Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften. Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv Dec 2011

Transkript

1 Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften Emil Görnerup, Dec 211

2 Innehåll 1 Innehåll Förord Sammanfattning...3 Inledning och bakgrund... Syfte och mål...5 Metod Resultat... 7 Undersökningen punkterar gamla myter Forskare vill forska och inte samverka Samarbete med företag hotar forskningens kvalitet Humaniora är inte lämpligt för samarbete med företag Vad behöver ske? Forskningspolitikens nästa steg Gå från ord till handling...16 Skapa politiska drivkrafter för ökad samverkan Öka forskarrörligheten mellan akademi och omgivande samhället...17 Referenser...18 Bilaga Lärosätesförteckning...19 Bilaga Demoskop Forskares syn på samverkan med näringslivet... 2 Bilaga Demoskop Universitetsledningens syn på samverkan med näringslivet.... 2

3 Förord 2 Förord Sverige satsar näst mest resurser i världen och mest i Europa på forskning och utveckling (FoU) i förhållande till BNP: 3,6 procent. Samtidigt kommer fortlöpande rapporter, bland annat en studie från Näringsdepartementet våren 211, som visar att Sverige i fråga om vilka resultat satsningarna genererar, till exempel i termer av innovationer varor, tjänster och affärsidéer presterar tämligen mediokert i ett internationellt perspektiv. Den förra forsknings- och innovationspolitiska propositionen innebar ett rekordstort tillskott till svensk forskning; anslagsnivån höjdes med fem miljarder kronor. Nästa år, 212, väntas regeringen presentera en ny proposition som för fyra år framåt anger riktlinjerna för svensk forskningspolitik. Propositionen bör, enligt s uppfattning, skifta fokus i politiken från resurser till resultat. Stärkt samverkan mellan akademi och näringsliv är ett viktigt inslag i en förnyelse av svensk forskningspolitik. Våren 211 genomförde Demoskop på s uppdrag en undersökning bland företagare om deras inställning till samverkan med universitet, högskolor och forskningsinstitut. Endast 2 procent av företagarna uppgav att de hade samarbete med akademin. Samtidigt gjorde många företagare både av dem som hade samverkan och av dem som inte hade det bedömningen att samverkan var/skulle kunna vara positivt för det egna företagets konkurrenskraft. Hur ser landets forskare på samverkan mellan akademi och näringsliv? I föreliggande rapport analyserar Emil Görnerup med utgångspunkt i en ny opinionsmätning genomförd av Demoskop på s uppdrag forskarnas attityder till samverkan. Görnerup konstaterar att undersökningens resultat punkterar flera myter om förhållandet mellan akademi och näringsliv som florerar i samhällsdebatten. Emil Görnerup är forskningspolitisk expert vid. Stockholm, december 211 Tobias Krantz Chef för utbildning, forskning och innovation vid

4 Sammanfattning 3 Sammanfattning Sverige är ett av världens forskningsintensivaste länder. Det är positivt eftersom offentliga investeringar i kunskapsproduktion utgör en viktig grund för vårt lands konkurrenskraft. År 29 var de totala forskningsintäkterna för svenska universitet och högskolor knappt 27 miljarder kronor. Närmare 2 miljarder kronor var medel från direkta statsanslag samt statliga medel fördelade via forskningsråd, myndigheter och kommuner. Forskningen på våra svenska universitet och högskolor utgör alltså en stor samhällelig investering. Demoskop har på uppdrag av genomfört en intervjuundersökning med 526 forskare och 22 personer i ledande ställning om samverkan med omgivande samhället. Syftet är tvådelat. Dels att fånga upp svenska forskares syn på nyttiggörande av forskning: Är det något som ses som viktigt? Ingår det i rollen som forskare? Det andra syftet är att öka kunskapen om forskarnas upplevda hinder för samverkan: Finns de hos den enskilda forskaren som inte är intresserad av nyttiggörande? Eller är det universitetet och forskningssystemet i sig som utgör det största hindret? Undersökningen visar att en stor majoritet av forskarna tycker att det är viktigt att nyttiggöra och sprida forskningsresultat. Det gäller för alla forskningsområden och oavsett om lärosätet är stort eller litet. 8 procent av de forskare som har erfarenhet av samverkan anser att samarbetet hade en positiv inverkan på forskningen. Allra mest positiva är forskarna inom humaniora. De positiva effekter som flest forskare angav var att kunskap sprids och kommer till nytta, utökade kontaktnät utanför akademin och personlig utveckling. Nästan sju av tio angav också bättre forskningskvalitet som en viktig effekt. Endast var tredje forskare i undersökningen ansåg att arbetsgivaren var tydlig med att samverkan är en huvuduppgift. Inom humaniora var det endast en forskare av fem som ansåg att arbetsgivaren tydliggjort detta. Trots att samverkan enligt högskolelagen är en huvuduppgift för lärosätena anser över hälften av forskarna i undersökningen att samverkan ger litet eller inget meritvärde i forskarkarriären. Inom humaniora anser 76 procent av forskarna att samverkan ger dem lite eller inget meritvärde. Undersökningen punkterar därmed ett antal gamla myter: Forskare vill forska och inte samverka. Undersökningen visar tydligt att akademiska forskare ser mycket positivt på samarbete med företag och andra externa organisationer. Samverkan hotar forskningens kvalitet. Närmare sju av tio forskare i undersökningen anger ökad forskningskvalitet som en positiv effekt av samarbete med företag och andra organisationer utanför akademin. Humaniora är inte lämpligt för samarbete med företag. 28 procent av forskarna inom humaniora har samarbetat med företag. Av de forskare som har erfarenhet av samverkan generellt anser över 9 procent att samarbetet hade en positiv inverkan på deras forskning. Avsaknaden av tydlighet från universitetsledningen om vikten av nyttiggörande är en avspegling av bristen på drivkrafter från det politiska systemet. För att få till ett systemskifte där fokus skiftas från resurser till resultat bör därför de direkta forskningsresurserna från staten konkurrensutsättas mot såväl kvalitet som nyttiggörande. Med förändrade ekonomiska drivkrafter kommer också beteendet att ändras i riktning mot stärkt samverkan och starkare resultatfokus.

5 Inledning och bakgrund Inledning och bakgrund Sverige är ett av världens forskningsintensivaste länder. Det är positivt eftersom offentliga investeringar i kunskapsproduktion utgör en viktig grund för vårt lands konkurrenskraft. Staten har därför en viktig roll i att bedriva forskning 1. År 29 var de totala forskningsintäkterna för svenska universitet och högskolor knappt 27 miljarder kronor 2. Närmare 2 miljarder kronor var medel från direkta statsanslag samt statliga medel fördelade via forskningsråd, myndigheter och kommuner. Forskningen på våra svenska universitet och högskolor utgör alltså en stor samhällelig investering. Att mäta avkastningen av den offentliga forskningen i form av samhällsnytta är inte lätt. Det beror på att det är omöjligt att på förhand veta vilken forskning som kommer att leda till ett kunskapsgenombrott. Eller när det sker. Det beror också på att kunskap är icke-exklusiv. Det innebär att den, till skillnad från exempelvis en bil eller en dator, kan utnyttjas av ett oändligt antal användare samtidigt, utan att värdet för den enskilda användaren minskar. De så kallade spillovereffekterna, att forskningens nytta även kan utnyttjas av andra aktörer, kan därför bli stora. Det är positivt för samhället som helhet. Men det innebär också att drivkraften för det enskilda företaget att bedriva forskning minskar, eftersom en stor del av avkastningen riskerar tillfalla andra aktörer. Detta gäller främst för grundforskning som befinner sig långt från ett tydligt kommersiellt värde. Här har därför den offentliga forskningen sin viktigaste uppgift: Att bedriva grundforskning och maximera spridningen av resultatet till aktörer utanför akademin, vilka sedan kan omvandla den till samhällsnytta. Det kan ske indirekt eller direkt. På kort eller lång sikt. Oavsett vägen till nytta så utgör forskningen en viktig källa till nya arbetstillfällen och ökad tillväxt. En tillväxt som i förlängningen också möjliggör fortsatta och ökande satsningar på framtida forskning. Akademins öppenhet mot det omgivande samhället har också en direkt påverkan på företagens kunskapsintensiva investeringar. När multinationella företag utvärderar investeringsalternativ är tillgång till universitetsforskning en viktig parameter. Både ur ett kunskaps- och rekryteringsperspektiv. Det måste därför ses som oroväckande att Sverige attraherar så få stora investeringar från utländska forskningsintensiva företag. Inom läkemedelsindustrin har det inte skett någon större nyinvestering (green field investment) på över 2 år 3. Om Sverige i framtiden vill bli en mottagare av internationella FoUinvesteringar måste därför politiken för samverkan skärpas. Det har nämligen stor betydelse. Frågan hur svensk forskning i högre grad kan bidra till ökat välstånd har debatterats under lång tid. Under senare år har frågan dessutom aktualiserats ytterligare lades en tredje uppgift på akademin. Förutom utbildning och forskning så ska lärosätena enligt högskolelagen också samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. I juni 29 skärptes formuleringen till att inkludera samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Samverkan har alltså varit en huvuduppgift för högskolan i över 1 år. Trots det har det funnits en tröghet i konkreta åtgärder. Den politiska lösningen för ökad samverkan ses oftast som mer riktade resurser. Om problemet istället ligger i otydlighet i universitetsforskarens roll eller i negativa attityder till nyttiggörande inom det akademiska systemet är det fel väg att gå. Då krävs en politik för ökade drivkrafter för nyttiggörande. 1 Se exempelvis Svensson R (28): Tillväxt genom forskning vad säger forskningslitteraturen, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Bergstrand, Björn (28), Utländska investeringar i den svenska life science-industrin framgångar på ett sluttande plan, Invest in Sweden Agency (ISA) Högskolelag (1992:13)

6 Syfte och mål 5 Syfte och mål För att öka kunskapen om nyttiggörande av forskning har låtit Demoskop genomföra en intervjuundersökning med forskare och ledning på svenska universitet och högskolor. Totalt har 526 forskare och 22 personer i ledande ställning intervjuats. Syftet är tvådelat. Dels att fånga upp svenska forskares syn på nyttiggörande av forskning: Är det något som ses som viktigt? Ingår det i rollen som forskare? Det andra syftet är att öka kunskapen om forskarnas upplevda hinder för samverkan: Finns de hos den enskilda forskaren som inte är intresserad av nyttiggörande? Eller är det universitetet och forskningssystemet i sig som utgör det största hindret? Målet med denna rapport är att bidra till ökad kunskap om samverkan för att därmed kunna utgöra ett underlag för en framtida forskningspolitik för ökad samhällsnytta.

7 Metod 6 Metod Målgruppen för undersökningen var forskare inom följande ämnesområden: Humaniora (religionsvetenskap, filosofi, språk etc.) Samhällsvetenskap (juridik, ekonomi, statsvetenskap etc.) Naturvetenskap och Teknik (matematik, naturvetenskap, teknik etc.) Medicin (farmaci, medicin, biomedicin, onkologi, etc.) Projektet inleddes med att Demoskop kontaktade 3 universitet/högskolor och bad om en förteckning över kontaktuppgifter till lärosätets verksamma professorer, forskare och doktorander inom ovanstående ämnesområden. (Se lärosätesförteckning i bilaga 1). 22 högskolor/universitet inkom med en förteckning enligt önskemålet och antalet medarbetare bland dem fördelade sig enligt följande: Humaniora Samhälle Teknik Medicin Professorer Forskare Doktorander Intervjuerna genomfördes i form av telefonintervjuer under perioden 1-25 november mot frågeformulär (se bilaga 2 och 3). Totalt genomfördes 526 intervjuer med följande fördelning: Humaniora Samhälle Teknik Medicin Professorer Forskare Doktorander Demoskop genomförde också en enkel uppdelning av lärosätena för att säkerställa att antalet intervjuer fördelades på ett rimligt sätt mellan stora och små lärosäten. Totalresultaten har vägts utifrån fördelningen av det faktiska antalet medarbetare på de olika befattningsnivåerna och de olika fakulteterna. Utöver dessa 526 intervjuer genomfördes också 22 intervjuer med personer inom ledande befattningar, såsom rektorer, högskoledirektörer eller motsvarande.

8 Resultat 7 Resultat Svenska forskare tycker att samverkan är viktigt Undersökningen visar att en stor majoritet av forskarna tycker att det är viktigt att nyttiggöra och sprida forskningsresultat. Det gäller för alla forskningsområden och oavsett om lärosätet är stort eller litet. Hur viktigt tycker du att det är för dig som forskare att bidra till ökat välstånd genom att nyttiggöra och sprida forskningsresultat till aktörer utanför akademin? Samtliga Ledning Doktorand Forskare Professor Stora universitet/högskolor universitet/högskolor Humaniora Samhällsvetenskap Naturvetenskap/Teknik Medicin 1-2 års erfarenhet 3-5 års erfarenhet 6-1 års erfarenhet Ledning: Hur viktigt tycker du att det är för forskningen att bidra till ökat välstånd genom att nyttiggöra och sprida forskningsresultat till aktörer utanför akademin? Mer än 1 års erfarenhet % 2% % 6% 8% 1% Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Mycket oviktigt Vet ej Bas: Samtliga, 526 intervjuer Källa: Demoskop

9 Resultat 8 67 procent av forskarna i undersökningen har någon gång under sin forskarkarriär samarbetat med företag. Inom humaniora är andelen lägre, 28 procent. Har du i din forskarroll samarbetat med företag? Samtliga 67 Ledning 1 Doktorand 1 Forskare 7 Professor 79 Stora universitet/högskolor 66 universitet/högskolor Humaniora Samhällsvetenskap Ledning: Har ditt universitet samarbetat med företag? Naturvetenskap/Teknik 79 Medicin års erfarenhet 3-5 års erfarenhet 6-1 års erfarenhet Mer än 1 års erfarenhet % 2% % 6% 8% 1% Bas: Samtliga, 526 intervjuer Källa: Demoskop Ja 7 procent av forskarna uppger att de har samarbetat med någon annan organisation utanför akademin. Humaniora ligger här på samma andel som övriga områden. Har du i din forskarroll samarbetat med någon annan organisation utanför akademin? Samtliga 7 Ledning 95 Doktorand 59 Forskare 77 Professor 82 Stora universitet/högskolor 72 universitet/högskolor 79 Humaniora 71 Samhällsvetenskap 8 Naturvetenskap/Teknik 7 Medicin 1-2 års erfarenhet 3-5 års erfarenhet 6-1 års erfarenhet Ledning: Har ditt universitet samarbetat med någon annan organisation? Mer än 1 års erfarenhet 81 % 2% % 6% 8% 1% Bas: Samtliga, 526 intervjuer Källa: Demoskop Ja

10 Resultat 9 Undersökningen visar också tydligt att svenska forskare generellt ser samverkan med aktörer utanför akademin som en viktig uppgift i sin forskarroll. Två tredjedelar av forskarna ser uppgiften som viktig i mycket hög eller ganska hög utsträckning. Forskare vid små högskolor anser i högre grad än forskare vid stora universitet att samverkan är en viktig uppgift, även om skillnaden är liten. Humaniora skiljer sig från övriga områden. Färre än hälften av forskarna i undersökningen ser inte uppgiften som mycket viktig eller viktig i ganska hög utsträckning för deras nuvarande befattning. I vilken utsträckning anser du att samverkan med företag och andra delar av samhället är en viktig uppgift för dig i din nuvarande befattning? Samtliga Ledning Doktorand Forskare Professor Stora universitet/högskolor universitet/högskolor Humaniora Samhällsvetenskap Naturvetenskap/Teknik Medicin 1-2 års erfarenhet 3-5 års erfarenhet 6-1 års erfarenhet Ledning: I vilken utsträckning anser du att samverkan med företag och andra delar av samhället är en viktig uppgift för forskarna vid ert universitet? Mer än 1 års erfarenhet % 2% % 6% 8% 1% Mycket hög utsträckning Ganska hög utsträckning Ganska liten utsträckning Inte alls Vet ej/ej svar Bas: Samtliga, 526 intervjuer Källa: Demoskop Ett lyft för forskningen Det framförs ibland i den forskningspolitiska debatten att samverkan har en negativ påverkan på forskningens kvalitet. Vår undersökning visar att den bilden inte delas av forskarna själva. Av de forskare som har samarbetat med företag och andra organisationer utanför akademin anser 8 procent att samarbetet hade en positiv inverkan på den egna forskningen. Allra mest positiva är forskare inom humaniora.

11 Resultat 1 Har samarbetet med företag eller andra organisationer utanför akademin en positiv eller negativ inverkan på din forskning? Samtliga Ledning Doktorand Forskare Professor Stora universitet/högskolor universitet/högskolor Humaniora Samhällsvetenskap Naturvetenskap/Teknik Medicin Ledning: Har samarbetet med företag eller andra organisationer utanför akademin en positiv eller negativ inverkan på din forskning? års erfarenhet 3-5 års erfarenhet 6-1 års erfarenhet Mer än 1 års erfarenhet % 2% % 6% 8% 1% Mycket positiv (5) Ganska positiv Varken eller Ganska negativ Mycket negativ (1) Vet ej Bas: Samarbetat med företag, 5 intervjuer Källa: Demoskop Många positiva effekter för både forskare och samhälle De forskare som tycker att samverkan haft en positiv inverkan på forskningen har vidare fått ange vilken typ av positiva effekter de anser att samverkan har haft. De effekter som flest forskare angav var att kunskap sprids och kommer till nytta, utökade kontaktnät utanför akademin och personlig utveckling. Nästan sju av tio angav också bättre forskningskvalitet som en viktig effekt. Slutligen så såg närmare sex av tio forskare att samverkan innebar ökade forskningsresurser samt tillgång till utrustning och dylikt. De forskare som ansåg att samverkan har en negativ inverkan på forskningen utgjorde en mycket liten andel av de intervjuade forskarna. De fick möjligheten att fritt ange negativa effekter. En forskare angav ökad byråkrati och svårigheten att kombinera samverkan med en forskningskarriär. En annan forskare pekade på att forskningen inte har samma meritvärde som den akademiska forskningen. Två forskare angav att samarbetet inte inneburit den forskningsfinansiering som de hade hoppats på.

12 Resultat 11 Vilka av följande positiva effekter hade samverkan med företag och andra organisationer utanför akademin för din forskning? 1 Andel ,5 93,3 88,1 66,6 6,1 56,8 2 Ny kunskap har spridits och nyttiggjorts Utökat kontaktnät utanför akademin Bas: Positiv effekt av samarbete, 389 intervjuer Källa: Demoskop Personlig utveckling Bättre forskningskvalitet Större forskningsfinansiering för den egna forskningen Tillgång till utrustning, data eller dylikt Samtliga Ledning Doktorand Forskare Professor Arbetsgivaren är otydlig om samverkansuppgiften Endast en tredjedel av forskarna i undersökningen ansåg att arbetsgivaren var tydlig med att samverkan är en huvuduppgift. högskolor och universitet är i högre grad än stora lärosäten tydliga med att samverkan är en huvuduppgift, men skillnaderna är ganska små. Inom humaniora var det endast en forskare av fem som ansåg att arbetsgivaren tydliggjort detta. Forskarstuderande uppvisar lägre siffror än mer seniora forskare. Tycker du att din arbetsgivare är tydlig med att samverkan med företag och organisationer en huvuduppgift för dig? Samtliga 35 Doktorand Forskare Professor Stora universitet/högskolor universitet/högskolor 32 1 Humaniora 2 Samhällsvetenskap 36 Naturvetenskap/Teknik Medicin års erfarenhet års erfarenhet års erfarenhet 26 Mer än 1 års erfarenhet 39 Bas: Samtliga, 526 intervjuer % 2% % 6% Källa: Demoskop Ja

13 Resultat 12 Samverkan är inte meriterande för den enskilda forskaren Trots att samverkan med företag enligt högskolelagen är en huvuduppgift för lärosätena anser över hälften av forskarna i undersökningen att samverkan med företag ger litet eller inget meritvärde i karriären. Detta gäller såväl forskare som universitetens ledning, som är ansvariga för att det egna lärosätet uppfyller samverkansuppgiften. Inom humaniora anser 76 procent av forskarna att samverkan ger dem lite eller inget meritvärde i forskarkarriären. I vilken utsträckning tycker du att erfarenhet av samarbete med företag har stort meritvärde i din karriär som forskare? Samtliga Ledning Doktorand Forskare Professor Stora universitet/högskolor universitet/högskolor Ledning: I vilken utsträckning tycker du att erfarenhet av samarbete med företag har stort meritvärde i din karriär som forskare? Humaniora Samhällsvetenskap Naturvetenskap/Teknik Medicin års erfarenhet års erfarenhet års erfarenhet Mer än 1 års erfarenhet % 2% % 6% 8% 1% Mycket hög utsträckning Ganska hög utsträckning Ganska liten utsträckning Inte alls Vet ej Bas: Samtliga, 526 intervjuer Källa: Demoskop Ledningens inställning till samverkan har betydelse Undersökningen visar att arbetsgivarens tydlighet när det gäller samverkansuppgiften har stor betydelse för forskarnas inställning till samverkan. I de fall där arbetsgivaren är tydlig med att samverkan är en huvuduppgift anser sex av tio forskare att samverkan är en viktig uppgift. Det kan jämföras med tre av tio i de fall arbetsgivaren inte är tydlig att samverkan är en huvuduppgift.

14 Resultat 13 I vilken utsträckning anser du att samverkan med företag och andra delar av samhället är en viktig uppgift för dig i din nuvarande befattning? Samtliga Ja Arbetsgivaren är tydlig med att samverkan är en huvuduppgift Nej % 2% % 6% 8% 1% Mycket hög utsträckning Ganska hög utsträckning Ganska liten utsträckning Inte alls Vet ej/ej svar Bas: Samtliga, 526 intervjuer Källa: Demoskop Sambandet mellan ledningens tydlighet och forskarnas attityd visar sig också i frågan om synen på samverkansuppgiftens meritvärde. Bland de forskare som tycker att ledningen är tydlig med att samverkan är en huvuduppgift anser närmare 6 procent att meritvärdet av samverkan är mycket eller ganska stort. Det kan jämföras med mindre än 3 procent för de forskare som inte anser att ledningen är tydlig med att samverkan är en huvuduppgift. I vilken utsträckning tycker du att erfarenhet av samarbete med företag har stort meritvärde i din karriär som forskare? Samtliga Ja Arbetsgivaren är tydlig med att samverkan är en huvuduppgift Nej % 2% % 6% 8% 1% Mycket hög utsträckning Ganska hög utsträckning Ganska liten utsträckning Inte alls Vet ej/ej svar Bas: Samtliga, 526 intervjuer Källa: Demoskop

15 Resultat 1 Forskare med extern arbetslivserfarenhet är positivare till samverkan Arbetslivserfarenhet utanför akademin påverkar också inställningen till samverkan. Hälften av forskarna med denna bakgrund såg samverkan som en huvuduppgift jämfört med en tredjedel för forskare utan annan arbetslivserfarenhet. I vilken utsträckning anser du att samverkan med företag och andra delar av samhället är en viktig uppgift för dig i din nuvarande befattning? Samtliga Ja Har tidigare arbetslivserfarenhet som har koppling till utbildningen eller forskarområdet Nej % 2% % 6% 8% 1% Mycket hög utsträckning Ganska hög utsträckning Ganska liten utsträckning Inte alls Vet ej/ej svar Bas: Samtliga, 526 intervjuer Källa: Demoskop

16 Undersökningen punkterar gamla myter 15 Undersökningen punkterar gamla myter Forskare vill forska och inte samverka Undersökningen visar tydligt att akademiska forskare ser mycket positivt på samarbete med företag och andra externa organisationer. Förutom den direkta nyttan av att kunskap sprids så har det flera positiva effekterna för forskarnas egna utveckling. Bland annat ökat kontaktnät utanför akademin och personlig utveckling. Samarbete med företag hotar forskningens kvalitet Det framförs ofta att kraven på samverkan och nyttiggörande hotar forskningens kvalitet. Vår undersökning visar tydligt att forskarna inte håller med. Närmare sju av tio forskare som samarbetat med företag anger ökad forskningskvalitet som en positiv effekt. Resultatet är i linje med det resultat som redovisas i Vetenskapsrådets rapport om publiceringssamarbete från 27. Där dras slutsatsen att de forskningsmiljöer som samverkar håller en högre kvalitet än de som inte samverkar. Humaniora är inte lämpligt för samarbete med företag 28 procent av forskarna inom humaniora har samarbetat med företag. Av de forskare inom humaniora som har erfarenhet av samverkan generellt anser över 9 procent att samarbetet hade en positiv inverkan på deras forskning.

17 Vad behöver ske? Forskningspolitikens nästa steg 16 Vad behöver ske? Forskningspolitikens nästa steg Gå från ord till handling Undersökningen visar tydligt på diskrepansen mellan universitetsledningarnas åsikt att samverkan förvisso är en viktig uppgift med många positiva effekter men att de samtidigt anser att det har ett lågt meritvärde för den enskilda forskaren. Det är paradoxalt eftersom det faktiskt ligger i ledningens befogenhet att exempelvis meritera erfarenhet av nyttiggörande vid tjänstetillsättningar. Inom humaniora är det tydligt att en stor majoritet av forskarna ser nyttiggörande av forskning som viktigt. Det är också det forskningsområde som enligt undersökningen ser mest positivt på kopplingen mellan samverkan och forskningskvalitet. Samtidigt anser en stor andel av forskarna i undersökningen att det inte ingår i rollen som forskare. Kanske ligger här en stor del av problemet med samverkansuppgiften. Få motsäger att forskningsresultat måste spridas och komma till nytta. Trots det verkar forskningssystemet fortfarande sakna en tydlig struktur för hur samverkansuppgiften på ett naturligt sätt ska inkorporeras i själva forskarrollen. Undersökningen visar också att universitetsledningens tydlighet när det gäller nyttiggörande har stor betydelse för den enskilda forskarens inställning till samverkansuppgiften. Både när det gäller synen på uppgiften i sig och hur meriterande det är för forskarkarriären. Sammanfattningsvis finns det alltså flera konkreta åtgärder som universitetsledningarna bör överväga för att öka lärosätenas samverkan med omgivande samhället: Nyttiggörande bör vara en central del i arbetsbeskrivningen som forskare Tydliggör kommunikationen till forskarna om vikten av samverkan Meritera forskare med erfarenhet av nyttiggörande vid tjänstetillsättningar. Skapa politiska drivkrafter för ökad samverkan Bristen på tydlighet från universitetsledningen om vikten av nyttiggörande speglar ytterligare ett problem: avsaknad av tydlighet och drivkrafter från det politiska systemet. Samverkan har idag ingen påverkan på tilldelningen av de direkta forskningsresurserna. För att få till ett systemskifte där fokus skiftas från resurser till resultat, måste ett även de direkta forskningsmedlen konkurrensutsättas mot såväl kvalitet som nyttiggörande. Först då skapas de rätta drivkrafterna. Storbritannien, som är Europas främsta forskningsnation, har ända sedan 198-talet fördelat de direkta forskningsmedlen i konkurrens mellan lärosätena. 5 Modellen har därmed utvecklats och förfinats under mer än två decennier. Under denna period har de forskningsmiljöer som anses hålla hög eller mycket hög nivå stadigt ökat. År 21 tar den brittiska regeringen ytterligare ett steg. Då kommer utvärderingen även att ta hänsyn till forskningens påverkan på samhället utanför akademin (impact). 6 Det kommer att inkludera både hur forskningsmiljöerna arbetar med att sprida forskningsresultat och forskningens direkta påvisbara effekter på samhället. 5 Intervju med Higher Education Funding Council for England, 6

18 Vad behöver ske? Forskningspolitikens nästa steg 17 Öka forskarrörligheten mellan akademi och omgivande samhället Det finns en mycket tydlig koppling mellan forskarrörlighet å ena sidan och attityden till samverkan å andra sidan. Forskare i studien med relevant arbetslivserfarenhet utanför akademin är i betydligt högre grad positiva till samarbete med företag jämfört med övriga forskare. I många länder är rörlighet mellan såväl akademiska institutioner som mellan akademi och näringsliv mycket vanligt. Inte minst i USA där samarbete med företag är betydligt mindre okontroversiellt än i Sverige. Rörlighet är något som ingår som en naturlig del i forskarrollen. Har detta sänkt forskningens kvalitet på amerikanska universitet? Det finns inget som pekar på det. Tvärtom ligger USA långt före Sverige och Europa när det gäller citeringar av vetenskapliga artiklar. USA dominerar också alla internationella rankinglistor av universitet.

19 Referenser 18 Referenser Bergstrand, Björn (28), Utländska investeringar i den svenska life science-industrin framgångar på ett sluttande plan, Invest in Sweden Agency (ISA) Higher Education Funding Council for England, Högskolelag (1992:13) Karlsson S, Wadskog D (27): Vetenskapligt publiceringssamarbete mellan svenska företag och högskolor, Vetenskapsrådet Svensson R (28): Tillväxt genom forskning vad säger forskningslitteraturen, Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

20 Bilaga 1 19 Bilaga 1 Lärosätesförteckning Medverkande universitet/högskolor Chalmers tekniska högskola Göteborgs universitet Högskolan Dalarna Högskolan i Gävle Högskolan i Jönköping Högskolan i Skövde Högskolan Kristianstad Karlstads universitet Karolinska institutet Kungl. Tekniska högskolan Linköpings universitet Linnéuniversitetet Luleå tekniska universitet Mittuniversitetet Mälardalens högskola Stockholms universitet Sveriges lantbruksuniversitet Södertörns högskola Teologiska högskolan Stockholm Umeå universitet Örebro Teologiska Högskola Örebro universitet Storlek Stor Stor Stor Stor Stor Stor Stor Universitet/högskolor som inte inkom med urvalsunderlag Blekinge tekniska högskola Ersta Sköndal högskola Försvarshögskolan Handelshögskolan i Stockholm Högskolan i Borås Högskolan i Halmstad Högskolan på Gotland Högskolan Väst Kungl. Konsthögskolan Lunds universitet Malmö högskola Uppsala universitet

21 Bilaga 2 2 Bilaga 2 Demoskop Forskares syn på samverkan med näringslivet 1-nov Fråga 1. Vad har du för tjänst? Forskarstuderande Disputerad Forskarassistent Post Doc Lektor Professor Universitetsledning Annan tjänst => AVSLUTA Fråga 2. Vilken fakultet arbetar du inom? Humanistisk Samhällsvetenskaplig Teknik Naturvetenskap Medicin Annan fakultet => AVSLUTA Fråga 3. Hur många år har du arbetat med forskning? 1-2 år 3-5 år 6-1 år Mer än 1 år Fråga. Har du tidigare arbetslivserfarenhet utanför akademin som har någon form av koppling till din utbildning eller forskningsområde? Ja Nej

22 Bilaga 2 21 Fråga 5. I vilken utsträckning anser du att samverkan med företag och andra delar av samhället är en viktig uppgift för dig i din nuvarande befattning? Mycket hög utsträckning Ganska hög utsträckning Ganska liten utsträckning Inte alls Fråga 6. När du fick din nuvarande tjänst, framgick det att samverkan med företag och andra delar av omgivande samhället var en viktig eller oviktig del av din tjänstebeskrivning? Mycket viktig del Ganska viktig del Ganska oviktig del Mycket oviktig del Fråga 7. Har du i din forskarroll samarbetat med företag? Ja Nej Fråga 8. Har du i din forskarroll samarbetat med någon annan organisation utanför akademin? Ja Nej Fråga 9. Om samarbetat med företag Hade samarbetet med företag en positiv eller negativ inverkan på din forskning? Mycket positiv Ganska positiv Varken eller Ganska negativ Mycket negativ

23 Bilaga 2 22 Fråga 1. Om positiv inverkan Vilka av följande positiva effekter hade samverkan med företag i din forskning? Ja Nej Vet ej Bättre forskningskvalitet Utökat kontaktnät utanför akademin Ny kunskap har spridits och nyttiggjorts Större forskningsfinansiering för den egna forskningen Personlig utveckling Tillgång till utrustning, data eller dylikt Fråga 11. Om positiv inverkan Hade samverkan med företag någon annan positiv effekt? (ÖPPET SVAR) Fråga 12. Om negativ inverkan Vilka negativa effekter hade samverkan med företag? (ÖPPET SVAR) Fråga 13. Tycker du att din arbetsgivare är tydlig med att samverkan med företag och organisationer en huvuduppgift för dig? Ja Nej Fråga 1. I vilken utsträckning tycker du generellt att samarbete med företag har en positiv inverkan på akademisk forskning? Mycket hög utsträckning Ganska hög utsträckning Ganska liten utsträckning Inte alls

24 Bilaga 2 23 Fråga 15. I vilken utsträckning tycker du att erfarenhet av samarbete med företag har stort meritvärde i din karriär som forskare? Mycket hög utsträckning Ganska hög utsträckning Ganska liten utsträckning Inte alls Fråga 16. Hur viktigt tycker du att det är för dig som forskare att bidra till ökat välstånd genom att nyttiggöra och sprida forskningsresultat till aktörer utanför akademin? Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Mycket oviktigt Fråga 17. TACK FÖR INTERVJUN! Du har varit till stor hjälp. Mitt namn är %n och jag ringde från Demoskop. Markera kön utan att fråga! Man Kvinna

25 Bilaga 3 2 Bilaga 3 Demoskop Universitetsledningens syn på samverkan med näringslivet November Fråga 1. Har du tidigare i ditt yrkesliv arbetat som forskare? Ja Nej /Ej svar => AVSLUTA Fråga 2. I vilken utsträckning anser du att samverkan med företag och andra delar av samhället är en viktig uppgift för dig i din nuvarande befattning? Mycket hög utsträckning Ganska hög utsträckning Ganska liten utsträckning Inte alls Fråga 3. I vilken utsträckning anser du att samverkan med företag och andra delar av samhället är en viktig uppgift för forskarna vid ert universitet? Mycket hög utsträckning Ganska hög utsträckning Ganska liten utsträckning Inte alls Fråga. När du fick din nuvarande tjänst, framgick det att samverkan med företag och andra delar av omgivande samhället var en viktig eller oviktig del av din tjänstebeskrivning? Mycket viktig del Ganska viktig del Ganska oviktig del Mycket oviktig del

26 Bilaga 3 25 Fråga 5. Har ditt universtiet något samarbetat med företag? Ja Nej Fråga 6. Har du i din forskarroll samarbetat med någon annan organisation utanför akademin? Ja Nej Fråga 7. Om samarbetat med företag/organisation Har samarbetet med företag eller organisationer en positiv eller negativ inverkan på universitets forskning? Mycket positiv Ganska positiv Varken eller Ganska negativ Mycket negativ Fråga 8. Om positiv inverkan Vilka av följande positiva effekter har samverkan med företag på forskning? Ja Nej Vet ej Bättre forskningskvalitet Utökat kontaktnät utanför akademin Ny kunskap har spridits och nyttiggjorts Större forskningsfinansiering för forskningen Personlig utveckling för forskarna Tillgång till utrustning, data eller dylikt Fråga 9. Om positiv inverkan Har samverkan med företag någon annan positiv effekt? (ÖPPET SVAR)

27 Bilaga 3 26 Fråga 1. Om negativ inverkan Vilka negativa effekter har samverkan med företag? (ÖPPET SVAR) Fråga 11. I vilken utsträckning tycker du generellt att samarbete med företag har en positiv inverkan på akademisk forskning? Mycket hög utsträckning Ganska hög utsträckning Ganska liten utsträckning Inte alls Fråga 12. I vilken utsträckning tycker du att erfarenheter av samarbete med företag har stort meritvärde för forskare? Mycket hög utsträckning Ganska hög utsträckning Ganska liten utsträckning Inte alls Fråga 13. Hur viktigt tycker du att den forskningen bidra till ökat välstånd genom att nyttiggöra och sprida forskningsresultat till aktörer utanför akademin? Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Mycket oviktigt Fråga 1. TACK FÖR INTERVJUN! Du har varit till stor hjälp. Mitt namn är %n och jag ringde från Demoskop. Markera kön utan att fråga! Man Kvinna

28 storgatan 19, stockholm, telefon