Handläggning av ärenden om avloppsslam på övrig mark

Transkript

1 Till Handläggare av ärenden om spridning av avloppsslam. Från Dan Ullgren, Falköping Jan-Olof Sannö, Mariestad Jan Ålander, Skara Handläggning av ärenden om avloppsslam på övrig mark ----

2 Förord I september 2005 träffades miljöhandläggare från kommuner och myndigheter i Västra Götaland i Falköping för att diskutera frågan om slamspridning och för att få en samsyn kring hur ärendena skall handläggas. För spridning av slam på jordbruksmark och skogsmark finns regelverk. Men när det gäller övrig mark t.ex. viltåkrar och viltbete råder oklarheter. Länsstyrelsen har därför hos Miljödepartementet hemställt om revidering av lagstiftningen - men revideringen lär dröja. Fram till dess att vi får ett heltäckande regelsystem om slamspridning så får vi tillämpa de regelverk som finns så gott det går. Dan Ullgren från Falköping, Jan-Olof Sannö från Mariestad och Jan Ålander från Skara fick i uppdrag att ta fram ett material som kan vara till hjälp för den som skall handlägga ärenden om slamspridning på övrig mark. På följande sidor har vi beskrivit hur vi tycker att handläggningen skulle kunna gå till. Synpunkter över materialet tar vi tacksamt emot! Ring eller skriv i så fall till någon av oss: Dan Ullgren tel dan.ullgren@falkoping.se Jan-Olof Sannö tel jan-olof.sanno@mariestad.se Jan Ålander tel jan.aalander@skara.se Sändlista: Miljökontoren (eller motsvarande) i kommunerna Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Mariestad, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda och Gudrun Magnusson på Länsstyrelsen.

3 Handläggning av ärenden om avloppsslam Anmälan A. Miljöfarlig verksamhet Användning av avloppsslam är inte anmälningspliktig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken. Däremot borde avfallsförordningens krav på anmälan kunna tillämpas enligt 38. (Anmälningsplikt för annan hantering av avfall: 38 Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som avser att på fastigheten kompostera eller gräva ned eller på annat sätt återvinna eller bortskaffa annat avfall än trädgårdsavfall, skall anmäla detta till kommunen.) B. Avfallsförordningen (2001:1063) Så fort en fastighetsägare eller nyttjanderättsinnehavare skall ta emot avloppsslam (eller annat avfall) för att kompostera eller gräva ned eller på annat sätt återvinna eller bortskaffa annat avfall än trädgårdsavfall skall en anmälan göras enligt avfallsförordningen. För att vi på miljökontoren (eller motsvarande) skall få reda på att slam kommer att användas enligt ovan så måste vi informera fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavare om att denna paragraf 38 finns och att en anmälan skall göras. Vi pratar nu inte om att mellanlagra utan det är viktigt att poängtera att en anmälan skall göras så fort en fastighetsägare eller nyttjanderättsinnehavare skall ta emot avloppsslam för att kompostera eller gräva ned eller på annat sätt återvinna eller bortskaffa annat avfall än trädgårdsavfall. Detta bör även inbegripa spridning av avloppsslam. Det finns inga fastställda regler för hur lång tid innan mottagandet anmälan skall göras. Det är dock rimligt att den görs minst 6 veckor innan. Jordbruksmark, Skogsmark eller Övrig mark? 1. Jordbruksmark: Slamkungörelsen (SNFS 1994:2) Slamkungörelsen eller som den senaste versionen heter Statens naturvårdsverks föreskrifter om ändring i kungörelsen (SNFS 1994:2) med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket reglerar hur avloppsslam får användas, vilka mängder som får spridas och även innehållet av tungmetaller i avloppsslammet.

4 Syftet med föreskrifterna är att reglera användningen av avloppsslam inom jordbruket på ett sådant sätt att skadliga effekter på mark, vegetation, djur och människor hindras, samtidigt som en riktig användning av avloppsslam uppmuntras. När avloppsslammet används på åkermark så är de som tidigare nämnts slamkungörelsen som reglerar användningen av slammet. Vi ser därför normalt inga problem med användningen av avloppsslam på åkermark förutsatt att regelverket följs. 2. Skogsmark: Skogsstyrelsens Allmänna råd (SKSFS 1991:2) Skall avloppsslam spridas på skogsmark är skogsvårdsstyrelsen tillsynsmyndighet. 3. Övrig mark: Tillämpa slamkungörelsen! I de ärenden då problem uppstått så är det ofta när avloppsslam skall användas på andra marker än åkermark. Det handlat bl.a. om s.k. viltåker och viltbete etc. Användaren hävdar då att slamkungörelsen inte gäller utan här skall slammet användas som jordförbättringsmedel. Det är ofta gamla inägor eller hyggen där syftet sägs vara att förbättra mullhalten och näringsvärdet i marken. Dock bör de givor och krav på både marken och avloppsslammet som ställs i slamkungörelsen kunna användas som riktvärden när spridning planeras på dessa marker. Beslut (övrig mark) När det är tveksamheter om vad det är för mark spridning skall ske på (åkermark, skogsmark eller övrig mark) bör verksamhetsutövaren föreläggas med stöd av 26 kap 9 miljöbalken och med hänvisning till 2 kap. 3 och 5 miljöbalken samt till slamkungörelsen. Föreläggandet: Enkelt uttryckt skall verksamhetsutövaren föreläggas att följa slamkungörelsen. Slamkungörelsen tillämpas som ett allmänt råd. Föreläggandet kan förenas med ett vite. (Tänk på de stora ekonomiska värden som finns i slammet.) Bedömning (övrig mark) Det är viktigt att poängtera att sprida ut större mängder än vad som angivits i slamkungörelsen inte är att återföra näringsämnen i kretsloppet. Det bör tydligt framgå i beslutet att det inte bara är risken för utlakning av växtnäringsämnen utan också att sprida större mängder per hektar än vad som motsvarar en 5 eller 7 årsgiva inte är att betrakta som att återföra växtnäring i kretsloppet.

5 Har det inte gjorts någon markkartering så är det normalt det lägsta värdet som gäller när man tittar på markens fosforklass eller avsaknad av kartering. Detta förfarande är en tillämpning av hänsynsreglerna i 2 kap. 1 och 3 miljöbalken. Även markens kvalité kan äventyras om man använder stora mängder slam på en begränsad yta. Mängden tungmetaller/ha kan bli mycket hög. En viktig aspekt när det gäller hantering av slam är alltid risken för luktolägenhet. Denna risk ska alltid slamspridaren ha beaktat och värderat. Detta ska finnas som underlag i skriftliga anmälan som skall göras (enligt 38 avfallsförordningen). Kommande krav Ett förslag på en ny förordning för reglering av användningen av olika avloppsfraktioner finns i Naturvårdsverkets rapport Ett utförligare underlag om riskerna för smittspridning via avloppsslam finns i Naturvårdsverkets rapport Båda dessa rapporter visar på behovet av en skärpning av kraven för spridning av bl.a. avloppsslam. Av okänd anledning har ännu inte rapporterna resulterat i en ny föreskrift, men informationen i rapporterna kan mycket väl fungera som allmänna råd även i nuvarande handläggning av slamärenden. Sammanfattning - Kräv in anmälan med stöd av avfallsförordningen. - Förelägg fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren att följa slamkungörelsen.