Sammanställning av remissynpunkter om förslag till vägledning för prövning av tillstånd till användning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden

Transkript

1 1/78 Remissammanställning Datum Dnr Mottagare Handläggare Remissinstanser enligt särskild förteckning Susanna Hogdin Enheten för miljöprövning och miljötillsyn Sammanställning av remissynpunkter om förslag till vägledning för prövning av tillstånd till användning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden Remissinstanserna listas i bokstavsordning nedan. Förslaget till vägledning har remitterats vid ett tillfälle under hösten 2015 och vid ett senare tillfälle under våren Sammanställningen av remissvaren utgör en sammanfattning av de svar som har inkommit vid dessa två remissrundor. Vissa detaljsynpunkter av rent redaktionell karaktär, exempelvis med synpunkter på ordval etc har inte bemötts nedan.

2 2/78 Remissinstans Framförda synpunkter Åtgärd Borlänge miljönämnd Borlänge miljönämnd Borlänge miljönämnd Borlänge miljönämnd Inledningen Om vägledningen är mycket lång med historik som kan kortas ner, exempelvis avsnitten Varför behövs tillståndsplikt? och Bakgrund. Ansvaret mellan olika myndigheter och centrala begrepp kan beskrivas på slutet eller i bilaga. Handläggningen bör beskrivas i början av vägledningen, efter inledningen, därefter kan avsnittet om regelverk komma. Beslutstödet MACRO-DB kanske inte ska namnges och beskrivas detaljerat då verktyget för modellsimuleringen kan ändras t.ex. genom uppdateringar av programmet eller andra förändringar. Det bör förtydligas vilka faktorer som inte inkluderas i MACRO-DB. Av vikt är informationen om glyfosat och metaboliter samt att verktyget är avsett för jordbruksmark och inte går att använda Strukturen i vägledningen har delvis förändrats för att möta synpunkterna. Ändrad struktur möter delvis synpunkter Eftersom vägledningen i stora delar baseras på att just modellberäkningar från MACRO-DB används i handläggningen så anser HaV och NV att det är viktigt att det framgår vilket program som diskuteras och också vilken version i händelse att teknikutvecklingen gör att vissa anvisningar på sikt spelar ut sin roll. Delvis förtydligat

3 3/78 Borlänge miljönämnd Föreningen Sveriges spannmålsodlare (SPmO) Föreningen Sveriges spannmålsodlare (SPmO) Föreningen Sveriges spannmålsodlare (SPmO) för andra typer av ytor. Viktigt att materialet uppdateras vid förändringar i regelverket. Spannmålsodlarna anser att det är absolut nödvändigt med en ordentlig vägledning för att kunna använda och tolka resultatet av MACRO-DB körningarna på rätt sätt. Ett absolut krav är att någon myndighet tar ansvar för att MACRO-DB är korrekt det vill säga vilar på vetenskaplig grund och uppdateras kontinuerligt. Kraven på våra medlemmar när det gäller steg 2 i makro DB är alltför långtgående och kostsamma. Vi delar bedömningen att det finns anledning att minimera läckage av bekämpningsmedel till råvattnet. Att det är kostsamt att installera tekniska beredningssteg för att rena råvattnet är riktigt men bör inte väga tyngre än de kostnaderna som jordbruket får ta. Ingen åtgärd behövs CKB är den instans i Sverige med absolut bredast kunskap om hur växtskyddsmedel beter sig i miljön. Det borgar därför för bästa kvalitet om CKB även fortsättningsvis tar fullt ansvar för utveckling och kvalitetsäkring av programmet. Initialt ställer det höga krav på användning av MACRO-DB steg 2 eftersom det förutsätter vissa undersökningar på de fält som ska behandlas. Kraven på platsspecifika undersökningar har dock minskat efterhand utan risker för försämrad kvalitet i beräkningsresultaten. Det är dock viktigt att alla aktörer använder sig av bästa tillgängliga verktyg för att bedöma risken för läckage på en viss plats. Enligt miljöbalkens hänsynsregler och principen om att förorenaren betalar så ska den som bedriver verksamhet riskbedöma och begränsa sin verksamhet så att inte olägenheter uppstår för människans hälsa eller miljön.

4 4/78 Föreningen Sveriges spannmålsodlare (SPmO) Avsikten med tillståndshanteringen måste vara hur man skall kunna fortsätta att producera inom ett vattenskyddsområde med ett fungerande växtskydd. Förslag på lösningar och lämpliga metoder och preparat borde vara prioriterat istället för uppräkning av risker och skälighetsbeskrivningar. En ansökan måste vara enkel att fylla i, räcka i många år och se lika ut i alla kommuner. Vi anser att den personal som handlägger ansökningarna måste ha utbildning och komptens för att säkerställa att relevanta krav ställs. Utgångspunkten med att reglera användningen av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområden är att minimera risken för en oacceptabel påverkan på vattentäkten. Regelverket är inte konkurrensneutralt utan utgångspunkten är vilken belastning som kan godtas ur miljösynpunkt. Inskränkningar får dock inte gå längre än som behövs. Beroende på vattentäktens inneboende egenskaper liksom markanvändningen inom tillrinningsområde så behövs olika begränsningar i verksamheten. Vägledningen är ett led i ambitionen att stärka kommunerna i arbetet med att tillståndspröva användningen av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområde och syftar således till ökade kunskaper hos prövningsmyndigheterna. HaV och NV anser dock att det inom ramarna för denna vägledning varken är en lämplig ordning eller praktiskt genomförbart att formalisera kunskapskrav för prövningsmyndigheterna.

5 5/78 Föreningen Sveriges spannmålsodlare (SPmO) Föreningen Sveriges spannmålsodlare (SPmO) Spannmålsodlarna anser att det är olyckligt att skälighetsbedömningarna kompliceras genom hänvisning till lagstiftning, regelverk och motstridiga miljömål. För att inte exportera miljöpåverkan till andra länder är det viktigt att utgå från rimliga risker så att inte kraven blir alltför långtgående, orealistiska och kostsamma. Spannmålsodlarna är positiva till att det utvecklas ett verktyg för att värdera risken vid användning av växtskyddsmedel på olika platser i landet. Samtidigt så får inte beslutsstödet vara så komplicerat att det är förenat med stora kostnader i form av tid och konsulthjälp för våra medlemmar. I dagsläget är det uppenbart att steg 2 är förenat med mycket stora kostnader för våra medlemmar. En fast rekommendation inom typområden i respektive kommun borde kunna upprättas för att förenkla hanteringen. Hållbarheten på en simulering på gårdsnivå borde vara lång då förutsättningarna inte ändras nämnvärt mellan åren. Texten om skälighetsavvägning har justerats i nuvarande version. Det finns både för- och nackdelar med mer avancerade riskbedömningsverktyg. Nackdelarna är att de ofta är resurskrävande. Fördelen är att det är möjligt att nyansera riskbedömningarna på ett bättre sätt. Under arbetets gång har behovet av platsspecifika prover utvärderats och kraven på analyser har kunnat minskas utan att detta är till nackdel för robustheten i resultaten.

6 6/78 Föreningen Sveriges spannmålsodlare (SPmO) Föreningen Sveriges spannmålsodlare (SPmO) Föreningen Sveriges spannmålsodlare (SPmO) I normalfallet anser Spannmålsodlarna att det är den som brukar marken skall söka tillstånd eftersom brukaren oftast har bäst kunskap om växtodlingen, jordarten och andra betydelsesfulla faktorer. Tillståndet skall naturligtvis kunna överlåtas på annan, exempelvis ny arrendator. Vem som utför spridningen kan inte alltid anges i förväg men framgår alltid av sprutjournalen. Ett tillstånd skall räcka i många år och prövningen bör minst omfatta en hel växtföljd. Växtföljden kan variera beroende på väder och marknadssituation men tillstånd bör ges utifrån vilka preparat som kan komma att användas under ansökningsperioden. Spannmålsodlarna anser att kostnaden för att ha tillförlitliga uppgifter om markstrukturen, det vill säga en jordartskartering, skall tas av kommunen eller av annan myndighet. Att ha kunskap om exempelvis alvens textur är inte nödvändigt för att vara en duktig växtodlare men bidrar till att samhället får större kännedom om våra jordar. Spannmålsodlarna vänder sig mot att det i vägledningen står enklast är om verksamhetsutövaren tar fram alla relevanta uppgifter i samband med markkartering. Enkelt för myndigheterna men kostsamt för odlaren eftersom kraven är större än vad som en normal markkartering omfattar. Markkarteringen är ett hjälpmedel för att tillför rätt mängd växtnäring och Vägledningen förordar att tillstånd ges för en växtföljd och att sökanden är markägaren. Enligt miljöbalkens hänsynsregler och principen om att förorenaren betalar så ska den som bedriver verksamhet riskbedöma och begränsa sin verksamhet så att inte olägenheter uppstår för människans hälsa eller miljön. Formulering delvis förändrad

7 7/78 Föreningen Sveriges spannmålsodlare (SPmO) Föreningen Sveriges spannmålsodlare (SPmO) Golfförbundet kalk och numera ingår i regel ingen jordartsanalys. Spannmålsodlarna vill att tillstånd skall beviljas för flera år men flerårsbesluten kompliceras av att det är svårt att veta vilka preparat som kan bli aktuella i framtiden samtidigt som medel fasas ut eller förses med nya användningsvillkor. Tidpunkten för behandlingen skall anges med två veckors precision vilket är omöjligt att göra i förväg eftersom årsmånsvariationerna är större. Två veckors precision ger dessutom små behandlingsfönster som kan ge sämre effekter av utförd åtgärd. Möjlighet bör finnas att byta ut ett preparat mot likartat preparat med samma verksamma substans. Kompletteringar av preparat måste kunna göras på kort varsel och utan onödiga kostnader för odlaren Föreningen Sveriges Spannmålsodlare anser att det effektivaste och billgaste sättet att få ett bra vattenskydd är att ersätta verksamhetsutövaren för de åtgärder som krävs. Golfförbundet undrar var golfbanor, liksom trädgårdföretag, hör hemma och hur de ska hanteras i tillståndsprövningen Vägledningen förordar flerårstillstånd. Att vissa preparat utgår under den tiden är inget som HaV eller NV kan ta höjd för. Angivelsen om tidpunkt för behandling har justerats för en mer praktisk hantering. Ersättningar prövas i särskild ordning och är inte en fråga som behandlas i vägledningen. Hur riskbedömning för oavsiktlig spridning av växtskyddsmedel på golfbanor ska göras har förtydligats i vägledningen.

8 8/78 Golfförbundet Golfförbundet Golfförbundet I frånvaro av andra besked utgår golfförbundet ifrån att golfbanor kan likställas med jordbruksmark och att simuleringar med makrodb kan göras En viktig del i helhetsbedömningen är markförhållanden. Det är absolut rimligt att komplettera befintliga data och erfarenheter, med fakta från SGU s jordartskartor i området. Om dessa fakta inte räcker, skall de kompletteras med ytterligare jordprov. Djupa jordprov ner till 2 meter kan tas om SGU s jordartskarta är otillräcklig eller om man misstänker speciella förhållanden i de djupare jordlagren. Det känns inte rimligt att det alltid ska kompletteras med djupa prov. Rubriken villkor för användning Formuleringen: Att begränsa användningen och att eventuellt använda lägre doser. Kan det betyda att inte full dos får användas vid behandling av ogräs / svamp i ett vattenskyddsområde? Generellt är det kanske inte lämpligt att nämna användning av lägre dos för behandling av ogräs eller svamp. Användning av för låg dos kan för vissa medel betyda att de sprids i ett vattenskyddsområde, men med dålig effekt mot svamp eller ogräs samt eventuellt ökad resistens risk. Rekommendation av reducerad dos bör motiveras med försök, där lägre dos för en MACRO-DB kan användas för vissa områden på golfbanor när det gäller simulering av risk för oavsiktlig spridning till grundvatten. Vägledningen har kompletterats med information om detta. Om det råder oenighet mellan myndighet och verksamhetsutövare om förhållandena på platsen är det upp till verksamhetsutövaren att påvisa vilka förhållanden som råder. Ja, detta kan innebära begränsad användning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområden. Att begränsa användningen av växtskyddsmedel är förenligt med bestämmelserna i 2 kap bekämpningsmedelsförordningen samt Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (2014:42) om integrerat växtskydd. Avsnittet om villkor som denna kommentar hänvisar till har kompletterats och omarbetats i

9 9/78 Golfförbundet Gullspång, Mariestad och Töreboda Miljö- och byggnadsförvaltning Gullspång, Mariestad och Töreboda Miljö- och byggnadsförvaltning Gullspång, Mariestad och Töreboda Miljö- och byggnadsförvaltning Gullspång, Mariestad och Töreboda Miljö- och byggnadsförvaltning aktiv substans visat ha tillräcklig effekt på tänkt svamp eller ogräs och inte som ett generellt råd. Annars kan det bli en behandling i vattenskyddsområdet, som ej ger önskad effekt, dvs en onödig behandling. En längre tillståndsperiod är bra och tidsperspektivet en växtföljdscykel eller minst 5 år kan vara ett bra intervall. Nya preparat och ändrade förhållanden kan motivera omprövning efter viss tidsperiod. Livsmedelsverket finns inte med bland de myndigheter som omskrivs för att ha centrala uppgifter inom området trots att de meddelat gränsvärden för bek.mdl i dricksvatten, det borde med. Hänvisa gärna till HaVs och CKBs rapporter om bekämpningsmedelsfynd i yt- och grundvatten från 2014 Skyddsavstånd är viktigt och ibland behövs längre avstånd än 12 m vilket finns i 2015:2 Det vore bra med några konkreta exempel för makro-körningar som beskrivs ingående i vägledningen nuvarande version. Ingen åtgärd krävs Livsmedelsverket finns med bland centrala myndigheter med uppgifter inom sakområdet. Ingen åtgärd vidtagen Skyddsavstånd kommenteras särskilt i vägledningen. Vägledningen har kompletterats med några olika exempel.

10 10/78 Halmstads kommun Halmstads kommun Halmstads kommun Halmstads kommun Handlar vägledningen om bekämpningsmedel eller bara om växtskyddsmedel? Titeln rimmar dåligt med innehållet, särskilt avgränsningen på sidan 9 Skrivningen om att den som ska utföra spridningen också ska söka tillstånd finns i 1997:2 och inte i 2015:2, skrivningen måste justeras Miljö- och hälsoskyddskontoret anser att vägledningen bör innehålla bedömningsgrunder för när man ska ge tillstånd eller inte inom primär skyddszon. Vägledningen ger inget stöd i hur handläggaren ska använda miljöbalkens försiktighetsprincip i det fall ansökan omfattar primär skyddszon. Riskbedömningen för hantering av kemiska bekämpningsmedel inom den primära skyddszonen handlar i lika hög grad om risk för olycka som om risk för läckage från ordinarie användning. Markkartering innehåller oftast även uppgifter om skiftets jordart i matjordslagret, vilket är tillfyllest som indata för de övre jordlagren vid simulering i MACRO-DB. Vägledningen bör uppmärksamma på skillnaden mellan markkarteringens uppgift om I många äldre beslut om vattenskyddsområden liksom i NVs allmänna råd 2003:16 om vattenskyddsområden används begreppet kemiska bekämpningsmedel. Numer görs en tydligare uppdelning mellan växtskyddsmedel och biocider vilka båda formellt är bekämpningsmedel. Detta ligger till grund för valet av titel för vägledningen. Justerat i viss mån. Utgångspunkten i vägledningen är att restriktionsnivån inom vattenskyddsområdet är rätt vald och att en tillståndsplikt aldrig kan likställas med ett generellt förbud kopplat till delar av området. Det finns dock generellt försvårande omständigheter som kan motivera ett avslag på en ansökan, dessa avsnitt har utvecklats i vägledningens nuvarande version. Kommenterat i nuvarande version.

11 11/78 matjordens mullhalt och halten av organiskt kol (mullhalt * 0,58 = %-andel organiskt kol). Halmstads kommun Mark- och Miljödomstolen har i domar våren 2015 (t.ex. M768-14) angett att krav på jordartsbestämning till större djup än vad en vanlig markkartering ger inte är skäligt. Domstolen menar att som underlag till simulering räcker det med de schablonsiffror för jordart som genereras av MACRO-DB med ledning av angivet modermaterial. Halmstads kommun Vägledningen är något otydlig avseende vem det är som ska utföra MACRO-DB-simuleringarna för de ansöka växtskyddsmedlen. Mhk anser att simuleringsresultaten ska redovisas av den sökande, i enlighet med bevisbördekravet och kunskapskravet i 2 kap MB. Simuleringsresultat ska vara en del av ansökan, och myndigheten kan göra egna simuleringar som stickprov Halmstads kommun Vägledningen bör tydliggöra kopplingen till miljökvalitetsnormerna (MKN) inom vattenförvaltningen och då i synnerhet till MKN för grundvatten Även CKB har bedömt att texturen i matjordslagret ger ett tillförligt resultat med avseende på ler, silt och sand även för alven. Detta är heller inte uppgifter som ändras över tid, därför behövs heller inte provtagningen upprepas. Detta finns kommenterat i vägledningen. Mer utförligt kommenterat i nuvarande version av vägledningen. Det finns en tydlig korrelens mellan haltangivelserna i MKN för grundvatten och gränsvärden för bekämpningsmedelrester i dricksvatten. Samma tydliga samband finns dock inte mellan halterna för MKN för ytvatten och gränsvärdena för dricksvatten. Där förhåller sig istället haltangivelserna i MKN till riskerna för påverkan på vattenlevande organismer vilket kan innebära både väsentligt högre eller

12 12/78 Hushållningssällskapet Hushållningssällskapet Vi saknar krav på bedömarens kompetens och menar att denna vägledning bör uppmana till att även den personal som ska bedöma ansökningar och besluta eller ge förslag till beslut bör ha tillräckliga kunskaper. Detta kapitel är tillsammans med Att göra en kvalificerad bedömning de absolut viktigaste. Vi menar dock att vägledningen inte riktigt når fram till att besvara den centrala frågan hur handläggaren ska göra denna skälighetsavvägning, d.v.s. väga lantbrukarens kostnad mot miljönyttan/vattenskyddsintresset. För att vägledningen ska bli så värdefull som vi önskar, och som det finns behov av, behöver denna del utvecklas mer. lägre halter än gränsvärdet för dricksvatten. Vi bedömer att det är bättre att informera i annan ordning om MKN inom vattenförvaltningen och kopplingen till bekämpningsmedel än i denna vägledning. Vägledningen är ett led i ambitionen att stärka kommunerna i arbetet med att tillståndspröva användningen av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområde och syftar således till ökade kunskaper hos prövningsmyndigheterna. HaV och NV anser dock att det inom ramarna för denna vägledning varken är en lämplig ordning eller praktiskt genomförbart att formalisera kunskapskrav för prövningsmyndigheterna. Utvecklat

13 13/78 Hushållningssällskapet Hushållningssällskapet Hushållningssällskapet Vi tycker det är rimligt att modellsimulering används eftersom det är BAT på området och dessutom anpassad till platsspecifika förutsättningar. Men vi saknar tankar kring hur andra kemiska produkter som salter, såpor m.m. bedömas om dessa inte kan simuleras i MACRO- DB. Vi ser att det innebär ett praktiskt problem att det är den som ska spruta som ska söka tillstånd, samt att avtal om överlåtelse av tillståndsplikten ska ske skriftligen. Verksamhetsutövaren måste ha rätt att välja utförare fritt. Vi ser en risk att kommuner i och med denna skrivelse förväntar sig att samma utförare ska gälla under hela tillståndsperioden. Om tillståndsperioden varar en växtföljd, d.v.s. minst fyra-fem år, är sannolikheten stor att utföraren inte kommer att vara densamma som vid ansökningstillfället. Vi anser att det inte är rimligt att verksamhetsansvarig ska behöva söka ett nytt tillstånd vid byte av utförare. Beskrivningen av markkartering anser vi måste förtydligas då den inte ger tillräcklig vägledning. I texten hänvisas till rekommendationer från markkarteringsrådet men dessa är framtagna med ett annat syfte, mer behovsanpassad gödsling. En standardmarkkartering analyserar P-Al, K-Al och ph och att göra en sådan, med 1 prov per hektar, är en onödig åtgärd eftersom ingen av dessa värden ingår i en MACRO-DB körning. För Detta har inte varit möjligt att ta upp särskilt inom vägledningsarbetet. Beaktat Beaktat

14 14/78 Hushållningssällskapet Hushållningssällskapet Hushållningssällskapet simulering krävs uppgifter om mullhalt och jordart i form av halten lera, silt och sand. Vad gäller alvprover är de idag ytterst sällsynta och kan av praktiska skäl vara svåra att genomföra eftersom många jordar är så hårda eller steniga att jordborren går av. Vi menar att, vad gäller provtagning av halten lera, silt och sand i matjord och alv, vore det mycket effektivare om den för vattenskyddsområdet ansvariga myndigheten lät en professionell geolog gå över vattenskyddsområdet och ta prov på väl avvägda platser där man vet att jordprofilen förändras beroende på terrängen. Provtätheten bör då variera beroende på områdets geologiska förutsättningar. Jordprofilen ändras aldrig så länge markanvändningen inte förändras, d.v.s. arbetet behöver vara göras en gång. Myndigheten kan sedan tillhandahålla dessa uppgifter till lantbrukaren som kan komplettera uppgifterna med egna mullhaltsanalyser vart 10 år. Förändringar i mullhalt sker långsamt varför tio år är en rimlig tid för just dessa analyser. Att ange tidpunkt för behandlingarna med två veckors precision är inte rimligt. Klimatet är på våra breddgrader oförutsägbart mellan åren. Exempelvis kan samma typ av ogräsbehandling i höstsäd variera upp till en månad i tid. Ett spann på 1-2 månader är därför rimligare. Det vore bättre att skicka med simuleringsresultat som visar hela Alvprover kommer inte standardmässigt att behöva genomföras. Avgränsning och zonindelning av ett vattenskyddsområde tar sin utgångspunkt i hur området fungerar geologiskt och hydrologiskt. Provtagning på fastighetsnivå kan dock inte åläggas huvudmannen för vattentäkten. Enligt principerna i miljöbalken är det den som bedriver en verksamhet eller planerar att utföra en åtgärd som är ansvarig för att visa på att riskerna med verksamheten. Vägledningen har kompletterats med ytterligare information om hur den sökande kan möta denna problematik genom att bifoga simuleringsresultat för flera tidsperioder i sin ansökan.

15 15/78 Hushållningssällskapet Hushållningssällskapet Hushållningssällskapet spannet eller den tidigaste eller senaste bekämpningstidpunkten, ett värsta falls scenario. Det är önskvärt att i detta sammanhang kanske påpeka att verksamhetsutövaren i grunden använder bekämpningsmedel för att uppnå en önskad effekt mot något som riskerar att ge problem i grödan och växtföljden. Vad gäller bekämpningströsklar och dosnycklar är dessa bra men det finns begränsningar. Bekämpningströsklar finns inte för alla skadegörare och dosnycklar fungerar bara på lågdospreparat. Det bör dock anges att bekämpningströsklar och dosnycklar ska vara styrande för användningen när dess finns. Möjligheten att göra en anmälan i de fall stora ekonomiska förluster kan avstyras med ett bekämpningsmedel som inte finns med i tillståndet är viktigt. Men vi skulle önska en ökad tydlighet kring detta och att det i dessa ofta akuta situationer är viktigt med flexibilitet. Ett praktiskt exempel är när gulrost i större omfattning än normalt drabbade Uppsala sommaren Kommunen kontaktades då angående ett svampmedel som ingen av våra kunder hade med i sitt tillstånd. En simulering gjordes i MACRO-DB av rådgivningsföretaget som visade att risken för Det är riktigt, men det innebär inte att användningen inte har sidoeffekter som kan vara problematiska ur andra perspektiv exempelvis utifrån risk för påverkan på vatten. Prövningen inom vattenskyddsområden syftar till att minimera dessa sidoeffekter. Tydliggörs ytterligare i nuvarande version. Vägledningen har kompletterats till viss del, men det är svårt att fullt ut möta behovet av flexibilitet när det rör sig om ett tillståndsförfarande där många frågor måste utredas samt flera aktörer måste samordna sig. Att införa en tillståndsplikt har ett visst pris ur flexibilitetssynpunkt, vilket en generell vägledning bara till en mindre del kan hantera.

16 16/78 Hushållningssällskapet förluster låg under gränsvärdet i riktlinjerna. Kommunen hävdade dock att varje verksamhetsutövare skulle söka om sitt tillstånd om en ny substans skulle ingå. Konsekvensen blev att kunderna fick köra en blandning av två preparat som ingick i det ursprungliga tillståndet, i höga doser, för att få bukt med gulrosten. Kostsamt för kunderna och onödigt för miljön. I detta fall uppfattade vi det som att regler gick före sunt förnuft och att kunskapen om bekämpningsmedel hos beslutande tjänstemän var så låg att de inte förstod motiveringen. En ömsesidig förståelse och flexibilitet blir extra viktigt i en värld med snabba förändringar i klimatet och nya skadegörare som med kort varsel kan orsaka stora ekonomiska skador. Vi är positiva till att prövningsmyndigheten ska se mycket restriktivt på all annan användning av kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden utöver livsmedelsproduktion på biologiskt aktiv jordbruksmark. Men varför inte förbjuda det helt? Det är fullt möjligt att i lokala vattenskyddsföreskrifter införa de förbud som utifrån förutsättningarna på platsen bedöms vara nödvändiga för att skydda den aktuella vattentäkten. Denna bedömning bör dock göras på lokal nivå eftersom det innebär ett mer ändamålsenligt och behovsanpassat skydd.

17 17/78 Hushållningssällskapet Hushållningssällskapet Hushållningssällskapet ifrågasätter kravet på att verksamhetsutövaren ska beskriva hur verksamhetsutövaren har beaktat principerna om integrerat växtskydd och produktvalsprincipen enligt vad som anges i 2 kap bekämpningsmedelsförordningen samt Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (2014:42) om integrerat växtskydd. Att inkludera detta i ansökan på det sätt vägledningen föreslår, måste samtidigt innebära att tillståndsgivande myndighet ska väga in detta i sin bedömning och att det påverkar det beslut myndigheten fattar. Med de erfarenheter vi har av handläggning så här långt är vi rädda att kravet enbart blir en svår och tidskrävande uppgift för verksamhetsutövaren, att i skrift försöka formulera alla ställningstaganden man gör i växtodlingen. HS vill peka på att det bör vara ett gemensamt intresse för verksamhetsutövare och vattentäktens huvudman att underlaget så bra som möjligt överensstämmer med verkligheten. Vägledningen har förtydligats när det gäller hur tillämpningen av principerna för integrerat växtskydd bör beskrivas i ansökan. De centrala frågorna som bör beskrivas här är hur brukaren arbetar med sin växtföljd dels hur denne beaktar produktvalsprincipen när det finns flera likvärdiga produkter att välja mellan. När ett vattenskyddsområde inrättas läggs stor vikt vid områdes avgränsning och zonindelning. Det är dock inte rimligt att kräva detaljerat geologisk underlag på fastighetsnivå så att underlaget är tillräckligt för alla tänkbara tillståndsprövningar som kan komma till stånd inom området.

18 18/78 Hushållningssällskapet Jordbruksverket Jordbruksverket Jordbruksverket HS ifrågasätter starkt om det är rimligt att hänvisa till markkarteringsrådets rekommendationer avseende provtäthet och frekvens. HS uppfattning är att dessa är framtagna med syftet att belysa näringsinnehållet. Den information HS har är att innehållet av ler, silt och sand inte ändras inom överskådlig tid varför det bör vara viktigare att få en representativ bild av fälten än att proven tas med dessa intervall. Titeln är missvisande och borde ändras till något i stil med "Tillstånd till lantbrukets användning av växtskyddsmedel inom VSO" eller liknande. Jordbruksverkets uppdrag är inte förklarat på ett riktigt sätt, SJV hjälper gärna till och formulerar stycket. Inledningen av vägledningen är för långrandig. Man får anta att inspektörerna är väl insatta i systemet vattenskyddsområden så denna typ av texter borde kunna utgå ur vägledningen. Vägledningen har justerats i denna del. I många äldre beslut om vattenskyddsområden liksom i NVs allmänna råd 2003:16 om vattenskyddsområden används begreppet kemiska bekämpningsmedel. Numer görs en tydligare uppdelning mellan växtskyddsmedel och biocider vilka båda formellt är bekämpningsmedel. Detta ligger till grund för valet av titel för vägledningen. Justerat i nuvarande version. Delvis justerat

19 19/78 Jordbruksverket Det borde tydligare framgå vilket underlag som ska lämnas in till tillståndsmyndigheten. Justerat i nuvarande version. Jordbruksverket Beskrivningen av Makro DB är för omfattande. Vår bedömning är att en någorlunda ingående beskrivning av MACROmodellen är nödvändig för den grundläggande förståelsen. Jordbruksverket Det bör tydligare framgå vad som finns kvar att Beaktat reglera inom VSO utöver vad som annars alltid gäller inom VSO. Jordbruksverket Vem bör köra makro? Kommun eller Beaktat lantbrukaren? Oaktat vilket måste simuleringarna kunna granskas kritiskt av inspektören. Jordbruksverket Vägledningens definition av biocider överensstämmer inte med miljöbalkens definition. Justerat i nuvarande version. Jordbruksverket Jordbruksverket Jordbruksverket Jordbruksverket Ska inte den generella tillståndsplikten fasas ut till år 2018? En viktig skillnad i den generella tillståndsplikten 97:2 och 2015:2 är att tillståndskravet i tertiär skyddszon är borttaget Fler uppgifter ska inte tas in än vad som behövs för att kunna bedöma tillståndsansökan. Vägledning kring Glyfosat är central, men alternativa metoder bör anges. Nej, en utfasning av den generella tillståndsplikten sker fr.o.m år 2018 Tydliggjort i nuvarande version. Vi delar uppfattningen, men anser att underlag för simuleringar måste lämnas in så att alla steg kan verifieras vid behov. Vissa uppgifter har dock utgått i slutversionen jämfört med remissversionerna. Syftet med prövningen inom vattenskyddsområden är att begränsa sådan användning som kan riskera att

20 20/78 Jordbruksverket Jordbruksverket Jordbruksverket Kemikalieinspektionen SJV har för avsikt att fastställa föreskrifter om obligatoriska krav på funktionstester av spridningsutrustning och ser gärna att denna nomenklatur används i vägledningen. Restriktivitet bör gälla generellt för golfbanornas användning av kemiska bekämpningsmedel SJV ifrågasätter nyttan med att beskriva Kemikalieinspektionens godkännandeprocess för kemiska växtskyddsmedel Sverige. Kopplingen till syfte och mål med direktivet om hållbar användning av växtskyddsmedel bör tydliggöras. negativt påverka vattentäktens kvalitet. Den prövande myndigheten har en skyldighet att pröva ansökan utifrån miljösynpunkt, men inte att lämna förslag på alternativa metoder. Justerat. Vad som bör ligga till grund för bedömningen av användning framgår av avsnittet om golfbanor i vägledningen. Vi bedömer att det är viktig för den grundläggande förståelsen att ha klart för sig hur den generella riskbedömningen av växtskyddsmedel görs vid utsläppande på marknaden. Detta i synnerhet eftersom vi använder mycket ytvatten för dricksvattenproduktion i Sverige och att hänsyn inte alls tas till gränsvärdet för dricksvatten när risken för spridning till ytvatten i olika koncentrationer bedöms i processen för utsläppande på marknaden. Har förtydligats i nuvarande version.

21 21/78 Kemikalieinspektionen Kemikalieinspektionen Kemikalieinspektionen Kemikalieinspektionen Det är viktigt att vägledningen inte innebär en ambitionssänkning map vattenskyddet. T.ex. var i tydligare i Naturvårdsverkets AR 97:3 att tillstånd inte ska beviljas inom primär skyddszon. Växthus kan utgöra en belastande verksamhet och tillsynsmyndigheten bör rikta uppmärksamhet mot denna typ av verksamhet inom vattenskyddsområden. Konkreta exempel på när det är olämpligt att meddela tillstånd bör ges i vägledningen. Det är bra att använda Makro, men riktvärde för vad som får lämna varje enskilt fält bör vara 0,025 mikrogram/l istället för 0,1 som idag mot bakgrund mot de målsättningar som finns i handlingsplanen för en hållbar användning av växtskyddsmedel Skillnad mellan tillstånd och förbud har tydliggjorts. Utgångspunkten för vägledningen är att tillstånd är rätt restriktionsnivå. Användning av växtskyddsmedel i växthus omfattas inte av tillståndsplikten enligt NFS 2015:2, men kan omfattas av tillståndsplikt enligt lokala vattenskyddsföreskrifter. Detta har tydliggjorts i nuvarande version. Delvis förtydligat i nuvarande version. Vi har valt att användas oss av gränsvärdet för dricksvatten och inte av målvärdet 0,025 av flera skäl - Om man istället använder 0,025 som gränsvärdet för beräkningsresultat så diskvalificerar detta MACRO-DB steg 1 och tvingar alla att köra steg 2 vilket är betydligt mer betungande. - Vidare är konsekvenserna för vad ett förändrat riktvärde i MACRO- DB skulle innebära för jordbruket inte tillräckligt utredda. - Resultaten från MACRO-DB innefattar en hög

22 22/78 Kemikalieinspektionen Kemikalieinspektionen Kemikalieinspektionen Kemikalieinspektionen Andra spridningsvägar än de som tas med i makro behöver beaktas tydligare än vad som idag görs i vägledningen. Syftet med vägledningen bör tydliggöras och Kemi anser att syftet borde vara att stärka dricksvattenskyddet. Med tanke på den avgränsning som gjorts undrar Kemi om det kommer att tas fram en vägledning om biologiska bekämpningsmedel. Bakgrundsbeskrivningen tecknar en för ljus bild av utvecklingen inom området. Kemi anser att bilden måste problematiseras mot bakgrund av att det finns rön om att vissa ämnen kan vara hormonstörande även i låga doser och att det alltid bildas metaboliter vid nedbrytning vars egenskaper till stora delar är okända. Kemi anser att stycket bör kompletteras med en hänvisning till säkerhetsmarginal eftersom det baseras på antaganden utifrån värstafalls-scenarier. I många fall utgör resultaten från MACRO-DB därför en överskattning av riskerna. Den verkliga koncentrationen som kan tänkas uppkomma i vattentäkten kommer därför sannolikt i det flesta fall att vara betydligt lägre än vad verktyget visar. Har tydliggjorts i nuvarande version. Har förtydligats i nuvarande version. I dagsläget finns ingen plan för detta. Delar av bakgrundbeskrivningen har uppdaterats.

23 23/78 Kemikalieinspektionen Kemikalieinspektionen Kemikalieinspektionen försiktighetsprincipen och att det vid osäkerhet om kunskapsläget finns anledning att avslå en ansökan. Här bör det framgå att krav på produktionsinriktning bör stå med tanke på fördelarna med ekologisk odling. Konkreta exempel på när det är olämpligt att meddela tillstånd bör ges i vägledningen exvis då vattentäkten redan är påverkad av bekämpningsmedelsrester och då dessa inte kan anses ha historiska orsaker, risk för att råvattnet kommer att få koncentrationer av bekämpningsmedelsrester på över 0,025 mikrogram/l, kemikalieintensiva odlingar är olämpliga med tanke på antalet behandlingar, oklarheter kring summahalter av många olika bekämpningsmedelsrester. Indata till makromodellerna ställer krav på att vissa indata om substanser ska anges såsom Koc Vägledningen fokuserar på riskbedömningar vid användning av kemiska växtskyddsmedel och kan inte vägleda kring för- och nackdelar kring hela produktionsinriktningar, det blir ett för stort och omfattande arbete. Däremot finns det behov av samordning mellan centrala myndigheter med förskrivande och vägledande uppdrag att samordna information inom växtskyddsområdet som helhet, detta får dock göras i ett annat forum. I viss mån adresserat. Det finns en databas med uppgifter om viktiga ämnesegenskaper såsom Koc och

24 24/78 Kemikalieinspektionen Kemikalieinspektionen Kemikalieinspektionen Kemikalieinspektionen och DT50, indata från Efsa bör användas här. Vattentäktens sammantagna exponering bör beaktas. Kemi anser alltid att en 20 m bred bevuxen skyddszon med väl utvecklad rotzon ska föreskrivas i tillstånd. Det är inte obligatoriskt att följa hjälpredan för att undvika vindavdrift enligt NFS 2015:2, det framgår endast av vägledningen till föreskrifterna att hjälpredan ska användas. Vägledningen bör ge ett förslag till ansökningsblankett. DT50 till Macro-DB. Databasen uppdateras regelbundet av SLU. Detta är svårt att hantera fullt ut då verktyg saknas för att göra bedömningar av summabelastningar, men vägledningen har kompletterats till viss del. Vägledningen tar upp frågan kring ytavrinning och erosion, men vi anser inte att det finns vetenskapligt stöd för att alltid ställa krav på en 20 m bred skyddszon inom vattenskyddsområde. Avsnittet om vindavdrift är uppdaterat med anledning av synpunkten. Vägledningen tar tydligt upp vilka uppgifter som bör tas in av prövningsmyndigheten även om ingen blankett finns framtagen.

25 25/78 Kemikalieinspektionen Kemikalieinspektionen Kemikalieinspektionen Stycket om upprepade behandlingar behöver nyanseras. Det finns en större risk för spill och haverier i samband med upprepade behandlingar än vad som framgår av textavsnittet. Hur ärenden på skogsmark ska bedömas här bör utvecklas. Kemikalieinspektionen saknar en beskrivning av den svenska målsättningen för råvatten till dricksvatten (både yt- och grundvatten) såsom den framgår av den nu gällande svenska handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel. Det bör till exempel redogöras för på vilket sätt vägledningen har beaktat de haltgränser som framgår av den svenska handlingsplanen. Av vägledningen framgår att ett stort antal behandlingar ökar risken för olyckor vid påfyllning, rengöring och transport. Vidare anger vägledningen att plats för lagring, påfyllning och rengöring är uppgifter som bör ingå i ansökan. Dessa uppgifter ligger till grund för prövningsmyndighetens bedömning av om ansökan kan beviljas och vilka försiktighetsåtgärder som i sådana fall behöver vidtas. Förslag på villkor för utspädning, blandning och påfyllning samt för att hantera olycka anges i vägledningen. HaV och NV bedömer att detta är tillräckligt för att hantera riskerna med spill och haverier i samband med upprepade behandlingar. Beaktat Vägledningen har justerats så att det framgår att det finns politiska ambitioner om att resthalter av bekämpningsmedel i råvatten ska ligga nära noll, i enlighet med miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel. Ingen hänvisning har dock gjorts specifikt till

26 26/78 Kemikalieinspektionen Kemikalieinspektionen Kemikalieinspektionen menar att risken för läckage av nedbrytningsprodukter behöver ingå i den bedömning som vägledningen föreslår. De spädningsberäkningar som finns i det nya utkastet av vägledningen bör strykas. miljökvalitetsmålet eller nuvarande handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel. Nuvarande handlingsplan gäller under perioden och en referens blir snabbt inaktuell. Angående de haltgränser som framgår av handlingsplanen, se tidigare kommentar till KemIs synpunkt om haltgränser och MACRO-DB. Texten om metaboliter har justerats. Ingen åtgärd vidtagen. HaV och NV delar KemIs uppfattning att vissa områden kan ha större betydelse för grundvattenbildningen än andra och att sambanden inte är linjära. Om det är känt att vissa områden är särskilt viktiga för grundvattenbildningen och därför också särskilt känsliga för påverkan av växtskyddsmedel så kan det finnas anledning att inrätta rena förbudszoner mot all användning av växtskyddsmedel. Ett sådant utrymme finns i lagstiftningen men detta får hanteras i särskild ordning vid upprättande eller revidering av skyddsföreskrifter för ett vattenskyddsområde. Denna vägledning

27 27/78 Kemikalieinspektionen Kristianstad stad Kemikalieinspektionen rekommenderar att Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten ser över möjligheten att införa en rekommendation om att effekten av beviljade tillstånd följs upp genom mätningar i området. Rekommendationer och begränsningar inom primär(inre) skyddszon bör anges. ger rekommendationer för riskbedömningar i enskilda fall då restriktionsnivån beslutats till tillstånd. Simuleringarna i Macro-DB innehåller så pass konservativa utgångspunkter och antaganden att det vore orimligt att bedömningarna helt skulle utgå ifrån en teoretisk och sannolikt ofta överskattad koncentration av växtskyddsmedel direkt under det behandlade fältet då denna areal utgör en mycket liten andel av det totala tillrinningsområdet. För spridning till ytvatten så simuleras koncentrationen i dräneringsröret ut från åkerkanten. Det är därför rimligt att genom en enkel spädningsberäkning också inkludera annat tillrinnande vatten från övriga delar av avrinningsområdet uppströms fältet för en bedömning av uppskattning av koncentrationen i råvattentäkten. Synpunkten är delvis beaktad då ett nytt stycke om uppföljning av tillstånd lagts till. Det finns en skillnad mellan tillstånd och förbud. Vägledningen tar upp vissa

28 28/78 Kristianstad stad Livsmedelsverket Livsmedelsverket Livsmedelsverket Livsmedelsverket Tydligare bedömningskriterier utifrån utfall i makro-db bör anges. Stycket att Livsmedelverket har beslutat om gränsvärden bör ändras till Dricksvattendirektivet och dricksvattenföreskrifterna anger gränsvärden för bekämpningsmedel i dricksvatten. Stycket Enligt Livsmedelsverket har gränsvärdet fastställts. Bör ändras till Gränsvärdena för bekämpningsmedel i dricksvatten bygger inte på hälsorisk utan baseras på synen att rester av bekämpningsmedel inte är acceptabelt i dricksvatten. De togs fram av EU på 1990-talet och baserades då på vilka halter som labben klarade att analysera. Det är otydligt om regelbundna uppföljningar av råvattnet avser regelbunden miljöövervakning av grund- och ytvatten eller dricksvattenproducentens undersökning av råvatten avsett för beredning av dricksvatten. Avser skrivningen sina råvattenkontroller miljökontorets kontroll eftersom det är rekommendationer om när tillstånd inte bör medges inom primär skyddszon. När det gäller begränsningar av användningen genom vattenskyddsföreskrifter tas detta inte upp eftersom vägledningen fokuserar på tillståndsprövning. Beaktat Ändrat Ändrat Ändrat Ändrat

29 29/78 LRF LRF LRF LRF LRF miljökontoret som bedriver tillsyn över företag LRF anser att det finns en risk för att det underlag som ska tas fram för en tillståndsansökan blir alltför långsgående och kostsamt. Det är viktigt att någon myndighet tar ansvar för uppdatering och kvalitetssäkring av modellen. Vem som ska ansöka om tillstånd behöver förtydligas. Omfattande vägledningsmaterial tenderar ofta att bli ett minimum för tillsynsmyndigheten. Viktigt att syfte och mål med tillsynen tydliggörs. Det bör tydligt framgå att det inte är ett val för kommunerna att använda det ena eller andra lagrummet utan att syftet med den generella tillståndsplikten är tänkt som en, enligt LRFs mening, övergångslösning. HaV och NV anser att det är skäligt att använda sig av bästa teknik för att göra riskbedömningar. Även Mark- och miljödomstolen har uttalat att det är skäligt att kräva in underlag i form av MACRO-DB simuleringar under förutsättning att utfallet kan hanteras på ett rättssäkert sätt. CKB är den instans i Sverige med absolut bredast kunskap om hur växtskyddsmedel beter sig i miljön. Det borgar därför för bästa kvalitet om CKB även fortsättningsvis tar fullt ansvar för utveckling och kvalitetsäkring av programmet. Beaktat Beaktat Oavsett vad regeringen uttalade i samband med införandet av ny bekämpningsmedelsförordning har den generella tillståndsplikten inom vattenskyddsområden utformats så att vi i praktiken kommer att få leva med dubbelreglering under många år framöver. HaV och NV försöker belysa

30 30/78 LRF Grundläggande rättsprinciper begränsar också möjligheterna att reglera användningen av växtskyddsmedel genom generella föreskrifter som saknar särskilda ersättningsbestämmelser. Om någon ersättningsrätt inte finns i ett särskilt fall påverkar detta proportionalitetsbedömningen och därmed möjligheterna att vidta en rådighetsinskränkning. Att inte göra en proportionalitetsbedömning i det enskilda fallet skulle vara att frångå Europadomstolens tolkning av artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen. (Hänvisning till Ersättningar vid rådighetsinskränkningar (SOU 2013:59)) Det står klart att lagstiftaren inte har avsett att ge kommunerna en valfrihet i tillämpningen och det står också klart att de generella föreskrifterna inte ger kommunen lika långtgående befogenheter som de lokala föreskrifterna enligt 7 kap 22 MB. Tillämparen har också en skyldighet att välja det alternativ som är minst ingripande för den enskilde. detta i vägledningen så att handläggaren ska få kunskap om bägge regelverken. Stycket om ersättning har utgått. Kort information om ersättningsregeln som finns i 31 kap 4 5p MB för vissa fall och som omfattar beslut enligt 7 kap 22 MB har införts i avsnittet Villkor och Beslut att avslå ansökan. Dessutom framgår på många olika ställen att prövningsmyndigheterna ska iaktta proportionalitet och ställa skäliga krav för att uppnå syftet med att skydda vattentäkten. I vägledningen betonas också vikten av att tillståndsplikt i första hand ska regleras i skyddsföreskrifterna för aktuellt vattenskyddsområde då detta leder till ett mer ändamålsenligt och behovsanpassat skydd än genom en generell tillståndsplikt. Då finns även en lagreglerad rätt till ersättning i vissa fall för fastighetsägaren i 31 kap MB. Utformningen av Naturvårdsverkets bemyndigande i 2 kap 36 andra punkten i kombination av lydelsen i paragrafens andra stycke innebär att vi i praktiken kommer att behöva tillämpa en tillståndsplikt grundad både i vattenskyddsföreskrifter och i 6 kap NFS 2015:2. Vägledningens syfte är att

31 31/78 LRF LRF LRF Vägledningen anger att: Det ska dock poängteras att ersättning som huvudregel inte utgår till följd av inskränkningar som motiveras av angelägna miljö- och hälsoskyddsintressen.. Meningen bör tas bort då den bidrar till att skapa osäkerhet om ersättningsfrågan. Det stämmer i och för sig att svensk lagstiftning har som huvudregel att ersättning normalt inte utgår till följd av inskränkningar som motiveras av angelägna miljöskydds- och hälsoskyddsskäl. När det gäller ersättning inom vattenskyddsområden har lagstiftaren dock bestämt att frångå denna huvudregel och istället lagreglera att ersättning ska utgå under de förutsättningar som har redovisats tidigare i vägledningen. Ersättningsutredningen tog upp frågan om ersättning inom vattenskyddsområden och konstaterade att ersättningsbestämmelsen i 31 kap 4 första stycket 5 överensstämmer med rådande principer för ersättning vid rådighetsinskränkningar av hälsoskydds-, miljöskydds- och säkerhetsskäl. Vägledningen anger vidare: För begränsningar som meddelas med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2015:2 saknas motsvarande bestämmelse om ersättningsrätt i miljöbalken. tydliggöra detta för berörda prövningsmyndigheter och visa på skillnader mellan regelverken. Stycket om ersättning har tagits bort. Stycket om ersättning har tagits bort. Kort information om ersättningsregeln i 31 kap 4 p5 MB har lagts till under avsnittet Villkor och Beslut att avslå en ansökan Denna formulering har tagits bort.

32 32/78 LRF LRF LRF Formuleringen blir hängande i luften och kan mot bakgrund av formuleringarna som diskuterats ovan tolkas som att kommunerna har en valfrihet i tillämpningen som gör det möjligt att kringgå ersättningsrätten. Detta är givetvis inte möjligt men vägledningen riskerar att bli vilseledande. Formuleringen bör därför tas bort eller kompletteras med ett förtydligande av att frånvaron av en ersättningsrätt påverkar den proportionalitetsbedömning som alltid ska göras och begränsar därmed kommunernas möjligheter att reglera användningen av växtskyddsmedel jämfört med vad som är möjligt enligt 7 kap 22 MB. LRF känner en tveksamhet inför den bedömning som görs om straffbarheten av villkorsöverträdelser. Osäkerheterna om rättsläget bör understrykas och det är mycket tveksamt att vägledande myndigheter ska rekommendera att åtalsanmälningar ska göras i fall där det finns en osäkerhet om gärningarna typiskt sett omfattas av straffbestämmelserna. Frågan behöver utredas grundligare innan vägledning ges. Vägledningen bör kompletteras med ett förslag på ansökningsblankett I detta stycke framhålls att de allmänna hänsynsreglerna ska tillämpas och att en Avsnittet har tagits bort. Vägledningen tar tydligt upp vilka uppgifter som bör tas in av prövningsmyndigheten även om ingen blankett finns framtagen. Hänvisningen till miljömålen har tagits bort i nuvarande version.

33 33/78 LRF avvägning mellan olika intressen måste göras. Sveriges miljömål framhålls också. LRF vill påpeka att de svenska miljömålen i sig motsäger varandra där till exempel Ingen övergödning i många fall står i direkt motsatsförhållande till just kemiskt växtskydd. Riksdagen har ju beslutat att generationsmålet ska innebära att styrmedel och åtgärder måste utformas på ett sådant sätt att Sveriges miljöarbete inte exporterar miljöpåverkan till andra länder. Detta faktum innebär att det är svårt att hänvisa till Sveriges miljömål när de så tydligt står emot varandra. Miljömålen vilar inte heller på rättslig grund. Hela denna mening bör tas bort. I andra stycket anges att I regel krävs någon form av villkor för användningen. Här vill LRF framhålla att, såsom även HaV på flera ställen i vägledningen beskriver, utvecklingen har gått åt mycket säkrare hantering av växtskyddsmedel samt upphört godkännande för en lång rad, ur miljösynpunkt, mindre lämpliga preparat. Såväl branschstandarden som nya regelverk har borgat för denna utveckling. I normalfallet, ska alltså detta räcka. Att vägleda tillsynsmyndigheterna med uppmaningen i regel krävs leder i fel tankebana. Här bör snarare stå t ex I regel täcks försiktighetsmåtten av ordinarie lagstiftning, men för vissa kombinationer av preparat, jordart, klimat mm kan någon form av villkor Jämför Vägledningen har förtydligats med exempel på villkor som kan användas i beslut om tillstånd.

34 34/78 LRF LRF även texten på sid 26, 3 st ff samt på sid 10, 3 st. Det är otillfredsställande att ingen myndighet ansvar för utveckling och kvalitetssäkring av makro. Dessutom ifrågasätter LRF att säkerhetsmarginalerna i modellen då simuleringarna baseras på värstafallas-antagande som inte är relevant för stora delar av Sverige. Att alltid kräva makro-körningar kan också blir oskäligt dyrt för den enskilde oaktat om det är de själva eller kommunen som gör arbetet. Skulle det vara möjligt att ta fram ett antal vanliga och okomplicerade scenarier som är vanliga för brukaren som riskvärderas centralt och där utgångspunkten är att de inte kräver speciella makrokörningar. I det här stycket beskrivs på ett svårbegripligt sätt vem som bör söka tillstånd för att använda växtskyddsmedel i ett vattenskyddsområde. Här menar man att det ska vara den som utför spridningen som söker tillståndet. LRF ifrågasätter om det behövs en sådan skrivning. Alla företag har sina olika förutsättningar och det kan variera vem som är den mest lämpade att söka tillståndet. Det kan vara markägaren, arrendatorn, grannen som utför bekämpning åt andra eller den stora CKB är den instans i Sverige med absolut bredast kunskap om hur växtskyddsmedel beter sig i miljön. Det borgar därför för bästa kvalitet om CKB även fortsättningsvis tar fullt ansvar för utveckling och kvalitetsäkring av MACRO-DB. Simulering med MACRO-DB steg 1 bygger på resultaten från ett stort antal simuleringar som gjorts i förväg och utgör därigenom till viss del en typ av central riskvärdering. Förhoppningen är att Steg 1 ska kunna utvecklas så att det omfattar fler ämnen, fler klimatzoner och fler behandlingstillfällen och att detta kan underlätta för alla inblandade aktörer. Ändrat i nuvarande version.