KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN

Transkript

1 1 (2) KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN VÄLKOMMEN Kommunstyrelsen i Höganäs kommun kallas till sammanträde. Datum och tid: , kl 15:30 (observera tiden!) Alliansens gruppmöte börjar kl 14:30 Plats: Stadshuset, Gruvsalen Ledamot som är förhindrad att närvara vid sammanträdet bör snarast anmäla detta till ewa.jacobsson@hoganas.se, , eller niklas.akerstrom@hoganas.se, ÄRENDEN Kommunstyrelsens egna ärenden 1. Justering 2. Personalinformation 3. Ekonomiinformation 4. Information från räddningschefen 5. Utbildning om samhällsbyggnadsförvaltningen 6. Avsägelser, s Val av ordförande till miljöutskottet, s. 6-7 Ärenden till kommunfullmäktige 8. Godkännande av årsredovisning 2014 (bokslut) för Höganäs kommun, s Revidering av driftsbudgetramar med anledning av utveckling av kollektivtrafik i Kullabygden, s Uppföljning av intern kontroll 2014, s Godkännande av reviderade planer för intern kontroll 2015, s Kommunstyrelsens egna ärenden 12. Plats för kulturen - bildande av projektorganisation för arbete med förslag på nytt kulturhus, s Ansökan om planbesked för Flora 11 och Flora 13, s Godkännande av planprogram för Stubbarp 39:5 med flera inför samråd, s Antagande av detaljplan för del av Guldfisken 1 med flera, s Ianspråktagande av medel för offensiva investeringar för uppförande av tak över gruvhålet på Tjörröd, s Avsiktsförklaring för markupplåtelse till bussdepå, s Verksamhetsplan för miljö- och folkhälsoutskottets miljödel 2015, s forts. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 1

2 2 (2) KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN Ärenden till kommunfullmäktige 19. Senareläggning av uppföljning av miljöprogram för Höganäs kommun, s Svar på motion om Öresund som marin nationalpark, s Svar på motion om otrygga jobb, s Svar på motion om samordnad varudistribution, s Införande av digitala kallelser och handlingar till förtroendevalda i Höganäs kommun, s Antagande av reglemente för byggnadsnämnden, s Antagande av reglemente för kommunstyrelsen (med anledning av flytt av folkhälsoärenden från miljö- och folkhälsoutskottet till kultur- och fritidsutskottet), s Revidering av plan för extraordinära händelser samt antagande av reglemente för krisledningsnämnden, s Förskottering av medel för kulvertering av dike i Nyhamnsläge, s Utökad borgensram för AB Höganäshem, s Revisionsrapport - Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2012, s Redovisning av beslut fattade i kommunstyrelsens utskott samt kommunstyrelsens informationsoch anmälningsärenden, s Höganäs Péter Kovács Ordförande HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 2

3 Ärende 6 Avsägelser 3

4 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN AVSÄGELSE KS/2015/82 Sammanfattning av ärendet Lars-Ivar Kahl (M) har lämnat in en avsägelse avseende sitt uppdrag som ordförande för kommunstyrelsens miljö- och folkhälsoutskott. Beslutsunderlag Avsägelse från Lars-Ivar Kahl (M), inkommen den 5 februari Kommunstyrelsens beslut Ordförandeförslag: Kommunstyrelsen beslutar att Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 4

5 Lars-Ivar Kahl Hörnstensgatan Viken HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNKANSLIET o 5 DNR J< S/-z_o \s-/.g~ Höganäs kommun Avsägelse av uppdrag. Härmed säger jag upp mig från mitt uppdrag som ordförande för miljö- och folkhälsoutskottet i Höganäs kommun med omedelbar verkan. Jag har, som jag uppfattar det, efter höstens val blivit ombedd att ta över ordförandeskapet i kommunstyrelsens miljöutskott I samband med detta erbjöds jag ett arvode på 10% av kommunalrådets lön. Jag accepterade inte denna nivå. Nyss har parlamentariska gruppen tagit fram ett förslag på arvoden m.m. för kommunens valda politiker. I detta förslag har alla arvoden höjts samt tillkommit vissa justeringar. Men miljöutskottets ordförandes arvode har inte ändrats utan varit kvar på 10%. Efter diskussioner så kan gruppens ordförande tänka sig att göra vissa justeringar och förhandla med övriga i gruppen. Min slutsats är dock att någon höjning av miljöutskottets ordförandes arvode inte är prioriterat. Därför blir min tolkning att parlamentariska gruppen inte anser att det politiska arbetet med att utveckla kommunen inom hållbarhet och miljö inte är mer värt. Jag känner att jag inte är beredd arbeta i "denna uppförsbacke" med ett område som är så viktigt. Bifogar en räkning för utfört arbetet från tiden till dagens datum Med vänlig hälsning ~~ Lars-Ivar Kahl (M) 5

6 Ärende 7 Val av ordförande till miljöutskottet 6

7 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN VAL AV ORDFÖRANDE TILL MILJÖUTSKOTTET KS/2015/82 Sammanfattning av ärendet Val av ordförande till miljöutskottet behöver förrättas efter Lars-Ivar Kahls (M) avsägelse avseende ovanstående uppdrag. Beslutsunderlag Avsägelse från Lars-Ivar Kahl (M), inkommen den 5 februari Kommunstyrelsens beslut Ordförandeförslag: Kommunstyrelsen beslutar att Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 7

8 Ärende 8 Godkännande av årsredovisning 2014 (bokslut) för Höganäs kommun 8

9 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN GODKÄNNANDE AV ÅRSREDOVISNISNIG (BOKSLUT) 2014 FÖR HÖGANÄS KOMMUN KS/2014/954 Sammanfattning av ärendet Kommunledningskontorets ekonomiavdelning har sammanställt Höganäs kommuns årsredovisning för Genom en sammanvägd utvärdering av de kommunövergripande målen gör ekonomiavdelningen bedömningen att Höganäs kommun uppnår god ekonomisk hushållning I årsredovisningen framkommer att det ekonomiska resultatet enligt resultaträkningen uppgick till 13,4 mnkr och balanskravsutredningen visade att det inte finns något balanskravsresultat att återställa. Nettoinvesteringarna uppgick till 87,1 mnkr vilket motsvarade 40 procent av de budgeterade investeringarna. Likviditeten uppgick till 123,3 mnkr. Vidare framkommer i årsredovisningen att renhållningsverksamheten inom teknik- och fastighetsförvaltningen, avgiftsfinansierad verksamhet redovisar 3,5 mnkr i överskott. Helt eller delvis beror detta överskott på kostnadsminskningar som bör föranleda reviderad taxa. Kommunstyrelsens budgetutskott beslutade den 16 februari 2015, 2, att uppdra åt teknik- och fastighetsförvaltningen genomföra en översyn av taxan för renhållningsverksamheten. Ekonomiavdelningen har konstaterat att semesterskulden i bokslut 2013 blev för lågt värderad, vilket fått till följd att semesterskulden i bokslut 2014 blivit högre än tidigare prognostiserat. Allt tyder på en felaktighet i den bokslutsrapport i lönesystemet som beräknar värdet av semesterskulden vid årsskiftet. De enskilda anställdas semesteruttag och sparade semesterdagar påverkas inte av denna rapport. Kommunstyrelsens budgetutskott beslutade den 16 februari 2015, 2, att uppdra åt kommunledningskontorets ekonomiavdelning att genomföra en grundlig utredning om varför semesterskuldsberäkningen blev fel och säkerställa beräkningen för framtiden. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens budgetutskotts beslut den 16 februari 2015, 2, Kommunledningskontorets ekonomiavdelning, tjänsteskrivelse den 13 februari 2015, Kommunledningskontorets ekonomiavdelning, utkast till årsredovisning 2014 (återfinns separat i kallelsen). Socialnämndens beslut den 11 februari 2015, 26, Utbildningsnämndens beslut den 10 februari 2015, 9, Överförmyndarnämndens beslut den 4 februari 2015, 2, Miljötillsynsnämndens beslut den 4 februari 2015, 3, Kommunstyrelsens beslut den 3 februari 2015, 28, Valnämndens beslut den 2 februari 2015, 1, Byggnadsnämndens beslut den 28 januari 2015, 19. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens budgetutskotts förslag: Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning 2014 för Höganäs kommun. Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 9

10 PROTOKOLLSUTDRAG KS BUDGETUTSKOTT UTDRAG UR PROTOKOLL Sammanträde KS Budgetutskott, Ordförande Péter Kovács Justerande Ulf Molin Justerande Anita Söderlind Justerande Anders Ståhl Justerande Lennart Nilsson Sekreterare Lars Alvén Protokollet har justerats den 19 februari 2015 Anslaget på kommunens anslagstavla den 20 februari 2015 HÖGANÄS KOMMUN Höganäs

11 PROTOKOLLSUTDRAG KS BUDGETUTSKOTT KS/2014/954 2 ÅRSREDOVISNING 2014 (BOKSLUT) FÖR HÖGANÄS KOMMUN Sammanfattning av ärendet Ekonomiavdelningen har sammanställt årsredovisningen för Genom en sammanvägd utvärdering av de kommunövergripande målen bedöms att Höganäs kommun uppnår god ekonomisk hushållning Det ekonomiska resultatet enligt resultaträkningen uppgick till 13,4 mnkr och balanskravsutredningen visade att det inte finns något balanskravsresultat att återställa. Nettoinvesteringarna uppgick till 87,1 mnkr och motsvarande 40 procent av de budgeterade. Likviditeten uppgick till 123,3 mnkr. Av årsredovisningen framgår bl.a. att renhållningsverksamheten inom teknik- och fastighetsförvaltningen, avgiftsfinansierad verksamhet redovisar 3,5 mnkr i överskott. Helt eller delvis beror detta överskott på kostnadsminskningar som bör föranleda reviderad taxa. En översyn av taxan bör därför genomföras. Ekonomiavdelningen har konstaterat semesterskulden i bokslut 2013 blev för lågt värderad, vilket fått till följd att semesterskulden i bokslut 2014 blivit högre än tidigare prognostiserat. Allt tyder på en felaktighet i den bokslutsrapport i lönesystemet Personec P som beräknar värdet av semesterskulden vid årsskiftet. De enskilda anställdas semesteruttag och sparade semesterdagar påverkas inte av denna rapport. Beslutsunderlag Utkast till Årsredovisning 2014 Budgetutskottets beslut Budgetutskottet beslutar att att uppdra åt teknik- och fastighetsförvaltningen genomföra en översyn av taxan för renhållningsverksamheten. uppdra åt kommunledningskontorets ekonomiavdelning att genomföra en grundlig utredning om varför semesterskuldsberäkningen blev fel och säkerställa beräkningen för framtiden. Budgetutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning 2014 för Höganäs kommun. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 11

12 PROTOKOLLSUTDRAG KS BUDGETUTSKOTT Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Teknik- och fastighetsförvaltningen Kommunledningskontorets ekonomiavdelning HÖGANÄS KOMMUN Höganäs

13 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KOMMUNFULLMÄKTIGE KS/2014/954 ÅRSREDOVISNING (BOKSLUT) 2014 FÖR HÖGANÄS KOMMUN Sammanfattning av ärendet Ekonomiavdelningen har sammanställt årsredovisningen för Genom en sammanvägd utvärdering av de kommunövergripande målen bedöms att Höganäs kommun uppnår god ekonomisk hushållning Det ekonomiska resultatet enligt resultaträkningen uppgick till 13,4 mnkr och balanskravsutredningen visade att det inte finns något balanskravsresultat att återställa. Nettoinvesteringarna uppgick till 87,1 mnkr och motsvarande 40 procent av de budgeterade. Likviditeten uppgick till 123,3 mnkr. Beslutsunderlag Utkast till Årsredovisning 2014 Ekonomiavdelningens förslag till beslut Budgetutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning 2014 för Höganäs kommun. Per Broman Ekonomichef Lars Alvén Budgetstrateg HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs

14 PROTOKOLL SOCIALNÄMNDEN HÖGANÄS KOMMUN ~--:: :;:S::.:. id~a l av 35 HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNKANSLIET \<~jz.otv\ ~5"~ NÄRVARANDE BESLUTANDE Ordförande Ledamöter ÖVR IGA Ej ~änstgörande ersättare Övriga närvarande sekreterare Sammanträdestid Paragrafer Peter Schölander (M) Mufida Dizdar (FP) Lars-Anders Ottosson (M) Gunilla T engvall (M) Charlotta Bermhagen (M) Ingemar Narheim (M) Anna Hedbrant (C) Roger Nilsson (S) Ann ~Margreth Larsson (S) Peter Graff (S) Leif Löwegren (SD) Annette Rietz (M) Ulrika Adsersen (FP) Mira Gerxhaliu (M) Leif Örtendahl (M) Asa Deneker (I<.D) Carina Lövstedt (C) Gabriella Andersson (S) Ann Ekelund (MP) Inger Nilsson M Lars Håkansson (SPI) socialchef Lena Landström avdelningschef LSS Monica F allesen avdelningschef IFO Anita Bengtsson avdelningschef VoO Carina Hajzeri administrativ chef Inger Offesson Persson uppdragschef Wenche J on s son enhetschef Cecilia Lindestam-Viebke enhetschef LottaJohansson enhetschef Morrika Heideman utvecklar e J o han Holmer förvaltningssekreterare Sofia Sandberg kl l SIGNATURER 14

15 PROTOKOLL SOCIALNÄMNDEN HÖGANÄS KOMMUN Sida 8 av GODKÄNNA BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 SN/2015/41 Sammanfattning av ärendet Socialförvaltningens förslag till bokslut och verksamhetsberättelse för 2014 presenterades. Socialnämnden redovisar ett överskott jämfört med budget på 2,8 mkr. Av detta överskott föreslås 2 mkr föras över till ett ökat investeringsutrymme Av detta investeringsutrymme avser 0,8 mkr larm för två äldreboenden. Införande av dessa larm skulle enligt tidigare beslut införts under 2014, men det har försenats. Resterande 1,2 mkr avser digitalisering av tid- och insatsrapportering i hemvården. Förutom detta önskar socialnämnden justera indelningen avseende nämndens verksamheter i kommunens gemensamma redovisning. Idag redovisas individ- och familjeomsorgen (IF O) uppdelad i två områden - vux na och ekonomi samt barn, ungdom och fomijj (BUF). Detta med anledning av att BUF under en tid tillhörde en annan nämnd och under denna period ökade verksamhetens kostnader. När sen verksamheten återfördes till socialnämnden önskade man hålla extra koll på kostnadsutvecklingen. Idag har verksamheten en ekonomi i balans vilket innebär att det inte längre finns någon grund för denna uppdelning. Socialnämnden föreslår därför kommunfullmäktige att från och med 2015 hantera IFO, likt nämndens övriga verksamhetsområden, som en gemensam post i den ekonomiska redo Vlsrungen. Beslutsunderlag Bokslut och verksamhetsberättelse 2014, Beslut Socialnämnden beslutar att godkänna bokslut och verksamhetsberättelse för 2014, att att att föreslå kommunfullmäktige att av nämndens överskott föra över 2,0 mkr till ökat investeringsutrymme för ,8 mkr tilllarm för två äldreboenden och 1,2 mkr till digitalisering av tid- och insatsrapportering i hemvården, föreslå kommunfullmäktige att från och med 2015 hantera IFO som en gemensam post i den ekonomiska redovisningen, samt förklara beslutet omedelbart justerat. Fortsättning 15 lut~

16 PROTOKOLL SOCIALNÄMNDEN HÖGANÄS KOMMUN Sida 9 av 35 l ~~h~~~~\~ ~&HHH justeras ordförande Peter Schölander a cx(jjjl- Lu nn.: j ~~ ~ justeras... ~!.!( i :./.? ft~l... ~~~(:.:. ~.l<~j e., namnförtydligande justerare Beslutet ska skickas till Kommunfullmäktige l SIGNATURER 16 IUTD~~~

17 HÖGANÄS KOMMUN PROTOKOLL UTBILDNINGSNÄMNDEN HÖGANÄS KOMMUN K O MMUNKANSUET 9 o ARSBOKSLUT 2014 Sammanfattning av ärendet I enlighet med kommunens tidplan för bokslut 2014 måste nämnden lämna verksamhetsberättelse, måluppfyllelse, handlingsplan och intern kontroll tillsammans med justerat protokoll till budgetutskottet senast den 13 februari Nämnden har nu att ta ställning till verksamhetsberättelse inklusive måluppfyllelse samt handlingsplan, då uppföljningen av intern kontroll behandlas i ett separat ärende. Beslutsunderlag Utbildningsnämndens verksamhetsberättelse 2014 Utbildningsnämndens handlingsplan 2014 Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att att godkänna utbildningsnämndens verksamhetsberättelse och redovisning av hur arbetet med handlingsplan har fortgått. Utbildningsnämnden beslutar justera beslutet omedelbart. Beslutet ska skickas till Kommunfullmäktige l SIGNATU~ 3~ 17

18 '. l HÖGANÄS.l. KOMMUN KOMMUN PROTOKOLL HÖGANÄS MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN KOMt-.,1lJ. 'KANSLIET DNR l\5/w 1!-f(q f 't l (31) Ordförande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Daniel Svensson (M) Britt-Inger Hillhammar Ekberg (M) Bertil Ziegler (M) Anita Bäck (KD) Per-Erik Lundberg (S) Nils Rosengren (S) Ros-Mari Paulsson (FP) Ej tjänstgörande ersättare Susanne Mårtensson (C) Barbara Struglics Bogs (KD) Sebastian Larsson (S) Joakim Sundqvist (S) Övriga sekreterare Miljöchefen Anneli Gille Miljöinspektören Maria Fänge ( 9) Miljöinspektören Karl Hallkvist( lo) Nämndsekreteraren Pemilla S~emkvist o FRANVARANDE Ledamöter Ej ~änstgörande ersättare Sammanträdes tid Paragrafer Mårten Wennerholm (FP) Katarina Ljungkvist (M) Christina Linnea Örtendahl (M) kl l SIGNATUR 18

19 - HÖGANÄS KOMMUN PROTOKOLL MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN (31) JUSTERING 2015-la,_-_lL_ Utsedd att justera Bertil Ziegler (M) UNDERSKRIFTER sekreterare 3-13 Ordförande Justerande c_) Daniel Svensson (M) - --::< ~ / ctf~-l ;(_... ~ ~..... Bertil Ziegler (M) Tillkännagivandet av justeringen har den år anslagits på kommunens anslagstavla, intygar Anslaget nedtaget den år 19

20 4 (31 ). HÖGANÄS KOMMUN PROTOKOLL MILJÖTI LLSYNSNÄMNDEN BOKSLUT MED VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR /0020 Sammanfattning av ärendet Redovzsningen omfattar dels 2014 års ek onomzska resultat, del.r en avstiimning av målen kopplade till budgeten o h de/j en korifattad verksamhetsberåtte/se med prognos jo'r framtiden. Miljötillsynsnämndens beslut Miljötillsynsnämnden beslutar att överlämna bifogat bokslut och verksamhetsberättelse för 2014 till kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Miljöavdelningens qänsteskrivelse, daterad Verksamhetsberättelse och mål, årsredovisning 2014 Redogörelse för ärendet Miljötillsynsnämndens bokslut för 2014 visar på ett överskott på kr. De viktigaste anledningarna till detta överskott är att intäkterna från tillsynen har varit något högre än budgeterat och att kostnaderna för personal har varit betydligt lägre. Uppsatta åtgärder för att nå målen i verksamhetsplanen har genomförts, men eftersom alla idrottsanläggningar inte besöktes under 2014 och att det fortfarande fmns mer att göra inom energitillsynen räknas två av målen bara som delvis uppfyllda. Beslutet ska skickas till Kommunfullmäktige Förvaltningsekonom Maria Solenlind Akten ~'~============================================= l SIGNATUR 20

21 21

22 22

23 23

24 24

25 PROTOKOLLSUTDRAG KOMMUNSTYRELSEN UTDRAG UR PROTOKOLL Sammanträde Kommunstyrelsen, Ordförande Péter Kovács Justerande Anita Söderlind Sekreterare Niklas Åkerström Protokollet har justerats den 5 februari 2015 Anslaget på kommunens anslagstavla den 5 februari 2015 HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 25

26 PROTOKOLLSUTDRAG KOMMUNSTYRELSEN KS/2014/ GODKÄNNANDE AV KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGARS ÅRSREDOVISNING (BOKSLUT) FÖR 2014 Sammanfattning av ärendet Samtliga av kommunstyrelsens förvaltningar har upprättat förslag på årsredovisning för respektive förvaltningar. Kommunstyrelsens arbetsutskott behandlade den 22 januari 2015, 7, räddningstjänstens, samhällsbyggnadsförvaltningens, teknik- och fastighetsförvaltningens samt kommunledningskontorets årsredovisningar (bokslut) för Kultur- och fritidsutskottet behandlade den 19 januari 2015, 67, årsredovisning (bokslut) 2014 för kultur- och fridsförvaltningen. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 22 januari 2015, 7, Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskotts beslut den 19 januari 2015, 67, Kultur- och fritidsförvaltningen, verksamhetsberättelse avseende 2015, Räddningstjänsten, tjänsteskrivelse den 18 januari 2014, Räddningstjänsten, verksamhetsberättelse avseende 2014 den 8 december 2014, Samhällsbyggnadsförvaltningen, tjänsteskrivelse, Teknik- och fastighetsförvaltningen, tjänsteskrivelse den 19 januari 2014, Teknik- och fastighetsförvaltningen, verksamhetsberättelse avseende 2014 den 8 december 2014, Teknik- och fastighetsförvaltningen, verksamhetsberättelse avseende 2014 den 8 december 2014, Kommunledningskontoret, tjänsteskrivelse den 22 januari 2014, Kommunledningskontoret, verksamhetsberättelse avseende 2014 den 8 december Förslag till beslut på sammanträdet Ordförande Péter Kovács (M) föreslår kommunstyrelsen besluta att ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen ska bjudas in då kommunstyrelsens förvaltningars årsredovisningar presenterar för kommunstyrelsens arbetsutskott. Beslutsgång Ordförande Péter Kovács (M) ställer arbetsutskottets förslag till beslut och finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla förslagen. Ordförande Péter Kovács (M) ställer kultur- och fritidsutskottets förslag till beslut och finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla förslagen. Ordförande Péter Kovács (M) ställer sitt eget förslag till beslut under proposition och finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla förslagen. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 26

27 PROTOKOLLSUTDRAG KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att att att att att uppdra kommunstyrelsens budgetutskott att beakta fördelningen i ramarna mellan utbildningsnämnden och samhällsbyggnadsförvaltningen med avseende på kostnaderna för utveckling av kollektivtrafiken/skolskjuts, godkänna bokslut för 2014 för kommunstyrelsens förvaltningar, exklusive kultur- och fritidsförvaltningen, godkänna den preliminära årsredovisningen för 2014 för kultur- och fritidsförvaltningen, överlämna årsredovisningen för 2014 för kultur- och fritidsförvaltningen till kommunstyrelsens budgetutskott, ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen ska bjudas in då kommunstyrelsens förvaltningars årsredovisningar presenterar för kommunstyrelsens arbetsutskott. Beslutet ska skickas till Kommunledningskontoret (ekonomiavdelningen) Kommunstyrelsens budgetutskott HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 27

28 PROTOKOLL VALNÄMNDEN (6) 1 VALNÄMNDENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 Sammanfattning av ärendet Kommunkansliet föredrar verksamhetsberättelsen för valnämnden Beslutsunderlag Verksamhetsberättelse för valnämnden VN/2015/1 Förslag till beslut på sammanträdet Gertrud Green (C) yrkar att verksamhetsberättelsen för 2014 revideras genom att nämndens kostnader för 2014 specificeras och viss text ändras och att under förutsättning att ovanstående revidering är genomförd godkänna verksamhetsberättelsen för Valnämndens beslut Valnämnden beslutar i enlighet med ordförandes förslag att verksamhetsberättelsen för 2014 revideras genom att nämndens kostnader för 2014 specificeras och viss text ändras, att under förutsättning att ovanstående revideringar är genomförda godkänna verksamhetsberättelsen för Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Kommunledningskontoret (ekonomiavdelningen) SIGNATUR 28

29 29

30 30

31 31

32 Ärende 9 Revidering av driftsbudgetramar med anledning av utveckling av kollektivtrafik i Kullabygden 32

33 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN KS/2014/112 REVIDERING AV DRIFTSBUDGETRAMAR MED ANLEDNING AV UTVECKLING AV KOLLEKTIVTRAFIK I KULLABYGDEN Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 17 januari 2013, 7, att genomföra ett utvecklingsprojekt för vidareutveckling av kollektivtrafiken i Kullabygden genom samordning av skolskjuts- och linjetrafik utveckla kollektivtrafiken i delar av kommunen där sådan saknas. Både den utvärdering som genomförts av utbildningsförvaltningen tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen under hösten 2014 och bokslutet för 2014 visar att kostnaden för skolskjutsar har sjunkit betydligt mer än merkostnaden för kollektivtrafiken. Enligt bokslutet för 2014 är utbildningsnämndens kostnad 2 mnkr lägre och samhällsbyggnadsförvaltningens kostnad 900 tkr. Eftersom utbildningsnämndens lägre kostnad inte är resultatet av någon aktiv besparingsåtgärd minskas budgetramen. Samhällsbyggnadsförvaltningens budgetram ökas med anledning av den kostnad som uppstår på grund av den vidareutvecklade kollektivtrafiken. Mellanskillanden återförs till kommunfullmäktiges anslag för oförutsedda behov. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens budgetutskotts beslut den 16 februari 2015, 5. Kommunstyrelsens beslut Budgetutskottet förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att att att med anledning av lägre kostnader för skolskjutsar minska utbildningsnämndens driftbudgetram 2015 med tkr, med anledning av högre kostnader för kollektivtrafik öka samhällsbyggnadsförvaltningens driftbudgetram 2015 med 900 tkr, återföra tkr till kommunfullmäktiges anslag för oförutsedda behov Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 33

34 PROTOKOLLSUTDRAG KS BUDGETUTSKOTT UTDRAG UR PROTOKOLL Sammanträde KS Budgetutskott, Ordförande Péter Kovács Justerande Ulf Molin Justerander Anita Söderlind Justerande Anders Ståhl Justerande Lennart Nilsson Sekreterare Lars Alvén Protokollet har justerats den 19 februari 2015 Anslaget på kommunens anslagstavla den 20 februari 2015 HÖGANÄS KOMMUN Höganäs

35 PROTOKOLLSUTDRAG KS BUDGETUTSKOTT KS/2014/112 5 VIDAREUTVECKLING AV KOLLEKTIVTRAFIKEN Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 17 januari 2013, 7, att genomföra ett utvecklingsprojekt för vidareutveckling av kollektivtrafiken i Kullabygden genom samordning av skolskjuts- och linjetrafik utveckla kollektivtrafiken i delar av kommunen där sådan saknas. Både den utvärdering som genomförts av utbildningsförvaltningen tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen under hösten 2014 och bokslutet för 2014 visar att kostnaden för skolskjutsar har sjunkit betydligt mer än merkostnaden för kollektivtrafiken. Enligt bokslutet för 2014 är utbildningsnämndens kostnad 2 mnkr lägre och samhällsbyggnadsförvaltningens kostnad 900 tkr. Eftersom utbildningsnämndens lägre kostnad inte är resultatet av någon aktiv besparingsåtgärd bör budgetramen minskas. Samhällsbyggnadsförvaltningens budgetram bör ökas med anledning av den kostnad som uppstår pga. den vidareutvecklade kollektivtrafiken. Mellanskillanden bör återföras till kommunfullmäktiges anslag för oförutsedda behov. Budgetutskottets beslut Budgetutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att att att med anledning av lägre kostnader för skolskjutsar minska utbildningsnämndens driftbudgetram 2015 med tkr, med anledning av högre kostnader för kollektivtrafik öka samhällsbyggnadsförvaltningens driftbudgetram 2015 med 900 tkr, återföra tkr till kommunfullmäktiges anslag för oförutsedda behov Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 35

36 Ärende 10 Uppföljning av intern kontroll

37 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN UPPFÖLJNING AV INTERN KONTROLL 2014 KS/2015/10 Sammanfattning av ärendet Kommunens nämnder och helägda bolag är ansvariga för den interna kontrollen inom sina respektive verksamhetsområden. Samtliga nämnder och styrelser har rapporterat 2014 års uppföljning av utförda kontroller och uppföljning på åtgärder för 2013 års avvikelser. Enligt nämndernas rapporter har föreslagna åtgärder för 2013 års avvikelser genomförts, förutom för teknik- och fastighetsförvaltningen och byggnadsnämnden. När det trots åtgärder kvarstår avvikelser ligger kontrollerna generellt kvar även i 2015 års plan. Det beslutades inte om kommunövergripande kontroller i 2014 års plan. Uppföljningen visar en god kvalitet inom många av kommunens verksamheter. Räddningstjänsten kan numera hålla sina anspänningstider, egenkontrollen inom kommunens kök fungerar väl, rutinerna kring biståndsbeslut avseende särkilt boende och skolplikten sköts på ett bra sätt. Inom kommunens bolag har kontroll gjorts avseende utsläppsrätter för Höganäs Energi AB och inom AB Höganäshem avseende systematiskt brandskyddsarbete med gott resultat. Uppföljningen uppvisar också en del brister där förslag på åtgärder ges. Avvikelser har bland annat visats i rutinbeskrivningar för skade- och händelsehantering vid olycka eller händelse, tillgängligheten vad gäller tjänstemännens besvarande av externa e-postmeddelanden. Uppföljningen visar också att rutinerna inom bygglovsprocessen kan förbättras. Nytt för 2014 års uppföljning är att den internkontrollansvariga har fått ta del av nämndernas material innan beslut i nämnd för att stämma av att uppföljningen är gjord enligt utgivna anvisningar. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens budgetutskotts beslut den 16 februari 2015, 3, Kommunledningskontorets ekonomiavdelning, tjänsteskrivelse den 13 februari 2015, Kommunledningskontorets ekonomiavdelning, Rapport med kommunens nämnders och bolags uppföljning av internkontrollplanen 2014 och avvikelserna från 2013 (Rapporten innehåller även reviderade planer som ändrats med anledning av 2014 års uppföljning), Kommunledningskontorets ekonomiavdelning, analys/sammanfattning av 2014 års uppföljning av intern kontroll. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens budgetutskotts förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna uppföljningen av 2014 års interna kontroll inklusive uppföljningen av 2013 års avvikelser. Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 37

38 PROTOKOLLSUTDRAG KS BUDGETUTSKOTT UTDRAG UR PROTOKOLL Sammanträde KS Budgetutskott, Ordförande Péter Kovács Justerande Ulf Molin Justerande Anita Söderlind Justerande Anders Ståhl Justerande Lennart Nilsson Sekreterare Lars Alvén Protokollet har justerats den 19 februari 2015 Anslaget på kommunens anslagstavla den 20 februari 2015 HÖGANÄS KOMMUN Höganäs

39 PROTOKOLLSUTDRAG KS BUDGETUTSKOTT KS/2015/10 3 UPPFÖLJNING AV INTERN KONTROLL 2014 Sammanfattning av ärendet Kommunens nämnder och helägda bolag är ansvariga för den interna kontrollen inom sina respektive område. Samtliga nämnder och styrelser har rapporterat 2014 års uppföljning av utförda kontroller och uppföljning på åtgärder för 2013 års avvikelser. Enligt nämndernas rapporter har föreslagna åtgärder för 2013 års avvikelser genomförts, förutom för teknik- och fastighetsförvaltningen och byggnadsnämnden. När det trots åtgärder kvarstår avvikelser ligger kontrollerna generellt kvar även i 2015 års plan. Det beslutades inte om kommunövergripande kontroller i 2014 års plan. Uppföljningen visar en god kvalitet inom många av kommunens verksamheter. Räddningstjänsten kan numera hålla sina anspänningstider, egenkontrollen inom kommunens kök fungerar väl, rutinerna kring biståndsbeslut avseende särkilt boende och skolplikten sköts på ett bra sätt. Inom kommunens bolag har kontroll gjorts avseende utsläppsrätter för Höganäs Energi AB och inom AB Höganäshem avseende systematiskt brandskyddsarbete med gott resultat. Uppföljningen uppvisar också en del brister där förslag på åtgärder ges. Avvikelser har bland annat visats i rutinbeskrivningar för skade- och händelsehantering vid olycka eller händelse, tillgängligheten vad gäller tjänstemännens besvarande av externa mejl. Uppföljningen visar också att rutinerna inom bygglovsprocessen kan förbättras. Nytt för 2014 års uppföljning är att den internkontrollansvariga har fått ta del av nämndernas material innan beslut i nämnd för att stämma av att uppföljningen är gjord enligt utgivna anvisningar. Beslutsunderlag Rapport med kommunens nämnders och bolags uppföljning av internkontrollplanen 2014 och avvikelserna från Rapporten innehåller även reviderade planer som ändrats med anledning av 2014 års uppföljning. Analys/sammanfattning av 2014 års uppföljning. Budgetutskottets beslut Budgetutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna uppföljningen av 2014 års interna kontroll inklusive uppföljningen av 2013 års avvikelser. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 39

40 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KS/2015/10 UPPFÖLJNING AV INTERN KONTROLLPLAN 2014 FÖR HÖGANÄS KOMMUN Kommunens nämnder och helägda bolag är ansvariga för den interna kontrollen inom sina respektive område. Samtliga nämnder och styrelser har rapporterat 2014 års uppföljning av utförda kontroller och uppföljning på åtgärder för 2013 års avvikelser. Enligt nämndernas rapporter har föreslagna åtgärder för 2013 års avvikelser genomförts, förutom för teknik- och fastighetsförvaltningen och byggnadsnämnden. När det trots åtgärder kvarstår avvikelser ligger kontrollerna generellt kvar även i 2015 års plan. Det beslutades inte om kommunövergripande kontroller i 2014 års plan. Uppföljningen visar en god kvalitet inom många av kommunens verksamheter. Räddningstjänsten kan numera hålla sina anspänningstider, egenkontrollen inom kommunens kök fungerar väl, rutinerna kring biståndsbeslut avseende särkilt boende och skolplikten sköts på ett bra sätt. Inom kommunens bolag har kontroll gjorts avseende utsläppsrätter för Höganäs Energi AB och inom AB Höganäshem avseende systematiskt brandskyddsarbete med gott resultat. Uppföljningen uppvisar också en del brister där förslag på åtgärder ges. Avvikelser har bland annat visats i rutinbeskrivningar för skade- och händelsehantering vid olycka eller händelse, tillgängligheten vad gäller tjänstemännens besvarande av externa mejl. Uppföljningen visar också att rutinerna inom bygglovsprocessen kan förbättras. Nytt för 2014 års uppföljning är att den internkontrollansvariga har fått ta del av nämndernas material innan beslut i nämnd för att stämma av att uppföljningen är gjord enligt utgivna anvisningar. Beslutsunderlag Rapport med kommunens nämnders och bolags uppföljning av internkontrollplanen 2014 och avvikelserna från Rapporten innehåller även reviderade planer som ändrats med anledning av 2014 års uppföljning. Analys/sammanfattning av 2014 års uppföljning. Kommunledningskontorets förslag till beslut Budgetutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna uppföljningen av 2014 års interna kontroll inklusive uppföljningen av 2013 års avvikelser. Herman Crespin Kommunchef Hanna Lööw Ekonom HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 40

41 (2) ANALYS AV 2014 ÅRS INTERNA KONTROLL ÖVERGRIPANDE Principerna för kommunens interna kontroll har kompletterats med beslut om att involvera politiker i riskanalysen och uppföljningen för att på det sätt vidga perspektiven och kunskapen om intern kontroll. Flera nämnder har utsett politiker för detta och det praktiska arbetet kommer att inledas i och med framtagandet av 2016 års plan. Det har också förts in i anvisningarna att alla nämnder och förvaltningar ska göra en avstämning med den person som sammanställer kommunens interna kontroll före beslut i nämnden för att få en så likartad redovisning som möjligt. Alla nämnder och förvaltningar har arbetat efter de centrala anvisningarna och utvecklat sitt arbete med den interna kontrollen. Kommunens helägda bolag redovisar i enlighet med anvisningarna. Enligt nämndernas rapporter har föreslagna åtgärder för 2013 års avvikelser genomförts, förutom för teknik- och fastighetsförvaltningen och byggnadsnämnden. När det trots åtgärder kvarstår avvikelser ligger kontrollerna generellt kvar även i 2015 års plan. Det beslutades inte om kommunövergripande kontroller i 2014 års plan. ÖVERFÖMYNDARNÄMND 2013 års plan innehöll 4 rutiner varav 2 hade avvikelser. Bland annat fanns brister vid bevakning av bouppteckning där omyndigas barn stod under förvaltarskap. Kontroller kring ställföreträdare som tar nya uppdrag fungerar väl. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGAR 2014 års plan innehöll 26 rutiner varav 13 hade avvikelser. Brister fanns bland annat i rutinbeskrivningar för skade- och händelsehantering vid olycka eller händelse, tillgängligheten vad gäller tjänstemännens besvarande av externa mejl och förvaltningar brister i rapportering till räddningstjänsten vad gäller uppföljning av tillsyner. Rutiner utan avvikelser var bland annat att räddningstjänsten numera generellt klarar att hålla anspänningstiden, att det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar väl vid byggarbetsplatser och att egenkontrollen i kommunens kök sköts på ett bra sätt. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 41

42 2 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN 2014 års plan innehöll 7 rutiner varav 2 hade avvikelse. Passersystemet på Höganäs Sportcenter inte fungerat tillfredsställande. Rutiner utan avvikelser var bland annat att kontrollen av bidrag till studieförbund fungerar. BYGGNADSNÄMND 2014 års plan innehöll 5 rutiner varav 1 hade avvikelser och två rutiner var inte kontrollerade. Bygglovsprocessen innehåller brister. Delegationsrutinerna fungerar. UTBILDNINGSNÄMND 7 rutiner kontrollerades varav 5 hade avvikelser. Noggrannheten vid ifyllande av anställningsinformation bör förbättras och kommunens skyldighet att erbjuda förskoleplats inom fyra månader följdes inte fullt ut. Kontrollen av skolplikten, det vill säga att eleverna fullgör sin skolgång fungerar väl. Även rutinerna kring klagomålshantering fungerar väl. SOCIALNÄMND 2014 års plan innehöll 18 rutiner varav 11 hade avvikelser. Avvikelser konstaterades bland annat inom rutiner för hantering av vårdtagares privata medel på vårdboende och att biståndsbeslut avseende socialtjänstlagen inom hemvården inte följs upp tillfredsställande. Rutiner utan avvikelser var bland annat delegering av arbetsmiljöuppgifter och hanteringen av biståndsbeslut avseende särskilt boende. MILJÖTILLSYNSNÄMND 2014 års plan innehöll 5 rutiner och samtliga visade avvikelser. Bland annat finns brister vid debiteringar och avseende handläggningstider. HÖGANÄS ENERGI 2014 års plan innehöll 6 rutiner och 1 rutiner visade avvikelser inom lagerhantering. Debiteringsrutinerna fungerar väl liksom hanteringen av utsläppsrätter. AB HÖGANÄSHEM 2014 års plan innehöll 7 rutiner varav 3 hade avvikelse. En brist var fakturabetalningar vid semestertider. Rutiner utan avvikelser var bland hur man följer lagen om offentlig upphandling och systematiskt brandskyddsarbete. HÖGANÄS KOMMUN ERROR! REFERENCE SOURCE NOT FOUND Höganäs kommunen@hoganas.se 42

43 UPPFÖLJNING AV INTERN KONTROLL 2014 HÖGANÄS KOMMUN = Kontrollen visade inga avvikelser = Kontrollen visade avvikelser ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIV- NING Större inköp Om ställföreträdare ska göra uttag från konto med överförmyndarspärr, krävs överförmyndarnämndens samtycke. Kontroll av befintlig ställföreträdare som tar nytt uppdrag. Ställföreträdares tillförlitlighet kontrolleras mot polisens belastningsregister, kronofogdemyndighet och aktuell socialnämnd. Vid nytt uppdrag ska även lämplighetsintyg lämnas in. Omyndiga barn Omyndiga barn rutiner vid arv, ersättning från försäkringsbolag, etc. Handläggningstider för vanliga ställföreträdarskap och godmanskap enligt Lag om god man för ensamkommande barn. Aktuella handläggningstider från ansökan/anmälan om ställföreträdare till sådan finns förordnad. KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS RESULTAT AVVIKELSER ÅTGÄRDER INFÖRD I PLAN Kontroll av fem ärenden där större inköp har skett. Kontroll av fem ställföreträdare som har tjänstgjort mer än fem år och som tar ett nytt uppdrag. Genomgång av tio ärenden för omyndiga barn. Genomgång av tio ordinära ställföreträdarskap och fem ärenden för ensamkommande barn. MED I PLAN 2015 JA/NEJ Inga avvikelser har konstaterats Nej Inga avvikelser har konstaterats ja Bouppteckning,arvskifte och redovisning saknas i vissa fall. I något fall saknas kontroller av förmyndarna samt saknas bevakningar och uppföljnng. Vanliga ställföreträdarskap: I något fall har konstaterats att handläggningstiden varit längre än en månad. Ensamkommande barn: I några fall har handläggningstiden varit längre än nämndens mål om att ett ensamkommande barn ska förordnas god man inom tre dygn. Rutiner har tagits fram och tydliggjorts. Rutiner har tagits fram och tydliggjorts Nej 2014 Ja 43

44 KOMMUNLEDNINGSKONTORET RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Kriskommunikation vid olycka eller händelse. Att få kommunens invånare att känna sig trygga i en händelse eller kris skapar trovärdighet för Höganäs kommun. Kontroll av rutinbeskrivning för skade- och händelse hantering. Skadeanmälningsrutiner Genom förebyggande insatser och tidiga upptäckter kan antalet inbrott, stölder, skador och skadegörelse minskas samt konsekvenserna av dem begränsas. Kontroll av egendomförsäkring, konstförsäkring och anmälningsrutiner för försäkringsskada. Kommunens inköp och upphandlingspolicy I vilken grad sker inköp/upphandlingar utanför kommunens ramavtal. Tillgänglighet Kommunens kvalitet i korthet, KKIK Mejl till kommunen ska besvaras skyndsamt. KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS Kontrollera: Hur informerar kommunen vid en händelse eller olycka? Finns nedskrivna rutiner vid kris i varje verksamhet? Rutiner kontrolleras en gång årligen. Alla skador och incidenter ska kontinuerligt rapporteras i datasystem Marsh. Kontrollera att skadeanmälningsrutiner fungerar. Redovisning av incident och skaderapporteringen ska ske en gång årligen. Kontrollera om det finns utsedd beställare på varje avdelning en gång om året. Kommunens kvalitet i korthet kommer i undersökningen för 2014 att skicka 54 mejl till förvaltningarna där man bland annat kontrollerar om och hur snabbt man får svar. RESUL- TAT AVVIKELSER ÅTGÄRDER MED I PLAN 2015 JA/ NEJ Alla förvaltningar har inte egna rutiner vid kriser, vilket kan innebära en fördröjning av hantering av en händelse. Systemet Marsh har inte implementerats på grund av förseningar hos leverantören. Endast ett fåtal avdelningar saknar en utsedd beställare. 67 procent av de som mejlar kommunen en enkel fråga får svar inom två arbetsdagar. Medel inom riket enligt KKIK var 83 procent besvarades 76 procent inom två dagar och medel inom riket var 80 procent. 44 Kommunchefen och krisoch beredsskapssamordnaren ska diskutera detta på ett koncernmöte. Fortsätta arbetet med implementering. Utbilda berörda avdelningar. Frågan är av stor vikt och kommunikationsavdelningen ska se över vilka åtgärder som ska tas för att förbättra resultatet. Nej, funktionen överflyttas till räddningstjänsten. Nej, funktionen överflyttas till räddningstjänsten. INFÖRD I PLAN Ja 2014 Ja 2013

45 Fortsättning KOMMUNLEDNINGSKONTORET RUTIN MED EN KORT KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS RUTINBESKRIVNING Direktupphandling. Jämförelse mellan fakturerande leverantörer och leverantörer som vunnit direktupphandlingar. Kontroll av att LAS (Lagen om anställningsskydd) följs. Genom stickprov två gånger årligen på fakturor på över kr ute i verksamheten. Genom att ta ut LAS listor kontinuerligt, kontrollera och spara dem i en pärm. RESUL- TAT AVVIKELSER ÅTGÄRDER MED I PLAN 2015 JA/ NEJ INFÖRD I PLAN Ja 2012 Nej 2008 Kontroll av att leverantörsfakturor betalas i tid såvida fakturan inte är tvistig. Då ska detta anges i IP. Tillgänglighet Mejl till kommunen ska besvaras skyndsamt. Genom stickprov två gånger årligen. Tillgänglighet och kommunikation med allmänheten är viktig för förtroendet för kommunen. En gång om året Tämligen vanligt (löpande cirka 20 stycken) att det finns förfallna fakturor som inte attesterats och skickats för betalning, vilket kan skada kommunens förtroende. Har inte följt upp då den kontrollerar samma sak som tillgänglighetskontrollen via KKIK ovan. Fortsätta att särskilt utbilda och informera berörda. Information bör ges vid olika sammankomster, tex ledarforum, koncernledning och ekonomträffar. Ja 2012 Nej

46 Fortsättning: KOMMUNLEDNINGSKONTORET RUTIN MED EN KORT KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS RUTINBESKRIVNING Tillgänglighet. Kontroll i vilken omfattning respektive anknytning svarar vid koppling av samtal via växeln. Stämpling och registrering av inkomna handlingar. Varje månad följs den kommunövergripande statistiken upp. Genom 25 stickprov i kommunledningskontorets postlista 2 ggr per år. RESUL- TAT AVVIKELSER ÅTGÄRDER MED I PLAN 2015 JA/ NEJ Av de kopplade samtalen besvaras cirka 60 %. Samtalen som kommer tillbaka till huvudväxeln beror till 75 % på att ingen svarar, 25 % att det är upptaget. Ett fåtal handlingar har registrerats en eller flera dagar för sent och några inte alls. Återupprepa informationen till förvaltningarna om hur viktigt det är att stänga av sin telefon när man är på möte, har gått för dagen eller är på semester. Justeringar har gjorts i organisationen för att snabbare kunna svara på en fråga i en kundtjänst/reception utan att koppla vidare samtalet. Utifrån lämnad statistik har förvaltningar köpt in fler telefoner för att öka tillgängligheten. Information delges nyanställda. Förtydliga rutin för stämpling. INFÖRD I PLAN Ja 2010 Nej 2014 Översyn av öppna och avslutade ärenden i kommunstyrelsens diarium. Genom 25 stickprov Hur många ärenden borde ha avslutats? Vilka bör slutföras? Kontrolleras 2 ggr per år. Ett antal ärenden saknar handläggare. Många äldre ärenden som borde vara avslutade ligger öppna, med konsekvens att arkivering och gallring inte sker enligt bestämmelser. Förtydliga rutin och utbilda hur avslut av ärenden ska skötas. Nej

47 RÄDDNINGSTJÄNSTEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Uppföljning av tillsyner LSO och LBE. För att säkerställa att de påpekande med gradering 2 blir åtgärdade efter att tillsynen är gjord. Räddningstjänsten skall följa upp dessa objekt 2 ggr/år. Mätning av anspänningstider för deltidspersonalen. Anspänningstiden är avgörande för att kunna nå insatstiden på 10 min vid brand i byggnad inom den bebyggelse som omfattas av den tiden. KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS Kontrollera i Daedalos en gång/månad om svarskort inkommet för sammanställning och uppföljning 2 gg/år. Vid alla larm på tidpunkter då icke utryckningspersonal är i tjänst. Kontrollen sker på utryckningsrapporterna samt på tidtagaruret på utryckningsskärmarna. RESUL- TAT AVVIKELSER ÅTGÄRDER MED I PLAN 2015 JA/ NEJ Svarskort inkommer inte i tid, åtgärder vid brister dröjer och ibland uteblir dessa tills nästa påminnelse. Det har varit vid ett fåtal (5) ggr att någon deltidsbrandman loggat in mellan 5 och 10 minuter efter inkommande larm, detta beror oftast på att trafiken varit besvärlig. Bättre dialog vid tillsyn om hur förfarandet skall vara. Tydliggöra att detta är en myndighetsutövning och att de påpekande som kan uppstå måste åtgärdas. Tillämpa föreläggande i högre grad. För 2015 har räddningstjänsten fått en utökning av heltidspersonal och således minskat på deltidsorganistaionen. Organisationen är så att på dagtid alla veckans sju dagar kommer vi inte att vara så beroende av deltidspersonal. Nattetid kommer vi dock fortfarande att vara beroende av deltidspersonal men då är oftast inte trafiken så tung. INFÖRD I PLAN Ja 2014 Nej 2011 Övningsuppföljning. Övningsuppföljning av kravövningar. Räddningstjänsten har ett antal kravövningar som årligen måste genomföras. Det moment som av Arbetsmiljöverket beskrivs som den farligaste arbetsuppgiften man får utföra i Sverige är rökdykning. Enligt AFS 2007:7 skall ett antal moment genomföras under året för att man ska få genomföra rökdykning. Kontroll av dokumentation i övningsdatabas efter varje övning enligt övningsschema Inga Nej

48 Fortsättning räddningstjänsten RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Uppföljning av tillbudsrapporter. Tillbudsrapporter är en viktig del i Räddningstjänstens systematiska arbetsmiljöarbete. Hur dessa följs upp är viktigt för att personalen ska känna förtroende för att rapporteringen fyller ett syfte och för att vi ska kunna åtgärda felaktiga rutiner eller utrustning. KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS Tillbudsrapporter är en viktig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vid en skriven tillbudsrapport skall den diarieföras samt hanteras och kommuniceras. Frekvensen utgår från hur många tillbudsrapporter som inkommer. RESUL- TAT AVVIKELSER ÅTGÄRDER MED I PLAN 2015 JA/ NEJ Det har under året endast inkommit 3 tillbudsrapporter och dessa har varit av låg karaktär. Saknat rutin och system för handläggningen av inkomna rapporter. Med den nya arbetsmiljöplanen och fördelningen av densamma så kommer detta att skötas på ett bättre sätt från 2015 och framåt. INFÖRD I PLAN Ja 2012 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Delegation av beslutanderätt. KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS RESULTAT AVVIKELSER ÅTGÄRDER MED I PLAN 2015 JA/NEJ Att gällande delegationsbestämmelser är kända och efterlevs. Information och utbildning samt löpande granskning. INFÖRD I PLAN Nej dagarsgaranti i planärenden. Att garantin följs. Löpande granskning. Nej 2014 Uppföljning av avtalad projektering. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Att det finns en säkerställd rutin för att kontrollera att den projektering som är beställd erhålls enligt avtal. Utvecklingsarbete Kontrolleras 1 gång om året. Att gällande skydds- och säkerhetsföreskrifter följs vid mätning på byggarbetsplatser. Stickprovskontroll 3 gånger per år. Nej 2014 Nej

49 TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Hyresavtal, syfte och innehåll Städkontroll enligt Insta 800 Egenkontrollprogram i samtliga kök KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS En gång under året ska tre externa och tre interna hyreskontrakt granskas. En gång under året ska i tre slumpmässiga objekt kontrolleras att städkontroll gjorts enligt Insta 800. Grundförutsättning för att servera säker mat. Kontrolleras 2 ggr/år. RESUL- TAT AVVIKELSER ÅTGÄRDER INFÖRD I PLAN Det finns inget hyresavtal för lokal Delfinen, inte heller för Höganäs Energis gamla förråd. Har inte prioriterats/hunnits med. Se över rutinerna och prioritera Nej 2013 Nej 2014 Nej MED I PLAN 2015 JA/NEJ Kontroll av skötselkartor inför vinterväghållningen är aktuella och uppdaterade. Heta arbeten utbildning Kontroll av att skötselkartor inför vinterväghållningen är aktuella och uppdaterade. Kontrolleras 1 gång/år. Behörig personal ska ha giltig utbildning. Kontrolleras 2 ggr/år. Genomgång och justeringar av befintliga kartor mot bakgrund av bland annat nya områden som tillkommit, nya avtal och slopade avtal har inte genomförts fullt ut. Att rutinen fortsätter med att gå igenom och uppdatera kartorna årligen innan vinterväghållningen startar i vecka Nej 2014 Nej Sekretess Biosteget. Driftspersonal kontrollerar onlinevärden från bioreaktorn Sekretesshandlingar ska inte vara tillgängliga för obehörig personal. Kontrolleras 1 gång/år. Processen i bioreaktorn är väsentlig för att processen i hela reningsverket ska fungera optimalt. Värdena bedöms och jämförs dagligen med resultat från lab. analyser. Utifrån detta bestäms uttagsstorlek av överskottsslam. Stickprovskontroll 3 ggr/år. Handlingarna finns i låsbara skåp men som inte är brand- eller stöldsäkra. Låsbara skåp som är brandoch stöldsäkra har beställts Nej 2014 Nej 49

50 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN RUTIN MED EN KORT RUTINBE- SKRIVNING Meröppet - Biblioteket i Jonstorp Huvudmannaskap Jonstorp Telefontillgänglighet Höganäs Bibliotek Etapp 2 Internt felanmälanssystem Höganäs sportcenter Bidrag till studieförbund Passersystem Höganäs Sportcenter KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS RESULTAT AVVIKELSER ÅTGÄRDER INFÖRD I PLAN Kontinuerlig dokumentation av lånefrekvensen. 1 gång om året ska intervjuer med skoloch bibliotekspersonal genomföras för att se hur kvalitet och service uppnås. Genom stickprov 5 ggr per år undersöka frekvensen av nåbarhet, samt granskning av växelns statistik. Terminsvis granskning av flödet av tider på konstgräsplaner, samt intervjuer med två slumpmässigt utvalda föreningar. Granskning av fem slumpmässigt utvalda ärenden. Granskning av tre slumpmässigt utvalda föreningar att de genomfört studiecirklar de sökt bidrag för. Kontinuerlig dokumentation av avvikelser. Inga 2014 Nej Inga 2014 Nej Vid två tillfällen då stickprov gjordes genom uppringning svarade inte någon. Inköp av fler telefoner, genomgång av kalanderkoppling och telefonsvarare Nej Inga 2014 Nej Inga 2014 Nej Inga 2013 Ja Avvikelser har konstaterats. Nytt passersystem är beställt 2013 Ja MED I PLAN 2015 JA/ NEJ 50

51 BYGGNADSNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RUTINBE- SKRIVNING Bygglovsprocessen är en komplex och omfångsrik process som kräver särskild kompetens samt ett strukturerat och systematiskt arbetssätt. För att möjliggöra detta samt att under-lätta för ny eller tillfällig personal behövs tydliga rutiner för varje steg i bygglovsprocessen. Balansrutiner Delegationsrutin Registrera handlingar på ett korrekt sätt. (Inscanning av inkommande post) KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS Genomförs genom att fem slumpmässigt utvalda bygglovsärenden gås igenom från ankomststämpling till slutbevis. Avstämning vid varje månadsskifte Genomgång och revidering av gällande delegationsordning. Processkartläggning påbörjas under dec 2013 och fortsätter första halvåret Kontroll efter internutbildning i Offentlighet och sekretess. RESULTAT AVVIKELSER ÅTGÄRDER INFÖRD I PLAN Felskannade dokument, grannar inte hörda inför beslut, dokument inte expedierade, ej relevanta ärendemeningar, ej tjänsteanteckningar vid kommunicering med parter. Omfattande brister och avvikelser. Ingen kontroll gjord pga flertal bygglovschefsbyte. Fortsatt internutbildning och implementering av processer och rutiner Ja 2014 Nej 2014 Nej Ingen 2012 Ja MED I PLAN 2015 JA/NEJ Rutinen för beslut Uppföljning att beslut fattas och meddelas sökande inom 10 veckor från registreringsdatum (inscanningsdatum) under förutsättning att ärendet är komplett. Fem ärenden slumpmässigt utvalda. Ingen kontroll gjord pga flertal bygglovschefsbyte. Ingen 2012 Ja 51

52 UTBILDNINGSNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Hantering av anställningsinformation. Alla handlingar som rör anställningen ska finnas tillgängliga och hanteras korrekt. KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS Granska 10 slumpvis utvalda anställningshandlingar och se till att informationen hanteras korrekt. RESULTAT AVVIKELSER ÅTGÄRDER INFÖRD I PLAN Noggrannheten vid ifyllandet av anställningsinformationerna bör förbättras Genomgång av rutiner med berörda handläggare 2012 JA MED I PLAN 2015 JA/NEJ Anmälan av kränkande behandling. Personal har en skyldighet att anmäla till rektor/ förskolechef och rektor/förskolechef har därefter en skyldighet att anmäla till huvudman. All personal ska känna till hur ett ärende som rör kränkande behandling hanteras. Stickprov på varje skolområde och avstämning mot månadsrapport. Rutinerna kring anmälan vid kränkande behandling fungerar men avstämning mot månadsrapport och avstämningen har inte alltid varit överensstämmande. Verksamhetsledare för grundskola repeterar rutinerna med cheferna JA Klagomålshantering. Enligt 4 kap. 8 Skollagen ska huvudmannen ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål och synpunkter mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. Skolplikt. Kommunen ska se till att eleverna i deras grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång. I skollagen står det också att kommunen är skyldig att kontrollera att eleverna finns i skolan. Granskning av månadsrapporterna. Kontroll av månadsrapporten och uppföljning med rektorsgruppen NEJ 2014 NEJ 52

53 Fortsättning UTBILDNINGSNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Erbjudande av förskoleplats inom 4 månader. Kommunen är skyldig att erbjuda plats inom fyra månader från det datum ansökan kommit in. Arkivering. För fristående skolor gäller att elevernas slutbetyg efter grundskolan ska överlämnas till kommunen. Representation. Syfte, deltagarförteckning och moms ska redovisas särskilt samt att fakturan är korrekt attesterad. KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS Granskning av månadsrapporterna. Kontroll av alla fristående skolor som har åk 9. Stickprov där minst tio slumpvis utvalda fakturor granskas. RESULTAT AVVIKELSER ÅTGÄRDER INFÖRD I PLAN Totalt har 202 barn placerats i kommunal förskola under av dessa placeringar har registrerats som att kommunen inte har erbjudit plats inom garantitiden. Den vanligaste orsaken till försenade placeringar har varit att garantitiden inte anpassats då vårdnadshavare valt att senarelägga barnets start i förskola. Däremot har kommunen inte erbjudit 8 barn plats inom garantiden. Avvikelsen i tid har varit 1-7 dagar. Alla utom en av dessa 8 placeringar har haft garantitid som gått ut under semesterperioder. Två av de granskade skolorna har inte lämnat in sina avgångselevers betyg för arkivering. Syfte, deltagarförteckning och moms samt korrekt attest var på nio av de slumpvis utvalda fakturorna. En faktura saknade syfte och fel person hade attesterat. Under kvartal kommer en genomgång och uppdatering av gällande placeringsrutiner att göras så att kommunen framöver ska erbjuda plats i förskolan inom lagstadgad garantitid. Fortsätta kontakta skolorna via vanlig post, telefon, e- post eller besök. Upplysa dem om vilka skyldigheter de har samt begära in slutbetygen för arkivering. Utbildning och information i samband med rektorsmöten och administratörsmöten JA 2014 JA 2009 JA MED I PLAN 2015 JA/NEJ 53

54 SOCIALNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RUTINBE- SKRIVNING Brandskydd. Det ska finnas en utsedd brandskyddsansvarig med adekvat kompetens på varje enhet. KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS Att det finns brandskyddsansvarig med adekvat kompetens på resp enhet. 1 ggr/år RESULTAT AVVIKELSER ÅTGÄRDER INFÖRD I PLAN Några brandskyddsansvariga saknar utbildning i systematiskt brandskyddsarbete. Genomföra utbildning för berörd personal. MED I PLAN 2015? JA/NEJ 2012 Nej Arbetsmiljöuppgifter ska delegeras till respektive chef. Vårdtagares privata medel på vårdboende ska hanteras enligt antagna rutiner. Individuell genomförandeplan inom hemvård och vårdboende. Det ska upprättas en individuell genomförandeplan inom 4 veckor efter verkställt beslut. Biståndsbeslut avseende särskilt boende. Lägenhet i särskilt boende inom vård och omsorg ska erbjudas inom två månader från beslut. Att delegering av arbetsmiljöuppgifter har gjorts till respektive chef. Samtliga 1 ggr/år. Att hanteringen av vårdtagarnas privata medel följer antagen rutin. Stickprov på samtliga enheter 1 gång under året. Att genomförandeplan har upprättats inom 4 veckor efter verkställt beslut och att uppföljning har gjorts då brukarens behov förändrats dock minst var 6:e månad. Samtliga beslut per år. Att lägenhet i särskilt boende har erbjudits inom två månader från beslutsdatum. Samtliga beslut per år. Några av personalen saknar kännedom om hur privata medel ska hanteras. På en del blanketter avseende överenskommelse att hantera privata medel saknas underskrifter. På flera enheter saknas förteckning över vem som har tillgång till nyckelskåp. Det saknas genomförandeplan för en del brukare och för endel har inte genomförandeplanen uppdaterats. Avsaknad av eller ouppdaterad plan kan medföra oklarheter eller fel i genomförande av insatser. Information/utbildning av personalen. Utarbeta rutiner och utbilda personalen avseende upprättande och uppföljning av Individuell genomförandeplan Nej 2008 Ja 2009 Nej 2009 Nej 54

55 Fortsättning SOCIALNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RUTINBE- SKRIVNING Biståndsbeslut avseende Socialtjänstlagen (SoL) inom hemvården ska följas upp/omprövas minst en gång per år. (exkl de med endast trygghetslarm) Omflyttningskö för särskilt boende inom vård och omsorg. Vårdtagare som önskar flytta till annat boende inom kommunen ska erbjudas detta så snart det är möjligt. Inflyttning i särskilt boende ska ske inom 10 dagar från det att lägenheten är tillgänglig. Samtliga beslut per år. KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS Att uppföljning/omprövning av biståndsbeslut avseende hemvård har gjorts minst en gång per år. (exkl de med endast trygghetslarm) Stickprov på minst. 10 % av alla biståndsbeslut Att de vårdtagare som så önskar har erbjudits plats i annat vårdboende Samtliga beslut per år Att inflyttning i vårdboende har gjorts inom 10 dagar från det att lägenheten är tillgänglig. Samtliga beslut per år RESULTAT AVVIKELSER ÅTGÄRDER INFÖRD I PLAN Av ca 400 personer som har beslut om fler insatser än trygghetslarm är det ca 9% som inte är uppföljda pga sjukfrånvaro och hög arbetsbelastning. Det finns en risk att personerna inte får rätt insatser, för mycket eller för lite insatser. Inflyttning till vårdboende tar i några fall längre tid än 10 dagar. Det finns olika orsaker till fördröjningen. Ibland beror det på renovoering av lägenhet eller att person tackar nej.och ibland av andra orsaker. Det medför att korttidsplatser respektive hemvårdsinsatser används längre än nödvändigt. I genomsnitt har det under 2014 tagit 16 dagar från att en lägenhet blivit ledig till att nästa boende flyttat in vilket är en förbättring jämfört med 2013 då det i genomsnitt tog 22 dagar. Ibland saknas dokumentation i Procapita att person flyttat till vårdboende, tackat ja eller nej, datum för inflyttning etc. 55 Nya rutiner för uppföljning infördes under hösten 2013 vilka fungerar bra. Om inte någon längre sjukfrånvaro uppstår förväntas uppföljningen genomföras enligt riktlinjerna. Följa gällande rutin. Ansvar: respektive enhetschef Ja MED I PLAN 2015? JA/NEJ 2009 Nej 2013 Ja

56 Fortsättning SOCIALNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RUTINBE- SKRIVNING Mat på vårdboende och i hemvården. Mat som serveras på vårdboende och i hemvården ska vara vällagad, näringsriktig, smaka gott och se aptitlig ut. Hygienföreskrifter. Hygienrutiner ska följas enligt riktlinjer för Hälsooch sjukvårdslagen (HSL). Dokumentation enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Dokumentation ska göras enligt riktlinjer för HSL. Rutin för avvikelsehantering inom socialförvaltningen. Målgrupp är brukare med insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL), Hälsooch sjukvårdslagen (HSL), Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) samt Lag om vård av missbrukare (LVM) Frihetskränkande skyddsåtgärder för vårdtagare. Bedömning, uppföljning och dokumentationen ska göras enligt riktlinjerna för Häslooch sjukvårdslagen (HSL). KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS Att mat som serveras på vårdboende och i hemvården är vällagad, näringsriktig, smakar gott och ser aptitlig ut. Stickprov, enkäter. Att hygienföreskrifterna följs. Stickprov 2 ggr/år. Att dokumentationen är gjord enl riktlinjerna. Slumpmässig kontroll av journaler. 2 ggr/år. Kontrollera att avvikelsehanteringen är gjord enligt rutin. Stickprov 2 ggr/år. Att dokumentationen är gjord enl riktlinjerna. 2 ggr/år. RESULTAT AVVIKELSER ÅTGÄRDER INFÖRD I PLAN Följsamheten till hygienrutinen är stor och inga större brister har noterats dock har inte alla enheter lämnat protokoll. I en del journaler saknas: kontaktuppgifter, källangivelse avseende bl a hälsohistoria samt uppdatering av status. Beträffande SoL och LSS är rutinen under omarbetning av den nya uppdragsavdelningen som startade under september månad. Beräknas vara klar våren kommer uppdragsavdelningen att ta fram nya rutiner för uppföljning. Handlingsplan har upprättats för att åtgärda bristerna. Beträffande HSL rapporterar enheterna avvikelser, dock i olika utsträckning. Beträffande LVU och LVM har inga avvikelser noterats. Uppdragsavdelningen ansvara för att ta fram nya rutiner för avvikelsehantering. Rutinen har reviderats då flertalet av åtgärderna faller under SoL att följa upp. MED I PLAN 2015? JA/NEJ 2009 Nej 2009 Ja 2011 Nej 2011 Ja 2012 Nej 56

57 Fortsättning SOCIALNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RUTINBE- SKRIVNING Individuell genomförandeplan inom LSS-verksamheten, (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS). En individuell genomförandeplan ska ha påbörjats 4 veckor efter verkställt beslut. Handläggning av ansökan om insats enl Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS Att upprättande av genomförandeplan har påbörjats 4 veckor efter verkställt beslut och att uppföljning har gjorts då brukarens behov förändrats dock minst var 6:e månad. Samtliga beslut per år. Att beslut om insats har fattats inom tre månader efter att ansökan har gjorts. 2 ggr per år. RESULTAT AVVIKELSER ÅTGÄRDER INFÖRD I PLAN Individuell genomförandeplan saknas för några personer och för en del är de inte uppdaterade. Kan leda till oklarheter i hur insatseran ska utföras. Utarbeta rutiner och utbilda personalen avseende upprättande och uppföljning av Individuell genomförandeplan. MED I PLAN 2015? JA/NEJ 2011 Nej 2009 Nej Beslut om insats ska göras inom 3 månader efter ansökan. Avtal med externa institutioner inom LSS-verksamheten. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Innehåll, omfattning, uppsägningstider och ersättningsnivå. Samtliga avtal en gång per år. Det saknas giltiga avtal i en del fall vilket kan medföra att det görs felaktiga utbetalningar. Se över rutinerna och teckna avtal där sådana saknas Ja Kontroll av innehåll, omfattning, uppsägningstider och ersättningsnivå. Avtal med externa institutioner inom individ- och familjeomsorg (IFO) Kontroll av innehåll, omfattning, uppsägningstider och ersättningsnivå. Beslut om familjehemsplacering Uppföljning av familjehems-placeringar ska göras minst var tredje månad. Innehåll, omfattning, uppsägningstider och ersättningsnivå. Samtliga avtal en gång per år. Att uppföljning av familjehemsplaceringar har gjorts. Samtliga per år. 57 I ett par fall har övervägande inte gjorts inom 6 månader. Fr o m görs utökning med 35% social-sekreterartjänst för bättre uppföljning Nej 2009 Ja

58 MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Saknade eller felaktiga debiteringar. Granskning av hur många felaktiga debiteringar som görs. Handläggningstid. Kontrollera att handläggningstiden är rimlig. Tillsynsplan Tillsynen följer den plan som tas fram inför varje år. Systematiskt arbetsmiljöarbete Kontroll av att det systematiska arbetsmiljöarbetet är känt och efterlevs. Balansrutiner. Översyn över avslutade och pågående ärenden. KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS Samla alla makuleringsunderlag och räkna dem en gång per år. Granska femton slumpmässigt utvalda ärenden per år. Respektive handläggare kontrollerar sin egen tillsynsplan varje kvartal. Miljöchef följer upp två gånger per år. Planen tas upp på APT minst en gång per halvår. Medarbetarenkäten. Skyddsrond genomförs minst en gång per år. Kontrolleras av respektive handläggare i samband med uppföljning av tillsynsplanen en gång per kvartal. Miljöchef följer upp två gånger per år. RESUL- TAT AVVIKELSER ÅTGÄRDER INFÖRD I PLAN Trots information vid föregående års interna kontroll av denna punkt, är inte alla på avdelningen införstådda med att alla makuleringar skall samlas i en pärm, trots att detta egentligen är en gammal rutin. Avvikelsen beror troligtvis på att det har varit ganska stor omsättning på personalen och många nya som kommit in och där denna kunskap tappats bort. Felaktiga debiteringar beror till stor del på att vi har felaktiga adressuppgifter i MiljöReda. När en verksamhetsutövare till exempel adressändrar hos Livs, ändras adressen på Livsobjekten, men utövaren har kanske objekt även på andra områden som miljö och hälsa och då ändras inte adressen på dessa objekt. Bekräftelse på att vi har mottagit rapport för köldmedia ska inte ta mellan två och fyra månader att skicka ut. Effekten är irritation hos verksamhetsutövaren som väntar på bekräftelsen. Tidsbrist på grund andra arbetsuppgifter som tagit tid från ordinarie arbete. Flera handläggare har inte redovisat utfallet av sin tillsynsplan. Skyddsombudet vet inte om vi tog upp systematiskt arbetsmiljöarbete SAM två gånger på våra APT. Det har inte varit någon skyddsrond under 2014 eftersom skyddsronden för 2013 gjordes sent på året. Skyddsrond är inplanerad till den 4 februari Handläggarna har upptäckt ärenden som egentligen borde vara avslutade, men som fortfarande var öppna. Eftersom verksamhetsutövaren/ brukaren fått svar på sina frågor har det inte varit någon fara för dem. Orsak är glömska eller slarv vid avslut av ärendet. 58 Om vi hade ett huvudobjekt/ huvudkundbild på verksamhetsutövaren där adress- och kontaktuppgifter hade funnits och vid adressändringar ändrats där och sen underobjekt för livs, miljö och hälsa hade många av debiteringarna till fel adress kunnat undvikas. I den nya versionen av MiljöReda, Vision, är detta åtgärdat och det är en anledning till att miljöavdelningen behöver göra den uppdateringen. Tydligare styrning av att arbetet görs i rimlig tid för verksamhetsutövaren. Tydligare uppföljning av att tillsynsplanen genomförs. Punkten förs över till 2015 år plan för intern kontroll. Tydligare rutiner hur ärenden som avslutas ska hanteras. MED I PLAN 2015 JA/NEJ 2013 Nej 2014 Nej 2014 Ja 2014 Ja 2014 Nej

59 HÖGANÄS ENERGI RUTIN MED EN KORT RUTINBE- SKRIVNING Lager. Med upprättad rutin säkerställa lagerfört materials rätta värde. Debiteringsrutin. Rutinbeskrivning över hur kundfakturering, av de olika nyttigheterna, ska utföras i KIS. Elsmart. Säkerställa att alla nyanslutningar och ändringar som görs av elinstallatör kommer in och administreras hela vägen till debiterbar kund. Anläggningsregister. Registret ska vara korrekt uppdaterat samt förberedas inför K Utsläppsrätter. Kontrollsystem för hantering av utsläppsrätter. Kontroll före drifttagning. Detta ska göras innan drifttagning av nya anläggningar så att vi uppfyller gällande lagar och förordningar KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS RESULTAT AVVIKELSER ÅTGÄRDER INFÖRD I PLAN Kontroll genom stickprovskontroll av hur material skrivs in och ut från lager samt slumpvis inventering av lagerkort ska ske kvartalsvis under räkenskapsåret. Vid två faktureringstillfällen under året kontrolleras det att upprättad rutinbeskrivning följs och att uppdatering av rutinbeskrivningen har skett. Kontrollera en gång per månad att inga ärenden ligger och är stoppade eller ej åtgärdade i Elsmart. Investeringar och utrangeringar ska registreras årligen. Avskrivningar ska göras periodvis under året. Under andra halvåret 2013 ska förberedelse inför K3 påbörjas. Kontroll en gång/år (höst) att kontrollsystem och övervaknings-plan efterlevs. Kontrollen ska protokollföras så att den är möjlig att redovisa för extern granskare. Protokoll över kontrollen upprättas varje gång och ska följa med ärendet i Elsmart. Kontrollerar varje gång att protokollet är skrivet. Fysiskt och bokfört lager missstämmer. Materiel har inte blivit bokfört på rätt projekt Nya manualer och rutinbeskrivningar, utbildning och information till all berörd personal har genomförts. Ny beställning och retursedel ska tas fram 2013 JA Inga avvikelser 2014 NEJ Inga avvikelser 2014 NEJ Inga avvikelser 2014 NEJ Inga avvikelser 2014 NEJ Inga avvikelser 2014 NEJ MED I PLAN 2015 JA/NEJ 59

60 AB HÖGANÄS HEM RUTIN MED EN KORT RUTIN- BESKRIVNING Fakturahantering Lagen om offentlig upphandling Svarsfrekvens växel och felanmälan 90 % Skatter, moms och deklaration Övergripande mål Systematiskt brandskyddsarbete Personuppgiftslagen KONTROLLMOMENT OCH FREK- VENS En gång per månad titta på fem fakturor för att stämma av så att moms, belopp, rätt avtalspriser mm är korrekta. En gång per år titta på en upphandling och se om lagen om offentlig uppföljning följts. En gång per månad titta på hur statistiken vad gäller besvarade telefonsamtal ser ut. Varje månad följa upp så att deklaration, inbetalning samt andra viktiga händelser sker enligt skatteverkets anvisningar. Att AB Höganäshem arbetar fram och beslutar övergripande mål för bolaget som samstämmer med ägares intentioner. Att slumpmässigt välja ut ett område per bovärd samt lokalförvaltare för att titta på att rutinen kring systematiskt brandskyddsarbete utförts Att under första halvåret 2014 införa rutinbeskrivning för att kontrollera att hantering av personuppgifter sker enligt personuppgiftslagens intentioner. RESULTAT AVVIKELSER ÅTGÄRDER INFÖRD I PLAN Smärre fel har inträffat. Förfallodatum har maximalt överskridits med två dagar. Utöver det har två fakturor blivit försent betalda på grund av lägre bemanning under semestern. Se över rutinerna vid semestrar JA Inga avvikelser har konstaterats 2013 JA Mål nästan uppnått, 88,1 % Mål i princip uppnått, tidigare åtgärder har givit resultat JA Inga avvikelser har konstaterats 2014 JA MED I PLAN 2015 JA/ NEJ Inga avvikelser har konstaterats 2014 NEJ Inga avvikelser har konstaterats 2014 JA Istället för att ha skrivit egen rutinbeskrivning används SABO:s rekommendationer. Höganäshem är anslutna till branschorganisationen SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag). Skriva egen rutin utifrån SABO:s rekommendationer under JA 60

61 UPPFÖLJNING AV AVVIKELSER SOM KONSTATERADES I UPPFÖLJNINGEN AV 2013 ÅRS PLAN KOMMUNLEDNINGSKONTORET RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Direktupphandling. Jämförelse mellan fakturerande leverantörer och leverantörer som vunnit direktupphandlingar. Kontroll av fakturor med litet belopp (<150 kr). Exempelvis bör samlingsfaktura kunna fås från leverantör. Kontroll av att leverantörsfakturor betalas i tid såvida fakturan inte är tvistig. Då ska detta anges i IP. Tillgänglighet. Kontroll i vilken omfattning respektive anknytning svarar vid koppling av samtal via växeln. Kontroll av att LAS (Lagen om anställningsskydd) följs. KONSTATERADE VIKELSER 2013 AV- Genom stickprov två gånger årligen på fakturor på över kr ute i verksamheten. Genom att två gånger årligen kontrollera antalet fakturor <150 kr i kombination med stickprov avseende möjlig sambeställning och avtalstrohet. Varje månad följs den kommunövergripande statistiken upp. Genom att ta ut LAS listor kontinuerligt, kontroller och spara dem i en pärm. ÅTGÄRDER ENLIGT 2013 ÅRS UPPFÖLJNING UTFÖRDA ÅTGÄRDER MED I PLAN 2015 JA/ NEJ Verksamheten har lämnat acceptabla förklaringar till sitt agerande och visar med sina svar att det känner till och har för avsikt att följa de regler som finns för upphandling. Ibland gör dock händelser i verkligheten och tidigare beteende att frånsteg från reglerna görs. Utbildning hjälper verksamheten att anpassa sina köp mer till regelverket. Dessa småfakturor innebär en kostnad i fakturahantering som vida överskrider fakturera belopp. Detta gäller även för leverantören. Här bör sättas in resurser såsom information och utbildning, för att få våra avropare att ändra beteende vid beställningar. Många små fakturor som kan minskas i antal! 1. Informera om att även före ledigheter bör alla göra en extra granskning om det finns fakturor som förfaller under ledigheten och i så fall bör dessa åtgärdas. 2. Sätta in extra hjälp till de personer som återkommande har förfallna fakturor. 3. Vidareutbilda personer i hur man låser en tvistig faktura. Återupprepa informationen om hur viktigt det är att stänga av sin telefon när man är på möte eller har gått för dagen. Diskutera om de öppettider som finns i våra receptioner/kundtjänster är tillräckliga, både i huvudväxeln, men också i organisationen. Att öppna huvudväxeln på exempelvis lunchen förbättrar inte tillgängligheten om det inte finns en mottagare av samtal i organisationen. En annan fråga är om det är så att vissa samtal kan besvaras i ett tidigare skede så att vidarekoppling till handläggare i organisationen inte behövs. Planerat att ta fram ett arbetssätt som vi alla följer och har gemensamt. En gemensam struktur ang. LAS listor. 61 Stickprov gjorda utan anmärkning. Leveransavgift i livsmedelsavtalet för beställningar under 500 kr. Information för ledigheter har gått ut och hjälp och utbildning erbjuds, dock har ingen särskild utbildning hållits. Information om vikten att betala i tid ges vid olika sammankomster tex KC, assistent- och ekonomträffar. Kommunikationsavdelningen följer varje månad upp statistiken och förmedlar till organisationen. Under 2013 inleddes diskussioner för att eventuellt förändra öppettider och hitta ett sätt att tidigare besvara frågor. Kullabemanning utför kontrollen kontinuerligt. Inga avvikelser INFÖRD I PLAN Ja 2012 Ja 2012 Ja 2012 Ja 2010 Nej 2008

62 Fortsättning: KOMMUNLEDNINGSKONTORET RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Direktupphandling. Jämförelse mellan fakturerande leverantörer och leverantörer som vunnit direktupphandlingar. KONSTATERADE AVVIKELSER 2013 Genom stickprov två gånger årligen på fakturor på över kr ute i verksamheten. ÅTGÄRDER ENLIGT 2013 ÅRS UPPFÖLJNING UTFÖRDA ÅTGÄRDER MED I PLAN 2015 JA/ NEJ Verksamheten har lämnat acceptabla förklaringar till sitt agerande och visar med sina svar att det känner till och har för avsikt att följa de regler som finns för upphandling. Ibland gör dock händelser i verkligheten och tidigare beteende att frånsteg från reglerna görs. Utbildning hjälper verksamheten att anpassa sina köp mer till regelverket. Stickprov gjorda utan anmärkning. INFÖRD I PLAN Ja 2012 RÄDDNINGSTJÄNSTEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING KONSTATERADE AVVI- KELSER 2013 Mätning av anspänningstider för deltidspersonalen. Anspänningstiden är avgörande för att kunna nå insatstiden på 10 min vid brand i byggnad inom den bebyggelse som omfattas av den tiden. Uppföljning av tillbudsrapporter. Tillbudsrapporter är en viktig del i Räddningstjänstens systematiska arbetsmiljöarbete. Hur dessa följs upp är viktigt för att personalen ska känna förtroende för att rapporteringen fyller ett syfte och för att vi ska kunna åtgärda felaktiga rutiner eller utrustning. Övningsuppföljning. Övningsuppföljning av kravövningar. Räddningstjänsten har ett antal kravövningar som årligen måste genomföras. Det moment som av Arbetsmiljöverket beskrivs som den farligaste arbetsuppgiften man får utföra i Sverige är rökdykning. Enligt AFS 2007:7 skall ett antal moment genomföras under året för att man ska få genomföra rökdykning. Flera av deltidspersonalen har svårt att hålla anspänningstiden på 5 och 7 minuter ibland med tider uppemot 10 minuter, detta beror på att deltidspersonal har fått rekryterats länge och längre från brandstation. Detta påverkar insatstiden i tätorter med 10 min insatstid. Alla tillbudsrapporter hanteras och kommuniceras med utsatt personal men blir inte dokumenterade på ett bra sätt. Vi har inte hunnit med på grund av resursbrist under året att installera övningsdatabasen som är kopplad till individen. Däremot är alla övningar dokumenterade utifrån övningsschema. ÅTGÄRDER ENLIGT 2013 ÅRS UPPFÖLJNING Utredning pågår angående räddningstjänstens framtida bemanning. Tillämpa gängse regler för kommunen. Är prioriterat och kommer att vara åtgärdat under våren Alla övningar är dokumenterade men ej i övningsmodulen Daedalos som är räddningstjänstens verksamhetsstöd. 62 UTFÖRDA ÅTGÄRDER För 2015 har räddningstjänsten fått en utökning av heltidspersonal och således minskat på deltidsorganistaionen. Organisationen är så att på dagtid alla veckans sju dagar kommer vi inte att vara så beroende av deltidspersonal. Nattetid kommer vi dock fortfarande att vara beroende av deltidspersonal men då är oftast inte trafiken så tung. Har inte kommit fram till ett för vår verksamhet lämpligt digitalt system. Övningsdatabasen i Daedalos är implementerad och används fullt ut utan avikelser. MED I PLAN 2015 JA/NEJ IN- FÖRD I PLAN Nej 2011 Ja 2012 Nej 2011

63 TEKNINK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN RUTIN MED EN KORT KONSTATERADE AVVIKELSER RUTINBESKRIVNING Hyresavtal, syfte och innehåll Det finns inget hyresavtal för lokal Delfinen. Det har inte hunnits med / prioriterats. ÅTGÄRDER ENLIGT 2013 ÅRS UPPFÖLJ- NING UTFÖRDA ÅTGÄRDER MED I PLAN 2015 JA/NEJ INFÖRD I PLAN Se över rutinerna Inga Nej 2013 Städkontroll enligt Insta 800 En gång under året ska i tre slumpmässiga objekt kontrolleras att städkontroll gjorts enligt Insta 800 Med i plan 2014 Inga Nej 2013 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN RUTIN MED EN KORT RUTINBE- SKRIVNING Passersystem Höganäs sportcenter KONSTATERADE AVVIKELSER 2013 Vid löpande dokumentation av brister i systemet är det påtagligt att det inte fungerar tillfredsställande. ÅTGÄRDER ENLIGT 2013 ÅRS UPPFÖLJ- NING Leverantören är kontaktad och systemet ska uppdateras. UTFÖRDA ÅTGÄRDER INFÖRD I PLAN KVARSTÅR RUTI- NEN 2015? Leverantören har felsökt och uppdaterat systemet utan att bristerna blivit åtgärdade. Systemet har reklamerats. Nytt passersystem är beställt Nej 63

64 BYGGNADSNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIV- NING Registrera handlingar på ett korrekt sätt (Inscanning av inkommande post) KONSTATERADE AVVIKEL- SER 2013 Rutin fungerar men är i behov av utveckling. ÅTGÄRDER ENLIGT 2013 ÅRS UPPFÖLJNING Internutbildning i Offentlighet och sekretess. Process-kartläggning påbörjas under dec 2013 och fortsätter första halvåret Rutinen för beslut Rutin för tjänsteanteckningar. Internutbildning i Offentlighet och sekretess. Process-kartläggning påbörjas under dec 2013 och fortsätter första halvåret Bygglovsprocessen är en komplex och omfångsrik process som kräver särskild kompetens samt ett strukturerat och systematiskt arbetssätt. För att möjliggöra detta samt att underlätta för ny eller tillfällig personal behövs tydliga rutiner för varje steg i bygglovsprocessen. Dokument ej daterade, dokument saknades, ej notering om kommunicering med sökande. Bygglovsavdelningen kommer att delta i en internutbildning med syfte att genomföra en processkartläggning. UTFÖRDA ÅTGÄRDER Inga pga flertal bygglovschefsbyte. Inga pga flertal bygglovschefsbyte Internutbildning har skett, fortsatt implementering av processer och rutiner. INFÖRD I MED I PLAN PLAN 2015? 2012 Ja 2012 Ja 2013 Ja 64

65 UTBILDNINGSNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RUTINBE- SKRIVNING Hantering av anställningsinformation. Alla handlingar som rör anställningen ska finnas tillgängliga och hanteras korrekt. Representation. Syfte, deltagarförteckning och moms ska redovisas särskilt samt att fakturan är korrekt attesterad. KONSTATERADE AVVIKELSER 2013 Av tio granskade anställningsinformationer saknades två anställningsavtal. Av tio granskade fakturor var sju helt korrekta, vilket är en klar förbättring sedan ÅTGÄRDER ENLIGT 2013 ÅRS UPPFÖLJNING Avtalen rörde två personer som är anställda sedan många år tillbaka och rutinerna har därefter ändrats. Fortsätta upplysa alla berörda om vilka redovisningsrekommenda-tioner som gäller och att vi är skyldiga att följa dem. Informera om vad attestering innebär. Uppmana de som upprättat felaktiga fakturor att rätta dem. UTFÖRDA ÅTGÄRDER INFÖRD I PLAN KVARSTÅR RUTI- NEN 2015? Inga. Nya rutiner har upprättats. Genomgångar med skolassistenter och chefer. Med i plan för 2014 och Nej 2009 Ja 65

66 SOCIALNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RU- TINBESKRIVNING KONSTATERADE AVVIKELSER 2013 Uppdatering av delegeringar saknas bland annat på grund av att en revidering av blanketten har avvaktats. ÅTGÄRDER ENLIGT 2013 ÅRS UPPFÖLJ- NING Uppdatera delegeringar samt komplettera checklista i samband med anställning av ny chef. UTFÖRDA ÅTGÄRDER INFÖRD I PLAN KVARSTÅR RUTI- NEN 2015? Alla delegeringar är uppdaterade. Checklista för introduktion av nya chefer är kompletterad Nej Arbetsmiljöuppgifter ska delegeras till respektive chef. Brandskydd. Det ska finnas en utsedd brandskyddsansvarig med adekvat kompetens på varje enhet. Några brandssansvariga saknar utbildning Genomföra utbildning för aktuell personal. Utbildning har genomförts men fortfarande saknar några personer en komplett utbildning Nej. Följs upp i kvalitetsrevisionen. Vårdtagares privata medel på vårdboende ska hanteras enligt antagna rutiner. Kontrollen visar att det överlag fungerar bra. På vissa enheter fanns det enskilda avvikelser från riktlinjerna. Dessa berodde främst på att personal inte själva hade läst underlaget för detta arbete utan arbetar utifrån muntliga instruktioner. Sammanfattningsvis kan sägas att kontanthanteringen fungerar väl och personal på plats har god kontroll över vårdtagarnas privata medel. Rutinen fungerar men är i behov av utveckling. Att årligen gå igenom rutinerna för hantering av vårdtagarnas privata medel med personalen i. Några enheter har haft genomgång med personalen avseende rutiner för hantering av vårdtagarnas privata medel Ja 66

67 Fortsättning SOCIALNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RU- TINBESKRIVNING Individuell genomförandeplan inom hemvård och vårdboende. Det ska upprättas en individuell genomförandeplan inom 4 veckor efter verkställt beslut. Biståndsbeslut avseende Socialtjänstlagen (SoL) inom hemvården ska följas upp/ omprövas minst en gång per år. (exkl de med endast trygghetslarm) Inflyttning i särskilt boende ska ske inom 10 dagar från det att lägenheten är tillgänglig. Samtliga beslut per år. KONSTATERADE AVVIKELSER 2013 Alla har inte en genomförandeplan och alla har inte fått en uppdaterad genomförandeplan. Alla beslut är inte uppföljda pga för hög arbetsbelastning. Av 225 beslut om personlig omvårdnad är det 48 st som inte är uppföljda, vilket kan medföra att det inte är rätt insatser, kan vara för mycket eller för lite. Skyldigheten att följa upp besluten en gång per år handlar om rättssäkerhet för den enskilde, att han/hon får rätt insatser och är nöjd med hur de utförs. Ledig lägenhet meddelas inte direkt till boendesamordnare. Fördröjning av städning och visning av ledig lägenhet. Brukare dröjer med svar. Korttidsplats och hemvårdsinsatser används längre än nödvändigt. ÅTGÄRDER ENLIGT 2013 ÅRS UPPFÖLJ- NING Att säkerställa att alla medarbetare förstår betydelsen av att brukarena har en aktuell genomförandeplan och vet hur de ska fylla i den. Att implementera nya rutiner för uppföljning som gäller sen oktober Biståndshandläggare och enhetschef träffas en gång i månaden för utvärdering/uppföljning. Kontroll görs av beslutad kvantitet jämfört med planerad kvantitet. Att säkerställa att rutinen för inflyttning i särskilt boende följs. UTFÖRDA ÅTGÄRDER INFÖRD I PLAN KVARSTÅR RUTI- NEN 2015? Arbete pågår för att säkerställa att alla medarbetare har kunskap om vikten av hur genomförandeplanen ska skrivas. Avdelningschef kommer via enhetscheferna och med stöd av kvalitetsrevisionerna säkerställa att det finns aktuella genomförandeplaner för samtliga vårdtagare. Ny rutin för uppföljning har implementerats vilken fungerar bra. Dock är inte alla beslut uppföljda pga längre sjukfrånvaro. Det finns brister i rutinen. Ledig lägenhet meddelas inte direkt till boendesamordnare. Fördröjning av städning och visning av ledig lägenhet. Brukare dröjer med svar. Korttidsplats och hemvårdsinsatser används längre än nödvändigt Nej. Följs upp i kvalitetsrevisionen Ja 2013 Ja 67

68 Fortsättning SOCIALNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RU- TINBESKRIVNING Hygienföreskrifter. Hygienrutiner ska följas enligt riktlinjer för HSL. Dokumentation enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) KONSTATERADE AVVIKELSER 2013 Få hygienrondsprotokoll har kommit in. Det har framkommit att missförsånd har skett om vem som ska ansvara för att utföra hygienrond. Det finns brister i ofullständig och inaktuell anamnes och status. ÅTGÄRDER ENLIGT 2013 ÅRS UPPFÖLJ- NING Att genomföra hygienronder enligt anvisningar. Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska upprättar en mall som stöd till enhetschefernas uppföljning. Att följa rutinerna avseende dokumentation. UTFÖRDA ÅTGÄRDER INFÖRD I PLAN KVARSTÅR RUTI- NEN 2015? Hygienronder har genomförts och mall för hygienronder har tagits fram. Dokumentation har blivit bättre. Dock kvarstår brister. Stöd till legitimerad HSL-personal har getts regelbundet under 2014 avseende dokumentation Ja 2011 Nej. Följs upp i kvalitetsrevisionen Dokumentation ska göras enligt riktlinjer för HSL Avvikelsehantering. Avvikelsehanteringen ska göras enligt riktlinjerna för Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Frihetskränkande skyddsåtgärder för vårdtagare. Bedömning, uppföljning och dokumentationen ska göras enligt riktlinjerna för för Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Strukturerad uppföljning av verksamheterna med punkter från alla lagrum med fasta intervaller. Förslagsvids med de punkter som finns i kvalitetskontrollplanen samt andra prioriterade punkter som bestäms av förvaltningsledningen. Det behövs utbildning av enhetschefer både inom vård och omsorg och LSS i avvikelsehantering samt revidering av avvikelserutinen och implementering av processen hos chefer och personal. Uppgifter har inte redovisats för alla enheter. Detta kan bero på bristande rutiner. Strukturerad uppföljning av verksamheterna. Utbildning av enhetschefer både inom vård och omsorg och LSS. Revidering av avvikelserutinen och implementering av processen hos chefer och personal. Att rapportera avvikelser enligt riktlinjer och anvisningar. Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska upprättar en mall som stöd till enhetschefernas uppföljning. Strukturerad uppföljning av verksamheterna har gjorts. Revidering av avvikelserutinen och implementering av processen pågår. Rutinen har reviderats under 2014 då flertalet åtgärder faller under annan lagstiftning Ja 2012 Nej. Följs upp i kvalitetsrevisionen. 68

69 Fortsättning: SOCIALNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RU- TINBESKRIVNING Individuell genomförandeplan inom LSS-verksamheten, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) KONSTATERADE AVVIKELSER 2013 Det finns oklarheter i hur insatser ska utföras. För en del brukare saknas individuell genomförandeplan och för en del saknas uppdatering av planen. ÅTGÄRDER ENLIGT 2013 ÅRS UPPFÖLJ- NING Att utarbeta rutin för upprättande av individuell genomförandeplan. UTFÖRDA ÅTGÄRDER INFÖRD I PLAN KVARSTÅR RUTI- NEN 2015? Framtagning av rutin och införande av IGP i Procapita pågår. Personalen har fått information om hur IGP ska upprättas Nej. Följs upp i kvalitetsrevisionen. En individuell genomförandeplan (IGP) ska ha påbörjats 4 veckor efter verkställt beslut. Avtal med externa institutioner inom LSS. Kontroll av innehåll, omfattning, uppsägningstider och ersättningsnivå. Det saknas giltiga avtal i en del ärende. Det saknas en tydlig rutin. Att ta fram tydliga rutiner samt se till att det finns avtal för samtliga placeringar. Rutin ej framtagen. Det finns inte avtal för alla placeringar Ja 69

70 70

71 71

72 HÖGANÄS ENERGI RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Lager. Med upprättad rutin säkerställa lagerfört materiels rätta värde. KONSTATERADE AVVIKELSER 2013 Fysiskt och bokfört lager missstämmer. Materiel har inte blivit bokfört på rätt projekt ÅTGÄRDER ENLIGT 2013 ÅRS UPPFÖLJ- NING Nya manualer och rutinbeskrivningar, utbildning och information till all berörd personal har genomförts. Ny beställning och retursedel ska tas fram UTFÖRDA ÅTGÄRDER En projektgrupp på 6 personer, med både adm-personal och elmontörer, är tillsatt och den jobbar fram nya rutiner som ska underlätta lagerhanteringen samt säkerställa att det sköts på rätt sätt. Stickprovsinventeringar har gjorts under året och en fullständig processbeskrivning håller på att tas fram INFÖRD I PLAN KVARSTÅR RU- TINEN 2015? 2013 Ja, fysiskt och bokfört lager misstämmer fortfarande. AB HÖGANÄS HEM RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Fakturahantering Lagen om offentlig upphandling Svarsfrekvens växel och felanmälan 90 % KONSTATERADE AVVIKELSER 2013 ÅTGÄRDER ENLIGT 2013 ÅRS UPPFÖLJ- NING Fortsätta stämma av samt kontroll UTFÖRDA ÅTGÄRDER INFÖRD I PLAN KVARSTÅR RU- TINEN 2015? Några smärre fel har konstaterats vid betalning av fakturor Fortsatt avstämning och kontroll JA Inga avvikelser 2013 JA Svarsfrekvens 85 %. Se över rutinerna för hur kundservice samt ekonomiavdelning kan vara påloggad på växeltelefonen i större utsträckning. Sett över rutinerna kring hur och när medarbetare är påkopplade JA 72

73 Ärende 11 Godkännande av reviderade planer för intern kontroll

74 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN GODKÄNNANDE AV REVIDERADE PLANER FÖR INTERN KONTROLL 2015 KS/2014/706 Sammanfattning av ärendet Kommunens nämnder och helägda bolag är ansvariga för den interna kontrollen inom sina respektive område. Kommunfullmäktige beslutade den 17 december 2014, 146, att godkänna nämndernas och bolagens interna kontrollplaner för Med anledning av uppföljningen av 2014 års plan har byggnadsnämnden och utbildningsnämnden reviderat sina planer. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets ekonomiavdelning, Rapport med reviderade planer som ändrats med anledning av 2014 års uppföljning. Ytterligare underlag i ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 17 december 2014, 146. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens budgetutskotts förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna byggnadsnämndens och utbildningsnämndens reviderade planer för internkontroll för Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 74

75 PROTOKOLLSUTDRAG KS BUDGETUTSKOTT UTDRAG UR PROTOKOLL Sammanträde KS Budgetutskott, Ordförande Péter Kovács Justerande Ulf Molin Justerande Anita Söderlind Justerande Anders Ståhl Justerande Lennart Nilsson Sekreterare Lars Alvén Protokollet har justerats den 19 februari 2015 Anslaget på kommunens anslagstavla den 20 februari 2015 HÖGANÄS KOMMUN Höganäs

76 PROTOKOLLSUTDRAG KS BUDGETUTSKOTT KS/2014/706 4 PLAN FÖR INTERN KONTROLL 2015 Sammanfattning av ärendet Kommunens nämnder och helägda bolag är ansvariga för den interna kontrollen inom sina respektive område. I januari i år godkände fullmäktige nämndernas och bolagens interna kontrollplaner för Med anledning av uppföljningen av 2014 års plan har byggnadsnämnden och utbildningsnämnden reviderat sina planer. Beslutsunderlag Rapport med reviderade planer som ändrats med anledning av 2014 års uppföljning. Budgetutskottets beslut Budgetutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna byggnadsnämndens och utbildningsnämndens reviderade planer för internkontroll för Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 76

77 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KS/2014/706 REVIDERING AV INTERN KONTROLLPLAN 2015 FÖR BYGGNADSNÄMNDEN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Sammanfattning av ärendet Kommunens nämnder och helägda bolag är ansvariga för den interna kontrollen inom sina respektive område. I januari i år godkände fullmäktige nämndernas och bolagens interna kontrollplaner för Med anledning av uppföljningen av 2014 års plan har byggnadsnämnden och utbildningsnämnden reviderat sina planer. Beslutsunderlag Rapport med reviderade planer som ändrats med anledning av 2014 års uppföljning. Kommunledningskontorets förslag till beslut Budgetutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna byggnadsnämndens och utbildningsnämndens reviderade planer för internkontroll för Herman Crespin Kommunchef Hanna Lööw Ekonom HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 77

78 REVIDERADE PLANER FÖR 2015 (kursiverat markerar ny kontroll och överstruket borttagna kontroller jämfört med den av KF antagna planen i januari 2015) BYGGNADSNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Bygglovsprocessen är en komplex och omfattande process vilken kräver särskild kompetens samt ett strukturerat och systematiskt arbetssätt. För att möjliggöra detta samt att underlätta för ny eller tillfällig personal behövs tydliga rutiner för varje steg i processen. Tillsynsrutin Uppföljning och kontroll av att olovliga byggnationer med mera har en kontinuerlig och lämplig tillsyn. Tillsynsplan ska tas fram Registrera handlingar på ett korrekt sätt (Inscanning av inkommande post) Rutinen för beslut. Uppföljning att beslut fattas och meddelas sökande inom 10 veckor från registreringsdatum (inscanningsdatum) under förutsättning att ärendet är komplett. KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS Tre ärenden i månaden ska kontrolleras om bygglovsprocessen följs. Kontrollpunkter har tagits fram. Kontrollera att en tillsynsplan tagits fram. Processkartläggning påbörjas under dec 2013 och fortsätter halvåret Kontroll efter internutbildning i Offentlighet och sekretess. Stickprov 5 ärenden. Kontroll efter intern-utbildning i Offentlighet och sekretess. Stickprov 5 beslut. RISK- KONTROLL- INFÖRD KONTROLL- TIDPUNKT GRAD KONTROLL-ANSVARIG UTFÖRARE 5 Chefen för förvaltningen Bygglovschefen Varje månad Chefen för förvaltningen Bygglovschefen Oktober Chefen för förvaltningen Bygglovschefen Kont 2012, tillägg till kontrollplan Chefen för förvaltningen Bygglovschefen Kontinuerlig 2012, tillägg till kontrollplan

79 NÄMND: UTBILDNINGSNÄMNDEN RUTIN MED EN KORT RUTINBESKRIVNING Klagomålshantering Personuppgifter utlämnande av listor mm Representation Rutiner kränkande behandling Skolplikt Behörighet inom skola/förskola. Svårt att rekrytera personal till utlysta tjänster. Svårighet med att behålla behörig personal om tjänsterna inte är heltid. Arkivering. För fristående skolor gäller att elevernas slutbetyg efter grundskolan ska överlämnas till kommunen. Erbjudande av förskoleplats inom 4 månader. Kommunen är skyldig att erbjuda plats inom fyra månader från det datum ansökan kommit in. Hantering av anställningsinformation Alla handlingar som rör anställningen ska finnas tillgängliga och hanteras korrekt. KONTROLLMOMENT OCH FREKVENS Månadsvis via månadsrapporterna, se över så att rutinerna fungerar för skolområden/förvaltning där info från skola till förvaltning vad gäller klagomål ibland har saknats. RISK- KONTROLL-AN- SVARIG KONTROLL-UTFÖ- RARE KONTROLL- INFÖRD GRAD TIDPUNKT 4 Utbildningschef Verksamhetsledare Varje månad 2015 Stickprov, skolassistenter. 4 Utbildningschef Nämndsekreterare Löpande under året 2015 Stickprov fakturor 10 st interna, 10 st externa. Anmälan från rektor/ förskolechef till huvudman måste ske korrekt. Uppföljningen månadsvis behöver ses över. Anmälan från rektor till huvudman måste ske korrekt. Uppföljningen månadsvis behöver ses över. Översyn över behörighet, därefter kartläggning av nuläge och behov framåt. Kontroll av alla fristående skolor som har åk 9. Kontrolleras en gång om året. 4 Utbildningschef Ekonomihandläggare Löpande under året Utbildningschef Verksamhetsledare Varje månad Utbildningschef Verksamhetsledare grundskola samt elevhälsochef Varje månad Utbildningschef HR-strateg Löpande under året Utbildningschef Nämndsekreterare Varje månad 2014 Granskning av månadsrapporterna. 4 Utbildningschef Verksamhetsledare förskola Granska 10 slumpvis utvalda anställningshandlingar och se till att informationen hanteras korrekt. Löpande under året Utbildningschef HR-strateg Löpande under året

80 Ärende 12 Plats för kulturen - bildande av projektorganisation för arbete med förslag på nytt kulturhus 80

81 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN KS/2012/297 PLATS FÖR KULTUREN - BILDANDE AV PROJEKTORGANISATION FÖR ARBETE MED FÖRSLAG PÅ NYTT KULTURHUS Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott beslutade den 22 september 2014, 60, att kultur- och fritidsförvaltningen ska komplettera den befintliga utredningen Plats för kulturen med att utreda en placering vid Höganäs hamnområde eller nya alternativ som inte var möjliga tidigare. Vidare skulle kultur- och fritidsförvaltningen föreslå en tidsplan, investerings- samt driftkostnad för ett framtida kulturhus. Inom ramen för det nya uppdraget har kultur- och fritidsförvaltningen undersökt två nya lokaliseringsalternativ, Höganäs hamnområde i Höganäs samt Kvarteret Flora Storgaran/Centralgatan. Kultur- och fritidsförvaltningen förespråkar i en tjänsteskrivelse den 9 februari 2015 att det fortsatta arbetet bör inriktas på att genomföra en omfattande medborgardialog, fastställa lokalisering, finansiering, samt att anordna en arkitekttävling för att ta projektet vidare in i byggprocessen. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskotts beslut den 16 februari 2015, 74, Kultur- och fritidsförvaltningen, tjänsteskrivelse den 9 februari 2015, Kultur- och fritidsförvaltningen, utredning den 16 februari 2015, Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskotts beslut den 22 september 2014, 60, Kultur- och fritidsförvaltningen, utredning den 30 januari Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskotts förslag: Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med kultur- och fritidsutskottets förslag att att att att bilda en organisation bestående av en politisk styrgrupp samt en projektering med tjänstemän för det vidare arbetet med ett nytt kulturhus utifrån utredningens intentioner, styrgruppen ska bestå av kultur- och fritidsutskottets fem ordinarie ledamöter, kommunstyrelsens presidium, utbildningsnämndens presidium samt en kommunfullmäktigeledamot från vardera (V), (MP) och (SD), projektgruppen ska bestå av kultur- och fritidschefen, stadsarkitekten, planchefen, fastighetschefen, kommunchefen samt utbildningschefen, styrgruppen ska lämna förslag gällande placering, innehåll, ekonomi och tidsplan till kommunfullmäktige senast i december Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 81

82 82

83 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNSTYRELSEN: KS/2012/297 PLATS FÖR KULTUREN - KOMPLETTERING TILL UTREDNING Sammanfattning av ärendet Kultur- och fritidsutskottet beslutade 60, , att kultur- och fritidsförvaltningen ska komplettera den befintliga utredningen Plats för kulturen med att utreda en placering vid Höganäs hamnområde eller nya alternativ som inte var möjliga tidigare. Vidare skulle kultur- och fritidsförvaltningen föreslå en tidplan, investerings- samt driftskostnad för ett framtida kulturhus. Det nya uppdraget har undersökt två nya lokaliseringsalternativ som inte var aktuella vid det tidigare utredningstillfället Uppdraget redovisar även uppskattade investerings- samt driftkostnader och ett förslag till tidplan. Det fortsatta arbetet bör inriktas på att genomföra en omfattande medborgardialog, fastställa lokalisering, finansiering av ett nytt kulturhus samt att anordna en arkitekttävling för att ta projektet vidare in i byggprocessen. Beslutsunderlag Beslut KFU Kultur- och förvaltningens utredning, Plats för kulturen den 30 januari Kultur- och fritidsförvaltningens förslag till beslut Kultur- och fritidsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att bilda en organisation bestående av en politisk styrgrupp samt en projektgrupp med tjänstemän för det vidare arbetet med ett nytt kulturhus utifrån utredningens intentioner, att styrgruppen ska bestå av kultur- och fritidsutskottets fem ordinarie ledamöter, kommunstyrelsens presidium, utbildningsnämndens presidium samt en kommunfullmäktigeledamot från vardera (V), (MP) och (SD), att projektgruppen ska bestå av kultur- och fritidschefen, stadsarkitekten, planchefen, fastighetschefen kommunchefen samt utbildningschefen, att styrgruppen ska lämna förslag gällande placering, innehåll, ekonomi och tidsplan till kommunfullmäktige senast i december 2015 Anneli Sjöborg Kultur- och fritidschef HÖGANÄS KOMMUN KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 83

84 UTREDNING PLATS FÖR KULTUREN KOMPLETTERING MED FÖRSLAG TILL LOKALISERING, KOSTNADER SAMT TIDPLAN W W W. H O G A N A S. S E 84

85 SAMMANFATTNING Höganäs är en attraktiv kommun och vi blir allt fler invånare. Vision 2025 innebär att vi strävar mot att bli invånare år Det ska vara full fart inom och till Höganäs. Samtidigt ska kommunen växa på ett långsiktigt hållbart sätt med bibehållen småstadscharm. För att lyckas med vår målsättning måste vi arbeta strategiskt med ett antal områden. Ett kultur- och fritidspolitiskt program har tagits fram av kultur- och fritidsutskottet, med syftet att visa på kulturens betydelse och mål samt vilka satsningar som ska göras. Ett prioriterat område i det kultur- och fritidspolitiska programmet, är byggandet av ett nytt kulturhus i Höganäs. År 2012 fick kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att utreda huvudbibliotekets framtida behov och placering. Resultatet av detta uppdrag, Plats för kulturen, presenterades för kultur- och fritidsutskottet i februari Utredningen föreslog en samlokalisering för Höganäs Bibliotek och Eric Ruuth Kulturhus för att få optimala synergieffekter som kan tillföras i ett nytt kulturhus i Höganäs. Placeringen av detta föreslogs bli i ett ombyggt stationshus, ombyggd Bruksskola eller i den s. k Swedbankfastigheten. Karläggningen visade också att det finns behov av större scenlokaler för kulturyttringar som inte kan tillgodoses i Höganäs idag. Kultur- och fritidsutskottet beslutade 60, , att kultur- och fritidsförvaltningen ska komplettera den befintliga utredningen Plats för kulturen med att utreda en placering vid Höganäs hamnområde eller nya alternativ som inte var möjliga tidigare. Vidare skulle kultur- och fritidsförvaltningen föreslå en tidplan, investerings- samt driftskostnad för ett framtida kulturhus. Det nya uppdraget har undersökt två nya lokaliseringsalternativ som inte var aktuella vid det tidigare utredningstillfället Uppdraget redovisar även uppskattade investerings- samt driftkostnader och ett förslag till tidplan. Det fortsatta arbetet bör inriktas på att genomföra en omfattande medborgardialog, fastställa lokalisering, finansiering av ett nytt kulturhus samt att anordna en arkitekttävling för att ta projektet vidare in i byggprocessen. 85

86 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. UPPDRAG 2. BAKGRUND- UTREDNINGEN PLATS FÖR KULTUREN 3. MEN INNAN VI FORTSÄTTER VAD ÄR ETT KULTURHUS? 4. VARFÖR ETT KULTURHUS I HÖGANÄS? 4.1 Kultur som samhällsbyggare 5. LOKALISERINGSALTERNATIV 5.1 Central och attraktiv placering 5.2 Allmänna kommunikationer 5.3 Stadskärnans utveckling 5.4 Samordna kompletterande verksamheter under ett och samma tak 5.5 Möjlighet till flexibel arkitektur och teknik 5.6 Ytbehov 5.7 Alternativ användning 5.8 Tidigare förslag till placering 5.9 Utfall vid tidigare bedömning 5.10 Nya förslag till placering 5.11 Utfall ny bedömning 5.12 Rekommendation 6. KOSTNADER FÖR NYLIGEN BYGGDA KULTURHUS 6.1 Landvetter 6.2 Umeå 6.3 Vallentuna 6.4 Jönköping 6.5 Bollnäs 6.6 Luleå 7. KOSTNADSBEDÖMNING 7.1 Investeringskostnader 7.2 Driftskostnader 7.3 Verksamhetskostnader 7.5 Rekommendation 8. FÖRSLAG TILL TIDPLAN 8.1 Rekommendation 9. FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE 86

87 1 UPPDRAG Kultur- och fritidsutskottet beslutade 60, , att kultur- och fritidsförvaltningen ska komplettera den befintliga utredningen Plats för kulturen med att utreda en placering vid Höganäs hamnområde eller nya alternativ som inte var möjliga tidigare. Vidare skulle kultur- och fritidsförvaltningen föreslå en tidplan, investerings- samt driftskostnad för ett framtida kulturhus. Det nya uppdraget kompletterar således utredningen Plats för kulturen från 2013 med förslag till lokalisering, tidplan, investerings- och driftskostnad samt förslag till fortsatt arbete. 87

88 2 BAKGRUND - UTREDNINGEN PLATS FÖR KULTUREN Plats för kulturen var ett utredningsuppdrag från kultur- och fritidsutskottet som innehöll följande frågeställningar: Hur ser nuläget ut? Hur tror vi framtiden gestaltar sig? Vad ska detta bibliotek i så fall innehålla? Behövs en utbyggnad? Om ja, i så fall när behövs en utbyggnad? Finns det några alternativa placeringar för ett utbyggt bibliotek? Vilken tidsplan gäller? Kommer det att krävas någon investering eller kan det bli en besparing? Utredningen visade att inom en snar framtid måste biblioteket utvecklas som såväl fysisk och virtuell mötesplats. På lång sikt, år 2021, kan inte de befintliga lokalerna tillgodose invånarnas behov. Brist på ytor, dålig ventilation, döda ytor och fler invånare gör att varken huvudbiblioteket eller Eric Ruuth kulturhus kan utvecklas. En sammanslagning av Höganäs Bibliotek och Eric Ruuth kulturhus var det förslag som utredningsgruppen förespråkade. Att samordna verksamheterna under ett och samma tak skulle innebära stora synergieffekter som kommer att gynna brukarna men framförallt fler invånare. Kartläggningen visade även ett behov av en större scenlokal idag finns ingen scenlokal (musik/teater/dans) i Höganäs för mer än 280 publikplatser. De befintliga scenerna (Tivolihuset, Café Amanda och Hörsalen) är inte optimala för att arrangera konserter med medelstora turnerande akter. Musik- och dansproduktioner, stand-up/komiker, shower och konferenser behöver ofta lokaler på minst 500 platser för att få en vinst på arrangemanget. I dag har Höganäs även behov av en väl anpassad lokal för konferenser och kongresser, som ett led i utvecklingen av mötesindustrin. Även om konferenslokaler inte är en naturlig del av ett kulturhus är det ändå en sidoverksamhet som potentiellt kan stödja finansieringen. I detalj innebär detta ett kulturhus med: Bibliotek Studierum, flexibla arbetsplatser Pedagogiskt rum/ateljé för kreativitet och workshops Väggar för utställningar Större barnavdelning med möjlighet till fler aktiviteter Lokal, motsvarande Café Amanda, 100 personer Lokal med teleskopläktare, 500 personer Black-box (en modern och flexibel form av scenrum, ett tomt svartmålat rum, där spelplatser och publikplacering kan varieras på valfritt sätt) Öppet centralarkiv 11 undervisningslokaler 8 replokaler Orkesterlokaler, danssal Inspelningsstudio, filmverkstad Verkstad och förråd för teknik och kostym Denna utredning föreslår att kulturhuset minskas med ytan för ett Öppet centralarkiv. 88

89 3 MEN, INNAN VI FORTSÄTTER VAD ÄR ETT KULTURHUS? Det är vanligt att man i utredningar kring kultur och lokaler diskuterar begreppet Kulturhus. Det är därför viktigt att redan från början markera att Kulturhus innebär olika för nästan varje människa Vissa ser Centre Georges Pompidou i Paris framför sig, andra Dunkers kulturhus eller som Miljöpartiet i Lund, som vill att alla områdesbibliotek ska bli kulturhus. För andra är en biblioteksfilial med en möteslokal ett kulturhus och för vissa innebär kulturhus byggnader som är juridiskt skyddade som kulturarv. Med kulturhus, avser utredningsgruppen, att Höganäs fyller ett kulturhus med funktioner och innehåll, för att få Plats för kultur, på ett och samma ställe. Den genomgående bilden man får när man betraktar Sveriges variationer av kulturhus är att de är byggda på respektive plats utifrån de behov som råder där just då. Just den staden eller ortens behov av en byggnad för att tillfredsställa vissa kulturella behov. Det är bibliotek och lokaler för det skrivna ordet, det är samlingssalar i alla storlekar som också används till konferens och kongresser, det är teatrar och black-boxes, det är konserthus och repetitionslokaler för alla genrer av musik, det är adekvata lokaler för kommunala kulturskolor och estetiska gymnasieprogram, det är konsthallar, experimentverkstäder och kollektiva verkstäder inom många tekniker för bildkonst, form och hantverk, det är filmstudior och film- och fotoverkstäder, det är lokaler för dansrepetitioner och dansföreställningar, det är ungdomshus med flexibel användning Och allt detta i oräkneliga kombinationer för att möta behoven! Ett modernt kulturhus är en viktig investering med hög profil att använda i stadens marknadsföring och blir ytterligare en viktig aspekt i stadens varumärke. 89

90 4 VARFÖR ETT KULTURHUS I HÖGANÄS? I uppdraget Plats för kulturen har ingått att försöka svara på frågan vad ett kulturhus kan tillföra Höganäs, bland annat för att tillfredsställa medborgarnas behov av levande, kulturella möten. En utgångspunkt i utredningen har varit konstens egenvärde. Kulturpolitiken vilar på den grund som anges i de nationella kulturpolitiska målen som regeringen fastställde Kulturen ska vara dynamisk, utmanande och oberoende. En annan utgångspunkt är, att de befintliga lokalerna inte kan tillgodose invånarnas behov. Brist på ytor, dålig ventilation och fler invånare gör att ingen av verksamheterna kan utvecklas. Att bygga hus för kultur har varit en trend i världen under 2000-talet. I Sverige har man de senaste åren byggt kulturhus i bland annat Jönköping, Vara, Uppsala, Luleå, Kalmar, Umeå och Härryda. Ofta har huvudargumentet för nya kulturhus varit just att profilera och lyfta städer och regioner. Hus har blivit ett sätt att visa framåtanda och kraft för en plats. Den bakomliggande förklaringen handlar om att locka och behålla nya invånare och företag och inte vilka som helst, utan de som genom hög utbildningsnivå och konkurrenskraft förväntas skapa stora ekonomiska värden. Diskussionen har ofta refererat till Richard Floridas tes om att den så kallade kreativa klassen är viktigast i den globala kampen om attraktiv arbetskraft, och att denna klass vill ha en levande stadsmiljö med kultur, shopping och kaféer. Då likvärdigt intressanta arbeten för personer i den kreativa klassen finns på flera platser kan livsmiljön få en viktigare betydelse för var de bosätter sig än valet av just det enskilda arbetet. Det finns även andra argument för byggande av kulturhus. Konstnärliga verksamheter behöver helt enkelt ibland nya hus. Dessutom har allt fler platser insett kraften i turistekonomiska effekter tack vare kulturevenemang. Besökare på en plats lägger ofta tusentals kronor på övernattning, mat, transporter och shopping, men behöver i första läget lockas till platsen. Kultur kan vara en sådan dragare, eller i alla fall en del i vad som gör en plats attraktiv för besök. Det finns erfarenheter att dra utifrån de olika byggnader som redan har byggts. Vissa av dessa har betraktats som mer lyckade än andra. Eftersom det har tillkommit allt fler kulturhus är det också svårare att få uppmärksamhet och sticka ut. Och många av dem riskerar att ses som kopior. Modellen att skapa attraktivitet för en plats genom hus är ju också mindre originell om många platser använder den. Resultatet måste också ställas mot syftet. Byggnader kan i vissa fall ses som fenomenalt lyckade som turistmål men där man inte har lyckats integrera lokalbefolkningen. Medborgarperspektivet har i många fall lyst med sin frånvaro. Annan kritik har handlat om att huset inte kan matchas av verksamheten. Den kritiken har till exempel riktats mot Operan i Oslo och Danmarks Radios nya konserthus i Köpenhamn. Kostnaderna för huset leder inte sällan till att verksamheten får ökade intäktskrav eller sänkta anslag samtidigt som de förväntas producera mera. Ett kulturhus i Höganäs kan mätas både utifrån ett konstnärligt och ekonomiskt perspektiv. Till det kan vi lägga variabler som hur mycket besöksnäring som genereras kultur sammanslaget med rekreation är den snabbast växande sektorn inom turistnäringen och hur stora symbolvärden som skapas. Traditionella turistekonomiska mätningar görs kontinuerligt. Värdet av nya och planerade byggnader beskrivs vanligtvis utifrån ekonomiska värden, inte utifrån vad den tillför den enskilda människan. 4.1 Kultur som samhällsbyggare I Höganäs pågår, som i alla andra städer, ett samhällsbygge. I Höganäs kommuns visionsprogram är ambitionen att göra staden till en attraktiv ort att välja för sitt permanenta boende och dessutom gärna vara ett tilldragande besöksmål. Höganäs uppvisar en mängd parametrar som ska ligga till grund för en varierande livsmiljö och ambitionerna att hela tiden utveckla dessa är stark i visionen. Full fart, inom och till Höganäs, 90

91 internationell kunskapskraft, upplevelsemotorn Höganäs, växande småstadscharm och ett långsiktigt, hållbart Höganäs. För att stärka den attraktiva livsmiljön finns stora möjligheter att på ett mer strategiskt plan fokusera på kultur som en faktor i utvecklingen av staden. Att använda kultur som del av sin profilering ger möjligheter att visa upp en mer mångsidig bild av en kommun och dess invånare. Att inom besöksnäringen satsa på kultur, kulturmiljö och kulturarv är inte bara en reseanledning utan är också starkt identitetsskapande för lokalsamhället. Men framförallt, det är viktigt att bygga en känsla av stolthet för bygden bland invånarna. 91

92 5 LOKALISERINGSALTERNATIV I en liten stad som Höganäs har ett bibliotek/kulturhus en avgörande effekt på centrumbildningen. Endast de mest attraktiva lägena kan konkurrera med den nuvarande placeringen. Biblioteket måste ligga centralt och kunna nås med allmänna kommunikationsmedel, bil och cykel samt vara tillgängligt för alla. Läget måste bidra till att skapa mötesplatser, gynna kulturutbyten och skapa attraktivitet för staden. Lokaliseringsalternativen har bedömts utifrån följande kriterier: - Central och attraktiv placering - Allmänna kommunikationer - Stadskärnans utveckling - Samordna kompletterande verksamheter under ett och samma tak - Möjlighet till flexibel arkitektur och teknik - Ytbehov - Alternativ användning 5.1 Central och attraktiv placering Det geografiska läget och den fysiska placeringen i staden eller på orten är av stor vikt och prioriteras på alla de platser som byggt eller bygger kulturhus. Man ser det som väldigt viktigt att placeringen är där människor dagligen passerar förbi på ett naturligt sätt. Inte sällan är nya kulturhus belägna mitt i centrum, vid handelsgator, centrala torg eller intill knutpunkter med allmänna kommunikationer. God tillgänglighet och god genomströmning är ledord för de nya kulturhusen. 5.2 Allmänna kommunikationer Ett kulturhus behöver vara tillgängligt genom närhet till goda allmänna kommunikationer. Det är också viktigt ur tillgänglighetssynpunkt att besökare kan anlända och resa ifrån lokalen via exempelvis taxi, färdtjänst eller liknande på ett smidigt och enkelt vis. Det bör också finnas goda parkeringsmöjligheter i anslutning till eller inom gångavstånd till kulturhuset. Logistik för in/utlastning för tunga fordon som exempelvis lastbilar och turnébussar är också viktigt att ta hänsyn till. 5.3 Stadskärnans utveckling Satsningar på kultur och sociala mötesplatser lyfts i flera undersökningar fram som framgångsfaktor för att utveckla en levande stadskärna. Det geografiska läget och den fysiska placeringen i staden eller på orten är av stor vikt. De orter som exempelvis byggt eller bygger kulturhus har uppgett att naturliga flöden av människor ansetts som viktigt. Inte sällan är nya kulturhus belägna mitt i centrum, vid handelsgator, centrala torg eller intill knutpunkter med allmänna kommunikationer. 5.4 Samordna kompletterande verksamheter under ett och samma tak Det blir allt vanligare med kulturhus som består av flera kompletterande verksamheter för att därigenom uppnå maximal nyttjandegrad. Förutom lokaler för olika konstdiscipliner som teater- och konsertsalonger finns lokaler för till exempel kulturskola och bibliotek, men också kommersiella verksamheter som t.ex. konferens, turistbyrå, kafé och restaurang. 5.5 Möjlighet till flexibel arkitektur och teknik Flexibiliteten är en grundläggande princip i de flesta nybyggnationer, där scener, rum och andra ytor ska kunna skalas upp eller ned. Få kulturhus byggs idag i statiska eller fasta former. Att gå från det lilla intima till det mer storslagna är en viktig grundprincip. Man prioriterar investeringar på uppdaterad, trådlös och tillgänglighetsanpassad teknik. 5.6 Ytbehov Samlokalisering av verksamheterna för huvudbiblioteket och Erich Ruuths Kulturhus samt en scenlokal, beräknas uppgå till ca m². 92

93 5.7 Alternativ användning Platsen har redan en användning, eller en framtida utpekad användning, som passar bättre på platsen än kulturhuset. 5.8 Tidigare förslag till placering I den förra utredningen föreslogs tre möjliga lokaliseringsalternativ som intressanta för ett framtida kulturhus; Stationshuset, Bruksskolan samt Swedbankfastigheten (Triangelplatsen). Inget av förslagen klarade samtliga kriterier men utredningen förespråkade en om- och tillbyggnad av någon av fastigheterna Stationshuset, Bruksskolan eller Swedbankfastigheten. Övriga loklokaliseringsalternativ som undersöktes var placering vid Kullagymnasiet, Folkparken/Julivallen (Långarödsvägen/Månstorpsvägen), Centrallagret/Finkeramiska fastigheten (Bruksgatan) och Widdings villa (korsningen Storgatan/Köpmansgatan). 5.9 Utfall, vid tidigare bedömning PLATS Stationshuset Bruksskolan Swedbankfastigheten Kullagymnasiet BEDÖMNING Kan ej tillgodose ytbehov utan tillbyggnad Kan ej tillgodose ytbehov utan tillbyggnad Alternativ användning, fastigheten har redan en användning Inte optimal central placering Liten inverkan på stadskärnans utveckling Folkparken/Julivallen Inte optimal central placering Liten inverkan på stadskärnans utveckling Centrallagret/Finkeramiska fastigheter Inte optimal central placering Liten inverkan på stadskärnans utveckling Inga allmänna kommunikationer Alternativ användning, ingen rådighet över fastigheten Widdings villa, Storgatan Inte möjligt att samordna kompletterande verksamhet Kan ej tillgodose ytbehov Alternativ användning, ingen rådighet över fastigheten 5.10 Nya förslag till placering Nya förslag till placering har tillkommit sedan den förra utredningen presenterades Dessa är hamnområdet etapp 3 i Höganäs och Kvarteret Flora Storgatan/Centralgatan. Hamnområdet etapp 3 är inte längre aktuellt för hotellbyggnation efter den folkomröstning som gjordes den 24 maj Kvarteret 93

94 Flora vid Storgatan/Centralgatan färdigställde etapp 1 under 2014 men påbörjade nybyggnation av bank och bostäder i januari Under hösten 2014 fördes diskussioner med Folkparkens styrelse om lokaler i Folkparkens planerade byggnation. Den tilltänkta ytan räcker dock inte till Plats för kulturens förslag Utfall, ny bedömning PLATS Hamnområdet, etapp 3 Kvarteret Flora, Storgatan/Centralgatan BEDÖMNING Uppfyller samtliga kriterier, men de allmänna kommunikationerna måste förbättras Alternativ användning, ingen rådighet över fastigheten 5.12 Rekommendation Syftet med den tidigare detaljplanen för hamnområdet etapp 3, var att säkerställa och utveckla hamnens nuvarande funktioner och samtidigt göra hamnen mer attraktiv att besöka året om genom tillskott av nya funktioner och ny bebyggelse. Den geologiska undersökningen visar inga hinder för att bygga på Höganäs 36:1, Höganäs 36:2 Hamnområdet i Höganäs etapp 3. Utredningsgruppen ställer sig positiv till en lokalisering av ett framtida kulturhus vid hamnområdet etapp 3, i Höganäs hamn. 94

95 6 KOSTNADER FÖR NYLIGEN BYGGDA KULTURHUS 6.1 Landvetter, Härryda kulturhus De nya lokalerna består av bibliotek med utställningsytor, lokaler för kulturskolan och andra föreningar, en ateljé och en dansstudio samt en samlingssal för 150 personer. Kostnad: 57 msk, byggkostnad, utrustning och inredning. Yta: m² Drift: Härryda kommun Invigning: Umeå Umeå invigde kulturhuset Väven under Kulturhuvudstadsåret Väven innehåller ett nytt stadsbibliotek, ett kvinnohistoriskt museum, en black box, utställningslokaler, digitala salonger, biografer och övningslokaler för dans, musik och teater och kommunens kulturadministration. Byggnaden inrymmer även kommersiella verksamheter som hotell och handel. Sedan tidigare har man förlagt Designhögskolan, nya Arkitekthögskolan och Bildmuseet i ett nytt kulturstråk. Kostnad: 700 msk, byggkostnad, utrustning och inredning. Yta: m², varav kommunen förfogar över m² Drift: Umeå kommun och Balticgruppen Invigning: Vallentuna De nya lokalerna rymmer ett nytt bibliotek, en separat utställningslokal, en kreativ verkstad och en konstkub där månadens konstnär presenteras. Här finns också ett café och ett större utställningsrum för teateruppsättningar, konserter och möten. Kostnad: 300 msk, byggkostnad, utrustning och inredning. Yta: m² Drift: Vallentuna kommun Invigning: Jönköping Kulturhuset Spira innehåller konsertsal för 820 åhörare, teatersalong för 380 publik, en mindre kammare för 300 stående personer och 160 sittande ett scenrum som används för både teater, dans och musik som också kan anpassas för bankettsittning och andra arrangemang, caféscen för 130 sittande i anslutning till stor restaurang. Kulturhuset är arbetsplats för ca ett hundratal medarbetare som har konstnärliga, tekniska och administrativa uppgifter Kostnad: 445 msk, inklusive byggkostnad, markköp, utrustning och inredning. Yta: m² Drift: Jönköpings läns landsting Invigning: Bollnäs I Bollnäs konverterades Folkets Hus till ett modernt kulturhus. Det anpassade och ombyggda huset innehåller idag en modern teater- och konsertsal som har 582 publikplatser, den mindre Peter Stormaresalen, kommunens kulturadministration, restaurang, bibliotek med en ungdomsavdelning som kvällstid används som fritidsgård, museum och konsthall, mediecentrum med kommunens mediepedagogiska resurs och turistbyrå. Kommunala musikskolans gamla lokaler har förbättrats och 95

96 kompletterats och byggts ihop med Folkets hus. I huset finns också administrativa lokaler som hyrs av Hälsinglands turism och fackliga organisationer. Kostnad: 90 msk, byggkostnad, utrustning och inredning. Yta: m² Drift: Bollnäs kommun Invigning: Luleå Luleå kommun valde att bygga ett nytt kulturhus, Kulturens hus, för att samordna olika behov och skapade en byggnad i de centrala delarna av staden. Kulturhuset inrymmer stadsbibliotek, konsthall med ateljé och pedagogisk verksamhet, stor och liten konsertsal, multifunktionella foajéer i tre plan, konferensfaciliteter, biljettkontor, turistbyrå, café och restaurang. I husets översta plan är Norrbottensmusiken inrymd. Kostnad: 370 msk, byggkostnad, utrustning och inredning. Yta: m² Drift: Luleå kommun Invigning:

97 7 KOSTNADSBEDÖMNING Ett nytt kulturhus innebär nya investerings- och driftkostnader för byggnaden; kostnadsbedömningen nedan indikerar en ungefärlig investeringsnivå utifrån nyligen byggda och/eller planerade kulturhus. Index ingår inte i kostnadsbedömningarna, kostnadsläget för bedömningarna är för år Investeringskostnader Ungefärlig investeringskostnad för ett kulturhus (ca m²) i ny byggnad beräknas till mellan miljoner kronor. Det stora spannet beror på många faktorer; materialval, lokalprogram, tillkommande önskemål utöver den kartläggning som har gjorts och inte minst ambitionsnivå. Nyligen byggda kulturhus (och/eller planerade) visar att en genomsnittlig kostnad är mellan kronor per kvadratmeter. De kulturhus som inrymmer bibliotek, har dock en lägre kostnad per kvadratmeter. 7.2 Driftskostnader Vid en investering på 100 miljoner kronor beräknas en årlig driftskostnad uppgå till 7, 2 miljoner kronor per år. Uppgår investeringen till 150 miljoner kronor, beräknas den årliga driftskostnaden bli 9,4 miljoner kronor per år. I detta ingår kapitalkostnader, hyra, fastighetsel, uppvärmning, underhåll (inne och ute) och drift av fastighetstekniska system. Avskrivningstid är 50 år för s.k. förvaltningshus som är att betrakta som monumentalbyggnad (SKL Nya principer för avskrivning). 7.3 Verksamhetskostnader Antalet tjänster beräknas inte att öka eller minska. Nya kostnader för teknik/vaktmästeri (för en scenlokal), föreslås debiteras med den av kommunfullmäktige, fastställda timtaxan för teknik/vaktmästeri. 7.4 Rekommendation Nuvarande driftskostnader uppgår till 3,5 miljoner kronor och avser kapitalkostnader, hyra, fastighetsel, uppvärmning, underhåll och drift av fastighetstekniska system. Utredningsgruppen föreslår att kommunen utreder att skapa en s.k. Kulturhusfond samt utreder om avkastningen från Nymbergs fond (ca 2,5 miljoner per år) kan avsättas för att för att täcka investeringens framtida driftskostnader. Utredningsgruppen har inte gjort några kostnadsbedömningar som berör kostnader som kan uppstå i samband med exempelvis ändring av infrastruktur, inköp av mark, flytt av befintlig verksamhet. När beslut tagits om vart ett kulturhus ska placeras så måste även dessa kostnader finansieras. 97

98 8 FÖRSLAG TILL TIDPLAN Efter ett beslut av kultur- och fritidsutskottet, bör kulturhusutredningen överlämnas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige som får ta ställning till placering, innehåll, ekonomi, tidplan samt organisation. 8.1 Rekommendation Utredningsgruppen föreslår följande tidplan för det fortsatta arbetet: År: 2015 Politiskt beslut i kultur- och fritidsutskottet 2015 Kommunfullmäktiges eventuella beslut kring placering, innehåll, ekonomi, tidplan: därefter 2015 Bildande av styrgrupp och projektgrupp 2015 Medborgardialog 2016 Arkitekttävling 2016 Start av detaljplanarbete 2017 Medborgardialog 98

99 9 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE Sedan 2012 har kultur- och fritidsutskottet utrett frågan om ett kulturhus i Höganäs. Ett fortsatt arbete kring kulturhusutredningen, bör överlämnas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige som får ta ställning till placering, innehåll, ekonomi, tidplan samt organisation. Utöver det måste det fortsatta arbetet beakta: 1. Medborgardialog 2. Detaljplanändring 3. Omvärldsbevakning och studiebesök 4. Detaljerat lokalprogram 5. Arkitekttävling 1. Medborgardialog Fokus för medborgardialogen bör vara att skapa en diskussion och förståelse kring vad ett levande kulturhus innebär men även förankring kring kulturhusets innehåll, utformning, framtidens bibliotek, roll som mötesplats och påverkan på stadsutvecklingen. Medborgardialogens olika steg är information, konsultation, dialog, inflytande och medbestämmande. Lämpliga metoder och aktivteter är till exempel informationsmöten i ett tidigt skede, webbinformation, synpunktsinlämning, intervjuer, enkäter, Walk and talk, cafémöten, Open Space, workshops och omröstning. Dialogen bör föras med - Invånare - Ungdomar på Erich Ruuth och Ungdomsrådet - Föreningsliv - kulturföreningar, studieförbund och övriga föreningar - Representanter från näringsliv - Interna förvaltningar 2. Detaljplanändring Kommunstyrelsen återkallade det pågående planarbetet för hamnområdet Höganäs 36:1, 36:2, hamnområdet i Höganäs etapp 3 200, den 7 oktober Detaljplanens syfte var att säkerställa och utveckla hamnens nuvarande funktioner och samtidigt göra hamnen mer attraktiv att besöka året om genom tillskott av nya funktioner och ny bebyggelse. Arbetet med detaljplan för 36:1, 36:2, hamnområdet i Höganäs etapp3, måste således återupptas. 3. Omvärldsbevakning och studiebesök Resultatet från de studiebesök som genomfördes i samband med framtagande av den tidigare utredningen Plats för kultur, ska tillvaratas i detta projekt. Studieresor med syfte att undersöka kulturhus och moderna bibliotekslösningar bör genomföras i projektet. Det är eftersträvansvärt att representanter från både styrgrupp och projektgrupp medverkar på studieresor för att få en bred samsyn. 99

100 4. Detaljerat lokalprogram En viktig faktor att vidare utreda och tydliggöra är hur huvudbibliotekets och Erich Ruuth Kulturhus verksamheter kan mötas på ett för verksamheten gynnsamt sätt. Vidare måste ett detaljerat lokalprogram tas fram för att utreda behovet av scenlokal: Röd eller Grön scen, dess storlek och olika användningsområden samt beakta de synpunkter som medborgardialogen tillför. 5. Arkitekttävling Arkitekttävlingar skapar en stabil grund för den fortsatta utvecklingen av projektet till genomförande. En väl genomförd arkitekttävling skapar intresse hos allmänheten, medborgare, politiker och kan användas för att förankra och stärka besluten i ett projekt. Arkitekttävlingar stimulerar och ger underlag till offentligt samtal och bör bli ett naturligt inslag i en medborgardialog. 100

101 UTREDNING PLATS FÖR KULTUREN KOMPLETTERING MED FÖRSLAG TILL LOKALISERING, KOSTNADER SAMT TIDPLAN W W W. H O G A N A S. S E 101

102 SAMMANFATTNING Höganäs är en attraktiv kommun och vi blir allt fler invånare. Vision 2025 innebär att vi strävar mot att bli invånare år Det ska vara full fart inom och till Höganäs. Samtidigt ska kommunen växa på ett långsiktigt hållbart sätt med bibehållen småstadscharm. För att lyckas med vår målsättning måste vi arbeta strategiskt med ett antal områden. Ett kultur- och fritidspolitiskt program har tagits fram av kultur- och fritidsutskottet, med syftet att visa på kulturens betydelse och mål samt vilka satsningar som ska göras. Ett prioriterat område i det kultur- och fritidspolitiska programmet, är byggandet av ett nytt kulturhus i Höganäs. År 2012 fick kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att utreda huvudbibliotekets framtida behov och placering. Resultatet av detta uppdrag, Plats för kulturen, presenterades för kultur- och fritidsutskottet i februari Utredningen föreslog en samlokalisering för Höganäs Bibliotek och Eric Ruuth Kulturhus för att få optimala synergieffekter som kan tillföras i ett nytt kulturhus i Höganäs. Placeringen av detta föreslogs bli i ett ombyggt stationshus, ombyggd Bruksskola eller i den s. k Swedbankfastigheten. Karläggningen visade också att det finns behov av större scenlokaler för kulturyttringar som inte kan tillgodoses i Höganäs idag. Kultur- och fritidsutskottet beslutade 60, , att kultur- och fritidsförvaltningen ska komplettera den befintliga utredningen Plats för kulturen med att utreda en placering vid Höganäs hamnområde eller nya alternativ som inte var möjliga tidigare. Vidare skulle kultur- och fritidsförvaltningen föreslå en tidplan, investerings- samt driftskostnad för ett framtida kulturhus. Det nya uppdraget har undersökt två nya lokaliseringsalternativ som inte var aktuella vid det tidigare utredningstillfället Uppdraget redovisar även uppskattade investerings- samt driftkostnader och ett förslag till tidplan. Det fortsatta arbetet bör inriktas på att genomföra en omfattande medborgardialog, fastställa lokalisering, finansiering av ett nytt kulturhus samt att anordna en arkitekttävling för att ta projektet vidare in i byggprocessen. 102

103 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. UPPDRAG 2. BAKGRUND- UTREDNINGEN PLATS FÖR KULTUREN 3. MEN INNAN VI FORTSÄTTER VAD ÄR ETT KULTURHUS? 4. VARFÖR ETT KULTURHUS I HÖGANÄS? 4.1 Kultur som samhällsbyggare 5. LOKALISERINGSALTERNATIV 5.1 Central och attraktiv placering 5.2 Allmänna kommunikationer 5.3 Stadskärnans utveckling 5.4 Samordna kompletterande verksamheter under ett och samma tak 5.5 Möjlighet till flexibel arkitektur och teknik 5.6 Ytbehov 5.7 Alternativ användning 5.8 Tidigare förslag till placering 5.9 Utfall vid tidigare bedömning 5.10 Nya förslag till placering 5.11 Utfall ny bedömning 5.12 Rekommendation 6. KOSTNADER FÖR NYLIGEN BYGGDA KULTURHUS 6.1 Landvetter 6.2 Umeå 6.3 Vallentuna 6.4 Jönköping 6.5 Bollnäs 6.6 Luleå 7. KOSTNADSBEDÖMNING 7.1 Investeringskostnader 7.2 Driftskostnader 7.3 Verksamhetskostnader 7.5 Rekommendation 8. FÖRSLAG TILL TIDPLAN 8.1 Rekommendation 9. FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE 103

104 1 UPPDRAG Kultur- och fritidsutskottet beslutade 60, , att kultur- och fritidsförvaltningen ska komplettera den befintliga utredningen Plats för kulturen med att utreda en placering vid Höganäs hamnområde eller nya alternativ som inte var möjliga tidigare. Vidare skulle kultur- och fritidsförvaltningen föreslå en tidplan, investerings- samt driftskostnad för ett framtida kulturhus. Det nya uppdraget kompletterar således utredningen Plats för kulturen från 2013 med förslag till lokalisering, tidplan, investerings- och driftskostnad samt förslag till fortsatt arbete. 104

105 2 BAKGRUND - UTREDNINGEN PLATS FÖR KULTUREN Plats för kulturen var ett utredningsuppdrag från kultur- och fritidsutskottet som innehöll följande frågeställningar: Hur ser nuläget ut? Hur tror vi framtiden gestaltar sig? Vad ska detta bibliotek i så fall innehålla? Behövs en utbyggnad? Om ja, i så fall när behövs en utbyggnad? Finns det några alternativa placeringar för ett utbyggt bibliotek? Vilken tidsplan gäller? Kommer det att krävas någon investering eller kan det bli en besparing? Utredningen visade att inom en snar framtid måste biblioteket utvecklas som såväl fysisk och virtuell mötesplats. På lång sikt, år 2021, kan inte de befintliga lokalerna tillgodose invånarnas behov. Brist på ytor, dålig ventilation, döda ytor och fler invånare gör att varken huvudbiblioteket eller Eric Ruuth kulturhus kan utvecklas. En sammanslagning av Höganäs Bibliotek och Eric Ruuth kulturhus var det förslag som utredningsgruppen förespråkade. Att samordna verksamheterna under ett och samma tak skulle innebära stora synergieffekter som kommer att gynna brukarna men framförallt fler invånare. Kartläggningen visade även ett behov av en större scenlokal idag finns ingen scenlokal (musik/teater/dans) i Höganäs för mer än 280 publikplatser. De befintliga scenerna (Tivolihuset, Café Amanda och Hörsalen) är inte optimala för att arrangera konserter med medelstora turnerande akter. Musik- och dansproduktioner, stand-up/komiker, shower och konferenser behöver ofta lokaler på minst 500 platser för att få en vinst på arrangemanget. I dag har Höganäs även behov av en väl anpassad lokal för konferenser och kongresser, som ett led i utvecklingen av mötesindustrin. Även om konferenslokaler inte är en naturlig del av ett kulturhus är det ändå en sidoverksamhet som potentiellt kan stödja finansieringen. I detalj innebär detta ett kulturhus med: Bibliotek Studierum, flexibla arbetsplatser Pedagogiskt rum/ateljé för kreativitet och workshops Väggar för utställningar Större barnavdelning med möjlighet till fler aktiviteter Lokal, motsvarande Café Amanda, 100 personer Lokal med teleskopläktare, 500 personer Black-box (en modern och flexibel form av scenrum, ett tomt svartmålat rum, där spelplatser och publikplacering kan varieras på valfritt sätt) Öppet centralarkiv 11 undervisningslokaler 8 replokaler Orkesterlokaler, danssal Inspelningsstudio, filmverkstad Verkstad och förråd för teknik och kostym Denna utredning föreslår att kulturhuset minskas med ytan för ett Öppet centralarkiv. 105

106 3 MEN, INNAN VI FORTSÄTTER VAD ÄR ETT KULTURHUS? Det är vanligt att man i utredningar kring kultur och lokaler diskuterar begreppet Kulturhus. Det är därför viktigt att redan från början markera att Kulturhus innebär olika för nästan varje människa Vissa ser Centre Georges Pompidou i Paris framför sig, andra Dunkers kulturhus eller som Miljöpartiet i Lund, som vill att alla områdesbibliotek ska bli kulturhus. För andra är en biblioteksfilial med en möteslokal ett kulturhus och för vissa innebär kulturhus byggnader som är juridiskt skyddade som kulturarv. Med kulturhus, avser utredningsgruppen, att Höganäs fyller ett kulturhus med funktioner och innehåll, för att få Plats för kultur, på ett och samma ställe. Den genomgående bilden man får när man betraktar Sveriges variationer av kulturhus är att de är byggda på respektive plats utifrån de behov som råder där just då. Just den staden eller ortens behov av en byggnad för att tillfredsställa vissa kulturella behov. Det är bibliotek och lokaler för det skrivna ordet, det är samlingssalar i alla storlekar som också används till konferens och kongresser, det är teatrar och black-boxes, det är konserthus och repetitionslokaler för alla genrer av musik, det är adekvata lokaler för kommunala kulturskolor och estetiska gymnasieprogram, det är konsthallar, experimentverkstäder och kollektiva verkstäder inom många tekniker för bildkonst, form och hantverk, det är filmstudior och film- och fotoverkstäder, det är lokaler för dansrepetitioner och dansföreställningar, det är ungdomshus med flexibel användning Och allt detta i oräkneliga kombinationer för att möta behoven! Ett modernt kulturhus är en viktig investering med hög profil att använda i stadens marknadsföring och blir ytterligare en viktig aspekt i stadens varumärke. 106

107 4 VARFÖR ETT KULTURHUS I HÖGANÄS? I uppdraget Plats för kulturen har ingått att försöka svara på frågan vad ett kulturhus kan tillföra Höganäs, bland annat för att tillfredsställa medborgarnas behov av levande, kulturella möten. En utgångspunkt i utredningen har varit konstens egenvärde. Kulturpolitiken vilar på den grund som anges i de nationella kulturpolitiska målen som regeringen fastställde Kulturen ska vara dynamisk, utmanande och oberoende. En annan utgångspunkt är, att de befintliga lokalerna inte kan tillgodose invånarnas behov. Brist på ytor, dålig ventilation och fler invånare gör att ingen av verksamheterna kan utvecklas. Att bygga hus för kultur har varit en trend i världen under 2000-talet. I Sverige har man de senaste åren byggt kulturhus i bland annat Jönköping, Vara, Uppsala, Luleå, Kalmar, Umeå och Härryda. Ofta har huvudargumentet för nya kulturhus varit just att profilera och lyfta städer och regioner. Hus har blivit ett sätt att visa framåtanda och kraft för en plats. Den bakomliggande förklaringen handlar om att locka och behålla nya invånare och företag och inte vilka som helst, utan de som genom hög utbildningsnivå och konkurrenskraft förväntas skapa stora ekonomiska värden. Diskussionen har ofta refererat till Richard Floridas tes om att den så kallade kreativa klassen är viktigast i den globala kampen om attraktiv arbetskraft, och att denna klass vill ha en levande stadsmiljö med kultur, shopping och kaféer. Då likvärdigt intressanta arbeten för personer i den kreativa klassen finns på flera platser kan livsmiljön få en viktigare betydelse för var de bosätter sig än valet av just det enskilda arbetet. Det finns även andra argument för byggande av kulturhus. Konstnärliga verksamheter behöver helt enkelt ibland nya hus. Dessutom har allt fler platser insett kraften i turistekonomiska effekter tack vare kulturevenemang. Besökare på en plats lägger ofta tusentals kronor på övernattning, mat, transporter och shopping, men behöver i första läget lockas till platsen. Kultur kan vara en sådan dragare, eller i alla fall en del i vad som gör en plats attraktiv för besök. Det finns erfarenheter att dra utifrån de olika byggnader som redan har byggts. Vissa av dessa har betraktats som mer lyckade än andra. Eftersom det har tillkommit allt fler kulturhus är det också svårare att få uppmärksamhet och sticka ut. Och många av dem riskerar att ses som kopior. Modellen att skapa attraktivitet för en plats genom hus är ju också mindre originell om många platser använder den. Resultatet måste också ställas mot syftet. Byggnader kan i vissa fall ses som fenomenalt lyckade som turistmål men där man inte har lyckats integrera lokalbefolkningen. Medborgarperspektivet har i många fall lyst med sin frånvaro. Annan kritik har handlat om att huset inte kan matchas av verksamheten. Den kritiken har till exempel riktats mot Operan i Oslo och Danmarks Radios nya konserthus i Köpenhamn. Kostnaderna för huset leder inte sällan till att verksamheten får ökade intäktskrav eller sänkta anslag samtidigt som de förväntas producera mera. Ett kulturhus i Höganäs kan mätas både utifrån ett konstnärligt och ekonomiskt perspektiv. Till det kan vi lägga variabler som hur mycket besöksnäring som genereras kultur sammanslaget med rekreation är den snabbast växande sektorn inom turistnäringen och hur stora symbolvärden som skapas. Traditionella turistekonomiska mätningar görs kontinuerligt. Värdet av nya och planerade byggnader beskrivs vanligtvis utifrån ekonomiska värden, inte utifrån vad den tillför den enskilda människan. 4.1 Kultur som samhällsbyggare I Höganäs pågår, som i alla andra städer, ett samhällsbygge. I Höganäs kommuns visionsprogram är ambitionen att göra staden till en attraktiv ort att välja för sitt permanenta boende och dessutom gärna vara ett tilldragande besöksmål. Höganäs uppvisar en mängd parametrar som ska ligga till grund för en varierande livsmiljö och ambitionerna att hela tiden utveckla dessa är stark i visionen. Full fart, inom och till Höganäs, 107

108 internationell kunskapskraft, upplevelsemotorn Höganäs, växande småstadscharm och ett långsiktigt, hållbart Höganäs. För att stärka den attraktiva livsmiljön finns stora möjligheter att på ett mer strategiskt plan fokusera på kultur som en faktor i utvecklingen av staden. Att använda kultur som del av sin profilering ger möjligheter att visa upp en mer mångsidig bild av en kommun och dess invånare. Att inom besöksnäringen satsa på kultur, kulturmiljö och kulturarv är inte bara en reseanledning utan är också starkt identitetsskapande för lokalsamhället. Men framförallt, det är viktigt att bygga en känsla av stolthet för bygden bland invånarna. 108

109 5 LOKALISERINGSALTERNATIV I en liten stad som Höganäs har ett bibliotek/kulturhus en avgörande effekt på centrumbildningen. Endast de mest attraktiva lägena kan konkurrera med den nuvarande placeringen. Biblioteket måste ligga centralt och kunna nås med allmänna kommunikationsmedel, bil och cykel samt vara tillgängligt för alla. Läget måste bidra till att skapa mötesplatser, gynna kulturutbyten och skapa attraktivitet för staden. Lokaliseringsalternativen har bedömts utifrån följande kriterier: - Central och attraktiv placering - Allmänna kommunikationer - Stadskärnans utveckling - Samordna kompletterande verksamheter under ett och samma tak - Möjlighet till flexibel arkitektur och teknik - Ytbehov - Alternativ användning 5.1 Central och attraktiv placering Det geografiska läget och den fysiska placeringen i staden eller på orten är av stor vikt och prioriteras på alla de platser som byggt eller bygger kulturhus. Man ser det som väldigt viktigt att placeringen är där människor dagligen passerar förbi på ett naturligt sätt. Inte sällan är nya kulturhus belägna mitt i centrum, vid handelsgator, centrala torg eller intill knutpunkter med allmänna kommunikationer. God tillgänglighet och god genomströmning är ledord för de nya kulturhusen. 5.2 Allmänna kommunikationer Ett kulturhus behöver vara tillgängligt genom närhet till goda allmänna kommunikationer. Det är också viktigt ur tillgänglighetssynpunkt att besökare kan anlända och resa ifrån lokalen via exempelvis taxi, färdtjänst eller liknande på ett smidigt och enkelt vis. Det bör också finnas goda parkeringsmöjligheter i anslutning till eller inom gångavstånd till kulturhuset. Logistik för in/utlastning för tunga fordon som exempelvis lastbilar och turnébussar är också viktigt att ta hänsyn till. 5.3 Stadskärnans utveckling Satsningar på kultur och sociala mötesplatser lyfts i flera undersökningar fram som framgångsfaktor för att utveckla en levande stadskärna. Det geografiska läget och den fysiska placeringen i staden eller på orten är av stor vikt. De orter som exempelvis byggt eller bygger kulturhus har uppgett att naturliga flöden av människor ansetts som viktigt. Inte sällan är nya kulturhus belägna mitt i centrum, vid handelsgator, centrala torg eller intill knutpunkter med allmänna kommunikationer. 5.4 Samordna kompletterande verksamheter under ett och samma tak Det blir allt vanligare med kulturhus som består av flera kompletterande verksamheter för att därigenom uppnå maximal nyttjandegrad. Förutom lokaler för olika konstdiscipliner som teater- och konsertsalonger finns lokaler för till exempel kulturskola och bibliotek, men också kommersiella verksamheter som t.ex. konferens, turistbyrå, kafé och restaurang. 5.5 Möjlighet till flexibel arkitektur och teknik Flexibiliteten är en grundläggande princip i de flesta nybyggnationer, där scener, rum och andra ytor ska kunna skalas upp eller ned. Få kulturhus byggs idag i statiska eller fasta former. Att gå från det lilla intima till det mer storslagna är en viktig grundprincip. Man prioriterar investeringar på uppdaterad, trådlös och tillgänglighetsanpassad teknik. 5.6 Ytbehov Samlokalisering av verksamheterna för huvudbiblioteket och Erich Ruuths Kulturhus samt en scenlokal, beräknas uppgå till ca m². 109

110 5.7 Alternativ användning Platsen har redan en användning, eller en framtida utpekad användning, som passar bättre på platsen än kulturhuset. 5.8 Tidigare förslag till placering I den förra utredningen föreslogs tre möjliga lokaliseringsalternativ som intressanta för ett framtida kulturhus; Stationshuset, Bruksskolan samt Swedbankfastigheten (Triangelplatsen). Inget av förslagen klarade samtliga kriterier men utredningen förespråkade en om- och tillbyggnad av någon av fastigheterna Stationshuset, Bruksskolan eller Swedbankfastigheten. Övriga loklokaliseringsalternativ som undersöktes var placering vid Kullagymnasiet, Folkparken/Julivallen (Långarödsvägen/Månstorpsvägen), Centrallagret/Finkeramiska fastigheten (Bruksgatan) och Widdings villa (korsningen Storgatan/Köpmansgatan). 5.9 Utfall, vid tidigare bedömning PLATS Stationshuset Bruksskolan Swedbankfastigheten Kullagymnasiet BEDÖMNING Kan ej tillgodose ytbehov utan tillbyggnad Kan ej tillgodose ytbehov utan tillbyggnad Alternativ användning, fastigheten har redan en användning Inte optimal central placering Liten inverkan på stadskärnans utveckling Folkparken/Julivallen Inte optimal central placering Liten inverkan på stadskärnans utveckling Centrallagret/Finkeramiska fastigheter Inte optimal central placering Liten inverkan på stadskärnans utveckling Inga allmänna kommunikationer Alternativ användning, ingen rådighet över fastigheten Widdings villa, Storgatan Inte möjligt att samordna kompletterande verksamhet Kan ej tillgodose ytbehov Alternativ användning, ingen rådighet över fastigheten 5.10 Nya förslag till placering Nya förslag till placering har tillkommit sedan den förra utredningen presenterades Dessa är hamnområdet etapp 3 i Höganäs och Kvarteret Flora Storgatan/Centralgatan. Hamnområdet etapp 3 är inte längre aktuellt för hotellbyggnation efter den folkomröstning som gjordes den 24 maj Kvarteret 110

111 Flora vid Storgatan/Centralgatan färdigställde etapp 1 under 2014 men påbörjade nybyggnation av bank och bostäder i januari Under hösten 2014 fördes diskussioner med Folkparkens styrelse om lokaler i Folkparkens planerade byggnation. Den tilltänkta ytan räcker dock inte till Plats för kulturens förslag Utfall, ny bedömning PLATS Hamnområdet, etapp 3 Kvarteret Flora, Storgatan/Centralgatan BEDÖMNING Uppfyller samtliga kriterier, men de allmänna kommunikationerna måste förbättras Alternativ användning, ingen rådighet över fastigheten 5.12 Rekommendation Syftet med den tidigare detaljplanen för hamnområdet etapp 3, var att säkerställa och utveckla hamnens nuvarande funktioner och samtidigt göra hamnen mer attraktiv att besöka året om genom tillskott av nya funktioner och ny bebyggelse. Den geologiska undersökningen visar inga hinder för att bygga på Höganäs 36:1, Höganäs 36:2 Hamnområdet i Höganäs etapp 3. Utredningsgruppen ställer sig positiv till en lokalisering av ett framtida kulturhus vid hamnområdet etapp 3, i Höganäs hamn. 111

112 6 KOSTNADER FÖR NYLIGEN BYGGDA KULTURHUS 6.1 Landvetter, Härryda kulturhus De nya lokalerna består av bibliotek med utställningsytor, lokaler för kulturskolan och andra föreningar, en ateljé och en dansstudio samt en samlingssal för 150 personer. Kostnad: 57 msk, byggkostnad, utrustning och inredning. Yta: m² Drift: Härryda kommun Invigning: Umeå Umeå invigde kulturhuset Väven under Kulturhuvudstadsåret Väven innehåller ett nytt stadsbibliotek, ett kvinnohistoriskt museum, en black box, utställningslokaler, digitala salonger, biografer och övningslokaler för dans, musik och teater och kommunens kulturadministration. Byggnaden inrymmer även kommersiella verksamheter som hotell och handel. Sedan tidigare har man förlagt Designhögskolan, nya Arkitekthögskolan och Bildmuseet i ett nytt kulturstråk. Kostnad: 700 msk, byggkostnad, utrustning och inredning. Yta: m², varav kommunen förfogar över m² Drift: Umeå kommun och Balticgruppen Invigning: Vallentuna De nya lokalerna rymmer ett nytt bibliotek, en separat utställningslokal, en kreativ verkstad och en konstkub där månadens konstnär presenteras. Här finns också ett café och ett större utställningsrum för teateruppsättningar, konserter och möten. Kostnad: 300 msk, byggkostnad, utrustning och inredning. Yta: m² Drift: Vallentuna kommun Invigning: Jönköping Kulturhuset Spira innehåller konsertsal för 820 åhörare, teatersalong för 380 publik, en mindre kammare för 300 stående personer och 160 sittande ett scenrum som används för både teater, dans och musik som också kan anpassas för bankettsittning och andra arrangemang, caféscen för 130 sittande i anslutning till stor restaurang. Kulturhuset är arbetsplats för ca ett hundratal medarbetare som har konstnärliga, tekniska och administrativa uppgifter Kostnad: 445 msk, inklusive byggkostnad, markköp, utrustning och inredning. Yta: m² Drift: Jönköpings läns landsting Invigning: Bollnäs I Bollnäs konverterades Folkets Hus till ett modernt kulturhus. Det anpassade och ombyggda huset innehåller idag en modern teater- och konsertsal som har 582 publikplatser, den mindre Peter Stormaresalen, kommunens kulturadministration, restaurang, bibliotek med en ungdomsavdelning som kvällstid används som fritidsgård, museum och konsthall, mediecentrum med kommunens mediepedagogiska resurs och turistbyrå. Kommunala musikskolans gamla lokaler har förbättrats och 112

113 kompletterats och byggts ihop med Folkets hus. I huset finns också administrativa lokaler som hyrs av Hälsinglands turism och fackliga organisationer. Kostnad: 90 msk, byggkostnad, utrustning och inredning. Yta: m² Drift: Bollnäs kommun Invigning: Luleå Luleå kommun valde att bygga ett nytt kulturhus, Kulturens hus, för att samordna olika behov och skapade en byggnad i de centrala delarna av staden. Kulturhuset inrymmer stadsbibliotek, konsthall med ateljé och pedagogisk verksamhet, stor och liten konsertsal, multifunktionella foajéer i tre plan, konferensfaciliteter, biljettkontor, turistbyrå, café och restaurang. I husets översta plan är Norrbottensmusiken inrymd. Kostnad: 370 msk, byggkostnad, utrustning och inredning. Yta: m² Drift: Luleå kommun Invigning:

114 7 KOSTNADSBEDÖMNING Ett nytt kulturhus innebär nya investerings- och driftkostnader för byggnaden; kostnadsbedömningen nedan indikerar en ungefärlig investeringsnivå utifrån nyligen byggda och/eller planerade kulturhus. Index ingår inte i kostnadsbedömningarna, kostnadsläget för bedömningarna är för år Investeringskostnader Ungefärlig investeringskostnad för ett kulturhus (ca m²) i ny byggnad beräknas till mellan miljoner kronor. Det stora spannet beror på många faktorer; materialval, lokalprogram, tillkommande önskemål utöver den kartläggning som har gjorts och inte minst ambitionsnivå. Nyligen byggda kulturhus (och/eller planerade) visar att en genomsnittlig kostnad är mellan kronor per kvadratmeter. De kulturhus som inrymmer bibliotek, har dock en lägre kostnad per kvadratmeter. 7.2 Driftskostnader Ungefärlig driftkostnad beräknas till mellan xx och xx/år. I detta ingår kapitalkostnader, hyra, fastighetsel, uppvärmning, underhåll och drift av fastighetstekniska system. Avskrivningstid är 50 år för s.k. förvaltningshus som är att betrakta som monumentalbyggnad.(skl Nya principer för avskrivning). 7.3 Verksamhetskostnader Antalet tjänster beräknas inte att öka eller minska. Nya kostnader för teknik/vaktmästeri (för en scenlokal), föreslås debiteras med den av kommunfullmäktige, fastställda timtaxan för teknik/vaktmästeri. 7.4 Rekommendation Nuvarande driftskostnader uppgår till 3,5 miljoner kronor och avser kapitalkostnader, hyra, fastighetsel, uppvärmning, underhåll och drift av fastighetstekniska system. Utredningsgruppen föreslår att kommunen utreder att skapa en s.k. Kulturhusfond samt utreder om avkastningen från Nymbergs fond (ca 2,5 miljoner per år) kan avsättas för att för att täcka investeringens framtida driftskostnader. Utredningsgruppen har inte gjort några kostnadsbedömningar som berör kostnader som kan uppstå i samband med exempelvis ändring av infrastruktur, inköp av mark, flytt av befintlig verksamhet. När beslut tagits om vart ett kulturhus ska placeras så måste även dessa kostnader finansieras. 114

115 8 FÖRSLAG TILL TIDPLAN Efter ett beslut av kultur- och fritidsutskottet, bör kulturhusutredningen överlämnas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige som får ta ställning till placering, innehåll, ekonomi, tidplan samt organisation. 8.1 Rekommendation Utredningsgruppen föreslår följande tidplan för det fortsatta arbetet: År: 2015 Politiskt beslut i kultur- och fritidsutskottet 2015 Kommunfullmäktiges eventuella beslut kring placering, innehåll, ekonomi, tidplan: därefter 2015 Bildande av styrgrupp och projektgrupp 2015 Medborgardialog 2016 Arkitekttävling 2016 Start av detaljplanarbete 2017 Medborgardialog 115

116 9 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE Sedan 2012 har kultur- och fritidsutskottet utrett frågan om ett kulturhus i Höganäs. Ett fortsatt arbete kring kulturhusutredningen, bör överlämnas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige som får ta ställning till placering, innehåll, ekonomi, tidplan samt organisation. Utöver det måste det fortsatta arbetet beakta: 1. Medborgardialog 2. Detaljplanändring 3. Omvärldsbevakning och studiebesök 4. Detaljerat lokalprogram 5. Arkitekttävling 1. Medborgardialog Fokus för medborgardialogen bör vara att skapa en diskussion och förståelse kring vad ett levande kulturhus innebär men även förankring kring kulturhusets innehåll, utformning, framtidens bibliotek, roll som mötesplats och påverkan på stadsutvecklingen. Medborgardialogens olika steg är information, konsultation, dialog, inflytande och medbestämmande. Lämpliga metoder och aktivteter är till exempel informationsmöten i ett tidigt skede, webbinformation, synpunktsinlämning, intervjuer, enkäter, Walk and talk, cafémöten, Open Space, workshops och omröstning. Dialogen bör föras med - Invånare - Ungdomar på Erich Ruuth och Ungdomsrådet - Föreningsliv - kulturföreningar, studieförbund och övriga föreningar - Representanter från näringsliv - Interna förvaltningar 2. Detaljplanändring Kommunstyrelsen återkallade det pågående planarbetet för hamnområdet Höganäs 36:1, 36:2, hamnområdet i Höganäs etapp 3 200, den 7 oktober Detaljplanens syfte var att säkerställa och utveckla hamnens nuvarande funktioner och samtidigt göra hamnen mer attraktiv att besöka året om genom tillskott av nya funktioner och ny bebyggelse. Arbetet med detaljplan för 36:1, 36:2, hamnområdet i Höganäs etapp3, måste således återupptas. 3. Omvärldsbevakning och studiebesök Resultatet från de studiebesök som genomfördes i samband med framtagande av den tidigare utredningen Plats för kultur, ska tillvaratas i detta projekt. Studieresor med syfte att undersöka kulturhus och moderna bibliotekslösningar bör genomföras i projektet. Det är eftersträvansvärt att representanter från både styrgrupp och projektgrupp medverkar på studieresor för att få en bred samsyn. 116

117 4. Detaljerat lokalprogram En viktig faktor att vidare utreda och tydliggöra är hur huvudbibliotekets och Erich Ruuth Kulturhus verksamheter kan mötas på ett för verksamheten gynnsamt sätt. Vidare måste ett detaljerat lokalprogram tas fram för att utreda behovet av scenlokal: Röd eller Grön scen, dess storlek och olika användningsområden samt beakta de synpunkter som medborgardialogen tillför. 5. Arkitekttävling Arkitekttävlingar skapar en stabil grund för den fortsatta utvecklingen av projektet till genomförande. En väl genomförd arkitekttävling skapar intresse hos allmänheten, medborgare, politiker och kan användas för att förankra och stärka besluten i ett projekt. Arkitekttävlingar stimulerar och ger underlag till offentligt samtal och bör bli ett naturligt inslag i en medborgardialog. 117

118 (11) PLATS FÖR KULTUREN! Bakgrund Kultur- och fritidsförvaltningen har fått ett utredningsuppdrag Plats för kulturen av kultur- och fritidsutskottet, dnr KS/2012/297. Biblioteket är en plats som på sitt sätt är unik i samhället. Det är en av få platser där människor inte känner sig obekväma att vara ensamma samtidigt som det av de flesta grupper i samhället upplevs som en neutral och välkomnande plats. Inom en snar framtid måste biblioteket utvecklas som såväl fysisk och virtuell mötesplats. På lång sikt, år 2021, kan inte de befintliga lokalerna tillgodose invånarnas behov. Brist på ytor, dålig ventilation och fler invånare gör att huvudbiblioteket inte kan utvecklas. En sammanslagning av Höganäs Bibliotek och Eric Ruuth Kulturhus är det förslag utredningsgruppen förespråkar Plats för kulturen blir ett kombinerat bibliotek och kulturhus för Höganäs. METOD Utredningsarbetet har bedrivits av kultur- och fritidschefen i samråd med tf bibliotekschef, kultursamordnare och stadsantikvarien. Då samarbetet är omfattande med Eric Ruuth Kulturhus, har även dess rektor ingått i utredningsgruppen. Utredningsgruppen har genomfört ett antal studiebesök, skapat kontakter och nätverk med andra kommuner som har byggt eller planerar för Plats för kultur. Omvärldsbevakning genom intervjuer, insamling av fakta och statistik och inte minst studier av konsumtionsmönster av litteratur, kultur och media, har varit väsentligt för utredningen. DISPOSITION Utredningen inleds med en beskrivning av hur kulturverksamheterna ser ut i Höganäs kommun idag. Därefter svarar utredningen på frågeställningarna och avslutar med att presentera bakgrundsmaterial, fakta och statistik kring verksamheterna idag. Anneli Sjöborg kultur- och fritidschef Britt-Marie Theander kultursamordnare Terese Blandford tf bibliotekschef Henrik Ranby stadsantikvarie Lars Löfgren rektor, Erich Ruuth Kulturhus HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING Höganäs kommunen@hoganas.se 118

119 2 (11) UPPDRAG Plats för kulturen är ett utredningsuppdrag från kultur- och fritidsutskottet med följande frågeställningar: Hur ser nuläget ut? Hur tror vi framtiden gestaltar sig? Vad ska detta bibliotek i så fall innehålla? Behövs en utbyggnad? Om ja, i så fall när behövs en utbyggnad? Finns det några alternativa placeringar för ett utbyggt bibliotek? Vilken tidsplan gäller? Kommer det att krävas någon investering eller kan det bli en besparing? MEN, INNAN VI FORTSÄTTER VAD ÄR ETT KULTURHUS? Det är vanligt att man i utredningar kring kultur och lokaler diskuterar begreppet Kulturhus. Det är därför viktigt att redan från början markera att Kulturhus innebär olika för nästan varje människa Vissa ser Centre Georges Pompidou i Paris framför sig, andra Dunkers kulturhus eller som Miljöpartiet i Lund, som vill att alla områdesbibliotek ska bli Kulturhus. För andra är en biblioteksfilial med en möteslokal ett kulturhus och för vissa är kulturhus byggnader som är juridiskt skyddade som kulturarv. Med kulturhus, avser utredningsgruppen, att Höganäs fyller ett kulturhus med funktioner och innehåll, för att få Plats för kultur, på ett och samma ställe. HUR SER NULÄGET UT? Kulturen i dagens Höganäs finns på flera ställen i staden. Biblioteket och kultur- och fritidsförvaltningen ligger vid stadens främsta affärsgata, Köpmansgatan, liksom Sagabiografen. Mer samlat ligger några kulturinstitutioner på Höganäs Övre; Tivolihuset, Eric Ruuth Kulturhus och Höganäs Museum och Konsthall. Under uppbyggnad är Keramiskt Center, en fristående stiftelse samt Magasin 36 och Saltglaserat, en verksamhet som kommer att ligga i gränssnittet mellan kulturinstitution och kommersiell verksamhet. Eric Ruuth Kulturhus tillhör utbildningsförvaltningen medan Höganäs Museum och Konsthall är en fristående stiftelse med kommunalt stöd. En doldis bland kulturinstitutionerna är Höganäs Centralarkiv, som hyser den kommunala historiens dokument från 1862 fram till idag. Stadens kulturinstitutioner är mycket uppskattade, drivs av entusiastisk och kompetent personal och får mycket positiv respons av allmänhet, undersökningar och media. Utgångspunkten för en stabil och fortsatt gynnsam utveckling föreligger därmed. Man måste alltså närma sig frågorna med stor respekt för det som fungerar och den HÖGANÄS KOMMUN KULTUR- OCH FRITIDS NG Höganäs kommunen@hoganas.se 119

120 3 (11) känsla av att vara tillfreds med situationen som tycks dominera såväl bland personal som bland allmänhet. HUR TROR VI ATT FRAMTIDEN GESTALTAR SIG? Glocal är en sammansättning av de engelska orden global och local. Det är ett av många ord som Sverige har tagit till sig kanske just för att det bäst beskriver vår samtid. Idag tänker människor både globalt och lokalt - miljörörelsen Greenpeace gamla slogan Tänk globalt, agera lokalt formar på något sätt mer av vår framtid, inte bara vad det gäller miljö och teknik utan också på kulturområdet. Med datorernas hjälp har vi idag tillträde till världens stora kulturscener, information från världens alla hörn och samtidigt har vi nästan obegränsade möjligheter att via sociala medier skapa virtuella mötesplatser mellan olika personer, intressegrupper, politiska föreningar med mera. Våra möjliga kontaktytor och våra möjligheter att få information har exploderat med hjälp av datorer och internet. Men i samma takt som våra virtuella kontaktytor har ökat explosionsartat har människor också fjärmat sig från varandra rent fysiskt. Detta skapar nya behov av mötesplatser. "Kulturen bidrar med gemensamma referensramar och gemensamma berättelser. Med de ökande migrationsströmmarna, men också för sammanhållningen generellt, har kulturen en allt större betydelse. Utmaningen består framför allt i att mer systematiskt synliggöra och tillgängliggöra kulturens möjlighet att bidra till sammanhållning. Kulturinstitutionerna är viktiga medspelare i denna process." (Kultur i Skåne) Kulturen är en nödvändig, sammanbindande kraft i samhället. Bostad, sjukvård, skola och jobb i all ära men för att locka oss till en stad eller få oss att stanna kvar på vår hemort krävs det mer. Vi rör på oss mer och vi har ett mångkulturellt samhälle. Kulturen i ett samhälle skapar identitet. Trots den ökade tillgängligheten av information snarare ökar människors behov av att mötas än minskar. Tekniken öppnar inte bara nya möjligheter, den skapar också nya mönster och ställer nya krav. Citatet är hämtat ur Kairos Futures Trendspaning. "Upplevelseindustrin är, i den mån den kan kallas en industri, en ung och snabbt växande framtidsindustri som befinner sig i en spännande utvecklingsfas. Konsumenternas utgifter för rekreation och kultur ökar men det gör också deras förväntningar och krav på upplevelseproducenterna." HÖGANÄS KOMMUN KULTUR- OCH FRITIDS NG Höganäs kommunen@hoganas.se VAD SKA DETTA BIBLIOTEK I SÅ FALL INNEHÅLLA? Framtidens bibliotek/kulturhus är en kombination av bildning, kultur och underhållning. Det är en levande och mångsidig mötesplats, ett kulturhus för alla invånare i Höganäs. Det är en dynamisk helhet som består av lokaler, teknik, material, personal, samarbetspartners och kunder. 120

121 4 (11) "Befolkningens vanor i allmänhet och kulturvanor i synnerhet ändras snabbt. Samspelet mellan medborgaren och biblioteket förskjuts. Det yttrar sig i ändrade besöksvanor, ändrade beteenden och önskemål om ändrat innehåll i bibliotekens erbjudande mer program, mer kultur, mer öppettider, mer e-böcker. Teknikutvecklingen leder till att traditionella bibliotekstjänster antingen inte efterfrågas längre i samma utsträckning eller kan skötas av besökaren själv. Inte minst har biblioteken flyttat in i våra vardagsrum. Bibliotekens traditionella förankring i fysiska böcker som distribueras kompletteras med aktiviteter; framför allt som mötesplats utställningar och filmvisningar, konserter och program, bokcirklar och diskussionskväller - men även en begynnande produktionsverksamhet filmverkstäder och skrivarcirklar." Orden är hämtade ur Ängelholms kulturhusutredning och det finns inget som säger att de inte skulle kunna gälla för vilken svensk kommun som helst. Den tekniska utvecklingen är inte något som varken kan bromsas eller förutsägas. För kommunerna gäller det att anpassa de nya mötesplatserna efter de villkor som en allt mer globalt och lokalt intresserad publik kräver. Det innebär ökade krav på flexibilitet och nytänkande parallellt med den traditionella biblioteksverksamheten. Idag räcker det inte längre med bara information. Publiken ställer också krav på upplevelser. Inom en snar framtid måste biblioteket utvecklas som såväl fysisk som virtuell mötesplats. På lång sikt, kan inte de befintliga lokalerna tillgodose invånarnas behov. Brist på ytor, dålig ventilation och fler invånare gör att huvudbiblioteket inte kan utvecklas. En sammanslagning av Höganäs Bibliotek och Eric Ruuth Kulturhus är det förslag utredningsgruppen förespråkar Plats för kulturen blir ett kombinerat bibliotek och kulturhus för Höganäs. I detalj innebär detta ett kulturhus med: Bibliotek Studierum, flexibla arbetsplatser Pedagogiskt rum/ateljé för kreativitet och workshops Väggar för utställningar Större barnavdelning med möjlighet till fler aktiviteter Lokal, motsvarande Café Amanda, 100 personer Lokal med teleskopläktare, 500 personer Black-box (en modern och flexibel form av scenrum, ett tomt svartmålat rum, där spelplatser och publikplacering kan varieras på valfritt sätt) Öppet centralarkiv 11 undervisningslokaler 8 replokaler Orkesterlokaler, danssal Inspelningsstudio, filmverkstad Verkstad och förråd för teknik och kostym HÖGANÄS KOMMUN KULTUR- OCH FRITIDS NG Höganäs kommunen@hoganas.se 121

122 5 (11) BEHÖVS EN UTBYGGNAD? OM JA, I SÅ FALL NÄR BEHÖVS EN UTBYGGNAD? Ja, och med hänvisning till ovanstående föreslår utredningsgruppen att Höganäs Bibliotek samordnas med Erich Ruuth Kulturhus. Den nuvarande placeringen av huvudbiblioteket på Köpmansgatan upplevs av både allmänhet och personal i dagsläget som positivt. Läget vid en köpgata medför spontana besök som stärker såväl låntagare som bibliotek! Dock är det inte ändamålsenliga lokaler med källare och gatuplan som ursprungligen är tänkta som avdelade affärslokaler. På biblioteksplanet är det stora problem med ventilationen i och med att detta plan består av olika huskroppar som har införlivats under olika perioder. Under flera år har bottenplan utsatts för läckage vilket medförde betydande fuktproblem under hösten Möjligheter att bedriva en bra biblioteksverksamhet är begränsade i befintliga lokaler. Fram till kan nuvarande lokaler, Höganäs Bibliotek och Eric Ruuth Kulturhus tillgodose invånarnas behov. Därefter blir det svårt att nå verksamheternas mål eller att utvecklas på det sätt som skapar attraktivitet för våra invånare. FINNS DET NÅGRA ALTERNATIVA PLACERINGAR FÖR ETT UTBYGGT BIBLIOTEK? I en liten stad som Höganäs har ett bibliotek/kulturhus en avgörande effekt på centrumbildningen. Endast de mest attraktiva lägen kan konkurrera med det nuvarande läget. Biblioteket måste ligga centralt och kunna nås med allmänna kommunikationsmedel; bil, cykel och vara tillgängligt för alla. Läget måste bidra till att skapa mötesplatser, gynna kulturutbyten och skapa attraktivitet för staden. Med central placering föreslår vi (utan rangordning) Stationshuset Bruksskolan Swedbank-fastigheten Detta förutsätter att såväl Höganäs Bibliotek, Eric Ruuth Kulturhus och något av förslagen töms på sina nuvarande verksamheter. Detta öppnar upp för kommersiell användning/försäljning eller möjligheter att flytta någon annan kommunal verksamhet till Höganäs Bibliotek på Köpmansgatan och Erich Ruuth Kulturhus på Långgatan. HÖGANÄS KOMMUN KULTUR- OCH FRITIDS NG Höganäs kommunen@hoganas.se 122

123 6 (11) VILKEN TIDSPLAN GÄLLER? Utredningsgruppen föreslår att kommunen budgeterar ytterligare 6 miljoner kronor i en s k Kulturhusfond för att täcka investeringens framtida driftskostnader. Tillsammans med nuvarande hyror, 2,5 miljoner kronor (8,5 miljoner kronor) klaras en investering upp till ca 85 miljoner kronor om det fonderas ytterligare 6 miljoner kronor enligt nedan. Utredningsgruppen föreslår följande tidplan och fondering : ÅR: tkr i kulturhusfond budget 2017, totalt 500 tkr tkr i kulturhusfond budget , totalt tkr tkr i kulturhusfond budget , totalt tkr tkr i kulturhusfond budget , totalt tkr 2018 Arkitekttävling, 500 tkr i kulturhusfond budget , totalt tkr 2018 Projektering, 500 tkr i kulturhusfond budget , totalt tkr 2019 Byggstart, 1000 tkr i kulturhusfond budget , totalt tkr 2020 Byggnation, 1000 tkr i kulturhusfond budget , totalt tkr 2021 Färdigställande, 1000 tkr i kulturhusfond budget , totalt tkr Totalt i kulturhusfonden, 6 miljoner kronor år Utredningsgruppen föreslår också att utredningen skickas på remiss till samtliga politiska partier i kommunfullmäktige samt kommunens förvaltningar med svar senast 31 januari KOMMER DET ATT KRÄVAS NÅGON INVESTERING ELLER KAN DET BLI EN BESPARING? Inom en snar framtid måste såväl biblioteket och Eric Ruuth Kulturhus underhållas och utvecklas vilket kommer att kräva investeringar. På lång sikt, ca år 2020, kan inte de befintliga lokalerna tillgodose invånarnas behov. Höganäs Bibliotek betalar idag ca 1,3 miljoner i hyra för kvadratmeter till extern fastighetsägare (Riksbyggen). Eric Ruuth Kulturhus betalar 1,25 tkr för kvadratmeter. För att kunna ge en exakt bild av de ekonomiska förutsättningarna, krävs mer byggnadstekniska förutsättningar och en fastställd avskrivningstid; 30 eller 50 år. Byggprojekt av det slag som ett bibliotek/kulturhus innebär i en befintlig men upprustad byggnad, kräver en grundlig analys från såväl arkitekt, tekniker som konstruktör. Vid kontakt med andra kommuner som planerar/bygger kulturhus idag, anges schablonkostnaden kronor per kvadratmeter vid nybyggnation och kronor per kvadratmeter vid ombyggnation. HÖGANÄS KOMMUN KULTUR- OCH FRITIDS NG Höganäs kommunen@hoganas.se 123

124 7 (11) HÖGANÄS BIBLIOTEK BESKRIVNING AV UPPDRAG OCH VERKSAMHET Besöksstatistiken ökar stadigt på Höganäs Bibliotek. De nya lånen; e-boken, lån från hemsidan, Mediajukeboxen och talböcker ökar stadigt. Utlåning av böcker minskar i Sverige medan Höganäs har haft positiva resultat under det senaste decenniet. Hösten 2012 presenterade regeringen Litteraturutredningen, vilken visar att barn och ungas läsande minskar. Detta ställer nya krav på bibliotekets läsfrämjandeinsatser och biblioteken måste hitta nya vägar för att stärka sin roll och möta framtidens användare. Öppettiderna är generösa; i genomsnitt har huvudbiblioteket öppet 51 timmar i veckan. Huvudbiblioteket har söndagsöppet mellan oktober och april. Huvudbiblioteket i Höganäs är idag en naturlig mötesplats, både för barn och vuxna - ett stadens vardagsrum för upplevelse, information och kunskap. Filialer finns i Viken, Jonstorp, Nyhamnsläge och Lerberget. Biblioteken i Lerberget och Nyhamnsläge är integrerade folk- och skolbibliotek. Under 2013 kommer även folkbiblioteket och skolbiblioteket i Jonstorp integreras. ANTAL ANSTÄLLDA 8 på huvudbiblioteket (7,25 årsverken) ANTAL ARRANGEMANG OCH BESÖKARE Ca 160 arrangemang, t ex biblioteksvisningar, lovaktiviteter, föräldragrupper, språkcafé eller författarbesök. Högnäs Bibliotek har ca besökare per år, besöker bibliotekskatalogen via hemsidan per år ANTAL YTA, M² HYRA INKL KAPITALKOSTNAD t kr, 140 tkr el, kapitalkostnader 250 tkr INVESTERINGAR GJORDA RFID, 750 tkr KOMMANDE OCH NÖDVÄNDIGA INVESTERINGAR, Ventilation, kostnad har inte kunnat specificeras, underhåll ca 500 tkr Allmänt underhåll och upprustning av lokalerna är snart nödvändig HÖGANÄS KOMMUN KULTUR- OCH FRITIDS NG Höganäs kommunen@hoganas.se 124

125 8 (11) KULTURVERKSAMHETEN BESKRIVNING AV UPPDRAG OCH VERKSAMHET Kulturverksamheten ska erbjuda ett brett utbud; musik i alla former, teater, dans, föreläsningar och utställningar. Målgrupperna är först och främst Höganäs invånare men även besökare. Kultur- och fritidsförvaltningen prioriterar särskilt barn och ungdomar. Stadsantikvariens uppdrag är att bevaka kulturmiljöfrågor i stadsplanering och bygglovshantering samt arbeta med rådgivning, information och pedagogik knuten till det materiella kulturarvet. Verksamheten omfattar interaktion med andra kommunala förvaltningar, med statliga myndigheter och hembesök hos föreningar och allmänhet. På Café Amanda, Biblioteket i Höganäs och Tivolihuset genomförs regelbundet kulturevenemang. Föreningar och privata aktörer arrangerar olika evenemang. Samarbete sker med andra förvaltningar i kommunen, föreningsliv och det lokala näringslivet. ANTAL ANSTÄLLDA: 0,5 förvaltningschef, 1,0 kultursamordnare, 0,75 stadsantikvarie ANTAL ARRANGEMANG OCH BESÖKARE Ca 50 arrangemang per år, konserter, musikcafé, föredrag, teater, utställningar, workshops ANTAL YTA M²: Tivolihuset: 300 sittande personer, 600 stående med brandvakter Café Amanda: 100 personer Läktarhallen, Höganäs Sportcenter: ca personer HYRA INKLUSIVE KAPITALKOSTNAD --- INVESTERINGAR GJORDA Tivolihuset: teknik, stolar, scentyg, 200 tkr Café Amanda: teknik 30 tkr KOMMANDE PLANERADE OCH NÖDVÄNDIGA INVESTERINGAR, Tivolihuset, teknik 500 tkr Café Amanda: teknik 100 tkr HÖGANÄS KOMMUN KULTUR- OCH FRITIDS NG Höganäs kommunen@hoganas.se 125

126 9 (11) ERIC RUUTH KULTURHUS BESKRIVNING AV UPPDRAG OCH VERKSAMHET Eric Ruuth Kulturhus består av ER Kulturskola och ER Ungdom. ER Kulturskola har 540 barn och unga som går på ämneskurs i instrument, sång, dans eller teater. Det finns också många orkestrar, ensembler och körer där ca 200 är med. ER Ungdom har kurser i foto, rockskola, DJ och inspelning med ca 120 deltagare. ER Ungdom är en öppen verksamhet som är öppen måndag till torsdag mellan kl och och fredagar mellan kl och Mellan oktober och april, ca 25 helger, är det öppet till kl på fredagar samt mellan kl och på lördagar. På Eric Ruuth repeterar även några kulturföreningar; Kullabygdens Symfoniorkester och Höganäs Musikkår. ANTAL ANSTÄLLDA 25 (19 årsverken) ANTAL ARRANGEMANG OCH BESÖKARE Ca 150, 700 besökare som går i olika ämneskurser varje vecka på ER, öppen verksamhet med ca 200 besök varje vecka ANTAL YTA, M² HYRA INKL KAPITALKOSTNAD INVESTERINGAR Teknik 75 tkr per år Brandskydd 1000 tkr Ventilation tkr KOMMANDE OCH NÖDVÄNDIGA INVESTERINGAR, Flytande (isolerade) rum i sal 9 och studio, 500 tkr per rum Teknik 150 tkr per år Allmänt underhåll och upprustning av lokalerna är snart nödvändig HÖGANÄS KOMMUN KULTUR- OCH FRITIDS NG Höganäs kommunen@hoganas.se 126

127 10 (11) KÄLLOR: Boken & Biblioteket, Rasmus Fleischer Försök att förstå, Folkbibliotek, rasism och platsens politik, Nick Jones Är det på efterkälken Sverige åker? Folkbiblioteken behöver ett nationellt uppdrag! Bjarne Stenquist I Folkbibliotekens framtid, Intervjuer med ett tjugotal personer, bl a Lena Adelsohn Liljeroth, Sigrid Combüchen, Christer Hermansson, Niklas Lindberg, Margareta Lundberg-Rodin, Björn Ranelid, Gunnar Sahlin och Elsebeth Tank, om hur de ser på bibliotekens roll i framtiden, BTJ Digitala källor: Svensk Biblioteksförenings Åtta-punktsförslag för framtiden STUDIEBESÖK BL A PÅ: Alfons Åbergs kulturhus Göteborg, 2013 Balagan/ Malmö stadsbiblioteks nya ungdomsavdelning, 2012 Den sorte diamant, Köpenhamn, 2011 Halmstad bibliotek, 2011 Helsingörs Kulturhus, 2011 Kulturhuset Stockholm med tio till tretton och Rum för barn, 2012 Luleå kulturhus, 2009 Nässjös kulturhus Pigalle, 2013 Sturebiblioteket/ tunnelbanan Östermalmstorg 2011 Varbergs nya kulturhus Komedianten 2012 HÖGANÄS KOMMUN KULTUR- OCH FRITIDS NG Höganäs kommunen@hoganas.se 127

128 11 (11) Veberöd/ Meröppet, 2012 Växjö bibliotek, 2010 OCH VILL VI TITTA I VÄRLDEN The library of Birmingham Sommaren 2013 genomgår Birminghams centrum en förvandling när The Library of Birmingham står klart. Det nya huvudbiblioteket blir stadens mittpunkt för kultur och kunskap. Den integreras med den kända teatern bredvid med namnet Birmingham Repertory Theatre (kortare The REP). Enligt planen ska biblioteket och teatern samarbeta så att man kan erbjuda publiken nya och spännande evenemang. The Library of Birmingham är flaggskeppet för en stor ändringsplan som kommer att ändra Birmingham under de närmaste 20 åren. Man vill att det nya biblioteket ska bli stadens sociala hjärta. Alhóndiga Bilbao: Mediateka Alhóndiga Bilbao är en mångsidig evenemangslokal i Bilbao, Spanien. Den är designad av den franske formgivaren Philippe Starck i samarbete med Thibaut Mathieu. Byggnaden öppnades för allmänheten år 2010, och lokalen har utnämnts till ett kulturoch fritidscentrum. Byggnaden har fem plan ovan mark och två under mark. I Alhóndiga Bilbao finns en biograf, ett idrottscenter, utställningslokaler, ett auditorium, butiker, en restaurang och ett bibliotek. Danmark som modell Urban Mediaspace Aarhus I centrum av Danmarks näst största stad Aarhus håller en toppmodern och stilig lokal med namnet Urban Mediaspace Aarhus på att resa sig. Den kommer att ligga strax vid åstranden och omringas av de viktigaste byggnaderna i centrum. Man hoppas att platsen blir stadens hjärta för information och kultur. Den förväntas bli en stadigvarande ikon för Aarhus som kan stå kvar till och med i tusen år! Operahuset i Oslo, Norge År 2009 invigdes Operahuset i Oslo, en vit marmorbyggnad. Huset är ritat av arkitektkontoret Snøhetta som samma år fick Europas mest prestigefyllda arkitekturpris. Juryns ordförande Francis Rambert hyllade huset: It is more than just a building. It is first an urban space, a gift to the city. Tidigare har operahuset utsetts till årets kulturbyggnad av en internationell jury under World Architecture Festival i Barcelona. HÖGANÄS KOMMUN KULTUR- OCH FRITIDS NG Höganäs kommunen@hoganas.se 128

129 129

130 Ärende 13 Ansökan om planbesked för Flora 11 och Flora

131 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN ANSÖKAN OM PLANBESKED AVSEENDE FLORA 11 OCH 13 KS/2015/16 Sammanfattning av ärendet Ansökan om planbesked har inkommit, Florafastigheter AB, den 18 december 2014 avseende fastigheterna Flora 11 och 13. Syftet med planansökan är enligt sökande att uppföra nya kommersiella lokaler om ca 600 kvm, 40 nya lägenheter om ca 3500 kvm samt anläggning av parkeringsplaster för fastigheterna. Samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning skriver i en tjänsteskrivelse den 5 februari 2015 att Florafastigheter AB:s skissförslag på ny detaljplan skiljer sig från den detaljplan som antogs för området Vidare skriver planavdelningen att det är lämpligt att göra en ändring av detaljplanen genom standardförförande enligt processen för detaljplan från 1 januari Beslutsunderlag Kommunstyrelsens planutskotts beslut den 17 mars 2014, 7, Samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning, tjänsteskrivelse den 5 februari 2015 Samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning, planutredning för fastigheterna Flora 11 och 13 den 5 februari Ytterligare underlag i ärendet Florafastigheter AB, skissförslag. Kommunstyrelsens beslut Planutskottets förslag: Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med planutskottets förslag att uppdra åt planavdelningen att genomföra planändring för fastigheterna Flora 11 och 13 i Höganäs. Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 131

132 PROTOKOLLSUTDRAG KS PLANUTSKOTT UTDRAG UR PROTOKOLL Sammanträde KS Planutskott, Ordförande Péter Kovács Justerande Lennart Nilsson Sekreterare Niklas Åkerström Protokollet har justerats den 19 februari 2015 Anslaget på kommunens anslagstavla den 19 februari 2015 HÖGANÄS KOMMUN Höganäs

133 PROTOKOLLSUTDRAG KS PLANUTSKOTT KS/2015/16 7 ANSÖKAN OM PLANBESKED FÖR FLORA 11 OCH FLORA 13 Sammanfattning av ärendet Ansökan om planbesked har inkommit, Florafastigheter AB, den 18 december 2014 avseende fastigheterna Flora 11 och 13. Syftet med planansökan är enligt sökande att uppföra nya kommersiella lokaler om ca 600 kvm, 40 nya lägenheter om ca 3500 kvm samt anläggning av parkeringsplaster för fastigheterna. Samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning skriver i en tjänsteskrivelse den 5 februari 2015 att Florafastigheter AB:s skissförslag på ny detaljplan skiljer sig från den detaljplan som antogs för området Vidare skriver planavdelningen att det är lämpligt att göra en ändring av detaljplanen genom standardförförande enligt processen för detaljplan från 1 januari Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning, tjänsteskrivelse den 5 februari 2015 Samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning, planutredning för fastigheterna Flora 11 och 13 den 5 februari Beslutsgång Ordförande Péter Kovács (M) ställer sitt eget förslag till beslut under proposition och finner att planutskottet beslutar att bifalla förslaget. Kommunstyrelsens planutskotts beslut Planutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att uppdra åt planavdelningen att genomföra planändring för fastigheterna Flora 11 och 13 i Höganäs. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 133

134 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KOMMUNSTYRELSEN KS/2015/16 PLANBESKED FÖR FASTIGHET FLORA 11 OCH 13 Sammanfattning av ärendet Ansökan om planbesked har inkommit från Joakim Andersson, Florafastigheter AB, den 18 december Syftet med planansökan är enligt sökande att uppföra nya kommersiella lokaler om ca 600 kvm, 40 nya lägenheter om ca 3500 kvm samt anläggning av parkeringsplaster för fastigheterna. För kvarteret Flora finns en nyligen framtagen detaljplan som vunnit laga kraft Målet med detaljplanen är att kunna erbjuda attraktiva lokaler för butiker och service i centrum samt att kunna erbjuda bostäder i centralt läge. Detaljplanen medger en hög exploateringsgrad och förutsätter en stor parkering i källarplan. Inga markparkeringar fanns inom kvarteret som då föreslogs vara slutet med byggnader mot Centralgatan. Skissförslaget i aktuell förfrågan är, i relation till gällande plan, förändrad. Det som presenteras i nuvarande förslag innebär en betydande minskning av byggrätt, samt att kvarteret förblir öppet mot Centralgatan. Dagens parkering kvarstår och en ny kontorsbyggnad föreslås längs stråket i kvarterets inre. Förutsatt att åtgärder och frågeställningar i analysdelen beaktas under planarbetet, bör goda möjligheter att kunna samordna bostäder med verksamheter, i kvarteret finnas. För att ändra gällande detaljplan gör planavdelningen bedömningen att ett standardförfarande (enligt processen för detaljplan från 1 januari 2015) är lämpligt. Ett standardförfarande bedöms vara skäligt eftersom ändringen är av måttlig karaktär i förhållande till gällande plan. Detaljplanens omfattning föreslås bli begränsad endast till de delar som berörs av ändringen. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningen, planavdelning, Planutredning för fastigheterna Kv Flora 11 och 13 den 5 februari Planavdelningens förslag till beslut Planutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att uppdra åt planavdelningen att genomföra planändring för fastigheterna Flora 11 och 13 i Höganäs. Mila Sladic Planchef Carolina Eriksson Planarkitekt HÖGANÄS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 134

135 Dnr KS/ PLANUTREDNING För fastighet kv. Flora 11 och 13 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

136 PLANUTREDNING FÖR FASTIGHET FLORA 11, 13 FÖRSLAG TILL BESLUT Planavdelningen får i uppdrag att genomföra planändring. Avsikten är att planarbetet bekostas av sökande. Planarbetet beräknas bli påbörjat omkring tredje kvartalet 2015 med förväntat antagande hösten För att ändra gällande detaljplan gör planavdelningen bedömningen att ett standardförfarande (enligt processen för detaljplan från 1 januari 2015) är lämpligt. Ett standardförfarande bedöms vara skäligt eftersom ändringen är av måttlig karaktär i förhållande till gällande plan. Detaljplanens omfattning föreslås bli begränsad endast till de delar som berörs av ändringen. BAKGRUND Fastighetsägaren till Flora 11 och 13 har inkommit till Planavdelningen med ansökan om planbesked. Syftet med planansökan är enligt sökande att uppföra nya kommersiella lokaler om ca 600 kvm, 40 nya lägenheter om ca 3500 kvm samt anläggning av parkeringsplaster för fastigheterna. Kvarteret innehåller idag handel med tillhörande parkering, men är dåligt utnyttjat i förhållande till det centrala läget. Dagligvaruhallen har sin parkering på marken i kvarterets nordvästra del, vilket försvårar en vidare utveckling av kvarteret. Till gällande detaljplan Kv. Flora m.fl. (laga kraft ), finns en nyligen framtagen planbeskrivning. I denna redovisas planförhållanden. Detaljplanen har nyligen skapats i samråd med fastighetsägaren. Målet med detaljplanen är att kunna erbjuda attraktiva lokaler för butiker och service i centrum samt att kunna erbjuda bostäder i centralt läge med bekvämt avstånd till centrums serviceutbud. En ny bebyggelse med en blandning av bostäder, service och handel är tänkt att ytterligare förstärka Höganäs stads identitet som ett levande och trivsamt centrum. Syftet är också att ge Flora en mer stadsmässig karaktär som ett kvarter med byggnader längs kvarterets alla sidor. I gällande plan ger en bilfri gård bra förutsättningar att bygga bostäder på platsen med en attraktiv och bullerskyddad gårdsmiljö för de boende. Varje bostad kan ges en uteplats mot tyst sida, fri från buller, och i anslutning till bostäderna kan en yta för utevistelse och lek erbjudas. Illustration, underlag till gällande detaljplan. 2 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN 136

137 PLANUTREDNING FÖR FASTIGHET FLORA 11, 13 Längs fasaderna ut mot omkringliggande gator kommer riktvärdet på 55 dba i ekvivalent ljudnivå utanför fasad att överskridas. Detta ställer krav på utformning av fasader mot gata samt orientering av bostadsrum och uteplatser så att godtagbar ljudstandard uppnås. I planen är skyddet formulerat som krav på ljudmiljö i bostäderna samt att minst ett sovrum per lägenhet skall vara förlagt mot bullerskyddad sida. Därefter inkom fastighetsägaren ( ) med en ansökan om ändrad detaljplan. Ansökan avslogs då med motiveringen att parkeringsbehovet inte kunde tillgodoses, samt att en god ljudoch utemiljö till bostäderna inte kunde uppfyllas. Illustration, underlag till ansökan om ändrad detaljplan enl FÖRUTSÄTTNINGAR AKTUELL FASTIGHET Förutsättningar, i enlighet med nyligen framtagen planbeskrivning. 3 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN 137

138 PLANUTREDNING FÖR FASTIGHET FLORA 11, 13 ANALYS AV FÖRESLAGEN PLAN Illustration, underlag till aktuell ansökan om planbesked. Det antal p-platser som kan rymmas i fastigheten Flora 11 är, i enlighet med tidigare analys, beroende av hur kvarteret exploateras. Bostädernas parkeringsbehov tillgodoses i förslaget genom ett parkeringsgarage (i marknivå). Resterande parkeringsbehov, för dagligvaruhandel (105 p-platser) samt för bank- och kontorsverksamhet (8 p-platser), uppgår enligt kommunens parkeringsnorm till ca 113 platser. Illustrationen medger drygt 90 markparkeringar. Det innebär att ett avsteg från parkeringsnormen krävs, med ungefär 20 %, för att genomföra en planändring enligt förslag. Förutsättningarna för utemiljön är, i relation till gällande plan, förändrad. I första skedet fanns ingen markparkering inom kvarteret och gården var sluten mot Centralgatan. Det som presenteras i nuvarande förslag skulle innebära en betydligt mindre byggrätt samt att kvarteret förblir öppet mot Centralgatan. Dagens parkering kvarstår och en ny kontorsbyggnad föreslås längs stråket i kvarterets inre. Ovanför parkeringsgaraget föreslås ett däck för utevistelse åt de boende. Bostäderna kan här anses få en rimligt tilltagen yta för utevistelse. Sett i perspektivet att bostäderna etableras i ett av Höganäs mest centrala lägen. En fördjupad bullerutredning krävs emellertid för att säkerställa att rekommenderade nivåer erhålls. Längs Centralgatan bör plantering i form av häckar och träd planteras för att markera gränsen mot gatan. Det är även betydelsefullt att planarbetet klargör hur platsen ska organiseras. 4 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN 138

139 PLANUTREDNING FÖR FASTIGHET FLORA 11, 13 Följade frågor kräver fördjupad analys; Hur gång- och bilstråk anordnas, tryggt och attraktivt. Hur parkeringsplatsen görs trevlig. Hur man undviker att parkeringsplatsen upplevs som en baksida. Sammanfattning av för- och nackdelar med förslaget; - Minus + Plus Parkeringar nära bostäder, ger en ökad risk för buller och avgasdofter. Blandat innehåll med nya funktioner skapar en intressant och varierad stadsbild. Parkeringsplatsen kan upplevas som en trist baksida. Dagligvarubutiken kan vara kvar i ett centralt läge. Risk för tomma, osålda lägenheter. Ny verksamhet (bank) främjar rörelse i och genom kvarter. Otydliga, riskfyllda rörelser genom kvarter. Byggnation längs Järnvägsgatan, kompletterar gaturummet. Kan hindra möjligheten att bebygga kvarteret fullt ut. Nya bostäder och kontorslokaler skapas i ett centralt läge. Ingen byggnad mot Centralgatan kan ge ett otydligt gaturum. Möjlighet att strukturera upp platsen med ny bebyggelse, intressanta stråk och vegetation. Platsen blir befolkad och tryggare med bostadsbebyggelse. 5 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN 139

140 PLANUTREDNING FÖR FASTIGHET FLORA 11, 13 MOTIVERING Avsteg från p-norm kan motiveras med platsens centrala läge, närhet till kollektivtrafik och att kompletterande alternativ finns i närheten. Förutsatt att åtgärder och frågeställningar i analysdelen beaktas under planarbetet, bör goda möjligheter att kunna samordna bostäder med verksamheter, i kvarteret finnas. Illustration SBF; förslag på plantering och gångstråk. Planavdelningen gör bedömningen att ansökan om detaljplanering ska beviljas. 6 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN 140

141 Ärende 14 Godkännande av planprogram för Stubbarp 39:5 med flera inför samråd 141

142 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN KS/2014/577 GODKÄNNANDE AV PLANROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 MED FLERA INFÖR SAMRÅD Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade den 5 maj 2012, 108, om planprioritering varefter planprogram för Stubbarp 39:5 med flera initierades. Området finns utpekat för bostäder i den fördjupade översiktsplanen för Viken. Samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning skriver i en tjänsteskrivelse den 30 januari 2015 att syftet med planprogrammet är att klargöra förutsättningar och möjligheter för att bygga bostäder och förskola inom utpekat område. Tillsammans med gällande fördjupad översiktsplan ska planprogrammet fungera som underlag för kommande politiska beslut och detaljplaneläggning. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens planutskotts beslut den 17 februari 2015, 6, Samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning, tjänsteskrivelse den 30 januari 2015, Samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning, planprogram för Stubbarp 39:5 med flera den 5 februari Kommunstyrelsens beslut Planutskottets förslag: Kommunstyrelsen besluta i enlighet med planutskottets förslag att godkänna upprättat planprogram, Planprogram för Stubbarp 39:5 m.fl., upprättat den 5 februari 2015, inför samråd. Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 142

143 PROTOKOLLSUTDRAG KS PLANUTSKOTT UTDRAG UR PROTOKOLL Sammanträde KS Planutskott, Ordförande Péter Kovács Justerande Lennart Nilsson Sekreterare Niklas Åkerström Protokollet har justerats den 19 februari 2015 Anslaget på kommunens anslagstavla den 19 februari 2015 HÖGANÄS KOMMUN Höganäs

144 PROTOKOLLSUTDRAG KS PLANUTSKOTT KS/2014/577 6 GODKÄNNANDE AV PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 MED FLERA INFÖR SAMRÅD Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade den 5 maj 2012, 108, om planprioritering varefter planprogram för Stubbarp 39:5 med flera initierades. Området finns utpekat för bostäder i den fördjupade översiktsplanen för Viken. Samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning skriver i en tjänsteskrivelse den 30 januari 2015 att syftet med planprogrammet är att klargöra förutsättningar och möjligheter för att bygga bostäder och förskola inom utpekat område. Tillsammans med gällande fördjupad översiktsplan ska planprogrammet fungera som underlag för kommande politiska beslut och detaljplaneläggning. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning, tjänsteskrivelse den 30 januari 2015, Samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning, planprogram för Stubbarp 39:5 med flera den 5 februari Beslutsgång Ordförande Péter Kovács (M) ställer sitt eget förslag till beslut under proposition och finner att planutskottet beslutar att bifalla förslaget. Kommunstyrelsens planutskotts beslut Planutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna upprättat planprogram, Planprogram för Stubbarp 39:5 m.fl., upprättat den 5 februari 2015, inför samråd. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 144

145 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KOMMUNSTYRELSEN KS/2014/577 BESLUT OM PROGRAMSAMRÅD; PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. I VIKEN, HÖGANÄS KOMMUN Sammanfattning av ärendet Syftet med planprogrammet är att klargöra förutsättningar och möjligheter för att bygga bostäder och förskola inom utpekat område. Tillsammans med gällande fördjupad översiktsplan ska planprogrammet fungera som underlag för kommande politiska beslut och detaljplaneläggning. Området finns utpekat för bostäder i den fördjupade översiktsplanen för Viken. Beslut om planprioritering togs i kommunstyrelsen den 5 maj 2012, 108. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningen, Planavdelningen, Planprogram för Stubbarp 39:5 m.fl. den 5 februari Planavdelningens förslag till beslut Planutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna upprättat planprogram, Planprogram för Stubbarp 39:5 m.fl., upprättat den 5 februari 2015, inför samråd. Mila Sladic Planchef Carolina Eriksson Planarkitekt HÖGANÄS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 145

146 PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. INVENTERING, ANALYS OCH UNDERLAG FÖR STRUKTUR KS/2014/577- Upprättat Reviderat efter samråd Godkänt i kommunstyrelsen

147 PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN 2 147

148 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VIKEN 4 SAMMANFATTNING 5 planprogrammets syfte 5 planförslaget i korthet 5 vision 6 INLEDNING 7 bakgrund 7 syfte 7 plandata 7 arbetsprocess 9 ANALYS AV VIKEN OCH NORDÖSTRA VIKEN 10 planområdets läge och avgränsning 10 styrkor och risker 10 STYRDOKUMENT OCH GÄLLANDE PLANER 11 fördjupad översiktsplan 11 gällande detaljplaner 12 riksintressen 13 FÖRUTSÄTTNINGAR 14 landskapsbild 14 bebyggelse 16 kommunikationer 16 allmän och kommersiell service 17 teknisk försörjning 18 hälsa, säkerhet 19 PLANFÖRSLAG 20 sammanfattning 20 struktur och bebyggelse 20 natur och rekreation 29 trafik och vägstruktur 30 teknisk försörjning 32 hälsa, säkerhet 34 GENOMFÖRANDE 35 organisatoriska frågor 35 genomförandefrågor 35 ekonomiska frågor 35 KÄLLOR 36 litteratur 36 medverkande tjänstemän 36 KOMMUNSTYRELSENS GODKÄNNADE - PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN 3 148

149 VIKEN Viken ligger vid Öresund längst söderut i Höganäs kommun, vid gränsen till Helsingborgs stad. Viken har en unik och välbevarad karaktär från tiden som fiskeläge och är idag en uppskattad bostadsort med tillgång till bad- och rekreationsstränder. Vikens stora tillväxt har skett från 60-talet och framåt, främst av enfamiljshus, friliggande och sammanbyggda. Orten har växt främst norr- och österut och vid full utbyggnad enligt den fördjupade översiktsplanen kan totala antalet invånare uppgå till Väg 111 förbinder orten med Helsingborg i söder och det bekväma pendlingsavståndet bidrar till ortens attraktivitet. Vikens hamn är idag främst en hamn för fritidsbåtar med en populär gästhamn. PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN 4 149

150 SAMMANFATTNING PLANPROGRAMMETS SYFTE Syftet med planprogrammet är att klargöra förutsättningar och möjligheter för att bygga bostäder och förskola inom utpekat område. I planprogrammet tas ett samlat grepp i tidigt skede angående: Markanvändning och huvudstruktur för trafik, natur, bebyggelse, allmänna platser och dagvatten. En gemensam målbild av områdets utveckling för kommunen, berörda intressenter och övriga aktörer. Tillsammans med gällande fördjupad översiktsplan ska planprogrammet fungera som underlag för kommande politiska beslut och detaljplaneläggning. PLANPROGRAMMET I KORTHET Huvudidén med planförslaget är att skapa ett bostadsområde med karaktär av trädgårdsstad, att utgå från platsens förutsättningar och bygga tätt och varierat. En planering med fokus på befintliga naturvärden och på gaturummets betydelse. Växelvis 2-3 plans stadsradhus och gathus längs smala gator. Som övergripande strategi avses att skapa en genomgående struktur med kopplingar, istället för återvändsgränder. Planprogrammet föreslår: radhus, gathus och villor Plats för ny förskola Rekreations- och grönyta med lekplats Ny infrastruktur PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN 5 150

151 VISION Att området ges en småskalig, hållbar, attraktiv och grönskande karaktär. Att tillvarata markens möjligheter, bygga tätt, resurseffektivt och grönt. Att ny struktur kopplas till omkringliggande bebyggelse och vägnät. Att sträva efter intressanta gaturum, offentliga platser och stråk. Att befintliga naturvärden värnas, integreras och synliggörs. PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN 6 151

152 INLEDNING BAKGRUND Området finns utpekat för bostäder i den fördjupade översiktsplanen för Viken. Beslut om planprioritering togs i kommunstyrelsen den 5 maj 2012, 108. SYFTE Med ett planprogram breddas kommunens beslutsunderlag. Syftet är att ta fram ett program som underlag för politiska beslut och kommande detaljplanearbete inom området samt att ange mål och utgångspunkter för markens disposition och framtida användning. Genom att tidigt samordna intressenter och övriga aktörer kring en gemensam inriktning, skapas goda möjligheter för att programmet ska fungera väl som stöd och underlag för samtliga inblandade aktörer. I programarbetet ska möjligheten att uppföra ca bostäder i en tät trädgårdsstadsmiljö, samt en ny förskola med ett mindre lek- och rekreationsområde i anslutning till denna, undersökas. Möjligheter för plats till en miljöstation i anslutning till området ska även utredas i samband med programmet. PLANDATA PLANOMRÅDET, NORDÖSTRA VIKEN Det aktuella området omfattar drygt 13 ha och ligger i Vikens nordöstra del. I anslutning till Vikens norra infart från väg 111, vid Prästavägen. Karta 1: programområdets avgränsning PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN 7 152

153 Karta 2: markägoförhållande och fastighetsindelning MARKÄGOFÖRHÅLLANDE Fastigheterna inom planområdet är både kommunalt och privat ägda. Fastighet Stubbarp 39:5, 35:4, 34:7, 34:20, 33:2, 37:4 samt 33:27 är i privat ägo. Höganäs kommun äger fastighet 34:2 samt 37:1. PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN 8 153

154 ARBETSPROCESS PLANPROCESSEN Efterföljande detaljplanering kommer att genomföras med normalt planförfarande, dvs. plansamråd och formell granskning. Bild 1: Detaljplaneprocessen normalt planförfarande enligt Plan- och Bygglagen 2010:900. PLANPROGRAM Detaljplanen kan föregås av ett program som beskriver förutsättningarna och huvudidén för projektet. I programskedet sker i så fall ett första samråd. Samrådsförslaget skickas ut till medborgare, myndigheter och kommunala förvaltningar som ges möjlighet att framföra sina synpunkter. Inkomna synpunkter ligger då till grund för det formella planförslaget som arbetas fram inför nästa samråd. TIDPLAN Samråd för planprogrammet kommer att hållas under våren Därefter beräknas arbetet med detaljplanering kunna starta. Att ta fram en detaljplan brukar normalt ta ca 1-1,5 år. PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN 9 154

155 ANALYS AV NORDÖSTRA VIKEN PLANOMRÅDETS LÄGE OCH AVGRÄNSNING Bild 2: Flygbild vy mot sydväst, fotograf Lars Bygdemark + STYRKOR Programområdet har ett gynnsamt läge för bostadsutveckling delvis genom sin strategiska placering. Platsen korsas av Prästavägen som förbinder Viken med väg 111 mot Höganäs och Helsingborg. Längs Höganäsvägen går kollektivtrafik med hög turtäthet. I närheten finns social infrastruktur, skola och förskolor, livsmedelsbutik, handelsträdgård, hav och bad samt en pågående planering för ett nytt parkoch rekreationsområde. Befintliga trädridåer, dagvattendam och stengärden bidrar till att ge området historia och karaktär. Platsen har sammantaget ett flertal förutsättningar som utgör en bra grund till att kunna skapa en boendemiljö med hög kvalitet. - RISKER Risker som föreligger är att området byggs ut och upplevs som en isolerad bostadsenklav med få kopplingar till närliggande områden. Prästavägen utgör här en tydlig och trafikerad barriär. Frågan om hur Prästavägen som barriär kan överbryggas bör ges extra utrymme vid kommande planering. Likaså bör särskild vikt läggas vid planering av områdets infrastruktur för att motverka att området uppfattas som en egen enklav. Risken är att området byggs ut med en ineffektiv gleshet med stora fastigheter, ett fåtal bostadshus och mycket hårdgjord infrastruktur till följd. I samband med detta finns även en risk att de naturvärden som existerar på platsen byggs bort. Området är utsatt för visst trafikbuller från bland annat väg 111 och Prästavägen. PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

156 STYRDOKUMENT OCH GÄLLANDE PLANER FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖRESLAGEN MARKANVÄNDNING Vikens fördjupade översiktsplan från 2008 anger verksamheter, befintliga för området väster om Prästavägen och bostäder, planerade för området direkt öster om vägen. Planområdets norra del, öster om Prästavägen, är utpekat som grönområde, park med huvuddike för dagvatten. I det gula området utpekat som bostäder, planerade, ligger även ett avlångt område utpekat som grönområde, trädridå. Karta 3: utdrag ur Viken, Fördjupning av översiktsplan MÅL Som övergripande mål för Viken anges att värna om den unika karaktären, by- och fiskelägeskänslan. Ny bebyggelse ska anknyta till Vikens höjdskala och karaktär för att bevara Vikens attraktionskraft. Vikens karaktäristiska bebyggelse- och vegetationssiluett ut mot väg 111 och omgivande landskap är en viktig del av identiteten och ett landmärke. Andra mål som anges är generösa inslag av grönska, vackra gaturum, trafiksäkra gångoch cykelvägar mellan viktiga målpunkter som skolor och offentlig service. Nytt bostadsutbud ska vara varierat. Bostadsbebyggelse med två våningar dominerar och bör så göra även i framtiden. Vikens nya bebyggelseområden etableras i ett i stort sett öppet jordbrukslandskap där ny vegetation i ett tidigt skede är välgörande liksom att befintlig bevaras för framtiden. PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

157 GÄLLANDE DETALJPLANER Karta 4: översikt gällande detaljplaner 1/05, Tillägg till detaljplan för del av Stubbarp 24:2 mm reglerar körbar utfart. Laga kraft 2005, med genomförandetid /00, Backalyckan del 2 anger park, bostäder i två plan samt skola och idrott som markanvändning. Laga kraft 2000, med genomförandetid /98, Backalyckan, Stubbarp 37:1, 37:6, 37:7 anger bostadsändamål i ett plan som markanvändning. Laga kraft 1998, med genomförandetid /12, Stubbarp 34:2, del av och Svanebäck 1:394, Viken anger kontor, icke störande småindustri med lager som markanvändning. Laga kraft 2012, med genomförandetid /07, Stubbarp 32:3 och 33:3 anger bl.a. bostadsbebyggelse i två plan som markanvändning. Laga kraft 2007, med genomförandetid /07, Stubbarp 39:2 m fl anger kontor, industri och dagvattenmagasin som markanvändning. Laga kraft 2007, med genomförandetid /07, Stubbarp 34:12 m fl anger bl.a. bostadsbebyggelse i ett plan som markanvändning. Laga kraft 2007, med genomförandetid /91, Stubbarp 34:2 & 37:1 m fl anger bostadsändamål i ett och två plan som markanvändning. Laga kraft 1991, med genomförandetid /88, Stubbarp 34:2 mm i Viken anger småindustri och bostäder som markanvändning. Laga kraft 1987, med genomförandetid /77, Stubbarp 6:2, 9:1 m fl anger bostäder som markanvändning. Laga kraft PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

158 RIKSINTRESSEN RIKSINTRESSEN Riksintresse är utpekade områden som är av nationell betydelse för en rad olika samhällsintressen. Områdena kan vara viktiga av olika skäl. Det kan exempelvis vara så att områdena innehåller naturvärden eller kulturvärden som är så ovanliga att de gör områdena viktiga för hela landet. Men det kan också vara så att områdena är viktiga för att de ska användas till någon exploatering, till exempel för vägar, järnvägar eller någon energianläggning. Områdena kan också vara viktiga för någon näring som rennäringen eller fisket. RIKSINTRESSE FÖR KUSTZON Programområdet i sin helhet omfattas av riksintresse för kustzon. Inom detta område ska restriktivitet råda för nyexploatering av bostadsbebyggelse mm. Riksintresset avser hela kuststräckan ca 3 km in från strandlinjen inåt land. ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Det finns inga registrerade fornminnen inom planområdet. En arkeologisk undersökning bedöms därför inte vara nödvändig. Skulle fornlämningar påträffas vid markingrepp skall arbetet omedelbart avbrytas och kontakt tas med Länsstyrelsen enligt 2 kap. 10 Kulturminneslagen. PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

159 FÖRUTSÄTTNINGAR LANDSKAPSBILD NATURMILJÖ OCH LANDSKAPSBILD Planområdet utgörs till stor del av en gräsbevuxen yta och i mitten av området syns rester av omplacerade schaktmassor. I områdets norra del ligger en dagvattendamm i ett parkliknande område med förbindelse till ett allékantat huvuddike för dagvatten. Tvärs över området, i nordsydlig riktning, löper ett stengärde. Karta 5: ortofoto, bildhänvisning Gärdet är representativt för Viken, har tendens till igenväxning men kan underhållas. Rödlistade arter i gärdet är Vikenbjörnbär och Skogsalm. För underhåll av gärdet rekommenderas minst tre meters skyddsavstånd på vardera sidan. Det bör även framgå vem som ansvarar för skötseln. Gärdet är biotopskyddat och dispens för ingrepp krävs av länsstyrelsen. Det samma gäller även för allén och dagvattendiket. Gärdet mellan Lars Bengts väg och Hyllevägen är helt igenväxt med lägre naturvärden, mestadels Plommon. Skötseln av gärdet bör utgå från att lågväxande träd som Rönn, Hagtorn med flera gynnas, samt att Slån och Gråvide hålls efter. Det bör även upprättas en långsiktig plan för underhåll och föryngring av allén. Träden bedöms friska och starka i dagsläget. PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

160 Bilderna nedan visar platsens utseende sommaren Bild 3: Vy A mot nordväst Bild 4: Vy B mot söder Bild 5: Vy C mot öster Bild 6: Vy D mot nordväst PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

161 Bild 7: Vy E mot söder Bild 8: Vy F mot nordost GRUND- OCH MARKFÖRHÅLLANDE I samband med detaljplanering av området ska en geoteknisk utredning utföras. En geoteknisk utredning behövs i inledningen av ett projekt för att få en helhetsbild över förhållandena inom ett område. Geoteknik är en viktig del av byggprocessen och utreder byggbarheten för olika projekt och geokonstruktioner. Utredningar baseras på att konstruktioner ska ha tillräcklig bärighet och stabilitet och att de inte får sätta sig för mycket. BEBYGGELSE Viken är ursprungligen ett fiskeläge med sin äldsta del i Gamla Viken. Samhället har sedan successivt byggts ut norrut och österut fram till idag. Tillväxten har varit kraftig och många förfrågningar om exploatering har framförts. Inom planområdet, väster om Prästavägen, finns ett verksamhetsområde blandat med bostadsbebyggelse. Norr om planområdet har Välinge Invest sin stora anläggning. Marken öster om planområdet utgörs av jordbruksmark och i söder gränsar området till småhusbebyggelse. KOMMUNIKATIONER BILTRAFIK Vägnätet i området utgörs av Prästavägen, som är Vikens nordöstra infart från väg 111 till Höganäsvägen, och Lars Bengts väg samt Hyllevägen som löper parallellt i öst-västlig riktning över området. Lars Bengts väg är en grusväg som leder till gårdarna öster om planområdet. Hyllevägen kopplar Prästavägen till bostadsområdena söder om planområdet. Varken Lars Bengts väg eller Hyllevägen är kopplade vidare till södra Viken. PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

162 KOLLEKTIVTRAFIK Skånetrafiken trafikerar Viken med två busslinjer, buss 220 och 222, med hög turtäthet till Höganäs och Helsingborg. Snabbuss 222 passerar Viken längs väg 111 med hållplatslägen i Lerberget och Laröd. Buss 220 stannar på fyra platser i Viken där hållplatsen Fortet ligger närmst planområdet vid korsningen Prästavägen/Höganäsvägen. Till Fortet är det en knapp kilometer. GÅNG- OCH CYKELTRAFIK I områdets närhet finns befintliga gång- och cykelvägar förlagda till grönstråk. ALLMÄN OCH KOMMERSIELL SERVICE I planområdets närhet finns en grundskola, Vikenskolan, med årskurs 0-9, samt två förskolor. Vikenskolan har under senare år blivit trång pga. hög utbyggnadstakt med inflyttning av barnfamiljer. Detaljplanearbete pågår för att möjliggöra en utbyggnad/nybyggnad av grundskolan. Dagligvaruhandel finns i närheten av grundskolan samt i Vikens centrum. Karta 6: utdrag ur planprogram för södra Viken PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

163 TEKNISK FÖRSÖRJNING VATTEN OCH AVLOPP En del av den befintliga bebyggelsen i området är idag anslutet till kommunalt vatten och avlopp. Inom området finns en vattenledning som bedöms kunna försörja området samt en tryckspillvattenledning som ansluter till självfallssystemet söder om området. Kapaciteten i befintliga spillvattenledningar söder om området är fullt utnyttjat och inom exploateringen krävs nya ledningar samt pumpstation för att ansluta till planerad tryckspilledning utmed 111:an. Projektering för denna nya och kompletterande tryckspilledning pågår för närvarande. Karta 7: befintliga vattenledningar PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

164 DAGVATTENHANTERING Genom området löper ett öppet dike som även avvattnar bebyggelsen söder om området. Diket fördröjs i en damm och avleds in i det kulverterade dagvattennätet nordväst om området. Då dagvattennätet är kraftigt belastat ska diket på sikt avledas till Brännans dikesföretag, norr om väg 111, dock med ett begränsat utflöde. Vid exploatering måste därför befintlig damm utvidgas för att hantera det ökade flödet från området. UPPVÄRMNING I anslutning till området finns befintliga elnätstationer och ledningsnät för energigas som uppvärmningsalternativ. HÄLSA, SÄKERHET STÖRNINGAR Verksamheterna i och kring området genererar inte buller eller luftföroreningar som påverkar en bostadsutbyggnad inom planområdet negativt. I samband med detaljplaneringen bör inverkan från trafikbuller längs Prästavägen närmare studeras. Eventuellt får en bullerutredning tas fram som visar påverkan på utformning av boendemiljön. I öster gränsar området till jordbruks- och odlingsmark. Inslag som dofter och dylikt kan ibland upplevas som störande för boende nära en lantmiljö. RISKER Två leder inom Höganäs tätort är i dagsläget utpekade som rekommenderade vägar för transporter av farligt gods, väg 111 och väg 112. Gällande rekommendationer bygger på att man alltid beaktar riskerna inom ett 150 meters avstånd. Området ligger som närmst ca 450 meter från huvudled, väg 111, för farligt gods. MARKFÖRORENINGAR I kommunens databas finns en märgelgrav registrerad, med okänd status, ca 10 meter sydväst om dagvattendammen. BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN Planprogrammet är ett av de underlag som behövs för att utreda om särskild miljöbedömning krävs. Planprogrammet föregriper detaljplanen vari miljöfrågorna kommer att utredas mer detaljerat. En behovsbedömning är utförd av Höganäs kommuns kommunekolog. I enlighet med denna kan programförslaget inte antas innebära en betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning enligt 4 kap. 34 PBL behöver därför inte tas fram. PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

165 PLANFÖRSLAG SAMMANFATTNING Med en växande inflyttning blir det allt viktigare att hushålla med markresurserna. Huvudidén med planförslaget är att utgå från platsens förutsättningar, bygga tätt och varierat. Området föreslås få en koncentrerad struktur med grönskande karaktär liknande om en modern trädgårdsstad. Växelvis 2-3 plans stadsradhus och gathus längs smala allékantade gator som skapar förutsättning för urbana och gröna kvalitéer i samklang. Planprogrammet föreslår: Ca radhus, gathus och villor (öster om Prästavägen) Plats för ny förskola Rekreations- och grönyta med lekplats Ny infrastruktur Möjlighet för kombinerad bostadsbebyggelse/småindustri (väster om Prästavägen) Plats för återvinningsstation STRUKTUR OCH BEBYGGELSE VARFÖR UTGÅ FRÅN TRÄDGÅRDSSTADENS PRINCIPER? Målet är att uppnå goda bostadskvaliteter och välutnyttjad mark. De senaste åren har det blivit tydligt att vi måste ändra vårt sätt att planera våra samhällen för att uppnå en hållbar utveckling som hushåller bättre med jordens resurser. Många är överens om att ett sådant samhälle kräver städer och bostadsmiljöer som är täta, mer funktionsblandade och där man inte är beroende av bilen för att klara sina vardagliga behov. Inte minst på platser med högproduktiv jordbruksmark är det viktigt att hushålla med den resurs som marken utgör. Samhället står även inför andra utmaningar. En framtida hållbar stad måste erbjuda sina invånare ett gott boende och en stad som tillfredställer människors behov av sociala kontakter, lugn, gröna miljöer, rekreation och hälsa. Rötterna till trädgårdsstaden som stadsbyggnadsprincip finns i England under de sista åren av talet. Bakgrunden var de stora problemen i de trångbodda, sotiga och ohälsosamma städerna i England som vuxit enormt efter industrialismens genombrott. Trädgårdsstaden består av en traditionell kvartersstruktur med gator, trädgårdar och platsbildningar. Skalan har också i allmänhet varit intim med relativt smala gator och byggnader med oftast två, ibland tre våningar. Trädgårdsstaden med sina trädgårdar och varsamt utformade gator ger förutsättningar för ett rikt socialt liv där trädgårdarna och gatorna ses som viktiga mötesplatser i stadsdelen. Trädgårdsstaden svarar mot många av de krav som ställs på ett bostadsområde och kombinerar det hela i en intressant helhet. PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

166 ÖVERGRIPANDE STRUKTUR/MARKANVÄNDNING Marken kommer i huvudsak att användas för bostads- och infrastrukturutbyggnad. I samband med utbyggnaden reserveras mark för park, lek- och rekreationsplats i samband med en planerad förskoleutbyggnad. Befintligt stengärde och trädallé bevaras. En viktig aspekt i planeringen är att det nya bostadsområdet kopplas till och integreras med befintligt gatunät kring planområdet. Gatustrukturerarna i angränsande områden utgörs av säckgator med återvändsgränder där ingen eller begränsad genomfart är möjlig. När det nya området planeras bör det göras med tydliga kopplingar och med genomsilning i åtanke, för att kunna förflytta sig gent och tryggt i och mellan områden. Dels till fots och dels med bil. Det nya bostadsområdet kommer att matas via Prästavägen. En ny uppsamlingsgata samordnas med infarten till bostadsområdet Svanebäck, (Solrosvägen). Här föreslås den huvudsakliga in- och utfarten till det nya området ligga. Denna gata är sedan kopplad till Vikens södra delar. En sekundär in- och utfart föreslås i norra delen av området. Det finns en sammanhängande grönyta som löper genom nordöstra Viken med koppling till nya Vikenparken och även vidare söderut. Idén är att bygga vidare på detta stråk och låta det löpa genom bostadsområdet längs det befintliga stengärdet som en gångstig. I samband med grönstråket avsätts en yta för kvarterspark med en lekplats. Intill park- och lekplatsen planeras för etablering av en ny förskola. Behovet finns av att lokalisera en möjlig plats för en miljö- och återvinningsstation i Viken. I följande karta utpekas två tänkbara placeringar, i läge A samt i läge B. Förutsättningarna för var en miljöstation lämpar sig bäst, får utredas mer noggrant under kommande detaljplaneskede. Dagvattendammen kommer att behöva expanderas för att ta emot vatten från utbyggnaden. Området kring dammen föreslås även få en mer parklik karaktär och fungera som en tilltalande gränszon i övergången mellan Välinge kontors- och industribyggnad och det nya bostadsområdet. Marken väster om Prästavägen är i huvudsak planlagd som småindustri. Området kommer i följande planarbete att prövas för en kombination av bostäder och icke störande småindustri samt handel. Inom planområdet, i sydöstra hörnet, finns två äldre och bebyggda gårdsfastigheter som i dagsläget saknar detaljplan. Fastigheterna ingår i aktuellt planområde och föreslås under arbetet bli planlagda för bostadsändamål. PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

167 IDÉ KRING STRUKTUR- OCH MARKANVÄNDNING (Karta 8) PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

168 SKALA För att uppnå en attraktiv och variationsrik miljö är det viktigt att tänka småskaligt. Området delas därför upp i mindre enheter, kvarter, med hjälp av ett sammanhållet gatunät. Skalan, med byggnader upp till 3 våningar med en genomsnittlig höjd av 2 våningar, motsvara en ungefärlig exploateringsgrad på 0,26. Den svenska trädgårdsstaden har vanligen ett exploateringstal någonstans mellan 0,15 och 0,4. Småhusområden har som jämförelse ett exploateringstal på 0,1. Den mänskliga skalan ska alltid vara närvarande vid utformning av bebyggelse och dess förhållande till det offentliga rummet. En viktig aspekt är att tänka småskaligt även vid planeringen av gemensamma platser och gator. Till höger illustreras ett exempel på intimt gaturum med hus placerade i gatans liv så att gatuhusens fasader ramar in gatan. Bilden illustrerar samtidigt hur effekter kan skapas genom placering av ett hus i fonden som avslutning på gatuperspektivet. Bild 9: gathus i Basel, fotograf Desiree von Tell Bild 10: gatuvy från Maria Hage i Helsingborg KARAKTÄR Bild 11: uppväxta allékantade gaturum Trädgårdsstadens karaktär skapas av trädkantade gator som delar området i mindre kvartersstrukturer. Bebyggelsen placeras i linje, nära gatan, med entréerna vända mot det gemensamma gaturummet. Trädgårdar anordnas mot en privat baksida. Träd används för att förstärka och skapa mindre och vackra gaturum, men också för att markera gatornas hierarki. Till huvudgatan väljs större träd med en mer formell karaktär, medan de mindre gatorna planteras med träd av trädgårdskaraktär. Gatans rum utformas med stor medvetenhet. Gaturummen ska ges tydliga väggar av slutna och sammanhållna husfasader nära gatan vilket ytterligare förstärks av trädplanteringar. Detta skapar formella gator och offentliga rum som står i kontrast till de inre, privata trädgårdarna. Bild 12: gathus i gränd PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

169 Bild 13: exempelbilder med 2 olika privata trädgårdar vända mot kvarterets inre. Områdets trädgårdar läggs inne i kvarteret så att husen bildar en skyddande vägg mot gatan och gör trädgården till en värdefull och fredad oas. Genom husens placering frigörs också en större samlad yta bakom husfasaden. När husen placeras vid gatan skapas inte bara ett vackert gaturum, utan maximal yta frigörs också till trädgård och odling bakom husen. En sådan struktur skapar också vindskyddade trädgårdar som fungerar som en privat sfär för umgänge och vila. Mötesplatserna i trädgårdsstaden utgörs bland annat av gaturummen, parken, stigarna och gångarna, dvs. de planerade mellanrummen inom och mellan kvarteren. Vid planering av området grundläggs möjligheterna för informella mötesplatser av olika karaktär. Dessa mötesplatser får ofta en positiv inverkan för både trivsel och trygghet i ett område. När passager, gator och övriga platsbildningar belyses med olika former av utomhusarmatur och gatubelysning stärks den upplevda säkerheten i området ytterligare. Bild 14: exempel på stensatt gång i kvarterens inre. PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

170 Gatans platser såsom korsningar, vägkrökningar och eventuella vändplatser utformas med rumsliga ambitioner. Ett sätt att skapa små platser för gatuplanteringar är att låta trottoaren få större plats genom att skeva husets fasad och tomt i relation till vägbanan. Det ger variation och möjlighet till grönska samt dämpar trafikens hastighet. Bild 15: Bilden illustrerar hur små gemensamma mötesplatser och passager kan skapas mellan fastigheter. BYGGLINJEN Trädgårdsstadens kvarter har en avläsbar gräns mot gatan. I första hand är det husens bygglinje som utgör den tydliga gränsen. Husen är placerade längs gatan och skiljer gatans offentliga framsida från gårdens mer privata insida. Där hus saknas i bygglinjen markeras gränsen av t ex häckar eller staket. Byggnader placeras med gemensam bygglinje så att husen bidrar till att visuellt definiera det viktiga gaturummet som utgör en väsentlig del av trädgårdsstadens karaktär. Avståndet till gatan ska utföras med medvetet rumsbildande variationer. Utanför bygglinjen bör inga komplementbyggnader placeras. Bild 16: illustrationsexempel bygglinje PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

171 Husens möte med gatan kan utformas på olika sätt. T ex med en förgård som begränsas med en tydlig makering av staket, mur eller häck. Tillsammans med fasaden är de en del av gatans offentliga rum. Eller också ligger husfasaden i gatulinjen. I båda dessa fall uppnår man en bestämd avgränsning och en gemensam enhetlig bygglinje som kan ligga 0 till 4 meter från tomtgränsen beroende på förgårdsmarken. Bild 17: relation bygglinje och gaturum, Helsingborg FÖRGÅRDAR Förgårdsmark skiljer ofta husen från gatan och skyddar bostäderna från insyn och trafik. Förgårdsmarken har karaktär av halvoffentlig zon. Den är avgränsad men synlig från gatan. Förgårdsmarken tas naturligt i anspråk för bostädernas entréer och komplement till dessa. Den avgränsas tydligt från gångbanorna med staket, mur, häck eller någon kombination, annorlunda markbeläggning ibland också en mindre höjdskillnad. Förgårdsmarken kan utformas på många olika sätt, med vegetation i form av träd, buskar och/eller rabatter. Avgränsningen mot gatan och trädplantering görs i ett gemensamt grepp för samplanerade hus. Innanför avgränsningen kan de boende utnyttja förgården på olika sätt som till cykelparkering eller sittplats. Bild 18: förgårdsmark, Kartoffelrækkerne i Köpenhamn BYGGNADER Byggnaderna i trädgårdsstaden kan ha olika volymer där detaljer, material och färg bör variera. Småskalighet är viktigt. Traditionella byggnadssätt kan med fördel blandas med moderna lösningar och material. Helhetsintrycket får dock inte bli rörigt. En behaglig balans mellan variation och enhetlighet eftersträvas. Volymerna ska vara sådana att den gemensamma bygglinjen mot gatusidan får genomslag och bildar ett tydligt gaturum. Entréer vänds i huvudsak mot gatan och betonas gestaltningsmässigt. Mot gårdssidan tillåts och uppmuntras en friare, mer oregelbunden och informell utformning, som kan ge en livfullhet och spänning åt kvarterens inre. Bild 19: gathus i centrala Landskrona. PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

172 Tilläggsvolymer såsom utskjutande balkonger, utanpåliggande trappor, terrasser eller uteplatser bör inte sticka ut i gaturummet utan placeras i bygglinjen eller på gårdssidan. En mindre förstukvist kan däremot tänkas på förgårdsmarken. För friliggande enbostadshus eller parhus placerade i gatuliv kan entré också anordnas från sidan. Tomtmarken fungerar då som övergångszon. Komplementbyggnader som t ex förråd, sophus eller carportar ska placeras innanför bygglinjen så att de inte inkräktar på gaturummet. Med fördel läggs de i bygglinjen så att rumsligheten förstärks. De kan också placeras på gårdssidan för att bidra till mindre och uppdelade trädgårdsrum. Vid placering av byggnader bör husen ordnas så att ett gynnsamt sol- och vindförhållande erhålls i områdets alla trädgårdar. PLANERINGSPRINCIPER Integrerat gatunät med genomsilning som kopplas till kringliggande strukturer. Begränsad förgårdsmark med hus nära gatan som vänder fönster och entréer mot gemensamma rörelsestråk. Husen placeras nära gatan längs en gemensam bygglinje så att husen hjälper till att definiera det viktiga gaturummet samtidigt som en stor gård bildas med plats för både privata och gemensamma delar. Större och mindre gator tillsammans med olika platser bildar ett sammanhängande gatunät av välordnade gaturum, samtidigt som kvarter med inre gårdsrum skapas. Grönskan i stadsbilden är påtaglig och planerad; gatuplanteringar, förgårdar, gröna platsbildningar och parker. Variation i material, färg och volym. Trädkantade gaturum. Bevara och synliggör platsens naturvärden. Tydlig hierarki i gatunätet. Viktiga offentliga gator ges en formell och strikt utformning längs en axel medan lokalgatorna kan vara betydligt mindre, krökta och vindlande. Tydlig distinktion mellan offentligt och privat. Bild 20: idéskiss, sektion, (ej skalenlig) - privat/offentligt PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

173 IDÉSKISS KRING OMRÅDETS TÄTHET OCH BEBYGGELSE (Karta 9) PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

174 NATUR OCH REKREATION Riktlinjer för området är att bevara, integrera och förstärka de befintliga naturvärdena i bostadsutbyggnaden. Fram till området, söderifrån, löper ett sammanhängande grönstråk. Idén är att förlänga grönstråket genom planområdet, längs det biotopskyddade stengärdet, vidare norrut mot Prästavägen. På ömse sidor av gärdet anläggs gångstigar för att underlätta framkomlighet och skötsel. I det gröna stråket, i anslutning till planerad förskola, anläggs en park för lek och rekreation. Att även trädgårdarna är en viktig del av trädgårdsstaden hörs inte minst på namnet. Grönskan är en viktig del av trädgårdsstadens koncept. Inte bara närvaron av trädgårdar, utan dess kvalité och utformning är viktig. Även som ett viktigt socialt rum. Karta 6: Gröna stråk och kvaliteter Bild 21: Bebyggelse intill dagvattendamm Befintlig dagvattendamm utvidgas och platsens ges en mer parkliknande karaktär för att markera övergången mellan verksamhetsområde och bostadsområde. Längs diket som rinner mot dammen växer en biotopskyddad allé som bevaras och integreras i utbyggnaden av området. Boverket betonar vikten av en god tillgång till grönytor och närrekreation för en hållbar utveckling. Man menar att park- och naturområden måste ligga nära hemmet för att bli använda till vardags. PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

175 Samtidigt nämner Boverket inte trädgården och dess betydelse, vilket är förvånande eftersom trädgårdarna ifråga om närhet och användning är den främsta gröna miljön för många människor. Den ökande mängden hårdgjorda ytor i våra städer är ett problem då det minskar möjligheter till naturlig infiltration av dagvatten. Resultatet blir ökad belastning på ledningsnätet med risk för bräddning och sämre rening av vattnet. Stadens bebyggda områden kan bli en resurs om de ger möjligheter till lokala kretslopp av t.ex. vatten och komposterbart avfall. TRAFIK OCH VÄGSTRUKTUR TRAFIK Området bör planeras med barnens, gåendes och cyklisters säkerhet i fokus. Långsam biltrafik skapar trygghet och liv i ett område och gör det möjligt att utnyttja gaturummen på ett friare och effektivare sätt. Gatunätet byggs upp kring ett huvudstråk som ansluter till Prästavägen vid Solrosvägen. Huvudstråket har en uppsamlande funktion och fortsätter genom området till en framtida genomgående förbindelse till kommande bebyggelse i östra Viken och befintlig vid Stenåldersvägen. Huvudstråket samlar upp merparten av biltrafiken till och från området. Trafikflödet beräknas uppgå till ca 500 bilar per dygn vid full utbyggnad. Till detta kommer kanske ett hundratal bilar från ett framtida östra Viken. Norra delen av bebyggelsen nås via en separat tillfart, vilket bidrar till att biltrafiken fördelas inom området. Förskolan och en del av bebyggelsen i söder ansluts till Hyllevägen, som förlängs för att möjliggöra en tydlig och enkel väg till Larsvikens gårdsbutik. En del av Lars Bengts väg, föreslås ingå i mark för bostadsbebyggelse. GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Tanken är att det befintliga gång- och cykelstråket längs Prästavägen ska förlängas norrut förbi det nya området. Från detta utvecklas ett parallellt stråk genom områdets mitt i riktning mot Vikenskolan. Stråket ansluter till befintliga gång- och cykelvägar strax norr om skolan. Långsam biltrafik innebär att cyklisterna inte behöver separeras. Viktigt är dock att säkerställa låg hastighet, särskilt där gång- och cykeltrafik korsar biltrafik. Gående bör separeras utmed det genomgående huvudstråket, Hyllevägen och norra infarten till området. PARKERING, UTFARTER Parkering sker i huvudsak på den enskilda fastigheten och i enlighet med parkeringsnorm för Höganäs kommun. Parkeringsplatser får inte bli för stora eller placeras så att de dominerar gatubilden. Parkeringsplatser kan därför inte ordnas i kvartershörn utan bör ligga mellan byggnader och bilplatser, carportar och garage bör inte anläggas utanför bygglinjen. Carport eller garage kan också placeras ett stycke in på tomten så att plats för en andra bil eller besökande skapas innanför bygglinjen. GATURUM Gatan är ett av stadens viktigaste och mest strukturbildande stadsbyggnadselement. Huvudprincipen för trädgårdsstad är gata-hus-gård med välordnade gaturum och kvarter med inre trädgårdsrum. Täta gatumiljöer påverkar bilisternas uppmärksamhet som därför sänker sin hastighet. Det stärker områdets karaktär genom att biltrafiken anpassas till gaturummens anspråk. Gatans utformning ska överensstämma med gatans funktion och den hastighetsnivå som man vill ha på gatan. PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

176 I gaturummet ska såväl skyddade som oskyddade trafikanter vistas. Vistelsen i gaturummet bör uppfattas som en samverkan mellan olika trafikslag. Denna samverkan är avgörande för hur attraktiv miljön är för olika trafikantgrupper. Markmaterial och beläggning är avgörande för gatans karaktär. God vägledning ges i kvalitetsprogrammet för Gamla Viken. Bild 22: trädraderna bildar med tiden ett grönt rum, fotograf Desiree von Tell I området föreslås två typer av gator; det genomgående stråket, uppsamlingsgatan, och den mindre kvartersgatan. Uppsamlingsgatan är genomgående och leder delar av biltrafiken in till området och i framtiden vidare till Vikens södra delar. Gångbanorna är separerade medan cykeltrafik sker på körbanan. Parkering tillåts längs gatorna. Bredden för gatumarken på huvudgatan är ungefär meter om gatan kombineras med gångbanor på båda sidor och trädrader enligt illustration. Körbanan bör avgränsas med kantsten, vilket bidrar till att hålla nere biltrafikens hastighet. Bild 23: idéskiss (sektion) - utformning av huvudgata PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

177 Kvartersgatan är också genomgående och endast i undantagsfall utformad som en återvändsgata. Gatan är kort, normalt upp till ett par kvarter, för att minska flödet och biltrafikens fart. Gatan är här ca 5 meter bred plus eventuell förgårdsmark. Särskilda gångbanor eller cykelbanor finns inte, gående och cyklister blandas med biltrafiken. Körbanan kan avgränsas med kantsten, men inte nödvändigtvis. Bild 24: idéskiss (sektion) - utformning av kvartersgata Bild 25 och 26: exempel kvartersgator TEKNISK FÖRSÖRJNING VATTEN Anslutning av vatten kan ske till befintlig vattenledning i östra delen av området. Befintlig vattenledning genom området försörjer bebyggelsen söder om området. Vattenförsörjningen måste fungera även efter exploateringen av aktuellt området. SPILLVATTEN Befintliga anslutningspunkter i områdets direkta närhet saknar kapacitet för ytterligare anslutningar. Vid exploatering bedöms enda möjligheten vara att pumpa spillvatten till den i dagsläget planerade tryckledningen utmed 111:an. Minst en pumpstation för spillvatten är nödvändig. PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

178 DAGVATTEN Dagvattenhantering i området kommer att utgöras av både slutna och öppna dagvattensystem. Dagvattensystemet är indelat i två delområden enligt karta. För det större området planeras tätare bebyggelse vilket medför att öppna dagvattenlösningar eller lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) inte rekommenderas. Istället förordas ett slutet dagvattensystem. I det mindre området planeras för glesare villabebyggelse vilket innebär att LOD och öppna dagvattenlösningar förordas. Principer för dagvattenhantering kommer att studeras mer ingående i planarbetet. Karta 10: övergripande hantering av dagvatten HÖJDER Inom området finns ett stengärde som är styrande gällande höjdsättning i områdets västra del. Områdets höjdsättning i övrigt bör inte understiga +7,0 m. Då en större mängd massor finns upplagt i området kommer höjdsättning utifrån massbalans utredas under kommande planarbete. Källare förordas inte. PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

179 UPPVÄRMNING Uppvärmning av bebyggelsen får utredas vidare under kommande detaljplaneskede. Möjligheter att ansluta till elnätstationer i närheten av området finns. Det finns även befintliga ledningsnät i området med energigas som uppvärmningsalternativ. AVFALL Frågan om hantering av avfall kommer att utredas vidare under kommande planarbete. Planer finns att förlägga en miljöstation till området. Två olika lägen är på förslag. Det krävs noggrann genomgång kring utformningen av en miljöstation för att minimera eventuella störningar från verksamheten. ÖVRIGA LEDNINGAR Utbyggnad av elnät och tele undersöks i fortsatt detaljplanearbete. HÄLSA, SÄKERHET STÖRNINGAR I samband med detaljplaneringen bör inverkan från trafikbuller längs Prästavägen närmare studeras. Eventuellt får en bullerutredning tas fram som visar påverkan på utformning av boendemiljön. PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

180 GENOMFÖRANDE ORGANISATORISKA FRÅGOR För att uppnå visionen i programmet är det viktigt att ambitionsnivån finns med både i detaljplanering och genomförande. Tidplan: Efter färdigställande av programmet ska detta ligga till grund för detaljplaneläggning inom området. Området kan delas in i en eller flera detaljplaner, beroende på efterfrågan och vidare dialog, och tas fram successivt. Planläggning och framförallt genomförande av områdets utbyggnad kan förväntas ske under en tidsperiod av 5-10 år. Varje ny detaljplan inom området kommer att ges en genomförandetid som avpassas efter förutsättningarna för genomförandet. Ansvarsfördelning: Som generell ansvarsfördelning kommer att gälla att kommunen ansvarar för utbyggnad och drift av allmän plats enligt kommande detaljplaner (gator, torg, parker)medan den enskilde fastighetsägaren/exploatören ansvarar för utbyggnad inom kvartersmark. I samband med genomförandet av nya detaljplaner inom området skall mark som lagts ut som allmän platsmark (gata, torg, parker) genom fastighetsreglering föras över till kommunens gatumarksfastigheter. GENOMFÖRANDEFRÅGOR Kommunen har en samordnande roll i samband med områdets utbyggnad. I samband med framtagande av detaljplan för respektive utbyggnadsetapp skall exploateringsavtal upprättas mellan kommunen och fastighetsägarna/exploatörerna. I avtalet skall ansvarsfördelningen för utbyggnaden, markfrågor, fastighetsbildning, kostnadsfördelning för utbyggnad av allmän platsmark mm regleras. Exploateringsavtalet skall träffas innan respektive detaljplan godkänns av kommunen. Samverkan mellan fastighetsägarna är nödvändig för områdets utveckling. Programmet ska vara vägledande i samband med områdets utbyggnad. EKONOMISKA FRÅGOR Exploateringskostnader: I samband med områdets utbyggnad kommer kostnader för iordningställande av allmän plats att uppkomma för befintliga gatunät (anpassning och upprustning till passande standard och attraktivitet) nya gator inom nya kvarter nya parker, stråk, mötesplatser och grönytor Kommunens kostnader för iordningställning av allmän plats kommer att tas ut av fastighetsägarna/exploatörerna inom området antingen i samband med upprättande av exploateringsavtal eller genom upprättande av särskild gatukostnadsutredning för området. Generellt sett bedöms goda ekonomiska förutsättningar finnas för ett genomförande av den omvandling som beskrivs i planprogrammet PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

181 KÄLLOR litteratur Översiktsplan för Höganäs Kommun, Öp 2002 Viken, fördjupning av översiktsplan, 2008 Planprogram för södra Viken, 2011 TrafikPM, trafikstrategi för Viken, Trast, Trafik för en attraktiv stad, 2007 Gestaltningsprogram Vistabergs allé Den moderna trädgårdsstaden - Ett hållbart alternativ till villamattan, 2004 kartor Kartor från Kart och Mät, Höganäs kommun Kartgrafik av Carolina Eriksson, Höganäs kommun fotografier och illustrationer Fotografier, där ej annat anges, är tagna av Carolina Eriksson, Höganäs kommun. Illustrationer av Carolina Eriksson, Höganäs kommun. medverkande tjänstemän i Höganäs kommun Mila Sladic Carolina Eriksson Lars R Nilsson Richard Åkesson Sverker Tingdal Emil Karlsson Joachim Runesson Erika Persson Pär Ragvald Planchef Planförfattare/Arkitekt Trafikplanerare Kommunekolog Stadsarkitekt VA-ingenjör VA-ingenjör Exploateringsingenjör Exploateringsansvarig PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

182 PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

183 PLANPROGRAM FÖR STUBBARP 39:5 M. FL. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

184 Ärende 15 Antagande av detaljplan för del av Guldfisken 1 med flera 184

185 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN KS/2014/497 ANTAGANDE AV DETALJPLAN FÖR DEL AV GULDFISKEN 1 MED FLERA Sammanfattning av ärendet Ansökan om planläggning inkom den 3 mars Planläggningen av det aktuella området syftar till att möjliggöra ett nytt resecentrum. Kommunstyrelsen beslutade den 6 maj 2014, 122, att uppdra åt planavdelningen att genomföra planprocess för del av Guldfisken 1 med flera, i Höganäs och kommunfullmäktige beslutade den 22 maj 2014, 68, att delegera beslutanderätten för detaljplanen till kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning skriver i en tjänsteskrivelse den 30 januari 2015 att planprocessen har genomförts med normalt planförfarande. Allmän platsmark, cirka 50 m 2 av Höganäs 36:16, tas i anspråk för kvartersmark, trafikområde. Cirka 77 m 2 av fastigheten Delfinen 8 tas i anspråk för allmän platsmark, torg, för att möjliggöra cykelparkering inom planområdet. Inför antagandet finns inga kvarstående erinringar. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens planutskotts beslut den 17 februari 2015, 5, Samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning, tjänsteskrivelse den 30 januari 2015, Samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning, plankarta den 30 januari 2015, Samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning, planbeskrivning den 30 januari 2015, Samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning, granskningsutlåtande den 30 januari Ytterligare underlag i ärendet Kommunfullmäktiges beslut den 22 maj 2014, 68. Planprocessen Samrådsförslag, upprättat den 3 juli 2014, godkänt genom delegation den 4 juli Samråd genomfördes mellan den 16 juli och 7 augusti Granskningsförslag, upprättat den 9 oktober 2014, godkänt av kommunstyrelsen den 11 november 2014, 226. Samrådsredogörelse, daterad den 9 oktober 2014, godkänd av kommunstyrelsens planutskott den 11 november 2014, 226. Granskning genomfördes mellan den 20 november och den 12 december Granskningsförslaget reviderat den 30 januari Kommunstyrelsens beslut Planutskottets förslag: Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med planutskottets förslag att anta detaljplan för del av Guldfisken 1 med flera, i Höganäs kommun, upprättad den 30 januari Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 185

186 PROTOKOLLSUTDRAG KS PLANUTSKOTT UTDRAG UR PROTOKOLL Sammanträde KS Planutskott, Ordförande Péter Kovács Justerande Lennart Nilsson Sekreterare Niklas Åkerström Protokollet har justerats den 19 februari 2015 Anslaget på kommunens anslagstavla den 19 februari 2015 HÖGANÄS KOMMUN Höganäs

187 PROTOKOLLSUTDRAG KS PLANUTSKOTT KS/2014/497 5 ANTAGANDE AV DETALJPLAN FÖR DEL AV GULDFISKEN 1 MED FLERA Sammanfattning av ärendet Ansökan om planläggning inkom den 3 mars Planläggningen av det aktuella området syftar till att möjliggöra ett nytt resecentrum. Kommunstyrelsen beslutade den 6 maj 2014, 122, att uppdra åt planavdelningen att genomföra planprocess för del av Guldfisken 1 med flera, i Höganäs och kommunfullmäktige beslutade den 22 maj 2014, 68, att delegera beslutanderätten för detaljplanen till kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning skriver i en tjänsteskrivelse den 30 januari 2015 att planprocessen har genomförts med normalt planförfarande. Allmän platsmark, cirka 50 m 2 av Höganäs 36:16, tas i anspråk för kvartersmark, trafikområde. Cirka 77 m 2 av fastigheten Delfinen 8 tas i anspråk för allmän platsmark, torg, för att möjliggöra cykelparkering inom planområdet. Inför antagandet finns inga kvarstående erinringar. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning, tjänsteskrivelse den 30 januari 2015, Samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning, plankarta den 30 januari 2015, Samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning, planbeskrivning den 30 januari 2015, Samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning, granskningsutlåtande den 30 januari Ytterligare underlag i ärendet Kommunfullmäktiges beslut den 22 maj 2014, 68. Planprocessen Samrådsförslag, upprättat den 3 juli 2014, godkänt genom delegation den 4 juli Samråd genomfördes mellan den 16 juli och 7 augusti Granskningsförslag, upprättat den 9 oktober 2014, godkänt av kommunstyrelsen den 11 november 2014, 226. Samrådsredogörelse, daterad den 9 oktober 2014, godkänd av kommunstyrelsens planutskott den 11 november 2014, 226. Granskning genomfördes mellan den 20 november och den 12 december Granskningsförslaget reviderat den 30 januari Förslag till beslut på sammanträdet Ros-Mari Paulsson (FP) yrkar bifall till ordförandes förslag till beslut. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 187

188 PROTOKOLLSUTDRAG KS PLANUTSKOTT Beslutsgång Ordförande Péter Kovács (M) ställer sitt eget förslag till beslut under proposition och finner att planutskottet beslutar att bifalla förslaget. Kommunstyrelsens planutskotts beslut Planutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta detaljplan för del av Guldfisken 1 med flera, i Höganäs kommun, upprättad den 30 januari Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 188

189 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KS/2014/497 ANTAGANDE AV DETALJPLAN FÖR DEL AV GULDFISKEN 1 MED FLERA, HÖGANÄS KOMMUN Sammanfattning av ärendet Ansökan om planläggning inkom den 3 mars 2014 från Teknik- och fastighetsförvaltningen. Planläggningen av det aktuella området syftar till att möjliggöra ett nytt resecentrum. Kommunstyrelsen beslutade den 6 maj 2014, 122, att uppdra åt planavdelningen att genomföra planprocess för del av Guldfisken 1 med flera, i Höganäs. Planprocessen har genomförts med normalt planförfarande. Allmän platsmark, cirka 50 m 2 av Höganäs 36:16, tas i anspråk för kvartersmark, trafikområde. Cirka 77 m 2 av fastigheten Delfinen 8 tas i anspråk för allmän platsmark, torg, för att möjliggöra cykelparkering inom planområdet. Inför antagandet finns inga kvarstående erinringar. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningen, planavdelningen, antagandehandlingar (plankarta, planbeskrivning och granskningsutlåtande) den 30 januari Samhällsbyggnadsförvaltningen, planavdelningen, tjänsteskrivelse den 30 januari Ytterligare underlag i ärendet Beslutanderätten för detaljplanen är delegerad till kommunstyrelsen enligt beslut i kommunfullmäktige den 22 maj 2014, 68. Planprocessen Samrådsförslag, upprättat den 3 juli 2014, godkänt genom delegation den 4 juli Samråd genomfördes mellan den 16 juli och 7 augusti Granskningsförslag, upprättat den 9 oktober 2014, godkänt av kommunstyrelsen den 11 november 2014, 226. Samrådsredogörelse, daterad den 9 oktober 2014, godkänd av kommunstyrelsens planutskott den 11 november 2014, 226. Granskning genomfördes mellan den 20 november och den 12 december Granskningsförslaget reviderat den 30 januari Planavdelningens förslag till beslut Planutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta detaljplan för del av Guldfisken 1 med flera, i Höganäs kommun, upprättad den 30 januari Mila Sladic Planchef Gustav Johnsson Planarkitekt HÖGANÄS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 189

190 ORIENTERINGSKARTA PLANKARTA DELFINEN 8 PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet. GRÄNSBETECKNINGAR TORG Planområdesgräns +3,3 ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser HÖGANÄS 35:4 TORG Kvartersmark GULDFISKEN 1 T +3, , Meter 0 HÖGANÄS 36: Föreskriven höjd över nollplan. PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Utformning II b Trafikområde, resecentrum MARKENS ANORDNANDE b T II Cykelparkering och blandtrafik Högsta antal våningar. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetiden är 5 år från det planen vinner laga kraft. 20 Meter ILLUSTRATION GRUNDKARTANS BETECKNINGAR RESECENTRUM GÄLLANDE DETALJPLAN 36:16 Fastighetsgräns Fastighetsbeteckning DETALJPLANENS SYFTE Detaljplanens syfte är att möjliggöra ett nytt resecentrum med tillhörande cykelparkering. Byggnad Körbanans kant SKOLA TANDVÅRD! b 0 SKÄRMTAK RESECENTRUM FÖRESLAGEN DETALJPLAN Meter Grundkartan är upprättad av Geodataavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen i Höganäs genom kopiering av digital primärkarta framställd med fotogrammetrisk metod under 1992, flyghöjd 800 m. Fältkomplettering av grundinformation och fastighetsutredning i februari Skala=1:500 (A3) Standard 1 Koordinatsystem i plan Sweref Höjdsystem: RH2000 Upphovsrätt/kontaktperson: Geodataavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen i Höganäs / Anders Skoog Höganäs Anders Skoog 190 Detaljplan för DEL AV GULDFISKEN 1 MED FLERA i Höganäs, Höganäs kommun, Skåne län ANTAGANDEHANDLING: LAGA KRAFT: Antagandehandling xx-xx-xx Normalt planförfarande GRANSKNINGSHANDLING UPPRÄTTAD: Mila Sladic Planchef Skala 1:500 (A3) Gustav Johnsson Planarkitekt

191 KS/2014/497 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR DEL AV GULDFISKEN 1 MED FLERA HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN Aktuellt detaljplanområde markerat med heldragen röd linje. ANTAGANDEHANDLING

192 ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING FÖR DEL AV GULDFISKEN 1 MED FLERA INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 3 OM DETALJPLAN... 3 HANDLINGAR... 3 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN... 3 INLEDNING... 4 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG... 4 BAKGRUND, PLANBESKED... 4 PLANPROCESSEN... 4 PLANDATA... 5 PLANOMRÅDETS LÄGE OCH AVGRÄNSNING... 5 MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN... 5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 6 ÖVERSIKTLIGA PLANER... 6 DETALJPLANER OCH FÖRORDNANDEN... 7 KOMMUNALA PLANERINGSUNDERLAG... 9 RIKSINTRESSEN REGIONALA PLANERINGSUNDERLAG FÖRUTSÄTTNINGAR OMRÅDET IDAG LANDSKAPSBILD BEBYGGELSE ALLMÄN OCH KOMMERSIELL SERVICE TRAFIK TEKNISK FÖRSÖRJNING HÄLSA, SÄKERHET PLANFÖRSLAG SAMMANFATTNING FÖRESLAGEN STRUKTUR, BEBYGGELSE FÖRESLAGEN TRAFIK, VÄGSTRUKTUR FÖRESLAGEN TEKNISK FÖRSÖRJNING FÖRESLAGEN GRUNDLÄGGNING DETALJPLANENS GENOMFÖRANDE ORGANISATORISKA FRÅGOR FASTIGHETSRÄTTSLIGA GENOMFÖRANDE FRÅGOR EKONOMISKA FRÅGOR TEKNISKA FRÅGOR ADMINISTRATIVA FRÅGOR KONSEKVENSER AV DETALJPLANENS GENOMFÖRANDE MILJÖKONSEKVENSER SOCIALA KONSEKVENSER EKONOMISKA KONSEKVENSER FASTIGHETSRÄTTSLIGA KONSEKVENSER SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

193 ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING FÖR DEL AV GULDFISKEN 1 MED FLERA FÖRORD OM DETALJPLAN En detaljplan består av en plankarta, som är juridiskt bindande och en planbeskrivning. Ibland ingår även illustrationskarta, program och/eller miljökonsekvensbeskrivning. Detaljplanen styr hur marken får användas (t ex för bostäder, handel, kontor, park etc), husstorlek, hushöjd, avstånd från hus till tomtgräns och rättigheter att dra fram ledningar eller gångvägar över annans mark. En detaljplan är en karta med bestämmelser som anger vad marken får användas till och hur bebyggelsen skall se ut och ordnas. En detaljplan är ett juridiskt bindande dokument mellan kommunen, markägarna och grannarna. Den reglerar vad såväl enskilda som myndigheter får och inte får göra inom ett markområde. En planbeskrivning ska underlätta förståelsen för planförslagets innebörd och redovisa de syften, förutsättningar, konsekvenser planen har och hur planen ska genomföras. Planbeskrivningen ska också redovisa eventuella avsteg som gjorts från kommunens översiktsplan eller upprättat planprogram. I beskrivningen ska skälen till planens utformning och de bestämmelser som valts motiveras. Planbeskrivningen har ingen egen rättsverkan. HANDLINGAR PLANHANDLINGARNA BESTÅR AV: Plankarta i skala 1:500 med tillhörande bestämmelser Illustrationskarta i skala 1:500 Planbeskrivning (denna handling) Grundkarta Fastighetsförteckning BILDER Höganäs kommun har rätten att använda samtliga bilder som är använda i planhandlingarna. I de fall någon annan än kommunen är upphovsman till bilden redovisas detta i bildtexten. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN I planarbetet har följande tjänstemän medverkat: Gustav Johnsson, planarkitekt Mila Sladic, planchef Lennart Magnusson, exploateringsingenjör Viktor Storm, exploateringsingenjör Sverker Tingdal, stadsarkitekt SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

194 ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING FÖR DEL AV GULDFISKEN 1 MED FLERA INLEDNING PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten att bygga resecentrum inom planområdet. Huvudidén med planförslaget är att möjliggöra ett nytt resecentrum med tillhörande verksamheter. Planförslaget innefattar: Ianspråkstagande av allmän platsmark, cirka 50 m 2 av Höganäs 36:16, för trafikområde. Reglering av kvartersmark, cirka 77 m 2, till torg med möjlighet för cykelparkering. Möjlighet för utbyggnad av resecentrum med tillhörande skärmtak och cykelparkering (synpunkter angående yta för cykelparkering har framförts och tillgodosetts under samrådsskedet vilket föranlett en ändring av benämningen för detaljplanen till del av Guldfisken 1 med flera). BAKGRUND, PLANBESKED Den 3 mars 2014 inkom Teknik- och fastighetsförvaltningen med en ansökan om planläggning med syfte att möjliggöra en ny byggnad för resecentrum. Planavdelningen behandlade ansökan i planutredningen KS/2014/190-2 och gav positivt planbesked. Kommunstyrelsen beslutade den 6 maj 2014, 122, att uppdra åt planavdelningen att genomföra planprocess för del av Guldfisken 1 och Höganäs 36:16 (numera Guldfisken 1 med flera). PLANPROCESSEN Planen genomförs med normalt planförfarande, det vill säga plansamråd och formell granskning. Detaljplaneprocessen för normalt planförfarande enligt Plan- och Bygglagen 2010:900. SAMRÅD Det formella planförslage tas fram av kommunens planhandläggare i samarbete med fastighetsägaren eller den blivande byggherren. Efter beslut i kommunstyrelsen sänds planen ut på samråd till medborgare, myndigheter och kommunala förvaltningar som får lämna synpunkter på förslaget. Efter samrådet bearbetas förslaget, och alla inkomna synpunkter redovisas i en samrådsredogörelse. I den anges också om och hur synpunkterna tillgodoses. Synpunkter angående yta för cykelparkering har framförts och tillgodosetts under samrådsskedet vilket föranlett en ändring av benämningen av detaljplanen till del av Guldfisken 1 med flera. GRANSKNING Efter beslut om granskning i kommunstyrelsen genomförs granskning då medborgare, myndigheter och kommunala förvaltningar ges möjligheter att inkomma med synpunkter. De som vill ha möjlighet att överklaga detaljplanen när den är antagen måste inkomma med synpunkter skriftligen under granskningen. Efter granskningen bearbetas förslaget, och alla inkomna synpunkter redovisas i ett granskningsutlåtande. I den anges också om och hur synpunkterna tillgodoses. ANTAGANDE Det slutliga planförslaget lämnas över till kommunfullmäktige för antagande. EVENTUELLT ÖVERKLAGANDE Eventuella överklaganden ska inom 3 veckor från det att beslutsprotokollet anslagits på kommunens anslagstavla och skickas till den instans som tagit beslutet om antagande. LAGA KRAFT Om planen inte överklagas vinner handlingen laga kraft, cirka 4 veckor efter beslutet om antagande SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

195 ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING FÖR DEL AV GULDFISKEN 1 MED FLERA PLANDATA PLANOMRÅDETS LÄGE OCH AVGRÄNSNING Det aktuella planområdet är placerat centralt vid nuvarande busshållsplats Höganäs Stadshuset bredvid Folktandvården. Planområdet omfattar cirka 171 m 2. Aktuellt planområdet i kommunen och i Höganäs. MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Det aktuella planområdet innefattar av delar av fastigheterna Guldfisken 1 och Höganäs 36:16. Fastigheten Guldfisken 1 ägs privat och Höganäs 36:16 av Höganäs kommun. Aktuella fastigheter som ingår i planområdet. Detaljplan för del av Guldfisken 1 med flera är markerat med heldragen röd linje SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

196 ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING FÖR DEL AV GULDFISKEN 1 MED FLERA TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN ÖVERSIKTLIGA PLANER ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Översiktsplan för Höganäs kommun, ÖP 2002 vann laga kraft En översiktsplan är inte juridiskt bindande. I översiktsplanen sägs bland annat, som berör aktuellt planområde: att området används för tätortsbebyggelse och förtätning. att området innefattar trafikområde. Utdrag från Höganäs kommuns översiktsplan. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR HÖGANÄS OCH VÄSBY Fördjupad översiktsplan för Höganäs och Väsby antogs i kommunfullmäktige den 19 juni och vann laga kraft den 24 juli En fördjupad översiktsplan är inte juridiskt bindande. I fördjupningen sägs bland annat, som berör aktuellt planområde: att området används för service och offentlig verksamhet. att området har kopplingar till centrumrelaterad handel. Utdrag från fördjupad översiktsplan för Höganäs och Väsby. Aktuellt området markeras med rödprickad cirkel. Föreslagen yta för lokalisering av terminal för kollektivtrafik är markerad i vitgrå färg vid Triangelplatsen (cirkulationsplatsen) SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

197 ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING FÖR DEL AV GULDFISKEN 1 MED FLERA STADSMILJÖPROGRAM Detaljplanen föregås av ett stadsmiljöprogram som beskriver utformning och riktlinjer för bland annat aktuellt projekt. Stadsmiljöprogrammet antogs av kommunfullmäktige den 21 november 2013, 149. I stadsmiljöprogrammet sägs bland annat som delvis berör aktuellt planområde: Mindre byggnader små byggnader, viktiga funktioner, se sida DETALJPLANER OCH FÖRORDNANDEN För området gäller följande detaljplaner/detaljplan: 12-HOS-409, LAGA KRAFT 1958 Kv Gripen och Mars, genomförandetid har löpt ut. Detaljplanen redovisar bland annat: att aktuellt område ska användas till gata eller torg Gällande detaljplan kommer delvis att ersättas med föreslagen detaljplan. Kartutsnitt av gällande detaljplan 12-HOS HOS-538, LAGA KRAFT 1983 Kv Delfinen, genomförandetid har löpt ut. Detaljplanen redovisar bland annat: att området ska användas till centrumbebyggelse, parkmark och parkering. att riktlinjer för byggandet är centrumbebyggelse, gatuplantering och park eller plantering. Gällande detaljplan 12-HOS-538 kommer delvis att ersättas med föreslagen detaljplan. Kartutsnitt av gällande detaljplan 12-HOS SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

198 ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING FÖR DEL AV GULDFISKEN 1 MED FLERA 1284-P07, LAGA KRAFT 1984 Stinsens trädgård, genomförandetid har löpt ut. Detaljplanen redovisar bland annat: att området ska användas till allmänt ändamål, bostadsändamål, dagcenter och parkmark. Gällande detaljplan 1284-P07 kommer delvis att ersättas med föreslagen detaljplan P173, LAGA KRAFT 1996 (ANGRÄNSANDE) Kv Mars, genomförandetid har löpt ut. Detaljplanen redovisar bland annat: att området ska användas till skola Kartutsnitt av gällande detaljplan 1284-P07. Gällande detaljplan 1284-P173 angränsar till aktuellt område och kommer inte att ersättas med föreslagen detaljplan. Kartutsnitt av gällande detaljplan 1284-P SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

199 ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING FÖR DEL AV GULDFISKEN 1 MED FLERA 1284-P03-268, LAGA KRAFT 2003 Planområde, genomförandetid Detaljplanen redovisar bland annat: att området främst ska användas till centrum, skola, idrott, parkering samt hållplats. att riktlinjer för byggandet är två våningar. Gällande detaljplan 1284-P delvis kommer att ersättas med föreslagen detaljplan. Kartutsnitt av gällande detaljplan 1284-P03-268, intern planbeteckning 5/03. KOMMUNALA PLANERINGSUNDERLAG KULTURMILJÖPLAN Kulturmiljöer på Kullahalvön Kulturmiljöplan för Högnäs kommun, del 1 antogs av kommunfullmäktige och är ett icke-juridiskt bindande planeringsinstrument. I kulturmiljöprogrammet framgår att aktuellt planområde angränsar till område för lokalt bevarandeintresse benämnt Kyrkplatsen. Himmelsfärdskyrkan tillsammans med stadshuset och stationshuset har betydande arkitektoniska och samhällshistoriska värden. Kartutsnitt ur kommunens kulturmiljöprogram SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

200 ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING FÖR DEL AV GULDFISKEN 1 MED FLERA MILJÖPROGRAM Höganäs kommun arbetar med att begränsa utsläpp av växthusgaser och koldioxidutsläpp eftersom de utgör ett av de största hoten mot vår miljö. All bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. LJUSSÄTTNINGSPROGRAM Ljussättning ska ske i enlighet med ljussättningsprogram för Höganäs stad så att alla som besöker resecentrum känner sig trygga. HANDIKAPPSPLAN Tillgängligheten ska vara helt tillgodosedd för eventuellt nytt resecentrum. RIKSINTRESSEN Planområdet ingår i område definierat som riksintresse för högexploaterad kustzon enligt 4 kap miljöbalken. Höganäs kommun bedömer att detaljplanen inte påverkar riksintresset för kustzon eftersom det handlar om möjlighet till förtätning i de centrala delarna av Höganäs. Längs hela Skånes kust ligger ett mellan 3-5 kilometer brett bälte som är riksintresse för kustzon. Ny bebyggelse ska prövas restriktivt så att allmänhetens tillgång och tillgänglighet till strandområdena inte påverkas negativt. Kustzonen är också av riksintresse ur häcknings- och rastningssynpunkt för fågel. Riksintresset ska även se till att friluftslivet och turismen utvecklas på ett sådant sätt att områdena som är särskilt känsliga för slitage, eller med hänsyn till floran och faunan skyddas så att erforderlig hänsyn ta till naturvårdsintressena. Det finns undantagsbestämmelser i 1, sista stycken miljöbalken som lyder Bestämmelserna utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller lokala näringslivet eller för utförandet av anläggningar som behövs för totalförsvaret. Planområdet i förhållande till riksintresse kustzon. Detaljplanen bedöms inte påverka riksintresset. REGIONALA PLANERINGSUNDERLAG KULTURHISTORISK VÄRDEFULL MILJÖ Planområdet angränsar till bevarandevärd miljö enligt Länsstyrelsens kulturmiljöprogram. Kulturmiljöplanen är inte juridiskt bindande. HÖGANÄS Höganäs visar på utvecklingen från fiskeläge över brukssamhälle till modern industrisamhälle. Viktiga inslag i miljön är de olika centrumbildningarna med tillhörande bebyggelse samt stadsplanerna i de olika områdena. Ett speciellt intresse är knutet till bostadshusen för de vid bruket anställda, omspännande ett flertal olika utvecklingsskeden och med ett socialhistoriskt intresse. Av betydelse för staden är kyrkan, Tivolihuset, stadshuset och stationsbyggnaden. Folkets park och den intilliggande idrottsplatsen är viktiga miljöer i Höganäs som visar på folkrörelsernas betydelse för staden. Biograf Saga är en av de äldsta biograferna i landet som fortfarande är i bruk. STRUKTURBILD SKÅNE Kollektivtrafiken bedöms öka regionalt sett och ett nytt resecenter är helt i linje med utvecklingen av kollektivtrafikstråken mellan Höganäs-Helsingborg och Höganäs-Ängelholm SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

201 ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING FÖR DEL AV GULDFISKEN 1 MED FLERA FÖRUTSÄTTNINGAR OMRÅDET IDAG Aktuellt planområdet är placerat på en del av fastigheten Guldfisken 1, en del av fastigheten Höganäs 36:16 och en del av Delfinen 8. Området används i dagsläget till busshållsplats, cykelparkering, gräsmatta samt gång- och cykelväg. Aktuellt planområde är marketrat med röd heldragen linje. Bild över aktuellt planområde med stationshuset i bakgrunden. LANDSKAPSBILD LANDSKAPSBILD OCH TOPOGRAFI Landskapsbilden är öppen längs med breda Centralgatan och präglas av stadshuset, stationshuset, Lidl och Himmelsfärdskyrkan. Topografin är flack med mycket små variationer inom aktuellt planområde SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

202 ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING FÖR DEL AV GULDFISKEN 1 MED FLERA Höjdsättningskarta för del av aktuellt planområde. Det är små skillnader i markhöjder inom planområdet. VATTEN Grundvattnet bedöms ligga på normala nivåer för Höganäs. Grundvattennivån varierar något under året på grund av nederbörd. GEOLOGI Jordlagren består av postglaciär sand. I kringliggande byggnader finns källare så relativt djup schaktning har tidigare gjorts i området. FRITID OCH REKREATION Allmän platsmark i form av hållplats/busstorg ingår i planområdet. Platsen används som busshållsplats och knutpunkt till olika fritids- och rekreationsdestinationer inom Höganäs kommun. VEGETATION På platsen finns gräsmatta, två unga askar samt buskage längs med befintlig byggnad utan något större värde. FORNLÄMNINGAR Inga registrerade fornlämningar finns inom eller i anslutning till föreslaget planområde. Skulle fornlämningar påträffas vid markingrepp skall arbetet omedelbart avbrytas och kontakt tas med Länsstyrelsen enligt 2 kap. 10 Kulturminneslagen. (Kända fornlämningar redovisas i fornlämningsregistret BEBYGGELSE Befintlig bebyggelse som angränsar till aktuellt planområde är en våning med fasadmaterial i tegel. Gällande detaljplan medger centrumbebyggelse i två våningar. Punktkryssad mark får endast bebyggas med mindre del av huvudbyggnad. ALLMÄN OCH KOMMERSIELL SERVICE Bättre allmän service genom möjlighet för väderskydd/inomhusvistelse samt biljett-/kafédisk för pendlare. En ny mindre arbetsplats skapas. Närheten till skola och omsorg är mycket god SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

203 ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING FÖR DEL AV GULDFISKEN 1 MED FLERA TRAFIK BILTRAFIK Trafikflöde för biltrafik påverkas inte av aktuellt planförslag. GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Yta för allmän platsmark, cykelparkering (TORG) säkerställs inom kvartersmark för fastigheten Delfinen 8 och inkluderas i planområdet. I övrigt föreslås mindre förändringar för gång- och cykeltrafik i anslutning till eventuellt resecenter i samband med genomförandet av detaljplanen. KOLLEKTIVTRAFIK Mot Helsingborg går buss cirka var 10 minut större delen av dagen. Mot Ängelholm är det ungefär halvtimmestrafik. PARKERING, VARUMOTTAGNING, UTFARTER Befintlig parkering, varumottagning och befintliga utfarter finns i nära anslutning till aktuellt planområde. TEKNISK FÖRSÖRJNING VATTEN, AVLOPP OCH DAGVATTENHANTERING Vatten och avlopp finns framdraget till fastigheten Guldfisken 1. AVFALL Befintlig återvinningsstation finns inom 200 meter, nordväst om aktuellt planområde. ÖVRIGA LEDNINGAR För byggande av eventuellt nytt resecentrum behöver troligtvis ledningsrätt norr om aktuellt planområde flyttas till u-område i gällande detaljplan (1284-P03-268, intern planbeteckning 5/03). Inom planområdet finns eventuella konflikter mellan föreslagen byggnation och kabelanläggningar från Telia Sonera Skanova Access AB respektive elskåp från Höganäs Energi AB som ska utredas av exploatören. Utdrag från grundkarta med ledningar vid aktuellt planområde SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

204 ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING FÖR DEL AV GULDFISKEN 1 MED FLERA HÄLSA, SÄKERHET BULLER Planområdet ligger mycket centralt nära Centralgatan och busstorg (hållplats Höganäs stadshuset). Föreslagen detaljplan genererar totalt sett inte mer trafik och bedöms därför inte påverka befintliga bullernivåer. BEFINTLIG VERKSAMHETSUTÖVNING I intilliggande byggnader bedrivs tandvårds- och skolverksamhet. MARKFÖRORENINGAR Området innefattas varken av någon känd förorenad mark eller av någon kartlagd deponi. VIBRATIONER Planområdet angränsar till busstorg och hänsyn bör tas till att busstrafik kan generera vibrationer. RISK FÖR ÖVERSVÄMNINGAR Det föreligger låg risk för översvämningar inom aktuellt planområde. RADON Höganäs kommun ligger inom låg- eller normalriskområde för radon. Radonmätning för det specifika planområdet har inte genomförts SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

205 ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING FÖR DEL AV GULDFISKEN 1 MED FLERA PLANFÖRSLAG SAMMANFATTNING Den framtida markanvändningen omfattar kvartersmark för trafikområde och allmän platsmark, torg. Huvudidén med planförslaget är att möjliggöra ett nytt resecentrum. Planförslaget innefattar: att cirka 45 m 2 av fastigheten Guldfisken 1 ändrar markanvändning till kvartersmark för trafikområde. att cirka 50 m 2 av fastigheten Höganäs 36:16 ändrar markanvändning till kvartersmark för trafikområde. att cirka 77 m 2 av fastigheten Delfinen 8 ändrar markanvändning till allmän platsmark för torg (cykelparkering). Del av aktuellt planområde markerat i rosa överlagrat med gällande detaljplan och bygglovshandling. Skärmtaket ingår inte föreslaget planområde men kan byggas över allmän platsmark. FÖRESLAGEN STRUKTUR, BEBYGGELSE Bebyggelsens utformning kan utläsas av följande bilder. Byggnaden ska användas för resecentrum. Möjlighet för bebyggelse i två våningar medges i föreslagen detaljplan. Förslag på utformning av byggnaden SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

206 ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING FÖR DEL AV GULDFISKEN 1 MED FLERA Förslag på utformning av byggnaden. Föreslagen detaljplan möjliggör bebyggelse i två våningar inom kvartersmark för trafikområde. Föreslaget våningsantal överensstämmer med intilliggande detaljplan (1284-P03-268, intern beteckning 5/03). Bebyggelsen föreslås bli en öppen volym med möjlighet för sittplatser och biljett-/kafédisk. Väderskydd i form av skärmtak kan uppföras på ½ busstorgets yta i gälland detaljplan och skötsel och drift av detta föreslås att regleras genom avtal VERKSAMHETER, KOMMERSIELL OCH ALLMÄN SERVICE Bättre allmän service genom möjlighet för väderskydd/inomhusvistelse samt biljett-/kafédisk för pendlare. En ny mindre arbetsplats skapas. Närheten till skola och omsorg är mycket god. RIKTLINJER FÖR BEBYGGELSENS UTFÖRANDE OCH UTFORMNING Utförande av föreslagen bebyggelse ska följa Höganäs kommuns miljöprogram avseende hushållning med energi och material, användning av sunda material samt ha hållbar energi- och värmeförsörjning. Utformningen ska även genomföras med hänsyn till riktlinjer för bullernivåer, tillfredsställande ljusinsläpp och insynsskydd för befintlig byggnad. FÖRESLAGEN TRAFIK, VÄGSTRUKTUR I samband med genomförandet av nytt resecentrum ska det intilliggande busstorget omgestaltas. Befintlig vägstruktur ska inte ändras men anpassas för att förbättra säkerheten utanför aktuellt planområde. Eventuellt behov av åtgärder på det statliga vägnätet ska bekostas av kommunen/exploatören. PARKERING, VARUMOTTAGNING, UTFARTER Anslutningar till aktuellt planområde kommer att göras via befintliga vägar. Parkering finns strax norr om aktuellt planområde. FÖRESLAGEN TEKNISK FÖRSÖRJNING VATTEN, AVLOPP OCH DAGVATTENHANTERING Ny VA-anslutning behövs för fastigheten Delfinen 8 i samband med genomförandet av byggnad för nytt resecentrum. Lämpliga fall ska lösas i samband med projektering av resecentrum och busstorg. AVFALL, ÅTERVINNINGSSTATION Närmsta återvinningsstation finns inom 200 meter, nordväst om aktuellt planområde. FÖRESLAGEN GRUNDLÄGGNING Föreslagen höjdsättning är redovisad i plankartan SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

207 ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING FÖR DEL AV GULDFISKEN 1 MED FLERA DETALJPLANENS GENOMFÖRANDE ORGANISATORISKA FRÅGOR TIDSPLAN Målsättning är att detaljplanen ska antas under Detaljplanen är enligt kommunstyrelsen prioriteringsbeslut den 6 maj 2014, 108, prioriterad som ett, aktivt planuppdrag med högsta prioritet. GENOMFÖRANDETID Detaljplanens genomförandetid är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. Vald genomförandetid ger skälig tid för utbyggnad av planområdet. Inom genomförandetiden har fastighetsägare garanterad rätt att efter ansökan om bygglov få bygga i enlighet med detaljplanen. Efter genomförandetidens slut är fastighetsägaren ej längre garanterad byggrätt. Kommunen kan då ändra eller upphäva planen. AVTAL I samband med planläggning ska ett exploateringsavtal upprättats som redovisar för detaljplanens genomförande. Ett exploateringsavtal är ett civilrättsligt avtal mellan en kommun och en exploatör där kommunen inte är markägare. I avtalet skall exploateringskostnader, åtaganden vad avser iordningställande av allmänna platser, ledningsdragning med mera regleras. ANSVARSFÖRDELNING Förslag till detaljplan omfattar kvartersmark, trafikområde. För kvartersmark ansvarar fastighetsägare. Höganäs kommun är huvudman för all allmän platsmark intill aktuellt planområde, del av fastigheten Höganäs 36:16. Huvudmannaskapet innebär ett ansvar för drift och underhåll för marken. Väderskydd i form av skärmtak kan enligt gällande detaljplan uppföras på ½ busstorgets yta och skötsel och drift av detta föreslås att regleras genom avtal. Kommunen ansvarar för anläggandet av busstorg i marknivå. Exploatören skall både kontakta Räddningstjänsten innan utbyggnad av vattenledningsnätet för strategisk placering av brandposter, samt huvudmän för eldistrubition och gasdistrubition innan markarbeten utförs inom kvartersmark för markering av förekommande kablar. FASTIGHETSRÄTTSLIGA GENOMFÖRANDEFRÅGOR FASTIGHETSÄGARE Nuvarande fastighetsägare och rättighetshavare framgår av den fastighetsförteckning som tillhör detaljplanen. FASTIGHETSBILDNINGSÅTGÄRDER Höganäs kommuns bedömning angående eventuella fastighetsbildningsåtgärder är att det inom aktuellt område i Höganäs tätort finns ett funktionellt samband mellan gällande och föreslagen markanvändning med beteckningarna (C), (S) och (T). Kombinationen (C), (S) och (T) är ovanlig men påverkar inte möjligheterna att genomföra eventuell fastighetsreglering. Befintlig verksamhetsutövning för skola kommer enligt förslaget att vara avgränsad från centrum- och trafikverksamheter. Det är enligt både gällande och föreslagen detaljplan möjligt att reglera kvartersmark till mer än en fastighet om detta bedöms som lämpligt. Ingen fastighetsplan berörs av förslaget. Cirka 50 m 2 allmän platsmark, del av Höganäs 36:16 (busstorg/hållplats i gällande detaljplan) föreslås ianspråktas som kvartersmark för trafikområde. Enligt förslag till detaljplan ska cirka 50 m 2 av fastigheten Höganäs 36:16 regleras till Guldfisken 1. Ledningsrätt norr om aktuellt planområde (fastigheten Guldfisken 1) bör i samband med detaljplanens genomförande flyttas till u-område i gällande detaljplan. Cirka 77 m 2 kvartersmark från Delfinen 8 (precis öster om befintlig byggnad) föreslås regelras till Höganäs 35:4 och användas till allmän platsmark (TORG) för att säkerställa möjlighet för cykelparkering i anslutning till resecentrum. EKONOMISKA FRÅGOR KOSTNADER FÖR FRAMTAGANDE AV DETALJPLAN Detaljplanen bekostas av beställaren genom planavtal SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

208 ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING FÖR DEL AV GULDFISKEN 1 MED FLERA FASTIGHETSBILDNINGSÅTGÄRDER Exploatören genomför och bekostar eventuella fastighetsregleringar gällande byggnad för resecentrum. LEDNINGAR Inom planområdet finns eventuella konflikter mellan föreslagen byggnation och kabelanläggningar från Telia Sonera Skanova Access AB respektive elskåp från Höganäs Energi AB som ska utredas och bekostas av exploatören. INLÖSEN, ERSÄTTNING Ändras eller upphävs detaljplanen under genomförandetiden har fastighetsägare rätt till ersättning för eventuell förlorad byggrätt som inte utnyttjas. Genomförandetiden för gällande detaljplan var 10 år och gick ut den 17 april TEKNISKA FRÅGOR VA OCH GEOTEKNISKA ÅTAGANDEN Fastighetsägare ansvarar för schaktning och ledningar inom aktuell fastighet. För att möjliggöra en bra VAlösning kan eventuellt en pump vara lämplig. HÅLLPLATSSKYDD Väderskydd i form av skärmtak kan uppföras på ½ busstorgets yta enligt gällande detaljplan och skötsel och drift av detta föreslås att regleras genom avtal. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Detaljplanens genomförandetid är 5 år från att den vinner laga kraft SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

209 ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING FÖR DEL AV GULDFISKEN 1 MED FLERA KONSEKVENSER AV DETALJPLANENS GENOMFÖRANDE MILJÖKONSEKVENSER FÖRENLIGHET MED 3, 4 OCH 5 KAP MB Den aktuella detaljplanen bedöms vara förenlig med en från allmän synpunkt lämplig användning av markoch vattenresurser enligt Miljöbalken. BEHOVSBEDÖMNING Bestämmelserna i plan och bygglagen om miljöbedömning syftar till att integrera miljöaspekter i planen, så att en hållbar utveckling främjas. Detaljplaner ska miljöbedömas och MKB upprättas, om man vid en behovsbedömning kommer fram till att genomförandet av planen kan leda till en betydande miljöpåverkan. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap MB och i 4 kap 34 PBL (2010:900). Behovet av miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5 kap miljöbalken gäller för svaveldioxid, bly, kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar (PM 10). Enligt miljöavdelningens uppgifter överskrids inte miljökvalitetsnormerna inom Höganäs kommun. Luftföroreningarna ligger inom godtagbara nivåer inom planområdet. Sammantaget bedöms inte gällande miljökvalitetsnormer påverkas negativt av planförslagets genomförande. NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL Sammantaget bedöms inte gällande nationella och regionala miljömål påverkas negativt av planförslagets genomförande. PÅVERKAN PÅ PLANOMRÅDET FRÅN BEHOVSBEDÖMNINGEN Från och med sommaren 2003 finns miljökvalitetsnormer för sex typer av ämnen i luft. De är kvävedioxider och kväveoxider, partiklar (PM10), bensen, svaveldioxid, bly och kolmonoxid. Höganäs kommuns miljökontor har och 2009 genomfört mätningar av luftens kvalitet vid mätpunkt i Höganäs centralort. Kompletterande mätningar finns från Kullaberg avseende kväve- och svaveldioxid. Genomförda mätningar i Höganäs kommun visar värden för kväveoxid, svaveldioxid och bensen som inte överskrider miljökvalitetsnormerna. För bly och kolmonoxid är värdena generellt långt under normen. Värdet för partiklar i luft överskrider inte normen enligt mätningar från Följande gällande riktvärden för trafikbuller, enligt regeringens proposition 1996/97:53, ligger till grund för planeringen. Bostäder, vård- och undervisningslokaler ekvivalentnivå ute frifältsvärde 55 dba inne 30 dba maxnivå ute frifältsvärde 70 dba ( vid uteplats) inne 45 dba ( nattetid ) Utifrån prognostiserad trafikutveckling har bullerförhållandena beräknats. Följande gällande riktvärde för externt industribuller, enligt Naturvårdsverkets rapport SNV 1978:5 ligger till grund för planeringen. Tabellen gäller frifältsvärden vid nyetablering av industri SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

210 ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING FÖR DEL AV GULDFISKEN 1 MED FLERA Arbetslokaler för ej bullrande verksamhet 1 ekvivalentnivå dag (kl ) 60 dba kväll (kl och helgdag kl ) natt (kl ) 55 dba 55 dba maxnivå Momentana ljud nattetid (kl ) - Bostäder och rekreationsytor i bostäders grannskap samt utbildningslokaler och vårdbyggnader. 1 ekvivalentnivå dag (kl ) 50 dba kväll (kl och helgdag kl ) natt (kl ) 45 dba 40 dba 2 maxnivå Momentana ljud nattetid (kl ) 55 dba Områden för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor. 1,3 ekvivalentnivå dag (kl ) 60 dba kväll (kl och helgdag kl ) natt (kl ) 55 dba 55 dba maxnivå Momentana ljud nattetid (kl ) - 1) Vid de fall där kringliggande områden ej utgörs av angivna områdestyper bör bullervillkoren anges på annat sätt, t ex ljudnivå vid stadsplanegräns eller på ett visst avstånd från anläggningen. 2) Värdet för natt behöver ej tillämpas för utbildningslokaler. 3) Avser områden som planlagts för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv. Sammantaget bedöms inte planförslagets genomförande påverkas negativt av buller. SOCIALA KONSEKVENSER KOPPLINGAR TILL OMGIVNING Ett nytt resecentrum skapar bättre förutsättningar för omgestaltning av busstorget vilket ger bättre kopplingar mot övriga delar av Höganäs. FRITID OCH FOLKHÄLSA Ett nytt resecentrum skapar förutsättningar för användandet av kollektivtrafik vilket bedöms gynna kommuninvånarnas fritid och folkhälsa. MÖTESPLATSER Ett nytt resecentrum skapar förutsättningar för en bättre mötesplats vilket bedöms gynna Höganäs kommun. SÄKERHET OCH TRYGGHET Vid utarbetande av planförslaget har kravet på god tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade beaktats. Hur kraven på tillgänglighet i 12 BVF (byggnader) samt 3 kap 15 PBL (1987:10) (tomter) i detalj kommer att tillgodoses avgörs i samband med byggnads- och markprojekteringen och därmed vid kommande bygglovprövning. TILLGÄNGLIGHET I kommunens handikappsplan, antagen den 16 maj 2002, anges de mål och åtgärder som gäller för att tillgodose kommunens tillgänglighetskrav som ska tillämpas i planområdet. Vid bygglovsansökan prövas byggnadens tillgänglighet och vilka funktioner som måste vara på vilka plan. SERVICE Allmänheten får en ökad service genom ett nytt resecentrum. EKONOMISKA KONSEKVENSER KONSEKVENSER FÖR KOMMUNEN Kommunen får en inkomst av försäljning av del av fastigheten Höganäs 36:16 Kommunen får en utgift för nya VA-ledningar till Delfinen 8 och omgestaltning av busstorg. Kommunen får en utgift för lantmäteriförrättning för del av Delfinen SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

211 ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING FÖR DEL AV GULDFISKEN 1 MED FLERA KONSEKVENSER FÖR FASTIGHETEN GULDFISKEN 1 Guldfisken 1 får en utgift i samband med lantmäteriförrättning för allmän platsmark till kvartersmark, Höganäs 36:16 (cirka 50m 2 ). KONSEKVENSER FÖR FASTIGHETEN HÖGANÄS 36:16 Höganäs 36:16 får en inkomst i samband med kommande avstyckning och försäljning. KONSEKVENSER FÖR FASTIGHETEN DELFINEN 8 OCH HÖGANÄS 35:4 Höganäs kommun får en utgift i samband med lantmäteriförrättning för kvartersmark till allmän platsmark, Delfinen 8, cirka 77 m 2 till Höganäs 35:4. FASTIGHETSRÄTTSLIGA KONSEKVENSER Bild som redovisar område där konsekvenser föreslås ske. KONSEKVENSER FÖR FASTIGHETERNA GULDFISKEN 1 OCH DELFINEN 8 Rödaktigt markerat område, cirka 50 m 2, en mindre del av fastigheten Höganäs 36:16 föreslås fastighetsregleras till Guldfisken 1. Grönaktigt markerat område, cirka 77 m 2, en mindre del av Delfinen 8 föreslås fastighetsregleras till Höganäs 35: SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN

212 KS/2014/497 GRANSKNINGSUTLÅTANDE DETALJPLAN FÖR DEL AV GULDFISKEN 1 MED FLERA HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN Aktuellt detaljplanområde markerat med heldragen röd linje. ANTAGANDEHANDLING

213 GRANSKNINGSUTLÅTANDE, DETALJPLAN FÖR GULDFISKEN 1 BAKGRUND OCH SYFTE BAKGRUND Teknik- och fastighetsförvaltningen inkom den 3 mars 2014 med en ansökan om planläggning med syfte att möjliggöra en ny byggnad för resecentrum. Kommunstyrelsen uppdrog den 6 maj 2014 KS 122 åt planavdelningen att genomföra planprocess för del av Guldfisken 1 och del av Höganäs 36:16. Uppdraget omfattar ianspråktagande av allmän platsmark, cirka 50 m 2 av Höganäs 36:16, för trafikområde och därtill möjlighet för utbyggnad av resecentrum. DETALJPLANENS SYFTE Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten att bygga resecentrum inom planområdet med tillhörande cykelparkering. Huvudidén med planförslaget är att möjliggöra ett nytt resecentrum med tillhörande verksamheter och cykelparkering. PLANARBETETS GÅNG PLANFÖRFARANDE OCH PLANPROCESSEN Detaljplanen handläggs enligt normalt planförfarande det vill säga plansamråd och formell granskning. Program behövs inte eftersom att planuppdraget bedöms ha stöd i Höganäs kommuns fördjupade översiktsplan för Höganäs och Väsby. Detaljplanen antas av kommunfullmäktige. PLANSAMRÅD Plansamråd genomfördes mellan den 16 juli och den 7 augusti Underrättelse om samråd har skett genom utskick i enlighet med fastighetsägarförteckning och sändlista, annons i ortens dagstidning Helsingborgs Dagblad (Hallå!), kommunens hemsida den 15 juli 2014 samt annonsering på kommunens anslagstavla. GRANSKNING Plangranskning genomfördes mellan den 20 november och den 12 december Underrättelse och information om granskning har skett genom utskick i enlighet med fastighetsägarförteckning och sändlista, annons i ortens dagstidning Helsingborgs Dagblad (Hallå!), kommunens hemsida den 19 november 2014 samt annonsering på kommunens anslagstavla den 12 november SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN 213

214 GRANSKNINGSUTLÅTANDE, DETALJPLAN FÖR GULDFISKEN 1 INKOMNA SYNPUNKTER UNDER SAMRÅD Under samrådstiden har elva skrivelser inkommit. Nedan angivet datum i anslutning till skrivelsen står för den dag då den diarieförts i kommunen. I de fall yttranden innehåller synpunkter om planförslaget kommenteras detta med ställningstagande inför fortsatt planprocess. I de fall de inkomna samrådsyttrandena varit långa har ansvarig handläggare sammanställt en kortare version som beskriver huvuddragen ur de inkomna synpunkterna. E.ON GAS SVERIGE AB ( ) har inget att erinra men informerar om att deras distributionsledningar för natur- och biogas ligger i Centralgatan och är ett energisnålt alternativ. TELIA SONERA SKANOVA ACCESS AB ( ) har kablar inom planområdet som kan komma att påverkas av detaljplanen och hänvisar till bifogad karta. Om kablarna flyttas kommer Skanova att yrka på ersättning. Kommentar: Planbeskrivningen kompletteras med informationen om kabelanläggningen. SOCIALFÖRVALTNINGEN ( ) påpekar att det är viktigt att tillgängligheten tillgodoses för alla. Vidare påtalas vikten av bra belysning som skapar en ökad trygghet, tillgången till en offentlig toalett och vikten av att ha tillräckligt många funktionella cykelställ under tak. Det ska också finnas möjlighet för att på sikt kunna ladda elcyklar i anslutning till resecentrat. Kommentar: Synpunkten angående funktionella cykelställ tillgodoses genom att planområdet utökas med en större yta för allmän platsmark (TORG). Övriga synpunkter ska tas med till genomförande- och projekteringsskedet. LÄNSSTYRELSEN ( ) påtalar att planförslaget inte beskriver påverkan på riksintresset för kustzonen men att det inte bedöms påverka riksintresset negativt. Vidare anmärker länsstyrelsen på att uppgifter i planhandlingarna motsäger varandra vad gäller markföroreningar eftersom det dels skrivs att det inte finns någon känd förorening och dels att det skrivs att eventuella markföroreningar ska utredas vid behov. Planarbetet ska utreda om marken är förorenad och denna bedömning ska inte skjutas framåt i byggprocessen utan att ha redovisats i planhandlingarna. Om kommunen misstänker markförorening ska en undersökning göras. Om det däremot inte finns skäl att tro att marken är förorenad behöver inte en undersökning göras. Kommentar: Planbeskrivningen kompletteras med en bedömning av planförslagets påverkan på riksintresset för kustzonen. Höganäs kommun bedömer att det inte finns skäl att tro att marken är förorenad och text i planbeskrivningen kompletteras för att tydliggöra detta. REGION SKÅNE, REGIONALA TILLVÄXTNÄMNDEN ( ) ser positivt på hur Höganäs kommun genom detaljplanens intentioner sätter Höganäs i ett regionalt sammanhang och planerar för att förbättra förutsättningarna för kollektivtrafiken men har i övrigt inget att erinra. 3 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN 214

215 GRANSKNINGSUTLÅTANDE, DETALJPLAN FÖR GULDFISKEN 1 Kommentar: Höganäs kommun noterar den positiva synpunkten. MILJÖAVDELNINGEN ( ) anser att miljöprogrammet ska ingå i de kommunala planeringsunderlagen på sidan 9 och 10 och att riktlinjer för bebyggelsens utförande även ska innefatta hushållning med energi och material samt att sunda material ska användas. Vidare påtalar miljöavdelningen att föreslagen teknisk försörjning ska innehålla energiförsörjning och att möjligheten att förse byggnaden med förnybar energi bör ses över och att fjärrvärme är ett bra alternativ för värmeförsörjningen. Fortsatt anser miljöavdelningen att förslaget till detaljplan inte redovisar någon cykelparkering vilket är ett tydligt problem eftersom det idag är brist på cykelställ/-parkering. Ett nytt resecenter kommer att öka behovet av cykelparkering och detta måste redovisas i detaljplanen. Kommentar: Text ur kommunens miljöprogram från 2012 tas med i dokumentet och dokumentmallarna uppdateras. Planbeskrivningen kompletteras med text om riktlinjer för bebyggelsens utförande, hushållning med energi och material och användning av sunda material samt text om energi- och värmeförsörjning. Plankartan kompletteras med yta för cykelparkering (TORG) inom allmänt tillgänglig kvartersmark som ägs av Höganäs kommun. Föreslagen markyta för cykelparkering tillhör i dagsläget fastigheten Delfinen som ägs av Höganäs kommun men behöver säkras för framtiden som cykelparkering (TORG). LANTMÄTERIET ( ) har i detta skede inga synpunkter. HÖGANÄS ENERGI ( ) erinrar att deras elskåp och fjärrvärmerör eventuellt kan komma i konflikt med den nya byggnaden som föreslås i planförslaget. Vid behov av flytt av dessa förutsätter vi att den som begär flytten står för kostnaden. Kommentar: Den eventuella konfliken mellan anläggningarna och ny byggnation är noterad i planarbetet. RÄDDNINGSTJÄNSTEN ( ) har inget att erinra. VA-AVDELNINGEN ( ) har inget att erinra. TRAFIKVERKET ( ) har inget att invända mot planförslaget. Eventuellt behov av åtgärder på det statliga vägnätet och dess anslutningar, till följd av detaljplanen, ska bekostas av Höganäs kommun eller exploatören. Kommentar: Höganäs kommun noterar åsikterna i yttrandet och planbeskrivningen kompletteras med informationen. 4 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN 215

216 GRANSKNINGSUTLÅTANDE, DETALJPLAN FÖR GULDFISKEN 1 SAMMANFATTNING Sammanlagt har elva skrivelser inkommit. Skrivelser från sex innehåller synpunkter på förslaget. Dessa synpunkter har bemötts ovan med kommentarer. Synpunkter från fem har föranlett en omarbetning av planförslaget. Sammanfattningsvis ändras planförslaget enligt följande: PLANKARTAN KOMPLETTERAS MED ATT: att en yta för allmän platsmark, cykelparkering (TORG) säkerställs inom kvartersmark för fastigheten Delfinen 8 och inkluderas i planområdet (cirka 77 m 2 ). benämningen av detaljplanen blir del av Guldfisken 1 med flera. PLANBESKRIVNINGEN KOMPLETTERAS MED: text om att en yta för allmän platsmark, cykelparkering (TORG) säkerställs inom kvartersmark för fastigheten Delfinen 8 och inkluderas i planområdet (cirka 77 m 2 ). text om att benämningen av detaljplanen blir del av Guldfisken 1 med flera. en bedömning av detaljplanens påverkan på riksintresset för kustzon. förtydligande av kommunens bedömning av att marken inte är förorenad. text ur kommunens miljöprogram. text om riktlinjer för bebyggelsens utförande, hushållning med energi och material och användning av sunda material samt text om energi- och värmeförsörjning. text om eventuell konflikt mellan föreslagen möjlig byggnation och kabelanläggning (Skanova) respektive elskåp (Höganäs Energi). text om eventuellt behov av åtgärder på det statliga vägnätet. Alla synpunkter har blivit tillgodosedda. Inför granskning finns inga kvarstående erinringar. 5 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN 216

217 GRANSKNINGSUTLÅTANDE, DETALJPLAN FÖR GULDFISKEN 1 INKOMNA SYNPUNKTER UNDER GRANSKNING Under granskningstiden har nio skrivelser inkommit. Nedan angivet datum i anslutning till skrivelsen står för den dag då den diarieförts i kommunen. I de fall yttranden innehåller synpunkter om planförslaget kommenteras detta med ställningstagande inför fortsatt planprocess. I de fall de inkomna granskningsyttrandena varit långa har ansvarig handläggare sammanställt en kortare version som beskriver huvuddragen ur de inkomna synpunkterna. SOCIALFÖRVALTNINGEN ( ) lämnar samma yttrande som i samrådsskedet och påpekar att det är viktigt att tillgängligheten tillgodoses för alla. Vidare påtalas vikten av bra belysning som skapar en ökad trygghet, tillgången till en offentlig toalett och vikten av att ha tillräckligt många funktionella cykelställ under tak. Det ska också finnas möjlighet för att på sikt kunna ladda elcyklar i anslutning till resecentrat. Kommentar: Synpunkten angående funktionella cykelställ har tillgodosetts. Planområdet har utökats med en större yta för allmän platsmark (TORG) vilket ger bättre möjligheter för att anlägga cykelställ. Övriga synpunkter ska tas med till genomförande- och projekteringsskedet. HÖGANÄS ENERGI AB ( ) har inget att att erinra men hänvisar till deras tidigare yttrande där de påpekar att deras elskåp och fjärrvärmerör eventuellt kan komma i konflikt med den nya byggnaden som föreslås i planförslaget. Vid behov av flytt av dessa förutsätter vi att den som begär flytten står för kostnaden. Kommentar: Den eventuella konfliken mellan anläggningarna och ny byggnation är noterad i planarbetet. Planbeskrivningen kompletteras med utdrag av grundkarta över teknisk infrastruktur. LANTMÄTERIET ( ) anser att det i plankartan bör preciseras så att markanvändningen T ska avse resecentrum hellre än det generella trafikområde. Det anges att T-området ska överföras till Guldfisken 1. Guldfisken är planlagd för centrum och skoländamål. För att marken ska kunna överföras krävs att fastigheten är lämplig för det kombinerade ändamålet centrum, skola och resecentrum. Denna kombination är ovanlig och för att fastighetsregleringen ska kunna genomföras krävas att resecentrat och övriga byggnader och verksamheter på fastigheten har ett funktionellt samband. Kommentar: Lantmäteriet hade i samrådsskedet inga synpunkter på planförslaget. Höganäs kommun konstaterar att granskningsförslaget inte skiljer sig åt jämfört med samrådsförslaget för de synpunkter som nu påtalas. Höganäs kommuns bedömning är att det kombinerade ändamålet centrum, skola och trafikområde är ovanligt men att kombinationen i det aktuella läget i Höganäs tätort har ett funktionellt samband. Planbeskrivningen kompletteras med text om Höganäs kommuns bedömning av att det i aktuellt förslag till detaljplan finns ett funktionellt samband mellan markanvändningen (C), (S) och (T). Det bör i sammanhanget även påtalas att det är möjligt att reglera kvartersmarken till mer än en fastighet. TRAFIKVERKET ( ) hänvisar till sitt tidigare yttrande i samrådsskedet och påtalar att text om eventuellt behov av åtgärder på det statliga vägnätet ska bekostas av kommunen/exploatören ska finnas med i planbeskrivningen. Trafikverket har i övrigt inget att erinra. 6 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN 217

218 GRANSKNINGSUTLÅTANDE, DETALJPLAN FÖR GULDFISKEN 1 Kommentar: Höganäs kommun noterar trafikverkets synpunkt och planbeskrivningen kompletteras med informationen. LÄNSSTYRELSEN ( ) konstaterar att planförslaget syftar till att göra det möjligt att bygga ut resecentrum i centrala Höganäs, genom markanvändningen T, trafikområde. Planområdet används idag till busshållsplats, cykelparkering, gräsmatta samt gång- och cykelväg. Planförslaget görs med normalt planförfarande. Den fördjupade översiktsplanen pekar ut området som service och verksamheter. Länsstyrelsen har inte några synpunkter. RÄDDNINGSTJÄNSTEN ( ) har inget att erinra. TELIA SONERA SKANOVA ACCESS AB ( ) informerar med hänvisning till sitt tidigare yttrande om att de har ledningar inom aktuellt område som kommer att beröras. Skanova måste bli kontaktade i god tid. Kommentar: Skanova ska bli kontaktade genom ledningskollen innan det är aktuellt med byggstart för resecentrum och busstorget. TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN ( ) har inget att erinra mot detaljplanen. REGIONALA TILLVÄXTNÄMNDEN ( ) har inga synpunkter utifrån det regionala utvecklingsansvaret. SAMMANFATTNING Sammanlagt har nio skrivelser inkommit. Skrivelser från tre innehåller synpunkter på förslaget. Dessa synpunkter har bemötts ovan med kommentarer. Synpunkter från tre har föranlett en omarbetning av planförslaget. Sammanfattningsvis ändras planförslaget enligt följande: PLANKARTAN KOMPLETTERAS MED: Redaktionell ändring av den ritade planområdesgränsen från 3 meter till 0 meter förskjutning. PLANBESKRIVNINGEN KOMPLETTERAS MED: Utdrag från grundkarta över teknisk infrastruktur (bland annat fjärrvärme, el och data). Text om att eventuellt behov av åtgärder på det statliga vägnätet ska bekostas av kommunen/exploatören. Text om att Höganäs kommuns bedömning är att det i aktuellt förslag till detaljplan finns ett funktionellt samband mellan markanvändningen (C), (S) och (T). Mindre redaktionella textändringar. Alla synpunkter har blivit tillgodosedda. Inför antagande finns inga kvarstående erinringar. 7 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, HÖGANÄS KOMMUN 218

219 Ärende 16 Ianspråktagande av medel för offensiva investeringar för uppförande av tak över gruvhålet på Tjörröd 219

220 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN KS/2011/297 IANSPRÅKTAGANDE AV MEDEL FÖR OFFENSIVA INVESTERINGAR FÖR UPPFÖRANDE AV TAK ÖVER GRUVHÅLET PÅ TJÖRRÖD Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade den 1 april 2014, 84, att uppdra åt samhällsbyggnadsförvaltningen att ta fram ett förslag till väderskydd över gruvhålet kompletterat med annan nödvändig upprustning av närmiljön, med kostnadsberäkning, inför turistsäsongen Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram ett förslag på ett segeltak som ska fungera som väderskydd över gruvhålet. Taket är ett brandklassat membrantak av UV-förstärkt polyesterväv i vit färg. Taket hålls uppe av en stålmast i mitten samt ett antal stålvajrar som förankras med betongfundament i marken. Utbredningen över gruvhålet blir cirka m2. Segeltaket kommer också bidra till att annonsera outletområdet som turistmål. Höganäs kommun och Höganäs AB har sedan tidigare en överenskommelse om att Höganäs AB bidrar med 50 tkr till projektet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens näringslivsutskotts beslut den 16 februari 2015, 1, Samhällsbyggnadsförvaltningen, tjänsteskrivelse den 22 januari 2015, Samhällsbyggnadsförvaltningen, skrivelse den 22 januari Ytterligare underlag i ärendet Kommunstyrelsens beslut den 1 april 2014, 84. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen näringslivsutskotts förslag: Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med näringslivsutskottets förslag att att att att att uppdra åt samhällsbyggnadsförvaltningen att låta uppföra ett segeltak/mebrantak över gruvhålet på Tjörröd, för inköp och uppförande av segeltak/membrantak över gruvhålet på Tjörröd bevilja samhällsbyggnadsförvaltningen ett tilläggsanslag om 400 tkr, finansiera anslaget med 400 tkr från kommunstyrelsens anslag för offensiva investeringar, för drift och underhåll av skärmtak bevilja teknik- och fastighetsförvaltningen tilläggsanslag i driftbudgeten med 90 tkr, finansiera anslaget med 90 tkr från kommunstyrelsens anslag för oförutsedda behov. Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 220

221 ~ HÖGANÄS KOMMUN PROTOKOLL KS NÄRINGSLIVSUTSKOTT (9) l UPPFÖRANDE AV TAK ÖVER GRUVHÅLET PÅ TJÖRRÖD KS/2011 /297 Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen har genom kommunstyrelsens beslut fått i uppdrag att ta fram ett förslag till väderskydd över gruvhålet kompletterat med annan nödvändig upprustning av närmiljön, med kostnadsberäkning, inför turistsäsongen Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram ett förslag på ett segeltak som ska fungera som väderskydd över gruvhålet. Taket är ett brandklassat membrantak av UV-förstärkt polyesterväv i vit fårg. Taket hålls uppe av en stålmast i mitten samt ett antal stålvajrar som förankras med betongfundament i marken. Utbredningen över gruvhålet blir cirka m2. Segeltaket kommer också bidra till att annonsera outletområdet som turistmål. Höganäs kommun och Höganäs AB har sedan tidigare en överenskommelse om att Höganäs AB bidrar med 50 tkr till projektet. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningen, ~änsteskrivelse den 22 januari 2015, Samhällsbyggnadsförvaltningen, skrivelse den 22 januari Ytterligare underlag i ärendet Kommunstyrelsens beslut, , 84, Långsiktigt säkrande av gruvhålet på Tjörröd. Förslag till beslut på sammanträdet Ordförande Peter Kovacs (M) föreslår näringslivsutskottet föreslå kommunstyrelsen besluta att fmansiera tilläggsanslaget med 400 tkr från kommunstyrelsens anslag för offensiva investeringar, att för drift och underhåll av skärmtak bevilja teknik- och fastighetsförvaltningen tilläggsanslag i driftbudgeten med 90 tkr, samt att fmansiera anslaget med 90 tkr från kommunstyrelsens anslag för oförutsedda behov. Kommunstyrelsens näringslivsutskotts beslut Näringslivsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att att att att att uppdra åt samhällsbyggnadsförvaltningen att låta uppföra ett segeltak/mebrantak över gruvhålet på Tjörröd, för inköp och uppförande av segeltak/membrantak över gruvhålet på Tjörröd bevilja samhällsbyggnadsförvaltningen ett tilläggsanslag om 400 tkr, fmansiera anslaget med 400 tkr från kommunstyrelsens anslag för offensiva investeringar, för drift och underhåll av skärmtak bevilja teknik- och fastighetsförvaltningen tilläggsanslag i driftbudgeten med 90 tkr, fmansiera anslaget med 90 tkr från kommunstyrelsens anslag för oförutsedda behov. Beslutet ska skickas till Kommuns tyrels en SIGNATUR JP /k~ 221

222 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KOMMUNSTYRELSEN KS/2011/297 TJÄNSTESKRIVELSE AVSEENDE UPPFÖRANDE AV TAK ÖVER GRUVHÅLET I TJÖRRÖD Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen har genom kommunstyrelsens beslut fått i uppdrag att ta fram ett förslag till väderskydd över gruvhålet kompletterat med annan nödvändig upprustning av närmiljön, med kostnadsberäkning, inför turistsäsongen Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram ett förslag på ett segeltak som ska fungera som väderskydd över gruvhålet. Taket är ett brandklassat membrantak av UV-förstärkt polyesterväv i vit färg. Taket hålls uppe av en stålmast i mitten samt ett antal stålvajrar som förankras med betongfundament i marken. Utbredningen över gruvhålet blir cirka m2. Segeltaket kommer också bidra till att annonsera outletområdet som turistmål. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningen, skrivelse den 22 januari Ytterligare underlag i ärendet Kommunstyrelsens beslut, , 84, Långsiktigt säkrande av gruvhålet på Tjörröd. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Näringslivsutskottet föreslår kommunstyrelsens besluta att att att att uppdra åt samhällsbyggnadsförvaltningen att låta uppföra ett segeltak/mebrantak över gruvhålet på Tjörröd, för inköp och uppförande av segeltak/membrantak över gruvhålet på Tjörröd bevilja samhällsbyggnadsförvaltningen ett tilläggsanslag om 390 tkr, finansiera anslaget med 200 tkr från kommunstyrelsens anslag för oförutsedda behov, finansiera anslaget med 190 tkr från näringslivsutskottets anslag. Sverker Tingdal Stadsmiljöchef Victor Storm Exploateringsingenjör HÖGANÄS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 222

223 HÖGANÄS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs

224 Skiss på hur taket skulle kunna placeras över gruvhålet: HÖGANÄS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs

225 Ärende 17 Avsiktsförklaring för markupplåtelse till bussdepå 225

226 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN KS/2015/87 AVSIKTSFÖRKLARING FÖR MARKUPPLÅTELSE TILL BUSSDEPÅ Sammanfattning av ärendet I en tjänsteskrivelse den 6 februari 2015 skriver kommunledningskontorets näringslivsavdelning att ett bussföretag har för avsikt att inrätta en bussdepå för 25 bussar, förutsatt att man vinner Skånetrafikens upphandling under 2015 för busstrafik i nordvästra Skåne. En bussdepå innebär hemmahamn för bussarna och innefattar viss service för både bussar och personal. Företaget önskar arrendera ett markområde på ca kvm. Kommunledningskontorets näringslivsavdelning har i samråd med bussföretaget diskuterat några olika platser för etablering av bussdepå, varav mark på östra Tjörröds verksamhetsområde förordas. Företaget önskar en skriftlig avsiktsförklaring från kommunen om att markbehovet för bussdepån skall kunna erbjudas. Näringslivsavdelningens rekommendation är att avsiktsförklaringen skall vara giltig under Beslutunderlag Kommunstyrelsens näringslivsutskotts beslut den 16 februari 2015, 4, Kommunledningskontorets näringslivsavdelning, tjänsteskrivelse den 6 februari Kommunstyrelsens beslut Näringslivsutskottets förslag: Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med näringslivsutskottets förslag att att att uppdra åt kommunledningskontoret att ta fram en option för markupplåtelse till bussdepå giltig under 2015 samt att ge kommunchefen befogenhet att underteckna densamma, överlåta optionen till det bolag som vinner upphandlingen, uppdra åt stadsmiljöavdelningen att finna lämplig plats på Tjörröd om kvm för en bussdepå. Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 226

227 ~ HÖGANÄS KOMMUN PROTOKOLL KS NÄRINGSLIVSUTSKOTT (9) KS/2015/87 4 AVSIKTSFÖRKLARING FÖR MARKUPPLÅTELsE TILL BUSSDEPÅ Sammanfattning av ärendet Ett bussföretag har för avsikt att inrätta en bussdepå för 25 bussar, förutsatt att man vinner Skånetrafikens upphandling under 2015 för busstrafik i nordvästra Skåne. En bussdepå innebär hemmahamn för bussarna och innefattar viss service för både bussar och personal. Företaget önskar arrendera ett markområde på ca kvm. I samråd med bussföretaget har några olika platser för etablering av bussdepå diskuterats, varav mark på östra Tjötröd verksamhetsområde förordas. Företaget önskar en skriftlig avsiktsförklaring från kommunen om att markbehovet för bussdepån skall kunna erbjudas. Näringslivsavdelningens rekommendation är att avsiktsförklaringen skall vara giltig under Beslutunderlag Kommunledningskontorets näringslivsavdelning, ~änsteskrivelse den 6 februari Förslag till beslut på sammanträdet Ordförande Peter Kovacs (M) föreslår näringslivsutskottet föreslå kommunstyrelsen besluta att uppdra åt kommunledningskontoret att ta fram en option för markupplåtelse till bussdepå samt att ge kommunchefen befogenhet att underteckna densamma, att överlåta optionen till det bolag som vinner upphandlingen samt att uppdra åt stadsmiljöavdelningen att finna lämplig plats på Tjörröd om kvm för en bussdepå. Kommunstyrelsens näringslivsutskotts beslut Näringslivsutskottet föreslår kommunstyrelsens besluta att att att uppdra åt kommunledningskontoret att ta fram en option för markupplåtelse till bussdepå giltig under 2015 samt att ge kommunchefen befogenhet att underteckna densamma, överlåta optionen till det bolag som vinner upphandlingen, uppdra åt stadsmiljöavdelningen att finna lämplig plats på Tjörröd om kvm för en buss depå. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen l SIGNATUR ]5\) tv ~ 227

228 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: Näringslivsutskottet KS/2015/87 TJÄNSTESKRIVELSE AVSEENDE AVSIKTSFÖRKLARING FÖR MARKUPPLÅTELSE TILL BUSSDEPÅ Sammanfattning av ärendet Ett bussföretag har för avsikt att inrätta en bussdepå för 25 bussar, förutsatt att man vinner Skånetrafikens upphandling under 2015 för busstrafik i nordvästra Skåne. En bussdepå innebär hemmahamn för bussarna och innefattar viss service för både bussar och personal. Företaget önskar arrendera ett markområde på ca kvm. I samråd med bussföretaget har några olika platser för etablering av bussdepå diskuterats, varav mark på östra Tjörröd verksamhetsområde förordas. Företaget önskar en skriftlig avsiktsförklaring från kommunen om att markbehovet för bussdepån skall kunna erbjudas. Näringslivsavdelningens rekommendation är att avsiktsförklaringen skall vara giltig under Näringslivsavdelningens förslag till beslut Näringslivsutskottet beslutar att ta fram en avsiktsförklaring för markupplåtelse till bussdepå som gäller under Åsa Lundqvist Peyron Näringslivschef Peter Nyström Näringslivsutvecklare HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 228

229 Ärende 18 Verksamhetsplan för miljö- och folkhälsoutskottets miljödel

230 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN ANTAGANDE AV VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH FOLKHÄLSOUTSKOTTETS MILJÖDEL KS/2015/41 Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen har utarbetat förslag på verksamhetsplan för den del av miljö- och folkhälsoutskottets uppdrag som berör miljöfrågor för Verksamhetsplanen anger de uppgifter miljö- och folkhälsoutskottet ska genomföra under året. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens miljö- och folkhälsoutskotts beslut den 3 februari 2015, 4, Samhällsbyggnadsförvaltningen, verksamhetsplan för miljö- och folkhälsoutskottets miljödel Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens miljö- och folkhälsoutskotts förslag: Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med miljö- och folkhälsoutskotts förslag att anta verksamhetsplan för miljö- och folkhälsoutskottets miljödel Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 230

231 PROTOKOLLSUTDRAG KS MILJÖ- OCH FOLKHÄLSOUTSKOTT UTDRAG UR PROTOKOLL Sammanträde KS Miljö- och folkhälsoutskott, Ordförande Lars-Ivar Kahl Justerande Kerstin Björkäng Wirehed Sekreterare Johan Bringle Protokollet har justerats den 6 februari 2015 Anslaget på kommunens anslagstavla den 6 februari 2015 HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 231

232 PROTOKOLLSUTDRAG KS MILJÖ- OCH FOLKHÄLSOUTSKOTT KS/2015/41 4 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH FOLKHÄLSOUTSKOTTETS MILJÖDEL 2015 Sammanfattning av ärendet En verksamhetsplan för miljö- och folkhälsoutskottet har tagits fram för den delen som berör miljöfrågor för Verksamhetsplanen anger de uppgifter miljö- och folkhälsoutskottet ska genomföra under året. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningen, verksamhetsplan för miljö- och folkhälsoutskottets miljödel Kommunstyrelsens miljö- och folkhälsoutskotts beslut Miljö- och folkhälsoutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta verksamhetsplanen för miljö- och folkhälsoutskottets miljödel Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 232

233 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: Miljö- och folkhälsoutskottet KS/2015/41 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH FOLKHÄLSOUTSKOTTETS MILJÖDEL 2015 Sammanfattning av ärendet En verksamhetsplan för miljö- och folkhälsoutskottet har tagits fram för den delen som berör miljöfrågor för Verksamhetsplanen anger de uppgifter miljö- och folkhälsoutskottet ska genomföra under året. Beslutsunderlag Verksamhetsplan för miljö- och folkhälsoutskottets miljödel 2015 Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Miljö- och folkhälsoutskottet beslutar att anta verksamhetsplan för miljö- och folkhälsoutskottets miljödel 2015 Anneli Gille Miljöchef Annica Owesson Miljöstrateg HÖGANÄS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs

234 (4) VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH FOLKHÄLSOUTSKOTTETS MILJÖDEL 2015 På miljöområdet har miljö- och folkhälsoutskottet följande uppgifter framför sig under TA FRAM ÅTGÄRDSPLAN TILL MILJÖPROGRAMMET I december 2014 gav kommunstyrelsen förvaltningar och helägda kommunala bolag i uppdrag att fram åtgärder för perioden , till de mål de är berörda av i det nya miljöprogrammet. Förvaltningarna och bolagen kommer att arbeta fram åtgärdsförslag under våren Alla förvaltningars och bolags åtgärder samlas i ett dokument, första åtgärdsplanen, som lämnas för antagande i kommunfullmäktige i december 2015 enligt följande tidplan: Ordförandeberedning MFU: 20 oktober MFU: 3 november KS: 1 december KF: 16 december (där både första åtgärdsplanen och miljöprogrammet behandlas samtidigt) Huvudansvarig: Förvaltningarna och bolagen är ansvariga för att arbeta fram åtgärdsförslag. Miljöstrategen är tillsammans med ledningsgruppen för miljöprogrammet ansvarig för samordning av arbetet. UPPFÖLJNING MILJÖPROGRAM 2012 I oktober 2012 togs beslut i KF om ett miljöprogram, som sträckte sig till slutet av Det ska följas upp under året. Samtliga förvaltningar och bolag redovisar sina resultat till miljöstrategen enligt instruktioner. Miljöstrategen sammanställer och rapporterar till kommunstyrelsen via miljö- och folkhälsoutskottet. Huvudansvarig: Samhällsbyggnadsförvaltningen: miljöstrategen ENKÄTER OCH STATISTIK Kommunen fyller i ett flertal enkäter och rapporterar statistik på miljöområdet. Miljöstrategen och ekologen sammanställer med hjälp av ansvariga tjänstemän för respektive område. HÖGANÄS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 234

235 2 (4) Exempel på några av de enkäter kommunen svarar på är: MiljöAktuellts enkät för ranking på hållbarhetsområdet för Sveriges kommuner (besvaras av miljöstrategen) Årsrapport till Vattenmyndigheten (besvaras av ekologen) Boverkets enkät för uppföljning av miljökvalitetsmålet för God bebyggd miljö Sveriges ekokommuners nyckeltal (besvaras av miljöstrategen) Gröna Bilisters enkät Länsstyrelsens uppföljning av De skånska åtgärderna (besvaras av miljöstrategen vid behov) Arbetet sker löpande under året. MiljöAktuellts kommunranking och Årsrapport till vattenmyndigheten går som informationsärenden till miljö- och folkhälsoutskottet. Huvudansvarig: Samhällsbyggnadsförvaltningen: miljöstrategen och ekologen EARTH HOUR Kommunen har sedan några år tillbaka deltagit i den globala klimatmanifestationen Earth Hour. Sista lördagen i mars släcks lampor ner under en timme världen över, som en globalt spridd symbolhandling med syfte att visa engagemang för att hindra global uppvärmning. Earth Hour har blivit ett tillfälle att genomföra aktiviteter med miljötema och uppmärksamma miljöfrågan i ett bredare perspektiv. Exempel på aktiviteter kan vara: stadsvandring genom den nedsläckta staden, miljötema på skolor och förskolor, öppen föreläsning om minskad energianvändning, utställningar, filmvisning, etc. Arrangemanget genomförs som ett samarbete mellan flera olika förvaltningar, med miljöstrategen som samordningsansvarig. Huvudansvarig: Samhällsbyggnadsförvaltningen: miljöstrategen SKRÄPPLOCKARDAGARNA Under 2013 och 2014 tillsatte kommunstyrelsen extra medel för att öka deltagandet i Skräpplockardagarna. Det lyckades bra. Barn, elever och personal från skolor och förskolor i kommunen, byaföreningar, med fler deltog i skärpplockningen. Utbildningsförvaltningen tar från och med 2015 över samordningen av Skräpplockardagarna för den delen som berör skolorna och förskolorna. Stadsmiljöavdelningen på Samhällsbyggnadsförvaltningen har fått medel för att fortsätta uppmuntra byaföreningarna att delta i Skräpplockardagarna. HÖGANÄS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 235

236 3 (4) Huvudansvarig: Utbildningsförvaltningen (för skolornas och förskolornas deltagande) och samhällsbyggnadsförvaltningen: ekologen (för byaföreningarnas deltagande) MILJÖSTIPENDIET Kommunfullmäktige inrättade år 1996 ett miljöstipendium på kr för att stimulera enskilda, företag och organisationer till att engagera sig i miljöfrågor. Stipendiet delas ut en gång per år i samband med sista kommunfullmäktigemötet innan sommaren. Miljö- och folkhälsoutskottet tar från och med år 2015 över ansvaret för att utse mottagare av stipendiet. (Miljötillsynsnämnden har tidigare haft ansvar för stipendiet.) Huvudansvarig: Samhällsbyggnadsförvaltningen: miljöstrategen FRAMTAGANDE RESEPOLICY Ett beslut har tagits i kommunstyrelsen hösten 2012 att ta fram en resepolicy för kommunens arbets- och tjänsteresor, men arbetet pausades för att fokusera på att ta fram ett nytt miljöprogram. Arbetet med att ta fram en resepolicy är påbörjat och bör slutföras så snart som möjligt. Huvudansvarig: Samhällsbyggnadsförvaltningen: miljöstrategen STUDIEBESÖK MED MILJÖTEMA Ett studiebesök med miljötema planeras för politiker och tjänstemän. Ett förslag är att åka till Lerum, ett annat att åka till Lomma. Båda är kommuner som ligger långt fram på miljöområdet och som har placerats sig bra i MiljöAktuellts kommunranking de senaste åren. Eventuellt kan resan ske tillsammans med miljötillsynsnämnden och miljöavdelningens personal. Huvudansvarig: Samhällsbyggnadsförvaltningen: miljöstrategen och miljöchefen UPPFÖLJNING AV AVFALLSPLAN Avfallsplanens mål ska följas upp årligen. Huvudansvarig: Teknik- och fastighetsförvaltningen: renhållningschefen HÖGANÄS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 236

237 4 (4) ELBILSPROJEKT SKÅNE NORDVÄST Höganäs kommun är projektledare för ett elbilsprojekt inom Skåne Nordväst. Projektet rapporteras till Miljö- och folkhälsoutskottet Huvudansvarig: Kommunledningskontoret: näringslivsutvecklaren NATURVÅRDSPLAN En ny naturvårdsplan håller på att tas fram och beräknas vara klar för antagande våren Huvudansvarig: Samhällsbyggnadsförvaltningen: ekologen HÖGANÄS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs

238 Ärende 19 Senareläggning av uppföljning av miljöprogram för Höganäs kommun 238

239 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN KS/2012/585 SENARELÄGGNING AV UPPFÖLJNING AV MILJÖPROGRAM FÖR HÖGANÄS KOMMUN Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 18 oktober 2012, 108, att aktualitetsförklara 2005-års miljöprogram som ska följas upp årligen. I miljöprogrammet står att det ska följas upp i samband med bokslutet. Enligt samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar kommunens förvaltningar och bolag för stunden aktivt med att ta fram förslag till åtgärder till det nya miljöprogrammet under våren Därför föreslår förvaltningen att uppföljningen av det förra miljöprogrammet flyttas till hösten Beslutsunderlag Kommunstyrelsens miljö- och folkhälsoutskotts beslut den 3 februari 2015, 3, Samhällsbyggnadsförvaltningen, tjänsteskrivelse den 23 januari Ytterligare underlag i ärendet Miljöprogram Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens miljö- och folkhälsoutskotts förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna att uppföljningen av 2014 års resultat av Miljöprogram 2012 rapporteras till hösten Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 239

240 PROTOKOLLSUTDRAG KS MILJÖ- OCH FOLKHÄLSOUTSKOTT UTDRAG UR PROTOKOLL Sammanträde KS Miljö- och folkhälsoutskott, Ordförande Lars-Ivar Kahl Justerande Kerstin Björkäng Wirehed Sekreterare Johan Bringle Protokollet har justerats den 6 februari 2015 Anslaget på kommunens anslagstavla den 6 februari 2015 HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 240

241 PROTOKOLLSUTDRAG KS MILJÖ- OCH FOLKHÄLSOUTSKOTT KS/2012/585 3 SENARELÄGGNING AV UPPFÖLJNING AV MILJÖPROGRAM FÖR HÖGANÄS KOMMUN 2012 Sammanfattning av ärendet Kommunen antog ett miljöprogram 2012 som ska följas upp årligen. I miljöprogrammet står att det ska följas upp i samband med bokslutet. Kommunens förvaltningar och bolag arbetar aktivt med att ta fram förslag till åtgärder till det nya miljöprogrammet under våren Därför föreslås att uppföljningen av det förra miljöprogrammet flyttas till hösten Ytterligare underlag i ärendet Miljöprogram Förslag till beslut på sammanträdet Göran Bengtsson (M) yrkar bifall till miljö- och folkhälsoutskottets förslag beslut. Kommunstyrelsens miljö- och folkhälsoutskotts beslut Miljö- och folkhälsoutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna att uppföljningen av 2014 års resultat av Miljöprogram 2012 rapporteras till hösten Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 241

242 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KOMMUNFULLMÄKTIGE KS/2012/585 UPPFÖLJNING AV MILJÖPROGRAM 2012 Sammanfattning av ärendet Kommunen antog ett miljöprogram 2012 som ska följas upp årligen. I miljöprogrammet står att det ska följas upp i samband med bokslutet. Kommunens förvaltningar och bolag arbetar aktivt med att ta fram förslag till åtgärder till det nya miljöprogrammet under våren Därför föreslås att uppföljningen av det förra miljöprogrammet flyttas till hösten Ytterligare underlag i ärendet Miljöprogram 2012 Miljöavdelningens förslag till beslut Miljö- och folkhälsoutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna att uppföljningen av 2014 års resultat av Miljöprogram 2012 rapporteras till hösten Anneli Gille Miljöchef Annica Owesson Miljöstrateg HÖGANÄS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 242

243 Ärende 20 Svar på motion om Öresund som marin nationalpark 243

244 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN KS/2014/84 SVAR PÅ MOTION OM ÖRESUND SOM MARIN NATIONALPARK Sammanfattning av ärendet Jean-Daniel Maurin (MP), Bodil Cronberg Gordon (MP) och Lars Unger (MP) inkom den 3 februari 2015 med en motion avseende Öresund som marin nationalpark. Motionärerna yrkar att Höganäs kommun ska ställa sig positiv till Öresund som marin nationalpark samt att Höganäs kommun verkar aktivt för att öka skyddet av Öresunds ekologiska värden. Frågan har utretts av samhällsbyggnadsförvaltningen vars slutsatser presenteras i en utredning samt i ett yttrande daterade den 25 november I bägge dessa gör samhällsbyggnadsförvaltningen bedömningen att ett områdesskydd som en marin nationalpark inte fungerar i Öresund. Däremot bör kommunen ställa sig positivt till ett övergripande skydd av dess marina värden, främst mot exploaterade ingrepp. Reglering av mer vittomfattande aktiviteter som bottentrålning, sandsugning, stentäkt, dumpning och utfyllnad ska hanteras av regionala och nationella myndigheter som exempelvis Havs- och vattenmyndigheten. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens miljö- och folkhälsoutskotts beslut den 3 februari 2015, 2, Samhällsbyggnadsförvaltningen, yttrande den 25 november 2014, Samhällsbyggnadsförvaltningen, utredning den 25 november 2014, Jean-Daniel Maurin (MP), Bodil Cronberg Gordon (MP) och Lars Unger (MP): Motion om Öresund som marin nationalpark, inkommen den 3 februari Ytterligare underlag i ärendet Kommunstyrelsens miljö- och folkhälsoutskotts beslut den 3 december 2014, 26. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens miljö- och folkhälsoutskotts förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att att avslå motionen, ställa sig positivt till ett regionalt och nationellt samarbete samt ett förbud av bottentrålning, sandsugning, stentäkt, dumpning eller större utfyllnad i Öresund. Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 244

245 PROTOKOLLSUTDRAG KS MILJÖ- OCH FOLKHÄLSOUTSKOTT UTDRAG UR PROTOKOLL Sammanträde KS Miljö- och folkhälsoutskott, Ordförande Lars-Ivar Kahl Justerande Kerstin Björkäng Wirehed Sekreterare Johan Bringle Protokollet har justerats den 6 februari 2015 Anslaget på kommunens anslagstavla den 6 februari 2015 HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 245

246 PROTOKOLLSUTDRAG KS MILJÖ- OCH FOLKHÄLSOUTSKOTT KS/2014/84 2 SVAR PÅ MOTION OM ÖRESUND SOM MARIN NATIONALPARK Sammanfattning av ärendet Motion har inkommit från Jean-Daniel Maurin (MP), Bodil Cronberg Gordon (MP) och Lars Unger (MP) den 3 februari Motionärerna yrkar att Höganäs kommun ska ställa sig positiv till Öresund som marin nationalpark samt att Höganäs kommun verkar aktivt för att öka skyddet av Öresunds ekologiska värden. Samhällsbyggnadsförvaltningen gör bedömningen att ett områdesskydd som en marin nationalpark inte fungerar i Öresund. Däremot bör kommunen ställa sig positivt till ett övergripande skydd av dess marina värden, främst mot exploaterade ingrepp. Reglering av mer vittomfattande aktiviteter som bottentrålning, sandsugning, stentäkt, dumpning och utfyllnad ska hanteras av regionala och nationella myndigheter som exempelvis Havs- och vattenmyndigheten. Miljö- och folkhälsoutskottet beslutade på sammanträdet den 3 december att bordlägga ärendet. Beslutsunderlag Kommmunstyrelsens miljö- och folkhälsoutskotts beslut den 3 december , Samhällsbyggnadsförvaltningen, yttrande den 25 november 2014, Samhällsbyggnadsförvaltningen, utredning den 25 november 2014, Jean-Daniel Maurin (MP), Bodil Cronberg Gordon (MP) och Lars Unger (MP): Motion om Öresund som marin nationalpark, inkommen den 3 februari Förslag till beslut på sammanträdet Ordförande Lars-Ivar Kahl (M) föreslår miljö- och folkhälsoutskottet att ändra den andra attsatsen till att ställa sig positivt till ett regionalt och nationellt samarbete samt ett förbud av bottentrålning, sandsugning, stentäkt, dumpning eller större utfyllnad i Öresund. Kommunstyrelsens miljö- och folkhälsoutskotts beslut Miljö- och folkhälsoutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att att avslå motionen, ställa sig positivt till ett regionalt och nationellt samarbete samt ett förbud av bottentrålning, sandsugning, stentäkt, dumpning eller större utfyllnad i Öresund. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 246

247 YTTRANDE 1 (1) SLUTLIG INSTANS: KOMMUNFULLMÄKTIGE KS/2014/84 YTTRANDE AVSEENDE MOTION OM ÖRESUND SOM MARIN NATIONALPARK Sammanfattning av ärendet Motion har inkommit från Jean-Daniel Maurin (MP), Bodil Cronberg Gordon (MP) och Lars Unger (MP) den 3 februari Motionärerna yrkar att Höganäs kommun ska ställa sig positiv till Öresund som marin nationalpark samt att Höganäs kommun verkar aktivt för att öka skyddet av Öresunds ekologiska värden. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningen, utredning den 25 november 2014, Jean-Daniel Maurin (MP), Bodil Cronberg Gordon (MP) och Lars Unger (MP): Motion om Öresund som marin nationalpark, inkommen den 3 februari Yttrande Förvaltningen gör bedömningen att ett områdesskydd som en marin nationalpark inte fungerar i Öresund. Däremot bör kommunen ställa sig positivt till ett övergripande skydd av dess marina värden, främst mot exploaterade ingrepp. Reglering av mer vittomfattande aktiviteter som bottentrålning, sandsugning, stentäkt, dumpning och utfyllnad ska hanteras av regionala och nationella myndigheter som exempelvis Havsoch vattenmyndigheten. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Miljö- och folkhälsoutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att att avslå motionen, med stöd av miljöbalken ställa sig positiv till ett regionalt eller nationellt förbud av bottentrålning, sandsugning, stentäkt, dumpning eller större utfyllnad i Öresund. Sverker Tingdal Stadsmiljöchef Richard Åkesson Miljösakkunnig/ekolog HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 247

248 UTREDNING 1 (5) KS/2014/84 UTREDNING AVSEENDE SKYDD AV ÖRESUNDS MARINA VÄRDEN BAKGRUND Motion har ställts till kommunfullmäktige om att Höganäs kommun ska ställa sig positiv till bildandet av en marin nationalpark, vilket bland annat innebär att kommunen ska verka aktivt för att öka skyddet av sundets ekologiska värden. Eftersom svaret på motionen tangerar mycket komplicerade frågeställningar lämnas svaret i en utredning. I motionen hänvisas till följande brister: - Det rådande trålningsförbudet från 1932 antogs som en säkerhetsåtgärd till skydd för fartygstrafiken, inte för de biologiska värdena - Hot om havshöjning - Befolkningstillväxt med ökat behov av infrastruktur, tätortsutbyggnad mm. i anslutning till sundet - Exploatering generellt - Större olyckor med farligt gods, dels på land och dels i fartygstrafiken Det hänvisas till följande skyddsvärden: - Höga ekologiska och rekreationsvärden - Turism - Unik natur i och kring Öresund, med varierande natur som klippkust, sandstränder och sandrev, grundbottnar, strandängar, musselbankar, ålgräsängar mm. och arter som småfläckig rödhaj, hästmussla m fl. - Livskraftiga fiskbestånd av sill, torsk och plattfisk ÖRESUNDS SPECIFIKA VÄRDEN Öresund är unik så tillvida att: - Sundet utgör tillsammans med Bälten tröskeln mellan Östersjön och Västerhavet, varför sundet i syd återspeglar södra Östersjöns naturmiljöer och i norr, räknat från Landskronadjupet, naturmiljöer i Kattegatt. Havet är kraftigt skiktat genom ett språngskikt (haloklin) i salthalten, där djupet och uppblandningen av resp. söt och salt vatten skiljer sig kraftigt åt i syd resp. norr. - Bredden av naturmiljöerna är stor, största djupet 50 meter till stora grundområden, leriga gyttjiga, sandiga, grusiga bottnar, blåmusselbankar och rev, grundbottnar och klippkust. - Ett av få havsområden i landet där trålning varit förbjuden sedan 1930-talet. - Fiskbeståndens ålders- och storleksfördelningen är så nära ett naturligt tillstånd vi kan komma i landet, i balans - Fler än 3.5 miljoner människor är dess grannar. - Omsättningen av havsvattnet är hög. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 248

249 2 Utöver det bör nämnas: - Stora rekreationsvärden - Bärkraftigt fiske - Stora kulturhistoriska värden VAD FINNS UTANFÖR KOMMUNENS ÖRESUNDSKUST Utmed Höganäs kommuns del av Öresund är havet kraftigt exponerat för vind- ström- och vågpåverkan. Pålandsvindar från sydväst till nordväst dominerar och dessa skapar en kraftig vattenomsättning. Havsbotten domineras därför av hårda substrat som grus, sten och block ut till ett djup av meter, naturtypen kallas rev. Ett stort antal grund och undervattensstenar förekommer. Nedan kort om naturvärdena inom kommunens del av sundet. Algsamhällena En kartläggning av hårdbottnarna, dvs. reven, utmed Öresund har skett på uppdrag av kommunen, inom revideringen av naturvårdsplanen. Den nu kartlagda delen utmed Öresundskusten, ca 3000 hektar, domineras av Natura 2000 naturtypen rev (69 %, ca 2120 hektar), följt av sublittoral sandbank med i huvudsak makroalgsvegetation, sublittoral sandbank fri från vegetation, biogena rev som blåmusselbankar och ålgräs. På sandiga grunda bottnar finns ålgräs Zostera marina, som minskat kraftigt de senaste decennierna. Hårdbottnarna hade en hög täckningsgrad av makroalger, ca 70 procent. Från grunt vatten ökar brunalger som sågtång Fucus serratus och blåstång Fucus vesiculosus ned till 5-6 meters djup för att därefter avta ned till 10 meter och sedan upphöra. Rödalger finns på alla djup men ökar med djupet för att så småningom dominera, men upphör helt på ca meters djup. Stora brunalger som fingertare Laminaria digitata finns på många ställen omkring 10 meters djup och något djupare där vegetation började glesna ersätts denna av skräppetare Saccharina latissima som också är en kallvattenart. Djursamhällena Bottnarna kan vara erosions-, transport- eller ackumulationsbottnar, de senare oftast i djupare vatten där sedimentet kommer till ro och blir liggande kvar. Bottensedimentet inverkar stort på vattnets kemiska, biologiska egenskaper och en stor del av näringsomsättning sker i havsbottnen. Övriga faktorer är saliniteten, temperatur, ljusinstrålning och syresättningen. I bottensedimenten kan ett stort antal djur leva genom att gräva ner sig. Ett antal generella djursamhällen kan urskiljas som - Macoma - samhället, dominerat av östersjömussla Macoma baltica på två till 16 meter - Abra - samhället, med musslan Abra alba resp. A. nitida på ett djup 12 till 20 meter - Venus samhället, musslor av släktet Venus sp., sand- grusbotten på meter - Amphiura - samhället, ormstjärnor som lever nere i oftast leriga - gyttjiga bottnar på 20 meter och djupare - Haploops - samhället, ett släkte av kräftdjur som lever inuti lerrör på 25 meter och djupare - Modiolus - samhället, hästmussla på ca 30 meters djup HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 249

250 3 Fisk Miljöerna, som beskrivits ovan är viktiga födoplatser för många fiskarter varav flera kommersiellt viktiga som torsk Gadus morhua och stenbit Cyclopterus lumpus. Det finns två områden av riksintresse för yrkesfisket, dels utmed Öresundskusten och dels NV om Kullaberg. Andra arter, som kan förväntas i området är stensnultra Ctenlobarus rupestris, rötsimpa Acanthocottus scorpius, skäggsimpa Agonus cataphractus, skärsnultra Crenlilabrus melops, grässnultra Centrolabrus exoletus, paddtorsk Raniceps ranius, större kantnål Syngnatus acus och större havsnål Entelurus aequoreus. Även den ovanliga småfläckiga rödhajen Scyliorhinus caniculus bör kunna finnas här då arten finns i reservatet Grollegrund, då hårdbottnarna här är likartade. Under talet fanns nordlig blåfenad tonfisk Thunnus thynnus som dyker upp ibland, tillsammans med andra ovanligheter som klumpfisk Mola mola (Vikens Havsbad 1990-talet). Däggdjur Tumlare Phocoena phocoena ses frekvent utmed kusten och Kullaberg. Arten föryngrar sig här och uppträder ofta i flock. Sällsynt ses flasknosdelfin Tursiops truncatus. Fågel Ejder Somateria mollissima är vanlig, troligen beroende på rika förekomster av blåmussla Mytilus edulis. Vinter- och vår rastar och sträcker mycket sjöfågel. HOT Hoten mot Öresunds naturmiljöer bedöms främst utgöras av - Närings- och miljögiftsbelastningen från mänskliga aktiviteter, som lant- och skogsbruk, allmänna och enskilda avloppsanläggningar, biltvätt på gata, avvattning av tätort, processutsläpp mm. Hög andel näringsämnen medför stor tillväxt av växtplankton, som i sig medför försämrade ljusförhållanden vid bottnarna, tillväxt av fintrådiga alger på makroalger och syrebrist vid bottnen där planktonen dör och bryts ned. - Olaglig bottentrålning - Nedfall av kväve (kvävedioxider) med nederbörd, ursprungligen från förbränning - Fartygstrafik, som förbränning av tung svavelrik olja, undervattensbuller, utsläpp av avloppsvatten, barlastvatten med främmande arter - Oljeutsläpp, fartygsolyckor - Hormonstörande ämnen och mediciner i avloppsvatten - Dumpning av skräp och muddermassor - Störning från rekreation och turism, främst båttrafik och vattenskoter - Uttag av sand från mjukbottnar - Exploatering med muddring, utfyllnad mm. - Klimatförändring med ex. temperaturhöjning, vilket missgynnar kallvattenarter som skräppetare men gynnar andra ex. badsårsbakterien HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 250

251 4 DISKUSSION Sundet delas av territorialgränsen, dvs. det svenska territorialhavet möter det danska direkt utan mellankommande internationellt vatten. Sverige kan således enbart reglera användningen i östra halvan av sundet. I motionen föreslås en marin nationalpark, vilket regleras i miljöbalkens 7 kap. 2, vilket är ett områdesskydd som beslutas av regeringen efter riksdagens medgivande. Ett sådant område ska ägas av staten, vara i ett naturligt tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick. Även om naturvärdena är höga så berörs sundet av många andra intressen, några i konflikt med en nationalparks syfte, och bedöms inte vara i ett väsentligt oförändrat skick. Närmast är miljöbalkens 7 kap. 4. Ett områdesskydd i form av naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Ett sådant skydd beslutas av länsstyrelsen eller kommun och kan omfatta större eller mindre områden. Natura 2000 är det nätverk av områden, baserat på habitat- och fågeldirektivet, EUmedlemmarna anmält till kommissionen. Dessa regleras i 7 kap. miljöbalken och tillstånd krävs för alla åtgärder både i och utanför området som kan skada naturmiljön. Havs- och vattenmyndigheten är den myndighet som ansvarar för regleringen av fisk inom dessa områden. Endast några få marina områden i sundet omfattas av Natura 2000, som grundbottnarna utanför Falsterbohalvön - Klagshamn, Segeåns och Löddeåns mynning, Lundåkrabukten, Kullens Havsbad (till 3 meters djup) och Kullaberg (0-300 m ut från land). Med stöd av miljöbalkens 7 kap får ett större mark- eller vattenområde av regeringen förklaras som miljöskyddsområde, där möjlighet finns att meddela föreskrifter om skyddsåtgärder, begränsningar och andra försiktighetsmått. Förutsättningen för att förklaras som ett sådant område är dock att området eller en del av området är utsatt för föroreningar eller på annat sätt innebär att en miljökvalitetsnorm inte följs. Slutsats Miljöbalken saknar idag lämpliga verktyg för skydd av större arealer med få konkreta begränsningar som ex. trålning. Närmast är områdesskydd enligt 7 kap. 4 miljöbalken men som syftar till ett skydd av naturmiljön och där skydd av en så stor areal som svenska delen av sundet blir svår. Om 7 kap. 4 används bör det begränsas till kärnområden med specifikt höga natur- eller rekreationsvärden. Det hade varit möjligt att använda definitionen i 7 kap miljöbalken om bestämmelsen vidgats till att innefatta även enskilda hot mot naturmiljön som trålning, sandsugning, muddring, fyllning etc. och inte enbart föroreningar eller att en miljökvalitetsnorm inte följs. Det är däremot en nationell fråga. Paragrafen kom till i samband med bottendöden i Laholmsbukten under 1980-talet och har använts få gånger. Det som är möjligt för kommunen är att vara positiv till nationellt eller regionalt beslut med inskränkning av aktiviteter som trålning, sandsugning etc. den dag det blir aktuellt. Fram till dess kan kommunen arbeta vidare med kartläggning och undersökning av de marina värdena, eftersom merparten av kommunens geografiska yta är hav. På norra delen av Själland, mellan Gilleje och Hornbæk finns ett stort marint Natura 2000 område reservat med motsvarande naturtyper som utmed kommunens Öresundskust. Här som där finns tumlaren. Den yta som nu är kartlagd som rev, ca 2100 hektar, bör ingå i Natura 2000 nätverket vilket kommunen kan medverka till och på sikt delar av det som naturreservat. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 251

252 5 FÖRSLAG TILL BESLUT Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att motionen avslås, eftersom det föreslås att en marin nationalpark inrättas. Ett sådant områdesskydd bedöms inte fungera i Öresund. Däremot bör kommunen ställa sig positiv till ett övergripande skydd av dess marina värden, främst mot exploaterade ingrepp. Reglering av mer vittomfattande aktiviteter, som bottentrålning, sandsugning, stentäkt, dumpning och utfyllnad, ska hanteras av regionala och nationella myndigheter som ex. Havs- och vattenmyndigheten. Miljö- och folkhälsoutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att att avslå motionen ställa sig positiv till ett regionalt eller nationellt förbud, med stöd av miljöbalken, av bottentrålning, sandsugning, stentäkt, dumpning eller större utfyllnad i Öresund Chef Sverker Tingdal Stadsmiljöchef Richard Åkesson Miljösakkunnig/ekolog HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 252

253 253

254 miljöpartiet de grö riöganäs KOMMUN 1 KO. 'ET l Motion om Öresund som marin nationalpark Öresund är ett av Sveriges mest intressanta vatten. Det omges av Nordens mest tätbefolkade område samtidigt som det innehåller höga ekologiska värden. Områdets höga miljövärden och särskilda utmaningar gör det lämpligt som marin nationalpark. På många sätt är miljön och naturen i och kring Öresund unik. Kusten rymmer allt från brant klippkust i norr till sandstränder och sandrev i söder. Däremellan finns även grunda sten- och grusstränder liksom mjuka sand- och lerbottnar. Den varierande miljön och inflödet från både Östersjön och Västerhavet skapar ett koncentrat av många olika naturmiljöer. Således finns här ett unikt marint liv. Sedan 1932 har det av säkerhetsskäl varit trålningsförbud i Öresund. Det har skapat förutsättningar för många arter och miljöer att hållas livskraftiga. Därför finns det idag ett relativt bra fiskbestånd kvar av bland annat sill, torsk och rödspätta. Det går också att hitta fiskarter som haj och rocka. Här finns fortfarande viktiga ålgräsängar och musselbankar bevarade. Om trålningsförbudet skulle försvinna skulle många miljöer i Öresund vara hotade. Det finns också en ständig risk att det olagliga trålfisket breder ut sig. Därför finns skäl att undersöka hur skyddet av ekosystemet i Öresund kan utökas och ytterligare förstärkas. Andra utmaningar som tillkornmer är havsnivåhöjningar, fortsatt befolkningsökning och växande intresse för exploateringar. En annan viktig sak är att minimera riskerna för fartygsolyckor och dess följder. Öresund är också betydelsefullt för oss människor som rekreationsområde. Allt detta innebär stora utmaningar för områdets ekologiska system: att vara tillgängligt samtidigt som naturvärdena parallellt måste bevaras för kommande generationer. En marin nationalpark skulle lyfta fram och skapa en medvetenhet om Öresunds viktiga värden. Naturvärdena är mycket höga och intresset för turismen i och omkring området är stort. Nationalpark som begrepp är välkänt internationellt, har hög status och skulle därför kunna användas för att främja besöksnäringen i regionen. Ett skydd skapar också möjlighet att utveckla turismen under mer hållbara förutsättningar. Öresund finns inte med i den nationalparksplan som Naturvårdsverket tog fram Ofta avfärdas Öresund som marin nationalpark eftersom området omfattar två länder. Ändå finns aktörer på båda sidor sundet som lyfter fram Öresund som ett lämpligt område. Det skulle vara betydelsefullt för arbetet om de skånska kommunerna längs Öresund ställde sig bakom iden om en nationalparksbildning. Med anledning av ovanstående föreslår vi Kommunfullmäktige besluta: att Höganäs kommun ställer sig positiv till Öresund som marin nationalpark; samt att Höganäs kommun verkar aktivt för att öka skyddet av Öresunds ekologiska värden. För Miljöpartiet i Höganäs

255 Ärende 21 Svar på motion om otrygga jobb 255

256 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN SVAR PÅ MOTION OM OTRYGGA JOBB KS/2014/487 Sammanfattning av ärendet Sven Augustsson (S) inkom den 19 maj 2014 med en motion avseende otrygga jobb. Motionären yrkar att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att agera för att antalet visstidsanställda och timanställda halveras inom två år och att kommunstyrelsen gör en avrapportering till kommunfullmäktige efter ett respektive två år. Kommunledningskontorets HR-avdelning skriver i ett yttrande den 25 september 2014 att en halvering av andelen timanställda samt visstidsanställda i dagsläget sannolikt är svårt med de krav som finns på bemanning dygnet runt. Vidare skriver HR-avdelningen att det ur ett personalpolitiskt perspektiv finns grund för att se över praxis och rutiner då en hög andel timavlönade strider mot kommunens medarbetarmål om att vara en attraktiv arbetsgivare. Kommunstyrelsens ordförande skriver i ett yttrande den 13 januari 2015 att relevant lagstiftning i dagsläget följs och föreslår således att motionen avslås. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 17 februari 2015, 13, Kommunstyrelsens ordförandes yttrande den 13 januari 2015, Kommunledningskontorets HR-avdelning, yttrande den 25 september 2014, Kommunfullmäktiges beslut den 22 maj 2014, 76, Sven Augustsson (S): Motion avseende otrygga jobb, inkommen den 19 maj Kommunstyrelsens beslut Arbetsutskottets förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 256

257 PROTOKOLLSUTDRAG KS ARBETSUTSKOTT UTDRAG UR PROTOKOLL Sammanträde KS Arbetsutskott, Ordförande Péter Kovács Justerande Lennart Nilsson Sekreterare Niklas Åkerström Protokollet har justerats den 19 februari 2015 Anslaget på kommunens anslagstavla den 19 februari 2015 HÖGANÄS KOMMUN Höganäs

258 PROTOKOLLSUTDRAG KS ARBETSUTSKOTT 13 SVAR PÅ MOTION OM OTRYGGA JOBB KS/2014/487 Sammanfattning av ärendet Sven Augustsson (S) inkom den 19 maj 2014 med en motion avseende otrygga jobb. Motionären yrkar att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att agera för att antalet visstidsanställda och timanställda halveras inom två år och att kommunstyrelsen gör en avrapportering till kommunfullmäktige efter ett respektive två år. Kommunledningskontorets HR-avdelning skriver i ett yttrande den 25 september 2014 att en halvering av andelen timanställda samt visstidsanställda i dagsläget sannolikt är svårt med de krav som finns på bemanning dygnet runt. Vidare skriver HR-avdelningen att det ur ett personalpolitiskt perspektiv finns grund för att se över praxis och rutiner då en hög andel timavlönade strider mot kommunens medarbetarmål om att vara en attraktiv arbetsgivare. Kommunstyrelsens ordförande skriver i ett yttrande den 13 januari 2015 att relevant lagstiftning i dagsläget följs och föreslår således att motionen avslås. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ordförandes yttrande den 13 januari 2015, Kommunledningskontorets HR-avdelning, yttrande den 25 september 2014, Kommunfullmäktiges beslut den 22 maj 2014, 76, Sven Augustsson (S): Motion avseende otrygga jobb, inkommen den 19 maj Förslag till beslut på sammanträdet Lennart Nilson (S) föreslår arbetsutskottet föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. Beslutsgång Ordförande Péter Kovács (M) ställer sitt eget förslag till beslut mot Lennart Nilssons (S) förslag till beslut och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet med ordförandes förslag. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Reservationer Lennart Nilsson (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 258

259 YTTRANDE 1 (1) SLUTLIG INSTANS: KOMMUNFULLMÄKTIGE KS/2014/487 SVAR PÅ MOTION OM OTRYGGA JOBB Sammanfattning av ärendet Motion har inkommit från Sven Augustsson (s) den 19 maj Motionären yrkar att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att agera för att antalet visstidsanställda och timanställda halveras inom två år och att kommunstyrelsen gör en avrapportering till kommunfullmäktige efter ett respektive två år. Yttrande Vi kan konstatera att kommunen följer det regelverk som finns för visstidsanställningar och att kommunens hållning är att värna anställningstryggheten. HR-chefen skriver i sitt utförliga svar att HR-avdelningen kontinuerligt arbetar med förvaltningarna om hur Höganäs kommun ska trygga en bra personalpolitik ytterligare. Jag instämmer i HRchefens svar på motionen och föreslår att motionen avslås. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen Péter Kovács (m) Kommunstyrelsens ordförande HÖGANÄS KOMMUN NÄMNDSSERVICE KLK Höganäs kommunen@hoganas.se 259

260 1 (2) SVAR PÅ MOTION ATT HÖGANÄS KOMMUN BÖR HALVERA ANTALET OTRYGGGA ANSTÄLLNINGAR SAMMANFATTNING AV ÄRENDET Sven Augustsson (S) yrkar i en motion inkommen den 19 maj 2014 att kommunstyrelsen får i uppdrag att agera för att antalet visstidsanställda och timanställda halveras inom två år samt att kommunstyrelsen gör en avrapportering till kommunfullmäktige efter respektive två år. BESLUTSUNDERLAG Sven Augustssons (S): Motion om att Höganäs kommun bör halvera antalet otrygga anställningar, inkommen den 19 maj YTTRANDE Kommunens hållning är att det är viktigt att värna om anställningstryggheten och att lagen om anställningsskydd fortsätter hållas. Visstidsanställningar fyller ett viktigt behov hos verksamheter som av olika skäl inte kan tillgodose sitt kompetensbehov med endast tillsvidareanställda medarbetare. Det är alltid verksamhetens krav och behov som styr. Kommunen har en personalintensiv verksamhet som måste fungera även om de anställda är sjuka eller frånvarande av annan anledning. Att halvera den andel av anställningsformen som kommunen har i dagsläget är sannolikt svårt med de krav som finns på bemanning dygnet runt. Höganäs kommuns bemanningsenhet, Kulla Bemanning, har ett övergripande ansvar för vikariehanteringen. I Kulla Bemannings regi finns tillsvidareanställda inom poolen och timavlönade. Genom att ha en centraliserad vikariehantering strävar kommunen efter att i så stor utsträckning som möjligt använda sin fast anställda personal till uppdragen. Kulla Bemanning bevakar även alla vikariers LAS-dagar. En uppföljning av vikarierna görs kontinuerligt med cheferna. Lagen om anställningsskydd (LAS), föreskriver i 5, att om en arbetstagare haft tidsbegränsade anställningar hos samma arbetsgivare, totalt två år under en femårsperiod, så övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Efter 720/1080 dagar konverteras vikarien enligt LAS till Kulla Bemanning eller lämplig vakant tjänst inom Höganäskommun. Sammantaget har Höganäs kommun en strategi för hanteringen av tidsbegränsade anställningar. Ur ett personalpolitiskt perspektiv finns grund för att se över praxis och rutiner, inte minst med hänvisning till kommunens medarbetarmål om att vara en attraktiv arbetsgivare - en hög andel timavlönade strider mot detta. HR-avdelningen arbetar kontinuerligt med förvaltningarna om hur Höganäs kommun ska trygga en bra personalpolitik ytterligare. För att minska eller begränsa andelen timtid behöver det tillfälliga behovet organiseras bättre, exempelvis skulle antalet visstidsanställda inom vissa verksamheter kunna minska om den befintliga vikariepoolen byggdes ut med fler antal tillsvidareanställda vikarier. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 260

261 2 (2) Kommunkontorets förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att med hänvisning till verksamheternas krav avslå motionen i den del som gäller att inom två år halvera antalet visstidsanställningar och timanställningar, samt med hänvisning till den personalpolitiska aspekten härmed anse motionen som besvarad. Karolina Håkansson HR-chef HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 261

262 262

263 263

264 Ärende 22 Svar på motion om samordnad varudistribution 264

265 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN SVAR PÅ MOTION OM SAMORDNAD VARUDISTRIBUTION KS/2014/74 Sammanfattning av ärendet Ulf Molin (C) och Gertrud Green (C) inkom den 30 januari 2014 med en motion avseende samordnad varudistribution. Motionärerna yrkar att kommunstyrelsen ges i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att samordna varuleveranser till Höganäs kommun för att på så vis lösa ett antal problemområden. Kommunstyrelsens ordförande skriver i ett yttrande den 5 februari 2015 att motionen tar upp ett viktigt område med betydelse för såväl vår miljö som kommunens ekonomi. Med anledning av detta föreslår kommunstyrelsens ordförande att kommunfullmäktige bifaller motionen. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 17 februari 2015, 14, Kommunstyrelsens ordförandes yttrande den 5 februari 2015, Kommunfullmäktiges beslut den 30 januari 2014, 12, Ulf Molin (C) och Gertrud Green (C): Motion avseende samordnad varudistribution, inkommen den 30 januari Kommunstyrelsens beslut Arbetsutskottets förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att att bifalla motionen, ge uppdrag åt kommunstyrelsen att genomföra en utredning i enlighet med motionens intentioner som ska vara färdig senast den 30 juni Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 265

266 PROTOKOLLSUTDRAG KS ARBETSUTSKOTT UTDRAG UR PROTOKOLL Sammanträde KS Arbetsutskott, Ordförande Péter Kovács Justerande Lennart Nilsson Sekreterare Niklas Åkerström Protokollet har justerats den 19 februari 2015 Anslaget på kommunens anslagstavla den 19 februari 2015 HÖGANÄS KOMMUN Höganäs

267 PROTOKOLLSUTDRAG KS ARBETSUTSKOTT KS/2014/74 14 SVAR PÅ MOTION OM SAMORDNAD VARUDISTRIBUTION Sammanfattning av ärendet Ulf Molin (C) och Gertrud Green (C) inkom den 30 januari 2014 med en motion avseende samordnad varudistribution. Motionärerna yrkar att kommunstyrelsen ges i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att samordna varuleveranser till Höganäs kommun för att på så vis lösa ett antal problemområden. Kommunstyrelsens ordförande skriver i ett yttrande den 5 februari 2015 att motionen tar upp ett viktigt område med betydelse för såväl vår miljö som kommunens ekonomi. Med anledning av detta föreslår kommunstyrelsens ordförande att kommunfullmäktige bifaller motionen. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ordförandes yttrande den 5 februari 2015, Kommunfullmäktiges beslut den 30 januari 2014, 12, Ulf Molin (C) och Gertrud Green (C): Motion avseende samordnad varudistribution, inkommen den 30 januari Förslag till beslut på sammanträdet Ulf Molin (C) och Anita Söderlind (M) yrkar bifall till ordförandes förslag till beslut. Beslutsgång Ordförande Péter Kovács (M) ställer sitt eget förslag till beslut under proposition och finner att arbetsutskottet beslutar att bifalla förslaget. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att att bifalla motionen, ge uppdrag åt kommunstyrelsen att genomföra en utredning i enlighet med motionens intentioner som ska vara färdig senast den 30 juni Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 267

268 YTTRANDE 1 (1) SLUTLIG INSTANS: KOMMUNFULLMÄKTIGE KS/2014/74 YTTRANDE ÖVER MOTION OM SAMORDNAD VARUDISTRIBUTION Sammanfattning av ärendet Motion har inkommit från Ulf Molin, (c) och Gertrud Green, (c) den 30 januari Motionärerna yrkar att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att undersöka förutsättningarna att samordna varuleveranser till Höganäs kommun för att på så vis lösa ett antal problemområden. Yttrande Motionen tar upp ett viktigt område med betydelse för såväl vår miljö som kommunens ekonomi. Med anledning av detta föreslår jag att kommunfullmäktige bifaller motionen. Förvaltningens förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att att bifalla motionen, samt ge uppdrag åt kommunstyrelsen att genomföra en utredning i enlighet med motionens intentioner som ska vara färdig senast den 30 juni 2015 Péter Kovács Kommunstyrelsens ordförande HÖGANÄS KOMMUN NÄMNDSSERVICE KLK Höganäs kommunen@hoganas.se 268

269 269

270 MOTION OM SAMORDNAD VARUDISTRIBUTION BAKGRUND o k5/)ot 1/7-~ CENTERPARTIET För att skapa förutsättningar att uppnå kommunens miljömål om koldioxidutsläpp och övriga emissioner bör Höganäs kommun genomföra samordning av varuleveranser. Andra samordningsvinster finns att göra inom ekonomi, miljö, arbetsmiljö och säkerhet. Ekonomi: Prissänkning av varor med leverans till en leveransadress istället för ett stort antal leveranspunkter. Vidare öppnar en leveransadress upp för lokala livsmedelsproducenter att delta i upphandlingar och leverera till en samordningspunkt. Miljö: Transporter är det som enskilt står för de största koldioxidutsläppen och övriga emissioner. Miljöpåverkan minskar och minskningen kan bli ännu större kommunen väljer att ställa högre krav på leveransfordon vid upphandlingar. Arbetsmiljö: Många enheter inom kommunen har inte lastbrygga och är därmed inte anpassade för att ta emot transporter. En stor del av leveranserna sker i offentlig miljö med negativ påverkan av arbetsmiljön för personalen samt ökad risk för allmänheten att skadas av transportfordon. Säkerhet: Det går att styra transporter så att personal på skolor och förskolor vet när leverans kommer att ske och det är lättare att se till att barn inte vistas i närheten vid dessa tidpunkter. Genom att ta samlat grepp om samordning av varutransporter kan stora fördelar uppnås. YRKANDE Centerpartiet föreslår kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen i uppdrag att undersöka förutsättningarna att samordna varuleveranser till Höganäs kommun för att på så vis lösa ett antal problemområden För Centerpartiet i Högnäs

271 Ärende 23 Införande av digitala kallelser och handlingar till förtroendevalda i Höganäs kommun 271

272 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN KS/2014/987 INFÖRANDE AV DIGITALA KALLELSER OCH HANDLINGAR TILL FÖRTROENDEVALDA I HÖGANÄS KOMMUN Sammanfattning av ärendet Genom ett flertal beslut har kommunstyrelsen inlett ett projekt avseende IT-baserade lösningar för hantering av kallelser och handlingar till ledamöterna samt ersättarna i kommunstyrelsens arbetsutskott. Via en applikationslösning kallad FP Meetings har dessa ledamöter och ersättare även fått kommunstyrelsens kallelse samt handlingar digitalt. Under hösten 2014 har även utbildningsnämnden använt sig av denna lösning för distribution av kallelser och handlingar. Under hösten 2014 har det från olika håll inom förtroendemanna- samt tjänstemannakåren märkts ett ökat intresse för digitala kallelser. Med anledning av det ökade intresset har kommunledningskontoret snabbutrett möjligheterna att införa digitala kallelser till hela förtroendemannakåren på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt. Kommunledningskontorets kommunkanslis sammanfattade bedömning i utredningen daterad den 28 januari 2015 är att ett införande av digitala möteshandlingar för Höganäs kommun innebär ökade kostnader. Dock poängteras att kostnadsökningen måste ses i ett större perspektiv då förändringen kommer att innebära att ca en halv årsarbetstid sparas in genom att antalet arbetsmoment minskas i stor utsträckning. Denna tid kan antingen omsättas i pengar eller återinvesteras i verksamheten genom att tiden används till nya utvecklande arbetsuppgifter till gagn för de förtroendevalda eller kommunen. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 17 februari 2015, 24, Kommunledningskontorets kommunkansli, tjänsteskrivelse den 3 februari 2015, Kommunledningskontorets kommunkansli utredning den 28 januari Ytterligare underlag i ärendet Kommunstyrelsens beslut den 25 januari 2011, 15, Kommunstyrelsens beslut den 4 oktober 2011, 203, Kommunstyrelsens beslut den 28 februari 2012, 49, Kommunstyrelsens beslut den 18 december 2012, 248. Kommunstyrelsens beslut Arbetsutskottets förslag: Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag att surfplattor köps in till samtliga av kommunstyrelsens ledamöter och ersättare för distribution av kallelser och handlingar i kommunstyrelsen samt kommunstyrelsens utskott. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att att utskick av kallelser för samtliga beslutsorgan ska ske digitalt, införandet av digitala kallelser sker under 2015 för samtliga beslutsorgan, forts. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 272

273 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN att att att varje nämnd finansierar sin egen utrustning samt drift- och supportkostnader, kommunstyrelsen ges i uppdrag att samordna införandet, alla nämnder använder samma tekniska lösning. Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 273

274 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KS/2014/987 INFÖRANDE AV DIGITALA KALLELSERMÖTESHANDLINGAR Sammanfattning av ärendet Höganäs kommun hanterar ärenden och handlingar i flera system varav några är särskilda verksamhetssystem och något är dokumenthanteringssystem. Kommunens övergripande dokument- och ärendehanteringssystem är för närvarande Platina och i systemet finns funktioner för att hantera ärenden, handlingar, kallelser och protokoll. Kommunstyrelsen har genom ett flertal beslut (den 25 januari 2011, 15, den 4 oktober 2011, 203, den 28 februari 2012, 49, samt den 18 december 2012, 248) inlett ett projekt avseende ITbaserade lösningar för hantering av kallelser och handlingar till ledamöterna samt ersättarna i kommunstyrelsens arbetsutskott. Dessa ledamöter och ersättare har även fått kommunstyrelsens kallelse samt handlingar digitalt via en applikationslösning kallad FP Meetings. Under hösten 2014 har även utbildningsnämnden använt sig av denna lösning för distribution av kallelser och handlingar. Kommunstyrelsen beslutade den 28 februari 2012, 49, att under våren 2014 utvärdera projektet och ta ställning till om fler nämnder ska införa digitala utskick med hjälp av läsplattor. Under hösten 2014 har det från olika håll i Höganäs kommun (både från politiken och från tjänstemän) märkts ett ökat intresse för digitala kallelser och kommunledningskontoret har med anledning av detta snabbutrett möjligheterna att införa digitala kallelser till hela förtroendemannakåren på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets kommunkansli utredning den 28 januari Kommunledningskontorets/kansliavdelningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att att att att att utskick av kallelser för samtliga beslutsorgan ska ske digitalt, införandet av digitala kallelser sker under 2015 för samtliga beslutsorgan, kommunstyrelsen ges i uppdrag att samordna införandet, alla nämnder använder samma tekniska lösning, varje nämnd finansierar sin egen utrustning samt drift- och supportkostnader. Kommunstyrelsen beslutar att surfplattor köps in till samtliga av kommunstyrelsens ledamöter och ersättare för distribution av kallelser och handlingar i kommunstyrelsen samt kommunstyrelsens utskott. Herman Crespin Kommunchef HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se Martin Fransson Kanslichef

275 (8) INFÖRANDE AV DIGITALA MÖTESHANDLINGAR Uppdragsbeskrivning Under hösten 2014 har en utökning av digitala kallelser och protokoll diskuterats inom kommunen och i slutet av november gavs ett uppdrag till kansliavdelningen att i samarbete med IT-samordnaren och IT-avdelningen utreda möjligheten för Höganäs kommun att under 2015 kunna införa digitala kallelser och protokoll för samtliga nämnder och kommunfullmäktige. I uppdraget har ingått att särskilt ta hänsyn till att ett snabbt genomförande önskas och att den tekniska lösningen ska finansieras inom nämndernas ramar. Bakgrund Höganäs kommun hanterar ärenden och handlingar i flera system varav några är särskilda verksamhetssystem och något är dokumenthanteringssystem. Kommunens övergripande dokument- och ärendehanteringssystem är för närvarande Platina och i detta finns funktion för att hantera ärende, handlingar, kallelser och protokoll. Kommunstyrelsen har genom ett flertal beslut (den 25 januari 2011, 15, den 4 oktober 2011, 203, den 28 februari 2012, 49, samt den 18 december 2012, 248) inlett ett projekt avseende IT-baserade lösningar för hantering av kallelser och handlingar till ledamöterna samt ersättarna i kommunstyrelsens arbetsutskott. Dessa ledamöter och ersättare har även fått kommunstyrelsens kallelse samt handlingar digitalt via en applikationslösning kallad FP Meetings. Under hösten 2014 har även utbildningsnämnden använt sig av denna lösning för distribution av kallelser och handlingar. Kommunstyrelsen beslutade den 28 februari 2012, 49, att under våren 2014 utvärdera projektet och ta ställning till om fler nämnder ska införa digitala utskick med hjälp av läsplattor. Man beslutade även att utreda hur utrustningen ska hanteras vid mandatperiodens slut, när förtroendevalda avsäger sig uppdrag, samt att utreda vilken supportfunktion som krävs vid införandet av digitala utskick till fler än kommunstyrelsens arbetsutskott och planutskott. Under hösten 2014 har det från olika håll i Höganäs kommun (både från politiken och från tjänstemän) märkts ett ökat intresse för digitala kallelser och kommunledningskontoret har med anledning av detta snabbutrett möjligheterna att införa digitala kallelser till hela förtroendemannakåren på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 275

276 2 (8) Organisation vid införandet Kanslichefen, IT-samordnaren och IT-chefen utgör styrgrupp och samordnar arbetet med införandet. Löpande avstämning sker kring uppdraget för att behålla en gemensam bild av vilket resultat som ska uppnås. För övrigt kommer personal från olika delar inom organisationen att delta i olika delar av genomförandet. Arbetsuppgifter och ansvar kommer att anges i en tidplan. Kommunstyrelsens arbetsutskott (två år) och utbildningsnämnden (ett halvår) har använt surfplattor för distribution av digitala kallelser. En utvärdering har gjorts av nuvarande lösning vilken visar på en positiv inställning till digitala lösningar. Kontakten med representanter från de förtroendevalde är även fortsättningsvis viktig för att upptäcka de förändringar och förbättringar som behövs i arbetssättet kring de digitala handlingarna ur de förtroendevaldas synvinkel. Återkommande avstämningar med de förtroendevalda även fortsättningsvis rekommenderas. Nuläge Idag hanteras ärenden och handlingar i större eller mindre omfattning för samtliga nämnder - undantaget miljötillsynsnämnden och byggnadsnämnden - i kommunens övergripande dokument- och ärendehanteringssystem Platina. Det innebär att alla dessa nämnder kan få tillgång till digitala handlingar via nuvarande funktion, FP Meetings. Det som saknas i dagsläget är användningsrättighet i form av licens samt själva hårdvaran. Miljötillsynsnämnden har en rutin för att skapa och spara kallelser och handlingar som idag inte är knutet till kommunens övergripande dokument och ärendehanteringssystem, men inte heller knutet till miljöavdelningens verksamhetssystem. Nämndssekreteraren sparar handlingar på valfri diskyta. Denna diskyta kan ersättas med en yta i det övergripande systemet (Platina) för att även miljötillsynsnämnden ska kunna använda tjänster för att hantera kallelser och protokoll samt distribuera digitala möteshandlingar till miljötillsynsnämnden. I ett längre perspektiv bör denna rutin automatiseras så långt det är möjligt för att undvika dubbellagring och framförallt dubbel hantering av ärende. Byggnadsnämnden har en rutin för att skapa tjänsteskrivelser i nuvarande verksamhetssystem, men i det finns för närvarande ingen funktion för att hantera kallelser eller protokoll och inte heller distribution av digitala möteshandlingar. Tjänsteskrivelserna kan sparas i Platina via manuell rutin. Därefter kan kallelser och protokoll skapas samt handlingar distribueras digitalt med samma premisser som för övriga nämnder. Under december 2014 köptes en modul in till verksamhetssystemet Castor som gör det möjligt att skapa kallelser och protokoll i Castor. Detta kommer med alla sannolikhet att underlätta en integration mot Platina och en gemensam lösning för publicering av kallelser och protokoll. Vad gäller Miljötillsynsnämnden finns, som nämnts ovan, i dagsläget ingen särskild funktion för att skapa kallelser och protokoll direkt i verksamhetssystemet. Miljöavdelningen kommer eventuellt uppgradera nuvarande verksamhetssystem till en vidareutvecklad version och i denna finns möjlighet till integration mellan Miljöavdelningens verksamhetssystem och kommunens övergripande dokument- och ärendehanteringssystem. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 276

277 3 (8) Lösningen som har testats av kommunstyrelsens arbetsutskott och utbildningsnämnden är knuten till Platina och består av en app som laddas ner till en ipad. Appen i sig innehåller ingen information utan informationen laddas ner först när användaren loggar in i appen genom att använda en fyrsiffrig pinkod som är knuten till användaridentiteten i dokument och ärendehanteringssystemet. Appen är utvecklad för Platina och går inte att använda tillsammans med något annat ärendehanteringssystem. Upphandling Höganäs kommun har idag ett ramavtal som omfattar inköp av surfplattor även för förtroendevalda. Beställning görs av respektive nämnd från IT-avdelningen. Investeringar Genom ett fullt införande av digitala handlingar i Höganäs kommun kommer ca 100 förtroendevalda omfattas. För att kunna administrera och se de digitala kallelserna på samma sätt som de förtroendevalda krävs också att ett antal tjänstemän har tillgång till samma lösning som väljs för de förtroendevalda. Nedan görs en genomgång av kostnaderna för ett par olika lösningar för ett införande som omfattar samtliga förtroendevalda. Hårdvara Höganäs använder enligt gällande avtal ipad som läsplatta. Kostnaden för en ipad inklusive supporttjänst från IT-avdelningen är för närvarande 3267 kr/år. Läsplattan levereras med möjlighet att installera 3G-abonnemang som kostar 69 kr/månad. Det är upp till varje förvaltning att avgöra om behovet av 3G finns samt att då stå för denna kostnad. Priserna gäller för Beroende av inköpspriser kan det därefter komma att öka eller minska. Digitala handlingar till förtroendevalda via olika lösningar Inledningsvis konstateras att kostnaden för ipads blir densamma oavsett vilken lösning man väljer att gå vidare med. Det som skiljer sig något är kostnaderna för licenser och support för olika andra lösningar. FP Meetings FP Meetings är det system som använts av kommunstyrelsen under en testperiod. FP Meetings kostade kr vid uppstarten. I kostnaderna ingick bland annat kostnader för serverutrymme och ett antal licenser. Dessa kostnader är betalda sedan tidigare och att köpa ytterligare licenser så att samtliga förtroendevalda omfattas kostar i dagsläget kr. Serverlicenskostnaden, kr, kommer även fortsättningsvis utgöra en del av underlaget vid beräkningen av den årliga supportkostnaden vilken är 18 % av licenskostnaden. För Höganäs kommun innebär det att kostnaden 2015 blir 130 (licens) + (( )*0,18) = = kr. Räknat på att systemet ska finnas under en fyraårsperiod så blir den totala kostnaden ca kronor, kronor per år. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 277

278 4 (8) Atea doc Lösningen är utvecklad av Atea tillsammans med Gislaveds kommun med start 2012 och säljs nu som en fristående tjänst av Atea. Funktionen bygger på Sharepoint (den plattform vi har i vårt interna arbetsnät) och är inte integrerad med något specifikt dokument- och ärendehanteringssystem. Handlingarna som ska publiceras sparas av nämndssekreteraren på en dedikerad yta på Sharepointservern och sedan hämtar appen upp informationen och publicerar till de som har behörighet till den aktuella informationen. Dokument och handlingar som publiceras kan läsas online, om de ska vara tillgängliga offline, dvs sparas ner i appen så krypteras de. Det finns en funktion som innebär att sekretessmarkerade handlingar inte kan sparas ner utan dessa är enbart tillgängliga under aktuellt möte. Informationen kan läsas i appen eller via webbläsare. Installationsprojektet beräknas ta timmar (3-5 dagar), vilket innebär mellan kronor. Månadskostnaden för 150 användare beräknas till kr vilket innebär kronor per år. Total kostnad per år under fyra år blir ca kronor. Politikerportal via Advania Portalen är en fullt utvecklad e-tjänst som förutsätter att Advanias e-tjänsteplattform CSP är installerad. Advanias CSP erbjuder integration mot dokument- och ärendehanteringssystem så att nämndssekreterarna publicerar kallelsen i respektive ärendehanteringssystem och den blir tillgänglig i politikerportalen. Det finns idag ingen automatisk funktion för att sekretessmarkerade handlingar inte ska kunna gå att spara ner. De kommuner som använder politikerportalen hanterar sekretessmarkerade handlingar manuellt utanför e-tjänsten. Installationsprojektet innebär installation av grundplattformen samt beställda integrationer. Införandet beräknas ta minst tre månader. Grundplattform, politikerportal och integration mot tre ärendehanteringssystem (Platina, Miljöreda och Castor) kostar kr vid införandet och kr per år. Total kostnad per år under fyra år blir kr. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 278

279 5 (8) Besparingar För att möjliggöra en rättvis jämförelse av kostnaden ifall distributionen sker genom en digital lösning eller genom att handlingarna trycks och sedan skickas per post har kommunledningskontorets kommunkansli genomfört en uträkning baserad på den totala hypotetiska tryckkostnaden för hela kommunens mötesadministration sedan hösten 2012 till våren Detta innefattar samtliga kallelser och handlingar till ledamöter och ersättare i fullmäktige, styrelsen, nämnderna samt nämndernas utskott sedan augusti 2012 till slutet på juni 2014, det vill säga en tid på knappt två år. Utöver det har de kallelser som distribueras digitalt adderats. Uträkningen i tabellen visar att inom tidsperioden trycktes handlingar för en kostnad av ungefär kr. Instans Tidsperiod Antal sidor i svart-vitt per ledamot/ersättare KS arbetsutskott Augusti juni 2014 KS planutskott Augusti juni 2014 KS näringslivsutskott Oktober 2012-juni 2014 KS miljö- och Augusti folkhälsoutskott maj 2014 KS kultur- och Augusti fritidsutskott mars 2014 Kommunstyrelsen Augusti juni 2014 Kommunfullmäktige September 2012-juni 2014 Överförmyndarnämnden Augusti mars 2014 Socialnämnden Augusti maj 2014 Socialnämndens Juli 2012-maj arbetsutskott 2014 Miljötillsynsnämnden September samt arbetsutskott Antal sidor i färg per ledamot/ersättare Tryckkostnad kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Byggnadsnämnden 3 Augusti kr 1 Observera att då tryckkostnaden för planutskottet är hypotetisk har inte kostnaden beräknats för färgtryck även om utskottet anser att en stor mängd handlingar, såsom detaljplanehandlingar, bör vara i färg. 2 Observera att antalet sidor i färg har ökat under andra halvan av perioden då ledamöterna efterfrågat bland annat handlingar i detaljplaneärenden i färg. 3 Byggnadsnämndens samt dess arbetsutskotts kostnad beräknas utifrån en uppskattning gjord av nämndens sekreterare. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 279

280 6 (8) maj 2014 Byggnadsnämndens Augusti kr arbetsutskott maj 2014 Utbildningsnämnden Augusti kr juni 2014 Utbildningsnämndens Augusti kr arbetsutskott juni 2014 Totalt kr Den totala årliga tryckkostnaden är ca kr och portokostnaderna uppgick under 2014 till ca kr för samtliga nämnder. Förutom dessa kostnader uppskattar kommunledningskontoret att kostnader för service av kopieringsmaskiner, inköp av toner, kuvert och annat förbrukningsmaterial uppgår till ca kronor per år. Detta innebär att den totala kostnaden för att skicka pappershandlingar uppgår till ca kr per år eller ca 2900 kronor per år och ledamot i snitt. Detta är ett snitt beräknat på att det rör sig om 105 förtroendevalda som omfattas av införandet. Att ha i åtanke är att för tryck- och portokostnaden tillkommer även personella kostnader relaterade till hantering av kallelserna såsom packning i kuvert samt frankering. Utvärdering Under våren 2014 har det i kommunstyrelsens arbetsutskott och planutskott gjorts en enkätundersökning/utvärdering av FP Meetings. Sammantaget hade 60 % av de tillfrågade ett positivt intryck av appen. De allra flesta upplevde att de fått den support man frågat efter, såväl vid tekniska frågor som vid handhavandefrågor. När det gäller appens användbarhet kan konstateras att en stor del av de svarande inte känt till appens samtliga funktioner, framför allt inringning och understrykning av text. Dock har samtliga svarande vid något tillfälle använt någon av appens funktioner. Mest använd har inzoomningsfunktionen varit. Kommunledningskontoret anser att en del av de problem som nämnts har åtgärdats av leverantören och att appen fungerat allt bättre under året. En viss inkörningstid behövs för att allt ska fungera och det är något som också tydligt måste förmedlas vid ett fullskaligt införande, oavsett vilken lösning som väljs. Särskilda frågeställningar Nämndsadministrationen på respektive förvaltning bör införa en fullständig digital hantering av nämndens handlingar för att vi inte ska jobba med dubbla system och för att det ska bli så ekonomiskt som möjligt. Kommunledningskontoret bör aktivt arbeta med utbildning och stöd till de olika nämnderna så att alla så snabbt som möjligt arbetar på samma sätt och att alla känner sig trygga med de nya arbetssätten. Den tekniska lösningen ska ses över avseende administration och säkerhet. Vilka resurser som krävs för att administrativt hantera ett större antal läsplattor i organisationen behöver klargöras och nätverksresurser och annat behöver utvecklas så att tillräcklig kapacitet kan upprätthållas med bibehållen funktionalitet. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 280

281 7 (8) Laglighet Att skicka digitala kallelser möter inga lagliga hinder. Det finns vissa regler runt personlig integritet och sekretess som kommunen måste ta hänsyn till och säkerställa att de tekniska lösningarna kan hantera detta. Problemen med sekretesshandlingar och dylikt finns även när vi hanterar pappershandlingar och till stora delar handlar det om att vänja sig vid nya arbetssätt. I t ex FP Meetings senaste version finns en så kallad tvåpartsinloggning som innebär att appen uppfyller de krav som finns för att kunna hantera sekretessbelagda handlingar. Motsvarande krav måste ställas oavsett vilket system som väljs. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 281

282 8 (8) Sammanfattande bedömning Baserat på att systemet ska användas under en fyraårsperiod så skiljer det inte så mycket vad gäller kostnaderna för olika lösningar. De olika lösningarna har också sina egna för- och nackdelar. Kommunledningskontoret menar att valet av lösning bör avgörs av hur snabbt ett genomförande kan ske och att lösningen är stabil att vi kan lita på att det fungerar från början då det är en av de viktigaste faktorerna för att lyckat införande. Kommunledningskontoret anser också att en och samma lösning ska användas av samtliga nämnder så att alla förtroendevalda, oberoende av i vilka nämnder de sitter, får kallelser och protokoll på samma sätt. Kommunledningskontoret förespråkar att FP Meetings används som kommunövergripande lösning för att hantera digitala kallelser till samtliga förtroendevalda. Kommunledningskontoret anser också att licenskostnaden på kr (engångskostnad) finansieras centralt av kommunledningskontoret och att supportkostnaden som kommer att uppgå till kr fördelas på nämnderna. Detta innebär en kostnad på 700 kr per ledamot och år för licenserna. Årskostnaden för ipads inklusive licenskostnad per förtroendevald uppgår till 3976 kr. Med tilläggtjänsten för 3G-abonnemang blir kostnaden 4804 kr per ledamot och år. Efter att kostnader för kopiering och porto (2900 kr) räknats bort så blir årskostnaden per förtroendevald 1076 kr högre än om kommunen fortsätter skicka pappershandlingar. Om man väljer att beställa tilläggstjänsten med 3G-abonnemang så blir kostnadsökningen 1904 kr per år och ledamot. Totalt sett kommer ett införande av digitala möteshandlingar för Höganäs kommun innebära ökade kostnader. Kostnadsökningen vid en övergång till digitala handlingar måste dock ses i ett större perspektiv. Personalmässigt innebär en övergång till digitala handlingar lågt räknat att en halv årsarbetstid sparas in genom att antalet arbetsmoment minskas i stor utsträckning. Det gäller nämndsekreterare, assistenter och personal som sysslar med kopiering och utskick. Tiden som sparas in kan antingen omsättas i pengar (genom minskad tjänstgöringsgrad) eller kan den investeras i bättre beslutsunderlag till de förtroendevalda och nya utvecklande arbetsuppgifter för personalen. Del av tiden som frigörs kan också användas för att säkerställa att tekniken fungerar som den ska och till att utbilda och informera de förtroendevalda, både under sammanträden men även genom att de kan komma till kommunledningskontoret för att få hjälp med särskilda frågor som rör läsplatta eller app. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 282

283 Ärende 24 Antagande av reglemente för byggnadsnämnden 283

284 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN ANTAGANDE AV REGLEMENTE FÖR BYGGNADSNÄMNDEN KS/2015/46 Sammanfattning av ärendet Byggnadsnämnden har utarbetat förslag på nytt reglemente för nämnden. Förslaget innebär att utgår och vilket innebär att nämndens arbetsutskott avskaffas. I föreslaget reglemente revideras även 14 för att tydliggöra hur justeringsperson väljs. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 17 februari 2015, 17, Byggnadsnämndens beslut den 7 januari 2015, 8, Samhällsbyggnadsförvaltningens bygglovsavdelning, förslag på reglemente för byggnadsnämnden. Kommunstyrelsens beslut Arbetsutskottets förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta reglemente för byggnadsnämnden. Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 284

285 PROTOKOLLSUTDRAG KS ARBETSUTSKOTT UTDRAG UR PROTOKOLL Sammanträde KS Arbetsutskott, Ordförande Péter Kovács Justerande Lennart Nilsson Sekreterare Niklas Åkerström Protokollet har justerats den 19 februari 2015 Anslaget på kommunens anslagstavla den 19 februari 2015 HÖGANÄS KOMMUN Höganäs

286 PROTOKOLLSUTDRAG KS ARBETSUTSKOTT KS/2015/46 17 ANTAGANDE AV REGLEMENTE FÖR BYGGNADSNÄMNDEN Sammanfattning av ärendet Byggnadsnämnden har utarbetat förslag på nytt reglemente för nämnden. Förslaget innebär att utgår och vilket innebär att nämndens arbetsutskott avskaffas. I föreslaget reglemente revideras även 14 för att tydliggöra hur justeringsperson väljs. Beslutsunderlag Byggnadsnämndens beslut den 7 januari 2015, 8, Samhällsbyggnadsförvaltningens bygglovsavdelning, förslag på reglemente för byggnadsnämnden. Förslag till beslut på sammanträdet Lennart Nilsson (S) föreslår arbetsutskottet föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta ett reviderat reglemente genom att det ska innehålla 1:e och 2:e vice ordförande. Anders Ståhl (M) och Ulf Molin (C) yrkar bifall till ordförandes förslag till beslut. Beslutsgång Ordförande Péter Kovács (M) ställer sitt eget förslag till beslut mot Lennart Nilssons (S) förslag till beslut och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet med ordförandes förslag. Omröstning begärs. Ledamöterna godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för bifall till ordförandes förslag. Nej-röst för bifall till Lennart Nilssons (S) förslag. Omröstningsresultat Med 4 ja-röster för ordförandes förslag Péter Kovács (M), Ulf Molin (C), Anders Ståhl (M) och Anita Söderlind (M) mot 1 ja-röst för Lennart Nilssons (S) förslag Lennart Nilsson (S) beslutar arbetsutskottet i enlighet med ordförandes förslag. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta reglemente för byggnadsnämnden. Reservationer Lennart Nilsson (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag till beslut. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 286

287 287

288 288

289 289

290 HÖGANÄS KOMMUN Ersätter KFS 2011:14 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING XXXXXX REGLEMENTE FÖR BYGGNADSNÄMNDEN NÄMNDENS ÖVERGRIPANDE UPPGIFTER 1 Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet och har det närmaste inseendet över byggnadsverksamheten enligt plan- och bygglagen. Nämnden ansvarar för samråd, dispensprövning och tillsyn av efterlevnaden av strandskydd enligt miljöbalken m fl bestämmelser. Nämnden fullgör också de övriga uppgifter som enligt annan lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom plan- och byggnadsväsendet, med undantag för de uppgifter enligt PBL 4-5 kap som enligt reglemente fullgörs av kommunstyrelsen i egenskap av planmyndighet. Byggnadsnämnden är dock planmyndighet för ärenden som anges i 4, punkterna I och II nedan. NÄMNDENS ÖVRIGA VERKSAMHETER Uppgifter enligt speciallagstiftning 2 Nämnden fullgör de trafikuppgifter som avses i 1 lagen (1978:234) om nämnder för vissa trafikfrågor vad gäller uppgifter som innebär åläggande för kommunen. Nämnden svarar för brandsyn vid kommunens byggnader och anläggningar. Vidare prövar byggnadsnämnden frågor om tillstånd enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. (2010:1011) Nämnden handhar vidare kommunens uppgifter enligt lagen (2006:378) om lägenhetsregister och lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. Nämnden är vidare personuppgiftsansvarig för behandling av personuppgifter inom nämndens verksamhet. 290

291 Övrig verksamhet 3 Nämnden har vidare hand om - information till allmänheten om nämndens verksamhet - reformering av nämndens regelbestånd Nämnden får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål eller ärenden inom sitt verksamhetsområde. Nämndens befogenhet att besluta om upphandling inom sitt verksamhetsområde omfattar inte varor, tjänster eller entreprenader som skall upphandlas samordnat med stöd av kommunstyrelsens reglemente. Delegering från kommunfullmäktige 4 Nämnden skall besluta i följande grupper av ärenden Antagande, ändring eller upphävande av detaljplan enligt 5 kap 29 och 32 PBL a) då följande förutsättningar är uppfyllda: 1. förfrågan om ny eller ändrad detaljplan har initierats genom bygglovs- ansökan som inte kan beviljas med stöd av gällande planförhållanden, 2. detaljplanen omfattar ett mindre antal fastigheter, 3. detaljplanen försvårar inte kommande planläggning av omgivande område 4. detaljplanen är inte av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt eller b) då följande förutsättningar är uppfyllda 1. kommunstyrelsen har hänskjutit planärendet till byggnadsnämnden 2. detaljplanen är inte av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt eller c) som, på sätt som kommunfullmäktige i sitt beslut närmare anger, överensstämmer med fullmäktiges direktiv i gällande översiktsplan eller motsvarande översiktlig plan En förutsättning för byggnadsnämndens befogenhet är att planen inte reglerar exploateringssamverkan. 291

292 Antagande, ändring eller upphävande av områdesbestämmelser enligt 5 kap 29 och 33 PBL a) områdesbestämmelserna är inte av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt eller b) som, på sätt som kommunfullmäktige i sitt beslut närmare anger, överensstämmer med fullmäktiges direktiv i gällande översiktsplan eller motsvarande översiktlig plan. Förlängning eller förnyelse av detaljplanens genomförandetid enligt 5 kap 14 PBL. En förutsättning för byggnadsnämndens befogenhet är att kommunstyrel-sen inte har någon erinran mot åtgärden. Rätt att påkalla förrättning enligt 18 anläggningslagen. Kommunens beslutanderätt att fastställa kvartersnamn och gatu- och vägnamn. Avgiftstaxor och bidragsnormer samt ändringar i sådana taxor och normer i enlighet med direktiv som beslutats av kommunfullmäktige. ANSVAR OCH RAPPORTERINGSSKYLDIGHET 5 Nämnden skall se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Nämnden skall regelmässigt till fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. NÄMNDENS ARBETSFORMER Sammansättning 6 Nämnden består av sju ledamöter och sju ersättare. 292

293 Ersättarnas tjänstgöring 7 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde skall en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt skall ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. 8 En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Ersättare har rätt att delta i överläggningarna. Inkallande av ersättare 9 En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, skall snarast anmäla detta till nämndens sekreterare eller någon annan anställd vid nämndens kansli som kallar ersättare. Den ersättare kallas som står i tur att tjänstgöra och som inte redan kallats in. Ersättare för ordföranden 10 Om varken ordföranden eller en vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde utser nämnden en annan ledamot att vara ordförande tillfälligt. Den till åldern äldste ledamoten tjänstgör som ordförande tills den tillfälliga ordföranden har utsetts. 293

294 Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får styrelsen utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Sammanträdena Tidpunkt 11 Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Kallelse 12 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen skall vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen skall på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen skall åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan skall bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde skall den till åldern äldste ledamoten göra detta. Ordföranden 13 Det åligger nämndens ordförande att - med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor - representera nämnden vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte nämnden bestämt annat i ett särskilt fall. 294

295 Justering av protokoll 14 Nämnden väljer en ledamot samt en ersättare som tillsammans med ordföranden justerar protokollet från sammanträdet. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Reservation 15 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill lämna skriftlig motivering, skall ledamoten lämna motiveringen till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Delgivning 16 Delgivning med nämnden sker med ordföranden, förvaltningschefen eller annan anställd som nämnden bestämmer. Undertecknande av handlingar 17 Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden skall undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordförande och kontrasigneras av förvaltningschefen eller annan anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som skall underteckna handlingar. Utskott 18 Inom nämnden skall finnas ett arbetsutskott bestående av tre ledamöter och tre ersättare. De ärenden som skall avgöras av nämnden i dess helhet skall beredas av utskottet om beredning behövs. När ärendet beretts skall utskottet lägga fram förslag till beslut

296 Nämnden väljer för den tid nämnden bestämmer bland utskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Om ordföranden i utskott på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra sitt uppdrag för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. 20 Ersättare skall inkallas till tjänstgöring i den av nämnden vid valet bestämda ordningen. Avgår en ledamot eller en ersättare i utskott, som inte utsetts vid proportionellt val, skall fyllnadsval snarast förrättas. 21 Utskottet sammanträder på dag och tid som utskottet själv bestämmer. Sammanträden skall också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst två ledamöter begär det. Utskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Antaget av kommunfullmäktige , 125, med ändring , 91 samt tillägg i 1 enligt kf-beslut , ändrad enligt beslut i kommunfullmäktige , 103. Ändrad enligt beslut i kommunfullmäktige , 133. Ändrad genom beslut i fullmäktige 2015-XX-XX Gäller fr o m 2015-XX-XX 296

297 Ärende 25 Antagande av reglemente för kommunstyrelsen (med anledning av flytt av folkhälsoärenden från miljö- och folkhälsoutskottet till kultur- och fritidsutskottet) 297

298 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN KS/2014/919 ANTAGANDE AV REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN (MED ANLEDNING AV FLYTT AV FOLKHÄLSOÄRENDEN FRÅN MILJÖ- OCH FOLKHÄLSOUTSKOTTET TILL KULTUR- OCH FRITIDSUTSKOTTET) Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade den 13 januari 2015, 9, att ärenden gällande folkhälsofrågor ska flyttas från miljö- och folkhälsoutskottet till kultur- och fritidsutskottet, att miljö- och folkhälsoutskottet byter namn till miljöutskottet att ge kommunledningskontoret i uppgift att göra nödvändiga ändringar i kommunstyrelsens reglemente. Kommunledningskontorets kommunkansli har utarbetat förslag på reglemente för kommunstyrelsen i enlighet med kommunstyrelsens beslut. Utöver de förändringar som kommunstyrelsen beslutade om vid sitt sammanträde den 13 januari har vissa redaktionella ändringar genomförts i reglementet. Förändringarna i reglementet innebär att KFS 2013:24 ersätts av KFS 2015:13 Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 17 februari 2015, 18, Kommunledningskontorets kommunkansli, tjänsteskrivelse den 3 februari 2015, Kommunledningskontorets kommunkansli, förslag på reglemente för kommunstyrelsen KFS 2015:13. Ytterligare underlag i ärendet Kommunstyrelsens beslut den 13 januari 2015, 9. Kommunstyrelsens beslut Arbetsutskottets förslag: Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att att att att kommunstyrelsens reglemente 28 ändras under rubriken kultur och fritidsutskottet genom att följande punkt läggs till under utskottets uppgifter: att bereda ärenden avseende folkhälsa, kommunstyrelsens reglemente 28 ändras genom att miljö- och folkhälsoutskottet byter namn till miljöutskottet, namnet miljö- och folkhälsoutskottet ändras till miljöutskottet på samtliga ställen där det förekommer, sista meningen utskottet har vidare att bereda ärenden avseende folkhälsa i tredje stycket under rubriken miljö- och folkhälsoutskott stryks, forts. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 298

299 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN att att med ovanstående förändringar genomförda anta reglemente för kommunstyrelsen, KFS 2015:13, ändringarna träder ikraft i och med justering av kommunfullmäktiges protokoll. Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 299

300 PROTOKOLLSUTDRAG KS ARBETSUTSKOTT UTDRAG UR PROTOKOLL Sammanträde KS Arbetsutskott, Ordförande Péter Kovács Justerande Lennart Nilsson Sekreterare Niklas Åkerström Protokollet har justerats den 19 februari 2015 Anslaget på kommunens anslagstavla den 19 februari 2015 HÖGANÄS KOMMUN Höganäs

301 PROTOKOLLSUTDRAG KS ARBETSUTSKOTT KS/2014/ ANTAGANDE AV REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN (MED ANLEDNING AV FLYTT AV FOLKHÄLSOÄRENDEN FRÅN MILJÖ- OCH FOLKHÄLSOUTSKOTTET TILL KULTUR- OCH FRITIDSUTSKOTTET) Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade den 13 januari 2015, 9, att ärenden gällande folkhälsofrågor ska flyttas från miljö- och folkhälsoutskottet till kultur- och fritidsutskottet, att miljö- och folkhälsoutskottet byter namn till miljöutskottet att ge kommunledningskontoret i uppgift att göra nödvändiga ändringar i kommunstyrelsens reglemente. Kommunledningskontorets kommunkansli har utarbetat förslag på reglemente för kommunstyrelsen i enlighet med kommunstyrelsens beslut. Utöver de förändringar som kommunstyrelsen beslutade om vid sitt sammanträde den 13 januari har vissa redaktionella ändringar genomförts i reglementet. Förändringarna i reglementet innebär att KFS 2013:24 ersätts av KFS 2015:13 Beslutsunderlag Kommunledningskontorets kommunkansli, tjänsteskrivelse den 3 februari 2015, Kommunledningskontorets kommunkansli, förslag på reglemente för kommunstyrelsen KFS 2015:13. Ytterligare underlag i ärendet Kommunstyrelsens beslut den 13 januari 2015, 9. Beslutsgång Ordförande Péter Kovács (M) ställer sitt eget förslag till beslut under proposition och finner att arbetsutskottet beslutar att bifalla förslaget. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att att att kommunstyrelsens reglemente 28 ändras under rubriken kultur och fritidsutskottet genom att följande punkt läggs till under utskottets uppgifter: att bereda ärenden avseende folkhälsa, kommunstyrelsens reglemente 28 ändras genom att miljö- och folkhälsoutskottet byter namn till miljöutskottet, namnet miljö- och folkhälsoutskottet ändras till miljöutskottet på samtliga ställen där det förekommer, HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 301

302 PROTOKOLLSUTDRAG KS ARBETSUTSKOTT att att att sista meningen utskottet har vidare att bereda ärenden avseende folkhälsa i tredje stycket under rubriken miljö- och folkhälsoutskott stryks, ändringarna träder ikraft i och med justering av kommunfullmäktiges protokoll, med ovanstående förändringar genomförda anta reglemente för kommunstyrelsen, KFS 2015:13. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 302

303 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSAMLING 1 (16) Ersätter KFS 2013: :13 REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN Utöver det som föreskrivs om kommunstyrelsen i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. KOMMUNSTYRELSENS ÖVERGRIPANDE UPPGIFTER Ledningsfunktionen 1 Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. 2 I kommunstyrelsens ledningsfunktion ligger att leda och samordna bl.a. utvecklingen av den kommunala demokratin personalpolitiken lokalförsörjningen den översiktliga planeringen av användningen av mark och vatten mark- och bostadspolitiken och se till att en tillfredsställande markberedskap upprätthålls samt att bostadsförsörjningen och samhällsbyggandet främjas energiplaneringen samt främja energihushållningen övergripande miljö- och naturvårdsfrågor och verka för en god miljö i kommunen trafikpolitiken och verka för en tillfredsställande trafikförsörjning kultur- och fritidspolitiken och verka för en god kultur- och fritidsverksamhet i kommunen kommunens folkhälsoarbete turismverksamheten räddningstjänst krisberedskap den interna och externa informationsverksamheten utvecklingen av informationssystem, IT-strategi och kommunikation arbetet med att reformera det kommunala regelbeståndet arbetet med att effektivisera administrationen utvecklingen av brukarinflytande samt HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 303

304 2 måltiderna inom skola och äldreomsorg Kommunstyrelsen ska vidare med uppmärksamhet följa socialtjänsten och verka för att socialtjänstlagens mål kan uppfyllas den kommunala hälso- och sjukvården och verka för en god kommunal hälso- och sjukvård skolväsendet och verka för att skollagstiftningens mål kan uppfyllas. Styrfunktionen 3 I kommunstyrelsens styrfunktion ingår att leda arbetet med att samordna utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten, göra framställningar i målfrågor som inte i lag är förbehållna annan nämnd övervaka att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomin efterlevs och att kommunens löpande förvaltning handhas rationellt och ekonomiskt tillse att uppföljning sker till fullmäktige från samtliga nämnder om hur verk-samheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret ansvara för samordningsträffar med nämndspresidierna och förvaltningscheferna ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för kommunen tillvarata kommunens intressen vid bolags- och föreningsstämmor och andra likartade sammanträden i de företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i. KOMMUNSTYRELSENS ÖVRIGA VERKSAMHETER Ekonomisk förvaltning 4 Kommunstyrelsen ska ha hand om kommunens medelsförvaltning och därvid följa av fullmäktige meddelade föreskrifter för detta. Medelsförvaltningen omfattar placering och upplåning av medel. I uppgiften ingår också att bevaka att kommunens inkomster inflyter och att betalningar görs i tid samt vidta de åtgärder som behövs för indrivning av förfallna fordringar. I kommunstyrelsens befogenhet ingår att HÖGANÄS KOMMUN ERROR! REFERENCE SOURCE NOT FOUND Höganäs kommunen@hoganas.se 304

305 3 till skydd för kommunens panträtt eller nyttjanderätt inropa fastighet på exekutiv auktion. Kommunstyrelsen har också hand om övrig ekonomisk förvaltning. I denna uppgift ingår bl.a. att tillse att kommunens fasta och lösa egendom underhålles och förvaltas tillse att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodosett handha egen donationsförvaltning samt efter samtycke från annan nämnd placera sådana medel som ingår i donation som förvaltas av den nämnden. Kommunstyrelsen har vidare till uppgift att bereda års- och flerårsbudgeten för de egna förvaltningarna: Räddningstjänsten, samhällsbyggnadsförvaltningen, fastighetsförvaltningen och kommunledningskontoret. Personalpolitiken 5 Kommunstyrelsen ska ha hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. Det innebär att befogenheten att förhandla tillkommer kommunstyrelsen. Den verksamhetsansvariga nämnden har att tillämpa avtal eller andra bestämmelser i personalfrågor, med hänsyn till de generella föreskrifter som kommunstyrelsen utfärdar. Från nämndens arbetsgivaransvar undantas följande.: Kommunstyrelsen har bl.a. att verka och svara för utveckling och samordning av kommunens personalpolitik och personalförsörjning utfärda kommungemensamma riktlinjer och policydokument och i övrigt ge råd och biträde i personalpolitiska frågor med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal reglera frågor rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare förhandla på kommunens vägnar enligt gällande lagstiftning om förhandlingsrätt utom vad gäller och 38 lagen om medbestämmande i arbetslivet inom andra nämnders verksamhetsområden besluta om stridsåtgärd avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal, kommungemensamma riktlinjer och policydokument och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare lämna uppdrag som avses i den kommunala delegationslagen (1954:130) besluta om anställning av förvaltningschef, efter hörande av respektive nämnd, samt besluta om anställningsvillkor för förvaltningschef besluta i pensionsfrågor för all personal verkställa samråd före tillsvidareanställning inom hela kommunen besluta i förflyttnings- och omplaceringsärenden från en nämnd till en annan, efter hörande av respektive nämnd HÖGANÄS KOMMUN ERROR! REFERENCE SOURCE NOT FOUND Höganäs kommunen@hoganas.se 305

306 4 såsom verksamhetsansvarig nämnd utöva arbetsgivaransvaret, innefattande bl a arbetsmiljöansvaret, avseende personal anställd inom kommunstyrelsens förvaltning. När flera förvaltningars personal arbetar på samma arbetsställe ligger samordningsansvaret på den nämnd som råder över arbetsstället ansvara för att det finns den företagshälsovård som krävs för kommunens samlade verksamheter. Teknisk verksamhet 6 Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens renhållningsväsen, vatten- och avloppsförsörjning och väghållning inklusive vägbelysning. Kommunstyrelsen ansvarar också bl a för följande kommunala verksamheter: projektering och genomförande av ny- och ombyggnader samt förvaltning av fastigheter, byggnader och övriga anläggningar skötsel av gator samt gång- och cykelvägar, parker, grön- och rekreationsområden trafiksäkerhetsfrågor Övrig förvaltning 7 Uppgifter enligt plan- och bygglagen Kommunstyrelsen fullgör i egenskap av planmyndighet kommunens uppgifter enligt 3-5 kap. plan- och bygglagen, med undantag för de uppgifter som kommunfullmäktige delegerat i byggnadsnämndens reglemente. 8 Uppgifter enligt miljöbalken Utifrån miljöbalkens bestämmelser ska kommunstyrelsen svara för avfallsplaneringen i kommunen och utarbeta de förslag och bereda de ärenden som är påkallade vad gäller renhållningsordning och annan reglering av avfallshanteringen i kommunen svara för transport, återvinning och bortskaffande av avfall som ankommer på kommunen enligt miljöbalken handlägga frågor om renhållningsabonnemang och svara för debitering av renhållningsavgifter HÖGANÄS KOMMUN ERROR! REFERENCE SOURCE NOT FOUND Höganäs kommunen@hoganas.se 306

307 5 svara för gaturenhållning och för renhållning i övrigt utomhus som ankommer på kommunen enligt lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning handlägga frågor om undantag från skyldighet att svara för gångbanerenhållning som kan ha ålagts fastighetsinnehavare svara för att initiera och bereda ärenden om inrättande av skyddsområden enligt 7 kap. miljöbalken som är påkallade och svara för förvaltning av sådana områden i den mån uppgiften inte lagts på annan. 9 Uppgifter enligt övrig speciallagstiftning Kommunstyrelsen är arbetslöshetsnämnd. Under höjd beredskap ansvarar kommunstyrelsen för ledningen av den del av det civila försvaret som kommunen ska bedriva. Kommunstyrelsen svarar för räddningstjänsten, med undantag för brandskydd och systematiskt brandskyddsarbete vid kommunens byggnader och anläggningar. I sådana ärenden ansvarar byggnadsnämnden. Kommunstyrelsen fullgör även de övriga uppgifter som enligt lag ska fullgöras av den kommunala nämnd som svarar för räddningstjänsten samt uppgifter enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Kommunstyrelsen prövar vidare frågor om tillsyn enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Kommunstyrelsen är trafiknämnd, med undantag för de uppgifter som innebär åläggande för kommunen. I sådana ärenden utgör byggnadsnämnden trafiknämnd. Kommunstyrelsen fullgör kommunens uppgifter enligt alkohollagen i ärenden avseende tillsyn och tillstånd i verksamhet bedriven av socialnämnden. Kommunstyrelsen fullgör kommunens uppgifter att svara för låne- och bidragsgivningen till bostadsförsörjningen. Kommunstyrelsen är arkivmyndighet. Närmare föreskrifter om arkivvården finns i arkivreglemente. Kommunstyrelsen är personuppgiftsansvarig för behandling av personuppgifter inom styrelsens verksamhet. Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens anslagstavla. HÖGANÄS KOMMUN ERROR! REFERENCE SOURCE NOT FOUND Höganäs kommunen@hoganas.se 307

308 6 Kommunstyrelsen svarar för tillhandahållandet av måltider till Vikenskolan, Norra Hage förskola, Lerbergsskolan, Kullagymnasiet, Bruksskolan, Jonstorpsskolan, Revets förskola, Havets förskola samt Nyhamnskolan enligt Skollagen samt till äldreboenden som drivs i kommunal regi enligt Socialtjänstlagen, Livsmedelslagen samt Hälso- och sjukvårdslagen. 10 Övrig verksamhet Kommunstyrelsen har vidare hand om sysselsättnings- och näringslivsfrågor och ansvarar för åtgärder för att allmänt främja sysselsättningen och näringslivet i kommunen ärenden angående kommunens heraldiska vapen de uppgifter som ligger på kommunen enligt lotterilagstiftningen verkställighetsuppgifter för turismverksamhet bevakning av kommunens intressen vid fastighetsbildning, fastighetsbestämning, planläggning och byggnadsväsen m.m. kommunens samordnade upphandlingsfunktion de förvaltnings- och verkställighetsuppgifter i övrigt som inte uppdragits åt annan nämnd. 11 Förvaltningsorganisation Följande förvaltningar lyder under kommunstyrelsen: kommunledningskontor, samhällsbyggnadsförvaltning, fastighetsförvaltning, kultur- och fritidsförvaltning och räddningstjänst. Byggnadsnämndens och miljönämndens administration ombesörjs av samhällsbyggnadsförvaltningen och valnämndens och överförmyndarnämndens administration av kommunledningskontoret. Kommunchefen är överordnad övriga förvaltningschefer, men inte dem underställd personal. Delegering från kommunfullmäktige 12 Kommunstyrelsen ska besluta i följande grupper av ärenden upptagande, förlängning, inlösen eller konvertering av lån inom den totala beloppsram och de riktlinjer som fullmäktige fastställt HÖGANÄS KOMMUN ERROR! REFERENCE SOURCE NOT FOUND Höganäs kommunen@hoganas.se 308

309 7 i enlighet med kommunfullmäktiges principbeslut och inom beslutad beloppsram beviljande av blancolån (utan säkerhet) på affärsmässiga villkor till kommunens aktiebolag styrelsens förvaltningsorganisation inom de riktlinjer som fullmäktige fastställt, innefattande rätt för kommunstyrelsen att vidta förändringar som berör flera förvaltningar/nämnder beslut om nämnds- eller förvaltningsövergripande förändringar av förvaltnings- organisationen, efter hörande av respektive nämnd på begäran av en nämnd omfördelning av medel som anslagits till nämnden inom den budgeterade verksamhetsvolymen och av fullmäktige fastställd beloppsram och andra riktlinjer antagande, ändring eller upphävande av detaljplan och områdesbestämmelser enligt 5 kap. 27 och 38 plan- och bygglagen med undantag för de uppgifter som kommunfullmäktige delegerat i byggnadsnämndens reglemente a) som, på sätt som kommunfullmäktige i sitt beslut närmare anger, överensstämmer med fullmäktiges direktiv i gällande översiktsplan eller motsvarande översiktlig plan eller b) då detaljplanen inte är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt rätt att tillstyrka eller avstyrka ansökan om tillstånd till uppförande av anläggning för vindkraftverk enligt 16 kap. 4 miljöbalken; delegationen gäller dock inte ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen; tillståndsärenden ska alltid beredas av funktionerna för plan, bygglov och miljö. utarrendering, uthyrning eller annan upplåtelse av fastighet som förvaltas av kommunstyrelsen upplåtelse av tomträtt enligt av kommunfullmäktige fastställda riktlinjer förvärv eller överlåtelse av fastighet eller fastighetsdel som sker för att genomföra detaljplan i vad avser mark för gata, väg eller annan allmän plats, samt godkännande av till kommunen överlämnade gåvobrev rörande fast egendom för samma ändamål köp, försäljning, byte, fastighetsreglering, expropriation eller inlösen med stöd av plan- och bygglagen av fastighet eller fastighetsdel enligt av kommunfullmäktige fastställda riktlinjer avgiftstaxor och bidragsnormer samt ändringar i sådana taxor och normer i enlighet med direktiv som beslutats av kommunfullmäktige stöd och bidrag till utomstående organisationer inom ramen för anvisade medel och i enlighet med normer eller riktlinjer beslutade av fullmäktige i sådana mål och ärenden, där det ankommer på kommunstyrelsen att föra kommunens talan på kommunens vägnar träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal avge yttrande som ankommer på kommunfullmäktige om inte yttrandet är av principiell betydelse för den kommunala självstyrelsen. Kommunstyrelsen får också besluta i sistnämnda slag av yttranden om remisstiden inte medger att yttrandet behandlas på ordinarie sammanträde med fullmäktige. HÖGANÄS KOMMUN ERROR! REFERENCE SOURCE NOT FOUND Höganäs kommunen@hoganas.se 309

310 8 ANSVAR OCH RAPPORTERINGSSKYLDIGHET 13 Kommunstyrelsen ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Kommunstyrelsen ska regelmässigt till fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. KOMMUNSTYRELSENS ARBETSFORMER Sammansättning 14 Kommunstyrelsen består av elva ledamöter och elva ersättare. Ersättarnas tjänstgöring 15 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av full-mäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. 16 En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. HÖGANÄS KOMMUN ERROR! REFERENCE SOURCE NOT FOUND Höganäs kommunen@hoganas.se 310

311 9 Ersättare har rätt att ställa fråga eller lämna upplysning under överläggningarna. Inkallande av ersättare 17 En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till kommunstyrelsens sekreterare eller någon annan anställd vid kommunstyrelsens kansli som kallar ersättare. Den ersättare kallas som står i tur att tjänstgöra och som inte redan kallats in. Ersättare för ordföranden 18 Om varken ordföranden eller en vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde utser styrelsen en annan ledamot att vara ordförande tillfälligt. Den till åldern äldste ledamoten tjänstgör som ordförande tills den tillfälliga ordföranden har utsetts. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får styrelsen utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Sammanträdena Tidpunkt 19 Kommunstyrelsen sammanträder på dag och tid som styrelsen bestämmer. Kallelse 20 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. HÖGANÄS KOMMUN ERROR! REFERENCE SOURCE NOT FOUND Höganäs kommunen@hoganas.se 311

312 10 I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste ledamoten göra detta. Ordföranden 21 Det åligger kommunstyrelsens ordförande att närmast under kommunstyrelsen ha uppsikt över kommunens hela nämndsförvaltning med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor främja samverkan mellan kommunstyrelsen och kommunens övriga nämnder samt representera kommunstyrelsen vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte kommunstyrelsen bestämt annat i ett särskilt fall. Kommunalråd 22 Kommunstyrelsens ordförande ska också vara kommunalråd med arbetstid motsvarande heltidsanställning. Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande ska vara biträdande kommunalråd med arbetstid motsvarande 0,35 anställning. Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande ska vara kommunalråd, såsom oppositionsföreträdare, med arbetstid motsvarande halvtidsanställning. Justering av protokoll 23 Protokoll justeras av ordföranden och en ledamot. Kommunstyrelsen kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan styrelsen justerar den. HÖGANÄS KOMMUN ERROR! REFERENCE SOURCE NOT FOUND Höganäs kommunen@hoganas.se 312

313 11 Reservation 24 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill lämna skriftlig motivering, ska ledamoten lämna motiveringen till sekreteraren före justeringen av protokollet. Delgivning 25 Delgivning med kommunstyrelsen sker med ordföranden, förvaltningschef, styrelsens sekreterare eller annan anställd som styrelsen bestämmer. Undertecknande av handlingar 26 Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av kommunstyrelsen ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordförande och kontrasigneras av respektive förvaltningschef, styrelsens sekreterare eller annan anställd som styrelsen bestämmer. I övrigt bestämmer kommunstyrelsen vem som ska underteckna handlingar. Närvarorätt 27 Vid kommunstyrelsens och utskottens sammanträden får, i den mån inte styrelsen eller utskott för särskilt fall beslutar annat, förvaltningschefer och motsvarande vara närvarande med rätt att delta i överläggningarna i ärende som berör vederbörandes verksamhetsområde. Kommunchefen har alltid rätt att närvara. Var och en av ledamöterna i kommunstyrelsens presidium får närvara vid sammanträde med de nämnder som fullmäktige angett i särskilt beslut. Ledamoten får därvid delta i överläggningarna men inte i besluten. Närvarorätten gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. KOMMUNSTYRELSENS UTSKOTT 28 För fullgörandet av kommunstyrelsens uppdrag inom angivna ansvarsområden ska inom styrelsen finnas följande utskott: ett arbetsutskott, ett budgetutskott, ett kultur- och fritidsutskott, ett planutskott, ett näringslivsutskott och ett miljö- och folkhälsoutskott. HÖGANÄS KOMMUN ERROR! REFERENCE SOURCE NOT FOUND Höganäs kommunen@hoganas.se 313

314 12 Kommunstyrelsens sekreterare ansvarar för fördelningen av kommunstyrelsens ärenden till utskotten. Arbetsutskott Inom kommunstyrelsen ska finnas ett arbetsutskott bestående av fem ledamöter och fem ersättare. Kommunstyrelsens ordförande ska vara ordförande för arbetsutskottet. Kommunstyrelsen väljer bland utskottets ledamöter en vice ordförande. Ärenden som inte bereds av annat utskott bereds av arbetsutskottet. Vid behandling och beredning av verksamhets- och ekonomisk planering samt målarbete för hela kommunen benämns arbetsutskottet budgetutskott. Budgetutskott Budgetutskottet ska fungera som beredande organ till styrelsen och ska som sådant samordna kommunens samlade budget- och bokslutsprocess såsom till exempel års- och flerårsbudget samt års- och delårsbokslut med tonvikt på långsiktig ekonomisk planering. Budgetutskottet ska också bereda och samordna det kommunala målarbetet. Budgetutskottet ska särskilt arbeta med att bereda, utveckla och implementera de kommunövergripande planeringsförutsättningarna, med sikte på en god ekonomisk hushållning över tid och i överensstämmelse med kommunfullmäktiges mål och anvisningar. Budgetutskottet ska även vara beredande organ för ombudgeteringar och i förekommande fall lämna avvikelserapporter till styrelsen med förslag till beslut med åtgärdsplan. Kultur- och fritidsutskott Kommunstyrelsen ska ha ett kultur- och fritidsutskott om fem ledamöter samt tre ersättare. Ordförande och vice ordförande i kultur- och fritidsutskottet utses av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens ordförande kan inte väljas till ordförande i utskottet. Kultur- och fritidsutskottet ansvarar för kommunens kultur- och fritidsverksamhet. I utskottets uppgifter ingår att med uppmärksamhet följa utvecklingen i de frågor som gäller kultur- och fritidsverksamheten i kommunen och i det sammanhanget ta de initiativ och framlägga de förslag utskottet finner påkallade att bedriva biblioteks- och annan kommunal kulturverksamhet HÖGANÄS KOMMUN ERROR! REFERENCE SOURCE NOT FOUND Höganäs kommunen@hoganas.se 314

315 13 att bedriva fritids- och rekreationsverksamhet att bereda ärenden avseende folkhälsa att handlägga kommunens stöd till föreningar och andra organisationer inom utskottets ansvarsområde att verka för dokumentation och bevarande av estetiskt och kulturhistoriskt värdefulla byggnader, anläggningar och miljöer att ansvara för information till allmänheten om utskottets verksamhet och reformering av utskottets regelbestånd att bereda kultur- och fritidsförvaltningens budget att ansvara för lokalvård på Höganäs Sportcenter. Kultur- och fritidsutskottet ska besluta i följande grupper av ärenden bidrag till studieorganisationer, ungdomsorganisationer, byalag, kulturella organisationer och andra utomstående organisationer inom ramen för anvisade medel och enligt normer och riktlinjer som beslutas av fullmäktige utdelning av kommunens kulturpris, hederspris och ungdomspris utarrendera, uthyra eller annars upplåta fastighet som disponeras av kultur- och fritidsutskottet. Planutskott Kommunstyrelsen ska ha ett planutskott om fem ledamöter samt tre ersättare. Kommunstyrelsens ordförande ska vara ordförande för utskottet. Vice ordförande i planutskottet utses av kommunstyrelsen. Byggnadsnämndens ordförande får närvara vid utskottets sammanträden även om hon eller han inte är ledamot eller ersättare i utskottet. Planutskottet har att till kommunstyrelsen bereda ärenden avseende översiktlig fysisk planering, detaljplaner och områdesbestämmelser samt svara för planering inom områdena bostadsförsörjning och energi samt övrig infrastrukturplanering. Utskottet har vidare att bereda ärenden avseende exploateringsfrågor och vindkraft. Regler för förfarande och beslutsgång vid upprättande av översiktsplaner, program samt detaljplaner ska antas av kommunstyrelsen. Näringslivsutskott Kommunstyrelsen ska ha ett näringslivsutskott om tre ledamöter samt tre ersättare. Kommunstyrelsens ordförande ska vara ordförande för utskottet. Vice ordförande i HÖGANÄS KOMMUN ERROR! REFERENCE SOURCE NOT FOUND Höganäs kommunen@hoganas.se 315

316 14 näringslivsutskottet utses av kommunstyrelsen. Näringslivsutskottet har att till kommunstyrelsen bereda näringslivsfrågor av principiell art eller med inte obetydliga ekonomiska konsekvenser för kommunen samt vidtar åtgärder för att allmänt främja näringslivet och därigenom sysselsättningen. Näringslivsutskottet bereder och handlägger frågor angående att på lokal nivå aktivt bidra till förverkligandet av EU:s övergripande mål och ska verka för att kommunen och dess invånare får största möjliga utbyte av medlemskapet i EU. Näringslivsutskottet har vidare att till kommunstyrelsen bereda frågor angående intern- och extern information, marknadsföring respektive turism. Miljöutskott Kommunstyrelsen ska ha ett miljöutskott om fem ledamöter samt tre ersättare. Ordförande och vice ordförande i miljöutskottet utses av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens ordförande kan inte utses till ordförande i utskottet. Miljöutskottet har att till kommunstyrelsen bereda ärenden för det övergripande miljö- och naturvårdsarbetet och ska med uppmärksamhet följa utvecklingen på miljöområdet. Utskottet ska inte bereda ärenden av myndighetskaraktär. Utskottens arbetssätt 29 De ärenden som ska avgöras av kommunstyrelsen i dess helhet ska beredas av utskott om inte annat beslutas. Ärenden till utskotten ska regelmässigt beredas av respektive ordförande. När ärendet beretts ska utskottet lägga fram förslag till beslut. 30 Utskott får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. 31 Utskott har ansvar för att dess verksamhet bedrivs inom de ekonomiska ramar och enligt de mål som kommunfullmäktige och kommunstyrelsen fastställt för verksamheten. HÖGANÄS KOMMUN ERROR! REFERENCE SOURCE NOT FOUND Höganäs kommunen@hoganas.se 316

317 15 32 Utöver den beslutanderätt, som enligt lag tillkommer ordförande eller vice ordförande i kommunstyrelsen, äger kommunstyrelsen inom ramen för gällande lagstiftning, kommunfullmäktiges beslut och anvisade anslag, rätt att uppdra åt utskott, dess ordförande, ledamot eller tjänsteman, att på utskottets/styrelsens vägnar fatta beslut i ärenden enligt antagna delegationsregler. Av kommunstyrelsen delegerad beslutanderätt får inte utövas i ärenden av principiell natur eller i ärenden av större vikt eller avse framställning eller yttrande till kommunfullmäktige. Beslut som fattas enligt delegation ska anmälas vid kommunstyrelsens/utskottens närmast följande sammanträde. 33 Kommunstyrelsens ordförande har rätt att närvara vid utskotts sammanträde och delta i överläggningarna men inte i besluten även om denne inte tillhör utskottet. 34 För utskotten ska i övrigt i tillämpliga delar gälla vad 6 kap. kommunallagen (1991:900) stadgar om kommunala nämnder. Ordförande 35 I anslutning till vad i lag och i detta reglemente stadgas åligger det utskottsordförande att: närmast under kommunstyrelsen ha uppsikt över hela utskottets verksamhetsområde och med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för dess arbete ta nödvändiga initiativ i övrigt se till att kommunstyrelsens uppgifter som delegerats till utskottet fullgörs. 36 Om en ordförande i ett utskott på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra sitt uppdrag för en längre tid får styrelsen utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. Ersättare 37 Ersättare har alltid närvarorätt vid utskottens allmänna beredningssammanträden inför kommunstyrelsen. HÖGANÄS KOMMUN ERROR! REFERENCE SOURCE NOT FOUND Höganäs kommunen@hoganas.se 317

318 16 Ersättare ska inkallas till tjänstgöring i den av kommunstyrelsen vid valet bestämda ordningen. 38 Avgår en ledamot eller en ersättare i något utav utskotten, som inte utsetts vid proportionellt val, ska fyllnadsval snarast förrättas. Sammanträden 39 Utskottens sammanträdesschema bereds av arbetsutskottet och beslutas av kommunstyrelsen inför nytt år. Utskotten får också sammanträda när ordföranden i respektive utskott anser att det behövs eller när minst två ledamöter begär det. Kallelse, justering av protokoll och reservation 40 Se 20 och Antaget av kommunfullmäktige , , 13 och 19 ändrade enligt beslut i KF , 118. Ändrat av kommunfullmäktige , 68, , 91 (avseende 12 ), , 38 (avseende 11; träder i kraft ), (avseende 5 ). Ändrat av kommunfullmäktige , att träda i kraft Ändrat av kommunfullmäktige (11 o 27 ) Ändrad av kommunfullmäktige (6 ) samt , 6 (9 ) och 8 borttagen. Ändrad av kommunfullmäktige (12 ) Ändrad av kommunfullmäktige , 68 (6 ) Ändrad av kommunfullmäktige , 133 samt , 14. Ändrad av kommunfullmäktige , 100, bilaga nummer 44. Ersätter KFS 2013:24 HÖGANÄS KOMMUN ERROR! REFERENCE SOURCE NOT FOUND Höganäs kommunen@hoganas.se 318

319 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KS/2014/919 ÄNDRING AV KOMMUNSTYRELSENS REGLEMENTE AVSEENDE UTSKOTTSORGANISATION Sammanfattning av ärendet Under de gångna fyra åren konstaterats att det vore bättre om folkhälsofrågorna låg under kulturoch fritidsutskottet eftersom mycket av den verksamhet kultur- och fritidsutskottet är ansvarig för handlar om olika delar av folkhälsoarbetet som till exempel vikten av en aktiv fritid, motionens betydelse för skolarbetet, ANDT-arbete med mera. En flytt av dessa frågor skulle också ge miljö- och folkhälsoutskottet möjlighet att fullt ut koncentrera sitt arbete på miljöfrågorna. I samband med flytten bör också utskottets namn ändras till miljöutskottet. Förslaget är kommunicerat med miljö- och folkhälsoutskottets ordförande som inte haft något att erinra mot förslaget. I samband med att dessa ändringar tas upp för beslut har kommunkansliet även sett över reglementet och gjort vissa redaktionella ändringar. Förändringarna i reglementet innebär att KFS 2013:24 ersätts av KFS xxxx:xx. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsutskottets ordförande, skrivelse den 24 november Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskotts beslut den 1 december 2014, 70, Kommunstyrelsens beslut , 9. Fröslag till reglemente ?? HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 319

320 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KS/2014/919 Kommunledningskontoret/ kansliavdelningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att att att att kommunstyrelsens reglemente 28 ändras under rubriken kultur och fritidsutskottet genom att följande punkt läggs till under utskottets uppgifter: att bereda ärenden avseende folkhälsa, kommunstyrelsens reglemente 28 ändras genom att miljö- och folkhälsoutskottet byter namn till miljöutskottet, namnet miljö- och folkhälsoutskottet ändras till miljöutskottet på samtliga ställen där det förekommer, sista meningen utskottet har vidare att bereda ärenden avseende folkhälsa i tredje stycket under rubriken miljö- och folkhälsoutskott stryks, att de redaktionella ändringar som gjorts, och som återfinns i förslag till reglemente ?? antas, att ändringarna träder ikraft i och med justering av kommunfullmäktiges protokoll. Herman Crespin Kommundirektör Martin Fransson Kanslichef HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 320

321 Ärende 26 Revidering av plan för extraordinära händelser samt antagande av reglemente för krisledningsnämnden 321

322 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN REVIDERING AV PLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER SAMT ANTAGANDE AV REGLEMENTE FÖR KRISLEDNINGSNÄMNDEN KS/2014/264 Sammanfattning av ärendet Enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska kommunen för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser. Utifrån lagstiftningen har räddningstjänsten utarbetat ett förslag på reviderad plan för extraordinära händelser samt förslag på reglemente för krisledningsnämnden. Räddningstjänsten beskriver i en tjänsteskrivelse den 20 januari 2015 förändringarna i planen samt reglementet. Förändringarna i planen innebär att kommunens stab/beredningsgrupp utgörs av koncernledningsgruppen, att funktionen sekreterare är tillagd i stab/beredningsgruppen, förtydligande att det är kommunstyrelsens arbetsutskott som är krisledningsnämnd samt att sociala medier finns som en stödgrupp till kriskommunikationsorganisationen. Förändringarna i krisledningsnämndens reglemente innebär att en paragraf, 5, har lagts till. Tillägget reglerar krisledningsnämndens möjlighet att besluta om att lämna hjälp till andra kommuner, landsting och enskilda personer. Kommunen har då rätt till skälig ersättning från drabbad kommun och landsting. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 17 februari 2015, 16, Räddningstjänsten, tjänsteskrivelse den 20 januari 2015, Räddningstjänsten, ledningsplan vid extraordinära händelser, Räddningstjänsten, reglemente för krisledningsnämnden. Kommunstyrelsens beslut Arbetsutskottets förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att att anta reviderad plan vid extraordinära händelser, anta reviderat reglemente för krisledningsnämnden. Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 322

323 PROTOKOLLSUTDRAG KS ARBETSUTSKOTT UTDRAG UR PROTOKOLL Sammanträde KS Arbetsutskott, Ordförande Péter Kovács Justerande Lennart Nilsson Sekreterare Niklas Åkerström Protokollet har justerats den 19 februari 2015 Anslaget på kommunens anslagstavla den 19 februari 2015 HÖGANÄS KOMMUN Höganäs

324 PROTOKOLLSUTDRAG KS ARBETSUTSKOTT KS/2014/ REVIDERING AV PLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER SAMT ANTAGANDE AV REGLEMENTE FÖR KRISLEDNINGSNÄMNDEN Sammanfattning av ärendet Enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska kommunen för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser. Utifrån lagstiftningen har räddningstjänsten utarbetat ett förslag på reviderad plan för extraordinära händelser samt förslag på reglemente för krisledningsnämnden. Räddningstjänsten beskriver i en tjänsteskrivelse den 20 januari 2015 förändringarna i planen samt reglementet. Förändringarna i planen innebär att kommunens stab/beredningsgrupp utgörs av koncernledningsgruppen, att funktionen sekreterare är tillagd i stab/beredningsgruppen, förtydligande att det är kommunstyrelsens arbetsutskott som är krisledningsnämnd samt att sociala medier finns som en stödgrupp till kriskommunikationsorganisationen. Förändringarna i krisledningsnämndens reglemente innebär att en paragraf, 5, har lagts till. Tillägget reglerar krisledningsnämndens möjlighet att besluta om att lämna hjälp till andra kommuner, landsting och enskilda personer. Kommunen har då rätt till skälig ersättning från drabbad kommun och landsting. Beslutsunderlag Räddningstjänsten, tjänsteskrivelse den 20 januari 2015, Räddningstjänsten, ledningsplan vid extraordinära händelser, Räddningstjänsten, reglemente för krisledningsnämnden. Beslutsgång Ordförande Péter Kovács (M) ställer sitt eget förslag till beslut under proposition och finner att arbetsutskottet beslutar att bifalla förslaget. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att att anta reviderad plan vid extraordinära händelser, anta reviderat reglemente för krisledningsnämnden. HÖGANÄS KOMMUN Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Höganäs kommunen@hoganas.se 324

325 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KOMMUNFULLMÄKTIGE KS/2014/264 REVIDERING AV PLAN VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER OCH KRISLEDNINGSNÄMNDENS REGLEMENTE Sammanfattning av ärendet Enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. I den reviderade planen finns följande förändringar: - Kommunens stab/beredningsgrupp bör utgöras av koncernledningsgruppen. Det är viktigt att alla förvaltningschefer och bolagschefer får samma förstahandsinformation i en händelse av kris. - Sekreterare är tillagd i stab/beredningsgruppen. Det är viktigt med dokumentation i ett krisläge ur olika aspekter, dels för att säkerställa kvalitén på arbetet och dels för att det krävs en omfattande dokumentation om kommunerna vill söka ekonomiskt stöd för vissa skador (tex oljeskador) av staten. - Kommunstyrelsens arbetsutskott blir krisledningsnämnd. I den nuvarande antagna planen har det varit otydligt om vem som är krisledningsnämnd. - Sociala medier finns som en tödgrupp till kriskommunikationsorganisationen. Idag så sprids information på sociala medier oerhört fort och kommunikation via sociala medier är mycket viktigt för att nå olika grupper. Krisledningsnämndens reglemente I reglementet har det lagts till en paragraf, paragraf 5 Bistånd mellan kommuner och kommuner och landsting. Kommunen får genom krisledningsnämndens beslut, lämna hjälp till andra kommuner, landsting och enskilda personer och då har kommunen rätt till skälig ersättning från drabbad kommun och landsting. Beslutsunderlag Reviderad ledningsplan vid extraordinära händelser Reviderat reglemente för krisledningsnämnden Räddningstjänstens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att att anta reviderad plan vid extraordinära händelser anta reviderat reglemente för krisledningsnämnden Lars Scotte Räddningschef Jonna Ahlberg Beredskaps- o säkerhetssamordnare HÖGANÄS KOMMUN RÄDDNINGSTJÄNSTEN Höganäs kommunen@hoganas.se 325

326 LEDNINGSPLAN VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 326

327 Fastställt av: Datum: För revidering ansvarar: Beredskaps- och säkerhetssamordnare För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Beredskaps- och säkerhetssamordnare Dokumentet gäller för: Höganäs kommun Dokumentet gäller till och med: Tills vidare 327

328 3 (20) Innehållsförteckning 1. INLEDNING Syfte Ansvar och uppföljning Definition MÅLSÄTTNING Övergripande mål för den kommunala beredskapen Verksamhetsmål vid extraordinära händelser PRINCIPER FÖR KRISLEDNING Beslutsbefogenhet Uppstart Omfall alternativ händelseutveckling KRISORGANISATION Krisledningsnämnden Stab/Beredningsgrupp Ersättare Stödfunktioner Stödpersoner till stab/beredningsgruppen Samverkan Kriskommunikation Mål och strategi Intern kommunikation Extern kommunikation kommunikationskanaler Växeln Upplysningscentralen Presscentrum Analys- och dokumentationsenheten (Fältenhet) Sociala medier LEDNINGSPLATSER HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 328

329 4 (20) 7. AVVECKLING Efterarbete HÖJD BEREDSKAP Information vid höjd beredskap ÖVNING OCH UTBILDNING ÖVRIGA PLANER HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 329

330 5 (20) 1. INLEDNING Den 1 september 2006 trädde en ny lag i kraft: Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Lagen är en del i ett nytt nationellt krishanteringssystem som bygger på tre principer. Dessa innebär i korthet att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden skall ha motsvarande ansvar under kris- och krigssituationer (ansvarsprincipen). Verksamhet och organisation skall så långt som möjligt överensstämma oberoende av fred, kris och krig (likhetsprincipen). Kriser skall hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället (närhetsprincipen). Den nya lagen anger att kommunfullmäktige skall utse en krisledningsnämnd. Kommunfullmäktige i Höganäs har beslutat om ett reglemente för krisledningsnämnd. 1.1 SYFTE Syftet med ledningsplanen är att utifrån Höganäs kommuns förhållanden säkerställa ledningsförmågan och vidtaga de åtgärder som är nödvändiga, när kommunen måste övergå i en anpassad organisation vid extraordinära händelser och svåra påfrestningar. Ledningsplanen talar således om hur kommunens ledningsarbete ska bedrivas vid en så kallad extraordinär händelse. 1.2 ANSVAR OCH UPPFÖLJNING Ledningsplanen och data i alla medföljande bilagor revideras årligen. Vid genomgripande förändringar i planens innehåll tas beslut av kommunfullmäktige. Ledningsplanen ska underställas kommunfullmäktige för beslut en gång per mandatperiod. Revidering av planen görs av beredskaps- och säkerhetssamordnare. 1.3 DEFINITION I lagen definieras en extraordinär händelse som en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av kommunen. Tillämpningen av lagen aktualiseras vid en större händelse som hotar liv, miljö och egendom. Det kan exempelvis röra sig om hot mot energiförsörjningen, vatten- och avloppsnätet, svåra olyckor, omfattande skador med farligt gods, svåra och långvariga snöoväder etc. Händelsernas stora omfattning, det snabba händelseförloppet och svårigheterna att överblicka kräver snabba beslut, som ställer speciella krav på den kommunala organisationen. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 330

331 6 (20) 2. MÅLSÄTTNING 2.1 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR DEN KOMMUNALA BEREDSKAPEN Kommunen skall värna befolkningen genom att aktivt verka för ökad trygghet och säkerhet. Kommunen skall trygga en livsnödvändig försörjning samt verka för att de viktigaste samhällsfunktionerna upprätthålls. Kommunens ledningsorganisation skall ha förmågan att utifrån risker kunna utöva ledning och samordning i kommunen med uthållighet över tiden. Kommunen skall ha en väl anpassad förmåga till effektiv information till kommunens invånare. Kommunen skall verka för enhetliga beredskapsförberedelser. Dessa ska genomsyras av ett högt säkerhetstänkande i såväl fred som vid höjd beredskap. Kommunen ska i största möjliga utsträckning fungera enligt sin nuvarande organisation. Kommunens ledningsorganisation skall övas minst en gång per år. 2.2 VERKSAMHETSMÅL VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER Krisledningsnämnden och beredningsgruppen eller delar av dessa skall kunna inställa sig för tjänstgöring inom 4 timmar. (Förvaltningsspecifik ledning, typ räddningstjänst, utövas med omedelbar verkan). Kommunens telefonväxel ska kunna bemannas snarast, dock senast inom 2 timmar. Den kommunala upplysningscentralen ska kunna bemannas inom 4 timmar. Kommunens informationsorganisation ska vid behov snabbt kunna förstärkas. När beslut har fattats om att krisledningsnämnden skall träda i funktion, skall information om detta gå ut såväl internt som externt. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 331

332 7 (20) 3. PRINCIPER FÖR KRISLEDNING Vid extraordinära händelser eller svåra påfrestningar, som inte faller under ansvaret enligt lagen för räddningstjänst, tas beslutsbefogenheter och ansvaret för åtgärder och ledning över av krisledningsnämnden. Minsta möjliga avvikelse från ordinarie ledningsorganisation och ansvarsfördelning samt tydlig ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän är en viktig grund för ett tydligt och bra ledningsarbete. Politisk enighet och goda personrelationer underlättar ledningsarbetet under svåra förhållanden. Krisledningsnämnden består av: Kommunstyrelsens arbetsutskott Stab/beredningsgrupp består av: Kommunchef Räddningschef Kommunikationschef Samhällsbyggnadschef Ekonomichef Utbildningschef Beredskapssamordnare Socialchef Teknik-och fastighetschef HR-chef VD Höganäshem AB VD Höganäs Energi AB Kulturchef Sekreterare 3.1 BESLUTSBEFOGENHET För att denna plan skall träda i kraft krävs att situationen/händelsen är av sådan art att samordning av kommunens samlade resurser måste ske och att det är brådskande. Med detta dokument delegerar kommunfullmäktige till krisledningsnämnden sin egen beslutsbefogenhet beträffande frågor som enligt kommunallagen kan delegeras, samt styrelsers och nämnders beslutsbefogenhet, inklusive sådan rätt som normalt HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 332

333 8 (20) ankommer på specialnämnd genom speciallagstiftning. Frågor av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen kan inte delegeras. Krisledningsnämnden får således fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. Övertagandet av verksamhetsansvaret enligt ovanstående inskränker sig till det som oundgängligt erfordras för att komma till rätta med situationen och avser bara de beslutsbefogenheter som är nödvändiga för att hantera situationen. Denna beslutsbefogenhet är anpassad efter kommunallagens 6 kapitel, paragraf 36, om brådskande beslut. Ordföranden i krisledningsnämnden bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion och beslutar i sådana fall om så skall ske. Ordföranden får också besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Vid läge då ordföranden är förhindrad att närvara, äger 1:e vice ordföranden. Vid förfall för 1:e vice ordföranden äger ordinarie ledamot av kommunstyrelsens arbetsutskott motsvarande befogenhet i ordning efter levnadsålder. Bemyndigandet sträcker sig till beslut som inte kan vänta och som måste fattas omedelbart. Inledningsvis har krisledningsnämnden ovanstående beslutsbefogenhet under den tid som erfordras så länge en händelse utvecklas, dock högst under 14 dagar. Beslutsbefogenhet om återgång till normal organisation har nämnden själv eller kommunfullmäktige. Övergång till normal beslutsordning skall ske så snart situationen medger detta. Anmälan om fattade beslut skall göras till normal beslutsinstans så fort som möjligt. De beslut som fattas av krisledningsnämnden måste uppfylla de formella kraven i kommunallagen vad gäller t ex beslutsrätt, förande av protokoll, justering och tillkännagivande. Delegationsbeslut skall anmälas till den som delegerat beslutsrätten. 3.2 UPPSTART Vid en extraordinär händelse i kommunen måste ledningsarbetet starta snabbt och på ett strukturerat sätt. Det inledande arbetet skall vara planerat och övat. Räddningsledare och samtliga medlemmar i krisledningsnämnden och staben har rätt att kalla in stabs- och beredningsgruppen. Vid ordförandes beslut om att krisledningsnämnden ska sammanträda ska även nämndens ersättare kallas samt beredas möjlighet att vid nämndens initierande sammanträde informeras om den situation som föreligger ordförandes beslut. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 333

334 9 (20) Krisledningsnämnden skall inställa sig på särskild, iordningsställd ledningsplats snarast möjligt, dock senast 4 timmar efter att kallelse gått ut. Krisledningsnämndens ordförande eller vice ordförande fattar beslut om att krisledningsnämnden skall träda i funktion. När beslut har fattats om att krisledningsnämnden skall träda i funktion, skall information om detta gå ut, såväl internt som externt. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 334

335 10 (20) 3.3 OMFALL ALTERNATIV HÄNDELSEUTVECKLING Det är viktigt att krisledningsnämnden och dess stab/beredningsgrupp har beredskap för omfall, d v s en annan händelseutveckling än den mest sannolika. Omfallet kan bygga på olika variabler: händelsens varaktighet, skadornas omfattning, tidsåtgång för reparation och hur allmänheten berörs. En eller flera personer avdelas för att fristående från det löpande stabsarbetet göra en översiktlig planering för några alternativ med en svårare händelseutveckling än den krisledningsnämnden arbetar med. Omfallsplaneringen bör omfatta t ex behov av politiska beslut, resurser, uthållighet, samverkan, information till allmänheten. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 335

336 11 (20) 4. KRISORGANISATION 4.1 KRISLEDNINGSNÄMNDEN Denna ledningsorganisation som träder i kraft utgörs av kommunstyrelsens arbetsutskott, som bemyndigas att fatta alla erforderliga beslut, inkluderande även sådana som vid normala förhållanden ankommer på annan nämnd. Krisledningsnämndens uppgift är att: Tolka kommunens roll vid svåra påfrestningar eller extraordinära händelser Företräda kommunen och ge en samlad bild av läget Fatta beslut rörande den kommunala organisationen avseende uppgifter och resurser Ange inriktning, bedöma behovet av och verka för samordning eller prioritering beträffande samhällsverksamheten på kommunens geografiska område Fatta beslut som drabbar enskilda eller grupper av människor Ta ställning i frågor som påkallas av t ex en grannkommun, länsstyrelsen eller annat samverkande organ Prioritera och samordna knappa resurser Samordna ledningen Samordna informationen Samverka med externa intressenter efter krav/behov I övrigt förekommande uppgifter som är nödvändiga för samhällets funktionsduglighet Fatta beslut om återgång till normal organisation 4.2 STAB/BEREDNINGSGRUPP Krisledningsnämnden biträds av en stab/beredningsgrupp bestående av tjänstemän med nyckelfunktioner inom kommunens förvaltningar. En väl fungerande stab förutsätter att personalen har utsetts i förväg, är väl medvetna om sina roller och arbetsuppgifter samt har utbildats och övats. Exempel på uppgifter är följande: Hålla samband med olika ledningsorgan i och utanför kommunen Sortera och bearbeta inkommande information och ärenden Skapa och vidmakthålla en aktuell bild av läget HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 336

337 12 (20) Arbeta med konsekvensfrågor Bedöma utvecklingen på sikt Bedöma behovet och förbereda föredragningar för och beslut av de förtroendevalda Omsätta beslut i order Se till att beslut når sina mottagare Följa upp order och direktiv Dokumentera beslut och händelser Kommunchefen fungerar som stabschef. Stabschefens uppgift är att: Leda och samordna arbetet i staben Genomföra föredragningar Leda stabsorienteringar Ansvara för att samverkan sker Omsätta chefs beslut i order och kontrollera att dessa blir genomförda Kontrollera att dokumentation sker samt upprätta erfarenhetsberättelse Vid avlösning tjänstgör avgående och tillträdande personal samtidigt under en period för att möjliggöra överlämning. Den avgående personalen ansvarar dels för att kartor, tabeller och dagböcker är uppdaterade, dels för att man i en genomgång tar upp läget i stort, fattade beslut och förestående åtgärder, dels också förväntad utveckling ERSÄTTARE I situationer som kräver att kommunens ledning måste upprätthållas fortlöpande finns ställföreträdande medlemmar utsedda. 4.3 STÖDFUNKTIONER Ansvaret för att kalla in personalen i stödfunktionerna har stabschefen. Dessa skall infinna sig på arbetsplatsen snarast möjligt STÖDPERSONER TILL STAB/BEREDNINGSGRUPPEN Till staben kan representanter för andra förvaltningar adjungeras och även extern kompetens från t.ex. Höganäs Energi AB, Höganäs AB, länsstyrelsen, svenska kyrkan med flera, beroende på den aktuella händelsen eller händelseutvecklingen. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 337

338 13 (20) SAMVERKAN Kommunen har det geografiska områdesansvaret och ska därför verka för samordning i planering inför samt hantering av extraordinära händelser. Särskilt ska samverkan med Länsstyrelsen, Polisen och Region Skåne uppmärksammas. En viktig samverkanspart är POSOM, gruppen för psykiskt och socialt omhändertagande. I kommunen finns en frivillig resursgrupp (FRG) som kan bistå vid en extraordinär händelse. FRG kan till exempel hjälpa till med evakueringar, information, administration och andra praktiska uppgifter. FRG kallas in av räddningschef, beredskapssamordnare, kommunchef, krisledningsnämndens ordförande och/eller POSOM-ansvarig. 4.4 KRISKOMMUNIKATION När samhällsstörningar av olika slag inträffar spelar information och kommunikation en central roll. Allmänhet, organisationer, myndigheter och andra samhällsorgan har alla behov av snabb, relevant och korrekt information för att kunna bedöma hur situationen ska hanteras MÅL OCH STRATEGI Målet med Höganäs kommuns information vid en kris är att bidra till att alla aktörer i krisen, medier och allmänhet får en så korrekt och aktuell bild av händelsen som möjligt. Informationen skall på detta sätt ge bästa möjliga förståelse av situationen och dess olika konsekvenser, så att aktörerna i krisen och den enskilda individen, får bästa möjliga förutsättningar att fatta beslut inom de områden man har ansvar för eller berörs av. Även de individer, myndigheter och organisationer som inte är direkt berörda ska få sina behov av saklig och aktuell information om händelsen uppfyllda. Nyckelorden och strategin för informationsarbetet är: Entydighet Enkelhet Lättillgänglighet Snabbhet Korrekthet Kontinuitet Öppenhet HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 338

339 14 (20) INTERN KOMMUNIKATION Den interna informationen, som riktar sig mot de anställda, har två huvudfunktioner: att utgöra en bas för den utåtriktade verksamheten att svara för den operativa informationsförsörjningen inom organisationen Interninformationen har en avgörande betydelse för att ett rationellt och effektivt arbete ska kunna utföras inom organisationen. Den är också en förutsättning för att lyckas med den externa informationen EXTERN KOMMUNIKATION Den externa informationen, som i första hand riktar sig mot allmänheten, har två huvudfunktioner: att åstadkomma beteenden som är rationella för att liv, egendom och miljö ska skyddas mot skador att förmedla samhällets attityd till det som inträffat och skapa förtroende och tillit till de åtgärder som vidtas för att skydda medborgarna KOMMUNIKATIONSKANALER Syftet med kommunikationen, till vem den ska lämnas och den tid man har till sitt förfogande påverkar valet av kommunikationskanaler. Radio och TV prioriteras när det gäller att varna många människor samtidigt och snabbt nå ut med akut information. För att ovanstående ska kunna utföras består kriskommunikationsgruppen av flera stödfunktioner. Dessa är: VÄXELN Vid krissituationer och större olyckor sätts så snabbt som möjligt kommunens växel i funktion. Växeln bemannas med ordinarie växelpersonal. Åtgärder vidtas tidigt för att säkerställa avlösning av personal under ett utdraget skede. Vid stort förfrågningstryck upprättas omgående upplysningscentral så att inte ordinarie växelfunktion går förlorad. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 339

340 15 (20) UPPLYSNINGSCENTRALEN Upplysningscentralens huvuduppgift är att svara för hela kommunens externa information till allmänhet, medier och samverkande myndigheter. Vid behov och efter överenskommelse kan informationsinsatserna med samverkande myndigheter samordnas. Upplysningscentralens telefonnummer är PRESSCENTRUM Huvuduppgiften för ett presscentrum är att ge service till massmedierna för att underlätta deras arbete. Här finns arbetsplatser för journalister, sal för presskonferenser, möjlighet att bevaka nyhetsutbudet via Internet och TV, samt teknisk utrustning. Till presscentrum kan, vid behov, även företrädare för samverkande myndigheter knytas för att underlätta samordningen av service till massmedierna ANALYS- OCH DOKUMENTATIONSENHETEN (FÄLTENHET) Analys- och dokumentationsenheten består av en eller flera personer som följer, sammanfattar och analyserar mediernas rapportering kring den aktuella händelsen. Syftet är dels att kontrollera hur kommunens information återges i medierna dels att uppmärksamma ryktesspridning och annan felaktig information och förmedla detta till krisledningen för eventuella åtgärder. Vid behov upprättas en fältenhet, bestående av en eller flera personer från analysoch dokumentationsenheten. Den/dessa arbetar i sådana fall på platsen för det inträffade med konkret service åt myndighetsrepresentanter, medier och andra som är berättigade att besöka olycksplatsen SOCIALA MEDIER Sociala medier består av personer som ansvarar för att den information kommunen publicerar externt är uppdaterad och korrekt. Gruppen uppdaterar också informationen på hemsidan samt i de sociala medier som kommunen är aktiv i, bland annat Twitter och Facebook. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 340

341 16 (20) 5. LEDNINGSPLATSER Ledningsplats för krisledningsnämnden och staben är i första hand Stadshuset i Höganäs. Som reservplats finns förberedda lokaler i brandstationen. Dessutom kan under höjd beredskap, om så erfordras, ledning utövas från skyddsrum i stadshuset. Stationärt reservkraftaggregat finns för Stadshuset. Stabschefen tillsammans med räddningschefen eller ställföreträdare ansvarar för att lokalerna för krisledningsnämnden och staben är iordningsställda. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 341

342 17 (20) 7. AVVECKLING Utgångspunkten för krisledningsnämndens ikraftträdande är tidsaspekten. När någon tidspress inte längre föreligger och så snart den ordinarie organisationen har förutsättningar att leda verksamheten, skall kommunen återgå till normala verksamhetsformer. Krisledningsnämnden måste alltid fatta ett formellt beslut om avveckling. Ett beslut om att krisledningsnämndens verksamhet skall upphöra kan även fattas av fullmäktige. När det formella beslutet är fattat, har stabschefen ansvaret för att avvecklingen genomförs. Avvecklingsarbetet inbegriper dels den fysiska avvecklingen av ledningsplatsen, dels att alla berörda får besked om att ledningsorganisationen är avvecklad. De berörda är, förutom de kommunala förvaltningarna och kommunens växel, t ex Länsstyrelsen och andra samverkande myndigheter samt media. 7.1 EFTERARBETE Utvärderingen av händelsen bör påbörjas så snart som möjligt efter det att kommunen återgått till normal verksamhet. En eller flera personer utses att ansvara för utvärderingens genomförande. I utvärderingsarbetet bör allt material i form av t ex dokument och anteckningar samlas in och katalogiseras. All personal som deltagit i ledningsarbetet bör intervjuas och samverkande myndigheters och organisationers synpunkter på det genomförda arbetet inhämtas. Med stöd av de insamlade uppgifterna görs en analys av arbetet, som kan resultera i förslag på revideringar i organisation och planer. Analysen med slutsatser och förslag på förändringar föreläggs kommunstyrelsen, som beslutar om åtgärder. Utvärderingen delges andra berörda parter. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 342

343 18 (20) 8 HÖJD BEREDSKAP Ledningsplanen för Höganäs kommun skall efter viss komplettering under den s.k. anpassningsperioden kunna användas vid höjd beredskap och krig. Under höjd beredskap ansvarar kommunstyrelsens arbetsutskott för ledningen av den del av det civila försvaret som kommunerna skall bedriva. 8.1 INFORMATION VID HÖJD BEREDSKAP Utöver vad som gäller vid en extraordinär händelse skall hänsyn tas till ytterligare behov av: samverkan med ledning, förvaltningar, andra myndigheter, företag och organisationer. ytterligare bemanning gruppering informationskanaler utrustning HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 343

344 19 (20) 9. ÖVNING OCH UTBILDNING Krisberedskapsövning bör anordnas en gång per år och relevant utbildning efter behov. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs

345 20 (20) 10. ÖVRIGA PLANER Ledningsplanen används i alla extraordinära händelser. För att underlätta arbetet med specifika händelser finns följande planer att tillgå: Nödvattenplan Oljeskyddsplan POSOMplan HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 345

346 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSAMLING 1 (6) Ersätter KFS 2009:23 20XX:XX REGLEMENTE FÖR KRISLEDNINGSNÄMNDEN Utöver de bestämmelser i lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, som reglerar krisledningsnämndens verksamhet, ska kommunallagens bestämmelser tillämpas. NÄMNDENS ÖVERGRIPANDE UPPGIFTER 1 Krisledningsnämnden fullgör uppgifter under extraordinära händelser i fredstid enligt 2 kap Lagen (2006:544) om kommuners - och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Med extraordinär händelse avses enligt lagen en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. VERKSAMHET 2 Verksamhetens igångsättande och upphörande Ordföranden i krisledningsnämnden bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion och beslutar i sådana fall att så ska ske. Har ordföranden i krisledningsnämnden förhinder träder vice ordförande i dennes ställe. Har även vice ordförande förhinder beslutar istället ordinarie ledamot av krisledningsnämnden i ordning efter levnadsålder. Om krisledningsnämnden anser att det inte föreligger förutsättningar för dess verksamhet, får nämnden besluta att den ska träda ur funktion. Kommunstyrelsen får, när krisledningsnämndens verksamhet som är föranledd av den extraordinära händelsen inte längre behövs, besluta att verksamheten ska upphöra. Ett sådant beslut kan även fattas av kommunfullmäktige. 3 Befogenheter Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen i den utsträckning som är nodvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. När förhållandena medger ska HÖGANÄS KOMMUN RÄDDNINGSTJÄNSTEN Höganäs kommunen@hoganas.se 346

347 2 krisledningsnämnden besluta att de uppgifter som nämnden har övertagit från andra nämnder ska återgå till ordinarie nämnd. Om kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige, när krisledningsnämndens verksamhet som är föranledd av den extraordinära händelsen inte längre behövs, beslutar att krisledningsnämndens verksamhet ska upphöra, återgår de verksamhetsområden som krisledningsnämnden har övertagit till ordinarie nämnd. 4 Krisledningsnämnden ska inom kommunens geografiska område verka för att de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en extraordinär händelse i fredstid samordnas och att informationen till allmänheten samordnas. 5 Bistånd mellan kommuner och kommuner och landsting Kommunen får på begäran lämna hjälp till andra kommuner och landsting som drabbats av en extraordinär händelse i fredstid samt bistå annan kommun eller annat landsting med hälso- och sjukvårdsresurser vid extraordinär händelse i omfattning enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:736). Om bistånd har lämnats har kommunen rätt till skälig ersättning av den andra kommunen eller landstinget. När en enskild persons vistelse i en kommun är föranledd av en extraordinär händelse, har vistelsekommunen rätt till ersättning från den kommun som drabbats av den extraordinära händelsen. Krisledningsnämnden kan under en extraordinär händelse besluta om begränsat ekonomiskt stöd till en enskild som drabbats av händelsen 6 Uppgifter enligt övrig speciallagstiftning Krisledningsnämnden är personuppgiftsansvarig för behandling av personuppgifter inom nämndens verksamhet. 7 Förvaltningsorganisation Krisledningsnämndens administration ombesörjs av kommunledningskontoret. HÖGANÄS KOMMUN RÄDDNINGSTJÄNSTEN Höganäs kommunen@hoganas.se 347

348 3 RAPPORTERINGSSKYLDIGHET 8 Krisledningsnämndens beslut ska anmälas vid närmast följande fullmäktigesammanträde. Besluten ska föreligga i fullständig och skriftlig form vid sammanträdet. 9 Krisledningsnämnden ska vid en extraordinär händelse i fredstid ge länsstyrelsen, eller annan myndighet som regeringen bestämmer, lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder. HÖGANÄS KOMMUN RÄDDNINGSTJÄNSTEN Höganäs kommunen@hoganas.se 348

349 4 KRISLEDNINGSNÄMNDENS ARBETSFORMER 10 Sammansättning Krisledningsnämnden består av ledamöter från kommunstyrelsens arbetsutskott. Ordförande och vice ordförande utgörs nämndens presidium. 11 Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av kommunfullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. 12 En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Ersättare har rätt att ställa fråga eller lämna upplysning under överläggningarna. 13 Inkallande av ersättare En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare eller någon annan anställd vid kommunledningskontorets kansli som kallar ersättare. Den ersättare kallas som står i tur att tjänstgöra och som inte redan kallats in. HÖGANÄS KOMMUN RÄDDNINGSTJÄNSTEN Höganäs kommunen@hoganas.se 349

350 5 14 Ersättare för ordföranden Om varken ordförande eller vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde utser nämnden en annan ledamot att vara ordförande tillfälligt. Den till åldern äldste ledamoten tjänstgör som ordförande tills den tillfälliga ordföranden har utsetts. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Sammanträdena 15 Tidpunkt Krisledningsnämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Sammanträden ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst två ledarmöter begär det. 16 Kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I brådskande fall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste ledamoten göra detta. HÖGANÄS KOMMUN RÄDDNINGSTJÄNSTEN Höganäs kommunen@hoganas.se 350

351 6 17 Justering av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Krisledningsnämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. 18 Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill lämna skriftlig motivering, ska ledamoten lämna motiveringen till sekreteraren före justeringen av protokollet. 19 Delgivning Delgivning med krisledningsnämnden sker med ordföranden, förvaltningschef, nämndens sekreterare eller annan anställd som nämnden bestämmer. 20 Brådskande ärenden Ordföranden får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska därefter snarast anmälas till nämnden. Har ordföranden i krisledningsnämnden förhinder träder vice ordförande i dennes ställe. Har även vice ordförandena förhinder beslutar istället ordinarie ledamot av krisledningsnämnden i ordning efter levnadsålder. 21 Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av krisledningsnämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordförande och kontrasigneras av respektive förvaltningschef, nämndens sekreterare eller annan anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer krisledningsnämnden vem som ska underteckna handlingar. HÖGANÄS KOMMUN RÄDDNINGSTJÄNSTEN Höganäs kommunen@hoganas.se 351

352 Ärende 27 Förskottering av medel för kulvertering av dike i Nyhamnsläge 352

353 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN FÖRSKOTTERING AV MEDEL FÖR KULVERTERING AV DIKE I NYHAMNSLÄGE KS/2014/861 Sammanfattning av ärendet Teknik- och fastighetsförvaltningen skriver i en tjänsteskrivelse den 9 februari 2015 att i samband med byggnation av ny förskola i Nyhamnsläge behöver ett öppet dike för dagvatten flyttas. Diket kan inte förläggas på kommunal mark utan anslutande privat mark måste tas i anspråk. Denna mark ingår sedan tidigare i ett optionsavtal, där kommunen har möjlighet att arrendera marken. Markägaren motsätter sig att ett öppet dike anläggs på marken och kräver att diket kulverteras. Teknik- och fastighetsförvaltningen uppskattar merkostnaden för att kulvertera diket till 1100 tkr. Förvaltningen har inte kunnat förutspå denna kostnad varför den inte återfinns i de kostnadsberedningar som genomförts inom ramen för projektet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 17 december 2015, 12, Teknik- och fastighetsförvaltningen, tjänsteskrivelse den 9 februari Kommunstyrelsens beslut Arbetsutskottets förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att tidigarelägga en utgift på 1100 tkr kronor till 2015 års investeringsbudget för exploateringsprojektet Nyhamnsläge etapp 1 för att finansiera förberedande åtgärder för flytten av Nyhamnsläges idrottsplats såsom kulvertering av dike intill planerad förskola i Nyhamnsläge. Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 353

354 PROTOKOLLSUTDRAG KS ARBETSUTSKOTT UTDRAG UR PROTOKOLL Sammanträde KS Arbetsutskott, Ordförande Péter Kovács Justerande Lennart Nilsson Sekreterare Niklas Åkerström Protokollet har justerats den 19 februari 2015 Anslaget på kommunens anslagstavla den 19 februari 2015 HÖGANÄS KOMMUN Höganäs

355 PROTOKOLLSUTDRAG KS ARBETSUTSKOTT KS/2014/ FÖRSKOTTERING AV MEDEL FÖR KULVERTERING AV DIKE I NYHAMNSLÄGE Sammanfattning av ärendet Teknik- och fastighetsförvaltningen skriver i en tjänsteskrivelse den 9 februari 2015 att i samband med byggnation av ny förskola i Nyhamnsläge behöver ett öppet dike för dagvatten flyttas. Diket kan inte förläggas på kommunal mark utan anslutande privat mark måste tas i anspråk. Denna mark ingår sedan tidigare i ett optionsavtal, där kommunen har möjlighet att arrendera marken. Markägaren motsätter sig att ett öppet dike anläggs på marken och kräver att diket kulverteras. Teknik- och fastighetsförvaltningen uppskattar merkostnaden för att kulvertera diket till 1100 tkr. Förvaltningen har inte kunnat förutspå denna kostnad varför den inte återfinns i de kostnadsberedningar som genomförts inom ramen för projektet. Beslutsunderlag Teknik- och fastighetsförvaltningen, tjänsteskrivelse den 9 februari Beslutsgång Ordförande Péter Kovács (M) ställer sitt eget förslag till beslut under proposition och finner att arbetsutskottet beslutar att bifalla förslaget. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att tidigarelägga en utgift på 1100 tkr kronor till 2015 års investeringsbudget för exploateringsprojektet Nyhamnsläge etapp 1 för att finansiera förberedande åtgärder för flytten av Nyhamnsläges idrottsplats såsom kulvertering av dike intill planerad förskola i Nyhamnsläge. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 355

356 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KS/2014/861 BEGÄRAN OM TILLÄGGSANSLAG FÖR KULVERTERING AV DIKE Sammanfattning av ärendet I samband med byggnation av ny förskola i Nyhamnsläge behöver ett öppet dike för dagvatten flyttas. Diket kan inte förläggas på kommunal mark utan anslutande privat mark måste tas i anspråk. Denna mark ingår sedan tidigare i ett optionsavtal, där kommunen har möjlighet att arrendera marken. Markägaren emotsätter sig att ett öppet dike anläggs på marken och kräver kulvertering. Att kulvertera istället för att anlägga ett öppet dike medför en merkostnad på 1100 tkr. Denna kostnad har inte kunnat förutsägas i den kostnadsberäkning som ligger som underlag för byggnationen. Teknik- och fastighetsförvaltningen begär därför ett tilläggsanslag på 1100 tkr för att kunna bygga förskolan enligt planerna. Förslag till beslut Teknik- och fastighetsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att att tilldela teknik- och fastighetsförvaltningen ett tilläggsanslag på 1100 tkr för att finansiera kulvertering av dike intill planerad ny förskola i Nyhamnsläge, finansiera anslaget med 1100 tkr från kommunens rörelsekapital. Margareta Engkvist Björkenhall Förvaltningschef Teknik- och fastighetsförvaltningen HÖGANÄS KOMMUN TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 356

357 Ärende 28 Godkännande av utökad borgensram för AB Höganäshem 357

358 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN GODKÄNNANDE AV UTÖKAD BORGENSRAM FÖR AB HÖGANÄSHEM KS/2014/956 Sammanfattning av ärendet Kommunledningskontorets ekonomiavdelning skriver i en tjänsteskrivelse den 14 december 2014 att AB Höganäshems nuvarande totala låneskuld uppgår till 370 mnkr. Av låneskulden är 181 mnkr upplånade med kommunal borgen, 34 mnkr ett lån hos kommunen och resterade 155 mnkr är upplånat med fastighetsinteckningar som säkerhet. Kommunfullmäktige beslutade den 16 december 2010, 150, att fastställa nytt ägardirektiv för AB Höganäshem där det framgår att AB Höganäshem skall erbjudas kommunal borgen. När kommunen lämnar borgen debiteras AB Höganäshem en borgensavgift. Vidare beslutade kommunfullmäktige den 15 mars 2012, 27, att fastställa en borgensram för AB Höganäshem till 250 mnkr. Kommunledningskontorets ekonomiavdelning konstaterar i sin tjänsteskrivelse att då borgensramen om 250 mnkr understiger den totala låneskulden för AB behöver borgensramen höjas till 370 mnkr. Höjningen är nödvändig för att möta bolagets behov av nyupplåning vid nybyggnation och att bolaget ska välja kommunal borgen framför fastighetsinteckningar. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 17 februari 2015, 19, Kommunledningskontorets ekonomiavdelning, tjänsteskrivelse den 14 december Kommunstyrelsens beslut Arbetsutskottets förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna att såsom för egen skuld ingå borgen för AB Höganäshems låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 370 mnkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 358

359 PROTOKOLLSUTDRAG KS ARBETSUTSKOTT UTDRAG UR PROTOKOLL Sammanträde KS Arbetsutskott, Ordförande Péter Kovács Justerande Lennart Nilsson Sekreterare Niklas Åkerström Protokollet har justerats den 19 februari 2015 Anslaget på kommunens anslagstavla den 19 februari 2015 HÖGANÄS KOMMUN Höganäs

360 PROTOKOLLSUTDRAG KS ARBETSUTSKOTT 19 GODKÄNNANDE AV UTÖKAD BORGENSRAM FÖR AB HÖGANÄSHEM KS/2014/956 Sammanfattning av ärendet Kommunledningskontorets ekonomiavdelning skriver i en tjänsteskrivelse den 14 december 2014 att AB Höganäshems nuvarande totala låneskuld uppgår till 370 mnkr. Av låneskulden är 181 mnkr upplånade med kommunal borgen, 34 mnkr ett lån hos kommunen och resterade 155 mnkr är upplånat med fastighetsinteckningar som säkerhet. Kommunfullmäktige beslutade den 16 december 2010, 150, att fastställa nytt ägardirektiv för AB Höganäshem där det framgår att AB Höganäshem skall erbjudas kommunal borgen. När kommunen lämnar borgen debiteras AB Höganäshem en borgensavgift. Vidare beslutade kommunfullmäktige den 15 mars 2012, 27, att fastställa en borgensram för AB Höganäshem till 250 mnkr. Kommunledningskontorets ekonomiavdelning konstaterar i sin tjänsteskrivelse att då borgensramen om 250 mnkr understiger den totala låneskulden för AB behöver borgensramen höjas till 370 mnkr. Höjningen är nödvändig för att möta bolagets behov av nyupplåning vid nybyggnation och att bolaget ska välja kommunal borgen framför fastighetsinteckningar. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets ekonomiavdelning, tjänsteskrivelse den 14 december Förslag till beslut på sammanträdet Ulf Molin (C) yrkar bifall till ordförandes förslag till beslut. Beslutsgång Ordförande Péter Kovács (M) ställer sitt eget förslag till beslut under proposition och finner att arbetsutskottet beslutar att bifalla förslaget. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna att såsom för egen skuld ingå borgen för AB Höganäshems låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 370 mnkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 360

361 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: Kommunfullmäktige KS/2014/956 UTÖKAD BORGENSRAM FÖR HÖGANÄSHEM Sammanfattning av ärendet AB Höganäshem total låneskuld uppgår till 370 mnkr, varav 181 mnkr är upplånade med kommunal borgen, 34 mnkr ett lån hos kommunen och resterade 155 mnkr är upplånat med fastighetsinteckningar som säkerhet. Vid sammanträde beslöt kommunfullmäktige 150 att fastställa nytt ägardirektiv för AB Höganäshem, varvid framgår att AB Höganäshem skall erbjudas kommunal borgen. När kommunen lämnar borgen debiteras AB Höganäshem en borgensavgift. Vid sammanträde beslöt kommunfullmäktige att fastställa en borgensram för AB Höganäshem till 250 mnkr. Eftersom borgensramen 250 mnkr understiger den totala låneskulden för AB Höganäshem föreslår ekonomiavdelningen att borgensramen höjs till 370 mnkr. Denna höjning av borgensramen är nödvändig för att möta behovet av nyupplåning vid nybyggnation. En höjning är även angelägen för att kunna erbjuda AB Höganäshem möjlighet att lämna upplåning via fastighetsinteckningar och i stället välja kommunal borgen. Enligt delegationsreglerna för kommunstyrelsen har kommunchefen rätt att besluta om bevilja av blancolån( utan säkerhet) på affärsmässiga villkor till kommunens bolag inom ramen för av kommunfullmäktige beslutade borgensåtagande. Ekonomiavdelningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna att såsom för egen skuld ingå borgen för AB Höganäshems låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 370 mnkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader Herman Crespin Kommunchef Tommy Lindvall Ekonom HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 361

362 Ärende 29 Revisionsrapport - Granskning av årsbokslut och årsredovisning

363 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN REVISIONSRAPPORT - GRANSKNING AV ÅRSBOKSLUT OCH ÅRSREDOVISNING 2012 KS/2013/217 Sammanfattning av ärendet Ernst & Young AB har på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer granskat årsredovisning för Syftet med granskningen är att bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige har beslutat. Synpunkterna har sammanställts i en granskningsrapport daterad 3 mars Kommunfullmäktiges presidium har inkommit med förslag till beslut i en skrivelse den 24 februari Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges presidium, skrivelse den 24 februari 2015, Kommunstyrelsens budgetutskotts beslut den 22 april 2013, 17, Kommunledningskontorets ekonomiavdelning, yttrande den 12 april 2014, Revisionen, granskning av årsbokslut och årsredovisning den 3 mars Kommunstyrelsens beslut Kommunfullmäktiges presidiums förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att lägga rapporten till handlingarna. Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING Höganäs kommunen@hoganas.se 363

364 (1) GRANSKNING AV ÅRSBOKSLUT OCH ÅRSREDOVISNING 2012 KOMMUNFULLMÄKTIGES PRESIDIUMS FÖRSLAG TILL BESLUT AVSEENDE REVISIONSRAPPORTEN Ernst & Young har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Höganäs kommun granskat årsbokslut och årsredovisning Förslag till beslut Kommunfullmäktiges presidiums förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att lägga rapporten till handlingarna. Gustaf Wingårdh Pia Möller Wivi-Anne Broberg ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 364

365 PROTOKOLLSUTDRAG KOMMUNSTYRELSEN UTDRAG UR PROTOKOLL Sammanträde KS Budgetutskott, Ordförande Péter Kovács Justerande Solweig Adam Stjernvall Justerande Ulf Molin Justerande Ros-Mari Paulsson Sekreterare Lars Alvén Anslaget på kommunens anslagstavla den 23 april 2013 HÖGANÄS KOMMUN Höganäs

366 PROTOKOLLSUTDRAG KOMMUNSTYRELSEN KS/2013/ REVISIONSRAPPORT - GRANSKNING AV ÅRSBOKSLUT OCH ÅRSREDOVISNING 2012 Sammanfattning av ärendet Ernst & Young AB har på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer granskat årsredovisning för Syftet med granskningen är att bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige har beslutat. Synpunkter har Ernst & Young AB sammanställt i en granskningsrapport daterad Beslutsunderlag Höganäs kommun, Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2012 Kommunledningskontorets ekonomiavdelnings yttrande den 12 april Budgetutskottets beslut Budgetutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att uppdra åt ekonomiavdelningen att beakta revisionens synpunkter. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 366

367 YTTRANDE 1 (2) SLUTLIG INSTANS: KOMMUNFULLMÄKTIGE KS/2013/217 YTTRANDE REVISIONSRAPPORT - GRANSKNING AV ÅRSBOKSLUT OCH ÅRSREDOVISNING 2012 Yttrande Ernst & Young AB har på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer granskat årsredovisning för Syftet med granskningen är att bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige har beslutat. Synpunkter har Ernst & Young AB sammanställt i en granskningsrapport daterad Ekonomiavdelningen vill härmed lämna sina kommentarer till innehållet av denna. Ekonomiavdelningen delar revisorerna bedömning att full skuldföring av pensionsförmåner som intjänats före år 1998 visserligen strider mot lagen om kommunal redovisningslag, men följer kommunfullmäktiges beslut. Enligt vår mening ger vårt sätt att redovisa pensionsskulden en mer rättvisande bild av kommunens samlade ekonomi och ställning. Enligt revisorernas bedömning bör kommunen se över redovisningen av exploateringsverksamheten. Ekonomiavdelningen delar revisorernas uppfattning och kommer tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen att beakta detta under nästkommande redovisningsår. Höganäs kommun har under 2012 inte beaktat en försäkringsersättning som kommer att erhållas Försäkringsersättningen avser vattenläcka på Stationshuset år Ekonomiavdelningen bedömer att det inte finns något tydligt samband mellan försäkringsersättningen och framtida kostnader och kommer därför att föreslå åtgärder som undviker att pengarna förbrukas i verksamheten. Renhållningsverksamheten redovisar ett överskott. Höganäs kommun har valt att redovisa detta som en del av eget kapital. Under redovisningsprinciper i kommunens årsredovisning framgår att kommunen valt att göra ett avsteg från rekommendation 18 utgiven av Rådet för kommunal redovisning, dock utan vidare motivering. I rekommendationen framgår bland annat att överskott ska redovisas som en skuld till abonnenterna. Vi är medvetna om att rekommendationen inte har följts Samhällsbyggnadsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram en strategi för att hantera överskott i renhållningsverksamheten. Granskningsrapporten innehåller även synpunkter på huruvida underlagen för reserverade belopp för avsättning till framtida exploateringsåtagande uppfyller kriterier för en avsättning. Ekonomiavdelningen kommer tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen att arbeta med att ta fram bättre underlag för reserveringen. Beslutsunderlag Höganäs kommun, Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2012 HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 367

368 2 Förslag till beslut Kommunledningskontorets ekonomiavdelning föreslår kommunstyrelsens budgetutskott föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att uppdra åt ekonomiavdelningen att beakta revisionens synpunkter. Per Broman Ekonomichef Djana Jahic Redovisningsansvarig HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs

369 -""""7:' OANA ' ~<OM MUN t HO \. ~ O~v 20\3-03- o ~lyj.. '~ j <-X'f ::::: l Revisionsrapport Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2013 Höganäs kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning i!1 frnst & YOUNG Qua/ity In Everything We Do

370 Innehåll 1. Inledning Resultatutfall mot föregående år, budget och prognos totalt Jämförelsestörande poster Kommentarer till balansräkningen Materiella anläggningstillgångar Utgifter för framtida exploateringsåtagande Pensionsskulden Försäkringsersättning Bidrag till statlig infrastruktur God redovisningssed Redovisning av mål och måluppfyllelse enligt KL Inledning Kommunens målstruktur Finansiella mål Avstämning av balanskravet O 6. 5 Verksamhetsmål O 6. 6 Revisorernas sammanfattande bedömning avseende målutvärdering Sammanfattande bedömning

371 ~ 1/ /JIIIilllllllillll'""' ä/ frnst & YOUNG Sammanfattning Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Höganäs gjort en granskning av årsbokslut och årsredovisning för Enligt kommunallagen ska revisorerna även bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål, kopplade till begreppet god ekonomisk hushållning, som fullmäktige beslutat. Denna rapport behandlar ur revisionssynpunkt väsentliga iakttagelser och belopp. Arets resultat Höganäs kommun redovisar för 2012 ett resultat på 65,8 mnkr jämfört med 9,2 mnkr Vid rensning från jämförelsestörande poster blir resultatet för ,9 mnkr och ,3 mnkr. För 2012 är ökningstakten för skatteintäkter och generella bidrag 3,2 % vilket är en betydande förbättring jämfört med Samtidigt har verksamhetens nettokostnader rensat från jämförelsestörande poster ökat med 3,4 %. ++ Vår granskning visar att bokslutet i alla väsentliga delar är korrekt upprättat och visar en rättvisande bild av kommunens ställning och resultat. Väsentligt avsteg från god redovisningssed/kommunala redovisningslagen föreligger dock, liksom tidigare, genom att pensioner intjänade före 1998 sedan 2006 redovisas som en avsättning i balansräkningen i stället för ansvarsförbindelse. S k fullfondering ger dock enligt vår uppfattning en mer rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. God ekonomisk hushållning Verksamheten har under 2012 bedrivits så att fullmäktiges beslutade mål och inriktningar för god ekonomisk hushållning för verksamheterna till stor del har uppnåtts och att verksamheten därmed ur allmän synpunkt kan anses ha bedrivits enligt god ekonomisk hushållning. Balanskrav Balanskravsresultatet uppgår till 62,2 mnkr. Resultatet innebär att det lagstadgade balanskravet har uppfyllts. God redovisningssed Nya rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning, RKR, avseende Redovisning av finansiella tillgångar och skulder, RKR 20, samt Materiella anläggningstillgångar, RKR 11.3, har börjat gälla fr o m Rekommendationerna ställer ytterligare krav på upplysningar vilket inte beaktats fullt ut i årsredovisningen Vi rekommenderar att redovisningen av exploateringsfastigheter ses över i enlighet med den ideskrift som RKR tagit fram under l denna framgår att inkomster från tomtförsäljningar normalt sett ska intäktsföras i samband med tillträdet. Utgifter för exploatering betraktas normalt sett som en anläggningstillgång som ska skrivas av under nyttjandeperioden. Inga exploateringar har avslutats och inga inkomster från försäljning har intäktsförts under En fordran avseende försäkringsersättning avseende skador i samband med vattenläcka i tekniska kontorets annex 2011 har ej beaktats. Fordran bedöms uppgå till ca 2 mnkr. Erhållen försäkringsersättning, ca 2,5 mnkr, på grund av brand i kommunens flyghangar på Höganäs Flygklubb har ej intäktsförts. Nedlagda kostnader för att återuppbygga hangaren har istället bokförts mot den erhållna försäkringsersättningen. Enligt god redovisningssed ska försäkringsersättningen intäktsföras, hangaren utrangeras (bokfört värde O, 1 m n kr) och uppbyggnaden av en ny hangar ska aktiveras som en ny anläggningstillgång. Detta medför i det aktuella fallet att det redovisade resultatet är ca 2,4 m n kr för lågt. Granskning av årsbokslut Höganäs kommun 371 3

372 ~ /1/lllllllii/11/lllllllllllll"'''' ä/ frnst & YOUNG 1. Inledning På uppdrag av kommunrevisionen i Höganäs kommun har vi gjort en granskning av årsbokslut och årsredovisning för Revisorerna har bland annat till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift är syftet med granskningen av årsredovisningen att bedöma om den är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning och i enlighet med god redovisningssed. Enligt kommunallagen ska revisorerna även bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål, kopplade till begreppet god ekonomisk hushållning, som fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas årsbokslutet. Motsvarande gäller för granskning av delårsbokslutet Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. 2. Resultatutfall mot föregående år, budget och prognos totalt Tabell 1 Resultaträkning (belopp mnkr) Avvik Avvik Bokslut Budget Bokslut bokslut l 2012/ budget 2011 Verksamhetens intäkter 291,3 266,8 267,5 24,5 23,8 Verksamhetens kostnader , , ,9-9,6-64,7 Jämförelsestörande poster 18,7 0,0-37,9 18,7 56,6 Avskrivningar -52,5-62,5-58,0 10,0 5,5 Verksamhetens nettokostnader , , ,3 43,6 21,2 skatteintäkter 960,9 965,3 939,4-4,4 21,5 Generella statsbidrag, utjämning 143,2 124,6 130,6 18,6 12,6 Summa skatter och utjämning 1104, , ,0 14,2 34,1 Finansiella intäkter 17,1 6,9 15,4 10,2 1,7 Finansiella kostnader -6,3-4,1-5,9-2,2-0,4 Finansnetto 10,8 2,8 9,5 8,0 1,3 Nettoresultat 65,8 0,0 9,2 65,8 56,6 Verks nettokostn l skatteroutjämn 95,0% 100,3% 100,0% Resultat l skatter o utjämning 6,0% 0,0% 0,9% Granskning av årsbokslut Höganäs kommun 372 4

373 ~ /11111////JJ I/ IIIIJIIIIIIIIII'"" ' S!/ frnst & YOUNG Tabell 2 Verksamheternas nettokostnader (belopp mnkr) Avvik Avvik Bokslut Budget Bokslut bokslut l 2012/ budget 2011 Kommunfullmäktige -1,7-1,8-1,9 0,1 0,2 Revision -0,8-0,9-0,8 0,1 0,0 Överförmyndarnämnd -1,4-1,4-1,4 0,0 0,0 Kommunstyrelse -166,3-181,1-166,6 14,8 0,3 Kommunstyrelsens egen verks -9,1-9,1-8,4 0,0-0,7 Kommunledningskontor -45,4-45,4-41,1 0,0-4,3 Samhällsbyggnadsförvaltning 0,0 0,0 -skattefinansierad verks -56,3-60,0-57,7 3,7 1,4 -avgiftsfinansierad verks 5,2 0,0 2,1 5,2 3,1 Fastighetsförvaltning -2,1-7,9-5,7 5,8 3,6 Räddningstjänst -16,7-16,5-15,8-0,2-0,9 Kultur och fritidsförvaltning -41,9-42,2-40,0 0,3-1,9 Byggnadsnämnd -2,2-2,7-3, 1 0,5 0,9 Utbildningsnämnd -518,4-513,1-496,3-5,3-22,1 Socialnämnd -379,8-366,5-363,2-13,3-16,6 Miljötillsynsnämnd -4,7-4,7-4,6 0,0-0,1 Summa ansvarsområden , , ,9-3,1-37,4 Finansförvaltningen 1141, , ,1 68,9 94,0 Resultatbudget totalt 65,8 0,0 9,2 65,8 56,6 Tabell 3 övergripande finansiell analys Belopp i mnkr Ökningstakt skatteintäkter 3,2% 0,4% 5,8% 3,6% Ökningstakt nettokostnader, exkl jämf störande 3,4% 5,6% 6,0% -0,1% Nettokostnadernas andel av skatteintäkter 95% 100% 94,8% 94,6% Eget kapital per invånare, kr Balanskravsresultat, mnkr 62,2 54,2 50,7 63,7 soliditet 36,5% 32,3% 33,1% 29,8% Höganäs kommun redovisar för 2012 ett resultat på 65,8 mnkr jämfört med 9,2 mnkr Vid rensning från jämförelsestörande poster blir resultatet för ,9 mnkr och för ,3 mnkr. För 2012 är ökningstakten för skatteintäkter och generella bidrag 3,2 % vilket är en återhämtning jämfört med Verksamhetens nettokostnader rensat från jämförelsestörande poster har under 2012 ökat med 3,4 %, vilket är i paritet med ökningstakten för skatteintäkterna 3,2 %. De två tidigare årens ökningstakt av nettokostnaderna har därmed minskat. Tabell 2 ovan visar per nämnd utfall av nämndernas nettokostnader för 2012 och 2011 samt budget Totala budgetavvikelsen för verksamheterna är negativ och uppgår till -3,1 mnkr för Finansförvaltningen redovisar däremot en positiv budgetavvikelse för 2012 om 68,9 m n kr varvid den totala budgetavvikelsen för räkenskapsåret 2012 uppgår till 65,8 mnkr. För verksamheterna finns två större budgetunderskott i form av socialnämnden ( -13,3 m n kr, f å -11,8 mnkr) samt utbildningsnämnden (-5,3 mnkr, f å -3,3 mnkr). Granskning av årsbokslut Höganäs kommun 373 5

374 ,... ~ //lllillllllll'"'' H!l frnst & YOUNG Socialnämndens underskott är framförallt hänförlig till LSS-verksamheten (-9,9 mnkr, f å -10,4 m n kr) samt vård- och omsorg ( -4,9 m n kr). Underskottet inom LSS är hänförligt till fler personer med personlig assistans samt fler personer i särskilt boende i form av externa placeringar. Inom vård- och omsorg återfinns underskottet huvudsakligen inom hemvården och korttidsenheten med ökade volymer. Utbildningsnämndens underskott uppgår till totalt -5,3 mnkr för Orsaken härtill är främst omstruktureringskostnader för gymnasieskolan i samband med avveckling av program samt fler barn inom fritidshem och förskola men även inom grundskolan. Finansförvaltningen redovisar för 2012 en positiv avvikelse jämfört med budget med 68,9 mnkr. Detta överskott förklaras bland annat genom att kommunen har outnyttjade reserver och budgeterade överskott, återbetalning av AFA-försäkring, bättre finansnetto samt en bättre skatteprognos. l samband med delårsrapporten per 31 augusti 2012 prognostiserade verksamheterna ett underskott om cirka -10,4 m n kr vilket kan jämföras med utfallet om -3,1 m n kr varvid den största avvikelsen, 10,5 mnkr, återfinns inom kommunstyrelsen. Det konstateras att skillnaden mellan prognos och utfall för verksamheterna totalt sett har fortsatt att minska jämfört med tidigare år. 3. Jämförelsestörande poster Aterbetalning AF A Stormskador Bidrag till statlig infrastruktur Effekter av ändrad diskonteringsränta pensioner Summa resultatpåverkan ,7-4,4-3,8-3,8-37,9 14,9-46,1 Arets resultat justerat för jämförelsestörande poster uppgår till: Redovisat resultat Jämförelsestörande poster "Verkligt" resultat för året 65, ,9 9, ,3 l tabellen ovan vill vi redogöra för de intäkter och kostnader som kan betraktas som jämförelsestörande för att få bättre jämförelse av resultatet mellan åren. Som jämförelsestörande i årsredovisningen redovisas endast återbetalning AFA resp effekter av ändrad diskonteringsränta för pensioner. 4. Kommentarer till balansräkningen 4.1 Materiella anläggningstillgångar Exploateringsfastigheter l balansräkningen bland anläggningstillgångar finns per exploateringsfastigheter till ett bokfört värde om netto 12,3 mnkr (f å 23,1 mnkr). Inga exploateringar har avslutats under 2012 utan minskningen av det bokförda värdet beror på försäljning av exploaterings- Granskning av årsbokslut Höganäs kommun 374 6

375 ~ /IIIII///1////IIIJII!IIfllllll""' i!j frnst & YOUNG mark. Under 2012 har försäljningar skett för minst 14 m n kr utan att någon del har intäktsförts medan minst 2 mnkr har investerats. Kommunen hänvisar till att det i samband med fastighetsaffärerna är förknippat med tillkommande investeringsåtagande varför någon resultatavräkning ej har skett. Detta framtida investeringsåtagande kommer inte att belasta kommunen ett enskilt räkenskapsår utan denna kostnad kommer belasta kommunen genom linjära avskrivningar på år beroende på investeringens karaktär (Vatten/Avlopp, Gata etc.). Enligt vår uppfattning borde reavinsten bokförts och i det fall det finns en legal förpliktelse (inte egna investeringar) ska den redovisas som en avsättning. Rådet för kommunal redovisning, RKR, gav 2012 ut ideskriften Redovisning av kommunal markexploatering. Av denna framgår att markexploatering ska redovisas enligt följande: Erhållen ersättning vid försäljning av mark - intäktsförs normalt vid försäljningen/tillträdet. Som kostnad redovisas det bokförda värdet på den mark som säljs, i förekommande fall även kostnaden för markberedningen. Anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar - periodiseras som en intäkt i takt med att investeringsobjekten skrivs av över sina respektive nyttjandeperioder Utgifter för gata, gång- och cykelväg, grönområde och vatten etc- Under pågående projekt redovisas de som pågående arbete och skrivs därmed inte av. När de olika delarna är färdigställda ska dessa aktiveras och skrivas av systematiskt. Någon uppdelning av exploateringsfastigheterna i anläggnings- resp omsättningstillgång har ej skett. Normalt har kommunen för avsikt att fortsätta äga och ansvara för skötsel av gata, gång- och cykelväg, vatten och grönområden. Därför ska dessa redovisas som anläggningstillgångar men under olika rubriker i noten för materiella anläggningstillgångar i årsredovisningen. Som omsättningstillgång ska redovisas bokfört värde på markreserv som avser tomtmark som ska säljas samt eventuella utgifter för markberedning av tomter. Vi anser att kommunen bör se över sina redovisningsprinciper gällande exploateringsfastigheter. 4.2 Utgifter för framtida exploateringsåtagande Liksom föregående år ingår bland avsättningar 14,3 mnkr avseende reservering för framtida åtagande i samband med exploatering. Av dessa avser 13,7 mnkr Vikens utbyggnad. Ingen del av de reserverade medlen för Vikens utbyggnad har tagits i anspråk Kalkyl saknas för hur mycket exploateringsåtagandet beräknas kosta. Avsättning motsvarar erhållen köpeskilling/exploateringsersättning med avdrag för genomförda åtgärder. Bättre underla'g för reserveringen bör tas fram. Noteringen kvarstår från tidigare år. Vi bedömer att det är tveksamt om avsättningarna för framtida exploateringsåtagande uppfyller kriterierna för en avsättning. 4.3 Pensionsskulden Från och med 2006 sker full skuldfäring av kommunens pensionsåtag ande. Detta innebär ett avsteg från lagen om kommunal redovisning som säger att pensioner intjänade före 1998 endast ska redovisas som en ansvarsförbindelse. Syftet med att redovisa hela pensionsåtagandet i balansräkningen uppges vara för att ge en mer rättvisande bild av kommunens totala skulder. Upplysning om tillämpad redovisningsprincip lämnas öppet i årsredovisningen. Förändringen av pensionsutfästelsen redovisas över resultaträkningen. För 2012 har skulden minskat med 3,6 mnkr inkl löneskatt varför resultatet har påverkats positivt (f å negativ resultateffekt 37,9 mnkr). Granskning av årsbokslut Höganäs kommun 375 7

376 ~ /11111////JJ//IIIIIilllllllli"'". i!j ERNST & YOUNG 4.4 Försäkringsersättning Föregående år fanns en fordran på 1 mnkr för försäkringsersättning avseende skador i samband med vattenläcka i tekniska kontorets annex Någon fordran finns ej upptagen per Enligt uppgift beräknas dock ca 2 mnkr att erhållas i försäkringsersättning vilket således ej har beaktats i bokslutet. På grund av brand i den av kommunen ägda flyghangaren på Höganäs Flygklubb, har försäkringsersättning om ca 2,5 mnkr erhållits. Nedlagda kostnader för att återuppbygga hangaren har bokförts mot den erhållna försäkringsersättningen. Per kvarstår 1,1 mnkr som ännu ej använda och redovisas som en förutbetald intäkt. Enligt god redovisningssed ska försäkringsersättningen intäktsföras, hangaren utrangeras (bokfört värde O, 1 mnkr) och uppbyggnaden av en ny hangar ska aktiveras som en ny anläggningstillgång. Detta medför i det aktuella fallet att det redovisade resultatet är ca 2,4 mnkr för lågt. 4.5 Bidrag till statlig infrastruktur Bidrag till statlig infrastruktur har kostnadsförts som en upplupen kostnad om totalt 7,6 (3,8) mnkr. Kostnaden avser medfinansiering av G/C-väg Höganäs-Jonstorp. Totalt åtagande enligt avtalet med Vägverket uppgår till 14,5 mnkr varav parterna svarar för 50 % vardera. Åtagandet för Höganäs kommun uppgår således till 7,25 mnkr. Enligt Lag om kommunal redovisning 5:7 kan bidrag till statlig infrastruktur redovisas antingen som kostnad eller tas upp i balansräkningen och upplösas i resultaträkningen under högst 25 år. Höganäs kommun har valt att kostnadsföra bidraget. Enligt uppgift finns kostnadsberäkningar på ett utökat åtagande på totalt 36 mnkr varav kommunens andel är 50%. Avtal har ännu ej tecknats på den utökade delen. 5. God redovisningssed Nya rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) som börjat gälla 2012: RKR 20 Redovisning av finansiella tillgångar och skulder o Pensionsmedelskapital skall nu redovisas som omsättningstillgång o Rubriceringsfrågor mellan kort- och långfristiga skulder o Upplysningsskyldigheten i årsredovisningen utökas Bedömning Upplysningarna i årsredovisningen behöver utökas för att leva upp till den nya rekommendationen. Följande upplysningar ska minst finnas: a) En sammanfattande beskrivning av policy för hantering av för kommunen väsentliga risker förknippade med finansiella tillgångar och finansiella skulder, såsom exempelvis ränterisk, valutarisk, kreditrisk, etc. b) Genomsnittlig upplåningsränta. c) Genomsnittlig räntebindningstid. d) En analys över upplåningens förfallostruktur. e) Marknadsvärde för samtliga finansiella tillgångar som handlas på en aktiv marknad. RKR 11.3 Materiella anläggningstillgångar o Upplysning skall lämnas bl a om nyttjandeperiod, ackumulerade anskaffningsvärden och avskrivningar, beloppsgräns för aktivering mm Granskning av årsbokslut Höganäs kommun 376 8

377 11/11111/llllliil/1/llfiJIIIII'",.. ~!J frnst & YOUNG Bedömning Bedöms i huvudsak uppfylla rekommendationen. RKR 19 Nedskrivningar- bedöms ej vara aktuellt Ny uppdaterad ideskrift om exploateringsredovisning, är inte rekommendation men utgör ändå en sammanfattning av vad som ska betraktas som god redovisningssed på området. Se kommentarer under avsnitt 4.1 ovan Övriga rekommendationer från RKR som gäller: Enligt rekommendation nummer 18 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar framgår att beträffanderenhållnings-samt VA-avgifter där verksamhetens avgiftsuttag uttryckligen regleras av självkostnadsprincipen och avgiftsuttaget överskrider självkostnaden, ska intäkten minskas och överuttaget bokföras som en förutbetald intäkt. Effekten är således att överuttaget ska redovisas som en skuld istället för eget kapital. Höganäs kommun följer inte denna rekommendation. Frånsteget från god redovisningssed har kommenterats i årsredovisningen men det framgår ingen motivering till avsteget. Övriga avsteg från god redovisningssed: 2006 beslöt Höganäs kommun att skuldföra hela det totala pensionsåtagandet, dvs även den del som intjänats före 1998 och som enligt kommunala redovisningslagen skall redovisas som ansvarsförbindelse. För 2012 innebär detta att resultatet påverkats av en skuldminskning på netto 3,6 mnkr inklusive särskild löneskatt. Pensionsutbetalningarna har för 2012 uppgått till 21,8 mnkr men har inte påverkat resultatet. 6. Redovisning av mål och måluppfyllelse enligt KL 6.1 Inledning Enligt kommunallagen skall kommunfullmäktige fastställa finansiella mål samt mål och inriktningar för verksamheten utifrån god ekonomisk hushållning. Detta görs i budgeten varefter uppföljning sker av målen i årsredovisningen. 6.2 Kommunens målstruktur Kommunens målstruktur är den samma som gällde för 2011 och beskrivs i budgeten för 2012 enligt följande: Ledstjärna, övergripande mål Budgetmål för budgetperioden: o Kommungemensamma fullmäktigemål, (8 mål inom fyra perspektiv) o Nämndsmål (kopplade till de kommungemensamma målen) o Verksamhetsplaner (på genomförandenivå) För perioden fram till 2015 gäller som "ledstjärna" devisen Från kol till diamant. Som "övergripande mål" för samma period har angetts att befolkningen skall öka till 1 O 000 i tätorten Höganäs och till i kommunen. Granskning av årsbokslut Höganäs kommun 377 9

378 ,.. -~ /lliii//1/iiiiiiji//iiiilllll'"' S!J frnst & YOUNG Utifrån befintlig ledstjärna och övergripande mål för perioden fram till 2015 har kommungemensamma mål fastställts under 2011 som gäller även för Kommunfullmäktige har antagit åtta kommungemensamma mål som är indelade i fyra perspektiv: medborgare, medarbetare, utveckling och ekonomi. Perspektiven speglar olika dimensioner i verksamheten där balansen mellan dessa är viktig. Nämnderna har sedan fastställt mål för verksamheterna, kopplade till de kommungemensamma målen. Det är sedan utifrån nämndsmålens resultat som kommunfullmäktigemålen bedöms uppfyllas eller inte. Nämndsmålen visar riktningen på det nämnderna vill att verksamheterna skall fokusera på inom de olika perspektiven. De åtta kommungemensamma målen följs upp utförligt i förvaltningsberättelsen med en inledande sammanfattning. l nämndernas verksamhetsberättelse redovisas uppföljning av målen inom verksamheterna som underlag för den övergripande utvärderingen. 6.3 Finansiella mål l budgeten 2012 finns angivet ett resonemang om "mål för budgetperioden". En ekonomisk ram i form av två finansiella mål finns angivna. Kommunens egna kapital skall inflationssäkras. Resultatet för 2012 om 65,8 mnkr innebär en ökning av eget kapital med 14% och medför att målet är uppnått. Lånefinansiering av investeringar inom den skattefinansierade verksamheten bör undvikas. Inga lån har tagits upp under räkenskapsåret Alla investeringar har självfinansierats. Målet bedöms uppfyllt. Bedömning Resultatet för 2011 visar att de av fullmäktige antagna finansiella målen har uppfyllts för Således har verksamheten bedrivits inom de ekonomiska ramar som fullmäktige har angivit. 6.4 Avstämning av balanskravet Arets resultat enligt resultaträkningen Arets skulduppräkning pensioner Pensionsutbetalningar Balanskravsresultat 65,8 21 '1-24,7-3_,_,6_ 62,2 Ovanstående utredning av balanskravsresultatet framgår av förvaltningsberättelsen i årsredovisningen. l uppställningen har korrigering gjorts för de poster som resultatförts som en följd av skuldföringen av pensionsförpliktelserna, vilken enligt lagen förutsätts redovisas som ansvarsförbindelse. Det ovan justerade resultatet, 62,2 mnkr, utgör 5,6 % av skatteintäkterna. Vi kan således konstatera att balanskravet har uppfyllts för Verksamhetsmål De kommungemensamma målen har utvärderats i förvaltningsberättelsen. Av de sammanlagt sex målen inom perspektiven medborgare, medarbetare och utveckling har fyra bedömts uppnådda och två bedömts delvis uppnådda. Granskning av årsbokslut Höganäs kommun

379 //llllllllllllll"",.. ~ ä/ frnst & YOUNG Bedömning l förvaltningsberättelsen görs en kortare beskrivning av kommunens struktur avseende mål för god ekonomisk hushållning. Kommunens bedömning ger att fyra mål är helt uppnådda och två mål är delvis uppnådda vilket är en förbättring jämfört med föregående år. Slutsatsen dras därför att verksamheten har bedrivits utifrån god ekonomisk hushållning. Nämndsrelaterade mål redogörs i samband med respektive verksamhetsberättelse. Vår bedömning är att kommunen bedriver en ändamålsenlig verksamhet kapplatt till begreppet god ekonomisk hushållning. 6.6 Revisorernas sammanfattande bedömning avseende målutvärdering Efter granskningen av årsredovisningen för 2012 är det vår uppfattning att de av kommunfullmäktige antagna finansiella målen för 2012 har uppfyllts, att det lagstadgade balanskravet har uppfyllts, att de av kommunfullmäktige antagna målen för verksamheten till stor del har uppnåtts och att verksamheten därmed ur allmän synpunkt kan anses ha bedrivits enligt god ekonomisk hushållning 7. Sammanfattande bedömning Efter granskningen av årsredovisningen för 2012 är det revisionens uppfattning: att bokslutet och årsredovisningen i alla väsentliga delar är korrekt upprättat och ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning, att de av kommunfullmäktige antagna finansiella målen för 2012 har uppfyllts, att det lagstadgade balanskravet har uppfyllts samt att verksamheten bedrivits så att fullmäktiges beslutade mål och inriktningar för god ekonomisk hushållning för verksamheterna till stor del har uppnåtts och att verksamheten därmed ur allmän synpunkt kan anses ha bedrivits enligt god ekonomisk hushållning Höganäs den 4 mars 2013 ~-/~<~ Magnus Helmfrid Auktoriserad/certifierad revisor Alexander Carlsson Godkänd revisor Granskning av årsbokslut Höganäs kommun

380 Ärende 30 Redovisning av beslut fattade i kommunstyrelsens utskott samt kommunstyrelsens informationsoch anmälningsärenden 380

381 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN REDOVISNING AV BESLUT FATTADE I KOMMUNSTYRELSENS UTSKOTT SAMT KOMMUNSTYRELSENS INFORMATIONS- OCH ANMÄLNINGSÄRENDEN Kommunstyrelsens beslut Ordförandeförslag: Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandes förslag att lägga nedanstående beslut till handlingarna Kommunstyrelsens miljö- och folkhälsoutskott Slutrapportering av uppföljning av hårdbottnar i Höganäs kommun 5 Miljö- och folkhälsoutskottets informationsärenden Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Förfrågningsunderlag Höganäs Sportcenter gym 76 Kultur- och fritidsförvaltningens yttrande över förslag till ny Översiktsplan - Höganäs kommun 77 Informations och anmälningsärenden kultur- och fritidsförvaltningen Kommunstyrelsens budgetutskott Planeringsramar för budget 2016 och plan Kommunstyrelsens näringslivsutskott Gårdsförsäljning av vin på försök 3 Framtidens besöksservice 4 Avsiktsförklaring för markupplåtelse till bussdepå 5 Näringslivsutskottets informationsärenden Kommunstyrelsens planutskott Uppdrag utarbeta underlag till stadsplanering Kommunstyrelsens arbetsutskott Svar avseende önskemål om ny badplats i Viken 10 Önskemål om övertagande av drift av lekplats i Gamla Lerberget 11 Godkännande av hyresavtal avseende Storgatan Godkännande av förfrågningsunderlag avseende upphandling av avropsavtal av järnvaror 20 Revisionsrapport - Granskning av delårsrapport för perioden januari-augusti Revisionsrapport - Granskning av kommunstyrelsens och nämndernas verkställande av kommunfullmäktiges beslut 22 Revisionsrapport - Granskning av förskolornas systematiska kvalitetsarbete och utbildningsnämndens tillsyn över fristående förskolor 23 Introduktion för nyinflyttade kommuninvånare 25 Anmälan av delegationsbeslut avseende avskrivning av fordringar samt beslut avseende avskrivning av fordringar 26 Arbetsutskottets informations- och anmälningsärende forts. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 381

382 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att lägga nedanstående anmälan till handlingarna Inspektionen för vård och omsorg: Anmälan av ej verkställda beslut enligt 4 kap 1 och rapportering enligt 16 kap 6f SoL samt beslut enligt 9 och rapportering enligt 28 f-g, kvartal (KS/2014/626). Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 382

383 HÖGANÄS KOMMUN l KOMMUNKANSLIET DNR K>/z..otj /6zc SN/2014/90 Kvartalsrapport Förvaltningsval. octuapportörsuppgifter,_, :;- Uppgifter om rapportören , Förnam n 1 Maria 1 ~!t~1!i~~-~~~-~~. ~;~-~- ~ ~-_; ~;~~:~ :~--,~~~:~~ ~[~ ~J~~p~~;~iJ:~~~~':::~ix~~L~:iS -~~~~-E~:~-~-~:.~:~ t:;iifi~-~<_l:~:: t:l2;- s-:~ts-;:~~~-~~.:-~:~---,~å ;~:-~ :]!Telefon.! l ~~;i5io's~ctre~~lti.d~ ('.:i:~:~;~,:,pj~~ii{p.~s~9~@ hö'gån~~ : 5E;. -::~~2E0r..,~---~~: ;: ~IJ:tJ.~'l{Zr.~c::>': TLJ Val av förvaltning och verksamhetsområden!förvaltning l Socialförvaltningen Höganäs Nämndens rapport Rapporteringen avser följande kvartal Finns gynnande beslut som inte verkställts inom 3 månader från beslutsdatum? Finns avbrott i verkställighet där biståndet inte åter verkställts inom 3 månader från datum för avbrott? Personuppgiftslagen EZI Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204). Pul. Blankettinformation Nummer Inskickat :12:02 Blankettid: Sida l 383 av 2 Datum: :12:02

384 signering Datum jl/1 :l l q ;,(!-:" Blankettid: Sida2 av 2 Datum: :12:02 384

385 1n;;pe<\o1t'nfl)' ldtdochcnso~g s ignering Datum Namnf6rtydllgande Underskrift Kvartalsrapport Förvaltningsval och nippertörsuppgifter l Uppgifter om rapport9ren Förnamn Efternamn Telefon E-postadress l l Chrislina Sjödahl "';-;',_, Val av förvaltning oj verksamhetsområden l Förvallning Sociallörvaltningen Höganäs Nämndens rapport l l Rapporteringen avse j följande kvartal Val av år och kvartal Val av år och kvartal l l.... å å F1nns gynnande beslut som mte verkstalits mom 3m nader fr n beslutsdatum? SoL IFO, individ- och familjeomsorg LSS OF:Omsorg om personer med fun ktionsneds ältning CJ Ja 0 Nej CJ Ja CJ Nej l CJ Ja 0 Nej Finns avbrott i verkställighet där biståndet inte åter verkställts inom 3 månader från datum för avbrott? \ sol IFO, individ- och familjeomsorg. LSS OF,amsorger om personer med funktionsnedsli)lning l CJ Ja CJ Nej Personuppgiftslagen 0 Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samlidigt till aulomalis~rad behandling av lämnade uppgiller enligt personuppqiflslagen (1998:2041 Pul. l Blanke ttinformation Nummer Inskickat :48:33 (f) z...!'v o 1--',j:>.... \.0 o Blan kctticl: Sida l av 2 Di'ltum : :48:33 Blankcttid : Sic! a z av 2 Datum : :48:33 385

386 n n n mspekti011en for vård och omsorg SN/2014/90 Kvartalsrapport Förvaltningsval och rapportörsuppgifter Uppgifter om rapportören Val av förvaltning och verksamhetsområden J Förvaltning JÄidreförvaltningen Höganäs Nämndens rapport Rapporteringen avser följande kvartal Finns gynnande beslut som inte verkställts inom 3 månader från beslutsdatum? LSS OF, omsorg om personer med funktionsnedsättn O Ja O Nej Finns avbrott i verkställighet där biståndet inte åter verkställts inom 3 månader från datum för avbrott? LSS OF, omsorger om personer med nktionsnedsättnin Personuppgiftslagen 0 Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är rikti ga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen 11998:204), Pul. Blankettinformation Nummer Inskickat Blankettid : Sida 1 av Datum : :26:18

387 :26:18 signering Datum Namnförtydligande Cu)_;Lc-~ L-~,,Je~sJCA~ l/ ~ Blankettid: Sida 2 av 2 Datum : :26:18 387

388 nnn mspekti011en fli! värd och OITlSOig Individrapport Förvaltningsval och rapportörsuppgifter Uppgifter om rapportören Val av förvaltning och verksamhetsområden l Förvaltning IÄidreförvaltningen Höganäs Rapportuppgifter och individuppgifter Rapportuppgifter Uppgifter om individen Personnummer , l!!!~!f~~=~~- ;-~"-=-~--,~~~I~~~----~: -- --:_ ~ ~~~:L~~-~~~~- - :_-- -~--~--~~--~-.----~ : : --~~ - ~~-~--~ - 1 Uppgifter om beslutet Uppgifter om beslutet Blanke ttid : Sida l a v 2 Datum : :00:55 388

389 Personuppgiftslagen 0 Jag h~r granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204). Pul. Blankettinformation Nummer Inskickat :00:55 Blankettid: Sida 2 av Datum: :00 :55

390 nnn mspeklionen för vård och omsorg Individrapport Förvaltningsval och rapportörsuppgifter Uppgifter om rapportören Val av förvaltning och verksamhetsområden l Förvaltning IÄidreförvaltningen Höganäs J Rapportuppgifter och individuppgifter Rapportuppgifter Uppgifter om individen Personnummer (ååååmmddnnnn) FP."'&:~ ::.:''~" ~-.<~:.::...: - ~~~- ~T. Efternamn 1' '---- Uppgifter om beslutet l ;~ :... :_: :_,:_~ : _ - :...:._~_ : l : :.. - ~. ~-.:- :.. -~ ~ ~ - ] l Uppgifter om beslutet yälj lag~m råd; Js;L ~.. _ 'i~i""~rki~~-h~_t5o_~.?_d~?_g.b ii~ Äld.@g_msg.rg... - Vål j typ av bistånd eller insats ] Permanent bostad (En l. 5 kap. 5 paragrafen eller 5 kap. 7 l,._,_ r.. l e.~~gra!~~ -?o~)_. ".. _ f:!'!jw,ds åkligt s k~l ~Il att D~ n ens kil de. har tapf<at riej till erbj~danaet tl~siuieflnie~~rl<stä11t5 - ~: : -~ " :;~~d~~~-~~~~~~~~~f-~~ -l iöi i.!! ~~!imi.nf}:qrd_rlj~-ne~!; Blankettid: Sida l av 390 z Datum: :02:58

391 Personuppgiftslagen 0 Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204). Pul. Blankettinformation Nummer Inskickat :02:58 Blankettid: Sida 2 av Datum : :02:58

392 nnn mspektionen f01 vård och omsorg Individrapport Förvaltningsval och rapportörsuppgifter Uppgifter om rapportören Val av förvaltning och verksamhetsområden L/F_ö_rua lm_i n~g~ ~~A~ ~ Id~re~ro~ ruru ~t~n~in~g~e~n~h~o~ g~a~n~äs~ ~ Rapportuppgifter och individuppgifter Rapportuppgifter Uppgifter om individen Uppgifter om beslutet Uppgifter om beslutet ~~ago~.r~~~ j ~_()_L..... ~f ~:.~"bt,~:;."~,~~~:,a., ~;;~~~~:~:ni. 5 kap. Spar;grafun eler s kap 7 vtj.t!~<l,~l i gt~l<i!l _.til_! a~ Dem enskilde. har tackat nej till e~bjuqandet. oesltitettnt!h.-erkställts ' Blankettid: Sida l av Datu m: :06 :50

393 Personuppgiftslagen 0 Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204). Pul. Blankettinformation Nummer Inskickat :06:50 Blankettid: Sida 2 av Dat um : :06:50

394 nnn rnspeklionen för vård och omsorg Individrapport Förvaltningsval och rapportörsuppgifter Uppgifter om rapportören Val av förvaltning och verksamhetsområden l Förvaltning IÄidreförvaltningen Höganäs.-=:J Rapportuppgifter och individuppgifter Rapportuppgifter Uppgifter om individen?~~~~~")z _:~:: c; -:~:: '-_: -: :=:= _i~-~ :~ ~ ~~~ -:--] Uppgifter om beslutet Uppgifter om beslutet i väif~gområde 1 SoL '"'"''""'-'-"' l ~::::;:o:~:~;,.6~\ii~r~:!:~;:;~~=:n.,,., skap. 1 ' 6~hlut!r{l[i~-veFW~OOL~.., ~---~~~~-~. ---_ -_: : : -':... : ~ge datum för kommunens ~ ~rbjudande (ååååmmdd)!!!!~!!:: 2014li29 Blankettid: Sida l av Datum: :10:13

395 Personuppgiftslagen 0 Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204\. Pul. Blankettinformation Nummer Inskickat :10:13 Blan kettid : Sida 2 av Datum : :10:13

396 n n n tnspektionen för vård och omsorg Individrapport Förvaltningsval och rapportörsuppgifter Uppgifter om rapportören Val av förvaltning och verksamhetsområden l Förvaltning IÄidreförvaltningen Höganäs ~ Rapportuppgifter och individuppgifter Rapportuppgifter Uppgifter om individen rå~:z~n~~~~~~nl - ~ - }_ ; "","--_----~-~~---_--- _--:-~ l ~~~- :... ~~~: -~-~---_:_~ --- ~--- ~--~-~~~~-~~~~~---~~-=~~ _c_ - - -~ -- - ' --' ~ ~ Uppgifter om beslutet Uppgifter om beslutet _ ~ älj lago rr{~~~ ~ - - :_.. J~~l. ~ v~m!l~! ~l!l-~~~ 'SoL}...Q;._Äidreom_l;g_g.... ~... ::: _..:...:.._ älj typ av bistånd eller insats l Permanent bostad (En l. 5 kap. 5 paragrafen eller 5 kap. 7 h_,-,.. ""'..,... _,,_ J..e~r~_~rafe_~ _ SoLL c... _.. "... _ ~~li~tr~~~~~~~!~j:'i~!t~ Ange datum för kommunens erbjudande (ååååmmdd) ~~~Iiitö! _~q-~ily".ij~!:l~... ~ _.... _:~~~}~~~!t!~! = ~~~!~:9~~:_..r~ _ ti1f =~r~jud~~et Blankettid: Sida l av Datum : :15:21.. _ :

397 :--:.; )> ~ ~~~~ ~:.''; -- ~~- :::= ~;-!:~;:_;:-::-:: -----~--~--'-----~~-~ Personuppgiftslagen 0 Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen 11998:204). Pul. Blankettinformation Nummer Inskickat :15:21 B!ankettid: Sida 2 a.v Dat u m : :15:21

398 n n n 1nspeklionen f01 vård och omsorg Individrapport Förvaltningsval och rapportörsuppgifter Uppgifter om rapportören Val av förvaltning och verksamhetsområden l Förvaltning /Ätdreförvaltningen Höganäs Rapportuppgifter och individuppgifter Rapportuppgifter Uppgifter om individen ~ ~ ~ - -~-~ -:,~-~ _ --! ~~~-:2 : ~-- ~--- -~-~~ -':.~.)~ :~ 2~ :. ~ -- - _.:..- ~ - _-.:~ _:_ ~. -_::_:_: ---~ :.: :_;_ ~ Uppgifter om beslutet Uppgifter om beslutet ~ ~~U~~-~~~?e.i ~~L.. _,. _ ', ~J~~~ ~,~~~;~,"~, ~~J~;~~~:~-:~~in~- 5 kap ~p~:qffif~n eli~r 5 k~p i. ~~ft/&tiwfs~~~f~m~tt '> _- _ < ~t~ -~11~~iLtf~~ n:&f' ~t~c.~aij,~i)f~ ~rbj~g1m.det /Ange datum för k-;;mmu~~~~ - ]2Cii41ii2.. - l_erbjudaf!_~_(~åå~m~~~l. _..-.. A/(~e;'dåtUmotor' ko~ m rri u n ens Eirfoffiii& '1iååårt1mi:ftF' _!]!j ~ '-' -" Ange datum för kom m u n ens Blankettid: Sida l av Datum : :20:30

399 Personuppgiftslagen 0 Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1 998:2041. Pul. Blankettinformation Nummer Inskickat :20:30 Blankettid: Sida 2 av Datum : :20:30

400 nnn rnspeuionen for vård och omsorg Individrapport Förvaltningsval och rapportörsuppgifter Uppgifter om rapportören Val av förvaltning och verksamhetsområden l Förvaltning IÄidreförvaltningen Höganäs _j Rapportuppgifter och individuppgifter Rapportuppgifter Uppgifter om individen Uppgifter om beslutet Uppgifter om beslutet ivälj lagområde isol ~::::~:~:~~~,~~if;;~~ri~1~}: _ ~- k~ s ~.g,~~n~1,., s. k~p >. r ~:tu~~:~~jigt_~k~! ~IL '!-tt - Q_grre!)~k![ae nan~ek~t.f1ej t11l ~rbjud~d~t - r;::~;~;~~~l;, i ;~iioi;s~ _ -_ _!~~I!~!~C ~ - Blankettid: Sida l av Datum : :25:50

401 Personuppgiftslagen 0 Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204). Pul. Blankettinformation Nummer Inskickat :25:50 Blankettid: Sida 2 av Daturn : :25:50

402 n n n 1nspektionen för värd och 00150rg Individrapport Förvaltningsval och rapportörsuppgifter Uppgifter om rapportören Val av förvaltning och verksamhetsområden J Förvaltning l Äldreförvaltningen Höganäs Rapportuppgifter och individuppgifter Rapportuppgifter Uppgifter om individen Uppgifter om beslutet Uppgifter om beslutet ~. : _..._, - - ~...:._~---.-:.:.::~ - ~.-~-~---:- - --~ ~ - _.:._~_ ;.:.... _- Blankettid: Sida l av 2 Datum : :29:43 402

403 Personuppgiftslagen!0 Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204). Pul. Blankettinformation Nummer Inskickat :29:43 Blankettid: Sida 2 av Datum : :29:43

404 n n n rnspektionen för vård och omsorg SN/2014/90 Kvartalsrapport Förvaltningsval och rapportörsuppgifter Uppgifter om rapportören Val av förvaltning och verksamhetsområden l Förvaltning l Socialförvaltningen Höganäs Nämndens rapport Rapporteringen avser följande kvartal Finns gynnande beslut som inte verkställts inom 3 månader från beslutsdatum? Finils avbrott i verkställighet där biståndet inte åter verkställts inom 3 månader från datum för avbrott? Personuppgiftslagen 0 Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgitter enligt personuppgiftslagen (1998:204\. Pul. Blankettinformation Nummer Inskickat :52: Blankettid: Sida l av 2 Datum : :52:10

405 signering Datum Namnförtydligande Underskrift Blankettid: Sida 2 av Datum : :52:10

406 n n n mspektionen foi vård och omsorg Individrapport Förvaltningsval och rapportörsuppgifter Uppgifter om rapportören Val av förvaltning och verksamhetsområden l Förvaltning l Socialförvaltningen Höganäs Rapportuppgifter och individuppgifter Rapportuppgifter Uppgifter om individen Personnummer (ååååmmddnnnn) i!t4rmmtlil :~_~:, fc;,,'l; rj}]2j Efternamn Uppgifter om beslutet Uppgifter om beslutet Blankettid: Sida l av 2 Datum: :03:54 406

407 Personuppgiftslagen 0 Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204). PuL Blankettinformation Nummer Inskickat :03: Blankettid: Sida 2 av 2 Datum : :03:54

408 nnn mspektionen for vård och omsorg Individrapport Förvaltningsval och rapportörsuppgifter Uppgifter om rapportören Val av förvaltning och verksamhetsområden l Förvaltning l Socialförvaltningen Höganäs Rapportuppgifter och individuppgifter Rapportuppgifter Uppgifter om individen Uppgifter om beslutet Uppgifter om beslutet Blankettid: Sida 1 av 2 Datum: :09:38 408

409 Personuppgifts lagen 0 Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204\. Pul. Blankettinformation Nummer Inskickat :09:38 Blankettid: Sida 2 av Datum : :09:38

410 n n n inspektionen f01 vård och omsorg Individrapport Förvaltningsval och rapportörsuppgifter Uppgifter om rapportören Val av förvaltning och verksamhetsområden l Förvaltning l Socialförvaltningen Höganäs Rapportuppgifter och individuppgifter Rapportuppgifter Uppgifter om individen Personnummer (ååååmmddnnnn) ~ !- ~~U~rJl -. l!~} ~-~-,~;~~~-2:~;:i ~5_7:~::~:?3l:~i~~-~~~t:~---~}~~?1S~:~~}j~ _ -~~:~-~~lf}0s~p~~;z~;~~~ Efternamn Uppgifter om beslutet Uppgifter om beslutet övriga upplysningar i ärendet. Blankettid: Sida 1 a v 2 Datum : :18:54 410