Näringsliv och akademi en omöjlig relation? Om innovationspolitikens dolda potential. Tobias Krantz, Christer Bengtsson, Svenskt Näringsliv Juli 2011
|
|
- Jörgen Jansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Näringsliv och akademi en omöjlig relation? Om innovationspolitikens dolda potential Tobias Krantz, Christer Bengtsson, Juli 0
2 Dags för förnyelse av svensk forskningspolitik Dags för förnyelse av svensk forskningspolitik Sverige är ett av de länder i världen som satsar mest pengar på forskning och utveckling. Enligt en rapport från näringsdepartementet nyligen utgör de samlade FoU-satsningarna 3,6 procent av BNP. I den senaste forsknings- och innovationspolitiska propositionen från 008 höjdes anslagen med fem miljarder kronor, en ökning med 0-5 procent. När det gäller många så kallade inputfaktorer i innovationspolitiken imponerar Sverige. I EUkommissionens senaste granskning av medlemsstaternas prestationer (Innovation Union Scoreboard 00) inom området toppar Sverige listan och framhålls som ett föredöme. Men för den som granskar siffrorna närmare framträder en annan, mer komplicerad, mindre otvetydig och mer problematisk bild. Sanningen är att Sverige i fråga om vilka resultat satsningarna ger (outputfaktorer) i många fall kretsar kring medianvärdet inom EU. Och det finns exempel på indikatorer där Sverige dessutom tappar mark. De senaste årens satsningar på att stärka finansieringen av svensk forskning har varit nödvändiga. Men nu måste fokus i högre grad riktas mot vilka effekter, inte minst i termer av nya innovationer affärsidéer och produkter, satsningarna har. Svensk forskningspolitik måste förnyas. är övertygat om att en framgångsrik samverkan mellan akademi och näringsliv är avgörande för att forskningssatsningar ska mynna ut i fler innovationer. Men hur fungerar samverkan mellan landets företag å ena sidan och universitet, högskolor och forskningsinstitut å den andra idag? Och vilka åtgärder kan vidtas för att stärka förutsättningarna för en lyckad samverkan? Om dessa frågor handlar denna rapport som presenterar i samband med den traditionella politikerveckan i Visby sommaren 0. Arbetet med rapporten har genomförts av undertecknad och Christer Bengtsson, innovationspolitisk expert vid. Visby, torsdagen den 7 juli 0 Tobias Krantz Chef för utbildning, forskning och innovation vid
3 Samverkan stärker konkurrenskraften Samverkan stärker konkurrenskraften Hur många företag har idag samverkan med universitet, högskolor och forskningsinstitut? Hur ser samverkan ut? Vilka resultat har samverkan på företagens konkurrenskraft? Dessa och ytterligare ett antal frågor har vi ställt till företagare i hela landet inom ramen för s Företagar panel. Opinionsmätningen har skett i form av en internetundersökning i företagarpanelen med hjälp av opinionsinstitutet Demoskop. 43 intervjuer har genomförts under perioden 3 maj 4 juni i år. Svarsfrekvensen har varit 5 procent. Endast 0 procent samverkar Den övergripande bilden är att samverkan förekommer i relativt liten omfattning. Endast 0 procent av de svarande företagen uppger att de har samverkan med universitet, högskolor och forskningsinstitut. Samtidigt skiljer sig svaren tydligt åt beroende både på storlek på företaget och på vilken bransch det handlar om. Samverkar ert företag med universitet, högskolor och forskningsinstitut? 0 9 anst 5 Ja 0 % 0 49 anst 6 Nej anst anst % Av företag med mindre än nio anställda är det enbart 5 procent som samverkar med akademin medan siffran för företag med 00 anställda eller fler är 67 procent. Noterbart är emellertid att det är enbart bland dessa större företag som en majoritet uppger att de samverkar med akademin. Så är exempelvis inte fallet för företag med mellan 50 och 99 anställda; där samverkar enbart 43 procent av företagen. Skillnaderna är också betydande när det handlar om företagens branschtillhörighet. I fastighetsbranschen samverkar endast sex procent med universitet, högskolor och forskningsinstitut medan siffran för informations- och kommunikationsbranschen är 46 procent. Inom juridik, ekonomi, vetenskap, teknik respektive utbildning samverkar 37 respektive 38 procent. Värt att uppmärksamma är att det inte i någon bransch är så att en majoritet av företagen har samverkan med akademin. Den vanligaste formen av samverkan är att företag och akademi driver gemensamma projekt; 46 procent av de samverkande företagen uppger att det är den formen av samverkan som de ägnar sig åt. Det gäller i särskilt hög grad de större företagen som också i större utsträckning anlitar forskare/doktorander. Mindre företag, däremot, uppger, i högre grad än större, att de erbjuder praktikplatser som en form av samverkan.
4 Samverkan stärker konkurrenskraften 3 Samverkar ert företag med universitet, högskolor och forskningsinstitut? Samtliga 0 Jordbruk/Skogsbruk/Fiske 4 Tillverkning 33 Bygg 4 Handel 0 Transport/Magasinering Hotell/Restaurang 4 Information/Kommunikation 46 Fastighet 6 Juridik/Ekonomi/Vetenskap/Teknik 37 Uthyrning Utbildning 38 Vård & omsorg/sociala tjänster % På vilket eller vilka sätt samverkar ert företag med universitet, högskolor och forskningsinstitut? 00% 80% Alla 0 9 anst 0 49 anst anst 00 anst 60% 46 40% 0% 0% Projektarbeten Examenarbete Praktikplats Anlitar forskare Rekrytering Finansiering Vet ej/ej svar Föreläser Övrigt Driver gemensamma projekt Mentorskap/fadderverksamhet Utbildningssamverkan/undervisar Arbetsmarknadsdagar
5 Samverkan stärker konkurrenskraften 4 Samverkan viktig för företagens konkurrenskraft Av de företag som samverkar med akademin anser en stor majoritet att samverkan är viktig för den egna verksamhetens konkurrenskraft. Tre fjärdedelar av de svarande anser, i olika stor utsträckning, att samverkan är viktig för den egna verksamhetens konkurrenskraft. Skillnaderna mellan företag av olika storlek är i detta avseende förhållandevis begränsade. Differenserna är något större när det handlar om företag fördelade efter branschtillhörighet. Men det är inte bara de samverkande företagens inställning som är positiv; också många företag som inte har samverkan gör bedömningen att sådan skulle ge större konkurrenskraft åt den egna verksamheten. Totalt sett anser 30 procent av företagen att samverkan med universitet, högskolor och forskningsinstitut i hög grad skulle göra den egna verksamheten mer konkurrenskraftig. Att det bland de största företagen finns en relativt hög tilltro till att samverkan med akademin skulle kunna leda till större konkurrenskraft är möjligen inte så förvånande; 47 procent av företagen med 00 anställda eller fler anser att konkurrenskraften skulle stärkas. 3 Än mer intressant är däremot att intresset för samverkan också i andra storlekskategorier synes relativt stort. 45 procent av företagen med mellan 50 och 99 anställda bedömer att samverkan med universitet, högskolor och forskningsinstitut skulle ge större konkurrenskraft till den egna verksamheten. Siffran för företag med mellan 0 och 49 anställda är 36 procent. Sett till branschtillhörighet finns den största andelen av dem som anser att samverkan skulle göra den egna verksamheten mer konkurrenskraftig inom vård och omsorg/sociala tjänster (50 procent). 4 Hur viktig anser du att samverkan med universitet, högskolor och forskningsinstitut är för att er verksamhet ska vara mer konkurrenskraftig? Företag som samverkar med akademin Alla anst anst anst anst 77 0% 0% 40% 60% 80% 00% Viktigt Mindre viktigt Ej svar De svarande har på en tiogradig skala fått ange hur viktig samverkan är för den egna verksamhetens konkurrenskraft. Siffran står för inte alls viktigt och siffran 0 står för helt avgörande. I text och figur har omdömena -5 slagits samman till en kategori ( mindre viktig ) och omdömena 6-0 slagits sammans till en kategori ( viktig ). De svarande har på en tiogradig skala fått ange i vilken utsträckning samverkan med universitet, högskolor och forskningsinstitut skulle kunna göra den egna verksamheten mer konkurrenskraftig. Siffran står för inte alls och siffran 0 står för i mycket hög grad. I text och figur har omdömena -5 slagits samman till en kategori ( i låg grad ) och omdömena 6-0 slagits sammans till en kategori ( i hög grad ). 3 Se fotnot. 4 Se fotnot.
6 Samverkan stärker konkurrenskraften 5 Hur viktig anser du att samverkan med universitet, högskolor och forskningsinstitut är för att er verksamhet ska vara mer konkurrenskraftig? Företag som samverkar med akademin Samtliga Jordbruk/ Skogsbruk/ Fiske Tillverkning Bygg Handel 70 9 Transport/ Magasinering 7 9 Hotell/ Restaurang Information/ Kommunikation 8 7 Juridik/ Ekonomi/ Vetenskap/ Teknik 78 Uthyrning 83 5 Utbildning 6 Vård & omsorg/ Sociala tjänster % 0% 40% 60% 80% 00% Viktigt Mindre viktigt Ej svar Enligt din bedömning, i vilken utsträckning skulle samverkan med universitet, högskolor och forskningsinstitut, kunna göra din verksamhet mer konkurrenskraftig? Företag som ej samverkar med akademin Alla anst anst anst anst % 0% 40% 60% 80% 00% I hög grad I låg grad Ej svar
7 Samverkan stärker konkurrenskraften 6 Enligt din bedömning, i vilken utsträckning skulle samverkan med universitet, högskolor och forskningsinstitut, kunna göra din verksamhet mer konkurrenskraftig? Företag som ej samverkar med akademin Samtliga Jordbruk/ Skogsbruk/ Fiske Tillverkning 4 58 Bygg 0 78 Handel 77 Transport/ Magasinering 5 75 Hotell/ Restaurang 9 70 Information/ Kommunikation Fastighet Juridik/ Ekonomi/ Vetenskap/ Teknik 8 70 Uthyrning 8 7 Utbildning 7 73 Vård & omsorg/ Sociala tjänster % 0% 40% 60% 80% 00% I hög grad I låg grad Ej svar Akademin ointresserad av samverkan Om det nu är så, vilket undersökningen indikerar, att det både bland samverkande och icke samverkande företag finns en tilltro till att samverkan kan stärka den egna verksamhetens konkurrenskraft, varför kommer då inte samverkan till stånd i större utsträckning? Många företag vidgår, i de kommentarer de har gett i undersökningen, att exempelvis egen brist på tid är ett skäl. Men många uppger också att akademin är ointresserad av samverkan. Hela procent av de svarande anser att universitet, högskolor och forskningsinstitut inte är intresserade av samverkan med deras eget företag 5 ; hela 7 procent av företagen ger akademins samverkansintresse betyget helt ointresserade. 6 Företagens bedömningar av de akademiska institutionernas intresse har en tydlig korrelation till företagens storlek. Mindre företag anser i högre grad att universitet, högskolor och forskningsinstitut är ointresserade av samverkan med det egna företaget än större företag. Intressant att notera är emellertid att också hela 56 procent av de allra största företagen över 00 anställda anser att akademin inte är intresserad av samverkan. Sett till branschtillhörighet är intresset för samverkan hos universitet, högskolor och forskningsinstitut, enligt undersökningen, störst inom tillverkning, information/kommunikation, juridik/ekonomi/vetenskap/teknik och vård&omsorg/sociala tjänster. Minst är intresset inom handel, transport/magasinering och fastighet. 5 De svarande har på en tiogradig skala fått ange i vilken utsträckning universitet, högskolor och forskningsinstitut är intresserade av samverkan med det egna företaget. Siffran står för helt ointresserade och siffran 0 står för mycket intresserade. I text och figur har omdömena -5 slagits samman till en kategori ( ointresserade ) och omdömena 6-0 slagits sammans till en kategori ( intresserade ). 6 Det ska således förstås som att 7 procent av företagarna har gett akademins samverkansintresse betyget på den tiogradiga skalan.
8 Samverkan stärker konkurrenskraften 7 Enligt din bedömning, i vilken utsträckning är universitet, högskolor och forskningsinstitut intresserade av samverkan med ert företag? Alla anst anst anst anst % 0% 40% 60% 80% 00% Intresserade Ointresserade Ej svar Enligt din bedömning, i vilken utsträckning är universitet, högskolor och forskningsinstitut intresserade av samverkan med ert företag? Samtliga 9 6 Jordbruk/ Skogsbruk/ Fiske Tillverkning Bygg Handel 80 8 Transport/ Magasinering 83 6 Hotell/ Restaurang Information/ Kommunikation Fastighet Juridik/ Ekonomi/ Vetenskap/ Teknik 9 68 Uthyrning 8 9 Utbildning 3 6 Vård & omsorg/ Sociala tjänster % 0% 40% 60% 80% 00% Intresserade Ointresserade Ej svar
9 Överbrygga klyftan mellan näringsliv och akademi förslag till åtgärder 8 Överbrygga klyftan mellan näringsliv och akademi förslag till åtgärder Nästa år ska regeringen lämna en ny forsknings- och innovationspolitisk proposition. Svenskt Näringsliv kommer under hösten i år och våren nästa år att presentera en rad förslag på hur den svenska forsknings- och innovationspolitiken kan förändras, förnyas och utvecklas. Redan nu vill vi emellertid presentera några idéer kring hur samverkan mellan näringsliv och akademi kan förbättras. Den i denna rapport redovisade undersökningen visar att innovationspolitiken i en tätare samverkan rymmer en stor potential för ökad tillväxt och välfärd. Förslagen nedan ska inte betraktas som ett heltäckande eller uttömmande inspel till den forskningsoch innovationspolitiska propositionen utan en skiss på några åtgärder för att överbrygga klyftan mellan akademi och näringsliv, vilket, enligt vår bedömning, bör vara en central aspekt i den kommande propositionen.. Stärk innovationskraften i svensk forskning Under det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionen andra halvåret 009 etablerades Kunskapstriangeln som begrepp och uttryck för en ambition att stärka den europeiska innovationskraften. Tanken med Kunskapstriangeln är att tydligare länka samman utbildning, forskning och innovation. Arbetet inom EU bland annat utformningen av de nya ramprogrammen är centralt. Men samtliga länder inom unionen, däribland Sverige, har viktiga egna hemläxor att göra. Kunskapstriangeln bör också i praktiken genomsyra de högre lärosätenas strategier för prioriteringar inom utbildning och forskning. I den senaste forsknings- och innovationspolitiska propositionen infördes strategiska forskningssatsningar som ett nytt finansieringsinstrument. Ett viktigt kriterium vid val av forskningsområden var, enligt propositionen, näringslivets behov. Det är centralt att denna reform noggrant analyseras och utvärderas. Fullföljdes i praktiken propositionens intentioner på denna punkt? För framtida val av områden behövs ett tydligt fokus på näringslivets behov samt ökad samverkan med näringslivet i hur satsningarna genomförs.. Skapa tydliga drivkrafter för kvalitet och samverkan Idag fördelas en del av de direkta anslagen till universitet och högskolor ( fakultetsanslagen ) på grundval av forskningens kvalitet. De centrala komponenterna i systemet utgörs av citeringar respektive förmåga att attrahera externt kapital. Systemet bör utvecklas. Kvalitetssystemet bör bygga på fler kriterier som också fokuserar forskningsresultatens användning i samhället och kopplingen till utbildning. Det skulle stimulera till ökad samverkan mellan akademi och näringsliv. Efter det att kvalitetssystemet har reformerats bör den kvalitetsbaserade tilldelningen kunna omfatta en större del av anslagen.
10 Överbrygga klyftan mellan näringsliv och akademi förslag till åtgärder 9 3. Öka rörligheten mellan akademi och näringsliv Om samverkan mellan akademi och näringsliv ska stärkas krävs att rörligheten för personer mellan de två sfärerna underlättas. Idag är det tyvärr alltför vanligt att begåvade personer tidigt ställs inför ett val om karriär inom akademin eller karriär i näringslivet. Det är mycket olyckligt. Företag och lärosäten har behov av att få en bild av varandras kulturer och miljöer. Därför måste förutsättningarna för rörlighet förbättras på en rad nivåer. För det första bör modellen med så kallade industridoktorander utvidgas. För det andra måste möjligheterna till post docvistelser på företag förbättras. För det tredje bör systemet med adjungerade forskare vid universitet och högskolor byggas ut. 4. Skapa skatteincitament för ökad samverkan Också skattesystemet bör användas för att skapa drivkrafter för att överbrygga klyftan mellan akademi och näringsliv. Vi vill särskilt peka på tre åtgärder som är viktiga i det korta såväl som det långa perspektivet för att öka samverkan och stärka innovationskraften i svensk forskning. För det första bör skatterabatt för forskning och utveckling införas. Många andra länder såsom Kanada, Storbritannien och Frankriken har särskilda drivkrafter i skattesystemet för att uppmuntra till investeringar i forskning och utveckling, inte minst i små och medelstora företag. Också Sverige bör införa någon form av skatterabatt/fou-avdrag. För det andra bör avdragsrätt för gåvor till forskning införas. I många andra länder är det vanligt med privata donationer till forskning. Det bör stimuleras också i Sverige. Förmånligare villkor för donationer till forskning skulle ökad kontaktytorna mellan näringsliv och akademi. För det tredje är det betydelsefullt att den så kallade expertskatten reformeras. Expertskatten som under vissa förutsättningar ger lägre beskattning åt utländska experter infördes för ungefär tio år sedan för att göra det möjligt för Sverige att kunna konkurrera om den mest kvalificerade arbetskraften. Men reglerna är byråkratiska och handläggningstiderna ofta långa. I samband med vårpropositionen 0 öppnade regeringen för förändringar när det gäller expertskatten och företagens rätt till avdrag för forskning och utveckling. De potentiella förändringarna ska prövas inför arbetet med höstens budgetproposition Stärk institutsektorn Den svenska institutsektorn är i internationell jämförelse förhållandevis liten. Den är emellertid väl fungerande och har nyligen omorganiserats och reformerats. Instituten fungerar väl som länkar mellan företag och forskare; de utgör uppskattade bryggor mellan näringslivet och universitet/ högskolor. Institutsektorn bör stärkas. 7 Se exempelvis debattartikel i Svenska Dagbladet 0 april i år ( Vi vill se över flera skatter ) av de fyra regeringspartiernas partiledare.
11 Överbrygga klyftan mellan näringsliv och akademi förslag till åtgärder 0 6. Utveckla systemet med innovationsupphandling Med innovationsupphandling kan produkter efterfrågas som ännu inte finns på marknaden. Detta är endast möjligt om beställaren har potential till stora inköp av den utvecklade produkten. Offentlig innovationsupphandling i form av teknikupphandling har under lång tid varit ett viktigt verktyg i Sverige för att sporra innovation och tillväxt. Televerkets beställningar till LM Ericsson nämns ofta som exempel. Systemet med innovationsupphandling bör utvecklas. En samverkan mellan privata och offentliga aktörer av stora projekt kan ge ökade finansiella möjligheter och en tillräckligt stor marknad för produkter för att göra det ekonomiskt möjligt att utveckla dessa. Det är viktigt att innovationsupphandlingarna genomförs på ett sätt som inte snedvrider konkurrensen eller innebär otillåtna företagsstöd. 7. Ta fram en strategi för investeringar i forskningens infrastruktur Under de senaste åren har staten inlett fler satsningar i forskningens infrastruktur i Sverige: ESS, Max IV, SciLifeLab och biobanker. Satsningarna betyder ett viktigt tillskott för svenska forskare men gör också Sverige mer attraktivt för utländska forskare. Och det skapar bredare kontaktytor mellan näringsliv och akademi. Regeringen bör, i samarbete med näringslivet, ta fram en strategi för hur dessa satsningar närmare ska utnyttjas, inte minst i syfte att få fram fler innovationer. 8. Vidga friheten för landets universitet och högskolor Att ge universitet och högskolor större autonomi är en tydlig internationell trend. Också i Sverige genomfördes 00 en reform i syfte att öka friheten för landets högre lärosäten. Men reformarbetet måste fortsätta, inte minst när det gäller att vidga det ekonomiska och administrativa rörelseutrymmet. Till de tidigare argumenten för ökad autonomi att det ligger ett speciellt principiellt värde i att universitet och högskolor ska kunna fungera som arena för kritisk debatt och ifrågasättande och att ökad frihet av erfarenhet leder till bättre resultat för den tilltagande internationaliseringen med sig ytterligare ett motiv. Om universitet och högskolor mer effektivt ska kunna fungera som till exempel partners med näringslivet måste lärosätena ges större eget handlingsutrymme. Det är inte rimligt att lärosätena ska invänta besked från regeringen eller andra centrala statliga myndigheter i stort som smått för att kunna agera och gripa de möjligheter som uppstår.
12 storgatan 9, 4 8 stockholm, telefon
Innovation för ett attraktivare Sverige
VINNOVA INFORMATION VI 2016:06 Innovation för ett attraktivare Sverige Sammanfattning Här presenterar vi en sammanfattning av Vinnovas förslag inför regeringens kommande proposition för forskning, innovation
Läs merHägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009
Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60
Läs mer4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området
Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen
Läs merRegler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014
Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor
Läs merTeknikföretagen har inbjudits att inkomma med remissvar på utredningen Research quality evaluation in Sweden FOKUS.
Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska enheten Mats Johnsson 2016-01-05 Lena Heldén lena.helden@teknikforetagen.se 08-782 08 31 Remiss av rapporten Research quality evaluation in Sweden FOKUS rörande
Läs merSamverkan som framgångsfaktor för forskning och innovation Johanna Adami, leg. läk. professor
Samverkan som framgångsfaktor för forskning och innovation Johanna Adami, leg. läk. professor Direktör, avdelningschef Bild 2 Sveriges innovationsmyndighet Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2017 Dalarnas län
Företagens villkor och verklighet 2017 s län Kort om undersökningen Enkätundersökning riktad till små och medelstora företag i Sverige. En av Europas största enkätundersökningar till företag. Genomförts
Läs merNationella kluster konferensen
Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen
Läs merUtmaningsdriven innovation strategier och prioriteringar
Utmaningsdriven innovation strategier och prioriteringar Peter Eriksson Chefsstrateg VINNOVA VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt Bild 2 1 Varför ny strategi Sverige i världen
Läs merFöretagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014
Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet
Läs merTillväxtkartläggning. Höga tillväxtambitioner i landets små och medelstora företag
Tillväxtkartläggning 2019 Höga tillväxtambitioner i landets små och medelstora företag 1 Innehålls- förteckning Förord En undersökning som ger kunskap om små och medelstora företags verklighet 3 Förord
Läs merDärför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet
Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet
Läs merLuleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen
YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen
Läs merMiljardsatsningar på FoI inom samhällsbyggandet
Miljardsatsningar på FoI inom samhällsbyggandet Sammanfattning 2016-09-21 I budgetpropositionen för 2017 har regeringen aviserat stora satsningar på forskning och innovation inom samhällsbyggandet. I november
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2017 Västra Götalands län
Företagens villkor och verklighet 2017 s län Kort om undersökningen Enkätundersökning riktad till små och medelstora företag i Sverige. En av Europas största enkätundersökningar till företag. Genomförts
Läs merInnovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid
Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid Varför behövs en strategi för småföretag? Sverige behöver fler nya och växande företag Stort behov av att satsa på innovationer En kraftsamling
Läs meren rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus
en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5
Läs merÄr färre och större universitet alltid bättre?
Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade
Läs merag föret små om Smått
Smått om små företag Om Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv är företagens företrädare i Sverige. Vi främjar företagens gemensamma intressen, en fri företagsamhet, en väl fungerande marknadsekonomi och
Läs merKunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft
Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Vi tappar innovationskraft och andra tar in 0,9 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Schweiz Sverige
Läs merInitiativ för att stärka handeln. En strategisk forskningsagenda
Initiativ för att stärka handeln En strategisk forskningsagenda Om Handelsrådet Handelsrådet är en kollektivavtalsstiftelse med övergripande syfte att förena parterna inom handeln i en strävan att stärka
Läs merKunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft. Utbildningsdepartementet 1
Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Utbildningsdepartementet 1 Vi tappar innovationskraft och andra tar in 0,9 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Läs merRegler som tillväxthinder i små och medelstora företag
Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar
Läs merFöretagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre
Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Jobs and Society NyföretagarCentrum och SEB har låtit 3 000 personer svara på frågor om hur de ser på det svenska företagsklimatet.
Läs merSänkt arbetsgivaravgift. nya jobb
Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser
Läs merMångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014
Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1
Läs merBra kan bli bättre - om skolan och företagen
Bra kan bli bättre - om skolan och företagen MARS 2011 Bra kan bli bättre om skolan och företagen Bra kan bli bättre om skolan och företagen 1 Sammanfattning Ett bra samarbete mellan näringsliv och skola
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,
Läs merBättre företagsklimat och fler vill växa
2010-09-17 NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass, nummer 2 Bättre företagsklimat och fler vill växa men politikernas syn på företagande skiljer sig från företagarnas I den andra upplagan av NyföretagarCentrums
Läs merFöretagarens vardag 2014
En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra
Läs merRustade för yrkeslivet? Företagens syn på skolans arbete och de ungas kompetenser
Rustade för yrkeslivet? Företagens syn på skolans arbete och de ungas er En undersökning från Svenskt Näringsliv och Lärarnas Riksförbund i samarbete med Demoskop Augusti 2011 Förord En skola i världsklass
Läs merKlimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag
Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Tisdag den 6 september 2011 SEB:s Företagarpanel om miljö och affärer Klimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag SEB har frågat 1 390 företagare
Läs merKvinnor och mäns företagande
Kvinnor och mäns företagande Uppsala län Företagens villkor och verklighet 2011 1 Andel företag som drivs av kvinnor 2 24% 23% 20% 1 10% 0% Uppsala Källa: Företagens villkor och verklighet 2011 2 Riket
Läs merNya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt
Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit
Läs merSamhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften. Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv Dec 2011
Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften Emil Görnerup, Dec 211 Innehåll 1 Innehåll Förord.... 2 Sammanfattning...3 Inledning och bakgrund... Syfte och mål...5 Metod....
Läs merSmå och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken
Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation
Läs merRemissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr:
Skatte- och tuhavdel- Dnr 56/2015 2015-05-04 103 33 Stockholm Fi201 5/1734 Er referens/dnr: ningen Finansdepartementet Vår referens/dnr: www.svensktnaringsliv.se Org. Nr: 802000-1858 Postadress/Address:
Läs merInternationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer
Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi
Läs mer28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304
Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den
Läs merYttrande över betänkandet Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet
Yttrande Dnr 16-0096 12 januari 2017 TCO Yttrande över betänkandet Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet har fått möjlighet att yttra sig till TCO angående slutbetänkandet från Entreprenörskapsutredningen
Läs merYttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23)
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merStatliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess
Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess MinBas-dagarna 24-25 Mars 2011 Göran Marklund, Stf GD VINNOVA Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt
Läs merFöretag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt
Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt En Demoskopundersökning på uppdrag av Svenskt Näringsliv 2011-07-02 Om undersökningen Syfte Att undersöka attityder till förslag om vinstbegränsning bland
Läs merFörslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar
Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande
Läs merSAMVERKAN KTP DALARNA
SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa
Läs merZA4722. Flash Eurobarometer 187 (Innobarometer 2006) Country Specific Questionnaire Sweden
ZA4722 Flash Eurobarometer 187 (Innobarometer 2006) Country Specific Questionnaire Sweden Flash Innobarometer 2006, Draft Questionnaire v21 SELECTION OF THE ELIGIBLE RESPONDENT SC0. Hej / God middag /
Läs merVi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation
vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika
Läs merStrategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1
Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Vad betyder SILS-agendan för dig? Du som företagare får bättre tillgång till forskningsresurser
Läs merEskilstunabarometern 2009
Resultat från Eskilstunabarometern 2009 Lokal företagsenkät genomförd i augusti 2009, målgrupp små och medelstora företag i Eskilstuna med 2-49 sysselsatta Enkäten har genomförts i samverkan mellan Eskilstuna
Läs merMyndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar
Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet
Läs merFöretagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor
Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor
Läs merStrategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning
PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
Läs merAnsökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2014-10-02 RS140392 HANDLÄGGARE Lena Johansson, utvecklingsledare Näringsliv Tel: 0722-162387 Regionstyrelsen Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland
Läs merNima Sanandaji
Innovationsskatten Nima Sanandaji 2011-11-26 Att främja innovationer En central politisk ambition Regeringen verkar för vision om ett Sverige år 2020 där innovation ger framgångsrika företag, fler jobb
Läs merTillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014
Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Mars och April 2014 Det regional uppdraget Region Halland uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Ta
Läs merSwedenBIOs inspel till forskningspropositionen 2016
Att: Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska enheten u.registrator@regeringskansliet.se Stockholm 2015-10-30 SwedenBIOs inspel till forskningspropositionen 2016 Intro: En forskningspolitik som stärker
Läs merINNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson
INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen
Läs merMALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ
MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och
Läs merStockholm från en styrkeposition till världens mest innovationsdrivna ekonomi
30 mars 2012 Stockholm från en styrkeposition till världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationskraft är unik. Näringslivet är framgångsrikt och kunskapsintensivt, tjänstesektorn
Läs merVinnovas samverkansuppdrag. Universitet och högskolor rustade för framtiden Mårten Berg
Vinnovas samverkansuppdrag Universitet och högskolor rustade för framtiden Mårten Berg 27-10-2016 Stärka Sveriges konkurrenskraft i den globala kunskapsekonomin Tre roller Investeringar i forskning och
Läs merVD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland
VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen
Läs merVärderingar på svenska arbetsplatser
Värderingar på svenska arbetsplatser T - PO103030 TEMO AB: Anna Fritz Datum: 2004-06 - 01 Undersökningens genomförande Temo har ställt frågor till allmänheten om attityder kring jämställdhet, arbetskamrater
Läs merJämförelse av andelen kreditvärdiga/icke kreditvärdiga 2010-10-01 och 2011-10-01
December 2011 Jämförelse av andelen kreditvärdiga/icke kreditvärdiga 2010-10-01 och 2011-10-01 Rapport från Soliditet 1 Jämförelse av andelen Kreditvärdiga/icke kreditvärdiga 2010-10-01 och 2011-10-01
Läs merRegional tillväxtpolitik
Regional tillväxtpolitik Mål: Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft Prioriterade områden: Innovation och förnyelse Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud
Läs merEget företag - Dröm och verklighet
Eget företag - Dröm och verklighet Ingela Gabrielsson Privatekonom 2009-08-27 Om undersökningen För att öka förståelsen för drömmen om att starta eget och för verkligheten har Nordea Private Banking valt
Läs merForsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta
Forsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta Finland 2030: Världens mest attraktiva och kunniga försöks- och innovationsmiljö Finland är ett tryggt land som förnyar sig och bryr sig om, där livskvaliteten
Läs merUniversitet som drivkraft för utveckling och tillväxt
Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt Gräv där du står! Vision 2016: Örebro universitet är ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla Vårt
Läs merHur arbetar ni med miljöfrågor?
Hur arbetar ni med miljöfrågor? Undersökning bland företag i Gävle kommun, Hösten 2015 Mitt råd till er är att arbeta proaktivt, dvs. besök företag, skicka ut information om vilka lagkrav som gäller för
Läs merSammanställning Arbetsolyckor med dödlig utgång 2018
Sammanställning Arbetsolyckor med dödlig utgång 21 Under 21 inträffade det preliminärt arbetsolyckor med dödlig utgång i den svenska arbetskraften (den officiella arbetsskadestatistiken publiceras i slutet
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Läs merGemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård
BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland
Läs merStockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi
2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms
Läs merSamarbetsavtal mellan Stockholms stad och Stockholms Akademiska
PM 2012:2 RI (Dnr 003-2187/2011) Samarbetsavtal mellan Stockholms stad och Stockholms Akademiska Forum (StAF) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Stockholms stad avtalar
Läs merFöretagens villkor och verklighet - 2011
Företagens villkor och verklighet - 2011 1 Företagens villkor & verklighet 2011 En av Europas största och mest omfattande enkätundersökningar. Enkät till 30 000 små och medelstora företag. Cirka 20 000
Läs merInformationsmöte VINNVÄXT skissutlysning
Informationsmöte VINNVÄXT skissutlysning 24 mars 2015 Rebecka Engström Lars-Gunnar Larsson VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt Koppla
Läs merUppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden
Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering
Läs merRemissyttrande. Betänkandet Självständiga lärosäten (SOU 2008:104) Remiss U2009/8128/UH. Vetenskapsrådet. Utbildningsdepartementet Stockholm
2009-05-12 Diarienummer 112-2009-378 Handläggare Gunnel Gustafsson Vetenskapsrådet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande VETENSKAPSRÅDET SWEDISH RESEARCH COUNCIL Postadress/Postal address
Läs merEftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014
Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:
Läs merPreliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011
Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Statistiska centralbyrån, september 2012 Carolina Thulin Frida Hultgren Robin
Läs merUTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 med särskilt fokus på Skåne Nordost Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Skåne Nordost Kristianstad, 8 november 2012 Figur 1.
Läs merDigitaliseringens möjligheter vad gör staten och vad behöver näringslivet? Länk till rapporten
Digitaliseringens möjligheter vad gör staten och vad behöver näringslivet? Länk till rapporten Sex studieområden Program Presentation av Tillväxtanalys rapport Irene Ek, Tillväxtanalys Reflektion Alf Karlsson,
Läs merDen nationella innovationsstrategin
Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development
Läs merÅlands innovationsstrategi
Ålands strategi för smart specialisering Landskapsregeringen 12.5.2015 Bilaga 6 Krav på en innovationsstrategi enligt den allmänna strukturfondsförordningen för finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden
Läs merUppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.
Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.
Läs mer2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling
2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet
Läs merSvensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data
Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008
Läs merAnalys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
Läs merUtlysningen Kompetenscentrum 2020 En utlysning inom Kompetenscentrumprogrammet.
Utlysningen Kompetenscentrum 2020 En utlysning inom Kompetenscentrumprogrammet www.vinnova.se/kompetenscentrum Om Vinnova Myndighet under Näringsdepartementet Stockholm, Bryssel och Silicon Valley 200
Läs merDen svenska välfärden
Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten
Läs merInvandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009
Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande
Läs merFöretagens villkor och verklighet Martin Daniels
Företagens villkor och verklighet 2017 2017-10-05 Martin Daniels Om undersökningen Om undersökningen Enkätundersökning riktad till små och medelstora företag i Sverige Omfattande enkät med 10 000 svar
Läs merUtbildning, lärande och forskning
P Johansson, M Nygren, A Trogen -Ett särtryck ur Fakta om s ekonomi 24 34 peter johansson, margareta nygren, anita trogen Att kunskapsförsörjningen till näringslivet fungerar är en viktig förutsättning
Läs merVINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07
VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.
Läs merNäringslivsprogram 2014-2015
Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna
Läs merDetta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses
Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare
Läs merRapport från expertgruppen för forskningspolitik
Rapport från expertgruppen för forskningspolitik Expertgruppen för forskningspolitik tillsattes av DIK:s styrelse årsskiftet 2011/2012. I gruppen har ingått: Jenny Johannisson, lektor och vicerektor vid
Läs merTuristnäringens konjunkturbarometer 2011 Rapporten är framtagen inom ramen för TRIP, Turistnäringens Utvecklingscenter
Turistnäringens konjunkturbarometer Rapporten är framtagen inom ramen för TRIP, Turistnäringens Utvecklingscenter Turistnäringens konjunkturbarometer visar att en ökad andel av landets turistföretagare
Läs merRemiss av betänkandet En strategisk agenda för internationalisering (SOU 2018:3)
DNR 2018/036 2018-06-07 YTTRANDE Ref: U2018/00382/UH Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av betänkandet En strategisk agenda för internationalisering (SOU 2018:3) Sammanfattning STINT, Stiftelsen
Läs merDIVISION. Landstingsdirektörens stab. Fakta om Norrbotten
Fakta om Norrbotten Geografi En fjärdedel av Sveriges yta. Del av det Europeiska Arktis. Sapmi Barents Nordkalotten Östersjön Ca: 250 000 invånare Befolkningstäthet 250 000 invånare fördelat på 100 000
Läs mer