Bilaga 2. Hälso- och sjukvård. Verksamhetsberättelse Tertial 2, Skånes universitetssjukvård

Transkript

1 Bilaga 2 Hälso- och sjukvård Verksamhetsberättelse Tertial 2, 2015 Skånes universitetssjukvård

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Verksamhetsberättelse Förvaltningens profil och uppdrag Viktigaste händelser Medborgarperspektivet Patientfokuserad vård Jämlik och jämställd hälsa Verksamhetsperspektivet Säker hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid Äldres hälsa Palliativ vård Akutsjukvård Cancersjukvård Diabetessjukvård Hjärtsjukvård Nervsystemets sjukdomar Vårdproduktion - produktiviteten ska öka Somatisk vård inklusive vårdval Primärvård Hälsoval och anslagsfinansierad vård Medarbetarperpektivet Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare Tydliga karriär- och utvecklingsvägar för medarbetare och chefer Hälsofrämjande arbete Verksamhet och resultat i fokus Kompetensförsörjning Sommarplanering Användning av bemanningsföretag Antalet anställda och arbetad tid Ekonomi God ekonomisk hushållning Ekonomiskt ingångsläge Resultat Personalkostnad och kostnad för inhyrd personal Läkemedel Övriga kostnader Målrelaterad ersättning Handlingsplaner för ekonomi i balans Nyckeltal Investeringar Utrustningsinvesteringar

3 Verksamhetsberättelse Förvaltningens profil och uppdrag Respekt och gott bemötande Inom Skånes universitetssjukvård (SUS) finns kompetensen att utföra avancerade behandlingar och ingrepp där också omtanken och omvårdnaden om patienten är viktig. Respekt för människan är vår värdegrund och ett gott bemötande av patienter och alla samarbetspartners är viktigt. Skånes universitetssjukvård arbetar med ständig utveckling och förbättring för att behålla och utveckla kvaliteten. Verksamheten bedrivs vid sjukhusen i Malmö och Lund och på 37 vårdcentraler i sydvästra Skåne. Ständigt bättre vård Vid Skånes universitetssjukvård erbjuds patienterna en modern sjukvård på bästa möjliga vetenskapliga grund. Verksamheten vid Skånes universitetssjukvård omfattar universitetssjukhuset och primärvård, med både bred och djup kompetens samt lång erfarenhet. Kvalité, omtanke och handlingskraft är ledstjärnor och finns med i allt som görs. Utbildningen och forskningen kommer framtida patienter till godo samtidigt som den har stor betydelse för samhällsutveckling och näringsliv. SUS har ett nära samarbete med Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Malmö högskola när det gäller utbildning av studenter och forskning inom medicin och hälso- och vårdvetenskap. Medarbetarna är en del av en lärande kultur med vetenskaplig förankring. I Region Skåne är Skånes universitetssjukvård också ett kunskapsnav för utvecklingen av hälso- och sjukvård. Patienter från hela södra sjukvårdsregionen kommer hit för olika specialistbehandlingar och kunskap förs också ut inom regionen. Inom flera specialiteter finns spetskompetens och patienter från hela Sverige behandlas. Viktigaste händelser Behandlingen av hepatit C har kraftigt förbättrats och fler än 100 patienter har kunnat behandlas enligt riktlinjer. Över 95 % får permanent bot. Inom neonatalsjukvården har systematiskt arbete skett i syfte att minska antalet blodförgiftningar (projektet Scrub the hub ). Upphandling av IT-system till vävnadsbanken är klar. Ett nytt standardiserat ST-koncept har arbetats fram och trädde i kraft vid halvårsskiftet. Syftet är att förbättra arbetsmiljön och säkerställa utbildningsinnehållet. HTA-analysen av trombektomi vid ischemisk stroke resulterade i ett godkännande och utgör en av pelarna i en förväntad kommande fortsatt utveckling av den regionala strokevården. Antalet behandlingar väntas inom något år kunna uppgå till ca 200 behandlingar om året. Genom inköp av en ny operationsrobot har thoraxkirurgin kunnat starta Skandinaviens första program för robotassisterad lungkirurgi. Programmet uppvisar goda resultat. Inom neurokirurgi började s.k. vakenkirurgi utföras vid vissa tumöroperationer. Vakenkirurgi innebär att patienten är vaken under delar av operationen. Ingreppet utförs på patienter med tumörer som ligger i anslutning till hjärnans språkcentrum. Med vakenkirurgi finns större möjlighet att avlägsna tumörvävnad utan att riskera allvarliga språkstörningar för patienten. Förberedelser och införande av standardiserade vårdförlopp (SVF) för ett antal cancerdiagnoser är ett väsentligt steg inom cancersjukvården och en stor utmaning för SUS. Nationell nivåstrukturering av peniscancer där SUS är ett av två centra i Sverige. Magnetkamera 7 Tesla invigdes. 3

4 Uppgradering av en operationsrobot i SUS Malmö till modell Xi gjordes. Palliativa konsulter från primärvården i Kryh:s ASiH team knöts till onkologavdelningarna i både Lund och i Malmö. Ombyggnation av lokaler påbörjades i byggnad 04 på sjukhusområdet i Malmö. Beräknad inflyttning för vårdcentralen Södervärn beräknas ske under kvartal Via Kvälls- och helgmottagningen på SUS Malmö bemmanade primärvården en primärvårdsakut på akutmottagningen i Lund nattetid under åtta veckor under sommaren. Cirka hälften av alla patienter som kom till akutmottagningen behandlades självständigt av primärvården. Analys av inflöde, utflöde och utförd vård samt väntetidssituationen och dess påverkan på produktionen pågår och komplettering av delårsrapporten kan komma att ske. Medborgarperspektivet Patientfokuserad vård Merparten av SUS mottagningar är anslutna till 1177 Vårdguidens e-tjänster (tidigare Mina Vårdkontakter). I de fall en mottagning inte är ansluten beror det antingen på att anslutning av verksamheten är olämplig eller på att anslutning inte varit möjlig på grund av tekniska skäl. Den förstnämnda anledningen gäller SUS akutmottagningar där patienter omhändertas akut samt smärtmottagningen, inom SUS Malmö, där patienter är inneliggande. Inom hjärt och lungmedicin finns mottagningar som inte är anslutna på grund av tekniska problem kopplade till namnstandard och uppdatering i Skånekatalogen samt nya begrepp i PASIS. Samtliga mottagningar som inte är anslutna på grund av tekniska skäl ska enligt plan anslutas under Jämlik och jämställd hälsa För närvarande utarbetas en handlingsplan för jämlik och jämställd hälsa på regionnivå. SUS har ännu inte involverats i arbetet. Arbete med frågan ska baseras på denna kommande handlingsplan. SUS bedriver ett aktivt arbete med våld i nära relationer i nära samarbete med kommunerna. Det gäller främst Malmö stad, Lunds kommun och övriga kommuner som ingår i SUS närområde. Inom den högspecialiserade vården på SUS finns samarbete med kommuner i hela Skåne. SUS samarbetar med kriscentrum och olika jourer. På akutmottagningarna i Lund och Malmö möter medarbetarna ofta patienter som råkat ut för våld i nära relationer. Där finns en särskild handlingsplan för omhändertagande av våldsutsatta patienter. Det finns också en manual för när kurator ska konsulteras där våld i nära relationer ingår, och ett PM Misshandel och våld. På SUS finns det en beredskapskurator som arbetar dagtid på helgen, en i Malmö och en i Lund. Riktlinjer finns för hur beredskapskuratorn ska användas, varav ett kriterium är våld i nära relationer. SUS arbetar också efter bl.a.: - Region Skånes regionala överenskommelse/handlingsprogram och riktlinjer för Våld i nära relationer - Region Skånes Handlingsprogram för: o Barn som far illa o Barn som anhöriga - Malmö stads Kvinnofridsprogram och resurskatalog Våld i nära relationer Efter den akuta vården erbjuder SUS fortsatt stöd för personer som utsätts för våld i nära relationer eller vidareförmedlar stöd i olika former med andra instanser. SUS har också satt igång ett utvecklingsarbete med utgångspunkt från Barnkonventionen, där barns rätt vid våld i hemmet och hjälp till barn som far illa är viktiga delar. 4

5 Inom graviditetsvården ingår det i barnmorskemottagningarnas rutin att fråga den gravida kvinnan om våld förekommer i hemmet. Tillämpningen av rutinen behöver säkras, ett arbete inom verksamheten för att åstadkomma detta pågår. SUS planerar att kontinuerligt utbilda personalen i att våga fråga om våld och att höja kompetensen inom området Våld i nära relationer. Studiematerial från Nationellt Centrum för Kvinnofrid kommer att användas. Verksamhetsperspektivet Säker hälso- och sjukvård Index/Indikatorer Indikator Utlokaliserade patienter (I) Överbeläggningar (I) Följsamhet till regler för basal hygien vid patientnära arbete (I) Följsamhet till regler för arbetskläder vid patientnära arbete (I) Öppenvårdsantibiotika (I) Antibiotikaval (Kinoloner) vid urinvägsinfektion (I) Antibiotikaval (Penicillin V) vid behandling av barn med luftvägsinfektion (I) Orala opioider (morfin) (I) Utskrivningsinformation (I) Riskanalyser Vårdrelaterade infektioner Nr i IB ID0010 ID0128 ID0014 ID0219 ID0011 ID0049 ID0050 ID0027 ID0137 ID0019 ID0025 Utlokaliserade patienter Patienter i sluten vård ska erbjudas vårdplats på korrekt vårdnivå och förflyttning ska ske endast av medicinska skäl. I tabellen nedan redovisas andelen utlokaliserade patienter från 2012 och framåt. Tabell Utlokaliserade patienter (jan-juli) År Utlokaliserade patienter/100 vpl kl , , , (jan-juli) 1,30 Antalet och andelen utlokaliserade patienter var på samma nivå som år Resultatet 2015 var 1,3 %. Målet att andelen utlokaliserade patienter ska vara högst 1 % nåddes inte. Överbeläggningar I tabellen nedan redovisas andel överbeläggningar från 2012 och framåt. 5

6 Tabell Överbeläggningar (jan-juli) År Överbeläggningar/100 vpl kl , , , (jan-juli) 3,6 Resultatet hittills för 2015 var 3,6 överbeläggningar per 100 vårdplatser. Det betyder att målet på högst 2 % inte nåddes. Problematiken med överbeläggningar beror framför allt på att vårdplatser fått hållas stängda på grund av svårigheter att rekrytera sjuksköterskor. Nedan presenteras ytterligare mål med tillhörande resultat kopplade till patientsäkerhet. Vårdrelaterade infektioner Målet är att vårdrelaterade infektioner (VRI), såväl de som uppkommer av patientens egen bakterieflora som de som sprids till och mellan patienter, ska minska jämfört med I punktprevalensmätning (PPM) av VRI våren 2015 var SUS resultat 11 %, vilket innebär att det regionala målet 8 % inte nåddes. Det regionala målet tar inte hänsyn till den i vissa avseenden speciella vård som bedrivs vid SUS där andelen VRI är högre. Totalt 136 av inlagda patienter hade en VRI. SUS ligger ungefär på genomsnittet för regionsjukhus och var tredje bäst i Sverige av universitetssjukhusen (se tabell nedan). Arbetet med vårdhygien är högprioriterat på SUS och fortsätter systematiskt med adekvat expertis tillgänglig. Tabell Resultat per universitetssjukhus PPM VRI vår 2015 Sjukhus PPM VRI vår 2015 Universitetssjukhus Örebro 6,7% Sahlgrenska universitetssjukhuset 10,4% Skånes universitetssjukhus 11,3% Linköping universitetssjukhus 11,5% Karolinska universitetssjukhuset 12,1% Akademiska sjukhuset 13,0% Norrlands Universitetssjukhus 13,1% För VRI mätt med Infektionsverktyget var SUS resultat januari-juli 5,6 %. Resultatet för perioden ligger mycket nära målet i SUS BSK (<5,5 %) och målet uppnåddes under 4 av 7 månader. Inom några specialiteter minskade de vårdrelaterade infektionerna inte och vidare utredning av de bakomliggande orsakerna kommer att göras. Inom neonatalvården pågår två projekt för att minska frekvensen av infektioner. Arbete att ta fram specialitetsspecifika mål pågår inom flera verksamheter. Antibiotikatryck Region Skånes användning av antibiotika i öppenvård ska minska mer än riket och rekommendationer avseende val av antibiotika ska följas genom arbete enligt handlingsplan fastställd av STRAMA. Uppföljning redovisas under index patientsäkerhet nedan. Läkemedelsrådets rekommendationer och riktlinjer för läkemedelsförskrivning ska följas och läkemedelrelaterade fel och problem ska minska jämfört med 2014 genom att utskrivningsinformation och läkemedelsgenomgångar genomförs i ökad omfattning. Uppföljning av utskrivningsinformation redovisas under Index patientsäkerhet. Läkemedelsgenomgångar redovisas under Index äldre. 6

7 Vårdskador Vårdskador ska förebyggas genom ett aktivt riskförebyggande arbete t.ex. riskanalyser. SUS arbetar aktivt med riskförebyggande arbete, förutom nedan se bl.a. avsnittet Äldres hälsa. Där redovisas arbetet med att förebygga fall, trycksår och undernäring. När det gäller riskanalyser genomförde SUS under våren 2015 sex riskanalyser på förvaltningsövergripande nivå. Dessa var: Förändring av ambulansdirigering sommaren 2015 Införande av NEWS inom SUS Patienter med misstänkt akut coronart syndrom Anestesi vid ECT PICC-line -förändring av arbetsuppgifter för sjuksköterskor Rebestrålning kopplat till inskannade strålkort och dosplaneringsdokument DT-bokning på röntgenavdelningen gastrointestinal, thorax och urologi Utöver detta gjordes riskanalyser inom verksamheten. SUS genomför löpande interna utbildningar för att medarbetare ska få kompetensen riskanalysledare. Ett 50-tal chefer och medarbetare har deltagit i utbildning. Arbetet med att systematiskt utveckla patientsäkerhetskulturen är också i hög grad ett riskförebyggande arbete. SUS satsar på ledarutveckling i personcentrerad och säker vård. Seminarier genomförs för andra året i rad kring patientsäkerhetskultur för ledningsgrupperna inom SUS. Där får chefer på alla nivåer möjlighet att diskutera och reflektera över patientsäkerheten inom sina verksamheter. I steg 1 utbildades under chefer, under 2015 har hittills cirka 100 chefer deltagit i steg 2. Index patientsäkerhet SUS resultat för index patientsäkerhet var 1 poäng av 9 möjliga baserat på underlag uttagna från Kvalitetsportalen jan-aug. Men enligt de data som SUS tagit ut fick förvaltningen sammanlagt 3 poäng under perioden. Diskrepansen gäller två av antibiotikamålen i primärvården (nr 2 och 5 i tabellen). Resultaten för de personer som är listade på någon av SUS vårdcentraler visar att målen nåddes. Skillnaden kan bero på att Kvalitetsportalen visar förskrivningen för hela förvaltningen. Av Indikatorbiblioteket framgår att de två målen gäller primärvården. Även för utskivningsinformation visar SUS egna datauttag ett bättre resultat än KP. SUS har en starkt positiv trend för denna indikator. Tabell SUS utfall i Index patientsäkerhet januari-juli 2015 (Data uttagna från Kvalitetsportalen jan-aug, siffror inom parentes SUS datauttag för listade personer inom PV) Indikatorer Gräns för 0.5 p Gräns för 1 p SUS utfall jan-juli 2015 enl regionala Kvalitetsportalen SUS poäng SUND poäng 1 Andel orala opioider 70% 75% 73.0% 0,5 0 0,5 2 Bredspektrumantibiotika vid urinvägsinfektion 3 Följsamhet till regler för arbetskläder vid patientnära arbete 4 Följsamhet till regler för basal hygien vid patientnära arbete 5 Penicillin V vid behandling av barn med luftvägsantibiotika - <10% 17.3% (7,6 % för PV listade pat) KrYH poäng 0 (1) 0 (?) 0 (?) 100% 96.1% % 90% 84.0% 0,5 0,5 1 75% 68.1% (76.9% enl SUS PV) 0 (1) 0 (?) 0 (?) 6 Utskrivningsinformation läkemedel 70% 80% 56, Öppenvårdsantibiotika <330/ SUMMA 1 (3) 1 (?) 1,5 (?) Basala hygien- och klädregler (indikator 3 och 4 i tabellen ovan) 7

8 PPM BHK vår 2015 För basal hygien låg SUS i det regionala indexet på 84 % mätt med PPM vår 2015, vilket ger 0,5 indexpoäng. För indikatorn arbetskläder nådde SUS 96 %, målet är 100 %. SUS medarbetare har fortsatt hög följsamhet till regler för kläder och basal hygien. I mars då årets nationella PPM-mätning genomfördes gjorde 83 % av medarbetarna rätt i alla observerade moment. Utgångsläget våren 2011 var 57 %. Se diagram nedan. Diagram Följsamhet basala hygien och klädregler vt 2011 mars 2015 SUS månadsmätningar SUS mäter månatligen följsamheten till basala hygien- och klädregler. Resultaten redovisas på intranätet. I juni gjorde 91 % av de observerade medarbetarna rätt i de fyra observationsmoment som ingår. Se diagram nedan. Diagram Andel medarbetare som gjorde rätt i de fyra observationsmoment som ingår i basal hygien januarijuni 2015 Sammanlagt 97 % av SUS medarbetare följde klädreglerna vid junimätningen. Vid varje mätning är det ett trettiotal medarbetare som har felaktig arbetsdräkt, långt hår som inte är uppsatt och/eller bär klocka eller ring. Diagram Andel medarbetare som följer klädreglerna januari-juni 2015 Bedömningen är att målet om 100 % följsamhet i det patientnära arbetet är möjligt att nå under Det systematiska arbetet med att stärka patientsäkerhetskulturen och följsamheten till hygien- och klädregler fortsätter. Läkemedel (indikator 1, 2,5, 7,8 i indextabellen ovan) 8

9 Orala opioider För andel orala opioider ligger SUS nära 1-poängsmålet (75%) med 73%. Därmed fortsätter den positiva trend som SUS har visat de senaste åren (2014: 70 %, 2013: 67 %). Behov av utvärdering av insatt plåsterterapi ingår vid läkemedelsgenomgångar, både på sjukhus och i primärvård, samt tas upp vid uppföljningsmöten med verksamheterna. Bredspektrumantibiotika vid urinvägsinfektion(uvi) - primärvård När det gäller målet för bredspektrumantibiotika vid urinvägsinfektion (utskrivna kinoloner för kvinnor år i primärvård) fick totalt 7,6 % av listade patienter kinoloner, d.v.s. målet att andelen patienter ska vara högst 10% nås. I indexredovisningen i Kvalitetsportalen var resultatet däremot 17,3 %, för januari-juli Den stora diskrepansen kan ev. förklaras av att Kvalitetsportalen mäter för alla SUS patienter, alltså även patienter inom sjukhusvården. Öppenvårdsantibiotika - primärvård Indikatorn öppenvårdsantibiotika inom primärvården visar antal antibiotikarecept per 1000 invånare. Under januari till juli var SUS utfall 332 enligt Kvalitetsportalen, vilket innebär att målet om 330 recept per innevånare nästan nåddes. Resultatet innebar en minskning med 4 recept/1 000 invånare jämfört med föregående period. SUS resultat var lägst av sjukvårdsförvaltningarnas i Skåne, det regionala resultatet för perioden var 340 recept. Behandling av barn med luftvägsantibiotika - primärvård För indikatorn behandling av barn med luftvägsantibiotika (andel penicillin V av expedierade recept på samtlig förskriven övre luftvägsantibiotika för barn 0-6 år i primärvård) var resultatet 76,9 % enligt SUS eget datauttag, vilket innebär att målet 75 % nås. Kvalitetsportalen (KP) visar däremot för SUS 68,1 % under perioden, vilket är något lägre än Skåne totalt som har 70 % i KP. Liksom för antibiotikabehandling vid UVI ovan, bedöms skillnaden bero på att KP mäter all förskrivning inom förvaltningen SUS, inte bara primärvård. Utskrivningsinformation med hem från SUS I tabellen nedan redovisas SUS resultat för de olika målen för utskrivninginformation. Andelen patienter med fem eller fler läkemedel (HSN:s mål) som får utskrivningsinformation med hem från SUS, var januari-juli 57 %, en ökning med 9 procentenheter jämfört med helår %. För SUS mål i det balanserade styrkortet (andel patienter med läkemedel) har resultatet förbättrats med 16 procentenheter. Det är stor variation mellan verksamhetsområdenas resultat. 14 verksamhetsområden låg i juli över 75 %, medan andra nyligen har börjat skriva utskrivningsinformation på det sätt som avses i den regionala modellen. Tabell: Andel patienter som får utskrivningsinformation med hem från SUS, 2014 samt januari-augusti 2015 Patienter som varit inskrivna på SUS (andel som fått utskrivningsinformation vid hemgång) (helår) (jan-aug) Målnivå Diff Alla patienter 1 läkemedel (SUS BSK mål) Steg 1-60% Steg 2-80% 40% 56% +16 Alla patienter 5 läkemedel (HSN mål) Steg 1-70% Steg 1-80% 48% 57% +9 Patienter 5 läkemedel 75 år (tidigare regionalt mål för äldre och läkemedel) % 69% +6 SUS har under 2015 arbetat med att få rutinen med förtydligande av läkarens ansvar för patientens läkemedelsbehandling i samband med sjukhusvård och dokumentation av denna känd i verksamheterna. Ett särskilt projekt med kvalitetsuppföljning av utskrivningsinformation med hjälp av apotekare pågår. Nästan samtliga verksamhetsområden har besökts och fått muntlig återkoppling. Olika åtgärder har diskuterats för att förbättra både kvantitet och kvalitet på utskrivningsinformationen. Chefläkare, divisionsapotekare och verksamhetsansvarig för Meliors läkemedelsmodul informerar löpande i olika forum. Fortsatt förvaltningsövergripande stöd kommer att ges till de verksamhetsområden som behöver förbättra sina resultat. Det krävs utbildning och information, framförallt för läkare. 9

10 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård SUS arbetar aktivt för att utveckla, stärka och förbättra det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet gällande levnadsvanor. Inom förvaltningen finns en övergripande strategisk grupp som arbetar med utveckling inom det hälsoinriktade området. I denna grupp ingår SUS processledare för Hälsofrämjande sjukvård, folkhälsostrateg primärvård, verksamhetschef och enhetschef för Hälsoenheten. Kommunikation och förbättringar i arbetet med levnadsvanor pågår kontinuerligt tillsammans med professionerna i verksamheten. Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och regionalt vårdprogram om levnadsvanor utgör grunden. Regional indikator för uppföljning av webbaserad utbildning om systematiskt arbete med levnadsvanor är antal medarbetare per förvaltning som genomgått utbildningen. Målen är att minst 20% av medarbetare inom primärvården ska ha gjort utbildningen och minst 10 % av medarbetarna inom sjukhusvården. De regionala målen uppnås inte. Totalt sett var det endast en liten andel av SUS medarbetare som har gjort utbildningen. En anledning till detta kan vara att den tar 1-1,5 timme att genomföra. Per den 13 augusti hade totalt har 326 medarbetare på SUS gjort webbutbildningen Vårdprogram levnadsvanor sedan starten juni Av dessa arbetar 149 inom primärvård. Information och kommunikation om utbildningen sker kontinuerligt i olika forum och nätverk. Under hösten 2015 kommer även alla vårdcentraler att besökas av Hälsoenheten och då kommer webbutbildningen att uppmärksammas. SUS har en egen webbutbildning gällande alkoholfri och rökfri operation. Totalt sedan starten 2014 har 717 medarbetare gjort utbildningen, varav 240 under De flesta som har gjort utbildningen hittills arbetar på sjukhusen eftersom det är där operationsplaneringen och nödvändiga förberedelser för patienten görs. Under september 2015 kommer två regionala föreläsningsdagar om operation och levnadsvanor att arrangeras på SUS där webbutbildningen kommer att uppmärksammas. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Index/Indikatorer Indikator Väntande till första besök inom 60 dagar (I) Väntande till operation/åtgärd inom 60 dagar (I) Tillgänglighet MR - väntande inom 30 dagar (I) Tillgänglighet till operation av höftfraktur (I) Telefontillgänglighet primärvården (I) Nr i IB ID0071 ID0072 ID0078 ID0081 ID0190 Inflöde och utförd vård Inflöde av vårdbegäran remisser och patienters egenanmälan Antalet vårdbegäran till SUS ökade med 9954 (7,4%) under perioden januari till augusti 2015 i jämförelse med samma period förra året. Av dessa ledde 8709 till behov av första besök. Även under 2014 ökade antalet inkomna vårdbegäran med knappt (8%) per helår, medan inflödet var i princip oförändrat mellan 2012 och Se figur nedan. Diagram Inflöde vårdbegäran Rullande

11 Inflöde av operationsanmälan Under årets första åtta månader var inflödet av operationsanmälan Det var en minskning med 2427 (- 6%) jämfört med motsvarande period 2014, då inflödet var En förklaring till denna minskning kan vara att regelverk för när patienter ska sättas upp på väntelista till operation stramades upp i samband med Orbitinförandet på SUS i slutet av förra året. Utförd vård Första besök Under januari augusti 2015 genomfördes vid sjukhuset första besök för det planerade vårdutbud som redovisas till nationella väntetidsdatabasen Väntetider i vården. Det var en ökning med 1851 första besök (3,5 %) i jämförelse med samma tid förra året. Tabell Antal genomförda första besök januari-aug 2014 och 2015 Utförd vård Operation/ åtgärd Under samma period 2015 genomfördes operationer eller andra åtgärder enligt vårdutbudet som redovisas nationellt. Det var en minskning med 1640 planerade operationer eller åtgärder (-11 %) jämfört med Tabell Antal genomförda operationer/ åtgärder januari-aug 2014 och 2015 Väntetider primärvården I diagrammet visas resultat från Nationell väntetidsmätning mars 2015 för SUS vårdcentraler jämfört med riket, mellersta och sydvästra Sverige. Diagrammet visar andel (%) som erhåller besök inom 7 dagar. Observera att datan är framtagen utifrån tidigare områdesindelning och bygger på manuell registrering där det är möjligt att utesluta patienter som själva valt längre väntetid vilket kan leda till skillnader i registrering mellan år. Diagram Andel som erhåller bsök inom 7 dagar, mars 2014, mars

12 ,6 91, ,8 0-7 dagar mars ,5 89,7 87,3 88,6 0-7 dagar Mars 2015 Riket Skåne Mellersta Sydvästra Väntande patienter och måluppfyllelse Väntande till första besök Målnivån att minst 80 % ska vänta 60 dagar eller kortare nåddes inte under någon månad under perioden januari-aug. Det relativt sett lägre utfallet under årets två första månader förklaras av minskad produktion under december och januari med anledning av helgdagar och uttag av ledighet. I tabellen nedan visas andelen väntande till första besök inom 60 dagar under perioden januari-juli Tabell Andel väntande till första besök inom 60 dagar januari-aug 2014 och 2015 Väntande till operation/åtgärd Inte heller målet om att minst 80 % ska vänta 60 dagar eller kortare uppfylls. I tabellen nedan visas andelen väntande till operation/åtgärd inom 60 dagar under perioden januari-aug Tabell Andel väntande till operation/åtgärd inom 60 dagar januari-juli 2014 och 2015 Under 2015 har måluppfyllelsen för planerade operationer stadigt försämrats månad för månad. Förklaringen är sjuksköterskebrist som gjort att vårdplatser och operationssalar inte kunnat bemannas. Arbete pågår med att effektivisera utifrån tilldelad kapacitet genom att optimera schemaläggning och operationsplanering. Tillgänglighet MR - väntande inom 30 dagar Antalet magnetresonansundersökningar (MR) januari- juli 2015 uppgick till vilket var i nivå med förra året. Detta trots genomfört utbyte av två MR-kameror vilket minskade kapaciteten i början på året. Remissinflödet ökar och utfallet var långt ifrån målnivån 80 % (aktuell målnivå är 19 %). En möjlighet att lösa kösituationen är att att öppna upp på kvällar och helger. Detta försvåras av bristen på röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker. Planering pågår för att MR ska ingå i jouren. Det har hitills inte varit möjligt att genomföra kösatsning men ytterligare insatser görs för eventuellt genomförande under hösten. Dessutom sker kontinuerlig kontakt med Sund och Kryh samt Ellenbogen för att fördela remisserna mer jämt. 12

13 jan feb m april maj juni juli Diagram Andel väntande till MR-undersökning inom 30 dagar januari-juli 2014 och Tillgänglighet till operation av höftfraktur Andel patienter med höftfraktur som opereras inom 24 timmar efter ankomst till SUS har i Lund varit mellan % under våren. I Malmö är andelen omkring 60 % under första kvartalet med en ökning till ca 70 % därefter. Därmed nåddes inte målet att minst 80 % av patienterna ska opereras inom 24 timmar efter ankomst totalt sett. Diagram Andel patienter (procent) med höftfraktur som opereras inom 24 timmar efter ankomst till SUS, 2015 (jan-juli) jan-15 feb-15 mar-15 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 Efter höstens låga nivåer har vissa åtgärder vidtagits och utvecklingen har vänt. Problemen är störst vid SUS Malmö där nivån 80 % inte uppnåtts under någon månad sedan juli En operationssal är stängd vilket gör att kapacitetsbrist föreligger. En analys visar att många patienter opereras inom 26 timmar vilket gör att nivån borde kunna öka ytterligare med förhållandevis små förändringar. I sammanhanget är det viktigt att påpeka att många patienter varken kan eller ska opereras inom 24 timmar på grund av exempelvis instabilitet. Detta gör resultaten ovan svårtolkade. Forskning har visat att det snarare är % som ska opereras inom 24 timmar. Telefontillgänglighet primärvården Under perioden jan-juli 2015 ökade antalet inkommande telefonsamtal med 7% jämfört med föregående år. Samtidigt förbättrades svarstiden från att omkring 77 % av samtalen till att knappt 85 % besvarades inom 15 minuter. Antal vårdcentraler som får betala vite för att de inte svarat på 90 % av uppringningarna inom 2 timmar har minskat från elva till åtta och antalet vårdcentraler som svarat inom 15 minuter på 90% av uppringningarna har ökat från tre till sex. 13

14 Diagram Telefontillgänglighet - andel samtal som fått kontakt av totalt inflöde, primärvården SUS, Sund och Kryh 2014 och 2015 (jan-juli) Äldres hälsa Index/Indikatorer Indikator Fallriskbedömning (I) Riskbedömning avseende trycksår (I) Munhälsobedömning (I) Vårdplan avseende fallrisk för patienter 65 år och äldre med ökad fallrisk enligt riskbedömning (I) Vårdplan avseende trycksår för patienter 65 år och äldre med ökad risk för trycksår enligt riskbedömning (I) Riskbedömning avseende undernäring (I) Undvikbar slutenvård (I) Återinskrivningar (I) Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång, inklusive läkemedelsavstämning (slutenvård) (I) Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång (primärvård) (I) Olämpliga läkemedel hos äldre (>75 år) (I) Nr i IB ID0012 ID0021 ID0084 ID0013 ID0223 ID0023 ID0090 ID0091 ID0015 ID0016 ID

15 Resultat Äldreindex januari-augusti Tabell Resultat Äldreindex januari augusti (Uttag ur Kvalitetsportalen 8 sept, med undantag för Återinskrivning 30 dgr) Indikatorer Gräns för 0.5 p Gräns för 1 p 1 Fallriskbedömning 75.0% 80.0% Vårdplan avseende fallrisk ska upprättas för patienter 65 år och äldre 2 med ökad fallrisk enligt fallriskbedömning 80.0% 95.0% Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång, inkl läkemedelsavstämning 3 (slutenvård) 50.0% 60.0% 4 Riskbedömning avseende trycksår 75.0% 80.0% Vårdplan avseende trycksår för patienter 65 år och äldre med ökad 5 risk för trycksår enligt riskbedömning 80.0% 95.0% < Olämpliga läkemedel hos äldre (>75 år) - DDD 7 Undvikbar slutenvård för äldre 8 Återinskrivning 30 dagar för äldre < 15.0% < 14.3% < 18.1% < 17.1% Utfa ll SUS Poäng SU ND Poä ng KR YH Poä ng 80.1 % % % % % % ,5 % ÄLDREINDEX 4,5 2,5 3,5 I regionalt Äldreindex för januari-augusti 2015 fick SUS 4,5 poäng av 8 möjliga. Motsvarande för sjukvårdsfövaltningarna SUND och KRYH var 2,5 och 3,5. Dessa värden gäller sedan KUHOS-värde för oplanerad återinskrivning i Kvalitetsportalen har bytts ut mot medelvärde för januari-augusti 2015 i den hittills gällande månadsstatistiken från koncernkontoret (enligt överenskommelse). Samtliga sjukvårdsförvaltningar når därmed det övre målet för återinskrivning. SUS nådde 1-poängsmålet för indikatorerna Fallriskbedömning och Olämpliga läkemedel för äldre. Även 0,5-poängsmålet nåddes för Vårdplan fallrisk, Riskbedömning trycksår och Vårdplan trycksår. För riskbedömning trycksår låg SUS resultat 0,2 procentenhet under 1-poängsmålet på 80 %. Riskbedömning När det gäller att arbeta preventivt för att minska risken för vårdskador hos äldre pågår ett kliniskt utvecklingsarbete sedan flera år tillbaka. Omfattningen av riskbedömning av äldre patienter på vårdavdelning ökar successivt och har de senaste åren legat över målnivån. Diagram Andel riskbedömningar på SUS över Observera att för indikatorn ÅI30>65 har värde i den månatliga statistiken från koncernkontoret förts in i tabellen, enligt överenskommelse. Detta betyder att SUS och de andra förvaltningarna når 1-poängsmålet. Värdet som finns i Kvalitetsportalens Äldreindex bygger på KUHOS, vilkas data inte ännu är kvalitetssäkrade för denna indikator. 15

16 Totalt 75 % av SUS alla enheter når idag målet för riskbedömningar. Orsaker när målen inte nås är bl.a. stor personalomsättning och tidsbrist. SUS har som målsättning att alla sjuksköterskor och undersköterskor på vårdavdelningar under 2015 ska genomföra nätutbildningen Att förebygga trycksår, undernäring och fall (TUF) i Utbildningsportalen. Till enheter som inte når målen erbjuds fortsatt verksamhetsstöd och utbildningsinsatser från staben för verksamhetsutveckling. Inom verksamheterna sker mycket utvecklingsarbete och utbildningsinsatser för att öka risktänkandet hos medarbetarna gällande äldre personer som vårdas på SUS. Ett gott exempel är uppföljning och visualisering genom pulstavlor. När det gäller trycksår specifikt har SUS dessutom en särskild handlingsplan som har reviderats utifrån resultatet i vårens nationella PPM. De främsta åtgärderna (utöver nätbaserad utbildning och stöd till verksamheter med förbättringspotential enligt ovan) är fortsatt införande av: o det lokala vårdprogrammet för trycksårsprevention o lägesändringsschemat som utvecklades 2014 På internationella trycksårsdagen 19/11 arrangeras återigen en föreläsning med temat Stoppa trycksår. En patientbroschyr om trycksår och förebyggande åtgärder är under utveckling, med syftet att öka riskpatienters kunskap och delaktighet. En del av de regionala medlen för utveckling av bättre vård för de mest sjuka äldre har SUS avsatt för förbättrad trycksårsprevention. Huvudfokus kommer att vara inköp av tryckavlastande madrasser utifrån enheternas behov. SUS utvecklar tillsammans med näringslivet en ny QlikView-applikation för uppföljning av nytillkomna trycksår. Så snart den är klar kommer SUS att börja följa antal trycksår på enhetsnivå varje månad. Detta har tidigare mätts endast en gång per år, vid den nationella PPM. Olämpliga läkemedel för äldre Sedan 2012 har användningen av olämpliga läkemedel till äldre stadigt minskat inom SUS inom hela förvaltningen, både primärvård och sjukhusvård. Utfallet januari-augusti var för hela förvaltningen definierade dygnsdoser (DDD) per listade patienter, vilket är drygt DDD bättre än målet. Minskningen var 15,8 % jämfört med samma period 2014, en minskning ses inom både primärvårdoch sjukhusvård. Positivt är att minskningen sker inom samtliga fyra angivna grupper av läkemedel. Läkemedelsgenomgångar (LMG) När det gäller LMG i slutenvård är de regionala målnivåerna att andelen inskrivna patienter som är 75 år eller äldre och har fem eller fler läkemedel som under vårdtiden fått tvärprofessionell läkemedelsgenomgång ska 16

17 vara minst 50 % resp 60 %. För perioden januari-juli var resultatet 29,6 %, vilket är under lägsta målnivån. Förklaringen till resultatet är att apotekarresurser strategiskt har riktats mot SUS primärvård. En faktor att ta med i beräkningen är att när andelen LMG i slutenvård mäts, ingår t.ex. inte de LMG som görs för patienter utanför regionalt definierad målgrupp eller för patienter som flyttas till andra sjukhus. Statistiken innefattar inte heller LMG som gjorts av annan medarbetare än SUS divisionsapotekare. Verksamheterna har möjlighet att använda särskilt certifierade läkare, geriatriker och kliniska farmakologer i stället för divisonsapotekarna. Det är oklart i vilket utsträckning detta görs. För LMG i primärvård är målet att antalet ska öka. SUS nådde inte målet p.g.a. att färre vårdcentraler bokade in genomgångar med divisionsapotekarna. Antalet var per augusti 682 jämfört med 766 år Många vårdcentraler önskar genomgångar under hösten 2015 med risk för att det inte finns utrymme. Påminnelser görs och en mer selekterad inbjudan med mer uppstyrda alternativ kommer att användas i fortsättningen. Sammanhållen vård Undvikbar sjukhusvård för äldre (USÄ>65) samt återinläggning av äldre (ÅI30>65) De mått som används för att mäta förbättringar när det gäller målområdet Sammanhållen vård är: 1) Oplanerad återinläggning inom 30 dagar 2) Undvikbar slutenvård 2 SUS nådde målet för oplanerade återinläggningar under perioden januari - augusti med 13,5 %. Måluppfyllelsen värderas mot den månatliga statistiken från koncernkontoret enligt överenskommelse. Resultatet går inte att jämföra med föregående år p.g.a. att SKL har ändrat definitionen fr.o.m Tidigare mättes alla återinläggningar, nu bara oplanerade. Men resultatet har legat mycket stabilt de föregående åren, kring 19 % för alla återinläggningar. Att resultatet varierar så lite tyder på ett systemfel och inte på variation i de berörda aktörernas aktiviteter. Resultatet 15,4 % för undvikbar slutenvård var nära det undre målet 15 % och är marginellt lägre än motsvarande period 2014 (15,8 %). Det bör påpekas att de tio diagnoser som ingår i indikatorn inte alltid går att behandla i öppenvård och/eller hemsjukvård. Ett exempel är urinvägsinfektion hos äldre personer, vilket är en mycket vanlig diagnos inom VO infektionssjukdomar. När inläggning pga denna diagnos sker där är det som regel ett allvarligt tillstånd. Det är också viktigt att beakta att inom kirurgi sker många återinläggningar av äldre personer p.g.a. komplikationer efter operation. Dessa är inte undvikbara. Båda indikatorerna är komplexa och resultatet därför inte enkelt att värdera. De är samtidigt viktiga eftersom de fokuserar på ett dagligt problem inom sjukvård samt inom vård och omsorg d.v.s. att äldre personer transporteras mellan vårdgivare för att få sina behov tillgodosedda. Båda måtten mäter samarbete i cirkulära vårdkedjor: Vilka äldre personer skrivs in på sjukhus i onödan p.g.a. ej tillgodosedda behov av vård och omsorg? Vilka äldre personer skrivs ut med kvarstående behov av sjukhusvård? 2 Indikatorn USÄ>65 mäter inskrivning i slutenvård för 10 diagnoser som är vanliga hos äldre personer och som bedöms kunna behandlas utan inskrivning i slutenvård. 17

18 Diagram Andel undvikbar slutenvård per hemort 12 månader t.o.m. augusti 2015, Återinläggningar < 30 dagar per hemort 12 månader t.o.m. augusti 2015 Oplanerade återinläggningar av patienter över 65 år varierar i Region Skåne beroende på personens hemkommun, med en differens på sex procentenheter mellan högsta och lägsta värde. För de kommuner som SUS samarbetar med låg Hörby lägst med 12,3 %, och Burlöv högst med 14,4 %. Motsvarande för undvikbar slutenvård: Lomma lägst med 11,7 % och Malmö högst med 18,0 %. Förbättringar inom SUS för att skapa sammanhållen vård för de mest sjuka äldre Primärvårdens arbete har under året fokuserat på följande prioriterade områden som är mycket viktiga för att den äldre patienten ska få sina behov tillgodosedda: ökad telefontillgänglighet, ökat antal samordnade individuella planer (SIP) samt ökad läkarkontinuitet. Telefontillgängligheten ökade från 81 % juli 2014 till 84 % juli 2015, samtidigt som antalet samtal ökade med (7 %). Antalet hembesök ökade med 13 % under motsvarande tid. Antalet SIP ökade från 127 SIP 2014 till 384 SIP 2015, en ökning med över 200 %. Målet 30 SIP/1000 listade personer över 75 år uppnåddes inte. Det är stora variationer mellan vårdcentralerna när det gäller att utföra SIP. Dels finns vissa samordningsproblem med kommunen t.ex. att hitta mötestider och dels finns registreringsproblematik och ersättningsregler. För att kompensera för detta har SUS ökat frekvensen av utförda prioriterade hembesök till gruppen multisjuka äldre. Ofta görs en SIP i samband med dessa hembesök, men registreras inte samtidigt. Prioriterade hembesök som registreras 18

19 ger betydligt högre ersättning, än registrerad SIP. Dessa regler är lyfta till Vårdgivarservice för diskussion och ev. justering. För att underlätta och förtydliga arbetet med SIP har ett gemensamt regionalt dokument tagits fram som även inkluderar checklista. En film är framtagen med information angående SIP för brukare. Filmen planeras att marknadsföras under hösten Läkarkontinuiteten mätt som patient listad på namngiven läkare ökade. 15 vårdcentraler, d.v.s. knappt hälften av SUS vårdcentraler, uppnådde målet att 80 % av listade personer ska vara listad på namngiven läkare. Den stora problematiken med brist på specialister i allmänmedicin kvarstår och drabbar f.a. ett antal vårdcentraler. Arbetet med att inrätta äldrevårdsmottagningar på vårdcentralerna fortgår. Där finns äldresjuksköterskor som bl.a. har som uppgift att kontakta den äldre personen så snart som möjligt efter hemkomst från sjukhuset. Detta förutsätter god kontakt mellan SUS sjukhusvård och primärvård samt med kommunerna, så att alla aktörer är informerade om att patienten återvänt till hemmet. ÄMMA-verksamheten fortsätter för de äldre mest sjuka i Malmö. Genom möjligheten att vid akuta behov få besök hemma av läkare från primärvård eller sjukhusvård och äldreteam från kommunen, besparas patienten att söka på akutmottagningen och evetuellt därefter följande inläggning på sjukhus. Ett gott exempel inom sjukhusvården är VO ortopedi som i år har den lägsta andelen oplanerade återinskrivningar sedan de började följa statistiken Flera verksamhetsområden behöver fördjupa sin analys av de båda indikatorerna. Här följer ytterligare exempel på insatser som görs för att minska undvikbar slutenvård och återinskrivning för gruppen mest sjuka äldre: Arbete med att optimera utskrivningar pågår där PULS-ronder är ett effektivt stöd. Kriterier för utskrivning tas fram och arbete pågår för att överföringar till kommunal och primärvård ska säkerställas. Arbete för ökad samverkan med ASIH/palliativ vård är initierat. Tydliga utskrivningskriterier arbetas fram i samband med införande av ERP 3 inom VO kirurgi och urologi. Arbete för att säkerställa att patienterna får utskrivningsinformation pågår likaså, men behöver stärkas ytterligare. Behovsanpassning och val om sluten- eller öppenvård för behandlingar är ett övergripande mål. Verksamheterna arbetar med att ha god tillgänglighet till sina mottagningar t ex genom att ha hög telefontillgänglighet med rådgivning, korta väntetider, hembesök (strokepatienter), tidigt inbokade återbesök samt uppföljningssamtal per telefon efter hemgång. Inför operation är fokus på goda preoperativa förberedelser som minskar risken för t.ex. postoperativa infektioner. Vid hemgång arbetar verksamheten med att säkerställa att utskrivningsinformationen är tydlig vad gäller läkemedel. Samtliga åtgärder påverkar såväl de mest sjuka äldre som övriga patienter på ett positivt sätt. Palliativ vård Index/Indikatorer Indikator Täckningsgrad i Svenska palliativregistret (I) Smärtanalys och regelbunden skattning av smärtintensitet (I) Samtal om vårdens innehåll och riktning (brytpunktsamtal) (I) Dokumenterad munhälsobedömning (I) Dokumenterad individuell vidbehovsordination av ångestdämpande Nr i IB ID0123 ID0124 ID0125 ID0126 ID "Enhanced Recovery Pathway", ett flödesschema som syftar till att snabbare kunna mobilisera patienter efter kirurgi med syfte att minska risken för komplikationer. 19

20 läkemedel (I) Förekomst av trycksår (kategori 2 4) (I) Dokumenterad individuell vidbehovsordination av opioid (morfin mfl) (I) ID0191 ID0192 God vård i livets slutskede är en del av SUS äldreplan och målet är att denna vård ska vara likvärdig oavsett var i vårdsystemet som medarbetarna möter personen som har palliativa behov. Idag läggs äldre svårt sjuka personer ofta in akut via akutmottagningarna och avlider efter kort tid på sjukhuset. Det är sällan den enskildes önskan att tillbringa sin sista tid på sjukhus. Om vården är välplanerad och överenskommen med patient och anhörig samt kommunicerad mellan primärvård och kommun, så kan transport till akutmottagning och sjukhusvård undvikas i många fall. Observera att SUS uppdrag gäller den grundläggande palliativa vården, oavsett diagnos, som många personer behöver och inte den specialiserade palliativa vård som är organiserad i sjukvårdsförvaltning SUND (ASiH, palliativa vårdenheter). Ett av projekten i Äldresatsningen SUS 2015 rör palliativ vård och innehåller aktiviteterna: försök med palliativ rond palliativt nätverk för läkare inom SUS sjukhusvård och primärvård Försöket med palliativ rond innebär att erfaren onkolog tillsammans med ansvarig distriktsläkare besöker särskilda boenden i Malmö innerstad och med sjuksköterska där diskuterar de boende personernas eventuella behov ur ett palliativt perspektiv. Syftet är att patienterna ska få ett s.k. brytpunktssamtal, vidbehovsordinerade läkemedel, munhälsobedömning och regelbunden smärtskattning. Studier visar att 40 % av personer i särskilt boende avlider inom nio månader efter inflyttning. Det är ibland svårt att fastställa brytpunkten för övergång till palliativ vård och vilket kan innebära att äldre personer, många gånger med flera kroniska sjukdomar, inte får tillgång till palliativ vård. Med enkla medel går det oftast att göra åtgärder för att minska onödigt lidande. Täckningsgrad i Svenska palliativregistret Diagram SUS registrering i Svenska palliativregistret jan 2013-juli 2015 Målnivå 2 90 % Målnivå 1 75 % Under perioden januari - augusti 2015 avled patienter på någon av SUS vårdavdelningar. Av dessa registrerades 631 i Svenska palliativregistret (56 %). De regionala målen för registrering nåddes därmed inte, 20

21 men resultaten visar en stigande trend sedan 2013 och jämfört med samma period förra året innebär resulatet en ökning på uppemot tio procentenheter. För jämförelse: sjukhuset i Helsingborg hade jan-aug en registreringsgrad på ca 75 % och sjukhuset i Kristianstad låg mellan %. För juni-månad var SUS registreringsgrad ungefär samma 2015 som 2014, men för juli registrerades betydligt färre dödsfall. Detta kan komma att ändras eftersom dödsfall kan registreras inom sex månader och registreringen då visas på den månad då dödsfallet skedde. Verksamheterna kan ha svårt att hinna registrera dödsfallen när man har brist på sjuksköterskor på enheten. Det är inte heller lätt för nya eller tillfälliga medarbetare att tillämpa rutinen vid dödsfall. De flesta verksamheter har rutiner på plats och kommer att återigen sätta fokus på registringen. Kännedom om registreringsrutinerna och bedömningen huruvida ett dödsfall är förväntat eller inte påverkar resultatet. Det är också viktigt att komma ihåg att god palliativ vård naturligtvis ofta ges utan att dödsfallet registreras. Flera verksamhetsområden har lagt ner ett stort arbete och når målen, inom t.ex. VO ortopedi registreras 90 % av dödsfallen. De dödsfall som inte har registrerats följs upp. Det är svårt att nå 100 %, eftersom patienter som medicinskt tillhör en verksamhet kan vårdas på en annan enhet under sin sista tid t.ex. IVA, AVA. VO onkologi och strålningsfysik har förbättrat sin registeringsgrad med 12 procentenheter sedan 2014 och uppnår därmed målet i steg 1 (75 %). Verksamheten har initialt valt två målområden att arbeta med: direktinläggningar och validerad smärtskattning sista veckan i livet. Inom VO infektionssjukdomar ses en förbättring mot föregående år då alla enheter fr.o.m. maj 2015 registrerar i registret. Verksamheten har bildat en palliativgrupp som arbetar aktivt med frågan och bl.a. ska anordna en etikdag för medarbetarna med hjälp av ASIH. Inom division 3 har resultaten för brytpunktssamtal förbättrats med 6 % sedan Under hösten genomför divisionen en satsning tillsammans med ASIH med utbildnings- programmet Det nödvändiga samtalet, riktat till läkare som ger övning och möjlighet till diskussion kring detta svåra samtal. Inom VO kirurgi och urologi pågår arbete för att förbättra registreringar i palliativregistret, bland annat har ansvaret för palliativregistret tagits över av sk data-managers inom ramen för projektet Bäst i klassen. Strukturer och rutiner för registrering har utarbetats. En tydlig förbättring ses jämfört med föregående även om målet inte uppnåtts. Inom barnsjukvården sker all vård nära familjen och samtal vid vård i livets slutskede sker kontinuerligt och dokumenteras. Barnens behov av smärtstillande och ångestdämpande läkemedel följs noga. Arbete med kvalitetsutveckling av de palliativa insatserna pågår även om inte alla verksamheter når målen för registrering. En stor fördel är att registrets webbaserade utdatafunktion, där enheten kan följa resultat för respektive kvalitetsindikator i realtid. Då kan medarbetarna på enheten tillsammans arbeta med insatser som förbättrar vården för patienter i livets slutskede och följa upp dessa. Resultat för kvalitetindikatorer Av tabellen nedan framgår resultaten för de dödsfall som registrerats januari-augusti, för de sex kvalitetsindikatorer i Svenska palliativregistret som anges i uppdraget. Eftersom resultaten varierar mycket mellan månaderna visas här högsta/lägsta värde under januari-augusti. De högre målen nås för trycksår och vidbehovsordination av opioid mot smärta. Det lägre målet nås för vidbehovsordination av ångestläkemedel och trenden är ökande. Det senare gäller även för brytpunktssamtal, men där nåddes inte målet. Övriga mål nås inte, men som beskrivits ovan pågår arbetet med en bred kvalitetsutveckling av palliativ vård. Tabell SUS resultat avseende sex kvalitetsindikatorer i Svenska palliativregistret 2014, 2015 (jan-aug) Indikator Regionala SUS utfall jan-aug Måluppfyllelse Utfall helår mål 2015 jan-aug 2014 Smärtanalys och regelbunden skattning Steg 1: >30% 7-29 % Nej 8 % 21

22 av smärtintensitet Steg 2: >50 % Samtal om vårdens innehåll och riktning Steg 1: >50 % (brytpunktsamtal) Steg 2: >70 % Dokumenterad munhälsobedömning Steg 1: >60 % Steg 2: >80 % Dokumenterad individuell Steg 1: >80 % vidbehovsordination av ångestdämpande Steg 2: >90 % läkemedel Förekomst av trycksår (kategori 2 4) Steg 1: <30 % Steg 2: <20 % Dokumenterad individuell vidbehovsordination av opioid (morfin mfl) Steg 1: >80 % Steg 2: >90 % % (ökande) Nej 29 % % Nej 51% % (ökande) Mål 1 nåddes under 5 månader 5-29 % Mål 2 nåddes för 7 av 8 mån, mål 1 nåddes resterande månad % Mål 1 nåddes under 3 mån, mål 2 under 5 månader 71 % 11 % 88 % Akutsjukvård Index/Indikatorer Indikator Vistelsetid på akuten (I) Mediantid till trombolysstart vid stroke (I) Operation av patienter med höftfraktur inom 24 timmar (I) Överflyttning av intensivvårdspatienter p.g.a. resursbrist (I) Återställning av blodflöde till hjärtat vid hjärtinfarkt inom rekommenderad tid (I) Trombolys (propplösande behandling) vid stroke (I) Nr i IB ID0068 ID0269 ID0081 ID0136 ID0153 ID0131 Vistelsetid på akuten Det regionala målet om en vistelsetid på högst 4 timmar för 80 % av patienterna nåddes inte. I tabellen nedan presenteras resultat för perioden januari-augusti 2015 samt resultat från motsvarande period förra året. Totalt sett ligger SUS längre från målet 2015 än Tabell Andel patienter som vistas på akuten högst 4 timmar, 2014 (jan-aug), 2015 (jan-aug) 2014 jan-aug 2015 jan-aug Akutmottagningen Lund 3:57 (63 %) 4:15 (58 %) Akutmottagningen Malmö 4:13 (66 %) 4:00 (60 %) Resultat 4-timmarsmålet i % 64 % 59 % Mediantid till trombolysstart vid stroke Se avsnitt Nervsystemets sjukdomar nedan. Operation av patienter med höftfraktur inom 24 timmar Se avsnitt Hälso och sjukvård i rimlig tid ovan. 22

23 andel vtf i % Överflyttning av intensivvårdspatienter p.g.a. resursbrist Antalet patienter på IVA-avdelningen i Malmö var högt under januari och februari. Behovet av intensivvård överskred vid vissa tillfällen tillgängliga platser. Detta resulterade i flytt av IVA-patienter mellan avdelningar. Under perioden mars maj var andelen överflyttningar lägre. I diagrammet nedan presenteras andel överflyttningar mellan intensivvårdsavdelningarna i Malmö och Lund (THIVA NIVA och BIVA ingår ej) på grund av resursbrist mellan januari och maj 2015 samt januari-juli Diagram Överflyttningar mellan intensivvårdsavdelningar på grund av resursbrist 2014 (jan-juli), 2015 (janmaj Överflyttning till annan IVA pga resursbrist - VO IPV 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 januari februa mars april maj juni juli ri ,78 6,45 3,79 2,54 2,98 4,72 2, ,26 9,32 1,50 2,03 0,78 Återställning av blodflöde till hjärtat vid hjärtinfarkt inom rekommenderad tid Se avsnitt Hjärtsjukdomar nedan. Trombolys (propplösande behandling) vid stroke Se avsnitt Nervsystemets sjukdomar nedan. Cancersjukvård Kontaktsjuksköterska Måluppfyllelsen av det regionala målet om att alla cancerpatienter ska ha tillgång till kontaktsjuksköterska, mäts sedan 1/ genom uppföljning av KVÅ-kod i PASiS. Det innebär att kontaktsjuksköterskan ska registrera varje gång hen träffar en patient eller har kontakt per telefon. Registreringarna har under året efterhand ökat och allteftersom rutinen blir känd och fler kontaktsjuksköterskor tillkommer under hösten bedöms antalet registreringar öka ytterligare. Uppföljning kommer att ske kontinuerligt. En successiv utbyggnad av funktionen, men också genom översyn av kontaktsjuksköterskans arbetsuppgifter relaterat till den nya koordinatorsfunktionen, kommer på sikt leda till att alla patienter kan erbjudas kontaktsjuksköterska. För cancer hos barn når SUS målet att 100% av patienterna har kontaktsjuksköterska. Detta gäller även för kvinnosjukvård och huvud-halscancer. Inom hematologi, kirurgi och urologi är kontaktsjuksköterska infört för alla maligna diagnoser. Rollen utvecklas löpande. Inom onkologi utökas funktionen successivt. Ytterligare kontaktsjuksköterskor kommer att inrättas under hösten Kontaktsjuksköterskor för lungcancerpatienter påbörjar sitt uppdrag under september 2015 och först då kommer registrering att vara möjlig inom lungcancerflödet. 23

24 För cancer inom hudspecialiteten pågår arbete med införa kontaktsjuksköterska. Tillgänglighet redovisas via cancerstrategins uppföljningsplan Det initiala processarbetet med standardiserade vårdförlopp (SVF) har fungerat bra. Framgångsrik genomlysning av den urologiska verksamheten, med fokus på cancer i prostata och urinblåsa, har genomförts. Detta har också gjorts inom lungcancerverksamheten med medföljande förändringar i kostnadsbild, patientvolymer och kompetensbehov. Patientströmmar och kostnadsutveckling följs kontinuerligt för att bättre kunna värdera genomförda förändringar. Samtliga nya metoder som överstiger 1 mkr HTA-analyseras innan införandet, för att säkerställa att det finns tillräckliga vetenskapliga belägg för att införa metoden. De av Socialstyrelsen upprättade nationella riktlinjerna för de fyra vanligaste tumörformerna (bröst-, kolorektal-, lung- och prostatacancer) tillämpas. Metodologi för kontinuerlig utvärdering av behandlingsresultaten avseende effekt och kvalitet upprättas för närvarande. Detta arbete innefattar metodologi att ta fram retrospektiva data ur journaldatabasen Melior samt att införa beslutsstöd. Målsättningen är att under få heltäckande beslutsstöd baserade på retrospektiva journaldata för tre tumörformer, bröstcancer, malignt melanom och pancreascancer. Inom VO onkologi och strålningsfysik införs succesivt de nationella vårdprogrammen för olika cancerformer i den takt de blir nationellt godkända. VO hematologi och kärlsjukdomar har inom ramen för ackrediteringsarbete (JACIE) riktlinjer utarbetats för krav på uppföljning av dokumenterad relevant fortbildning. Därtill har rutin för säkerställande av att samtliga medarbetare tar del av nya och uppdaterade PM införts. Inom neurokirurgi genomförs för närvarande en god handläggning av maligna hjärntumörer med snabba flöden och gott samarbete med neuroradiologerna. Eftersom flödesbeskrivningen för omhändertagande av patienter med hjärntumör inte är klart, kan SUS i nuläget inte bedöma resultaten i förhållande till nya krav på handläggningstid. Svårigheter att remittera patienter vidare i flödet minskar möjligheterna att öka operationskapaciteten inom neurokirurgi. Den neuroonkologiska mottagningen har infört ett unikt arbetssätt med samlokaliserad onkolog och neurolog. Det säkerställer att omhändertagandet av hjärntumörpatienter idag sker på ett bättre och samordnat sätt. Kontaktsjuksköterska träffar och följer hjärntumörpatienterna under hela sjukdomsprocessen. Patientens väntetid från misstänkt cancer till behandlingsstart ska under 2015 minska med målsättningen mindre än 4 veckor (Steg1: >70%, Steg2: >80%) Andel patienter som startat behandling inom 28 dagar från remissankomst: Bröst: 40 % (Median 32 dagar) Tjock/ändtarm: 7 % (median 49 dagar) Prostata: 0 % (median 120 dagar) Urinblåsa: 27 % (median 40 dagar) Lungcancer: 14% SUS vill här lyfta fram problematiken med att de regionala målen inte överensstämmer med de nya målen i de nationella SVF. Bäst-i-klassenprojektet För bröst samt tjock- och ändtarmscancer har en processöversyn genomförts med fokus på produktionsplanering och införande av förbokade tider, med syfte att förkorta väntetider och minska icke värdeskapande tid. För prostata- och urinblåsecancer har ett omfattade arbete för omstrukturering och 24

25 optimering genomförts. En liknande arbete planeras för bröstcancer. Genom samarbete med VO klinisk patologi har väntetider för PAD (patologisk-anatomisk diagnos) minskat f.a. för prostatacancer. Fortsatt arbete pågår inom ramen för SVF med målsättning att uppfylla fastställda ledtider från remiss till behandling för respektive förlopp. Arbete med att optimera granskningstid av remiss och tid till operation pågår också för de berörda patientgrupperna. HSN Särskilt avsatta medel för utveckling av cancerrehabilitering Vid SUS pågår sedan hösten 2014 en genomlysning av patientflöden och förväntade resursbehov vid onkologimottagning cancerrehabilitering. Arbete för att etablera standards för bland annat bedömningar, handläggning av ärenden och konsultativt arbetssätt pågår. Utifrån bland annat detta har en modell för SUSövergripande verksamhet diskuteras och förslag till utveckling av befintlig verksamhet finns, en avrapportering kommer att ske till förvalningsledningen i oktober Diabetessjukvård Index/Indikatorer Indikator Blodsockernivå under viss nivå (I) Blodtryckskontroll (I) Blodsockernivå (median) (I) Fotundersökning senaste året (I) Ögonbottenundersökning senaste 2 resp 3 åren (I) Andel icke rökare (I) Nr i IB ID0193 ID0197 ID0236 ID0198 ID0237 ID0199 ID0194 ID0200 ID0195 ID0201 ID0196 ID0202 Regionalt index för diabetes Det pågår ett regionalt projekt med direktöverföring av data från Melior till Nationella diabetesregistret (NDR). Denna funktionalitet är efterfrågad sedan länge, p.g.a. all pågående dubbelregistrering i journal respektive kvalitetsregister. Dubbelregistreringen drar mycket resurser med tanke på att SUS är med i uppemot hundra kvalitetsregister. Försök med dataöverföring till NDR har pågått i flera år, men visat sig tekniskt svårlöst. SUS och sjukhuset i Trelleborg började som testsjukhus 1 januari 2015 och den 1 juni öppnades funktionen för alla berörda enheter i Region Skåne. Hittills har SUS nästan registreringar av ca totalt. Enligt projektets planering ska data kvalitetssäkras per (gäller data som går in i NDR:s årsredovisning). Hjärtsjukvård Index/Indikatorer Indikator Återställning av blodflödet till hjärtat vid hjärtinfarkt (I) Återställning av blodflödet till hjärtat vid hjärtinfarkt inom rekommenderad tid (I) Kranskärlsröntgen vid hjärtinfarkt (I) Nr i IB ID0152 ID0153 ID

26 Läkemedelsbehandling (P2Y12-blockerare) vid hjärtinfarkt (I) Läkemedelsbehandling (ACE-hämmare) vid hjärtinfarkt (I) Täckningsgrad i kvalitetsregistret (I) Uppföljning efter hjärtinfarkt (I) Rökstopp efter hjärtinfarkt (I) Fysisk träning efter hjärtinfarkt (I) Kolesterolnivå efter hjärtinfarkt (I) Blodtryck efter hjärtinfarkt (I) Akut återinskrivning inom 30 dagar efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt ID0155 ID0156 ID0157 ID0158 ID0159 ID0160 ID0162 ID0163 ID0043 Regionalt index för hjärtsjukvård maj14-april15 ID Indikatorer SUS utfall SUS tot Gräns för Gräns för 1 Poäng 0.5 p p ID0156 ACE-hämmare/ARB hos målgrupp vid hjärtinfarkt MÖ94,3%- LD93,3% 85% 90% 1 ID0162 Andelen med ett LDLkolesterol < 2,5 mmol/l efter månader MÖ58,9%- LD55,4% 60% 70% 0 ID0163 Andelen med ett systoliskt blodtryck < 140 mm Hg efter månader MÖ67,9%- LD72,0% SUS tot 69,9% 70% 75% 0 ID0159 Andelen rökare som slutat efter månader MÖ50,6%- LD50% 60% 70% 0 ID0160 Andelen som deltagit i fysiskt träningsprogram efter månader MÖ54,8%- LD92,3% SUS tot 74,3% 50% 60% 1 ID0154 ID0155 ID0152 ID0153 Kranskärlsröntgen hos målgrupp vid NSTEMI P2Y12-blockerare vid NSTEMI Reperfusion vid STEMI/LBBB Reperfusion vid STEMI/LBBB inom rekommenderad tid MÖ96,9%- LD96,1 MÖ97,8- LD97,1 MÖ80,7%- LD95,2% MÖ80,4%- LD84,2% SUS tot 88,8% 75% 80% 1 85% 90% 1 80% 85% 1 75% 90% 0,5 Summa 5,5 SUS uppnådde alla slutenvårdsmålen på den högre målnivån, bortsett från reperfusion i tid (ID0153). SUS mäter löpande tiden till reperfusion och successivt åtgärdas tidstjuvar för att patienten ska få hjälp så snabbt som möjligt. Verksamheten har nu ytterligare en målsättning, genom att särskilja elektivt och akut flöde förväntas patienter med STEMi (akut ST-höjningsinfarkt) tas om hand ännu tidigare. Detta gäller dagtid, på jourtid kommer det fortfarande att vara svårt att skilja patientflödena. De sekundärpreventiva målen som mäts efter månader, är generellt betydligt svårare att uppnå och där skiljer sig SUS inte så mycket från övriga Sverige. Under den aktuella tidsperioden nåddes målet för fysisk träning på den högre målnivån. SUS låg en tiondel från 0.5 poäng på blodtrycksmålet. Utfallet för blodfetter är förvånande eftersom SUS som regel använder högdos statin efter hjärtinfarkt. Detta resultat kommer att analyseras djupare. Dessutom är det nationella målet reviderat från <2,5 mmol/l till 1,8. Verksamheten kommer att vara mer aktiv med att remittera fler personer för rökavvänjning. 26

27 Nervsystemets sjukdomar Index/Indikatorer Indikator Direkt vård på strokeavdelning eller IVA (I) Propplösande behandling vid stroke (I) Behandling av förmaksflimmer hos patienter med stroke (I) Mediantid till trombolys (I) Funktionsförmåga efter stroke (I) Andel nöjda med rehabilitering 3 mån efter stroke (I) Helt tillgodosett behov av stöd och hjälp efter 3 månader (I) Blodtrycksbehandling 3 mån efter stroke (I) Behandling pga högt kolesterol 3 mån efter stroke (I) Rökstopp 3 mån efter stroke (I) Nr i IB ID0270 ID0131 ID0151 ID0269 ID0150 ID0203 ID0204 ID0205 ID0206 ID0207 Regionalt index för STROKE maj april 2015 ID Indikator Utfall Mål för halv Mål för hel Poäng poäng poäng ID0150 ADL-oberoende 3 månader efter stroke 82% >=75% >=80% 1 ID0270 Andel direktintag på strokeenhet, IVA eller NKK 73% >=80% >=90% 0 ID0151 Andel med antikoagulantiabehandling efter 93% >=55% >=70% 1 kardioembolisk hjärninfarkt (<80 år) ID0204 Andel med fullt tillgodosedda behov av stöd och 64% >=60% >=75% 0,5 hjälp efter 3 månader ID0207 Andel med rökstopp 3 mån efter stroke 39% >=75% >=80% 0 ID0208 ID0203 ID0131 ID0205 ID0206 ID0269 Andel med uppföljningsbesök i öppenvård hos läkare och/eller sjuksköterska efter 3 månader Andel nöjda med rehabilitering, 3 mån efter stroke Andel reperfusionsbehandlade (trombolys eller trombectomi) vid stroke (alla åldrar) Andel utskrivna i akutskedet med blodtryckssänkande behandling efter stroke Andel utskrivna i akutskedet med statinbehandling efter hjärninfarkt (I63) Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart 86% >=80% >=90% 0,5 81% >=83% >=87% 0 14% >=10% >=15% 0,5 78% >=70% >=80% 0,5 75% >=65% >=75% 1 50 <=60 min <=40 min 0,5 SUS nådde den högre målnivån för ADL-oberoende (allmän daglig livsföroing) tre månader efter stroke, vilket är den indikator som mest påverkar livskvaliteten. När det gäller andel patienter med antikoagulantiabehandling efter stroke är SUS bland de bästa i landet. Även för statinbehandling når SUS 1- poängsmålet. Målen för direktintag på strokeenhet eller motsvarande nåddes inte för perioden. Måluppfyllelsen för tillgodosedda behov av stöd och hjälp efter tre månader (ID0204) nåddes på 0,5- poängsnivån. Denna faktor kan SUS inte påverka direkt, eftersom den är beroende av kommunala insatser. Verksamheten arbetar med frågan i dialog med kommunen. Resultatet för rökstopp påverkas av registreringsproblem i akutskedet. Andelen rökare är bara runt 10 %. Målen för andel nöjda patienter med rehabilitering efter tre månader uppfylldes inte. SUS har nyligen publicerat forskningsresultat angående detta i internationell tidskrift. Målen är högt satta, men SUS nådde nästan det övre målet för trombolys eller trombectomi. Ny regional strokejour införs i november 2015 för att ytterligare förbättra resultaten. Målet för tid till trombolysstart 27

28 nåddes på den lägre målnivån. Direktspår till CT införs innan årsskiftet 2015/16 vilket förväntas ytterligare öka måluppfyllelsen. Modern hälso- och sjukvård kräver att verksamheterna har stöd av digitala lösningar. Utvecklingen inom området medicinsk teknik går mycket fort, men det kan vara svårt att utnyttja moderna digitala verktyg i vården p.g.a. restriktioner i teknik, patientsäkerhet och informationssäkerhet m.m. Det uppstår därmed ett glapp mot det digitala stöd patienter och medarbetare ständigt använder i sin vardag. Både patienter och medarbetare har förväntningar på att kunna använda t.ex. appar för att aktivt delta i sin egen vårdprocess/underlätta sitt arbete. Alltmer teknisk utrustning är anpassad för att kunna användas utanför sjukhuset och vårdcentralen framför allt vid vård i hemmet. Personen med vårdbehov besparas då att ta sig till läkarbesök och det ger patienten mer autonomi vid svår och långvarig sjukdom. Att kunna stanna hemma i sin egen miljö under t.ex. svår cancersjukdom, njursjukdom eller KOL, ökar i många fall personens livskvalitet. Genom välfungerande telemedicin och distansöverbryggande kommunikation ges möjlighet till effektiv kommunikation mellan den vårdbehövande personen och vårdgivaren. Det är tekniskt möjligt att utföra mätning av olika medicinska parametrar i hemmet. Dessa skickas till berörd verksamhet och ger ett bra underlag för medicinska beslut. Breddimplementering av sådan teknik kräver att Region Skåne utvecklar lösningar för kommunikation, beslutsstöd och informationsöverföring. Idag saknas t.ex. möjligheten att kunna läsa patientjournal och läkemedelsordination på surfplatta eller mobiltelefon. Idag vårdas patienten av flera vårdgivare: kommun, privata vårdgivare, primärvård och sjukhusvård. Informationsteknologin behöver utvecklas för att stödja informationsutbytet och samarbetet runt de gemensamma patienterna. På SUS används e-hälsolösningar och mobil vård ännu i mycket begränsad omfattning. Arbetet med att ta fram en strategi för utveckling av ehälsa behöver skyndas på och kärnverksamheten måste involveras i och bli mer drivande i IT/MT-utvecklingsfrågor. Den mest använda tjänsten är 1177 Vårdguidens e-tjänster (tidigare Mina Vårdkontakter), där patienten bland annat kan läsa sin journal på nätet. Direkt kommunikation med patienter sker via tjänsten. Patienter kan även kontakta sjukvården via funktionsbrevlådor, som anges på hemsidorna. SMS-påminnelser inför besök används av alla relevanta mottagningar. Exempel från området ehälsa inom SUS: Barnsjukvården använder Genia, ett kommunikationsverktyg mellan team och patient, vilket medför att patienten är bättre förberedd inför mottagningsbesök. Digital överföring av blodsockervärden vid kontroll av graviditetsdiabetes används både i Malmö och Lund. Uppföljning av pacemaker och ICD sker på distans. Här finns ytterligare potential att öka antalet patienter som följs upp på detta sätt. Lifepod är under utveckling inom kranskärl och ska användas för uppföljning efter hjärtinfarkt. Ett samarbete med internmedicin kring e-hälsoinsatser kopplat till hjärtsviktspatienter med mål att minska återinläggningar är under utredning. Patienter inom i första hand primärvård ges möjlighet att boka tid via nätet. Införandet är påbörjat. Ett samarbete är inlett angående digital vårdcentral doktor på nätet. Målet är att kunna starta under Ett pilotprojekt för självincheckning för patienter i öppen vård (ankomstregistrering) pågår. Ett försök att använda distansmötestjänsten för vårdplanering inför utskrivning är pågående. Att även kunna använda tjänsten för kommunikation med patienten är under utvärdering. Ett av SUS projekt inom Äldresatsningen gäller att använda digital teknik för bättre fallprevention på vårdavdelning. På en internmedicinsk och en geriatrisk avdelning testar SUS en kamerateknik som kan känna av när en person är på väg att resa sig från sängen och larmar om personen riskerar att falla. 28

29 Ett projekt pågår inom njurmedicin som går ut på att följa personer med långvarig njusjukdom i hemmet, med digital överföring av värden som vikt och blodtryck. Ett regionalt pilotprojekt för självincheckning för patienter i öppen vård (ankomstregistrering) pågår i Kryh. SUS deltar i arbetsgrupp och styrgrupp för projektet. Vårdproduktion - produktiviteten ska öka Somatisk vård inklusive vårdval Vårdproduktion - Övergripande Utfall Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Budget Budg avv % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt ,8% ,8% ,0% - varav läkarbesök ,6% ,8% ,1% - varav övriga besök*) ,0% ,9% ,9% - varav hembesök totalt ,5% ,4% - varav hembesök läkare ,8% ,3% - varav hembesök övriga ,1% ,0% Kvalificerade brev-/telefonkontakter totalt ,3% - varav läkarkontakter ,5% - varav övriga kontakter ,0% Vårdtillfällen (avslutade) ,4% ,5% ,7% Vårddagar (periodiserade) ,9% Medelvårdtid 4,5 4,7 4,3% Unika individer totalt ,6% Unika individer slutenvård ,9% Unika individer öppenvård ,9% *)korrigerat för eftersläpning i registreringen av besök vid strålbehandlingen Vårdtillfällen/läkarbesök Antal vtf Mixpoäng vtf Antal läkarbes Mixpoäng läk bes med utförd operation Fg år Iv år Diff % Fg år Iv år Diff % Fg år Iv år Diff % Fg år Iv år Diff % Totalt ,4% ,5% ,5% ,5% - varav Allmän kirurgi ,0% ,1% ,4% ,4% - varav Gynekologisk kirurgi ,8% ,0% ,5% ,6% - varav Hjärtkirurgi ,2% ,7% ,6% ,8% - varav Kärlkirurgi ,0% ,5% ,5% ,3% - varav Neurokirurgi ,8% ,5% ,4% ,4% - varav Ortopedisk kirurgi ,3% ,8% ,1% ,5% - varav Thoraxkirurgi ,1% ,6% ,0% ,4% - varav Urologisk kirurgi ,2% ,3% ,2% ,7% - varav Ögonkirurgi ,2% ,6% ,9% ,4% - varav ÖNH-kirurgi ,0% ,3% ,6% ,1% Inom den somatiska vården ökade antalet besök marginellt i förhållande till föregående år. Läkarbesöken ökade med ca (2,6%) medan besöken hos övriga vårdgivare minskade något. Antalet mixpoäng för läkarbesöken ökade procentuellt mer bl a till följd av ökad andel operationer i öppen vård. Läkarbesöken var också fler medan övriga något färre än planerat. Inom den slutna vården var antalet utskrivningar färre både i förhållande till föregående år och till plan. Jämfört med föregående år minskade utskrivningarna med ca 3000 vilket motsvarar drygt 5 %. Antalet disponibla vårdplatser var under perioden i genomsnitt 53 färre vilket innebär en minskning med drygt 4 %. Antalet vårddagar minskade med 3,9 % vilket inneburit en ökad beläggning. Längre medelvårdtid och att den genomsnittliga mixpoängen per vårdtillfälle ökade indikerar en ökad vårdtyngd. SUS har totalt inom den somatiska vården behandlat fler patienter. Färre patienter i sluten vård men fler i öppenvård. Bristen på vårdplatser har lett till fortsatt poliklinisering av vården framförallt vad gäller operativa ingrepp. Färre har utförts i sluten vård medan antalet operationer i öppenvård ökat. Minskningen i sluten vård har skett inom alla specialiteter. Eftersläpningar i diagnosregistreringen framför allt inom urologisk, gynekologisk och ÖNH-kirurgi gör att antalet operationer i tabellen ovan visar för lågt antal innevarande år inom sluten vård. 29

30 Avvikelser - verksamhetsområden Antalet läkarbesök på akutmottagningarna ökade med ca 1 % medan antalet övriga besök minskade. På akutmottagningen i Lund minskade antalet läkarbesök med 5 %, framförallt koncentrerad till sommarmånaderna. På akutmottagningen i Malmö fortsatte antalet läkarbesök att öka. Bildandet av Käkkirurgi Skåne svarar för en del av ökning av antalet läkarbesök i förhållande till föregående år. Andra områden där en markant ökning skett av antalet läkarbesök är inom kvinnosjukvården, hematologi och hudsjukvården medan antalet läkarbesök minskade framförallt inom barnsjukvården. Vårdval (grå starr, ögonsjukvård, hudsjukvård) Grå starr Antalstyp Utfall Föreg år Innev år Diff % Budget Budg avv % Mixpoäng Föreg år Innev år Diff % Besök totalt ,9% ,5% - varav läkarbesök ,9% ,5% - varav läkarbesök med utförd operation ,5% ,8% - varav övriga besök ,2% ,2% Ögonsjukvård totalt exkl vårdval Grå starr Antalstyp Utfall Föreg år Innev år Diff % Budget Budg avv % Mixpoäng Föreg år Innev år Diff % Besök totalt ,6% ,7% - varav läkarbesök ,3% ,4% - varav läkarbesök vårdval ,3% ,4% - varav läkarbesök med utförd operation ,8% ,6% - varav läkarbesök m utförd op vårdval ,3% ,3% - varav övriga besök ,8% ,8% - varav övriga besök vårdval ,8% ,8% Hudsjukvård totalt Utfall Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Budget Budg avv % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt ,0% ,8% - varav läkarbesök ,0% ,3% - varav läkarbesök vårdval ,1% ,9% - varav övriga besök ,0% ,4% - varav övriga besök vårdval ,5% ,5% Inom vårdval ögonsjukvård var verksamhetsvolymerna på ungefär samma nivå som vid införandet. Verksamheten har störts av ombyggnation och brist på ögonsjuksköterskor. Verksamheten arbetar aktivt med omfördelning av arbetsuppgifter och andra effektivitetshöjande insatser. Inom vårdval hud har produktionen ökat sedan införandet av vårdvalet. Bemanningsmässigt var utgångsläget svårt. Verksamhetsvolymerna ökade under hösten 2014 till följd av nyrekrytering och aktiv planering för specialist, ST och läkare med sidotjänstgöring. Under våren 2015 ökade produktionen ytterligare bland annat till följd av det förändrade innehållet i vårdvalet. Primärvård Hälsoval och anslagsfinansierad vård Utförd vård - övergripande Vård Antal janaug 2014 Antal jan-aug 2015 Diffantal Budget Budget avv i % Mixpoäng jan-mixpoänaug 2014 aug jan Diff mixpoäng Besök totalt ,7% ,4% ,8% - Varav läkarbesök ,2% ,1% ,1% - Varav övriga besök ,4% ,1% ,4% - varav hembesök totalt ,0% ,3% - Varav hembesök läkare ,8% ,7% - Varav hembesök övriga ,9% ,2% Kvalificerade brev-/telefonkontakter totalt ,1% Varav läkarkontakter ,7% Varav övriga kontakter ,4% 0 0 Antal listade inom Hälsovalet inom primärvården på SUS uppgick per juli 2015 till , vilket är cirka en tredjedel av Skånes befolkning. Antal listade var i stort oförändrat jämfört med juli föregående år. Detta trots 30

31 nyöppnad vårdcentral i Lund (Getingen). Jämfört med årsskiftet minskade antalet listade med 0,8 %. En ökad privat konkurrens förklarar minskningen. Jämfört med Sund och Kryh redovisar SUS lägre produktivitetssiffror. Antal hembesök ökade med drygt 12 %. Antal prioriterade hembesök följs upp månatligen och är ett fokusområde. Hembesök ersätts styckvis från och med 2015 och ska balansera det högre gränsvärdet för täckningsgraden. Täckningsgraden (TG) för jan-maj var 61,7 %, prognosen pekar på knappt 63 %, vilket motsvarar gränsvärdet Någon jämförelse med föregående år är inte möjlig, då TG-beräkningen gjorts om i 2015-års ackrediteringsvillkor, där hembesök numera inte ingår (hembesök viktas med faktor 1.0) men där kvalificerade telefonikontakter räknas in (viktas med faktor 0,3). Månatlig uppföljning av täckningsgrad sker på vårdcentralsnivå, där man tittar på budgetavvikelse för täckningsgrad och hembesök tillsammans. Ett underskott prognostiseras jämfört med budget om ca -25 mkr. Fortsatt fokus på detta i kontinuerlig uppföljning och i respektive verksamhetsområdes ledningsgrupp. Utvecklingsområden i fokus för primärvården är förbättrad verksamhetsplanering och tydligare uppdrag avseende produktion. Avvikelser Hälsoval/Anslutningsformer Antal läkarbesök ökade med 3,2 % medan besök hos övriga vårdgivare ökade med 2,0 % under perioden. Bland besök hos övriga vårdgivare är det framförallt fler besök till fysioterapeuter men även fler besök till dietister till följd av att verksamheten från och med april 2014 ingår i hälsovalet. Trenden visar på färre sjuksköterskebesök jämfört med föregående år. Detta kan eventuellt förklaras av att sjuksköterskor i högre grad fokuserat på att uppnå en högre telefontillgänglighet. En ökad produktivitet ska ske genom fokus på verksamhetsstyrd produktionsplanering under hösten. Medarbetarperpektivet Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare Arbetet med att införa arbete högst två helger av fem pågår aktivt. Detta kräver fler anställda vilket både ur rekrytering- och ekonomiskt perspektiv tar tid. Tydliga karriär- och utvecklingsvägar för medarbetare och chefer Totalt deltar 46 sjuksköterskor i prioriterade specialistutbildningar med utbildningsförmåner. Fördelningen av sjuksköterskorna mellan specialiteter är akutsjukvård (8), operation (4), barnsjukvård(18), barmorska (2), medicin (7), kirurgi (1), distrikssjuksköterska (2), vård av äldre (1), onkologi (1), psykiatri (1), ögonsjukvård (1). 31

32 Intensivvård är en prioriterad utbildning som inte startade våren 2015 p.g.a. Lunds Universitet flyttade fram startdatum för utbildningen till Medel finns avsatta för åtta deltagare. Antalet ansökningar till specialistutbildning inom medicin och kirurgi har ökat. Däremot finns inte tillräckligt många sökande till utbildningsanställningar inom internmedicin. Hälsofrämjande arbete Den korta sjukfrånvaron ökade från januari till juli 2015 med ca. 0,3 dagar per anställd. Denna utveckling följer den trend som finns inom Region Skåne och övriga Sverige. Antal sjukdagar per person och år ökade med ca. 0,6 dagar. Sjukdagar för läkare minskade med 0,2 dagar och sjukdagar för sjuksköterskor ökade med 0,9 dagar SUS genomför flera utbildningar riktade till chefer i rehabiliteringsprocessen för att öka proaktiviteten i rehabiliteringarna. I en division genomförs ett pilotprojekt med Finsam för att ytterligare stärka cheferna i arbetet med sjukfrånvaron. Uppföljning av sjukfrånvaron ska ske varje månad på enhet-, verksamhet-, division- och förvaltningsnivå. Verksamhet och resultat i fokus Kompetensförsörjning Inom SUS råder brist på både grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor. För att kunna öppna stängda vårdplatser och säkra en långsiktigt hållbar vård genomförs projektet Kraftsamlingen. Flera åtgärder har vidtagits inom Kraftsamlingen, exempelvis: Införande av patientstöd som kan avlasta i arbetsuppgifter som ej kräver sjukvårdsutbildning Arbeta två helger av fem Förskjutning av arbetsuppgifter från sjuksköterskor till andra yrkeskategorier Arbetet med kompetensförsörjningsplaner måste genomföras i hela organisationen. Idag finns bristande kunskap om värdet av denna process vilket medför att genomförandet sker sporadiskt och utan systematik. Ett bidragande orsak är osäkerheten kopplad till att ta fram säker statistik från de administrativa systemen och att nuvarande gemensamma underlag (kommunicerat via VGI), behöver ses över och revideras. Konsekvensen blir att den övergripande bilden av befintlig och framtida kompetensförsörjningsgap inte är definierade och kartlagda på ett tillförlitligt sätt, vilket ger ett otydligt beslutsunderlag. Regionen har påbörjat ett arbete med att ta fram ett IT-stöd som ska ge kvalitetssäkrade beslutsunderlag till ledningsfunktioner för att enklare följa upp, planera och styra kompetensförsörjningen både på kort och lång sikt. Sommarplanering 2015 Sommarplaneringen startade redan i september Tidiga avrop till bemanningsföretag gjordes då det blev klart att SUS inte hade möjlighet att rekrytera främst de sjuksköterskor som skulle behövas för att bemanna det antal vårdplatser som krävdes under sommaren. Aktiv annonsering i både tidningar, TV och via Skånetrafiken genomfördes också. Vidare inventerades vilka verksamheter som hade möjlighet till samordning av bemanning genom sammanflyttning. Slutligt resultat blev att cirka 50 färre vårdplatser kunde hållas öppna än planerat behov. Planering gjordes då för att ha möjlighet att öppna extra vårdplatser vid behov under sommaren. Detta genomfördes på SUS Malmö och platserna bemannades av Resursteamet. Störst problem med vårdplatser förelåg inom kirurgi, invärtes medicin samt urologi. En viktig lärdom inför kommade sommarplanering är att det är av stor vikt att starta sommarplaneringen i god tid och att försöka samordna 32

33 planeringen inom hela Region Skåne. Användning av bemanningsföretag SUS har haft använt cirka 15 olika bemanningsföretag under perioden januari-augusti. Trots detta har inte bemanningsföretagen kunna möta SUS efterfrågan. Efterfrågan av bemanningsföretagen förväntas inte minska under hösten och vintern. SUS deltar i det gemensamma regionala arbetet för att minska beroendet av bemanningsföretag. Antalet anställda och arbetad tid Antal anställda per 31/ var vilket var 424 fler än motsvarande tidpunkt Använda resurser omvandlat till heltid (AOH) januari till juni var i genomsnitt vilket var en ökning med 369 jämfört med motsvarande period Trots att antalet anställda har ökat under perioden har inte fler vårdplatser öppnats i motsvarande omfattning. Bristen på sjuksköterskor är det främsta skälet till att vårdplatser inte kan hållas öppna. Förklaringar till att det blir fler anställda utan fler vårdplatser i motsvarande omfattning beror bl.a. på övergång till tjänstgöring två helger av fem vilket kräver mer personal. Det beror också på en hög omsättning av sjuksköterskor såväl inom SUS som mellan sjukvårdsförvaltningarna vilket innebär att mycket tid går åt till introduktion och bredvid innan en sjuksköterska kan arbeta självständigt. Ökad sjukfrånvaro inom yrkeskategorin är också ett skäl till utebliven utväxling av att antalet anställda blir fler. Ett arbete pågår för att omfördela arbetsuppgifter från sjuksköterskor till andra yrkesgrupper vilket i sin tur innebär att fler undersköterskor har anställts. Fördjupade analyser kring ovanstående pågår inom divisionerna. Ekonomi God ekonomisk hushållning Ekonomiskt ingångsläge Finansiering för löne- och prisutvecklingen mellan 2014 och 2015 räknades upp med 2,1 % i enlighet med LPIK (landstingsprisindex inkl. läkemedel) samt med 0,8 % för demografiska förändringar. I tillägg erhöll SUS vissa särskilda satsningar, bl.a. 30 mkr för lönesatsningar till sjuksköterskor och 20 mkr för att möjliggöra övergång från schemalagd helgtjänstgöring varannan helg till två av fem helger. I SUS huvudsakliga upptagningsområde, sydvästra Skåne, beräknas befolkningsökningen till ca 1,2 % enligt Statistiska centralbyråns prognoser (maj 2014). Ökningen är mindre i förvärvsarbetande åldersgrupper, och större i de grupper där sjukvårdsbehoven är störst - under 18 år och över 65 år. Ofullständig finansiering av de sjukvårdsbehov som följer av den demografiska utvecklingen innebar ett ökat effektiviseringskrav för SUS på ca 60 mkr. Denna skattning baseras på den demografiska förändringen i sydvästra Skåne samt bedömningarna i rapporten Region Skånes ekonomiska förutsättningar; Långtidsberäkningar , där de ökade sjukvårdskostnaderna till följd av den demografiska utvecklingen bedöms motsvara den årliga befolkningsökningen plus 0,2 procentenheter. Medicinsk och medicinsk teknisk utveckling ökar de totala sjukvårdskostnaderna t.ex. i form av nya dyra investeringar, medicinska devices, att fler patienter kan ges effektiv behandling m.m. Det kan också vara kostnadssänkande/skatteintäktshöjande om patienten tillfrisknar tidigare och blir arbetsför. SKL uppskattar i 33

34 sin ekonomirapport ökade kostnader av sådana skäl, utöver demografiskt betingade behov, till 0,8 % för innevarande år. Inga resurser för Medicinsk och medicinsk teknisk utveckling tillfördes i budget 2015, vilket innebar ett effektiviseringsbehov motsvarande 75 mkr års finansiering innebar totalt sett ett beting på ca 500 mkr för SUS, varav ca 365 mkr var ingående obalans från Resultat SUS resultat för januari-augusti blev 66 mkr, vilket var 245 mkr sämre än budget och 123 mkr sämre än motsvarande period föregående år (se diagram nedan över den ackumulerade resultatutvecklingen). Resultatet i augusti var 5 mkr bättre än budget Ackumulerad resultatutveckling, (mkr) 179, , ,7 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utfall 14 Budget 15 Utfall 15 Resultaträkning Ekonomi (mkr) motpart 1-3 Jan-aug Helår 2015 Budgetavvikelse Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår procent Vårders.HSN/Regionbidrag 6 425, ,1-24, , ,5-23,2-0,2% Fsg av hälso- och sjukvård 619,5 576,4 43,0 888,0 938,7 50,7 5,7% Övriga intäkter 1 499, ,4 32, , ,8 87,5 4,0% S:a Verksamhetsintäkter 8 544, ,9 50, , ,0 115,0 0,9% Personalkostnader , ,4-196, , ,0-380,0 5,2% Omkostnader , ,2-112, , ,2-210,0 4,1% S:a Verksamhetskostnader , ,6-309, , ,2-590,0 4,7% Avskrivningar -154,6-166,0 11,4-249,0-231,0 18,0-7,2% Finansnetto -14,2-16,0 1,8-24,0-22,0 2,0-8,3% Totalt resultat -65,7 179,3-245,0 18,8-436,2-455,0 Resultat (mkr) motpart 1-4 Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår Hälsoval -4,4 42,0-46,4 18,8-21,2-40,0 Vårdval -3,0 1,5-4,5 0,0-3,6-3,6 Intäkterna under januari-augusti var 51 mkr högre än budget. Avvikelsen berodde på: lägre hälsovalsintäkter med ca 26 mkr, där täckningsgrad och ersättning för hembesök inte nådde budgeterad nivå 34

35 att asylvårdsintäkterna var ca 20 mkr över budget att ersättningen för ECMO-vård (behandling med konstgjord lunga för hjärtsvikt) var 8 mkr över budget att utförd vård för andra landsting var ca 15 mkr högre än budget. Region Skåne gav rabatt vid fjorårets prisförhandlingar i Södra Regionvårdsnämnden, vilket hittills i år motsvarat ca 24 mkr i uteblivna vårdintäkter att ALF-bidragen översteg budget med ca 7 mkr att ersättningen för AT- och ST-tjänstgöring var ca 13 mkr över budget att övriga intäkter och bidrag var ca 14 mkr över budget På kostnadssidan var personalkostnaderna 196 mkr (4,1 %) högre än budget. Avvikelsen berodde på dyra lösningar för att hålla vårdplatser öppna, ingående obalans från 2014 samt på fler anställda än vad 2015 års finansiering medgav. En mer detaljerad beskrivning av kostnadsutvecklingen mellan åren finns under rubriken Personalkostnad och kostnad för inhyrd personal. Omkostnaderna var 113 mkr (3,3 %) högre än budget med följande specifikation på huvudområden. Läkemedel -23 Hyror 9 Övriga omkostnader -99 Totalt -113 En närmare beskrivning av utvecklingen mellan åren finns under rubrikerna Läkemedel och Övriga kostnader. Prognosen för 2015 har förbättrats med 25 mkr jämfört med föregående rapport baserat på utvecklingen de senaste månaderna, vilket också syns i sjukhusverksamhetens bruttokostnadsutveckling i tabellen nedan. Det innebär att resultatet förväntas bli 455 mkr sämre än budget för Prognosförbättringen avser sjukhusverksamheten. Ackumulerad bruttokostnadsutveckling sjukhus Kostnadsslag Jan-Feb Jan-Mar Jan-Apr Jan-Maj Jan-Jun Jan-Jul Jan-Aug EK120 Lönekostnader 5,5% 5,5% 5,6% 5,9% 6,2% 5,9% 5,7% EK130 Övr personalkostnader 0,9% 1,8% 2,3% 2,9% 3,4% 3,0% 3,2% EK140 Rekvisitionsläkemedel 6,1% 9,3% 8,4% 9,4% 13,4% 11,7% 11,2% EK150 Kostnad för läkemedelsförmån -4,7% -1,1% 0,4% 1,0% 1,9% 2,6% 3,5% EK160 Hyror -6,5% -7,2% -2,1% -5,7% -5,8% -5,0% -6,9% EK170 Övriga omkostnader 2,3% 5,8% 6,9% 8,1% 8,5% 9,2% 9,0% EK180 Avskrivningar och fi. kostnader -11,3% -13,0% -12,9% -13,3% -13,6% -13,3% -13,5% 2,2% 3,4% 4,2% 4,5% 5,1% 5,0% 4,8% Intäktsprognosen har förbättrats med netto 15 mkr: - ökade asylvårdsintäkter 8 mkr - ökade ALF-bidrag 4 mkr - ökad ersättning utbildningsförmåner 5 mkr - minskade hälsovalsintäkter - 5 mkr - övrigt 3 mkr Kostnadsprognosen har förbättrats med netto 10 mkr: - personalkostnader 25 mkr - hyror 10 mkr - läkemedel 5 mkr - övriga omkostnader - 30 mkr 35

36 Personalkostnad och kostnad för inhyrd personal Lönekostnaderna ökade med 6,6 % jämfört med samma period Kostnaderna ökade med 5,7 % inom sjukhusverksamheten och med 12,4 % inom hälsovalet. Sammanfattningsvis berodde kostnadsökningen på avtalseffekter av lönerörelsen, dyra lösningar för att hålla vårdplatser öppna, diverse finansierade satsningar 2015 samt fler anställda 2015 än De olika delarna av lönekostnadsutvecklingen redovisas i tabellen nedan. Effekter av lönerevisionen 2,7% Lönesatsning sjuksköterskor (1 500 kr/mnd) 0,5% Tjänstgöring två av fem helger i stället för varannan helg 0,7% Utökning av ST- och AT-tjänster inom somatik och hälsoval 0,5% Cancersatsning samt diverse tilläggsbeslut 0,2% Avtalsförändring OB-ersättning 0,3% Ökade kostnader för jour/beredskap och övertid utöver avtalseffekten 0,7% Organisationsförändringar (käkkirurgi mm) 0,2% Fler anställda inom hälsovalet i övrigt 0,7% Fler anställda inom somatiken i övrigt 0,7% Lägre kostnader avseende justering av personalskulderna -0,6% Summa lönekostnadsutveckling 6,6% Lönekostnadsutvecklingen minskade något de två senaste månaderna (se diagram nedan) men är fortfarande långt över de 2,1 % som 2015 års finansiering medger. 9,0% 8,0% 8,4% 7,3% 7,5% 8,2% 7,0% 6,4% 6,0% 5,0% 4,8% 5,0% 4,0% 3,0% 4,2% 2,0% 1,0% 0,0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Övriga personalkostnader, som till 95 % består av lagstadgade arbetsgivaravgifter, ökade med 4,3 % jämfört med Orsaken till att övriga personalkostnader ökade mindre än lönekostnaderna var att arbetsgivaravgifterna sänktes mellan åren. Kostnaderna för kurser och utbildningar ökade med ca 8 mkr, vilket kan bero på läkemedelsindustrins minskade sponsring av kurser och konferenser. Kostnad för inhyrd personal Kostnaderna för bemanningsföretag ökade med 36 mkr under perioden, d.v.s. närmast en fördubbling av 36

37 kostnaderna jämfört med Kostnaderna fördelades per yrkeskategori enligt tabell nedan: Jan-aug 2014 Jan-aug 2015 Förändring Inhyrd personal läkare 25,1 39,1 13,9 Inhyrd personal sjuksköterskor 10,5 33,5 23,0 Inhyrd personal övriga kategorier 2,1 1,6-0,5 Totalt 37,8 74,2 36,4 Kostnaderna ökade med 22 mkr inom sjukhusverksamheten och 14 mkr inom hälsovalet. För sjukhusdelen var det bristen på sjuksköterskor inom vissa specialiteter som orsakade ökningen. Inom hälsovalet var det kostnaden för inhyrda läkare som ökade. Läkemedel (Belopp i mkr) Kostnad 2014 Kostnad 2015 Utv % Budget 2015 Läkemedel inom förmånen Basläkemedel 188,5 198,1 5,1% Klinikläkemedel 572,0 589,0 3,0% 906,3 Förmånen totalt 760,5 787,0 3,5% Rekvisitionsläkemedel 422,5 469,9 11,2% 647,6 Basläkemedlen ingår inte i SUS kostnadsansvar då de genereras av SUS läkare men bokförs centralt inom koncernen. Det finns således ingen budget för dessa läkemedel. Inom sjukhusverksamheten har kostnaderna för basläkemedel ökat med knappt 2 mkr (1,8 %). Inga större förändringar inom de olika läkemedelsgrupperna (se översikt nedan). Största ökningar inom sjukhusverksamheten: A02 - Medel vid syrarelaterade symtom 0,6 N02 Analgetika 0,5 M05 - Medel för behandling av skelettsjukdomar 0,5 J01 - Antibakteriella medel för systemiskt bruk 0,5 J05 - Virushämmande medel för systemiskt bruk 0,4 Största minskningar inom sjukhusverksamheten: R03 - Medel vid obstruktiva luftvägssjukdomar -2,6 Y92 - Förbrukningsartiklar Diabetes -0,6 G04 - Urologiska medel -0,4 Kostnaderna för klinikläkemedel har ökat med 3,0 %. I tabellen nedan redovisas de största ökningarna på ATC3- nivå för klinikläkemedel och klinikläkemedel-särläkemedel. ATC3_TEXT Ack aug 2014 Ack aug 2015 Förändrin g Förändrin g % L04 - Immunsuppressiva medel 157,4 169,7 12,3 7,8% N07 - Övriga medel med verkan på nervsystemet 1,4 7,4 6,0 411,5% L02 - Endokrinterapi 6,9 11,5 4,6 66,9% B01 - Antikoagulantia 13,6 17,6 4,0 29,3% Y90 - Förbrukningsartiklar Stomi 24,3 27,6 3,3 13,5% C02 - Antihypertensiva medel 11,9 13,6 1,7 14,4% 37

38 B06 - Övriga hematologiska medel 0,6 2,0 1,4 239,1% B05 - Blodersättning och infusionsvätskor 1,9 3,2 1,3 70,4% - 2,8 3,8 1,0 34,6% N04 - Medel vid parkinsonism 9,5 10,5 1,0 10,1% Motsvarande ökning på substansnivå. ATC7_TEXT Ack aug 2014 Ack aug 2015 Förändrin g Ex. på preparat Förändrin g % N07XX09 - Dimetylfumarat 0,8 6,6 5,8 Tecfidera 735,9% L04AX04 - Lenalidomid 6,5 11,1 4,6 Revlimid 70,8% C02KX04 - Macitentan 0,9 5,2 4,3 OPSUMIT 482,0% L02BB04 - Enzalutamid 0,0 2,8 2,8 Xtandi L04AC07 - Tocilizumab 0,0 2,4 2,4 RoActemra L04AB04 - Adalimumab 46,4 48,7 2,3 Humira 5,0% Y92GA00 - Tillbehör 1,1 2,6 1,5 Paradigm 140,8% B01AF01 - Rivaroxaban 1,1 2,6 1,5 Xarelto 135,7% H01CB03 - Lanreotid 3,3 4,6 1,3 Somatuline Autogel 40,3% L01XE01 - Imatinib 12,9 14,2 1,3 Glivec 9,9% L02BX03 - Abirateron 0,0 1,3 1,3 ZYTIGA B01AF02 - Apixaban 0,2 1,4 1,2 Eliquis 490,9% L04AA27 - Fingolimod 7,6 8,7 1,1 GILENYA 14,9% L04AX06 - Pomalidomid 0,0 1,1 1,1 Imnovid L01AX03 - Temozolomid 1,0 2,0 1,1 Temodal 110,3% Tecfidera används vid behandling av MS. Xtandi och Zytiga har switchats från slutenvård. Största minskningar på ATC3-nivå: ATC3_TEXT Ack aug 2014 Ack aug 2015 Förändrin g Förändrin g % L03 - Immunstimulerande medel 21,8 14,8-7,0-32,0% Y75 - Livsmedel för särskilda näringsändamål (Förmån) 5,6 2,8-2,8-49,4% H01 - Hypofys- och hypotalamushormoner och analoger 30,7 28,9-1,8-5,9% N03 - Antiepileptika 11,4 10,4-1,0-8,5% M01 - Antiinflammatoriska och antireumatiska medel 1,0 0,1-0,9-88,2% Y85 - Gaskostnader 1,5 0,9-0,6-39,7% J06 - Immunsera och immunglobuliner 4,9 4,4-0,5-9,4% J05 - Virushämmande medel för systemiskt bruk 1,5 1,1-0,4-25,0% V03 - Medel vid förgiftningar, överdoseringar m.m. 5,0 4,7-0,3-6,6% B03 - Medel vid anemier 5,4 5,1-0,3-6,0% Största minskningar på substansnivå: ATC7_TEXT Ack aug 2014 Ack aug 2015 Förändring Ex. på preparat Förändrin g % L03AB07 - Interferon beta-1a 14,4 8,4-6,0 AVONEX -41,6% C02KX01 - Bosentan 8,2 5,4-2,8 Tracleer -34,6% L04AB05 - Certolizumabpegol 16,4 14,0-2,5 Cimzia -15,0% H01CB02 - Oktreotid 10,0 8,0-2,0 Sandostatin LAR -20,4% L03AX13 - Glatirameracetat 6,4 5,1-1,3 Copaxone -20,3% L01XE10 - Everolimus 5,4 4,1-1,2 Afinitor -23,1% 38

39 H01AC01 - Somatropin 13,7 12,6-1,1 Omnitrope -8,3% L01XE05 - Sorafenib 2,6 1,5-1,0 Nexavar -39,7% Avonex och copaxone är MS-läkemedel. Kostnaderna för rekvisitionsläkemedel ökade med ca 12 % mellan åren, när den ovan beskrivna förändringen beaktas. Största ökningar på ATC3-nivå: ATC3_TEXT Ack aug 2014 Ack aug 2015 Förändri ng Förändri ng % L01 - Cytostatiska/cytotoxiska medel 128,6 157,0 28,4 22,1% L04 - Immunsuppressiva medel 70,6 84,4 13,8 19,6% B02 - Hemostatika 17,2 20,6 3,4 19,4% B05 - Blodersättning och infusionsvätskor 25,1 27,7 2,6 10,6% S01 - Medel vid ögonsjukdomar 9,3 11,4 2,2 23,3% A16 - Övriga medel för matsmältning och ämnesomsättning 11,6 13,7 2,1 17,7% J06 - Immunsera och immunglobuliner 14,7 16,6 1,9 12,9% J02 - Antimykotika för systemiskt bruk 9,0 10,4 1,4 15,3% B01 - Antikoagulantia 8,6 9,8 1,2 13,7% L03 - Immunstimulerande medel 3,9 5,0 1,2 29,9% Största ökning på substansnivå: ATC7_TEXT Ack aug 2014 Ack aug 2015 Förändrin g Ex. på preparat Förändrin g % L01XC11 - Ipilimumab 12,3 18,4 6,1 YERVOY 49,8% L01XX32 - Bortezomib 10,5 15,8 5,3 VELCADE 50,5% L04AA33 - Vedolizumab 1,3 6,1 4,8 ENTYVIO 356,5% L04AA34 - Alemtuzumab 0,0 3,8 3,8 LEMTRADA 69623,8% L04AA23 - Natalizumab 10,8 14,0 3,2 TYSABRI 30,1% L01XC13 - Pertuzumab 0,3 3,3 3,0 PERJETA 1100,6% L01XC02 - Rituximab 17,3 20,0 2,7 MABTHERA 15,9% L01XC07 - Bevacizumab 3,1 5,9 2,7 AVASTIN 86,6% S01LA05 - Aflibercept 4,8 7,6 2,7 EYLEA 56,0% Yervoy används vid behandling av melanom, velcade vid behandling av multipelt myelom, entyvio mot ulceros kolit/chrohns sjukdom och lemtrada är MS-läkemedel. Största minskningar på ATC3-nivå: ATC3_TEXT Ack aug 2014 Ack aug 2015 Förändrin g Förändrin g % L02 - Endokrinterapi 11,8 9,9-1,9-16,2% R07 - Övriga medel vid sjukdomar i andningsorganen 2,4 0,6-1,8-75,0% M05 - Medel för behandling av skelettsjukdomar 2,5 1,8-0,7-29,3% Största minskning på substansnivå: ATC7_TEXT Ack aug 2014 Ack aug 2015 Förändrin g Ex. på preparat Förändrin g % L01XC03 - Trastuzumab 31,1 25,6-5,5 HERCEPTI -17,6% 39

40 L02BX03 - Abirateron 4,5 1,0-3,5 ZYTIGA -76,7% CANCIDA J02AX04 - Kaspofungin 4,2 2,0-2,2 S -51,4% R07AX - Övriga medel vid sjukdomar i andningsorganen 1,8 0,0-1,8 INOMAX RABATT -100,0% J07AL52 - Vaccin mot pneumokockinfektioner, renade polysackaridantigener och Haemophilus influenzae, konjugera 1,6 0,0-1,6 SYNFLORI X -98,4% M05BA08 - Zoledronsyra 1,6 0,4-1,2 ZOMETA -73,4% S01LA04 - Ranibizumab 3,0 1,9-1,1 LUCENTIS -37,7% Zytiga har ändrats till förmånsläkemedel medan Lucentis har byts mot till annat läkemedel (Eylea). N Övriga kostnader Övriga omkostnader exklusive kostnader för bemanningsföretag Övriga omkostnader exklusive bemanningsföretag ökade med 8,3 % jämfört med 2014 varav 7,6 % inom sjukhuset och 14,2 % inom Hälsovalet. Kostnaderna för insulinpumpar med tillbehör har dels flyttats från HSN till förvaltningarna, och dels har kostnaderna ökat mer än budget eftersom nya nationella riktlinjer inom diabetes har införts utan tillkommande finansiering. Inom VO hematologi och kärl ökade kostnaderna som en effekt av en planerad ökning av kärloperationer (stentar) och benmärgstransplantationer (donatorsökningar och laboratorietjänster). Vid VO kirurgi och urologi ökade framför allt kostnaderna för endoskopimaterial och laboratorietjänster. Inom Hälsovalet ökade främst kostnaderna för laboratorietjänster och externa röntgentjänster. Kostnaderna för laboratorietjänster från Medicinsk service ökade med 11,5 % jämfört med Ökningen beror dels på ökade priser, men även på en ökning av antal akuta prover samt en förskjutning till nya och dyrare prover. Även laboratorietjänster från Stockholms läns landsting och Västra Götalandsregionen ökade. Kostnaderna för externa röntgenundersökningar ökade, både från Unilabs, Medicinsk röntgen, Sund och Kryh. Från Medicinsk service ökade även kostnaderna för IT-program och telefoni kraftigt. Inom IT ökade kostnaderna mest inom vårddokumentation, administrativa stödsystem, Regionalt larm samt PACS och Orbit. Mellan 2014 och 2015 ökade SUS budgeterade kostnader mot serviceförvaltningarna med 71 mkr över index. Detta är budgeterade kostnadsökningar som förvaltningen fått finansiera med ekonomiska handlingsplaner och en reducerad personalbudget. Hyror Från 2014 till 2015 har hyreskostnaderna mot Regionservice och CRC (Clinical Research Center) i Malmö minskat med totalt 30 mkr. Minskningen avseende Regionservice beror huvudsakligen på en sänkt internränta, och justerades också i förvaltningens finansiering för Hyran vid CRC i Malmö har fortsatt sjunka ytterligare under Sänkt hyra vid CRC i kombination med korrigerad hyra för kommunikationspelare innebär sammantaget en positiv hyresprognos för helåret på +10 mkr. 40

41 Målrelaterad ersättning Med SUS balanserade styrkort som grund, och i enlighet med regionalt beslut, beslutade förvaltningsledningen att under 2015 koppla totalt fjorton indikatorer inom fyra områden till målrelaterad ersättning (MRE). Totalt fördelades 200 mkr i målrelaterad ersättning. Enligt fastställda riktlinjer hanteras dessa MRE som interna intäkter med en motsvarande intern intäktsbudget för varje verksamhetsområde. Hälsoval och vårdval omfattas inte av dessa MRE. Följande fjorton indikatorer används för MRE: SUS modell för MRE innebär att när målet för indikatorn uppnås ger det 100 % av möjlig MRE. Upp till den nivån premieras alla förbättringar jämfört med samma period föregående år. Hälsoåtgärder och medarbetarsamtal ersätts per genomförd åtgärd respektive samtal. Ej utfördelade MRE-medel efter tertial 2 respektive i samband med årsbokslut fördelas till alla verksamheter som visat förbättringar under perioden. På så sätt säkerställs att samtliga medel för målrelaterade ersättningar utbetalas under året. Utdelad MRE efter augusti månad motsvarar därmed periodens budget. Handlingsplaner för ekonomi i balans Handlingsplaner och åtgärder har tagits fram och genomförts under Sammantaget omkring 250 åtgärder med en helårseffekt på 175 mkr, eller 1,4 % av den totala omsättningen. Typ av intäkt/kostnad (mkr) Effekt 2015 Effekt 2016 Bemanningsföretag 4,5 1,0 Lokalkostnader 5,0 5,0 Läkemedel 10,7 5,0 Omkostnader 34,9 9,0 Personalkostnader 71,0 25,6 Ökade intäkter 5,0-0,4 41

42 TOTAL Varav Besparing övr omkostnader 17,5 4,9 Förbättrad läkemedelshantering 7,8 4,0 Förändrad/minskad produktion 6,0 0,0 Förändrade rutiner/metoder 3,5 3,0 Lokalkostnad 5,0 5,0 Produktionsplanering 1,6 0,0 Rätt vårdnivå/taskshifting 5,8 0,7 Samordning av resurser 3,0 1,4 Sommarplanering 0,3 0,2 Upphandlingseffekt 5,3 2,3 Ändrat öppethållande 3,5 1,6 Översyn av bemanning 52,0 23,1 Övrigt 19,8-0,9 Totalsumma Not: Minusposter i tabellen uppstår vid tillfälliga besparingar. År 2 återkommer då kostnaderna igen, och måste mötas med nya åtgärder. 140 av åtgärderna har givit effekt per augusti, mot en periodiserad plan på 180 åtgärder. Exempel på åtgärder där hittills ingen effekt kan redovisas på samtliga nivåer är bemanningsföretag, övertid och jouruttag, laboratoriekostnader, röntgenköp, läkemedelskostnader, ortopedtekniska hjälpmedel och sjukvårdsmaterial. Effekt av ekonomiska handlingsplaner och avvikelse mot plan följs upp löpande, och planerna justeras månatligen utifrån verksamhetens prognoser. Beräknad effekt av dessa handlingsplaner per augusti är 60 mkr samt för hela året 131 mkr vilket har vägts in i SUS ekonomiska prognos. Utöver dessa åtgärder pågår arbete med ett antal förvaltningsövergripande åtgärder. I budgeteringen för 2015 har följande besparingar lagts in: Öppenvårdscentraler och specialistmedverkan i primärvården 12 mkr Införande taligenkänning (tänkt effekt från mitten av augusti) 25 mkr Både dessa åtgärder har blivit förskjutna tidsmässigt. Överföringen av verksamhet till primärvården hanteras av en särskild styrgrupp. Engagemanget kring denna åtgärd är stort, men genomförandet har visat sig mer komplext än förväntat. Införandet av taligenkänningen har blivit försenat. Utöver detta arbetar SUS strukturerat med diverse åtgärder med syfte att påverka ekonomin positivt: ordnat införande av nya metoder och läkemedel gemensamma normer för bemanning av vårdavdelningar, därefter gemensamma normer avseende andra funktioner effektivare och bättre koordinerad produktionsstyrning för hela SUS fortsatt överföring av vård från slutenvård till öppna vårdformer inom sjukhusvården och fortsatt överföring av öppenvård från sjukhusvård till primärvård optimering av diagnostik bättre patientsäkerhet minska kostnaderna för IT och telefoni strukturella åtgärder inom SUS Trots detta arbete kvarstår ett stort ekonomiskt underskott prognostiserat till 455 mkr. 42