Medlemsbrev. Tematräff om högkänslighet lördagen den 20 september kl Studiecirkel i mindfulness 4/2014

Transkript

1 Medlemsbrev 4/2014 Studiecirkel i mindfulness Under höstterminen kommer vi, i samarbete med Vuxenskolan i Stockholm, att arrangera en studiecirkel i mindfulness. Kursledare blir Michael Levin som presenterar sig såhär: Jag har arbetat som mindfulness-instruktör i flera år. Har väl hållit minst ett 60-tal kurser. Är även utbildad kognitiv/psykodynamisk terapeut. Har stor erfarenhet av ångestproblematik. Jag har upplevt att man med hjälp av mindfulness kan lindra och även bli kvitt besvärlig ångest och den stress som ångest kan skapa. Jobbar både med samtal (i grupp) och praktiska övningar såsom närvaro, meditation och andra fysiska övningar. Det finns åtta platser och de kommer att lottas ut efter att anmälningstiden gått ut. Kursen är kostnadsfri men du måste vara medlem i ÅSS. Kursen kommer att hållas på måndagskvällar (tio tillfällen) med start den 22 september. Sista anmälningsdag är onsdagen den 10 september till info@angest-stockholm.se. Tematräff om högkänslighet lördagen den 20 september kl HSP Highly Sensitive Person - har beskrivits av forskaren Elaine Aron. En högkänslig person blir lätt överstimulerad. Man tar in mycket intryck och är stresskänslig. Man kan inte filtrera yttre stimuli på samma sätt som andra allt går rakt in. På tematräffen kan vi dela med oss av erfarenheter och bli mer medvetna om vårt personlighetsdrag, kanske t o m stolta över det. Har vi inte allt för länge gått med känslan att vi är för känsliga och därmed lite sämre? Vår känslighet är bra och vi behövs! Tematräffen leds inte av någon föreläsare eller psykolog utan är en träff för kamratstöd och erfarenhetsutbyte. Om det finns intresse kan vi träffas vid flera tillfällen. 1

2 Vad händer på ÅSS i höst? Som vanligt har vi en del grupper av olika slag igång. Just nu är det tre olika samtalsgrupper som träffas regelbundet. Varje samtalsgrupp består av fem - åtta medlemmar som träffas varje eller varannan vecka. Ibland är det någon som lämnar en grupp och då kan det bli plats för en ny deltagare. Om det är flera medlemmar som hör av sig och vill börja försöker vi starta en ny samtalsgrupp. För närvarande undersöker vi också om det finns intresse för en samtalsgrupp på dagtid. Hör av dig om du skulle vilja gå i en daggrupp! En annan verksamhet är exponeringsträningen där deltagarna övar sig i att hantera social ångest genom att uppträda inför varandra. Varje tisdagskväll är det öppen exponeringsträning vilket innebär att man kan gå dit utan föranmälan. Det finns också en sluten grupp för exponeringsträning som erbjuder träning under lite tryggare former. Den gruppen tar in nya deltagare i mån av plats. På onsdagskvällar har vi Unga vuxna, en öppen samtalsgrupp för åldrarna år. Dit är du välkommen utan föranmälan. Öppet hus på torsdagar kl är en av de aktiviteter som vi är riktigt stolta över. Vi har haft Öppet Hus varje vecka sedan många år tillbaka, något som vi är ganska ensamma om i föreningsvärlden. Det brukar komma mellan åtta och upp till femton besökare varje vecka, ibland fler och ibland färre. Vi har många stamgäster men det brukar också alltid komma några nykomlingar. Varannan söndag erbjuder vi avslappning i form av medicinsk yoga. Varje termin erbjuder vi i samarbete med Vuxenskolan en studiecirkel och i höst är temat återigen Mindfulness. Cirkeln startar den 22 september och håller på 10 veckor på måndagskvällar. Vi vill väldigt gärna ha in förslag från er medlemmar på vilka ämnen ni skulle vilja ha på kommande studiecirklar. Lördagen den 20 september har vi en tematräff om Högkänslighet och då hoppas vi att vi blir många medlemmar som kommer och deltar. Vill du ordna en tematräff eller har förslag på ämne till en tematräff så hör av dig! Om det är något du undrar över eller om du t ex vill anmäla intresse för en samtalsgrupp är du alltid varmt välkommen att höra av dig. Enklast når du oss via e-post till styrelsen@angeststockholm.se men det går också bra att lämna ett meddelande på telefonsvararen nr så försöker vi ringa upp. Det går också bra att komma till Öppet hus och prata med någon av värdarna. Föreningen blir vad vi tillsammans gör den till. All vår verksamhet bygger på medlemmarnas önskemål och medlemmarnas engagemang. Vill du bli en i gänget av aktiva medlemmar så hör av dig till oss i styrelsen! Varmt välkommen till ÅSS i höst! Sven Hallberg Vice ordförande 2

3 Är du högkänslig (HSP)? Den som är HSP har en förhöjd psykisk, fysisk och emotionell känslighet och mottaglighet för intryck från omgivningarna. Det är nervsystemet som fungerar annorlunda än hos majoriteten och som gör att den högkänsliga noterar fler detaljer, och reflekterar och bearbetar dem mer intensivt. Detta kan vara en tillgång men medför också att högkänsliga personer lätt blir överstimulerade. Elaine Aron började forska om högkänslighet 1991 och har publicerat flera välkända böcker på temat. Förkortningen HSP står för Highly Sensitive Person (kallas också SPS Sensory Processing Sensitivity). HSP är inte en sjukdom eller ett funktionshinder utan ett normalt personlighetsdrag. Man räknar med att % av befolkningen är HSP. Det är medfött och finns även hos djur. Hjärnan hos en individ som är högkänslig fungerar delvis annorlunda än hos majoriteten. Några exempel på hur det kan vara att leva som HSP Man lägger märke till sådant som går andra förbi. Man tar in många intryck i hjärnan och reflekterar mycket över det man upplever. Man blir lätt stressad och överbelastad. Eftersom man lägger märke till allting får man så mycket intryck att man av naturliga skäl lättare blir överstimulerad i miljöer och sammanhang som är intensiva, komplexa, röriga eller obekanta. Som högkänslig är man känslig för starkt ljus, starka dofter, tyger som skaver mot huden, oreda, stök och bakgrundsljud. Sådant som andra kanske inte ens lägger märke till kan medföra stark trötthet och omöjliggöra koncentration. Som högkänslig undviker man situationer som leder till för mycket intryck, stress och som är för omskakande. Lugn, trygghet och minskat antal intryck är däremot välgörande. Som HSP är man mycket medveten om andras känslor och stämningar. Om människor tycker att miljön i t ex ett rum inte är behaglig brukar den högkänslige veta vad som behöver åtgärdas, t ex hur belysningen skulle behöva ändras för att rummet skulle bli trevligare att vistas i. En högkänslig kan vara introvert eller extrovert, även om det är vanligare att man är introvert. HSP ska dock inte förväxlas med att vara blyg eller med social fobi. Den högkänslige behöver mycket ensamtid för att återhämta sig och vila från alla intryck, känslor och stimulans som hjärnan hela tiden bombarderas med. En HSP blir lätt berörd av konst, musik, smaker och dofter och kan uppskatta och njuta mycket av sådant. Fortsättning på nästa sida 3

4 Personer med HSP är ofta samvetsgranna, noggranna och försöker undvika kritik. Att arbeta under tidspress eller att prestera när någon tittar kan vara svårt. HSP har ofta mycket tankar och känslor och därmed ett rikt inre liv. Man har ofta behov av att dra sig tillbaka i ensamhet, i ett lugnt och tyst rum, där man själv kan kontrollera vilka sinnesintryck som drabbar ens hjärna (ljud, ljus osv). Ensamhet, stillhet och tystnad är livsviktigt. HSP innebär ofta låg självkänsla eftersom känslighet ofta föraktas och kritiseras i vårt samhälle. Om man hela tiden höra att det är något fel på en och att man är överkänslig är det svårt att tillägna sig en god självkänsla. Om du ofta som barn fick höra att du var överkänslig i alla möjliga situationer så är du med stor sannolikhet en HSP. Såhär berättar en medlem hur det är att leva som HSP Det är svårt för den som inte är HSP att förstå vad det innebär. Den som är högkänslig lägger märke till allt mycket mer, allt går rakt in. Det enklaste kanske är att beskriva det som att alla sinnen har en förhöjd känslighet. Volymen är uppskruvad - när det gäller alla sinnesintryck, inte bara hörseln. Inte för att vi hör eller ser bättre, men för att hjärnans filter inte fungerar likadant. Ett bakgrundsljud som andra kanske inte ens tänker på kan stressa den högkänsliga så mycket att det blir omöjligt att vara produktiv. Att tvingas arbeta i kontroslandskap med alla dess sinnesintryck är t ex ofta en mardrömssituation som leder till stark utmattning. I rätt miljö kan vårt personlighetsdrag däremot bli en stor tillgång och till och med uppfattas som en begåvning eftersom vi lägger märke till subtila förändringar, reflekterar mycket och ofta är mycket empatiska. Hur hänger HSP ihop med ångestsyndrom? HSP är inte en sjukdom eller diagnos och inte heller ett funktionshinder i sig. Att vara HSP är att ha tillgång till en förhöjd känslighet för intryck, på gott och ont. En högkänslig lägger märke till sådant som andra missar, har ett djupt känsloliv och reflekterar mycket, egenskaper som är värdefulla. I dagens samhälle där stresstålighet och okänslighet är övervärderade kan det dock vara svårt att leva som HSP. Ett skäl är att man ofta får utstå kritik från en oförstående omgivning, vilket självklart lätt leder till ångest och nedstämdhet. Ett annat skäl är att man helt enkelt blir överstimulerad vilket leder till stark hjärnstress om man inte har möjlighet att skapa en livssituation där man kan kontrollera mängden intryck och stimulans. Vår erfarenhet inom ÅSS är därför att det är vanligt att personer som kommer till oss med någon ångestdiagnos, ofta är födda högkänsliga. På så sätt kan man Fortsättning på nästa sida 4

5 säga att HSP lätt kan upplevas som ett funktionshinder i det moderna samhället. Det är inte så lätt att bygga upp en livssituation där man kan ta hänsyn till sina behov som HSP, varför vi som har egenskapen ofta får leva ett helt liv med alltför stark stress. Som verkligheten ser ut är det därför många med HSP som uppfattar sin läggning som ett funktionshinder och samvariansen med olika former av ångest och depression är stor. HSP och social ångest Högkänslighet är inte en form av social fobi (social ångest) men förväxlas lätt med det. Som högkänslig blir man lätt överstimulerad, stressad och trött av sociala sammanhang och man behöver mycket ensamtid. Det är därför lätt att man felaktigt uppfattas som blyg eller som att man har social ångest. Om man då får rådet att utsätta sig för sociala kontakter kan det slå helt fel. Bägge uppfattas ofta som överkänsliga och krångliga eftersom de har svårare att orka med och klara av allt som alla andra gör. Bägge tenderar också att vara väldigt lättskrämda och hoppar högt vid plötsliga ljud, kan ha svårt med koncentrationen, och är väldigt vaksamma på allt som händer i omgivningen. Vill du veta mer? För mer information om HSP rekommenderar vi i första hand Elaine Arons bok Den högkänsliga människan: konsten att må bra i en överväldigande värld. Du som är högkänslig är varmt välkommen till ÅSS i Stockholm! Grunden är inte att man har social fobi utan att man får en överbelastning av intryck vid sociala kontakter. Därför leder en intensiv social exponering bara till att man drar sig undan och känner sig misslyckad. Orsaken till ångesten förstärks så att säga. Om man däremot blir medveten om anledningen till den sociala ångesten är HSP kan den förebyggas och dämpas. HSP och GAD Det finns också likheter mellan HSP och generaliserat ångestsyndrom GAD. Både den högkänsliga och den som har GAD blir lätt överbelastad, stressad och utmattad, vilket leder till olika kroppsliga symptom. 5

6 Internetbehandling med KBT Internetbehandling innebär att du får kognitiv beteendeterapi (KBT) förmedlad via internet. Behandlingen består av textmaterial och övningar att göra på egen hand hemma. Du har också kontakt med en psykolog via internet som hjälper dig genom behandlingsprogrammet. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en behandlingsform som visat sig effektiv vid flertalet former av psykisk ohälsa. De diagnoser de för närvarande erbjuder behandling för är depression, social fobi och paniksyndrom. De kommer inom en snar framtid också erbjuda behandling för magproblemet irritable bowel syndrome (IBS). Förutom de ordinarie behandlingarna pågår även internetbehandling inom ramen för olika forskningsprojekt. De studier som söker deltagare nu eller inom en nära framtid behandlar diagnoserna sömnproblem (insomni), hälsoångest och ADHD. Internetförmedlade självhjälpsprogram har visat sig vara effektiva vid en rad olika tillstånd. Patienterna får ta del av manualerna över nätet samtidigt som de har behandlarstöd via e-post eller telefon. Studier har visat att effekten av internetförmedlad KBT-behandling med minimalt behandlarstöd är jämförbar med effekten både vid individuell behandling och vid behandling i grupp. Du anmäler dig via Mina vårdkontakter. Inom några veckor blir du kallad till ett läkarbesök på Internetpsykiatrienheten. Mottagningen ligger på Huddinge sjukhus. Där kommer du träffa en läkare för att göra en bedömning av hur du mår och diskutera om behandlingen passar dig. Läs mer på 6

7 Till dig som är anhörig Du som är anhörig är varmt välkommen som medlem i ÅSS! Vi hoppas också att fler anhöriga, som inte själva är drabbade av ångest, har möjlighet att på olika sätt göra en insats i föreningsarbetet. Vår hemsida Aktuell information hittar du alltid på Om vi tvingas att ställa in någon aktivitet meddelar vi det på hemsidan så snart som möjligt. Exponeringsträning in vivo - ute i verkligheten Inom kognitiv beteendeterapi används begreppet "in vivo" vilket betyder att man tränar på att "ute i verkligheten" utsätta sig för de situationer som man får ångest i. Vi planerar att - om intresse finns - starta en grupp som tränar på sådant som att åka kollektivt, åka hiss, gå över broar och liknande situationer som man har svårt för. Observera att detta inte kommer att vara en terapigrupp utan precis som våra övriga grupper handlar det om kamratstöd och vi hjälps åt genom att träna tillsammans. Vilka situationer ute i verkligheten skulle du vilja träna på tillsammans med ÅSS? Hör av dig så vi får veta vilket intresse som finns. Vi samlar ihop anmälningarna och förslagen/önskemålen på övningar och meddelar dag för övningar på stan eller träff i lokalen senare. Boktips Väldigt ofta får vi på ÅSS frågor från ångestdrabbade om hur man gör för att välja terapeut, hur man får tag på en bra terapeut, vilken sorts terapi man ska gå i och om vi kan rekommendera någon enskild terapeut. Att ge tips om någon speciell terapeut eller läkare kan vi aldrig göra. Hur man gör för att söka terapi och vilka olika terapiformer som finns är en av de saker som vi ofta pratar om på våra träffar och hjälper varandra med. Nu har det kommit en bok som kan vara bra för den som undrar vad som skiljer de olika terapiformerna åt och när man ska söka vilken slags terapi. 7

8 Men gick jag allena i många de mil dit oron kallade mej förglömde jag då dessa många de mil för en halvfjärdings väg med dej? Det gjorde jag ej - blir mitt klumpiga svar, nej, faktiskt det gjorde jag ej. Men en vackrare väg jag ej vandrat har än en halvfjärdings väg med dej. Nils Ferlin, " Gick jag allena" ur "Kejsarens papegoja" (1951) VÄLKOMMEN TILL ÅSS! ÅSS Stockholm, S:t Göransgatan 78, Stockholm, Tel: (telsvarare) e-post till kansliet: info@angest-stockholm.se e-post till styrelsen: styrelsen@angest-stockholm.se Hemsida: 8