Patientens syn på sjukdomsinformation och munhygieninstruktion på Malmö Tandvårdshögskola respektive Folktandvården

Transkript

1 Patientens syn på sjukdomsinformation och munhygieninstruktion på Malmö Tandvårdshögskola respektive Folktandvården Therese Olsson Ines Madzaric Handledare: Björn Axtelius Docent, avd för Samhällsodontologi Odontologiska fakulteten Malmö Högskola Examensarbete 7,5 hp Tandhygienistprogrammet K4 VT 2010 Malmö Högskola Odontologiska fakulteten Malmö

2 SAMMANFATTNING Vi som blivande tandhygienister kommer i vår framtida yrkesroll att informera patienter om sjukdomar och ge munhygieniska instruktioner. Vi blev nyfikna på om denna information gör någon nytta och hur patienterna upplever denna. Syftet med detta arbete är att genom en enkätstudie och en litteraturstudie få en inblick i hur patienten upplever sjukdomsinformation och munhygieninstruktion. Vi valde att jämföra två avdelningar på Tandvårdshögskolan i Malmö med två Folktandvårdskliniker. Enkäten delades ut till sammanlagt 40 personer och bestod av 13 frågor som berörde tandläkarnas och tandhygienisternas informationsarbete. Totalt 39 personer svarade på enkäten. Svaren från enkäterna har vi sammanställt i en tabell för att vi lättare skulle kunna jämföra och dra relevanta slutsatser. Det finns inte så stort utbud av studier gjorda på det ämne arbetet inriktade sig på. Litteraturstudien visade dock att patientfaktorer, såsom t.ex ålder och uppfattning av hälsa, spelar en stor roll för patientens motivation. Det framkom även att behandlingstidens längd inte spelar någon roll för patientens motivation och att tillvägagångssättet för hur information ges inte är av stor vikt. Resultaten som framkom under arbetets gång var något förvånande och skiljde sig från våra inledande förväntningar. Vi förväntade oss att det skulle vara mer skillnad mellan resultaten mellan Tandvårdshögskolan och Folktandvården när det gäller upplevelse av information och motivation. Resultaten visade inte några avsevärda skillnader mellan Folktandvårdsklinikerna och Tandvårdshögskolan vad gäller patientens upplevelse av information. Det relativt låga enkätantalet gör dock att vi inte kan dra några vetenskapliga slutsatser. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund....s Syfte. s 4 2. Material och metod....s Litteraturstudien...s Enkätstudien. s 5 3. Resultat.....s Redovisning av litteraturstudie. s Studier gjorda avseende munhygieninstruktioner...s Redovisning av enkätstudie.....s 8 4. Diskussion och slutsats...s 9 Referenser.. s 11 Bilagor....s 12 Bilaga 1...s 12 Tabell 1... s 15 Figur 1....s 18 3

4 1. Bakgrund Hur upplever egentligen patienter den information vi som terapeuter ger till dem? Tar de informationen till sig och blir de tillräckligt motiverade att köpa och använda rekommenderade hjälpmedel? Arbetsmiljön på Tandvårdshögskolan respektive på Folktandvården ser helt olika ut. Är det så att de långa patientpassen på skolan ger bättre motivation hos patienten? Målet för tandvården enligt tandvårdslagen är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen (1). Dessutom ska tandvården uppfylla kravet på en god tandvård. Detta innebär att vården ska: Vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och lägga särskild vikt vid förebyggande åtgärder. Tillgodose patientens behov av trygghet till vården och behandlingen. Vara lättillgänglig. Bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Främja goda kontakter mellan patienter och tandvårdspersonal (1). Socialstyrelsen håller just nu på att ta fram nationella riktlinjer för vad som är god tandvård. Dessa riktlinjer ska göra så att tandvårdens kvalitet kan analyseras och följas upp. Detta projekt innehåller två delar. Den första gruppen arbetar med att utarbeta generella riktlinjer som ska kunna spegla god tandvård. För att genomföra detta tittar man på sex kvalitetsområden. Dessa områden är: om tandvården är kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och att det ges rimlig tid. Den andra gruppen arbetar också med att ta fram specifika riktlinjer, men för speciella patientgrupper. Socialstyrelsens projekt är fortfarande under arbete (2). En god tandhälsa innebär att man som patient inte har några besvär ifrån tänderna och munhålan, såsom smärta, svullnad, blödning, obehandlad karies eller parodontit (3). För att undvika obehag bör patienten ha en god egenvård och för att detta ska vara möjligt krävs motivation och kunskap. Det är vår uppgift som terapeuter att informera. I Tandvårdslagen står att Patienten ska upplysas om sitt tandhälsotillstånd och om de behandlingsmetoder som står till buds (1). Patienten har rätt att få undersökningsprotokoll som innehåller information om tändernas och tandköttets status, det vill säga om det finns några objektiva besvär. Pat har också rätt att få instruktioner och råd om hur de bäst ska sköta sin munhygien för att inte besvär ska uppkomma i framtiden. Det ingår även att man som patient ska få en diagnos ifall tänder är i behov av behandling. Vid akutbesök brukar patienten dock inte få något protokoll (4). Om man som patient inte är nöjd med tandvården kan man vända sig till landstingets patientnämnd, privattandläkarnas förtroendenämnder eller Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Man ska dock i första hand prata med terapeuten som utförde behandlingen. Om man inte vill kontakta behandlaren kan man ta kontakt med klinikens verksamhetschef. Detta gäller alla Folktandvårdskliniker och de privata mottagningar som är medlemmar i branschorganisationen Privattandläkarna. Om man som patient däremot har klagomål på priset eller bemötandet och har varit hos en privattandläkare som inte är medlem i Privattandläkarna, så kan patienten inte vända sig vidare till andra nämnder för stöd (5). 4

5 1.1 Syfte Syftet med detta fördjupningsarbete är att beskriva hur patienter upplever munhygieninstruktion och sjukdomsinformation på tandvårdshögskolan respektive folktandvården. De frågeställningar vi söker svar på är: Har patienter kunskap om sambandet mellan sin allmänhälsa och tandhälsa? Upplever sig patienten få tillräckligt med information om munhälsa och rekommendationer? Ges tillräckligt med tid för information gällande munhygien och sjukdomar? Vilka faktorer avgör om patienten blir motiverad till god egenvård? 2. MATERIAL OCH METOD Arbetet har utgått från vår litteraturstudie och den enkätundersökning som genomfördes på två avdelningar på Malmö Tandvårdshögskola samt på två Folktandvårdskliniker i Malmö. 2.1 Litteraturstudien Litteraturstudien har byggt på artiklar och böcker som vi ansåg vara relevanta. Böcker som vi har haft stor nytta av var Periodontics, The Scientific Way, skriven av Egelberg (6), samt SBU rapporten Kronisk parodontit (7). Sökningar har gjorts på databasen PubMed samt på Internetsidor såsom Socialstyrelsen, Skane.se, Riksdagen.se, Sjukvårdsupplysningen och Google. Sökord vi använde oss av var: Patient satisfaction Dental hygienist satisfaction Patientnämnden Utbudet av relevanta artiklar var begränsat och var mest koncentrerat kring allmänna hälsooch sjukvården. Vi har hittat och använt oss av sex artiklar, varav fem hittades i ovan nämnda böcker. 2.2 Enkätstudien Innan vi påbörjade arbetet med att framställa vår enkät läste vi två enkätböcker för att skaffa oss en uppfattning av hur enkäten skulle skrivas (8-9). Vi valde att dela ut enkäten på två avdelningar på skolan. Dessa avdelningar valdes ut eftersom de ansågs lämpligast för våra frågeställningar. Inledningsvis planerades att jämföra Folktandvård med privata kliniker. Då resultatet från denna jämförelse troligtvis hade visat sig tämligen lika på grund av liknande arbetsmiljö och tempo, valde vi dock att istället inrikta oss på Tandvårdshögskolan istället för privata kliniker. Vi valde även att inrikta oss på vuxna individer och ungdomar då dessa mer sanningsenligt kunde svara på frågorna vi ställde i enkäten. Om vi hade valt att även ta med barn i undersökningen hade deras svar i stor grad utgått från föräldrarnas tänkande. Vi utformade en enkät med 13 frågor, se Bilaga 1. Enkäten besvarades sedan av vuxna patienter i väntrummet på respektive klinik/avdelning. Enkäten var frivillig och anonym. Vi var närvarande när enkäterna ifylldes för att kunna besvara eventuella frågor. Sammanlagt 40 enkäter delades ut, 10 på varje plats. Medgivande från klinikchef respektive avdelningschef gavs innan undersökningens början. Efter att enkäten besvarats sammanställdes denna och svaren infördes i tabeller, se Tabell 1 respektive Figur 1. 5

6 3. RESULTAT Nedan redovisas de resultat vi fått fram genom vår litteraturstudie och enkätundersökning. Resultaten redovisas under separata rubriker. 3.1 Redovisning av litteraturstudie I en studie sammanfattad av SBU i rapporten Kronisk parodontit (7) redovisas ett antal faktorer som kunde påverka patientens motivation för att kunna medverka i behandlings- och preventionsprogram. Redovisningen grundar sig på Meichenbaum och Turks arbete (10) som visar faktorer som har samband med patientens benägenhet att medverka i de olika kliniska momenten. Där redovisas fem huvudtyper av faktorer: patientfaktorer, sjukdomsfaktorer, behandlingsfaktorer, relationen patient - vårdgivare samt vårdorganisatoriska faktorer. Enligt SBU rapporten definieras huvudgrupperna enligt följande: Patientfaktorerna är: Kön Ålder Generella kognitiva faktorer ex. kunskap, glömska Specifika kognitiva faktorer ex. uppfattningar av hälsa Personlighet och sinnesstämning ex. självständighet, auktoritetsbundenhet, optimism, pessimism Socialt stöd Socioekonomiska faktorer ex. utbildning, ekonomisk sårbarhet, boende Social klasstillhörighet och etnisk bakgrund. Sjukdomsfaktorer: Tidigare erfarenhet av sjukdomen Sista sjukdomstillfällets närhet i tid Tidigare sjukhusinläggning och tid på sjukhus Objektivt mätt allvarlighet hos sjukdomen Subjektivt upplevd allvarlighet hos sjukdomen Behandlingsfaktorer: Behandlingens komplexitet Behandlingens inkräktande Behandlingens varaktighet Relationen patient vårdgivare: I vilken utsträckning patienten upplever vårdgivaren som varm och lättillgänglig I vilken utsträckning patienten upplever att han eller hon behandlas respektfullt I vilken utsträckning patienten upplever att vårdgivaren bryr sig om patientens eventuella frågor, oro etc. I vilken utsträckning patienten upplever att vårdgivaren ger relevant och begriplig information, motiverar patienten att utföra preventiva insatser och följer upp dessa senare Vårdorganisatoriska faktorer: Remissprocessen tex. tid, krånglighet Kontinuitet på vårdgivarsidan Väntetids längd Möjlighet att påverka tider för behandling Kostnader 6

7 Även i en annan undersökning som gjorts i England (11) tas patientfaktorer upp. Man menar att patientens tillfredsställelse beror på faktorer som livsstil, tidigare erfarenheter och framtida förväntningar. Individuella och sociala värderingar vägs också in. Däremot anser författarna att vården inte kan sägas ha en bra kvalitet om patienten inte är nöjd. Tidigare studier som gjorts i allmänvården visar att 90-95% av variationen i patienttillfredsställelse beror på patienten själv. Endast 5-10% beror på läkaren eller praktiken (11) Studier gjorda avseende munhygieninstruktioner Olika studier har genomförts avseende munhygieninstruktioner. En studie genomfördes 1982 som sammanställdes av Söderholm et al (12). I denna studie jämfördes huruvida det var någon skillnad i effektiviteten av munhygieninstruktioner beroende på hur många besök som avsattes för detta. Studien använde sig av 69 personer som delades in i tre grupper. Den första gruppen fick komma på fem besök på vardera 30 minuter med två till tre dagars mellanrum. Vid besöken gavs munhygieninstruktioner gradvis av tandsköterska. Här instruerades olika munhygieniska hjälpmedel och tekniker att använda dessa. Vid varje besök gavs även feedback genom att plackutbredningen visades för patienten efter infärgning och registrerades. Grupp två kom på två besök på vardera 60 minuter och steg-för-steg-metoden som användes i första gruppen kunde därför här endast användas i begränsad utsträckning. Grupp tre var en kontrollgrupp som varken fick några munhygieninstruktioner eller någon feedback. Alla tre grupperna genomgick inledningsvis en undersökning och rengöring av hela bettet i form av supragingival rensning. Först två månader efter detta inleddes besöken för grupp ett och två. Korttidsresultatet efter 12 veckor visade att det inte var någon större skillnad i minskning av plackutbredning när det gällde grupp ett och två. Man drog då slutsatsen att steg-för-steg-metoden inte hade någon avgörande betydelse i det tidiga skedet när det gäller instruktion. Även vid uppföljning efter fyra år visade dessa två grupper liknande resultat. Då låg även kontrollgruppen på en jämlik nivå. Det bör dock tilläggas att alla grupper efter den inledande behandlingsperioden fick återkomma var tredje månad för eventuell reinstruktion och plackrensning. I en annan undersökning från 1982 som sammanställdes av Söderblom och Egelberg (13) undersöktes om det var någon skillnad på effektiviteten av munhygieninstruktion beroende på behandlingspassens längd. Alla grupper av patienter i undersökningen fick här komma på tre besök fyra månader efter inledande undersökning och plackrensning. Även i denna undersökning gavs munhygieninstruktion och feedback vid varje besök och även här fanns en kontrollgrupp som endast fick den inledande undersökningen samt plackrensning. De övriga två grupperna fick 15 respektive 30 minuter per besök. Det resultat man kom fram till i denna studie var att man såg liknande resultat hos patienterna oavsett om de getts 15 eller 30 minuters besökstid. Vid återbesök ett respektive två år efter behandlingsperioden visade även kontrollgruppen liknande värden. Överlag om man jämför plackutbredningen hos patienterna i de ovan nämnda studierna kan man se att de grupper som inledningsvis uppvisade högst plackindex även i slutfasen av studien hade mest plack, även om indexet dock minskat. Även tillvägagångssättet att ge munhygieninstruktioner har studerats. Glavind et al (14) sammanställde 1981 en undersökning där just resultatet efter olika tillvägagångssätt granskades. Sammanlagt 37 patienter i åldrarna ingick i studien. De hade alla sökt behandling på en tandvårdshögskola. Efter inledande undersökning och scaling vid behov delades patienterna in i tre grupper. Grupp 1 fick en kort broschyr som handlade om tandborstning och användning av trästickor för approximal rengöring. Patienterna i grupp 2 fick studera en gör-det-själv-manual som var tänkt att hjälpa patienten att själv upptäcka otillräckligt rengjorda ytor med hjälp av munspegel och infärgning. I manualen fanns även 7

8 steg-för-steg guidning och instruktion om hur användning av munhygieniska hjälpmedel ska ske. Den tredje gruppen fick munhygieninstruktioner av en tandhygienist. Cirka 20 minuter stod då till förfogande per patient. Patienter i samtliga grupper fick även ett munvårdskit innehållande olika typer av tandborstar och approximala hjälpmedel. Efter två, sex samt 12 veckor skedde kontroller där plackindex fastställdes och ett borstningstest genomfördes. Borstningstest innebär att patienten uppmanas att själv rengöra sina tänder innan ett nytt plackindex tas för att på så sätt se var rengöringen varit otillräcklig. Resultaten som framkom i undersökningen var att ingen anmärkningsvärd skillnad i plackindexresultat kunde ses mellan de olika tillvägagångssätten. Liknande resultat framkom vid en undersökning 1985 sammanställt av Glavind et al (15) där det undersöktes om plackreduktion skilde sig åt beroende på om patienterna fick munhygieninstruktion från en tandläkare eller information från en manual. Inte heller här sågs några större skillnader. 3.2 Redovisning av enkätstudie Av de 40 enkäter som delades ut skedde ett bortfall. På grund av att en person inte svarat på merparten av frågorna var vi tvungna att utesluta denna person. De övriga resultaten redovisas i detalj i Tabell 1. Vid sammanställning av enkäten framkom att fyra av sex patienter som gick på skolan inte förstod sambandet mellan sin allmänsjukdom och munhälsa. Motsvarande siffror på Folktandvården var att två av två kände till samma samband. Överlag ansåg mer än hälften av patienterna att de inte fått information om hur kosten påverkar kariesuppkomst. Av dem som däremot sade sig ha fått information om detta, ansåg nästan alla att informationen hade varit bra. De flesta av de tillfrågade har svarat att de fått information om tandsjukdomar såsom karies, tandköttsinflammation/tandlossning. På en av Tandvårdshögskolans avdelningar sade sig dock hälften av de tillfrågade inte ha fått någon sådan information. Resultaten från den ena Folktandvårdskliniken visade att hälften av de tillfrågade patienterna tyckte att det inte gavs tillräckligt med tid för information. Samma grupp var missnöjd med intervallen mellan besöken. När det gäller frågan om kompletterande munhygieniska hjälpmedel angav nästan alla tillfrågade både på Tandvårdshögskolan och på Folktandvården att de fått information. De patienter som går på Tandvårdshögskolan var dock något mer motiverade att köpa och använda rekommenderade produkter, även om marginalerna var ganska små gentemot resultaten från Folktandvården. Nästan samtliga i undersökningen sade sig även ha fått information om hur och hur ofta de ska borsta sina tänder. Troligtvis har fråga 13 misstolkats då ett överraskande stort antal har svarat att informationen inte getts på en lagom svår nivå. Detta trots att de i tidigare frågor har svarat att de fått tillräckligt med information och att tillräckligt med tid avsatts för detta. Av de tillfrågade angav merparten att den information de fått om tandvård kommit från främst tandhygienister. Även tandläkarna anses ha gett information om tandvård. Endast ett fåtal fick informationen från media/internet och vänner. På en skala från 1-10 fick de tillfrågade patienterna gradera hur han/hon upplevde vårdgivaren. Resultaten visade att nästan alla var nöjda med terapeuten. Endast 3 av 39 angav ett värde på 4 eller lägre. En person har valt att inte lämna något svar alls. Resterande anser sig vara nöjda eller mycket nöjda med terapeuten. Se Figur 1. 8

9 4. DISKUSSION OCH SLUTSATS I vår inledning ställde vi oss frågan om de längre behandlingspassen på Tandvårdshögskolan möjligtvis kunde leda till bättre motivation hos patienterna än om de fått sin behandling inom Folktandvården. Detta kunde vi dock inte finna några belägg för. Av de resultat som framkom i litteraturstudien fanns tydliga tendenser att det inte var någon skillnad mellan behandlingstidens längd eller antal besök när det gäller effektiviteten av munhygieninstruktioner. När det gäller patientens upplevelse av dessa framkom i vår enkätstudie att de som fått information av olika slag var nöjda med denna. Just när det gäller kompletterande munhygieniska hjälpmedel kände dock merparten av de tillfrågade att de blivit tillräckligt motiverade för att använda de hjälpmedel som rekommenderats. Endast ett fåtal upplevde att så inte var fallet. Framför allt inom Folktandvården sågs en något större andel patienter som inte kände sig tillräckligt motiverade. Detta kan ha att göra med att patienterna på Tandvårdshögskolan och Folktandvården skiljer sig åt. De som går på Folktandvården kan ha mer begränsad tid och känner sig mer stressade på grund av tidsbrist. På Tandvårdshögskolan däremot är patienterna införstådda med att behandling tar längre tid. Vi är dock medvetna om den individuella skillnad som alltid finns mellan patienterna och som även tas upp i de patientfaktorer som SBU påvisat i vår litteraturstudie. Faktorer som ålder, bakgrund och tidigare erfarenheter påverkar patienten och dennes tankesätt. I enkäten framkom att merparten av de tillfrågade ansåg att de fått tillräckligt med information om tandsjukdomar. Här kunde inte några nämnvärda skillnader mellan Folktandvård och Tandvårdshögskola ses. Man bör dock skilja på effektiviteten av och patientens upplevelse av munhygieninstruktioner. Ett inte helt tillfredställande plackresultat kan ses även hos de patienter som är nöjda med den information och de instruktioner de fått. Mycket beror så klart på de olika grupper av faktorer som SBU kommit fram till, där alla faktorer spelar roll för patientens förmåga att tillgodogöra sig information, men där kanske patientfaktorerna är de som är mest aktuellt i just denna undersökning. Troligtvis har fråga 13 misstolkats då ett överraskande stort antal har svarat att informationen inte getts på en lagom svår nivå. Detta trots att de i tidigare frågor har svarat att de fått tillräckligt med information och att tillräckligt med tid avsatts för detta. Vi insåg när vi sammanställde resultaten från enkäten att fråga 13 var något missvisande och svårtolkad. Frågan var formulerad: Har den information du fått varit på en lagom svår nivå? Själva uttrycket lagom svår har misstolkats eftersom den troligen syftar på att informationen varit svår. Frågan borde istället ha varit formulerad: Har den information du fått varit på en lagom nivå? Vi insåg även att fråga 4b och 4c borde ha inletts med Om ja. Detta eftersom några av de tillfrågade har svarat nej på fråga 4a och ändå svarat på fråga 4b och 4c. Se Tabell 1. Något förvånande var de uppgifter som framkom i vår litteraturstudie, vilken lyfte fram att det inte fanns någon avsevärd skillnad i hur munvårdsinformationen till patienten gavs. Alla vårdgivare är skyldiga att vid varje besökstillfälle ge information om diagnos, individanpassade munhygieninstruktioner och eventuella behandlingsbehov. Detta är patientens rättighet att få vid varje behandlingstillfälle. Inom vår kompetens ingår att ha kunskap om patientbeteende, motivation samt sjukdomar i kroppen som kan påverka munhålan och vice versa. Således är sättet på vilket denna information ges inte avgörande. Vi anser att den visuella kontakten mellan patient och vårdgivare aldrig kan ersättas med informationsblad eller liknande. Däremot kan dessa hjälpmedel vara ett bra komplement till våra munhygieninstruktioner. Den visuella kontakten är viktig för motivationen och inlärningen. Det framkom även av enkäten att de flesta tillfrågade hade fått direktinformation från vårdgivaren. Det vill säga att endast ett fåtal sade sig ha fått informationen från annan källa, såsom Internet. Vi som vårdgivare ska ha ett professionellt empatiskt förhållningssätt 9

10 gentemot patienten och informera på dennes nivå för att skapa trygghet. Det gäller att vara öppen för patientens frågor och vara lyhörd. En broschyr som ges till patienter är alltid generell och kan inte alltid bli tillräckligt individanpassad. Patientens egenvård är otroligt viktig för att upprätthålla en god munhygien. Vi som vårdgivare är viktiga för att förmedla informationen, men det är patienten själv som måste göra en stor del av jobbet. Alla patienter kan inte heller ta till sig information på samma sätt och kräver möjligtvis upprepad information, detta trots de resultat som framkom i vår litteraturstudie. I enkäten framkom att 3 av 39 tillfrågade gav sin vårdgivare betyget 4 eller lägre. Dessa låga resultat kan bero på patientfaktorer såsom ålder, allmänsjukdomar, ekonomi, tidigare behandlingar och erfarenheter samt sinnesstämning vid enkättillfället. Resultatet kan även bero på tolkningsvariationer från patientens sida då frågan är ganska öppet ställd. På enkätfrågan om huruvida patienten var nöjd med intervallet mellan besöken svarade mer än hälften på Folktandvårdsklinik 2 att de var missnöjda med intervallet. Vi tror att detta beror på att en stor del av patienterna på denna klinik hade annan etnisk bakgrund där de är vana att kunna gå till tandvården när de vill. De hade även andra kostvanor som förorsakat hög kariesaktivitet. Många tyckte att de inte hade fått information om hur kosten påverkar kariesuppkomst. Detta gällde för samtliga undersökta kliniker och avdelningar. Av egna erfarenheter tror vi att patienten inte alltid upplever kostinformationen som kopplad till karies om man som vårdgivare inte ställer dessa i direkt samband med varandra. Frågan är om det går att dra några tydliga slutsatser utifrån denna enkätundersökning då skillnaderna inte är så stora. Det relativt låga antalet enkäter kan även det ses som en svaghet vid fastställande av patienters ståndpunkt. De tendenser som dock gick att avläsa i enkätresultatet var att patienter har relativt dålig kunskap om sambandet mellan allmänna sjukdomar och sjukdomar i munhålan. Merparten av de tillfrågade ansåg även att de fått tillräckligt med information förutom när det gäller hur kost påverkar karies. Tillräckligt med tid för information avsattes enligt patienterna. Enkäterna kan dock endast ses som ett urval av individuella synpunkter och upplevelser. Vi kom även genom vår litteraturstudie fram till att behandlingstiden inte spelar någon roll när det gäller motivation och munhygieninstruktion. Patientfaktorerna som vi nämnt ovan spelar en viktig roll för patientens motivation för att upprätthålla en god munhygien. 10

11 REFERENSER 1. Riksdagens hemsida Hämtad Socialstyrelsen Hämtad Region Skånes hemsida Hämtad Sjukvårdsrådgivningen Hämtad Sjukvårdsrådgivningen Hämtad Egelberg J. Periodontics, The Scientific Way, (1995) 2.uppl, sid Malmö: OdontoScience. 7. SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering. Kronisk parodontit prevention, diagnostik och behandling, (2004) Rapport nr 169, sid Mölnlycke: Elanders Infologistics Växt AB. 8. Trost, J. Enkätboken, (1994) Lund: Studentlitteratur. 9. Hansagi, H., Allebeck, P, (1994) Enkät och intervju inom hälso- och sjukvård, Lund: Studentlitteratur. 10. Meichenbaum D, Turk DC. (1987) Facilitating treatment adherence: a practitioner s guidebook. New York, USA: Plenum Press. 11. Sun N, Burnside G, Harris R. (2010) Patient satisfaction with care by dental therapists. British Dental Journal, 208:E9. 12.Söderholm, G. Nobréus, N. Attström, R. & Egelberg, J. (1982) Teaching plaque control. I. A five-visit versus a two-visit program. Journal of Clinical Periodontology 9, Söderholm, G. & Egelberg, J. (1982) Teaching plaque control. II. 30-minute versus 15- minute appointments in a three-visit program. Journal of Clinical Periodontology 9, Glavind, L., Zeuner, E. & Attström, R. (1981) Oral hygiene instruction of adults by means of a self-instructional manual. Journal of Clinical Periodontology 8, Glavind, L., Christensen, H., Pedersen, E., Rosendahl, H. & Attström, R. (1985) Oral hygiene instruction in general dental practice by means of self-teaching manuals. Journal of Clinical Periodontology 12,

12 Bilaga 1 Enkätundersökning Vi är två tandhygieniststuderande som går termin 3 på Malmö Högskola. Som en del i vår utbildning ska vi göra en fördjupningsstudie, där denna enkät kommer att vara en del av arbetet. Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur patienter upplever sjukdomsinformation och information om munhygien på Tandvårdshögskolan respektive i Folktandvården. Vi skulle bli mycket tacksamma om Du vill svara på några korta frågor i denna studie! Medverkan är frivillig och svaren kommer att hanteras anonymt. Tandhygieniststuderande Ines Madzaric och Therese Olsson Handledare: Docent Björn Axtelius, avd för Samhällsodontologi, Malmö Högskola 1. Hos vem ska du få behandling idag? Tandläkare Tandhygienist Tandsköterska Tandläkarstudent Tandhygieniststudent 2. Vad är anledningen till ditt besök idag? Kontroll Undersökning Lagning Ta bort tandsten Förebyggande Annat 3a. Har du någon allmänsjukdom? b. Om ja, vet du hur denna påverkar din munhälsa? Fortsättning nästa sida 12

13 4a. Har du någon gång fått information om en tandsjukdom, exempelvis karies/tandköttsinflammation/tandlossning? Ej aktuellt b. Vet du hur sjukdomen uppkom? c. Anser du att du fått tillräckligt med information? 5a. Har du fått information om hur kosten påverkar karies? b. Om ja, hur upplevde du informationen? Bra Mindre bra Dålig 6. Gavs det tillräckligt med tid för info om munhygien och sjukdomsinformation vid senaste besöket? 7. Är du nöjd med intervallen mellan besöken? Fortsättning nästa sida 13

14 8. Har du någonsin fått information om hur och hur ofta du ska borsta dina tänder? 9. Har du fått information om kompletterande hjälpmedel vid munhygien, såsom till exempel munsköljningsmedel eller tandtråd? 10. Har du blivit tillräckligt motiverad för att köpa och använda de produkter som rekommenderats? 11. Från vem tycker du att du fått mest information om tandvård? Tandläkaren Tandhygienisten Internet Tv/media Vänner Annat Ingen information 12. Hur upplevde du vårdgivaren? Ringa in ditt svar (0 = sämst, 10=bäst) Har den information du fått varit på en lagom svår nivå? Tack för din medverkan! 14

15 Tabell 1 Sammanställning av enkätsvaren FTV klinik 1 FTV klinik 2 Skola avd 1 1. Hos vem ska du få behandling idag? Tandläkare Tandhygienist Tandsköterska Tandläkarstudent Tandhygieniststudent Vad är anledningen till ditt besök idag? Kontroll Undersökning Lagning Ta bort tandsten Förebyggande Annat a. Har du någon allmänsjukdom? b. Om ja, vet du hur denna påverkar din munhygien? a. Har du någon gång fått info om en tandsjukdom, ex.karies/tandköttsinflammation/tandlossning Ej aktuellt b. Vet du hur sjukdomen uppkom? Inget svar c. Anser du att du har fått tillräckligt med information? Inget svar Skola avd 2 15

16 16 FTV klinik 1 FTV klinik 2 Skola avd 1 5a. Har du fått information om hur kosten påverkar karies? Inget svar b. Om ja, hur upplevde du informationen? Bra Mindre bra Dålig Gavs det tillräckligt med tid för info om munhygien och sjukdomsinformation vid senaste besöket? Är du nöjd med intervallen mellan besöken? Har du någonsin fått information om hur och hur ofta du ska borsta dina tänder? Har du fått information om kompletterande hjälpmedel vid munhygien, såsom ex munsköljningsmedel eller tandtråd Har du blivit tillräckligt motiverad för att köpa och använda de produkter som rekommenderats? Från vem tycker du att du fått mest information om tandvård? Tandläkaren Tandhygienisten Internet Tv/Media Vänner Annat Ingen information Skola avd 2

17 FTV klinik 1 FTV klinik 2 Skola avd Se separat diagram, figur Har den information du fått varit på en lagom svår nivå? Skola avd 2 17

18 Figur 1 Fråga 12. Hur upplevde du vårdgivaren? 10-gradig skala där 10 är bäst och 0 sämst Tandvårdshögskolan Pat. betyg Avd 1 Avd 2 Patient nr. Folktandvården Pat. betyg Klinik 1 Klinik 2 Patient nr. 18