Under 2006 kommer alla publikationer att innehålla motiv från 5-eurosedeln.

Transkript

1 M Å N A D S R A P P O R T J U N I

2

3 E U R O P E I S K A C E N T R A L B A N K E N M Å N A D S R A P P O R T J U N I Under 2006 kommer alla publikationer att innehålla motiv från 5-eurosedeln.

4 Europeiska centralbanken, 2006 Besöksadress Kaiserstrasse 29 D Frankfurt am Main Tyskland Postadress Postfack D Frankfurt am Main Tyskland Telefonnummer Webbplats Fax Telex ecb d Denna rapport har utarbetats på ECB:s direktions ansvar. De nationella centralbankerna har översatt från engelska och publicerat dessa andra språkversioner. Alla rättigheter förbehålls. Återgivande i utbildningssyfte och för icke-kommersiella ändamål är tillåtet under förutsättning att källan anges. Stoppdatum för statistiska uppgifter i denna utgåva är 7 juni ISSN (tryckt version) ISSN (digital version)

5 I N N E H Å L L LEDARE 5 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET S1 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Läget i euroområdets omvärld Den monetära och finansiella utvecklingen Priser och kostnader Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad De offentliga finansernas utveckling Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter Utvecklingen av växelkurser och betalningsbalansen Rutor: 1 Mätning av global tillväxt: har vikter någon betydelse? 2 Inflationsprognoser baserade på monetära indikatorer 3 Likviditetsförhållanden och penningpolitiska transaktioner mellan den 8 februari och den 9 maj Aktieindexens sammansättning i euroområdet och USA 5 Utvecklingen i fråga om lönsamhet och finansiell hävstångseffekt för börsnoterade icke-finansiella företag i euroområdet 6 Utveckling när det gäller bortskrivningar/nedskrivningar av lån till hushållen i euroområdet 7 De senaste trenderna i euroområdets bostadspriser 8 Tillförlitligheten i beräkningarna av tillväxten i euroområdets BNP och dess komponenter 9 Hållbara offentliga finanser i stabilitetsprogrammen: bedömning i Ekofinrådets yttranden 10 Tekniska antaganden 11 Prognoser av andra institutioner BILAGOR Kalendarium för Euroområdets penningpolitiska åtgärder Targetsystemet (Trans-European Automated Real-time Gross settlement Express Transfer) Dokument utgivna av Europeiska centralbanken sedan 2005 Ordlista I III VII XIII ECB Juni

6 F Ö R KO RT N I N G A R L Ä N D E R BE CZ DK DE EE GR ES FR IE IT CY LV LT LU Belgien Tjeckien Danmark Tyskland Estland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Cypern Lettland Litauen Luxemburg HU MT NL AT PL PT SI SK FI SE UK JP US Ungern Malta Nederländerna Österrike Polen Portugal Slovenien Slovakien Finland Sverige Storbritannien Japan USA Ö V R I G A F Ö R KO RT N I N G A R BIS Bank for International Settlements BNP bruttonationalprodukt BPM5 IMF:s betalningsbalanshandbok (IMF Balance of Payments Manual) (femte utgåvan) CD bankcertifikat c.i.f. kostnader, försäkring och frakt vid importgräns ECB Europeiska centralbanken (European Central Bank) ECBS Europeiska centralbankssystemet (European System of Central Banks) EER effektiv växelkurs EMI Europeiska monetära institutet (European Monetary Institute) EMU Ekonomiska och monetära unionen (Economic and Monetary Union) ENS 95 Europeiska nationalräkenskapssystemet 1995 EU Europeiska unionen EUR euro f.o.b. fritt vid exportgräns HIKP harmoniserat konsumentprisindex HWWA Hamburg Institute of International Economics ILO Internationella arbetsorganisationen (International Labour Organization) IMF Internationella valutafonden (International Monetary Fond) KPI konsumentprisindex MFI monetära finansinstitut NACE Rev.1 statistisk klassificering av ekonomiska aktiviteter i Europeiska gemenskapen NCB nationell(a) centralbank(er) PPI producentprisindex SITC Rev. 3 Standard International Trade Classification (revision 3) ULCM enhetsarbetskostnad i tillverkningsindustrin ULCT enhetsarbetskostnad i den totala ekonomin I enlighet med praxis inom gemenskapen anges medlemsländerna i alfabetisk ordning efter landsnamnen enligt nationell stavning. 4 ECB Juni 2006

7 L E DA R E Vid sammanträdet den 8 juni 2006 beslutade ECB-rådet att höja den lägsta anbudsräntan på Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner med 25 punkter till 2,75 %. Även räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten höjdes med 25 punkter till 3,75 % respektive 1,75 %. Beslutet speglar de uppåtrisker mot prisstabiliteten på medellång sikt som har identifierats i ECB-rådets ekonomiska och monetära analyser. Den ytterligare åtstramningen av penningpolitiken kommer således att bidra till att de långsiktiga inflationsförväntningarna i euroområdet kan hållas stabilt förankrade på nivåer som är förenliga med prisstabilitet. En sådan förankring av inflationsförväntningarna är en förutsättning för att penningpolitiken även framdeles skall kunna främja ekonomisk tillväxt och skapandet av nya arbetstillfällen i euroområdet. Efter den här höjningen är ECBräntorna fortfarande låga historiskt sett, det finns gott om likviditet och penningpolitiken är fortfarande ackommoderande. Mot bakgrund av utsikterna för prisutvecklingen och den dynamiska penningmängds- och kreditökningen i euroområdet kommer ECB-rådet att noggrant följa utvecklingen för att säkra prisstabiliteten på medellång till lång sikt. Den ekonomiska analysen visar att alla de senaste huvudindikatorerna för ekonomisk aktivitet är positiva. Enligt Eurostats första beräkning ökade reala BNP i euroområdet med 0,6 % på kvartalsbasis under första kvartalet 2006, mot 0,3 % under det föregående kvartalet, och till det bidrog den inhemska efterfrågan i betydande grad. Som väntat har alltså reala BNP under de första månaderna 2006 åter börjat öka snabbare, vilket bekräftar ECB-rådets uppfattning att den ekonomiska tillväxten breddas och blir mer hållbar. Denna bedömning stöds ytterligare av information om aktiviteten under andra kvartalet, t.ex. olika förtroendeundersökningar och indikatorbaserade prognoser, som fortsätter att vara uppmuntrande. På längre sikt finns förutsättningarna för att tillväxten i euroområdet fortsätter att ligga nära sin trendmässiga potentiella takt trots effekterna av oljeprishöjningarna. Den fortsatt starka ekonomiska tillväxten hos euroområdets största handelspartners ger stöd åt euroområdets export. Investeringarna beräknas fortsätta att dra nytta av gynnsamma finansieringsvillkor, omstruktureringar av företagens balansräkningar samt ökade vinster och högre effektivitet i företagen. Konsumtionen antas också fortsätta att öka successivt i linje med utvecklingen av de reala disponibla inkomsterna, när förhållandena på arbetsmarknaden gradvis förbättras. Dessa utsikter speglas också i junis makroekonomiska framtidsbedömningar av Eurosystemets experter som utgör en del i underlaget för ECB-rådets analys av utsikterna för den ekonomiska aktiviteten. Bedömningarna förutser en genomsnittlig real BNP-tillväxt på mellan 1,8 % och 2,4 % 2006 och mellan 1,3 % och 2,3 % Tillväxtbedömningarna för 2006 är i stort sett oförändrande jämfört med ECB-experternas bedömningar från mars 2006, medan bedömningarna för 2007 är något lägre främst till följd av den senaste tidens stigande oljepriser. De senaste prognoserna från internationella organisationer och institutioner i den privata sektorn ger en i stort sett liknande bild. ECB-rådet anser att riskerna mot dessa framtidsbedömningar av den ekonomiska tillväxten i det stora hela är balanserade på kortare sikt, medan nedåtriskerna på längre sikt huvudsakligen hänför sig till eventuella ytterligare oljeprisökningar, globala obalanser och protektionism. Beträffande prisutvecklingen har, enligt Eurostats snabbstatistik, den årliga HIKP-inflationen ökat till 2,5 % i maj mot 2,4 % i april och 2,2 % i mars. Ingen detaljerad information finns tillgänglig för närvarande, men ökningen torde härröra från energiprisutvecklingen. Under de kommande månaderna och under 2007 kommer inflationstakten sannolikt att fortsätta att ligga över 2 %. Den exakta nivån beror på den framtida energiprisutvecklingen. Den måttliga utvecklingen av arbetskraftskostnaderna i euroområdet väntas fortsätta under 2007, vilket också återspeglar ett fortsatt globalt konkurrenstryck särskilt inom tillverkningsindustrin, samtidigt som indirekta effekter av tidigare ECB Juni

8 oljeprisökningar och aviserade förändringar av indirekta skatter väntas medföra en väsentlig uppåteffekt på inflationen. Mot denna bakgrund är det av avgörande betydelse att arbetsmarknadens parter fortsätter att ta sitt ansvar. Eurosystemets experters framtidsbedömningar i juni bidrar med underlag för ECB-rådets bedömning av utsikterna för prisutvecklingen. Den årliga HIKP-inflationen beräknas ligga mellan 2,1 % och 2,5 % 2006 och mellan 1,6 % och 2,8 % Jämfört med ECB-experternas framtidsbedömningar i mars 2006 innebär dessa intervall en mindre justering uppåt av HIKPinflationen för 2006, vilket till stor del speglar antagandet om högre oljepriser. ECB-rådet anser att riskerna förknippade med utsikterna för prisutvecklingen fortsätter att vara uppåtriktade och omfattar ytterligare oljeprisökningar, ett kraftigare genomslag av tidigare oljeprisökningar på konsumentpriserna än vad som nu förutses, ytterligare höjningar av administrativt fastställda priser och indirekta skatter samt, mer fundamentalt, en starkare löneutveckling än väntat till följd av andrahandseffekter från tidigare oljeprisökningar. I fråga om den monetära analysen diskuterade ECB-rådet åter i detalj den underliggande utvecklingen för penningmängden och utlåningen. I ett läge med redan riklig likviditet och mycket stark penningmängds- och kreditökning har den årliga ökningstakten i utlåningen till den privata sektorn ökat ytterligare under de senaste månaderna och ligger nu på tvåsiffriga nivåer. Kreditökningen har också varit brett baserad över de olika sektorerna. Utlåningen till hushållen, särskilt bostadslånen, och till icke-finansiella företag har ökat mycket kraftigt. Samtidigt har penningmängdsökningen förstärkts ytterligare under de senaste månaderna, och den årliga M3-tillväxten låg på 8,8 % i april. Den starka penningmängdsökningen drivs även fortsättningsvis främst från ökningen i de mest likvida komponenterna. Den senaste utvecklingen bekräftar således att den stimulativa effekten av låga räntor förblir den viktigaste faktorn bakom den trendmässiga höga penningmängdsökningen för närvarande, vilket tyder på inflationsrisker på medellång och längre sikt. En ytterligare penningmängds- och kreditökning i detta läge med redan riklig likviditet pekar på ökade uppåtrisker mot prisstabiliteten på längre sikt. Den monetära utvecklingen måste därför följas noga, särskilt i ljuset av den starka utvecklingen på bostadsmarknaden. Sammantaget beräknas den årliga inflationen förbli hög 2006 och 2007 med uppåtrisker mot dessa utsikter. Mot bakgrund av den höga penningmängds- och kreditökningen och den rikliga likviditeten bekräftar en avstämning av den ekonomiska analysen mot den monetära analysen att uppåtriskerna mot prisstabiliteten på medellång sikt kvarstår. En ytterligare räntejustering var därmed befogad. Genom att agera i tid hjälper ECB-rådet till att hålla inflationsförväntningarna på medellång och lång sikt i linje med prisstabilitet och bidrar därigenom även framdeles till en hållbar ekonomisk tillväxt och skapandet av nya arbetstillfällen. Överlag är penningpolitiken alltjämt expansiv och ECB-rådet kommer att fortsätta att noga följa utvecklingen för att säkerställa att riskerna mot prisstabiliteten inte förverkligas. I fråga om finanspolitiken pekar prognoser som kommissionen nyligen publicerat på ett i stort sett oförändrat läge i euroområdet 2006 och Underskottskvoterna väntas ligga kvar på ungefär 2005 års nivå, 2,4 %, och skuldkvoterna, efter att ha minskat obetydligt, beräknas hamna på nivåer över 70 % av BNP. Detta är nedslående mot bakgrund av de ekonomiska utsikterna. De flesta länder med alltför stora underskott har inte i tid vidtagit tillräckliga konsolideringsåtgärder. Dessutom finns det risk för att konsolideringen försenas i andra länder. Det är viktigt att undvika misstagen från tidigare år då många länder misslyckades med att konsolidera i tillräcklig grad under goda tider. ECBrådet anser att mer målmedvetna ansatser för sunda offentliga finanser behövs i ett antal länder, att konkreta och trovärdiga åtgärder snabbt bör vidtas som ett led i en strategi på medellång sikt och att det är ytterst viktigt att stärka 6 ECB Juni 2006

9 LEDARE förtroendet för den reviderade stabilitets- och tillväxtpakten genom att säkerställa hållbara offentliga finanser i euroområdet. När det gäller strukturreformer vill ECB-rådet upprepa sin maning till resoluta åtgärder i syfte att säkerställa öppna, konkurrenskraftiga och välfungerande produkt- och arbetsmarknader för att främja attraktiva förhållanden för investering och innovation och en ökad löne- och prisflexibilitet. Det råder ett brett och starkt samförstånd om att sådana reformer bidrar till ökad tillväxt och sysselsättning och att de gör ekonomin i euroområdet bättre rustad för externa chocker. Reformerna skulle också underlätta anpassning inom euroområdet genom att minska de stelheter som i vissa ekonomier bidrar till en löneutveckling som leder till kraftig och ihållande ökning av enhetsarbetskostnaderna, högre inflationstryck och förlorad konkurrenskraft. Exempel på sådana stelheter är låg produktivitetsökning till följd av brist på konkurrens inom vissa sektorer och explicit eller faktisk indexering av nominella löner till priser. Sammantaget är det viktigt att genomföra ett omfattande reformprogram för att stärka grunden för en hållbar produktions- och sysselsättningsökning i hela euroområdet, främja fortsatt ekonomisk återhämtning och ytterligare bidra till välfungerande anpassningsmekanismer i euroområdet och därmed göra det lättare att bedriva den gemensamma penningpolitiken. ECB Juni

10

11 D E N E KO N O M I S K A O C H M O N E T Ä R A U T V E C K L I N G E N DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Läget i euroområdets omvärld 1 L Ä G E T I E U RO O M R Å D E T S O M V Ä R L D Den globala ekonomin fortsatte att expandera i god takt under de första månaderna av 2006 samtidigt som inflationen i stort sett utvecklades i linje med energipriserna. Sammantaget förblir utsikterna för områdets omgivning positiva och de stöds av relativt förmånliga finansieringsförhållanden. Emellertid fortsätter oljeprisernas effekt på den globala inflationen och aktiviteten att utgöra det främsta hotet mot dessa utsikter UTVECKLINGEN I VÄRLDSEKONOMIN Att döma av enkätuppgifter pågår sedan början av året en ganska brett baserad förstärkning av den globala tillväxten som berör både tillverkningsindustrin och tjänstesektorerna. I ruta 1 diskuteras hur känsliga måtten på den globala reala BNP-tillväxten är för valet av viktsystem för världens skilda regioner. Tillväxten i OECD-ländernas industriproduktion tilltog i februari och mars efter att ha tillfälligtvis försvagats i januari. Diagram 1 Prisutvecklingen i OECD-länderna (årlig procentuell förändring; månadsuppgifter) 6,0 5,0 4,0 3,0 Konsumentpriser (alla varor) Konsumentpriser (totalt exkl. livsmedel och energi) Producentpriser (tillverkningsindustri) 6,0 5,0 4,0 3,0 I många länder dämpades inflationen något i konsumentledet, jämfört med fjolårsnivåerna, under de tre första månaderna 2006, vilket till stor del berodde på att oljeprisökningarna avtog under perioden. Förändringen över tolv månader i KPI-inflationen exklusive livsmedel och 1,0 0,0-1, ,0 0,0-1,0 energi förblev också relativt dämpad i många Källa: OECD. länder och låg i april på 1,9 % för OECD-länderna (se diagram 1). Därefter har emellertid den totala inflationen dragit sig något uppåt igen i många länder. USA I USA tog den ekonomiska aktiviteten ordentligt fart i början av 2006 efter uppbromsningen fjärde kvartalet 2005 som hade orsakats av orkanen Katrina. Preliminära uppgifter för första kvartalet 2006 indikerar att reala BNP i årstakt steg med 5,3 % från föregående kvartal under inflytande av stark inhemsk efterfrågan. Särskilt kraftigt steg den privata konsumtionen och näringslivets investeringar medan hushållens sparkvot fortsatte att vara negativ på -1,3 % av den disponibla inkomsten. Samtidigt fortsatte nettoexporten att lämna ett negativt bidrag till BNP-tillväxten. Färska uppgifter om industriproduktion och totalt kapacitetsutnyttjande tyder också på att tillväxten upprätthålls; sålunda steg kapacitetsutnyttjandet till 81,9 % i april vilket var det högsta sedan Orderläget för varaktiga varor, konfidensindikatorer för näringslivet och regionala enkäter tyder fortsatt på att expansionen håller i sig i både tillverkningsindustrin och tjänstesektorerna. Framöver förutses att expansionstakten i den amerikanska ekonomin dämpas jämfört med den mycket starka uppgången första kvartalet. Särskilt väntas ökningen i den privata konsumtionen sakta in med tanke på de högre räntorna och den potentiella avkylningen av bostadsmarknaden. Dessa faktorers inverkan kan emellertid delvis uppvägas av ytterligare förbättringar i sysselsättningen utanför jordbruket och i löntagarnas inkomster. Tillväxten i det privata näringslivets inves- 2,0 2,0 ECB Juni

12 teringar väntas förbli stark i ljuset av fortsatt gynnsamma finansieringsförhållanden och en robust lönsamhet i företagen. Pristrycket har fortsatt att vara högt. Sålunda steg den totala inflationen, jämfört med fjolårets nivåer, från 3,4 % i mars till 3,6 % i april. Exklusive livsmedel och energi var inflationen över tolv månader 2,3 % i april. Energikostnaderna var det primära skälet till att totala KPI ökade i april, medan uppgången i bostadskostnadsindex svarade för ca hälften av samma månads ökning i prisindexet exklusive livsmedel och energi. Vid sitt möte den 10 maj 2006 beslöt den amerikanska centralbankens penningpolitiska kommitté att höja styrräntan med 25 punkter för 16:e gången i följd, vilket förde upp den till 5,00 %. I sitt uttalande noterade kommittén att viss ytter ligare åtstramning av penningpolitiken kan fortsatt komma att behövas men betonade att omfattningen och tidpunkterna för sådan eventuell åtstramning kommer att i betydande grad bero på hur de ekonomiska utsikterna utvecklas i ljuset av inkommande information. JAPAN I Japan fortsätter den ekonomiska återhämtningen. Enligt officiell japansk konjunkturdatering har den aktuella återhämtningen nu varat i över fyra år. Den är därmed den näst längsta expansionsperioden sedan slutet av andra världskriget. Även om den ursprungligen var exportledd har den nuvarande återhämtningen breddats de senaste kvartalen och underbyggs nu även av robust tillväxt i den inhemska privata efterfrågan. Enligt preliminära uppskattningar steg reala BNP med 0,5 % första kvartalet 2006 från nivån fjärde kvartalet Även om detta var en uppbromsning från tillväxten sistnämnda kvartal (som var 1,1 %) bekräftar dessa uppgifter likväl att stark inhemsk efterfrågan har varit den främsta drivkraften bakom den pågående återhämtningen. Utsikterna för ekonomin framöver är gynnsamma och stöds av framsteg med strukturella reformer på arbetsmarknaden och även i banksektorn och bland de icke-finansiella företagen. På grundval av Outlook for Economic Activity and Prices från april 2006 förväntar sig Bank of Japan att ekonomin över budgetåren 2006 Diagram 2 Utvecklingen i viktiga industriekonomier 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1, Euroområdet USA Japan Storbritannien Produktionstillväxt 1) (förändringar från kvartal till kvartal; kvartalsuppgifter) Källor: Nationella uppgifter, BIS och ECB:s beräkningar. 1) Eurostats uppgifter används för euroområdet och Storbritannien. För USA och Japan används nationella uppgifter. BNP-siffrorna har säsongrensats. 2) HIKP för euroområdet och Storbritannien. KPI för USA och Japan. 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5 Inflationstakt 2) (konsumentpriser; årlig procentuell förändring; månadsuppgifter) ECB Juni 2006

13 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Läget i euroområdets omvärld och 2007 expanderar i linje med eller snabbare än den potentiella tillväxttakten. Denna reviderades nyligen uppåt av Bank of Japan, från 1 % till 1,5 2 % per år. Konsumentpriserna fortsatte att stiga måttligt men BNP-deflatorn faller fortfarande. I april steg totala KPI med 0,4 % från fjolårsnivån och KPI exklusive färska livsmedel med 0,5 %. Däremot föll BNP-deflatorn med 1,3 % mellan de första kvartalen 2005 och Vid sitt möte den maj 2006 beslöt Bank of Japan att lämna sin styrränta den osäkrade dagslåneräntan oförändrad på noll. STORBRITANNIEN I Storbritannien har den ekonomiska aktiviteten expanderat ungefär i linje med sin långsiktiga trend under de senaste kvartalen. Enligt den senaste uppskattningen steg reala BNP med 0,6 % första kvartalet 2006, dvs. lika mycket som kvartalet innan. Som väntat dämpades hushållens konsumtion de tre första månaderna 2006 med en ökning på 0,2 % från sista kvartalet Lagerförändringar gav ett stort positivt bidrag till BNP-tillväxten och även investeringsökningen tilltog. Både exporten och importen visade en exceptionellt hög tillväxt från föregående kvartal på 4,7 % respektive 5,5 %. Differensen innebär att utrikeshandeln netto gav ett negativt bidrag till produktionstillväxten. Trenderna på arbetsmarknaden förblev i stort sett oförändrade. Arbetslösheten steg något (till 5,2 % i genomsnitt för första kvartalet 2006) och den genomsnittliga ökningen i löneinkomsterna exklusive bonusar låg kvar på 3,8 % i genomsnitt för samma period jämfört med fjolårsnivån. Andra halvvåret väntas den reala BNP-tillväxten förstärkas, främst genom ökade bidrag från privat konsumtion och export. HIKP-inflationen svängde kring 2,0 % de senaste månaderna. I april, då den låg på 2,0 %, kom betydande förhöjande effekter från de högre priserna på transporter, gas och el samt på livsmedel och icke-alkoholhaltiga drycker. Enligt Halifax-indexet tilltog, jämfört med fjolårsnivån, uppgången i bostadspriserna ytterligare och nådde 9,9 % i april. Å andra sidan pekade det nationstäckande bostadsprisindexet på en svagare tillväxt. Vid sitt möte den 7 och 8 juni 2006 beslöt Bank of Englands penningpolitiska kommitté att bibehålla reporäntan på 4,5 %. ANDRA EUROPEISKA LÄNDER I flertalet andra EU-länder utanför euroområdet tyder kortfristiga indikatorer på att produktionstillväxten förblev kraftig i början av 2006 och på att den inhemska efterfrågan var främsta drivkraften i många länder. Den genomsnittliga HIKP-inflationen dämpades något de första månaderna i år även om det fanns markanta skillnader länderna emellan. HIKP-inflationen har varit förhållandevis hög i några snabbväxande länder. I många länder tycks tidigare ökningar i energipriserna ännu inte ha utlöst några större följdverkningar på lönerna, men det kan inte kan uteslutas att sådana uppkommer längre fram. I Danmark och Sverige ger de kortfristiga indikatorerna fortsatt en gynnsam bild och tyder på att den ekonomiska aktiviteten förblir dynamisk. I Sverige steg tillväxten i reala BNP, jämfört med kvartalet innan, till 1,1 % första kvartalet I båda länderna förefaller den ekonomiska aktiviteten ha hämtat sin styrka från både den inhemska och externa efterfrågan. HIKP-inflationen låg, jämfört med fjolårsnivån, på 1,8 % i båda länderna i april. Medan HIKP-inflationen i Danmark fluktuerat kring denna ökningstakt sedan senare delen av 2005 tilltog den gradvis i Sverige de första månaderna Framöver förväntas fortsatt robust tillväxt i bägge länderna. ECB Juni

14 I Polen, Tjeckien och Ungern fortsatte produktionstillväxten att vara stark första kvartalet I Ungern var den reala produktionsökningen, jämfört med föregående kvartal, oförändrat 1,0 % första kvartalet 2006 medan den i Polen avtog litet till 1,2 %. I alla tre länderna fortsatte ökningen i industriproduktionen att underbyggas av stark exportutveckling. Stigande försäljning i detaljhandeln tyder på att den privata konsumtionen förblev robust. HIKP-inflationen fortsatte att vara i stort sett stabil, jämfört med fjolårsnivåerna, i dessa länder under årets första fyra månader men den var lägre i Polen än i de två andra länderna. Inflationsutvecklingen i Polen tycks ha samband med apprecieringen av den polska zlotyn under 2005, tidigare penningpolitiska beslut och fallande priser på livsmedel och bränslen (det sistnämnda till följd av sänkta bensinskatter och lägre marginaler i handeln). Framöver väntas den ekonomiska tillväxten förbli stark i dessa länder med den inhemska efterfrågan som främsta pådrivande kraft. I de övriga EU-länderna fortsätter den ekonomiska aktiviteten att vara robust, särskilt i de baltiska länderna där även inflationen är relativt hög. Sammantaget förblir utsikterna för den ekonomiska aktiviteten gynnsamma, trots de risker som effekterna av oljepriserna innebär. Bland de europeiska länderna utanför EU visade Schweiz reala BNP en ökning på 0,9 % första kvartalet 2006 jämfört med kvartalet innan, främst till följd av en brant exportökning. På grund av tilltagande privat konsumtion och näringslivsinvesteringar steg också tillväxtbidraget från den inhemska efterfrågan betydligt. Färska enkätuppgifter bekräftar att den ekonomiska aktiviteten förstärkts ytterligare. Inflationen steg från 1,1 % i april till 1,4 % i maj, jämfört med fjolårsnivåerna. I Ryssland förblir den ekonomiska aktiviteten stark. Tillväxten i industriproduktionen över tolv månader påskyndades ytterligare till 4,8 % i april. Rysslands centralbank fortsatte att intervenera på valutamarknaden för att motverka apprecieringstrycket på rubeln, vilket medförde ytterligare uppbyggnad av de officiella reservtillgångarna till 243 miljarder dollar i slutet av maj. Den inhemska penningmängden fortsatte att stiga snabbt. Sålunda var M2 i mars 38 % högre än ett år tidigare. ASIEN EXKLUSIVE JAPAN I Asien exklusive Japan fortsätter näringslivsindikatorerna att tyda på en snabb expansion av den ekonomiska aktiviteten. Såväl nettoexporten som den inhemska efterfrågan fortsatte att expandera förhållandevis kraftigt i flertalet av regionens större ekonomier. Samtidigt gjorde sig en måttlig uppgång i KPI-inflationen gällande i flera länder även om inflationstrycket i stort sett förblev dämpat i hela regionen. I Kina fortsatte ekonomin att expandera i rask takt. Försäljningen i detaljhandeln ökade ytterligare samtidigt som de fasta investeringarna och industriproduktionen förblev robusta. De senaste månadernas kombination av hög exporttillväxt och fallande importökning ledde till en brant uppgång i handelsbalansens överskott som sammanlagt blev 33,6 miljarder dollar de fyra första månaderna 2006 jämfört med 20,9 miljarder dollar samma period Enligt de senaste officiella siffrorna steg bytesbalansöverskottet till 7,2 % av BNP 2005 från 3,6 % året innan. Ökningen i utlåningen och penningmängden tilltog också nyligen. Särskilt noteras att M2 steg med 18,9 % i april från fjolårsnivån vilket översteg centralbankens officiella mål på 16 %. Inflationstrycket har hittills varit relativt dämpat; i april var KPI 1,2 % högre än ett år tidigare. I Sydkorea steg BNP-tillväxten jämfört med fjolårsnivån till 6,2 % första kvartalet 2006 från 5,3 % kvartalet innan under inflytande av ett starkt exportresultat. De senaste uppgifterna för april 12 ECB Juni 2006

15 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Läget i euroområdets omvärld tyder på att handelsbalansens överskott till följd av exportökning vidgades ytterligare och att KPI låg stabilt 2 % över fjolårsnivån. De ekonomiska utsikterna förblir gynnsamma för Asien exklusive Japan med stöd av fortsatt förstärkning av den inhemska efterfrågan. Ytterligare uppgångar i oljepriserna och överdrivet stora investeringar inom vissa kinesiska sektorer utgör emellertid betydande risker för ett sämre utfall. LATINAMERIKA Den ekonomiska aktiviteten fortsätter att förstärkas i de stora latinamerikanska ekonomierna. I Mexiko expanderade reala BNP, jämfört med året innan, med 5,5 % första kvartalet Pådrivande var främst dynamiken i industrisektorn där produktionen i mars var 9,7 % högre än ett år tidigare. Inflationen fortsatte att falla trendmässigt och låg i april 3,2 % över fjolårsnivån. I Brasilien steg industriproduktionen med 5,2 % från mars 2005 till mars Detaljhandelsförsäljningen och indikatorer på stämningsläget hos hushållen tyder på att konsumtionen förstärkts ytterligare. Jämfört med fjolåret fortsätter inflationen att avta; i april kom den ned på 4,6 %. I Argentina förblev den ekonomiska aktiviteten robust med en uppgång i industriproduktionen på 7,7 % i april från ett år tidigare. Inflationstrycket kvarstod emellertid. Sålunda tilltog inflationen till 11,6 % under samma period (april april). För regionen i dess helhet förblir utsikterna fördelaktiga för den närmaste tiden mot bakgrund av en positiv utveckling i omvärlden. Ruta 1 MÄTNING AV GLOBAL TILLVÄXT: HAR VIKTER NÅGON BETYDELSE? I denna ruta diskuteras hur känsliga måtten på den globala ekonomiska tillväxten är vid val av viktningsmodell för de olika regionerna i världen. Takten i den globala reala produktionsökningen beräknas vanligen som ett viktat genomsnitt av real BNP-tillväxt i de större regionerna i världen, där vikterna återspeglar varje regions relativa betydelse för världsekonomin (dvs. dess andel av den globala BNP:s totala värde). För att beräkna denna andel konverteras nationella uppgifter, från början uttryckta i den nationella valutan, till en gemensam valuta med hjälp av ett växelkursmått. Den vanligaste metoden (som även används av ECB) använder växelkurser baserade på köpkraftsparitet. Köpkraftsparitetssiffror definieras som växelkurser som är lika med olika valutors köpkraft, med hänsyn till priserna på varor och tjänster i motsvarande ekonomier. 1 Fördelen med att använda köpkraftsparitet i stället för andra konverteringsfaktorer, speciellt aktuella valutakurser har diskuterats ingående. 2 När man jämför nationell produktion och inkomst i nominella termer är det viktigt att ta hänsyn till skillnader i nationella prisnivåer för att säkerställa att de regionala vikterna korrekt återspeglar varje regions andel av världsproduktionen. Av denna anledning anses vikter baserade på köpkraftsparitet allmänt vara mer exakta (och mindre volatila) mått på länders och regioners relativa vikt än de som är baserade på aktuella växelkurser. Preferensen att använda köpkraftsparitetsmåttet i stället för aktuella växelkurser är dock inte irrelevant eftersom det kan resultera i olika fördelning av världsproduktionen för olika regioner. 1 Se t.ex. Dornbusch, R., Purchasing Power Parity, The New Palgrave: A Dictionary of Economics, Eatwell, J., Milgate, M. and Newman, P. (eds.), Macmillan, London, 1987, s , och Krugman, P.R. and M. Obstfeld. International Economics Theory and Policy, 7th Edition, Addison-Wesley, Boston, 2005, Chapter Se t.ex. Gulde, A.M. and Schulze-Ghattas, M., Purchasing power parity based weights for the World Economic Outlook, IMF Staff Studies for the WEO, December ECB Juni

16 Diagram A Världens tio största ekonomier (BNP) enligt alternativa växelkurser (andel av bruttovärldsprodukten 2005) Köpkraftsparitetskurser USA Kina Euroområdet Japan Indien Storbritannien Brasilien Ryssland Kanada Mexiko Marknadsväxelkurser USA Euroområdet Japan Kina Storbritannien Kanada Korea Brasilien Indien Mexiko Källa: IMF:s World Economic Outlook, april För att illustrera detta visar diagram A de tio största individuella ekonomierna i världen, mätt i BNP för 2005, mätt med köpkraftsparitetsmått och aktuella växelkurser. Det är intressant att euroområdets position ändras beroende på vilken omräkningsmetod som används, från andra (efter USA) när vikten beräknas från aktuella växelkurser, till tredje (efter både USA och Kina) när den beräknas från köpkraftsparitetsmått. Skillnaderna är speciellt markant för Kina och Indien vars andelar är omkring fyra gånger större när de baseras på köpkraftsparitetsmått i stället för aktuella växelkurser. Diagram B visar de genomsnittliga vikterna i de olika regionerna enligt omräkningsmetoderna för perioden Vikterna för de största industrialiserade ekonomierna, USA, Japan och euroområdet, är betydligt lägre när köpkraftsparitetsmått används än när aktuella växelkurser används, speciellt vikten för euroområdet som går ner från omkring 23 % till 15 %. Vikterna för tillväxtregionerna är däremot mycket högre när köpkraftsparitetsmått används. Skillnaden är särskilt markant för Asien, som har en vikt av 28 % när köpkraftsparitetsmått används mot 11 % när aktuella växelkurser används. Med hänsyn till olika tillväxttakt inom olika regioner har valet av viktningsmetod ett betydande inflytande på den aggregerade globala tillväxten. Vikter beräknade från köpkraftsparitetsmått som ger en förhållandevis större vikt till snabbväxande tillväxtekonomier tenderar att resultera i högre tal för global tillväxt. Diagram C visar att sedan 1995 har tillväxttakten i global BNP konstant varit högre än när vikter beräknade på aktuella växelkurser använts. Gapet mellan tillväxtsiffrorna beräknade med olika viktningsmetoder har följaktligen ökat över tiden, från ett genomsnitt på omkring 1 /2/ procentenhet under andra halvan av 1990-talet till 1 1 /4/ procentenhet mellan 2000 och Därför ökade världsproduktionen med antingen 4,5 % eller 3,3 % 2005 beroende på vilken viktningsmetod som använts. Vikten av valet av växelkursmått kan illustreras ytterligare genom att titta på hur de regionala bidragen till global BNP-tillväxt varierar med olika viktningsmetoder (se tabell). Enligt vikter baserade på köpkraftsparitet har global BNP huvudsakligen drivits av tillväxtekonomierna de 14 ECB Juni 2006

17 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Läget i euroområdets omvärld Diagram B De viktigaste regionernas andel av världens BNP under alternativa omräkningskurser (i procent; genomsnittlig andel under perioden ) PPP-kurser Marknadens växelkurser USA 6 Övriga utvecklade ekonomier 2 EU 7 Asien exkl. Japan 3 Euroområdet 8 CIS + övriga CEES 4 EU-länder utanför Euroområdet 9 Latinamerika 5 Japan 10 Övriga Diagram C Världens reala BNP-tillväxt (årlig procentuell förändring) PPP-kurser Marknadens växelkurser Källa: ECB:s beräkningar Källor: IMF:s World Economic Outlook (april 2006), ECB: s beräkningar. Anm. EU avser EU-25; övriga utvecklade ekonomier inkluderar Australien, Kanada, Nya Zeeland, Norge och Schweiz; CIS står för Commonwealth of Independant States; CEEC är centraleuropeiska och östeuropeiska länder. senaste åren. När vikterna beräknas från aktuella växelkurser är bilden dock annorlunda och industrialiserade ekonomier och tillväxtekonomier bidrar genomsnittligt ungefär lika mycket till den globala tillväxten. Sammantaget är valet av viktningsmetod viktig vid mätning av global tillväxt. Den vanligast e metoden med köpkraftsparitetsbaserade vikter resulterar i en förhållandevis högre vikt för snabbväxande tillväxtekonomier, och i slutändan högre global tillväxttakt, än med den alternativa metoden baserad på aktuella växelkurser. Regionala bidrag till världens reala BNP-tillväxt enligt olika omräkningskurser (procentenheter) (1) PPP-kurser (2) Marknadskurser (1) (2) Världen 4,1 5,1 4,5 2,5 3,8 3,3 1,6 1,3 1,2 USA 0,6 0,9 0,7 0,8 1,2 1,0-0,2-0,3-0,3 EU 0,4 0,6 0,3 0,0 0,5 0,3 0,3 0,1 0,0 euroområdet 0,1 0,3 0,2 0,1 0,4 0,3 0,0-0,1-0,1 EU-länder utanför euroområdet 0,3 0,3 0,1-0,1 0,1 0,0 0,4 0,3 0,1 därav: Storbritannien 0,1 0,1 0,1 0,1 0,2 0,1 0,0-0,1 0,0 Japan 0,1 0,2 0,2 0,2 0,3 0,3-0,1-0,1-0,1 Övriga utvecklade ekonomier 0,1 0,1 0,1 0,1 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 Asien exkl. Japan 2,1 2,2 2,1 0,7 0,8 0,8 1,3 1,4 1,3 CIS + övriga CEEC 0,3 0,4 0,3 0,3 0,3 0,3 0,0 0,0 0,0 Latinamerika 0,2 0,4 0,3 0,1 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 Övriga 0,4 0,4 0,4 0,2 0,3 0,3 0,1 0,2 0,1 Utvecklade ekonomier 1,2 1,7 1,3 1,2 2,1 1,7 0,0-0,4-0,4 Snabbväxande ekonomier 2,9 3,4 3,2 1,4 1,7 1,6 1,6 1,7 1,6 Anm.: EU avser EU25; övriga utvecklade ekonomier inkluderar Australien, Kanada, Nya Zeeland, Norge och Schweiz; CIS står för Commonwealth of Independent States; CEEC är central- och östeuropeiska länder. ECB Juni

18 1. 2 RÅVARUMARKNADER Oljepriserna nådde en ny rekordnivå på 74,4 dollar per fat Brent råolja den 3 maj Till skillnad från uppgången under 2004, då oljepriserna främst drevs upp av oväntat hög efterfrågan och den påföljande krympningen av kapa citetsreserverna genom hela utbudskedjan, berodde den senaste prisstegringen huvudsakligen på oro över utbudet vid en tidpunkt när de grundläggande förhållandena på oljemarknaden redan var ansträngda. En betydande försämring av det geopolitiska klimatet var vad som i första hand bidrog till det uppåtriktade trycket på priserna. I synnerhet har utvecklingen när det gäller Irans planer på kärnkraftsområdet och spekulationer om sanktioner mot landet skapat bekymmer om säkra framtida oljeleveranser. Oljepriserna dämpades något i maj på grund av att International Energy Agency reviderat ned den förväntade efterfrågetillväxten 2006 och av Diagram 3 Utvecklingen på råvarumarknaderna att bensinlagren i USA ökat. Den 7 juni 2006 handlades Brent-råolja till 70,6 dollar per fat, vilket fortfarande översteg nivån i början av året med över 10 dollar. Med tanke på att den lediga kapaciteten är begränsad utmed hela utbudskedjan förblir oljepriserna sannolikt känsliga inför oväntade förändringar i utbuds/efterfrågebalansen och i det geopolitiska klimatet. Priserna på andra råvaror än energi har också stigit betydligt de senaste månaderna. Pådrivande har främst varit metallpriserna vilka i sin tur stärkts av fortsatt stark efterfrågan, begränsad produktionsökning och låga lager. Uttryckta i dollar låg priserna på andra råvaror än energi ungefär 33 % högre i maj än ett år tidigare Brent-råolja (USD/fat; vänster skala) Andra råvaror än energi (USD; index: 2000 = 100; höger skala) 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv Källor: Bloomberg och HWWA UTSIKTERNA FÖR EUROOMRÅDETS OMVÄRLD Sammantaget förblir utsikterna för omvärlden fördelaktiga och därmed även för euroområdets exter na efterfrågan. De relativt gynnsamma finansieringsförhållandena borde fortsätta att hålla uppe den globala ekonomin. På kort sikt stöds dessa relativt goda utsikter av att styrkan i orderingången består i många länder. Dessutom signalerar också den ytterligare uppgången över sex månader i OECD:s ledande indikator i mars den 11:e i rad att utsikterna för tillväxten framöver är förhållandevis positiva. De risker som häftar vid de globala utsikterna fortsätter att ha en slagsida åt det negativa hållet vilket främst beror på den höga instabiliteten i oljepriserna och osäkerheten om dessas inverkan på tillväxt och inflation. Redan har de senaste ökningarna i de amerikanska konsumentpriserna riktat marknadens uppmärksamhet på den härmed förknippade och möjligen eftersläpande inflationsrisk som kommer från det stigande kapacitetsutnyttjandet. Fortsatt råder på lång sikt oro över de globala ekonomiska obalanserna och riskerna i samband med protektionism. 16 ECB Juni 2006

19 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och fi nansiell utveckling 2 M O N E T Ä R O C H F I N A N S I E L L U T V E C K L I N G 2. 1 PENNINGMÄNGD OCH MFI: s KREDITGIVNING Penningmängdsutvecklingen återhämtade sig under de fyra första månaderna 2006, vilket mer än uppvägde den nedgång som noterades fjärde kvartalet Den låga räntenivån har fortsatt varit den drivande kraften bakom penningmängdsutvecklingen, vilket på komponentsidan i MFI:s balansräkning återspeglas i det kraftiga bidraget till utvecklingen i M3 från de mest likvida M3-komponenterna som ingår i M1, och på motpostsidan i den fortsatta ökningen av utlåningen till den privata sektorn. Totalt sett fortsätter penningmängds- och kreditutvecklingen att peka på uppåtrisker för prisstabiliteten på medellång till lång sikt, särskilt i ett läge med en mer positiv marknadsuppfattning.. DET BREDA PENNINGMÄNGDSMÅTTET M3 Penningmängdsutvecklingen stärktes under de första månaderna Den årstakt i M3 på 7,9 % som noterades första kvartalet 2006 var i stort sett oförändrad jämfört med fjärde kvartalet 2005, men i själva verket gick tillväxten ned fjärde kvartalet för att sedan åter stiga första kvartalet till 8,5 % i mars. I april ökade årstakten i M3 ytterligare till 8,8 %, en nivå som senast noterades i mitten av 2003 efter en utdragen period av stor ekonomisk och finansiell osäkerhet (se diagram 4). Den senaste tidens starka penningmängdsutveckling framgår även av utvecklingen på kortare sikt, mätt genom till exempel 6-månadersförändringen i M3, uppräknat till årstakt, som steg med ytterligare 1,3 % under de första månaderna 2006 till 8,6 % i april. Den fortsatt starka penningmängdsutvecklingen tyder på att den låga räntenivån är den viktigaste drivkraften bakom penningmängdstillväxten. Detta bekräftas av att det största bidraget till årstakten i M3 fortfarande kommer från den kraftiga ökningen i de mest likvida komponenterna i M3 som ingår i det snäva penningmängdsmåttet M1. Ett annat tecken på detta är att utlåningen till den privata sektorn fortsätter att öka. Styrkan i den underliggande tillväxten i penningmängden framgår av den höga ökningen i den M3-serie som har korrigerats för den beräknade effekten av portföljomplaceringar. Ökningstakten fortsätter att överstiga årstakten i den officiella M3-serien, som under fjärde kvartalet 2005 påverkades av en viss ytterligare avveckling av tidigare portföljomplaceringar (se diagram 5). Denna avveckling fortsatte inte under första kvartalet Det bör emellertid understrykas att bedömningar av omfattningen av portföljomplaceringar ofrånkomligen omges av osäkerhet, varför detta korrigerade mått bör tolkas med viss försiktighet. M3: s HUVUDKOMPONENTER Trots att den robusta ökningen i M1 avtog ytterligare var den fortsatt den främsta orsaken Diagram 4 M3-ökning och referensvärde (procentuella förändringar; säsongrensat och kalenderkorrigerat) M3 (3-månaders centrerat glidande medelvärde av årlig ökningstakt) M3 (årlig ökningstakt) M3 (6-månaders ökningstakt uppräknad till årstakt) Referensvärde (4 1 /2 %) Källa: ECB ECB Juni

20 Diagram 5 M3 och M3 korrigerad för beräknad effekt av portföljomplaceringar Diagram 6 Bidrag till den årliga ökningen i M3 (årliga procentuella förändringar; säsongrensat och kalenderkorrigerat) (bidrag i procentenheter; M3-ökning i procent; säsongrensat och kalenderkorrigerat) Officiella M3 M3 korrigerad för beräknad effekt av portföljomplaceringar 1) Referensvärde (4 1 /2 %) M1 Övrig kortfristig inlåning Omsättbara instrument M Källa: ECB. 1) Storleken på portföljomplaceringar till M3 har uppskattats med användning av den allmänna metod som diskuterades i artikeln Monetary analysis in real time, Monthly Bulletin, oktober Källa: ECB till den starka utvecklingen i M3 under första kvartalet 2006 (se diagram 6). Årstakten i M1 uppgick till 9,8 % i april 2006, efter ett genomsnitt på 10,3 % första kvartalet 2006 och 10,9 % fjärde kvartalet 2005 (se tabell 1). Att årstakten i M1 avtog i april berodde på en svag nedgång i årstakten för båda dess komponenter. Årstakten för utelöpande sedlar och mynt minskade till 12,2 % i april, efter ett genomsnitt på 13,4 % första kvartalet 2006 och 14,8 % fjärde kvartalet Årstakten för dagslån minskade också, till 9,4 % i april, jämfört med 9,8 % första kvartalet 2006 och 10,2 % fjärde kvartalet Den starkare årstakten i M3 de senaste månaderna beror främst på en större ackumulering av annan kortfristig inlåning än dagslån, till följd av högre räntenivåer för denna inlåning. Årstakten för annan kortfristig inlåning uppgick till 9,0 % i april, efter ett genomsnitt på 6,8 % första kvartalet 2006 och 5,9 % fjärde kvartalet Bakom denna uppgång döljer sig skillnader i hur de underliggande komponenterna har utvecklats: årstakten för tidsbunden inlåning (inlåning med överenskommen löptid upp till 2 år) fortsatte att stiga avsevärt, medan årstakten för bankinlåning (inlåning med 3 månaders uppsägningstid) dämpades och därmed fortsatte den nedåtgående trend som har kunnat iakttas de senaste kvartalen. Årstakten för omsättbara instrument som brukar kännetecknas av en avsevärd kortsiktig volatilitet steg till 5,4 % i april, jämfört med 3,4 % första kvartalet 2006 och 3,8 % fjärde kvartalet 18 ECB Juni 2006

21 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och fi nansiell utveckling Även här fanns det emellertid vissa skillnader i hur de underliggande komponenterna utvecklats. Å ena sidan var årstakten för andelar i penningmarknadsfonder som hushåll och företag ofta väljer som en säker placering som inte påverkas av volatilitet på finansmarknaden i tider av ökad osäkerhet fortsatt dämpad. I april 2006 uppgick årstakten till -1,1 %, jämfört med -0,8 % första kvartalet 2006 och +1,1 % fjärde kvartalet Repoavtal uppvisade ett mer volatilt mönster, och ökade i årstakt till 9,9 % i april, jämfört med 2,2 % första kvartalet 2006 och 4,9 % fjärde kvartalet Å andra sidan var efterfrågan på räntebärande värdepapper med en löptid på upp till 2 år mycket stark de första månaderna 2006, vilket delvis kan bero på köpet av strukturerade produkter som kombinerar dessa värdepapper med derivatinstrument kopplade till aktiekurser och dessutom erbjuder förlusttak. I ett läge där aktiekurserna har tenderat att stiga men investerarna har varit fortsatt ovilliga att ta några risker, mot bakgrund av kapitalförlusterna , kan sådana instrument ha varit särskilt attraktiva. En fördelning av kortsiktig inlåning och repoavtal på olika sektorer visar att den kraftiga ackumuleringen av inlåning som ingår i M3 är brett baserad över den privata penninginnehavande sektorn. Hushållen har fortsatt stått för det största bidraget till den kraftiga ökningen i dessa instrument de senaste månaderna. Årstakten för inlåning som ingår i M3 som innehas av icke-finansiella företag fortsatte att stiga under första kvartalet 2006 till 10,4 % i april Samtidigt ökade bidraget från andra finansinstitut, som sjönk sista kvartalet 2005, åter första kvartalet 2006 och steg även kraftigt i april Årstakten för inlåning hos andra finansinstitut på 29 % är den högsta sedan september 2005, vilket tyder på att den kraftiga utvecklingen av inlåning som observerades andra och tredje kvartalet 2005 åter har kommit igång. Tabell 1 Sammanfattningstabell över monetära variabler (kvartalsgenomsnitt, säsongrensat och kalenderkorrigerat) Utestående i procent av M3 1) kv kv Årliga ökningstakter kv kv 2005 mar 2006 apr M1 Utelöpande sedlar och mynt Avistainlåning M2 - M1 (= annan kortfristig inlåning) Inlåning med löptid på upp till och med 2 år Inlåning med uppsägningstid på upp till 3 månader M2 M3 - M2 (= omsättbara instrument) M3 Kreditgivning till hemmahörande i euroområdet Kreditgivning till den offentliga sektorn Lån till den offentliga sektorn Kreditgivning till den privata sektorn Lån till den privata sektorn Långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) 48,2 9,8 11,2 10,9 10,3 10,1 9,8 7,4 17,3 16,0 14,8 13,4 12,4 12,2 40,8 8,5 10,4 10,2 9,8 9,8 9,4 37,9 5,1 5,5 5,9 6,8 7,8 9,0 16,5 2,7 4,6 6,6 9,9 12,8 16,2 21,5 6,6 6,0 5,3 4,6 4,4 3,9 86,1 7,5 8,4 8,5 8,6 9,0 9,4 13,9 4,4 5,5 3,8 3,4 5,6 5,4 100,0 7,1 8,0 7,8 7,9 8,5 8,8 6,6 7,0 7,9 8,7 9,4 9,5 2,1 1,2 2,6 2,5 1,5 0,9-0,8-1,0 0,4 1,2 1,5 0,9 7,8 8,6 9,4 10,3 11,5 11,8 7,6 8,4 8,9 10,0 10,8 11,3 9,6 10,0 9,4 8,6 8,4 8,8 Källa: ECB. 1) Vid utgången av senast föreliggande månad. På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman. ECB Juni

22 M3: s VIKTIGASTE MOTPOSTER När det gäller motposterna steg årstakten i MFI:s totala kreditgivning till hemmahörande i euroområdet till 9,5 % i april 2006, från 8,7 % första kvartalet 2006 och 7,9 % fjärde kvartalet Denna starkare kreditgivning berodde främst på en fortsatt ökad kreditgivning till den privata sektorn, samtidigt som kreditgivningen till den offentliga sektorn avtog ytterligare (se tabell 1). I april steg årstakten i kreditgivningen till den privata sektorn till 11,8 %, jämfört med 10,3 % första kvartalet Den fortsatt uppåtgående trenden för kreditgivningen till den privata sektorn är brett baserad över olika typer av lån och beror både på den låga räntenivån och på ett förbättrat förtroende för ekonomin. Under de senaste månaderna har i synnerhet takten i MFI:s förvärv av aktier och andra ägarandelar ökat markant. Årstakten i MFI:s utlåning till den privata sektorn steg till 11,3 % i april, jämfört med 10,0 % första kvartalet, och var brett baserad över de olika sektorerna (se avsnitt 2.6 och 2.7 för information om utvecklingen i kreditgivningen till den privata sektorn fördelat på olika sektorer). Årstakten i kreditgivningen till den offentliga sektorn minskade till 0,9 % i april, från 2,5 % första kvartalet 2006 och 2,6 % kvartalet innan. Bakom den senaste tidens nedgång döljer sig skillnader i hur komponenterna i kreditgivningen till den offentliga sektorn har utvecklats: samtidigt som efterfrågan på MFI-lån från den offentliga sektorn har tenderat att öka något har MFI minskat sin ackumulering av statspapper. Diagram 7 M3 och MFI:s långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) Diagram 8 Motposter till M3 (årliga procentuella förändringar; säsongrensat och kalenderkorrigerat) (årliga flöden; miljarder euro; säsongrensat och kalenderkorrigerat) M3 Långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) Kredit till privata sektorn (1) Kredit till offentliga sektorn (2) Utländska tillgångar, netto (3) Långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) (4) Andra motposter (inklusive eget kapital) (5) M Källa: ECB. Källa: ECB. Anm. M3 redovisas bara som referensobjekt (M3= ). Långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) redo visas med omvänt tecken eftersom de utgör MFI-sektorns skulder. 20 ECB Juni 2006

23 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och fi nansiell utveckling Bland M3:s övriga motposter har utvecklingen för MFI:s långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) som innehas av den penninginnehavande sektorn varit fortsatt stark (se diagram 7). Årstakten för dessa instrument uppgick till 8,8 % i april 2006, jämfört med 8,6 % första kvartalet 2006 och 9,8 % fjärde kvartalet Denna fortsatt starka tillväxt när det gäller dessa instrument tyder på en fortsatt benägenhet hos euroområdets penninginnehavande sektor att investera i mer långfristiga tillgångar i euroområdet och har en dämpande effekt på M3-utvecklingen. Det årliga flödet när det gäller MFI:s utländska nettotillgångar var positivt i april och uppgick till 16 miljarder euro, jämfört med 22 miljarder euro i mars (se diagram 8). Trots denna nedgång tycks den dämpande effekten av de kraftiga nedgångarna i MFI:s utländska nettotillgångar som observerades fram till slutet av 2005 ha klingat av under de första månaderna I ett läge som präglas av eurons appreciering skulle den senaste tidens utveckling i de utländska nettotillgångarna kunna bero på ett större intresse för euroområdets tillgångar från hemmahörande såväl i som utanför euroområdet. Sammanfattningsvis bekräftade utvecklingen i M3:s motposter under de första fyra månaderna 2006 i stort sett de tidigare bedömningarna. Utvecklingen i kreditgivningen till den privata sektorn stärktes ytterligare, främst till följd av den låga räntenivån, och har fortsatt att stimulera penningmängdstillväxten. Samtidigt fortsatte den robusta efterfrågan på långfristiga finansiella skulder att dämpa M3-utvecklingen, medan detta inte längre var fallet för de utländska nettotillgångarna, där den nedgång som observerades fram till slutet av 2005 tycks ha klingat av. LIKVIDITETSFÖRHÅLLANDEN I EUROOMRÅDET Under första kvartalet 2006 fortsatte både det nominella penningmängdsgap som baseras på den officiella M3-serien och det som baseras på M3-serien korrigerad för portföljomplaceringar att följa den stigande trend som har kunnat noteras från och med andra halvåret 2004, och nådde de högsta nivåerna sedan starten av etapp tre av EMU. Eftersom det inte fanns några tecken på en ytterligare avveckling av tidigare portföljomplaceringar rörde sig de två måtten parallellt under första kvartalet De två penningmängdsgapen låg fortfarande på mycket olika nivåer, där det mått som baseras på den korrigerade M3-serien var avsevärt mycket lägre (se diagram 9). Det reala penningmängdsgapet tar hänsyn till det faktum att en del av den ackumulerade likviditeten har absorberats av högre priser, vilket beror på inflationsavvikelser uppåt från ECB:s definition av prisstabilitet. Både det reala penningmängdsgap som baseras på den officiella M3- serien och det som baseras på M3 korrigerat för den beräknade effekten av portföljomplaceringar ligger på lägre nivåer än motsvarande mått på nominella penningmängdsgap (se diagram 9 och 10). Dessa konstruerade mått är emellertid endast ofullkomliga bedömningar av likviditetsläget. Eftersom valet av basperiod i viss mån är godtyckligt omges måtten av stor osäkerhet och bör därför tolkas med försiktighet. Denna osäkerhet framgår tydligt av det stora spannet mellan de fyra mått som diskuteras ovan. Även om dessa bedömningar är osäkra pekar de likväl på en mycket riklig likviditet i euroområdet. En stark penningmängds- och kreditutveckling i kombination med en redan riklig likviditet pekar på uppåtrisker för prisstabiliteten på medellång till lång sikt. Denna utveckling innebär dessutom ECB Juni

24 Diagram 9 Uppskattningar av det nominella penningmängdsgapet 1) (procent av M3-stocken; säsongrensat och kalenderkorrigerat; december 1998 = 0) Diagram 10 Uppskattningar av det reala penningmängdsgapet 1) (procent av M3-stocken; säsongrensat och kalenderkorrigerat; december 1998 = 0) Nominellt gap baserat på officiella M3 Nominellt gap baserat på M3 korrigerad för beräknad effekt av portföljomplaceringar 2) Realt penningmängdsgap baserat på officiella M3 Realt penningmängdsgap baserat på M3 korrigerad för beräknad effekt av portföljomplaceringar 2) Källa: ECB. 1) Måttet på det nominella penningmängdsgapet definieras som skillnaden mellan M3:s faktiska nivå och den nivå på M3 som hade uppkommit om M3 konstant ökat i den takt som anges av dess referensvärde på 4 1 /2/ % sedan december 1998 (basperiod). 2) Storleken på portföljomplaceringar till M3 har uppskattats med användning av den allmänna metod som diskuterades i artikeln Monetary analysis in real time, Monthly Bulletin, oktober Källa: ECB. 1) Måttet på det reala penningmängdsgapet definieras som skillnaden mellan M3:s faktiska nivå deflaterad med HIKP och den deflaterade nivå på M3 som hade uppkommit om nominella M3 konstant ökat i den takt som anges av dess referensvärde på 4 1 /2/ % och HIKP-inflationen legat i linje med ECB:s definition på prisstabilitet, med december 1998 som basperiod. 2) Storleken på portföljomplaceringar till M3 har uppskattats med användning av den allmänna metod som diskuteras i artikeln Monetary analysis in real time, Monthly Bulletin, oktober att prisutvecklingen måste följas noga eftersom det finns en risk att priserna börjar avvika från den långsiktigt riktiga nivån. I ruta 2 beskrivs de risker för prisstabiliteten som är kopplade till de monetära indikatorernas utveckling med utgångspunkt i enkla modeller baserade på ledande indikatorer. Ruta 2 INFLATIONSPROGNOSER BASERADE PÅ MONETÄRA INDIKATORER Rutan presenterar en uppdatering av inflationsprognoserna baserade på monetära indikatorer och utarbetade av ECB:s experter. Uppdateringen diskuterar hur relevanta modeller har utvecklats under de senaste kvartalen. Det rör sig alltså här om en uppföljning av information som publicerades i månadsrapporten för mars Bedömningen av riskerna för prisstabilitet som härletts ur den monetära analysen bygger i huvudsak på att det finns ett tydligt empiriskt samband mellan inflation och lågfrekventa komponenter eller mer ihållande komponenterna i penningmängdstillväxten. Ett sätt att använda detta samband för att förutspå framtida prisutveckling i realtid är att använda enkla inflationsmodeller för HIKP-inflation med ledande 22 ECB Juni 2006

25 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och fi nansiell utveckling indikatorer som bygger på ett antal monetära variabler. 1 Det rör sig givetvis här mycket om ett ständigt arbete och ytterligare analys krävs. Dessa modeller med ledande indikatorer prognosticerar den genomsnittliga inflationen över en specifik tidshorisont genom att använda tidigare inflationsvärden och tidigare värden för en monetär indikator. I själva verket används ett antal sådana modeller och var och en av dessa stödjer sig på information för en monetär indikator. Dessa monetära indikatorer är: M1-ökning, M2-ökning, M3-ökning, M3-ökning korrigerad för den beräknade effekten av portföljomplaceringar, ökningstakten för MFI:s utlåning till den privata sektorn, ett P-star mått på överskottslikviditet baserat på M3 och ett P-star mått på överskottslikviditet baserat på M3 korrigerat för den beräknade effekten av portföljomplaceringar. Det finns två element i det här tillvägagångssättet som på ett enkelt sätt återspeglar behovet av att granska krafterna i underliggande trender i penningmängdstillväxten vid bedömningen av inflationsrisker. För det första fokuserar modellerna på den genomsnittliga inflationstakten för de kommande sex eller tolv kvartalen. Sådana genomsnitt jämnar ut kortfristiga signaler i utvecklingen från kvartal till kvartal. För det andra speglar tillvägagångssättet att titta på flera monetära indikatorer, även om det görs på ett stiliserat vis snarare än att bara titta på totala M3, den breda analysen av komponenterna och motparterna till M3 som regelbundet genomförs för att erhålla viktig information om penningmängdsutvecklingen som är relevant för hoten mot prisstabilitet. I det här avseendet har viss uppmärksamhet lagts vid att M3 ökar samtidigt som det skett en ökningen av utlåningen till den privata sektorn sedan 2004 vilket tyder på att det finns mer fundamentalt drivande faktorer som spelar in. I praktiken har tyngdvikt lagts på ett M3-mått som korrigerat för den beräknade effekten av portföljomplaceringar, vilka inte förväntas få några omedelbara effekter på inflationen. 2 Hot mot prisstabilitet implicerade av monetära indikatorer är fortfarande på uppåtsidan I diagram A och B presenteras prognoser för inflationen i årstakt för de kommande sex resp. tolv kvartalen beräknade på diverse monetära indikatorer. En tidsperiod på sex kvartal är relativt kort för att fånga sambandet mellan mer varaktiga komponenter i penningmängdstillväxten och inflationen men har fördelen att kunna jämföras med andra prognosramar och samtidigt fånga upp intrycket av jämnare och således mer underliggande utvecklingstrender. Diagrammen visar minimum, maximum och median för prognoser i successiva urval av prognoser som bygger på modeller där de prognoser som visas görs i realtid (dvs. på basis av data och modeller som finns tillgängliga då och inte när revideringar har inkorporerats och beräkningar uppdaterats). Denna framställning kan ses som en enkel illustration av hur hoten mot prisstabilitet som utvinns ur monetär analys har utvecklats under de senaste kvartalen. Utifrån denna illustrativa beräkning går det att göra två observationer. För det första har medianvärdet för prognoserna både för de kommande sex resp. tolv kvartalen legat nästan konstant över 2 % sedan halvårsskiftet Vad gäller de kommande tolv kvartalen har hoten mot prisstabilitet varit relativt stabila med ett medianvärde på inflation mellan 2 1 /2/ % och 3 %. Det kan noteras att 1 Se S. Nicoletti-Altimari, Does money lead inflation in the euro area?, ECB Working Paper No 63, May Detta och andra tillvägagångssätt som används i ECB:s inflationsprognos har diskuterats i en artikel, Monetary analysis in real time, publicerad i månadsrapporten oktober Se rutan Approaches to identifying and estimating portfolio shifts into and out of M3 publicerad i månadsrapporten januari En ytterligare liten justering för tidigare extremvärden och vissa volatila komponenter har också införts i beräkningsmetoden. ECB Juni

26 Diagram A Intervallet av prognoser för HIKPinflationen i årstakt över de kommande sex kvartalen från bivariata utlåningsmodeller (årlig procentuell tillväxttakt; resultat i realtid av olika prognoser) 4,0 Minimum Maximum Median 4,0 Diagram B Intervallet av prognoser för HIKPinflationen i årstakt över de kommande tolv kvartalen från bivariata utlåningsmodeller (årlig procentuell tillväxttakt; resultat i realtid av olika prognoser) 4,0 Minimum Maximum Median 4,0 3,5 3,5 3,5 3,5 3,0 3,0 3,0 3,0 2,5 2,5 2,5 2,5 2,0 2,0 2,0 2,0 1,5 1,5 1,5 1,5 1,0 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2v 3 kv ,0 1,0 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv ,0 Källa: ECB:s uppskattning Anm. Diagrammet visar intervallet av prognosen för den årliga inflationen från sju bivariata ledande indikatorsmodeller för inflationen. Varje prognos baseras på den information som var tillgänglig vid den tidpunkt prognosen gjordes. Prognosen för kv till kv3 2007, till exempel, innehåller den information om penningmängd och inflation som var tillgänglig t.o.m. kv För den metod som ligger bakom inflationsprognoserna i de sju modellerna, se referens i fotnot 1 i denna ruta. Källa: ECB:s uppskattning Anm. Diagrammet visar intervallet av prognosen för den årliga inflationen från sju bivariata ledande indikatorsmodeller för inflationen. Varje prognos baseras på den information som var tillgänglig vid den tidpunkt prognosen gjordes. Prognosen för kv till kv1 2009, till exempel, innehåller den information om penningmängd och inflation som var tillgänglig t.o.m. kv För den metod som ligger bakom inflationsprognoserna i de sju modellerna, se referens i fotnot 1 i denna ruta. andra prognoser för andra halvan av 2005 reflekterar hur effekterna av orkaner har drivit upp oljepriset och effekterna därav på HIKP-inflationen. Dessa effekter har fått genomslag i prognosmodellerna via temporärt högre tidsfördröjda värden. Sådana effekter kan ses som en snedvridning i tidsserierna vilket något skymmer underliggande signaler från den monetära utvecklingen. För det andra har även de lägsta prognosvärdena sedan halvårsskiftet 2004 normalt legat över 2 % och spannet av prognosernas intervall har (mätt som skillnaden mellan högsta och lägsta prognos) i genomsnitt varit mindre än under perioden före halvårsskiftet Detta speglar en starkare samvariation i utveckling i penning- och kreditökningen och en starkare samvariation i den totala M3-ökningen och M3-ökningen korrigerad för den beräknade effekten av portföljomplaceringar. Denna samvariation pekar på starka krafter i den underliggande eller lågfrekventa komponenter för penningmängdstillväxten. Sammantaget tyder dessa observationer på att hoten mot prisstabilitet från monetära indikatorer har fortsatt att ligga på uppåtsidan och att dessa signaler blivit tydligare sedan halvårsskiftet Vid tolkning av dessa resultat måste hänsyn tas till det rör sig om enkla indikatormodeller och att osäkerheten runt prognoserna är hög. Inflationsmodeller som baserar sig på underliggande monetära trender har stått sig ganska väl Den osäkerhet som omgärdar en snävt inriktad bedömning av inflationsriskerna implicerad av monetär analys kan illustreras genom prognoser av indikatormodellen baserade på tillväxten i total M3. Diagram C visar att man i efterhand kan se att dessa prognoser för det mesta 24 ECB Juni 2006

27 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och fi nansiell utveckling övervärderat den faktiska HIKP-inflationen, i linje med bedömningen att den höga penningmängdstillväxten under senaste åren till stor del återspeglade effekterna av ökad osäkerhet snarare än den underliggande penningmängdsutvecklingen. Å andra sidan har makroekonomiska prognoser som t.ex. Consensus forecast konstant undervärderat den faktiska HIKP-inflationen vilket sannolikt återspeglar de många prischocker som drivit upp priserna under de senaste åren (t.ex. högre livsmedelsoch oljepriser men även högre administrativt fastställda priser). Diagram C Inflationsprognosfel i prognoser över sex kvartal för HIKP-inflation (Skillnad (i procentenheter) mellan prognos för årlig tillväxt i procent och faktiskt utfall; kvartalsvisa prognoser under perioden från tredje kvartalet 2002 till tredje kvartalet 2004) Däremot har prognoser som bygger på en modell med monetära indikatorer baserad på M3-ökningen korrigerad för den beräknade effekten av portföljomplaceringar varit relativt objektiva och haft färre prognosfel. Emedan urvalet troligen är för litet för att tala om statistisk betydelse bekräftar detta att monetär analys visat sig vara ett tillförlitligt komplement till ekonomisk analys och understryker behovet av en omfattande monetär analys för att få fram signalerna i de monetära trender som är av relevanta för prisstabiliteten. 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0-0,2-0,4-0,6-0,8-1,0 Bivariata tidsseriemodeller med totala M3 Consensus Economics forecast Källa: ECB:s uppskattningar och beräkningar. Anm. Prognosfel definieras som skillnaden mellan prognosen och det faktiska utfallet. De årliga inflationssiffror som lämnas av Consensus Economics Inc. har använts för HIKP-indexet i realtid. Denna serie har säsongjusterats för att möjliggöra beräkning av årliga tillväxtsiffror 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0-0,2-0,4-0,6-0,8-1,0 Bivariat modell med M3 justerad för portföljändringar 2.2 DEN ICKE-FINANSIELLA SEKTORNS FINANSIELLA INVESTERINGAR OCH INSTITUTIONELLA INVESTERARE Under fjärde kvartalet 2005 steg årstakten för den icke-finansiella sektorns finansiella investeringar till 5,1 %, vilket berodde på att såväl kort- som långfristiga investeringar ökade. Uppgifter om institutionella investerare tyder på att den icke-finansiella sektorn stärkte sina investeringar i mer riskfyllda finansiella instrument genom institutionella investerare. DEN ICKE-FINANSIELLA SEKTORN Under fjärde kvartalet 2005 (som är det senaste kvartal för vilket uppgifter finns tillgängliga) steg årstakten för den icke-finansiella sektorns finansiella investeringar till 5,1 %, jämfört med 4,4 % tredje kvartalet (se tabell 2). Denna utveckling speglar en likartad ökningstakt för både kortfristiga och långfristiga investeringar. Ökningen har fortsatt att vara mycket större när det gäller kortfristiga finansiella investeringar och den minskning av skillnaden i förhållande till långfristiga investeringar som noterades under de tre första kvartalen 2005 fortsatte inte (se diagram 11). När det gäller långfristiga investeringar var uppgången i årstakten, till 4,3 % fjärde kvartalet 2005 jämfört med 3,5 % tredje kvartalet, brett baserad över alla tillgångskategorier, även om det största bidraget kom från investeringar i noterade aktier. Ökningen när det gäller långfristiga investeringar kan till stor del tillskrivas de robusta investeringarna i försäkrings- och pensionsprodukter de senaste kvartalen, som ökade i en årstakt på 7 %. När det gäller kortfristiga finansiella investeringar steg årstakten till 6,4 %, jämfört med 5,7 % tredje kvartalet, vilket främst berodde på ECB Juni

28 Tabell 2 Euroområdets icke-finansiella företags skuldsättningsgrad Utestående i procent av finansiella tillgångar 1) kv kv kv Årliga ökningstakter kv kv kv kv kv kv Finansiella investeringar Sedlar, mynt och inlåning Andra värdepapper än aktier varav: kortfristiga varav: långfristiga Andelar i värdepappersfonder varav: andelar i värdepappersfonder exklusive andelar i penningmarknadsfonder varav: andelar i penningmarknadsfonder Noterade aktier Försäkringstekniska reserver M3 2) Årliga vinster och förluster på den icke-finansiella sektorns värdepappersinnehav (procent av BNP) 100 4,4 4,2 4,7 4,8 4,8 4,8 4,6 4,4 5,1 37 5,6 5,4 5,6 6,0 6,2 6,0 6,1 5,6 6,2 11-4,3-3,9 0,2 1,2 3,8 4,6 3,6 2,2 2,8 1-29,6-17,3 6,7 11,2 31,4 15,4 4,1 0,0-6,2 10-2,0-2,5-0,3 0,3 0,8 3,2 3,5 2,5 4,2 12 7,3 5,2 3,3 2,3 1,7 1,9 2,5 3,9 4,6 10 6,8 5,8 3,8 2,9 2,5 3,3 4,1 5,5 5,8 2 9,5 3,0 1,6 0,1-1,6-3,3-3,4-1,9 0,0 15 1,9 2,0 3,8 3,0 1,1 0,9-1,1-1,9 1,1 25 6,9 7,0 6,8 6,7 6,8 6,6 6,7 6,9 7,0 7,1 6,3 5,3 6,0 6,6 6,5 7,6 8,4 7,4 5,6 9,7 5,1 4,4 2,5 2,6 4,4 7,8 6,9 Källa: ECB. Anm. Se även tabell 3.1 i Statistik för euroområdet. 1) Vid utgången av senast föreliggande kvartal. På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman 2) Vid kvartalets slut. Penningmängdsmåttet M3 omfattar euroområdets icke-mfi:s (dvs. den icke-finansiella sektorn och icke-monetära finansiella företag) innehav av penninginstrument hos euroområdets MFI och staten. en kraftig ackumulering av kortfristig inlåning. Dessutom före faller den nedgång i ökningstakten för andelar i penningmarknadsfonder som har noterats sedan 2003 ha klingat av under andra halvåret 2005, eftersom årstakten uppgick till noll fjärde kvartalet jämfört med -1,9 % respektive -3,4 % de två föregående kvartalen. Även om investeringarna i andelar i penningmarknadsfonder ger en viss indikation på investerarnas riskinställning, är deras andel av den icke-finansiella sektorns totala kortfristiga investeringar dock relativt liten. Diagram 11 Den icke-finansiella sektorns finansiella investeringar (årliga procentuella förändringar) Kortfristiga finansiella investeringar 1) Långfristiga finansiella investeringar 2) INSTITUTIONELLA INVESTERARE Värdet på de totala tillgångarna i investeringsfonder steg i en årstakt på 25,1 % fjärde kvartalet 2005, dvs. i stort sett oförändrat jämfört med kvartalet innan. Detta berodde främst på värdeutvecklingen för aktieinnehav, vars årstakt steg till 60,1 % fjärde kvartalet 2005 jämfört med 53,3 % tredje kvartalet. Samtidigt avtog den årliga värdeökningen för innehav av obligationsfonder till 24,3 % sista kvartalet 2005, jämfört med 30,6 % kvartalet innan. I förändringarna av värdet på tillgångsstocken ingår emellertid vär Källa: ECB. 1) Det inkluderar kontanter, kortfristig inlåning, kortfristiga värdepapper, andelar i penningmarknadsfonder, förskottsbetalning av försäkringspremier och reserver för utestående fordringar. 2) Det inkluderar långfristig inlåning, långfristiga värdepapper, noterade aktier, fondandelar. Det exkluderar andelar i penningmarknadsfonder, hushållens nettofordran i livförsäkringsreserver och pensionsfonder ECB Juni 2006

29 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och fi nansiell utveckling Diagram 12 Årliga nettoflöden till värde pappersfonder (fördelade på kategorier) Diagram 13 Försäkringsföretags och pensionsinstituts finansiella investeringar (miljarder euro) (årliga procentuella förändringar; bidrag i procentenheter) Penningmarknadsfonder Aktiefonder 1) Obligationsfonder 1) Andelar i värdepappersfonder Noterade aktier Andra värdepapper än aktier Övrigt 1) Totalt Källor: ECB och EFAMA. 1) ECB:s beräkningar baseras på nationella data från EFAMA. Källa: ECB. 1) Det inkluderar lån, inlåning och försäkringstekniska reserver. deringseffekter som är en följd av förändringar av tillgångspriser, varför den information som de kan ge om investeringsbeteendet inte är fullständig. I detta sammanhang visar flödesuppgifter från EFAMA 1 att den årliga nettoförsäljningen av andelar i investeringsfonder (exkl. penningmarknadsfonder) minskade under fjärde kvartalet 2005 jämfört med tredje kvartalet. Detta berodde på en kraftig nedgång i den årliga nettoförsäljningen av obligationsfonder som delvis utjämnade den uppåtgående trend som har kunnat iakttas sedan tredje kvartalet 2004 och mer än uppvägde den ytterligare ökningen av det årliga nettoflödet till aktiefonder (se diagram 12). Samtidigt minskade även det årliga nettoflödet till penningmarknadsfonder, vilket fortsatte den nedåtriktade trend som har observerats sedan i mitten av Nästan två tredjedelar av den årliga ökningen av försäkringsföretags och pensionsinstituts finansiella investeringar de senaste kvartalen utgörs av investeringar i andra värdepapper än aktier (se diagram 13). Nedgången i årstakten för totala finansiella investeringar till 6,6 % fjärde kvartalet 2005, från 6,8 % tredje kvartalet, berodde främst på att bidraget från investeringar i noterade aktier och andra värdepapper än aktier sjönk, medan bidraget från investeringar i andelar i värdepappersfonder ökade. Värderingsvinsterna på totala innehav av värdepapper minskade fjärde kvartalet 2005 jämfört med kvartalet innan. 1 Fondbolagens europeiska intresseorganisation EFAMA (European Fund and Asset Management Association) ger ut statistik om nettoförsäljning från (eller nettoinflöden till) aktie- och obligationsfonder som är öppna för allmänheten och löpande säljer nya andelar. De länder som ingår i statistiken är Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Österrike, Portugal och Finland. För mer information, se rutan med rubriken Nettoflöden till och från aktie- och obligationsfonder i euroområdet, ECB:s månadsrapport för juni ECB Juni

30 2. 3 PENNINGMARKNADSRÄNTOR Mellan mars och maj 2006 steg penningmarknadsräntorna för alla löptider i samband med ökade marknadsförväntningar om ytterligare höjningar av ECB:s styrräntor. Eftersom ökningarna för längre löptider var mer uttalade än de för kortare löptider fick penningmarknadens avkastningskurva en något brantare lutning under tremånadersperioden som helhet. Den uppgång i penningmarknadsräntorna som har noterats sedan i oktober 2005 fortsatte mellan början av mars och slutet av maj. I mars och april var 1-månadsräntan i stort sett oförändrad, medan 3-månaders- och 12-månadersräntorna steg i samband med marknadsförväntningar om ytterligare höjningar av ECB:s styrräntor i juni och under årets andra hälft. De starka förväntningarna om en höjning av ECB:s räntor i juni fick även 1-månadsräntan att stiga kraftigt i maj, medan uppgången i 3-månaders- och 12-månadersräntan var mer måttlig. Den 7 juni låg 1-månads-, 3-månaders, 6- månaders och 12-månadersräntan på 2,84 %, 2,97 %, 3,15 % respektive 3,40 %, dvs. 25, 31, 37 och 42 punkter högre än i slutet av februari Detta ledde till att penningmarknadens avkastningskurva, som hade fått en brantare lutning i mars och april, blev flackare i maj. Sammantaget har avkastningskurvan fått en något brantare lutning de senaste tre månaderna. Skillnaden mellan 12-månaders och 1-månads Euribor var 56 punkter den 7 juni 2006, jämfört med 39 punkter den 28 februari 2006 (se diagram 14). Diagram 14 Penningmarknadsräntor (procent per år; procentenheter; dagliga uppgifter) Diagram 15 3-månadersräntor och terminsräntor i euroområdet (procent per år; dagliga uppgifter) 1-månads Euribor (vänster skala) 3-månaders Euribor (vänster skala) 12-månaders Euribor (vänster skala) Differens mellan 12-månaders och 1-månads Euribor (höger skala) 3,8 3-månaders Euribor Terminsräntor den 7 juni 2006 Terminsräntor den 28 februari ,8 3,5 3,6 3,6 3,2 3,4 3,4 2,9 3,2 3,2 2,6 3,0 3,0 2,3 2,0 jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj ,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0-0,2 2,8 2,6 2,4 2,2 2,0 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv ,8 2,6 2,4 2,2 2,0 Källa: Reuters. Källa: Reuters. Anm. 3-månaders terminskontrakt med förfall i slutet av innevarande kvartal och de tre kommande kvartalen enligt noteringar på Liffe. 28 ECB Juni 2006

31 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och fi nansiell utveckling Diagram 16 Implicit volatilitet härledd ur optioner på 3-månaders Euribor-terminskontrakt med förfall i december 2006 (procent per år; punkter; dagliga uppgifter) Diagram 17 ECB:s räntor och dagslåneräntan (procent per år; dagliga uppgifter) Procent per år (vänster skala) Punkter (höger skala) ,0 Lägsta anbudsränta i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna Utlåningsränta Inlåningsränta Dagslåneränta (Eonia) Marginalränta i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna 4, ,5 3,5 3,0 3, ,5 2,5 5 dec jan feb mar apr maj ,0 1,5 2,0 1,5 1,0 1,0 Källor: Bloomberg och ECB:s beräkningar. Anm. Punktmåttet erhålls genom att den implicita volatiliteten i procent multipliceras med motsvarande ränta (se även rutan Measure of implied volatility derived from options on shortterm interest rate futures, Monthly Bulletin, maj 2002). 0,5 jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj Källor: ECB och Reuters. 0,5 Sedan i slutet av februari 2006 har marknadsaktörerna reviderat upp sina förväntningar om den korta räntans utveckling under andra halvåret 2006 och första kvartalet Detta framgår av de implicita räntorna i 3-månaders Euribor-terminskontrakt som förfaller i september 2006, december 2006 och mars 2007, som låg på 3,32 %, 3,53 % respektive 3,64 % den 7 juni 2006, dvs. 23, 32 och 37 punkter högre än i slutet av februari 2006 (se diagram 15). Den implicita volatilitet som härleds ur optioner på 3-månaders Euribor-terminskontrakt fortsatte att minska i mars till historiskt låga nivåer under första hälften av april. Mot slutet av april och i maj ökade den implicita volatiliteten något till ungefär samma nivåer som i början av mars. Den implicita volatilitetens utveckling de senaste tre månaderna fortsätter att tyda på att osäkerheten bland marknadsaktörerna om den korta räntans utveckling under andra hälften av 2006 fortsatt är relativt liten (se diagram 16) I mars 2006 steg räntorna på den kortaste änden av penningmarknadskurvan, vilket berodde på beslutet den 2 mars att höja ECB:s styrräntor med 25 punkter. Med undantag för den sista veckan i den uppfyllandeperiod som slutade den 11 april, då Eonia steg något till följd av ovanligt strama likviditetsförhållanden, var Eonia stabil på 2,58 %. Under den uppfyllandeperiod som slutade den 9 maj steg Eonia gradvis till cirka 2,63 %, vilket ökade skillnaden gentemot den lägsta anbudsräntan i Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner. För att motverka detta ökade ECB det tilldelade beloppet över det publicerade riktmärkesbeloppet i de två sista huvudsakliga refinansieringstransaktionerna från 1 miljard euro till 2 miljarder euro. Under den följande uppfyl- ECB Juni

32 landeperioden, som slutar den 14 juni, har Eonia varit stabil på 2,60 %, med undantag för några få dagar i början av denna period då Eonia låg på 2,61 % och mot slutet av uppfyllandeperioden då Eonia minskade något till följd av rikliga likviditetsförhållanden. I mars och april tillfördes likviditet i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med marginalräntor och vägda genomsnittsräntor som gradvis steg från 2,56 % respektive 2,57 % i de tidigaste anbudsauktionerna i mars, till 2,59 % respektive 2,60 % i anbudsauktionen i slutet av april. I de anbudsauktioner som genomfördes under den uppfyllandeperiod som slutar den 14 juni har marginalräntan och den vägda genomsnittsräntan varit stabila på 2,58 % respektive 2,59 %, förutom i uppfyllandeperiodens sista huvudsakliga refinansieringstransaktion då de sjönk till 2,55 % respektive 2,57 % (se diagram 17). För mer information om korta räntor och likviditetsläget under de uppfyllandeperioder som slutade den 7 mars, 11 april och 6 maj 2006, se ruta 3. I de tre långfristiga refinansieringstransaktioner som avvecklades den 30 mars, 27 april och 1 juni låg marginalräntan 8, 7 respektive 7 punkter under 3-månaders Euribor. Ruta 3 LIKVIDITETSFÖRHÅLLANDEN OCH PENNINGPOLITISKA TRANSAKTIONER MELLAN DEN 8 FEBRUARI OCH DEN 9 MAJ 2006 I denna ruta granskas ECB:s likviditetshantering under de tre uppfyllandeperioder som slutade den 7 mars, den 11 april och den 9 maj Banksystemets likviditetsbehov Bankernas likviditetsbehov ökade måttligt under den granskade perioden, vilket främst berodde på en höjning av kassakraven (se diagram A). En liten nedgång vad gäller autonoma faktorer kunde iakttas. Utelöpande sedlar, som är den största autonoma faktorn (dvs. en faktor som inte härrör från användningen av penningpolitiska instrument), nådde emellertid en historisk toppnivå på 572,7 miljarder euro den 5 maj. Totalt sett bidrog autonoma faktorer med i genomsnitt 246,5 miljarder euro till Eurosystemets likviditetsunderskott under den granskade perioden. Kassakraven, som är den andra viktiga faktorn som avgör likviditetsbehovet, steg med 6,6 miljarder euro till 159,6 miljarder euro under samma period. Dagliga genomsnittliga behållningar utöver kassakraven bidrog i genomsnitt med 0,67 miljarder euro till likviditetsunderskottet i Eurosystemet under den granskade perioden. Genomsnittliga behållningar utöver kassakraven sjönk under de uppfyllandeperioder som slutade den 7 mars och den 11 april till 0,63 miljarder respektive 0,62 miljarder euro, för Diagram A Banksystemets likviditetsbehov och likviditetstillgången (miljarder euro; genomsnitt per dag för hela perioden anges vid varje post) feb 2006 Källa: ECB. Huvudsakliga refinansieringstransaktioner: 293,29 miljarder euro Långfristiga refinansieringstransaktioner: 112,87 miljarder euro Avistabehållningar: 159,64 miljarder euro Kassakravsnivå (Kassakrav: 158,97 miljarder euro; överskottsreserver: 0,67 miljarder euro) Autonoma faktorer: 246,55 miljarder euro 8 mar apr maj 2006 Likviditetstillgång Likviditetsbehov 30 ECB Juni 2006

33 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och fi nansiell utveckling att därefter åter stiga till 0,78 miljarder euro under den granskade periodens sista uppfyllandeperiod (se diagram B). Likviditetstillförsel och räntor Öppna marknadstransaktioner ökade i voly m (se diagram A) parallellt med en måttlig ökning av efterfrågan på likviditet. Den likviditet som tillfördes genom huvudsakliga refinansieringstransaktioner (HRT) uppgick i genomsnitt till 293,3 miljarder euro. Kvoten mellan motparternas anbud och tilldelningsvolymen (tilldelningskvoten) låg på mellan 1,20 och 1,45. Den genomsnittliga tilldelningskvoten under perioden var 1,32. Diagram B Överskottsreserver 1) (miljarder euro; genomsnittlig nivå för varje uppfyllandeperiod) 1,05 1,00 0,95 0,90 0,85 0,80 0,75 0,70 0,65 0,60 0,55 0,50 0,50 0,55 0,60 0,65 0,70 0,75 0,80 0,85 0,90 0,95 1,00 1, Källa: ECB. 1) Bankernas avistainlåning utöver kassakraven. I linje med ECB-rådets beslut den 16 december 2005 om att öka tilldelningsvolymen i de långfristiga refinansieringstransaktionerna (LRT) från 30 miljarder till 40 miljarder euro ökade den likviditet som tillfördes genom långfristiga refinansieringstransaktioner från 100 miljarder till 120 miljarder euro under den granskade perioden. I slutet av den granskade perioden hade alla utestående långfristiga refinansieringstransaktioner uppnått det nya målbeloppet. I oktober 2005 hade ECB informerat marknadsdeltagarna om sin oro över den växande skillnaden mellan Eonia (euro overnight index average) och den lägsta anbudsräntan. Detta föranledde beslutet att tilldela 1 miljard euro utöver riktmärkesbeloppet i alla utom uppfyllandeperiodernas sista huvudsakliga refinansieringstransaktion. Denna tilldelningspolicy förlängdes till att även gälla de uppfyllandeperioder som slutade den 7 mars och den 11 april, men ändrades under den uppfyllandeperiod som slutade den 9 maj. Uppfyllandeperioden som slutade den 7 mars I början av perioden låg marginalräntan och den vägda genomsnittsräntan i huvudsakliga refinansieringstransaktioner på 2,31 %, medan Eonia låg på 2,34 %. I den sista HRT-tilldelningen steg marginalräntan och den vägda genomsnittsräntan med 1 respektive 3 punkter, medan Eonia steg till 2,40 % den sista dagen i februari, för att sedan sjunka mot slutet av uppfyllandeperioden när den samlade likviditeten visade sig vara något riklig. På uppfyllandeperiodens sista dag hade ECB för avsikt att absorbera det förväntade likviditetsöverskottet på 5 miljarder euro genom en finjusterande transaktion. Denna transaktion lockade emellertid bara anbud till ett värde av 2,6 miljarder euro. Detta var huvudskälet till att uppfyllandeperioden slutade med ett nettoutnyttjande av inlåningsfaciliteten på 1,64 miljarder euro medan Eonia uppgick till 2,08 %. Uppfyllandeperioden som slutade den 11 april Den 2 mars beslutade ECB-rådet höja styrräntorna med 25 punkter med verkan från den nya uppfyllandeperiod som började den 8 mars och slutade den 11 april. Under uppfyllandeperiodens första tre veckor låg marginalräntan och den vägda genomsnitts- ECB Juni

34 räntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna på 2,56 % respektive 2,57 %, medan Eonia låg på 2,58 %. I de sista två HRTtilldelningarna i mars var både marginalräntan och den vägda genomsnittsräntan 1 punkt högre och det förelåg ett visst uppåtriktat tryck på Eonia. Ovanligt stora likviditetsdränerande förväntade revideringar i de autonoma faktorerna efter den sista HRT-tilldelningen fick Eonia att stiga ytterligare till 2,71 %. Den 11 april, som var uppfyllandeperiodens sista dag, genomförde ECB emellertid en likviditetstillförande finjusterande transaktion på 26 miljarder euro. Uppfyllandeperioden slutade med ett likviditetsläge som nästan var i balans (dvs. ett nettoutnyttjande av inlåningsfaciliteten på 0,43 miljarder euro) och Eonia låg på 2,63 %. Diagram C Eonia och ECB-räntor (dagliga räntor i procent) 3,50 3,25 3,00 2,75 2,50 2,25 2,00 1,75 1,50 HRT marginalränta HRT lägsta anbudsränta Eonia Korridor mellan räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten 3,50 3,25 3,00 2,75 2,50 2,25 2,00 1,75 1,50 Uppfyllandeperioden som slutade den 9 maj Under uppfyllandeperiodens första tre veckor fortsatte marginalräntan och den vägda genomsnittliga HRT-räntan att stiga långsamt till 2,59 % respektive 2,60 %. Eonia hade en 1,25 8 feb 2006 Källa: ECB. 1,25 9 maj 2006 liknande utveckling och steg från 2,60 % på periodens första dag till omkring 2,63 %. ECB höjde därför tilldelningen utöver riktmärkesbeloppet till 2 miljarder euro i periodens näst sista HRT-tilldelning. Samtidigt uttryckte ECB sin oro över hur skillnaden mellan mycket korta räntor och den lägsta anbudsräntan har utvecklats på senare tid. Som en ny åtgärd tilldelade ECB också 2 miljarder euro mer än riktmärkesbeloppet i uppfyllandeperiodens sista huvudsakliga refinansieringstransaktion. ECB meddelade dessutom att den skulle överväga att fortsätta att tilldela mer än riktmärkesbeloppet i kommande uppfyllan- deperioders samtliga huvudsakliga refinansieringstransaktioner (även den sista huvudsakliga refinansieringstransaktionen) om det visar sig vara nödvändigt för att motverka en ökad ränteskillnad mellan Eonia och den lägsta anbudsräntan, men att målet fortfarande var ett likviditetsläge i balans på uppfyllandeperiodens sista dag. De följande dagarna sjönk Eonia som mest till 2,39 % på uppfyllandeperiodens tredje till sista affärsdag. På uppfyllandeperiodens sista dag genomförde ECB en finjusterande transaktion för att dränera överskottslikviditet på 11,5 miljarder euro som främst berodde på den generösa tilldelningen i den senaste huvudsakliga refinansieringstransaktionen. Uppfyllandeperioden slutade än en gång med ett likviditetsläge som nästan var i balans, denna gång med ett minimalt nettoutnyttjande av utlåningsfaciliteten på 0,36 miljarder euro medan Eonia låg på 2,52 %. 8 mar apr ECB Juni 2006

35 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och fi nansiell utveckling 2. 4 OBLIGATIONSMARKNADER De långa statsobligationsräntorna på de större marknaderna har stigit kraftigt de senaste tre månaderna. Trots att de minskade något från mitten av maj speglade den totala ökningen förmodligen både marknadsaktörernas förväntningar om en gynnsam tillväxt och något högre inflationsförväntningar. Samtidigt har marknadsaktörernas osäkerhet om den närmaste tidens utveckling på de globala obligationsmarknaderna ökat något, vilket framgår av den implicita volatiliteten på obligationsmarknaderna. De långa nominella räntornas utveckling har i stort sett varit densamma på alla större globala marknader de senaste tre månaderna. Mellan slutet av februari och den 7 juni steg den 10-åriga statsobligationsräntan med cirka 50 punkter i USA och cirka 55 punkter i euroområdet (se diagram 18). Detta ledde till att skillnaden mellan USA:s och euroområdets 10-åriga statsobligationsräntor minskade något och uppgick till 100 punkter den 7 juni. Den japanska 10-åriga statsobligationsräntan steg också under samma period, med cirka 30 punkter. Uppgången i de globala långa obligationsräntorna verkar bero på både marknadsaktörernas uppfattning om robusta globala tillväxtutsikter och något högre inflationsförväntningar. Högre riskpremier i obligationsräntor, som tidigare var mycket låga, hade förmodligen också en inverkan på uppgången i obligationsräntorna. Samtidigt verkar marknadsaktörernas osäkerhet om den närmaste tidens utveckling på de globala obligationsmarknaderna ha ökat något, vilket framgår av utvecklingen i den implicita volatiliteten på obligationsmarknaderna. Avkastningskurvan i USA har fått en brantare lutning de senaste tre månaderna eftersom de långa obligationsräntorna har stigit mer än de korta obligationsräntorna. Räntorna på obligationer med Diagram 18 Långa statsobligationsräntor Diagram 19 Inflationstaktens brytpunkter (procent per år; dagliga uppgifter) (procent per år; dagliga uppgifter) 5,5 Euroområdet (vänster skala) USA (vänster skala) Japan (höger skala) Euroområdet 2010 Euroområdet 2015 USA 2009 USA ,5 3,2 3,2 5,1 3,0 3,0 4,7 2,8 2,8 4,3 2,6 2,6 3,9 3,5 2,4 2,4 3,1 1,8 2,2 2,2 1,4 2,0 2,0 1,0 jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj Källor: Bloomberg och Reuters. Anm. Med långa statsobligationsräntor avses räntor på obligationer med 10 års eller närmast tillgängliga löptid 1,8 jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj Källor: Reuters och ECB:s beräkningar 1,8 ECB Juni

36 kortare löptider stimulerades av den amerikanska centralbankens beslut den 28 mars och den 10 maj att höja styrräntan med 25 punkter. Från mitten av maj sjönk de långa statsobligationsräntorna något, vilket berodde på att statsobligationer betraktas som en säker placering i tider då priserna på andra tillgångar, t.ex. aktier, sjunker kraftigt. Inflationsförväntningarna i USA, vilka kan avläsas i brytpunkten för inflationstakten, steg under perioden som helhet i fråga om alla tidshorisonter (se diagram 19). Denna uppgång i den amerikanska brytpunkten för inflationstakten kan ha gynnats av publiceringen av prisuppgifter som var högre än vad marknaderna hade förväntat sig, samt av ihållande höga råvarupriser. Realräntorna på långfristiga indexreglerade obligationer steg markant under den granskade perioden över alla löptider (se diagram 20). Ökningarna har varit särskilt stora i fråga om längre löptider och kan i viss mån bero på att faktorer som tidigare har bidragit till låga riskpremier i realräntorna har börjat avta. Under de senaste tre månaderna har även euroområdets långa statsobligationsräntor stigit. Uppgången i de långa räntorna i euroområdet är huvudsakligen en följd av marknadens reaktioner på publiceringen av nya uppgifter om ekonomisk aktivitet och stämningsläget inom näringslivet som investerarna generellt ansåg peka på högre tillväxtutsikter för euroområdets ekonomi. Realräntorna på indexreglerade obligationer, vilka utgör ett finansmarknadsbaserat mått på marknadsdeltagarnas uppfattningar om den framtida ekonomiska aktiviteten, tyder på att investerarna har blivit mer positiva när det gäller tillväxtutsikterna, i synnerhet på längre sikt. Detta ledde till att realräntan på den indexreglerade italienska statsobligationen (som är knuten till euroområdets Diagram 20 Reala obligationsräntor (procent per år; dagliga uppgifter) Diagram 21 Implicita terminsräntor för dagslån i euroområdet (procent per år; dagliga uppgifter) Euroområdet 2010 Euroområdet 2015 USA 2009 USA juni februari september ,0 3,0 5,0 5,0 4,5 4,5 2,5 2,5 4,0 4,0 3,5 3,5 2,0 2,0 3,0 3,0 1,5 1,5 2,5 2,0 2,5 2,0 1,0 1,0 1, ,5 0,5 jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj Källor: Reuters och ECB:s beräkningar. 0,5 Källa: ECB:s uppskattning. Anm. Den implicita terminsräntekurvan, som härleds ur den räntestruktur som observeras på marknaden, visar marknadens förväntningar på de korta räntornas framtida nivåer. Den metod som används för att beräkna dessa implicita terminsräntekurvor beskrevs i ruta 4 i ECB:s månadsrapport för januari De uppgifter som används i uppskattningen härleds ur svappavtal. 34 ECB Juni 2006

37 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och fi nansiell utveckling HIKP exklusive tobak) som förfaller 2010 steg med omkring 30 punkter, medan realräntan på den jämförbara indexreglerade franska statsobligationen som förfaller 2015 steg ännu mer med omkring 40 punkter mellan slutet av februari och den 7 juni (se diagram 20). Den framtida utveckling som marknaden tror att ECB:s styrräntor kommer att följa steg under den granskade perioden som helhet, vilket framgår av att kurvan för implicita terminsräntor på dagslån i euroområdet fick en brantare lutning, i synnerhet i fråga om längre löptider (se diagram 21). Mått på inflationsförväntningarna i euroområdet, t.ex. brytpunkten för inflationstakten, steg mellan slutet av februari och den 7 juni. Euroområdets långfristiga brytpunkt för inflationstakten, härledd ur skillnaden mellan räntorna på nominella och indexreglerade franska statsobligationer som förfaller 2015, steg med omkring 10 punkter till 2,2 % i slutet av den granskade perioden (se diagram 19). Brytpunkten för inflationstakten har sammantaget inte varit lika instabil i euroområdet som i USA 2. 5 AKTIEMARKNADER I början av den senaste tremånadersperioden fortsatte de globala aktiekurserna att stiga tack vare företagens goda vinstutsikter, men sjönk sedan kraftigt i maj och i början av juni. Osäkerhet bland marknadsdeltagarna om styrräntornas framtida utveckling i de större ekonomierna och en ökad riskaversion är några av huvudorsakerna till den senaste aktienedgången. Samtidigt ökade osäkerheten på de globala aktiemarknaderna markant i slutet av den granskade perioden. Under de senaste tre månaderna har aktiekurserna i de större ekonomierna, trots stora svängningar, sammantaget sjunkit något (se diagram 22). Aktiekurserna i euroområdet (mätta genom Dow Jones EURO STOXX) och i USA (mätta genom Standard & Poor s 500) sjönk med 5 % respektive 2 % mellan slutet av februari och den 7 juni. I Japan sjönk aktiekurserna, mätta genom Nikkei 225, med 7 % under samma period. Samtidigt ökade osäkerheten på aktiemarknaderna markant på de större marknaderna under maj månad (se diagram 23), mätt genom den implicita volatilitet som kan härledas ur aktie optioner. I USA har två utvecklingstendenser när det gäller aktiekurserna kunnat skönjas de senaste tre månaderna. Till att börja med mellan slutet av februari och början av maj steg de amerikanska aktiekurserna till de högsta nivåerna sedan början av Det positiva stämningsläget på den amerikanska aktiemarknaden under denna period berodde huvudsakligen på företagens goda vinstutsikter (se diagram 24). Mellan mitten av maj och början av juni sjönk de ameri- Diagram 22 Aktieindex (index: 1 juni 2005 = 100; dagliga uppgifter) Euroområdet USA Japan 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv Källor: Reuters och Thomson Financial Datastream. Anm. Dow Jones EURO STOXX Broad-index för euroområdet, Standard & Poor s 500-index för USA och Nikkei 225-index för Japan ECB Juni

38 Diagram 23 Implicit volatilitet på aktiemarknader Diagram 24 Förväntad ökning i vinst per aktie i USA och euroområdet (procent per år; 10-dagars glidande medelvärde av dagliga uppgifter) 26,0 Euroområdet USA Japan 26,0 (procent per år; månatliga uppgifter) 20 Euroområdet, kort sikt 1) Euroområdet, lång sikt 2) USA, kort sikt 1) USA, lång sikt 2) 20 23,0 23,0 20,0 20, ,0 17,0 14,0 14, ,0 11,0 8,0 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv ,0 5 apr jul 2004 okt jan apr jul okt jan apr Källa: Bloomberg. Anm. De implicita volatilitetsserierna visar den förväntade standardavvikelsen i procentuella aktiekursförändringar under en period på upp till 3 månader beräknat utifrån optionspriserna på aktieindex. De aktieindex som den implicita volatiliteten avser är Dow Jones EURO STOXX 50 för euroområdet, Standard & Poor s 500 för USA och Nikkei 225 för Japan. Källor: Thomson Financial Datastream och ECB:s beräkningar. Anm. Förväntad vinstökning i Dow Jones Euro STOXX-index för euroområdet och Standard & Poor s 500-index för USA. 1) Med kort sikt avses analytikers vinstförväntningar 12 månader framåt (årliga ökningstakter). 2) Med lång sikt avses analytikers vinstförväntningar 3 5 år framåt (årliga ökningstakter). kanska aktiekurserna. Detta kursfall utlöstes framför allt av stigande inflationsförväntningar och därmed förknippad osäkerhet bland marknadsdeltagarna om huruvida den amerikanska centralbanken skulle höja räntan ytterligare den närmaste tiden. Nedgången kan dessutom ha förstärkts av investerarnas krav på högre aktieriskpremier som tycks ha föranlett omplaceringar från aktiemarknaderna till obligationsmarknaderna. Obligationer blev en säker placering i osäkra tider. Högre riskpremier kan ha orsakat den plötsliga ökning av osäkerheten i slutet av den granskade perioden som framgår av den implicita volatiliteten härledd ur aktieoptioner. Utvecklingen på euroområdets aktiemarknader har på det hela taget speglat utvecklingen i USA. Även i euroområdet steg aktiekurserna i början av maj till de högsta nivåerna på fem år, för att sedan falla kraftigt till samma nivåer som i början av året. Denna nedgång inträffade trots att analytiker och noterade bolag har gjort betydande uppjusteringar av sina vinstprognoser de senaste tre månaderna. Marknadsdeltagarna ansåg allmänt att obligationsräntornas uppgång och eurons appreciering mot US-dollarn på senare tid har påverkat aktiekurserna negativt, eftersom de tenderar att urholka bolagsvinsterna i euroområdet. Kursnedgången i euroområdet i maj var i själva verket mer markant än i USA. Aktiekurserna pressades dessutom också ned av högre långa räntor, som fungerar som en diskonteringsfaktor för framtida kassaflöden, och av en ökad riskaversion bland investerarna. En granskning av olika sektorer visar på blandade resultat. Sektorn Hälsa överträffade med stor marginal det brett baserade Dow Jones EURO STOXX-indexet de senaste tre månaderna (se tabell 36 ECB Juni 2006

39 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och fi nansiell utveckling Tabell 3 Kursförändringar i Dow Jones EURO STOXX branschindex (kursförändringar i procent av kurser vid periodens slut; historisk volatilitet i procent per år) Olja och gas Finans Hälsa Industri Teknik Råvaror Konsumtionstjänster Konsumtionsvaror Telekommunikation Samhällsservice EURO STOXX Branschens andel av det samlade börsvärdet Kursförändringar 1 kv kv kv kv kv 2006 April Maj Ultimo februari 2006 till 7 juni ,7 6,8 11,0 7,4 33,5 4,2 10,5 5,2 6,7 9,1 100,0 6,0 7,5 6,3 9,7 4,7 0,1 5,3-1,2-4,0 3,7 4,3-0,8 1,8 2,6 11,4 2,8 5,6 5,2 10,1-0,3 8,2 4,4 12,5 1,7 11,8 14,1 9,8 4,5 7,0 4,8 1,3 6,5 8,1 6,2 4,3 0,6-6,3 9,0 6,5 7,1 7,0-4,1 5,7 4,5 11,5 5,6 11,3 2,7 12,5 11,3 14,8 11,2-0,1 12,9 10,3 3,0 1,1-0,5 1,3-1,0-2,7 1,3-0,5-1,1-0,2-0,1-6,3-4,8-6,4-5,9-6,3-1,5-7,1-7,2-4,5-3,2-5,7-1,2-2,3-6,9-5,0-8,1 4,4-6,1-4,0-1,0-3,5-5,2 Källor: Thomson Financial Datastream och ECB:s beräkningar. 3). Detta tyder på att investerarna kan ha blivit något mer benägna att placera i aktier som i allmänhet inte påverkas lika mycket av konjunkturläget eller av förändringar av riskaptiten. Samtidigt hörde de finansiella företagens aktiekurser, som brukar reagera starkt på förändringar av riskaptiten, till dem som hade ett sämre resultat än indexet totalt. Resultaten för sektorn Hälsa jämfört med sektorn Finans stärker uppfattningen att riskaversionen bland investerarna på euroområdets aktiemarknader har ökat de senaste tre månaderna. I ruta 4 granskas potentiella faktorer bakom förändringar av de breda aktieindexens sammansättning i euroområdet och USA de senaste åren ur ett mer strukturellt perspektiv. Ruta 4 AKTIEINDEXENS SAMMANSÄTTNING I EUROOMRÅDET OCH USA Eftersom kapitalstocken för en stor del av ekonomin handlas på aktiemarknaderna kan utvecklingen i fråga om aktieindexens sammansättning ge indikationer på strukturella förändringar i ekonomin t.ex. konsolideringsprocessen eller förmågan att dra fördel av den nya teknikens möjligheter. I denna ruta beskrivs hur utvecklingen när det gäller aktieindexens sammansättning kan kasta ljus över strukturella förändringar i ekonomin. Vilka företag som skall ingå i aktieindexen avgörs normalt av företagens börsvärde (beräknat på företagsnivå som aktiekursen multiplicerad med antalet utestående aktier). Företag vars värde ökar till följd av t.ex. fusioner eller ny teknik brukar därför ersätta andra företag som tidigare ingick i indexet. Stora företag som börsnoteras, till följd av t.ex. privatiseringar, kan också bidra till omsättningen av företag i indexet. Förändringar av aktieindexens sammansättning kan mätas genom antalet företag som tillkommer i dessa index under en viss period (i denna ruta kallas detta omsättning av företag på aktiemarknaden). ECB Juni

40 Diagram A Omsättningen av företag på aktiemarknaden i euroområdet och USA Diagram B Skillnader i implicit volatilitet på aktiemarknaden i euroområdet och USA (procent) Euroområdet USA (procent per år; 10-dagars glidande medelvärde av dagliga uppgifter; observationer vid slutet av månaden) Källor: EURO STOXX, Standard & Poor s 500 index och ECB: s beräkningar. Anm. Omsättningen av företag på aktiemarknaden definieras som andelen företag som tillkommit i indexet på årsbasis. Källor: ECB:s beräkningar och Reuters. Anm. De implicita volatilitetsserierna, som härleds ur priserna på optioner på aktiekursindex, speglar den förväntade standardavvikelsen för procentuella aktiekursförändringar under en period på upp till tre månader. De aktieindex som den implicita volatilitet hänvisar till är Dow Jones EURO STOXX 50 för euro området och Standard & Poor s 500 för USA. För att jämförelserna mellan aktieindexen skall vara rättvisande bör indexen omfatta tillräckligt många företag. Följaktligen används EURO STOXX Broad (som omfattar cirka 300 företag) för euroområdet och Standard & Poor s 500 för USA. I diagram A visas den årliga omsättningen (i procent) av företag i de två brett baserade aktieindexen från 2001 fram till i dag. Som framgår av diagrammet har omsättningen av företag på aktiemarknaden varit högre i euroområdet än i USA de senaste åren. Detta tyder på att det ekonomiska och finansiella landskapet i euroområdet har genomgått jämförelsevis markanta förändringar de senaste åren. Det är intressant att notera att omsättningen av företag på aktiemarknaden i euroområdet inte verkar ha varit koncentrerad till några få enskilda sektorer, utan har varit rela tivt brett baserad, särskilt de senaste åren. Faktorer bakom den relativt höga omsättningen av företag på aktiemarknaden i euroområdet inkluderar utvecklingen i fråga om avreglering, privatisering, teknik och globalisering, som har spelat en viktig roll för att främja omstrukturering och konsolidering av euroområdets företagssektor. Även införandet av euron har förmodligen fungerat som en katalysator för denna utveckling. Dessa drivkrafter håller till exempel på att omvandla marknaden för finansiella tjänster, vilket gör företag mer konkurrenskraftiga och dessutom mer integrerade både i euroområdet och internationellt. Faktum är att finansinstitut (banker, försäkringsbolag och andra finansinstitut) har bidragit kraftigt till den ökade omsättningen av företag i euroområdet. Värt att nämna är också att den finansiella sektorns vikt i EURO STOXX Broad ökade från 28 % i slutet av 2000 till 33 % i slutet av Den höga omsättningen kan därför anses vara ett resultat av de ansträngningar som euroområdets företag gör för att anpassa sig till de förändrade villkoren. Det finns emellertid några viktiga reservationer som bör hållas i åtanke. För det första kan detta allmänna mönster även delvis bero på att kurserna för teknikaktier har varit föremål för ett mer 38 ECB Juni 2006

41 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och fi nansiell utveckling uttalat s.k. boom-and-bust-scenario i euroområdet än i USA de senaste åren. Detta framgår av att tekniksektorns andel i EURO STOXX Broad minskade från 15 % i slutet av 2000, till cirka 5 % i slutet av För det andra går det inte att utesluta att den något mer volatila aktiemarknadsutvecklingen i euroområdet jämfört med den i USA också kan ha bidragit till den högre omsättningen (se diagram B). I detta avseende är sannolikheten att den inbördes rangordningen mellan de företag som ingår i indexet kommer att variera större i ett läge med hög volatilitet än i ett läge med låg volatilitet. Totalt sett kan den relativt markanta utvecklingen när det gäller aktiemarknadens sammansättning i euroområdet tyda på att det industriella och finansiella landskapet i euroområdet, till följd av strukturella förändringar, har utvecklats avsevärt de senaste åren DE ICKE- FINANSIELLA FÖRETAGENS FINANSIERING OCH FINANSIELLA STÄLLNING De reala kostnaderna för icke-finansiella företags externa finansiering var historiskt sett fort farande låga första kvartalet Under samma period ökade icke-finansiella företag sin låne finansiering ytterligare, medan utgivningen av räntebärande värdepapper var fortsatt blygsam och utgivningen av noterade aktier avtog något. Till följd av den fortsatta ökningen av skuldfinansiering steg sektorns skuld i förhållande till BNP ytterligare första kvartalet FINANSIERINGSKOSTNADER De reala kostnaderna för euroområdets ickefinansiella företags externa finansiering, vilka beräknas genom att kostnaderna för olika typer av finansiering vägs på grundval av utestående belopp (korrigerade för värderingseffekter), låg i stort sett kvar oförändrade första kvartalet 2006 på historiskt sett låga nivåer (se diagram 25). 2 Medan de reala kostnaderna för skuldfinansiering steg något sjönk de reala kostnaderna för utgivning av noterade aktier något under samma period. De reala kostnaderna för banklån steg något första kvartalet. En uppdelning på olika löptider visar att de korta MFI-räntorna på lån (med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindning på upp till 1 år) till icke-finansiella företag i slutet av första kvartalet 2006 hade stigit med omkring 30 punkter jämfört med december 2005 och därmed speglade uppgången i penningmarknadsräntorna under samma period (se 2 För en närmare beskrivning av måttet på de reala kostnaderna för euroområdets icke-finansiella företags externa finansiering hänvisas till ruta 4 i ECB:s månadsrapport för mars Diagram 25 Reala kostnader för euroområdets icke-finansiella företags externa finansiering (procent per år) Totala finansieringskostnader MFI:s reala korta utlåningsräntor MFI:s reala långa utlåningsräntor Reala kostnader för räntebärande upplåning på marknaden Reala kostnader för utgivning av noterade aktier Källor: ECB, Thomson Datastream, Merrill Lynch och Consensus Economics prognos. Anm. De reala kostnaderna för icke-finansiella företags externa finansiering beräknas som ett vägt genomsnitt av kostnaderna för banklån, kostnaderna för att utge räntebärande papper och kostnaderna för att utge aktier, baserat på respektive utestående belopp och deflaterat med inflationsförväntningar (se ruta 4 i ECB:s månadsrapport, mars 2005). Introduktionen av harmoniserade MFI-utlåningsräntor i början av 2003 medförde ett brott i statistikserierna ECB Juni

42 Tabell 4 MFI-räntor på nya lån till icke-finansiella företag (procent per år; punkter; viktjusterade 1) ) MFI-räntor på lån Checkräkningskrediter till icke-finansiella företag Lån till icke-finansiella företag upp till 1 miljon euro med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindning upp till 1 år med en ursprunglig räntebindning över 5 år Lån till icke-finansiella företag över 1 miljon euro med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindning upp till 1 år med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindning över 5 år Memo: 3-månaders penningmarknadsränta 2-åriga statsobligationsränta 5-åriga statsobligationsränta kv Förändring i punkter fram till mars ) Källa: ECB. 1) För perioden fr.o.m. december 2003 har de viktjusterade MFI-räntorna beräknats med hjälp av ländervikter som konstruerats utifrån ett 12-månaders glidande medelvärde av mängden nya avtal. För perioden dessförinnan, från januari till november 2003, har de viktjusterade MFI-räntorna beräknats med hjälp av ländervikter som konstruerats utifrån genomsnittet av mängden nya avtal under För mer information, se rutan Analysing MFI interest rates at the euro area level, Monthly Bulletin, augusti ) På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman kv kv kv 2006 feb 2006 mar 2005 sep 2005 dec 2006 feb 5,26 5,13 5,13 5,13 5,28 5, ,91 3,88 3,81 3,99 4,14 4, ,33 4,20 4,04 4,07 4,13 4, ,01 2,94 2,94 3,20 3,24 3, ,04 3,89 3,87 3,96 4,00 4, ,14 2,11 2,14 2,47 2,60 2, ,49 2,07 2,21 2,80 2,97 3, ,08 2,58 2,60 3,07 3,26 3, tabell 4). De långa MFI-räntorna på lån (med en ursprunglig räntebindning på över 5 år) till icke-finansiella företag steg med punkter under samma period. Detta berodde framför allt på att den betydligt större uppgången i motsvarande statsobligationsräntor har haft ett trögt genomslag i bankernas långa utlåningsräntor de senaste månaderna. Den minskning av ränteskillnaden mellan bankräntor och marknadsräntor med jämförbar löptid som har kunnat iakttas sedan början av 2003 fortsatte därmed första kvartalet I ett längre perspektiv bekräftar den allmänna minskningen av bankernas räntespreadar på lån till icke-finansiella företag de senaste åren att bankernas kreditvillkor i allmänhet lättade under 2005 och början av Bankernas krympande räntespreadar var tydligare när det gäller små lån, vilket visar att bankerna har gjort mindre åtskillnad i sin prissättning av risker på senare tid, eftersom mindre lån normalt beviljas med en högre premie än stora lån. De reala kostnaderna för marknadsbaserad skuldfinansiering för icke-finansiella företag steg första kvartalet till följd av högre nominel- Diagram 26 Icke-finansiella företags obligationsspreadar (punkter; månadsgenomsnitt) Utgivna i euro av AA-klassade icke-finansiella företag (vänster skala) Utgivna i euro av A-klassade icke-finansiella företag (vänster skala) Utgivna i euro av BBB-klassade icke-finansiella företag (vänster skala) Högavkastande obligationer utgivna i euro (höger skala) Källor: Thomson Financial Datastream och ECB:s beräkningar. Anm. Icke-finansiella företags obligationsspreadar anger skillnaden gentemot räntan på AAA-klassade statsobligationer. 40 ECB Juni 2006

43 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och fi nansiell utveckling la räntor, men var historiskt sett fortfarande låga (se diagram 25). Samtidigt var ränteskillnaderna mellan företagsobligationer och statsobligationer i stort sett oförändrade. I synnerhet upphörde den lätt stigande utvecklingstendensen för låntagare med lägre kreditkvalitet som kunde iakttas fjärde kvartalet Denna utveckling pekar på en välvillig sammantagen bedömning av de kreditrisker som omgav den icke-finansiella företagssektorn i euroområdet fram till mars Mer nyligen har ränteskillnaderna när det gäller BBB-obligationer ökat något. Det är ännu för tidigt att säga om detta beror på en förändrad uppfattning om kreditrisker. Icke-finansiella företags reala kostnader för aktier sjönk något första kvartalet 2006, vilket till stor del berodde på den gynnsamma utvecklingen på aktiemarknaden. Samtidigt var de reala kostnaderna för aktier fortfarande betydligt högre än de reala kostnaderna för skuldfinansiering. FINANSIERINGSFLÖDEN När det gäller möjligheterna till internfinansiering visade aggregerade årsredovisningsdata för börsnoterade icke-finansiella företag i euroområdet att lönsamheten mätt genom rörelseresultat och nettoresultat i förhållande till omsättningen var fortsatt stark under hela År 2005 var vinstkvoterna de högsta på 20 år i alla huvudsektorer av ekonomin, med undantag för byggsektorn, där återhämtningen av lönsamheten inte har varit lika stark (se ruta 5). Ruta 5 UTVECKLINGEN I FRÅGA OM LÖNSAMHET OCH FINANSIELL HÄVSTÅNGSEFFEKT FÖR BÖRSNOTERADE ICKE- FINANSIELLA FÖRETAG I EUROOMRÅDET I denna ruta analyseras hur lönsamheten och den finansiella hävstångseffekten i börsnoterade icke-finansiella företag i euroområdet har utvecklats de senaste åren, mot bakgrund av aggregerade uppgifter på företagsnivå som har hämtats från årsbokslut (resultaträkning och balansräkning). Totalt sett fortsatte lönsamheten i börsnoterade icke-finansiella företag i euroområdet, mätt i förhållande till omsättningen, att öka under 2005, till den högsta nivån på 20 år. Dessutom minskade samma företags nettoskuldsättningsgrad, dvs. skillnaden mellan skulder och tillgångar, ytterligare under 2005, om än i något långsammare takt än under tidigare år. Det årliga sampel av börsnoterade icke-finansiella företag i euroområdet, som konstruerats på grundval av databasen Thomson Financial DataStream, bestod av totalt cirka företag 2004, (främst stora företag som utgjorde 75 % av samplet). 1 Däremot är små och medelstora företag i euroområdet underrepresenterade i samplet eftersom majoriteten av dem inte är börsnoterade. 1 Samplets storlek ökar med tiden och varierar med olika indikatorer. Uppdelningen i stora företag respektive små och medelstora företag följer Europeiska kommissionens definition. I stort sett i överensstämmelse med denna definition har stora företag definierats som företag med mer än 250 anställda och antingen totala tillgångar eller en årsomsättning på mer än 50 miljoner euro. Se Europeiska kommissionen: Enterprise and industry publications, The new SME definition: user guide and model declaration, som bygger på kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (2003/361/ EG). ECB Juni

44 Diagram A Vinst- och kostnadsutveckling i börsnoterade icke-finansiella företag i euroområdet (procent) Rörelseresultat i förhållande till omsättning (vänster skala) Nettoresultat i förhållande till omsättning (vänster skala) Kassaflöde i förhållande till omsättning (vänster skala) Rörelsekostnader i förhållande till omsättning (höger skala) Källor: Thomson Financial Datastream och ECB:s beräkningar. Anm. Beräkningen baseras på aggregerade årsbokslut från börsnoterade icke-finansiella företag i euroområdet. Uppgifter för 2005 är preliminära Diagram B Nettoresultat i förhållande till omsättning i börsnoterade icke-finansiella företag i euroområdet, fördelat på sektorer (procent) Icke-finansiella företag, totalt Tillverkning Parti- och detaljhandel Byggverksamhet Transport och kommunikation Samhällsservice Källor: Thomson Financial Datastream och ECB:s beräkningar. Anm. Beräkningen baseras på aggregerade årsbokslut från börsnoterade icke-finansiella företag i euroområdet. Uppgifterna visar medianvärdet. Uppgifter för 2005 är preliminära Lönsamhetsutveckling Företagens lönsamhet kan mätas genom flera olika indikatorer som antingen fokuserar på rörelseresultat eller mer övergripande på nettoresultat eller kassaflöde. 2 Jämfört med rörelseresultat, som definieras som rörelseintäkter minus rörelsekostnader, avser netto resultat rörelseintäkter och rörelsefrämmande intäkter efter skatt och extraordinära poster. Kassaflöde definieras som nettoresultat före avskrivningar. Lönsamheten i börsnoterade icke-finansiella företag i euroområdet, mätt i procent av omsättningen, fortsatte att öka under 2005 till den högsta nivån på 20 år (se diagram A). Samtidigt måste årsresultaten för 2005 tolkas med viss försiktighet eftersom de än så länge har en begränsad täckning. Börsnoterade icke-finansiella företag sänkte sina rörelsekostnader i förhållande till omsättningen ytterligare under 2005, vilket är en betydande faktor bakom den ökade lönsamheten. De viktigaste komponenterna i rörelsekostnaderna är materialkostnad och personalkostnad. Medan materialkostnaderna i förhållande till omsättningen var i stort sett desamma 2005 som 2002, har personalkostnaderna i förhållande till omsättningen minskat avsevärt sedan En del av minskningen av rörelsekostnaderna i förhållande till omsättningen berodde följaktligen på en nedskärning av personalkostnaderna som kunde åstadkommas genom en måttlig löneutveckling och en rationalisering av produktionsprocessen. Dessutom minskade avskrivningarna i börsno- 2 En annan lönsamhetsindikator är resultat före räntor, skatter och avskrivningar (EBITDA) i förhållande till omsättningen. Jämfört med nettoresultatet kan det vara mer meningsfullt att använda EBITDA vid jämförelser mellan länder där effekterna av nationella skatter och avskrivningsregler måste exkluderas. Däremot är det inte lika meningsfullt att använda EBITDA i förhållande till omsättning när det gäller mängden internt genererade medel som står till ett företags förfogande för investeringar. 42 ECB Juni 2006

45 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och fi nansiell utveckling terade icke-finansiella företag avsevärt mellan 2003 och Detta kan ha haft samband med den låga investeringsverksamheten under denna period. 3 En annan faktor som har bidragit till att nettoresultatet ökade i förhållande till omsättningen var nedgången i räntebetalningar mellan 2002 och Jämfört med nettoresultatet i förhållande till omsättningen har kassaflödet i förhållande till omsättningen i börsnoterade icke-finansiella företag inte ökat lika kraftigt de senaste åren, vilket beror på de redan nämnda lägre avskrivningarna. Enligt tillgängliga preliminära uppgifter låg emellertid även kassaflödet i förhållande till omsättningen under 2005 på sin högsta nivå på 20 år. När det gäller lönsamhetsutvecklingen inom olika sektorer har nettoresultatet i förhållande till omsättningen i börsnoterade icke-finansiella företag ökat i alla större sektorer av euroområdets ekonomi (se diagram B). Det är intressant att notera den särskilt starka lönsamheten inom sektorn samhällsservice sedan början av 1990-talet. Dessutom har transport- och kommunikationssektorn återhämtat sig rejält från svackan Lönsamheten i börsnoterade icke-finansiella företag inom tillverkningssektorn har i stort sett utvecklats i linje med genomsnittet i euroområdet, medan lönsamheten varit något svagare för börsnoterade icke-finansiella företag inom parti- och detaljhandelssektorn. Utvecklingen i fråga om den finansiella hävstångseffekten Efter att ha minskat sin utestående skuld mellan 2002 och 2004 ökade de börsnoterade icke- finansiella företagen åter sin skuld under Denna skuldökning har noterats inom alla större ekonomiska sektorer. Samtidigt minskade skuldsättningsgraden hos de börsnoterade ickefinansiella företagen i euroområdet totalt sett, vilket visar att deras nettoskuldsättning minskade ytterligare under 2005, om än i något långsammare takt än under föregående år (se diagram C). Detta beror på att de icke-finansiella företagens tillgångar har ökat betydligt, delvis till följd av en ökad fusions- och förvärvsverksamhet. Till skillnad från nettoskuldsättningen ökade skuldkvoten för alla icke-finansiella företag i euroområdet under Det bör emellertid påpekas att denna skuldsättningsgrad endast speglar utvecklingen i börsnoterade, dvs. främst stora, icke- finansiella företag, vilken kan skilja sig från utvecklingen i icke-finansiella företag totalt sett. 4 Diagram C Skuldsättningsgrad i börsnoterade ickefinansiella företag i euroområdet, fördelat på sektorer (procent) Icke-finansiella företag, totalt Tillverkning Parti- och detaljhandel Byggverksamhet Transport och kommunikation Samhällsservice Källor: Thomson Financial Datastream och ECB:s beräkningar. Anm. Beräkningen baseras på aggregerade årsbokslut från börsnoterade icke-finansiella företag i euroområdet. Uppgifter för 2005 är preliminära Det är viktigt att komma ihåg att utvecklingen i fråga om avskrivningar i förhållande till omsättningen även påverkas av beslut på företagsnivå om valet av avskrivningsmodell som t.ex. kan fattas av skatteskäl. 4 Det finns inga uppgifter om euroområdets icke-finansiella företags totala tillgångar i euroområdets finansräkenskaper. ECB Juni

46 Diagram D Räntetäckningsgrad i börsnoterade ickefinansiella företag i euroområdet, fördelat på sektorer (procent) Diagram E Genomsnittlig skuldränta för börsnoterade icke-finansiella företag i euroområdet, fördelat på sektorer (procent) Icke-finansiella företag, totalt Tillverkning Parti- och detaljhandel Byggverksamhet Transport och kommunikation Samhällsservice Icke-finansiella företag, totalt Tillverkning Parti- och detaljhandel Byggverksamhet Transport och kommunikation Samhällsservice Källor: Thomson Financial Datastream och ECB:s beräkningar. Anm. Beräkningen baseras på aggregerade årsbokslut från börsnoterade icke-finansiella företag i euroområdet. Uppgifter för 2005 är preliminära. Källor: Thomson Financial Datastream och ECB:s beräkningar. Anm. Räntebetalningar på skuld i förhållande till utestående skuld. Beräkningen baseras på aggregerade årsbokslut från börsnoterade icke-finansiella företag i euroområdet. Uppgifter för 2005 är preliminära Ett vanligt mått som granskas vid bedömningar av icke-finansiella företags finansiella ställning är räntebördan, t.ex. räntetäckningsgraden, som visar hur stor del av rörelseintäkterna som ett företag måste använda för att täcka sina räntebetalningar. Ett annat mått är räntekostnader i förhållande till den totala utestående skulden, som visar den genomsnittliga skuldränta som börsnoterade icke-finansiella företag måste betala. Totalt sett ökade räntetäckningsgraden i de börsnoterade icke-finansiella företagen avsevärt under 2000 och 2001, vilket framför allt berodde på att skulder och räntebetalningar steg kraftigt samt ett minskat rörelseresultat vid den tidpunkten för ett fåtal telekommunikationsföretag. Räntebördan har följaktligen minskat avsevärt för börsnoterade icke-finansiella företag i alla större ekonomiska sektorer i euroområdet (se diagram D), vilket beror på lägre räntebetalningar och skuldminskningen mellan 2002 till 2004, samt på ökningen av rörelseresultatet mellan 2002 och Trots att räntebetalningarna steg något och skuldsättningen ökade hos börsnoterade icke-finansiella företag under 2005 visar preliminära uppgifter att räntetäckningsgraden fortsatte att falla till följd av en fortsatt kraftig ökning av rörelseresultatet. Den genomsnittliga skuldräntan för börsnoterade icke-finansiella företag fortsatte också att minska under 2005, eftersom räntebetalningarna inte ökade lika mycket som skulden (se diagram E). Sett ur ett längre perspektiv minskade den genomsnittliga skuldräntan för börsnoterade icke-finansiella företag kraftigt från början av 1990-talet fram till Efter att ha ökat under 2000 och 2001 fortsatte den att minska från 2002 till 2005, då den låg på historiskt låga nivåer. 44 ECB Juni 2006

47 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och fi nansiell utveckling Aktiemarknadsbaserade lönsamhetsmått visar att lönsamhetsutvecklingen i stora börsbolag förväntas öka ytterligare (se diagram 24) under de närmaste 12 månaderna. 3 Förutom att ha utnyttjat den goda tillgången till interna medel ökade de icke-finansiella företagen sin efterfrågan på extern finansiering ytterligare första kvartalet 2006 (se diagram 27). Den reala årstakten i icke-finansiella företags externa finansiering steg till 3,3 % första kvartalet 2006, från 2,5 % fjärde kvartalet Denna utveckling stimulerades i första hand av en ytterligare betydande ökning av bidraget från MFI:s utlåning till icke-finansiella företag och av ett relativt stort bidrag från noterade aktier utgivna av icke-finansiella företag. Bidraget från räntebärande värdepapper utgivna av icke-finansiella företag var däremot fortfarande blygsamt. Årstakten i MFI:s utlåning till icke-finansiella företag steg till 10,4 % i slutet av första kvar talet 2006, från 8,2 % fjärde kvartalet 2005 (se tabell 5), och fortsatte att stiga i april till 10,9 %. Utnyttjandet av banklån för finansiering stimulerades av de låga reala kostnaderna för sådana lån, bankernas gynnsamma kreditkrav och ett ökat förtroende för ekonomin. När det gäller olika löptider steg årstakten för långfristiga MFI-lån ytterligare till 10,5 % i slutet av första kvartalet från 9,3 % kvartalet innan. Samtidigt steg årstakten när det gäller kortfristiga lån starkt till 7,8 % i slutet av första kvartalet 2006, från 5,6 % fjärde kvartalet 2005, i takt med icke-finansiella företags växande behov av rörelsekapital. Den högre årstakten för långfristiga MFI-lån har stimulerats av 3 Förutom icke-finansiella företag omfattar måttet på bolagsvinster baserat på Dow Jones EURO STOXX även finansiella företag. Tabell 5 Icke-finansiella företags finansiering Utestående i slutet av senast tillgängliga kvartal (miljarder euro) Årliga ökningstakter (procentuella förändringar; kvartalsslut) kv kv kv kv kv MFI-lån upp till 1 år över 1 år och upp till 5 år över 5 år Emission av räntebärande värdepapper kortfristiga långfristiga, varav: 1) fast ränta rörlig ränta Emission av noterade aktier Memo 2) Total finansiering Lån till icke-finansiella företag Icke-finansiella företags pensionsfondavsättningar ,9 6,5 7,3 8,2 10, ,9 5,7 5,6 5,6 7, ,6 6,1 6,5 9,8 14, ,9 7,2 8,6 9,3 10, ,3 3,0 2,8 3,6 3,3 98 3,0-2,9-1,3-0,5-6, ,6 4,3 3,6 4,3 5, ,6 0,7 0,3 0,3 0, ,3 26,2 18,2 22,9 24, ,6 0,6 0,5 1,0 0, ,1 3,1 4,3 5, ,5 4,9 5,5 7, ,5 4,5 4,5 4, Källa: ECB. Anm. Uppgifterna i denna tabell (med undantag för memoposterna) har rapporterats i penningmängds- och bankstatistik samt i värdepappersstatistik. Mindre skillnader jämfört med uppgifterna i finansräkenskaperna kan förekomma på grund av i första hand skillnader i värderingsmetoder. 1) Summan av fast ränta och rörlig ränta kan avvika från totalsiffran för långfristiga räntebärande värdepapper på grund av att långfristiga nollkupongare, som inkluderar värderingseffekter, inte särredovisas i denna tabell. 2) Uppgifterna rapporteras i statistiken över finansräkenskaperna. De icke-finansiella företagens totala finansiering inkluderar lån, emitterade räntebärande värdepapper, emitterade noterade aktier och pensionsfondsreserver. Lån till icke-finansiella företag omfattar lån från MFI och andra finansiella företag. Det senaste kvartalet är beräknat med hjälp av uppgifter från penningmängds- och bankstatistik samt värdepappersstatistik. ECB Juni

48 Diagram 27 Den reala årliga ökningstakten i finansieringen av icke-finansiella företag, fördelad på instrument 1) (årliga procentuella förändringar) Diagram 28 Utvecklingen i fråga om ickefinansiella företags reala lån och icke-finansiella investeringar i euroområdet (procent per år; dagliga uppgifter) Noterade aktier Räntebärande värdepapper MFI-lån Reala lån till icke-finansiella företag Fasta bruttoinvesteringar 6,0 6,0 12,0 12,0 5,0 5,0 10,0 10,0 4,0 3,0 2,0 1,0 4,0 3,0 2,0 1,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 0,0 0,0-2,0-2,0-1, ,0-4,0-4, Källa: ECB. Anm. Den reala årliga ökningstakten definieras som skillnaden mellan den faktiska årliga ökningstakten och BNP-deflatorn. Källor: ECB och Eurostat. Anm. Lånen har deflaterats med BNP-deflatorn. Senaste uppgiften: 1 kv återhämtningen i fasta bruttoinvesteringar i euroområdet, även om den snabba kreditutvecklingen de senaste månaderna har varit betydligt högre än investeringstillväxten (se diagram 28). En annan orsak är den ökade fusions- och förvärvsaktiviteten, som på senare tid i hög grad involverat utdelning av kontanter eller värdepapper till aktieägarna i de förvärvade företagen. Parallellt med MFI-lånen fortsatte årstakten för lån från icke-mfi som beviljas icke-finansiella företag att öka starkt enligt de uppgifter som fanns tillgängliga fram till slutet av fjärde kvartalet Årstakten för icke-finansiella företags utgivning av räntebärande värdepapper var fortfarande blygsam och uppgick till 3,3 % i slutet av första kvartalet, jämfört med 3,6 % fjärde kvartalet. Denna måttliga ökning under en period när de reala kostnaderna för marknadsbaserad skuldfinansiering var gynnsamma kan eventuellt bero på den goda tillgången till interna medel, den starka ökningen av banklån till icke-finansiella företag och en relativt stor inlösen av räntebärande värdepapper. Den direkta utgivningen av räntebärande värdepapper av icke-finansiella företag kan i viss mån även ha ersatts av indirekt finansiering genom icke-monetära finansiella företag som t.ex. SPV-bolag, vars utgivning av räntebärande värdepapper steg i en årstakt som uppgick till 27,1 % i slutet av första kvartalet 2006, jämfört med 23,8 % i slutet av Medan 12-månadersförändringen för kortfristiga räntebärande värdepapper och långfristiga värdepapper med fast ränta utgivna av icke-finansiella företag sjönk ytterligare, och därmed har varit konstant negativ i nästan ett år, var årstakten för långfristiga räntebärande värdepapper med rörlig ränta fortfarande hög första kvartalet Årstakten för noterade aktier utgivna av icke-finansiella företag sjönk något till 0,7 % i slutet av första kvartalet 2006, från 1 % fjärde kvartalet Trots detta verkar den blygsamma återhämt- 46 ECB Juni 2006

49 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och fi nansiell utveckling ning i icke-finansiella företags utgivning av aktier i ett klimat där såväl förtroende som ökade fusions- och förvärvsaktiviteten har ökat stimuleras av ökningen av bruttoemissioner via både börsintroduktioner och nyemissioner. FINANSIELL STÄLLNING Efter nedgången 2003 och 2004 har en stadigt stigande årstakt för icke-finansiella företags skuldfinansiering sedan början av 2005 lett till att denna sektors samlade skuld i förhållande till BNP har ökat och uppgick till 64,7 % första kvartalet 2006, vilket är högre än den tidigare toppnivån i mitten av 2003 (se diagram 29). Den gången var toppnivån en följd av att skuldsättningen ökade kraftigt under senare hälften av 1990-talet, medan den nuvarande skuldökningstakten har varit betydligt måttligare. Både de låga kostnaderna för skuldfinansiering och de ljusare tillväxtutsikterna verkar ha fått företagen att ta på sig större skulder och investera. De icke-finansiella företagen verkar dessutom ha tenderat att öka sina kontantinnehav (se ruta 3). I detta avseende kan den senaste tidens starka uppgång i icke-finansiella företags inlåning spegla deras avsikt att hålla likvida medel för att kunna göra framtida finansiella förvärv. Samtidigt har förhållandet mellan icke-finansiella företags skulder och totala tillgångar minskat något, medan hela företagssektorns skuldkvot i förhållande till BNP har ökat. Detta berodde huvudsakligen på den starka uppgången i noterade företags tillgångar, som delvis hade att göra med en ökad fusions- och förvärvsaktivitet (se ruta 5, diagram C). Skuldutvecklingen verkar i högre grad än ränteutvecklingen ha spelat en avgörande roll för den senaste tidens ökning av icke-finansiella företags räntebörda första kvartalet 2006 (se diagram 30). En- Diagram 29 Den icke-finansiella företagssektorns skuldkvoter (procent) Diagram 30 Icke-finansiella företags räntebetalningar, netto (procent av BNP) Skuld som andel av BNP (vänster skala) Skuld som andel av verksamhetens bruttoöverskott (höger skala) 1,75 1,75 70, ,70 1,70 67,5 65, ,65 1,65 62, ,60 1,60 60, , ,55 1,55 55,0 52, ,50 1,50 50, Källor: ECB och Eurostat. Anm. Verksamhetens bruttoöverskott avser bruttoöverskott plus blandade inkomster för hela ekonomin. Skuld rapporteras från finansräkenskaperna. Med rörelseresultat avses rörelseresultat plus blandade inkomster för hela ekonomin. Det inkluderar lån, räntebärande värdepapper och pensionsfondsreserver. Uppgifterna för det senast redovisade kvartalet är uppskattningar. 1, ,45 Källor: ECB och Eurostat. Anm. Nettoräntebetalningarna avser räntebetalningar på eurodenominerade MFI-lån minus ränta som erhålls på eurodenominerad inlåning hos MFI. ECB Juni

50 ligt bokslutssiffror fram till år 2005 var noterade icke-finansiella företags räntebörda, mätt i förhållande till lönsamheten, historiskt sett låg tack vare både den starka ökningen av deras rörelseintäkter och sjunkande genomsnittliga räntekostnader (se ruta 5, diagrammen D och E). Trots den senaste tidens uppgång i skuldkvoter och nettoräntebetalningar verkar de icke-finansiella företagens situation för närvarande vara på det hela taget gynnsam, vilket främst beror på de starka bolagsvinsterna och de låga finansieringskostnaderna HUSHÅLLSSEKTORNS FINANSIERING OCH FINANSIELLA STÄLLNING Styrkan i hushållens upplåning verkar ha blivit mer brett baserad över olika lånekategorier, trots att den fortfarande i första hand drivs på av en stark efterfrågan på bostadslån. Efterfrågan på lån fortsatte att stimuleras av gynnsamma finansieringsvillkor och en stark bostadsmarknad i många regioner i euroområdet. Detta ledde till att skuldsättningen hos euroområdets hushåll i förhållande till BNP steg ytterligare, även om den internationellt sett fortfarande var relativt låg. FINANSIERINGSVILLKOR Under första kvartalet 2006 tydde information från MFI:s räntestatistik och enkätundersökningen om bankernas utlåning i april på fortsatt gynnsamma villkor för euroområdets hushållssektor, även om kostnaderna för lån ökade något. MFI-räntorna på bostadslån steg ytterligare för alla löptider under första kvartalet 2006 (se diagram 31). På genomsnittlig kvartalsbasis var de mellan 10 och 25 punkter högre än kvartalet innan. Den implicita ränteskillnaden mellan räntor på lån med kortare löptider och räntor på lån med längre löptider krympte till den lägsta nivån sedan denna uppgiftsserie inleddes i början av MFI-räntor på konsumentkrediter med olika löptider var i genomsnitt mellan 10 och 25 punkter högre första kvartalet 2006 än sista kvartalet I mars 2006 sjönk dock räntorna på konsumentkrediter kraftigt över alla löptider. I enkätundersökningen om bankernas utlåning i april 2006 rapporterade bankerna sammantaget att kreditkraven hade lättat för både bostadslån, konsumentkrediter och övriga lån, efter att ha skärpts något enligt enkätundersökningen i januari När det gäller kreditkraven för 4 Se ruta 2 The results of the April 2006 bank lending survey for the euro area, ECB Monthly Bulletin, maj Diagram 31 MFI-räntor på bostadslån till hushåll (procent per år; exklusive avgifter; räntor på nya avtal; viktjusterade 1) ) Med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindningsperiod upp till 1 år Med en ursprunglig räntebindningsperiod över 1 år och upp till 5 år Med en ursprunglig räntebindningsperiod över 5 år och upp till 10 år Med en ursprunglig räntebindningsperiod över 10 år 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3, Källa: ECB. 1) För perioden fr.o.m. december 2003 har de viktjusterade MFI-räntorna beräknats med hjälp av ländervikter som konstruerats utifrån ett 12-månaders glidande medelvärde av mängden nya avtal. För perioden dessförinnan, från januari till november 2003, har de viktjusterade MFI-räntorna beräknats med hjälp av ländervikter som konstruerats utifrån genomsnittet av mängden nya avtal under För mer information, se rutan Analysing MFI interest rates at the euro area level, Monthly Bulletin, augusti ,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 48 ECB Juni 2006

51 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och fi nansiell utveckling Diagram 32 Total utlåning till hushåll Diagram 33 Hushållens skuld i förhållande till BNP (årlig ökningstakt i procent; bidrag i procentenheter; vid kvartalsslut) MFI-lån för konsumtion MFI-lån för bostadsköp Övriga MFI-lån Totala MFI-lån Totala lån (MFI, andra finansinstitut och ICPF) (procent) Källa: ECB. Anm. Den totala utlåningen (MFI, andra finansinstitut och ICPF) första kvartalet 2006 har uppskattats på basis av transaktioner som har rapporterats i penningmängds- och bankstatistik. För information om skillnader i beräkningen av ökningstakt, se Tekniska anmärkningar. Källa: ECB. Anm. Dessa uppgifter, som sammanställts på grundval av de kvartalsvisa finansräkenskaperna, visar en kvot mellan skuld och BNP som är något lägre än vad som skulle vara fallet om de baserades på de årliga finansräkenskaperna, vilket främst beror på att lån från banker utanför euroområdet inte är inräknade. Uppgifter som visas för det senaste kvartalet har delvis uppskattats. bostadslån betraktar bankerna, för första gången sedan enkätundersökningen inleddes, utsikterna på bostadsmarknaden som en faktor som kan bidra till något lättare kreditkrav. När det gäller de lättare kreditkraven för konsumentkrediter berodde de främst på bankernas mer gynnsamma förväntningar om den allmänna ekonomiska aktiviteten, samt på ökad konkurrens från andra banker. När det gäller både bostadslån och konsumentkrediter genomfördes förändringen av kreditkraven huvudsakligen genom ändrade prisvillkor. I synnerhet lättade marginalerna på genomsnittliga lån, medan marginalerna på mer riskfyllda lån stramades åt ytterligare. FINANSIERINGSFLÖDEN Den årliga ökningstakten för alla finansinstituts samlade lån till hushållssektorn mätt genom kvartalsvisa finansräkenskapsuppgifter steg till 9,2 % fjärde kvartalet 2005 (som är den senaste period för vilken uppgifter finns tillgängliga), från 8,7 % kvartalet innan. Denna ytterligare ökning av hushållens finansiering stimulerades främst av ett större bidrag från lån från euroområdets MFI, medan bidraget från lån från icke-monetära finansinstitut, vilket omfattar andra finansinstitut, försäkringsföretag och pensionsinstitut, däremot har sjunkit betydligt de senaste kvartalen (se diagram 32). Uppgifter från MFI fram till april 2006 visar att styrkan i hushållens upplåning verkar ha blivit mer brett baserad över olika lånekategorier, trots att den fortfarande i första hand drivs på av en stark efterfrågan på bostadslån. Årstakten för bostadslån var i april 12,1 %, efter genomsnitt på 11,7 % första kvartalet 2006 och 11,0 % fjärde kvartalet 2005, vilket är nära toppnivåerna strax över 12 % ECB Juni

52 kring millennieskiftet. Den fortsatt starka efterfrågan på bostadslån beror på det låga ränteläget och de starka bostadsmarknaderna i många regioner i euroområdet. I enkätundersökningen om bankernas utlåning i april 2006 rapporterade bankerna emellertid en liten nedgång i nettoefterfrågan på hypotekslån, vilket berodde på att hushållen i högre grad utnyttjade sina sparmedel. Årstakten för konsumentkrediter låg i april på 7,8 %, jämfört med i genomsnitt 8,1 % första kvartalet 2006 och 7,8 % fjärde kvartalet Enligt resultaten av enkätundersökningen om bankernas utlåning i april 2006 stimuleras den rapporterade positiva efterfrågan på konsumentkrediter av en betydande ökning av bidraget från konsumtionen av varaktiga konsumtionsvaror, men motverkas delvis av ett mindre positivt bidrag från konsumentförtroendet och ett ökat utnyttjande av andra finansieringsmöjligheter. Årstakten för övrig utlåning till hushållen låg i april på 2,3 %, jämfört med i genomsnitt 2,1 % första kvartalet 2006 och 2,3 % fjärde kvartalet FINANSIELL STÄLLNING Den fortsatt starka utvecklingen när det gäller hushållens upplåning ledde till att hushållens skuld i förhållande till BNP växte ytterligare till omkring 57,5 % första kvartalet 2006 (se diagram 33). Trots den fortsatta ökningen är skuldsättningsgraden internationellt sett fortfarande relativt måttlig. Hushållssektorns skuldtjänstkvot (dvs. räntebetalningar och amorteringar i procent av disponibel inkomst) har varit i stort sett oförändrad under de senaste fem åren. Detta beror framför allt på att bankernas nominella låneräntor har sjunkit till historiskt låga nivåer, vilket har hållit nere räntebetalningarna och därmed uppvägt de högre amorteringarna. Ruta 6 visar att trots den ihållande ökningen av skuldsättningen så har bankernas bortskrivningar av lån till hushållen fortsatt att vara relativt begränsade. Ruta 6 UTVECKLING NÄR DET GÄLLER BORTSKRIVNINGAR/NEDSKRIVNINGAR AV LÅN TILL HUSHÅLLEN I EUROOMRÅDET I samband med en övergripande bedömning av penning- och kreditvillkoren kan det vara intressant att titta på bankernas bort- och nedskrivningar av lån (i det följande gemensamt kallade bortskrivningar). 1 För det första ger de information om förhållandet mellan den brutto- och nettoutlåning som redovisas i den konsoliderade balansräkningen för monetära finansinstitut (MFI) och som i sin tur ligger till grund för den monetära statistiken. För det andra kan de en indikation på låntagarnas finansiella situation. ECB publicerar regelbundet bortskrivningar i tabell 2.7 i Statistik för euroområdet i månadsrapporterna. I denna ruta granskas dessa uppgifter vad gäller hushållssektorn och deras utveckling på senare år. Bortskrivningar är normalt en eftersläpande indikation på de finansiella förhållandena inom hushållssektorn. Den slutliga bortskrivningen av ett nödlidande lån i MFI:s balansräkning kan inträffa långt efter den händelse som fick låntagaren att fallera i sina betalningsåtaganden. En bank kan t.ex. besluta sig för att behålla ett potentiellt dåligt lån med särskilda reserver i sin balansräkning så länge det finns en möjlighet att låntagaren kan betala av en del av lånet, vare sig det gäller kapitalet eller bara räntan. Det är därför sannolikt att banken för upp lånet som nöd- 1 Ett lån skrivs bort när det anses vara helt omöjligt att driva in det, medan det skrivs ned om det anses vara delvis omöjligt att driva in det. 50 ECB Juni 2006

53 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och fi nansiell utveckling lidande (lån för vilka betalningarna släpar efter med några månader) innan den slutligt skriver bort det. Det är först när banken faktiskt tar bort hela eller delar av det dåliga lånet från sin balansräkning som lånet anses ha bortskrivits. I princip kan bortskrivningar även förekomma i samband med värdepapperisering, som innebär att bankerna säljer av dåliga lån som en finansiell omstruktureringsåtgärd. Om ett lån skrivs bort eller inte beror på både lagstiftning och institutets policy. Det kan därför finnas skillnader mellan banker och mellan länder i fråga om hur snabbt lån skrivs bort och jämförelser mellan olika länder bör följaktligen tolkas med försiktighet. En uppdelning av bortskrivningar i olika kategorier av lån till hushåll, nämligen bostadslån, konsumentkrediter och övriga lån, skiljer sig avsevärt från en uppdelning av utestående lån till hushåll i samma kategorier. I mars 2006 svarade bostadslån för 70 % av de totala utestående lånen till hushåll, följt av övriga lån (17 %) och konsumentkrediter (13 %). Som diagram A visar svarar bortskrivningar av övriga lån däremot för den största andelen bortskrivningar av MFI-lån till hushåll, med omkring 60 %, följt av bortskrivningar av bostadslån (21 %) och bortskrivningar av konsumentkrediter (19 %). Under perioden sedan 2001 (för vilka dessa uppgifter finns tillgängliga) har bortskrivningarna varit relativt små i förhållande till lånestocken. Diagram B visar det årliga beloppet avseende bortskrivningar i procent av beloppet för utestående lån, med tydliga skillnader i omfattningen och mönstret av bortskrivningar mellan olika kategorier av lån till hushåll. 2 Bortskrivningar av totala lån ökade något mellan 2002 och mitten av 2003, men har sedan dess varit ganska oförändrad på omkring 0,4 %. Detta beror i hög grad på mönstret när det gäller andelen bortskrivningar av bostadslån. Denna andel har varit tämligen oförändrad sedan 2004 och är den lägsta bland 2 De ackumulerade årliga beloppen visar inte bortskrivningarnas tydliga säsongsmönster, med toppar i slutet av varje kalenderår. Detta kan hänga samman med den redovisningspraxis som innebär att bankerna väljer att redovisa bortskrivningar i sina bokslut, som ofta sammanställs kring årsskiftet, för att sedan få dem godkända av aktieägarna. Diagram A Bortskrivningar fördelat på lånekategori Diagram B Årliga bortskrivningar (ackumulerade uppgifter för januari 2001 mars 2006) (ackumulerade årliga tal i procent av respektive utestående belopp vid periodens början; kvartalsuppgifter) Konsumentkrediter 19 % Lån, totalt Bostadslån Konsumentkrediter Övriga lån 1,6 1,6 1,4 1,4 Övriga lån 60 % Bostadslån 21 % 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,2 0, ,0 Källa: ECB och ECB:s beräkningar. Källa: ECB och ECB:s beräkningar. ECB Juni

54 de olika lånekategorierna. Detta beror på att det brukar finnas säkerheter för bostadslån och att bankerna därför tenderar att behålla nödlidande lån i sina balansräkningar, särskilt i ett läge med en stark bostadsprisutveckling. Bortskrivningar av konsumentkrediter har ökat stadigt sedan 2002, vilket eventuellt kan bero på den starka ökningen av konsumentkrediter under perioden och en dämpad inkomstökning de senaste åren. Bortskrivningarna av övriga lån är betyd ligt högre än för de andra kategorierna och uppvisar ett mer instabilt mönster. Diagram C Bortskrivningar fördelat på lånens ursprungliga löptid (i procent av utestående lån; genomsnitt för perioden december 2001 mars 2006) 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 Bostadslån Konsumentkrediter Övriga lån 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 Internationellt sett är andelen bortskrivningar av lån till hushållen som redovisas i denna 0,0 0,0 upp till 1 år mellan 1 och 5 år över 5 år ruta något lägre än de andelar som rapporteras i Storbritannien och USA, även om det är nödvändigt att ta hänsyn till att siffrorna kanske Källa: ECB och ECB:s beräkningar. inte är helt jämförbara på grund av begreppsmässiga skillnader. Sedan 2001 har t.ex. andelen bortskrivningar av lån till enskilda i Storbritannien (exklusive uppgifter för personliga företagare) i genomsnitt legat på omkring 0,6 %, jämfört med omkring 0,3 % i euroområdet. 3 Uppgifterna för USA visar en genomsnittlig andel på något under 0,2 % ( avskrivningar, redovisade i procent av utestående belopp per år) för bostadslån under perioden efter 2001, medan de genomsnittliga bortskrivningarna av bostadslån i euroområdet under samma period uppgår till 0,1 %. Samtidigt uppgår bortskrivningarna av konsumentkrediter i USA till omkring 2,8 % för perioden efter 2001, jämfört med något mindre än 0,5 % när det gäller euroområdet. 4 Detta kan bero på att användningen av kreditkortslån är mer utbredd i USA. Som framgår av diagram C är bortskrivningarna störst för kortfristiga lån med upp till 1 års löptid. Detta kan bero på både ekonomiska och statistiska faktorer. Å ena sidan kan bankerna ha en tendens att begränsa löptiderna för mer riskfyllda lån. Å andra sidan finns det än så länge bara uppgifter tillgängliga om bortskrivningar för de senaste fem åren, vilket kan innebära att de inte tar hänsyn till lån som beviljades under låneboomen med en ursprunglig löptid på mer än 5 år och som sedan dess har blivit nödlidande. Avslutningsvis bör det erinras om att även om bortskrivningarna har varit begränsade de senaste åren har även räntorna varit mycket låga, vilket har underlättat räntebetalningar och amorteringar. Flera euroländer har dessutom haft en mycket stark bostadsprisutveckling, vilket kan ha lett till färre bortskrivningar. Detta betyder att andelen bortskrivningar kan påverkas av stigande räntor och sjunkande bostadspriser. Det kan därför vara motiverat att noggrant följa dessa uppgifter för att få en användbar indikator på känsligheten hos hushåll och deras långivare. 0,2 0,2 3 Exklusive bortskrivningar för övriga lån som ett grovt närmevärde för personliga företag skulle bortskrivningarna i euroområdet ha varit omkring 0,2 % under samma period. 4 Se den amerikanska centralbankens webbplats ( 52 ECB Juni 2006

55 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Priser och kostnader 3 P R I S E R O C H KO S T N A D E R Inflationen i euroområdet steg till 2,5 % i maj Sedan hösten 2005 har inflationen fluktuerat mellan 2,2 % och 2,5 %. Framför allt har den ihållande ökningen i energipriserna pressat upp inflationen. Det har också funnits vissa tecken på att energiprisökningar fått genomslag på industrivaror exklusive energi, medan lönekostnaderna bara utövat ett begränsat pristryck. Samtidigt som arbetskostnaderna i euroområdet väntas fortsätta att utvecklas måttligt väntas indirekta effekter av tidigare oljeprishöjningar samt tillkännagivna indirekta skattehöjningar hålla inflationen över 2 % under ytterligare någon tid KONSUMENTPRISER SNABBSTATISTIK FÖR MAJ 2006 Enligt Eurostats preliminära uppskattning steg HIKP-inflationen till 2,5 % i maj, från 2,4 % i april (se tabell 6). En detaljerad fördelning av HIKP-komponenterna i maj blir tillgänglig först i mitten av juni. Den partiella information som finns tyder på att den inflationsökning som iakttogs i maj huvudsakligen skulle kunna bero på högre energipriser, men den sektorsvisa fördelningen är för närvarande behäftad med betydande osäkerhet. HIKP- INFLATIONEN FRAM TILL APRIL 2006 Efter att ha fluktuerat omkring 2,0 % första halvåret 2005 steg den totala HIKP-inflationen kraftigt under hösten 2005, och den har fluktuerat mellan 2,2 % och 2,5 % sedan dess. I april 2006 låg HIKP-inflationen på 2,4 %. Denna utveckling döljer olika utvecklingsmönster i de viktigaste komponenterna i HIKP, särskilt i tjänste- och energipriser (se tabell 6). Energipriserna har varit en av de huvudsakliga faktorer som påverkat utvecklingen av HIKP. Energiprisernas bidrag till HIKP-inflationen steg gradvis under hela 2005, och har stabiliserats på höga nivåer sedan början av 2006 (se diagram 34). Oljepriserna var den den faktor som i huvudsak bestämde detta mönster, men sedan början av 2005 har också bidraget från gaspriserna ökat stadigt, om än i relativt begränsad utsträckning. I motsats till energipriserna har den årliga förändringstakten i priserna på oförädlade livsmedel varit dämpad de senaste månaderna. Den årliga förändringstakten i HIKP exklusive oförädlade livsmedel och energi sjönk första halvåret 2005 och har fluktuerat omkring 1,5 % sedan dess. Vissa tecken tyder emellertid på ett upp- Tabell 6 Prisutveckling (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) HIKP och dess komponenter Index, totalt 1) Energi Oförädlade livsmedel Förädlade livsmedel Industrivaror exklusive energi Tjänster Andra prisindikatorer Producentpriser, industri Oljepriser (euro per fat) Råvarupriser exklusive energi dec 2006 jan 2006 feb 2006 mar 2006 apr 2006 maj 2,1 2,2 2,2 2,4 2,3 2,2 2,4 2,5 4,5 10,1 11,2 13,6 12,5 10,5 11,0. 0,6 0,8 1,5 2,0 1,7 0,6 1,2. 3, ,8 0,3 0,4 0,2 0,3 0,5 0,6. 2,6 2,3 2,1 2,0 2,0 1,9 2,2. 2,3 4,1 4,7 5,3 5,4 5,1 5,4. 30,5 44,6 48,5 52,5 51,8 52,6 57,6 55,7 10,8 9,4 29,8 25,5 25,5 20,0 25,4 31,5 Källor: Eurostat, HWWA och ECB:s beräkningar grundade på Thomson Financial Datastream. 1) HIKP-inflation i maj 2006 enligt Eurostats snabbstatistik. ECB Juni

56 åtriktat tryck de första fyra månaderna Den mer dämpade ökningstakten i HIKP exklusive oförädlade livsmedel och energi, jämfört med den totala HIKP-inflationen, speglar det faktum att det inhemska kostnadstrycket i viss grad hållits tillbaka. Samtidigt kan den årliga ökningstakten i HIKP exklusive oförädlade livsmedel och energi sedan början av detta år spegla de indirekta effekter som högre energikostnader gradvis fått på priserna på andra varo r än energi. Sedan 2005 har bidraget från tjänstepriser till den totala inflationen gradvis sjunkit. Detta har hjälpt till att hålla tillbaka den totala inflationen eftersom tjänstepriserna är den största delkomponenten i HIKP. Den stegring av den årliga ökningstakten i tjänstepriserna som iakttogs i april 2006 förklaras i stort sett av att påsken inföll på olika tidpunkter 2005 och Den behöver således inte nödvändigtvis betyda att den underliggande trend som iakttagits sedan början av 2005 brutits. När det gäller de andra, mindre volatila, delkomponenterna i HIKP har bidraget från priserna på förädlade livsmedel till den totala inflationen i stort sett förblivit stabil sedan 2005, medan bidraget från priserna på industrivaror exklusive energi gradvis har stigit sedan mitten av förra året. Denna uppåtriktade rörelse kan i allt högre grad tillskrivas indirekta effekter av höga energikostnader på konsumentpriserna. Samtidigt har emellertid dessa effekter hittills hållits tillbaka av bland annat en stark internationell konkurrens. Diagram 34 HIKP-inflation, fördelning på komponenter (årliga procentuella förändringar; månatliga uppgifter) HIKP totalt (vänster skala) Oförädlade livsmedel (höger skala) Energi (höger skala) Källa: Eurostat. HIKP totalt exklusive energi och oförädlade livsmedel Förädlade livsmedel Industrivaror exklusive energi Tjänster INDUSTRINS PRODUCENTPRISER De senaste siffrorna för industrins producentpriser tyder på att högre insatspriser slår igenom på priserna längre fram i produktionskedjan. I april 2006 steg den årliga ökningstakten i industrins producentpriser (exklusive byggverksamhet) på nytt till 5,4 %, efter att tillfälligt ha fallit månaden innan. I ett längre perspektiv fortsatte industrins producentpriser (exklusive byggverksamhet) att öka i början av 2006, efter den uppåtriktade trend som iakttagits sedan mitten av De senaste månaderna har ökningen av den årliga förändringstakten i industrins producentpriser huvudsakligen drivits på av stigande priser på halvfabrikat och ihållande energiprisökningar (se diagram 35). Förändringar av energipriserna ger fortfarande det största bidraget till industrins totala producentpriser. Vissa tecken på en stabilisering kunde emellertid skönjas de senaste månaderna, 54 ECB Juni 2006

57 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Priser och kostnader Diagram 35 Producentpriser inom industrin, fördelning (årliga procentuella förändringar; månatliga uppgifter) Diagram 36 Producenters insatspriser och prissättning enligt enkäter (spridningsindex; månatliga uppgifter) Industri exklusive byggverksamhet, totalt (vänster skala) Halvfabrikat (vänster skala) Kapitalvaror (vänster skala) Konsumtionsvaror (vänster skala) Energi (höger skala) Tillverkningsindustri, insatspriser Tillverkningsindustri, debiterade priser Tjänster, insatspriser Tjänster, debiterade priser Källor: Eurostat och ECB:s beräkningar Källa: NTC Economics. Anm. Ett indexvärde över 50 anger en prishöjning medan ett värde under 50 anger en prissänkning. 30 om än på höga nivåer. Denna utveckling avspeglade i stort sett oljeprisförändringarna. Priserna på halvfabrikat har däremot stigit betydligt de första fyra månaderna 2006, vilket huvudsakligen speglar kraftiga ökningar i råvarupriser exklusive energi, vilka omfattade såväl ädla som icke-ädla metallprodukter. Dessutom speglar den stadiga ökningen i denna komponent troligen en indirekt effekt av ihållande höga energikostnader. I motsats till utvecklingen av priserna på energi och halvfabrikat har den årliga förändringstakten i producentpriserna på konsumtions- och kapitalvaror förblivit relativt sett mer dämpad. Den årliga ökningstakten på priserna på konsumtionsvaror har emellertid gradvis stigit sedan mitten av 2005, ett mönster som fortsatte i april Detta speglar troligen också de gradvisa effekterna av högre insatskostnader för energi och råmaterial. Sammantaget tenderar den senaste utvecklingen att stödja bedömningen att det föreligger ett uppåtriktat tryck på priserna exklusive energi som hänger samman med de indirekta effekterna av energiprishöjningarna. Prisrelaterade enkätindikatorer tyder på att inflationstryck fortsatte att byggas upp på företagsnivån i maj 2006, både i tillverknings- och tjänstesektorn. Enligt NTC Economics ökade insatsprisindexet i tillverkningssektorn till 71,1 i maj, det högsta värdet sedan november 2004 och klart över nivåerna 2005 respektive i början av 2006 (se diagram 36). Den senaste ökningen drevs huvudsakligen på av högre priser på energi och råmaterial, men sviktande utbud spelade också en roll. Samtidigt har indikatorn för försäljningspriser i tillverkningssektorn stigit till sin högsta nivå sedan statistiken tillkom i september Detta kan spegla en förbättrad prissättningsförmåga som möjliggör för företagen att låta högre insatspriser slå igenom. Även i tjänstesektorn ökade insatsprisindex i maj, om än i lägre grad än i tillverkningssektorn. Indexet står nu på 61,2, vilket ECB Juni

58 innebär att detta varit den snabbaste ökningen på fem och ett halvt år i insatspriserna för tjänster. Detta bekräftar uppfattningen att den brett baserade skärpningen av kostnadstrycket när det gäller insatsvaror i stort sett förklaras av energiprisutvecklingen. När det gäller tjänster uppvägs detta i viss mån av den fortfarande måttliga utvecklingen av arbetskostnaderna (vilka ingår i insatsprisindexet för tjänster men inte i motsvarande index för tillverkningsföretag). Vissa tjänsteföretag rapporterar dock att stigande personalkostnader driver upp deras insatskostnader förutom de höga energirelaterade kostnaderna. Indikatorn för företagens försäljningspriser fortsatte också uppåt och nådde den högsta nivån sedan slutet av 2000 på 54,6, eftersom företagens prissättningsförmåga ökade även i tjänstesektorn, samtidigt med deras vilja att övervältra de högre insatspriserna på kunderna ARBETSKOSTNADSINDIKATORER Tillgängliga indikatorer tyder på att lönedynamiken i euroområdet förblev måttlig i början av 2006, efter de dämpade trenderna Trots att den genomsnittliga årliga ökningen i ersättninen per anställd andra halvåret 2005 var högre än första halvåret, pekar den senaste utvecklingen på en bred stabilisering av löneökningsdynamiken på måttliga nivåer (se tabell 7). Denna bild är också i linje med indikationer från andra arbetskostnadsindikatorer. Särskilt har den årliga ökningstakten i både arbetskostnader per timme i näringslivet exklusive jordbruk och avtalslöner stabiliserats under de senaste kvartalen (se diagram 37). Dessutom tyder uppgifterna om avtalslöner för första kvartalet 2006 på att löneutvecklingen kan ha fortsatt att vara måttlig. Trots att uppgifterna om avtalslöner endast kan ses som en grov indikator på den faktiska löneutvecklingen, särskilt på grund av möjligheten till löne glidning, verkar det föga sannolikt att den senare haft någon betydande uppåtriktad effekt på Diagram 37 Utvalda arbetskostnads indikatorer (årliga procentuella förändringar; kvartalsuppgifter) Diagram 38 Sektoriell fördelning av löner inklusive kollektiva avgifter per anställd (årliga procentuella förändringar; kvartalsuppgifter) Löner inklusive kollektiva avgifter per anställd Avtalslöner Arbetskostnader per timme Industri exklusive byggverksamhet Byggverksamhet Tjänster 4,5 4,5 5,0 5,0 4,0 4,0 4,0 4,0 3,5 3,5 3,0 3,0 3,0 3,0 2,5 2,5 2,0 2,0 2,0 2,0 1,5 1,5 1,0 1,0 1, ,0 0, ,0 Källor: Eurostat, nationella uppgifter och ECB:s beräkningar. Källor: Eurostat och ECB:s beräkningar. 56 ECB Juni 2006

59 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Priser och kostnader Tabell 7 Arbetskostnadsindikatorer (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) kv kv kv kv kv Avtalslöner Totala arbetskostnader per timme Löner inklusive kollektiva avgifter per anställd Memo: Arbetsproduktivitet Enhetsarbetskostnader 2,1 2,1 2,2 2,1 2,1 2,0 2,1 2,5 2,6 3,2 2,5 2,3 2,4. 2,2 1,7 1,6 1,5 1,9 1,9. 1,2 0,6 0,3 0,4 0,9 1,0. 1,0 1,1 1,3 1,1 1,0 0,9. Källor: Eurostat, nationella uppgifter och ECB:s beräkningar. löneökningarna de första månaderna Sammantaget tyder de tillgängliga uppgifterna på att det inte har förekommit några betydande spiraleffekter från tidigare energiprisökningar på lönerna i euroområdet under tiden fram till första kvartalet. Utvecklingen i ersättning per anställd varierar mellan sektorerna och om man bortser från den kortfristiga volatilitet som är typisk för sektorsvisa uppgifter om ersättning per anställd, verkar de senaste uppgifterna bekräfta att de trender som iakttogs i början av 2004 fortsätter. Trenden i ökningen i ersättningen per anställd i industrin exklusive byggverksamhet verkar ha varit fallande sedan början av Samtidigt kan man kan se tecken på en stabilisering i motsvarande uppgifter för både bygg- och tjänstesektorn (se diagram 38). Dessa indikationer kan vara beroende av den utsträckning i vilken de olika sektorerna är utsatta för internationell konkurrens. Särskilt medför industrisektorns större öppenhet och speciellt den ökande internationella konkurrensen från låglöneländer att det nedåtriktade trycket på lönerna i denna sektor är större än i bygg- och/eller tjänstesektorn. Medan ökningen av ersättning per anställd i industrin (exklusive byggverksamhet) under de senaste åren har varit högre än i tjänstesektorn pekar följaktligen de senaste uppgifterna på att ökningen i de industrianställdas ersättning blivit långsammare än de tjänsteanställdas. Trots att nyligen genomförda revideringar av uppgifterna om ersättning per anställd medför att bedömningen av arbetskostnadsutvecklingen på basis av denna indikator förblir kringgärdad av betydande osäkerhet verkar, sammanfattningsvis, det mönster som iakttagits på basis av dessa uppgifter från ett medelfristigt perspektiv överensstämma med bedömningen att inflationstrycket som emanerar från arbetsmarknaden är relativt begränsat. Enligt de senaste beräkningarna var den genomsnittliga ökningen av enhetsarbetskostnaderna 2005 något högre än 2004, trots att kvartalsstatistiken pekar på en gradvis minskning i den årliga ökningstakten under loppet av förra året. Denna nedgång hänförde sig i stort sett till den gradvis ökande arbetskraftsproduktiviteten, vars utveckling förklaras i närmare detalj i kapitel BOSTADSPRISERNA I EUROOMRÅDET Som rapporteras i närmare detalj i ruta 7 steg bostadspriserna i euroområdet ytterligare Enligt uppgifter som görs tillgängliga kvartalsvis eller halvårsvis fanns det emellertid vissa tecken på en långsammare ökning från och med med andra kvartalet förra året. Utvecklingen i de olika länderna fortsatte att divergera betydligt Särskilt speglar den senaste tidens dynamik i bostadspriserna expansiva bostadsmarknader i Belgien, Spanien, Frankrike och Italien, medan bostadspriserna föll ytterligare i Tyskland. ECB Juni

60 Ruta 7 DE SENASTE TRENDERNA I EUROOMRÅDETS BOSTADSPRISER Bostadspriserna i euroområdet är en viktig indikator inom den övergripande analytiska ram som används för att föra den gemensamma penningpolitiken. Förändringar i bostadspriser kan ha betydande effekter på både ekonomisk aktivitet och prisutveckling, särskilt genom inverkan på hushållens låne- och konsumtionsbeslut. Den ihållande dynamiska utvecklingen av bostadspriserna i euroområdet har stärkt deras betydelse under de senaste åren och vissa indikatorer pekar på en risk för övervärdering i ett antal medlemsstater. 1 Mot bakgrund av detta granskas i denna ruta den senaste utvecklingen av bostadspriserna i euroområdet. Trots att uppgifterna om bostadspriser ur metodsynpunkt förbättrats något vad gäller kvalitet och aktualitet fortsätter bostadsprisindikatorerna i euroområdet att vara behäftade med betydande osäkerhet. Uppgifter om bostadspriser kan till exempel bli föremål för betydande revideringar. En del av osäkerheten beror också på att de nationella indikatorer som ingår i uppskattningarna för euroområdet fortfarande skiljer sig åt. I några länder hänför sig huvudindikatorerna fortfarande endast till huspriser i motsats till priser på alla bostäder (hus och lägenheter). I andra länder omfattas endast existerande bostäder i stället för nya och existerande bostäder. Därför bör utvecklingen i de nationella och aggregerade indikatorerna tolkas med försiktighet. De tillgängliga uppgifterna tyder på att ökningstakten i euroområdets bostadspriser kan ha stigit till 7,6 % 2005, efter 7,2 % 2004 (se diagram). Uppskattningar av utvecklingen per halvår tyder på att en uppbromsning kan ha ägt rum andra halvåret Dessa siffror bör inte betraktas som ett exakt mått på kortfristiga bostadsprisförändringar och de kan komma att revideras betydligt, men de ger i alla fall en generell indikation på bostadsprisutvecklingen i euroområdet. De senaste uppgifterna pekar dock på en ihållande stark dynamik. Även när de betraktas i reala termer, dvs. deflaterade med HIKP, är bostadsprisökningarna nära nog de högsta som iakttagits under de senaste tjugo åren. Bostadspriser i euroområdet (årliga förändringar i procent, årsuppgifter) Nominella Reala Källa: ECB:s beräkningar på basis av icke-harmoniserade nationella uppgifter. Anm. Reala bostadspriser beräknas genom att använda HIKP (och uppskattade uppgifter bakåt) som deflator. Den aggregerade utvecklingen av bostadspriserna i euroområdet döljer betydande olikheter mellan enskilda länder i euroområdet, vilket framgår av tabellen. Sedan 1999 har bostadsprisökningarna i Belgien, Grekland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg och Nederländerna i genomsnitt legat betydligt över aggregatet för euroområdet. I Tyskland, Österrike och Portugal däremot har bostadspriserna sedan 1999 i genomsnitt ökat i lägre takt än euroområdets aggregat. I Finland låg bostadsprisförändringarna i linje med utvecklingen i hela euroområdet Se artikeln Assessing house price developments in the euro area i månadsrapporten från februari ECB Juni 2006

61 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Priser och kostnader Den senaste tidens utveckling enligt tillgängliga uppgifter för 2005 tyder på att de kraftigaste bostadsprisökningarna ägde rum i Belgien, Spanien, Frankrike och Italien. I Belgien steg bostadspriserna kraftigt 2005, medan ökningstakten minskade något i Spanien men var likväl fortfarande hög. Det bör noteras att den senaste statistiken för Belgien innehåller en förändrad definition av bostadsprisserien. Den nya indikatorn för Belgien tenderar att visa en kraftigare utveckling än den tidigare indikatorn, vilket framgår av den betydande upprevideringen av tidigare siffror iakttogs en utveckling nära euroområdets genomsnitt i Nederländerna, Österrike och Finland, medan Tyskland rapporterade fallande bostadspriser för fjärde året i rad. I de länder för vilka årsuppgifter för 2005 ännu inte är tillgängliga pekar de kvartalsvisa bostadsprisuppgifterna fram till andra kvartalet 2005 på en kraftig uppgång i Grekland och på en ytterligare dämpad utveckling i Portugal. För Irlands del tyder uppgifter fram till tredje kvartalet på en brett baserad, stabil och hög ökningstakt för bostadspriserna jämfört med I Finland visar kvartalssiffrorna på en acceleration den senaste tiden. Sammantaget är det motiverat med fortsatt övervakning av den ihållande kraftiga dynamiken i bostadsprisökningarna i vissa regioner av euroområdet. Bostadspriser i euroområdets olika länder (årliga förändringar i procent, i nominella termer) H1 H2 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv Belgien 1) 9,1 6,7 7,6 6,2 10,7 17,1 18,3 16,1 17,7 18,8 16,1 16,0 - Tyskland 2) -0,6 0,2-1,2-1,3-1,5-1, Grekland 2) 9,1 14,5 13,0 5,7 2,6-8,9-7,3 10, Spanien 2) 15,2 15,6 16,7 17,6 17,3 13,9 14,8 13,1 15,7 13,9 13,4 12,8 12,0 Frankrike 3) 10,5 7,9 8,3 11,7 15,2 15,2 15,5 14,9 15,7 15,3 15,5 14,2 - Irland 2) 13,5 8,1 10,1 15,2 11, ,1 10,5 11,5 - - Italien 2) 7,7 8,0 13,0 9,9 9,1 9,9 11,6 8, Luxemburg 1) 11,0 13,8 11,9 13, Nederländerna 3) 9,4 11,2 8,5 5,0 4,3 4,8 5,0 4,6 5,1 4,9 4,7 4,4 4,4 Österrike 2), 4) 0,3 2,1 0,2 0,3-2,1 5,2 6,9 3,6 9,5 4,3 4,1 3,1 - Portugal 2) 3,5 3,6 1,1 1,6 0,4-1,9-0,5 3, Finland 2) 5,9-0,5 7,4 6,2 7,1 6,1 4,4 7,9 4,0 4,7 6,7 9,0 11,5 Euroområdet 6,4 5,8 6,8 6,8 7,2 7,6 8,0 7, Källor: Nationella källor och ECB:s beräkningar 1) Nya och existerande hus, hela landet. 2) Alla bostäder (nya och existerande hus och lägenheter), hela landet. 3) Existerande bostäder (hus och lägenheter), hela landet. 4) Uppgifter fram till 2000, endast för Wien. ECB Juni

62 3, 5 INFLATIONSUTSIKTER På kort sikt formas inflationsutsikterna i hög grad av energiprisutvecklingen. Fastän en fortsatt måttlig arbetskostnadsutveckling tycks sannolik, vilket speglar det fortsatta globala konkurrenstrycket särskilt i tillverkningssektorn, väntas indirekta effekter av tidigare oljeprisökningar och tillkännagivna ökningar i indirekta skatter få en betydande uppåtriktad effekt på inflationen. Mot bakgrund av detta indikerar Eurosystemets experters framtidsbedömningar att HIKP-inflationen kommer att ligga mellan 2,1 % och 2,5 % 2006 och mellan 1,6 % och 2,8 % 2007 (se kapitlet Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet). Dessa framtidsbedömningar omfattas av en risk för högre prisstegringar. Särskilt kan befaras att än kraftigare ökningar sker i både oljepriserna och priserna på andra råvaror än energi. Det finns även en risk att inflationen blir högre än enligt framtidsbedömningarna om tidigare oljeprisstegringar slår igenom på konsumentpriserna mer än vad som nu förutses, om taxor och indirekta skatter höjs och mera grundläggande om lönerna ökar mer än väntat. 60 ECB Juni 2006

63 4 P RO D U K T I O N, E F T E R F R Å G A N O C H A R B E T S M A R K N A D DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad Reala BNP-tillväxten i euroområdet stärktes till 0,6 % jämfört med föregående kvartal första kvartalet 2006, efter en måttligare tillväxt kvartalet innan. Denna återhämtning första kvartalet berodde på ökade bidrag från både inhemsk efterfrågan (exklusive lagerinvesteringar) och nettoexporten. Tillgängliga enkätindikatorer pekar på en ihållande robust tillväxt i både industri- och tjänstesektorn andra kvartalet Förhållandena på arbetsmarknaden i euroområdet förefaller också att ha fortsatt att förbättras gradvis de senaste månaderna. Sammantaget bekräftar dessa uppgifter att återhämtningen har fått förnyad kraft. Förhållanden är goda för en ihållande ekonomisk expansion i euroområdet, med stöd av både inhemska och externa krafter. Riskerna för utvecklingen avviker från detta scenario är i stort sett balanserade på kort sikt, medan det på längre sikt huvudsakligen finns risk för en sämre utveckling vid eventuella ytterligare oljeprishöjningar, globala obalanser och protektionism UTVECKLINGEN AV PRODUKTION OCH EFTERFRÅGAN REALA BNP OCH UTGIFTSKOMPONENTERNA Takten i den återhämtning som började tredje kvartalet 2003 har länge varit relativt dämpad jämfört med andra uppgångar. Återhämtningen tappade fart andra halvåret 2004 innan den stärktes igen tredje kvartalet Eurostats första beräkning av euroområdets nationalräkenskaper bekräftade att reala BNP-tillväxten stärktes ytterligare första kvartalet Reala BNP i euroområdet beräknas ha expanderat med 0,6 % jämfört med föregående kvartal, efter en tillväxt på 0,3 % kvartalet innan (se diagram 39). Denna utveckling rimmar väl med uppfattningen att aktivitetsnedgången fjärde kvartalet 2005 var temporär och att återhämtningen sammantaget har stärkts de senaste kvartalen. Tillväxten första kvartalet 2006 drevs på av inhemska och externa krafter. Bidragen från både inhemsk efterfrågan (exklusive lagerinvesteringar) och nettoexporten ökade betydligt jämfört med kvartalet innan, medan bidraget från lagerförändringar, som huvudsakligen drev på tillväxten fjärde kvartalet 2005, blev negativt. Bidraget från den inhemska efterfrågan (exklusive lagerinvesteringar) steg till 0,5 procentenhet första kvartalet, från 0,1 procentenhet kvartalet innan. Denna ökning berodde huvudsakligen på en kraftig återhämtning av den privata konsumtionen. Denna ökade med 0,7 % första kvartalet, efter en knapp tillväxt på 0,1 % kvartalet innan. I viss mån kan den kraftiga återhämtningen av privatkonsumtionen kompensera den svagare utvecklingen kvartalet innan. Tillväxten av fasta bruttoinvesteringar förblev dämpad. Beräkningarna indikerar en 0,3 %-ig tillväxt i denna komponent första kvartalet, efter en nedåtriktad revidering till 0,2 % för fjärde kvartalet Detta resultat som är mycket lägre än väntat kan delvis hänföras till en ovanligt kall och lång vinter som har hållit tillbaka bostadsinvesteringar, särskilt i Diagram 39 Real BNP-ökning och bidrag till ökningen (ökningstakt per kvartal och bidrag i procentenheter; säsongrensat) 1,2 0,8 0,4 0,0-0,4-0,8 Inhemsk efterfrågan (exklusive lager) Lagerförändringar Nettoexport Total BNP-tillväxt (%) 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv Källor: Eurostat och ECB:s beräkningar. 1,2 0,8 0,4 0,0-0,4-0,8 ECB Juni

64 Tyskland. Bidraget från nettoexporten återhämtade sig också betydligt första kvartalet i år jämfört med fjärde kvartalet 2005, och ökade från -0,2 till 0,3 procentenheter. Detta speglar en mer uttalad återhämtning av exporttillväxten än av importtillväxten. I ruta 8 analyseras tillförlitligheten i Eurostats första beräkningar av euroområdets BNP-tillväxt och utgiftskomponenterna. Ruta 8 TILLFÖRLITLIGHETEN I BERÄKNINGARNA AV TILLVÄXTEN I EUROOMRÅDETS BNP OCH DESS KOMPONENTER I denna ruta analyseras tillförlitligheten i Eurostats första beräkningar av tillväxten i euroområdets BNP och utgiftskomponenterna. Analysen fokuserar på den säsongrensade och arbetsdagskorrigerade volymtillväxten. Den granskade perioden löper från första kvartalet 2000 till fjärde kvartalet Tillförlitligheten är mätt som graden av överensstämmelse mellan de senast tillgängliga (aktuella) utfallen och den ursprungliga uppskattningen. Tre aspekter kan urskiljas: stabiliteten i de första beräkningarna (mätt som den genomsnittliga absoluta skillnaden mellan de senaste och de första beräkningarna), den eventuella systematiska avvikelsen (revideringarnas genomsnittliga storlek) och volatiliteten i de första beräkningarna (revideringarnas räckvidd). Den första kvartalsvisa snabbstatistiken för euroområdets BNP som introducerades av Euro stat i maj 2003 täcker för närvarande euroområdets BNP till 96 % och publiceras omkring 41 till 46 dagar efter slutet av referenskvartalet. Fördelningen på utgiftskomponenter publiceras omkring 63 till 103 dagar efter referenskvartalet. Förbättrade kvartals- och årsuppgifter ger upphov till regelbundna revideringar, medan riktmärkesrevideringarna vart femte år speglar förbättrade uppgifter som täcker flera år eller metodförbättringar. Den senaste riktmärkes revideringen av BNP-uppgifter baserade på ENS 95 gjordes Regelbundna uppdateringar av faktorerna för korrigering av säsongs- och arbetsdagsvariationer ger också upphov till revideringar. Analysen av revideringarna leder till en relativt gynnsam bedömning av tillförlitligheten i de första beräkningarna av den kvartalsvisa tillväxten av euroområdets BNP. Från 2000 till 2005 var den genomsnittliga absoluta revideringen av de första beräkningarna för euroområdet 0,11 procentenheter. Dessa beräkningar uppvisar en liten avvikelse på 0,05 procentenheter (dvs. revideringarna har varit något mer positiva än negativa), vilket bör ses mot bakgrund av att den genomsnittliga tillväxttakten för BNP varit 0,4 % denna period. Spännvidden för de totala revideringarna är 1 BNP-siffror baserade på det nuvarande nationalräkenskapssystemet (ENS 95) har publicerats sedan Revideringar av uppgifterna för 1999 tas inte i beaktande i analysen eftersom de påverkades av engångseffekter på grund av att medlemsstaterna införde ENS 95 vid olika tidpunkter. För mer information om revideringarna 1999/2000 se ruta 4 Revisions to quarterly national accounts for the euro area i ECB:s månadsrapport för augusti Diagram A Euroområdets BNP (kvartalsvis volymtillväxt, förändring i procent om ej annat anges) 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0-0,2-0,4 Aktuella uppgifter minus de första beräkningarna (i procentenheter) De första beräkningarna Aktuella uppgifter Källa: ECB:s beräkningar baserade på Eurostats uppgifter. 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0-0,2-0,4 62 ECB Juni 2006

65 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad Diagram B Revideringar av BNP-tillväxten i euroområdet och utvalda länder 1) (procentenheter) Euroområdet Tyskland Italien Frankrike Euroområdet Belgien Nederländerna Spanien 1,0 1,0 1,0 1,0 0,5 0,5 0,5 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0-0,5-0,5-0,5-0,5-1, ,0-1, ,0 Källa: ECB:s beräkningar baserade på Eurostats uppgifter. 1) Uppgifter minus de första beräkningarna; kvartalsvis volymtillväxt. ganska vid (mellan -0,2 procentenheter och + 0,4 procentenheter). En revidering som överstiger 0,2 procentenheter har emellertid endast ägt rum en gång (första kvartalet 2000). Vidare har uppgifter för 18 av 24 kvartal antingen inte reviderats eller har revideringen inte överstigt 0,1 procentenhet. Detta kan delvis bero på de mer nyligen gjorda första beräkningarnas höga ländertäckning jämfört med deras lägre täckning runt millennieskiftet. Vid den tidpunkten var täckningen för de första beräkningarna omkring 75 dagar efter referenskvartalet omkring 77 % av euroområdets BNP. De nationella statistikinstitutens och Eurostats genomförande av riktmärkesrevideringar och införande av nya metoder 2005 har inte lett till några betydande förändringar i det kvartalsvisa tillväxtmönstret i euroområdets BNP. I genomsnitt har kvartalsresultaten 2005 inte reviderats mer än uppgifterna för tidigare kvartal. De regelbundna revideringarna och riktmärkesrevideringarna har varit något mer uttalade när det gäller enskilda länder, men nationella revideringar tenderar att ta ut varandra på euroområdesnivå. Den högre tillförlitligheten i euroområdets uppgifter, jämfört med de nationella uppgifterna, framgår av diagram B, där kvartalsvisa BNPrevideringar för euroområdet jämförs med revideringarna i de sex största ekonomierna i euroområdet. Resultatet för euroområdet är bättre än motsvarande i USA, där de första beräkningarna av BNP är lite mindre stabila (en genomsnittlig absolut revidering på 0,3 procentenheter). Den genomsnittliga kvartalsvisa BNP-tillväxten är emellertid högre i USA (0,6 %) och de första beräkningarna publiceras där omkring 30 dagar efter referenskvartalet. 2 En analys av revideringarna av utgiftskomponenterna ger ytterligare kunskap om tillförlitligheten i uppskattningen av BNP-tillväxten (se tabellen nedan). De första beräkningarna av utgiftskomponenterna är mindre stabila och mer volatila än för BNP. Detta är mest uttalat när 2 Källa: ECB:s beräkningar för perioden från första kvartalet 2000 till andra kvartalet 2005, baserade på uppgifter från OECD:s Quarterly National Accounts (QNA) Main Economic Indicators (MEI) Revisions Database, september ECB Juni

66 Revideringsindikatorer för euroområdets BNP-tillväxt och utgiftskomponenterna 1) (procentenheter) Genomsnittlig revidering 2) Genomsnittlig absolut revidering Källa: ECB:s beräkningar baserade på Eurostats uppgifter. 1) Kvartalsvis volymtillväxt, observationer från första kvartalet 2000 till fjärde kvartalet ) Positiv (negativ) revidering indikerar revidering uppåt (nedåt) av de första beräkningarna. 3) Bidrag till tillväxten. Totalt Genomsnittlig volym tillväxt BNP 0,05 0,11-0,2 till 0,4 0,40 Privatkonsumtion 0,10 0,23-0,3 till 0,9 0,37 Offentlig konsumtion 0,11 0,27-0,5 till 0,6 0,47 Fasta bruttoinvesteringar 0,30 0,57-0,7 till 1,7 0,35 Lagerförändringar 3) -0,05 0,19-0,4 till 0,4 - Export -0,09 0,59-1,4 till 2,1 1,07 Import -0,06 0,59-1,4 till 1,3 1,08 det gäller fasta bruttoinvesteringar (en genomsnittlig absolut revidering på 0,6 procentenheter) och export och import (inklusive handel mellan länderna i euroområdet). Den största avvikelsen kan iakttas för fasta bruttoinvesteringar (0,3 procentenheter). De stora revideringarna av dessa utgiftskomponenter bör ses mot bakgrund av den höga kvartalsvisa tillväxttakten i dessa komponenter. Vidare upphävs den högre osäkerhet som omgärdar utgiftskomponenterna på den aggregerade BNP-nivån. Sammanfattningsvis har de första beräkningarna av den kvartalsvisa BNP-tillväxten i euroområdet varit mycket tillförlitliga och har endast uppvisat en liten positiv avvikelse. Utgiftskomponenterna, särskilt fasta bruttoinvesteringar, liksom export och import, har varit föremål för större revideringar än totala BNP. Den lägre tillförlitligheten för utgiftskomponenterna tenderar emellertid att upphävas på aggregerad BNP-nivå, vilket också är fallet för revideringarna av nationella uppgifter i aggregaten för euroområdet. Vidare kan slutsatsen dras att Eurostats införande av snabbstatistik för BNP 2003 har gjort att uppgifterna blivit mer aktuella, men inte på bekostnad av en minskad tillförlitlighet i euroområdets statistik. PRODUKTION INOM OLIKA SEKTORER OCH INDUSTRIPRODUKTION Den dämpade tillväxten under den nuvarande återhämtningsperioden som började i mitten av 2003 är brett fördelad på sektorerna i euroområdet. Den första beräkningen av euroområdets nationalräkenskaper för första kvartalet 2006 gav också uppskattningar av tillväxtens fördelning på olika sektorer. Efter en svagare tillväxt fjärde kvartalet 2005 återhämtade sig tillväxten av förädlingsvärdet både i industrin (exklusive byggverksamhet) och tjänstesektorn första kvartalet Tillväxten av förädlingsvärdet i industrin (exklusive byggverksamhet) steg till 0,6 % jämfört med föregående kvartal första kvartalet, efter en tillväxt på 0,4 % kvartalet innan. Tillväxten i tjänstesektorn ökade ännu kraftigare, från 0,3 % till 0,7 %. Samtidigt sjönk förädlingsvärdet i byggsektorn första kvartalet i år, efter en kraftig tillväxt i slutet av förra året. Sammantaget bekräftar denna utveckling bilden av en relativt brett baserad återhämtning av ekonomin. Återhämtningen av aktiviteten i industrin speglas också av att industriproduktionen (exklusive byggsektorn) tog fart första kvartalet Produktionen steg i alla viktiga industrigrenar, men särskilt i energi- och kapitalvarusektorerna (se diagram 40). 64 ECB Juni 2006

67 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad Diagram 40 Industriproduktionsökning och bidrag till ökningen Diagram 41 Industriproduktion, konfidensindikator för industrin och PMI (ökningstakt och bidrag i procentenheter; månatliga uppgifter; säsongrensat) Kapitalvaror Konsumtionsvaror Insatsvaror Totalt exklusive byggverksamhet och energi (%) (månatliga uppgifter; säsongrensat) 3 Industriproduktion 1) (vänster skala) Konfidensindikator för industrin 2) (höger skala) PMI 3) (höger skala) 12 2,5 2,0 2,5 2, ,5 1, ,0 0,5 1,0 0, ,0 0, ,5-0, ,0-1,5-1,0-1, ,0-2,0-2, ,5 Källor: Eurostat och ECB:s beräkningar. Anm. De redovisade siffrorna är beräknade som centrerade 3- månaders glidande medelvärden i förhållande till motsvarande medelvärde tre månader tidigare. Källor: Eurostat, Europeiska kommissionens företags- och hushållsenkäter, NTC Economics och ECB:s beräkningar. 1) Tillverkningsindustri; förändring i procent jämfört med föregående 3-månadersperiod. 2) Nettotal i procentenheter; förändringar jämfört med tre månader tidigare. 3) Inköpschefernas index; avvikelser från indexvärdet 50. Under första kvartalet som helhet steg orderingången inom industrin endast något från föregående kvartal, jämfört med en betydande ökning fjärde kvartalet 2005 och en solid tillväxt kvartalen innan. Den minskade orderingången första kvartalet 2006 förefaller i hög grad bero på den mycket volatila komponenten annan transportutrustning. När denna exkluderas steg orderingången kraftigare första kvartalet 2006 (trots nedgången i mars). ENKÄTUPPGIFTER FÖR INDUSTRI- OCH TJÄNSTESEKTORERNA Enkätindikatorer för industri- och tjänstesektorerna har stigit kraftigt sedan mitten av De pekar också på fortsatta positiva utsikter för aktiviteten i dessa sektorer andra kvartalet Både Europeiska kommissionens konfidensindikator och inköpschefernas index (PMI) för tillverkningssektorn steg ytterligare i maj. Ökningen i kommissionens konfidensindikator för industrin kunde hänföras till mera gynnsamma bedömningar av lagren av färdiga produkter och förväntningar på ökande produktion. Däremot försämrades indexet för orderstockarna något, men det förblev på en mycket hög nivå. Bland de viktigaste industrigrenarna rapporterades ökningar för både halvfabrikats- och konsumtionsvaruindustrierna medan förtroendet var oförändrat i kapitalvaruindustrierna. PMI för tillverkningssektorn nådde indexets högsta nivå sedan 2000, väl över den teoretiska tröskeln som anger oförändrat läge. Förbättringen av PMI i maj var tydlig i de flesta delindexen. Särskilt förbättrades indexen för produktion och sysselsättning ytterligare, liksom de som hänför sig till leverantörernas leveranstider och inköpta lager. I linje med resultaten från kommissionens industrienkät föll indexet för orderingången emellertid något, om än från en relativt hög nivå. ECB Juni

68 Enkätuppgifterna lovade också gott för aktiviteten i tjänstesektorn andra kvartalet Europeiska kommissionens konfidensindikator för tjänstesektorn steg ytterligare i maj till nivåer som senast iakttogs för omkring fem år sedan. Ökningen i maj berodde särskilt på mera positiva bedömningar av affärsklimatet och den förväntade efterfrågan, medan indexet för tidigare efterfrågan förblev oförändrat. Diagram 42 Detaljhandelsförsäljning samt konfidensindikator för detaljhandels- och hushållssektorn (månatliga uppgifter) 3,5 3,0 2,5 Detaljhandelns totala försäljning 1) (vänster skala) Konfidensindikator för hushållssektorn 2) (höger skala) Konfidensindikator för detaljhandeln 2) (höger skala) PMI-indexet för aktiviteten i tjänstesektorn ökade ytterligare i maj, vilket innebär att den uppåtriktade trend som började i mitten av 2005 fortsätter. Sammantaget pekar utvecklingen av PMI: s aktivitetsindex och kommissionens konfidensindikator för tjänstesektorn på en ytterligare förstärkning av den ekonomiska aktiviteten andra kvartalet ,0 1,5 1,0 0,5 0, ECB Juni 2006 INDIKATORER FÖR PRIVAT KONSUMTION Privatkonsumtionen i euroområdet har varit relativt dämpad de senaste tre åren. Detta har i huvudsak berott på låga ökningar i de reala disponibla inkomsterna som delvis avspeglar en relativt måttlig sysselsättningsökning, energiprishöjningen samt högre indirekta skatter och reglerade priser. De senaste uppgifterna Källor: Europeiska kommissionens företags- och hushållsenkäter samt Eurostat. 1) Årliga procentuella förändringar; 3-månaders centrerat glidande medelvärde; korrigerat för antal arbetsdagar. 2) Nettotal i procent; säsongrensat och medeltaljusterat. När det gäller konfidensindikatorer för hushållssektorn är resultaten fr.o.m. januari 2004 inte helt jämförbara med tidigare siffror på grund av ändringar i det frågeformulär som används i den franska enkäten. ger emellertid något positivare utsikter. Privatkonsumtionen i euro området steg första kvartalet 2006 till 0,7 %, och därmed återhämtade den sig från den svaga tillväxten fjärde kvartalet Det kombinerade bidraget från detaljhandeln och nybilsregistreringen låg under sin historiska genomsnittliga nivå första kvartalet och den största delen av ökningen av privatkonsumtionen kom från konsumtionskomponenter för vilka det inte finns några lättillgängliga kortfristiga indikatorer. Den kraftiga ökningen i dessa konsumtionskomponenter, som omfattar sådant som bostäder, restauranger och hotell samt utbildning kan i sin tur i viss mån kompensera den synnerligen svaga utveckling som iakttagits i dessa komponenter kvartalet innan. Indikatorerna för hushållens utgifter ger vissa första försiktigt positiva indikationer på privatkonsumtionens tillväxt i början av andra kvartalet. Detaljhandeln steg med 1,4 % jämfört med föregående månad i april, efter ett fall på 0,7 % i mars (se diagram 42). Nyregistreringen av personbilar steg ytterligare i april (med 0,4 %). En positiv signal när det gäller den underliggande trenden i privatkonsumtionen kommer från Europeiska kommissionens indikator för konsumenternas förtroende, som har stigit betydligt sedan mitten av Denna indikator fortsatte uppåt i maj 2006 och nådde en nivå något över det långfristiga genomsnittet (se diagram 42). Ökningen av konsumenternas förtroende i maj berodde huvudsakligen på betydligt högre sysselsättningsförväntningar. Indexet för sparande steg också något medan indexet för det finansiella läget förblev oförändrat. Samtidigt försämrades förväntningarna något vad gäller det allmänna ekonomiska läget under nästa tolvmånadersperiod.

69 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad Sammantaget, om man håller den kraftiga volatiliteten i siffrorna för föregående månader i minnet, ger de senaste uppgifterna om detaljhandeln tillsammans med nybilsregistreringarna och andra signaler från enkäter och arbetsmarknadsindikatorer en positiv indikation för konsumtionen i början av andra kvartalet ARBETSMARKNADEN Tillgänglig information pekar på fortsatt gradvisa förbättringar av förhållandena på euroområdets arbetsmarknad. Denna bedömning stöds av att arbetslösheten sjunkit kraftigt i euroområdet under de senaste ett och ett halvt åren, av den gradvis förbättrade sysselsättningen under 2005 och av att sysselsättningsförväntningarna ytterligare stärkts sedan början av året. ARBETSLÖSHETEN Arbetslösheten i euroområdet har fallit med nästan en procentenhet under de senaste två åren, från 8,9 % i mitten av 2004 till 8 % i april 2006 (se diagram 43). Denna minskning beror delvis på cykliska faktorer men speglar också effekterna av arbetsmarknadsreformer i vissa länder i euroområdet (se rutan A longer-term perspective on structural unemployment in the euro area i månadsrapporten från augusti 2005). Antalet arbetslösa i euroområdet föll i april med nästan 140,000 till 11,6 miljoner. Denna nedgång följde på ännu större fall de två föregående månaderna. Diagram 43 Arbetslöshet Diagram 44 Arbetsproduktivitet (månatliga uppgifter, säsongrensat) (procentuella förändringar per kvartal, säsongrensat) Månatlig förändring i tusental (vänster skala) Procent av arbetskraften (höger skala) Hela ekonomin Industri exklusive byggverksamhet ,0 3,0 3, ,5 2, ,5 2,0 2,0 50 9,0 1,5 1,0 1,5 1, ,5 0,5 0,0 0,5 0, ,0-0,5-0, ,0-1, ,5-1,5-1, Källa: Eurostat. Källor: Eurostat och ECB:s beräkningar. ECB Juni

70 Tabell 8 Sysselsättningsökning (procentuella förändringar jämfört med föregående period; säsongrensat) Hela ekonomin varav: Jordbruk och fiske Industri Exklusive byggverksamhet Byggverksamhet Tjänster Handel och transport Finans- och företagstjänster Offentlig förvaltning Källor: Eurostat och ECB:s beräkningar. Årsuppgifter kv Kvartalsuppgifter kv 2 kv kv kv 0,6 0,8 0,3 0,1 0,1 0,2 0,3-0,6-1,3-1,2-1,3 0,2-0,3-0,1-1,1-0,6-0,1-0,2-0,2-0,1 0,0-1,8-1,3-0,1-0,4-0,3-0,1-0,3 0,7 1,2 0,1 0,3 0,2-0,1 0,6 1,3 1,4 0,5 0,4 0,2 0,3 0,4 0,9 0,8 0,1 0,4 0,1 0,0 0,2 2,1 2,2 0,8 0,4 0,1 0,7 1,0 1,4 1,4 0,7 0,3 0,3 0,3 0,3 SYSSELSÄTTNINGEN Sysselsättningsökningen i euroområdet fortsatte att förbättras 2005 jämfört med 2004, trots att takten förblev måttlig jämfört med den höga sysselsättningstillväxten i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Sysselsättningsökningen var 0,3 % under fjärde kvartalet jämfört med 0,2 % under tredje kvartalet och 0,1 % under andra kvartalet (se tabell 8). Siffrorna för sysselsättningsökningen andra och tredje kvartalet har båda reviderats nedåt med 0,1 procentenhet. Sysselsättningsökningen stärktes fjärde kvartalet 2005 i bygg- och tjänstesektorerna, särskilt vad gäller finan siella tjänster och uppdragstjänster. Sysselsättningen fortsatte emellertid att minska i industrin (exklusive byggverksamhet). Diagram 45 Sysselsättningsökning och sysselsättningsförväntningar (årliga procentuella förändringar; nettotal, säsongrensat) Sysselsättningsökning, hela industrin (vänster skala) Sysselsättningsförväntningar, tillverkningsindustrin (höger skala) Sysselsättningsförväntningar, byggverksamheten Sysselsättningsförväntningar, detaljhandeln Sysselsättningsförväntningar, tjänstesektorn 2, ,0 1,5 1, ,5 0, ,5-1,0-1, ,0-2, Källor: Eurostat och Europeiska kommissionens företags- och hushållsenkäter. Anm. Nettotalen är medelvärdeskorrigerade. 68 ECB Juni 2006

71 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad Efter en cyklisk återhämtning av arbetsproduktiviteten (per anställd) i euroområdet i början av 2004 föll den under senare delen av 2004 och ytterligare första halvåret 2005 (se diagram 44). Den årliga ökningen av arbetsproduktiviteten stärktes något under loppet av 2005 och låg på 1,0 % fjärde kvartalet. Ur ett längre perspektiv ligger denna ökningstakt mycket under genomsnittet i början av 1990-talet och även under den takt som rapporterats i USA de senaste åren. När det gäller den senaste tidens utveckling i sektorerna steg den årliga arbetsproduktiviteten i industrin (exklusive byggverksamhet) och tjänstesektorn fjärde kvartalet och föll i byggsektorn och jordbruket. Sysselsättningsförväntningarna har fortsatt att stiga kraftigt de senaste månaderna vilket tyder på ytterligare förbättringar av euroområdets arbetsmarknader. Enligt kommissionens enkäter steg sysselsättningsförväntningarna i industrin ytterligare i maj, vilket berodde på förbättrade arbetsmarknadsutsikter i denna sektor. Denna bild bekräftas av PMI:s sysselsättningsindex som också fortsatte uppåt i maj och nådde en nivå i linje med den ökade sysselsättningen i denna sektor första halvåret Kommissionens enkäter indikerar också en ytterligare betydande ökning sedan början av detta år vad gäller sysselsättningsförväntningarna i tjänstesektorn, även om dessa föll något i maj. PMI:s sysselsättningsindex för tjänstesektorn fortsatte att förbättras i maj och nådde det högsta värdet sedan första kvartalet UTSIKTERNA FÖR DEN EKONOMISKA AKTIVITETEN De senaste uppgifterna bekräftar att den reala BNP-tillväxten i euroområdet stärktes första kvartalet 2006, efter en måttlig tillväxt fjärde kvartalet Tillgänglig information tyder också på en fortsatt kraftig tillväxt andra kvartalet i år. Denna bedömning är i linje med den privata sektorns och internationella organisationers prognoser samt Eurosystemets experters senaste makroekonomiska framtidsbedömningar. Enligt dessa bedöms den reala BNP-tillväxten i euroområdet ligga mellan 1,8 % och 2,4 % 2006 och mellan 1,3 % och 2,3 % 2007 (se kapitlet Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet ). Euroområdets export väntas gynnas av den robusta tillväxten i dess viktigaste handelspartners ekonomier. Starkt utländsk efterfrågan, gynnsamma finansieringsförhållanden, stora vinster och robust näringslivsförtroende väntas stödja de fasta bruttoinvesteringarna. Den privata konsumtionen borde fortsätta att öka gradvis med tiden i linje med tillväxten i reala disponibla inkomster och förbättringar på euroområdets arbetsmarknader. Riskerna för att utvecklingen avviker från detta scenario är i stort sett balanserade på kort sikt, medan det på längre sikt finns risk för en sämre utveckling som huvudsakligen hänför sig till eventuella ytterligare oljeprishöjningar, globala obalanser och protektionism. ECB Juni

72 5 D E O F F E N T L I G A F I N A N S E R N A S U T V E C K L I N G Europeiska kommissionens senaste prognos visar knappt någon förbättring av de offentliga finansernas utveckling i euroområdet under , trots de gynnsamma tillväxtutsikterna. Underskottet och skuldkvoten förväntas minska marginellt medan tillfälliga åtgärder till största delen fasas ut. Blygsamma skatteskänkningar och utgiftsbegränsningar kommer sannolikt att väga upp varandra, med en i stort sett neutral finanspolitik som följd. Utsikterna är otillfredsställande för många länder, med bristande eller till och med utebliven konsolidering, vilket äventyrar åtagandena att korrigera alltför stora underskott och uppnå sunda budgetställningar. Bättre konsolidering och strukturreformer krävs för att öka de offentliga finansernas hållbarhet i euroområdet. DE OFFENTLIGA FINANSERNAS UTVECKLING UNDER 2006 OCH 2007 De stora obalanserna i de offentliga finanserna förväntas kvarstå i euroområdet, trots gynnsamma tillväxtutsikter. Enligt Europeiska kommissionens vårprognos 2006 kommer det genomsnittliga statliga underskottet i euroområdet på 2,4 % av BNP inte att förbättras under 2006, utan endast sjunka marginellt till 2,3 % av BNP 2007 (se tabell 9). De offentliga finanserna kommer att vara svaga i flera länder. Under 2006 förväntas underskotten i Tyskland, Italien och Portugal överstiga 3 % av BNP, medan underskotten i Grekland, Frankrike, Italien och Portugal under 2007 kommer att överstiga 3 % om inte kompletterande åtgärder vidtas. I slutet av 2007 förväntas endast fyra euroländer att rapportera sunda budgetställningar. Jämfört med de mål som fastställdes i de senaste uppdaterade stabilitetsprogrammen, som medlemsländerna lade fram i slutet av 2005 och början av 2006, tyder Europeiska kommissionens prognoser på sämre utveckling för de offentliga finanserna för euroområdet i genomsnitt och för flera länder. De genomsnittliga underskotten i euroområdet 2006 och 2007 är 0,1 respektive 0,5 procentenheter av BNP högre än genomsnittsmålen i de senaste stabilitetsprogrammen. Under båda åren förutspås störst avvikelser för vissa av de länder som för närvarande är föremål för förfarandet vid alltför stora underskott (Grekland, Italien och Portugal). Att prognosen är sämre jämfört med de na- Tabell 9 Budgetutvecklingen i euroområdet (procent av BNP) Europeiska kommissionen, Economic Forecasts, våren 2006 a. Intäkter, totalt 45,1 45,1 44,7 45,1 45,0 44,8 b. Utgifter, totalt 47,7 48,2 47,5 47,5 47,4 47,1 varav: c. Ränteutgifter 3,5 3,3 3,1 3,0 2,9 2,9 d. Primära utgifter (b-c) 44,2 44,9 44,4 44,5 44,4 44,2 Budgetbalans (a-b) -2,6-3,0-2,8-2,4-2,4-2,3 Primär budgetbalans (a-d) 0,9 0,3 0,3 0,6 0,6 0,6 Cykliskt justerad budgetbalans -2,8-2,8-2,6-1,9-2,0-1,9 Bruttoskuld 68,1 69,3 69,8 70,8 70,5 70,1 Memo: real BNP (årlig procentuell förändring) 0,9 0,7 2,0 1,3 2,1 1,8 Genomsnitt för Euroområdet baserat på uppdaterade stabilitetsprogram 1) Budgetbalans -2,5-2,5-2,3-1,8 Primär budgetbalans. 0,6 0,7 1,2 Cykliskt justerad budgetbalans -2,5-2,1-1,9-1,4 Bruttoskuld 70,1 71,0 70,8 69,6 Memo: real BNP (årlig procentuell förändring) - 1,4 2,1 2,0 Källor: Europeiska kommissionen, uppdaterade stabilitetsprogram och ECB-beräkningar. Anm. Siffror exkluderar intäkter från försäljning av UMTS licenser och på grund av avrundningar kan summan avvika från totalen. 1) Tillgängliga uppgifter i maj ECB Juni 2006

73 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Offentliga fi nanser tionella målen beror på den något mindre gynnsamma tillväxt som förutspås för 2007 och på stora brister i den förväntade justeringen. Flera länder har ännu inte presenterat tillräckliga och helt tillförlitliga budgetåtgärder som skall göra det möjligt för dem att nå sina konsolideringsmål och ersätta de tidigare engångsåtgärderna. Detta gäller särskilt för Diagram 46 Budgetutvecklingens bestämningsfaktorer (procent av BNP; procentuella förändringar) a) BNP-tillväxt och årlig förändring i budgetbalansen Förändring i budgetbalansen Faktisk tillväxttakt Potentiell tillväxttakt 2,4 2,4 Efter att ha ökat under tre år kommer skuldkvoten för euroområdet som helhet att sjunka igen, om än mycket långsamt, till 70,1 % av BNP under Den kommer dock att fortsätta att stiga i fyra av de länder som har alltför stora underskott (Tyskland, Frankrike, Italien och Portugal). Sju euroländer kommer fortfarande att ha skuldkvoter på över 60 % under FAKTORER BAKOM BUDGETUTVECKLINGEN Den marginella förbättringen i budgetbalanse n i euroområdet under prognosperioden avspeglar förväntningen om praktiskt taget oförändrat primärsaldo och en liten minskning av räntekostnaderna (se diagrammen 46 a och 46 b). Den genomsnittliga BNP-tillväxten under kommer att ligga runt den potentiella, och finanspolitiken kommer i stort sett att vara neutral, med mycket små konjunktur- och struktureffekter under båda åren, vilka uppväger varandra (se diagram 46 c). Om man bortser från effekterna av tillfälliga åtgärder ser läget för strukturanpassningar något mer gynnsamt ut. Skälet är att vissa strukturanpassningar förväntas kompensera för den allt svagare effekten av tidigare tillfälliga åtgärder. I Belgien, Grekland, Frankrik e och Italie n kommer de tillfälliga åtgärderna fortfarande att vara betydande under 2006, men förväntas vara praktiskt taget borta Det finns ingen stark trend när det gäller euroområdets inkomst- och utgiftspolitik (se diagram 46 d). Den något mer stimulansinriktade politik som förväntas under 2006 kommer att vara ett resultat av en liten minskning av de konjunkturrensade inkomsterna, med i stort sett oförändrade konjunkturrensade primära utgifter. Under 2007 kommer dock sänkningar av de primära utgifterna i viss mån att uppväga ytterligare skattesänkningar. 1,6 0,8 0,0-0, ,8 b) Årlig förändring i budgetutvecklingens bestämningsfaktorer Förändring i primär budgetbalans Förändring i ränteutgifter 0,3 0,3 0,1-0,1-0,3-0,5-0,7-0,9-1,1-1, c) Årlig förändring av bestämningsfaktorer för primär budgetbalans Förändring i cyklisk komponent Förändring i cyklisk justerad primär budgetbalans 0,6 0,6 0,4 0,2 0,0-0,2-0,4-0,6-0, Källor: Europeiska kommissionen (ekonomisk vårprognos 2006) och ECB:s beräkningar. 1,6 0,8 0,0 0,1-0,1-0,3-0,5-0,7-0,9 0,4 0,2 0,0-0,2-0,4-0,6-0,8 d) Årlig förändring av bestämningsfaktorer för cykliskt justerad primär budgetbalans Förändring i cykliskt justerade totala intäkter Förändring i cykliskt justerade primära utgifter 0,8 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0-0,2-0,4-0, ,6 0,4 0,2 0,0-0,2-0,4-0,6 ECB Juni

74 I euroområdet förväntas den konjunkturrensade genomsnittliga intäktskvoten sjunka med nästan 0,4 procentenheter under den tvååriga prognosperioden, bland annat till följd av den minskade verkan av tillfälliga åtgärder, som tidigare har lett till högre kapitalinkomster. De minskade inkomsterna är nettoeffekten av ytterligare skattesänkningar, som planeras främst i länder med sunda budgetställningar, och skattehöjningar som planeras i vissa länder med alltför stora underskott eller stora obalanser i de offentliga finanserna. Under 2007 förutspås den konjunkturrensade genomsnittliga primära utgiftskvoten sjunka med omkring 0,3 procentenheter av BNP. Denna måttliga minskning av utgiftskvoten omfattar främst utgifter för socialförsäkringen, med olika pensionsreformer som träder i kraft och en fortsatt begrän sad ökning av den offentliga konsumtionen (främst ersättning till anställda). BEDÖMNING Den främsta utmaningen i euroområdet är att nå snabba framsteg i budgetkonsolidering och skuldminskning. I detta avseende har euroländerna angett måldatum för korrigeringen av alltför stora underskott och överlag fastställt lämpliga mål för sina budgetställningar på medellång sikt, vilka i de flesta fall innebär en budget i balans eller ett mindre budgetöverskott. I stället för att präglas av ett fullständigt engagemang för en lämplig och hållbar korrigering av alltför stora underskott och obalanser kännetecknas dock utvecklingen och utsikterna i euroområdet av stora brister hos många länders strategier för de närmaste åren, trots de förväntade goda tiderna. Enligt Europeiska kommissionens prognoser kommer Tyskland att i enlighet med sitt åtagande minska sitt underskott till under 3 % under I Italien och Portugal präglas anpassningsåtgärderna och tidtabellen för den planerade korrigeringen av det alltför stora underskottet av osäkerhet, medan Grekland och Frankrike förväntas rapportera ett underskott på exakt 3 % under 2006 innan de åter passerar detta referensvärde Det konjunkturrensade budgetsaldot väntas inte förbättras i Tyskland, Frankrike ellr Italien under 2006 och heller inte i Grekland, Frankrike eller Italien under Inte heller i Portugal förväntas dessa nödvändiga förändringar ske under Till detta ganska oroande framtidsscenario kommer utsikterna att anpassningsåtgärderna i de medelfristiga planerna blir alltför begränsade. Av de fem euroländer som för närvarande har alltför stora underskott är det bara Frankrike som har fastställt en tidpunkt för när det medelfristiga målet skall vara nått (2010), medan Tysklands, Greklands, Italiens och Portugals budgetplaner visar att det medelfristiga målet inte kommer att nås förrän nästa decennium. I Luxemburg och Österrike, som inte har alltför stora underskott men som ännu inte har nått sina medelfristiga mål, förväntas ingen konsolidering och heller inga stimulansåtgärder under 2006, varefter viss finanspolitisk anpassning sker igen Belgien förväntas avlägsna sig från sitt medelfristiga mål när de tillfälliga åtgärdernas verkan upphör och ytterligare skattesänkningar genomförs. Europeiska kommissionens prognos för de offentliga finanserna visar därför att i brist på kompletterande och tydligt specificerade åtgärder kommer budgetmålen och sunda budgetställningar sannolikt inte att uppnås eller bibehållas. I de fyra länder som har sunda budgetställningar förväntas dock viss stimlansinriktad politik. En sådan obalans kan inte anses lämplig, särskilt inte mot bakgrund av det starka efterfrågetrycket och de mycket snabbt ökande offentliga utgifterna, såsom exempelvis i Spanien och Irland. Sammanfattningsvis saknas ambitioner för konsolidering och reformer, vilket gör att det kommer att ta lång tid att uppnå sunda offentliga finanser. Underskotts- och skuldkvoterna förväntas minska alltför långsamt i flera länder och i euroområdet som helhet. Den finanspolitiska anpassningen 72 ECB Juni 2006

75 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Offentliga fi nanser har dessutom heller inte skett med tillräcklig hänsyn till riskerna för de offentliga finansernas hållbarhet i flera länder, särskilt inte i länder med hög och långvarig skuldsättning där höga budgetkostnader till följd av befolkningens åldrande snart kommer att uppstå. Detta framgår tydligt av att de nuvarande eller planerade framstegen med finanspolitiska strukturreformer för att förbättra tillväxtutsikterna och de sociala trygghetssystemens finansiella utsikter är mycket begränsade. STRATEGIER FÖR HÅLLBARHET Det nuvarande ekonomiska uppsvinget måste utnyttjas för att närma sig sunda offentliga finanser i euroområdet och i alla medlemsländer som en del av en övergripande strategi på medellång sikt. Detta skulle öka förväntningarna om sunda offentliga finanser på medellång sikt och öka förtroendet för de offentliga finansernas hållbarhet, samtidigt som förtroendet för medlemsländernas engagemang för den reviderade stabilitets- och tillväxtpakten stärks. Länder med alltför stora underskott bör intensifiera sina ansträngningar att uppfylla åtagandena och åtgärda situationen före de fastställda måldatumen. Om befintliga genomföranderisker inte undanröjs på det sätt som krävs bör en övergång till senare steg i förfarandet övervägas i enlighet med den reviderade pakten, för att förhindra att budgetutsikterna för euroområdet försämras ytterliga re. Länder med mindre till betydande obalanser, liksom länder med goda budgetställningar, bör inte backa i sina åtaganden eller prestationer, och oskäligt expansiv politik och utgiftsökningar måste undvikas. Det finns tydliga bevis för att en övergripande strategi som bygger på utgiftsbegränsningar och som ökar incitamenten för arbete, investeringar och innovation ger bäst resultat när det gäller att maximera de gynnsamma effekterna av konsolidering (se artikeln The importance of public expen diture reform for economic growth and stability i månadsrapporten för april 2006). Utgiftsbegränsningar och reformer av socialförsäkringssystemen är särskilt nödvändiga, eftersom riskerna för de offentliga finansernas hållbarhet inte beror bara på de långvariga höga underskotten och skuldsättningsnivåerna i vissa länder, utan också i allt högre grad på den budgetpåfrestning som socialförsäkringssystemen utgör. Ekofinrådet har uttryckt stor oro för detta i sina yttranden om ländernas stabilitetsprogram (se ruta 9). Ruta 9 HÅLLBARA OFFENTLIGA FINANSER I STABILITETSPROGRAMMEN: BEDÖMNING I EKOFINRÅDETS YTTRANDEN I Ekofinrådets yttranden, som offentliggjordes 2006, anges att risken för de offentliga finansernas hållbarhet är medelhög eller hög i flertalet euroländer. Befolkningens åldrande kommer att leda till högre utgifter för pensioner, sjukvård och långsiktig omsorg redan nästa decennium. De offentliga merutgifterna för dessa tre områden förväntas uppgå till i genomsnitt cirka 3 % av BNP i euroområdet 2030, och till väsentligt mer i vissa länder, enligt rapporten om befolkningens åldrande från Europeiska kommissionen och EU:s kommitté för ekonomisk politik (se ruta 9 i månadsrapporten för mars 2006). Befintliga obalanser i de offentliga finanserna och höga skuldkvoter innebär dessutom en ökad risk för de offentliga finansernas hållbarhet. Sammantaget visar dessa faktorer att betydande anpassning krävs i flertalet euroländer på medellång sikt för att säkra hållbarheten i de offentliga finanserna. I Ekofinrådets yttranden betonas därför med rätta behovet av att hantera riskerna för hållbarheten och frågan om de åldersrelaterade utgifterna (se tabellen). Reformer av pensioner, ECB Juni

76 sjukvård och långsiktig omsorg krävs i många länder. Som framgår ovan och som bekräftas i rådets yttranden måste dessa reformer kombineras med beslutsamma åtgärder för att genomföra lämpliga och varaktiga justeringar av budgetbalansen och se till att skuldkvoten sjunker på ett tillfredsställande sätt. De nuvarande tillväxtutsikterna och det allt mindre handlingsutrymmet innan de åldersrelaterade utgifterna börjar växa visar att det är nödvändigt att snarast öka konsolideringen och genomföra reformer. Hållbara offentliga finanser i stabilitetsprogrammen: bedömning i Ekofinrådets yttranden Belgien Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Risk för hållbarheten Övergripande riskbedömning Skuldkvot Budgetställning Medelhög risk på grund av budgetkostnader Skuldkvot långt över Sund för befolkningens 60 %, som dock sjunker åldrande tillfredsställande och i snabb takt Medelhög risk på grund av budgetkostnader för befolkningens åldrande Hög risk på grund av budgetkostnader för befolkningens åldrande, främst pensionssystemet Medelhög risk på grund av budgetkostnader för befolkningens åldrande, främst pensionssystemet Medelhög risk på grund av budgetkostnader för befolkningens åldrande Medelhög risk på grund av budgetkostnader för befolkningens åldrande, främst pensionssystemet Medelhög risk på grund av budgetkostnader för befolkningens åldrande, främst pensionssystemet Medelhög risk på grund av budgetkostnader för befolkningens åldrande, främst pensionssystemet Medelhög risk på grund av budgetkostnader för befolkningens åldrande, främst pensionssystemet Låg risk på grund av budgetkostnader för befolkningens åldrande Hög risk på grund av budgetkostnader för befolkningens åldrande, främst pensions- och sjukvårdssystemet Låg risk på grund av budgetkostnader för befolkningens åldrande Skuldkvot över 60 %, som eventuellt inte sjunker tillfredsställande Skuldkvot långt över 60 %, som dock sjunker tillfredsställande Skuldkvot långt under 60 % Skuldkvot över 60 %, som eventuellt inte sjunker tillfredsställande Skuldkvot långt under 60 % Stort strukturellt underskott I stort sett på väg att korrigera det alltför stora underskottet Sund Stort strukturellt underskott Sund Sammanfattande råd om utmaningen på lång sikt Upprätthålla primära överskott under de kommande åren. Beslutsamt genomföra stark budgetkonsolidering. Beslutsamt genomföra den planerade konsolideringen och pensionsreformen och genomföra ytterligare strukturreformer. Genomföra den aviserade reformen av det sociala välfärdssystemet för att begränsa budgetkostnaden för befolkningens åldrande. Säkra strukturell anpassning av budgetbalansen. Fortsätta att genomföra åtgärder för att hantera de långsiktiga budgeteffekterna av befolkningens åldrande. Hög skuldkvot, över 60 % Svag budgetställning Genomföra planerade strukturåtgärder för att korrigera det alltför stora underskottet och se till att skuldsättningen minskar i snabbare takt. Mycket låg skuldkvot Nå det medelfristiga målet senast 2008 Intensifiera insatserna för budgetanpassning och förbättra hållbarheten på lång sikt genom att reformera pensionssystemet. Skuldkvot under 60 % Sund Upprätthålla en stark budgetställning 2006 och senare. Skuldkvot över 60 %, som tycks sjunka tillfredsställande Risk för att det medelfristiga målet inte nås 2008 Genomföra budgetkonsolidering. Hög skuldkvot, över 60 % Svag budgetställning Anta och genomföra programmets strukturåtgärder och ytterligare reformer av pensions- och sjukvårdssystemen. Skuldkvot under 60 % Sund Budgetstrategi som överensstämmer med stabilitets- och tillväxtpakten. Källa: Ekofinrådets yttranden om stabilitetsprogrammen, ECB Juni 2006

77 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN 6 MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter som fanns tillgängliga per den 19 maj Genomsnittlig real BNP-tillväxt mätt på årsbasis beräknas bli mellan 1,8 % och 2,4 % 2006 och mellan 1,3 % och 2,3 % Den genomsnittliga ökningstakten i det totala harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) väntas bli mellan 2,1 % och 2,5 % 2006 och mellan 1,6 % och 2,8 % Ruta 10 TEKNISKA ANTAGANDEN Bedömningarna av Eurosystemets experter grundar sig på en rad antaganden om räntor, växelkurser, oljepriser och finanspolitik. De tekniska antagandena om räntor och både oljepriser och icke-energirelaterade råvarupriser baseras på marknadsförväntningarna under en tvåveckorsperiod fram till den 11 maj. Antagandena om de korta räntorna, mätta med tremånaders Euribor, baseras på terminsräntor 1 och speglar observationer av avkastningskurvan vid den tidpunkten. Dessa antaganden innebär en stigande trend från ett genomsnitt på 3,1 % 2006 till ett genomsnitt på 3,9 % Marknadens förväntningar om räntan på nominella tioåriga statsobligationer från euroområdet tyder på en något stigande trend från ett genomsnitt på 4,0 % 2006 till ett genomsnitt på 4,3 % Baserat på terminsmarknaderna antas det årliga genomsnittet för oljepriserna vara 70,3 US-dollar per fat 2006 och 73,9 US-dollar per fat Den genomsnittliga ökningen på årsbasis på ickeenergirelaterade råvaror, räknat i US-dollar, beräknas vara 27,6 % 2006 och 5,4 % Det tekniska antagandet görs att bilaterala växelkurser kommer att vara oförändrade under bedöm ningsperioden på de nivåer som rådde under tvåveckorsperioden fram till den 11 maj. Detta innebär en EUR/USD-växelkurs på 1,27 och en effektiv växelkurs för euron som är 0,7 % högre än genomsnittet för Antagandena om finanspolitiken grundar sig på nationella budgetplaner i de enskilda euroländerna. De inkluderar alla politiska åtgärder som redan har godkänts av parlament eller som specificerats i detalj och som sannolikt kommer att gå igenom lagberedningsprocessen. Stoppdatum för uppdatering av budgetantagandena var den 11 maj För första gången baseras Eurosystemets bedömningar på det tekniska antagandet att de korta marknadsräntorna rör sig i linje med marknadens förväntningar snarare än att de, som tidigare, antas vara konstanta över bedömningsperioden. Denna ändring är av rent teknisk art. Den genomförs för att ytterligare förbättra kvaliteten och den interna överensstämmelsen av de makroekonomiska framtidsbedömningarna och innebär inte någon ändring i ECB:s penningpolitiska strategi eller i framtidsbedömningarnas roll i denna strategi. 1 Eurosystemets bedömningar görs gemensamt av experter från ECB och de nationella centralbankerna i euroområdet. Sådana bedömningar görs två gånger om året och utgör underlag för ECB-rådets bedömning av den ekonomiska utvecklingen och hoten mot prisstabiliteten. Mer information om de förfaranden och den teknik som använts ges i A Guide to Eurosystem staff macroeconomic projection exercises, ECB, juni För att uttrycka den osäkerhet som omger bedömningarna används intervall vid presentationen av resultaten för varje variabel. Intervallen beräknas utifrån skillnaden mellan faktiska utfall och tidigare bedömningar som gjorts under ett antal år. Bredden på intervallen är två gånger genomsnittet av det absoluta värdet på dessa skillnader. ECB Juni

78 OMVÄRLDEN Utsikterna för euroområdets omvärld väntas förbli gynnsamma under bedömningsperioden. Den reala BNP-tillväxten i USA väntas vara fortsatt robust, om än i något avtagande takt. Real BNPtillväxt i Asien, utom Japan, väntas ligga kvar en bra bit över det globala genomsnittet, men något lägre än de senaste åren. Tillväxten i de flesta övriga stora ekonomier väntas vara fortsatt dynamisk. Dessutom väntas de länder som anslöt sig till EU den 1 maj 2004 fortsätta att växa i snabb takt. Sammanlagt beräknas den årliga reala BNP-tillväxten i världen utanför euroområdet bli i genomsnitt runt 5,0 % 2006 och 4,5 % 2007, efter en årlig tillväxt på 5,1 % under Ökningen av utländsk efterfrågan på euroområdets varor och tjänster väntas bli ungefär 7,6 % 2006 och 6,7 % 2007, efter en ökning på 7,7 % under BEDÖMNINGARNA FÖR REAL BNP- TILLVÄXT Efter en tillväxttakt på 0,3 % under fjärde kvartalet förra året pekar Eurostats preliminära beräkning på 0,6 % tillväxt på kvartalsbasis för euroområdets reala BNP under första kvartalet Återhämtningen är i linje med positiva signaler från enkätresultat. Under bedömningsperioden väntas den kvartalsvisa BNP-tillväxten fortsätta att vara på ungefär 0,5 procentenheter, utom under första kvartalet 2007 då tillväxten förväntas dämpas på grund av betydande höjningar av indirekta skatter. Mot bakgrund av detta beräknas genomsnittlig årlig real BNP-tillväxt hamna mellan 1,8 % och 2,4 % 2006 och mellan 1,3 % och 2,3 % Exporttillväxten väntas under bedömningsperioden fortsätta att stödja den ekonomiska aktiviteten, med utgångspunkt i den förmodat fortsatt starka utländska efterfrågan. Ökningen av inhemsk efterfrågan torde i stort sett vara fortsatt stabil, med undantag för tillfälliga effekter beroende på höjningarna av indirekta skatter. Bland de inhemska utgiftskomponenterna i BNP beräknas den genomsnittliga årliga ökningen av privat konsumtion till mellan 1,4 % och 1,8 % 2006, och till mellan 0,5 % och 1,7 % Under 2006 har hushållens köpkraft utsatts för dämpande effekter på grund av högre energipriser. De väntade höjningarna av indirekta skatter under 2007 beräknas leda till en lägre ökning av den privata konsumtionen 2007, medan förväntningarna inför höjningarna väntas leda till en något större ökning av konsumtionen under Hushållens disponibla inkomster väntas stödjas av en viss förbättring av sysselsättningen och fortsatt kraftiga kapitalinkomster, men de reala inkomstökningarna förblir måttliga. Sparkvoten väntas vara i stort sett stabil over bedömningsperioden. Den genomsnittliga årliga ökningen av de totala fasta investeringarna beräknas bli mellan 2,3 % och 4,5 % 2006 och mellan 1,6 % och 4,8 % Företagsinvesteringarna torde gynnas av stark Tabell 10 Makroekonomiska bedömningar för euroområdet (genomsnittliga årliga procentuella förändringar) 1) HIKP Real BNP Privat konsumtion Offentlig konsumtion Fasta bruttoinvesteringar Export (varor och tjänster) Import (varor och tjänster) ,2 2,1-2,5 1,6-2,8 1,4 1,8-2,4 1,3-2,3 1,4 1,4-1,8 0,5-1,7 1,4 1,3-2,3 0,7-1,7 2,5 2,3-4,5 1,6-4,8 4,1 5,2-8,0 3,3-6,5 5,0 5,3-8,7 2,8-6,2 1) För varje variabel och bedömningsperiod baseras intervallen på genomsnittet av den absoluta skillnaden mellan faktiskt utfall och tidigare bedömningar gjorda av centralbankerna i euroområdet. Bedömningar för real BNP och dess komponenter avser kalender korrigerade uppgifter. Bedömningarna för export och import inbegriper handel inom euroområdet. 76 ECB Juni 2006

79 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter extern efterfrågan, förmånliga finansieringsvillkor och robusta företagsvinster. Samtidigt väntas privata bostadsinvesteringar öka i måttlig takt under bedömningsperioden. Den genomsnittliga årliga förändringstakten för den totala exporten, som innefattar handel inom euroområdet, beräknas hamna mellan 5,2 % och 8,0 % 2006 och mellan 3,3 % och 6,5 % Exportmarknadsandelarna utanför euroområdet förväntas minska något under bedömningsperioden på grund av att den globala konkurrensen ökat, medan priskonkurrenskraften väntas förbli i stort sett stabil. Den genomsnittliga årliga ökningstakten för total import väntas ligga något över den för exporten 2006 men väntas bli mindre än exportökningen 2007, vilket speglar mönstret för inhemsk efterfrågan. Sammantaget väntas utrikeshandeln i genomsnitt ge ett i stort sett neutralt bidrag till BNP-tillväxten under de två åren. Total sysselsättning väntas fortsätta att växa stadigt i linje med den senaste utvecklingen. Samtidigt väntas arbetskraftsutbudet öka i och med förbättrade utsikter för sysselsättning och strukturreformer på arbetsmarknaden i flera länder i euroområdet. Arbetslösheten beräknas minska ytterligare under bedömningsperioden. PRIS- OCH KOSTNADSUTSIKTER Den genomsnittliga årliga ökningstakten i HIKP väntas ligga mellan 2,1 % och 2,5 % 2006 och mellan 1,6 % och 2,8 % Prisbedömningarna speglar ett betydande bidrag under 2006 från högre priser på energi och andra råvaror än olja. Det bidraget väntas visserligen minska under 2007, baserat på nuvarande terminspriser, men HIKP-inflationen samma år kommer att påverkas avsevärt av högre indirekta skatter. Samtidigt antas ökningen i nominell ersättning per anställd förbli måttlig under bedömningsperioden. Bedömningarna för priser innehåller alltså förväntningar om begränsade följdeffekter från oljeprishöjningar på lönerna. De innehåller också en bedömning om en relativt stadig produktivitetsökningstakt, vilket sammantaget leder till att ökningen i enhetsarbetskostnader hålls relativt stabil över perioden. Slutligen baseras bedömningarna för HIKP på förväntningen om att pristrycket från import, exklusive råvaror, förblir lågt. JÄMFÖRELSER MED BEDÖMNINGARNA AV ECB: S EXPERTER FRÅN MARS 2006 I de nya framtidsbedömningarna 2 ligger den reala BNP-tillväxten 2006 inom det bedömda intervallet från mars För 2007 har det bedömda intervallet justerats ned något. Revideringen återspeglar i synnerhet högre oljepriser och en starkare växelkurs. Vad gäller HIKP-inflationen ligger det nuvarande bedömda intervallet för 2006 inom den övre delen av intervallet från mars Det bedömda intervallet för 2007 förblir oförändrat. Tabell 11 Jämförelse med framtidsbedömningarna från mars 2006 (genomsnittlig årlig ändring i procent) Real BNP mars 2006 Real BNP juni 2006 HIKP mars 2006 HIKP juni ,4 1,7-2,5 1,5-2,5 1,4 1,8-2,4 1,3-2,3 2,2 1,9-2,5 1,6-2,8 2,2 2,1-2,5 1,6-2,8 2 Den nya metoden för antaganden om de korta marknadsräntorna (se föregående fotnot) har en mycket begränsad inverkan på bedömningarna för både BNP-tillväxt och HIKP-inflation, vilket speglar att denna förändring innebär bättre överensstämmelse med de andra antagandena (som inte ändrats). ECB Juni

80 Ruta 11 PROGNOSER AV ANDRA INSTITUTIONER Ett antal prognoser för euroområdet offentliggörs vid olika institutioner, både av internationella organisationer och av den privata sektorn. Dessa prognoser är dock inte helt jämförbara med varandra eller med de makroekonomiska framtidsbedömningarna av Eurosystemets experter eftersom de avslutades vid olika tidpunkter och således är delvis inaktuella. Dessutom använder de olika (delvis ospecificerade) metoder för att beräkna antaganden om skattepolitiska, finansiella och externa variabler, inklusive oljepriserna. I de prognoser som nu föreligger från andra institutioner råder enighet om att euroområdets BNP-tillväxt på årsbasis kommer att bli i genomsnitt mellan 2,0 % och 2,2 % Prognoserna för BNP-tillväxt 2007 är mellan 1,8 % och 2,1 %. Samtidigt förutser prognoserna en årlig HIKP-inflation på mellan 2,1 % och 2,2 % 2006 och mellan 2,0 % och 2,2 % Alla dessa värden ligger inom intervallen i Eurosystemets framtidsbedömningar. Jämförelse mellan prognoser för den reala BNP-tillväxten och HIKP-inflationen i euroområdet (årlig genomsnittlig procentuell förändring) Europeiska kommissionen IMF OECD Consensus Economics Forecasts Survey of Professional Forecasters Datum för offentliggörande BNP-tillväxt HIKP-inflation Maj ,3 2,1 1,8 2,2 2,2 2,2 Apr ,3 2,0 1,9 2,2 2,1 2,2 Maj ,4 2,2 2,1 2,2 2,1 2,0 Maj ,4 2,1 1,8 2,2 2,1 2,1 Apr ,3 2,1 1,9 2,2 2,1 2,1 Källor: Europeiska kommissionens ekonomiska vårprognos 2006, IMF World Economic Outlook, april 2006, OECD Economic Outlook No. 79, Preliminary edition, Consensus Economics Forecasts, och ECB:s Survey of Professional Forecasters. Både framtidsbedömningarna av Eurosystemets exporter och prognoserna från OECD avser tillväxtsiffror på årsbasis som är kalenderjusterade, medan Europeiska kommissionen och IMF rapporterar tillväxtsiffror på årsbasis som inte är kalenderjusterade. I andra prognoser anges inte om siffrorna är kalenderjusterade eller ej. 78 ECB Juni 2006

81 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN 7 UTVECKLINGEN AV VÄXELKURSER OCH BETALNINGSBALANSEN Utvecklingen av växelkurser och betalningsbalansen 7. 1 VÄXELKURSER Eurons appreciering sedan mars 2006 fortsatte i stort sett i maj och början av juni, främst till följd av att euron stärktes mot den amerikanska dollarn och flera asiatiska valutor. AMERIKANSKA DOLLARN/ EURON Euron har apprecierat gentemot den amerikanska dollarn sedan mars 2006 (se diagram 47) främst till följd av en generell nedgång för dollarn, då marknaden åter uppmärksammade omfattningen av underskottet i den amerikanska bytesbalansen och reviderade sina förväntningar om den penningpolitiska utvecklingen framöver i USA. Allt fler tecken på förbättrade ekonomiska utsikter i Diagram 47 Växelkursutveckling euroområdet tycks också ha gynnat euron under denna period. Euron steg till 1,30 amerikanska dollar den 5 juni och stabiliserades sedan på en något lägre nivå efter en global omvärdering av riskerna och den volatilitet som blev följden på världens finansmarknader. Den 7 juni noterades euron till 1,28 amerikanska dollar, vilket var 2,0 % högre än i slutet av april och 2,8 % högre än genomsnittet (dagliga uppgifter) USD/EUR 1,30 1,28 1,26 1,24 1,22 1,30 1,28 1,26 1,24 1,22 JAPANSKA YENEN/ EURON Efter apprecieringen gentemot den japanska yenen i mars stabiliserades euron och handlades till yen i april och maj (se diagram 47). Några av de främsta bakomliggande orsakerna till denna utveckling tycks vara de förbättrade ekonomiska utsikterna i Japan vilka också avspeglas i senare uppgraderingar av den japanska ekonomins kreditbetyg tillsammans med marknadens förväntningar om den framtida penningpolitikens utveckling både i Japan och i euroområdet. Den 7 juni noterades euron till 144,9 japanska yen, vilket var mycket nära den nivå som noterades i slutet av april och 5,9 % högre än genomsnittet EU- MEDLEMSSTATERNAS VALUTOR De flesta valutor i ERM2 låg kvar på stabila nivåer och handlades i ett väldigt smalt band kring sina respektive centralkurser (se diagram 48). Ett undantag var den slovakiska kronan, som successivt försvagades gentemot euron och därmed backade jämfört med centralkursen inom ERM2, från cirka 4 % i början av mars till under 2,5 % den 7 juni. När det gäller övriga EU-medlemsstaters valutor försvagades euron gentemot det brittiska 1,20 1,18 1, ,72 0,71 0,70 0,69 0,68 0,67 0,66 0,65 Källa: ECB. mar apr maj 2006 JPY/EUR (vänster skala) JPY/USD (höger skala) mar apr maj 2006 GBP/EUR (vänster skala) GBP/USD (höger skala) mar apr maj ,20 1,18 1, ,59 0,58 0,57 0,56 0,55 0,54 0,53 0,52 ECB Juni

82 Diagram 48 Växelkursutveckling inom ERM2 (dagliga uppgifter; avvikelser från centralkursen i procentenheter) 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0-4,0 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0-0,2-0,4-0,6-0,8-1,0 CYP/EUR EEK/EUR DKK/EUR SKK/EUR mar apr maj 2006 LTL/EUR SIT/EUR MTL/EUR LVL/EUR mar apr maj ,0-2,0-3,0-4,0 Källa: ECB. Anm. En positiv/negativ avvikelse från centralkursen betyder att valutan befinner sig på den undre/övre delen av bandet. För den danska kronan är fluktuationsbandet ±2,25 %, för alla övriga valutor gäller det normala fluktuationsbandet på ±15 %. 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0-0,2-0,4-0,6-0,8-1,0 Diagram 49 Eurons effektiva växelkurs och dess sammansättning 1) (dagliga uppgifter) 105,0 104,5 104,0 103,5 103,0 102,5 102,0 101,5 101,0 100,5 100,0 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0-0,2 Index: 1 kv 1999 = 100 mar apr maj ,0 104,5 104,0 103,5 103,0 102,5 102,0 101,5 101,0 100,5 100,0 Bidrag till förändringar i eurons effektiva växelkurs 2) Från 28 april 2006 till 7 juni 2006 (procentenheter) USD JPY CHF NMS EER-23 GBP CNY SEK Övriga Källa: ECB. 1) En uppgång i index motsvarar en appreciering av euron gentemot de viktigaste handelspartnerna i euroområdet och i övriga EU. 2) På grund av utrymmesskäl visas bidrag till förändringar i EER-23 endast mot valutorna i euroområdets sex viktigaste handelspartner. Kategorin NMS avser det aggregerade bidraget från valutorna för de tio nya medlemsländerna som anslöt sig till EU den 1 maj Kategorin Övriga avser det aggregerade bidraget från de återstående sju handelspartner i euroområdet i EER-23-indexet. Förändringar beräknas utifrån motsvarande totala handelvikter i EER-23-indexet. 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0-0,2 pundet i april och början av maj, efter att ha stärkts i mars, och handlades därefter till cirka 0,68 pund (se diagram 47). Euron försvagades mot den svenska kronan under samma period. Utvecklingen för valutorna i de tre största av de nya EU-medlemsstaterna Tjeckien, Ungern och Polen var ganska blandad. Euron försvagades gentemot den tjeckiska kronan under huvuddelen av tremånadersperioden fram till den 7 juni. Däremot stärktes euron mot den ungerska forinten i mars för att därefter fluktuera kring 264 forinter. Euron stärktes också mot den polska zlotyn, efter ganska stora fluktuationer. Jämfört med genomsnittet 2005 stod euron den 7 juni 5,3 % lägre gentemot den tjeckiska kronan, 6 % högre gentemot den ungerska forinten och 1,7 % lägre gentemot den polska zlotyn. 80 ECB Juni 2006

83 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Utvecklingen av växelkurser och betalningsbalansen Diagram 50 Eurons nominella och reala effektiva växelkurser 1) (uppgifter per månad/kvartal; index: 1 kv 1999 = 100) Nominell Deflaterad med KPI Deflaterad med PPI Deflaterad med ULCM ANDRA VALUTOR Efter att ha stärkts gentemot den schweiziska francen under mars och april tappade euron mark i maj och handlades ungefär till 2005 års genomsnitt den 7 juni. Under samma period försvagades euron successivt mot den norska kronan, men stärktes gentemot den australiensiska och den kanadensiska dollarn och ännu mer mot flera asiatiska valutor Källa: ECB. 1) En uppgång i EER-23-indexet betyder appreciering av euron. De senaste månadsuppgifterna avser maj När det gäller reala EER-23, deflaterad med enhetsarbetskostnader för tillverkningsindustrin, avser den senaste uppgiften fjärde kvartalet 2005 och den grundar sig delvis på uppskattningar EURONS EFFEKTIVA VÄXELKURS I nominella effektiva termer mätt mot euroområdets 23 viktigaste handelspartner fortsatte euron under maj och juni att stärkas och låg den 7 juni 1,3 % över genomsnittsnivån 2005 (se diagram 49). Eurons appreciering under perioden berodde främst på att valutan stärktes gentemot den amerikanska dollarn, den kinesiska renminbin och flera andra asiatiska valutor. När det gäller indikatorerna på euroområdets internationella konkurrenskraft i pris- och kostnadshänseende, låg indexet för eurons reala effektiva växelkurs i maj 2006 mindre än 1,5 % över genom snittet för 2005, baserat på utvecklingen i både konsument- och producentpriser (se diagram 50) BETALNINGSBALANS Enligt de senaste uppgifterna om betalningsbalansen ökade export- och importvärdena kraftigt under det första kvartalet 2006, efter en svag tillväxt under det fjärde kvartalet föregående år. Bytes balansen över 12 månader noterade ett underskott i mars, att jämföra med ett överskott föregående år, främst på grund av att överskottet för varor minskade till följd av det ökande underskottet i handeln med olja. När det gäller den finansiella balansen noterades högre sammantagna nettoinflöden av direkt- och portföljinvesteringar i mars 2006 än i mars 2005, mätt över tolv månader. Ökningen var en följd av högre nettoinflöden av portföljinvesteringar främst på grund av större nettoköp av aktier från euroområdet av personer hemmahörande utanför euroområdet vilka bara delvis uppvägdes av ökade nettoutflöden av direktinvesteringar. HANDELS- OCH BYTESBALANSEN Värdet på exporten av varor och tjänster ökade kraftigt under det första kvartalet 2006, en uppgång på 3,7 % jämfört med föregående kvartal (se tabell 12 och diagram 51). Skälet var den starka tillväxten för varuexporten (5,3 %), medan exporten av tjänster minskade (-1,3 %). Värdet på importen av varor och tjänster ökade också kraftigt, med 4,3 %. Importen av varor ökade mer än importen av tjänster (5,0 % respektive 1,9 %). Fördelningen av volymer och priser för euroområdets varuhandel med länder utanför euroområdet (där siffror finns tillgängliga till och med februari 2006) visar att exportpriserna började återhämta sig något jämfört med andra halvåret De stora exportvolymerna har dock bidragit mer till den kraftiga ökningen av exportvärdena under samma period. ECB Juni

84 Exportvolymerna för kapitalvaror ökade kraftigt under större delen av 2005 (se diagram 52). Efter en liten nedgång i slutet av 2005 visa r de aktuella uppgifterna en uppgång under det första kvartalet Den stora exporten av kapitalvaror hänger sannolikt samman med den pågående återhämtningen för globala investeringar. Samtidigt har exporten av konsumtionsvaror varit betydligt mer blygsam under de senaste åren, vilket kan sättas i samband med konkurrens från lågkostnadsländer inom konsumtionsvarusektorn. När det gäller importen kan de kraftiga pris ökningarna för både olja och andra råvaror i början av året delvis förklara att importvärdena på nytt började öka under det första kvartalet Totalt sett har importpriserna stigit kraftigt under det senas te året, främst på grund av stigande råvarupriser som endast delvis uppvägdes av försvagningen av eurons reala effek tiva växelkurs. Ökande importvolymer av jämförelsevis billigare produkter från lågkostnadsländer som Kina har dessutom en långsiktigt dämpande effekt på importpriserna. Samtidigt kan de ökande importvolymerna också delvis förklara importvärdenas ökning under det första kvartalet, vilken avspeglar den ökande ekonomiska aktiviteten i euroområdet. Tabell 12 Euroområdets betalningsbalans (miljarder euro; säsongrensat, om inget annat anges) Bytesbalans Varor Export Import Tjänster Export Import Faktorinkomster Löpande transfereringar 2006 feb 2006 mar 3-månaders glidande medeltal t.o.m jun 2005 sep 2005 dec 2006 mar 12-månaders ackumulerade siffror t.o.m mar 2006 mar -4,0-3,2 0,3-3,0-6,9-2,7 37,8-36,8 1,1 2,4 6,0 3,6 1,1 1,4 90,8 35,9 111,6 112,1 99,0 104,2 105,3 110, , ,2 110,5 109,7 93,1 100,6 104,2 109, , ,3 3,3 1,9 2,4 2,6 3,6 2,5 30,8 33,4 34,7 33,0 32,0 33,6 34,2 33,8 368,4 400,7 31,5 31,1 29,6 30,9 30,7 31,3 337,6 367,3-2,6-2,7-3,4-3,6-5,8-1,8-23,5-43,7-5,8-4,7-4,6-5,7-5,8-4,7-60,2-62,3 Finansiell balans 1) Kombinerade direkt- och portföljinvesteringar, netto Direktinvesteringar, netto Portföljinvesteringar, netto Aktier Räntebärande värdepapper Obligationer Penningmarknadsinstrument Varor och tjänster Export Import Varor Export Import Tjänster Export Import 13,2 35,0 16,5 11,5-4,3 12,4 16,1 108,4-4,9 56,7 31,0-2,6-17,1 6,5 10,6 53,4-25,4 7,5-4,9-32,5-3,1-4,3-42,9-134,7 20,5 49,2 35,9 29,9-14,0 10,9 53,5 188,1 10,2 40,2 7,9 39,6 1,5 14,0 35,9 189,2 10,3 9,0 28,0-9,7-15,6-3,1 17,6-1,1-5,5 11,1 27,9-15,6-9,9-10,0 24,7-23,0 15,8-2,0 0,1 6,0-5,7 6,9-7,1 21,9 Procentuell förändring från föregående period 2,7-0,8 2,2 5,1 1,3 3,7 9,0 10,1 1,7-0,7 3,7 7,2 2,6 4,3 11,4 14,8 2,5 0,5 2,7 5,2 1,1 5,3 8,7 10,6 1,9-0,7 4,1 8,1 3,6 5,0 12,7 16,7 3,3-5,0 0,7 5,0 1,9-1,3 9,9 8,8 0,9-1,0 2,4 4,6-0,9 1,9 7,4 8,8 Källa: ECB. Anm. På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman. 1) Siffrorna avser balanser (nettoflöden). Ett positivt (negativt) tecken visar ett nettoinflöde (-utflöde). Ej säsongrensat. 82 ECB Juni 2006

85 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Utvecklingen av växelkurser och betalningsbalansen Diagram 51 Euroområdets bytesbalans och handelsbalans för varor och tjänster (miljarder euro; månatliga uppgifter; säsongrensat) 200 Bytesbalans (12-månaders kumulerade uppgifter; vänster skala) Handelsbalans (12-månaders kumulerade uppgifter; vänster skala) Export av varor och tjänster (3-månaders glidande medelvärde; höger skala) Import av varor och tjänster (3-månaders glidande medelvärde; höger skala) 150 Diagram 52 Euroområdets exportvolymer fördelat på utvalda varor (index: januari 2003 = 100; säsongrensat; 3-månaders glidande medelvärde) 130 Varor, totalt Konsumtionsvaror Kapitalvaror Halvfabrikat Källa: ECB Källor: Eurostat och ECB:s beräkningar. Anm. Senaste uppgifter är för februari Sett i ett längre perspektiv noterades ett underskott på 36,8 miljarder euro (cirka 0,5 % av BNP) i bytesbalansen mätt över tolv månader fram till mars 2006, vilket kan jämföras med ett överskott på 37,8 miljarder euro föregående år. Detta berodde främst på det minskade överskottet på varor, cirka 55 miljarder euro, som nästan uteslutande berodde på den ökande kostnaden för oljeimport. Underskottet i faktorinkomster ökade dessutom med cirka 20 miljarder euro till följd av att utflödet av faktorinkomster ökade, vilket endast delvis uppvägdes av ett inflöde av faktorinkomster. Balanserna för tjänster och löpande transfereringar låg däremot kvar på i stort sett oförändrade nivåer. FINANSIELL BALANS Under det första kvartalet 2006 noterade euroområdet ett sammantaget nettoinflöde av direkt- och portföljinvesteringar på 6,5 miljarder euro (se tabell 12). Huvudskälet var nettoinflöden av portföljinvesteringar (10,9 miljarder euro), medan nettoutflöden noterades för direktinvesteringar (4,3 miljarder euro). Mätt över tolv månader har de sammantagna nettoinflödena av direkt- och portföljinvesteringar successivt minskat sedan sommaren 2005, och i februari 2006 var nettoinflödena små. En stor del av nedgången under denna period berodde på minskade nettoinflöden av portföljinvesteringar. Under tolvmånadersperioden fram till mars 2006 noterades dock åter sammantagna nettoinflöden av direkt- och portföljinvesteringar (se diagram 53). Under årets första kvartal noterades återigen positiva nettoinflöden av portföljinvesteringar, främst till följd av förnyat intresse hos utländs ka investerare för aktier från euroområdet. Allt fler tecken på förbättrade ekonomiska utsikter i euroområdet kan ha varit en avgörande faktor i denna utveck- ECB Juni

86 ling. Samtidigt har även en betydande ökning skett av nettoköpen av penningmarknadsinstrument från euroområdet av personer hemmahörande utanför euroområdet, eventuellt till följd av minskade ränteskillnader mellan euroområdet och övriga stora ekonomier. Mot denna bakgrund var det sammantagna netto inflödet av portföljinvesteringar i mars 2006 mätt över tolv månader 134,6 miljarder euro högre än under samma period föregående år. Diagram 53 Direkt- och portföljinvesteringar, netto (miljarder euro; 12-månaders kumulerade uppgifter) Kombinerade direkt- och portföljinvesteringar, netto Direktinvesteringar, netto Portföljinvesteringar, netto Nettoutflödet av direktinvesteringar, mätt kumulativt över tolv månader, har varit i stort sett oförändrat sedan juli 2005, med ett underskott för direktinvesteringar på 134,7 miljarder euro i mars Källa: ECB. Anm. Ett positivt (negativt) tal anger nettoinflöde (nettoutflöde) till (från) euroområdet. 84 ECB Juni 2006

87 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET S TAT I S T I K F Ö R E U R O O M R Å D E T ECB December 2005 S 1 Juni 2006 S 1

88 S 2 ECB December 2005

89 I N N E H Å L L 1 Ö V E R S I K T F Ö R E U R O O M R Å D E T Översikt över ekonomiska indikatorer för euroområdet 1 P E N N I N G P O L I T I S K S TAT I S T I K 1.1 Eurosystemets konsoliderade balansräkning 1.2 ECB:s styrräntor 1.3 Eurosystemets penningpolitiska transaktioner som tilldelats genom anbudsförfaranden 1.4 Kassakravs- och likviditetsstatistik 2 P E N N I N G M Ä N G D, B A N K V E R K S A M H E T O C H I N V E S T E R I N G S F O N D E R 2.1 Aggregerad balansräkning för euroområdets MFI 2.2 Konsoliderad balansräkning för euroområdets MFI 2.3 Penningmängdsstatistik 2.4 MFI:s utlåning, fördelning 2.5 Inlåning hos MFI-sektorn, fördelning 2.6 MFI:s innehav av värdepapper, fördelning 2.7 Omvärdering av vissa poster i MFI:s balansräkning 2.8 Valutafördelning av vissa poster i MFI:s balansräkning 2.9 Aggregerad balansräkning för investeringsfonder i euroområdet 2.10 Tillgångar hos euroområdets investeringsfonder, fördelat på investeringspolicy och typ av investerare 3 F I N A N S I E L L A O C H I C K E - F I N A N S I E L L A R Ä K E N S K A P E R 3.1 Den icke-finansiella sektorns viktigaste finansiella tillgångar 3.2 Den icke-finansiella sektorns viktigaste skulder 3.3 Försäkringsföretags och pensionsinstituts viktigaste finansiella tillgångar och skulder 3.4 Årligt sparande, investeringar och finansiering 4 F I N A N S M A R K N A D E R 4.1 Andra värdepapper än aktier, fördelat på ursprunglig löptid, emittentens hemvist och valuta 4.2 Andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, fördelat på emitterande sektor och typ av instrument 4.3 Andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, ökningstakt 4.4 Noterade aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet 4.5 MFI-räntor på eurodenominerad inlåning från och utlåning till hemmahörande i euroområdet 4.6 Penningmarknadsräntor 4.7 Statsobligationsräntor 4.8 Aktieindex 5 P R I S E R, P R O D U K T I O N, E F T E R F R Å G A N O C H A R B E T S M A R K N A D 5.1 HIKP, andra priser och kostnader 5.2 Produktion och efterfrågan 5.3 Arbetsmarknad S5 S6 S7 S8 S9 S10 S11 S12 S14 S17 S20 S21 S22 S24 S25 S26 S27 S28 S29 S30 S31 S33 S35 S37 S39 S40 S41 S43 S46 S49 1 För mer information, kontakta oss på: statistics@ecb.int. Se ECB:s webbplats ( för längre tidsserier och utförligare uppgifter. ECB December 2005 S 3 Juni 2006 S 3

90 6 O F F E N T L I G A S E K T O R N S F I N A N S E R 6.1 Inkomster, utgifter och underskott/överskott 6.2 Skuld 6.3 Skuldförändring 6.4 Inkomster, utgifter och underskott/överskott på kvartal 6.5 Skuld och skuldförändring från kvartal till kvartal 7 E X T E R N A T R A N S A K T I O N E R O C H U T L A N D S S T Ä L L N I N G 7.1 Betalningsbalans 7.2 Monetär uppställning av betalningsbalansen 7.3 Betalningsbalans och utlandsställning, geografisk fördelning 7.4 Utlandsställning 7.5 Varuhandel 8 V Ä X E L K U R S E R 8.1 Effektiva växelkurser 8.2 Bilaterala växelkurser 9 U T V E C K L I N G U TA N F Ö R E U R O O M R Å D E T 9.1 Andra EU-länder 9.2 USA och Japan D I A G R A M F Ö R T E C K N I N G T E K N I S K A A N M Ä R K N I N G A R A L L M Ä N N A A N M Ä R K N I N G A R S50 S51 S52 S53 S54 S55 S60 S61 S63 S65 S66 S67 S69 S70 S71 S73 S77 Teckenförklaring - uppgift finns inte tillgänglig/är inte tillämplig. uppgift finns ännu inte tillgänglig värdet är noll eller försumbart miljard 10 9 (p) preliminär 4 ECB December 2005 S 4 Juni 2006

91 ECB December 2005 S 5

92 Ö V E R S I K T F Ö R E U R O O M R Å D E T Ö v e r s i k t ö v e r e k o n o m i s k a i n d i k a t o r e r f ö r e u r o o m r å d e t (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 1. Penningmängdsutveckling och räntor M1 1) M2 1) M3 1), 2) 1), 2) M3 tre månaders glidande medelvärde (centrerat) MFI-lån till hemmahörande i euroområdet utom MFI och offentlig sektor 1) Andra värdepapper än aktier emitterade i euro av icke-finansiella och icke-monetära finansiella företag 1) 3-månadersränta (Euribor, % per år, periodgenomsnitt) 10-årig statsobligationsränta (% per år, periodgenomsnitt) ,9 8,0 8,1-4,9 19,2 2,33 4, ,0 6,3 5,8-6,1 9,9 2,11 4, kv 9,6 5,8 5,6-6,2 8,8 2,12 4,21 4 kv 9,3 6,4 6,1-6,9 7,7 2,16 3, kv 9,6 7,1 6,6-7,3 9,0 2,14 3,67 2 kv 9,8 7,5 7,0-7,5 13,7 2,12 3, mar 9,3 7,1 6,5 6,6 7,5 11,7 2,14 3,76 apr 9,2 7,4 6,8 6,9 7,4 13,3 2,14 3,57 maj 10,1 7,6 7,3 7,2 7,5 14,6 2,13 3,41 jun 10,9 8,1 7,6 7,6 8,0 14,6 2,11 3,25 jul 11,1 8,3 7,9. 8,2. 2,12 3,32 aug ,13 3,32 2. Priser, produktion, efterfrågan och arbetsmarknad kv 4 kv kv 2 kv 2005 mar apr maj jun jul aug HIKP Producentpriser inom industrin 3. Betalningsbalans, valutareserv och växelkurser (miljarder euro, om inget annat anges) kv 4 kv kv 2 kv 2005 mar apr maj jun jul aug Bytesbalans och kapitalbalans Arbetskostnader per timme Real BNP Industriproduktion exklusive byggverksamhet Kapacitetsutnyttande inom tillverkningsindustrin (procent) Sysselsättning ,1 1,4 2,8 0,7 0,3 81,1 0,3 8,7 2,1 2,3 2,6 2,1 2,0 81,7 0,6 8,9 2,2 3,1 2,5 1,8 2,8 82,1 0,6 8,9 2,3 3,8 2,5 1,5 1,1 82,0 0,8 8,8 2,0 4,1 3,1 1,3 0,8 81,6 0,8 8,8 2,0 3,9. 1,1 0,5 81,2. 8,8 2,1 4, , ,8 2,1 4, ,2 81,2-8,8 2,0 3, , ,7 2,1 4, , ,7 2, ,2 -. 2, Betalningsbalans (nettotransaktioner) Varor Arbetslöshet (% av arbetskraften) Direktinvesteringar Portföljinvesteringar Valutareserv (ställning vid periodens slut) Eurons effektiva växelkurs: EER-23 3) (index: 1 kv 1999 = 100) Nominell Real (KPI) Växelkurs USD/EUR ,5 102,7 5,4 43,4 306,5 99,9 101,7 1, ,2 102,7-78,1 72,8 280,6 103,8 105,9 1, ,5 23,5 1,1 7,2 298,5 102,8 104,9 1, ,7 20,1-44,1 27,3 280,6 105,7 107,7 1,2977 2,0 14,5-24,1 2,6 284,9 105,7 107,9 1, ,2 19,4-10,5 116,8 302,2 103,4 105,7 1,2594 3,8 7,9-15,1-2,5 284,9 106,0 108,3 1,3201-9,8 4,2-4,8-11,0 288,9 105,1 107,3 1,2938-1,3 6,9 3,3 22,7 291,7 104,0 106,3 1,2694-0,2 8,2-8,9 105,1 302,2 101,2 103,4 1, ,2 101,7 103,9 1, ,3 104,5 1,2292 Källor: ECB, Europeiska kommissionen (Eurostat och GD Ekonomi och finans) och Reuters. Anm. För mer information om statistiken, se relevanta tabeller längre fram i detta avsnitt. 1) För månadsuppgifter avser de årliga procentuella förändringarna månadens slut, för kvartals- och årsuppgifter den årliga förändringen av seriens periodgenomsnitt. För närmare information, se Tekniska anmärkningar. 2) M3 och dess komponenter omfattar inte andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med löptid upp till 2 år som innehas av hemmahörande utanför euroområdet. 3) För definitioner av grupper av handelspartner och annan information, se Allmänna anmärkningar. S 6 ECB December 2005 ECB Juni 2006 S 5

93 E U R O A R E A O V E R V I E W S u m m a r y o f e c o n o m i c i n d i c a t o r s f o r t h e e u r o a r e a (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 1. Monetary developments and interest rates M1 1) M2 1) M3 1), 2) M3 1), 2) MFI loans to Securities other 3-month 10-year 3-month euro area than shares issued interest rate government moving average residents in euro by non- (EURIBOR, bond yield (centred) excluding MFIs financial and non- % per annum, (% per annum, and general monetary financial period period government 1) corporations 1) averages) averages) ,0 6,3 5,9-6,1 10,0 2,11 4, ,4 7,9 7,4-8,1 12,6 2,18 3, Q2 9,8 7,5 7,1-7,6 13,2 2,12 3,41 Q3 11,2 8,4 8,0-8,4 13,3 2,13 3,26 Q4 10,9 8,5 7,8-8,9 14,7 2,34 3, Q1 10,3 8,6 7,9-10,0 16,3 2,61 3, Dec. 11,4 8,5 7,4 7,6 9,2 15,8 2,47 3, Jan. 10,3 8,4 7,7 7,7 9,7 15,8 2,51 3,39 Feb. 9,9 8,7 8,0 8,1 10,4 16,8 2,60 3,55 Mar. 10,1 9,0 8,5 8,4 10,8 16,6 2,72 3,73 Apr. 9,8 9,4 8,8. 11,3. 2,79 4,01 May ,89 4,06 2. Prices, output, demand and labour markets HICP Industrial Hourly Real GDP Industrial Capacity Employment Unemployment producer labour production utilisation in (% of labour prices costs excluding manufacturing force) construction (percentages) ,1 2,3 2,5 2,1 2,0 81,6 0,6 8, ,2 4,1 2,6 1,3 1,2 81,3 0,8 8, Q2 2,0 3,9 2,5 1,1 0,7 81,0 0,7 8,7 Q3 2,3 4,2 2,3 1,6 1,5 81,0 0,7 8,5 Q4 2,3 4,4 2,4 1,7 2,1 81,5 0,7 8, Q1 2,3 5,2. 1,9 3,3 82,2. 8, Dec. 2,2 4, , , Jan. 2,4 5, ,9 82,0-8,2 Feb. 2,3 5, , ,1 Mar. 2,2 5, , ,0 Apr. 2,4 5, ,4-8,0 May 2, Balance of payments, reserve assets and exchange rates (EUR billions, unless otherwise indicated) Balance of payments (net transactions) Reserve assets Effective exchange rate of USD/EUR (end-of-period the euro: EER-23 3) exchange rate Current and Direct Portfolio positions) (index, 1999 Q1 = 100) capital Goods investment investment accounts Nominal Real (CPI) ,3 105,3-41,2 60,3 280,7 103,8 105,9 1, ,1 53,0-145,5 162,5 320,3 103,0 105,2 1, Q2-7,2 18,1-14,7 107,8 302,3 103,4 105,6 1,2594 Q3 1,5 16,0-97,6 89,8 311,7 101,9 104,2 1,2199 Q4-7,6 3,8-9,4-42,0 320,3 100,9 103,1 1, Q1-8,7-3,9-13,0 32,6 327,1 101,2 103,5 1, Dec. 3,0 1,3 0,6-5,2 320,3 100,7 102,9 1, Jan. -8,7-6,4 4,9-37,1 332,1 101,4 103,6 1,2103 Feb. 0,6 0,3-25,4 20,5 332,1 100,7 103,0 1,1938 Mar. -0,6 2,3 7,5 49,2 327,1 101,5 103,8 1,2020 Apr ,8 102,7 105,1 1,2271 May ,8 106,2 1,2770 Sources: ECB, European Commission (Eurostat and Economic and Financial Affairs DG) and Reuters. Note: For more information on the data, see the relevant tables later in this section. 1) Annual percentage changes of monthly data refer to the end of the month, whereas those of quarterly and yearly data refer to the annual change in the period average of the series. See the Technical notes for details. 2) M3 and its components exclude holdings by non-euro area residents of money market fund shares/units and debt securities with a maturity of up to two years. 3) For the definition of the trading partner groups and other information, please refer to the General notes. ECBE C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S S5 7

94 1 P 1. 1 E u r o s y s t e m e t s k o n s o l i d e r a d e b a l a n s r ä k n i n g (miljoner euro) 1. Tillgångar Guld och guldfordringar Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet Utlåning i euro till kreditinstitut i euroområdet Huvudsakliga refinansieringstransaktioner Långfristiga refinansieringstransaktioner Finjusterande reverserade transaktioner Strukturella reverserade transaktioner Utlåningsfacilitet Fordringar avseende tilläggssäkerheter Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet Fordringar i euro på den offentliga sektorn Övriga tillgångar Summa tillgångar E N N I N G P O L I T I S K S TAT I S T I K 12 maj maj maj juni Skulder 12 maj maj maj juni 2006 Utelöpande sedlar Skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet Löpande räkningar (inklusive kassakrav) Inlåningsfacilitet Inlåning med fast löptid Finjusterande reverserade transaktioner Skulder avseende tilläggssäkerheter Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet Emitterade skuldcertifikat Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet Skulder i euro till icke-hemmahörande i euroområdet Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet Skulder i utländsk valuta till icke-hemmahörande i euroområdet Motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF Övriga skulder Värderegleringskonton Eget kapital Summa skulder Källa: ECB. 8 ECB December 2005 S 6 Juni 2006

95 1 M O N E T A R Y P O L I C Y S T A T I S T I C S 1. 1 C o n s o l i d a t e d f i n a n c i a l s t a t e m e n t o f t h e E u r o s y s t e m (EUR millions) 1. Assets May May May June Gold and gold receivables Claims on non-euro area residents in foreign currency Claims on euro area residents in foreign currency Claims on non-euro area residents in euro Lending to euro area credit institutions in euro Main refinancing operations Longer-term refinancing operations Fine-tuning reverse operations Structural reverse operations Marginal lending facility Credits related to margin calls Other claims on euro area credit institutions in euro Securities of euro area residents in euro General government debt in euro Other assets Total assets Liabilities May May May June Banknotes in circulation Liabilities to euro area credit institutions in euro Current accounts (covering the minimum reserve system) Deposit facility Fixed-term deposits Fine-tuning reverse operations Deposits related to margin calls Other liabilities to euro area credit institutions in euro Debt certificates issued Liabilities to other euro area residents in euro Liabilities to non-euro area residents in euro Liabilities to euro area residents in foreign currency Liabilities to non-euro area residents in foreign currency Counterpart of special drawing rights allocated by the IMF Other liabilities Revaluation accounts Capital and reserves Total liabilities Source: ECB. S6 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e ECB December 2005 S 9

96 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningpolitisk statistik 1. 2 E C B : s s t y r r ä n t o r (nivåer i procent per år; förändringar i procentenheter) Träder i kraft fr.o.m. 1) Inlåningsfacilitet Huvudsakliga refinansieringstransaktioner Utlåningsfacilitet Nivå 1 Förändring 2 Anbudsförfaranden med fast ränta Fast ränta Nivå 3 Anbudsförfaranden med rörlig ränta Lägsta anbudsränta Nivå 4 Förändring 5 Nivå 6 Förändring 7 Källa: ECB. 1) Under perioden 1 januari mars 2004 avser datumet inlåningsfaciliteten och utlåningsfaciliteten. När det gäller huvudsakliga refinansieringstransaktioner träder den nya räntan i kraft fr.o.m. den första transaktion som äger rum efter det angivna datumet. Ränteändringen den 18 september 2001 trädde i kraft samma dag. Fr.o.m. den 10 mars 2004 avser datumet inlåningsfaciliteten, utlåningsfaciliteten och de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna (ränteändringarna träder i kraft fr.o.m. den första huvudsakliga refinansieringstransaktion som äger rum efter ECB-rådets möte), om inget annat anges. 2) Den 22 december 1998 meddelade ECB att det mellan den 4 och den 21 januari 1999 undantagsvis skulle införas en snävare räntekorridor på 50 punkter mellan räntan på utlåningsfaciliteten och räntan på inlåningsfaciliteten. Syftet var att underlätta marknadsdeltagarnas övergång till det nya systemet. 3) Den 8 juni 2000 meddelade ECB att Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner fr.o.m. den transaktion som avvecklades den 28 juni 2000 skulle genomföras som anbudsförfaranden med rörlig ränta. Den lägsta anbudsräntan är den minimiränta till vilken motparterna får lämna anbud. 10 ECB S December 2005 ECB Juni 2006 S 7

97 E U R O A R E A S T A T I S T I C S M o n e t a r y p o l i c y s t a t i s t i c s 1. 2 K e y E C B i n t e r e s t r a t e s (levels in percentages per annum; changes in percentage points) With effect from 1) Deposit facility Main refinancing operations Marginal lending facility Fixed rate tenders Variable rate tenders Fixed rate Minimum bid rate Level Change Level Level Change Level Change Jan. 2,00-3, ,50-4 2) 2,75 0,75 3, ,25-1, ,00-0,75 3, ,50 1,25 9 Apr. 1,50-0,50 2, ,50 3,50-1,00 5 Nov. 2,00 0,50 3,00-0,50 4,00 0, Feb. 2,25 0,25 3,25-0,25 4,25 0,25 17 Mar. 2,50 0,25 3,50-0,25 4,50 0,25 28 Apr. 2,75 0,25 3,75-0,25 4,75 0,25 9 June 3,25 0,50 4,25-0,50 5,25 0, ) 3, , , Sep. 3,50 0,25-4,50 0,25 5,50 0,25 6 Oct. 3,75 0,25-4,75 0,25 5,75 0, May 3,50-0,25-4,50-0,25 5,50-0,25 31 Aug. 3,25-0,25-4,25-0,25 5,25-0,25 18 Sep. 2,75-0,50-3,75-0,50 4,75-0,50 9 Nov. 2,25-0,50-3,25-0,50 4,25-0, Dec. 1,75-0,50-2,75-0,50 3,75-0, Mar. 1,50-0,25-2,50-0,25 3,50-0,25 6 June 1,00-0,50-2,00-0,50 3,00-0, Dec. 1,25 0,25-2,25 0,25 3,25 0, Mar. 1,50 0,25-2,50 0,25 3,50 0,25 15 June 1,75 0,25-2,75 0,25 3,75 0,25 Source: ECB. 1) From 1 January 1999 to 9 March 2004, the date refers to the deposit and marginal lending facilities. For main refinancing operations, changes in the rate are effective from the first operation following the date indicated. The change on 18 September 2001 was effective on that same day. From 10 March 2004 onwards, the date refers to the deposit and marginal lending facilities and to the main refinancing operations (changes effective from the first main refinancing operation following the Governing Council discussion), unless otherwise indicated. 2) On 22 December 1998 the ECB announced that, as an exceptional measure between 4 and 21 January 1999, a narrow corridor of 50 basis points would be applied between the interest rates for the marginal lending facility and the deposit facility, aimed at facilitating the transition to the new monetary regime by market participants. 3) On 8 June 2000 the ECB announced that, starting from the operation to be settled on 28 June 2000, the main refinancing operations of the Eurosystem would be conducted as variable rate tenders. The minimum bid rate refers to the minimum interest rate at which counterparties may place their bids. ECBE C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 11 S7

98 1. 3 E u r o s y s t e m e t s p e n n i n g p o l i t i s k a t r a n s a k t i o n e r s o m t i l l d e l a t s g e n o m a n b u d s f ö r f a r a n d e n 1 ), 2 ) (miljoner euro; räntor i procent per år) 1. Huvudsakliga och långfristiga refinansieringstransaktioner 3) Avvecklingsdag Anbud (belopp) Antal deltagare Tilldelning (belopp) Anbudsförfarande med rörlig ränta Lägsta anbudsränta Marginalränta 4) Vägd genomsnittsränta Löptid (...) dagar Huvudsakliga refinansieringstransaktioner Långfristiga refinansieringstransaktioner 2. Andra transaktioner ak genom anbudsförfaranden Avvecklingsdag Typ av transaktion Anbud (belopp) Antal deltagare Tilldelning (belopp) Anbudsförfaranden med fast ränta Anbudsförfarande med rörlig ränta Löptid (...) dagar Fast ränta Lägsta Marginalränta Vägd genom- anbudsränta 4) snittsränta Inlåning med fast löptid Reverserad transaktion Reverserad transaktion Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Reverserad transaktion Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Reverserad transaktion Reverserad transaktion Inlåning med fast löptid Reverserad transaktion Inlåning med fast löptid Källa: ECB. 1) Beloppen kan avvika något från de som redovisas i tabell 1.1 på grund av transaktioner som tilldelats men inte trätt i kraft. 2) Fr.o.m. april 2002 klassificeras delade anbudsförfaranden, dvs. anbudsförfaranden med en veckas löptid som genomförs som standardiserade anbudsförfaranden parallellt med en huvudsaklig refinansieringstransaktion, som huvudsakliga refinansieringstransaktioner. För delade anbudsförfaranden genomförda före april 2002, se tabell ) Den 8 juni 2000 tillkännagav ECB att fr.o.m. den transaktion som träder i kraft den 28 juni 2000 skall Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner genomföras som anbudsförfaranden med rörlig ränta. Med lägsta anbudsränta avses den lägsta ränta till vilken motparter får lämna anbud. 4) I likviditetstillförande (-indragande) operationer är marginalräntan den lägsta (högsta) ränta till vilken motparter får lämna anbud. 5) En exceptionell transaktion genomfördes enligt samma förfarandet som i samband med långfristiga refinansieringstransaktioner på grund av att ett felaktigt anbud hade förhindrat ECB från att tilldela hela beloppet i den långfristiga refinansieringstransaktionen föregående dag. 12 ECB December 2005 S 8 Juni 2006

99 1. 3 E u r o s y s t e m m o n e t a r y p o l i c y o p e r a t i o n s a l l o t t e d t h r o u g h t e n d e r s 1 ), 2 ) (EUR millions; interest rates in percentages per annum) 1. Main and longer-term refinancing operations 3) Date of Bids Number of Allotment Variable rate tenders Running for settlement (amount) participants (amount) (...) days Minimum bid rate Marginal rate 4) Weighted average rate Main refinancing operations Feb ,25 2,31 2, ,25 2,31 2, ,25 2,31 2, ,25 2,32 2, Mar ,50 2,56 2, ,50 2,56 2, ,50 2,56 2, ,50 2,57 2, Apr ,50 2,57 2, ,50 2,57 2, ,50 2,58 2, ,50 2,59 2, May ,50 2,59 2, ,50 2,58 2, ,50 2,58 2, ,50 2,58 2, ,50 2,58 2, June ,50 2,55 2,57 8 Longer-term refinancing operations June ,06 2, July ,07 2, Sep ,08 2, ,09 2, Oct ,17 2, Dec ,40 2, ) ,45 2, ) ,44 2, Jan ,47 2, Feb ,57 2, Mar ,73 2, Apr ,76 2, June ,87 2, Other tender operations Date of settlement Type of Bids Number of Allotment Fixed rate tenders Variable rate tenders Running for operation (amount) participants (amount) (...) days Fixed rate Minimum Marginal Weighted bid rate rate 4) average rate Dec. Collection of fixed-term deposits , Jan. Reverse transaction ,00 2,05 2, Feb. Reverse transaction ,00 2,05 2, Mar. Collection of fixed-term deposits , June Collection of fixed-term deposits , July Collection of fixed-term deposits , Aug. Collection of fixed-term deposits , Sep. Reverse transaction ,00 2,09 2, Oct. Collection of fixed-term deposits , Dec. Collection of fixed-term deposits , Jan. Reverse transaction ,25 2,27 2, Feb. Reverse transaction ,25 2,31 2, Mar. Collection of fixed-term deposits , Apr. Reverse transaction ,50 2,55 2, May Collection of fixed-term deposits , Source: ECB. 1) The amounts shown may differ slightly from those in Section 1.1 due to operations allotted but not settled. 2) With effect from April 2002, split tender operations, i.e. operations with one-week maturity conducted as standard tenders in parallel with a main refinancing operation, are classified as main refinancing operations. For split tender operations conducted before this month, see Table 2 in Section ) On 8 June 2000 the ECB announced that, starting from the operation to be settled on 28 June 2000, the main refinancing operations of the Eurosystem would be conducted as variable rate tenders. The minimum bid rate refers to the minimum interest rate at which counterparties may place their bids. 4) In liquidity-providing (absorbing) operations, the marginal rate refers to the lowest (highest) rate at which bids were accepted. 5) An exceptional operation based on longer-term refinancing operation (LTRO) procedures was carried out because an erroneous bid had prevented the ECB from executing its LTRO in the full amount on the previous day. S8 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e ECB December 2005 S 13

100 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningpolitisk statistik 1. 4 K a s s a k r a v s - o c h l i k v i d i t e t s s t a t i s t i k (miljarder euro; periodgenomsnitt av dagliga behållningar, om inget annat anges; räntor i procent per år) 1. Kassakravsbas i kreditinstitut som omfattas av kassakrav Kassakravsbas per 1) : Totalt Skulder på vilka en kassakravskoefficient på 2 % tillämpas Skulder på vilka en kassakravskoefficient på 0 % tillämpas Inlåning (dagslån, med överenskommen löptid och uppsägningstid upp till 2 år) Räntebärande värdepapper med överenskommen löptid upp till 2 år Inlåning (med överens kommen löptid och uppsägningstid över 2 år Repor Räntebärande värdepapper med överenskommen löptid över 2 år Kassakravsmedel Uppfyllandeperiod som slutar: Kassakrav Kreditinstitutens löpande räkningar Kassaöverskott Kassaunderskott Ränta på kassakravsmedel Likviditet Uppfyllandeperiod som slutar: Likviditetstillförande faktorer Eurosystemets penningpolitiska transaktioner Likviditetsindragande faktorer Kreditinstitutens Utlåningsfacilitefacilitepande räk- Inlånings- Utelö- löpande sedlar ningar Eurosystemets nettotillgångar i guld och utländsk valuta Huvudsakliga refinansieringstransaktioner Långfristiga refinansieringstransaktioner Övriga likviditetstillförande transaktioner Övriga likviditetsindragande trans - ak tioner Statlig inlåning hos Eurosystemet Övriga faktorer (netto) Monetär bas Källa: ECB. 1) Vid periodens slut. 14 ECB S December 2005 ECB Juni 2006 S 9

101 E U R O A R E A S T A T I S T I C S M o n e t a r y p o l i c y s t a t i s t i c s 1. 4 M i n i m u m r e s e r v e a n d l i q u i d i t y s t a t i s t i c s (EUR billions; period averages of daily positions, unless otherwise indicated; interest rates as percentages per annum) 1. Reserve base of credit institutions subject to reserve requirements Reserve Total Liabilities to which a 2% reserve coefficient is applied Liabilities to which a 0% reserve coefficient is applied base as at 1) : Deposits Debt securities Deposits Repos Debt securities (overnight, up to 2 years (over 2 years over 2 years up to 2 years agreed maturity agreed maturity agreed maturity agreed maturity and notice period) and notice period) , ,8 412, ,1 759, , , ,7 458, ,2 913, , Q , ,2 472, , , ,1 Q , ,1 488, , , ,9 Q , ,7 498, , , ,9 Q , ,5 499, , , , Jan , ,5 517, , , ,0 Feb , ,1 534, , , ,0 Mar , ,7 550, , , ,8 2. Reserve maintenance Maintenance Required Credit institutions Excess Deficiencies Interest rate on period reserves current accounts reserves minimum reserves ending on: ,9 138,5 0,6 0,0 2, ,0 153,0 1,0 0,0 2, Jan. 153,3 154,1 0,8 0,0 2,29 7 Feb. 154,7 155,4 0,7 0,0 2,30 7 Mar. 157,7 158,3 0,6 0,0 2,31 11 Apr. 158,9 159,5 0,6 0,0 2,56 9 May 160,4 161,2 0,8 0,0 2,58 14 June 162, Liquidity Maintenance Liquidity-providing factors Liquidity-absorbing factors Credit Base period institutions money ending on: Monetary policy operations of the Eurosystem current accounts Eurosystem s Main Longer-term Marginal Other Deposit Other Banknotes Central Other net assets refinancing refinancing lending liquidity- facility liquidity- in government factors in gold operations operations facility providing absorbing circulation deposits (net) and foreign operations operations with the currency Eurosystem ,0 265,7 75,0 0,1 0,0 0,1 0,5 475,4 60,2-36,0 138,5 614, ,2 301,3 90,0 0,0 0,0 0,1 0,3 539,8 51,0-39,6 153,0 692, Jan. 317,6 316,4 89,6 0,2 0,2 0,1 0,0 559,2 44,2-33,5 154,1 713,3 7 Feb. 325,2 310,0 96,2 0,0 0,3 0,1 0,0 548,4 56,6-28,7 155,4 703,9 7 Mar. 324,7 299,3 104,7 0,1 0,0 0,2 0,1 550,8 53,3-34,0 158,3 709,2 11 Apr. 327,9 290,1 113,7 0,1 0,7 0,3 0,0 556,4 51,6-35,2 159,5 716,2 9 May 337,0 291,3 120,0 0,2 0,0 0,2 0,4 569,1 51,1-33,5 161,2 730,5 Source: ECB. 1) End of period. E ECB C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 15 S9

102 2 P E N N I N G M Ä N G D, B A N K V E R K S A M H E T O C H I N V E S T E R I N G S F O N D E R 2. 1 A g g r e g e r a d b a l a n s r ä k n i n g f ö r e u r o o m r å d e t s M F I (miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut) 1. Tillgångar Totalt Lån till hemmahörande i euroområdet Innehav av andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet Totalt Övriga tillgångar Offentlig sektor Övriga hemmahörande i euroområdet MFI Totalt Offentlig sektor Övriga hemmahörande i euroområdet MFI Andelar i penningmarknadsfonder 1) Utländska tillgångar Innehav av aktier/ andelar emitterade av hemmahörande i euroområdet Anläggningstillgångar Eurosystemet MFI exklusive Eurosystemet 2. Skulder Totalt Utelöpande sedlar och mynt Inlåning från hemmahörande i euroområdet Totalt Staten Övrig offentlig sektor/övriga hemmahörande i euroområdet MFI Andelar i penningmarknadsfonder 2) Emitterade räntebärande värdepapper 3) Eget kapital Utländska skulder Övriga skulder Eurosystemet MFI exklusive Eurosystemet Källa: ECB. 1) Andelar som emitterats av hemmahörande i euroområdet. Andelar som emitterats av hemmahörande utanför euroområdet ingår i utländska tillgångar. 2) Andelar som innehas av hemmahörande i euroområdet. 3) Räntebärande värdepapper med löptid upp till 2 år som innehas av hemmahörande utanför euroområdet ingår i utländska skulder. 16 ECB S 10Juni December

103 2 M 2. 1 A g g r e g a t e d b a l a n c e s h e e t o f e u r o a r e a M F I s (EUR billions; outstanding amounts at end of period) 1. Assets O N E Y, B A N K I N G A N D I N V E S T M E N T F U N D S Total Loans to euro area residents Holdings of securities other than Money Holdings External Fixed Remaining shares issued by euro area residents market of shares/ assets assets assets fund other equity Total General Other MFIs Total General Other MFIs shares/ issued by government euro area government euro area units 1) euro area residents residents residents Eurosystem ,3 546,5 21,5 0,6 524,3 154,8 140,0 1,7 13,1-14,2 294,1 14,0 173, ,8 635,5 20,7 0,6 614,2 185,7 165,6 2,1 18,1-14,8 337,0 14,7 217, Jan ,6 664,4 20,7 0,6 643,1 187,5 167,6 2,2 17,6-14,9 349,5 14,8 214,6 Feb ,2 657,6 20,7 0,6 636,3 187,1 167,2 2,2 17,8-15,1 353,6 14,7 217,2 Mar ,3 636,9 20,7 0,6 615,6 188,2 168,0 2,3 18,0-15,8 348,9 14,7 226,7 Apr. (p) 1 468,7 661,0 20,7 0,6 639,7 189,9 168,6 2,3 19,0-16,8 360,7 14,7 225,6 MFIs excluding the Eurosystem , ,3 811, , , , ,9 465, ,6 72,5 942, ,9 159, , , ,8 831, , , , ,3 550, ,0 83, , ,5 165, , Jan , ,9 826, , , , ,5 554, ,6 87, , ,6 164, ,9 Feb , ,6 817, , , , ,4 566, ,7 85, , ,3 165, ,3 Mar , ,5 821, , , , ,7 573, ,4 83, , ,2 166, ,7 Apr. (p) , ,8 821, , , , ,9 584, ,6 82, , ,1 166, ,6 2. Liabilities Total Currency Deposits of euro area residents Money Debt Capital External Remaining in market securities and liabilities liabilities circulation Total Central Other general MFIs fund issued 3) reserves government government/ shares/ other euro units 2) area residents Eurosystem ,3 517,3 346,6 24,7 15,0 306,8-0,5 138,4 27,2 167, ,8 582,7 385,4 24,4 14,5 346,5-0,1 201,9 27,6 207, Jan ,6 564,4 438,8 57,9 17,6 363,3-0,1 208,2 30,7 203,4 Feb ,2 568,6 429,2 56,5 19,7 353,0-0,1 210,8 29,7 206,8 Mar ,3 574,7 405,0 45,0 15,0 345,0-0,1 214,5 30,3 206,6 Apr. (p) 1 468,7 586,6 425,9 45,8 17,4 362,6-0,1 218,3 28,4 209,4 MFIs excluding the Eurosystem , ,5 137, , ,0 677, , , , , , ,7 149, , ,9 698, , , , , Jan , ,1 133, , ,1 695, , , , ,8 Feb , ,0 143, , ,3 695, , , , ,0 Mar , ,8 148, , ,5 686, , , , ,1 Apr. (p) , ,7 136, , ,8 695, , , , ,8 Source: ECB. 1) Amounts issued by euro area residents. Amounts issued by non-euro area residents are included in external assets. 2) Amounts held by euro area residents. 3) Amounts issued with maturity up to two years held by non-euro area residents are included in external liabilities. S10 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e ECB December 2005 S 17

104 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2. 2 K o n s o l i d e r a d b a l a n s r ä k n i n g f ö r e u r o o m r å d e t s M F I (miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut; transaktioner under perioden) 1. Tillgångar Totalt 1 Lån till hemmahörande i euroområdet Totalt 2 Offentlig sektor 3 Övriga hemmahörande i euroområdet 4 Innehav av andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euro området Totalt 5 Offentlig sektor Utestående belopp 6 Övriga hemmahörande i euroområdet 7 Innehav av aktier/ andelar emitterade av övriga hemma hörande i euroområdet 8 Utländska tillgångar 9 Anläggningstillgångar 10 Övriga tillgångar 11 Transaktioner 2. Skulder Totalt Utelöpande sedlar och mynt Inlåning från staten Inlåning från övrig offentlig sektor/övriga hemmahörande i euroområdet Andelar i penningmarknadsfonder 1) Emitterade räntebärande värdepapper 2) Eget kapital Utländska skulder Övriga skulder Överskjutande skulder mellan MFI Utestående belopp Transaktioner Källa: ECB. 1) Andelar som innehas av hemmahörande i euroområdet. 2) Räntebärande värdepapper med löptid upp till 2 år som innehas av hemmahörande utanför euroområdet ingår i utländska skulder. 18 ECB S December 2005 ECB Juni 2006 S 11

105 E U R O A R E A S T A T I S T I C S M o n e y, b a n k i n g a n d i n v e s t m e n t f u n d s 2. 2 C o n s o l i d a t e d b a l a n c e s h e e t o f e u r o a r e a M F I s (EUR billions; outstanding amounts at end of period; transactions during period) 1. Assets Total Loans to euro area residents Holdings of securities other than shares Holdings External Fixed Remaining issued by euro area residents of shares/ assets assets assets other equity Total General Other Total General Other issued by government euro area government euro area other euro area residents residents residents Outstanding amounts , ,6 833, , , ,9 466,9 666, ,9 173, , , ,6 852, , , ,8 552,6 705, ,5 180, , Jan , ,1 847, , , ,1 556,4 721, ,0 179, ,1 Feb , ,2 838, , , ,6 568,2 741, ,9 179, ,7 Mar , ,0 841, , , ,7 575,9 777, ,2 181, ,9 Apr. (p) , ,9 841, , , ,4 586,5 828, ,9 181, ,9 Transactions ,8 499,7-6,7 506,5 91,9 58,1 33,8 37,2 437,7 2,7 201, ,5 710,2 16,2 694,0 151,6 72,7 78,9 47,5 456,1 1,2 227, Jan. 314,6 80,3-4,9 85,2 31,7 26,1 5,6 12,9 127,0-1,2 63,8 Feb. 118,0 71,6-9,6 81,2 18,2 6,4 11,8 16,7 11,8 0,1-0,4 Mar. 209,5 86,5 3,8 82,7-6,1-15,6 9,5 35,7 97,4 0,8-4,8 Apr. (p) 284,3 99,9 0,3 99,5 12,7 1,2 11,5 50,8 90,0 0,2 30,7 2. Liabilities Total Currency in Deposits of Deposits of Money market Debt Capital External Remaining Excess circulation central other general fund shares/ securities and liabilities liabilities of intergovernment government/ units 1) issued 2) reserves MFI other euro area liabilities residents Outstanding amounts ,1 468,4 162, ,9 604, , , , ,9 33, ,3 532,8 173, ,2 615, , , , ,1 14, Jan ,6 520,9 191, ,9 608, , , , ,2-2,7 Feb ,3 524,9 199, ,3 610, , , , ,8-2,7 Mar ,9 532,3 193, ,3 603, , , , ,7 19,1 Apr. (p) ,8 540,3 182, ,6 613, , , , ,2 5,6 Transactions ,8 70,5 6,1 377,4 22,3 197,1 50,5 276,8 232,1 37, ,5 64,4 10,8 497,4-3,0 217,2 84,9 443,8 328,9-49, Jan. 314,6-11,9 18,0 13,0 6,6 8,1 1,5 124,9 160,5-6,0 Feb. 118,0 4,0 8,0 19,5 3,2 34,0 18,8 45,0-14,3-0,2 Mar. 209,5 7,4-6,6 71,1-0,7 30,1 4,6 79,3-10,2 34,5 Apr. (p) 284,3 8,0-10,5 122,5 9,9 21,7-9,9 92,4 53,9-3,9 Source: ECB. 1) Amounts held by euro area residents. 2) Amounts issued with maturity up to two years held by non-euro area residents are included in external liabilities. E ECBC B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 19 S11

106 2. 3 Pe n n i n g m ä n g d s s t a t i s t i k (miljarder euro och årliga ökningstakter; säsongrensat; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) 1. Penningmängdsmått 1) och motposter M3 M3 3-månaders glidande medelvärde (centrerat) Långfristiga finansiella skulder Kreditgivning till offentlig sektor Kreditgivning till övriga hemma hörande i euroomådet M2 M3-M2 M1 M2-M1 Lån Utländska tillgångar netto 2) Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter D 1 Pe n n i n g m ä n g d s m å t t (årliga ökningstakter; säsongrensat) M1 M3 D 2 M o t p o s t e r (årliga ökningstakter; säsongrensat) Långfristiga finansiella skulder Kreditgivning till den offentliga sektorn Lån till övriga hemmahörande i euroområdet Källa: ECB. 1) MFI:s och statens (postväsendet, finansministeriet) monetära skulder till icke-mfi hemmahörande i euroområdet exklusive staten (M1, M2, M3: se Ordlista). 2) Värdena under Ökningstakter är summor av transaktionerna under de 12 månader som föregår den angivna perioden. 20 ECB S 12Juni December

107 2. 3 M o n e t a r y s t a t i s t i c s (EUR billions and annual growth rates; seasonally adjusted; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 1. Monetary aggregates 1) and counterparts M3 M3 Longer-term Credit to Credit to other Net 3-month financial general euro area residents external M2 M3-M2 moving liabilities government assets 2) average Loans M1 M2-M1 (centred) Outstanding amounts , , ,2 963, , , , , ,8 385, , , ,0 996, , , , , ,4 463, Jan , , ,0 995, , , , , ,7 483,2 Feb , , ,9 992, , , , , ,9 448,4 Mar , , , , , , , , ,8 472,4 Apr. (p) 3 509, , , , , , , , ,6 481,1 Transactions ,6 110,7 349,3 57,2 406,5-342,7 54,5 577,0 506,1 166, ,6 140,5 479,1 9,7 488,8-391,2 93,4 822,3 695,0 14, Jan. 25,6 23,9 49,5 7,6 57,1-18,8 2,4 92,7 81,0 9,2 Feb. 19,3 21,4 40,7-2,8 37,9-48,7-8,3 124,1 99,8-33,3 Mar. 30,3 27,7 58,0 19,3 77,3-33,7-19,5 123,4 84,4 25,5 Apr. (p) 14,8 43,3 58,1 8,1 66,1-36,8-2,7 131,9 88,6 7,5 Growth rates 2004 Dec. 8,9 4,3 6,7 6,3 6,6 6,5 8,3 2,4 7,1 7,2 166, Dec. 11,4 5,5 8,5 1,0 7,4 7,6 8,6 4,0 9,4 9,2 14, Jan. 10,3 6,5 8,4 3,2 7,7 7,7 8,6 3,0 9,9 9,7 30,4 Feb. 9,9 7,4 8,7 3,6 8,0 8,1 8,6 1,8 10,7 10,4-17,9 Mar. 10,1 7,8 9,0 5,6 8,5 8,4 8,5 1,5 11,5 10,8 21,7 Apr. (p) 9,8 9,0 9,4 5,4 8,8. 8,6 0,9 11,8 11,3 15,9 C 1 M o n e t a r y a g g r e g a t e s (annual growth rates; seasonally adjusted) C 2 C o u n t e r p a r t s (annual growth rates; seasonally adjusted) 16 M1 M longer-term financial liabilities credit to general government loans to other euro area residents Source: ECB. 1) Monetary liabilities of MFIs and central government (post office, treasury) vis-à-vis non-mfi euro area residents excluding central government (M1, M2, M3: see glossary). 2) Values in the section growth rates are sums of the transactions during the 12 months ending in the period indicated. -10 S12 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e ECB December 2005 S 21

108 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2. 3 Pe n n i n g m ä n g d s s t a t i s t i k (miljarder euro och årliga ökningstakter; säsongrensat; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) 2. Penningmängdsmått och långfristiga finansiella skulder Utelöpande sedlar och mynt Dagslån Inlåning med överenskommen löptid upp till 2 år Inlåning med upp till 3 månaders uppsägningstid Repor Andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper med löptid upp till 2 år Räntebärande värdepapper med löptid över 2 år Inlåning med över 3 månaders uppsägningstid Inlåning med överenskommen löptid över 2 år Eget kapital Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter D 3 Pe n n i n g m ä n g d s m å t t, k o m p o n e n t e r (årliga ökningstakter; säsongrensat) Utelöpande sedlar och mynt Dagslån Inlåning med upp till 3 månaders uppsägningstid D 4 L å n g f r i s t i g a f i n a n s i e l l a s k u l d e r, k o m p o n e n t e r (årliga ökningstakter; säsongrensat) Räntebärande värdepapper med löptid över 2 år Inlåning med överenskommen löptid över 2 år Eget kapital Källa: ECB. 22 ECB S December 2005 ECB Juni 2006 S 13

109 E U R O A R E A S T A T I S T I C S M o n e y, b a n k i n g a n d i n v e s t m e n t f u n d s 2. 3 M o n e t a r y s t a t i s t i c s (EUR billions and annual growth rates; seasonally adjusted; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 2. Components of monetary aggregates and longer-term financial liabilities Currency in Overnight Deposits Deposits Repos Money Debt Debt Deposits Deposits Capital circulation deposits with agreed redeemable market securities securities redeemable with agreed and maturity up at notice up fund up to over at notice maturity reserves to 2 years to 3 months shares/units 2 years 2 years over 3 months over 2 years Outstanding amounts , , , ,0 241,4 620,1 102, ,9 90, , , , , , ,1 235,5 630,8 129, ,9 87, , , Jan. 528, , , ,2 240,2 611,7 144, ,8 88, , ,5 Feb. 535, , , ,7 227,6 611,2 153, ,3 87, , ,4 Mar. 535, , , ,3 238,8 603,7 162, ,0 88, , ,9 Apr. (p) 540, , , ,6 239,5 605,6 168, ,2 89, , ,2 Transactions ,7 170,9-2,2 112,9 24,1 21,9 11,2 185,8-0,9 107,2 50, ,0 274,6 70,9 69,6-7,0-3,2 20,0 199,2-4,3 111,6 84, Jan. 7,9 17,6 12,8 11,1 4,7-5,1 7,9 6,8 1,0 8,3 2,7 Feb. 6,9 12,4 17,0 4,4-12,7 1,0 9,0 17,3-0,1 12,5 19,1 Mar. 0,4 29,9 23,0 4,8 11,3-1,3 9,2 14,8 0,6 15,6 2,8 Apr. (p) 5,0 9,8 42,9 0,4 0,7 2,0 5,3 17,0 0,8 22,6-3,5 Growth rates 2004 Dec. 17,4 7,5-0,2 7,4 11,1 3,7 12,3 10,3-1,0 8,6 5, Dec. 14,0 10,9 6,7 4,4-3,0-0,5 19,0 10,0-4,7 8,1 7, Jan. 13,5 9,7 8,7 4,8 3,5-1,4 30,8 9,5-3,8 8,4 8,1 Feb. 13,6 9,3 11,3 4,6 2,8-0,5 27,4 8,9-4,1 8,6 9,1 Mar. 12,4 9,8 12,8 4,4 3,8-0,5 43,3 8,6-3,2 8,9 8,7 Apr. (p) 12,2 9,4 16,2 3,9 9,9-1,1 30,0 8,6-2,4 9,8 8,1 C 3 C o m p o n e n t s o f m o n e t a r y a g g r e g a t e s (annual growth rates; seasonally adjusted) C 4 C o m p o n e n t s o f l o n g e r - t e r m f i n a n c i a l l i a b i l i t i e s (annual growth rates; seasonally adjusted) 60 currency in circulation overnight deposits deposits redeemable at notice up to 3 months debt securities over 2 years deposits with agreed maturity over 2 years capital and reserves Source: ECB. ECBE C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 23 S13

110 2. 4 M F I : s u t l å n i n g, f ö r d e l n i n g 1 ) (miljarder euro och årliga ökningstakter; säsongrensat; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) 1. Lån till finansinstitut och icke-finansiella företag 2) Försäkringsföretag och pensionsinstitut Övriga finansinstitut 3) Icke-finansiella företag Totalt Totalt Totalt Upp till 1 år Över 1 och upp Upp till 1 år Upp till 1 år till 5 år Över 5 år Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter D 5 L å n t i l l f i n a n s i n s t i t u t o c h i c k e - f i n a n s i e l l a f ö r e t a g (årliga ökningstakter) Övriga finansinstitut Icke-finansiella företag Källa: ECB. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Före januari 2003 samlades uppgifter in i mars, juni, september och december varje år. Månadsuppgifter före januari 2003 har beräknats på grundval av kvartalsuppgifter. 3) Denna kategori inkluderar investeringsfonder. 24 ECB S 14Juni December

111 2. 4 M F I l o a n s, b r e a k d o w n 1 ) (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 1. Loans to financial intermediaries and non-financial corporations 2) Insurance corporations Other financial Non-financial corporations and pension funds intermediaries 3) Total Total Total Up to Over 1 year Over 1 year and up to 5 years Up to Up to 5 years 1 year 1 year Outstanding amounts ,6 31,4 546,3 334, ,2 973,8 547, , ,6 41,6 620,4 370, , ,7 594, , Jan. 76,5 52,9 641,1 392, , ,6 601, ,1 Feb. 75,7 51,8 665,7 414, , ,8 614, ,1 Mar. 82,2 57,8 661,1 412, , ,4 628, ,5 Apr. (p) 87,3 62,6 677,1 428, , ,0 636, ,4 Transactions ,1 9,1 52,1 27,7 163,9 24,5 31,1 108, ,0 9,8 60,8 29,2 260,9 55,0 54,3 151, Jan. 11,9 11,3 25,3 25,1 26,9 8,5 8,0 10,4 Feb. -1,0-1,3 23,2 21,7 38,8 10,2 12,0 16,6 Mar. 6,5 6,0-2,7-1,6 43,3 10,8 14,9 17,6 Apr. (p) 5,1 4,9 17,6 17,6 46,1 22,5 9,0 14,6 Growth rates 2004 Dec. 36,9 41,5 10,5 9,1 5,4 2,6 6,0 7, Dec. 30,6 31,2 11,0 8,7 8,3 5,6 9,9 9, Jan. 36,2 36,5 15,7 14,7 8,5 5,8 9,6 9,8 Feb. 27,4 26,4 18,9 18,8 9,7 7,0 12,6 10,3 Mar. 40,8 45,1 16,9 16,8 10,4 7,8 14,7 10,6 Apr. (p) 46,3 52,9 20,6 24,0 10,9 9,1 15,0 10,6 C 5 L o a n s t o f i n a n c i a l i n t e r m e d i a r i e s a n d n o n - f i n a n c i a l c o r p o r a t i o n s (annual growth rates) 30 other financial intermediaries non-financial corporations Source: ECB. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) Before January 2003 data were collected in March, June, September and December each year. Monthly data prior to January 2003 are derived from quarterly data. 3) This category includes investment funds. S14 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e ECB December 2005 S 25

112 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2. 4 M F I : s u t l å n i n g, f ö r d e l n i n g 1 ) (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) 2. Lån till hushåll 3) Totalt Konsumentkrediter Bostadslån Övrig utlåning 1 Totalt 2 Upp till 1 år 3 Över 1 och upp till 5 år 4 Över 5 år Totalt 5 6 Utestående belopp Upp till 1 år 7 Över 1 och upp till 5 år 8 Över 5 år 9 Totalt 10 Upp till 1 år 11 Över 1 och upp till 5 år 12 Över 5 år 13 Transaktioner Ökningstakter D 6 L å n t i l l h u s h å l l (årliga ökningstakter) Konsumentkrediter Bostadslån Övrig utlåning Källa: ECB. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Före januari 2003 samlades uppgifter in i mars, juni, september och december varje år. Månadsuppgifter före 2003 har beräknats på grundval av kvartalsuppgifter. 3) Inklusive hushållens ideella organisationer. 26 ECB S December 2005 ECB Juni 2006 S 15

113 E U R O A R E A S T A T I S T I C S M o n e y, b a n k i n g a n d i n v e s t m e n t f u n d s 2. 4 M F I l o a n s, b r e a k d o w n 1 ) (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 2), 3) 2. Loans to households Total Consumer credit Lending for house purchase Other lending Total Up to Over 1 year Over Total Up to Over 1 year Over Total Up to Over 1 year Over 1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years 5 years 5 years 5 years Outstanding amounts ,4 515,4 120,3 189,6 205, ,5 14,6 65, ,1 701,5 144,1 99,2 458, ,3 554,1 129,2 200,7 224, ,6 15,2 67, ,9 721,6 147,3 99,9 474, Jan ,8 554,6 128,5 200,3 225, ,9 15,1 67, ,4 719,3 146,4 97,3 475,6 Feb ,2 555,9 127,5 201,2 227, ,8 15,1 67, ,1 717,5 145,8 97,9 473,7 Mar ,5 556,3 126,9 200,5 228, ,8 15,1 67, ,7 719,4 146,5 98,7 474,2 Apr. (p) 4 305,8 560,2 127,7 202,0 230, ,0 15,0 67, ,3 720,6 146,1 98,2 476,2 Transactions ,4 27,7 6,4 8,4 12,9 237,4 0,8 2,7 233,9 12,3-0,9 2,0 11, ,3 40,3 9,1 11,6 19,7 300,5 0,8 4,8 294,9 16,4 3,8 1,4 11, Jan. 21,2 1,2-0,5-0,3 2,0 19,8-0,1-0,1 20,0 0,2-0,5-0,6 1,3 Feb. 20,2 1,6-0,9 1,0 1,4 20,1 0,0 0,2 19,8-1,4-0,5 0,6-1,5 Mar. 35,6 2,2-0,4 0,1 2,5 30,5 0,1 0,2 30,2 2,8 0,9 0,9 1,1 Apr. (p) 30,8 4,1 0,8 1,2 2,0 25,5-0,2 0,0 25,7 1,2-0,3-0,5 1,9 Growth rates 2004 Dec. 7,9 5,7 5,8 4,6 6,7 10,1 5,3 4,4 10,3 1,8-0,6 2,1 2, Dec. 9,4 7,8 7,6 6,1 9,6 11,5 5,6 7,5 11,7 2,3 2,7 1,4 2, Jan. 9,4 8,1 6,9 6,4 10,4 11,6 7,6 7,7 11,7 2,3 2,3 1,5 2,4 Feb. 9,5 8,4 7,0 6,8 10,7 11,7 8,6 7,9 11,8 1,9 1,9 2,2 1,8 Mar. 9,7 7,9 6,3 5,6 10,8 12,1 7,4 6,0 12,3 2,3 1,7 2,8 2,3 Apr. (p) 9,8 7,8 7,3 5,3 10,3 12,1 6,1 7,1 12,3 2,3 2,7 2,2 2,2 C 6 L o a n s t o h o u s e h o l d s (annual growth rates) 20 consumer credit lending for house purchase other lending Source: ECB. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) Before January 2003 data were collected in March, June, September and December each year. Monthly data prior to January 2003 are derived from quarterly data. 3) Including non-profit institutions serving households. E ECBC B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 27 S15

114 2. 4 M F I : s u t l å n i n g, f ö r d e l n i n g 1 ) (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) 3. Lån till offentlig sektor och hemmahörande utanför euroområdet Offentlig sektor Hemmahörande utanför euroområdet Totalt Staten Övrig offentlig sektor Totalt Banker 2) Icke-banker Delstater Kommuner Socialförsäkring Totalt Offentlig sektor Övriga Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter D 7 L å n t i l l o f f e n t l i g s e k t o r o c h h e m m a h ö r a n d e u t a n f ö r e u r o o m r å d e t (årliga ökningstakter) Offentlig sektor Banker hemmahörande utanför euroområdet Icke-banker hemmahörande utanför euroområdet Källa: ECB. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Termen banker används i denna tabell för MFI-liknande institut som är hemmahörande utanför euroområdet. 28 ECB S 16Juni December

115 2. 4 M F I l o a n s, b r e a k d o w n 1 ) (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 3. Loans to government and non-euro area residents General government Non-euro area residents Total Central Other general government Total Banks 2) Non-banks government State Local Social Total General Other government government security government funds Outstanding amounts ,5 128,4 265,1 388,9 35, , ,2 575,7 59,3 516, ,9 130,1 252,3 405,7 23, , ,2 632,5 61,3 571, Q1 806,0 128,7 248,1 406,6 22, , ,8 672,7 62,0 610,7 Q2 807,8 124,3 247,5 407,3 28, , ,4 710,1 62,1 648,0 Q3 815,4 124,6 247,1 411,0 32, , ,8 742,5 64,1 678,4 Q4 831,9 130,1 246,8 425,8 29, , ,6 761,6 66,0 695, Q1 (p) 821,0 123,9 240,9 427,6 28, , ,4 772,5 65,2 707,4 Transactions ,7-5,9-12,2 16,6 15,3 159,4 109,2 50,1-5,0 55, ,6 2,2-13,9 17,3-11,2 275,6 194,9 80,4 1,8 78, Q1-6,6-1,6-4,2 0,5-1,3 124,8 98,6 26,2 0,6 25,5 Q2 1,2-4,7-0,8 0,6 6,0 93,9 81,1 12,9 0,2 12,7 Q3 7,8 0,3-0,5 3,8 4,1 86,0 52,8 33,4 2,0 31,5 Q4 14,7 3,8-2,7 17,0-3,4-6,4-21,5 15,1 2,0 13, Q1 (p) -10,7-5,9-5,9 1,8-0,7 147,3 126,9 20,4-0,8 21,2 Growth rates 2003 Dec. 1,7-4,4-4,4 4,4 77,5 9,3 9,6 8,8-7,7 11, Dec. -0,7 1,7-5,2 4,4-32,1 15,6 16,4 13,9 3,1 15, Mar. -1,9-2,3-5,5 4,6-42,1 12,4 14,6 8,0 1,1 8,8 June -0,9-1,1-2,6 4,0-34,7 17,0 19,9 11,0 2,1 12,0 Sep. 0,7 1,2-2,4 4,1-15,6 20,0 23,0 13,6 5,3 14,5 Dec. 2,1-1,7-3,2 5,4 22,9 14,9 15,5 13,4 7,7 14, Mar. (p) 1,6-5,0-3,9 5,7 27,0 14,4 15,5 11,8 5,4 12,4 C 7 L o a n s t o g o v e r n m e n t a n d n o n - e u r o a r e a r e s i d e n t s (annual growth rates) general government non-resident banks non-resident non-banks Source: ECB. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) The term banks is used in this table to indicate institutions of a similar type to MFIs resident outside the euro area. S16 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e ECB December 2005 S 29

116 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2. 5 I n l å n i n g h o s M F I - s e k t o r n, f ö r d e l n i n g 1 ) (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) 1. Inlåning från finansinstitut 2) Försäkringsföretag och pensionsinstitut Övriga finansinstitut 3) Totalt Dagslån Med överenskommen löptid Upp till 2 år Över 2 år Med uppsägningstid Upp till 3 månader Över 3 månader Repor Totalt Dagslån Med överenskommen löptid Upp till 2 år Över 2 år Med uppsägningstid Upp till 3 månader Över 3 månader Utestående belopp Repor Transaktioner Ökningstakter D 8 To t a l i n l å n i n g f ö r d e l a t p å s e k t o r (årliga ökningstakter) försäkringsföretag och pensionsinstitut (totalt) övriga finansinstitut (totalt) D 9 Total inlåning och inlåning som ingår i M3 fördelat på sektor (årliga ökningstakter) försäkringsföretag och pensionsinstitut (totalt) övriga finansinstitut (totalt) 4) försäkringsföretag och pensionsinstitut (totalt) 5) övriga finansinstitut (som ingår i M3) Källa: ECB. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Före januari 2003 samlades uppgifter in i mars, juni, september och december varje år. Månadsuppgifter före januari 2003 har beräknats på grundval av kvartalsuppgifter. 3) Denna kategori inkluderar investeringsfonder. 4) Omfattar inlåning i kolumnerna 2, 3, 5 och 7. 5) Omfattar inlåning i kolumnerna 9, 10, 12 och ECB S December 2005 ECB Juni 2006 S 17

117 E U R O A R E A S T A T I S T I C S M o n e y, b a n k i n g a n d i n v e s t m e n t f u n d s 2. 5 D e p o s i t s h e l d w i t h M F I s, b r e a k d o w n 1 ) (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 1. Deposits by financial intermediaries 2) Insurance corporations and pension funds Other financial intermediaries 3) Total Overnight With agreed maturity Redeemable at notice Repos Total Overnight With agreed maturity Redeemable at notice Repos Up to Over 2 Up to Over Up to Over Up to Over 2 years years 3 months 3 months 2 years 2 years 3 months 3 months Outstanding amounts ,2 59,2 51,4 449,4 1,2 1,3 20,8 636,6 180,3 139,0 187,3 10,1 0,1 119, ,6 67,8 51,9 469,7 1,2 1,4 20,6 879,2 233,9 185,6 328,0 10,5 0,1 121, Jan. 621,1 72,5 49,8 471,5 1,2 1,4 24,6 911,9 259,5 178,8 333,2 10,0 0,1 130,4 Feb. 614,8 68,8 47,4 473,4 1,2 1,4 22,6 938,2 256,8 191,5 346,6 10,2 0,1 133,0 Mar. 612,9 65,6 50,3 474,8 1,1 1,4 19,7 982,0 271,5 195,4 368,7 11,0 0,1 135,4 Apr. (p) 627,0 68,0 49,3 479,5 1,1 1,4 27, ,9 275,4 223,7 384,7 10,5 0,1 142,6 Transactions ,9 0,7 10,3 27,7-0,1-0,1 1,5 72,2 0,9 5,8 43,7 4,1 0,0 17, ,3 7,4-0,6 19,2 0,4 0,0-0,2 177,7 40,1 38,9 96,9 1,5 0,0 0, Jan. 8,6 4,8-2,0 1,8 0,0 0,0 4,0 34,6 26,1-6,2 5,7-0,5 0,0 9,4 Feb. -6,4-3,7-2,5 1,8 0,0 0,0-2,0 24,4-3,3 12,0 12,9 0,2 0,0 2,6 Mar. -1,7-3,1 3,0 1,4-0,1 0,0-2,9 41,4 15,5 4,6 18,1 0,8 0,0 2,4 Apr. (p) 14,3 2,5-0,9 4,8 0,0 0,0 8,0 57,2 4,6 29,1 16,7-0,5 0,0 7,3 Growth rates 2004 Dec. 7,4 1,2 24,6 6,6-8,0-43,1 7,9 12,7 0,5 4,3 30,4 67,6-17, Dec. 4,5 12,4-1,2 4,3 36,1 2,9-0,8 27,3 22,2 26,2 48,4 14,3-0, Jan. 3,8 6,0-3,7 4,2 18,3 1,3 4,4 27,0 16,7 30,4 51,3-4,5-3,9 Feb. 3,6 11,6-5,1 3,6 27,3 1,0 1,6 28,8 13,4 40,0 54,8-1,7-3,8 Mar. 2,4-1,7 2,0 3,1 11,4 0,9-0,3 31,8 20,7 43,0 52,1 6,1-4,8 Apr. (p) 3,8 2,1-4,0 3,6 12,7 0,7 31,2 37,2 25,0 53,3 54,9-10,8-11,7 C 8 T o t a l d e p o s i t s b y s e c t o r (annual growth rates) C 9 T o t a l d e p o s i t s a n d d e p o s i t s i n c l u d e d i n M 3 b y s e c t o r (annual growth rates) 35 insurance corporations and pension funds (total) other financial intermediaries (total) insurance corporations and pension funds (total) other financial intermediaries (total) 4) insurance corporations and pension funds (included in M3) 5) other financial intermediaries (included in M3) Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q Source: ECB. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) Before January 2003 data were collected in March, June, September and December each year. Monthly data prior to January 2003 are derived from quarterly data. 3) This category includes investment funds. 4) Covers deposits in columns 2, 3, 5 and 7. 5) Covers deposits in columns 9, 10, 12 and 14. ECBE C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 31 S17

118 2. 5 I n l å n i n g h o s M F I - s e k t o r n, f ö r d e l n i n g 1 ) (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) 2. Inlåning från icke-finansiella företag och hushåll 2) Totalt Dagslån Med överenskommen löptid Upp till Över 2 år 2 år Icke-finansiella företag Hushåll 3) Med uppsägningstid Upp till 3 Över 3 månader månader Repor Totalt Dagslån Med överenskommen löptid Upp till Över 2 år 2 år Med uppsägningstid Upp till 3 Över 3 månader månader Utestående belopp Repor Transaktioner Ökningstakter D 1 0 To t a l i n l å n i n g f ö r d e l a t p å s e k t o r (årliga ökningstakter) icke-finansiella företag (totalt) hushåll (totalt) D 1 1 Total inlåning och inlåning som ingår i M3 fördelat på sektor (årliga ökningstakter) icke-finansiella företag (totalt) hushåll (totalt) 4) icke-finansiella företag (som ingår i M3) 5) hushåll (som ingår i M3) Källa: ECB. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Före januari 2003 samlades uppgifter in i mars, juni, september och december varje år. Månadsuppgifter före 2003 har beräknats på grundval av kvartalsuppgifter. 3) Inklusive hushållens ideella organisationer. 4) Omfattar inlåning i kolumnerna 2, 3, 5 och 7. 5) Omfattar inlåning i kolumnerna 9, 10, 12 och ECB S 18Juni December

119 2. 5 D e p o s i t s h e l d w i t h M F I s, b r e a k d o w n 1 ) (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 2. Deposits by non-financial corporations and households 2) Non-financial corporations Households 3) Total Overnight With agreed maturity Redeemable at notice Repos Total Overnight With agreed maturity Redeemable at notice Repos Up to Over 2 Up to Over Up to Over Up to Over 2 years years 3 months 3 months 2 years 2 years 3 months 3 months Outstanding amounts ,6 674,7 291,1 73,8 44,2 1,1 29, , ,1 515,0 634, ,1 88,0 55, ,8 769,2 305,1 67,2 44,5 1,2 24, , ,9 534,0 631, ,6 84,5 52, Jan ,3 740,6 302,0 66,7 47,2 1,2 25, , ,6 535,5 629, ,2 85,2 53,2 Feb ,4 737,3 304,6 67,4 46,8 1,2 22, , ,1 542,4 626, ,6 85,5 53,7 Mar ,5 745,7 312,3 71,2 46,4 1,2 21, , ,9 549,4 623, ,0 86,3 55,1 Apr. (p) 1 212,1 752,6 318,9 71,9 45,6 1,3 21, , ,3 552,6 620, ,8 86,5 54,1 Transactions ,8 48,5 17,1 6,6 8,0 0,7-0,2 178,1 90,5-29,6 31,1 85,2-1,9 2, ,6 88,9 11,4-1,6 3,7-0,4-5,4 177,7 125,1 16,3-2,8 45,9-4,0-2, Jan. -27,1-28,0-2,3-0,4 2,7 0,0 0,9-4,2-17,1 2,1-2,0 11,7 0,7 0,4 Feb. -5,0-3,9 2,1 0,7-0,4 0,0-3,5 3,8-1,7 6,4-2,9 1,3 0,3 0,5 Mar. 20,5 9,0 8,5 3,8-0,4 0,0-0,4 14,1 7,0 7,5-3,1 0,5 0,8 1,4 Apr. (p) 15,5 7,7 7,5 0,9-0,8 0,1 0,1 29,1 29,6 3,8-2,4-1,2 0,2-1,0 Growth rates 2004 Dec. 7,8 7,7 6,2 9,9 21,2 72,2-0,8 4,5 6,9-5,4 5,2 6,2-2,1 5, Dec. 8,6 13,1 3,8-2,0 9,0-29,0-18,2 4,3 8,5 3,2-0,4 3,3-4,5-5, Jan. 10,3 11,9 9,1-1,0 18,8-27,9 1,2 4,0 7,6 3,7-1,0 3,4-3,4 1,9 Feb. 10,5 11,7 11,3 0,1 15,9-27,7-4,7 3,9 7,2 4,6-1,5 3,3-3,7 4,0 Mar. 9,6 9,8 11,3 5,5 14,2-27,5-9,7 4,2 7,4 6,7-1,7 3,2-2,7 7,6 Apr. (p) 10,4 10,4 12,1 11,4 10,5-20,1-8,7 4,2 7,4 7,1-2,2 2,9-1,9 6,6 C 1 0 T o t a l d e p o s i t s b y s e c t o r (annual growth rates) 12 non-financial corporations (total) households (total) C 1 1 T o t a l d e p o s i t s a n d d e p o s i t s i n c l u d e d i n M 3 b y s e c t o r (annual growth rates) non-financial corporations (total) households (total) 4) non-financial corporations (included in M3) 5) households (included in M3) Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q Source: ECB. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) Before January 2003 data were collected in March, June, September and December each year. Monthly data prior to January 2003 are derived from quarterly data. 3) Including non-profit institutions serving households. 4) Covers deposits in columns 2, 3, 5 and 7. 5) Covers deposits in columns 9, 10, 12 and 14. S18 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e ECB December 2005 S 33

120 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2. 5 I n l å n i n g h o s M F I - s e k t o r n, f ö r d e l n i n g 1 ) (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) 3. Inlåning från offentlig sektor och hemmahörande utanför euroområdet Offentlig sektor Hemmahörande utanför euroområdet Totalt Staten Övrig offentlig sektor Totalt Banker 2) Icke-banker Delstater Kommuner Socialförsäkring Totalt Offentlig sektor Utestående belopp Övriga Transaktioner Ökningstakter D 1 2 I n l å n i n g f r å n o f f e n t l i g s e k t o r o c h h e m m a h ö r a n d e u t a n f ö r e u r o o m r å d e t (årliga ökningstakter) Offentlig sektor Banker hemmahörande utanför euroområdet Icke-banker hemmahörande utanför euroområdet Källa: ECB. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Termen banker används i denna tabell för MFI-liknande institut som är hemmahörande utanför euroområdet. 34 ECB S December 2005 ECB Juni 2006 S 19

121 E U R O A R E A S T A T I S T I C S M o n e y, b a n k i n g a n d i n v e s t m e n t f u n d s 2. 5 D e p o s i t s h e l d w i t h M F I s, b r e a k d o w n 1 ) (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 3. Deposits by government and non-euro area residents General government Non-euro area residents Total Central Other general government Total Banks 2) Non-banks government State Local Social Total General Other government government security government funds Outstanding amounts ,3 134,4 31,1 66,9 40, , ,8 664,3 96,1 568, ,2 137,7 30,5 69,6 44, , ,0 680,9 103,4 577, Q1 269,9 126,3 33,4 67,5 42, , ,6 733,4 105,4 628,0 Q2 288,3 135,1 35,1 69,7 48, , ,1 750,8 118,6 632,3 Q3 287,5 135,1 36,0 71,3 45, , ,2 798,9 125,2 673,7 Q4 313,1 149,2 38,3 80,9 44, , ,4 798,6 125,8 672, Q1 (p) 312,0 148,0 38,1 77,2 48, , ,2 842,8 128,6 714,3 Transactions ,5 23,3-0,5-2,3 1,0 138,7 117,5 21,1-1,1 22, ,0 2,7 1,8 2,8 3,8 247,1 214,8 32,0 6,9 25, Q1-12,2-11,4 2,8-2,1-1,6 188,1 147,1 41,0 2,0 39,1 Q2 18,3 8,8 1,7 2,2 5,7 42,2 42,7-0,5 13,2-13,7 Q3-0,9-0,3 0,9 1,7-3,2 122,7 74,9 47,8 6,7 41,2 Q4 25,6 14,1 2,4 9,7-0,5 23,6 28,1-4,4 0,6-5, Q1 (p) -1,1-1,1-0,2-3,7 4,0 217,8 165,4 52,4 2,8 49,5 Growth rates 2003 Dec. 8,6 21,3-1,5-3,4 2,6 6,2 7,6 3,0-1,2 3, Dec. 4,0 2,0 5,6 4,1 9,2 11,0 13,5 4,8 7,2 4, Mar. -0,3-10,5 19,6 8,3 8,6 11,8 13,7 7,0 4,1 7,5 June -1,2-13,8 19,3 8,3 16,9 12,6 13,5 10,1 15,8 9,0 Sep. 0,2-7,9 14,1 7,9 5,9 17,2 18,0 15,1 18,7 14,5 Dec. 10,9 8,1 25,4 16,6 0,7 15,2 16,4 12,1 21,6 10, Mar. (p) 15,5 17,0 14,1 14,6 14,0 14,6 15,3 12,6 22,0 11,0 C 1 2 D e p o s i t s b y g o v e r n m e n t a n d n o n - e u r o a r e a r e s i d e n t s (annual growth rates) 25 general government non-resident banks non-resident non-banks Source: ECB. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) The term banks is used in this table to indicate institutions of a similar type to MFIs resident outside the euro area. E ECB C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 35 S19

122 2. 6 M F I : s i n n e h a v a v v ä r d e p a p p e r, f ö r d e l n i n g 1 ) (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) Andra värdepapper än aktier Totalt MFI Offentlig sektor Andra hemmahörande i euroområdet Euro Annan valuta Euro Annan valuta Euro Annan valuta Hemmahörande utanför euroområdet Aktier och andra ägarandelar Totalt MFI Icke-MFI Hemmahörande utanför euroområdet Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter D 1 3 M F I : s i n n e h a v a v v ä r d e p a p p e r (årliga ökningstakter) Andra värdepapper än aktier Aktier och andra ägarandelar Källa: ECB. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS ECB S 20Juni December

123 2. 6 M F I h o l d i n g s o f s e c u r i t i e s, b r e a k d o w n 1 ) (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) Securities other than shares Shares and other equity Total MFIs General Other euro Non-euro area Total MFIs Non-MFIs Non-euro area government area residents residents residents Euro Non-euro Euro Non-euro Euro Non-euro Outstanding amounts , ,7 59, ,1 15,8 449,0 16,3 751, ,1 286,4 656,4 215, , ,2 63, ,3 17,0 526,5 24,1 943, ,7 309,7 695,0 249, Jan , ,9 62, ,6 16,8 528,5 25,7 979, ,0 322,3 710,8 260,8 Feb , ,0 66, ,9 17,6 539,7 26,2 989, ,8 318,0 730,5 269,3 Mar , ,7 68, ,1 16,6 546,5 27, , ,3 323,7 765,9 273,7 Apr. (p) 4 587, ,2 69, ,3 16,6 556,1 28, , ,0 331,9 815,8 271,3 Transactions ,4 148,1 4,9 40,3 1,3 34,8-1,3 140,4 70,3 2,2 37,1 31, ,2 85,5-1,4 48,8-0,9 72,7 5,9 148,7 98,7 27,0 47,6 24, Jan. 102,4 27,9-0,1 22,8 0,3 3,4 2,1 46,1 29,9 10,1 12,9 6,9 Feb. 39,9 16,6 3,2 6,4 0,4 11,7 0,1 1,6 18,7-5,4 16,7 7,4 Mar. 33,4 15,0 3,2-17,3-0,5 7,9 1,5 23,6 43,9 5,1 35,0 3,9 Apr. (p) 35,9 5,3 1,9-0,7 0,3 9,9 1,6 17,6 55,5 8,2 49,8-2,5 Growth rates 2004 Dec. 10,2 12,2 8,4 3,3 7,7 8,4-7,3 22,0 6,5 0,8 6,0 17, Dec. 9,1 6,3-1,7 3,9-4,5 16,2 33,8 19,2 8,5 9,5 7,2 11, Jan. 9,4 8,1-7,8 2,9-16,1 15,7 49,1 19,9 8,2 10,7 7,3 7,5 Feb. 9,1 8,1-2,6 1,1-10,6 15,5 52,0 21,4 8,2 8,9 9,8 2,7 Mar. 9,6 8,3 0,2 0,5-0,5 16,8 59,2 22,9 11,0 9,4 14,2 3,8 Apr. (p) 8,8 6,9 6,4-0,3-9,9 16,8 56,3 22,2 9,4 6,2 11,9 6,0 C 1 3 M F I h o l d i n g s o f s e c u r i t i e s (annual growth rates) securities other than shares shares and other equity Source: ECB. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. S20 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e ECB December 2005 S 37

124 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2. 7 O m v ä r d e r i n g a v v i s s a p o s t e r i M F I : s b a l a n s r ä k n i n g 1 ) (miljarder euro) 1. Bortskrivningar/nedskrivningar av lån till hushåll 2) Konsumentkrediter Bostadslån Övrig utlåning Totalt Upp till 1 år Över 1 och upp till 5 år Över 5 år Totalt Upp till 1 år Över 1 och upp till 5 år Över 5 år Totalt Upp till 1 år Över 1 och upp till 5 år Över 5 år Bortskrivningar/nedskrivningar av lån till icke-finansiella företag och hemmahörande utanför euroområdet Totalt Icke-finansiella företag Upp till 1 år Över 1 år upp till 5 år Över 5 år Hemmahörande utanför euroområdet Totalt Upp till 1 år Över 1 år Omvärdering av MFI:s innehav av värdepapper Andra värdepapper än aktier Totalt MFI Offentlig sektor Andra hemmahörande i euroområdet Euro Annan valuta Euro Annan valuta Euro Annan valuta Hemmahörande utanför euroområdet Aktier och andra ägarandelar Totalt MFI Icke-MFI Hemmahörande utanför euroområdet Källa: ECB. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Inklusive hushållens ideella organisationer. 38 ECB S December 2005 ECB Juni 2006 S 21

125 E U R O A R E A S T A T I S T I C S M o n e y, b a n k i n g a n d i n v e s t m e n t f u n d s 2. 7 R e v a l u a t i o n o f s e l e c t e d M F I b a l a n c e s h e e t i t e m s 1 ) (EUR billions) 1. Write-offs/write-downs of loans to households 2) Consumer credit Lending for house purchase Other lending Total Up to Over 1 year Over Total Up to Over 1 year Over Total Up to Over 1 year Over 1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years 5 years 5 years 5 years ,2-1,3-0,7-1,3-3,4-0,3-0,1-3,0-6,7-2,3-0,3-4, ,1-1,7-0,9-1,5-4,4-0,3-1,1-3,0-9,8-2,7-3,2-3, Jan. -0,6-0,2-0,1-0,2-0,9-0,1 0,0-0,8-1,0-0,3-0,1-0,6 Feb. -0,3-0,1 0,0-0,1-0,2 0,0 0,0-0,2-0,5-0,1-0,1-0,3 Mar. -0,2-0,1-0,1-0,1-0,2 0,0 0,0-0,2-0,5-0,1-0,1-0,3 Apr. (p) -0,2-0,1-0,1-0,1 0,2 0,1 0,0 0,1-0,3-0,1-0,1-0,2 2. Write-offs/write-downs of loans to non-financial corporations and non-euro area residents Non-financial corporations Non-euro area residents Total Up to Over 1 year Over Total Up to Over 1 1 year and up to 5 years 1 year year 5 years ,1-8,8-0,8-6,5-1,6-0,5-1, ,3-7,4-5,6-6,2-1,2-0,3-0, Jan. -1,7-0,8-0,2-0,7-0,1 0,0-0,1 Feb. -0,7-0,3-0,1-0,3 0,0 0,0 0,0 Mar. -1,1-0,2-0,4-0,6-0,1 0,0-0,1 Apr. (p) -0,4-0,1-0,1-0,2-0,1 0,0 0,0 3. Revaluation of securities held by MFIs Securities other than shares Shares and other equity Total MFIs General Other euro Non-euro area Total MFIs Non-MFIs Non-euro area government area residents residents residents Euro Non-euro Euro Non-euro Euro Non-euro ,5 1,5-0,1 10,8-0,2 0,9-0,1 0,6 5,4 1,3 0,8 3, ,7 3,4 0,5 7,5 0,7 1,6 0,3 10,7 40,4 4,7 18,7 17, Jan. -2,0-0,9-0,1-0,5-0,1 0,0 0,0-0,4 9,8 2,2 2,9 4,7 Feb. 2,4 0,1 0,0 0,1 0,0-0,3 0,1 2,4 5,2 1,1 3,0 1,1 Mar. -5,5-0,3-0,1-3,7-0,1-0,4-0,1-0,9 2,0 0,6 0,8 0,5 Apr. (p) -8,6-0,7-0,1-4,0-0,1-0,3-0,1-3,3 0,2 0,1 0,1 0,0 Source: ECB. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) Including non-profit institutions serving households. E ECB C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 39 S21

126 2. 8 Va l u t a f ö r d e l n i n g a v v i s s a p o s t e r i M F I : s b a l a n s r ä k n i n g 1 ) (procent av totalsumman; utestående belopp i miljarder euro; vid periodens slut) 1. Inlåning Alla valutor (utestående belopp) MFI 2) Icke-MFI Euro 3) Andra valutor Alla valutor Euro 3) Andra valutor Totalt (utestående Totalt USD JPY CHF GBP belopp) USD JPY CHF GBP Från hemmahörande i euroområdet Från hemmahörande utanför euroområdet 2. Räntebärande värdepapper emitterade av MFI i euroområdet Alla valutor (utestående belopp) Euro 3) Totalt Andra valutor USD JPY CHF GBP Källa: ECB. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) När det gäller hemmahörande utanför euroområdet används termen MFI som beteckning för institut som liknar euroområdets MFI. 3) Inbegripet poster uttryckta i eurons nationella valutaenheter. 40 ECB S 22Juni December

127 2. 8 C u r r e n c y b r e a k d o w n o f s e l e c t e d M F I b a l a n c e s h e e t i t e m s 1 ) (percentages of total; outstanding amounts in EUR billions; end of period) 1. Deposits MFIs 2) Non-MFIs All Euro 3) Non-euro currencies All Euro 3) Non-euro currencies currencies currencies (outstanding Total (outstanding Total amount) amount) USD JPY CHF GBP USD JPY CHF GBP By euro area residents ,9 91,3 8,7 5,4 0,5 1,5 0, ,9 97,3 2,7 1,7 0,3 0,1 0, ,0 91,4 8,6 5,0 0,5 1,5 1, ,5 97,2 2,8 1,7 0,3 0,1 0, Q ,8 91,0 9,0 5,4 0,5 1,4 1, ,4 97,0 3,0 1,9 0,3 0,1 0,4 Q ,3 90,9 9,1 5,5 0,4 1,4 1, ,6 96,9 3,1 1,9 0,3 0,1 0,4 Q ,0 90,6 9,4 5,7 0,5 1,5 1, ,5 96,7 3,3 2,0 0,3 0,1 0,4 Q ,9 90,9 9,1 5,6 0,4 1,5 1, ,8 96,8 3,2 2,0 0,3 0,1 0, Q1 (p) 4 946,5 89,8 10,2 6,1 0,5 1,5 1, ,3 96,6 3,4 2,0 0,3 0,1 0,6 By non-euro area residents ,8 46,9 53,1 35,6 1,8 3,6 9,4 664,3 51,0 49,0 32,1 2,1 2,2 9, ,0 46,7 53,3 35,8 2,1 3,2 9,5 680,9 55,4 44,6 28,9 1,5 2,2 9, Q ,6 46,9 53,1 35,2 2,4 2,9 9,7 733,4 54,6 45,4 29,4 1,5 2,0 9,2 Q ,1 45,8 54,2 36,0 2,4 3,1 9,5 750,8 52,5 47,5 30,6 1,5 2,3 9,9 Q ,2 46,8 53,2 34,3 2,5 3,0 9,7 798,9 51,9 48,1 31,1 1,8 2,0 9,9 Q ,4 46,2 53,8 35,4 2,7 2,8 10,0 798,6 51,9 48,1 32,0 1,7 2,2 9, Q1 (p) 2 403,2 47,4 52,6 34,4 2,8 2,6 9,7 842,8 52,1 47,9 32,6 1,3 2,1 9,0 2. Debt securities issued by euro area MFIs All Euro 3) Non-euro currencies currencies (outstanding Total amount) USD JPY CHF GBP ,0 85,4 14,6 7,9 1,5 1,7 2, ,9 84,6 15,4 7,6 1,7 1,9 2, Q ,0 83,4 16,6 8,2 1,7 1,9 2,9 Q ,7 82,4 17,6 9,0 1,8 1,9 3,0 Q ,3 81,9 18,1 9,0 1,8 2,0 3,2 Q ,7 81,2 18,8 9,6 1,8 1,9 3, Q1 (p) 4 203,8 81,2 18,8 9,6 1,8 1,9 3,2 Source: ECB. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) For non-euro area residents, the term MFIs refers to institutions of a similar type to euro area MFIs. 3) Including items expressed in the national denominations of the euro. S22 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e ECB December 2005 S 41

128 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2. 8 Va l u t a f ö r d e l n i n g a v v i s s a p o s t e r i M F I : s b a l a n s r ä k n i n g 1 ) (procent av totalsumman; utestående belopp i miljarder euro; vid periodens slut) 3. Lån Alla valutor (utestående belopp) MFI 2) Icke-MFI Euro 3) Andra valutor Alla Euro 3) Andra valutor valutor Totalt (utestående Totalt USD JPY CHF GBP USD JPY CHF GBP belopp) Till hemmahörande i euroområdet Till hemmahörande utanför euroområdet 4. Innehav av andra värdepapper än aktier Alla valutor (utestående belopp) Utgivna av MFI 2) Utgivna av icke-mfi Euro 3) Andra valutor Alla Euro 3) Andra valutor valutor Totalt (utestående Totalt USD JPY CHF GBP USD JPY CHF GBP belopp) Utgivna av hemmahörande i euroområdet Utgivna av hemmahörande utanför euroområdet Källa: ECB. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) När det gäller hemmahörande utanför euroområdet används termen MFI som beteckning för institut som liknar euroområdets MFI. 3) Inbegripet poster uttryckta i eurons nationella valutaenheter. 42 ECB S December 2005 ECB Juni 2006 S 23

129 E U R O A R E A S T A T I S T I C S M o n e y, b a n k i n g a n d i n v e s t m e n t f u n d s 2. 8 C u r r e n c y b r e a k d o w n o f s e l e c t e d M F I b a l a n c e s h e e t i t e m s 1 ) (percentages of total; outstanding amounts in EUR billions; end of period) 3. Loans MFIs 2) Non-MFIs All Euro 3) Non-euro currencies All Euro 3) Non-euro currencies currencies currencies (outstanding Total (outstanding Total amount) amount) USD JPY CHF GBP USD JPY CHF GBP To euro area residents , ,3 96,5 3,5 1,6 0,3 1,2 0, , ,5 96,6 3,4 1,4 0,2 1,3 0, Q , ,8 96,5 3,5 1,5 0,2 1,3 0,4 Q , ,8 96,4 3,6 1,6 0,2 1,3 0,4 Q , ,1 96,3 3,7 1,6 0,2 1,3 0,4 Q , ,3 96,3 3,7 1,6 0,2 1,3 0, Q1 (p) 4 656, ,6 96,3 3,7 1,7 0,2 1,2 0,5 To non-euro area residents ,2 50,2 49,8 29,3 4,7 2,5 9,2 575,7 38,8 61,2 43,6 2,4 4,6 7, ,2 51,4 48,6 29,9 3,7 2,2 8,7 632,5 42,2 57,8 40,1 2,6 4,5 7, Q ,8 51,8 48,2 29,2 3,4 2,1 9,2 672,7 41,8 58,2 42,1 1,4 4,3 7,1 Q ,4 49,3 50,7 31,0 4,2 2,0 9,0 710,1 41,0 59,0 43,1 1,1 4,4 7,2 Q ,8 49,3 50,7 29,5 4,3 2,0 10,1 742,5 40,1 59,9 42,4 1,6 3,9 8,4 Q ,6 48,5 51,5 30,5 4,3 2,0 10,1 761,6 38,2 61,8 43,6 1,8 4,2 8, Q1 (p) 1 838,4 49,9 50,1 30,2 3,5 2,2 9,4 772,5 39,2 60,8 43,6 1,6 3,9 8,2 4. Holdings of securities other than shares Issued by MFIs 2) Issued by non-mfis All Euro 3) Non-euro currencies All Euro 3) Non-euro currencies currencies currencies (outstanding Total (outstanding Total amount) amount) USD JPY CHF GBP USD JPY CHF GBP Issued by euro area residents ,6 95,5 4,5 1,7 0,3 0,9 1, ,3 98,0 2,0 1,0 0,5 0,3 0, ,6 95,8 4,2 1,8 0,3 0,5 1, ,1 98,2 1,8 0,9 0,5 0,1 0, Q ,5 95,4 4,6 2,1 0,4 0,4 1, ,7 98,3 1,7 0,9 0,4 0,1 0,3 Q ,5 95,5 4,5 2,1 0,3 0,4 1, ,8 98,2 1,8 1,0 0,4 0,1 0,3 Q ,2 95,5 4,5 2,0 0,3 0,4 1, ,4 98,1 1,9 1,0 0,3 0,1 0,4 Q ,0 95,8 4,2 2,0 0,3 0,4 1, ,8 97,9 2,1 1,1 0,3 0,1 0, Q1 (p) 1 570,4 95,6 4,4 2,0 0,2 0,4 1, ,3 97,8 2,2 1,1 0,3 0,2 0,6 Issued by non-euro area residents ,9 45,1 54,9 30,6 1,2 4,9 15,4 355,5 45,8 54,2 31,1 5,8 5,8 6, ,3 50,3 49,7 28,6 1,0 0,5 17,0 410,4 44,8 55,2 30,5 8,6 0,7 9, Q1 359,5 48,9 51,1 30,3 1,0 0,5 16,6 438,4 43,8 56,2 32,7 7,2 0,8 9,1 Q2 397,4 47,9 52,1 30,3 0,8 0,5 17,8 477,3 41,1 58,9 34,0 7,9 0,8 9,9 Q3 407,2 49,5 50,5 29,1 0,8 0,6 17,0 489,2 40,2 59,8 36,0 6,1 0,9 11,1 Q4 401,9 48,7 51,3 29,8 0,8 0,6 16,5 541,2 36,1 63,9 36,3 8,6 0,8 12, Q1 (p) 433,1 50,9 49,1 27,8 0,8 0,5 16,5 567,2 38,1 61,9 35,3 7,0 0,8 13,3 Source: ECB. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) For non-euro area residents, the term MFIs refers to institutions of a similar type to euro area MFIs. 3) Including items expressed in the national denominations of the euro. E ECBC B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 43 S23

130 2. 9 A g g r e g e r a d b a l a n s r ä k n i n g f ö r i n v e s t e r i n g s f o n d e r i e u r o o m r å d e t 1 ) (miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut) 1. Tillgångar Totalt Inlåning Innehav av andra värdepapper än aktier Innehav av aktier/andra Totalt Upp till 1 år Mer än 1 år ägarandelar Innehav av fondandelar Anläggningstillgångar Andra tillgångar Skulder Totalt Inlåning och upptagna lån Fondandelar Andra skulder Totala tillgångar/skulder fördelade på investeringspolicy och typ av investerare Totalt Fonder fördelade på investeringspolicy Fonder fördelade på typ av investerare Aktiefonder Blandfonder Obligationsfonder Fastighetsfonder Andra fonder Allmänna fonder Särskilda investeringsfonder D 1 4 I n v e s t e r i n g s f o n d e r s t o t a l a t i l l g å n g a r (miljarder euro) Aktiefonder Räntefonder Blandfonder Fastighetsfonder Källa: ECB. 1) Exklusive penningmarknadsfonder. För närmare information, se Allmänna anmärkningar. 44 ECB S 24Juni December

131 2. 9 A g g r e g a t e d b a l a n c e s h e e t o f e u r o a r e a i n v e s t m e n t f u n d s 1 ) (EUR billions; outstanding amounts at end of period) 1. Assets Total Deposits Holdings of securities Holdings Holdings of Fixed Other other than shares of shares/ investment assets assets other fund shares Total Up to Over equity 1 year 1 year Q ,2 266, ,9 78, , ,8 325,6 155,4 172,2 Q ,2 260, ,4 78, , ,1 342,2 158,5 195, Q ,7 287, ,2 79, , ,5 371,3 163,1 218,8 Q ,0 295, ,6 91, , ,7 412,1 167,5 249,2 Q ,9 302, ,7 101, , ,5 454,0 171,6 282,2 Q4 (p) 4 793,3 291, ,7 109, , ,6 498,5 176,0 286,5 2. Liabilities Total Deposits and Investment Other loans taken fund shares liabilities Q ,2 53, ,7 143,9 Q ,2 53, ,6 157, Q ,7 61, ,9 198,2 Q ,0 58, ,4 219,8 Q ,9 60, ,9 218,6 Q4 (p) 4 793,3 61, ,3 211,4 3. Total assets/liabilities broken down by investment policy and type of investor Total Funds by investment policy Funds by type of investor Equity Bond Mixed Real estate Other General Special funds funds funds funds funds public investors funds funds Q ,2 798, ,2 916,5 196,2 565, ,4 948,9 Q ,2 836, ,7 941,4 196,8 616, ,9 979, Q ,7 864, ,7 984,4 201,1 722, , ,3 Q , , , ,1 207,1 488, , ,3 Q , , , ,1 213,2 541, , ,4 Q4 (p) 4 793, , , ,9 215,8 590, , ,2 C 1 4 T o t a l a s s e t s o f i n v e s t m e n t f u n d s (EUR billions) 2000 equity funds bond funds mixed funds real estate funds Source: ECB. 1) Other than money market funds. For further details, see the General notes. S24 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e ECB December 2005 S 45

132 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder T i l l g å n g a r h o s e u r o o m r å d e t s i n ve s t e r i n g s f o n d e r, f ö r d e l a t p å i nve s t e r i n g s p o l i c y o c h t y p av i nve s t e r a r e (miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut) 1. Fonder fördelat på investeringspolicy Totalt Inlåning Innehav av andra värdepapper än aktier Totalt Upp till 1 år Över 1 år Innehav av aktier/andra ägarandelar Innehav av fondandelar Anläggningstillgångar Andra tillgångar Aktiefonder Obligationsfonder Blandfonder Fastighetsfonder 2. Fonder fördelat på typ av investerare Totalt Inlåning Innehav av andra värdepapper än aktier Innehav av aktier/andra ägarandelar Innehav av fondandelar Anläggningstillgångar Andra tillgångar Allmänna fonder Särskilda investeringsfonder Källa: ECB. 46 ECB S December 2005 ECB Juni 2006 S 25

133 E U R O A R E A S T A T I S T I C S M o n e y, b a n k i n g a n d i n v e s t m e n t f u n d s A s s e t s o f e u r o a r e a i n v e s t m e n t f u n d s b r o k e n d o w n b y i n v e s t m e n t p o l i c y a n d t y p e o f i n v e s t o r (EUR billions; outstanding amounts at end of period) 1. Funds by investment policy Total Deposits Holdings of securities Holdings Holdings of Fixed Other other than shares of shares/ investment assets assets other fund shares Total Up to Over equity 1 year 1 year Equity funds 2004 Q3 798,9 34,0 35,8 4,0 31,8 673,2 28,7-27,2 Q4 836,8 30,9 37,0 4,1 32,9 705,8 32,2-30, Q1 864,6 33,8 37,0 4,0 33,0 729,9 33,3-30,6 Q ,2 45,0 41,6 4,5 37,1 936,5 40,0-34,1 Q ,8 48,3 43,4 4,9 38, ,8 52,4-35,9 Q4 (p) 1 339,7 52,2 45,9 5,7 40, ,5 60,3-34,9 Bond funds 2004 Q ,2 87, ,4 42,4 964,0 34,4 28,8-54,5 Q ,7 84, ,9 43,6 977,3 39,9 29,4-64, Q ,7 97, ,0 44, ,2 39,4 34,5-68,0 Q ,1 110, ,4 58, ,1 38,4 40,1-91,7 Q ,9 110, ,1 67, ,1 38,4 43,8-100,2 Q4 (p) 1 539,1 100, ,9 67, ,2 38,6 46,3-101,0 Mixed funds 2004 Q3 916,5 57,0 375,0 23,7 351,3 291,9 142,2 0,3 50,1 Q4 941,4 55,2 375,4 21,8 353,5 304,9 149,7 0,3 55, Q1 984,4 61,1 388,4 22,5 365,9 315,0 155,3 0,2 64,5 Q ,1 65,5 418,3 21,2 397,0 277,6 170,1 0,2 79,4 Q ,1 67,0 426,0 21,7 404,3 301,2 185,5 0,2 91,3 Q4 (p) 1 107,9 60,9 439,7 26,8 412,9 315,5 201,9 0,1 89,8 Real estate funds 2004 Q3 196,2 15,5 9,2 0,7 8,5 0,8 8,1 154,0 8,7 Q4 196,8 15,7 7,6 0,7 6,9 1,0 7,5 156,3 8, Q1 201,1 14,3 8,4 0,7 7,7 1,1 7,5 160,8 9,0 Q2 207,1 14,0 8,2 0,8 7,5 1,1 7,5 167,1 9,0 Q3 213,2 15,2 8,8 1,2 7,6 1,3 8,1 171,0 8,7 Q4 (p) 215,8 14,2 7,8 1,5 6,3 1,4 6,9 175,1 10,4 2. Funds by type of investor Total Deposits Holdings of Holdings of Holdings of Fixed Other securities shares/ investment assets assets other than other fund shares shares equity General public funds 2004 Q ,4 221, ,9 939,0 249,8 133,4 143,7 Q ,9 217, ,4 999,7 261,0 137,5 157, Q ,4 241, , ,3 285,7 141,1 180,2 Q ,6 247, , ,1 313,6 144,8 207,3 Q ,5 251, , ,8 353,3 146,5 237,4 Q4 (p) 3 663,0 244, , ,1 380,9 150,1 237,8 Special investors funds 2004 Q3 948,9 44,9 537,0 240,8 75,8 22,0 28,5 Q4 979,2 42,6 545,0 251,4 81,2 21,0 37, Q ,3 46,1 557,8 267,1 85,6 22,0 38,6 Q ,3 48,2 576,5 280,6 98,5 22,8 41,9 Q ,4 51,3 600,7 301,7 100,8 25,2 44,8 Q4 (p) 1 130,2 47,8 571,8 318,4 117,6 25,9 48,7 Source: ECB. ECBE C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 47 S25

134 3 F I N A N S I E L L A O C H I C K E - F I N A N S I E L L A R Ä K E N S K A P E R 3. 1 D e n i c k e - f i n a n s i e l l a s e k t o r n s v i k t i g a s t e f i n a n s i e l l a t i l l g å n g a r (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp vid periodens slut, transaktioner under perioden) Totalt Sedlar och mynt samt inlåning Memo: Inlåning Totalt Sedlar och mynt Inlåning från den icke-finansiella sektorn exklusive staten hos MFI i euroområdet Inlåning hos från icke- MFI hos banker Med uppsägningstid Repor icke-mfi utanför euroorådet Totalt Dagslån Med överenskommen löptid Statlig inlåning hos MFI i euroområdet Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter Andra värdepapper än aktier Aktier 1) Försäkringstekniska reserver Totalt Kortfristiga Långfristiga Totalt Noterade aktier Fondandelar Totalt Hushållens Andelar i penningmarknadsfonder nettofordran i livförsäkringsreserver och pensionsfonder Förskottsbetalning av försäkringspremier och reserver för utestående fordringar Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter Källa: ECB. 1) Undantaget onoterade aktier. 48 ECB S 26Juni December

135 3 F I N A N C I A L A N D N O N - F I N A N C I A L A C C O U N T S 3. 1 M a i n f i n a n c i a l a s s e t s o f n o n - f i n a n c i a l s e c t o r s (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts at end of period, transactions during the period) Total Currency and deposits Memo: deposits of Total Currency Deposits of non-financial sectors other than central government Deposits of Deposits with non-mfis with euro area MFIs central non-mfis with banks government outside the Total Overnight With agreed Redeemable Repos with euro euro area maturity at notice area MFIs Outstanding amounts 2004 Q , ,5 383, , , , ,1 82,8 204,1 319,6 354,7 Q , ,4 413, , , , ,7 88,2 162,4 332,4 336, Q , ,0 408, , , , ,0 78,5 187,4 326,3 371,9 Q , ,4 430, , , , ,1 77,7 211,5 334,1 369,0 Q , ,0 439, , , , ,5 77,6 182,4 339,4 396,6 Q , ,1 467, , , , ,0 80,3 173,6 353,7 392,3 Transactions 2004 Q3 126,9 29,8 11,3 24,8 4,6 5,5 11,3 3,4-19,7 13,3 11,0 Q4 157,1 163,1 30,2 159,4 65,2 49,9 38,9 5,4-41,7 15,2-16, Q1 156,0 14,0-5,2-4,0 7,4-17,4 15,7-9,7 25,0-1,8 26,7 Q2 301,9 168,1 22,3 111,0 111,0-10,1 11,0-0,9 24,1 10,7-9,5 Q3 96,4 4,2 8,7 16,4-7,4 19,5 4,4-0,1-29,4 8,4 14,2 Q4 301,3 209,2 28,1 170,1 119,2 34,3 14,2 2,4-8,9 19,9-5,7 Growth rates 2004 Q3 4,7 6,0 18,8 4,4 8,1-1,1 6,2-8,5 10,7 16,4 5,8 Q4 4,8 6,2 17,4 5,1 7,1 1,6 6,2 3,6 3,9 12,2 3, Q1 4,8 6,0 16,4 5,1 7,9 1,5 5,6-3,3 1,7 10,9 5,1 Q2 4,6 6,1 15,7 5,5 9,0 1,8 4,9-2,1-5,5 12,1 3,5 Q3 4,4 5,6 14,6 5,4 8,4 2,7 4,5-6,3-10,8 10,2 4,3 Q4 5,1 6,2 13,0 5,4 10,6 1,7 2,8-9,3 6,7 11,2 7,6 Securities other than shares Shares 1) Insurance technical reserves Total Short-term Long-term Total Quoted Mutual fund Total Net equity of Prepayments shares shares Money households in of insurance market life insurance premiums fund reserves and and reserves shares/units pension fund for outstanding reserves claims Outstanding amounts 2004 Q ,0 240, , , , ,4 421, , ,9 378,9 Q ,5 260, , , , ,6 405, , ,4 382, Q ,7 255, , , , ,8 411, , ,4 391,0 Q ,8 256, , , , ,2 408, , ,5 393,5 Q ,7 251, , , , ,5 409, , ,1 397,6 Q ,6 240, , , , ,9 399, , ,6 400,9 Transactions 2004 Q3 20,5 9,8 10,7 14,8 7,4 7,4-3,2 61,8 58,0 3,8 Q4-6,3 3,2-9,5-62,6-51,6-10,9-16,4 62,9 59,8 3, Q1 31,2-5,5 36,7 36,8 1,8 35,0 6,3 74,0 65,1 9,0 Q2 25,8 2,0 23,8 37,8 19,6 18,3-1,0 70,2 67,5 2,7 Q3-5,8 0,4-6,1 26,3-8,6 34,9 3,0 71,7 67,8 4,0 Q4 5,7-12,9 18,6 14,7 11,9 2,8-8,3 71,7 68,6 3,2 Growth rates 2004 Q3 1,2 11,2 0,3 2,6 3,0 2,3 0,1 6,6 6,8 5,3 Q4 3,8 31,4 0,8 1,4 1,1 1,7-1,6 6,7 6,8 5, Q1 4,6 15,4 3,2 1,4 0,9 1,9-3,3 6,5 6,6 5,5 Q2 3,6 4,1 3,5 0,7-1,1 2,5-3,4 6,6 6,8 5,0 Q3 2,2 0,0 2,5 1,0-1,9 3,9-1,9 6,8 7,0 5,0 Q4 2,8-6,2 4,2 2,8 1,1 4,6 0,0 6,9 7,0 4,9 Source: ECB. 1) Excluding unquoted shares. S26 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e ECB December 2005 S 49

136 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Finansiella och icke-fi nansiella räkenskaper 3. 2 D e n i c k e - f i n a n s i e l l a s e k t o r n s v i k t i g a s t e s k u l d e r (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp vid periodens slut, transaktioner under perioden) Totalt Utlåning av MFI och andra finansiella företag i euroområdet till Memo: utlåning Totalt Offentlig sektor Icke-finansiella företag Hushåll 1) av banker utanför Av MFI i euroområdet Totalt Kortfristiga Långfristiga Totalt Kortfristiga Långfristiga Totalt Kortfristiga Långfristiga euroomådet till icke- MFI Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter Andra värdepapper än aktier som emitterats av Totalt Offentlig sektor Icke-finansiella företag Totalt Kort fristiga Långfristiga Totalt Kort fristiga Långfristiga Noterade aktier emitterade av ickefinansiella företag Den offentlig a sektorns skulder i form av inlåning Ickefinansiella företags pensionsfondsreserver Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter Källa: ECB. 1) Inklusive hushållens ideella organisationer. 50 ECB S December 2005 ECB Juni 2006 S 27

137 E U R O A R E A S T A T I S T I C S F i n a n c i a l a n d n o n - f i n a n c i a l a c c o u n t s 3. 2 M a i n l i a b i l i t i e s o f n o n - f i n a n c i a l s e c t o r s (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts at end of period, transactions during the period) Total Loans taken from euro area MFIs and other financial corporations by Memo: loans Total General government Non-financial corporations Households 1) taken from outside the Taken from Total Short-term Long-term Total Short-term Long-term Total Short-term Long-term euro area by euro area non-mfis MFIs Outstanding amounts 2004 Q , , ,3 930,7 90,1 840, , , , ,5 287, ,7 426,2 Q , , ,7 929,7 80,8 848, , , , ,4 292, ,2 435, Q , , ,9 924,3 77,4 846, , , , ,1 292, ,0 451,3 Q , , ,2 924,3 82,2 842, , , , ,6 302, ,0 518,3 Q , , ,6 933,6 87,5 846, , , , ,4 300, ,3 527,8 Q , , ,6 947,2 79,9 867, , , , ,2 306, ,6 587,6 Transactions 2004 Q3 142,1 80,9 86,1-5,2-1,4-3,8 4,9-11,3 16,1 81,2-2,6 83,8 2,0 Q4 106,9 147,6 139,7 1,9-9,2 11,1 58,1 23,1 35,1 87,5 5,8 81,7 1, Q1 229,3 89,9 87,2-6,2-3,4-2,7 31,1 5,9 25,1 65,0 0,7 64,3 7,6 Q2 333,1 202,7 186,2-0,6 4,8-5,4 90,1 40,6 49,5 113,1 10,4 102,7 60,9 Q3 216,3 132,0 139,0 9,6 5,3 4,2 26,5-16,3 42,8 95,9-2,5 98,5 23,4 Q4 280,7 267,3 222,0 13,2-7,3 20,5 139,0 42,6 96,4 115,2 6,7 108,5 46,1 Growth rates 2004 Q3 4,4 4,9 5,7 1,0 24,0-1,0 2,3-1,3 4,0 8,3 0,9 8,9 5,5 Q4 4,3 5,1 5,9-0,9-1,7-0,8 3,4 2,0 4,0 8,1 1,9 8,6 2, Q1 4,5 5,5 6,0-2,0-10,1-1,1 4,5 3,1 5,2 8,2 3,9 8,5 1,7 Q2 4,7 6,0 6,6-1,1-10,1-0,1 4,9 4,9 4,9 8,5 4,9 8,8 16,7 Q3 5,1 6,5 7,2 0,5-2,8 0,9 5,5 4,5 5,9 8,7 5,0 9,0 21,9 Q4 5,9 7,7 8,1 1,7-0,7 2,0 7,6 6,1 8,2 9,2 5,2 9,5 31,7 Securities other than shares issued by Quoted Deposit Pension shares liabilities of fund Total General government Non-financial corporations issued by general reserves of non-financial government non- Total Short-term Long-term Total Short-term Long-term corporations financial corporations Outstanding amounts 2004 Q , ,4 615, ,9 654,4 225,5 428, ,8 250,8 297,7 Q , ,9 590, ,0 651,7 221,3 430, ,4 257,9 300, Q , ,9 601, ,6 663,4 235,5 428, ,6 248,1 303,7 Q , ,3 622, ,5 677,8 240,7 437, ,6 259,9 307,0 Q , ,8 610, ,1 679,1 237,2 441, ,2 263,0 310,4 Q , ,5 586, ,9 670,7 235,6 435, ,1 278,2 313,3 Transactions 2004 Q3 47,1 39,8 0,7 39,2 7,3-3,4 10,7 6,3 4,6 3,2 Q4-54,3-44,9-25,2-19,7-9,4-7,3-2,1 2,8 6,8 4, Q1 140,4 123,7 9,1 114,7 16,7 15,4 1,3 4,8-8,5 2,8 Q2 117,0 111,3 22,7 88,5 5,7 5,0 0,7-1,7 11,9 3,3 Q3-1,4-1,6-12,0 10,5 0,2-3,6 3,7 79,3 3,1 3,4 Q4-23,5-20,5-24,0 3,5-3,0-4,4 1,4 19,9 13,9 3,1 Growth rates 2004 Q3 5,2 5,2 6,7 5,0 5,2 12,7 1,8 0,5 7,2 4,9 Q4 4,8 5,2 6,2 5,1 2,0 8,4-1,0 0,5 8,2 4, Q1 4,8 4,8 1,0 5,3 5,6 8,4 4,1 0,6 4,3 4,5 Q2 4,7 5,0 1,2 5,5 3,1 4,3 2,5 0,4 6,0 4,5 Q3 3,8 4,0-0,9 4,7 2,0 4,2 0,9 3,1 5,3 4,5 Q4 4,3 4,5-0,7 5,2 3,0 5,6 1,6 3,4 7,9 4,2 Source: ECB. 1) Including non-profit institutions serving households. ECBE C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 51 S27

138 3. 3 F ö r s ä k r i n g s f ö r e t a g s o c h p e n s i o n s i n s t i t u t s v i k t i g a s t e f i n a n s i e l l a t i l l g å n g a r o c h s k u l d e r (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp vid periodens slut, transaktioner under perioden) Viktigaste finansiella tillgångar Totalt Inlåning hos MFI i euroområdet Utlåning Andra värdepapper än aktier Totalt Dagslån Med överenskommen löptid Med uppsägningstid Totalt Repor Totalt Kortfristig Långfristig Kortfristiga Långfristiga Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter Viktigaste finansiella tillgångar Viktigaste skulder Totalt Noterade aktier Aktier 1) Fondandelar Andelar i penningmarknadsfonder Förskottsbetalning av försäkringspremier och reserver för utestående fordringar Totalt Utlåning av MFI och andra finansiella företag i euroområdet Totalt Från MFI euroområdet Andra värdepapper än aktier Noterade aktier Totalt Försäkringstekniska reserver Hushållens nettofordran i livförsäkringsreserver och pensionsfondsreserver Förskottsbetalning av försäkringspremier och reserver för utestående fordringar Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter Källa: ECB. 1) Undantaget onoterade aktier. 52 ECB S 28Juni December

139 3. 3 M a i n f i n a n c i a l a s s e t s a n d l i a b i l i t i e s o f i n s u r a n c e c o r p o r a t i o n s a n d p e n s i o n f u n d s (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts at end of period, transactions during the period) Main financial assets Total Deposits with euro area MFIs Loans Securities other than shares Total Overnight With agreed Redeemable Repos Total Short-term Long-term Total Short-term Long-term maturity at notice Outstanding amounts 2004 Q ,0 573,6 61,5 489,8 2,3 20,0 369,9 64,0 305, ,2 67, ,5 Q ,5 583,2 59,2 500,8 2,5 20,8 361,4 63,4 297, ,6 80, , Q ,0 597,0 65,7 508,8 2,7 19,8 359,9 64,0 295, ,5 78, ,2 Q ,8 595,7 61,2 511,3 2,7 20,5 354,6 65,6 288, ,5 78, ,4 Q ,0 602,9 60,0 517,7 2,7 22,4 360,2 71,4 288, ,9 75, ,5 Q ,4 612,6 67,8 521,6 2,6 20,6 362,9 77,4 285, ,7 79, ,0 Transactions 2004 Q3 51,1 8,2 1,6 7,8-0,1-1,1-0,2-0,2 0,0 27,0-0,4 27,4 Q4 61,7 9,9-1,7 10,6 0,2 0,7-8,6-0,6-8,0 49,3 3,4 45, Q1 86,4 12,5 6,4 6,9 0,2-1,0-3,3 0,9-4,3 50,7-1,6 52,3 Q2 54,9-2,1-5,3 2,2 0,2 0,8-5,5 1,6-7,1 36,9-1,1 38,1 Q3 76,6 7,2-1,2 6,4 0,1 1,9 1,1 1,3-0,2 33,0-2,8 35,8 Q4 62,3 8,7 7,4 3,1 0,0-1,9 0,9 5,5-4,7 43,2 3,4 39,8 Growth rates 2004 Q3 6,9 7,5 6,8 7,7-12,8 6,7 5,2-0,5 6,4 9,9 3,0 10,2 Q4 6,1 7,4 1,2 8,2-12,0 7,8-0,2 3,0-0,8 9,6 8,9 9, Q1 5,8 6,8 2,2 8,3-11,6-10,5-3,5 1,8-4,6 9,5 3,4 9,8 Q2 6,3 5,1 1,8 5,7 23,8-3,0-4,8 2,7-6,3 10,2 0,4 10,6 Q3 6,8 4,8-2,8 5,3 30,1 12,0-4,4 5,0-6,4 10,3-3,1 10,9 Q4 6,6 4,5 12,5 3,7 18,4-0,8-1,9 14,7-5,4 9,5-2,6 10,1 Main financial assets Main liabilities Shares 1) Prepayments Total Loans taken from Securities Quoted Insurance technical reserves of insurance euro area MFIs other than shares Total Quoted Mutual premiums and other financial shares Total Net equity Prepayments shares fund Money and reserves corporations of households of insurance shares market for in life premiums fund outstanding Total insurance and reserves shares/ claims Taken from reserves for units euro area and pension outstanding MFIs fund reserves claims Outstanding amounts 2004 Q ,9 657,9 735,0 62,2 127, ,0 90,7 52,5 21,1 186, , ,1 589,7 Q ,9 688,7 751,2 67,4 128, ,7 79,5 48,6 21,2 207, , ,7 593, Q ,5 716,5 787,0 67,1 132, ,3 90,1 58,2 21,4 220, , ,4 606,0 Q ,8 747,4 829,4 87,2 134, ,0 92,8 63,8 21,5 223, , ,8 609,5 Q ,5 816,0 867,5 88,1 136, ,8 92,4 65,2 22,2 251, , ,1 586,9 Q ,5 833,5 888,0 80,8 138, ,8 66,3 64,6 22,2 285, , ,5 627,9 Transactions 2004 Q3 14,0 9,2 4,8-0,6 2,1 61,3 1,7-1,1-1,9 2,1 59,5 53,9 5,6 Q4 10,0 2,7 7,3 5,1 1,1 43,3-11,0-3,6 0,0 0,1 54,3 50,5 3, Q1 23,0 5,5 17,6-0,2 3,5 83,1 9,7 8,6 0,6 0,0 72,7 60,2 12,6 Q2 23,6 1,4 22,2 6,7 2,0 72,6 2,8 5,5 0,0 0,5 69,3 65,6 3,7 Q3 32,9 16,5 16,4 1,0 2,4 73,8-0,4 1,4 0,5 1,1 72,6 65,9 6,7 Q4 8,0-10,0 18,0-8,2 1,6 76,9-0,5-0,6 0,1 4,6 72,7 66,6 6,2 Growth rates 2004 Q3 4,3 2,2 6,2 3,0-0,7 6,4 6,1 17,5 0,2 4,8 6,5 6,8 4,5 Q4 3,1 1,3 4,8 4,8 6,1 6,2 5,5 36,9-9,1 1,6 6,5 6,8 4, Q1 3,6 2,2 4,8 6,4 6,3 6,0 5,4 23,7-6,5 1,2 6,3 6,6 4,7 Q2 5,1 2,8 7,1 17,4 6,9 6,2 3,5 17,6-5,6 1,4 6,5 6,9 4,4 Q3 6,4 4,0 8,6 20,3 7,1 6,4 1,2 22,8 5,4 0,9 6,8 7,2 4,5 Q4 6,1 1,9 9,9-1,1 7,4 7,0 14,5 30,8 6,2 3,0 7,1 7,4 4,9 Source: ECB. 1) Excluding unquoted shares. S28 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e ECB December 2005 S 53

140 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Finansiella och icke-fi nansiella räkenskaper 3. 4 Å r l i g t s p a r a n d e, i n v e s t e r i n g a r o c h f i n a n s i e r i n g (miljarder euro, om inget annat anges) 1. Alla sektorer i euroområdet Nettoförvärv av icke-finansiella tillgångar Nettoförvärv av finansiella tillgångar Totalt Fasta bruttoinvesteringar Kapitalförslitning Lagerförändringar Ickeproducerade tillgångar Totalt Monetärt guld och SDR Sedlar, mynt och inlåning Andra värdepapper än aktier 2) Lån Aktier och andra ägarandelar Försäkringstekniska reserver Andra investeringar (netto) 3) Förändring i nettovärde 4) Nettoförändring av skulder Totalt Bruttosparande Kapitalförslitning Mottagna kapitaltransfereringar, netto Totalt Sedlar, mynt och inlåning Andra värdepapper än aktier 2) Lån Aktier och andra ägarandelar Försäkringstekniska reserver Icke-finansiella företag Nettoförvärv av icke-finansiella tillgångar Nettoförvärv av finansiella tillgångar Förändring i nettovärde 4) Nettoförändring av skulder 3. Hushåll 5) Nettoförvärv av icke-finansiella tillgångar Nettoförvärv av finansiella tillgångar Förändring i nettovärde 4) Nettoförändring av skulder Försäkringstekniska reserver Totalt Totalt Totalt Totalt Disponibel Bruttosparande Lån inkomst, brutto Fasta bruttoinvesteringar Kapitalförslitning Sedlar, mynt och inlåning Andra värdepapper än aktier 2) Aktier och andra ägarandelar Memo: Totalt Totalt Totalt Totalt Fasta brutto in - vest eringar Kapitalförslitning Sedlar, mynt och inlåning Andra värdepapper än aktier 2) Lån Aktier och andra ägarandelar Bruttosparande Andra värdepapper än aktier 2) Lån Aktier och andra ägarandelar Bruttosparkvot 6) Källa: ECB. 1) Inklusive nettoförvärv av värdeföremål. 2) Exklusive finansiella derivat. 3) Finansiella derivat, övriga tillgångar/skulder. 4) Till följd av sparande och mottagna kapitaltransfereringar, netto, minus kapitalförslitning (-). 5) Inbegripet hushållens ideella organisationer. 6) Bruttosparande dividerat med disponibel inkomst, brutto, samt nettoökning av fordringar på pensionsfondsreserver. 54 ECB S December 2005 ECB Juni 2006 S 29

141 E U R O A R E A S T A T I S T I C S F i n a n c i a l a n d n o n - f i n a n c i a l a c c o u n t s 3. 4 A n n u a l s a v i n g, i n v e s t m e n t a n d f i n a n c i n g (EUR billions, unless otherwise indicated) 1. All sectors in the euro area Net acquisition of non-financial assets Net acquisition of financial assets Total Gross fixed Consumption Changes Non- Total Monetary Currency Securities Loans Shares Insurance Other capital of fixed in inven- produced gold and and other than and other technical investment formation capital (-) tories 1) assets SDRs deposits shares 2) equity reserves (net) 3) , ,7-871,5 25,7 0, ,5-1,3 566,5 499,5 879, ,1 264,7 14, , ,0-927,2 36,3 0, ,1-1,3 369,1 334,9 797, ,6 251,4 23, , ,0-976,7 10,6 0, ,7 0,5 583,2 578,4 693,8 727,1 254,4-39, , , ,9-15,3 0, ,7-0,9 802,0 376,5 520,7 599,7 226,2 21, , , ,4-0,3 0, ,8-1,7 737,8 576,0 613,6 577,0 240,9 13, , , ,0 22,6-0, ,8-1, ,4 647,0 710,5 520,3 257,7 7,6 Changes in net worth 4) Net incurrence of liabilities Total Gross Consumption Net capital Total Currency and Securities Loans Shares and Insurance saving of fixed transfers deposits other than other equity technical capital (-) receivable shares 2) reserves , ,3-871,5 12, ,0 842,5 554,4 773,5 894,5 268, , ,7-927,2 12, ,1 507,7 474,0 903, ,7 256, , ,1-976,7 7, ,4 614,0 512,4 673,2 773,1 260, , , ,9 10, ,7 637,8 437,7 565,4 610,0 229, , , ,4 14, ,5 672,9 587,1 581,0 629,1 250, , , ,0 16, , ,9 684,5 548,1 506,5 259,5 2. Non-financial corporations Net acquisition of non-financial assets Net acquisition of financial assets Changes in net worth 4) Net incurrence of liabilities Total Total Total Total Gross fixed Consumption Currency Securities Loans Shares Gross Securities Loans Shares capital of fixed and other than and other saving other than and other formation capital (-) deposits shares 2) equity shares 2) equity ,5 728,5-489,2 619,9 29,9 79,6 187,4 319,4 96,6 529,8 780,8 46,8 433,4 289, ,8 803,4-524,2 938,4 68,2 68,5 244,2 543,7 83,4 557, ,8 70,3 632,6 521, ,6 821,3-554,9 623,3 106,5 45,6 183,2 234,3 95,6 587,9 807,3 104,1 381,0 310, ,8 810,8-576,9 408,8 24,9 22,1 65,5 256,7 123,2 639,8 505,3 17,8 268,5 206, ,6 814,5-592,0 378,0 91,2-26,0 150,5 202,1 116,3 663,2 480,2 72,5 210,4 183, ,8 850,6-614,2 267,5 83,5-48,6 85,2 164,9 156,0 714,6 366,3 16,8 165,9 170,5 3. Households 5) Net acquisition of non-financial assets Net acquisition of financial assets Changes in net worth 4) Net incurrence of liabilities Memo: Total Total Total Total Gross Gross Gross fixed Consumption Currency Securities Shares Insurance Gross Loans disposable saving capital of fixed and other than and other technical saving income ratio 6) formation capital (-) deposits shares 2) equity reserves ,1 427,4-232,9 472,0 116,6-60,7 190,4 250,0 400,9 608,5 270,3 268, ,0 14, ,4 445,2-245,1 422,5 78,7 28,8 119,8 245,5 392,7 612,0 231,3 229, ,0 13, ,8 443,9-257,6 433,2 168,1 59,4 35,7 234,2 435,9 675,6 182,1 180, ,4 14, ,9 455,4-267,9 493,2 219,6 16,2 0,1 216,3 458,1 719,0 221,0 218, ,2 14, ,1 465,1-278,6 531,0 217,5-45,6 92,3 240,0 470,7 735,9 250,4 248, ,7 14, ,5 491,4-291,9 601,6 237,3 62,8 18,9 246,4 485,9 761,9 318,1 315, ,9 14,7 Source: ECB. 1) Including net acquisition of valuables. 2) Excluding financial derivatives. 3) Financial derivatives and other accounts receivable/payable. 4) Arising from saving and net capital transfers receivable, after allowance for consumption of fixed capital (-). 5) Including non-profit institutions serving households. 6) Gross saving divided by gross disposable income and net increase in claims on pension funds reserves. E ECBC B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 55 S29

142 4 F I N A N S M A R K N A D E R 4. 1 Andra värdepapper än aktier, fördelat på urspr unglig löptid, emittentens hemvist och valuta (miljarder euro, om inget annat anges, flöden som transaktioner under månaden och utestående belopp ultimo perioden; nominella värden) Utestående belopp 1 Totalt i euro 1) 2 3 Bruttoemissioner Nettoemissioner Utestående belopp 4 5 Totalt 6 Av hemmahörande i euroområdet I euro Bruttoemissioner Nettoemissioner Utestående belopp 7 8 Bruttoemissioner Nettoemissioner I alla valutor 9 10 Säsongrensat 2) 11 Årliga ökningstakter Nettoemissioner 6-månadersförändring 12 Långfristiga D 15 Totala utestående belopp och bruttoemissioner av andra värdepapper än aktier av hemma hörande i euroområdet (miljarder euro) Totala bruttoemissioner (höger skala) Totala utestående belopp (vänster skala) Utestående belopp i euro (vänster skala) Källor: ECB och BIS (för emissioner av hemmahörande utanför euroområdet). 1) Andra värdepapper än aktier, denominerade i euro, som har emitterats av hemmahörande i och utanför euroområdet, totalt. 2) För information om hur ökningstakter beräknas, se Tekniska anmärkningar. 6-månadersförändringar är uppräknade till årstakt. 56 ECB S 30Juni December

143 4 F I N A N C I A L M A R K E T S 4. 1 S e c u r i t i e s, o t h e r t h a n s h a r e s, b y o r i g i n a l m a t u r i t y, r e s i d e n c y o f t h e i s s u e r a n d c u r r e n c y (EUR billions and period growth rates; seasonally adjusted; transactions during the month and end-of-period outstanding amounts; nominal values) Total in euro 1) By euro area residents In euro In all currencies Outstanding Gross issues Net issues Outstanding Gross issues Net issues Outstanding Gross issues Net issues Annual Seasonally adjusted 2) amounts amounts amounts growth rates 6-month Net issues growth rates Total 2005 Mar ,7 821,5 107, ,9 727,3 44, ,5 773,3 55,0 7,4 36,4 7,6 Apr ,8 861,7 56, ,8 814,6 84, ,8 861,1 101,1 7,8 85,8 8,6 May ,4 899,0 65, ,6 844,0 60, ,6 883,7 65,5 7,4 35,7 7,9 June , ,9 193, ,6 902,8 125, ,2 952,5 135,1 8,1 138,3 9,2 July ,2 818,5-23, ,5 762,7 2, ,5 804,1 5,9 7,6 2,9 8,1 Aug ,6 757,8 3, ,2 705,2-11, ,3 744,4-2,7 7,4 35,2 7,0 Sep ,7 893,6 100, ,5 786,8 37, ,7 828,0 46,4 7,4 45,8 7,2 Oct ,2 797,4 14, ,6 744,0 36, ,6 790,6 53,1 7,5 51,7 6,4 Nov ,3 801,5 79, ,3 734,4 62, ,9 779,4 76,7 7,6 77,5 7,2 Dec ,6 870,4 13, ,6 794,2-23, ,1 838,0-24,7 7,6 77,1 5, Jan ,9 974,8 55, ,6 930,4 84, ,1 982,9 101,6 7,6 63,7 7,1 Feb ,1 910,3 101, ,8 844,4 78, ,7 898,1 90,9 7,3 54,0 7,5 Mar , ,3 152, ,8 934,9 79, ,2 993,4 95,4 7,6 78,1 8,1 Long-term 2005 Mar ,9 204,2 75, ,7 164,6 50, ,3 185,0 58,4 8,2 48,4 8,7 Apr ,7 186,0 52, ,5 166,9 58, ,3 184,7 70,1 8,4 65,9 9,4 May 9 495,5 182,9 70, ,1 153,3 60, ,9 168,7 67,2 8,0 40,3 8,7 June 9 679,4 306,3 183, ,9 238,8 147, ,2 261,3 157,1 8,9 144,8 10,6 July 9 678,8 160,1-0, ,0 131,4-7, ,6 146,1-2,4 8,4-2,7 8,8 Aug ,5 86,9-4, ,9 63,8-16, ,1 77,3-9,3 8,1 22,0 7,4 Sep ,5 188,5 68, ,1 143,8 43, ,4 163,2 55,2 8,0 48,1 7,4 Oct ,1 166,4 32, ,6 137,4 18, ,8 159,3 31,6 8,0 41,7 6,7 Nov ,4 168,3 83, ,6 131,9 65, ,3 152,6 80,4 8,2 83,2 7,7 Dec ,2 178,1 41, ,7 146,9 25, ,0 165,7 27,6 8,3 75,8 6, Jan ,6 199,0 48, ,4 176,6 44, ,6 198,6 57,1 8,1 59,0 7,4 Feb ,6 208,8 82, ,9 170,2 59, ,2 195,8 72,1 7,6 39,7 7,8 Mar ,3 244,5 99, ,6 192,8 71, ,1 218,3 80,0 7,8 70,4 8,3 C 1 5 T o t a l o u t s t a n d i n g a m o u n t s a n d g r o s s i s s u e s o f s e c u r i t i e s, o t h e r t h a n s h a r e s, i s s u e d b y e u r o a r e a r e s i d e n t s (EUR billions) total gross issues (right-hand scale) total outstanding amounts (left-hand scale) outstanding amounts in euro (left-hand scale) Sources: ECB and BIS (for issues by non-euro area residents). 1) Total euro-denominated securities, other than shares, issued by euro area residents and non-euro area residents. 2) For the calculation of the growth rates, see the Technical notes. The 6-month growth rates have been annualised. S30 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e ECB December 2005 S 57

144 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Finansmarknader 4. 2 Andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, fördelat på emitterande sektor och typ av instrument ( m i l j a r d e r e u r o ; t r a n s a k t i o n e r u n d e r m å n a d e n o c h u t e s t å e n d e b e l o p p v i d p e r i o d e n s s l u t ; n o m i n e l l a v ä r d e n ) 1. Utestående belopp och bruttoemissioner Totalt MFI (inklusive Eurosystemet) Utestående belopp Icke-MFI Offentlig sektor Totalt MFI (inklusive Staten Eurosystemet) Ickemonetära finansiella företag Ickefinansiella företag Övrig offentlig sektor Bruttoemissioner Icke-MFI Offentlig sektor Ickemonetära finansiella företag Ickefinansiella företag Staten Övrig offentlig sektor Totalt Kortfristiga Långfristiga 1) Andel långfristiga med fast ränta Andel långfristiga med rörlig ränta Källa: ECB. 1) Kvarvarande skillnad mellan långfristiga räntebärande värdepapper, totalt, och långfristiga räntebärande värdepapper med fast och rörlig ränta beror på nollkupongobligationer och omvärderingseffekter. 58 ECB S December 2005 ECB Juni 2006 S 31

145 E U R O A R E A S T A T I S T I C S F i n a n c i a l m a r k e t s 4. 2 S e c u r i t i e s, o t h e r t h a n s h a r e s, i s s u e d b y e u r o a r e a r e s i d e n t s, b y s e c t o r o f t h e i s s u e r a n d i n s t r u m e n t t y p e (EUR billions ; transactions during the month and end-of-period outstanding amounts; nominal values) 1. Outstanding amounts and gross issues Outstanding amounts Gross issues Total MFIs Non-MFI corporations General government Total MFIs Non-MFI corporations General government (including (including Eurosystem) Non-monetary Non-financial Central Other Eurosystem) Non-monetary Non-financial Central Other financial corporations government general financial corporations government general corporations government corporations government Total Q Q Q Q Dec Jan Feb Mar Short-term Q Q Q Q Dec Jan Feb Mar Long-term 1) Q Q Q Q Dec Jan Feb Mar Of which long-term fixed rate Q Q Q Q Dec Jan Feb Mar Of which long-term variable rate Q Q Q Q Dec Jan Feb Mar Source: ECB. 1) The residual difference between total long-term debt securities and fixed and variable rate long-term debt securities consists of zero coupon bonds and revaluation effects. E ECBC B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 59 S31

146 4. 2 A n d r a v ä r d e p a p p e r ä n a k t i e r e m i t t e r a d e av h e m m a h ö r a n d e i e u r o o m r å d e t, f ö r d e l a t p å e m i t t e r a n d e s e k t o r o c h t y p av i n s t r u m e n t (miljarder euro, om inget annat anges; transaktioner under perioden; nominella värden) 2. Nettoemissioner Ej säsongrensat Säsongrensat Totalt MFI (inklusive Eurosystemet) Icke-MFI Offentlig sektor Staten Totalt MFI (inklusive Eurosystemet) Ickemonetära finansiella företag Ickefinansiella företag Övrig offentlig sektor Ickemonetära finansiella företag Icke-MFI Ickefinansiella företag Offentlig sektor Staten Övrig offentlig sekto Totalt Långfristiga D 1 6 N e t t o e m i s s i o n e r a v a n d r a v ä r d e p a p p e r ä n a k t i e r, s ä s o n g r e n s a t o c h e j s ä s o n g r e n s a t (miljarder euro, transaktioner under månaden, nominella värden) Nettoemissioner Nettoemissioner, säsongrensat Källa: ECB. 60 ECB S 32Juni December

147 4. 2 S e c u r i t i e s, o t h e r t h a n s h a r e s, i s s u e d b y e u r o a r e a r e s i d e n t s, b y s e c t o r o f t h e i s s u e r a n d i n s t r u m e n t t y p e (EUR billions unless otherwise indicated; transactions during the period; nominal values) 2. Net issues Non-seasonally adjusted Seasonally adjusted Total MFIs Non-MFI corporations General government Total MFIs Non-MFI corporations General government (including (including Eurosystem) Non-monetary Non-financial Central Other Eurosystem) Non-monetary Non-financial Central Other financial corporations government general financial corporations government general corporations government corporations government Total ,5 350,4 75,2 8,2 197,3 31,5 666,4 353,1 73,3 7,9 200,4 31, ,4 315,4 177,3 21,1 172,1 32,3 720,2 317,9 173,7 21,2 174,9 32, Q2 301,6 117,8 69,1 8,8 99,2 6,5 259,8 122,2 62,0 4,9 64,6 6,1 Q3 49,5 38,3 12,4-0,8-4,8 4,5 83,9 49,8 18,5 1,0 8,3 6,3 Q4 105,1 44,7 81,2-0,6-32,6 12,4 206,3 73,8 62,6 5,0 52,9 12, Q1 288,0 158,1 43,8 12,7 66,6 6,9 195,7 112,2 65,3 9,4 3,1 5, Dec. -24,7-18,6 46,8-7,5-48,1 2,7 77,1 18,8 29,1 0,1 24,8 4, Jan. 101,6 50,0 0,5 5,2 43,4 2,5 63,7 37,5 13,4 2,5 8,5 1,8 Feb. 90,9 53,8 26,0 3,3 3,7 4,1 54,0 36,3 29,5 3,3-18,8 3,6 Mar. 95,4 54,3 17,2 4,2 19,4 0,3 78,1 38,4 22,4 3,6 13,4 0,4 Long-term ,1 297,8 73,8 11,8 202,0 29,7 618,2 298,8 72,0 11,6 205,8 30, ,3 292,8 177,7 21,6 184,6 32,6 711,4 294,4 174,2 21,5 188,5 32, Q2 294,4 112,6 69,4 8,7 97,1 6,6 250,9 110,7 62,0 3,5 68,4 6,3 Q3 43,6 28,1 12,8 5,8-7,6 4,5 67,4 29,1 18,9 7,7 5,5 6,2 Q4 139,6 40,5 81,4 8,2-3,4 12,8 200,8 69,3 62,9 7,2 48,7 12, Q1 209,1 100,5 43,6 4,6 53,5 6,9 169,1 71,8 65,3 9,1 17,4 5, Dec. 27,6-3,1 46,7 1,9-20,9 2,9 75,8 18,4 29,0 2,6 20,9 4, Jan. 57,1 28,1 0,7-0,2 25,9 2,6 59,0 34,5 13,5 2,6 6,5 1,8 Feb. 72,1 36,5 25,6 3,0 2,9 4,0 39,7 17,7 29,3 5,1-16,2 3,7 Mar. 80,0 35,9 17,3 1,8 24,6 0,3 70,4 19,6 22,5 1,4 27,1-0,1 C 1 6 N e t i s s u e s o f s e c u r i t i e s, o t h e r t h a n s h a r e s, s e a s o n a l l y a d j u s t e d a n d n o n - s e a s o n a l l y a d j u s t e d (EUR billions; transactions during the month; nominal values) 150 net issues net issues, seasonally adjusted Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q Source: ECB. S32 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e ECB December 2005 S 61

148 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Finansmarknader 4. 3 A n d r a v ä r d e p a p p e r ä n a k t i e r e m i t t e r a d e a v h e m m a h ö r a n d e i e u r o o m r å d e t, ö k n i n g s t a k t e r 1 ) (procentuella förändringar) Årliga ökningstakter (ej säsongrensat) 6-månaders förändringar (säsongrensat) Totalt MFI (inklusive Eurosystemet) Icke-MFI Offentlig sektor Staten Totalt MFI (inklusive Eurosystemet) Ickemonetära finansiella företag Ickefinansiella företag Övrig offentlig sektor Ickemonetära finansiella företag Icke-MFI Ickefinansiella företag Offentlig sektor Staten Övrig offentlig sekto Totalt Långfristiga D 1 7 L å n g f r i s t i g a r ä n t e b ä r a n d e v ä rd e p a p p e r, f ö rd e l a t p å e m i t t e r a n d e s e k t o r, i a l l a va l u t o r, å r l i g a ö k n i n g s t a k t e r (årliga procentuella förändringar) Offentlig sektor MFI (inklusive Eurosystemet) Icke-MFI Källa: ECB. 1) För information om hur ökningstakter beräknas, se Tekniska anmärkningar. 6-månadersförändringar är uppräknade till årstakt. 62 ECB S December 2005 ECB Juni 2006 S 33

149 E U R O A R E A S T A T I S T I C S F i n a n c i a l m a r k e t s 4. 3 G r o w t h r a t e s o f s e c u r i t i e s, o t h e r t h a n s h a r e s, i s s u e d b y e u r o a r e a r e s i d e n t s 1 ) (percentage changes) Annual growth rates (non-seasonally adjusted) 6-month seasonally adjusted growth rates Total MFIs Non-MFI corporations General government Total MFIs Non-MFI corporations General government (including (including Eurosystem) Non-monetary Non-financial Central Other Eurosystem) Non-monetary Non-financial Central Other financial corporations government general financial corporations government general corporations government corporations government Total 2005 Mar. 7,4 9,7 14,7 4,3 4,5 11,9 7,6 9,7 20,4 3,6 4,1 13,7 Apr. 7,8 9,9 15,9 5,4 4,7 12,7 8,6 10,4 19,6 5,9 5,2 15,6 May 7,4 9,3 18,4 4,7 4,2 11,7 7,9 9,8 19,6 5,2 4,6 10,4 June 8,1 10,5 20,0 3,0 4,6 11,3 9,2 10,6 26,9 5,1 5,5 11,8 July 7,6 10,0 18,8 1,5 4,3 12,9 8,1 10,6 22,3 2,6 4,1 9,8 Aug. 7,4 10,0 18,8 2,2 3,7 12,1 7,0 9,8 21,7 1,8 2,7 8,7 Sep. 7,4 9,4 21,2 2,8 3,8 11,7 7,2 9,1 22,2 2,0 3,5 9,7 Oct. 7,5 9,4 21,5 4,0 3,6 12,1 6,4 8,5 23,5 2,1 2,1 8,8 Nov. 7,6 9,4 21,1 3,0 4,0 12,3 7,2 8,9 22,5 0,9 3,5 14,2 Dec. 7,6 8,4 23,8 3,6 4,2 12,9 5,9 6,3 20,5 2,0 2,9 14, Jan. 7,6 9,1 24,3 3,5 3,7 11,3 7,1 7,6 26,2 4,4 3,2 12,8 Feb. 7,3 8,9 26,9 3,2 2,7 11,9 7,5 7,9 32,3 4,6 2,6 15,0 Mar. 7,6 9,2 27,1 3,3 3,0 11,6 8,1 9,4 32,4 4,7 2,6 13,5 Long-term 2005 Mar. 8,2 10,0 14,5 4,6 5,8 11,5 8,7 10,2 20,2 2,7 5,8 14,3 Apr. 8,4 9,7 15,7 6,1 6,0 12,6 9,4 10,0 19,2 3,0 7,5 16,2 May 8,0 9,1 18,2 4,8 5,4 11,7 8,7 9,7 19,4 1,8 6,5 11,3 June 8,9 10,9 19,9 4,3 5,7 11,4 10,6 12,2 27,1 2,7 7,2 11,6 July 8,4 10,3 18,6 2,6 5,4 13,2 8,8 10,8 22,5 2,7 5,3 10,4 Aug. 8,1 10,0 18,8 3,4 4,8 12,3 7,4 9,3 22,3 4,3 3,4 9,2 Sep. 8,0 9,3 21,3 3,6 4,8 12,2 7,4 8,4 22,5 4,5 3,9 10,1 Oct. 8,0 9,2 21,6 4,2 4,7 12,5 6,7 8,4 24,1 5,4 2,1 8,9 Nov. 8,2 9,3 21,2 3,5 5,1 12,9 7,7 8,8 22,9 5,3 3,6 14,6 Dec. 8,3 8,9 24,1 4,3 4,9 13,3 6,0 5,6 20,9 5,9 2,8 15, Jan. 8,1 9,1 24,6 5,0 4,2 11,8 7,4 7,5 26,6 7,3 3,1 13,3 Feb. 7,6 8,5 27,3 6,0 3,0 12,6 7,8 7,7 32,5 7,7 2,5 15,9 Mar. 7,8 8,2 27,5 5,4 3,6 12,1 8,3 8,1 32,8 6,4 3,4 14,1 C 1 7 A n n u a l g r o w t h r a t e s o f l o n g - t e r m d e b t s e c u r i t i e s, b y s e c t o r o f t h e i s s u e r, i n a l l c u r r e n c i e s c o m b i n e d (annual percentage changes) 35 general government MFIs (including Eurosystem) non-mfi corporations Source: ECB. 1) For the calculation of the growth rates, see the Technical notes.the 6-month growth rates have been annualised. E ECBC B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 63 S33

150 4. 3 A n d r a v ä r d e p a p p e r ä n a k t i e r e m i t t e r a d e a v h e m m a h ö r a n d e i e u r o o m r å d e t, ö k n i n g s t a k t e r 1 ) ( f o r t s. ) (procentuella förändringar) Lång fast ränta Lång rörlig ränta Totalt MFI (inklusive Eurosystemet) Icke-MFI Offentlig sektor Staten Totalt MFI (inklusive Eurosystemet) Ickemonetära finansiella företag Ickefinansiella företag Övrig offentlig sektor Ickemonetära finansiella företag Icke-MFI Ickefinansiella företag Offentlig sektor Staten Övrig offentlig sekto I alla valutor sammanlagt I euro D 1 8 Ko r t f r i s t i g a r ä n t e b ä r a n d e v ä rd e p a p p e r, f ö rd e l a t p å e m i t t e r a n d e s e k t o r, i a l l a va l u t o r, å r l i g a ö k n i n g s t a k t e r (årliga procentuella förändringar) Offentlig sektor MFI (inklusive Eurosystemet) Icke-MFI Källa: ECB. 1) För information om hur ökningstakter beräknas, se Tekniska anmärkningar. 64 ECB S 34Juni December

151 4. 3 G r o w t h r a t e s o f s e c u r i t i e s, o t h e r t h a n s h a r e s, i s s u e d b y e u r o a r e a r e s i d e n t s 1 ) ( c o n t d ) (percentage changes) Long-term fixed rate Long-term variable rate Total MFIs Non-MFI corporations General government Total MFIs Non-MFI corporations General government (including (including Eurosystem) Non-monetary Non-financial Central Other Eurosystem) Non-monetary Non-financial Central Other financial corporations government general financial corporations government general corporations government corporations government In all currencies combined ,1 3,1 6,5 3,3 5,8 14,7 16,2 18,5 27,1 8,6 0,3 26, ,7 3,1 5,7 0,3 5,5 15,0 19,4 18,3 35,8 22,4 9,9 4, Q2 4,7 2,5 6,0 1,2 5,8 14,8 19,4 18,9 35,0 26,5 8,5 3,1 Q3 4,5 3,0 6,4 0,6 5,0 15,6 20,7 19,7 38,8 17,5 11,5 1,6 Q4 4,7 3,9 6,4 0,4 4,8 15,9 19,1 15,3 43,9 19,2 11,8 1, Q1 4,4 4,5 8,9 0,8 3,6 15,6 18,7 13,8 48,8 23,9 7,9 1, Oct. 4,7 4,1 6,8 1,1 4,7 15,4 18,7 15,2 43,0 17,7 11,7 2,3 Nov. 4,9 4,3 5,1-0,1 5,1 16,5 18,5 14,8 44,2 19,2 10,5 0,9 Dec. 4,7 3,7 8,1 0,3 4,7 16,8 19,1 14,8 45,6 22,9 9,7 1, Jan. 4,6 4,9 8,1 0,4 3,9 14,9 19,0 14,5 47,1 23,7 8,7 1,1 Feb. 4,0 4,5 9,6 1,4 2,7 16,2 18,7 13,4 51,0 24,6 7,7 0,0 Mar. 4,5 4,8 10,0 0,7 3,6 14,5 17,6 12,1 51,2 24,3 5,0 3,2 In euro ,8 1,3 10,5 2,0 5,9 14,7 15,6 17,8 27,2 8,9 0,2 25, ,3 0,9 9,2-0,2 5,4 15,3 18,8 17,2 35,2 22,4 10,3 5, Q2 4,4 0,3 10,1 0,8 5,8 15,1 18,9 18,0 35,1 24,6 8,9 3,7 Q3 4,1 1,0 10,0 0,3 4,9 16,0 20,5 18,9 38,3 18,3 12,1 2,5 Q4 4,2 1,9 8,6 0,5 4,7 16,2 18,3 13,9 41,6 20,7 12,3 2, Q1 3,8 2,7 9,1 0,7 3,5 16,1 17,9 12,3 46,1 25,8 8,3 1, Oct. 4,3 2,1 9,5 1,3 4,5 15,7 18,0 14,0 40,5 19,1 12,2 2,5 Nov. 4,4 2,2 7,1-0,1 5,1 16,9 17,7 13,2 41,8 20,9 11,0 1,0 Dec. 4,2 1,8 9,0 0,4 4,5 17,2 18,3 13,3 43,3 24,4 10,2 1, Jan. 4,1 3,1 8,6 0,1 3,9 15,4 18,2 13,1 44,6 25,5 9,1 1,3 Feb. 3,4 2,7 9,7 1,3 2,6 16,7 17,9 11,9 47,9 26,6 8,1-0,2 Mar. 3,9 3,1 8,8 0,7 3,5 15,1 16,8 10,7 48,1 26,2 5,1 3,0 C 1 8 A n n u a l g r o w t h r a t e s o f s h o r t - t e r m d e b t s e c u r i t i e s, b y s e c t o r o f t h e i s s u e r, i n a l l c u r r e n c i e s c o m b i n e d (annual percentage changes) 60 general government MFIs (including Eurosystem) non-mfi corporations Source: ECB. 1) For the calculation of the growth rates, see the Technical notes. S34 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e ECB December 2005 S 65

152 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Finansmarknader 4. 4 N o t e r a d e a k t i e r e m i t t e r a d e a v h e m m a h ö r a n d e i e u r o o m r å d e t 1 ) (miljarder euro, om inget annat anges; marknadsvärden) 1. Utestående belopp och årliga ökningstakter (utestående belopp vid periodens slut) Totalt Totalt MFI Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Index: 1 dec = 100 Årliga ökningstakter (%) Totalt Årliga ökningstakter (%) Totalt Årliga ökningstakter (%) Totalt Årliga ökningstakter (%) D 1 9 N o t e r a d e a k t i e r e m i t t e r a d e a v h e m m a h ö r a n d e i e u r o o m r å d e t, å r l i g a ö k n i n g s t a k t e r (årlig procentuell förändring) MFI Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Källa: ECB. 1) För information om hur index och ökningstakter beräknas, se Tekniska anmärkningar. 66 ECB S December 2005 ECB Juni 2006 S 35

153 E U R O A R E A S T A T I S T I C S F i n a n c i a l m a r k e t s 4. 4 Q u o t e d s h a r e s i s s u e d b y e u r o a r e a r e s i d e n t s 1 ) (EUR billions, unless otherwise indicated; market values) 1. Outstanding amounts and annual growth rates (outstanding amounts as end-of-period) Total MFIs Non-monetary financial corporations Non-financial corporations Total Index Annual Total Annual Total Annual Total Annual Dec. 01 = growth growth growth growth 100 rates (%) rates (%) rates (%) rates (%) Mar ,5 101,8 1,5 571,9 2,2 357,7 3, ,9 1,2 Apr ,5 101,9 1,0 579,4 2,3 363,7 1, ,4 0,7 May 3 687,9 101,9 1,0 568,1 2,4 353,0 1, ,8 0,7 June 3 790,1 102,0 1,0 582,5 2,7 364,4 1, ,2 0,6 July 3 679,8 102,1 0,9 562,3 1,8 356,2 1, ,3 0,6 Aug ,2 102,0 0,9 562,5 1,4 355,3 1, ,4 0,6 Sep ,9 102,1 0,9 579,6 1,3 364,2 2, ,1 0,7 Oct ,6 102,2 0,9 598,0 1,2 374,6 2, ,0 0,7 Nov ,5 102,5 1,2 623,9 2,8 388,6 0, ,1 0,9 Dec ,8 102,6 1,2 643,7 2,9 407,7 1, ,4 0, Jan ,0 102,6 1,1 662,6 2,9 414,2 0, ,3 0,8 Feb ,5 102,6 1,1 681,1 2,6 434,1 1, ,2 0,8 Mar ,4 102,7 0,9 677,7 2,3 424,0 1, ,7 0,6 Apr ,7 102,9 1,0 656,0 2,1 409,4 2, ,3 0,5 May 4 272,7 102,9 1,0 678,1 2,1 424,0 2, ,5 0,6 June 4 381,7 103,1 1,1 698,0 2,4 441,5 3, ,1 0,6 July 4 631,7 103,1 1,1 727,9 2,3 466,7 2, ,1 0,6 Aug ,4 103,2 1,1 723,4 3,0 457,1 2, ,9 0,5 Sep ,7 103,3 1,2 764,1 3,2 483,7 2, ,9 0,5 Oct ,9 103,4 1,2 752,4 3,2 480,5 3, ,1 0,6 Nov ,5 103,7 1,2 809,2 1,3 513,6 3, ,8 0,9 Dec ,8 103,8 1,2 836,4 0,8 540,8 3, ,6 1, Jan ,7 103,9 1,3 884,8 1,2 535,8 3, ,1 1,0 Feb ,8 103,9 1,2 938,8 1,2 561,8 3, ,2 0,9 Mar ,4 104,0 1,2 962,3 1,8 579,1 3, ,0 0,7 C 1 9 A n n u a l g r o w t h r a t e s f o r q u o t e d s h a r e s i s s u e d b y e u r o a r e a r e s i d e n t s (annual percentage changes) 5,0 MFIs non-monetary financial corporations non-financial corporations 5,0 4,0 4,0 3,0 3,0 2,0 2,0 1,0 1,0 0,0 0,0-1, ,0 Source: ECB. 1) For the calculation of the index and the growth rates, see the Technical notes. ECBE C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 67 S35

154 4. 4 N o t e r a d e a k t i e r e m i t t e r a d e a v h e m m a h ö r a n d e i e u r o o m r å d e t 1 ) (miljarder euro; marknadsvärden) 2. Transaktioner under månaden Totalt MFI Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Inlösta Inlösta Inlösta Inlösta Bruttoemissioner Nettoemissioner Bruttoemissioner Nettoemissioner Bruttoemissioner Nettoemissioner Bruttoemissioner Nettoemissioner D 2 0 B r u t t o e m i s s i o n e r a v n o t e r a d e a k t i e r, f ö r d e l a t p å e m i t t e r a n d e s e k t o r (miljarder euro, transaktioner under månaden; marknadsvärden) Icke-finansiella företag MFI Icke-monetära finansiella företag Källa: ECB. 1) För information om hur index och ökningstakter beräknas, se Tekniska anmärkningar. 68 ECB S 36Juni December

155 4. 4 Q u o t e d s h a r e s i s s u e d b y e u r o a r e a r e s i d e n t s 1 ) (EUR billions; market values) 2. Transactions during the month Total MFIs Non-monetary financial corporations Non-financial corporations Gross issues Redemptions Net issues Gross issues Redemptions Net issues Gross issues Redemptions Net issues Gross issues Redemptions Net issues Mar. 12,0 1,1 10,9 1,5 0,0 1,5 0,0 0,1-0,1 10,5 1,0 9,5 Apr. 6,5 1,3 5,2 3,1 0,1 3,1 0,6 0,1 0,5 2,8 1,2 1,6 May 3,3 3,7-0,4 0,3 0,0 0,3 0,0 0,0 0,0 3,0 3,6-0,6 June 3,9 2,2 1,7 0,7 1,6-0,9 0,3 0,0 0,2 2,9 0,6 2,4 July 6,4 3,8 2,6 0,4 0,0 0,4 2,2 0,0 2,2 3,9 3,8 0,1 Aug. 2,0 3,1-1,1 0,1 2,2-2,1 0,0 0,0 0,0 1,9 1,0 0,9 Sep. 4,9 2,2 2,8 0,1 0,9-0,8 0,0 0,0 0,0 4,8 1,3 3,5 Oct. 3,3 0,7 2,6 0,1 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 3,2 0,7 2,5 Nov. 15,3 3,6 11,7 12,8 0,3 12,5 0,1 0,0 0,1 2,4 3,3-0,9 Dec. 5,7 2,2 3,5 1,2 0,0 1,2 0,4 0,1 0,3 4,1 2,1 2, Jan. 1,1 1,2 0,0 0,1 0,0 0,1 0,2 0,0 0,2 0,9 1,2-0,3 Feb. 4,0 1,3 2,7 0,1 0,0 0,1 0,2 0,1 0,1 3,7 1,2 2,5 Mar. 5,0 1,8 3,2 0,9 0,8 0,1 0,1 0,1 0,0 4,0 0,8 3,2 Apr. 10,4 2,3 8,1 2,5 0,0 2,5 5,8 0,0 5,7 2,1 2,3-0,2 May 3,9 2,9 1,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,2 0,0 3,7 2,7 1,0 June 12,1 4,9 7,2 1,9 1,0 0,9 4,1 0,7 3,3 6,2 3,2 3,0 July 7,4 6,6 0,8 2,4 2,9-0,4 0,5 0,0 0,5 4,4 3,7 0,7 Aug. 2,9 2,2 0,7 2,5 0,0 2,5 0,0 0,2-0,1 0,4 2,0-1,6 Sep. 8,2 2,2 5,9 0,4 0,0 0,4 1,1 0,0 1,1 6,6 2,2 4,4 Oct. 8,3 1,6 6,7 0,0 0,1-0,1 2,7 0,0 2,7 5,6 1,4 4,2 Nov. 17,0 3,8 13,2 2,1 0,0 2,1 0,5 0,0 0,5 14,4 3,8 10,6 Dec. 10,8 7,3 3,5 1,3 4,3-3,0 1,9 0,4 1,5 7,6 2,6 5, Jan. 4,8 0,8 4,1 3,3 0,0 3,3 0,2 0,0 0,2 1,3 0,7 0,6 Feb. 1,7 1,7 0,0 0,3 0,1 0,2 0,0 0,0 0,0 1,3 1,6-0,3 Mar. 9,1 5,4 3,7 5,7 0,0 5,7 0,1 0,0 0,1 3,3 5,4-2,1 C 2 0 G r o s s i s s u e s o f q u o t e d s h a r e s b y s e c t o r o f t h e i s s u e r (EUR billions; transactions during the month; market values) 40 non-financial corporations MFIs non-monetary financial corporations Source: ECB. 1) For the calculation of the index and the growth rates, see the Technical notes. S36 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e ECB December 2005 S 69

156 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Finansmarknader 4. 5 M F I - r ä n t o r p å e u r o d e n o m i n e r a d i n l å n i n g f r å n o c h u t l å n i n g t i l l h e m m a h ö r a n d e i e u r o o m r å d e t (procent per år; utestående belopp vid periodens slut, nya avtal som periodgenomsnitt, om inget annat anges) 1. Räntor på inlåning (nya avtal) Inlåning från hushåll Inlåning från icke-finansiella företag Repor Dagslån 1) Med överenskommen löptid Med uppsägningstid 1), 2) Dagslån 1) Med överenskommen löptid Upp till 1 år Mellan 1 och 2 år Över 2 år Upp till 3 månader Över 3 månader Upp till 1 år Mellan 1 och 2 år Över 2 år Räntor på lån till hushåll (nya avtal) Check- Konsumentkredit Bostadslån Övrig utlåning räknings- krediter 1) Rörlig ränta och upp till 1 år Fördelat på ursprunglig räntebindningsperiod Mellan 1 och 5 år Över 5 år Effektiv ränta i procent per år 3) Rörlig ränta och upp till 1 år Fördelat på ursprunglig räntebindningsperiod Mellan 1 och 5 år Mellan 5 och 10 år Över 10 år Effektiv ränta i procent per år 3) fördelat på ursprunglig räntebindningsperiod Rörlig ränta och upp till 1 år Mellan 1 och 5 år Över 5 år 3. Räntor på lån till icke-finansiella företag (nya avtal) Checkräkningskrediter Övriga lån upp till 1 miljon euro med ursprunglig räntebindningsperiod Övriga lån över 1 miljon euro med ursprunglig räntebindningsperiod 1) Rörlig ränta och Mellan 1 och 5 år Över 5 år Rörlig ränta och Mellan 1 och 5 år Över 5 år upp till 1 år upp till 1 år Källa: ECB. 1) Nya avtal och utestående belopp sammanfaller beträffande denna kategori. Vid periodens slut. 2) Hushåll och icke-finansiella företag har slagits samman eftersom utestående belopp för icke-finansiella företag är försumbara jämfört med dem för hushållssektorn i alla medlemsstater sammanta get. 3) Den effektiva räntan i procent per år omfattar den totala lånekostnaden. Den totala lånekostnaden består av en räntekomponent och en avgiftskomponent som täcker avgifterna för bl.a. inhämtande av upplysningar, administration, utarbetande av dokument, garantier etc. 70 ECB S December 2005 ECB Juni 2006 S 37

157 E U R O A R E A S T A T I S T I C S F i n a n c i a l m a r k e t s 4. 5 M F I i n t e r e s t r a t e s o n e u r o - d e n o m i n a t e d d e p o s i t s a n d l o a n s b y e u r o a r e a r e s i d e n t s (percentages per annum; outstanding amounts as end-of-period, new business as period average, unless otherwise indicated) 1. Interest rates on deposits (new business) Deposits from households Deposits from non-financial corporations Repos Overnight 1) With agreed maturity Redeemable at notice 1), 2) Overnight 1) With agreed maturity Up to 1 year Over 1 and Over 2 years Up to 3 months Over 3 months Up to 1 year Over 1 and Over 2 years up to 2 years up to 2 years Apr. 0,74 2,01 2,09 2,32 1,95 2,45 0,95 2,01 2,23 2,92 2,00 May 0,75 1,94 2,01 2,20 1,97 2,43 0,95 2,01 2,12 3,31 2,00 June 0,69 1,95 2,21 2,20 2,17 2,38 0,91 2,01 2,05 3,57 2,00 July 0,68 1,94 2,01 2,19 2,15 2,34 0,94 2,02 2,21 3,11 2,00 Aug. 0,69 1,95 2,07 2,32 2,03 2,31 0,96 2,02 2,22 2,90 2,01 Sep. 0,69 1,97 2,05 2,04 2,02 2,29 0,96 2,04 2,23 2,97 2,04 Oct. 0,69 1,98 2,28 2,16 1,96 2,27 0,97 2,04 2,58 3,44 2,02 Nov. 0,70 2,02 2,34 2,18 1,99 2,27 0,99 2,08 2,18 3,44 2,03 Dec. 0,71 2,15 2,25 2,21 1,98 2,30 1,01 2,25 2,48 3,53 2, Jan. 0,73 2,21 2,47 2,56 1,99 2,32 1,04 2,27 2,40 3,52 2,25 Feb. 0,74 2,24 2,52 2,36 1,99 2,34 1,07 2,31 2,67 3,37 2,26 Mar. 0,76 2,37 2,60 2,45 1,98 2,37 1,14 2,48 2,93 3,27 2,44 2. Interest rates on loans to households (new business) Bank Consumer credit Lending for house purchase Other lending overdrafts 1) by initial rate fixation By initial rate fixation Annual By initial rate fixation Annual percentage percentage Floating rate Over 1 Over rate of Floating rate Over 1 Over 5 Over rate of Floating rate Over 1 Over and up to and up to 5 years charge 3) and up to and up to and up to 10 years charge 3) and up to and up to 5 years 1 year 5 years 1 year 5 years 10 years 1 year 5 years Apr. 9,62 6,60 6,64 8,19 7,81 3,40 3,89 4,36 4,28 3,95 3,97 4,71 4,62 May 9,64 6,96 6,56 8,00 7,82 3,38 3,85 4,28 4,20 3,93 3,86 4,67 4,60 June 9,61 6,62 6,50 7,90 7,72 3,32 3,76 4,13 4,09 3,89 3,84 4,59 4,49 July 9,52 6,67 6,61 7,96 7,80 3,33 3,70 4,06 4,05 3,87 3,89 4,54 4,29 Aug. 9,58 6,99 6,70 8,10 7,99 3,32 3,72 4,00 3,99 3,89 3,80 4,59 4,41 Sep. 9,61 7,04 6,43 7,94 7,84 3,31 3,69 3,98 3,96 3,82 3,85 4,51 4,25 Oct. 9,65 6,82 6,36 7,99 7,74 3,33 3,67 3,99 3,95 3,82 3,88 4,50 4,28 Nov. 9,70 6,74 6,33 7,84 7,61 3,38 3,69 3,97 3,96 3,85 4,00 4,29 4,33 Dec. 9,67 6,75 6,36 7,42 7,45 3,49 3,84 4,03 4,01 3,98 4,06 4,57 4, Jan. 9,81 6,94 6,50 8,12 7,87 3,61 3,91 4,14 4,06 4,09 4,15 4,59 4,34 Feb. 9,61 6,95 6,50 8,01 7,77 3,65 3,97 4,16 4,08 4,08 4,24 4,63 4,33 Mar. 9,90 6,79 6,28 7,89 7,65 3,73 4,00 4,23 4,10 4,15 4,33 4,72 4,50 3. Interest rates on loans to non-financial corporations (new business) Bank Other loans up to EUR 1 million Other loans over EUR 1 million overdrafts 1) by initial rate fixation by initial rate fixation Floating rate and Over 1 and Over 5 years Floating rate and Over 1 and Over 5 years up to 1 year up to 5 years up to 1 year up to 5 years Apr. 5,22 3,88 4,51 4,34 3,00 3,53 3,99 May 5,14 3,91 4,45 4,24 2,99 3,60 3,80 June 5,12 3,87 4,45 4,14 2,92 3,44 3,88 July 5,12 3,86 4,40 4,11 2,96 3,57 3,77 Aug. 5,04 3,91 4,45 4,13 2,87 3,52 3,81 Sep. 5,14 3,81 4,36 4,03 2,90 3,39 3,87 Oct. 5,10 3,88 4,43 4,01 2,88 3,58 3,80 Nov. 5,09 3,91 4,44 3,99 3,08 3,58 3,98 Dec. 5,12 3,98 4,50 4,10 3,22 3,57 3, Jan. 5,23 4,07 4,59 4,13 3,18 3,72 3,98 Feb. 5,29 4,12 4,69 4,17 3,24 4,34 4,00 Mar. 5,30 4,23 4,59 4,16 3,50 3,84 4,18 Source: ECB. 1) For this instrument category, new business and outstanding amounts coincide. End-of-period. 2) For this instrument category, households and non-financial corporations are merged and allocated to the household sector, since the outstanding amounts of non-financial corporations are negligible compared with those of the household sector in all participating Member States combined. 3) The annual percentage rate of charge covers the total cost of a loan. The total cost comprises an interest rate component and a component of other (related) charges, such as the cost of inquiries, administration, preparation of documents, guarantees, etc. ECBE C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 71 S37

158 4. 5 M F I - r ä n t o r p å e u r o d e n o m i n e r a d i n l å n i n g f r å n o c h u t l å n i n g t i l l h e m m a h ö r a n d e i e u r o o m r å d e t (procent per år; utestående belopp vid periodens slut, nya avtal som periodgenomsnitt, om inget annat anges) 4. Räntor på inlåning (utestående belopp) Inlåning från hushåll Inlåning från icke-finansiella företag Repor Dagslån 1) Med överenskommen löptid Med uppsägningstid 1), 2) Dagslån 1) Med överenskommen löptid Upp till 2 år Över 2 år Upp till 3 mån Över 3 månader Upp till 2 år Över 2 år Räntor på lån (utestående belopp) Lån till hushåll Lån till icke-finansiella företag Upp till 1 år Bostadslån, med löptid Konsumentkrediter och övriga lån, med löptid Med löptid 1 Mellan 1 och 5 år 2 Över 5 år 3 Upp till 1 år 4 Mellan 1 och 5 år 5 Över 5 år 6 Upp till 1 år 7 Mellan 1 och 5 år 8 Över 5 år 9 D 2 1 N y i n l å n i n g m e d ö v e r e n s k o m m e n l ö p t i d (procent per år exklusive avgifter; periodgenomsnitt) Från hushåll, upp till 1 år Från icke-finansiella företag, upp till 1 år Från hushåll, över 2 år Från icke-finansiella företag, över 2 år D22 Nya lån med rörlig ränta och en ursprunglig räntebind nings - period på upp till 1 år (procent per år exklusive avgifter; periodgenomsnitt) Konsumentkrediter till hushåll Bostadslån till hushåll Till icke-finansiella företag, upp till 1 miljon euro Till icke-finansiella företag, över 1 miljon euro Källa: ECB. 72 ECB S 38Juni December

159 4. 5 M F I i n t e r e s t r a t e s o n e u r o - d e n o m i n a t e d d e p o s i t s a n d l o a n s b y e u r o a r e a r e s i d e n t s (percentages per annum; outstanding amounts as end-of-period, new business as period average, unless otherwise indicated) 4. Interest rates on deposits (outstanding amounts) Deposits from households Deposits from non-financial corporations Repos Overnight 1) With agreed maturity Redeemable at notice 1),2) Overnight 1) With agreed maturity Up to 2 years Over 2 years Up to 3 months Over 3 months Up to 2 years Over 2 years Apr. 0,74 1,93 3,22 1,95 2,45 0,95 2,10 3,57 1,99 May 0,75 1,92 3,19 1,97 2,43 0,95 2,11 3,51 2,00 June 0,69 1,92 3,22 2,17 2,38 0,91 2,10 3,55 2,01 July 0,68 1,91 3,18 2,15 2,34 0,94 2,11 3,50 1,98 Aug. 0,69 1,92 3,18 2,03 2,31 0,96 2,10 3,52 2,00 Sep. 0,69 1,91 3,19 2,02 2,29 0,96 2,11 3,50 2,01 Oct. 0,69 1,93 3,17 1,96 2,27 0,97 2,12 3,45 2,03 Nov. 0,70 1,96 3,15 1,99 2,27 0,99 2,16 3,43 2,06 Dec. 0,71 2,01 3,15 1,98 2,30 1,01 2,30 3,41 2, Jan. 0,73 2,05 3,10 1,99 2,32 1,04 2,32 3,48 2,21 Feb. 0,74 2,09 3,21 1,99 2,34 1,07 2,38 3,36 2,27 Mar. 0,76 2,16 3,00 1,98 2,37 1,14 2,48 3,34 2,38 5. Interest rates on loans (outstanding amounts) Loans to households Loans to non-financial corporations Lending for house purchase, Consumer credit and other loans, With maturity with maturity with maturity Up to 1 year Over 1 and Over 5 years Up to 1 year Over 1 and Over 5 years Up to 1 year Over 1 and Over 5 years up to 5 years up to 5 years up to 5 years Apr. 4,69 4,38 4,74 8,02 6,94 5,76 4,34 3,86 4,37 May 4,63 4,36 4,71 8,00 6,87 5,74 4,33 3,85 4,35 June 4,62 4,33 4,67 7,92 6,93 5,72 4,32 3,85 4,35 July 4,57 4,29 4,63 7,89 6,86 5,70 4,30 3,82 4,29 Aug. 4,54 4,24 4,60 7,96 6,86 5,73 4,25 3,80 4,28 Sep. 4,51 4,23 4,59 7,94 6,85 5,71 4,25 3,78 4,26 Oct. 4,49 4,19 4,58 7,95 6,80 5,70 4,24 3,77 4,25 Nov. 4,51 4,17 4,53 7,88 6,77 5,70 4,29 3,79 4,25 Dec. 4,54 4,14 4,52 7,93 6,77 5,67 4,35 3,84 4, Jan. 4,63 4,14 4,50 7,99 6,78 5,66 4,42 3,88 4,26 Feb. 4,61 4,16 4,54 7,97 6,79 5,69 4,49 3,95 4,31 Mar. 4,60 4,15 4,52 8,06 6,80 5,73 4,53 3,98 4,31 C 2 1 N e w d e p o s i t s w i t h a g r e e d m a t u r i t y (percentages per annum excluding charges; period averages) 4,50 by households, up to 1 year by non-financial corporations, up to 1 year by households, over 2 years by non-financial corporations, over 2 years 4,50 C 2 2 N e w l o a n s a t f l o a t i n g r a t e a n d u p t o 1 y e a r i n i t i a l r a t e f i x a t i o n (percentages per annum excluding charges; period averages) 8,00 to households for consumption to households for house purchase to non-financial corporations, up to EUR 1 million to non-financial corporations, over EUR 1 million 8,00 4,00 4,00 7,00 7,00 3,50 3,50 6,00 6,00 3,00 3,00 5,00 5,00 2,50 2,50 4,00 4,00 2,00 2,00 3,00 3,00 1, ,50 2, ,00 Source: ECB. S38 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e ECB December 2005 S 73

160 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Finansmarknader 4. 6 Pe n n i n g m a r k n a d s r ä n t o r (procent per år; periodgenomsnitt) Dagslån (Eonia) 1-månads inlåning (Euribor) Euroområdet 1) USA Japan 3-månaders inlåning (Euribor) 6-månaders inlåning (Euribor) 12-månaders inlåning (Euribor) 3-månaders inlåning (Libor) 3-månaders inlåning (Libor) D 2 3 Pe n n i n g m a r k n a d s r ä n t o r i e u r o o m r å d e t (månadsuppgifter; procent per år) 1-månadsränta 12-månadersränta 3-månadersränta D m å n a d e r s p e n n i n g s m a r k n a d s r ä n t o r (månadsuppgifter; procent per år) Euroområdet Japan USA Källa: ECB. 1) För tiden före januari 1999 har artificiella räntor beräknats för euroområdet på grundval av BNP-viktade nationella räntor. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 74 ECB S December 2005 ECB Juni 2006 S 39

161 E U R O A R E A S T A T I S T I C S F i n a n c i a l m a r k e t s 4. 6 M o n e y m a r k e t i n t e r e s t r a t e s (percentages per annum; period averages) Euro area 1) United States Japan Overnight 1-month 3-month 6-month 12-month 3-month 3-month deposits deposits deposits deposits deposits deposits deposits (EONIA) (EURIBOR) (EURIBOR) (EURIBOR) (EURIBOR) (LIBOR) (LIBOR) ,32 2,35 2,33 2,31 2,34 1,22 0, ,05 2,08 2,11 2,15 2,27 1,62 0, ,09 2,14 2,18 2,23 2,33 3,56 0, Q1 2,06 2,11 2,14 2,19 2,32 2,84 0,05 Q2 2,07 2,10 2,12 2,14 2,19 3,28 0,05 Q3 2,08 2,11 2,13 2,15 2,20 3,77 0,06 Q4 2,14 2,25 2,34 2,46 2,63 4,34 0, Q1 2,40 2,50 2,61 2,75 2,95 4,76 0, May 2,07 2,10 2,13 2,14 2,19 3,27 0,05 June 2,06 2,10 2,11 2,11 2,10 3,43 0,05 July 2,07 2,11 2,12 2,13 2,17 3,61 0,06 Aug. 2,06 2,11 2,13 2,16 2,22 3,80 0,06 Sep. 2,09 2,12 2,14 2,17 2,22 3,91 0,06 Oct. 2,07 2,12 2,20 2,27 2,41 4,17 0,06 Nov. 2,09 2,22 2,36 2,50 2,68 4,35 0,06 Dec. 2,28 2,41 2,47 2,60 2,78 4,49 0, Jan. 2,33 2,39 2,51 2,65 2,83 4,60 0,07 Feb. 2,35 2,46 2,60 2,72 2,91 4,76 0,07 Mar. 2,52 2,63 2,72 2,87 3,11 4,92 0,10 Apr. 2,63 2,65 2,79 2,96 3,22 5,07 0,11 May 2,58 2,69 2,89 3,06 3,31 5,18 0,19 C 2 3 E u r o a r e a m o n e y m a r k e t r a t e s (monthly; percentages per annum) C m o n t h m o n e y m a r k e t r a t e s (monthly; percentages per annum) 9,00 1-month rate 3-month rate 12-month rate 9,00 9,00 euro area Japan United States 9,00 8,00 8,00 8,00 8,00 7,00 7,00 7,00 7,00 6,00 6,00 6,00 6,00 5,00 5,00 5,00 5,00 4,00 4,00 4,00 4,00 3,00 3,00 3,00 3,00 2,00 2,00 2,00 2,00 1,00 1,00 1,00 1,00 0, ,00 0, ,00 Source: ECB. 1) Before January 1999 synthetic euro area rates were calculated on the basis of national rates weighted by GDP. For further information, see the General notes. E ECBC B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 75 S39

162 4. 7 S t a t s o b l i g a t i o n s r ä n t o r (procent per år; periodgenomsnitt) Euroområdet 1) USA Japan 2 år 3 år 5 år 7 år 10 år 10 år 10 år D 2 5 S t a t s o b l i g a t i o n s r ä n t o r i e u r o o m r å d e t (månadsuppgifter; procent per år) 2 år 5 år 7 år D 2 6 Räntor på 10-åriga statsobligationer (månadsuppgifter; procent per år) Euroområdet USA Japan Källa: ECB. 1) Fram till december 1998 är räntorna i euroområdet beräknade på grundval av harmoniserade nationella BNP-viktade statsobligationsräntor. Därefter har som vikter använts de nominella utestående beloppen för statsobligationer för varje löptid. 76 ECB S 40Juni December

163 4. 7 G o v e r n m e n t b o n d y i e l d s (percentages per annum; period averages) Euro area 1) United States Japan 2 years 3 years 5 years 7 years 10 years 10 years 10 years ,49 2,74 3,32 3,74 4,16 4,00 0, ,47 2,77 3,29 3,70 4,14 4,26 1, ,38 2,55 2,85 3,14 3,44 4,28 1, Q1 2,45 2,66 2,99 3,36 3,67 4,30 1,41 Q2 2,21 2,40 2,73 3,07 3,41 4,16 1,28 Q3 2,21 2,36 2,65 2,94 3,26 4,21 1,36 Q4 2,66 2,79 3,01 3,18 3,42 4,48 1, Q1 3,02 3,11 3,28 3,39 3,56 4,57 1, May 2,22 2,41 2,74 3,05 3,41 4,14 1,27 June 2,07 2,24 2,58 2,93 3,25 4,00 1,24 July 2,19 2,34 2,66 2,99 3,32 4,16 1,26 Aug. 2,24 2,40 2,70 2,99 3,32 4,26 1,43 Sep. 2,21 2,34 2,60 2,84 3,16 4,19 1,38 Oct. 2,45 2,61 2,85 3,05 3,32 4,45 1,54 Nov. 2,73 2,86 3,10 3,28 3,53 4,53 1,52 Dec. 2,80 2,88 3,07 3,21 3,41 4,46 1, Jan. 2,86 2,94 3,10 3,21 3,39 4,41 1,47 Feb. 2,97 3,07 3,26 3,37 3,55 4,56 1,57 Mar. 3,22 3,30 3,47 3,57 3,73 4,72 1,70 Apr. 3,37 3,49 3,71 3,83 4,01 4,99 1,91 May 3,38 3,52 3,74 3,89 4,06 5,10 1,91 C 2 5 E u r o a r e a g o v e r n m e n t b o n d y i e l d s (monthly; percentages per annum) C y e a r g o v e r n m e n t b o n d y i e l d s (monthly; percentages per annum) 10,00 2-year yield 5-year yield 7-year yield 10,00 10,00 euro area United States Japan 10,00 9,00 9,00 9,00 9,00 8,00 8,00 8,00 8,00 7,00 7,00 7,00 7,00 6,00 6,00 6,00 6,00 5,00 5,00 5,00 5,00 4,00 4,00 4,00 4,00 3,00 3,00 3,00 3,00 2,00 2,00 2,00 2,00 1,00 1,00 1,00 1,00 0, ,00 0, ,00 Source: ECB. 1) To December 1998, euro area yields are calculated on the basis of harmonised national government bond yields weighted by GDP. Thereafter, the weights are the nominal outstanding amounts of government bonds in each maturity band. S40 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e ECB December 2005 S 77

164 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Finansmarknader 4. 8 A k t i e i n d e x (indexnivåer i punkter, periodgenomsnitt) Dow Jones EURO STOXX index USA Japan Benchmark Branschindex Broad 50 Råvaror Konsumtionstjänster Konsumtionsvaror Olja & gas Finans Industri Teknik Sam - hällsservice Telekommunikation Hälsa Standard & Poor s 500 Nikkei D 2 7 D o w J o n e s E U R O S T OX X B r o a d, S t a n d a r d & Po o r s o c h N i k k e i (januari 1994 = 100; månadsgenomsnitt) Dow Jones Euro STOXX Broad Standard & Poor s 500 Nikkei 225 Källa: ECB. 78 ECB S December 2005 ECB Juni 2006 S 41

165 E U R O A R E A S T A T I S T I C S F i n a n c i a l m a r k e t s 4. 8 S t o c k m a r k e t i n d i c e s (index levels in points; period averages) Dow Jones EURO STOXX indices United Japan States Benchmark Main industry indices Broad 50 Basic Consumer Consumer Oil & Financials Industrials Technology Utilities Telecom. Health care Standard Nikkei materials services goods gas & Poor s , ,7 212,5 144,9 193,8 259,5 199,3 213,5 275,2 210,7 337,5 304,5 964, , , ,8 251,4 163,4 219,9 300,5 238,2 258,6 298,3 266,3 399,2 395, , , , ,6 307,0 181,3 245,1 378,6 287,7 307,3 297,2 334,1 433,1 457, , , Q1 276, ,3 290,4 177,0 227,9 335,8 269,0 290,9 274,8 309,6 446,5 427, , ,1 Q2 280, ,7 291,1 177,7 232,4 354,5 271,2 291,7 284,8 321,7 423,0 455, , ,4 Q3 303, ,0 311,9 185,0 256,7 411,3 293,4 318,6 303,8 346,0 439,7 466, , ,9 Q4 315, ,1 334,0 185,5 262,8 411,8 316,8 327,6 325,0 358,6 423,4 478, , , Q1 347, ,4 373,1 199,2 286,5 423,6 358,4 379,7 354,5 413,3 415,8 522, , , May 276, ,5 285,7 175,4 228,7 344,1 267,1 285,2 283,8 319,4 421,3 460, , ,4 June 288, ,7 297,7 181,0 240,4 373,4 277,4 302,0 301,5 331,2 421,7 462, , ,8 July 298, ,1 302,0 184,9 249,5 398,3 288,2 313,8 308,6 336,8 437,5 463, , ,9 Aug. 303, ,3 311,5 185,7 257,1 405,8 293,4 318,9 297,6 343,9 444,7 473, , ,0 Sep. 308, ,8 321,7 184,4 263,0 429,3 298,5 322,9 305,7 357,0 436,5 462, , ,6 Oct. 306, ,1 322,4 182,4 260,6 405,3 302,6 317,3 312,4 347,7 434,0 466, , ,9 Nov. 312, ,9 330,8 183,2 259,3 411,2 316,4 322,3 322,9 354,0 418,2 471, , ,0 Dec. 325, ,1 348,4 190,8 268,4 418,5 330,8 342,7 339,2 373,5 418,5 496, , , Jan. 335, ,9 356,5 196,1 276,1 429,6 340,6 361,4 344,6 391,3 414,6 519, , ,4 Feb. 349, ,8 375,9 198,0 288,5 424,3 361,7 383,9 351,7 417,8 409,1 513, , ,6 Mar. 358, ,9 386,5 203,1 294,9 417,4 372,5 393,6 366,3 430,4 422,7 532, , ,2 Apr. 362, ,6 399,0 204,8 299,9 433,6 372,9 404,0 381,1 429,3 415,8 545, , ,0 May 351, ,8 392,2 200,9 287,9 415,8 362,7 394,5 358,9 420,4 401,0 542, , ,7 C 2 7 D o w J o n e s E U R O S T O X X B r o a d, S t a n d a r d & P o o r s a n d N i k k e i (January 1994 = 100; monthly averages) 350 Dow Jones EURO STOXX Broad Standard & Poor s 500 Nikkei Source: ECB. E ECBC B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 79 S41

166 5 P R I S E R, P R O D U K T I O N, E F T E R F R Å G A N O C H A R B E T S M A R K N A D 5. 1 HIKP, andra priser och kostnader (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 1. Harmoniserat konsumentprisindex 1) Index: 2005 = 100 Totalt Totalt Varor Tjänster Totalt Förädlade livsmedel Totalt exkl. oförädlade livsmedel och energi Totalt (säsongsrensat, procentuella förändringar jämfört med föregående period) Oförädlade livsmedel Varor Tjänster Livsmedel (inklusive alkohol och tobak) Industrivaror Boende Transport Kommunikation Fritid Diverse Totalt Förädlade Oförädlade Totalt Industrivaror Energi Hyror livsmedel livsmedel exklusive energi % av total 1) 19,6 12,0 7,6 39,4 30,8 8,6 10,4 6,4 6,4 2,8 14,8 6, Industrivaror exklusive energi Energi (ej säsongrensat) % av total 1) 100,0 100,0 83,8 59,0 41,0 100,0 12,0 7,6 30,8 8,6 41,0 Tjänster Källor: Eurostat och ECB:s beräkningar. 1) Avser indexperioden ) Uppskattning baserad på preliminär statistik som omfattar omkring 95 % av euroområdet, samt på tidiga uppgifter om energipriser. 42 ECB S 42Juni December

167 5 P 5. 1 H I C P, o t h e r p r i c e s a n d c o s t s (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 1. Harmonised Index of Consumer Prices STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET R I C E S, O U T P U T, D E M A N D A N D L A B O U R M A R K E T S Total Total (s.a., percentage change on previous period) Index Total Goods Services Total Processed Unprocessed Non-energy Energy Services 2005 = 100 food food industrial (n.s.a.) Total excl. goods unprocessed food and energy % of total 1) 100,0 100,0 83,4 59,2 40,8 100,0 11,8 7,4 30,7 9,2 40, ,9 2,2 2,5 1,7 3, ,8 2,1 2,0 1,8 2, ,9 2,1 2,1 1,8 2, ,0 2,2 1,5 2,1 2, Q1 98,8 2,0 1,7 1,8 2,4 0,4 0,7 0,5 0,0 0,3 0,5 Q2 99,9 2,0 1,5 1,8 2,3 0,7 0,3 0,3 0,1 4,5 0,5 Q3 100,3 2,3 1,4 2,4 2,2 0,8 0,6 0,0 0,0 5,6 0,6 Q4 101,0 2,3 1,5 2,4 2,1 0,4 0,7 0,6 0,2 0,4 0, Q1 101,0 2,3 1,4 2,6 1,9 0,4 0,5 0,6 0,1 1,3 0, Dec. 101,1 2,2 1,4 2,4 2,1 0,1 0,2 0,5 0,0-0,7 0, Jan. 100,7 2,4 1,3 2,7 2,0 0,3 0,1 0,1 0,0 2,4 0,1 Feb. 100,9 2,3 1,3 2,6 2,0 0,2 0,1 0,3 0,0 0,4 0,2 Mar. 101,5 2,2 1,4 2,4 1,9 0,1 0,3-0,4 0,1 0,5 0,1 Apr. 102,2 2,4 1,6 2,6 2,2 0,4 0,0 0,2 0,1 2,8 0,2 May 2). 2, Goods Services Food (incl. alcoholic beverages and tobacco) Industrial goods Housing Transport Communication Recreation Miscellaneous and Total Processed Unprocessed Total Non-energy Energy Rents personal food food industrial goods % of total 1) 19,3 11,8 7,4 39,9 30,7 9,2 10,3 6,3 6,4 2,9 14,5 6, ,1 3,1 3,1 1,0 1,5-0,6 2,4 2,0 3,2-0,3 4,2 3, ,8 3,3 2,1 1,2 0,8 3,0 2,4 2,0 2,9-0,6 2,7 3, ,3 3,4 0,6 1,6 0,8 4,5 2,4 1,9 2,8-2,0 2,4 5, ,6 2,0 0,8 2,4 0,3 10,1 2,6 2,0 2,7-2,2 2,3 3, Q1 1,6 2,4 0,5 1,9 0,3 7,6 2,6 2,1 3,1-1,9 2,4 3,5 Q2 1,2 1,6 0,8 2,1 0,3 8,8 2,7 2,1 2,4-2,0 2,3 3,4 Q3 1,4 1,8 0,8 2,8 0,1 12,7 2,5 2,1 2,6-2,2 2,3 3,0 Q4 1,9 2,2 1,4 2,7 0,4 11,1 2,5 1,9 2,7-2,7 2,3 2, Q1 1,8 2,0 1,4 3,0 0,3 12,2 2,5 2,0 2,4-3,3 2,2 2, Nov. 2,2 2,6 1,5 2,5 0,4 10,0 2,4 1,9 2,8-2,7 2,2 2,7 Dec. 1,7 1,8 1,5 2,7 0,4 11,2 2,5 2,0 2,6-2,7 2,2 2, Jan. 1,9 1,9 2,0 3,1 0,2 13,6 2,5 2,0 2,3-2,9 2,2 2,4 Feb. 1,8 1,9 1,7 3,0 0,3 12,5 2,6 2,1 2,6-3,4 2,3 2,2 Mar. 1,6 2,3 0,6 2,7 0,5 10,5 2,6 2,1 2,3-3,5 2,1 2,3 Apr. 1,8 2,2 1,2 2,9 0,6 11,0 2,6 2,1 3,1-3,7 2,7 2,1 Sources: Eurostat and ECB calculations. 1) Referring to the index period ) Estimate based on provisional national releases covering around 95% of the euro area, as well as on early information on energy prices. S42 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e ECB December 2005 S 43

168 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Priser, produktion, efterfrågan och arbetsmarknad 5. 1 HIKP, andra priser och kostnader (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 2. Priser inom industri- och byggsektor samt bostads- och råvarupriser Totalt (index: 2000 = 100) Producentpriser inom industrin exklusive byggverksamhet Totalt Industri exklusive byggverksamhet och energi Energi Totalt Totalt Konsumtionsvaror Tillverkningsindustri Halvfabrikat Kapitalvaror Varaktiga Ickevaraktiga Byggverksamhet 1) Priser på bostadsfastigheter 2) Världsmarknadspriser på råvaror 3) % av total 5) 100,0 100,0 89,5 82,5 31,6 21,3 29,5 4,0 25,5 17,5 100,0 32,8 Totalt Totalt exkl. energi Oljepriser 4) (euro per fat) Arbetskostnader per timme 7) Totalt (säsong rensat index: 2000 = 100) Totalt Fördelat på komponent Fördelat på vald ekonomisk aktivitet Memo: indikator på Egentlig lön Bygg verksamhet Tjänster avtalslöner Arbetsgivarens kollektiva avgifter Utvinning, tillverkning och energi % av total 5) 100,0 100,0 73,1 26,9 34,6 9,1 56, Källor: Eurostat, HWWA (kolumnerna 13 och 14 i tabell 5.1.2), ECB:s beräkningar baserade på Thomson Financial Datastream (kolumn 15 i tabell 5.1.2), ECB:s beräkningar baserade på uppgifter från Eurostat (kolumn 6 i tabell och kolumn 7 i tabell 5.1.3) och ECB:s beräkningar (kolumn 12 i tabell och kolumn 8 i tabell 5.1.3). 1) Bostadshus, baserat på icke-harmoniserade uppgifter. 2) Bostadsprisindikator för euroområdet på grundval av icke-harmoniserade källor. 3) Avser priser uttryckt i euro. 4) Brent Blend (en månads termin). 5) År ) Kvartalsuppgifter för andra (fjärde) kvartalet avser halvårsgenomsnitt för första (andra) halvåret. Då vissa nationella uppgifter bara finns på årsbasis härrör halvårsuppskattningar från årsresultat; därför är tillförlitligheten lägre för halvårsuppgifter än för årsuppgifter. 7) Arbetskostnader per timme för hela ekonomin exklusive jordbruk, offentlig förvaltning, utbildning, hälsa och tjänster som inte har tagits upp någon annanstans. På grund av skillnader i täckning kan summan av komponenterna avvika från totalsumman. 44 ECB S December 2005 ECB Juni 2006 S 43

169 STATISTIK E U R O A R FÖR E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S P r i c e s, o u t p u t, d e m a n d a n d l a b o u r m a r k e t s 5. 1 H I C P, o t h e r p r i c e s a n d c o s t s (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 2. Industry, construction, residential property and commodity prices Industrial producer prices excluding construction Construct- Residential World market Oil prices 4) ion 1) property prices of raw (EUR per Total Total Industry excluding construction and energy Energy prices 2) materials 3) barrel) (index 2000 = 100) Manu- Total Intermediate Capital Consumer goods Total facturing goods goods Total Durable Non-durable Total excluding energy % of total 5) ,9-0,1 0,3 0,5-0,3 0,9 1,0 1,3 1,0-2,3 2,7 6,8-4,1-0,9 26, ,4 1,4 0,9 0,8 0,8 0,3 1,1 0,6 1,2 3,8 2,1 6,8-4,0-4,5 25, ,7 2,3 2,5 2,0 3,5 0,7 1,3 0,7 1,4 3,9 2,6 7,2 18,4 10,8 30, ,1 4,1 3,2 1,8 2,9 1,3 1,1 1,3 1,0 13,4 3,1 7,6 28,5 9,4 44, Q1 108,2 4,1 3,8 2,8 5,1 1,6 1,2 1,4 1,1 10,0 3,5-22,9 1,9 36,6 Q2 109,4 3,9 3,1 1,9 3,1 1,5 0,9 1,4 0,8 12,1 3,0 8,0 6) 22,4 2,2 42,2 Q3 110,8 4,2 3,0 1,3 1,7 1,2 0,9 1,2 0,9 15,7 3,0-33,5 11,6 50,9 Q4 111,9 4,4 2,8 1,4 1,7 1,1 1,4 1,2 1,4 15,6 2,9 7,2 6) 34,2 23,2 48, Q1 113,9 5,2 3,2 1,7 2,3 1,0 1,5 1,4 1,5 19, ,4 23,6 52, Dec. 112,0 4,7 3,0 1,5 1,9 1,0 1,3 1,3 1,3 17, ,6 29,8 48, Jan. 113,4 5,3 3,3 1,6 2,0 1,0 1,5 1,3 1,5 19, ,1 25,5 52,5 Feb. 113,9 5,4 3,3 1,7 2,3 1,0 1,5 1,4 1,5 19, ,7 25,5 51,8 Mar. 114,4 5,1 3,0 1,8 2,6 1,1 1,5 1,4 1,6 17, ,4 20,0 52,6 Apr. 115,3 5,4 3,4 2,2 3,4 1,2 1,6 1,5 1,6 17, ,0 25,4 57,6 May ,2 31,5 55,7 3. Hourly labour costs 7) Total Total By component By selected economic activity Memo: (s.a. index indicator 2000 = 100) Wages and Employers social Mining, Construction Services of salaries contributions manufacturing negotiated and energy wages % of total 5) ,5 3,5 3,2 4,5 3,2 4,3 3,6 2, ,8 3,0 2,8 3,8 3,0 3,9 2,9 2, ,6 2,5 2,3 3,0 2,8 3,2 2,2 2, ,5 2,6 2,3 2,9 2,6 2,5 2,6 2, Q1 115,4 3,2 2,7 4,0 3,2 3,2 3,2 2,2 Q2 116,2 2,5 2,2 2,7 2,6 2,3 2,4 2,1 Q3 116,8 2,3 2,2 2,4 2,3 2,0 2,2 2,1 Q4 117,5 2,4 2,1 2,5 2,2 2,6 2,5 2, Q ,1 Sources: Eurostat, HWWA (columns 13 and 14 in Table 2 in Section 5.1), ECB calculations based on Thomson Financial Datastream data (column 15 in Table 2 in Section 5.1), ECB calculations based on Eurostat data (column 6 in Table 2 in Section 5.1 and column 7 in Table 3 in Section 5.1) and ECB calculations (column 12 in Table 2 in Section 5.1 and column 8 in Table 3 in Section 5.1). 1) Residential buildings, based on non-harmonised data. 2) Residential property price indicator for the euro area, based on non-harmonised sources. 3) Refers to the prices expressed in euro. 4) Brent Blend (for one-month forward delivery). 5) In ) The quarterly data for the second (fourth) quarter refer to semi-annual averages of the first (second) half of the year, respectively. Since some national data are only available at annual frequency, the semi-annual estimate is partially derived from annual results; therefore, the accuracy of semi-annual data is lower than the accuracy of annual data. 7) Hourly labour costs for the whole economy, excluding agriculture, public administration, education, health and services not elsewhere classified. Owing to differences in coverage, the estimates for the components may not be consistent with the total. ECBE C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 45 S43

170 5. 1 HIKP, andra priser och kostnader (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 4. Arbetskostnader per enhet, löner inklusive kollektiva avgifter per anställd och arbetsproduktivitet (säsongrensat) Totalt (index: 2000 = 100) Totalt Jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske Utvinning, tillverkning och energi Byggverksamhet Efter ekonomisk aktivitet Handel, reparationer, hotell- och restaurangverksamhet, transport och kommunikation Finansiell verksamhet, fastighets-, uthyrningsoch företagstjänster Offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård samt andra tjänster Arbetskostnader per enhet 1) Löner inklusive kollektiva avgifter per anställd Arbetsproduktivitet 2) 5. BNP-deflatorer Totalt (säsongrensat index: 2000 = 100) Totalt Inhemsk efterfrågan Export 3) Import 3) Totalt Privat konsumtion Offentlig konsumtion Fasta bruttoinvesteringar Källor: ECB:s beräkningar på grundval av uppgifter från Eurostat. 1) Löner inklusive kollektiva avgifter (i löpande priser) per anställd dividerat med förädlingsvärde (i fasta priser) per anställd. 2) Förädlingsvärde (i fasta priser) per anställd. 3) Export- och importdeflator avser varor och tjänster och inkluderar gränsöverskridande handel inom euroområdet 46 ECB S 44Juni December

171 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 5. 1 H I C P, o t h e r p r i c e s a n d c o s t s (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 4. Unit labour costs, compensation per employee and labour productivity (seasonally adjusted) Total Total By economic activity (index 2000 = 100) Agriculture, hunting, Mining, Construction Trade, repairs, hotels and Financial, real estate, Public administration, forestry and fishing manufacturing restaurants, transport and renting and business education, health and energy communication services and other services Unit labour costs 1) ,5 2,3 1,5 0,8 3,6 1,9 3,2 3, ,3 1,8 5,2 0,1 3,6 2,4 1,2 2, ,3 1,0-8,7-1,3 2,2 0,7 2,6 2, ,5 1,1 4,1-0,5 3,5 0,3 2,2 1, Q4 107,8 1,0-8,0-0,2 3,1-0,2 2,0 2, Q1 108,3 1,3 2,1-0,5 5,2 0,8 2,1 1,6 Q2 108,5 1,1 6,2 0,1 4,0 0,4 2,5 1,3 Q3 108,4 1,0 3,4 0,1 2,3 0,0 2,2 2,1 Q4 108,8 0,9 4,7-1,5 2,5-0,1 2,0 2,5 Compensation per employee ,3 2,6 3,2 2,3 3,7 2,6 2,3 2, ,6 2,2 2,7 2,4 3,8 2,2 1,5 2, ,9 2,2 1,6 3,2 3,6 1,6 2,0 1, ,8 1,7 1,4 1,8 3,3 1,8 2,1 1, Q4 110,4 1,8 2,1 2,6 3,3 1,5 1,6 1, Q1 111,1 1,6 2,6 1,7 2,8 2,0 2,0 1,1 Q2 111,6 1,5 2,3 1,7 3,7 1,5 2,4 0,5 Q3 112,0 1,9 0,7 2,1 3,3 1,9 2,2 1,5 Q4 112,5 1,9 0,3 1,5 3,2 1,7 1,9 2,4 Labour productivity 2) ,8 0,3 1,7 1,5 0,1 0,7-0,9-0, ,2 0,4-2,4 2,3 0,2-0,3 0,3-0, ,4 1,2 11,2 4,6 1,4 0,9-0,6-0, ,0 0,6-2,6 2,2-0,2 1,5-0,1-0, Q4 102,3 0,8 11,0 2,7 0,2 1,6-0,4-0, Q1 102,6 0,3 0,5 2,2-2,2 1,1-0,1-0,5 Q2 102,9 0,4-3,7 1,7-0,3 1,1-0,1-0,8 Q3 103,4 0,9-2,6 2,0 1,0 1,9-0,1-0,5 Q4 103,4 1,0-4,3 3,0 0,6 1,8-0,1-0,2 5. Gross domestic product deflators Total Total Domestic demand Exports 3) Imports 3) (s.a. index 2000 = 100) Total Private Government Gross fixed capital consumption consumption formation ,0 2,6 2,0 1,9 3,1 1,4-0,3-2, ,1 2,1 1,9 2,1 2,3 1,1-1,2-1, ,2 1,9 2,0 2,0 2,4 2,6 1,1 1, ,2 1,9 2,3 2,1 2,2 2,3 2,6 3, Q1 110,4 2,0 2,2 2,0 2,0 2,8 2,9 3,7 Q2 110,9 1,7 2,0 1,9 1,5 2,2 2,3 3,1 Q3 111,3 1,8 2,4 2,1 2,1 2,0 2,3 3,9 Q4 112,3 2,1 2,5 2,3 3,0 2,3 2,8 4, Q1 112,6 2,0 2,8 2,4 3,7 2,7 3,3 5,7 Sources: ECB calculations based on Eurostat data. 1) Compensation (at current prices) per employee divided by value added (at constant prices) per person employed. 2) Value added (at constant prices) per person employed. 3) Deflators for exports and imports refer to goods and services and include cross-border trade within the euro area. S44 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e ECB December 2005 S 47

172 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Priser, produktion, efterfrågan och arbetsmarknad 5. 2 P r o d u k t i o n o c h e f t e r f r å g a n 1. BNP och utgiftskomponenter BNP Totalt Inhemsk efterfrågan Extern balans 1) Totalt Privat Offentlig Fasta bruttoinvesteringaändringar Lagerför- Totalt Export 1) Import 1) konsumtion konsumtion 2) Löpande priser (miljarder euro, säsongrensat) procent av BNP Kedjade volymer (föregående års priser, säsongrensat 3) ) procentuella förändringar från kvartal till kvartal årliga procentuella förändringar bidrag till procentuella förändringar av BNP från kvartal till kvartal i procentenheter bidrag till årliga procentuella förändringar av BNP i procentenheter Källor: Eurostat och ECB:s beräkningar. 1) Export och import omfattar varor och tjänster och inkluderar gränsöverskridande handel inom euroområdet. Uppgifterna överensstämmer inte helt med tabell ) Inklusive investering i värdeföremål. 3) Årsuppgifterna har inte korrigerats för skillnader i antal arbetsdagar. 48 ECB S December 2005 ECB Juni 2006 S 45

173 STATISTIK E U R O A R FÖR E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S P r i c e s, o u t p u t, d e m a n d a n d l a b o u r m a r k e t s 5. 2 O u t p u t a n d d e m a n d 1. GDP and expenditure components Total Domestic demand External balance 1) GDP Total Private Government Gross fixed Changes in Total Exports 1) Imports 1) consumption consumption capital inventories 2) formation Current prices (EUR billions, seasonally adjusted) , , , , ,9-13,7 188, , , , , , , ,2-0,7 160, , , , , , , ,5 13,4 158, , , , , , , ,5 28,1 112, , , Q , , ,4 400,1 399,7 5,0 35,7 722,2 686,6 Q , , ,0 405,0 407,5 3,6 30,8 737,8 707,0 Q , , ,6 408,5 413,8 6,9 23,9 764,4 740,5 Q , , ,4 416,5 417,4 12,6 22,1 777,3 755, Q , , ,3 422,2 422,7 10,9 16,8 808,2 791,4 percentage of GDP ,0 98,6 57,3 20,4 20,5 0,4 1,4 - - Chain-linked volumes (prices of the previous year, seasonally adjusted 3) ) quarter-on-quarter percentage changes 2005 Q1 0,4 0,0 0,1 0,3 0, ,2-1,0 Q2 0,4 0,6 0,3 0,6 1, ,5 2,0 Q3 0,7 0,7 0,5 0,7 1, ,8 2,9 Q4 0,3 0,5 0,1 0,0 0, ,7 1, Q1 0,6 0,3 0,7 0,5 0, ,1 2,5 annual percentage changes ,9 0,4 0,9 2,4-1, ,7 0, ,8 1,4 1,2 1,7 0, ,2 3, ,1 2,0 1,6 1,0 2, ,6 6, ,3 1,6 1,3 1,2 2, ,8 4, Q1 1,2 1,5 1,3 0,8 1, ,5 4,5 Q2 1,1 1,8 1,5 1,1 2, ,7 4,4 Q3 1,6 1,7 1,8 1,5 3, ,9 5,4 Q4 1,7 1,9 1,0 1,6 2, ,8 5, Q1 1,9 2,2 1,7 1,8 2, ,3 9,0 contributions to quarter-on-quarter percentage changes of GDP in percentage points 2005 Q1 0,4 0,1 0,0 0,1 0,0-0,1 0,3 - - Q2 0,4 0,6 0,2 0,1 0,3 0,0-0,2 - - Q3 0,7 0,6 0,3 0,2 0,2 0,0 0,0 - - Q4 0,3 0,5 0,1 0,0 0,1 0,4-0, Q1 0,6 0,3 0,4 0,1 0,1-0,2 0,3 - - contributions to annual percentage changes of GDP in percentage points ,9 0,4 0,5 0,5-0,3-0,3 0, ,8 1,4 0,7 0,3 0,2 0,2-0, ,1 1,9 0,9 0,2 0,5 0,4 0, ,3 1,5 0,8 0,2 0,5 0,0-0, Q1 1,2 1,4 0,7 0,2 0,3 0,2-0,3 - - Q2 1,1 1,7 0,8 0,2 0,5 0,1-0,5 - - Q3 1,6 1,6 1,0 0,3 0,6-0,3-0,1 - - Q4 1,7 1,8 0,6 0,3 0,6 0,3-0, Q1 1,9 2,1 1,0 0,4 0,6 0,2-0,1 - - Sources: Eurostat and ECB calculations. 1) Exports and imports cover goods and services and include cross-border intra-euro area trade. They are not fully consistent with Table 1 in Section ) Including acquisitions less disposals of valuables. 3) Annual data are not adjusted for the variations in the number of working days. ECBE C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 49 S45

174 5. 2 P r o d u k t i o n o c h e f t e r f r å g a n 2. Förädlingsvärde fördelat på ekonomisk aktivitet Totalt Jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske Utvinning, tillverkning och energi Förädlingsvärde brutto (baspriser) Skatter minus produktsubventioner Byggnadsindustri Handel, reparationer, hotelloch restau rangverk samhet, transport och kommunikation Finansiell verksamhet, fastighets-, uthyrnings- och företagstjänster Offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård samt andra tjänster Löpande priser (miljarder euro, säsongrensat) procent av förädlingsvärde Kedjade volymer (föregående års priser, säsongrensat 1) ) procentuella förändringar från kvartal till kvartal årliga procentuella förändringar bidrag till procentuella förändringar av BNP från kvartal till kvartal i procentenheter bidrag till årliga procentuella förändringar av förädlingsvärde i procentenheter Källor: Eurostat och ECB:s beräkningar. 1) Årsuppgifterna har inte korrigerats för skillnader i antal arbetsdagar. 50 ECB S 46Juni December

175 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 5. 2 O u t p u t a n d d e m a n d 2. Value added by economic activity Gross value added (basic prices) Taxes less subsidies on Total Agriculture, Mining, Construction Trade, repairs, Financial, real Public products hunting, manufacturing hotels and estate, renting administration, forestry and energy restaurants, and business education, and fishing transport and activities health and activities communication other services Current prices (EUR billions, seasonally adjusted) ,3 152, ,3 373, , , ,1 733, ,1 150, ,4 388, , , ,4 756, ,4 151, ,5 414, , , ,8 792, ,1 141, ,6 434, , , ,0 831, Q ,4 35,9 364,0 105,5 376,2 484,5 401,3 202,4 Q ,6 35,4 367,3 107,5 379,9 488,1 403,5 204,3 Q ,3 35,0 368,2 109,6 384,2 493,5 405,7 210,6 Q ,8 35,4 372,0 111,9 385,1 497,8 413,5 214, Q ,0 35,3 372,6 112,9 386,3 509,5 416,4 215,0 percentage of value added ,0 2,0 20,5 6,1 21,3 27,4 22,7 - Chain-linked volumes (prices of the previous year, seasonally adjusted 1) ) quarter-on-quarter percentage changes 2005 Q1 0,4-4,3 0,2-0,8 0,6 0,9 0,6-0,2 Q2 0,4-1,9 0,5 1,6 0,7 0,4-0,1 0,3 Q3 0,5 0,4 0,8 0,1 0,6 0,6 0,3 1,6 Q4 0,3 0,1 0,4 0,8 0,6 0,2 0,1-0, Q1 0,6 0,1 0,6-0,9 0,4 1,1 0,4 0,9 annual percentage changes ,0-0,3 0,0 0,0 1,1 1,5 1,7 0, ,7-5,1 0,6 0,2 0,3 1,5 1,0 1, ,2 10,5 2,7 2,1 2,1 1,9 1,5 0, ,3-4,2 1,1 0,8 2,2 1,9 0,8 1, Q1 1,4-1,0 0,9-0,7 2,2 2,0 1,0-0,8 Q2 1,1-4,8 0,3 0,8 1,9 2,0 0,8 1,4 Q3 1,5-5,1 1,0 1,5 2,5 2,0 0,9 2,1 Q4 1,7-5,7 1,9 1,7 2,5 2,2 1,0 1, Q1 1,9-1,4 2,3 1,6 2,3 2,4 0,8 2,6 contributions to quarter-on-quarter percentage changes of value added in percentage points 2005 Q1 0,4-0,1 0,0 0,0 0,1 0,3 0,1 - Q2 0,4 0,0 0,1 0,1 0,2 0,1 0,0 - Q3 0,5 0,0 0,2 0,0 0,1 0,2 0,1 - Q4 0,3 0,0 0,1 0,0 0,1 0,1 0, Q1 0,6 0,0 0,1-0,1 0,1 0,3 0,1 - contributions to annual percentage changes of value added in percentage points ,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,4 0, ,7-0,1 0,1 0,0 0,1 0,4 0, ,2 0,2 0,5 0,1 0,4 0,5 0, ,3-0,1 0,2 0,0 0,5 0,5 0, Q1 1,4 0,0 0,2 0,0 0,5 0,6 0,2 - Q2 1,1-0,1 0,1 0,0 0,4 0,5 0,2 - Q3 1,5-0,1 0,2 0,1 0,5 0,6 0,2 - Q4 1,7-0,1 0,4 0,1 0,5 0,6 0, Q1 1,9 0,0 0,5 0,1 0,5 0,7 0,2 - Sources: Eurostat and ECB calculations. 1) Annual data are not adjusted for the variations in the number of working days. S46 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e ECB December 2005 S 51

176 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Priser, produktion, efterfrågan och arbetsmarknad 5. 2 P r o d u k t i o n o c h e f t e r f r å g a n (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 3. Industriproduktion Totalt Industri exklusive byggverksamhet Byggverksamhet Totalt Totalt Industri exklusive byggverksamhet och energi Energi (säsongrensat Tillverk- Totalt Halvfabrikavaror Kapital- Konsumtionsvaror nings- industri Totalt Varaktiga Icke- index: 2000 = 100) varaktiga % av total 1) 100,0 82,9 82,9 75,0 74,0 30,0 22,4 21,5 3,6 17,9 8,9 17, procentuella förändringar från månad till månad (säsongrensat) 4. Industrins orderingång och omsättning, detaljhandel och nyregistrering av personbilar Industrins orderingång Industrins omsättning Detaljhandel (säsongrensat) Nyregistrering av personbilar Tillverkningsindustri 2) (löpande priser) Tillverkningsindustri (löpande priser) Löpande priser Fasta priser Totalt (säsongrensat index: 2000 = 100) Totalt Totalt (säsongrensat index: 2000 = 100) Totalt Totalt Totalt (säsongrensat index: 2000 = 100) Totalt Livsmedel, drycker och tobak Icke-livsmedel Textil, kläder och skodon Hemutrustning % av total 1) 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 43,7 56,3 10,6 14,8 Totalt (säsongrensat), tusental 3) ) Totalt procentuella förändringar från månad till månad (säsongrensat) Källor: Eurostat utom kolumnerna 12 och 13 i tabell (ECB:s beräkningar på grundval av uppgifter från de europeiska biltillverkarnas organisation ACEA). 1) År ) Inklusive tillverkningsindustrier som huvudsakligen arbetar mot order och utgjorde 62,6 % av hela tillverkningsindustrin ) Års- och kvartalsuppgifter är genomsnitt av månadsuppgifterna för den berörda perioden. 52 ECB S December 2005 ECB Juni 2006 S 47

177 STATISTIK E U R O A R FÖR E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S P r i c e s, o u t p u t, d e m a n d a n d l a b o u r m a r k e t s 5. 2 O u t p u t a n d d e m a n d (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 3. Industrial production Total Industry excluding construction Construction Total Total Industry excluding construction and energy Energy (s.a. index 2000 = 100) Manu- Total Intermediate Capital Consumer goods facturing goods goods Total Durable Non-durable % of total 1) ,4 100,3 0,3 0,0 0,0 0,3-0,1-0,4-4,5 0,3 3,0 0, ,2 102,3 2,0 2,1 1,9 2,2 3,2 0,5 0,1 0,6 2,0 0, ,1 103,6 1,2 1,3 1,1 0,9 2,7 0,6-0,9 0,8 1,2-0, Q2 1,2 103,2 0,7 0,8 0,5-0,3 2,3 0,7-1,5 1,1 1,1 0,3 Q3 1,3 104,2 1,5 1,6 1,5 0,9 3,0 1,6-0,1 1,9 0,4 1,1 Q4 1,8 104,7 2,1 2,2 2,3 2,4 3,1 0,9 1,8 0,8 1,8 0, Q1. 105,7 3,3 3,4 3,3 2,9 4,9 1,8 2,7 1,7 4, Oct. 0,2 103,7 0,4 0,8 0,7 1,0 0,5 0,5-0,9 0,8-1,0-1,1 Nov. 2,6 105,2 3,1 3,5 3,4 3,7 4,9 0,9 3,3 0,5 2,1-0,7 Dec. 2,9 105,4 2,9 2,5 2,8 2,7 4,1 1,4 3,4 1,1 3,8 4, Jan.. 105,6 2,9 2,4 2,3 2,1 4,2 0,8 3,0 0,5 5,9. Feb.. 105,6 3,2 3,2 3,0 2,1 5,7 2,3 2,4 2,3 3,1. Mar.. 106,0 3,7 4,5 4,4 4,5 4,6 2,3 2,7 2,2 3,3. month-on-month percentage changes (s.a.) 2005 Oct. -0,8 - -0,6-0,7-0,7-0,1-1,2-0,7-0,7-0,7-1,1-1,9 Nov. 1,2-1,4 1,3 1,3 1,7 1,6 0,2 1,9-0,1 2,9 0,9 Dec. 0,8-0,2-0,1 0,0-0,4-0,4 0,7 0,0 0,8 3,1 2, Jan.. - 0,2 0,3 0,1 0,3 0,9-0,4 0,4-0,5-0,8. Feb.. - 0,1 0,1 0,0-0,7 0,6 0,5-0,5 0,7 0,3. Mar.. - 0,3 0,3 0,7 1,0 0,0-0,1-0,1-0,1 0,0. 4. Industrial new orders and turnover, retail sales and new passenger car registrations Industrial new orders Industrial turnover Retail sales New passenger car registrations Manufacturing 2) Manufacturing Current prices Constant prices (current prices) (current prices) Total Total Total Total Total Total Total Food, Non-food Total (s.a., Total (s.a. index (s.a. index (s.a. index beverages, thousands) 3) 2000 = 100) 2000 = 100) 2000 = 100) tobacco Textiles, Household clothing, equipment footwear % of total 1) ,4 0,2 101,3-0,2 2,2 103,7 0,7 1,3 0,2-1,8 0, , ,3 7,3 106,5 5,1 2,3 105,2 1,5 1,2 1,7 1,8 3, , ,8 4,6 110,5 3,7 2,2 106,7 1,3 0,7 1,8 2,0 1, , Q2 109,0 3,3 110,8 4,2 1,7 106,1 0,8 0,3 1,1 1,6 0, ,2 Q3 110,7 5,0 111,6 3,9 2,6 106,9 1,5 0,5 2,3 2,4 2, ,6 Q4 117,0 7,2 112,5 4,2 2,3 107,2 1,3 0,6 1,8 2,6 1, , Q1 117,4 12,0 115,7 8,2 2,2 107,4 0,8 0,2 1,2 1,5 2, , Nov. 116,8 9,8 115,3 5,8 2,6 107,3 1,5 0,7 2,1 3,2 1, ,0 Dec. 123,0 7,3 115,0 5,1 2,0 107,2 1,0 0,1 1,8 2,6 1, , Jan. 115,7 9,6 114,7 8,1 2,9 107,8 1,4 0,7 1,8 4,0 1, ,1 Feb. 119,7 14,0 114,6 6,9 2,7 107,6 1,2 1,1 1,5 2,6 2, ,6 Mar. 116,9 12,2 117,7 9,5 1,1 106,8-0,1-0,9 0,5-1,9 2, ,5 Apr ,8 108,3 2,8 1,9 3, ,7 month-on-month percentage changes (s.a.) 2005 Nov. - 5,0-7,5 0,1-0,1-0,3 0,5 1,2-0,1 - -1,0 Dec. - 5,3 - -0,3 0,0 - -0,1-0,3 0,1-0,3 0,7 - -1, Jan. - -5,9 - -0,2 0,7-0,5 0,9 0,2 0,6 0,2-2,3 Feb. - 3,4 - -0,2 0,0 - -0,2 0,0-0,2-1,3-0,2 - -0,4 Mar. - -2,3-2,7-0,4 - -0,7-1,1-0,3-1,5 0,0-1,1 Apr ,0-1,4 1,1 1, ,4 Sources: Eurostat, except columns 12 and 13 in Table 4 in Section 5.2 (ECB calculations based on data from the ACEA, European Automobile Manufacturers Association). 1) In ) Includes manufacturing industries working mainly on the basis of orders, representing 62.6% of total manufacturing in ) Annual and quarterly figures are averages of monthly figures in the period concerned. E ECBC B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 53 S47

178 5. 2 P r o d u k t i o n o c h e f t e r f r å g a n (nettotal, 1) om inget annat anges, säsongrensat) 5. Företags- och hushållsenkäter Indikator för ekonomiskt stämningsläge 2) (långsiktigt genomsnitt = 100) Tillverkningsindustri Hushållens konfidensindikator 3) Industrins konfidensindikator Kapacitet s- utnyttjande 4) (procent) Totalt 5) Finansiell situation de närmaste 12 mån. Ekonomisk situation de närmaste 12 mån. Arbetslöshet de närmaste 12 mån. Sparande de närmaste 12 mån. Totalt 5) Orderstock Färdigvarulager Produktionsförväntningar Byggsektorns konfidensindikator Detaljhandelns konfidensindikator Tjänstesektorns konfidensindikator Totalt 5) Orderstock Sysselsättningsförväntningar Totalt 5) Nuvarande affärssituation Lagervolym Totalt 5) Förväntad affärssituation Företagsklimat Efterfrågan de senaste månaderna Efterfrågan de närmaste månaderna Källa: Europeiska kommissionen (GD Ekonomi och finans). 1) Skillnad i procent mellan respondenter som lämnade positiva respektive negativa svar. 2) Indikatorn för ekonomiskt stämningsläge består av konfidensindikatorerna för industrin, tjänstesektorn, hushållen, byggsektorn och detaljhandeln. Industrins konfidensindikator svarar för 40 %, tjänstesektorns konfidensindikator för 30 %, hushållens konfidensindikator för 20 % och de två andra indikatorerna för 5 % vardera. Om indikatorn för det ekonomiska stämningsläget ligger över (under) 100 betyder det att det ekonomiska stämningsläget ligger över (under) genomsnittet beräknat för perioden sedan januari ) På grund av ändringar i det frågeformulär som används i den franska enkäten är resultaten för euroområdet fr.o.m. januari 2004 inte helt jämförbara med tidigare resultat. 4) Uppgifter om kapacitetsutnyttjande insamlas i januari, april, juli och oktober varje år. Kvartalsuppgifter är genomsnitt av två på varandra följande enkäter. Årsuppgifter är härledda från kvartalsgenomsnitt. 5) Konfidensindikatorerna beräknas som enkla genomsnitt av de visade komponenterna. Bedömningen av lager (kolumnerna 4 och 17) och arbetslöshet (kolumn 10) används med omvända tecken för beräkning av konfidensindikatorer. 54 ECB S 48Juni December

179 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 5. 2 O u t p u t a n d d e m a n d (percentage balances, 1) unless otherwise indicated; seasonally adjusted) 5. Business and Consumer Surveys Economic Manufacturing industry Consumer confidence indicator 3) sentiment indicator 2) Industrial confidence indicator Capacity Total 5) Financial Economic Unemployment Savings (long-term utilisation 4) situation situation situation over next average Total 5) Order Stocks of Production (percentages) over next over next over next 12 months = 100) books finished expectations 12 months 12 months 12 months products , , , , , , , , Q1 98, , Q2 96, , Q3 97, , Q4 100, , Q1 102, , Dec. 100, Jan. 101, , Feb. 102, Mar. 103, Apr. 105, , May 106, Construction confidence indicator Retail trade confidence indicator Services confidence indicator Total 5) Order Employment Total 5) Present Volume of Expected Total 5) Business Demand in Demand in books expectations business stocks business climate recent the months situation situation months ahead Q Q Q Q Q Dec Jan Feb Mar Apr May Source: European Commission (Economic and Financial Affairs DG). 1) Difference between the percentages of respondents giving positive and negative replies. 2) The economic sentiment indicator is composed of the industrial, services, consumer, construction and retail trade confidence indicators; the industrial confidence indicator has a weight of 40%, the services confidence indicator a weight of 30%, the consumer confidence indicator a weight of 20% and the two other indicators a weight of 5% each. Values of the economic sentiment indicator above (below) 100 indicate above-average (below-average) economic sentiment, calculated for the period from January ) Owing to changes in the questionnaire used for the French survey, euro area results from January 2004 onwards are not fully comparable with previous results. 4) Data are collected in January, April, July and October each year. The quarterly figures shown are averages of two successive surveys. Annual data are derived from quarterly averages. 5) The confidence indicators are calculated as simple averages of the components shown; the assessments of stocks (columns 4 and 17) and unemployment (column 10) are used with inverted signs for the calculation of confidence indicators. S48 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e ECB December 2005 S 55

180 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Priser, produktion, efterfrågan och arbetsmarknad 5. 3 A r b e t s m a r k n a d 1 ) (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 1. Sysselsättning Hela ekonomin Sysselsättningsstatus Ekonomisk aktivitet Anställda Egenföretagare Jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske Utvinning, tillverkning och energi Miljoner (säsongrensat) Byggverksamhet Handel, reparationer, hotell- och restaurangverksamhet, transport och kommunikation Finansiell verksamhet, fastighets-, uthyrningsoch företagstjänster Offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård samt andra tjänster % av total 2) 100,0 100,0 84,5 15,5 4,4 17,6 7,3 25,9 15,4 30, förändringar från kvartal till kvartal (säsongrensat) 2. Arbetslöshet (säsongrensat) Miljoner Totalt Efter ålder 3) Efter kön 4) % av arbetskraften Miljoner Vuxna Ungdomar Män Kvinnor % av arbetskraften Miljoner % av arbetskraften Miljoner % av arbetskraften Miljoner % av total 2) 100,0 75,6 24,4 48,5 51,5 % av arbetskraften Källor: ECB:s beräkningar på grundval av uppgifter från Eurostat (i tabell 5.3.1) och Eurostat (tabell 5.3.2). 1) Sysselsättningsuppgifter avser personer och grundas på ENS 95. Arbetslöshetsuppgifter avser personer och följer ILO:s rekommendationer. 2) År ) Vuxna = 25 år och över; ungdomar = under 25 år; uttryckt i procent av arbetskraften för den relevanta åldersgruppen. 4) Uttryckt i procent av arbetskraften för det relevanta könet. 56 ECB S December 2005 ECB Juni 2006 S 49

181 STATISTIK E U R O A R FÖR E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S P r i c e s, o u t p u t, d e m a n d a n d l a b o u r m a r k e t s 5. 3 L a b o u r m a r k e t s 1 ) (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 1. Employment Whole economy By employment status By economic activity Millions (s.a.) Employees Self- Agriculture, Mining, Construction Trade, repairs, Financial, real Public employed hunting, manufacturing hotels and estate, renting administration, forestry and energy restaurants, and business education, health and fishing transport and services and other services communication % of total 2) ,263 0,7 0,8 0,2-1,7-1,5 0,0 0,5 2,4 1, ,772 0,4 0,3 0,7-2,4-1,7 0,3 0,6 1,2 1, ,637 0,6 0,6 1,0-0,6-1,8 0,7 0,9 2,1 1, ,674 0,8 0,9-0,1-1,3-1,3 1,2 0,8 2,2 1, Q4 137,016 0,8 0,8 0,9-0,8-0,8 1,1 0,7 1,9 1, Q1 137,216 0,9 0,9 0,6-1,3-1,2 1,6 1,1 2,1 1,4 Q2 137,363 0,7 0,8 0,2-1,0-1,7 1,1 0,9 2,1 1,6 Q3 137,575 0,7 0,9-0,5-2,0-1,0 0,7 0,6 2,2 1,5 Q4 137,967 0,7 1,0-0,7-1,0-1,1 1,2 0,6 2,3 1,1 quarter-on-quarter percentage changes (s.a.) 2004 Q4 0,375 0,3 0,3 0,4-1,2-0,1 0,1 0,1 0,8 0, Q1 0,200 0,1 0,2-0,4-1,3-0,4 0,3 0,4 0,4 0,3 Q2 0,147 0,1 0,1 0,0 0,2-0,3 0,2 0,1 0,1 0,3 Q3 0,212 0,2 0,3-0,5-0,3-0,1-0,1 0,0 0,7 0,3 Q4 0,392 0,3 0,3 0,2-0,1-0,3 0,6 0,2 1,0 0,3 2. Unemployment (seasonally adjusted) Total By age 3) By gender 4) Millions % of labour Adult Youth Male Female force Millions % of labour Millions % of labour Millions % of labour Millions % of labour force force force force % of total 2) 100,0 75,6 24,4 48,5 51, ,760 8,3 8,740 7,0 3,020 16,8 5,515 6,9 6,245 10, ,548 8,7 9,420 7,5 3,128 17,6 5,975 7,4 6,573 10, ,899 8,9 9,751 7,6 3,149 18,0 6,186 7,6 6,713 10, ,543 8,6 9,484 7,3 3,058 17,7 6,085 7,4 6,458 10, Q1 12,847 8,8 9,628 7,5 3,219 18,4 6,217 7,6 6,630 10,3 Q2 12,686 8,7 9,609 7,4 3,078 17,7 6,165 7,5 6,522 10,1 Q3 12,382 8,5 9,406 7,3 2,976 17,3 6,043 7,4 6,340 9,8 Q4 12,207 8,3 9,211 7,1 2,996 17,5 5,879 7,2 6,329 9, Q1 11,908 8,1 8,922 6,9 2,986 17,4 5,729 7,0 6,179 9, Nov. 12,230 8,3 9,232 7,1 2,998 17,5 5,881 7,2 6,348 9,8 Dec. 12,183 8,3 9,183 7,1 3,000 17,6 5,831 7,1 6,352 9, Jan. 12,058 8,2 9,061 7,0 2,996 17,4 5,777 7,1 6,281 9,7 Feb. 11,908 8,1 8,914 6,9 2,994 17,5 5,732 7,0 6,176 9,6 Mar. 11,759 8,0 8,791 6,8 2,968 17,3 5,678 6,9 6,081 9,5 Apr. 11,621 8,0 8,692 6,7 2,930 17,1 5,622 6,9 5,999 9,3 Sources: ECB calculations based on Eurostat data (in Table 1 in Section 5.3) and Eurostat (Table 2 in Section 5.3). 1) Data for employment refer to persons and are based on the ESA 95. Data for unemployment refer to persons and follow ILO recommendations. 2) In ) Adult: 25 years of age and over; youth: below 25 years of age; rates are expressed as a percentage of the labour force for the relevant age group. 4) Rates are expressed as a percentage of the labour force for the relevant gender. E ECBC B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 57 S49

182 6 O F F E N T L I G A S E K T O R N S F I N A N S E R 6. 1 I n k o m s t e r, u t g i f t e r o c h u n d e r s k o t t / ö v e r s k o t t 1 ) (procent av BNP) 1. Euroområdet inkomster Totalt Löpande inkomster Kapitalinkomster Memo: Direkta skatter Hushåll Företag Indirekta skatter Till EUinsti tutioner Sociala avgifter Arbetsgivare Anställda Försäljning Kapitalskatter skattebörda Euroområdet utgifter Totalt Löpande utgifter Kapitalutgifter Memo: Totalt Ränta primära utgifter 3) Löner och kollektiva avgifter Insatsförbrukning Sociala utbetalningar Subventioner Betalt av EUinstitutioner Löpande transfereringar Investeringar Kapitaltransfereringar Betalt av EU-institutioner Euroområdet underskott/överskott, primärt underskott/överskott och offentlig konsumtion Underskott (-)/överskott (+) Totalt Staten Delstater Kommuner Socialförsäkring Primärt underskott (-)/ överskott (+) Totalt Löner och kollektiva avgifter Offentlig konsumtion 4) Insatsförbrukning Transfereringar in natura via marknadsproducenter Kapitalförslitning Försäljning (minus) Kollektiv konsumtion Individuell konsumtion Euroländerna underskott (-)/överskott (+) 5) BE DE GR ES FR IE IT LU NL AT PT FI Källor: ECB för aggregerade uppgifter för euroområdet; Europeiska kommissionen för uppgifter om ländernas underskott/överskott. 1) Inkomster, utgifter och underskott/överskott är baserade på ENS 95, men uppgifterna omfattar inte intäkter från försäljningen av UMTS-licenser 2000 (eurområdets underskott/överskott inklusive dess intäkter motsvarar 0,0 % av BNP). Transaktioner mellan länder och EU-institutioner är inkluderade och konsoliderade. Transaktioner mellan medlemsstaterna är inte konsoliderade. 2) Skattetrycket omfattar skatter och sociala avgifter. 3) Omfattar totala utgifter exklusive ränteutgifter. 4) Motsvarar den offentliga sektorns konsumtionsutgifter (P.3) enligt ENS 95. 5) Inkluderar intäkter från UMTS-licenser och betalningar som grundar sig på svappavtal och FRA-kontrakt.. 58 ECB S 50Juni December

183 6 G O V E R N M E N T F I N A N C E 6. 1 R e v e n u e, e x p e n d i t u r e a n d d e f i c i t / s u r p l u s 1 ) (as a percentage of GDP) 1. Euro area _ revenue STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Total Current revenue Capital revenue Memo: fiscal Direct Indirect Social Sales Capital burden 2) taxes Households Corporations taxes Received by EU contributions Employers Employees taxes institutions ,1 46,6 11,9 9,0 2,6 13,3 0,7 17,2 8,6 5,4 2,3 0,5 0,3 42, ,6 46,3 12,2 9,5 2,3 13,9 0,6 16,2 8,3 4,9 2,3 0,3 0,3 42, ,1 46,8 12,6 9,7 2,5 14,2 0,6 16,1 8,3 4,9 2,3 0,3 0,3 43, ,7 46,4 12,7 9,8 2,7 13,9 0,6 15,9 8,2 4,8 2,2 0,3 0,3 42, ,8 45,6 12,3 9,6 2,4 13,6 0,6 15,7 8,2 4,7 2,2 0,2 0,3 41, ,2 44,9 11,9 9,4 2,2 13,5 0,4 15,7 8,2 4,6 2,1 0,3 0,3 41, ,2 44,5 11,5 9,1 2,1 13,5 0,4 15,8 8,3 4,7 2,1 0,6 0,5 41, ,7 44,3 11,4 8,8 2,3 13,6 0,3 15,6 8,2 4,6 2,1 0,5 0,4 40, ,1 44,7 11,6 8,9 2,5 13,7 0,3 15,6 8,2 4,5 2,2 0,5 0,3 41,2 2. Euro area _ expenditure Total Current expenditure Capital expenditure Memo: primary Total Compensation Intermediate Interest Current Investment Capital expenditure 3) of consumption transfers Social Subsidies transfers Paid by EU employees payments Paid by EU institutions institutions ,7 46,1 10,9 4,8 5,0 25,4 22,6 2,1 0,6 3,6 2,4 1,2 0,1 44, ,9 45,1 10,6 4,6 4,6 25,2 22,2 2,1 0,5 3,8 2,4 1,3 0,1 44, ,5 44,6 10,6 4,8 4,1 25,2 22,2 2,1 0,5 3,9 2,5 1,4 0,1 44, ,7 43,9 10,4 4,8 3,9 24,8 21,8 2,0 0,5 3,8 2,5 1,3 0,0 43, ,7 43,8 10,3 4,8 3,8 24,9 21,8 1,9 0,5 3,9 2,5 1,4 0,0 43, ,8 44,0 10,4 4,9 3,5 25,2 22,2 1,9 0,5 3,8 2,4 1,4 0,0 44, ,2 44,3 10,5 4,9 3,3 25,5 22,6 1,8 0,5 3,9 2,5 1,4 0,1 44, ,5 43,7 10,4 5,0 3,1 25,2 22,4 1,8 0,5 3,8 2,4 1,4 0,0 44, ,5 43,8 10,4 5,0 3,0 25,3 22,5 1,7 0,5 3,8 2,4 1,3 0,0 44,5 3. Euro area _ deficit/surplus, primary deficit/surplus and government consumption Deficit (-)/surplus (+) Primary Government consumption 4) deficit (-)/ Total Central State Local Social surplus (+) Total Collective Individual gov. gov. gov. security Compensation Intermediate Transfers Consumption Sales consumption consumption funds of employees consumption in kind of fixed (minus) via market capital producers ,6-2,4-0,4 0,1 0,1 2,4 20,1 10,9 4,8 4,9 1,9 2,3 8,2 11, ,3-2,2-0,2 0,1 0,1 2,3 19,8 10,6 4,6 4,8 1,9 2,3 8,0 11, ,4-1,7-0,1 0,1 0,4 2,7 19,9 10,6 4,8 4,9 1,9 2,3 8,1 11, ,0-1,4-0,1 0,1 0,5 2,9 19,8 10,4 4,8 4,9 1,8 2,2 8,0 11, ,9-1,7-0,4 0,1 0,4 2,0 19,8 10,3 4,8 5,0 1,8 2,2 7,9 11, ,6-2,1-0,5-0,2 0,2 0,9 20,2 10,4 4,9 5,1 1,8 2,1 8,0 12, ,1-2,4-0,5-0,2 0,0 0,3 20,4 10,5 4,9 5,2 1,8 2,1 8,0 12, ,8-2,4-0,3-0,3 0,1 0,3 20,3 10,4 5,0 5,2 1,8 2,1 8,0 12, ,4-2,1-0,3-0,2 0,2 0,6 20,4 10,4 5,0 5,2 1,8 2,2 8,0 12,4 4. Euro area countries _ deficit (-)/surplus (+) 5) BE DE GR ES FR IE IT LU NL AT PT FI ,0-3,7-4,9-0,3-3,2-0,4-2,9 2,0-2,0-0,5-2,9 4, ,1-4,0-5,8 0,0-4,2 0,2-3,4 0,2-3,1-1,5-2,9 2, ,0-3,7-6,9-0,1-3,7 1,5-3,4-1,1-1,9-1,1-3,2 2, ,1-3,3-4,5 1,1-2,9 1,0-4,1-1,9-0,3-1,5-6,0 2,6 Sources: ECB for euro area aggregated data; European Commission for data relating to countries deficit/surplus. 1) Revenue, expenditure and deficit/surplus are based on the ESA 95, but the figures exclude proceeds from the sale of UMTS licences in 2000 (the euro area deficit/surplus including those proceeds is equal to 0,0% of GDP). Transactions involving the EU budget are included and consolidated. Transactions among Member States governments are not consolidated. 2) The fiscal burden comprises taxes and social contributions. 3) Comprises total expenditure minus interest expenditure. 4) Corresponds to final consumption expenditure (P.3) of general government in the ESA 95. 5) Includes proceeds from the sale of UMTS licences and settlements under swaps and forward rate agreements. S50 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e ECB December 2005 S 59

184 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Offentliga sektorns fi nanser 6. 2 S k u l d 1 ) (procent av BNP) 1. Euroområdet offentliga sektorns skuld fördelat på finansiellt instrument och innehavarens sektor Totalt Finansiella instrument Innehavare Mynt och inlåning Lån Kortfristiga värdepapper Långfristiga värdepapper Inhemska långivare 2) Totalt MFI Andra finansiella företag Andra sektorer Andra långivare 3) Euroområdet fördelat på emittent, löptid och valuta Totalt Emitterade av 4) Ursprunglig löptid Återstående löptid Valutor Staten Delstater Kommuner Socialförsäkring Upp till 1 år Över 1 år Rörlig ränta Upp till 1 år Över 1 år och upp till 5 år Över 5 år Euro eller deltagande valutor 5) Andra valutor Euroområdets länder BE DE GR ES FR IE IT LU NL AT PT FI Källor: ECB för aggregerade uppgifter för euroområdet; Europeiska kommissionen för uppgifter om ländernas skuld. 1) Den offentliga sektorns bruttoskuld i nominellt värde och konsoliderat med delsektorerna. Innehav av stater utanför euroområdet har inte konsoliderats. Uppgifterna är delvis uppskattningar. 2) Innehavare som är hemmahörande i det land vars offentliga sektor har emitterat skuldinstrumenten. 3) Innefattar hemmahörande i andra euroländer än det land vars offentliga sektor har emitterat skuldinstrumenten. 4) Omfattar inte skuldinstrument som innehas av den offentliga sektorn i det land vars offentliga sektor har emitterat skulden. 5) Före 1999 omfattar detta skuldinstrument i ecu, i inhemsk valuta och i övriga euroländers valutor. 60 ECB S December 2005 ECB Juni 2006 S 51

185 STATISTIK E U R O A R FÖR E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S G o v e r n m e n t f i n a n c e 6. 2 D e b t 1 ) (as a percentage of GDP) 1. Euro area _ by financial instrument and sector of the holder Total Financial instruments Holders Coins Loans Short-term Long-term Domestic creditors 2) Other and securities securities creditors 3) deposits Total MFIs Other Other financial sectors corporations ,1 2,8 17,0 7,9 47,4 58,7 32,5 10,0 16,1 16, ,2 2,8 16,0 6,5 48,9 56,2 31,1 11,8 13,3 18, ,8 2,7 15,0 5,6 49,4 53,0 29,3 12,8 10,9 19, ,1 2,9 14,2 4,3 50,7 48,4 27,4 9,8 11,3 23, ,6 2,7 13,1 3,7 50,1 43,9 24,0 8,9 11,0 25, ,3 2,8 12,3 4,0 49,2 42,0 22,9 8,0 11,1 26, ,1 2,7 11,7 4,6 49,2 40,0 21,6 7,6 10,8 28, ,3 2,1 12,3 5,1 49,9 39,1 21,6 8,3 9,2 30, ,8 2,2 11,9 5,1 50,6 37,9 20,7 8,2 8,9 31, ,7 2,4 11,7 4,9 51,7 36,9 20,3 8,2 8,4 33,8 2. Euro area _ by issuer, maturity and currency denomination Total Issued by 4) Original maturity Residual maturity Currencies Central State Local Social Up to Over Up to Over 1 year Over Euro or Other gov. gov. gov. security 1 year 1 year Variable 1 year and up to 5 5 years participating currencies funds interest rate years currencies 5) ,1 63,0 5,9 5,7 0,5 11,6 63,5 7,1 19,1 26,3 29,8 72,5 2, ,2 62,2 6,1 5,4 0,6 9,9 64,3 6,8 18,1 26,0 30,1 71,4 2, ,8 61,2 6,1 5,2 0,4 8,9 64,0 6,3 15,6 27,0 30,3 70,1 2, ,1 60,6 6,0 5,1 0,4 7,7 64,4 5,6 13,4 28,3 30,5 70,1 2, ,6 58,3 5,9 4,9 0,4 6,8 62,8 4,9 13,2 28,9 27,4 67,8 1, ,3 57,1 6,1 4,8 0,4 7,2 61,2 3,7 13,6 27,5 27,2 66,8 1, ,1 56,7 6,3 4,8 0,4 8,2 59,9 3,9 15,2 25,8 27,2 66,8 1, ,3 57,0 6,6 5,1 0,6 8,6 60,7 4,0 14,4 26,6 28,3 68,3 1, ,8 57,5 6,7 5,2 0,4 8,5 61,3 3,9 14,4 27,4 28,0 68,8 1, ,7 58,1 6,8 5,3 0,5 8,7 62,0 3,8 14,4 28,0 28,3 69,7 1,1 3. Euro area countries BE DE GR ES FR IE IT LU NL AT PT FI ,2 60,3 110,7 52,5 58,2 32,1 105,5 6,5 50,5 66,0 55,5 41, ,5 63,8 107,8 48,9 62,4 31,1 104,2 6,3 51,9 64,4 57,0 44, ,7 65,5 108,5 46,4 64,4 29,4 103,8 6,6 52,6 63,6 58,7 44, ,3 67,7 107,5 43,2 66,8 27,6 106,4 6,2 52,9 62,9 63,9 41,1 Sources: ECB for euro area aggregated data; European Commission for data relating to countries debt. 1) Gross general government debt at nominal value and consolidated between sub-sectors of government. Holdings by non-resident governments are not consolidated. Data are partially estimated. 2) Holders resident in the country whose government has issued the debt. 3) Includes residents of euro area countries other than the country whose government has issued the debt. 4) Excludes debt held by general government in the country whose government has issued it. 5) Before 1999, this comprises debt in ECU, in domestic currency and in the currencies of other Member States which have adopted the euro. E ECBC B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 61 S51

186 6. 3 S k u l d f ö r ä n d r i n g 1 ) (procent av BNP) 1. Euroområdet förändring av den offentliga sektorns skuld fördelat på orsak, finansiellt instrument och innehavarens sektor Totalt Orsak till förändring Finansiellt instrument Innehavare Lånebehov 2) Värderingseffekter 3) Andra volymförändringar 4) Aggregeringseffekt 5) Mynt och inlåning Lån Kortfristiga värdepapper Långfristiga värdepapper Inhemska långivare 6) MFI Andra finansiella företag Andra långivare 7) Euroområdet underskotts/skuldanpassning Skuld - förändring Underskott (-)/ överskott (+) 8) Underskotts-/skuldanpassning 9) Totalt Transaktioner med den offentliga sektorns viktigaste finansiella tillgångar Värderingseffekter Totalt Sedlar, mynt och inlåning Växelkurseffekter Privatiseringar Tillskott av eget kapital Andra volymförändringar Värdepapper Lån Aktier och andra ägarandelar Annat 10) Källa: ECB. 1) Uppgifterna är delvis uppskattade. Årlig förändring i nominell konsoliderad bruttoskuld är uttryckt som procentuell andel av BNP, dvs. [skuld(t) - skuld(t-1)] / BNP(t). 2) Lånebehovet är per definition lika med skuldtransaktionerna. 3) Omfattar, förutom effekterna av växelkursrörelser, effekter som följer av mätning till nominellt värde (t.ex. överkurs eller underkurs på de emitterade värdepapperen). 4) Omfattar i synnerhet effekter av omklassificeringar av enheter och vissa former av skuldövertaganden. 5) Skillnaden mellan de förändringar i den aggregerade skulden som beror på aggregeringen av ländernas skuld och aggregeringen av ländernas skuldförändring beror på att olika växelkurser användes vid aggregering före ) Innehavare hemmahörande i det land som emitterat skuldinstrumenten. 7) Innefattar hemmahörande i andra länder i euroområdet än det land vars offentliga sektor har emitterat skuldinstrumenten. 8) Inbegripet intäkter från försäljningen av UMTS-licenser. 9) Skillnaden mellan den årliga förändringen av den nominella konsoliderade bruttoskulden och underskottet i procent av BNP. 10) Omfattar huvudsakligen transaktioner i andra tillgångar och skulder (handelskrediter, fordringar/skulder och finansiella derivat). 11) Exklusive finansiella derivat. 62 ECB S 52Juni December

187 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 6. 3 C h a n g e i n d e b t 1 ) (as a percentage of GDP) 1. Euro area _ by source, financial instrument and sector of the holder Total Source of change Financial instruments Holders Borrowing Valuation Other Aggregation Coins Loans Short-term Long-term Domestic Other requirement 2) effects 3) changes effect 5) and securities securities creditors 6) MFIs Other creditors 7) in deposits financial volume 4) corporations ,9 2,3 0,0-0,2-0,2 0,0-0,3-1,1 3,3-0,3-0,2 2,1 2, ,8 2,3-0,3-0,1-0,1 0,1-0,3-0,6 2,6-0,8-0,4 1,5 2, ,0 1,6 0,4 0,1-0,1 0,2-0,2-1,2 3,1-2,6-0,9-2,5 4, ,0 1,1 0,0 0,0-0,1 0,0-0,5-0,4 1,9-2,1-2,0-0,4 3, ,9 1,9-0,1 0,1 0,0 0,2-0,2 0,5 1,3 0,0-0,1-0,5 1, ,1 2,7-0,5 0,0 0,0 0,0-0,2 0,7 1,6-0,6-0,5-0,2 2, ,1 3,3-0,2 0,0 0,0-0,6 0,9 0,6 2,1 0,2 0,6 0,9 2, ,1 3,2-0,1 0,0 0,0 0,2 0,1 0,2 2,6 0,3 0,0 0,3 2, ,1 3,0 0,0 0,1 0,0 0,3 0,2 0,0 2,6 0,2 0,2 0,2 2,9 2. Euro area _ deficit-debt adjustment Change in Deficit (-) / Deficit-debt adjustment 9) debt surplus (+) 8) Total Transactions in main financial assets held by general government Valuation Other Other 10) effects Exchange changes in Total Currency Securities 11) Loans Shares and rate volume and other Privatisations Equity effects deposits equity injections ,9-2,6-0,7-0,6 0,1 0,0-0,2-0,5-0,7 0,1 0,0 0,2-0,2 0, ,8-2,3-0,5-0,3 0,2 0,0 0,0-0,4-0,7 0,2-0,3 0,0-0,1 0, ,0-1,4 0,6 0,0 0,4 0,0 0,1-0,5-0,8 0,1 0,4 0,2 0,1 0, ,0 0,0 1,0 1,1 0,7 0,2 0,2 0,0-0,4 0,2 0,0 0,1 0,0 0, ,9-1,8 0,0-0,4-0,6 0,1 0,1-0,1-0,3 0,2-0,1 0,0 0,1 0, ,1-2,6-0,5 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0-0,3 0,1-0,5-0,1 0,0 0, ,1-3,1 0,0 0,1 0,1 0,0 0,0 0,1-0,4 0,1-0,2-0,1 0,0 0, ,1-2,8 0,3 0,4 0,2 0,1 0,1 0,0-0,4 0,2-0,1 0,0 0,0 0, ,1-2,4 0,6 0,7 0,3 0,2 0,1 0,1-0,3 0,2 0,0 0,0 0,1-0,1 Source: ECB. 1) Data are partially estimated. Annual change in gross nominal consolidated debt is expressed as a percentage of GDP, i.e. [debt(t) - debt(t-1)] GDP(t). 2) The borrowing requirement is by definition equal to transactions in debt. 3) Includes, in addition to the impact of foreign exchange movements, effects arising from measurement at nominal value (e.g. premia or discounts on securities issued). 4) Includes, in particular, the impact of the reclassification of units and certain types of debt assumption. 5) The difference between the changes in the aggregated debt, resulting from the aggregation of countries debt, and the aggregation of countries change in debt is due to variations in the exchange rates used for aggregation before ) Holders resident in the country whose government has issued the debt. 7) Includes residents of euro area countries other than the country whose government has issued the debt. 8) Including proceeds from sales of UMTS licences. 9) The difference between the annual change in gross nominal consolidated debt and the deficit as a percentage of GDP. 10) Mainly composed of transactions in other assets and liabilities (trade credits, other receivables/payables and financial derivatives). 11) Excluding financial derivatives. S52 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e ECB December 2005 S 63

188 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Offentliga sektorns fi nanser 6. 4 I n k o m s t e r, u t g i f t e r o c h u n d e r s k o t t / ö v e r s k o t t p å k v a r t a l 1 ) (procent av BNP) 1. Euroområdet kvartalsvisa inkomster Totalt Löpande inkomster Kapitalinkomster Memo: skattetryck 2) Direkta skatter Indirekta skatter Sociala avgifter Försäljning Inkomst av fastigheter Kapitalskatter Euroområdet kvartalsvisa utgifter och underskott/överskott Totalt Löpande utgifter Kapitalutgifter Underskott (-)/ överskott (+) Totalt Löner och Insats- Ränta Löpande In- Kapital- kollektiva förbruk- transvestetransfe- avgifter ning fereringar Sociala Subventioner ringar reringar utbetalningar Primärt underskott (-)/ överskott (+) Källor: ECB:s beräkningar baserade på Eurostats och nationella uppgifter. 1) Inkomster, utgifter och underskott/överskott är baserade på ENS 95. Transaktioner som berör EU:s budget ingår inte. I övrigt och bortsett från skillnader i tidsfrister för dataöverföring är de kvartalsvisa uppgifterna i överensstämmelse med årsuppgifterna. Uppgifterna är inte säsongrensade. 2) Skattetrycket omfattar skatter och social avgifter. 64 ECB S December 2005 ECB Juni 2006 S 53

189 STATISTIK E U R O A R FÖR E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S G o v e r n m e n t f i n a n c e 6. 4 Q u a r t e r l y r e v e n u e, e x p e n d i t u r e a n d d e f i c i t / s u r p l u s 1 ) (as a percentage of GDP) 1. Euro area _ quarterly revenue Total Current revenue Capital revenue Memo: fiscal Direct taxes Indirect taxes Social Sales Property Capital burden 2) contributions income taxes Q4 51,1 50,4 14,3 14,6 16,8 2,9 0,9 0,7 0,3 45, Q1 43,6 43,1 11,1 13,1 15,5 1,9 0,7 0,5 0,3 39,9 Q2 47,7 47,2 13,9 13,4 15,8 2,1 1,2 0,5 0,3 43,3 Q3 44,2 43,8 11,9 12,6 15,7 2,0 0,8 0,4 0,2 40,4 Q4 49,9 49,4 14,0 14,1 16,6 2,8 1,0 0,5 0,3 45, Q1 42,4 41,9 10,5 12,7 15,3 1,8 0,9 0,4 0,2 38,7 Q2 46,9 46,5 13,4 13,0 15,6 2,0 1,6 0,4 0,2 42,2 Q3 43,5 43,1 11,6 12,4 15,5 1,9 0,9 0,4 0,3 39,7 Q4 49,2 48,7 13,6 13,9 16,3 2,9 1,1 0,5 0,3 44, Q1 42,1 41,6 10,1 12,8 15,5 1,7 0,8 0,4 0,2 38,6 Q2 45,6 45,1 12,5 12,7 15,5 2,0 1,5 0,5 0,3 41,0 Q3 43,5 43,0 11,2 12,7 15,4 2,0 0,8 0,4 0,3 39,6 Q4 49,1 48,5 13,4 14,1 16,2 2,9 0,9 0,6 0,3 44, Q1 42,0 41,5 9,8 12,8 15,6 1,7 0,7 0,4 0,2 38,5 Q2 45,9 44,4 12,1 12,7 15,8 2,0 1,3 1,5 1,2 41,7 Q3 42,9 42,4 10,8 12,7 15,5 1,9 0,7 0,5 0,2 39,2 Q4 49,3 48,3 13,1 14,2 16,2 2,9 0,8 1,0 0,3 43, Q1 41,6 41,1 9,6 12,9 15,4 1,7 0,7 0,5 0,3 38,1 Q2 44,9 44,1 12,1 12,9 15,4 2,0 0,9 0,8 0,6 41,0 Q3 42,7 42,2 10,7 12,7 15,4 1,9 0,7 0,5 0,3 38,9 Q4 49,4 48,3 13,0 14,5 16,2 2,9 0,8 1,0 0,4 44, Q1 42,4 41,9 10,0 13,1 15,4 1,7 0,6 0,6 0,3 38,7 Q2 44,7 44,1 11,9 13,1 15,3 2,0 0,9 0,6 0,3 40,6 Q3 43,5 42,9 11,1 12,9 15,4 1,9 0,7 0,6 0,3 39,7 Q4 49,3 48,5 13,4 14,4 16,1 2,9 0,8 0,8 0,3 44,2 2. Euro area _ quarterly expenditure and deficit/surplus Total Current expenditure Capital expenditure Deficit (-)/ Primary surplus (+) deficit (-)/ Total Compensation Intermediate Interest Current Investment Capital surplus (+) of consumption transfers Social Subsidies transfers employees benefits Q4 50,9 46,0 11,1 5,3 3,7 25,9 22,2 1,7 4,9 3,1 1,7 0,2 3, Q1 46,3 43,0 10,2 4,6 4,1 24,2 20,9 1,3 3,3 2,0 1,3-2,7 1,3 Q2 46,4 43,0 10,3 4,6 3,9 24,2 20,9 1,4 3,4 2,3 1,1 1,3 5,2 Q3 43,0 42,7 10,1 4,5 4,0 24,1 20,8 1,5 0,3 2,5 1,0 1,2 5,2 Q4 49,7 45,9 11,1 5,3 3,8 25,8 21,9 1,6 3,8 3,1 1,5 0,2 4, Q1 45,7 42,4 10,1 4,2 4,0 24,1 20,9 1,3 3,4 1,9 1,5-3,4 0,6 Q2 46,3 42,8 10,3 4,6 3,9 24,1 20,8 1,3 3,5 2,3 1,1 0,6 4,5 Q3 46,1 42,4 10,0 4,6 3,8 24,1 20,8 1,4 3,7 2,5 1,2-2,6 1,2 Q4 51,1 46,2 11,0 5,7 3,6 25,9 22,1 1,7 4,9 3,2 1,7-1,9 1, Q1 46,2 42,8 10,3 4,3 3,7 24,5 21,2 1,3 3,4 1,9 1,5-4,2-0,5 Q2 46,7 43,3 10,3 4,9 3,6 24,4 21,1 1,3 3,4 2,3 1,1-1,1 2,4 Q3 46,8 43,1 10,0 4,7 3,5 24,9 21,4 1,4 3,7 2,5 1,2-3,3 0,2 Q4 50,8 46,4 11,0 5,7 3,3 26,4 22,6 1,6 4,4 2,8 1,6-1,7 1, Q1 46,9 43,4 10,4 4,5 3,5 25,0 21,6 1,3 3,5 1,9 1,6-4,9-1,4 Q2 47,4 43,8 10,4 4,8 3,4 25,2 21,7 1,3 3,5 2,4 1,2-1,5 1,9 Q3 46,9 43,3 10,2 4,8 3,3 25,1 21,6 1,3 3,6 2,5 1,1-4,1-0,8 Q4 51,2 46,3 11,0 5,7 3,1 26,6 22,8 1,5 4,8 3,2 1,6-1,9 1, Q1 46,5 43,1 10,3 4,6 3,2 25,0 21,5 1,2 3,4 2,0 1,4-4,9-1,7 Q2 46,7 43,3 10,4 4,9 3,1 24,8 21,5 1,2 3,4 2,3 1,0-1,7 1,4 Q3 46,0 42,6 10,0 4,6 3,2 24,9 21,4 1,3 3,3 2,4 0,9-3,3-0,2 Q4 50,7 45,8 10,9 5,7 3,0 26,1 22,5 1,4 4,9 3,1 1,8-1,3 1, Q1 46,7 43,4 10,3 4,7 3,1 25,3 21,6 1,2 3,3 1,9 1,4-4,3-1,2 Q2 46,3 43,0 10,3 5,0 3,1 24,6 21,5 1,1 3,3 2,3 1,0-1,6 1,4 Q3 45,7 42,4 9,9 4,8 3,0 24,7 21,4 1,2 3,3 2,4 0,9-2,2 0,8 Q4 50,8 45,9 11,1 5,7 2,9 26,2 22,6 1,4 4,9 3,1 1,7-1,5 1,3 Source: ECB calculations based on Eurostat and national data. 1) Revenue, expenditure and deficit/surplus are based on the ESA 95. Transactions involving the EU budget are not included. Otherwise, and except for different data transmission deadlines, the quarterly data are consistent with the annual data. The data are not seasonally adjusted. 2) The fiscal burden comprises taxes and social contributions. E ECBC B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 65 S53

190 6. 5 S k u l d o c h s k u l d f ö r ä n d r i n g f r å n k v a r t a l t i l l k v a r t a l (procent av BNP) 1. Euroområdet Maastrichtskuld fördelat på finansiella instrument 1) Totalt Finansiella instrument Mynt och inlåning Lån Kortfristiga värdepapper Långfristiga värdepapper Euroområdet underskotts/skuldanpassning Skuld - förändring Underskott (-)/ Underskotts-/skuldanpassning Memo: överskott (+) 8) Totalt Transaktioner med den offentliga sektorns viktigaste finansiella tillgångar Värderingseffekter Annat lånebehov Totalt Sedlar, mynt och inlåning Värdepapper Lån Aktier och andra ägarandelar och andra volymförändringar D 2 8 U n d e r s k o t t, l å n e b e h ov o c h s k u l d f ö r ä n d r i n g (glidande summor över fyra kvartal, procent av BNP) Underskott Skuldförändring Lånebehov D 2 9 M a a s t r i c h t s k u l d (årliga förändringar av skuldkvot och underliggande faktorer) Underskotts-/skuldanpassning Primärt underskott/överskott Ökning/räntedifferential Förändring av skuldkvot Källa: ECB:s beräkningar på grundval av Eurostats och nationella uppgifter. 1) Stockuppgifter för kvartal t anges som procentuell andel av summan av BNP under kvartal t och föregående tre kvartal. 66 ECB S 54Juni December

191 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 6. 5 Q u a r t e r l y d e b t a n d c h a n g e i n d e b t (as a percentage of GDP) 1. Euro area _ Maastricht debt by financial instrument 1) Total Financial instruments Coins and deposits Loans Short-term securities Long-term securities Q1 69,5 2,6 11,7 5,2 50,0 Q2 70,1 2,7 11,6 5,5 50,3 Q3 70,5 2,7 11,6 5,6 50,6 Q4 69,3 2,1 12,3 5,1 49, Q1 71,0 2,1 12,4 5,5 50,9 Q2 71,7 2,2 12,4 5,5 51,5 Q3 71,6 2,2 12,3 5,6 51,5 Q4 69,8 2,2 11,9 5,1 50, Q1 71,1 2,2 11,9 5,2 51,8 Q2 72,0 2,4 11,7 5,4 52,6 Q3 71,6 2,4 11,7 5,2 52,2 Q4 70,7 2,4 11,7 4,9 51,7 2. Euro area _ deficit-debt adjustment Change in Deficit (-)/ Deficit-debt adjustment Memo: debt surplus (+) Borrowing Total Transactions in main financial assets held by general government Valuation effects Other requirement and other changes Total Currency Securities Loans Shares and in volume and deposits other equity Q1 7,7-4,9 2,7 3,1 2,0 0,2 0,4 0,4-0,1-0,2 7,8 Q2 4,1-1,5 2,7 3,1 2,2-0,1-0,2 1,2-0,3-0,2 4,4 Q3 3,2-4,1-0,9-1,6-1,5-0,1-0,1 0,2 0,4 0,3 2,7 Q4-2,2-1,9-4,1-3,8-2,3-0,1-0,1-1,3-1,0 0,7-1, Q1 9,4-4,9 4,6 2,1 1,4 0,2 0,0 0,5 0,1 2,4 9,3 Q2 5,8-1,7 4,1 3,9 3,3 0,3 0,1 0,3-0,5 0,7 6,4 Q3 2,2-3,3-1,1-0,8-1,2 0,2 0,0 0,1 0,2-0,5 2,0 Q4-4,5-1,3-5,8-3,5-2,7-0,2 0,1-0,7-0,2-2,1-4, Q1 7,1-4,3 2,8 2,5 1,4 0,4 0,3 0,4 0,0 0,3 7,1 Q2 5,8-1,6 4,2 3,7 2,7 0,3 0,2 0,4 0,1 0,4 5,7 Q3 0,7-2,2-1,5-2,5-2,5 0,3-0,1-0,3 0,2 0,8 0,6 Q4-1,1-1,5-2,6-0,8-0,3-0,4-0,2 0,0 0,0-1,8-1,1 C 2 8 D e f i c i t, b o r r o w i n g r e q u i r e m e n t a n d c h a n g e i n d e b t (four-quarter moving sum as a percentage of GDP) C 2 9 M a a s t r i c h t d e b t (annual change in the debt to GDP ratio and underlying factors) 4,5 deficit change in debt borrowing requirement 4,5 2,0 deficit-debt adjustment primary deficit/surplus growth/interest change differential change in debt to GDP ratio 2,0 4,0 4,0 1,0 1,0 3,5 3,5 3,0 3,0 0,0 0,0 2,5 2,5-1,0-1,0 2,0 2,0-2,0-2,0 1,5 1,5 1,0 1,0-3,0-3,0 0, ,5-4, ,0 Source: ECB calculations based on Eurostat and national data. 1) The stock data in quarter t are expressed as a percentage of the sum of GDP in t and the previous three quarters. S54 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e ECB December 2005 S 67

192 E X T E R N A T R A N S A K T I O N E R O C H U T L A N D S S T Ä L L N I N G B e t a l n i n g s b a l a n s (miljarder euro; nettotransaktioner) 1. Översikt över betalningsbalans Bytesbalans Totalt Varor Tjänster Faktorinkomster Kapitalbalans Finansiellt sparande (kolumnerna 1+6) Totalt Finansiell balans Löpande transfereringar Direktinvesteringar Portföljinvesteringar Finansiella derivat Andra investeringar Valutareserv Rest post månaders ackumulerade transaktioner D 3 0 B e t a l n i n g s b a l a n s ; by t e s b a l a n s (miljarder euro) Transaktioner per kvartal 12-månaders ackumulerade transaktioner D 3 1 B e t a l n i n g s b a l a n s ; d i re k t - o c h p o r t f ö l j i nve s t e r i n g a r (miljarder euro) Direktinvesteringar (transaktioner per kvartal) Portföljinvesteringar (transaktioner per kvartal) Direktinvesteringar (12-månaders ackumulerade transaktioner) Portföljinvesteringar (12-månaders ackumulerade transaktioner) Källa: ECB. 68 ECB S December 2005 ECB Juni 2006 S 55

193 E X T E R N A L T R A N S A C T I O N S A N D P O S I T I O N S STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET B a l a n c e o f p a y m e n t s (EUR billions; net transactions) 1. Summary balance of payments Current account Net Financial account Capital lending/ Errors and Total Goods Services Income Current account borrowing Total Direct Portfolio Financial Other Reserve omissions transfers to/from investment investment derivatives investment assets rest of the world (columns 1+6) ,4 106,1 19,5-37,2-56,0 12,9 45,4-1,3-12,3 74,9-13,0-79,1 28,2-44, ,9 105,3 29,0-28,0-56,4 17,5 67,3-10,9-41,2 60,3-5,0-37,5 12,5-56, ,6 53,0 34,3-41,5-68,3 12,5-10,1 90,0-145,5 162,5-13,6 67,8 18,7-79, Q1 2,2 15,1 4,0-0,7-16,2 1,0 3,2 18,8-23,7 7,0-7,3 38,1 4,8-22,1 Q2-11,2 18,1 10,3-23,6-16,0 4,0-7,2 49,5-14,7 107,8 1,3-48,0 3,1-42,3 Q3-1,4 16,0 9,6-7,1-19,8 2,8 1,5 34,6-97,6 89,8-0,4 40,8 2,0-36,0 Q4-12,3 3,8 10,3-10,1-16,3 4,7-7,6-12,9-9,4-42,0-7,2 36,9 8,8 20, Q1-11,4-3,9 2,5 0,7-10,7 2,7-8,7 37,2-13,0 32,6-7,6 19,7 5,5-28, Mar. 4,3 8,1 1,5 0,7-6,0 0,7 5,0-21,3-8,8-1,6-5,1-7,2 1,5 16,3 Apr. -10,5 3,5 2,3-12,2-4,1 0,3-10,2-5,5-13,7-7,9-0,4 17,4-0,8 15,7 May -2,9 5,7 3,3-6,3-5,5 1,6-1,3 41,5 6,7 19,0 0,8 12,5 2,6-40,3 June 2,2 8,8 4,7-5,0-6,4 2,1 4,3 13,5-7,7 96,7 1,0-77,9 1,4-17,7 July 3,0 9,5 4,5-5,5-5,5 0,8 3,8 1,0-85,1 77,1 1,4 5,0 2,6-4,8 Aug. -2,7 1,0 1,5 1,0-6,2 0,8-2,0 0,4-12,0-13,3-0,7 26,5-0,1 1,6 Sep. -1,6 5,5 3,6-2,6-8,1 1,2-0,4 33,2-0,5 26,0-1,2 9,3-0,5-32,8 Oct. -6,5 1,5 4,6-7,2-5,4 0,6-5,9-6,5-8,0 2,4-4,3 3,1 0,2 12,4 Nov. -5,6 1,0 2,7-4,4-5,0 0,9-4,7 5,8-2,0-39,2-0,4 46,2 1,2-1,1 Dec. -0,2 1,3 3,0 1,4-5,9 3,2 3,0-12,2 0,6-5,2-2,5-12,4 7,3 9, Jan. -9,7-6,4 0,1-1,0-2,3 1,0-8,7-11,0 4,9-37,1-2,3 25,8-2,3 19,7 Feb. -0,4 0,3 1,8 1,0-3,5 1,0 0,6 13,2-25,4 20,5-3,0 19,2 1,9-13,8 Mar. -1,3 2,3 0,6 0,7-4,8 0,6-0,6 35,0 7,5 49,2-2,3-25,4 6,0-34,4 12-month cumulated transactions 2006 Mar. -36,2 34,0 32,8-40,1-62,9 14,1-22,1 108,4-134,7 188,1-13,8 49,3 19,4-86,3 C 3 0 B. o. p. c u r r e n t a c c o u n t b a l a n c e (EUR billions) C 3 1 B. o. p. n e t d i r e c t a n d p o r t f o l i o i n v e s t m e n t (EUR billions) 60 quarterly transactions 12-month cumulated transactions direct investment (quarterly transactions) portfolio investment (quarterly transactions) direct investment (12-month cumulated transactions) portfolio investment (12-month cumulated transactions) Source: ECB. E ECBC B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 69 S55

194 7. 1 B e t a l n i n g s b a l a n s (miljarder euro; transaktioner) 2. Bytesbalans och kapitalbalans Bytesbalans Kapitalbalans Totalt Varor Tjänster Faktorinkomster Löpande transfereringar Kredit Debet Netto Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Säsongrensat D 3 2 B e t a l n i n g s b a l a n s ; v a r o r (miljarder euro, säsongrensat; 3-månaders glidande medelvärde) Export (kredit) Import (debet) D 3 3 B e t a l n i n g s b a l a n s ; t j ä n s t e r (miljarder euro, säsongrensat; 3-månaders glidande medelvärde) Export (kredit) Import (debet) Källa: ECB. 70 ECB S 56Juni December

195 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 7. 1 B a l a n c e o f p a y m e n t s (EUR billions; transactions) 2. Current and capital accounts Current account Capital account Total Goods Services Income Current transfers Credit Debit Net Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit , ,8 32, ,0 929,9 331,8 312,3 243,3 280,5 82,1 138,1 23,7 10, , ,2 49, , ,9 362,1 333,1 270,9 298,9 81,9 138,3 24,1 6, , ,7-22, , ,6 395,5 361,1 320,7 362,2 83,4 151,7 23,4 10, Q1 460,8 458,6 2,2 278,5 263,4 85,3 81,2 68,0 68,8 29,0 45,2 4,9 3,8 Q2 503,4 514,5-11,2 305,2 287,1 97,3 87,0 83,8 107,3 17,1 33,1 5,8 1,8 Q3 509,7 511,1-1,4 309,0 293,0 108,9 99,3 76,5 83,6 15,3 35,1 4,6 1,8 Q4 544,2 556,5-12,3 325,9 322,1 103,9 93,6 92,4 102,5 21,9 38,3 8,1 3, Q1 531,6 543,0-11,4 327,2 331,1 92,0 89,5 79,5 78,8 32,9 43,5 4,7 2, Jan. 164,3 174,0-9,7 100,7 107,1 30,0 30,0 24,0 25,0 9,6 11,9 1,7 0,7 Feb. 175,4 175,9-0,4 104,8 104,5 30,1 28,2 24,2 23,3 16,3 19,8 1,4 0,4 Mar. 191,8 193,1-1,3 121,7 119,4 31,9 31,3 31,3 30,6 7,0 11,8 1,6 0,9 Seasonally adjusted 2005 Q1 478,7 472,6 6,1 289,3 268,3 95,2 86,7 74,2 79,1 20,0 38,6.. Q2 491,6 490,6 1,0 297,1 279,2 95,9 88,7 77,0 87,3 21,5 35,4.. Q3 513,5 522,6-9,1 312,5 301,8 100,7 92,8 80,2 91,0 20,0 37,0.. Q4 527,6 548,3-20,6 316,0 312,7 102,7 92,0 87,3 104,5 21,7 39, Q1 546,9 554,9-8,0 332,6 328,5 101,4 93,8 84,9 90,4 28,0 42, July 169,4 171,4-2,0 102,1 98,8 33,7 30,9 26,6 30,3 7,0 11,4.. Aug. 171,2 176,5-5,4 103,9 102,5 33,5 31,1 27,0 30,1 6,8 12,8.. Sep. 172,9 174,7-1,8 106,5 100,5 33,6 30,9 26,7 30,6 6,1 12,8.. Oct. 170,5 176,5-6,0 101,8 101,9 33,8 30,7 27,9 32,1 7,0 11,8.. Nov. 177,7 188,9-11,2 106,1 104,0 35,2 31,1 29,4 40,8 7,0 13,0.. Dec. 179,4 182,9-3,4 108,1 106,8 33,7 30,2 29,9 31,6 7,8 14, Jan. 174,3 175,0-0,7 108,9 108,4 33,6 31,2 27,6 27,6 4,2 7,8.. Feb. 191,3 195,3-4,0 111,6 110,5 34,7 31,5 27,4 30,1 17,5 23,3.. Mar. 181,4 184,6-3,2 112,1 109,7 33,0 31,1 29,9 32,6 6,3 11,1.. C 3 2 B. o. p. g o o d s (EUR billions, seasonally adjusted; three-month moving average) C 3 3 B. o. p. s e r v i c e s (EUR billions, seasonally adjusted; three-month moving average) 120 exports (credit) imports (debit) exports (credit) imports (debit) Source: ECB. S56 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e ECB December 2005 S 71

196 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Externa transaktioner och utlandsställning 7. 1 B e t a l n i n g s b a l a n s i s a m m a n d r a g (miljarder euro) euro; nettoflöden) 3. Faktorinkomster (transaktioner) Löner och kollektiva avgifter Avkastning på kapital Totalt Direktinvesteringar Portföljinvesteringar Övriga investeringar Aktier Skuldinstrument Aktier Skuldinstrument Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Direktinvesteringar (nettotransaktioner) Totalt Av inhemska enheter utomlands Eget kapital och återinvesterade vinstmedel Totalt MFI exklusi ve Eurosystemet Icke- MFI Totalt Övrigt kapital (främst koncerninterna lån) MFI exklusive Eurosystemet Icke- MFI Totalt Av utländska enheter i euroområdet Eget kapital och återinvesterade vinstmedel Totalt MFI exklusi ve Eurosystemet Icke- MFI Totalt Övrigt kapital (främst koncerninterna lån) MFI exklusi ve Eurosystemet Icke- MFI Källa: ECB. 72 ECB S December 2005 ECB Juni 2006 S 57

197 STATISTIK E U R O A R FÖR E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S E x t e r n a l t r a n s a c t i o n s a n d p o s i t i o n s 7. 1 B a l a n c e o f p a y m e n t s (EUR billions) 3. Income account (transactions) Compensation of employees Investment income Total Direct investment Portfolio investment Other investment Equity Debt Equity Debt Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit ,8 7,2 228,5 273,3 66,3 56,3 10,0 10,2 18,6 53,5 65,5 80,7 68,1 72, ,3 7,7 255,6 291,1 87,0 72,0 12,1 11,8 23,8 56,9 67,5 79,0 65,2 71, ,3 9,2 305,3 353,0 97,1 95,6 12,9 13,0 30,8 71,1 79,8 78,9 84,7 94, Q4 4,0 1,9 72,6 70,9 28,4 16,3 3,3 3,4 5,4 10,5 17,6 20,9 18,0 19, Q1 3,7 1,6 64,3 67,1 18,7 14,8 2,9 2,8 6,1 11,3 17,5 17,3 19,1 20,9 Q2 3,8 2,3 80,0 105,0 27,4 26,1 3,3 3,5 9,9 30,2 19,5 22,0 19,9 23,1 Q3 3,8 2,8 72,6 80,7 19,9 22,3 2,9 2,9 7,6 15,8 21,5 17,0 20,7 22,7 Q4 4,0 2,4 88,4 100,1 31,1 32,4 3,8 3,8 7,3 13,8 21,3 22,6 24,9 27,5 4. Direct investment (net transactions) By resident units abroad By non-resident units in the euro area Total Equity capital Other capital Total Equity capital Other capital and reinvested earnings (mostly inter-company loans) and reinvested earnings (mostly inter-company loans) Total MFIs Non- Total MFIs Non- Total MFIs Non- Total MFIs Nonexcluding MFIs excluding MFIs excluding MFIs excluding MFIs Eurosystem Eurosystem Eurosystem Eurosystem ,2-130,0-1,9-128,2-17,1 0,0-17,1 134,9 124,4 3,1 121,3 10,5 0,1 10, ,7-152,0-17,3-134,7 10,3 0,1 10,2 100,5 86,5 1,2 85,3 14,0 0,6 13, ,1-155,5-9,2-146,3-60,7 0,4-61,1 70,7 43,6-0,1 43,7 27,1 1,1 26, Q1-41,2-23,3-2,3-21,0-17,9 0,1-17,9 17,4 18,0 0,3 17,6-0,5 0,3-0,9 Q2-28,4-23,6-1,9-21,8-4,7 0,0-4,8 13,7 4,2 0,4 3,8 9,5-0,1 9,6 Q3-115,9-92,0-4,9-87,1-23,9 0,1-24,0 18,3 5,5 0,9 4,7 12,8 0,4 12,3 Q4-30,7-16,5-0,1-16,5-14,1 0,2-14,3 21,3 15,9-1,7 17,6 5,3 0,4 4, Q1-37,8-32,6-1,7-30,9-5,2 0,0-5,2 24,8 15,4 0,5 14,8 9,4-0,4 9, Mar. -17,0-10,3-0,6-9,7-6,7 0,1-6,8 8,2 7,4-0,1 7,5 0,8 0,1 0,6 Apr. -16,4 1,1-1,8 3,0-17,5 0,0-17,5 2,7 6,5-0,2 6,7-3,8 0,1-3,9 May 6,8-5,7-0,5-5,3 12,5 0,0 12,5-0,1-1,9 0,2-2,1 1,9 0,0 1,8 June -18,8-19,0 0,4-19,4 0,3 0,0 0,3 11,0-0,4 0,4-0,8 11,4-0,3 11,8 July -93,1-85,9-3,3-82,6-7,1 0,1-7,2 8,0 10,4 0,2 10,1-2,4 0,0-2,4 Aug. -11,7-4,7-0,5-4,1-7,0 0,0-7,0-0,4-0,8 0,2-1,0 0,4 0,1 0,3 Sep. -11,2-1,4-1,0-0,3-9,8 0,0-9,9 10,7-4,1 0,4-4,5 14,7 0,3 14,4 Oct. -11,4-0,8 0,3-1,1-10,6 0,1-10,6 3,4 6,4 0,2 6,2-3,0 0,2-3,3 Nov. -6,2-4,4 0,3-4,7-1,7 0,1-1,8 4,2 4,6-1,7 6,3-0,4 0,2-0,6 Dec. -13,1-11,3-0,6-10,7-1,8 0,0-1,9 13,7 4,9-0,2 5,2 8,8 0,0 8, Jan. 0,8 6,4-0,6 7,0-5,5-0,2-5,4 4,1 6,4 0,1 6,2-2,3-0,1-2,2 Feb. -33,6-28,7-1,1-27,6-4,9 0,2-5,1 8,2 5,0 0,3 4,7 3,1 0,1 3,1 Mar. -5,0-10,2 0,1-10,3 5,2-0,1 5,3 12,5 4,0 0,1 3,9 8,6-0,4 9,0 Source: ECB. ECBE C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 73 S57

198 7. 1 B e t a l n i n g s b a l a n s (miljarder euro; transaktioner) 5. Portföljinvesteringar, fördelat på instrument och innehavarens sektor Aktier Skuldinstrument MFI exklu - si ve Euro - systemet Obligationer Penningmarknadsinstrument Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Icke-MFI MFI exklu - si ve Euro - systemet Icke-MFI MFI exklu - si ve Euro - systemet Icke-MFI Eurosystemet Eurosystemet Eurosystemet Offentlig sektor Offentlig sektor Offentlig sektor Övriga investeringar fördelat på sektor Totalt Eurosystemet Offentlig sektor MFI (exkl. Eurosystemet) Övriga sektorer Skulder Skulder Tillgångar Skulder Totalt Långfristiga Kortfristiga Tillgångar Sedlar, mynt och inlåning Skulder Skulder Tillgångar Tillgångar Tillgångar Tillgångar Tillgångar Skulder Sedlar, mynt och inlåning Skulder Källa: ECB. 74 ECB S 58Juni December

199 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 7. 1 B a l a n c e o f p a y m e n t s (EUR billions; transactions) 5. Portfolio investment by instrument and sector of holder Equity Debt instruments Bonds and notes Money market instruments Assets Liabilities Assets Liabilities Assets Liabilities Eurosystem MFIs Non-MFIs Eurosystem MFIs Non-MFIs Eurosystem MFIs Non-MFIs excluding excluding excluding Eurosystem General Eurosystem General Eurosystem General gov. gov. gov ,3-13,9-64,4-2,6 110,3-2,4-45,0-128,3-0,2 198,9 0,2-45,9 23,7 0,6 42, ,0-22,4-81,0-3,4 128,1 1,2-81,8-97,1-2,1 254,9-0,1-43,2-13,7 0,1 15, ,1-15,6-124,7-3,9 280,2-0,7-121,0-161,6-0,5 260,3 0,1-15,1-4,2 0,1 65, Q1 0,0-27,5-21,2-1,1 41,2-0,1-35,7-41,0-0,4 46,7 0,3 5,8-6,0-3,6 44,5 Q2 0,0 21,7-22,8-0,8 25,0-0,7-39,5-34,3-0,1 158,1-0,4-9,1-5,2-2,4 14,9 Q3-0,1-4,9-26,9-1,1 150,7-0,4-21,3-49,7 0,1 24,5 0,1-7,1 1,6 0,2 23,4 Q4 0,0-4,8-53,8-0,9 63,2 0,6-24,5-36,6-0,1 31,0 0,1-4,9 5,4 5,9-17, Q1 0,0-17,6-44,3. 103,8-0,1-53,9-34,7. 58,6 0,3 0,2-6,2. 26, Mar. 0,0-1,8-9,8-18,0 0,2-4,6-21,3-2,9 0,0-7,3 1,3-20,7 Apr. 0,0 9,9-5, ,3-0,9-12,4-11,4-58,0-0,3-10,5 1,2-11,0 May 0,0 6,7-15,6-22,4-0,1-16,1-5,8-28,7 0,0-2,1-6,1-7,0 June 0,0 5,1-1,8-49,9 0,2-11,0-17,1-71,4 0,0 3,5-0,3 - -3,1 July -0,1-3,5-14,8-111,4 0,2-4,1-14,5 - -2,4-0,6 0,0-1,6-7,0 Aug. 0,0 2,0-8,8-23,4-0,5-5,7-13,8 - -6,9 0,3-11,5-0,1-8,2 Sep. 0,0-3,4-3,4-15,9-0,2-11,5-21,4-33,7 0,4 4,4 3,3-8,2 Oct. 0,0 4,6-10,6 - -3,9 0,6-17,2-14,8-26,9 0,1 7,1 3,7-5,9 Nov. 0,0-6,7-21,5-11,5 0,1-3,7-15,7-7,4 0,0-4,6-0,3 - -5,7 Dec. 0,0-2,7-21,7-55,6-0,1-3,6-6,1 - -3,3 0,0-7,3 1, , Jan. 0,0-5,2-23,7-20,4 0,2-31,7-2,4 - -1,7 0,4 1,6-6,1-11,0 Feb. 0,0-3,8-17,6-31,6-0,2-7,8-15,5-18,0-0,1 1,2-1,0-15,8 Mar. 0,0-8,6-3,0-51,8-0,1-14,3-16,8-42,3 0,0-2,5 1,0 - -0,5 6. Other investment by sector Total Eurosystem General MFIs (excluding Eurosystem) Other sectors government Assets Liabilities Assets Liabilities Total Long-term Short-term Assets Liabilities Assets Liabilities Assets Liabilities Assets Liabilities Currency and deposits Assets Currency and deposits Liabilities ,1 174,1-0,8 10,0-0,4 - -3,4-152,6 134,8-50,7 52,3-101,9 82,5-99,3-32, ,5 275,0-0,2 6,9-2,3-2,0-3,6-259,4 246,9-20,1-3,6-239,3 250,5-50,6-10,5 24, ,5 633,3-1,7 6,1 5,1-2,3-2,4-385,7 477,0-102,9 47,0-282,9 430,0-183,2-23,4 152, Q1-178,2 216,3 0,5 4,9 7,3 2,7 0,3-126,7 195,8-21,5 10,3-105,2 185,5-59,4-29,4 15,3 Q2-156,6 108,5-1,3 0,3-7,6-8,6-1,9-97,1 45,0-18,5 22,5-78,6 22,5-50,5 18,0 65,2 Q3-108,4 149,2 0,4 4,3 7,7 4,7 1,2-87,8 122,9-21,9 14,6-65,8 108,3-28,9-18,9 20,8 Q4-122,3 159,2-1,3-3,4-2,3-1,1-2,0-74,2 113,3-40,9-0,3-33,2 113,6-44,4 6,9 51, Q1-229,5 249,2-3,7 8,9 4,8 2,8-3,5-149,1 225,2-12,6 10,4-136,5 214,8-81,5-30,4 18, Mar. -58,4 51,1-0,2 4,3 5,4 3,7 2,0-32,1 41,6-4,3-4,2-27,8 45,8-31,4-11,4 3,3 Apr. -119,0 136,4 0,1-0,2-5,4-5,3-2,1-98,0 94,6-9,0 0,1-89,0 94,5-15,7 13,4 44,1 May -10,1 22,6-0,8-0,2 0,3 2,3 0,4 17,6 21,0-3,4 11,0 21,0 10,0-27,3-1,4 1,4 June -27,5-50,5-0,7 0,7-2,5-5,5-0,2-16,7-70,6-6,1 11,4-10,6-82,1-7,5 6,1 19,7 July -43,6 48,6 0,3-1,1-0,7-4,6 0,9-38,6 48,2-6,3 5,5-32,3 42,7-4,5-3,3 0,6 Aug. 19,6 6,9 0,2 0,8 6,3 8,4 0,5 20,1-2,0-1,4 3,1 21,4-5,1-7,0-6,5 7,6 Sep. -84,4 93,7-0,1 4,6 2,1 0,9-0,2-69,2 76,6-14,3 6,0-54,9 70,7-17,3-9,0 12,6 Oct. -53,8 57,0-0,2-1,0 0,7-0,3 1,8-47,0 53,1-5,1 2,1-42,0 51,0-7,4 4,1 3,0 Nov. -148,3 194,5-1,1 1,7-1,2 1,2 0,2-112,2 172,7-0,9-2,3-111,4 175,1-33,7-6,3 19,8 Dec. 79,9-92,3-0,1-4,1-1,8-2,1-4,1 85,1-112,5-35,0-0,1 120,1-112,4-3,3 9,1 28, Jan. -103,9 129,7-0,2 8,0 1,2 1,8-2,4-71,1 117,9 6,8-1,8-77,9 119,7-33,7-18,0 6,2 Feb. -24,7 43,9-4,4 0,2 1,0 0,8-1,0-1,6 35,7-6,5 10,0 4,9 25,7-19,7-7,5 9,0 Mar. -101,0 75,6 0,9 0,7 2,6 0,3-0,1-76,4 71,6-12,9 2,2-63,5 69,4-28,0-4,8 3,4 Source: ECB. S58 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e ECB December 2005 S 75

200 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Externa transaktioner och utlandsställning 7. 1 B e t a l n i n g s b a l a n s i s a m m a n d r a g (miljarder euro; nettoflöden) transaktioner) 7. Övriga investeringar fördelat på sektor och instrument Eurosystemet Offentlig sektor Lån/sedlar, mynt och inlåning Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Övriga tillgångar Lån/sedlar, mynt och inlåning Övriga skulder Lån/sedlar, mynt och inlåning Totalt Lån Sedlar, mynt och inlåning Övriga tillgångar Handelskrediter Handelskrediter Lån Övriga skulder MFI (exkl. Eurosystemet) Övriga sektorer Lån/sedlar, mynt och inlåning Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Övriga tillgångar Lån/sedlar, mynt och inlåning Övriga skulder Lån/sedlar, mynt och inlåning Totalt Lån Sedlar, mynt och inlåning Övriga tillgångar Penningmarknadsinstrument Handelskrediter Handelskrediter Lån Övriga skulder Valutareserv Totalt Monetärt guld Särskilda dragningsrätter Reservposition i IMF Totalt Sedlar, mynt och inlåning Hos monetära myndigheter och BIS Hos banker Utländsk valuta Aktier Värdepapper Obligationer Finansiella derivat Övriga fordringar Källa: ECB. 76 ECB S December 2005 ECB Juni 2006 S 59

201 STATISTIK E U R O A R FÖR E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S E x t e r n a l t r a n s a c t i o n s a n d p o s i t i o n s 7. 1 B a l a n c e o f p a y m e n t s (EUR billions; transactions) 7. Other investment by sector and instrument Eurosystem General government Assets Liabilities Assets Liabilities Loans/currency Other Loans/currency Other Trade Loans/currency and deposits Other Trade Loans Other and assets and liabilities credits assets credits liabilities deposits deposits Total Loans Currency and deposits ,8 0,0 10,0 0,0-0,1 0,7-0,3 0,9-1,0 0,0-3,7 0, ,1-0,3 6,9 0,1 0,0-0,6 1,4-2,0-1,7 0,0-3,5 0, ,6-0,1 6,1 0,0 0,0 6,6 8,9-2,3-1,5 0,0-2,2-0, Q4 1,7-0,3 3,4 0,0 0,0 0,0-3,6 3,6-0,2 0,0-2,2-0, Q1 0,5 0,0 4,9 0,0 0,0 7,8 5,0 2,7-0,5 0,0 0,6-0,3 Q2-1,2-0,1 0,3 0,0 0,0-7,1 1,5-8,6-0,5 0,0-2,0 0,0 Q3 0,4 0,0 4,3 0,0 0,0 8,0 3,3 4,7-0,3 0,0 1,3-0,1 Q4-1,3 0,0-3,4 0,0 0,0-2,1-1,0-1,1-0,2 0,0-2,1 0,0 MFIs (excluding Eurosystem) Other sectors Assets Liabilities Assets Liabilities Loans/currency Other Loans/currency Other Trade Loans/currency and deposits Other Trade Loans Other and assets and liabilities credits assets credits liabilities deposits deposits Total Loans Currency and deposits ,1-0,5 134,8-0,1-1,2-95,8-9,6-86,3-2,3 4,2 28,4 0, ,3-3,1 244,0 2,9-6,0-39,5-29,0-10,5-5,1 8,6 13,4 2, ,6-4,1 475,0 2,0-6,8-164,0-140,6-23,4-12,4 8,6 140,2 3, Q4-75,6 1,8 59,0-0,3-0,2 1,3-11,4 12,6-1,9 2,4 3,9-0, Q1-124,8-1,9 193,0 2,8-2,7-53,9-24,5-29,4-2,7 3,0 7,0 5,2 Q2-97,0-0,1 43,8 1,2-5,4-43,1-61,1 18,0-2,1 1,1 62,8 1,3 Q3-82,5-5,2 120,2 2,7 2,0-24,3-5,4-18,9-6,6 0,5 22,1-1,7 Q4-77,4 3,2 118,0-4,7-0,7-42,7-49,6 6,9-1,0 4,0 48,2-0,9 8. Reserve assets Total Monetary Special Reserve Foreign exchange Other gold drawing position in claims rights the IMF Total Currency and deposits Securities Financial derivatives With monetary With Equity Bonds and Money authorities banks notes market and the BIS instruments ,2 1,7 0,0-1,6 28,1-2,5 1,9-0,1 22,1 6,7 0,1 0, ,5 1,2 0,5 4,0 6,9-3,8 4,0 0,4 18,3-11,9-0,1 0, ,7 3,9-0,2 8,6 6,5 0,1 7,8 0,0-4,8 3,5 0,0 0, Q4 2,4 0,8 0,5 1,1 0,0-3,9 3,4 0,0 3,1-2,6-0,1 0, Q1 4,8 0,8 0,0 1,6 2,4 5,2-1,1 0,0 1,3-2,9 0,0 0,0 Q2 3,1 1,3 0,0 1,3 0,5-4,4 1,1 0,0 0,9 2,9 0,0 0,0 Q3 2,0 0,5 0,0 2,6-1,1 1,6 0,9 0,0-4,9 1,4-0,1 0,0 Q4 8,8 1,2-0,1 3,0 4,6-2,3 6,9 0,0-2,0 2,1 0,0 0,0 Source: ECB. E ECBC B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 77 S59

202 7. 2 M o n e t ä r u p p s t ä l l n i n g a v b e t a l n i n g s b a l a n s e n (miljarder euro; transaktioner) Bytesbalans och kapitalbalans Förändringar i M3:s externa motpost till följd av transaktioner (i betalningsbalansen) Direktinvesteringar Portföljinvesteringar Övriga investeringar Finansiella Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder derivat Av inhemska enheter utomlands (icke-mfi) Av utländska enheter i euroområdet Icke-MFI Aktier 1) Skuldinstrument 2) Icke-MFI Icke-MFI Restpost Kolumnerna 1 10, totalt Memo: transaktioner i M3:s externa motpost månaders ackumulerade transaktioner 7 D BV ie kt ta ilgn a i nbg es tb a llna i ns g si bsa al ma nm s ta rn ad nr sa ag k t i o n e r s o m p å v e r k a r u t v e c k l i n g e n a v M F I : s u t l ä n d s k a n e t t o t i l l g å n g a r (miljarder (miljarder euro; 12-månaders euro; nettoflöden) ackumulerade transaktioner) MFI:s utländska nettotillgångar Bytesbalans och kapitalbalans Icke-MFI:s direkt- och portföljinvesteringar i aktier utomlands Portföljinvesteringsskulder i form av skuldinstrument Källa: ECB. 1) Exklusive andelar i penningmarknadsfonder. 2) Exklusive räntebärande värdepapper med löptid upp till 2 år emitterade av MFI i euroområdet. 78 ECB S 60Juni December

203 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 7. 2 M o n e t a r y p r e s e n t a t i o n o f t h e b a l a n c e o f p a y m e n t s (EUR billions; transactions) B.o.p. items balancing transactions in the external counterpart of M3 Memo: Transactions Current and Direct investment Portfolio investment Other investment Financial Errors Total in the capital derivatives and of external accounts By By non- Assets Liabilities Assets Liabilities omissions columns counterpart balance resident resident 1 to 10 of M3 units units abroad in the Non-MFIs Equity 1) Debt Non-MFIs Non-MFIs (non-mfis) euro area instruments 2) ,4-145,3 134,8-169,0 114,5 241,3-99,7 29,3-13,0-44,1 94,2 94, ,3-124,5 99,9-191,9 118,0 250,4-52,9 21,2-5,0-56,4 126,2 160, ,1-207,3 69,6-290,6 236,7 301,4-178,1 150,2-13,6-79,9-21,7 12, Q1 3,2-38,9 17,1-68,3 34,0 72,0-52,1 15,6-7,3-22,1-46,7-24,6 Q2-7,2-26,5 13,8-62,2-0,8 178,6-58,1 63,3 1,3-42,3 59,9 65,0 Q3 1,5-111,1 17,9-75,0 155,3 41,1-21,1 22,0-0,4-36,0-6,1-19,9 Q4-7,6-30,8 20,8-85,0 48,2 9,7-46,8 49,3-7,2 20,5-28,8-8, Q1-8,7-36,0 25,2-85,2 98,8 61,4-76,6 15,1-7,6-28,5-42,1-13, Mar. 5,0-16,5 8,0-29,8 6,7 13,2-26,0 5,3-5,1 16,3-23,0-22,6 Apr. -10,2-14,5 2,5-15,5-57,6 66,1-21,1 41,9-0,4 15,7 6,8 2,4 May -1,3 7,2-0,1-27,5 10,7 33,7-26,9 1,9 0,8-40,3-41,8-39,6 June 4,3-19,2 11,4-19,2 46,2 78,8-10,0 19,5 1,0-17,7 94,9 102,2 July 3,8-89,8 8,0-31,0 118,4 2,8-5,3 1,5 1,4-4,8 5,1 1,1 Aug. -2,0-11,1-0,4-22,6 25,0 0,2-0,7 8,1-0,7 1,6-2,6 1,9 Sep. -0,4-10,2 10,3-21,5 11,9 38,0-15,2 12,4-1,2-32,8-8,5-22,9 Oct. -5,9-11,7 3,2-21,6-4,6 26,9-6,7 4,9-4,3 12,4-7,4-6,5 Nov. -4,7-6,5 4,0-37,5 11,5 2,2-35,0 20,1-0,4-1,1-47,5-43,8 Dec. 3,0-12,6 13,7-25,9 41,4-19,4-5,1 24,4-2,5 9,2 26,1 42, Jan. -8,7 1,6 4,2-32,2 17,0 1,7-32,5 3,8-2,3 19,7-27,7 2,1 Feb. 0,6-32,6 8,1-34,1 26,7 27,8-18,7 8,0-3,0-13,8-31,0-33,3 Mar. -0,6-5,0 12,9-18,9 55,1 31,9-25,4 3,3-2,3-34,4 16,6 18,1 12-month cumulated transactions 2006 Mar. -22,1-204,5 77,7-307,5 301,5 290,8-202,6 149,7-13,8-86,3-17,1 23,8 C 3 4 M a i n b. o. p. t r a n s a c t i o n s u n d e r l y i n g t h e d e v e l o p m e n t s i n M F I n e t e x t e r n a l a s s e t s (EUR billions; 12-month cumulated transactions) 400 MFI net external assets current and capital accounts balance direct and portfolio equity investment abroad by non-mfis portfolio investment liabilities in the form of debt instruments 2) Source: ECB. 1) Excluding money market fund shares/units. 2) Excluding debt securities with a maturity of up to two years issued by euro area MFIs. S60 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e ECB December 2005 S 79

204 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Externa transaktioner och utlandsställning 7. 3 B e t a l n i n g s b a l a n s o c h u t l a n d s s t ä l l n i n g, g e o g r a f i s k f ö r d e l n i n g (miljarder euro) 1. Betalningsbalans bytes- och kapitalbalans (ackumulerade transaktioner) Totalt Europeiska unionen (utanför euroområdet) Kanada Japan Schweiz USA Övriga Totalt Danmark Sverige Storbritannien Övriga EUländer EUinstitutioner 2 kv 2004 till 1 kv Kredit Bytesbalans Varor Tjänster Faktorinkomster varav: avkastning på kapital Löpande transfereringar Kapitalbalans Debet Bytesbalans Varor Tjänster Faktorinkomster varav: avkastning på kapital Löpande transfereringar Kapitalbalans Netto Bytesbalans Varor Tjänster Faktorinkomster varav: avkastning på kapital Löpande transfereringar Kapitalbalans 2. Betalningsbalans direktinvesteringar (ackumulerade transaktioner) Totalt Europeiska unionen (utanför euroområdet) Kanada Japan Schweiz USA Finansiella Totalt Danmark Sverige Storbritannien Övriga EUländer EUinstitutioner offshoremarknader Övriga 2 kv 2004 till 1 kv Direktinvesteringar Utomlands Aktier/återinvesterad vinst Övrigt kapital I euroområdet Aktier/återinvesterad vinst Övrigt kapital Källa: ECB. 80 ECB S December 2005 ECB Juni 2006 S 61

205 STATISTIK E U R O A R FÖR E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S E x t e r n a l t r a n s a c t i o n s a n d p o s i t i o n s 7. 3 G e o g r a p h i c a l b r e a k d o w n o f t h e b a l a n c e o f p a y m e n t s a n d i n t e r n a t i o n a l i n v e s t m e n t p o s i t i o n (EUR billions) 1. Balance of payments: current and capital accounts (cumulated transactions) Total European Union (outside the euro area) Canada Japan Switzerland United Other States Total Denmark Sweden United Other EU EU Kingdom countries institutions 2005 Q1 to 2005 Q Current account 2 018,1 740,3 42,4 65,1 394,6 178,7 59,5 25,6 51,1 135,0 345,7 720,5 Goods 1 218,6 421,9 28,7 44,5 206,2 142,4 0,2 15,5 33,6 68,4 181,8 497,4 Services 395,5 141,4 7,8 10,5 98,4 19,6 5,0 5,4 11,2 38,7 76,4 122,4 Income 320,7 115,3 5,6 9,5 80,4 14,6 5,3 4,2 5,5 21,7 80,8 93,1 of which: investment income 305,3 110,0 5,5 9,3 78,7 14,4 2,2 4,1 5,4 15,7 79,3 90,7 Current transfers 83,4 61,7 0,4 0,6 9,5 2,1 49,0 0,5 0,8 6,2 6,7 7,6 Capital account 23,4 20,4 0,0 0,0 0,9 0,1 19,4 0,0 0,1 0,5 0,5 1,8 Debits Current account 2 040,7 658,9 35,4 62,2 318,5 148,8 94,0 19,7 78,9 127,5 315,5 840,1 Goods 1 165,6 336,7 25,4 40,8 152,9 117,6 0,0 9,2 51,1 59,1 114,6 594,8 Services 361,1 114,5 6,3 8,6 76,2 23,2 0,2 5,4 7,4 30,0 78,5 125,3 Income 362,2 107,8 3,2 11,9 81,3 6,4 5,0 3,6 20,1 33,1 113,6 83,9 of which: investment income 353,0 102,8 3,1 11,8 80,2 2,6 5,0 3,5 20,0 32,4 112,6 81,6 Current transfers 151,7 99,8 0,4 0,9 8,2 1,5 88,8 1,5 0,3 5,3 8,8 36,1 Capital account 10,9 1,1 0,0 0,1 0,7 0,2 0,1 0,1 0,0 0,5 0,5 8,6 Net Current account -22,6 81,4 7,0 2,9 76,0 29,9-34,5 5,8-27,8 7,5 30,2-119,6 Goods 53,0 85,1 3,2 3,7 53,3 24,8 0,2 6,3-17,6 9,2 67,2-97,4 Services 34,3 26,8 1,4 1,9 22,3-3,6 4,8 0,0 3,9 8,7-2,1-2,9 Income -41,5 7,5 2,4-2,5-0,9 8,1 0,3 0,6-14,6-11,3-32,8 9,2 of which: investment income -47,7 7,3 2,3-2,5-1,5 11,7-2,8 0,6-14,6-16,7-33,3 9,1 Current transfers -68,3-38,1 0,0-0,3 1,4 0,6-39,7-1,1 0,5 0,9-2,1-28,5 Capital account 12,5 19,3 0,0 0,0 0,2 0,0 19,2-0,1 0,1 0,0 0,0-6,8 Credits 2. Balance of payments: direct investment (cumulated transactions) Total European Union (outside the euro area) Canada Japan Switzerland United Offshore Other States financial Total Denmark Sweden United Other EU EU centres Kingdom countries institutions 2005 Q1 to 2005 Q Direct investment -145,5-109,6-0,6 8,6-113,1-4,6 0,0 0,0 1,4 1,7-0,2-0,6-38,2 Abroad -216,1-147,5-1,8 1,7-128,5-18,8 0,0-5,3-0,2-6,8-2,7-8,0-45,6 Equity/reinvested earnings -155,5-122,1-5,1-3,1-93,4-20,5 0,0-4,3-0,7-7,3 13,7-4,4-30,4 Other capital -60,7-25,4 3,3 4,8-35,1 1,7 0,0-1,0 0,4 0,5-16,4-3,6-15,2 In the euro area 70,7 37,9 1,2 7,0 15,4 14,2 0,0 5,3 1,6 8,5 2,5 7,4 7,4 Equity/reinvested earnings 43,6 25,7 0,4 4,3 20,7 0,3 0,0 4,0 1,0 0,6 1,1 6,8 4,5 Other capital 27,1 12,2 0,9 2,6-5,3 14,0 0,0 1,3 0,6 7,9 1,5 0,6 2,9 Source: ECB. ECBE C B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e SS61 81

206 7. 13 B e t a l n i n g s b a l a n s i o cs h a mu mt l a n drs as tg ä l l n i n g, g e o g r a f i s k f ö r d e l n i n g (miljarder euro; euro) nettoflöden) 3. Betalningsbalans, portföljinvesteringstillgångar fördelat på instrument. (ackumulerade transaktioner) Totalt Europeiska unionen (utanför euroområdet) Kanada Japan Schweiz USA Finansiella offshore- Totalt Danmark Sverige Storbritanniemarknader Övriga EUländer EUinstitutioner Övriga 2 kv 2004 till 1 kv Portföljinvesteringstillgångar Aktier Skuldinstrument Obligationer Penningmarknadsinstrument 4. Betalningsbalans, övriga tillgångar fördelat på sektor (ackumulerade transaktioner) Totalt Europeiska unionen (utanför euroområdet) Kanada Japan Schweiz USA Finansiellnationella Inter- Totalt Danmark Sverige Storbritannien Övriga EUländer EUinstitutioner offshoremarknader organisationer 2 kv 2004 till 1 kv Övriga investeringar Tillgångar Offentlig sektor MFI Övriga sektorer Skulder Offentlig sektor MFI Övriga sektorer 5. Betalningsbalans, utlandsställning (utestående vid periodens slut) Totalt Europeiska unionen (utanför euroområdet) Kanada Japan Schweiz USA Finansiellnationella Inter- Totalt Danmark Sverige Storbritannien Övriga EUländer EUinstitutioner offshoremarknader organisationer Direktinvesteringar Utomlands Aktier/återinvesterad vinst Övrigt kapital I euroområdet Aktier/återinvesterad vinst Övrigt kapital Portföljinvesteringtillgångar Aktier Skuldinstrument Obligationer Penningmarknadsinstrument Övriga investeringar Tillgångar Offentlig sektor MFI Övriga sektorer Skulder Offentlig sektor MFI Övriga sektorer Källa: ECB. Övriga Övriga 82 ECB S 62Juni December

207 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 7. 3 G e o g r a p h i c a l b r e a k d o w n o f t h e b a l a n c e o f p a y m e n t s a n d i n t e r n a t i o n a l i n v e s t m e n t p o s i t i o n (EUR billions) 3. Balance of payments: portfolio investment assets by instrument (cumulated transactions) Total European Union (outside the euro area) Canada Japan Switzerland United Offshore Other States financial Total Denmark Sweden United Other EU EU centres Kingdom countries institutions 2005 Q1 to 2005 Q Portfolio investment assets -443,1-179,9-11,6-11,2-128,1-18,9-10,0-9,2-36,2-5,5-71,2-60,5-80,7 Equity -140,4-43,6-1,9-5,0-33,5-3,2 0,0-3,5-21,0-4,4-14,4-16,2-37,4 Debt instruments -302,7-136,3-9,8-6,2-94,6-15,7-10,0-5,7-15,2-1,1-56,8-44,2-43,3 Bonds and notes -283,4-110,4-8,7-5,7-69,5-16,1-10,4-6,0-15,5 0,9-77,6-36,7-38,2 Money market instruments -19,3-26,0-1,1-0,5-25,1 0,4 0,4 0,3 0,3-2,0 20,8-7,6-5,1 4. Balance of payments: other investment by sector (cumulated transactions) Total European Union (outside the euro area) Canada Japan Switzerland United Offshore Internat. Other States financial organisa- Total Denmark Sweden United Other EU EU centres tions Kingdom countries institutions 2005 Q1 to 2005 Q Other investment 67,8 35,9-5,5 20,7 20,3-13,8 14,1-3,3 13,4-4,8 15,4-7,2 1,9 16,4 Assets -565,5-385,6-15,2 14,9-356,1-27,4-1,9-6,3 0,1-20,8-26,0-58,5-2,8-65,6 General government 5,1-1,3 1,1-0,3-3,5 1,3 0,0-0,1 0,0-0,1 0,3 0,0-1,6 7,7 MFIs -387,4-231,1-15,1 14,8-202,7-26,6-1,5-5,2 4,2-15,6-39,9-43,2-0,8-55,9 Other sectors -183,2-153,2-1,1 0,4-150,0-2,1-0,4-1,1-4,1-5,1 13,5-15,3-0,4-17,5 Liabilities 633,3 421,4 9,7 5,9 376,4 13,5 15,9 3,0 13,3 16,0 41,4 51,3 4,7 82,0 General government -2,4-1,0 0,0 0,0-2,8 0,0 1,8 0,0-0,1 0,0 0,0-0,1-0,4-0,8 MFIs 483,1 300,0 9,1 4,5 265,9 12,3 8,2 3,1 12,8 11,2 22,9 48,3 5,3 79,5 Other sectors 152,6 122,4 0,6 1,3 113,3 1,3 5,9-0,1 0,6 4,8 18,6 3,1-0,2 3,4 5. International investment position (end-of-period outstanding amounts) Total European Union (outside the euro area) Canada Japan Switzerland United Offshore Internat. Other States financial organisa- Total Denmark Sweden United Other EU EU centres tions Kingdom countries institutions Direct investment 33,1-273,1-10,4-11,8-361,5 110,8-0,2 22,7-4,0 35,3-63,5-30,9 0,0 346,7 Abroad 2 265,1 759,8 26,1 71,1 537,6 125,1 0,0 66,8 55,9 220,3 486,6 272,2 0,0 403,5 Equity/reinvested earnings 1 825,7 608,4 22,9 43,8 432,7 108,9 0,0 58,3 50,5 171,0 377,2 255,7 0,0 304,8 Other capital 439,3 151,4 3,1 27,2 104,9 16,2 0,0 8,5 5,4 49,4 109,4 16,5 0,0 98,7 In the euro area 2 231, ,9 36,5 82,8 899,1 14,3 0,2 44,1 59,8 185,1 550,2 303,0 0,1 56,8 Equity/reinvested earnings 1 642,1 814,3 23,0 67,4 719,4 4,4 0,1 40,4 48,8 129,6 387,7 177,0 0,0 44,2 Other capital 589,9 218,6 13,4 15,4 179,8 9,9 0,1 3,7 11,1 55,4 162,4 126,1 0,0 12,6 Portfolio investment assets 2 984,0 941,1 45,1 100,8 680,8 56,8 57,6 63,4 174,3 91, ,2 310,3 28,4 324,4 Equity 1 238,7 315,3 6,6 32,9 261,4 14,4 0,0 12,6 109,5 82,3 483,3 106,8 0,9 128,0 Debt instruments 1 745,3 625,8 38,5 67,9 419,4 42,4 57,6 50,8 64,8 9,7 566,9 203,5 27,5 196,3 Bonds and notes 1 458,6 513,8 34,4 58,7 322,5 41,1 57,1 48,7 39,9 8,5 463,5 185,9 27,1 171,2 Money market instruments 286,7 112,1 4,1 9,2 96,9 1,3 0,5 2,1 25,0 1,2 103,4 17,6 0,3 25,1 Other investment -195,9 34,7 26,1 30,2 90,7 20,8-133,0 3,6 20,0-68,9-42,6-232,8-13,4 103,4 Assets 2 940, ,4 53,8 67, ,0 85,5 5,0 14,5 85,0 174,1 415,3 258,2 39,8 481,0 General government 98,6 10,4 1,1 0,0 4,1 2,2 3,1 0,0 0,2 0,1 2,8 1,2 34,3 49,6 MFIs 2 004, ,1 45,0 54,2 971,8 64,0 1,1 7,4 67,1 106,8 244,4 171,5 4,8 266,7 Other sectors 837,0 325,9 7,8 12,9 285,2 19,3 0,8 7,1 17,7 67,2 168,1 85,6 0,7 164,6 Liabilities 3 136, ,6 27,7 36, ,3 64,8 138,0 10,9 65,0 243,0 457,9 491,1 53,2 377,5 General government 43,6 24,0 0,0 0,2 5,3 0,0 18,5 0,0 0,9 0,1 4,1 0,3 2,9 11,3 MFIs 2 539, ,3 23,9 20,5 955,2 52,2 91,6 6,9 44,5 207,0 355,4 449,5 48,7 284,2 Other sectors 553,2 270,2 3,8 16,2 209,8 12,5 27,9 4,0 19,6 35,9 98,4 41,3 1,6 82,1 Source: ECB. S62 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e ECB December 2005 S 83

208 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Externa transaktioner och utlandsställning 7. 4 U t l a n d s s t ä l l n i n g (miljarder euro, om inget annat anges; utestående belopp vid periodens slut) 1. Översikt över utlandsställning Totalt Totalt i procent av BNP Direktinvesteringar Finansiella derivat Övriga investeringar Valutareserv Utlandsställning, netto Utestående tillgångar Utestående skulder 2. Direktinvesteringar Eget kapital och återinvesterade vinstmedel Totalt MFI (exklusive Eurosystemet) Av inhemska enheter utomlands Icke- MFI Övrigt kapital (främst företagsinterna lån) Totalt MFI (exklusive Eurosystemet) Icke- MFI Eget kapital och återinvesterade vinstmedel Totalt MFI (exklusive Eurosystemet) Av utländska enheter i euroområdet Icke- MFI Övrigt kapital (främst företagsinterna lån) Totalt MFI (exklusive Eurosystemet) Icke- MFI 3. Portföljinvesteringar: tillgångar fördelat på instrument och innehavarens sektor Tillgångar Skuldinstrument Portföljinvesteringar Eurosystemet Obligationer Penningmarknadsinstrument Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Icke-MFI MFI exklusive Eurosystemet Offentlig sektor Övriga sektorer MFI exklusive Eurosystemet Eurosystemet Icke-MFI Offentlig sektor Övriga sektorer MFI exklusive Eurosystemet Eurosystemet Icke-MFI Offentlig sektor Övriga sektorer Källa: ECB. 84 ECB S December 2005 ECB Juni 2006 S 63

209 STATISTIK E U R O A R FÖR E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S E x t e r n a l t r a n s a c t i o n s a n d p o s i t i o n s 7. 4 I n t e r n a t i o n a l i n v e s t m e n t p o s i t i o n ( i n c l u d i n g i n t e r n a t i o n a l r e s e r v e s ) (EUR billions, unless otherwise indicated; end-of-period outstanding amounts) 1. Summary international investment position Total Total Direct Portfolio Financial Other Reserve as a % of GDP investment investment derivatives investment assets Net international investment position ,0-5,6 422,9-834,8 2,5-372,3 392, ,6-9,7 184,5-937,6-12,0-304,6 366, ,3-10,9 43,1-914,0-8,3-236,8 306, ,2-12,2 33, ,4-14,8-195,9 280, Q ,2-13,8 216, ,3-22,4-223,3 311,6 Q ,5-13,1 233, ,6-17,6-276,0 320,3 Outstanding assets ,3 110, , ,0 129, ,7 392, ,3 102, , ,7 136, ,9 366, ,3 106, , ,6 158, ,1 306, ,6 111, , ,0 162, ,3 280, Q ,3 126, , ,6 218, ,1 311,6 Q ,6 131, , ,1 230, ,0 320,3 Outstanding liabilities ,3 116, , ,8 127, , ,9 112, , ,2 147, , ,6 117, , ,6 166, , ,8 123, , ,4 177, , Q ,6 140, , ,8 240, ,4 - Q ,1 144, , ,7 248, ,1-2. Direct investment By resident units abroad By non-resident units in the euro area Equity capital Other capital Equity capital Other capital and reinvested earnings (mostly inter-company loans) and reinvested earnings (mostly inter-company loans) Total MFIs Non- Total MFIs Non- Total MFIs Non- Total MFIs Nonexcluding MFIs excluding MFIs excluding MFIs excluding MFIs Eurosystem Eurosystem Eurosystem Eurosystem ,6 124, ,5 528,4 2,1 526, ,5 43, ,6 497,6 2,8 494, ,4 133, ,1 461,4 1,6 459, ,1 42, ,0 531,2 2,9 528, ,8 125, ,0 449,2 1,4 447, ,9 46, ,3 582,0 2,9 579, ,7 139, ,9 439,3 1,2 438, ,1 46, ,0 589,9 3,4 586, Q ,8 158, ,4 499,1 1,0 498, ,4 51, ,9 636,3 4,2 632,1 Q ,4 159, ,2 515,3 0,9 514, ,6 49, ,3 638,7 4,6 634,1 3. Portfolio investment assets by instrument and sector of holder Equity Debt instruments Bonds and notes Money market instruments Assets Liabilities Assets Liabilities Assets Liabilities Eurosystem MFIs Non-MFIs Eurosystem MFIs Non-MFIs Eurosystem MFIs Non-MFIs excluding excluding excluding Eurosystem General Other Eurosystem General Other Eurosystem General Other gov. sectors gov. sectors gov. sectors ,6 38,5 6, , ,9 2,0 424,8 8,2 783, ,4 2,8 135,1 0,2 41,8 186, ,7 43,6 8,3 799, ,3 6,4 402,9 8,0 784, ,4 1,2 189,4 1,3 47,1 211, ,7 53,6 11, , ,0 8,3 459,2 8,0 842, ,1 1,1 191,5 0,6 48,4 249, ,1 74,1 15, , ,6 6,2 538,4 9,7 904, ,2 1,0 231,6 0,5 53,7 239, Q3 2,9 96,6 22, , ,5 7,3 661,7 9, , ,5 0,8 249,3 6,2 56,0 326,9 Q4 2,9 105,4 24, , ,4 6,7 694,9 9, , ,5 0,8 255,1 0,3 59,4 315,7 Source: ECB. E ECBC B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 85 S63

210 7. 14 BU et lt a nl nd is ns gt sä bl lan lia n gs i s a m m a n d r a g (miljarder euro; euro, om nettoflöden) inget annat anges; utestående belopp vid periodens slut) 4. Övriga investeringar Eurosystemet Offentlig sektor Lån, sedlar, mynt och inlåning Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Övriga till gångar Lån, sedlar, mynt och inlåning Övriga skulder Lån, sedlar, mynt och inlåning Övriga till gångar Handelskrediter Handelskrediter Lån Övriga skulder Totalt Lån Sedlar, mynt och inlåning MFI (exklusive Eurosystemet) Offentlig sektor Lån, sedlar, mynt och inlåning Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Övriga till gångar Lån, sedlar, mynt och inlåning Övriga skulder Lån, sedlar, mynt och inlåning Övriga till gångar Handelskrediter Handelskrediter Lån Övriga skulder Totalt Lån Sedlar, mynt och inlåning Likviditet i utländsk valuta Valutareserv Memo: Tillgångar Skulder Totalt Monetärt guld Särskilda Miljarder troy Fine dragningsrätter euro ounces (miljoner) (SDR) Reservposition i IMF Totalt Sedlar, mynt och inlåning Hos monetära myndigheter och BIS Hos banker Valutor Värdepapper Totalt Aktier Obligationer och sedlar Penningmarknadsinstrument Finansielladerivat Övriga fordringar Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet Förutbestämda kortfristiga nettoutflöden i utländsk valuta Eurosystemet varav innehas av Europeiska centralbanken Källa: ECB. 86 ECB S 64Juni December

211 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 7. 4 I n t e r n a t i o n a l i n v e s t m e n t p o s i t i o n ( i n c l u d i n g i n t e r n a t i o n a l r e s e r v e s ) (EUR billions, unless stated otherwise; end-of-period outstanding amounts) 4. Other investment by instrument Eurosystem General government Assets Liabilities Assets Liabilities Loans/currency Other Loans/currency Other Trade Loans/currency and deposits Other Trade Loans Other and assets and liabilities credits assets credits liabilities deposits deposits Total Loans Currency and deposits ,6 0,1 57,2 0,2 1,3 59,4 54,7 4,7 54,5 0,1 42,2 13, ,4 0,6 65,3 0,2 1,4 54,2 50,1 4,1 39,1 0,0 40,2 3, ,5 0,1 73,0 0,2 1,4 57,6 51,0 6,7 39,6 0,0 40,1 3, Q3 4,4 0,2 83,3 0,3 1,4 54,9 45,1 9,8 42,3 0,0 42,4 2,4 Q4 5,3 0,2 80,1 0,2 1,3 57,1 46,2 10,9 42,9 0,0 40,6 2,5 MFIs (excluding Eurosystem) Other sectors Assets Liabilities Assets Liabilities Loans/currency Other Loans/currency Other Trade Loans/currency and deposits Other Trade Loans Other and assets and liabilities credits assets credits liabilities deposits deposits Total Loans Currency and deposits ,3 60, ,1 48,5 174,5 492,6 204,4 288,1 92,7 104,4 365,2 47, ,6 38, ,9 30,9 170,3 538,4 208,7 329,8 96,7 106,6 383,5 46, ,8 44, ,3 42,0 172,3 558,6 227,5 331,1 106,2 109,5 394,7 48, Q ,4 64, ,2 66,1 184,3 693,2 306,4 386,8 135,0 120,6 485,4 60,8 Q ,7 58, ,7 54,6 184,7 737,3 355,9 381,4 137,3 122,9 547,0 62,5 5. International reserves Reserve assets Memo Eurosystem ,1 130,4 399,022 4,8 25,0 205,8 10,3 35,3 159,8 1,0 120,2 38,5 0,4 0,0 22,4-26, ,6 130,0 393,543 4,4 23,3 148,9 10,0 30,4 107,7 1,0 80,2 26,5 0,9 0,0 20,3-16, ,8 125,4 389,998 3,9 18,6 132,9 12,5 25,5 94,7 0,5 58,5 35,6 0,2 0,0 19,1-12, Q2 302,3 138,2 382,323 4,2 16,5 143,4 12,4 28,3 103,0 0,5 62,4 40,1-0,3 0,0 23,4-17,7 Q3 311,6 149,4 380,258 4,2 13,8 144,1 10,8 27,3 106,3 0,5 66,8 39,0-0,2 0,0 24,0-19,5 Q4 320,3 163,4 375,861 4,3 10,6 141,9 12,7 21,4 107,9 0,6 69,6 37,7 0,0 0,0 25,6-17, Feb. 332,1 175,5 374,888 4,4 7,2 145,1 7,0 26,8 111, ,0 0,0 24,7-19,7 Mar. 327,1 179,7 373,695 4,3 6,9 136,3 6,5 26,0 103, ,1 0,0 27,7-19,4 Apr. 336,8 191,7 373,166 4,2 6,7 134,1 5,5 25,5 102, ,4 0,0 25,0-17,0 of which held by the European Central Bank ,5 8,1 24,656 0,2 0,0 37,3 1,2 9,9 26,1 0,0 19,5 6,7 0,0 0,0 3,0-5, ,9 8,1 24,656 0,2 0,0 28,6 1,4 5,0 22,2 0,0 14,9 7,3 0,0 0,0 2,8-1, ,1 7,9 24,656 0,2 0,0 27,0 2,7 3,3 21,1 0,0 9,7 11,3 0,0 0,0 2,6-1, Q2 39,7 8,4 23,145 0,2 0,0 31,2 3,8 5,1 22,3 0,0 8,2 14,1 0,0 0,0 2,6-1,4 Q3 41,1 9,1 23,145 0,2 0,0 31,8 4,7 5,1 22,0 0,0 8,9 13,1 0,0 0,0 2,3-1,5 Q4 41,5 10,1 23,145 0,2 0,0 31,2 5,1 2,5 23,6 0,0 10,6 12,9 0,0 0,0 2,9-0, Feb. 43,1 10,8 23,145 0,2 0,0 32,1 1,5 5,3 25, ,0 0,0 2,3-1,2 Mar. 40,5 11,1 23,145 0,2 0,0 29,2 2,6 3,6 23, ,0 0,0 3,9-0,5 Apr. 41,7 11,9 23,145 0,2 0,0 29,7 2,2 5,8 21, ,1 0,0 2,4-0,5 Source: ECB. Assets Liabilities Total Monetary gold Special Reserve Foreign exchange Other Claims Predetermined drawing position claims on euro short-term In In fine rights in the Total Currency and Securities Financial area net EUR troy IMF deposits derivatives residents drains billions ounces in in (millions) With With Total Equity Bonds Money foreign foreign monetary banks and market currency currency authorities notes instruments and the BIS S64 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e ECB December 2005 S 87

212 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Externa transaktioner och utlandsställning 7. 5 Va r u h a n d e l (säsogrensat, om inget annat anges) 1. Värden, volymer och enhetsvärden per varugrupp Totalt (ej säsongrensat) Export (f.o.b.) Import (c.i.f.) Totalt Memo: Totalt Memo: Export Import Halvfabrikat Kapitalvaror Konsumtionsvaror Industrivaror Halvfabrikat Kapitalvaror Konsumtionsvaror Industrivaror Olja Värden (miljarder euro; årliga procentuella förändringar för kolumnerna 1 och 2) Volymindex (2000 = 100; årliga procentuella förändringar för kolumnerna 1 och 2) Enhetsvärdeindex (2000 = 100; årliga procentuella förändringar för kolumnerna 1 och 2) Källor: Eurostat och ECB:s beräkningar på grundval av uppgifter från Eurostat (volymindex och säsongrensade enhetsvärdesindex). 88 ECB S December 2005 ECB Juni 2006 S 65

213 STATISTIK E U R O A R FÖR E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S E x t e r n a l t r a n s a c t i o n s a n d p o s i t i o n s 7. 5 T r a d e i n g o o d s (seasonally adjusted, unless otherwise indicated) 1. Values, volumes and unit values by product group Total (n.s.a.) Exports (f.o.b.) Imports (c.i.f.) Total Memo: Total Memo: Exports Imports Intermediate Capital Consumption Manufactures Intermediate Capital Consumption Manufactures Oil Values (EUR billions; annual percentage changes for columns 1 and 2) ,0-3, ,4 512,4 227,8 309,5 949,1 984,4 559,4 163,0 234,5 717,3 105, ,3 0, ,1 501,3 222,8 300,5 925,0 990,7 554,0 164,1 240,9 716,3 109, ,9 9, ,4 547,5 246,9 313,4 997, ,0 604,5 183,5 256,1 769,9 129, ,3 12, ,0 585,8 265,2 329, , ,7 692,3 201,4 271,8 841,9 180, Q4 8,9 12,7 291,8 139,3 62,6 78,1 253,3 278,6 158,8 47,3 65,0 198,8 36, Q1 3,4 8,6 292,0 138,2 62,4 77,9 255,6 279,0 157,4 44,5 64,1 198,1 36,1 Q2 6,2 10,8 302,5 144,0 63,8 80,7 259,0 292,1 165,9 49,3 66,1 202,0 40,5 Q3 9,9 14,4 318,5 149,9 70,0 84,8 274,6 316,2 182,3 52,8 69,8 217,4 51,3 Q4 9,4 14,9 323,0 153,7 69,0 85,9 278,9 325,5 186,7 54,8 71,8 224,3 52, Q1 15,7 22,3 331,6 157,3 70,4 88,5 283,9 335,2 195,2 51,1 73,0 221, Oct. 6,6 12,0 104,4 49,6 22,4 27,8 90,1 105,8 59,9 17,6 23,3 72,4 17,7 Nov. 10,8 14,7 108,5 51,7 22,9 29,0 93,2 107,4 61,8 19,3 24,0 74,3 17,9 Dec. 11,0 18,2 110,1 52,4 23,8 29,1 95,6 112,3 65,0 17,9 24,5 77,6 17, Jan. 14,7 23,6 110,3 52,0 23,7 29,1 94,9 111,4 64,4 17,2 24,4 74,2 18,1 Feb. 15,1 23,1 110,0 52,4 23,3 29,3 94,8 112,8 65,5 17,2 24,1 74,9 17,9 Mar. 17,1 20,6 111,4 52,9 23,3 30,1 94,2 111,1 65,3 16,8 24,5 72,8. Volume indices (2000 = 100; annual percentage changes for columns 1 and 2) ,9-0,7 107,9 105,0 106,2 115,0 108,2 98,2 98,9 89,5 104,1 96,3 101, ,0 3,8 109,1 105,9 108,0 114,9 109,2 101,9 100,5 95,3 110,4 100,0 104, ,1 6,7 118,3 115,4 121,2 119,8 118,3 108,0 104,2 107,8 118,5 107,5 105, ,3 4,2 123,8 118,6 128,6 123,2 124,0 113,0 105,9 119,1 122,7 115,1 107, Q4 7,8 6,3 119,9 116,2 122,9 119,4 119,8 109,3 104,8 112,1 120,5 110,3 106, Q1 1,0 2,2 118,8 113,9 122,3 118,4 120,0 109,4 103,9 106,5 118,3 109,8 105,4 Q2 4,1 5,0 122,1 117,8 124,0 121,7 121,0 111,7 105,0 118,1 121,4 111,7 103,2 Q3 6,7 4,8 126,9 120,8 135,2 125,9 127,0 114,5 107,2 123,8 124,7 118,2 110,1 Q4 5,2 4,6 127,6 122,1 132,8 126,6 128,1 116,2 107,6 128,2 126,4 120,8 110, Q Oct. 2,6 3,5 124,1 118,8 129,7 122,5 124,5 114,5 105,0 123,1 123,6 117,6 112,3 Nov. 7,2 5,0 128,9 123,4 131,9 129,1 128,8 115,5 107,3 135,1 127,8 120,4 115,0 Dec. 5,8 5,3 129,7 124,0 136,7 128,1 131,0 118,8 110,4 126,4 127,7 124,5 104, Jan. 9,2 7,8 128,8 122,2 135,2 127,3 129,5 116,1 108,1 116,8 127,3 117,8 108,4 Feb. 10,2 8,5 128,5 123,2 133,1 128,6 129,6 116,5 107,7 118,6 125,7 119,1 99,6 Mar Unit value indices (2000 = 100; annual percentage changes for columns 1 and 2) ,9-2,3 100,1 99,1 99,2 102,4 100,1 97,8 95,8 99,6 101,9 100,0 84, ,2-3,1 96,9 96,1 95,4 99,5 96,6 94,8 93,3 94,2 98,8 96,1 85, ,2 2,4 96,7 96,3 94,2 99,5 96,2 97,1 98,1 93,0 97,8 96,1 99, ,8 7,7 99,4 100,2 95,3 101,7 98,2 104,6 110,5 92,4 100,2 98,1 136, Q4 1,0 6,0 97,0 97,3 94,2 99,5 96,5 99,5 102,6 92,2 97,7 96,7 112, Q1 2,3 6,2 98,0 98,5 94,4 100,1 97,2 99,5 102,6 91,5 98,1 96,8 111,6 Q2 2,0 5,5 98,7 99,3 95,1 100,9 97,7 102,0 107,0 91,4 98,5 97,1 128,2 Q3 3,0 9,2 100,1 100,8 95,7 102,4 98,7 107,8 115,1 93,2 101,3 98,8 151,9 Q4 4,0 9,9 100,9 102,3 96,2 103,2 99,4 109,3 117,5 93,4 102,9 99,7 155, Q Oct. 3,9 8,2 100,7 101,7 95,8 103,5 99,1 108,2 115,8 93,8 102,5 99,2 154,2 Nov. 3,3 9,2 100,7 102,1 96,2 102,5 99,1 108,8 117,0 93,5 102,1 99,4 152,3 Dec. 4,9 12,2 101,5 103,0 96,5 103,8 99,9 110,7 119,6 92,9 104,1 100,4 161, Jan. 5,0 14,7 102,4 103,6 97,4 104,3 100,3 112,3 121,1 96,4 104,1 101,5 163,6 Feb. 4,4 13,5 102,4 103,6 97,2 104,2 100,1 113,3 123,5 94,9 104,1 101,2 175,5 Mar Sources: Eurostat and ECB calculations based on Eurostat data (volume indices and seasonal adjustment of unit value indices). E ECBC B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 89 S65

214 7. 5 Va r u h a n d e l (miljarder euro, om inget annat anges, säsongrensat) 2. Geografisk fördelning Totalt Europeiska unionen (utanför euroområdet) Ryssland Danmark Sverige Stor- Andra britan- Eu-länder nien Schweiz Turkiet USA Asien Afrika Latinamerika Kina Japan Övriga länder i Asien Övriga länder Export (f.o.b.) andel, % av total export Import (c.i.f.) andel, % av total import Saldo Källor: Eurostat och ECB:s beräkningar på grundval av uppgifter från Eurostat (saldo och kolumn 5, 12 och 15). 90 ECB S 66Juni December

215 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 7. 5 T r a d e i n g o o d s (EUR billions, unless otherwise indicated; seasonally adjusted) 2. Geographical breakdown Total European Union (outside the euro area) Russia Switzer- Turkey United Asia Africa Latin Other land States America countries Denmark Sweden United Other EU China Japan Other Kingdom countries Asian countries Exports (f.o.b.) ,4 25,3 37,1 205,7 112,1 27,1 64,0 21,4 184,1 29,9 33,1 140,5 59,5 43,4 100, ,1 24,9 38,7 194,8 117,6 29,2 63,4 24,9 166,3 35,2 31,3 135,4 59,5 37,9 100, ,4 25,7 41,8 203,9 128,0 35,6 66,1 31,8 173,8 40,3 33,1 149,9 63,8 40,3 113, ,0 28,6 44,8 202,5 142,0 42,9 70,1 34,6 184,8 43,5 34,0 165,6 72,7 46,7 123, Q4 291,8 6,7 10,7 51,2 32,7 9,2 17,1 7,7 43,8 10,0 8,2 37,8 15,9 10,5 30, Q1 292,0 6,7 10,9 49,7 33,1 9,8 17,4 8,0 43,4 10,3 8,5 39,0 17,1 11,0 27,1 Q2 302,5 7,0 11,2 49,9 34,0 10,6 16,9 8,2 45,5 10,0 8,4 40,5 17,2 11,2 31,9 Q3 318,5 7,3 11,4 51,3 36,1 11,3 17,9 9,0 47,1 11,4 8,5 43,9 19,3 12,3 31,6 Q4 323,0 7,6 11,4 51,6 38,8 11,2 18,0 9,4 48,7 11,8 8,6 42,2 19,2 12,2 32, Q1 331, ,0 18,0 9,8 50,5 12,5 8,8 43,5 18,9 13, Oct. 104,4 2,5 3,7 16,6 12,5 3,6 5,8 3,0 15,7 3,8 2,8 13,8 6,1 4,0 10,4 Nov. 108,5 2,6 3,8 17,6 12,8 3,9 5,9 2,9 16,3 3,9 2,9 14,1 6,4 4,2 11,3 Dec. 110,1 2,5 3,9 17,4 13,5 3,7 6,2 3,4 16,7 4,2 3,0 14,3 6,7 4,0 10, Jan. 110,3 2,5 3,8 17,6 13,4 4,0 6,2 3,2 16,8 4,1 3,0 14,4 6,2 4,7 10,4 Feb. 110,0 2,5 3,8 17,3 13,6 4,0 5,9 3,3 16,7 4,2 3,0 14,8 6,5 4,4 10,0 Mar. 111, ,0 5,9 3,3 17,0 4,2 2,8 14,3 6,2 4,2. % share of total exports ,0 2,3 3,6 16,4 11,5 3,5 5,7 2,8 14,9 3,5 2,8 13,4 5,9 3,8 9,9 Imports (c.i.f.) ,4 23,0 35,6 149,7 93,5 42,0 52,0 17,7 125,6 61,7 52,7 142,8 67,8 39,4 80, ,7 23,7 36,9 138,9 102,1 47,4 50,4 19,3 110,3 74,5 52,1 141,2 68,9 39,8 85, ,0 25,3 39,6 144,0 107,2 56,4 53,4 22,8 113,8 92,1 53,9 163,1 72,8 45,1 85, ,7 25,3 42,0 150,4 116,7 73,1 57,9 24,8 120,6 117,7 52,8 187,7 95,0 52,8 96, Q4 278,6 6,5 10,2 36,6 27,3 16,0 13,8 6,1 28,9 25,2 13,5 43,0 19,8 11,7 20, Q1 279,0 6,1 10,0 35,8 27,0 16,6 13,5 6,2 28,9 26,3 12,9 41,3 20,2 12,1 22,0 Q2 292,1 6,4 10,3 36,7 28,9 17,5 14,4 5,9 30,0 27,8 12,5 46,3 21,8 12,1 21,5 Q3 316,2 6,3 10,6 38,6 29,9 18,9 15,0 6,1 30,7 31,1 13,6 49,3 26,8 13,8 25,3 Q4 325,5 6,5 11,1 39,2 30,9 20,1 15,0 6,6 30,9 32,5 13,8 50,7 26,2 14,8 27, Q1 335, ,0 15,0 6,6 31,8 33,5 13,8 53,0 26,7 15, Oct. 105,8 2,2 3,6 12,8 10,1 6,6 5,0 2,1 10,1 10,2 4,3 15,8 8,3 4,8 9,8 Nov. 107,4 2,1 3,7 13,2 10,2 6,5 5,0 2,2 10,2 10,7 4,6 17,4 9,1 4,9 7,5 Dec. 112,3 2,2 3,7 13,2 10,6 7,0 5,0 2,3 10,6 11,5 4,8 17,5 8,8 5,1 10, Jan. 111,4 2,3 3,8 13,3 10,5 7,8 5,0 2,1 10,6 11,2 4,6 17,9 8,5 5,1 8,5 Feb. 112,8 2,1 3,8 13,4 10,9 8,0 5,0 2,2 10,7 11,1 4,7 17,7 9,2 5,2 8,7 Mar. 111, ,3 5,0 2,3 10,5 11,2 4,4 17,4 9,0 5,2. % share of total imports ,0 2,1 3,5 12,4 9,6 6,0 4,8 2,0 10,0 9,7 4,4 15,5 7,8 4,3 7,9 Balance ,0 2,3 1,5 56,0 18,6-14,9 12,0 3,8 58,5-31,8-19,7-2,3-8,3 4,0 19, ,4 1,1 1,7 56,0 15,5-18,2 12,9 5,5 56,0-39,3-20,9-5,7-9,4-1,8 15, ,3 0,4 2,2 59,9 20,9-20,8 12,6 8,9 60,0-51,8-20,8-13,2-9,0-4,8 27, ,3 3,3 2,9 52,1 25,3-30,1 12,3 9,8 64,2-74,1-18,8-22,1-22,3-6,1 26, Q4 13,2 0,2 0,5 14,7 5,4-6,7 3,3 1,6 14,9-15,2-5,3-5,1-3,9-1,2 10, Q1 13,0 0,6 0,9 13,9 6,1-6,8 3,9 1,8 14,5-16,1-4,5-2,3-3,1-1,1 5,1 Q2 10,4 0,6 0,9 13,2 5,1-6,8 2,5 2,3 15,5-17,8-4,1-5,8-4,6-0,9 10,4 Q3 2,3 1,1 0,8 12,7 6,2-7,6 2,9 2,9 16,4-19,7-5,1-5,4-7,5-1,5 6,3 Q4-2,5 1,0 0,3 12,4 7,9-8,9 3,0 2,8 17,8-20,6-5,2-8,5-7,0-2,6 5, Q1-3, ,0 3,0 3,1 18,7-21,0-5,0-9,5-7,7-2, Oct. -1,4 0,3 0,1 3,9 2,4-3,0 0,9 1,0 5,6-6,5-1,6-2,1-2,2-0,7 0,6 Nov. 1,1 0,4 0,1 4,3 2,6-2,6 0,9 0,7 6,1-6,9-1,8-3,2-2,7-0,7 3,8 Dec. -2,3 0,3 0,1 4,2 2,9-3,3 1,2 1,1 6,2-7,3-1,8-3,2-2,1-1,1 0, Jan. -1,1 0,2 0,0 4,4 2,8-3,8 1,2 1,1 6,2-7,1-1,6-3,4-2,3-0,5 1,9 Feb. -2,8 0,4 0,0 3,9 2,7-3,9 1,0 1,1 6,0-6,9-1,7-3,0-2,7-0,8 1,2 Mar. 0, ,2 0,9 1,0 6,5-6,9-1,6-3,1-2,8-1,0. Sources: Eurostat and ECB calculations based on Eurostat data (balance and columns 5, 12 and 15). S66 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e ECB December 2005 S 91

216 V Ä X E L K U R S E R E f f e k t i v a v ä x e l k u r s e r 1 ) (periodgenomsnitt; index: 1 kv 1999 = 100) Nominell Realt KPI EER-23 Realt PPI Real BNPdeflator EER-42 Real ULCM Real ULCT Nominell Realt KPI förändring i % jämfört med föregående månad förändring i % jämfört med föregående år D 3 5 E f f e k t i v a v ä x e l k u r s e r (månadsgenomsnitt; index: 1 kv 1999 = 100) Nominell EER-23 Realt KPI-deflaterad EER-23 D 3 6 B i l a t e r a l a v ä x e l k u r s e r (månadsgenomsnitt; index: 1 kv 1999 = 100) USD/EUR JPY/EUR GBP/EUR Källa: ECB. 1) För definitioner av grupper av handelspartner och övrig information, se Allmänna anmärkningar. 92 ECB S December 2005 ECB Juni 2006 S 67

217 E X C H A N G E R A T E S STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET E f f e c t i v e e x c h a n g e r a t e s 1 ) (period averages; index 1999 Q1=100) EER-23 EER-42 Nominal Real Real Real Real Real Nominal Real CPI PPI GDP ULCM ULCT CPI deflator ,9 101,7 102,2 101,4 97,6 99,0 106,6 101, ,8 105,9 105,2 105,2 103,3 103,7 111,0 105, ,9 105,2 103,6 104,3 100,8 101,8 109,5 103, Q1 105,7 107,8 106,9 107,2 104,4 104,6 112,6 106,6 Q2 103,4 105,6 104,2 104,8 101,2 102,6 110,1 104,1 Q3 101,9 104,2 102,4 103,2 99,1 100,6 108,3 102,5 Q4 100,9 103,1 101,1 102,1 98,4 99,4 107,2 101, Q1 101,2 103,5 102, ,2 101, May 104,0 106,2 104, ,6 104,6 June 101,2 103,4 102, ,6 101,9 July 101,7 104,0 102, ,0 102,1 Aug. 102,3 104,6 102, ,7 102,8 Sep. 101,8 104,1 101, ,2 102,4 Oct. 101,4 103,6 101, ,8 101,8 Nov. 100,7 102,9 100, ,9 100,8 Dec. 100,7 102,9 101, ,9 100, Jan. 101,4 103,6 101, ,5 101,3 Feb. 100,7 103,0 101, ,6 100,4 Mar. 101,5 103,8 102, ,4 101,2 Apr. 102,7 105,1 103, ,6 102,4 May 103,8 106,2 105, ,3 103,9 % change versus previous month 2006 May 1,1 1,1 1, ,5 1,5 % change versus previous year 2006 May -0,2 0,0 0, ,3-0,7 C 3 5 E f f e c t i v e e x c h a n g e r a t e s (monthly averages; index 1999 Q1=100) C 3 6 B i l a t e r a l e x c h a n g e r a t e s (monthly averages; index 1999 Q1=100) 120 nominal EER-23 real CPI-deflated EER USD/EUR JPY/EUR GBP/EUR Source: ECB. 1) For the definition of the trading partner groups and other information, please refer to the General notes. E ECBC B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 93 S67

218 8. 2 B i l a t e r a l a v ä x e l k u r s e r (periodgenomsnitt; nationella valutaenheter per euro) Danska kronor Svenska kronor Pund sterling Japanska yen Schweiziska franc USdollar Sydkoreanska won Hongkongdollar Singaporianska dollar Kanadensiska dollar Norska kronor Australiska dollar förändring i % jämfört med föregående månad förändring i % jämfört med föregående år Tjeckiska koruny Estniska kronor Cypriotiska pund Lettiska lats Litauiska litas Ungerska forint Maltesiska lire Polska zloty Slovenska tolar Slovakiska koruny Bulgariska lev Nya rumänska leu 1) förändring i % jämfört med föregående månad förändring i % jämfört med föregående år Kinesiska yuan renminbi 2) Kroatiska kuna 2) Isländska kronor Indonesiska rupiah 2) Malaysiska ringgit 2) Nyzeeländska dollar Filippinska peso 2) Ryska rubel 2) Sydafrikanska rand Thailändska baht 2) Nya turkiska lire 3) förändring i % jämfört med föregående månad förändring i % jämfört med föregående år Källa: ECB. 1) Före juli 2005 avser uppgifterna rumänska leu; 1 ny rumänsk leu motsvarar gamla rumänska lei. 2) För dessa valutor beräknar och offentliggör ECB fr.o.m. den 1 april 2005 referensväxelkurser gentemot euron. Tidigare uppgifter är ungefärliga. 3) Före januari 2005 avser uppgifterna turkiska lire; 1 ny turkisk lira motsvarar gamla turkiska lire. 94 ECB S 68Juni December

219 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 8. 2 B i l a t e r a l e x c h a n g e r a t e s (period averages; units of national currency per euro) Danish Swedish Pound US Japanese Swiss South Korean Hong Kong Singapore Canadian Norwegian Australian krone krona sterling dollar yen franc won dollar dollar dollar krone dollar ,4307 9,1242 0, , ,97 1, ,90 8,8079 1,9703 1,5817 8,0033 1, ,4399 9,1243 0, , ,44 1, ,62 9,6881 2,1016 1,6167 8,3697 1, ,4518 9,2822 0, , ,85 1, ,61 9,6768 2,0702 1,5087 8,0092 1, Q3 7,4588 9,3658 0, , ,62 1, ,21 9,4782 2,0436 1,4668 7,8817 1,6054 Q4 7,4586 9,4731 0, , ,41 1, ,69 9,2157 2,0065 1,3956 7,8785 1, Q1 7,4621 9,3525 0, , ,51 1, ,72 9,3273 1,9567 1,3894 8,0227 1, Nov. 7,4596 9,5614 0, , ,59 1, ,38 9,1390 2,0017 1,3944 7,8295 1,6030 Dec. 7,4541 9,4316 0, , ,58 1, ,30 9,1927 1,9855 1,3778 7,9737 1, Jan. 7,4613 9,3111 0, , ,82 1, ,02 9,3851 1,9761 1,4025 8,0366 1,6152 Feb. 7,4641 9,3414 0, , ,77 1, ,96 9,2640 1,9448 1,3723 8,0593 1,6102 Mar. 7,4612 9,4017 0, , ,96 1, ,84 9,3270 1,9486 1,3919 7,9775 1,6540 Apr. 7,4618 9,3346 0, , ,59 1, ,67 9,5182 1,9643 1,4052 7,8413 1,6662 May 7,4565 9,3310 0, , ,70 1, ,04 9,9019 2,0133 1,4173 7,7988 1,6715 % change versus previous month 2006 May -0,1 0,0-1,6 4,1-0,6-1,2 2,9 4,0 2,5 0,9-0,5 0,3 % change versus previous year 2006 May 0,2 1,5-0,1 0,6 5,4 0,7-5,5 0,1-4,0-11,1-3,5 0,9 Czech Estonian Cyprus Latvian Lithuanian Hungarian Maltese Polish Slovenian Slovak Bulgarian New Romakoruna kroon pound lats litas forint lira zloty tolar koruna lev nian leu 1) ,846 15,6466 0, ,6407 3, ,62 0,4261 4, ,85 41,489 1, ,891 15,6466 0, ,6652 3, ,66 0,4280 4, ,09 40,022 1, ,782 15,6466 0, ,6962 3, ,05 0,4299 4, ,57 38,599 1,9558 3, Q3 29,688 15,6466 0, ,6960 3, ,57 0,4293 4, ,49 38,672 1,9558 3,5250 Q4 29,304 15,6466 0, ,6965 3, ,84 0,4293 3, ,51 38,494 1,9558 3, Q1 28,599 15,6466 0, ,6961 3, ,56 0,4293 3, ,51 37,456 1,9558 3, Nov. 29,266 15,6466 0, ,6963 3, ,04 0,4293 3, ,51 38,678 1,9557 3,6543 Dec. 28,972 15,6466 0, ,6967 3, ,68 0,4293 3, ,51 37,872 1,9558 3, Jan. 28,722 15,6466 0, ,6960 3, ,71 0,4293 3, ,49 37,492 1,9558 3,6449 Feb. 28,407 15,6466 0, ,6961 3, ,57 0,4293 3, ,49 37,390 1,9558 3,5393 Mar. 28,650 15,6466 0, ,6961 3, ,85 0,4293 3, ,55 37,478 1,9558 3,5074 Apr. 28,501 15,6466 0, ,6960 3, ,47 0,4293 3, ,60 37,374 1,9558 3,4892 May 28,271 15,6466 0, ,6960 3, ,37 0,4293 3, ,63 37,578 1,9558 3,5072 % change versus previous month 2006 May -0,8 0,0-0,2 0,0 0,0-1,2 0,0-0,6 0,0 0,5 0,0 0,5 % change versus previous year 2006 May -6,4 0,0-0,5 0,0 0,0 4,1 0,0-6,7 0,0-3,7 0,0 - Chinese Croatian Icelandic Indonesian Malaysian New Zealand Philippine Russian South African Thai New Turkish yuan renminbi 2) kuna 2) krona rupiah 2) ringgit 2) dollar peso 2) rouble 2) rand baht 2) lira 3) ,3626 7, , ,54 4,2983 1, ,336 34,6699 8, , ,2967 7, , ,34 4,7273 1, ,727 35,8192 8, , ,1955 7, , ,83 4,7119 1, ,494 35,1884 7, ,068 1, Q3 9,9250 7, , ,99 4,6008 1, ,335 34,7864 7, ,375 1,6372 Q4 9,6057 7, , ,37 4,4881 1, ,821 34,1294 7, ,780 1, Q1 9,6793 7, , ,36 4,4814 1, ,292 33,8349 7, ,273 1, Nov. 9,5273 7, , ,55 4,4534 1, ,258 33,9184 7, ,469 1,6033 Dec. 9,5746 7, , ,40 4,4796 1, ,454 34,1538 7, ,731 1, Jan. 9,7630 7, , ,89 4,5425 1, ,590 34,3284 7, ,965 1,6158 Feb. 9,6117 7, , ,98 4,4487 1, ,776 33,6802 7, ,014 1,5830 Mar. 9,6581 7, , ,15 4,4514 1, ,499 33,4973 7, ,836 1,6071 Apr. 9,8361 7, , ,51 4,4918 1, ,077 33,7987 7, ,619 1,6381 May 10,2353 7, , ,41 4,6107 2, ,622 34,5386 8, ,534 1,8400 % change versus previous month 2006 May 4,1-0,5-0,3 5,3 2,6 2,6 5,6 2,2 8,3 4,1 12,3 % change versus previous year 2006 May -2,6-0,7 11,3-4,1-4,4 14,6-3,4-2,6 0,4-4,0 5,8 Source: ECB. 1) Data prior to July 2005 refer to the Romanian leu; 1 new Romanian leu is equivalent to 10,000 old Romanian lei. 2) For these currencies the ECB computes and publishes euro reference exchange rates as from 1 April Previous data are indicative. 3) Data prior to January 2005 refer to the Turkish lira; 1 new Turkish lira is equivalent to 1,000,000 old Turkish liras. S68 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e ECB December 2005 S 95

220 U T V E C K L I N G U TA N F Ö R E U R O O M R Å D E T A n d r a E U - l ä n d e r (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 1. Ekonomisk och finansiell utveckling Tjeckien Danmark Estland Cypern Lettland Litauen Ungern Malta Polen Slovenien Slovakien Sverige Storbritannien HIKP Offentliga sektorns underskott(-)/överskott(+), % av BNP 1) Offentlig bruttoskuld, % av BNP 1) Lång statsobligationsränta, % per år, periodgenomsnitt 3-månadersränta, % per år, periodgenomsnitt Real BNP Bytes- och kapitalbalans, % av BNP Enhetsarbetskostnader Standardiserad arbetslöshet, % av arbetskraft, (säsongrensat) Källor: Europeiska kommissionen (GD Ekonomi och finans samt Eurostat); nationella uppgifter, Reuters och ECB:s beräkningar. 1) Förhållandena beräknas med hjälp av BNP exklusive indirekt mätta finansiella tjänster (FISIM). 96 ECB S December 2005 ECB Juni 2006 S 69

221 D e v e l o p m e n t s o u t s i d e t h e e u r o a r e a STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET I n o t h e r E U M e m b e r S t a t e s (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 1. Economic and financial developments Czech Denmark Estonia Cyprus Latvia Lithuania Hungary Malta Poland Slovenia Slovakia Sweden United Republic Kingdom HICP ,6 0,9 3,0 1,9 6,2 1,2 6,8 2,7 3,6 3,7 7,5 1,0 1, ,6 1,7 4,1 2,0 6,9 2,7 3,5 2,5 2,2 2,5 2,8 0,8 2, Q3 1,6 2,2 4,3 1,7 6,7 2,2 3,5 2,1 1,8 2,3 2,2 0,9 2,4 Q4 2,2 2,0 4,0 1,9 7,5 3,0 3,2 3,5 1,2 2,6 3,7 1,1 2, Q1 2,4 2,0 4,4 2,3 7,0 3,3 2,4 2,5 0,9 2,3 4,2 1,2 2, Dec. 1,9 2,2 3,6 1,4 7,1 3,0 3,3 3,4 0,8 2,4 3,9 1,3 1, Jan. 2,4 2,0 4,7 2,0 7,6 3,5 2,5 2,4 0,9 2,6 4,1 1,1 1,9 Feb. 2,4 2,1 4,5 2,3 7,0 3,4 2,3 2,3 0,9 2,3 4,3 1,1 2,0 Mar. 2,4 1,8 4,0 2,6 6,6 3,1 2,4 2,9 0,9 2,0 4,3 1,5 1,8 Apr. 2,3 1,8 4,3 2,5 6,1 3,4 2,4 3,5 1,2 2,8 4,4 1,8 2,0 General government deficit (-)/surplus (+) as a % of GDP 1) ,6 1,0 2,4-6,3-1,2-1,2-6,4-10,2-4,7-2,8-3,7 0,1-3, ,9 2,7 1,5-4,1-0,9-1,5-5,4-5,1-3,9-2,3-3,0 1,8-3, ,6 4,9 1,6-2,4 0,2-0,5-6,1-3,3-2,5-1,8-2,9 2,9-3,6 General government gross debt as a % of GDP 1) ,0 44,4 6,0 69,7 14,4 21,2 56,7 71,3 43,9 29,1 42,7 51,8 39, ,6 42,6 5,4 71,7 14,6 19,5 57,1 76,2 41,9 29,5 41,6 50,5 40, ,5 35,8 4,8 70,3 11,9 18,7 58,4 74,7 42,5 29,1 34,5 50,3 42,8 Long-term government bond yield as a % per annum, period average 2005 Nov. 3,76 3,46-4,22 3,56 3,64 6,81 4,39 5,38 3,62 3,70 3,39 4,37 Dec. 3,61 3,35-4,09 3,59 3,79 6,89 4,39 5,16 3,69 3,62 3,37 4, Jan. 3,39 3,31-3,96 3,60 3,62 6,66 4,39 4,95 3,73 3,59 3,33 3,97 Feb. 3,41 3,48-3,96 3,60 3,53 6,71 4,38 4,79 3,72 3,75 3,42 4,05 Mar. 3,58 3,70-3,97 3,60 3,75 7,00 4,35 4,79 3,80 4,01 3,55 4,19 Apr. 3,85 3,98-4,07 3,60 3,92 7,00 4,19 5,03 3,73 4,27 3,84 4,37 3-month interest rate as a % per annum, period average 2005 Nov. 2,24 2,39 2,32 3,51 2,84 2,42 6,20 3,19 4,64 4,01 3,19 1,72 4,62 Dec. 2,17 2,48 2,59 3,47 3,16 2,53 6,21 3,22 4,62 4,00 3,12 1,89 4, Jan. 2,14 2,52 2,61 3,42 4,03 2,56 6,02 3,20 4,49 4,00 3,17 2,03 4,60 Feb. 2,00 2,66 2,62 3,24 4,03 2,61-3,18 4,26 3,84 3,34 2,11 4,58 Mar. 2,08 2,85 2,87 3,19 3,97 2,75-3,20 4,12 3,53 3,75 2,23 4,59 Apr. 2,11 2,92 2,91 3,22 3,91 2,84 6,26 3,24 4,14 3,50 3,86 2,27 4,63 Real GDP ,7 1,9 7,8 3,9 8,5 7,0 4,6-1,5 5,3 4,2 5,4 3,7 3, ,0 3,1 9,8 3,8 10,2 7,5 4,1 2,5 3,3 3,9 6,1 2,7 1, Q3 5,8 4,4 10,4 4,0 11,4 8,1 4,4 5,4 3,6 4,0 6,3 2,9 1,9 Q4 6,9 3,4 11,5 3,6 10,5 8,1 4,2 2,5 4,7 5,1 7,4 3,1 1, Q ,9 4,3. 4,6. 6,3 3,9 2,2 Current and capital accounts balance as a % of GDP ,6 2,4-11,9-4,9-11,9-6,4-8,3-8,0-3,9-2,5-3,1 6,9-1, ,9 3,0-9,4-5,3-11,3-5,6-6,5-9,3-1,1-1,5-8,8 6,2-2, Q2-3,7 4,2-10,9 3,2-9,9-6,8-7,0-10,6-0,8 0,1-11,7 5,8-1,4 Q3-4,1 4,6-8,3 4,9-11,2-6,4-7,4-0,6-1,3 0,6-4,7 6,8-3,7 Q4-2,5 1,9-9,0-19,7-13,9-5,2-5,2-18,4-1,3-4,9-14,9 5,4-2,6 Unit labour costs ,1 0,2 3,0-7,2 1,0 3,7 -. 3,8 0,6-0,6 2, ,2 3,7-5,4 3, ,2 1, Q2-0,1 2,3 2, , ,3 0,1 3,5 Q3 2,0-1,1 4, , ,0 0,6. Q4. 1,0 5, , ,0 2,6. Standardised unemployment rate as a % of labour force (s.a.) ,3 5,5 9,7 4,7 10,4 11,4 6,1 7,3 19,0 6,3 18,2 7,7 4, ,9 4,8 7,9 5,3 8,9 8,2 7,2 7,3 17,7 6,5 16,3 7,8 4, Q3 7,8 4,6 7,5 5,4 8,9 7,8 7,3 7,3 17,7 6,5 16,1 7,8 4,7 Q4 7,8 4,1 7,3 5,3 8,0 7,0 7,5 7,5 17,2 6,8 15,8 7,7 5, Q1 7,8 4,3 5,6 5,6 8,0 6,5 7,5 8,1 16,9 6,6 15,3 7, Dec. 7,8 4,0 7,1 5,2 7,9 7,0 7,5 7,8 17,0 6,8 15,6 7,8 4, Jan. 7,8 4,4 5,8 5,6 8,1 6,8 7,6 8,0 17,1 6,5 15,4 7,8 5,0 Feb. 7,8 4,4 5,6 5,6 8,0 6,5 7,6 8,1 16,9 6,6 15,3 7,7 5,1 Mar. 7,7 4,3 5,3 5,6 7,8 6,4 7,4 8,3 16,8 6,6 15,3 7,8. Apr. 7,5. 5,1 6,3 7,8 6,0 7,4 8,5 16,5 7,0 15,5.. Sources: European Commission (Economic and Financial Affairs DG and Eurostat), national data, Reuters and ECB calculations. 1) Ratios are computed using GDP excluding financial intermediation services indirectly measured (FISIM). E ECBC B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S 97 S69

222 9. 2 U S A o c h J a p a n (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges 1. Ekonomisk och finansiell utveckling Real BNP Konsumentprisindex Arbetskostnader per enhet 1) (tillverkningsindustri) Industriproduktionsindex (tillverkningsindustri) Arbetslöshet, % av arbetskraft (säsongrensat) Brett penningmängdsmått 2) 3-mån. ränta på interbankinlåning 2), % per år 10-årig statsobl. ränta 3), % per år Växelkurs 4), nationell valuta per euro Offentligt underskott (-)/ överskott (+), % av BNP Offentlig bruttoskuld 5), % av BNP USA Japan D 3 7 R e a l b r u t t o n a t i o n a l p r o d u k t (årliga procentuella förändringar; kvartalsuppgifter) Euroområdet USA Japan D 3 8 K o n s u m e n t p r i s i n d e x (årliga procentuella förändringar; månadsuppgifter) Euroområdet USA Japan Källor: Nationella uppgifter (kolumnerna 1, 2 (USA), 3, 4, 5 (USA), 6, 9 och 10); OECD (kolumn 2 (Japan)); Eurostat (kolumn 5 (Japan), diagrammet för euroområdet); Reuters (kolumnerna 7 och 8); ECB:s beräkningar (kolumn 11). 1) Uppgifter för USA är säsongrensade. 2) Periodgenomsnitt; M3 för USA, M2 + bankcertifikat för Japan. 3) För mer information, se avsnitt 4.6 och ) För mer information, se avsnitt ) Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (vid periodens slut). 98 ECB S 70Juni December

223 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 9. 2 I n t h e U n i t e d S t a t e s a n d J a p a n (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 1. Economic and financial developments Consumer Unit labour Real GDP Industrial Unemployment Broad 3-month 10-year Exchange Fiscal Gross price index costs 1) production rate money 2) interbank government rate 4) deficit (-)/ public (manufacturing) index as a % of deposit bond as national surplus (+) debt 5) (manufacturing) labour force rate 3) yield 3) currency as a % of as a % of (s.a.) as a % as a % per euro GDP GDP per annum per annum United States ,6 0,6 1,6 0,3 5,8 8,0 1,80 4,60 0,9456-3,8 45, ,3 2,5 2,7 0,7 6,0 6,4 1,22 4,00 1,1312-5,0 47, ,7-3,1 4,2 5,0 5,5 5,1 1,62 4,26 1,2439-4,7 48, ,4 1,7 3,5 3,9 5,1 6,0 3,56 4,28 1,2441-3,8 49, Q1 3,0 2,3 3,6 4,8 5,2 5,8 2,84 4,30 1,3113-3,7 49,5 Q2 2,9 3,0 3,6 3,4 5,1 4,9 3,28 4,16 1,2594-3,5 48,6 Q3 3,8 2,2 3,6 3,1 5,0 5,8 3,77 4,21 1,2199-4,4 48,6 Q4 3,7-0,8 3,2 4,3 4,9 7,4 4,34 4,48 1,1884-3,6 49, Q1 3,6-1,8 3,6 4,8 4,7 8,2 4,76 4,57 1, Jan. 4, ,0 4,7 8,0 4,60 4,41 1, Feb. 3, ,2 4,8 8,1 4,76 4,56 1, Mar. 3, ,2 4,7 8,5 4,92 4,72 1, Apr. 3, ,9 4,7 8,7 5,07 4,99 1, May ,6. 5,18 5,10 1, Japan ,9-3,2 0,1-1,2 5,4 3,3 0,08 1,27 118,06-8,4 143, ,3-3,8 1,8 3,2 5,2 1,7 0,06 0,99 130,97-7,8 151, ,0-5,2 2,3 5,5 4,7 1,9 0,05 1,50 134,44-5,6 157, ,3-0,5 2,6 1,1 4,4 1,9 0,06 1,39 136, Q1-0,2-1,0 1,1 1,2 4,6 2,0 0,05 1,41 137,01.. Q2-0,1 0,9 2,7 0,3 4,4 1,7 0,05 1,28 135,42.. Q3-0,3 0,3 2,7-0,2 4,3 1,8 0,06 1,36 135,62.. Q4-0,5-2,1 4,0 3,0 4,5 2,0 0,06 1,53 139, Q1 0,4. 3,0 3,2 4,2 1,7 0,08 1,58 140, Jan. 0,5-1,1-2,6 4,5 1,8 0,07 1,47 139, Feb. 0,4-2,2-3,9 4,1 1,8 0,07 1,57 140, Mar. 0,3. - 3,1 4,1 1,5 0,10 1,70 140, Apr. 0,4. - 3,8 4,1 1,7 0,11 1,91 143, May ,19 1,91 142, C 3 7 R e a l g r o s s d o m e s t i c p r o d u c t (annual percentage changes; quarterly) C 3 8 C o n s u m e r p r i c e i n d i c e s (annual percentage changes; monthly) 5 euro area United States Japan 5 5 euro area United States Japan Sources: National data (columns 1, 2 (United States), 3, 4, 5 (United States), 6, 9 and 10); OECD (column 2 (Japan)); Eurostat (column 5 (Japan), euro area chart data); Reuters (columns 7 and 8); ECB calculations (column 11). 1) Data for the United States are seasonally adjusted. 2) Average-of-period values; M3 for US, M2+CDs for Japan. 3) For more information, see Sections 4.6 and ) For more information, see Section ) Gross consolidated general government debt (end of period). S70 E C B M o n t h l y B u l l e t i n J u n e ECB December 2005 S 99

224 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Utveckling utanför euroområdet 9. 2 U S A o c h J a p a n (procent av BNP) 2. Sparande, investeringar och finansiering Nat. sparande och invest. Icke-finansiella företags investeringar och finansiering Hushållens investeringar och finansiering 1) Bruttosparande 1 Bruttoinvesteringar 2 Nettoutlåning till utlandet 3 Bruttoinvesteringar 4 Fasta bruttoinvesteringar 5 Nettoförvärv av finansiella tillgångar 6 Bruttosparande 7 Nettoförändring av skulder 8 Värdepapper och aktier 9 Kapitalutgifter 10 Nettoförvärv finansiella tillgångar 11 Bruttosparande 12 Nettoökning av skulder 13 USA Japan D 3 9 I c k e - f i n a n s i e l l a f ö r e t a g s n e t t o u t l å n i n g (procent av BNP) Euroområdet USA Japan D 4 0 H u s h å l l e n s n e t t o u t l å n i n g 1 ) (procent av BNP) Euroområdet USA Japan Källor: ECB, Federal Reserve Board, Bank of Japan och Economic and Social Research Institute. 1) Inklusive hushållens ideella organisationer. 2) Bruttoinvesteringar i Japan. Kapitalutgifter i USA inkluderar köp av varaktiga konsumtionsvaror. 3) Bruttosparandet i USA ökar med utgifterna för varaktiga konsumtionsvaror. 100 ECB S December 2005 ECB Juni 2006 S 71

225 STATISTIK E U R O A R FÖR E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S D e v e l o p m e n t s o u t s i d e t h e e u r o a r e a 9. 2 I n t h e U n i t e d S t a t e s a n d J a p a n (as a percentage of GDP) 2. Saving, investment and financing National saving and investment Investment and financing of non-financial corporations Investment and financing of households 1) Gross Gross Net Gross Net Gross Net Capital Net Gross Net saving capital lending to capital Gross acquisition saving incurrence Securities expend- acquisition saving 3) incurrence formation the rest of formation fixed of of and itures 2) of of the world capital financial liabilities shares financial liabilities formation assets assets United States ,2 18,4-4,4 7,0 7,0 1,2 7,7 0,8-0,2 13,0 3,9 11,4 6, ,4 18,5-4,6 6,8 6,8 0,8 8,0 0,1 0,2 13,3 8,4 11,3 9, ,4 19,6-5,6 7,3 7,0 4,3 8,0 3,2 0,3 13,5 6,0 11,0 9, ,3 20,1-6,3 7,4 7,3 2,5 8,2 1,2-0,6 13,7 4,2 9,6 9, Q1 13,4 19,0-5,0 7,1 6,8 5,0 8,2 3,6 1,0 13,3 6,0 11,0 9,5 Q2 13,3 19,8-5,6 7,4 7,0 3,3 8,1 2,0-0,5 13,6 5,1 10,7 9,1 Q3 13,5 19,8-5,5 7,3 7,1 4,0 8,4 2,6-0,1 13,6 6,3 10,9 8,8 Q4 13,5 19,9-6,2 7,5 7,2 4,8 7,3 4,6 0,8 13,6 6,7 11,4 10, Q1 13,4 20,2-6,4 7,6 7,2 3,2 7,7 2,7 0,5 13,7 4,3 10,0 8,3 Q2 13,2 19,8-6,0 7,2 7,3 2,8 8,1 1,5-0,4 13,9 4,3 9,4 10,0 Q3 13,6 19,9-5,9 7,2 7,4 1,6 8,6-0,3-1,9 13,8 4,2 9,9 10,5 Q4 13,2 20,5-6,7 7,6 7,4 2,2 8,3 1,1-0,5 13,5 3,8 9,1 9,0 Japan ,3 23,3 2,8 12,8 13,2-1,7 16,0-7,5-0,9 4,9-0,3 7,7-2, ,6 22,9 3,1 13,3 13,4 2,4 17,0-5,4 0,2 4,7 0,3 7,1-0, ,5 22,9 3,7 13,3 13,6 4,2 17,7-0,5 1,0 4,7 3,1 6,6-1, ,2... 4,4. 2,0 1,2. 2,8. 0, Q1 28,7 25,5 3,9.. 12,5. -1,9-0,6. -7,2. 2,6 Q2 21,4 20,2 3, ,7. -11,2 0,6. 8,0. -6,2 Q3 23,9 23,0 3,9.. 10,2. 0,0 0,1. -1,3. 1,9 Q4 26,1 21,4 3,0.. 11,7. 14,0 2,6. 9,7. -0, Q1 31,5 25,4 3,7.. 10,3. -3,4-1,7. -12,1. 2,9 Q2. 23, ,4. -13,8 2,2. 8,9. -6,3 Q3. 23,5... 6,3. 6,2 0,8. -2,4. 2,8 Q4. 23, ,8. 18,2 3,3. 15,5. 3,4 C 3 9 N e t l e n d i n g o f n o n - f i n a n c i a l c o r p o r a t i o n s (as a percentage of GDP) C 4 0 N e t l e n d i n g o f h o u s e h o l d s 1 ) (as a percentage of GDP) 6 euro area United States Japan 6 8 euro area United States Japan Sources: ECB, Federal Reserve Board, Bank of Japan and Economic and Social Research Institute. 1) Including non-profit institutions serving households. 2) Gross capital formation in Japan. Capital expenditures in the United States include purchases of consumer durable goods. 3) Gross saving in the United States is increased by expenditures on consumer durable goods. E ECBC B M o n t h l y B u l l e t i n December J u n e S101 S71

226 D I A G R A M F Ö R T E C K N I N G D1 Penningmängdsmått D2 Motposter D3 Penningmängdsmått, komponenter D4 Långfristiga finansiella skulder, komponenter D5 Lån till finansinstitut och icke-finansiella företag D6 Lån till hushåll D7 Lån till offentlig sektor och hemmahörande utanför euroområdet D8 Total inlåning fördelat på sektor (finansinstitut) D9 Total inlåning och inlåning som ingår i M3 fördelat på sektor (finansinstitut) D10 Total inlåning fördelat på sektor (icke-finansiella företag och hushåll) D11 Total inlåning och inlåning som ingår i M3 fördelat på sektor (icke-finansiella företag och hushåll) D12 Inlåning från offentlig sektor och hemmahörande utanför euroområdet D13 MFI:s innehav av värdepapper D14 Investeringsfonders totala tillgångar D15 Totala utestående belopp och bruttoemissioner av andra värdepapper än aktier av hemmahörande i euroområdet D16 Nettoemissioner av andra värdepapper än aktier, säsongrensat och ej säsongrensat D17 Långfristiga räntebärande värdepapper, fördelat på emitterande sektor, i alla valutor, årliga ökningstakter D18 Kortfristiga räntebärande värdepapper, fördelat på emitterande sektor, i alla valutor, årliga ökningstakter D19 Noterade aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, årliga ökningstakter D20 Bruttoemissioner av noterade aktier, fördelat på emitterande sektor D21 Ny inlåning med överenskommen löptid D22 Nya lån med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindningsperiod på upp till 1 år D23 Penningmarknadsräntor i euroområdet D24 3-månaders penningmarknadsräntor D25 Statsobligationsräntor i euroområdet D26 Räntor på 10-åriga statsobligationer D27 Dow Jones EURO STOXX Broad, Standard & Poor s 500 och Nikkei 225 D28 Underskott, lånebehov och skuldförändring D29 Maastrichtskuld D30 Betalningsbalans; bytesbalans D31 Betalningsbalans; direkt- och portföljinvesteringar, netto D32 Betalningsbalans; varor D33 Betalningsbalans; tjänster D34 Viktiga betalningsbalanstransaktioner som påverkar utvecklingen av MFI:s utländska nettotillgångar D35 Effektiva växelkurser D36 Bilaterala växelkurser D37 Real bruttonationalprodukt D38 Konsumentprisindex D39 Icke-finansiella företags nettoutlåning D40 Hushållens nettoutlåning S12 S12 S13 S13 S14 S15 S16 S17 S17 S18 S18 S19 S20 S24 S30 S32 S33 S34 S35 S36 S38 S38 S39 S39 S40 S40 S41 S54 S54 S55 S55 S56 S56 S60 S67 S67 S70 S70 S71 S ECB S 72Juni December

227 T E K N I S K A A N M Ä R K N I N G A R AV S E R Ö V E R S I K T F Ö R E U R O O M R Å D E T B E R Ä K N I N G AV Ö K N I N G S TA K T E R F Ö R M O N E T Ä R U T V E C K L I N G Den genomsnittliga ökningstakten för det kvartal som slutar med månaden t beräknas på följande sätt: a) där I t är indexet för rensade utestående belopp per månaden t (se även nedan). Den genomsnittliga ökningstakten för det år som slutar med månaden t beräknas på samma sätt: b) där L t-3 är det utestående beloppet i slutet av månaden t-3 (slutet av närmast föregående kvartal) och t.ex. C t Q är omklassificeringen det kvartal som slutar med månaden t. För de kvartalsserier för vilka månadsobservationer nu finns tillgängliga (se nedan) kan de kvartalsvisa transaktionerna även beräknas som summan av transaktionerna under de tre månaderna i kvartalet. B E R Ä K N I N G AV Ö K N I N G S TA K T F Ö R M Å N AT L I G A S E R I E R Ökningstakten kan beräknas utifrån transaktioner eller index för rensade utestående belopp. Om F t M och L t definieras enligt ovan, definieras indexet I t för rensade utestående belopp månaden t på följande sätt: e) AV S E R TA B E L L 2. 1 T I L L 2. 6 B E R Ä K N I N G AV T R A N S A K T I O N E R Månatliga transaktioner beräknas utifrån månatliga skillnader i utestående belopp som rensats för omklassificeringar, andra omvärderingar, växelkursförändringar och andra förändringar som inte beror på transaktioner. Om L t är det utestående beloppet i slutet av månaden t, C t M omklassificeringen månaden t, E t M växelkursjusteringen ochv t M andra omvärderingar, definieras transaktionerna F t M under månaden t på följande sätt: c) På motsvarande sätt definieras de kvartalsvisa transaktionerna F t Q för det kvartal som slutar med månaden t på följande sätt: d) Basen för indexet (för de ej säsongrensade serierna) är för närvarande december 2001 = 100. Tidsserier för indexet för rensade utestående belopp finns på ECB:s webbplats ( under Statistics / Money, banking and financial markets. Den årliga ökningstakten a t för månaden t dvs. förändringen under de tolv månader som slutar med månaden t kan beräknas med hjälp av någon av följande två formler: f) g) Om inget annat anges avser den årliga ökningstakten ultimo för angiven period. Den årliga procentuella förändringen för 2002 beräknas t.ex. i g) genom att indexet för december 2002 divideras med indexet för december ECB Juni 2006 S 73

228 Ökningstakten för perioder under året kan beräknas med hjälp av formel g). Ökningen från månad till månad a t M kan t.ex. beräknas på följande sätt: h) Ett 3-månaders glidande medelvärde (centrerat) för den årliga ökningen i M3 beräknas slutligen som (a t+1 + a t + a t-1 )/3, där a t definieras som i f) eller g) ovan. B E R Ä K N I N G AV Ö K N I N G S TA K T F Ö R K VA R TA L S S E R I E R Om F t Q och L t-3 definieras som ovan, definieras index I t för rensade utestående belopp för det kvartal som slutar med månaden t på följande sätt: i) Den årliga ökningstakten under de fyra kvartal som slutar med månaden t, dvs. a t, kan beräknas med hjälp av formeln g). S Ä S O N G R E N S N I N G AV D E N M O N E T Ä R A S TAT I S T I K E N 1 F Ö R E U R O O M R Å D E T Den metod som används bygger på multiplikativ dekomponering genom X-12-ARIMA. 2 Säsongrensningen kan omfatta en veckodagsjustering och görs indirekt för vissa serier genom en linjär kombination av komponenter. Detta gäller i synnerhet M3, som beräknas genom aggregering av de säsongrensade serierna för M1, M2 minus M1 och M3 minus M2. Först säsongrensas indexet för rensade utestående belopp. 3 De estimat av säsongfaktorerna som blir resultatet tillämpas därefter på nivåerna och på de justeringar som är en följd av omklassificeringar och omvärderingar för att få fram säsongrensade transaktioner. Säsongfaktorer (och kalenderfaktorer) revideras årligen eller vid behov. AV S E R TA B E L L 3. 1 T I L L 3. 3 B E R Ä K N I N G AV Ö K N I N G S TA K T Ökningstakten beräknas på basis av finansiella transaktioner och omfattar därför inte omklassificeringar, omvärderingar, växelkursförändringar eller andra förändringar som inte beror på transaktioner. Om T t representerar transaktionerna under kvartalet t och L t det utestående beloppet ultimo kvartalet t, beräknas ökningstakten för kvartalet t på följande sätt: j) AV S E R TA B E L L 4. 3 O C H 4. 4 B E R Ä K N I N G AV Ö K N I N G S TA K T F Ö R R Ä N T E B Ä R A N D E V Ä R D E PA P P E R O C H N O T E R A D E A K T I E R Ökningstakten kan beräknas utifrån finansiella transaktioner eller indexet för teoretiska stockar. Om N M representerar transaktionerna (nettoemissionerna) under månaden t och L t t det utestående beloppet ultimo månaden t, definieras indexet I t för teoretiska stockar månaden t på följande sätt: k) 1 För närmare information se Seasonal adjustment of monetary aggregates and HICP for the euro area, ECB (augusti 2000) och ECB:s webbplats ( under Statistics / Money, banking and financial markets. 2 För närmare information se Findley, D., Monsell, B., Bell, W., Otto, M. och Chen, B. C. (1998), New Capabilities and Methods of the X-12-Arima Seasonal Adjustment Program, Journal of Business and Economic Statistics, 16, 2, sid eller X-12-ARIMA Reference Manual, Time Series Staff, Bureau of the Census, Washington, D.C. Internt används också det modellbaserade programmet TRAMO- SEATS. För närmare information om TRAMO-SEATS, se Gomez, V. och Maravall, A. (1996), Programs TRAMO and SEATS: Instructions for the User, Banco de España, Working Paper No. 9628, Madrid. 3 För de säsongrensade serierna är indexnivån för basperioden, dvs. december 2001, därför ofta en annan än 100, vilket beror på de starka säsongfaktorerna denna månad. 74 ECB S Juni 2006

229 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Tekniska anmärkningar Allmänna anmärkningar Basen för indexet är december 2001 = 100. Ökningstakten a t för månaden t dvs. förändringen under de tolv månader som slutar med månaden t kan beräknas med någon av följande två formler: l) m) Den metod som används för att beräkna ökningstakten för andra värdepapper än aktier är densamma som den som används för penningmängdsmåtten, förutom att N används i stället för F. Syftet är att skilja mellan de olika metoderna att beräkna nettoemissioner för värdepappersstatistik och motsvarande beräknade transaktioner som används för penningmängdsmåtten. Den genomsnittliga ökningstakten för det kvartal som slutar med månaden t beräknas på följande sätt: Den beräkningsformel som används i avsnitt 4.3 används även i avsnitt 4.4 och bygger även den på den formel som används för beräkning av penningmängdsmåtten. Avsnitt 4.4 baseras på marknadsvärden och beräkningen görs på grundval av finansiella transaktioner, vilket inte omfattar omklassificeringar, omvärderingar eller andra förändringar som inte beror på transaktioner. Växelkursförändringar ingår inte eftersom alla noterade aktier som omfattas är denominerade i euro. S Ä S O N G R E N S N I N G AV V Ä R D E PA P P E R S S TAT I S T I K 4 Den metod som används bygger på multiplikativ dekomponering genom X-12-ARIMA. Säsongrensningen av värdepappersemissionerna totalt utförs indirekt genom en linjär kombination av sektorsoch löptidskomponenter. Indexet för teoretiska stockar säsongrensas. De estimat av säsongfaktorerna som blir resultatet tillämpas därefter på utestående belopp för att få fram säsongrensade nettoemissioner. Säsongfaktorer revideras årligen eller vid behov. På liknande sätt som i formel l) och m) kan ökningstakten a t för månaden t som motsvarar förändringen under de sex månader som slutar med månaden t beräknas med hjälp av någon av följande två formler: n) p) a t 5 i=0 N M t i L t 1 i q) a t I t I t 6 där I t är indexet för rensade utestående belopp per månaden t. Den genomsnittliga ökningstakten för det år som slutar med månaden t, beräknas på följande sätt: o) AV S E R TA B E L L S Ä S O N G R E N S N I N G AV H I K P 4 Den metod som används bygger på multiplikativ dekomponering genom X-12-ARIMA (se fotnot 2 på s. S74). Säsongrensningen av totala HIKP för euroområdet görs indirekt genom aggregering av de säsongrensade serierna för euroområdet för förädlade livsmedel, oförädlade livsmedel, industrivaror exklusive energi samt tjänster. Energi läggs 4 För närmare information se Seasonal adjustment of monetary aggregates and HICP for the euro area, ECB (augusti 2000) och ECB:s webbplats ( under Statistics / Money, banking and financial markets. ECB Juni 2006 S 75

230 till orensat eftersom det inte finns några statistiska bevis för något säsongmönster. Säsongfaktorer revideras årligen eller vid behov. AV S E R TA B E L L S Ä S O N G R E N S N I N G AV B Y T E S B A L A N S E N Den metod som används bygger på multiplikativ dekomponering genom X-12-ARIMA (se fotnot 2 på s. S74). Rådata för varor, tjänster, faktorinkomster och löpande transfereringar förhandsjusteras för att ta hänsyn till antal arbetsdagar. För varor, tjänster och inkomster korrigeras arbetsdagsjusteringen för nationella helgdagar. Uppgifter på kreditsidan för varor förhandsjusteras också för påskhelgen. Säsongrensningen av dessa poster görs med hjälp av de förhandsjusterade uppgiftsserierna. Säsongrensningen av den totala bytesbalansen görs genom aggregering av de säsongrensade serierna för euroområdet för varor, tjänster, faktorinkomster och löpande transfereringar. Säsongfaktorer (och kalenderfaktorer) revideras varje halvår eller vid behov. 76 ECB S Juni 2006

231 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Allmänna anmärkningar A L L M Ä N N A A N M Ä R K N I N G A R Avsnittet Statistik för euroområdet i månadsrapporten innehåller i första hand statistik för euroområdet som helhet. Mer detaljerade uppgifter och längre dataserier, samt förklarande anmärkningar finns under Statistics på ECB:s webbplats (www. ecb.int). Under Statistics-on-line finns bl.a. ett webbläsargränssnitt med sökfunktioner, möjlighet att prenumerera på olika databaser och en funktion som gör det möjligt att ladda ned komprimerade kommasepararerade värdefiler (CSV) direkt. För mer information, kontakta oss på e-postadressen statistics@ecb.int. Stoppdatum för den statistik som ingår i månadsrapporten är normalt dagen innan ECB-rådet håller månadens första möte. För denna månadsrapport var stoppdatum den 7 juni Om inget annat anges avser alla uppgifter Euro 12. När det gäller monetära data, det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) och data för investeringsfonder och finansmarknaden omfattar statistikserierna för euroområdet de länder som hade infört euron vid den tidpunkt som statistiken avser. Detta anges i relevanta fall i tabellerna med en fotnot, och i diagrammen med en prickad linje. Om det finns tillgängliga underliggande uppgifter beräknas i dessa fall absoluta och procentuella förändringar för 2001, med 2000 som basår, med hjälp av serier som tar hänsyn till effekterna av Greklands inträde i euroområdet. Eftersom ecuns sammansättning inte sammanfaller med euroländernas gamla nationella valutor påverkas belopp som avser tiden före 1999, som till gällande växelkurs räknats om från de deltagande valutorna till ecu, av utvecklingen för valutorna i de EU-länder som inte har infört euron. För att undvika denna effekt i den monetära statistiken har uppgifter som avser tiden före 1999 i tabell uttryckts i enheter som räknats om från nationella valutor till de oåterkalleligen låsta växelkurser som fastställdes den 31 december Om inget annat anges baseras pris- och kostnadsstatistik före 1999 på uppgifter uttryckta i nationella valutor. Aggregering och/eller konsolidering (inklusive konsolidering mellan länder) har tillämpats i lämpliga fall. Nyare uppgifter är ofta preliminära och kan komma att revideras. Skillnader mellan slutsummor och deras komponenter kan uppkomma till följd av avrundning. Gruppen Andra EU-medlemsländer omfattar Tjeckien, Danmark, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien, Slovakien, Sverige och Storbritannien. Den terminologi som används i tabellerna följer i flertalet fall internationella standarder, bl.a. Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 95) och IMF:s betalningsbalanshandbok. Med transaktioner avses frivilliga utväxlingar (som mäts direkt eller beräknas), medan flöden även omfattar förändringar i utestående belopp som beror på prisoch växelkursförändringar, avskrivningar och andra förändringar. I tabellerna betyder upp till (x) år upp till och med (x) år. Ö V E R S I K T Utvecklingen av viktiga indikatorer för euroområdet sammanfattas i en översiktstabell. P E N N I N G P O L I T I S K S TAT I S T I K Tabell 1.4 visar kassakravs- och likviditetsstatistik. Årliga och kvartalsvisa observationer är genomsnitt för årets respektive kvartalets sista uppfyllandeperiod. Fram till december 2003 startade uppfyllandeperioderna den 24:e kalenderdagen i varje månad och avslutades den 23:e dagen påföljande månad. Den 23 januari 2003 tillkännagav ECB ändringar av det penningpolitiska styrsystemet, vilka trädde i kraft den 10 mars Dessa ändringar innebär att uppfyllandeperioderna startar på avvecklingsdagen för den huvudsakliga refinansieringstransaktion som följer efter det möte då ECB-rådet gör sin månatliga bedömning av ECB Juni 2006 S 77

232 den penningpolitiska inriktningen. Övergångsvis fastställdes en uppfyllandeperiod som löpte från den 24 januari till den 9 mars Tabell visar komponenterna i kreditinstitutens kassakravsbas. Skulder gentemot andra kreditinstitut som omfattas av ECBS:s kassakravssystem, ECB och deltagande nationella centralbanker ingår inte kassakravsbasen. Om ett kreditinstitut inte kan dokumentera till vilken volym det har utgivit räntebärande värdepapper med en löptid upp till två år som innehas av ovannämnda institut får det göra ett schablonavdrag för dessa skulder från sin kassakravsbas. Detta schablonavdrag var 10 % fram till november 1999 och därefter 30 %. Tabell innehåller genomsnittsbelopp för avslutade uppfyllandeperioder. Kassakravet för enskilda kreditinstitut beräknas genom att kassakravsprocenten för de olika skuldkategorierna tillämpas på relevanta skulder, med utgångspunkt i balansräkningsuppgifterna från slutet av varje månad. Därefter gör varje kreditinstitut ett schablonavdrag på euro. De beräknade kassakraven aggregeras sedan för hela euroområdet (kolumn 1). Kreditinstitutens löpande räkningar (kolumn 2) visar kreditinstitutens aggregerade genomsnittliga dagliga behållningar på löpande räkningar, inklusive behållningar som behövs för att uppfylla kassakraven. Kassaöverskottet (kolumn 3) är den del av de genomsnittliga behållningarna på löpande räkningar som ligger över kassakraven under uppfyllandeperioden. Kassaunderskottet (kolumn 4) definieras som den del av de genomsnittliga behållningarna på löpande räkningar som ligger under kassakravet under uppfyllandeperiodens kassakrav och beräknas på grundval av de kreditinstitut som inte uppfyllt sina kassakrav. Räntan på kassakravsmedel (kolumn 5) motsvarar ECB:s genomsnittliga ränta (vägd med hänsyn till antal kalenderdagar) i Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner (se tabell 1.3). Tabell visar banksystemets likviditetsställning, definierad som euroområdets kreditinstituts löpande räkningar i euro hos Eurosystemet. Alla belopp beräknas på grundval av Eurosystemets konsoliderade balansräkning. Övriga likviditetsindragande transaktioner (kolumn 7) omfattar inte nationella centralbankers emissioner av skuldcertifikat under etapp två av EMU. Övriga faktorer (netto) (kolumn 10) motsvarar resterande nettoposter på Eurosystemets konsoliderade balansräkning. Kreditinstitutens löpande räkningar (kolumn 11) motsvarar skillnaden mellan summan av de likviditetstillförande faktorerna (kolumn 1 5) och summan av de likviditetsindragande faktorerna (kolumn 6 10). Den monetära basen (kolumn 12) beräknas som summan av inlåningsfaciliteten (kolumn 6), utelöpande sedlar (kolumn 8) och kreditinstitutens löpande räkningar (kolumn 11). P E N N I N G M Ä N G D, B A N K V E R K S A M H E T O C H I N V E S T E R I N G S F O N D E R Tabell 2.1 visar den aggregerade balansräkningen för sektorn monetära finansinstitut (MFI), dvs. summan av de harmoniserade balansräkningarna för alla MFI som är hemmahörande i euroområdet. MFI är centralbanker, kreditinstitut enligt definitionen i gemenskapslagstiftningen, penningmarknadsfonder och andra institut vars verksamhet består i att ta emot inlåning och/eller nära substitut för inlåning från andra enheter än MFI och i att, för egen räkning (åtminstone i ekonomiskt hänseende) bevilja kredit och/eller placera i värdepapper. En fullständig lista över MFI finns på ECB:s webbplats. Tabell 2.2 visar den konsoliderade balansräkning för MFI-sektorn som tas fram genom nettning av tillgodohavandena mellan euroområdets MFI i de aggregerade balansräkningarna. På grund av skillnader i redovisningspraxis är summan av MFI:s inbördes positioner inte nödvändigtvis noll. Saldot anges i kolumn 10 på skuldsidan i tabell 2.2. Tabell 2.3 visar euroområdets penningmängdsmått och motposter. Dessa beräknas på grundval av MFI:s konsoliderade balansräkning och omfattar hemmahörande icke-mfi:s behållningar hos hemmahörande MFI; de tar också hänsyn till vissa av statens monetära tillgångar/skulder. Statistiken över penningmängdsmått och motposter är säsongrensad och kalenderkorrigerad. Posten utländska skulder i tabell 2.1 och 2.2 visar icke hemmahö- 78 ECB S Juni 2006

233 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Allmänna anmärkningar randes innehav av i) andelar utgivna av penningmarknadsfonder i euroområdet och ii) räntebärande värdepapper med en ursprunglig löptid upp till två år utgivna av MFI i euroområdet. I tabell 2.3 ingår dessa innehav emellertid inte i penningmängdsmåtten utan ingår i stället i posten utländska tillgångar, netto. Tabell 2.4 visar utlåning av andra MFI än Eurosystemet (banksystemet) som är hemmahörande i euroområdet fördelat på sektor, typ och ursprunglig löptid. Tabell 2.5 visar inlåning hos euroområdets banksystem fördelat på sektor och instrument. Tabell 2.6 visar värdepapper som innehas av euroområdets banksystem, fördelat på typ av utgivare. Tabell omfattar transaktioner som beräknas som skillnader i utestående belopp som rensats för omklassificeringar, omvärderingar, växelkursförändringar och andra förändringar som inte beror på transaktioner. Tabell 2.7 visar vissa omvärderingar som används vid beräkningen av transaktioner. Tabell visar även ökningstakt i form av årliga procentuella förändringar på grundval av transaktionerna. Tabell 2.8 visar en kvartalsvis valutafördelning av vissa poster i MFI: s balansräkning. Närmare information om definitionen av olika sektorer finns i Money and Banking Statistics Sector Manual Guidance for the statistical classification of customers (ECB, november 1999). I Guidance Notes to the Regulation ECB/2001/13 on MFI Balance Sheet Statistics (ECB november 2002) beskrivs den metod som de nationella centralbankerna rekommenderas tillämpa. Fr.o.m. den 1 januari 1999 har statistiken samlats in och sammanställts på grundval av ECB:s förordning av den 1 december 1998 angående en konsoliderad balansräkning för sektorn monetära finansinstitut ECB/1998/16 1, senast ändrad genom förordning ECB/2003/10 2. I enlighet med denna förordning har posten penningmarknadspapper i balansräkningen slagits samman med posten räntebärande värdepapper både på tillgångssidan och skuldsidan i MFI:s balansräkning. Tabell 2.9 visar utestående belopp vid kvartalets slut i balansräkningen för investeringsfonder (utom penningmarknadsfonder) i euroområdet. Balansräkningen är aggregerad och omfattar därför på skuldsidan investeringsfondernas innehav av andelar utgivna av andra investeringsfonder. De totala tillgångarna/skulderna är också fördelade på investeringspolicy (aktiefonder, obligationsfonder, blandfonder, fastighetsfonder och andra fonder) och typ av investerare (allmänna fonder och särskilda investerarfonder). Tabell 2.10 visar den aggregerade balansräkningen för varje typ av investeringsfond, fördelat på investeringspolicy och typ av investerare. F I N A N S I E L L A O C H I C K E - F I N A N S I E L L A R Ä K E N S K A P E R Tabell 3.1 och 3.2 visar kvartalsvisa finansräkenskaper för euroområdets icke-finansiella sektor, som omfattar den offentliga sektorn (S.13 i ENS 95), icke-finansiella företag (S.11 i ENS 95) och hushåll (S.14 i ENS 95) inklusive hushållens ideella organisationer (S.15 i ENS 95). Statistiken omfattar utestående ej säsongrensade belopp och finansiella transaktioner klassificerade enligt ENS 95 och visar den icke-finansiella sektorns viktigaste investerings- och finansieringsaktiviteter. På finansieringssidan (skulder) redovisas uppgifter fördelade på ENS 95-sektor och ursprunglig löptid ( kortfristiga betyder en ursprunglig löptid upp till ett år och långfristiga betyder en ursprunglig löptid över ett år). Lån från MFI redovisas om möjligt för sig. Informationen om finansiella investeringar (tillgångar) är för närvarande inte lika detaljerad som informationen om finansiering, vilket främst beror på att en fördelning på sektorer inte är möjlig. Tabell 3.3 visar kvartalsuppgifter om försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125 i ENS 95) i euroområdet. Precis som i tabell 3.1 och 3.2 omfattar uppgifterna ej säsongrensade utestående belopp och finansiella transaktioner och visar sektorns viktigaste investerings- och finansieringsaktiviteter. 1 EGT L 356, , s EGT L 250, , s. 19. ECB Juni 2006 S 79

234 Kvartalsuppgifterna i dessa tre tabeller bygger på kvartalsuppgifter om de nationella finansräkenskaperna och statistik över MFI:s balansräkningar och värdepappersemissioner. Tabell 3.1 och 3.2 omfattar även uppgifter från BIS:s internationella bankstatistik. Tabell 3.4 visar årliga uppgifter om sparande, investeringar (finansiella och icke-finansiella) och finansiering för euroområdet som helhet och separat för icke-finansiella företag och hushåll. Dessa årliga uppgifter ger i synnerhet mer utförlig sektorsinformation om förvärv av finansiella tillgångar och överensstämmer med kvartalsuppgifterna i de två föregående tabellerna. F I N A N S M A R K N A D E R Finansmarknadsstatistiken för euroområdet omfattar de EU-länder som hade infört euron vid den tidpunkt som statistiken avser. Statistiken över andra värdepapper än aktier och noterade aktier (tabell ) produceras av ECB på grundval av uppgifter från ECBS och BIS. Tabell 4.5 visar MFI-räntor på eurodenominerad inlåning från och utlåning till hemmahörande i euroområdet. Statistiken över penningmarknadsräntor, långa statsobligationsräntor och aktieindex (tabell ) produceras av ECB på grundval av uppgifter från telegrambyråer. Statistiken över emissioner av värdepapper omfattar andra värdepapper än aktier (räntebärande värdepapper), som redovisas i tabellerna 4.1, 4.2 och 4.3, och noterade aktier, som redovisas i tabell 4.4. Räntebärande papper är uppdelade på kortfristiga och långfristiga värdepapper. Med kortfristiga avses värdepapper med en ursprunglig löptid på ett år eller mindre (i undantagsfall två år eller mindre). Värdepapper med längre ursprunglig löptid eller med valfria löptider, varav den senaste ligger mer än ett år framåt i tiden, eller med obestämda löptider, klassificeras som långfristiga. Långfristiga räntebärande värdepapper som emitteras av hemmahörande i euroområdet är vidare uppdelade på fast respektive rörlig ränta. Vid fast ränta förändras kupongräntan inte under löptiden. Vid rörlig ränta fastställs kupongräntan med jämna mellanrum efter en oberoende ränta eller ett oberoende index. Statistiken över räntebärande värdepapper uppskattas omfatta ungefär 95 % av de totala emissionerna av hemmahörande i euroområdet. Eurodenominerade värdepapper som redovisas i tabell 4.1, 4.2 och 4.3 omfattar även poster uttryckta i eurons nationella valutaenheter. Tabell 4.1 visar andra värdepapper än aktier, fördelat på ursprunglig löptid, emittentens hemvist och valuta. Tabellen redovisar utestående belopp, bruttoemissioner och nettoemissioner beträffande andra värdepapper än aktier denominerade i euro och andra värdepapper än aktier som emitterats av hemmahörande i euroområdet i euro och alla andra valutor, både totalt och beträffande långfristiga värdepapper. Nettoemissionerna skiljer sig från förändringarna i utestående belopp på grund av omvärderingar, omklassificeringar och andra justeringar. I denna tabell redovisas också säsongrensad statistik, däribland 6-månadersförändringen uppräknad till årstakt beträffande räntebärande värdepapper totalt och långfristiga räntebärande värdepapper. Den sistnämnda beräknas på grundval av det säsongrensade indexet för teoretiska stockar. Se Tekniska anmärkningar för närmare information. I tabell 4.2 görs en uppdelning på sektorer av utestående belopp, bruttoemissioner och nettoemissioner för emittenter hemmahörande i euroområdet som överensstämmer med ESA 95. ECB ingår i Eurosystemet. De totala utestående beloppen för räntebärande värdepapper totalt och för långfristiga räntebärande värdepapper i kolumn 1 i tabell motsvarar uppgifterna om utestående belopp för räntebärande värdepapper totalt och för långfristiga räntebärande värdepapper utgivna av hemmahörande i euroområdet i kolumn 7 i tabell 4.1. De utestående beloppen beträffande räntebärande värdepapper totalt och långfristiga räntebärande värdepapper utgivna av MFI i kolumn 2 i tabell är i stort sett jämförbara med uppgifterna om emitterade räntebärande värdepapper på skuldsidan i den aggregerade balansräkningen för MFI i kolumn 8 i tabell De totala nettoemissionerna beträf- 80 ECB S Juni 2006

235 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Allmänna anmärkningar fande räntebärande värdepapper totalt i kolumn 1 i tabell motsvarar uppgifterna om de totala nettoemissionerna av hemmahörande i euroområdet i kolumn 9 i tabell 4.1. Den resterande skillnaden mellan långfristiga räntebärande värdepapper totalt och långfristiga räntebärande värdepapper med fast och rörlig ränta i tabell utgörs av nollkupongobligationer och omvärderingseffekter. Tabell 4.3 visar den ej säsongrensade och säsongrensade årliga ökningstakten för räntebärande värdepapper utgivna av hemmahörande i euroområdet (fördelat på löptid, typ av instrument, emitterande sektor och valuta) på grundval av finansiella transaktioner i samband med att institutionella enheter ådrar sig eller löser in skulder. Ökningstakten omfattar därför inte omklassificeringar, omvärderingar, växelkursförändringar eller andra förändringar som inte beror på transaktioner. Den säsongrensade ökningstakten har för presentationsändamål räknats upp till årstakt. Se Tekniska anmärkningar för närmare information. Tabell 4.4 kolumn 1, 4, 6 och 8 visar utestående belopp beträffande noterade aktier utgivna av hemmahörande i euroområdet fördelat på emitterande sektor. De månatliga uppgifterna för noterade aktier utgivna av icke-finansiella företag motsvarar de kvartalsvisa uppgiftsserier som visas i tabell 3.2 ( viktigaste skulder, kolumn 21). Tabell 4.4 kolumn 3, 5, 7 och 9 visar den årliga ökningstakten beträffande noterade aktier utgivna av hemmahörande i euroområdet (fördelat på emitterande sektor) på grundval av finansiella transaktioner i samband med att emittenter säljer eller löser in aktier mot kontanter, utom placeringar i emittentens egna aktier. Transaktionerna omfattar emittenters första börsnotering och upprättande eller borttagande av nya instrument. Beräkningen av årlig ökningstakt omfattar inte omklassificeringar, omvärderingar eller andra förändringar som inte beror på transaktioner. Tabell 4.5 visar statistik över alla räntor som i euroområdet hemmahörande MFI tillämpar på eurodenominerad inlåning från och utlåning till hushåll och icke-finansiella företag hemmahörande i euroområdet. Euroområdets MFI-räntor beräknas som ett vägt genomsnitt (efter transaktionsvolym) av euroländernas räntor för varje kategori. Statistiken över MFI-räntorna är fördelad på typ av verksamhet, sektor, instrumentkategori och löptid, uppsägningstid eller ursprunglig räntebindningsperiod. Den nya statistiken över MFIräntorna ersätter de tio uppgiftsserier beträffande euroområdets bankräntor som under en övergångsperiod publicerades i ECB:s månadsrapport från januari Tabell 4.6 redovisar penningmarknadsräntor för euroområdet, USA och Japan. När det gäller euroområdet omfattas ett brett spektrum av penningmarknadsräntor med allt ifrån räntor på dagslån till räntor på inlåning över tolv månader. Före januari 1999 beräknades artificiella räntor för euroområdet på grundval av BNP-viktade nationella räntor. Med undantag för dagslåneräntan fram till december 1998 är de månatliga, kvartalsvisa och årliga värdena periodgenomsnitt. Dagslån representeras av interbankinlåning (anbudsräntan) fram till december Från januari 1999 visar kolumn 1 i tabell 4.6 Eonia (euro overnight index average). Dessa räntor är ultimovärden fram till december 1998 och därefter periodgenomsnitt. Från januari 1999 är räntorna på 1-, 3-, 6- och 12-månadersinlåning euro interbank offered rates (Euribor) och fram till december 1998 London interbank offered rates (Libor), när dessa funnits tillgängliga. För USA och Japan representeras räntorna på 3-månadersinlåning av Libor. Tabell 4.7 visar statsobligationsräntor för euroområdet, USA och Japan. Fram till december 1998 var euroområdets 2-, 3-, 5- och 7-årsräntor ultimovärden, medan 10-årsräntan var periodgenomsnitt. Därefter är alla räntor periodgenomsnitt. Fram till december 1998 beräknades euroområdets räntor på grundval av harmoniserade nationella BNP-viktade statsobligationsräntor. Därefter är vikterna de nominella utestående statsobligationerna för varje löptid. För USA och Japan är 10-årsräntorna periodgenomsnitt. Tabell 4.8 visar aktieindex för euroområdet, USA och Japan. ECB Juni 2006 S 81

236 P R I S E R, P R O D U K T I O N, E F T E R F R Å G A N O C H A R B E T S M A R K N A D Statistiken i detta avsnitt produceras mestadels av kommissionen (främst Eurostat) och de nationella statistikmyndigheterna. Siffror för euroområdet som helhet erhålls genom aggregering av uppgifterna för enskilda länder. Uppgifterna är i möjligaste mån harmoniserade och jämförbara. Statistiken över arbetskostnader per timme, BNP och utgiftskomponenter, förädlingsvärde i olika sektorer, industriproduktion, detaljhandel och nyregistrering av personbilar har korrigerats för variationer i antal arbetsdagar. Det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) för euroområdet (tabell 5.1) finns tillgängligt från Indexet baseras på nationella HIKP som beräknas på samma sätt i alla euroländer. Fördelningen på varor och tjänster följer Coicop/HIKP (Classification of individual consumption by purpose). HIKP omfattar hushållens utgifter för slutlig konsumtion i euroområdet. I tabellen ingår säsongrensade HIKP-uppgifter som sammanställts av ECB. Producentpriser inom industrin (tabell 5.1.2), industriproduktion, orderingång och omsättning samt detaljhandel (tabell 5.2) omfattas av rådets förordning (EG) 1165/98 av den 19 maj 1998 angående kortfristig statistik 3. Indelningen av producentpriserna inom industrin och industriproduktionen efter produkternas slutliga användningsområde följer den harmoniserade branschfördelningen av industrin exklusive byggverksamhet (NACE-sektor C-E) i Main Industrial Groupings (MIG) som fastställs i kommissionens förordning (EG) 586/2001 av den 26 mars Producentpriserna speglar producenternas priser fritt fabrik. De omfattar indirekta skatter utom moms och andra avdragsgilla skatter. Industriproduktionen speglar de berörda industriernas förädlingsvärde. Världsmarknadspriser på råvaror (tabell 5.1.2) mäter prisförändringar på euroområdets eurodenominerade import jämfört med basperioden. Arbetskostnadsindex (tabell 5.1.3) mäter förändringarna i arbetskostnader per timme i industrin (inklusive byggverksamhet) och marknadstjänster. Beräkningsmetoden fastställs i rådets förordning (EG) 450/2003 av den 27 februari 2003 avseende arbetskostnadsindex 5 och i kommissionens förordning (EG) 1216/2003 av den 7 juli Arbetskostnaderna per timme för euroområdet fördelas på arbetskostnadskomponenter (löner, arbetsgivarnas sociala avgifter plus arbetskraftsrelaterade skatter som arbetsgivaren har betalat minus bidrag som arbetsgivaren har fått) och på ekonomisk aktivitet. ECB beräknar en indikator på avtalslöner (kolumnen Memo i tabell 5.1.3) på grundval av icke harmoniserade nationellt definierade uppgifter. Enhetsarbetskostnadernas komponenter (tabell 5.1.4), BNP och dess komponenter (tabell och 2), BNP-deflatorerna (tabell 5.1.5) och sysselsättningsstatistiken (tabell 5.3.1) är hämtade från kvartalsvisa nationalräkenskaper beräknade enligt ENS 95. Industrins orderingång (tabell 5.2.4) mäter orderingången under referensperioden och omfattar de branscher som i huvudsak producerar mot order särskilt textilindustrin, pappers- och massaindustrin, kemiindustrin, metallindustrin, samt kapitalvaror och varaktiga konsumtionsvaror. Uppgifterna beräknas på grundval av löpande priser. Index för omsättningen inom industrin och detaljhandeln (tabell 5.2.4) mäter omsättningen, inklusive alla avgifter och skatter utom moms som har fakturerats under referensperioden. Omsättningen inom detaljhandeln avser hela detaljhandeln utom försäljning av motorfordon och motorcyklar samt reparationer. Registrering av nya personbilar omfattar registreringar av både privata personbilar och tjänstebilar. Kvalitativa enkätuppgifter (tabell 5.2.5) avseende näringslivet och hushållen är hämtade från kommissionens företags- och hushållsenkäter. 3 EGT L 162, , s EGT L 86, , s EGT L 69, , s EGT L 169, , s ECB S Juni 2006

237 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Allmänna anmärkningar Arbetslöshetstalen (tabell 5.3.2) följer Internationella arbetsorganisationens (ILO) riktlinjer. De avser andelen aktivt arbetssökande personer av arbetskraften, beräknat enligt harmoniserade kriterier och definitioner. De estimat av arbetskraften som ligger till grund för arbetslöshetstalen skiljer sig från den summa av arbetslösa och sysselsatta som publiceras i tabell 5.3 O F F E N T L I G A S E K T O R N S F I N A N S E R Tabell visar den finansiella ställningen för den offentliga sektorn i euroområdet. Uppgifterna är till största delen konsoliderade och baserade på ENS 95. ECB beräknar de årliga aggregerade uppgifterna för euroområdet i tabell på grundval av harmoniserade uppgifter som lämnas av de nationella centralbankerna och regelbundet uppdateras. Uppgifterna om euroländernas underskott och skuldsättning kan därför skilja sig från dem som används av Europeiska kommissionen i samband med förfarandet vid alltför stora underskott. De aggregerade kvartalsuppgifterna för euroområdet i tabell 6.4 och 6.5 sammanställs av ECB på grundval av uppgifter från Eurostat och nationella uppgifter. Tabell 6.1 visar den offentliga sektorns årliga inkomster och utgifter på grundval av definitionerna i kommissionens förordning (EG) 1500/2000 av den 10 juli om ändring av ENS 95. Tabell 6.2 visar detaljerade uppgifter om den offentliga sektorns nominella konsoliderade bruttoskuld i enlighet med fördragets bestämmelser om förfarandet vid alltför stora underskott. Tabell 6.1 och 6.2 omfattar summariska uppgifter för enskilda euroländer i proportion till deras betydelse inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten. De underskott/överskott som redovisas för enskilda euroländer motsvarar EDP B.9 enligt definition i kommissionens förordning (EG) 351/2002 av den 25 februari 2002 om ändring av rådets förordning (EG) 35605/93 vad avser referenser till ENS 95. Tabell 6.3 visar förändringar i den offentliga sektorns skuld. Skillnaden mellan förändringen i den offentliga sektorns skuld och den offentliga sektorns underskott underskotts-/skuldanpassningen beror främst på den offentliga sektorns transaktioner med finansiella tillgångar och av värderingseffekter som berör valutareserven. Tabell 6.4 visar kvartalsuppgifter för den offentliga sektorns inkomster och utgifter på grundval av definitionerna i Europeiska parlamentets förordning (EG) 1221/2002 och rådets av den 10 juni om kvartalsvisa icke-finansiella räkenskaper för den offentliga sektorn. Tabell 6.5 visar kvartalssiffror beträffande den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, underskotts-/skuldanpassning och den offentliga sektorns lånebehov. Dessa siffror sammanställs på grundval av de uppgifter som medlemsstaterna lämnar i enlighet med förordning (EG) nr 501/2004 och förordning (EG) 1222/2004 samt uppgifter från de nationella centralbankerna. E X T E R N A T R A N S A K T I O N E R O C H U T L A N D S S T Ä L L N I N G De begrepp och definitioner som används i statistiken över betalningsbalansen och utlandsställningen (tabell ) följer i allmänhet riktlinjerna i den femte utgåvan av IMF:s betalningsbalanshandbok (oktober 1993), ECB: s riktlinje av den 16 juli 2004 (ECB/2004/15) 9 om Europeiska centralbankens krav på rapportering av statistik och dokument från Eurostat. Ytterligare hänvisningar beträffande metodik och källor som används för statistiken över betalningsbalansen och utlandsställningen finns i ECB:s publikation European Union balance of payments/international investment position statistical methods (november 2004), och i följande arbetsgruppsrapporter: Portfolio investment collection system (juni 2002), Portfolio investments income (augusti 2003) och Foreign direct investment (mars 2004) som kan laddas ned från ECB:s webbplats. Dessutom finns rapporten från ECB:s/kommissionens (Eurostats) arbetsgrupp för kvalitet avseende betalningsbalansstatistik och statistik över utlandsställningen (juni 2004) på Committee on Monetary, financial and Balance of Payments Statistics ( webbplats. Den årliga kvalitetsrapporten om eu- 7 EGT L 172, , s EGT L 179, , s. 1 9 EGT L 354, , s. 34. ECB Juni 2006 S 83

238 roområdets betalningsbalans och utlandsställning som grundar sig på arbetsgruppens rekommendationer finns på ECB: s webbplats. Redovisningen av nettotransaktioner på den finansiella balansen följer teckenkonventionen i IMF: s betalningsbalanshandbok, vilket innebär att en ökning i tillgångar anges med ett minustecken, medan en ökning i skulderna anges med ett plustecken. På bytesbalansen och kapitalbalansen redovisas både kredit- och debettransaktioner med ett plustecken. Euroområdets betalningsbalans sammanställs av ECB. De senaste månadssiffrorna bör betraktas som preliminära. Dessa uppgifter revideras i samband med offentliggörandet av påföljande månads statistik och detaljerad kvartalsvis betalningsbalansstatistik. Tidigare uppgifter revideras regelbundet eller med anledning av metodologiska förändringar vid sammanställningen av källdata. Tabell innehåller säsongrensade uppgifter om bytesbalansen. I tillämpliga fall görs även korrigeringar för antal arbetsdagar, skottår och/ eller påskhelg. I tabell görs en fördelning på köpare i euroområdet av värdepapper som emitterats av hemmahörande utanför euroområdet. Det är ännu inte möjligt att visa en fördelning på sektorer av emittenter i euroområdet av värdepapper som köps av hemmahörande utanför euroområdet. I tabell och baseras fördelningen på lån och sedlar, mynt och inlåning på den icke-hemmahörande motpartens sektor, dvs. tillgångar i förhållande till banker hemmahörande utanför euroområdet klassificeras som inlåning, medan tillgångar i förhållande till andra sektorer hemmahörande utanför euroområdet klassificeras som lån. Denna fördelning följer den åtskillnad som görs i övrig statistik som MFI:s konsoliderade balansräkning, och är i överensstämmelse med IMF:s betalningsbalanshandbok. Tabell 7.2 innehåller en monetär uppställning av betalningsbalansen som visar betalningsbalanstransaktioner som speglar transaktioner i den externa motposten till M3. Uppgifterna följer teckenkonventionerna för betalningsbalansen, med undantag för transaktionerna i den externa motposten till M3 som hämtas från penning- och bankstatistiken (kolumn 12), där ett plustecken anger ökning i tillgångar eller minskning i skulder. På skuldsidan av portföljinvesteringar (kolumn 5 och 6) omfattar betalningsbalanstransaktionerna försäljning och köp av aktier och räntebärande värdepapper emitterade av MFI i euroområdet, utom andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper emitterade av MFI med en löptid upp till två år. Den metod som används för den monetära uppställningen av euroområdets betalningsbalans beskrivs närmare under Statistics på ECB:s webbplats. Se också ruta 1 i ECB:s månadsrapport för juni Tabell 7.3 visar en geografisk fördelning av euroområdets betalningsbalans (tabell ) och utlandsställning (tabell 7.3.5) i förhållande till euroområdets viktigaste handelspartner, individuellt och gruppvis, som skiljer mellan EU:s medlemsländer utanför euroområdet och länder eller områden utanför Europeiska union. Fördelningen visar även transaktioner och ställningar gentemot EUinstitutioner (vilka, bortsett från ECB, i statistiken omfattas av kategorin utanför euroområdet, oavsett var de rent fysiskt är belägna) och även finansiella offshore-marknader och internationella organisationer. Tabell visar ackumulerade betalningsbalanstransaktioner under de senaste fyra kvartalen. Tabell visar en geografisk fördelning av utlandsställningen vid det senaste årsslutet. Fördelningen omfattar inte transaktioner eller ställningar i portföljinvesteringar på skuldsidan, finansiella derivat eller likviditet i utländsk valuta. Den geografiska fördelningen beskrivs i artikeln Euro area balance of payments and international investment position vis-à-vis main counterparts i ECB Monthly Bulletin, February Uppgifterna om euroområdets utlandsställning i tabell 7.4 baseras på ställningar gentemot hemmahörande utanför euroområdet och betraktar euroområdet som en ekonomisk enhet (se även ruta 9 i ECB:s månadsrapport för december 2002 ). Utlandsställningen värderas till löpande marknadspriser med undantag för direktinvesteringarna, där bokföringsvärden används i stor utsträckning. 84 ECB S Juni 2006

239 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Allmänna anmärkningar Den kvartalsvisa utlandsställningen sammanställs på grundval av samma metod som den årliga utlandsställningen. Eftersom vissa datakällor inte är tillgängliga på kvartalsbasis (eller endast med en viss eftersläpning) beräknas den kvartalsvisa utlandsställningen delvis på basis av finansiella transaktioner och tillgångspriser samt växelkursutveckling. Eurosystemets utestående likviditet i utländsk valuta och relaterade tillgångar och skulder redovisas i tabell tillsammans med den andel som innehas av ECB. Skillnader i täckning och värdering gör att dessa siffror inte är helt jämförbara med uppgifterna i Eurosystemets veckobalansräkning. Uppgifterna i tabell är i överensstämmelse med rekommendationerna i IMF/BISmallen för internationella reserver och likviditet i utländsk valuta. Förändringar i Eurosystemets guldinnehav (kolumn 3) beror på transaktioner i guld enligt villkoren i Central Bank Agreement av den 26 september 1999, uppdaterad den 8 mars Mer information om den statistiska behandlingen av Eurosystemets likviditet i utländsk valuta finns i publikationen Statistical treatment of the Eurosystem s international reserves (oktober 2000), som kan laddas ned från ECB:s webbplats. På webbplatsen finns också mer detaljerade uppgifter i enlighet med mallen för internationella reserver och likviditet i utländsk valuta. Tabell 7.5 visar uppgifter över euroområdets utrikeshandel med varor, med Eurostat som viktigaste datakälla. ECB beräknar volymindex på grundval av Eurostats värde- och enhetsvärdeindex och säsongrensar enhetsvärdeindexen, medan värdeuppgifterna säsongrensas och kalenderkorrigeras av Eurostat. Fördelningen på produktgrupper i kolumn 4 6 och 9 11 i tabell ligger i linje med klassificeringen av Broad Economic Categories. Industrivaror (kolumn 7 och 12) och olja (kolumn 13) ligger i linje med SITC Rev. 3-definitionen. Den geografiska fördelningen (tabell 7.5.2) visar euroområdets viktigaste handelspartner individuellt och regionvis. Kina inkluderar inte Hongkong. På grund av skillnader i definition, klassificering, täckning och rapporteringstidpunkt är utrikeshandelsstatistiken, särskilt för importen, inte helt jämförbar med varuposterna i betalningsbalansstatistiken (tabell 7.1-3). Skillnaden för importen uppgick de senaste åren till omkring 5 % (enligt uppskattning av ECB), varav en betydande del beror på att försäkrings- och frakttjänster inkluderas i utrikeshandelsstatistiken (c.i.f.-basis). V Ä X E L K U R S E R Tabell 8.1 visar ECB:s beräkningar av eurons nominella och reala effektiva växelkursindex (EER), vilka baseras på vägda genomsnitt av bilaterala eurokurser. Ett positivt tecken anger appreciering av euron. Vikterna baseras på industrivaruhandeln med handelspartner under perioderna och och omfattar tredjemarknadseffekter. Indexen för eurons effektiva växelkurser är resultatet av att indexen som baseras på vikterna för perioden i början av 1999 knöts till indexen som baseras på vikterna för perioden EER-23-gruppens handelspartner består av de 13 EU-länder som inte ingår i euroområdet, Australien, Kanada, Kina, Hongkong, Japan, Norge, Singapore, Sydkorea, Schweiz och USA. EER-42-gruppen omfattar förutom EER-23 följande länder: Algeriet, Argentina, Brasilien, Bulgarien, Kroatien, Indien, Indonesien, Israel, Malaysia, Mexiko, Marocko, Nya Zeeland, Filippinerna, Rumänien, Ryssland, Sydafrika, Taiwan, Thailand och Turkiet. Reala EER beräknas med hjälp av konsumentprisindex, producentprisindex, deflatorer för BNP, enhetsarbetskostnader inom industrin och enhetsarbetskostnader i ekonomin som helhet. För mer detaljerad information om beräkningen av EER, se ruta 10 Uppdatering av de generella handelsvikterna för eurons effektiva växelkurser och beräkning av en ny serie euroindikatorer i ECB:s månadsrapport för september 2004 och ECB:s Occasional Paper No. 2 ( The effective exchange rates of the euro av Luca Buldorini, Stelios Makrydakis och Christian Thimann, februari 2002), vilka kan laddas ned från ECB:s webbplats. ECB Juni 2006 S 85

240 De bilaterala kurserna i tabell 8.2 är månadsgenomsnitt av de referenskurser som publiceras dagligen för dessa valutor. U T V E C K L I N G U TA N F Ö R E U R O O M R Å D E T Statistiken för övriga EU-länder (tabell 9.1) följer samma principer som för euroområdet. Uppgifterna för USA och Japan i tabell 9.2 är hämtade från nationella källor. 86 ECB S Juni 2006

241 K A L E N D A R I U M F Ö R E U R O S Y S T E M E T S P E N N I N G P O L I T I S K A Å T G Ä R D E R 1 8 J A N U A R I ECB-rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vara oförändrade på 2,0 %, 3,0 % respektive 1,0 %. 1 2 J A N U A R I ECB-rådet beslutar att öka tilldelningsbeloppet för var och en av de långfristiga refinansieringstransaktioner som kommer att genomföras under 2004 från 15 miljarder euro till 25 miljarder euro. Detta ökade belopp tar hänsyn till det ökade likviditetsbehovet inom euroområdets banksektor som förväntas under Eurosystemet kommer dock att fortsätta att tillhandahålla merparten av likviditeten genom sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner. ECB-rådet kan besluta att justera tilldelningsbeloppet igen i början av F E B R U A R I O C H 4 M A R S ECB-rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vara oförändrade på 2,0 %, 3,0 % respektive 1,0 %. 1 0 M A R S I enlighet med ECB-rådets beslut den 23 januari 2003 förkortas löptiden på Eurosystemets refinansieringstransaktioner från två veckor till en vecka och uppfyllandeperioden för Eurosystemets kassakravssystem ändras så att den alltid börjar på avvecklingsdagen för den huvudsakliga refinansieringstransaktion som följer efter det sammanträde då ECB-rådet gör sin månatliga bedömning av penningpolitiken i stället för på den 24 dagen i månaden. 1 A P R I L, 6 M A J, 3 J U N I, 1 J U L I, 5 A U G U S T I, 2 S E P T E M B E R, 7 O K T O B E R, 4 N OV E M B E R, 2 D E C E M B E R O C H 1 3 J A N U A R I ECB-rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vara oförändrade på 2,0 %, 3,0 % respektive 1,0 %. 1 4 J A N U A R I ECB-rådet beslutar att öka tilldelningsbeloppet för var och en av de långfristiga refinansieringstransaktioner som kommer att genomföras under 2005 från 25 miljarder euro till 30 miljarder euro. Detta ökade belopp tar hänsyn till det ökade likviditetsbehovet inom euroområdets banksektor som förväntas under Eurosystemet kommer dock att fortsätta att tillhandahålla merparten av likviditeten genom sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner. ECB-rådet kan besluta att justera tilldelningsbeloppet igen i början av F E B R U A R I, 3 M A R S, 7 A P R I L, 4 M A J, 2 J U N I, 7 J U L I, 4 A U G U S T I, 1 S E P T E M B E R, 6 O K T O B E R O C H 3 N OV E M B E R ECB-rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vara oförändrade på 2,0 %, 3,0 % respektive 1,0 %. 1 D E C E M B E R ECB-rådet beslutar höja den lägsta anbuds räntan på de huvudsakliga refinansieringstrans- 1 Kalendarium för Eurosystemets penningpolitiska åtgärder vidtagna mellan 1999 och 2003 återfinns på sid i ECB: s årsrapport 1999, på sid i ECB:s årsrapport 2000, på sid i ECB:s årsrapport 2001, på sid i ECB:s årsrapport 2002 och på sid i ECB:s årsrapport ECB Juni 2006 I

242 aktionerna med 0,25 procentenheter till 2,25 % med verkan från den transaktion som träder i kraft den 6 december Det beslutar vidare höja räntorna på både utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten med 0,25 procentenheter till 3,25 % respektive 1,25 %, båda med verkan från den 6 december A P R I L O C H 4 M A J ECB-rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vara oförändrade på 2,50 %, 3,50 % respektive 1,50 %. 1 6 D E C E M B E R ECB-rådet beslutar öka tilldelningsbeloppet från 30 miljarder euro till 40 miljarder euro för var och en av de långfristiga refinansieringstransaktioner som skall genomföras under Det högre tilldelningsbeloppet beaktar två aspekter. För det första beräknas likviditetsbehovet för banksystemet i euroområdet öka ytterligare under För det andra har Eurosystemet beslutat att den del av likviditetsbehovet som tillförs genom de långfristiga refinansieringstransaktionerna skall öka något. Eurosystemet kommer emellertid även fortsättningsvis att tillhandahålla merparten av likviditet genom sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner. ECB-rådet kan besluta att ändra tilldelningsbeloppen igen i början av J U N I ECB-rådet beslutar höja den lägsta anbudsräntan på Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner med 25 punkter till 2,75 % med verkan från den transaktion som träder i kraft den 15 juni Det beslutar vidare höja räntorna på både utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten med 25 punkter till 3,75 % respektive 1,75 %, båda med verkan från den 15 juni J A N U A R I O C H 2 F E B R U A R I ECB-rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vara oförändrade på 2,25 %, 3,25 % respektive 1,25 %. 2 M A R S ECB-rådet beslutar höja den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med 25 punkter till 2,50 %, vilket skall gälla från och med den transaktion som träder i kraft den 8 mars Räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten höjs samtidigt med 25 punkter till 3,50 % respektive 1,50 %, båda med verkan från och med den 8 mars II ECB Juni 2006

243 TA R G E T S Y S T E M E T ( T R A N S - E U R O P E A N A U T O M AT E D R E A L - T I M E G R O S S S E T T L E M E N T E X P R E S S T R A N S F E R ) B E TA L N I N G S F L Ö D E N I TA R G E T Under första kvartalet 2006 förmedlade Target i genomsnitt betalningar per dag till ett genomsnittligt dagligt värde på miljarder euro vilket var det högsta värdet som uppnåtts sedan Target startade. Jämfört med föregående kvartal var detta en minskning med 4 % i volym och en ökning med 1 % i värde. Volymnedgången är säsongmässig och har observerats tidigare år. Jämfört med samma period i fjol ökade volymen med 10 % och värdet med 7 %. Targets totala marknadsandel låg kvar på den höga nivån 90 % ifråga om värde medan den ifråga om volym steg med 1 procentenhet till 59 %. Betalningstrafiken i Target var som mest intensiv den 31 mars, kvartalets sista dag, då totalt betalningar förmedlades. B E TA L N I N G A R I N O M M E D L E M S L Ä N D E R I genomsnitt per handelsdag förmedlade Target under första kvartalet betalningar inom medlemsländer med ett genomsnittligt dagligt värde på miljarder euro. Detta var en minskning med 6 % i volym från föregående kvartal medan värdet steg marginellt (med 0,4 %). Jämfört med motsvarande period 2005 steg volymen med 12 % och värdet med 6 %. Betalningarna inom medlemsländer svarade för 76,7 % av Targetbetalningarnas totala volym och för 65,6 % av deras totala värde. Det genomsnittliga värdet på en betalning inom medlemsländer ökade från 5,3 miljoner euro till 5,4 miljoner euro. Av betalningarna inom medlemsländer var 62 % under euro medan 11 % översteg 1 miljon euro. I genomsnitt gjordes 151 betalningar per dag inom medlemsländer som översteg 1 miljard euro. Betalningstrafiken inom medlemsländer var som mest intensiv den 31 mars, då totalt betalningar förmedlades. B E TA L N I N G A R M E L L A N M E D L E M S L Ä N D E R Första kvartalet 2006 förmedlade Target i genomsnitt betalningar per dag mellan medlemsländer med ett genomsnittligt dagligt värde på 688 miljarder euro. Detta var en minskning med 0,5 % i volym och en ökning med 3 % i värde från kvartalet innan. Interbankbetalningarna ökade med 4 % i volym och 1 % i värde jämfört med fjärde kvartalet Kundbetalningarna gick ned med 7 % i volym och med 2 % i värde från föregående kvartal. Interbankbetalningarnas andel av de genomsnittliga dagliga betalningarna mellan medlemsländerna var 48 % ifråga om voly men och 95 % ifråga om värdet. Det genomsnittliga värdet på en interbankbetalning ökade från 18,7 miljoner euro till 19,2 miljoner euro medan genomsnittsvärdet på en kundbetalning minskade från euro till euro från fjärde kvartalet Av betalningarna mellan medlemsländer var 64 % under euro medan 14 % översteg 1 miljon euro. I genomsnitt per dag var 56 betalningar mellan medlemsländer på mer än 1 miljard euro. Betalningstrafiken mellan medlemsländer var som intensivast den 31 mars, då totalt betal ningar förmedlades. TA R G E T S T I L L G Ä N G L I G H E T O C H P R E S TA N D A Första kvartalet 2006 uppnådde Target sammantaget en tillgänglighet på 99,88 % jämfört med 99,92 % kvartalet innan. Antalet incidenter som påverkar tillgängligheten i Target var 14 vilket är två färre än kvartalet innan. Incidenter som beaktas vid beräkningen av Targets tillgänglighet är sådana som förhindrar förmedling av betalningar i 10 minuter eller längre. Under första kvartalet 2006 förekom två incidenter som varade längre än två timmar. I tabell 3 redovisas siffror för tillgängligheten i varje nationell Targetkomponent och i ECB:s betalningsmekanism (EPM). Första kvartalet förmedlades 94,64 % av betalningarna mellan medlemsländer på mindre än fem minuter medan 4,20 % tog mellan fem och 15 minuter. För 0,47 % av betalningarna krävdes mellan 15 och 30 minuter. I genomsnitt tog förmedlingen över 30 minuter för bara 64 betalningar per dag, vilket bör ses mot bakgrund av att Target i genomsnitt förmedlade betalningar mellan medlemsländer per dag. ECB Juni 2006 III

244 Tabell 1 Betalningsinstruktioner förmedlade genom Target och andra utvalda interbankbetalningssystem: transaktionsvolym (antal betalningar) Target kv Alla Targetbetalningar Total volym Genomsnitt per dag Targetbetalningar mellan medlemsländer Total volym Genomsnitt per dag Targetbetalningar inom medlemsländer Total volym Genomsnitt per dag Andra system Euro 1 (EBA) Total volym Genomsnitt per dag Paris Net Settlement (PNS) Total volym Genomsnitt per dag Pankkien On-line Pikasiirrot ja Sekit-järjestelmä (POPS) Total volym Genomsnitt per dag kv kv kv kv Tabell 2 Betalningsuppdrag förmedlade genom Target och andra utvalda interbankbetalningssystem: transaktionsvärde (miljarder euro) Target kv Alla Targetbetalningar Totalt värde Genomsnitt per dag Targetbetalningar mellan medlemsländer Totalt värde Genomsnitt per dag Targetbetalningar inom medlemsländer Totalt värde Genomsnitt per dag Andra system Euro 1 (EBA) Totalt värde Genomsnitt per dag Paris Net Settlement (PNS) Totalt värde Genomsnitt per dag Pankkien On-line Pikasiirrot ja Sekit-järjestelmä (POPS) Totalt värde Genomsnitt per dag kv kv kv kv IV ECB Juni 2006

245 TARGETSYSTEMET Tabell 3 Targets tillgänglighet för varje nationell komponent och ECB:s betalningsmekanism Nationell Targetkomponent Tillgänglighet 1 kv 2006 Belgien 99,59 % Danmark 99,94 % Tyskland 99,94 % Grekland 99,91 % Spanien 100,00 % Frankrike 99,79 % Irland 99,84 % Italien 100,00 % Luxemburg 100,00 % Nederländerna 100,00 % Österrike 99,91 % Polen 100,00 % Portugal 99,43 % Finland 99,94 % Sverige 100,00 % Storbritannien 99,86 % ECB:s betalningsmekanism (EPM) 99,76 % Targets tillgänglighet totalt 99,88 % ECB Juni 2006 V

246 VI ECB Juni 2006

247 D O K U M E N T U T G I V N A AV E U R O P E I S K A C E N T R A L B A N K E N S E D A N Denna förteckning är avsedd att ge läsarna information om utvalda dokument som har givits ut av Europeiska centralbanken sedan januari Beträffande Working Papers omfattar listan enbart rapporter som publicerats mellan mars och maj Publikationerna finns tillgängliga gratis från pressoch informationsavdelningen på ECB. Skriftliga beställningar skickas till den postadress som anges på baksidan av titelsidan. En fullständig förteckning över dokument som utgivits av Europeiska centralbanken och av Europeiska monetära institutet finns på ECB:s webbplats ( Å R S R A P P O R T Årsrapport 2004, april Årsrapport 2005, april KO N V E R G E N S R A P P O R T Konvergensrapport maj A R T I K L A R I M Å N A D S R A P P O R T E N The new Basel Capital Accord: main features and implications, januari Financial flows to emerging market economies: change in patterns and recent developments, januari Bank market discipline, februari Initial experience with the changes to the Eurosystem s operational framework for monetary policy implementation, februari Euro area balance of payments and international investment position vis-à-vis main counterparts, februari Asset price bubbles and monetary policy, april Comparability of statistics for the euro area, the United States and Japan, april The ESCB-CESR standards for securities clearing and settlement in the European Union, april Monetary policy and inflation differentials in a heterogeneous currency area, maj Consolidation and diversification in the euro area banking sector, maj The evolving framework for corporate governance, maj The Harmonised Index of Consumer Prices: concept, properties and experience to date, juli The Lisbon strategy five years on, juli The use of harmonised MFI interest rate statistics, juli The reform of the Stability and Growth Pact, augusti The role of Emerging Asia in the global economy, augusti The euro banknotes: developments and future challenges, augusti Money demand and uncertainty, oktober Assessing the performance of financial systems, oktober Price-setting behaviour in the euro area, november Developments in corporate finance in the euro area, november Economic and financial relations between the euro area and Russia, november The predictability of the ECB s monetary policy, januari Hedge funds : developments and policy implications, januari ECB Juni 2006 VII

248 Assessing house price developments in the euro area, februari Fiscal policies and financial markets, februari The importance of public expenditure reform for economic growth and stability, april Portfolio management at the ECB, april Monetary and exchange rate arrangements of the euro area with selected third countries and territories, april The contribution of the ECB and the Eurosystem to European financial integration, maj The single list in the collateral framework of the Eurosystem, maj Equity issuance in the euro area, maj S TAT I S T I C S P O C K E T B O O K Finns från och med augusti L E G A L W O R K I N G PA P E R S 1 The developing EU legal framework for clearing and settlement of financial instruments, av K.M. Löber, februari The application of multilingualism in the European Union context, av P. Athanassiou, mars 2006 O C C A S I O N A L PA P E R S 22 Assessing potential putput growth in the euro area a growth accounting perspective av A. Musso och T. Westermann, januari The bank lending survey for the euro area av J. Berg, A. Van Rixtel, A. Ferrando, G. de Bondt och S. Scopel, februari Wage diversity in the euro area an overview of labour cost differentials across industries av V. Genre, D. Momferatou och G. Mourre, februari Government debt management in the euro area: recent theoretical developments and changes in practices av G. Wolswijk och J. de Haan, mars The analysis of banking sector health using macro-prudential indicators av L. Mörttinen, P. Poloni, P. Sandars och J. Nesala, april The EU budget: how much scope for institutional reform? av H. Enderlein, J. Lindner, O. Calvo-Gonzalez och R. Ritter, april Regulatory reforms in selected EU network industries av R. Martin, M. Roma och J. Vansteenkiste, april Wealth and asset price effects on economic activity av F. Altissimo, E. Georgiou, T. Sastre, T. M. Valderrama, G. Sterne, M. Stocker, M. Weth, K. Whelan och A. Willman, juni Competitiveness and the export performance of the euro area av en arbetsgrupp från Penningpolitiska kommittén i Europeiska centralbankssystemet, juni Regional monetary integration in the member states of the Gulf Cooperation Council av M. Sturm och N. Siegfried, juni Managing financial crises in emerging market economies experience with the involvement of private sector creditors av en arbetsgrupp från Kommittén för internationella förbindelser, juni Integration of securities market infrastructures in the euro area av H. Schmiedel och A. Schönenberger, juli Hedge funds and their implications for financial stability av T. Garbaravicius och F. Dierik, augusti VIII ECB Juni 2006

249 DOKUMENT UTGIVNA AV EUROPEISKA CENTRALBANKEN SEDAN The institutional framework for financial market policy in the USA seen from an EU perspective av R. Petschnigg, september Economic and monetary integration of the new Member States: helping to chart the route; av J. Angeloni, M. Flad och F. p. Mongelli, september Financing conditions in the euro area av L. Bê Duc, G. de Bondt, A. Calza, D. Marqués Ibáñez, A. van Rixtel och S. Scopel, september Economic reactions to public finance consolidation: a survey of the literature av G. Briotti, oktober Labour productivity in the Nordic EU countries: a comparative overview and explanatory factors av A. Annenkov och C. Madaschi, oktober What does European institutional integration tell us about trade integration? av F.P. Mongelli, E. Dorrucci och I. Agur, december Trends and patterns in working time across euro area countries : causes and consequences, av N. Leiner-Killinger, C. Madaschi och M. Ward-Warmedinger, december The New Basel Capital Framework and its implementation in the European Union av F. Dierick, F. Pires, M. Scheicher och K.G. Spitzer, december The accumulation of foreign reserves av en International Relations Committee Task Force, februari Competition, productivity and prices in the euro area services sector, av en arbetsgrupp inom Europeiska centralbankssystemets penningpolitiska kommitté, april Output growth differentials across the euro area countries: some stylised facts av N. Benalal, J. L. Diaz del Hoyo, B. Pierluigi och N. Vidalis, maj Inflation persistence and price-setting behaviour in the euro area a summary of the IPN evidence av F. Altissimo, M. Ehrmann och F. Smets, juni A R B E T S R A P P O R T E R 594 The euro s trade effects av R. Baldwin, kommentarer av J. A. Frankel och J. Melitz, mars Trends and cycles in the euro area: how much heterogeneity and should we worry about it? av D. Giannone och L. Reichlin, kommentarer av B. E. Sørensen och M. McCarthy, mars The effects of EMU on structural reforms in labour and product markets av R. Duval och J. Elmeskov, kommentarer av S. Nickell och J. F. Jimeno, mars Price-setting and inflation persistence: did EMU matter? av I. Angeloni, L. Aucremanne och M. Ciccarelli, kommentarer av W. T. Dickens och T. Yates, mars The impact of the euro on financial markets av L. Cappiello, P. Hördahl, A. Kadarejaoch S. Manganelli, kommentarer av X. Vives och B. Gerard, mars What effects is EMU having on the euro area and its member countries? An overview av F. P. Mongelli och J. L. Vega, mars A speed limit monetary policy rule for the euro area av L. Stracca, april Excess burden and the cost of inefficiency in public services provision av A. Afonso och V. Gaspar, april Job flow dynamics and firing restrictions: evidence from Europe av J. Messina och G. Vallanti, april Estimating multi-country VAR models av F. Canova och M. Ciccarelli, april A dynamic model of settlement av T. Koeppl, C. Monnet och T. Temzelides, april (Un)Predictability and macroeconomic stability av A. D Agostino, D. Giannone och P. Surico, april ECB Juni 2006 IX

250 606 Measuring the importance of the uniform nonsynchronization hypothesis av D. A. Dias, C. Robalo Marques och J. M. C. Santos Silva, april Price setting behaviour in the Netherlands: results of a survey av M. Hoeberichts and A. Stokman, april How does information affect the comovement between interest rates and exchange rates? av M. Sánchez, april The elusive welfare economics of price stability as a monetary policy objective: why New Keynesian central bankers should validate core inflation av W. H. Buiter, april Real-time model uncertainty in the United States: the Fed from av R. J. Tetlow and B. Ironside, april Monetary policy, determinacy, and learnability in the open economy av J. Bullard and E. Schaling, april Optimal fiscal and monetary policy in a medium-scale macroeconomic model by S. Schmitt-Grohé och M. Uribe, april Welfare-based monetary policy rules in an estimated DSGE model of the US economy by M. Juillard, P. Karam, D. Laxton och P. Pesenti, april Expenditure switching vs. real exchange rate stabilization: competing objectives for exchange rate policy av M. B. Devereux och C. Engel, april Quantitative goals for monetary policy av A. Fatás, I. Mihov och A. K. Rose, april Global financial transmission of monetary policy shocks av M. Ehrmann och M. Fratzscher, april New survey evidence on the pricing behaviour of Luxembourg firms av P. Lünnemann och T. Y. Mathä, maj The patterns and determinants of price setting in the Belgian industry av D. Cornille och M. Dossche, maj Cyclical inflation divergence and different labor market institutions in the EMU av A. Campolmi och E. Faia, maj Does fiscal policy matter for the trade account? A panel cointegration study av K. Funke och C. Nickel, maj Assessing predetermined expectations in the standard sticky-price model: a Bayesian approach av P. Welz, maj Short-term forecasts of euro area real GDP growth: an assessment of real-time performance based on vintage data av M. Diron, maj Human capital, the structure of production, and growth av A. Ciccone och E. Papaioannou, maj Foreign reserves management subject to a policy objective av J. Coche, M. Koivu, K. Nyholm och V. Poikonen, maj Sectoral explanations of employment in Europe: the role of services av A. D Agostino, R. Serafini och M. Ward-Warmedinger, maj Financial integration, international portfolio choice and the European Monetary Union av R. A. De Santis och B. Gérard, maj Euro area banking sector integration: using hierarchical cluster analysis techniques av C. Kok Sørensen, och J. M. Puigvert Gutiérrez, maj Long-run money demand in the new EU Member States with exchange rate effects av C. Dreger, H.-E. Reimers och B. Roffia, maj A market microstructure analysis of foreign exchange intervention av P. Vitale, maj Implications of monetary union for catching-up member states av M. Sánchez, maj Which news moves the euro area bond market? av M. Andersson, L. J. Hansen och S. Sebestyén, maj X ECB Juni 2006

251 DOKUMENT UTGIVNA AV EUROPEISKA CENTRALBANKEN SEDAN Does information help recovering structural shocks from past observations? av D. Giannone och L. Reichlin, maj Nowcasting GDP and inflation: the real-time informational content of macroeconomic data releases av D. Giannone, L. Reichlin och D. H. Small, maj Expenditure reform in industrialised countries: a case study approach av S. Hauptmeier, M. Heipertz och L. Schuknecht, maj Ö V R I G A P U B L I K AT I O N E R Recycling of euro banknotes: framework for the detection of counterfeits and fitness sorting by credit institutions and other professional cash handlers, januari Review of the international role of the euro, januari Euro area balance of payments and international investment position statistics Annual quality report, januari Banking structures in the new EU Member States, januari Progress Report on TARGET2, februari The implementation of monetary policy in the euro area: General documentation on Eurosystem monetary policy instruments and procedures, februari Review of the application of the Lamfalussy framework to EU securities markets legislation, februari Payment and securities settlement systems in the European Union - Addendum incorporating 2003 figures, februari Statistics and their use for monetary and economic policy-making, mars Letter from the ECB President to the Chairman of the International Accounting Standards Board of 13 April 2005: in support of the current proposal to amendments to IAS 39 The fair value option, april Euro money market study 2004, maj Correspondent central banking model (CCBM) procedure for Eurosystem counterparties, maj Regional economic integration in a global framework proceedings of the G20 Workshop held in Beijing, September 2004, maj TARGET Annual Report 2004, maj The New EU Member States: Convergence and Stability, maj Financial stability review, juni Letter from the ECB President to Mr Nikolaos Vakalis, Member of the European Parliament, juni Guide to consultation of the European Central Bank by national authorities regarding draft legislative provisions, juni Assessment of SORBNET-EURO and BIREL against the core Principles: connection of SORBNET- EURO to TARGET via the Banca d Italia and its national RTGS system BIREL, juni Information guide for credit institutions using TARGET, juni Statistical classification of financial markets instruments, juli Reply of the ECB to the public consultation by the CEBS on the consolidated financial reporting framework for credit institutions, juli Payment and securities settlement systems in the European Union Addendum incorporating 2003 figures (Blue Book, augusti 2005), (uppgifter för perioden ), augusti Eurosystem contribution to the public consultation by the European Commission on the Green Paper on Financial Services Policy ( ), augusti Central banks s provision of retail payment services in euro to credit institutions policy statement, augusti ECB Juni 2006 XI

252 ECB statistics: a brief overview, augusti Result of oversight assessment of retail payment systems in euro, augusti Indicators of financial integration in the euro area, september EU banking structures, oktober EU banking sector stability, oktober Second progress report on TARGET, oktober Legal aspects of the European System of Central Banks, oktober European Union balance of payments/international investment position statistical methods, november Large EU banks exposures to hedge funds, november Green paper on the enhancement of the EU framework for investment funds. Eurosystem contribution to the Commission s public consultation, november The European Commission s Green Paper on mortgage credit in the EU. Eurosystem contribution to the public consultation, december Financial stability review, december Review of the international role of the euro, december The Eurosystem, the Union and beyond, december Bond markets and long-term rates in non-euro area Member States of the European Union and in acceding countries Statistical tables, januari Data collection from credit institutions and other professional cash handlers under the Framework for banknote recycling, januari Euro Money Market Survey, januari Euro area balance of payments and international investment position statistics Annual quality report, februari Towards a Single Euro Payments Area Objectives and Deadlines (4th Progress Report, februari Handbook for the compilation of flows statistics on the MFI balance sheet, februari Methodological notes for the compilation of the revaluation adjustment, februari National implementation of Regulation ECB/2001/13, februari Payment and securities settlement systems in the European Union and in the acceding countries Addendum incorporating 2004 data (Blue Book), mars ECB statistics: an overview, april TARGET Annual Report 2005, maj Financial Stability Review, juni I N F O R M AT I O N S B R O S C H Y R E R The current TARGET system, augusti TARGET2 innovation and transformation, augusti The euro area at a glance, augusti ECB statistics: a brief overview, augusti The European Central Bank, the Eurosystem, the European System of Central Banks, maj XII ECB Juni 2006

253 O R D L I S TA Denna ordlista innehåller utvalda begrepp som ofta används i månadsrapporten. En mer omfattande och detaljerad ordlista finns på ECB:s webbplats ( Aktier: ägarandel i ett företag. Omfattar aktier som handlas på aktiebörser (börsnoterade aktier), onoterade aktier och andra former av riskbärande värdepapper. Aktier ger vanligen inkomster i form av utdelning. Anbudsförfarande med fast ränta: ett anbudsförfarande i vilket räntan är bestämd i förväg av central banken och i vilket deltagande motparter bjuder det belopp de önskar till den fasta räntan. Anbudsförfarande med rörlig ränta: ett anbudsförfarande i vilket motparter bjuder både det belopp de önskar och den ränta till vilken de vill genomföra transaktionen. Arbetskraft: summan av de personer som är i arbete och de som är arbetslösa. Arbetsproduktivitet: ett mått på det som kan produceras med en given arbetsinsats. Arbetsproduktivitet kan mätas på flera olika sätt. Den mäts vanligen som BNP till fasta priser dividerad med antingen total sysselsättning eller totalt antal arbetade timmar. Autonoma likviditetsfaktorer: likviditetsfaktorer som normalt inte härrör från penningpolitiska instrument. Sådana faktorer är till exempel utelöpande sedlar, statens inlåning i centralbanken och centralbankens utländska nettotillgångar. Avkastningskurva: en grafisk framställning av förhållandet mellan räntan eller avkastningen och löptiden vid en viss tidpunkt för värdepapper med samma kreditrisk men olika löptider. Lutningen på avkastningskurvan kan mätas som skillnaden mellan räntor vid två valda löptider. Bankutlåningsenkät: en kvartalsenkät om utlåningspolicy som Eurosystemet genomför sedan januari Den behandlar kvalitativa frågor om utvecklingen av kreditstandarder och lånevillkor samt efterfrågan på kredit hos både företag och hushåll. Enkäten riktar sig till ett förbestämt urval banker i euroområdet. Bruttonationalprodukt (BNP): värdet av ekonomins totala produktion av varor och tjänster minus insatsförbrukning, plus nettoskatter på produkter och import. BNP kan delas upp i produktions-, utgifts- eller inkomstkomponenter. De viktigaste utgiftsaggregaten i BNP är hushållens konsumtion, den offentliga sektorns konsumtion, fasta bruttoinvesteringar, lagerförändringar samt export och import av varor och tjänster (inklusive utrikeshandeln inom euroområdet). Centralkurs: den officiella växelkursen mot euron för valutorna i ERM2 runt vilka fluktuationsbanden fastställts. Deflation: en nedgång i den allmänna prisnivån, t.ex. i konsumentprisindex. Direktinvesteringar: investeringar över gränserna som görs i syfte att uppnå ett varaktigt inflytande i företag som har sin hemvist i en annan ekonomi (innehav av minst 10 % av aktiekapitalet eller röststyrkan antas i praktiken utgöra direktinvestering). Omfattar aktiekapital, återinvesterade vinstmedel och annat kapital som har samband med transaktioner inom företagskoncerner. På direktinvesteringskontot bokförs hemmahörandes i euroområdet nettotransaktioner i tillgångar utomlands och nettoställning gentemot utlandet (som direktinvesteringar utomlands ) och hemmahörandes utanför euroområ- ECB Juni 2006 XIII

254 det nettotransaktioner i tillgångar i euroområdet och nettoställning gentemot euroområdet (som direktinvesteringar i euroområdet ). ECB:s styrräntor: de räntor som bestämmer inriktningen på ECB:s penningpolitik och som fastställs av ECB-rådet. Styrräntorna är den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna, räntan på utlåningsfaciliteten samt räntan på inlåningsfaciliteten. Effektiva (nominella/reala) växelkurser för euron (EER): vägda genomsnitt av bilaterala växelkurser för euron gentemot valutorna i euroområdets handelspartner. ECB publicerar nominella effektiva växelkursindex för euron för två grupper av handelspartner: EER-23 (de 13 EU-länder som inte infört euron och de 10 främsta handelpartnerna utanför EU) och EER-42 (EER-23 och ytterligare 19 länder). De vikter som används speglar varje partnerlands andel av euroområdets handel och balans vid konkurrens i tredje land. De reala effektiva växelkurserna är nominella effektiva växelkurser deflaterade med ett vägt genomsnitt av utländska, i förhållande till inhemska, priser och kostnader. De mäter således konkurrenskraft när det gäller priser och kostnader. Enhetsarbetskostnader: ett mått på de totala arbetskostnaderna per producerad enhet beräknat för euroområdet som kvoten mellan löner inklusive kollektiva avgifter per anställd totalt och arbetsproduktiviteten (definierad som BNP till fasta priser per anställd). Eonia (euro overnight index average): ett mått på den effektiva räntan på interbankmarknaden för dagslån i euro. Den beräknas som ett vägt genomsnitt av dagslånetransaktioner utan säkerhet denominerade i euro som redovisas av en panel rapporterande banker. ERM2 (exchange rate mechanism II): den växelkursmekanism som utgör ramen för det valutapolitiska samarbetet mellan länderna i euroområdet och de EU-medlemsländer som inte deltar i etapp tre av den ekonomiska och monetära unionen, EMU. Ersättning per anställd: den totala ersättning, i pengar eller natura, som arbetsgivare betalar till anställda (bruttolöner, bonusar, övertidsersättningar och arbetsgivarnas sociala avgifter) dividerat med totala antalet anställda. Europeiska kommissionens enkäter: harmoniserade kvalitativa företags- och hushållsenkäter som Europeiska kommissionen låter genomföra. Frågorna riktas till chefer i tillverkningsindustrin, byggsektorn, detaljhandeln och tjänstesektorn samt till hushållen. Ur varje månadsenkät beräknas sammansatta indikatorer som summerar svaren på ett antal olika frågor till en enda indikator, konfidensindikatorn. Euribor (euro interbank offered rate): den ränta till vilken de mest kreditvärdiga bankerna är villiga att låna ut medel i euro till andra banker med högst kreditvärdighet; den beräknas dagligen för interbankinlåning med olika löptider på upp till tolv månader. Euroområdet: det område som utgörs av de EU-medlemsländer som har infört euron som en gemensam valuta i enlighet med fördraget. Eurosystemet: det centralbankssystem som utgörs av Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna i de EU-medlemsländer som redan har infört euron. Eurozone Purchasing Managers Surveys: enkäter om affärsvillkoren i tillverknings- och tjänstesek- XIV ECB Juni 2006

255 ORDLISTA torerna i ett antal länder i euroområdet som används för att sammanställa indikatorer. Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin (Eurozone Manufacturing Purchasing Managers Index, PMI) är en vägd indikator beräknad från index för produktion, orderingång, sysselsättning, leveranstider och inköpslager. I enkäten för tjänstesektorn ställs frågor om affärsverksamhet, förväntningar på framtida affärsverksamhet, utestående affärsverksamhet, nykontrakterad affärsverksamhet, sysselsättning, insatspriser och utpriser. Eurozone Composite Index beräknas genom att resultaten från enkäterna om tillverkningsindustrin och tjänstesektorn ställs samman. Finansiell utlandsställning: värdet på och sammansättningen av ett lands utestående finansiella nettofordringar på (eller finansiella nettoskulder till) resten av världen. Harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP): ett mått på konsumentpriser som Eurostat sammanställer och som är harmoniserat för alla EU:s medlemsländer. Huvudsaklig refinansieringstransaktion: en regelbunden öppen marknadsoperation som Eurosystemet genomför i form av reverserade transaktioner. Sådana transaktioner utförs genom veckovisa standardanbud och har normalt en löptid på en vecka. Implicit volatilitet: den förväntada volatiliteten (dvs. standardavvikelsen) i prisutvecklingen för en tillgång (till exempel aktier eller obligationer). Den kan beräknas utifrån priset på tillgången, förfallodagen och optionernas lösenpris, samt utifrån en riskfri ränta, med hjälp av en formel för prissättning av optioner som till exempel Black-Scholes formel. Index för avtalslöner: ett mått på det direkta resultatet av kollektiva förhandlingar om grundlöner (dvs. exklusive bonusar) i euroområdet. Det hänför sig till den genomsnittliga implicita förändringen av månadslöner. Index för arbetskostnad per timme: ett mått på arbetskostnader som omfattar bruttolöner (i kontanter och in natura, inklusive bonusar) och andra arbetskostnader (arbetsgivarens sociala avgifter plus anställningsrelaterade skatter minus subventioner till arbetsgivaren) per faktisk arbetad timme (inklusive övertid). Industriproduktion: bruttoförädlingsvärdet skapat av industrin till fasta priser. Inflation: en uppgång i den allmänna prisnivån, till exempel i konsumentprisindex. Inflationsindexerade statsobligationer: skuldförbindelser utgivna av offentliga sektorn med räntebetalningar och amorteringar kopplade till ett angivet konsumentprisindex. Inlåningsfacilitet: stående facilitet i Eurosystemet som motparter kan använda för insättning över natten hos en nationell centralbank till en på förhand bestämd ränta. Kassakrav: de minimireserver som ett kreditinstitut skall hålla hos Eurosystemet. Kassakravet beräknas på basis av ett dagsgenomsnitt av balansräkningarna under en uppfyllandeperiod på omkring en månad. Konsoliderad balansräkning för MFI-sektorn: en balansräkning som fås genom kvittning av MFI:s inbördes positioner (t.ex. lån mellan MFI och deras inlåning hos varandra) i den aggregerade balansräkningen för MFI. Den ger statistisk information om MFI-sektorns tillgångar och skulder visavi ECB Juni 2006 XV

256 hemma hörande i euroområdet som inte tillhör denna sektor (dvs. offentliga sektorn och andra hemmahörande i euroområdet) och visavi hemmahörande utanför euroområdet. Den är den främsta statistiska källan för beräkning av penningmängdsmåtten och utgör grunden för den regelbundna analysen av motposterna till M3. Lediga platser: en kollektiv term på nytillkomna arbetstillfällen, icke tillsatta platser eller platser som blir lediga inom en nära framtid, för vilka arbetsgivaren nyligen har vidtagit aktiva åtgärder för att finna en lämplig sökande. Valutareserv: utländska tillgångar som är lätt tillgängliga för och kontrolleras av monetära myndigheter för direkt finansiering eller reglering av omfattningen av betalningsobalanser genom interventioner på valutamarknaden. Euroområdets valutareserv omfattar Eurosystemets fordringar i andra valutor än euro på hemmahörande utanför euroområdet, guld, särskilda dragningsrätter och reservpositioner i Internationella valutafonden. Långfristiga refinansieringstransaktioner: en regelbunden öppen marknadsoperation som Eurosystemet genomför i form av reverserade transaktioner. Sådana transaktioner utförs genom ett månatligt standardanbud och har normalt en löptid på tre månader. M1: ett snävt penningmängdsmått som omfattar utelöpande sedlar och mynt samt den avistainlåning som hålls hos MFI och hos staten (till exempel på posten eller som statsskuldväxlar). M2: ett intermediärt penningmängdsmått som omfattar M1 och inlåning med uppsägningstid på upp till och inklusive tre månader (dvs. kortfristig sparinlåning) samt inlåning med avtalad löptid på upp till och inklusive två år (dvs. kortfristig tidsbunden inlåning) som hålls hos MFI och hos staten. M3: ett brett penningmängdsmått som omfattar M2 och omsättbara instrument, främst repoavtal, andelar i penningmarknadsfonder samt skuldförbindelser med en löptid på upp till och inklusive två år utgivna av MFI. MFI:s utländska nettotillgångar: utländska tillgångar hos euroområdets MFI (som guld, sedlar i andra valutor än euro, värdepapper utgivna av hemmahörande utanför euroområdet och utlåning till hemmahörande utanför euroområdet) minus de utländska skulder som MFI i euroområdet har (som hemmahörandes utanför euroområdet inlåning, repoavtal, liksom aktier och andelar i penningmarknadsfonder och skuldförbindelser med en löptid på upp till och inklusive två år utgivna av MFI). MFI:s långfristiga finansiella skulder: inlåning med en avtalad löptid på över två år, inlåning med uppsägningstid på över tre månader, skuldförbindelser utgivna av MFI i euroområdet med en ursprunglig löptid på över två år samt kapital och reserver i euroområdets MFI. MFI-räntor: de räntor som tillämpas av i euroområdet hemmahörande kreditinstitut och andra MFI, exklusive centralbanker och penningmarknadsfonder, på eurodenominerad inlåning och på lån till i euroområdet hemmahörande hushåll och icke-finansiella företag. MFI:s utlåning till hemmahörande i euroområdet: MFI:s utlåning till icke-mfi hemmahörande i euroområdet (inklusive offentlig och privat sektor) samt MFI:s innehav av värdepapper (aktier, andra riskbärande tillgångar och skuldförbindelser) utgivna av hemmahörande i euroområdet. Monetära finansinstitut (MFI): finansiella institutioner som tillsammans utgör den penningutgivande XVI ECB Juni 2006

257 ORDLISTA sektorn i euroområdet. De omfattar Eurosystemet, i euroområdet hemmahörande kreditinstitut (enligt definition i gemenskapsrätten) och alla andra hemmahörande finansiella institutioner vars verksamhet är att ta emot inlåning och/eller nära substitut för inlåning från andra enheter än MFI för egen räkning (åtminstone i ekonomiskt hänseende), att bevilja kredit och/eller att placera i värdepapper. Den sistnämnda gruppen består främst av penningmarknadsfonder. Offentlig sektor: en sektor som i ENS 95 definieras som stat, delstater, kommuner och socialförsäkring. Offentligt ägda enheter med kommersiell verksamhet, till exempel statliga företag, ingår i princip inte i den offentliga sektorn. Producentpriser; industrin: priser fritt fabrik (transportkostnader inte inräknade) för alla produkter som industrin utom byggsektorn sålt på den inhemska marknaden i de olika länderna i euroområdet, exklusive import. Portföljinvesteringar: hemmahörandes i euroområdet nettoförvärv av värdepapper utgivna av hemmahörande utanför euroområdet ( tillgångar ) och hemmahörandes utanför euroområdet nettoförvärv av värdepapper utgivna av hemmahörande i euroområdet ( skulder ). Omfattar aktier och skuldförbindelser i form av obligationer, statsskuldväxlar och penningmarknadsinstrument. Transaktionerna noteras till det effektiva pris som betalats eller erhållits, minus kommissioner och omkostnader. För att betraktas som en portföljinvestering får aktieinnehav i ett företag högst motsvara 10 % av rösträtterna. Prisstabilitet: Eurosystemets primära mål är att upprätthålla prisstabilitet. ECB-rådet definierar prisstabilitet som en årlig ökning av euroområdets harmoniserade index för konsumentpriser, HIKP, under 2 procent. ECB-rådet har också förklarat att det för att upprätthålla prisstabilitet syftar till att hålla inflationen under men nära 2 procent på medellång sikt. Referensvärde för M3-ökning: den årliga ökningstakt i M3 på medellång sikt som överensstämmer med upprätthållandet av prisstabilitet. För närvarande är referensvärdet för ökningen i M3 4½ %. Skuld (offentlig sektor): den totala bruttoskulden (inlåning, lån och emitterade räntebärande värdepapper utom finansiella derivat) till nominellt värde som är utestående i slutet av året och som är konsoliderad mellan och inom den offentliga sektorns olika delar. Skulder (finansräkenskaper): lån, skuldförbindelser och värdepapper utgivna av icke-finansiella företag samt deras pensionsfonder (arbetsgivarnas direkta pensionsåtaganden visavi sina anställda) värderade till marknadspris i slutet av perioden. I finansräkenskaperna omfattar skulder i de kvartalsvisa räkenskaperna inte lån från icke-finansiella sektorer (till exempel lån mellan företag) och banker utanför euroområdet; dessa komponenter ingår dock i de bredare årliga finansräkenskaperna. Skuldförbindelser (räntebärande värdepapper): dessa utgör ett löfte från utgivaren (låntagaren) att göra en eller flera betalningar till innehavaren (långivaren) vid en fastställd tidpunkt eller vid olika fastställda tidpunkter i framtiden. De löper vanligen med fastställd ränta (kupong) och säljs vanligen diskonterade till det belopp som betalas tillbaka på förfallodagen. Räntebärande värdepapper som utges med en ursprunglig löptid över ett år klassificeras som långfristiga. Skuldkvot (offentlig sektor): kvoten mellan den offentliga sektorns skuld och bruttonationalprodukt i löpande priser. Den är ett av de budgetära konvergenskriterier som fastställs i artikel i Fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen för definition av alltför stort underskott. ECB Juni 2006 XVII

258 Survey of Professional Forecasters (SPF): en kvartalsenkät som sedan 1999 genomförs av ECB för att samla makroekonomiska framtidsbedömningar över inflation, real BNP-ökning och arbetslöshet i euroområdet från en panel av experter knutna till finansiella och icke-finansiella organisationer i EU. Underskott (offentlig sektor): den offentliga sektorns nettoupplåning, dvs. skillnaden mellan den offentliga sektorns totala intäkter och totala utgifter. Underskotts-/skuldanpassning (offentlig sektor): skillnaden mellan den offentliga sektorns underskott och förändringar i den offentliga sektorns skuld. Underskottskvot (offentlig sektor): kvoten mellan den offentliga sektorns underskott som andel av bruttonationalprodukt i löpande priser. Den är ett av budgetära konvergenskriterier som fastställs i artikel i Fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen för att fastställa förekomsten av alltför stora underskott. Den kallas även budgetunderskottskvot eller fiskal underskottskvot. Upplåningsbehov (offentlig sektor): den offentliga sektorns nettoupptagning av skuld. Utlåningsfacilitet: stående facilitet i Eurosystemet som motparter kan använda för att erhålla kredit över natten från en nationell centralbank till en förutbestämd ränta mot godtagbara säkerheter. Utrikeshandel med varor: export och import av varor till och från länder utanför euroområdet mätt i värde och som index för volym och enhetsvärden. Statistiken för utrikeshandeln är inte jämförbar med export och import i nationalräkenskaperna, eftersom de senare innefattar både handeln inom euroområdet och gentemot omvärlden samt handeln med både varor och tjänster. Inte heller är den fullt jämförbar med varuposten i betalningsbalansstatistiken. Förutom metodologiska anpassningar beror skillnaden huvudsakligen på att importen i handelsstatistiken inkluderar försäkrings- och frakttjänster medan varuposten i betalningsbalansstatistiken redovisas f.o.b. XVIII ECB Juni 2006

259