VA SYDs styrelse och förbundsdirektör avger härmed årsredovisning för år 2012.

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2012

2

3 VA SYDs styrelse och förbundsdirektör avger härmed årsredovisning för år VA SYD levererar friskt dricksvatten, renar avloppsvatten och har hand om avfallshantering åt mer än en halv miljon människor. Vi uppmuntrar dig till att dricka kranvatten, sortera dina sopor och tänka på vad du spolar ner i avloppet. Tillsammans bidrar vi aktivt till en hållbar samhällsutveckling. För miljön, nära dig.

4 4 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Direktören kommenterar 6 Året i korthet 10 VA SYDs verksamhet 12 Vi satsar på rätt kompetens! 14 Måluppfyllelse 16 VA SYD i siffror 22 Nyckeltal 24 Förvaltningsberättelse 28 Ekonomisk redovisning VA SYD 30 Ekonomisk redovisning Burlöv 34 Ekonomisk redovisning Eslöv 36 Ekonomisk redovisning Lund 40 Ekonomisk redovisning Malmö 44 Ekonomisk redovisning Avfall 48 Balansräkning VA SYD 50 Balansräkning per verksamhet 52 Finansieringsanalys 54 Noter 55 Revisionsberättelse 61 Förbundsstyrelsen 62 Ledningsgruppen 64 Förbundsfullmäktige, ägarnämnder och revisorer 66 Foto: Lars Strandberg, Linda Berglund, Johan Gustafsson samt bilder ur VA SYDs bildarkiv. Grafisk formgivning: Johan Gustafsson, VA SYD Tryck: Holmbergs Service Point, Malmö

5 ORDLISTA 5 ORDLISTA - VATTEN OCH AVLOPP VA, spillvatten, dagvatten, servis, relining, kombinerad ledning - vad är det? Typiska ord för vår verksamhet men inte så enkla att förstå. Här får du veta vad de betyder. Avloppsvatten Avskiljningsgrad Bräddning Cracking Dagvatten Dräneringsledning Förnyelsetakt Kombinerad ledning Otjänligt dricksvatten Råvatten Recipient Relining Servis Spillvatten Strumpning/ strumpinfodring Styrborrning Tjänligt dricksvatten Tjänligt med anmärkning VA Vattentäkt Öppet schakt Ett samlingsnamn för dagvatten och spillvatten. Mängd avskild förorening i förhållande till mängd in till reningsverket. Bräddning innebär att avloppsvatten (till stora delar bestående av dagvatten) släpps ut obehandlat till recipienten (se nedan) vid sådana förhållanden då avloppsledningsnätets eller avloppsreningsverkets kapacitet överskrids, till exempel vid extrema skyfall. Metod för att lägga nya rör i en redan befintlig ledning. Ett verktyg skickas in i det gamla röret, spräcker det inifrån (trycker sönder röret utåt), samtidigt som det nya röret dras in med verktyget (jämför med relining). Dagvatten är regn-, spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor eller på genomsläpplig mark. Det tillförs avloppsledningsnätet och avleds genom dagvattenledningar och diken till recipienten (se nedan). Ledning som tar bort överflödigt/oönskat vatten i mark. Längd på ledningar som förnyats i förhållande till ledningsnätets totala längd. När spill- och dagvatten samlas i samma ledning och inte delas upp i de olika kategorierna spillvatten och dagvatten. Ett dricksvatten som bedömts som otjänligt uppfyller inte ett eller flera av de hälsomässigt viktiga kvalitetskrav som Livsmedelsverket ställer. Obehandlat vatten taget från vattentäkt (se nedan). Ett vattendrag, hav eller sjö som tar emot dagvatten och renat avloppsvatten. En metod för att lägga in nya rör i en redan befintlig ledning. De gamla ledningarna finns kvar (jämför med cracking). Den ledning som går mellan huvudledningen i gatan och fastighetens förbindelsepunkt vid tomtgräns. Förorenat vatten som kommer från diskhoar, toaletter, duschar och olika processer i industrin. En metod för att renovera dåliga rörledningar från insidan av rören utan att behöva gräva upp hela ledningssträckan. Det är en glasfiberstrumpa som man för in i ledningen som renoveras. Denna strumpa härdas med ljus eller varmvatten, beroende på vilken strumpa som används. En metod som används vid speciella tillfällen, till exempel vid stora korsningar och hårt trafikerade vägar. Det innebär en kontrollerad styrd borrning i djup- och sidled under gatan och en ledning dras tillbaka till styrborrsmaskinen. Ett tjänligt dricksvatten uppfyller alla de kvalitetskrav som Livsmedelsverket ställer. Det är den bästa bedömningen som dricksvatten kan få. Ett dricksvatten som bedöms som tjänligt med anmärkning uppfyller de hälsomässiga kvalitetskrav som Livsmedelsverket ställer men har en avvikelse på exempelvis lukt eller smak. En vanlig förkortning för vatten och avlopp. En vattentäkt är en sjö, vattendrag eller grundvattenkälla där vatten tas till dricksvattenförsörjning. Vi gräver upp delar av gatan och fyller igen vartefter arbetet fortskrider framåt.

6 6 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2012 För att även i framtiden kunna erbjuda fortsatt hög kvalitet på dricksvattnet och en kretsloppsanpassad reningsprocess av avloppsvatten kommer anpassningar att bli nödvändiga. Samtidigt måste förnyelsetakten på ledningsnätet och underhållet på våra reningsverk öka drastiskt. Det är viktigt för oss att långsiktigt arbeta för ett hållbart samhälle, för kunden och miljön.

7 DIREKTÖRENS SIDOR 7 Vi bygger för en hållbar framtid Året som gick innehöll många spännande utmaningar. VA SYD fortsatte växa under 2012 och vi välkomnade Eslöv som vår fjärde medlemskommun. Under året har vi tagit oss tid att konsolidera och ytterligare effektivisera vår verksamhet. Vi har fortsatt lägga fokus på vår målstruktur och att uppnå en samsyn kring vårt nya arbetssätt under ledorden: Våra mål ska vara ledande och levande i vårt dagliga arbete. Våra mål och handlingsplaner har visat sig vara kraftfulla verktyg i att hantera prioriteringar, säkerställa att vi jobbar med rätt saker och hjälpa oss att följa upp våra insatser. FLER KOMMUNER KNACKAR PÅ Hela idén med vår verksamhet bygger på delad kompetensförsörjning och på att tillvarata samordningsvinster. Det har bland annat lett till att driftområdena bestäms av var anläggningarna ligger, istället för var kommungränserna går. Flera kommuner i regionen är intresserade av att gå med i VA SYD. Under 2013 arbetar vi fram en flerårsplan för hur och när nya kommuner ska kunna ansluta sig. ÖKADE KRAV INNEBÄR NYA SATSNINGAR Klimatförändringar och myndigheter ställer skärpta miljö- och säkerhetskrav på samhället i stort. Det innebär ökade krav även på VA-verksamheterna. För att även i framtiden kunna erbjuda fortsatt hög kvalitet på dricksvattnet och en kretsloppsanpassad reningsprocess av avloppsvatten kommer anpassningar att bli nödvändiga. Samtidigt måste förnyelsetakten på ledningsnätet och underhållet på våra reningsverk öka drastiskt. Det är viktigt för oss att långsiktigt arbeta för ett hållbart samhälle, för kunden och miljön.

8 8 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2012 LOKALA UTMANINGAR Utmaningarna finns även på kortare sikt. Under året visade det sig bland annat i form av en vattenborra som rasade i Flyinge. En vattenborra som orsakat oss en hel del arbete på grund av svårigheter med att laga den, överklaganden från markägare gällande en ny dricksvattenledning mellan Flyinge och Södra Sandby och tankbilar med vatten som har kostat oss mycket pengar. Genom att underhålla och förnya våra vattenverk, avloppsreningsverk och ledningsnät står vi bättre rustade för framtiden. Vi vill inte ligga efter i det här arbetet, det kostar både tid, pengar och ökade resurser. Det är inget som är unikt för VA SYD, det gäller i hela Sverige. MILJÖ- OCH KVALITETSCERTIFIERING PÅ GÅNG Vår verksamhet miljö- och kvalitetscertifieras under 2013 och 2014, ett arbete som har pågått sedan Under det här året har vi arbetat igenom våra processer för att tydliggöra dem, strukturera arbetet och fördela ansvar. Vi ser helt enkelt till att vi gör rätt saker, på rätt sätt för att höja effektiviteten och stärka kvaliteten ytterligare. TACK FÖR MATEN! Som den första storstadsregionen i Sverige började vi införa obligatorisk sortering av matavfall i Burlöv och delar av Malmö under året. Det arbetet pågår områdesvis i Malmö fram till Enligt undersökningar är våra kunder positivt inställda till att börja sortera sitt matavfall: 72 % i Burlöv respektive 70 % i Malmö, vilket är glädjande. Kommunikationen kring matavfallssorteringen har varit viktig för oss alla ska känna att det är lätt att göra rätt. VATTENPARKEN I HYLLIE I Hyllie håller en vattenpark på att växa fram nedanför vattentornet, ett samarbete mellan VA SYD och Malmö stad. Parken kommer att innehålla pedagogiska platser med vatten som tema och beräknas stå helt färdig våren I anslutning ska vi bygga ett vatten- eller hållbarhetshus, för att berätta om vårt vatten och avlopp för skolelever och alla andra som är intresserade och nyfikna på att lära sig mer om kretsloppet och det hållbara samhället. Där vill vi engagera och inspirera besökare i alla åldrar till att värna om vårt vatten och miljön. > Vi ser helt enkelt till att vi gör rätt saker, på rätt sätt VI SATSAR PÅ FRAMTIDEN Samarbete inom VA-verksamheterna är nödvändigt för framtiden och för att nå upp till miljökraven. Vi är också i full gång med att bilda ett nytt forskningsbolag, tillsammans med Sydvatten och NSVA. Planen är att det ska vara i drift Tack vare ett mångårigt samarbete med Lunds tekniska högskola har VA SYD även tidigare legat långt fram vad gäller forskning inom VA-området. Vår förhoppning med forskningsbolaget är att vi tillsammans ska få ut mer kunskap för varje satsad krona. Det här är också en satsning som kommer att hjälpa oss att attrahera rätt arbetskraft för framtiden, och som ligger i linje med vår vision att vara en ledande aktör i det hållbara samhället, för kunden och miljön. Malmö i mars 2013 Anders Ledskog Förbundsdirektör

9 DIREKTÖRENS SIDOR 9

10 10 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2012 Året 2012 i korthet VI TAR HAND OM MILJÖN Vår miljöberedskap tog hand om ett oljeutsläpp i Risebergabäcken i april. Samtidigt startades ett uppströmsarbete för att hitta orsaken till utsläppet. FÖRBÄTTRING AV AVTAL Flera av VA SYDs avtal för tillhandahållande av tjänster och försäljning av energi har börjat gälla, dels som nya och dels som förbättrade. Vidare har flera äldre avtal sagts upp för omförhandling. VI VÄXER MED ESLÖV Den 1 januari 2012 välkomnade vi Eslöv som vår fjärde medlemskommun. Det utökade verksamhetsområdet har, när det gäller drift av anläggningar, hanterats genom att införa driftområden. PUMPSTATIONER ERSÄTTER AVLOPPSRENINGSVERK Som en del i att effektivisera vår verksamhet ersätter nu pumpstationer några av våra avloppsreningsverk, bland annat i Dalby, Björnstorp och Genarp i Lunds kommun. VATTENTRANSPORTER TILL FLYINGE På grund av återkommande problem med vattenproduktion i Flyinge vattenverk körde vi dricksvatten med tankbilar till Flyinge i Eslövs kommun under merparten av året med tillhörande kostnader. Vi har tidigarelagt en planerad dricksvattenledning mellan Södra Sandby och Flyinge men de nya tidplanerna för arbetet har förskjutits på grund av överklaganden från markägare. Under hösten togs vattenverket åter i bruk och vattentransporterna med tankbil kunde upphöra. VÅRA VATTENTORN Våra största vattentorn Östra Torn i Lund och Hyllie i Malmö har genomgått en yttre fasadrenovering. TACK FÖR MATEN! Som den första storstadsregionen i Sverige började vi införa obligatorisk sortering av matavfall i Burlöv och delar av Malmö under året. Det arbetet pågår stadsdelsvis i Malmö fram till % av invånarna i respektive kommun är positiva till matavfallssorteringen, vilket är glädjande! vasyd.se/matavfall STRATEGISK VA-PLAN 2060 Under året har vi börjat kartlägga hur VA SYDs verksamhet kan se ut inom ett perspektiv fram till år Arbetet med att ta fram underlag för större strategiska beslut fortsätter under FÖRENKLAD SAMVERKAN MELLAN KOMMUNER Beslut har tagits att lägga ner reningsverket i Flyinge i Eslövs kommun och leda avloppsvatten till Södra Sandby i Lunds kommun. Utbyggnad av reningsverket i Södra Sandby planeras och samfinansieras mellan de två medlemskommunerna.

11 ÅRET I KORTHET HÅLLBART VATTEN Första numret av Hållbart vatten, VA SYDs informationsblad om dricksvatten och avlopp, skickades till alla hushåll i våra medlemskommuner. Bladets syfte är att bidra till attityd- och beteendeförändingar, ge en ökad kunskap om vårt dricksvatten och hjälpa oss att minska belastningen av miljöfarliga kemikalier i det naturliga kretsloppet. UTVECKLING AV NYA RENINGSPROCESSER VID AVLOPPSRENINGSVERK VA SYD håller sig väl framme med att undersöka ny bättre teknik för rening av avloppsvatten. Genom ombyggnad av försöksanläggningen vid Sjölunda har en ny innovativ process startats upp i denna som ska studeras under de närmaste åren. MODERNISERING AV ANLÄGGNINGAR Spillepengens och Görslövs pumpstationer har genomgått stora förändringar. Vid Klagshamnsverket har gashanteringen moderniserats, Vid Källby har såväl rensgaller som ställverk bytts ut och värmesystemet moderniserats. Vid Sjölunda har ett 10-tal sedimenteringsbassänger fått ny maskinutrustning. SATSNING PÅ LEDNINGSNÄTET I BURLÖV En upprustning och utbyggnad av ledningsnätet har genomförts i Burlöv för att höja kvaliteten på ledningar och säkra vattenleveransen i framtiden. För att minimera risken för översvämningar i samband med kraftiga regn har vi även genomfört en rensning av Åkarpsbäcken i Burlövs kommun. VA SYD VÄCKER UPPMÄRKSAMHET VA SYD har omnämnts i genomsnitt varannan dag i media under året i olika sammanhang. Sista april i Lund, starten av matavfallsinsamlingen, Havets dag, Hållbarhetsfestivalen, Malmöfestivalen och Efterfesten i Eslöv är några exempel på event där vi har väckt uppmärksamhet och kommunicerat ut våra budskap om att dricka kranvatten, källsortera och leva avloppsvänligt. KOLL PÅ LEDNINGARNA En inventering av ledningsnäten i Burlövs, Eslövs och Lunds kommun har gjorts. Den leder till upprättandet av driftsplaner vilka vi ska arbeta utifrån i framtiden. Malmö har sedan tidigare upprättade planer. NÖDVATTENPLANER FÖR VÅRA KOMMUNER Arbetet med att ta fram nödvattenplaner fortgår. Vi har på egen hand kommit olika långt i våra kommuner och för att kunna slutföra planerna behövs mer samarbete med våra respektive kommuners olika förvaltningar. EN NY DATA- OCH ARKIVHALL KLAR Det är viktigt för oss att ligga långt fram inom IT-system och säkerhet. Vår nya data- och arkivhall stod klar mot slutet av året.

12 12 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2012 VA SYD i vardagen VA SYD är ett politiskt styrt kommunalförbund och har ett nära samarbete med hemkommunerna. VA SYD levererar friskt dricksvatten, renar avloppsvatten och har hand om avfallshantering åt mer än en halv miljon människor. Vi uppmuntrar dig till att dricka kranvatten, sortera dina sopor och tänka på vad du spolar ner i avloppet. Tillsammans bidrar vi aktivt till en hållbar samhällsutveckling. För miljön, nära dig. HÄR FINNS VI: I VA SYD ingår Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö. Här utvecklar vi miljövänliga lösningar som gör nytta i vardagen. För miljön, nära dig. Vi är det vi säger och gör Vår värdegrund är gemensam för alla inom VA SYD. Värdegrunden är en sammanfattning av hur vi ser på oss själva och vill att vår omvärld ska uppfatta oss, men också en ledning för hur vi ska uppträda mot varandra och omvärlden. Våra värdeord genomsyrar all vår kommunikation och visar sig i handling: vi är det vi säger och gör! > MILJÖ Att värna vår miljö, både lokalt och globalt, är grundläggande för vår verksamhet och skapar samtidigt värde för våra kunder. > ENGAGEMANG Vårt engagemang bidrar till en positiv utveckling och ger goda förutsättningar för gemenskap och stolthet. Vårt engagemang visar sig i handling: vi är det vi säger och gör! > KVALITET Med hög kompetens och en professionell inställning i alla arbetssituationer lever vi upp till våra åtaganden mot både kunder och arbetskamrater. > LYHÖRDHET Vi är lyhörda: lyssnar, samspelar och är alltid lösningsorienterade.

13 13 VÅR VISION: VA SYD ska vara en ledande aktör i det hållbara samhället, för kunden och miljön. VÅR VERKSAMHET: TA HAND OM HUSHÅLLSAVFALL TILLHANDAHÅLLA DRICKSVATTEN TA HAND OM AVLOPPSVATTEN Våra prioriterade områden är: Underhåll och förnyelse Utveckling av effektivitet, systematik och ledarskap Långsiktig strategisk plan för VA-systemet Utvidgat förbund HUR FUNGERAR VÄRDEGRUNDEN I VARDAGEN? Engagemang Miljö Kvalitet Över 70 % av våra medarbetare har tagit ställning till hur väl olika påståenden stämmer överens med hur man upplever att värdegrunden används i vårt dagliga arbete. Svaren har sammanställts i en så kallad kulturstjärna. Resultatet visar att vår självbild när det gäller värdegrunden stämmer ganska väl överens med vår målbild. Lyhördhet

14 14 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2012 VA SYD värdesätter kompetens och det är viktigt att våra medarbetare känner att deras kompetens syns och tas tillvara. Genom vårt nya system KOMPIS ska det bli tydligare vad våra medarbetare redan kan och vart de är på väg. Systemet förser oss med en tydligare koppling mellan våra medarbetares utveckling, personliga mål och VA SYDs gemensamma mål. Här berättar några av våra medarbetare om sina arbetsuppgifter i förhållande till sin kompetens. Vi satsar på rätt kompetens! Rätt kompetens är en viktig förutsättning för att VA SYD ska nå uppsatta mål. Därför har vi haft särskilt fokus på våra medarbetares kompetensutveckling. Vårt nya system för kompetensförsörjning, KOMPIS, förser oss med en tydligare koppling mellan våra medarbetares utveckling, de personliga målen och VA SYDs gemensamma mål. Med systemet växer möjligheten för medarbetaren att synliggöra, och samtidigt ta större eget ansvar för, sitt behov av utveckling. Det pågående arbetet med att ta fram rollbeskrivningar ökar tydligheten i förväntningarna på yrkesrollen. Det medför en förbättrad chef-medarbetar-dialog, men ger nytta även i förarbetet vid nyrekrytering, där behovsanalys och kravprofil är centrala delar för att få rätt kompentens på rätt plats. VA SYD har fortsatt stort behov av att rekrytera nya medarbetare, både på grund av pågående generationsväxling och omorganisationer, samt att vi upplever en ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Därför arbetar vi intensivt med att utveckla vår profil som arbetsgivare. Under året har vi genomfört flera aktiviteter för att stärka VA SYD som en modern och attraktiv arbetsgivare, både för studenter och redan yrkesverksamma personer. Bland annat har medverkan vid olika arbetsmarknadsdagar utökats, och för första gången har vi deltagit vid karriärevent för yrkesarbetande akademiker. VA SYDs monter är alltid lika välbesökt, vilket är glädjande. Då ges medarbetare på VA SYD möjlighet att berätta om vår verksamhet och pågående projekt. Resultatet har blivit ett större urval av kandidater vid rekrytering, samt att vi i högre utsträckning ser återkommande sökande. Det är även glädjande att se att många VA SYD-medarbetare söker nya karriärvägar internt. Alla nyrekryteringar följs upp för att fånga synpunkter som ger oss möjlighet att bli ännu bättre på att få våra medarbetare att trivas. ANDERS JOHNSSON Platschef, Klagshamn, Avloppsvatten På Klagshamn avloppsreningsverk hanterar vi avloppsvatten, renar vattnet, avskiljer slam för spridning till åkermark, rötar och utvinner biogas. Som platschef är jag ansvarig för drift, ekonomi, personal och miljö, att allt fungerar som det ska. Jag tycker om att ha det helhetsansvaret vilket gjorde att jag sökte mig till platschef efter drygt tre år som drifttekniker på VA SYD. Trevliga kollegor, samt utvecklingsmöjligheter och bra personalvård gör att jag trivs mycket bra på mitt jobb.

15 ANNA JÄRVEGREN MEIJER Utredningsingenjör, Dricksvatten Jag jobbar med dricksvatten, bland annat med VA SYDs vattenskyddsområden, dricksvattenkvalitet och planering av nödvattenförsörjning. Det känns bra att jag varje dag gör en insats för miljön i mitt arbete och det är en stor anledning till att jag har varit åtta år på VA SYD. Jag får vara med i projekt hela vägen och se slutresultatet av det jag har varit med i från början. Jag uppskattar även närheten till kollegor med andra erfarenheter och har dagligen kontakt med ingenjörer, drifts- och laboratoriepersonal, kommunikatörer och ekonomer. LINN MELIN Projektingenjör, Ledningsnät Jag jobbar med att renovera och förnya ledningsnätet och bidrar därmed till att bygga viktig infrastruktur som ger våra kunder friskt dricksvatten och tar hand om avloppsvatten. Projekten leder jag från början till slut och ansvarar för alltifrån hur ledningarna kan byggas på bästa sätt till ekonomisk uppföljning och kontakt med boende och myndigheter. Under min tid som trainee på VA SYD och sedan som projektör har jag fått lära mig mycket och upplever stort stöd från mer erfarna kollegor. Att jag gör något som är nyttigt känns viktigt för mig. FREDERICK JENSEN Business Intelligence ansvarig, Administrativa Jag ansvarar för Business Intelligence på VA SYD, vilket innebär utveckling och underhåll av olika tvärgående IT-system inom bland annat ekonomiområdet. Under mina drygt fyra år på VA SYD har jag haft olika ansvarsområden där min kompetens inom både ekonomi och IT har kommit till nytta. Jag uppskattar att man på VA SYD är öppen för nya idéer och projekt som bidrar till en effektiv verksamhet och trevlig arbetsplats. PATRIK BJÖRNLUNDEN Arbetsledare, Rörnät Jag jobbar med att underhålla och renovera VA SYDs ledningsnät, se till att vattnet rinner i kranen och att avloppet fungerar. I mitt jobb driver jag både stora och små projekt från början till slut, allt från akuta läckor till stora renoveringsprojekt, samt planerar och fördelar arbetsuppgifter. Jag uppskattar att jag har fått möjligheten att utveckla mitt ansvarsområde och känner att jag har stor nytta av min tidigare erfarenhet som rörläggare i min arbetsledarroll.

16 16 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2012 Ja, vi tror att förväntade insatser kommer att räcka för att nå målet i tid. Vi är tveksamma till att förväntade insatser räcker - fler insatser behövs för att vi säkert ska kunna nå målet i tid. Nej, vi tror inte att förväntade insatser kommer att räcka för att nå målet i tid. Måluppfyllelse Här finner du en kortfattad redovisning av måluppfyllelse gällande VA SYDs inriktningsmål och resultatmål. Målen är direkt hämtade från vår Affärsplan och måluppfyllelsen från vårt interna inrapporteringssystem. INRIKTNINGSMÅL FÖR HUVUDPROCESSEN TILLHANDAHÅLLA DRICKSVATTEN Vi ska trygga vårt dricksvatten i nutid och för kommande generationer, där säkerheten för kvalitet och leverans ska öka. Senast år 2014 ska åtgärder vara genomförda som innebär att alla VA SYDs produktions- och distributionsanläggningar för dricksvatten kan anses vara säkrade med hänsyn till risk för sabotage och förorening Skalskydd installerades under 2012 vid Norra Verket i Lund samt vid Botildenborgs vattentorn i Malmö. Skalskydd för övriga större dricksvattenanläggningar kommer att installeras under 2013 och Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser har genomförts för Malmö och kommer att fortsätta för VA SYDs övriga medlemskommuner. Brandposter kommer att förses med lås. I ett första skede har ett 60-tal brandposter i Eslövs kommun utrustats med lås. Förnyelsetakten på dricksvattennätet ska vara högst 200 år i alla VASYDs VA-kollektiv senast år 2014 Förnyelsetakten på dricksvattennätet inom VA SYD är god och i linje med våra uppsatta mål. Detta innebär att resultatmålet om förnyelsetakt på dricksvattennätet bedöms kunna nås senast Antalet klagomål på dricksvattnets lukt, smak och färg ska senast år 2014 minska från 5 per invånare och år till 3 per invånare och år Klagomål på dricksvattnets kvalitet kan ha många orsaker. Avstängning av vattnet vid läckor kan vara en orsak. Läckfrekvensen styrs vidare bland annat av vintrarnas tjäldjup, varför klagomålsfrekvensen kan variera från år till år. Mer påverkbara orsaker är till exempel omsättning av dricksvattnet i ledningarna samt hantering av nylagda ledningar. Senast år 2014 ska Livsmedelsverkets krav på tillräcklig mikrobiologisk barriär vid de vattenverk som förser VA SYDs kunder med dricksvatten vara infört Vid Bulltofta vattenverk förberedes installation av mikrobiologisk barriär under För Sydvattens anläggningar Vombverket och Ringsjöverket finns beslut om installation av UV-desinficering vid Ringsjöverket under För Vombverket kommer en utredning att startas för att fastställa lämplig typ av mikrobiologisk barriär.

17 MÅLUPPFYLLELSE 17 Energiförbrukningen för dricksvattenanläggningar ska minska med minst 10 % senast år 2014 Energiförbrukningen för uppvärmning av konferensrummet på Hyllie vattentorn har minskats genom installation av värmepumpar. En inventering av möjlighet till energisparande åtgärder kommer att utföras. Bulltofta vattenverk ska senast 2014 ha ett reviderat skyddsområde för grundvattentäkten i Grevie. Verket ska också senast 2014 ha säkerställt tillräcklig råvattentillförsel genom förnyelse av borror samt tillräckligt skydd kring dessa Framtagning av en ansökan om reviderat skyddsområde för Grevietäkten pågår och kommer under våren 2013 att lämnas till Länsstyrelsen för beslut. Två nya ersättningsbrunnar har anlagts och tagits i produktion under INRIKTNINGSMÅL FÖR HUVUDPROCESSEN TA HAND OM AVLOPPSVATTEN Vi ska avleda och rena avloppsvatten på ett kretsloppsanpassat sätt, där störningar minimeras och utsläpp av föroreningar begränsas. Förnyelsetakten på dagvattennätet ska öka från 526 år 2010 till 330 år senast år 2014 VA SYDs mål om förnyelsetakten på dagvattennätet bedöms kunna nås senast För att under kommande år kunna genomföra ytterligare förnyelse och underlätta planeringen av detta genomfördes under sommaren 2012 en ramavtalsupphandling för strumpinfodring. Förnyelsetakten på spillvattennätet ska öka från 400 år 2010 till 250 år senast år 2014 VA SYDs mål om förnyelsetakten på spillvattennätet bedöms kunna nås senast För att under kommande år kunna genomföra ytterligare förnyelse och underlätta planeringen av detta genomfördes under sommaren 2012 en ramavtalsupphandling för strumpinfodring. Energiförbrukningen vid VA SYDs anläggningar ska minska med minst 10 % från 2010 till 2014 En övergripande energikartläggning av de större reningsverken genomförs Under 2012 har flera åtgärder genomförts. Som exempel kan nämnas att regleringen av aktivtslamanläggningarna vid Sjölunda har förbättrats så att såväl mindre elenergi åtgår samtidigt som gasproduktionen ökar. Vid Klagshamnsverket har moderniseringen av gashanteringen medfört en markant större elproduktion genom bättre användning av producerad biogas. Avloppsreningsverken i Dalby, Björnstorp, Genarp och Veberöd ska vara nedlagda och ersatta med pumpstationer för överföring av avloppsvatten till Källby arv senast år 2013 Dalby är nedlagt. Genarp och Björnstorp följer tidplan och beräknas vara nedlagda i mitten av Ledningsförläggning Björnstorp - Veberöd försenat. Nedläggning av Veberöd troligen inte förrän år Omprövningen av verksamheten vid Södra Sandby ska vara genomförd senast 2013 Beslut om åtgärder är tagna. Ansökan är inlämnad. Avloppsslammet ska hålla en sådan kvalitet att minst 80 % även fortsättningsvis kan spridas på åkermark Det råder stor osäkerhet om hur vi uppnår detta mål 2013 och Under 2012 uppnåddes ca 77 % men lite pekar på att trenden är uppåtgående. Underhålls- och moderniseringsplanering för samtliga verk och stationer ska vara genomförd i IDUS senast 2013 Förbättringar för att kunna arbeta i programmet IDUS genomförs i början av 2013 på Ellinge i Eslöv. Uppgraderingen av biogas till fordonsgas ska öka med 20 % från 2010 till 2014 Genom förbättrad styrning av samarbetet med E.ON har försäljningen av biogas till uppgradering

18 18 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2012 vid Sjölunda uppfyllt målet. Senast 2014 ska VA SYD vara Skånes största producent av biogas från anaerob rötning. Befintlig produktion ska öka med 10 % från 2010 till 2014 Flera delaktiviteter är uppstartade. Under 2012 har modernisering av gashanteringen vid Klagshamnsverket skett, vilket har gett större utnyttjandegrad av producerad biogas. Under 2013 genomförs aktiviteter vid Ellinge som bland annat syftar till detsamma. INRIKTNINGSMÅL FÖR HUVUDPROCESSEN TA HAND OM HUSHÅLLSAVFALL Vi ska verka för att avfallsmängden minskar och att miljönytta prioriteras. Max 25 viktprocent av restavfallet är förpackningar och tidningar, senast år 2015 (att jämföra med 35 % för år 2010) Regeringens utredningsförslag om att kommunerna ska överta ansvaret för förpackningsinsamlingen kommer, om det går igenom, att innebära att det kommer att bli lättare att nå detta mål. Vår förhoppning är att förslaget kommer att hanteras av riksdagen för beslut under % av matavfallet samlas in och behandlas biologiskt, senast år 2015 (att jämföra med 4 % år 2010) Fortsätter enligt plan. Alla nyetablerade butiker med en butiksyta över 3000 m 2 har insamling av farligt avfall, elavfall samt förpackningar och tidningar för våra användare, senast år 2015 Målet kommer att behöva omformuleras för att få praktisk relevans. I sak innebär detta att målet måste omformuleras på högsta politiska nivå. 50 % av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling, senast år 2015 (att jämföra med 36 % för år 2009) Regeringens utredningsförslag om att kommunerna ska överta ansvaret för förpackningsinsamlingen kommer, om det går igenom, att innebära att det kommer att bli lättare att nå detta mål. Vår förhoppning är att förslaget kommer att hanteras av riksdagen för beslut under INRIKTNINGSMÅL FÖR KUND VA SYD ska på ett professionellt och tydligt sätt möta våra kunders behov och förväntningar på hög tillgänglighet, kompetens, service och kommunikation. Mätningar ska senast 2014 visa att: - minst 80 % av våra kunders telefonsamtal till växeln ska besvaras inom 25 sekunder - minst 80 % av våra kunders telefonsamtal till kundservice ska besvaras inom 70 sekunder, en ökning med tio procentenheter Målen uppnås idag. Telefonpolicy ska implementeras i organisationen. Vi arbetar proaktivt med att ge kunderna miljötips vid kontakt. Kundundersökningar ska senast 2014 visa att minst 60 % av berörda kunder ska känna till våra informationsinsatser i samband med våra ledningsarbeten Våra informationsinsatser har förbättrats. Nytt för året är dygnet runt information på vasyd.se vid akuta ledningsarbeten. Fortsatt arbete med genomgång av processerna är planerat att genomföras Kundundersökningar ska visa att vi har ökat kundnöjdheten från 71 % år 2011 till minst 80 % senast år 2014 NKI mätning utförd. Resultatet kommer att kommuniceras och processas under Projekt för ny webbplats är påbörjat, med beräknad nylansering under maj månad. Kommunikationsplan för avfallsverksamheten beräknas vara slutförd under första kvartalet Formaliserat internt samarbete har skapats mellan avdelningar/enheter för att kvalitetssäkra processer gällande kund.

19 MÅLUPPFYLLELSE 19 Kundundersökningar ska senast 2014 visa på en ökning från 67 % till att minst 75 % av våra kunder ska tycka att våra budskap är så tydliga att det är lätt att göra rätt Vi har skapat ett kommunikationspaket som är till hjälp för våra medarbetare vid kontakt med kunder och media. Kundundersökningar ska senast 2014 visa att minst 80 % av våra kunder uppfattar VA SYD som en miljöaktör Vi använder olika mediekanaler till exempel Fakturabilagan, Sorterat, Hållbart Vatten, events, webb och Twitter för att tydliggöra vår miljöprofil. E-faktura för företag är försenad på grund av tekniska problem med Future. Vi måste förbättra kommunikationen om vårt dagliga ansvarstagande. INRIKTNINGSMÅL FÖR MILJÖ VA SYD ska genom stor miljöhänsyn och med god resurshushållning bidra till det hållbara samhället. Senast år 2012 ska en central rutin för avfalls hantering inom VA SYD ha tagits fram och samtliga verksamheter ha insamling av matavfall Målet är uppnått. Rutin är framtagen och kärl finns på samtliga arbetsplatser. Uppföljningsarbete pågår. Senast år 2013 ska samtliga medarbetare som dagligen kör bil i tjänsten ha genomgått en utbildning i ecodriving Upphandlingen av utbildningsföretag är avslutad. Utbildningsinsatserna kommer att genomföras 2013 för att inte kollidera med utbildningsinsatser inom HLR och Miljö.

20 20 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2012 Andelen av VA SYDs personbilar som drivs med förnyelsebart bränsle ska öka från 55 % år 2011 till minst 80 % år 2014 Fordonsupphandlingen är avslutad och allt pekar på att vi ska kunna uppnå målet Andelen av VA SYDs lastbilar som drivs med förnyelsebart bränsle ska öka från 12 % år 2011 till minst 35 % år 2014 Analys pågår och vi tror att vi kommer att uppnå målet. Senast år 2014 ska hela VA SYD vara miljöcertifierat enligt ISO Vi tror att vi kommer att kunna certifiera VA SYD enligt ISO under Arbetet med miljöutredningarna är i sitt slutskede. INRIKTNINGSMÅL FÖR EKONOMI VA SYDs verksamhet ska vara kostnadseffektiv med en långsiktig ekonomisk stabilitet och genomsyras av en god ekonomisk hushållning med väl fungerande uppföljning Genomförande av årligen planerade och budgeterade investeringsprojekt ska öka från 63 % år 2010 till minst 90 % senast år 2014 Gemensam projektmodell/metod håller på att utarbetas inom avlopp. Denna bör kunna utgöra 80 % av generell metod. Tidredovisningssystem är framtaget och implementerat. Inventering av resursbehov för genomförande av projekt har genomförts i verksamheterna. Differensen mellan helårsresultatet och delårsprognos får uppgå till högst +-4 mkr vid DR2 och högst +-2 mkr vid DR3 senast 2014 Med tilltänkta insatser och engagemang från verksamheterna förväntas målet uppfyllas senast Arbete pågår, bland annat är en större utbildningsinsats genomförd. Dessutom pågår arbete med ett nytt budget- och prognosverktyg som beräknas vara klart till DR och till budgetarbetet inför Senast år 2013 ska vi ha upphandlat ramavtal för VA SYDs behov för varu- och tjänstegrupper som överstiger 2 miljoner kronor per år Allt pekar mot att vi kommer att klara målet till Ramavtal för asfalt och återställning är framflyttat till Externa aktörer anlitas och juridiska enheten genomför ramavtalsupphandlingar enligt framtagen prioriteringslista. Utvecklingen av VA-taxorna inom VA SYD ska ligga inom den lägsta kvartilen för Sveriges kommuner räknat som ett rullande 5-årsmedelvärde Vi har förhoppning om att nå målet. Dock med en viss reservation för Eslöv. INRIKTNINGSMÅL FÖR PERSONAL VA SYD ska vara en attraktiv arbetsplats som är utvecklande och stimulerande för medarbetarna där verksamheten präglas av vår värdegrund och där kompetens och kreativitet tas till vara Andelen medarbetare som svarar i enkätundersökning att de är ambassadörer för VA SYD ska öka från 36 % år 2011 till 50 % senast år 2014 Aktiviteter pågår för att synliggöra VA SYD som en attraktiv arbetsgivare. Under året påbörjades ett utvecklingsprogram för VA SYDs ledningsgrupp. Antal dagar per år för kompetensutveckling ska uppgå till i genomsnitt 5 dagar/medarbetare senast år 2014 IT-stöd för kompetensutveckling är implementerat. Systemet gör att vi ser en tydligare koppling mellan egen utveckling, personliga mål och VA SYDs mål.

21 MÅLUPPFYLLELSE % av våra medarbetare tycker att det finns fungerande arbetsmiljörutiner för deras arbete. Målet ska vara uppfyllt senast år 2014 Vi har tagit fram kompletterande rutiner. Vi introducerar nyanställda och sommararbetare i arbetsmiljö och rutiner. Antalet förslag som lämnas in till förslagsverksamheten ska uppgå till minst 300/år senast år 2014 Revidering av rutiner och utvärderingskriterier för inkomna förslag är försenat och beräknas vara klart kvartal Under 2012 inkom 89 förslag. Det finns stora möjligheter att målet nås Andelen medarbetare som svarar i enkätundersökning att de upplever att deras kompetens tas till vara i hög eller mycket hög grad ska öka från 49 % år 2011 till 65 % senast år 2014 Många aktiviteter pågår ute i organisationen. Allt tyder på att målet kommer att uppfyllas. Andelen medarbetare som svarar i enkätundersökning att VA SYDs ledning är tydlig i sin kommunikation av förbundets mål ska öka från 34 % år 2011 till 65 % senast år 2014 Ett halvdagsseminarium med VA SYDs enhetschefer kring affärsplanens målstruktur har genomförts. Uppföljning av affärsplanen pågår på alla nivåer i VA SYD. Ta fram en långsiktig strategisk plan med en planerings horisont på 50 år, för VA-systemet i VA SYD senast år 2012 Under året har det bedömts nödvändigt att omformulera arbetet till att vara fortlöpande snarare än en isolerad händelse under ett enda år. Detta innebär att det strategiska planeringsarbetet inte är färdigt enligt nuvarande målformulering. Framtaget finns nu en delrapport, med en nulägesbeskrivning samt en genomgång av framtida utmaningar i form av befolkningsutveckling och klimatförändringar. En konsultrapport finns också, som beskriver framtida krav på avloppsvattenhanteringen, utifrån nu kända branschtrender, beslut och teknik. Det strategiska arbetet fortsätter under Senast år 2012 utveckla samverkan med andra VA-aktörer kring forskning och utveckling Ett förslag till bolagsbildning har tagits fram mellan VA SYD, Sydvatten och NSVA. Detta förslag ska beslutas politiskt under ÖVRIGA Utöka VA SYD till att omfatta minst fem kommuner senast år 2014 Vi har kontaktat några kommuner men i dagsläget är ingen ytterligare kommun aktuell att gå in i VA SYD. INRIKTNINGSMÅL FÖR KVALITET VA SYD ska ständigt utvecklas och förbättras. Senast år 2014 ska hela VA SYD vara kvalitets certifierat enligt ISO 9000 samtidigt som vi säkerställer att vi lever upp till ställda krav inom säkerhetsområdet och arbetsmiljöområdet Vi kommer att uppnå målet inom utsatt tid. Vi har lagt mer resurser än förväntat på att hålla de kartlagdna delarna levande. Detta har medfört att några av de totalt ca 170 planerade kartläggningarna inte avslutas förrän 2015.

22 22 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2012 VA SYD i siffror SÅLD MÄNGD DRICKSVATTEN DRICKSVATTEN MALMÖ LUND ESLÖV BURLÖV 24,6 7,7 25,0 7,9 24,5 7,7 1,6 1,5 2,4 1,4 VA SYD TOTALT 33,9 34,4 36, Milj. m 3 VATTENTORN st LÄNGD DRICKSVATTENLEDNINGAR VENTILER st TRYCKSTEGRINGS- STATIONER st Kilometer INSAMLAD MÄNGD AVFALL AVFALL Milj ,6 2,7 2, Tusen ton 5 5,2 4,7 4,2 4,2 2,8 1,6 Tusen ton 82,3 82,5 80, ANTAL TÖMNINGAR AVFALLSKÄRL MATAVFALL TRÄDGÅRDSAVFALL RESTAVFALL

23 VA SYD I SIFFROR 23 AVLOPPSVATTEN PUMPSTATIONER st RENINGSVERK st LÄNGD AVLOPPSLEDNINGAR SPILLVATTENFÖRANDE DAGVATTENFÖRANDE Kilometer Milj. Nm 3 8 7,0 7,3 8,8 Milj. m ,7 62,5 61, KUND 6 BESÖKARE PÅ VASYD.SE st st st 0 PRODUCERAD MÄNGD BIOGAS 0 BEHANDLAD MÄNGD AVLOPPSVATTEN AVSKILD MÄNGD TON/ÅR Organiskt material (BOD 7 ) Avskild mängd fosfor Avskild mängd kväve BESVARADE SAMTAL I KUNDSERVICE st st st PERSONAL ANTAL TILLSVIDAREANSTÄLLDA 91 kvinnor (31%) 2010 Totalt: män (69%) 2010: Medelålder 45,6 år 2011 Totalt: kvinnor (32%) 196 män (68%) 2011: Medelålder 45,1 år 108 kvinnor (34%) 2012 Totalt: män (66%) 2012: Medelålder 44,5 år EKONOMI OMSÄTTNING Milj. kr VA SYDs OMSÄTTNING

24 24 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2012 Nyckeltal PERSONAL VA SYD Enhet Personalomsättning (andel som slutat av genomsnittligt antal anställda) % 11,21 9,67 8,14 Sjukfrånvaro (andel sjukfrånvaro i förhållande till totalt arbetad tid) % 2,8 3,0 2,9 Antal arbetsskador Antal/100 anställda & år 2,30 1,65 1,49 EKONOMI Vatten & Avlopp Enhet Burlöv Eslöv Lund Malmö Årskostnad för dricksvattenproduktion kr/inv - 160,31 177, ,60 117,26 107,27 127,33 155,40 141,85 142,32 per invånare (exkl kapitalkostnader) (Illustrerat i diagram på nästa uppslag och kommentarer) Årskostnad för avloppsvattenavledning kr/pe - 120,68 90, ,11 65,19 57,70 49,24 65,06 69,19 68,53 per PE* (exkl kapitalkostnader) (Illustrerat i diagram på nästa uppslag) Årskostnad för avloppsvattenrening kr/pe - 282,90 348, ,49 276,89 316,17 341,45 277,08 302,56 307,94 per PE* (exkl kapitalkostnader) Årskostnad för typhus A kr Årskostnad för typhus B kr * Anslutna personer, industrier och andra kommuner Ett av VA SYDs resultatmål inom ekonomi är att utvecklingen av VA-taxorna inom VA SYD ska ligga inom den lägsta kvartilen för Sveriges kommuner räknat som ett rullande 5-årsmedelvärde. Som framgår i följande diagram är detta uppfyllt för Burlöv, Lund, Malmö medan Eslöv ligger i 2:a kvartilen. 1:a kvartil 2:a kvartil Typhus A L M B E Typhus B L M B E B = Burlöv, E = Eslöv, L = Lund, M = Malmö

25 NYCKELTAL 25 PERSONAL OCH OMSÄTTNING Enhet Investeringsgrad Enhet Personalkostnader/omsättning % 21,17 19,93 20,75 Investeringsgrad * % 63,2 69,9 81,1 Omsättning/anställd kr/anställd * Investeringsutfall/investeringsbudget MILJÖ AVLOPP Enhet Sjölunda Källby Klagshamn Ellinge El-energiförbrukning/flöde kwh/m 3 0,49 0,43 0,47 0,37 0,37 0,43 0,42 0,37 0, ,88* för våra större verk Avskiljningsgrad för organiskt % material (BOD 7 ) för våra större verk Avskiljningsgrad för fosfor % för våra större verk Avskiljningsgrad för kväve % för våra större verk * Ellinges höga värde beror på att flödet från Procordia håller en hög halt BOD och är därför inte jämförbart med övriga. Fordon Enhet AVFALL Enhet Antal miljövänliga bilar / antal totala bilar % Andel utsorterat matavfall* % 4,9 8,5 12,6 Andelen av VA SYDs personbilar som drivs med % Insamlad mängd restavfall per invånare** kg/invånare förnyelsebart bränsle Insamlad mängd matavfall per invånare** kg/invånare 5,0 9,0 13,0 Andelen av VA SYDs lastbilar som drivs med % Avfallsavgift för lägenhet*** kr/år förnyelsebart bränsle Avfallsavgift för villa**** kr/år * Helårsmängd i förhållande till uppskattad total mängd ( ton) ** Avfall hämtat vid fastighet *** Enligt fastighetsägarnas undersökning av fastighetskostnader, **** Enligt definition av villaägarnas riksförbund

26 26 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2012 KUND/KVALITET Enhet Kötid per samtal till kundservice Sekunder/samtal Kötid per samtal till växeln Sekunder/samtal Totalt antal telefonsamtal till kundservice, växel, Antal/invånare 0,14 0,13 vattenmätarenheten och felanmälan/invånare Totalt antal besök på webben/invånare Antal/invånare 0,16 0,19 Antal vattenmätaravläsningar av kund via webb % 5,5 8,3 /totalt antal vattenmätaravläsningar Enhet Burlöv Eslöv Lund Malmö Såld mängd dricksvatten (varav hushåll) Antal källaröversvämningar /1000 serviser* Såld mängd dricksvatten / producerad mängd dricksvatten Förnyelsetakt dricksvattenledningar (Illustrerat i diagram på nästa sida) Liter/pers och dygn Antal/1000 serviser (186) 240 (145) 219 (146) (112) - 2,86 0, ,48 1,74 2,24 0,62 8,80 9,67 1,02 % 83,19 81,49 75, ,98 78,47 87,67 83,92 86,97 92,30 88,17 % - 0,27 1, ,00 0,17 0,25 0,24 0,80 0,48 0,52 Förnyelsetakt spillvattenledningar % - 0,00 0, ,59 0,24 0,18 0,25 0,13 0,45 0,27 Förnyelsetakt dagvattenledningar % - 0,00 0, ,00 0,10 0,10 0,30 0,33 0,27 0,28 Vattenläckor huvudledning st/10 km - 1,16 1, ,03 0,94 0,76 1,19 0,90 0,66 0,80 ledning Vattenläckor servisledningar st/1000-2,82 3, ,24 0,97 0,70 0,85 2,15 1,36 1,34 serviser Stopp i spillvattenförande ledningar st/10 km - 0,27 0, ,24 0,36 0,20 0,44 0,79 0,48 0,81 ledning Stopp i spillvattenförande servisledningar st/1000-0,71 3, ,56 1,46 1,52 0,88 3,73 3,49 2,99 serviser Stopp i dagvattenledningar st/10 km - - 0, ,00 0,07 0,00 0,00 0,10 0,06 0,05 ledning Stopp i dagvattenservisledningar st/ , ,49 0,09 0,09 0,00 0,26 0,66 0,13 serviser Andel mikrobiologiska undersökningar med bedömning otjänligt eller med anmärkning av utförda undersökningar** Andel kemiska undersökningar med bedömning otjänligt eller med anmärkning av utförda undersökningar % (antal prover) % (antal prover) - 3,2 (31) - 0,0 (31) 0,0 (33) 0,0 (33) - - 4,0 (89) ,0**** (89) 191 (143) 9,9 (362) 3,6 (362) 194 (134) 3,6 (359) 2,2 (359) 186 (130) 8,6*** (315) 2,9 (315) 226 (169) 0,7 (536) 1,1 (535) 227 (171) 1,2 (492) 0,2 (492) 219 (164) 0,7 (425) 0,2 (426) * Översvämningar som inträffat och anmälts under perioden, exklusive interna problem. ** Prover tagna inom den offentliga egenkontrollen. *** Det höga antalet mikrobiologiska anmärkningar beror till stor del på en nyinkoppladledning till Revingeby. ****I en del av våra brunnar får vi upp råvatten med lågt PH och höga nitrathalter.

27 NYCKELTAL 27 FÖRNYELSETAKT DRICKSVATTENLEDNINGAR % 5-årsmedel Mål 2012 Rekommendation SVU 1,4 1,2 1,35 VA SYDs mål är baserat på att medelvärdet för Sveriges kommuner är 0,5 %, framtaget av Svenskt Vatten Utveckling 1,0 0,8 0,6 0,80 0,48 0,52 (SVU). SVUs rekommendation är baserad på deras prognoser för som visar att förnyelsetakten för vattenledningsnätet i medeltal bör ligga nära 0,4 0,2 0,27 0,17 0,25 0,24 0,7 %. I Eslöv har ett förnyelseprojekt försenats, därmed förnyades inga vatten- 0,0 BURLÖV ESLÖV LUND MALMÖ ledningar under ÅRSKOSTNAD FÖR DRICKSVATTENPRODUKTION PER INVÅNARE (EXKL KAPITALKOSTNADER) Kr/invånare I Eslöv ingår kostnader för dricksvattentransporter till Flyinge från Södra Sandby på grund av raset av en produktionsbrunn vid vattenverket i Flyinge. En annan faktor som påverkar mycket är storindustrin som finns här och som står för en stor del av förbrukningen. Borträknat de två faktorerna hade Eslöv hamnat på 225,40. I Eslöv har man även ett antal små reningsverk som medför högre kostnader jämfört med om man hade haft ett stort 0 verk och fler pumpstationer istället. BURLÖV ESLÖV LUND MALMÖ ÅRSKOSTNAD FÖR AVLOPPSVATTENAVLEDNING PER PE (EXKL KAPITALKOSTNADER) Kr/PE PE = Anslutna personer, industrier och andra kommuner BURLÖV ESLÖV LUND MALMÖ

28 28 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2012 Förvaltningsberättelse OMVÄRLDSANALYS SÄKERT DRICKSVATTEN Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel. För att säkra tillgången till dricksvatten arbetar vi med frågor kring den pågående klimatförändringen, leveranssäkerhet och med att säkra grundvattentillgångarna. GRUNDVATTENSKYDD Arbetet med att få till stånd ett reviderat skyddsområde för Grevietäkten fortsätter. Grevietäkten förser Bulltofta vattenverk med råvatten från grundvattentillgången i Alnarpsströmmen. Bolmentunneln har av Naturvårdsverket klassats som riksintresse, vilket är ett genombrott för skydd av svenska dricksvattenintressen. Att få hela Alnarpsströmmen klassad som riksintresse skulle kunna säkra dricksvattentillgången för framtida generationer. Inom Samarbetskommittén för Alnarpsströmmen, där VA SYD deltar, står riksintresse högt på dagordningen. ENERGIBESPARING OCH ENERGIEFFEKTIVISERING Dricksvattenförsörjningen kräver stora mängder energi. Energibesparande åtgärder behöver utföras inom de närmaste åren. En inventering som redovisar förslag på energieffektiviserande åtgärder är grundläggande för ett fortsatt systematiskt arbete. Vid reningsverken finns viss möjlighet att få ut mer energi från rötningsprocessen och utvinna mer biogas. Utbyggnad av biogasanläggningarna och komplettering av maskinutrustning pågår. MINSKADE UTSLÄPP FRÅN AVLOPPSVATTENRENINGSVERK Kraven på rening av avloppsvatten ökar successivt. För att uppfylla nuvarande och nya villkor krävs anpassningar och utbyggnader samtidigt som befintliga anläggningar måste underhållas regelbundet. Med anledning av de senaste årens ökning av kraven på avloppsvattenrening finns det inget som tyder på att behoven av utbyggnad av reningsverken kommer att minska de kommande åren. AVVECKLING AV MINDRE RENINGSVERK På grund av ökade myndighetskrav och anläggningarnas ålder blir det allt svårare att driva mindre reningsverk. Under de närmaste åren kommer flera av de mindre reningsverken i Lunds kommun att avvecklas och avloppsvattnet överföras till Källby avloppsreningsverk. Utöver detta pågår planering av vidare avveckling, vilket främst berör reningsverken i Torna Hällestad och Revinge by. ÖKAD BIOGASPRODUKTION Intresset för biogas är fortsatt mycket stort. På nationell nivå har Energimyndigheten tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket fått i uppdrag att utveckla en sektorövergripande långsiktig strategi och föreslå åtgärder som bidrar till ökad användning av biogas. UTÖKAD SORTERING AV MATAVFALL Målet om 35 % insamlat matavfall nåddes inte till 2010, varken nationellt eller hos VA SYD. Naturvårdsverket diskuterar ett nytt mål om 50 % insamling till år Under 2012 påbörjades arbetet med att införa ett obligatoriskt införande av utsortering av matavfall i Malmö stad och Burlöv. EKONOMI VA SYDs uppdrag är att ha en modell som tillgodoser behovet av att redovisa ekonomin både för den juridiska personen VA SYD och för varje medlemskommun, eftersom varje kommun ska ha en egen taxa. Ekonomimodellen ska dessutom vara utformad så att nya medlemskommuner enkelt kan läggas till. I våra gemensamma redovisningsprinciper har utgångspunkten varit de regelverk som reglerar VA SYDs ekonomiska redovisning. Dessa är lagen om vattentjänster, kommunal redovisningslag samt rekommendationer från RKR (Rådet för kommunal redovisning) och Svenskt Vatten i deras skrift Ekonomisk redovisning för VA-branschen. Det ska vara tydligt för framtida medlemskommuner vilka principer VA SYD arbetar efter.

29 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 29 Följande redovisningsprinciper bör förtydligas: Anläggningsavgifterna betraktas som en förutbetald intäkt som successivt intäktsförs i samma takt som den tillgång den bidragit till att finansiera skrivs av. Periodisering av anläggningsavgiften görs i likhet med avskrivningstiden för VA-ledningar. För Burlöv intäktsförs två procent av anläggningsavgifterna från och med 2011 och resterande belopp redovisas som en förutbetald intäkt. För Eslöv intäktsförs två procent av anläggningsavgifterna från och med 2009 och resterande belopp redovisas som en förutbetald intäkt. För Lund intäktsförs två procent av anläggningsavgifterna från och med 2008 och resterande belopp redovisas som en förutbetald intäkt. För Malmö intäktsförs två procent av anläggningsavgifterna från och med Resterande belopp redovisas som en förutbetald intäkt. Verksamhetens överskott/underskott ska återföras/återhämtas inom tre år. Vid överskott redovisas resultatet som en skuld till kunderna och en minskad intäkt - och tvärtom vid underskott. Avsättningen ska betraktas som en långfristig skuld. Denna långfristiga skuld ska användas så att den kommer till nytta för abonnenterna. Till exempel kan den användas till att genomföra särskilt underhåll, täcka specifika kostnader som annars skulle inneburit en taxeökning eller täcka avskrivningar för investeringar som kommer hela kollektivet tillgodo. Det ska inför varje år finnas en plan för vilka åtgärder som ska täckas via upplösning av avsättningen. Långfristig upplåning gör varje kommun hos finansavdelningen i sin hemkommun. Kreditivränta ska från och med 2010 belasta investeringsprojekt under byggtiden och fram till och med att anläggningen tas i bruk. Kreditivräntan utgörs av genomsnittlig ränta genom generella lånearrangemang. Krav är att upplåning sker för anläggningens anskaffning. Kreditivräntan beräknas på bokfört upparbetat belopp vid respektive månads utgång. Intern nedlagd tid ska redovisas som en del av en investering i den mån den är direkt hänförlig till investeringen som sådan. Med direkt hänförlig menas att arbetsinsatsen är direkt kopplad till investeringen som sådan, till exempel gäller detta projektering och arbete med ritningar, kalkylering, arbetsledning under byggnation etcetera. FÖRDELNING AV GEMENSAMMA INTÄKTER/ KOSTNADER VA SYD har arbetat fram en modell för att fördela gemensamma intäkter/kostnader mellan kollektiven. Intäkter som fördelas kommer till största delen från laboratorieverksamheten. Kostnader som fördelas är samtliga personalkostnader utom direkta lönekostnader mot avfallsverksamheten. Även övriga gemensamma kostnader som till exempel ledningsstöd, IT, information, kundservice, ekonomi, fakturering, HR och kapitalkostnader för gemensamma investeringar fördelas. Totalt att fördela för 2012 uppgår till 216 Mkr varav 172 Mkr är personalkostnader. TAXAN Burlöv: höjde taxan inför 2012 med ca 7,0 % Eslöv: höjde taxan inför 2012 med ca 4,9 % Lund: höjde taxan inför 2012 med ca 10,4 % Malmö: ingen förändring av taxan inför 2012 Avfall: höjde taxan fr.o.m. 1/ med ca 4,6 % ÅRETS RESULTAT VA SYD redovisar ett underskott uppgående till 25,1 Mkr. Budgeterat resultat var ett underskott på 13,0 Mkr. Burlöv visar ett överskott på 0,1 Mkr. Budgeterat resultat var ett underskott på 1,7 Mkr. Eslöv visar ett underskott på 3,0 Mkr. Budgeterat resultat var ett underskott på 0,9 Mkr. Lund visar ett underskott på 7.8 Mkr. Budgeterat resultat var 0. Malmö visar ett underskott på 17,5 Mkr. Budgeterat resultat var ett underskott på 10,5 Mkr. Avfall visar ett överskott på 3,1 Mkr. Budgeterat resultat var ett överskott på 0,1 Mkr. ANALYS AV VERKSAMHETENS INTÄKTER OCH KOSTNADER (TKR) Analysen presenteras på nivåerna > > VA SYD > > Vatten och avlopp Burlöv > > Vatten och avlopp Eslöv > > Vatten och avlopp Lund > > Vatten och avlopp Malmö > > Avfall Kommentarer görs för respektive kommun/ kollektiv och anges i miljontals kronor (Mkr).

30 30 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2012 EKONOMISK REDOVISNING VA SYD RESULTATRÄKNING VA SYD Tkr Not Brukningsavgifter Anläggningsavgifter Övriga intäkter Årets resultat Totala intäkter Personalkostnader 3, Övriga kostnader 5, Avskrivningar Upplösning avsättning avskrivningar Totala kostnader Nettokostnad Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiella poster Resultat efter finansiella poster Avsättning Årets resultat 0 0 ÅRETS RESULTAT VA SYD redovisar ett underskott uppgående till 25,1 Mkr jämfört med ett överskott uppgående till 13,0 Mkr föregående år. Budgeterat resultat för året var ett underskott på 13,0 Mkr. Personalkostnader och gemensamma intäkter/ kostnader kommenteras nedan. Övriga intäkter och kostnader inklusive finansiella poster kommenteras under respektive kommun/kollektiv. PERSONALKOSTNADER VA SYD ökade sin personalstyrka med 23 personer när Eslöv blev ny medlemskommun den 1 januari 2012 vilket delvis förklarar ökningen av personalkostnaderna med 24,2 Mkr jämfört med föregående år. Medelantalet anställda under året uppgår till 335 personer, varav 320 är tillsvidareanställda. Motsvarande siffra för 2011 var 303 personer, varav 288 var tillsvidareanställda. INTERN KONTROLL Krav på arbete med intern kontroll finns i kommunal lagen och kontrollen utgör en central del i kvalitetssäkringen av alla kommunala verksamheter. Förbundsstyrelsen har yttersta ansvaret för att organisationen har en god intern kontroll. VA SYD tar årligen fram en intern kontrollplan och årligen görs en återrapportering till förbundsstyrelsen av de kontrollåtgärder som finns i internkontrollplanen. Målsättningen är att få en övergripande uppfattning om viktiga risker och svagheter inom hela organisationen. Förbundsstyrelsen har godkänt det redovisade resultatet för intern kontrollplan 2012 och förslaget till interna kontrollplanen 2013.

31 EKONOMISK REDOVISNING - VA SYD 31 GEMENSAMMA INTÄKTER/ KOSTNADER Tkr Övriga intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Finansiella intäkter Finansiella kostnader TOTALT ATT FÖRDELA GEMENSAMMA INTÄKTER/KOSTNADER VA SYD har arbetat fram en modell för att fördela gemensamma intäkter/kostnader mellan kollektiven. Intäkter som fördelas kommer till största delen från laboratorieverksamheten. Kostnader som fördelas är samtliga personalkostnader utom direkta lönekostnader mot avfallsverksamheten. Även övriga gemensamma kostnader som till exempel ledningsstöd, IT, information, kundservice, ekonomi, fakturering, HR och kapitalkostnader för gemensamma investeringar fördelas. Totalt att fördela för 2012 uppgår till 216 Mkr varav 172 Mkr är personalkostnader. Under respektive kommun/kollektiv framgår hur stor del som fördelas av de gemensamma intäkterna/kostnaderna. Personalkostnaderna står för knappt 80 % av de totala gemensamma intäkterna/kostnaderna. Se kommentarer ovan avseende personalkostnader. Posterna övriga intäkter, övriga kostnader samt finansiella intäkter uppvisar knappt någon avvikelse jämfört med föregående år. Avskrivningarna uppgår till -7,3 Mkr, vilket är en ökning med 2,9 Mkr jämfört med föregående år. Årets gemensamma investeringar är 33,1 Mkr, att jämföras med 11,3 Mkr föregående år. Finansiella kostnader har ökat med 0,6 Mkr jämfört med föregående år. Föklaringen är en ökad upplåning på grund av ett ökat investeringsbehov. BALANSKRAVET VA SYD redovisar ett resultat uppgående till -25,1 Mkr. De medlemskommuner som visar underskott 2012 kan avräkna detta mot tidigare års överskott. Detta innebär att VA SYD uppfyller kommunlagens krav på ekonomi i balans. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING I kommunallagen läggs fast att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Den kommunala verksamheten ska genomsyras av en god ekonomisk hushållning i ett både kort- och långsiktigt perspektiv. Kännetecknande för en god ekonomisk hushållning är bland annat: > > att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna > > att resultatet, sett över en längre period, är positivt > > att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt Vidare ska kommunerna ange mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska omfatta såväl ekonomi som verksamhet. Kommunalförbundet VA SYDs verksamhet har genomförts med god ekonomisk hushållning eftersom vi kan konstatera att: > > VA SYD har sedan kommunalförbundet bildades 2008, uppvisat ett ackumulerat positivt resultat. Se resultatredovisning nedan > > målen som är av betydelse för god ekonomisk hushållning är i huvudsak uppnådda utifrån återrapporteringen i årsredovisningen Tkr Redovisat resultat VA SYD

32 32 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2012 INVESTERINGAR INVESTERINGAR VA SYD (Tkr) Investeringar 2012 Investeringar 2011 Exploateringar Förnyelse Avloppsvattenrening Avloppsvattenpumpning Datahall Rörnätsförbättringar Hyllie markförvärv Serviser Säkerhetåtgärder Dricksvatten Dricksvattennätet Dricksvattendistribution Vattenproduktion Säkerhetåtgärder Avloppsvatten Laboratoriet Fastighet Avloppsvatten Fastighet Dricksvatten Bilar Systemutveckling Säkerhetsåtgärder Återställning asfaltytor Övriga projekt Avloppsvatten Infrastruktur, regionalisering Ekonomisystem Hyllie Vattenpark / hus IT-utveckling Telefoni Faktureringssystem Övriga projekt Dricksvatten Inventarier Maskiniventarier, GIS Webb och intranät Utrustning Avfallskvarnar Totalsumma INVESTERINGAR GEMENSAMMA (Tkr) Investeringar 2012 Investeringar 2011 Datahall Laboratoriet Bilar Systemutveckling Säkerhetsåtgärder Övriga projekt Avloppsvatten Infrastruktur, regionalisering Ekonomisystem Utrustning IT-utveckling Telefoni Faktureringssystem Maskininventarier, GIS Webb och intranät Totalt

33 EKONOMISK REDOVISNING - VA SYD 33 VA SYD TOTALT Redovisade investeringar 2012 uppgår till 269,6 Mkr. Av utfallet avser 116,5 Mkr Malmö med en budget på 144,5 Mkr. Lunds utfall uppgår till 90,6 Mkr med en budget på 108,2 Mkr. Burlöv har ett utfall på 16,6 Mkr och en budget under 2012 på 13,4 Mkr. Eslöv har ett utfall på 14,0 Mkr med en budget på 34,4 Mkr. Gemensamma investeringar har ett utfall på 33,1 Mkr och en budget under 2012 som uppgår till 33,7 Mkr. Avfalls investeringsprojekt Fullriggaren driftfördes och ger en positiv effekt på 1,3 Mkr. De anläggningsavgifter som avser kundernas avgift för inkoppling till VA-nätet uppgick för Malmö till 35,1 Mkr, för Lund till 8,2 Mkr, för Burlöv till 0,9 Mkr och för Eslöv till 3,1 Mkr. Det likviditetstillskott dessa avgifter ger används för att finansiera investeringarna. Resterande del finansieras via lån och avskrivningar. GEMENSAMMA INVESTERINGAR STAB Systemutveckling: Två VA SYD övergripande projekt pågår, avseende förbättrad hantering av den information som vi dagligen använder i vår verksamhet. Det ena startades upp i slutet av 2012 och omfattar främst diariehantering, beslutsprocessen och informationshantering i samband med politiska möten. Projektet kommer att pågå fram till kvartal Det andra projektet hanterar införande av en organisation kring hantering av VA SYDs behov av applikationer samt införande av en ny intranätportal i Share- Point. Under 2012 har de första delarna (hantering av mål samt styrande dokument) i intranätlösningen införts. Projektet kommer att avslutas under DRICKSVATTEN Säkerhetsåtgärder: Ett avdelningsövergripande säkerhetsprojekt avseende övervakning av larm, lås- och passersystem har påbörjats. Projektet kommer att fortsätta under 2013 och syftar till att vid strategiskt utvalda anläggningar skapa arbetsplatser från vilka samtliga installerade säkerhetssystem (till exempel inbrottslarm och kameraövervakningssystem) ska kunna övervakas och styras. ADMINISTRATIVA Systemutveckling: Tidrapporteringsprojektet är en del i ett större övergripande projekt som ska ta fram IT-baserade lösningar för resursplanering och -uppföljning inom VA SYD. Syftet med projektet är att implementera en lösning där all personal inom VA SYD kan registrera all tid. Ekonomisystem: VA SYDs befintliga uppföljningssystem för prognos och budget är gammalt. Ett nytt system ska implementeras och göra det enklare för ansvariga att göra uppföljning av prognos och budget. Systemet ska även hjälpa till att förbättra kvaliteten på prognoser och budgetar. Datahall: Arbetet med att bygga en ny server- och arkivhall pågår. Den nya serverhallen kommer att kunna tillgodose framtida krav på VA SYDs IT-tjänster. Server- och arkivhallen är dimensionerad för att kunna växa och anpassas till behovet som finns när fler kommuner tillkommer i VA SYD. Flytten av IT-driften och arkivet kommer att ske i början av Hyllie vattenpark: Malmö kommun, i egenskap av upplåtare, och VA SYD har ingått ett tomträttsavtal avseende fastigheten Hyllie vattentorn 1 i Malmö.

34 EKONOMISK REDOVISNING Burlöv RESULTATRÄKNING BURLÖV Tkr Not Brukningsavgifter Anläggningsavgifter 24 6 Övriga intäkter Årets resultat Totala intäkter Personalkostnader 0 0 Övriga kostnader Fördelade gemensamma intäkter/kostnader Avskrivningar Upplösning avsättning avskrivningar 0 0 Totala kostnader Nettokostnad Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiella poster Resultat efter finansiella poster 0 0 Avsättning 0 0 Årets resultat 0 0 ÅRETS RESULTAT Burlöv redovisar ett överskott uppgående till 0,1 Mkr jämfört med ett underskott uppgående till 0,1 Mkr föregående år. Budgeterat resultat för året var ett underskott på 1,7 Mkr. VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkterna består till största delen av VA-avgifter, som utgörs av brukningsavgifter och anläggningsavgifter. Burlöv höjde sin taxa med ca 7,0 % inför 2012, vilket motsvarar ca 1,5 Mkr i ökning av brukningsavgifterna jämfört med En något minskad vattenförbrukning för främst en storindustri i kommunen, gör dock att intäkterna har minskat något. Skillnaden i brukningsavgifterna mellan 2012 och 2011, är totalt 1,2 Mkr. VERKSAMHETENS KOSTNADER Bland övriga kostnader är de större posterna kostnader för inköp av vatten, kostnader för transport av avloppsvatten till Malmö (ABMA) och reparation och underhåll av ledningar. Övriga kostnader är i nivå med föregående år trots att Sydvatten inför 2012 höjde den fasta avgiften med ca 17 % för vatteninköp. Vissa kostnader har då istället blivit lägre jämfört med föregående år, främst kostnader för förbrukningsinventarier och konsulttjänster. Förklaringar till posten gemensamma intäkter/kostnader ges under avsnittet ekonomisk redovisning VA SYD. Avskrivningskostnaderna är helt i nivå med föregående år trots att årets investeringar i Burlöv är 16,6 Mkr, att jämföras med 2,7 Mkr föregående år. Orsaken är att inga investeringsprojekt har avslutats under året. FINANSIELLA POSTER Finansnetto uppgår till -0,7 Mkr för året. Detta är en minskning med 0,2 Mkr jämfört med föregående år. Föklaringen till detta är att kreditivräntan (under finansiella inäkter) har ökat. Kreditivräntan är den ränta som belastar investeringsprojekt under byggtiden och fram till och med att anläggningen tas i bruk.

35 EKONOMISK REDOVISNING - BURLÖV 35 INVESTERINGAR INVESTERINGAR BURLÖV (Tkr) Investeringar 2012 Investeringar 2011 Förnyelse Dricksvattendistribution Avloppsvattenpumpning Serviser Rörnätsförbättringar Säkerhetsåtgärder Totalt DRICKSVATTEN Dricksvattendistribution: Tryckstegringsstationen i Grönvägen har byggts om och försetts med en reglerventil, vilket gör det möjligt att leda vatten från hög- till lågzonen på ett säkert sätt. Detta i kombination med en omfattande ledningsförnyelse och att mätkammaren i Lundavägen byggts om gör att leveranssäkerheten av dricksvatten till Burlövs kommun har stärkts. LEDNINGSNÄT Förnyelse och dricksvatten: Under våren inträffade två större vattenläckor i Arlöv med störningar i vattenleveransen som konsekvens. Vattenläckorna uppkom i huvudvattenledningen i Lundavägen och det visade sig vara stora problem att hitta rördelar för reparation av ledningen. Detta medförde att driftstörningarna var komplicerade att åtgärda och att läckorna enbart kunde lagas provisoriskt. Vattenledningen i Lundavägen har därför förnyats för att trygga vattenförsörjningen och öka leveranssäkerheten i kommunen. Det mesta av arbetet är genomfört och i stor omfattning genom infodring med nya rör i den gamla ledningen. En återstående del genomförs i början av En mätkammare för mätning av vattenleveransen från Sydvatten till Burlöv belägen i Lundavägen har totalrenoverats och vattenledningar invid kammaren har förnyats. Kostnaden för projektet har delats mellan Sydvatten och VA SYD. Jämförelse Höganäs, Klippan, Skurup, Staffanstorp och Älmhult. Jämförelsesiffror baserade på 2011 års statistik. Kr % Liter BURLÖV STAD 1 STAD 2 STAD 3 STAD 4 STAD 5 20 BURLÖV STAD 1 STAD 2 STAD 3 STAD 4 STAD 5 50 BURLÖV STAD 1 STAD 2 STAD 3 STAD 4 STAD ÅRSKOSTNAD FÖR NORMAL VILLA (TYPHUS A) SÅLD MÄNGD VATTEN/PRODUCERAD MÄNGD VATTEN DRICKSVATTENFÖRBRUKNING TILL HUSHÅLL PER PERS/DYGN

36 EKONOMISK REDOVISNING Eslöv RESULTATRÄKNING ESLÖV Tkr Not 2012 Brukningsavgifter Anläggningsavgifter 157 Övriga intäkter Årets resultat Totala intäkter Personalkostnader 0 Övriga kostnader Fördelade gemensamma intäkter/kostnader Avskrivningar Upplösning avsättning avskrivningar 0 Totala kostnader Nettokostnad Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiella poster Resultat efter finansiella poster 0 Avsättning 0 Årets resultat 0 ÅRETS RESULTAT Eslöv redovisar ett underskott uppgående till 3,0 Mkr. Budgeterat resultat var ett underskott på 0,9 Mkr. VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkterna består till största delen av VA-avgifter, som utgörs av brukningsavgifter och anläggningsavgifter. Övriga intäkter består till största delen av intäkter mot en storindustri i kommunen samt försäljning av biogas. Eslöv höjde sin taxa med ca 4,9 % inför Brukningsavgifterna är 1,3 Mkr lägre än budget. Orsaken är främst minskade intäkter mot en storindustri i kommunen för vattendelen. Övriga intäkter däremot är 2,0 Mkr högre än budget. Förklaringen är ökade intäkter mot en storindustri i kommunen för avloppsdelen samt ökad försäljning av biogas. VERKSAMHETENS KOSTNADER Bland övriga kostnader är de större posterna kostnader för inköp av vatten, elektricitet, reparation och underhåll av ledningar, förbrukningsinventarier och slamhantering. Övriga kostnader uppvisar en negativt budgetavvikelse med 5,1 Mkr. Denna avvikelse beror till största del av de transportkostnader för dricksvatten mellan Södra Sandby i Lunds kommun och Flyinge i Eslövs kommun som verksamheten har drabbats av på grund av raset av en produktionsbrunn vid vattenverket i Flyinge. Förklaringar till posten gemensamma intäkter/ kostnader ges under avsnittet ekonomisk redovisning VA SYD. Avskrivningarna under året är i nivå med budgeterat. Årets investeringar i Eslöv är 14,0 Mkr. FINANSIELLA POSTER Finansnetto uppgår till -3,7 Mkr för året. Detta är en positiv budgetavvikelse med 1,1 Mkr. Orsaken är det låga ränteläget. Räntesatsen för det ingående lånet för verksamhetsövergången, är lägre än budgeterat.

37 EKONOMISK REDOVISNING - ESLÖV 37 INVESTERINGAR INVESTERINGAR ESLÖV (Tkr) Investeringar 2012 Förnyelse Rörnätsförbättringar Vattenproduktion Serviser Dricksvattendistribution 862 Säkerhetåtgärder Dricksvatten 255 Avloppsvattenpumpning 190 Avloppsvattenrening 132 Exploateringar 87 Totalt DRICKSVATTEN Dricksvattendistribution: Tretton av femton dricksvattenanläggningar i Eslöv har integrerats i övervakningssystemet Uniview, vilket förbättrar driftpersonalens kontroll över anläggningarna. Resterande anläggningar beräknas bli inkopplade i början av Vattenproduktion: Flyinge vattenverk har utrustats med ett UV-aggregat för att säkerställa dricksvattenkvaliteten. Borran som kollapsade i november 2011 har relinats med gott resultat och är åter i bruk sedan oktober månad. Ibland uppstår dock problem med att fina lerpartiklar följer med råvattnet och sätter igen filtret i beredningsprocessen, vilket kan leda till vattenbrist. För att undvika detta har en smärre ombyggnad i processen gjorts som innebär att råvattnets grumlighet mäts och då den blir för stor leds vattnet om från beredning till avlopp. Säkerhetsåtgärder dricksvatten: En upprustning av säkerheten vid de mindre dricksvattenobjekten i Eslövs kommun har påbörjats. Inom ramen för projektet förstärks fönster och dörrar och lokalerna förses med ett nytt lås- och passersystem. Projektet fortsätter under Ett antal strategiskt utvalda brandposter runtom i Eslövs kommun har försetts med låsanordningar. Detta för att minska risken för stora och från VA SYDs sida oplanerade vattenuttag från dricksvattennätet. LEDNINGSNÄT Rörnätsförbättringar: Verksamhetsområdet för spillvatten har utökats i Stabbarp där nio stycken fastigheter har anslutits till den allmänna VA-anläggningen via tryckavloppssystem, så kallade LTA-system. Detta innebär att varje fastighet förses med varsin pump för spillvattnet. Anslutningen av fastigheterna och borttagandet av enskilda avlopp förväntas förbättra vattenkvaliteten i närliggande vattendrag och är sedan tidigare förelagt av Länsstyrelsen.

38 38 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2012 Överföringsledningar mellan Örtofta och Eslöv planeras bli utförda under första halvan av Förseningen av projektet beror till stor del på markfrågor. Projektet har initierats i samband med byggnation av kraftvärmeverket i Örtofta vilket kräver en kraftigare vattenförsörjning än idag. Projektet möjliggör en eventuell framtida nedläggning av avloppsreningsverket i Örtofta och den nya vattenledningen kan i framtiden också komma att utgöra en förstärkt vattenförsörjning till Eslövs tätort. Dricksvattenförsörjningen i Flyinge har lett till stora bekymmer. För att säkra vattendistributionen byggs en ny vattenledning mellan Flyinge och Södra Sandby. På grund av att markägare överklagat ledningsrätten har arbetet försenats. Byggnationen startar då den juridiska processen, som pågår, är avslutad. Med en beräknad byggtid på 8 månader bedöms vattenledningen vara i drift i november I projektet byggs även nya spillvattenledningar mellan Södra Sandby och Flyinge i syfte att lägga ner avloppsreningsverket i Flyinge. Förnyelse och dricksvatten: På grund av upprepade läckor har förnyelse av tryckledning för spillvattenavlopp mellan Marieholm och Eslöv planerats i flera etapper. Efter inträdet i VA SYD har en etapp genomförts under Den nya ledningen läggs bredvid den befintliga som därefter tas ur drift. En sista etapp av förnyelsen avses bli genomförd under Spillvattennätet i Harlösa är kraftigt påverkat av inflöde av grundvatten. Detta medför att spillvattenpumpstationen inte klarar av att pumpa den stora mängden vatten och konsekvensen blir bräddningar. Med anledning av detta har VA SYD blivit förelagda att åtgärda spillvattenledningarna och efter utredning har strumpinfodring genomförts i de värst utsatta områdena. Jämförelse Ljungby, Kävlinge, Trelleborg, Värnamo och Ängelholm. Jämförelsesiffror baserade på 2011 års statistik, med undantag för Dricksvattenförbrukning till hushåll per person/dygn för Eslöv som avser 2012 års statistik. Kr % Liter ESLÖV STAD 1 STAD 2 STAD 3 STAD 4 STAD 5 20 ESLÖV STAD 1 STAD 2 STAD 3 STAD 4 STAD 5 30 ESLÖV STAD 1 STAD 2 STAD 3 STAD 4 STAD ÅRSKOSTNAD FÖR NORMAL VILLA (TYPHUS A) SÅLD MÄNGD VATTEN/PRODUCERAD MÄNGD VATTEN DRICKSVATTENFÖRBRUKNING TILL HUSHÅLL PER PERS/DYGN

39

40 EKONOMISK REDOVISNING Lund RESULTATRÄKNING LUND Tkr Not Brukningsavgifter Anläggningsavgifter Övriga intäkter Årets Resultat Totala intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Fördelade gemensamma intäkter/kostnader Avskrivningar Upplösning avsättning avskrivningar Totala kostnader Nettokostnad Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiella poster Resultat efter finansiella poster 0 0 Avsättning 0 0 Årets resultat 0 0 ÅRETS RESULTAT Lund redovisar ett underskott uppgående till 7,8 Mkr jämfört med ett underskott uppgående till 2,7 Mkr föregående år. Budgeterat resultat för året var 0. VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkterna består till största delen av VA-avgifter, som utgörs av brukningsavgifter och anläggningsavgifter. Övriga intäkter består till största delen av försäljning av rågas samt intäkter för värmeåtervinning. Lund höjde sin taxa med ca 10,4 % inför 2012, vilket motsvarar ca 10,8 Mkr i ökning av brukningsavgifterna jämfört med En generell minskad vattenförbrukning i Lund gör dock att intäkterna har minskat något jämfört med beräknat. Skillnaden i brukningsavgifterna mellan 2012 och 2011, är totalt 10,4 Mkr. Övriga intäkter är något högre jämfört med föregående år. Detta beror främst på en ökad såld rågasvolym. VERKSAMHETENS KOSTNADER Bland övriga kostnader är de större posterna kostnader för inköp av vatten, elektricitet, reparation och underhåll av ledningar, slamhantering och reparation och underhåll av maskiner/inventarier. Kostnadsökningen för övriga kostnader med 10,9 Mkr jämfört med föregående år, beror till största delen på ökade kostnader för inköp av vatten på grund av en höjning av den fasta avgiften inför 2012 till Sydvatten om ca 17 % samt genomförande av ett reparations- och underhållsarbete av Östra Torn under året. Personalkostnader har en positiv kostnad för året med 0,2 Mkr. Detta avser en återbetalning från FORA för tidigare premieinbetalningar. Förklaringar till posten gemensamma intäkter/kostnader ges under avsnittet ekonomisk redovisning VA SYD. Nettoavskrivningar uppgår till -10,7 Mkr, vilket är i nivå med föregående år. Sedan 2010 används avsättningen i Lund för att möta avskrivningar för framtida investeringar. Årets investeringar i Lund är 90,6 Mkr, att jämföras med 81,1 Mkr föregående år. FINANSIELLA POSTER Finansnetto uppgår till -3,7 Mkr för året. Detta är en ökning med 2,5 Mkr jämfört med föregående år. Upplåning har skett med 90,0 Mkr under året.

41 EKONOMISK REDOVISNING - LUND 41 INVESTERINGAR INVESTERINGAR LUND (Tkr) Investeringar 2012 Investeringar 2011 Avloppsvattenrening Exploateringar Avloppsvattenpumpning Dricksvattennätet Förnyelse Säkerhetsåtgärder Dricksvatten Rörnätsförbättringar Fastighet Avloppsvatten Fastighet Dricksvatten Serviser Säkerhetsåtgärder Avlopp Dricksvattendistribution Övriga projekt Dricksvatten Totalt DRICKSVATTEN Dricksvattendistribution: En mindre kvalitets- och säkerhetshöjande ombyggnad har gjorts i Dalby vattentorn. Bräddningssystemet från den övre reservoaren har byggts om så att bräddning sker direkt till avlopp, istället för som tidigare till den undre reservoaren. Säkerhetsåtgärder dricksvatten: Vid Norra verket, en av Lunds viktigaste dricksvattenreservoarer, har omfattande förbättringar av det fysiska skalskyddet genomförts. Främst har det gamla uttjänta staketet ersatts med ett taggtrådsförsett panelstaket och kameraövervakningen har förstärkts. Inför kommande om- och tillbyggnadsprojekt vid Källby vattenverk har de säkerhetsrelaterade delarna (bland annat brand- och inbrottslarm) projekterats. Även ett utbyte av befintligt staket runt Källby vattenverk har projekterats. En upprustning av säkerheten vid de mindre dricksvattenobjekten i Lunds kommun har påbörjats. Inom ramen för projektet förstärks fönster och dörrar och lokalerna förses med ett nytt lås- och passersystem. Projektet fortsätter under Fastighet dricksvatten: Ombyggnad av befintlig kontorsbyggnad och nybyggnad av verkstadslokaler ska ske på Källby vattenverk med omklädning och dusch samt nybyggnad av garage. Sedan 2009 finns förhyrda paviljonger inom anläggningen. Resultatet efter entreprenaden är att paviljongerna kan avetableras och att verksamheten får ändamålsenliga lokaler. Projektet befinner sig i produktionsfasen och beräknas vara klart före utgången av LEDNINGSNÄT Rörnätsförbättringar En överföringsledning är planerad att byggas mellan Veberöd och Björnstorp i syfte att lägga ner avloppsreningsverken i Veberöd. Spillvattnet kommer framöver istället att ledas till Källby avloppsreningsverk för att få en effektivare rening. Byggnationen är förskjuten till 2014 på grund av överklagande av ledningsrätten. Exploateringar: I samband med exploateringen av Brunnshög krävs en omfattande planering och utbyggnad av VA-ledningsnätet. Nya vatten-, spilloch dagvattenledningar har byggts för att kunna ansluta forskningsanläggningen MaxLab. Ytterligare ledningsbyggande kommer att ske i takt med att området byggs ut. Nya bostadsområden byggs i Sockerbruksområdet och Södra Råbylund vilket har inneburit flytt av befintliga VA-ledningar samt nyanläggning. I Södra Råbylund skapas förutsättningar för lokal fördröjning av dagvatten genom utbyggnad av öppna diken och dammar i allmän platsmark. I företagsområdet Stångby Jonsgård har ledningsnät byggts för nya industri- och verksamhetstomter. Befintliga villatomter i Dalby Galgabacken är tidigare inkopplade till allmän vattenledning och har nu fått anslutning även till avloppsledningsnätet. Vikingavägen kommer att omgestaltas i samband med en exploatering. Projektet har skapat möjlighet för VA SYD att i samband med omgestaltningen renovera befintliga spill- och dagvattenledningar samt lägga en ny vattenledning.

42 42 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2012 Förnyelse och dricksvatten: För att förstärka dricksvattenförsörjningen och öka leveranssäkerheten i Lunds norra och östra stadsdelar har en ny huvudvattenledning byggts genom Lunds lågzon. Den nya ledningen mellan Källbyverket och Norra verket säkrar dricksvattenförsörjningen ytterligare. På grund av ett flertal vattenläckor i Oscarshem har en omfattande förnyelse av vattenledningsnätet skett. Detta kommer att öka leveranssäkerheten i området och på sikt ge minskade driftskostnader. I Stångby har förnyelse av ledningsnätet i den gamla bykärnan påbörjats i Pärlemorvägen. Förnyelsearbetet kommer att fortsätta kommande år och innebär mindre tillskottsvatten i spillvattenledningarna och minskad risk för källaröversvämningar. AVLOPP Avloppsvattenrening och avloppsvattenpumpning: Nedläggning av avloppsreningsverket i Dalby och ombyggnad till pumpstationen med tillhörande utjämningsbassänger har pågått under 2011 och 2012 och har avslutats under Fortsättningen på det så kallade överföringsprojektet har fortsatt under 2012 med byggnation av pumpstationer i Björnstorp och Genarp inför nedläggningen av dessa orters avloppsreningsverk. På Källby, det centrala avloppsreningsverket i Lund, har samtliga rensgaller bytts, värmesystemet moderniserats och ställverket för inkommande matning av elkraft till verket har bytts ut. Säkerhetsåtgärder avlopp: Inför kommande nybyggnadsprojekt (nytt kontor, laboratorium och garage) vid Källby avloppsreningsverk har de säkerhetsrelaterade delarna (bland annat brandoch inbrottslarm, lås- och passersystem) projekterats. Utbyte av den uttjänta huvudgrinden vid Källby avloppsreningsverk har påbörjats. Grinden ersätts med en snabbstängande vikgrind. Den nya grinden möjliggör bättre kontroll av de fordon som passerar in och ut från avloppsreningsverkets område. Fastighet avloppsvatten: Projektet på Källby avloppsreningsverk avsåg ursprungligen en omoch tillbyggnad av befintlig kontorsbyggnad till röda och gröna zoner likt Klagshamns avloppsreningsverk. Efter undersökningar har det visat sig att befintlig byggnad är i för dåligt skick och har på sina ställen kraftig påväxt av miljöstörande organismer. Projektet avser numera en ny byggnad innehållande kontor, driftsrum, omklädning med dusch, labb och garage med plats för spolbil och verkstad. Upphandling av projektet ska göras i början av 2013 och projektet beräknas avslutas Jämförelse Halmstad, Hässleholm, Linköping, Norrköping och Växjö. Jämförelsesiffror baserade på 2011 års statistik. Kr % Liter LUND STAD 1 STAD 2 STAD 3 STAD 4 STAD 5 20 LUND STAD 1 STAD 2 STAD 3 STAD 4 STAD 5 50 LUND STAD 1 STAD 2 STAD 3 STAD 4 STAD ÅRSKOSTNAD FÖR NORMAL VILLA (TYPHUS A) SÅLD MÄNGD VATTEN/PRODUCERAD MÄNGD VATTEN DRICKSVATTENFÖRBRUKNING TILL HUSHÅLL PER PERS/DYGN

43 EKONOMISK REDOVISNING - LUND

44 EKONOMISK REDOVISNING Malmö RESULTATRÄKNING MALMÖ Tkr Not Brukningsavgifter Anläggningsavgifter Övriga intäkter Årets Resultat Totala intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Fördelade gemensamma intäkter/kostnader Avskrivningar Upplösning avsättning avskrivningar Totala kostnader Nettokostnad Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiella poster Resultat efter finansiella poster 0 0 Avsättning 0 0 Årets resultat 0 0 ÅRETS RESULTAT Malmö redovisar ett underskott uppgående till 17,5 Mkr jämfört med ett överskott uppgående till 16,1 Mkr föregående år. Budgeterat resultat för året var ett underskott på 10,5 Mkr. VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkterna består till största delen av VA-avgifter, som utgörs av brukningsavgifter och anläggningsavgifter. Övriga intäkter avser till största delen ersättningar från grannkommuner för rening av avloppsvatten, ersättning för drift av pumpstationer, ersättning för omhändertagande av fett och slam samt försäljning av biogas och spillvärme. Malmö gjorde ingen förändring av taxan inför Avvikelsen på brukningsavgifter med -4,4 Mkr jämfört med föregående år, beror till största delen på en minskad vattenförbrukning för ett antal storförbrukare. Vattenavläsningar mot industrin, kommunal verksamhet samt flerbostadshus har inte riktigt varit i fas. VERKSAMHETENS KOSTNADER Bland övriga kostnader är de större posterna kostnader för inköp av vatten, elektricitet, förnyelse av ledningar, reparation och underhåll av ledningar och slamhantering. Kostnadsökningen för övriga kostnader med 17,1 Mkr jämfört med föregående år, beror till största delen på ökade kostnader för inköp av vatten på grund av en höjning av den fasta avgiftern inför 2012 till Sydvatten om ca 17 % samt genomförande av ett reparations- och underhållsarbete av Hyllie vattentorn under året. Personalkostnader har en positiv kostnad för året med 1,6 Mkr. Detta avser en återbetalning från FORA för tidigare premieinbetalningar. Förklaringar till posten gemensamma intäkter/kostnader ges under avsnittet ekonomisk redovisning VA SYD. Nettoavskrivningar uppgår till -51,6 Mkr, vilket är en ökning med 6,2 Mkr jämfört med föregående år. Årets investeringar i Malmö är 116,5 Mkr, vilket är något lägre jämfört med föregående år. FINANSIELLA POSTER Finansnetto uppgår till -26,9 Mkr för året. Detta är en ökning med 2,9 Mkr jämfört med föregående år. Det låga ränteläget påverkar upplåningsräntan positivt medan kreditivräntan påverkas negativt. Trots en upplåning på 200,0 Mkr för året, är finansiella kostnader i nivå med föregående år. En ränteåterbetalning på ca 0,9 Mkr på grund av en utebliven räntejustering för ett enskilt lån per , har givit en positiv effekt. Finansiella intäkter däremot är 3,4 Mkr lägre än föregående år. Förklaringen är en lägre kreditivränta samt att ett antal större investeringsprojekt har avslutats tidigare än beräknat.

45 EKONOMISK REDOVISNING - MALMÖ 45 INVESTERINGAR INVESTERINGAR MALMÖ (Tkr) Investeringar 2012 Investeringar 2011 Exploateringar Hyllie markförvärv Rörnätsförbättringar Avloppsvattenpumpning Serviser Förnyelse Avloppsvattenrening Vattenproduktion Säkerhetsåtgärder Dricksvatten Dricksvattendistribution Säkerhetsåtgärder Avloppsvatten Dricksvattennätet Återställning asfaltytor Hyllie Vattenpark / hus Fastighet Dricksvatten Övriga projekt Dricksvatten Säkerhetsåtgärder Övriga projekt Avloppsvatten 0 28 Totalt DRICKSVATTEN Vattenproduktion: Två nya ersättningsbrunnar har färdigställts i Grevietäkten, vilket medför en säkrare och energieffektivare råvattenleverans till Bulltofta vattenverk. Dricksvattendistribution: En ombyggnad av Botildenborgs vattentorn som bland annat omfattar ett nytt rörgalleri och ett nytt hissystem har påbörjats och beräknas vara klart första kvartalet Säkerhetsåtgärder dricksvatten: Ett omfattande projekt har genomförts för att öka säkerheten vid Botildenborgs vattentorn, som är en av Malmös största dricksvattenreservoarer. Bland annat är vattentornet nu omgärdat av ett taggtrådsförsett panelstaket och kameraövervakningen inom området har förstärkts. Motsvarande säkerhetshöjande åtgärder har under året även projekterats för Oxie vattentorn. Dessa kommer att genomföras våren LEDNINGSNÄT Rörnätsförbättringar: I Lockarp har den avslutande etappen utbyggnad av LTA-avlopp till befintliga villafastigheter genomförts och det tidigare vakuumsystemet slopats. I Genarpsgatan har nytt duplikatsystem byggts. Exploateringar: Nya dag-, vatten- och spillvattenledningar har byggts i samband med omvandlingen av Limhamns industriområde till bostadsområde. Områdets dagvattenledningar har också, i anslutning till exploateringen, förstorats i syfte att bygga bort tidigare begränsningar i kapaciteten. Byggandet av Malmös nya konsert-, kongress- och hotellanläggning norr om västra hamnkanalen har inneburit en omfattande ledningsomläggning av bland annat en större huvudvattenledning. Utbyggnad av VA-ledningar har också genomförts i gatorna kring Hyllie allé samt i Masthusen öster om mässhallarna.

46 46 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2012 Förnyelse och dricksvatten: I samband med Gatukontorets ombyggnad av Trelleborgsvägen mellan Stadiongatan och Dalaplan har vatten- och spillvattenledningarna förnyats. Projektet har förstärkt vattenförsörjningen och minskat risken för driftstörningar i en av Malmös mest trafikerade gator. Vattenledningen har förnyats i Carlsgatan och ytterligare arbeten med att förnya befintligt vattenledningsnät har gjorts i Von Lingens väg, Östra Rönneholmsvägen och Agnesfridsvägen. Projekten syftar till att öka leveranssäkerheten och minska antalet driftstörningar. AVLOPP Avloppsvattenrening: Vid Klagshamnsverket har moderniseringen av gasklockan och kringutrustning slutförts. Vid Sjölundaverket har fortsatt utbyte av slamskraporna i sedimenteringen för bioslam bytts ut. Utbytet omfattar åtta bassänger. Ett stort projekt som syftar till att bygga en ny renshanteringsanläggning vid Sjölunda har börjat förprojekteras. Avloppsvattenpumpning: Spillepengens samt Görslövs pumpstationer har moderniserats genom en total genomgång av maskin- och elutrustning. Säkerhetsåtgärder avlopp: Den uttjänta huvudgrinden vid Klagshamns avloppsreningsverk har ersatts med en snabbstängande vikgrind. Den nya grinden möjliggör bättre kontroll av vilka fordon som passerar in och ut från avloppsreningsverkets område. MARKNAD Hyllie vattenpark/hus: VA SYD anlägger tillsammans med Gatukontoret Malmö stad en allmän park med vattentema. I parken kommer det att finnas tio pedagogiska stationer som beskriver vår verksamhet. Besökarna ska inspireras till att söka mer kunskap om vatten i dess olika former. Digitalt studiematerial kommer att finnas tillgängligt för handledare/lärare. Parken ska invigas försommaren Huset planeras att byggas i Hyllie vattenpark. Besökarna ska här få fördjupad kunskap om VA SYDs verksamhet. Även kunskap och upplevelse av hur klimatförändringar kommer att påverka vårt samhälle i framtiden ska förmedlas vid besöket. Besökare kan vara allt från skolungdom till så kallade technical visits. 6-stadsgruppen Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Oslo och Helsingfors. Jämförelsesiffror baserade på 2011 års statistik. Euro % Liter MALMÖ STAD 1 STAD 2 STAD 3 STAD 4 STAD 5 20 MALMÖ STAD 1 STAD 2 STAD 3 STAD 4 STAD 5 50 MALMÖ STAD 1 STAD 2 STAD 3 STAD 4 STAD ÅRSKOSTNAD FÖR NORMAL VILLA (TYPHUS A) SÅLD MÄNGD VATTEN/PRODUCERAD MÄNGD VATTEN DRICKSVATTENFÖRBRUKNING PER PERS/DYGN

47 EKONOMISK REDOVISNING - MALMÖ

48 48 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2012 EKONOMISK REDOVISNING Avfall RESULTATRÄKNING AVFALL Tkr Not Brukningsavgifter 0 0 Anläggningsavgifter Övriga intäkter Årets resultat 0 0 Totala intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Fördelade gemensamma intäkter/kostnader Avskrivningar Upplösning avsättning avskrivningar 0 0 Totala kostnader Nettokostnad Finansiella intäkter Finansiella kostnader -1 0 Finansiella poster Resultat efter finansiella poster Avsättning Årets resultat 0 0 ÅRETS RESULTAT Avfall redovisar ett överskott uppgående till 3,1 Mkr jämfört med ett underskott uppgående till 0,2 Mkr föregående år. Budgeterat resultat för året var ett överskott på 0,1 Mkr. VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkterna består av uttag av avgifter från avfallskollektivet. Avfall höjde sin taxa från och med 1 april 2012 med ca 4,6 %. En omklassificering av ett investeringsprojekt till ett driftprojekt, är orsaken till utfallet på 0,3 Mkr under anläggningsavgifter. Övriga intäkter är 1,4 Mkr lägre jämfört med budget. Huvudorsaken är lägre avgifter för restavfallskärl på grund av färre abonnemang än beräknat. VERKSAMHETENS KOSTNADER Bland övriga kostnader är de större posterna kostnader för renhållningsentreprenader, kostnader mot Sysav samt inköp av kärl. Posten uppvisar en positiv budgetavvikelse med 3,8 Mkr. Detta beror främst på minskade kostnader för kärlinköp på grund av förskjuten start av matavfall villor, behandling av avfall på grund av lägre avfallsvolymer samt informationskostnader eftersom matavfall villor är förskjuten i tiden. Personalkostnader är 2,0 Mkr högre jämfört med föregående år. Antal genomsnittligt anställda omräknat till heltidsanställda är 2,0 fler i år jämfört med föregående år. Förklaringar till posten gemensamma intäkter/kostnader ges under avsnittet ekonomisk redovsining VA SYD. FINANSIELLA POSTER Finansnetto uppgår till 0,2 Mkr för året. Detta är en minskning med 0,2 Mkr jämfört med föregående år. Det låga ränteläget har givit lägre ränteintäkter för kapitalet på bank. INVESTERINGAR INVESTERINGAR AVFALL (Tkr) Investeringar 2012 Investeringar 2011 Avfallskvarnar Totalt Avfalls utfall för 2012 gällande investeringar visar på en positiv siffra. Detta beroende på att projektet Avfallskvarnar ej blev en investering utan fördes över till driften istället.

49 EKONOMISK REDOVISNING - AVFALL 49

50 50 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2012 Balansräkning BALANSRÄKNING TOTALT VA SYD Tkr Not TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar SUMMA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Mark, Byggnader och Tekniska anläggningar Verksamhetsfastigheter Mark Pågående investeringsprojekt SUMMA Mark, Byggnader och Tekniska anläggningar Maskiner och Inventarier Maskiner Inventarier Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel SUMMA Maskiner och Inventarier SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Långfristig utlåning SUMMA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd Förråd SUMMA Förråd Fordringar 13 Kundfordringar Fordran mervärdesskatt Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader, upplupna intäkter SUMMA Fordringar Kassa och Bank Kassa 8 8 Bank SUMMA Kassa och Bank SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR

51 BALANSRÄKNING VA SYD 51 AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER AVSÄTTNINGAR Avsättningar Avfall SUMMA AVSÄTTNINGAR SKULDER Långfristiga skulder Lån i banker, kreditinstitut Skuld VA-kollektiven SUMMA Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Lån i banker, kreditinstitut Leverantörsskulder Personalens skatter, avgifter Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader, förutbetalda intäkter SUMMA Kortfristiga skulder SUMMA SKULDER SUMMA AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

52 52 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2012 Balansräkning BALANSRÄKNING PER VERKSAMHET VA SYD BURLÖV ESLÖV LUND MALMÖ AVFALL GEMENSAMT Tkr Not TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar SUMMA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Mark, Byggnader och Tekniska anläggningar Verksamhetsfastigheter Mark Pågående investeringsprojekt SUMMA Mark, Byggnader och Tekniska anläggningar Maskiner och Inventarier Maskiner Inventarier Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel SUMMA Maskiner och Inventarier SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Långfristig utlåning SUMMA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd Förråd SUMMA Förråd

53 BALANSRÄKNING PER VERKSAMHET 53 FORTS. OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR VA SYD BURLÖV ESLÖV LUND MALMÖ AVFALL GEMENSAMT Tkr Not Fordringar Kundfordringar Fordran mervärdesskatt Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader, upplupna intäkter SUMMA Fordringar Kassa och Bank Kassa Bank SUMMA Kassa och Bank SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER AVSÄTTNINGAR Avsättningar Avfall SUMMA AVSÄTTNINGAR SKULDER Långfristiga skulder Lån i banker, kreditinstitut Skuld VA-kollektiven SUMMA Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Lån i banker, kreditinstitut Leverantörsskulder Personalens skatter, avgifter Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader, förutbetalda intäkter SUMMA Kortfristiga skulder SUMMA SKULDER SUMMA AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

54 54 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2012 Finansieringsanalys Tkr LÖPANDE VERKSAMHET Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för kapitalvinster/förluster 0 0 Justering för pensionsavsättning 0 0 Justering för andra avsättningar 0 0 Justering för latent skatt 0 0 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 0 0 (Nyemission, bokslutsdisp, övr korr EK) 0 0 Netto från löpande verksamhet INVESTERINGSVERKSAMHET Investering i immateriella anläggningstillgångar(-) Försäljning av immateriella anläggningstillgångar(+) 0 0 Investering i materiella anläggningstillgångar(-) Försäljning av materiella anläggningstillgångar(+) 0 0 Investering i finansiella anläggningstillgångar(-) 0 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar(+) 0 0 Netto från investeringsverksamhet FINANSIERINGSVERKSAMHET Ökning av långfristiga skulder(+) Minskning av långfristiga skulder(-) 0 0 Ökning av långfristiga fordringar(-) 0 0 Minskning av långfristiga fordringar(+) Utdelningar(-) 0 0 Netto från finansieringsverksamhet KAPITALBINDNING Ökning(-)/minskning(+) av kortfristiga fordringar Ökning(-)/minskning(+) av förråd och varulager 0 0 Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga skulder Netto från kapitalbindning Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början enl balansräkningen Likvida medel vid årets slut enl balansräkningen Årets kassaflöde enligt balansräkningen

55 NOTER 55 Noter NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER VA SYD följer den kommunala redovisningslagen och de rekommendationer som Rådet för kommunal redovisning lämnar. Lagen om vattentjänster är ytterligare ett styrande regelverk. Svenskt Vattens skrift Vägledning för den ekonomiska redovisningen i VAverksamhet används som riktlinje för VA SYD. NOT 2 VERKSAMHETENS INTÄKTER Brukningsavgifter Burlöv genomförde 2012 en taxejustering med 7,0 %. Eslöv genomförde 2012 en taxejustering med 4,9 %. Lund genomförde 2012 en taxejustering med 10,4 %. Malmö hade oförändrad taxa Avfall genomförde 2012 (fr.o.m. 1/4) en taxejustering med 4,6 %. Anläggningsavgifter - I enlighet med Svenskt Vattens direktiv periodiseras anläggningsavgiften så att två procent av årets anläggningsavgifter intäktsförs. Beloppet motsvaras av den årliga avskrivningen på ledningsnätet. Resterande belopp redovisas som en förutbetald intäkt vilken intäktsförs successivt med två procent per år. Övriga intäkter Avfalls intäkter redovisas under denna kategori. Här redovisas till exempel även intäkter för drift av pumpstationer, ersättning från Sydvatten för transitering av vatten till Vellinge, försäljning av spillvärme samt intäkter från laboratorieverksamheten. Årets resultat - redovisas enligt Svenskt Vattens normgivning som grundar sig i lagen om vattentjänster. Detta innebär att om resultatet är positivt minskas intäkterna och bokas upp som en förutbetald intäkt och tvärtom vid underskott. NOT 3 PERSONALKOSTNADER Personalkostnaderna fördelas enligt följande: Tkr Direkta löner Sociala avgifter Övrigt Pensioner Övertid Beredskap Semesterlön Sjuklön Arvode till förtroendevalda Summa SJUKFRÅNVARO Total sjukfrånvarotid i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid - varav tid med långtidssjukfrånvaro (över 60 dagar) i förhållande till total sjukfrånvaro Sjukfrånvarotid för kvinnor i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor Sjukfrånvarotid för män i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid för män Sjukfrånvaro i åldersgruppen -29 år i förhållande till gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid Sjukfrånvaro i åldersgruppen år i förhållande till gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid Sjukfrånvaro i åldersgruppen 50 år- i förhållande till gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid 2,9% 3,0% 43,8% 26,8% 3,2% 2,7% 2,8% 3,2% 2,4% 2,3% 3,2% 2,8% 2,7% 3,5% Medelantalet anställda uppgår till 335 personer under året, fördelat på 114 kvinnor och 221 män. NOT 4 PENSIONER VA SYD har försäkrat hela sitt pensionsåtagande hos KPA Pension. Försäkringslösningen innebär att VA SYD fortlöpande betalar in premie och därmed gör en kontinuerlig avbetalning. NOT 5 VERKSAMHETENS ÖVRIGA KOSTNADER Övriga kostnader av större vikt är: Tkr Inköp av vatten från Sydvatten Avgift för förbränning av avfall Renhållningsentreprenader Elektricitet Reparation och underhåll på ledningar och anordningar Kemikalier Arrenden och hyror Kostnader för slamhantering Kostnader för förnyelse av lednings nätet Reparation och underhåll maskiner, utrustning

56 56 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2012 NOT 6 LEASING Förbundets fordonsvagnpark leasas från Vagnparken i Skåne AB (VISAB). Dessa leasingavtal klassificeras som operationella avtal. Leasingavtalen förfaller till betalning enligt följande: Inom ett år: Tkr Senare än ett år men inom fem år: Tkr Senare än fem år: Tkr NOT 7 (FORTS.) Även övriga gemensamma kostnader som t ex ledningsstöd, IT, information, kundservice, ekonomi, fakturering, HR och kapitalkostnader för gemensamma investeringar fördelas. Även en del verksamhetsrelaterade kostnader som i VA SYDs organisation blir svåra att skilja ut per kollektiv har fördelats. Nedan följer en specifikation av de gemensamma intäkterna/ kostnaderna för 2012 och 2011: NOT 7 FÖRDELADE GEMENSAMMA INTÄKTER/KOSTNADER En stor del av VA SYDs kostnader avser gemensamma resurser och kan inte direkt kopplas till respektive kollektiv. Dessa intäkter/kostnader redovisas i respektive kommuns redovisning under rubriken Fördelade gemensamma intäkter/kostnader. Intäkter som fördelas kommer till största delen från laboratorieverksamheten. Kostnader som fördelas är samtliga personalkostnader utom direkta lönekostnader mot avfallsverksamheten. Tkr Övriga intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Finansiella intäkter Finansiella kostnader Totalt att fördela NOT 8 AVSKRIVNINGAR OCH ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Avskrivningar enligt plan är baserade på tillgångars anskaffningsvärde och förväntade ekonomiska livslängder. Vid bestämning om ekonomisk livslängd följs rekommendationer från Sveriges Kommuner och Landsting. Huvudsakligen används nedan angivna livslängder. Avskrivning påbörjas månaden efter att en anläggning tas i bruk. Verksamhetsfastigheter Ledningsnät Inventarier Maskiner år 50 år 3-10 år 5-20 år Anläggningarnas anskaffningsvärde och avskrivningar specificeras nedan: BURLÖV Anläggningstyp Tkr Ingående Årets värde värde värde avskrivningar Immateriella tillgångar Verksamhetsfastigheter Maskiner och inventarier anskaffnings- Utgående anskaffnings- anskaffnings- IB ackumulerade Årets avskrivningar Restvärde Summa Avslutat 2012 Pågående arbeten ESLÖV Anläggningstyp Tkr Ingående Årets värde värde värde avskrivningar Immateriella tillgångar Verksamhetsfastigheter Maskiner och inventarier anskaffnings- Utgående anskaffnings- anskaffnings- IB ackumulerade Årets avskrivningar Restvärde Summa Avslutat 2012 Pågående arbeten

57 NOTER 57 NOT 8 (FORTS.) LUND Anläggningstyp Tkr Ingående Årets värde värde värde avskrivningar Immateriella tillgångar Verksamhetsfastigheter Maskiner och inventarier anskaffnings- Utgående anskaffnings- anskaffnings- IB ackumulerade Årets avskrivningar Restvärde Summa Avslutat 2012 Pågående arbeten MALMÖ Anläggningstyp Tkr Ingående Årets värde värde värde avskrivningar Immateriella tillgångar Verksamhetsfastigheter Maskiner och inventarier anskaffnings- Utgående anskaffnings- anskaffnings- IB ackumulerade Årets avskrivningar Restvärde Summa Avslutat 2012 Pågående arbeten AVFALL Anläggningstyp Tkr Ingående Årets värde värde värde avskrivningar Immateriella tillgångar Verksamhetsfastigheter Maskiner och inventarier anskaffnings- Utgående anskaffnings- anskaffnings- IB ackumulerade Årets avskrivningar Restvärde Summa Avslutat 2012 Pågående arbeten GEMENSAMT Anläggningstyp Tkr Ingående Årets värde värde värde avskrivningar Immateriella tillgångar Verksamhetsfastigheter Maskiner och inventarier anskaffnings- Utgående anskaffnings- anskaffnings- IB ackumulerade Årets avskrivningar Restvärde Summa Avslutat 2012 Pågående arbeten NOT 9 UPPLÖSNING AVSÄTTNING Avsättningen kan ianspråktas till att täcka specifika kostnader som annars skulle ha inneburit en taxeökning eller täcka avskrivningar för investeringar som kommer hela kollektivet tillgodo. Det finns inför varje år en beslutad plan för vilka åtgärder som ska täckas via upplösning av avsättningen. Årets upplösning, se not 14 och 16.

58 58 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2012 NOT 10 FINANSIELLA POSTER NOT 13 FORDRINGAR Finansiella intäkter består huvudsakligen av kreditivränta som belastar investeringsprojekt under byggtiden och fram till och med att anläggningen tas i bruk. Finansiella kostnader består till största delen av ränta på interna lån och checkräkningskredit. Finansavdelningen i Malmö är VA SYDs bank avseende checkräkningskrediten. Beviljad kredit uppgår till 50 Mkr. Långfristig upplåning gör varje kommun hos finansavdelningen i hemkommunen. Förteckning över lån, se not 15. NOT 11 LÅNGFRISTIG UTLÅNING Beloppet avser fordran på Malmö Stad och Lunds kommun avseende aktieinnehavet i Sydvatten AB. NOT 12 FÖRRÅD Lagret är värderat till det lägsta av anskaffnings- respektive återanskaffningsvärdet och inventerat på balansdagen. Kundfordringar äldre än sex månader bedöms som osäkra. Individuell bedömning har gjorts för kunder med amorteringsplaner. Tkr Kortfristiga fordringar Kundfordringar Momsfordran Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och uppl. intäkter NOT 14 AVFALL Avsättning AVSÄTTNINGAR Ingående balans Disponerat 2012 Utgående balans 2012 Avfall Summa NOT 15 LÅNGFRISTIGA SKULDER - LÅNGFRISTIG UPPLÅNING Långfristig upplåning gör varje kommun hos finansavdelningen i sin hemkommun. Fördelning och när lånen tagits upp framgår nedan. Kortfristig del, den del som ska amorteras 2013, redovisas som kortfristig skuld. BURLÖV Tkr Ursprungligt Låneskuld Amortering Långfristig skuld Upptaget år belopp Summa ESLÖV Tkr Ursprungligt Låneskuld Amortering Långfristig skuld Upptaget år belopp Summa LUND Tkr Ursprungligt Låneskuld Amortering Långfristig skuld Upptaget år belopp lån lån 002, lån 004, lån 006, Summa

59 59 NOT 15 (FORTS.) MALMÖ Tkr Ursprungligt Låneskuld Amortering Långfristig skuld Upptaget år belopp lån lån lån lån lån lån , lån lån lån , lån , lån , Summa NOT 16 LÅNGFRISTIGA SKULDER - SKULD VA-KOLLEKTIVEN Utgående ej reserverade avsättningar i Lund uppgår till 118,4 Mkr. Av dessa kommer 3,1 Mkr att användas för att täcka underskott i budget Anläggningstillgångar i Malmö som 1998, 2000 och 2002 avseende miljöinvesteringar samt 2006 och 2007 direktavskrivits har justerats Justering har gjorts genom att ackumulerade avskrivningar har omräknats till det belopp de skulle haft om avskrivningen skett genom plan. Dessa planenliga avskrivningar möter en motsvarande upplösning av avsättningen och 2009 har avsättningen i respektive kollektiv ianspråktagits till att täcka specifika kostnader enligt fastställd plan som annars skulle ha inneburit en taxeökning. Fr.o.m kommer avsättningen att användas för att möta avskrivningar för framtida investeringar för VAkollektiven i Malmö och Lund. Överskott i Malmö för åren , sammanlagt 11,0 Mkr, används från och med 2011 för att möta avskrivningen för ett specifikt investeringsprojekt, ombyggnad för att förbättra avskildheten av sand från inkommande vatten vid Sjölunda avloppsreningsverk. LUND Ingående Utgående balans Disponerat balans Skuld VA-kollektivet Avskrivningar 2010, Ej reserverat Summa MALMÖ Skuld VA-kollektivet Ingående balans 2012 Disponerat 2012 Utgående balans 2012 Avskrivningar miljöinvesteringar Avskrivningar Avskrivningar Avskrivningar 2010, Investeringsbidrag Ack upplösning invest. bidrag Ej reserverat Projekt enligt plan Summa MALMÖ Projekt enligt plan Ingående balans 2012 Disponerat 2012 Utgående balans 2012 Ombyggnad för att förbättra avskildheten av sand från inkommande vatten vid Sjölunda avloppsreningsverk, projekt nr Summa NOT 17 KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder består av prel. F-skatt, Tkr samt förskott från kunder, Tkr.

60 60 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2012 NOT 18 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Utgifter i verksamheten som ännu inte har bokförts men som förbrukats under perioden samt de inkomster som redan bokförts men som inte motsvaras av någon prestation och därmed ska bli intäkter i en annan period. Tkr Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Förutbetalda anläggningsavgifter Burlöv Förutbetalda anläggningsavgifter Eslöv Förutbetalda anläggningsavgifter Lund Förutbetalda anläggningsavgifter Malmö Upplupna kostnader Upplupna sociala avgifter Upplupna semesterlöner Upplupna pensionskostnader Upplupna löner Upplupna räntekostnader 64 0 Förutbetalda intäkter Förutbetalda intäkter resultat Burlöv Förutbetalda intäkter resultat Eslöv 899 Förutbetalda intäkter resultat Malmö I enlighet med Svenskt Vattens direktiv periodiseras anläggningsavgiften så att två procent av årets anläggningsavgifter intäktsförs. Beloppet motsvaras av den årliga avskrivningen på ledningsnätet. Resterande belopp redovisas som en förutbetald intäkt vilken intäktsförs successivt med två procent per år. Årets resultat ska återföras till verksamheten inom tre år och redovisas därför som en förutbetald intäkt.

61 REVISIONSBERÄTTELSE 61 Revisionsberättelse 2012 Vi, av förbundsfullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i kommunalförbundet VA SYD under räkenskapsåret Förbundsstyrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Den ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll och att återrapportering sker till förbundsfullmäktige. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, internkontroll och redovisning samt pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med förbundsordningen. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, förbundsordningen och god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vi bedömer sammantaget att förbundsstyrelsen har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. Räkenskaperna bedöms i all väsentlighet vara rättvisande. Övervägande del av verksamhetsmålen som redovisas i årsredovisningen är långsiktiga. Dessa mål bör även ha en kortsiktig del som ska kunna bedömas årligen. Ernst & Young har biträtt oss i granskningen av räkenskaperna, bokslutet och årsredovisningen för år Resultatet av granskningen har sammanfattats i en granskningsrapport som skickats till förbundsstyrelsen. Vi bedömer att årsredovisningen upprättats i enligt kommunallagen, lagen om allmänna vattentjänster, god redovisningssed i kommunal verksamhet och förbundsordningen och ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning. Vi tillstyrker att förbundsfullmäktige fastställer VA SYDs årsredovisning och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret Malmö Sten Dahlvid Lars Trägen Jan Holm Ordförande Vice ordförande Tomas Nordin Britt Svensson Berit Söderholm Lena Åkesson

62 62 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2012 Förbundsstyrelsen ORDINARIE LEDAMÖTER Emmanuel Morfiadakis, ordförande (S) Ronny Johannessen, vice ordförande (M) Lars-Erik Wollmér (S) Henrik Wöhlecke (M) Håkan Fäldt (M) Lena Fällström Törnered (S) Yvonne Köhler Olsson (S) Peter Arvebro (M) Emmanuel Morfiadakis Ronny Johannessen Lars-Erik Wollmér Henrik Wöhlecke Håkan Fäldt Lena Fällström Törnered Yvonne Köhler Olsson Peter Arvebro

63 FÖRBUNDSSTYRELSEN 63 ERSÄTTARE Åsa Petersson (S) Sune Malmgren (S) Bob Ericsson (M) Lars Hedåker (M) Christer Wallström (FP) Mikael Thunberg (S) Sven Sonesson (M) Annette Linander (C) Åsa Petersson Sune Malmgren Bob Ericsson Lars Hedåker Christer Wallström Mikael Thunberg Sven Sonesson Annette Linander

64 64 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2012 Ledningsgruppen Anders Ledskog Förbundsdirektör Annika Sevrell VA-strateg Mari Segerberg Avdelningschef Administration Ulf Nyberg Avdelningschef Avloppsvatten Ej på bild: Mariann Bäck Avdelningschef Rörnät (slutade 29/2 2012)

65 LEDNINGSGRUPPEN 65 Erling Midlöv Avdelningschef Dricksvatten Håkan Lundgren Avdelningschef Rörnät Eva Kristensson Avdelningschef Marknad Mathias de Maré Kvalitetschef Henrik Aspegren Avdelningschef Avfall Karin Fernström Avdelningschef Ledningsnät

66 66 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2012 Fullmäktige, ägarnämnder och revisorer REPRESENTANTER I FULLMÄKTIGE Ordinarie ledamöter Mats Helmfrid, ordförande (M) Lund Milan Obradovic, vice ordförande (S) Malmö Lars-Erik Wollmér (S) Burlöv Janet Andersson (S) Eslöv Mikael Sonander (C) Eslöv Christer Wallström (FP) Lund Lena Fällström Törnered (S) Lund Solveig Ekström-Persson (S) Lund Rose-Marie Carlsson (S) Malmö Sara Fagnani Nilsson (S) Malmö Eva Sjöstedt (S) Malmö Anders Skans (V) Malmö Stefan Lindhe (M) Malmö Noria Manouchi (M) Malmö Anders Lunderquist (M) Malmö Lars Johan Hallgren (SD) Malmö Ersättare Lars Johnson (M) Burlöv Fredrik Wikberg (S) Eslöv Peter Melinder (M) Eslöv Ronny Johannessen (M) Lund Börje Hansson (C) Lund Johan Lambreus Mattsson (MP) Lund Lars A Ohlsson (V) Lund Marcelo Arce Castillo (S) Malmö Christina Wessling (S) Malmö Sara Björk (S) Malmö Kent Andersson (S) Malmö Karolina Skog (MP) Malmö Ulrika Wennerberg Norvenius (M) Malmö John Roslund (M) Malmö Lars Hedåker (M) Malmö Tonni Andersson (SD) Malmö REPRESENTANTER I ÄGARNÄMNDEN FÖR BURLÖV Ordinarie ledamöter för Burlöv Nils Holmqvist, ordförande (M) Lars-Erik Wollmér, vice ordförande (S) Christer Karlberg (M) Marie Wahlgren (FP) Kjell Jönsson (S) Anita Danielsson (S) Lars-Anders Espert (SD) Ersättare Torbjörn Karlsson (M) Uno Törringer (C) Jonas Lyberg (S) REPRESENTANTER I ÄGARNÄMNDEN FÖR ESLÖV Ordinarie ledamöter för Eslöv Janet Andersson, ordförande (S) Bengt Andersson, vice ordförande (M) Fredrik Wikberg (S) Mikael Wehtje (M) Annette Linander (C) Ersättare Malin Kauranen (S) Håkan Larsson (MP) John Persson (FP) REPRESENTANTER I ÄGARNÄMNDEN FÖR LUND Ordinarie ledamöter för Lund Ronny Johannessen, ordförande (M) Christer Wallström, första vice ordförande (FP) Karin Svensson Smith, andra vice ordförande (MP) Jan O Carlsson (M) Oskar Krantz (FP) Börje Hansson (C) Mio Fric (KD) Lena Fällström Törnered (S) Mikael Thunberg (S) Margaretha Kristensson (S) Ann Schlyter (V) Ersättare Roland Bondesson (M) Erik Nordin (M) Daniel Nilsson (M) Mentor Demjaha (FP) Eva Linnér (FP) Lars-Göran Hansson (C) Teresa Hankala-Janiec (S) Mats Bohgard (S) Bengt Borgh (S) Emelie Kärre (MP) Anders Jarfjord (V) REPRESENTANTER I ÄGARNÄMNDEN FÖR MALMÖ Ordinarie ledamöter för Malmö Anders Rubin, ordförande (S) Karolina Skog, första vice ordförande (MP) John Roslund, andra vice ordförande (M) Sara Björk (S) Lars-Göran Jönsson (M) Ersättare Benthon Tisell (S) Kjell-Arne Svärd (V) Bob Ericsson (M) REVISORER Sten Dahlvid Thomas Nordin Berit Söderholm Lars Trägen Britt Svensson Jan Holm Lena Åkesson

67 67

68 VA SYD levererar friskt dricksvatten, renar avloppsvatten och har hand om avfallshantering åt mer än en halv miljon människor. Vi uppmuntrar dig till att dricka kranvatten, sortera dina sopor och tänka på vad du spolar ner i avloppet. Tillsammans bidrar vi aktivt till en hållbar samhällsutveckling. För miljön, nära dig. Kundservice kund@vasyd.se