Minnesanteckningar från Vattenrådsmöte , CFL Söderhamn

Transkript

1 Minnesanteckningar från Vattenrådsmöte , CFL Söderhamn Deltagare: Daniel Rickström, Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund Björn Mårtensson, Ovanåkers kommun (ordförande) Björn Mårtensson, Ljusdals kommun Jerker Blomqvist, Härjedalens kommun Pär Olofsson, Härjedalens kommun Ecko Bergman, Ljusnans vattenregleringsföretag Christina Nyman, Vallviks bruk Pär Lundagårds, Ljusdals kommun Anna Bredberg, Länsstyrelsen (sekreterare) Per Tholander, Länsstyrelsen Margareta Örn-Liljedahl, Söderhamns kommun Jan Lahenkorva, Bollnäs kommun Tommy Vestersund, Bollnäs kommun Hans Jonsson, Ovanåkers kommun På länk från Hudiksvall deltog: Åsa Terent, Hudiksvalls kommun Jan Kroppegård, Hudiksvall kommun Mats Axbrink, Hudiksvalls kommun Jonas Olsson, Hudiksvall kommun 1. Inledning och presentation 2. Beredningssekretariatet Per Tholander (samordnare för länsstyrelsens beredningssekretariat) presenterade lite vad som är på gång inom vattenförvaltningsarbetet. Verifiering och lokala åtgärdsprogram mm. Per började med att presentera bemanningen av Beredningssekretariatet just nu. Fler rerykteringar är på gång under våren och vid årets slut kommer Jan-Åke Johansson, chef på länsstyrelsens miljöanalysenhet, att gå i pension. I slutet på februari ska Länsstyrelsen in med årets återrapportering. All återrapportering (såväl kommunernas som Länsstyrelsens) kommer att sammanställas av Vattenmyndigheten och kommer att finnas tillgängliga på Vattenmyndighetens hemsida. Dataförsörjningsprojektet är ett stort projekt som Vattenmyndigheten driver under Tanken är att alla data som projektet levererar ska kopplas till VISS så att man kan få ut allt i VISS. En första version av underlagsdokument ska vara inlämnat av beredningssekretariatet i oktober i år, förhoppningen är att det ska kunna läggas in så mycket kommunala data som möjligt. Länsstyrelsen ombads att vid en sådan insamling av data, komma ut med förfrågan i tid så att kommunerna i så fall hinner planera för arbetet. Åsa inflikade att det kan vara

2 bra att rapportera de felaktigheter eller kommunala data i samband med att man är inne och jobbar i VISS och tittar på utvalda vattenförekomster. Beredningssekretariatet tar gärna emot synpunkter, antingen via kommentarfunktionen i VISS, via e-post eller med den excelmall som Beredningssekretariatet tog fram under Daniel framförde önskemål att Länsstyrelsen och Vattenmyndigheten arbetar fram en tydlig kommunikationsplan/-strategi för att samla data från såväl regionalt håll som kommunalt håll och nyttjar insamlandet som ett i övrigt bra sätt att samverka och för att skapa bra relationer och informationskanaler. Daniel efterfrågade även efter en tydlig översiktlig strategi och samordning av arbetsinsatser mellan olika länsstyrelser och vattenmyndigheter för att utöka utbytet av goda erfarenheter, och möjliggöra samordnade arbetsinsatser för att t.ex. kunna plocka fram gemensamma underlag och verktyg för t.ex. kommunerna i deras åtgärdsarbete. Idag beror arbetet i olika regioner mycket på olika stora resurser och därmed olika prioritering i detta arbete. Vattendirektivet är dock något som vi alla ska jobba med och gäller hela Sverige. Därför vore det självklart att arbetsinsatserna överlag samordnas bättre än vad de görs i dagsläget. Man lär sig av varandra och minskar risken för dubbelarbete och de som har mindre resurser får hjälp av de som har något mer. Länsstyrelsen ska också under året att ta fram underlagsdokument till kommande åtgärdsprogram som kommer att gälla fr.o.m Underlagsdokumenten kommer att delas in på huvudavrinningsnivå, förutom Ljusnan som blir flera delar. Parallellt med framtagande av underlagsdokument har Länsstyrelsen även ambitionen att ta fram lokala åtgärdsplaner (LÅP) i samma geografiska upplösning som underlagsdokumenten. De lokala åtgärdsplanerna är tänkta att vara ett stöd i åtgärdsarbetet enligt nuvarande åtgärdsprogram. Planerna ska beskriva problem som finns i avrinningsområdet samt förslag till åtgärder. Ansvarsfördelningen kommer inte att beskrivas i de lokala åtgärdsplanerna, utan detta anges i Vattenmyndighetens åtgärdsprogram. Det kommer att ske en samverkan kring underlagsdokumenten och de lokala åtgärdsplanerna och det kommer att beredas möjlighet till att lämna synpunkter. Lokala åtgärdsplaner är inte juridiskt bindande och kommer att vara levande dokument som uppdateras med ny kunskap vid behov. För närvarande håller Vattenmyndigheten på att ta fram en webbapplikation LEGO som är ett verktyg för att kommunicera underlagsdokumenten till kommande åtgärdsprogram. Övriga uppgifter som beredningssekretariatet har framöver är att hjälpa Vattenmyndigheten med att ta fram ett nytt övervakningsprogram. Sverige ska rapportera ett nytt övervakningsprogram till EU i slutet på detta år. I samband med detta arbete ska även en långsiktig plan för övervakningen tas fram. Beredningssekretariatets uppgift blir att granska urval av stationer till övervakningsprogrammen samt delta i arbetsgrupper under arbetet med den långsiktiga planen för övervakning. Ytterligare uppgifter för Länsstyrelsen blir naturligtvis att jobba med Länsstyrelsens åtgärdsansvar i åtgärdsprogrammet (nr 28-31) samt information, vägledning och samverkan med aktörer i länet. Arbetet med de lokala åtgärdsplanerna (LÅP) är en del i det samverkansarbetet.

3 Länsstyrelsen jobbar också för att förbättra arbetet på tvären inom Länsstyrelsen. En plan för hur Länsstyrelsen ska genomföra åtgärdsarbetet har tagits fram och de olika enheterna på Länsstyrelsen har nu fått utpekat vilket ansvar som åligger dem och en styrgrupp för vattenförvaltningsarbetet har skapats. Planen följer strukturen i Vattenmyndighetens åtgärdsprogram (de 37 uppdragen). Margareta berättade i detta sammanhang om ett projekt hon arbetat med tidigare (Trönöån). Inom detta projekt var tre olika enheter på Länsstyrelsen inblandade. Ursprungligen fick hon tre olika svar från dem, men lyckads få till en samsyn hur arbetet skulle ske. Daniel lyfte frågan runt det verifieringsarbetet som utförs för att stärka underlaget över länets vattenförekomster. Detta bör föranledas av samverkan mellan länsstyrelsen och kommuner så att man nyttjar varandras kunskap och prioriteringar i detta arbete kan göras på ett sätt så att det blir till bäst nytta för båda parter (Detta gäller åt båda hållen.) Gällande verifieringar så lyfte Margareta också frågan kring vad man bör mäta vid olika verifieringar. Det kommer ständigt nya källor att titta på, exempelvis hormonstörningar. Det är så mycket som ska mätas för att verifiera hur miljön mår att man inte alltid vet vad som borde mätas. 3. Kommunernas återrapportering till Vattenmyndigheten Hur har den gjorts/hur kommer den att göras? Kommunerna berättar. Hudik: Har svarat på remissen. Återrapporteringen har sammanställts två gånger. Respektive förvaltning ansvarar för sina områden., det sker ingen särskild samordning av förvaltningarna. Dagens samling av representanter från olika förvaltningar är ett samla sig. Kanske kan bli bättre framgent. Åsa lyfte Länsstyrelsens seminariedag i oktober där Joakim Kruse från Vattenmyndigheten berättade om tillämpningen av vattenförvaltningsfrågorna som en bra dag. Kommunledningen i Hudiksvall är intresserade av att presentera något resultat, men inga resurser har ännu avsatts. Bollnäs: I Bollnäs har man avsatt en del av en tjänst för vattenfrågorna. En vattengrupp har skapats och man håller på att ta fram en strategi för hur kommunen ska arbeta med dessa frågor. En ny översiktsplan är på gång och där ska vattenfrågorna komma in. Jan tycker sig se att samarbetet har fungerat. Söderhamn: Inom kommunen jobbar man mycket med Söderhamn Nära och Bygg och miljö kring vattenfrågorna. Man har jobbat på två nivåer: En praktisk, genomförandenivå samt en mer övergripande, strategisk. Nu ska översiktsplanen revideras så nu jobbar Margareta att vattenfrågorna ska få större genomslag än senast. En vattengrupp ska också startas upp. Ovanåker: I Ovanåker har det inte hänt så mycket. Man har precis börjat med översiktsplanen. Ljusdal: Har börjat formera sig kring enkäten, men har ännu ingen politiskt utsedd grupp eller tjänst. Pär skulle gärna vilja ha starta en grupp som jobbar med dessa frågor. Härjedalen: I Härjedalen har man kommit rätt långt. Det finns en vattengrupp som även inkluderar några externa aktörer som Beredningssekretariatet och Miljöskydd på Länsstyrelsen i X län samt vattenvårdsförbundet. Alla planer är tidsatta och förankrade i nämnd. En övergripande vattenplan för kommunen och för LIS

4 (Landsbygdsutveckling i strandnära lägen), vattenskyddsnivå mm. Slutsats: Vi har kommit lite olika långt. Daniel tror att det viktigt att styra upp vattenfrågorna inom respektive kommun/verksamhet och det är viktigt att man får mandat från sin ledning för att komma igång. Kan Vattenrådet, med Daniel som spindel, fungera som ett fortsatt stöd? Kanske kan man mötas i mindre grupper? - Hur når vi näringslivet? Härjedalen har med näringslivskontoret i vattengruppen. I Florsjö-projektet, Söderhamn, ingick det näringsidkare. Det är ett stort värde att ha med alla aktörer i framtagningsprocessen av strategiska dokument. Ecko: Från näringssidan känner man sig lite offside i detta sammanhang. Vattenregleringen styrs av vattendomar där Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Från näringssidan följer man de krav och uppdrag som kommer genom tillsynen. Christina: Håller med Ecko. Känner heller inte att det sker något samarbete med kommunen i dessa frågor. 4. Vad händer framåt där Vattenrådet kommer att vara inblandat/drivande? Daniel har gjort en del medlemsbesök, såväl hos kommuner som hos Arizona och Vallvik. Diskussionerna har gått lite olika. Daniel ser Vattenrådets roll som accelerator för att få lite mer snurr där det kan behövas. 5. Vattenrådets former, initiativ och drivkraft, i stället för bevakning. Idéer för vad vattenrådet ska göra i framtiden? - Sprida sina goda exempel. Så här jobbade vi med Florsjöprojektet t ex. - Studieresa med goda exempel? - Vattendragsvandringar? - Temadagar/temamöten kan ge mer konkreta tankar för fler aktörer. Just nu används vattenrådet mycket till att utbyta erfarenheter kommunerna emellan. Temamöten, utbildningar, seminarier man kan jobba med teman som skog, fiske, natur, miljö, krav/tillsyn/kontroll. Ett temamöte skulle kunna vara mer åtgärdsinriktat, inte bara beskriva status på vattnet. Beskriva problemen men att komma in på åtgärderna. Ta upp frågor som: Hur göra, vad kostar, vilka aktörer ska delta. Om man jobbar med olika teman kan t ex Övergödning behöver man inte bara titta på Florsjö-projektet, utan man kan lyfta fram fler bra projekt där man genomfört åtgärder. - Arbetsgrupper. I Gästriklands vattenråd har man tänkt att jobba lite med arbetsgrupper. Antingen kring att skapa temadagar för en bredare grupp deltagare eller kring en särskild fråga, t ex om det dyker upp ett angeläget projekt som berör olika intressenter. Frågan om en webbportal för utbyte av goda exempel lyftes. Länsstyrelsen Gävleborg har en sharepoint som man skulle kunna använda. Flera har dock haft problem med att öppna dokument på sistone men det är ett problem som snart kommer att vara löst. Det kom också upp en önskan om att ha en lista med kontaktpersoner, ifall man vill ta del av någon annans erfarenheter i ett särskilt projekt. Daniel fick i uppdrag att titta på om en kontaktlista skulle kunna ordnas på vattenvårdsförbundets hemsida. Sidan är dock

5 ju nu i en fas av uppdatering och småfix. Borde vattenrådet försöka få in fler/andra deltagare? T ex Torvbrytningsföretag, infrastruktursatsningar av väg/järnväg eller infrastruktur i samband med uppförande av vindkraftverk? Nej, inte i nuläget. Vattenrådet kan jobba mot dessa i specifika frågor. Alla i vattenrådet får i uppgift att fundera på vilka frågor eller teman de skulle vilja att vattenrådet ska jobba med. Ljusdal: Skulle vilja se hur de stora företagen arbetar med vattenfrågorna och med våra vattendrag. Bollnäs: Ser möjligheterna och jobbar där möjlighet finns, tror inte på att vänta in några uppdrag från Länsstyrelsen. Söderhamn: Medveten satsning t ex inom fiskeplan. Daniel: Passivitet från kommunernas sida kan resultera i att kommunen halkar efter. Vad händer om kommunerna inte genomför det vi är ålagda att göra i åtgärdsprogrammet? Vilka sanktioner det blir är oklart. Sverige får kanske böta till EU men detta är inte tydligt utrett. Oavsett hur detta blir så bör inte detta vara drivkraften i arbetet. Drivkraften bör vara att vi förstår att de åtgärder som ska göras enligt vattendirektivet syftar till en god sak. Att vi måste prioritera upp vattenarbetet, utan vatten av bra kvalitet finns inga förutsättningar för utveckling. 6. Sammanfattning av mötet och tankar framgent Kommunerna har börjat komma igång med åtgärdsarbetet i lite olika utsträckning, vissa har kommit längre än andra. Viktigt att få åtgärderna förankrade i kommunledning. Mycket av åtgärdsarbetet och vattendirektivet och det som kommuniceras runt detta handlar om åtgärder och arbete som ska utföras av myndigheterna. Det är dock en styrka och viktigt att få andra aktörer att också känna sig delaktiga då vattendirektivet berör alla som nyttjar vattnet för egenintressen. Kom med tips o idéer till Daniel om vad vattenrådet ska arbeta med. Daniel kommer också att skicka ut några idéer och hoppas på lite respons så kanske det kan födas några nya idéer?