VA SYDs styrelse och förbundsdirektör avger härmed årsredovisning för år 2013.
|
|
- Camilla Hedlund
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ÅRSREDOVISNING 213
2
3 VA SYDs styrelse och förbundsdirektör avger härmed årsredovisning för år 213. VA SYD levererar friskt dricksvatten, renar avloppsvatten och har hand om avfallshantering åt mer än en halv miljon människor. Vi uppmuntrar dig till att dricka kranvatten, sortera dina sopor och tänka på vad du spolar ner i avloppet. Tillsammans bidrar vi aktivt till en hållbar samhällsutveckling. För miljön, nära dig. Innehåll Direktören kommenterar 4 Året i korthet 8 Vi är det vi säger och gör 1 Att driva miljöfrågor ger kostnadseffektivitet 11 Engagerade medarbetare lyfter verksamheten 12 Måluppfyllelse 14 VA SYD i siffror 2 Nyckeltal 22 Förvaltningsberättelse 26 Ekonomisk redovisning VA SYD 28 Ekonomisk redovisning Burlöv 32 Ekonomisk redovisning Eslöv 34 Ekonomisk redovisning Lund 38 Ekonomisk redovisning Malmö 42 Ekonomisk redovisning Avfall 46 Balansräkning VA SYD 48 Balansräkning per verksamhet 5 Finansieringsanalys 52 Noter 53 Revisionsberättelse 59 Förbundsstyrelsen 6 Ledningsgruppen 62 Förbundsfullmäktige, ägarnämnder och revisorer 64 Ordlista, Om VA SYD 67 Foto: Lars Strandberg, Linda Berglund, Urzula Striner samt bilder ur VA SYDs bildarkiv. Grafisk formgivning: Johan Gustafsson, VA SYD Tryck: Exakta XL, Malmö
4 4 VA SYD ÅRSREDOVISNING 213 Vi får internationell uppmärksamhet kring vår pilotanläggning på Sjölunda avloppsreningsverk. Där studerar vi om kväveavskiljning med hjälp av anaerob ammoniumoxidation kan införas på avlopps reningsverk. Lyckas projektet kan Sjölunda bli ett av de första verken i världen som dramatiskt kan minska energi- och kemikalieanvändningen. Anders Ledskog, Förbundsdirektör
5 DIREKTÖRENS KOMMENTERAR 5 Det vi beslutar om idag påverkar vår framtid 213 var ett år då VA-frågorna fick uppmärksamhet i media av flera olika anledningar. Det har varit debatter, nationella kampanjer och flera incidenter, både hos oss och i andra VA-organisationer, som visar hur beroende samhället är av våra tjänster. Rent vatten är ingen självklarhet, inte ens i vårt land. Incidenterna hade givetvis flera orsaker men med det gemensamt att våra kunder blev drabbade. Till exempel genom kokrekommendationer och man tvingades hantera sin vardag annorlunda när det vi tar så för givet helt plötsligt slutar fungera. Under 213 fick VA SYD aktivera sin krisorganisation fyra gånger och varje situation krävde en utvärdering och insikt om hur vi kan bli ännu bättre på att förebygga och nå ut till våra kunder. DEBATTEN OM SLAM ÄR VIKTIG En fråga som också var högaktuell under 213 var debatten om slammet. Vår framtid kan förändras drastiskt om Naturvårdsverkets förslag om nya gränsvärden går igenom. Gränsvärdena är för tufft satta och vi måste få längre tid att anpassa oss till dem. Risken att vi måste förbränna slam istället för att återföra det till kretsloppet, till åkrarna, är överhängande. STRATEGISKA VÄGVAL OM FRAMTIDEN Ett sätt att möta framtiden är VA SYDs projekt Strategi 25 vars resultat både politiker och medarbetare fick ta del av under hösten. Projektets syfte är att studera hur den tekniska infrastrukturen inom VA SYD ska se ut i framtiden för att möta utmaningar som klimatförändringar, befolkningsökning och skärpt lagstiftning. Vi måste veta vilka anläggningar vi ska satsa på och investera i. Under året presenterades översiktliga utredningar kring både Sjölunda och Källby avloppsreningsverk som underlag för strategiska beslut.
6 6 VA SYD ÅRSREDOVISNING 213 ISO 141 ETT CERTIFIKAT SOM VISAR VÄGEN Under hösten blev vi efter några års arbete miljöcertifierade enligt ISO 141. Vårt miljöledningssystem bidrar till att skapa strukturer som gör att vi kan arbeta med att minska vår miljöpåverkan på ett mer systematiskt sätt. Det i sin tur innebär att vi blir både mer miljövänliga och mer effektiva i vårt miljöarbete. Vår ISO 141 certifiering känns som ett välförtjänt kvitto på att vi hanterar vår verksamhet i samklang med vår vision. > Vi blir både mer miljövänliga och mer effektiva i vårt miljöarbete INTERNATIONELLT INTRESSE FÖR VÅR FORSKNING Vi får internationell uppmärksamhet kring vår pilotanläggning på Sjölunda avloppsreningsverk. Där studerar vi om kväveavskiljning med hjälp av anaerob ammoniumoxidation kan införas på avlopps reningsverk. Lyckas projektet kan Sjölunda bli ett av de första verken i världen som dramatiskt kan minska energi- och kemikalieanvändningen. Det stora intresset visades inte minst när vi i höstas arrangerade en nordisk avloppskonferens i Malmö, NORDIWA 213. Det var deltagarrekord och intresse för flera spännande projekt som vi driver. Det pekar även på att vårt arbete med ett nytt forskningsbolag är helt rätt väg att gå. I höstas registrerades bolaget som vi startade tillsammans med NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) och Sydvatten. Genom att samordna forskningsprojekt får vi bättre möjligheter att utveckla VA-verksamheten regionalt, till gagn för våra kunder och miljön. ÖKAT UNDERHÅLL OCH ÖKAD INVESTERINGSTAKT Under året genomfördes en stor mängd underhålls- och investeringsprojekt inom alla områden. Vi fortsätter att förnya och förbättra våra anläggningar för att få långsiktigt lägre kostnader och en säkrare drift och i budgeten för 214 fortsätter detta att öka. Investeringarna är bland annat nödvändiga för att möta befolkningsökning, klimatförändringar och skärpt lagstiftning. MATAVFALLSINSAMLINGEN NÅDDE ÖVER 3 % 213 Det slängs över 33 ton matavfall i Burlöv och Malmö varje år. År 21 samlade vi in 4 % och i oktober 213 samlade vi in 3 %, en fantastisk utveckling! Målet är att 4 % av matavfallet ska tas om hand senast 215. Matavfallet behandlas och omvandlas till biogas, som är ett miljövänligt drivmedel för bussar och bilar. Samtidigt får man biogödsel som återför näringsämnen till åkermarken så att kretsloppet sluts. Genom att göra biogas av matresterna bidrar vi till ett friskare och grönare samhälle med renare luft. ENGAGERADE MEDARBETARE LYFTER VERKSAMHETEN Alla medarbetare i VA SYD är väl värda ett er kännande för det vi har åstadkommit under året. Inte minst för det lyckosamma arbetet med att bli miljöcertifierade. Det är inspirerande, för engagerade och kompetenta medarbetare är ryggraden i våra framgångar inom verksamheterna. Vi ska fortsätta anstränga oss för att förverkliga vår vision och agera som en positiv kraft i samhället. Jag är övertygad om att vi är på rätt väg och att vi kommer kunna belysa de långsiktiga strategiska vägvalen som VA SYD måste göra, för kunden och miljön. Malmö i mars 214 Anders Ledskog Förbundsdirektör
7 DIREKTÖRENS SIDOR 7
8 8 VA SYD ÅRSREDOVISNING 213 Året 213 i korthet VÄRLDSUNIK PILOTANLÄGGNING TOGS I DRIFT FÖR ENERGISNÅL KVÄVEAVSKILJNING Under året togs en pilotanläggning i drift på Sjölunda avloppsreningsverk för att studera om kväveavskiljning med hjälp av anaerob ammoniumoxidation (anammox) kan införas på avloppsreningsverk. Lyckas projektet, som kallas Manammox (Mainstream anammox), kan Sjölunda bli ett av de första verken i världen som kan minska energi- och kemikalieanvändningen dramatiskt. ARBETE MED ATT TA FRAM DRICKSVATTENMODELLER FÖR BURLÖV OCH LUND Det pågår arbete med att ta fram dricksvattenmodeller för Lund och Burlöv. Modellerna beräknas vara klara under 214. De är ett viktigt verktyg för analys av ledningsnätets kapacitet, uppbyggnad och funktion. Sedan tidigare finns en dricksvattenmodell över Malmö. VATTENMÄTARENHETEN FLYTTADE TILL RÖRNÄTSAVDELNINGEN Vattenmätarenheten flyttade från Dricksvattenavdelningen till Rörnätsavdelningens Driftenhet. Det skapades även lagerverksamhet på Strömgatan efter överenskommelse med Kommunteknik i Malmö stad. PERSONALDAG MED FOKUS PÅ ENGAGEMANG I maj genomfördes en personaldag för alla med arbetare. Dagen hade ett helt nytt upplägg där fokus låg på hur vi internt hanterar våra framtida utmaningar och de förändringar som VA SYD kommer att leva med i flera år framåt. Det här var en dag som engagerade, inspirerade och visade att vår värdegrund är levande. VA SYD BLEV ISO 141 CERTIFIERADE Det genomfördes en första certifieringsrevision i juni med externa revisorer, som syftade till att se om VA SYDs verksamhet klarade kraven för ett miljöcertifikat enligt ISO 141. Ellinge avloppsreningsverk klarade sin omcertifiering och fick behålla sitt certifikat. Det blev sammanlagt 1 av vikelser, en Certifierade stor avvikelse enligt ISO 141 och 9 små. Övriga VA SYD fick vänta på miljöcertifikatet tills avvikelserna var ISO 91 åtgärdade i oktober. Miljöcertifierade enligt ISO 141 AVLOPPSHANTERING I ESLÖV OCH LUND Arbetet fortsatte med att lägga ner mindre avloppsreningsverk och föra över avloppsvatten från mindre orter till större. I Lund fördröjdes tillståndet för att lägga ledningen mellan Björnstorp och Veberöd på grund av överklagan. Under hösten fick VA SYD en färdig ledningsrätt och planerad byggstart är våren 214. När det gäller de mindre reningsverken i Eslöv påbörjade en projektorganisation ett arbete med avloppshanteringen i nordöstra delen av Eslöv. FORSKNINGSBOLAGET KOM IGÅNG I augusti skapades formellt det nya forskningsbolaget som VA SYD ska driva tillsammans med NSVA och Sydvatten. Det återstår arbete med att formalisera hur samarbetet ska se ut. Bland annat kommer ansvaret som VD och ordförande att alternera mellan organisationerna. VA SYD DEBATTERADE PÅ ALMEDALSVECKAN VA SYD deltog i en paneldebatt under Almedalsveckan. Ämnet var Framtiden för hållbar fosforanvändning. Fosfor är ett livsviktigt näringsämne och samtidigt en ändlig resurs. I dag sker återföringen av fosfor i avloppsvattnet till jordbruket främst genom spridning av slammet från avloppsreningsverken. OXIE VATTENTORN FICK FÖRSTÄRKT SKALSKYDD Oxie vattentorn är en av Malmös största dricksvattenreservoarer. Under året pågick arbete med att bland annat förse vattentornet med säkerhetsstaket och förstärkt kamera övervakning.
9 ÅRET I KORTHET 9 VA SYD GICK IN I BRUNNSHÖGSKONTRAKTET I september undertecknade VA SYD Brunnshögskontraktet. Stadsdelen Brunnshög i Lund ska framöver utvecklas till det senaste inom hållbar stadsutveckling vad gäller arkitektur, mötesplatser, serviceutbud, tekniska lösningar med mera. Det kräver en tät samverkan mellan olika aktörer och kompetensområden. Kontraktet undertecknades även av Lunds kommun och Lunds Energi. VA SYD LEVERERADE DRICKSVATTEN TILL GATOR OCH TORG UNDER EUROVISION- VECKAN I MALMÖ Under två veckor i maj ställde VA SYD ut ett antal kranar runt om i Malmö för att kommunicera ut budskapet att dricka kranvatten. KVARTERSNÄRA ÅTERVINNINGSCENTRALER FÖR BÅDE ÅTERVINNING OCH ÅTERANVÄNDNING Genom ett samarbetsprojekt med VA SYD, Avfall Sverige, Sysav och Tyréns togs det fram ett koncept om hur en kvartersnära återvinningscentral kan förverkligas, förvaltas och drivas. Det handlar om att förenkla för våra kunder som bor centralt när det gäller att både återvinna och återanvända. Resultatet presenterades i en rapport till kommunerna för etablering av kvartersnära återvinningscentraler. TVÅ VIKTIGA DRICKSVATTEN- OCH AVLOPPSLEDNINGAR PÅ PLATS Under året byggdes ledningar för både dricksvatten och avloppsvatten mellan två prioriterade VA-områden. Över kommungränserna mellan Flyinge och Södra Sandby togs en dricksvattenledning i drift (ersätter vattenverket i Flyinge). Samtidigt byggdes en avloppsvattenledning som gör det möjligt att lägga ner avloppsreningsverket i Flyinge. I Eslövs kommun byggdes en ny dricksvattenledning som förser det nya kraftvärmeverket i Örtofta med dricksvatten och som framöver också utgör en extra matning med dricksvatten till hela Eslövs tätort. Samtidigt byggdes en avloppsvattenledning som gör det möjligt att lägga ner avloppsreningsverket i Örtofta. MATAVFALLSINSAMLING I BURLÖV OCH MALMÖ I november samlades 3 % av matavfallet in. Målet är att senast 215 ta hand om 4 % av allt matavfall i Burlöv och Malmö. Under året genomfördes flera kampanjer med matavfallsbudskap. En kundundersökning gjord under året visade att 78 % av VA SYDs kunder är positivt inställda till att införa sortering av matavfall. NY VERSION AV VASYD.SE OCH ETT NYTT INTRANÄT I november lanserades både en ny hemsida, vasyd.se, och ett nytt intranät. Båda hade levt länge i en föråldrad IT-miljö. Med ett nytt intranät får VA SYD en modern digital kanal för samarbete, kommunikation och styrning. Vasyd.se har blivit sökindexerad och med fokus på vad kunder efterfrågar. NORDIWA 213 KOM TILL MALMÖ Det kom rekordmånga deltagare (drygt 3 st) till den nordiska avloppskonferensen NORDIWA 213 som arrangerades i Malmö i oktober. VA SYD var medarrangör och under tre dagar fick nordiska vattentjänstbranscher och forskare presentera praktiska resultat inom forskning och utveckling samt utbyta kunskap och erfarenheter. KRISPLANEN PRÖVADES OCH FÖRBÄTTRADES Under 213 inträffade fyra olika kriser, vilket drabbade VA SYDs kunder på olika sätt. Under våren inträffade två incidenter med dricksvattnet där kokrekommendationer infördes under kort tid i Löberöd och Lund. Under hösten orsakade stormar elavbrott i delar av Eslövs kommun vilket medförde trycklösa dricksvattenledningar. Med dessa kriser prövades den nya krisplanen och flera delar i den förbättrades. Bland annat infördes en SMS-tjänst under hösten där Kundservice på VA SYD snabbt kunde nå ut till berörda kunder. Det genomfördes även en krisövning om nödvatten i Malmö i syfte att träna samverkan mellan VA SYD och Malmö stad. ÖKAD SÄKERHET PÅ VÅRA VERK Det genomfördes ett säkerhetsprojekt kring övervakning av larm, lås- och passersystem. Projektet tog bland annat fram arbetsplatser vid strategiskt utvalda anläggningar. Från dessa arbetsplatser kan numera samtliga installerade säkerhetssystem (till exempel inbrottslarm och kameraövervakningssystem) övervakas och styras.
10 1 VA SYD ÅRSREDOVISNING 213 Engagemang Miljö Kvalitet Lyhördhet Vi är det vi säger och gör Vår värdegrund är gemensam för alla inom VA SYD. Värdegrunden är en sammanfattning av hur vi ser på oss själva och vill att vår omvärld ska uppfatta oss, men också en ledning för hur vi ska uppträda mot varandra och omvärlden. Våra värdeord genomsyrar all vår kommunikation och visar sig i handling: vi är det vi säger och gör! MILJÖ Att värna vår miljö, både lokalt och globalt, är grundläggande för vår verksamhet och skapar samtidigt värde för våra kunder. ENGAGEMANG Vårt engagemang bidrar till en positiv utveckling och ger goda förutsättningar för gemenskap och stolthet. Vårt engagemang visar sig i handling: vi är det vi säger och gör! KVALITET Med hög kompetens och en professionell inställning i alla arbetssituationer lever vi upp till våra åtaganden mot både kunder och arbetskamrater. LYHÖRDHET Vi är lyhörda: lyssnar, samspelar och är alltid lösningsorienterade.
11 CERTIFIERING 11 Att driva miljöfrågor ger kostnadseffektivitet VA SYD arbetar med ledningssystem för att styra verksamheten. Inom det arbetet pågår just nu en omfattande processkartläggning med mål att certifiera hela organisationen mot ISO 91. Under 213 togs ett första stort steg när VA SYD fick sitt miljöcertifikat för ISO 141. MILJÖCERTIFIERINGEN HAR REDAN GETT EFFEKT Med certifieringen har VA SYD fått ett strukturerat arbetssätt och samordning i hela verksamheten. Det har blivit bättre och mer relevanta miljömål för den verksamhet som bedrivs genom att man har kartlagt VA SYDs miljöpåverkan. VA SYD har bättre kontroll på vilka lagar och krav som ställs på verksamheten och har rutiner som säkerställer att lagstiftningen följs, även vid förändring. Genom certifieringen har VA SYD fått igång ett systematiskt arbete med interna revisioner och en förbättrad intern avvikelsehantering. Dessutom har det blivit bättre ordning på VA SYDs kemikalieoch avfallshantering. Det har även gett mervärden som samordningseffekter inom områden som energieffektivisering och miljömålsarbetet mellan ägarkommunerna, miljöförvaltningar och Länsstyrelsen. ETT KVITTO PÅ SAMORDNING OCH STRUKTUR Certifieringsarbetet inom både ISO 141 och 91 syftar till att främst skapa struktur och systematik inom VA SYDs verksamheter. Målet med att arbeta med ledning inom både miljö och kvalitet är att VA SYD ständigt ska förbättras och verktyget för detta är PDCA-snurran (plan, do, check, act) som går ut på att vi: 1. Planerar aktiviteter 2. Genomför aktiviteter 3. Utvärderar om genomförda aktiviteter gett den effekt vi önskade 4. Agerar utifrån utvärderingen, förbättrar aktiviteten PLANERA AGERA GENOMFÖRA UTVÄRDERA Genom att arbeta utifrån PDCA-snurran förebygger vi istället för att korrigera. Att korrigera är mer kostsamt än att förebygga. Exempel på korrigerande åtgärder är: reklamationer, brandkårsutryckningar, oplanerade driftstopp, oplanerade markarbeten, felkonteringar, leta dokument etc. Exempel på förebyggande åtgärder är: riskanalyser, orsaksanalyser, översiktsplaner, VA-planer, planerade driftstopp och markarbeten, labbanalyser, underhållsplanering. Vårt miljöledningssystem bidrar till att skapa strukturer som gör att vi kan arbeta med att minska vår miljöpåverkan på ett systematiskt sätt. Det i sin tur innebär att vi blir mer miljövänliga och samtidigt strävar mot att bli mer lönsamma då vi tvingas att hitta kostnadseffektiva alternativ. VA SYD består idag av fyra kommuners VA-verksamhet och två kommuners avfallsverksamhet. Det innebär att vi ibland har fyra olika arbetssätt inom VA-verksamheten. Med ett gemensamt verksamhetsledningssystem där kvalitet, miljö, arbetsmiljö och säkerhet ingår får vi ett enhetligt arbetssätt och arbetet går ut på att vi varje år ska förbättra vår verksamhet, säger Sanne Staahlnacke, miljösamordnare och ansvarig för miljöcertifieringsarbetet ISO 141.
12 12 VA SYD ÅRSREDOVISNING 213 Engagerade medarbetare lyfter verksamheten I slutet av året presenterades resultatet av medarbetarundersökningen Vad tycker du? som hela 96 % av medarbetarna besvarade. Resultatet visade en mycket positiv trendutveckling på en övergripande VA SYD-nivå, index på samtliga av frågeområdena ökade sedan förra undersökningen 211. Det finns dock alltid förbättringar att göra, både för VA SYD som organisation och på enhetsnivå. Medarbetarundersökningen ger en bra nulägesbild som visar vägen framåt och är ett viktigt verktyg för verksamhetsutveckling. ARBETET MED KOMPETENSKARTLÄGGNING GER RESULTAT Medarbetarundersökningen visade bland annat att det fleråriga arbetet med att tydliggöra målstyrning och synliggöra medarbetarnas kompetens och utvecklingsbehov genom bland annat en förbättrad chef-medarbetar-dialog hade gett resultat. Rätt kompetens är en viktig förutsättning för att VA SYD ska nå uppsatta mål. Under året fortsatte arbetet med att ta fram individuella rollbeskrivningar, med syfte att öka tydligheten i förväntningarna på yrkesrollerna. Ett annat syfte med kompetens verktyget är att ge ökad möjlighet att sätta individuella mål som stöttar verksamhetens gemensamma mål. Detta ökar möjligheten för fler VA SYD-medarbetare att söka nya karriärvägar internt. MÖTEN MED FRAMTIDA KOLLEGOR VA SYD har fortsatt stort behov av att rekrytera nya medarbetare på grund av generationsväxling, omorganisationer, samt att vi upplever en ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Därför arbetade vi under året med att utveckla vårt varumärke som arbetsgivare. VA SYD deltog under året på olika evenemang för att berätta om VA SYD som en modern och attraktiv arbetsgivare. Målgruppen var både högskolestudenter och yrkesverksamma akademiker, till exempel syntes vi på arbetsmarknadsdagar på LTH i Lund och Career Days i Malmö. Intresset från studenterna för sommarpraktikplatser är högt, under hösten genomfördes för första gången en frågetävling på en arbetsmarknadsdag där vinsten var ett sommarjobb på fyra veckor. Kravet på de tävlande var att man hade slutfört minst två terminers studier på någon av LTHs ingenjörsutbildningar. Över 3 studenter deltog och vinnaren har nu ett sommarjobb 214 att se framemot. VA SYD medverkade även i regionens första yrkeshögskoleutbildning för VA-projektörer, en yrkeskategori som tidigare varit svårrekryterad. KREATIVITETEN UTVECKLAR VÅR VERKSAMHET VA SYD utvecklade under året den interna förslagsverksamheten och det arbetet kommer att fortsätta. Det är angeläget att kunna ta till vara på och belöna medarbetares kreativitet när den är något utöver det vanliga. Det är viktigt att stimulera alla medarbetare till nytänkande och nyskapande och på så vis utnyttja allas erfarenheter och insikter på bästa sätt.
13 NÄR DET ENKLA ÄR FÖR BRA FÖR ATT VARA SANT Tomas Wolf, utredningsingenjör vid Ledningsnätsavdelningen Tomas tog fram ett enkelt verktyg för rensning av givare som används vid mätning i brunnar på ledningsnätet. Detta verktyg används numera i det dagliga arbetet. Verktyget är mycket positivt ur arbetsmiljösynpunkt och sparar dessutom tid i arbetet eftersom man numera själv kan utföra en arbets insats som det tidigare krävdes två personer för att klara av. NÄR FANTASIN FÅR FLÖDA FÖRÄNDRAS ATTITYDERNA Ingela Morfeldt, projektledare för införande av mat avfallsortering i Malmö/Burlöv, Avfallsavdelningen Ingela och hennes medarbetare har som uppdrag att få våra kunder att samla in sitt matavfall. Det handlar om att förändra attityder och beteendemönster, något som kräver både fantasi och ibland gränsöverskridande aktiviteter. Under året gjorde de allt från att dela ut äpplen till Malmös bussresenärer till att sprida matavfallsbudskapet till barn på Malmöfestivalen. Tidiga morgnar och sena kvällar informerade de bostadsrättsföreningar och föreläste vid olika evenemang. Idag har matavfallsprojektet även rönt intresse nationellt och internationellt, vilket är positivt för VA SYD. ATT VERKA MEN INTE SYNAS GÖR ANDRA EFFEKTIVA Fredrik Svanlund, lageransvarig vid Rörnätsavdelningen Fredrik har under 213 sett till att det numera finns ett välfungerande lager med alla VA-artiklar på Strömgatan. Fredrik har genom engagemang och noggrannhet skött uppbyggnaden av lagret från ax till limpa. Hans motto är att vara proaktiv och arbeta i bakgrunden med ett fullt utrustat lager så att kollegor aldrig behöver tappa i sin effektivitet när de i sin tur utför sina arbeten.
14 14 VA SYD ÅRSREDOVISNING 213 Ja, vi tror att förväntade insatser kommer att räcka för att nå målet i tid. Vi är tveksamma till att förväntade insatser räcker - fler insatser behövs för att vi säkert ska kunna nå målet i tid. Nej, vi tror inte att förväntade insatser kommer att räcka för att nå målet i tid. Måluppfyllelse Här finner du en kortfattad redovisning av måluppfyllelse gällande inriktningsmål och resultatmål i VA SYDs Affärsplan Kommentarerna under resultatmålen är hämtade från vårt interna system för måluppföljning. Till varje resultatmål finns kopplat ett antal operativa mål med tillhörande aktiviteter. Status och kommentar till varje resultatmål bygger på en analys av de operativa målen och aktiviteterna som är kopplade till respektive resultatmål. INRIKTNINGSMÅL FÖR HUVUDPROCESSEN TILLHANDAHÅLLA DRICKSVATTEN Vi ska trygga vårt dricksvatten i nutid och för kommande generationer, där säkerheten för kvalitet och leverans ska öka. Senast år 214 ska åtgärder vara genomförda som innebär att alla VA SYDs produktions- och distributionsanläggningar för dricksvatten kan anses vara säkrade med hänsyn till risk för sabotage och förorening Vi bedömer att vi kommer uppnå målet. Skalskydd installerades vid flertalet av våra anläggningar. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser har genomförts för Malmö och är i stort sett klart i Lund. För Eslövs del utförs arbetet under 214. Ansökan om civila skyddsobjekt för de större vattentornen planeras att lämnas in under 214. Förändring av hela VA SYDs låssystem till ett nytt lås- och passersystem inleddes hösten 213. Brandposter kommer att förses med lås. Förnyelsetakten på dricksvattennätet ska vara högst 2 år i alla VA SYDs VA-kollektiv senast år 214 Vi bedömer att vi kommer uppnå målet. Arbete pågår också med att ta fram en plan för hur förnyelsetakten behöver utvecklas på sikt i VA SYDs respektive medlemskommuner för att säkerställa att vi förnyar rätt ledningar och med rätt takt. Planen beräknas vara klar i mars 214. Antalet klagomål på dricksvattnets lukt, smak och färg ska senast år 214 minska från 5 per 1 invånare och år till 3 per 1 invånare och år Det är i dagsläget osäkert om vi kommer nå målet. Anledning till klagomål på dricksvattnets kvalitet kan ha många orsaker. Till exempel avstängning av vattnet vid läckor, omsättning av dricksvattnet i ledningarna samt hantering av nylagda ledningar. Senast år 214 ska Livsmedelsverkets krav på tillräcklig mikrobiologisk barriär vid de vattenverk som förser VA SYDs kunder med dricksvatten vara infört Det är i dagsläget osäkert om vi kommer nå målet. Vid Bulltofta vattenverk förbereds installation av mikrobiologisk barriär under För Sydvattens anläggning Ringsjöverket finns beslut om installation av UV-desinficering under 214. För Vombverket kommer en utredning att startas för att fastställa lämplig typ av mikrobiologisk barriär.
15 MÅLUPPFYLLELSE 15 Energiförbrukningen för dricksvattenanläggningar ska minska med minst 1 % senast år 214 Det är i dagsläget osäkert om vi kommer nå målet. En mängd åtgärder har vidtagits för att minska energiförbrukningen, exempelvis har energisnåla frekvensstyrda pumpar installerats i brunnarna i råvattentäkten Grevie, avfuktare har ersatt direktverkande elradiatorer i ventilkamrar och värmepumpar har installerats i Hyllie vattentorn. Utpumpning av dricksvatten i kommunerna står dock för den dominerande energiförbrukningen. Bulltofta vattenverk ska senast 214 ha ett reviderat skyddsområde för grundvattentäkten i Grevie. Verket ska också senast 214 ha säkerställt tillräcklig råvattentillförsel genom förnyelse av borror samt tillräckligt skydd kring dessa Vi bedömer att vi kommer uppnå målet. Framtagning av en ansökan om reviderat skyddsområde för Grevietäkten pågår och lämnades under hösten 213 till Länstyrelsen för teknisk granskning. Ta fram dricksvattenmodeller för Lunds och Eslövs centralorter samt Burlöv senast 214 Vi bedömer att vi kommer uppnå målet. Arbetet med att ta fram dricksvattenmodeller pågår, dock har viss omprioritering skett mellan kommunerna. Samtliga modeller beräknas vara klara under 214. INRIKTNINGSMÅL FÖR HUVUDPROCESSEN TA HAND OM AVLOPPSVATTEN Vi ska avleda och rena avloppsvatten på ett kretsloppsanpassat sätt, där störningar minimeras och utsläpp av föroreningar begränsas. Förnyelsetakten på dagvattennätet ska öka från 526 år 21 till 33 år senast år 214 Vi bedömer att vi kommer uppnå målet. Arbete pågår också med att ta fram en plan för hur förnyelsetakten behöver utvecklas på sikt i VA SYDs respektive medlemskommuner för att säkerställa att vi förnyar rätt ledningar och med rätt takt. Planen beräknas vara klar i mars 214. Förnyelsetakten på spillvattennätet ska öka från 4 år 21 till 25 år senast år 214 Vi bedömer att vi kommer uppnå målet. Arbete pågår också med att ta fram en plan för hur förnyelsetakten behöver utvecklas på sikt i VA SYDs respektive medlemskommuner för att säkerställa att vi förnyar rätt ledningar och med rätt takt. Planen beräknas vara klar i mars 214. Energiförbrukningen vid VA SYDs avloppsreningsverk ska minska med minst 1 % från 21 till 214 Det är i dagsläget osäkert om vi kommer att nå målet. Den totala elenergiförbrukningen har minskat med 1 % på de fyra stora avloppsreningsverken mellan 21 och 213. Under genomfördes flera energibesparande åtgärder och fler är planerade under 214. Avloppsreningsverken i Dalby, Björnstorp och Genarp skall vara nedlagda och ersatta med pumpstationer för överföring av avloppsvatten till Källby ARV senast år 213 samt för avloppsreningsverket i Veberöd senast 214. Vi bedömer att vi kommer uppnå målet. Dalby avloppsreningsverk lades ner 212. Verken i Genarp och Björnstorp lades ner i april 213. Nedläggning av reningsverket i Veberöd planeras under 214. Omprövningen av verksamheten vid Södra Sandby ska vara genomförd senast 213 Vi nådde inte målet. Beslut om åtgärder är tagna och ansökan är inlämnad. Länsstyrelsen påbörjade arbetet i december 213. Tillstånd erhölls inte under 213. Avloppsslammet ska hålla en sådan kvalitet att minst 8 % kan spridas på åkermark. Det är i dagsläget osäkert om vi kommer att nå målet. Under 212 uppnåddes ca 77 % och under 213 uppnåddes ca 57 %. Stor osäkerhet råder inför kommande år på grund av flera orsaker. Till exempel skärps reglerna från Revaq varje år och väderförhållandena påverkar resultatet.
16 16 VA SYD ÅRSREDOVISNING 213 Underhålls- och moderniseringsplanering för samtliga avloppsreningsverk och stationer ska vara genomförd i IDUS senast 213 Målet är uppnått. Uppgraderingen av biogas till fordonsgas ska öka med 2 % från 21 till 214 Vi bedömer att vi kommer att uppnå målet. Genom förbättrad styrning av samarbetet med E.ON har försäljningen av biogas till uppgradering vid Sjölunda avloppsreningsverk ökat. Senast 214 ska VA SYD vara Skånes största producent av biogas från anaerob rötning. Befintlig produktion ska öka med 1 % från 21 till 214 Det är i dagsläget osäkert om vi kommer att nå målet. Biogasproduktionen ökar men uppmätt mängd varierar från år till år. Uppmätt biogas mängd vid de fyra stora avloppsreningsverken ökade sammanlagt med ca 7 % mellan 21 och 212 samt med ca 1 % mellan 21 och 213. Under 213 uppmättes lägre biogasproduktion på grund av lägre flöden till Sjölunda avloppsreningsverk samt renovering av ett rötkammarpar. INRIKTNINGSMÅL FÖR HUVUDPROCESSEN TA HAND OM HUSHÅLLSAVFALL Vi ska verka för att avfallsmängden minskar och att miljönytta prioriteras. Max 25 viktprocent av restavfallet är förpackningar och tidningar, senast år 215 (att jämföra med 35 % för år 21) Det är i dagsläget osäkert om vi kommer att nå målet. Regeringens utredningsförslag om att kommunerna ska överta ansvaret för förpacknings insamlingen kommer om det går igenom att innebära att det blir lättare att nå detta detta mål. Beslut är ännu inte taget av riksdagen. 35 % av matavfallet samlas in och behandlas biologiskt, senast år 215 (att jämföra med 4 % år 21) Vi bedömer att vi kommer att uppnå målet. Alla nyetablerade butiker med en butiksyta över 3 m 2 har insamling av farligt avfall, elavfall samt förpackningar och tidningar för våra användare, senast år 215 Vi bedömer att vi inte kommer nå målet. Målet kommer att behöva omformuleras för att få praktisk relevans. 5 % av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling, senast år 215 (att jämföra med 36 % för år 29) Det är i dagsläget osäkert om vi kommer att nå målet. Regeringens utredningsförslag om att kommunerna ska överta ansvaret för förpacknings insamlingen kommer om det går igenom att innebära att det blir lättare att nå detta detta mål. Beslut är ännu inte taget av riksdagen. INRIKTNINGSMÅL FÖR KUND VA SYD ska på ett professionellt och tydligt sätt möta våra kunders behov och förväntningar på hög tillgänglighet, kompetens, service och kommunikation. Kundundersökningar ska visa att vi har ökat kundnöjdheten från 71 % år 211 till minst 8 % senast år 214 Det är i dagsläget osäkert om vi kommer att nå målet. Årets NKI mätning gav resultatet 67%. Förändrad mätmetod innebär att vi inte kan jämföra med vår tidigare mätning (71%). Varumärkesplattform, kunddefinition och kommunikationspolicy är framtagen och hjälper oss i vårt arbete att nå målet. Kundundersökningar ska senast 214 visa att minst 8 % av våra kunder uppfattar VA SYD som en miljöaktör Vi bedömer att vi inte kommer nå målet. 73 % av avfallskunderna uppger i NKI undersökning att de uppfattar VA SYD som en miljöaktör. Motsvarande siffra är 45% vid över gripande undersökning både VA/avfallskunder.
17 MÅLUPPFYLLELSE 17 Kundundersökningar ska senast 214 visa på en ökning från 67 % till att minst 75 % av våra kunder ska tycka att våra budskap är så tydliga att det är lätt att göra rätt Det är i dagsläget osäkert om vi kommer att nå målet men läsvärdesundersökningar på våra informationsblad visar att 68 % av våra kunder har blivit bättre på att sortera sitt avfall. 4 % har blivit bättre på att återanvända och att tänka mer på miljön generellt. Kundundersökningar ska senast 214 visa att minst 6 % av berörda kunder ska känna till våra informationsinsatser i samband med våra ledningsarbeten Det är i dagsläget osäkert om vi kommer att nå målet. Mätning av genomförda informationsinsatser utfördes inte under 213. Kartläggning av rutiner har påbörjats. INRIKTNINGSMÅL FÖR MILJÖ VA SYD ska genom stor miljöhänsyn och med god resurshushållning bidra till det hållbara samhället. Senast år 212 ska en central rutin för avfalls hantering inom VA SYD ha tagits fram och samtliga verksamheter ha insamling av matavfall Målet är uppnått. Senast år 213 ska samtliga medarbetare som dagligen kör bil i tjänsten ha genomgått en utbildning i ecodriving Målet är uppnått.
18 18 VA SYD ÅRSREDOVISNING 213 Andelen av VA SYDs personbilar som drivs med förnyelsebart bränsle ska öka från 55 % år 211 till minst 8 % år 214 Vi bedömer att vi kommer uppnå målet. Vid utgången av 213 var siffran 63 % och analys pågår. Andelen av VA SYDs lastbilar som drivs med förnyelsebart bränsle ska öka från 12 % år 211 till minst 35 % år 214 Vi bedömer att vi kommer uppnå målet. Vid utgången av 213 var siffran 32 % och analys pågår. Senast år 214 ska hela VA SYD vara miljöcertifierat enligt ISO 141 Målet är uppnått. 213 blev VA SYD miljöcertifierade. INRIKTNINGSMÅL FÖR EKONOMI VA SYDs verksamhet ska vara kostnads effektiv med en långsiktig ekonomisk stabilitet och genomsyras av en god ekonomisk hushållning med väl fungerande uppföljning Genomförande av årligen planerade och budgeterade investeringsprojekt ska öka från 63 % år 21 till minst 9 % senast år 214 Vi bedömer att vi kommer uppnå målet. Genomförandegraden av investeringsprojekt uppgick till 8 % (85 % exkl exploateringar) 213 av budgeterade projekt. Differensen mellan helårsresultatet och delårsprognos får uppgå till högst +-4 mkr vid DR2 och högst +-2 mkr vid DR3 senast 214 Vi bedömer att vi kommer uppnå målet. Med utbildning och engagemang från verksamheterna förväntas målet uppfyllas senast 214. Senast år 213 ska vi ha upphandlat ramavtal för VA SYDs behov för varu- och tjänstegrupper som överstiger 2 miljoner kronor per år Vi nådde inte målet. Det har i efterhand visat sig olämpligt att upphandla maskinutrustning som en tjänst. Uppdelning i flera mindre upphandlingar måste göras. Alla övriga planerade upphandlingar är genomförda. Utvecklingen av VA-taxorna inom VA SYD ska ligga inom den lägsta kvartilen för Sveriges kommuner räknat som ett rullande 5-årsmedelvärde Vi bedömer att vi kommer att uppnå målet, med viss reservation för Eslöv. INRIKTNINGSMÅL FÖR PERSONAL VA SYD ska vara en attraktiv arbetsplats som är utvecklande och stimulerande för medarbetarna där verksamheten präglas av vår värdegrund och där kompetens och kreativitet tas till vara Andelen medarbetare som svarar i enkätundersökning att de är ambassadörer för VA SYD ska öka från 36 % år 211 till 5 % senast år 214 Vi bedömer att vi kommer att uppnå målet. Ambassadörskapet har ökar från 36 % år 211 till 45 % 213 enligt medarbetarundersökningen. Antal dagar per år för kompetensutveckling ska uppgå till i genomsnitt 5 dagar/medarbetare senast år 214 Vi bedömer att vi kommer att uppnå målet. Antal dagar för kompetensutveckling uppgick 213 till 3,5 dagar/medarbetare.
19 MÅLUPPFYLLELSE % av våra medarbetare tycker att det finns fungerande arbetsmiljörutiner för deras arbete. Målet ska vara uppfyllt senast år 214 Vi bedömer att vi kommer att uppnå målet. Vi kommer att genomföra omfattande utbildningar i arbetsmiljö under 214. Antalet förslag som lämnas in till förslagsverksamheten ska uppgå till minst 3/år senast år 214 Det är i dagsläget osäkert om vi kommer att nå målet. Antalet förslag som lämnades under 213 var lägre än 212. Arbete pågår med att förändra förslagsverksamheten för att stimulera till att fler förslag lämnas in. Andelen medarbetare som svarar i enkätundersökning att de upplever att deras kompetens tas till vara i hög eller mycket hög grad ska öka från 49 % år 211 till 65 % senast år 214 Det är i dagsläget osäkert om vi kommer att nå målet. Andelen medarbetare som upplever att deras kompetens tas tillvara i hög eller mycket hög grad har ökat från 49 % 211 till 57 % i 213 års medarbetarundersökning. Andelen medarbetare som svarar i enkätundersökning att VA SYDs ledning är tydlig i sin kommunikation av förbundets mål ska öka från 34 % år 211 till 65 % senast år 214 Det är i dagsläget osäkert om vi kommer att nå målet. Andelen medarbetare som svarar att ledningen är tydlig i sin kommunikation av förbundets mål har ökat från 34 % 211 till 41 % i 213 års medarbetarundersökning. INRIKTNINGSMÅL FÖR KVALITET VA SYD ska ständigt utvecklas och förbättras. Senast år 214 ska hela VA SYD vara kvalitets certifierat enligt ISO 9 samtidigt som vi säkerställer att vi lever upp till ställda krav inom säkerhetsområdet och arbetsmiljöområdet Vi bedömer att vi kommer att uppnå målet. Certifiering planeras ske vid slutet av 214. Ta fram en långsiktig strategisk plan för VA-systemet i VA SYD senast år 214 Vi bedömer att vi kommer att uppnå målet. Arbete pågår med att ta fram en långsiktig plan. Ett flertal delprojekt är listade och arbetet med framtagande av tid- och resursplan pågår. Ett delprojekt är färdigställt och flera är pågående. Senast år 212 utveckla samverkan med andra VA-aktörer kring forskning och utveckling Målet är uppnått. ÖVRIGA Utöka VA SYD till att omfatta minst fem kommuner senast år 214 Vi bedömer att vi inte kommer nå målet. Det finns inga planer på att utöka förbundet under 214.
20 1 7, VA SYD ÅRSREDOVISNING 213 1,6 1,5 1,4 2,4 VA SYD TOTAL BURLÖV ESLÖV MALMÖ LUND ESLÖV VA SYD i siffror 7, , , MALMÖ DAGVATTENFÖRANDE 7,7 7,9 LUND Kilometer 7, PRODU VA SYD TOTALT DRICKSVATTEN Milj. m ,9 SÅLD MÄNGD DRICKSVATTEN 1,6 7,7 24,6 34,4 1,5 7,9 25, 35,9 1,4 2,4 MALMÖ 7,7 24,5 LUND 3 2 Milj. ESLÖV 25, BURLÖV ,9 24,5 7,7 6 3,4 2,7 2, ,2 8, 4 Tusen ton 1,5 2,4 2,5 1,4 1,7 4,2 MALMÖ VA SYD TOTALT Milj. m ,8 7,6 34,4 36, 37,4 5,2 LUND 4,7 4,7 ESLÖV 211 ENFÖRANDE NFÖRANDE eter 212 VATTENTORN Milj. Nm st 1 VENTILER ,3 9, , st TRYCKSTEGRINGS- STATIONER st PRODUCERAD MÄNGD BIOGAS Milj. m ,5 SPILLVATTENFÖRANDE 61, , DAGVATTENFÖRANDE ANTAL TÖMNINGAR AVFALLSKÄRL MATAVFALL TRÄDGÅRDSAVFALL 2 2 Kilometer Kilometer 211: Medelålder 45,1 år 212: Medelålder 44,5 år 213: Medelålder 44 PRODUCERAD MÄNGD BIOGAS BEHANDLAD MÄNGD Ökningen mellan 211 och 212 beror främst på att Eslöv gick med i VA SYD. AVLOPPSVATTEN BEHANDLAD MÄNGD AVLOPPSVATTEN Milj. Nm 3 LÄNGD DRICKSVATTENLEDNINGAR Totalt: kvinnor 6 (32%) ,3 196 män (68%) 8, ,2 18 kvinnor (34%) Milj. m Totalt: män (66%) 62,5 61,3 213 Totalt: 33 59,8 16 kvinnor (32%) 22 m (68 INSAMLAD MÄNGD AVFALL 7,6 Milj. 82,5 8,4 8 3,4 5,2 AVFALL 3 2,7 2,7 4,7 4, Tusen 213 ton Tusen ton Tusen ton 7,6 7 82,5 8,4 8 77,2 6 77,2 5,2 5 4,7 4,7 6 4, , ANTAL TÖMNINGAR AVFALLSKÄRL MATAVFALL TRÄDGÅRDSAVFALL RESTAVFALL ALL TRÄDGÅRDSAVFALL RESTAVFALL
21 24, , ,5 212 VA SYD I SIFFROR 21 AVLOPPSVATTEN PUMPSTATIONER MALMÖ st RENINGSVERK st LUND ESLÖV LÄNGD AVLOPPSLEDNINGAR 7,9 1, Milj m 3 25, 24,5 BURLÖV 7,7 2,4 1, ,2 8, 2,5 1, VA SYD TOTALT 34,4SPILLVATTENFÖRANDE 36, 37,4 DAGVATTENFÖRANDE Kilometer Ökningen mellan 211 och 212 beror främst på att Eslöv gick med i VA SYD. NDE DE Milj. Nm ,3 8,8 9,2 BURLÖV PRODUCERAD MÄNGD BIOGAS ESLÖV BURLÖV 25, 4,5 25, 24,5 Milj. m ,5 61,3 BEHANDLAD MÄNGD VA AVLOPPSVATTEN SYD TOTALT AVSKILD MÄNGD 7,9 TON/ÅR 1, Organiskt material (BOD 7 ) ,7 7,9 1,5 2,4 1,4 VA SYD TOTALT 34,4 34,4 Avskild mängd 7,7fosfor 2,4 1,4 36, Avskild mängd kväve , Milj. 211 Totalt: kvinnor (32%) 211: 3,4 Medelålder 45,1 år 2,7 2,7 KUND 211 (34%) BESÖKARE Tusen PÅ VASYD.SE ton män (66%) st st 196 män (68%) 18 kvinnor 212 Totalt: st 212: Medelålder 5 44,5 år ANTAL TÖMNINGAR AVFALLSKÄRL MATAVFALL TRÄDGÅRDSA 2,8 BESVARADE SAMTAL 2 I KUNDSERVICE 4, st st st 7,6 16 kvinnor (32%) 213 Totalt: män (68%) 213: 5,2 Medelålder 44,8 år4,7 D 25,2 8, 25,2 8, 2,5 5,2 PERSONAL 4, ,7 Tusen ton ANTAL TILLSVIDAREANSTÄLLDA 6 Totalt: ,5 1,7 1,7 18 kvinnor (34%) 18 RESTAVFALL kvinnor (34%) 37,4 37, Milj. m ,5 Milj. m 3 8,4 8 77, , Totalt: kvinnor (32%) 93 TRÄDGÅRDSAVFALL kvinnor (32%) 196 män (68%) 196 män (68%) 211: Medelålder 45,1 år 211: Medelålder 45,1 år 212 Totalt: Totalt: män (66%) 213 män (66%) 212: Medelålder 44,5 år 212: Medelålder 44,5 år 16 kvinnor (32%) 16 kvinnor (32%) Totalt: Totalt: män (68%) 224 män (68%) 213: Medelålder 44,8 år 213: Medelålder 44,8 år EKONOMI OMSÄTTNING 5 Milj. 1 kr Milj. kr VA SYDs OMSÄTTNING 939 VA SYDs OMSÄTTNING Kilometer Kilometer
22 22 VA SYD ÅRSREDOVISNING 213 Nyckeltal PERSONAL VA SYD Enhet Personalomsättning (andel som slutat av genomsnittligt antal anställda) % 9,67 8,14 5,81 Sjukfrånvaro (andel sjukfrånvaro i förhållande till totalt arbetad tid) % 3, 2,9 3,3 Antal arbetsskador Antal/1 anställda & år 1,65 1,49 2,7 EKONOMI Vatten & Avlopp Enhet Burlöv Eslöv Lund Malmö Årskostnad för dricksvattenproduktion per invånare (exkl kapitalkostnader) (Illustrerat i diagram på nästa uppslag och kommentarer) kr/inv 16,31 177,62 24,24-389,6* 291,2 17,27 127,33 117,53 141,85 142,32 163,4 Årskostnad för avloppsvattenavledning kr/pe 12,68 9,98 81,85-48,11 52,83 57,7 49,24 62,99 69,19 68,53 74,92 per PE** (exkl kapitalkostnader) (Illustrerat i diagram på nästa uppslag) Årskostnad för avloppsvattenrening kr/pe 282,9 348,27 352,72-192,49 173,59 316,17 341,45 338,83 32,56 37,94 315,3 per PE** (exkl kapitalkostnader) Årskostnad för typhus A kr Årskostnad för typhus B kr * I Eslövs kostnader 212 ingår dricks vattentransporter till Flyinge från Södra Sandby (se sid 25) ** Anslutna personer, industrier och andra kommuner PERSONAL OCH OMSÄTTNING Enhet Investeringsgrad Enhet Personalkostnader/omsättning % 19,93 2,75 19,68 Investeringsgrad * % 69,9 81,1 79,9 Omsättning/anställd kr/anställd * Investeringsutfall/investeringsbudget
23 NYCKELTAL 23 Ett av VA SYDs resultatmål inom ekonomi är att utvecklingen av VA-taxorna inom VA SYD ska ligga inom den lägsta kvartilen för Sveriges kommuner räknat som ett rullande 5-årsmedelvärde. Årets utfall framgår i följande diagram. Kr Kr MALMÖ LUND BURLÖV ESLÖV LUND MALMÖ BURLÖV ESLÖV Villa (typhus A) Flerbostadshus (typhus B) MILJÖ 1 AVLOPP Enhet Sjölunda Källby Klagshamn Ellinge 8 El-energiförbrukning/flöde 6 för våra större verk kwh/m 3,43,47,47,37,43,51,37,48,5 -,88*,92* Avskiljningsgrad för organiskt % material (BOD ) för våra större verk 7 Avskiljningsgrad för fosfor % för våra större verk Avskiljningsgrad för kväve % för våra större verk * Ellinges höga LUND värde beror på att flödet från Procordia håller en hög halt BOD och är därför inte jämförbart ESLÖV med övriga. 1 BURLÖV 8 MALMÖ Fordon Enhet Antal miljövänliga bilar / antal totala bilar % AVFALL Enhet Andel utsorterat matavfall* % 8,5 12,6 22,6 4 Andelen av VA SYDs personbilar som drivs med % förnyelsebart bränsle 2 Andelen av VA SYDs lastbilar som drivs med % förnyelsebart bränsle Insamlad mängd restavfall per invånare** kg/invånare Insamlad mängd matavfall per invånare** kg/invånare 9, 13, 23 Avfallsavgift för lägenhet*** kr/år Avfallsavgift för villa**** kr/år * Helårsmängd i förhållande till uppskattad total mängd (33 6 ton) ** Avfall hämtat vid fastighet *** Enligt fastighetsägarnas undersökning av fastighetskostnader, **** Gäller vanligaste abonnemanget
24 24 VA SYD ÅRSREDOVISNING 213 KUND/KVALITET Enhet Kötid per samtal till kundservice Sekunder/samtal Kötid per samtal till växeln Sekunder/samtal Totalt antal telefonsamtal till kundservice, växel, Antal/invånare,14,13,12 vattenmätarenheten och felanmälan/invånare Totalt antal unika besökare på webben/invånare Antal/invånare,16,19,21* Antal vattenmätaravläsningar av kund via webb % 5,5 8,3 22 /totalt antal vattenmätaravläsningar * Under perioden 9-15 april (kokningsrekommendationerna i Lund) är inte det riktiga antalet besökare inräknat på grund av icke representativa värden för året. De sju dagarna gav unika besökare. Justering har skett genom tillägg av snittvärdet över året det vill säga 275 unika besökare/dygn. Enhet Burlöv Eslöv Lund Malmö Såld mängd dricksvatten (varav hushåll) Antal källaröversvämningar /1 serviser* Såld mängd dricksvatten / producerad mängd dricksvatten Förnyelsetakt dricksvattenledningar (Illustrerat i diagram på nästa sida) Liter/pers och dygn Antal/1 serviser (145) 219 (146) 273 (146) - 24 (112) 212 (113) 2,86,71 2,82 -,48 1,12 2,24,62,71 9,67 1,2 1,43 % 81,49 75,47 73,73-7,98 7,96 87,67 83,92 85,31 92,3 88,17 89,77 %,27 1,35,38 -,,4,25,24,53,48,52,38 Förnyelsetakt spillvattenledningar %,,,11-1,59,58,18,25,59,45,27,4 Förnyelsetakt dagvattenledningar %,,, -,,9,1,3,16,28,29,13 Vattenläckor huvudledning st/1 km 1,16 1,36,69-1,3 1,37,76 1,19,81,66,8,96 ledning Vattenläckor servisledningar st/1 2,82 3,5 2,77-2,24,84,7,85 1,79 1,36 1,34 1,45 serviser Stopp i spillvattenförande ledningar st/1 km,27,64,39-1,24,51,2,44,46,48,81,8 ledning Stopp i spillvattenförande servisledningar st/1,71 3,19 1,6-1,56 1,24 1,52,88,35 3,49 2,99 2,29 serviser Stopp i dagvattenledningar st/1 km -,39,13 -,,,,,5,7,5,7 ledning Stopp i dagvattenservisledningar st/1-1,8, -,49,,9,,,66,13,45 serviser Andel mikrobiologiska undersökningar med bedömning otjänligt eller med anmärkning av utförda undersökningar** Andel kemiska undersökningar med bedömning otjänligt eller med anmärkning av utförda undersökningar % (antal prover) % (antal prover) 3,2 (31), (31), (33), (33), (33), (33) - 4, (89) - 16, (89) 13,8*** (94) 29,8***** (94) 194 (134) 3,6 (359) 2,2 (359) 186 (13) 8,6 (315) 2,9 (315) 193 (133),6**** (337) 2,1 (336) 227 (171) 1,2 (492),2 (492) 219 (164),7 (425),2 (426) 221 (166) 2,1 (421),2 (421) *Översvämningar som inträffat och anmälts under perioden, exklusive interna problem ****Andelen skulle kunna förväntas vara högre, med tanke på vårens utbrott av koliforma **Prover tagna inom den offentliga egenkontrollen bakterier, men bakterierna upptäcktes i driftkontrollen och redovisas inte i denna statistik. ***Det höga antalet mikrobiologiska anmärkningar kommer främst från en *****I främst Billinge och Flyinge har råvattnet haft för lågt ph. I Billinge även hög nitrathalt. provtagningspunkt i Stockamöllan och en nyinkopplad ledning till Flyinge.
25 NYCKELTAL 25 FÖRNYELSETAKT DRICKSVATTENLEDNINGAR % 1,4 % 1,2 % 1, 1, årsmedel Mål 212 Rekommendation SVU årsmedel Mål 212 1,35 Rekommendation SVU 5-årsmedel Mål 212 Rekommendation SVU 1, ,8 1,2 1,4 1,35,6 1,,53,48,52 1,2,38,4,8,27,25,24 1,,2,6,4,53,48,52,8,,38,4 BURLÖV ESLÖV LUND MALMÖ,6,27,25,24,53,48,52,2,38,4,4,,27,25,24,2 BURLÖV ESLÖV LUND MALMÖ ÅRSKOSTNAD FÖR DRICKSVATTENPRODUKTION,4, PER INVÅNARE BURLÖV ESLÖV LUND MALMÖ (EXKL 213 KAPITALKOSTNADER) Kr/invånare,38,38,38 VA SYDs mål är baserat på att medelvärdet för Sveriges kommuner är,5 %, framtaget av Svenskt Vatten Utveckling (SVU). SVUs rekommendation är baserad på deras prognoser för som visar att förnyelsetakten för vattenledningsnätet i medeltal bör ligga nära,7 %. I Eslöv har ett förnyelseprojekt försenats, därmed förnyades inga vattenledningar under 212. Kr/invånare 4 Kr/invånare BURLÖV ESLÖV BURLÖV ESLÖV LUND 127 LUND MALMÖ MALMÖ I Eslövs kostnader 212 ingår dricksvattentransporter till Flyinge från Södra Sandby som blev nödvändiga på grund av ras i en produktionsbrunn vid vattenverket i Flyinge. Produktionskostnaderna är g enerellt högre än i övriga kommuner eftersom det finns storindustri i Eslöv som 213 stod för 31% av den totala dricksvattenförbrukningen. I Eslöv finns även ett antal mindre vattenreningsverk som medför högre kostnader jämfört med att ha ett stort verk och fler pumpstationer. Kr/PE 12Kr/PE Kr/PE BURLÖV ESLÖV BURLÖV ESLÖV LUND LUND MALMÖ ÅRSKOSTNAD FÖR AVLOPPSVATTENAVLEDNING PER PE (EXKL KAPITALKOSTNADER) MALMÖ PE = Anslutna personer, industrier och andra kommuner. 3 BURLÖV ESLÖV LUND MALMÖ BURLÖV ESLÖV LUND MALMÖ
26 26 VA SYD ÅRSREDOVISNING 213 Förvaltningsberättelse OMVÄRLDSANALYS VA-FRÅGOR I FOKUS Under året som gått har VA-frågorna ofta uppmärksammats i media och intresset för våra frågor har ökat. Ett antal händelser har inträffat i Sverige de senaste åren som tydliggjort hur beroende samhället är av våra tjänster. Branschorganisationen Svenskt Vatten har också hjälpt till att lyfta frågorna i olika sammanhang. Många kommuner i Sverige och Norden står inför stora investeringsbehov. Investeringar behövs för att även i framtiden garantera en trygg och hållbar VA-försörjning, men det kostar pengar och måste betalas med höjda taxor. Om våra kunder ska vara villiga att betala mer för våra tjänster krävs att de får en ökad förståelse för VA-frågorna därför är det positivt att våra frågor synliggörs. EN TRYGG DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel. Under året tillsatte regeringen en statlig utredning, En trygg dricksvattenförsörjning, där VA SYD är representerade i referensgruppen. I detta arbete ska man identifiera de utmaningar som finns för dricksvattenförsörjningen och hantera frågeställningar kring klimatanpassning, skydd av vattentäkter, förnyelsetakt för ledningsnät med mera. Utredningen kommer sannolikt att påverka våra förutsättningar att producera dricksvatten i framtiden. KLIMATANPASSADE DAGVATTENLÖSNINGAR Efter de stora översvämningarna i Köpenhamn 211 och höstens kraftiga stormar har klimatanpassning blivit ännu mer aktuellt. Inom klimatanpassning av våra städer arbetar vi tillsammans med våra hemkommuner eftersom ansvaret är delat kring dessa frågor. Vi måste anpassa våra system för att klara ökade nederbördsmängder, men även planera städerna för extrema väderhändelser som storm och översvämningar. MINSKADE UTSLÄPP FRÅN AVLOPPSVATTENRENINGSVERK Kraven på rening av avloppsvatten förväntas öka successivt framöver. Kraven är till för att skydda känsliga vattenmiljöer och skulle till exempel kunna innebära ökad rening av näringsämnen eller krav på rening av läkemedelsrester. För att uppfylla nuvarande och nya villkor krävs anpassningar och utbyggnader av våra reningsanläggningar. ÅTERFÖRING AV NÄRINGSÄMNEN FRÅN SLAM Slamfrågan är mycket aktuell i Sverige. Naturvårdsverkets utredning kring hållbar återföring av fosfor gick ut på remiss till kommuner, myndigheter och andra berörda organisationer under hösten. Det som föreslås i utredningen riskerar starkt begränsa möjligheten till återföring av slam till jordbruksmark i framtiden. Det har också förts en hel del diskussion i frågan på lokal nivå under året. MATAVFALL PÅ FRAMMARSCH Malmö är den första storstaden i Sverige som har gett sig i kast med att införa obligatorisk insamling av matavfall. Ett förändringsprojekt som innebär att 32 invånare i Malmö och Burlöv ska ändra sitt beteende. Insamlingen av matavfall började 212 och slutförs under 215 med målet att samla in 4 % av matavfallet. Under 213 ökade insamlingen från 16% till 3 %. EKONOMI VA SYDs uppdrag är att ha en modell som tillgodoser behovet av att redovisa ekonomin både för den juridiska personen VA SYD och för varje medlemskommun, eftersom varje kommun ska ha en egen taxa. Ekonomimodellen ska dessutom vara utformad så att nya medlemskommuner enkelt kan läggas till. I våra gemensamma redovisningsprinciper har utgångspunkten varit de regelverk som reglerar VA SYDs ekonomiska redovisning. Dessa är lagen om vattentjänster, kommunal redovisningslag samt rekommendationer från RKR (Rådet för kommunal redovisning) och Svenskt Vatten i deras skrift Ekonomisk redovisning för VA-branschen. Det ska vara tydligt för framtida medlemskommuner vilka principer VA SYD arbetar efter.
Vi är det vi säger och gör
ÅRSREDOVISNING 214 Att värna vår miljö, både lokalt och globalt, är grundläggande för vår verksamhet och skapar samtidigt värde för våra kunder. Engagemang Vårt engagemang bidrar till en positiv utveckling
PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013
PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013 1 3 Det är ett sätt att efterleva vår värdegrund. Det ger dynamik i organisationen Oliktänkande breddar perspektiven och ökar effektiviteten. Det driver hela
Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan
Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)
Sammanträdesprotokoll Avesta Vatten och Avfall AB 2015-02-23. Plats och tid Prästgatan 50, kl 13:15-15:45. Beslutande
Plats och tid Prästgatan 50, kl 13:15-15:45 Beslutande Patrik Engström (S), ordförande Tord Birgersson (V) Sten-Åke Mörk (S), ersättare för Mia Bergkvist (S) Christer Bergkvist (C), ersättare för Lennart
2009-12-17 AVFALLSPLAN 2010-2017 FÖR KRISTINEHAMNS KOMMUN. Beslutad vid kommunfullmäktige sammanträde 2009-12-17, 106
2009-12-17 AVFALLSPLAN 2010-2017 FÖR KRISTINEHAMNS KOMMUN Beslutad vid kommunfullmäktige sammanträde 2009-12-17, 106 2009-12-17 2 (14) Inledning Alla kommuner i Sverige är skyldiga att ha en renhållningsordning.
1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan
Samrådsversion 2015-12-18 1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan Kommunfullmäktige 2015-xx-xx Fastställd av Kommunfullmäktige 2016-xx-xx xxx Diarienummer KS 2013/181 och 2015/475M. BAKRUND Vatten- och
Miljöinformation Skara Energi AB 2012
Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de
Biogasanläggningen i Boden
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk
MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk Januari 2012 till december 2012 Principskiss av reningsverken. www.stockholm.se/miljoforvaltningen Från Stockholmvattens Va AB:s miljörapport
Insamling av matavfall. Så ansluter ni er fastighet
Insamling av matavfall Så ansluter ni er fastighet Tack för maten! Vad gör du med dina 100 kilo? Varje år genererar en person 100 kilo matavfall. 100 kilo! Att ta tillvara på denna resurs och låta det
AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020
AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA Lunds kommun 2016-2020 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL ÅR 2020... 5 FOKUSOMRÅDE 1 HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE
Energi- och klimatfrågan. Verksamhetssystem.
Miljön i fokus. Energi- och klimatfrågan. Berendsen har arbetat med miljö- och kvalitetsfrågor under många år. Det är numera en integrerad del i vårt dagliga arbete. Tillsammans strävar vi efter ständiga
Bilaga 1. Åtgärdsprogram VA
Bilaga 1. Åtgärdsprogram VA VA 2050 År 2011 Verksamhetsplan VA 2050 samlar ALLA mål som gäller för VA - verksamheten inom Borlänge Energi. Planen utgår från de företagsövergripande målen. Kontaktperson:
NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB
NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB Kommunalt VA-bolag Bildades 2009 14 275 Sex ägarkommuner 230 000 invånare 170 medarbetare 132 989 14 927 14 801 13 332 43 073 Bild från ngn anläggning ute
Gemensam handlingsplan 2013
handlingsplan 2013 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Organisation och ansvarsområden... 6 3.1. Kontaktmannagruppen...
Och vad händer sedan?
Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar
Vatten- och avloppssystemen i Göteborg
Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken
Miljörapport. Kvicksund 2014.
Miljörapport. Kvicksund 2014. Innehåll 1 Grunddel Flintavik... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Flintavik... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening... 3 2.4 Kemikaliehantering...
Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015
Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015 BORGHOLM ENERGI Nu inför vi gröna påsen i Borgholms kommun! Matavfall innehåller näring och energi som vi vill ta tillvara. Mer än hälften
Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012
S PLAN FÖR TILLSYNSVÄGLEDNING 2010-2012 DNR: 716-609-08 Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012 Det övergripande målet för vår tillsynsvägledning är att den ska skapa förutsättningar för
Ett miljöföretag som arbetar för dig
2 3 Ett miljöföretag som arbetar för dig Avesta Vatten och Avfall AB är ett miljöföretag som ägs av Avesta kommun. Det är vi som ser till att du får rent vatten ur kranen och att avfallshanteringen sköts
Vad är miljönärvänlig-märkningen och vad betyder den? Vem kan få märkningen?
Q&A Vad är miljönärvänlig-märkningen och vad betyder den? Märkningen Miljönär-vänlig har tagits fram av Avfall Sverige och används av kommunerna för att inspirera till en hållbar konsumtion. Miljönär-vänlig
Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01
Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01-1 - MÅL ANVÄNDNING Biogasproduktionen ska i första hand användas som fordonsgas. År 2020 ska 80 GWh/år lokalt producerad fordonsgas säljas.
Sysavdagen 2016. Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 16 maj 2016 1
Sysavdagen 2016 Aktuellt från Sysav Peter Engström 16 maj 2016 1 Sysav och Sysav Industri hanterade 854 700 ton avfall Hushållsavfall Grovavfall Industriavfall Bygg- och rivningsavfall Kliniskt avfall
Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål
Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------
minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer.
minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. 10% av Sveriges befolkning saknar anslutning till ett kommunalt reningsverk. Dessa 10% bidrar till lika
Sammanställning av plockanalyser i Skåne. Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning. Johanna Norup.
Sammanställning av plockanalyser i Skåne Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning Johanna Norup Sanita Vukicevic Innehållsförteckning Sammanställning av plockanalyser i Skåne... 1 Jämförelse
Uppföljningsrapport 2010
Uppföljningsrapport 2010 av Renhållningsordning för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun 2011-06-14 Gästrike Återvinnare ansvarar för den kommunala avfallshanteringen i Gävle, Hofors,
KARLSTADS KOMMUN. Ärende 8
KARLSTADS KOMMUN Ärende 8 Dnr KS-2012-324 Dpl10 sid 1 (1) KARLSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Ekonomi- & verksamhetsstyrning Tjänsteskrivelse 2012-07-12 Ingemar Granath, 054-5401047 ingemar.granath@karlstad.se
Miljö och hållbarhet - affärsplan 2014-08-25
AFFÄRSPLANEN 2014-2018 Våra kunder och andra intressenter förväntar sig att Ahlsell upprätthåller högsta etiska standard. Vi fullgör våra åtaganden och agerar med full integritet inom dimensionerna ekonomiskt,
Tjörns Miljö AB Budgetdokument 2010
Tjörns Miljö AB Budgetdokument 2010 Tjörn Möjligheternas ö Ingress Ändamålet med bolagets verksamhet är med iakttagande av kommunala självkostnads- och likställighetsprinciper fullgöra det ansvar som till
Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan
Bilaga 4 ens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Planperiod 2013-2016 2 (7) Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 2. SAMSTÄMMIGHET MED NATIONELLA AVFALLSPLANEN... 3 2.1. Hantering av avfall
Sammanträdesprotokoll. Ärendeförteckning. Nordanstig Vatten AB 2015-09-25
2015-09-25 Ärendeförteckning 40 Sammanträdets öppnande... 2 40a Val av protokollsjusterare... 2 40b Godkännande av dagordning... 2 40c Godkännande av föregående protokoll... 2 40d Kvarstående ärenden,
Enkel självbetjäning på vår webbplats
Enkel självbetjäning på vår webbplats På Stockholm Vattens webbplats, www.stockholmvatten.se, hittar du bland annat blanketter, aktuella avgift er och information om planer ade vattenavstängningar. Inloggade
MILJÖPOLICY. Fastställd av styrelsen den 6 december 2013
MILJÖPOLICY Fastställd av styrelsen den 6 december 2013 Inledning I Förbos affärsplan anges bolagets affärsidé, mål och strategier för att nå visionen om att Förbo ska uppfattas som en av Sveriges bästa
VA-policy. Oskarshamns kommun
VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress
Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet
Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 114-119 Ekonomisk analys Ekonomisk analys inom vattenförvaltningsarbetet
Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.
Bakgrund Hornasjöns Samfällighetsförening planerar för 37 fastigheter anslutna med ledningsnät till ett gemensamt reningsverk. Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.
Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.
U P O N O R I N F R A S T R U K T U R U P O N O R M I N I R E N I N G S V E R K P R O D U K T FA K TA 1-0 6 Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. Enskilda avlopp - problem och
Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan
Sortera ännu mera? Förslag till nya delmål för den gemensamma avfallsplanen för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och
Detta är Minpension.se
pensionssparare Detta är Korta fakta Täckning Kanaler Uppdrag Vision Övergripande mål Status dec 2015 Mål dec 2019 Långsiktiga mål Strategier Prioriteringar 2016 Korta fakta Staten 50% Försäkringsbranschen
Förnyelsebehov hos vatten- och avloppsledningsnät i Falköpings kommun
Tjänsteutlåtande till Tekniska nämnden Förnyelsebehov hos vatten- och avloppsledningsnät i Falköpings kommun Förslag till beslut Tekniska nämnden beslutar 1. att godkänna redovisningen av förnyelsebehov
GNESTA KOMMUN -X. Gnesta kommun. Revisionsskrivelse. Kultur- och tekniknämnden. Åke Nilsson Ordförande. Björn Svallfors Vice ordförande
GNESTA KOMMUN -X 2014-01-22 Revisionsskrivelse Gnesta kommun Ink: 2014-01- 22 Dnr: För handläggning" Kultur- och tekniknämnden För kännedom Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Revisionsrapport: Granskning
Kommunikationsplattform
1(11) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Malin Bergkvist Kommunikationsplattform för Kristianstads kommun, KS 2011/1002 2013-02-11 044-13 21 00 malin.bergkvist@kristianstad.se Kommunikationsplattform
Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas
Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.
En styrelse som gör skillnad
Upplaga 5 Upplaga 1 Vision utbildningar En styrelse som gör skillnad *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. (Visions
MATAVFALLSINSAMLING I FLERBOSTADSHUS Information till fastighetsägaren/styrelsen
MATAVFALLSINSAMLING I FLERBOSTADSHUS Information till fastighetsägaren/styrelsen Varför samlar vi in matavfall? I maj 2012 antog regeringen ett nytt nationellt mål som innebär att 50 procent av matavfallet
Biogasanläggningen i Linköping
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun.
Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2004 Lomma kommun Våren 2004 genomförde
Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun
Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun 2014-2016 2014-05-19 1. Syftet med planen Syftet med denna kommunikationsplan är att tydliggöra hur vi ska arbeta med miljökommunikation. Planen
Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.
Tjänsteutlåtande Kommunledningskontoret 2007-08-13 Johan Sundqvist 08-590 977 68 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2006:137 Johan.Sundqvist@upplandsvasby.se /Kommunstyrelsen/ Lägesrapport avseende införandet av
Information till fastighetsägare. GÖTENE KOMMUNS Allmänna vatten- och avloppstjänster
Information till fastighetsägare om GÖTENE KOMMUNS Allmänna vatten- och avloppstjänster INNEHÅLL 1 Inledning... 3 2 Huvudmannen för den allmänna VA-anläggningen... 3 3 Verksamhetsområde... 3 3.1 Fastighetsägare...
MANUAL ADVANIA LEDNINGSSYSTEM
MANUAL ADVANIA LEDNINGSSYSTEM Innehållsförteckning: sidan Syfte och omfattning... 3 Kort om Advania... 3 Affärsidé... 3 Kvalitetspolicy... 4 Miljöpolicy... 4 Arbetsmiljöpolicy... 5 Jämställdhetspolicy...
Enkelt och bekvämt att sortera hemma! Fastighetsnära insamling av avfall för villahushåll
Enkelt och bekvämt att sortera hemma! Fastighetsnära insamling av avfall för villahushåll Vårt avfall är en resurs som tas till vara genom återvinning Hej, här är det nya insamlingssystemet för dig i villa!
Brandholmens avloppsreningsverk.
Brandholmens avloppsreningsverk. 1 2 Brandholmens avloppreningsverk. Vattnet i Nyköping. I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten producerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet
Upplands Väsby kommun Teknik & Fastighet 194 80 Upplands Väsby tfn 08-590 970 00 www.upplandsvasby.se
Upplands Väsby kommun, Teknik & Fastighet, december 2009. Första upplagan 3 000 exemplar. Tryck: Nässjö Tryckeri AB Upplands Väsby kommun Teknik & Fastighet 194 80 Upplands Väsby tfn 08-590 970 00 www.upplandsvasby.se
Bilaga 6 Uppföljning av avfallsplan 2003-2010
Bilaga 6 Uppföljning av avfallsplan 2003-2010 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Måluppföljning... 4 4 Uppföljning av åtgärdsprogrammet... 10 4.1 Uppföljning av åtgärder som Gästrike Återvinnare
Riktlinjer för marknadsföring av Linköpings kommun som arbetsgivare
Riktlinjer för marknadsföring av Linköpings kommun som arbetsgivare Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att ha ett gemensamt underlag för hur Linköpings kommun ska marknadsföras som arbetsgivare. Detta
Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen
Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras
Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen
Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen 2 (20) 3 (20) Innehåll 1. SÖRAB-REGIONEN... 5 1.1. Administrativa uppgifter... 5 1.2. SÖRAB-regionens befolkning och struktur... 5 1.3. Avfall som SÖRAB-regionen
Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012
Berg avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen 0780-50-021 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...
Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011
Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...
Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)
2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).
HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018
2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever
Bilaga till skrivelse 2013-02-12. Särredovisning. Vatten och avlopp
Bilaga till skrivelse 2013-02-12 Särredovisning Vatten och avlopp 2012 Förvaltningsberättelse Uppdrag Vatten och avloppsverksamheten ska tillgodose efterfrågade vatten- och avloppstjänster av god kvalitet.
Fordonsgas/Biogas - historik
1 Biogas i Lunds Kommun Hans Kjellvander Start 1995 med stadsbussarna i Lund Ungefär samtidigt öppnades den första publika gasmacken i Lund Renhållningsfordonen börjar övergå till gasdrift 1997 Lunds Energi
AVFALLSPLAN. Härjedalens kommun 2014-2017
AVFALLSPLAN Härjedalens kommun 2014-2017 Vision Härjedalens kommun skall vara ett föredöme och ligga i framkant när det gäller avfallshantering generellt och våra gäster skall märka detta och vilja vara
Min radio Alla program Alla kanaler Kontakt Nyheter P1 P2 P3 P4 Sport Vetenskap & miljö Kultur Språk Barn Mer Sök kanaler, program och personer Radioföljetongen : 438 dagar, del 13 av 35 20:00 Ekonyheter
BILAGA 1. Sammanställning av åtaganden. Avfallsplan 2013 Eskilstuna Kommun. Remisshandling 2012-08-24
BILAGA 1 Sammanställning av åtaganden Avfallsplan 2013 Eskilstuna Kommun Remisshandling 2012-08-24 Förslag till avfallsplan för Eskilstuna kommun 2013. Remisshandling 2012-08-24 1 Bilaga 1 Sammanställning
Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.
Generell Analys Instruktioner De flesta av oss saknar tid eller intresse att verkligen fundera och reflektera över den arbetssituation vi befinner oss i. Vi vet naturligtvis hur det känns, vi kollar läget,
Strategisk plan 2012-2015
Strategisk plan 2012-2015 1 Version Datum Ändrad av Utförda ändringar 1.0 2008-05-16 Henrik Stenwall Upprättat utkast till styrelsekonferensen på Ulvön. 1.1 2008-06-21 Henrik Stenwall Ändringar utförda
Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?
Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk
Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014
Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.
Behovsanalys för verksamhetsområde 14 renhållning
Behovsanalys för verksamhetsområde 14 renhållning Styrprocessen 2017 2016-03-17 Tyresö kommun / 2016-01-27 2 (9) Innehållsförteckning 1 Behovsanalys för verksamhetsområde renhållning... 3 1.1 Slutsatser
NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB
NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB Kommunalt VA-bolag Bildades 2009 Sex ägarkommuner 230 000 invånare 160 medarbetare Därför bildades NSVA Säkrar VA-kompetens i regionen Optimal utveckling av
Guide till HELSINGBORG
Guide till HELSINGBORG 2035 År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En
Dok. Nr: VE-00172-V Verksamhetsmanual Benning Sweden AB
1(12) Inledning... 3 Företagspresentation... 3 Affärsidè... 3 Verksamhetssystemets omfattning... 3 Organisation... 4 Ledningsforum... 4 Ledningsfunktionen, VD... 5 Försäljning... 5 Produktenheten... 5
Laga något gott för miljön! Information & inspiration. Ny avfallstaxa från och med 1 januari 2016. Matavfallskampanj!
Gruppförsändelse (samhällsinformation) till samtliga postavlämningsställen Information & inspiration FRÅN UPPSALA VATTEN OCH AVFALL AB OKTOBER 2015 PYSSEL! Vad är det konstigaste vi hittat på ledningsnätet?
Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten
Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen Kretsloppen
Strängnäs kommun. Lokalförsörjning. Revisionsrapport. KPMG AB 2014-03-05 Antal sidor: 10
Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 10 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund och syfte 3 3. Avgränsning 4 4. Projektorganisation och metod 4 5. Kommunens organisation kring lokalförsörjning 4 5.1
SÅ HÄR SKA VI HANTERA DITT AVFALL
SÅ HÄR SKA VI HANTERA DITT AVFALL SAMMANFATTNING Avfallsplan för Mjölby, Tranås och Boxholms kommuner 2012-2017. TILLSAMMANS FÖR EN BÄTTRE AVFALLSHANTERING Mjölby, Tranås och Boxholms kommuner har en gemensam
Arbetsmiljöbokslut 2015
Handläggare: Sida: 1 (8) Arbetsmiljöbokslut 2015 Detta är 2015 års upplaga av Alingsås Energis arbetsmiljöbokslut. Bokslutet omfattar både Alingsås Energi Nät AB och Alingsås Energi AB. Arbetsmiljöbokslutet
Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015
Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice
SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK
KVARNHAGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK För medlemmarna i Kvarnhagens samfällighetsförening om vad vi får och inte får spola ner i våra avlopp. VAD FÅR VI SPOLA NER I VÅRT AVLOPP - vad
Kontroll av amalgamavskiljare. Huddinge 1999
R nr 19, maj 2000 Kontroll av amalgamavskiljare i Stockholm och Huddinge 1999 Peter Johansson, Stockholm Vatten AB Sammanfattning: Tmls en avsevärd minskning av kvicksilver tillförseln till reningsverken
DET LIVSVIKTIGA VATTNET STRATEGI FÖR EN LÅNGSIKTIG OCH HÅLLBAR VA FÖRSÖRJNING FASTSTÄLLD AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-10-07
DET LIVSVIKTIGA VATTNET STRATEGI FÖR EN LÅNGSIKTIG OCH HÅLLBAR VA FÖRSÖRJNING FASTSTÄLLD AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-10-07 INNEHÅLLSFÖRTECKNING DET LIVSVIKTIGA VATTNET 3 Bakgrund Syfte och mål VA försörjning
KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK
KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Avloppsnätet Avloppsnätet i Lund är till största delen, 90 %, byggt som duplikatsystem. Det betyder att spillvatten och dagvatten avleds i skilda ledningar. De återstående tio
V A S Y D Å R S ÅR Å S R R S E R D E O D V O I V S I N S I N N I G N G 20 2 1 0 0 1 R E D O V ISNING 2010
ÅRSREDOVISNING 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2010 En fartfylld resa framåt, 4 Med framtiden i sikte, 6 Året i korthet, 10 Affärsidé, vision och värdeord, 12 Satsningar på kompetens och mångfald ger resultat,
AVFALLSPLAN Beslutad av kommunfullmäktige 2007-06-18 KF 53 2007
AVFALLSPLAN Beslutad av kommunfullmäktige 2007-06-18 KF 53 2007 Förord Avfallshanteringen i Sverige har under senare år genomgått kraftiga förändringar inom en rad områden. På initiativ av samarbetsorganet
I DIN VARDAG NR. 4 - DECEMBER 2015 NYHETER OCH INFORMATION FRÅN RONNEBY MILJÖ & TEKNIK AB
I DIN VARDAG NR. 4 - DECEMBER 2015 NYHETER OCH INFORMATION FRÅN RONNEBY MILJÖ & TEKNIK AB 2015 närmar sig sitt slut. För oss på Miljöteknik har året varit fullt med projekt och stora utmaningar. Några
Kostnadsfri rådgivning för dig med enskilt avlopp
Kostnadsfri rådgivning för dig med enskilt avlopp r o s l a g s vat t e n å r s red o v i s ning 2 0 0 7 Knivsta Vallentuna Upplands-Väsby Österåker Täby Danderyd Vaxholm Roslagsvatten AB är ett VA-bolag
ÄGARDIREKTIV ÅR 2015 FÖR VÄSTERVIK MILJÖ & ENERGI AB Fastställda av kommunfullmäktige 2014-12-15, 47
VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) ÄGARDIREKTIV ÅR 2015 FÖR VÄSTERVIK MILJÖ & ENERGI AB Fastställda av kommunfullmäktige 2014-12-15, 47 1. Föremål för verksamheten Västervik Miljö & Energi AB
SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov
SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga
Miljöhandlingsplan 2012 2015 för Farsta stadsdelsnämnd
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA MILJÖHANDLINGSPLAN SID 1 (8) Miljöhandlingsplan 2012 2015 för Farsta stadsdelsnämnd 1. Miljöeffektiva transporter Stadens mål är ett långsiktigt hållbart transportssystem,
Helsingborg - unika förutsättningar
Biogas en framgångsfaktor i Sveriges bästa miljökommun Bästa miljökommun Miljöaktuellt 2009 Lars Thunberg Ordförande Miljönämnden och i Sveriges Ekokommuner Biogasutbildning i Kalmar län 21 januari 2010
Biogaskunskaper på stan
Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer
Humanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Handlingsplan Vuxenutbildningen 2015
1 [17] -01-13 Handlingsplan Vuxenutbildningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 2 [17] -01-13 Handlingsplan
å r s r e d o v i s n i n g 2011
å r s r e d o v i s n i n g 2011 för HSB:s BOSTADSRÄTTSFÖRENING BERGSHAMRA i SOLNA HSB:s Bostadsrättsförening Bergshamra Föreningsstämma 2012 Solna i maj 2012 Ordinarie föreningsstämma för medlemmarna
När ska vattnet kokas?
När ska vattnet kokas? EN STUDIE AV KOMMUNERNAS KOKNINGSREKOMMENDATIONER När ska vattnet kokas? 1 Förord Livsmedelsverket anser att varje utfärdad rekommendation från kommunerna till medborgarna att koka