DRIV - Designdriven Regional InnoVation
|
|
- Cecilia Pettersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DRIV - Designdriven Regional InnoVation Målet med DRIV - Designdriven Regional InnoVation är ökad kapacitet hos innovationsfacilatorer att stödja sina avnämares innovationsförmåga med hjälp av designdrivna ansater. 1. Projektets potential 1.1 Utvecklingsbehov Generella I Sverige finns ett flertal aktörer med syfte att stödja samhällets innovativa kapacitet. Dessa aktörer behöver leda och organisera innovationsstödet på bästa sätt för att kostnadseffektivt öka avnämares innovationsförmåga. Avnämare kan vara företag i olika storlek, offentlig sektor och ideella organisationer. Stödstrukturen består av kommuner, näringslivskontor, region och statliga organisationer Deras förmåga att leda och organisera stödprocesser till avnämare står i behov av utveckling, koordinering och effektivisering. Designbaserat innovationsstöd har en potential att bidra till denna utveckling. Medverkande organisationers utvecklingsbehov Projektet adresserar Region Jämtland Härjedalen och Skellefteå Science City (SCS) förmåga till ledning och organisering för ökad innovationsförmåga hos lokala företag och andra organisationer. Projektet tar sin utgångspunkt i erfarenheter kring designdrivna ansatser ('Design Thinking'). Både Region Jämtland/Härjedalen och SCS har explicita uppdrag att stödja SME samt att öka innovationsförmågan hos sina respektive målgrupper. SCS står inför uttalade utmaningar kring att identifiera eller utveckla verktyg och metoder riktade till icke-designdrivna SME. Nya verktyg och metoder behövs för att hjälpa avnämare att innovera tjänster och produkter, skapa organisationsöverskridande samarbeten samt lyfta sin innovationsförmåga. Region Jämtland/Härjedalen står inför uttalade utmaningar kring att gå från idégenereringssessioner till faktisk implementering som skapar nytta för enskilda SME och andra aktörer. Det finns även ett behov av att förstå hur designprocesser kan användas i mer komplexa utvecklingsprocesser. Deltagande forskningsinstitutioner har behov av att utveckla sin kompetens gällande kunskapsspridning och samarbetsformer. Behov av kunskapsutveckling Tidigare forskning har visat att en svårighet för innovationsfrämjande aktörers stödstruktur är att hjälpa avnämare att gå från idégenerering till implementering av innovationer. Denna del av innovationsprocessen är dessutom relativt svagt beforskat. Det finns därmed ett behov av att öka kunskapen om möjliggörande faktorer och hinder för avnämare att gå från idé till implementerad innovation. Det finns dessutom behov av ökad kunskap kring hur stödstrukturen på bästa sätt kan leda och organisera för implementering av innovationer. Designdrivna ansatser har uppmärksammats som en möjlighet för att höja innovationsförmåga genom användandet av verktyg för idégenerering, visualisering, brukarinvolvering etc. Internationellt finns ett stort antal metoder och metodpaket att tillgå. Emellertid finns utmaningar i att tillgängliggöra metodiken på ett relevant sätt och möjliggöra för enskilda organisationer att 1
2 ta till sig den. Metodstödet kopplat till olika designförmågor tycks ha varierande spridning. Medan verktyg för idégenerering ofta används finns utrymme för att elaborera hur idéer tas vidare till innovation. Implementering och specifikt förändringsarbete är ofta nödvändigt i relation till lokala aktörer och kompetens. Det behövs ytterligare kunskap om framgångsfaktorer i spridnings- och lärprocesser kring nya metoder. Vidare finns det behov av att utveckla hur olika aktörer inom stödsystem för ökad innovativitet i samhället leder och organiserar sin verksamhet. För att nå en tydlig designdriven process så behövs en tydlig processledare som kan driva processen framåt, dvs. en facilitator för processen. En facilitators viktigaste uppgift är därför att stödja gruppen i processen men också att utforma processen som sådan, d.v.s. t.ex. se till att målet för en kreativ workshop är tydligt och utforma agendan för att uppnå förväntningarna för deltagarna. Som facilitator är det också viktigt att alltid förbereda en reservplan för det oväntade, så att processen kan flyta på. Att involvera alla är en grundsten i innovationsprocessen och det ansvaret ligger på facilitatorn likaså att utmana deltagarna så att de går utanför sin komfortzon samtidigt som man stödjer och inspirerar dem där de står för stunden. 1.2 Bakgrund I Jämtland/Härjedalens innovationsplan för 2015 till 2020 har det identifierats ett behov av att arbeta med och ge stöd för implementering av innovationer. En stödprocess för detta är ännu inte på plats. Detta nu föreliggande projekt ligger därför helt i linje med de planerade processtegen för att vidareutveckla innovationsstödet i regionen. I Skellefteå finns ett pågående innovationsstöd där behoven att utveckla idégenereringstrukturer och implementeringsstöd uppfattas som lika stora. I båda dessa behovsägande organisationer behöver ledningen insikt, kapacitet och verktyg för att arbeta med implementeringsprocessen. Inom den knapphändiga tidigare forskningen hävdar Piening (2011) och Stewart (2014) att trots ett omfattande akademiskt intresse för länken mellan idégenerering och genomförande ger inte befintlig forskning övertygande förklaringar till hur denna länk fungerar. Forskning, ex Bryson et al. (2008) har identifierat ett antal framgångsfaktorer. Dessa framgångsfaktorer handlar ofta om förändringsledning av kulturella och strukturella faktorer i organisationen. Dessa behöver dock testas empiriskt av innovationsfrämjande aktörer. Att arbeta designdrivet har lyfts fram som en möjlig väg till affärsnytta och nya innovationer (Verganti Designdriven innovation). Designdrivna ansatser till nya innovationer har på senare år rönt stor uppmärksamhet. Designarbetets metoder med visualisering och användarinvolvering har visat sig framgångsrikt också i andra sammanhang och man talar om Design Thinking. Design Thinking, kan beskrivas som: En uppsättning förhållningssätt (Cross Designerly ways of knowing), Ett antal förmågor (Brown Design Thinking) så som empati med brukare, problemdefiniering, idégenerering, skapandet av prototyper och utvärdering; eller som Metoder och arbetssätt vilka t.ex. uppmuntrar till engagemang och participation genom samskapande och visualiserande vektyg som underlättar dialog (jfr Ostervalder 2010-Business model generation). Designdriven innovationsförmåga har potential att skapa värde och att vara ett medel för utveckling av innovationsledning. Designdriven innovation har uppmärksammats kopplat både till SME och stora företag (jfr Roger Martin 2009; The design of Business) och inte minst som ett sätt för att adressera offentliga och sociala innovationer (Brown 2009: Change by design, Manzini 2015: Design, When Everybody Designs: An Introduction to Design for Social Innovation). Ett stort antal designdrivna innovationsprojekt har också genomförts I Norden. Inom nätverket 'Design Region Sweden' har ett antal medlemmar drivit projekt där designarbetets 2
3 verktyg och metoder använts för att skapa deltagande och hållbara innovationer. Genom dessa projekt har det byggts omfattande erfarenheter. Någon systematisk sammanställning av dessa erfarenheter har dock inte gjorts. Det saknas också översikter och systematiska jämförelser kring framgångsfaktorer kring implementeringen av designdrivna projekt och spridning av designmetodik som möjliggörare för innovationsförmåga. Tidigare forskning kring metodspridning har dock visat att tillgängliggörandet av metoder inte leder till att de används om de inte kommer in i ett sammanhang där de står i balans med mottagande organisations kompetens och process. Det finns behov av att utveckla hur olika aktörer inom samhällets stödsystem för ökad innovativitet leder och organiserar sin verksamhet. En fördjupad erfarenhetsinsamling och analys kan möjliggöra att kunskap och metodik i högre grad nyttiggörs för att omsätta idéer i nya innovationer. 1.3 Syfte Projektet syftar till att möjliggöra för innovationsstödjande organisationer att hos sina avnämare höja innovationsförmåga med hjälp av designdrivna ansatser. Syftet kan beskrivas i följande tre delar: 1. Att öka den samlade forskningsbaserade kunskapen om innovationsledning och organisering genom att sammanställa befintliga erfarenheter från designdrivet innovationsarbete. 2. Att öka innovationsledningskapacitet hos de två behovsägarna genom a) utvecklandet av metodik- och kunskapsspridningsformat, samt b) specifika organisatoriska förändringsinsatser baserat på forskningsbaserad kunskap om hur innovations- och förändringsarbete kan ledas och organiseras på ett framgångsrikt och långsiktigt sätt. 3. Att identifiera, sprida och nyttiggöra kunskap och erfarenheter om faktorer som är avgörande för att ta innovationer från idé till genomförande i projekt med designdrivna ansatser bortom projektdeltagarna. 1.4 Förväntade resultat på kort och lång sikt Projektet förväntas på kort sikt resultera i: 1. Ett ramverk beskrivande nyckelfaktorer kring designdrivna utvecklingsprojekt som leder till ett påbörjat förändringsarbete avseende innovationsledning och organisering hos deltagande behovsägare gällande att stödja avnämare att ta innovationer från idé till implementering med hjälp av designmetodik. 2. Ökad förmåga till innovationsledning hos deltagande behovsägare genom tillgång till kunskap om A) utmaningar i processer med radikal innovation, B) designmetodikens styrkor, svagheter och förutsättningar för att ta innovationer från idé till implementering. 3. Spridd kunskap om ovanstående mål ett och två till andra innovationsfrämjande aktörer. Effektmålen på tre till fem års sikt är att erfarenheter från projektet har skapat verktyg för fler innovationsstödjande aktörer som ger utvecklat stöd för att gå från idé till implementerad innovation. Detta genom att metodik och erfarenheter spridits genom Design Region Sweden, Designcentrum, Skellefteå Science City och Palm Quality Management AB. Vidare har även forskarvärlden fått ökad kunskap om designmetodik för innovationsstöd genom tidskriftspublikation i en till tre artiklar baserade på erfarenhetsinventering, verktygslåda och fallstudier. 3
4 1.5 Målgrupp för projektets resultat Direkta målgrupper är behovsägarna i projektet. Indirekta målgrupper är dels behovsägarnas målgrupper, d.v.s. SME, offentlig förvaltning och ideella organisationer. Hit hör även andra lokala och regionala aktörer i innovationssystemet kring behovsägare, exempelvis Arctic Business Incubator, Nyföretagarcentrum, Krenova, Coompanion och Region Västerbotten. Ytterligare målgrupper är forskarvärlden och andra organisationer i Sverige som har till uppdrag att stödja innovation i SME, offentlig förvaltning och ideella organisationer. 2 Aktörer 2.1 Projektparter Projektpart: Chalmers Tekniska Högskola Projektpartens bidrag i projektet (det viktigaste): Chalmers bidrar med kompetens kring designmetodik, lärande och participativa processer. Chalmers är drivande i erfarenhetssammanställningen. Projektpartens behov och förväntad nytta (det viktigaste): Chalmers vill ha ut empiri kring designdriven utveckling och metoder/verktyg i participativa processer. Chalmers har sedan tidigare forskning kring metodspridning vilken man gärna tar vidare för att utveckla sin förmåga att nyttiggöra forskning. Projektdeltagare: Funktion/roll: Antal timmar i projektet: Eva Eriksson Viktor Hiort af Ornäs Forskare Interaktionsdesign. Är drivande kring verktyg för participation och dialog. Forskare Designmetodik. Är drivande i erfarenhetsinhämtning och aktiv i utveckling av verktygslåda
5 Projektpart: Palm Quality Management AB (PQM) Projektpartens bidrag i projektet (det viktigaste): PQM har fyra års erfarenhet av forskning inom innovationsledning i offentlig förvaltning samt erfarenhet av 15 års organisationsutvecklingsprocesser i offentlig, ideell och privat sektor. PQM kommer att arbeta med nulägesanalys i arbetspaket ett samt kompetensutveckling, processtöd och coachning i arbetspaket två samt aktivt arbeta med vidarekommunikationen i arbetspaket tre. Projektpartens behov och förväntad nytta (det viktigaste): PQM som forsknings- och konsultföretag har behov av att utveckla och testa utvecklingsmetodik för innovationsledning och organisering. PQM förväntar sig att tillägna sig empiriskt baserad kunskap kring hur innovationsstödjande organisationer kan använda designmetodik för att leda avnämares processer från idégenerering till implementering. Projektdeltagare: Funktion/roll: Antal timmar i projektet: Klas Palm. Forskare i kvalitativ metodik, aktionsforskare samt drivande i coach- och verksamhetsutvecklingsprocessen i arbetspaket två. Delaktig i arbetet med vidarekommunikation inom arbetspaket tre. 562 Projektpart: Luleå tekniska universitet, Innovationskontoret (LTU) Projektpartens bidrag i projektet (det viktigaste): Konkretisering av innovationsteknik och samverkansformer för radikal innovation i form av enkla tillämpbara guider (exempelvis 4I4I för innovation). Erfarenhet av 15 års forskning och utveckling för både SMF och stora företag. Projektpartens behov och förväntad nytta (det viktigaste): Test och utvärdering av ovanstående, förfining av etablerade metoder, verktyg. Projektdeltagare: Funktion/roll: Antal timmar i projektet: Åsa Ericson Mattias Bergström Professor vid ämnet Informationssystem, Åsa har lång erfarenhet av produktutveckling och innovationsprocesser. Innovationsexpert vid LTU Business AB (LTUs näringslivsbolag) Doktor i produktutveckling, Mattias har lång erfarenhet av att facilitera grupper i tidiga faser av innovation och ett stort nätverk av regionala SMF
6 Projektpart: [Region Jämtland/Härjedalen, Designcentrum] Projektpartens bidrag i projektet (det viktigaste): living lab Projektpartens behov och förväntad nytta (det viktigaste): Verksamhet för att stärka innovationsförmåga hos externa aktörer; Designprocesser anpassade för att driva regional utveckling, och Designverktyg som kan spridas brett i samhället och skapa ökad innovationsförmåga. Verksamhet för att stärka innovationsförmåga i egen verksamhet: Verktyg för implementering av innovation i komplexa kontexter. Hur stöder vi kapaciteten att ta innovativa idéer vidare till implementerade innovationer inom offentlig förvaltning? Designmetodens roll för att implementera och driva förändringsprocesser (organisera och leda utveckling). Projektdeltagare: Funktion/roll: Antal timmar i projektet: Erik Noaksson Karolina Nätterlund Facilitator för implementering och förankring både på tjänstemanna- och politikernivå. Arbeta med intern koordinering och förankring i regionens övriga innovationsstödjande processer Projektpart: [Skellefteå Science City, (SCS) Projektpartens bidrag i projektet (det viktigaste): living lab Projektpartens behov och förväntad nytta (det viktigaste): SCS arbetar med utvecklingen av innovationsförmågan hos lokala SMEs. Oftast är dessa företag inte designdrivna och utan tillgång till egen designteam/kompetens. Ur projektet efterfrågar SCS inspirerande best practice samt verktyg och metoder för desingdriven innovation som kan hjälpa dessa företag att öka sin innovationsförmåga. SCS har även ansvaret att utveckla det regionala innovationsstödsystemet. De tidigare nämnda metoder kan även med fördel spridas till dessa aktörer och genom dem nå ut till fler lokala och regionala SMEs och organisationer. Projektdeltagare: Funktion/roll: Antal timmar i projektet: Emina Kovacevic Arbeta med intern koordinering och förankring i regionens övriga innovationsstödjande processer. Arbetar även med förankring både på tjänstemanna- och politikernivå Projektets förankring i medverkande organisationer SCS är en relativt nystartad organisation med uppdrag att utveckla lokala företags innovationsförmåga. I sitt visionsarbete har SCS identifierat design och designmetodik som ett medel för framtida utveckling av den förmågan hos sina målgrupper. Utvecklingen av verktyg som på ett enkelt sätt kan sprida designmetodik till många olika avnämare kan vara ett praktiskt sätt att arbeta med frågan. 6
7 Region Jämtland/Härjedalen har sedan tre år tillbaka ett innovationsstrategiskt arbete och sedan senaste årsskiftet ett innovationsprogram. Region Jämtland Härjedalen har även ett resurscentrum för design som blir en naturlig mottagare av projektets resultat. 2.3 Övriga aktörer Aktör: Design Region Sweden Aktörens roll och bidrag: Design Region Sweden är ett nationellt nätverk (ideell förening) som ska bidra till samhällsutveckling genom att initiera, driva och medverka i designinsatser. Föreningen ska på ett öppet och inbjudande sätt främja kunskapsöverföring och samverkan mellan dess medlemmar. Inom nätverket finns omfattande erfarenhet av att nyttja designinsatser i utveckling av både privat och offentlig verksamhet. Projektet syftar till att dra nytta av Design Region Swedens medlemmars erfarenheter i den initiala erfarenhets kartläggningen. Vidare spelar nätverket en central roll i kunskapsspridningsdelen. Tim. i proj.: 32 Kontaktpers. Christer Ericson, Ordförande Telefon: , Mobil: christer.ericson@designregionsweden.se Aktör: Region Västerbotten Aktörens roll och bidrag: Kontaktpers. Region Västerbotten (RV) bedriver ett omfattande innovationsprojekt; innovationsloopen. För att ta till vara på eventuella synergier förmedlar RV kontakter till intervjupersoner för erfarenhetskartläggningen. RV önskar även ta del av och eventuellt vara med och sprida resultat i kunskapsspridningsfasen. Thomas Hartman, Kommunikationschef ; thomas.hartman@regionvasterbotten.se 2.4 Projektets sammansättning Projektet samlar organisationer inom privat (PQM), offentlig (behovsägarna) och ideell (Design Region Sweden) sektor med forskare i syfte att utveckla, omsätta och vidare sprida teori och praktik. De två behovsägarna är centrala innovationsfacilatorer i sina respektive kontexter. Region Jämtland/Härjedalen liksom Skellefteå är drivande i lokala stödsystem för innovativ utveckling. Det finns många likheter mellan organisationerna och möjligheterna till erfarenhetsutbyte mellan behovsägarna är stora. Region Jämtland/Härjedalen har under de senaste åren aktivt arbetat med att utveckla sin stödjande funktion för avnämare i regionen. I denna process har det genererats erfarenhet som övriga aktörer kan få nytta av. Samtidigt har regionen identifierat ett stort behov av att utveckla stöd för implementering av innovationer. LTU, Chalmers och PQM kompletterar varandras forskningsområden och erfarenhetsbaser. Medan det finns tydliga överlapp i intresseområden så ligger tonvikten i kompetens vid Design och Participation (Chalmers), Innovationsprocesser (LTU) och Organisationsutveckling (PQM). 7
8 PQM och Design Region Sweden utgör kompletterande plattformar för att sprida projektresultaten bortom behovsägarna. 3 Genomförande 3.1 Tillvägagångssätt Projektet tar dels en generaliserande beskrivande ansats, dels en samskapande ansats i syfte att utveckla behovsägarnas arbetssätt och verktyg. Generaliserande: Genom att analysera erfarenheter från ett antal fall identifieras nyckelfaktorer. Experter får i ett antal semistrukturerade intervjuer redogöra för erfarenheter kring designdriven innovation. Baserat på detta tas ett ramverk fram. Experter får också värdera ett antal metoder och format för metodspridning. Samskapande: Specifika förutsättningar hos och runt de två behovsägarna kartläggs. Verktyg och metodbeskrivningar anpassas till lokala förutsättningar. I ett antal workshops med behovsägarna elaboreras möjliga insatser i syfte att bedriva förändringsinsats för att höja behovsägarnas förmåga att leda/organisera för att öka innovationsförmåga. Utvecklad/sammanställd metodik tillämpas i samverkan mellan forskare, behovsägare och ett i ett antal case med SME. I projektet läggs särskild tonvikt vid kunskapsspridning, främst genom involvering av olika aktörer kring det nationella nätverket Design Region Sweden. Många av nätverkets medlemmar är, eller har varit, aktiva i att möjliggöra designdrivna innovationsprojekt och sprida metodik för designdrivna ansatser. Projektet avser nyttja nätverket för erfarenhetsinsamling och kunskapsspridning. 3.2 Aktivitets- och tidplan Projektet förväntas löpa över 24 månader med start januari 2017 och arrangeras i 4 arbetspaket: Arbetspaket 0 rör Projektkoordinering rapportering, deltagande vid Vinnovakonferenser etc. Arbetspaket 1 rör Erfarenhetskartläggning. Arbetspaket 2 rör Tillämpning och utveckling av verktygslåda. Arbetspaket 3 rör Kunskapsspridning. Tider för arbetspaketen är angivna i projektmånad. Arbetspaket 0: projektkoordinering (projektmånad 2 till 24) Arbetspaketet rör projektgemensamma aktiviteter såsom möten, avrapportering etc. P.g.a. den geografiska spridningen hos projektdeltagarna är ambitionen att i möjligaste mån arrangera möten virtuellt (månatligt skypemöte), samt i anslutning till andra sammanhang där projektdeltagarna träffas (t.ex. Design Region Swedens medlemsmöten). Förväntade leverabler (L) från arbetspaketet omfattar:: L0.1 Startrapport, L0.2 Slutrapport, L0.3 Ekonomisk redovisning. Aktiviteter i arbetspaketet (Totalt 447h) 0.1 Detaljering projektplan,skriva startrapport (30h) 0.2 Fortlöpande projektledning/-styrning (77h) 0.3 Gemensamt startmöte & avslutande reflekterande möte (120h) 0.4 Återkommande fysiska och virtuella möten (140h) 0.5 Vinnovas programkonferenser (40h) 0.6 Avrapportering (40h) 8
9 Arbetspaket 1: Erfarenhetskartläggning (projektmånad 1 till 6) Arbetspaket 1 rör erfarenhetskartläggning över designdriven innovationsförmåga. Vi vill sammanställa en översyn över: exempelprojekt, verktyg/verktygslådor, former för kunskapsöverföring (metodbeskrivningar, lab, andra sätt att överföra kunskap). Särskild vikt läggs vid framgångsfaktorer i att gå från idé till faktisk implementerad innovation ( bortom klisterlappskonferens ). Inventeringen tar sin utgångspunkt i fall projektgruppen känner till och projekt rekommenderade av Design Region Swedens medlemmar och syftar till leda till en klassificering av olika typer av fall. Ett antal fall där vi har access till inblandade parter belyses i semistrukturerade intervjuer. Nyckelfaktorer elaboreras vidare i individuella intervjuer och / eller fokusgrupper med experter i syfte att kontrastera fall och värdera verktyg på ett sätt som lyfter fram hinder och framgångsfaktorer. Förväntade leverabler från arbetspaketet omfattar: L1.1 Ett ramverk beskrivande antal nyckelfaktorer & L1.2 En tentativ verktygslåda, vilka ligger till grund för arbete i arbetspaket 2. L1.3 En erfarenhetsrapport med nyckelinsikter beskrivande arbetet i arbetspaketet vilken ligger till grund för kunskapsspridning via konferensbidrag och artiklar. Aktiviteter i arbetspaketet (Totalt 440h) 1.1 Sammanställning tidigare arbete (60h): Case-beskrivningar baserade på sekundära källor samt Sammanställning översikt verktygslådor 1.2 Individuella intervjuer (190h): Framgångsfaktorer i designdriven regional utveckling. Planering, rekrytering etc och datainsamling. 1.3 Transkribering (Köpt tjänst) 1.4 Fokusgruppsessioner (30h) Erfarna projektledare designdriven utveckling får kommentera identifierade framgångsfaktorer 1.5 Analys av intervjuer (80h) 1.6 Rapportering (80h) Arbetspaket 2: Tillämpning (projektmånad 4 till 17) Arbetspaket 2 rör omsättning av forsknings- och erfarenhetsbaserad kunskap om innovationsledning i ramverk, metoder, processer och verktyg. Vi utvecklar och testar prototyper av verktygslådan med dess metoder och verktyg tillsammans med lead users bland företag/organisationer. Vi tror att vi skulle kunna få med max 10 stycken testpiloter och vill gärna prioritera bredd bland dessa. Vi genomför denna fas nära organisationerna och så integrerat i deras dagliga arbete som möjligt. På så sätt tillämpar vi principer för användardriven design även i vårt eget projekt. Förväntade leverabler från arbetspaketet omfattar: L2.1 Verktygslåda baserad på generell metodik och insikter från erfarenhetsinhämtningen i arbetspaket 1. Verktygs- och kunskapspridningsformat, tillämpbart bortom behovsägarna, L2.2 Metodapplicering i testcase, L2.3 Specifikt förändringsarbete med behovsägarna, L2.4 Summerande rapport kring aktiviteterna. Aktiviteter i arbetspaketet (Totalt 715h) 2.1 Utveckling verktygs- och kunskapspridningsformat (130h) första format utveckling reviderat format 2.2 Specifikt förändringsarbete (330h) Kartläggning av nuläge hos och kring behovsägarna Samtal med slutanvändare (SME), Beskriva systemen runt behovsägarna Utveckling av behovsägarnas förmåga att leda och organisera 9
10 2.3 (Samskapande) Applicering i testprojekt (205h) 2.4 Grundläggande rapportering (50) Arbetspaket 3: Kunskapsspridning (projektmånad 0 till 23) Arbetspaket 3 rör kunskapsspridning och löper över hela projekttiden. Tidigt i projektet skapas en plattform för kommunikation där frågeställningar och resultat kommuniceras löpande. Kunskapsspridning är i fokus projektmånad Metodpaketet från arbetspaket 2 tydliggörs i ett format och tillgängliggörs på web. Workshopformat utvecklas riktade till aktörer i de regionala innovationssystemen. Workshops genomförs med lokala och nationella intressenter. Resultat från erfarenhetskartläggning och fallstudier dokumenteras och sprids i vetenskapliga publikationer. Förväntade leverabler från arbetspaketet omfattar: L3.1 Profilerat format, L3.2 Webbpublicering av metodpaket, L3.3 Seminarieformat, L3.4 Bidrag vid internationella konferenser, tidskriftsartiklar. Aktiviteter i arbetspaketet (Totalt 525h) 3.1 Identitetsarbete & utveckling av profilerat format (50h) 3.2 Webbpublicering: Format och innehåll (150h) 3.3 Workshop-paket (160h) Utveckling av format Seminarier med regionala & nationella aktörer / Design Region Sweden 3.4 Vetenskaplig publicering (165h) 3.3 Nyttiggörande av projektets resultat Projektets syftar till att få genomslag bortom de medverkande parterna. Arbetspaket 3 är specifikt dedikerat för kunskapsspridning. I arbetspaket 3 utvecklas metoder, budskap och målgruppsanalys för kunskaps- och verktygsspridning. Projektets resultat och metodpaket kommer bland annat att presenteras vid Design Region Swedens medlemsmöten och tillgängliggörs via nätverkets hemsida. En specifik aktör som visat intresse för att följa och ta del av projektets resultat är Region Västerbotten, i synnerhet i koppling till sitt strategiska regionala arbete med Innovationsloopen. Generella (akademiska) kunskapsbidrag förväntas också kring designdrivna innovationsansatser. Dessa är av relevans för diskursen kring innovation, facilitering och designdrivet arbete och kommer att spridas i artiklar och på seminarier. 4 Jämställdhets- och mångfaldsaspekter Projektets grundläggande synsätt är att olikheter är av intresse, vilket sätter fokus både på jämställdhets- och mångfaldsaspekter. Ett normkritiskt förhållningssätt erbjuder dessutom en spännande grund för innovation. När det gäller hur designmetodik appliceras i projektet, så är det just olikheterna som ger de mest spännande diskussionerna vilket i sin tur kan användas som bränsle för innovation. Resultat från genusforskning kan när så behövs inkluderas och ett genusperspektiv kommer att tillämpas för att så långt det är möjligt ta hänsyn till en kvantitativt jämn fördelning mellan könen, dessutom vägs även mångfald in för att fånga många olika perspektiv som möjligt. Projektgruppens är sammansatt av 50% män och 50% kvinnor. 10
Ansökan till Vinnova. OM ANSÖKAN Är ansökan en fortsättning på tidigare projekt, ange diarienummer i fältet nedan. Diarienummer. Inskickad.
Ansökan till Vinnova Diarienummer 2016-03186 Inskickad 2016-06-02 23:13 Utlysning Leda och organisera för ökad innovationsförmåga OM ANSÖKAN Är ansökan en fortsättning på tidigare projekt, ange diarienummer
Läs merInnovationsledning och organisering forskning för ökad innovationsförmåga, 2019
UTLYSNING 1 (12) Innovationsledning och organisering forskning för ökad innovationsförmåga, 2019 En utlysning inom Vinnovas program Innovationsledning och organisering UTLYSNING 2 (12) Innehåll 1 Utlysningen
Läs merInnovationsprojektet. Forskningsdriven utveckling för ökad innovativitet av hjälpmedelshantering i Dalarna. December 2016 November 2018
Innovationsprojektet Forskningsdriven utveckling för ökad innovativitet av hjälpmedelshantering i Dalarna. December 2016 November 2018 Bakgrund Omvärldsförändringar - ökat behov av innovationsförmåga och
Läs merSammanfattning av arbetsprogram STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017
1 (6) Sammanfattning av arbetsprogram för samarbete mellan VINNOVA och SKL om: STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017 Antagen av styrgruppen VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL
Läs merLeda och organisera för ökad innovationsförmåga
UTLYSNING 1 (11) Datum Diarienummer 2016-03-10 2013-01397 Reviderad 2016-03-15 Leda och organisera för ökad innovationsförmåga En utlysning inom programmet Innovationsledning och organisering 1 Sammanfattning
Läs merLeda och organisera för ökad innovationsförmåga
UTLYSNING 1 (11) Datum Diarienummer 2017-03-01 2016-05332 Reviderad 2017-03-22 Leda och organisera för ökad innovationsförmåga En utlysning inom programmet Innovationsledning och organisering VERKET FÖR
Läs merHandlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling
Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling -01-11 1 (7) Inledning Avsikt Avsikten med handlingsplanen är att identifiera gemensamma aktiviteter som
Läs merInnovationsledning och organisering forskning för ökad innovationsförmåga
UTLYSNING 1 (14) Innovationsledning och organisering forskning för ökad innovationsförmåga En utlysning inom Vinnovas program Innovationsledning och organisering UTLYSNING 2 (14) Innehåll 1 Utlysningen
Läs merGender Smart Arena. Gender Contact Point-dagen Paula Wennberg, Luleå tekniska universitet CDT
Gender Smart Arena Gender Contact Point-dagen 2019-03-13 Paula Wennberg, Luleå tekniska universitet CDT Projektfakta Projektperiod: Juni 2018 Maj 2020 Projektbudget: 4,9 miljoner kronor Projektägare: Luleå
Läs merSTÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT
SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en
Läs merSTATION 2: LOGIKER FÖR SAMVERKAN OCH NYTTIGGÖRANDE I
STATION 2: LOGIKER FÖR SAMVERKAN OCH NYTTIGGÖRANDE I Statlig AKADEMISKA MILJÖER Analys av statens styrning för att tydliggöra universitetets förutsättningar, skyldigheter och möjligheter att bedriva samverkan
Läs merAnteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014
Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar
Läs merMer för fler hur når vi fler inom kulturområdet?
Anmälan senast 5 maj Erbjudande att delta i Mer för fler hur når vi fler inom kulturområdet? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) erbjuder nu, tillsammans med Kulturskolerådet och Svensk biblioteksförening,
Läs merRapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Läs merPlacemaking in the Nordics
#NordicPlacemaking Placemaking in the Nordics Ett co-creation-projekt om hur man skapar trygga och attraktiva platser med stark identitet och stort värde PLACEMAKING IN THE NORDICS Ett co-creation-projekt
Läs merUtmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn. Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur
Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur Upplägg 1. Varför behöver byggherrar engagera sig i utvecklingsarbete
Läs merInnovationsledning och organisering nyttiggörande av kunskap för ökad innovationsförmåga, 2019.
UTLYSNING 1 (12) Innovationsledning och organisering nyttiggörande av kunskap för ökad innovationsförmåga, 2019. En utlysning inom Vinnovas program Innovationsledning och organisering UTLYSNING 2 (12)
Läs merLär er utveckla innovativa tjänster som invånarna vill ha och behöver
a er Utvecklt utifrån he verksam behov! s n e r a använd Anmäl er till SKL:s utvecklingsprogram! Lär er utveckla innovativa tjänster som invånarna vill ha och behöver Idag bygger ofta utveckling på antaganden
Läs merLär er utveckla innovativa tjänster som invånarna vill ha och behöver
Utveckla er verksamhet utifrån användarens behov. Anmäl er till SKL:s utvecklingsprogram! Lär er utveckla innovativa tjänster som invånarna vill ha och behöver Idag bygger ofta utveckling på antaganden
Läs merRegion Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens
Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens Fastställd av regionstyrelsen 2016-12-08, 2 Inledning Hela arbetsmarknaden och inte minst hälso- och sjukvården står inför stora
Läs merBilaga 7. Centrum för välfärdsstudier
Bilaga 7 Centrum för välfärdsstudier Verksamhetsplan 2019 Centrum för välfärdsstudier Centrum för välfärdsstudier () är en centrumbildning vid Högskolan i Borås. fokuserar på de möjligheter och utmaningar
Läs merPlattform för Strategi 2020
HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har
Läs mera White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter
a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter Oavsett bransch och verksamhet så är alla organisationer i behov av utveckling och förändring. Vi
Läs merFördjupad Projektbeskrivning
Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt
Läs merUtmaningsdriven innovation
Utmaningsdriven innovation Vad karaktäriserar en samhällsutmaning? Tydligt internationella Skär genom sektoriella och disciplinära gränser Finns högst upp på politiska agendor världen över Allt starkare
Läs merNyttiggörande av kunskap om innovationsledning och organisering
UTLYSNING 1 (11) Datum Diarienummer 2016-07-05 2016-03545 Reviderad Nyttiggörande av kunskap om innovationsledning och organisering 1 Sammanfattning Utlysningen syftar till att nyttiggöra forskningsbaserad
Läs merProgramplan
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Programplan 2015-2017 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap
Läs merFörändringsledning Hur långt har vi kommit?
Förändringsledning Hur långt har vi kommit? Förändringsledning har under de senaste åren blivit mer och mer etablerat både inom näringslivet och den offentliga sektorn. Det vi, som har arbetat som förändringsledare
Läs merGemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström
Läs merMänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Läs merStrategisk plan för samverkan med det omgivande samhället perioden
Sid 1 (10) Strategisk plan för samverkan med det omgivande samhället perioden 2009-2013 Fastställd av universitetsstyrelsen den 11 juni 2009 Sid 2 (10) Innehåll sid. 1. Uppdraget att samverka 3 2. Umeå
Läs merInnovativ samverkan mellan akademi och näringsliv
Innovativ samverkan mellan akademi och näringsliv Medverkande Paula Wennberg, Gender Contact Point Manuel Almberg Missner, Genusakademin Linda Lundmark, Tromb Moderator Malin Lindberg, Luleå tekniska universitet
Läs merVINNOVA ansökan Innovationsplattform för hållbar stadsutveckling fas 2
Dnr Sida 1 (6) 2015-08-30 Handläggare Anna-Karin Stoltz Ehn 08-508 265 68 Till Exploateringsnämnden 2015-09-24 VINNOVA ansökan Innovationsplattform för hållbar stadsutveckling fas 2 Förslag till beslut
Läs merSOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (6)
SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (6) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR PROCESSUTVÄRDERING AV INFÖRANDET AV SINGLE SYSTEM DESIGN (SSD) HOS BOENDESTÖDJARE INOM UTFÖRARENHETEN SOCIALPSYKIATRIN
Läs merBäddat för utveckling
Bäddat för utveckling Ett kunskapsunderlag om förutsättningar för utvecklingsprojekt i vården och omsorgen Presentation av rapporten Innehåll Problemformulering Syfte och frågeställningar Metod Slutsatser
Läs merStrategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4
Läs merFöljeforskning i programmet Innovatörer
UTLYSNING 1 (9) Datum Diarienummer 2017-09-28 2017-04712 Reviderad Följeforskning i programmet Innovatörer En satsning knuten till programmet Innovatörer VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL
Läs merEn digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor
En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor Oavsett bransch och verksamhet så är alla organisationer i behov av utveckling och förändring. Vi vill att våra kunder inom offentlig sektor
Läs merUtvärdering ERUF SFP Småland och Öarna, 7 dec 2018 Emelie Johansson, Uppföljning och Utvärdering, Tillväxtverket
Utvärdering ERUF 2014-2020 SFP Småland och Öarna, 7 dec 2018 Emelie Johansson, Uppföljning och Utvärdering, Tillväxtverket Syftet med utvärderingar är att förbättra kvaliteten på programmens utformning
Läs merÅterredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06
Landstinget i Kalmar Län Utvecklings- och Folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-01-11 Landstingsstyrelsen Diarienummer 150054 Sida 1 (1) Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag
Läs merUtlysningen Kompetenscentrum 2020 En utlysning inom Kompetenscentrumprogrammet.
Utlysningen Kompetenscentrum 2020 En utlysning inom Kompetenscentrumprogrammet www.vinnova.se/kompetenscentrum Om Vinnova Myndighet under Näringsdepartementet Stockholm, Bryssel och Silicon Valley 200
Läs merKvalitet och verksamhetsutveckling
RIKTLINJER Kvalitet och verksamhetsutveckling Fastställd av regiondirektören Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Datum 2019-06-18 Gäller 2019-2021 Version 2.0 God kvalitet har aldrig varit så viktigt
Läs merFörändringsledning. Frukostseminarium Jolanta Feliga Sofia Allansson
Förändringsledning Frukostseminarium 2018-04-26 Jolanta Feliga Sofia Allansson Agenda ESV introducerar Erfarenheter från arbete med förändringsledning på Arbetsförmedlingen, Bolagsverket och Migrationsverket
Läs merINNOVATIONS AMBULANSEN. Utveckla medarbetare och affärer med hjälp av Design Thinking
INNOVATIONS AMBULANSEN Utveckla medarbetare och affärer med hjälp av Design Thinking Nya tider ställer nya och högre krav på ditt företag. Kollegor och kunder tänker och agerar på ett nytt och annorlunda
Läs merUtlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet
Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet 2015-09-21 2015-11-12 Beslutsdatum 2015-09-18
Läs merLEDARSKAP & MEDARBETARSKAP
ÖPPNA PROGRAM 2015 LEDARSKAP & MEDARBETARSKAP MOTIVATION & KOMMUNIKATION Datum: 22-24 april 2015 (sve), 25-27 november 2015 (sve) i Göteborg Träning i att kunna motivera, inspirera och kommunicera med
Läs merrev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t
rev ere s e e r e f l e c t a c t Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede Syftet Syftet med nedan beskrivna program är att etablera arbetssätt,
Läs merSIRen-SustainableIntegratedRenovation -en stark forskningsmiljö
SIRen-SustainableIntegratedRenovation -en stark forskningsmiljö Kristina Mjörnell Renoveringsdagen 2014 Stockholm 2014-03-27 Vad är en stark forskningsmiljö? Enligt Formas: Miljön ska bestå av forskare
Läs merLÖPANDE PROGRAMUTVÄRDERING ERUF TEMATISKT MÅL 1 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING 1 JUNI 2018
LÖPANDE PROGRAMUTVÄRDERING ERUF TEMATISKT MÅL 1 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING 1 JUNI 2018 ERICA ISEBORN Konsult på Ramböll Management Consulting Arbetar med analys, utredning och löpande utvärdering inom
Läs merLÖPANDE PROGRAMUTVÄRDERING ERUF TEMATISKT MÅL 1 SMÅLAND OCH ÖARNA 12 JUNI 2018 JOHANNES HENRIKSSON RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING
LÖPANDE PROGRAMUTVÄRDERING ERUF TEMATISKT MÅL 1 SMÅLAND OCH ÖARNA 12 JUNI 2018 JOHANNES HENRIKSSON RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING ANSATS FÖR PROGRAMUTVÄRDERING SMÅLAND OCH ÖARNA UTVÄRDERING TM1 SMÅLAND
Läs merIDEELL ARENA utvecklar ledarskapet i ideella sektorn genom nyskapande program, kreativa mötesplatser och främjande av forskning
IDEELL ARENA Verksamhetsinriktning 2015-2016 IDEELL ARENA utvecklar ledarskapet i ideella sektorn genom nyskapande program, kreativa mötesplatser och främjande av forskning IDEELL ARENA:s verksamhetsinriktning
Läs merKLOSS Kunskapsutbyte och Lärande om Strategisk Samverkan. 2015-05-29 Johan Blaus
KLOSS Kunskapsutbyte och Lärande om Strategisk Samverkan 2015-05-29 Johan Blaus Varför initierade KTH ett projekt om samverkan? Svenska lärosäten kan förstärka sin förmåga att arbeta strategiskt med samverkan
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merVerksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering
Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta
Läs merÖPPNA PROGRAM 2014/2015
ÖPPNA PROGRAM 2014/2015 LEDARSKAP & MEDARBETARSKAP MOTIVATION & KOMMUNIKATION Datum: 26-28 nov 2014 (sve) i Göteborg & 9-11 mars 2015 i Stockholm (sve) & 22-24 april 2015 i Göteborg (sve) Träning i att
Läs merYttrande till kommunstyrelsen över remiss angående innovationsprogram för Göteborgs Stad
Tjänsteutlåtande Förvaltningscontroller Utfärdat: 2017-04-05 Simon Flodén Diarienummer: N136-0214/17 Telefon: 366 00 24 (eller Göteborgs Stad växel 365 00 00) E-post: simon.floden@afh.goteborg.se Yttrande
Läs merEn standard för innovationsledning vad skall det vara bra för?
Titel En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för? Angelica Hafström, Innovationsstrateg, Innovare R&D och kommittérepresentant SIS/TK 532 Nationell innovationskonferens, Luleå 2015-02-05
Läs merStatliga medel till forskning och utveckling 2012
Innehåll 1. Statens satsningar 2. Den nationella innovationsstrategin 3. VINNOVAs agenda-initiativ 4. Utlysning från VINNOVA och Energimyndigheten 5. Bakgrund till vårt SIO-program 6. Diskussionspunkter
Läs merTill Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma
1 (6) Datum 2015-05-20 Dnr Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 2 (6) Förslag till ny FINSAM - Aktivitet Bakgrund Under hösten 2014 genomfördes aktiviteten Samverkanskartan idag
Läs merProjektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2
Köpenhamn 20120209 Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Ingår som en del i NNM II s arbete med KreaNord INNEHÅLL Bakgrund Uppdrag och mål Aktiviteter och tidsplan Förankring och nätverk Konceptutveckling
Läs merInnovationsledning och organisering nyttiggörande av kunskap för ökad innovationsförmåga
UTLYSNING 1 (14) Innovationsledning och organisering nyttiggörande av kunskap för ökad innovationsförmåga En utlysning inom Vinnovas program Innovationsledning och organisering UTLYSNING 2 (14) Innehåll
Läs mer1 (5) Bilaga 7. Dnr Centrum för välfärdsstudier
1 (5) Bilaga 7 Dnr 695-16 Centrum för välfärdsstudier Centrum för välfärdsstudier verksamhetsplan 2017 Centrum för välfärdsstudier (CVS) är en centrumbildning vid Högskolan i Borås. CVS fokuserar på de
Läs merDeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 )
DeCoDe community design for conflicting desires Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) Björn Hellström Projektledare Professor Konstfack & Tyréns AB bjorn.hellstrom@konstfack.se bjorn.hellstrom@tyrens.se
Läs merVINNOVA SOM FINANSIÄR AV INNOVATION INOM KOMPETENSFÖRSÖRJNING
VINNOVA SOM FINANSIÄR AV INNOVATION INOM KOMPETENSFÖRSÖRJNING HANINGE 3 MAJ 2019 GUSTAV MALM gustav.malm@vinnova.se Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet Uppgift: Bidra till hållbar tillväxt genom att
Läs merSTRATEGISK AGENDA
STRATEGISK AGENDA 2019 2022 Fortes strategiska agenda utgör strategin för att uppnå Fortes vision om ett samhälle med god hälsa, hållbart arbetsliv och hög välfärd. Det är ett högt mål att arbeta mot.
Läs merHalvtidsutvärdering. Självutvärdering gjord av ProcSIBEs deltagare (14st) Enkät baserad på målen i ansökan. Kunskapsplattform.
Halvtidsutvärdering Självutvärdering gjord av ProcSIBEs deltagare (14st) Enkät baserad på målen i ansökan Kunskapsplattform Heltäckande bild Extern samverkan Resultatspridning ProcSIBE som kunskapsplattform
Läs merProjekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund
Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare
Läs merPiiA Innovation Skapar förutsättningar för innovation inom Svensk industri
PiiA Innovation Skapar förutsättningar för innovation inom Svensk industri Utmaningar för ökad innovationsförmåga inom Svensk processindustri 2018-09-27 Sverige behöver fler innovativa företag som bedriver
Läs merAtt leda och organisera innovation på strategisk nivå i kommuner blod, svett och tårar
Att leda och organisera innovation på strategisk nivå i kommuner blod, svett och tårar Vinnovas Innovationsdag 26 januari 2017 Jessica Algehed, Kommunforskning i Väst Ann-Louise Hohlfält, Innovationsplattformen
Läs merPolicy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande
Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga
Läs merProjektplan. Lönsamhet och attityder steg 2
Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen
Läs merHur göra energieffektivitet till en prioritet för fartygsbesättningar?
Hur göra energieffektivitet till en prioritet för fartygsbesättningar? Projektbudget: 2 942 000 Projekttid: mars 2015 september 2017 Projektledare: Monica Lundh, monica.lundh@chalmers.se Doktorand: Martin
Läs merStrategisk förnyelse. digitalisering. Teknik. den marginella nyttan med 1980-talets IT-paradigm avtar. Processer. Affärsmodeller.
PiiA Bakgrund till PiiA På G Vad händer Strategisk förnyelse digitalisering Teknik Processer den marginella nyttan med 1980-talets IT-paradigm avtar.! Affärsmodeller Kompetens Teknikutveckling - Utveckling
Läs merINSTITUTIONEN FÖR MEDICIN
INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN MED998 Utvecklingsarbete med projektledning inom hälso- och sjukvård, 15 högskolepoäng Development work with project management in healthcare, 15 higher education credits Fastställande
Läs merProjektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden
Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,
Läs merForum för äldreforskning och utveckling av vård och omsorg
Verksamhetsplan för projektet Forum för äldreforskning och utveckling av vård och omsorg -2019 Beslutad och godkänd 2 februari av styrgruppen för Forum för äldreforskning och utveckling av vård och omsorg
Läs merHur blir vi bättre på innovationsledning? Fem metodologiska grepp och fem lärdommar
Hur blir vi bättre på innovationsledning? Fem metodologiska grepp och fem lärdommar Vad är innovationsledning? Något nytt: Produkt, tjänst, process Implementering och spridning: + = I egna organisationen
Läs merStrukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv
Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det
Läs merEn lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland
En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar
Läs merLär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt. Utbildningskatalog från poten3al12
Lär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt Utbildningskatalog från poten3al12 Utbildningar och kompetensutveckling på EUområdet Potential12 erbjuder utbildningar till alla aktörer som
Läs merArbetar du med att förflytta vision till verkligheten? Söker du efter kraftfulla verktyg? PROCESSKONSULTUTBILDNING MED SYSTEMTEORETISK INRIKTNING
Arbetar du med att förflytta vision till verkligheten? Söker du efter kraftfulla verktyg? PROCESSKONSULTUTBILDNING MED SYSTEMTEORETISK INRIKTNING PlanB s utbildning Processkonsult med systemteoretisk inriktning
Läs merVåra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT
Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Vilka är det som arbetar med projektet? Ev. andra nationella aktörer så som ex branschorganisationer Blekinge, Kalmar & Kronobergs
Läs merSå stärker vi forskningen
Externa relationer Madelene Fryklind HANDLINGSPLAN UTIFRÅN KVALITET OCH FÖRNYELSE 2011-03-01 1 / 5 Så stärker vi forskningen Prioritering: Att analysera utfallet från forskningsutvärderingen (RED10) och
Läs merNormkritisk innovation 2018
UTLYSNING 1 (10) Datum Diarienummer 2017-12-15 2017-05257, 2017-05259 Reviderad Normkritisk innovation 2018 Jämställdhet och jämlikhet som drivkraft för innovation och hållbar tillväxt En utlysning inom
Läs merArbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad
Läs mer3) Nya konstellationer och samverkansformer. branschgränser och områdets målgrupper har skapats
Sverige har en samordnad forsknings- och innovationsverksamhet inom hållbart materialnyttjande och resultaten tillämpas i stor utsträckning i samhället Svenska aktörer visar i praktiken och genom kreativa
Läs merVALLA Coach. Överenskommelse
VALLA Coach Överenskommelse Introduktion VALLA Coach där VALLA står för VirtuAL LAboratory for industrialized construction är en centrumbildning vid Luleå tekniska universitet (LTU) som leds av en styrelse
Läs merVälfärdsutveckling genom stödstrukturer för frivilligt arbete
Ansökan om medel till en förstudie Välfärdsutveckling genom stödstrukturer för frivilligt arbete - För framgångsrik samverkan mellan ideella organisationer och kommuner/landsting/regioner och Sveriges
Läs merBedömningskriterier och anvisningar för ansökan
EM2000 W-4.0, 2010-11-17 Bedömningskriterier och anvisningar för ansökan Detta dokument redovisar kriterierna som används vid bedömningen av din ansökan och en anvisning när du skriver ansökan till programmet
Läs merRättsmedicinalverkets forskningspolicy
POLICY (PO) 1 (5) Rättsmedicinalverket Beslutsdatum Dnr Robert Kronstrand Beslutsfattare Ikraftträdande Version Lars Werkström 2019-01-29 1.0 - Godkänd Rättsmedicinalverkets forskningspolicy Syfte med
Läs merREPRO ADAPTIVE LAB PRAKTISK LEDARUTVECKLING FÖR DIG SOM GÅTT REPRO. KONTIGO.SE NEXTSTOPYOU.SE
REPRO ADAPTIVE LAB PRAKTISK LEDARUTVECKLING FÖR DIG SOM GÅTT REPRO. KONTIGO.SE NEXTSTOPYOU.SE FOTO: HANS BERGGREN/JOHNÉR Real leaders don t give the answers they ask the tough questions RONALD HEIFETZ
Läs merNormkreativ innovation 2017
UTLYSNING 1 (8) Datum Diarienummer 2017-01-30 2016-05307 Reviderad Normkreativ innovation 2017 - finansiering av instegsprojekt i företag Normkreativ innovation handlar om att utmana normer för att skapa
Läs merSyfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning
utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar
Läs merInformationsmöte 22:a november
Informationsmöte 22:a november Utlysningen Bidra till att skapa ett Transporteffektivt samhälle Catharina Norberg och Adam Mickiewicz 1 Introduktion Agenda Aktuell utlysning Anvisningar till ansökan E-kanalen
Läs merLinnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad
Läs merIndividrörlighet för innovation och samhällsnytta
UTLYSNING 1 (9) Datum Diarienummer 2016-12-15 2015-05904 Reviderad Individrörlighet för innovation och samhällsnytta En utlysning inom programmet Kunskapstriangeln VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH
Läs merVÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE
VÅR VISION Foton i visionen: Världskulturmuseerna, Filmriding & istock VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE I det här dokumentet sammanfattas Världskulturmuseernas gemensamma vision. Den är vår kompass. Vår
Läs merSTRATEGI FÖR FORSKNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
STRATEGI FÖR FORSKNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2018-2024 REGIONALA FORSKNINGSRÅDET SAMVERKANSNÄMNDEN, UPPSALA-ÖREBRO SJUKVÅRDSREGION Upprättare: Katarina Wijk, föreståndare RFR Strategi för forskning
Läs merEn skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?
2012-02-17 1 (5) En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? Världen förändras, och det måste skolan också göra. Utan ett väl fungerande utbildningsväsen riskerar vi stagnation
Läs merAttraktionskraft för Tillväxt
Attraktionskraft för Tillväxt Johan Carlstedt, huvudprojektledare i samarbete med IVA Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin Royal Swedish Academy of Engineering Sciences (IVA) IVA:s arbete för ökad innovationskraft
Läs mer