FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD

Transkript

1 PÄ 5/2012 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD SAMRÅDSHANDLING

2 INLEDNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD...3 Vad är en FÖP...3 SAMMANFATTNING INLEDNING...7 Bakgrund...7 Syfte...8 Utredningsområdet VISION OCH INRIKTNING...13 Vision och inriktning...13 Mål...13 Strategi...15 Hållbarhetsgrund...17 Signum och kvalitéer...19 Vad behöver adderas PLANFÖRSLAG...21 Planförslagets huvuddrag...22 Bebyggelse...25 Trafi k och mobilitet...28 Grön- och blå struktur...36 Delområden i fokus GENOMFÖRANDE...43 Process för samsyn och samordning...43 Genomförandestrategier...44 Planelement...46 Ansvar och fi nansiering...46 Mark- och planbebredskap KONSEKVENSBESKRIVNING...49 Sammanfattning av konsekvenser Nyckelaspekter...49 Inledning...53 Avgränsning...53 Alternativ...54 Bedömningsgrunder...58 Samlad bedömning...60 Åtgäder för att minska negativ miljöpåverkan Uppföljning...65 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Utredningsområdet...67 Markanvändning Befolkning och bostäder...71 Arbetsplatser...71 Verksamheter, handel och service...73 Trafi k och tillgänglighet...75 Kulturmiljö...78 Naturmiljö, parker och rekreation...82 Markförhållanden...83 Teknisk försörjning...83 Miljö, hälsa och risk...84 Riksintressen, regionala intressen m.fl Tidigare ställningstaganden...87 Planhandlingen finns tillgänglig på Lunds kommuns hemsida, Handlingen kan också beställas från Stadsbyggnadskontoret, tel Planhandlingen har upprättats av Strukturavd. Lunds Stadsbyggnadskontor Cecila Hansson, projektansvarig Carolina Lundberg, projektledare Christian Rydén, trafik Christian Wintenby, grönstruktur Hanna Olsson, grönstruktur Lars-Eric Holmgren, statistik Birgitta Nilsson, GIS Olof Eriksson, illustrationer Oscar Hall, illustrationer Tora Åsling, illustrationer Foton Stadsbyggnbadskontoret Tryck: Tryckericentralen, Lunds kommun 2 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

3 INLEDNING FÖRORD Det pågår en stadsomvandling i västra Lund. Tidigare utpräglade industrikvarter ändrar karaktär. Traditionell industri minskar. Handel- och serviceinslagen ökar. Nya målpunkter, resmönster och önskemål på stadsmiljön uppkommer när stadsinnehållet blir mer mångfacetterat. Det fi nns behov av att formulera en gemensam vision och målbild för området kring Öresundsvägen och vidare västerut, i syfte att ta ett samlat grepp om den framtida utvecklingen tillsammans med områdets aktörer och intressenter. Byggnadsnämnden gav planuppdrag för en fördjupning av översiktsplanen våren Utgångspunkten är kommunens översiktsplan, ÖP 2010, som redovisar en inriktning mot framtida blandad stad i delar av västra Lund. Ledord för planeringsarbetet hämtas ur Lunds Vision 2025: I mötet mellan idéer och handlingskraft skapas framtidens Lund. Planområdets komplexitet kräver såväl förvaltningsöverskridande samarbete som kontinuerlig dialog med områdets aktörer. Projektets ledningsgrupp består av representanter från stadsbyggnadskontorets ledning. Tematiska arbetsgrupper med medverkande från flera förvaltningar har deltagit i planeringsarbetet. Områdets fastighetsägare bjöds in till ett inledande möte sommaren Ett flertal fastighetsägare deltog och en del av dessa har därefter fortsatt dialoger med kommunen. Vad är en översiktsplan? Enligt plan- och bygglagen (PBL) är varje kommun skyldig att ha en aktuell översiktsplan för hela kommunen. Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. En översiktsplan är vägledande, till skillnad från detaljplaner som är juridiskt bindande. I Lunds kommuns nu gällande översiktsplan, ÖP 2010, formuleras kommunens långsiktiga viljeinriktning. En fördjupning av översiktsplanen är en vidareutveckling av den kommunomfattande översiktsplanen. En fördjupning kan omfatta ett tematiskt område eller en geografisk del av kommunen, såsom en stadsdel. I fördjupningen preciseras den kommunomfattande översiktsplanens intentioner eller så föreslås ändringar. Fördjupningen av översiktsplanen för Öresundsvägen med omnejd ska ge stöd för områdets utveckling över tid men också vara vägledande för konkreta beslut om detaljplaneläggning, bygglovs- och tillståndsärenden. En fördjupning av översiktsplanen upprättas enligt den planprocess som anges i Plan- och Bygglagen, se nedan. Nu befinner sig denna fördjupning i samrådsfasen. ÖP 2010 avgränsning/ MKB samrådsförslag planuppdrag utställningsförslag översiktsplan uppföljning av MKB samråd utställning antagande utställningsskede ev. överklagande / samrådsskede antagandeskede FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 3

4 INLEDNING Fördjupning Öresundsvägen med omnejd Lund Sydvästra Brunnshög/ Lund NE Inre kunskapsstråket Lunds innerstad och medeltida stadskärna Bilden ovan redovisar planuppdragets geografi ska omfattning, andra utvecklingsprojekt i Lund samt stadskärnans och innerstadens geografi ska utbredning. SAMMANFATTNING Planförslaget tar fasta på översiktsplanens inriktning mot framtida blandad stad i delar av västra Lund. En vidareutveckling av stadsinnehållet i delar av verksamhetsområdena möjliggör för en urbanare karaktär att växa fram. Stadsomvandlingen har potential att länka samman stadsdelar, människor och grönska samt möjliggöra mer hållbara flöden i västra Lund. Samtidigt innebär ett framtida bostadsinnehåll förändrade förutsättningar för delar av pågående verksamheter. Den framtida inriktningen sammanfattas i visionen om en levande stadsmiljö sprungen ur verksamhetsområdenas tradition av kreativitet och kraft. Planuppdraget omfattar flera delområden och sträcker sig geografiskt från Lunds innerstad i öster till västra stadsranden. Huvuddelen av marken är planlagd, bebyggd och i enskild ägo. Delområdenas nuvarande stadsinnehåll, med en stor andel av Lunds verksamheter, handel, service och arbetstillfällen samt tillgång till goda kommunikationer, gör planarbetet till en angelägenhet för hela Lund. Flera av områdets verksamhetsutövare är framträdande såväl i regionala som nationella och internationella sammanhang. Inom planuppdraget har följande kärnfrågor har identifierats: Avvägning mellan stadsomvandling i förhållande till pågående verksamheter/ planlagd markanvändning Stadsomvandlingsgrad och omvandlingstakt; vad innehåller den framtida blandade staden och hur snabbt växer den fram? Framtida utveckling ut i de delområden som inte omvandlas till blandad stad Trafiksituationen, på kort och lång sikt I planförslaget redovisas en långsiktig målbild med fyra blandstadsetapper, Öresundsvägen öster, Öresundsvägen väster, Södra Gunnesbo och Norra Värpinge samt en ny trafikstruktur kring Mobiliarondellen. Stadsomvandlingen är tänkt att ske stegvis, över lång tid. Närheten, och goda kopplingar, till Lund C och centrala Lund bedöms vara grundläggande förutsättningar för en långsiktigt hållbar stadsutveckling. Stadsomvandlingen föreslås därför ske inifrån och ut. Planområdet omfattar en stor mängd fastighetsägare och liten andel kommunalt ägd mark. Genomförandet blir därmed till stor del beroende av andra aktörer än kommunen. Gemensam vision, framtida målbild och genomförandestrategi är därför grundläggande att lägga fast. Den första blandstadsetappen, Öresundsvägen öst, kopplar tydligt planområdet till Lunds centrum och Lund C samt länkar samman bostadsområdena Väster och Kobjer. Öresundsvägen Öst beräknas innehålla omkring bostäder, ( m 2 bostadsyta) och mellan m 2 lokalyta för verksamheter samt grundskola och 2-3 förskolor. Efterföljande blandstadsetapper innebär ytterligare bostadstillskott, vars omfattning i dagsläget är svårtbedömt. Öresundsvägen Väst kan enligt en tidigt bedömning innehålla omkring 1000 bostäder och cirka BTA verksamheter. Beroende på osäkerhet kring 4 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

5 INLEDNING vilka ytor som på sikt kan vara aktuella för bebyggelseutveckling i Norra Värpinge är framtida bostads- och verksamhetsinnehåll särskilt svårbedömt här. En tidig skattning ger bostäder i Norra Värpinge. Södra Gunnesbo bedöms kunna rymma omkring 500 bostäder. I de två sistnämnda har verksamhetsinnehållet ej bedömts. I de delar av planområdet som föreslås behålla en verksamhetsinriktning urskiljs områden med mer utpräglad industrikaraktär respektive delar med ett bredare stadsinnehåll. Trafiken är en nyckelfaktor. Dagens trafiksituation, med bristande kapacitet i Mobiliarondellen, begränsar utbyggnadsmöjligheterna. Utifrån de resmönster och trafikvolymer som nu råder krävs kapacitetshöjande åtgärder i närtid för att möjliggöra en stadsomvandling. Valda åtgärder möjliggör en stegvis utveckling av ett stadsmässigt gatunät och ger en kapacitetsökning motsvarande cirka hälften av det totala trafikbehovet, om alla önskemål skulle tillgodoses. Prioritering mellan utbyggnadsönskemål måste alltså göras även framgent. I planförslaget prioriteras stadsomvandling till blandad stad, inifrån och ut. Samtidigt eftersträvas en långsiktigt hållbar utveckling, minskat bilberoende inkluderat. Tillgång till kollektivtrafik förväntas bli allt mer avgörande och fokus läggs på att ta tillvara hållplatsnära lägen. En successiv utveckling mot hållbara resor innebär också ett gradvis ökat utrymme för stadsomvandling och förtätning.. långsiktigt målbild väg SÖDRA GUNNESBO -på sikt blandad stad samordnas med ökad turtähet på Gunnesbo station TRAKTORVÄGEN - process mot verksamheter mer renodlat i väst, mer service, kontor och handel i öst i kollektivtrafiknära läge E6.02 GEN NORRA RIN BO ST ÄL LS V. FJE LIE V. Viktig kollektivtrafiknod, framtida möjlighet att utveckla stadsdelscentrum ÖRESUNDSV. VÄST - på sikt blandad stad PILSÅKER - breddat stadsinnehåll SUN DSV.. ÖRESUNDSV- ÖST -första etapp blandad stad. Forts. på Lunds innerstad, sammanbindande länk. väg 103 Förstärkt grön- och blå struktur uppströms Rinnebäcksravinen V. IE EL FJ NORRA VÄRPINGE - blandad stad på sikt. Omfattningen på framtida utbyggnadsområde beror bland annat på den regionala kraftledningen och golfbanans långsiktiga utveckling ÖRE reservat för framtida spårväg Strukturbärande grönstråk; Bjerredsparken och dess förlängning västerut. Länkar samman Lunds centrum och noden väster om Väster Lund C m FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 5

6 INLEDNING 6 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

7 INLEDNING 1 INLEDNING BAKGRUND Lund växer och har som mål att växa med 900 bostäder per år. Samtidigt ökar kraven på att hushålla med åkermark. I Öresundsvägenområdet finns ett centralt beläget äldre industriområde med stor potential att utveckla Lunds stadsmiljö. Nuvarande markutnyttjandegrad är låg. Det finns en tydlig förtätningspotential. Stadsomvandling enligt ÖP 2010 I kommunens gällande översiktsplan, ÖP 2010, anges en inriktning mot framtida blandad stad för området kring Öresundsvägen, södra delen av Gunnesbo samt i Norra Värpinge. Varför nu? Det pågår en förändring i industrikvarteren. Traditionell industri minskar och andra typer av verksamheter kommer istället. Därmed uppkommer också andra behov och önskemål. Flera fastighetsägare har aviserat intresse av att vidareutveckla sina fastigheter i enlighet med ÖP 2010 och bygga bostäder. Lunds kommun eftersträvar ett ökat bostadsbyggande och frågan aktualiseras ytterligare sett i ett regionalt perspektiv, där ökat bostadsbyggande identifieras som en nyckelfaktor för regionens framtida utveckling. För fastighetsägarna och verksamhetsutövarna inom planområdet är det viktigt med tydlighet om planområdets framtida inriktning. Därtill är trafiksituationen i Mobiliarondellen ansträngd. Åtgärder krävs för att öka kapaciteten och trafiksäkerheten, vilka i sin tur leder till förändrade strukturer och utbyggnadsmöjligheter. För att vidareutveckla översiktsplanens intentioner och ta ett samlat grepp kring utvecklingen gav Byggnadsnämnden planuppdrag för en fördjupning av översiktsplanen, Öresundsvägen med omnejd, Planuppdragets formulering I Byggnadsnämndens uppdragsformulering anges följande: Att det i arbetet läggs stor vikt vid att uppnå en långsiktigt hållbar stadsdel, där minskat behov av resande med personbil är en del av vår klimatanpassning Att det nuvarande spårvägsreservatet inom området lyfts fram för att i framtiden kunna ge möjlighet för en högklassig kollektivtrafik genom den nya blandade staden. Att det öppnas upp för att tillåta några profilbyggnader inom området, för att accentuera stadens entré mot väster. Att i arbetet med den nya stadsdelen tillämpa balanseringsprincipen. Att i arbetet med fördjupningen beakta kulturen som den fjärde hållbarhetsdimensionen för att skapa ett attraktivt, kreativt och stimulerande stadsrum Att bebyggelsen i området främst ska utgöras av tät, blandad bebyggelse med stadskaraktär. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 7

8 INLEDNING Fördjupning Öresundsvägen med omnejd Planuppdragets geografiska utbredning, i denna handling benämnt utredningsområdet, markeras med rött t.v. Utredningsområdet sträcker sig från Lunds centrum till stadsranden i väster och omfattar därmed en betydande del av Lund. Som jämförelse markeras Lunds innerstad och medeltida stadskärna, samt övriga aktuella, övergripande planeringsprojekt. Lund Sydvästra Brunnshög/ Lund NE Inre kunskapsstråket Lunds innerstad och medeltida stadskärna SYFTE Fördjupningen avser att formulera en vision för den framtida stadsmiljöns innehåll och uttryck för nu aktuell del av västra Lund samt utveckla strategier och mål för genomförande i samverkan med områdets intressenter. Målsättningen är att möjliggöra en dynamisk stadsutveckling över tid mot en hållbar, grön och attraktiv stadsmiljö som helhet. Genom planprocessen kan områdets aktörer samlas till en gemensam diskussion om områdets utveckling på kort och lång sikt, -med utgångspunkt i en gemensam målbild vill vi skapa förutsättningar för en hållbar stadsutveckling i planområdets olika delar. UTREDNINGSOMRÅDET Utredningsområdet består av flera delområden vilka delvis har olika karaktär och innehåll. Större delen av utredningsområdet omfattar planlagd och bebyggd mark. Industriverksamhet och handel dominerar men ett brett spektrum av branscher finns representerat. Västra delen av Väster avviker med ett stadsinnehåll dominerat av bostäder. NORRA VÄRPINGE PILSÅKER TRAKTORVÄGEN VÄSTER MOBILIARONDELLEN SÖDRA GUNNESBO ÖRESUNDSVÄGEN LERBÄCK VÄG E6.02 NORRA RINGEN VÄG 108 VÄG 103 ÖRESUNDSVÄGEN FLELIEVÄGEN RINNEBÄCKSRAVINEN SOCKERBRUKS- OMRÅDET 8 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

9 INLEDNING Stadsinnehåll Utredningsområdet innehåller idag cirka 5000 arbetstillfällen. Förutom industriverksamhet finns olika typer av handel men också konsulter inom teknik, ekonomi och juridik, service i form av vård, utbildning, kultur samt föreningar. Flera företag är verksamma också internationellt. Områdets branschsammansättning särskiljer det från övriga Lund, särskilt förekomsten av tillverkningsindustri. Det finns en handelstrend, såväl avseende önskemål om nyetableringar som vidareutveckling av pågående verksamheter. Flera av dagens verksamheter är möjliga i blandad stad och kan också bidra till stadslivet. Utredningsområdet i ett sammanhang Östra delen av utredningsområdet ansluter till Lunds innerstad och ligger i direkt anslutning till Sockerbruksområdet. Den pågående stadsomvandlingen i Sockerbruksområdet innebär att Lunds innerstad kliver över södra stambanan och växer vidare västerut. Den framväxande stadsmiljön och Bjerredsparken länkar utredningsområdet till Lunds centrum och Lund C. Planeringsarbete pågår för en utveckling av Lund C, vilket kommer att stärka pendlingsnodens betydelse. Samtidigt utvecklas stadsmiljön på båda sidor om järnvägen och fler passager tillkommer. Närheten till goda kommunikationer och utredningsområdets innehåll av företag, arbetstillfällen, handel och service gör det till en betydande målpunkt också i ett regionalt perspektiv. Värdefull natur Handelsdominans Mobiliarondellen Handelsdominans kulturhistoriska värden verksamhetsområde verksamhetsområde Starkt parkstråk Naturligt lågstråk Lunds innerstad växer FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 9

10 INLEDNING Utredningsområdet idag - huvuddrag Läge Centralt, i randen av innerstaden. Kil från centrum/ Lund C västerut, till att vara Lunds port mot väster. Lättillgängligt. Stationsnära delar - Lund C och Gunnesbo station. Stadsfront mot väster/ möte landskap-stad. Genomkorsas av regionala trafikleder: E6.02/Fjelievägen, Norra Ringen och väg 103. Innehåll Verksamheter, bland annat tillverkningsindustri inom stål, medicin och livsmedel. Branschsammansättningen särskiljer området jämfört med Lund som helhet. Betydelsefullt ur sysselsättningssynpunkt, såväl till volym som innehåll. Nära 1/3 av Lunds planlagda yta för verksamheter, stor andel nyttjas dock för handelsändamål. Trenden tycks gå mot allt mer detaljhandel, sett både till utvecklingen hos enskilda verksamheter som till stadsinnehållet över lag. Bilburen struktur. Genomkorsas av större trafikleder vilka innebär god biltillgänglighet, påtagliga barriärer och bullerkällor. Mobiliarondellen, trafiknod med tidvisa kapacitetsproblem. Kraftledning, koncessionsärende pågår. Många fastighetsägare, ibland tillika verksamhetsutövare: Fastighetsägare som vill utveckla annat stadsinnehåll än dagens planlagda markanvändning: bostäder och handel önskas. Fastighetsägare som vill behålla/ utveckla nuvarande markanvändning. Relativt låg exploateringsgrad. Naturvärde: Rinnebäcksravinen är naturreservat, tillhör Höje å avrinningsområde. Miljökvalitetsnormer finns för Höje å. Intressanta kulturhistoriska objekt från Lunds industriarv. Potential Utvidga Lunds innerstad västerut och addera ett blandstadskoncept vars karaktär och identitet växer fram ur områdets verksamhetstradition. Förtätning: avseende bebyggelse, gång- och cykelstråk samt grön- och blåstruktur. Bygga vidare på verksamhetsinnehållet, kultur och hantverk, till blandad stad. Bidra till att möta Lunds framtida, förväntade behov av bostäder. Visa upp Lundaunika företag. Vidareutveckla servicetillgången. I delar av området stärks verksamhetstraditionen ytterligare för att också framgent ge plats för ett brett näringsliv. 10 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

11 INLEDNING Förutsättningar som påverkar stadsomvandlingen Pågående verksamheter med behov av distans till bostäder Järnvägsstation antal tåg/h i vardera riktning 2020 antal tåg/h i vardera riktning % Planområdets andel av Lunds stads totala mark avsedd för industriändamål, (ca 130 ha av Lunds totala ca 450 ha) Trafiknod med kapacitetsproblem. Åtgärdsbehov inom 10 år Barriär / starkt trafikstråk TRV planerar 4-fältig väg E6-Lund Vattendrag. Dagvatten från planområdet: Rinnebäck med erosionsproblem, Höje å omfattas av MKN f ör vatten Arrendeavtal golfbana finns fram till ca 2025 Regional kraftledning. Koncession fram till 2010 Behov av dagvattenfördröjning resp. stor dagvattenledning 500 m 2/2020 2/2020 4/2030 4/ m 12/ / m m 1000 m FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 11

12 VISION, MÅL OCH STRATEGI Visionsbild, vy över Lund C och planområdet nordväst därom 12 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

13 VISION, MÅL OCH STRATEGI 2 VISION OCH INRIKTNING VISION Den framtida inriktningen för utredningsområdet sammanfattas i visionen om en levande stadsmiljö sprungen ur verksamhetsområdenas tradition av kreativitet och kraft. Tidigare utpräglade verksamhetsområden får ett bredare stadsinnehåll och mer mångfunktionell inriktning. Stadsomvandlingen utvidgar Lunds offentliga rum genom att läka och länka samman delområdena i väster och genom att tydligt koppla västra delen av Lund till centrum och Lund C. Innerstaden växer vidare västerut. MÅL Stadsväven utvecklas i västra Lund Utredningsområdet integreras tydligt till sin omgivning och blir en levande och attraktiv del av Lund. Kopplingarna tar sig olika uttryck i de olika delområdena, såväl stråk och andra sammanbindande strukturer som arkitektur och formspråk. Tillgängligheten till verksamheter och framtida bostäder är god. Lundakaraktär och stadsdelsidentitet Området utmärks av dess mångfald och variation i bebyggelsestruktur och av mänsklig närvaro. Olika epokers uttryck finns representerade och utvecklas för att ge stadsbilden liv, originalitet och variation. Bebyggelsen väver samman dåtid, nutid och framtid till en för Lund unik identitet. Området innehåller en stor del av Lunds verksamhetshistoria. Genom att värna delar av de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna och objekten får området historisk förankring, unika särdrag och en spännande blandning mellan gammalt och nytt. Levande, blandad stad Den framtida stadsmiljö uppvisar mångfald, variation och sätter människan i centrum. Stadsmiljöerna i utredningsområdet utvecklas, i olika grad, mot mer blandat innehåll. Detta möjliggör levande stadskvarter där blandstadskonceptet eller brett varierande verksamhetsinriktat stadsinnehåll är kännetecknande. Stadsutveckling genom samverkan Verksamheterna och boende känner sig delaktiga och tillvaratagna i stadsdelens utveckling och känner förtroende för kommunorganisationen. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 13

14 VISION, MÅL OCH STRATEGI Visionsbild över Öresundsvägen öst och Lunds centrala delar, sett västerifrån. Stadsomvandlingen sker inifrån och ut. En stark koppling skapas genom stråket i Bjerredsparkens förlängning. Visionsbild, framtida blandad stad, med levande offentliga rum i en stadsmiljö som är variationsrik och vars identitet formas av mixen mellan gammalt och nytt. 14 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

15 VISION, MÅL OCH STRATEGI STRATEGI Staden växer inifrån och ut En stadsomvandling som startar i randen av Lunds innerstad skapar sammanhang i västra Lund. En stark koppling till centrum och Lund C ger förutsättning för en hållbar stadsutveckling. Innerstaden växer vidare västerut. Stadslivet samlas kring starka stråk och noder Det finns god potential att stärka stadslivet genom att utveckla en tätare struktur för gående och cyklister, särskilt mellan framträdande målpunkter, och genom att verka för tilltalande offentliga rum. Det är viktigt att utveckla samspelet och kontakten mellan bebyggelsen och de angränsade gaturummen. Genom att lokalisera utåtriktande verksamheter och verksamheter med stor mängd besökare till strategiskt viktiga platser och stråk skapas förutsättningar för folkliv och levande stadsrum. Identitet växer ur de lokala särdragen Utredningsområdet uppvisar en tydlig tidsgradient från centrum och vidare västerut, där bebyggelsen även speglar en betydande del av Lunds 1900-tals industrihistoria Flera för Lund framträdade företag har startat här och några bedriver ännu verksamhet i området. Att kunna bibehålla delar av nuvarande verksamhetsinnehåll och även en del av områdets äldre, karaktärsfulla bebyggelse är värdefullt för områdets framtida identitet. Ledord för stadsomvandlingen är addera och komplettera. I mötet mellan gammalt och nytt skapas områdets unika identitet. Blandad stad genom breddat stadsinnehåll Den framtida blandstaden ska vara variationsrik i sin sammansättning och i sitt uttryck. Ett brett bostadsutbud, för såväl unga som äldre, familjer eller enmanshushåll, är viktigt liksom att det finns publika bottenvåningar med ett brett spektrum av verksamheter. Redan idag finns en mångfald av verksamheter som kan hitta sin plats i en blandad stad, värda att värna under omvandlingsfaserna. Andra verksamheter behöver funktionspräglade miljöer och att då, i andra delar av planområdet, också framöver kunna ge plats för en bred blandning av verksamheter och kunna erbjuda tillgång till lokaler, i olika storlek och prisklass, är betydelsefullt som grogrund för nya företag. Dynamisk, stegvis stadsutveckling över tid Målbilden för området har en långsiktig tidshorisont. Dess förverkligande är beroende av många aktörer. För att skapa tydlighet bör stadsomvandlingen ske stegvis, i sammanhållna etapper. Detta dels för att värna pågående verksamheter, dels för att uppnå goda stads- och boendemiljöer tidigt i omvandlingskedena. Det långa tidsperspektivet möjliggör för ett successivt genomförande där det finns möjlighet till uppföljning och utvärdering. Dialog och delaktighet Stadsomvandlingen kan bara ske i samverkan mellan områdets aktörer. Det blir en gemensam utmaning att koordinera framväxten nytt stadsinnehåll med pågående verksamheters omställningsprocesser och med utvecklingen av erforderlig service, grönstruktur, infrastruktur med mera. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 15

16 VISION, MÅL OCH STRATEGI - öka spännvidden i bebyggelsekaraktären - spara unika pärlor - hållbar mobilitet - dagvattenhantering i urban miljö - addera offentliga stråk, platser och grönstruktur - mixa gammalt och nytt 16 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

17 VISION, MÅL OCH STRATEGI HÅLLBARHETSGRUND Flera av Lunds policydokument anger att hållbarhet, ekologiskt, socialt och ekonomiskt, utgör ett grundläggande ramverk för kommunens utveckling och arbete. I Öresundsvägen med omnejd är samtliga tre hållbarhetsaspekter representerade. Omformning av befintliga stadsmiljöer berör ekonomiska värden, arbetsplatser och många människor som har relationer till området. Hänsyn måste tas så att en omvandling sker utifrån medvetenhet och respekt. En förnyelse av stadsmiljön innebär samtidigt en möjlighet att utveckla nya värden och viktiga funktioner. Invånarna i staden Stadsinnehållets sammansättning har stor inverkan på sociala aspekter. Ett brett och varierat bostadsutbud, med olika upplåtelseformer, är värdefullt liksom att det finns arbetstillfällen av olika slag. Stadsomvandlingen behöver hantera aspekter, vilka kan vara svårfångade och kräver dialoger med invånare, verksamhetsutövare, anställda, fastighetsägare med flera. Kontinuerlig delaktighet under omvandlingsprocesserna inkluderar också ekonomiska perspektiv. Den framväxande blandstaden har potential att utveckla stadsmiljön på ett sätt som understödjer delaktighet, bjuder in till vistelse och möten och därmed bidrar till att motverka segregation. En välutformad och väl sammansatt stadsmiljö främjar ett aktivt folkliv, viktigt i samtliga delområden. För att skapa förutsättningar för en spännande och dynamisk stadsmiljö bör kraft läggas på dialog på boende, verksamhetsansvariga, anställda och byggherrar. Sammanhang i staden Dagens storskaliga strukturer avviker mot omgivande stadsdelar och behöver brytas upp och göras mer finmaskiga för att fogas in i stadsväven. Stadsmiljöerna behöver kompletteras med tilltalande stadsrum, god orienterbarhet, känsla av tillhörighet och tillgänglighet. Delområdenas kopplingar till angränsande stadsdelar och sinsemellan behöver stärkas såväl fysiskt som visuellt. Grön och blå struktur Grönska av hög kvalitet ska vara ett signum i västra Lund. I planområdet behöver gröna värden utvecklas. I kommunens Grönstruktur- och Naturvårdsprogram, GSNVP, anges riktlinjer för tillgång till parkmark. Goda förutsättningar för rekreation är viktigt i en tätare stad. Grönstrukturen fyller också andra behov genom att innehålla stadens ekosystem och biologiska mångfald. Delar av den befintliga grönstrukturen i området förvaltar en del av stadens kulturarv, värt att värna. Det är angeläget att utveckla en blå struktur i området. Den framtida hantering av dagvatten ska bidra till att förbättra förhållandena i Höje å, recipient för områdets dagvatten. Det är värdefullt att integrera dagvattenhanteringen som ett tilltalande stadsbyggnadselement. Klimat Kommunens övergripande klimatmål anger att långsiktig hållbarhet ska vara grundläggade i planeringen av framtida stadsmiljöer. Framtida klimatbelastning ska minimeras. Hållbarare transporter är en viktig parameter som är särskilt framträdande i planområdet. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 17

18 VISION, MÅL OCH STRATEGI Lundaidentitet - historia Företag Arbetsplatser - många människor, dagtid. Handel. Service. Industri & Teknik Handel - och mötesplats Service - handel Småskaligt Service - fordon Industri -historiskt spårstråk Föreningsliv Teknik Hantverk Kultur Internationellt Regionalt Kultur och utbildning, föreningsliv, - folkliv, aktivitet och attraktivtet Motion Kulturcentrum Region Skåne Folkuniversitet Islamic center 18 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

19 VISION, MÅL OCH STRATEGI SIGNUM OCH KVALITÉER Utredningsområdet präglas av sitt innehåll och sin historia. Arkitektur och stadsstruktur är många gånger formad för att passa industriverksamheternas funktionskrav. Därför finns också flera unika byggnader representerade. Flera av verksamheterna bottnar i gårdagens och dagens upptäckter och modet att satsa på dessa. Här finns företagande och kultur, en kontinuitet av upptäckter och innovationer. Kvalitéer att bygga vidare på. VAD BEHÖVER ADDERAS? Bredare stadsinnehåll Särskilt i utredningsområdets centrumnära delar bör ett bredare stadsinnehåll eftersträvas. Variation i bostads- och verksamhetsutbud är värdefullt. Tillgång till vardagsnära service, skola, förskola, vård mm verkar också för en robust och levande stadsmiljö. En levande stad, tillgänglig och attraktiv, behöver befolkas över dygnets alla timmar. Strategiskt valda placeringar av målpunkter och publika bottenvåningar är betydelsefullt. Täthet, rumslighet och strukturer för hållbar vardag Det finns en förtätningspotential att ta fasta på. En effektivare markanvändning här sparar åkermark någon annanstans. När ett område förtätas finns utrymme för modern arkitektur, som tillsammans med delar av befintlig bebyggelse, skapar en variationsrik miljö. En tätare bebyggelse behöver motsvarande förtätning och kvalitetshöjning av offentliga platser, stråk för gående och cyklister samt grön- och blåstruktur. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det viktigt att möjliggöra för gående och cyklister att ta sig runt i delområdena på ett effektivt, tryggt och tilltalande sätt. Sammanlänkade offentliga rum, stråk och platser, ger människorna förutsättningar att vistas i området och stödjer en hållbar mobilitet. Grön- och blåstruktur Parkers betydelse för människors välbefinnande är väldokumenterad. Förutom att utgöra viktiga vistelsemiljöer för människor och ge möjlighet till rekreation rymmer grönområdena också andra ekosystemtjänster såsom dagvattenhantering och positiv påverkan på lokalklimatet. De är av ekologisk betydelse och bidrar till en biologisk mångfald. En välutvecklad grönstruktur gör ett område mer robust. Lokal energiproduktion Utredningsområdet har en relativt outnyttjad solpotential. Möjligheter för förutsättningarna för lokal energiproduktion bör studeras vidare, bland annat utifrån kommunens solpotentialkarta. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 19

20 PLANFÖRSLAG långsiktigt målbild GEN NORRA RIN väg BO E6.02 ST ÄL LS V. FJE LIE V. ÖRE SUN DSV.. väg 103 V. IE EL FJ m Blandad stad, inledande etapp respektive efterföljande Verksamhetsblandning gradient från väst till öst; från industri/ icke besöksintensivt till kontor, service, handel/ starkare målpunkter i mer kollektivtrafiknära läge Stadsdelscentrum Park respektive stadsodling/sport Gång- och cykelstråk befintlig/ ny Väg omformas till gata resp. ny gata Bussgata Gata kantad av utåtriktade versamheter i husens bottenvåningar Dagvattenhantering Spårväg 20 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

21 PLANFÖRSLAG 3 PLANFÖRSLAG I skuggan av Lunds signum som universitetsstad är Lund också en framstående industristad. Kring Öresundsvägen och vidare västerut fi nns historien om en industriframväxt från tidigt 1900-talet fram till dagens moderna industri. Numera blandas verksamheter med handel och service. Industritraditionen är utmärkande för planområdet och planförslaget bygger vidare på befi ntliga strukturer, adderar ny bebyggelse och nytt stadsinnehåll. En blandad stad växer fram inifrån och ut. Den nya blandstaden blir en sammanbindande länk i västra Lund. Dess framtida identitet formas genom en blandning av sparade byggnader från 1900-talets industriera och tillkommande bebyggelse med nytt innehåll och modern arkitektur. I planförslaget formuleras en långsiktig målbild för områdets framtida stadsinnehåll samt strategier för att nå dit. Ett av syftena med målbilden är att skapa långsiktigt tydlighet för områdets aktörer. Planförslaget baseras på en avvägning mellan befintligt stadsinnehåll och de olika delområdenas potential till stadsförnyelse. Grundläggande för planförslaget, inom samtliga delområden, är fokus på att vidareutveckla stadsmiljöns hållbarhet. En förändring av planområdets geografiska utbredning föreslås i förhållande till det område som omfattas av planuppdrag. Planområdet föreslås inkludera de delar som antingen föreslås för förändrat stadsinnehåll samt delområden där förtydliganden eller förändringar görs i förhållande till ÖP För att särskilja planuppdragets geografiska utbredning och planförslagets formella område benämns det förstnämnda området utredningsområdet, det andra planområdet. Vad är blandstad? Blandstad är e centralt begrepp i stadsplaneringsdiskussionen. En blandstad är enkelt u ryckt en urban miljö med en hög grad av blandning. De typer av blandning som vanligtvis avses är följande: Funk onell blandning: Grundläggande funk oner (bostäder, handel, kontor, nöjesliv etc.) är inte geografiskt separerade utan återfinns i samma byggnader, eller åtminstone i samma kvarter. För a uppnå funk onell blandning krävs det e underlag i form av lämpliga lokalytor. För a kommersiella verksamheter ska överleva krävs också vanligtvis en hög genomströmning av poten ella kunder. Social blandning: Olika grupper av människor (åldersgrupper, inkomstgrupper, sociokulturella grupper etc.) är inte geografiskt separerade utan återfinns i samma byggnader, eller åtminstone i samma kvarter. A blanda upplåtelseformer kan vara e sä a uppnå social blandning, om det innebär a prisnivåerna i området blir mer varierade. Det avgörande är a det finns en blandning av billiga och dyra lägenheter. Det är en förutsä ning för a social blandning ska uppstå. Även boendeformer och lägenhetsstorlekar ska vanligtvis vara varierade för a social blandning ska vara möjlig. Este sk blandning: Byggnaderna inom e område varierar s lmässigt, höjdmässigt, materialmässigt etc. Ju fler hus varje kvarter innehåller och ju fler arkitekter och byggbolag som delat på uppdragen desto större blir vanligtvis den arkitektoniska blandningen. Områden som byggs i e svep, under kort d och av få arkitekter och byggbolag, blir vanligtvis mindre varierade. Planförslagets geografiska utbredning Utredningsområdet Blandstaden beskrivs som komplex ll u ormning och innehåll med en tät men fa bar bebyggelsestruktur vilken anses ge närhet mellan verksamheter och människor, kon nuerliga upplevelser och händelser i rummet och e omväxlande och rörligt folkliv som vi förknippar med begreppet stad. En avgörande kvalitet i blandstaden är a den är befolkad hela dygnet och därigenom ger förutsä ningar för ökad säkerhet och trygghet. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 21

22 PLANFÖRSLAG PLANFÖRSLAGETS HUVUDDRAG Planförslaget innehåller riktlinjer för de olika delområdenas långsiktiga utveckling. Gemensamt för planområdet som helhet är dess potential att förtätas såväl avseende strukturer som bebyggelse. Planförslaget utgår från befintliga strukturer och adderar nytt stadsinnehåll. Stadsutvecklingen kräver motsvarande trafikstukturförändringar. En målsättning är att väva samman delområdena sinsemellan och också att koppla dem tydligare till omgivningen. I avvägningen mellan pågående markanvändning eller omvandling till blandad stad har stationsnärhet och centrumnärhet viktats högt och bedöms vara en grundläggande förutsättning för en hållbar stadsutveckling. Planområdets centrala läge är en stor tillgång och blir utgångspunkten för planförslagets stadsomvandlingsförslag inifrån och ut. Totalt föreslås fyra delområden för stadsomvandling till blandad stad. Också i de delområden där pågående markanvändning fortsätter sker förändringar genom att verksamheter ständigt förändras; växer, flyttar eller omformas och därför formuleras riktlinjer för framtida utveckling även för dessa delområden. Stadsomvandlingen kräver, sett till dagens trafiksituation, att kapacitetshöjande åtgärder genomförs i Mobiliarondellen. I planförslaget redovisas stegvisa åtgärder vilka sammantaget ger en begränsad kapacitetsökning men samtidigt möjliggör en framtida mer urban karatär. Exploateringsutrymmet som tillskapas viks åt stadsomvandling. Stadsomvandlingen föreslås inleds i delområde Öresundsvägen Öst, där den första blandstadsetappen tar vid i randen av dagens innerstad. För att möjliggöra en stadsomvandling krävs dock inledningsvis trafikkapacitetshöjdande åtgärder i Mobiliarondellen. Blandstadskonceptet ställer också nya krav på gaturummens attraktivtet och tillgänglighet för gående och cyklister. Därför föreslås en trafiklösning som kan fungera i även en framtida mer urban kontext och som är möjlig att utveckla stegvis, i takt med bebyggelseutvecklingen. Inledningsvis flyttas Öresundsvägens anslutning till Norra Ringen från Mobiliarondellen till korsningen Norra Ringen - Boställsvägen. Planförslaget innefattar också en vidareutveckling och tillskapande av gröna värden. Till skillnad från den skyddsparksfunktion grönskan i flera fall har idag blir parkmarken istället ett av de strukturbärande elementeten i den nya stadsmiljön. En förlängning av Bjerredsparken västerut föreslås utgör den bärande stommen i den framväxande blandstaden. 22 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

23 PLANFÖRSLAG Successiv utveckling, delmål omkring 2030 Långsiktig målbild 1. Trafikkapacitetshöjande åtgärder; stadsmässigt gatunät 1. Trafikåtgärd steg två. Mobiliarondellen och väg 103 s an- innanför Norra Ringen påbörjas. Tillskapad trafikkapacitet viks i första hand åt stadsomvandling till blandad stad. Östra delen av Öresundsvägenområdet utvecklas till blandad stad. Stadsomvandlingen sker inifrån och ut. Blandstadsetappen omfattar ca bostäder ( m2) och ca m2 verksamhetsyta. Västra delen av Öresundsvägen och Södra Gunnesbo förbereds för framtida omvandling till blandstad. Planlagd markanvändning, i huvudsak småindustri, breddas till även kontor och service. Ny tung industri medges inte. Utveckling av gång-, cykel-, och grönstruktur förordas. Det äldre spårreservat i S Gunnesbo har potential att nyttjas för dessa ändamål. I Pilsåker föreslås breddat stadsinnehåll. Dagens handelsdominans bryts upp med verksamheter, kontor och service. Gång-, cykel- och grönstruktur bör vidareutvecklas. Traktorvägenområdet förordas för i huvudsak verksamhetsändamål, mer renodlat i väster, där bland annat kraftvärmeverket ligger. I mer hållplatsnära lägen föreslås breddat stadsinnehåll; industriändamål föreslås breddas till även kontor och service. Utveckling av gång-, cykel-, och grönstruktur förordas. Det äldre spårreservatet föreslås nyttjas för detta. Bussgata i Plogfårans förlängning. Uppströms Rinnebäcksravinen föreslås dagvattenhantering, rekreationsytor samt tidsbegränsad möjlighet för sport eller odling i väntan på utbyggnad. Planförslaget innehåller ett reservat för framtida spårväg vilken ges en central sträckning och samordnas med parkmark för att integreras i stadsbilden. Viktig kollektivtrafiknod, potential för hållplatsläge med lång kontinuitet. slutning till Norra Ringen omformas och ersätts med ett stadsmässigt rutnät med en mindre cirkulationsplats och traditionella korsningar. Blandstaden når fram till Norra Ringen och parkstråket i Bjerredsparkens förlängning kopplar ihop Lunds centrum och noden väster om Väster. Öresundsvägen Väst kan enligt en tidigt bedömning innehålla omkring 1000 bostäder och cirka BTA verksamheter. Norra Värpinge utvecklas till blandad stad. Kraftledning förordas ha flyttat och golfbanans arrende har löpt ut. Ett större grepp kan nu vara möjligt kring utvecklingen i Norra Värpinge. Beroende på osäkerheten kring vilka ytor som på sikt kan vara aktuella för bebyggelseutveckling är omfattningen av framtida bostadssinnehåll och verksamhetsytor svårbedömt. Mellan bostäder är en tidigt bedömning. Södra Gunnesbo omvandlas till blandad stad förslagsvis samordnat med Skånetrafikens aviserade utökade turtäthet på Gunnesbo station efter år 2030 (ref.. Tågstrategi 2037). En tidigt bedömning ger ett framtida bostadsinnehåll om cirka 500 bostäder. Viktig kollektivtrafiknod vars betydelse väntas öka med ökande kollektivtrafikresande. Potential att utveckla stadsdelscentrum Verksamhetsblandat område. Industri i väster. Mer blandat innehåll öster därom. Person- och besöksintensiva verksamheter förordas lokaliseras till hållplatsnära lägen. Fortsatt handel i öster. Mer blandat stadsinnehåll. Person- och besöksintensiva verksamheter förordas lokaliseras till hållplatsnära läge Framtida spårväg, tre hållplatslägen Lund C FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING Lund C 23

24 PLANFÖRSLAG Vägval på kort och lång sikt sammanfattat Verksamhetsinnehållet värnas. Förutsättningar för hållbar energiproduktion (sol) i anslutning till kraftvärmeverket är intressant att studera i det fortsatta arbetet. Utveckling mot hållbarare resvanor genom nya strukturer för gång-, cykel och buss. S Gunnesbo är ett verksamhetsområde med småskaligare karaktär. I närtid förespråkas fortsatt verksamhetsinriktning. Ett koncept som värnar tillgång till billiga företagslokaler kan vara intressant. Närheten till Gunnesbo station, service och grönska gör området lämpligt för bostäder i ett längre perspektiv. En framtida blandstad föreslås dock invänta utökad turtäthet på Gunnesbo station. Ett framtida scenario med mindre biltrafi k på Norra Ringen skulle göra det möjligt att tydligare koppla området också in mot centrum. Central nod med service, skyltläge och busshållplats. Potential att utvecklas till framtida stadsdelscentrum. Framträdande målpunkter behöver öka andelen besökare via kollektivtrafi k, gång - och cykel. Mobiliarondellen. Behov av kapacitetshöjande åtgärder. Potential att utveckla stadsmässig struktur och också generera byggmöjligheter. värna verksamheter Fjelievägen (väster om Mobiliarondellen) och Norra Ringen är viktiga regionala trafi kleder. Leder till stora målpunkter. Vägarna bör utveckla stadsmässig karaktär. Skyltläge med potential att visa upp Lundaföretagen - välkomnande entré till Lund. mer blandat stadinnehåll, addera strukturer för grönska och hållbara resor rekreation, dagvatten odling nod viss förtätningspotential småskaligt verksamhetsområde verksamhetsblandning bostäder avvaktas initialt stadsomvandling till blandad stad etapp 1, inifrån och ut Öresundsvägen. Pågående verksamheter, värdefulla för Lund, en del passar också i ett blandstadskoncept. Tydlighet avseende genomförande av föreslagen stadsomvandling är viktigt för fastighetsägare och verksamhetsutövare. Pilsåker har potential och behov av förtätning, avseende byggnader, grön- och blåstruktur samt gång- och cykelstråk. Ett breddat stadsinnehåll förordas, vilket också väntas leda till att området befolkas och nyttjas över fl er timmar/ dygn. Tydligare kopplingar till angränsande områden och Lunds centrum införlivar Pilsåker i staden. Strukturer för hållbara utvecklas. Kopplingar till innerstaden: -visuellt och rumsligt N Värpinge: Osäkerhet kring kraftledningen, golfbanans utveckling samt möjligheten att tillgodose behov av bostäder på andra håll i Lund gör att exploatering föreslås senareläggas jämfört med ÖP Under tiden föreslås att rekreationsvärden utvecklas, delar av framtida stråk och grönstruktur kan påbörjas. Dagvattenmagasin uppströms Rinnebäcksravinen. Västra delen av Öresundsvägen föreslås inledningsvis för en mix av icke störande verksamheter och service. Detta med hänvisning till dagens bristande stadssammanhang, tillämpning av stationsnärhetsprincipen samt på grund av miljö- och hälsoaspekter kopplat till Norra Ringens trafi k och pågående industriverksamhet. I östra delen utvecklas blandad stad. Den inledande etappens storlek gör att omdaningen förväntas ske stegvis. Olika utvecklingsalternativ är möjligt. Grundläggande är att addera nytt stadsinnehåll; bostäder och värna en variationsrik blandning. 24 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

25 PLANFÖRSLAG BEBYGGELSE Identitetsskapande byggnader Huvuddelen av planområdet är redan bebyggt. Bebyggelsen är ofta funktionspräglad och verksamhetsanpassad och uppvisar en tidsgradient från den äldre, centralt belägna bebyggelsen i östra delen av Öresundsvägen till de nyare handels- och verksamhetsområdena i väster. I Bevaringskommitténs utlåtande över delområde Öresundsvägen identifieras kulturhistoriskt värdefulla byggnader och objekt. Ett urval av dessa föreslås värnas i den framtida blandstaden. Urvalet föreslås ske utifrån byggnadens bevarandevärde, skick, arkitektur samt potential att rymma nya funktioner. Inslag av äldre byggnader kan tillföra särprägel och historisk förankring. I de delar där verksamhetsområden omformas till blandstad föreslås identiteten formas ur mixen mellan gammalt och nytt. Blandad stad och breddat stadsinnehåll Bebyggelsens innehåll inom planområdet är idag zonerat, något som delvis består och förstärks men också omformas och utvecklas. Såväl pågående trend mot mindre andel tillverkningsindustri och ökande andelar kontor/service/handel som planförslagets blandstadsinriktning leder till förändrade sammanhang för både byggnader som dess innehåll. Den framtida stadskaraktären blir mer urban, innehåller fler människor; arbetstagare, boende eller besökare och kommer att möta nya förväntningar på vistelevärde, tillgängliga offentliga rum och grönska. Identitet formad ur mix av nytt och gammalt Varierad arkitektur och variation i stadsinnehållet,inom varje kvarter. Tillkommande bebyggelse har flera uppgifter att fylla. Den ska adderar ett samtida uttryck och bidra till att forma en attraktiv, urban stadsmiljö. Den nya bebyggelsen ska också understödja blandstadskonceptets innehåll av både bostäder och verksamheter, variation och aktivt folkliv. För att nå en blandad stad måste blandat innehåll finnas i varje kvarter. I delar där inslaget av verksamheter är litet bör dessa koncentreras till bottenvåningar längs huvudgator, särskilt till hörnlägen och hållplatsnära lägen. Också i de delar där en verksamhetspräglad markanvändning består sker kontinuerliga förändringar. När innehållet i verksamhetsområdena förändras avspeglas det i bebyggelsen. Byggnader byggs om, ersätts eller byggs till. Detta möjliggör en utveckling av stadsmiljöerna också i de delar som behåller en verksamhetspräglad inriktning. Addera, utveckla och skapa sammanhang Planområdet har potential att stärka de urbana sammanhangen i västra Lund. Genom att utveckla en finmaskigare struktur och addera arkitektur som formmässigt relaterar till innerstaden och angränsande bostadsmiljöer utvecklas en stadsväv. Stråk, tillgängliga och tilltalande offentliga rum, samspelande arkitektur och grönska bidrar till att utveckla stadsmiljö som helhet. Det är viktigt att de delområden som behåller en verksamhetsinriktning och som ligger mellan bostadsområden och framträdande målpunkter också blir tilltalande och trygga. Levande stadsmiljö med bottenvåningar som öppnar upp mot gatan. Tillgängliga och tilltalande offentliga rum Stadsväv. Stadsmiljön stärks genom sammankopplande stråk, platsbildningar och samspelande bebyggelse FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 25

26 PLANFÖRSLAG Täthet, skala och struktur Den generella höjdskalan i blandstaden samt längs planområdets huvudgator föreslås vara 4-6 våningar med inslag av lägre och högre bebyggelse. Det motsvarar den traditionella innerstadens höjdskala och skapar förutsättningar för en urban karaktär och en trivsam stadsmiljö med ett behagligt mikroklimat. Efter klassiskt maner föreslås att tätheten ökar in mot centrum. Levande stadsmiljöer Funktionsblandade stadsmiljöer befolkas stora delar av dygnet och levande stadsmiljöer är en målsättning för samtliga delområden om än i olika grad. Det är av stor vikt att bebyggelsen längs huvudstråk och strategiskt viktiga platser har ett publikt innehåll i bottenvåningarna, har aktiv verksamhet stora delar av dygnet samt fasader som möjliggör kontakt. En betydelsefull punkt är noden i öster där Bjerredsparken, det nya parkstråket och Kung Oscars bro möts. Bland de framträdande stråken kan Bjerredsparkens förlängning och stråket från Gunnesbo mot centrum nämnas. I dessa är det särskilt angeläget att ny och befintlig bebyggelse har publika bottenvåningar och öppnar upp sina fasader för kontakt med intilliggande gång- och cykelstråk. Lokaliseringsval Skola och förskola i bostädernas närhet prioriteras liksom att möjliggöra samutnyttjade mellan park och skola/förskola. Därtill kan skolverksamheten komma att samordnas med kultur- och fritidsverksamheter. Skolan, och även förskolorna, är viktiga målpunkter i en levande blandad stad. Därför bör skolan ges en central, lättillgänglig placering i direkt anslutning till det genomgående parkstråket. Skolan, samordnad med kultur- och fritidsverksamhet, blir en målpunkt som är befolkad stora delar av dygnet. Genom att samspela med parkstråket bidrar skolan till ett levande offentligt rum. Samtidigt ligger skolan lätttillgängligt nära gång- och cykelstråk, vilket möjliggör för barn att kunna gå på egen hand. Förskolorna fördelas i området, för att skapa vardagsnärhet Delområdenas karaktäristika Bebyggelsen i planområdets olika delområden har olika stadsinnehåll vilket avspeglas i olika uttryck. 1. ÖRESUNDSVÄGEN ÖST. Den nya blandstaden möter en traditionell kvartersstad med övervägande bebyggelse i 4-6 våningar. Likt kvartersstaden föreslås också blandstadens kvarter sluta dikt an till gaturummen längs huvudgatorna. Linjen mellan kvarter och gaturum är distinkt. Huvudgatornas gaturum innehåller trädrader och bottenvåningarna innehåller verksamheter, service och andra publika verksamheter. Inne delområdet blir bebyggelsen mer varierad och brokig till sin karaktär men också mer bostadspräglad och privat. Området innehåller flera byggnader av särskilt kulturhistoriskt värde. 26 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

27 PLANFÖRSLAG 2. ÖRESUNDSVÄGEN VÄST. Verksamhetskvarteren väster om Bondevägen får redan inledningsvis en delvis ny kvarterstruktur, också här påbörjas ett traditionellt rutnät som lägger grunden till en framtida mer urban karaktär. När befintlig bebyggelse omformas finns möjlighet att låta nya byggnader kliva fram till gatan och växa på höjden framför att växa på bredden och därmed kan denna del arkitektoniskt spegla blandstaden öster om Bondevägen. På sikt utvecklas blandad stad. 3 SÖDRA GUNNESBO. Delområdet har en mer småskalig karaktär än de övriga verksamhetsområdena. Det är ett signum för delområdet och värnas. Här finns intressanta inslag av äldre bebyggelse och gröna värden, såsom kolonilotter och allérader i det äldre spårreservat, att bygga vidare på. 4. PILSÅKER. Här annonseras Lund västerifrån. Bebyggelsen längs Norra Ringen möter ett storskaligt landskap och har potential att växa på höjden framför att växa på bredden. Längre in i området står bristen på tilltalande, publika platser och stråk, liksom avsaknad av grönska, i skarp kontrast till den målpunkt området utgör. På kvartersmarken finns stor potential att utveckla en tilltalande och funktionell miljö. Ett bredare stadsinnehåll, såsom lätt industriverksamhet, service och kontor, förordas. Bebyggelsen föreslås komma närmare Norra Ringen och också öppna upp mot de gående och cyklister som kommer längs gång- och cykelbarnorna längs Norra Ringen. 5 TRAKTORVÄGEN. Här annonseras Lund västerifrån. Bebyggelsen längs Norra Ringen möter ett storskaligt landskap och har potential att växa på höjden framför att växa på bredden. Längre in i delområdet löper ett äldre spårreservat som idag innehåller grönska och som bör värnas för dess potential att rymma gångoch cykelstråk tillsammans med grönska och lokalt omhändertagande av dagvatten. Handelskoncentrationen längs Norra Ringen och Boställsvägen befolkar området och samspelet mellan byggnaderna, verksamheterna och människorna som vistas i området behöver utvecklas. Potential att minska andelen markparkeringar och istället addera byggnader, platser och grönstruktur. 6. NORRA VÄRPINGE. Delområdet befinner sig i en gränszon mellan flerfamiljshus in mot staden, rester av odlingslandskapet, naturvärden i Rinnebäcksravinen och handelområdet på Pilsåker. Vid en utbyggnad föreslås att områdets bostadsinnehåll tydligt kopplas in mot Värpinge och Fågelsskolan. 7 STADSRANDEN OCH STADENS VÄSTRA ENTRÉ. Mötet blir allt mer distinkt när staden förtätas och åkerlandskapet värnas. Dagens anonyma buskridåer kan byta uttryck till mer parklik karaktär och också låta mer av bebyggelsen bakom skymtas. När bebyggelsen längs Norra Ringen utvecklas är ambitionen att stödja framväxten av en huvudgatukaraktär längs Lunds västra infart. Bebyggelsen bör annonsera Lund och hjälpa till att forma gaturummet. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 27

28 PLANFÖRSLAG TRAFIK OCH MOBILITET Med utgångspunkt i Lunds kommuns övergripande klimatmål, som bland annat anger en halvering av mängden utsläpp av växthusgaser i kommunen senast 2020 jämfört med 1990 års nivåer, läggs fokus på att skapa förutsättningar för hållbar mobilitet. Trivsamma gator Mål för planområdet Gatunätet ska vara en del av det offentliga rummet. Bebyggelsen ska ges förutsättning att komma nära och öppna upp mot gatan. Väldefinierade gaturum, god trafiksäkerhet och god orienterbarhet ska tillgodoses. Kollektivtrafikresenärer och gång- och cykeltrafikanter ska prioriteras och erbjudas säkra, gena och tilltalande resor. Lunds infart västerifrån ska vara en välkomnande entré till staden. Strategier Levande stråk Mobility management För att människor i första hand ska välja hållbara färdsätt i vardagen krävs rätt förutsättningar i form av planering, fysisk infrastruktur och rätt beteende. Att påverka resan innan den börjat är grunden för mobility management och det är centralt att påbörja mobility management redan i planprocessens tidiga skeden. För att nå ambitionen om hållbart resande i vardagen är engagemang och delaktighet från intressenter avgörande. En samverkansprocess utifrån en gemensam målbild ska inledas med områdets aktörer. Aktörernas gemensamma stadsutvecklingsnytta står i fokus för samverkansprocessen. Tydliga noder Prio kollektivtrafik Attraktiva hållplatslägen Gaturummets utformning Ett tydligare gaturum mellan Traktorvägen/Mobilia och Pilsåker i kombination med mer spännande bebyggelse ger staden en värdig entré. Ett stadsmässigt rutnät av gator utvecklas successivt innanför Norra Ringen. Gaturummen utformas för att prioritera vistelse. Gatan blir en livfull del av det offentliga rummet genom väl fungerande samspel mellan bebyggelse och gata Gatornas sektioner och utformning speglar deras funktion: bostadsgata, lokalgata, huvudgata eller genomfartsgata. Gaturummen rymmer grönska och bidrar till en sammanhängande grönstruktur Kollektivtrafi k Hållplatslägen utformas till mötesplatser, samordnade med gång- och cykelstråk och omgivande bebyggelse. Kontinuitet i kollektivtrafikens stråk och noder eftersträvas, så att dessa blir pålitliga och möjliga att anpassa bebyggelse och offentliga miljöer till. Tidsmässigt konkurrenskraftiga resor i jämförelse med bil eftersträvas genom separata körfält, prioritet i korsningspunkter och separata, gena stråk. Framtida spårväg Lund C- Bjärred/Lomma beaktas i pågående planering. Etappvis genomförande i form av Lundalänks- 28 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

29 PLANFÖRSLAG koncept studeras liksom möjlighet att reservera mark för framtida spårväg Besöksintensiva verksamheter och placering av kollektivtrafiknoder samordnas Åtgärder som främjar kollektivtrafikens effektivitet och attraktivitet ska ligga tidigt i genomförandeprocessen. Gång- och cykeltrafi k Inom samtliga delområden eftersträvas finmaskiga, trygga och tilltalande gång- och cykelvägnät med god orienterbarhet. Den barriärverkan de större vägarna och järnvägen medför ska överbryggas genom täta passager och visuell kontakt mellan delområden, t.ex väg 103 från Värpinge Norr mot Mobilia och Norra Ringen. Orienterbarheten i de planskilda korsningarna kring Nova/Mobilia, behöver förbättras. Gång- och cykelresenärer ska erbjuds snabba huvudstråk mellan delområdena och viktiga målpunkter inom och utom utredningsområdet (centrum, Lund C, Lunds Universitet, LTH osv) Gång- och cykelnätet föreslås stärkas från Gunnesbo mot både Pilsåker, Väster/ Värpinge och in mot centrum, via Bjärredsparken och Kung Oskars Bro. Cykelstråken från Gunnesbo, Fjelievägen och Klosters fälad bör kopplas ihop tydligare för att skapa ett mer fullständigt cykelvägnät och på så sätt binda ihop de olika stadsdelarna med varandra. Cykelparkering, med och utan väderskydd, ska erbjudas i strategiska lägen Åtgärder som främjar gång- och cykeltrafik ska ligga tidigt i genomförandeprocessen. Biltrafi k Områdets genomfartsvägar och huvudgator ska vara trafiksäkra och erbjuda acceptabel framkomlighet. Huvuddelen av biltrafiken kanaliseras hit. Säkra och effektiva anslutningar till det regionala vägnätet ska finnas. Lokalnätet, inne i delområdena, är finmaskigt, prioriterar gång- och cykeltrafikanter, samspelar med omgivande bebyggelse och tillåter gatuliv. Gatunätet ska vara orienterbart och tydligt. Gaturummens utformning ska kommunicera gatans funktion och hastighet. Mobiliarondellen byggas om med en åtgärd som ökar nodens kapacitet men också möjliggör en framtida urbanare strutkur och kontext. Minskad andel resor med bil, särskilt för resor kortare än 2 km, eftersträvas genom prioritering av andra resesätt Gent, tryggt, attraktivt gc-stråk Prio gc-stråk Trafiksäkert gatunät Yteffektiv parkering FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 29

30 PLANFÖRSLAG väg E6.02 väg 108 BOSTÄLLSV. NORRA RINGEN Från funktionspräglad vägmiljö till urban stadsgata När stadsinnehållet förändras påverkas också infrastrukturens funktion och struktur. Det befintliga vägnätet behöver utvecklas för att fungera i en framtida urbanare kontext. Tunga transporters framkomlighetskrav ersätts av krav på tillgänglighet och attraktiva förutsättningar, särskilt för gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer. Områdets förutsättningar för dessa trafikgrupper behöver stärkas. Gaturummen har också potential att rymma grönstruktur; träd och annan grönska, vilket både kan bidra till en positiv upplevelse och samtidigt stärka ekologiska värden genom att grönområdena länkas samman. I den framväxande blandstaden bryts de stora kvarteren upp och ett lokalt gatunät växer fram. Också gång- och cykelvägnätet förtätas och verkar strukturbildande. En finmaskigare gång- och cykelstruktur eftersträvas även i övriga delområden för att öka tillgängligheten och främja en levande stadsmiljö också här. Lokalgatan fyller flera funktioner genom att vara såväl ett transportstråk som en plats att vistas på och som ingår i stadens offentliga rum. I en levande stadsmiljö samspelar bebyggelse och gata. Utredningsområdet genomkorsas av regionala trafikleder och lokala huvudsgator vilkas funktion, säkerhet och framkomlighet måste säkerställas och merparten av biltrafiken bör kanaliseras till det övergripande vägnätet. Samtidigt är det viktigt att vägarnas karaktär samspelar med omgivningen. I takt med att omgivande stadsmiljöer blir mer urbana till sin karaktär behöver också karaktären på de regional vägarna utvecklas. I planförslaget möjliggörs för gående och cyklister att röra sig längsmed såväl de regionala trafiklederna som de lokala huvudvägarna. Nedan visas några exempel på utformningen av väg/gaturum. väg 103 FJELIEV. ÖRESUNDSV.. regional led lokala, övergripande stråk I Norra Ringens vägmiljö dominerar funktionskraven. Karaktären för tankarna till motorväg eller motortrafikled. Vid avsnittet ovan gäller 50 km/h och ca ÅDT. Trelleborgsvägen vid Mobilia, Malmö. Trafikmiljön börjar inkludera den omgivande staden. Viss stadsmässighet. Vid avsnittet gäller 40 km/h och trafikmängden är ca ÅDT. Drottninggatan, vid V. Exercisgatan, Malmö. Vid avsnittet gäller 40 km/h och ca ÅDT. En karaktär som fungerar som huvudstråk i en stad Fersens väg, Malmö. Vid avsnittet gäller 40 km/h, trafikmängden uppgår till (2011). 30 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

31 PLANFÖRSLAG Entré till Lund västerifrån Resenärer till Lund västerifrån färdas genom ett öppet odlingslandskap fram till passagen över väg 108. Där möter en distinkt gräns av vegetation. En eventuell stadsrand döljs bakom buskagen. Kraftledningen, några uppstickande skorstenar och hög vägbelysning slår an en funktionspräglad ton. Därefter sker inträdet i stadsmiljön gradvis. I dagsläget erhålls ingen egentlig stadsmässighet kring Fjelievägen förrän efter korsningen med Måsvägen. Port i väster - var ska porten vara? I ÖP 2010 anges att stadens entréer ska visa Lunds karaktär och historia. Fjelievägen är stadens entré västerifrån. Vägsträckningen har lång kontinuitet och resenären möter flera av Lunds olika tidsepokrar; modernismens byggnader, äldre villor, 1900-talet industribebyggelse och sentida köpcentrum. Det finns tre punkter av särskild vikt. Det första är passagen över väg 108, som i dagsläget utgör Lunds västra gräns. Därefter kommer cirkulationen i korsningen Plogfåran-Fjelievägen som genom sitt läge får en entréfunktion men samtidigt ligger i ett regionalt trafikstråk och kantas av en relativt gles och spridd bebyggelse. Här annonseras staden men det finns en tydlig distans mellan bebyggelse och väg fram till denna punkt. Öster om Plogfåran har resenären uppmärksammat inträdet i staden. Här bör en stadsmässig karaktär, gärna boulevard, utvecklas. Mobiliarondellen är den sista och mest framträdande punkten. Här ligger den egentliga porten till staden, nu och troligen under flera år framåt. I denna punkt sker en uppdelning av trafikflödena och deras dignitet. Resenären som ska i mot centrum lämnar den regionala trafikens distansiering och möter en stadsväv. Det finns anledning att tydligt urskilja porten från den övriga bebyggelsen och markera entrén. Lunds karaktär kan annonseras här, kanske genom en spännande signaturbyggnad. Vidare in mot centrum bör Fjelievägen utvecklas till en tydligt urban gata; boulevard med stadskaraktär. Längs Fjelievägen löper också en av de större cykellederna i Lund vilket ytterligare accentuerar behovet av en tilltalande gatumiljö. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 31

32 PLANFÖRSLAG Kollektivtrafi k Framtida kollektivtrafikförsörjning i närtid utgår från buss samt närheten till Lund C. På längre sikt förbereds för spårväg. En framtida spårväg föreslås få en gen och central sträckning, inordnat i parkstråket genom Öresundsvägenområdet. En god täckning uppnås med tre hållplatser, se illustration nedan. Kontinuitet i hållplatsnoderna eftersträvas. Framtida spårväg med tre hållplatslägen illustrerade (gult). Ovan markeras även 300-meters radien från respektive hållplatsnod.. Två alternativ för kollektivtrafikförsörjning med buss i närtid undersöks; I alternativet överst på nästa sida utvecklas ett Lundalänkskoncept i parkstråket genom Öresundsvägenområdet och trafikeras av regionbussar. Dagens två stadsbusslinjer föreslås också fortsättningsvis trafikera Fjelievägen respektive Kobjer men vissa förändringar i linjesträckningarna föreslås. Stadsbusslinje 4 utvecklas till en snabb förbindelse mellan Lunds centrum och Gunnesbo station via Fjelievägen och en ny bussgata i Plogfårans förlängning. Den andra stadsbusslinjen, dagens linje 5, ska erbjuda fler närhet till hållplats. Linje 5 trafikerar också fortsättningsvis Kobjer men föreslås få en sträckning genom Mobiliaområdet via den nya anslutningen till Boställsvägen. Också i Pilsåker utökas täckningen genom en omledning av stadsbusslinjen. Regionbusstrafikens linjer samordnas till ett starkt kollektivtrafikstråk genom Öresundsvägenområdet i ett Lundalänkskoncept tänk spår, kör buss. För att stärka busskonceptet ytterligare kan också Lommabussen, 139, förläggas hit. Gen sträckning, separata körfält i delar av stråket och förtur i korsningar in till Lund C förordas. I detta alternativ kan busshållplatser anläggas i anslutning till samtliga tre skisserade framtida spårvägshållplatser (framtida spårväg och spårvägshållplatser redovisas i lila i kartorna på nästa sida). Förslaget innebär samtidigt att parkstråket belastas med busstrafik och att närhet till andra målpunkter i Lund försämras, exempelvis blir avståndet till gymnasieskolarna längre. I det andra alternativet förläggs regionbusstrafikens linjer till befintligt vägnät. Framtida spårväg säkerställs genom ett spårreservat. Stadsbusstrafikens linjesträckningar de samma som i föregående alternativ. Kontinuitet i hållplatsnoder uppnås vid Pilsåker/ Mobilia. Detta alternativ innebär en mindre förändring av dagens busslinjestruktur och detta alternativ förordas. 32 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

33 PLANFÖRSLAG FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA KOLLEKTIVTRAFIKNÄT ALTERANTIV LUNDALÄNKSKONCEPT Linje 4 Linje 137 & 126 Två alternativ för inledande kollektivtrafi kförsörjning med buss har studerats. God täckning och kontinuitet i hållplatslägen prioriteras. Alternativ busslinjer i befi ntligt vägnät förordas framför ett Lundalänkskoncept genom Öresundsvägenområdet. HPL Linje 5 HPL HPL Linje 139 ALTERNATIV BUSSLINJER I BEFINTLIGT VÄGNÄT Linje 137 & 126 Linje 4 HPL HPL Linje 5 HPL HPL Visionsbild. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 33

34 PLANFÖRSLAG Gång- och cykel Målet är att öka andelen gående och cyklister. Genom att förstärka befintliga stråk och kopplingar samt tillskapa nya, både mellan delområdena och inom dem, utvecklas ett mer sammanhängande gång- och cykelnät. Gena stråk till tågstationer och andra kollektivtrafiknoder är särskilt angeläget. Viktigast bedöms det att vara att utveckla att kopplingarna in mot centrum och Lund C eftersom detta är två dominerande målpunkter. En annan viktig åtgärd är att minska de stora vägarnas och verksamhetsområdenas barriäreffekter. Inom de områden som utvecklas till blandad stad förväntas ett lokalgatunät också utvecklas där gående och cyklister får högsta prioritet i gaturummet (gul markering). I de områden som fortsätter med dagens markanvändning är lokalgatorna inte alltid lämpliga för oskyddade trafikanter pga tung trafik och/eller större trafikmängder. Här föreslås istället att separata gång- och cykelbanor utvecklas. Gång- och cykelbanor längs det allmänna vägnätet kan ytterligare främja cykelresor både inom staden och mot grannkommunerna. Också sammanhängande gång- och cykelstråk längs Norra Ringen genom Lund är viktigt. Från utredningsområdet är detta den kortaste vägen mot Brunnshög. Upptäcksfärden - ett sammanlänkande gång-, cykel- och parkstråk från Lunds innerstad västerut Genom Öresundsvägenområdet föreslås en grön axel, där gångoch cykelstråk inryms och samordnas med ett reservat för framtida spårväg. Grönstråket länkar samman innerstaden och målpunkterna i väster. Längs stråket, Upptäcktsfärden, finns i väg E6.02 BOSTÄLLSV. NORRA RINGEN Områden där gaturummen utvecklas för gång och cykelprioritering (huvudgator undantaget), etapp 1 Bef. cykelleder Nytt gång- och cykelstråk Ny gång- och cykelkoppling på längre sikt Ny eller utvecklad gång- och cykelpassage Befintlig, planskild gång- och cykelpassage ÖRESUNDSV.. väg 103 Upptäcksfärden FJELIEV. 34 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

35 PLANFÖRSLAG dagsläget ett par utåtriktade verksamheter att ta fasta på. Genom att addera ytterligare målpunkter längs stråket, såsom en skola, kan det få en uttalat social dimension. Kopplingar över Norra Ringen och väg 103 samt mot sydväst för att ansluta till Rinnebäcksravinen, stärker stråkets kraft som sammanhållande element och dess ekologiska betydelse. Biltrafik I takt med att Lunds stad växer ökar stadsmässigheten successivt. Tidigare verksamhetsområden får förändrat stadsinnehåll och trafikmiljön behöver utvecklas för att fungera i nya sammanhang. En förtätning och förändrat stadsinnehåll i planområdet, inklusive bostäder i vissa delar, innebär förändringar i resmönstren och att nya krav ställs på trafikmiljön. Nya relationer och ökat resande mellan delområdena uppkommer. I dagsläget utgör Mobiliarondellen en svag punkt i vägnätet genom sin bristande trafikkapacitet. För att klara en förtätning behöver trafiksituationen förändras i denna punkt. Flera alternativ har studerats, inklusive planskilda lösningar med trafik på broar över rondellen. Den föreslagna lösningen behåller dock biltrafiken i ett och samma plan, då det både ökar kapaciteten och ger bäst förutsättningar för utveckling av områdets stadsmiljö. Planförslaget redovisar en successiv utveckling av ett stadsmässigt rutnät mellan Bryggaregatan och Norra Ringen. Inledningsvis flyttas Öresundsvägens anslutning till Boställsvägen. På sikt ersätts Mobiliarondellen med en traditionell korsning och väg 103 s anslutning till Norra Ringen förändras. Åtgärderna ger en kapacitetsökning motsvarande ungefär hälften av det behov som uppstår om alla exploateringsönskemål skulle tillgodoses. Det kommer därför bli nödvändigt att prioritera bland utvecklingsönskemålen även framgent, eftersom alla inte kan tillgodoses. I planförslaget ingår också förstärkning av gång- cykel och kollektivtrafikstråk. Framtida huvudgator kantas av bebyggelse och struktureras upp trädrader som formar gaturummet. Generösa ytor för gående och cyklister längs öppna, välkomnande bottenvåningar. Föreslagna trafi kkapacitetsåtgärder kan utföras stegvis. Inledningsvis fl yttas Öresundsvägens anslutning Norra Ringen via Mobiliarondellen till korsningen Norra Ringen- Boställsvägen. På längre sikt föreslås Mobiliarondellen ersättas med ett rutnätssystem och väg 103 får en förändrad koppling till Norra Ringen. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 35

36 FJELIEV. PLANFÖRSLAG Nöbbelövs mosse GRÖN- OCH BLÅ STRUKTUR Grönstrukturen är en integrerad del av den framtida blandstaden i Öresundsvägenområdet och en grundförutsättning för ett välfungerande offentligt rum. Den ska utgöra en attraktiv vardagsmiljö och byggs upp av ett system av gröna stråk där man lätt och säkert ska kunna nå parker och andra viktiga målpunkter till fots eller på cykel. Parkerna och stråken ska innehålla en stor mängd funktioner som tillfredsställer nutidsmänniskans behov av både aktivitet och lugn i vardagen. I Öresundsvägenområdets stadsrum ska alla få plats, oavsett ålder, kön, bakgrund och funktion. Befintliga naturvärden och gröna kulturvärden ska i huvudsak bevaras, men den framtida grönstrukturen ska också ge upphov till mer biologisk mångfald och nya kulturella uttryck. Nya parker anläggs i de områden som växer fram och också de befintliga parkerna rustas upp och ges fler funktioner. I närområdet utgör de större natur- och rekreationsområdena Nöbbelövs mosse, St Hans backar och Höje å samt järnvägsstationerna Lund C och Gunnesbo station viktiga målpunkter för de gröna stråkens användare. Fler passager behöver skapas över de större bar- Gunnesbo sta on St Hans backar BOSTÄLLSV. NORRA RINGEN ÖRESUNDSV.. FJELIEV. Lund C Ny park- och naturmark Befintlig park- och naturmark som utvecklas Höje Å Gol ana Huvudsakliga stråk Barriärpassager Ny dagva endamm 36 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

37 PLANFÖRSLAG riärerna för att knyta ihop Öresundsvägenområdet med Pilsåker, Traktorvägenområdet och Södra Gunnesbo, samt för att förbättra möjligheterna att ta sig ut i slättlandskapet väster om Lund. Tillgång till grönstruktur är betydelsefullt i anpassningen till ett förändrat klimat. Grönstrukturen tillhandahåller även andra ekosystemtjänster. Grönytor infiltrerar vatten som rinner av från hårdgjorda ytor och tak. Vegetationen ger skugga och kyler av stadsrummet under varma dagar. Tillgången på stora träd i stadsrummet är av betydelse i dessa avseenden. Träd binder även CO 2 och blir med stigande ålder viktiga boplatser för insekter och fåglar. Genom skapande av nya biotoper och genom att använda äldre kulturväxter kan grönstrukturen, förutom att vara rekreativ även förvalta det gröna kulturarvet, bidra till ökad odlad mångfald och bevarande av genetiskt material. Dessa möjligheter skulle särskilt kunna utnyttjas i Öresundsvägenområdet där ett samarbete med SLU är en möjlighet till kunskapsutveckling. Inom planområdet finns flera områden med kolonilotter som förblir ett viktigt variationsrikt grönt element i stadsbilden. I områden med bostäder ska riktlinjerna för parktillgång och friyta i kommunens grönstruktur- och naturvårdsprogram vara vägledande. Ett stråk kan vara både grönt och urbant. Kombinationen av grönska, rörelse och stad skapar attraktiva platser för exempelvis kaféer och restauranger. (Kaptensgatan, Malmö). Öresundsvägenområdet Ett centralt stråk skapas etappvis genom Öresundsvägenområdet. Först utvecklas sträckan mellan Måsvägen och korsningen Bondevägen Annedalsvägen. I ett andra skede förbinds stråket med Bjärredsparken (genom nuvarande TetraPak) och vidare till Mobiliarondellen. I ett längre tidsperspektiv kan det fortsätta över Västra-/Norra ringen. Stråket ska innehålla större och mindre parkytor och platsbildningar med funktioner som på olika sätt tillgodoser grönstrukturens alla nyttoaspekter och samspelar med bebyggelsen. I stråket reserveras plats för framtida spårväg. Tvärgående stråk som binder samman Klosters fälad och Papegojelyckan med Kobjer, skapas längs Måsvägen och Bondevägen. Detta sker genom att gång- och cykel prioriteras och att gatuträd och annan grönska förs in. Karaktären ska vara urban. Kobjerstråket rustas upp och utvecklas med fler funktioner då ny bebyggelse tillkommer längs sydvästra kanten Bondevägen Måsvägen Bj erre re eds dspa rken FJELIEV. Schematisk skiss över ett framtida centralt stråk genom Öresundsvägenområdet - avsnittet från Bjerredsparken till Bondevägen. Park- och lekytor samutnyttjas med omkringliggande skolor och dagisverksamheter. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 37

38 PLANFÖRSLAG Pilsåker och Traktorvägenområdet I samband med att Pilsåker och området kring Traktorvägen förtätas och ges ett mer blandat innehåll, utvecklas också de offentliga ytorna och stråken i områdena. Gång- och cykel ges högre prioritet och vissa stråk föreslås planteras med trädrader. Fjelievägen får gatukaraktär och blir en naturlig förlängning av stråket genom Öresundsvägenområdet. Bättre kopplingar skapas över väg 108 för att ge människor möjlighet att ta sig ut i landskapet. Utvecklingen av Öresundsvägenområdet innebär att Pilsåker och Traktorvägen blir mer tillgängliga för gående och cyklister och därmed bättre integrerade till staden. Därtill föreslås att externhandeln komplettera med ett bredare stadsinnehåll och utvecklas till en mer samtida handelsplats där även mellanrummen är attraktiva och bidrar till upplevelsen av områdets verksamheter. Parker, gröna tak och gröna fasader skulle kunna vara en spännande del i utvecklingen. Norra Värpinge Kopplingar till Höje å förstärks, bland annat med anläggande av park med dagvattendamm i anslutningen till Rinnebäcksravinen och genom Vildanden. Värpinge golfbana ligger på mark som arrenderas av kommunen. Skötseln av golfbanan har ekologisk inriktning med bland annat fårbete och är därför en naturlig del av det landskap som präglas av Rinnebäckens ravin och Höje ås dalgång. Om golfbaneverksamheten i framtiden upphör skulle området kunna bli ett tillgängligt rekreationsområde som ansluter till det redan existerande längs Höje å. Skol- och dagisgårdar kan bli en del av stadens parkrum och vissa ytor kan samutnyttjas med allmänheten. (Västra Hamnens skola, Malmö). Parkerna kan öka den biologiska mångfalden och genom att exempelvis ytor med ängsblandningar används, eller att de planteras med gamla kulturträdgårdsväxter för att dessa sorter ska bevaras. (Trollebergsvägen, Lund). 38 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

39 PLANFÖRSLAG Större parker där man både kan mötas och få en stunds lugn och ro är en naturlig del av den täta staden. Dessa skapar funktioner och kvaliteter som inte går att kompensera för med andra värden. (Bryant Park, New York). Dagvatten kan användas kreativt och rekreativt i stadsrummet (Västra Hamnen, Malmö). En utveckling från externhandelsområde till en samtida handelsplats, med attraktiva miljöer för de gående, kan göra Pilsåker- och Traktorvägenområdena till nya spännande stadsmiljöer. I en tät stad eller i områden där infrastrukturen kräver mycket plats, kan parker och stråk få plats på höjden. Att komma upp på höjden gör att man slipper konkurera med exempelvis bilarna om utrymmet och skapar samtidigt ett mervärde genom utsikten. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 39

40 ÖRESUNDSV. PLANFÖRSLAG Bjärredsparken Kristallen Porten till Öresundsvägen Upptäcksfärden DELOMRÅDEN I FOKUS Öresundsvägen Öst Delområdet har ett strategiskt viktigt läge i västra Lund, i randen av innerstaden och mellan flera målpunkter i Lund. Stadsomvandlingen ska göra delområdet till den första delen av den sammanbindande länk som idag saknas i denna del av västra Lund. Öresundsvägen Öst blir en fortsättning på Lunds innerstad, med en lundaunik identitet sprungen ur mixen av gammalt och nytt. Karaktären blir brokig och variationsrik. Industrihistorien lever kvar i sparade byggnader och kontrasteras av tillkommande, modern bebyggelse. Äldre sparad bebyggelse behöver hitta nya funktioner och nytt innehåll, en potential för ett lokalt kulturliv. Bjerredsparken, vy mot väster Öresundsvägen Öst beräkans omfatta omkring bostäder ( m 2 ) och cirka m 2 verksamhetsyta. Det framtida bostadsinnehållet beräknas generera behov av en grundskola och två till tre förskolor. Centralt i området reserveras plats för framtida spårväg. En strategiskt viktig nod uppstår där förlängningen av Kung Oscars väg och Bjerredsparken löper samman och en framtida spårvägshållplats föreslås. Denna punkt utgör porten till Öresundsvägen Öst österifrån och det är här området länkas samman med centrala Lund genom ett nytt parkstråk, Upptäcksfärden, i Bjerredsparkens förlängning. Längs Upptäcksfärden, samlas mötesplatser, befintliga och nya såsom skola/förskola. I parken finns också huvudstråket för gående och cyklister. Upptäcksfärden blir den bärande strukturen kring vilken blandstaden formas och på sikt sträcker sig genom även Öresundsvägen Väst och vidare till noden väster om Väster. Kulturhistoriska värden, rött följt av svart, se vidare kapitel 6. Likt den angränsande kvartersstaden i öster föreslås blandstadens kvarter sluta dikt an till gaturummen längs huvudgatorna. Huvudgatornas gaturum formas av trädrader, breda trottoarer och kantas av bottenvåningar med publika verksamheter. Inne delområdet blir bebyggelsen mer varierad och brokig till sin karaktär men också mer bostadspräglad och privat. Här formas sammanhängande promender via en serie offentliga rum. NORRA RINGEN Porten till Öresundsvägen Öst FJELIEV. Ett par av områdets befintliga mötesplatser vilka ligger i anslutning till föreslaget parkstråk i Bjerredsparkens förlängning. System av sammanlänkade offentliga rum 40 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

41 PLANFÖRSLAG Delområdena kring noden väster om Väster Pilsåker och östra delen av Traktorvägen Pilsker utgör tillsammans med Traktorvägens östra del en framträdande målpunkt i västra Lund genom en stor koncentration av handel. Förtätning och ett breddat stadsinnehåll föreslås. En vidareutveckling av stadsinnehållet och delområdenas förankring sinsemellan och till övriga Lund, möjliggör på längre sikt en utveckling till ett stadsdelscentrum där också allmän service kan erbjudas. Ett mer diversifierat stadsinnehåll och effektivare markutnyttjande, i kombination med förstärkta kopplingar till angränsande områden, ger förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling. Hållplatsen direkt väster om Mobiliarondellen blir stadsdelscentrumets kärna. Hit koncentreras kollektivtrafikstråk, gående och cyklister - och härifrån ska starka och gena stråk leda vidare ut i delområdena. Upptäcktsfärden, stråket genom Öreundsvägenområdet, utgör den starkaste koppling till centrala Lund men också Fjelievägen/Åldermansgatan och Öresundsvägen är betydelsefulla. Ett minskat bilberoende, genom en vidareutveckling gång- och cykelnätet och förstärkt kollektivtrafik, skapar en förtätningspotential vilken nyttjas för att bredda stadsinnehållet och därmed bryta handelsdominansen. pågående utåtriktade verksamheter Ny gatustruktur/ utåriktad gata/ bostadspräglad gata/ spårreservat väg E6.02 BOSTÄLLSV. NORRA RINGEN FJELIEV. ÖRESUNDSV. väg m FJELIEV. 1: m I bilden ovan markeras avstånden 500 respektive 1000 meter från hållplatsnoden väster om nuvarande Mobiliarondellen. Delar av befi ntlig handel inklusive livsmedelsbutikerna ligger inom 500-meterszonen. I det längre tidsperspektivtet kopplas Pilsåker och Mobilia starkare till angränsande områden genom den framväxande rutnätsstrukturen. Inom 1000 meters radie ligger stora delar av Kobjer, Gunnesbo, Öresundsvägen, Norra Värpinge och Klosters Fälad. I en tätare, mer sammanlänkad stad, kan området kring hållplatsnoden utvecklas till ett stadsdelscentrum. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 41

42 GENOMFÖRANDE ÖP 2010 avgränsning/ MKB samrådsförslag planuppdrag utställningsförslag översiktsplan uppföljning av MKB samråd utställning antagande utställningsskede ev. överklagande / samrådsskede antagandeskede 42 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

43 GENOMFÖRANDE 4 GENOMFÖRANDE PROCESS FÖR SAMSYN OCH SAMORDNING Fördjupningen för Öresundsvägen med omnejd utgår från ÖP I fördjupningen preciseras framtida inriktning, förändringsordning och förändringstakt för planområdet. Kommunens svarar också för samordning mellan planerade stadsbyggnadsprojekt och för närvarande pågår arbete med att upprätta en utbyggnadsstrategi på uppdrag av Kommunfullmäktige. Det är viktigt att kommunens stora projekt koordineras och kommuniceras med berörda parter. Genomförandet av föreslagen stadsomvandling i nu aktuell fördjupning ligger till stor del på andra aktörer än kommunen. Den dialog som påbörjas under planprocessen behöver vidareutvecklas i det fortsatta planeringsarbetet och fortsätta under genomförandetiden. Lunds kommun har en tydlig roll som koordinator. Fördjupningens genomförandebeskrivning ska ge stöd för samordning mellan fastighetsägare, verksamhetsutövare, Lunds kommun med flera. En öppen och aktiv planprocess är ett stöd i det fortsatta arbetet. Planprocessen för fördjupning av översiktsplan Byggnadsnämnden (BN) gav Stadsbyggnadskontoret i uppdrag att ta fram en fördjupning för området i mars I enlighet med Plan- och Bygglagen upprättas ett första planförslag som efter godkännande i BN visas för samråd. Fastighetsägare, allmänhet, myndigheter med flera ges då tillfälle att ta del av planförslaget samt lämna synpunkter. Samrådshandlingen är ett förslag avsett att vidareutvecklas i dialog med fastighetsägare, verksamhetsutövare, andra aktörer och övriga intresserade. Utifrån resultatet av samrådet bearbetas planförslaget. Det kan bli aktuellt med kompletterande utredningar. En utställningshandling upprättas därefter och behandlas politiskt i Byggnadsnämnden (BN). Efter godkännande i BN ställs planförslaget ut på nytt. Också under utställningstiden ges tillfälle att lämna synpunkter. Därefter görs eventuellt justeringar av planhandlingen inför den avslutande politiska behandlingen. Efter godkännande i BN, går planförslaget vidare via Kommunstyrelsen till Kommunfullmäktige för antagande. När överklagandetiden är avslutad vinner fördjupningen av översiktsplanen laga kraft. I vissa delar ryms planförslagets innehåll inom nu gällande detaljplaner men oftast krävs ny detaljplan för ändrad markanvändning. Också detaljplaneläggning regleras i Plan- och Bygglagen. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 43

44 GENOMFÖRANDE år 2015 Åtgärder i närtid, varav fl era är önskvärda oavhängigt planförslaget GENOMFÖRANDESTRATEGIER Planförslaget genomförande är beroende av flera aktörer. Det är därför väsentligt att enas kring en gemensam målbild över områdets framtida utveckling. Dialog och delaktighet är en förutsättning för den samverkan som måste till, något som kräver vilja, lyhördhet mellan aktörer, resurser och tid. Planförslaget beskriver en förtätning av bebyggelse och strukturer i västra Lund och i vissa delar förändrad markanvändning. Grundläggande är att staden växer inifrån och ut, i sammanhållna etapper. Trafikåtgärder i Mobiliarondellen krävs inledningsvis för att tillskapa utbyggnadsmöjligheter, vilka viks åt stadsomvandling. För att verka för långsiktig hållbar utveckling bör bland annat ett mobility managementarbete inledas redan under pågående planprocess. Åtgärder i närtid En del av de föreslagna åtgärderna kan vara aktuella oavhängigt planförslaget. En utveckling av kollektivtrafiken och dagvattenåtgärder som skyddar Rinnebäckens naturreservat är angeläget. Eventuellt kan åtgärder som ökar trafiksäkerheten och framkomligheten i Mobiliarondellen, som är ingår i det regionala vägnätet, bli aktuellt. I planförlaget flyttas Öresundsvägens anslutning till Norra Ringen till korsningen Norra Ringen- Boställsvägen. En förstärkning av kollektivtrafiken genom två separata bussgator redovisas. Förändringar av linjesträckningar måste samordnas kollektivtrafikens huvudman. Ett fördröjningsmagasin uppströms Rinnebäcksravinen planeras och kommer att ingå som en del i en sammanhängande grönstruktur, från Höje å och vidare norrut längs Lunds västra stadsrand. Magasinet brådskar eftersom Rinnebäcksravinen har stora erosionsproblem. Därtill behövs åtgärder göras för att medverka till att miljökvalitetsnormerna för Höje å kan uppfyllas. Framväxande blandstadskoncept i öster samt hållbarhetsåtgärder i väster; gc-stråk och rekreation fram till omkring år 2030 År Staden växer inifrån och ut Stadsomvandlingen inleds i Öresundsvägen Öst. Etappen beräknas omfatta omkring bostäder, motsvarande cirka BTA samt BTA verksamheter, en grundskola samt två till tre förskolor. Etappen struktureras kring en grön axel i Bjerredsparkens förlängning och det är grundläggande att initialt skapa starka kopplingar till Lunds centrum. Etappens identitet skapas ur mixen mellan gammal och ny bebyggelse. Med utgångspunkt i Bevarandekommitténs utlåtande över kulturhistoriskt värdefull bebyggelse sker ett urval av objekt som sparas. Bostadsinnehållet genererar behov av parkmark samt behov av skola och förskola. Mark för allmän service måste säkerställas. En utveckling av befintligt gatunät, Åldermansgatan, Öresundsvägen och delar Fjelievägen, till en urbanare karaktär passade i blandstadskonceptet, samordnas med bebyggelseutveckling. Mark för framtida spårväg reserveras. Inom efterkommande blandstadsetapper, liksom i delar av övriga planområdet föreslås ett breddat stadsinnehållet, med ickestörande industriverksamheter blandat med kontor, service och i vissa delar även handel medan möjligheter att etablera ny, tung industri begränsas. Förutsättningarna för gång-, cykel-, och kollektivtrafik behöver utvecklas liksom grön och blå strukturer. Planförslaget innebär förändringar av planlagd markanvändning, vilket kräver detaljplaneläggning. Genomförandet ankommer i stor utsträckning på enskilda fastighetsägare. Kommunen råder över huvuddelen av gatunätet, delar av marken i Norra Värpinge samt de äldre spårreservaten. Samordning krävs mellan fastighetsägare och huvudmän för offentliga delar. I det fortsatta arbetet planeras för fördjupad dialog med områdets aktörer i syfte att bland annat precisera deletapper, detaljplanearbeten med mera. 44 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

45 GENOMFÖRANDE 2 km till Lund C 2 km till Lund S 2 km till Gunnesbo stn efter omkring år 2030 Efter år 2030 Koncentration kring noder Närhet till starka kollektivtrafiknoder och service väntas få ökad betydelse. Gunnesbo station, med ökad turtäthet, och en ny station i sydvästra Lund stärker tillgängligheten via tåg. Inom planområdet möjliggörs för framtida spårväg. Tre hållplatser planeras inom planområdet varav det västra läget sammanfaller med befintlig busshållplats vid Pilsåker/Mobilia. Kring hållplatsnoden i väster finns förutsättningar för att utveckla ett stadsdelscentrum genom att addera offentlig service till dagens handelsetableringar. För att integrera delområdena kring Mobiliarondellen/ Norra Ringen/väg 103 med varandra och ett framtida stadsdelscentrum behöver vägnätets barriäreffekter minskas. Trafiknätet föreslås vidareutvecklas och Mobiliarondellen ersätts med en rutnätsstruktur som ökar trafikkapaciteten något samtidigt som ett stadsmässigt gatunät kan formas ända fram till Norra Ringen. En utveckling mot bostäder i Södra Gunnesbo kan vara lämpligt i samband med aviserad ökad turtäthet på Gunnesbo station. En framtida utbyggnad i Norra Värpinge kan verka som en byggsten som ytterligare knyter Pilsåker till övriga Lund. För att kunna nyttja delområdets fulla potential och tydligt koppla det till angränsande områden och Lunds centrum bedöms att åtgärder på krävs på den regionala infrastrukturen; väg 103 och den regionala kraftledningen. Den regionala kraftledningen intar en särställning eftersom den påverkar förutsättningarna för önskad stadsutvecklingen i en stor del av västra och sydvästra Lund. Ledningens koncession har löpt ut och Lunds kommun förordar en flytt eller nedgrävning av kraftledningen Ytterligare tre delområden föreslås för utveckling till blandad stad, Öresundsvägen Väst, Södra Gunnesbo och Norra Värpinge. Stadsinnehållets sammansättning, såsom fördelning mellan verksamheter och bostäder, i kommande blandstadsetapper, liksom framtida skol- och förskolebehov är svårbedömt. En grov skattning ger omkring 1000 bostäder i Öresundvägen Väst, omkring 500 i Södra Gunnesbo och i Norra Värpinge mellan beroende på vilken yta som står till förfogande. Ur planeringshänseende är det värt att värna goda kopplingar till Fågelskolan, Lerbäcksskolan och den planerade skolan i östra etappen för att genom en robust stadsstruktur kunna skapa en flexibilitet avseende skolförsörjning och barnomsorg. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 45

46 GENOMFÖRANDE PLANELEMENT Planförslagets genomförande innebär såväl ny bebyggelse som ny infrastruktur mm. Mycket av föreslagen utbyggnad av allmän service och offentlig infrastruktur såsom skola, förskola, parker, dagvattenanläggningar, gator, torg och gång- och cykelvägar måste förläggas på mark som idag är planlagd, privatägd kvartersmark. För att säkerställa den offentliga service är det viktigt att reservera mark redan i tidiga planeringsskeden. Utvecklingen av de allmänna platserna bör ske samordnat med utbyggnaden av kvarteren, vilket innebär att kommunen måste spela en aktiv roll i genomförandet. Viss mark för allmänna ändamål föreslås övergå i kommunal ägo. Inför detaljplanläggning behöver fastighetsägarna koordinera sina planer med Lunds kommun som samordnar det fortsatta arbetet i enlighet med översiktsplanens intentioner. Planförslaget innebär förändrade förutsättningar för några pågående verksamheter. En del kan tvingas flytta. I närtid finns tillgänglig mark för industriändamål i Hasslanda, Stångby, Södra Sandby, Dalby, Veberöd och Genarp. I planförslaget ingår större åtgärder på befintligt vägnät vilket i sin tur påverkar större VA-ledningar (under Mobiliarondellen). Åtgärder kopplade till Mobiliarondellen krävs dels som en följd av trafikökning på det allmänna vägnätet, dels för att möta trafik genererad av Lunds utbyggnadsområden. Satsning på prioritering av kollektivtrafik såsom seprata avsnitt med bussgator ingår bland åtgärderna för hållbarare resmönster. Det finns behov av åtgärder i befintligt dagvattensystem. Dagvattnet från stora delar av centrala Lund leds till en stor dagvattenledning genom Öresundsvägenområdet, vilken mynnar ut ovan Rinnebäcksravinen. Åtgärder som renar, fördröjer och ger jämnare flöde samt minskar erosion i Rinnebäcksravinen krävs oavhängigt av planförslaget. I norra Värpinge, i anslutning till fördröjningsmagasinet, föreslås odlingsmöjlighet på kommunägd mark öster om golfbanan. I ett längre tidperspektiv förordas flytt eller nedgrävning av den regionala kraftledningen för att möjliggöra stadsutveckling i flera delar av södra och västra Lund. ANSVAR OCH FINANSIERING Kostnader för tillkommande infrastruktur och omgestaltning av befintliga vägar kan ställas mot planområdets potential att binda samman bostadsområdena på väster sinsemellan och med Lunds centrum samt att verka för hållbarare resor till planområdets målpunkter. Planförslaget ger möjlighet till högre exploatering i kollektivtrafiknära lägen. Finansieringen av planförslagets innehåll föreslås ske på olika sätt. Eftersom stadsomvandlingen är beroende av större investeringar i infrastruktur samt innebär att privatägd mark avsätts för allmänna ändamål, kan exploateringssamverkan bli aktuellt. Alla åtgärder kan inte heller direkt hänföras till enskilda exploateringsområden. Planförslaget innehåller åtgärder som berör re- 46 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

47 GENOMFÖRANDE gionala trafikleder och regional kollektivtrafik. Fastighetsägarna, Lunds kommun och Trafikverket kommer behöva en fortsatt dialog kring kostnadsfördelning. Traditionellt gäller att Lunds kommun ansvarar för utbyggnad gator, gång- och cykelvägar samt parkmark. Framtida barnomsorg och skolförsörjning i området åligger också kommunen. Trafikverket är huvudman för de regionala trafiklederna. VA-SYD ansvarar för vatten och avlopp i Lunds kommun. E.ON äger den regionala kraftledningen. MARK OCH PLANBEREDSKAP Huvuddelen av planområdet består av planlagd, bebyggd mark som ofta är i enskild ägo. Planförslagets genomförande innebär förändringar av planlagd, pågående markanvändning vilket kräver samverkan mellan områdets aktörer och Lunds kommun för att möjliggöra stadsomvandlingen. Lunds kommun intar en särställning som koordinator för att samordna utbyggnadsetapper och den framväxande blandstadens behov av kommunal service, grönstruktur och infrastruktur. Kommunens uppgift omfattar också viktiga avvägningar om vad som är bra för hela Lund, bra för denna del av Lund och bra för invånarna. Planens genomförande innebär detaljplaneläggningar. Huvudsakligen berörs privatägd mark och stadsomvandlingen är beroende av privata initiativ. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 47

48 KONSEKVENSER 48 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

49 KONSEKVENSER 5 KONSEKVENSBESKRIVNING SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSER I nu aktuell fördjupning vidareutvecklas ÖP 2010 s inriktning mot blandad stad i västra Lund. Syftet är att formulera vision, mål och strategier för områdets framtida utveckling. En konsekvensbeskrivning inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas parallellt med planförslaget. Syftet med MKB:n är att utreda och redovisa de miljökonsekvenser som ett genomförande av planförslaget kan väntas medföra. Följande aspekter har identifierats som särskilt framträdande: trafik och tillgänglighet stadsbild och kulturmiljö miljö- och hälsoaspekter kopplade till markföroreningar, vatten, risk och buller miljö- och hälsoaspekter relaterat till de nya behov av god bebyggd miljö som uppstår med framtida blandstad. klimat och hållbar stadsutveckling NYCKELASPEKTER Trafi k och tillgänglighet Området genomkorsas av flera större trafikleder med stora trafikmängder. Biltillgängligheten är mycket god och området innehåller flera målpunkter såsom handel och större arbetsplatser. Tillgänglighet med kollektivtrafik och för gående och cyklister varierar genom området. Planförslaget innebär förbättringar för gående och cyklister samt möjliggör effektivare kollektivtrafikförsörjning. Tillgängligheten till områdets större målpunkter förbättras. I planförslaget ingår även förändringar i vägnätet för att öka kapaciteten i Mobiliarondellen. Föreslagen förtätning och stadsomvandlingen koncenterar ytterligare människor till området vilket väntas öka resbehovet. Med hänvisning till planförslagets åtgärder för hållbara resor och hållbar stadsutveckling bedöms planförslaget innebära en viss positiv konsekvens avseende mobilitet även om biltrafikökning, till följd av fler invånare, väntas inträffa lokalt. Stadsbild och kulturmiljö Området innehåller en stor del av Lunds verksamhetshistoria. Flera byggnader och objekt i delområdet kring Öresundsvägen har av Lunds Bevaringskommitté bedömts ha kulturhistoriskt värde. Planförslaget innebär betydande förändringar vilket bedöms ge upphov till negativa konsekvenser för industriarvet. Miljö- och hälsoaspekter Det finns uppgifter om föroreningar i mark och byggnader. Aspekten måste bevakas i det fortsatta arbetet. Undersökning och sanering förutsätts utföras på de fastigheter som ska utvecklas. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 49

50 KONSEKVENSER Miljöaspekter avseende vatten bedöms i huvudsak relatera till dagvattenhantering. Planområdet är i huvudsak bebyggt, med stor andel hårdgjorda, trafikerade ytor. Dagvattenhanteringen sker idag via traditionella ledningar. Avvattning sker till Höje å som omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten. Utredning om förutsättningar för förbättrad dagvattenhantering har påbörjats och kommer att fortgå. Planförslaget innehåller åtgärder för ökat lokalt omhändertagande av dagvatten, samordnad rening och fördröjning. Sanering av förorenad mark och förändrad markanvändning till bostäder väntas också bidra genom att minska mängden dagvatten och graden av föroreningar i vattnet. Planförslaget bedöms innebära positiv konsekvens avseende förorenad mark och vatten. Risk och störningar på framtida bostäder och boende relaterat till pågående verksamheter har studerats för delområdet kring Öresundsvägen, (ref. Riskutredning för området kring Öresundsvägen, Lund. Underlag till planarbete PÄ 5/2012, daterad ) Verksamheter med behov av skyddsavstånd till känslig bebyggelse, såsom flerbostadshus, har identifieras. Planförslagets genomförande förutsätter att vissa verksamheter omlokaliseras. Öresundsvägen är idag rekommenderad färdväg för farligt gods. Riskstudien nämnd ovan visar att behov av detta inte längre föreligger. Risk måste bevakas genom fortsatt planering och genomförande så att de negativa konsekvenserna blir små. Buller relaterat till pågående verksamheter och infrastruktur (väg) förekommer. Planförslagets konsekvenser avseende buller går inte att bedöma i nuläget då planförslaget innebär att vissa verksamheter omlokaliseras vilket innebär minskad risk för bullerstörning. Därtill görs ändringar i gatunätets struktur vilket syftar till att omfördela trafikströmmar. Det förutsätts att riktvärdena klaras vid ny bebyggelse eller att nödvändiga åtgärder vidtas för att säkerställa en godtagbar boendemiljö. En förändrad markanvändning, med framtida bostäder, ställer krav på stadsdelens utemiljö, lokalklimat och på tillgång till grönstruktur. Planförslaget omfattar nya offentliga rum, parkmark och ny grönstruktur. Gröna samband förstärks och tydliggörs vilket är gynnsamt ur flera hänseenden; ekologiskt, lokalklimatmässigt och rekreativt. Planförslaget bedöms innebära positiv konsekvens avseende grön- och blåstruktur, även för omkringliggande områden. Sociala aspekter Dagens stadsinnehåll präglas av en stor andel arbetsplatser. Arbetstillfällena har både ekonomisk och social betydelse. Därför är dessa viktiga att värna vid utveckling mot blandstad. Fler bostäder svarar mot Lunds positiva befolkningsprognos. Befolkningen i Lunds kommun präglas av högre andel unga vuxna. Den stora andelen unga vuxna gör att efterfrågan på hyresrätter är stor. Ett variationsrikt bostadsbestånd förordas. Planförslaget innebär att fler människor koncentreras till området vilket ger utrymme för utveckling av kollektivtrafik, service och gång- och cykelnät. Fler människor över dygnet kan ge ökad trygghet. Positiv konsekvens bedöms. 50 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

51 KONSEKVENSER Barnperspektiv Planförslaget innebär att området i högre grad än i idag kommer att vända sig också till barn. Framtida boende innebär behov av förskolor, skolor, lekmiljöer och trygg stadsmiljö med säkra gång- och cykelstråk. Planförslaget bedöms möjliggöra en god stadsmiljö som också kan uppfyllas barn och ungas behov. Ekonomiska aspekter Näringslivets utveckling har betydelse för antalet anställda och ger underlaget för bostadsmarknaden. Näringslivet och de personer som arbetar och bor i Lund har också en direkt effekt på skatteunderlagets storlek. Ett effektivare markutnyttjande, fler människor på samma yta, kan då ses som positivt. Stadsomvandlingen väntas dock leda till högre markpriser, en kostnadsökning i en redan relativt dyr stad. De samlade ekonomiska konsekvenserna av planförslaget är därför svårbedömda. Handelsutvecklingen bedöms påverkas av hela regionens utbud och efterfrågan. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 51

52 KONSEKVENSER 52 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

53 KONSEKVENSER INLEDNING Denna konsekvensbeskrivning ingår i fördjupningens planhandling och syftar till att identifiera, beskriva och bedöma troliga effekter och konsekvenser av planförslagets genomförande. Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas (6 kap 11 miljöbalken). Miljöbedömning ska göras av planer vars genomförande kan förväntas leda till en betydande miljöpåverkan. Översiktsplaner antas ge upphov till betydande miljöpåverkan och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska därför upprättas. Begreppet miljöbedömning avser själva arbetsprocessen och redovisning sker genom upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning (6 kap 12, 13 miljöbalken). För miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar gäller den så kallade MKB-förordningen (Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar). I processen ingår bland annat krav på samråd. Tidigt samråd hölls med Länsstyrelsen i Skåne län den 16 januari Denna MKB har avgränsats tematiskt utifrån de resonemang som då fördes. Konsekvensbeskrivningen omfattar miljökonsekvensbeskrivning (MKB), sociala konsekvenser och ekonomiska konsekvenser. En avvägning av miljökonsekvenserna har skett kontinuerligt under framtagandet av översiktsplanens samrådsförslag. AVGRÄNSNING Avgränsning i tid och rum I planhandlingen presenteras en långsiktig målbild för stadsutvecklingen i aktuell del av västra Lund. Tidshorisonten sträcker sig bortom två decennier. Det långa tidsperspektivet innebär osäkerheter och därför görs konsekvensbedömning på en översiktlig nivå för en förväntad situation omkring år De reella konsekvenserna av planens genomförande kommer att påverkas av förändrande förutsättningar, hur samhället och miljön ändras under tidsperioden. Geografiskt avgränsas MKB:n i huvudsak till det område som berörs av föreslagen stadsomvandling fram till omkring år 2030 eller där planförslaget innebär förändring jämfört med inriktningen i ÖP Inom vissa sakfrågor vidgas perspektivet. Tematisk avgränsning Planförslaget omfattar i huvudsak bebyggd mark i form av planlagd industrimark. Delar av industrikvarteren föreslås förtätas och utvecklas för att innehållsmässigt inkludera även bostäder. För att möjliggöra förtätning krävs åtgärder i dagens vägnät och trafikfrågor är en väsentlig del i planarbetet. Stadsbyggnadskontoret finner i dagsläget att följande frågeställningar av planförslagets genomförande bör frågeställningar studeras vidare: hur främjas hållbar stadsutveckling på bästa sätt trafik och tillgänglighet, utveckling mot hållbar mobilitet kulturmiljö och stadsbild FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 53

54 KONSEKVENSER miljö- och hälsoaspekter kopplade till markföroreningar, vatten, risk och buller aspekter relaterat god bebyggd miljö sett till framtida bostäder genom en lång omvandlingsprocess. I konsekvensbeskrivningens övriga delar belyses sociala aspekter, däribland barnperspektivet, samt möjliga ekonomiska effekter och konsekvenser. ALTERNATIV En miljökonsekvensbeskrivning ska omfatta alternativ som redovisar olika utvecklingsinriktningar och möjliggör jämförelser. Ett alternativ ska vara ett så kallat nollalternativ. Nollalternativet beskriver planområdets sannolika utveckling om den fördjupade översiktsplanen inte genomförs. Detta alternativ ska inte förväxlas med nuläget, även om nollalternativet och nuläget kan ha stora likheter. Denna MKB behandlar ett nollalternativ, planförslaget samt ett ytterligare utbyggnadsalternativ. Omvärldens utveckling påverkar planeringsförutsättningarna. Varje alternativ inleds därför med en kort scenarioredogörelse där de omvärldsfaktorer som antagits och som sedan påverkat alternativets utformning och genomförande till omkring år 2030 redovisas. Planförslagets och MKB:n geografiska utbredning Utredningsområdet 54 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

55 KONSEKVENSER Nollalternativ Scenario: Planlagd markanvändning fortsätter i utredningsområdets samliga delområden; dvs i huvudsak verksamheter. Lunds behov av bostäder tillgodoses på annat håll i staden. Rådande handelstrend fortsätter såväl genom omvandling av pågående verksamheter, från tillverkning/hantverk till handel/service, som genom nyetablering av volymhandel (ryms inom flera gällande detaljplaner). Trafikverkets planerade utbyggnad av E6.02 samt ombyggnad trafikplatsen vid E6 genomförs. Utfall: 1. Trafi kökning på de regionala vägarna medför kapacitetshöjande åtgärd i Mobiliarondellen. Öresundsvägens anslutning till Norra Ringen flyttas. Fortsatt mycket trafi k på de regionala trafi klederna. 2. Fortsatt verksamhetsinriktning. 3. De äldre lokalerna är inte fullt ut ändåmålsenliga utan tjänar som grogrund för nyetablering av företag, 4. Fortsatt stark handelstrend kring huvudvägnätet, på Pilsåker och kring Mobilia. 5. Dagvattenmagasin tillkommer. Kraftledningen fi nns kvar. 6. Utbyggnad sker i enlighet med huvuddragen i ramprogram för Sockerbruksområdet. Planerade förtätningar genomförs. Industriverksamhet Kontor/ i kombination med handel o service Handel (och i kombination med service, restaurang) Övergripande vägnät bef, resp förändrad sträckning Undervisning/ skoländamål/ vård Bostäder inslag av service/handel Park, koloni idrottsändamål Gräns utredningsområde FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 55

56 KONSEKVENSER Planförslaget Scenario: Lund växer med cirka 900 lgh/år. Fokus på skydd av åkermark har ökat. Tillgången på industrimark i Lund är begränsad. Konsumtionsmönster förändras. Trafikverkets planerade utbyggnad av E6.02 samt ombyggnad trafikplatsen vid E6 genomförs. Den lokala bilismen minskar gradvis och resmönstren i Lund förändras. Stationsnärhet blir den avgörande etableringsfaktorn. Bostadsutbyggnaden sker inifrån och ut. Mark för verksamheter värnas västerut. Dagens handelsdominerade kvarter förtätas med verksamheter och kontor. Utfall: 1. Östra delarna av Öresundsv. omvandlas till blandad stad. Närhet till Lund C är avgörande. Störande verksamheter omlokaliseras. Omkring 2000 bostäder. 2. Biltrafi ken kanaliseras till E6.02/ Norra Ringen. 3. Öresundsvägens anslutning till Norra Ringen fl yttas. 4. Handelsytorna effektiviseras. I Pilsåker, breddas stadsinnehållet; ickestörande verksamheter och kontor inryms i högre grad, delvis som följd av omlokaliseringar från Öresundsv. 5. Fortsatt verksamhetsinriktning. 6. Stadsomvandling i S. Gunnesbo inväntar högre turtäthet på Gunnesbo station. 7. Dagvattenmagasin anläggs, bäcklandskap skapas. 8. Norra Värpinge. Flytt av kraftledningen förordas. I väntan på utbyggnad fi nns potential att anlägga grönstrukturstomme samt att bedriva tillfällig stadsodling. 9. Utbyggnad i enligt ramprogram för Sockerbruksområdet. 10. Hållplats, viktig nod Industriverksamhet Kontor, ickestörande verksamheter/ i kombination med handel o service Handel/ Kombination kontor, service, restaurang), inslag av icke störande verksamheter Påverkanszon fr. angränsande verksamheter Övergripande vägnät bef, resp förändrad sträckning eller karaktär Bef Undervisning/ skoländamål/ vård/kultur Blandad stad/ bostäder Park, koloni idrottsändamål Gräns utredningsområde Gräns planförslag 7 56 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

57 KONSEKVENSER Jämförelsealternativet Scenario: Alternativet utgår från ÖP Bostadsutbyggnaden i Lund uppgår till 900 lgh/år, delvis genom förtätning. Öresundsv. omvandlas till blandad stad, västra delen först. Blandstad, dominerad av bostäder, också i S. Gunnesbo och N. Värpinge. Verksamheter omlokaliseras till nytt verksamhetsområde i Vallkärra stationsby. Shoppinghandel styrs till centrum och Brunnshög. ÖP 2010 låter pågående markanvändning består kring Traktorvägen, i Pilsåker och på golfbanan. Handelstrenden väntas dock fortsätta, liksom ökat inslag av service. Trafikverkets planerade utbyggnad av E6.02 samt ombyggnad trafikplatsen vid E6 genomförs. Utfall: Under planperioden tillkommer ca bostäder. 1. Öresundsvägens blandstad kopplas mot centrum via Åldermansgatan och Öresundsvägen 2. Södra Gunnesbo kopplas till bostadsbebyggelsen i norr och mot Gunnesbo station. Tågstationens betydelse ökar efter Norra Värpinge bebyggs. Bebyggelsens utbredning anpassas mot kraftledningen och golfbanan. 4. Biltrafiken kanaliseras till väg E6.02/ Norra Ringen. Fortsatt stor trafi kmängd. Större korsningsombyggnad. 5. Fortsatt stark externhandel, som växer kring Traktorvägen, väg E6.02 och Pilsåker. Sällanköp/volymhandel och handel/service kopplat till hantverk/bygg. 6/7. Dagens markanvändning fortsätter; golfbana resp industri 8. Dagvattenåtgärder: bäcklandskap och grönska. 9. Utbyggnad enligt ramprogram för Sockerbruksområdet. Industriverksamhet Kontor, ickestörande verksamheter/ i kombination med handel o service Handel (och i kombination med service, restaurang) Övergripande vägnät bef, resp förändrad sträcknin Påverkanszon fr. angränsande verksamheter Bef Undervisning/ skoländamål/ vård/kultur Blandad stad/ bef bostäder Park, koloni idrottsändamål Gräns utredningsområde FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 57

58 KONSEKVENSER BEDÖMNINGSGRUNDER Bedömningen av miljökonsekvenser görs utifrån relevanta miljömål, riktvärden, miljökvalitetsnormer etc. På nationell nivå finns mål kopplat till demografi, bebyggelse, ekonomi, natur och miljö samt infrastruktur, bland annat finns 16 miljökvalitetsmål antagna av riksdagen. Det övergripande målet för miljöpolitiken är generationsmålet som avser att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Länsstyrelsen i Skåne redovisar mål på regional nivå och gör en regional anpassning av de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Lunds kommun har flera styrande dokument som bland annat omfattar mål för en hållbar utveckling och som relaterar till fysisk planering. Konsekvensbedömningen görs utifrån de mål och avvägningar som bedöms relevanta för nu aktuell fördjupning. NATIONELLA MÅL: källa Boverkets hemsida, 2014 aug Demografi Bebyggelse Ekonomi Natur och Miljö Infrastruktur - flkhäl folkhälsa - hållbar samhälls- - tillväxt - 16 miljömål antagna - transporter - funktionshinder inget hinder planering - resurshantering av riksdagen - krisberedskap - dricksvatten - energidistribution REGIONALA MÅL OCH STRATEGIER: källa Länsstyrelsen i Skåne län, hemsida 2014 aug Demografi Bebyggelse Ekonomi Natur och Miljö Infrastruktur -Folkhälsostrategi l -Kulturmiljö- l program för Skåne - Regionalt utvecklingsprogram för Skåne - Regionala miljö-mål l för Skåne (15 st) -Regional transportinfrastrukturplan för Skåne - Färdplan 2050 LOKALA MÅL, BESLUT OCH STRATEGIER: källa Länsstyrelsen i Skåne län, hemsida 2014 aug Demografi Bebyggelse Ekonomi Natur och Miljö Infrastruktur Vision 2025 Översiktsplan 2010 LundaEko II Koldioxidmål Barnkonvention Bevaringsprogram Energiplan LundaMats III 58 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

59 KONSEKVENSER De nationella mål som bedöms relevanta återfinns i regionala och lokala anpassningar vilka används i denna bedömning. Tidigt samråd hölls med Länstyrelsen Länsstyrelsen framhöll vikten av att belysa stadsomvandlingen och dess framtida bostäder i förhållande till pågående verksamheter samt att vattenfrågor ska behandlas på översiktsplanenivå. Sju miljömål bedöms relevanta och bedömingen görs utifrån ett urval ur den regionala anpassningen. Från lokal nivå används ett urval av ställningstaganden ur ÖP 2010, barnperspektiv, bevaringskommitténs arbete samt ett par punkter ur respektive LundaEko II och LundaMats III. Beskrivning av befintliga förhållanden i planområdet, gällande planer, utpekade allmänna intressen med mer redovisas i planhandlingens kap 6. NATIONELLA MÅL: källa Boverkets hemsida, 2014 aug Demografi Bebyggelse Ekonomi Natur och Miljö Infrastruktur - ÖP Regionalt miljömål God bebyggd miljö REGIONALA MÅL OCH STRATEGIER: källa Länsstyrelsen i Skåne län, hemsida 2014 aug Folkhälsostrategi - ÖP miljömål God bebyggd miljö Kulturmiljöprogram för Skåne - miljömål God bebyggd miljö - ÖP regionala miljömål Regionalt utvecklingsprogram för Skåne ÖP Miljömål regional nivå Regionala miljömål för Skåne i urval Färdplan 2050 Klimat- och energistrategi Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Giftfri miljö Levande sjöar... Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv - ÖP regionala miljömål Regional transportinfrastrukturplan för Skåne - ÖP LundaEKo II LOKALA MÅL, BESLUT OCH STRATEGIER Barnkonvention Vision 2025 Översiktsplan 2010 Bevaringsprogram LundaEko II Energiplan Koldioxidmål LundaMats III Barnperspektiv Bevaringskommitté Ställningstaganden ur ÖP 2010; Befolkning, boende och bebyggelse: nr 3, 6, 9-16 Kulturmiljö: nr 23, 25, 26 Samhällsservice: nr 31, 34 Näringsliv: nr 36, 37 Handel: nr 40, 42, 44, 45 Ställningstaganden ur ÖP 2010 forts. Kommunika oner: nr 49, Frilu sliv, rekrea on och landsbygdsturism: nr 71, 80 Naturmiljö: nr 85, 92, 95 Va en och strandskydd: nr 97, 99, 100 Kretslopp och teknisk försörjning: nr 104 Energi: nr 115 Hälsa, säkerhet och riskhänsyn: nr 123, 124 Minsta möjliga klimatpåverkan Hållbar stadsutveckling Biologisk mångfald och ekosystemtjänster Friskt va en och frisk lu Öka antal invånare som bor kollek vtrafiknära Stärk kollek vtrafik, gång och cykel FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 59

60 KONSEKVENSER SAMLAD BEDÖMNING Följande nyckelaspekter har identifierats utifrån redovisad bedömningsgrund: NYCKELASPEKT Trafik och tillgänglighet Utredningsområdet innehåller många målpunkter såsom handelsplatser, större arbetsplatser, skolor och föreningar. Därtill ligger delar av området centralt i Lund och omges därför också av såväl större bostadsområden som allmänna målpunkter. Sammantaget är transportbehovet stort. Utredningsområdet genomkorsas av flera större trafikleder, såväl regional som lokala. Flera gator har betydande trafikmängder. Biltillgängligheten är mycket god medan tillgängligheten med kollektivtrafik och för gående och cyklister varierar. Industriområdena saknar i högra grad separata cykelvägar samtidigt som gatorna trafikeras av tung trafik. Orienterbarheten brister i delar av området. Förusättningarna för gående och cyklister är begränsade också inom handelsområdena, både i de offentliga gaturummen och inne på enskild kvartersmark. Trafikolyckor förekommer i relativt begränsad omfattning Cykelolyckor är vanligast i östra delen av utredningsområdet medan olyckor med gående oftast sker på handelområdenas parkeringar. Bilolyckor är vanligast i Mobiliarondellen. NOLLALTERNATIVET I nollalternativet består huvuddelen av dagens strukturer och markanvändning. Kapacitetshöjande åtgärd kan av trafiksäkerhetsskäl och av framkomlighetskrav på det regionala vägnätet komma att krävas i Mobiliarondellen. Ökad kapacitet generar utbyggnadsmöjligheter inom ramen för planlagd markanvändning vilket innebär bland annat handel. Förstärkning av stadsbusstrafiken förväntas som ett resultat av den linjeöversyn som pågår. Förutsättningarna för gående och cyklister förväntas inte förbättras i någon större omfattning. Stadsbild och kulturmiljö Huvuddelen av utredningsområdets stadsbild präglas av verksamheters funktionskrav. Bristen på offentliga rum och grönska med kvalité är i flera delar påtaglig. Området innehåller en stor del av Lunds verksamhetshistoria. Flera byggnader och objekt i delområdet kring Öresundsvägen har av Lunds Bevaringskommitté bedömts ha kulturhistoriskt värde. Området ligger drygt en halv kilometer väster om Lunds stadskärna som är av riksintresse för kulturmiljön. I nollalternativet bibehålls huvuddelen av dagens bebyggelse och den funktionspräglade karaktären består. Kulturhistoriskt intressanta objekt kan behållas men de saknar formellt skydd. 60 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

61 KONSEKVENSER PLANALTERNATIVET JÄMFÖRELSEALTERNATIVET Planförslaget innebär förbättringar för gående och cyklister samt möjliggör effektivare kollektivtrafikförsörjning. Tillgängligheten till områdets större målpunkter förbättras. I planförslaget ingår även förändringar i vägnätet för att öka kapaciteten i dess svaga punkt, Mobiliarondellen. Föreslagen rutnätslösning bidrar till att utveckla stadsmiljön. Föreslagen förtätning och stadsomvandlingen koncenterar ytterligare människor till området vilket väntas öka resbehovet. Med hänvisning till planförslagets åtgärder för hållbara resor och hållbar stadsutveckling bedöms planförslaget innebära positiv konsekvens avseende mobilitet för de hållbara trafikslagen även om biltrafikökning, till följd av fler invånare, initialt väntas uppkomma lokalt. ämförelsealternativet bedöms i allt väsentligt vara jämförbart med planförslaget med den skillnaden att det koncenterar ytterligare fler människor till aktuella delar av västra Lund. Behovet att överbrygga de regional trafikledernas barriäreffekter blir därmed än mer angeläget. Jämförelsealternativet omfattar en större trafikåtgärd redan före år En bostadsbebyggelse i Norra Värpinge behöver kopplas till närliggande områden. Bostäder i Södra Gunnesbo förstärker behovet att kunna korsa Norra Ringen på fler ställen och att som gående och cyklist också kunna röra sig längs med trafikleden. Fler boende ökar också behovet av stark kollektivtrafikförsörjning. Jämförelsealternativet väntas innebär positiv konsekvens för gående, cyklister och kollektivtrafik men innehåller en stor bebyggelsekoncentration i mindre stationsnära lägen vilket initialt väntas generera mer biltrafik eftersom barriärer ännu kvarstår mellan dessa områden och Lund C, den station som redan före 2030 uppvisar hög turtäthet. Planförslaget innebär betydande förändringar i stadsbilden i de kvarter där stadsomvandling sker. Bärande idé är att utveckla stadsmiljön, stärka kopplingarna till centrum och omgivande stadsdelar och på så sätt skapa en levande stadsdel. Byggnader och objekt med kulturhistoriskt värde får sin närmiljö förändrad och kan också komma att rivas vilket gör att det historiska sammanhanget svårare att uppfatta. Detta innebär en negativ konsekvens för det kulturhistoriskt intressanta industriarvet medan utvecklingen av kopplingar till omgivande stadsdelar och centrum innebär en positiv utveckling för stadsmiljön som helhet. Planförslaget förordar att delar av det historiska arvet värnas genom att en del byggnader sparas. Bevarandeönskemål måste dock avvägas mot eventuella föroreningar i mark och byggnader. Stadsomvandlingens bebyggelseskala förväntas inte innebära påtaglig påverkan på Lunds stadssiluett. Planförslaget ger möjlighet till en förbättrad stadsstruktur med ny bebyggelse. Många av dagens brister i stadsbilden rättas till och kulturmiljövärden i stadsbilden som helhet kan lyftas fram och göras tillgängliga på ett tydligare sätt än idag. Sammantaget bedöms positiv konsekvens. Stadsomvandlingens omfattning är större i jämförelsealternativet i vilket såväl Södra Gunnesbo som Norra Värpinge och Öresundsvägen Väst utvecklas till blandad stad. En stadsmiljö formas öster om Norra Ringen men det urbana sammanhanget bryts av kvarvarande industri i randzonen mot Lunds innerstad vilket ger en mer splittrad stadsbild inom Öresundsvägenområdet. Stadsomvandlingens bebyggelseskala förväntas inte heller i jämförelsealternativet innebära påtaglig påverkan på Lunds stadssiluett. Också i jämförelsealternativet finns potential att lyfta fram kulturmiljövärden i stadsbilden. Sammantaget bedöms positiv konsekvens. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 61

62 KONSEKVENSER NYCKELASPEKT Miljö och hälsoaspekter Det finns uppgifter om föroreningar i mark och byggnader. Fördjupade undersökningar och saneringar kommer att krävas på fastigheter som breddar sitt innehåll till så kallad känslig bebyggelse såsom flerbostadshus. Området ligger över grundvattenförekomst och avvattnas till Rinnebäckens naturreservat/ Höje å. Hälso- och riskaspekter kopplas till trafik samt till delar av pågående verksamheter. I ett blandstadskoncept måste verksamheter som enligt genomförd riskutredning inte kan samlokaliseras med bostäder flytta till annan plats, (Riskutredning för området kring Öresundsvägen, Lund. Underlag till planarbete PÄ 5/2012, daterad ). Vid en stadsomvandling väntas förändringar i verksamhetssammansättningen som gör att Öresundsvägens klassning som färdväg för farligt gods inte längre är relevant. Bullersituationen för framtida bostäder måste studeras vidare. Förutom bullerkällor bland aktiva verksamheter utgör trafiken en påtaglig bullerkälla. Miljöaspekter avseende vatten bedöms i huvudsak relatera till dagvattenhantering. Större delen av utredningsområdet är utbyggt, med stor andel hårdgjorda, trafikerade ytor. Dagvattenhanteringen sker idag via traditionella ledningar. Avvattning sker till Höje å som omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten. Lokalklimatet påverkas av de stora öppna, hårdgjorda ytorna och breda gaturum som fångar upp den förhärskande sydvästliga vinden. I stora delar av utredningsområdet är vistelsevärdena låga, bristande tillgång till trivsamma, befolkade offentliga rum och parkmiljöer gör att området kan upplevas otryggt och på så sätt begränsande. Sociala aspekter Dagens stadsinnehåll präglas av en stor andel arbetsplatser, vilket har ekonomisk och social betydelse. Samtidigt har Lund ett stort behov av bostäder som passar befolkningsbehovet. Befolkningen i Lunds kommun präglas av högre andel unga vuxna vilket gör att efterfrågan på hyresrätter är stor. Barnperspektiv Stadsmiljön är i många delar av utredningsområdet inte anpassad för barn och ungas behov och inte heller trygg ur trafikhänseende. NOLLALTERNATIVET I nollalternativet förväntas få/inga marksaneringar utföras då pågående markanvändning, ofta industriändamål, i sig inte kräver åtgärder. Uppgift saknas om huruvida markföroreningarna sprider sig. Utredning om förutsättningar för förbättrad dagvattenhantering har påbörjats och kommer att fortgå. Syftet är bland annat att minska belastningen av höga tillfälliga flöden på Rinnebäcksravinen samt att verka för att miljökvalitetsnormer nå för Höje å kan klaras. Även med en fortsatt verksamhetsinriktning väntas mindre åtgärder som förbättrar lokalklimat och möjligheterna att röra sig runt i området till följd av stadsmiljöns betydelse för arbetstagare. I utredningsområdet finns en för Lunds del relativt hög andel av så kallade instegsjobb, arbeten som kräver mindre grad av utbildning och erfarenhet och som därför är viktiga för dem som är på väg att etablera sig i arbetslivet. Ingen förändring av dagens situation väntas i nollalternativet. 62 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

63 KONSEKVENSER PLANALTERNATIVET En framtida markanvändning med så kallad känslig bebyggelse kommer att kräva att marksaneringar genomförs. Också byggnader som sparas kan vara i behov av åtgärder. Planförslagets konsekvenser avseende buller går inte att bedöma i nuläget då planförslaget innebär att vissa verksamheter omlokaliseras vilket innebär minskad risk för bullerstörning. Därtill görs ändringar i gatunätets struktur vilket syftar till att omfördela trafikströmmar. Det förutsätts att riktvärdena klaras vid ny bebyggelse eller att nödvändiga åtgärder vidtas för att säkerställa en godtagbar boendemiljö. I planförslaget bibehålls ett verksamhetsområden mellan Bondevägen och Norra Ringen. Risk för störningar på framtida bostäder öster därom bör studeras vidare avseende lukt från pågående bageriverksamhet. JÄMFÖRELSEALTERNATIVET En framtida markanvändning med så kallad känslig bebyggelse kommer att kräva att marksaneringar genomförs. Också byggnader som sparas kan vara i behov av åtgärder. I jämförelsealternativet anordnas blandstad i nära anslutning till både Norra Ringen och väg 103. Det förutsätts att riktvärdena klaras vid ny bebyggelse eller att nödvändiga åtgärder vidtas för att säkerställa en godtagbar boendemiljö. Planförslaget innehåller åtgärder för ökat lokalt omhändertagande av dagvatten i större omfattning än nollalternativet. Sanering av förorenad mark och förändrad markanvändning till bostäder väntas också bidra till förbättrat dagvatten. Planförslaget bedöms innebära positiv konsekvens avseende förorenad mark och vatten. Planförslaget omfattar nya offentliga rum, parkmark och ny grönstruktur. Gröna samband förstärks och tydliggörs vilket är gynnsamt ur flera hänseenden; ekologiskt, lokalklimatmässigt och rekreativt. Planförslaget bedöms innebära positiv konsekvens avseende grönoch blåstruktur, även för omkringliggande områden. Jämförelsealternativet är jämförbart med planförslaget med det tillägg att också en del jungfrulig mark bebyggs och då också kommer att avvattnas till Rinnebäcken. Å andra sidan omvandlas en större andel industrimark vilket lokalt bedöms positivt ur grönstruktur och dagvattenhänsende. Positiv konsekvens bedöms avseende miljö - och hälsoaspekter. Ett variationsrikt bostadsbestånd förordas. Planförslaget innebär att fler människor koncentreras till området vilket ger utrymme för utveckling av kollektivtrafik, service och gång- och cykelnät. Området blir tillgängligt för fler grupper. Fler människor över dygnet kan ge ökad trygghet. En del arbetstillfällen kommer förväntas dock försvinna. Sammantaget bedöms positiv konsekvens. Planförslaget innebär att området i högre grad än i idag kommer att vända sig också till barn. Framtida boende innebär behov av förskolor, skolor, lekmiljöer och trygg stadsmiljö med säkra gång- och cykelstråk. Planförslaget bedöms möjliggöra en god stadsmiljö som också kan möta barn och ungas behov. Jämförelsealternativet bedöms jämförbar med planförslaget avseende de positiva effekterna. Däremot innebär jämförelsealternativet att en större andel verksamheter berörs och därmed potentiellt sett också en högre risk att arbetstillfällen försvinner. Risk för negativ konsekvens bedöms. Jämförelsealternativet bedöms jämförbart med planförslaget och innebär också en utvecklad stadsmiljö i södra Gunnesbo. Detta har potential att bättre koppla Gunnesbo in mot centrala Lund. Detta bedöms positivt för barn och unga som får enklare att röra sig mellan målpunkter i Lund. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 63

64 KONSEKVENSER NYCKELASPEKT Ekonomiska aspekter Näringslivets utveckling har betydelse för antalet anställda och ger också underlag för bostadsmarknaden. Näringslivet och de personer som arbetar och bor i Lund har också en direkt effekt på skatteunderlagets storlek. Ett effektivare markutnyttjande, fler människor på samma yta, kan då ses som positivt. Stadsomvandlingen väntas dock leda till högre markpriser, en kostnadsökning i en redan relativt dyr stad. Det finns signaler som pekar på långsiktiga risker med höga kostnadslägen vilket anses hämma utveckling. De samlade ekonomiska konsekvenserna av en stadsomvandling jämfört med pågående markanvänding är därför svårbedömt. NOLLALTERNATIVET Lägre grad av markutnyttjande består. Tillgång till billiga lokaler kan finnas i nollalternativet. Totalt sett innebär nollalternativet färre investeringar i området vilket kan innebära stagnation men också tillbakagång. 64 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

65 KONSEKVENSER PLANALTERNATIVET JÄMFÖRELSEALTERNATIVET Planförslaget balanserar mellan omvandling/investering och bevarande av verksamheter/arbetstillfällen. I förhållande till jämförelsealternativet innehåller planförslaget mer ytor för verksamheter och färre ytor för blandad stad. Hur stor ekonomisk påverkan detta innebär är idagsläget svårt att bedömma. Jämförelsealternativet omvandlar en större andel industrimak till blandad stad och innehåller också mer handel. Alternativet bygger vidare på de senaste årens utveckling i området samt framförda önskemål från enskilda fastighetsägare. Omvandlingstakten i detta alternativ är hög och innebär stora kommunala åtaganden framöver för t.ex. barnomsorg. Fler verksamma företag berörs och fler arbetstillfällen kan komma att försvinna. Handelsomfattningen är större i detta alternativ men är mycket svårbedömt. Handelsområdena i västra Lund ingår regionens samlade handelsutbud bland annat med Lunds innerstad, omkringliggande handelområden i grannkommuner och Köpenhamn. Därtill kommer e- handelns pågående framväxt vilket ytterligare adderar till en komplex bild av framtida handelsutveckling i ett semiperifert område som detta. ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NEGATIV MILJÖPÅVERKAN Nu aktuellt fördjupning tillsammans med kommunens övriga styrdokument har en tydlig inriktning mot hållbarhet och ett genomförande enligt beslutade intentioner innebär i sig att negativ miljöpåverkan motverkas. Dagvattenåtgärder, tidigt genomförda, är väsentligt för att hejda pågående erosion i Rinnebäcksravinen. Inför fortsatt arbete måste föroreningssituationen klarläggas genom fördjupande provtagningar. Resultatet av dessa påverkar såväl möjligheten till bevarande av kulturhistoriskt intressant objekt som slutlig placering av känslig bebyggelse. Också byggskedets möjliga risker måste vägas in och kan påverka t.ex. genomförandeordning inom den första blandstadsetappen. I kommande detaljplaneläggningar säkerställs bevarandevärden, dagvattenhantering och tillkommande gång- cykel och grönstrukturer juridiskt. UPPFÖLJNING Samhällsbyggande är en pågående process som sträcker sig över långa tidshorisonter och därför behöver följas upp på olika sätt. Lund följer utvecklingen i kommunnen bland annat genom arbetet inom Miljöövervakningsprogrammet, som t.ex. mäter luftkvalité, samt Lundaeko. I sistnämnda sker uppföljning av stadsbyggnadsaspekter genom antal indikatorer som relaterar till fysisk planering. Utvecklingen av fordonstrafik, gångoch cykeltrafik och andel miljöcertifierade byggnader är några exempel på den uppföljning som sker inom Lundaekoarbetet. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 65

66 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 1940-TAL FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

67 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 6 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR UTREDNINGSOMRÅDET Utredningsområdet ligger centralt i västra Lund och sträcker sig från innerstaden ut till västra stadsranden. I området finns flera delområden med delvis olika innehåll och karaktär. Västra Lund innehåller mestadels bostadsområden såsom Kobjer, Väster och Värpinge. Nu aktuellt utredningsområde utgör ett undantag med ett stadsinnehåll dominerat av verksamhets- och handelsområden. Utredningsområdets omfattning samt stadskaraktärer visas schematiskt t.h. Gemensamt för flera av delområdena är dess funktionspräglade innehåll och industrikaraktär. Bebyggelsen är ofta låg och gles men storskalig och uppvisar en tydlig tidsgradient från öster tillväster. Det finns en stor andel hårdgjorda ytor för transporter, upplag och parkeringar. I de mer verksamhetsorienterade delarna ramas därtill flera fastigheter in av höga nätstängsel. Gaturummen är breda och rumsligheten brister. Det finns få gröna ytor och uppvuxen vegetation. Karaktären på de offentliga rummen är ofta anonym och ödslig. Sluten kvartersstad Öppen kvartersstad Studentbostäder Småskalig bebyggelse Institutioner Företagsområde Gröna rum Utredningsområdet sträcker sig från centrala Lund ut till stadsranden i väster och innefattar Öresundsvägens företagsområde, södra delarna av Gunnesbo samt Pilsåker. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 67

68 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Dagens stadsinnehåll och planeringsmässiga förutsättningar varierar. En översiktlig bild ges nedan. Traktorvägen: Området är till stor del planlagt för verksamheter men uppvisar en tydlig tendens mot allt mer handel. Storskaliga kvarter och gator, bitvis storskaliga anläggningar och handelslokaler, men också mindre verkstäder. Pilsåker: Handelsdominerat område. Områdets markutnyttjande är lågt, sett till både BTA och tid över dygnet. Storskaligt, stora lokaler i ett eller få plan, omfattande hårdgjorda ytor; parkeringar. Bristade kopplingar och stråk inom och till angränsande områden för gående och cyklister. Saknar grönska. Korsas av kraftledning vars koncession löpt ut. Väster, del av. Bostadsdominerat området. Längst i väster ligger Fågelskolan. Gällande detaljplaner ger utrymme för förtätning. Berörs vid åtgärder kopplande till Mobiliarondellen. Starkt grönstråk. Södra Gunnesbo: Området är till stor del planlagt för verksamheter och innehåller flera mindre verkstäder och hantverksbaserde företag. Småskalig karaktär. Ligger som en enskild enklav utan direkt kontakt med resterande del av Gunnesbo eller Traktorvägen. Ligger inom 1000 m från Gunnesbo station. Öresundsvägenområdet är i huvudsak planlagt för industri men uppvisar stor variation; industri, handel, service och kontor mm. Tillverkningsindustri finns bland annat genom Tetra Pak, Fazer Bageri, Cepa och Inpac. Enligt ÖP 2010 ska området etappvis utvecklas till blandstad med bostäder inklusive skola års sikt väster om Måsvägen och därefter, på års sikt, mellan Måsvägen och Bryggaregatan. Delområdet öster om Måsvägen ligger inom 1000 m från Lund C och utgör ett strategiskt viktigt område för stadsutvecklingen i Lund. Tillfredsställande kopplingar in mot centrum är avgörande. Stråk för framtida spårväg ska säkras. Norra Värpinge. Obebyggd yta mellan Väster och golfbanan, ska enligt ÖP 2010 utvecklas för bostäder och grönområde. Gränsar till Rinnebäcksravinen. Korsas av kraftledning vars koncession löpt ut. Åkermark i träda. Mobiliarondellen, hårt pressad biltrafiknod. Norra ringen: starkt trafikstråk.skyltläge. Lerbäckskolan samt framtida blandstadskvarter 68 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

69 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR MARKANVÄNDNING Nästa all mark inom utredningsområdet är planlagd och bebyggd. Med totalt strax under 130 hektar är utredningsområdet också ett av stadens största verksamhetsområden. Öresundsvägens industriområde, tillsammans med Pilsåker, Mobiliaområdet och Södra Gunnesbo utgör sålunda nära en tredjedel av den totala arealen planlagd verksamhetsyta i staden, se bild tv. Huvuddragen i dagens markanvändning, så som den föreskrivs i antagna detaljplaner, visas i karta t.v. nedan. Industri- och verksamhetsområden dominerar. Den faktiskt aktuella markanvändningen, uttryckt i dominerande näringsgrenar i respektive kvarter, redovisas på nästa karta, t.h.. Den aktuella markanvändningens betydligt brokigare mönster antyder att området befinner sig i förändring. Industriverksamhet och teknisk verksamhet inkl motorservice Industriverksamhet/ handel/kontor mm Restaurang/café Kontor Annan service kultur, religion, vård Handel och kontor Handel Restaurang/café Annan service kultur, religion, vård Undervisning/ skoländamål Bostad Park, koloni idrottsändamål, golf Planlagd markanvändning Pågående markanvändning övrig mark skola/idroʃ koloni park kvartersmark 0 Markanvändning i respektive delområde FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 69

70 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Markutnyttjandegrad En översiktlig beräkning av exploateringsgraden inom respektive delområde visar att markutnyttjandegraden är relativt låg. I beräkningarna har den sammanlagda bruttoarean hos befintlig bebyggelse inom respektive delområde jämförts med varje delområdes totala markyta. I utredningsområdet som helhet ligger exploateringstalet på cirka 0,3. Taxeringsvärde Fastigheterna inom utredningsområdet representerar ett betydande värde. Taxeringsvärden ses ibland som en indikator på ett områdes förändringsbenägenhet. Dagens taxeringsvärde, kronor per kvadratmeter, för mark och byggnad sammanlagt, är ojämnt Översiktlig exploateringsgrad inom respektive delområde, dvs bruttoarean hos befintlig bebyggelse (mörk) i fördelad. Fastigheter med nyare bebyggelse och/eller bostäder förhållande till markarean inom respektive delområde betingar avsevärt högre värden. Relativt stora delar av området (ljus). upptas av fastigheter som saknar taxeringsvärden, så kallade specialenheter som används för samhällsnyttigt ändamål och därför Taxering är skatte- och avgiftsfria. Taxeringsvärde/ : Meter Taxeringsvärde för respektive fastighets mark och byggnad i kronor per kvadratmeter. t Ägostrukturer Större delen av marken inom utredningsområdet utgörs av privatägd kvartersmark, fördelad på ett stort antal fastighetsägare. Kommunen äger i huvudsak gatu- och parkmark samt skolor/förskolor. I kartan nedan t.h. visas kommunägd mark i gult. Fastighetsägare och verksamhetsutövare Det förekommer såväl fastighetsägare som också är verksamhetsutövaren på fastigheten som fastighetsägare som fungerar endast som uthyrare, dvs verksamhetsidkaren äger således inte själv den fastighet verksamheten bedrivs på. Det finns markägare med stort intresse av att utveckla fastigheter för annat än verksamheter främst Öresundsvägen. Dessutom finns stort intresseinom handelssektorn för ytterligare handelsetableringar i Mobiliaområdet och Pilsåker. delområde Traktorvägen Södra Gunnesbo Pilsåker Öresundsvägen andel kvartersmark där fastighetsägaren också är verksamhetsutövaren 35% 17% 12% 45 % Markägoförhållande - relativt låg utnyttjandegrad på marken - lite kommunägd kvartersmark 70 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

71 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR BEFOLKNING OCH BOSTÄDER I utredningsområdet bor ca 1080 personer (2010), främst i kvarteren Labben och Vildgåsen (tillhör stadsdelen Väster). Antalet bostäder är ca 550 (2010), samtliga i flerbostadshus. Området har markant större andel bostadsrätter än staden som helhet. Utredningsområdet antal Befolkning andel Staden 100 % 82 % 75 % 36 % 25 % 50 % b ) 460 b ) Bostäder 550 Varav flerbostadshus Varav bostadsrätt hyresrätt b ) 5080 I omkringliggande områden finns betydande andel boende men också sysselsatta. Bilden t.h. sammanfattar antalet människor som bor och/eller verkar inom och i anslutning till utredningsområdet. b ) 1790 b ) Bostäder 000 ) Sysselsatta 000 b Boende ARBETSPLATSER Utredningsområdet har drygt 5000 arbetsplatser (förvärvsarbetande dagbefolkning 2010), vilket är 8,7 procent av dagbefolkningen i Lund. Området är till sysselsättningstalet stadens tredje sammanhängande arbetsområde. Större är endast stråket Lasarettet-LTH-Ideon-Brunnshög, med dagbefolkning på och innerstaden med drygt Öresundsvägen och Gunnesbo söder har nästan 25 procent av stadens arbetsplatser inom näringsgrenen tillverkning. I utredningsområdet arbetar 3138 män och 1939 kvinnor. Därmed skiljer sig området från genomsnittet för staden, med nära 62 procent män, mot stadens 49,5 procent. Delområde antal Anm arbetsplatser Del av Väster (Doppingv.) 181 Pilsåker 981 Bostäder, skolor Lerbäck (Förlaget) 152 Annedalsvägen 343 Öresundsvägens Åldermansgatan 1337 industriområde Öresundsvägen 125 S Gunnesbo & Traktorv Totalt 5077 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 71

72 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Sysselsättningsutvecklingen under 2000-talet visar en svag ökning, från 4500 år 2000, via 5300 år 2008 till strax under 5100 år Sysselsättningens fördelning på näringsgren i hela utredningsområdet framgår av diagram nedan. Andelen anställda inom handel och reparation av motorfordon mm (27 procent), samt tillverkning (25 procent) är betydligt större inom utredningsområdet än i staden som helhet (vardera nio procent). Detta gör området betydelsefullt för sysselsättningen inom dessa sektorer, liksom för utbudet av varor och tjänster i staden. För staden som helhet är det bara näringsgrenarna vård, omsorg och sociala tjänster, som visar en liknande koncentration av arbetsplatser. Handel; rep av motorfordon Tillverkning Juridik, ekonomi, vetenskap Byggverksamhet Information och kommunikation Vård och omsorg; sociala tjänster Utbildning Hotell och restaurang VA, avfallshantering Transport och magasinering Uthyrning, fastighetsservice Kultur, nöje och fritid Utredningsområdet Annan serviceverksamhet Försörjning av el, värme m m Staden totalt Offentlig förvaltning, försvar Fastighetsverksamhet 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 % Dagbefolkning efter näringsgren Näringsgrensfördelningen i detta område visar tillverkningssektorns betydelse. Delområde Öresundsvägen I området finns arbetstillfällen. Sysselsättningsstrukturen i Öresundsvägen är något annorlunda, både vid jämförelse med hela utredningsområdet och med staden. Här är könsfördelningen också ojämnare än Lunds genomsnitt, män och 427 kvinnor, d v s 76 procent män. Den stora betydelsen som näringsgrenen tillverkning har för sysselsättningen är påtaglig. Drygt hälften av de sysselsatta i området verkar inom den näringsgrenen. I det avseendet skiljer detta delområdet sig kraftigt mot staden, som har knappt en tredjedel sysselsatta inom tillverkning. Området har nästan 20 procent av stadens alla arbetsplatser inom tillverkning. Företag inom metallindustri samt tillverkning av maskiner och apparater dominerar, följda av bageri samt reparation av maskiner. Flera av arbetsställena tillhör de större närmare hälften har mer än 10 anställda. Näst störst, sysselsättningsmässigt, är verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, kort sagt konsultföretag. De har drygt en femtedel av de anställda i området. Andelen av de arbetsställena är också drygt en femtedel. Handel och reparation av motorfordon och motorcyklar, med drygt 10 procent av de anställda. De representerar knappt 30 procent av antalet arbetsställen. Den handel det rör sig om är framförallt detaljhandel med fordonsrelaterade produkter, samt partihandel. Någon dagligvaruhandel är det inte frågan om. I övrigt finns företag med ca 15 procent av de sysselsatta i området, med verksamhet inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster, byggverksamhet, informationsverksamhet m fl. 72 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

73 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR VERKSAMHETER, HANDEL OCH SERVICE Företag Antalet företag i området är 307, varav 190 har mer än fyra anställda. Branschfördelningen skiljer sig åt mellan de olika delområdena. Tillverkning finns i Öresundsvägen, södra Gunnesbo och i delar av Traktorvägen. Handel dominerar i Pilsåker. Bilrelaterade verksamheter är vanligt förekommande. Verksamheter med behov av skyddsavstånd De finns några tillståndspliktiga verksamheter inom utredningsområdet. Dessa samt en del av övriga pågående verksamheter behöver skyddsavstånd till känslig bebyggelse såsom flerbostadshus. En utveckling mot tät blandstad är alltså inte i alla delar förenlig med pågående markanvändning. En riskutredning har utfört för delområde Öresundsvägen. I utredningen identifieras ett 15-tal verksamheter inom delområdet vilka har behov av skyddsavstånd. Riskutredning delområde Öresundsvägen 2014 Antal arbetsställen/ storleksklass < Totalt Dominerande branscher Handel Restaurang Skola Handel Handel Tillverkning Byggverksamheter Skola Restaurang Handel Bensin Reparation motorfordon Handel Reparation motorfordon Konulster inom juridik, ekonomi, teknik. Tillverkning FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 73

74 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Handel och service I utredningsområdet finns den största delen av kommunens utbud av storskalig och trafikorienterad handel. Vid Öresundsvägen representeras handeln bland annat av byggvaror och bilförsäljning. Vid Traktorvägen etablerades storskalig livsmedelshandel i det dåvarande Mobiliaområdet (idag läge för Kvantum) redan på 1970-talet. Efterhand följde fler etableringar kring Traktorvägen. Under senaste åren har området planlagts även för annan handel. Nova Lund, ett köpcentrum utan dagligvarubutiker, öppnades hösten 2002, i Pilsåkersområdet. Under 2000-talet etablerades fler butiker inom kategorin volymhandel öppnades Nova II. Handelsutbudets upptagningsområdet innefattar också närliggande orter i grannkommunerna. Skola och annan service Två kommunala grundskolor, Lerbäck och Fågelskolan innefattas. Det finns också två privata förskolor. Vårdservice finns i form av läkarhus, tandläkare och psykologmottagning. För fritid och rekreation finns parkstråk söder om Kobjer, i Väster och Rinnebäckens naturreservat. Vidare finns Friskis och Svettis vid Öresundsvägen. Området omfattar ett par kolonilottsområden. Al fa Laval Gunnesbo stat atio ion St. Hans Back ckar Mot Ideon, Brunns- hög & LTH Mobi lia Höje å 1: Meter Fåge gel- skol an Pils lsåk er Ri nne- bäck Friski kis & Sve etti tis Isla lami mic cent te er Folk lkun univ iver r- site tete t Tetra Pak Lerb rbäc äcks s- skol olan Lund C Mot Sjuk- hu uset Mot Lunds Universitet Lunds Centrum Rekreation Föreningsliv Skolor Större arbetsplats Mot Stadsparken Noder Handel 74 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

75 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR TRAFIK OCH TILLGÄNGLIGHET Lund utgör en regional målpunkt och arbetspendlingen är omfattande vilket påverkar resmönstren till och inom staden. Framträdande målpunkter är till exempel universitetssjukhuset, universitetet och flera större företag. Kollektivtrafikförbindelser finns både med tåg och regionbussar. Tågpendlingen till Lund ökar stadigt. Samtidigt sker mycket arbetspendling fortfarande via bil, särskilt till mer externa lägen och från orter med sämre kollektivtrafikförbindelser. Lund planerar för spårväg och ombyggnad av Lund C vilket ytterligare stärker stationens betydelse och behovet av tillgänglighet till/från noden. I utredningsområdet finns flera starka målpunkter i form av handelsetableringar och större arbetsplatser. Därtill genomkorsas området av flera vägförbindelser från E6 i väster till framträdande målpunkter i Lund såsom Lunds centrum, sjukhuset, universitetet, större företag samt forskningsanläggningarna i nordöstra Lund. Varför är det så mycket bilar i Mobiliarondellen? Norra Ringen ingår i det regionala trafi knätet och utgör en länk mellan E22 och E6. Tillgången till kollektivtrafik varierar. Utredningsområdet trafikeras av två stadsbusslinjer och tre regionbusslinjer. Huvuddelen av utredningsområdet ligger inom 350 meters radie från busshållplats, vilket gör det välförsett med kollektivtrafik. Det finns två tågstationer i utredningsområdets närhet. Gunnesbo station trafikeras av lokaltågstrafik, pågatåg, med upp till tre avgångar per timme mot Lund C respektive Helsingborg. Lund C trafikeras av fjärrtåg, regional- och lokaltåg och har hög turtäthet från flera orter i regionen såsom Malmö, Helsingborg, Kristianstad och Hässleholm. På sikt väntas även en tågstation i södra Lund. Norra Ringen innebär också en gen sträckning väserifrån till fl era av Lunds stora arbetsplatser; universitetet, SUS, Ideon m fl. Därtill fi nns handel i Pilsåker/ Mobiliaområdet och i stadskärnan vilket med bil nås via Fjelievägen. Övergripande vägnät kring Lund år 2012 Lund genomkorsas av ett par större regionala trafikleder, där motorvägen, E22, är den mest dominerande länken för regional och nationell trafi k. väg 108 Kävlingev. Svenshögsv. E22 Odarslövsv. väg E6.02 Norra ringen TPL Lund norra Utmarksv. Lund C. Sandbyv. Trafikplatser år 2012 väg 102 Övergripande vägnät år 2012 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 75

76 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Förutsättningarna för gående och cyklister varierar. Det förekommer såväl separerade banor och planskilda korsningar som gator med blandtrafik och plankorsningar utan särskilda åtgärder för oskyddade trafikanter. Överlag är kvartersstrukturen och gatunätets utformning anpassad till verksamheternas yt- och transportbehov. Mätningar av cykeltrafiken påvisar tät trafikering längs Fjelievägen, Bjerredsparken och Kung Oskars bro. Mycket cykeltrafik passerar enbart området på väg mellan kringliggande bostadsområden och centrum eller andra målpunkter. Uppgifter om gående saknas Meters ± 600!! ! 600 %2 Teckenförklaring! mätpunkter cykel Cyklar/dygn Sträckan ej mätt ") Bro %2 Tunnel &- Övergångsställe Planområdesgräns %2 %2 800!!! ! !!!%2!! &-! 500! ! %2 &- %2 &- ") %2 %2 400!!!!!! !! !! !!! !!! ") !!! !!! &-!!! ! 1700! 600!! ! Fjelievägen!!!! Norra Ringen!! Öresundsvägen Kaprifolievägen! Västra Ringen! Fjelievägen!! Teckenförklaring Tågstationer framtida tågstation! Busshållplats regionbuss stadsbuss linje 4 & 5! Åldermansgatan!!!! Bryggaregatan!! Kung Oskars vä Planområdesgräns Busshållplats 350 m! Busshållplats 500 m Tågstation 1000 m 76 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

77 !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Utredningsområdet har ett biltrafikorienterat läge och genomkorsas av de regionala trafiklederna väg E6.02, genom Lund benämnd Norra Ringen, och väg 103 samt av de lokala huvudgatorna, Fjelievägen, Öresundsvägen och Bryggaregatan. Norra Ringen har tät trafik med omkring fordon/dygn (f/d). Fjelievägen, söder om Mobiliarondellen, trafikeras av omkring f/d. Öresundsvägens trafikmängd uppgår till strax under 9000 f/d och på Bryggaregatan, i höjd med Kung Oscars väg ca kör ca f/d. Cirkulationsplatsen i korsningen Fjelievägen, väg E6.02, Öresundsvägen, vardagligt kallad Mobiliarondellen, är en kritisk punkt, nära sitt kapacitetstak. I rusningstrafik uppstår köbildning. Kapacitetsbristen påverkar utbyggnadsmöjligheterna. Öresundsvägen och Måsvägen är rekommenderade färdvägar för farligt gods. Området är trafikbullerbelastat till följd av de höga trafikmängderna och förekomsten av tung trafik. Kring de regionala vägarna är nivåerna som störst men också huvudvägnätet in mot centrala Lund utsätts för bullernivåer som överstiger Naturvårdsverkets riktlinjer för bostäder. En genomgång av rapporterade olyckor visar att bilolyckor främst inträffar i Mobiliarondellen. En korsningsolycka har även inträffat vid väg 108/ Vårbruksvägen. Cykelolyckor inträffar främst i öster, i stråken mot Kung Oscars bro. Olyckor med fotgängare sker på Pilsåkers parkeringar, inne på kvartersmark. Trafikverket planerar för utbyggnad till fyrfältig väg för E6.02, mellan E6 och väg 108. Järnvägsplanering avseende fyra spår till Lund och ny station södra Lund pågår loksom planer på ombyggnad av Lund C !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Vägbuller, t.v. ekvivalent nivå, t.h. maxnivåer i dba. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 77

78 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR KULTURMILJÖ Tiden före industrieran Skånska rekognoseringskartan (1812), visar ett relativt opåverkat och ännu oskiftat jordbrukslandskap väster om Lund. Utredningsområdet, beläget nedanför ett par höjdpartier, i flackare och mer låglänt terräng avvattnas mot Rinnebäckens förgreningar som sträcker sig upp i området. En väg väster ut från Lund sträcker sig genom utredningsområdet och sammanfaller delvis med Öresundsvägens nuvarande sträckning. Skånska rekognoseringskartan 1812 Den ekonomiska kartan från 1912, visar de stora förändringar som hänt under de gångna hundra åren. Skiften har genomförts och landskapet har fått en strikt, linjär struktur. Bebyggelse har tillkommit, bland annat har ett småhusområde på Kobjer börjat växa fram tillsammans med några etableringar väster om Lunds station. Infrastrukturen har byggts ut. Järnvägen mellan Lund och Malmö stod klar 1856, sedan kom spår mot Kävlinge på 1870-talet och Bjärred Bjärredsbanan (Lund- Bjärreds järnväg, LBJ) sträckte sig genom den södra delen av utredningsområdet för att sedan fortsätta västerut mot Bjärred i ungefär samma sträckning som dagens väg 16 fram till E6. LBJ Hushållsällskapets karta FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

79 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR lades ner 1939/40 med efter påtryckningar öppnades spåret igen 1943 och användes som industrispår fram till Idag finns rester av spåret kvar och lever vidare som en siktlinje genom området. Historisk återblick Öresundsvägens industriområde innehåller nycklar till förståelsen av Lunds utveckling under 1900-talet, här finns representanter för verksamheter som flyttat ut från stadens centrum i samband med stadssaneringar och funktionsseparering. Här finns också industriella tungviktare med internationell verksamhet i form av Alfa-Laval och Tetra-pak. Här finns också exempel på kolonirörelsen och på den kommunala infrastruktur som representeras av elnätet. Det som producerats i detta område har en räckvidd långt utöver Lund. Integreras en del av de fysiska strukturerna i den kommande stadsutvecklingen, ger det oss möjlighet till förståelse av platsens historia och att beskriva hållbarhet ur ett brett perspektiv. För en framtida stadsutveckling i området har de industrihistoriska miljöerna stora värden, de ger källor till historien och vårt samhälles förändring men de kan också tillföra stora upplevelsevärden Utsnitt ur panorama. Vy från Grand Hotell. Fotot ovan är taget 1899 av Per Bagge. Bild X Hushållningssällskapets karta 1912 Utsnitt ur panorama. Vy från Grand Hotell. Fotot ovan är taget 2013 av Ingvar Nilsson. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 79

80 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Annedal 2 Förlaget 3 Kugghjulet 4 Öresundsvägens industriområde har tillkommit gradvis från 1930-talet. Den äldsta industrietableringen i området daterar sig från 1930-talet, i bland annat det som idag är kvarteret Separatorn. I utkastet till generalplan för Lunds stad , återfinns en markering för stor och mindre industri. Mycket tyder på att detta var en formalisering av redan inledd markanvändning återupptogs användningen Bjerredsbanan som lokalt industrispår och användes till 1981 Planeringen inför ett större industriområde inleddes på allvar i början av 1940-talet. Att tung industri hamnade här, inklämt som en tårtbit mellan två stora bostadsområden, berodde på att kommunens planerare efter krigsutbrottet ville sprida ut tänkbara bombmål. Tidigare hade avsikten varit att koncentrera tung industri till Södra industriområdet (Rådmansvången). Den riktiga exploateringen av området tog fart först i slutet av 1960-talet och fortsatte under 70 och 80-talen då de sista industritomterna såldes. Företagsetableringen har därefter fortsatt västerut på Gunnesbo och Pilsåker. Länsmannen 3 Storföretaget Alfa Laval, tidigare AB Separator tillhör pionjärerna i området med sina äldsta byggnader invid Öresundsvägen från slutet av 1930-talet. Denna anläggning är idag en del av Tetra Pak. En av verksamheterna med längst kontinuitet var Lunds Snickerifabrik, etablerad 1946 vid Åldermansvägen, utflyttad Diwongs bageri, nuvarande Fazers, flyttade på 1950-talet från innerstadsläge på Bankgatan till Annedalsvägen. Från och 70-talen började även renodlade kontorsbyggnader att uppföras i området liksom byggnader för handel, t ex bilar och byggvaror. Andelen företag inom service- och tjänstesektorn har ökat på senare år. Värmeväxlaren 3 Separatorn 1 Separatorn 1 Med anledning av fördjupningsuppdraget har en inventering av kulturhistoriska värden genomförts i det äldsta verksamhetsområdet, dvs delområde Öresundsvägen. Karaktärsdrag Öresundsvägens industriområde sammanfattas: Industri- och verksamhetsbyggnader. Storskalig verkstadsoch kontorsmiljö med variation i ålder och material med tonvikt på rött tegel i verkstadsbyggnadernas fasader och kontorsfasader i kakel. Växtlighet och grönstruktur som understryker hus i park (ex Förlaget) och resterna av ägogränser och järnvägens tidigare dragning. Växtlighet med läfunktion. Industriområdet är skilt från det intilliggande bostadsområdet Kobjer i norr med ett karakteristiskt grön bälte i form av en park, tydligt uttryck för modernismens funktionsseparering. De aktuella områdena behandlas i del av Kulturmiljöprogrammet Industrimiljöer i Lund I rapporten lyfts ett antal verksamhetsbyggnader fram som kulturhistoriskt intressanta. Miljöerna representerar olika tidsperioder, branscher och bevarandeskick. De fysiska miljöerna är en tydlig del av det industrialiserade samhället, de faktiska byggnaderna är i många fall 80 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

81 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR det enda som finns kvar av företag sedan de verksamma gått bort, arkiven skingrats och produkterna konsumerats. I andra fall finns digra företagsbiografier, fotosamlingar och produkter, men ingen byggnad som kan ge en aning om hur miljöerna var att arbeta i. Med ledning av rapporten och flera platsbesök förs några byggnader fram om kulturhistoriskt värdefulla (röd), andra byggnader som ingår i, eller tillsammans med andra, bygger upp en kulturhistoriskt värdefull miljö (svart). Dessutom redovisas gårdsrum och planteringar av kulturhistoriskt och/eller miljömässigt värde, markerade med grönt. Gatusträckningar skrafferade i svart representerar kulturhistoriskt och/eller miljömässigt värdefull gatusträckning eller platsbildning. Bevaringskommitténs beslut april 2014 anger följande bevarandevärden: Töebacken 4 Töebacken 7 Kulturhistoriskt värdefull byggnad (röd): Annedal 4 Förlaget 3 Kugghjulet 4 (del av) Länsmannen 3 (östra delen) Separatorn 1 (delar av) Töebacken 4 (del av) Töebacken 7 (del av ) Värmeväxlaren 3 (norra fasaden) Byggnad som ingår i, eller tillsammans med andra, bygger upp en kulturhistoriskt värdefull miljö (svart): Annedal 2 (södra delen) Kugghjulet 1 (travers) Kugghjulet 3 (norra delen) Länsmannen 1 (del av) Länsmannen 3 (västra delen) Länsmannen 4 Separatorn 1 (delar av) Töebacken 4 (del av) Virket 5 Värmeväxlaren 3 del av Gårdsrum eller plantering av kulturhistoriskt och/eller miljömässigt värde (grön): Annedal 4 Förlaget 3 Länsmannen 1 Separatorn 1 Töebacken 1:20 o 4 (del av) Värmeväxlaren 3, rester av koloniområde. Väster 7:1 (mellan Kugghjul o Länsman) Väster 1:9 mellan (Värmeväxlaren och Separatorn) FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 81

82 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Gröna sammanhang kring utredninsgområdet NATURMILJÖ, PARKER OCH REKREATION Det finns begränsat med gröna ytor inom utredningsområdet. Naturmark saknas i princip helt men det finns två stadsdelsparker, Vildandsparken och parkstråket Gustavhemsparken Qvanteborgparken - Slåtterbacken. Därtill ansluter flera grönstråk till området. I sydväst tangeras Rinnebäcksravinen, naturreservat, som leder vidare till Höje å. Från den östra änden av Rinnebäcksravinen löper ett stråk till Per Johans Park och Vildandsparken. Parkstråket Gustavhemsparken Qvanteborgparken - Slåtterbacken, sistnämnda belägen mellan Öresundsvägen och Kobjer formar ett viktig stråk i nordöstra delen av utredningsområdet. Stråket fortsätter även nordväst om Norra ringen. Från denna del leder även länkar till Gunnesboparken och Fornängen. I öster in mot centrum ansluter området till Bjerredsparken. Väster om utredningsområdet breder ett storskaligt jordbrukslandskap ut sig. Detta avgränsas dock av den hårt trafikerade väg 108. Park- och rekreationsområden Öresundsvägen I kvarteren kring Öresundsvägen saknas framförallt gröningar. De befintliga parkerna behöver rustas upp och tillföras funktioner för att verkligen fungera inom respektive kategori. Rör man sig väster om Norra och Västra ringen saknas parker näst intill helt. De gröna miljöer som finns tjänar framförallt som skyddsplanteringar längs vägarna eller kolonilottsområden och är strakt bullerutsatta. De flesta parkerna i och kring området är relativt enkelt utformade. Busk- och gräsytor är på flera platser förhärskande. Generellt saknas prydnadskaraktär samt parkrum i anslutning till urbana miljöer. Parker med tillgänglighetsszon i planområdet Anslutande parkmark Naturområden Idrottsanläggningar Koloni- och odlingslottsområde Planområdesgräns Meter 82 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

83 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Stråk och barriärer Runt utredningsområdet finns flera goda ansatser till att binda samman de olika stadsdelarna och även skapa kopplingar till omkringliggande rekreationsmöjligheter. Det finns ett antal stora vägar och ett par järnvägsspår som påverkar människors möjligheter att nyttja de rekreationsmöjligheter som finns i närområdet. Norra / västra ringen är en framträdande barriär i området och en påtaglig avdelare mellan Öresundsvägens företagsområde och Pilsåkers och Gunnesbo företagsområden. Järnvägsspåren utgör en stor barriär mellan St Hans backar, Stadsparken och Centrum. I Öresundsvägenområdet utgör Fjelievägen en barriär och i viss mån även Öresundsvägen. Väg 108 och väg E6.02 minskar möjligheterna att röra sig till och inom jordbrukslandskapet i väster. Tillgängligheten till landskapet norrut mot Nöbbelövs mosse är god. Mossen avgränsas dock i väster av väg 108 och i öster av järnvägen, vilka begränsar vidare kopplingar i dessa vädersträck. Söderut finns möjlighet att röra sig över Höje å mot Hjärup. MARKFÖRHÅLLANDEN Topologi Området är flackt och ligger nedanför den höjdrygg som sträcker sig från Kobjer vidare upp mot Nöbbelöv/Norra Fäladen. Marknivån ligger omkring meter över havet. Dagvatten Utredningsområdet avvattnas åt söder till Höje å. Genom Öresundsvägenområdet sträcker sig en större dagvattenledning som mynnar i Rinnebäcksravinen tillsammans med ett par ledningar från Gunnesbo. Tillfälliga höga flöden orsakar erosionsproblem i Rinnebäcksravinen. Stråk Huvudsakliga grönstråk Huvudsakligt GC-nät Parkmark och natur Planområdesgräns Meter Höje å Nöbbelövs mosse Barriärer, rött, stråk och kopplingar gult och grönt. St Hans backar Stadsparken Höjeå omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten. Den kemiska statusen i Höje å bedöms som god, exklusive kvicksilver. Det finns dock övergödningsproblem där dagvattnet från Lunds stad bidrar genom att föra med sig såväl näringsämnen som föroreningar till ån. Den ekologiska statusen i Höje å bedöms som otillfredsställande, (Källa VISS ). Förekomst av dikningsföretag. Avvattningsförhållandena omfattas av dikningsföretag. Grundvatten Delar av utredninsgområdet ligger över ett grundvattenmagasin, FFZ, i form av en sedimentär bergförekomst. Kvalitativ och kvantitativ status bedöms som god men med risk att kvantitativ status god inte uppnås år 2021 (Källa VISS ). TEKNISK FÖRSÖRJNING Eftersom området till största delen är bebyggt finns också VAledningsnät, el-, opto-, tele- samt gasledningar. Vid Fjelievägen ligger en större elstation. Därtill finns flera mindre. En större dagvattenledning löper tvärs genom Öresundsvägenområdet, till stor del parallell med fd Bjärredsbanans sträckning. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 83

84 KULTIVATORN MEDLINGEN AVTALET PLOGEN HARVEN TRUMLAN FÖRETAGET DÖSEN VÄLTEN EXCELLENSEN ÅRDRET BRONSÅLDERN HÄLLKISTAN TRAKTORN GRÖNGÖLINGEN FÅGEL BLÅ JÄRNÅLDERN OKET LABBEN ARKEOLOGEN SKYFFELN STENÅLDERN VILDGÅSEN RIVAN GUSTAVSHEM GREPEN ANNEDAL VILDANDEN VERKSTADEN GÄSSLINGEN TÄRNAN HAVSTRUTEN TJUGAN BETODLAREN RYKTAREN MJÖLKERSKAN DAGLÖNAREN ÄLLINGEN ÅBOEN HUSMANNEN MORAN PIGAN KUSKEN TÖEBACKEN BONDEN DRÄNGEN ARRENDATORN RÄTTAREN LÄNSMANNEN MÅSEN MATROSEN VIRKET KUGGHJULET DANSKEN VÄSTKUSTBANAN STATAREN TORPAREN KÄRVEN SKÖRDEN HALVKARLEN NEKEN SLÅTTERN LÄRLINGEN ARMBINDELN VÄPPLINGEN KLÖVERN SOLBACKEN GESÄLLEN LIVGARDET HALMVISKAN HELMFELT SMÅBRUKAREN LANTMANNEN DEGELN FÄLTTECKNET TYPEN GRÖDAN SMÖRKÄRNAN SEPARATORN VÄRMEVÄXLAREN SEJDELN SÅDDEN SOLDATEN BRIGADEN ARENSDORF LIV- OSCARSHEM REGEMENTET ASCHE- BERG FINNEN BRILJANT HÄST- VANDRINGEN QVANTENBORG TUNNAN FATET VIOLEN STOPET STANDARET KUNG KARL SVENSKEN ROSEN ÄRTAN LIVHUSAREN KUNG CHRISTIAN SKVADRONEN LOKFÖRAREN SMIDET KAPRIFOLEN SKYTTELN ÖRESUND GLÖDEN LAVENDELN TAFFELSILVRET FÖRLAGET ÄSSJAN TIMJAN ÅKERVALLMON BJÖRNBÄRET LERBÄCK TENDERN LOKET JORDGUBBEN LINGONET TULPANEN BLÅBÄRET RAFFINADERIET SOCKERBITEN POSTTERMINALEN BANVAKTEN SMULTRONET HALLONET BANVALLEN KRISTALLEN POLTAVA TRE LEOPARDER NARVA KUNG OSKAR UTSÄDET RIKSVAPNET DANNEBROGEN SPOLETORP STORA BÄLT BRA SKJUTSSTALL LEKSAKEN PÅSKALYCKA BRÄDGÅRDE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Det finns även större vattenledningar från Gunnesbo via Norra ringen. I Öresundsvägen finns också gas. I väster korsas utredningsområdet av en dubbel 130-kilovolts kraftledning. E.ON är ledningsägare. Ledningens koncession löpte ut 2010 och koncessionsärendet pågår. En telemast, med tillfälligt bygglov, finns i väster i delområde Traktorvägen. MILJÖ, HÄLSA OCH RISK Lokalklimat Årsmedeltemperaturen i Lund uppgår till 7,9 C och årsmedelnederbörden uppgår till ca 670 mm enligt SMHI:s medelvärde från mätperioden (nuvarande normalperioden) Lund får normalt som mest nederbörd, uppemot 70 mm/månad, under november månad. Februari är däremot den torraste månaden med knappt 35 mm nederbörd. Under senare tid har effekter klimatförändringarna lyfts fram allt mer och SMHI beskriver ett framtida klimat med blötare vintrar och torrare somrar. För utredningsområdets del bedöms tillfälliga, ökade nederbördmängder vara en betydande faktor. Översvämningsrisk kopplas främst till höga dagvattenflöden där ledningsnätet går fullt. Solpotential Gräns för utredningsområde Mycket god solinstrålning God solinstrålning Mindre god solinstrålning Mindre god solinstrålning Icke god solinstrålning Icke god solinstrålning Det finns två dominerande vindriktningar, väst-sydväst respektive ost-sydost. Under sommaren dominerar västvindarna, medan östvindarna uppvisar en ökad frekvens under vintern. Solhöjden varierar stort över året. Vid midsommar, klockan tolv, når solen närmare 60 grader över horisonten, medan den under midvinter endast når ca 10 grader. Detta innebär att skuggan från en tio meter hög byggnad under midsommar når drygt fem meter medan den under vintern når mer än 50 m NOR KOBJER 84 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

85 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Buller från trafik och verksamheter Delar av området är bullerbelastat. Trafikbuller förekommer längs del stora trafiklederna såväl regionala som lokala. Störst bullerpåverkan från trafik finns kring Traktorvägen, se vidare under rubrik Trafik och tillgänglighet. Flera verksamheter generar industribuller från t.ex. fläktar, hantering av material och av interna transporter. Pågående verksamheter Flera pågående verksamheter har behov av skyddsavstånd till bostadsbebyggelse. För delområde Öresundsvägen har en riskutredning utförts. Ett 15-tal verksamheter har behov av skyddsavstånd till så kallad känslig bebyggelse till följd av sin pågående drift, såsom hantering av kemikalier, drivmedel, buller eller dylikt. Farligt gods Öresundsvägen är rekommenderad färdväg för fordon med farligt gods. Behovet kopplas till pågående verksamheter i området. Behov av skyddszoner enligt Riskutredning för delområde Öresundsvägen. Förorenad mark Stora delar av utredningsområdet har lång verksamhetstradition och har använts för industriändamål sedan början av 1900-talet. Förorenad mark förekommer, till höger visas utdrag ur MIFO samt miljöreda för delområde Öresundsvägen. Sanering kommer att krävas vid framtida bostäder. Radon Normalrisk för radon gäller inom utredningsomådet som helhet. Luftkvalité Miljöförvaltningen har under 2014 utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå (urban bakgrund) avseende svaveldioxid, kvävedioxid, ozon, bensen och PM10 (januari - mars). De mätningar som utförts visar att inga halter har överskridit miljökvalitetsnormerna. Luftkvalitetsmätningar har även utförts i gatunivå avseende kvävedioxid, ozon, bensen. De mätresultat som finns för 2014 pekar på att halterna är högre i gatunivå men att man ligger under årsmedelvärdena för miljökvalitetsnormerna. I rapporten finns även årsmedelvärden för åren avseende taknivå och åren avseende gatunivå presenterade. Mätningarna visar att halterna av svaveldioxid, kvävedioxid och bensen har sjunkit och ligger idag under miljökvalitetsnormen. Ozonhalterna varierar under perioden men ligger under EU-direktivet.. Källa Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2014 samt luftmätningsdata åren Dnr MN 2015/ Biltrafik är en stor källa till luftföroreningar men i dagsläget är området öppet och välventilerat, så även gaturummen. Elektromagnetisk strålning Elektriska och magnetiska fält finns där det finns elkraft. I utredninsgområdet finns ledningar och transformatorstationer. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 85

86 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Riksintresse järnväg RIKSINTRESSEN, REGIONALA INTRESSEN M FL Utredningsområdet omfattar inte område av riksintresse. I närområdet finns riskintresse för kommunikation, järnväg, samt för kulturmiljövården avseende Lunds stadskärna. forn Rinnebäckennaturreservat Riksintresse kulturmiljö Riksintresse för kommunikationer, (3 kap 8 MB) Södra stambanan och Västkustbanan Båda järnvägsanläggningarna är av riksintresse och ingår även i det transeuropeiska järnvägsnätet (TEN-T, Trans-European Transport Networks). Minsta avstånd från planområdet till Södra stambanan och Västkustbanan är mer än 350 m respektive 175 m. Riksintresse för kulturmiljövården (3 kap 6 MB) M:K87 - Lund Lunds stadskärna är av riksintresse för sitt ursprung som stiftsoch universitetsstad. Lund är en av landets äldsta och mest betydande medeltidsstäder och speglar utvecklingen från kyrklig metropol till universitetsstad med expansiv utveckling under det sena talet och 1900-talet, (enligt beslut RAÄ ). Uttryck för riksintresset I värdebeskrivningen för riksintresset Lunds stadskärna, (M:K 87), beskrivs stadssiluetten och siktlinjer in mot och ut ur staden som viktiga värden att skydda och bevara. Den skarpa gränsen mellan Lunds bebyggelse och det omgivande jordbrukslandskapet är ett av Lunds starkaste karaktärsdrag. I väster utgör väg 108 en tydlig, fysisk begränsning medan stadens bebyggelse och det omgivande öppna åkerlandskapet. Bebyggelsen i randzonen i denna del av Lund uppvisar en låg, gles bebyggelse sammanhållen av en bilburen kontext, kanske bäst beskriven genom den engelska termen urban sprawl. Framträdande byggnader i vyerna från väster in mot Lund är Ideon Gateway, cisternen på värmeverket, Blocket samt Allhelgonna kyrkans torn. Däremot framträder inte signaturbyggnader såsom Domkyrkan. Kulturmiljöprogram för Skåne Kulturmiljöprogram för Skåne är det gällande regionala kunskapsunderlaget alltsedan 13 december I programmet redovisas att större delen av Lund utgör område av särskilt värde för kultumiljön, nu aktuellt planområde inkluderat. Mest betydande är stadskärnan men också stadens framväxt, med tidstypiska områden från olika epokrar, är värdefullt. Motiv för bevarande - Lunds stadsplan och bebyggelse åskådliggör en kontinuerlig utveckling från den tidiga medeltidens ärkebiskopsstad till modern universitets-, lasaretts-, handels- och industristad. Av betydelse för stadsmiljön är såväl stadsplanen 86 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING

87 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR med gatunät, fastighetsindelning, torgplatser, parker och planteringar som domkyrkan, Allhelgonakyrkan, universitetsbyggnaderna och det mångskiftande byggnadsbeståndet. I staden finns flera bostadsområden med bevarade helheter samt exempel på god arkitektur från tal. Länsstyrelsens hemsida Fornlämningar Det finns kända fornlämningar i väster, dels under golfbanan dels vid Traktorvägen/ väg 108. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan 2010 (ÖP 2010) I översiktsplanen anges att industriområdena kring Öresundsvägen och Gunnesbo har stor potential att omvandlas och utvecklas med bostadsbebyggelse i en stadsmässig karaktär. Området kring Öresundsvägen ligger relativt centralt i Lund och i översiktsplanen föreslås de båda områdena tillsammans kunna rymma 3400 bostäder och kvm lokalyta för icke-störande verksamheter. En framtida bebyggelseinriktning mot en kombination av tät stadsbebyggelse med företrädesvis flerfamiljshus i 5-6 våningar blandat med en småstadsbebyggelse, från stadsvillor upp till fyra våningar, föreslås. Strukturen är tänkt att formas kring ett starkt kollektivtrafikstråk med gen och central sträckning vilket på Kartutdrag ur gällande översiktsplan. Skrafferade områden, gult, bedöms vara lämpliga för kommande, blandad bebyggelse inom en 20-års period. Skrafferade områden grönt bedöms vara lämpliga för blandad bebyggelse på 2 till 40 års sikt. Vallkärra station Kävlingevägen Odarslöv Gunnesbo Lund Öresundsvägen Norra Värpinge Värpinge F Brunnshög Kungsmarken Öster om Utmarksvägen Värpinge öster Linero Norränga Råbylund Hasslanda Stora Råby Råbytorp ÖP 2010, förändringskarta. Lunds stad växer i huvudsak österut medan förändringarna i stadens västra delar istället omfattar stadsomvandling och förtätning. I området kring Öresundsvägen visas en utveckling mot blandstad, tänkt att genomföras i två etapper. En utveckling mot blandstad föreslås också i södra delen av Gunnesbo. Grönstrukturen avses förstärkas uppströms Rinnebäcksravinen.. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÖRESUNDSVÄGEN MED OMNEJD - SAMRÅDSHANDLING 87