,3 143,7 3, 1,6 17,6 Quoted shares 9,5 14,5 8,7 2,7,. Unquoted shares and other equity, 21, 15,7 38,3,2 1,6. Mutual fund shares -6,5 96,7. Insurance technical reserves,1,1 1,8, 78,7, Other accounts payable and financial derivatives 16,7 5,7 76,2 11,5-3, 57,5-7,8 Changes in net financial worth due to transactions 1) 1,5 99,3 44,1-2,2 15,8 18,7-147,2-1,5 Other changes account, liabilities Total other changes in liabilities 1,4 261,3 19,9 11,4 27,7-4,4 181,4 Monetary gold and SDRs Currency and deposits, 58,1,,, 2,2 Short-term debt securities -9,5 2,4-1,4 1,1 1,1-5,1 Long-term debt securities 4,3 14,8 14,7,5-33,3 39, Loans -3,5-15,1 14,6-1,7 -,2-5,3 of which: Long-term -2,2-3,1 5, -1,2 -,1. Shares and other equity 283,6-42,7 88,7-3,9 -,6 14, Quoted shares 121,1-36,2-6,3-6,9,. Unquoted shares and other equity,1 162,5-15,6-8,3 3, -,6. Mutual fund shares 9,1 13,3. Insurance technical reserves,2,,, 26,7, Other accounts payable and financial derivatives 4,6-1,9-12,6-15,1 5,2-7,5 28,5 Other changes in net financial worth 1) 95,8 52,1-27,4 22,2-62,4 43,8 67,6-65,8 Closing balance sheet, liabilities Total liabilities 6 494, , , ,2 6 57, , ,4 Monetary gold and SDRs Currency and deposits 29,4 22 1,3 23,8, 234, 2 436,3 Short-term debt securities 34,1 687,7 71,9 9,6 1 8,1 244,9 Long-term debt securities 517, 4 574,3 2 69,8 4, , ,7 Loans 5 84, , ,7 236, , ,8 of which: Long-term 5 447, 5 928, , 95, ,2. Shares and other equity , 2 935, ,2 488,3 6, ,7 Quoted shares 3 429,7 573,4 192,1 171,9,. Unquoted shares and other equity 6, ,4 1 16, ,7 315,5 6,4. Mutual fund shares 1 21, ,3. Insurance technical reserves 34,1 332,3 69,1, ,,4 Other accounts payable and financial derivatives 649,3 3 9, ,2 219,1 196,6 453,5 51, Net financial worth 1) -1 33, , ,9 767,2-2, -86,7-4 83,7 Source:. Monthly Bulletin December June 21 25S 29 55

160 3.2 Icke-finansiella räkenskaper för euroområdet (miljarder euro; ackumulerade flöden över fyra kvartal) Användning Inkomstfördelnings- och inkomstanvändningskonto Förädlingsvärde, brutto (baspriser) Skatter minus subventioner på produktion Bruttonationalprodukt till marknadspris Löner och kollektiva avgifter Övriga skatter minus subventioner på produktion Kapitalförslitning Driftsöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto 1) kv 28 4 kv 28 2 kv 28 1 kv 29 3 kv 28 2 kv 29 4 kv 28 3 kv 29 1 kv 29 4 kv 29 Konto för allokering av primära inkomster Driftsöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto Löner och kollektiva avgifter Skatter minus subventioner på produktion Kapitalinkomst Ränta Övrig kapitalinkomst Nationalinkomst, netto 1) Konto för sekundär inkomstfördelning Nationalinkomst, netto Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. Sociala avgifter Sociala förmåner andra än in natura Andra löpande transfereringar Skadeförsäkringspremier, netto Skadeförsäkringsfordringar Övriga löpande transfereringar Disponibel nettoinkomst 1) Inkomstanvändningskonto Disponibel nettoinkomst Konsumtionsutgift Individuella konsumtionsutgifter Kollektiva konsumtionsutgifter Justering för värdeförändring i hushållens nettofordran på pensionsfonder Nettosparande 1) Kapitalkonto Nettosparande / löpande utlandskonto Bruttoinvesteringar Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvestering och anskaffning minus avyttring av värdeföremål Kapitalförslitning Anskaffning minus avyttring av icke-finansiella icke producerade tillgångar Kapitaltransfereringar Kapitalskatter Andra kapitaltransfereringar Nettoupplåning (+) / nettoupplåning (-) (från kapitalkontot) 1) Källor: och Eurostat. 1) För information om beräkningen av saldoposter, se Tekniska anmärkningar. 56 December Juni 2125 S 3

161 3.2 Euro area non-financial accounts (EUR billions; four-quarter cumulated flows) Uses 28 Q1-28 Q2-28 Q3-28 Q4-29 Q Q4 29 Q1 29 Q2 29 Q3 29 Q4 Generation of income account Gross value added (basic prices) Taxes less subsidies on products Gross domestic product (market prices) Compensation of employees 3 96,8 4 69, 4 256, , , , ,8 4 42,4 Other taxes less subsidies on production 129,8 129,3 137,1 131,7 128,7 121,8 116,5 19,2 Consumption of fixed capital 1 19,3 1 25, , , , ,7 1 43,5 1 47,4 Net operating surplus and mixed income 1) 2 67, , , , , , , ,6 Allocation of primary income account Net operating surplus and mixed income Compensation of employees Taxes less subsidies on production Property income 2 585,5 3 13,8 3 58, 3 864,4 3 74, , , ,4 Interest 1 344, ,3 2 58, 2 36, ,9 2 51, ,2 1 64,7 Other property income 1 24,9 1 37, , 1 557, , , , ,7 Net national income 1) 6 967, ,7 7 73, ,9 7 73,1 7 61, , ,9 Secondary distribution of income account Net national income Current taxes on income, wealth, etc. 935,9 1 28, , , ,6 1 74,4 1 44,6 1 17,7 Social contributions 1 477, , ,2 1 66, , ,3 1 67, , Social benefits other than social transfers in kind 1 55, , , ,6 1 69, 1 721, , ,5 Other current transfers 712, 723,3 752,8 792, 786,8 779, 77,3 767,7 Net non-life insurance premiums 179,6 179,9 184,3 189,8 187, 183,5 179, 175, Non-life insurance claims 18,5 18,2 184,1 19,9 188, 184,2 179,6 175,4 Other 351,9 363,2 384,4 411,3 411,8 411,2 411,7 417,3 Net disposable income 1) 6 881, ,5 7 68, , ,5 7 53, , ,9 Use of income account Net disposable income Final consumption expenditure 6 355, , , , , , , ,5 Individual consumption expenditure 5 69, , ,8 6 41,6 6 47, , , ,8 Collective consumption expenditure 664,9 685,3 711,6 751,2 762, 769,6 776,5 781,7 Adjustment for the change in the net equity of households in pension fund reserves 6,8 62,9 6,1 64,9 64,7 63, 6,9 59,5 Net saving 1) 526,4 597,9 715,2 52,7 427,7 339,1 279,6 248,5 Capital account Net saving Gross capital formation 1 716, ,4 2 19,9 2 58, , ,8 1 88, , Gross fixed capital formation 1 79, , ,6 2 22,5 1 97, , , 1 795,7 Changes in inventories and acquisitions less disposals of valuables 6,8 22,1 27,4 35,6 2,7-7,9-3, -57,6 Consumption of fixed capital Acquisitions less disposals of non-produced non-financial assets -,4 -,4-1,1,7 1,1,7,4,2 Capital transfers 183,7 169,9 151,5 16,8 159,1 17,1 172,2 179, Capital taxes 24,4 22,5 24,3 23,8 23,6 28,6 29, 33,9 Other capital transfers 159,3 147,4 127,2 137, 135,5 141,6 143,3 145,2 Net lending (+)/net borrowing (-) (from capital account) 1) 13,5-12, 29,3-145,7-164,5-145,9-117,1-73,1 Sources: and Eurostat. 1) For details of the calculation of the balancing items, see the Technical Notes. S 3 Monthly Bulletin June 21 December 25 S 57

162 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Räkenskaper för euroområdet 3.2 Icke-finansiella räkenskaper för euroområdet (for ts.) (miljarder euro; ackumulerade flöden över fyra kvartal) Tillgångar kv 28 4 kv 28 2 kv 28 1 kv 29 3 kv 28 2 kv 29 4 kv 28 3 kv 29 1 kv 29 4 kv 29 Inkomstfördelnings- och inkomstanvändningskonto Förädlingsvärde, brutto (baspriser) Skatter minus subventioner på produktion Bruttonationalprodukt till marknadspris 2) Löner och kollektiva avgifter Övriga skatter minus subventioner på produktion Kapitalförslitning Driftöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto Konto för allokering av primära inkomster Driftöverskott, netto och sammansatt förvärvsinkomst, netto Löner och kollektiva avgifter Skatter minus subventioner på produktion Kapitalinkomst Ränta Övrig kapitalinkomst Nationalinkomst, netto Konto för sekundär inkomstfördelning Nationalinkomst, netto Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. Sociala avgifter Sociala förmåner andra än in natura Andra löpande transfereringar Skadeförsäkringspremier, netto Skadeförsäkringsfordringar Övriga löpande transfereringar Disponibel nettoinkomst Inkomstanvändningskonto Disponibel nettoinkomst Konsumtionsutgift Individuella konsumtionsutgifter Kollektiva konsumtionsutgifter Justering för värdeförändring i hushållens nettofordran på pensionsfonder Nettosparande Kapitalkonto Nettosparande / löpande utlandskonto Bruttoinvesteringar Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvestering och anskaffning minus avyttring av värdeföremål Kapitalförslitning Anskaffning minus avyttring av icke-finansiella icke producerade tillgångar Kapitaltransfereringar Kapitalskatter Andra kapitaltransfereringar Nettoutlåning (+) / nettoupplåning (-) (från kapitalkontot) Källor: och Eurostat. 2) Bruttonationalprodukten är summan av förädlingsvärdet, brutto, för alla inhemska sektorer plus skatter netto (dvs. skatter minus subventioner) på produkter. 58 S December 25 Juni 21 S 31

163 EURO AREA STATISTICS Euro area accounts 3.2 Euro area non-financial accounts (cont'd) (EUR billions; four-quarter cumulated flows) Resources 28 Q1-28 Q2-28 Q3-28 Q4-29 Q Q4 29 Q1 29 Q2 29 Q3 29 Q4 Generation of income account Gross value added (basic prices) 7 294, ,1 8 4, , , , 8 11,1 8 78,5 Taxes less subsidies on products 845,3 914, 959,5 946,5 93,2 913,7 92,7 895,1 Gross domestic product (market prices) 2) 8 139, ,1 9, , , 9 68,7 9 3, ,6 Compensation of employees Other taxes less subsidies on production Consumption of fixed capital Net operating surplus and mixed income Allocation of primary income account Net operating surplus and mixed income 2 67, , , , , , , ,6 Compensation of employees 3 914,1 4 76, , , , , , ,4 Taxes less subsidies on production 988,2 1 54,7 1 13,6 1 84,3 1 64,6 1 42,3 1 27,6 1 19,7 Property income 2 583,8 3 21, 3 585, , , 3 42, , ,7 Interest 1 319, 1 613,7 2 16, , , , , ,4 Other property income 1 264,8 1 47, , , 1 57, , 1 387, ,2 Net national income Secondary distribution of income account Net national income 6 967, ,7 7 73, ,9 7 73,1 7 61, , ,9 Current taxes on income, wealth, etc. 939,5 1 32, , , 1 119,6 1 8,7 1 5,1 1 23,4 Social contributions 1 477, , 1 594,4 1 66, , , , ,2 Social benefits other than social transfers in kind 1 497, ,4 1 59, 1 657, , , , ,7 Other current transfers 63,5 635,3 66,5 687,2 682,1 675,1 664,8 66,5 Net non-life insurance premiums 18,5 18,2 184,1 19,9 188, 184,2 179,6 175,4 Non-life insurance claims 178,3 177,1 181,5 187,3 184,3 18,8 176,1 172,1 Other 271,6 277,9 294,9 39,1 39,8 31,1 39,1 313, Net disposable income Use of income account Net disposable income 6 881, ,5 7 68, , ,5 7 53, , ,9 Final consumption expenditure Individual consumption expenditure Collective consumption expenditure Adjustment for the change in the net equity of households in pension fund reserves 61, 63,1 6,3 64,9 64,7 63, 6,9 59,5 Net saving Capital account Net saving 526,4 597,9 715,2 52,7 427,7 339,1 279,6 248,5 Gross capital formation Gross fixed capital formation Changes in inventories and acquisitions less disposals of valuables Consumption of fixed capital 1 19,3 1 25, , , , ,7 1 43,5 1 47,4 Acquisitions less disposals of non-produced non-financial assets Capital transfers 196,8 184,4 166,2 171,7 167,5 178,9 181,3 188,4 Capital taxes 24,4 22,5 24,3 23,8 23,6 28,6 29, 33,9 Other capital transfers 172,3 161,9 142, 147,9 144, 15,4 152,3 154,5 Net lending (+)/net borrowing (-) (from capital account) Sources: and Eurostat. 2) Gross domestic product is equal to the gross value added of all domestic sectors plus net taxes (i.e. taxes less subsidies) on products. Monthly Bulletin December June S 31 59

164 3.3 Hushåll 1) (miljarder euro; ackumulerade flöden över fyra kvartal; utestående belopp vid periodens slut) kv 28 4 kv 28 2 kv 28 1 kv 29 3 kv 28 2 kv 29 Inkomster, sparande och förändringar i nettoförmögenhet Löner och kollektiva avgifter (+) Driftsöverskott, brutto, och sammansatt förvärvsinkomst, brutto (+) Upplupen ränta (+) Ränta som skall betalas (-) Övrig kapitalinkomst, inflöde (+) Övrig kapitalinkomst, utflöde (-) Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. (-) Sociala avgifter, netto (-) Sociala förmåner (+) Mottagna löpande transfereringar, netto (+) = disponibel inkomst, brutto Konsumtionsutgifter (-) Förändringar av nettoförmögenhet i pensionsreserver (+) = Bruttosparande Kapitalförslitning (-) Mottagna kapitaltransfereringar, netto (+) Andra förändringar i nettoförmögenhet 1) (+) = Förändringar i nettoförmögenhet 1) Investeringar, finansiering och förändringar i nettoförmögenhet Nettoanskaffning av icke-finansiella tillgångar (+) Kapitalförslitning (-) Huvudposter under finansiella investeringar (+) Kortfristiga tillgångar Sedlar, mynt och inlåning Andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper 2) Långfristiga tillgångar Inlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andra ägarandelar Noterade och onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Livförsäkringsreserver och pensionsfonder Huvudposter under finansiering (-) Lån varav: Från euroområdets MFI Andra förändringar i finansiella tillgångar (+) Aktier och andra ägarandelar Livförsäkringsreserver och pensionsfonder Resterande nettoflöden (+) = Förändringar i nettoförmögenhet 1) Finansiell balansräkning Finansiella tillgångar (+) Kortfristiga tillgångar Sedlar, mynt och inlåning Andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper 2 ) Långfristiga tillgångar Inlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andra ägarandelar Noterade och onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Livförsäkringsreserver och pensionsfonder Resterande nettoflöden Skulder (-) Lån varav: Från MFI i euroområdet = Nettoförmögenhet Källor: och Eurostat. 1) Exklusive förändringar i nettoförmögenhet som beror på andra förändringar i icke-finansiella tillgångar, t.ex. omvärderingar av bostadsfastigheter. 2) Räntebärande värdepapper utgivna av monetära finansinstitut med en löptid upp till 2 år och värdepapper utgivna av andra sektorer med en löptid upp till 1 år. 4 kv 28 3 kv 29 1 kv 29 4 kv 29 6 December Juni 2125 S 32

165 3.3 Households (EUR billions; four-quarter cumulated flows; outstanding amounts at end of period) 28 Q1-28 Q2-28 Q3-28 Q4-29 Q Q4 29 Q1 29 Q2 29 Q3 29 Q4 Income, saving and changes in net worth Compensation of employees (+) 3 914,1 4 76, , , , , , ,4 Gross operating surplus and mixed income (+) 1 338, , ,4 1 55, , ,4 1 52, ,9 Interest receivable (+) 225,4 261,6 34,9 336,6 321,9 296,2 263,5 235,4 Interest payable (-) 13,5 163,4 29,1 233,7 217,4 192,6 164, 139,8 Other property income receivable (+) 72,7 747,7 79,2 795,4 787,3 762,1 745,1 736,3 Other property income payable (-) 9,5 9,8 1, 1,1 1,2 1,3 1,3 1,2 Current taxes on income and wealth (-) 741,7 794,3 851,7 892,3 89,3 877,8 871,8 86,8 Net social contributions (-) 1 474, 1 535, , 1 656, , 1 663, , ,2 Net social benefits (+) 1 492, , , , , 1 77, , ,8 Net current transfers receivable (+) 66,4 66,7 69,4 72,1 73,6 76,7 79,8 82,1 = Gross disposable income 5 384,4 5 64, ,5 6 56,1 6 68,3 6 74,9 6 72,1 6 86,9 Final consumption expenditure (-) 4 69, ,9 5 88, , 5 249, 5 225, , ,8 Changes in net worth in pension funds (+) 6,6 62,7 59,8 64,6 64,3 62,7 6,6 59,2 = Gross saving 754,4 769,2 822,8 853,7 883,6 912,4 934, 948,3 Consumption of fixed capital (-) 326, 345,2 366, 384,1 386,5 388,2 389,4 389,8 Net capital transfers receivable (+) 24, 18,7 12, 13,5 13,1 14,3 15,7 1,9 Other changes in net worth 1) (+) 565,8 523,4 62, ,2-1 33,9-722,3 56,9 524, = Changes in net worth 1) 1 18,1 966,1 531,1-1 26,1-82,7-183,8 617,2 1 93,4 Investment, financing and changes in net worth Net acquisition of non-financial assets (+) 552,6 65,3 644,7 642,3 623, 598,2 575,1 557,2 Consumption of fixed capital (-) 326, 345,2 366, 384,1 386,5 388,2 389,4 389,8 Main items of financial investment (+) Short-term assets 25,4 38,1 423,2 427,4 381,2 29,4 194,7 33,6 Currency and deposits 246,8 284,1 349,8 439, 398,4 335,6 256,3 121,8 Money market fund shares -21,4 1,4 38,3-13,1 1,8-17,1-22, -43,1 Debt securities 2) -2, 22,6 35,1 1,5-19, -28, -39,5-45,1 Long-term assets 412,8 336,8 153, 39,4 72,8 171,7 32,9 449,7 Deposits -7,6 1,9-31,1-27,4-13,7 15,7 55,1 88,1 Debt securities -2,6 56,1 45,4 56,2 43,2 25,6 27,4 14,8 Shares and other equity 13,2-19,4-83,4-115,9-9,2-33,5 28,1 96,1 Quoted and unquoted shares and other equity 63,2-4,5-4,5 12,1 25,2 39, 47,5 42,7 Mutual fund shares 67, -14,9-78,8-128, -115,4-72,5-19,4 53,4 Life insurance and pension fund reserves 292,7 298,2 222,2 126,6 133,5 163,8 192,3 25,7 Main items of financing (-) Loans 398,9 395,2 356,9 26,1 154,8 126, 98,5 98,3 of which: From euro area MFIs 358,5 349, 283,7 82,8 2,1 1,3-15,8 63,1 Other changes in financial assets (+) Shares and other equity 473,3 468,3 55,6-1 47,7-1 69,6-628,3-61,1 335,5 Life insurance and pension fund reserves 19,5 46,7 25,1-252,6-21,2-99,6 55,5 152,9 Remaining net flows (+) -1,5-58,6-47,7-64,7-85,7-2, 38, 52,6 = Changes in net worth 1) 1 18,1 966,1 531,1-1 26,1-82,7-183,8 617,2 1 93,4 Financial balance sheet Financial assets (+) Short-term assets 4 478, , , , , , , ,7 Currency and deposits 4 173, , , , , , 5 397, ,3 Money market fund shares 291,2 252,7 289,4 317,2 342,3 31,9 37,6 243,6 Debt securities 2) 13,6 37,9 67,6 66,7 54, 45,2 4,7 19,8 Long-term assets 11 75, , , , , , , ,1 Deposits 998,8 1 9,8 943,4 883,7 859,4 878,4 97,7 949,5 Debt securities 1 238,8 1 36, , , , , , ,7 Shares and other equity 4 57,6 5 59,3 5 33, , ,7 3 57, ,4 3 93,7 Quoted and unquoted shares and other equity 3 234, , , ,1 2 39, , 2 767, ,4 Mutual fund shares 1 336, , ,1 98,5 934,4 1 1,9 1 69, ,3 Life insurance and pension fund reserves 4 267, , , , , ,6 5 42, ,1 Remaining net assets (+) 27,8 241,9 211,7 228,5 211,1 238,3 218,7 212,6 Liabilities (-) Loans 4 766, ,6 5 51,9 5 78, 5 71, , ,9 5 84,8 of which: From euro area MFIs 4 21, 4 553, ,5 4 91, , , 4 916, , = Net financial wealth 11 58, , , , , , , ,7 Sources: and Eurostat. 1) Excluding changes in net worth which are due to other changes in non-financial assets, such as revaluations of residential property. 2) Securities issued by MFIs with a maturity of less than two years and securities issued by other sectors with a maturity of less than one year. S 32 Monthly Bulletin June 21 December 25 S 61

166 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Räkenskaper för euroområdet 3.4 Icke-finansiella företag (miljarder euro; ackumulerade flöden över fyra kvartal; utestående belopp vid periodens slut) kv 28 4 kv 28 2 kv 28 1 kv 29 3 kv 28 2 kv 29 4 kv 28 3 kv 29 1 kv 29 4 kv 29 Inkomster och sparande Förädlingsvärde, brutto (baspriser) (+) Löner och kollektiva avgifter (-) Övriga skatter minus subventioner på produktion (-) = Driftsöverskott, brutto (+) Kapitalförslitning (-) = Driftsöverskott, netto (+) Kapitalinkomst, inflöde (+) Upplupen ränta Övrig kapitalinkomst, inflöde (+) Ränta och hyra som skall betalas (-) = Företagarinkomser, netto (+) Inkomst från bolag Inkomst- och förmögenhetsskatter etc. (-) Sociala avgifter, mottagna (+) Sociala förmåner som skall betalas (-) Andra löpande transfereringar, netto, som skall betalas (-) Förändringar av hushållens nettoförmögenhet i pensionsreserver (-) = nettosparande Huvudposter under finansiella investeringar (+) Kortfristiga tillgångar Sedlar, mynt och inlåning Andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper 1) Långfristiga tillgågnar Inlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andra ägarandelar Övriga (främst koncerninterna lån) Resterande nettotillgångar (+) Huvudposter under finansiering (-) Skuld varav: Lån från MFI i euroområdet varav: Räntebärande värdepapper Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Mottagna kapitaltransfereringar, netto (-) = Nettosparande Finansiell balansräkning Finansiella tillgångar Kortfristiga tillgångar Sedlar, mynt och inlåning Andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper 1) Långfristiga tillgångar Inlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andra ägarandelar Övriga (främst koncerninterna lån) Resterande nettotillgångar Skulder Skuld varav: Lån från MFI i euroområdet varav: Räntebärande värdepapper Aktier och andra ägarandelar Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Källor: och Eurostat. 1) Räntebärande värdepapper utgivna av monetära finansinstitut med en löptid upp till 2 år och värdepapper utgivna av andra sektorer med en löptid upp till 1 år. 62 S December 25 Juni 21 S 33

167 EURO AREA STATISTICS Euro area accounts 3.4 Non-financial corporations (EUR billions; four-quarter cumulated flows; outstanding amounts at end of period) Income and saving 28 Q1-28 Q2-28 Q3-28 Q4-29 Q Q4 29 Q1 29 Q2 29 Q3 29 Q4 Gross value added (basic prices) (+) 4 163, ,3 4 62,3 4 75, , , , ,4 Compensation of employees (-) 2 471, , , , , ,6 2 82, ,2 Other taxes less subsidies on production (-) 72,8 75,4 8,3 76,1 74, 68,9 64,2 59,1 = Gross operating surplus (+) 1 619, 1 71, 1 826, , , 1 724, , ,1 Consumption of fixed capital (-) 67,5 71,9 738,6 774,2 78,2 783,6 786,2 788,6 = Net operating surplus (+) 948,4 1 8,1 1 87,8 1 68,1 1 1,8 941, 93,4 893,5 Property income receivable (+) 433,8 56, 574, 594,1 57,8 536,6 57,7 478,6 Interest receivable 141,3 169,7 198,9 223,8 211,8 194,9 174,3 157, Other property income receivable 292,5 336,3 375,1 37,3 358,9 341,6 333,4 321,7 Interest and rents payable (-) 236,1 284, 345,7 4,1 381,4 35,5 31,7 274,2 = Net entrepreneurial income (+) 1 146,1 1 23, , ,1 1 2, , 1 1,5 1 97,9 Distributed income (-) 857,5 926,2 987,4 1 3,3 1 18,2 976,1 941,3 917,2 Taxes on income and wealth payable (-) 149,1 189,8 211,9 193,5 186,5 165,8 144,8 131,6 Social contributions receivable (+) 72,8 74,9 63,7 66, 65,6 65,6 65,5 65,6 Social benefits payable (-) 6,7 6,6 62, 63,5 63,7 64, 64,3 64,4 Other net transfers (-) 61,4 65,8 56,6 58,9 58,3 58,5 59,5 6,4 = Net saving 9,1 62,5 62, -18,2-6,9-71,8-43,9-1,1 Investment, financing and saving Net acquisition of non-financial assets (+) 253, 311,7 363,9 354,3 298,2 212,9 149,8 95,4 Gross fixed capital formation (+) 915,9 989,9 1 77,1 1 95,1 1 59,7 1 6,9 967,6 942,2 Consumption of fixed capital (-) 67,5 71,9 738,6 774,2 78,2 783,6 786,2 788,6 Net acquisition of other non-financial assets (+) 7,7 23,8 25,4 33,4 18,7-1,3-31,6-58,2 Main items of financial investment (+) Short-term assets 128,5 159,8 168,4 61,7 3,7 35, 81, 114,5 Currency and deposits 113,8 146,1 154,4 13,7-6,4 1,2 37,7 9, Money market fund shares 7,4 2,3-19,2 28,7 29,1 36,4 41,9 42,6 Debt securities 1) 7,4 11,5 33,2 19,3-19, -11,5 1,3-18,1 Long-term assets 39,4 517,6 736, 663,1 685,5 561,3 413,4 27,2 Deposits 31,8 24, -25,6 22,6 36,5 39,7 11,9-2,1 Debt securities -34,4 14, -32,4-71,5-3, 17,2-6,4-6,2 Shares and other equity 234,2 285,4 446,9 365,7 376,1 34,8 283,7 137,5 Other (mainly intercompany loans) 158,8 194,3 347,2 346,2 275,9 163,6 124,2 78,1 Remaining net assets (+) 87,8 117,4 11,1 53,2-12,6-75,8-76,6-54,4 Main items of financing (-) Debt 432,7 732,4 843, 76,7 575,7 45,7 23,4 82,5 of which: Loans from euro area MFIs 276,7 449, 544,2 392,6 252, 98,2-35, -151,4 of which: Debt securities 14, 4, 33,5 62,6 67,5 79,2 92,2 76,9 Shares and other equity 275,9 238,8 44,7 311,1 287,6 317,3 297,5 26,2 Quoted shares 11,7 38,1 7,4 2,5 13,2 47,1 57,9 58,6 Unquoted shares and other equity 174,2 2,7 334,2 38,5 274,4 27,2 239,5 147,6 Net capital transfers receivable (-) 6,6 72,3 69,8 76,3 78,8 77,4 78,3 81, = Net saving 9,1 62,5 62, -18,2-6,9-71,8-43,9-1,1 Financial balance sheet Financial assets Short-term assets 1 59, , , , 1 876,5 1 98, , ,2 Currency and deposits 1 229, ,3 1 57, ,6 1 51, 1 551, , ,1 Money market fund shares 173,4 181,4 157,4 182,2 28,1 213,6 22,4 26,5 Debt securities 1) 16,3 126,4 162,6 169,2 158,4 143,6 158, 158,6 Long-term assets 8 89, , 11 12, ,6 9 98, , , ,8 Deposits 17,9 151,8 156, 173,6 173,9 162,4 152,6 15,3 Debt securities 282,4 296,9 262,7 177,5 181,9 157,7 153,2 186,3 Shares and other equity 6 432, , ,4 6 16, ,3 6 28, , ,9 Other (mainly intercompany loans) 1 986, ,1 2 55, ,4 2 94, 2 893, , 2 941,3 Remaining net assets 335,8 352,9 385,2 461,1 448,8 479,6 53,2 497,2 Liabilities Debt 7 195, , , , ,3 9 45, , ,3 of which: Loans from euro area MFIs 3 524, ,9 4 57, , , , ,4 4 78,9 of which: Debt securities 667,1 686,4 684,1 739,6 736,6 771,2 816,9 821,1 Shares and other equity 11 26, , , , , 1 688, , , Quoted shares 3 721, ,5 5 23,9 2 85, 2 483, , , 3 429,7 Unquoted shares and other equity 7 485, , 9 384, , , , , ,4 Sources: and Eurostat. 1) Securities issued by MFIs with a maturity of less than two years and securities issued by other sectors with a maturity of less than one year. Monthly Bulletin December June S 33 63

168 3.5 Försäkringsföretag och pensionsinstitut (miljarder euro; ackumulerat för fyra kvartal; utestående belopp) Konto för finansiella transaktioner Huvudposter under finansiella investeringar (+) Kortfristiga tillgångar Sedlar, mynt och inlåning Andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper 1) Långfristiga tillgångar Inlåning Räntebärande värdepapper Lån Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Resterande nettotillgångar (+) Huvudposter under finansiering (-) Räntebärande värdepapper Lån Aktier och andra ägarandelar Försäkringstekniska reserver Hushållens nettofordran i livförsäkrings- och pensionsreserver Förskottsbetalning av försäkringspremier och reserver för utestående fordringar = Förändringar i nettoförmögenhet till följd av transaktioner Konto för andra förändringar Andra förändringar i finansiella tillgångar (+) Aktier och andra ägarandelar Resterande nettotillgångar Andra förändringar i skulder (-) Aktier och andra ägarandelar Försäkringstekniska reserver Hushållens nettofordran i livförsäkrings- och pensionsreserver Förskottsbetalning av försäkringspremier och reserver för utestående fordringar = Andra förändringar i nettoförmögenhet Finansiell balansräkning Finansiella tillgångar (+) Kortfristiga tillgångar Sedlar, mynt och inlåning Andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper 1) Långfristiga tillgångar Inlåning Räntebärande värdepapper Lån Noterade aktier Onoterade aktier och andra ägarandelar Fondandelar Resterande nettotillgångar (+) Skulder (-) Räntebärande värdepapper Lån Aktier och andra ägarandelar Försäkringstekniska reserver Hushållens nettofordran i livförsäkrings- och pensionsreserver Förskottsbetalning av försäkringspremier och reserver för utestående fordringar = Nettoförmögenhet kv 28 4 kv 28 2 kv 28 1 kv 29 3 kv 28 2 kv 29 4 kv 28 3 kv 29 1 kv 29 4 kv 29 Källor: 1) Räntebärande värdepapper utgivna av monetära finansinstitut med en löptid upp till 2 år och värdepapper utgivna av andra sektorer med en löptid upp till 1 år. 64 December Juni 2125 S 34

169 3.5 Insurance corporations and pension funds (EUR billions; four-quarter cumulated flows; outstanding amounts at end of period) 28 Q1-28 Q2-28 Q3-28 Q4-29 Q Q4 29 Q1 29 Q2 29 Q3 29 Q4 Financial account, financial transactions Main items of financial investment (+) Short-term assets 22,9 64,4 69,2 116,5 69,7 54,6 41,8 22,6 Currency and deposits 7,2 11, 6,5 57, 18,4 11,8 -,7-33,2 Money market fund shares -,9 3,4 2,8 2,7 18,6 12,1 7, 9, Debt securities 1) 16,6 49,9 59,9 38,8 32,7 3,6 35,5 46,7 Long-term assets 29,8 293,7 169,9 67,8 49,7 81,6 112,1 178,4 Deposits 16,7 68,4 48,8-4,7 8, 9,1 17,2 15,2 Debt securities 132,9 111,5 48,8 33,5 52,8 7,6 12,8 49,1 Loans -,5-1,3-15,6 21,8-2,1 1,3 7,9 5,3 Quoted shares 31,3-2,5 -,4-15,2-2,2-22,7-96,9-84, Unquoted shares and other equity 19, 29,5 22, 23,3 16,1 11,1 2,4-5,8 Mutual fund shares 91,5 88,2 66,4 9,2-4,9 66,3 168,8 198,6 Remaining net assets (+) -,7 9,6-11,5 19,6 8,3 31,2 3,4 32,6 Main items of financing (-) Debt securities -,4 5,7 3, 11,7 13,8 9,9 1,,8 Loans 12,8 44,9-5,3 24,3-2,3 12,3 5,9-28,3 Shares and other equity 1,5 9,2 1,7,1 1,5 2,3 4,4 4,3 Insurance technical reserves 34,4 37,5 242,3 133,1 117,8 147,8 174, 258,9 Net equity of households in life insurance and pension fund reserves 296,4 31, 239,1 129,5 122,5 151,7 178,4 25,1 Prepayments of insurance premiums and reserves for outstanding claims 44, 6,5 3,2 3,6-4,6-3,9-4,4 8,8 = Changes in net financial worth due to transactions -5,3,5-14,2 34,6-3,1-4,9-1, -2,2 Other changes account Other changes in financial assets (+) Shares and other equity 197,7 178,8 17,6-564,7-433,5-28,2-57,6 176,3 Other net assets 6,9-39,8-39,7 35,8 3, 51,5 95,4 91,2 Other changes in liabilities (-) Shares and other equity 123, 41,4-33,3-179,1-187,8-123,2-53,4 14,2 Insurance technical reserves 144,7 55,1 27,6-248,8-23,9-97,6 65,9 163,2 Net equity of households in life insurance and pension fund reserves 153,8 51,3 27,7-249,3-197,9-93,9 65,5 166,3 Prepayments of insurance premiums and reserves for outstanding claims -9,1 3,8 -,1,5-6, -3,7,3-3,1 = Other changes in net financial worth -9,2 42,5-16,5-11, -11,9-7,9 25,4 9,1 Financial balance sheet Financial assets (+) Short-term assets 43,4 53, 566,2 688,4 79,9 79,1 695,7 72,2 Currency and deposits 146,6 157,1 163,6 224,5 213,2 196,1 19,3 195,2 Money market fund shares 74,3 8,1 8,7 98,8 112,3 14,2 13,2 99,1 Debt securities 1) 29,5 265,8 321,9 365,2 384,4 48,8 42,2 425,9 Long-term assets 4 715, , , , ,6 4 99, , ,1 Deposits 519,8 589,8 638,8 636,1 649,4 651,6 655,4 651,5 Debt securities 1 81, , ,5 1 99, , ,2 2 3,9 2 47,6 Loans 411,4 46,9 393,1 413,8 414,6 419,5 419,3 418,5 Quoted shares 634,5 718,1 713,2 417,1 374,9 436,9 49,7 416,7 Unquoted shares and other equity 414,4 487,8 527,2 445,4 417,2 416,1 437,7 438,7 Mutual fund shares 934,4 1 68, ,2 975,1 945,5 1 57, , ,1 Remaining net assets (+) 182,6 212,6 193,1 235,5 236,6 25,7 257,5 254,8 Liabilities (-) Debt securities 21,3 35,9 29,3 46, 44,9 44,8 48,7 5,2 Loans 21,1 242,8 233,9 265,7 268,4 268,2 256,6 236,3 Shares and other equity 629,8 68,3 648,7 469,8 41,3 436,3 489,2 488,3 Insurance technical reserves 4 597, 4 959, , , ,7 5 26,4 5 43, , Net equity of households in life insurance and pension fund reserves 3 91, ,2 4 53, 4 41, , , , ,6 Prepayments of insurance premiums and reserves for outstanding claims 686,1 696,3 699,5 73,6 699,6 73, 76,5 79,4 = Net financial wealth -12,6-77,6-18,3-174,6-144,3-14,1-149,3-86,7 Source:. 1) Securities issued by MFIs with a maturity of less than two years and securities issued by other sectors with a maturity of less than one year. S 34 Monthly Bulletin June 21 December 25 S 65

170 F I N A N S M A R K N A D E R Andra värdepapper än aktier, fördelat på ursprunglig löptid, emittentens hemvist och valuta (miljarder euro; om inget annat anges, flöden som transaktioner under månaden och utestående belopp ultimo perioden; nominella värden) Utestående belopp Totalt i euro 1) Bruttoemissioner Nettoemissioner Utestående belopp Av hemmahörande i euroområdet I euro Bruttoemissioner Nettoemissioner Utestående belopp Bruttoemissioner Nettoemissioner I alla valutor Säsongrensat 2) Årliga ökningstakter Nettoemissioner 6-månadersförändring Totalt Långfristiga D 15 Totala utestående belopp och bruttoemissioner av andra värdepapper än aktier emitterade av hemma hörande i euroområdet (miljarder euro) Totala bruttoemissioner (höger skala) Totala utestående belopp (vänster skala) Utestående belopp i euro (vänster skala) Källor: och BIS (för emissioner av hemmahörande utanför euroområdet). 1) Andra värdepapper än aktier, denominerade i euro, utgivna av hemmahörande i och utanför euroområdet, totalt. 2) För information om beräkningen av ökningstakterna, se Tekniska anmärkningar. 6-månadersförändringarna är uppräknade till årstakt. 66 S December 25 Juni 21 S 35

171 FINANCIAL MARKETS Securities other than shares by original maturity, residency of the issuer and currency (EUR billions and period growth rates; seasonally adjusted; transactions during the month and end-of-period outstanding amounts; nominal values) Total in euro 1) By euro area residents In euro In all currencies Outstanding Gross issues Net issues Outstanding Gross issues Net issues Outstanding Gross issues Net issues Annual Seasonally adjusted 2) amounts amounts amounts growth rates 6-month Net issues growth rates Total 29 Mar , ,2 165, ,7 1 23, 129, , ,8 147,8 11,7 133,1 14,8 Apr , ,9 79, , ,6 12, , ,1 17,1 11,9 89,9 14,2 May 15 5,4 1 16,1 28, ,8 1 7,8 174, , ,3 176,9 11,9 116,5 12,7 June ,7 1 9, 9, ,5 1 7,8 6, , 1 88, 74,7 11,7 92,9 1,5 July , ,2 32, ,4 1 69,5 56, , ,7 69, 11,6 14,3 1,4 Aug ,6 883,1 5, ,6 827,3 31, , 893,4 24,1 1,8 63,7 8,9 Sep , 965,6 16, ,1 882,4 79, ,3 966,2 84,7 11,8 149,9 9,1 Oct ,6 951,3 1, ,4 91,7 3, , 973,1 38,5 1,9 1,6 7,8 Nov ,1 889,8 51, ,2 847,6 54, ,7 913,4 63,7 9,6 38,7 6,6 Dec ,4 936,7-48, ,3 883,2-46,8 15 3,4 97,6-5,5 8,1 21,4 5,3 21 Jan. 16 4,6 1 89,8 82, ,8 1 27,2 84, , ,6 15,2 7,6 8,8 4,9 Feb ,2 87,8 39, ,9 822, 4, ,6 916,5 34,8 6,3-17,6 3,7 Mar ,3 1 3,4 153, , 926,5 111, ,4 1 38,5 119,9 6, 11,7 3, Long-term 29 Mar ,8 32, 145, 11 74,2 28,4 134, ,7 32,1 138,9 1,1 137,1 12,8 Apr ,2 292,6 78, ,8 257,8 71, ,8 276,6 72,4 1,1 69,8 13,5 May ,4 339,3 24, ,1 281,4 172, 12 52, 31,9 179,4 1,4 116,1 12,9 June ,3 314,2 119, , 275,6 17, , 39,5 13,2 1,6 12,5 11,7 July ,4 269,2 27, ,7 247,8 33, ,6 272,7 44,2 1,6 87,1 11, Aug ,7 131,5 59, ,8 18,9 44, ,1 121,8 48,8 1,3 98,6 1,3 Sep ,8 223,7 71, ,2 197,1 74, ,4 222,6 75,3 11,3 124,4 1, Oct ,1 245,1 64, ,5 216,7 6, ,8 236,1 66,7 11,6 61,6 9,8 Nov , 2,9 81, ,2 18,1 77, ,9 195,3 81,1 1,7 46,3 8,5 Dec ,1 169,5-2, ,3 154, -11, ,7 166, -2,9 9,1-24,1 6,1 21 Jan ,3 39,2 81, ,9 277,7 74, ,3 315,5 92,4 9, 138,6 6,8 Feb ,3 211,4 57, ,3 192,9 64, ,5 21,8 6,2 7,9 18,3 5,4 Mar ,3 38,3 144, ,3 248,3 119, ,1 279,6 126,5 7,7 132,4 5,4 C15 Total outstanding amounts and gross issues of securities other than shares issued by euro area residents (EUR billions) 18 total gross issues (right-hand scale) total outstanding amounts (left-hand scale) outstanding amounts in euro (left-hand scale) Sources: and BIS (for issues by non-euro area residents). 1) Total euro-denominated securities other than shares issued by euro area residents and non-euro area residents. 2) For details of the calculation of the growth rates, see the Technical Notes. The six-month growth rates have been annualised. Monthly Bulletin December June 21 25S 35 67

172 4.2 Andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, fördelat på emitterande sektor och typ av instrument (miljarder euro; transaktioner under månaden och utestående belopp vid periodens slut; nominella värden) 1. Utestående belopp och bruttoemissioner 1) Totalt MFI (inklusive Eurosystemet) Utestående belopp Icke-MFI Offentlig sektor Totalt MFI (inklusive Staten Euro- systemet) Andra finansiella företag än MFI Ickefinansiella företag Övrig offentlig sektor Bruttoemissioner Icke-MFI Offentlig sektor Andra Ickefinansiella Staten finansiella företag än företag MFI Övrig offentlig sektor Totalt Kortfristiga Långfristiga 2) varav: Långfristiga med fast ränta varav: Långfristiga med rörlig ränta Källa:. 1) Månadsuppgifter för bruttoemissioner avser transaktioner under månaden. Kvartals- och årsuppgifter avser respektive månadsgenomsnitt. 2) Kvarvarande skillnad mellan långfristiga räntebärande värdepapper, totalt, och långfristiga räntebärande värdepapper med fast och rörlig ränta beror på nollkupongobligationer och omvärderingseffekter. 68 December Juni 2125 S 36

173 4.2 Securities other than shares issued by euro area residents, by sector of the issuer and instrument type (EUR billions ; transactions during the month and end-of-period outstanding amounts; nominal values) 1. Outstanding amounts and gross issues Outstanding amounts Gross issues 1) Total MFIs Non-MFI corporations General government Total MFIs Non-MFI corporations General government (including (including Eurosystem) Financial Non-financial Central Other Eurosystem) Financial Non-financial Central Other corporations corporations government general corporations corporations government general other than government other than government MFIs MFIs Total Q Q Q Q Dec Jan Feb Mar Short-term Q Q Q Q Dec Jan Feb Mar Long-term 2) Q Q Q Q Dec Jan Feb Mar of which: Long-term fixed rate Q Q Q Q Dec Jan Feb Mar of which: Long-term variable rate Q Q Q Q Dec Jan Feb Mar Source:. 1) Monthly data on gross issues refer to transactions during the month. For the purposes of comparison, quarterly and annual data refer to the respective monthly averages. 2) The residual difference between total long-term debt securities and fixed and variable rate long-term debt securities consists of zero coupon bonds and revaluation effects. S 36 Monthly Bulletin June 21 December 25 S 69

174 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Finansmarknader 4.2 Andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, fördelat på emitterande sektor och typ av instrument (miljarder euro; transaktioner under månaden och utestående belopp vid periodens slut; nominella värden) 2. Nettoemissioner Totalt MFI (inklusive Eurosystemet) Ej säsongrensat 1) Säsongrensat 1) Icke-MFI Offentlig sektor Totalt MFI (inklusive Icke-MFI Euro- Andra Ickefinansiella offentlig finansiella finansiella Staten Övrig systemet) Andra Icke- finansiella företag än företag sektor företag än företag MFI MFI Offentlig sektor Staten Övrig offentlig sekto Totalt Långfristiga D 1 6 N e t t o e m i s s i o n e r a v a n d r a v ä r d e p a p p e r ä n a k t i e r, s ä s o n g r e n s a t o c h e j s ä s o n g r e n s a t (miljarder euro, transaktioner under månaden, nominella värden) Nettoemissioner Nettoemissioner, säsongrensat Källa: 1) Månadsuppgifter för nettoemissioner avser transaktioner under månaden. Kvartals- och årsuppgifter avser respektive månadsgenomsnitt. 7 S December 25 Juni 21 S 37

175 EURO AREA STATISTICS Financial markets 4.2 Securities other than shares issued by euro area residents, by sector of the issuer and instrument type (EUR billions unless otherwise indicated; transactions during the period; nominal values) 2. Net issues Non-seasonally adjusted 1) Seasonally adjusted 1) Total MFIs Non-MFI corporations General government Total MFIs Non-MFI corporations General government (including (including Eurosystem) Financial Non-financial Central Other Eurosystem) Financial Non-financial Central Other corporations corporations government general corporations corporations government general other than government other than government MFIs MFIs Total 28 95, 22,9 34,9 4,3 31,8 1,1 95,7 23,1 34,1 4,4 33,1 1, 29 9, 1,2 22,1 8,6 46,4 2,8 89,9 9,9 21,6 8,3 47,3 2,8 29 Q2 119,6 22, 28,1 12,8 53,8 2,8 99,8 21,4 27,9 8,7 39, 2,8 Q3 59,3,3 1,2 11,1 35,4 2,3 15,9 9,8 31,6 13,9 47,1 3,5 Q4 17,3-21,9 18,1 3,4 12,5 5,1 23,6-12,2-16,5 5,5 44,3 2,5 21 Q1 86,6 25,4, 11,7 46,4 3,1 58, 7,6 17,6 11,4 17, 4,5 29 Dec. -5,5-28,4 23,1-2,7-49,4 7,1 21,4 23,3-47,3 5,9 36,4 3,2 21 Jan. 15,2 43,3 25,7 6,1 35,7-5,6 8,8 19,3 69,6 2,2-8,9-1,5 Feb. 34,8-21,4-28,2 17,1 6,7 6,6-17,6-47,1-3,8 18,4 34,6 7,3 Mar. 119,9 54,4 2,7 11,7 42,9 8,3 11,7 5,5 13,9 13,5 25,2 7,6 Long-term 28 65,5 16, 32,8 2,8 13,4,6 64,8 16,1 32, 2,9 13,3, ,5 15,4 24,2 12,3 34,5 3,1 89,1 15,5 23,6 12,3 34,6 3,1 29 Q2 127,3 36,4 28,9 17,1 41,3 3,7 96,1 25,7 27,8 13,4 25,7 3,5 Q3 56,1 12,2 13,1 12, 17,4 1,4 13,4 22,4 34,8 13,9 29,8 2,5 Q4 42,3-12,6 16, 7,2 27,3 4,4 27,9-3, -18,4 7,7 38,1 3,5 21 Q1 93, 22,1 4,1 9,7 52,8 4,3 96,5 13,5 21,9 11,4 45,4 4,2 29 Dec. -2,9-46,2 23,7 1,7-5, 4,9-24,1-19,1-45,4 3,7 3,9 5,7 21 Jan. 92,4 41,2 25,4 2,8 2,9 2, 138,6 43,7 66,4 4,1 22,7 1,7 Feb. 6,2-18,6-17,8 13,9 79,5 3,2 18,3-41, -18, 15,2 57,9 4,3 Mar. 126,5 43,7 4,7 12,5 58,1 7,5 132,4 37,7 17,3 15,1 55,6 6,8 C16 Net issues of securities other than shares: seasonally adjusted and non-seasonally adjusted (EUR billions; transactions during the month; nominal values) 25 net issues seasonally adjusted net issues Source:. 1) Monthly data on net issues refer to transactions during the month. For the purposes of comparison, quarterly and annual data refer to the respective monthly averages. Monthly Bulletin December June 21 25S 37 71

176 4.3 Andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, ökningstakter 1) (procentuella förändringar) Totalt Årliga ökningstakter (ej säsongrensat) MFI (inklusive Eurosystemet) Icke-MFI Offentlig sektor Totalt MFI (inklusive Staten Euro- systemet) Ickemonetära finansiella företag Ickefinansiella företag Övrig offentlig sektor 6-månaders förändringar (säsongrensat) Icke-MFI Ickemonetära finansiella företag Ickefinansiella företag Offentlig sektor Staten Övrig offentlig sekto Totalt Långfristiga D 1 7 L å n g f r i s t i g a r ä n t e b ä r a n d e v ä rd e p a p p e r, f ö rd e l a t p å e m i t t e r a n d e s e k t o r, i a l l a va l u t o r, å r l i g a ö k n i n g s t a k t e r (årliga procentuella förändringar) Offentlig sektor MFI (inklusive Eurosystemet) Icke-MFI Källa:. 1) För information om beräkningen av ökningstakterna, se Tekniska anmärkningar. 6-månadersförändringar är uppräknade till årstakt. 72 December Juni 2125 S 38

177 4.3 Growth rates of securities other than shares issued by euro area residents 1) (percentage changes) Annual growth rates (non-seasonally adjusted) 6-month seasonally adjusted growth rates Total MFIs Non-MFI corporations General government Total MFIs Non-MFI corporations General government (including (including Eurosystem) Financial Non-financial Central Other Eurosystem) Financial Non-financial Central Other corporations corporations government general corporations corporations government general other than government other than government MFIs MFIs Total 29 Mar. 11,7 6,4 31,9 9,1 11,6 7,9 14,8 4,7 35,4 12,9 19,8 1, Apr. 11,9 6,2 31,6 1,3 11,7 1,6 14,2 5,9 37,9 15,7 15,1 11,3 May 11,9 5,4 31,1 1,4 12,8 9,5 12,7 5,8 31,7 16,4 13, 11,9 June 11,7 4,8 28, 12,3 13,7 9,6 1,5 4,8 21, 11,8 12, 9,6 July 11,6 4,2 28,8 14,1 13,5 9,4 1,4 4,8 21,1 15,8 11, 1,3 Aug. 1,8 3,5 25,1 13,8 13,4 9, 8,9 3,2 16,8 14,4 1,7 1,8 Sep. 11,8 4,1 25,4 16,1 14,9 1,6 9,1 3,5 16,4 19,2 1,2 11,3 Oct. 1,9 3, 24,8 17,1 13,6 1,4 7,8,2 13, 18,6 12,1 9,4 Nov. 9,6 2,5 2,1 16,9 12,1 1,6 6,6 -,6 9,6 17,4 11,3 9,3 Dec. 8,1 2,3 11,9 14,5 11,3 9,7 5,3 -,3 3,4 15,9 1,7 1,4 21 Jan. 7,6 2,3 12,1 13,7 1,2 9,1 4,9, 3,6 11,6 9,4 7,8 Feb. 6,3,6 8,6 15, 9,8 1,8 3,7-1,8,9 15,6 8,8 11, Mar. 6, 1,4 7,2 16, 8,6 11,6 3, -,5-1,2 12,9 6,9 11,9 Long-term 29 Mar. 1,1 5,4 33,3 12,9 6,7 5,8 12,8 3,8 39,7 2,8 11,8 7,3 Apr. 1,1 5,5 32,8 14,8 6, 8,7 13,5 5, 42,6 26,2 1, 11,8 May 1,4 5,1 32,4 16,3 7,2 8,5 12,9 5,7 35,5 3,5 9,1 14,2 June 1,6 4,8 29,6 19,4 8,5 8,4 11,7 5,7 23,9 29,8 9,8 12,6 July 1,6 4,5 31,1 22, 7,8 8, 11, 6,2 22, 28,1 8,6 12, Aug. 1,3 4,8 27,8 21,6 7,8 8, 1,3 6,8 17,9 24, 8,3 13,2 Sep. 11,3 5,1 28,1 24, 9,6 9,3 1, 6,4 17,7 27,3 7,5 11,4 Oct. 11,6 4,9 27,2 26, 1,4 1,4 9,8 4,8 13,5 25,9 11, 9, Nov. 1,7 5, 22, 27,1 9,6 1,8 8,5 4,4 9,9 23,8 1,1 7,6 Dec. 9,1 4,1 13,5 24,8 9,5 11,8 6,1 2,5 3,8 2,1 9, 1,9 21 Jan. 9, 4,8 12,4 21,7 9,5 11,4 6,8 3,5 3,4 15,6 1,5 1,7 Feb. 7,9 3,4 9,2 21,7 9,7 12,3 5,4, 1, 19,4 11,2 11,4 Mar. 7,7 3,8 8, 21,8 9,2 12,7 5,4 1,3 -,9 16,6 1,9 14, C17 Annual growth rates of long-term debt securities, by sector of the issuer, in all currencies combined (annual percentage changes) 35 general government MFIs (including Eurosystem) non-mfi corporations Source:. 1) For details of the calculation of the growth rates, see the Technical Notes. The six-month growth rates have been annualised. S 38 Monthly Bulletin June 21 December 25 S 73

178 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Finansmarknader 4.3 Andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, ökningstakter 1) (for ts.) (procentuella förändringar) Totalt MFI (inklusive Eurosystemet) Lång fast ränta Icke-MFI Offentlig sektor Totalt MFI (inklusive Euro- Ickefinansiella offentlig Staten Övrig systemet) företag sektor Andra finansiella företag än MFI Lång rörlig ränta Icke-MFI Andra finansiella företag än MFI Ickefinansiella företag Offentlig sektor Staten Övrig offentlig sekto I alla valutor sammanlagt I euro D 1 8 Ko r t f r i s t i g a r ä n t e b ä r a n d e v ä rd e p a p p e r, f ö rd e l a t p å e m i t t e r a n d e s e k t o r, i a l l a va l u t o r, å r l i g a ö k n i n g s t a k t e r (årliga procentuella förändringar) Offentlig sektor MFI (inklusive Eurosystemet) Icke-MFI Källa:. 1) För månadsuppgifter avser de årliga procentuella förändringarna månadens slut, för kvartals- och årsuppgifter avser de den årliga förändringen av genomsnittet för perioden. För närmare information, se Tekniska anmärkningar. 74 S December 25 Juni 21 S 39

179 EURO AREA STATISTICS Financial markets 4.3 Growth rates of securities other than shares issued by euro area residents 1) (cont'd) (percentage changes) Long-term fixed rate Long-term variable rate Total MFIs Non-MFI corporations General government Total MFIs Non-MFI corporations General government (including (including Eurosystem) Financial Non-financial Central Other Eurosystem) Financial Non-financial Central Other corporations corporations government general corporations corporations government general other than government other than government MFIs MFIs In all currencies combined 28 3,1 4,9 5,7 4,9 1,5 1,4 12,7 5,4 33,4 7, 7,6 3,2 29 9,5 7, 18,2 24, 8,1 4,2 12,2 1,9 36,2-2,,1 2,7 29 Q2 8,9 6,8 17,9 21,2 7,5 4,8 14,4 3,1 43,2-1,1 -,6 19,9 Q3 1,5 7,2 21,2 28,2 9, 3,9 11,4 1, 35,5-3,2-1,6 25,1 Q4 12,2 9, 21,4 33,5 1,3 6,6 7,7-1,6 24,4-4,1 2, 26,2 21 Q1 11,1 9,7 14,1 27,9 9,6 8,1 2,4-3,8 8,6-2,3 4,6 26,7 29 Oct. 12,5 8,6 22,3 33,8 11,1 6,4 9,3-1,2 3,3-4, 1,3 26,1 Nov. 12,4 9,5 21,7 34,9 1,1 7,1 7, -1,7 22,5-3,9 1,7 25,8 Dec. 11,9 9,7 19,3 32,3 9,7 8,3 2,8-3,9 1,8-4,2 3, 25,2 21 Jan. 11,5 1,7 16,2 27,7 9,3 7, 3,5-3,2 1,1-3,2 7,3 28,2 Feb. 1,8 9, 11,6 26,8 1, 8,3 1,6-4,4 7,4-1,6 3,2 27,1 Mar. 1,4 9,1 1,2 26,4 9,4 9,5 1,4-3,6 5,9 -,1 3,5 24,4 In euro 28 3, 4,8 6,1 3, 1,7 1,3 14,3 6,6 35,1 7,2 7,9 2, 29 1, 8,9 21,4 22,5 8,2 3,6 14,5 3,9 38,7-2,5 -,4 21,8 29 Q2 9,6 8,8 21,8 19,4 7,7 4,2 17,2 5,4 46,3-1,8 -,7 21,7 Q3 11,2 9,4 24,4 27,2 9,2 3,3 13,7 2,9 38,1-3,8-2,4 27,4 Q4 12,8 11,3 23,5 33,1 1,4 6,1 9,2 -,1 25,9-4,9,7 26,8 21 Q1 11,4 1,7 15,3 28,7 9,7 7,8 3, -3,3 9,4-2,6 3,2 26,7 29 Oct. 13,2 11,1 24,9 33,3 11,2 5,7 11,2,6 31,9-4,9, 26,9 Nov. 12,9 11,9 23,5 34,4 1,2 6,8 8,4 -,5 23,8-4,6,4 25,9 Dec. 12,2 11,2 2,5 33, 9,8 8, 3,7-3, 11,8-4,7 1,7 25,1 21 Jan. 11,7 11,7 17,8 28,4 9,3 6,6 4,1-2,8 11, -3,7 5,9 28,3 Feb. 11,1 9,9 12,5 27,8 1,1 8, 2,1-4,1 8,1-1,8 1,8 27, Mar. 1,7 9,7 11,4 27,3 9,4 9,4 1,9-3,2 6,5,2 2,1 24,5 C18 Annual growth rates of short-term debt securities, by sector of the issuer, in all currencies combined (annual percentage changes) 8 general government MFIs (including Eurosystem) non-mfi corporations Source:. 1) Annual percentage changes for monthly data refer to the end of the month, whereas those for quarterly and yearly data refer to the annual change in the period average. See the Technical Notes for details. Monthly Bulletin December June 21 25S 39 75

180 4.4 Noterade aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet 1) (miljarder euro; om inget annat anges; marknadsvärden) 1. Utestående belopp och årliga ökningstakter (utestående belopp vid periodens slut) Totalt Totalt MFI Andra finansiella företag än MFI Icke-finansiella företag Index: 1 dec 21= 1 Årliga ökningstakter (%) Totalt Årliga ökningstakter (%) Totalt Årliga ökningstakter (%) Totalt Årliga ökningstakter (%) D 1 9 N o t e r a d e a k t i e r e m i t t e r a d e a v h e m m a h ö r a n d e i e u r o o m r å d e t, å r l i g a ö k n i n g s t a k t e r (årlig procentuell förändring) MFI Andra finansiella företag än MFI Icke-finansiella företag Källa:. 1) För information om beräkningen av index och ökningstakter, se Tekniska anmärkningar. 76 December Juni 2125 S 4

181 4.4 Quoted shares issued by euro area residents 1) (EUR billions, unless otherwise indicated; market values) 1. Outstanding amounts and annual growth rates (outstanding amounts as at end of period) Total MFIs Financial corporations other than MFIs Non-financial corporations Total Index: Annual Total Annual Total Annual Total Annual Dec. 21 = 1 growth growth growth growth rates (%) rates (%) rates (%) rates (%) Mar ,3 14,5 1,2 861,7 1,1 51,5 2, ,2 1,1 Apr ,6 14,5 1, 838,5 1,3 519,6 2,4 4 48,5,7 May 5 747,7 14,5,9 772,3 1,8 497,1 2, ,4,6 June 5 1,2 14,5,6 666,5 1,8 435,8 2, ,9,2 July 4 991,5 14,7,6 692,8 2,7 428,2 2,5 3 87,5, Aug. 5 17,9 14,6,7 666,7 2,8 438,4 2, ,7, Sep ,1 14,7,7 613,3 3,6 382,3 2, ,5, Oct. 3 76, 15,,7 452,9 4,2 28,5 2,8 3 26,6 -,1 Nov. 3 54,9 15,2,9 395,6 5,9 265,4 2, ,9 -,1 Dec ,7 15,4 1, 378,1 5,8 282,5 2, ,1 -,1 29 Jan ,7 15,6 1,1 343,7 7,4 259, 2, ,9 -,1 Feb ,5 15,6 1,1 275,9 7,3 26,3 2, ,3 -,1 Mar. 3 27,4 16,1 1,5 315,5 7,9 223,9 2, ,,4 Apr , 16,2 1,6 413,7 8,2 274,6 3, 2 772,7,5 May 3 69,3 16,5 1,9 454,1 8,9 283,3 2, ,9,8 June 3 56,2 17,3 2,7 449,5 9,8 279,4 3, ,4 1,5 July 3 846,1 17,5 2,7 51,4 9,5 31,1 3,6 3 34,6 1,6 Aug. 4 44,3 17,5 2,7 573,3 9,4 321,7 4, 3 149,3 1,6 Sep ,9 17,6 2,8 594, 8,4 351,6 4, ,3 1,8 Oct. 4 68,7 17,8 2,7 569, 9, 326,2 1, ,6 1,9 Nov. 4 82,3 18,1 2,7 568,5 8,8 317,9 2, ,9 1,9 Dec ,9 18,5 3, 572,1 9,1 348,8 5,3 3 58, 1,8 21 Jan ,5 18,7 2,9 522,5 8,3 338,7 5,3 3 4,3 1,9 Feb ,3 18,7 3, 53,6 8,2 337,2 5, ,4 2, Mar ,6 19, 2,8 548,3 7,4 363,3 5, , 1,8 C19 Annual growth rates for quoted shares issued by euro area residents (annual percentage changes) 12, MFIs financial corporations other than MFIs non-financial corporations 12, 1, 1, 8, 8, 6, 6, 4, 4, 2, 2,,, -2, -2, -4, , Source:. 1) For details of the calculation of the index and the growth rates, see the Technical Notes. S 4 Monthly Bulletin June 21 December 25 S 77

182 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Finansmarknader 4.4 Noterade aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet 1) (miljarder euro; om inget annat anges; marknadsvärden) 2. Transaktioner under månaden Bruttoemissioner Totalt MFI Andra finansiella företag än MFI Icke-finansiella företag Inlösta Nettoemissioneemissioneemissioneemissioneemissioneemissioner Brutto- Inlösta Netto- Brutto- Inlösta Netto- Brutto- Inlösta Nettoemissioner D 2 B r u t t o e m i s s i o n e r a v n o t e r a d e a k t i e r, f ö r d e l a t p å e m i t t e r a n d e s e k t o r (miljarder euro, transaktioner under månaden; marknadsvärden) Icke-finansiella företag MFI Andra finansiella företag än MFI Källa:. 1) För information om beräkningen av index och ökningstakter, se Tekniska anmärkningar. 78 S December 25 Juni 21 S 41

183 EURO AREA STATISTICS Financial markets 4.4 Quoted shares issued by euro area residents 1) (EUR billions; market values) 2. Transactions during the month Total MFIs Financial corporations other than MFIs Non-financial corporations Gross issues Redemptions Net issues Gross issues Redemptions Net issues Gross issues Redemptions Net issues Gross issues Redemptions Net issues Mar. 6,4 6,,4 5,9, 5,9,,5 -,4,5 5,6-5,1 Apr. 2,1 3, -,9 1,1, 1,1,1,5 -,3,8 2,5-1,7 May 7,3 6, 1,4 4,1,1 4,1 1,5,3 1,2 1,7 5,6-3,9 June 3,9 4,8 -,9 1,3, 1,3,5,1,4 2,1 4,7-2,6 July 12,7 3,4 9,4 6,7, 6,7 1,5,5 1, 4,5 2,9 1,6 Aug. 1,6 3, -1,4,3,,3,1,,1 1,1 3, -1,9 Sep. 7,8 2,9 5, 7,, 7,,,1 -,1,8 2,8-2, Oct. 12,9,6 12,2 1,4, 1,4 1,7, 1,7,8,6,1 Nov. 1,6 2,9 7,7 8,4,5 8,,5 2,1-1,6 1,7,3 1,4 Dec. 8,5 2,6 6,,,,,5,,4 8, 2,5 5,5 29 Jan. 6,3,5 5,8 5,7, 5,7,1,,,5,4,1 Feb.,2,9 -,7,,,,,1 -,1,2,8 -,6 Mar. 13,7,2 13,4 3,6, 3,6,2,,1 9,9,2 9,7 Apr. 3,7,3 3,4 1,2, 1,2,1,, 2,4,3 2,1 May 11,4,3 11,1 4,4, 4,4,2,,1 6,8,3 6,5 June 27,8 2, 25,8 4,8, 4,8 3,3,3 3, 19,7 1,8 18, July 7,2,2 7, 3,, 3,,,, 4,1,2 4, Aug. 4, 3,3,7,,, 1,3, 1,3 2,7 3,3 -,6 Sep. 5,,3 4,7,6,,6,2,,1 4,2,2 3,9 Oct. 7,7,3 7,4 4,5, 4,5,1,,1 3,1,2 2,8 Nov. 11,6,2 11,4 9,, 9, 1,, 1, 1,6,2 1,4 Dec. 16,2,2 16,1 1,9, 1,9 1,4,1 1,3 4,,1 3,9 21 Jan. 6,4, 6,4 4,1, 4,1,1,,1 2,3, 2,3 Feb. 2,2,3 1,9,,,,2,,2 2,,3 1,7 Mar. 9,5,2 9,3 2,6, 2,6,1,,1 6,8,2 6,6 C2 Gross issues of quoted shares by sector of the issuer (EUR billions; transactions during the month; market values) 4 non-financial corporations MFIs financial corporations other than MFIs Source:. 1) For details of the calculation of the index and the growth rates, see the Technical Notes. Monthly Bulletin December June S 41 79

184 4.5 MFI-räntor på eurodenominerad inlåning från och utlåning till hemmahörande i euroområdet 1) (procent per år; utestående belopp vid periodens slut, nya avtal som genomsnitt för perioden, om inget annat anges) 1. Räntor på inlåning (nya avtal) Inlåning från hushåll Inlåning från icke-finansiella företag Dagslån 1) Med överenskommen löptid Med uppsägningstid 1), 2) Dagslån 1) Med överenskommen löptid Upp till 1 år Mellan 1 och 2 år Över 2 år Upp till 3 månader Över 3 månader Upp till 1 år Mellan 1 och 2 år Över 2 år Repor 2. Räntor på lån till hushåll (nya avtal) Check- Konsumentkredit Bostadslån Övrig utlåning räknings- krediter 1) Fördelat på ursprunglig Effektiv Fördelat på ursprunglig Effektiv fördelat på ursprunglig räntebindningsperiod räntebindningsperiod Mellan Över 5 år 1 och 5 år ränta Rörlig och upp till 1 år ränta i procent per år 3) Rörlig ränta och upp till 1 år räntebindningsperiod Mellan 1 och 5 år Mellan 5 och 1 år Över 1 år ränta i procent per år 3) Rörlig ränta och upp till 1 år Mellan 1 och 5 år Över 5 år 3. Räntor på lån till icke-finansiella företag (nya avtal) Checkräkningskrediter 1) Övriga lån upp till 1 miljon euro med ursprunglig räntebindningsperiod Rörlig ränta och upp till 1 år Mellan 1 och 5 år Över 5 år Rörlig ränta och upp till 1 år Övriga lån över 1 miljon euro med ursprunglig räntebindningsperiod Mellan 1 och 5 år Över 5 år Källa:. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 2) Nya avtal och utestående belopp sammanfaller beträffande denna kategori. Vid periodens slut. 3) För denna instrumentkategori har hushåll och icke-finansiella företag slagits samman och tillskrivits hushållssektorn eftersom de utestående beloppen för icke-finansiella företag är försumbara jämfört med de för hushållssektorn i alla medlemsstater sammanta get. 4) Den effektiva räntan i procent per år omfattar den totala lånekostnaden. Den totala lånekostnaden består både av en räntekomponent och en avgiftskomponent som omfattar andra (relaterade) avgifter, t.ex. kostnader för inhämtande av upplysningar, administration, utarbetande av dokument och garantier. 8 December Juni 2125 S 42

185 4.5 MFI interest rates on euro-denominated deposits from and loans to euro area residents 1) (percentages per annum; outstanding amounts as at end of period, new business as period average, unless otherwise indicated) 1. Interest rates on deposits (new business) Deposits from households Deposits from non-financial corporations Repos Overnight 2) With an agreed maturity of: Redeemable at notice of: 2), 3) Overnight 2) With an agreed maturity of: Up to 1 year Over 1 and Over 2 years Up to 3 months Over 3 months Up to 1 year Over 1 and Over 2 years up to 2 years up to 2 years May,61 1,89 2,39 2,71 1,99 3,62,73 1,8 2,38 3,11 1,2 June,56 1,86 2,38 2,57 1,95 3,52,63 1,4 2,17 2,58,93 July,52 1,86 2,41 2,61 1,86 3,38,57,82 2,41 2,92,68 Aug.,5 1,72 2,32 2,64 1,64 3,23,54,71 2,6 2,93,57 Sep.,49 1,61 2,27 2,52 1,6 3,12,52,69 2,1 2,74,58 Oct.,46 1,68 2,11 2,55 1,55 2,97,49,66 1,99 2,72,56 Nov.,46 1,67 2,23 2,56 1,52 2,76,48,7 2,11 2,92,58 Dec.,45 1,67 2,31 2,4 1,53 2,45,47,77 2, 2,53,64 21 Jan.,43 1,74 2,33 2,52 1,47 2,23,45,72 1,95 2,44,53 Feb.,42 1,75 2,24 2,36 1,45 2,11,44,73 2,11 2,39,53 Mar.,42 1,9 2,38 2,24 1,45 2,5,44,8 2,73 2,34,5 Apr.,41 2,2 2,64 2,15 1,42 2,1,43,78 2,78 2,3,58 2. Interest rates on loans to households (new business) Bank Consumer credit Lending for house purchase Other lending overdrafts 2) by initial rate fixation By initial rate fixation Annual By initial rate fixation Annual percentage percentage Floating rate Over 1 Over rate of Floating rate Over 1 Over 5 Over rate of Floating rate Over 1 Over and up to and up to 5 years charge 4) and up to and up to and up to 1 years charge 4) and up to and up to 5 years 1 year 5 years 1 year 5 years 1 years 1 year 5 years May 9,62 7,82 6,44 8,16 8,8 3,22 4,15 4,5 4,58 4,12 3,6 4,71 4,9 June 9,55 7,26 6,36 8,3 7,83 3,12 4,12 4,51 4,58 4,7 3,55 4,76 4,95 July 9,31 7,63 6,49 8,3 8,2 3,3 4,1 4,54 4,54 4,2 3,35 4,77 4,91 Aug. 9,26 7,93 6,54 7,96 8,17 3, 4,1 4,54 4,45 4,6 3,24 4,74 4,82 Sep. 9,26 7,69 6,45 7,91 8, 2,81 4,5 4,48 4,45 3,92 3,13 4,66 4,74 Oct. 9,16 7,32 6,38 7,94 7,87 2,77 4,2 4,45 4,4 3,85 3,21 4,73 4,72 Nov. 9,7 7,3 6,29 7,87 7,76 2,71 3,97 4,46 4,32 3,78 3,16 4,57 4,66 Dec. 8,99 6,42 6,26 7,56 7,43 2,71 3,96 4,42 4,26 3,81 3,8 4,4 4,35 21 Jan. 8,94 6,83 6,42 8,4 7,86 2,71 3,94 4,38 4,26 3,79 3,13 4,45 4,46 Feb. 9,1 6,72 6,25 7,98 7,78 2,68 3,83 4,32 4,18 3,74 3,17 4,48 4,74 Mar. 8,82 6,35 6,21 7,94 7,59 2,63 3,72 4,21 4,15 3,66 3,5 4,61 4,55 Apr. 8,77 6,83 6,15 7,92 7,69 2,62 3,7 4,18 4,12 3,67 3,6 4,32 4,53 3. Interest rates on loans to non-financial corporations (new business) Bank Other loans of up to EUR 1 million Other loans of over EUR 1 million overdrafts 2) by initial rate fixation by initial rate fixation Floating rate and Over 1 and Over 5 years Floating rate and Over 1 and Over 5 years up to 1 year up to 5 years up to 1 year up to 5 years May 4,64 3,73 5, 4,52 2,48 3,21 3,98 June 4,55 3,64 4,85 4,49 2,57 3,8 3,71 July 4,34 3,56 4,78 4,32 2,37 2,89 3,9 Aug. 4,23 3,42 4,67 4,24 2,3 2,8 3,83 Sep. 4,25 3,36 4,54 4,16 2,6 2,89 3,64 Oct. 4,18 3,33 4,49 4,18 2,14 2,73 3,64 Nov. 4,11 3,34 4,49 4,1 2,22 2,74 3,8 Dec. 4,6 3,28 4,22 3,96 2,19 3,15 3,58 21 Jan. 4,5 3,25 4,2 3,99 2,1 2,88 3,65 Feb. 4,3 3,25 4,22 4,5 1,94 2,9 3,61 Mar. 3,98 3,24 4,21 4, 1,99 2,54 3,44 Apr. 3,97 3,18 4,17 3,9 2, 2,66 3,45 Source:. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. 2) For this instrument category, new business and outstanding amounts coincide. End of period. 3) For this instrument category, households and non-financial corporations are merged and allocated to the household sector, since the outstanding amounts of non-financial corporations are negligible compared with those of the household sector when all participating Member States are combined. 4) The annual percentage rate of charge covers the total cost of a loan. The total cost comprises both an interest rate component and a component incorporating other (related) charges, such as the cost of inquiries, administration, preparation of documents and guarantees. S 42 Monthly Bulletin June 21 December 25 S 81

186 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Finansmarknader 4.5 MFI-räntor på eurodenominerad inlåning från och utlåning till hemmahörande i euroområdet 1) (procent per år; utestående belopp vid periodens slut, nya avtal som genomsnitt för perioden, om inget annat anges) 4. Räntor på inlåning (utestående belopp) Inlåning från hushåll Inlåning från icke-finansiella företag Repor Dagslån 1) Med överenskommen löptid Med uppsägningstid 1), 2) Dagslån 1) Med överenskommen löptid Upp till 2 år Över 2 år Upp till 3 mån Över 3 månader Upp till 2 år Över 2 år Räntor på lån (utestående belopp) Lån till hushåll Lån till icke-finansiella företag Bostadslån, med löptid Konsumentkrediter och övriga lån, med löptid Med löptid Upp till 1 år 1 Mellan Över 5 år 1 och 5 år 2 3 Upp till 1 år 4 Mellan Över 5 år 1 och 5 år 5 6 Upp till 1 år 7 Mellan Över 5 år 1 och 5 år 8 9 D 2 1 N y i n l å n i n g m e d ö v e r e n s k o m m e n l ö p t i d (procent per år exklusive avgifter; genomsnitt för perioden) Från hushåll, upp till 1 år Från icke-finansiella företag, upp till 1 år Från hushåll, över 2 år Från icke-finansiella företag, över 2 år D22 Nya lån med rörlig ränta och en ursprunglig räntebind nings period på upp till 1 år (procent per år exklusive avgifter; genomsnitt för perioden) Konsumentkrediter till hushåll Bostadslån till hushåll Till icke-finansiella företag, upp till 1 miljon euro Till icke-finansiella företag, över 1 miljon euro Källa:. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 82 S December 25 Juni 21 S 43

187 EURO AREA STATISTICS Financial markets 4.5 MFI interest rates on euro-denominated deposits from and loans to euro area residents 1) (percentages per annum; outstanding amounts as at end of period, new business as period average, unless otherwise indicated) 4. Interest rates on deposits (outstanding amounts) Deposits from households Deposits from non-financial corporations Repos Overnight 2) With an agreed maturity of: Redeemable at notice of: 2),3) Overnight 2) With an agreed maturity of: Up to 2 years Over 2 years Up to 3 months Over 3 months Up to 2 years Over 2 years May,61 3,38 3,4 1,99 3,62,73 2,35 3,7 1,79 June,56 3,25 3,7 1,95 3,52,63 2,19 3,65 1,63 July,52 3,7 3,3 1,86 3,38,57 1,97 3,52 1,53 Aug.,5 2,94 3,1 1,64 3,23,54 1,89 3,39 1,53 Sep.,49 2,83 3,1 1,6 3,12,52 1,8 3,39 1,45 Oct.,46 2,64 2,96 1,55 2,97,49 1,7 3,34 1,35 Nov.,46 2,5 2,95 1,52 2,76,48 1,62 3,37 1,28 Dec.,45 2,36 2,91 1,53 2,45,47 1,56 3,3 1,21 21 Jan.,43 2,2 2,8 1,47 2,23,45 1,45 3,23 1,2 Feb.,42 2,15 2,84 1,45 2,11,44 1,42 3,31 1,2 Mar.,42 2,13 2,75 1,45 2,5,44 1,38 3,26 1,16 Apr.,41 2,13 2,75 1,42 2,1,43 1,37 3,24 1,13 5. Interest rates on loans (outstanding amounts) Loans to households Loans to non-financial corporations Lending for house purchase Consumer credit and other loans With a maturity of: with a maturity of: with a maturity of: Up to 1 year Over 1 and Over 5 years Up to 1 year Over 1 and Over 5 years Up to 1 year Over 1 and Over 5 years up to 5 years up to 5 years up to 5 years May 4,59 4,45 4,56 8,9 6,92 5,84 4, 3,84 4,12 June 4,5 4,4 4,46 7,97 6,91 5,79 3,91 3,71 4, July 4,31 4,31 4,36 7,82 6,79 5,7 3,72 3,59 3,81 Aug. 4,23 4,25 4,28 7,82 6,74 5,65 3,65 3,5 3,73 Sep. 4,18 4,26 4,25 7,8 6,71 5,63 3,62 3,43 3,68 Oct. 4,5 4,19 4,18 7,69 6,66 5,54 3,56 3,37 3,6 Nov. 4,1 4,15 4,12 7,56 6,66 5,51 3,53 3,36 3,57 Dec. 4,8 4,11 4,7 7,55 6,57 5,43 3,46 3,35 3,5 21 Jan. 3,99 4,5 4, 7,51 6,52 5,38 3,47 3,31 3,45 Feb. 4,4 4,11 4,3 7,49 6,61 5,43 3,45 3,33 3,43 Mar. 3,99 4,4 3,98 7,44 6,51 5,35 3,43 3,26 3,37 Apr. 3,9 4,1 3,92 7,38 6,5 5,3 3,42 3,21 3,33 C21 New deposits with an agreed maturity (percentages per annum excluding charges; period averages) C22 New loans with a floating rate and up to 1 year's initial rate fixation (percentages per annum excluding charges; period averages) 5, by households, up to 1 year by non-financial corporations, up to 1 year by households, over 2 years by non-financial corporations, over 2 years 5, 9, to households for consumption to households for house purchase to non-financial corporations, up to EUR 1 million to non-financial corporations, over EUR 1 million 9, 4,5 4,5 8, 8, 4, 4, 7, 7, 3,5 3, 2,5 2, 3,5 3, 2,5 2, 6, 5, 4, 6, 5, 4, 1,5 1,5 3, 3, 1, 1, 2, 2,, ,5 1, , Source:. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. Monthly Bulletin December June S 43 83

188 4.6 Penningmarknadsräntor (procent per år; genomsnitt för perioden) Dagslån (Eonia) 1-månads inlåning (Euribor) Euroområdet 1)2) USA Japan 3-månaders inlåning (Euribor) 6-månaders inlåning (Euribor) 12-månaders inlåning (Euribor) 3-månaders inlåning (Libor) 3-månaders inlåning (Libor) D 2 3 Pe n n i n g m a r k n a d s r ä n t o r i e u r o o m r å d e t 1 ), 2 ) (månadsgenomsnitt; procent per år) 1-månadsränta 3-månadersränta 12-månadersränta D m å n a d e r s p e n n i n g s m a r k n a d s r ä n t o r (månadsgenomsnitt; procent per år) Euroområdet Japan USA 1), 2) Källa:. 1) För tiden före januari 1999 har artificiella räntor beräknats för euroområdet på grundval av BNP-viktade nationella räntor. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 84 December Juni 2125 S 44

189 4.6 Money market interest rates (percentages per annum; period averages) Euro area 1), 2) United States Japan Overnight 1-month 3-month 6-month 12-month 3-month 3-month deposits deposits deposits deposits deposits deposits deposits (EONIA) (EURIBOR) (EURIBOR) (EURIBOR) (EURIBOR) (LIBOR) (LIBOR) ,87 4,8 4,28 4,35 4,45 5,3, ,87 4,28 4,64 4,73 4,83 2,93,93 29,71,89 1,22 1,43 1,61,69,47 29 Q1 1,37 1,67 2,1 2,11 2,22 1,24,67 Q2,77,94 1,31 1,51 1,67,84,53 Q3,36,53,87 1,13 1,34,41,4 Q4,36,45,72 1, 1,24,27,31 21 Q1,34,42,66,96 1,22,26,25 29 May,78,88 1,28 1,48 1,64,82,53 June,7,91 1,23 1,44 1,61,62,49 July,36,61,97 1,21 1,41,52,43 Aug.,35,51,86 1,12 1,33,42,4 Sep.,36,46,77 1,4 1,26,3,36 Oct.,36,43,74 1,2 1,24,28,33 Nov.,36,44,72,99 1,23,27,31 Dec.,35,48,71 1, 1,24,25,28 21 Jan.,34,44,68,98 1,23,25,26 Feb.,34,42,66,96 1,23,25,25 Mar.,35,41,64,95 1,22,27,25 Apr.,35,4,64,96 1,23,31,24 May,34,42,69,98 1,25,46,24 C23 Euro area money market rates (monthly averages; percentages per annum) 1), 2) C24 3-month money market rates (monthly averages; percentages per annum) 9, 1-month rate 3-month rate 12-month rate 9, 9, 1), 2) euro area Japan United States 9, 8, 8, 8, 8, 7, 7, 7, 7, 6, 6, 6, 6, 5, 5, 5, 5, 4, 4, 4, 4, 3, 3, 3, 3, 2, 2, 2, 2, 1, 1, 1, 1,, ,, , Source:. 1) Before January 1999 synthetic euro area rates were calculated on the basis of national rates weighted by GDP. For further information, see the General Notes. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. S 44 Monthly Bulletin June 21 December 25 S 85

190 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Finansmarknader 4.7 Avkastningskur vor i euroområdet 1) (AAA-värderade statsobligationer i euroområdet; vid periodens slut; procent per år, skillnader i procentenheter) Avistaräntor Terminsräntor för dagslån 3 månader 1 år 2 år 5 år 7 år 1 år 1 månader 1 år 1 år 2 år 5 år 1 år 3 månader (ränte skillnad) 2 år (ränteskillnad) D25 Avistaräntekur vor i euroområdet (procent per år; vid periodens slut Maj Nov Apr Okt Mar Sep D 2 6 Avistaräntor och ränteskillnader i euroområdet (dagliga uppgifter; procent per år; ränteskillnader i procentenheter) 1-årsränta (vänster skala) 1-årsränta (vänster skala) Ränteskillnad mellan 1-årsränta och 3-månadersränta (höger skala) Ränteskillnad mellan 1-årsränta och 2-månadersränta (höger skala) Källa: :s beräkningar på grundval av underliggande uppgifter från EuroMTS och kreditbetyg från Fitch Ratings. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 86 S December 25 Juni 21 S 45

191 EURO AREA STATISTICS Financial markets 4.7 Euro area yield curves 1) (AAA-rated euro area central government bonds; end of period; rates in percentages per annum; spreads in percentage points) Spot rates Instantaneous forward rates 3 months 1 year 2 years 5 years 7 years 1 years 1 years 1 years 1 year 2 years 5 years 1 years - 3 months - 2 years (spread) (spread) ,85 4, 4,1 4,11 4,23 4,38,52,36 4,6 4,2 4,4 4, ,75 1,85 2,14 2,95 3,32 3,69 1,94 1,55 2,9 2,76 4,4 4,6 29,38,81 1,38 2,64 3,2 3,76 3,38 2,38 1,41 2,44 4,27 5,2 29 Q1,78,88 1,46 2,7 3,23 3,77 3, 2,31 1,41 2,58 4,24 5,19 Q2,62,9 1,5 2,85 3,42 3,99 3,37 2,49 1,47 2,67 4,54 5,42 Q3,41,7 1,33 2,59 3,12 3,64 3,23 2,31 1,34 2,47 4,14 4,96 Q4,38,81 1,38 2,64 3,2 3,76 3,38 2,38 1,41 2,44 4,27 5,2 21 Q1,33,6 1,5 2,28 2,86 3,46 3,13 2,41 1,2 1,98 3,96 5,2 29 May,79,93 1,53 3, 3,6 4,18 3,39 2,65 1,43 2,77 4,81 5,61 June,62,9 1,5 2,85 3,42 3,99 3,37 2,49 1,47 2,67 4,54 5,42 July,49,74 1,43 2,68 3,21 3,74 3,26 2,31 1,49 2,62 4,21 5,13 Aug.,44,74 1,46 2,69 3,19 3,68 3,24 2,22 1,55 2,66 4,16 4,95 Sep.,41,7 1,33 2,59 3,12 3,64 3,23 2,31 1,34 2,47 4,14 4,96 Oct.,5,81 1,43 2,61 3,13 3,68 3,18 2,25 1,49 2,5 4,12 5,11 Nov.,44,8 1,34 2,49 3,1 3,57 3,13 2,23 1,38 2,32 4, 5,4 Dec.,38,81 1,38 2,64 3,2 3,76 3,38 2,38 1,41 2,44 4,27 5,2 21 Jan.,28,71 1,25 2,48 3,6 3,66 3,38 2,42 1,28 2,25 4,15 5,23 Feb.,3,54 1,2 2,29 2,88 3,49 3,19 2,46,98 2,1 3,99 5,8 Mar.,33,6 1,5 2,28 2,86 3,46 3,13 2,41 1,2 1,98 3,96 5,2 Apr.,32,6 1,1 2,18 2,78 3,4 3,7 2,39 1, 1,85 3,89 4,94 May,21,28,57 1,75 2,39 3, 2,78 2,43,47 1,28 3,58 4,46 C25 Euro area spot yield curves (percentages per annum; end of period) C26 Euro area spot rates and spreads (daily data; rates in percentages per annum; spreads in percentage points) 5, May 21 April 21 March 21 5, 1-year rate (left-hand scale) 1-year rate (left-hand scale) spread between 1-year and 3-month rates (right-hand scale) spread between 1-year and 2-year rates (right-hand scale) 5, 4,5 4,5 4,5 4, 4, 4, 3,5 3,5 3,5 3, 3, 3, 2,5 2,5 2,5 2, 2, 2, 1,5 1,5 1,5 1, 1, 1,,5,5,5,,, -,5 5yrs 1yrs 15yrs 2yrs 25yrs 3yrs -,5 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q ,5 Sources: calculations based on underlying data provided by EuroMTS and ratings provided by Fitch Ratings. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. Monthly Bulletin December June S 45 87

192 4.8 Aktieindex (indexnivåer i punkter, genomsnitt för perioden) Benchmark Breda index 5 Råvaror Konsumtionstjänster Konsumtionsvaror Dow Jones EURO STOXX index 1) USA Japan Olja och gas Branschindex Finans och fasighet Teknik Industri varor och industritjänster Kraftförsörjning Telekommunikation Hälsovård Standard & Poor s Nikkei 225 D 2 7 D o w J o n e s E U R O S T OX X b r e d a i n d e x, S t a n d a r d & Po o r s 5 o c h N i k k e i (januari 1994 = 1; månadsgenomsnitt) Dow Jones Euro STOXX Broad 1) Standard & Poor s 5 Nikkei 225 Källa:. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 88 December Juni 2125 S 46

193 4.8 Stock market indices (index levels in points; period averages) Dow Jones EURO STOXX indices 1) United Japan States Benchmark Main industry indices Broad 5 Basic Consumer Consumer Oil and Financials Industrials Technology Utilities Telecoms Health care Standard Nikkei index materials services goods gas & Poor s , ,8 543,8 235,4 366,5 449,6 48,3 488,4 383,4 561,4 492,7 519, , , , ,5 48,4 169,3 29,7 38,9 265, 35,9 282,5 52, 431,5 411,5 1 22, , , , 353,2 14,5 244,5 293,5 172,1 269,7 2,7 353,7 38,4 363,5 946, ,6 29 Q1 2, ,4 293,6 131,6 27,9 272,5 126,3 223, 175,7 34,6 367,2 345,7 81, ,8 Q2 22, ,6 326,9 136,6 229,5 287,3 158,6 251, 21,1 337,7 351,5 343,8 892, 9 274,8 Q3 247,2 2 66,6 369, 142, 257,1 296,8 192,7 286, 211,3 361,1 386, 365,1 994, ,3 Q4 268, ,7 422,1 151,5 282,8 316,9 29,7 317,7 214,1 375,3 416,5 399,3 1 88, ,2 21 Q1 268, 2 849, 445, 159,3 294,9 32, 195,5 326,7 229,9 372,4 398,8 426, , ,2 29 May 225, ,7 331,6 14,1 233,8 296, 164,5 259,8 23,1 346,3 348, 346,7 91, ,7 June 226, , 341, 135,3 235,9 298,3 166,8 255,5 24,3 343,8 349,6 357, 926,1 9 81,3 July 228, 2 462,1 337,9 134,8 243,7 288,6 17,6 256,8 198,8 334,7 364,8 352,9 934, ,3 Aug. 25,7 2 72,7 377,6 142,1 261,8 293,2 198,6 29,3 28,5 365,7 387,2 364,1 1 9,7 1 43,4 Sep. 264, 2 827,9 393,3 149,5 266,5 38,7 21,2 312,5 227,2 384,4 47, 378,8 1 44,6 1 32,9 Oct. 268, ,5 43,7 15,1 277,5 314,2 216, 318,4 221,3 375,4 415, 393,6 1 67,7 1 66,2 Nov. 265, ,8 415,4 149,5 28, 315,3 28,7 313,6 29,9 369,8 414,5 391,5 1 88, , Dec. 27,1 2 97,6 447, 155, 29,9 321,1 24,3 321, 211, 38,5 419,8 412,4 1 11, , 21 Jan. 273, ,7 449,4 158,9 295,7 329,8 24,6 331,6 223,1 384,1 47,4 425, , ,6 Feb. 257, 2 727,5 427,9 154,3 285,3 39,8 183,9 312,3 222,7 36,9 386,8 415, 1 89, ,1 Mar. 272,6 2 89,5 456, 164, 32,4 32,3 197,7 335, 242,2 372,2 41,9 436, , 1 671,5 Apr. 278, ,3 47,9 171,7 313,8 328,6 199,7 349, 248,8 378,9 396,7 43, 1 197, ,8 May 252, ,1 431,4 159,6 35,2 295,4 17,8 324,8 221,9 341,7 36, 41, 1 125,1 1 14, C27 Dow Jones EURO STOXX broad index, Standard & Poor's 5 and Nikkei 225 (January 1994 = 1; monthly averages) 35 Dow Jones EURO STOXX broad index Standard & Poor s 5 Nikkei 225 1) Source:. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. S 46 Monthly Bulletin June 21 December 25 S 89

194 P R I S E R, P R O D U K T I O N, E F T E R F R Å G A N O C H A R B E T S M A R K N A D HIKP, andra priser och kostnader (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 1. Harmoniserat konsumentprisindex 1) Index: 25 = 1 Varor Tjänster Livsmedel (inklusive alkohol och tobak) Industrivaror Boende Transport Kommunikation Totalt Förädlade Oförädlade Totalt Industrivaror Energi Hyror livsmedel livsmedel exklusive energi Totalt Totalt (säsongsrensat; procentuella förändringar jämfört med föregående period) Totalt Varor Tjänster Totalt Förädlade Oförädlade Industrivaror Energi Tjänster livsmedel livsmedel (ej säsong- exklusive rensat) energi Totalt exkl. oförädlade livsmedel och energi Memo: Administrativt fastställda priser 2) HIKP, totalt, Admi exklusive nistrativt administ rativt fastställda fast ställda priser priser % av total 3) 1, 1, 83,1 58, 42, 1, 11,9 7,3 29,3 9,6 42, 88,9 11, Fritid Diverse % av total 3) 19,2 11,9 7,3 38,9 29,3 9,6 1,2 6, 6,6 3,3 14,9 7, Källor: Eurostat och :s beräkningar. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 2) Denna experimentella statistik kan bara ge ett ungefärligt mått på administrativt fastställda priser, eftersom dessa priser inte helt kan isoleras från påverkan av andra faktorer. Den metod som har använts för att sammanställa denna indikator beskrivs närmare på Eurostats webbplats 3) Viktning används under 21. 4) Uppskattningen är baserad på preliminär nationell statistik, som normalt omfattar omkring 95 % av euroområdet, samt på tidiga uppgifter om energipriser. 42 S December 25 Juni 21 S 47

195 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 5 PRICES, OUTPUT, DEMAND AND LABOUR MARKETS 5.1 HICP, other prices and costs (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 1. Harmonised Index of Consumer Prices 1) Total Total (s.a.; percentage change vis-à-vis previous period) Memo item: Administered prices 2) Index: Total Goods Services Total Processed Unprocessed Non-energy Energy Services 25 = 1 food food industrial (n.s.a.) Total HICP Administered Total excl. goods excluding prices unprocessed administered food and energy prices % of total 3) 1, 1, 83,1 58, 42, 1, 11,9 7,3 29,3 9,6 42, 88,9 11, ,2 2,2 1,5 2,3 2, ,1 2, ,4 2,1 2, 1,9 2, ,1 2, ,8 3,3 2,4 3,8 2, ,4 2, ,1,3 1,3 -,9 2, ,1 1,7 29 Q1 17,4 1, 1,6,1 2,2 -,2,,3,1-4,9,5,7 2,9 Q2 18,3,2 1,5-1,2 2,2,2,1 -,9,1,7,4, 1,8 Q3 18, -,4 1,2-1,9 1,8,2,3 -,9,,8,4 -,6 1,2 Q4 18,6,4 1, -,4 1,7,2,1,,,3,4,4,8 21 Q1 18,6 1,1,9,9 1,5,5,,9, 3,,3 1,2,4 29 Dec. 18,9,9 1,,5 1,6,,2 -,1,1 -,5,1,9,8 21 Jan. 18,1 1,,9,7 1,4,2 -,1,3 -,1 2,1, 1,1,4 Feb. 18,4,9,8,6 1,3,1,,5, -,1,1 1,,4 Mar. 19,4 1,4,9 1,3 1,6,4,,8, 2,6,3 1,6,4 Apr. 19,9 1,5,7 1,8 1,2,2,1,3,1 2, -,1 1,6 1,2 May 4). 1, Goods Services Food (incl. alcoholic beverages and tobacco) Industrial goods Housing Transport Communication Recreation Miscellaneous and Total Processed Unprocessed Total Non-energy Energy Rents personal food food industrial goods % of total 3) 19,2 11,9 7,3 38,9 29,3 9,6 1,2 6, 6,6 3,3 14,9 7, ,4 2,1 2,8 2,3,6 7,7 2,5 2,1 2,5-3,3 2,3 2,3 27 2,8 2,8 3, 1,4 1, 2,6 2,7 2, 2,6-1,9 2,9 3,2 28 5,1 6,1 3,5 3,1,8 1,3 2,3 1,9 3,9-2,2 3,2 2,5 29,7 1,1,2-1,7,6-8,1 2, 1,8 2,9-1, 2,1 2,1 29 Q1 2,4 2,1 2,8-1,1,7-6,1 2, 1,7 3,6-1,7 2,7 2,1 Q2 1, 1,1,8-2,3,7-1,7 2,1 1,8 3,1-1,2 2,7 2, Q3 -,1,6-1,2-2,8,5-11,9 2, 1,8 2,5 -,6 1,8 2,1 Q4 -,2,5-1,5 -,5,3-3,2 1,9 1,7 2,5 -,6 1,4 2,2 21 Q1,,6 -,8 1,3,1 4,8 1,9 1,6 2,5 -,5 1,1 1,6 29 Nov. -,1,5-1,3 -,4,3-2,4 1,9 1,7 2,4 -,7 1,3 2,2 Dec. -,2,7-1,6,8,4 1,8 1,9 1,7 2,5 -,8 1,2 2,2 21 Jan. -,1,6-1,3 1,1,1 4, 1,9 1,7 2,6 -,9 1, 1,6 Feb. -,1,6-1,2,9,1 3,3 1,9 1,6 2,2 -,4,9 1,6 Mar.,3,5 -,1 1,8,1 7,2 1,9 1,6 2,7 -,3 1,4 1,5 Apr.,7,6,7 2,3,2 9,1 1,9 1,5 2,4 -,6,4 1,4 Sources: Eurostat and calculations. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. 2) These experimental statistics can only provide an approximate measure of price administration, since changes in administered prices cannot be fully isolated from other influences. Please refer to Eurostat s website ( for a note explaining the methodology used in the compilation of this indicator. 3) Weighting used in 21. 4) Estimate based on provisional national releases, which usually cover around 95% of the euro area, as well as on early information on energy prices. Monthly Bulletin December June 21 25S 47 43

196 5.1 HIKP, andra priser och kostnader (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 2. Priser inom industri- och byggsektor samt bostadpriser Totalt (index: 25 = 1) Producentpriser inom industrin exklusive byggverksamhet Totalt Industri exklusive byggverksamhet och energi Energi Totalt Tillverkningsindustri Halvfabrikat Kapitalvaror Konsumtionsvaror Totalt Var aktiga Ickevaraktiga Byggverksamhet 1) Priser på bostadsfastigheter 2) % av total 3) 1, 1, 83, 75,8 3,1 21,9 23,7 2,7 21, 24, Råvarupriser och BNP-deflatorer Oljepris Råvarupriser exklusive energi BNP-deflatorer Importvägt 6) Användningsvägt 7) Totalt Totalt Livsmedel Totalt Icke livsmedel Livsmedelt Icke livsmedel % av total 5) 1, 35, 65, 1, 45, 55, (säsongrensat; index: 2=1) Totalt Inhemsk efterfrågan Export 8) Import 8) Totalt Privat konsumtion Offentlig konsumtion Totalt Källor: Eurostat, :s beräkningar baserade på uppgifter från Eurostat (kolumn 7 i tabell och kolumnerna 8 15 i tabell 5.1.3), :s beräkningar baserade på uppgifter från Thomson Financial Datastream (kolumn 1 i tabell 5.1.3) och :s beräkningar (kolumn 12 i tabell och kolumnerna 2 7 i tabell 5.1.3). 1) Inputpriser för bostadsbyggnader. 2) Experimentella data på grundval av icke-harmoniserade uppgifter (se för närmare uppgifter). 3) År 25. 4) Kvartalsuppgifter för andra och fjärde kvartalet avser halvårsgenomsnitt för första respektive andra halvåret. Eftersom vissa nationella uppgifter endast finns tillgängliga på årsbasis härleds halvårsuppskattningen delvis ur årsresultat. Detta innebär att tillförlitligheten är lägre för halvårsuppgifter än för årsuppgifter. 5) Brent Blend (en månads termin). 6) Avser priser uttryckta i euro. Vägda på grundval av strukturen på euroområdets import under perioden ) Avser priser uttryckta i euro. Vägda på grundval av den inhemska efterfrågan i euroområdet (inhemsk produktion plus import minus export) under perioden Experimentella data (se för närmare uppgifter). 8) Export- och importdeflatorer avser varor och tjänster och inkluderar gränsöverskridande handel i euroområdet. 44 S 48Juni December 21 25

197 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 5.1 HICP, other prices and costs (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 2. Industry, construction and residential property prices Industrial producer prices excluding construction Construct- Residential ion 1) property Total Total Industry excluding construction and energy Energy prices 2) (index: 25 = 1) Manu- Total Intermediate Capital Consumer goods facturing goods goods Total Durable Non-durable % of total 3) ,1 5,1 3,5 2,7 4,6 1,6 1,5 1,4 1,4 13,5 4,6 6, ,9 2,7 3, 3,2 4,6 2,2 2,2 2,5 2,2 1,2 4,1 4, ,4 6,1 4,8 3,4 3,9 2,1 3,9 2,8 4,1 14,1 3,8 1, ,6-5,1-5,4-2,8-5,3,4-2, 1,2-2,4-11,5,1-3,1 29 Q1 19,8-2, -4,3-1,1-2,7 1,8-1, 1,8-1,4-4,4 2,6 - Q2 18,3-5,7-6,8-3, -5,8,7-2, 1,5-2,5-13,4 -,2-3,1 4) Q3 18, -7,8-7,4-4,1-7,5 -,1-2,6 1, -3,1-18, -1,7 - Q4 18,4-4,6-3, -3,1-5, -,6-2,4,5-2,8-9,5 -,2-3,1 4) 21 Q1 19,6 -,2 1,7 -,5 -,4 -,5 -,5,3 -,7, Nov. 18,4-4,4-2,8-3, -4,9 -,6-2,4,5-2,7-8,7 - - Dec. 18,5-2,9 -,8-2,3-3,5 -,5-2,,5-2,3-5, Jan. 19,3-1,,9-1, -1,6 -,6 -,7,5 -,8-1,6 - - Feb. 19,4 -,4 1,4 -,5 -,5 -,6 -,5,3 -,6 -,8 - - Mar. 11,1,9 2,7,1,8 -,4 -,4,3 -,5 2,9 - - Apr. 111,1 2,8 3,7 1, 2,7 -,1 -,3,4 -,4 7, Commodity prices and gross domestic product deflators 1) Oil prices 5) Non-energy commodity prices GDP deflators (EUR per barrel) Import-weighted 6) Use-weighted 7) Total Total Domestic demand Exports 8) Imports 8) (s.a.; index: Total Food Non-food Total Food Non-food 2 = 1) Total Private Government Gross consump- consump- fixed tion tion capital formation % of total ,9 27,7 5,8 37,9 24,5 5,9 38,2 113,8 1,9 2,4 2,2 2, 2,9 2,6 3, ,8 7,8 14,3 5,5 5,3 9,4 2,9 116,5 2,4 2,3 2,3 1,7 2,7 1,7 1, ,9 2, 18,5-4,4-1,7 9,7-8,6 119,1 2,2 2,7 2,9 2,6 2,3 2,6 3, ,6-18,5-8,9-23,1-18, -11,5-22,8 12,2 1,,1 -,2 1,9 -,8-3,1-5,6 29 Q1 35,1-29,3-15, -36,1-28,7-17,7-36,9 12,2 1,8 1,,3 2,5,6-1,9-4,1 Q2 43,8-24,5-11,2-3,9-22,5-1, -31,4 12,1 1, -,1 -,4 1,4 -,9-3,5-6,6 Q3 48,1-18,7-12,7-21,5-18,9-15,3-21,4 12,2,9 -,6 -,8 2,3-1,7-4,3-7,9 Q4 51,2 3,2 5,8 1,9 2,5 -,9 5,1 12,3,2,,2 1,4-1,3-2,7-3,6 21 Q1 56, 29, 7,5 42,7 27,4 7,5 46,6 12,8,5,1 1,4 1, -,7 2,1 1, 29 Dec. 51,6 19,2 16,2 2,9 19,8 11, 27, Jan. 54, 27,3 8,5 39,2 25,7 7,7 43, Feb. 54,5 25,4 5, 38,4 25, 7,1 42, Mar. 59,1 34,5 8,9 5,5 31,5 7,7 54, Apr. 64, 51,9 8,1 78,7 43,8 8,8 76, May 61,6 51,9 1,6 77,9 43,4 11,4 73, Sources: Eurostat, calculations based on Eurostat data (column 7 in Table 2 in Section 5.1 and columns 8-15 in Table 3 in Section 5.1), calculations based on Thomson Financial Datastream data (column 1 in Table 3 in Section 5.1) and calculations (column 12 in Table 2 in Section 5.1 and columns 2-7 in Table 3 in Section 5.1). 1) Input prices for residential buildings. 2) Experimental data based on non-harmonised national sources (see for further details). 3) In 25. 4) The quarterly data for the second and fourth quarters refer to biannual averages for the first and second halves of the year respectively. Since some national data are only available annually, the biannual estimate is partially derived from annual results; consequently, the accuracy of biannual data is lower than the accuracy of annual data. 5) Brent Blend (for one-month forward delivery). 6) Refers to prices expressed in euro. Weighted according to the structure of euro area imports in the period ) Refers to prices expressed in euro. Weighted according to euro area domestic demand (domestic production plus imports minus exports) in the period Experimental data (see for details). 8) Deflators for exports and imports refer to goods and services and include cross-border trade within the euro area. S 48 Monthly Bulletin June 21 December 25 S 45

198 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Priser, produktion, efterfrågan och arbetsmarknad 5.1 HIKP, andra priser och kostnader (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 4. Arbetskostnader per enhet, löner inklusive kollektiva avgifter per anställd och arbetsproduktivitet 1) (säsongrensat) Totalt (index: 2 = 1) Totalt Jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske Utvinning, Bygg verksamhet tillverkning och energi Efter ekonomisk aktivitet Handel, reparationer, hotell- och restaurangverksamhet, tran sport och kommunikation Finansiell verksamhet, fastighets-, uthyrningsoch företagstjänster Offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård samt andra tjänster Arbetskostnader per enhet 2) Löner inklusive kollektiva avgifter per anställd Arbetsproduktivitet 3) 1) 4) 5. Arbetskostnader per timme Totalt; (säsongrensat index: 28 = 1) Totalt Fördelat på komponent För utvalda ekonomiska aktiviteter Memo: indikator på avtalslöner 5 ) Egentlig lön Arbetsgivarens kollektiva avgifter Utvinning, tillverkning och energi Byggverksamhet Tjänster % av total 6) 1, 1, 75,2 24,8 32,4 9, 58, Källor: Eurostat, :s beräkningar på grundval av uppgifter från Eurostat (tabell och kolumn 7 i tabell 5.1.5) och :s beräkningar (kolumn 8 i tabell 5.1.5). 1) Löner inklusive kollektiva avgifter (i löpande priser) per anställd dividerat med förädlingsvärde (volymer) per anställd. 2) Förädlingsvärde (volymer) per anställd. 3) Arbetskostnader per timme för hela ekonomin exklusive jordbruk, offentlig förvaltning, utbildning, hälsa och tjänster som inte har tagits upp någon annanstans. På grund av skillnader i täckning kan summan av komponenterna avvika från totalsumman. 4) Experimentella data (se för närmare uppgifter). 5) Under S December 25 Juni 21 S 49

199 STATISTIK EURO AREA FÖR EUROOMRÅDET STATISTICS Prices, output, demand and labour markets 5.1 HICP, other prices and costs (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 4. Unit labour costs, compensation per employee and labour productivity (seasonally adjusted) Total Total By economic activity (index: 2 = 1) Agriculture, hunting, Mining, Construction Trade, repairs, hotels and Financial, real estate, Public administration, forestry and fishing manufacturing restaurants, transport and renting and business education, health and energy communication services and other services Unit labour costs 1) 26 11, 1, 1,4 -,5 3,4,6 2,2 2, ,7 1,6 2,,7 4,1,7 2,4 1, ,5 3,4 -,2 3,7 3,2 3,2 3,2 2, ,9 3,8 -,7 1,1 1,5 5,,8 2,4 28 Q4 118,2 4,8 -,7 1, 3,1 5,3 2,4 2,9 29 Q1 12,2 5,9 -,7 16,4 2,3 7,4,7 3,1 Q2 12,3 4,7 -,3 14,1 1,2 6,1 1,3 1,6 Q3 119,8 3,4-1,6 8,7,6 3,8,4 3,3 Q4 119,7 1,3-1,1 1,4 1,6 2,4,7 1,7 Compensation per employee ,9 2,3 3,2 3,4 3,5 1,7 2,3 1, ,8 2,5 3,9 2,9 2,7 2,1 2,4 2, ,6 3,2 2,8 3, 4,5 2,7 2,4 3, ,4 1,5 3,2,4 2,8 1,5 1,3 2,2 28 Q4 122,6 2,9 1,9 2,8 4,3 2,9 1,8 3,3 29 Q1 122,6 1,8 3,,5 2,9 2,4,6 2,9 Q2 123,1 1,4 3,4,1 3,3 2,1 1,8 1,5 Q3 123,7 1,4 3,4,4 2,8,5 1,3 2,8 Q4 124,1 1,2 2,8,5 2,4 1,1 1,9 1,7 Labour productivity 2) 26 14,5 1,3 1,8 4,,1 1,1,1 -, ,5 1, 1,9 2,2-1,4 1,4,, ,3 -,2 3,1 -,7 1,3 -,5 -,8, ,9-2,3 3,9-8,9 1,3-3,3,6 -,2 28 Q4 13,7-1,8 2,6-6,5 1,2-2,3 -,6,4 29 Q1 11,9-3,9 3,8-13,7,5-4,7 -,2 -,2 Q2 12,4-3,1 3,8-12,3 2,1-3,7,4 -,1 Q3 13,3-2, 5,1-7,6 2,2-3,2,9 -,4 Q4 13,7, 4, -,9,7-1,3 1,2, 5. Hourly labour costs 3) Total Total By component For selected economic activities Memo item: (s.a.; index: Indicator 28 = 1) Wages and Employers social Mining, Construction Services of salaries contributions manufacturing negotiated and energy wages 4) % of total 5) ,3 2,3 2,3 2,2 3,4 1,3 1,8 2, ,6 2,5 2,8 1,4 2,2 2,7 2,6 2,1 28 1, 3,5 3,5 3,3 3,9 4,2 3,1 3, ,3 3,3 3,1 3,9 4,1 3,7 2,8 2,6 29 Q1 12,2 3,6 3,4 4,6 5, 3,5 2,8 3,2 Q2 13,2 4,3 4,1 4,7 5,5 4,5 3,6 2,8 Q3 13,5 3, 2,8 3,5 4,4 3, 2,2 2,3 Q4 14,1 2,2 2, 2,7 1,4 3,7 2,4 2,1 21 Q ,7 Sources: Eurostat, calculations based on Eurostat data (Table 4 in Section 5.1 and column 7 in Table 5 in Section 5.1) and calculations (column 8 in Table 5 in Section 5.1). 1) Compensation (at current prices) per employee divided by value added (volumes) per person employed. 2) Value added (volumes) per person employed. 3) Hourly labour costs for the whole economy, excluding agriculture, public administration, education, health and services not classified elsewhere. Owing to differences in coverage, the estimates for the components may not be consistent with the total. 4) Experimental data (see for further details). 5) In 28. Monthly Bulletin December June S 49 47

200 5.2 Produktion och efterfrågan 1. BNP och utgiftskomponenter 1) BNP Totalt Inhemsk efterfrågan Extern balans 2) Totalt Privat konsumtion Offentlig konsumtion Fasta bruttoinvesteringar Lagerförändringar Totalt Export 2) Import 2) 3) Löpande priser (miljarder euro; säsongrensat) procent av BNP Kedjade volymer (föregående års priser, säsongrensat 4) ) procentuella förändringar från kvartal till kvartal årliga procentuella förändringar bidrag till procentuella förändringar i BNP från kvartal till kvartal; procentenheter bidrag till årliga procentuella förändringar i BNP; procentenheter Källor: Eurostat och :s beräkningar. 1) Export och import omfattar varor och tjänster och inkluderar gränsöverskridande handel inom euroområdet. Uppgifterna överensstämmer inte helt med tabellerna 3.1, 7.1.1, 7.2.3, eller ) Inklusive anskaffning minus avyttring av värdeföremål. 3) Årsuppgifterna är inte korrigerade för effekten av olika antal arbetsdagar. 48 S 5Juni December 21 25

201 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 5.2 Output and demand 1. GDP and expenditure components Total Domestic demand External balance 1) Current prices (EUR billions; seasonally adjusted) ,6 8 46, , , ,2 24,8 97, , , , ,2 5 63, 1 82, ,5 32,7 14, , , , , , , ,5 38,4 1, 3 861, , , , , , ,6-56,4 118, , ,6 29 Q ,4 2 22, ,7 488,3 453,4-5,5 16,5 87,6 791,1 Q ,2 2 23, ,6 493,4 443,5-2,1 29,8 791,6 761,8 Q , , ,5 499,7 437,6-13,2 33,1 814,5 781,5 Q ,1 2 29, ,6 497,8 432,1-17,5 39,2 833,4 794,3 21 Q , ,7 1 32,5 53,2 427,4-3,3 32,1 873,9 841,7 percentage of GDP 29 1, 98,7 57,5 22,1 19,7 -,6 1,3 - - Chain-linked volumes (prices for the previous year; seasonally adjusted 3) ) quarter-on-quarter percentage changes 29 Q1-2,5-2,4 -,6,7-5, ,4-8,1 Q2 -,1 -,7,1,7-1, ,1-2,7 Q3,4,4 -,2,7-1, - - 2,8 2,8 Q4,1 -,1,2, -1, ,7 1,2 21 Q1,2,7 -,1,6-1, ,5 4, annual percentage changes 26 3, 2,9 2, 2,1 5, ,5 8,5 27 2,8 2,4 1,6 2,3 4, ,3 5,5 28,6,6,3 2,2 -, , 1, 29-4,1-3,5-1,2 2,6-1, ,3-12, 29 Q1-5,2-3,7-1,7 2,8-11, ,4-13,3 Q2-4,9-3,8-1,2 2,8-11, , -14,7 Q3-4,1-3,5-1,3 3, -11, ,6-12,5 Q4-2,1-2,8 -,5 2,1-8, ,2-7, 21 Q1,6,3, 2, -5, - - 6, 5,3 contributions to quarter-on-quarter percentage changes in GDP; percentage points 29 Q1-2,5-2,4 -,4,1-1,1-1,1 -,1 - - Q2 -,1 -,7,,2 -,4 -,6,6 - - Q3,4,4 -,1,1 -,2,5, - - Q4,1 -,1,1, -,3,1, Q1,2,7 -,1,1 -,2,8 -,5 - - contributions to annual percentage changes in GDP; percentage points 26 3, 2,8 1,2,4 1,1,1, ,8 2,4,9,5 1,,, ,6,6,2,4 -,1,1, ,1-3,4 -,7,5-2,4 -,9 -, Q1-5,2-3,6 -,9,6-2,5 -,8-1,5 - - Q2-4,9-3,7 -,6,6-2,5-1,1-1,2 - - Q3-4,1-3,4 -,7,6-2,5 -,8 -,6 - - Q4-2,1-2,8 -,3,4-1,9-1,1, Q1,6,3,,4-1,,9,3 - - Sources: Eurostat and calculations. GDP Total Private Government Gross fixed Changes in Total Exports 1) Imports 1) consumption consumption capital inventories 2) formation 1) Exports and imports cover goods and services and include cross-border intra-euro area trade. They are not fully consistent with: Section 3.1; Table 1 of Section 7.1; Table 3 of Section 7.2; or Tables 1 or 3 of Section ) Including acquisitions less disposals of valuables. 3) Annual data are not working day-adjusted. S 5 Monthly Bulletin June 21 December 25 S 49

202 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Priser, produktion, efterfrågan och arbetsmarknad 5.2 Produktion och efterfrågan 2. Förädlingsvärde fördelat på ekonomisk aktivitet Totalt Jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske Utvinning, tillverkning och energi Förädlingsvärde brutto (baspriser) Byggnads industri Handel, reparationer, hotell- och restau rang verksamhet, transport och kommunikation Finansiell verksamhet, fastighets-, uthyrnings- och företagstjänster Offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård samt andra tjänster Skatter minus produktsubventioner Löpande priser (miljarder euro, säsongrensat) procent av förädlingsvärde Kedjade volymer (föregående års priser, säsongrensat 1) ) procentuella förändringar från kvartal till kvartal årliga procentuella förändringar bidrag till procentuella förändringar i förädlingsvärde från kvartal till kvartal; procentenheter bidrag till årliga procentuella förändringar i förädlingsvärde; procentenheter Källor: Eurostat och :s beräkningar. 1) Årsuppgifterna är inte korrigerade för effekten av olika antal arbetsdagar. 5 S December 25 Juni 21 S 51

203 STATISTIK EURO AREA FÖR EUROOMRÅDET STATISTICS Prices, output, demand and labour markets 5.2 Output and demand 2. Value added by economic activity Gross value added (basic prices) Taxes less subsidies on Total Agriculture, Mining, Construction Trade, repairs, Financial, real Public products hunting, manufacturing hotels and estate, renting administration, forestry and energy restaurants, and business education, and fishing transport and activities health and activities communication other services Current prices (EUR billions; seasonally adjusted) ,7 14, ,8 477, , , ,1 913, , 15, ,2 51, , ,8 1 84,6 958, ,2 146, ,7 533, , , , 945, ,1 129, ,5 515, , , ,7 892,4 29 Q1 2 14,6 33,9 357, 131,1 416,6 591,5 484,5 222,8 Q2 2 11,9 32,6 353,5 129,4 416,6 591,9 487,8 221,3 Q3 2 21,2 31,5 359,9 128,2 417,5 592,1 492, 223,6 Q4 2 24,4 31,8 361, 126,3 417, 593,8 494,4 224,7 21 Q1 2 41,2 32,9 368,9 123,6 418,2 6, 497,6 22,7 percentage of value added 29 1, 1,6 17,7 6,4 2,7 29,4 24,3 - Chain-linked volumes (prices for the previous year; seasonally adjusted 1) ) quarter-on-quarter percentage changes 29 Q1-2,6,9-8,3-1,3-3,3-1,,1-1,7 Q2 -,2,2-1,1-1,1 -,1 -,1,6,3 Q3,3,7 2,1-1,3,1 -,2,1 1, Q4,1 -,4,3-1,3,,1,3,4 21 Q1,5, 2,2-2,7 -,1,6,5-2,3 annual percentage changes 26 2,9, 3,6 2,8 2,7 4,1 1,4 3,3 27 3,,4 2,5 2,3 3,4 4,1 2,1,9 28,8 1,7 -,7 -,9,8 1,4 1,7-1,3 29-4,3 1,2-13,6-5,7-5, -1,6 1,3-2,7 29 Q1-5,2 1,2-16,6-6,6-5,9-1,6 1,2-4,9 Q2-5,1 1,3-16,7-5,6-5,6-1,9 1,5-3,5 Q3-4,3 2, -13,3-5,4-5,1-1,9 1,2-2,5 Q4-2,3 1,4-7,1-4,9-3,2-1,1 1,2, 21 Q1,7,4 3,5-6,2 -,1,5 1,6 -,6 contributions to quarter-on-quarter percentage changes in value added; percentage points 29 Q1-2,6, -1,6 -,1 -,7 -,3, - Q2 -,2, -,2 -,1,,,1 - Q3,3,,4 -,1,,, - Q4,1,,1 -,1,,,1-21 Q1,5,,4 -,2,,2,1 - contributions to annual percentage changes in value added; percentage points 26 2,9,,7,2,6 1,1,3-27 3,,,5,1,7 1,2,5-28,8, -,1 -,1,2,4, ,3, -2,7 -,4-1, -,5,3-29 Q1-5,2, -3,4 -,4-1,2 -,4,3 - Q2-5,1, -3,4 -,4-1,2 -,5,3 - Q3-4,3, -2,6 -,3-1,1 -,5,3 - Q4-2,3, -1,3 -,3 -,7 -,3,3-21 Q1,7,,6 -,4,,1,4 - Sources: Eurostat and calculations. 1) Annual data are not working day-adjusted. Monthly Bulletin December June 21 25S 51

204 5.2 Produktion och efterfrågan (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 3. Industriproduktion 1) Totalt Industri exklusive byggverksamhet Byggverksamhet Totalt Totalt Industri exklusive byggverksamhet och energi Energi (säsongrensat; index: Tillverkningsfabrikavaror Totalt Halv- Kapital- Konsumtionsvaror 25 = 1) industri Totalt Varaktiga Ickevaraktiga % av total 2) 1, , 69,4 68,8 28,2 22,1 18,5 2,6 15,9 9,1 22, procentuella förändringar från månad till månad (säsongrensat) 4. Industrins orderingång och omsättning, detaljhandel och nyregistrering av personbilar 1) Industrins orderingång Industrins omsättning Detaljhandel utom drivmedel Nyregistrering av personbilar Tillverkningsindustri 3) (löpande priser) Tillverkningsindustri (löpande priser) Löpande priser Fasta priser Totalt (säsong rensat; index: 25 = 1) Totalt Totalt (säsong rensat; index: 2 = 1) Totalt Totalt Totalt (säsong rensat; index: 25 = 1) Totalt Livsmedel, drycker och tobak Icke-livsmedel Textil, kläder och skodon Hemutrustning % av total 2) 1, 1, 1, 1, 1, 1, 1, 42,9 57,1 9,9 13,9 Totalt (säsongrensat; tusental) 4) Totalt procentuella förändringar från månad till månad (säsongrensat) Källor: Eurostat, utom kolumnerna 12 och 13 i tabell (som omfattar :s beräkningar på grundval av uppgifter från de europeiska biltillverkarnas organisation ACEA). 1) År 25. 2) Inklusive tillverkningsindustrier som huvudsakligen arbetar mot order, som stod för 61,2 % av hela tillverkningsindustrin 25. 3) Års- och kvartalsuppgifter är genomsnitt av månadsuppgifterna för den berörda perioden. 52 S 52Juni December 21 25

205 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 5.2 Output and demand (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 3. Industrial production Total Industry excluding construction Construction Total Total Industry excluding construction and energy Energy (s.a.; index: 25 = 1) Manu- Total Intermediate Capital Consumer goods facturing goods goods Total Durable Non-durable % of total 1) ,2 18,1 3,7 4,1 4,3 3,7 6,6 2,3 1,4 2,5 -,9 1,2 28-2,3 16,1-1,7-1,9-1,9-3,4 -,1-2, -5,7-1,4,3-4, ,9 9,3-15,1-16,1-16,5-19,2-21,3-5, -17,5-3, -5,7-8,2 29 Q2-16,9 88,8-18,8-19,7-2,1-24,3-24,7-5,9-21,2-3,3-8,9-7,5 Q3-13,8 89,6-14,5-15,3-15,9-18,3-21,4-4, -18,4-1,9-6,1-9,1 Q4-7,5 91,5-7,6-8,1-8,6-6,8-14,3-2,6-1,2-1,4-3,8-6,1 21 Q1 1,4 95,1 4,3 4,6 4,5 7,7 2,6 2,3 -,1 2,6 2,8-1,7 29 Oct. -1,5 9,5-11,3-11,9-12,5-12,3-17,7-4,8-14,4-3,2-4,9-6,6 Nov. -7,3 91,7-7, -7,2-7,5-5,8-13,4-1,9-7,9-1, -5,1-7,5 Dec. -4, 92,5-4, -4,4-4,8 -,2-11,5 -,8-7,3,1-1,8-3,8 21 Jan. -,8 94,2 1,6 1,7 2, 4,4 -,3,5-2,7,9,8-1,8 Feb.,2 94,9 4, 4,3 4,3 7, 3,1 1,9,9 2, 2, -15,3 Mar. 4,4 96,3 7,2 7,5 7,1 11,4 4,6 4,3 1,2 4,8 5,9-6,4 month-on-month percentage changes (s.a.) 29 Oct.,3 -,3, -,3 1,2 -,6-1,1,1-1,3 1,5,1 Nov.,8-1,3 1,5 1,5,8 1,6 1,4 2, 1, -2,4-1,2 Dec.,5 -,8,3 -,2-1,2,,4-1,5,7 3,1,2 21 Jan. 1,2-1,9 1,8 2,1 1,2 -,8,5 2,2,3 2,8-2, Feb. -1,1 -,7,7,1 1,,6,1,4,1 -,8-7, Mar. 2,9-1,4 1,6 1,2,3 1,5,7 -,2 1,3,3 7, 4. Industrial new orders and turnover, retail sales and new passenger car registrations Industrial new orders Industrial turnover Retail sales (excluding automotive fuel) New passenger car registrations Manufacturing 2) Manufacturing Current prices Constant prices (current prices) (current prices) Total Total Total Total Total Total Total Food, Non-food Total (s.a.; Total (s.a.; index: (s.a.; index: (s.a.; index: beverages, thousands) 3) 25 = 1) 25 = 1) 25 = 1) tobacco Textiles, Household clothing, equipment footwear % of total 1) ,8 8,6 115,1 6,5 2,6 14,3 1,8, 3,1 4, 3, , ,1-5,3 116,9 1,9 1,7 13,4 -,8-1,9 -,1-1,8-1, , 29 87,6-22,8 95,5-18,5-2,6 11,7-1,7-1,5-1,9-1,2-3, ,2 29 Q2 84,2-3,6 93,7-23,4-3, 11,8-2, -1,4-2,4-2,1-5,4 942,2 Q3 9,5-21,4 96, -18,9-3,4 11,5-1,8-1,3-2,4-2,8-3, 962 1,1 Q4 92,2-2,8 97,5-9,2-1,5 11,8 -,5 -,3 -,6,4 -, ,7 21 Q1 95,5 13,8 11, 6,4,5 11,9,6 1,2,5 3,2, ,4 29 Nov. 92,6 -,4 98, -6,9-2,6 11,4-1,6-1,3-1,7-3,9-1, ,3 Dec. 93,9 9,7 97,8-2,9 -,4 12,1,3,9, 1,9, ,8 21 Jan. 92,5 7,5 99,3 1,1 -,9 11,8 -,2,7 -,6 2,3-1, ,3 Feb. 94,3 12,6 1,4 6,1,2 11,8,4,6,4 2,, ,9 Mar. 99,6 2,3 13,3 11, 2, 12,2 1,7 2, 1,7 5,3 3, ,2 Apr.....,2 11, -1,3-1,8-1, ,1 month-on-month percentage changes (s.a.) 29 Dec. - 1,3 - -,2,9 -,8,7,7 2,3 1,1 - -1,6 21 Jan. - -1,5-1,5 -,3 - -,3 -,2 -,3 1,3-1,4 - -9,6 Feb. - 2, - 1,1,1 -, -,1, -1,,5-2,4 Mar. - 5,5-2,9,6 -,4,1,5 2, 1,1-6,9 Apr ,7 - -1,2-1,1-1, ,1 Sources: Eurostat, except columns 12 and 13 in Table 4 in Section 5.2 (which comprise calculations based on data from the European Automobile Manufacturers Association). 1) In 25. 2) Includes manufacturing industries working mainly on the basis of orders, which represented 61.2% of total manufacturing in 25. 3) Annual and quarterly figures are averages of monthly figures in the period concerned. S 52 Monthly Bulletin June 21 December 25 S 53

206 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Priser, produktion, efterfrågan och arbetsmarknad 5.2 Produktion och efterfrågan (nettotal, 1) om inget annat anges, säsongrensat) 5. Företags- och hushållsenkäter Indikator för ekonomiskt stämningsläge 2) (långsiktigt genomsnitt = 1) Tillverkningsindustri Industrins konfidensindikator Kapacitet s- utnyttjande 4) (procent) Totalt 4) Orderstock Färdigvarulager Produktionsförväntningar Totalt 4) Hushållens konfidensindikator Finansiell situation de närmaste 12 mån. Ekonomisk situation de närmaste 12 mån. Arbetslöshet de närmaste 12 mån. Sparande de närmaste 12 mån Byggsektorns konfidensindikator Detaljhandelns konfidensindikator Tjänstesektorns konfidensindikator Totalt 3) Totalt 3) Orderstock Sysselsättningsförväntningar Nuvarande affärssituation Lager volym Totalt 3) Förväntad affärssituation Företagsklimat Efterfrågan de senaste månaderna Efterfrågan de närmaste månaderna Källa: Europeiska kommissionen (GD Ekonomi och finans). 1) Skillnad i procent mellan respondenter som lämnade positiva respektive negativa svar. 2) Indikatorn för ekonomiskt stämningsläge består av konfidensindikatorerna för industrin, tjänstesektorn, hushållen, byggsektorn och detaljhandeln. Industrins konfidensindikator svarar för 4 %, tjänstesektorns konfidensindikator för 3 %, hushållens konfidensindikator för 2 % och de två andra indikatorerna för 5 % vardera. Om indikatorn för det ekonomiska stämningsläget ligger över (under) 1 betyder det att det ekonomiska stämningsläget ligger över (under) genomsnittet beräknat för perioden ) Uppgifter om kapacitetsutnyttjande insamlas i januari, april, juli och oktober varje år. Kvartalsuppgifter är genomsnitt av två på varandra följande enkäter. Årsuppgifter är härledda från kvartalsgenomsnitt. 4) Konfidensindikatorerna beräknas som enkla genomsnitt av de visade komponenterna. Bedömningen av lager (kolumnerna 4 och 17) och arbetslöshet (kolumn 1) används med omvända tecken för beräkning av konfidensindikatorer. 54 S December 25 Juni 21 S 53

207 STATISTIK EURO AREA FÖR EUROOMRÅDET STATISTICS Prices, output, demand and labour markets 5.2 Output and demand (percentage balances, 1) unless otherwise indicated; seasonally adjusted) 5. Business 2) and Consumer Surveys Economic Manufacturing industry Consumer confidence indicator sentiment indicator 3) Industrial confidence indicator Capacity Total 5) Financial Economic Unemployment Savings (long-term utilisation 4) situation situation situation over next average Total 5) Order Stocks of Production (%) over next over next over next 12 months = 1) books finished expectations 12 months 12 months 12 months products , , , , , , , , Q1 71, , Q2 75, , Q3 84, , Q4 91, , Q1 96, , Dec. 94, Jan. 96, , Feb. 95, Mar. 97, Apr. 1, , May 98, Construction confidence indicator Retail trade confidence indicator Services confidence indicator Total 5) Order Employment Total 5) Present Volume of Expected Total 5) Business Demand in Demand in books expectations business stocks business climate recent the months situation situation months ahead Q Q Q Q Q Dec Jan Feb Mar Apr May Source: European Commission (Economic and Financial Affairs DG). 1) Difference between the percentages of respondents giving positive and negative replies. 2) From May 21 onwards, data refer to the new version of the classification of economic activitites in the European Union ("NACE Revision 2"). 3) The economic sentiment indicator is composed of the industrial, services, consumer, construction and retail trade confidence indicators; the industrial confidence indicator has a weight of 4%, the services confidence indicator a weight of 3%, the consumer confidence indicator a weight of 2% and the two other indicators a weight of 5% each. Values for the economic sentiment indicator of above (below) 1 indicate above-average (below-average) economic sentiment, calculated for the period 199 to 28. 4) Data are collected in January, April, July and October each year. The quarterly figures shown are averages of two successive surveys. Annual data are derived from quarterly averages. 5) The confidence indicators are calculated as simple averages of the components shown; the assessments of stocks (columns 4 and 17) and unemployment (column 1) are used with inverted signs for the calculation of confidence indicators. Monthly Bulletin December June S 55 53

208 5.3 Arbetsmarknad 1) 1. Sysselsättning (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) Hela ekonomin Sysselsättningsstatus Ekonomisk aktivitet Totalt (säsongrensat; miljoner) Totalt Anställda Egenföretagare Jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske Utvinning, tillverkning och energi Byggverksamhet Handel, reparationer, hotell- och restaurangverksamhet, transport och kommunikation Finansiell verksamhet, fastighets-, uthyrningsoch företagstjänster Offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård samt andra tjänster % av total 2) 1, 1, 85,2 14,8 3,9 17,1 7,5 25,7 16, 29, förändringar från kvartal till kvartal (säsongrensat) 2. Arbetslöshet (säsongrensat) Miljoner Totalt Efter ålder 3) Efter kön 4) % av arbetskraften Miljoner Vuxna Ungdomar Män Kvinnor % av arbetskraften Miljoner % av arbetskraften Miljoner % av arbetskraften Miljoner % av arbetskraften % av total 2) 1, 78,4 21,6 53,8 46, Källor: Eurostat. 1) Sysselsättningsuppgifter avser personer och grundas på ENS 95. Arbetslöshetsuppgifter avser personer och följer ILO:s rekommendationer. 2) Under 29. 3) Vuxna = 25 år och över; ungdomar = under 25 år; uttryckt i procent av arbetskraften för den relevanta åldersgruppen. 4) Uttryckt i procent av arbetskraften för det relevanta könet. 56 S 54Juni December 21 25

209 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 5.3 Labour markets 1) 1. Employment (annual percentage changes, unless otherwise indicated) Whole economy By employment status By economic activity Total Total Employees Self- Agriculture, Mining, Construction Trade, repairs, Financial, real Public (s.a.; millions) employed hunting, manufacturing hotels and estate, renting administration, forestry and energy restaurants, and business education, health and fishing transport and services and other services communication % of total 2) 1, 1, 85,2 14,8 3,9 17,1 7,5 25,7 16, 29, ,166 1,6 1,8,8-1,8 -,3 2,7 1,6 4, 1, ,731 1,8 2,,8-1,5,2 3,7 2, 4,1 1, ,84,7,9 -,3-1,4, -2,1 1,3 2,2, ,28-1,9-1,8-2,1-2,6-5,2-6,9-1,8-2,2 1,5 28 Q4 147,227 -,1, -,8-1,1-1,2-4,9,4,5 1,2 29 Q1 146,77-1,3-1,1-2,1-2,3-3,2-7,1-1,3-1,4 1,5 Q2 145,317-1,9-1,9-2, -2,5-5, -7,4-2, -2,3 1,6 Q3 144,543-2,3-2,3-2,2-3, -6,4-7,5-1,9-2,8 1,6 Q4 144,173-2,1-2, -2,2-2,5-6,2-5,6-2, -2,2 1,2 quarter-on-quarter percentage changes (s.a.) 28 Q4 -,542 -,4 -,4 -,3, -1,1-2,3 -,4 -,5,6 29 Q1-1,15 -,8 -,8 -,8 -,8-1,6-2,3 -,8 -,9,2 Q2 -,759 -,5 -,5 -,5 -,9-1,8-1,3 -,5 -,8,6 Q3 -,775 -,5 -,5 -,7-1,2-1,7-1,7 -,2 -,5,2 Q4 -,37 -,3 -,3 -,2,5-1,1 -,4 -,5 -,1,2 2. Unemployment (seasonally adjusted) Total By age 3) By gender 4) Millions % of labour Adult Youth Male Female force Millions % of labour Millions % of labour Millions % of labour Millions % of labour force force force force % of total 2) 1, 78,4 21,6 53,8 46, ,877 8,3 1,53 7,3 2,824 16,4 6,39 7,5 6,487 9, ,679 7,5 9,126 6,6 2,553 14,9 5,737 6,7 5,942 8, ,893 7,6 9,268 6,6 2,625 15,4 5,999 6,9 5,894 8, ,854 9,4 11,64 8,2 3,214 19,4 7,99 9,2 6,864 9,6 29 Q1 13,892 8,8 1,794 7,7 3,97 18,4 7,348 8,5 6,544 9,2 Q2 14,763 9,3 11,524 8,2 3,24 19,4 7,954 9,2 6,81 9,5 Q3 15,253 9,7 11,974 8,5 3,279 19,9 8,234 9,5 7,19 9,8 Q4 15,58 9,8 12,269 8,7 3,24 19,9 8,425 9,8 7,83 9,9 21 Q1 15,744 1, 12,536 8,9 3,29 19,9 8,555 9,9 7,19 1, 29 Nov. 15,496 9,8 12,26 8,7 3,236 19,9 8,436 9,8 7,6 9,9 Dec. 15,548 9,9 12,339 8,7 3,29 19,7 8,446 9,8 7,12 9,9 21 Jan. 15,657 9,9 12,459 8,8 3,198 19,8 8,524 9,9 7,133 1, Feb. 15,741 1, 12,52 8,8 3,222 2, 8,57 1, 7,172 1, Mar. 15,835 1, 12,628 8,9 3,28 19,9 8,57 1, 7,265 1,1 Apr. 15,86 1,1 12,642 8,9 3,219 2, 8,561 1, 7,299 1,2 Source: Eurostat. 1) Data for employment refer to persons and are based on the ESA 95. Data for unemployment refer to persons and follow ILO recommendations. 2) In 29. 3) Adult: 25 years of age and over; youth: below 25 years of age; rates are expressed as a percentage of the labour force for the relevant age group. 4) Rates are expressed as a percentage of the labour force for the relevant gender. S 54 Monthly Bulletin June 21 December 25 S 57

210 O F F E N T L I G A S E K T O R N S F I N A N S E R Inkomster, utgifter och underskott/överskott 1) (procent av BNP) 1. Euroområdet inkomster 2. Euroområdet utgifter Totalt Löpande utgifter Kapitalutgifter Memo: Totalt primära Ränta utgifter 3) Löner och kollektiva avgifter Totalt Löpande inkomster Kapitalinkomster Memo: skattebörda Direkta Indirekta Sociala Försäljninskatter Kapital- 2) skatter Hushåll Företag skatter Till EUinsti tutioner avgifter Arbetsgivare Anställda Insatsförbrukning Sociala utbetalningar Subventioner Betalt av EUinstitutioner Löpande transfereringar Investeringar Kapitaltransfereringar Betalt av EU-institutioner Euroområdet underskott/överskott, primärt underskott/överskott och offentlig konsumtion Totalt Staten Delstater Underskott (-)/överskott (+) Kommuner Socialförsäkring Primärt underskott (-)/ överskott (+) Totalt Löner och kollektiva avgifter Offentlig konsumtion 4) Kollektiv konsumtion Insatsförbrukning Transfereringar in natura via marknadsproducenter Kapitalförslitning Försäljning (minus) Individuell konsumtion Euroländerna underskott (-)/överskott (+) 5) BE DE IE GR ES FR IT CY LU MT NL AT PT SI SK FI Källor: för aggregerade uppgifter för euroområdet; Europeiska kommissionen för uppgifter om ländernas underskott/överskott. 1) Uppgifterna avser Euro 16. Inkomster, utgifter och underskott/överskott är baserade på ENS 95. Transaktioner som omfattar EU:s budget är inkluderade och konsoliderade. Transaktioner mellan medlemsstaterna är inte konsoliderade. 2) Skattetrycket omfattar skatter och sociala avgifter. 3) Omfattar totala utgifter exklusive ränteutgifter. 4) Motsvarar den offentliga sektorns konsumtionsutgifter (P.3) enligt ENS 95. 5) Inkluderar intäkter från UMTS-licenser och betalningar som grundar sig på svappavtal och FRA-kontrakt.. 58 S December 25 Juni 21 S 55

211 GOVERNMENT FINANCE STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Revenue, expenditure and deficit/surplus 1) (as a percentage of GDP) 1. Euro area _ revenue Total Current revenue Capital revenue Memo item: Direct Indirect Social Sales Capital Fiscal taxes Households Corporations taxes Received by EU contributions Employers Employees taxes burden 2) institutions ,7 45,4 12,2 9,4 2,8 13,5,5 15,6 8,2 4,7 2,1,2,3 41, ,1 44,8 11,8 9,2 2,5 13,5,4 15,6 8,2 4,6 2,1,3,3 41, , 44,4 11,4 9, 2,3 13,5,4 15,7 8,3 4,6 2,1,6,5 41, ,5 44, 11,3 8,7 2,5 13,5,3 15,5 8,2 4,5 2,1,5,4 4, ,8 44,3 11,5 8,8 2,7 13,7,3 15,4 8,1 4,5 2,2,5,3 4, ,3 45, 12,1 8,9 3, 13,9,3 15,3 8,1 4,5 2,1,3,3 41, ,4 45,2 12,4 9,1 3,2 13,8,3 15,1 8, 4,4 2,1,3,3 41, ,9 44,7 12,2 9,3 2,8 13,3,3 15,3 8,1 4,5 2,1,2,3 41, 29 44,5 44,2 11,4 9,2 2, 13,1,3 15,7 8,3 4,5 2,2,3,4 4,5 2. Euro area _ expenditure Total Current expenditure Capital expenditure Memo item: Total Compensation Intermediate Interest Current Investment Capital Primary of consumption transfers Social Subsidies transfers Paid by EU expenditure 3) employees payments Paid by EU institutions institutions ,6 43,7 1,3 4,8 3,8 24,8 21,7 1,9,5 3,9 2,5 1,4, 43, ,7 43,9 1,4 4,9 3,5 25,1 22,2 1,9,5 3,8 2,4 1,4, 44, ,1 44,1 1,5 5, 3,3 25,4 22,5 1,9,5 3,9 2,5 1,4,1 44, ,5 43,6 1,4 5, 3,1 25,1 22,3 1,8,5 3,9 2,4 1,5,1 44, ,4 43,5 1,4 5, 3, 25, 22,3 1,7,5 3,9 2,5 1,4, 44, ,7 42,9 1,2 5, 2,9 24,8 22, 1,7,5 3,8 2,5 1,4, 43, ,1 42,3 1, 5, 3, 24,4 21,6 1,6,4 3,8 2,6 1,2, 43, ,9 43,1 1,1 5,1 3, 24,8 22, 1,6,4 3,8 2,5 1,3, 43,9 29 5,8 46,6 1,8 5,6 2,8 27,3 24,2 1,9,5 4,2 2,8 1,4, 48, 3. Euro area _ deficit/surplus, primary deficit/surplus and government consumption Deficit (-)/surplus (+) Primary Government consumption 4) deficit (-)/ Total Central State Local Social surplus (+) Total Collective Individual gov. gov. gov. security Compensation Intermediate Transfers Consumption Sales consumption consumption funds of employees consumption in kind of fixed (minus) via market capital producers ,9-1,7 -,4 -,1,3 1,9 19,9 1,3 4,8 4,9 1,8 2,1 8,2 11,7 22-2,6-2,1 -,5 -,2,2,9 2,2 1,4 4,9 5,1 1,8 2,1 8,3 12, 23-3,1-2,4 -,5 -,2,,2 2,5 1,5 5, 5,2 1,8 2,1 8,3 12,2 24-3, -2,5 -,4 -,3,2,2 2,4 1,4 5, 5,1 1,9 2,1 8,3 12,1 25-2,6-2,2 -,3 -,2,2,4 2,4 1,4 5, 5,1 1,9 2,2 8,2 12,3 26-1,3-1,5 -,1 -,2,4 1,6 2,3 1,2 5, 5,2 1,9 2,1 8, 12,2 27 -,6-1,1, -,1,5 2,3 2, 1, 5, 5,2 1,9 2,1 7,9 12,1 28-2, -2, -,2 -,2,4 1, 2,5 1,1 5,1 5,3 1,9 2,1 8,1 12,4 29-6,2-5, -,5 -,3 -,4-3,4 22,1 1,8 5,6 5,8 2, 2,2 8,8 13,3 4. Euro area countries _ deficit (-)/surplus (+) 5) BE DE IE GR ES FR IT CY LU MT NL AT PT SI SK FI ,3-1,6 3, -3,6 2, -2,3-3,3-1,2 1,4-2,6,5-1,5-3,9-1,3-3,5 4, 27 -,2,2,1-5,1 1,9-2,7-1,5 3,4 3,6-2,2,2 -,4-2,6, -1,9 5,2 28-1,2, -7,3-7,7-4,1-3,3-2,7,9 2,9-4,5,7 -,4-2,8-1,7-2,3 4,2 29-6, -3,3-14,3-13,6-11,2-7,5-5,3-6,1 -,7-3,8-5,3-3,4-9,4-5,5-6,8-2,2 Sources: for euro area aggregated data; European Commission for data relating to countries deficit/surplus. 1) Data refer to the Euro 16. The concepts "revenue", "expenditure" and "deficit/surplus" are based on the ESA 95. Transactions involving the EU budget are included and consolidated. Transactions among Member States governments are not consolidated. 2) The fiscal burden comprises taxes and social contributions. 3) Comprises total expenditure minus interest expenditure. 4) Corresponds to final consumption expenditure (P.3) of general government in the ESA 95. 5) Includes proceeds from the sale of UMTS licences and settlements under swaps and forward rate agreements. Monthly Bulletin December June S 55 59

212 6.2 Skuld 1) (procent av BNP) 1. Euroområdet offentliga sektorns skuld fördelat på finansiellt instrument och innehavarens sektor Totalt Finansiella instrument Innehavare Sedlar, mynt och inlåning Lån Kortfristiga värdepapper Långfristiga värdepapper Inhemska långivare 2) Totalt MFI Andra finansiella företag Andra sektorer Andra långivare 3) Euroområdet fördelat på emittent, löptid och valuta Totalt Emitterade av 4) Ursprunglig löptid Återstående löptid Valutor Staten Delstater Kommuner Socialförsäkring Upp till 1 år Över 1 år Rörlig ränta Upp till 1 år Över 1 år och upp till 5 år Över 5 år Euro eller deltagande valutor Andra valutor Euroområdets länder BE DE IE GR ES FR IT CY LU MT NL AT PT SI SK FI Källor: för aggregerade uppgifter för euroområdet; Europeiska kommissionen för uppgifter om ländernas skuld. 1) Uppgifter avser Euro 16. Den offentliga sektorns bruttoskuld i nominellt värde och konsoliderat med delsektorerna. Innehav av stater utanför euroområdet har inte konsoliderats. Uppgifterna är delvis uppskattningar. 2) Innehavare som är hemmahörande i det land vars offentliga sektor har emitterat skuldinstrumenten. 3) Innefattar hemmahörande i andra euroländer än det land vars offentliga sektor har emitterat skuldinstrumenten. 4) Omfattar inte skuldinstrument som innehas av den offentliga sektorn i det land vars offentliga sektor har emitterat skulden. 6 S 56Juni December 21 25

213 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 6.2 Debt 1) (as a percentage of GDP) 1. Euro area _ by financial instrument and sector of the holder Total Financial instruments Holders Currency Loans Short-term Long-term Domestic creditors 2) Other and securities securities creditors 3) deposits Total MFIs Other Other financial sectors corporations ,2 2,7 13,2 3,7 49,6 43,9 22,1 12,3 9,5 25, ,2 2,8 12,4 4, 49, 42, 2,6 11, 1,4 26, , 2,7 11,8 4,6 48,9 4,5 19,4 1,6 1,5 27, ,1 2,1 12,4 5, 49,6 39,7 19,6 11, 9,1 29, ,5 2,2 12, 5, 5,3 38,2 18,5 1,7 9, 31,3 25 7,1 2,4 11,8 4,7 51,1 36,3 17,2 11,1 8, 33, ,2 2,4 11,5 4,1 5,2 34,4 17,4 9,3 7,7 33, ,9 2,2 1,8 4,2 48,7 32,6 16,7 8,5 7,3 33, ,4 2,3 11, 6,7 49,4 32,4 16,6 7,9 7,8 37, 29 78,8 2,4 11,9 8,6 55,8 36,6 19,7 8,7 8,2 42,2 2. Euro area _ by issuer, maturity and currency denomination Total Issued by: 4) Original maturity Residual maturity Currencies Central State Local Social Up to Over Up to Over 1 and Over Euro or Other gov. gov. gov. security 1 year 1 year Variable 1 year up to 5 years 5 years participating currencies funds interest rate currencies ,2 58,2 5,8 4,9,4 6,5 62,7 6,2 13,4 27,8 28,1 67,4 1, ,2 57,1 6, 4,7,4 7, 61,2 5,3 13,7 26,6 27,9 66,7 1, , 56,7 6,2 4,7,4 7,6 6,4 5,2 15,5 25,3 27,2 66,7 1, ,1 56,9 6,5 5,1,6 7,8 61,3 5, 14,9 26, 28,2 68,2, ,5 57,3 6,6 5,1,4 7,8 61,6 4,7 14,8 26,2 28,5 68,6,9 25 7,1 57,6 6,7 5,2,5 7,9 62,2 4,6 14,8 25,5 29,7 69,1 1, 26 68,2 55,9 6,5 5,3,5 7,4 6,8 4,3 14,4 24, 29,8 67,7, ,9 54, 6,2 5,2,5 7,4 58,5 4,3 14,6 23,5 27,8 65,4, ,4 57,2 6,6 5,2,4 1,2 59,2 4,4 17,8 23,3 28,4 68,6, ,8 64,9 7,6 5,6,6 12,2 66,5 4,5 19,8 26,7 32,2 78,,8 3. Euro area countries BE DE IE GR ES FR IT CY LU MT NL AT PT SI SK FI ,1 67,6 24,9 97,8 39,6 63,7 16,5 64,6 6,5 63,7 47,4 62,2 64,7 26,7 3,5 39, ,2 65, 25, 95,7 36,2 63,8 13,5 58,3 6,7 61,9 45,5 59,5 63,6 23,4 29,3 35, ,8 66, 43,9 99,2 39,7 67,5 16,1 48,4 13,7 63,7 58,2 62,6 66,3 22,6 27,7 34, ,7 73,2 64, 115,1 53,2 77,6 115,8 56,2 14,5 69,1 6,9 66,5 76,8 35,9 35,7 44, Sources: for euro area aggregated data; European Commission for data relating to countries debt. 1) Data refer to the Euro 16. Gross general government debt at nominal value and consolidated between sub-sectors of government. Holdings by non-resident governments are not consolidated. Data are partially estimated. 2) Holders resident in the country whose government has issued the debt. 3) Includes residents of euro area countries other than the country whose government has issued the debt. 4) Excludes debt held by general government in the country whose government has issued it. S 56 Monthly Bulletin June 21 December 25 S 61

214 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Offentliga sektorns finanser 6.3 Skuldförändring 1) (procent av BNP) 1. Euroområdet förändring av den offentliga sektorns skuld fördelat på orsak, finansiellt instrument och innehavarens sektor Totalt Orsak till förändring Finansiellt instrument Innehavare Lånebehov 2) Värderingseffekter 3) Andra volymförändringar 4) Sedlar, mynt och inlåning Lån Kortfristiga Långfristiga värde papper värde papper Inhemska lån givare 5) MFI Andra finansiella företag Andra lån givare 6) Euroområdet underskotts/skuldanpassning Skuld - förändring Underskott (-)/ överskott (+) 7) Underskotts-/skuldanpassning 8) Totalt Transaktioner med den offentliga sektorns viktigaste finansiella tillgångar Värderingseffekter Totalt Sedlar, Lån Vär- Aktier mynt och depap- per 1) ägarandelar ringar eget och andra Privatise- Tillskott av inlåning kapital Växelkurseffekter Andra volymförändringar Annat 9) Källa:. 1) Uppgifter avser Euro 16 och är delvis uppskattade. Årlig förändring i nominell konsoliderad bruttoskuld är uttryckt som procentuell andel av BNP, dvs. [skuld(t) - skuld(t-1)] / BNP(t). 2) Lånebehovet är per definition lika med skuldtransaktionerna. 3) Omfattar, förutom effekterna av växelkursrörelser, effekter som följer av mätning till nominellt värde (t.ex. överkurs eller underkurs på de emitterade värdepapperen). 4) Omfattar i synnerhet effekter av omklassificeringar av enheter och vissa former av skuldövertaganden. 5) Innehavare hemmahörande i det land som emitterat skuldinstrumenten. 6) Innefattar hemmahörande i andra länder i euroområdet än det land vars offentliga sektor har emitterat skuldinstrumenten. 7) Inbegripet intäkter från försäljningen av UMTS-licenser. 8) Skillnaden mellan den årliga förändringen av den nominella konsoliderade bruttoskulden och underskottet i procent av BNP. 9) Omfattar huvudsakligen transaktioner i andra tillgångar och skulder (handelskrediter, fordringar/skulder och finansiella derivat). 1) Exklusive finansiella derivat. 62 S December 25 Juni 21 S 57

215 STATISTIK EURO AREA FÖR EUROOMRÅDET STATISTICS Government finance 6.3 Change in debt 1) (as a percentage of GDP) 1. Euro area _ by source, financial instrument and sector of the holder Total Source of change Financial instruments Holders Borrowing Valuation Other Currency Loans Short-term Long-term Domestic Other requirement 2) effects 3) changes and securities securities creditors 5) MFIs Other creditors 6) in deposits financial volume 4) corporations ,9 1,9 -,1,1,2 -,2,5 1,5, -,5 -,8 1,9 22 2,1 2,7 -,5,, -,2,7 1,6, -,5 -,1 2,1 23 3,1 3,3 -,2, -,6,9,6 2,1,4,8,8 2,7 24 3,1 3,2 -,1,,2,1,1 2,7,1 -,3,1 3,1 25 3,1 3,,,,3,3 -,1 2,6 -,6 -,7,8 3,6 26 1,5 1,4,1,,2,2 -,4 1,5 -,1 1, -1,2 1,6 27 1,1 1,1,, -,1 -,1,3 1, -,2,2 -,3 1,2 28 5,2 5,1,1,,1,4 2,6 2,,7,4 -,4 4,5 29 7,1 7,3 -,2,,1,6 1,6 4,8 3,1 2,5,5 4, 2. Euro area _ deficit-debt adjustment Change in Deficit (-) / Deficit-debt adjustment 8) debt surplus (+) 7) Total Transactions in main financial assets held by general government Valuation Other Other 9) effects Exchange changes in Total Currency Loans Securities 1) Shares and rate volume and other Privatisations Equity effects deposits equity injections ,9-1,9, -,5 -,6,1,1 -,1 -,3,1 -,1,,1,6 22 2,1-2,6 -,5,1,1,, -,1 -,4,1 -,5 -,1,, 23 3,1-3,1,,1,1,,,1 -,2,1 -,2 -,1,,1 24 3,1-3,,2,2,2,,1, -,5,2 -,1,,,1 25 3,1-2,6,5,6,3,1,2,1 -,3,2,,, -,1 26 1,5-1,3,2,3,3 -,1,3 -,2 -,4,1,1,, -,2 27 1,1 -,6,4,6,2,,2,1 -,2,2,,, -,1 28 5,2-2, 3,3 3,1,8,7,8,8,,6,1,,,1 29 7,1-6,2,9 1,,4,,2,4 -,2,5 -,2,,, Source:. 1) Data refer to the Euro 16 and are partially estimated. Annual change in gross nominal consolidated debt is expressed as a percentage of GDP, i.e. [debt(t) - debt(t-1)] GDP(t). 2) The borrowing requirement is by definition equal to transactions in debt. 3) Includes, in addition to the impact of foreign exchange movements, effects arising from measurement at nominal value (e.g. premia or discounts on securities issued). 4) Includes, in particular, the impact of the reclassification of units and certain types of debt assumption. 5) Holders resident in the country whose government has issued the debt. 6) Includes residents of euro area countries other than the country whose government has issued the debt. 7) Including proceeds from sales of UMTS licences. 8) The difference between the annual change in gross nominal consolidated debt and the deficit as a percentage of GDP. 9) Mainly composed of transactions in other assets and liabilities (trade credits, other receivables/payables and financial derivatives). 1) Excluding financial derivatives. Monthly Bulletin December June S 57 63

216 6.4 Inkomster, utgifter och underskott/överskott per kvar tal 1) (procent av BNP) 1. Euroområdet inkomster per kvartal Totalt Löpande inkomster Kapitalinkomster Memo: skattetryck 2) Direkta skatter Indirekta skatter Sociala avgifter Försäljning Inkomst av fastigheter Kapitalskatter Euroområdet utgifter och underskott/överskott per kvartal Totalt Löpande utgifter Kapitalutgifter Underskott (-)/ Primärt överskott (+) underskott (-)/ Totalt Löner och Insatsförbrukning trans- Sociala Subventioner ringar transfe- Ränta Löpande Investe- Kapital- överskott (+) kollektiva avgifter fereringar utbetalningar reringar Källor: :s beräkningar baserade på Eurostats och nationella uppgifter. 1) Uppgifterna för euroområdet avser Euro 16. Inkomster, utgifter och underskott/överskott är baserade på ENS 95. Transaktioner mellan EU:s budget och enheter utanför den offentliga sektorn ingår inte. I övrigt och bortsett från skillnader i tidsfrister för dataöverföring är de kvartalsvisa uppgifterna i överensstämmelse med årsuppgifterna. Uppgifterna är inte säsongrensade. 2) Skattetrycket omfattar skatter och social avgifter. 64 S 58Juni December 21 25

217 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 6.4 Quarterly revenue, expenditure and deficit/surplus 1) (as a percentage of GDP) 1. Euro area _ quarterly revenue Total Current revenue Capital revenue Memo item: Direct taxes Indirect taxes Social Sales Property Capital Fiscal contributions income taxes burden 2) Q4 49,2 48,2 13,1 14,1 16,2 2,9,8 1,,3 43,7 24 Q1 41,4 4,9 9,5 12,9 15,3 1,7,6,4,3 38, Q2 44,7 44, 11,9 12,9 15,3 2, 1,1,8,6 4,7 Q3 42,8 42,4 1,7 12,8 15,4 1,9,7,5,3 39,2 Q4 49, 48, 12,9 14,2 16,2 2,9,7 1,,4 43,7 25 Q1 42, 41,5 1, 13, 15,2 1,7,6,5,3 38,5 Q2 44,3 43,7 11,5 13,2 15,1 2, 1,1,6,3 4,1 Q3 43,6 42,9 11,1 13, 15,2 1,9,7,7,3 39,7 Q4 49, 48,3 13,3 14,2 16,1 2,9,8,8,3 43,9 26 Q1 42,4 42, 1,3 13,4 15,1 1,6,8,4,3 39, Q2 45,4 44,9 12,2 13,5 15,1 1,9 1,3,5,3 41,1 Q3 43,8 43,3 11,6 13, 15,2 2,,8,5,3 4, Q4 49,3 48,7 14, 14,3 15,8 2,9,9,6,3 44,4 27 Q1 42,1 41,7 1,2 13,5 14,8 1,7,8,3,3 38,8 Q2 45,6 45,2 12,7 13,5 15, 1,8 1,5,4,3 41,4 Q3 43,8 43,3 12,2 12,8 14,9 1,9,8,5,3 4,1 Q4 49,8 49,1 14,4 14,1 15,8 3,,9,6,3 44,6 28 Q1 42,4 41,9 1,7 12,9 14,8 1,7 1,,5,2 38,6 Q2 45,1 44,6 12,6 12,8 15, 1,9 1,5,5,3 4,7 Q3 43,3 42,9 11,9 12,4 15,1 1,9,8,3,3 39,7 Q4 48,6 48,4 13,6 13,6 16,3 3, 1,,2,3 43,7 29 Q1 41,2 41,8 1,2 12,5 15,4 1,8 1, -,6,2 38,4 Q2 43,8 43,9 11,5 12,6 15,5 2, 1,5 -,1,5 4,1 Q3 42,8 42,4 1,9 12,3 15,5 2,,8,4,3 39,1 Q4 49,8 47,9 12,7 13,6 16,4 3,2,9 1,9,5 43,2 2. Euro area _ quarterly expenditure and deficit/surplus Total Current expenditure Capital expenditure Deficit (-)/ Primary surplus (+) deficit (-)/ Total Compensation Intermediate Interest Current Investment Capital surplus (+) of consumption transfers Social Subsidies transfers employees benefits Q4 51,1 46,3 11,1 5,7 3,1 26,4 22,8 1,5 4,8 3,3 1,6-1,9 1,2 24 Q1 46,3 43, 1,3 4,6 3,2 24,9 21,3 1,2 3,4 1,9 1,5-5, -1,8 Q2 46,6 43,2 1,4 4,8 3,3 24,7 21,4 1,3 3,4 2,3 1,1-1,8 1,4 Q3 46,1 42,7 9,9 4,7 3,1 24,9 21,5 1,3 3,4 2,4 1, -3,2 -,1 Q4 5,9 45,6 11, 5,7 2,9 26,1 22,6 1,4 5,2 3,1 2,1-1,9 1, 25 Q1 46,7 43, 1,2 4,6 3,1 25,1 21,3 1,2 3,7 1,9 1,8-4,8-1,7 Q2 46,2 42,8 1,2 4,9 3,2 24,5 21,3 1,1 3,4 2,3 1,1-1,8 1,3 Q3 45,8 42,4 9,9 4,8 3, 24,7 21,3 1,2 3,4 2,5 1, -2,2,7 Q4 5,5 45,7 11,1 5,8 2,7 26,1 22,5 1,3 4,8 3,1 1,7-1,5 1,2 26 Q1 45,3 42,1 1, 4,6 3, 24,6 21,1 1,2 3,1 1,9 1,2-2,9,1 Q2 45,4 42,2 1,2 4,9 3,1 24, 21, 1,1 3,2 2,3 1, -,1 3, Q3 45,4 42, 9,8 4,7 2,9 24,5 21,1 1,2 3,4 2,4 1, -1,5 1,4 Q4 5,3 45, 1,7 5,7 2,7 25,9 22,2 1,4 5,3 3,2 2,2-1, 1,7 27 Q1 44,2 41,1 9,8 4,5 2,9 23,8 2,4 1,2 3,1 2, 1,1-2,2,8 Q2 44,6 41,4 9,9 4,8 3,2 23,5 2,5 1,1 3,1 2,3,8 1,1 4,3 Q3 44,6 41,2 9,6 4,8 2,9 24, 2,7 1,2 3,4 2,5,9 -,9 2,1 Q4 5,4 45,2 1,7 5,8 2,8 26, 22,2 1,5 5,2 3,4 1,8 -,6 2,1 28 Q1 44,8 41,4 9,7 4,6 3, 24,1 2,5 1,2 3,3 2, 1,4-2,4,6 Q2 45,4 41,9 1,1 5, 3,2 23,7 2,6 1,1 3,5 2,3 1,2 -,3 2,9 Q3 45,5 42, 9,7 4,8 3,1 24,4 21,2 1,2 3,5 2,5 1, -2,2,8 Q4 51,5 46,8 11, 6,1 2,8 27, 23, 1,4 4,7 3,4 1,4-3, -,2 29 Q1 47,6 44,9 1,5 5,2 2,9 26,3 22,4 1,3 2,7 2,2,4-6,4-3,5 Q2 49,5 46,1 1,9 5,5 3,2 26,6 23,1 1,3 3,4 2,7,6-5,7-2,5 Q3 49,4 45,5 1,4 5,2 2,7 27,1 23,5 1,4 3,9 2,6 1,2-6,6-3,9 Q4 56,1 49,4 11,4 6,3 2,5 29,2 24,8 1,6 6,7 3,4 3,2-6,3-3,7 Sources: calculations based on Eurostat and national data. 1) The concepts "revenue", "expenditure" and "deficit/surplus" are based on the ESA 95. Transactions between the EU budget and entities outside the government sector are not included. Otherwise, except for different data transmission deadlines, the quarterly data are consistent with the annual data. The data are not seasonally adjusted. 2) The fiscal burden comprises taxes and social contributions. S 58 Monthly Bulletin June 21 December 25 S 65

218 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Offentliga sektorns finanser 6.5 Skuld och skuldförändring per kvar tal (procent av BNP) 1. Euroområdet Maastrichtskuld fördelat på finansiella instrument 1) Totalt Finansiella instrument Sedlar, mynt och inlåning Lån Kortfristiga värdepapper Långfristiga värdepapper Euroområdet underskotts/skuldanpassning Skuld - Underskott (-)/ Underskotts-/skuldanpassning Memo: förändring överskott (+) 8) lånebehov Totalt Transaktioner med den offentliga sektorns viktigaste finansiella tillgångar Värderingseffekter Annat och andra volymförändringar Totalt Sedlar, mynt Lån Värde papper Aktier och and ra och inlåning ägarandelar D 2 8 U n d e r s k o t t, l å n e b e h ov o c h s k u l d f ö r ä n d r i n g (glidande summor över fyra kvartal, procent av BNP) Underskott Skuldförändring Lånebehov D 2 9 M a a s t r i c h t s k u l d (årliga förändringar av skuldkvot och underliggande faktorer) Underskotts-/skuldanpassning Primärt underskott/överskott Ökning/räntedifferential Förändring av skuldkvot Källor: :s beräkningar på grundval av Eurostats och nationella uppgifter. 1) Uppgifterna för euroområdet avser Euro 16. 2) Stockuppgifter för kvartal t anges som procentuell andel av summan av BNP under kvartal t och föregående tre kvartal. 66 S December 25 Juni 21 S 59

219 STATISTIK EURO AREA FÖR EUROOMRÅDET STATISTICS Government finance 6.5 Quarterly debt and change in debt (as a percentage of GDP) 1. Euro area _ Maastricht debt by financial instrument 1) Total Financial instruments Currency and deposits Loans Short-term securities Long-term securities Q1 68,4 2,4 11,5 4,7 49,9 Q2 68,7 2,2 11,2 5,1 5,2 Q3 67,7 2,1 11, 5,1 49,3 Q4 65,9 2,2 1,8 4,2 48,7 28 Q1 67, 2,1 11,2 5, 48,7 Q2 67,3 2,1 11,2 4,9 49, Q3 67,4 2,1 11,1 5,5 48,7 Q4 69,4 2,3 11, 6,7 49,4 29 Q1 72,8 2,3 11,3 7,9 51,4 Q2 76,1 2,4 11,6 8,4 53,7 Q3 77,9 2,3 11,7 9,2 54,6 Q4 78,8 2,4 11,9 8,6 55,8 2. Euro area _ deficit-debt adjustment Change in Deficit (-)/ Deficit-debt adjustment Memo debt surplus (+) item: Total Transactions in main financial assets held by general government Valuation effects Other Borrowing and other changes requirement Total Currency Loans Securities Shares and in volume and deposits other equity Q1 4,5-2,2 2,3 1,8 1,1,,6,1 -,7 1,2 5,2 Q2 4,2 1,1 5,2 4,9 4,1,,5,3,6 -,3 3,6 Q3 -,6 -,9-1,4-1,4-2,1,,4,2,1 -,1 -,6 Q4-3,5 -,6-4,1-2,9-2,1, -,6 -,2, -1,2-3,4 28 Q1 6,6-2,4 4,2 3,3 2,, 1,1,3,,9 6,6 Q2 4, -,3 3,7 3,9 1,8,3 1,3,4,1 -,3 3,9 Q3 2,2-2,2, -,9-1,6,,2,5,4,4 1,8 Q4 8, -3, 5,1 5,8,8 2,6,5 1,9, -,8 8, 29 Q1 11,9-6,4 5,5 6,5 5,1 -,1,9,7-1,3,3 13,2 Q2 9,9-5,7 4,2 3,3 2,5 -,6,2 1,2,6,4 9,3 Q3 4,7-6,6-1,9-2,9-3,2,7, -,4,2,8 4,5 Q4 2,2-6,3-4,1-2,6-2,6, -,1,1 -,2-1,3 2,4 C28 Deficit, borrowing requirement and change in debt (four-quarter moving sum as a percentage of GDP) C29 Maastricht debt (annual change in the debt-to-gdp ratio and underlying factors) 9, deficit change in debt borrowing requirement 9, 12, deficit-debt adjustment primary deficit/surplus growth/interest rate differential change in debt-to-gdp ratio 12, 8, 8, 1, 1, 7, 7, 8, 8, 6, 5, 4, 3, 6, 5, 4, 3, 6, 4, 2, 6, 4, 2, 2, 2,,, 1, 1, -2, -2,, , -4, , Sources: calculations based on Eurostat and national data. 1) The stock data in quarter t are expressed as a percentage of the sum of GDP in t and the previous three quarters. Monthly Bulletin December June S 59 67

220 77.1 Översikt över betalningsbalansen E X T E R N A T R A N S A K T I O N E R O C H U T L A N D S S T Ä L L N I N G (miljarder euro; nettotransaktioner) Bytesbalans Totalt Varor Tjänster Faktorinkoms ter Kapitalbalans Finansiellt sparande gentemot utlandet (kolumnerna 1+6) Totalt Finansiell balans Löpande transfereringar Direktinvesteringar Portföljinvesteringar Finansiella derivat Andra investeringar Valutareserv Rest post månaders ackumulerade transaktioner D 3 B e t a l n i n g s b a l a n s ; by t e s b a l a n s (miljarder euro) Transaktioner per kvartal 12-månaders ackumulerade transaktioner Källa:. 1) Teckenkonventionen förklaras i Allmänna anmärkningar. 68 S 6Juni December 21 25

221 7 EXTERNAL 7.1 Summary balance of payments 1) (EUR billions; net transactions) TRANSACTIONS AND POSITIONS STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Current account Net Financial account Capital lending/ Errors and Total Goods Services Income Current account borrowing Total Direct Portfolio Financial Other Reserve omissions transfers to/from investment investment derivatives investment assets rest of the world (columns 1+6) ,5 48, 49,6 2,9-87, 5, 18,5-1,7-73,7 151,5-63,7-19,6-5,1-7, ,8-19,1 41,4-76,6-99,5 9,8-144, 163,2-198,7 344,1-62,5 83,7-3,4-19, ,8 39,5 31,4-38, -88,7 8, -47,8 45,4-95,7 317,9 39,9-221,2 4,5 2,4 29 Q1-37,2-7,6 1,8-3, -28,4 1,5-35,8 5,9-64,6 15,8 15,8-11,8 5,6-15,1 Q2-22, 14, 6,9-25,5-17,3 2,2-19,8 1,9,3 7,8 22,9-81,7-1,4 8,9 Q3-3,6 13,8 12,2-6,7-22,8 1,4-2,2-12,6-23,7 78,2-4,5-62,9,3 14,8 Q4 7, 19,4 1,6-2,8-2,2 3, 9,9-3,8-7,8 63,1 5,8-64,8 -,1-6,2 21 Q1-19,6 3,8 4,9 1,1-29,5 2,7-16,9 19,9-27,9-5,6 4,8 53,3-4,7-3, 29 Mar. -7,9 2,9,6,9-12,3,7-7,2 1,9-27,6 53,3 5,6-19,6 -,9-3,6 Apr. -9,8 4,1 2, -6,6-9,3 1,6-8,2 18,1 7,7-5,3 13, 1,5 1,2-9,9 May -13,7 2,6 3, -12,7-6,7,2-13,5 9,4 17,5 33,8 9,4-49,1-2,2 4,1 June 1,5 7,3 1,8-6,2-1,3,3 1,8-16,6-24,8 42,3,5-34,2 -,4 14,8 July 8,1 14,1 3,9-3, -6,9,9 9, -19,4 7,2-26,5 6,4-2,9-3,7 1,4 Aug. -6,1-1,9 4,1, -8,3,5-5,5-1,8 1,7 25,7-9,8-29,2,8 16,3 Sep. -5,6 1,5 4,1-3,7-7,5, -5,6 17,6-32,6 78,9-1,1-3,8 3,3-11,9 Oct. -,2 8,5 4,1,5-13,3,2, 1,5-3, 8,2 1,8-4,8 -,6-1,5 Nov. -2,4 5, 1,6-2,8-6,1 1,4-1, 2,8-7,4-6,2 -,1 15,1 1,4-1,8 Dec. 9,5 5,9 4,9 -,5 -,7 1,4 1,9-8,1 2,7 61,1 4,1-75, -,8-2,8 21 Jan. -14,7-7,4,8-1,1-7,1 1,7-13, 14,5-3,1 -,7 5,1 11,7 1,5-1,5 Feb. -6,2 5,1 2, 1,1-14,3,9-5,3 4,5,6 7,5 -,1,1-3,6,7 Mar. 1,3 6,1 2,1 1,1-8,1,1 1,4,9-25,4-12,4 -,2 41,4-2,5-2,3 12-month cumulated transactions 21 Mar. -38,2 51, 34,5-33,9-89,8 9,3-28,9 14,4-59, 26,4 29, -156,1-5,9 14,5 C3 B.o.p. current account balance (EUR billions) quarterly transactions 12-month cumulated transactions Source:. 1) The sign convention is explained in the General Notes. S 6 Monthly Bulletin June 21 December 25 S 69

222 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Externa transaktioner och utlandsställning 7.2 Bytesbalans och kapitalbalans (miljarder euro; transaktioner) 1. Översikt över bytesbalansen och kapitalbalansen Bytesbalans Kapitalbalans Totalt Varor Tjänster Faktorinkomster Löpande transfereringar Kredit Debet Netto Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Remitteringar Remitteringar Säsongrensat D 3 1 B e t a l n i n g s b a l a n s ; v a r o r (miljarder euro; säsongrensat; 3-månaders glidande medelvärde) Export (kredit) Import (debet) D 3 2 B e t a l n i n g s b a l a n s ; t j ä n s t e r (miljarder euro; säsongrensat; 3-månaders glidande medelvärde) Export (kredit) Import (debet) Källa:. 7 S December 25 Juni 21 S 61

223 STATISTIK EURO AREA FÖR EUROOMRÅDET STATISTICS External transactions and positions 7.2 Current and capital accounts (EUR billions; transactions) 1. Summary current and capital accounts Current account Capital account Total Goods Services Income Current transfers Credit Debit Net Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit Workers Workers remit- remittances tances , ,2 13, , 1 47,1 494,9 445,3 598,7 595,8 91, 6,4 178,1 2,7 25,7 2, , ,3-153,8 1 58, ,5 517,6 476,2 546,1 622,6 88,5 6,7 188, 21,4 24,2 14, ,9 2 33,7-55,8 1 29,1 1 25,5 471,1 439,7 421, 459, 92,8 6,1 181,5 21,6 18,9 1,9 29 Q1 557,1 594,4-37,2 37,5 315,1 11,4 18,6 113,5 116,4 25,8 1,4 54,2 5, 4,1 2,6 Q2 559,5 581,4-22, 312,5 298,5 114,8 17,9 111,2 136,7 21, 1,6 38,3 5,4 4,9 2,8 Q3 556, 559,6-3,6 322,5 38,7 124, 111,9 95,1 11,8 14,3 1,6 37,2 5,5 3,9 2,4 Q4 62,3 595,3 7, 347,6 328,2 121,8 111,3 11,2 14, 31,7 1,5 51,8 5,7 6, 3, 21 Q1 573,6 593,3-19,6 347,6 343,8 17,6 12,7 94,2 93,1 24,2. 53,7. 5,3 2,5 21 Jan. 174,3 189, -14,7 1,2 17,5 35,1 34,3 28,7 29,9 1,4. 17,4. 2,5,8 Feb. 185, 191,2-6,2 111,7 16,6 34,2 32,2 3,3 29,2 8,8. 23,2. 1,6,7 Mar. 214,3 213, 1,3 135,7 129,6 38,4 36,3 35,2 34,1 5,. 13,1. 1,1 1, Seasonally adjusted 29 Q1 58,2 61, -29,8 321,3 323, 121,1 113,7 117,1 127,6 2,7. 45,7... Q2 566,2 578,8-12,6 317,6 36,2 116,4 111, 18,6 116,6 23,6. 45,... Q3 551,7 56,1-8,4 316,2 32,6 115,2 17,1 98,6 18,1 21,8. 42,3... Q4 573,3 581, -7,7 331,6 317,6 118,5 18,2 96,7 17,1 26,5. 48, Q1 6,3 64,8-4,5 362,5 351, 118, 17,2 97,2 11,9 22,7. 44, Oct. 188, 191,8-3,8 17,6 13,4 38,7 35,1 33,1 35,3 8,6. 17,9... Nov. 191,9 195,1-3,2 11,4 15,6 39, 37,1 31,9 36, 1,6. 16,4... Dec. 193,4 194,2 -,7 113,6 18,6 4,8 36, 31,7 35,8 7,3. 13, Jan. 199,5 21,1-1,7 117,1 114,6 39,3 36,2 31,9 34,1 11,1. 16,1... Feb. 195,1 199,6-4,5 119, 113,7 38,7 35,2 32,7 34,2 4,6. 16,5... Mar. 25,8 24,1 1,7 126,4 122,7 39,9 35,9 32,6 33,5 6,9. 12,... C31 B.o.p. goods (EUR billions; seasonally adjusted; three-month moving average) C32 B.o.p. services (EUR billions; seasonally adjusted; three-month moving average) 14 exports (credit) imports (debit) exports (credit) imports (debit) Source:. Monthly Bulletin December June S 61 71

224 7.2 Bytesbalans och kapitalbalans (miljarder euro) 2. Faktorinkomster (transaktioner) Löner och kollektiva avgifter Avkastning på kapital Kredit Debet Totalt Direktinvesteringar Portföljinvesteringar Övriga investeringar Kredit Debet Aktier Skuldinstrument Aktier Skuldinstrument Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Återinvesteradvesterade Återin- vinstmedel vinstmedel Geografisk fördelning (transaktioner) 1 kv 29 till 4 kv 29 Bytesbalans Varor Tjänster Faktorinkomster Avkastning på kapital Löpande transfereringar Kapitalbalans Bytesbalans Varor Tjänster Faktorinkomster Avkastning på kapital Löpande transfereringar Kapitalbalans Bytesbalans Varor Tjänster Faktorinkomster Avkastning på kapital Löpande transfereringar Kapitalbalans Källa:. Totalt EU-medlemsstater utanför euroområdet Brasilien Kanada Kina Indien Japan Ryssland Schweiz USA Övriga Totalt Sverige Danmark Storbritannien Andra EU länder EU institutioner Kredit Debet Netto 72 S 62Juni December 21 25

225 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 7.2 Current and capital accounts (EUR billions) 2. Income account (transactions) Compensation of employees Investment income Credit Debit Total Direct investment Portfolio investment Other investment Credit Debit Equity Debt Equity Debt Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit Reinv. Reinv. earnings earnings ,8 1,3 579,9 585,5 28,7 7,9 137,7 44,2 26,6 25,2 45,3 113,7 118,8 111,1 18,5 197, ,9 1,4 527,1 612,2 154,4 17,9 147, 5, 29,9 24,8 43, 119, 125,2 125,3 174,5 196, ,9 11,6 42, 447,4 131,7 23,2 16,5 37,1 2,3 2,8 31,4 8, 11,2 141,9 18,5 98,3 28 Q4 4,9 2,7 127,8 142,3 35,9-1,5 36,5 1,1 8,4 6, 8,4 19,9 31,6 32,7 43,5 47,1 29 Q1 4,7 2,1 18,8 114,4 34,1 7,8 26,7 15,2 5,2 5,1 6,9 13,3 29,4 37,5 33,3 31,9 Q2 4,6 2,6 16,6 134,2 33,1 1,5 25,6 4,3 5,6 5,9 1,6 38,8 27,5 36,6 29,8 27,2 Q3 4,6 3,5 9,5 98,4 29, 7,5 25,1 8,5 4,1 4,7 7,1 13,9 27,4 34,8 22,9 19,9 Q4 5, 3,5 96,2 1,5 35,5 6,3 29,1 9,1 5,4 5, 6,8 14,1 25,9 33, 22,5 19,3 3. Geographical breakdown (cumulated transactions) Total EU Member States outside the euro area Brazil Canada China India Japan Russia Switzer- United Other land States Total Den- Sweden United Other EU EU mark Kingdom countries insti- 29 Q1 to tutions 29 Q Credits Current account 2 274,9 83,1 45,9 65,9 393,5 234, 63,7 34,4 3,6 87, 29,3 46,7 7,3 167,3 36,4 699,8 Goods 1 29,1 429,7 27,7 41,2 183,8 176,8,2 18,5 15,7 69,1 21,8 28,8 5,2 83,8 153,2 419,3 Services 471,1 157,2 11,1 12,1 11,9 26,6 5,5 7,4 6,5 13, 5,9 1,6 12,8 48,4 7,4 138,9 Income 421, 148,5 6,5 11,3 96,1 27,1 7,5 8,1 7,6 4,8 1,5 7,1 7, 28,1 77,6 13,7 Investment income 42, 141,8 6,4 11,1 94,5 26,5 3,3 8,1 7,5 4,7 1,5 7,1 6,9 2,9 75,7 127,8 Current transfers 92,8 67,8,7 1,3 11,8 3,4 5,6,4,8,2,1,2,3 6,9 5,1 1,9 Capital account 18,9 14,6,,,8,2 13,5,,,,,,1,3,5 3,3 Debits Current account 2 33,7 749,6 4,6 67,3 336,3 27,7 97,6-24, ,9-157, 324,9 - Goods 1 25,5 359,7 26,2 37, 136,4 16,, 2,1 1,3 153,4 18, 41,8 78,3 72,1 121,4 375,5 Services 439,7 133,8 7,1 1,4 84,4 31,6,2 5,7 5,6 9,7 4,4 7,6 7,5 4,3 94,3 13,7 Income 459, 145,9 6,4 18,8 13, 11,7 6, - 7, ,1-38,6 12,2 - Investment income 447,4 138,5 6,3 18,7 11,4 6, 6, - 6, , - 38,1 11,4 - Current transfers 181,5 11,1,8 1,1 12,5 4,4 91,4 1,4 1,7 2,9,7,4,5 5,9 6,9 5,9 Capital account 1,9 2,4,1,1,9,2 1,,1,1,1,2,1,,5,8 6,6 Net Current account -55,8 53,6 5,3-1,4 57,2 26,2-33,9-6, ,2-1,2-18,5 - Goods 39,5 7, 1,5 4,2 47,4 16,8,2-1,5 5,4-84,3 3,8-13, -28,2 11,7 31,8 43,8 Services 31,4 23,3 3,9 1,7 17,5-5, 5,2 1,7,9 3,2 1,6 3, 5,3 8,1-23,9 8,2 Income -38, 2,5,1-7,5-6,9 15,5 1,5 -, , - -1,5-24,6 - Investment income -45,4 3,3,1-7,6-7, 2,5-2,7 -, , - -17,2-25,7 - Current transfers -88,7-42,4 -,2,2 -,7-1, -4,8-1,1 -,9-2,6 -,6 -,1 -,2,9-1,8-4, Capital account 8, 12,3, -,1 -,1, 12,5 -,1 -,1 -,1 -,2 -,1, -,1 -,3-3,3 Source:. S 62 Monthly Bulletin June 21 December 25 S 73

226 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Externa transaktioner och utlandsställning 7.3 Finansiell balans (miljarder euro och årlig ökningstakt; utestående belopp och ökningstakt vid periodens slut; transaktioner och andra förändringar under perioden) 1. Översikt över den finansiella balansen Finansiella derivat, netto Andra investeringar Totalt Totalt i % av BNP Direktinvesteringar Portföljinvesteringar Valutareserv Skulder Netto Skulder Netto Skulder Skulder Tillgångar Tillgångar Tillgångar Tillgångar Tillgångar Skulder Utestående belopp (utlandsställning) Förändringar i utestående belopp Transaktioner Andra förändringar Andra förändringar till följd av växelkursförändringar Andra förändringar till följd av prisförändringar Andra förändringar till följd av andra korrigeringar Ökningstakt för utestående belopp Källa:. 1) Finansiella derivat, netto, ingår i tillgångar. 74 S December 25 Juni 21 S 63

227 STATISTIK EURO AREA FÖR EUROOMRÅDET STATISTICS External transactions and positions 7.3 Financial account (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period; transactions and other changes during period) 1. Summary financial account Total 1) Total Direct Portfolio Net Other Reserve as a % of GDP investment investment financial investment assets derivatives Assets Liabilities Net Assets Liabilities Net Assets Liabilities Assets Liabilities Assets Liabilities Outstanding amounts (international investment position) , ,8-1 15,5 144,8 156,7-11, , , ,1 5 95, -2, ,8 4 72,4 325, , , ,3 154,5 168,3-13, ,8 3 13, , ,5-26, 5 382, ,6 347, , , , 143,8 161,5-17, , , 3 763,9 6 78,6-36, , ,6 374,2 29 Q , , ,4 146,7 163,6-16,9 4 12,1 3 32, ,5 6 34,5-57,8 5 75, , 381,5 Q , , ,5 148,7 166,4-17,7 4 42, ,1 4 59, ,7-6,1 4 98,9 5 7,2 43,8 Q , , ,3 152,6 169, -16, , ,5 4 29, 6 816,7-48, , 4 951,6 462,4 Changes to outstanding amounts ,7 2 7,3 139,3 27,1 25,4 1,7 522,1 29, 842,5 1 12,3 16, 79, 849,1 39, , ,7-299,9 18,1 21,6-3,5 362,6 285,1 484,6 892,2,6 692,3 668,4 5, , , -231,9 16,9 19,5-2,6 419,4 41,3 259,5 66,5-5,2 829,1 748,1 21, ,3-26,6-386,6-6,4-2,2-4,2 171,7 86,3-867,7-478, -1,2 85,9 185,1 27, 29 Q3 71,6 133,7-62,1 3,2 6, -2,8 3, 42,3 161,2 322,2-2,3-166,7-23,8 49,3 Q4 36, 175,8 13,2 13,1 7,5 5,6 96,4 41,4 149,2 19, 11,8 17,1-55,6 31,5 Transactions , ,1 9,4 2,2 2,1,1 417,6 257,4 519,8 78,5,6 789,3 753,2 1, , ,9 1,7 21,6 21,5,1 476,5 42,9 438,5 589,9 63,7 962,8 943,1 5, ,8 628, -163,2 5, 6,8-1,8 323,8 125,1-1,2 333,9 62,5 85,3 169, 3, ,6-119,3-45,4-1,8-1,3 -,5 314,4 218,6 74,2 392,1-39,9-58,8-729,9-4,5 29 Q3 2,8 8,1 12,6,9,4,6 62, 38,2 45,6 123,7 4,5-91, -153,8 -,3 Q4 55,9 52,2 3,8 2,4 2,2,2 62,8 55, 38, 11,1-5,8-39,1-13,9,1 21 Q1 174,9 194,8-19,9 7,9 8,8 -,9 53,1 25,2 7, 64,4-4,8 51,9 15,2 4,7 29 Nov. 44, 46,8-2, ,7 9,3 19,5 13,3,1 9,1 24,2-1,4 Dec. -77,5-85,6 8, ,3 17,9-6,4 54,7-4,1-83,1-158,2,8 21 Jan. 79,6 94, -14,5... 5,8 2,6 3,9 3,2-5,1 49,5 61,2-1,5 Feb. 42,6 47,2-4, ,4 15, 9, 16,5,1 15,5 15,7 3,6 Mar. 52,7 53,6 -, , 7,6 3,1 17,7,2-13,1 28,3 2,5 Other changes ,4 749,6 11,7 1,5 9,2 1,2 163,7 56,5 426,3 487,7-1,4 25,7 25,4 57, ,7 126,6-39,3-2,1 1,5-3,6-55, 27,7-35,2 183,7, -97, -84,8 4, ,5-179,9-242,5-4,7-2, -2,7-57,1-1,5-179, 16,6-69, -133,6-195, 16, , -834,6-223,4-11,4-9, -2,4-152,1-38,8-857,5-811,8-72,7,6 16,1 23,6 Other changes due to exchange rate changes ,2 245, 149,2 4,8 3, 1,8 89,8 5,7 158,3 11,4. 129,2 137,9 17, ,3-228,5-114,8-4, -2,7-1,3-72,1-4,2-151,6-11,1. -15,7-123,2-13, ,1-291,5-239,6-5,9-3,2-2,7-113,3-5,9-219,2-16,. -185, -179,6-13,7 28-4,3 59,3-99,6 -,4,6-1,1-17,3 -,2 1,8 42,. -34, 17,5 9,2 Other changes due to price changes ,5 43,3-145,8 3,5 5,3-1,8 45, 4,8 199, 389,5-1,4.. 41, ,6 298,4-9,8 3,4 3,5 -,1 45,4 33,5 226, 264,9,.. 17, ,4 124,7-42,4,9 1,4 -,5 46,5 12,5 75, 112,2-69,8.. 3, ,8-1 12,1 88,3-1,9-11,9 1, -155,6-138,4-83,6-963,7-75,9.. 21,2 Other changes due to other adjustments ,7 74,3 98,3 2,1,9 1,2 29, 1, 69, -3,1. 76,5 67,4-1, ,1 56,7-184,7-1,5,7-2,2-28,3-1,6-19,6 19,8. 8,7 38,4 1,2 27 3,7-16,9 47,6,3 -,2,5 5, -13,6-33, 12,4. 59,5-15,7 -,8 28-2,9 191,6-212,5 -,2 2,1-2,3 18, 87,4-56,9 12,2. 25,4 2, -7,3 Growth rates of outstanding amounts 25 15,2 13, ,2 6,8 13,1 12,1. 18,5 19,5-5, ,1 14, , 1,5 13,6 13,7. 2,5 18,7, ,7 14, ,1 14,7 1, 9,8. 21,2 2, 1,6 28 3,3 4, ,2 4, -,5 5,3. 1,6 3,2 1, 29 Q3-4, -3, ,9 4,9-3, 4,4. -12,2-14,9-1,1 Q4-1,2 -, ,3 6,8 1,9 6,4. -9,3-12,8-1,2 21 Q1 2,1 1, ,8 6,4 5,6 6,1. -3,5-7, 1,3 Source:. 1) Net financial derivatives are included in assets. Monthly Bulletin December June S 63 75

228 7.3 Finansiell balans (miljarder euro och årlig ökningstakt; utestående belopp och ökningstakt vid periodens slut; transaktioner och andra förändringar under perioden) 2. Direktinvesteringar Av inhemska enheter utomlands Av utländska enheter i euroområdet Totalt Eget kapital och återinvesterade vinstmedel Övrigt kapital (främst koncerninterna lån) Totalt Eget kapital och återinvesterade vinstmedel Övrigt kapital (främst koncerninterna lån) Totalt MFI Icke-MFI Totalt MFI Icke-MFI Totalt I MFI I icke- MFI Totalt Till MFI Till icke- MFI Utestående belopp (utlandsställning) Transaktioner Ökningstakt D 3 3 B e t a l n i n g s b a l a n s ; d i r e k t - o c h p o r t f ö l j i n v e s t e r i n g a r, n e t t o (miljarder euro) Direktinvesteringar (transaktioner per kvartal) Portföljinvesteringar (transaktioner per kvartal) Direktinvesteringar (akumulerade transaktioner över 12 månader) Portföljinvesteringar (akumulerade transaktioner över 12 månader) Källa:. 76 S 64Juni December 21 25

229 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 7.3 Financial account (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period; transactions during period) 2. Direct investment By resident units abroad By non-resident units in the euro area Total Equity capital Other capital Total Equity capital Other capital and reinvested earnings (mostly inter-company loans) and reinvested earnings (mostly inter-company loans) Total MFIs Non- Total MFIs Non- Total In MFIs In Total To MFIs To MFIs MFIs non-mfis non-mfis Outstanding amounts (international investment position) , ,7 24, ,9 686,1 6,4 679,7 3 13,7 2 41, 69, ,5 729,8 15,4 714, , ,9 234, ,1 797,5 9,3 788, , 2 45,5 77, 2 328,5 811,6 16,4 795,1 29 Q3 4 42, ,3 259, ,7 883,8 1,4 873, , ,5 74, ,8 827,6 15,2 812,4 Q , ,9 259, ,1 891,6 11, 88, , ,9 76,7 2 49,2 819,6 15,2 84,4 Transactions ,5 368,4 18,9 349,5 18,2 -,1 18,3 42,9 35,4 5,4 3,1 97,4 1,4 96, ,8 195,1-4,8 199,9 128,7 -,2 128,9 125,1 93, -1,3 94,3 32,1 1,6 3, ,4 227, 22, 25, 87,4 3,4 84, 218,6 212,3 8,1 24,2 6,3 -,6 6,9 29 Q3 62, 37, -1,6 38,7 24,9,3 24,6 38,2 35,4 2,4 33, 2,8-1,1 3,9 Q4 62,8 64,4-1,2 65,6-1,6 1,7-3,3 55, 6,9 3, 57,9-5,9,1-5,9 21 Q1 53,1 28, 5,7 22,3 25,1,2 24,8 25,2 15,4,3 15,1 9,9,5 9,4 29 Nov. 16,7 19,7,8 18,9-3,,2-3,2 9,3 8,1 -,9 9, 1,2 -,2 1,4 Dec. 15,3 15,6-1,5 17,1 -,3 1,2-1,5 17,9 25,4 4,9 2,5-7,4,3-7,8 21 Jan. 5,8 7,,2 6,8-1,3, -1,3 2,6 4,6,4 4,2-2, -2,2,3 Feb. 14,4 7,4 3,9 3,4 7,,2 6,8 15, 6,1,1 6, 8,9 4,7 4,1 Mar. 33, 13,7 1,6 12,1 19,3, 19,3 7,6 4,6 -,2 4,9 3, -2, 5, Growth rates 27 15,1 14,4 8,3 15, 18,5-55, 18,7 14,7 14,6 8,8 14,7 15,3 6,3 15,4 28 9,2 6,8-2, 7,6 18,9-2, 19,1 4, 3,9-1,8 4,1 4,5 9,9 4,4 29 Q3 7,9 6,3 8,5 6,1 14,2 13,8 14,2 4,9 7,2 7,1 7,2-1,9-5, -1,8 Q4 8,3 7,6 9,4 7,5 1,9 37, 1,6 6,8 8,9 11,3 8,8,8-3,7,9 21 Q1 6,8 6,6 3,9 6,9 7,6 28, 7,3 6,4 7,7 1,1 7,6 2,5-1,9 2,5 C33 B.o.p. net direct and portfolio investment (EUR billions) 5 direct investment (quarterly transactions) portfolio investment (quarterly transactions) direct investment (12-month cumulated transactions) portfolio investment (12-month cumulated transactions) Source:. S 64 Monthly Bulletin June 21 December 25 S 77

230 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Externa transaktioner och utlandsställning 7.3 Finansiell balans (miljarder euro och årlig ökningstakt; utestående belopp och ökningstakt vid periodens slut; transaktioner och andra förändringar under perioden) 3. Portföljinvesteringstillgångar Totalt Aktier Skuldinstrument Obligationer Penningmarknadsinstrument Totalt MFI icke-mfi Totalt MFI icke-mfi Totalt MFI icke-mfi Offent lig sektor Offent lig sektor Eurosystemet Eurosystemet Eurosystemet Offentlig sektor Utestående belopp (utlandsställning) Transaktioner Ökningstakt 4. Portföljinvesteringsskulder Totalt Aktier Skuldinstrument Obligationer Penningmarknadsinstrument Totalt MFI icke-mfi Totalt MFI icke-mfi Totalt MFI icke-mfi Offentlig sektor Offentlig sektor Utestående belopp (utlandsställning) Transaktioner Ökningstakt Källa:. 78 S December 25 Juni 21 S 65

231 STATISTIK EURO AREA FÖR EUROOMRÅDET STATISTICS External transactions and positions 7.3 Financial account (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period; transactions during period) 3. Portfolio investment assets Total Equity Debt instruments Bonds and notes Money market instruments Total MFIs Non-MFIs Total MFIs Non-MFIs Total MFIs Non-MFIs Euro- General Euro- General Euro- General system government system government system government Outstanding amounts (international investment position) , ,8 136,7 2, ,1 44, ,7 99,2 16, ,5 17,2 39,1 297,3 34,6 92,8, , ,7 68,4 3, 1 94,3 27, ,1 97,9 19,9 1 28,2 18,4 422,1 353,3 61,6 68,8 1,3 29 Q3 4 59, ,1 75,3 3, ,8 32, 2 277,7 926,8 16, , 37,9 413,9 341,9 45, 72,1 1,5 Q4 4 29, 1 482, 78,2 3,1 1 43,9 34, ,9 924,3 17,2 1 42,6 37, 382, 324,4 44,9 57,7 2, Transactions ,5 64,7 26,7, 38, 8,2 29,5 148, 4,9 142,4 3,3 83,3 63,3 26,3 2,,8 28-1,2-13,9-38,4,6-65,6 -,2 96,7 44,1 3,2 52,6 2,6-3, 26,8 15,1-29,8, ,2 46,6-2,9 -,2 49,5 1,6 29,3-13,3-3,5 132,6 17,2-1,8 5,4-12,7-7,2 1, 29 Q3 45,6 39,6 3,7, 35,9,2 27,4-7, -,8 34,4-1,4-21,4-1,1-11,8-11,2 -,1 Q4 38, 35,8 -,6 -,2 36,3,4 25,1-14, -,5 39,1-1,5-22,9-17,9 1,3-5,,8 21 Q1 7, 2,2 7,, 13,2. 47,5 2,1 -,2 45,4. 2,3-7,8-1,4 1,1. 29 Nov. 19,5 12,7-2,2 -,2 14,9. 19,3 -,4 -,2 19,8. -12,5-12,4 3, -,1. Dec. -6,4 8,9 1,,1 7,9.,6-5,6,3 6,2. -15,9-11,4-5,7-4,4. 21 Jan. 3,9-2,9 -,5, -2,4. 14,5,4,3 14,1. 19,3 9,8 4,8 9,5. Feb. 9, 3,8 1,3, 2,5. 5,5 -,4, 5,9. -,3-1,6 -,3 1,3. Mar. 3,1 19,3 6,2, 13,1. 27,5 2,1 -,6 25,4. -16,6-15,9-5,9 -,7. Growth rates 27 1, 3,3 22,3 -,5 2, 21,3 13,9 16,6 38,9 11,9 23,2 23,9 23,7 272,7 29,4 277,4 28 -,5-6,2-3, 24,6-4,5 -,5 4,3 4,6 2,4 4,1 15,6 -,6 9,1 41,9-32,3 71,6 29 Q3-3, -3, -8,6 12,4-2,6,5-2,5-1,6-2,1 4, 96,8-6,7 -,2-3,8-31,4 69,4 Q4 1,9 3,4-4,5-7,2 3,9 5,8 1,2-1,4-17,7 1,8 93,2-1,1,9-22, -9,8 73,2 21 Q1 5,6 8,3 13,6-6,9 8,. 6, -5,5-7,7 15,. -5,6-7,1-23,9 3,4. 4. Portfolio investment liabilities Total Equity Debt instruments Bonds and notes Money market instruments Total MFIs Non-MFIs Total MFIs Non-MFIs Total MFIs Non-MFIs General government General government Outstanding amounts (international investment position) , ,5 594, ,9 3 41, , , ,5 243, 141,5 11,5 76, , ,7 64, , 3 466, ,8 2 22, ,1 443,3 18,9 334,4 272,9 29 Q , ,5 717, ,9 3 52,3 1 17, , ,7 546,8 7,4 476,4 42,2 Q , ,4 71,9 2 8, , ,7 2 34, ,7 57,1 99,4 47,7 414,2 Transactions ,9-17,1 94,8-21,9 236,3 26,3 21, 196,7 24,7-2,1 224,8 194, ,1 139,8 6,4 133,4 134,2-12,4 146,5 137, 118,1-2,5 12,6 148, 29 Q3 123,7 89,5 11,7 77,7-19,2-9,1-1,1-8,7 53,5 1, 43,5 59,2 Q4 11,1 5,4-7,1 57,5 42,4 9,3 33,2 2,4 8,3 14,5-6,2-4, 21 Q1 64,4 4,9 13,1 27,8 27,4 19,8 7,7. -3,9 5,5-9,5. 29 Nov. 13,3 8,8-3,6 12,4 4,8-4,3 9,1. -,2-1,6 1,4. Dec. 54,7 57,2 -,7 57,8 6,8 2,7 4,1. -9,3 21,9-31,2. 21 Jan. 3,2 18,3 -,3 18,6 2,1 25,6-23,6. 9,8-4,3 14,1. Feb. 16,5 8,8,1 8,7 4,6-13,1 17,7. 3,1 7,5-4,4. Mar. 17,7 13,8 13,4,5 2,8 7,3 13,5. -16,9 2,3-19,2. Growth rates 27 9,8 5,5 4,4 5,8 13,3 15,5 12,1 13,9 29,6 55,3 1,1 32, 28 5,3-4,7 16,2-9,8 7,8 2,3 11,1 17,6 81,5-13,3 215,6 271,7 29 Q3 4,4 -,1 4,6-1,3 1,7-5,6 6, 11,6 59,5-23,2 111,6 168,4 Q4 6,4 6, 1, 8,2 3,9-1, 6,6 1,1 26,6 3,2 35,7 54,9 21 Q1 6,1 8, 2,9 1, 2,5 1,6 3,. 22,9 35,7 21,6. Source:. Monthly Bulletin December June 21 25S 65 79

232 7.3 Finansiell balans (miljarder euro och årlig ökningstakt; utestående belopp och ökningstakt vid periodens slut; transaktioner och andra förändringar under perioden) 5. Övriga investeringstillgångar Totalt Eurosystemet MFI (exklusive Eurosystemet) Offentlig sektor Övriga sektorer Totalt Lån/sedlar, mynt och inlåning Totalt Övriga tillgångar Lån/sedlar, mynt och inlåning Lån/sedlar, mynt och inlåning Sedlar, mynt och inlåning Övriga tillgångar Handelskrediter Handelskrediter Lån/sedlar, mynt och inlåning Sedlar, mynt och inlåning Utestående belopp (utlandsställning) Transaktioner Ökningstakt 6. Övriga investeringsskulder Totalt Eurosystemet MFI (exklusive Eurosystemet) Offentlig sektor Övriga sektorer Totalt Övriga skulder Totalt Lån/sedlar, mynt och inlåning Lån/sedlar, mynt och inlåning Övriga skulder Totalt Handelskrediter Lån Övriga skulder Totalt Handelskrediter Lån Övriga skulder Utestående belopp (utlandsställning) Transaktioner Ökningstakt Källa:. 8 S 66Juni December 21 25

233 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 7.3 Financial account (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period; transactions during period) 5. Other investment assets Total Eurosystem MFIs General Other sectors (excluding Eurosystem) government Total Loans/ Other Total Loans/ Other Trade Loans/currency Trade Loans/currency currency assets currency assets credits and deposits credits and deposits and and deposits deposits Currency Currency and and deposits deposits Outstanding amounts (international investment position) ,9 36,9 35,6 1, , ,2 71,2 17,8 12,7 48,8 13, ,7 196,2 1 52, 473, ,8 28,8 27,7 1, 3 28, ,6 59,1 11, 12,1 4,9 7,2 2 58,3 186, ,7 461,7 29 Q3 4 98,9 22,8 22,5, ,8 2 79,5 33,3 114,8 11,8 54, 8, ,5 191, ,6 47,1 Q , 29,7 29,4, , ,5 3,6 122, 11,8 6,5 1, 1 932,2 19, ,2 381,2 Transactions ,8 22, 22,, 546,7 539,5 7,2-7,8-1,4-7,4-5,5 41,9 14,1 344,9 54, ,3-9,4-9,4, -48,4-64,8 16,5-7, -1,1-7,2-6, 15, 2,8 88,3-41, ,8-2,4-2,4, -414,5-394, -2,5 9,5 -,3 7,9 1,1-11,5 1,9-15,7-42,8 29 Q3-91, -6,7-6,7, -83,6-81,3-2,3, -,3,1-4, -,6,4 2,1 14,7 Q4-39,1 5,5 5,5, -4,4-2,3-2,1 6,6, 6,2 1,1-46,8 -,6-47,5-41,7 21 Q1 51,9-7,1.. 58,4.. -7,4.. -3,7 8,.. 1,8 29 Nov. 9,1 -,1.. 17,1.. 3,6.. 1,5-11, ,6 Dec. -83,1 4, ,6.. 3,4..,1-54, ,6 21 Jan. 49,5-5,1.. 67,7.. -4,1.. -2,9-9,.. -5,5 Feb. 15,5-1,7.. 6,4.. -1,1..,8 12,.. 8,8 Mar. -13,1 -, ,6.. -2,2.. -1,6 5,.. -1,5 Growth rates 27 21,2 157,3 173,7-1,7 18,6 18,8 11,3-6,5-9,8-12,6-28,6 27,2 7,5 29,6 13,9 28 1,6-26,2-26,9 5, -1,4-2, 23,4-6,5-8,9-14,7-43,8 8, 1,4 5,9-8,9 29 Q3-12,2-42,5-43,9 4,1-18,3-18,4-23,1 3,5-4,7 7,8-13,4-1,6-3,8-1,6,6 Q4-9,3-1,6-11,7,2-12,6-12,2-36,8 8,9-2,4 16,2 16,1-5, 1, -6,6-1,3 21 Q1-3,5-4,9.. -3,9.. -3, ,5-2,8.. -2,5 6. Other investment liabilities Total Eurosystem MFIs General Other sectors (excluding Eurosystem) government Total Loans/ Other Total Loans/ Other Total Trade Loans Other Total Trade Loans Other currency liabilities currency liabilities credits liabilities credits liabilities and and deposits deposits Outstanding amounts (international investment position) ,6 21,7 21,4, , ,6 62,5 52,3, 46,9 5, ,5 156,9 1 9,7 112, ,6 482,3 481,9, , ,1 53,6 61,9, 58, 3, ,6 17,2 1 69,6 117,8 29 Q3 5 7,2 264,3 263,8,6 3 45, ,6 36,8 59,5, 56,2 3, ,1 179,4 943,5 11,2 Q ,6 249,6 249,3, , ,3 38,3 57,2, 53,6 3,6 1 25,3 181,1 952,3 116,8 Transactions ,1 89,6 89,6, 625,1 62,4 4,6-1,, -2, 1, 229,5 1, 22,5-1, , 28,7 28,6,1-178,9-19, 11,1 9,4, 1,8-1,4 57,8 1,9 47,3 -, ,9-231,7-236,5 4,7-354,3-343, -11,3-6,9, -6,7 -,2-137,1,9-113,4-24,5 29 Q3-153,8-43,5-43,7,3-79,5-8,1,6,7, 1,2 -,5-31,5 1, -2,8-11,7 Q4-13,9-16,8-16,5 -,2-81,1-81,9,8-3,9, -4,4,6-2,1 1, 4,3-7,4 21 Q1 15,2-6,.. 98,4.. 4,6... 8, Nov. 24,2-1,3.. 16,6..,9... 8,... Dec. -158,2-7, ,5.. -1, , Jan. 61,2-7,5.. 7,5.. -, ,7... Feb. 15,7 3,2.. 32,6.. 4, ,8... Mar. 28,3-1,8.. -4,7..,... 34,8... Growth rates 27 2, 68,1 68,2-6,9 18, 18,2 9,2-1,8 27,4-4, 2,7 2,9 6,8 26,4,5 28 3,2 141,3 141,4 2,8-4,5-4,9 17,8 18,1-2,1 23, -25,1 4,5 6,8 4,6 -,9 29 Q3-14,9-27,7-29, 935, -16,3-16,4-13,9 11,8 234,7 13,2-9, -8, -3,1-8,8-8,7 Q4-12,8-47,9-48,8 644,2-9,4-9,2-2,3-11, -148,2-11,4-6,3-9,9,2-1,5-19,7 21 Q1-7, -38,7.. -3,9.. -1, ,1... Source:. S 66 Monthly Bulletin June 21 December 25 S 81

234 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Externa transaktioner och utlandsställning 7.3 Finansiell balans (miljarder euro och årlig ökningstakt; utestående belopp och ökningstakt vid periodens slut; transaktioner och andra förändringar under perioden) 7. Valutareserv Valutareserv Memo Totalt Monetärt guld Innehav Reservposition av särskilda i IMF i miljarder troy drag- i fine euro ounces nings- rätter (miljoner) Totalt Sedlar, mynt och inlåning Hos monetära myndigheter och BIS Hos banker Valutor Värdepapper Totalt Aktier Obligationer Penningmarknadsinstrument Finansiella derivat Övriga fordringar Övrig a tillgångar i utländsk valuta Förut bestämda kortfristiga nettoutflöden i utländsk valuta Utestående belopp (utlandsställning) Tilldelningar av särskilda dragningsrätter Transaktioner Ökningstakt 8. Utlandsskuld, brutto Totalt Fördelat på instrument Fördelat på sektor (exkl. direktinvestering) Lån/sedlar, mynt och inlåning Obligationer Övriga skulder Penningmarknadsinstrument Handelskrediter Direktinvestering: företagsinterna lån Offentlig sektor Eurosystemet MFI (exkl. Eurosystemet) Övriga sektorer Utestående belopp (utlandsställning) Utestående belopp i procent av BNP Källa: 82 S December 25 Juni 21 S 67

235 STATISTIK EURO AREA FÖR EUROOMRÅDET STATISTICS External transactions and positions 7.3 Financial account (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period; transactions during period) 7. Reserve assets Reserve assets Memo items Total Monetary gold SDR Reserve Foreign exchange Other Other Pre- SDR holdings position claims foreign determined allo- In In fine in the Total Currency and Securities Financial currency short-term cations EUR troy IMF deposits derivatives assets net billions ounces drains (millions) With With Total Equity Bonds Money on monetary banks and market foreign authorities notes instruments currency and the BIS Outstanding amounts (international investment position) ,8 176,3 365,213 4,6 5,2 139,7 6,3 22,5 11,7,5 79,3 3,8,3, 24,6-21,5 5, ,2 21, 353,688 4,6 3,6 138, 7,2 22, 18,5,4 87,8 2,3,3, 44,3-38,5 5, ,2 217, 349,19 4,7 7,3 145,1 7,6 8, 129,5,6 111,3 17,6,,1 262,8-245,7 5,5 29 Q2 381,5 229,8 347,546 4,2 11,3 136,2 9,5 6,6 119,9,5 99,3 2,,2, 77,6-65,6 5,4 Q3 43,8 236,1 347,2 49,8 11,7 133,2 12,7 7,1 113,2,5 89,8 22,9,2, 56,7-42,4 5,9 Q4 462,4 266, 347,163 5,8 1, 135,5 12,3 8,1 115,2,5 92, 22,7 -,1, 32,1-24,5 51,2 21 Mar. 498,7 287,3 347,176 52,7 12,2 146,5 1,1 1,6 126, ,3, 28,8-23, 53, Apr. 521,6 37,5 347,173 53, 12,3 148,8 9,7 12, 127, ,3, 28, -22,1 53,4 Transactions 27 5,1-3,2 -,3 -,9 8,8 1, 1,6 6,2, 14,5-8,3,, ,4-2,7 - -,1 3,8 2,4 5, -15,7 11,8,1 15,8-4,1 1,3, ,5-2, -,8 2,7-5,9 3,7-1,2-9,5, -14,1 4,6 1,2, Q3 -,3 -,2 -,3,6-1, 2,3,3-3,8, -7, 3,2,2, Q4,1, - 1, -2, 1,2 -,5,5 1,1, 1,5 -,4,1, Q1 4, Growth rates 26,3-2,4-11,6-49, 7,7-48,4 12,7 13,4, 29,2-15, ,6-1,7-7,3-18,3 6,3 14,9 6,4 5,7 1,1 18,6-27, , -1,3 - -2,6 15,3 1,7 67,7-68,9 1,8 28, 17,9-2, Q3-1,1-1,3 - -2,9 2,8-6,2 6,3-7,1-2,7 1,3-8,9 34, Q4-1,2 -,9 - -2, 35,2-4, 47,5-22,6-7,3 1, -12,8 25, Q1 1, Gross external debt Total By instrument By sector (excluding direct investment) Loans, Money Bonds Trade Other debt Direct investment: General Eurosystem MFIs Other currency market and notes credits liabilities inter-company government (excluding sectors and instruments lending Eurosystem) deposits Outstanding amounts (international investment position) , ,5 217, ,9 144,1 15,8 1 48, 1 115,2 116, , , ,8 5 13,6 243, 3 41,1 157, 181, 1 22, ,8 21,7 5 22,1 2 84, ,3 5 37,6 443, ,5 17,2 175, , , 482, , ,7 29 Q ,9 4 89,6 493,7 3 53,7 183,1 164,4 1 39, ,1 313, , ,2 Q , 4 677, 546,8 3 52,3 179,4 15,8 1 44, ,4 264, , ,1 Q , ,5 57, ,3 181,1 159, 1 48, ,1 249,6 4 68,6 2 22,6 Outstanding amounts as a percentage of GDP 26 11,5 51,7 2,5 31,5 1,7 1,8 12,2 13, 1,4 53,6 21, ,7 57, 2,7 33,8 1,7 2, 13,5 13,8 2,2 58, 23, ,2 57,4 4,8 37,5 1,8 1,9 14,9 18,3 5,2 55,4 24,5 29 Q2 117, 53,8 5,4 38,6 2, 1,8 15,3 2,4 3,4 53,4 24,4 Q3 116,1 51,9 6,1 38,9 2, 1,7 15,6 21,5 2,9 52,1 24, Q4 116,7 51,4 6,4 39,3 2, 1,8 15,7 21,4 2,8 52,2 24,6 Source:. Monthly Bulletin December June 21 25S 67 83

236 7.3 Finansiell balans (miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut; transaktioner under perioden) 9. Geografisk fördelning Totalt EU-medlemsstater utanför euroområdet Kanada Kina Japan Schweiz USA Finansiella Internationella Totalt Danmark Sverige Storbritannien EU-läninstitumarknasationer Övriga EU- offshore- organidetionernder Utestående belopp (utlandsställning) Direktinvesteringar Utomlands Eget kapital/återinvesterade vinstmedel Övrigt kapital I euroområdet Eget kapital/återinvesterade vinstmedel Övrigt kapital Portföljinvesteringstillgångar Aktier Skuldinstrument Obligationer Penningmarknadsinstrument Övriga investeringar Tillgångar Offentlig sektor MFI Övriga sektorer Skulder Offentlig sektor MFI Övriga sektorer Ackumulerade transaktioner Direktinvesteringar Utomlands Eget kapital/återinvesterade vinstmedel Övrigt kapital I euroområdet Eget kapital/återinvesterade vinstmedel Övrigt kapital Portföljinvesteringstillgångar Aktier Skuldinstrument Obligationer Penningmarknadsinstrument Övriga investeringar Tillgångar Offentlig sektor MFI Övriga sektorer Skulder Offentlig sektor MFI Övriga sektorer Övriga länder Källa:. 84 S 68Juni December 21 25

237 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 7.3 Financial account (EUR billions; outstanding amounts at end of period; transactions during period) 9. Geographical breakdown Total EU Member States outside the euro area Canada China Japan Switzer- United Offshore Interna- Other land States financial tional countries Total Denmark Sweden United Other EU EU centres organisa- Kingdom countries institutions tions Outstanding amounts (international investment position) Direct investment 527,4-93, -2,1-3,2-293,9 233,6 -,3 41,1 35,2-9,5 126,2-68,7-7,1 -,2 53,3 Abroad 3 744, ,3 34,9 93,9 865,7 26,8, 14,1 38,8 71,7 384,5 734,6 418,5,1 736,8 Equity/reinvested earnings 2 946,9 967,5 3,1 6,3 66,1 216,9, 83,3 32, 53,6 335,3 551,3 386,7, 537,4 Other capital 797,5 287,9 4,8 33,6 25,7 43,8, 2,7 6,9 18,1 49,2 183,4 31,9, 199,4 In the euro area 3 217, 1 348,3 37, 124, ,7 27,1,3 63, 3,6 81,2 258,3 83,3 425,6,3 233,4 Equity/reinvested earnings 2 45,5 1 96,8 28,3 97,4 956,9 13,9,2 5,6,8 68,7 191,1 59,8 284,1,1 122,5 Other capital 811,6 251,5 8,7 26,7 22,8 13,2,1 12,4 2,9 12,5 67,2 212,5 141,6,2 11,9 Portfolio investment assets 3 763, ,2 63,7 122,4 895,5 8,7 8, 82,8 25,6 213,4 95, ,8 458,4 3,5 389,8 Equity 1 162,7 228,7 6,4 19,9 191,7 9,8,9 18,2 22,8 84,5 81,3 378,8 197,8 2, 148,6 Debt instruments 2 61,3 1 13,6 57,3 12,5 73,7 71, 79,1 64,6 2,9 128,8 14,1 847, 26,6 28,5 241,3 Bonds and notes 2 179,1 849,1 5,3 81,5 569,1 7,3 77,8 61,6 2,3 61,7 12,6 75,4 238,2 28,4 219,9 Money market instruments 422,1 164,5 6,9 21, 134,6,6 1,3 3,,6 67,1 1,5 141,5 22,4,1 21,4 Other investment -184,8-91,1 51,1 28, -11,4 18,8-168,6-6,2-16, -1,2-131,2-286,3 -,4 1,8 354,8 Assets 5 468, ,7 1,9 83,3 2 2,2 21,8 13,4 25,7 34, 19,4 276,5 852,5 638,2 58,7 1 54, General government 11, 15,,7,4 3,6,7 9,7, 1,8,2,1 3,4 1,4 4,1 39,1 MFIs 3 39, ,1 83,9 58, ,1 167,9 1,9 16,8 14,5 79, 164,5 418,9 367,7 18,2 498,8 Other sectors 2 58,3 673,5 16,4 24,6 597,5 33,3 1,8 8,9 17,7 3,3 111,9 43,2 269,2,5 516,2 Liabilities 5 653,6 2 51,8 49,8 55,3 2 13,6 93, 182, 32, 5, 119,5 47, ,8 638,6 57, 699,2 General government 61,9 32,5,,1 2,5, 29,7,,,6,5 7,,3 17,7 3,3 MFIs 4 234,1 1 97,6 38,9 33, ,9 7, 1,2 24,4 32,1 91,2 328,7 751,1 535,1 36,8 527,2 Other sectors 1 357,6 57,8 1,8 21,7 463,2 23, 52, 7,5 17,9 27,8 78,6 38,8 13,2 2,5 168,7 29 Q1 to 29 Q4 Cumulated transactions Direct investment 95,7 46,9,6-2,2 37, 11,5, -6, 4,7-1,9 3,9 -,8 37,6 -,2 11,6 Abroad 314,4 9,7 2,2 1,8 7,4 7,2, 5,5 4,9 -,4 33, 66,9 66,9, 46,9 Equity/reinvested earnings 227, 62,7 1,1 8,9 45,4 7,2, 4,8 3,1,6 17,4 56,4 51,6, 3,4 Other capital 87,4 28, 1,1 1,9 25,,,,6 1,8-1, 15,5 1,6 15,3, 16,6 In the euro area 218,6 43,8 1,7 13, 33,4-4,3, 11,4,2 1,6 29,1 67,7 29,3,2 35,4 Equity/reinvested earnings 212,3 59,,7 16,7 45,7-4,1, 12,3,3 2,3 15,7 81,4 21,5,2 19,6 Other capital 6,3-15,3,9-3,8-12,3 -,1, -,8 -,1 -,7 13,4-13,7 7,9, 15,7 Portfolio investment assets 74,2 56,4 14,4 19,9-5,3 3,8 23,6 1,1 7,8-28,2 4,9 14, -58,5,3 76,5 Equity 46,6 16,4,9 3,2 1,8 1,3,1 3, 8,8 1,9 4, 11,2-3,9, 32,2 Debt instruments 27,6 4, 13,5 16,7-16,1 2,4 23,4-1,9-1, -3,2,8 2,8-27,6,2 44,3 Bonds and notes 29,3 4,8 12,4 18,4-11,4 1,5 19,9-1,6 -,7-25,5-1,3-9,3-2,8 -,2 47,9 Money market instruments -1,8 -,8 1,1-1,7-4,7,9 3,5 -,3 -,3-4,7 2,1 12,1-6,8,4-3,6 Other investment 221,2-11, -6,3-4,1 4,5-1,8 5,8 4, 1, 29,8 25,5 2,5 21,1 11,3-61, Assets -58,8-16,6 3,6,3-159,7-7,4 2,6 -,5-1,7-14,2-72,7-144,5-29, -,3-85,2 General government 9,5 7,4 -,5 4,7 2,3,,8, -,1,,,1 -,2 1,2 1,2 MFIs -416,8-193,6 5,6-4,4-186,1-8,3 -,3-1,6-4, -1,8-49,9-66,9-15,2-1,5-73,1 Other sectors -11,5 25,6-1,5, 24,1 1, 2,1 1,1 2,4-3,3-22,8-77,7-13,5, -13,3 Liabilities -729,9-149,6 9,9 4,4-164,2 3,5-3,2-4,5-2,7-44, -98,2-345, -5, -11,6-24,3 General government -6,9-4,3,,,6, -5,,1, -,2 -,3 -,4, -2,,3 MFIs -586, -127,7 11,4 4,8-142,3 2,7-4,2-3,8-3,1-45, -98,6-234,1-55, -9,5-9,3 Other sectors -137,1-17,6-1,5 -,4-22,5,8 6, -,8,3 1,2,7-11,5 5, -,1-15,3 Source:. S 68 Monthly Bulletin June 21 December 25 S 85

238 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Externa transaktioner och utlandsställning 7.4 Monetär uppställning av betalningsbalansen 1) (miljarder euro; transaktioner) Poster i betalningsbalansen som speglar nettotransaktioner genomförda av MFI Totalt Bytesbalans och kapitalbalans Transaktioner genomförda av icke-mfi Direktinvesteringar Portföljinvesteringar Övriga investeringar Av inhemska enheter utomlands Av utländs ka enheter i euroområdet Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Aktier Aktier Skuldinstrument Skuldinstrument Finansiella derivat Restpost månaders ackumulerade transaktioner 7 D BV ie kt ta ilgn a i npg os sb ta el r a ni s bi e ts a lm nmi nag ns db ra al ag n s e n s o m s p e g l a r u t v e c k l i n g e n i M F I : s u t l ä n d s k a n e t t o t r a n s a k t i o n e r 1 ) (miljarder (miljarder euro; 12-månaders euro; nettoflöden) ackumulerade transaktioner) spegling av MFI:s utländska nettotransaktioner, totalt bytesbalans och kapitalbalans icke-mfi:s direkt- och portföljinvesteringar i aktier utomlands icke-mfi:s portföljinvesteringsskulder i form av skuldinstrument? Källa:. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 2) Exklusive andelar i penningmarknadsfonder. 3) Exklusive räntebärande värdepapper med löptid upp till 2 år emitterade av MFI i euroområdet. 86 S December 25 Juni 21 S 69

239 STATISTIK EURO AREA FÖR EUROOMRÅDET STATISTICS External transactions and positions 7.4 Monetary presentation of the balance of payments 1) (EUR billions; transactions) B.o.p. items mirroring net transactions by MFIs Total Current Transactions by non-mfis Financial Errors and derivatives and capital Direct investment Portfolio investment Other investment omissions account balance By By non- Assets Liabilities Assets Liabilities resident resident units units in Equity Debt Equity Debt abroad euro area instruments instruments ,3 25,6-459,4 395, -38,8-162,6 144,5 218,4-394,3 228,5-64, -7, ,1-137, -329,3 124,5 65,5-22,4-22,2 435,4-143,8 67,7-62,4-2,2 29 9,4-47,8-289, 211,1-49,5-125,4 133,4 267,1 92, -143,9 39,9 2,4 29 Q1-38,4-35,8-83,6 36,5 32,5 4,9-48,1 116,5-13,3-48,8 15,8-15,1 Q2 77,9-19,8-79,7 85,7-9,7-73,1 46,3 9,2 64,5-58,3 22,9 8,9 Q3 3,5-2,2-63,3 36,9-35,9-23,2 77,7 33,4,7-3,9-4,5 14,8 Q4 47,4 9,9-62,3 52, -36,3-34,1 57,5 27, 4,2-6, 5,8-6,2 21 Q1-68,2-16,9-47,1 24,5-13,2-55,5 27,8-1,8 -,6 12,8 4,8-3, 29 Mar. 3,6-7,2-37,5 15,3 11,8 1, -12, 25,6-13,9 9,5 5,6-3,6 Apr. 18,1-8,2-58,8 72,8 5,3-45,9-26, 42,3-7,5 41, 13, -9,9 May 6,3-13,5-5,3 2,6-1,9-33,9 26,5 29,9 83,7-113,4 9,4 4,1 June 53,6 1,8-15,7-7,6-13,1 6,7 45,8 18, -11,8 14,1,5 14,8 July,6 9, -1,8 18,9-16,5-21,2 35,3-33,5 2,2,3 6,4 1,4 Aug. 2,4-5,5-13,9 17,1-12,1-22,1 48,3 5,1 9,4-12,2-9,8 16,3 Sep. -17,5-5,6-38,6,9-7,3 2,1-5,9 61,8-1,9-18,9-1,1-11,9 Oct. 15,, -31, 28,9-13,5-12,7-12,7 43,5-19,2 31,5 1,8-1,5 Nov. -3,1-1, -15,7 1,4-14,9-19,7 12,4 1,5 7,8 8,9 -,1-1,8 Dec. 35,5 1,9-15,6 12,7-7,9-1,8 57,8-27,1 51,6-46,4 4,1-2,8 21 Jan. -11,1-13, -5,5 4,5 2,4-23,5 18,6-9,4 13,1-1,8 5,1-1,5 Feb. -23,4-5,3-1,2 1,1-2,5-7,3 8,7 13,3-1,9-2,1 -,1,7 Mar. -33,7 1,4-31,4 9,8-13,1-24,7,5-5,7-2,8 34,8 -,2-2,3 12-month cumulated transactions 21 Mar. 6,6-28,9-252,5 199,1-95,1-185,9 29,3 148,8 14,7-82,3 29, 14,5 C34 Main b.o.p. items mirroring developments in MFI net external transactions 1) (EUR billions; 12-month cumulated transactions) 6 total mirroring net external transactions by MFIs current and capital account balance direct and portfolio equity investment abroad by non-mfis portfolio investment liabilities of non-mfis in the form of debt instruments Source:. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. Monthly Bulletin December June 21 25S 69 87

240 7.5 Varuhandel 1. Värden, volymer och enhetsvärden per varugrupp (säsongrensat, om inget annat anges) Totalt Export (f.o.b.) (ej säsongrensat) Import (c.i.f.) Totalt Memo: Totalt Memo: Export Import Halvfabrikat Kapitalvaror Konsumtionsvaror Tillverkning Halvfabrikat Kapitalvaror Konsumtionsvaror Tillverkning Värden (miljarder euro; årliga procentuella förändringar för kolumnerna 1 och 2) Olja Volymindex (2 = 1; årliga procentuella förändringar för kolumnerna 1 och 2) 2. Priser (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) Exportpriser inom industriproduktionen (f.o.b.) Importpriser inom industrin (c.i.f.) Totalt (index: 25 = 1) Totalt Energi Memo: Tillverkning Totalt (index: 25 = 1) Totalt Memo: Tillverkning Halvfabrikat Kapitalvaror Konsumtionsvaror Halvfabrikat Kapitalvaror Konsumtionsvaror Energi % av total 1, 1, 32,2 46,3 17,7 3,8 99,4 1, 1, 28,4 27,9 22,1 21,6 81, Källa: Eurostat. 1) Produktgrupper enligt klassificeringen i Broad Economic Categories. Till skillnad från produktgrupperna i tabell inkluderar grupperna halvfabrikat och konsumtionsvaror jordbruksoch energiprodukter. 2) Produktgrupper enligt klassificeringen i industriella huvudgrupper. Till skillnad från produktgrupperna i tabell inkluderar halvfabrikat och konsumtionsvaror inte energiprodukter, och jordbruksprodukter omfattas inte. Tillverkning har en annan sammansättning jämfört med de uppgifter som visas i kolumnerna 7 och 12 i tabell De uppgifter som visas är prisindex som följer rena prisändringar för en korg av produkter och är inte enkla förhållanden mellan värde och volym som i tabell 7.5.1, som påverkas av ändringar i sammansättningen och kvaliteten på handelsvaror. Dessa index skiljer sig från BNP-deflatorerna för import och export (visas i tabell 5.1.3) främst på grund av att dessa deflatorer inkluderar alla varor och tjänster och täcker gränsöverskridande handel inom euroområdet. 3) Exportpriserna inom industriproduktionen hänvisar till direkta transaktioner mellan inhemska producenter och icke-inhemska kunder. Till skillnad från uppgifterna för värden och volymer i tabell 7.5.1, omfattas inte export från grossister eller återexport. 88 S 7Juni December 21 25

241 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 7.5 Trade in goods 1. Values and volumes by product group 1) (seasonally adjusted, unless otherwise indicated) Total (n.s.a.) Exports (f.o.b.) Imports (c.i.f.) Total Memo item: Total Memo items: Exports Imports Intermediate Capital Consumption Manufacturing Intermediate Capital Consumption Manufacturing Oil Values (EUR billions; annual percentage changes for columns 1 and 2) 28 3,9 8, ,6 771, 338, 414,1 1 34, ,6 1 19,2 233,1 333,9 1 21,8 293, ,1-22, ,6 625,5 261,6 352,9 1 61, ,3 725,6 191,7 313, 838, 174,5 29 Q2-22,9-26,9 31,3 153,4 63,7 85,2 258,3 34,5 173, 47,4 77,4 24,4 41,7 Q3-19,5-25,7 319,1 157,2 64,6 88,6 266,3 313,3 179,8 47,5 78,6 27,3 47,6 Q4-8,6-14,5 33,2 163,1 67,2 92,5 275,8 32,5 189,3 47,2 77,8 211,3 49,2 21 Q1 12,6 9,2 353, ,2 347, ,5. 29 Oct. -17,1-22,3 18,2 53,9 22,4 29,7 91,5 14,8 61,7 15,2 25,7 69,6 15,9 Nov. -6, -13,8 19,8 53,8 21,3 31,9 9,5 16,2 63,4 15,8 25,7 69,9 16,7 Dec. -,7-5,4 112,2 55,3 23,4 3,9 93,8 19,5 64,3 16,3 26,4 71,8 16,6 21 Jan. 4,2 1, 112,3 56,4 2,3 31,4 92, 11,7 66,5 16,2 26,7 73,8 17,3 Feb. 9,9 6,2 116,1 57,6 22,3 32,1 94,4 112,6 67,6 16,1 26,1 74, 15,9 Mar. 22,2 19,9 124, ,8 124, ,6. Volume indices (2 = 1; annual percentage changes for columns 1 and 2) 28 1,4,1 143,4 136,7 154,2 147, 142,3 127, 119,2 14,4 144,4 133,3 18, ,7-14,6 119,2 114,7 117,6 128,2 115,6 18,7 11,2 114,7 135, 11,3 97,1 29 Q2-21,6-19,3 116,6 113,4 115, 124, 112,8 16, 97,5 111,4 133,8 17,2 97,7 Q3-17,4-15,9 119,2 115,4 115,9 128,2 116,1 17,1 99,7 115,3 135,5 19,9 95,3 Q4-6, -7,8 123,7 119,8 121,3 134,8 12,9 11,7 14,1 116,5 137,6 114, 95,5 21 Q Oct. -14,3-13,9 122,1 119,6 121,8 129,6 12,7 19,5 14, 112,5 136,9 113, 96,5 Nov. -3,1-6,2 123,7 118,2 116,1 141,2 119,2 11,5 13,9 117,4 136,5 113,3 95,4 Dec. 1,2-2,4 125,4 121,7 126, 133,7 122,9 112,2 14,5 119,6 139,4 115,6 94,6 21 Jan. 3,7-3,2 124,4 121,6 11,5 133,9 119,5 11,9 13,5 116,2 136,7 116,4 94,7 Feb. 9,1 1,4 127,5 123,7 12,3 134,3 121,8 111,6 13,2 114,2 134,8 116,5 86,6 Mar Prices 2) (annual percentage changes, unless otherwise indicated) Industrial producer export prices (f.o.b.) 3) Industrial import prices (c.i.f.) Total Total Memo Total Total Memo (index: item: (index: item: 25 = 1) Intermediate Capital Consumer Energy Manufac- 25 = 1) Intermediate Capital Consumer Energy Manufacgoods goods goods turing goods goods goods turing % of total ,5 1,6 1,5 -,4 2,4 25,2 1,5 112,7 6,5,2-3,4 2,4 28,2,8 29 1,9-2,5-4,1,6,5-26,5-2,5 12,2-9,4-5,8 -,8,2-26,5-3,8 29 Q3 1,9-4, -6,2,7,4-34, -3,8 12,3-13, -7,8-1, -,3-33,8-5,2 Q4 1,6-2, -5,2-1,1 -,5 6,8-1,9 13,4-3,3-4,9-2,1-2,9-2,9-3,2 21 Q1 12,5 1,3 -,3 -,2,6 37,8 1,4 17,6 6,1 2,5-1,1 -,9 26,7 1,5 29 Nov. 1,7-2,2-5,4-1,6 -,7 1,6-2, 13,4-3,5-5,5-2,4-3,6-2,3-3,6 Dec. 1,6 -,2-3,7 -,6,3 33,1 -,1 13,9 1,9-2, -1,7-2, 15,1-1, 21 Jan. 11,8,4-1,7 -,7,4 32,2,5 16,1 4,6,5-1,4-1,3 22,9,4 Feb. 12,6 1,2 -,4 -,1,4 36,5 1,3 17,3 5,6 2, -1,1-1,2 25,3 1,1 Mar. 13,3 2,3 1,3,3 1,1 44,4 2,4 19,3 8,1 5, -,8 -,3 31,7 2,9 Apr. 14,4 3,6 3,7,3 1,6 47,5 3,7 111,7 11,1 8,5 -,1,5 4,4 4,6 Source: Eurostat. 1) Product groups as classified in the Broad Economic Categories. Unlike the product groups shown in Table 2, intermediate and consumption product groups include agricultural and energy products. 2) Product groups as classified in the Main Industrial Groupings. Unlike the product groups shown in Table 1, intermediate and consumer goods do not include energy products, and agricultural goods are not covered. Manufacturing has a different composition compared with the data shown in columns 7 and 12 of Table 1. Data shown are price indices which follow the pure price change for a basket of products and are not simple ratios of the value and volume data shown in Table 1, which are affected by changes in the composition and quality of traded goods. These indices differ from the GDP deflators for imports and exports (shown in Table 3 in Section 5.1), mainly because those deflators include all goods and services and cover cross-border trade within the euro area. 3) Industrial producer export prices refer to direct transactions between domestic producers and non-domestic customers. Contrary to the data shown for values and volumes in Table 1, exports from wholesalers and re-exports are not covered. S 7 Monthly Bulletin June 21 December 25 S 89

242 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Externa transaktioner och utlandsställning 7.5 Varuhandel (miljarder euro, om inget annat anges, säsongrensat) 3. Geografisk fördelning Totalt EU-medlemsstater utanför euroområdet Ryssland Schweiz Turkiet USA Asien Afrika Latinamerika Danmark Sverige Storbritannien Andra Kina Japan Övriga EU-länder länder i Asien Övriga länder Export (f.o.b.) andel, % av total export Import (c.i.f.) andel, % av total import Saldo Källa: Eurostat.. 9 S December 25 Juni 21 S 71

243 STATISTIK EURO AREA FÖR EUROOMRÅDET STATISTICS External transactions and positions 7.5 Trade in goods (EUR billions, unless otherwise indicated; seasonally adjusted) 3. Geographical breakdown Total EU Member States outside the euro area Russia Switzer- Turkey United Asia Africa Latin Other land States America countries Denmark Sweden United Other EU China Japan Kingdom countries Exports (f.o.b.) ,6 35,1 53,9 22,4 233,7 78,6 86,7 42,7 186,9 39,4 65,7 33,7 1,1 68,1 145, ,6 27,5 41,1 174,6 177, 49,4 78,7 34,4 152,1 282,4 68, 28,7 91,6 53,9 113,1 28 Q4 362,5 8, 11,5 48,5 52,3 18, 21,1 8,4 44,2 74,1 15,8 8,1 24,9 17,2 34, 29 Q1 316,1 7,3 9,9 42,6 43,6 12,6 2,2 7,7 39,3 66,5 15,2 7,1 23,4 13, 29,8 Q2 31,3 6,7 9,8 42,7 42,9 12,1 19,1 8,3 38,3 69,6 16,8 7,1 22,6 12,4 25,7 Q3 319,1 6,8 1,5 44,5 44,8 12,1 19,3 9, 36,4 71, 17,4 7,2 22,4 14, 28, Q4 33,2 6,7 1,8 44,7 45,6 12,6 2,1 9,3 38,1 75,2 18,6 7,4 23,1 14,4 29,5 21 Q1 353, ,2 21,3 1,8 41,6 81,3 22,2 8, 24,8 16,7. 29 Oct. 18,2 2,2 3,6 15,1 15,3 4,1 6,5 3, 12,5 24,6 6,1 2,4 7,6 4,7 9,1 Nov. 19,8 2,2 3,5 14,4 15, 4,2 6,9 3,1 12,8 24,6 6,3 2,4 7,7 4,8 1,5 Dec. 112,2 2,2 3,6 15,3 15,3 4,2 6,7 3,2 12,9 26,1 6,2 2,6 7,8 4,9 9,9 21 Jan. 112,3 2,2 3,7 15,2 15,2 4,2 7, 3,4 12,8 25,7 7, 2,6 7,9 4,8 1,2 Feb. 116,1 2,2 3,8 14,9 15,5 4,4 6,9 3,6 12,8 26,7 7,4 2,7 8,3 5,8 11,3 Mar. 124, ,6 7,4 3,8 16, 28,9 7,9 2,8 8,6 6,1. Percentage share of total exports 29 1, 2,2 3,2 13,7 13,9 3,9 6,2 2,7 11,9 22,1 5,3 2,3 7,2 4,2 8,9 Imports (c.i.f.) ,6 3,7 52,1 164,7 184,9 122, 7, 32,4 135,8 48,5 185, 57,4 141,2 81,7 115, ,3 26,4 37,7 125,6 162,1 81,4 64,9 26,3 116, 376,7 159, 42,9 93,6 59,1 88,5 28 Q4 373,4 7,3 11,4 36,6 43, 24,8 17,4 7,1 33,2 114, 47,4 13,3 3,9 2,2 27,5 29 Q1 319,9 6,9 9,5 31,3 38,8 17,8 16,7 6,6 31,8 97,1 41,4 11,5 23,8 14,7 25, Q2 34,5 6,5 8,9 3,6 39,3 18,1 16,1 6,3 3,3 92,2 39,4 1,1 22,9 14,2 19,1 Q3 313,3 6,7 9,7 31,6 41,1 21,8 16,1 6,6 26,1 93,3 38,9 1,7 22,7 14,8 22,8 Q4 32,5 6,4 9,6 32, 42,9 23,7 16, 6,8 27,8 94,1 39,2 1,6 24,3 15,4 21,6 21 Q1 347, ,3 16,9 7,3 28,3 18,5 46,1 11,6 26,6 16,3. 29 Oct. 14,8 2,2 3,1 1,8 14,3 7,8 5,2 2,3 9,1 31, 12,7 3,5 7,3 4,9 6,7 Nov. 16,2 2,1 3,1 1,2 14, 7,9 5,3 2,3 9,3 31,2 12,9 3,6 8,5 5,2 7, Dec. 19,5 2,1 3,4 11, 14,5 7,9 5,5 2,2 9,4 31,9 13,6 3,5 8,5 5,3 7,8 21 Jan. 11,7 2, 3,2 11,2 14,4 8,2 5,5 2,4 9,5 34, 13,3 3,8 8,2 5,2 6,8 Feb. 112,6 2, 3,3 11,4 14,8 7,2 5,6 2,4 9,2 34,2 14,2 3,6 8,8 5,4 8,3 Mar. 124, ,9 5,7 2,5 9,6 4,3 18,6 4,2 9,6 5,8. Percentage share of total imports 29 1, 2,1 3, 1, 12,9 6,5 5,2 2,1 9,2 29,9 12,6 3,4 7,4 4,7 7, Balance 28-49,9 4,4 1,8 55,7 48,8-43,5 16,8 1,4 51,1-171,1-119,3-23,6-41,1-13,6 3, ,4 1, 3,4 49, 14,9-32, 13,8 8,1 36,1-94,4-9,9-14,2-2, -5,2 24,6 28 Q4-1,9,7, 12, 9,4-6,9 3,7 1,3 11, -39,9-31,6-5,2-6, -2,9 6,5 29 Q1-3,9,4,5 11,3 4,8-5,2 3,5 1,2 7,5-3,6-26,2-4,4 -,4-1,6 4,8 Q2 5,8,2,9 12,1 3,6-6, 3, 2, 7,9-22,6-22,6-3,1 -,2-1,7 6,6 Q3 5,8,1,8 12,9 3,8-9,7 3,2 2,5 1,3-22,2-21,5-3,6 -,2 -,8 5,2 Q4 9,7,3 1,2 12,7 2,8-11,1 4,1 2,5 1,3-18,9-2,6-3,2-1,2-1, 8, 21 Q1 5, ,1 4,4 3,5 13,3-27,2-23,9-3,6-1,8,4. 29 Oct. 3,4,,5 4,2 1, -3,7 1,2,7 3,4-6,4-6,6-1,1,3 -,2 2,4 Nov. 3,6,1,4 4,1 1, -3,7 1,6,9 3,5-6,6-6,6-1,2 -,8 -,4 3,5 Dec. 2,7,2,3 4,3,8-3,7 1,2 1, 3,4-5,8-7,4 -,9 -,7 -,4 2,1 21 Jan. 1,6,2,5 4,,8-4, 1,5 1, 3,3-8,3-6,3-1,2 -,3 -,4 3,3 Feb. 3,4,2,5 3,5,7-2,9 1,2 1,2 3,6-7,5-6,8-1, -,5,5 3, Mar., ,3 1,7 1,3 6,4-11,4-1,8-1,4-1,,4. Source: Eurostat. Monthly Bulletin December June 21 25S 71 91

244 88.1 Effektiva växelkurser 1) V Ä X E L K U R S E R (genomsnitt för perioden; index: 1 kv 1999 = 1) EER-21 EER-41 Nominell Realt KPI Realt PPI Real BNPdeflator Real ULCM Real ULCT Nominell Realt KPI förändring i % jämfört med föregående månad förändring i % jämfört med föregående år D 3 5 E f f e k t i v a v ä x e l k u r s e r (månadsgenomsnitt; index: 1 kv 1999 = 1) Nominell EER-21 Real KPI-deflaterad EER-21 D 3 6 B i l a t e r a l a v ä x e l k u r s e r (månadsgenomsnitt; index: 1 kv 1999 = 1) USD/EUR JPY/EUR GBP/EUR Källa:. 1) För en definition av grupper av handelspartner och övrig information, se Allmänna anmärkningar. 92 S 72Juni December 21 25

245 8 EXCHANGE 8.1 Effective exchange rates 1) (period averages; index: 1999 Q1=1) RATES STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET EER-21 EER-41 Nominal Real Real Real Real Real Nominal Real CPI PPI GDP ULCM ULCT CPI deflator ,3 16,8 15,2 12,7 16,9 11, 113, 14, ,5 11,1 17,4 15,7 112,8 14,7 118, 17, ,7 11,6 15,9 16,9 119, 16,6 12,6 17,8 29 Q1 19,9 19,2 14,7 15,2 116,9 15,1 119, 16,9 Q2 111,1 11,2 15,3 16,5 119,9 16,4 119,8 17,4 Q3 112,1 11,9 16,2 17,4 119, 16,6 121, 18,1 Q4 113,8 112,2 17,3 18,6 12,2 18,1 122,5 18,8 21 Q1 18,7 16,9 12, ,9 13,2 29 May 11,8 19,9 15, ,5 17,1 June 112, 111,2 16, ,7 18,3 July 111,6 11,5 15, ,5 17,7 Aug. 111,7 11,6 16, ,6 17,8 Sep. 112,9 111,6 16, , 18,7 Oct. 114,3 112,8 18, , 19,5 Nov. 114, 112,5 17, ,9 19,2 Dec. 113, 111,2 16, ,7 17,8 21 Jan. 11,8 18,9 14, ,1 15,3 Feb. 18, 16,1 11, ,2 12,5 Mar. 17,4 15,7 11, ,2 11,8 Apr. 16,1 14,4 1, ,5 1,2 May 12,8 11,2 97, ,9 97, Percentage change versus previous month 21 May -3,1-3,1-2, ,2-3,2 Percentage change versus previous year 21 May -7,2-8, -7, , -9,5 C35 Effective exchange rates (monthly averages; index: 1999 Q1=1) C36 Bilateral exchange rates (monthly averages; index: 1999 Q1=1) 15 nominal EER-21 real CPI-deflated EER USD/EUR JPY/EUR GBP/EUR Source:. 1) For a definition of the trading partner groups and other information, please refer to the General Notes. S 72 Monthly Bulletin June 21 December 25 S 93

246 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Växelkurser 8.2 Bilaterala växelkurser (genomsnitt för perioden; nationella valutaenheter per euro) Danska kronor Svenska kronor Pund sterling Japanska yen Schweiziska Sydkoreans ka franc won USdollar Hongkongdollar Singaporianska dollar Kanadensiska dollar Norska kronor Australiska dollar förändring i % jämfört med föregående månad förändring i % jämfört med föregående år Tjeckiska koruny Estniska kronor Lettiska lats Litauiska litas Ungerska forint Polska zloty Bulgariska lev Nya rumänska leu Kroatiska kuna Nya turkiska lire förändring i % jämfört med föregående månad förändring i % jämfört med föregående år Brasiliansk real 1) Kinesiska yuan renminbi Isländska kronor Indiska rupier 3) Indonesiska rupier Malaysiska ringgit Nyzeeländska dollar Mexikanska peso 1) Filippinska peso Ryska rubel Sydafrikans ka rand Thailänds ka baht förändring i % jämfört med föregående månad förändring i % jämfört med föregående år Källa:. 1) För dessa valutor beräknar och offentliggör fr.o.m. den 1 april 25 referensväxelkurser gentemot euron. Tidigare uppgifter är ungefärliga. 2) Den senaste kursen för den isländska kronan är från den 3 december 28. 3) För denna valuta beräknar och offentliggör fr.o.m. den 1 januari 29 referensväxelkurser gentemot euron. Tídigare uppgifter är ungefärliga. 94 S December 25 Juni 21 S 73

247 STATISTIK EURO AREA FÖR EUROOMRÅDET STATISTICS Exchange rates 8.2 Bilateral exchange rates (period averages; units of national currency per euro) Danish Swedish Pound US Japanese Swiss South Korean Hong Kong Singapore Canadian Norwegian Australian krone krona sterling dollar yen franc won dollar dollar dollar krone dollar ,456 9,251, , ,25 1, ,99 1,6912 2,636 1,4678 8,165 1, ,456 9,6152, , ,45 1, ,9 11,4541 2,762 1,5594 8,2237 1, ,4462 1,6191,8994 1, ,34 1, ,9 1,8114 2,241 1,585 8,7278 1, Q3 7,4442 1,4241, , ,82 1, ,14 11,854 2,57 1,574 8,7397 1,7169 Q4 7,4424 1,359,9483 1, ,69 1, ,91 11,4555 2,64 1,564 8,3932 1, Q1 7,4426 9,9464,8876 1, ,48 1, ,41 1,7364 1,9395 1,4383 8,12 1, Nov. 7,4415 1,3331, , ,97 1, ,17 11,5588 2,711 1,585 8,4143 1,6223 Dec. 7,4419 1,485, , ,21 1, ,3 11,3296 2,392 1,5397 8,466 1, Jan. 7,4424 1,1939,8835 1, ,34 1, ,76 11,783 1,993 1,4879 8,1817 1,5624 Feb. 7,444 9,955,8764 1, ,46 1, ,7 1,635 1,9326 1,4454 8,971 1,5434 Mar. 7,4416 9,7277,916 1, ,3 1, ,59 1,5313 1,899 1,3889 8,369 1,4882 Apr. 7,4428 9,6617, , ,33 1, ,53 1,465 1,855 1,3467 7,9323 1,4463 May 7,4413 9,6641, , ,83 1, ,81 9,7843 1,753 1,36 7,897 1,4436 Percentage change versus previous month 21 May,, -2, -6,3-7,6-1,1-1,9-6, -5,4-3, -,5 -,2 Percentage change versus previous year 21 May -,1-8,7-3,1-7,9-12,1-6,2-14,3-7,5-12,2-16,9-1,3-19, Czech Estonian Latvian Lithuanian Hungarian Polish Bulgarian New Roma- Croatian New Turkish koruna kroon lats litas forint zloty lev nian leu kuna lira ,766 15,6466,71 3, ,35 3,7837 1,9558 3,3353 7,3376 1, ,946 15,6466,727 3, ,51 3,5121 1,9558 3,6826 7,2239 1, ,435 15,6466,757 3, ,33 4,3276 1,9558 4,2399 7,34 2, Q3 25,597 15,6466,719 3, ,35 4,1978 1,9558 4,2263 7,3232 2,1444 Q4 25,923 15,6466,784 3, ,88 4,1745 1,9558 4,268 7,2756 2, Q1 25,868 15,6466,787 3, ,52 3,9869 1,9558 4,1135 7,2849 2, Nov. 25,812 15,6466,788 3, ,92 4,1646 1,9558 4,2896 7,2952 2,2262 Dec. 26,89 15,6466,777 3, ,22 4,1439 1,9558 4,2284 7,297 2, Jan. 26,133 15,6466,788 3, ,43 4,73 1,9558 4,1383 7,2938 2,128 Feb. 25,979 15,6466,79 3, ,21 4,144 1,9558 4,1196 7,329 2,756 Mar. 25,541 15,6466,783 3, ,4 3,896 1,9558 4,866 7,2616 2,821 Apr. 25,38 15,6466,776 3, ,53 3,8782 1,9558 4,136 7,2594 1,9983 May 25,663 15,6466,775 3, ,78 4,567 1,9558 4,1767 7,263 1,9459 Percentage change versus previous month 21 May 1,4,,, 4,2 4,6, 1,1, -2,6 Percentage change versus previous year 21 May -4,, -,2, -1,8-8,,,2-1,2-8,4 Brazilian Chinese Icelandic Indian Indonesian Malaysian Mexican New Zealand Philippine Russian South African Thai real 1) yuan renminbi krona 2) rupee 3) rupiah ringgit peso 1) dollar peso rouble rand baht ,6633 1, ,63 56, ,33 4,776 14,9743 1, ,26 35,183 9, , ,6737 1, ,83 63, ,16 4, ,2911 2,77 65,172 36,427 12,59 48, ,7674 9, , ,74 4,979 18,7989 2, ,338 44, , ,84 29 Q3 2,6699 9,772-69, ,93 5,333 18,9695 2, ,815 44,773 11, ,575 Q4 2,573 1,95-68, ,42 5,275 19,33 2,297 69,8 43,574 11,757 49, Q1 2,4917 9, , ,32 4,659 17,6555 1,951 63,593 41,2697 1, , Nov. 2,5777 1, , ,45 5,553 19,5478 2,45 7,165 43, , ,634 Dec. 2,5566 9, , ,84 4, ,7787 2,383 67,76 43,919 1, , Jan. 2,5383 9, , ,6 4,817 18,282 1, ,72 42,5749 1, ,15 Feb. 2,5237 9, , ,5 4, ,7154 1, ,317 41,2845 1, ,36 Mar. 2,4233 9, , ,53 4,583 17,587 1,931 61,999 4,1219 1,589 44,111 Apr. 2,355 9,155-59, ,7 4, ,3957 1, ,788 39,1335 9, ,279 May 2,275 8, , ,1 4,874 15,9856 1,81 57,315 38,277 9,6117 4,714 Percentage change versus previous month 21 May -3,4-6,2 - -3,4-4,8-4,8-2,5-4,3-4,1-2,2-2,6-5,9 Percentage change versus previous year 21 May -19,4-7, ,9-18,5-14,9-11,2-2,5-11,3-12,2-16, -13,8 Source:. 1) For these currencies the computes and publishes euro reference exchange rates as from 1 January 28. Previous data are indicative. 2) The most recent rate for the Icelandic krona refers to 3 December 28. 3) For this currency the computes and publishes euro reference exchange rates as from 1 January 29. Previous data are indicative. Monthly Bulletin December June S 73 95

248 99.1 Andra EU-länder (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) U T V E C K L I N G U TA N F Ö R E U R O O M R Å D E T 1. Ekonomisk och finansiell utveckling Bulgarien Tjeckien Danmark Estland Lettland Litauen Ungern Polen Rumenien Sverige Storbritannien HIKP Offentliga sektorns underskott(-)/överskott(+), % av BNP Offentlig bruttoskuld, % av BNP Lång statsobligationsränta, % per år; genomsnitt för perioden 3-månadersränta, % per år; genomsnitt för perioden Real BNP Bytes- och kapitalbalans i % av BNP Utlandsskuld, brutto, i % av BNP Enhetsarbetskostnader Standardiserad arbetslöshet, % av arbetskraft, (säsongrensat) Källor: Europeiska kommissionen (GD Ekonomi och finans samt Eurostat); nationella uppgifter, Reuters och :s beräkningar. 96 S 74Juni December 21 25

249 9 DEVELOPMENTS OUTSIDE THE EURO AREA STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 9.1 In other EU Member States (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 1. Economic and financial developments Bulgaria Czech Denmark Estonia Latvia Lithuania Hungary Poland Romania Sweden United Republic Kingdom HICP 28 12, 6,3 3,6 1,6 15,3 11,1 6, 4,2 7,9 3,3 3,6 29 2,5,6 1,1,2 3,3 4,2 4, 4, 5,6 1,9 2,2 29 Q4,9,,9-2, -1,3 1,2 4,9 3,8 4,5 2,3 2,1 21 Q1 1,9,4 1,9, -3,9 -,4 5,8 3,4 4,6 2,7 3,3 21 Mar. 2,4,4 2,1 1,4-4, -,4 5,7 2,9 4,2 2,5 3,4 Apr. 3,,9 2,4 2,5-2,8,2 5,7 2,7 4,2 2,1 3,7 May. 1,..., General government deficit (-)/surplus (+) as a percentage of GDP 27,1 -,7 4,8 2,6 -,3-1, -5, -1,9-2,5 3,8-2,8 28 1,8-2,7 3,4-2,7-4,1-3,3-3,8-3,7-5,4 2,5-4,9 29-3,9-5,9-2,7-1,7-9, -8,9-4, -7,1-8,3 -,5-11,5 General government gross debt as a percentage of GDP 27 18,2 29, 27,4 3,8 9, 16,9 65,9 45, 12,6 4,8 44, ,1 3, 34,2 4,6 19,5 15,6 72,9 47,2 13,3 38,3 52, 29 14,8 35,4 41,6 7,2 36,1 29,3 78,3 51, 23,7 42,3 68,1 Long-term government bond yield as a percentage per annum; period average 29 Nov. 6,53 4,19 3,62-13,75 14,5 7,37 6,14 8,24 3,27 3,46 Dec. 6,61 3,98 3,53-13,75 9,1 7,69 6,22 8,66 3,24 3,6 21 Jan. 6,65 4,28 3,57-13,76 8,15 7,62 6,13 9,5 3,37 4,1 Feb. 6,5 4,33 3,5-13,62 7,15 7,69 6,9 7,92 3,28 4,2 Mar. 5,82 4,2 3,4-1,54 5,15 7,16 5,72 7,11 3,2 3,98 Apr. 5,94 3,84 3,34-1,13 5,15 6,57 5,57 6,97 3,14 3,96 3-month interest rate as a percentage per annum; period average 29 Nov. 4,8 1,8 1,56 4,54 11,87 5,39 7,56 4,19 1,19,48,61 Dec. 4,71 1,64 1,55 3,28 8,39 4,54 7,47 4,23 1,18,48,61 21 Jan. 4,44 1,55 1,46 2,74 4,77 3,7 6,78 4,24 8,56,48,61 Feb. 4,27 1,52 1,39 2,12 3,16 2,24 6,59 4,17 6,93,48,63 Mar. 4,21 1,43 1,37 1,86 2,33 1,87 6,65 4,13 6,1,49,65 Apr. 4,21 1,42 1,28 1,79 2,14 1,57 6,14 3,69 4,99,52,66 Real GDP 28 6, 2,5 -,9-3,6-4,6 2,8,6 5,1 7,3 -,4,5 29-5, -4,1-4,9-14,1-18, -14,8-6,3 1,8-7,1-5,1-4,9 29 Q3-5,4-4,4-5,4-15,6-19,2-14,7-6,8 1,4-7,1-5,8-5,3 Q4-5,9-3,2-3, -9,5-17,1-12,5-4,6 2,8-6,5-1,5-3,1 21 Q1. 1,1 -,6-2,. -2,6 -,9 2,8-2,6 2,9 -,2 Current and capital account balance as a percentage of GDP 28-23,2,2 2, -8,4-11,5-1,1-5,9-3,9-11,1 9,2-1,3 29-8,,1 3,9 7,4 11,8 7,2 1,5,1-4, 7,1-1,1 29 Q3 3, -2, 5,6 1,9 11,8 8, 2,8 -,9-2,8 7, -1,6 Q4-7,1,9 5, 9,8 14,4 13,2 2,2-1,1-3,9 4,9 -,2 21 Q1. 1,6 2,3 8,4. -,3 2,1,2-6,2 6,. Gross external debt as a percentage of GDP 27 1,4 44,5 17,6 111, 127,6 71,9 115,1 48,4 5,9 176,2 41, ,8 5, 179, 118,5 128,5 71,6 155, 56,5 56, 23,8 431,4 29 Q2 17,2 47,6 189,8 121,2 131,7 77,6 167,8 6, 61,5 211,6 39,7 Q3 17,8 46,7 192, 124, 145,8 82,9 168,8 6,2 66,7 23,2 411,1 Q4 111,3 5,8 19,8 126,8 154,7 86,5 163,2 59,3 68,9 23,3 45, Unit labour costs 28 16,2 5,1 6,5 14,1 21, 9,3 4,5 6,8 14,5 2,6 2,8 29 1,6 3,6 5,1 1,7-7,1,9 1,5 2,3 5,1 4,8 4,9 29 Q3 1,2 2,9 4,9 1,5-13,1-6,5-4,5-5,3 4,5 Q4 3,7 2,2 -,6-7,5-19,4-11,4 - -3,5 -,2 4, 21 Q1. -2,7,4-8,9. -9, ,1. Standardised unemployment rate as a percentage of labour force (s.a.) 28 5,6 4,4 3,4 5,5 7,5 5,9 7,8 7,2 5,8 6,2 5,7 29 6,8 6,7 6, 13,8 17,2 13,7 1, 8,2 6,9 8,3 7,6 29 Q4 8, 7,4 7,1 15,6 2,2 15,9 1,6 8,9 7,6 8,8 7,8 21 Q1 8,6 7,8 7,1 19, 21,5 17,4 1,9 9,7. 8,9. 21 Feb. 8,7 7,8 7,1-21,5 17,4 1,9 9,8. 9, 7,9 Mar. 8,8 7,9 7,1-22,1 17,4 1,8 9,9. 8,8. Apr. 8,8 7,7 7, - 22,5. 1,4 9,9. 9,3. Sources: European Commission (Economic and Financial Affairs DG and Eurostat), national data, Reuters and calculations. S 74 Monthly Bulletin June 21 December 25 S 97

250 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Utveckling utanför euroområdet 9.2 USA och Japan (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges 1. Ekonomisk och finansiell utveckling Konsumentprisindex Arbetskostnader per enhet 1) Real BNP Industriproduktionsindex (tillverkningsindustri) Arbetslöshet, % av arbetskraft (säsongrensat) Brett penningmängdsmått 2) 3-mån. ränta på interbankinlåning 3) Nollkupongränta på 1-åriga statsobligatio ner 3) ; vid periodens slut Växelkurs 4), nationell valuta per euro Offentligt underskott (-)/ överskott (+), % av BNP Offentlig bruttoskuld 5), % av BNP USA Japan D 3 7 R e a l b r u t t o n a t i o n a l p r o d u k t (årliga procentuella förändringar; kvartalsuppgifter) Euroområdet USA Japan D 3 8 K o n s u m e n t p r i s i n d e x (årliga procentuella förändringar; månadsuppgifter) Euroområdet 6) USA Japan Källor: Nationella uppgifter (kolumnerna 1, 2 (USA), 3, 4, 5 (USA), 6, 9 och 1); OECD (kolumn 2 (Japan)); Eurostat (kolumn 5 (Japan), diagrammet för euroområdet); Reuters (kolumnerna 7 och 8); :s beräkningar (kolumn 11). 1) Säsongrensade. Uppgifterna för USA avser den privata sektorn exklusive jordbruk. 2) Genomsnitt för perioden; M2 för USA; M2 + bankcertifikat för Japan. 3) Procent per år. För mer information om 3-månadersränta på interbankinlåning, se avsnitt ) För mer information, se avsnitt ) Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (vid periodens slut). 6) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 98 S December 25 Juni 21 S 75

251 STATISTIK EURO AREA FÖR EUROOMRÅDET STATISTICS Developments outside the euro area 9.2 In the United States and Japan (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 1. Economic and financial developments Consumer Unit labour Real GDP Industrial Unemployment Broad 3-month 1-year Exchange Fiscal Gross price index costs 1) production rate money 2) interbank zero coupon rate 4) deficit (-)/ public index as a % of deposit government as national surplus (+) debt 5) (manufacturing) labour force rate 3) bond yield; 3) currency as a % of as a % of (s.a.) end of per euro GDP GDP period United States 26 3,2 2,8 2,7 2,7 4,6 5,3 5,2 5,26 1,2556-2,2 47,8 27 2,9 2,3 2,1 1,6 4,6 6,3 5,3 4,81 1,375-2,8 48,4 28 3,8 1,,4-3,1 5,8 7,1 2,93 2,7 1,478-6,5 56,4 29 -,4-1,9-2,4-11,1 9,3 7,8,69 4,17 1, , 67,7 29 Q1,, -3,3-13,9 8,2 9,6 1,24 2,96 1,329-9,9 59,9 Q2-1,2,4-3,8-14,6 9,3 8,7,84 3,95 1, ,6 62,8 Q3-1,6-2,7-2,6-1,6 9,6 7,8,41 3,61 1,433-11,6 65,9 Q4 1,4-5,2,1-4,7 1, 5,1,27 4,17 1, ,1 67,7 21 Q1 2,4-4,2 2,5 3,2 9,7 2,,26 4,1 1, Jan. 2, ,2 9,7 2,2,25 3,92 1, Feb. 2, ,3 9,7 2,4,25 3,89 1, Mar. 2, ,9 9,7 1,5,27 4,1 1, Apr. 2, ,5 9,9 1,6,31 3,84 1, May ,7.,46 3,52 1, Japan 26,2 -,5 2, 4,5 4,1 1,,3 1,85 146,2-1,6 159,9 27,1-1, 2,3 2,8 3,8 1,6,79 1,7 161,25-2,4 156,3 28 1,4 2,6-1,2-3,4 4, 2,1,93 1,21 152,45-2,1 162,2 29-1,4. -5,2-21,9 5,1 2,7,47 1,42 13, Q1 -,1 3,7-8,6-34,6 4,5 2,1,67 1,33 122,4.. Q2-1, 1,2-6, -27,4 5,1 2,6,53 1,41 132,59.. Q3-2,2 1,4-4,8-19,4 5,4 2,8,4 1,45 133,82.. Q4-2,. -1,4-4,2 5,2 3,3,31 1,42 132, Q1-1,2. 4,2 27,6 4,9 2,8,25 1,48 125, Jan. -1, ,1 4,9 3,,26 1,42 13, Feb. -1, ,5 4,8 2,7,25 1,43 123, Mar. -1, ,9 5, 2,7,25 1,48 123,3 - - Apr. -1, ,9. 2,9,24 1,37 125, May ,1,24 1,37 115, C37 Real gross domestic product (annual percentage changes; quarterly data) C38 Consumer price indices (annual percentage changes; monthly data) 6 euro area United States Japan 6 6 6) euro area United States Japan Sources: National data (columns 1, 2 (United States), 3, 4, 5 (United States), 6, 9 and 1); OECD (column 2 (Japan)); Eurostat (column 5 (Japan), euro area chart data); Reuters (columns 7 and 8); calculations (column 11). 1) Seasonally adjusted. The data for the United States refer to the private non-agricultural business sector. 2) Period averages; M2 for the United States, M2+CDs for Japan. 3) Percentages per annum. For further information on the three-month interbank deposit rate, see Section ) For more information, see Section ) Gross consolidated general government debt (end of period). 6) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General Notes. Monthly Bulletin December June 21 25S 75 99

252 D I A G R A M F Ö R T E C K N I N G D1 Penningmängdsmått D2 Motposter D3 Penningmängdsmått, komponenter D4 Långfristiga finansiella skulder, komponenter D5 Lån till övriga finansinstitut och icke-finansiella företag D6 Lån till hushåll D7 Lån till offentlig sektor och hemmahörande utanför euroområdet D8 Lån till hemmahörande utanför euroområdet D9 Total inlåning fördelat på sektorer D1 Total inlåning och inlåning som ingår i M3 fördelat på sektor (finansinstitut) D11 Total inlåning fördelat på sektor (icke-finansiella företag och hushåll) D12 Total inlåning och inlåning som ingår i M3 fördelat på sektor (icke-finansiella företag och hushåll) D13 Inlåning från offentlig sektor och hemmahörande utanför euroområdet D14 MFI:s innehav av värdepapper D15 Totala utestående belopp och bruttoemissioner av andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet D16 Nettoemissioner av andra värdepapper än aktier, säsongrensat och ej säsongrensat D17 Långfristiga räntebärande värdepapper, fördelat på emitterande sektor, i alla valutor, årliga ökningstakter D18 Kortfristiga räntebärande värdepapper, fördelat på emitterande sektor, i alla valutor, årliga ökningstakter D19 Noterade aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, årliga ökningstakter D2 Bruttoemissioner av noterade aktier, fördelat på emitterande sektor D21 Ny inlåning med överenskommen löptid D22 Nya lån med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindningsperiod på upp till 1 år D23 Penningmarknadsräntor i euroområdet D24 3-månaders penningmarknadsräntor D25 Avistaräntekurvor i euroområdet D26 Avistaräntor och ränteskillnader i euroområdet D27 Dow Jones EURO STOXX breda index, Standard & Poor s 5 och Nikkei 225 D28 Underskott, lånebehov och skuldförändring D29 Maastrichtskuld D3 Betalningsbalans; bytesbalans D31 Betalningsbalans; varor D32 Betalningsbalans; tjänster D33 Betalningsbalans; direkt- och portföljinvesteringar, netto D34 Viktiga poster i betalningsbalansen som speglar utvecklingen i MFI:s utländska nettotransaktioner D35 Effektiva växelkurser D36 Bilaterala växelkurser D37 Real bruttonationalprodukt D38 Konsumentprisindex S12 S12 S13 S13 S14 S14 S16 S16 S17 S17 S18 S18 S19 S2 S35 S37 S38 S39 S4 S41 S43 S43 S44 S44 S45 S45 S46 S59 S59 S6 S61 S61 S64 S69 S72 S72 S75 S75 1 S 76Juni December 21 25

253 T E K N I S K A A N M Ä R K N I N G A R Ö V E R S I K T F Ö R E U R O O M R Å D E T B E R Ä K N I N G AV Ö K N I N G S TA K T E R F Ö R M O N E T Ä R U T V E C K L I N G Den genomsnittliga ökningstakten för det kvartal som slutar med månaden t beräknas på följande sätt: a) där I t är indexet för rensade utestående belopp per månaden t (se även nedan). Den genomsnittliga ökningstakten för det år som slutar med månaden t beräknas på samma sätt: b) AV S N I T T 2. 1 T I L L 2. 6 B E R Ä K N I N G AV T R A N S A K T I O N E R Månatliga transaktioner beräknas utifrån månatliga skillnader i utestående belopp som rensats för omklassificeringar, andra omvärderingar, växelkursförändringar och andra förändringar som inte beror på transaktioner. Om L t är det utestående beloppet i slutet av månaden t, C t M omklassificeringen månaden t, E t M växelkursjusteringen ochv t M andra omvärderingar, definieras transaktionerna F t M under månaden t på följande sätt: c) På motsvarande sätt definieras de kvartalsvisa transaktionerna F t Q för det kvartal som slutar med månaden t på följande sätt: d) 2,5I t + I t i +,5I t 3 i=1 2,5I t 12 + I t i 12 +,5I t 15 i=1 11,5I t + I t i +,5I t 12 i=1 11,5I t 12 + I t i 12 +,5I t 24 i=1 F M t = (L t L t 1 ) CM t EM t V M t FQ t = (L t L t 3 ) CQ t EQ t VQ t där L t-3 är det utestående beloppet i slutet av månaden t-3 (slutet av närmast föregående kvartal) och t.ex. C t Q är omklassificeringen det kvartal som slutar med månaden t. För de kvartalsserier för vilka månadsobservationer nu finns tillgängliga (se nedan) kan de kvartalsvisa transaktionerna även beräknas som summan av transaktionerna under de tre månaderna i kvartalet. B E R Ä K N I N G AV Ö K N I N G S TA K T F Ö R M Å N AT L I G A S E R I E R Ökningstakter kan beräknas utifrån transaktioner eller index för rensade utestående belopp. Om F t M och L t definieras enligt ovan, definieras indexet I t för rensade utestående belopp månaden t på följande sätt: e) Basen för indexet (för de ej säsongrensade serierna) är för närvarande december 26 = 1. Tidsserier för indexet för rensade utestående belopp finns på :s webbplats ( under Statistics / Money, banking and financial markets. Den årliga ökningstakten a t för månaden t dvs. förändringen under de tolv månader som slutar med månaden t kan beräknas med hjälp av någon av följande två formler: f) I t = I t 1 1+ F M t L t 1 g) a t = 1 1 I t 12 Om inget annat anges avser den årliga ökningstakten ultimo för angiven period. Den årliga procentuella förändringen för 22 beräknas t.ex. i g) genom att indexet för december 22 divideras med indexet för december F M a t = t i 1 + L 1 i= t 1 i 1 I t Juni 21 S 77

254 Ökningstakten för perioder under året kan beräknas med hjälp av formel g). Ökningen från månad till månad a t M kan t.ex. beräknas på följande sätt: h) I M a t t = 1 1 I t 1 Ett 3-månaders glidande medelvärde (centrerat) för den årliga ökningen i M3 beräknas slutligen som (a t+1 + a t + a t-1 )/3, där a t definieras som i f) eller g) ovan. B E R Ä K N I N G AV Ö K N I N G S TA K T F Ö R K VA R TA L S S E R I E R Om F t Q och L t-3 definieras som ovan, definieras index I t för rensade utestående belopp för det kvartal som slutar med månaden t på följande sätt: i) I t = I t 3 1+ F Q t L t 3 Den årliga ökningstakten under de fyra kvartal som slutar med månaden t (dvs. a t, ) kan beräknas med hjälp av formeln g). S Ä S O N G R E N S N I N G AV D E N M O N E T Ä R A S TAT I S T I K E N 1 F Ö R E U R O O M R Å D E T Den metod som används bygger på multiplikativ dekomponering med användning av X-12-ARI- MA. 2 Säsong rensningen kan omfatta en veckodagsjustering och görs indirekt för vissa serier genom en linjär kombination av komponenter. Detta är fallet för M3, som beräknas genom aggregering av de säsongrensade serierna för M1, M2 minus M1 och M3 minus M2. Först säsongrensas indexet för rensade utestående belopp. 3 De estimat av säsongfaktorer som blir resultatet tillämpas därefter på nivåerna och på de justeringar som är en följd av omklassificeringar och omvärderingar för att få fram säsongrensade transaktioner. Säsongfaktorer (och kalenderfaktorer) revideras årligen eller vid behov. AV S N I T T 3. 1 T I L L 3. 5 Ö V E R E N S S T Ä M M E L S E M E L L A N A N V Ä N D N I N G O C H T I L L G Å N G I tabell 3.1 är uppgifterna uppställda enligt en grundläggande räkenskapsekvation. För icke-finansiella transaktioner är de totala användningarna lika med de totala tillgångarna för varje transaktionskategori. Denna räkenskapsekvation gäller även kontot för finansiella transaktioner, vilket innebär att för varje kategori finansiellt instrument är de totala transaktionerna i finansiella tillgångar lika med de totala transaktionerna i skulder. I kontot för övriga förändringar i tillgångar och i de finansiella balansräkningarna är de totala finansiella tillgångarna lika med de totala skulderna för varje kategori finansiellt instrument, med undantag för monetärt guld och särskilda dragningsrätter som definitionsmässigt inte utgör en skuld för någon sektor. B E R Ä K N I N G AV S A L D O P O S T E R Saldoposterna i slutet av varje konto i tabellerna 3.1 och 3.2 beräknas på följande sätt: Handelsbalansen är lika med euroområdets import minus export gentemot utlandet av varor och tjänster. Driftsöverskott, netto, och sammansatt förvärvsinkomst, netto, definieras endast för hemmahörande sektorer och beräknas som bruttoförädlingsvärdet (bruttonationalprodukt till marknadspris för 1 För närmare information se Seasonal adjustment of monetary aggregates and HICP for the euro area, (augusti 2) och :s webbplats ( under Statistics / Monetary and financial statistics. 2 För närmare information se Findley, D., Monsell, B., Bell, W., Otto, M. och Chen, B. C. (1998), New Capabilities and Methods of the X-12-Arima Seasonal Adjustment Program, Journal of Business and Economic Statistics, 16, 2, s eller X-12-ARIMA Referen ce Manual, Time Series Staff, Bureau of the Census, Washington, D.C. Internt används också det modellbaserade programmet TRAMO- SEATS. För närmare information om TRAMO-SEATS, se Gomez, V. och Maravall, A. (1996), Programs TRAMO and SEATS: Instruction s for the User, Banco de España, Working Paper No. 9628, Madrid. 3 För de säsongrensade serierna är indexnivån för basperioden (dvs. december 21) därför ofta en annan än 1, vilket beror på de starka säsongfaktorerna denna månad. 78 S Juni 21

255 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Tekniska anmärkningar Allmänna anmärkningar euroområdet) minus löner och kollektiva avgifter (användning) minus andra skatter minus subventioner på produktion (användning) minus kapitalförslitning (användning). Nationalinkomst, netto, definieras endast för hem mahörande sektorer och beräknas som driftsöverskott, netto, och sammansatt förvärvsinkomst, netto, plus löner och kollektiva avgifter (tillgång) plus skatter minus subventioner på produktion (tillgång) plus kapitalinkomst, netto (tillgång minus användning). Disponibel inkomst, netto, definieras också bara för hemmahörande sektorer och är lika med nationalinkomst, netto, plus löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc., netto (tillgång minus användning) plus sociala avgifter, netto (tillgång minus användning) plus andra sociala förmåner än in natura, netto (tillgång minus användning) plus övriga löpande transfereringar, netto (tillgång minus användning). Nettosparande definieras för hemmahörande sektorer och beräknas som diponibel inkomst, netto, plus nettojustering för värdeförändring i hushållens nettofordran i pensionsfonder (tillgång minus användning) minus konsumtionsutgifter (användning). För utlandet sammanställs det löpande utlandskontot som handelsbalansen plus alla nettoinkomster (tillgång minus användning). Nettoutlåning/nettoupplåning beräknas utifrån kapi talkontot som nettosparande plus nettokapitaltransfereringar (tillgång minus användning) minus bruttokapitalförslitning (användning) minus anskaffning minus avyttring av icke-finansiella icke producerade tillgångar (användning) plus kapitalförslitning (tillgång). Det kan också beräknas i kontot för finansiella transaktioner som de totala transaktionerna i finansiella tillgångar minus totala transaktioner i skulder (även kallat förändringar i nettoförmögenhet till följd av transaktioner ). För hushåll och icke-finansiella företag finns det en statistisk avvikelse mellan de saldoposter som beräknas utifrån kapitalkontot och kontot för finansiella transaktioner. Förändringar i nettoförmögenhet beräknas som förändringar i nettoförmögenhet till följd av sparande och kapitaltransfereringar plus andra förändringar i nettoförmögenhet. För närvarande ingår inte andra förändringar i icke-finansiella tillgångar eftersom uppgifter saknas. Nettoförmögenhet beräknas som de totala finansiella tillgångarna minus de totala skulderna, medan förändringar i nettoförmögenheten är lika med summan av förändringar i nettoförmögenheten till följd av transaktioner (utlåning/nettoupplåning från kontot för finansiella transaktioner) och andra förändringar i nettoförmögenhet. Förändringar i nettoförmögenhet till följd av transaktioner beräknas slutligen som totala transaktioner i finansiella tillgångar minus totala tran saktioner i skulder, och andra förändringar i nettoförmögenhet beräknas som totala andra förändringar i finansiella tillgångar minus totala andra förändringar i skulder. AV S E R AV S N I T T 4. 3 O C H 4. 4 B E R Ä K N I N G AV Ö K N I N G S TA K T F Ö R R Ä N T E B Ä R A N D E V Ä R D E PA P P E R O C H N O T E R A D E A K T I E R Ökningstakter beräknas utifrån finansiella transaktioner och utesluter därför omklassificeringar, omvärderingar, växelkursförändringar och andra förändringar som inte beror på transaktioner. De kan beräknas från transaktioner eller från indexet för teoretiska stockar. Om N M representerar transaktionerna (nettoemissionerna) under månaden t t och L t det utestående beloppet ultimo månad t, definieras indexet I t för teoretiska stockar månaden t på följande sätt: j) I t = I t 1 1+ N t L t 1 Basen för indexet är december 21 = 1. Ökningstak ten a t för månad t dvs. förändringen under de tolv månader som slutar med månad t kan beräknas med någon av följande två formler: Juni 21 S 79

256 k) 11 N M a t = t i 1 + L 1 i= t 1 i 1 MA. Säsongrens ningen av värdepappersemissionerna totalt utförs indirekt genom en linjär kombination av sektors- och löptidskomponenter. l) Den metod som används för att beräkna ökningstakter för andra värdepapper än aktier är densamma som den som används för penningmängdsmåtten, förutom att ett N används i stället för ett F. Detta är för att visa att den metod som används för att beräkna nettoemissioner för värdepappersstatistik skiljer sig från den som används för att beräkna motsvarande transaktioner för penningmängdsmåtten. Den genomsnittliga ökningstakten för det kvartal som slutar med månaden t beräknas på följande sätt: m) i=1 där I t är indexet för rensade utestående belopp per månaden t. Den genomsnittliga ökningstakten för det år som slutar med månaden t, beräknas på följande sätt: n) a t = I t I t ,5I t + I t i +,5I t 3 i=1 2,5I t 12 + I t i 12 +,5I t i=1 Den beräkningsformel som används i avsnitt 4.3 används även i avsnitt 4.4 och bygger även den på den formel som används för beräkning av penningmängdsmåtten. Avsnitt 4.4 baseras på marknadsvärden och beräkningarna baseras på finansiella transaktioner, vilket inte omfattar omklassificeringar, omvärderingar eller andra förändringar som inte beror på transaktioner. Växelkursförändringar ingår inte eftersom alla noterade aktier som omfattas är denominerade i euro. 11,5I t + I t i +,5I t 12 i=1 11,5I t 12 + I t i 12 +,5I t 24 Indexet för teoretiska stockar säsongrensas. De estimat av säsongfaktorer som blir resultatet tillämpas därefter på utestående belopp för att få fram säsongrensade nettoemissioner. Säsongfaktorer revideras årligen eller vid behov. På liknande sätt som i formel k) och l) kan ökningstakten a t för månaden t som motsvarar förändringen under de sex månader som slutar med månaden t beräknas med hjälp av någon av följande två formler: o) p) 5 N M a t = t i 1 + L 1 i= t 1 i 1 a t = TA B E L L I t I t S Ä S O N G R E N S N I N G AV H I K P 4 Den metod som används baseras på multiplikativ dekomponering med användning av X-12-ARIMA (se fotnot 2 på s. S78). Säsongrensningen av totala HIKP för euroområdet görs indirekt genom aggregering av de säsongrensade serierna för euroområdet för förädlade livsmedel, oförädlade livsmedel, industrivaror exklusive energi samt tjänster. Energi läggs till orensat eftersom det inte finns några statistiska bevis för något säsongmönster. Säsongfaktorer revideras årligen eller vid behov. S Ä S O N G R E N S N I N G AV V Ä R D E PA P P E R S S TAT I S T I K 4 Den metod som används baseras på multiplikativ dekomponering med användning av X-12-ARI- 4 För närmare information se Seasonal adjustment of monetary aggregates and HICP for the euro area, (augusti 2) och :s webbplats ( under Statistics / Monetary and financial statistics. 8 S Juni 21

257 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Tekniska anmärkningar Allmänna anmärkningar TA B E L L S Ä S O N G R E N S N I N G AV B Y T E S B A L A N S E N Den metod som används baseras på multiplikativ dekomponering med användning av X-12-ARI- MA (se fotnot 2 på S78). Rådata för varor och tjänster och faktorinkomster förhandsjusteras för att ta hänsyn till effekten av olika antal arbetsdagar. Arbetsdagsjusteringen när det gäller varor och tjänster korrigeras för nationella helgdagar. Säsongrensningen av dessa poster görs med hjälp av de förhandsjusterade uppgiftsserierna. Ingen förhandsjustering görs beträffande debetsidan för löpande transfereringar. Säsongrensningen av den totala bytesbalansen görs genom aggregering av de säsongsrensade serierna för euroområdet för varor, tjänster, faktorinkomster och löpande transfereringar. Säsongfaktorer (och handelsfaktorer) revideras varje halvår eller vid behov. AV S N I T T 7. 3 B E R Ä K N I N G AV Ö K N I N G S TA K T F Ö R K VA R TA L S - O C H Å R S S E R I E R N A Den årliga ökningstakten för kvartal t beräknas på grundval av kvartalstransaktioner (Ft) och positioner (Lt) på följande sätt: a t t = 1 + F i 1 1 i=t-3 L i-l Ökningstakten för årsserien är lika med ökningstakten under årets sista kvartal. Juni 21 S 81

258 82 S Juni 21

259 A L L M Ä N N A A N M Ä R K N I N G A R Avsnittet Statistik för euroområdet i månadsrapporten innehåller i första hand statistik för euroområdet som helhet. Mer detaljerade uppgifter och längre dataserier, samt förklarande anmärkningar, finns under Statistics på :s webbplats (www. ecb.europa.eu). Härifrån kan statistik enkelt hämtas via :s Statistical Data Warehouse ( sdw.ecb.europa.eu), som har sök- och nedladdningsfunktioner. Under rubriken Data services är det dessutom möjligt att prenumerera på olika databaser och direkt ladda ned komprimerade CSVfiler med kommaavgränsade värden. För mer information, kontakta oss på e-postadressen statistics@ ecb.europa.eu. Stoppdatum för den statistik som ingår i månadsrapporten är normalt dagen innan -rådet håller månadens första möte. För denna månadsrapport var stoppdatum den 5 maj 21. Om inget annat anges inkluderar alla uppgiftsserier observationer från och med 29 som rör Euro-16 (dvs. euro området inklusive Slovakien) för hela tidsserien. När det gäller räntor, penningmängdsstatistik och HIKP (och av konsekvensskäl M3:s komponenter och motposter och HIKP:s komponenter) avser statistikserierna euroområdet i dess olika sammansättningar (se nedan för närmare information). Detta anges i relevanta fall i tabellerna med en fotnot. Om det finns tillgängliga underliggande uppgifter beräknas i dessa fall absoluta och procentuella förändringar för Greklands (21), Sloveniens (27), Cyperns (28), Maltas (28) och Slovakiens (29) respektive år för inträde i euroområdet, beräknade från baserna som täcker året före året för inträde, med hjälp av serier som tar hänsyn till effekterna av dessa länders inträde i euroområdet. Statistikserierna utgår från euroområdets sammansättning vid den tidpunkt som statistiken avser. Uppgifter före 21 avser således Euro-11, dvs. följande 11 medlemsstater: Belgien, Tyskland, Irland, Spanien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Portugal och Finland. Uppgifter från 21 till och med 26 avser Euro- 12, dvs. Euro-11 plus Grekland. Uppgifter för 27 avser Euro-13, dvs. Euro-12 plus Slovenien. Uppgifter från 28 avser Euro-15, dvs. Euro-13 plus Cypern och Malta, och uppgifter för 29 avser Euro-16, dvs. Euro-15 plus Slovakien. Eftersom den europeiska valutaenhetens (ecu) sammansättning inte sammanfaller med euroländernas gamla nationella valutor påverkas belopp som avser tiden före 1999, som till gällande växelkurs räknats om från de deltagande valutorna till ecu, av utvecklingen för valu torna i de EU-länder som inte har infört euron. För att undvika denna effekt i den monetära statistiken är uppgifter som avser tiden före ) uttryckta i enheter som räknats om från nationella valutor till de oåterkalleligen låsta växelkurser som fastställdes den 31 december Om inget annat anges baseras pris- och kostnadsstatistik före 1999 på uppgifter uttryckta i nationella valutor. Aggregering och/eller konsolidering (inklusive konsolidering mellan länder) har tillämpats i lämpliga fall. Nyare uppgifter är ofta preliminära och kan komma att revideras. Skillnader mellan slutsummor och deras komponenter kan uppkomma till följd av avrundning. Gruppen Andra EU-medlemsländer omfattar Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Rumänien, Sverige och Storbritannien. Den terminologi som används i tabellerna följer i flertalet fall internationella standarder, bl.a. Euro peiska nationalräkenskapssystemet 1995 och IMF:s betalningsbalanshandbok. Med transaktioner avses frivilliga utväxlingar (som mäts direkt eller beräknas), medan flöden även omfattar förändringar i utestående belopp som beror på pris- och växelkursförändringar, avskrivningar och and ra förändringar. I tabellerna betyder upp till (x) år upp till och med (x) år. 1 Data om monetär statistik i tabellerna finns tillgängliga för perioder före januari 1999 på :s webbplats ( eu/stats/services/downloads/html/index.en.html) och på SDW ( sdw.ecb.europa.eu/browse.do?node=218811). Juni 21 S 83

260 Ö V E R S I K T Utvecklingen av viktiga indikatorer för euroområdet sammanfattas i en översiktstabell. P E N N I N G P O L I T I S K S TAT I S T I K Tabell 1.4 visar kassakravs- och likviditetsstatistik. Uppfyllandeperioden för kassakrav börjar på dagen för avvecklingen av den första huvudsakliga refinansieringstransaktionen efter det rådsmöte där den månatliga bedömningen av den penningpolitiska inriktning görs och slutar dagen före avvecklingsdagen följande månad. Årliga och kvartalsvisa observationer är genomsnitt för årets respektive kvartalets sista uppfyllandeperiod. Fram till december 23 startade uppfyllandeperioderna den 24:e kalenderdagen i varje månad och avslutades den 23:e dagen påföljande månad. Den 23 januari 23 tillkännagav ändringar av det penningpolitiska styrsystemet, vilka trädde i kraft den 1 mars 24. Dessa ändringar innebär att uppfyllandeperioderna startar på avvecklingsdagen för den huvudsakliga refinansieringstransaktion som följer efter det möte då -rådet gör sin månatliga bedömning av den penningpolitiska inriktningen. Övergångsvis fastställdes en uppfyllandeperiod som löpte från den 24 januari till den 9 mars 24. Tabell visar komponenterna i kreditinstitutens kassakravsbas. Skulderna gentemot andra kreditinstitut som omfattas av S:s kassakravssystem, och deltagande nationella centralbanker ingår inte kassakravsbasen. Om ett kreditinstitut inte kan dokumentera till vilken volym det har utgivit räntebärande värdepapper med en löptid upp till två år som innehas av ovannämnda institut får det göra ett schablonavdrag för dessa skulder från sin kassakravsbas. Detta schablonavdrag var 1 % fram till november 1999 och har därefter varit 3 %. Tabell innehåller genomsnittsbelopp för avslutade uppfyllandeperioder. Kassakravet för varje enskilt kreditinstitut beräknas genom att kassakravsprocenten för de motsvarande skuldkategorierna tillämpas på relevanta skulder, med utgångspunkt i balansräkningsuppgifterna från slutet av varje månad. Därefter gör varje kreditinstitut ett schablonavdrag på 1 euro. De beräknade kassakraven aggregeras sedan för hela euroområdet (kolumn 1). Löpande räkningar (kolumn 2) visar kreditinstitutens aggregerade genomsnittliga dagliga behållningar på löpande räkningar, inklusive behållningar som behövs för att uppfylla kassakraven. Kassaöverskott (kolumn 3) är den del av de genomsnittliga behållningarna på löpande räkningar som ligger över kassakraven under uppfyllandeperioden. Kassa underskott (kolumn 4) definieras som den del av de genomsnittliga behållningarna på löpande räkningar som ligger under kassakravet under uppfyllandeperiodens kassakrav och beräknas på grundval av de kreditinstitut som inte uppfyllt sina kassakrav. Ränta på kassakravsmedel (kolumn 5) motsvarar :s genomsnittliga ränta (vägd med hänsyn till antal kalenderdagar) i Euro systemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner (se tabell 1.3). Tabell visar banksystemets likviditetsställning, definierad som euroområdets kreditinstituts löpande räkningar i euro hos Eurosystemet. Alla belopp beräknas på grundval av Eurosystemets konsoliderade balansräkning. Övriga likviditetsindragande transaktioner (kolumn 7) omfattar inte nationella centralbankers emissioner av skuldcertifikat under etapp två av EMU. Övriga faktorer (netto) (kolumn 1) motsvarar resterande nettoposter på Eurosystemets konsoliderade balansräkning. Kreditinstitutens löpande räkningar (kolumn 11) motsvarar skillnaden mellan summan av de likviditetstillförande faktorerna (kolumnerna 1 5) och summan av de likviditetsindragande faktorerna (kolumnerna 6 1). Den monetära basen (kolumn 12) beräknas som summan av inlåningsfaciliteten (kolum n 6), utelöpande sedlar (kolumn 8) och kreditinstitutens löpande räkningar (kolumn 11). P E N N I N G M Ä N G D, B A N K V E R K S A M H E T O C H I N V E S T E R I N G S F O N D E R Tabell 2.1 visar den aggregerade balansräkningen för sektorn monetära finansinstitut (MFI), dvs. summan av de harmoniserade balansräkningarna för alla MFI som är hemmahörande i euroområdet. MFI omfattar centralbanker, kreditinstitut enligt 84 S Juni 21

261 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Allmänna anmärkningar definitionen i gemenskapslagstiftningen, penningmarknadsfonder och andra institut vars verksamhet består i att ta emot inlåning och/eller nära substitut för inlåning från andra enheter än MFI och i att, för egen räkning (åtminstone i ekonomiskt hänseende) bevilja kredit och/eller placera i värdepapper. En fullständig lista över MFI finns på : s webbplats. Tabell 2.2 visar den konsoliderade balansräkning för MFI-sektorn som tas fram genom nettning av tillgodohavandena mellan euroområdets MFI i de aggregerade balansräkningarna. På grund av små skillnader i redovisningspraxis är summan av MFI:s inbördes positioner inte nödvändigtvis noll. Saldot anges i kolumn 1 på skuldsidan i tabell 2.2. Tabell 2.3 visar euroområdets penningmängdsmått och motposter. Dessa beräknas på grundval av MFI:s konsoliderade balansräkning och omfattar hemmahörande icke-mfi:s behållningar hos hemmahörande MFI; de tar också hänsyn till vissa av statens monetära tillgångar/ skulder. Statistiken över penningmängdsmått och motposter är säsong rensad och kalenderkorrigerad. Posten utländska skulder i tabellerna 2.1 och 2.2 visar icke hemmahörandes innehav av i) andelar utgivna av penningmarknadsfonder i euroområdet och ii) räntebärande värdepapper med en ursprunglig löptid upp till två år utgivna av MFI i euroområdet. I tabell 2.3 ingår dessa innehav emellertid inte i penningmängdsmåtten utan ingår i stället i posten utländs ka tillgångar, netto. Tabell 2.4 visar utlåning av andra MFI än Eurosystemet (dvs. banksystemet) som är hemmahörande i euroområdet fördelat på sektor, typ och ursprunglig löptid. Tabell 2.5 visar inlåning hos euroområdets banksystem fördelat på sektor och instrument. Tabell 2.6 visar värdepapper som innehas av euroområdets banksystem, fördelat på typ av utgivare. Tabell omfattar uppgifter om transaktioner som beräknas som skillnader i utestående belopp som rensats för omklassificeringar, omvärderingar, växelkursförändringar och andra förändringar som inte beror på transaktioner. Tabell 2.7 visar vissa omvärderingar som används vid beräkningen av transaktioner. Tabell visar även ökningstakter, som baseras på dessa transaktioner, i form av årliga procentuella förändringar. Tabell 2.8 visar en kvartalsvis valutafördelning av vissa poster i MFI: s balansräkning. Närmare information om definitionen av olika sektorer finns i den tredje utgåvan av Monetary financial institutions and markets statistics sector manual Guidance for the statistical classification of customers, (, mars 27). I publikationen Guidance Notes to the Regulation /21/13 on MFI Balance Sheet Statistics ( november 22) beskrivs den metod som de nationella centralbankerna rekommenderas tillämpa. Fr.o.m. den 1 januari 1999 har statistiken samlats in och sammanställts på grundval av : s förordning /1998/16 av den 1 december 1998 angående en konsoliderad balansräkning för sektorn monetära finans institut 2, senast ändrad genom förordning /23/1 3. I enlighet med denna förordning har posten penningmarknadspapper i balansräkningen slagits samman med posten räntebärande värdepapper både på tillgångssidan och skuldsidan i MFI:s balansräkning. Tabell 2.9 visar utestående belopp vid kvartalets slut i balansräkningen för investeringsfonder (utom penningmarknadsfonder) i euroområdet. Balansräkningen är aggregerad och omfattar därför på skuldsidan investeringsfondernas innehav av andelar utgivna av andra investeringsfonder. De totala tillgångarna/skulderna är också fördelade på investeringspolicy (aktiefonder, obligationsfonder, blandfonder, fastighetsfonder och andra fonder) och typ av investerare (allmänna fonder och särskilda investerarfonder). Tabell 2.1 visar den aggregerade balansräkningen för varje typ av investeringsfond, där uppgifterna är uppdelade på investeringspolicy och typ av investerare. 1 Data om monetär statistik i tabellerna finns tillgängliga för perioder före januari 1999 på :s webbplats ( eu/stats/services/downloads/html/index.en.html) och på SDW ( sdw.ecb.europa.eu/browse.do?node=218811). 2 EGT L 356, , s EGT L 25, , s. 19. Juni 21 S 85

262 R Ä K E N S K A P E R F Ö R E U R O O M R Å D E T Tabell 3.1 visar integrerade kvartalsvisa konton för euroområdet som ger omfattande information om hushålls (inbegripet hushållens ideella organisationer), icke-finansiella företags, finansiella företags och den offentliga sektorns ekonomiska aktiviteter, samt om interaktionen mellan dessa sektorer och både euroområdet och utlandet. Icke säsongrensade uppgifter om löpande priser visas för senast tillgängliga kvartal enligt ett förenklat kontosystem som utgår från metoden i Europeiska nationalräkenskapssystemet Kontosystemet omfattar i korthet: 1) inkomstfördelnings- och inkomstanvändningskontot, som visar hur produktionsaktivitet omsätts i olika inkomstkategorier, 2) kontot för allokering av primära inkomster, som redovisar intäkter och kostnader som rör olika typer av kapitalinkomster (för ekonomin som helhet, saldoposten i kontot för primära inkomster är nationalinkomst), 3) kontot för fördelning av sekundära inkomster, som visar hur en institutionell sektors nationalinkomst förändras till följd av löpande transfereringar, 4) inkomstanvändningskontot, som visar hur disponibel inkomst används för konsumtion eller sparande, 5) kapitalkontot, som visar hur sparande och nettokapitaltransfereringar används för anskaffning av icke-finansiella tillgångar (saldoposten i kapitalkontot är nettoutlåning/nettoupplåning) och 6) kontot för finansiella transaktioner, som redovisar nettoanskaffning av finansiella tillgångar och nettoupptagande av skulder. Eftersom varje icke-finansiell transaktion speglas av en finansiell transaktion är saldoposten i kontot för finansiella transaktioner också nettoutlåning/nettoupplåning, beräknat på grundval av kapitalkontot. Dessutom presenteras ingående och utgående finansiella balansräkningar, vilket ger en bild av enskilda sektorers finansiella förmögenhet vid en given tidpunkt. Slutligen visas även andra förändringar i finansiella tillgångar och skulder (t.ex. till följd av förändringar i tillgångspriser. Den sektoriella täckningen av kontot för finansiella transaktioner samt de finansiella balansräkningarna är mer detaljerad för sektorn finansiella företag, som är uppdelad på monetära finansinstitut, andra finansinstitut (inklusive finansiella serviceföretag) och försäkringsföretag och pensionsinstitut. Tabell 3.2 visar ackumulerade flöden (transaktioner) för fyra kvartal för euroområdets icke-finansiella konton (dvs. kontona 1 5 som beskrivs ovan) och följer också det förenklade kontosystemet. Tabell 3.3 visar ackumulerade flöden (transaktioner och andra förändringar) för fyra kvartal för kontona för hushållens inkomster, utgifter och kapitalbildning, samt utestående belopp för finansiella balansräkningskonton efter en mer analytisk presentation. Sektorspecifika transaktioner och saldoposter är arrangerade på ett sätt som ger en bättre bild av hushållens finansierings- och investeringsbeslut, men samtidigt respekterar de kontoidentiteter som presenteras i tabellerna 3.1 och 3.2. Tabell 3.4 visar ackumulerade flöden (transaktioner) för fyra kvartal för kontona för icke-finansiella företags inkomster och kapitalbildning, samt utestående belopp för de finansiella balansräkningskontona efter en mer analytisk presentation. Tabell 3.5 visar ackumulerade flöden (transaktioner och andra förändringar) för fyra kvartal och utestående belopp för försäkringsföretags och pensionsinstituts finansiella balansräkningar. F I N A N S M A R K N A D E R Statistikserierna för finansmarknaderna i euroområdet omfattar de EU-länder som hade infört euron vid den tidpunkt som statistiken avser (dvs. skiftande sammansättning), med undantag för statistiken om värdepappersemissioner (tabellerna ) som avser Euro 16 för hela tidsserien (dvs. fast sammansättning). Statistiken över andra värdepapper än aktier och noterade aktier (tabell ) utarbetas av på grundval av uppgifter från S och BIS. Tabell 4.5 visar MFI-räntor på eurodenominerad inlåning från och utlåning till hemma hörande i euro- 86 S Juni 21

263 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Allmänna anmärkningar området. Statistiken över penningmarknadsräntor, långa statsobligationsräntor och aktieindex (tabell ) utarbetas av på grundval av uppgifter från telegrambyråer. Statistiken över emissioner av värdepapper omfattar i) andra värdepapper än aktier exklusive finansiella derivat, och ii) som redovisas i tabellerna 4.1, 4.2 och 4.3, och noterade aktier, som redovisas i tabell 4.4. Räntebärande papper är uppdelade på kortfristiga och långfristiga värdepapper. Med kortfristiga avses värdepapper med i) en ursprunglig löptid på ett år eller mindre (i undantagsfall två år eller mind re). Värdepapper med längre i) löptid, ii) valfria löptider, varav den senaste ligger mer än ett år framåt i tiden, eller iii) obestämda löptider klassificeras som långfristiga. Långfristiga räntebärande värdepapper som emitteras av hemmahörande i euroområdet är vidare uppdelade på fast respektive rörlig ränta. Vid fast ränta förändras kupongräntan inte under löptiden. Vid rörlig ränta fastställs kupongräntan med jämna mellanrum efter en oberoende ränta eller ett oberoende index. Statistiken över räntebärande värdepapper uppskattas omfatta ungefär 95 % av de totala emissionerna av hemmahörande i euroområdet. Eurodenominerade värdepapper som redovisas i tabell 4.1, 4.2 och 4.3 omfattar även poster uttryckta i eurons nationella valutaenheter. Tabell 4.1 visar andra värdepapper än aktier, fördelat på ursprunglig löptid, emittentens hemvist och valuta. Tabellen redovisar utestående belopp, bruttoemissioner och nettoemissioner beträffande andra värdepapper än aktier fördelade på: i) emissioner denominerade i euro och emissioner i alla valutor, ii) emissioner av hemmahörande i euroområdet och emissioner totalt, och iii) totalt och långfristiga löptider. Nettoemissionerna skiljer sig från förändringarna i utestående belopp på grund av omvärderingar, omklassificeringar och andra juste ringar. I denna tabell redovisas också säsongrensad statistik, däribland 6-månadersför ändringen uppräknad till årstakt beträffande räntebärande värdepapper totalt och långfristiga räntebärande värdepapper. Säsongrensade uppgifter beräknas på grundval av det säsongrensade indexet för teoretiska stockar, från vilket säsongseffekterna har avlägsnats. Se Tekniska anmärkningar för närmare information. I tabell 4.2 görs en uppdelning på sektorer av utestående belopp, bruttoemissioner och nettoemissioner för emittenter hemmahörande i euroområdet i överensstämmelse med ENS 95. ingår i Eurosystemet. De totala utestående beloppen för räntebärande värdepapper totalt och för långfristiga räntebärande värdepapper i kolumn 1 i tabell motsvarar uppgifterna om utestående belopp för räntebärande värdepapper totalt och för långfristiga räntebärande värdepapper utgivna av hemmahörande i euroområdet i kolumn 7 i tabell 4.1. De utestående beloppen beträffande räntebärande värdepapper totalt och långfristiga räntebärande värdepapper utgivna av MFI i kolumn 2 i tabell är i stort sett jämförbara med uppgifterna om emitterade räntebärande värdepapper på skuldsidan i den agg regerade balansräkningen för MFI i kolumn 8 i tabell De totala nettoemissionerna beträffande räntebärande värdepapper totalt i kolumn 1 i tabell motsvarar uppgifterna om de totala nettoemissionerna av hemmahörande i euroområdet i kolumn 9 i tabell 4.1. Den resterande skillnaden mellan långfristiga räntebärande värdepapper och totalen för långfristiga räntebärande värdepapper med fast och rörlig ränta i tabell kan tillskrivas nollkupongobligationer och omvärderingseffekter. Tabell 4.3 visar den ej säsongrensade och säsongrensade årliga ökningstakten för räntebärande värdepapper utgivna av hemmahörande i euroområdet (fördelat på löptid, typ av instrument, emitterande sektor och valuta) på grundval av finansiella transaktioner i samband med att institutionella enheter ådrar sig eller löser in skulder. Ökningstakten omfattar därför inte omklassificeringar, omvärderingar, växelkursförändringar eller andra förändringar som inte beror på transaktioner. Den säsongrensade ökningstakten har för presentationsändamål räknats upp till årstakt. Se Tekniska anmärkningar för närmare information. Tabell 4.4 kolumnerna 1, 4, 6 och 8 visar utestående belopp beträffande noterade aktier utgivna av hemmahörande i euroområdet fördelat på emitterande sektor. De månatliga uppgifterna för noterade aktie r utgivna av icke-finansiella företag motsvarar Juni 21 S 87

264 de kvartalsvisa uppgiftsserier som visas i tabell 3.4 (finansiell balansräkning, noterade aktier). Tabell kolumnerna 3, 5, 7 och 9 visar den årliga ökningstakten beträffande noterade aktier utgivna av hemmahörande i euroområdet (fördelat på emitterande sektor) på grundval av finansiella transaktioner i samband med att emittenter emitterar eller löser in aktier mot kontanter, utom placeringar i emittentens egna aktier. Beräkningen av årlig ökningstakt omfattar inte omklassificeringar, omvärderingar eller andra förändringar som inte beror på transaktioner. Tabell 4.5 visar statistik över alla räntor som i euroområdet hemmahörande MFI tillämpar på eurodenominerad inlåning från och utlåning till hushåll och icke-finansiella företag hemmahörande i euroområdet. Euroområdets MFI-räntor beräknas som ett vägt genomsnitt (efter transaktionsvolym) av euroländernas räntor för varje kategori. Statistiken över MFI-räntorna är fördelad på typ av verksamhet, sektor, instrumentkategori och löptid, uppsägningstid eller ursprunglig räntebindningsperiod. Denna statistik över MFI-räntorna ersätter de tio uppgiftsserierna för euroområdets bankräntor som publicerades i :s månadsrapport från januari Tabell 4.6 redovisar penningmarknadsräntor för euroområdet, USA och Japan. När det gäller euroområdet omfattas ett brett spektrum av penningmarknadsräntor med allt ifrån räntor på dagslån till räntor på inlåning över tolv månader. Före januari 1999 beräknades artificiella räntor för euroområdet på grundval av BNP-viktade nationella räntor. Med undantag för dagslåneräntan fram till januari 1999 är de månatliga, kvartalsvisa och årliga värdena periodgenomsnitt. Dagslån representeras av interbankinlåning (anbudsräntan) vid periodens slut fram till och med december Från januari 1999 är räntorna på 1-, 3-, 6- och 12-månadersinlåning euro interbank offered rates (Euribor) och före det datumet är de London interbank offered rates (Libor), när dessa funnits tillgängliga. För USA och Japan representeras räntorna på 3-månadersinlåning av Libor. Tabell 4.7 visar räntor vid periodens slut som beräknats på grundval av nominella avistaräntekurvor för AAA-värderade eurodenominerade statsobligationer utgivna i euroområdet. Avkastningskurvorna beräknas med hjälp av Svenssonmodellen 4). Dessutom publiceras skillnaderna mellan 1-årsräntor, 3-månadersräntor och 2-årsräntor. Andra avkastningskurvor (publicerade dagligen, inklusive diagram och tabeller) och tillhörande metodinformation finns på europ a.eu/stats/money/yc/html/index.en.html. Även dagliga uppgifter finns att ladda ned. Tabell 4.8 visar aktieindex för euroområdet, USA och Japan. P R I S E R, P R O D U K T I O N, E F T E R F R Å G A N O C H A R B E T S M A R K N A D Statistiken i detta avsnitt produceras mestadels av kommissionen (främst Eurostat) och de nationella statistikmyndigheterna. Siffror för euroområdet som helhet erhålls genom aggregering av uppgifterna för enskilda länder. Uppgifterna är i möjligaste mån harmoniserade och jämförbara. Statistiken över arbetskostnader per timme, BNP och utgiftskomponenter, förädlingsvärde i olika sektorer, industriproduktion, detaljhandel och nyregistrering av personbilar är korrigerad för effekten av olika antal arbetsdagar. Det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) för euroområdet (tabell 5.1.1) finns tillgängligt från Indexet baseras på nationella HIKP som beräknas på samma sätt i alla euroländer. Fördelningen på varor och tjänster följer Coicop/ HIKP (Classification of individual consumption by purpose). HIKP omfattar hushållens utgifter för slutlig konsumtion i euroområdet. I tabellen ingår säsongrensade HIKP-uppgifter och experimentell HIKP-baserade beräkningar av administrativt fastställda priser som sammanställts av. Producentpriser inom industrin (tabell 5.1.2), industriproduktion, orderingång och omsättning 4 Svensson, L. E., 1994, Estimating and Interpreting Forward Interest Rates: Sweden , Centre for Economic Policy Research, Discussion Paper No S Juni 21

265 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Allmänna anmärkningar samt detaljhandel (tabell 5.2) omfattas av rådets förordning (EG) 1165/98 av den 19 maj 1998 om konjunkturstatistik 5. Sedan januari 29 har den reviderade näringsgrensindelningen (NACE rev. 2) enligt rådets och Europaparlamentets förordning (EG) nr 1893/26 av den 2 december 26 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 337/9 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden, 6 tillämpats vid framställningen av konjunkturstatistik. Uppdelningen av producentpriserna inom industrin och industriproduktionen efter produkternas slutliga användningsområde följer den harmoniserade branschfördelningen av industrin exklusive byggverksamhet (NACE rev. 2 avdelningarna B-E) i de industriella huvudgrupperna enligt kommissionens förordning (EG) 656/27 av den 14 juni Producentpriserna speglar producenternas priser fritt fabrik. De omfattar indirekta skatter utom moms och andra avdragsgilla skatter. Industriproduktionen speglar de berörda industriernas förädlingsvärde. De två index för råvarupriser exklusive energi som visas i tabell sammanställs utifrån samma täckning av råvaror men med användning av olika viktsystem: det ena baseras på euroområdets import av respektive råvaror (kolumnerna 2 4), och det andra (kolumnerna 5 7) på den beräknade efterfrågan, eller användningen i euroområdet, med hänsyn till uppgifter om import, export och den inhemska produktionen av varje råvara (för att förenkla bortses från lager, som antas vara relativt stabila under den observerade perioden). Det råvaruprisindex där importen viktas är lämpligt för att analysera extern utveckling, medan det index där användningen viktas är lämpligt för det speciella syftet att analysera internationella råvarupristryck på inflationen i euroområdet. Det råvaruprisindex där användningen viktas är empiriska data. För närmare information om sammanställningen av :s råvaruprisindex hänvisas till ruta 1 i månadsrapporten från december 28 Arbetskostnadsindex (tabell 5.1.5) mäter förändringarna i arbetskostnader per timme i industrin (inklusive byggverksamhet) och marknadstjänster. Beräkningsmetoden fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/23 av den 27 februari 23 om arbetskostnadsindex 8 och i kommissionens förordning (EG) nr 1216/23 av den 7 juli 23 9 som genomför den. Arbetskostnaderna per timme för euroområdet fördelas på arbetskostnadskomponenter (löner, arbetsgivarnas sociala avgifter plus arbetskraftsrelaterade skatter som arbetsgivaren har betalat minus bidrag som arbetsgivaren har fått) och på ekonomisk aktivitet. beräknar en indikator på avtalslöner (kolumnen Memo i tabell 5.1.3) på grundval av icke harmoniserade nationellt definierade uppgifter. Enhetsarbetskostnadernas komponenter (tabell 5.1.4), BNP och dess komponenter (tabell och 5.2.2), BNP-deflatorerna (tabell 5.1.3) och sysselsättningsstatistiken (tabell 5.3.1) är hämtade från kvartalsvisa nationalräkenskaper beräknade enligt ENS 95. Industrins orderingång (tabell 5.2.4) mäter orderingången under referensperioden och omfattar de branscher som i huvudsak producerar mot order särskilt textilindustrin, pappers- och massaindustrin, kemiindustrin, metallindustrin, samt kapitalvaror och varaktiga konsumtionsvaror. Uppgifterna beräknas på grundval av löpande priser. Index för omsättningen inom industrin och detaljhandeln (tabell 5.2.4) mäter omsättningen, inklusive alla avgifter och skatter (utom moms) som har fakturerats under referensperioden. Omsättningen inom detaljhandeln avser hela detaljhandeln (utom handel med och service av motorfordon och motorcyklar) utom detaljhandel med drivmedel. Registrering av nya personbilar omfattar registreringar av både privata personbilar och tjänstebilar. Serierna för euroområdet omfattar inte Cypern och Malta. Kvalitativa enkätuppgifter (tabell 5.2.5) avseende näringslivet och hushållen är hämtade från kommissionens företags- och hushållsenkäter. 5 EGT L 162, , s EUT L L 393, , s EUT L 155, , s EUT L 69, , s EUT L 169, , s. 37 Juni 21 S 89

266 Arbetslöshetstalen (tabell 5.3.2) följer Internationella arbetsorganisationens riktlinjer. De avser andelen aktivt arbetssökande personer av arbetskraften, beräknat enligt harmoniserade kriterier och definitioner. De estimat av arbetskraften som ligger till grund för arbetslöshetstalen skiljer sig från den summa av arbetslösa och sysselsatta som publiceras i tabell 5.3. O F F E N T L I G A S E K T O R N S F I N A N S E R Tabell visar den finansiella ställningen för den offentliga sektorn i euroområdet. Uppgifterna är till största delen konsoliderade och baserade på ENS 95. beräknar de årliga aggregerade uppgifterna för euroområdet i tabell på grundval av harmoniserade uppgifter som lämnas av de nationella centralbankerna och regelbundet uppdateras. Uppgifterna om euroländernas underskott och skuldsättning kan därför skilja sig från dem som används av Europeiska kommissionen i samband med förfarandet vid alltför stora underskott. De aggregerade kvartalsuppgifterna för euroområ det i tabell 6.4 och 6.5 sammanställs av på grundval av uppgifter från Eurostat och nationella uppgifter. Tabell 6.1 visar den offentliga sektorns årliga inkomster och utgifter på grundval av definitionerna i kommissionens förordning (EG) 15/2 av den 1 juli 2 1 om ändring av ENS 95. Tabell 6.2 visar detaljerade uppgifter om den offentliga sektorns nominella konsoliderade bruttoskuld i enlighet med fördragets bestämmelser om förfarandet vid alltför stora underskott. Tabell 6.1 och 6.2 omfattar summariska uppgifter för enskilda euroländer i proportion till deras betydelse inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten. De underskott/ överskott som redovisas för enskilda euro länder motsvarar EDP B.9 enligt definitionen i kommissionens förordning (EG) nr 479/29 i fråga om hänvisningar till ENS 95. Tabell 6.3 visar förändringar i den offentliga sektorns skuld. Skillnaden mellan förändringen i den offentliga sektorns skuld och den offentliga sektorns underskott underskotts-/skuldanpassningen beror främst på den offentliga sektorns transaktioner med finansiella tillgångar och av värderingseffekter som berör valutareserven. Tabell 6.4 visar kvartalsuppgifter för den offentliga sektorns inkomster och utgifter på grundval av definitionerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG nr) 1221/22 av den 1 juni 22 om kvartalsvisa icke-finansiella räkenskaper för den offentliga sektorn. 11 Tabell 6.5 visar kvartalssiffror beträffande den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, underskotts-/ skuldanpassning och den offentliga sektorns lånebehov. Dessa siffror sammanställs på grundval av de uppgifter som medlemsstaterna lämnar i enlighet med förordning (EG) nr 51/24 och förordning (EG) nr 1222/24 samt uppgifter från de nationella centralbankerna. E X T E R N A T R A N S A K T I O N E R O C H U T L A N D S S T Ä L L N I N G De begrepp och definitioner som används i statistiken över betalningsbalansen och utlandsställningen (tabell ) följer i allmänhet riktlinjerna i den femte utgåvan av IMF:s betalningsbalanshandbok (oktober 1993), :s riktlinje av den 16 juli 24 (/24/15) 12 om Europeiska centralbankens krav på rapportering av statistik och :s riktlinje av den 31 maj 27 (/27/3) 13 om ändring av denna. Ytterligare information beträffande metodik och källor som används för statistiken över betalningsbalansen och utlandsställningen finns i :s pub likation European Union balance of payments/international investment position statistical methods (maj 27), och i rapporterna från arbetsgrupperna för Portfolio Investment Collection System (juni 22), Portfolio Investments Income (augusti 23) och Foreign Direct Investment (mars 24), som kan laddas ned från :s webbplats. Dessutom finns en rapport från :s/europeiska kommissionens (Eurostats) arbetsgrupp för kvalitet avseende betalningsbalansstatistik och statistik över utlandsställningen (juni 24) tillgänglig på Committee on Monetary, financial and Balance of Payments Statistics ( webbplats. Den årliga kvalitetsrapporten om euroområdets 1 EGT L 172, , s EGT L 179, , s EUT L 354, , s EUT L 159, , s S Juni 21

267 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Allmänna anmärkningar betalningsbalans och utlandsställning, som grundar sig på arbetsgruppens rekommendationer och följer de grundläggande principerna för :s Statistics Quality Framework (ramar för statistik av hög kvalitet) som publicerades i april 28, finns på : s webbplats. Tabellerna i 7.1 och 7.4 följer teckenkonventionen i IMF Balance of Payments Manual, dvs. överskott i bytesbalansen och kapitalbalansen anges med ett plustecken, medan ett plustecken i den finansiella balansen avser en ökning i skulder eller en minskning i tillgångar. I tabellerna i 7.2 redovisas både kredit- och debettransaktioner med ett plustecken. Fr.o.m. februari 28 har tabellerna i 7.3 dessutom omstrukturerats för att uppgifterna om betalningsbalansen, utlandsställningen och respektive ökningstakter ska kunna presenteras tillsammans. I de nya tabellerna anges transaktioner i tillgångar och skulder som motsvarar en ökning i positionen med ett plustecken. Euroområdets betalningsbalans sammanställs av. De senaste månadssiffrorna bör betraktas som preliminära. Dessa uppgifter revideras i samband med offentliggörandet av påföljande månads statistik och detaljerad kvartalsvis betalningsbalansstatistik. Tidigare uppgifter revideras regelbundet eller med anledning av metodologiska förändringar vid sammanställningen av källdata. I tabell presenteras även säsongjusterade uppgifter avseende bytesbalansen. I tillämpliga fall görs även justeringar för effekten av olika antal arbetsdagar, skottår och/eller påskhelg. I tabellerna och presenteras en uppdelning av euroområdets betalningsbalans och utlandsställning gentemot större partnerländer, både individuellt och gruppvis, som skiljer mellan EUmedlemsstater utanför euroområdet och länder eller områden utanför Euro peiska unionen. Uppdelningen visar även transaktioner och ställningar gentemot EU-institutioner (som, med undantag för, för statistiska syften anses höra hemma utanför euroområdet, oavsett deras fysiska plats) och, för vissa syften, offshore-finanscentrum och internationella organisationer. Uppdelningen täcker inte transaktioner eller positioner i portföljinvesteringsskulder, finansiella derivat eller utländska valutareserver. Dessutom görs ingen individuell uppdelning för avkastning på kapital avseende Brasilien, Kina, Indien eller Ryssland. Den geografiska uppdelningen beskrivs i artikeln Euro area balance of payments and international investment position vis-à-vis main counterparts i månadsrapporten för februari 25. Uppgifterna om euroområdets bytesbalans och utlandsställning i tabell 7.3 baseras på transaktioner och positioner gentemot hemmahörande utanför euroområdet, där euroområdet betraktas som en ekonomisk enhet (se även ruta 9 i :s månadsrapport för december 22, ruta 5 i Monthly Bulletin för januari 27 och ruta 6 i Monthly Bulletin för januari 28). Utlandsställningen värderas till löpande marknadspriser med undantag för direktinvesteringarna, där bokföringsvärden används för onoterade aktier och andra investeringar (t.ex. lån och inlåning). Den kvartalsvisa utlandsställningen sammanställs på grundval av samma metod som den årliga utlandsställningen. Eftersom vissa datakällor inte är tillgängliga på kvartalsbasis (eller endast med en viss eftersläpning) beräknas den kvartalsvisa utlandsställningen delvis på basis av finansiella transaktioner och tillgångspriser samt växelkursutveckling. Tabell ger en översikt över utlandsställning och finansiella transaktioner i euroområdets betalningsbalans. En uppdelning görs av förändringar i utlandsställningen på årsbasis genom att en statistisk modell tillämpas på andra förändringar än transaktioner med hjälp av information från den geografiska uppdelningen och valutasammansättningen i tillgångar och skulder, samt prisindex för olika finansiella tillgångar. I denna tabell avser kolumnerna 5 och 6 direktinvesteringar av hemmahörande personer utomlands respektive direktinvesteringar av utländska personer i euroområdet. I tabell baseras fördelningen i lån och sedlar, mynt och inlåning på den sektor som den icke-hemmahörande motparten tillhör, dvs. tillgångar gentemot icke-hemmahörande banker klassificeras som inlåning, medan tillgångar gentemot andra icke-hemmahörande sektorer klassificeras som lån. Denna fördelning följer den åtskillnad som görs i annan statistik, t.ex. den konsoliderade Juni 21 S 91

268 balansräkningen för monetära finansinstitut, och är i överensstämmelse med IMF:s Balance of Payments Manual. Eurosystemets utestående likviditet i utländsk valuta och relaterade tillgångar och skulder redo visas i tabell Dessa siffror är inte helt jämförbara med uppgifterna i Eurosystemets veckobalansräkning. Uppgifterna i tabell 7 är i överensstämmelse med rekommendationerna i mallen för reserver i utländsk valuta och likviditet i utländsk valuta. Förändringar i Eurosystemets guldinnehav (kolumn 3) beror på transaktioner i guld enligt villkoren i centralbankernas överenskommelse om guld av den 26 september 1999, som uppdaterades den 27 september 29. Mer information om den statistiska behandlingen av Eurosystemets likviditet i utländsk valu ta finns i publikationen Statistical treatment of the Eurosystem s international reserves (oktober 2), som kan laddas ned från :s webbplats. På webbplatsen finns också mer detaljerade uppgifter i enlighet med mallen för internationella reser ver och likviditet i utländsk valuta. Statistik över euroområdets utlandsskuld, brutto, i tabell representerar utestående faktiska (snarare än eventualförpliktelser) förpliktelser gentemot hemmahörande utanför euroområdet som kräver att gäldenären betalar kapitalbeloppet och/eller ränta vid en eller flera tidpunkter i framtiden. Tabell visar en uppdelning på instrument och institutionell sektor. Tabell 7.4 innehåller en monetär uppställning av euroområdets betalningsbalans, i vilken icke- MFI:s transaktioner speglar MFI:s externa nettotransaktioner. I icke-mfi:s transaktioner ingår transaktioner i betalningsbalansen för vilka det inte finns någon sektoriell fördelning. Dessa rör bytesbalans och kapitalbalans (kolumn 2) och finansiella derivat (kolumn 11). En uppdaterad metodanmärkning angående den monetära uppställningen av euroområdets betalningsbalans finns på :s webbplats under Statistics. Se även ruta 1 i :s månadsrapport för juni 23. Tabell 7.5 visar uppgifter över euroområdets utrikeshandel med varor, med Eurostat som datakälla. Enhetsvärdeindex visas utan några korrigeringar, medan värdedata och volymindex säsongrensas och kalenderkorrigeras av Eurostat. Fördelningen på produktgrupper i kolumnerna 4 6 och 9 11 i tabell ligger i linje med klassificeringen i Broad Economic Categories och motsvarar de grundläggande varugrupperna i Nationalräkenskapssystemet. Industrivaror (kolumnerna 7 och 12) och olja (kolumn 13) ligger i linje med SITC Rev. 4-definitionen. Den geografiska uppdelningen (tabell 7.5.3) visar euroområdets viktigaste handelspartner, både individuellt och i regionala grupper. Kina inkluderar inte Hongkong. På grund av skillnader i definition, klassificering, täckning och rapporteringstidpunkt är utrikeshandelsstatistiken, särskilt för importen, inte helt jämförbar med varuposterna i betalningsbalansstatistiken (tabell 7.1 och 7.2). En del av denna skillnad beror på att försäkrings- och frakttjänster inkluderas i redovisningen av importerade varor i utrikeshandelsstatistiken. Importpriserna inom industrin och exportpriser inom industriproduktionen (eller industrins producentpriser på exportmarknaderna) som visas i tabell infördes genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1158/25 av den 6 juli 25 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1165/98, som utgör den huvudsakliga rättsliga grunden för konjunkturstatistik. Indexet för importpriserna inom industrin omfattar alla industriprodukter som importeras från länder utanför euroområdet enligt avdelningarna B E i den statistiska indelningen av produkter efter näringsgren (CPA) inom Europeiska ekonomiska gemenskapen och alla institutionella importerande sektorer med undantag för hushåll, regeringar och ideella organisationer. Det speglar kostnaderna, försäkringar och fraktpriset exklusive importtull och skatter, och hänvisar till de faktiska transaktioner i euro som registreras vid den tidpunkt då varorna byter ägare. Exportpriserna inom industriproduktionen omfattar alla industriprodukter som exporteras direk t av producenter i euroområdet till marknader utanför euroområdet enligt avdelningarna C E i NACE rev. 2. Export från grossister och återexport omfattas inte. Indexet speglar fob-priset i euro beräknat vid euroområdets gränser, inklusive eventuella indirekta skatter förutom moms och andra avdragbara skatter. Importpriser inom industrin och industriproducenters exportpriser finns tillgäng- 92 S Juni 21

269 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Allmänna anmärkningar liga för industriella huvudgrupper, enligt definitionen i kommissionens förordning (EG) nr 656/27 av den 14 juni 27. För närmare information, se ruta 11 i månadsrapporten från december 28. V Ä X E L K U R S E R Tabell 8.1 visar :s beräkningar av eurons nominella och reala effektiva växelkursindex, på grundval av vägda genomsnitt av eurons bilaterala växel kurser gentemot valutorna i några av euroområdets handelspartner. En positiv förändring visar på en appreciering av euron. Vikterna baseras på handeln med färdigvaror med dessa handelspartner under perioderna , , och och omfattar tredjemarknadseffekter. Indexen för eurons effektiva växelkurser erhålls genom att kedjelänka indikatorerna på grundval av var och en av dessa fyra uppsättningar handelsvikter i slutet av varje treårsperiod. Basperioden för det resulterande EERindexet är första kvartalet Basperioden för det resulterande EER-indexet är första kvartalet EER-21-gruppens handelspartner består av de 11 EU-länder som inte ingår i euroområdet samt Australie n, Kanad a, Kina, Hongkong, Japan, Norge, Singapor e, Sydkorea, Schweiz och USA. EER-41-gruppen omfattar förutom EER-21 följande länder: Algeriet, Argentin a, Brasilie n, Chil e, Kroatie n, Island, Indie n, Indonesien, Israe l, Malaysi a, Mexiko, Marocko, Nya Zeeland, Filippinern a, Rumänien, Ryssland, Sydafrika, Taiwan, Thailand, Turkiet och Venezuela. Reala EER beräknas med hjälp av konsumentprisindex, producentprisindex, deflatorer för BNP, enhetsarbetskostnader inom industrin och enhetsarbetskostnader både för tillverkningssektorn och för ekonomin som helhet. U T V E C K L I N G U TA N F Ö R E U R O O M R Å D E T Statistiken för övriga EU-länder (tabell 9.1) följer samma principer som statistiken för euroområdet. Statistik över bytes- och kapitalbalansen samt utlandsskulden, brutto, inkluderar därför SPV-företag. Uppgifterna för USA och Japan i tabell 9.2 är hämtade från nationella källor. För närmare information om beräkningen av EER, se ruta 5 med rubriken International trade developments and revision of the effective exchange rates of the euro i :s månadsrapport för januari 21. De bilaterala kurserna i tabell 8.2 är månadsgenomsnitt av de referenskurser som publiceras dagligen för dessa valutor. Juni 21 S 93

270 94 S December 25

271 B I L A G O R K A L E N D A R I U M F Ö R E U R O S Y S T E M E T S P E N N I N G P O L I T I S K A Å T G Ä R D E R 1 11 JANUARI OCH 8 FEBRUARI 27 -rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten ska vara oförändrade på 3,5 %, 4,5 % respektive 2,5 %. 8 MARS 27 -rådet beslutar att höja den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med 25 punkter till 3,75 %, med verkan från den transaktion som träder i kraft den 14 mars 27. Räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten ska vidare höjas med 25 punkter till 4,75 % respektive 2,75 %, med verkan från den 14 mars APRIL OCH 1 MAJ 27 -rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten ska vara oförändrade på 3,75 %, 4,75 % respektive 2,75 %. 6 JUNI 27 -rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna ska höjas med 25 punkter till 4 %, med verkan från den transaktion som träder i kraft den 13 juni 27. Räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten ska vidare höjas med 25 punkter till 5 % respektive 3 %, med verkan från den 13 juni. 5 JULI, 2 AUGUSTI, 6 SEPTEMBER, 4 OKTOBER, 8 NOVEMBER OCH 6 DECEMBER 27, OCH 1 JANUARI, 7 FEBRUARI, 6 MARS, 1 APRIL, 8 MAJ OCH 5 JUNI 28 -rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten ska vara oförändrade på 4, %, 5, % respektive 3, %. 3 JULI 28 -rådet beslutar att höja den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med 25 punkter till 4,25 %, med verkan från den transaktion som träder i kraft den 9 juli 28. Räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten höjs samtidigt med 25 punkter till 5,25 % respektive 3,25 %, båda med verkan från den 9 juli AUGUSTI, 4 SEPTEMBER OCH 2 OKTOBER 28 -rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten ska vara oförändrade på 4,25 %, 5,25 % respektive 3,25 %. 8 OKTOBER 28 -rådet beslutar att sänka den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med 5 punkter till 3,75 %, med verkan från den transaktion som träder i kraft den 15 oktober 28. -rådet beslutar dessutom att sänka räntan på både utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten med 4,75 % respektive 2,75 %, med omedelbar effekt. Vidare beslutar 1 Kalendariet för Eurosystemets penningpolitiska åtgärder mellan 1999 och 26 finns i :s årsrapport för de respektive åren. Juni 21 I

272 -rådet att från och med den transaktion som avvecklas den 15 oktober kommer de veckovisa huvudsakliga refinansieringstransaktionerna att genomföras som anbudsförfaranden med fast ränta med full tilldelning till den ränta som gäller för huvudsakliga refinansieringstransaktioner. Från och med den 9 oktober kommer vidare att minska räntekorridoren för de stående faciliteterna från 2 punkter till 1 punkter runt räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna. Dessa två åtgärder kommer att gälla så länge som behövs, och åtminstone till slutet av den första uppfyllandeperioden 29, den 2 januari. 15 OKTOBER 28 -rådet beslutar att ytterligare förbättra ramverket för godtagbara säkerheter och att tillhandahålla ytterligare likviditet. I detta syfte beslutar -rådet i) att utöka listan över godtagbara säkerheter i Eurosystemets kredittransaktioner, och att denna utökning ska gälla fram till och slutet av 29, ii) att ge ökad tillgång till långfristig refinansiering, med verkan från den 3 oktober 28 och fram till och med första kvartalet 29 och iii) att tillhandahålla likviditet i US-dollar genom valutamarknadssvappar. 6 NOVEMBER 28 -rådet beslutar att sänka den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med 5 punkter till 3,25 %, med verkan från och med den transaktion som träder i kraft den 12 november 28. -rådet beslutar dessutom att sänka räntan på både utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten med 3,75 % respektive 2,75 %, gällande från den 12 november DECEMBER 28 -rådet beslutar att sänka den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med 75 punkter till 2,5 %, med verkan från och med den transaktion som träder i kraft den 1 december 28. -rådet beslutar dessutom att sänka räntan på både utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten med 75 punkter till 3, % respektive 2, %, gällande från den 1 december DECEMBER 28 -rådet beslutar att de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna även fortsättningsvis kommer att genomföras som fastränteanbud med full tilldelning efter den uppfyllandeperiod som slutar den 2 januari 29. Denna åtgärd kommer att gälla så länge det behövs och åtminstone till den sista tilldelningen i den tredje tilldelningsperioden 29 den 31 mars. Från och med den 21 januari 29 kommer dessutom räntekorridoren för de stående faciliteterna, som den 9 oktober 28 minskades till 1 punkter runt räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna, åter att breddas symmetriskt till 2 punkter. 15 JANUARI 29 -rådet beslutar att sänka räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med 5 punkter till 2, % gällande från och med den transaktion som träder i kraft den 21 januari 29. -rådet beslutade vidare att räntan på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten kommer att sättas till 3, % respektive 1, %, gällande från den 21 januari 29, i enlighet med beslutet av den 18 december FEBRUARI 29 -rådet beslutar att räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten ska vara oförändrade på 2, %, 3, % respektive 1, %. II Juni 21

273 KALENDARIUM FÖR EUROSYSTEMETS PENNINGPOLITISKA ÅTGÄRDER 5 MARS 29 -rådet beslutar att sänka räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med 5 punkter, till 1,5 %, gällande från och med den transaktion som träder i kraft den 11 mars 29. -rådet beslutar vidare att räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten kommer att vara 2,5 % respektive,5 %, gällande från den 11 mars 29. -rådet beslutar dessutom att fortsätta att genomföra huvudsakliga refinansieringstransaktioner som fastränteanbud med full tilldelning för samtliga huvudsakliga refinansieringstransaktioner, refi nansieringstransaktioner med särskild löptid och extra långfristiga refinansieringstransaktioner samt för de regelbundna långfristiga refinansieringstransaktionerna så länge det behövs, men åtminstone längre än till slutet av 29. -rådet beslutar också att fortsätta med nuvarande löptider och frekvenser för de extra långfristiga refinansieringstransaktionerna och refinansieringstransaktionerna med särskild löptid så länge det behövs, men åtminstone längre än till slutet av APRIL 29 beslutar att sänka räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med 25 punkter, till 1,25 %, gällande från och med den transaktion som träder i kraft den 8 april 29. -rådet beslutar vidare att marginalräntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten kommer vara 2,25 % respektive,25 %, gällande från den 8 april 29. lämna räntan på inlåningsfaciliteten oförändrad på,25 %. -rådet beslutar vidare att fortsätta med sin strategi med utökad kreditgivning. Det beslutar bland annat att Eurosystemet kommer att genomföra likvidiserande långfristiga anbudsförfaranden med en löptid på ett år med full tilldelning. -rådet beslutar dessutom i princip att Eurosystemet kommer att köpa säkerställda obligationer i euro utgivna i euroområdet. 4 JUNI 29 -rådet beslutar att räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten ska vara oförändrade på 1, %, 1,75 % respektive,25 %. -rådet fattar dessutom beslut om de tekniska villkoren för programmet för köp av säkerställda obligationer i euro utgivna i euroområdet som man beslutade om den 7 maj JULI, 6 AUGUSTI, 3 SEPTEMBER, 8 OKTOBER, 5 NOVEMBER OCH 3 DECEMBER 29, 14 JANUARI, 4 FEBRUARI, 4 MARS, 8 APRIL, 6 MAJ OCH 1 JUNI 21 -rådet beslutar att räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten ska vara oförändrade 1, %, 1,75 % respektive,25 %. 7 MAJ 29 -rådet beslutar att sänka räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med 25 punkter, till 1, %, gällande från och med den transaktion som träder i kraft den 13 maj 29. -rådet beslutar vidare att sänka räntan på utlåningsfaciliteten med 5 punkter, till 1,75 % gällande från den 13 maj 29, och att Juni 21 III

274

275 TARGETSYSTEMET (TRANS-EUROPEAN AUTOMATED REAL-TIME GROSS SETTLEMENT EXPRESS TRANSFER) Target2 spelar en viktig roll för att främja den integrerade penningmarknaden i euroområdet, vilket är en förutsättning för ett effektivt genomförande av den gemensamma penningpolitiken, och bidrar dessutom till integrationen av finansmarknaderna i euroområdet. Mer än 4 4 affärsbanker, samt 22 nationella centralbanker, använder Target2 för att själva göra betalningar eller för att göra betalningar för sina kunders räkning. Om man räknar med branscher och dotterföretag kan mer än 5 banker över hela världen (och därmed även alla dessa bankers kunder) nås via Target2. Target2 används för att göra stora och brådskande betalningar, till exempel betalningar för avveckling i andra interbanksystem (t.ex. Continuous Linked Settlement (CLS) eller EURO1) och för att avveckla penningmarknads-, valuta- och värdepapperstransaktioner. Det används också för mindre kundbetalningar. Target2 erbjuder avveckling löpande under dagen för transaktioner och gör det möjligt att omedelbart återanvända de medel som krediterats till en deltagares konto. BETALNINGSFLÖDEN I TARGET2 Under första kvartalet 21 förmedlade Target transaktioner till ett totalt värde av miljarder euro, vilket motsvarar ett dagligt genomsnitt på transaktioner till ett värde av 2 22 miljarder euro. Betalningstrafiken i Target2 under detta kvartal var som mest intensiv den 31 mars då betalningar förmedlades. Detta ligger i linje med den normala topp som observeras under månadens sista bankdag. Med en marknadsandel på 6 procent i fråga om volym och 9 procent i fråga om värde behöll Target2 sin ledande ställning på marknaden för betalningssystem för stora betalningar i euro. Target2:s stabila marknadsandel bekräftar bankernas stora intresse för avveckling i centralbankspengar, särskilt när det råder turbulens på marknaden. Interbankbetalningarnas genomsnitt liga andel uppgick till 42 procent i fråga om volym och 94 procent i fråga om värde. Interbankbetalningarnas genomsnittliga värde uppgick till 14,2 miljoner euro, medan kundbetalningarnas genomsnittliga värde uppgick till,7 miljoner euro. Av betalningarna var 68 procent på mindre än 5 euro, medan 11 procent var på mer än 1 miljon euro. I genomsnitt gjordes 347 betalningar på mer än 1 miljard euro per dag. INTRADAGSKREDITER: VÄRDEN OCH VOLYMER Diagrammet visar Target2-trafikens fördelning under dagen, dvs. den procentandel av dagliga volymer och värden som hanterats vid olika tidpunkter på dagen, för första kvartalet 21. Sett till värde ligger kurvan mycket nära den linjära fördelningen. Detta tyder på att omsättningen var jämnt fördelad under dagen och att likviditeten cirkulerade på ett lämpligt sätt mellan deltagarna, vilket säkerställer en smidig avveckling av transaktioner i Target2. I fråga om värde hade 54 procent av omsättningen i Target2 avvecklats redan kl 13., en siffra som steg till 9 procent en timme före systemets stängning. Sett till volym ligger kurvan långt över den linjära fördelningen, och 71 procent av volymen hade redan förmedlats kl 13. och 99,7 procent en timme före systemets stängning. Fördelning under dagen (procent) kv volym 1 kv värde Linjär fördelning Juni 21 V

276 TARGET2:s TILLGÄNGLIGHET OCH PRESTANDA Under första kvartalet 21 uppnådde Target2 en fullständig tillgänglighet på 1 procent. Störningar som beaktas vid beräkningen av Target2:s tillgänglighet är sådana som helt förhindrar förmedling av betalningar i minst 1 minuter. Den 29 mars gick driften av Target2:s gemensamma delade plattform långsammare under cirka två timmar. Detta ansågs emellertid inte vara ett fall av teknisk otillgänglighet eftersom vissa transaktioner fortsatte att avvecklas. Om man skulle ha tagit med denna incident i beräkningen, skulle systemet ha uppnått en fullständig tillgänglighet på 99,73 procent under kvartalet. Till följd av incidenten den 29 mars tog det mer än 15 minuter att förmedla 1,5 procent av alla betalningar i mars. Tabell 1 Betalningsuppdrag förmedlade genom Target2 och EURO1: transaktionsvolym (antal betalningar) 29 1 kv 29 2 kv 29 3 kv 29 4 kv 21 1 kv TARGET2 1 Total volym Genomsnitt per dag EURO1 (EBA) Total volym Genomsnitt per dag ) Sedan januari 29 har S infört en ny metod för insamling och rapportering av Target2-data i syfte att förbättra uppgifternas kvalitet. Detta bör hållas i åtanke vid jämförelse mellan uppgifter före och efter införandedagen. Tabell 2 Betalningsuppdrag förmedlade genom Target2 och EURO1: transaktionsvärde (miljarder euro) 29 1 kv 29 2 kv 29 3 kv 29 4 kv 21 1 kv TARGET2 1 Totalt värde Genomsnitt per dag EURO1 (EBA) Totalt värde Genomsnitt per dag ) Sedan januari 29 har S infört en ny metod för insamling och rapportering av Target2-data i syfte att förbättra uppgifternas kvalitet. Detta bör hållas i åtanke vid jämförelse mellan uppgifter före och efter införandedagen. VI Juni 21

277 D O K U M E N T U T G I V N A AV E U R O P E I S K A C E N T R A L B A N K E N S E D A N 2 9 Denna förteckning är avsedd att ge läsarna information om utvalda dokument som har givits ut av Euro peiska centralbanken sedan januari 29. För arbetsrapporter, från januari 29 (fr.o.m. arbetsrapport nr 989 och framåt), omfattar listan enbart rapporter som publicerats mellan mars och maj 21. Förutsatt att de finns i lager och att inget annat anges går det att prenumera på eller beställa publikationer kostnadsfritt genom att kontakta info@ecb.europa.eu. En fullständig förteckning över dokument som utgivits av Europeiska centralbanken och av Europeiska monetära institutet finns på :s webbplats ( ÅRSRAPPORT Årsrapport 28, april 29. Årsrapport 29, april 21. KONVERGENSRAPPORT Konvergensrapport 21, maj 21. ARTIKLAR I MÅNADSRAPPORTEN Housing wealth and private consumption in the euro area, januari 29. Foreign asset accumulation by authorities in emerging markets, januari 29. New survey evidence on wage setting in Europe, februari 29. Assessing global trends in protectionism, februari 29. The external financing of households and non-financial corporations: a comparison of the euro area and the United States, april 29. Revisions to GDP estimates in the euro area, april 29. The functional composition of government spending in the European Union, april 29. Expectations and the conduct of monetary policy, maj 29. Five years of EU membership, maj 29. Credit rating agencies: developments and policy issues, maj 29. The impact of government support to the banking sector on euro area public finances, juli 29. The implementation of monetary policy since August 27, juli 29. Rotation of voting rights in the Governing Council of the, juli 29. Housing finance in the euro area, augusti 29. Recent developments in the retail bank interest rate pass-through in the euro area, augusti 29. Monetary policy and loan supply in the euro area, oktober 29. Recent developments in the balance sheets of the Eurosystem, the Federal Reserve System and the Bank of Japan, oktober 29. Financial development in emerging economies stock-taking and policy implications, oktober 29. Central bank communication in periods of heightened uncertainty, november 29. Monetary analysis in an environment of financial turmoil, november 29. The latest euro area recession in a historical context, november 29. The s monetary policy stance during the financial crisis, januari 21. The s relations with European Union institutions and bodies: trends and prospects, januari 21. Entitlements of households under government pension schemes in the euro area results on the basis of the new system of national accounts, januari 21. Juni 21 VII

278 Euro repo markets and the financial market turmoil, februari 21. Euro area commercial property markets and their impact on banks, februari 21. Update on developments in general economic statistics for the euro area, februari 21. Tools for preparing short-term projections of euro area inflation, april 21. Measures taken by euro area governments in support of the financial sector, april 21. Prospects for real and financial imbalances and a global rebalancing, april 21. Monetary policy transmission in the euro area, a decade after the introduction of the euro, maj 21. The Great Inflation : lessons for monetary policy, maj 21. STATISTICS POCKET BOOK Finns från och med augusti 23. LEGAL WORKING PAPERS 8 National rescue measures in response to the current financial crisis av A. Petrovic och R. Tutsch, juli The legal duty to consult the European Central Bank national and EU consultations av S. E. Lambrinoc, november Withdrawal and expulsion from the EU and EMU: some reflections av P. Athanassiou, december The role of national central banks in banking supervision in selected central and eastern European countries av M. Apinis, M. Bodzioch, E. Csongrádi, T. Filipova, Z. Foit, J. Kotkas, M. Porzycki och M. Vetrák, mars 21. OCCASIONAL PAPERS 1 Survey data on household finance and consumption: research summary and policy use av Eurosystem Household Finance and Consumption Network, januari Housing finance in the euro area av Task Force of the Monetary Policy Committee of the European System of Central Banks, mars Domestic financial development in emerging economies: evidence and implications av E. Dorrucci, A. Meyer-Cirkel och D. Santabárbara, april Transnational governance in global finance: the principles for stable capital flows and fair debt restructuring in emerging markets av Raymond Ritter, april Fiscal policy challenges in oil-exporting countries: a review of key issues av M. Sturm, F. Gurtner och J. González Alegre, juni Flow-of-funds analysis at the framework and applications av L. Bê Duc och G. Le Breton, augusti Monetary policy strategy in a global environment av P. Moutot och G. Vitale, augusti The collateral frameworks of the Eurosystem, the Federal Reserve System and the Bank of England and the financial market turmoil av S. Cheun, I. von Köppen-Mertes och B. Weller, december Trade consistency in the context of the Eurosystem projection exercises an overview av K. Hubrich och T. Karlsson, mars Euro area fiscal policies and the crisis redigerad av A. van Riet. VIII Juni 21

279 DOKUMENT UTGIVNA AV EUROPEISKA CENTRALBANKEN SEDAN Protectionist responses to the crisis: global trends and implications av M. Bussière, E. Pérez-Barreiro, R. Straub och D. Taglioni, maj Main drivers of the financial accounts and financial strength over the first 11 years av O. Vergote, W. Studener, I. Efthymiadis och N. Merriman, maj 21. RESEARCH BULLETIN Research Bulletin, No 8, mars 29. Research Bulletin, No 9, mars 21. ARBETSRAPPORTER 1158 Excess returns on net foreign assets: the exorbitant privilege from a global perspective av M. M. Habib, mars Wages and the risk of displacement av A. Carneiro och P. Portugal, mars The euro area bank lending survey matters: empirical evidence for credit and output growth av G. de Bondt, A. Maddaloni, J.-L. Peydró och S. Scopel, mars Housing, consumption and monetary policy: how different are the United States and the euro area? av A. Musso, S. Neri och L. Stracca, mars Inflation risks and infl ation risk premia av J. A. García och T. Werner, mars Asset pricing, habit memory and the labour market av I. Jaccard, mars Price, wage and employment response to shocks: evidence from the WDN survey av G. Bertola, A. Dabusinskas, M. M. Hoeberichts, M. Izquierdo, C. Kwapil, J. Montornès och D. Radowski, mars The term structure of risk premia: new evidence from the financial crisis av T. Berg, mars Does monetary policy affect bank risk-taking? av Y. Altunbas, L. Gambacorta och D. Marqués-Ibáñez, mars Macroeconomic forecasting and structural change av L. Gambetti, A. D'Agostino och D. Giannone, april Food price pass-through in the euro area: the role of asymmetries and non-linearities av R. Jiménez-Rodríguez, G. Ferrucci och L. Onorante, april The impact of numerical expenditure rules on budgetary discipline over the cycle av F. Holm-Hadulla, S. Hauptmeier och P. Rother, april Global commodity cycles and linkages: a FAVAR approach av M. J. Lombardi, C. Osbat och B. Schnatz, april The external finance premium in the euro area: a useful indicator for monetary policy? av P. Gelain, april Size, openness and macroeconomic interdependence av A. Chudik och R. Straub, april Market power and fiscal policy in OECD countries av A. Afonso och L. F. Costa, april How far are we from the slippery slope? The Laffer curve revisited av M. Trabandt och H. Uhlig, april In dubio pro CES: supply estimation with mis-specified technical change av M. A. León-Ledesma, P. McAdam och A. Willman, april Evolving Phillips trade-off av L. Benati, april Price and trading response to public information av M. Malinowska, april 21. Juni 21 IX

280 1178 Monetary policy, housing booms and financial (im)balances av S. Eickmeier och B. Hofmann, april Credit supply: identifying balance-sheet channels with loan applications and granted loans av G. Jiménez, S. Ongena, J.-L. Peydró och J. Saurina, april Nominal and real wage rigidities. In theory and in Europe av M. Knell, april Wage setting and wage flexibility in Ireland: results from a firm-level survey av M. Keeney och M. Lawless, april Inter-industry wage differentials in EU countries: what do cross-country time varying data add to the picture? av P. Du Caju, G. Kátay, A. Lamo, D. Nicolitsas och S. Poelhekke, april Labour market institutions and the business cycle: unemployment rigidities vs. real wage rigidities av M. Abbritti och S. Weber, april Costs, demand and producer price changes av C. Loupias och P. Sevestre, april Forecasting with DSGE models av K. Christoffel, G. Coenen och A. Warne, maj Modelling anti-inflationary monetary targeting: with an application to Romania av M. Sánchez, maj Substitution between domestic and foreign currency loans in central Europe: do central banks matter? av M. Brzoza-Brzezina, T. Chmielewski och J. Niedźwiedzińska, maj Are policy counterfactuals based on structural VARs reliable? av L. Benati, maj Maximum likelihood estimation of factor models on datasets with arbitrary pattern of missing data av M. Bańbura och M. Modugno, maj Booms and busts in China s stock market: estimates based on fundamentals av G. J. de Bondt, T. A. Peltonen och D. Santabárbara, maj Money in monetary policy design: monetary cross-checking in the New Keynesian model av G. W. Beck och V. Wieland, maj Financial factors in economic fluctuations av L. Christiano, R. Motto och M. Rostagno, maj Should larger reserve holdings be more diversified? av R. Beck och S. Weber, maj Econometric analysis of high dimensional VARs featuring a dominant unit av M. H. Pesaran och A. Chudik, maj The EAGLE: a model for policy analysis of macroeconomic interdependence in the euro area av S. Gomes, P. Jacquinot och M. Pisani, maj Reputational contagion and optimal regulatory forbearance av A. D. Morrison och L. White, maj Investors with too many options? av D. Dorn, maj Wage and price-setting behaviour of Lithuanian firms av E. Virbickas, maj Changes in the wage structure in EU countries av R. Christopoulou, J. F. Jimeno och A. Lamo, maj Testing the asset pricing model of exchange rates with survey data av A. Naszodi, maj 21. ÖVRIGA PUBLIKATIONER Letter from the President to Mr Robert Sturdy, Member of the European Parliament, januari 29 (endast på webben). Euro money market study 28, februari 29 (endast på webben). Eurosystem oversight policy framework, februari 29 (endast på webben). Harmonised oversight approach and oversight standards for payment instruments, februari 29 (endast på webben). X Juni 21

281 DOKUMENT UTGIVNA AV EUROPEISKA CENTRALBANKEN SEDAN 29 European Commission s consultation on hedge funds Eurosystem contribution, februari 29 (endast på webben). Guiding principles for bank asset support schemes, mars 29 (endast på webben). Letter from the President to Mr José Ribeiro e Castro, Member of the European Parliament, mars 29 (endast på webben). Letter from the President to Mr Dimitrios Papadimoulis, Member of the European Parliament, mars 29 (endast på webben). Letter from the President to Mr Manolis Mavrommatis, Member of the European Parliament, regarding the issuance of low denomination euro banknotes, mars 29 (endast på webben). Letter from the President to Mr Eoin Ryan, Member of the European Parliament, concerning the recent widening of spreads between euro area government bond yields, mars 29 (endast på webben). Eurosystem s SEPA expectations, mars 29 (endast på webben). Housing finance in the euro area, mars 29 (endast på webben). Euro area monetary and financial statistics: 28 quality report, mars 29 (endast på webben). Euro area balance of payments and international investment position statistics: 28 quality report, mars 29 (endast på webben). Manual on investment fund statistics, maj 29 (endast på webben). EU banks funding structures and policies, maj 29 (endast på webben). Letter from the President to Mr Ashley Mote, Member of the European Parliament, maj 29 (endast på webben). TARGET2 oversight assessment report, maj 29 (endast på webben). TARGET Annual Report, maj 29 (endast på webben). The s advisory role overview of opinions ( ), maj 29. Financial Stability Review, juni 29. Recommendations for securities settlement systems and recommendations for central counterparties in the European Union European Central Bank () and the Committee of European Securities Regulators (CESR), juni 29 (endast på webben). The international role of the euro, juli 29. Monthly report on the Eurosystem s covered bond purchase programme July 29, augusti 29 (endast på webben). Oversight framework for direct debit schemes, augusti 29 (endast på webben). Oversight framework for credit transfer schemes, augusti 29 (endast på webben). The Eurosystem s stance on the Commission s consultation document on the review of Directive 94/19/EC on deposit-guarantee schemes, augusti 29 (endast på webben). Legal framework of the Eurosystem and the European System of Central Banks. legal acts and instruments. 29 update, augusti 29. EU banking sector stability, augusti 29 (endast på webben). Credit default swaps and counterparty risk, augusti 29 (endast på webben). OCT derivatives and post-trading infrastructures, september 29 (endast på webben). Monthly report on the Eurosystem s covered bond purchase programme August 29, september 29 (endast på webben). Consultation of the European Commission on Possible initiatives to enhance the resilience of OTC derivatives markets : Eurosystem contribution, september 29 (endast på webben). survey on access to finance for small and medium-sized enterprises in the euro area, september 29 (endast på webben). The euro at ten lessons and challenges, Fifth Central Banking Conference volume, september 29. Juni 21 XI

282 Euro money market survey, september 29 (endast på webben). Monthly report on the Eurosystem s covered bond purchase programme September 29, oktober 29 (endast på webben). Letter from the President to Mr Jim Higgins, Member of the European Parliament, concerning consumer protection and banking practices in Spain, oktober 29 (endast på webben). Letter from the President to Mr Jim Higgins, Member of the European Parliament, concerning the s considerations on issuing a 3 banknote, oktober 29 (endast på webben). Monthly report on the Eurosystem s covered bond purchase programme October 29, november 29 (endast på webben). Consultation of the Committee of European Securities Regulators on trade repositories in the European Union contribution, november 29 (endast på webben). Eurosystem oversight report 29, november 29 (endast på webben). Glossary of terms related to payment clearing and settlement systems, december 29 (endast på webben). Monthly report on the Eurosystem s covered bond purchase programme November 29, december 29 (endast på webben). New procedure for constructing Eurosystem and staff projection ranges, december 29 (endast på webben). Financial Stability Review, december 29. Retail payments integration and innovation, december 29 (endast på webben). Recent advances in modelling systemic risk using network analysis, januari 21 (endast på webben). Contribution of the Eurosystem to the public consultation of the European Commission on the future EU 22 strategy, januari 21 (endast på webben). Monthly report on the Eurosystem s covered bond purchase programme december 29, January 21 (endast på webben). Structural indicators for the EU banking sector, januari 21 (endast på webben). "Korrespondentcentralbanksmodellen (CCBM) förfaranden för Eurosystemets parter", januari 21 (endast på webben). Letter from the President to Mr Nuno Melo, Member of the European Parliament, concerning the increase in the capital of Banco Português de Negócios (BPN), februari 21 (endast på webben). The Centralised Securities Database in brief, februari 21 (endast på webben). Monthly report on the Eurosystem s covered bond purchase programme January 21, februari 21 (endast på webben). Commission communication on An EU framework for cross-border crisis management in the banking sector : Eurosystem s reply to the public consultation, februari 21 (endast på webben). Survey on the access to finance of small and medium-sized enterprises in the euro area second half of 29, februari 21 (endast på webben). MFI balance sheet and interest rate statistics and CEBS guidelines on FINREP and COREP, februari 21 (endast på webben). Letter from the President to Mr Nikolaos Chountis, Member of the European Parliament, related to the income of Mr Provopoulos, Governor of the Bank of Greece, februari 21 (endast på webben). Eurostat workshop on pensions, februari 21 (endast på webben). Monthly report on the Eurosystem s covered bond purchase programme February 21, mars 21 (endast på webben). XII Juni 21

283 DOKUMENT UTGIVNA AV EUROPEISKA CENTRALBANKEN SEDAN 29 Letter from the President to Mr Diogo Feio, Member of the European Parliament, regarding the economic situation in Portugal, mars 21 (endast på webben). Strengthening macro and micro-prudential supervision in EU candidates and potential candidates, mars 21 (endast på webben). Letter from the President to Mr Nuno Melo, Member of the European Parliament, concerning the increase in the capital of Banco Português de Negócios (BPN), mars 21 (endast på webben). Government finance statistics guide, mars 21 (endast på webben). Letter from the President to Mr Nikolaos Chountis, Member of the European Parliament, regarding credit rating agencies, mars 21 (endast på webben). Euro area balance of payments and international investment position statistics 29 quality report, mars 21 (endast på webben). Euro area monetary and fi nancial statistics 29 quality report, mars 21 (endast på webben). Monthly report on the Eurosystem s covered bond purchase programme March 21, april 21 (endast på webben). Financial integration in Europe, april 21. Report on the lessons learned from the financial crisis with regard to the functioning of European financial market infrastructures, april 21 (endast på webben). Results of the public consultation on ABS loan-level information in the Eurosystem collateral framework, april 21 (endast på webben). statistics - an overview, april 21 (endast på webben). European statistics provided by the ESCB the governance structure, april 21 (endast på webben). Memorandum of understanding on the exchange of information among national central credit registers for the purpose of passing it on to reporting institutions, april 21 (endast på webben). Monthly report on the Eurosystem's covered bond purchase programme April 21, maj 21 (endast på webben). TARGET Annual Report 29, maj 21 (endast på webben). Letter from the President to Mr Paulo Rangel, Member of the European Parliament, regarding structural reforms, maj 21. Financial Stability Review, juni 21. INFORMATIONSBROSCHYRER Europeiska centralbanken, Eurosystemet, Europeiska centralbankssystemet, april 29. Varför är prisstabilitet viktigt för dig?, april 29. Det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA): en integrerad betalningsmarknad för massbetalningar, juli 29. T2S settling without borders, januari 21. statistics: a brief overview, april 21. Juni 21 XllII

284

285 ORDLISTA Denna ordlista innehåller en del begrepp som är ofta förekommande i månadsrapporten. En mer omfattande och utförlig ordlista finns på :s webbplats ( html/index.en.html). Aktier: värdepapper som representerar ägarandelar i företag. De omfattar aktier som handlas på aktiebörser (börsnoterade aktier), onoterade aktier och andra typer av ägarandelar. Aktier ger vanligtvis inkomster i form av utdelning. Anbudsförfarande med fast ränta: anbudsförfarande där räntan anges i förväg av centralbanken och de deltagande motparterna lämnar bud på de belopp de vill handla till den fasta räntan. Anbudsförfarande med fast ränta och full tilldelning: anbudsförfarande i vilket räntan fastställs av centralbanken och motparter lämnar bud på det belopp för den transaktion de vill göra till den räntan, där de i förväg vet att alla deras bud kommer att tillgodoses. Anbudsförfarande med rörlig ränta: anbudsförfarande i vilket motparterna lämnar bud på både belopp och ränta för den transaktion de önskar göra med centralbanken. Arbetskraft: antalet sysselsatta och arbetslösa personer totalt. Arbetsproduktivitet: ett mått på det som kan produceras med en given arbetsinsats. Arbetsproduktiviteten kan mätas på flera olika sätt, men mäts vanligen som BNP-volym dividerat med antingen total sysselsättning eller totalt antal arbetade timmar. Autonoma likviditetsfaktorer: likviditetsfaktorer som normalt inte uppstår till följd av användningen av penningpolitiska instrument, t.ex. utelöpande sedlar, statens inlåning i centralbanken och centralbankens utländska nettotillgångar. Avkastningskurva: en grafisk framställning av förhållandet vid en bestämd tidpunkt mellan räntan eller avkastningen och den återstående löptiden för tillräckligt homogena värdepapper med olika löptider. Lutningen på avkastningskurvan kan mätas som skillnaden mellan räntor eller avkastningar för två olika löptider. Avtalslöneindex: ett mått på det direkta utfallet av kollektivförhandlingar i fråga om grundlön (dvs. exklusive bonusar) i euroområdet. Avser den implicita genomsnittsförändringen av månadslöner. Betalningsbalans: sammanfattande statistik för en bestämd tidsperiod över en ekonomis ekonomiska transaktioner med resten av världen. Bortskrivning: när värdet på lån som inte bedöms vara indrivningsbara avlägsnas från monetära finansinstituts balansräkningar. Break even-inflation: skillnaden i ränta mellan nominella och reala obligationer med motsvarande (eller så liknande som möjligt) löptid. Bruttonationalprodukt (BNP): värdet av en ekonomis totala produktion av varor och tjänster minu s insatsförbrukning, plus nettoskatter på produkter och import. BNP kan delas upp i produktions-, utgifts- eller inkomstkomponenter. De viktigaste utgifterna när det gäller BNP är hushållens Juni 21 XV