KALLELSE KOMMUNFULLMÄKTIGE

Transkript

1 KALLELSE KOMMUNFULLMÄKTIGE 8 februari 2017

2 Information Kan du inte närvara? Både ledamöter och ersättare ska meddela om man inte kan närvara vid sammanträdet. Anmälan sker till eller till Annika Thorström, tel alt. Anna-Lena Lundin, tel Adressändring? Om du byter adress eller telefonnummer ska detta anmälas till kommunledningskontoret (e-post eller telefon se ovan). Interpellationer Ska du lämna en interpellation ska den vara inkommen till kommunledningskontoret, administrativa avdelningen, senast kl. 12:00 dagen före sammanträdet för att kopieras upp och lämnas ut vid sammanträdet. Ska du svara på en interpellation skall svaret vara inkommet senast kl. 12:00 dagen före sammanträdet. Dessutom skall interpellanten få ta del av svaret senast dagen före sammanträdet. Detta kan kommunledningskontoret, administrativa avdelningen, hjälpa till med om du inte själv har möjlighet. Motioner Ny motion skalllämnas till kommunledningskontoret, administrativa avdelningen, senast kl. 12:00 dagen före sammanträdet får att kunna kopieras upp till sammanträdet. Motioner som inkommer senare får motionären själv kopiera upp om det skalllämnas på sammanträdet. Allergi, astma, doftöverkänslighet Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar. Ta inte med citrusfrukter och nötter! Saknar du något i kallelsen eller har andra synpunkter? Hör av dig till Annica Åberg annica.aberg@uddevalla.se alt tel

3 Kallelse Föredragningslista Kommunfullmäktige 1(2) Sammanträde Kom m unfu llmäkti ge Plats och tid Bohusläns museum kl. 17:30 onsdagen den 08 februari 2017 Ordförande sekreterare Alf Gillberg Anniea Åberg Föredragningslista Föredragande l. Upprop och val av justerande samt bestämmande av lid för justering Dnr KS Information om Guslavsbergs naturvårdsområde D nr KS Sofia Ström, kommunckolog, l O min 3. Interpellation från Carin Ramneskär (M) till kommunstyrelsens ordförande angående s.k. byggbonus Dnr KS 2016/ Interpellation från Magnus Jacobsson (KD) till barn och utbildningsnämndens ordförande avseende registerkontroll inom barn och utbildning Dnr KS 2017/ Interpellation från Carin Ramneskär (M) till kommunstyrelsens ordförande angående en möjlig jävssituation i kommunstyrelsen D nr KS 2017/ Interpellation från Henrik Sundström (M) till kultur och fritidsnämndens ordförande angående hygienen i simhallen D nr KS 2016/ Motion från Christer Hassiebäck (UP) och Ann-Charlott Gustafsson (UP) om förbättrat företagsklimat Dn r KS 2016/ Motion från Elving Andersson (C) och Anna-Molin Björk Joelsson (C) om giftfri vardag för våra barn Dnr KS 2015/ Motion från Carin Ramneskär (M) om att hedra våra veteraner i Uddevalla D nr KS 20 16/00406

4 Kallelse Föredragningslista Kommunfullmäktige 2(2) Föredragningslista Föredragande l O. Framlidens bad/simhall i Uddevalla: innehåll, funktion och placering D nr KS 20 16/ Rivningsbeslut gällande faslighel Bod e le Ingarö Gustavsberg l :6 D nr KS 2015/ Rivningsbeslut gällande fastigheten Bodele Mallssons Gustavsberg l :6 Dnr KS 2015/ Rivningsbeslut gällande fastigheten Bodele Janzons Gustavsberg l :6 Dnr KS 2015/ Sammanställd budget 2017 samt revidering av kommunfullmäktiges styrkort D nr KS 20 16/ Översyn av påverkanskanaler Dnr KS 2015/ Utbetalning av partistöd 2017 Dnr KS 2016/ Granskning av lokalförsörjningsproc essen, revisionsrapport D nr KS 2016/ Avsägelse från Anno-Malin Björk Joelsson (C) avseende uppdragen som ledamot i kommunstyrelsen och ersättare i Uddevalla Utvecklings AB Dnr KS 2017/ Val av revisorsersättare till HSB:s stiftelse Jakobsberg och till Revisorer för Gustafsbergsstiftelsen samt stiftelsen GUstafsbergares samfond Dnr KS 2017/ Anmälningsärenden till kommunfullmäktige 2017 Dnr KS 2017/0000 l 21. Nya motioner, interpellationer, enkla frågor, medborgarförslag Dnr KS Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till kommunledningskontorct@uddevalla.se eller till Annika Thorström, tel alt. till Anna Lena Lundin, tel Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar.

5 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2016/00560 Interpellation från Carin Ramneskär (M) till kommunstyrelsens ordförande angående s.k. byggbonus Beslut Kommunfullmäktige beslutar att interpellationen får ställas och ska besvaras på kommunfullmäktiges sammanträde i februari. Vid protokollet Annica Åberg Justerat AlfGillberg, Per-Erik Holmberg, Rose-Marie Antonsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

6 Annica Aberg Från: Skickat: Till: Ämne: Carin Ramneskar den 29 november :19 Annica Åberg; Ingemar Samuelsson Interpellation ang s. k. byggbonus Interpellation till Kommunstyrelsens ordförande Ingemar Samuelsson (S) Angående s. k. byggbonus Från: Carin Ramneskär (M) På Boverkets hemsida framkommer under fliken nyheter: "Boverket har nu fördelat det statsbidrag för ökat bostadsbyggande som infördes i år. 111 kommuner beviljades bidrag och här finns hela listan på vilka kommuner som får dela på 1,84 miljarder kronor", slut citat. En av de minsta kommunerna i Västra Götaland Dals-Ed fick drygt 2,3 miljoner, Mölndal knappt 28 miljoner och Trollhättan ca 18 mkr. De båda sistnamnda med en befolkningsnivå i närheten av Uddevallas. Villkoren för bidraget finns via regeringens hemsida och vidare under pressmeddelanden. enl nedan: Villkoren för bidraget är: *Att kommunen under en tolvmånadersperiod har gett startbesked sorn möjliggör byggande av minst en bostad. Tolvmånadersperioden ar den 1 augusti föregående år och tolv månader framåt. *Att kommunen under innevarande eller föregående mandatperiod har antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen enligt lagen (2000: 1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. *Att kommunen under innevarande eller föregående mandatperiod har antagit en ny översiktsplan eller gjort en översyn av planens aktualitet enligt 3 kap. plan- och bygglagen (2010:900). *Att det i kommunen den 31 juli innevarande år finns minst en folkbokförd nya n land som fått uppehållstillstånd. Tolvmånadersperioden ar den 1 juli föregående år och tolv månader framåt. * Folkbokföringsadressen den 31 juli ar utgångspunkten. De nyanlanda ska aven omfattas av förordningen (201 O: 1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlanningar. Detta villkor galler endast för en del av stödet (60 procent). Av Vastra Götalands 49 kommuner har 17 beviljats statsbidrag för ökat bostadsbyggande, Uddevalla fanns inte med på den listan. Min fråga till dig: - hur sakerstaller du att kommunövergripande rutiner finns för att bevaka olika typer av bidrag/stimulansåtgarder/bonussystem m.fl. i syfte att Uddevalla skall vara en av de kommuner som ligger uppdaterade för den har typen av möjligheter att söka utvecklingsmedel? Med vänlig hälsning Carin Ramneskär Kommunalråd Kommunstyrelsen Uddevalla kommun Uddevalla Tel:

7 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2017/00016 Interpellation från Magnus Jacobsson (KD) till barn och utbildningsnämndens ordförande avseende registerkontroll inom barn och utbildning Beslut Kommunfullmäktige beslutar att interpellationen får ställas och ska besvaras på kommunfullmäktiges nästa sammanträde. Vid protokollet Annica Åberg Justerat 20 l 7-0 l- l 6 AlfGil\berg, Johanna Ramncskär, Louise Åsenfors Justeringen tillkännagiven p<:l nns!agstavlan !6 intygar Annica Åberg Expedierat 20 l 7-0 l- l 8 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

8 . :). l <l; { b Kristdemokraterna Uddevalla Interpellation Till Cecilia Sandberg (S) Ordf. BUN Avseende registerkontroll inom BUN Från politikens sida har vi varit eniga om att registerkontrollen skall hanteras korrekt då detta är ett skydd för våra barn och ungdomar. Trots det så visar våra egen undersökningar att detta inte sköts på ett sådant sätt som en enig politik har beslutat om, vilket gör att det kan finnas risk för att olämplig personal anställs inom BUN. Även om det inte är politiken som sköter den dagliga driften så är det alltid politiken som har ansvar för att de beslut som vi tar efterföljs på ett korrekt sätt. Jag undrar därför vad Cecilia Sandberg (S) ämnar göra för att de beslut som vi redan har tagit kommer att efterföljas? Magnus Jacobsson (KD) 2e vice ordf. BUN

9 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2017/00027 Interpellation från Carin Ramneskär (M) till kommunstyrelsens ordförande angående en möjlig jävssituation i kommunstyrelsen Beslut Kommunfld1mäktige beslutar att interpellationen får stiillas och ska besvaras på kommunfullmäktiges nästa sammanträde. Vid protokollet Annica Åberg Justerat A!fGillbcrg, Johanna Ramneskär, Louise Åsenfors Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

10 Interpellation till Kommunstyrelsens ordförande Ingemar Samuelsson (S), O Angående en möjlig jävssituation i din Kommunstyrelsegrupp. Från: Carin Ramneskär (M) Vårt samhälle bygger på demokrati och foreningsfrihet vilket vi alla är stolta över. Det finns också en lång tradition av föreningsverksamhet i vårt land. Vi har också, inom ramen for föreningsliv och engagemang, olika roller över tid, vissa är sannolikt lättare att forena än andra. Som förtroendevald på olika nivåer har vi som sitter i bl.a. Kommunstyrelsen ett tydligt arbetsgivaransvar. Mer om det finns bl a i "reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder i Uddevalla kommun" Att då vara ledamot av Kommunstyrelsen i samma kommun som man är anställd i fungerar också bra, utifrån den kunskap jag har. Men, om man dessutom är fackligt förtroendevald i rollen som skyddsombud och agerar, i skyddsombudsrollen, mot samma arbetsgivare som man representerar i rollen som ledamot av Kommunstyrelsen då blir rollerna betydligt svårare att förena, enligt mitt förmenande. Exempel: Inkommande post till Socia!forvaltningenjuni månad 2016: Amne: Begäran om 6:6a en! arbetsmiljölagen Citat ur skrivelsen: Efiersom arbetsgivaren inte skrivit en risk och konsekvensbeskrivning eller handling:,plan utefler den ökade arbetsbelastningen, trots påpekande fi'ån personalgruppen, begär vi en 6:6a. -slut citat Skrivelsen fortsätter sedan med ett antal åtgärder som skall vara genomförda per ett visst datum, innehåller bl a krav på extrapersonal, vikarier övertidsstopp samt stopp för förskjuten arbetstid. Skrivelsen avslutas i vederbörlig ordning med ett undertecknande, av en av dina ledamöter i Kommunstyrelsegruppen. Min fråga till dig: Hur tänker du hantera en jävssituation i din Kommstyrelsegrupp - där det finns agerande mot kommunen som man är satt att representera, och agerandet i rollen som skyddsombud.

11 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2016/00553 Interpellation från Henrik Sundström (M) till kultur och fritidsnämndens ordförande angående hygienen i simhallen Ärendet utgår då interpellanten ej är närvarande. Vid protokollet Annica Åberg.lustcrat2017-0I-16 AlfGillbcrg, Johanna Ranmcsk~ir, Louise Asenfors Justeringen til!ldlnnagivcn på anslagstavlan intygar /\nnica Åberg Expcdicrat Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

12 Svar på interpellation från Henrik Sundström (m), angående hygienen i simhallen. Att smuts reagerar med klor stämmer. Reningssystemet i simhallen är till för att ta hand om smuts och gör sitt jobb riktigt bra. Vid analyser av olika provtagningar har vi upptäckt att vi får renare utvatten i bassängerna än vad vi får in i form av "stadsvatten". Många av våra badgäster väljer att strunta i att tvätta sig ordentligt, eller inte alls. Det finns tre grupper av gäster som sticker ut, vilka är äldre damer, Uddevalla Sim och unga. De gäster som tvättar sig, en l. våra föreskrifter, blir inte angripna av klor och slipper därmed att också få besvär, de blir inte lidande av andras smuts. Däremot riskerar de som väljer att inte tvätta sig innan bad att bli angripna av klor och få besvär eftersom det reagerar med smuts. När klor reagerar med kväve utvecklas gas, trikloraminer som vid höga halter ger en stark klorlukt och rostangrepp på material, vilket vi inte har sett några tecken av i vår kommunala anläggning. Trots att det i Sverige inte finns någon lag eller ens riktlinjer för hur vi skall genomföra provtagning av trikloraminer, om det inte finns en misstanke, har vi beställt och genomfört en sådan undersökning som vi kommer att får svar på troligtvis nästa vecka. Därefter kommer vi att ta upp frågan om vi skall införa testerna, för trots att det inte finns lagar eller rekommendationer ännu i Sverige, så hindrar det oss inte att påbörja regelbundna tester här i Uddevalla. För oss är det viktigt att vi har ett välkomnande bad som attraherar så många besökare som möjligt. Att anställa personer som "duschpoliser" ser inte vi som en bra lösning, själv skulle jag, och troligtvis många med mej, känna oss kränkta av att duscha under bevakning av okända personer, vilket jag tror i sin tur skulle blivit starkt ifrågasatt och minska antalet besökare till badhuset. Att vi har ett fungerande reningssystem är en säkerhet för våra badgäster. Vi har också sedan ett år tillbaks startat upp en kampanj," Bada fräscht" där vi gått ut och informerat våra badgäster om hur och varför de skall tvätta sig innan bad. Effekten av kampanjen har givit minskade klorvärd en, vilket tyder på att vi har mindre bakterier i vattnet och att kampanjen gett oss en önskvärd effekt. Framförallt är det våra skolklasser som blivit bättre på att tvätta sig innan bad. Annelie Högberg (S) Ordförande i kultur och fritidsnämnden.

13 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2016/00553 Interpellation från Henrik Sundström (M) till kultur och fritidsnämndens ordförande angående hygienen i simhallen Beslut Kommunfullmäktige beslutar att interpellationen får ställas och ska besvaras på kommunfullmäktiges nästa sammanträde. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Alf Gillberg, Per-Erik Holmberg, Rose-Marie An tonsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

14 Interpellation till Kultur & Fritidsnämndens ordförande Anneli Högberg (S) Angående hygienen i simhallen Från: Henrik Sundström (M) När man badar i bassäng borde det vara självklart att duscha ordentligt först, med tvål och schampo och utan badbyxor, kalsonger eller baddräkt. Hos de yngre generationerna av idag verkar detta tyvärr inte längre lika självklart. Som småbarnsförälder besöker jag simhallen regelbundet, och ser då att många duschar med badbyxor på, i den mån det duschas alls. Andra duschar i kalsonger och tar sedan på sig badbyxor ovanpå. Enligt uppgift från min hustru är läget inte nödvändigtvis bättre på damsidan. Man blir aldrig ordentligt ren vid en dusch med badkläder eller kalsonger på. Det blir bakterier och hudavlagringar kvar som följer med in i badet. Förutom att det naturligtvis blir smutsigt och ofräsch! i vattnet, så reagerar detta smuts med kloret i vattnet så att det bildas bundet klor som dessutom stiger upp som en gas. Ohälsosamt för såväl badande som personal. Det kan också leda till tekniska problem med reningen i bassängerna. I Walkesborgsbadet sitter det ordentligt med skyltar uppe, på flera språk, som tydligt talar om vad som gäller. Tyvärr verkar detta inte hjälpa. Den enda verkningsfulla lösningen är att ha personal i duschutrymmena som övervakar att ingen släpps in i simhallen utan en ordentlig tvagning. Här finns dessutom en möjlighet att använda statens system för arbetslivsintroduktion och skapa arbetstillfällen för nyanlända, som då också har fördelen att de kan tala alla de språk som de badande talar. På så sätt kan vi både få en bättre badmiljö samtidigt som vi skapar arbetstillfällen. Mina fråga till dig: -vilka åtgärder tänker du vidta för att komma tillrätta med problemet med bristande tvagning före bad i simhallen?

15 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2016/00412 Motion från Christer Hassiebäck (UP) och Ann-Charlott Gustafsson (UP) om förbättrat företagsklimat Sammanfattning Uddevallapartiet har i motion lyft frågan om Uddevallas foretagsklimat, vilket får en ej framträdande roll i Svenskt näringslivs undersökning. I och med detta önskas en snar tillsättning av en oberoende utredning om svaret kring resultatet. Företagsklimatet är centralt för en väl utvecklad näringslivsverksamhet i kommunen, men metoden som svenskt näringsliv använder är yvig och det är därfor mycket svå1t att bedöma hur en utredning bäst skulle kunna motsvara det mycket svårtolkade svar som enkätens områden omfattar. Ä ven kostnadseffektiviteten är svår att värdera. Sammanfattningsvis bedöms Svensk näringslivs mätning inte vara en tillräcklig grund för ett konstruktivt förbättringsarbete eftersom undersökningen är en attitydundersökning, som i bästa fall speglar en allmän opinion och attityd till näringslivsverksamhet Svenskt näringsliv rekommenderar själva att som förbättringsarbete rekommendera ett fördjupat arbete med SKL:s insiktsmätning och medföljande processer. Uddevalla kommun har under 2016 utökat kontinuiteten och resurser för att mäta och kunna bedöma faktiska kontakter med kommunen via rekommenderad SKL metod. Christer Hassiebäck (UP) och Rolf Carlson (SD) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokoll Motion inkommen Yrkanden Christer Hassiebäck (UP) och RolfCarlson (SD): bifall till motionen. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på förslaget i handlingarna mot Christer Hassiebäcks (UP) och Rolf Carlsons (SD) yrkande och finner kommunstyrelsen bifalla förslaget i handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att får 2016/2017 fortsätta med lagt handlingsplanerande och resurskoncentration på fårbättringsarbetet enligt tjänsteskrivelsen, samt att därmed anse motionen besvarad. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

16 "' ~"f,y4< <' :::J? + -~~; ~ ol\fl\"1.~ Protokollsutdrag Kommunstyrelsen forts. 344 Reservation Christer Hassiebäck (UP) och Rolf Carlson (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson (S), Carin Ramnesktir (M) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

17 "t. V,<\< ~ < t;) )' +. ~- ~ OM "!'A~ Tjänsteskrivelse (3) D nr KS 2016/00412 Handläggare Chef Tillväxtavdelningen Anders Brunberg Telefon anders.brunberg@uddevalla.se Motion från Christer Hassiebäck (UP) och Ann-CharloH Gustafsson (UP) om förbährat företagsklimat Sammanfattning Uddevallapartiet har i motion lyft frågan om Uddevallas foretagsklimat, vilket får en ej framträdande roll i Svenskt näringslivs undersökning. I och med detta önskas en snar tillsättning av en oberoende utredning om svaret kring resultatet. I denna tjänsteskrivelses svar anses ämnet företagsklimat vara centralt for en väl utvecklad näringslivsverksamhet i kommunen, men metoden som svenskt näringsliv använder är yvig, därfor mycket svårt att bedöma hur en utredning bäst skulle kunna motsvara det mycket svårtolkade svar som enkätens områden omfattar. Ä ven kostnadseffektiviteten är svår att värdera. I ärendebeskrivningen motiveras detta utförligare. Sammanfattningsvis bedöms Svensk näringslivs mätning inte inneha en tillräcklig grund för ett konstruktivt förbättringsarbete, då undersökningen är en attitydundersökning, som i bästa fall speglar en allmän opinion och attityd till näringslivsverksamhel Svenskt näringsliv rekommenderar själva att som förbättringsarbete, rekommendera ett fördjupat arbete med SKL,s insiktsmätning och medföljande processer. Uddevalla kommun har under 2016 utökat kontinuiteten och resurser för attjust mäta och kunna bedöma faktiska kontakter med kommunen via rekommenderad SKL metod. Tjänsteskrivelsen vill också framhålla motionens viktiga och prioriterade innehåll. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokoll Motion inkommen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att för 2016/2017 fortsätta med lagt handlingsplanerande och resurskoncentration på forbättringsarbetet enligt tjänsteskrivelsen, samt att därmed anse motionen besvarad.

18 Tjänsteskrivelse 2(3) Dnr KS Ärendebeskrivning Svenskt Näringslivs undersökning av företagsklimat är en attitydundersökning som i bästa fall speglar en allmän opinion hos näringslivet. Sådana attityder förändras oftast kortsiktigt genom ökad kommunikation/kampanjer och långsiktigt genom goda relationer där en ömsesidig respekt får växa fram i ett växelspel mellan rimliga förväntningar och leveranser av god kvalitet. För att förändra attityder krävs båda formerna, dvs kommunikativa åtgärder och långsiktigt relations byggande. Uddevalla kommun fick 2016 kommunrankingplats 230 Många av enkätfrågorna är i sig komplexa och svåra att påverka. Till de frågor där det upplevs svårt eller mer eller mindre möjligt att påverka attityden är; Enkätfråga Vägnät, tåg och flyg Skolans attityder till företagande Allmänhetens attityd till företagande Sammanfattande omdöme Kommunpolitikernas attityder till företagande Medias attityder till företagande Rankingresultat Det finns också statistik som påverkar rankingresu1tatet. Här har Uddevalla bra statistik, möjligen är det svårt att få ett bra värde, då punkten nyföretagande kopplas till förhållandet ökat antal invånare... ; statistik Entreprenader F öretagande Andel i arbete Nyföretagande Marknadsföring Kommunalskatt Rankingresultat För de kommuner som vill utveckla sitt företagsklimat rekommenderar Svenskt Näringsliv att komplettera med andra undersökningar t. ex. den undersökning som SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, gör. Uddevalla Kommun genomför sedan en tid nöjd kund index -mätningar genom SKL och Markör. Skillnaden mellan denna och Svenskt Näringslivs mätning är att denna bygger på företagens faktiska upplevelser i sina relationer med kommunen medan den förra är en allmän attitydmätning. SKL-/Markör-mätningarna ligger till grund för ett internt förbättringsarbete och följs upp varje månad med representanter från berörda funktioner (t.ex. bygglov, brandtillsyn och serveringstillstånd). Denna tjänst har utökats under 2016 till att gälla

19 Tjänsteskrivelse 3(3) Dnr KS tertial uppföljningar, en viss inkörningsstörning har uppstått mellan leverantör Markör och SKL;s databas, Sedan början av oktober har ny portallanserats och som förefaller fungera väl. Fyrbodals kommunalförbund startar också upp ett delregionalt samarbete med fokus på vår delregions gemensamma utmaningar i företagsklimatet Fokuspunkter är förväntningar/attityder, kommunikation, processtöd, kompetensutveckling, förenkla helt enkelt mm. Till detta sker ett kontinuerligt kommunicerande via Näringslivstidningen och även andra kanaler som kommunens hemsida. Nedan redovisas ett urval av fler pågående kommunikativa och relationsbyggande aktiviteter för förbättrat näringslivsklimat Pågående aktiviteter 2016 för förbättrat företagsklimat För en relativt snabb resultatförbättring håller i skrivande stund en näringslivsorienterad grupp inom Tillväxtavdelningen på att utforma en kommunikationsstrategi som ska utveckla ett system av kanaler där kommunen och näringslivet kan kommunicera samt vad dessa kanaler bör innehålla. Politisk ledning, majoritet och opposition genomför ett flertal företagsbesök varje månad, tillsammans med näringslivsutvecklare, för utökad kommunikation och relation med företagare i kommunen. En välplanerad samaktivitet pågår med organisationen Företagarna. Ett trettiotal personer, fördelade på ledande politiker, företagare och tjänstemän har genomfört en heldag kring SAMspelet, där myndighetsutövning och bästa arbetssätt mellan företag och kommun förädlats. SKL-Insiktsmätning och processer, beskrivet i tjänsteskrivelsen. Förbättrade förprövningsmetoder i byggprocesser/etableringar. Samlad kommunalförbundsaktivitet, förbättrat företagsklimat, projektledning Fyrbodals kommunalförbund Uppbyggnad av Medborgarcenter ger kopplingar till enklare näringslivsfrågor /) /t/1,( /~--- Peter Larsson Kommundirektör i \ l s;p-~ ~---~-=, ~~~ber~- --- Chef Tillväxtavdelningen Expediera till

20 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2016/00412 Motion från Christer Hassiebäck (UP) och Ann-Charlott Gustafsson (UP) om förbättrat företagsklimat Beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Vid protokollet Annica Åberg J uslerat AlfGillberg, Gunilla Magnusson, Roger Johansson Justeringen tillkännagiven pä anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

21 NYUDDEVALlAPARTI T r:<:u:::'d'=d'=e:-!va":-,l:-::la...,.-,r-:-:<o"'m:-:-i:-:m::-cu""'n..., Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Motion...,. Förbättrat Företagsklimat o 7 För att en kommun skall vara attraktiv och dra till sig nya invånare krävs många saker, men tre beståndsdelar är absolut nödvändiga. 1/ Det måste finnas arbete 2/ Det måste finnas bostäder 3/ Det måste finnas kommunal service. Om vi sättn.in Uddevalla i denna kravspecifikation och börjar nerifrån, alltså med kommunal serv.ice så. är Uddevalla som de flesta kommuner idag. Ibland bättre och ibland sämre. Vi har t.ex. en delvis mycket bra skola. Vår vuxenutbildning är välkänd och uppskattad, likadant vår gymnasieutbildning som är så effektiv att den snart erbjuder utbildning för hela 4BoDal. Vad beträffar grundskola och förskola dras den av samma problem som liknande skolor runt om i landet. Vår socialtjänst är hårt ansträngd och var så redan innan de asylsökande flyktingarna kom in i bilden. Men de har naturligtvis ytterligare lagt press på socialförvaltningen. När det gäller bostäder så ligger Uddevalla, liksom många kommuner i Sverige illa till. Det behövs många nya bostäder och det snabbt. Tyvärr är dock processen att planera och sedan bygga nya bostäder en långsam och utdragen process. Men Uddevalla har under ett antal år arbetat med frågan och det börjar nu ge utdelning. Många byggen är på gång och fler skall snart börja. Vad vi skulle önska är dock att fler av de nya bostäderna är hyreslägenheter och att dessa skall kunna bebos av människor med normala inkomster. Men, arbete! För att få till nya arbeten i Uddevalla krävs att Uddevalla blir en företagsvänlig kommun och där är vi uppenbarligen mediokra eller nästan dåliga. Enligt rankingen så låg Uddevalla på 225 plats år 2015 och hade då tappad 54 placeringar sedan senaste mätning. Endast 28% av företagen tyckte att Uddevalla hade ett bra företagsklimat Detta duger naturligtvis inte!

22 Om vi vill behålla dejöretag vi har idag och dess~tom öka det med nya företa~ så måste Uddevalla bli avsevärt bättre. Det borde vara en självklarhet att vi skal.l sträva mot plats nr. ett. Med nya företag får vi nya arbeten vilket är en absolut nödvändighet för att staden skall expandera. Uddevallapartiet har ett antal förslag som vi vet kommer att underlätta för nya företag, men innan vi kommer att motionera om dem vill vi att Uddevalla kommun låter göra en ordentlig genomgång och undersökning av varför vi ligger så lågt och att denna undersökning görs av en utredare utifrån. Vi vill att utredarna skall.ha möjlighet att undersöka allt som kon påverka rankinge n. Allt från f:!v. ointresserade tjänstemän, via byråkratisk stelbenthet eller njugghet från politiker. Uddevallapartiet vill alltså; Att Uddevalla kommun snarast tillsätter en oberoende utredning om varför vi ligger så lågt i rankingen som företagsvänlig kommun. vf/141 tfft~fl/ #;1~ 1 Ann-Charlott Gustafsso'K Christer Hassiebäck

23 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2015/00154 Motion från Elving Andersson (C) och Anna-Malin Björk Joelsson (C) om giftfri vardag för våra barn Sammanfattning Elving Andersson (C) och Anna-Malin Björk.Joelsson(C) inkom i mars 2015 med motion om att Uddevalla kommun ska genomföra en kartläggning av miljöfarliga ämnen i kommunens lokaler följd av en mi~jösanering med start i förskolan. Kommunfullmäktige har remitterat motionen till samhällsbyggnadsnämnden som behandlade ärende i december 20 J 6. J nämndens remissvar Jhtmkommer att del sedan 20 J 5 finns ctl uppdrag till förvallningen i samhällsbyggnadsnämndens styrkort om alt samverka med barn och utbildningsnämnden för en giftfri förskola. Inför verksamhelsplanen 2017 har nämnden förtydligat uppdraget med att la f1 am kvalitetsnivåer för en gitlf1 i förskola vid ny- och ombyggnadsproj ck l. Uppdragel finns ursprungligen i barn och utbildningsnämndens styrkarl och inom dess förvallning sker succesivlutrcnsning av inredning, möbler och leksaker enligt en åtgärdsrapporl Samhällsbyggnadsförvallningen hanterar frågan om gitlf1 i förskola som utförare av byggprojekl, Ji'amföralll vid upphandling och i projekteringsfasen. Överenskomna kvaliletsnivåer saknas i nuläget och del försvårar planeringsarbetel för beställare och ulförare. Det är därför viktigt att fastställa önskad kvaliletsnivå för om- och nybyggnation ur miljö- och hälsosynpunkt på en övergripande och principiell nivå. Det skapar bättre förutsättningar alt planera projektet, leverera förväntat resultat i tid, och beräkna investeringskostnader. Samhällsbyggnadsförvallningen kommer att arbeta tillsammans barn och utbildningsj(jrvallningen J1ir att ta ll'am förslag till kvalitetsnivå för ny- och ombyggnalion av förskola; en kvalitetsnivå som beskriver vad Uddevalla kommun anser uppfyller ambitionskraven för en giftfri förskola. Försiagel ska också ge en beskrivning av vad det innebär ekonomiskt. Det finns olika kvalitetssyslem som kan användas i del fortsatta arbetet. Exempelvis Sunda hus och Miljöbyggnad med olika kvaliletsnivåer att förhålla sig till. Idag används Folksams guide för material val. Den innehåller nivåer från A-D där alla material är godkända på marknaden. Ell beslut i barn och utbildningsnämnden om önskvärd kvalitetsnivå av gifl!i i förskola innebär att beställningen av ny- och om byggnationer blir tydligare. Nivån kan då även användas vid förbättringar i bejinlliga förskolelokaler. En eventuell karlläggning är möjlig all göra efter del all kvalitetsnivån är fastställd och utbyte av material sker lämpligtvis i takt med det planerade underhållet. Elving Andersson (C) yllrar sig i ärendet. Juslerandes signalur Utdragsbestyrkande

24 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen forts. 5 Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokoll ll 67. Motion li'ån f]ving Andersson (C) och Anna-Malin Björk.Joclsson (C). Yrkanden El ving Andersson (C): bifall till motionen. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på förslaget i handlingarna mot El ving Anderssons (C) yrkande och finner kommunstyrelsen bifalla förslaget i handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med ovan anse motionen besvarad. Vid protokollet Annica Åberg Justerat20l7-0l-27 Ingemar Samuelsson (S), Kenneth Engelbrektsson (S) Justeringen tillkhnnagivcn på anslagstavlan intygar Annica Åberg Justerandes signatur ~--~~ Utdragsbestyrkandc

25 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) Dnr KS 2015/00154 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon Motion från Elving Andersson (C) och Anna-Malin Björk Joelsson (C) om giftfri vardag för våra barn Sammanfattning Elving Andersson (C) och Anna-Malin Björk Joelsson(C) inkom i mars 2015 med motion om att Uddevalla kommun ska genomföra en kartläggning av miljöfarliga ämnen i kommunens lokaler följd av en miljösanering med start i förskolan. Kommunfullmäktige har remitterat motionen till samhällsbyggnadsnämnden som behandlade ärende i december I nämndens remissvar framkommer att det sedan 2015 finns ett uppdrag till förvaltningen i samhällsbyggnadsnämndens styrkort om att samverka med barn och utbildningsnämnden för en giftfri förskola. Inför verksamhetsplanen har nämnden förtydligat uppdraget med att ta fram kvalitetsnivåer för en giftfri förskola vid ny-och om byggnadsprojekt. Uppdraget finns ursprungligen i barn och utbildningsnämndens styrkort och inom dess förvaltning sker succesivt utrensning av inredning, möbler och leksaker enligt en åtgärdsrapport Samhällsbyggnadsförvaltningen hanterar frågan om giftfri förskola som utförare av byggprojekt, framförallt vid upphandling och i projekteringsfasen. Överenskomna kvalitetsnivåer saknas i nuläget och det försvårar planeringsarbetet för beställare och utförare. Det är därför viktigt att fastställa önskad kvalitetsnivå för om- och nybyggnation ur miljö-och hälsosynpunkt på en övergripande och principiell nivå. Det skapar bättre förutsättningar att planera projektet, leverera förväntat resultat i tid, och beräkna investeringskostnader. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att arbeta tillsammans barn och utbildningsförvaltningen för att ta fram förslag till kvalitetsnivå för ny-och ombyggnation av förskola; en kvalitetsnivå som beskriver vad Uddevalla kommun anser uppfyller ambitionskraven för en giftfri torsko la. Förslaget ska också ge en beskrivning av vad det innebär ekonomiskt. Det finns olika kvalitetssystem som kan användas i det fortsatta arbetet. Exempelvis Sunda hus och Miljöbyggnad med olika kvalitetsnivåer att förhålla sig till. Idag används Folksams guide för materialval Den innehåller nivåer från A-D där alla material är godkända på marknaden. Ett beslut i barn och utbildningsnämnden om önskvärd kvalitetsnivå av giftfri förskola innebär att beställningen av ny-och om byggnationer blir tydligare. Nivån kan då även användas vid förbättringar i befintliga förskolelokaler. En eventuell kartläggning är

26 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) D nr KS 2015/00154 möjlig att göra efter det att kvalitetsnivån är fastställd och utbyte av material sker lämpligtvis i takt med det planerade underhållet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Motion från El ving Andersson (C) och Anna-Malin Björk Joelsson (C). Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med ovan anse motionen besvarad. Peter Larsson Kommundirektör /!.~ ~~'- Utredare Expediera till El ving Andersson (C) Anna-Malin Björk Joelsson (C)

27 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Dnr SBN 2015/00276 Remiss: motion från Elving Andersson (C) och Anna-Malin Björk Joelsson (C) om giftfri vardag för våra barn Sammanfattning En motion är inkommen till kommunfullmäktige från El ving Andersson (C) och Anna Malin Björk (C). Kommunfullmäktige beslutade i mars 2015 att remittera motionen till samhällsbyggnadsnämnden. Motionens yrkande är att Uddevalla kommun genomför en kartläggning av miljöfarliga ämnen i kommunens lokaler följd av en miljösanering med start i förskolan. Sedan 2015 har ett uppdrag till förvaltningen funnits i samhällsbyggnadsnämndens styrkort om att samverka med Barn och utbildningsnämnden för en giftfri förskola vid ny och om byggnadsprojekt. Uppdraget kommer ursprungligen från Barn och utbildningsnämnden styrkort och möts alltså upp på detta sätt även hos samhälls byggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsförvaltningen har arbetat med frågan som utförare vid upphandling och i projekterings fasen för att möta upp ställda kvalitetskrav från beställande förvaltning. Det är dock viktigt att fastställa önskad kvalitetsnivå för om- och nybyggnation ur hälsosynpunkt på en övergripande och principiell nivå. Detta för att kunna planera projektet i god tid, leverera förväntat resultat, och beräkna investeringskostnader. Fastställda och överenskomna kvalitetsnivåer saknas i nuläget och det försvårar planeringsarbetet för beställare och utförare. Steg ett är därför att i samverkan med Barn och utbildningsförvaltningen ta fram förslag till kvalitetsnivå ur hälsosynpunkt för ny-och ombyggnation av förskola; en kvalitetsnivå som berättar vad Uddevalla kommun anser uppfyller ambitionskraven för en giftfri förskola. Förslaget ska också ge en beskrivning av vad det innebär ekonomiskt. Projektledare för arbetet är utsedd. Det finns olika kvalitetssystem som kan användas i det fortsatta arbetet. Exempelvis Sunda hus och Miljöbyggnad med olika kvalitetsnivåer att förhålla sig till. Idag används Folksams guide för material val. Den innehåller nivåer från A-D där alla material är godkända på mm!g1aden. Efter beslut om önskvärd kvalitetsnivå av giftfri förskola blir beställningen av ny-och ombyggnationer tydligare och nivån används då också vid förbättringar i befintliga lokaler. En eventuell kartläggning är möjlig att göra efler det att kvalitetsnivån är fastställd och utbyte av material sker lämpligtvis i takt med det planerade underhållet. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsnämndens tjänsteskrivelse Motion från El ving Andersson (C) och Anna-Malin Björk.Joelsson (C) Kommunfullmäktige protokollsutdrag Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

28 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Forts. 493 Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att se positivt på motionens intention om en giftfri vardag för våra barn samt att som svar på remissen från kommunfullmäktige hänvisa till informationen i tjänsteskrivelsen om arbetet med att ta fram kvalitetsnivåer för en giftfri förskola. Vid protokollet Sebastian Johansson Justerat Gunilla Magnusson Kenneth Ohlsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Sebastian Johansson Expedierat Samhällsbyggnad Kommunstyrelsen Elving Andersson Alma-Malin Björk Joelsson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

29 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 1(2) Dnr SBN 2015/00276 Handläggare EnhetschefPaula Nyman Telefon Remiss: motion från Elving Andersson (C) och Anna-Malin Björk Joelsson (C) om giftfri vardag för våra barn Sammanfattning En motion är inkommen till kommunfullmäktige från El ving Andersson (C) och Anna Malin Björk Joelsson(C). Kommunfullmäktige beslutade i mars 2015 att remittera motionen till samhälls byggnadsnämnden. Motionens yrkande är att Uddevalla kommun genomför en kartläggning av miljöfarliga ämnen i kommunens lokaler följd av en miljösanering med start i förskolan. Sedan 2015 finns ett uppdrag till förvaltningen i samhällsbyggnadsnämndens styrkort om att samverka med Barn och utbildningsnämnden för en giftfri förskola. Inför verksamhetsplanen 2017 har nämnden förtydligat uppdraget med att ta fram kvalitetsnivåer för en giftfri förskola vid ny-och ombyggnadsprojekt Uppdraget finns ursprungligen i Barn och utbildningsnämndens styrkort och inom dess förvaltning sker succesivt utrensning av inredning, möbler och leksaker enligt en åtgärdsrapport Samhällsbyggnadsförvaltningen hanterar frågan om giftfri förskola som utförare av byggprojekt, framförallt vid upphandling och i projekteringsfasen. Överenskomna kvalitetsnivåer saknas i nuläget och det försvårar planeringsarbetet för beställare och utförare. Det är därför viktigt att fastställa önskad kvalitetsnivå för om- och nybyggnation ur miljö-och hälsosynpunkt på en övergripande och principiell nivå. Det skapar bättre förutsättningar att planera projektet, leverera förväntat resultat i tid, och beräkna investeringskostnader. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att arbeta tillsammans Barn och utbildningsförvaltningen för att ta fram förslag till kvalitetsnivå för ny-och ombyggnation av förskola; en kvalitetsnivå som beskriver vad Uddevalla kommun anser uppfyller ambitionskraven för en giftfri förskola. Förslaget ska också ge en beskrivning av vad det innebär ekonomiskt. Det finns olika kvalitetssystem som kan användas i det fortsatta arbetet. Exempelvis Sunda hus och Miljöbyggnad med olika kvalitetsnivåer att förhålla sig till. Idag används Folksams guide för materialval Den innehåller nivåer från A-D där alla material är godkända på marknaden. Ett beslut i Barn och utbildningsnämnden om önskvärd kvalitetsnivå av giftfri förskola innebär att beställningen av ny-och om byggnationer blir tydligare. Nivån kan då även användas vid förbättringar i befintliga förskolelokaler. En eventuell kartläggning är möjlig att göra efter det att kvalitetsnivån är fastställd och utbyte av material sker lämpligtvis i takt med det planerade underhållet.

30 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad (2) D nr SBN 2015/00276 Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Motion från Elving Andersson (C) och Anna-Malin Björk Joelsson (C) Kommunfullmäktige protokollsutdrag Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att se positivt på motionens intention om en giftfri vardag för barn samt att som svar på remissen från kommunfullmäktige hänvisa till informationen i tjänsteskrivelsen om arbetet med att ta fram kvalitetsnivåer för en giftfri förskola. Carina J o hans son Förvaltningschef Paula Nyman Enhetschef Expediera till

31 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2015/00154 Motion från Elving Andersson (C) och Anna-Malin Björk Joelsson (C) om gifhri vardag för våra barn Beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till samhällsbyggnadsnämnden. Vid protokollet Annica Åberg Justerat 20 J J 6 Alf Gill berg, Ann-Charlott Gustafsson, Elving Andersson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 20 J J 6 intygar Anniea Åberg Expedierat 20 J J 7 Samhällsbyggnadsnämnden.l usterandes signatur Utdragsbestyrkande

32 l CENTEHPAHTIET Motion till Uddevalla kommunfullmäktige Om giftfri vardag för våra barn Bakgrund I vår vardag påverkas vi frivilligt eller ofrivilligt av olika kemikalier med olika farlighets grad. Vissa skadliga ämnen, som t ex bly, kadmium och kvicksilver, har kunnat plockas bort från vardagslivet eller åtminstone kraftigt reduceras. Men många återstår. Astma och allergier ökar kraftigt i hela världen. Man beräknar att mindre än en procent av befolkningen hade astma under tidigt 1900-tal. I dag är astma den vanligaste kroniska sjukdomen i Sverige bland barn, ungdomar och unga vuxna. Fler än tio procent av dessa beräknas ha astma. Orsakerna är flera- effekter av miljön en. Vi har ratt in alltfler kroppsfrämmande ämnen i vår omgivning. Under senare år har frågan om hormonstörande ämnen ratt allt större uppmärksamhet. Ett exempel på hormonstörande ämne är ftalater, en mjukgörare i vissa plaster. De finns överallt omkring oss, t ex i schampo, balsam och kosmetika, i PVC-golv, vinyltapeter, vissa plastleksaker och madrasser. Ftalater fungerar inte bara som mjukgörare, utan kan även påverka människans hormonsystem. Flarnskyddsmedel är en annan riskfaktor. Det finns minst ett 70-tal olika ämnen eller ämnesgrupper som används i brandhämmande syfte i hemelektronik, textilier och möbelstoppning. Bromerade flarnskyddsmedel ackumuleras i fettvävnad och stannar lång tid i kroppen och har spårats i såväl bröstmjölk som i blod. studier visar att hormonstörande ämnen påverkar redan på fosterstadiet Det är en skrämmande utveckling. Vilken betydelse kan det ha för kroniska sjukdomar hos barn senare i livet? Forskarna är inne på att vi rar en påverkan för generationer framåt. Ä ven flarnskyddsmedlen misstänks kunna ha en påverkan under foster- och spädbarnsperioden. Försiktighetsprincipen När vi plockar svamp tar vi bara de som vi vet är ätliga. Givetvis inte de vi vet är giftiga. Men vi plockar inte heller och äter de svampar som vi är osäkra på. Det är ett bra exempel på försiktighetsprincipen. Här fungerar principen, men inte i kemikaliesamhället

33 2 Det är en missuppfattning att alla kemikalier är klassade, att hormonstörande ämnen är förbjudna, att alla varor som säljs är godkända och att man kan lita på gränsvärden. Så är det inte. Men vi använder ämnena ändå trots att försiktighetsprincipen borde råda. Endast när man med stor säkerhet vet att ämnet eller kemikalien är ofarlig borde de användas. Det är en stor uppgift för staten att stödja forskningen om kemikaliemas påverkan och ingripa mot skadliga ämnen och genom myndigheter upplysa oss konsumenter om läget. Även om mycket ännu är obekant om kemikaliers och andra ämnens påverkan på vår hälsa så vet vi tillräckligt för att påbörja ett saneringsarbete. Börja med barnen Den kartläggning och miljösanering som Centerpartiet föreslår bör starta i förskolorna. Totalt giftfria förskolor ska vara målet, så långt vår kunskap räcker och med utgångspunkten av försiktighetsprincipen. Det är enligt forskningsrapporter barnen som lättast påverkas av t ex honnonstörande ämnen och flarnskyddsmedel Barnen kryper omkring på golv där damm binder miljöfarliga ätnnen. Vi vill väl inte ha flamsäkra bam! Det finns rapporter om att ftalathalterna i damm är flera gånger högre på förskolor än i hemmen. Många kommuner har redan påbö1jat saneringsarbetet. Ut med vinyl och in med trä- och linoleumgolv. Se över tapeter, inredning, plastmadrasser, textilier, regnkläder, leksaker osv. Ä ven utemiljön bör ses över. T ex bildäck bör ersättas med annat. Sedan förskoloma miljösanerats bör kommunen fortsätta med andra skollokaler och övriga lokaler. Det handlar också om arbetsmiljön för de anställda. Kommunen bör även bidra med information om skadliga ämnen i närmiljön till alla och inte minst till barnfamiljer Yrkande: Med hänvisning till ovanstående yrkar vi att Uddevalla kommun genomför en kartläggning av miljöfarliga ämnen i kommunens lokaler följd av en miljösanering med start i förskolan. Uddevalla 27 febr 2015 ~ nd(~~on ~ Anna-Malin Björk-Joelsson (C)

34 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2016/00406 Motion från Carin Ramneskär (M) om att hedra våra veteraner i Uddevalla Sammanfattning Carin Ramneskär (M) inkom i september 2016 med motion om all Uddevalla kommun årligen ska högtidlighålla velerandagen den 29 maj och all en plats eller minnesmärke ska anordnas. Förslagetmotiveras av all Sverige behöver bli bättre på all uppmärksamma dc som deltagit i internationella operationer och med hänvisning till kommunens militära historia. Velerandagen på Djurgården i Slockholm!l amhålls som ett exempel. Kommunledningskontoret föreslår allmotionen avslås med hänvisning till alt försvaret inte är en kommunal angelägenhel Den årliga velerandagen på Djurgården arrangeras av Försvarsmaklen och det minnesmärke som linns i Slackholm är rest av regeringen. Om del skulle komma initiativ tl ån Försvarsmaklen eller en förening till ell arrangemang eller minnesmärke i Uddevalla enligtmotionens intentioner får kommunen åter pröva fl ågan om l. ex. lämplig plats på kommunal mark och eventuell annan typ av medverkan. Carin Ramneskär (M) och Magnus Jacobsson (KD) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 20 J Kommunfullmäktiges protokoll Motion J! ån Carin Ranmeskär (M). Yrkanden Carin Ramneskär (M) och Magnus.Jacobsson (KD): biliii till motionen. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på förslaget i handlingarna mol Carin Ramncskärs (M) och Magnus Jacobssons (KD) yrkande och linner kommunstyrelsen bifalla försiagel i handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Vid protokollet Ann i ca Åberg Justerat , Ingemar Samuelsson (S), Kenneth Engclbrektsson (S) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 20 J7w intygar Annica Åberg Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

35 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (1) D nr KS 20 16/00406 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon markus.hurtig@uddevalla.se Motion från Carin Ramneskär (M) om att hedra våra veteraner i Uddevalla Sammanfattning Carin Ramneskär (M) inkom i september 2016 med motion om att Uddevalla kommun årligen ska högtidlighålla veterandagen den 29 maj och att en plats eller minnesmärke ska anordnas. Förslaget motiveras av att Sverige behöver bli bättre på att uppmärksamma de som deltagit i internationella operationer och med hänvisning till kommunens militära historia. Veterandagen på Djurgården i Stockholm framhålls som ett exempel. Kommunledningskontoret föreslår att motionen avslås med hänvisning till att försvaret inte är en kommunal angelägenhet. Den årliga veterandagen på Djurgården arrangeras av Försvarsmakten och det minnesmärke som finns i Stockholm är rest av regeringen. Om det skulle komma initiativ från Försvarsmakten eller en förening till ett arrangemang eller minnesmärke i Uddevalla enligt motionens intentioner får kommunen åter pröva frågan om t. ex. lämplig plats på kommunal mark och eventuell annan typ av medverkan. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Motion från Carin Ramneskär (M). Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Peter Larsson Kommundirektör Expediera till Carin Ramneskär (M)

36 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2016/00406 Motion från Carin Ramneskär (M) om att hedra våra veteraner i Uddevalla Beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Alf Gill berg, Gunilla Magnusson, Roger Johansson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expcdierat Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

37 Motion från Moderaterna i Uddevalla UDDEVALLP. KOMMUN Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret o 2 J 2oiG \{6~, Hedra våra veteraner i Uddevalla Sverige har en lång tradition av att delta i internationella, militära, civila eller humanitära operationer. Ett engagemang som spelar en allt större roll i en orolig omvärld. Samtidigt behöver vi som land också bli bättre på att uppmärksamma de män och kvinnor som deltar och deltagit i insatserna, ibland med livet som insats. Veterandagen är en årlig ceremoni på Djurgården i Slackholm den 29 maj för att hedra personal som deltar eller har deltagit i olika internationella, militära, civila eller humanitära operationer och att högtidlighålla minnet av stupade och omkomna. Dagen fick sin officiella status så sent som Vår region och vår stad har en lång militär historia, men också en militär verksamhet i dag. Det innebär att Uddevallabor deltar, eller har deltagit, i dessa insatser. Vi föreslår att Uddevalla kommun årligen uppmärksammar Veterandagen den 29 maj, samt på sikt finner en lämplig plats, eller anordnar ett minnesmärke i vår kommun för att hedra veteranernas insats. Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi kommunfullmäktige besluta: 1. Veterandagen årligen ska högtidlighållas i Uddevalla den 29 maj. 2. En plats eller ett minnesmärke anordnas i Uddevalla för att hedra våra veteraner. Uddevalla den 2 september 2016 /. ( l <.,:! c c>-----~-, r ~ --=~::: Carin Ramne kär (M)

38 -~~... ~\'.Y-1< ~,,., <' ~ "' 1 :c.. "': ~ o!'v[-~.;:, Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2016/00125 Framtidens bad/simhall i Uddevalla: innehåll, funktion och placering Sammanfattning Kultur och Ji itidsnämnden uppdrog åt kultur och hitidsförvaltningen att ta ti am ett lokalprogram för 11-amtidens bad i Uddevalla. Lokalprogrammet arbetades fram i en bred medborgardialog där både dc som idag använder kommunens bad och potentiella nya besökare tick möjlighet att föra Jl am sina önskemål om innehåll och funktion. Kultur och Jl itidsnämnden antog det Jl amtagna lokalprogrammet i sin helhet och beslutade att li amtidens bad i Uddevalla kommun ska präglas av stadens identitet och rummets känsla. Kultur och!!'i tidsnämnden beslutade även att badanläggningen ska ha en hög grad av encrgiejtektivitct. Under tiden som beräkningar för den totala investeringen arbetades fram beslutades den ekonomiska ramen för investeringen i nytt badhus ("Framtidens bad"). Beslutet togs i flerårsplanen , , och innefattar elt belopp på 400 mkr. Detta blir kommunfi.illmäktiges precisering av investeringens tillåtna omfattning. Med bakgrund av utredningen av placering för framtidens bad i Uddevalla samt den information som gavs i den utredningen beslutade kommunfi.1llmäktige i april 2016 att placeringen av fhuntidens bad ska vara Windingsborg, att samhällsbyggnadsförvaltningen ska upprätta förslag till detaljplan i enlighet med beslutet samt att återremittera lokalprogrammet till kultur och fi itidsnämnden för anpassning till flerårsplanens ram på 400 mkr för investeringen. Kultur och fi itidsförvaltningen valde att genomföra det givna uppdraget tillsammans med erfarna badarkitekter för att säkerställa hög kvalile och väl reflekterade ställningstagande i lämnade beslutsunderlag. Utgångspunkten för anpassning av lokalprogrammet har varit att behålla alla funktioner som det antagna lokalprogrammet beskriver och att göra de olika bassängerna mer f1exibla för att uppnå detta. A vsiktcn med att göra bassängerna mer llexibla har varit att minska badets totala yta, vilket är direkt kopplat till investeringens storlek. Kultur och f!-itidsförvaltningcn rekommenderar i sin utredning att nämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta om rivning av Walkesborgsbadet innan byggnation av nytt bad påbörjas. Detta ger en möjlighet att använda hela fastigheten vilket skapar möjligheter att få till ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt bad. Det nya badet kommer att vara Uddevallas badanläggning under lång tid. Det är viktigt att inte begränsa utformningen av byggnaden till nuvarande bads placering på tomten. Kultur och Ji itidsförvaltningcn f(irordar att skissförslaget, fi amtagct av PP arkitekter, mr fi amtidens bad ska användas som utgångspunkt för den fortsatt processen. Kalkylen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande,

39 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen forts. 7 enligt detta förslag är beräknad till415 mkr. I utredningen lämnas alternativ till ytterligare anpassningar för att investeringen ska rymmas inom ramen 400 mkr. Kultur och ritidsnämnden beslutade i december 2016 i enlighet med förvaltningens förslag. Under tiden mellan det att Walkesborgsbadct tas ur drift till att Framtidens bad är i bruk måste behoven av tillgång till bad tillgodoses. Kommundirektören har uppdragit åt kultur och 11'itidsl1irvaltningen att skyndsamt utreda denna fråga. Kommunl1.1llmäktiges beslut, enligt förslaget, innefattar det klartecken till projektstart som annars i ett senare skede skulle ha beslutats av kommunstyrelsen i enlighet med kommunensekonomistyrningsprinciper. Kommundirektör Peter Larsson föredrar ärendet på sammanträdet. David Sahlsten (KD), Annelic Högberg (S), Elving Andersson (C), Carin Ramneskär (M), Magnus Jacobsson (KD), Monica Bang Lindberg (L), Rolf Jonsson (L), Sonny Persson (S), Christer Hassiebäck (UP) och Kenneth Engelbrektsson (S) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kultur och!1 itidsnämndcns protokoll Kultur och hitids tjänsteskrivelse Kultur och li itids utredningsrapport inklusive bilagor. Kommunfullmäktiges protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnadsförvallningens tjänsteskrivelse Kultur och fritidsnämndens protokoll Kultur och E itids forslag till lokal program, Framtidens bad Yrkanden Carin Ranmcskär (M), Elving Andersson (C), Magnus Jacobsson (KD) och Rolf Jonsson (L): all femte attsatsen ändras och orden "i enlighet med skissförs/aget" tas bort, samt alt lägga till tre attsatser: att simklubben samt motsvarande brukare skall hållas skadeslös under byggperiodcn, att skolorna i kommunen skall hållas skadeslösa under byggperiod en, att 50-metersbasängen skall innehålla l O sim banor. Christer Hassicbäck (UP): all komplettera tredje attsatsen med att även gamla idrottshallen ska rivas. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

40 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen forts. 7 Propositionsordning Ordförande ställer först proposition på de attsatser där inga ändringsyrkanden föreligger och linner kommunstyrelsen bifalla förslaget i handlingarna. Ordförande ställer sedan proposition på Christer Hassicbäcks (UP) yrkande om att komplettera tredje attsatsen med att även gamla idrottshallen ska rivas och linner kommunstyrelsen besluta i enlighet med yrkandet. Ordförande ställer därefter proposition på Carin Ramneskärs (M) m.fl. yrkande om ändring av femte attsatsen och finner kommunstyrelsen besluta i enlighet med yrkandet. Ordförande ställer sist proposition på Carin Ramneskärs (M) m.j1. tilläggsyrande av tre attsatser och finner kommunstyrelsen avslå tilläggsyrkand et. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att PP arkitekters skissförslag ska användas som utgångspunkt för byggnation av "Framtidens bad", att förslaget ska rymmas inom investeringsramen 400 mkr och att anpassningar därför ska göras enligt dc möjligheter som f! amg{u av utredningen, att Walkesborgsbadct och gamla idrottshallen ska rivas innan byggnation av "Framtidens bad" påböt:jas, att uppdra åt kultur och fl itidsnämnden att skyndsamt slutföra utredningen om åtgärder för att lösa behoven av tillgång till bad under tiden från att Walkesborgsbadct tas ur drill till att Framtidens bad är i bruk, att uppdra åt kultur och fritidsnämnden att påböt:ja arbetet med Framtidens bad och därmed godkänna igångsättning av projektet, samt, att förklara återremissens uppdrag om anpassning av lokalprogrammet för Jl amtidens bad till nerårsplanens ram om maximalt 400 mkr för investeringen avslutat. Reservation Carin Ramneskär (M), Mikael Staxäng (M), El ving Andersson (C), Rolf Jonsson (L), Magnus Jacobsson (KD) och David Sahlsten (KD) reserverar sig mot beslutet till fönnån för eget yrkande. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

41 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (3) D nr KS 20 16/00125 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon markus.hurtig@uddevalla.se Framtidens bad/simhall i Uddevalla: innehåll, funktion och placering Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden uppdrog åt kultur och fritidsförvaltningen att ta fram ett lokalprogram för framtidens bad i Uddevalla. Lokalprogrammet arbetades fram i en bred medborgardialog där både de som idag använder kommunens bad och potentiella nya besökare fick möjlighet att föra fram sina önskemål om innehåll och funktion. Kultur och fritidsnämnden antog det framtagna lokalprogrammet i sin helhet och beslutade att framtidens bad i Uddevalla kommun ska präglas av stadens identitet och rummets känsla. Kultur och fritidsnämnden beslutade även att badanläggningen ska ha en hög grad av energieffektivitet Under tiden som beräkningar för den totala investeringen arbetades fram beslutades den ekonomiska ramen för investeringen i nytt badhus ("Framtidens bad"). Beslutet togs i flerårsplanen , , och innefattar ett belopp på 400 mkr. Detta blir kommunfullmäktiges precisering av investeringens tillåtna omfattning. Med bakgrund av utredningen av placering för framtidens bad i Uddevalla samt den information som gavs i den utredningen beslutade kommunfullmäktige i april 2016 att placeringen av framtidens bad ska vara Windingsborg, att samhällsbyggnadsförvaltningen ska upprätta förslag till detaljplan i enlighet med beslutet samt att återremittera lokalprogrammet till kultur och fritidsnämnden för anpassning till flerårsplanens ram på 400 mkr för investeringen. Kultur och fritidsförvaltningen valde att genomföra det givna uppdraget tillsammans med erfarna badarkitekter för att säkerställa hög kvalite och väl reflekterade ställningstagande i lämnade beslutsunderlag. Utgångspunkten för anpassning av lokalprogrammet har varit att behålla alla funktioner som det antagna lokalprogrammet beskriver och att göra de olika bassängerna mer flexibla för att uppnå detta. Avsikten med att göra bassängerna mer flexibla har varit att minska badets totala yta- detta är direkt kopplat till investeringens storlek. Kultur och fritidsförvaltningen rekommenderar i sin utredning att nämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta om rivning av Walkesborgsbadet innan byggnation av nytt bad påbörjas. Detta ger en möjlighet att använda hela fastigheten vilket skapar möjligheter att få till ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt bad. Det nya badet kommer att vara Uddevallas badanläggning under lång tid. Det är viktigt att inte begränsa utformningen av byggnaden till nuvarande bads placering på tomten.

42 "~V4( ~ <'!;;) ~ +.._;:c ~ o 111 ~"\) Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (3) D nr KS 2016/00125 Kultur och fritidsförvaltningen förordar att skissförslaget, framtaget av PP arkitekter, för framtidens bad ska användas som utgångspunkt för den fortsatt processen. Kalkylen enligt detta förslag är beräknad till 415 mkr. I utredningen lämnas alternativ till ytterligare anpassningar för att investeringen ska rymmas inom ramen 400 mkr. Kultur- och ritidsnämndens beslutade i december 2016 i enlighet med förvaltningens förslag. Under tiden mellan det att Walkesborgsbadet tas ur drift till att Framtidens bad är i bruk måste behoven av tillgång till bad tillgodoses. Kommundirektören har uppdragit åt kultur- och fritidsförvaltningen att skyndsamt utreda denna fråga. Kommunfullmäktiges beslut, enligt förslaget, innefattar det klatiecken till projektstart som annars i ett senare skede skulle ha beslutats av kommunstyrelsen i enlighet med kommunens ekonomistyrningsprinciper. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kultur- och fritidsnämndens protokoll Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Kultur och fritidsförvaltningens utredningsrapport inklusive bilagor. Kommunfullmäktiges protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Kultur- och fritidsnämndens protokoll Kultur och fritidsförvaltningens förslag tilllokal program, Framtidens bad Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att PP arkitekters skissförslag ska mwändas som utgångspunkt för byggnation av "Frmntidens bad", att förslaget ska rymmas inom investeringsramen 400 mkr och att anpassningar därför ska göras enligt de möjligheter som framgår av utredningen, att Walkesborgsbadet ska rivas innan byggnation av "Framtidens bad" påbörjas, att uppdra åt kultur- och fritidsnämnden att skyndsamt slutföra utredningen om åtgärder för att lösa behoven av tillgång till bad under tiden från att Walkesborgsbadet tas ur drift till att Framtidens bad är i bruk,

43 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (3) D nr KS 20 16/ att uppdra åt kultur- och fritidsnämnden att påbö1ja arbetet med Framtidens bad i enlighet med skissförslaget och därmed godkänna igångsättning av projektet. att förklara återremissens uppdrag om anpassning av lokalprogrammet för framtidens bad till flerårsplanens ram om maximalt 400 mkr för investeringen avslutat, Peter Larsson Kommundirektör Markus Hurtig Utredare Expediera till Kultur- och fritidsnämnden

44 Protokollsutdrag Kultur och frilidsnämnden Dnr KFN 2015/ Lokalprogram framtidens bad Sammanfattning Kultur och fritidsnämnden uppdrog åt kultur och fritidsförvaltningen att ta fram ett lokalprogram fur framtidens bad i Uddevalla. Lokalprogrammet arbetades fram i en bred medborgardialog där både de som idag använder kommunens bad och potentiella nya besökare fick möjlighet att llira fram sina önskemål på innehåll och funktion. Kultur och fritidsnämnden antog det framtagna lokalprogrammet i sin hel het och beslutade att framtidens bad i Uddevalla kommun ska präglas av stadens identitet och rummets känsla. Kultur och fritidsnämnden beslutade även att badanläggningen ska ha en hög grad av energieffektivitet Under tiden som beräkningar for den totala investeringen arbetades fram beslutades den ekonomiska ramen llir investeringen i nytt badhus ("Framtidens bad"). Beslutet togs i flerårsplanen , ,och innefattar ett belopp på 400 mkr. Detta blir kommunfullmäktiges precisering av investeringens tillåtna omfattning. Med bakgrund av utredningen av placering for framtidens bad i Uddevalla samt den information som gavs i den utredningen beslutade kommunfullmäktige att placeringen av framtidens bad ska vara Windingsborg, att samhällsbyggnadsförvaltningen ska upprätta furslag till detaljplan i enlighet med beslutet samt att återremittera lokalprogrammet till kultur och fritidsnämnden for anpassning till flerårsplanens ram på 400 mkr for investeringen, KF Kultur och fritidsfurvaltningen valde att genomfora det givna uppdraget tillsammans med erfarna badarkitekter fur att säkerställa hög kvalile och väl reflekterade ställningstagande i lämnade beslutsunderlag. Utgångspunkten for anpassning av lokalprogrammet har varit att behålla alla funktioner som det antagna lokalprogrammet beskriver och att göra de olika bassängerna mer flexibla for att uppnå detta. Avsikten med att göra bassängerna mer flexibla har varit att minska på badets totala yta - detta är direkt kopplat till investeringens storlek. Kultur och fritidsfurvallningen rekommenderar i sin utredning att nämnden fureslår fur kommunfullmäktige att besluta om rivning av Walkesborgsbadet innan byggnation av nytt bad päbörjas. Detta ger en möjlighet att använda hela fastigheten vilket skapar möjligheter att få till elt ändamålsenligt och kostnadseffektivt bad. Det nya badet kommer att vara Uddevallas badanläggning under lång tid. Det är viktigt att inte begränsa utformningen av byggnaden till nuvarande bads placering på tomten. Kultur och fritidsforvaltniogen förordar att PP arkitekters skissforslag for framtidens bad ska användas som utgångspunkt fur processen framöver.. Beslutsunderlag Kultur och fritidsfurvallningens tjänsteskrivelse Kultur ocb fritidsforvallningens utredningsrapport inklusive bilagor Protokollsutdrag KF Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

45 Protokollsutdrag Kullur och fritidsnämnden Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse KS2016/00125, Protokollsutdrag SBN Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Protokollsutdrag KFN Kultur och fritidsförvaltningens förslag tilllokal program, Framtidens bad Beslut Kultur och fritidsnämnden godkiltmer förvaltningens utredningsrapport ( inklusive bilagor) samt föreslår för kommunfullmäktige att besluta om rivning av Walkedborgsbadet innan byggnation av "Framtidens bad" påbörjas. Kultur och fritidsnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar att PP arkitekters skissförslag ska användas som utgångspunkt för byggnation av "Framtidens bad". Kultur och fritidsnämnden begär ett igångsättningsbeslut för framtidens bad, i enlighet med skissfilrslaget, av konm1w1fullmäktige. Kultur och flitidsnämnden föreslår kommunfullmäktige att hänned avsluta uppdraget om anpassning av lokalprogrammet för framtidens bad till flerårsplanens ram om maximalt 400 mkr för investeringen. Avstå från att delta l beslut Monica Bang Lindberg (L), Niklas Mae (M), Johanna Ranmeskär (M) och Anibal Rojas (KO) väljer att inte delta i beslutet. Ajournering Under handläggningen av ärendet ajournerade sig nämnden kl. l Protokollsonteckning Monica Bang Lindberg (L), Niklas Mae (M), Johanna Ramneskär (M), Anibal Rojas (KO) och Ewa TilJander (C) villlägga följande till protokollet: Allian.sen, L, M, KD och C saknar underlag för en handlingsplan gällande rivning av befintligt badhus. Hur skall man säkra simundervisningen? Vad kommer detta att kosta och vart skall detta ske? Att ta ett beslut om rivning innan man presenterar en kalkyl och plan över hur man skall ta hand om föreningar, simundervisning och allmänhetens bad är inte ansvarsfullt. Vidare kommer bl.a. Göteborg/Liseberg bygga en stor badanläggning och vi saknar här en omvärldsanalys över hur detta kommer att påverka besöken på "Framtidens bad". Samt att i detta underlag inte fums en uppdaterad driftskalkyl till en investering på 400 mkr. P.g.a. detta deltar vi inte i beslutet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

46 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid l (2) Dnr KFN 2015/00055 Handläggare Tf avdelningschef fritid Anna Reinhardt Telefon Anna.reinhardt@uddevalla.se Anpassning av lokalprogrammet för framtidens bad till flerårsplanens ram om maximalt 400 mkr för Investeringen (KF} Sammanfattning Kultur och fritidsnämnden uppdrog åt kultur och fritidsförvaltningen att ta fram ett lokalprogram!or framtidens bad i Uddevalla. Lokalprogrammet arbetades fram i en bred medborgardialog där både de som idag använder kommunens bad och potentiella nya besökare fick möjlighet att fora fram s ina önskemål på innehåll och funktion. Kultur och fritidsnämnden antog det framtagna lokalprogrammet i sin helhet och beslutade att framtidens bad i Uddevalla kommun ska präglas av stadens identitet och rummets känsla. Kultur och fritidsnämnden beslutade även att badanläggningen ska ha en hög grad av energieffektivitet Under tiden som beräkningar!or den totala investeringen arbetades fram beslutades den ekonomiska ramen for investeringen i nyn badhus ("Framtidens bad"). Beslutet togs i flerårsplanen , ,och innefattar ett belopp på 400 mkr. Detta blir kommunfullmäktiges precisering av investeringens tillåtna omfattning. Med bakgrund av utredningen av placering for framtidens bad i Uddevalla samt den infom1ation som gavs i den utredningen beslutade kommunfullmäktige att placeringen av framtidens bad ska vara Windingsborg, att samhällsbyggnadsförvaltningen ska upprätta forslag till detaljplan i enlighet med beslutet samt att återremittera lokalprogrammet till kultur och fritidsnämnden!or anpassning till flerårsplanens ram på 400 mkr!or investeringen, KF Kultur och fritidsförvaltningen valde att genomfora det givna uppdraget tillsammans med erfarna badarkitekter for att säkerställa hög kvalile och väl reflekterade ställningstagande i lämnade beslutsunderlag. Utgångspunkten for anpassning av lokalprogrammet har varit att behålla alla funktioner som det antagna lokalprogrammet beskriver och att göra de olika bassängerna mer flexibla för att uppnå detta. Avsikten med att göra bassängerna mer flexibla har varit att minska på badets totala yta-detta är direkt kopplat till investeringens storlek. Kultur och fritidsförvaltningen rekommenderar i sin utredning att nämnden föreslår for kommunfullmäktige att besluta om rivning av Walkesborgsbadet innan byggnation av nytt bad påbörjas. Detta ger en möjlighet att använda hela fastigheten vilket skapar möj ligheter att få till ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt bad. Det nya badet kommer att vara Uddevallas badanläggning under lång tid. Det är viktigt att inte begränsa utformningen av byggnaden tillnuvarande bads placering på tomten.

47 Tjänsteskrivelse Kullur och frilid (2) Dnr KFN 20 15/00055 Kultur och fritidsllirvaltningen filrordar att PP arkitekters skissfurslag för framtidens bad ska användas som utgångspunkt för processen framöver.. Beslutsunderlag Kultur och fritidsllirvaltningens tjänsteskrivelse Kultur och fritidsförvaltningens utredningsrapport inklusive bilagor Protokollsutdrag KF Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse KS20 16/00125, Protokollsutdrag SBN Samhlillsbyggnadsllirvaltningeos tjänsteskrivelse SBN 2016/00034, Protokollsutdrag KFN Kultur och fritidsllirvaltningens förslag tilllokal program, Framtidens bad Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden godkänner förvaltningens utredningsrapport ( inklusive bilagor) samt föreslår för kommunfullmäktige att besluta om rivning av Wa.lkedborgsbadet ilman byggnation av "Framtidens bad" påbörjas. Kultur och fritidsnämnden llireslår att kommunfullmäktige beslutar att PP arkitekters skissmrslag ska användas som utgångspunkt för byggnation av "Framtidens bad". Kultur och fritidsnämnde begär ett igångsättningsbeslut för framtidens bad, i enlighet med skissförslaget, av kommunfullmäktige. Kultur och fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige att härmed avsluta uppdrag~! om anpassning av lokalprogrammet llir framtidens bad till flerårsplanens ram om maximalt 400 mkr för investeringen. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Anna Reinhardt tf avdelningschef fritid Expediera till kommunfullmäktige

48 UDDEVALLA KOMM UN Anpassa lokalprogrammet för framtidens bad till flerårsplanens ram om maximalt 400 mkr för investeringen (KF) Utredningsrapport Kultur och fritidsförvaltningen

49 Bakgrund Kultur och fritidsnämnden uppdrog åt kultur och fritidsförvaltningen att ta fram ett lokalprogram för framtidens bad i Uddevalla. Arbetet med framtagandet av lokalprogrammet påbörjades under hösten Vid uppstart fanns en grovt definierad ekonomisk ram på 400 mkr+/- 20% ( mkr) från kommunfullmäktige, beslut Kommunfullmäktige angav i beslutet inget tak för investeringen. Detta kunde innebära att investeringen kunde tillåtas uppgå till dåvarande maxbelopp på 480 mkr. Lokalprogrammet arbetades fram i en bred medborgardialog där både de som idag använder kommunens bad och potentiella nya besökare fick möjlighet att föra fram sina önskemål på innehåll och funktion. Kultur och fritidsnämnden antog det framtagna lokalprogrammet i sin helhet och beslutade att framtidens bad i Uddevalla kommun ska präglas av stadens identitet och rummets känsla. Dessa principer ska åstadkommas med hjälp av två separata enheter; enhet l och enhet 2. Kultur och fritidsnämnden gav förvaltningschef i uppdrag att bära lokalprogrammets vision vidare i arbetet med gestaltningen av framtidens bad i Uddevalla och därmed säkerställa nämndens fortsatta inflytande över anläggningens utformning och innehåll. Kultur och fritidsnämnden beslutade även att badanläggningen ska ha en hög grad av energieffektivitet Efter att kultur och fritidsnämndens beslut om lokalprogram tagits påbörjade samhällsbyggnadsförvaltningen tillsammans med kultur och fritidsförvaltningen arbetet med att ta fram skisser för utformning och kostnadsberäkning av byggnationen. Underlagen baserades på lokalprogrammet. Till kommunens hjälp i detta arbete fanns ramavtalad arkitekt, Pyramidens arkitekter. Arkitektbyrån tog fram skisser och beräknade ytor. Dessa användes som underlag vid beräkning av kvadratmeterkostnad samt totalkostnad för hela investeringen. Den kostnadsberäkning som gjorde i detta skede genomfördes tillsammans med specialister inom området, bl.a. White arkitekter. Detta gav relativt precisa beräkningar av byggnationen som helhet. Under tiden.som beräkningar för den totala investeringen arbetades fram beslutades den ekonomiska ramen för investeringen i nytt badhus ("Framtidens bad"). Beslutet togs i flerårsplanen , ,och innefattar ett belopp på 400 mkr. Detta blir kommunfullmäktiges precisering av investeringens tillåtna omfattning. skissförslag gjordes för två alternativa placeringar av framtidens bad, Riversideängen och Windingsborg. Samtidigt med framtagandet av skisser utreddes även markförhållande på platserna. För att få en djupare information om de olika platsernas lämplighet hänvisas till de genomförda studierna och samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse i ärendet SBN2016/ Markstudien kompletterades inför beslut i SBN även av en utredning med bedömning av kostnader för byggnation inom respektive tomtgräns. Med bakgrund av utredningen av placering för framtidens bad i Uddevalla samt den information som gavs i den utredningen beslutade samhälsbyggnadsnämnden att till kommunstyrelsen/kommunfullmäktige förorda placering på Windingsborg, Ärendet bereddes sedan av kommunledningskontoret inför vidare beslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. l kommunledningskontorets genomgäng av det totala ärendet kopplat till beslut i den gällande flerårsplanen konstateras att de kostnadsberäkningar som tagits fram för byggnation av nytt bad, baserat på beslutat lokalprogram, inte ryms inom den definierade budgeten.

50 Kommunstyrelsen och sedermera kommunfullmäktige beslutade bäda att placeringen av framtidens bad ska vara Windingsborg, att samhällsbyggnadsförvaltningen ska upprätta förslag till detaljplan i enlighet med beslutet samt att äterremittera lokalprogrammet till kultur och fritidsnämnden för anpassning till flerårsplanens ram pä 400 mkr för investeringen, KF Uppdrag Det frän kommunfullmäktige till kultur och fritidsnämnden givna uppdraget innebär att antaget lokalprogram ska anpassas till beslutade maximala investeringsbudget på 400 mkr. Den beräknade totala investeringskostnaden, baserad pä antaget lokalprogram och beslutad placering Windingsborg, beräknades till491 mkr. Totalkostnaden innehåller kostnader för bl.a. sanering av mark i enlighet med miljöteknisk utredning, flytt av dagvattenledning och rivningsarbete -dessa kostnader uppgår till ca 50 mkr. Uppdraget innebär med hänsyn tagen till nödvändiga marken att själva byggnaden, "framtidens bad", ska rymmas inom en ekonomisk ram pä 350 mkr. Tillvägagångssätt Förvaltningen valde att genomföra det givna uppdraget tillsammans med erfarna badarkitekter för att säkerställa hög kva lite och väl reflekterade ställningstagande i lämnade beslutsunderlag. Badarkitekter upphandlades via direktupphandling med tydliga skallkrav avseende just erfarenhet och referensobjekt. Direktupphandlingen vanns av PP arkitekterab-en arkitektbyrä med stor erfarenhet av badbyggnation. PP arkitekter ha r även tidigare utfört olika förstudier för Uddevalla kommun kopplat till framtidens bad (2007, 2012). Utgångspunkten i det givna uppdraget var att omarbeta de redan framtagna skisserna och tillsammans med arkitekten anpassa desamma. Målsättningen med anpassning var att den skulle matcha den beslutade ekonomiska ramen. Det tidigare framtagna skissmaterialet byggde på att nuvarande bad, Walkesborgsbadet, skulle behällas i drift under byggtiden och att nytt bad anpassades till detta vid byggnationen. Förvaltningen har under nuvarande process förankrat politiskt att det även ska tas fram ett skissunderlag med hela fastigheten Windingsborg som utgångspunkt- d.v.s. att inte ta hänsyn till nuvarande Walkesborgsbad. Anledningarna till detta var flera och redogörs för i diskussionsdelen av denna utredning. Detta uppdrag gavs t ill PP arkitekter. Politiskt kvarstod även uppdraget att anpassa de redan framtagna skisserna och att bygga nytt bad med nuvarande bad öppet under byggtiden. Detta uppdrag har förvaltningen tagit sig an och har genomfört detta med stöd av de detaljerade kostnadsberäkningarna som finns framtagna för skissförslaget. Beräkningar är gjorda AV White arkitekter pä basis av skisserna. Allt material som tidigare utredningar i projektet framtidens bad tagit fram har förvaltningen fätt ta del av. Kultur och fritidsförvaltningen har i arbetet med anpassning av lokalprogrammet tagit hänsyn t ill nämndens beslut om att bära lokalprogrammets vision vidare och på sä sätt säkerställa nämndens inflytande i anläggningens utformning. Utgångspunkten för anpassning av lokalprogrammet har varit att behålla alla funktioner som det antagna lokalprogrammet beskriver och att göra de olika

51 bassängerna mer flexibla för att uppnå detta. Avsikten med att göra bassängerna mer flexibla har varit att minska på badets totala yta- detta är direkt kopplat t ill investeringens storlek. Under framtagandet och konsekvensanalyser har nämndens beslut om energieffektivitet varit vägledande. Processen med PP arkitekter har genomförts under kort tid, en tät dialog har förts mellan arkitekter och förvaltningen. PP arkitekter påbörjade sitt uppdrag och detsamma slutredovisades PP arkitekter och förvaltningen har under denna period haft uppstartsmöte, två avstämningsmöten samt slutredovisning. Till de olika mötena har representanter från samhällsbyggnadsförvaltningen varit inbjudna. PP arkitekter har försetts med det antagna lokalprogrammet, placeringsbeslut, markteknisk och miljöteknisk utredning, parkeri ngsutredning, samt även tidigare beslut i ärendet m.m. Dialogen har präglats av förvaltningens driftsmässiga behov utifrån krav på samband i badet för att möjliggöra resurseffektivitet kopplat till framtida bemanning m.m. Efter anpassning av Pyramidens arkiteketers förslag och slutredovisning av PP arkitekters förslag har den totala investeringkostnaden räknats fram. Beräkningen är gjord genom att applicera de framtagna kvadratmeterkostnaden till ytberäkningar i skissförslagen. Utöver detta är en bedömning avseende påverkan på markarbeteskostnaderna framställd- denna grundar sig på den tidigare beräknade kostnaden kopplad till bottenplattans yta på den då föreslagna byggnadens (kvm) och omräknat t ill en kostnad för den byggnadsyta som de anpassade förslagen ger. Information kring pågående process har löpande getts till kultur och fritidsnämndens presidie under densammas beredningsmöten. Resultat l båda förslagen görs följande förändringar från det ursprungliga lokalprogrammet: Lokalprogrammet innehöll en 50x25 m bassäng med ett djup från 1,2 m-2,0 m. Bassängen skulle ha en höj och sänkbar vägg för att möjliggöra att den delades i två. l utformningen avsattes en dellängs ena långsidan, 50 x 5 meter. Denna del avsågs användas till att skapa trygghet i övergången mellan undervisningsbassäng och djup bassäng och/eller som rehabilitering/motion för promenad i vatten l det anpassade förslaget har 50-meters bassängen fått en förändrad utformning. storleken på bassängen har minskats i yta t ill 50 x 20,5 m. Bassängen förses med två höj och sänkbara väggar samt en höj och sänkbar botten i mittende len. Hopptorn/trampolin placeras längs ena kortsidan. Bassängens djup kommer i det anpassade förslaget vara mellan 0,9 m-4 m. Den anpassade bassängen ger fortsatt utrymme för den verksamhet som Uddevalla Sim bedriver. Föreningen har i dialog dock framfört att de helst ser att bassängen har 10 banor dvs fortsatt är 50 x 25m. Förändringen av denna bassäng ger en minskad vattenyta med 225m2. Lokalprogrammet innehöll även en undervisningsbassäng 16,7 x 8m, med möjlighet t ill avskildhet, för skolverksamhet samt simskola för olika grupper och för insimning och avbadning vid tävlingar, höjoch sänkbar botten, djup O- 2,0 m. Denna bassäng har tagits bort och funktionen bevaras i och med att rehababassängen finns kvar i enhet 2 samt att en höj och sänkbar del monteras i 50 m bassängen.

52 Det antagna lokalprogrammet innehöll också en separat hoppbassäng/djupbassäng, för upplevelse ungdom, även denna har tagit bort i det anpassade förslaget- funktionen har istället inkluderats i 50 m bassängen. Den djupa bassängen innehöll i lokalprogrammet trampett och klättervägg, rutschkana, hopp och linbana, bockkran med linor och rep hoppfunktionen och rutschkana behålls i det justerade förslaget. Undervisningsbassängen och djupbassängen beräknades i första skissförslaget ti11815 m2. Förslag 1: Pyramiden arkitekters skissförslag J!F Bild 1 Pyramiden arkitekters grundförslagförbassängplan i framtidens bad Uddevalla Som utgångspunkt för beräkningen av den totala investeringen (491 mkr) har ovanstående skissförslag använts (bild l). Skissen visar utformning av bassängplan, övriga plan i Pyramiden arkitekters förslag kan ses i bilaga 1. BTA-yta för detta förslag var m2 fördelat på plan 0: m2, plan l: 6 340m2, plan 2: 960m2 och plan 3: 110m2. De ovan beskrivna anpassningarna skulle innebära att., plan l minskar med ca 1000 m2, även plan O minskar i motsvarande storlek. För att definitivt göra beräkningar om ytor för den av Pyramiden arkitekter skissade badanläggningen efter anpassningarna - finns ett behov av att rita om skisserna. Anledningarna till detta är flera men främst står problematiken med de bristfälliga sambanden i de föreslagna skisserna. För att göra en uppskattning av förändrad investeringskostnad för detta förslag görs en procentuell korrigering av detaljerad beräkning (White arkitekter). Husets bottenplan samt plan l minskar i den översiktliga beräkningen med 15% vardera till ny beräknad yta om ca S 350m2/plan. De olika ytorna har, beroende på ingående delar, olika kvadratmeterpris, se bild 2.

53 Ttkl'\ 11 Yeflb\ft~ O Yltttnttl'lirll 1)1 0 tl'lllt. t~. ~uac pi 1 OI'YIIIStdnin& P'l Rdl.\. t9tl~. N<fl.-" 1 p~ l H~s.trc "'triniy'ot" 1)11 Undtt"'Mtti.n~l odf~s.~n.c pil VatttN\IUdlb"' 1)11 Ttklllll plan 2 pi :z Gtv~inala>'lt~il'lcl...,ltMt:Mten txkl schatt fot byu,t\id - WINOINGS80RG... "' '"" u lsk S no uo... '"" J~ (ostnd tu/mz...,..,_ ) SOOOO ,,.., ooo J S<OOOOO... o ) U lsssoo ans U S10SOO 18000,... o Wl t70 ltl Tomt ll"'<..n. Flytt.., lednittic,.,..,\ hojn"'c o IIMt"lrt.ntl schallt ftr b<rlcnd Rivnint IMf idrotui'i~i "rojtllt o Bvahf(ttllostn"<f... ~Tomt """"""' m..m.: u 20 s l ss , Bild 2. White arkitekters kostnudsberakning av total investering Windingsborg enligt Pyramiden arkitekters skissförslog En överslagsräkning för den nya totala investeringskostnaden är att kostnaden för teknik, ventilation och vattenrening, plan O, minskar med 10 mkr (1000 x kr/m2). Undervisning och dj upbassäng tas bort vilket ger en minskning av kostnaderna med 37,5 mkr. Justering av huvudbassängen ger en minskning av kostnaderna med ca 8 mkr- dock ska densamma utökas med kostnader för höj och sänkbara väggar och botten samt ökat djup vid hoppet. Även storleken på utrymme för oförutsedda kostnader och byggherrekostnader minskar, då dessa står i relation till totalkostnadenbedömningen är att de minskar med motsvarande ca 15% d.v.s. ca 7 mkr respektive 10 mkr. Grundläggning (pålning) och markarbeten för byggnad finns specificerade i beräkningen och är relaterade till bottenplattans storlek- dessa bedöms minska med motsvarande procent och kostnaden för dem minskar med 3,7 mkr. Kostnaderna för tomt m.m. kvarstår i denna beräkning. Anpassningen av lokalprogrammet ger i detta förslag ett totalinvesteringbelopp på ca 416 mkr inklusive ett utrymme för oförutsett på 50 mkr och tomtkostnader m.m. på 55 mkr. Uppdragets målsättning, att anpassa till en total investeringsram på 400 mkr, har inte uppnåtts fullt ut med de ovan beskrivna justeringarna. Lokalprogrammet måste i detta förslag justeras ner mer, ytterligare justering bör göras kopplat till relaxavdelningen. En anpassning av den delen av lokalprogrammet påverkar den prioriterade målgruppens, barn och unga, önskemål minst kopplat de kvarvarande funktionerna i lokal programmet.

54 Förslag 2: PP arkitekters skissförslag PP arkitekter har presenterat följande skissförslag för bassängplan inom ramen för uppdraget Framtidens bad Uddevalla,, /!) Bild 3. Skfss[6rslug frdn!'p arkitekter Utgångspunkten för PP arkitekter var annorlunda än för Pyramiden arkitekter. PP arkileters förslag bygger på att Walkersborgsbadet rivs innan byggstart och att hela fastigheten Windingsborg kan användas för nybyggnationen. På basis av detta och med uppdraget att ta fram skissförslag på "Framtidens bad" i Uddevalla- presenterade PP ovan utformning av bassängplan. Övriga plan i PP arkitekters förslag kan ses i bilaga 2. l detta förslag har PP arkitekter utgått från att huvudbassängen ska vara 50 x 20,5 m och innehålla höj och sänkbara väggar samt botten och hoppmöjligheter. Undervisningsbassängen och djupbassängen har tagit bort innan förslaget formades. Den totala BTA-ytan i detta förslag är m2. Bottenplan är i förslaget 4755 kvm. Förslaget är att placera byggnaden ovan mark vilket innebär att teknikplan ligger i marknivå. Utöver teknik finns även träningslokal samt en del disponibel yta i markplan -den disponibla ytan har möjliggjorts genom att fläktrummet placerats i plan 3. Detta alternativ har tagits fram för att skapa en attraktiv och livfull fasad ut mot Göteborgsvägen. Vad den disponibla ytan på ca 850 kvm ska innehålla är inte beskrivet i det antagna lokalprogrammet. Beräkn ing av investeringskostnad för det av PP arkitekter framtagna förslaget har genomförts med de av White arkitekter framräknade kvadratmeterkostnaderna omförda till PP arkitekters ytdefinitioner. Utöver själva kvadratmeterkostnaden har även oförutsett, markarbete, grundläggning

55 och byggherrekostnader lagts in i beräkningen. Alternativet till detta hade varit att använda grövre beräknade schabloner vid beräkningen av den totala investeringskostnaden för PP arkitekters förslag. l kvm kr/m2 tot Ent r~ l Omklädning M Basslingrum boss6nomellomdjoqor höj- och sänkbor botten 3l50000 Upplevelsebad SOOO Mi- och slinkbor botten ruts,hkona l Rehabbad soo 12 S MI och sankbor botten Re laxavdelning S 000 friskvård/gym Personal, kontor mm F6renlngslokal, extern 6S Konferens l ÖVri&!,_ trappor etc l Teknik Disponibla J.!Or SOOO Total bruttoarea, BTA (m') ' Grundlaggning (pålning) 47SS Markarbete S l Oförutsett 1S % 42U4425 Byggherrekostnader 15% l Tomtm.m. l Flytt av ledning MarkhOJnina. sanering inkl schakt Rivning s Projekt och byggherrekostnader 15% s l Oförutsett 15% s Summa l ' Även detta omarbetade förslag hamnar på en initial kostnadsindikation som överskridet den beslutade maximala budgeten för investeringen. l detta förslag finns fler justeringar att göra för att på så sätt anpassa lokalprogrammet t ill det beslutade taket för investeringen. De disponibla ytorna i markplan kan tas bort och ersättas med utrymme för fläktrum. Detta innebär att den totala kvadratmeterytan minskar och investeringskostnaden minskar med ca 20 mkr. Med denna justering näs uppdragets målsättning och att totalinvesteringen hamnar strax under 400 mkr. En ytterligare justering kan vara att avstå från att bygga relaxavdelningen, detta innebär en ytterliga re justering av totala investeringskostnaden med minskning med ca 14,5 mkr. Dessa justeringar gör att lokalprogrammet tillsammans med de oförutsedda kostnaderna och byggherrekostnaderna landar pil ca 330 mkr vilket ger utrymme för flytt av ledning, marksanering, rivning m.m. inom framtidens bads investeringsram.

56 De föreslagna ytterligare justeringarna som är möjliga att göra kommer att pilverka dels badets innehäll och funktion men också byggnadens potential i att medverka till skapandet av en attraktiv samhällsutveckling kopplat till stadens centrum. De disponibla ytornas användningsområde är mycket flexibelt. l nuläget är de räytor med ett skissat förslag att inkludera brottning- en aktivitet som har lång tradition inom denna fastighet och som vid rivning av gamla idrottshallen blir utan hemvist. Ett annat alternativ är att via kommunens lokalförsörjningsplanering hitta verksamheter som är i behov av centrumnära lokaler och slå samman flera behov inom samma nybyggnation när möjligheten fin ns. Liksom i tidigare resonemang kring Pyramiden arkitekters förslag är relax den del av lokalprogrammet vars bortprioritering minst påverkar den prioriterade målgruppen utifrån deras önskemål i med borgardialoge n. Diskussion och ställningstaganden Flera olika vägval har gjorts under processens gång för att, som förvaltningen ser det, skapa så goda förutsättningar som möjligt att uppnå det antagna lokalprogrammets vision och samtidigt uppnä anpassning till den givna budgetramen på 400 mkr. Det är som kultur och fritidsförvaltningen ser det oerhört centralt att projekteringen av framtidens bad i Uddevalla startar så snart som möjligt. Processen är inne i ett skede, där ställning bör tas till flera viktiga frägor. Frågorna handlar inte bara om badets innehåll och funktion kopplat till den beslutade investeringsramen. En byggnad av denna storlek/omfattning påverkar hela närområdet, både på kort och lång sikt. Förvaltningen har identifierat följande aspekter med behov av ställningstagande 1. Placering av byggnad Pyramiden arkitekters förslag till placering av nytt bad på fastigheten styrs helt av att befintlig simhall är kvar under byggtiden. Fastighetens begränsningar styr utformning av innehäll och funktion i nytt bad. Badets ingående delar och funktion kan komma att tappa driftsekonomiskt viktiga synergier. Detta utifrän att logistik och relation mellan torra/våta utrymmen styrs av husets utformning. Att bygga i vinkel stödjer inte kulturoch fritidsnämnden beslut om en energieffektiv byggnad och bidrar inte till en miljömässig hä llbarhet. En vinkelbyggnad innebär mer yttervägg vilket ger större energiförluster och högre driftskostnader. Till den av Pyramiden ritade "vinkelbyggnaden" finns endast smä möjliga justeringar att göra med befintligt bad kvar under byggtiden. Att öppna hela tomten som tillgänglig för byggnation, dvs riva befintligt bad, skulle därför vara en stor fördel byggnadsmässigt och ekonomiskt. 2. Höjdsättning av byggnad och mark Rekommendationen vid byggnation i detta omräde är en höjdsättning pil +2,7- +3,2 m. För omgivande mark rekommenderas +2,0 m. Anledningen till dessa rekommendationer är översvämningsrisken i området- höjderna ska säkerställa att man kan ta sig till byggnaden även vid extremt högvatten.

57 Höjdsättningen av huset innebär inte bara totala höjden på byggnaden. Än viktigare är nivån på bottenplanet. Mindre schakt innebär inte bara lägre byggkostnader utan även lägre driftkostnader. Att låta teknik/rening ligga ovan mark gör att vi håller nere förbrukning av energi. En höjdsättning utifrån förslag från samhällsbyggnadsförvaltningen med ett bassängplan på+ 5,0 m och ett maskinplan/bottenplan på+ 0,5 m skulle innebära att större delen av bottenplanet hamnar ovan mark. Detta skapar möjligheter att använda denna del på ett effekt ivt sätt, t.ex. för att placera utrymmen som träningslokal m.m. Detta åskädliggörs i PP arkitekters skissförslag. 3. Placering av badets huvudentre En av de viktigaste frågorna när placering av framtidens bad beslutades var närheten t ill centrum. Många besökare förväntas komma med allmänna kommunikationsmedel - något som vi också vill stimulera till utifrån ekologisk hållbarhet. Entren bör därför placeras mot centrum för att möta besökarna som anländer. Mot centrum finns i Pyramiden arkitekters förslag mycket begränsat med utrymme. Med detta som bakgrund är entren placerad på husets baksida. l anslutning till entren måste finnas ytor för tillgänglighetsanpassad parkering och plats för t.ex. färdtjänst. 4. Kommunikation till och runt byggnaden Det är vid byggnation viktigt att väga in aspekter som påverkar besökarnas väg fram till byggnaden denna ska vara tillgänglig men också trygg i förhållande till passage över vägar m.m. Här finns behov av att se över de framtida planerade lösningarna så att detta verkligen tillgodoses. Ev kan framtida planerade rondeller påverka denna säkerhet. s. Byggtid och byggetablering Byggtiden är beräknad till två år. Om befintlig simhall finns kvar under byggtiden kommer densamma att förlängas, ytterligare ca 6 mån utifrån att befintligt bad skall rivas, mark skall iordningställas, saneras och parkeringar skall anläggas. Byggetablering för denna typ av byggnation kräver mycket plats. Byggnationen kommer också att medföra en hel del tung trafik i området samt svårighet att t illgodose närparkering för besökare. 6. Problematik under byggtiden Att behålla nuvarande bad under byggtiden begränsar inte bara möjligheterna för det nya badets utformning. Det krävs också åtgärder för att säkra nuvarande simhall under framförallt grundläggningen av det nya badet. Dessa säkringar till trots så kan fastighetsägaren inte ge några garantier för driftssäkerhet Det finns risk för oförutsedda driftstopp. Om Walkesborgsbadet inte håller under byggprocessen, så blir konsekvenserna stora. Framförallt så påverkas skolorna och föreningars möjlighet till simundervisning och träning, för barn och unga.

58 Ombyggnad av Walkesborgsbadet kommer behövas för att kunna hålla öppet under byggprocessen. Det innebär att entren måste flyttas till baksidan av badet. Det betyder i sin tur att man behöver bygga om badhusets insida och anpassat till den nya logistiken. Detta utifrån att våta och torra utrymmen inte kan blandas. För att flytta entre måste man ta förråd och bassängen för babybad i ansprilk. Utöver ovan beskrivna anpassningar krävsomdragning av nuvarande VA-ledningar till Walkesborgsbadet. Trots dessa åtgärder finns inga garantier för att nuvarande bad håller under byggtiden, SBF tjänst eskrivels , Utredning av placering av nytt badhus. Den försvilrade tillgängligheten under byggtiden kommer troligen oc<sil innebära minskade intäkter för badet. Utöver den påverkan byggnation får för besökare så kommer även arbetsmiljön i badet att pilverkas -detta kan fil olika konsekvenser för vilra medarbetare- vid stor pilverkan kan även detta innebära risk för öppethållandet. Rekommendationer Med ovanstilende som bakgrund rekommenderar förvaltningen nämnden att föreslå för kommunfullmäktige att besluta att riva Walkesborgsbadet innan byggnation av nytt bad pil börjas. Om beslutet trots ovanstående blir att behålla nuvarande bad i drift under byggtiden begränsas möjligheterna att fil till ett ändamälsenligt och kostnadseffektivt bad. Det nya badet kommer att vara Uddevallas badanläggning under lä ng t id. Det är vikt igt att inte begränsa utformningen av byggnaden till nuvarande bads placering på tomten. Kultur och fritidsförvaltningen förordar att PP arkitekters skissförslag för framtidens bad ska användas som utgångspunkt för processen framöver. Förvaltningen har förståelse för att byggnation inom fastigheten Windingsborg kommer kräva miljötekniska åtgärder såsom sanering m.m. utifrån områdets tidigare användningsområden - dock anser förvaltningen att kostnaden för densamma inte bör belasta detta projekt och beskostas av kommunbidrag som avser fritidspolit iska ändamål. Förvaltningen anser med samma bakgrund att kostnaderna för flytt av VA ledningar, som nu passerar fastigheten, inte ska belasta projektet. VA ledningarna har legat i marken under mänga är och bör vara avskrivna, reinvesteringskostnaden för denna flytt bör läggas pil det kommunala VA-bolaget Västvatten. Anledningen till detta är att sillängt det är möjligt skapa en tydlighet i olika verksamheters kostnader och kommunens satsningar inom desamma.

59 p BILAGA '-1 l Badhus Uddevalla Kalkylunderlag tomtutredning

60 BadhUJ Uddevalla Kolkylunderlag och pns~nlotion tomtutredning 201S II-18 Ej slral<nlig Orientering tomtalternativ N CD

61 Budhus Udd~, ollo Kalkylunderlog och pre$emation totmutl'tdning Ej skalenlig Orientering tomtalternativ N CD Alt rnatlv WiMinc:5bors: ligger d.ir WalkcsborsJb*t och idrottw~n lda.& är placerade. Tomtenomprdas 'N>~ Watl:eskrobn, Asplundsgatan och GötC"bOtB$'4ten. Alternativ RNcn.ide liaet vint r om Hot.eY Ri\ltrslde, bellgen pa v~d som ida& Sr obcljviid ctisytl, Tomte-n Msluter till B stiong<~tjn. p'f-.. AUSJ«n:a

62 - Badhu$ Uddevalla KalkylmJderlag och presemotiol'l tomtutredning Ej da/~11/ig skissarbete De båda tomtalternativen hat testats med olika pl.aceri"'dr av badhusets funtriomr for an sedan rewlt.tra l vat\ln prlnd plösnllle avvolyf't'mm En bo,q:nad l vink~l utnyn~r blst tomten ~ Windingsbofl, (n mer»mlad form var intrnsant att PfO\Ia pt Rlverslde. 1 detta skede i"4ick en an.stutmde bowli"8ha11 och rtöne restauranc i stissandet.

63 8m/hus Udd~ alfa Kalkylunderlog och pr~sen1aaon rom/ilfredning l:.l skalenlig Orientering tomtalternativ Windingsborg N CD

64 \ / ~~ ~ ~( l ~ - \ \. ) Badhus Udde~ alla Kalitylunder/ag och pres~ntation tomtutredning Skflla 1:/000AJ Alternativ Windingsborg situationsplan N CD

65 o EJ DJUP BASSÄNG UNOERVISNINGS BASSÄNG \ ''"" Btldhus Uddtval/a Kalkylunderlag och P''fsenlaJion tomtutredtrlng 2015-/1-18 Skola /:400A3 Alternativ Windingsborg Plan 1, entreplan reception, bad, omklädningsrum, eat1t relaxavdelning kvm 8TA {exkl vt bassänger) ' N - CD "''" """'... """""' l l l l l l l l l l l l l +j l l T T l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l HUVUD- 1 ~ ~~~~r l l l l l l l l l l Alternativ Wlndtna,sbora lnneb!r an bv'j&i\iden vinder sj& med hiiii\jdblssin.g. urdervlsnii'\isbas.s.:lnc och djuptns~ne med "8ohYsldipp.a" i ett annonserande l.ag.t mot Göteborcsväcen. Den Vte (tt'icmsifctliea skirmen runt rutschkiij\iin kan f uneera $Om pl ts för $1cyftnlnc. Mot Asplundsptan vetter vatt~tnltebn fö r df: mindre b3rnen. multibaul~n och c:irkerb.ms,ngen SJimt rel.uvctelnineen. Entren nbr m:m i bygn dens lti.mth&n oc:h l anslutninatill ~rkerin,tn. Vid evenemana slsom tivllnpr ~n publiken an,sjura fln so-mete.rs:baujngen v\a hu\iudentrens vlndf!f\& eller vi ett mindre.,;ndf~ng dirett in l simh.alitf\.

66 l En glbud t-ntr~ och vii tilltag~ t tntre~k ~~ besöbren ritt. 1 foajen valje-r man ~tt betala lt\trade 1 rt:eept10nott~ tller ta en fik~ i c:afet $Om Sti'Yt'filf lister pi både dema odl den badandt ~an.. ". l l l 2 Nar ~n töst lntride ur man sic vidare cenorn V3ndkonen mot omkllldnlnssrummen. FOtutom d.lm OCh hl:r~lnlng flnnt separat omkud.ning i an$1utnin.a til rehab~ss.sneen. 3 OmbVrt blkfcistfi fortsliner ut till bada:alleriet. Mir v$1jer ~n att gt till Ma on w bass:sf\lf!fm, tl trappan/ h.isw:n till ~Bohust.:lipp,;ln$" to~ efter vidare upp till rutschkanans börja.n. Man Q n od:d c~ till ca fet eller relax~nlngen..... Il Il... r -=-- l 4 Om man vill bnöb r>ehabrvmmel elltr grupptrlnlngs.iob~n ur man tripporna el'er hissen upp till plan z. Badhus Uddevalla Tomt141rtdnhrg Z0/ Ej skolenlig Alternativ Windingsborg Plan 1 - invändiga kommunikationsvägar N CD

67 MOnAGNING """"" r..,...o ~--"""""", DJUP BASSÄNG Fo.;tn g~r plats för an.slutand~ b~gäst~r ocn vänta~ rnedfi:>!~nd~ som tan ta ~n tib i ca feet. Omklk!ning~rummens utformnina: sluswr b~dgästern" via duschrummen. Hä.t finns oc.w fieldbia omwdr\in&'stutn O(h bastu. Aeh~bb.JJ»>ngen h~r tgn~ omkjidning~orum med an,l);)ssade dusdw-um och HWC s.amt plats för medfoijand~ personet. 0 8ADZON 0 ICOMMlJNIKA.TlO,.,. E] OMkiAONIHG/l)US(H Of S(IMCE GÄmR 0 REIAXAVl>ElHIHG 0 PlllWNAWTit'I'MM[N/SJÄO FÖRRAD 0 TEkNIK Bade-llerletlc.opplar samman de olita bas-singt r~ och funktionerna. Ret'lltbbassSngen hi!t~t m.an lite Mlult, h6j odl sjinl(b:" mtd -41 tilltölgna ytor oml.tlni fot ba5ta tille3inajlghet. MulnbassJngen ät höj O(h säntbar,lr«ger centralt och OIT'ISM :&v den sllng!ln!se motlombauingttn. vauenk>l:en för de minsta barnen uteörs.,., crundare bauaingfl'. H.lr tlnns sk6trum, toalen er oeh amn~srum medmicro. Landningsrummet för rutsghkanan ansluttr ocks.a ce-ntralt. Strax bredvid finns trapphus/hiss för att nå utki'ibbans början samt sohusldippans"' topp. ff:.\n djupb,as~~n b n m~n ta si& uppför vlee:en med tljålp ~v klatterarepp. Äwn underv sninssbass.fn~l\ lr höj och s&.nk~r. ()en n~r mjn ~de från Wcf!:~Jietiet och flin huvudbassåi'\&ctl$ 1\iR, det sis-tnjmnda en viktic ft.tnk'tion vid tåvllnc Huvud!>WII'Igen k&n delas av i en ls rmtersbassanc och ~n 2l rn~tcrs-dfl, H:illen har fa,s~ låkttrt ~ plats for 300 personer och utryim'ie för dom r~. Atlaxa'l6elningen har cjika 50fters tnstt.t cxh pooler. H$r finns upplevelsedusthar och ~n setvering s.amt llggst~ f& avkopl)llnc:. 8odJuq Uddevalla Kall.ylundt:rlttg och prtsenultioijiomtutt'tdning Siw/a 1:400AJ Cafeet torser b~sterna med linare 1&-t$rins tven.nn~ 1 badcallerlet. StW, förrkt och toaletter ltuer vtp4actr-ade för llin Alternativ Windingsborg Plan 1 - funktionsområden ' - N CD J.. J ~tkomst f& ~rsoni/thdgästcr. n - -lh-iänll

68 - RUM L' IIADlCH KOMMtJHIICAJlOH SUV1Ct GASfl1t [" TIIÅNINGSt()IW.I. PEASONAlUTIIYMMEN/SlÄO rö AAo G TIKNIK GYM REHA8... "'-'......_..,..,_...,...., """ ~ dl HMb. '-nken lt ttt de k'lllt lr tilldinclip ~den brtd;l alminhtttn HJJ' hitbir INtl ocks& omwdnln,uum f&" personalcon umt kontotll.lttyftitntn fot ldmlnlstr~don och $1mldubbens ~a~ull, P~usrum rör Pttsonal med penuv l}instcör Jwn som st6trt tont.~mwum. F6r mindre s;llkbp finns ett tomplent rtl\de tonte~srum. Badh.a 1/ddr.'Q//a Kalk)lomdrr/ag och prucntorkm lijmllll~dning 10/J /1 18 S/uJ/a 1:400 AJ Alternativ Windingsborg Plan 2 - funktionsområden personalutrymmen, administration, trinlnj$joklter re ha b/motion, teknik 960 kvm BTA - N (J) Med trippa och N» N r l'f\ln Sofwikl4pp ns" ~l$ och bn hop~ ne:r 1 dm!btuincen. Flitw~ f6r dt "'tom"' dtlttn W btdhimlilger... >.

69 \ l l! i BodJuisl/ddnolla Ka!J;y/rutdu/Qg oclr pr<s<ntatk>n l<>mllllnd>ting 10/J-/1-18 SM/o /:400 AJ Alternativ Windingsborg Plan 3 - funktionsområden trapphus/hiss till rutschkana, avsats vid djupbossänk UOkvmBTA N CD ""''t5c:hbnln5 f.tin;i P.a.~ hamnir l en,.. ~OI!nnk<AatMVMtr ppfomoct. l'lib som dl11on.k~ wsats.

70 , l 1~ 1 l Badhus Uddwall (l Kollcylundulag o ch preuntation tomtutredning Siw/a 1:4/)()AJ v Windingsborg Alternati Plan 4, t akplan solceller o N CD På taket placetas 400 kvm souller för elproduktion.

71 V If KOMMUNIKATION FÖRRÅD TlKNIK Badltus Udde\ allo Kalkyluntkrlag och presr.ntation tomrutredning Siw/a /:400A3 Alternativ Windingsborg Plan O, källarplan teknik kvm BTA N CD Killarplan uq6rs"' tf:\nlk som i r l;opplfclt t1u den "da de6en av badhuset. Här finns rum för f:&ffl tlotti!~kning. IUttrum, ~1. tjii'j'\iä,(m~ samt fönid.

72 O D FASAO MOT NORR FASAO MOT ÖSTER l l l el. i1_-t~ 1 ; l l r 1 l n l l l - [J;T";l m l 'l. ; l l! l l l FASAO MOT SÖOER l l l l h FASAO MOT VÄSTER U\lft au \'isa ~ Cf'Sttl~ for5&lc 16rn&IJ. en btto!'l&1l.onvni med utvandllt metallr.lste:r. Dtn kan \111ra mllld i en kt.~l6r som f6r un.qrna 111 cortfnstil och fwtvlnktov. AMtfet m6jli,uör ~tt lie\:fullt sitt ~tt ~~~~~ fas&den, mtd e empelvis 1/inldat mot fömt.erparrittna. Ut m«tcmrfts)kdlat raster later rutsettkanan sl'v"'~ ocft st'(ddlr mot sbdeaörelse. ~tt~ raner bn hmct~ 10m vea 16r stvttmnc och intormationssurm.a«. &dhuj Uddtvolla Ka/k)IW'KIIdag och prrs.nrotiojt tomtutndnfng 10/J Sklllo /:400AJ Alternativ Windingsborg Fasader.'. N - CD

73 SEKTION A-A Bodhus Udd alla Kalk) Jundtrlag «h pt'fltlllotioii tomtujndnj,,g 20/S Skala / :400AJ Alternativ Windingsborg sektioner N CD

74 8adhus Uddevalla. Ka/J.ylundulag och presenla/lon tomtut.redmng Ej skaltnlig Alternativ Windingsborg Volymskisser

75 Badhus Uddrl'alla Kolkylunderlag och J)ftsentotion tomtutredning /-18 Ej skalenlig Orientering tomtalternativ Riverside N CD

76 \ hodjtu.r lj~ I'OI/a Kollryi M<rlag orh fh'<s.ntarton IOmi l,.,t,,lng 10/S.I/.tg Sta/a I : IOOOAJ Alternativ Riverside Situationsp/an N (])... o ' g!!!!(,. 3 ~ ~ " 0: ~ 0: " ~ ~!l ~ "-.:: ~ l ~ ~ ' ~- 2 J "'= ~ ~

77 \ ' \ Badhus Uddevalla Kolkylunderlag och prrsentation tomtulrt!dning Sicala 1:400AJ DJUP BASSÄNG l l l l l l l l l l l l l l + ~ l l., l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l '... o l l!l! l l o ft l l w l " l 3 w l l l l " l l 7!( l l l l ;;; l l <T ~ l l ;;; l &11tm-*tW Riverside m6ts m:..n av enlrfcn i norr or HUVUD1 MsSÄNCj mot 8artlonpt~n. Petrkcril'll lizttr vister om :s 3 ~-+-- ~ - h""'l ~ l j l r-t-- r- r----- f----1 " Muvud!Hss.änaen liaaer med vuilr:l mot &. l l l Wde Uddtva!l~ centtum och Bävdn. Mot :i l l l ~ vattnet v'.mder sig odcs6 djupbassingen l l l od\ relaxavdelntn,gen, medan <!l cirkel~ od'l ~ l l l w l l l multibassjngema sa-mt Vittenleken lla:cer mer 'ii' ~ c:enl~ll l l l i byunaden.. g l l l 7 l l l VId evenemang såsom dvlinsar bn ~ l l l JM,Jbll~n ansluta tlll 50-~ters:ba.ssingen l - l l l via huvudtntrfn oeh passagen flltbi l omt lädninesrummtn elitf via en mindre ' v!ndf;\1\&: direkt In l slmhal&tn. 5" ~ ~ ~ ö!. w,. ~ ~ w &. ~ Alternativ Riverside Plan l, entreplan reception, bad, omklädningsrum, cate, relaxavdelning kvm BTA (exkl yta bassäncer) N CD

78 Foajen aer plats för anslvta.nd~ badgäster od'l vantande medf61j.inde som k-an t1 en tilt:a 1 tafl!et. Omkl~dnin&Jrummens u1f0fmninc slu»ar b:tdpstern.a v~ dukhrummen. Hl r finns oct.så ~xibl.a omldu nin&st\lm octl b»tv. Rehab~singtn hl!r esna omtlidnioguum med ~npunde duschrum och HWC samt plats för medfö'-iande pers~. DJUP BASSÄNG ' l l l l l l l l l l l l + l r l l ' l l l ' l l 1 l l l l l l l l i l l l l l l l l l l l l t ~ l l r l l l l l l l l 8odpl1eriet kopplar samman dt olik.l ba5$ln«trna och funrrtionn'na. IW.t\3\loissanaen hittar m~n Ii"' avs-1:111. ho). och sinkba, med 'Iii tllltasna ytof omktlne för bäst~ tillgl.nclie"'*' Mul~ssJ."'en är 1'161 och sänkbfr, ligger tent~lt och omges ~dtn shn.arande rnotionsbass.lnc,tn. VIttenleken f& de mi;mta barnen utgörs av erundch(' b~ng~tr. H$r finns. s.kötrum, to:jtttter 0(:1\ amnlnguum med miuo. U ndn.inrs-rummtt för rutu:hunan ansluter oc~ ctntr~t. Sttax bredvid finns. trapphus/hiss for an n.å rut.s<ncal'\ins bbrjfn S-imt &ohvs.klippans topp. Fr1n djupbassingen kan man ta si& uppför 'oizec:n Med hjalp ~ kl~ttercrepp x~n undervis.ninasbas.s.lncen,, hör och sänkbar. Dennfar man b.jde frin b~lkotiet och från him.icfbassäf'btns hi!l det lnnimnda en viktia funktion Vid Uvtlng. HIMJdbasstnaen kan delas~ l en 2S metcrs. banlina och en 2l tt\ottersdel. Hallen 1\ar fjsta läktare med plats. tör 300 per~net «h uuy~ för domare. Rel~nif16cn h" r olrko sorten bastu och pooler. Hir finns upplevetlotduschar och en ~rina: s.amtlig&stofar for ~kopplinc. Badhus Uddt\IQI/o Kalkylundtrlag och prnentation-tomtutrtdning Skalo /:400AJ Alternativ Riverside Plan 1 - funktionsområden - N CD 0 8ADZON 0 ICOMMUNtKATION 0 OMIClÄONING/OOSCJ< tj ~AVICE GÄST!R o RU.AXAVOElNIN(i 0 PUSONALUTRYMMfH/STAD FÖRRÅD o ""'"' CaiHt t61'$er badglsttrn.a med lanare fottärtre även inne l badgalleriet. Stid, t6rrid odl to.jietter llegt>f utplacerj~ f6r tätt Atkornn för persona1/b<ld&iister.

79 1 En alasod ~n tri och vii tilttaaet entretakaeder besöb ren rätt. l r~ ;en v$ Uer man att bet~ t. inttide l r~c~poonen ~Uer ta en flb l cafet som secwrar ~sttt pl blde d ~nn.a och den ~ande sidan. 2 N.ir l'l\ln lost intt~de tar man sia vidare cenom vindl:orsen mot omldädnlncst'ujtlmen, F&utom dam och h~mydejnlnc finns st~rat omldu'ninc i anslutfl~ till re~bmsin~. 3 Om.byn;a b.&dgjst~t fgiuittei' ut til badplftefict. Hilr viljti" man an P tll nlgon av bassanc-erna, ta trapparv hinen till 1101\uskl,ppans topp e.ll~r ~re upp till rutjctlbnan$ början. M.&n b n ocks1 g1 tri c fit eller relo11k.wdeln1nc~n. 4 Om 1'1\fn viu bes6k:a rehilbfymmet eller cropptlinit\c.sioka.ten tar m.~n trapporna e-uer hiu.en upp t111 pl.ln 2. Badltus Uddevalla Tomtutredning Ej skalenlig Alternativ Riverside Plan 1 - invändiga kommunikationsvägar N CD,.,..._......,.,n'fta

80 GR U PI' TRÄNING GYM REHAB ( ) P6 Plan 2 ftnns loki)h fln' cruppt:tanlnc och SYm som lan ~s~ till ~:xempe-1 simklubben och badamtet koppihe dtl rehab. Tanken lr att de lntr ~r dllcll.~lg:a for den bred<~ a!lminheten. HJr h'ittat man od:s6 omki.jdnit~gwum tötpenonalen umt kontonutrym~n for administt:ldon od\ simklubbens tamil Pai,IS.rum f6r personal tn~ pen by tjanstgör IYen som större konfereosrum. F6r mindre sillskap finns ett kompl~ttc~nde tonfercnstum. Med trappa och hiss nlr man "6ohusklippaM'"' Mats och kan hopp.a ner 1 djupbassina en. f l.sktrummtt fllr ck "tor~ ~otna ;w bldhus.et Ilager octsi pi Plan 2. Badhus Uddta'a/Ja Kallcylunc/erlag och pnstjjtation tomtutredning 20/:J Skola /:~OOAJ Alternativ Riverside Plan 2 - funktionsområden personalutrymmen, administration, tränin,gslokaler rehab/motion, teknik 1100 kvm BTA N CD 0 ladzon c mmmunilallon llli <ERVICE GÄmR 0 l RÄHINGSWICAl(R B P(lt$0NAWTRYMMEN/ST.lO FORRAD l j l!khik

81 JUITRU Rulschbn.~ns f1llh6}d IÖr au Jtatlrummct hlmr~ar l en upl)ltkbnde volym. Oen nis 'o'll wmma lt.tpph~n och hisssom till "'&ohusldlp,.m"' fvdts. B<>dJtUI Udtk\'Q//Q Kalkylflitdu/ag oclt JJITS~nlation tomtjij~tdniltg 10/J SirDia / 4()()AJ Alternativ Riverside Plan 3 - funktionsområden lrapphus/hlss till ruuchkana, avsats vid djupbassj kvmBTA N (J)

82 l SOL llfr r-- PA taket pl~c~ra:s 400 kvm soktller för ~!produktion. Badhw Uddtvalla Kalkylunderlog och presejjiajion tomjulredning Skala /:400A3 Alternativ Riverside Plan 4, takplan solceller N - CD

83 PI fläktrum fläktrum K.i!Sarplan utg&stw ttlcnik som!t koppl~ tiij d~n "vitt.. doe'en i!y badhuset. Hir ftl'ln$ rum for ~en ldonll1vertnlnc. flåktrum. el, fj$rrv3rme samt farrtd. Badhus UddewJ/Io Kalkylunderlag och presentatlon tomrutredning Skolo I:~OO AJ Alternativ Riverside Plan O, källarplan teknik kvm BTA N CD KOMMUNIKATION föraao TE<.IK

84 l l l ' l l l l i 1 i r ' l l l l l JiTi" l FASAD MOT NORR r l l :l il l. l l. Il. il i l l ' l l FASAD MOT ÖSTER FASAD MOT SÖDER Utan att Vis.a ett aestaltande f6nla& föres l~$~ betoncstommt med umndiit meultr.u-ter. Ocn ka.n vara m~lad l en kul& som f6r t.nbrt\i till corrinsiji OC;h fatrvssskrov. Rastre möjliesör ett lekfullt l l l Wtt att eesta.lt~ fasaden, m~ exi.'mpems vinklon mot tönsttrpalt)ema. 1- f-- l l l ' l ~ Q_ ~ FASAD MOT VÄSTER Ett mer aenomsllctllct raster liter r.1tsu!bnan skymta och slevdoar mot skadqötelse. Oetta raster kan ~etil som vta ftit skyllt\lng. Bodhus Uddevalla Kalkylunderlag och prestntalion tomtutredning Skola l :400 AJ Alternativ Riverside Fasader N CD ---

85 SEKTION A A Bodhw Uddt ollo Kall()'lwndulag ol'11 pr't'iwi(jiion tomlutrtdnutg 201$ Skolo 1:400AJ Alternativ Riverside sektion N - CD

86 Badhus Uddel alla. Kalkylunderlag OC'h present(llion tomtutrtdmng Ej skalenlig Alternativ Riverside Volymskisser

87 ., BTA ALTERNATIV WINDINGSBORG (KVM).. PWil PLAN l 960 PtAN l HO PLAN O TOTALT BTA ALTERNATIV RIVERSIOE (KVM) - -. ~ ~ PlAN l 4150 PLAN PLAN l 120 PlAHO 6290 TOTAlT Bodhus Uddeval/o Kalkylunderlag och prestntolitm tomlutredning 2QJ$.1/.J8 Sammanställning BTA

88 BILAGA2 UDDEVALLA FRAMTIDENS BAD FÖRSLAGSSKISS EXTERIÖR VY ~ p p arkitekter

89 BAVEAN D I II Il >,' O 10 2C.SOm UDDEVALLA FRAMTIDENs BAD FORSLAGSSKISS Sll UATIONSPLAN sowj< 1 II>OOIAll l016 Il o OP ark1tekter

90 ro - -! SHOP... VAnEN..RENUrfG ' I'IRISKVARDI OYII l.. t l OS'101S20m UDDEVALLA FRAMTIDENs BAD FÖRSLAGSSKISS PLAN 1, TEKNIKPLAN SKAlA ( A3) ~ PP ark tekter

91 - i W 1tl'tC.,... O...Ot U. -=.:r _ w _, ,. - --n T' ~""' _., O S W m UDDEVALLA FRAMTIDENS BAD FÖRSLAGSSKISS PLAN 2 BASSÄNGPLAN skata l COOlAll JO pp ar' tek1er

92 $0.fll~UM..., r , ' l,,.. Il b O S 10 1S 2.0 m UDDEVALLA FRAMTIDEN$ BAD SKALA ( A3) 2016,, 30 FÖRSLAGSSKISS PLAN 3, PERSONAL, FÖRENINGAR, KONFERENS ~ pp ark tekter

93 8EOUMlAK... \Hill ~ O S 10 1S W m UDDEVALLA FRAMTIDENs BAD FÖRSLAGSSKISS PLAN 4, RELAX SKALA l A3J ~ PP ark1te1cter

94 SEKTIONA A B...}' SEKTIONB B \Hil l l O S 10 1S W m UDDEVALLA FRAMTIDENS BAD FÖRSLAGSSKISS SEKTIONER SKALA: 1:400 ( A3) ~ pp arkitekter

95 ""'\c _,.7'1_- ;'..,- ~ ::: UDDEVALLA FRAMTIDENs BAD FÖRSLAG~SKISS ILI USTRATION?O lo H 10 PP ar~1 t ekter

96 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2016/ Framtidens badlsimhall i Uddevalla: innehåll, funktion och placering Sammanfattning På uppdrag av kommunfullmäktige har samhällsbyggnadsnämnden under 2015 fortsatt utreda t'1irutsättningama fl\r en placering av ett nytt badhus i Uddevalla antingen vid Riverside eller vid fastigheten Windingsborg. Under året har kompletterande utredningar gällande placeringsalternativen ur ett samhällsbyggnadsperspektiv, i relation till det planerade inströmningsskyddet och i viss mening till respektive ytas grad av tororenad mark gjorts. Volymstudier och ekonomiska kalkyler byggda på det lokalprogram som beslutats av kultur- och fritidstorvaltningcn har också bearbetats. Utredningen visar att det är möjligt att placera badhuset på båda av de toreslagna tomtema och att investeringarnas storlek, exklusive markvärdet, i stort sett är oberoende av placering. Fördelar och nackdelar med placering på respektive tomt redovisas i sarnhällsbyggnadsnlimndens beslutsunderlag. Ä ven alternativanvändning och värdering av de olika tomterna framgår av utredningen och får anses vara en väsentlig faktor ur ett ekonomiskt perspektiv. Samhällsbyggnadsnärrmdcn har beslutat att f'ororda placering på Windingsborg. Kultur och fritidsnämnden har tagit fram forslag till Lokalprogram for ett nytt badhus. Lokalprogrammet beskriver innehåll och funktion i badanläggningen som svarar mot användares tilltänkta behov och önskemål. Samtidigt är syllet att anläggningen ska spegla Uddevallas identitet och i.nnebära flexibla lösningar. Målsättningen bar varit att skapa balans mellan de fyra inriktningarna toreningsl iv, öppen verksamhet, folkhälsa och pedagogik. Lokalprogrammet har föregåtts av ett omfattande medborgardialogarbete. Utifrån lokalprogrammet och översiktliga geotekniska och miljötekniska utredningar har samhällsbyggnadstorvalln ingen tagit fram en kalkyl for den totala projektkostnaden för de två alternativa placeringarna. Enligt denna innebär en placering vid Windingsborg en investering om 491 mkr och vid Riverside 498 mkr. Kultur och fritidsnämnden har beslutat att hos kommunfullmäktige begära ett igångsättningsbeslut!or badet i enlighet med lokalprogrammets vision. Investeringen beräknas nu uppgå till knappt 500 mkr att järnfora med de 400 mkr som är upptagna i flerårsplanen Osäkerhetsmarginalen anges till +/- 15% och investeringen kan då hamna i intervallet mkr. Driftkostnaderna bedöms nu till ca 31 mkr per år och har ökat med l O mkr sedan kommunfullmäktiges beslut i juni Nuvarande bad, Walkesborg, har en nettokostnad idag på 6 mkr. Det nya badhuset innebär därmed en utökad nettokostnad med 25 mkr per år. I gällande flerårsplan har ett utrymme for de tillkommande Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

97 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige forts. 76 driftkostnaderna f01tsatt att byggas upp. J budgeten rur 2016 uppgår detta till 8 mkr och planeras bli 16 mkr Ingemar Samuelsson (S), Carin Rmnneskär (M), Annelie Högberg (S), Martin Hellström (KD), Ann-Charlott Gustafsson (UP), Elving Andersson (C), J ann o Uusitalo (MP), Rolf Carlson (SD), Roger Johansson (L), E vy Gahnström (V), Lars-Olof Laxrot (V), Christer Hassiebäck (UP), Magnus Jacobsson (KD) och Kenneth Engelbrektsson (S) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnadsllirvaltningens tjänsteskrivelse Kultur och fritidsnämndens protokoll Kultur och fritids tjänsteskrivelse Lokalprogram llir framtidens bad Kultur och fritidsnämndens protokoll Beräkningar av kostnad för byggnation av nytt bad Kommunfullmäktiges protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Yrkanden Ingemar Samuelsson (S) och Lars-Olof Laxrot (V): bifall till kommunstyrelsens förslag i handlingarna. Carin Ramneskär (M), Martin Hellström (KO) och Magnus Jacobsson (KO): i första hand återremiss till samhällsbyggnadsnämnden rur att skyndsamt utreda möj ligheterna rur ett badhus på Skeppsviken och i andra hand att badbusets placering ska vara Riversideängen. Ann-Charlott Gustafsson (UP) och Christer Hassiebäck (UP): bifall till de tre torsta attsatserna enligt kommunstyrelsens förslag i handlingarna, samt att den ekonomiska ramen i sista allsatsen ökas till 425 mkr, där 25 mkr avsätts till den estetiska utformningen av simhallen. El ving Andersson (C) och RolfCarlson (SD): att badhusels placering ska vara Riversideängen. Propositionsordning Ordförande ställer furst proposition på Carin Ramneskllrs (M) m. fl. återremissyrkande mot avgörande idag och finner kommunfullmäktige besluta avgöra ärendet idag. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

98 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige forts. 76 Ordforande ställer därefter proposition på kommunstyrelsens förslag enligt handlingama där inga säryrkanden finns och finner kommunfullmäktige bi falla kommunstyrelsens forslag i handlingarna. Ordfurande ställer sedan proposition på kommunstyrelsens forslag i handlingarna om placering på Windingsborg mot Carin Ramneskärs (M) m.fl yrkande om placering på Riversideängen och finner kommunfullmäktige bifalla kommunstyrelsens furslag i handlingarna. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkäm1er följande propositionsordning. Ja-röst for bi fall ti Il kommunstyrelsens forslag i handlingarna. Nej-röst bifalltill Carin Ramneskärs (M) m.fl. yrkande. Omröstningsresultat Med 36 ja-röster fur bifall till kommunstyrelsens forslag i handlingarna och 21 nejröster for bifall till Carin Ramneskärs (M) m. fl. yrkande, 4 avstår, beslutar k ommun f u Il m äk tii!.c. b 1 '~ a Il a k ommunstyre l sens fu rs l a1u. h an dl' mgarna..ja Nej Ralph Steen(L) Björn Skår (M) Roger Johansson (L) Carin Ramneskär (M) Monica Bang Lindberg (L) Mikael Staxäng (M) Maria Johansson (L) Zeidi Ström (M) Sonny Persson (S) lngela Ruthner (M) Lina Larsson (S) Johanna Rarnneskär (M) Per-Erik Holmberg (S) Gösta Dahlberg (M) Birgitta Pelli (S) Sture Svennberg (M) Philip Magnusson (S) Niklas Moe (M) Louise Asenfors (S) Stig Olsson (C) Tobias Andreasson (S) El ving Andersson (C) Maria Berglund {S) Magnus Jacobsson (KD) Anna-Lena Heydar (S) David Sahlsten (KD) Ingemar Samuelsson (S) Martin Hellström (KO) Paula Berger (S) Christina Nilsson (KO) Stefan Skoglund (S) Rolf Carlson (SD) Cecilia SandberJl; (S) Rose-Marie Antonsson (SD) Kem1eth Engelbrektsson (S) Mattias Forseng (SD) AIU1elie Höll:bCTll (Sl BoAntonsson (SD) Alf Gillberg (S) Thommy Carl in (SD) Am1-Catrin Wikblad (S) Andreas Svensson (SD) Petra Ekerum (S) Tommy Strandh (S) Lisbeth Estrada Perez (S) Susam1e Börjesson (S) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

99 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Ja forts E vy Gahnström (V) Ewa Espling 0/) Erdin Pirque (V) L-ars-Olof Laxrot (V) Jaana Järvitalo (V) Kerstin Wallsby 0/) Majvor Abclon (M) Christer Hassiebäck (UP) Caroline Henriksson (UP) Ann-Charlott Gustafsson (UP) Andreas Thorn (UP) Avstår AnnaTora Huss (MP) Gunilla Magnusson (MP) Ole Borch (MP) Jarmo Uusitalo (MP) Propositionsordning forts. Ordfilrande ställer sist proposition på sista attsatsen enligt komrnw1styrelses förslag i handlingama mot Ann-Charlott Gustafssons (UP) och Christer Hassiebäcks (UP) yrkande och finner kornmunfullmäktige bifalla kommunstyrelsens förslag i handlingarna. Beslut KommWlfullmäktige beslutar att godkänna samhällsbyggnadsnämndens utredning, att badhusets placering ska vara Windingsborg, att uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden att upprätta fi\rslag till detaljplan i enlighet med beslutad placering, samt att återreminera lokalprogranunet till kultur och fritidsnämnden för anpassning till flerårsplanens ram om maximalt 400 mkr for investeringen. Reservallon Ledamöterna från (M)-gruppen, (C)-gruppen, (KD)-gruppen, (SD)-gmppen och (UP) gruppen i kommunfullmäktige reserverar sig mot beslutet till förmån for egna yrkanden. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

100 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige forts. 76 Protokollsonteckning Ledamöterna från (MP)-gruppen i kommunfullmäktige noterar till protokollet att Miljt!partiel avslår från all delta i ärendet eftersom vi forordrar en annan placering vid Rimnershallen tillsammans med övriga idrollsanläggningar. Ledamöterna från (M)-gruppen i kommunfullmäktige noterar till protokollet att Moderaternas s1ällningstagande är all området kring Widingsborg/Walkesborg är betydligt mer lämpad for bostadsbyggande än som en del av lokalforsörjningen, bostadsbyggande innebär en /tmgsiktig och hållbar utveckling av centrum. Vi ser elllångsikligl, ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart samhälle. En p/als med närhet (gångavstånd) till alla utbud som staden erbjuder. Mellan bostäder innebär mellan nya innevånare centralt som efte~frågar service, går på cafeer besöker restaurang, bio och mt!ts pd stadens grönytor. Arbetspendlingen har också, redan i dag, el/ stor/ utbud av pendlingsmöjligheter vilket innebär t!kade möjligheter att få in nya skallebetalare fil/ vår stad. Målen for en ökning av kol/eklivtrafiken är en fordubblingfram till 2030, här ser vi en möjlighel all medverka l iii delta pendlingsmål-och el/ grönare samhälle. Som bostadsändamål är marken värderad till cirka 60 miljoner (motsvarar investeringen av två medelstora forskolor- konfant betalda) utifrån de kända ekonomiska prognoserna så kommer vi all se ett behov av att tillskjul a medel i vård, skola och omsorg. Ft!rsko/or behövs givetvis också och 60 miljoner kan användas på elf klokare stift. Att avståfi ån denna möjlighet, till bosladsbyggnation, visar på el/ oklok/, tanklöst och oseriösl agerande- de slt!rslaforlorarna tir vi medborgare/kommuninnevånare. Moderalerna vill peka på det ansvars/osa i all använda anvtindbar mark for bos t tider tilllokaler-när del/a kan tillgodoses på annat stift. De tillväxtmål som finns i ett framtida "Storgöleborg" pekar på en befolkningsökning på ca innevånare på cirka 15 år (det är 3 gånger Borås) så torde prognosernafor en befolkningsokning visa åt ea tydligt håll ävenfor Uddevallas del. Utt!ver del nel/oöverskoll som vi har i dag kommer sannolikt befolkningsutvecklingen i Storgoleborg alf påverka Uddevalla som kommun. Redan i dag ser vi bostadsbrisl, varfor vi har ett ansvar att tillgodose en efterfrågan på bostäder- med detta menas inte baracklt!sningar. Argument som att "badhuset lyfter Centrum" anser vi sakna relevans, Det har funnits badhus i nämnda område i cirka 40 år och ändå har centrum avlövats. Vår Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

101 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige forts. 76 grundinsttillning tir all det tir mtinniskorna som vill ha service, gdr o fii«<r, handlar, som lyfter centrum. Bl. a. av ovan ntimnda sktil vill Moderaterna i Uddevalla se bosttider på Widingsborg och badhus lokaliserat t. ex på Riversideområdet. Vid protokollet Annica Åberg Justerat AlfGillberg, Ewa Espling, Carin Ramneskär Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Samhllllsbyggnadsnämnden Kultur och fritidsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

102 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret l (5) Dnr KS 2016/00125 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telelon markus.hurtig@uddevalla.se Framtidens bad/ simhall i Uddevalla: innehåll, funkflon och placering Sammanfattning På uppdrag av kommunfullmäktige har samhällsbyggnadsnämnden under 2015 fortsatt utreda förutsättningarna for en placering av ett nytt badhus i Uddevalla antingen vid Riverside eller vid fastigheten Windingsborg. Under året bar kompletterande utredningar gällande placeringsalternativen ur ett samhällsbyggnadsperspektiv, i relation till det planerade inströmningsskyddet och i viss mening till respektive ytas grad av filrorenad mark gjorts. Volymstudier och ekonomiska kalkyler byggda på det lokalprogram som beslutats av kultur- och fritidsfilrvaltningen har också bearbetats. Utredningen visar att det är möjligt att placera badhuset på båda av de föreslagna tomtema och att investeringarnas storlek, exklusive markvärdet, i stort sett är oberoende av placering. Fördelar och nackdelar med placering på respektive tomt redovisas i samhällsbyggnadsnämndens beslutsunderlag. Ä ven alternativanvändning och värdering av de olika tomterna framgår av utredningen ocb får anses vara en väsentlig faktor ur ett ekonomiskt perspektiv. Samhällsbyggnadsnämnden har beslutat att fororda placering på Windingsborg. Kultur och fritidsnämnden har tagit fram furslag till Lokalprogram för ett nytt badhus. Lokalprogrammet beskriver innehåll och funktion i badanläggningen som svarar mot användares tilltänkta behov och önskemål. Samtidigt är syftet att anläggningen ska spegla Uddevallas identitet och innebära flexibla lösningar. Målsättningen har varit att skapa balans mellan dc fyra inrikiningama föreningsliv, öppen verksamhet, folkhälsa och pedagogik. Lokalprogrammet har föregåtts av ett omfattande medborgardialogarbete. Utifrån lokalprogrammet och översiktliga geotekniska och miljötekniska utredningar har samhällsbyggnadsförvaltningen tagit fram en kalkyl för den totala projektkostnaden for de två alternativa placeringarna. Enligt denna innebär en placering vid Windingsborg en investering om 491 mkr och vid Riverside 498 mkr. Kultur- och fritidsnämnden bar beslutat att bos kommunfullmäktige begära ett igångsättningsbeslut för badet i enlighet med lokalprogrammets vision. Investeringen beräknas nu uppgå till knappt 500 mkr att järnföra med de 400 mkr som är upptagna i flerårsplanen Osäkerhetsmarginalen anges till +/- 15% och investeringen kan då hamna i intervallet mkr.

103 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (5) Dn r KS 20 16/ Driftkostnaderna bedöms nu till ca 31 mkr per år och har ökat med lo mkr sedan kommunfullmäktiges beslut i juni Nuvarande bad, \Va\kesborg, har en nettokostnad idag på 6 mkr. Det nya badhuset innebär dänned en utökad nettokostnad med 25 mkr per år. l gällande flerårsplan har ett utrymme for de tillkommande driftkostnaderna fortsatt an byggas upp. I budgeten for 2016 uppgår detta till 8 mkr och planeras bl i 16 mkr Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protoko Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Kultur- och fritidsnämndens protokoll Kultur- och fritidsforvallningens tjänsteskrivelse Lokalprogram för framtidens bad Kultur och fritidsnämndens protokoll Beräkningar av kostnad for byggnation av nytt bad Kommunfulhnäktiges protoko ll 119. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsen toreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna samhällsbyggnadsnämndens utredning, att badhusets placering ska vara \Vindingsborg, att uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden att upprätta förslag till detaljplan i enlighet med beslutad placering, att återremittera lokalprogrammet till kultur och fritidsnämnden for anpassning till Ilerårsplanens ram om maximalt 400 mkr for investeringen. Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden, respektive kultur- och fritidsnämnden beskriver ärendet, dess bakgrund ocb resultatet av de utredningar nämnderna uppdragits att genomföra i beslutsunderlagen. För en fullständig genomgång hänvisas därfor dit. Kommunledningskontoret gör nedan en komplettering av underlaget som belyser dels kalkylerna i relation till flerårsplan, dels några argument som belyser skillnader mellan de två alternativa badhusplaceringarna.

104 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 3(5) Dnr KS 2016/00125 Ekonomi Investeringen J handlingen "Badhus Uddevalla, Bilaga projektkostnader" redovisas följande underlag (belopp i mkr): Alternativ Tomt Byggnad Summa Osäkerhetsmarginal (+/- JS %l Windin~borg Riverside Tillkommer. mark - ä~ts av kommunen? index?. kreditivränta?. inred n i nlliutrustning 6 l stort sett kan konstateras att investeringen uppgår till ca 500 mkr oavsett alternativ med ett osäkerhetsintervall mellan ca mkr. l handlingen noteras också att konsekvenser och kostnader begränsas till tänkta framlida tomtgränser och hänsyn tas alltså inte till höjning av gator, översvämningsskydd o. dyl. i angränsade områden. J flerårsplanen är upptaget en investering på totalt 400 mkr med följande fördelning: t.o.m mkr mkr mkr mkr Efter mkr Underlaget for summan 400 mkr kommer från kommunfullmäktiges besl ut l ( l J 9) där investeringen angavs till ca 400 mkr i 2014 års prisnivå med ett osäkerhetsintervall på +/- 20 %, dvs mkr. Kommunfull mäktige beslutade au "ge tekniska nämnden i uppdrag alt påbörja projektet " Badhus Uddevalla" enligt det översiktliga program som presenteras i kommunledningskontorets tjtinsteskrive/se ". Kommunfullmäktige angav i beslutet ingettak for investeringen. Detta skulle kunna irmebära att investeringen faktiskt kan tillåtas uppgå till dåvarande maxbelopp på 480 mkr. Investeringen i nytt badhus ("Framtidens bad") i den aktuella flerårsplanen , som beslutats om senare än ovanstående, innefattar ett belopp på 400 mkr. Detta tär anses vara kommunfullmäktiges precisering av investeringens tillåtna omfattning. Det nu redovisade forslagetligger därmed kraftigt över denna nivå.

105 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (5) Dnr KS 20 16/00125 Driftkostnader Driftkostnaderna beräknas nu till ca 30 mkr per år exkl. inredning och utrustning m.m. l underlaget för kommunfullmäktiges beslut i juni 2014 var driftkostnaderna beräknade till ca 21 mkr per år. Driftskostnaderna för fastigheten är övcrslagsmässigt beräknade med hjälp av nyckeltal och erfarenhetsvärden medan verksamhetens kostnader beräknats av kultur och fritidsnämnden. Skillnaden på 95 mkr mellan kostnadsberäkningen i j uni 2014 och den nya beräkningen motsvarar ca 4 mkr per år i tillkommande kapitalkostnader (med en avskrivningstid på 40 år). Från och med 2017 kommer kommunen att tillämpa komponentavskrivning, viikel innebär att ett antal komponenter i investeringen kommer att få kortare avskrivningstid än 40 år. Andra komponenter kan få längre avskrivningstid. Det slutliga nettot av dessa förändringar jämfört med dagens beräkning med en generell avskrivningstid på 40 år går inte att göra förrän investeringen närmar sig fårdigställ ande. Baserat på att investeringen uppgår t i Il ca 500 mkr konuner de årliga driftkostnaderna att bli ca 3 1 mkr, vari ingår inredning/utrustning. Enbart kapitalkostnaderna för denna investering uppgår till c:a 21 mkr. Nuvarande bad (Walkesborg) kostar idag ca 6 mkr i årliga driftkostnader. Sammanfattningsvis blir tillkommande nettokostnad för det nya badet följande: Drift- och kapitalkostnad nytt badhus Tillkommande kapitalkostnad, inventarier/utrustning (6 mkr) Delsumma Avgår befintlig kostnad Walkcsborg Tillkommande behov Varav planerat reserverat utrymme i Ocrårsplan tom 20 l 8 Återstår att finansiera 30 mkr J mkr 31 mkr -6 mkr 25 mkr -16 mkr 9mkr Nettokostnaden för det nya badhuset jämtort med det nuvarande ökar från 6 mkr per år till preliminärt 3 1 mkr, dvs. med 25 mkr per år. Allt baserat på tillgängliga kalkyler. Relevansen i kostnadskalkylerna kan ekonomiavdelningen inte bedöma utifrån tillgängligt underlag. Kommunledningskontorets bedömning är an lokalprogrammet bör återremitteras till kultur- och fritidsnämnden for anpassning till maximalt den omfattning som anges flerårsplanen.

106 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (5) Dnr KS 2016/00125 Lokalisering P rågan om lokalisering har belysts utan särskilt ställningstagande av samhällsbyggnads förvaltningen. Båda alternativen Riverside och Windingsborg är möjliga och har olika for- och nackdelar. Nedan redovisas översiktligt några av argumenten. Windingsborg är i nuläget ett mer stadscentralt läge än Riversidc. Arbetet med områdesplanen visare en framtida utveckling på både södra och norra sidan om Bäveån. Det är i nuläget troligare att den södra sidan utvecklas i snabbare takt med hänsyn till hamnområdets användning och markforhållanden. Områdesplanen visar också torslag på ny gångbro över Bäveån varfor tillgängligheten tiu Riversidealternativet blir likvärdig från de nya bostadsområdena. Gångstråken i planen stärker också sambanden med båda lokaliseringsalternativen. Alternativanvändningen for lokaliseringen är väsentlig ur eu ekonomiskt perspekti v. Möjligbeten att relativt snabbt möjliggöra central bostadsbebyggelse är viktig for centrums utveckling. Utredningen visar vidare att om Windingsborgstomtcn inte bebyggs med badhus kan där tillskapas upp emot 300 bostäder (antalet bostäder kan bli fllrrc beroende av eventuella infrastrukturforändringar som kan påverka området). Windingsborgstomten, med dessa forutsättningar (exklusive eventuell sanering av mark) är värderad till omkring 60 mkr. Riversidetomten bedöms inte kunna bebyggas med bostäder och dess värdering är därför avsevärt lägre, värde ca 4,7 mkr. Alternativanvändningen för Riversidtomten kan vara andra verksamheter, t. ex. kontor eller offentlig verksamhet eller motsvarande. Tillgängligheten från Bäveåns sydsida säkras även här med den i områdesplanen planerade gångbron. Samhällsbyggnadsnämnden har beslutat att förorda Windingsborgsalternativet. Vilka överväganden som nämnden gjort framgår inte av beslutet. 14:f - Peter Larsson Kommundirektör &~ /~f:~ ig Utredare Expediera till Kultur- och fri tidsnämnden Samhällsbyggnadsnamnden

107 Protokoll Somhällsbyggnadsnämnden Dnr SBN 2016/ Utredning av placering av nytt badhus Sammanfattning På uppdrag av kommunfullmäktige har samhällsbyggnadsnämnden under 2015 fortsatt utreda rorutsättningarna ror en placering av ett nytt badhus i Uddevalla vid Riverside och fastigheten Windingsborg. Under året har kompletterande utredningar gällande placeringsalternativen ur ett samhällsbyggnadsperspektiv, i relation till det planerade inströmningsskyddet och i viss mening till respektive ytas grad av fororenad mark gjorts. Volymstudier och ekonomiska kalkyler byggda på det lokalprogram som beslutats av kultur- och fritidsförvaltningen har också bearbetats. Resultatet är kortfattat att badhuset är möj ligt att placera på bägge rorestagna tomter och kostnaderna är i stort sett oberoende av placering. Vissa argument talar för Riverside, andra ror Windingsborg. Dessa redovisas ur ett tjänstemannaperspektiv mot slutet av tjänsteskrivelsen. Samhällsbyggnadsrorvaltningen kommer nu inte längre i sina utredningar. Utifrån resultaten av utredningar och ekonomiska kalkyler ställer vi oss neutrala i valet av plats R! r det framtida badhuset, men betonar vikten av att inom en snar framtid fi\ ett tydligt politiskt beslut i frågan om placering, badhusets budget och en beställning av projektet. Besluisunderlag SamhällsbyggnadsR!rvaltningens tjänsteskrivelse, daterad l-18 Kortfattat kalkylunderlag Ajournering begärdes kl. J Yrkanden Kenneth Engelbrektsson (S), Anna-Lena Heydar (S), Tobias Andreasson (S), Kenneth Ohlsson (S), Eva Espling (V) och Marie Lundström (V) yrkar på en ytterligare att-sats att förorda placering på Windingsborg. Christer Hassiebäck (UP) yrkar på att fororda placering på Windingsborg. Roger Johansson (L) yrkar på att.förorda placering på Windingsborg. Mikael Staxäng (M), Stig Olsson (C) och Jonas Sandwall (KO) yrkar på en placering på Riversideängen, i enlighet med samhällsbyggnadsstrategin, i vilken bostadsbyggande i centrum poängteras. De vill samtidigt understryka vikten av en snabbutredning gällande en alternativ badhusplacering vid Skeppsviken; enligt inlämnad motion. Utdragsbestyrkande

108 Protokoll Samhöllsbyggnadsnämnden Forts. 72 Proposlilansordning OrdtOranden ställer proposition på Kenneth Engelbrektssons (S), Anna-Lena Heydars (S), Tobias Andreassons (S), Kenneth Ohlssons (S), Eva Esplings (V) och Marie Lundströms (V) yrkande mot Christer Hassiebäcks (UP) och Roger Johanssons (L) yrkande. Nämnden beslutar enligt Kenneth Engelbrektssons (S), Anna-Lena Heydars (S), Tobias Andreassons (S), Kenneth Ohlssons (S), Eva Esplings (V) och Marie Lundströms (V) yrkande. Gunilla Magnusson (MP) begär omröstning. Ja står for en ytterligare att-sats att tororda placering på Windingsborg och nej står for att tororda placering på Riversideängen. Omröstnlngsresullol Vid omröstningen avgavs 8 ja-röster, 3 nej-röster och 2 avstod från att rösta. Ja-röster avgavs av Roger Johansson (L), Kenneth Engelbrektsson (S), Anna-Lena Heydar (S), Tobias Andreasson (S), Kenneth Ohlsson (S), Eva Espling (V), Marie Lundström (V) och Christer Hassiebäck (UP). Nej-röster avgavs av Mikael Staxäng (M), Stig Olsson (C) och Jonas Sandwall (KD). OuniUa Magnusson (MP) och Martin Pettersson (SO) avstod från att rösta. Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att!oreslå kommunfullmäktige godkänna utredningen, samt att!ororda placering på Windingsborg. Reservallon/Protokollsantec kning Det antecknas till protokollet att eftersom forslaget om placering vid Rimnersvallen har fa llit avstår miljöpartiet att delta i beslutet. Mikael Staxäng (M}, Stig Olsson (C) och Jonas Sandwall (KO) reserverar sig mot beslutet till fllrmån for eget!orslag. Utdragsbestyrkande

109 Tjänsteskrivelse Somhöllsbyggnad l (8) D nr SBN 2016/00034 Handläggare Utredare Stefan Björling Telefon stefan.bjorling@uddevalla.se Utredning av placering av nytt badhus Sammanfattning På uppdrag av kommunfullmäktige har samhällsbyggnadsnämnden under 2015 fortsatt utreda forutsättningarna for en placering av ett nytt badhus i Uddevalla vid Riverside och fastigheten Windingsborg. Under året har kompletterande uttedningar gällande placeringsalternativen ur ett sarnhällsbyggnadsperspektiv, i relation till det planerade inströmningsskyddet och i viss mening till respektive ytas grad av fororenad mark gjorts. Volymstudier och ekonomiska kalkyler byggda på det lokalprogram som beslutats av kultur- och fritidsforvaltningen har också bearbetats. Resultatet är kortfattat att badhuset är möjligt att placera på bägge föreslagna tomter och kostnaderna är i stort sett oberoende av placering. Vissa argument talar för Riverside, andra for Windingsborg. Dessa redovisas ur ett tjänstemannaperspektiv mot slutet av tjänsteskrivelsen. Samllällsbyggnadsförvaltningen kommer nu inte längre i sina utredningar. Utifrån resultaten av utredningar och ekonomiska kalkyler ställer vi oss neutrala i valet av plats för det framtida badhuset, men betonar vikten av att inom en snar framtid få ett tydligt politiskt beslut i frågan om placering, badhusets budget och en beställning av projektet. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad Kortfattat kalkylunderlag Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att toreslå kommunfullmäktige godkänna utredningen Ärendebeskrivning Frågan om ett nytt badhus framtida placering har hanterats under många år. Flera olika placeringar har nämnts, diskuterats och utretts. Efter att kommunfullmäktige beslutade att ett nytt badhus skall placeras väster om Riverside har en motion från Ann-Charlotte Gustafsson (UP) och Christer Hassiebäck (UP) föreslagit att beslutet omprövas till förmån for en placering på Windingsborg. Det nya badhuset skulle då ersätta de nuvarande byggnaderna för gamla idrottshallen och den befintliga simhallen.

110 Tjänsteskrivelse Somhällsbyggnad (8) Dn r SBN 2016/00034 Som svar på motionen fattade samhällsbyggnadsnämnden beslutet att fortsätta utredningarna för bägge ytorna, men med inriktning att den huvudsakliga inriktningen för badhuset framtida placering skulle flyttas till Windingsborg. Detta beslut bekräftades av kommunfullmäktige och motionen avslogs. Sedan beslutet har en kartläggning av tidigare genomförda studier av förorenad mark och översiktliga miljötekniska undersökningar gjorts for båda ytorna, utredningar av förutsättningarna för det framtida översvämningsskyddet (som är ekonomiskt oavhängigt badhusplaceringen, men kan påverka dess tidplan) och alternativa användningsområden genomförts. Kultur och fritid har därutöver, tillsammans med interna och externa aktörer, arbetat fram ett förslag tilllokalprogram (antaget av kulturoch fritidsnämnden ) som beskriver vilket innehåll man önskar ska finnas i badhuset och hur det påverkar byggkostnader och byggnadsvolym. Volymstudier, planlösning och kostnadsberäkningar har utförts utifrån lokalprogrammet. Några egentliga gestaltningsstudier har inte utförts. Resultatet visar att det framtida badhuset är volymmässigt möjligt att placera på bägge ytorna och kostnadsvolymen är i princip oavhängig placering. Däremot kan man lägga olika värderingar på kringvärden, alternativa användningsområden av ytorna samt stadens utveckling. Ett försök att värdera de olika ytornas ffir- och nackdelar redovisas ur tjänstemannaorganisationens perspel,.-tiv mot slutet av tjänsteskrivelsen. Placeringsalternativen ur ett samhällsbyggnadsperspektiv Kortfattat kan man säga au om en etableling ska sällas in i ett stadsbyggnadsperspektiv, utgör Windingsborg i nuläget ett mer stadscentralt läge än väster om Rlverside. Men om Uddevalla stadskärna ska utvidgas i framtiden så är det främst västerut som det kan ske, vilket också pekas ut i samhällsbyggnadsstrategin. På sikt innebär det att Riversidealternativet skulle komma att hamna i ett allt mer centralt läge. Avståndet till kollektivtrafik i form av nuvarande regionbussterminal och knutpunkt ffir stadsbussar är något kortare i Windingsborgalternativet, medan tåget är nännare Rlverside. Ett fåtal busslinjer passerar i nära anslutning till Windingsborg vilket i dagsläget talar till placeringens fördel och är i dagsläget ett mer tillgängligt alteroativ för den som går, cyklar eller åker kollektivt. Å andra sidan talar trafikströmmarna med bil till fördel ffir e\l nytt badhus för Riverside. Man får förmoda att de stora strömmarna till ett badhus vid Windingsborg lär belasta Västerlånggatan från öster, via Västerbron till Windi ngsborg. Lägger man badhuset på Riverside avlastas istället centrum från trafik. Även parkeringsfrågan är lättare att lösa på Riverside. Här finns stora möjligheter då ytorna är stora. På Windingsborg kommer alla överytor att användas för parkeringar. Windingsborg ligger också närmare naturliga och inarbetade gångstråk (Strandpromenaden), befintlig cykel- och gånginfrastruktur samt andra fritidsaktiviteter som bio och bowling. Sell till arki tektur och stadsbild är gamla idrottshallen och

111 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 3(8) D nr SBN 2016/00034 simhallen tids- och funktionstypiska byggnader som har ett värde både ur ett arkitektoniskt och stadsbildmässigt perspektiv. Ur en mer långsiktig samhällsbyggnadsaspekt och sett till kommunens nyligen antagna samhällsbyggnadsstrategi kan man säga att om etableringen av nytt badljus på Windingsborg inte blir aktuellt och om nuvarande byggnader inte bedöms bcvarandevärda, så bedöms platsen kunna utnyttjas för nybyggnation av centrumnära bostäder. I områdesplanens skisser för utbyggnad av området uppskattas att ytan medger upp till ca 300 nya bostäder och att markens värde i ett marknadsperspektiv nära på tiodubblas enligt oberoende konsulters beräkningar. En eventuell cirkulationsplats och bilbro över Bäveån (vilket Windingsborgsalternativet tar hänsyn till) skulle begränsa denna utbyggnad och därmed minska värdet av marken. Denna bostadsutveckling bedöms inte möjlig inom samma tidshorisont på Riversidesidan beroende på i forsta hand närheten till Skansverket och eventuellt med hänsyn till pågående industtiverksarnhet på andra sidan ån. Båda platserna måste dock värderas utifrån möjligheter till bostadsbebyggelse med hänsyn till markföroreningar och s k känsl ig markanvändning (KM) och det bör tilläggas att värderingen av mark inte tagit hänsyn till denna faktor, vare sig på Windingsborg eller på Riverside. Höjda havsnivåer och byggförutsättningar Vad gäller permanent höjda havsnivåer är det något som generellt berör centrala staden. Översiktplaneringsutskottet antog en strategi mot framtida stigande vatten och översvämningar som bygger på inströmningsskydd utmed l3äveån. Sedan dess har arbetet med studien av inströmningsskyddets utformning fördjupats. Båda platserna påverkas av översvämningsproblematiken och Riversidesidan har de mest omfattande behoven. Här ska betonas att detta projekt är fristående från badhusprojektet. Kostnaderna för inströmningsskyddet ryms inte inom badhusbudgeten. Däremot måste åtgärderna genomföras oavsett badhuset och valet av placering kommer att påverka tidsplanen för genomforandet av inströmningsskyddet En Riversideplacering av badhuset är avhängig att inströmningsskyddet prioriteras i nämnda område och projekten behöver samordnas. Till detta kan tilläggas att bedömningen är att detta också kräver en vattendom från Länsstyrelsen, vilket kan komma att forlänga tiden fram till möjlig byggstart. Byggnads- och produktionsmässigt sett innebär en lokalisering på Windingsborg och fastigheterna Windingsborg l och 4, att de befintliga byggnaderna måste rivas etappvis för att skapa plats åt det nya badhuset. Idrottshallen rivs initialt. Vid idrottshallen byggs då en fullt fungerande simhall med ny reningsanläggning och omklädningsrum. När dem1a nya byggnad är i bruk kan befintlig simhallforsiktigt rivas och resterade del av badhuset och parkeringar byggas. Noteras bör att entrcn till ett Windingsborgsplaccrat badhus kan hamn "på baksidan", eller mot väster, vi lket kan kännas avogt.

112 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad (8) D nr SBN 20 16/00034 Windingsborgstomten som idag ligger på ca+ 0.9 till m måste höjas för att inte översvämmas. Insatser för en höjd Apslundsgatan krävs också. Området berörs också av två stora VA-ledningar som behöver flyttas och läggs under den "nya" Asplundsgatan. T samband med detta bör det också göras en ny trafiklösning i form av en cirkulationsplats i korsningen Göteborgsvägen!Apslundsgatan, såsom planerat i projektet f(lr Göteborgsvägens omgestaltning. Om de befintliga simbassängerna håller för den påfrestning som ett spontnings- och pålningsarbete medför går idag inte att svara på. Troligt är att skador på befintlig konstruktion kan uppstå och risk rur att simhallen måste stängas under viss tid går inte att bortse ifrån. Under byggtiden kommer alla parkeringsmöjligheter vid nuvarande badhus att behöva ianspråktas f(lr andra ändamål än besöksparkeringar. Väsler om Riverside kan en placering väljas utan konflikt med befintliga ledningar och byggnaden kan i övrigt uppf(lras i princip ostört. Närheten till Bäveån och en befintlig uttjänt kaj behöver rivas och berörd sträcka av de f(lreslagna inströmningsskydden behöver anläggas i samband med badhuset då det blir svårt att i efterhand komma åt de ytorna. Detta kräver med största sannolikhet en vattendom. Dessa kostnader ligger som nämnts utanrur badhusprojektet Geotekniskt är formilandena ogynnsan1ma på båda platserna och medf(lr komplicerad grundläggning. Båda platserna kommer att behöva en ny detaljplan. Möjligen kan Windingsborg genomf(lras genom med en s k planändring med eventuellt en något kortare administrativ handläggningstid, men samma tidsbehov för nödvändiga utredningar. Riversidesidan medger också en hel del möjliga kringaktiviteter och bättre parkeringsmöjligheter. Ytorna här är stora och man kan tänka sig flera typer av kompletterande verksamheter i anslutning till badhuset. T ex utomhusrekreation och andra utomhusaktiviteter som skulle kunna samutnyttja badhuset faciliteter. På Windingsborg är byggrätten betydligt mer begränsad och kan komma att upplevas trängre stadsmiljömässigt Här finns inga alternativ till motsvarande utomhusaktiviteter då parkeringsytan placeras i direkt anslutning till byggnaden. Förorenad mark Kostnaderna for sanering av förorenad mark blir förmodligen störst på Riversidcsidan, även om det i dagsläget är omöj ligt att fastslå några kostnader. Marken väster om Riverside har genom en markundersökning konstaterats innehålla markf(lroreningar i så höga halter och koncentrationer att området behöver åtgärdas, i enlighet med metoden f(lr inventering av f(lrorenade områden, MIFO. De föroreningar som påträffats och som bedömts vara mest allvarliga inom området är PAH-f(lrorening som har påträffats relativt ytligt i mycket höga halter. Oavsett om ett nytt badhus ska byggas här eller inte behöver marken undersökas vidare och saneras på sikt. Från miljöavdelningen ser man

113 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad (8) Dnr Sl3N 2016/00034 därför positivt på en placering vid Riverside då detta skulle gyma marksaneringen av området, samtidigt som även Windingsborg saneras vid eventuellt bostadsbyggnation. På Windingsborgsområdet är föroreningar sannolikt mindre, men här har tidigare fumlits en drivmedelsstation och marken vid denna är inte helt sanerad. Här har också funnits båtvarv och båtuppläggning. Om dessa eller andra verksamheter förorenat markområdet är i dagsläget inte känt. l n ledningsvis måste därfur en noggram och furdjupad miljöundersöktung utföras. Resultatet av detma får avgöra om ytterligare undersökningar respekt i ve åtgärder behöver vidtas. Möjligheter att söka statliga bidrag för sanering lims åtminstone på Riverside och ansöks hos Naturvårdsverket. Beroende på föra reningamas grad kan detta även vara aktuellt för Windingsborg. Bidrag kan ges för efterbehandling ned ti ll åtgärdsmål Mindre Känslig Markanvändning, MKM. Kostnaden för efterbehandling av området kan inte uppskattas utifrån utförd undersökning och även lämplit,>1 åtgärdsmål är osäke11. En fördjupad undersökning kan ge svar på lämpligt åtgärdsmål och kostnad för efterbehandling av området. Sammanfattning Sammantaget kan sägas att det lims förutsättningar att bygga ett nytt badhus på båda de aktuella platsema. Vissa saker talar för Riverside, andra!or Windingsborg. Det finns inget entydigt rätt eller fel. Som den bifogade ekonomiska kalkylen visar är också kostnademajämfurbara, oavsett placering. Däremot är möjlighetema ti ll intäkter av markförsäljning och annat användningsområde enbart applicerbart på Windingsborg. Men vår bedömning är att det nu är upp till politiken att väga de respektive placeringarnas!or- och nackdelar och utifrån dessa avvägningar utse en placering för anläggningen. Ifrån samhällsbyggnadsförvalttlingen kommer vi inte längre utan ett tydligt placeringsbeslut Vi vill dock betona vikten av ett snart beslut i frågan om placering, innehåll och därmed totalbudget fur ett nytt modernt badhus. Walkesborgsbadet är i många stycken redan uttjänt och sträckan fram till ett nybyggt badhus är lång. Nästa steg i processen bör därför vara att kultur- och fritidsfurvallningen för upp beslut om lokalprogram till kommunstyrelse och kommunfullmäktige som därmed får fastslå en totalbudget för badhuset, beslutar om dess placering och därefter gör en beställning av nytt badhus till samhällsbyggnadstorvaltningcn.

114 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 6(8) D nr SBN 2016/ Värderingar väster om Riverside eller Windingsborg Riverside Fastighet Stadsklirnau 1:163 E i avstvckad Ekonomisk håll barhet Detaljplan Ny detaljplan behöver uppriittas Tomtareal m" eller mer (ej avstyckad) Markn ivå + höid BefintliR bvli.rilad + höjd GrundläP.P.nin!l. bvp.p.nad Inströmningsskydd +2.5 m Gata Ledningar +0.9 till +l O m Komplicerad Behöver byggas samtidigt som badhus. l dagsläget behövs inga höjningar av Bastionsgatan. Däremot finns en ide om att komplettera vägen med en ny cykelväg som placeras högre än nuvarande väg. Insatsen är oavhängig badhuset. Goda möjligheter till parkering. Överföringsledning begränsar tomtens användningsområde i väster, men kan ligga kvar. Uppskattat/bedömt markvärde 4,3 miljoner med badhus, 4,7 miljoner med t ex industri (bostäder bedöms inte möjliga p g a närhet till Skansverket). Befintlig bebyggelse Rivning befintliga byggnader och anläggningar Alternativ användning Extra ordinära kostnader Nej. Hanmanläggning/kajer Ja. Men tveksamt om bosiiider är möjligt med hänsyn till omgivn ingspåverkan. Windingsborg Windi ngsborg l och 4 Ny deta lj plan eller planändring behövs l O 23 7 m" p-plats och park m 2 byggnader och omgivning{; m 2 ) +0.9 till + 1,5 m Golvhöjd och entre + 2, l m Komplicerad Kan byggas fristående från badhuset. Asplundsgatan höjs från + l,3 m ti ll + 1,7 rnpgany dragning av vatten och avloppsledningar. Rondell korsningen Göteborgsvägen och Asplundsgatan samordnas tidsmässigt (ej att forväxla med ev rondell vid ny bro över Bäveån). Ledningar måste flyttas. Dagvattenledning(d 1000) och avloppsledning (d 500) samt vattenledninp,. 7 miljoner med badhus, ca 60 m i ljoner med bostäder. Sanering av mark och en ev ny bro och cirkulationsplats påverkar dock antalet bostäder och intäkterna för försäljning av mark. Ja. Båda byggnaderna är representativa for sin tid. Ja, måste ske forsiktigt. Risker finns att nuvarande badhus påverkas av bygget och kan behövas stänp,as. Ja, bostäder möj liga. Provisorier i befintlig fastighet måste utföras. Trång

115 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad (8) D nr SBN 2016/00034 Riverside arbetsplats där hänsyn till befintlig bebyggelse och verksamhet behöver tas. Windingsborg Social hållbarhet Avstånd till KunJ~.StOrJ~.et ca Avstånd till Kampenhof busstation huvudentre cirka Avstånd centralstation Närhet till Bäveån Nya bostäder Design l Gestaltning Maritim strategi övriga värden Ekoloe.isk hållbarhet Marksanering 1070m 760 m 600 m l OOO m Direkt Nej Stora möjligheter. Medger också stora kringliggande och kompletterande verksamheter som kan samutnyttja badhusets faciliteter. Byggnaden kan starkt påverka positivt. Närhet till museet. Ja. En IOrdjupad miljöteknisk markundersökning behövs. Bidrag kan sökas från Naturvårdsverket. Beviljas detta ska undersökning och efterbehand ling ske enligt Naturvårdsverkets manual. Miljöavdelningen ser positivt på att åtgärder görs då de saknar möjlighet att som myndighet kräva sanering utifrån dagens användning m Gata o fastighet avl).ränsar Ja, upp ti11300 nya bostäder möjl iga om badhuset istället läj,\gs på Rivers ide. Stora möjligheter, men befintliga byggnader kan påverka dispositionen. Inga kringliggande verksamheter som kan samutnyttja badhuset. Parkyta framför nuvarande badhus försvinner. Byggnaden kan påverka positivt. Närhet till Strandpromenad, bio och bowling. Inledningsvis rnåsle en översiktlig miljöteknisk undersökning utforas. Utifrån vad som upptäcks får beslut om vidare provtagningar och åtgärder beslutas. Kunskapen är lägre om vad som kan finnas under ytan i området än på Riverside. Vatten Trafik Vattendom bedörns som nödvänd ig. Detta tar tid och påverkar rnöifil!. byj,\gstart. Goda möjligheter att lösa trafiken till och från badhuset. Mycket goda möjligheter till parkering. Ingen vattendom behövs. Lär öka trafiken genom centrum. Bättre kollektiva trafikförbindelser.

116 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad (8) D nr SBN 20 16/00034 Stefan Björling Utredare Hans Johansson Arkitekt Sten-Anders Olsson Projektkoordinator Bo Kleberger Projektledare Carina Johansson Samhällsbyggnadschef Expediera till Kommunfullmäktige Kultur och Fritid

117 Protokollsutdrag Kullur och fritidsnämnden Dnr KFN 2015/00055 Lokalprogram framtidens bad Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade , 132 att ge tekniska nämnden i uppdrag att påböija projektet "Badhus Uddevalla" i enlighet med det översiktliga program som beskrevs i kommunledningskontorets tjänsteshivelse I tjänsteskrivelsen framgår att kultur och fritidsnämnden ska besluta om lokalprogram. Uppdrag gavs till kultur och fritidsförvaltningen ledning som i sin tur utsåg projektledare och deltagare i den s.k. lokalprogramsgruppen, LPG. LPG:s övergripande syfte har varit att ta fram innehåll och funktion i badanläggningen som på bästa sätt svarar mot brukares och tilltänkta användares behov och önskemål, speglar Uddevalla kommuns identitet och är heativt, flexibelt och levande. För att definiera önskemål om innehåll och funktion har LPG använt sig av medborgardialog. LPG har arbetat utifrån det nuvarande badhusets inriktning (som både idrottsanläggning och öppen verksamhet), kommunens vision och strategiska plan samt relevanta styrdokument som bas. Med dessa styrmedel som bakgrund har LPG definierat målsättningen för sitt arbete. Målsättningen har varit att skapa en inkluderande badhusmiljö for alla. En av de största utmaningar som LPG ser är att åstadkomma en anläggning där det prestationslösa deltagandet får utrymme utan att konkurrera med det traditionella foreningslivet och de vana motionärerna. LPG har urskilt följande behov; enheter for motion/utbilning/träning/tävling (enhet l) bör skiljas från rekreationilek/upplevelse (enhet 2) för att undvika friktion mellan konkurrerande intressenlinriktningar och öka flexibiliteten i användandet. LPG har två grundpri11ciper i de identifierade enheterna för att åstadkomma en anläggning där kommunmedborgarna ska känna glädje, stolthet och nyfi kenbet i såväl badmiljö som for staden som helhet. Principerna är stadens identitet och rummets känsla. Enhet J ska spegla Uddevalla som idrottsstad och rummet ska präglas av simidrottens hemvist och kulturella arv. Enbet 2 ska avspegla kommunens identitet som gammal kurort med varvs-, fiske- och båttradition. Känslan i respektive del i enhet två ska i sin tur skapa fördjupade upplevelser med hjälp av ljud och ljus som komplement till fasta installationer. Förslaget i sin helhet finns bifogad ( ). Beslutsunderlag Förslag ti ll lokalprogram, kultur och fritidsförvaltningen Tjänsteskrivelse, kommunledningskontoret Protokollsutdrag KS 132, Protokollsutdrag KF 119, Förslag 1111 beslut Kultur och fritidsnämnden antar Förslag till lokalprogram ( ). Framtidens bad i Uddevalla kommun ska präglas av stadens identitet och rummets känsla. Dessa principer ska åstadkommas med hjälp av två separata enheter; enhet l och enhet 2. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

118 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden Kultur och fritidsnämnden beställer programhandlingar/skiss for utformning. gestaltning och kostnadsberäkning av framtidens bad av tekniska kontoret i enlighet med beslutat lokalprogram infor beslut i kommunfullmäktige. Kultur och fritidsnämnden ger forvattningschef i uppdrag att bära lokalprogrammets vision vidare i arbetet med gestaltningen av framtidens bad i Uddevalla och dänned säkerställa nämndens fortsatta inflytande över anläggningens utformning och innehåll Förslag till beslut på mötet (S), (V) och (MP) foreslår bifall till torslagen i handlingama och foreslår foljande tillägg: Badanläggningen ska ha en hög grad av energieffektivisering Förvaltningschef tar i uppdrag att utreda forutsättningarna/möjligheterna att flytta in bowlinghallen i badanläggningen i syfte att ra samordningsvinster med badet exempelvis ca fe eller restaurang. Förvaltningschef tär i uppdrag att utreda möjligbeterna att ta tillvara de kulturhistoriskt värdefulla delarna av Uddevalla idrottshall in i Framtidens bad och använda dem som entre till det nya badet. (FP), (SD), (UP) ställer sig bakom torslag till beslut i handlingama och tilläggsforslagen. (KD) och (M) ställer sig bakom torslag till beslut i handlingama samt tillägg ett. Dock töreslår (KD) och (M) avslag på tillägg två och tre med hänvisning till partiemas tidigare yrkande om att bowlingballen ska läggas ut på entreprenad, samt kommnnfullmäktiges beslut om framtida badets placering på Riversideängen. Beslutsgång Ordforande ställer proposition på forslagen i handlingama och finner att nämnden beslutar i enligbet med dessa. Ordrorande ställer proposition på tillägg ett; Badanläggningen ska ha en hög grad av energieffektivisering, och finner att nämnden beslutar enligt detta. Därefter ställer ordrorande proposition på tillägg två och finner att nämnden beslutar i enligbet med det. Omröstning begärs. Nämnden godkänner foljande beslutsgång: Ja- röst for bifall till tillägg två. Nej-röst for avslag till tillägg två. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

119 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden Beslutande: Parti Ja Nej Avstår Annelie Högberg, ordförande s x NiklasMoe M x Monica Bang Lindberg FP x Caroline Henriksson UP x Anibal Rojas Jourquera KD x Thommy Carlin so x Josef Sannholm s x AsaDahl s x Petra Ekerum s x Christer Johansson v x Lars Eidc Andersson MP x S umma 9 2 Omröstningsresultat Med 9 ja-röster mot 2 nej-röster finner ordförande att nämnden beslutar att bifalla tillägg två. Ordförande ställer proposition på tillägg tre och finner att nämnden beslutar i enlighet med det. Omröstning begärs. Nämnden godkärmer följande beslutsgång: Ja- röst för bifall tilltillägg tre. Nej-röst för avslag till tillägg tre. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

120 Protokollsutdrag Kultur och tritidsnämnden Beslutande: P11m Ja l!!i~j Avstår Annelie Högberg, ordrorande s x Niklas Moe M x Monica Bang Lindberg FP x Caroline Henriksson UP x Anibal Rojas Jourquera KD x Thommy CarliD SD x JosefSannholm s x l AsaDahl s x Petra Ekerum s x Christer Johansson v x Lars Eide Andersson MP x Summa 9 2 OmröstnlngsresuHat ' Med 9 ja-röster mot 2 nej-röster finner ordrorande att nämnden beslutar att bifalla tillägg tre. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

121 Protokollsutdrag Kultur och tritidsnämnden Beslut Kultur och fritidsnämnden antar Förslag tilllokalprogram ( ). Framtidens bad i Uddevalla kommun ska präglas av stadens identitet och rummels känsla. Dessa principer ska åstadko nmas med hjälp av två separata enheter; enhet l och enhet 2. Kultur och fritidsnämnden beställer programhandlingar/skiss för utfonnning, gestaltning och kostnadsberäkning av framtidens bad av tekniska kontoret i enlighet med beslutatlokalprogram inf6r beslut i kommunfullmäktige. Kultur och flitidsnämnden ger förvaltningschef i uppdrag att bära lokalpro!,'tammets vision vidare i arbetet med gestaltningen av framlidens bad i Uddevalla och dänned säkerställa nämndens fortsatta inflytande över anläggningens utfomming och innehåll. Badanläggningen ska ha en hög grad av energieffektivisering Förvaltningschef får i uppdrag att utreda förutsättningama/möjlighetema att flytta in bowlinghallen i badanläggningen i syfte att få samordningsvinster med badet exempelvis cafc eller restaurang. Förvaltningschef tär i uppdrag att utreda möjligheterna atl ta tillvara de kulturhistoriskt värdefulla delarna av Uddevalla idrottshall in i Framtidens bad och använda dem som entre till det nya badet. Reservation (M) och (KD) reserverar sig mot beslutet till fönnån för sitt eget förslag. Vid protokollet Anna-Helena Wiechel Justerat 2015.()4-29 Annelic Högberg, Monica Bang Lindberg, Thommy Carlin Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan Intygar Anna-Helena Wiechel EKpedierat Kommunfullmäktige, samhällsbyggnadsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

122 Förslag tilllokalprogram Framtidens bad lokalprogramgruppen, kultur och fritidsförvaltningen

123 SLUTRAPPORT PROJEKT FRAMTIDENS BAD, LOKALPROGRAM BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL... l PROJEKTBESKRIVNING; LOKALPROGRAMGRUPPENs ARBETE lokalprogramgruppens ARBETSFORMER OCH UlVECKUNG. 2 MEDBORGARDIALOG OCH ÖVRIG KUNSKAPSINHÄMTNING Enkät er Fokusgrupper RESULTAT AV MEDBORGARDIALOG -INKOMNA ÖNSKEMÅL OCH IDENTIFIERADE BEHOV ENKÄTER Barnenkät UngdDms/vuKenenkät FOKUSGRUPPER ÖVRIGA SYNPUNKTER SOM KOMMITGRUPPEN nllhanda 8 RESULTAT AV OMVÄRI.OSANALYS $TORLEK PÅ ANLÄGGNINGEN, ANTAL BESÖKARE OCH PREUM INÄR BUDGET SLUTSATSER AV MEDBORGARDIAlOGENS RESULTAT SAMT FÖRSLAG TILL LOKALPROGRAM ENHETER OCH DESS BESTÅNDSDEIAR KORTOM PRIORITERING Bassänger och deras användningsområden Omklädning/dusch Övriga utrymmen PLATSENS IDENTITET OCH BADETS KÄNSLA Tillgänglighet Samband/Ilöden ENHET l M OTION/liTBILDNING/TRÄNING/TÄVUNG Entre ENHET 2 REKREATION/LEK/UPPLEVELSE Foaje/ entre/lounge Upplevelse barn Upplevelse ungdom Upplevelse vuxen Rekreatlon/rehabilitering SLUTORD... 15

124 slutrapport lokalprogram 1 (15) slutrapport projekt framtidens bad, lokalprogram Lokalprogramsgruppen (LPG) bildades i november 2014 på kultur och fritidsf6rvaltningen. LPG utgörs av projektledare Malin Bengtsson, badmästare, Bengt Alm, enhetschef anläggningar, Anna Reinhardt, enhetschef foreningsstöd/ut veckling, Torben Larsson, handläggare och Anna-Helena Wiechel, utredare/sekreterare. Bakgrund, syfte och mål Kommunstyrelsen beslutade , 132 att ge tekniska nämnden i uppdrag att påbörja projektet "Badhus Uddevalla" i enlighet med det översiktliga program som beskrevs i kommunledningskontorets tjänsteskrivelse I tjänsteskrivelsen framgår att kultur och fritidsnämnden ska besluta om lokalprogram. Lokalprogrammet ska sedan slutgiltigt beslutas i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige, på grund av projektets ekonomiska betydelse för kommunen. Mot bakgrund av detta utformades en organisation för projektet. Ledningsfunktionen för organisationen består av en central styrgrupp, med representanter från kultur ocb fritidsnämnden och tekniska nämnden samt tjänstemän från båda förvaltningarna. Uppdraget från denna styrgrupp, att ta fram lokalprogram, gavs till kultur och fritidsförvaltningen. Kultur och fritidsforvallningens ledning utsåg i sin tur deltagare i den s.k. lokalprograrnsgruppen, LPG. Uppdraget till LPG var att utreda och föreslå ett lokalprogram, dvs. badhusets funktion och innehåll Lokalprogrammet ska ligga till grund för beräkning av volymer, ytor och ekonomi. LPG:s övergripande syfte har varit att ta fram innehåll och funktion i badanläggningen som på bästa sätt svarar mot brukares och tilltänkta användares behov och önskemål, speglar Uddevalla kommuns identitet och är kreativt, flexibelt och levande. För att definiera önskemål om innehåll och funktion har LPG använt sig av medborgardialog. LPG:s arbete har saknat ramar i form av politiskt uppsatta mål med badhus. 1 Uddevalla kommuns befmt!iga badhus, Walkesborgsbadet, är inte knutet tillnågot specifikt nämnd uppdrag. Däremot ingår badhuset i kultur och fritidsnämndens huvudmannaskap för idrotts och fritidsanläggningar samt den öppna kultur och fritidsverksamheten. 2 LPG har arbetat utifrån det nuvarande badhusets inriktning (som både idrottsanläggning och öppen verksamhet), kommunens vision och strategiska plan samt relevanta styrdokument för att skapa grundvalarna till det framtida badets utformning. Kommunens övergripande mål om social, ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling ror medborgama varit gruppens norm. 3 Arbetet för en god folkl1älsa och en välmående befolkning pågår ständigt. l Uddevalla kommun ska möjligheterna till rekreation, friskvård och spontanidrott ges till alla. 4 En förutsättning for demokratins utveckling är känslan av delaktighet, varror platser där människor möts för att ha 1 Under LPG:s arbetsprocess har en politisk grupp arbetat fram värdcord i en parallell process. Dessa har inte vari l faslställda. 1 Se reglemenlet ' Se Uddevalla kommuns slrategiska plan 'Se ovan

125 slutrapport lokalprogram 2 (i 5) roligt, må bra och känna gemenskap är särskilt viktiga. Kultur och fritidsnämndens uppgift, att skapa goda mötesplatser för barn och ungdom med stöd av vuxna, har därför varit en grundläggande ambition tör LPG. Med ovanstående som bakgrund har det övergripande målet tör gruppens arbete varit att skapa en inkluderande badhusmiljö för alla. 5 LPG har i sitt arbete också tagit fasta på Uddevalla kommuns identitet som garnmal kurort med varvs-, fiske- och båttradition. Projektbeskrivning; Lokalprogramgruppens arbete Lokalprogramgruppens arbetsformer och utvec kling LPG samlades för första gången i mitten av november Därefter har gruppen träffats med 1-2 veckors mellanrum för avstämning och uppföljning. Inledningsvis arbetade gruppen med mål- och syftesformulering, planering och metodologiska överväganden. Därefter identifierades målgrupper för medborgardialog och arbetet med medborgardialogens olika former tog vid. Under januari skickades kallelser till fokusgrupper och enkäter ut. Fokusgruppsmötena hölls under februari månad. Sammanställning av enkätsvar har skett successivt vartefter gruppen mottagit svaren. Vid månadsskiftet februari- mars gick gruppen igenom det inkomna materialet och på basis av detta utformades ett förslag på lokalprogram som presenterats för huvudprojektledare på tekniska kontoret samt arkitekt från Pyramiden arkitekter den Il mars Medborgardialog och övrig kunskapslnhömtnlng Som offentlig institution är det övergripande uppdraget att skapa verksamhet för kommunens medborgare. Med stöd av kommunens riktlinjer för medborgardialog har LPG arbetat grundligt med att identifiera olika så kallade prioriteringsgrupper-dvs. inte bara nuvarande brukare utan även potentiella besökare. Efter identifieringsskedet fördelades dessa i större övergripande grupper utifrån gemensamma nämnare. Gruppemas gemensamma nämnare i relation till badhuset avgjorde sedan valet av dialogform. LPG har genomfört fokusgruppsintervjuer, 6 enkätundersökningar och haft telefon- och mailkontakt med berörda. studiebesök på ett flertal badanläggningar har gjorts, både planerade och spontana, för inspiration och erfarenhetsutbyte. LPG har även tagit del av planerade och påbörjade badhusprojekt i andra kommuner, deltagit i Bad- och idrottsmässa och i övrigt inhämtat kunskaper löpande om befintliga badanläggningar i vår omvärld, via såväl intern et som gruppens kontaktnät. LPG:s kompetenser vad gäller drift av nuvarande badanläggning och andra kommunala anläggningar har varit en central resurs. ' se bilagda: Uddevalla Vision 2040, strategisk plan J 8 samt "Tillgängliga och användbara miljöer, riktlinjer och standard ror fysisk tillgiinglighet" VGR LPG valde denna metod eftersom den lämpar sig väl när syftet iir att söka ideer till forändringar. Fokusgropper iir en intervjuform där en liten grupp människor med gemensam nänmare samtalar runt ett rorbestämt ämne. En moderator styr frågestunden. Metoden erbjuder möjlighet till rordjupad forståelse och insikt i ett ämne eftersom deltagama inte bara framför sina åsikter utan också tar del av andras. Kommentarer och värdebärande ord som rör de rorbestämda områdena sammanställs.

126 slutrapport lokalprogram 3 (15) Enkäter Kultur och fritidsnämndens reglemente anger att sätta barn- och ungdomars rätt till kultur och fritid främst. Därfor har barnens inflytande varit viktigt for gruppens arbete. Enkäter skickade ut till samtliga barn i Uddevalla kommuns grundskolor och gymnasieskolor. Barn från forsko1ek1ass till klass 5 och särskolan har fått fysiska enkäter distribuerade via rektorerna på respektive skola. Barnen fick beskriva vad som var bäst med badhuset idag samt kryssa i fyra av åtta på forhand givna aktiviteter i ett badhus. 7 På enkätens baksida fick barnen illustrera vad de vill att ett framtida badhus ska innehålla (se bilagd barnenkät). Enkäterna skickades ut tillsammans med instruktioner via internpost (vanlig post till friskolor). Som hjälp och inspiration tilllärarna och eleverna vid arbetet med att lämna svar, spelade LGP in en film som visar hur nuvarande badhus ser ut och vad det innehåller. Länk till fillllen fanns i instruktionerna. För elever från årskurs 6 till sista året på gymnasiet skickades enkäten liksom instruktionsbrevet ut digitalt via lärplattformen vklass, alternativt via rektorerna (se bilagd ungdoms/vuxenenkät). Enkäten inleddes med två öppna frågor; V arf<ir besöker du ett badhus? Narfor besöker du inte ett badhus? Därefter foljde forslag på ett badhus ijujehållfmiljö/service som respondenten fick ta ställning till: mycket viktigt, ganska viktigt, mindre viktigt och inte viktigt. Dessa svar kunde sedan utvecklas alternativt kompletteras. Avslutningsvis ställdes frågan om respondenten önskade andra aktiviteter/tjänster i eller i nårbeten av ett badhus. Enkäten skickades även till mötesplatserna (Dalaberg och Tureborg), kommullens öp~na f<irskolor, närhäl san, kriscentrum och de kommunala pensionärs- och handikappråden. Ett urval av besökare till Walkesborgsbadet har också givits möjlighet att fylla i enkäten. Fokusgrupper Enligt reglementet ska nämnden också aktivt stödja foreningslivet I det här fallet blir fokus särskilt på foreningar som kan kopplas till vattenaktiviteter. LPG:s ambition har varit att ta reda på foreningslivets önskemål och implementera dem i lokalprogrammet Inte bara foreningsliv ska rymmas i det tilltänkta badhuset. LPG bar därfor, utöver föreningar med vattenanknytning, genomfort fokusgruppsdialog med representanter for tillgänglighetsfrågor, representanter från kommunala forvallningar och bolag som på ett eller annat sätt berörs av badhusets innehåll och funktion samt personal på Walkesborgsbadet. Fokusgruppsmötena har gått till på f<iljande vis; deltagare har blivit kallade ca två veckor f<ire mötet. I kallelsen har metoden presenterats liksom vad som forväntas av deltagarna. Två personer ur LPG har lett varje möte. Inledningsvis har processen presenterats for gruppema, for att öka forståelsen for representanternas delaktighet i densan1ma. Vikt har lagts vid att beskriva representantskapets roll, for att medvetandegöra deltagamas uppgift i samtalet. Samtalet har bestått av två delar. Steg ett var att dela med sig av tidigare erfarenheter. Interaktionen mellan deltagama har uppmuntrats till en ökad bredd av perspektiv och större forståelse for varandra. I steg två 7 Inspiration till enkätens utfonnning hämtades från Eskilstuna kommun, vars nya badanläggning är under uppbyggnad. Barnen i kommunen har fått besvara enkät. 8 För att säkerställa bredd i underlaget

127 slutrapport lokalprogram 4 (15) lämnades önskemål och behov inilir det nya badhuset. Avslutningsvis avsattes en stund for reflektion över framkomna önskemål och möj lighet till prioritering av dessa. Resultat av medborgardialog -inkomna önskemål och Identifierade behov Det övergripande intrycket som LPG ~tt av informanterna är att metodvalet varit framgångrikt, i den meningen att det skapat stor delaktighet och känsla av inflytande i en fråga som är betydelsefull. Vad gäller enkäterna finns inneboende problem kopplade till distribution, information samt uppföljning, eftersom LPG inte äger hela flödet fram till medborgarna. Det går således inte att garantera att alla har ~tt ta del av enkäterna och informationen knuten till dem, men det kan ändå konstateras att de allra flesta som har lämnat synpunkter har tagit uppgiften på allvar. LPG bedömer att underlaget räcker for att skapa en bild över önskemål och synpunkter. En iakttagelse som LPG gjort vid genomgång av såväl enkäter som fokusgruppsresultaten är att en stor del av svaren har, av naturliga skäl, använt närliggande bad som referensobjekt när man definierar sina önskemål. De barn, och även föräldrar, som lyft attraktioner som inte finns i W alkesborgsbadet idag hänvisar till framforallt Vänersbor g. Simidrotten refererar till Borås simarena och Eriksdalsbadet i Stockholm. LPG har hela tiden arbetat under ett pressat tidschema i rorhållande till den höga ambitionen avseende medborgamas inflytande. Under sådana förutsättningar är viljan, ambitionen och möjligheten från deltagama att avsätta tid och engagemang centralt. Detta gäller särskilt fokusgruppsdeltagare. Om inbjudna deltagare av någon anledning inte kunnat delta, har LPG erbjudit andra former for inflytande, alternativt annan tidpunkt. Medborgardialogen har bestått av både kvalitativa och kvantitativa inslag. Gemensamt ger dessa två tydliga trender av önskemål som redovisas under respektive dialogform. Enkäter Barnenkät Barnenkäten skickades ut till barn och svar inkom från l 393 stycken, alltså 39 procent. Könsrordelningen var jämn; 47 procent av dessa var tjejer, 46 procent killar och 7 procent uppgav inte kön.

128 slutrapport lokalprogram 5 (15) Diagram l. Åldersfördelning barnenkät lo Ålder 15 J enlighet med vad diagrammet visar, har LPG fått svar ifrån alla åldersgrupper som enkäten riktade sig till. Svaren på den kvantitativa delen av barnenkäten visar att hopp och dyk är viktigast. Därefter "fika och mumsa", "klättra och klänga" och "överraskas och bli riktigt blöt". I beskrivningen över vad som är bäst i badhuset idag framkom i forsta hand hopp och trampolin, men även hinderbana, rutschkana, simma, leka och fika. Att rita en teckning var frivilligt. Rubriken for teckningen var "det här vill jag göra i det nya badhuset". De allra flesta valde att illustrera sina önskemål. Efter genomgång av teckningarna framkom att barnens mest önskade aktivitet var att åka rutschkana. Vad som också uppenbarades var att barnen åskådliggjorde vikten av umgänget, glädjen och leken. Det barnen illustrerade var till allra största del prestationslösa/kravlösa akti viteter. Ungdoms/vuxenenkät Enkäten riktade sig till ungdomar (12-18 år), och vuxna (19-). Respondentgruppens storlek är odefinierad, eftersom enkäten dels skickats till elever i skolan, dels till besökare inom olika öppna verksamheter. LPG har tagit emot 385 enkätsvar varav 55 procent av svaren kom från kvinnor, 43 procent från män och 2 procent uppgav inte kön. Av de 385 svarande var 250 ungdomar och 135 vuxna. Badhusanknytning De inledande två frågorna i enkäten var; Varfor besöker du ett badhus? Narfor besöker du inte ett badhus? har hjälpt LPG att forstå vad som ligger bakom valet att besöka ett badhus, och anledningen till att inte besöka badhus. På så vis framkom vilken kategori av badhusbesökare respondenten är; sällanbesökare, anhörigstödjare, motionär, simskoleforälder, vattengympadeltagare etc.

129 stutrapport lokalprogram 6 (15) Badhuset framstår i de lämnade svaren som en viktig mötesplats för ungdomar. Det främsta skälet till ett besök för denna kategori är för nöjes skull; för att bada, ha roligt och träffa kamrater. Ungdomarna är också på badhuset för motion och simträning. Vidare är rekreationen viktig. Ungdomarna angav "koppla av" och " ta det lugnt". Eftersom skolidrotten delvis läggs på badhuset uppgav ett antal att dc bara besöker badet när deras idrottslektion placeras där. Om badhuset däremot uppfattas som tråkigt, trångt eller kallt skulle många ungdomar inte besöka det. Tillgängligheten, utifrån såväl allmänna kommunikationer som fysiska och ekonomiska faktorer, lyfts för vissa som avgörande för ett besök. Några som svarat kan inte simma och besöker därför inte ett badhus. Ä ven de vuxna anger motion, avkoppling och möten som de viktigaste skälen för besöket. Träffa vänner, bada bastu, fika och träna vattengympa nämns återkommande, men även besök utifrån barn och bambamens behov och simkunnighet lyfts fram. I likhet med ungdomama avstår även de vuxna från ett besök om det upplevs som trångt och kallt. Tillgänglighetsaspekterna som lyftes av ungdomarna återkommer även här. Faktorer/funktioner i ett badhus Respondentema fick förhålla sig till nio olika faktorer/funktioner i ett badhus och rangordna dem (enkäten begränsade inte respondentens rangordning, varför svaren ger en övergripande fingervisning om prioritering). Alla faktorer/funktioner bedömdes som viktiga. Den viktigaste faktorn/funktionen var värmen i vattnet. Därefter kom omklädningsrummets utformning, tätt följd av den övergripande miljön och ljussättningen. Efter rangordning av faktorer/funktioner gavs möjlighet till komplettering och egna förslag. Ungdomama tryckte då på önskemål som rörde omklädningsrummets utformning och behovet av avskildhet däri. Det framkom även önskemål om att verksamheten ska avgränsa utrymmen och vattenyta mellan allmänhet, simskolor och föreningar. Ungdomarna önskade utomhusbassäng med anslutning till inomhusbassäng och även solarium. Vidare önskades något kul för de mindre bamen samt att få möjlighet att hoppa i vattnet från hopptorn/avsats/klippa/berg. Man önskade sig vattenfall, klättcrvägg, hinderbana, äventyrsbad och vattenrutschkana. Viktigt var också känslan av trygghet vid besöket. Någon har nämnt att de önskar en lång simbana och någon har specifikt önskat 25 meters-, samt 50 metersbassäng. Miljön ska upplevas som stor och rymlig, får gärna innehålla konst och även en "Swimshop". Service i forn1 av mat och fika angavs som viktigt. Vuxna framhöll entrens betydelse för besöket, samt en genomgående rekreativ upplevelse vad gäller ljud, ljus och omgivning. Vad gäller tillgängligheten lyftes, utöver det som redan framkommit, även parkeringsplats för såväl cykel som bil och generösa öppettider. Återigen framkom önskemålet av uppdelning mellan allmänhet, skola och föreningar, för att inte trängas. Faktorer/funktioner som kompletterades av de vuxna var relaxavdelning med solarium, kallbad,

130 slutrapport lokalprogram 7 (15) bastulandskap och salta kurbad. En djup rehabiliteringsbassäng for både vuxna och barn önskades liksom simskola for barn och vuxna, babysim, bad for kvinnor, vattenlek for små bam och ett utökat utbud av vattcngympapass. l likhet med en del ungdomarna önskade en del vuxna 50- metersbassäng, utomhusbassäng, rutschkana och ä vent yrs bad. Dock uttryckte flera att de INTE vill ha äventyrsbad. Flera nämnde önskemål om aktiviteter for reun1atiker. Service i form av restaurang eller liknande var central. Förslag på andra verksamheter som kan kopplas till ett badhus var idrottshus, gympapass utomhus, ishall, löpbana, bowling, parkour, spa med massage och andra behandlingar, beacbvoueybollplan, utomhusgym och inomhusgym. Därutöver f<ireslogs yoga, sjukgymnastik, konstutställningar, biljard och kalasavdelning samt lekplats i anslutande parkmiljö. Fokusgrupper Trots att fokusgrupperna varit olika till sin karaktär med skilda intresseområden och perspektiv, har LPG i sammanställningen av önskemålen dragit slutsatsen att grupperna haft flera gemensamma önskemål som inte bara kan forenas och utan också ligger i linje med den övergripande målsättning som LPG arbetat fram. En sammanställning av gruppemas önskemål finns bilagd. Det forsta steget i fokusgruppsmetoden, tidigare erfarenheter, hade som fränlsta syfte att skapa förståelse for varandras perspektiv. Andra steget var att lämna önskemål på utformning av nytt bad. Det som i steg ett framkom, som hade bärighet på det framtida badets utformning, rörde framforallt den upplevda trängseln, friktion mellan badets olika besöksgrupper (träning och undervisning gentemot motion, rekreation och lek) och bristen på flexibilitet i omklädningsmiljö och möjligheten att anpassa en äldre byggnad till dagens nonn for tillgänglighet. Friktionen uppstår i det nuvarande badets alla delar, dvs. från ankomstrum via omklädningsrum till bassängrum. Önskemål och behov För en detaljerad redogörelse över de synpunkter och önskemål som frblllkom i steg två hänvisas till bilagd sammanställning. Här foljer de övergripande synpunkterna. Inom området fysisk tillgänglighet fanns mellan grupperna ingen friktion avseende önskemålen. Således blir en gemensam prioritering från alla fokusgrupper att skapa en badmiljö som är inkluderande utifrån fysisk tillgänglighet. Ett konkret önskemål, från både socialtjänsten och tillgänglighetsgruppen, är att kommunen ska använda sig av en tillgängligiletsarkitekt vid projektering av badhuset. Ä ven den psykiska tillgängligheten lyftes. Ett a1mat område där grupperna varit eniga är behovet av stor vattenyta, vilket refereras till den trängsel som upplevs i nuvarande bad. Önskemål om hur vattenytan ska vara fordelad på olika bassänger varierar. Simidrotten hade som högsta önskan en 50-meters bassäng for träning och tävling. Önskemålet stöds även av Uddevalla elitidrottsgymnasium (UEIG) samt forcträdare for besöksnäring som såg ett stort värde i att det skapas arrangemang i kommunen.

131 slutrapport lokalprogram 8 (15) Utifrån undervisningsperspektiv framfördes stora vattenytor med flexibilitet för att öka tillgängligheten och för att underlätta ocb kunna utöka simundervisningen. Behovet av bassänger i avskildhet framfordes också, utifrån främst kulturella aspekter men även utifrån utbildningssyfte. Utifrån besöksnäringen framfordes en tydlig önskan till att inte bygga ett "actionbad" utan istället använda Uddevalla kommuns identitet som badets profil. Detta förmodades öka badets attraktionskraft. Bebovet av rehabiliteringsbassäng och undervisningsbassäng med flexibla lösningar (avskhdhet, värme, djup m.m.) har framförts ifrån alla grupper. Tillgänglighetsgruppen uttalade önskemål om kurbad (t.ex. kalla bad, salta bad samt bubbelbad). Temat för fokusgrupperna var främst tillgänglighetsaspekter och vattenmängd. Antalet aktiviteter kopplade till badhuset som önskades var relativt fä. Från undervisningsperspektivet framfördes behovet av hopp och möjligheter till att öva livräddning. Vad gäller övriga delar i ett badhus har omklädningsrummen tätt stort fokus. Grupperna framförde var och en for sig en gemensam önskan om flerfunktionsomklädningsrum. 9 Personalgrupperna, inom både utbildningsförvaltningen och anställda på Walkesborgsbadet, har uttalat behov av personalomklädningsrum. I övrigt framkom önskemål om exempelvis mötesrum, lektionssalar, arbetsrum, läktare, lättillgängliga fiirråd, kansli, rehabgym och vilrum. Synpunkter på utformningen av entren lyftes från flera instanser. Tydligt ärattentren fungerar som uppsamlingsplats, mötesplats och väntsal. Som en följd av deltagarnas upplevelser vad gäller friktion, betonades ifrån flera håll behovet av att separera olika typer av verksamheter/aktiviteter i det tilltänkta badet. Separationen av olika verksamheter/aktiviteter fiirmodas minska upplevelsen av trångboddhet, bl. a. Övriga synpunkter som kommil gruppen tillhanda LPG har under processens gång arbetat målinriktat med omvärldsanalys och inhämtat vidare erfarenheter och intryck från olika kultur- och fritidsorienterade verksamheter med badanknytniug. Detta har givit gruppen en ytterligare bredd och fördjupad kunskap kring vad en badanläggning idag kan generera i form av upplevelse och värde for besökare. Det finns tydliga trender på området. En trend är skapa den mest actionfyllda upplevelsen för besökarna. En annan trend är att åstadkomma en kontrast till samhällets uppkopplade och pressande utveckling, och skapa ett rum för rekreation och återhämtning. En tredje trend är att skapa rum för mer än bara badupplevelse, att integrera kulturella och andra uttryck i bassängrummet och därmed vidga rurnn1ets användningsområde. 9 Med flerfunktionsomklädningsrum menas omklädningsrum som kan användas till exempel av funktionsnedsatt med assistent, familj, vara HBTQ anpassat samt anpassat får olika religioner och kulturer.

132 slutrapport lokalprogram 9 (15) Resultat av omvärldsonalys Attraktionskraften i en stad hänger i många fall samman med den tillgång som invånarna upplever sig att ha till mötesplatser. En stad med brett kultur- och fritidsliv stimulerar invånarna till deltagande och gemenskap. Badets utformning har således bärighet på stadens attraktionskraft, både for invånare och for andra besökare. Skolverket fick år 2006 i uppdrag av regeringen att se över definitionen av simkunnigbet i planen for idrott och hälsa till skolan. r samband med denna beslöts även att simkunnigheten skulle fotjas upp på nationell nivå. Uppfoljningen gavs ut år Det visade sig att mer än 8 procent av eleverna i årskurs 5 inte var simkunniga. Orsakerna var framforallt rädsla for vatten och kulturella. Man såg att många nyinvandrade elever hade liten eller ingen vattenvana. För Uddevalla innebär detta att en allt större del av befolkningen inte ser det som naturligt att besöka ett badhus. Det betyder att den tilltänkta badanläggningen i större utsträckning än den nuvarande bör utformas så att dessa gruppers behov tillgodoses, for att kutrna locka dem till sig och öka simkunnigheten. Tillgängligheten handlar inte bara om det kulturella glappet, utan kan också härledas till andra grupper som idag inte känner sig bekväma med att besöka en badanläggning. Vid om- och nybyggnation av badanläggningar i kommuner runt om i landet har extra hänsyn tagits till tillgänglighetsaspekter utifrån ett utökat perspektiv. Barn- och ungdomsidrotten tappar utövare i Sverige. 11 Fler barn väljer foijaktligen att stå utanfor det organiserade foreningslivet, av olika skäl. Utrymme for denna grupps chans till rörelseglädje och spontanidrott blir därfor viktigt. Det som bamen i våra enkäter framhållit är ett önskemål om en prestationslös verksamhet som komplement till den specialisering som foreningsidrotten uppvisar. Sveriges befolkning blir allt äldre. Med stigande ålder f6rsämras den fysiska funktionen. Gruppen friska äldre är dock stor liksom behovet av fysisk aktivitet for dem. r en undersökning över motionsvanor hos äldre vuxna (65-84 år) framhålls simning som en av de populäraste aktiviteterna. 12 Denna erfarenhet stämmer väl med besökskategorierna i Walkesborgsbadet. För ett antal år sedan lades rehabiliteringsbassängen på Rosenhäll ner. Nedläggningen betyder att Uddevalla inte längre bar samma tillgänglighet till rehabiliteringsbad som tidigare. Vad LPG erfar finns ett stort behov av verksamhet for personer som befinner sig mellan friskvård och sjukvård, dvs. i en rehabiliteringsfas i livet. storlek på anläggningen, antal besökare och preliminär budget LPG:s uppfattning är att tidigare utredning beträffande besöksantal (om ca /år) och storlek på anläggningen utifrån inkomna synpunkter stämmer väl. Förslag till 10 Skolverket Dnr2010:01242, UppfOljning av simkunnighet i årskurs S 11 Sveriges Radios sammanställning "Bänkade barn" MSB och Karolinska instilutet2014 "Motionsvanor och erfarenheter av motion hos äldre vuxna"

133 stutrapport lokalprogram lo (15) lokalprogram ryms också inom en grövre uppskattning av de tidigare angivna ekonomiska ramarna. 13 stutsatser av medborgardialogens resultat samt förslag till lokalprogram En av de största utmaningar som LPG ser, koppat till målet att skapa en inkluderande badhusmiljö for alla, är att åstadkomma en anläggning där det prestationslösa deltagandet fiir utrymme utan att konkurrera med det traditionella foreningslivet och de vana motionärerna. På så vis nås fler; både nya besökare och befintliga användargrupper. J Borås har man valt att skapa två olika anläggningar for att möta de olika inriktningarnas behov. Det har inte bara minskat friktionen mellan verksamhetsinriktningarna utan även skapat nya användargrupper. Som resultat har också besöksantalet ökat. Enheter och dess beståndsdelar Utifrån LPG:s samlade erfarenhet och önskemål framkomna i medborgardialogen har LPG urskilt foljande behov; enheter for motion/utbilninglträningltävling bör särskiljas från rekreationilek/upplevelse for att undvika onödig friktion mellan konkurrerande intressen samt for att öka flexibiliteten. Vid arrangemang kopplat till en enhet kan tillgången till bad tillgodoses for andra grupper i andra enheter. Utrymme for möten och umgänge mellan olika åldersgrupper och badinriktningar skapas därmed och underlättar den sociala aspekten av besöket. Förslaget kan illustreras enligt foljande: Illustration över inriktningar Motion/utbildninglträningltävling Rehabilitering Rekreation v..._ Upplevelsebad Vuxna Upplevelsebad B am t'... / Upplevelsebad Ungdom 13 "Bad i Uddevalla" utredning avseende program och lokalisering. PP Arkitekter feb-maj 2012

134 slutrapport lokalprogram Il ( 15) Kort om priorilering Behov nedan är indelad på s. k. grön prioritering vilket är skallkrav for en fungerande badanläggning utifrån de slutsatser som LPG drar från identifierade behov och önskemål. Röd prioritering är tillägg for att ytterligare tillmötesgå givna önskemål. Bassänger och deras användningsområden För att tillgodose behovet av stor vattenyta, möjlighet till olika verksamhetsinriktningar, hög flexibilitet, värmen i vattnet, driftsekonomiska aspekter, reglerbar vattenteknik samt möjligheten till avskildhet ingår foljande bassänger: Prioritet Enhet 1 Enhet Z Grön 50 x 25-metersbassäng, delbar Cirkel-/eUpsfonnad motionsbassäng som står i (djup 1,2-2,0 m). kommunikation med andra bassänger, djup 1,4 m. Undervisningsbassäng 16,7x8m, Multibassäng minst 12,5x6 m, höj och sänkbar möjlighet till avskildhet, for botten, djup+ 0,2-2,0 m, for lek och skol verksamhet samt simskola for olika grupper och for insimning och av badning vid tävli ngar, höj- och sänkbar botten, djup O - 2,0 m. gruppaktiviteter m.m. Rehabbassäng minst 12,5x6 m, möjlighet till avskildhet, reglerbar vattentemperatur, böj- och sänkbar botten, djup 0-2,0 m, for rehab träning, gruppaktiviteter, simskola, babysim och särskilda behov. Djup bassäng (4 m) for hopp och andra attraktioner baserade på barn och ungdomars önskemål av upplevelse Barnbassäng. Sluttande botten, djup 0-0,8 m, for vattenlek, icke-simkunniga Relaxavdelning med t.ex. salt bad, kallt bad, bastu, lugn avdelning, bubbelpool, solrum, avskilda vattenenheter for avkoppling och återhämtning Röd Hoppmöjligl1et, djupdel i 50 x Mindre utomhusbassäng med anslutl<ing till " 25-metersbassäng inomhusbassänger " " J utformmngen avsatts en dellangs ena langsrdan,. 50 x 5 meter. Denna del anvands 1111 all skapa tryggherr övergången mellan undervisningsbassäng och djup bassäng och/eller som rehabilitering/motion för promenad i vatten (djup 1,2 m).

135 ~ flexibla slutrapport lokalprogram 12 (15) Omklädning/ dusch För att tillgodose olika gruppers behov av avskildhet och öka den fysiska tillgängligheten, är följande enheter identifierade: Pr ioritet Enhet l Enhet Z Grön standard damomklädningsrum Flerfunktionsornklädningsrum, f.'ysisk tillgänglighet med bl.a. lyftanordningar, bädd, brits, sittstolhanddusch Standard herromklädningsrum Flerfunktionsomklädningsrum social/övrig tillgänglighet; avskildhet inom rum, särskilt familjerum/könsneutralt rum samt utrymme för assistenter och brukare "' Flerfunlctionsomklädningsrum Rymliga omklädningsrum för herr och dan1- utifrån besöksflöden Bastu kopplat till herr-, dam- och Bastu kopplat till herr-, dam- och flerfunktionsomklädningsrum flerfunktionsomklädningsrum Toaletter inkl. IW/C stort antal toaletter. med avlastningsmöjligheter-även i badmilj ö, ink!\ IiiW Spegelfritt i vissa delar utifrån specifika önskemål. Övriga utrymmen För att anläggningen ska bli en helhet, dvs. både för besökare, åskådare och personal krävs ett flertallokaler och utrymmen: Prioritet Enhet l Enhet Z Grön MötesrumflektionssaVfikarum elever MötesrumflektionssaVfikarum besökare Personalrum/förrådlomklädning för Personalrum/förrådlomklädning för skolpersonal och anläggningspersonal anläggningspersonal Vilrum Vilrum Kanslirum/förråd/omklädning tränare Städcentraler Läktare Utrymme for 1:0r9aring'av;iullstolar, bli{jlvagnw mm samt. gamerobsdel Teknikrum Träningsrum för rehabilitering (komplement till rehab-bassäng), och for motion. städcentraler Utställningslokal l Utrymme för röjtyaring av rullstolar, barnvagnar mm S8)1lt garderobsdel Teknikrum : t Praktiska platser för badövervakning,

136 slutrapport lokalprogram 13 (15) Platsens identitet och badets känsla Utifrån illustrationen ovan visas olika inriktningar som i viss mån kan förenas. Inriktningama förutsätts bära olika identiteter och känslor utifrån den verksamhet som dc syftar till an tillhandahålla/målgrupp dc riktar sig till. Tillgänglighet Tillgängligheten till enhet l ska fylla Västra Götalands ru:tlinjer for fysisk tillgänglighet, grön tillgänglighet. l enhet 2 ska tillgängligheten vara extrem, dvs. utgå ifrån grön tillgänglighet enligt riktlinjerna och skapa yt1crligare förutsättningar. Samband/ flöden Väl genomtänkta flöden vad gäller varor, tjänster och besökare inom badhuset såväl som utomhusmiljön är en forutsättning f6r en fungerande anläggning. Vidare är städbarbeten central. Enhet l Molion/ utblldnlng/tröning/ tävllng Dessa inriktningar möts på ett naturligt sätt. Här ska idrotten och motionen stå i fokus, med goda pedagogiska möjligheter for tränare och idrottslärare. Anläggningen bör inte vara for varm och luftkvaliteten god. Publika arrangemang med god sikt över bassängen ska möjliggöras. Arenan ska överensstämma med simf6rbw1dets krav vad gäller tävling och träning. Känsla och vatten/ verksamheter Simidrottens hemvist och kulturella arv ska speglas i rummet. Stillsam ljussättning, mjukt och flex ibelt ljus. Väl ljuddämpad miljö. Den stora bassängen ska möjliggöra allt från elittävlingar till trygg motionsaktivitet Den ska vara delbar för att skapa en flexibel användning. Bassängen kompletteras med en mi11dre bassäng för undervisning och in- och avsinlning. Denna ska vara avskiljbar. Övergången från den lilla till den stora bassängen underlättas med hjälp en grundare del i den stora bassängen, längs ena långsidan. Entre Entren i enhet l ska fungera som en praktisk uppsamlingsplats med enkla flöden. Här bör även plats for väntande föräldrar o dyl skapas samt vara anpassad for större arrangemang. Den bör vara lättöverskådlig, ljus och präglas av en "introduktion" till den känsla som enheten i stort skapar. Någon fonn av serveringsutrymme bör ingå. Enhet 2 Rekreatlon/ lek/ upplevelse Dessa olika inriktningar har en hel del gemensamma rum, som beskrivits i tabellerna. Gemensamt är rekreationen, leken och upplevelsen vilka ska förrnedlas i de gemensamma ytorna och fordjupas i de olika inriktningarna. Den fördjupade känslan i de olika inriktningarna redovisas därfor separat

137 slutrapport lokalprogram 14 (J 5) nedan, liksom de bassängbehov/aktiviteter som kopplas till respektive inriktning. Utrymme ska ges fcir sittplatser och sociala ytor i det större gemensamma rummet som binder samman inriktningarna. Fo a]e/entre/lounge Denna miljö är en uppsamlingsplats, mötesplats och rekrealiv plats och bör därfcir vara beräknad utrymmesmässigt så att dessa olika verksamheter/behov ryms. Entren bör utformas så att den dels skapar rorväntansfullhet och en positiv känsla och speglar verksamheten "bakom", dels är informativ och lätt att orientera sig i. I entn!n bör även någon form av cafeverksarnhet bedrivas. Cafeet bör även rikta sig mot badande i anläggningen. Upplevelse barn Känsla och vatten/verksamheter Inspiration från Snoezelent 4 ska ligga till grund fcir utfommingen av barnens upplevelse. Lekfull pedagogik med stadens historia som utgångspunkt ror att skapa en generationsöverskridande mötesplats. Bassäng fcir vattenlek fcir icke-simkunniga. Sluttande botten. Vidare en bassäng fcir barn, lek och gruppaktiviteter, höj och sänkbar botten samt med överhöjning (bassänggolv ovanfor vattenytan) som möjliggör andra typer av evenemang. Flexibla överraskningsmoment såsom regn, vind, vattenfall, fors, sluss, pump, kopplat till Uddevalla stads fiske- och båttradition. Upplevelse ungdom Känsla och vatten/verksamheter Spänning, nyfikenhet och frimod. Varvshistoriskt tema. Naturljud kopplat till kust; mås, sus, vågor, brus, etc Flexibelt ljus som ändrar rummets atmosfiir Djup bassäng med trampett Kopplad till berg med klättervägg, rutschkana, hopp och linbana. Bockkran med linor och rep, olika väder. " Ordet Snoczclen är sanm1ansau av två holländska ord; snuffclen ("lukta") och doezelen ("dåsa"). Innebörden i dessa IVå ord beskriver vad aktivilelen innehåller. att använda eu eller flera sinnen aktivt ffir au fl information från omvärlden samt au vila/gå ner i varv. Grundiden innebär au man erbjuder en person sinnesstimulering i en anpassad miljö kopplat till eu speciellt förhållningssätt. Förhällningssättet företräds av en "enabler" (emöjliggörare) vilket utgörs av medffiljaren. Medföljaren är en person från den funktionsnedsattas vardag som ska hjälpa till au skapa en trygg atmosfär. Medfilljaren ska också uppmuntra den funktionshindrade att ta initiativ, välja, utveckla lek, stimulera glädje och njutning samt vara uppmärksam på de signaler som personen skickar ut och därmed vara lyhörd ffir det samspel som uppstar.

138 stutrapport lokalprogram 15 (15) Upplevelse vuxen Känsla och vatten/verksamheter Prestationslöst och flexibelt, lättillgängligt och överskådligt. Hälsomotion i centrum. Från våra infonnanter har vi uppfattat att de vuxnas önskemål är att kunna kombinera motionssimning med övriga familjeaktiviteter i badanläggningen, alt besöka relaxen. Detta kan tillgodoses med en motionsbassäng som är cirkel- eller elipsfonnad och står i kommunikation med andra bassängrum. Rekreaf/onjrehabi/ifering Känsla och vatten/verksamheter Bekvämlighet, frihet och avslappning ska prägla atmosfären. Belysningen ska vara vann och varierande. Ljudanläggningar ska filmas på olika stäijen i rummet. Den vanna bassängen för rehabilitering, gruppaktiviteter, simskola, babysim och särskilda behov ska vara avslciljbar, höj-och sänkbar. Relaxavdelning i kommunikation med bassängen som inkluderar salt bad, kallt bad, bastu, lugn avdelning, bubbelpool, ljus, solrum. Små, avskilda vattenfyllda enheter för avkoppling och rehabilitering i relaxavdelning (ska kunna besökas särskilt men också ingå i badupplevelse). Träningshall i konmmnikation med bassäng. stutord Lokalprogramgruppen vill skapa något unikt som refererar till Uddevalla kommuns identitet och sticker ut. Uddevalla kommun ska inte upprepa det som redan finns i vår omgivning. Genom att ta tillvara stadens historia och gestalta denna i badupplevelsen, hoppas lokalprogramgruppen att kommunmedborgarna ska känna glädje, stolthet och nyfikenhet i såväl badmiljö som för staden som helhet. Liv lust läge blir livskvalitet i hjärtat av Bohuslän!

139 g 'ovdoanu!e...l l l ~~'""" l. -.. iii,.. l l ~ ~ l l ~ -~ l ~ ~.L..L. l. - ' l.,~~ ~ -- : = 'f l l l l : t...!. J l l 'l ::. ~ : ;~ : - "",.. l l l ~ -~... l l t l l l l l l.,,...;: : ~.. : -,-_::;: l l J l l l.-1 l l t... l _.1 nol l l l - l ~ : l ~= ~ : ~_; :~ l i :: : _L l ~ ~ : l :l ~- 1-=- :-1::::::=..:. l - l J _l l J. -l-- "' ~ : _., J..: ~ ~- : l l l l l..., l ' l 'l ' l -,... l - =:- : l.l l l l :T ~ - '!... l l "l - r ~ l ' ) l.l l l l :r. l _l ~- J l~. 'l "' l l l r J l J l l l.,- J l l......_ -., l l l -~-. l t l~ \ l l - ~-- l t l -, -r cc,_;;. l l

140 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen J-25 8 Dnr KS 2015/00286 Rivningsbeslut gällande fastighet Bodele Ingarö Gustavsberg 1:6 Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden föreslår rivning av byggnaden Ingarö på fastigheten Gustavsberg l :6 uti11 ån den samlade bedömningen av kostnader och gällande hyreslagstiilning. Fastigheten Gustavsberg l :6 ingår i naturvårdsområdet och strandsskydd gäller. Platsen är av stort värde för rekreation och f! iluftsliv för allmänheten och därmed har kommunen inte för avsikt all sälja något av J1 itidshuscn. Söderström Fastighetsbesiktningar AB och tekniska kontoret gör bedömningen all det inte är ekonomiskt försvarbart att renovera byggnaden. Kommunfullmäktige beslutade J O-J2 att återremittera ärendet till samhällsbyggnadsnämnden för att undersöka möjligheten till upplåtelse med tomträttsavtal på Bodele Ingarö Gustavsberg. Kommunfullmäktige har beslutat ( ) att fiiköp av tomträtter med småhus får ske till ett pris motsvarande 85 % av marktaxeringsvärdet efter avdrag för anslutning till det kommunala vatten och avloppsnätet (V A) samt för trädgårdsanläggning. Upplåtelse med tomträttsavtal kan därför jämföras med en försäljning av fastigheterna. Upplåtelse med tomträttsavtal innebär att kommunen inte har rådighet över fastigheten. Det har vid återremissen inte framkommit några nya uppgifter som påverkar samhällsbyggnadsnämndens tidigare beslut. Kostnaden för rivning llnansieras ur samhällsbyggnadsnämndens ram. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse JJ-22. Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnadsnämndens tjänsteskrivelse 20 J6-!J-23. Kommunfullmäktiges protokoll Synpunkter inkomna 20 J6-J 0-1 O på förslag till beslut om rivning av tre hus på Bod el e Gustavsberg J6 rörande riksintresse för kulturmiljövården. Komplettering till tidigare utsända synpunkter i ärendena om förslag till rivningsbeslut för tre hus på Bod el e Gustavsberg l :6. Synpunkter inkomna J 0-06 på förslag till beslut om rivning av tre hus på Bod el c Gustavsberg J :6. Synpunkter hån Bohusläns muscum inkomna J 0-06 på förslag till beslut om rivning av tre hus på Bodcle Gustavsberg J :6. Kommunstyrelsens protokoll Synpunkter inkomna på förslag till rivningsbeslut Gustafsberg l 6 (ärende KS ). Synpunkter inkomna på förslag till beslut om rivningsbeslut gällande fastighet Bodele Ingarö Gustavsberg l :6. Kommunledningskontorets tjiinsleskrivelsc Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Tekniska kontorets tjänsteskrivelse Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

141 ~\'>Vet< <:> ' -( Z;) l ~ 1 VJ ~ o l\j Wt \) Protokollsutdrag Kommunstyrelsen forts. 8 Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, okulärbesiktning. Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, åtgärdsförslag. Karta. Kommunfullmäktiges protokoll Kommunstyrelsens utlåtande Yrkanden Mikael Staxäng (M), El ving Andersson (C), Rolf Jonsson (L), Magnus Jacobsson (KD) och Christer Hassiebäck (UP): att fastigheten ska styckas av och säljas. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Wrslagct i handlingarna mot Mikael Staxängs (M) m.f1. yrkande om avstyckning och Wrsäljning och finner kommunstyrelsen bifalla förslaget i handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att riva byggnaden Ingarö på fastigheten Gustavsberg l :6. Reservation Carin Ramncskär (M), Mikael Staxäng (M), El ving Andersson (C), Rolf Jonsson (L), Magnus Jacobsson (KD), David Sahlsten (KD) och Christer Hassicbäck (UP) reserverar sig mot beslutet till förmån JCir eget yrkande. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson (S), Kenneth Engelbrcktsson (S) Justeringen tillkhnnagivcn på anslagstavlan l -27 intygar Annica Åberg Justerandes signatur ~ Utdragsbestyrkandc

142 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) D nr KS 2015/00286 Handläggare Lokalstrateg Mattias Hagelberg Telefon mattias.hagelberg@uddevalla.se Rivningsbeslut gällande fastighet Bodele Ingarö Gustavsberg l :6 Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden föreslår rivning av byggnaden Ingarö på fastigheten Gustavsberg l :6 utifrån den samlade bedömningen av kostnader och gällande hyreslagstiftning. Fastigheten Gustavsberg l :6 ingår i naturvårdsområdet och strandsskydd gäller. Platsen är av stort värde för rekreation och friluftsliv för allmänheten och därmed har kommunen inte för avsikt att sälja något av fritidshusen. Söderström Fastighetsbesiktningar AB och Tekniska kontoret gör bedömningen att det inte är ekonomiskt försvarbart att renovera byggnaden. Kommunfullmäktige beslutade att återremittera ärendet till Samhällsbyggnadsnämnden för att undersöka möjligheten till upplåtelse med tomträttsavtal på Bodele Ingarö Gustavsberg. Kommunfullmäktige har beslutat ( ) att friköp av tomträtter med småhus får ske till ett pris motsvarande 85% av marktaxeringsvärdet efter avdrag för anslutning till det kommunala vatten och avloppsnätet (VA) samt för trädgårdsanläggning. Upplåtelse med tomträttsavtal kan därför jämföras med en försäljning av fastigheterna. Upplåtelse med tomträttsavtal innebär att kommunen inte har rådighet över fastigheten. Det har vid återremissen inte framkommit några nya uppgifter som påverkar samhällsbyggnadsnämndens tidigare beslut. Kostnaden för rivning finansieras ur samhällsbyggnadsnämndens ram. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämndens tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokollsutdrag Synpunkter inkomna O på förslag till beslut om rivning av tre hus på Bod el e Gustavsberg 16 rörande riksintresse för kulturmiljövården. Komplettering till tidigare utsända synpunkter i ärendena om förslag till rivningsbeslut för tre hus på Bodele Gustavsberg l :6. Synpunkter inkomna på förslag till beslut om rivning av tre hus på Bodele Gustavsberg l :6. Synpunkter från Bohusläns museum inkomna på förslag till beslut om rivning av tre hus på Bodele Gustavsberg l :6. Kommunstyrelsens protokollsutdrag Synpunkter inkomna på förslag till rivningsbeslut Gustafsberg l_ 6 (ärende KS ).

143 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) D nr KS 20 15/00286 Synpunkter inkomna på förslag till beslut om rivningsbeslut gällande fastighet Bodele Ingarö Gustavsberg l :6. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Tekniska kontorets tjänsteskrivelse Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, okulärbesiktning. Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, åtgärdsförslag. Karta. Kommunfullmäktiges protokoll Kommunstyrelsens utlåtande Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att riva byggnaden Ingarö på fastigheten Gustavsberg l :6. ) /il;~:(... Peter Larsson Kommundirektör Expediera till Samhällsbyggnadsnämnden

144 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Dnr SBN 2015/00222 Bodele Ingarö Gustavsberg 1 :6 Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden föreslog i april 2015 kommunfullmäktige rivning av byggnaden Ingarö på fastigheten Gustavsberg l :6 utifrån den samlade bedömningen av kostnader, byggnadernas skick och gällande hyreslagsstiftning. Fastigheten Gustavsberg l :6 ingår i naturvårdområdet och strandskydd gäller. Samhällsbyggnadsnämnden anser att platsen är av stort värde för rekreation och fridluftsliv för allmänheten och att kommunen därmed inte har för avsikt att sälja något av fritidshusen. Kommunfullmäktige beslutade att återremittera ärendet till Samhällsbyggnadsnämnden får att undersöka möjligheten till upplåtelse med tomträttsavtal på Bodele Ingarö Gustavsberg. Kommunfullmäktige har beslutat ( ) att friköp av tomträtter med småhus får ske till ett pris motsvarande 85% av marktaxeringsvärdet efter avdrag får anslutning till det kommunala vatten och avloppsnätet (V A) samt för trädgårdsanläggning. Upplåtelse med tomträttsavtal kan därför jämföras med en försäljning av fastigheterna. En tomträttshavare kan likställas med en fastighetsägare. Denne har möjlighet att belåna tomträtten, överlåta tomträtten samt att hyra ut den om han så vill. Han kan, så att säga, fritt disponera över tomträtten. Tomträttens inträde eller bestånd får inte göras beroende av villkor. Inte heller får inskränkning ske i tomträttshavarens rätt att överlåta tomträtten eller att upplåta panträtt eller nyttjanderätt i denna. För att upplåta tomträtt behöver avstyckning ske. Det bör skapas servitut för väg till fastigheten vilket kan innebära ökad trafik i området. Vid en eventuell avstyckning ställs krav på ett fungerande V A. Upplåtelse med tomträttsavtal innebär att kommunen inte har rådighet över fastigheten. Det har vid återremissen inte framkommit några nya uppgifter som påverkar samhällsbyggnadsnämndens tidigare beslut Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokollsutdrag Tekniska kontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokollsutdrag Kommunfullmäktiges protokollsutdrag Kommunstyrelsens tjänsteutlåtande Karta Justerandes signatur Utdrags bestyrkande

145 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Forts. 487 Yrkanden Jonas Sandwall (KD). Stig Olsson (C), Maria Johansson (L), Roger Ekeroas (M): I första hand bilda tomträtt sedan stycka av och sälja. Om detta inte är möjligt ha fritidshusen kvar och rusta upp för att erbjuda ett kulturhistoriskt boende som även det är av stor vikt för området. Christer Hassiebäck (UP): yrkar att stycka av fastigheten. Martin Pettersson (SD) ansluter sig till Christer Hassiebäcks (UP) yrkande. Gunilla Magnusson (MP) yrkar bifall till förslaget i handlingarna. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Jonas Sandwalls (KD), Clu ister Hassiebäcks (UP) och Gunilla Magnussons (MP) yrkande och finner att nämnden beslutar i enlighet med Gunilla Magnussons (MP) yrkande. Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att vidhålla tidigare beslut att riva byggnaden Ingarö på fastigheten Gustavsberg l :6 att föreslå kommunfullmäktige besluta i ärendet Reservation Jonas Sandwall (KD). Stig Olsson (C), Maria Johansson (L), Roger Ekeroas (M) Chirister Hassiebäck (UP) och Martin Pettersson (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden. Vid protokollet Sebastian Johansson Justerat Gunilla Magnusson Kenneth Ohlsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Sebastian Johansson Expedierat Samhällsbyggnad Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

146 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 1(4) Dnr SBN 2015/00222 Handläggare Mark- och exploateringsingenjör Petter Larsson Telefon Bodele Ingarö Gustavsberg l :6 Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden föreslog i april 2015 kommunfullmäktige rivning av byggnaden Ingarö på fastigheten Gustavsberg l :6 utifrån den samlade bedömningen av kostnader, byggnadernas skick och gällande hyreslagsstiftning. Fastigheten Gustavsberg l :6 ingår i naturvårdområdet och strandskydd gäller. Samhällsbyggnadsnämnden anser att platsen är av stort värde för rekreation och fridluftsliv för allmänheten och att kommunen därmed inte har för avsikt att sälja något av fritidshusen. Kommunfullmäktige beslutade att återremittera ärendet till Samhällsbyggnadsnämnden för att undersöka möjligheten till upplåtelse med tomträttsavtal på Bodele Ingarö Gustavsberg. Kommunfullmäktige har beslutat ( ) att friköp av tomträtter med småhus får ske till ett pris motsvarande 85% av marktaxeringsvärdet efter avdrag får anslutning till det kommunala vatten och avloppsnätet (V A) samt för trädgårdsanläggning. Upplåtelse med tomträttsavtal kan därför jämföras med en försäljning av fastigheterna. En tomträttshavare kan likställas med en fastighetsägare. Denne har möjlighet att belåna tomträtten, överlåta tomträtten samt att hyra ut den om han så vill. Han kan, så att säga, fritt disponera över tomträtten. Tomträttens inträde eller bestånd får inte göras beroende av villkor. Inte heller får inskränkning ske i tomträttshavarens rätt att överlåta tomträtten eller att upplåta panträtt eller nyttjanderätt i denna. För att upplåta tomträtt behöver avstyckning ske. Det bör skapas servitut för väg till fastigheten vilket kan innebära ökad trafik i området. Vid en eventuell avstyckning ställs krav på ett fungerande V A. Upplåtelse med tomträttsavtal innebär att kommunen inte har rådighet över fastigheten. Det har vid återremissen inte framkommit några nya uppgifter som påverkar samhällsbyggnadsnämndens tidigare beslut. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokollsutdrag Tekniska kontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokollsutdrag

147 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad (4) D nr SBN 2015/00222 Kommunfullmäktiges protokollsutdrag Kommunstyrelsens tjänsteutlåtande Karta Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att vidhålla tidigare beslut att riva byggnaden Ingarö på fastigheten Gustavsberg l :6 att föreslå kommunfullmäktige besluta i ärendet Ärendebeskrivning Bakgrund Samhällsbyggnadsnämnden fdreslog i april 2015 kommunfullmäktige rivning av byggnaden Ingarö på fastigheten Gustavsberg l :6 utifrån den samlade bedömningen av kostnader, byggnadernas skick och gällande hyreslagsstiftning. Fastigheten Gustavsberg l :6 ingår i naturvårdområdet och strandskydd gäller. Samhällsbyggnadsnämnden anser att platsen är av stort värde för rekreation och fridluftsliv fdr allmänheten och att kommunen därmed inte har fdr avsikt att sälja något av fritidshusen. Kommunfullmäktige beslutade att återremittera ärendet till Samhällsbyggnadsnämnden fdr att undersöka möjligheten till upplåtelse med tomträttsavtal på Bodele Ingarö Gustavsberg. Enligt beslut i kommunfullmäktige var kommunens motiv vid förvärvet av fastigheterna i mitten av 1980-talet att de utgör ett rekreationsområde med stort kulturellt värde i anslutning till Gustafsbergsanläggningarna. Kommunen ville genom förvärvet säkra områdets karaktär och tillgänglighet. Utvecklingsplaner för området är nu framtagna och är efter beslut i Kultur och fritidsnämnden i juni på väg för beslut i kommunstyrelsen. Bildande av tomträtt En tomträtt upplåts på minst tjugo år i taget, tomrättsavgälden kan dock komma att justeras var tionde år. Beräkningen av årsavgälder fdr tomträtter för småhus i Uddevalla kommun sker enligt en beräkningsmodell som har antagits av kommunfullmäktige Avgäldsunderlaget som avgäldsräntan räknas på är ett beräknat marknadsvärde. Tilläggas bör att kommunfullmäktige har beslutat ( ) att friköp av tomträtter med småhus får ske, till ett pris motsvarande 85% av marktaxeringsvärdet efter avdrag fdr anslutning till V A samt för trädgårdsanläggning enligt beräkningarna ovan. Tomträtt kan endast upplåtas av det allmänna (stat, kommun, men även vissa stiftelser) och den innebär en upplåtelse av mark på i princip evig tid. En tomträtt innebär att man

148 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad (4) D nr SBN 2015/00222 hyr mark från det allmänna och tomträttshavaren behöver inte friköpa den aktuella fastigheten. En tomträttshavare kan likställas med en fastighetsägare och har möjlighet att belåna tomträtten, överlåta tomträtten samt att hyra ut den om han så vill. Han kan, så att säga, fritt disponera över tomträtten. Dispositionen innebär att det vanligtvis inte är några problem med att belåna en tomträtt hos en bank, och värderingen sker efter samma riktlinjer som värdering vid fastighetsköp. Tomträttsupplåtelse innefattar överlåtelse till tomträttshavaren av byggnad och annan egendom som vid upplåtelsen hör till fastigheten enligt lag. Vill fastighetsägaren betinga sig ersättning för den överlåtna egendomen, skall den bestämmas särskilt. Tomträttens inträde eller bestånd får inte göras beroende av villkor. Inte heller får inskränkning ske i tomträttshavarens rätt att överlåta tomträtten eller att upplåta panträtt eller nyttjanderätt i denna. Uppsägning får ske endast om det är av vikt för ägaren att fastigheten användes för bebyggelse av annan art eller på annat sätt än tidigare. Upphör tomträtten på grund av uppsägning, åligger det fastighetsägaren att lösa byggnad och annan egendom som utgör tillbehör till tomträtten. Lösesumman skall motsvara egendomens värde vid tomträttens upphörande under antagande av att tomträtten alltjämt skulle bestå med samma ändamål och i övrigt oförändrade föreskrifter angående fastighetens användning och bebyggelse. Lantmäteriförrättning För att upplåta tomträtt på Bodele Ingarö Gustavsberg behöver avstyckning ske så att fastigheten rar egen fastighetsbeteckning. Då området Bodele Gustavsberg ligger inom Gustavsberg naturreservat samt inom strandskyddat område kan det krävas dispens från fastighetsbestämmelserna. Enligt praxis är det tillåtet med avstyckning inom strandskydd för en etablerad och laga ordning tillkommen självständig, bostadsbyggnad. I de fall där bostadsbyggnaden fanns innan strandskyddets tillkomst, vilket är fallet med aktuella byggnader, bedöms att ingen dispens behövs. Fastigheten ska då avgränsas enligt hävdad tomtplats som var innan strandskyddet infördes. Det kan vara så att fastighetsägaren måste söka medgivande, i detta fall dispens enligt Miljöbalken innan fastighetsbildningen genomförs. Väg För att fastigheten ska vara varaktigt lämplig för sitt ändamål enligt 3: l FBL bör det skapas servitut för väg till fastigheten. Om avstyckning sker skapas servitut lämpligast på den befintliga vägen X, se kartbilaga. Vägen är en "grusad naturväg" och sträckan är en del av strandpromenaden. Kommunens gata/parkavdelning anser att det vore olämpligt att skapa en rättighet som tillåter biltrafik på sträckan och i förlängningen kan generera mer trafik än i dagsläget. Denna del av strandpromenaden är ett populärt gångstråk och det rör sig mycket folk i området, framförallt på sommaren.

149 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad (4) D nr SBN 2015/00222 Vatten och Avlopp Vid avstyckning av den nya fastigheten ställer lantmäteriet även krav på att det finns ett fangerande V A. Detta kan lösas genom enskilda lösningar eller anslutning till det kommunala V A nätet. Om avstyckning sker vill Västvatten att fastigheten ansluter sig till det kommunala V A nätet. Det finns avsättning för V A i närheten. Kostnader som uppkommer i samband med bildande av tomträtt. Lantmäterikostnad uppgår till ca kronor. Anslutning till det kommunala V A nätet för en fastighet som är ca l 500 m2 uppgår till ca kronor. Förutom kostnadema för bildandet av en fastighet som krävs för tomträtt, samt anslutning till det kommunala V A nätet, tillkommer för tomträttshavaren också kostnader för byggnaden, en årlig tomträttsavgäld samt övriga med tomträttsbildandet tillhörande kostnader. För Uddevalla kommun uppstår kostnader för värdering av byggnaden. Sintsatser Det föreligger inget direkt hinder ur fastighetsbildningssynpunk fcir upprättande av tomträtt för fastigheten. I Uddevalla kommun är upplåtelse med tomträttsavtal attjämföra med en försäljning. En tomträttsinnehavare är också i grunden att likställa med en fastighetsägare. Upplåtelse med tomträttsavtal innebär att kommunen inte har rådighet över fastigheten. Det har vid återremissen inte framkommit några nya uppgifter som påverkar samhällsbyggnadsnämndens tidigare beslut. Carina Johansson Förvaltningschef Petter Larsson Mark- och exploateringsingenjör Expediera till Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunstyrelsen

150 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2015/00286 Rivningsbeslut gällande fastighet Bodele Ingarö Gustavsberg 1:6 Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden föreslår rivning av byggnaden Ingarö på fastigheten Gustavsberg l :6 utifrån den samlade bedömningen av kostnader och gällande hyreslagstiftning. Fastigheten Gustavsberg l :6 ingår i naturvårdsområdet och strandsskydd gäller. Platsen är av stort värde för rekreation och friluftsliv för allmänheten och därmed har kommunen inte för avsikt att sälja något av fritidshusen. Söderström Fastighetsbesiktningar AB och tekniska kontoret gör bedömningen att det inte är ekonomiskt försvarbart att renovera byggnaden. Kostnaden för rivning finansieras ur samhällsbyggnadsnämndens ram. Carin Ramneskär (M), Ingemar Samuelsson (S), Christer Hassiebäck (UP), Magnus Jacobsson (KD), Cm o!ine Henriksson (UP), Rolf Carlson (SD) och Ewa Espling (V) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Smnhällsbyggnadsnämndens protokoll !54. Tekniska kontorets tjänsteskrivelse Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, okulärbesiktning. Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, åtgärdsförslag. Karta. Synpunker inkomna , , , och O på förslag till beslut om rivning av tre hus på Bodele Gustavsberg l :6. Yrkanden Carin Ramneskär (M), Christer Hassiebäck (UP), Magnus Jacobsson (KD) och Rolf Carlson (SD): återremiss till samhällsbyggnadsnämnden för att undersöka möjligheterna till upplåtelse med tomträttsavtal Propositionsordning Ordförande ställer proposition på avgörande idag mot Carin Ranmeskärs (M) m. fl. återremissyrkande och finner att kommunfullmäktige beslutar avgöra ärendet idag. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning. Ja-röst för bifall till avgörande idag. Nej-röst för bifall Carin Ramneskärs (M) m. fl. återremissyrkande. Omröstningsresultat Med 29 ja-röster for bifall till avgörande idag och 30 nej-röster för bifall till Carin Ramneskärs (M) m. fl. återremissyrkande, 2 avstår, beslutar kommunfullmäktige att återremittera ärendet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

151 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige forts Ja -- Sonny Persson (S) Philip Magnusson (S) Per-Erik Holmberg (S) Birgitta Pelli (S) Jan-Olof Andersson (S) Susanne Grönvall (S) Louise Åsenfors (S) Åke Granath (S) Anna-Lena Heydar (S) Ingemar Samuelsson (S) Paula Berger (S) Stefan Skoglund (S) Abbi Tehyrell (S) Kenneth Engelbrektsson (S) Veronica Vendel (S) Alf Gillberg (S) Marie-Louise Ekberg (S) Robert W ende! (S) Tommy Strandh (S) Lisbeth Estrada Perez (S) Susanne Börjesson (S) Evy Gahnström (V) Ewa Espling (V) Christer J o hans son (V) Lars-Olof Laxrot (V) Jaana Järvitalo (V) Kerstin Wallsby (V) Vivian Udden (MP) Gunilla Magnusson (MP) Avstår Ole Borch (MP) Jarmo Uusitalo (MP) Ne.i Björn Skår (M) Carin Ramneskär (M) Mikael Staxäng (M) Zeidi Ström (M) Jens Borgland (M) Jahauna Ramneskär (M) Gösta Dahlberg (M) Sture Svennberg (M) Niklas Moe (M) Jakob Olsson (C) El ving Andersson (C) Ralph Steen (L) Roger Johansson (L) Maria J o hans son (L) Carl-Johan Sernestrand (L) Magnus Jacobsson (KD) Marie Henriksen (KD) David Sahlsten (KD) Christina Nilsson (KD) Rolf Carlson (SD) Rose-Marie Antonsson (SD) Conrad Andersson (SD) BoAntonsson (SD) Thommy Carlin (SD) Andreas Svensson (SD) Patrik Olsson (UP) Christer Hassiebäck (UP) Caroline Henriksson (UP) Ann-Charlott Gustafsson (UP) Merja Henning (UP) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

152 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige forts. 216 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet till samhällsbyggnadsnämnden för att undersöka möjligheterna till upplåtelse med tomträttsavtal Vid protokollet Annica Åberg Justerat AlfGillberg, Magnus Jacobsson, Kerstin Wallsby Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Samhällsbyggnadsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

153 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2015/00286 Rivningsbeslut gällande fastighet Bodele Ingarö Gustavsberg 1:6 Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden föreslår rivning av byggnaden Ingarö på fastigheten Gustavsberg l :6 utifrån den samlade bedömningen av kostnader och gällande hyreslagstiftning. Fastigheten Gustavsberg l :6 ingår i naturvårdsområdet och strandsskydd gäller. Platsen är av stort värde för rekreation och friluftsliv för allmänheten och dänned har kommunen inte för avsikt att sälja något av fi itidshusen. Söderström Fastighetsbesiktningar AB och tekniska kontoret gör bedömningen att det inte är ekonomiskt försvarbart att renovera byggnaden. Kostnaden för rivning finansieras ur samhällsbyggnadsnämndens ram. Mikael Staxäng (M), Evy Gahnström (V), Christer Hassiebäck (UP), Rolf Jonsson (L), RolfCarlson (SD), Magnus Jacobsson (KD), Kenneth Engelbrektsson (S), A1ma-Malin Björk Joelsson (C) och Anna-Lena I-Ieydar (S) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Tekniska kontorets tjänsteskrivelse Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, okulärbesiktning. Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, åtgärdsförslag. Karta. Synpunker inkomna och på förslag till beslut om rivning av tre hus på Bodele Gustavsberg l :6. Yrkanden Mikael Staxäng (M), Rolf Jonsson (L), Rolf Carlson (SD), Magnus Jacobsson (KD), Anna-Malin Björk Joelsson (C): avstyckning av fastigheten för försäljning till marknadspris. Christer Hassiebäck (UP): återremiss till samhällsbyggnadsnämnden för utredning av konsekvenser av avstyckning av fastigheten. Kenneth Engelbrektsson (S): bifall till förslaget i handlingarna. Propositionsordning Ordförande ställer först proposition på Christer Hassiebäcks (UP) återremissyrkande mot avgörande idag och finner kommunstyrelsen besluta avgöra ärendet idag. Ordförande ställer därefter proposition på förslaget i handlingarna mot Mikael Staxängs (M) m. fl. yrkande och finner kommunstyrelsen bifalla förslaget i handlingarna. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning. Ja-röst för bifall till förslaget i handlingarna. Nej-röst för bifall till Mikael Staxängs (M),_I:.:.11:.::.f:.:.l:...,Yccr.:::k.:.:.m:.:.1d=:e:.:..:------c---:--: Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

154 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen forts. 240 Omröstningsresultat Med 8 ja-röster för bifall till förslaget i handlingarna och 7 nej-röster för Mikael Staxängs (M) m. fl. yrkande beslutar kommunstyrelsen bifalla förslaget i handlingarna. Ja Ingemar Samuelsson (S) Evv Gahnström (V) Paula Berger (S) Stefan Skoglund (S) Annelie Högberg (S) KennethEngelbrektsson (S) Cecilia Sandberg (S) Janno Uusitalo (MP) Nej El ving Andersson (C) Mikael Staxäng(M) A1ma-Malin Björk Joelsson (C) Rolf Jonsson (L) Magnus~_!lcobsson (KD) Rolf Carlson (SD) Christer Hasslebäc)~Q!'L Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att riva byggnaden Ingarö på fastigheten Gustavsberg l :6. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson, Paula Berger Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

155 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (1) D nr KS 2015/00286 Handläggare Lokalstrateg Mattias Hagelberg Telefon mattias.hagelberg@uddevalla.se Rivningsbeslut gällande fastighet Bodele Ingarö Gustavsberg 1:6 Sommonfoltnlng Samhällsbyggnadsnämnden toreslår rivning av byggnaden Ingarö på fasligheten Gustavsberg l :6 utifrån den samlade bedömningen av kostnader och gällande hyreslagstiftning. Fastigheten Gustavsberg l :6 ingår i naturvårdsområdet och strandsskydd gäller. Platsen är av stort värde for rekrealion och friluftsliv for allmänheten och därmed har kommunen inte för avsikt att sälja något av frilidshusen. Söderström Fastighetsbesiktningar AB och Tekniska kontoret gör bedömningen att det inte är ekonomiskt försvarbart att renovera byggnaden. Kostnaden for rivning finansieras ur samhällsbyggnadsnämndens ram. Beslutsunderlog Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Tekniska kontorets tjänsteskrivelse Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, okulärbesiktning. Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, åtgärdsförslag. Karta. Förslog till beslut Kommunstyrelsen föreslår kornmunfullmäktige besluta att riva byggnaden Ingarö på fastigheten Gustavsberg l :6. Peter Larsson Kommundirektör Expediera till Samhällsbyggnadsnämnden

156 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Dnr SBN 2015/00222 Bodele Ingarö Gustavsberg l :6 Sammanfattning Tekniska kontorets fastighetsavdelning önskar vägledning och inriktningsbeslut gällande förvaltningen av fastigheten Gustavsberg l :6 med avseende på byggnaden fngarö. Fastigheten Gustavsberg l :6 ingår i naturvårdsområdet och strandsskydd gäller. Platsen är av stort värde for rekreation och friluftsl iv for allmänheten och därmed har kommunen inte for avsikt att sälja något av fritidshusen. Söderström Fastighetsbesiktningar AB och Tekniska kontoret gör bedömningen att det inte är ekonomiskt torsvarbart att renovera byggnaden. Tekniska kontoret toreslår en rivning av byggnaden Ingarö utifrån den samlade bedömningen av kostnader och gällande hyreslagstiftning. Beslutsunderlag Tekniska kontorets ~änsteskrive l se Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, okulärbesiktning Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, åtgärdsförslag Karta Yrkande Christer Hassiebäck (UP), Roger Johansson (FP), Roger Ekeroas (M), Maria Johansson (FP), Stig Olsson (C), Martin Petterson (SD) yrkar på att stycka av fastigheterna för tbrsäljning till marknadspris. Proposition OrdfOrande ställer proposition på forslaget i handlingar mot Christer Hassiebäck (UP), Roger Johansson (FP), Roger Ekeroas (M), Maria Johansson (FP), Stig Olsson (C), Martin Petterson (SD) yrkande. Nämnden beslutar att verkställa rivningsbeslut och föreslå kommw1fullmäktige att besluta i ärendet. Omröstning Omröstning begärdes av Roger Johansson (FP) och tbljande omröstningsresultat föredrogs och godkändes. Den som röstar på förslaget i handlingama röstar ja och den som röstar på Christer Hassiebäck (UP), Roger Johansson (FP), Roger Ekeroas (M), Maria Johansson (FP), Stig Olsson (C), Martin Petterson (SD) yrkande röstar nej. Omröstningsresultat Vid omröstningen avgavs 7 Ja och 6 Nej. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

157 Protokollsutdrag Samhöllsbyggnadsnämnden Forts. 154 Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att riva byggnaden Ingarö på fastigheten Gustavsberg l :6 att föreslå kommunfullmäktige besluta i ärendet Reservallon Christer Hassiebäck (UP), Roger Johansson (FP), Roger Ekeroos (M), Maria Johansson (FP), Stig Olsson (C), Martin Petterson (SD) reserverar sig till funmån fur eget forslag Vid protokollet EV~ Thoi-Nordf<ldt Justerat Gunilla Magnu.'iSOn llva Espling Justeringen tillldlnnagiven pil anslagstavinn 20 IS intygar Eva Thol Nordfeldt Bxpedienu Tekniska kontoret KF Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

158 Tjänsteskrivelse Tekniska kontoret 1{2) Dn r SBN 20 15/00222 Hondläggore FastighetsfOrvallare Maria Kihlberg Telelon maria.kihlberg@uddevalla.se Bodele Ingarö Gustavsberg l :6 Sammanfattning Tekniska kontorets fastighetsavdelning önskar vägledning och inriktningsbeslut gällande förvaltningen av fastigheten Gustavsberg l :6 med avseende på byggnaden Ingarö. Fastigheten Gustavsberg l :6 ingår i naturvårdsområdet och strandsskydd gäller. Platsen är av stort värde för rekreation och friluftsliv för allmänheten och därmed har kommunen inte för avsikt att sälja något av fritidshusen. Söderström Fastighetsbesiktningar AB och Tekniska kontoret gör bedömningen att det inte är ekonomiskt försvarbart att renovera byggnaden. Tekniska kontoret föreslår en rivning av byggnaden Ingarö utifrån den samlade bedömningen av kostnader och gällande hyreslagstiftning. Beslutsunderlag Tekniska kontorets tjänsteskrivelse Södcrströms Fastighetsbesiktningar AB, okulärbesiktning Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, åtgärdsförslag Karta Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att riva byggnaden Ingarö på fastigheten Gustavsberg l :6 Ärendebeskrivning Tekniska kontorets fastighetsavdelning önskar vägledning och inriktningsbeslut gällande förvaltningen av fastigheten Gustavsberg l :6 med avseende på byggnaden Ingarö. Staden gavs tillfillie att köpa byggnaden Ingarö 1963 och ansåg det värdefullt då man redan ägde fastigheter inom området. Nuvarande hyresgäst har hyrt huset sedan Fastigheten Gustavsberg l :6 ingår i naturvårdsområdet och strandsskydd gäller. Platsen är av stort värde för rekreation och friluftsliv för allmänheten och därmed har kommunen inte för avsikt att sälj a något av fritidshusen. l förslaget till fördjupad

159 Tjänsteskrivelse Tekniska kontoret (2) Dn r SBN 2015/00222 översiktsplan, som är under samråd, ska kommunägd mark i området behållas och området kring l andbadet ska utvecklas med inriktning friluftsliv och besöksnäring. Detta är strategin för att säkerställa allmänhetens tillgång till Gustafsberg. Den okulärbesiktning som utförts av Söderström Fastighetsbesiktningar AB visar på att byggnaden är i mycket dåligt skick. Vatten och avlopp måste också åtgärdas. Söderström Fastighetsbesiktningar AB och Tekniska kontoret gör bedömningen att det inte är ekonomiskt försvarbart att renovera byggnaden. Kalkylen visar att kostnaden blir ca l kronor då byggnaden till övervägande delen måste rivas och återuppföras. Kalkylen innefattar också en lösning för VA-frågan. Hyran är fastställd till kr/år efter förhandling med Hyresgästföreningen. Hyran ger inte kostnadstäckning för ett återuppförande av byggnaden och kommer inte att kunna höjas i motsvarande grad p g a bruksvärdesprincipen. Om huset skulle återuppföras för l kr med dagens ränteläge om 3,5% och en avskrivning på 50 år med en annuitetsplan skulle hyran behöva höjas med kr/år. Enli!,>t kommunens riktlinjer for lokalförsörjning uppfyller inte byggnaden kriterierna för kommunens långsiktiga behov. För närvarande finns inga aktuella planer för egen användning av byggnaden. Om behov skulle uppstå så kan byggnaden återuppföras i enlighet med områdesbestämmelserna. Tekniska kontoret toreslår en rivning av byggnadeningarö utirrån den samlade bedömningen av kostnader och gällande hyreslagstiftning. Kostnadskalkylen för rivning beräknas till ca kr. Patrik Petre Teknisk chef Maria Kihlberg/Bcrtil Hjertell Fastighetsförvaltare Expediera till Tekniska kontoret Lisbeth Ottosson

160

161 Gustavsberg l :6 19mars 2014 OKULÄRBESIKTNING GUSTA VSBERG l :6 Uddevalla L Södersttöm Fa.s!ighetsbesiktningar AB Karlsbergsvägen 3, Vånersborg Tel: Organisationsnummer: , F-skattesedel

162 Desiktningsdatum: Fastighetsbeteckning: Adress: Postnummer och ort: Byggår: Hustyp: Fastighetsägare: Gustavsberg l :6 Finns ingen Uddevalla Ej egen fastighet l plan med plintar Uppdragsgivare Namn: Adress: Postnr & Ort: Telefonnummer: E-post: Besiktningsman telefonnummer Telefonnummer E-post: Väderlek: Närvarande: Uddevalla kommun, Tekniska kontoret FA 04, Box Malmö , Bertil Hjertell bertil.hjertell@ uddevalla.se Leif Söderström soderstrom.fast@swipnet.se Moln och + 7 C Bertil Hjertell- Uddevalla kommun samt Lisbeth Ottosson -hyresgäst Fastigheten var fullt möblerad vid besiktningstillfallet.

163 Huvudbyggnad Utvändigt Yttertak Rännor och rör Träfasad Plåttak, det är fiir fuk1igt på takplåten, taket går ej riktigt över takfotsbrädan, det är risk fiir rötskador i takfoten. Låglutande papptak på den låga utbyggnaden, se riskanalys l: l och 1:2. De är dåliga. Framsida - huset har sjunkit ihop på mitten. Färgen flagnar på fasaden. Gavel mot bäcken - flirgen flagnar på fasaden. Burspråket är helt rötskadat, det måste rivas och göras nytt. Baksida - fargen flagnar. Del av fasaden ligger mot marken. Gavel mot rivningshuset - det är rötskador i burspråket. Övrigt - det saknas luftning i takfoten. Fasaden är i dåligt skick. Huset är i behov av skrapning och mälning. Englasfonster Dörrar Grundmur Grundläggning Mark Fönstren är i behov av renovering eller bytas. Inget särskilt an notera som bedöms vara onormalt utifrån vanligt åldersslitage. Pl intar. Plintarna har sjunkit väldigt mycket. Det står vatten under huset. Plintgrund. Det är kraftiga sättningar i hela huset. Det står vatten under huset vilket utgör stora skador i trossboten. Det är 28% Fkv i trossbotten. Del av trossbotten ligger i leran. Bottenstocken har gått av på grund av rötskadorna. Uppväxt mark. Invändigt Allmänt Generel lt Små skador som fiirekommer på ytskikt och inredning orsakade av åldersskäl eller normalt slitage noteras inte särskilt här. Fönster - se riskanalys l :3. Vattnet var avstängt, det är sommarvatten. Golven lutar mycket på grund av sättningar. Väggar och tak lutar mycket. Entreplan Entre Kök l köket. Köket är inte våtsäkrat Vedkamin-den är godkänd enligt hyresgästen.

164 Vardagsrum Sovrum l Sovrum 2 Taket hänger kraftigt. Sovrum med lågt till tak. Det är fukt under fon st ren i burspråket, det är upp till 17, l % Fkv. Det är fukt i golvet, det är 25,2 % Fkv, det beror på au det ligger i blålera på I,'Tund av sättningarna. Det är rötskador i burspråket. Det är 46,2% Fkv under det stora fon stret. Förråd

165 RISKANALYS 1:1 LÅGLUTANDE TAK: Regnvatten kan vid läckage i taktäckning, dåligt takfall eller igensatta takbrunnar, tillflira takkonstruktionen fukt. f'uk1 kan också komma inifrån, genom att varm fuktig rumsluft läcker upp i takkonstruktionen och kondenserar mot yttertaket, med fukt och mögelskador som fliljd. Ventilationsspalten mellan yttertaket/takbjälklaget kan också vara igensatt och ge upphov till sådana skador. Särskilt utsatta byggnadsdelar är yttertaksbrädor, träbjälkar och isolering. 1:2 TAKPAPP: Sliten takpapp (bubblig) och taktcgelläkt. Risk finns fbr rötskador i takkonstruktionen under takpappen pga. att takpappen är sliten. Man räknar med en livslängd på ca 20 år. l :3 f'önster: Gä llande fuktskador runt fönster invändi!,'l. Det kan bero på att fukt har kommit in utifrån vilket kan ge rötskador i stommen. Det kan ha fbrekommit fuktskador tidigare runt fbnstren, som ej går att se okulärt på grund av att man t ex har tapetserat eller målat om vid renovering. Vänersborg LeifSöderström L. Söderström Fastighetsbesiktningar AB

166 RRA AIT VETA OM; Under nedan rubriker redovisas infomuuion om. chnstajia1ioncr, vatn.~msrcgjer, tekniska livsl!lngdcr som ktt.n vara bra tbr en fastighclslig.are au Unna till. Del ka.n även!brckomma generella rekommendationer under detta ~yckc. Här anges också nonnala. erfarenhetsbaserade tekniska livslängder fbr de flesta konstruktionsutt'ömndcn i syfte au underl!l.tta planering av byggnads-underhåll. El.Kunskap. tbrsiktighct och respekt är tre viktiga begrepp au beakta nar del galler el. Elsäkerhetsvericet är en statlig myndighet, på deras hemsida finner man mycket information och rut<:skrificr om el. El-rådgivningsbyrån är t."tl frislåc:ndc byn\ för konswnenter som utan avgift hjälper och vaglede-r dig i olika ftl\gor pa el marknaden. WW\\.eln>dning$bytao se Jordfelsbrytare l alla nya hus ar det krav påjordfclsbfylare samt liven vid viss ombygg.nation. till exempel installation. av elektrillk golvvl!inne och i b3drum. Installation av fast installer3djordfelsbrytare måste utiom.'i av behörig elin.~talltnör. Krav på jordade ei.jedning.ar guller fr.o.m och krav på jordfelsbrytare fr.o.m l illdre byggnader mastc man d!irlqr förvänta sig au jordrelshrytarelpetsnkra kontakter jord!kic ~!ledningar saknas. l stimband med eventuella renoveringar blir man därför!!ven lbmya elinstallationer. Yad händer om proonarna går? Om dec uppkommer problem med au säkringar och/eller jordfc.lsbry1are frekyent löser ut ska fackman kontaktas!hr senomgång av hc:la elsystemet. SPQlljglus Elsäkerhccsvericet har seu en ökning av bränder cill följd av fela!..1igt instajler-ddc spotlights. Onast beror det på au spotlight$ plac.x:rnts fbr nara brlinnbart material. Eftersom v!lrmen frå:lllampan är hög bör du \-ata rötsiktig nar du installemr spotlights. Elut!ag utombus Det ar inte tillåtet att dra ut en skarvsladd genom fbnster eller dörr. El utomhus måste anslutas till en el uttag utomhus. S.akna~ jordfelsbrytare kan en portabel monteras fbtst. nam:;akerhpl Att ha petslikta uttag är en enkel säkerhel'iåtgärd. S:ir.;kih viktigt ~r det om det finns småbam i nntheten. El säkerheten är l i v~vik1 i g och kunskapen om den måste hela tiden foras ut till nya generationer el..användare. Lär därför din bam lidigt au ~-peli:tera elen och dess faror. Qjordat och jordat j samma rum An hajordade och ojol'dade uttag i samma rum, är R)rbjudet. Om det uppstår ett fel i t ex en lampa som är ojordad, kan hela lampan bli splinl\ingsfc:)rande. Om man berör den trasiga lampan odl samtidigt kommer åt en produkt som är jordad, går strömmen genom kroppen. l.ivsfaro uppstår. V:Stutrymmtn Våtutrymmet~ kan d(uju tn hel del OOnskat bakom y1an. För an fbrhindnt rukl'>kador <.ch tu\dra obeh<l81ig.a öveitis$kningar har flera branschorgan tagit fram hårdare riktlinjer och krav fbr våtrum. Vad många inte vcl llr tttl dc fl('s1j1 villafbr.iäkring.'lr inte tlid.:er fbr de ökade kostnader som dessa regler inneb:lr, vid renovering av våtutrymmen e ner t n fiakt.shda. Vid renovering av Wtrum gäller au de ska utibras enligt gällande byggnonner och blir även ulllid uppfylla gällande brlli1schreg,lcr. l:ör kakel och klinker galler ByggkcrrunikrAck1.S Brunschregler R)r Våtrum, llrv 07: l För mera in ronnation se För plastmattor se l: rån 2005 finns även br'.mschrcgler IOr rlsrinsl11latörer kallade: ''Söker valtenin!itallntion)' se För v6t$äkrin& av kök se www. vattc.'11s-tkra.nu Tät-.kiktct som gör att vuggar och g.olv håller Ul.tt och hindrar valten rmn an sippra igenom har stor betydelse lbr h1.1r bra ditt nyrenoverade ~nnn står emot fukt. De gtunh kntvcn på tgtskiktcn rtlckcr inte till och därfbr har blllllschorganen ändrat sina rik11injer och kroven höjts. Eftersom kon.<;umentcn sillan!lr infbrstådd i detaljerna kring (.."tl våtrumsbygge har egenkontrollen av branschen cu ~on vllrdc. Viktigt atttllnko på nilr man bygger om hemma, oavsett om man gor det sjäjv eller anlitar någon, är att folja rekommendationer lh\n fle1'a olika branschorganisationer. Om cu våtutrymme s.ka byggas enligt de nya branschl"(.'g.lcma bör man anlita ett av dc omkring fbrttag i Sverige med våtrumsbchörigh~. Det a:r en garanti ((Sr au hantverkan-n är utbildad i branschens regler och arbetttr mtd godkända konstruktioner. När cu våtrum fu byggt av en behörig hantverkare llr man ett kvalitetsdol-ument där del framgår exakt vad som llr gjort och vilka material som har använts. Della är ett \ ärdt.-p.apper som blsr fbrvaras på eu slikert ställe. Avsaknad av kvalitetsdokument kan medtura au lbrsäkringsbolagct endast lämnar ett begrilnstll fbrs!kring.sskydd för berört vtitrum alternativt und.a.'ltur våtutrymmen från hemförs kringcn. fuktmätning!±t Vid dc fuktvarden vi mäter (J-lev), g,ltlfer följande. au nonnalvärdet ligger mellan 8 1 O o/o Fkv oth vid 17 % Fkv och mer 3r det risk för röt - odl mogelskador. En materiaj fuktighet t.ex. en regel eller in vindskiva, m!its oftast i fuktkvot (Fkv). Fkv är en matt pli f'brhåuandet mellan fuktinnehåll i kg och mlingden torrt material i kg. Vid fuktkvotc.t överstigande 17% i gran oeh furuvirke finns det risk t<sr mikrobiell tillväxt (mögel). BE Luftens ful1ighet måls i rdativ fuktighet (o/orf). Rl: är enlcc)t uuryekt ett män på hur mycket vatten som luften innehålk-r vid en viss temperatur. Vid l 00% RJ: Gr luften m!ttat och fukten fälls ut i fonn av sma vattendroppar. Men redan vid RF korroderar stål. vid 7001ct. 75% RF finns det risk fbr mikrobiell tillväxt (mggcl). J S'verige ligger medelvärdet mr utomhusluften över året runt 80% RF.

167 Undcrhllllttknis ka li\- dängdtr Teknisk m4:dellivslängd för byggnad.sdc l:ar och olika byggn d~kon.slrukt ione-r Anmärkning: Till grund R)r livslangdsuppgifter finns: b1and at~nat Meddelande M84 :10 Statens Institut R)r Byggnadsforskning, Sammanställning av livslllngdsuppgifter SABO Avskrivnings.rcgler samt crfarenhetsm!issiga \'ånlen från branschen. l:ör t.'1l rastighetsagarc är 30 år, ur crfar<.."nhetsmtlssig synvinkel cu vanligt intervall vad gäller underhå11 av en byggnad. Man kån l(}renkjat sf!ga au 30 Ar!lr ett nyckeltal fbr renoveringar. Tt.knisk livsllngd: Tidsperiod under vilken en byggnad eller anlllgg:oing kan utnyt~as (Gr avsedd funktion. Tlkkon.struktiontr Takpapp låglulandelplaua konstruktioner Gummiduk låglutande/platta konstruktioner Takpapp under takpajmor av betong, te~l Takpannor av betong/tegel Kom~gerad lakpllll med underliggande papp Ilandfalsad plål, falsad plål med undertiggande papp Asbestccmentskivor/Etcmiuak l)låtdc.taljer (runt skorstenar, ventilation etc) J l:ingr"dnnor stuprör Skorsten (renovcring/ommuming skorstenstopp, liltning rökkanaler) Nytt undertak-invä1ldigt F sadtr Träpanel (b)'le) Träpanel (målning) Omfogning av fasadtegel. Puts tjockputs 2 cm (renovering/ompulioning) Asbestcementplattor (etemitplatlor) FlinSitr/dörl"'r lso1crg,las (blir ouua med tiden) Fönster Dörrar inne/ute Må)ning fönster/dörrar Dnlntring/utvilndtgt fukt.,kydd Dr"J11erinw;ledning och ulvlindig vertikal fuktisolering (inklusive dagvanenledning i anslutning till drinlcdj1ing) Dagvattenledning utanfbr byggnaden. T~ras.str/b l kong4:r,altanerl utomhustrappor TniSldkl (l.ex asfallsbascrad< l!tskikl) l' l ål lktongbalkonger, annering exkl Hitskikt År lo JO Invhdi)!t Målning/tapetsering etc Parkcllgolvflrligolv (b)'le) l,arkcttgolvltrllgolv (s.lipnlng) Laminatgolv Plastmatta på golv (ej våtrum) Köksluckor. bankskivor, köksinredning Snickerier o inredning (t ex lister). Ej kök Trappor Våtutrymmt.n Plastmana i våtrum T4LSkil..1 undcrkjinkcrlkakel i våtutrymme T!ltS-kikt golvivligg av typ tunn dispers-ion u111!n under al/b01jan lel TypgodUnd vålrumsmalla (p18si) som llllskikl under k::lnkerlkakel o ullllrt fllrc 1995 ou11llr1 efter 1995 Våtrumstapeter viggar Vih aror Kyl, frys, diskmaskin, spis, spish.uh, tv:itunas.kin, torktumlare etc. Övrig. installationer och annan maskinell utrustning lin hushi llsmaskiner Avloppsledningar vannevllxlarc Sanilelsgods (IVliUSillll, WCstolm.m. Badkar bubbel Avloppstank Vllmlcledningar kall v8.1'1llvattcnlcdningar Vannvattenberedare. cl ~radiator. värmepanna (olja/el) inkl expansionskärl. Golvbrunn M otor ventilations Dikt. Elccnlml. Viirmegolv ElvAnneslingor i våtutrymme Elv!inncslingor i golv Vattenburna slingor i golv År JO JO

168 BESKRIVNING AV ORD SOM KAN FÖREKOMMA l BESIKTNINGSUTLÅTANDET OKULÄRBESIKTNING - besiktning som utförs med hjälp av syn, lukt, känsel och hörsel utan att det görs ingrepp i huset. MIKROORGANISMER - samlingsnamn for mögel, röta och bakterier. MIKROBIELL LUKT - lukt som bildas av mögel, röta eller bakterier. TRYCKIMPREG ERING- metod for att skydda trärrån rötskada. Används främst for att skydda trä utomhus, men kan även finnas inomhus i t.ex. syllar. STRÖ - OCH BÄRLÄKT - trälister som tegelpannor hängs fast på. De kan även ligga under ett plåttak. YTTERTAKSPANEUUNDERTAK - takbeklädnad som bär tegelpannor eller takplåt, dvs. direkt under läkt och eventuell takpapp, sett trån ovansidan. RÅ SPONT- hyvlade och spontade bräder som t.ex. används som yttertakspanel eller blindbotten. REGLAD V ÄGG - träkonstruktion som bildar vägg innanrsr en murad eller gjuten källaryttervägg. REGLA T GOL V - träkonstruktion som bildar gol v ovanpå en gjuten betongplatta. Flytande golv - golvkonstruktion ovanpå en gjuten betongplatta som vanligtvis inte har någon infästning vare sig mot golv eller vägg. Den kan bestå av golvskivor eller bräder som ligger antingen ovanpå en hård isoleringsskiva av cellplast, papp eller distanserande matta. BOARDSKIVOR - träfiberskivor som t.ex. används som blindbotten eller underlag for yttertak. SYLL - underliggande träregel i väggen där väggen vilar mot grunden. BJÄLKLAG - är den del av byggnaden som golvet vilar på mellan två våningar eller mot grundläggningen. BLINDBOTTEN - undersidan av ett bjälklag i en krypgrund eller torpagrund. KRYPGRUND - är den sockel som husets väggar vilar på. Utrymmet innanfor grundmursväggarna är krypbart, det är utrymmet mellan mark och undersidan av bjälklaget. TORPAGRUND-är den sockel som husets väggar vilar på. Utrynunct innanfor grundmursväggama är inte krypbart, det är utrymmet mellan mark och undersidan av bjälklaget. PLA lta PÅ MARK - husgrunden är en gjuten platta i betong, den går under hela huset. Plattan är normalt tjockare, furstyvad, under ytterväggarna och den bärande innerväggen. Innergolvet ligger direkt ovanfår den gjutna plattan, antingen är den uppreglad, flytande eller med ett ytskikt direkt på plattan.

169 Å TGÄRDSFÖRSLAG Besiktningsdatum: Bcs.adr: Finns ingen Fastighetsbeteckning: Gustavsberg l :6 Beställare: Uddevalla Kommun Fakt.adr: FA 04, Box 5742, Malmö Åtgärdsförslag l. Huset har satt sig så kraftigt att del av trossbotten ligger i blöt lera. Huset måste lyftas minst 50 cm över fardig mark och därefter ska marken grusas och plasttäckas. 2. Båda burspråken är fuktskadade och rötskadade. De måste rivas och göras nytt 3. Golv och väggar i det stora sovrummet är fuktskadade, det måste rivas och göras nytt för att slippa problem med röt - och mögelproblem. 4. Papptaket på fl.lrrådet i den låga byggnaden måste bytas - där läcker det in i taket. M in bedömning är att det inte är ekonomiskt försvarbart att renovera huset. Vänersborg Le i f Söderström Adress: Kallsbccg;svagcn Vanmborg Te!cf011: F..mail: P-skattlrcg..nr f:ij9 00 sodcrstrom fast@sv.ipnet.se Bank: Osnkgiro: Pa5tgiro: lltmdeis;nnken

170 UDOE'Ii\LLA KOMriUN Kommunfullmdktige Utdrdy PROTOKOLL ( 2 ) Boo dlagt jrende om förvärv av fastigheter inom Bodeleomr~det från H af Cristiernins stiftelse I skrivelse hm kommunstyrelsen inkommit rnr'd utlåtande över tekniska nämndens förslag om förvärv av stg och 1425 av Harald af Cristiernins stiftelse för en köpeskilling av kronor (handling 266/1984). Under kommun f u Il mak t i ges över lagg n i ng i ärendet yrkas av '"' "" o "' w >- <r) ""' '"' "'"' z::...,:., ""' >- C? 1- :<':; <r) 00 "" "" «: ::;; ::;; «: '"" l edamöterna st i g HMdnPr_, ~t.e, ::r!e.r_5_t..e.r!~e2c5_01'. och fj<l_i(,j~ T110mander med instan milndr av leddmöterna Berndt Ericsson, ~~~~~~~EfJg_ie_c och f\k~_häoq Jtt ~omrnunfullrn;:jktige mat:t0be-~--- s1uta i första hand att iitero enoittera ärendet., i andra hand orn återremissyrkandet inte vinnct bifall att avslå kornmunstyrelsens hemställjn, Votering begäres och veo kställes enligt följande voteringsproposition som godkännes av kornmunfullmaktige: den som vill avgöra arendet idag röstar ja, den det ej vill röstar nej; vinner nej har kommunfullmäktige beslutat att bifalla återr emi ssyrkandet. Vid voteringen avges 33 ja-röster mot 28 nej-röster vilket innebar att kommunfullmäktige har beslutat att avgbra ärendet vid dagens sammanträde. På av ordföranden härefter ställda propositioner på dels bifall till kommunstyrelsens hemstallan dels avslag härpå i enlighet med ledambterna Stig Härdners, Sterner Sternersons och Håkan Thomanders m fl alternativa yrkande beslutar kommunfullmäktige i enlighet med kommunstyrelsens förslag utan omröstning

171 ' UDDEVALLA KOMMUN Kommunfullmäktige Utdrag PROTOKOLL , 1 ( 2 ) Bordlagt ärende om förvärv av fastigheter inom Bodeleområdet från H af Cristiernins stiftelse ~ ---~ ~--~ ~ ~ I skt ivelst' har kommunstyrelsen inkommit med utlåtande över tekniska nämndens förslag om förvarv av stg och 1425 av Harald af Cristiernins stiftelse för en köpeskilling av Z kronor (handling 266/1984). Under kommunfullmäktiges överläggning i ärendet yr kas av l ed arno t e m a.~tjll. _fl!:_d_n_el~, S_t_e_r_r1"_t: S_!_er ~.cs on o c h H åk an Themander med instämmande av ledamöterna Berndt Ericsson, A'rn:fi-_B_.J:g:ger och A_ke~~-9..9 att kommunfullmäiti(je-rrlafte'lie--.:. sluta i forsta hand att återremittera ärendet, i andra hand om åter-remissyrkandet inte vinner bifall att avslå kommunstyrelsens hemställan, ledamöter na Lar:i l\_ll_l_~_nd och ~ils fi_i_l_le~_ att kommunfullmäktige måtte besluta i enlighet: med kommunstyrelsens förslag. I är endet yttrar sig vidare ledamöterna Kjell Grönlund, C_ay:l_-A_k" Ak_e~~_tröm, Lars Hdnss_on och )\nt~e_r~=:g_ustaj'ss'()r~,: Sedan överlaggningen förklarats avslutad och föreslagen propositionsordning godkänts ställer ordföranden först propositioner på dels bifall till dels avslag pi\ återremissyrkandet och förklarar sig finna den sist framställda propositionen vara med övervagande ja besvarad. Votering begåres och verkställes enligt följande voteringsproposition som goclkiinnes av komrnunfullrnaktige: den sorn vill avgbra ärendet idag röstar ja, den det ej vill rostar nej; vinner nej har konnunfullmäktige beslutat att bifalla Aterremi ssy1 k ande t. 1,. 'P l 'e/q Vid voteringen avges 33 ja-röster mot 28 nej-röster vilket innebär att kommunfullmäktige har beslutat att avgöra ärendet vid dagens sammantriide. På av ordföranden härefter ställda propositioner på dels bifall till kommunstyrelsens hemställan dels avslag härpå i enlighet med ledamöterna Stig Härdners, Sterner Sternersons och Håkan Thornanders rn fl al ten1ativa yrkande beslutar kommunfullmäktige i enlighet 111cd kommunstyrelsens förslag utan omröstning

172 UDDEVALLA KOMMUN 19fl5-0I-22 2 att godkjnna föreliggande köpeavtal mellan Uddevalla kommun o a; Harald af Cristiernins stiftelse om kommunens förvarv av stg ocl i Uddevalla, Uddevulla kommun, för en köpeskilling av kronor varvid köpeskillingen erlaggs pa tilltradesdagen i form av en rante- och amorteringsfri revers som fiir faller t i l l inlösen , samt att den för förvärvets genomförande erforderliga köpeskilltri.gen skall tackas qenom upplåning. Vid den forekommande voteringen distar för avslag på återremissyrkandet ledamöterna lillan Utgren, Rune Ulfstad, Rune Johansson, Bengt Johansson, Georges Moulaison, Erling Andersson, Ivan Gillberg, Katie Gorq, Lennart: Björk, Ingrid Dahlqvist, Carl-1\ke Aker striim, Lennart Andreasson, Viola Johunsson, Per-Olof Alfredsson, Kjell Delvret, Lars Ahlund, Björn Löfstr öm, Knut Bratt, Torleif Larsson, Kjell Grönlund, Aino AY"Vidsson, Torbjorn Adolfsson, Lars-Ebbe Pettersson, Ingemar Samuelsson, Nils Hillen, Leif Wingqvist, Sirkka Sillankona, Leevi Grbnberg, Gert Engberg, Alf Gillberg, Donny Borlinger, Hasse Ekstedt och Elon Johnsson. För bifall till ~terremissyrkandet röstar Arne Johansson, Stig Härdner, Sterner Sternerson, Bertil Olsson, Anders Gustafsson, Sven-Olof Burman, Evert Karlsson, Ake Hägg, Håkan Thomander, Kerstin Svensson, Rolf Cederlund, Hugo Nilsson, Bengt Ljungberg, Hans-Erik Alehed, Nils Hjertberg, Sigvard Ledin, Monica Ugander, Gerd Bohlin, Berndt Ericsson, Annu-L isa,johansson, Tom Börjeson, Lars Hansson, Gun i l la Sjöberg, Nancy Wasshede, Arne Bagger, Rolf Hermansson, Fred Oejevik och Said Bennsten. Gentemot kommunfullrnäktiqes beslut anrn<jles r eservation av ledamöterna Arne,Johansson, Stig flärclner, Sterner Sterner son, Bertil Olsson, Anders Gustafsson, Sven-Olof Burman, Evert Karlsson, 1\ke Hägg, Håkan Thomander, Kerstin Svensson, Rolf Cederlund, Hugo Nilsson, Bengt Ljungberg, Hans-Erik Alehcd, Nils Hjertberg, Sigvard Ledin, Monica Ugander, Gerd Bohlin, Berndt Ericsson, Anna-Lisa Johansson, Tom Börjeson, Lars Hansson, Gunilla Sjöberg, Nancy Wasshede, Arne Bagger, Rolf Hermansson, Fred Oejevik och Said Bennsten. <' 1 Som ovan Vid protokollet: Evert Gehlin,Jus ter at: Uddevalla den 31 januari \ l l an Utgren Anders Gustafsson Alf Gillber g Jus ter ingen veder biirl igen t i likannagiven den 1 betygar: Lena Josefsson februari '1985, Rätt utdraget intygar:

173 UDDEVALLA KOMMUN UTLATANDE Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

174 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2015/00285 Rivningsbeslut gällande fastigheten Bodele Mattssons Gustavsberg 1:6 Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden föreslår rivning av byggnaden Mattssons på fastigheten Gustavsberg l :6 utili ån den samlade bedömningen av kostnader och gällande hyreslagstiftning. Fastigheten Gustavsberg l :6 ingår i naturvårdsområdet och strandsskydd gäller. Platsen är av stort värde för rekreation och Ji'iluflsliv för allmänheten och därmed har kommunen inte för avsikt att sälja något av fritidshusen. Tekniska kontoret gör bedömningen att det inte är ekonomiskt försvarbart att renovera byggnaden. Kommunfullmäktige beslutade att återremittera ärendet till samhällsbyggnadsnämnden för att undersöka möjligheten tillupplåtelse med tomtriittsavtal på Bodclc Mattssons Gustavsberg. Kommunfullmäktige har beslutat ( ) alt li iköp av tomträtter med småhus får ske till ett pris motsvarande 85 % av marktaxeringsvärdet efter avdrag för anslutning till det kommunala vatten och avloppsnätet (V A) samt Hi r trädgårdsanläggning. Upplåtelse med tomträttsavtal kan därför jämföras med en försäljning av l~1stigheterna. Upplåtelse med tomträltsavtal innebär att kommunen inte har rådighet över fastigheten. Det har vid återremissen inte li amkommit några nya uppgirter som påverkar samhällsbyggnadsnämndens tidigare beslut. Kostnaden för rivning ilnansieras ur samhällsbyggnadsnämndens ram. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnadsnämndens tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokoll Synpunkter inkomna O-l O på förslag till beslut om rivning av tre hus på Bod el e Gustavsberg 16 rörande riksintresse för kulturmiljövården. Komple!tering till tidigare utsända synpunkter i ärendena om förslag till rivningsbeslut nir tre hus på Bod el c Gustavsberg l :6. Synpunkter inkomna på förslag till beslut om rivning av tre hus på Bodele Gustavsberg l :6. Synpunkter hån Bohusläns museum inkomna på förslag till beslut om rivning av tre hus på Bodcle Gustavsberg l :6. Kommunstyrelsens protokoll Synpunkter inkomna på förslag till rivningsbeslut Gustafsberg 1_6 (ärende KS ). Synpunkter inkomna på förslag till beslut om rivningsbeslut gällande fastighet B ode! c Ingarö Gustavsberg l :6. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Tekniska kontorets tjänsteskrivelse Justerandes signatur u!drags best yrkande

175 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen forts. 9 Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, okulärbesiktning. Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, åtgärdsförslag. Karta. Kommunfullmäktiges protokoll Kommunstyrelsens utlåtande Yrkanden Mikael Staxäng (M), El ving Andersson (C), Rolf Jonsson (L), Magnus Jacobsson (KD) och Christer Hassicbäck (UP): att J~tstigheten ska styckas av och säljas. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på förslaget i handlingarna mol Mikael Staxängs (M) m.f1. yrkande om avstyckning och försäljning och finner kommunstyrelsen bifalla förslaget i handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att riva byggnaden Mattssons på fastigheten Gustavsberg 1:6. Reservation Carin Ramneskär (M), Mikael Staxäng (M), El ving Andersson (C), RolfJonsson (L), Magnus Jacobsson (KD), David Sahlsten (KD) och Christer Hassicbäck (UP) reserverar sig mot beslutet till mrmån för eget yrkande. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson (S), Kenneth Engc!brektsson (S) Justeringen tillk~innagivcn på anslagstavlan 20 J 7~ intygar Annica Åberg Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

176 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) D nr KS 2015/00285 Handläggare Lokalstrateg Mattias Hagelberg Telefon mattias.hagelberg@uddevalla.se Rivningsbeslut gällande fastigheten Bodele Mattssons Gustavsberg l :6 Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden föreslår rivning av byggnaden Mattssons på fastigheten Gustavsberg l :6 utifrån den samlade bedömningen av kostnader och gällande hyreslagstiftning. Fastigheten Gustavsberg l :6 ingår i naturvårdsområdet och strandsskydd gäller. Platsen är av stort värde för rekreation och friluftsliv för allmänheten och därmed har kommunen inte för avsikt att sälja något av fritidshusen. Tekniska kontoret gör bedömningen att det inte är ekonomiskt torsvarbart att renovera byggnaden. Kommunfullmäktige beslutade att återremittera ärendet till Samhällsbyggnadsnämnden för att undersöka möjligheten till upplåtelse med tomträttsavtal på Bodele Mattssons Gustavsberg. Kommunfullmäktige har beslutat (20 14-l ) att friköp av tomträtter med småhus får ske till ett pris motsvarande 85% av marktaxeringsvärdet efter avdrag för anslutning till det kommunala vatten och avloppsnätet (V A) samt för trädgårdsanläggning. Upplåtelse med tomträttsavtal kan därför jämföras med en försäljning av fastigheterna. Upplåtelse med tomträttsavtal innebär att kommunen inte har rådighet över fastigheten. Det har vid återremissen inte framkommit några nya uppgifter som påverkar samhällsbyggnadsnämndens tidigare beslut. Kostnaden för rivning finansieras ur samhällsbyggnadsnämndens ram. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämndens tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokollsutdrag Synpunkter inkomna O-l O på förslag till beslut om rivning av tre hus på Bod el e Gustavsberg 16 rörande riksintresse för kulturmiljövården. Komplettering till tidigare utsända synpunkter i ärendena om förslag till rivningsbeslut för tre hus på Bodele Gustavsberg l :6. Synpunkter inkomna på förslag till beslut om rivning av tre hus på B ode! e Gustavsberg l :6. Synpunkter från Bohusläns museum inkomna på förslag till beslut om rivning av tre hus på Bodele Gustavsberg l :6. Kommunstyrelsens protokollsutdrag Synpunkter inkomna på förslag till rivningsbeslut Gustafsberg 1_6 (ärende KS ).

177 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) D nr KS 2015/00285 Synpunkter inkomna på fårslag till beslut om rivningsbeslut gällande fastighet Bodele Ingarö Gustavsberg l :6. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll !53. Tekniska kontorets tjänsteskrivelse Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, okulärbesiktning. Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, åtgärdsförslag. Karta. Kommunfullmäktiges protokoll Kommunstyrelsens utlåtande Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att riva byggnaden Mattssons på fastigheten Gustavsberg l :6 /:~;~ <' -- -, Peter Larsson Kommundirektör.;/L; Jr:/ 1 [/(; t;(?f/jlt(} y 1/1. f(/. ( )i:c)lf;/-1 J Mattias Hagel ber~/ Lokalstrateg! c/ Expediera till Samhällsbyggnadsförvaltningen

178 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Dnr SBN 2015/00225 Bodele Mattssons Gustavsberg 1:6 Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden föreslog i april 2015 kommunfullmäktige rivning av byggnaden Mattssons på fastigheten Gustavsberg l :6 utifrån den samlade bedömningen av kostnader, byggnadernas skick och gällande hyreslagsstiftning. Fastigheten Gustavsberg l :6 ingår i naturvårdområdet och strandskydd gäller. Samhällsbyggnadsnämnden anser att platsen är av st01t värde för rekreation och fridluftsliv för allmänheten och att kommunen därmed inte har for avsikt att sälja något av fritidshusen. Kommunfullmäktige beslutade l 0-12 att återremittera ärendet till Samhällsbyggnadsnämnden för att undersöka möjligheten tillupplåtelse med tomträttsavtal på Bodele Mattssons Gustavsberg. Kommunfullmäktige har beslutat ( ) att friköp av tomträtter med småhus får ske till ett pris motsvarande 85% av marktaxeringsvärdet efter avdrag för anslutning till det kommunala vatten och avloppsnätet (V A) samt för trädgårdsanläggning. Upplåtelse med tomträttsavtal kan därför jämföras med en försäljning av fastigheterna. En tomträttshavare kan likställas med en fastighetsägare. Denne har möjlighet att belåna tomträtten, överlåta tomträtten samt att hyra ut den om han så vill. Han kan, så att säga, fritt disponera över tomträtten. Tomträttens inträde eller bestånd får inte göras beroende av villkor. Inte heller får inskränkning ske i tomträttshavarens rätt att överlåta tomträtten eller att upplåta panträtt eller nyttjanderätt i denna. För att upplåta tomträtt behöver avstyckning ske. Det bör skapas servitut för väg till fastigheten vilket kan innebära ökad trafik i området. Vid en eventuell avstyckning ställs krav på ett fungerande V A. Upplåtelse med tomträttsavtal innebär att kommunen inte har rådighet över fastigheten. Det har vid återremissen inte framkommit några nya uppgifter som påverkar samhällsbyggnadsnämndens tidigare beslut. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokollsutdrag Tekniska kontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokollsutdrag Kommunfullmäktiges protokollsutdrag Kommunstyrelsens tjänsteutlåtande Karta Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

179 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Forts. 489 Yrkanden Jonas Sandwall (KD), Stig Olsson (C), Maria Johansson (L) och Roger Ekeroos (M): I första hand bilda tomträtt sedan stycka av och sälja. Om detta inte är möjligt ha fl itidshusen kvar och rusta upp för att erbjuda ett kulturhistoriskt boende som även det är av stor vikt for området. Christer Hassiebäck (UP): stycka av fastigheten. Martin Pettersson (SD) ansluter sig till Christer Hassiebäcks (UP) yrkande. Gunilla Magnusson (MP): bifall till förslaget i handlingarna. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Jonas Sandwalls (KD), Christer Hassiebäcks (UP) och Gunilla Magnussons (MP) yrkande och finner att nämnden beslutar i enlighet med Gunilla Magnussons (MP) yrkande. Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att vidhålla tidigare beslut att riva byggnaden Mattssons på fastigheten Gustavsberg l :6 att föreslå kommunfullmäktige besluta i ärendet Reservation Jonas Sandwall (KD), Stig Olsson (C), Maria Johansson (L) och Roger Ekeroos (M), Christer Hassiebäck (UP) och Martin Pettersson (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden. Vid protokollet Sebastian Johansson Justerat Gunilla Magnusson Kenneth Ohlsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Sebastian Johansson Expedierat Samhällsbyggnad Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

180 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 1(4) Dnr SBN 2015/00225 Handläggare Mark- och exploateringsingenjör Petter Larsson Telefon Bodele Mattssons Gustavsberg l :6 Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden föreslog i april 2015 kommunfullmäktige rivning av byggnaden Mattssons på fastigheten Gustavsberg l :6 utifrån den samlade bedömningen av kostnader, byggnadernas skick och gällande hyreslagsstiftning. Fastigheten Gustavsberg l :6 ingår i naturvårdområdet och strandskydd gäller. Samhällsbyggnadsnämnden anser att platsen är av st01t värde för rekreation och fridluftsliv för allmänheten och att kommunen därmed inte har for avsikt att sälja något av fritidshusen. Kommunfullmäktige beslutade att återremittera ärendet till Samhällsbyggnadsnämnden för att undersöka möjligheten till upplåtelse med tomträttsavtal på Bodele Mattssons Gustavsberg. Kommunfullmäktige har beslutat ( ) att friköp av tomträtter med småhus får ske till ett pris motsvarande 85% av marktaxeringsvärdet efter avdrag för anslutning till det kommunala vatten och avloppsnätet (V A) samt för trädgårdsanläggning. Upplåtelse med tomträttsavtal kan därför jämfdras med en fdrsäljning av fastigheterna. En tomträttshavare kan likställas med en fastighetsägare. Denne har möjlighet att belåna tomträtten, överlåta tomträtten samt att hyra ut den om han så vill. Han kan, så att säga, fritt disponera över tomträtten. Tomträttens inträde eller bestånd får inte göras beroende av villkor. Inte heller får inskränkning ske i tomträttshavarens rätt att överlåta tomträtten eller att upplåta panträtt eller nyttjanderätt i denna. För att upplåta tomträtt behöver avstyckning ske. Det bör skapas servitut för väg till fastigheten vilket kan innebära ökad trafik i området. Vid en eventuell avstyckning ställs krav på ett fungerande V A. Upplåtelse med tomträttsavtal innebär att kommunen inte har rådighet över fastigheten. Det har vid återremissen inte framkommit några nya uppgifter som påverkar samhällsbyggnadsnämndens tidigare beslut. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokollsutdrag Tekniska kontorets tjänsteskrivelse

181 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad (4) D nr SBN 2015/00225 Samhällsbyggnadsnämndens protokollsutdrag Kommunfullmäktiges protokollsutdrag Kommunstyrelsens tjänsteutlåtande Karta Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att vidhålla tidigare beslut att riva byggnaden Mattssons på fastigheten Gustavsberg l :6 att föreslå kommunfullmäktige besluta i ärendet Ärendebeskrivning Bakgrund Samhällsbyggnadsnämnden föreslog i april2015 kommunfullmäktige rivning av byggnaden Mattssons på fastigheten Gustavsberg l :6 utifrån den samlade bedömningen av kostnader, byggnadernas skick och gällande hyreslagsstiftning. Fastigheten Gustavsberg l :6 ingår i naturvårdområdet och strandskydd gäller. Samhällsbyggnadsnämnden anser att platsen är av stort värde för rekreation och fridluftsliv för allmänheten och att kommunen därmed inte har för avsikt att sälja något av fritidshusen. Kommunfullmäktige beslutade att återremittera ärendet till Samhällsbyggnadsnämnden för att undersöka möjligheten till upplåtelse med tomträttsavtal på Bodele Mattssons Gustavsberg. Enligt beslut i kommunfullmäktige var kommunens motiv vid förvärvet av fastigheterna i mitten av 1980-talet att de utgör ett rekreationsområde med stort kulturellt värde i anslutning till Gustafsbergsanläggningarna. Kommunen ville genom förvärvet säkra områdets karaktär och tillgänglighet. Utvecklingsplaner för området är nu framtagna och är efter beslut i Kultur och fritidsnämnden i juni på väg för beslut i kommunstyrelsen. Bildande av tomträtt En tomträtt upplåts på minst tjugo år i taget, tomrättsavgälden kan dock komma att justeras var tionde år. Beräkningen av årsavgälder för tomträtter för småhus i Uddevalla kommun sker enligt en beräkningsmodell som har antagits av kommunfullmäktige Avgäldsunderlaget som avgäldsräntan räknas på är ett beräknat marknadsvärde. Tilläggas bör att kommunfullmäktige har beslutat ( ) att friköp av tomträtter med småhus får ske, till ett pris motsvarande 85% av marktaxeringsvärdet efter avdrag för anslutning till V A samt för trädgårdsanläggning enligt beräkningarna ovan.

182 Tjänsteskrivelse Samhöllsbyggnad (4) D nr SBN 2015/00225 Tomträtt kan endast upplåtas av det allmänna (stat, kommun, men även vissa stiftelser) och den innebär en upplåtelse av mark på i princip evig tid. En tomträtt innebär att man hyr mark från det allmänna och tomträttshavaren behöver inte friköpa den aktuella fastigheten. En tomträttshavare kan likställas med en fastighetsägare och har möjlighet att belåna tomträtten, överlåta tomträtten samt att hyra ut den om han så vill. Han kan, så att säga, fritt disponera över tomträtten. Dispositionen innebär att det vanligtvis inte är några problem med att belåna en tomträtt hos en bank, och värderingen sker efter samma riktlinjer som värdering vid fastighetsköp. Tomträttsupplåtelse innefattar överlåtelse till tomträttshavaren av byggnad och annan egendom som vid upplåtelsen hör till fastigheten enligt lag. Vill fastighetsägaren betinga sig ersättning för den överlåtna egendomen, skall den bestämmas särskilt. Tomträttens inträde eller bestånd får inte göras beroende av villkor. Inte heller får inskränkning ske i tomträttshavarens rätt att överlåta tomträtten eller att upplåta panträtt eller nyttjanderätt i denna. Uppsägning får ske endast om det är av vikt for ägaren att fastigheten användes för bebyggelse av annan art eller på annat sätt än tidigare. Upphör tomträtten på grund av uppsägning, åligger det fastighetsägaren att lösa byggnad och annan egendom som utgör tillbehör till tomträtten. Lösesumman skall motsvara egendomens värde vid tomträttens upphörande under antagande av att tomträtten alltjämt skulle bestå med samma ändamål och i övrigt oförändrade föreskrifter angående fastighetens användning och bebyggelse. Lantmäteriförrättning För att upplåta tomträtt på Bodele Mattssons Gustavsberg behöver avstyckning ske så att fastigheten får egen fastighetsbeteckning. Då området Bodele Gustavsberg ligger inom Gustavsberg naturreservat samt inom strandskyddat område kan det krävas dispens från fastighets bestämmelserna. Enligt praxis är det tillåtet med avstyckning inom strandskydd for en etablerad och laga ordning tillkommen självständig, bostadsbyggnad. I de fall där bostadsbyggnaden fanns innan strandskyddets tillkomst, vilket är fallet med aktuella byggnader, bedöms att ingen dispens behövs. Fastigheten ska då avgränsas enligt hävdad tomtplats som var innan strandskyddet infördes. Det kan vara så att fastighetsägaren måste söka medgivande, i detta fall dispens enligt Miljöbalken innan fastighetsbildningen genomfors. Väg För att fastigheten ska vara varaktigt lämplig för sitt ändamål enligt 3: l FBL bör det skapas servitut för väg till fastigheten. Om avstyckning sker skapas servitut lämpligast på den befintliga vägen X, se kartbilaga. Vägen är en "grusad naturväg" och sträckan är en del av strandpromenaden. Kommunens gata/parkavdelning anser att det vore olämpligt att skapa en rättighet som tillåter biltrafik på sträckan och i förlängningen kan generera mer trafik än i dagsläget. Denna del av strandpromenaden är ett populärt gångstråk och det rör sig mycket folk i

183 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad (4) D nr SBN 2015/00225 området, framförallt på sommaren. Vatten och Avlopp Vid avstyckning av den nya fastigheten ställer lantmäteriet även krav på att det finns ett fungerande V A. Detta kan lösas genom enskilda lösningar eller anslutning till det kommunala V A nätet. Om avstyckning sker vill Västvatten att fastigheten ansluter sig till det kommunala V A nätet. Det finns avsättning för V A i närheten. Kostnader som uppkommer i samband med bildande av tomträtt. Lantmäterikostnad uppgår till ca kronor. Anslutning till det kommunala V A nätet för en fastighet som är ca l 500 m2 uppgår till ca kronor. F örntom kostnaderna för bildandet av en fastighet som krävs för tomträtt, samt anslutning till det kommunala V A nätet, tillkommer för tomträttshavaren också kostnader för byggnaden, en årlig tomträttsavgäld samt övriga med tomträttsbildandet tillhörande kostnader. För Uddevalla kommun uppstår kostnader för värdering av byggnaden. Sintsatser Det föreligget inget direkt hinder ur fastighetsbildningssynpunk för upprättande av tomträtt för fastigheten. I Uddevalla kommun är upplåtelse med tomträttsavtal att jämföra med en försäljning. En tomträttsinnehavare är också i grunden att likställa med en fastighetsägare. Upplåtelse med tomträttsavtal innebär att kommunen inte har rådighet över fastigheten. Det har vid återremissen inte t! amkommit några nya uppgifter som påverkar samhällsbyggnadsnämndens tidigare beslut. Carina Johansson Förvaltningschef Petter Larsson Mark- och exploateringsingenjör Expediera till Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunstyrelsen

184 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2015/00285 Rivningsbeslut gällande fastigheten Bodele Mattssons Gustavsberg 1:6 Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden föreslår rivning av byggnaden Mattssons på fastigheten Gustavsberg l :6 utifrån den samlade bedömningen av kostnader och gällande hyreslagstiftning. Fastigheten Gustavsberg l :6 ingår i naturvårdsområdet och strandsskydd gäller. Platsen är av stort värde för rekreation och friluftsliv får allmänheten och därmed har kommunen inte för avsikt att sälja något av fritidshusen. Tekniska kontoret gör bedömningen att det inte är ekonomiskt försvarbart att renovera byggnaden. Kostnaden för rivning finansieras ur samhällsbyggnadsnämndens ram. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Tekniska kontorets tjänsteskrivelse Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, okulärbesiktning. Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, åtgärdsförslag. Karta. Synpunker inkomna , , , och O på fårslag till beslut om rivning av tre hus på Bodele Gustavsberg l :6. Yrkanden Carin Ramneskär (M), Christer Hassiebäck (UP), Magnus Jacobsson (KD) och Rolf Carlson (SD): återremiss till samhällsbyggnadsnämnden för att undersöka möjligheterna till upplåtelse med tomträttsavtal Propositionsordning Ordförande ställer proposition på avgörande idag mot Carin Ramneskärs (M) m. fl. återremissyrkande och finner att kommunfullmäktige beslutar avgöra ärendet idag. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning. Ja-röst för bifall till avgörande idag. Nej-röst för bifall Carin Ramneskärs (M) m.tl återremissyrkande. Omröstningsresultat Med 29 ja-röster för bifall till avgörande idag och 30 nej-röster för bifall till Carin Ramneskärs (M) m. fl. återremissyrkande, 2 avstår, beslutar kommunfullmäktige att återremittera ärendet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

185 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige forts. 217 Ja Sonnv Persson (S) Philio Magnusson (S) Per-Erik Holmberg (Sf Birgitta Pelli (Sl Jan-Olof Andersson (Sl Susanne Grönvall7S) Louise Åsenfors(S) Åke Granath (S) Anna-Lena Hevdar (S) Ingemar Samuelsson (S) Paula Berger (S) Stefan Skog]und!S) Abbi Tehvrell (S) Kenneth EngeJbrektsson (S) Veronica Vendel (S) Alf Gillberg (S) Marie-Louise Ekberg (S) Robert Wendel (S)- Tommv Strandh(Sl Lisbeth Estrada Perez 78) Susanne Böriesson (Sl Evv Gahnström (V) Ewa Espling (V) Christer J o hans son (V) Lars-Olof Laxrot CV\ J aana J ärv i tal o (V) Kerstin Wallsby (V) Vivian Udden (MP) Gunilla Ma!!nusson (MP) Avstår Ole Borch(MI>) Jarmo Uusitalo(MP) Nej Bi örn Skår (M) Carin Raruneskär (M) Mikael Staxäng (M) Zeidi Ström (M) J ens Borgland (M) Johanna Raruneskär (M) Gösta Dahlberg (M) Sture Svennberg (M) Niklas Moe (M) Jakob Olsson (C) El ving Andersson (C) Ralph Steen (L) Roger Johansson (L) Maria Johansson (L) Carl-J o han Sernestrand (L) Magnus Jacobsson (KD) Marie Henriksen (KD) David Sahlsten (KD) Christina Nilsson (KD) Rolf Carlson (SD) Rose-Marie Antonssm1(SD) Conrad Andersson (SD) Bo Antonsson (SD) Thommv Carlin (SD) Andreas Svensson (SD) Patrik Olsson (UP) Christer Hassiebäck (UP) Caroline Henriksson (UP) Ann-Charlott Gustafsson (UP) Meria Hennin!! (UP) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

186 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige forts. 217 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet till samhällsbyggnadsnämnden för att undersöka möjligheterna till upplåtelse med tomträttsavtal Vid protokollet Annica Åberg Justerat AlfGillberg, Magnus Jacobsson, Kerstin Wallsby Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Anniea Åberg Expedierat Samhällsbyggnadsnämnden J osterandes signatur Utdragsbestyrkande

187 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2015/00285 Rivningsbeslut gällande fastigheten Bodele Mattssons Gustavsberg 1:6 Sammanfattning Samhäiisbyggnadsnämnden föreslår rivning av byggnaden Mattssons på fastigheten Gustavsberg l :6 utifrån den samlade bedömningen av kostnader och gäiiande hyreslagstiftning. Fastigheten Gustavsberg I :6 ingår i naturvårdsområdet och strandsskydd gäiier. Platsen är av stort värde för rekreation och friluftsliv för aiimänheten och därmed har kommunen inte för avsikt att sälja något av fritidshusen. Tekniska kontoret gör bedömningen att det inte är ekonomiskt försvarbart att renovera byggnaden. Kostnaden för rivning finansieras ur samhäiisbyggnadsnämndens ram. Mikael Staxäng (M), Christer Hassiebäck (UP) och Kenneth Engelbrektsson (S) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 20 I Samhäiisbyggnadsnämndens protokoii 20 I I 6 I 53. Tekniska kontorets tjänsteskrivelse Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, okulärbesiktning. Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, åtgärdsfårslag. Karta. Synpunker inkomna och på förslagtiii beslut om rivning av tre hus på Bodele Gustavsberg I :6. Yrkanden Mikael Staxäng (M): avstyckning av fastigheten för försäljning tiii marknadspris. Christer Hassiebäck (UP): återremiss tiii samhäiisbyggnadsnämnden för utredning av konsekvenser av avstyckning av fastigheten. Kenneth Engelbrektsson (S): bifaii tiii förslaget i handlingarna. Propositionsordning Ordförande stäiier först proposition på Christer Hassiebäcks (UP) återremissyrkande mot avgörande idag och finner kommunstyrelsen besluta avgöra ärendet idag. Ordförande stäiier därefter proposition på forslaget i handlingarna mot Mikael Staxängs (M) yrkande och finner kommunstyrelsen bifaiia förslaget i handlingarna. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning. Ja-röst för bifaii tiii förslaget i handlingarna. Nej-röst för bifaii tiii Mikael Staxängs (M) yrkande. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

188 \)\'.v <1< ~ <:-!::! 'i" ~ OM~~ Protokollsutdrag Kommunstyrelsen forts. 241 Omröstningsresultat Med 8 ja-röster för bifall till förslaget i handlingarna och 7 nej-röster för Mikael Staxängs (M) yrkande beslutar kommunstyrelsen bifalla förslaget i handlingarna. Ja Nej _Ingen~<IE_~<I!TIUelsson (S) Elving_Andersson \C Evy Gahnström (V)- Mikael Staxäng (M) Paula Berger \S) Anna-Malin Björk Joelsson (C) Stefan Skoglund (S) Rolf Jonsson (L) Annelie Högberg (S) Magnus Jacobsson (KD) Kenneth Engelbrektsson (S) Rolf Carlson (SD) Cecilia Sandberg (S) Christer Hassiebäck (UP) Janno Uusitalo (MP) Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att riva byggnaden Mattssons på fastigheten Gustavsberg l :6 Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson, Paula Berger Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

189 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 20J J (l) Dnr KS 20 15/00285 Hondlöggore Lokalstrateg Mattias Hagelberg Telefon mattias.hagclberg@uddevalla.se Rivningsbe slut gällande fastigheten Bodele Mattssons Gustavsberg l :6 Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden föreslår rivning av byggnaden Mattssons på fastigheten Gustavsberg l :6 utifrån den samlade bedömningen av kostnader och gällande hyreslagstiftning. Fastigheten Gustavsberg J :6 ingår i naturvårdsområdet och strandsskydd gäller. Platsen är av stort värde för rekreation och fri luftsliv för allmänheten och därmed har kommunen inte fllr avsikt all sälja något av fritidshusen. Tekniska kontoret gör bedömningen att det inte är ekonomiskt försvarbart att renovera byggnaden. Kostnaden för rivning finansieras ur samhällsbyggnadsnämndens ram. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 20J Samhällsbyggnadsnämndens protokoll J 6 J 53. Tekniska kontorets tiänsteskrivelse Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, okulärbesiktning. Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, åtgärdsförslag. Karta. Förslag till beslut Kommunstyrelsen llireslår kommunfullmäktige besluta att r i va byggnaden Mattssons på fastigheten Gustavsberg l :6 ~ Peter Larsson Kommundirektör t1&~ Lokalstrateg tj Expediera till Samhallsbyggnadsnamnden

190 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Dnr SBN 2015/00225 Bodele MaHssons Gustavsberg 1 :6 Sammanfattning Tekniska kontorets fastighetsavdelning önskar vägledning och iru-iktningsbeslut gällande förvaltningen av fastigheten Gustavsberg l :6 med avseende på byggnaden Mattssons. Fastigheten Gustavsberg l :6 ingår i naturvårdsområdet och strandsskydd gäller. Platsen är av stort värde for rekreation och fril uftsliv for all mänheten och därmed har kommunen inte for avsikt att sälja något av fritidshusen. Tekniska kontoret gör bedömningen att det inte är ekonomiskt försvarbart att renovera byggnaden. Tekniska kontoret föreslår en rivning av byggnaden Mattssons utifrån den samlade bedömningen av kostnader och gällande hyreslagstiftning. Beslutsunderlag Tekniska kontorets tjänsteskrivelse Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, okulärbesiktning Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, åtgärdsförslag Karta Yrkande Christer Hassiebäck (UP), Roger Johansson (FP), Roger Ekeroos (M), Maria Johansson (FP), Stig Olsson (C), Martin Petterson (SD) yrkar på att stycka av fastigheterna för försäljning till marknadspris. Proposition Ordförande ställer proposition på förslaget i handlingar mot Christer Hassiebäck (UP), Roger Johansson (FP), Roger Ekeroos (M), Maria Johansson (FP), Stig Olsson (C), Martin Petterson (SD) yrkande. Nänmden beslutar att verkställa rivningsbeslut och föreslå kommunfullmäktige att besluta i ärendet. Omröstning Omröstning begärdes av Roger Johansson (FP) och följande omröstningsresultat föredrogs och godkändes. Den som röstar på förslaget i handlingama röstar ja och den som röstar på Christer Hassiebäck (UP), Roger Johansson (FP), Roger Ekeroos (M), Maria Johansson (FP), Stig Olsson (C), Martin Petterson (SD) yrkande röstar nej. Omröstningsresultat Vid omröstningen avgavs 7 Ja och 6 Nej. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

191 Protokollsutdrag Samhöllsbyggnadsnömnden Forts. 153 Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att riva byggnaden Mattssons på fastigheten Gustavsberg l :6 att föreslå kommunfullmäktige besluta i ärendet Reservation Christer Hassiebäck (UP), Roger Johansson (FP), Roger Ekeroos (M), Maria Johansson (FP), Stig Olsson (C), Martin Petterson (SD) reserverar sig till llirmån rur eget förslag Vid protokollet Eva Thoi-Nordfcldt Justerat Gunilla Magnusson Eva Espling Justc-ringen tillkannagiven på anslagstavlan 20 l intygar Eva Thoi-Nordfcldt!Zxpediernt Tekniska kontoret KF Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

192 Tjänsteskrivelse Tekniska kontoret l (2) 20! D nr SBN 20 15/00225 Handläggare Fastighetsförvaltare Maria KiWberg Telefon maria.kihlberg@uddevalla.se Bod e le Mattssons Gustavsberg l :6 Sammanfattning Tekniska kontorets fastighetsavdelning önskar vägledning och inriktningsbeslut gällande forvallningen av fastigheten Gustavsberg l :6 med avseende på byggnaden Mattssons. Fastigheten Gustavsberg l :6 ingår i naturvårdsområdet och strandsskydd gäller. Platsen är av stort värde för rekreation och fri luftsliv for allmänheten och dänned har kommunen inte för avsikt att sälja något av fritidshusen. Tekniska kontoret gör bedömningen att det inte är ekonomiskt försvarbart att renovera byggnaden. Tekniska kontoret föreslår en rivning av byggnaden Mattssons utifrån den samlade bedömningen av kostnader och gällande hyreslagstiftning. Beslutsunderlag Tekniska kontorets tjänsteskrivelse Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, okulärbesiktning Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, åtgärdsforslag Karta Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att riva byggnaden Mattssons på fastigheten Gustavsberg l :6 Ärendebeskrivning Tekniska kontorets fastighetsavdelning önskar vägledning och inriktningsbeslut gällande förvaltningen av fastigheten Gustavsberg 1 :6 med avseende på byggnaden Mattssons. År 1985 köptes byggnaden och motivet var att säkra områdets karaktär och tillgänglighet. Byggnaden har hyrts inom samma fami lj sedan Fastigheten Gustavsberg l :6 ingår i naturvårdsområdet och strandsskydd gäller. Platsen är av stort värde för rekreation och friluftsliv för allmänheten och därmed har kommunen inte for avsikt att sälja något av fritidshusen. I forslaget till f6rdjupad översiktsplan, som är under samråd, ska kommunägd mark i området behållas och området kring Landbadet ska utvecklas med inriktning friluftsliv och besöksnäring. Detta är strategin för att säkerställa allmänhetens tillgång till Gustafsberg

193 Tjänsteskrivelse Tekniska kontoret (2) D nr SBN 2015/00225 Den okulärbesiktning som utförts av Söderström Fastighetsbesiktningar AB visar på att byggnaden är i behov av en omfattande renovering. Vatten och avlopp måste också åtgärdas. Tekniska kontoret gör bedömningen att det inte är ekonomiskt forsvarbart att renovera byggnaden. Kalkylen visar att kostnaden blir ca J kronor då byggnaden kräver en totalrenovering. Kalkylen innefattar också en lösning för VAfrågan. Hyran är fastställd till kr/år efter förhandling med Hyresgästforeningen. Hyran ger inte kostnadstäckning for renovering av byggnaden och kommer inte att kunna höjas i motsvarande grad p g a bruksvärdesprincipen. Om huset renoveras för l kr med dagens ränteläge om 3,5 %och en avskrivning på 50 år med en annuitetsplan skulle hyran behöva höjas med kr/år. Enligt kommunens riktlinjer för lokalforsörjning uppfyller inte byggnaden kriteriema for kommunens långsiktiga behov. För närvarande finns inga aktuella planer for egen användning av byggnaden. Om behov skulle uppstå så kan byggnaden återuppforas i enlighet med områdesbestänm1elserna. Tekniska kontoret toreslår en rivning av byggnaden Mattssons utifrän den samlade bedömningen av kostnader och gällande hyreslagstiftning. Kostnadskalkylen for rivning beräknas till ca kr. Patrik Petre Teknisk chef Maria Kihlberg/Bertil Hjertell Fastighetsforvallare Expediera till Tekniska kontoret Claes-Göran Isacson

194 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Besiktningsdatum: Beställare: Uddevalla Kommun Bes.adr: Finns ingen Fakt.adr: FA 04, Box 5742, Malmö Fastighetsbeteckning: Gustavsberg l :6 Bottenvåning Åtgärdsfllrslag l. Taket måste bytas omgående på grund av in läckage. 2. Fönstren är i behov av renovering eller att bytas. 3. Dörrama är lite rötskadade. Dörrarna har inga riktiga lås. Dörrarna bör bytas på grund av detta. 4. Det är för hög Fkv i trossbottnen, del har blivit påväxt. Det som är rötskadat måste bytas ut och al h organiskt material måste tas bort. Därefter ska det läggas ut makadamm och marken ska plasttäckas med 0,20 plast. 5. Entredörren måste tas bort. Syllen och en del av golvet måste bytas. 6. Köksgolvet måste renoveras på grund av fi.1kten. 7. Man bör se över alla ytterväggar på grund av fuktskadorna. 8. Riv bort ytskiktet under fonstret i Sovrum l for att se hur stora skador det är och eventuel lt reparera det. 9. Hela taket bör bytas, trol igen är det skador under innertaket. Adress; Kartsbergsvagen VSI'let'Sbofl Telefon: E~mail : P skatt/reg nr sodc:ntrom.(ast@sytoipnelse 5562S4-4S99 Bank: Rankgiro Postgiro Ho.ooelsba.nktn SIM

195 Övervåning l. Tak och väggar måste lagas efter in läckaget. 2. Sovrum- man måste laga under flinslret, det är troligen rötskador i stommen också. 3. Balkong - den måste totalrenoveras och göras säker innan den används. Generellt invändigt - huset är i behov av en omfattande renovering. Vänersborg Leif SMerström Adress: Kartsbergsvagen Väocrsborg Telefon: &mail: F-.slcau/reg.ru sodetstrom.fa.st@swipnc.."lse Bank: Bankgiro: Postgiro: Handelsbanken 516S S $

196

197 Gustavsberg l :6 2 maj 2014 OKULÄRBESIKTNING "Mattssons" GUST A VSBERG l :5 Uddevalla L Söderström Fastighetsbesiktningar AB Karlsbergsvägen 3, vanersborg Tel: Organisationsnummer: , F-skanesedef

198 Besi!.:tningsdatum: Fastighetsbeteckning: Adress: Postnummer och ort: Byggår: Hustyp: Fastighetsägare: Uppdragsgivare Namn: Adress: Postnr & Ort: Telefonnummer: E-post: Besiktningsman telefonnummer Telefonnummer E-post: Väderlek: Närvarande: Gustavsberg l :6, Mattssons Uddevalla l V, plan Uddevalla Kommun. Tekniska kontoret FA 04, Box Malmö , Bertil Hjertell bertil.hjertell@uddeval la.se Le i f Söderström soderstrom. fast@swipnet.se Sol och + 10 c Fastigheten var fullt möblerad vid besiktningstiiuluiet.

199 Huvudbyggnad Utvändigt Yttertak LertegeL Taket är mycket dåligt och bör bytas omgående. Det är rötskador i läckt Det är mycket in läckage idag. Rännor och rör Träfasad Englasfönster Dörrar Grundmur Grundläggning Regnvattnet från stuprören bör avledas från huset. Norrgavel - Inget särskilt att notera som bedöms vara onom1alt utifrån vanligt åldersslitage. Baksida - Inget särskilt att notera som bedöms vara onormalt uti från vanligt åldersslitage. södersida-det är lite torrsprickor i fasaden och några bräder har vrid it sig. Framsida- Inget särskilt att notera som bedöms vara onormalt utifrån vanligt åldersslitage. Fönstren är i behov av underhåll eller att bytas. Alla ytterdörrar är i behov av att bytas. Betong. Inget särskilt att notera som bedöms vara onormalt utifrån vanligt åldersslitage. Grunden fuktmättes vid besiktningen och det var upp till 19, l % F k v i trossbotten. Krypgrund invändigt- marken är blöt, det är rötskador i ~ossbott en~_2d,;: et~ä~r detta måste åta:ard: s Mark Uppväxt mark. Marken lutar mot huset. Seriskanalys l: l. Invändigt Allmänt Små skador som rnrekommer på ytskikt och inredning orsakade av åldersskäl eller normalt sl itage noteras inte särskilt här.

200 Generellt Fönster - se riskanalys l :2. Golven är ur våg och knarrar. Det är rörelsesprickor i väggarna. Innerdörrama går inte att stänga. Alla fuktskador i huset beror på det dåliga yttertaket, taket borde varit bytt fur 15 år sedan. Huset är i behov av totalrenovering invändigt på grund av alla fuktskador. Elen måste ses över i huset. Vattnet var avstängt vid besiktningen. Entreplan Entre Det är fukt i golvet vid tröskeln, det är 23, 1 % Fkv, troligen är Kök Köket är inte våtsäkrat Köket är från talet. isär i skarven. Det är 17, J % Fkv i krillisk nivå. Bänkskivorna är lösa. Dörren tar i golvet. Det är sprickor i skorstensmuren. Vardagsrum Det är fuktskador på ytterväggen, den vänstra delen. Masaniten har släppt från ytterväggen. Innertaket Sovrum l Litet sovrum vid köket. Det är fuktfläckar under fönstret, det var 17,7% Fkv, se riskanalys l :2.

201 Rum Med öppen spis. Det är fuktskada vid skorstensmuren, det är upp till 28% Fkv. Öppen spis, den måste besiktigas innan den används. Övervåning Hall Sovrum J Det läcker in runt taktlinstret Det är fuktskador i tak och vägg. Det är stora fuktskador och svartmögel under ton stret, se riskanalys J :2. Sovrum 2 höger Toalettrum utan toalett Indragen balkong Det är fuktgenomslag i snedtaket. Det är fuktskador på väggen mot sidovinden. Balkongräcket är 0,60 m högt, det ska vara l, l O m högt. Balkongen bör inte användas tlirrän räcket är höjt, det är stor risk fallrisk. Pappen under trallen är sliten, det är risk for in läckage, se riskanalys J :3. Balkongdörren är dålig och bör bytas. är i behov av totalrenovering. Vind Sidovind Det är fuktfläckar på yttertaket insida och på ytterväggen.

202 RISKANALYS l: l MARK LUTNING: Marken invid en byggnad skall ordnas så att vatten på ytor kring byggnaden avleds från denna, for att ej utsätta grundläggningen ffir onödig vattenbelastning. Stenläggning rekommenderas mot grundmur. l :2 FÖNSTER: Det ffireligger påtaglig risk ffir fuktgenomslag genom äldrelbristllilligt underhållna fönster. Fukt kan tränga in vilket kan ge rötskador i stommen. 1:3 TAKPAPP: Sliten takpapp (bubblig) och taktegelläkt Risk finns ffir rötskador i takkonstruktionen under takpappen pga. att takpappen är sliten. Man räknar med en livslängd på ca 20 år. FORTSA TT TEIG.JISK UTREDNING Köpare kan begära fortsatt teknisk utredning får att klarlägga om risk for väsentligt fel som besiktningsmannen antecknat i riskanalysen finns eller inte. En fortsatt teknisk utredning ingår inte i överlåtelsebesiktningen. En sådan utredning kan beställas särskilt. En fortsatt teknisk utredning fårutsätter fastighetsägarens uttryckliga medgivande. Vänersborg Le i f Söderström L. Söderström Fastighetsbesiktningar AB

203 fira AU VETA OM; Under nedftn rubriker redovis~ in ronnation om. clinstajitttiom.-r, våtrumsregler, tckni$ka livsjungder som kan vara b-m för en fru,1.ighctsagarc au kanna till. Det kan!ven fbrekonuna gcncrclln rekommendationer ~ndcr detta st)lckc. f lllr anges ock!>l normala, erfarenhetsbaserade tekniska livsl«ngdcr fbr dc flcs!a konstruktjonsutfbrandcn i syfte att underlana planering av byggnads underhåll. El Kunskap, fbrsiktighct och respekt ar tre viktiga begrepp au beakta när det gäller el. tls:tkerhctsverket äten stadig myndighet, på deras hemsida finner 1nan mycket information och ~reskri fter om el. ww.o,.elsakerhet!tvcrketsc El rådgivningsbyl'ån!ir e.~ fristående byn\ fur konsumenter som utan avgift hjälper och v!i:g,lcdcr dig i olika frågor på elmarknadcn. www crmdning$b)'roln.sc Jordfelsbrytare l alla nya hus f.ir det krav på j ordfcl~brytare S<J.mt även \<id viss ombyggnation, till exempel installation 3\ 1 elektrisk golvvärme och i badrum. Installation av fast installerad jordfcl.sbry1arc måste utfhras av behörig clinstallatör. Krav på jordade cl ~led:ningar gäller fr.o.m ()(.:.h krdv på jordfelsbrytare fr.o.m l äldre bywtader måste man darthr fbrvhnt.a sig aujontfelsbrytarclpetslikra kontakter jonlade elledningar :;alma." J samband 1Ucd evcnluclla renoveringar bör man diirfdr Aven fomya elinstallationer. Vad blinderom prormama gä(j Om det uppkomfl'ler problem med au sakringar ochfeljet jord felsbrylate frekvent löser ut ska fackman kontaktas t& genomgång av hela elsystcmet. Sootlit"dlts Els:tk<:mctsvctket har sett en öio'iing av brdndcr till fdljd av felaktigt ins1311crade spotlights. Oftast beror det på au spotlights placerats fbr n lira brllnnbart nwerial. Eftersom \ atmcn från lampan :Jr hög bör du vara R'lrsikti,g nar du installerar spotjights. myttag utprnbus Det är inte Iiiiåtet au dro ut en skarvsladd genom fbnstcr eller dörr. El utomhus måste anslutas till ett eluttag utomhus. Saknao; jordfelsbrytare kan en portabel monteras R>rst. llam~ejbet AU ha petsäkra uttag är en enkel säkertletsåtgä:rd. Sarskill viktiglar det om det finns småbarn i nlirheten. Elsakerheten är livs\ ikt.ig och kunskapen om den måste hela tiden ffiras ut till nya generationer el-användare. lär dlirr)rdill barn tidigt au respckh."r.l. elen och dess furor. O jordat och jordat i ~ma rum Att hajordade <>ch (ljordade uttag i samma rum, lir R>rbjudrt. Om det upp!~tårcu fd i t ex en lampasom är ojordad, kan hela lampan bli spänningsibrande. Om man berör dc:..-n trasiga lampan och samtidigt kommer åt en pl'odukt som är jordad, går strömmen genom kroppen. Livsfant upp$lår. Vitutrymmen Våtutrymmen kan döua en hel det Oön.~kru bakom ytan. För au fbrhindn!l fukts.kador och andra obehagliga överraskningar har flera branschorgan tagit fram hårdure riktlinjer och k:mv för vål rum. Vad många inte ve! är au dc Resta villafbr.hikringar inte täcker fhr de lskadc kostnader som des$3 rc:glcr innebär, vid renqvcring av våtutrymmen efter en fuklskada. Vid n;nqvcring av våtrum gäller au de s.ku utibras enligt gillande byggnonner och bör även alltid uppfylla gällande bnms.chrcgtcr. För kakel och klinker gllller Byggkeramikrådets Hransehrcgh.-r l'br Våtrum, OBV 07: l För rncrd information se För plastmattor se ww.. v.gvk.sc Prån 2005 finn~ ä\''-'11 branschregler för rörinstallatörer kallade ''Säkcr vauc-ninstallation se ww\v.sakcrvaucn~>:c För v!ls!kring sv kok se www. vaucn.sskrn.nu TtttslOktct w m gör an vä.gg.ar och golv hålter Uln och hindrar vatten från au sippra igenom har stor betydelse flsr hur bra din nyrenovcrndc badrum star emot fukt. Dc gamla kroven på tätskikten ra eker inte till och dll.rför har branschorganen ändrat sina riktlinjer och kraven höjts. Eftersom konsumenten sallan är infbrstadd i dctaljcma krin,g elt våtrumsbygge har egenkontrollen av brnnschc:n ett ~1011 vlirdc. Viktigt au tänka på nltr man b) gga- om hemma. oavsett om man gör det sjajv eller anlitar någon,!r att fb1ja rekommendationer från flera olika bjllnschorganisationer. Om ett vatutrynunc ska byggas enligt dc nya bronschrcglcma bör man anlila eu PV de omkring förelag i Sverige med v(ltromsbcht'srighet. Det l!r en garanti för alt hantverkaren är utbildad i bmnschc:ns regler och rutctar med godk!nda konstruktioner. N!r ett vatrum!lir byggt :w en bchorig hantverkare flr man ett kvalitetsdokument dar det fromgår exakt vttd som!lr gjort och \li lka matcriaj som har använts. Detta är ett värdepapper som bör fflrvaras på ett säkert ställe. Avsaknad av kvalitccsdokumcm kan mcdmra att tbrs.:lkringsbolagel endast tamnar ett bcgrtlnsat RSrsakriogsskydd fbr berört våtrum alternativt undantar våtutrymmen frlln hemfbrs:tkringcn. Fuktmätning fiy Vid de fuktvärden vi mater (F'kv), gäller följande, nn nonnalvfu'det ligger mellan 8 ~ l O o/o Fkv och \'id 17 o/o Fkv och mer är det ri.-.k fbr r(st - OCh mögclslcado<. F.tt materials fuktighet, t ex. i en regel eller i en vindskiva, m!ls Ofill$1. i fuktkvot (Fl::v). Fkv ilr ett mån på fhrmiiandet mellan fuktinnehåll i kg och ndingdt..'11 torrt material i kg. Vid ful1l-votcr överstigande 17% i gmn och furuvirke fi nns del risk för mikrobielltillväxt (mtsgel). JU: Luftens fuletighet mlits i relativ fuktighcc (o/orf). Rf är enkelt uuryclct cu mått på hur mycket vatten som luften i.nnchtlllcr vid en viss temperatur. Vid l 000/o RF är luren manat och fukten fluis ut i fonn av sma vattendroppar. Men redan vid 60% RF korrodetar stal, vid 70% ~ 75% RF finn." det risk fur mikrobielltinv:i.\:1 (mögel). r Sverige ligger medelvärdet fi)r UtOil'lhusluftell över året runt 80% Rf.

204 UnderhiiVtekniska liv113lngder Ttknisk mtdtlli, sijng,d fdr bys;:g.nadsdelar och olika byl(gnadskonstruktioner Anmärkning: Till grund fbr livsl!lngdsuppgiftcr finns bland annat Meddelande M84:J0 St.aU... "'ls Institut fur Byggnadsforskning, Sammanstiillning av Jivsl:ingdsuppgiftc.r Si\80-Avskrivning.'lr'Cf;ler samt crfarcnhclsml!ssiga varden från branschen. För t."ll 1Mtighets5gare är 30 år, ur etfarcnhetsmas.:sig synvinkel eu vanligt intervall vad gäller ulldetmil av en byggnad. Man kan fbrenklat säga au 30 år är en nyekeltal R>r rtnoveringar. Tt'knisk livtuingd; ndspcriod uodc.t vilken en byggnad eller anläg&ning_ kan utnyujas för avs;edd funktion. Takkonstruktioner Takpapp IA;glut::mdt:lplntta konstruktioner Gummiduk laglutande/plana konstruktioner Takpapp under takpannor a... beumg. tegel T 1kpannor av betong/tegel Korrug<rnd takplit med underliggande papp Randfalsad plå~ falsad plåt med underliggande papp Asbc.~ötcc:menL'>kivor/Eteminak Plåtdetaljer (runt skorstenar, \'tntilalion etc) 1-l!!ngrlnnor scuprör SkOrsten (renovtf'ingfommuming skon..1enstopp, tälning rökkanaler) Nytt undertak - invändigt fasader Trllpanel (byte) Trllpane-1 (målning) Om fogning av fasadtegel. Pul$ tjockputs 2 cm (rcnovcringlompull;'ning) Asbestcementplattor (c:tc:rnitplattor) l<'önsltr/dörra r Isolerglos (blir CJCilto med tiden) f'&lstcr Dörrar innc/ule Målning fbnstcr/domr Drilnering/utv.llindigt fuktskydd Dräneringsledning och utvändig vertikal ruktisolering (inklusive dagvattenledning i anslutning till drllnledning) Oagva:Ucnlodning UUIJlfbr byggnaden. Terasse,r/balkonge-r,lll11aner/ uto mhu5trappor lltskikl (t.ex asfoltsb.,mde tätskikl) Plåt Betong,balkongcr, anuering exkl tötskikt År S 3S S !O S lo 2S so 3S 3S so lnv,ndigt Målning/tapetsering etc ParkcugolvltrBgolv (byte) Parkcttgolvflrilgolv (slipning) laminatgolv PlasLmatta p!! golv (ej våtrum) Kaksluckor, bänkskivor, köksinredning Snickerier o inredning (t ex lister). Ej kök Trappor VItutrymmen Plastmatta i våtrum Täl$kikt und~rklinkcrlkakc:l i valutrymme TätSkikt golv/väg& av typ tunn disp<:rsion ut~urt under 1980-tallbörjan 1990-rak1 TypgodkAnd våtrumsmalla (plast) som Ultskil:l under klnkcrlkakcl o utfört fore 199S outlort efter 1995 Våtrumstapeter vaggar Vitvaror Kyl. frys, diskmaskin, spis, "'Pishall, tvättm1.skin. torktumlare ete. Övriga installa1ioner och annan maskinell utru.stning J n hushillsma.s!untr Avloppsledningar Värmeväxlare Sanitt.'tsgods (tvätt~11lll, WC~olm.m, iladkar bubbel i\ v loppstank VftmlCicdningar kall v-armvatt(.-nledningar Vannvatten beredare.. cl radjator. vltmlcj)anna (oljolel) inkl expansionskärl. Golvbrunn Motor ventilationsfläkt. El central. VArmegolv El värmeslingor i våtutrymme Elvlinneslingor i golv Vattenburna slingor i golv År lo 40 IS 20 IS so IS IS lo JO

205 BESKRIVNING AV ORD SOM KAN FÖREKOMMA IBESIKTNINGSUTLÅTANDET OKULÄRBESlKTNING - besiktning som utförs med hjälp av syn, lukt, känsel och hörsel utan att det görs ingrepp i huset. MIKROORGANISMER - samlingsnamn!or mögel, röta och bakterier. MIKROBIELL LUKT -lukt som bildas av mögel, röta e ller bakterier. TRYCKIMPREGNERING - metod för att skydda trä från rötskada. Används främst!or att skydda trä utomhus, men kan även finnas inomhus i t.ex. syllar. STRÖ - OCH BÄRLÄKT - träli ster som tegelpannor hängs fast på. De kan även ligga under ett plåttak. Y'I' I'ERTAKSPANEUUNDERTAK - takbeklädnad som bär tegelpannor eller takplåt, dvs. direkt under läkt och eventuell takpapp, sett från ovansidan. RÅSPONT- hyvlade och spontade bräder som t.ex. används som yttertakspanel eller blindbotten. REGLAD V ÄGG - träkonstruktion som bildar vägg innan!or en murad eller gjuten källaryttervägg. REGLAT GOLV- träkonstruktion som bildar golv ovanpå en gjuten betongplatta. Flytande golv- golvkonstruktion ovanpå en gjuten betongplatta som vanligtvis inte har någon inilistning vare sig mot golv eller vägg. Den kan bestå av golvskivor eller bräder som ligger antingen ovanpå en hård isoleringsskiva av cellplast, papp eller distanserande matta. BOARDSKIVOR - träfiberskivor som t.ex. används som blindbotten eller underlag för yttertak. SYLL - underliggande träregel i väggen där väggen vilar mot grunden. BJÄLKLAG - är den del av byggnaden som golvet vilar på mellan två våningar eller mot grundläggningen. BLINDBOTTEN- undersidan av ett bjälklag i en krypgrund eller torpagrund. KRYPGRUND - är den sockel som husets väggar vilar på. Utrymmet innanffir grundmursväggarna är kryp bart, det är utrymmet mellan mark och undersidan av bjälklaget. TORPAGRUND - är den sockel som husets väggar vilar på. Utrymmet innanför grundmursväggarna är inte krypbart, det är utrymmet mellan mark och undersidan av bjälklaget. PLATT A PÅ MARK - husgrunden är en gjuten platta i betong, den går under hela huset. Plattan är normalt ~ockare, fllrstyvad, under ytterväggarna och den bärande innerväggen. Innergolvet ligger direkt ovan!llr den gjutna plattan, antingen är den uppreglad, flytande eller med ett ytskikt direkt på plattan.

206 UDOE'Ii\LLA KOMriUN Kommunfullmdktige Utdrdy PROTOKOLL ( 2 ) Boo dlagt jrende om förvärv av fastigheter inom Bodeleomr~det från H af Cristiernins stiftelse I skrivelse hm kommunstyrelsen inkommit rnr'd utlåtande över tekniska nämndens förslag om förvärv av stg och 1425 av Harald af Cristiernins stiftelse för en köpeskilling av kronor (handling 266/1984). Under kommun f u Il mak t i ges över lagg n i ng i ärendet yrkas av '"' "" o "' w >- <r) ""' '"' "'"' z::...,:., ""' >- C? 1- :<':; <r) 00 "" "" «: ::;; ::;; «: '"" l edamöterna st i g HMdnPr_, ~t.e, ::r!e.r_5_t..e.r!~e2c5_01'. och fj<l_i(,j~ T110mander med instan milndr av leddmöterna Berndt Ericsson, ~~~~~~~EfJg_ie_c och f\k~_häoq Jtt ~omrnunfullrn;:jktige mat:t0be-~--- s1uta i första hand att iitero enoittera ärendet., i andra hand orn återremissyrkandet inte vinnct bifall att avslå kornmunstyrelsens hemställjn, Votering begäres och veo kställes enligt följande voteringsproposition som godkännes av kornmunfullmaktige: den som vill avgöra arendet idag röstar ja, den det ej vill röstar nej; vinner nej har kommunfullmäktige beslutat att bifalla återr emi ssyrkandet. Vid voteringen avges 33 ja-röster mot 28 nej-röster vilket innebar att kommunfullmäktige har beslutat att avgbra ärendet vid dagens sammanträde. På av ordföranden härefter ställda propositioner på dels bifall till kommunstyrelsens hemstallan dels avslag härpå i enlighet med ledambterna Stig Härdners, Sterner Sternersons och Håkan Thomanders m fl alternativa yrkande beslutar kommunfullmäktige i enlighet med kommunstyrelsens förslag utan omröstning

207 ' UDDEVALLA KOMMUN Kommunfullmäktige Utdrag PROTOKOLL , 1 ( 2 ) Bordlagt ärende om förvärv av fastigheter inom Bodeleområdet från H af Cristiernins stiftelse ~ ---~ ~--~ ~ ~ I skt ivelst' har kommunstyrelsen inkommit med utlåtande över tekniska nämndens förslag om förvarv av stg och 1425 av Harald af Cristiernins stiftelse för en köpeskilling av Z kronor (handling 266/1984). Under kommunfullmäktiges överläggning i ärendet yr kas av l ed arno t e m a.~tjll. _fl!:_d_n_el~, S_t_e_r_r1"_t: S_!_er ~.cs on o c h H åk an Themander med instämmande av ledamöterna Berndt Ericsson, A'rn:fi-_B_.J:g:ger och A_ke~~-9..9 att kommunfullmäiti(je-rrlafte'lie--.:. sluta i forsta hand att återremittera ärendet, i andra hand om åter-remissyrkandet inte vinner bifall att avslå kommunstyrelsens hemställan, ledamöter na Lar:i l\_ll_l_~_nd och ~ils fi_i_l_le~_ att kommunfullmäktige måtte besluta i enlighet: med kommunstyrelsens förslag. I är endet yttrar sig vidare ledamöterna Kjell Grönlund, C_ay:l_-A_k" Ak_e~~_tröm, Lars Hdnss_on och )\nt~e_r~=:g_ustaj'ss'()r~,: Sedan överlaggningen förklarats avslutad och föreslagen propositionsordning godkänts ställer ordföranden först propositioner på dels bifall till dels avslag pi\ återremissyrkandet och förklarar sig finna den sist framställda propositionen vara med övervagande ja besvarad. Votering begåres och verkställes enligt följande voteringsproposition som goclkiinnes av komrnunfullrnaktige: den sorn vill avgbra ärendet idag röstar ja, den det ej vill rostar nej; vinner nej har konnunfullmäktige beslutat att bifalla Aterremi ssy1 k ande t. 1,. 'P l 'e/q Vid voteringen avges 33 ja-röster mot 28 nej-röster vilket innebär att kommunfullmäktige har beslutat att avgöra ärendet vid dagens sammantriide. På av ordföranden härefter ställda propositioner på dels bifall till kommunstyrelsens hemställan dels avslag härpå i enlighet med ledamöterna Stig Härdners, Sterner Sternersons och Håkan Thornanders rn fl al ten1ativa yrkande beslutar kommunfullmäktige i enlighet 111cd kommunstyrelsens förslag utan omröstning

208 UDDEVALLA KOMMUN 19fl5-0I-22 2 att godkjnna föreliggande köpeavtal mellan Uddevalla kommun o a; Harald af Cristiernins stiftelse om kommunens förvarv av stg ocl i Uddevalla, Uddevulla kommun, för en köpeskilling av kronor varvid köpeskillingen erlaggs pa tilltradesdagen i form av en rante- och amorteringsfri revers som fiir faller t i l l inlösen , samt att den för förvärvets genomförande erforderliga köpeskilltri.gen skall tackas qenom upplåning. Vid den forekommande voteringen distar för avslag på återremissyrkandet ledamöterna lillan Utgren, Rune Ulfstad, Rune Johansson, Bengt Johansson, Georges Moulaison, Erling Andersson, Ivan Gillberg, Katie Gorq, Lennart: Björk, Ingrid Dahlqvist, Carl-1\ke Aker striim, Lennart Andreasson, Viola Johunsson, Per-Olof Alfredsson, Kjell Delvret, Lars Ahlund, Björn Löfstr öm, Knut Bratt, Torleif Larsson, Kjell Grönlund, Aino AY"Vidsson, Torbjorn Adolfsson, Lars-Ebbe Pettersson, Ingemar Samuelsson, Nils Hillen, Leif Wingqvist, Sirkka Sillankona, Leevi Grbnberg, Gert Engberg, Alf Gillberg, Donny Borlinger, Hasse Ekstedt och Elon Johnsson. För bifall till ~terremissyrkandet röstar Arne Johansson, Stig Härdner, Sterner Sternerson, Bertil Olsson, Anders Gustafsson, Sven-Olof Burman, Evert Karlsson, Ake Hägg, Håkan Thomander, Kerstin Svensson, Rolf Cederlund, Hugo Nilsson, Bengt Ljungberg, Hans-Erik Alehed, Nils Hjertberg, Sigvard Ledin, Monica Ugander, Gerd Bohlin, Berndt Ericsson, Annu-L isa,johansson, Tom Börjeson, Lars Hansson, Gun i l la Sjöberg, Nancy Wasshede, Arne Bagger, Rolf Hermansson, Fred Oejevik och Said Bennsten. Gentemot kommunfullrnäktiqes beslut anrn<jles r eservation av ledamöterna Arne,Johansson, Stig flärclner, Sterner Sterner son, Bertil Olsson, Anders Gustafsson, Sven-Olof Burman, Evert Karlsson, 1\ke Hägg, Håkan Thomander, Kerstin Svensson, Rolf Cederlund, Hugo Nilsson, Bengt Ljungberg, Hans-Erik Alehcd, Nils Hjertberg, Sigvard Ledin, Monica Ugander, Gerd Bohlin, Berndt Ericsson, Anna-Lisa Johansson, Tom Börjeson, Lars Hansson, Gunilla Sjöberg, Nancy Wasshede, Arne Bagger, Rolf Hermansson, Fred Oejevik och Said Bennsten. <' 1 Som ovan Vid protokollet: Evert Gehlin,Jus ter at: Uddevalla den 31 januari \ l l an Utgren Anders Gustafsson Alf Gillber g Jus ter ingen veder biirl igen t i likannagiven den 1 betygar: Lena Josefsson februari '1985, Rätt utdraget intygar:

209 UDDEVALLA KOMMUN UTLATANDE Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

210 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2015/00284 Rivningsbeslut gällande fastigheten Bodele Janzons Gustavsberg 1:6 Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden föreslår verkställande av rivningsbeslut från 20 l gällande byggnaden Janzons på Gustavsberg l :6. Fastigheten Gustavsberg l :6 ingår i naturvårdsområdet och strandsskydd gäller. Platsen är av stort värde för rekreation och 11 ilullsliv för allmänheten och diirmed har kommunen inte för avsikt att sälja något av J1 itidshusen. Den okulärbesiktning som utförts av Södcrström Fastighetsbesiktningar AB visar på att byggnaden har ett stort undcrhållsbehov. Rivningsbeslut!Hm grundar sig på att byggnaden saknar kulturvärde och ligger inom ett område avsett för rekreation och rörligt 11 ilullsliv. Fastighetsavdelningen föreslår att rivningsbeslut verkställs uti11 ån den samlade bedömningen av kostnader och gällande hyreslagstiftning. Kommunfi.tllmäktige beslutade att återremittera ärendet till Samhällsbyggnadsnämnden för att undersöka möjligheten till upplåtelse med tomträttsavtal på Bodele Janzons Gustavsberg. Kommunii.lllmäktigc har beslutat ( ) att 11-iköp av tomträtter med småhus får ske till ett pris motsvarande 85 % av marktaxeringsvärdet eller avdrag för anslutning till det kommunala vatten och avloppsnätet (V A) samt för trädgårdsanläggning. Upplåtelse med tomträttsavtal kan därför jämföras med en försäljning av fastigheterna. Upplåtelse med lomträttsavtal innebär att kommunen inte har rådighet över fastigheten. Det har vid återremissen inte framkommit några nya uppgifter som påverkar samhällsbyggnadsnämndens tidigare beslut. Kostnaden för rivning flnansicras ur samhällsbyggnadsnämndens ram. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnadsnämndens tjiinstcskrivelse Kommunfullmäktiges protokoll Synpunkter inkomna på förslag till beslut om rivning av tre hus på Bodclc Gustavsberg 16 rörande riksintresse för kulturmiljövården. Kompletterande information om sportstugan Janzons på Bodele Gustavsberg l : Komplettering till tidigare utsända synpunkter i ärendena om förslag till rivningsbeslut för tre hus på Bodcle Gustavsberg l :6. Synpunkter inkomna på förslag till beslut om rivning av tre hus på Bodele Gustavsberg l :6. Synpunkter från Bohusläns muscum inkomna på förslag till beslut om rivning av tre hus på Bod el e Gustavsberg l :6. Kommunstyrelsens protokoll Synpunkter inkomna på förslag till rivningsbeslut Gustafsberg 16 (ärende l 0-12 KS ). Justerandes signalur Utdragsbestyrkande

211 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen forts. l O Synpunkter inkomna på förslag till beslut om rivningsbeslut gällande fastighet Bodele Ingarö Gustavsberg l :6. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Tekniska kontorets tjänsteskrivelse Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, okulärbesiktning. Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, åtgärdsförslag. Karta. Tekniska nämndens protoko l Kommunfullmäktiges protokoll Kommunstyrelsens utlåtande Yrkanden Mikael Staxäng (M), El ving Andersson (C), Rolf Jonsson (L), Magnus Jacobsson (KD) och Christer Hassiebäck (UP): att fastigheten ska styckas av och säljas. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på förslaget i handlingarna mot Mikael Staxängs (M) m.il yrkande om avstyckning och försäljning och finner kommunstyrelsen bifalla förslaget i handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunf~tllmäktige besluta att verkställa rivningsbeslut hån 20 ]]-()] -20. Reservation Carin Ranmcskär (M). Mikael Staxäng (M), El ving Andersson (C), Rolf Jonsson (L), Magnus Jacobsson (KD), David Sahlstcn (KD) och Christer Hassicbäck (UP) reserverar sig mot beslutet till t<irmån för eget yrkande. Vid protokollet Annica Åberg.Justcrat Ingemar Samuelsson (S), Kenneth Engelbrektsson (S) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 20 17~ intygar Ann i ca Åberg Justerandes signatur ~- - - ~ ~ ~- Utdragsbestyrkandc

212 "~V..<~.( ~ ~ ~.,.. + ~ ~ 0111~<> Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) D nr KS 2015/00284 Handläggare Lokalstrateg Mattias Hagelberg Telefon mattias.hagelberg@uddevalla.se Rivningsbeslut gällande fastigheten Bodele Janzons Gustavsberg l :6 Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden föreslår verkställande av rivningsbeslut från gällande byggnaden Janzons på Gustavsberg l :6. Fastigheten Gustavsberg l :6 ingår i naturvårdsområdet och strandsskydd gäller. Platsen är av stort värde för rekreation och friluftsliv för allmänheten och därmed har kommunen inte för avsikt att sälja något av fritidshusen. Den okulärbesiktning som utförts av Söderström Fastighetsbesiktningar AB visar på att byggnaden har ett stort underhållsbehov. Rivningsbeslut från grundar sig på att byggnaden saknar kulturvärde och ligger inom ett område avsett för rekreation och rörligt friluftsliv. Fastighetsavdelningen föreslår att rivningsbeslut verkställs utifrån den samlade bedömningen av kostnader och gällande hyreslagstiftning. Kommunfullmäktige beslutade att återremittera ärendet till Samhällsbyggnadsnämnden för att undersöka möjligheten till upplåtelse med tomträttsavtal på Bodele Janzons Gustavsberg. Kommunfullmäktige har beslutat ( ) att friköp av tomträtter med småhus får ske till ett pris motsvarande 85% av marktaxeringsvärdet efter avdrag för anslutning till det kommunala vatten och avloppsnätet (V A) samt för trädgårdsanläggning. Upplåtelse med tomträttsavtal kan därför jämföras med en försäljning av fastigheterna. Upplåtelse med tomträttsavtal innebär att kommunen inte har rådighet över fastigheten. Det har vid återremissen inte framkommit några nya uppgifter som påverkar samhällsbyggnadsnämndens tidigare beslut. Kostnaden för rivning finansieras ur samhällsbyggnadsnämndens ram. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämndens tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokollsutdrag Synpunkter inkomna O-l O på förslag till beslut om rivning av tre hus på Bod el e Gustavsberg 16 rörande riksintresse för kulturmiljövården. Kompletterande information om sportstugan Janzons på Bod el e Gustavsberg l : Komplettering till tidigare utsända synpunkter i ärendena om förslag till rivningsbeslut för tre hus på Bodele Gustavsberg l :6. Synpunkter inkomna på förslag till beslut om rivning av tre hus på Bodele Gustavsberg l :6.

213 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) D nr KS 2015/00284 Synpunkter från Bohusläns museum inkomna på förslag till beslut om rivning av tre hus på Bodele Gustavsberg l :6. Kommunstyrelsens protokollsutdrag Synpunkter inkomna på förslag till rivningsbeslut Gustafsberg 1_6 (ärende KS ). Synpunkter inkomna på förslag till beslut om rivningsbeslut gällande fastighet Bodele Ingarö Gustavsberg l :6. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokollsutdrag Tekniska kontorets tjänsteskrivelse Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, okulärbesiktning. Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, åtgärdsförslag. Karta. Protokollsutdrag (TN/201 0:681). Kommunfullmäktiges protokoll Kommunstyrelsens utlåtande Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att verkställa rivningsbeslut från Expediera till Samhällsbyggnadsfllrvaltningen

214 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden /) '"' /JJ 1:5JZ;:ri Dnr SBN 2015/00223 Bodele Janzons Gustavsberg 1:6 Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden föreslog i april2015 kommunfullmäktige rivning av byggnaden Janzons på fastigheten Gustavsberg l :6 utiti ån den samlade bedömningen av kostnader, byggnadernas skick och gällande hyreslagsstiftning. Fastigheten Gustavsberg l :6 ingår i naturvårdområdet och strandskydd gäller. Samhällsbyggnadsnämnden anser att platsen är av stort värde for rekreation och fridluftsliv for allmänheten och att kommunen därmed inte har for avsikt att sälja något av fritidshusen. Kommunfullmäktige beslutade 20 J att återremittera ärendet till Samhällsbyggnadsnämnden för att undersöka möjligheten tillupplåtelse med tomträttsavtal på Bodele Janzons Gustavsberg. Kommunfullmäktige har beslutat ( ) att friköp av tomträtter med småhus får ske till ett pris motsvarande 85% av marktaxeringsvärdet efter avdrag för anslutning till det kommunala vatten och avloppsnätet (V A) samt för trädgårdsanläggning. Upplåtelse med tomträttsavtal kan därför jämforas med en försäljning av fastigheterna. En tomträttshavare kan likställas med en fastighetsägare. Denne har möjlighet att belåna tomträtten, överlåta tomträtten samt att hyra ut den om han så vill. Han kan, så att säga, fritt disponera över tomträtten. Tomträttens inträde eller bestånd får inte göras beroende av villkor. Inte heller får inskränkning ske i tomträttshavarens rätt att överlåta tomträtten eller att upplåta panträtt eller nyttjanderätt i denna. För att upplåta tomträtt behöver avstyckning ske. Det bör skapas servitut för väg till fastigheten vilket kan innebära ökad trafik i området. Vid en eventuell avstyckning ställs krav på ett fungerande V A. Upplåtelse med tomträttsavtal innebär att kommunen inte har rådighet över fastigheten. Det har vid återremissen inte framkommit några nya uppgifter som påverkar samhällsbyggnadsnämndens tidigare beslut. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokollsutdrag Tekniska kontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokollsutdrag Kommunfullmäktiges protokollsutdrag Kommunstyrelsens tjänsteutlåtande Karta Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

215 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Forts. 488 Yrkanden Jonas Sandwall (KD), Stig Olsson (C), Maria Johansson (L) och Roger Ekeroos (M): I första hand bilda tomträtt sedan stycka av och sälja. Om detta inte är möjligt ha fritidshusen kvar och rusta upp för att erbjuda ett kulturhistoriskt boende som även det är av stor vikt för området. Christer Hassiebäck (UP): stycka av fastigheten. Martin Pettersson (SD) ansluter sig till Christer Hassiebäcks (UP) yrkande. Gunilla Magnusson (MP): bifall till förslaget i handlingarna. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Jonas Sandwalls (KD), Christer Hassiebäcks (UP) och Gunilla Magnussons (MP) yrkande och finner att nämnden beslutar i enlighet med Gunilla Magnussons (MP) yrkande. Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att vidhålla tidigare beslut att verkställa rivningsbeslut från 20 Il-O 1-20 att föreslå kommunfullmäktige att besluta i ärendet. Reservation Jonas Sandwall (KD), Stig Olsson (C), Maria Johansson (L) och Roger Ekeroos (M), Chirister Hassiebäck (UP) och Marlin Pettersson (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden. Vid protokollet Sebastian Johansson Justerat Gunilla Magnusson Kenneth Ohlsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Sebastian Johansson Expedierat Samhällsbyggnad Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

216 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 1(4) Dnr SBN 2015/00223 Handläggare Mark- och exploateringsingenjör Petter Larsson Telefon Bodele Janzons Gustavsberg 1 :6 Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden föreslog i april 2015 kommunfullmäktige rivning av byggnaden Janzons på fastigheten Gustavsberg l :6 utifrån den samlade bedömningen av kostnader, byggnadernas skick och gällande hyreslagsstiflning. Fastigheten Gustavsberg l :6 ingår i naturvårdområdet och strandskydd gäller. Samhällsbyggnadsnämnden anser att platsen är av stort värde för rekreation och fl'idluftsliv för allmänheten och att kommunen därmed inte har för avsikt att sälja något av fritidshusen. Kommunfullmäktige beslutade att återremittera ärendet till Samhällsbyggnadsnämnden för att undersöka möjligheten till upplåtelse med tomträttsavtal på Bodele Janzons Gustavsberg. Kommunfullmäktige har beslutat ( ) att friköp av tomträtter med småhus får ske till ett pris motsvarande 85% av marktaxeringsvärdet efter avdrag för anslutning till det kommunala vatten och avloppsnätet (VA) samt för trädgårdsanläggning. Upplåtelse med tomträttsavtal kan därför jämföras med en försäljning av fastigheterna. En tomträttshavare kan likställas med en fastighetsägare. Denne har möjlighet att belåna tomträtten, överlåta tomträtten samt att hyra ut den om han så vill. Han kan, så att säga, fritt disponera över tomträtten. Tomträttens inträde eller bestånd får inte göras beroende av villkor. Inte heller får inskränkning ske i tomträttshavarens rätt att överlåta tomträtten eller att upplåta panträtt eller nyttjanderätt i denna. För att upplåta tomträtt behöver avstyckning ske. Det bör skapas servitut för väg till fastigheten vilket kan innebära ökad trafik i området. Vid en eventuell avstyckning ställs krav på ett fungerande V A. Upplåtelse med tomträttsavtal innebär att kommunen inte har rådighet över fastigheten. Det har vid återremissen inte framkommit några nya uppgifter som påverkar samhällsbyggnadsnämndens tidigare beslut. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokollsutdrag Tekniska kontorets tjänsteskrivelse

217 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad (4) D nr SBN 2015/00223 Samhällsbyggnadsnämndens protokollsutdrag Kommunfullmäktiges protokollsutdrag Kommunstyrelsens tjänsteutlåtande Karta Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att vidhålla tidigare beslut att verkställa rivningsbeslut från att föreslå kommunfullmäktige att besluta i ärendet. Ärendebeskrivning Bakgrund Samhällsbyggnadsnämnden föreslog i april 2015 kommunfullmäktige rivning av byggnaden Janzons på fastigheten Gustavsberg l :6 utifrån den samlade bedömningen av kostnader, byggnadernas skick och gällande hyreslagsstiftning. Fastigheten Gustavsberg l :6 ingår i naturvårdområdet och strandskydd gäller. Samhällsbyggnadsnämnden anser att platsen är av stort värde för rekreation och fridluftsliv för allmänheten och att kommunen därmed inte har för avsikt att sälja något av fritidshusen. Kommunfullmäktige beslutade att återremittera ärendet till Samhällsbyggnadsnämnden får att undersöka möjligheten till upplåtelse med tomträttsavtal på Bodele Janzons Gustavsberg. Enligt beslut i kommunfullmäktige var kommunens motiv vid förvärvet av fastigheterna i mitten av 1980-talet att de utgör ett rekreationsområde med stort kulturellt värde i anslutning till Gustafsbergsanläggningarna. Kommunen ville genom fårvärvet säkra områdets karaktär och tillgänglighet. Utvecklingsplaner för området är nu framtagna och är efter beslut i Kultur och fritidsnämnden i juni på väg för beslut i kommunstyrelsen. Bildande av tomträtt En tomträtt upplåts på minst tjugo år i taget, tomrättsavgälden kan dock komma att justeras var tionde år. Beräkningen av årsavgälder för tomträtter får småhus i Uddevalla kommun sker enligt en beräkningsmodell som har antagits av kommunfullmäktige Avgäldsunderlaget som avgäldsräntan räknas på är ett beräknat marknadsvärde. Tilläggas bör att kommunfullmäktige har beslutat ( ) att friköp av tomträtter med småhus får ske, till ett pris motsvarande 85% av marktaxeringsvärdet efter avdrag får anslutning till V A samt för trädgårdsanläggning enligt beräkningarna ovan.

218 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad (4) Dnr SBN 2015/00223 Tomträtt kan endast upplåtas av det allmänna (stat, kommun, men även vissa stiftelser) och den innebär en upplåtelse av mark på i princip evig tid. En tomträtt innebär att man hyr mark från det allmänna och tomträttshavaren behöver inte friköpa den aktuella fastigheten. En tomträttshavare kan likställas med en fastighetsägare och har möjlighet att belåna tomträtten, överlåta tomträtten samt att hyra ut den om han så vill. Han kan, så att säga, fritt disponera över tomträtten. Dispositionen innebär att det vanligtvis inte är några problem med att belåna en tomträtt hos en bank, och värderingen sker efter samma riktlinjer som värdering vid fastighetsköp. Tomträttsupplåtelse innefattar överlåtelse till tomträttshavaren av byggnad och annan egendom som vid upplåtelsen hör till fastigheten enligt lag. Vill fastighetsägaren betinga sig ersättning för den överlåtna egendomen, skall den bestämmas särskilt. Tomträttens inträde eller bestånd får inte göras beroende av villkor. Inte heller får inskränkning ske i tomträttshavarens rätt att överlåta tomträtten eller att upplåta panträtt eller nyttjanderätt i denna. Uppsägning får ske endast om det är av vikt för ägaren att fastigheten användes for bebyggelse av annan art eller på annat sätt än tidigare. Upphör tomträtten på grund av uppsägning, åligger det fastighetsägaren att lösa byggnad och annan egendom som utgör tillbehör till tomträtten. Lösesumman skall motsvara egendomens värde vid tomträttens upphörande under antagande av att tomträtten alltjämt skulle bestå med samma ändamål och i övrigt oförändrade föreskrifter angående fastighetens användning och bebyggelse. Lantmäteriförrättning För att upplåta tomträtt på Bodele Janzons Gustavsberg behöver avstyckning ske så att fastigheten får egen fastighetsbeteckning. Då området Bodele Gustavsberg ligger inom Gustavsberg naturreservat samt inom strandskyddat område kan det krävas dispens från fastighetsbestämmelserna. Enligt praxis är det tillåtet med avstyckning inom strandskydd for en etablerad och laga ordning tillkommen självständig, bostads byggnad. I de fall där bostadsbyggnaden fanns innan strandskyddets tillkomst, vilket är fallet med aktuella byggnader, bedöms att ingen dispens behövs. Fastigheten ska då avgränsas enligt hävdad tomtplats som var innan strandskyddet infördes. Det kan vara så att fastighetsägaren måste söka medgivande, i detta fall dispens enligt Miljöbalken innan fastighetsbildningen genomförs. Väg För att fastigheten ska vara varaktigt lämplig for sitt ändamål enligt 3: l FBL bör det skapas servitut for väg till fastigheten. Om avstyckning sker skapas servitut lämpligast på den befintliga vägen X, se kartbilaga. Vägen är en "grusad naturväg" och sträckan är en del av strandpromenaden. Kommunens gata/parkavdelning anser att det vore olämpligt att skapa en rättighet som tillåter biltrafik på sträckan och i förlängningen kan generera mer trafik än i dagsläget.

219 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad (4) D nr SBN 2015/00223 Denna del av strandpromenaden är ett populärt gångstråk och det rör sig mycket folk i området, framförallt på sommaren. Vatten och Avlopp Vid avstyckning av den nya fastigheten ställer lantmäteriet även krav på att det finns ett fungerande V A. Detta kan lösas genom enskilda lösningar eller anslutning till det kommunala V A nätet. Om avstyckning sker vill Västvatten att fastigheten ansluter sig till det kommunala V A nätet. Det finns avsättning för V A i närheten. Kostnader som uppkommer i samband med bildande av tomträtt. Lantmäterikostnad uppgår till ca kronor. Anslutning till det kommunala V A nätet för en fastighet som är ca l 500 m2 uppgår till ca kronor. Förutom kostnaderna för bildandet av en fastighet som krävs för tomträtt, samt anslutning till det kommunala V A nätet, tillkommer för tomträttshavaren också kostnader för byggnaden, en årlig tomträttsavgäld samt övriga med tomträttsbildandet tillhörande kostnader. För Uddevalla kommun uppstår kostnader för värdering av byggnaden. Sintsatser Det föreligger inget direkt hinder ur fastighetsbildningssynpunkt för upprättande av tomträtt för fastigheten. I Uddevalla kommun är upplåtelse med tomträttsavtal attjämföra med en försäljning. En tomträttsinnehavare är också i grunden att likställa med en fastighetsägare. Upplåtelse med tomträttsavtal innebär att kommunen inte har rådighet över fastigheten. Det har vid återremissen inte framkommit några nya uppgifter som påverkar samhällsbyggnadsnämndens tidigare beslut. Carina J o hans son Förvaltningschef Petter Larsson Mark- och exploateringsingenjör Expediera till Samhällsbyggnadsflirvaltningen Kommunstyrelsen

220 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2015/00284 Rivningsbeslut gällande fastigheten Bodele Janzons Gustavsberg 1 :6 Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden föreslår verkställande av rivningsbeslut från gällande byggnaden Janzons på Gustavsberg l :6. Fastigheten Gustavsberg l :6 ingår i naturvårdsområdet och strandsskydd gäller. Platsen är av stort värde för rekreation och friluftsliv för allmänheten och därmed har kommunen inte för avsikt att sälja något av fritidshusen. Den okulärbesiktning som utförts av Söderström Fastighetsbesiktningar AB visar på att byggnaden har ett stort underhållsbehov. Rivningsbeslut t! ån grundar sig på att byggnaden saknar kulturvärde och ligger inom ett område avsett för rekreation och rörligt friluftsliv. Fastighetsavdelningen föreslår att rivningsbeslut verkställs utifrån den samlade bedömningen av kostnader och gällande hyreslagstiftning. Kostnaden för rivning finansieras ur samhällsbyggnadsnämndens ram. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Tekniska kontorets tjänsteskrivelse Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, okulärbesiktning. Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, åtgärdsförslag. K mi a. Tekniska nämndens protokoll20ll-ol Synpunker inkomna , , , och O på förslag till beslut om rivning av tre hus på Bodele Gustavsberg l :6. Yrkanden Carin Ramneskär (M), Christer Hassiebäck (UP), Magnus Jacobsson (KD) och Rolf Carlson (SD): återremiss till samhällsbyggnadsnämnden för att undersöka möjligheterna till upplåtelse med tomträttsavtal Propositionsordning Ordförande ställer proposition på avgörande idag mot Carin Ramneskärs (M) m.fl återremissyrkande och finner att kommunfullmäktige beslutar avgöra ärendet idag. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning. Ja-röst för bifall till avgörande idag. Nej-röst för bifall Carin Ramneskärs (M) m. fl. återremissyrkande. Omröstningsresultat Med 29 ja-röster för bifall till avgörande idag och 30 nej-röster för bifall till Carin Ramneskärs (M) m. fl. återremissyrkande, 2 avstår, beslutar kommunfullmäktige att återremittera ärendet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

221 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige forts. 218 Ja Sonny Persson (S) Philip Magnusson c sy Per-Erik Holmberg (S) - Birgitta Pelli (S) Jan-Olof Andersson (S) Susanne Grönvall (S) Louise Åsenfors (S) Åke Granath (S) Anna-Lena Heydar (S) Ingemar Samuelsson (S) Paula Berger (S) Stefan Skoglund (S) Abbi Tehyrell (S) Kenneth Engelbrektsson (S) Veronica Vendel (S) Alf Gillberg (S) Marie-Louise Ekberg (S) Robert W ende! (S) Tommy Strandh (S) LisbethEstrada Perez (S) Susanne Börjesson (S) Evy Gahnström (V) Ewa Espling (V) Christer J o hans son (V)" Lars-Olof Laxrot (V) - - " J a ana J ärv i tal o (V) Kerstin Wallsby (V) Vivian Udden (MP) Gunilla Magnusson (MP) Avstår Ole Borch (MP) Jarmo Uusitalo (MP) Nej Björn Skår (M) Carin Ramneskär (M) Mikael Staxäng (M) Zeidi Ström (M) Jens Borgland (M) Johanna Ramneskär (M) Gösta Dahlberg (M) Sture Svennberg (M) Niklas Moe (M) Jakob Olsson (C) El ving Andersson (C) Ralph Steen (L) Roger Johansson (L) Maria Johansson (L) Carl-Johan Sernestrand (L) Magnus Jacobsson (KD) Marie Henriksen (KD) David Sahlsten (KD) Christina Nilsson (KD) Rolf Carlson (SD) Rose-Marie Antonsson (SD) Conrad Andersson-(SD) Bo Antonsson (SD) Thommy Carlin (SD) Andreas Svensson ( _Q} Patrik Olsson (UP) Christer Hassiebäck (UP) Caroline Henriksson (UP) Ann-Charlott Gustafsson {UP) Merja Henning (UP) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

222 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige forts. 218 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet till samhällsbyggnadsnämnden för att undersöka möjligheterna till upplåtelse med tomträttsavtal Vid protokollet Annica Åberg Justerat Alf Gill berg, Magnus Jacobsson, Kerstin Walisby Justeringen tillkunnagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Sam h ä l l s byggnads nämn d en Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

223 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2015/00284 Rivningsbeslut gällande fastigheten Bodele Janzons Gustavsberg 1:6 Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden föreslår verkställande av rivningsbeslut från gällande byggnaden Janzons på Gustavsberg l :6. Fastigheten Gustavsberg l :6 ingår i naturvårdsområdet och strandsskydd gäller. Platsen är av stort värde för rekreation och friluttsliv för allmänheten och därmed har kommunen inte för avsikt att sälja något av fritidshusen. Den okulärbesiktning som utförts av Söderström Fastighetsbesiktningar AB visar på att byggnaden har ett stort underhållsbehov. Rivningsbeslut från l- 20 grundar sig på att byggnaden saknar kulturvärde och ligger inom ett område avsett för rekreation och rörligt friluf1sliv. Fastighetsavdelningen föreslår att rivningsbeslut verkställs utifrån den samlade bedömningen av kostnader och gällande hyreslagstiftning. Kostnaden för rivning finansieras ur samhällsbyggnadsnämndens ram. Mikael Staxäng (M), Christer Hassiebäck (UP) och Kenneth Engelbrektsson (S) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Tekniska kontorets tjänsteskrivelse Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, okulärbesiktning. Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, åtgärdsförslag. Karta. Tekniska nämndens protokoii2011-0l Synpunker inkomna och på förslag till beslut om rivning av tre hus på Bodele Gustavsberg l :6. Yrkanden Mikael Staxäng (M): avstyckning av fastigheten för försäljning till marknadspris. Christer Hassiebäck (UP): återremiss till samhällsbyggnadsnämnden för utredning av konsekvenser av avstyckning av fastigheten. Kenneth Engelbrektsson (S): bifall till förslaget i handlingarna. Propositionsordning Ordförande ställer först proposition på Christer Hassiebäcks (UP) återremissyrkande mot avgörande idag och finner kommunstyrelsen besluta avgöra ärendet idag. Ordförande ställer därefter proposition på förslaget i handlingarna mot Mikael Staxängs (M) yrkande och finner kommunstyrelsen bifalla förslaget i handlingarna. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning. Ja-röst för bifalltill förslaget i handlingarna. Nej-röst för bifall till Mikael Staxängs (M) yrkande. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande -;-",-----;-'----; ,;:_'---'-' ;c;c-;---;--:---;----;

224 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen forts. 242 Omröstningsresultat Med 8 ja-röster för bifall till förslaget i handlingarna och 7 nej-röster för Mikael Staxängs (M) yrkande beslutar kommunstyrelsen bifalla förslaget i handlingarna. Ja Ingemar Samuelsson (S) Evy Gahnström (V) Paula Be_!];er (S) Stefan Skoglund (S) Annelie Högberg (SY Kenneth Engelbrektsson-(S) Cecilia Sandberg (S) Jarmo Uusitalo (MP) Ne.i - Elving Andersson (C) - -,;-,... Mikael Stali:äng_..(M) Anna-Malin Björk Joelsson (C) ~ ~--- - Rolf Jonsson (L) Magnus Jacobsson (KD) - Rolf Carlson (SD) - Christe~ Hassiebäck (UP) Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att verkställa rivningsbeslut från Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson, Paula Berger Justeringen tillkunnagiven på anslagstavlan 20 J intygar Annica Åberg Expedierat 20 J Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

225 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (1) D nr KS 20 15/00284 Handläggare Lokalstrateg Mattias Hagelberg Telefon mattias.hagelberg@uddevalla.se Rivningsbeslut gällande fastigheten Bodele Janzons Gustavsberg l :6 Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden föreslår verkställande av rivningsbeslut från 20 Il-O 1-20 gällande byggnaden Janzons på Gustavsberg l :6. Fastigheten Gustavsberg l :6 ingår i naturvårdsområdet och strandsskydd gäller. Platsen är av stort värde för rekreation och fri lu.ftsl iv för allmänheten och därmed har kommunen inte filr avsikt att sälja något av fritidshusen. Den okulärbesiktning som utförts av Söderström Fastighetsbesiktningar AB visar på att byggnaden har ett stort underhållsbehov. Rivningsbeslut från 20 l grundar sig på att byggnaden saknar kulturvärde och ligger inom ett område avsett filr rekreation och rörligt friluftsliv. Fastighetsavdelningen föreslår att rivningsbeslut verkställs utifrån den samlade bedömningen av kostnader och gällande hyreslagstiftning. Kostnaden för rivning finansieras ur san1hällsbyggoadsnämndens ram. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokollsutdrag Tekniska kontorets tjänsteskrivelse Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, okulärbesiktning. Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, åtgärdsförslag. Karta. Protokollsutdrag 20 l J (TN/20 l 0:681 ). Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att verkställa rivningsbeslut ftån ~ Peter Larsson Kommundirektör Mattias Hagelberg Lokalstrateg Expediera till Samhällsbyggnadsnämnden

226 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Dnr SBN 2015/ Bodele Janzons Gustavsberg l :6 Sammanfattning Tekniska kontorets fasti ghetsavdelning önskar vägledning och inriktningsbeslut gällande förvaltningen av fastigheten Gustavsberg l :6 med avseende på byggnaden J an zons. Fastigheten Gustavsberg l :6 ingår i naturvårdsområdet och strandsskydd gäller. Platsen är av stort värde för rekreation och friluftsliv för allmänheten och därmed har kommunen inte för avsikt att sälja något av fritidshusen. Den okulärbesiktning som utfö1ts av Söderström Fastighetsbesiktningar AB visar på att byggnaden har ett stort underhållsbehov. Rivningsbeslut från 20 Il-O 1-20 grundar sig på att byggnaden saknar kulturvärde och ligger inom ett område avsett för rekreation och rörligt friluftsliv. Tekniska kontoret avser att verkställa detta rivningsbeslut utifrån den samlade bedömningen av kostnader och gällande hyreslagstiftning.. Beslutsunderlag Tekniska kontorets tjänsteskrivelse Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, okulärbesiktning Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, åtgärdsförslag Karta Protokollsutdrag 20 Il-O 1-20 (TN/201 0:681) Yrkande Christer Hassiebäck (UP), Roger Johansson (FP), Roger Ekereos (M), Maria Johansson (FP), Stig Olsson (C), Martin Petterson (SD) yrkar på att stycka av fastigheterna för försäljning till marknadspris. Proposition Ord.fllrandc ställer proposition på forslaget i handlingar mot Christer Hassiebäck (UP), Roger Johansson (FP), Roger Ekereos (M), Maria Johansson (FP), Stig Olsson (C), Martin Petterson (SD) yrkande. Nämnden beslutar att verkställa rivningsbeslut och föreslå kommunfullmäktige att besluta i ärendet. Omröstning Omröstning begärdes av Roger Johansson (FP) och följande omröstningsresultat toredrogs och godkändes. Den som röstar på förslaget i handlingarna röstar ja och den som röstar på Christer Hassiebäck (UP), Roger Johansson (FP), Roger Ekeroos (M), Maria Johansson (FP), Stig Olsson (C), Martin Petterson (SD) yrkande röstar nej. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

227 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden 20\ Forts. 152 Omröstningsresultat Vid omröstningen avgavs 7 Ja och 6 Nej. Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att verkställa rivningsbeslut från att föreslå konununfullmäktige att besluta i ärendet. Reservation Christer Hassiebäck (UP), Roger J chansson (FP), Roger Ekeroas (M), Maria Johansson (FP), Stig Olsson (C), Martin Petterson (SD) reserverar sig till formån för eget förslag Vid protokollet Eva Thoi Nordfeldt Justerat Gunilla Magnusson Eva i>spling Justeringen tillkannagiven på anslagstavlan intygar Eva Thoi Nordfcldt Expedierat Tekniska kontoret KF Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

228 Tjänsteskrivelse Tekniska kontoret 1(2) D nr SBN 2015/00223 Handläggare FastighetsfOrvallare Maria Kihlberg Telefon maria.kihlberg@uddevalla.se Bo de le Janzons Gustavsberg l :6 Sommanlottning Tekniska kontorets fastighetsavdelning önskar vägledning och inriktningsbeslut gällande förvaltningen av fastigheten Gustavsberg l :6 med avseende på byggnaden Janzons. Fastigheten Gustavsberg l :6 ingår i naturvårdsområdet och strandsskydd gäller. Platsen är av stort värde för rekreation och friluftsliv för allmänheten och därmed har kommunen inte för avsikt att sälja något av fritidshusen. Den okulärbesiktning som utförts av Söderström Fastighetsbesiktningar AB visar på att byggnaden har ett stort underhållsbehov. Rivningsbeslut från i-20 grundar sig på att byggnaden saknar kulturvärde och ligger inom ett område avsett för rekreation och rörli&>t friluftsliv. Tekniska kontoret avser att verkställa detta rivningsbeslut utifrån den samlade bedömningen av kostnader och gällande hyreslagstiftning. Beslutsunderlag Tekniska kontorets tjänsteskrivelse Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, okulärbesiktning Söderströms Fastighetsbesiktningar AB, åtgärdsförslag Karta Protokollsutdrag (TN/20 10:681) Förslag 1111 beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att verkställa rivningsbeslut från Ärendebeskrivning Tekniska kontorets fastighetsavdelning önskar vägledning och inriktningsbeslut gällande förvaltningen av fastigheten Gustavsberg l :6 med avseende på byggnaden Janzons. Stadcn gavs tillfallc att köpa byggnaden 1963 och ansåg det värdefullt då man redan ägde fastigheter inom området. Nuvarande hyresgäst har hyrt huset sedan Fastigheten Gustavsberg l :6 ingår i naturvårdsområdet och strandsskydd gäller. Platsen är av stort värde för rekreation och friluftsliv för allmänheten och därmed har kommunen inte for avsikt att sälja något av fritidshusen. l forslaget till fördj upad översiktsplan, som är under samråd, ska kommunägd mark i området behållas och

229 Tjänsteskrivelse Tekniska kontoret 2(2) D nr SBN 2015/00223 området kring Landbadet ska utvecklas med inriktning friluftsliv och bcsöksnäring. Detta är strategin för att säkerställa allmänhetens tillgång till Gustafsberg Den okulärbesiktning som ulforts av Söderström Fastighetsbesiktningar AB visar på att byggnaden har ett stort underhållsbehov. Vatten och avlopp måste också åtgärdas. Kalkylen visar att kostnaden blir ca kr. Kalkylen ijmefuttar också en lösning for VA-frågan. Hyran är fastställd till kr/år efter forhandling med Hyresgästforeningen. Hyran ger inte kostnadstäckning for renovering av byggnaden och kommer inte att kunna höjas i motsvarande grad p g a bruksvärdesprincipen. Om huset renoveras for kr med dagens ränteläge om 3,5% och en avskrivning på 20 år med en annuitetsplan skulle hyran behöva höjas med kr/år. Enligt kommunens riktlinjer for lokalförsörjning uppfyller inte byggnaden kriterierna for kommunens långsiktiga behov. För närvarande finns inga aktuella planer for egen användning av byggnaden. Rivningsbeslut från grundar sig på att byggnaden saknar kulturvärde och ligger inom ett område avsett for rekreation och rörligt friluftsliv. Tekniska kontoret avser att verkställa detta rivningsbeslut utifrån den samlade bedömningen av kostnader och gällande hyreslagstiftning. Patrik Petre Teknisk chef Maria Kihlberg!Bertil Hjertell Fastighetsforvallare Expediera till Tekniska kontoret Gunnar Janzon

230 Gustavsberg l :6 2maj2014 OKULÄRBESIKTNING Janzons GUSTA VSBERG l :6 Uddevalla L Söderström Fastighetsbesiktningar AB Karlsbergsvagen vanersborg Tel: Organisationsnummer: F-skattesedel

231 Besiktningsdatum: Fastighetsbeteckning: Adress: Postnummer och ort: Byggår: Hustyp: Fastighetsägare: Uppdragsgivare Namn: Adress: Postnr & Ort: Telefonnummer: E-post: Besiktningsman telefonnummer Telefonnummer E-post: Väderlek: Närvarande: Gustavsberg l :6, Janzons Finns ingen Uddevalla Troligen 1934 l plan Uddevalla kommun, Tekniska kontoret FA 04, Box Malmö , Bertil Hjertell bcrtil.hjertell@uddevalla.se Le i f Söderström soderstrorn.fast@swipnet.se Sol och + l o C Hyresgäst Gunnar Janzon samt Bertil Hjertell Fastigheten var fullt möblerad vid bcsiktningstillflillet.

232 Huvudbyggnad Utvändigt Yttertak Rännor och rör Träfasad Plåttak. A lgpåväxten bör tas bort och trädet som hänger över taket bör tas bort. Inget särskilt an notera som bedöms vara onormalt utifrän vanligt åldersslitage. Södersida - det är torrsprickor i träfasaden. Fasaden ligger under marken, det är risk fcir rötskador i bottenstocken och fasaden. Den här sidan är i behov av att bytas. Baksida- Inget särskilt att notera som bedöms vara onormalt utifrån vanligt åldersslitage. Norrgavel-det är påväxt på fasaden. Fodren runt fllnstren är rötskadade. Framsida - fårgen flagnar på fasaden. Övrigt- huset är i behov av tvättning och målning. En glasfönster Dörrar Grundmur Grundläggning Mark Altan med överbyggnad Fönstren är i behov av renovering eller att bytas. De är i behov av målning. Plintar. Plintar. Allt skräp och organiskt material måste tas bort, därefter ska det läggas ut makadam och så ska grunden plasttäckas. Det är lite påväxt i trossbotten. Uppväxt mark. Marken lutar mot huset på södergavel n. Golvet lutar mycket, detlir sättningar. Altanen är i behov av underhåll, det är torrsprickor i det äldre räcket Invändigt Allmänt Generellt Små skador som förekornmer på ytskikt och inred n i ng orsakade av åldersskäl eller normalt slitage noteras inte särskilt bär. Fönster-se riskanalys l: l. Golven Jutar och knarrar. Det är rörelsesprickor i väggarna. Huset är i behov av totalrenovering invändigt. Det var en mögell ukt i huset. Det är en enkel sommarstuga.

233 Entreplan Kök Matnun och entre Vardagsrum Köket är inte våtsäkrat Köket är väld igt omodernt. Det är ett äldre gjuyärnsavlopp. Färgen flagnar på väggar och tak. Fönsterruta är sprucken. Det lir fuktskador under funstren, se riskanalys l: l. Det är skador i taket. Sovrum l Golvet är nersänkt. Sprickor i taket. Vinden var inte besiktningsbar.

234 RJSKANALYS l: l FÖNSTER: Det fllrel igger påtaglig risk fllr fuktgenomslag genom äldre/bristtlilligt underhållna fllnster. Fukt kan tränga in vilket kan ge rötskador i stommen. FORTSA TT TEKNISK UTREDNING Köpare kan begära fortsatt teknisk utredning fllr att klarlägga om risk fllr väsentligt fel som besiktningsmannen antecknat i riskanalysen finns eller inte. En fortsatt teknisk utredning ingår inte i överlåtelsebesiktningen. En sådan utredning kan beställas särskilt. En fortsatt teknisk utredning fllrutsätter fastighetsägarens uttryckliga medgivande. Vänersborg 20 J Leif Söderström L. Söderström Fastighetsbesiktningar AB

235 BRA A'IT V ETA OM: Under nedan rubriktr redovisas in fonnation om, elinstallationer, våtrumsregler, tekniska livslängder som kan vara bra lbr en fastighcbägare an känna till. Det kan även förc-kommn gene rella rekommendationer under delta Slyeke.ll!ir anges också nonnata. erfarenhelsbaserade tckni$ka livslängder för de flesta kon.stmktions.vtfönmden i syfte au underi!uta planering av byggnads undel'håll. El Kunskap. lllrsiklighct och respcia ar tre viktiga bcgn:pp att bcak1a n i~ cle1 gilller el. Elsäkerhetsverkct är en statlig myndighcl. på deras hemsida finner man myc-ket inf<mnati<.>n och föreskrifter om el. www slsnljcrhctsycrkcj se EJ.J'ådgivningsbyrån är en fristående byrå för konsumenter som utan avgift hjälper och vl!glcdcr dis i olika frågor på clmarknadcn. Jordfelsbrytare l alla nya hus är det krav pil jordfelsbrytare samt även vid viss ombyggnation, till exempel installalion av ele-ktrisk ~'OI V\'örmc och i badrum. Installation av fast installerad jordfelsbrytare måste utibras av behörig el installatör. Krav pajordade e l-ledningar galler fr.o.m och krav på jordfelsbrytare fr.o.m l l ldre byggnader måste man därför tbrv-änta sig aujordfelsbrytardpet$likra kontal:t<.t jordade elledningar saknas.. l samband med eventuella renoveringar bor man darlbr även lbmya elinstallationer. Vad bander om proonarna går? Om det uppkommer probkm med att säkringar och/eller jordfelsbrytare frekvent löser ut ska fackman kontaktas R:Sr gtnomgång 3v hela elsystemet. Spo!liGh!s Els:tkcrhetsvericet har seu en OkniJlg av br:lnder till följd av felaktigt installerade spotlights. Oftast beror det på au spotlights placerats fbr nara brt!jmbart material. Eftersom vannctl frlm lampan ar bög bor du \iata fbrsiktig nl!r du inseallerar spot light~>. Jili&W!s wom!ms Det ar inte ti11atet att dra ut en skarvsladd genom fönster eller dött. El utomhus måste anslutas till ett eluuog utomhus. Saknas jordfelsbrytare kan en portabel monteras tbrst Barnsnerbet Att ha petsakta uuag ar en enkel sll.kerhctsatg«rd. S!rskih viktigt ar det om det finns småbarn i nllrheten. El~kerhcten är livsviktig och kunskapen om den måste helatiden flmls ut till nya generationer el-anvllnd~rc. Ur d!ribr ditt barn tidigt au respektera elen och dess faror. Ojordat och jomm i samma mm Att hajordade och ojordade uttag i samma Nfl\ fir fbrbjudct. Om det uppstår ett fel i t ex en lampa som är ojordad. kan hela lampan bli sp:inningsfhrande. Om man beror den trasiga lampan och samtidigt kornmer åt en produkt som ar jordad. går strömmen genom kroppen. Livsfara uppstår. \'Atutrymmtn VåtUt.ry1nmcn kan dölja Cl' hel del oönskat bakom ytan. f or alt förhindra lijklskador ocll andra obehagliga överraskningar har flera bnlnschorgan tagit fram hårdare riktlinjer och krav fot våtrum. Vad många inte vet Gr an dc Ilesta villafbrsil.k:ringar inte täcker fbr dc: ökade kostnader so1n dessa regler innebnr, vid renovering av våtutrymmen efier en fuklskada. Vid renovering av våtrom gäller a1t dc ska utföras enligt gallande bygg.non'het och bör även alltid uppfylla gliilande branschreg.lcr. För kakel och klinket gäller Byggkertuni kr3del~ llranschttglcr rur Våtn.un, OBV 07: l För mera infonnatiojl se WW\Y,bkr.se För pl a.~ltnatlor se: k.sc Från 2005 finns även branschregler for rörinstallatörer kallade sukcr vanen installation se W\\'W.sakervaucn.se För våtsäkring av kök se www. vattensakra.nu Tllt~ki ktet som gör att väggar och golv håller tätl och hindrar vatten fl'tln att sippra igenom har stor be1.)'dclse ffir hur bra diu nyrenoverade badrum ståt e not fukt De gamla krave.' på tlitskikten r.tc.kcr inte till och därlbr har branschorganen andrat sina rik11injer och kroven höjts. EfterSOm konsumenten sällan lir infqrstådd i detaljerna kring ett våtrumsbygge har egenkomrollen av branschen ett stort vl!rde. Viktigt au tanka på!'lär man bygger om hemma, oavsett om man gör det själv eller anlitar någon. ar au fblja rekommendationer från t1era olika bransehorgan isationer. Om ett våtutrynune sk.1 byggas en lig.t de nya branscl\reglema bgr man anlita ett av dc omkring tbrt1ag i Sverige med våtrumsbehörighet Det är e1l g_ata~hi fbr att brunverkaren lir utbildad i branschens regler och AJbetar med godklin da konstruktioner. När cu våtrum är byggt av en bchorig hanh erkarc flr.nan eu wajitetsdokument där det framgår exakt vad som argjon och vilka material som har använts. l>eu:.. l!r en värdepapper som hör Chrvaras på eu sakert stnlle. Avsaknad ov kvalitctsdokumenl kan medrjta att f'örslikringsbolagct endast lämnar ett bcgr!snsat ~rs:tkringssk.ydd lbr berort vålnun ajtemati\ t undantar \ åtutrym.nen från hemll)rslikringen. Fuktmllt:ning fu Vid dc fuktv!rdcn vi mäler (Fkv), gliler följande. au nonnalvlrdct ligger mellan 8 -lo% Fkv och vid 17% l';)cv och mer fu' det risk RSr röt - odl mogclskador. Eu ml)terials filktighet, t.ex. i en regel eller i c:n vindskiva. mä!s oftast i fuktkv(l( (F'kv). FJ..-v är eu måu på tbchållandet me11an fuktjnnehåll i kg och mllngden tont material i kg. Vid fuktkvoter överstigande 17% i gran och fi1ruvirke finns det risk for mikrobiell till\ llicl (mögel). &f Luftens fuktighet mhl~ i relativ fuktighet (C'/oRI"}. RF är enkelt unrycj..1 eu mått på hur mycket vatten som luften innchåucr vid en viss temperatur. Vid JOO% RF är luften mättat och fukten Otits ut i fonn av små vattendroppar. Men redan vid 6()0,{) RF koll'oderar stål. vid 7~/o. 75% RF finns det risk fbr mikrobit:lltillvllxl (mögel). l Sverige ligger medelvlirdc:t R;r utomhusluften över året runt 80% RF.

236 Undtrhi ivttkniskl livsll ngdtr Ttknl'lk mtdtllin llngd tbr byggnadsdelar och olika byggnadskonstruktioner Amnllrkning; Till grund rör livsliin,gdsuppg.ifier finns bland ~mat Meddelande M84: lo Statcns institut fhr Byggnadsforskning, Sammanställning uv livslängdsuppgifter SABO- Avskrivnin gs:rt:~lcr samt erfarenhetsmässiga vlirden från br.tnscbcn. För en fi~tight.1s!garc!r 30 år, ur erfarenhetsmässig synvinkel ett vanliga intctvall vijci gäller underhall av en byggnad. Man kan fbrenklat ~igi.l att 30 år Ar ett nycl:cltal lbr renoveringar. l eknisk livslängd: lidsperiod under vilken en byggnad eller anlllggning kan utnyttjas fbr avsedd fimktion. Takkonstruktioner Takpapp låglutandc/platta konstruktioner Oummiduk laglutande/plana konstruktioner rakpapp under takpannor av bt."long. tegel 1 akpannor av betong/tegel Kom1gmd takpill med underliggande papp Ilandfalsad plit, falsad plåt med underliggande papp AsbestcementskivoriEtcmittak Plåtdetaljer (ront skorstenar, ventilation etc) Hllngra.nnor stuprör Skorstcn (renovcring/ommumi.ng skorstenstopp, Ultnjng rokkanajcr) Nytt undertak - invijndjgt Fas;ader Tri!panel (byte) Träpanel (målning) Omfogning av fasadtegel. l)uts tjockputs 2 c.n (renoveringlomputsning) Asbestcementplattor (ctcmitplauor) Fönster/dörrar Isolerglas (blir otl!ta med tiden) Fönster Dörrar inne/ute Målning fbnstcr/don'ar Drilntringlutviindtg r ruk'llikydd Orttneringslodning och utvändig vertikal fuktisolering (inklusive dagvane~~ l edning i anslutning till drolnlcdning) Dagvattenledning utanfbr byggnaden. Tt rat.~c'r/b11 l konger,altancr/ utomhus-trappor Tötskikt (t.cx asfaltsbaserade tatskikt) ))låt Bctongbalkon,ger, annering exkltätskikt År lo lo 25 so 35 3S so ln, iindigl Målninglcapetsering etc Parl<cugolv/tri!golv (byte) Partceugolv/tragolv (slipning) Laminatgolv Plastmatta på golv (ej våtrum) Köksluckor. b!lnkskivor, koksinredning Snickerier o i1u'tdning (t ex lister). Ej kök Trappor VAlutrymmen J' lastmatta i våtrum Taxskikt underklinker/kakel i våtutrymme Tlltskikt golv/vägg av typ tunn dispersion utfbrt under 1980-ta.llbörjan 1990-talet Typgodkand våtrumsmatta (plast) som uuskikt under klnkerjkakel o utfbrt l1lre 1995 OUtfbrt efier 1995 VåtrumstapetCI' v:sggar Vitvaror Kyl, frys, d iskn~askin, spis. spishajj, tvättmaskin, todfuunjarc etc. Övriga in.stallationrr O( h annan maskinfil utru stnin~!.to hushållsmaskiner Avloppsledningar V!inne växlare Sanitetsgods (lv!ittsttui, WC stol m. m. B dkar bubbel Avloppstank V!inneledningar kall vannvattcnled.nijlgar Varmvattenberedare, el-radiator. vanncparu~a (olja/el) inkj expa:nsionsk!lrl. C'JOivbrunn Motor ventilations Olikt. E.loentral. Viirmtgolv EMirmcslingol' i våtutrymme Clvärme.~l ingor i golv Vattenburna slingor i golv År l O 40 I S so IS IS lo so lo 30 so S 30

237 BESKRIVNJNG AV ORD SOM KAN f'örekomma I BESIKTNINGSUTLÅTANDET OKULÄRBESIKTNING- besiktning som utfors med hjälp av syn, lukt, känsel och hörsel utan att det görs ingrepp i huset. MIKROORGANISMER - samlingsnamn för mögel, röta och bakterier. MIKROBIELL LUKT - lukt som bildas av mögel, röta eller bakterier. TRYCKIMI'REGNERJNG - metod får att skydda trä!tån rötskada. Används främst får att skydda trä utomhus, men kan även finnas inomhus i t.ex. syllar. STRÖ - OCH BÄRLÄKT - trälister som tegelpannor hängs fast på. De kan även ligga under ett plåttak. YTTERTAKSPANELIUNDERTAK - takbeklädnad som bär tegelpannor eller takplåt, dvs. direkt under läkt och eventuell takpapp, sett från ovansidan. RÅSPONT- hyvlade och spontade bräder som t.ex. används som yttertakspanel eller blindbotten. REGLAD V ÄGG - träkonstruktion som bildar vägg innanfor en murad eller gjuten källaryttervägg. REGLAT GOLV - träkonstruktion som bildar golv ovanpå en gjuten betongplatta. Flytande golv - golvkonstruktion ovanpå en gjuten betongplatta som vanligtvis inte har någon infåstning vare sig mot golv eller vägg. Den kan bestå av golvskivor eller bräder som ligger antingen ovanpå en hård isoleringsskiva av cellplast, papp eller distanserande matta. BOARDSKIVOR - träfiberskivor som t.ex. används som blindbotten eller underlag for yttertak. SYLL- underliggande träregel i väggen där väggen vi lar mot grunden. BJÄLKLAG- är den del av byggnaden som golvet vilar på mellan två våningar eller mot grundläggningen. BLINDBOTTEN - undersidan av ett bjälklag i en krypgrund eller torpagrund. KRYPGRUND - är den sockel som husets väggar vilar på. Utrymmet innanfor grundmursväggarna är krypbart, det är utrymmet mellan mark och undersidan av bjälklaget. TORPAGRUND-är den sockel som husels väggar vilar på. Utrymmet innanför grundmursväggarna är inte krypbart, det är utrymmet mellan mark och undersidan av bjälklaget. PLATTA PÅ MARK - husgrunden är en gjuten platta i betong, den går under hela huset. Plattan är normalt tjockare, förstyvad, under ytterväggarna och den bärande innerväggen. Innergolvet ligger direkt ovanfor den gjutna plattan, antingen är den uppreglad, flytande eller med ett ytskikt direkt på plattan.

238 Å TGÄRDSFÖRSLAG Besiktningsdatum: Beställare: Uddevalla Kommun Bes.adr: "Janzons" Fakt.adr: l 1223 FA 04, Box 5742, Malmö Fastighetsbetcekn in g: Gustavsberg l :6 Fasad och lonster Åtgärdsförslag l. Man ska byta tr'.ifasaden, på södcrsidan, för an slippa skador i husstommen. 2. Husetlir i stort behov av målning. 3. Fönstren måste skrapas, kittas och mälas, eller bytas. Gru nden l. Allt organiskt material och måste tas bort, påväxtcn i trossbotten måste tas bort. Därefter ska grunden plasttäckas. Invändigt l. Sommarstugan är i behov av totalrenovering invänd igt. Försök att få bort mögellukten. Vänersborg LeifSöderström Ad re»: Karlloberg,wagcn VllnCrsbo!g Tc:ltfon: . F4k.anlreg nr sodcts11om.fast@swipncue Rant : Bankgiro. Pos~gito: Handelsbanken

239

240 Utdrag PROTOKOLL l (2) UDDEVALLA KOMMUN l i;k,nisj:. NÄMND 22 Förvaltningsplan fritidshus Bodele (TN/2010:681) Sammanfattning Kommunen äger sex stycken fritidshus på Bodele. Marken med fritidshus på har bl a köpts in för att kunna skapa naturreservat och utrymme for rekreation. Strandpromenaden går rakt igenom området. Försäljning av fritidshusen torde inte vara möjligt inom de närmaste åren då Bodelc ingår i en forslag till fordjupact översiktsplan. Fritidshus "Janzons" ligger inom ett område avsen for rekreation och rörligt friluftsl iv. lluset saknar kulturvärde och bör rivas for an ge plats åt frilufislivet. Fritidsimsen "Mattssons" och "Lindgrens" ligger strategiskt placerade utmed strandpromenaden. Oavsett vad som kan komma fram i en översiktsplan bör dessa två hus komplettera och förstärka strandpromenaden. Om möjligheten att sälja inte är aktuell bör fastighetsavdelningen i forhnndling med Hyresgästföreningen begära kompct\sation dels för investering i V A-anslutning och dels for högre bruksvärde i form av attraktivt läge. Beslutsunderlag Tekniska kontorets tjänsteskrivelse 20 l l O l 03 Ritning Gustavsberg l :6, Bodele Beslut Tekniska nämnden beslutar att riva fritidshus "Janzons" (se bifogad karta), att så snart som möjligt friställa fritidshusen "Mattssons" och "l.indgrens" (se bifogad karta) samt att i förhandling säkerställa en rimlig hyresnivå på fritidshusen. Utdragsbestyrkande

241 UDOE'Ii\LLA KOMriUN Kommunfullmdktige Utdrdy PROTOKOLL ( 2 ) Boo dlagt jrende om förvärv av fastigheter inom Bodeleomr~det från H af Cristiernins stiftelse I skrivelse hm kommunstyrelsen inkommit rnr'd utlåtande över tekniska nämndens förslag om förvärv av stg och 1425 av Harald af Cristiernins stiftelse för en köpeskilling av kronor (handling 266/1984). Under kommun f u Il mak t i ges över lagg n i ng i ärendet yrkas av '"' "" o "' w >- <r) ""' '"' "'"' z::...,:., ""' >- C? 1- :<':; <r) 00 "" "" «: ::;; ::;; «: '"" l edamöterna st i g HMdnPr_, ~t.e, ::r!e.r_5_t..e.r!~e2c5_01'. och fj<l_i(,j~ T110mander med instan milndr av leddmöterna Berndt Ericsson, ~~~~~~~EfJg_ie_c och f\k~_häoq Jtt ~omrnunfullrn;:jktige mat:t0be-~--- s1uta i första hand att iitero enoittera ärendet., i andra hand orn återremissyrkandet inte vinnct bifall att avslå kornmunstyrelsens hemställjn, Votering begäres och veo kställes enligt följande voteringsproposition som godkännes av kornmunfullmaktige: den som vill avgöra arendet idag röstar ja, den det ej vill röstar nej; vinner nej har kommunfullmäktige beslutat att bifalla återr emi ssyrkandet. Vid voteringen avges 33 ja-röster mot 28 nej-röster vilket innebar att kommunfullmäktige har beslutat att avgbra ärendet vid dagens sammanträde. På av ordföranden härefter ställda propositioner på dels bifall till kommunstyrelsens hemstallan dels avslag härpå i enlighet med ledambterna Stig Härdners, Sterner Sternersons och Håkan Thomanders m fl alternativa yrkande beslutar kommunfullmäktige i enlighet med kommunstyrelsens förslag utan omröstning

242 ' UDDEVALLA KOMMUN Kommunfullmäktige Utdrag PROTOKOLL , 1 ( 2 ) Bordlagt ärende om förvärv av fastigheter inom Bodeleområdet från H af Cristiernins stiftelse ~ ---~ ~--~ ~ ~ I skt ivelst' har kommunstyrelsen inkommit med utlåtande över tekniska nämndens förslag om förvarv av stg och 1425 av Harald af Cristiernins stiftelse för en köpeskilling av Z kronor (handling 266/1984). Under kommunfullmäktiges överläggning i ärendet yr kas av l ed arno t e m a.~tjll. _fl!:_d_n_el~, S_t_e_r_r1"_t: S_!_er ~.cs on o c h H åk an Themander med instämmande av ledamöterna Berndt Ericsson, A'rn:fi-_B_.J:g:ger och A_ke~~-9..9 att kommunfullmäiti(je-rrlafte'lie--.:. sluta i forsta hand att återremittera ärendet, i andra hand om åter-remissyrkandet inte vinner bifall att avslå kommunstyrelsens hemställan, ledamöter na Lar:i l\_ll_l_~_nd och ~ils fi_i_l_le~_ att kommunfullmäktige måtte besluta i enlighet: med kommunstyrelsens förslag. I är endet yttrar sig vidare ledamöterna Kjell Grönlund, C_ay:l_-A_k" Ak_e~~_tröm, Lars Hdnss_on och )\nt~e_r~=:g_ustaj'ss'()r~,: Sedan överlaggningen förklarats avslutad och föreslagen propositionsordning godkänts ställer ordföranden först propositioner på dels bifall till dels avslag pi\ återremissyrkandet och förklarar sig finna den sist framställda propositionen vara med övervagande ja besvarad. Votering begåres och verkställes enligt följande voteringsproposition som goclkiinnes av komrnunfullrnaktige: den sorn vill avgbra ärendet idag röstar ja, den det ej vill rostar nej; vinner nej har konnunfullmäktige beslutat att bifalla Aterremi ssy1 k ande t. 1,. 'P l 'e/q Vid voteringen avges 33 ja-röster mot 28 nej-röster vilket innebär att kommunfullmäktige har beslutat att avgöra ärendet vid dagens sammantriide. På av ordföranden härefter ställda propositioner på dels bifall till kommunstyrelsens hemställan dels avslag härpå i enlighet med ledamöterna Stig Härdners, Sterner Sternersons och Håkan Thornanders rn fl al ten1ativa yrkande beslutar kommunfullmäktige i enlighet 111cd kommunstyrelsens förslag utan omröstning

243 UDDEVALLA KOMMUN 19fl5-0I-22 2 att godkjnna föreliggande köpeavtal mellan Uddevalla kommun o a; Harald af Cristiernins stiftelse om kommunens förvarv av stg ocl i Uddevalla, Uddevulla kommun, för en köpeskilling av kronor varvid köpeskillingen erlaggs pa tilltradesdagen i form av en rante- och amorteringsfri revers som fiir faller t i l l inlösen , samt att den för förvärvets genomförande erforderliga köpeskilltri.gen skall tackas qenom upplåning. Vid den forekommande voteringen distar för avslag på återremissyrkandet ledamöterna lillan Utgren, Rune Ulfstad, Rune Johansson, Bengt Johansson, Georges Moulaison, Erling Andersson, Ivan Gillberg, Katie Gorq, Lennart: Björk, Ingrid Dahlqvist, Carl-1\ke Aker striim, Lennart Andreasson, Viola Johunsson, Per-Olof Alfredsson, Kjell Delvret, Lars Ahlund, Björn Löfstr öm, Knut Bratt, Torleif Larsson, Kjell Grönlund, Aino AY"Vidsson, Torbjorn Adolfsson, Lars-Ebbe Pettersson, Ingemar Samuelsson, Nils Hillen, Leif Wingqvist, Sirkka Sillankona, Leevi Grbnberg, Gert Engberg, Alf Gillberg, Donny Borlinger, Hasse Ekstedt och Elon Johnsson. För bifall till ~terremissyrkandet röstar Arne Johansson, Stig Härdner, Sterner Sternerson, Bertil Olsson, Anders Gustafsson, Sven-Olof Burman, Evert Karlsson, Ake Hägg, Håkan Thomander, Kerstin Svensson, Rolf Cederlund, Hugo Nilsson, Bengt Ljungberg, Hans-Erik Alehed, Nils Hjertberg, Sigvard Ledin, Monica Ugander, Gerd Bohlin, Berndt Ericsson, Annu-L isa,johansson, Tom Börjeson, Lars Hansson, Gun i l la Sjöberg, Nancy Wasshede, Arne Bagger, Rolf Hermansson, Fred Oejevik och Said Bennsten. Gentemot kommunfullrnäktiqes beslut anrn<jles r eservation av ledamöterna Arne,Johansson, Stig flärclner, Sterner Sterner son, Bertil Olsson, Anders Gustafsson, Sven-Olof Burman, Evert Karlsson, 1\ke Hägg, Håkan Thomander, Kerstin Svensson, Rolf Cederlund, Hugo Nilsson, Bengt Ljungberg, Hans-Erik Alehcd, Nils Hjertberg, Sigvard Ledin, Monica Ugander, Gerd Bohlin, Berndt Ericsson, Anna-Lisa Johansson, Tom Börjeson, Lars Hansson, Gunilla Sjöberg, Nancy Wasshede, Arne Bagger, Rolf Hermansson, Fred Oejevik och Said Bennsten. <' 1 Som ovan Vid protokollet: Evert Gehlin,Jus ter at: Uddevalla den 31 januari \ l l an Utgren Anders Gustafsson Alf Gillber g Jus ter ingen veder biirl igen t i likannagiven den 1 betygar: Lena Josefsson februari '1985, Rätt utdraget intygar:

244 UDDEVALLA KOMMUN UTLATANDE Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

245 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2016/00600 Sammanställd budget 2017 samt revidering av kommunfullmäktiges styrkort Sammanfattning En sammanställd budget görs i syfte att få en helhetsbild av kommunkoncernen för kommande år. Den sammanställda budgeten utgör grunden för den ekonomiska uppföljningen under Den sammanställda budgeten utgår tl ån flerårsplanen som beslutades av kommunfullmäktige i juni. Den revideras med tillkommande beslut under resten av året samt uppdateras med prognosen hån senaste delårsrapport. Den består även av niimndcrnas och förelagens inrapportering i slutet av Följande förändringar har skett av 11erårsplanen som kommunfullmäktige antog i juni: Korrigering har skett för 2016 års resultatprognos från senaste delårsrapport. Nämndernas beslut om investeringar under hösten samt ny låneskuld. Dc Jlnansiella kostnaderna och intäkterna har korrigerats för e!tekterna av en högre låneskuld. Om rökning av kommunbidragen hån fast tilllöpande pris, reglering av effekter pga. sänkt internränta f1 ån 2,5% till 1,75 %, införande av kompantentredovisning av anläggningstillgångar f1 ån 2017 samt omfördelning av kommunbidrag för bland annal avveckling av nämndernas egna kapital och omorganisationer mellan förvaltningarna. Ett uppdrag för samhällsbyggnadsnämnden om ökat underhåll faller bort på grund av ett tekniskt fel i flerårsplanen från juni Kommunbidraget minskades med samma belopp. Den största förändringen Jl ån nerårsplanen i juni är all kommunens investeringsnivåer sänkts både i prognos 2016 och budget Däremot har bolagens upplåningsbehov ökat till följd av planerade investeringar. Förändringarna ger ett behov att justera kommunfullmäktiges tidigare beslut omlåneram hån mkr till mkr. Nämnderna har i samband med verksamhetsplansarbetet uppmanals till all komma med förslag till förändringar i kommunfullmäktiges styrkort vad gäller målsättningar på beilntliga mått För mer information hänvisas till Flerårsplan och sammanställd budget Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Flerårsplan ()] 9 med sammanställd budget Förslag till revidering av kommunfullmäktiges styrkor!. Kommunfullmäktiges styrkort 20 I Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

246 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen forts. 11 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: att upphäva 4:e att-satsen i kommunfullmäktiges beslut , att bemyndiga kommunstyrelsen att verkställa upplåning inom en låneram på mkr för kommunen, kommunens bolag och stiftelser för år 2017, att under förutsättning att de långsiktiga driftskostnaderna för investeringarna ryms inom tilldelade kommunbidrag godkänna investeringarna för 2017 till 316 mkr, att investeringarna för prövas på nytt i samband med nerårsplan , att godkänna revidering av kommunfullmäktiges styrkort , samt att uppdra till barn och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen att återkomma till kommunfullmäktige med förslag till revidering av måtten: andel behöriga till gymnasieskolan, andel elever med gymnasiccxamcn samt andel ofi ivilliga deltider senast30mars Vid protokollet Ann i ca Åberg.lustcrat Ingemar Samuelsson (S), Kenneth Engelbrektsson (S) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 20 17~ intygar Annica Åberg Justerandes signatur. - ~,- --~~-.. " ----~-~-""'""'~' ----~~ Utdragsbestyrkande

247 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (3) D nr KS 2016/00600 Handläggare Controller Magnus Södergren Telefon magnus.sodergren@uddevalla.se Sammanställd budget 2017 samt revidering av kommunfullmäktiges styrkort Sammanfattning En sammanställd budget görs i syfte att få en helhetsbild av kommunkoncernen får kommande år. Den sammanställda budgeten utgör grunden för den ekonomiska uppföljningen under Den sammanställda budgeten utgår från flerårsplanen som beslutades av kommunfullmäktige i juni. Den revideras med tillkommande beslut under resten av året samt uppdateras med prognosen från senaste delårsrapport. Den består även av nämndernas och företagens inrapportering i slutet av Följande förändringar har skett av flerårsplanen som kommunfullmäktige antog i juni: Korrigering har skett för 2016 års resultatprognos från senaste delårsrapport Nämndernas beslut om investeringar under hösten samt ny låneskuld De finansiella kostnaderna och intäkterna har korrigerats för effekterna av en högre låneskuld Omräkning av kommunbidragen från fast tilllöpande pris, reglering av effekter pga. sänkt internränta från 2,5% till 1,75 %, införande av kompantentredovisning av anläggningstillgångar från 2017 samt omfördelning av kommunbidrag för bland annat avveckling av nämndernas egna kapital och omorganisationer mellan förvaltningarna. Ett uppdrag för samhällsbyggnadsnämnden om ökat underhåll faller bort på grund av ett tekniskt fel i flerårsplanen från juni Kommunbidraget minskades med samma belopp. Den största förändringen från flerårsplanen i juni är att kommunens investeringsnivåer sänkts både i prognos 2016 och budget Däremot har bolagens upplåningsbehov ökat till f6ljd av planerade investeringar. Förändringarna ger ett behov att justera kommunfullmäktiges tidigare beslut om låneram från mkr till mkr. Nämnderna har i samband med verksamhetsplansarbetet uppmanats till att komma med förslag till förändringar i kommunfullmäktiges styrkort vad gäller målsättningar på befintliga mått

248 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (3) D nr KS 2016/00600 För mer information hänvisas till Flerårsplan och sammanställd budget Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 20 I Flerårsplan med sammanställd budget 2017 F örslag till revidering av kommunfullmäktiges styrkort Kommunfullmäktiges styrkort Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: att upphäva 4:e att-satsen i kommunfullmäktiges beslut , att bemyndiga kommunstyrelsen att verkställa upplåning inom en låneram på mkr för kommunen, kommunens bolag och stiftelser för år 2017, att under förutsättning att de långsiktiga driftskostnaderna för investeringarna ryms inom tilldelade kommunbidrag godkänna investeringarna för till 316 mkr, att investeringarna för prövas på nytt i samband med flerårsplan , att godkänna revidering av kommunfullmäktiges styrkort att uppdra till barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen återkomma till kommunfullmäktige med förslag till revidering av måtten: andel behöriga till gymnasieskolan, andel elever med gymnasieexamen samt andel ofrivilliga deltider senast30mars Peter Larsson Kommundirektör Magnus Södergren Controller

249 Förslag till revidering av Kommunfullmäktiges styrkort l (3) D nr: Handläggare Utvecklare Camilla Karlsson Telefon camilla.a.karlsson@uddevalla.se Förslag till revidering av Kommunfullmäktiges styrkort Nämnderna har i samband med verksamhetsplansarbetet 2016 uppmanats till att komma med förslag till förändringar i kommunfullmäktiges styrkort vad gäller målsättningar på befintliga mått Revidering av komunfullmäktiges styrkort föreslås enligt följande (gul/skuggad markering är förändringar) Mått Föräldrars nöjdhet med förskolan (egen undersökning) Elevers syn på skolan (årskurs 5) (SKL's elevundersökning, Öppna jämförelser) brukarundersökning sker vartannat år Elevers syn på skolan (årskurs 8) (SKL's elevundersökning, Öppna jämförelser) brukarundersökning sker vartannat år Andel behöriga till något nationellt program på gymnasiet (SCB, Skolverket) * Nytt namnförslag-andel elever med gymnasieexamen inom tre år (skolverket) * Utbildningsnivå på eftergymnasial nivå (SCB) ljrgeemafs El~ltagamle il<~ IM eeh ffitiesalitivi~etef {f1c,tierell eeiol egef\statistil<) ** Förbättrat företagsklimat (SKL) Nya företag per 1000 invånare (Nyföretagarcentrums företagsbarometer) Förvärvsarbetande invånare år (SCB) Integrationen skall förbättras i form av minskat utanförskap (SCB) Boendesegregationen skall minska i kommunen (SCB) Förutsättningarna för god och jämlik hälsa ska öka (index) Medborgarnas möjlighet till delaktighet och inflytande (SKL) Brukarnas nöjdhet med särskilt boende (Socialstyrelsen) Brukarnas nöjdhet med hemtjänsten (Socialstyrelsen) Andel hushåll med försörjningsstöd som uppburit bistånd i mer än 3 år (egen statistik) Kvalitetsaspekter inom LSS grupp- och serviceboenden (SKL) Målsättning ,9 77,4 64,5 35 1, Målsättning ,0 77, ,9 1, Kommunlednio skontoret Ekonomlovdelningen rostadress UDDEVALLA Besöksadress Stadshuset Varvsvägen l Telefon (vx} Fax

250 Förslag till revidering av Kommunfullmäktiges styrkort (3) D nr: Kollektivresandet med stadstrafiken ska öka (Västtrafik) 66 Andelen inköpta ekologiska livsmedel (SKL) 25 sjukfrånvaron bland Uddevalla kommuns medarbetare ska minska Mer jämställd löneutveckling där kvinnornas genomsnittliga lönesumma ska öka i 100 förhållande till männens 94% Andel ofrivilliga deltidstjänster * Nettokostnadsandelen in kl finansnetto i% av skatter 98 soliditeten ska öka (%) 63 Investeringsnivå i% av skatteintäkter 7 Egenfinansiering av investeringar(%) 75 God ekonomisk hushållning 7S K()mrn~nen har)loq ekj'norniskhl.lsh~jiningn.är 75% av.rnålsättningarl!a i.n.om perspektivenl'l1e!lborgareoch medarbetare(~ "verks~mheten" enligt kommunallagen) samt perspektivet ek.o.nomi är uppnådda. 6,5 7,2 o 67, , % o 97,4 63, IIlDessa mått i kommunfullmäktiges styrkort bör revideras på grund av på kort sikt onåbara målsättningar. Barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen uppdras att återkomma till kommunfullmäktige med förslag till revidering av måtten senast den 30mars **Mått i kommunfullmäktiges styrkor!: Ungdomars deltagande i kultur- och fritidsaktiviteter (nationell och egen statistik) (Protokollsutdrag KFN 2016/001 09) l kommunfullmäktiges styrkort finns måttet "Ungdomars deltagande i kultur- och fritidsaktiviteter". Bakgrunden till att måttet finns i styrkortet var att kommunfullmäktige skulle ha möjlighet att följa utvecklingen av ungdomars deltagande i kultur- och fritidsaktiviteter och formulera målsättningar om deltagandet. En ambition var att måttet skulle gå att jämföra mot andra kommuners resultat, för att på det sättet synliggöra hur Uddevalla kommuns utveckling ser ut i relation till nationell utveckling. Den absoluta merparten av övriga mått som finns i kommunfullmäktiges styrkort bygger på nationell statistik, där Uddevalla kan jämföra sig mot andra kommuner. Sveriges kommuner och landsting har gjort en kartläggning av den tillgängliga statistiken som finns i dagsläget. Där fastslår SKL att den nationella statistiken som samlas in inom kultur- och fritidsområdet är oerhört begränsad. l de fall där statistik finns, samlas den in av olika organisationer, med olika årsintervaller, där öppna databaser ofta saknas. l kommun- och landstingsdatabasen Kolada följs kommunernas verksamheter från år till år, där statistik inom kultur och fritidsområdet hämtas från bland annat myndigheten för kulturanalys, kungliga biblioteket, SCB och statistik som kommuner på egen hand redovisar och rapporterar in.

251 Förslag till revidering av Kommunfullmäktiges styrkort (3) D nr: statistiken som finns i Ko lada behandlar inte ungdomars deltagande i kultur och fritidsaktiviter på ett sammantaget jämförbart sätt, utan mäter istället andra aspekter av verksamheten, deltagande och i bredare ålderskategorier. Öppna jämförelser som drivs och utvecklas av bland annat SKL och rådet för främjande av kommunala analyser, har i idag inget nationell samordnat tema kring kultur och fritid vilket försvårar jämförelser ytterligare. Detta innebär att det är mycket svårt att idag hitta ett relevant nationellt jämförbart mått som redovisas på årlig basis som svarar mot frågan om ungdomars kultur och fritidsaktiviteter. Jämföra kommunens egen utveckling över tid Kultur och fritid arbetar särskilt med att hitta nya metoder för att kunna samla in mer information i syfte att öka det statistiska underlaget om besökarna och verksamheterna. Detta är ett omfattande arbete som förvaltningen för närvarande befinner sig i. Det handlar bland annat om att se över de registersystem som finns och hur informationsinsamlande kan utvecklas. Den egna lokala statistiken som samlas in genom våra befintliga registersystem idag täcker inte in uppgifter som kan sammanfogas till ett statistiskt fullgott mått för både kultur och fritidaktiviteter. All verksamhet som sker inom kultur och fritid bygger på frivilligt deltagande från kommunens medborgare där en stor del av verksamheterna inte samlar in uppgifter om enskilda individer på ett heltäckande sätt. l vissa fall är det omöjligt eller praktiskt svårt att samla in sådana uppgifter, medan det i andra fall handlar om att olika system inte kommunicerar med varandra. Att ta fram statistiskt underlag blir därför tidskrävande eftersom mycket manuellt arbete krävs och många av uppgifterna är osäkra. l dagsläget är det omöjligt att konstruera ett sammansatt, tillförlitligt och meningsfullt mått som gör det möjligt att följa vår egen utveckling över tid kring ungdomars deltagande i kultur och fritidsaktiviteter. Avslutande reflektioner Om det är kommunfullmäktiges önskan att följa utvecklingen och jämföra sig nationellt behöver kultur och fritidsverksamheten åtminstone representeras av flera olika separata mått. Dessa mått är dock inte kvalitetssäkrade nationellt, utan är så kallade utvecklingsnyckeltal Det innebär bland annat att nyckeltalen inte omfattas av det sedvanliga kravet på en statistikproducent som kritiskt granskar kvaliteten i informationen samt att en årlig planerad produktion av data inte finns. Av den anledningen är det mer fördelaktigt och resurseffektivt att invänta utvecklingen av kvalitetssäkrad statistikproduktion på nationell nivå inom kultur och fritidsområdet, än att lägga till fler separata mått i styrkortet. l avvaktan på statistikutveckling inom kultur och fritidsområdet på nationell basis, ser kultur och fritidsförvaltningen att det för närvarande inte finns ett tillförlitligt och meningsfullt mått att använda. Med den anledningen anser kultur och fritidsförvaltningen att måttet kan anses avrapporterat och därmed plockas bort från kommunfullmäktiges styrkort

252 Styrkort Kommunfullmäktige Utvecklingsperspektiv Övergripandemål Prioriterade områden Mått Målsättning 2015 Målsättning 2016 Målsättning 2017 Målsättning 2018

253 FLERÅRSPLAN MED SAMMANSTÄLLD BUDGET 2017 Flerårsplan med sammanställd budget 2017 UDDEVALLA KOMMUN 1

254 Innehåll Flerårsplan med sammanställd budget 2017 FLERÅRSPLAN KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET...3 STRATEGISK PLAN...4 KOMMUNFULLMÄKTIGES STYRKORT EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR...8 RESULTAT-, BALANS- OCH KASSAFLÖDESBUDGET DRIFTSBUDGET KOMMUNENS ORGANISATION NÄMNDERNAS BUDGET OCH VERKSAMHET KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSEN BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN VALNÄMNDEN SAMMANSTÄLLD BUDGET FRÅN FLERÅRSPLAN TILL SAMMANSTÄLLD BUDGET KOMMUNKONCERNENS ORGANISATION BOLAGEN UDDEVALLA UTVECKLINGS AB (UUAB)-KONCERNEN UUAB MODERBOLAGET (100 %) UDDEVALLA ENERGI AB (100 %) UDDEVALLA HAMNTERMINAL AB (100 %) UDDEVALLA OMNIBUS AB (100 %) UDDEVALLA TURISM AB (100%) STIFTELSERNA BOSTADSSTIFTELSEN UDDEVALLAHEM (100 %) HSB:S STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA (100 %) STIFTELSEN LJUNGSKILEHEM (100 %) GUSTAFSBERGSSTIFTELSEN (100 %) ÖVRIGA FÖRETAG UDDEVALLA VATTEN AB (100 %) VÄSTVATTEN AB (53 %) RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN (64 %) RESULTATBUDGET BALANSBUDGET KASSAFLÖDESBUDGET KOMMUNENS INVESTERINGAR KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT

255 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Visionen i den strategiska planen är att skapa förutsättningar för en god livskvalitet. Skall vi klara detta behöver vi ha en ekonomi som i ett långsiktigt perspektiv är i balans. Vi behöver säkerställa den kvalitet i verksamheterna som medborgarna har rätt att förvänta sig. Uddevalla befinner sig, likväl som de flesta kommuner i landet, i ett ansträngt läge. Samtidigt som vi har behov av kvalitetsförbättringar inom flera områden, så har vi en mycket kraftig demografisk utveckling att möta. Skall vi klara detta på ett sådant sätt att dom som är i störst behov av samhällets hjälp också kommer i åtnyttjande av detta, då måste vi aktivt söka förändringar i vårt sätt att arbeta så att vi kan göra mer service med samma resurser. Vi väljer i den här budgeten att möte de framtida problemen med investeringar i verksamheten. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Vi gör punktinsatser för att höja personaltätheten inom äldreomsorgen. Vi satsar mer resurser för att minska storleken på barngrupperna i förskolan. Vi gör förbättringar inom elevhälsan. Vi gör en omfattande satsning för att minska sjukskrivningstalen för vår personal. Vi fortsätter med utökade insatser med arbetsmarknadsåtgärder. Delar av arbetsmarknadsåtgärderna förs över till Vuxenutbildningen för att där kunna göra förstärkta insatser på utbildningar som ger jobb. För att klara den verksamhet vi vill genomföra kommer det att behövas investeringar i lokaler i en omfattning som är unikt för Uddevalla. Under treårsperioden kommer vi att ha påbörjat byggnationen av stora objekt som Badhuset, Källdalsskolan och Brandstation i Uddevalla. Dessa byggnationer har en kostnad runt 750 mkr. Därutöver behöver vi bygga mer förskolor, skolor, äldreboenden och påbörja översvämningsskyddet i centrum. Detta är prioriterade objekt varför andra som finns upptagna i investeringsplanen kommer att ges låg prioritet och endast fullföljas om särskilda skäl gör att dom inte kan senareläggas i tid. Uddevalla Ingemar Samuelsson (S) Kommunstyrelsens ordförande 3

256 STRATEGISK PLAN FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik grund. Genus- och jämställdshetsperspektivet kommer att genomsyra all verksamhet. I Uddevalla ska det vara möjligt att kunna leva sitt liv utan att begränsas av intolerans och fördomar. Uddevalla ska vara i framkant vad gäller öppenhet och tillgänglighet och detta ska även genomsyra vårt ledarskap. Uddevalla har länge arbetat med resurshushållning, miljö- och klimatarbete. Det är vår ambition att stärka den positionen ytterligare. Tillsammans verkar vi för en hållbar utveckling, god folkhälsa, friskare invånare samt en bättre värld utan miljöförstöring och klimatförändringar. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 En ekonomi i balans är en förutsättning för att långsiktigt säkerställa de behov och den kvalitet i verksamheten som medborgarna kan förvänta sig. De kommunala resurserna tillhör medborgarna, vår uppgift är att med största möjliga omsorg förvalta dessa. Den verksamhet som finansieras av kommunen ska kommunen ha full insyn och kontroll över. Vår ambition är att stärka verksamheten som drivs i egen regi inom skola och omsorg. På detta vis kan vi långsiktigt säkerställa kvalité och service för alla medborgare inom dessa områden. Alla människor ska omfattas av en offentligt finansierad trygghet som garanteras av allas vårt ansvarstagande. Trygghet finansieras solidariskt och ska inte äventyras av enskilda vinstintressen. Mycket är bra, men samhället förändras och vi måste hela tiden omformulera vår politik så att den svarar mot de utmaningar som vi ställs inför idag och i framtiden. Det finns fortfarande människor som hamnar utanför och inte får det stöd och den hjälp de behöver för att kunna komma in i gemenskap och ut i arbetslivet. Det är vår uppgift att förändra detta. Betyget på vårt välfärdssamhälle är hur vi tar hand om våra gamla, sjuka, funktionsnedsatta och övriga behövande medborgare. Vi ska bedriva en social, ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsplanering samt ha en god hushållning med natur- och kulturresurserna. Vi anser att en arbetsmarknad som ständigt utvecklas är en förutsättning för ett välmående samhälle och ska fortsätta skapa förutsättningar för nya och redan etablerade företag i vår kommun. Det är lika viktigt att också värna om privata organisationer och myndigheter vilket medverkar till den mång- skiftande arbetsmarknaden vi eftersträvar. Vi ska som arbetsgivare uppfattas som en förebild. Hur vi ser på, och hur vi hanterar den egna personalen ska vara en spegelbild av hur vi vill att arbetsmarknaden i övrigt ska fungera. För att skapa legitimitet och trovärdighet måste invånarna känna igen sig i kommunens verksamheter. VISION Uddevalla Hjärtat i Bohuslän Liv, Lust och Läge ger livskvalitet LIV I Uddevalla känner sig alla välkomna mångfald och tolerans stimulerar utveckling. Vår kommun är det naturliga valet för ett gott liv. LUST Uddevallas medborgare mår bra, är stolta, har framtidstro och stor lust att utveckla sig själva och sin omgivning. Här finns mötesplatser som inspirerar och utvecklar den kreativa förmågan. 4 LÄGE Uddevalla är en del av tillväxtregionerna Oslo och Göteborg. Växtkraften i kommunen är stark tack vare det attraktiva läget i hjärtat av Bohuslän och den unika kombinationen av hav, fjäll och fjord.

257 MEDBORGARE Vi vill fortsätta utveckla medborgarinflytandet. Genom att systematiskt använda och utveckla de metoder för medborgardialog som är framtagna inom kommunen, skapa mötesplatser och teknik för medborgarinflytande vill vi verka för ökad samverkan och delaktighet. Uddevalla står, i likhet med många andra kommuner, inför en av sina största utmaningar. Vi ser stora demografiska förändringar, vilket medför förändrade behov inom bl.a. skola och omsorg. Alla äldre ska känna trygghet, delaktighet i samhället och leva ett värdigt liv. Detta möjliggörs genom bl.a. förbättrad kvalitet och ökad personaltäthet inom äldreomsorgen. Vi ska fokusera på folkhälsa genom förebyggande och fördröjande insatser som lägger fler bra år till livet. Vi anser att konsekvenserna för de mest utsatta grupperna i samhället särskilt ska beaktas i kommunala beslut och verksamheter. För att utjämna möjliga skillnader i livsvillkoren kommer vi bl.a. att arbeta med olika arbetsmarknadsåtgärder samt för en ökad integrering och inkludering. Vi ska kontinuerligt kartlägga, utreda och analysera kommunens verksamheter för att identifiera och åtgärda eventuella kvalitetsskillnader. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Alla barn i kommunen ska erbjudas en bra och pedagogisk förskola och barnomsorg. Vi vill ha en jämlik skola för alla, där alla ska ha samma möjligheter till en likvärdig och jämställd skolgång oavsett förutsättningar, kön, var man bor eller var man kommer ifrån. Vi vill främja ett livslångt lärande där alla människor ges möjlighet till en god utbildning, från förskola till högre utbildning och genom folkbildning. I samarbete med föräldrar/familjen ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att lära och utvecklas. Vi kommer arbeta för ökad kvalité och trygghet i förskolan och i grundskolans lägre åldrar genom att minska barnantalet i de största grupperna såväl som utveckla omsorgen för barn under obekväm tid. Vi anser att eleverna behöver möta fler bra lärare och övrig personal i skolan vilka ska samarbeta med lärarna som istället kan ägna sig mera åt undervisning, betygsättning och planering. Vi vill ha ett levande centrum som har sin utgångspunkt i handel, service, kultur, fritid, turism och bostäder med varierande upplåtelseformer. De kommunala bostadsstiftelserna är mycket viktiga aktörer och skapar möjligheter att utveckla boende för olika grupper i Uddevalla kommun. Kommunens viktigaste roll är att medverka till verksamheter som skapar aktiviteter. Mot denna bakgrund ska vi verka för tillkomsten av ett kulturhus och planeringen av ett centralt beläget stadshus. Vi vill att det ska vara alla människors rättighet att kunna delta i kultur, idrott, evenemang och föreningsliv och vill förbättra villkoren för alla grupper att ta del av detta i Uddevalla. Ett levande kulturliv tillhör grunden för ett hållbart samhälle. Med sin färgstarka och mångfasetterade befolkning har Uddevalla förutsättningar för ett rikt och levande konst- och kulturliv, vilket är en kraft till utveckling och förändring. Ett konkurrenskraftigt näringsliv, för att kommunen ska upplevas som positiv i vår omvärld, skapas utifrån fysisk planering, vilket påverkar företagsklimatet likväl som medborgares vilja att stanna eller flytta till en ort. För att näringslivet i Uddevalla ska bli bättre måste vi tillsammans med regionen utveckla infrastrukturen och verksamhets- och bostadsområden ska planeras med hänsyn till behov av transporter såsom gång/cykelvägar och tillgång till kollektivtrafik. För att ge goda förutsättningar för näringslivet och kommunen att upplevas som positiv i vår omvärld behövs rätt kompetens, en aktiv samverkan mellan kommunen och företagen och möjligheter att expandera med större lokaler eller ny mark. Vi vill i vår upphandlingsprocess stimulera till ny miljöinriktad energiteknik och smarta materialval vid bostadsbyggande. Vi vill också ställa tydligare krav gällande miljö och etik vid inköp av varor och tjänster. Kommunens upphandling ska genom tydliga kravspecifikationer med ökad satsning på ekologiska och närproducerade produkter inom hela den kommunala verksamheten. 5

258 MEDARBETARE Vi vill att Uddevalla ska vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna kan påverka både arbetets utförande och sin egen situation. Detta kan bara åstadkommas genom ett konsekvent och målmedvetet arbete tillsammans med personalens egna företrädare. För många är en heltidsanställning som grund en förutsättning för att säkerställa en självständig försörjning. Mot denna bakgrund är det för kommunen strategiskt viktigt att erbjuda heltidstjänster för att klara framtida rekryteringar. Deltider ska vara en möjlighet men inte en styrande anställningsform. Personalsammansättningen ska återspegla befolkningssammansättningen vad gäller både genus och etnisk tillhörighet. EKONOMI I budgetarbetet ska ingen beslutad aktivitet sakna finansiering och varje beslutad budget ska vara i balans. Varje använd kommunal skattekrona ska syfta till att uppfylla det övergripande politiska målet att skapa förutsättningar till en god livskvalitet. Varje möjlighet till rationaliseringar som inte går ut över kvalitén ska tas tillvara. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Användningen av statistik i budgetarbetet och verksamhetsplaneringen ska förbättras. Genomförda kartläggningar och analyser ska ligga till grund för arbetet med överenskommelser, verksamhetsplanering och detaljbudget. ÖVERGRIPANDE MÅL En social, ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling för medborgarna Medarbetarna mår väl, är delaktiga och känner stolthet över att utveckla Uddevalla kommun Medborgarna känner förtroende för hur kommunens resurser används PRIORITERADE OMRÅDEN EN JÄMLIK SKOLA FÖR ALLA genom till exempel Ett livslångt lärande God utbildning Kvalitet ETT LEVANDE CENTRUM genom att bidra till exempelvis Aktiviteter i centrum Samverkan med aktörer i centrum Utnyttja det vattennära läget EKOLOGISK HÅLLBAR UTVECKLING genom till exempel Kommunens miljöarbete Klimatförbättrande åtgärder Upphandling ATTRAKTIV ARBETSGIVARE genom till exempel God arbetsmiljö Ledarskap Kompetensutveckling ETT RIKT KULTUR-OCH FRITIDSLIV genom att bidra till exempel Tillgänglighet Kreativitet GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR NÄRINGSLIVSUTVECKLING genom till exempel Fysisk planering Infrastruktur RESURSEFFEKTIVITET genom tillexempel Ekonomi i balans Effektivitet i processerna Kvalitet i verksamheterna Prioritering och analys Medborgardialog FÖREBYGGANDE ARBETE genom till exempel Arbetsmarknadsåtgärder Folkhälsa Integration Omsorg 6

259 Flerårsplan med sammanställd budget 2017 styrkort Kommunfullmök~ge Utvecklingsperspektiv Övergripandemål Prioriterade områden Mått Medbofgore En social, ekologisk och ekonomisk hållbar Ea jä.n skola för ada -till.._) Ea Jn-.llqt lirmclt God albi1daidc K'U... En Jonado uatn till.,._)\" Akm.iteca l cealnlm Smn-.d:m mod ak-.t...,... Ua.yuja cloc,._up< En rib bliv- oda frilidsliv pdcxd ~ badd till aemptl\'ls T~ Krutn-d.t Fönldnn...,-mod tmkolm (-UDdonölaUu&l!!lo\-.n S)'D pi sloolm (llr..m. S) (SXL., M'UDiionölaåDc o-. jjmfcinhor) l!lo\-.n S)'Dpi sloolm(inl<un 8)(SXL'soJo,-.lonoi<DiDc. o--j---) ADdo! bohonp till D1aoc.-nr pro.,... pi II}'IIIUsioc (SCB, Skohwbc) ADdo!Mw mod C)'IDDO...,. IDOID In lr(slohwb<) u~ 1 pi~.w.n-t(scb) FOIWam~ (SXL) Nyofönulpo<IOOO=imn~~-) Fon"Ön~ =1un I.(SCB) (SCB) ~ sblllllimb i- (SCB) samhlllsutveckling för Goda fönlsänaiapr för llåriaplinalvtctjiac -ap '-"-sblj-.s 1 fond av..m.bt medborgama -till.._) F,.W.,W...U,. IDfnstruktur y.,.... och jimlik lyba... 4ib (iadox) ICoU.kti\1nfik -... m6jbpot till-.-. och iallytoaolt (SKL) Förtbyuudt arllott -~ mod--~ -till.._) Bn>!wDas..ojclhoc mod bomrj-(socwstynlmd) ~- IDcopotioa ADdo! bu>h1ji mod ~stöd som~~ biståad i 1D8" iid 3 Or(-SUbstiJc) FolldWso K,~;...LSS.,_och... ~(SXL) EbJocjsk Wbar an-.ddia& -till.._) Kollokti\...cloc mod mdstnfiltm sb ob (V -) Komaatom mil)oorlto<o Klima-...1rpdo. ADdolm mkopu tl<olopsb ln=odol (SKL) Uppbmdlutc Medarbelare S)11kftinvuOD blmd Ucldo.-.1!. ko...,dto<btl>ouro sb minska Attnlttiv arbotspvaro Medarbewna mår väl. är Geoom till OlWDpOl delaktiga och känner stolthet - God ubotsmiljö ~~=~dir"'...,..poolllsoinliplöuo-=sl obi över an utveckla Udde, alla Lodusbp kommun Ko---.clditt& ADdo! om-illip doltidstj-.. Mål- Målsättning sättning & S 90 7S 7S S,7 s, ) 63,S 64 3S) 3S,l l,os l,os ,S ,1 7,0 100 o Målsättning n S.9 77,4 64,S 3S 1, S 1) 94 o Q<;>~'E.Y4(< :;, " 10 ~~ "'"' Målsättning ,0 77,6 6S 34,9 1, ,S 30 6,7 9S o KOMMUNFULLMÄKTIGES STYRKORT Ru ursdfektivitet Nattok~lm iokl finmmtuo i ~-. ~v sbtter,... tilio>wdpol Ekonomi Soliditotm.!<a öb (%) Ekoooati i bolms Medborgama känner Eff'Utn'itet i prottuenu ln\-esteri:dpoivi i~- av sk<1ttt:intäkttr fcirtroeocle f6r bur resurserna Kvditeti\~elm används Priorituin&: och IZW)"S ~.,in,...:..u.cu ('/o) M~ Godtl<oaomisk ~ , S 7S 7S 7S S 7S 97,4 63,S 8 7S 7S 7

260 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Svensk ekonomi har växlat upp i tempo. Under 2015 ökade BNP med nästan 4 %. För 2016 beräknas tillväxten bli över 3 %. Snabbt växande investeringar och kraftigt ökad offentlig konsumtion är det som framför allt driver på de höga tillväxttalen. Mest anmärkningsvärt är den offentliga konsumtionens mycket starka tillväxt i år. Sammantaget beräknas ökningen uppgå till drygt 5 % vilket är det högsta ökningstalet sedan Särskilt stor beräknas ökningen bli i kommunerna. Den starka utvecklingen förklaras till betydande del av det omfattande flyktingmottagandet. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Kommande års prognoser för kommunen visar att skatteintäkterna ökar snabbt men kostnaderna ännu snabbare. Det är förorsakat av att en kraftig uppväxling av kostnaderna sker för en ökad befolkning som är i de åldrar som efterfrågar den kommunala servicen. Den största delen av förändringen är en följd av den åldersfördelning som nuvarande invånare har och den byggs på ytterligare genom en starkare befolkningstillväxt som blir en följd av den ökade flyktingsströmmen. En starkare befolkningstillväxt ger också mer skatteintäkter och den ekonomiska utmaningen hade funnits även utan den ökade flyktingsströmmen. Den kraftiga ökningen av kostnaderna för en ökad befolkning i de åldrar som har behov av kommunal service delas med i princip alla Sveriges kommuner. Sveriges kommuner och landsting beräknar att en kommunal skatteökning om ca 1,25 kr behövs för att klara finansieringen. Flerårsplanen var resultatmässigt för svag och de finansiella målen nåddes inte. En finansiering för de ökade kostnaderna för befolkningsförändringarna och ökade driftskostnader för investeringar behöver skapas och denna volym ökar över tid. Nämnderna fick på grund av detta i uppdrag att långsiktigt redovisa åtgärder som minskar kommunbidragen med 5 % 2019 i förutsättningarna inför planeringen. Flerårsplanen som här presenteras baseras på oförändrad skattesats om 22,16 kronor. Detaljerna och förändringarna till nämnderna framgår under avsnittet Kommunbidrag och investeringar nämndsvis redovisning. Utfördelningen av kommunbidrag 2017 är omfattande och kan enbart delvis finansieras via den starka tillväxten. Det ger avtryck i kommande år i planen där viss avsättning till de ökade demografiska kostnaderna görs men det resulterar i ett finansierings-/effektiviseringsbehov som måste ge resultat i form av reducerade nettokostnader alternativt höjd skatt för att ekonomin ska vara i balans. Det är betydande belopp och uppgår till 79 respektive 104 mkr för Nedanstående tabell över utfallet för de finansiella målen sammanfattar effekten av det scenario som beskrivs i denna skrivelse. De fyra finansiella målen är färgmarkerade och det som är markerat med rött uppfyller inte målen. Tabellen visar att nettokostnadsmålet är uppnått under och att investeringsnivån på mkr gör att tre av fyra finansiella mål inte nås De nu planerande investeringarna kan inte egenfinansieras i tillräckligt stor omfattning vilket påverkar soliditeten. Därför bedömer ekonomiavdelningen att investeringsnivån är för hög alternativt måste resultatnivån ökas. Samtidigt måste blicken riktas framåt för att skapa förutsättningar att klara den efterfrågeökning som den demografiska utvecklingen ger på lite längre sikt. 8

261 Utfall Prognos Budget Plan Plan Mål Nettokostnadsandel (%) 97,1 98,2 98,0 97,0 97, ,4 Soliditet (%) 63,1 68,4 62,5 59,0 53,2 Öka Egenfinansering (%) 117,5 94,0 54,1 49,7 36,2 75,0 Investeringsnivå (%) 5,3 5,4 9,9 13,1 18,4 7-8 Investeringsnivå (mkr) Låneskuld (mkr) Egen låneskuld (mkr) Resultat (mkr) Finansiellt mål nås Finansiellt mål nås inte Flerårsplan med sammanställd budget 2017 God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att det ska finnas mål och riktlinjer för den kommunala verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska omfatta såväl ekonomi som verksamhet. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv kan också beskrivas som att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar. I god ekonomisk hushållning inryms också kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Kommunfullmäktiges styrkort visar övergripande mål och målsättningar fram till 2018 utifrån tre perspektiv, medborgare, medarbetare och ekonomi. God ekonomisk hushållning uppnås då en större andel av målsättningarna inom respektive perspektiv nås. Sveriges Kommuner och Landstings bedömningar av ekonomin Hög tillväxt i både skatteunderlag och kostnader Svensk ekonomi har växlat upp i tempo. Under fjolåret ökade BNP med nästan 4 %. I år beräknas tillväxten bli över 3%. Snabbt växande investeringar och kraftigt ökad offentlig konsumtion är det som framför allt driver på de höga tillväxttalen. Inte minst kommunernas kostnader växer snabbt till följd av det omfattande flyktingmottagandet. Den starka tillväxten i den svenska ekonomin för med sig att sysselsättningen och skatteunderlaget växer snabbt. I reala termer växer skatteunderlaget med närmare 3 % i år vilket är den största ökningen sedan förra konjunkturtoppen Samtidigt beräknas kommunsektorns kostnader öka med närmare det dubbla. Svensk ekonomi mot högkonjunktur Den svenska ekonomin utvecklas för närvarande betydligt starkare än ekonomin i de flesta andra länder. En starkt bidragande faktor är en mycket stark utveckling av investeringarna och då inte minst investeringarna i nya byggnader och anläggningar. Särskilt bostadsbyggandet har under de senaste två åren ökat mycket kraftigt. Den relativt svaga utvecklingen i vår omvärld gör att den svenska exporten får en betydligt måttligare utveckling, även om en tydlig förstärkning kom att ske under andra halvåret i fjol. Även hushållens konsumtionsutgifter fick under slutet av fjolåret bättre fart. I år bedöms exporten och hushållens konsumtionsutgifter växa i ungefär samma takt som under Tillväxten i investeringarna antas mattas något, men uppvisar ändå fortsatt höga tal. Mest anmärkningsvärt för i år är den offentliga konsumtionens mycket starka tillväxt. Sammantaget beräknas ökningen i år uppgå till drygt 5 % vilket är det högsta ökningstalet sedan Särskilt stor beräknas ökningen bli i kommunerna. Den starka utvecklingen förklaras till betydande del av det omfattande flyktingmottagandet. 9 Även fortsättningsvis beräknas utvecklingen av kommunal konsumtion bli snabb, med ökningstal kring 3 % per år. Samtidigt ökar antalet invånare i landet med omkring 1,5 % årligen. De historiskt stora ökningstalen är en följd av en förutsedd mycket omfattande nettoinvandring. Tillväxten i

262 svensk ekonomi beräknas, bland annat av detta skäl, bli stark också nästa år. Därefter beräknas BNP-tillväxten mattas av beroende på en försvagad utveckling av exporten, investeringarna och hushållens konsumtionsutgifter. Det bör understrykas att den bedömning som här görs för utvecklingen efter 2016 är högst osäker. Det är svårt för att inte säga omöjligt att göra mer precisa bedömningar av samhällsekonomins och skatteunderlagets utveckling på längre sikt än månader. Bedömningen av utvecklingen åren ska därför inte uppfattas som en prognos utan istället som en kalkyl gjord utifrån vissa på förhand givna förutsättningar. Nedanstående tabell innehåller nyckeltal för perioden där det bl.a. framgår att BNP förväntas öka relativt kraftigt för att sedan sjunka tillbaka något. Flerårsplan med sammanställd budget BNP* 3,8 3,1 2,8 1,8 1,8 Sysselsättning, timmar* 1,0 1,3 1,6 0,4 0,3 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3,1 3,4 3,6 3,7 Konsumentpris, KPIX 0,6 1,1 1,5 1,9 2,0 Realt skatteunderlag** 2,2 2,2 2,1 1,1 0,7 Befolkning 1,1 1,2 1,4 1,6 1,5 Utgångsläge inför planeringen Som utgångspunkt för denna planeringsomgång finns gällande plan för Förutsättningarna i den planen är för närvarande relativt oförändrad. Resultatet för 2015 är positivt och prognosen för 2016 blir marginellt något bättre än planen. För Uddevalla kommun kan vi konstatera att 2015 års resultat blev bättre än planerat både genom engångsintäkter och överskott i verksamheten. Den bedömning som nu kan göras avseende 2016 är något bättre än gällande plan på grund av starkare tillväxt i skatteunderlaget. Socialnämnden aviserar ett underskott i verksamheten för 2016 och är just nu den enda nämnden som gör det. Kostnaderna för försörjningsstödet har ökat sedan mitten av 2008 och har gått från en årstakt på 25 mkr till ca 48 mkr i dagsläget. Ökningstakten har avtagit under de senaste åren och en utplaning har skett på denna nivå. Den tidigare centralt budgeterade posten för försörjningsstöd har utfördelats till nämnden i förutsättningarna. Merparten av socialnämndens ökade kostnader några år tillbaka finns i den ökade efterfrågan på hemtjänst som närmast exploderade Under planade efterfrågan ut för att återigen ta fart under Ett trendbrott synes ha skett efter halvårsskiftet 2015 med en nedgång av antalet timmar. (se nedanstående diagram) Årstakt -antal timmar hemtjänst och boendestöd, inkl delegerad hemsjukvård jan-10 jun-10 nov-10 apr-11 sep-11 feb-12 jul-12 dec-12 maj-13 okt-13 mar-14 aug-14 jan-15 jun-15 nov-15

263 Arbetsmarknaden Följande diagram visar arbetslösheten i Uddevalla, riket och Västra Götaland fr.o.m. februari 2011 t.o.m. februari Arbetslösheten redovisas som andel av den registerbaserade arbetskraften. Arbetslösheten i Uddevalla var i februari ,5 %, vilket är en högre nivå än både länet (7,2 %) och riket (7,9 %). Jämfört med motsvarande tidpunkt förra året är arbetslösheten i kommunen i det närmaste oförändrad. Västra Götalands län (10,9 %) har en lägre ungdomsarbetslöshet än riket (12,7 %). Uddevalla noterade i februari 2016 en ungdomsarbetslöshet på 12,2 %, vilket ligger under riket men över länet. Under senaste året har ungdomsarbetslösheten i Uddevalla minskat med knappt 3 procentenheter. Motsvarande minskning är 1,7 procentenheter i länet och 1,6 i riket. Könsuppdelad statistik visar att kvinnor har en lägre arbetslöshet än män i både Uddevalla, länet och riket. Särskilt tydligt är detta i gruppen ungdomar år där arbetslösheten i Uddevalla är ca 10 % för kvinnor och ca 14 % för män. Sett till hela arbetskraften var ca 7,5 % av kvinnorna och ca 9,5 % av männen i Uddevalla arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Jämfört med februari 2015 har arbetslösheten i Uddevalla ökat något för kvinnor och minskat något för män. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Utrikes födda är en grupp som möter särskilda utmaningar på arbetsmarknaden. Drygt 28 % av de utrikes födda i Uddevalla är antingen öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Detta är en högre nivå än både riket (21,5 %) och länet (20,4 %). 11

264 Uddevalla kommuns ekonomi i jämförelse med Västra Götaland och Halland Finansiell ranking för Uddevalla 2015 Sammanställningen är baserad på Kommunforskning i Västsveriges (KFi) finansiella profil för Uddevalla för Uddevalla har förbättrat sin placering 2015 med två steg jämfört med 2014, från plats 33 till 31 bland Västra Götalands och Hallands 55 kommuner. Årets (dvs års) mål är minst plats 27, dvs. Uddevalla ska vara på övre halvan. Målet är därmed inte uppnått. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Gul färg = de mittersta 50% av kommunerna Röd= de nedre 25% I rankingsammanställningen framgår att Uddevalla förbättrat sig för fem nyckeltal, försämrat sig i två medan ett är oförändrat. De nyckeltal som förbättrats mest är Budgetföljsamhet och Skattefinansieringsgrad av investeringar. Det nyckeltal som försämrats mest är Skattesats. För nyckeltalet Kassalikviditet har vi förbättrat oss fyra platser till plats 47. Denna placering ser vi egentligen inte som något negativt utan ligger helt i linje med vår finansiella strategi att inte ha högre likviditet än absolut nödvändigt. Likviditeten används för att amortera på lånen. I rankingen borde detta snarast premieras. Rankingplaceringen visar att Uddevalla fortfarande ligger strax under genomsnittet i Västra Götaland och Halland. I den övergripande bilden hamnar Uddevalla i den grupp som har ett Starkt resultat (genomsnitt ) och Varken stark eller svag finansiell ställning (soliditet 2015 inkl. pensionskulden mellan 0 20 %). Sammanfattningsvis skriver KFi Uddevalla redovisade, under perioden och 2015, en resultatnivå som kan betraktas som god ekonomisk hushållning. Detta har dock uppnåtts genom skattehöjningar. Kommunen bör i framtiden försöka bibehålla nuvarande resultatnivå. Det är viktigt då de närmaste åren för många kommuner förväntas innebära ökade investeringar och ökade kostnader på grund av befolkningsförändringar. Detta måste finansieras och en viktig grundpelare är då att redovisa ett resultat som finansierar merparten av investeringarna för att slippa öka skuldsättningen alltför kraftigt i kommunen. Då kommer framtida generationer inte tvingas finansiera vad tidigare generationer har konsumerat, utan kan få använda sina skatteintäkter fullt ut för egen konsumtion. Invånarantal och befolkningsprognos Invånarantalet uppgick till personer 31 december 2015, vilket är en ökning med 664 personer under året. Ökningen utgörs till största delen av ett positivt inflyttningsnetto om 632 personer, men även ett positivt födelsenetto om 32 personer bidrar. Befolkningsökningen 2015 är större än år 2013 och 2014, då kommunen ökade med ca 500 invånare per år. Den befolkningsframskrivning, som gjordes hösten 2015 för kommunen, indikerade ca invånare 31 december Prognoserna pekar på en fortsatt växande befolkning, till största delen beroende 12

265 på en hög inflyttning till kommunen. År 2019 beräknas det finnas ca invånare. Osäkerheten i prognosen är dock, som en följd av situationen i omvärlden, ovanligt stor. Demografiska förändringar Före 2013 uppgick de demografiskt betingade behovsökningarna till cirka 0,5 % per år i kommunerna. Den situationen har förändrats dramatiskt. De närmaste åren ökar behoven enligt Sveriges kommuner och landstings prognoser med ca 2 %. Som framgår av diagrammet nedan fanns denna kostnadsökning redan före den ökade flyktingsströmmen och trenden har förstärkts av den snabbt ökande befolkningen. Diagram. Kommunala utgiftsförändringar till följd av demografiska förändringar Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Flyktinginvandringen påverkar beräkningarna av kommunernas och landstingens kostnader på flera sätt. Under den första tiden som kommunplacerade asylsökande påverkas mottagningskostnaderna. Ökade kostnader uppstår i socialtjänsten som blir hårt belastad av t.ex. mängden ensamkommande barn, i barnomsorgen och skolan behöver det beredas ett stort antal nya platser och sjukvården ska kunna ta emot asylsökande med stora vårdbehov. Staten ersätter kommuner och landsting för mottagandekostnaderna under en begränsad tid. Under åren sökte i snitt nära personer asyl per år, vilket ger ett snitt på drygt 700 personer per vecka. Under 2015 uppgick antalet asylsökande till nära personer, ett snitt över året på drygt personer per vecka. Av de var drygt ensamkommande barn. 13 Den kraftigt ökade flyktinginvandringen till Sverige under hösten 2015 har lett till att prognoserna på riksnivå för befolkningsökningen har gått upp från ca 1 % ökning per år till 2 %. Uddevallas

266 befolkningsprognos har därför reviderats upp inför förutsättningarna för planeringen och ökat enligt nedanstående diagram. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 De närmaste åren sker fortsatta demografiska förändringar. De kommande åren förväntas trycket på såväl förskolan, grundskolan som gymnasiet öka. De yngre äldre ökar och även åldersgruppen över 80 år växer. Demografin är en av våra viktigaste utmaningar i den resursfördelning som ska ske. De demografiska förändringarna måste klaras av genom omfördelningar inom kommunen. Ibland kan dessa vara inom samma nämnds område men även omfördelningar mellan nämnder kan bli aktuellt. Ökning av antalet invånare i åldersgrupper Tabell Antal invånare i olika åldersgrupper prognos 2015 Prognos Avrundade värden Ålder w Summa

267 Nämnderna bör kompenseras för den ökade efterfrågan på kommunala tjänster som ett ökat antal invånare medför. I annat fall medför en ökad efterfrågan ett dolt sparbeting om verksamhetens anslag inte utökas i samma takt. Nedanstående tabell visar antalsförändring per åldersgrupp utifrån befolkningsprognosen från 2015 samt förändringen jämfört med föregående befolkningsprognos. Antalsförändring 1-5 år 6-15 år år år år 85 år och uppåt 2016 föregående prognos ny prognos Justering Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Ny prognos Prognos antal I flerårsplanen har avsättningen 2018 och 2019 för de demografiska förändringarna beräknats utifrån antalsförändringen enligt ovan. Kostnaderna beräknas med ett fast belopp per invånare i respektive åldersgrupp som förväntas erhålla verksamhet från nämnden. Beloppet är schablonmässigt beräknat utifrån flera olika antaganden och indexeringar. I dagsläget beräknas kostnader för verksamheterna förskola, grundskola/fritidshem, gymnasium samt äldreomsorg avseende särskilt boende och ordinärt boende. Långtidsprognos t.o.m Prognoser på kommunnivå görs regelbundet för den närmaste 10-årsperioden. På delområdesnivå omfattar prognoserna vanligtvis den kommande 5-årsperioden. Denna längre framskrivning redovisar en bedömning av befolkningsutvecklingen de kommande 25 åren fram till Fokus har lagts på utvecklingen i de åldrar som är viktigast ur planeringssynpunkt, dvs. barn och ungdomar samt äldre. Prognososäkerheten ökar ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig. Nedanstående långtidsframskrivning ska ses som en möjlig utveckling utifrån de förutsättningar som var kända vid prognostillfället i maj Ökningen av antalet asylsökande under senare delen av 2015 medför att den faktiska befolkningsutvecklingen i framför allt de yngre åldrarna på kort sikt troligtvis kommer vara högre än vad som framkommer i diagrammet. Det faktiska utfallet kan på lång sikt bli både högre och lägre men prognosen tydliggör ändå ett viktigt budskap: vi kan i framtiden förvänta oss en kraftig ökning av antalet äldre och vi kommer på sikt även att ha fler barn och unga. Den arbetande delen av befolkningen ökar i antal men minskar i andel, framförallt i förhållande till de äldre generationerna befann sig 56 % av Uddevallas befolkning i det som kan räknas till yrkesverksamma åldrar, år förväntas 52 % tillhöra denna grupp. Antalet personer i åldern år förväntas under prognosperioden öka med knappt 10 % jämfört med idag. 15

268 Prognosticerad befolkningsutveckling Index År 0-19 år år 65 år- Andelen som är 65 år och äldre ökar och befolkningens medelålder stiger var 21 % av Uddevallas befolkning ålderspensionärer. Antalet pensionärer ökar stadigt under hela prognosperioden och andelen som är 65 år och äldre väntas ha ökat till ca 24 % vid prognosperiodens slut. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Under prognosens senare del ser vi en kraftig ökning i åldersgrupperna år respektive 85 år och äldre. Antalet ålderspensionärer förväntas öka med ca 35 % fram till I åldergruppen år väntar vi en ökning om knappt 60 % medan vi bland de allra äldsta, 85 år och äldre, väntar en ökning på hela 70 %. Index Prognosticerad befolkningsutveckling i de äldre åldrarna År år år 85 år-w Utvecklingen i de yngre åldersgrupperna är svår att förutse och är beroende av flera faktorer. Med såväl ett positivt födelse- som flyttnetto antas även de yngre åldersgrupperna komma att öka förväntas antalet barn och unga i åldern 0-19 år vara ca 25 % fler än idag. Störst ökning väntas inom grundskolan och gymnasiet, men även förskolan kommer att påverkas. Prognosticerad befolkningsutveckling i de yngre åldrarna Index År 1-5 år 6-15 år år 16

269 Några av de förväntade förändringarna fram till 2040: Uddevallas befolkning bedöms öka med drygt personer. Antalet barn i förskoleåldrarna, 1-5 år, ökar med knappt 15 % Antalet barn i grundskoleåldrarna, 6-15 år, ökar med ca 30 % Antalet ungdomar i gymnasieåldern, år, ökar med ca 30 % Antalet personer i åldern år ökar med ca 10 % Antalet ålderspensionärer ökar med ca 35 % Åldersklassen år ökar med drygt 20 % Åldersklassen år ökar med drygt 60 % Åldersklassen 90 år och uppåt ökar med ca 80 % Utmaning på längre sikt bortom planeringsperioden! Ovanstående befolkningsutveckling ger att den stora utmaningen fram till 2040 är att klara de ökade kostnaderna både för en åldrande befolkning och ökningen i de yngre åldrarna. Det kommer att leda till en högre kostnadsutveckling för de demografiska förändringarna än vad som hittills varit fallet. En uppväxling ses redan under planeringsperioden och kommer att fortsätta framöver. Det ser ut att bli mycket svårt att möta detta med den normala tillväxten utan kräver förändringar i skatteuttag alternativt nya sätt att ge service som leder till lägre kostnadsutveckling. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Pensionskostnader Enligt de av kommunfullmäktige antagna riktlinjerna för pensionsåtaganden ska en utjämning av de framtida pensionskostnaderna ske genom inlösen av hela eller delar av ansvarsförbindelsen. Ambitionen i detta beslut anses vara genomförd i och med den avsättning som gjordes på 96 mkr i bokslutet för Resultatet av denna strategi har inneburit att utbetalningarna från ansvarsförbindelsen inte ökar särskilt mycket och ökningen i nedanstående tabell är föranledd av intjänandet av ny pension till de anställda. Pensionskostnaderna är fortsatt en viktig fråga att hantera resultat- och likviditetsmässigt de kommande åren då kostnaden för dessa relativt sett ökar och undantränger utrymme för andra verksamhetskostnader. Dessutom förstärker de den utmaning om ökade framtida kostnader som redovisades ovan. mkr Pensionskostnader (brutto) Skatt, utjämning och bidrag Ökningen under perioden beräknas till 20 % i förhållande till bokslut I nedanstående tabell redovisas den beräknade utvecklingen av egna skatteintäkter, inkomst- och kostnadsutjämning samt regleringsbidrag/-avgift. Utvecklingen påverkas starkt av den ökade befolkningen. I intäkterna ingår det särskilda statsbidraget som utlovats i vårpropositionen med preliminärt 36 mkr årligen. mkr Bokslut Prognos Plan Skatt, utjämning och bidrag Förändring (%) - 5,5 5,9 3,7 4,0 Ackumulerad förändring (%) 100,0 105,5 111,8 115,9 120,5 17 Ändring jämfört med gällande plan (mkr) Utveckling av skatteintäkter, utjämning och bidrag

270 Pris- och lönereserv Pris- och löneutveckling Arbetsmarknadsläget innebär en något högre löneökningstakt de kommande åren. Den finansiella beredskapen uppgår till nedanstående %-satser. Dessa står i överensstämmelse med underlaget för skatteintäktsberäkningen. Den fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden kommer att avgöra nivån på de faktiska löneökningarna genom de kommande avtalsförhandlingarna. Reserven bygger på att arbetsgivaravgifterna är oförändrade. % Löneökningstakt 3,4 3,6 3,7 Löneökningstakt gällande plan 3,4 3,5 - Prisutveckling 1,5 1,9 2,0 Prisutveckling gällande plan 1,7 1,8 - Löneökningstakt i procent Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Med ovanstående utgångspunkter uppgår pris- och lönereserven till följande belopp för den kommande perioden (ackumulerade belopp): mkr Lönereserv Prisreserv (varor och tjänster) Summa Ändring jämfört med gällande plan Pris- och lönereserv Taxor och avgifter Eventuell förändring av taxor och avgifter ska anpassas till kommunens kostnadsutveckling i enlighet med självkostnadsprincipen. De index som ska användas för detta är den lönekostnadsutveckling och inflation som anges under pris- och löneutveckling. Eventuella förändringar av taxor och avgifter utöver denna nivå ska särskilt motiveras. Finansnetto Genomsnittsräntan för låneskulden har beräknats till 2,05 % för 2017, 2,30 % för 2018 och 2,40 % för Det faktiska utfallet för 2015 blev 1,81 % och genomsnittsräntan för de senaste 12 månaderna uppgick till 1,72%. Ett sjunkande ränteläge i kombination med att nästan hela låneskulden är vidareutlånad till bolagen och stiftelserna medförde ett positivt finansnetto för Den ökande låneskulden framöver innebär ett mindre positivt finansnetto. Internränta För 2017 är internräntan 1,75%, en sänkning med 0,75 %-enheter jämfört med SKL har bytt metod för att beräkna internräntan. Tidigare har den långa statsobligationsräntan varit utgångspunkt för internräntan. Den nya metoden innebär att huvudkällan är Kommuninvests skulddatabas som bättre återspeglar den genomsnittliga upplåningskostnaden för hela kommunsektorn. 18

271 Upplåning mkr Bokslut Prognos Plan Total låneskuld Varav vidareutlåning till bolagen och stiftelser Varav kommunens egen låneskuld Tabell upplåning Som framgår av tabellen ökar låneskulden med ca mkr under perioden Kommunens andel av detta är ca 600 mkr då investeringarna är omfattande under Resterade avser bolagens upplåning som preliminärt antas öka med ca 200 mkr per år i planen. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Investeringsnivå Motivet till en begränsning av investeringar inom den skattefinansierade verksamheten är att dessa investeringar normalt inte ger någon avkastning. En lånefinansiering av dessa investeringar innebär en ökad finansiell belastning vilket tar resurser från verksamheterna. Följande tabell visar att de nivåer som finns med i beräkningarna hittills. De önskemål som nämnderna utöver detta kommer in med måste antingen prioriteras eller skapas ekonomiskt utrymme för lägre önskemål ger motsatt effekt. mkr Bokslut Prognos Plan Investeringar Investeringar skattefinansierad verksamhet Investeringar i % av skatter och bidrag 5,3 5,4 9,9 13,1 18,4 Skattesats I flerårsplanen är grunden för beräkningarna att skatten behålls oförändrad från 2016 års nivå om 22,16 kronor. Jämförelse görs nedan med Västra Götalandsregionens kommuner. Detta är en känd och homogen grupp med likartade förutsättningar beträffande gjorda skatteväxlingar mellan kommunerna och regionen. Skillnaden i skattesats har som mest varit 85 öre och som minst 13 öre (2013). För 2016 uppgår den till 53 öre. Kommunal skattesats % 22,6 22,4 22, ,8 21,6 21,4 21, ,8 20, Skatteväxling 43 öre Uddevalla Västra Götaland Skattesatsens utveckling i jämförelse med Västra Götaland

272 Känslighetsanalys Olika inre och yttre faktorer påverkar kommunens ekonomi. I nedanstående tabell redovisas de effekter som händelserna har: Händelse Årseffekt 2017 i mkr Löneförändring med 1 %-enhet Förändring av antalet anställda med Inflationsförändring med 1 %-enhet +- 3,5 Skatteunderlagsförändring med 1 %-enhet (riksnivå) Förändrad kommunalskatt med 1 kr Förändrad kommunalskatt med 10 öre Förändrat nettokostnadsmål med 0,1% -enhet +- 3,1 Genomsnittlig ränta med 1%-enhet +- 4,0 Ändrad befolkning med 100 personer +- 5 * Flerårsplan med sammanställd budget 2017 * exkl. effekter på kommunal service Finansiella mål En långsiktigt stark ekonomi sträcker sig längre än balanskravets nollresultat. Balanskravet är endast en miniminivå. För att bygga upp en långsiktigt stark ekonomi krävs också kortsiktigt stark ekonomi, även om man tillfälligt kan acceptera en svacka. De finansiella målen måste därför även fortsättningsvis prioriteras för att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. Enligt styrprinciperna ska de finansiella målen antas en gång per mandatperiod och prövas varje år inför arbetet med flerårsplan och budget. Följande finansiella mål gäller för perioden Målen har skrivits fram för 2019 enligt samma principer. Nettokostnadsandel inkl. finansnetto Soliditet * Investeringsnivå Egenfinansiering av investeringar *Mäts från 2015 utan kommunens upplåning som gjorts för bolag och stiftelser. Utgångspunkten är att soliditeten ska öka från senaste boksluts värde. Mål enligt strategisk plan Nettokostnadsandel inkl. finansnetto i % av skatter och bidrag 98,0 98,0 98,0 97,4 97,4 Soliditet % 62 62, ,5 64 Investeringsnivå i % av skatteintäkter Egenfinansiering av investeringar % 75,0 75,0 75,0 75,0 75,0 20

273 Ekonomiskt resultat av beräknade kommunbidrag enligt bifogad driftsredovisning Nedan följer de effekter som flerårsplanen får på finansiella mål och övriga nyckeltal. Det kan konstateras att endast ett finansiellt mål uppnås. För uppnås nettokostnadsmålet medan de tre övriga finansiella målen inte nås på grund av den höga investeringsnivån. Det är först om investeringsnivån begränsas till det finansiella målet som soliditeten och den finansiella styrkan har möjlighet att öka. Följande tabell och diagram visar utvecklingen över planeringsperioden. Utfall Prognos Budget Plan Plan Mål Nettokostnadsandel (%) 97,1 98,2 98,0 97,0 97, ,4 Soliditet (%) 63,1 68,4 62,5 59,0 53,2 Öka Egenfinansering (%) 117,5 94,0 54,1 49,7 36,2 75,0 Investeringsnivå (%) 5,3 5,4 9,9 13,1 18,4 7-8 Investeringsnivå (mkr) Låneskuld (mkr) Egen låneskuld (mkr) Resultat (mkr) Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Finansiellt mål nås Finansiellt mål nås inte 20,0 15,0 10,0 150,0 100,0 50,0 0,0 5,0 0,0 Investeringsnivå (%) Utfall Prognos Budget Plan Plan Egenfinansering (%) Utfall Prognos Budget Plan Plan Låneskuld (mkr) ,5 98,0 97,5 97,0 96,5 96,0 Resultat (mkr) Utfall Prognos Budget Plan Plan Nettokostnadsandel (%) Utfall Prognos Budget Plan Plan Soliditet (%) ,0 60,0 40,0 20,0 0, Utfall Prognos Budget Plan Plan Utfall Prognos Budget Plan Plan Varför ökar låneskulden? (mkr) Egen låneskuld (mkr) Utgifter Finansiering Upplåning Resultat o avskrivningar Utlåning bolag Avsättningsutbetalning Investeringar Utfall Prognos Budget Plan Plan 21

274 RESULTAT-, BALANS- OCH KASSAFLÖDESBUDGET RESULTATBUDGET mkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader ÅRETS RESULTAT Nettokostnadsandel inkl finansnetto 97,1% 98,2% 98,0% 97,0% 97,1% Finansnettos andel av skatter och bidrag 0,4% 0,6% 0,3% 0,1% -0,1% Resultat i % av skatter och bidrag 2,9% 1,8% 2,0% 3,0% 2,9% Flerårsplan med sammanställd budget 2017 BALANSBUDGET mkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Anläggningstillgångar varav långfristiga fordringar Omsättningstillgångar varav kassa, bank och korta placeringar SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital varav årets resultat Avsättningar varav pensionsskuld Skulder varav långfristiga lån SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Låneskuld exkl vidareutlåning till bolagen Soliditet 63,1% 68,4% 62,5% 59,0% 53,2% KASSAFLÖDESBUDGET mkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Finansieringsbehov Investeringar Försäljning Summa investeringar Finansiering Från den löpande verksamheten Utlåning (-) / amortering (+) Utbetalning av övriga avsättningar Upplåning (+) / amortering (-) Ökning (+) / minskning (-) av övriga långfr skulder Ökning (-) / minskning (+) av likvida medel Summa finansiering Investeringsnivå (andel av skatter och bidrag) 5,3% 5,4% 9,9% 13,1% 18,4% 22

275 DRIFTSBUDGET Prognos Budget Budget Plan Plan Fast pris Löpande Nämnd/Styrelse Kommunfullmäktige och revision -9,6-9,6-9,8-9,8-9,8 Kommunstyrelse -218,3-223,3-232,5-217,5-217,5 Barn och utbildningsnämnd , , , , ,9 Socialnämnd * , , , , ,7 Samhällsbyggnadsnämnd -117,6-114,6-88,8-88,8-88,8 Kultur- och fritidsnämnd -132,8-134,8-136,5-136,5-136,5 Valnämnden -0,1-0,1-0,1-1,6-0,1 Driftreserv för nytt badhus -8,0-12,0-12,0-16,0-20,0 Försörjningsstöd -14,0-14,0-14,0-14,0-14,0 Utökat demografisk ersättning ,8-46,8 Utökat demografisk ersättning ,0 överskott ,8 Finansieringsbehov/Effektiviseringsbehov ** 9,3 9,3 79,3 104,3 Summa nämnder/styrelser , , , , ,8 Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Övriga ej fördelade poster *** -146,0-221,0-140,2-250,9-360,9 Eliminering internt finansnetto 43,0 50,0 34,0 38,0 41,0 Summa verksamhetens nettokostnad , , , , ,7 Skatteintäkter 2 343, , , , ,0 Generella statsbidrag och utjämning 684,0 725,0 725,0 735,0 758,0 Finansiella intäkter 62,0 72,9 75,5 91,5 99,1 Finansiella kostnader -45,0-65,4-65,6-87,4-102,2 Resultat efter finansiella poster 53,4 44,6 63,7 100,9 101,2 REDOVISAT RESULTAT 53,4 44,6 63,7 100,9 101,2 Specifikation ej fördelade poster: Arbetsgivaravgifter 8,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Avtalsförsäkringar 1,5 Pensioner -69,6-74,0-74,0-88,0-92,0 Pris och lönereserv -55,3-146,0-65,2-161,9-267,9 Riktade statsbidrag tillskott 0,0-2,0-2,0-2,0-2,0 Flyktingsstatsbidrag - kostnader -26,0 Utbetalning social investeringsreserv -4,6 Summa ej fördelade poster -146,0-221,0-140,2-250,9-360,9 * exkl försörjningsstöd 14 mkr ** inkl effektiviseringskrav korpenprojekten Budget fast pris 2017 är i 2016-års prisnivå och motsvarar kommunfullmäktiges beslut i juni om kommunens flerårsplan Budget löpande 2017 är i 2017-års prisnivå. Justeringar har även gjorts för övriga omfördelningar som beslutats under hösten. 23

276 KOMMUNENS ORGANISATION KOMMUNFULLMAKliGE Flerårsplan med sammanställd budget 2017 FC FC 24

277 NÄMNDERNAS BUDGET OCH VERKSAMHET Belopp i miljoner kronor (mkr). KOMMUNFULLMÄKTIGE År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar , , , ,6 Kommunbidragsförändring Kommunfullmäktiges kommunbidrag är oförändrat för kommande år. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Verksamhetsbeskrivning Kommunfullmäktiges samlade ram omfattar kommunfullmäktige, kommunens revisorer, överförmyndaren och vänortskommittén. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges budget omfattar kostnader för arvoden och ersättningar till ledamöter och ersättare, lokalhyra, TV/webb-sändningar, annonskostnader, nyårsmottagning på rådhuset samt kostnader kring ungdomsfullmäktige. Ny arbetsordning för ungdomsfullmäktige beräknas träda i kraft juli Detta medför också en viss ökning av kostnaderna, dock inte full effekt för Kommunens revisorer Revisorernas budget omfattar kostnader för sakkunnigt biträde till revisorerna beträffande administration och granskningsarbete, lokalhyra i stadshuset, arvoden och ersättningar till de förtroendevalda revisorerna samt utbildning och utveckling. Den största kostnaden avser konsulttjänster vad beträffar fördjupad verksamhetsrevision. Överförmyndare Överförmyndarens budget omfattar främst kostnader för arvoden och ersättningar till gode män, förvaltare (även kallad ställföreträdare), överförmyndaren, dess ersättare samt lön och omkostnader för handläggare. Det råder en viss osäkerhet beroende på den stora tillströmningen av ensamkommande barn som ankom hösten 2015 och vad detta medför i arvodeskostnader när de under 2017 får uppehållstillstånd. Regeringskansliet har under 2016 föreslagit ett nytt ersättningssystem för ensamkommande barn, som enligt förslaget medför negativ ekonomisk påverkan. Detta innebär osäkerhet för överförmyndarens verksamhet och kan medföra en väsentlig sänkning av arvodesnivån, för 2017 blir det i så fall del av året. Vänortskommittén Vänortskommitténs budget omfattar kostnader för ungdomsutbyte, arbetsmöte, övrig kontaktverksamhet samt arvoden till ledamöter kommer det vara vänortsmöte, nästa vänortskonferens är 2018 och kommer då att äga rum på Island. Ekonomisk översikt mkr Bokslut Budget Budget Fast pris Budget Löpande pris Plan Plan Kommunbidrag 9,6 9,6 9,6 9,8 9,8 9,8 Investeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 - -

278 KOMMUNSTYRELSEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar , ,0 223,3 15, ,0 208, ,0 208,3 - Kommunbidragsförändring Kommunstyrelsens kommunbidrag ökar med 5,0 mkr 2017 för att därefter minska med 10,0 mkr Under 2017 har kommunstyrelsen fått i uppdrag att: Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Använda 5 mkr till arbetsmarknadsåtgärder avseende i första hand ungdomar. Åtgärderna ska bl.a. skapa fler sommarjobb som ska hjälpa ungdomar utan egna kontakter att få sin första arbetserfarenhet till stöd för framtida jobbsökanden. I 2016 års budget avsattes 10 mkr till arbetsmarknadsåtgärder. 5 mkr kvarstår i kommunstyrelsens ram och resterande 5 mkr överförs till vuxenutbildningen, se vidare under Barn och utbildningsnämnden. Använda 10 mkr för att minska omfattningen av de ökade sjukskrivningarna bland personalen. För att sänka sjukskrivningstalen görs en särskild insats vilken kan bestå av en mängd olika åtgärder, riktat till de verksamheter som har högst sjukskrivningstal. Respektive nämnd har fortfarande ansvar för de egna sjukskrivningarna. De riktade åtgärder är insatser därutöver för att komma till rätta med en del av sjukskrivningsproblematiken. Personalutskottet ges i uppdrag att se över personalomkostnader såsom arbetskläder, uppvaktningar mm, i syfte att harmonisera villkoren mellan olika förvaltningar. Uppstart av projektet ny brandstation i Uddevalla tätort. Kommundirektören ges i uppdrag att leda arbetet med att tillsammans med förvaltningarna utreda möjliga strukturella förändringar i organisation och arbetsmetoder som långsiktigt minskar kostnaderna. Målet är att klara en del av de effekter om 104 mkr till 2019 som är inlagda i flerårsplanen som effektiviseringsbehov. Det pågående arbetet med effektiviseringar inom och mellan förvaltningar (KORPEN) ska fortsätta under kommande år. Nämnderna har möjlighet att söka extra kommunbidrag för omstruktureringskostnader som kan uppstå på grund av förändringar i organisation eller arbetsmetoder. Det finns inget anslag upptaget i denna del och eventuella omstruktureringskostnader belastar resultatet om det blir aktuellt. Upphandlingseffekter förväntas ge ett överskott på minst 0,7 mkr. Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning och ska rapportera till kommunfullmäktige samt bereda ärenden som ska beslutas av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige beslutar om kommunens övergripande vision och strategier samt finansiella mål, fördelar resurser, antar verksamhetsplan och beviljar ansvarsfrihet samt tar ställning till frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt för kommunen. Därvid leder och samordnar kommunstyrelsen förvaltningen av kommunens angelägenheter och ekonomi samt har uppsikt över nämnders, bolags, kommunalförbunds och stiftelsers verksamhet. 26

279 Kommundirektören biträder kommunstyrelsen i dess uppsiktsplikt över nämnder, bolag, kommunalförbund och stiftelser och ska ta de initiativ som erfordras med anledning av uppsiktsplikten. Kommundirektörens uppdrag är att leda, utveckla och effektivisera kommunen som organisation genom att tillse att principer för styrning, ledning, uppföljning, utvärdering och kontroll finns och används. Vidare ska kommundirektören skapa helhetssyn i organisationen samt driva och leda de kommunövergripande strategiska frågorna. Arbetsmarknadsavdelningen ansvarar för arbetet med övergripande arbetsmarknadsfrågor och har det samordnande ansvaret för integrationsfrågor. I avdelningens arbete ingår att hantera arbetsmarknadsprogram och insatser för särskilt utsatta grupper som personer med funktionshinder och utrikes födda, insatser för ungdomar samt arbetslivsutvecklande projekt. I avdelningens ansvar för integrationsfrågor ingår bl.a. etableringsinsatser och samhällsorientering. Uddevalla är också ett finskt förvaltningsområde, vilket innebär att minoriteten medborgare i staden med finska som modersmål ska erbjudas särskilda insatser, vilket sköts av personal hos arbetsmarknadsavdelningen Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Avdelningen för juridik och administration leder och samordnar förvaltningens interna gemensamma processer och lämnar kvalificerat administrativt och juridiskt stöd till bl. a. kommunfullmäktige, kommunstyrelse, valnämnd, nämnder och förvaltningar, kommunens bolag och kommunledning. Vidare lämnas stöd till samverkande överförmyndare i Norra Bohuslän samt räddningstjänstförbundet MittBohuslän. Även kommunens arkiv och förvaltning av kommunens ärende- och dokumenthanteringssystem samt kommunledningskontorets ekonomifrågor ingår i avdelningens verksamhet. Kommunstyrelsens personuppgiftsombud finns inom avdelningen. Avdelningen för strategisk samhällsplanerings ansvar är anpassat till kommunstyrelsens verksamhetsansvar och omfattar områdena översiktlig planering av användning av mark och vatten, kommunens långsiktiga samhällsbyggnadsstrategi, verksamhetsplanen/genomförandeplanen för samhällsbyggnad, förprövning av planbesked, markanvisningar och större exploateringsprojekt, vatten och avloppsverksamheten, bostadsförsörjning, övergripande transportinfrastruktur, kollektivtrafik samt inomkommunala och regionala kollektivtrafikfrågor i samverkan med kollektivtrafikmyndigheten i Västra Götaland samt lokalförsörjning. Ekonomiavdelningen uppdrag är att ge kommunens politiska ledning, kommundirektör och förvaltningar bra information och beslutsunderlag samt stöd inom avdelningens ansvarsområden. Avdelningens huvudsakliga kommunövergripande ansvarsområden är: styrning och ledning, planering, redovisning, uppföljning, internbank, in- och utbetalningar, inköpsprocessen samt kommunövergripande upphandlingar. IT-avdelningen har systemansvar för kommunens tekniska plattform och datanät samt för kommunens gemensamma telefonsystem. Avdelningen deltar i IT-upphandlingar, tillhandahåller användarstöd och på förvaltningarnas uppdrag sköter drift av verksamhetssystem. Kommunens växel och reception, ingår också i IT-avdelningen. Kommunikationsavdelningen har det övergripande ansvaret för kommunikationsarbetet i kommunen såväl internt som externt. Kommunikationsavdelningen utvecklar och driver kommunens interna och externa kanaler för kommunikation via bland annat Inblicken, Insidan, uddevalla.se, sociala media, presskontakter mm, utarbetar policys och riktlinjer samt ger stöd och råd i kommunikationsfrågor. Avdelningen ansvarar även för kris och säkerhet, medborgarkontoret, konsumentrådgivning, budget- och skuldrådgivning samt ombud för äldre och personer med funktionsnedsättning. Under 2016 pågår förberedelse och planering för start av ett nytt medborgarcenter under 2017 med ca 15 medarbetare. Under 2016 har även en ny försäkringsorganisation etablerats som en del i kommunikationsavdelningen. Personalavdelningen ansvarar för kommunens övergripande styrdokument och processer inom personalpolitiken. Avdelningens övergripande uppdrag är att stödja organisationens chefer till ökad måluppfyllelse samt verka för att kommunen uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. 27 Tillväxtavdelningen ansvarar för kommunens tillväxtarbete, inklusive folkhälsoutveckling. Arbetssättet är att möta tillväxt och utveckling i samverkan med det omgivande näringslivet, samhället, samt regionala, nationella och externa intressenter inom högskola och andra kunskapsintensiva organisationer. Ett starkt fokus är att positionera Uddevalla utanför kommunen, genom att

280 ingå i partnerskap, samverka eller leda regionala utvecklingsprojekt. Inriktningen för folkhälsoutvecklingen kopplas till förvaltningar, den sociala ekonomin, samt knutet till samverkansavtal med Västra Götalandsregionen. Avdelningen har fem verksamhetsområden, vilka är näringslivsutveckling, maritim utveckling, strategisk kompetensförsörjning, folkhälsoutveckling, samt tillväxtprojekt. Ekonomisk översikt Mkr Bokslut Budget Budget Fast pris Budget Löpande pris Plan Plan Kommunbidrag 189,1 218,3 223,3 232,5 217,5 217,5 Investeringar 3,2 7,1 15,3 15,3 - - Andel av kommunbidrag kommunledningskontoret Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Personalavdelning 23% IT-avdelning 2% Kommunikationsavdelning 7% Tillväxtavdelning 7% Ekonomiavdelning 15% Förvaltningsledning 13% Avd för strategisk samhällsplanering 3% Avd för juridik o administration 5% Arbetsmarknadsavdelning 25% Andel av kommunbidrag övrig verksamhet kommunstyrelsen Anslag minskad sjukfrånvaro 1% Kommundirektör 2% KS omkostnader 21% Medlemskap Mitt Bohuslän 50% Partistöd 2% Sponsring 2% Infrastruktur 9% Övriga medlemskap, bidrag mm 13% 28

281 BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar , , ,3 159, , , , ,3 - Kommunbidragsförändring Barn- och utbildningsnämndens kommunbidrag ökar med 60,8 mkr 2017 och För 2019 ökar kommunbidraget med 55,8 mkr. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Den demografiska utvecklingen för nämndens olika verksamheter innebär ett ökat antal barn och elever i samtliga årskullar, vilket medför att behovet av förskola, fritids, grundskola F-9 och gymnasieskola ökar under hela planeringsperioden. Nämnden har förutom nedanstående riktade 20 mkr, tillförts medel om 40,8 mkr för 2017 som inkluderar demografi och ökade kapitalkostnader för investeringar. Under 2017 har Barn- och utbildningsnämnden fått i uppdrag att Använda 10 mkr för att minska barngruppernas storlek inom förskolan. De barngrupper som i dagsläget är störst ska prioriteras. Använda 5 mkr till kvalitetshöjande åtgärder avseende elevhälsoarbetet i grundskolan. Använda 5 mkr till vuxenutbildning för ytterligare satsningar på de utbildningar som gör att personer kommer snabbare ut i sysselsättning. Utökningen är en engångssatsning under 2017 och Verksamhetsbeskrivning Barn och utbildningsnämnden svarar för att Uddevallas invånare har tillgång till barnomsorg och utbildning. Även genomförandeansvaret för cirka gymnasieelever från närliggande kommuner inom Fyrbodal ingår i nämndens ansvar genom samverkansavtal. De olika verksamheterna ska uppmuntra till utveckling och lärande, ge stöd och ha positiva förväntningar på varje individ med tydlig fokusering på mål, resultat, uppföljning och en god livskvalitet. All förskole- och utbildningsverksamhet för barn och ungdomar, även enskild och fristående verksamhet, finansieras över barn och utbildnings budget. Inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen erhålls statsbidrag för att stödja lärlingsutbildningen. Inom vuxenutbildningen finns utbildningar som helt eller delvis finansieras med statsbidrag. De senaste åren har flera riktade statsbidrag införts som måste sökas av barn och utbildningsförvaltningen och alltså inte tilldelas kommunen generellt (automatiskt) och kanaliseras via kommunbidraget. Förskola och pedagogisk omsorg Kommunen erbjuder förskola och pedagogisk omsorg utifrån familjers olika behov. I kommunen kan föräldrar välja mellan kommunala och fristående verksamheter som vänder sig till åldersgruppen 1-6 år. Fristående pedagogisk omsorg vänder sig till åldersgruppen 1-13 år. Den fristående verksamheten är dock inte en del av nämndens uppdrag men den står under nämndens tillsyn. Förskoleklass Förskoleklass är en frivillig skolform för alla sexåringar, men med lagstadgat krav på kommunen att erbjuda den. Förskoleklassen är lokal- och verksamhetsmässigt knuten till grundskolan. 29

282 Grundskola Grundskolan utgör det obligatoriska skolväsendet för elever 7-16 år. Inom kommunen finns kommunala och fristående grundskolor med delvis olika profiler. Kommunen ansvarar för att alla barn och ungdomar, vars hemkommun är Uddevalla, får tillgång till grundskola. Grundsärskola Grundsärskola är en skolform för elever 7-16 år med utvecklingsstörning. Grundsärskolan ligger under verksamhetschefen för grundskolas ansvar och samorganiseras i viss mån med grundskolan. Fritidshem Kommunen ansvarar för tillgång till fritidsverksamhet för barn från sex till och med tolv års ålder. Verksamheten är lokal- och verksamhetsintegrerad inom grund- och grundsärskola. Samverkan sker med kultur- och fritidsförvaltningen i öppen verksamhet i vissa kommundelar för barn mellan tio och tolv år. Även fristående fritidshem finns i kommunen. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Gymnasieskola Gymnasieskola är en frivillig skolform för ungdomar år. Den förbereder för yrkesverksamhet eller högskolestudier. På senare tid har elevens rätt att välja program och skola ökat. I kommunen finns kommunala Uddevalla gymnasieskola och flera fristående gymnasieskolor som tillsammans erbjuder ett stort antal utbildningar. Uddevalla gymnasieskola får ca 50 % av sina elever från andra kommuner, främst inom Fyrbodal. Gymnasiesärskola Gymnasiesärskola är en frivillig skolform för elever med utvecklingsstörning i åldersgruppen år. Gymnasiesärskolan ligger inom Verksamhetschefen för gymnasieskolas ansvar och är lokalintegrerad i Uddevalla gymnasieskola. Liksom gymnasieskolan tar gymnasiesärskolan emot elever från andra kommuner. Det förekommer också att elever från Uddevalla går i gymnasiesärskola på annan ort. Vuxenutbildning Vuxenutbildningen består av kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå inkl. yrkes- och lärlingsutbildningar, särskild utbildning för vuxna (särvux), utbildning i svenska för invandrare (sfi) samt utbildningar inom Yrkeshögskolan. Barn och elevhälsa Elevhälsa ska enligt skollagen finnas i grund- och gymnasieskolan. I Uddevalla utgör elevhälsan ett eget verksamhetsområde Barn och elevhälsan. Verksamheten omfattar till viss del även förskolan. Verksamhetschefen har ett övergripande ansvar för att elevhälsan fungerar enligt lagstiftningens krav i samtliga berörda skolformer. För elevhälsans medicinska del finns en skolsköterska med medicinskt ledningsansvar som också är Lex Maria-ansvarig i förvaltningen. Skolläkare upphandlas för närvarande. Barn- och elevhälsan är en resurs- och stödfunktion till de kommunala förskolorna och skolorna. Här arbetar specialpedagoger, kuratorer, psykologer, talpedagoger, logopeder och skolsköterskor och de ingår i rektorernas elevhälsoteam eller arbetar mot förskolan som verksamhetsområde. Personal inom Barn- och elevhälsan har uppdraget att främja barns/elevers lärande och utveckling, att vara en garant för elevens rättsäkerhet och likvärdighet samt verka för att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet prioriteras. Elevhälsopersonal som arbetar i förskola, grundskola och grundsärskola organiseras ansvarsmässigt under verksamhetschefen för barn och elevhälsa. Elevhälsopersonal inom gymnasieskola och gymnasiesärskola organiseras ansvarsmässigt under en rektor i varje gymnasiehus. 30

283 Ekonomisk översikt mkr Bokslut Budget Budget Fast pris Budget Löpande pris Plan Plan Kommunbidrag 1 214, , , , , ,9 Investeringar 61,7 85,5 159,0 159,0 - - Andel av kommunbidrag per verksamhet Vuxenutbildning 4% Särskola 4% Gemensam verksamhet 1% Gymnasieskola 14% Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Förskola och barnomsorg 27% Grundskola och fritids 50% 31

284 SOCIALNÄMNDEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar , , ,6 21, , , , ,6 - Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Kommunbidragsförändring Socialnämndens kommunbidrag ökar med 33,0 mkr Den demografiska utvecklingen för nämndens olika verksamheter innebär ett ökat antal personer i samtliga ålderskategorier år ( yngre äldre ), år ( äldre ) och w år ( äldre äldre ). Det är framför allt kategorin yngre äldre som ökar de närmaste åren. Utvecklingen har centralt beräknats till ett ökat behov av kommunbidrag på 3 mkr för 2017, 9 mkr 2018 och 18 mkr För 2017 tillförs nämnden kompensation i ovanstående kommunbidragsökning. Under 2017 har Socialnämnden fått i uppdrag att Återställa personaltätheten på Skogslyckan så att den harmoniserar med den personaltäthet som kommunen har på övriga särskilda boenden. Samverka med andra aktörer för att skapa ett härbärge. Fortsätta utveckla och eventuellt utöka aktivitetscentrum för äldre. I dagsläget finns aktivitetscentrum i centrum vid Ryttaren. Utanför socialnämndens kommunbidrag upptas 14 mkr som ställs till kommunstyrelsens förfogande att användas under året för tillfälligt tillskott till nämnden avseende kostnader för försörjningsstödet som överstiger 34 mkr. Om den totala kostnaden för försörjningsstödet överstiger 48 mkr finansieras dessa utanför nämndens kommunbidrag. Inget anslag är dock upptaget i denna del och belastar resultatet om det blir aktuellt. Verksamhetsbeskrivning Socialnämndens verksamhetsområde fastställs av kommunfullmäktige i ett reglemente för socialnämnden. Enligt reglementet ska socialnämnden fullgöra kommunens uppgifter avseende: Socialtjänsten och vad som i socialtjänstlagen (SoL) sägs om socialnämnd. I huvudsak regleras detta genom biståndsparagrafen 4 kap 1. Socialnämnden ansvarar även för speciallagstiftningarna LVU (lag om vård av unga) och LVM (lag om vård av missbrukare) samt familjerätt genom föräldrabalken Den kommunala hälso- och sjukvården som reglerar kommunens primärvårdsansvar för sjuksköterskor, rehab- och vårdpersonal. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som uppfylls genom bland annat boenden, dagliga verksamheter och personlig assistans. Invandrar- och flyktingverksamhet där socialtjänsten idag framför allt ansvarar för mottagandet av ensamkommande barn/ungdomar. Färdtjänst och riksfärdtjänst enligt särskild lagstiftning Alkohollagen, tillsyn över tobaksförsäljning enligt tobakslagen, tillsyn över detaljhandel med nikotinläkemedel, tillsyn över handel med vissa receptfria läkemedel samt yttranden enligt automatspelslagen Borgensåtagande för hyreskontrakt när medborgare på egen hand inte kan få tillgång till bostad. 32

285 Socialnämnden är en myndighet som utreder och fattar beslut enligt gällande lagstiftningar. Det innebär att utreda behov och ge barn, unga eller vuxna med behov det stöd, omsorg, vård eller hjälp som den har rätt till och i olika former Socialtjänsten är organiserad i fyra verksamhetområden och 2 avdelningar. Varje område/avdelning leds av en avdelningschef. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Ekonomisk översikt mkr Bokslut Budget Budget Fast pris *Exkl. utökat kommunbidrag för försörjningsstöd 14 mkr. Andel av nettobudget per verksamhet Individ- och familjeomsorg 15% Gemensam verksamhet 4% Budget Löpande pris Plan Plan Kommunbidrag 1 193, ,6* 1 209,6* 1 245,7* 1 245,7* 1 245,7* Investeringar 20,0 26,0 21,0 21,0 - - Insatser enligt LSS/SFB 24% Omsorg om äldre och funktionsnedsatta 57% 33

286 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar , , , ,6 Kommunbidragsförändring Samhällsbyggnadsnämndens kommunbidrag är minskat med 3 mkr 2017 och sedan oförändrat för Minskningen är en effekt av att överskottskravet på fastighetsförvaltningen upphör. Under 2017 har Samhällsbyggnadsnämnden fått i uppdrag att Flerårsplan med sammanställd budget 2017 generera effektiviseringsvinster i den nya organisationen på sammantaget 3 mkr vilket ger motsvarande utrymme för ökade kapitalkostnaderna till följd av nya investeringar. rymma ökade kapitalkostnader inom befintlig ram för att trafiksäkra och tillgänglighetsanpassa gång- och cykelmiljöer, infrastruktur i framförallt stadskärnan samt följdinvesteringar i gator och vägar på grund av nyinvesteringar. fortsätta med ökade underhållsinsatser på gator och gångbanor. Det ökade anslaget i budget 2016 för underhållsinsatser finns kvar i 2017 års budget. fortsätta arbetet med översvämningsstrategin. överskottskravet om 3 mkr från 2016 tas bort och används istället i enlighet med internhyrespolicyn till ökat fastighetsunderhåll. (faller bort genom att kommunbidraget minskats 2017) Verksamhetsbeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden har till uppgift att åstadkomma en god livskvalitet genom att skapa en social och ekologisk hållbar kommun med god teknisk försörjning. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för detaljplanering, bygglov, kartor, miljö och hälsoskyddsfrågor, gator och vägar, trafiksäkerhet, trafikplanering, exploatering, allmän platsmark, tomtmark och natur- och skogsmark, drift och skötsel av kommunala fastigheter och måltidsverksamhet. Nämnden är också hamnmyndighet och huvudman för renhållningen. 34

287 Verksamhetsstöd Avdelningens grunduppdrag är att ge förvaltningsövergripande stöd och styrning inom områdena ekonomi, verksamhet och politik. Inom avdelningens ansvarsområde ligger idag ekonomi, kundtjänst, internkontroll, styr- och ledningsstöd, nämndadministration, arkivvård/stöd, ITsamordning och utveckling samt verksamhetsutveckling. Avdelningen ansvarar även för viss samordning och styrning av förvaltningens verksamhetsnära administration. Planering Avdelningens uppdrag är att samordna planeringen av samhället och ansvara för en enhetlig fysisk planering. Planeringsavdelningen har till uppgift att skapa, utveckla och driva processer som möjliggör en effektiv plan- och exploateringsprocess. Avdelningen svarar också för att förvärva strategisk mark och förvalta kommunens markinnehav. Här finns ansvaret för kommunens Geografiska informationssystem (GIS) och energi och klimatrådgivning. De strategiska styrdokumenten som tas fram på kommunledningskontoret ger förutsättningar för det fortsatta arbetet inom planeringsavdelningen. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Genomförande Genomförandeavdelningen ansvarar för byggnation, drift- och underhåll av alla kommunala byggnader samt gator, vägar och parker. Avdelningen ansvarar också för den kommunala trafikövervakningen och kommunala parkeringsplatser. Projektenheten inom avdelningen har ett samlat ansvar för projektledning för bygg- och anläggningsprojekt. Myndighet Avdelningen ansvarar för information och rådgivning samt myndighetsutövning genom tillsyn, kontroll och handläggning enligt framförallt miljöbalken, livsmedelslagen, plan- och bygglagen samt lagen om bostadsanpassningsbidrag. Inom avdelningen finns den kommunala lantmäteriverksamheten, vilken utgör en egen myndighet. Enheten ansvarar för lantmäteriförrättningar och rådgivning, plansamråd vid detaljplaner, samt ansvarar för och framställer kartor. Enheten upprättar även fastighetsförteckningar och utför kartoch mätningstjänster inom kommunala verksamheter och åt allmänheten. Service Serviceavdelningens grunduppdrag är att ge bästa möjliga interna service till kommunens förvaltningar och verksamheter i enlighet med behov, efterfrågan och önskemål. I avdelningen ingår måltidsservice, lokalvårdsservice samt facilitet och fordon. Servicen består i huvudsak av att tillhandahålla kommunens måltider (förskola, skola och socialtjänst), lokalvård i kommunens befintliga lokaler samt administration och samordning av kommunens fordon, kommuntryckeri, posthantering och konferensservice på stadshuset. Ekonomisk översikt mkr Bokslut Budget Budget Fast pris Budget Löpande pris Plan Plan Kommunbidrag 116,7 114,6 114,6 88,8 88,8 88,8 Investeringar 64,1 90,2 94,2 94,2 - - * I Budget 2017 Löpande pris ingår justering på grund av effekter vid införande av komponentredovisning av anläggningstillgångar från 2017, -24,2 mkr. 35

288 Andel av kommunbidrag per verksamhet Gemensam verksamhet 10% Verksamhetsstöd 0% Planering 9% Service 2% Myndighet 14% Genomförande 65% Flerårsplan med sammanställd budget

289 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar , ,0 134,8 24, ,0 134, ,0 134,8 - Kommunbidragsförändring Kultur och fritidsnämndens kommunbidrag ökar med 2,0 mkr för Flerårsplan med sammanställd budget 2017 På särskild rad i driftbudgeten, Driftreserv för nytt badhus, upptas ett utrymme på ackumulerat 12, 16 respektive 20 mkr t.o.m för att skapa ett ekonomiskt utrymme för drift- och kapitalkostnader för ett nytt badhus. Den bedömda slutliga kostnaden för drift- och kapitalkostnader uppgår till ca 20 mkr när anläggningen är klar. Under perioden motsvaras inte detta utrymme av faktiska kostnader utan uppstår först den dag då badhuset tas i drift. Under 2017 har Kultur- och fritidsnämnden fått i uppdrag att utveckla området Bodele/Gustavsberg/Landbadet/Skeppsviken upprusta Landbadet så att verksamheten kan bedrivas anlägga en aktivitetspark öka tillgängligheten för ungas deltagande i aktiviteter som bedrivs av kultur- och idrottsföreningar. Verksamhetsbeskrivning För att ett samhälle ska fungera krävs någon form av social sammanhållning. Något som binder samman människor som annars inte har några relationer till varandra, för att människor ska känna att de ingår i en helhet större än dem själva. Detta är grunden för kultur och fritid; att bidra till det demokratiska samhällets utveckling genom att stimulera till delaktighet, engagemang, lust och nyfikenhet under människors fritid. Kultur och fritids verksamhet spänner över många fält och intar olika skepnader. Vi har fasta institutioner, som bygger på ett spontant deltagande, exempelvis biblioteket, bowlinghallen, fritidsgårdarna, badhuset, motorikpark, nationaldagsfirande. Vi har även fasta institutioner som bygger på organiserad verksamhet, exempelvis idrottsanläggningarna och kulturskolan. Vi har också verksamhet av mer flytande karaktär, som bygger på den egna individens eller gruppens organisation, exempelvis giraffstöd och cumuluskraft. Slutligen arrangerar vi olika tillfälliga evenemang som bygger på spontant deltagande, såsom Häng på hamngatan och Gömda glömda gårdar. På kultur och fritidsförvaltningen finns kompetenser inom olika specialområden för att på bästa sätt göra meningsfulla aktiviteter tillgängliga för så många som möjligt. Specialkompetensen finns inom i huvudsak fyra verksamhetsgrenar: Avdelningen för Unga bedriver öppen fritidsgårdsverksamhet för barn och ungdomar. Arbetet med ungdomsinflytande genom bland annat ungdomsfullmäktige handhas av avdelningen, liksom en lantgård, för alla åldrar. Avdelningen arbetar med att stärka de ungas vägar för inflytande och öka förtroendet för kommunens demokratiska system. Genom vår fritidsgårdsverksamhet främjar vi ungas engagemang och tillvaratar deras initiativ och kreativitet på ett respektfullt sätt. 37

290 Avdelningen kultur åstadkommer olika typer av kulturarrangemang, upprätthåller kontakter med kulturföreningar, erbjuder frivillig undervisning i musik, dans, drama och bild för barn och unga, samt arbetar med kommunens konst och kulturmiljöer. Ur många olika perspektiv fokuserar avdelning kultur på att göra det möjligt för fler invånare och besökare att möta, uppleva, utöva och bli utmanade av kultur. Biblioteken är mötesplatser att användas av alla, fritt tillgängliga och kostnadsfria. Biblioteken värnar om det fria, öppna kunskapssamhället och yttrandefriheten, genom att erbjuda fri tillgång till litteratur och information. Biblioteken ger människor möjlighet att ta del av kulturella upplevelser och olika arrangemang. Avdelningen fritid ansvarar för de kommunala idrotts- och rekreationsanläggningarna, liksom för badplatser, vandringsleder och motionsspår samt uthyrning av fritidslokaler. Fritidsavdelningen stödjer, ger råd, och administrerar bidrag till ideella föreningar i kommunen, för att på så sätt skapa förutsättningar för rikt och brett kultur och fritidsliv i samverkan med civilsamhället. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Administrativa avdelningen är en stöd- och specialistfunktion för förvaltningsledning, nämnd, chefer och övriga anställda. Avdelningen stödjer verksamhetsgrenarna genom att praktiskt och i dialog med verksamheterna, driva och samordna övergripande processer. Ansvarsområden är administrativa och strategiska frågor inom ekonomi, arbetsmiljö, personaladministration, lokaler, information, nämndadministration, säkerhet, inköpssamordning, miljösamordning, utredning och kartläggning. Ekonomisk översikt mkr Bokslut Budget Budget Fast pris Andel av nettobudget per verksamhet Budget Löpande pris Plan Plan Kommunbidrag 134,2 132,8 134,8 136,5 136,5 136,5 Investeringar 7,2 16,0 26,4 26,4 - - Gemensam verksamhet 8% Unga 12% Kultur 24% Bibliotek 15% Fritid 41% 38

291 VALNÄMNDEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar , , ,5 1, ,1 Kommunbidragsförändring Nästa planerade val är Verksamhetsbeskrivning Valnämnden ansvarar för att genomföra allmänna val till kommun, landsting och riksdag som äger rum vart fjärde år. Valnämnden ansvarar också för valen till EU-parlamentet som äger rum vart femte år samt för folkomröstningar. Valnämnden har 7 ledamöter och 4 ersättare. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Ekonomisk översikt mkr Bokslut Budget Budget Fast pris Budget Löpande pris Plan Plan Kommunbidrag 0,1 0,1 0,1 0,1 1,6 0,1 Investeringar 0,0 0,0 0,0 0,

292 SAMMANSTÄLLD BUDGET 2017 FRÅN FLERÅRSPLAN TILL SAMMANSTÄLLD BUDGET En sammanställd budget görs i syfte att få en helhetsbild av kommunkoncernen för kommande år. Den sammanställda budgeten utgör grunden för den ekonomiska uppföljningen under Den utgår från flerårsplanen som beslutades av kommunfullmäktige i juni och har sedan reviderats med tillkommande beslut under hösten. Den består av nämndernas och företagens inrapportering i slutet av Alla sammanställningar i prognos 2016 för företagen och kommunen bygger på den senaste resultatprognos som gjorts under Följande förändringar har skett av flerårsplanen som kommunfullmäktige antog i juni: Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Korrigering har skett för 2016 års resultatprognos från senaste delårsrapport Nämndernas beslut om investeringar under hösten samt ny låneskuld De finansiella kostnaderna och intäkterna har korrigerats för effekterna av en högre låneskuld Omräkning av nämndernas kommunbidrag från fast till löpande pris, reglering av effekter på grund av sänkt internränta från 2,5 % till 1,75 %, införande av komponentredovisning av anläggningstillgångar från 2017 samt omfördelning av kommunbidrag för bland annat avveckling av nämndernas egna kapital och omorganisationer mellan förvaltningar. Ett uppdrag för samhällsbyggnadsnämnden om ökat underhåll faller bort på grund av ett tekniskt fel i flerårsplanen från juni Kommunbidraget minskades med samma belopp. Resultatkommentarer kommunkoncernen Diagrammen och tabellerna nedan sätter in resultatet och de ekonomiska nyckeltalen i ett historiskt perspektiv. Det sammanlagda resultatet för kommunen och företagen är ungefär i nivå med de närmast föregående åren. Under åren har omfattande engångsintäkter för arbetsmarknadsförsäkringar drivit upp kommunens resultatnivå. Det egentliga resultatet är därför klart lägre för kommunen och därmed koncernen för dessa år. Resultatet ska också ställas i ljuset av de senaste årens stora finansieringsbehov av investeringar och kommande planerade investeringar Resultat, mkr 2011 Kommunens resultat Företagens resultat 2015 Prognos 2016 Budget 2017 Omsättning kommunkoncernen (mkr) och resultatandel (%) % Omsättning Årets resultat i % av omsättning 2015 Prognos 2016 Budget % 2% 1% 0% -1% -2% -3% -4% -5% 100% 90% 80% Investeringar (mkr) och egenfinansiering (%) % 30% Soliditet % 70% 60% % 50% % 40% 30% 20% 10% 0% Prognos Budget Investeringsvolym, mkr Egenfinansiering av investeringar % 10% 5% 0% Prognos Budget

293 Kommunkoncernens investeringar Investeringarna har haft en tydligt trend uppåt de senaste åren och är fortsatt omfattande i budget För första gången någonsin överstiger nivån mkr för ett budgetår. Samtidigt har koncernens förmåga att egenfinansiera dessa försvagats påtagligt från 2010 och framåt. Effekten av detta är att koncernens soliditet sjunker och låneskulden ökar. Ur ett ekonomiskt perspektiv är kommunkoncernens utveckling inte tillfredställande. En minskning av soliditeten ger en allt högre låneskuld som med dagens ränteläge inte är alltför påtaglig men kan förändras över tid och då blir den finansiella belastningen mer kännbar. En förbättrad soliditet kan åstadkommas genom en bättre balans mellan resultatnivå och investeringsnivå. Den faktiska utvecklingen går istället i motsatt riktning oförändrat resultat och ökande investeringar. Följande tabell visar investeringar per företag. För mer detaljer se Kommunens investeringar 2017 samt avsnitten om Verksamhet 2017 för respektive företag. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 mkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Kommunen Uddevalla Energi AB Uddevalla Hamnterminal AB Uddevalla Omnibus AB Uddevalla Turism AB Bostadsstiftelsen Uddevallahem HSB stiftelse Jakobsberg i Uddevalla Stiftelsen Ljungskilehem Gustafsbergsstiftelsen Uddevalla Vatten AB Västvatten AB Mitt Bohuslän Totalt

294 Nyckeltal - historik Progn Budget 2017 Omsättning Årets resultat Balansomslutning Investeringsvolym Egenfinansiering av investeringar 31 % 14 % 95 % 90 % 85 % 75 % 63 % 66 % 62 % 44 % Låneskuld Soliditet 32 % 26 % 29 % 29 % 30 % 31 % 31 % 31 % 30 % 28 % Flerårsplan med sammanställd budget

295 KOMMUNKONCERNENS ORGANISATION UDDEVALLA KOMMUN UOOEVALlA VATTEN AB 100'1 UDOEVAL-A UTVECKUHGS AB loq ~ Sos-ADSSTIFTELSEN UDDEVALLAHEM UD!)fi{A~,.LA ENEPGI A9! 00 ' UDDEVALLAHEM HOLDING Ae (100 %) UDDEVA_LA ENERGI EiNÄT A6 100" UDDEVALLAHEM SUNDBERG A8i100 %) UOOEVA...LA f!~!:pgf VÄRME A6100~ UDDEV J>UAHOM SiAOSMUREN AS (100 ~' Flerårsplan med sammanställd budget 2017 t.::j~=va:.!.a J RAF: AB 100'5 SO-USGAS AS 100% ö'ie.gifo<~ l -H~ OCH IJ A 50~ ud:eva.. LJ\ HAMH79MINA.L AS 100'1 SWANFALK SHIPPING AB 100!l; t;.ddeva~l.a CMHIBUS AB JOO "- ~DDEV AllAHEM SA.S ilone"' AS 50~-.t.::::-IFTEL$E l t.jv./..:-~ It i1em LOSTIF AS 100% 43

296 BOLAGEN UDDEVALLA UTVECKLINGS AB (UUAB)-KONCERNEN Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Investeringar Antal anställda Flerårsplan med sammanställd budget 2017 I bolagskoncernen UUAB - ingår koncernmoderbolaget Uddevalla Utvecklings AB med dotterföretagen Uddevalla Energi AB (100 %) som i sin tur har dotterföretagen Uddevalla Energi Elnät AB (100 %), Uddevalla Energi Värme AB (100 %), Uddevalla Kraft AB (100 %), Bohusgas AB (100 %) och Energi Fokus i Trollhättan och Uddevalla AB (50 %), Uddevalla Hamnterminal AB (100 %) med dotterföretaget Swan Falk Shipping AB (100 %), Uddevalla Omnibus AB (100 %), Uddevalla Turism AB, tidigare Uddevalla Turisttrafik AB, (100 %). Under 2016 har koncernmoderbolaget löst in resterande aktier (0,1 %) i Uddevalla Turism AB och dotterbolaget Uddevalla Event AB har avvecklats genom fusion med koncernmoderbolaget Samtliga resultat är efter finansiella poster, dvs. före ev. bokslutsdispositioner och skatt. Bolagens andel av koncernens nettoomsättning Uddevalla Omnibus AB 15% Uddevalla Turism AB 1% Uddevalla Utvecklings AB 0% Uddevalla Hamnterminal AB 13% Uddevalla Energi AB 71% Resultatkommentar bolagskoncernen UUAB UUAB-koncernen budgeterar ett resultat på 56 mkr för Prognosen för 2016 uppgår till 39 mkr. Resultatutvecklingen har varit relativt stabil sedan 2010 och relationen mellan resultat och investeringar har gjort att soliditeten successivt ökat, dock från en mycket låg nivå. Investeringarna för 2017 budgeteras till 122 mkr och redovisas under respektive bolag. 44

297 Verksamhetens utveckling kan beskrivas i nyckeltal med ett historiskt perspektiv, se tabell. UUABkoncernen Nyckeltal - historik Prognos 2016 Budget 2017 Antal anställda Omsättning Årets resultat efter finansiella poster Balansomslutning Investeringsvolym Låneskuld Soliditet % Flerårsplan med sammanställd budget

298 UUAB MODERBOLAGET (100 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 1,4 1,0 1,0 1,0 Resultat efter finansiella poster -1,3-1,0-1,8-1,4 Balansomslutning 117,6 126,5 118,1 127,5 Investeringar Antal anställda Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Verksamhet 2017 Kommunfullmäktige har gett bolaget i uppdrag att jämte kommunstyrelsen utöva aktiv ledning, styrning, tillsyn och uppföljning av koncernbolagen. Detta innebär bland annat att bolaget löpande ska utvärdera koncernbolagens verksamheter och verksamhetsformer, strategier och mål samt styrelsers och bolagslednings skötsel av bolagsverksamheten. Bolaget har till uppgift att upprätthålla och utveckla en helhetssyn i koncernen och för koncernen i relation till kommunen. Samordning och samverkan ska ske i de fall då vinst kan uppstå för kommunkoncernen som helhet. Kommunen ska ha en effektiv finansförvaltning som omfattar hela kommunkoncernen. Bolaget ska samordna all finansförvaltning för koncernbolagen. Bolaget beslutar om koncernbolagens koncernbidrag i anslutning till årsbokslut. Bolagets rörelsekostnader är koncerngemensamma och består av bland annat av administration, arvode för VD och styrelse, revision mm. Handlingsplan: Genomföra planeringsdialoger med bolagskoncernens presidier och Vd:ar. Samråd med dotterbolagen angående ärenden av större vikt eller av principiell betydelse. Se till att säkerställa rutiner så att kommunstyrelsen löpande får underlag från bolagen som för att kunna utöva sin uppsiktsplikt över bolagen i koncernen. Initiera utredning för att undersöka förutsättningarna för att införliva Uddevalla Vatten AB i UUAB-koncernen. Bidra i delfinansiering vid anställningen av en koncerncontroller med placering på kommunledningskontorets ekonomiavdelning för att möta upp de nya bolagsdokumentens krav på uppföljning och rutiner. UUABs VD sammankallar till löpande möten med dotterbolagens VD. 46

299 UDDEVALLA ENERGI AB (100 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 500,6 475,4 465,7 415,3 Resultat efter finansiella poster 56,5 42,2 45,9 15,4 Balansomslutning 1 558, , , ,8 Investeringar 94,4 87,5 89,9 228,9 Antal anställda Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Verksamhet 2017 Koncernen Uddevalla Energi består av moderbolaget Uddevalla Energi AB och dotterbolagen Uddevalla Energi Elnät AB, Uddevalla Energi Värme AB, Uddevalla Kraft AB samt Bohusgas AB. EnergiFokus i Trollhättan och Uddevalla AB är samägt med Trollhättan Energi AB (50 %). Energikoncernens verksamhet ska vara att med hög leveranssäkerhet, bedriva produktion, förädling, distribution, köp, försäljning och handel med el, värme, bioenergi (pellets), biogas, kyla och teleoch datakommunikation samt därmed förenlig verksamhet. Energikoncernen ska vidare utföra insamling, återvinning, behandling och annan bortskaffning av avfall. Verksamheterna ska bedrivas utifrån långsiktigt hållbara principer. Energikoncernen ska tillgodose kundernas behov av konkurrenskraftiga och miljövänliga energilösningar samt tillhandahålla kunder uthålligt stabila och konkurrenskraftiga priser för el, fjärrvärme, elnät och fibernät. Energikoncernen ska ha konkurrenskraftiga taxor och avgifter i förhållande till jämförbara kommuner. Energikoncernen ska medverka till utveckling inom verksamhetsområdet så att kommunens och regionens utveckling och konkurrenskraft stärks. Energikoncernen ska sträva efter en samverkan med andra aktörer regionalt såväl som nationellt. Bolagen ska anlägga ett långsiktigt perspektiv vid bedömning av affärsmässigheten i olika projekt. Energikoncernen ska aktivt driva klimat- och miljöfrågor i sin verksamhet. Fjärrvärme Budget 2017 förutsätter några väsentliga komponenter: fortsatt god tillgänglighet i Lillesjö kraftvärmeverk med >97% drifttid, ökade intäkter på mottagningsavgifterna samt minskade biobränslekostnader. Nyanslutningarna antas motsvara gjorda effektiviseringar. Ingen fjärrvärmetaxa höjs avseende Elnät El nät står inför avsevärda investeringar de kommande 8 åren varför en taxehöjning på l % har genomförts. Energi Fokus inkorporeras i elnät som en egen entreprenadavdelning vilket medför sänkta kostnader. Transiterad energi budgeteras likvärdig som för Renhållning Renhållningen genomför en taxehöjning med drygt 2 % för att finansiera införandet av papperspåsar till rötbart hushållsavfall. Västvatten höjer slammottagningsavgiften väsentligt. För att hantera detta kommer slamtömningsavgiften att höjas med ca 7 %, vilket inte motsvarar kostnadsökningarna för bolaget. Därutöver kommer kostnaden för kvittblivningen av verksamhetsavfall att öka i takt med marknadens förändring. 47 Pellets Pelletsfabriken förutsätts fungera bättre tekniskt sett under kommande driftsäsong samtidigt som pris på inkommande spån förutsätts kunna sänkas.

300 Elhandel Antalet elhandelskunder beräknas öka samtidigt som marginalen sänks, vilket totalt sett inte påverkar resultatet nämnvärt om resultatet 2017 jämförs med Stadsnät Affärsområde stadsnät är satt i stark utveckling avseende tillkommande kunder, vilka ger effekt på resultatet. Kraftproduktion Beräknat elpris för 2017 års produktion är satt till 25 öre/kwh, vilket naturligtvis kan svänga under året. UDDEVALLA HAMNTERMINAL AB (100 %) Ekonomisk översikt Flerårsplan med sammanställd budget 2017 mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 87,9 86,8 82,4 81,7 Resultat efter finansiella poster 4,5 4,5 3,0 5,5 Balansomslutning 117,6 108,2 121,6 103,8 Investeringar 20,5 20,0 32,0 5,8 Antal anställda Verksamhet 2017 Uddevalla Hamnterminal, inkl. dotterbolaget SwanFalk Shipping, verkar på en internationell och konkurrensutsatt marknad och det som sker i omvärlden, både i Sverige och inom världsekonomin, har påverkan på det som sker i den dagliga verksamheten i hamnen. Förväntade godsvolymer över Uddevalla hamn, och därmed intäkter, är som alltid svårbedömt och svängningar sker snabbt. Trots många osäkerhetsfaktorer så ser bolaget positivt på det kommande året. Fokusområden i verksamheten för kommande år kommer t. ex. vara att utveckla Sörviksområdet, för att på sikt kunna lämna ytterligare ytor i inre hamnen, samt att arbeta mot stabila och ökade godsvolymer. Kommande års budgeterade godsvolymer över kaj beräknas till tusen ton, vilket motsvarar beräknat utfall för Ser man på de olika godsslagen så är inga stora förändringar beräknade. Alla intäkter och godsvolymer i budget är noggrant analyserade och beräknade utefter samtal med hamnens kunder. De totala kostnaderna beräknas öka något jämfört med året innan. Orsaken är främst allmänna kostnads- och löneökningar. Marknadsarbetet är fortsatt intensivt i syfte att hitta nya segment samt en breddning av marknadsområdet. Det innebär också satsningar för att expandera affärerna med existerande kunder och bearbeta både befintliga och tidigare kunder för att öka kundbasen ytterligare. För 2017 budgeteras investeringarna till 20,5 mkr. Den största delen avser investeringar i befintliga kranar samt reinvestering i maskiner och tillbehör. Det finns också några större investeringar i markanläggningar inom hamnområdet. 48

301 UDDEVALLA OMNIBUS AB (100 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 104,3 123,5 129,4 158,0 Resultat efter finansiella poster 1,0 1,3 2,5-5,0 Balansomslutning 109,9 108,9 96,7 106,4 Investeringar 7,0 16,4 18,5 24,6 Antal anställda Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Verksamhet 2017 Under verksamhetsåret 2016 avvecklades trafikåtagandet Bohusexpressen, som motsvarade nästan 30 % av bolagets verksamhet. Efterdyningarna av nedläggningen är bland annat försäljning av de bussar som användes för denna verksamhet på en marknad med överutbud och som konsekvens starkt pressade priser. Ovannämnda desinvestering speglar en stor osäkerhet i bolagets budget för De tjugo expressbussar som ännu inte avyttrats innebär kostnader i form av avskrivningar alternativt kostnader för leasing samt löpande underhåll med mera för tillgångar som inte genererar intäkter. Ytterligare prispress nedåt på en kärv marknad för begagnade bussar innebär realisationsförluster som betydligt överstiger avsättningar som gjordes härför i bokslutet Uddevalla Omnibus fokuserar på marknadsaktiviteter med mål att attrahera fler resenärer. Och än mer nöjda resenärer. NKI mätningar (Nöjd Kund Index) under 2016 ger som resultat att mer än 95 % är nöjda med sin resa tillsammans med Omnibus (NKI för andra kvartalet 2016 redovisades till all-time-high med 99 % nöjda resenärer). Fler resenärer och fler nöjda resenärer, i vår stadstrafik, innebär incitamentersättning till Uddevalla Omnibus enligt aktuella trafikeringsavtal. Bolaget har budgeterat för en investering i två nya hybridbussar i stadstrafiken under kalenderåret Samtidigt projekteras för att inom befintligt avtal med Västtrafik trafikera utvald linje i stadstrafiken med elbuss. Projektet innebär att flertal intressenter involveras, till exempel såväl kommunen som regionen, Västtrafik, energibolag och fastighetsägare med flera. En avstamp av projektet under 2017 kan innebära att investeringar i hybridbussar skiftas till elbussar. UDDEVALLA TURISM AB (100%) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 5,4 4,8 5,2 3,9 Resultat efter finansiella poster -4,4-7,9-5,4-9,7 Balansomslutning 7,9 16,2 14,3 17,1 49 Investeringar 0,3 0,7 0,5 0,2 Antal anställda

302 Verksamhet 2017 Besöksnäringen omsätter 282 miljarder, genererar ett exportvärde på 113 miljarder och levererar jobb i Sverige och Uddevalla Turism AB bidrar till detta genom sina affärsområden: Skärgårdsbåtarna i Uddevalla Bassholmens gästhem & gästhamn Uddevalla gästhamn med sommarkafé Uddevalla Turistcenter inkl. inspirationssajten Fastigheten Gamla Badhuset Samtliga affärsområden förstärker Uddevalla som maritim kommun och berikar det lokala varumärket samt är viktiga för besöksnäringens tillväxt och utveckling inom Uddevalla - en del av Bohuslän. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Skärgårdsbåtarna med sina resenärer/år anses vara av stort kulturhistoriskt värde och möjliggör produkten båtluffa i Bohuslän, då främst med sina reguljära trafiklinjer från Uddevalla till Gustafsberg, Lyckorna, Orust, Lysekil och öarna Bassholmen och Käringön. Temakryssningar med skaldjur, sill och musik körs hela året, liksom berättarbåten med målet: Lär dig mer om Uddevalla. Bassholmen med sin unika natur och fantastiska kulturhistoria med sill och båtbyggeri, möjlighet för övernattning i gästhamnen på ön eller i den gamla mangårdsbyggnaden som har en av Bohusläns högsta beläggningssiffror under högsäsong. Ökad satsning på målgruppen skolelever under vår och höst. Uddevalla Turistcenter inryms i gamla badhuset tillsammans med rederi- och gästhamnkontor. Under sommarmånaderna erbjuds kafé, cykeluthyrning och stadsvandringar. Turistcentret samverkar med föreningar och näringslivet inom besöksbranschen, för att förmedla relevant och aktuell information på hemsidan samt upprätta InfoPoints och mobil turistinformation med god kännedom om destinationens utbud och ett gott värdskap. Utöver utveckling och förädling av affärsområdena jobbar bolaget med delaktighet att utveckla resandeanledningarna genom ökad tillgänglighet. Och samverkar aktivt med föreningar och näringslivet för att få en gemensam marknadskordinerande organisation. Uddevalla ligger geografiskt bra till för att utveckla och erbjuda samtliga målgrupper en aktiv semester. 50

303 STIFTELSERNA BOSTADSSTIFTELSEN UDDEVALLAHEM (100 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 299,9 292,2 290,6 283,2 Resultat efter finansiella poster 29,1 37,2 41,5 34,6 Balansomslutning 1 923, , , ,7 Investeringar 394,5 269,2 269,2 167,0 Antal anställda Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Verksamhet 2017 Verksamheten kommer under 2017 i huvudsak att omfattas av nyproduktion, förvaltnings- och ombyggnation av fastighetsbeståndet. Stiftelsen äger och förvaltar vid utgången av år 2016, lägenheter och 646 lokaler. Härtill kommer garage och parkeringsplatser. Under 2017 slutförs stamrenoveringen av fastigheterna på Aftonbrisvägen (Skiffern och Sandstenen) och renoveringen av fastigheten Rödingen på Timmerbergsvägen på Tureborg slutförs också. Stamrenovering på Östanvindsvägen och på Fjällvägen påbörjas. Totalt planerar stiftelsen att stam- och badrumsrenovera närmare 200 lägenheter under 2017, en investering på ca 111 mkr. Under 2017 planerar stiftelsen för att påbörja nybyggnation av fastigheten Sundberg, Eol och Rudan. Kostnaden för dessa tre projekt uppgår till 468 mkr, varav 171 mkr belastar Fastigheten Sundberg och Eol förväntas slutföras under 2018 och Rudan i slutet av HSB:s STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA (100 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 34,1 33,7 33,8 33,7 Resultat efter finansiella poster -11,6 4,1-2,1-0,4 Balansomslutning 262,6 254,1 248,7 257,2 Investeringar 26,0 0,1 0 2,0 Antal anställda Verksamhet 2017 Stiftelsen Jakobsberg äger och förvaltar 401 bostadslägenheter och 16 lokaler inom kommunen. Stiftelsens fastigheter är i gott skick men står inför en stamrenovering i det äldre fastighetsbeståndet de närmaste åren. 51 Hyresförhandlingarna för 2017 beräknas vara klara i april, fram till dess är intäkterna för 2017 något osäkra. Utöver sedvanlig förvaltning kommer stiftelsen att ha fokus på planerat stambyte i 87 lägenheter på Jakobsberg, utveckla trygghetsboendet Sofiedal i Ljungskile samt nya bostäder i Herrestad.

304 STIFTELSEN LJUNGSKILEHEM (100 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 13,1 12,5 12,5 12,4 Resultat efter finansiella poster 0,7 0,9 0,9 1,9 Balansomslutning 84,2 84,5 83,4 63,2 Investeringar 5,1 22,1 22,1 1,5 Antal anställda Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Verksamhet 2017 Verksamheten kommer under 2017 i huvudsak att omfattas av förvaltning av fastighetsbeståndet. Stiftelsen äger och förvaltar vid utgången av 2016, 180 lägenheter jämte 20 lokaler. Härtill kommer garage och parkeringsplatser. Stiftelsen planerar för uppbyggnad av en personal och maskinhall under 2017, en investering om 4 mkr. Fiber kommer också att installeras för 0,9 mkr. GUSTAFSBERGSSTIFTELSEN (100 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 2,6 4,7 3,2 2,6 Resultat efter finansiella poster 0,0 1,4 0,0-1,3 Balansomslutning 7,7 7,9 8,5 8,1 Investeringar 0,0 0,4 0,0 0,0 Antal anställda Verksamhet 2017 Stiftelsens huvuduppgift är att främja ungdomars utbildning och uppfostran i enlighet med donator Anders Knapes vilja. För närvarande sker detta genom årlig utdelning av stipendier. Sedan 2013 delar stiftelsen ut kr eller kr/stipendiat/år. Förutom löpande underhåll av stiftelsens byggnader, parkmark och vägar genomförs 2017 bl a. restaurering av Ladugården och Bikupan. Detta kräver delvis extern finansiering. En byggnadsvårdsplan för stiftelsens 33 byggnader, varav 26 är byggnadsminnen, följs. Under 2017 kommer också byggnaderna Lunnebräcka och Hålan att rivas då de är i mycket dåligt skick och inte används av stiftelsen. Av stiftelsens 493 hektar mark är ca 331 hektar skogsmark. Avverkning av skog sker årligen genom en långsiktig skogsbruksplan. 52

305 ÖVRIGA FÖRETAG UDDEVALLA VATTEN AB (100 %) Ekonomisk översikt Mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 105,5 97,0 106,5 95,5 Resultat efter finansiella poster 0,0 0,0 0,0 0,0 Balansomslutning 855,4 763,5 837,6 700,0 Investeringar 153,6 111,4 164,9 43,1 Antal anställda Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Verksamhet 2017 Uddevalla Vatten AB äger de allmänna VA-anläggningarna i Uddevalla kommun och förser kollektivet med dricksvatten, behandlar avlopp i reningsverken samt tar hand om dagvattnet. Tillsammans med Färgelanda, Munkedal och Sotenäs är de ett av fyra ägarbolag till Västvatten AB som sköter drift, underhåll och utveckling. För år 2017 budgeteras det investeringar för 153,6 mkr. Reinvesteringar är 63 mkr av dessa och de största investeringarna inom detta område är råvattenledning Marieberg och Sjöledning till Orust. Omvandlingsområden är budgeterade till 60 mkr och är till övervägande del Fräknestranden. Exploateringsområden 2017 är 30,6 mkr och de största investeringarna är Sundskogen E2, Furuhall E3 och Åh 1:20. Intäkter för omvandlingsområden och exploateringsområden är budgeterade till 58 mkr. Driftbudgeten är lagd med en oförändrad brukningsavgift Detta på grund av det låga ränteläget, nya abonnenter till följd av omvandlings- och exploateringsområdena samt genomgång av verksamhetsområden som pågått under Budget 2017 är lagd med ett överuttag på 11,9 mkr som är tänkt att fonderas. VÄSTVATTEN AB (53 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 65,0 57,7 51,9 59,4 Resultat efter finansiella poster 0,0 0,0 0,0 0,0 Balansomslutning 14,4 14,1 12,1 13,6 Investeringar 0,3 0,9 0,0 0,0 Antal anställda Verksamhet 2017 Västvatten AB ska tillsammans med de kommunala bolag som är huvudmän för VAanläggningarna, svara för drift, underhåll och utveckling av den allmänna vattenförsörjningen och avloppshanteringen i kommunerna. Från och med 1 januari 2017 är Sotenäs Vatten AB med som en

306 delägare till Västvatten AB. Detta har förändrat ägarandelarna i Västvatten och bland annat har Uddevalla Vatten ABs ägarandel minskat från 65 % till 53 %. Budgeterat resultat för 2017 är 0 mkr, vilket är i linje med bolagets resultatkrav. Bolagets alla kostnader och intäkter fördelas mellan ägarbolagen. I 2017 års budget har övergripande kostnader för Sotenäs Vatten AB räknats med som till exempel systemkostnader, medlemsavgifter och pensionskostnader. När det gäller personal och fordon är dessa inte medräknade och kommer generera ökade personal- samt fordonskostnader under 2017 och framåt. De ökade kostnaderna hamnar i princip som kostnad för Sotenäs Vatten AB. I 2017 års budget har IT-kostnader ökat vilket beror på dubbla kostnader under en övergångsperiod då allt IT flyttas från Uddevalla kommun till Uddevalla Energi. Ett resultat av IT-flytten är att Västvatten med alla sina ägarbolag implementerar och kommer ha ett nytt ekonomisystem och lönehanteringssystem från och med Ekonomisystemet är budgeterat som en investeringskostnad RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN (64 %) Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 78,1 76,3 74,9 76,1 Resultat efter finansiella poster 0,0 0,0 0,0 8,0 Balansomslutning 35,8 34,9 35,7 31,6 Investeringar 1,0 6,0 6,0 17,0 Antal anställda Verksamhet 2017 Räddningstjänsten Mitt Bohuslän är ett kommunalförbund som omfattar Uddevalla, Lysekil och Munkedals kommuner. Förbundet styrs av en förbundsdirektion som består av två politiker från vardera medlemskommun. Direktionens inriktning för 2017 sker genom handlingsprogram samt verksamhetsplan med budget Förbundets uppdrag är att sköta räddningstjänstverksamheten åt medlemskommunerna enligt lag och förordning samt i övrigt stödja i arbetet med samhällets säkerhet. Budgetår 2017 kommer att präglas av professionalisering, organisationsutveckling, samverkan inom Västra Götaland, arbetsmiljöfrågor, lokalförsörjning och ett tätare samarbete med medlemskommunerna i krisledningssammanhang. 54

307 RESULTATBUDGET Koncernen Kommunen Belopp i mkr Budget Prognos Budget Prognos Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Andel i intressebolags resultat 4 Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Skatt Minoritetsandel i årets resultat ÅRETS RESULTAT

308 BALANSBUDGET Koncernen Kommun Budget Prognos Budget Prognos Belopp i mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggn Maskiner och inventarier Pågående arbete Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar och bostadsrätter Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Omsättningstillgångar Förråd/lager och exploateringsområden Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Balanserat eget kapital Uppskrivning av andelsvärde Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Uppskjuten skatteskuld Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Minoritetsintresse - - Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

309 KASSAFLÖDESBUDGET Koncernen Kommunen Belopp i mkr Budget Prognos Budget Prognos DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster Verksamhetsnetto före förändring av rörelsekapital Justering för rörelsekapitalets förändring Förändring av förråd/lager Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten Flerårsplan med sammanställd budget 2017 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Inköp av materiella tillgångar Avyttrade materiella tillgångar Inköp av finansiella tillgångar Avyttrade finansiella tillgångar Medel från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Kortfristig utlåning Långfristig utlåning Återbetald utlåning Långfristig upplåning Utbetalning av avsättningar Medel från finansieringsverksamheten FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

310 KOMMUNENS INVESTERINGAR Belopp i mkr Total investering t.o.m Efter 2019 KOMMUNSTYRELSEN Nyinvesteringar: Åtgärder inom statens särskilda stadsmiljöavtal 3,0 1,5 1,5 E-arkiv 1,5 1,0 0,5 IT-investeringar (IT-avdelningen) 8,7 3,2 2,7 2,9 Beslutstödssystem 3,8 2,6 1,2 Lokaler, möbler, IT (Tillväxtavdelningen) 1,0 0,4 0,3 0,3 Ombyggnation Medborgarcenter 2,0 2,0 Brandstation Ljungskile 16,0 4,0 12,0 Brandstation Uddevalla 152,0 1,0 1,0 10,0 140,0 Reinvesteringar: IT-investeringar (IT-avdelningen) 3,8 1,3 0,9 1,7 Summa 191,7 15,3 20,1 16,3 140,0 Flerårsplan med sammanställd budget 2017 BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Förskola Blekets förskola nybyggnad 25,0 10,0 15,0 Äsperöd förskola om- och tillbyggnad 36,0 1,0 10,0 25,0 Evakuering för Äsperöds förskola under ombyggnad 5,0 5,0 Ny förskola norr 36,0 1,0 10,0 25,0 Nya Killingen 2x3 avd 35,0 10,0 25,0 Ny förskola Söder/Centrum 36,0 1,0 10,0 25,0 Skansens förskola, ombyggnad 10,0 10,0 Malögården, ombyggnad 5,0 5,0 Ny förskola Kurveröd 45,0 1,0 9,0 35,0 Ny förskola Sundstrand 35,0 1,0 9,0 25,0 Tillbyggnad Hälle 1 12,0 1,0 8,0 3,0 Ny förskola Hälle 2 36,0 1,0 10,0 25,0 Förskolebussar 6,0 6,0 Bokenäs förskola 20,0 1,0 9,0 10,0 Helenedals förskola 35,0 1,0 34,0 Dalabergs förskola 35,0 1,0 34,0 Herrestad förskola ombyggnad 25,0 1,0 24,0 Källdals förskola 35,0 1,0 34,0 Grundskola Källdalsskolan ink storlek+, Sär och Idrott (ej Kulfdel) 250,0 2,0 15,0 65,0 168,0 0,0 Norgården ombyggnad bibliotek 5,0 5,0 Sandersdal 20,0 3,0 10,0 7,0 Unneröd 20,0 3,0 10,0 7,0 Ramnerödskolan 150,0 1,0 9,0 70,0 70,0 Äsperöd skola ombyggnad 70,0 2,0 26,0 20,0 20,0 2,0 Övrigt gemensamt Ombyggnad fordon/transport 10,0 5,0 5,0 Brandlarm skolor/förskolor 3,0 1,0 1,0 1,0 Inventarier & IT verksamheter 60,0 20,0 20,0 20,0 20,0 20 per år Summa 1 060,0 28,0 159,0 358,0 407,0 128,0 SOCIALNÄMNDEN Äldre- och handikappomsorg Gruppbostad LSS Vildvinet/ 15,0 5,0 10,0 Gruppbostad LSS Enskilt anpassat borende 20,0 10,0 10,0 Gruppbostad LSS 15,0 5,0 10,0 Akutboende LSS 3,0 3,0 Utrustning och inventarier, nybyggnation 12,0 3,0 8,0 2,0 58 Reinvesteringar: Inventarier, (utbyte) i befintlig verksamhet 31, Summa 96,0 0,0 21,0 43,0 33,0

311 Belopp i mkr Total investering t.o.m Efter 2019 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Effekter pga komponentredovisning Planerat underhåll - fastigheter 120,0 40,0 40,0 40,0 Planerat underhåll - gator och vägar 21,0 7,0 7,0 7,0 Summa komponentredovisning 141,0 47,0 47,0 47,0 Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Gata/Park Mindre investeringar för genomf av handlingsplaner 29,8 10,0 10,0 9,8 Centrumutveckling 8,8 3,0 2,8 3,0 Kungsgatan och delar av Norra Drottninggatan 35,0 10,0 9,0 10,0 6,0 Investeringar pga nya samhällsbyggnadsprojekt: Kvarteret EOL 2,0 0,2 1,8 Källdalsskolan 5,5 0,5 5,0 Kv Sundberg 1,1 0,1 1,0 Kurveröds förskola 1,0 0,1 0,9 Cirkulationsplats Östergatan -Kungsgatan 5,0 5,0 Vändzon Äsperödsskolan och Rydingsberg 1,0 0,5 0,5 Övriga gatuprojekt: Flyttning Skarsjövägen/Skälläckerrödsvägen 0,6 0,6 Gatuombyggnad i samband med VA-saneringar 6,0 2,0 2,0 2,0 Summa Gata/Park 95,8 31,5 28,0 30,3 6,0 Övrigt Samhällsbyggnadsnämnden Fastighetsförvärv: strategiska & lokalförsörjning 30,0 10,0 10,0 10,0 Inventarier, utrustning, fordon 4,3 2,2 0,7 0,7 0,7 Inventarier, städ/service/bygg 1,5 0,5 0,5 0,5 Översvämningsskydd, åtgärder 383,0 2,0 3,0 6,0 6,0 366,0 Summa Övrigt 418,8 2,0 15,7 17,2 17,2 366,7 Summa 655,6 2,0 94,2 92,2 94,5 372,7 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Framtidens bad 400,0 2,0 8,0 15,0 175,0 200,0 Källdalsskolan, delfinansiering 50,0 10,0 10,0 30,0 Källdalsskolan, inventarier 2,4 2,4 Rimnershallen etapp ll 13,0 10,0 3,0 Rimnershallen etapp lll 8,2 8,2 Bodele/Gustafsberg och aktivitetspark 6,0 6,0 Reinvesteringar: Inventarier och maskiner 15,0 5,0 5,0 5,0 Landbadet 5,6 2,2 3,4 Summa 500,2 4,2 26,4 46,0 223,6 200,0 TOTALT

312 KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT Förslag till beslut att upphäva 4:e att-satsen i kommunfullmäktiges beslut , att bemyndiga kommunstyrelsen att verkställa upplåning inom en låneram på mkr för kommunen, kommunens bolag och stiftelser för år 2017, att under förutsättning att de långsiktiga driftskostnaderna för investeringarna ryms inom tilldelade kommunbidrag godkänna investeringarna för 2017 till 316 mkr, att investeringarna för prövas på nytt i samband med flerårsplan att godkänna revidering av kommunfullmäktiges styrkort att uppdra till barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen återkomma till kommunfullmäktige med förslag till revidering av måtten: andel behöriga till gymnasieskolan, andel elever med gymnasieexamen samt andel ofrivilliga deltider senast 30 mars Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Tidigare beslut kommunfullmäktige Beslut Komponentredovisning från och med 2017 att minska samhällsbyggnadsnämndens kommunbidrag för 2017 med 24,2 mkr till 88,8 mkr, att öka budgeterat resultat för 2017 med 24,2 mkr till 68,8 mkr, att öka investeringsramen för 2017 med 33,2 mkr till 333,2 mkr samt att ge kommunstyrelsen i uppdrag att se över internhyrespolicyn. Beslut Omkostnader vid anskaffning och avyttring av anläggningstillgångar samt investeringsprojekt att tillföra samhällsbyggnadsnämnden 800 tkr i utökat kommunbidrag från och med 2017 för täckande av omkostnader vid investeringsprojekt respektive avyttring av anläggningstillgångar, samt att finansiering sker genom den positiva resultatförändring som uppstår vid införandet av komponentredovisning från och med Beslut Kommunens flerårsplan inklusive budget 2017 att fastställa skattesatsen för år 2017 till 22,16 kronor, att fastställa budget för år 2017 med angivna kommunbidrag för kommunfullmäktige, kommunstyrelse samt nämnder på totalt 2 990,9 mkr, att fastställa flerårsplan för åren inkl. preliminära kommunbidrag på totalt 2 958,6 mkr respektive 2 977,1 mkr, att bemyndiga kommunstyrelsen att verkställa upplåning inom en preliminär låneram på mkr för kommunen, kommunens bolag, stiftelser och kommunalförbund för år 2017, 60 att de finansiella målen för år fastställs i enlighet med kommunfullmäktiges styrkort,

313 att uppdra till kommunstyrelsen att inom ramen för avsatta medel i pris- och lönereserven besluta om kompensation till nämndernas kommunbidrag för pris- och löneökningar samt eventuella mindre justeringar av kommunbidragen i övrigt, att uppdra till kommunstyrelse och nämnder att genomföra de satsningar och uppdrag som redovisas, att uppdra till kommunstyrelsen att fördela de kommungemensamma effektiviseringarna efterhand som de uppstår hos nämnderna, att införa möjlighet för nämnderna att söka ersättning utöver kommunbidragen för omstruktureringskostnader som leder till långsiktigt minskade kostnader, att vid väsentliga förändringar från flerårsplanens befolkningsantaganden ska reglering av kommunbidraget till barn och utbildningsnämnden ske, att fastställa internräntan för år 2017 till 1,75 % och reglera kommunbidragen för effekterna av förändringen, att nämnderna ska besluta om sina verksamhetsplaner inkl. internbudget för år 2017 senast under november månad 2016, Flerårsplan med sammanställd budget 2017 att en investeringsram antas om 300 mkr för 2017, 400 mkr för 2018 samt 600 mkr för 2019, att nämndernas investeringsbudget fastställs i nämndernas internbudget och beslutas i den sammanställda budgeten för 2017, att ytterligare prövning av investeringarna sker i enlighet med kommunfullmäktiges tidigare beslut och kommunens ekonomistyrprinciper, att samtliga externa hyreskontrakt med en årskostnad på minst 1 mkr ska godkännas av kommunstyrelsen genom aktualisering från finansieringsansvarig nämnd innan beställning lämnas till samhällsbyggnadsnämnden, att finansieringsansvarig nämnd ska till respektive ärende enligt ovan redovisa hur nämnden avser att finansiera den åtföljande årskostnaden för hyreskontraktet, att uppdra nämnderna att söka och använda de riktade statsbidragen som finns tillgängliga. Tidigare beslut kommunstyrelsen Beslut Omräkning av kommunbidrag 2017 till löpande pris att godkänna omräkningen av kommunbidragen för år 2017 från fast till löpande pris, att nettoökningen av kommunbidragen med totalt 38,9 mkr finansieras genom disposition ur prisoch lönereserven, att fastställa de omräknade kommunbidragen enligt redovisning i bilaga. Beslut Justering av kommunbidrag 2017 att nämnderna tillförs 29,4 mkr för ökade personalkostnader pga. nytt löneavtal 2016, att socialnämnden tillförs ett preliminärt kommunbidrag om 14 mkr avseende kostnader för försörjningsstöd, 61 att kommunbidragsväxling sker för övriga omfördelningar enligt tabell, att fastställa de justerade kommunbidragen enligt bilaga 1.

314 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2015/00415 Översyn av påverkanskanaler Sammanfattning Kommunledningskontoret har nltt i uppdrag av kommunstyrelsen och demokratiberedningen att genomhira en översyn av kommunens övergripande påverkanskanaler för att skapa tydliga och effektiva arbetssätt både för kommunmedborgare och för kommunorganisationen. Översynen har genomförts genom kartläggning av inkomna förslag/synpunkter!l1 ågor genom dc olika kanalerna, påverkansgrad, kostnadsberäkningar, insamling av underlag från förvaltningarna samt omvärldsanalys. UtiJi ån översynens resultat föreslogs påverkanskanalerna att omstruktureras. Medborgarnas möjlighet att påverka på ett reellt, effektivt och enkelt sätt samt effektivare arbetssätt för kommunen har hall särskilt fokus i dc förändringar som förcslagis i rapporten "Over.syn av påverkanskanaler ". Förslagen fi ån översynen har skickats på remiss till samtliga nämnder, kommunövergripande samrådsorgan (ungdomsji.!llmäktige och kommunala rådet för äldre och personer med Ji.mktionsnedsättning) samt samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige. Kommunledningskontoret har nu sammanställt inkomna remissvar och arbetat vidare med förslag till åtgärder. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Ungdomsfullmäktiges protokoll Synpunkter hån ungdomsli.!llmäktige Centerpartiets remissvar angående påverkanskanaler Miljöpartiets remissvar angående påverkanskanaler Uddevallapartiets remissvar angående påverkanskanaler Kommunala rådet J(jr äldre och personer med fi.mktionsnedsättnings protokoll Barn och utbildningsnämndens protokoll Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Kultur och Ji itidsnämndens protokoll l 02. Kultur och 11 itids tjänsteskrivelse Kristdemokraternas remissvar angående påverkanskanaler Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnads tjiinsteskrivelsc Socialnämndens protokoll Socialtjänstens tjänsteskrivelse Sverigedemokraternas remissvar angående påverkanskanaler Rapport - Översyn av påverkanskanaler Yrkanden Ingemar Samuelsson (S): att sista attsatsen utgår. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

315 \)\:.V-'1 < <;l <!' ::::J., 1' j ~ o Af M.\) Protokollsutdrag Kommunstyrelsen forts. 12 Propositionsordning Ordförande ställer proposition på eget yrkande och finner kommunstyrelsen så besluta. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunii.tllmäktige besluta att ge kommunstyrelsen i uppdrag att revidera det systematiska arbetssättet med medborgardialog utif1 ån syfte och mål med dialogen samt att tydliggöra vad medborgarna kan förvänta sig hån respektive kanal, att avveckla F rågepanel en, att ge kommunstyrelsen i uppdrag att vidareutveckla Ris och Ros inför en kommande hantering av synpunktshanteringen inom kommunens medborgarccntcr, att i samband med revidering av ungdomsii.!llmäklige och råden för äldre och personer med funktionsnedsättning säkerställa likvärdighet mellan de båda samrådsorganen, att avskaffa Vi Vill i Uddevalla!, samt att Vi Vill i Uddevalla! omgående slängs för möjlighel att lämna förslag genom kanalen och att dc förslag som i dagslägel är akt.iva på hemsidan avslutas succesivl. Kanalen avslutas och stängs ned i samband med all det sista förslaget återkopplas till förslagsställaren. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson (S), Kenneth Engelbrcktsson (S) Justeringen ti!lkhnnagivcn på anslagstavlan 20 17HO 1-27 intyghr Annica Åberg --:----c Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

316 Protokoll Demokratiberedning Dnr KS 2015/00415 Översyn av påverkanskanaler Sammanfattning Kommunledningskontoret har fåll i uppdrag av kommunstyrelsen och demokratiberedningen att genomföra en översyn av kommunens övergripande påverkanskanaler för att skapa tydliga och ejtektiva arbetssäll både för kommunmedborgare och för kommunorganisationen. Översynen har genomförts genom kartläggning av inkomna förslag/synpunkterlil ågor genom de olika kanalerna, påverkansgrad, kostnadsberäkningar, insamling av underlag från förvaltningarna samt omvärldsanalys. Utif1 ån översynens resultat föreslogs påverkanskanalerna att omstruktureras. Medborgarnas möjlighet att påverka på ett reellt, ejtektivt och enkelt sätt samt effektivare arbetssätt för kommunen har haft särskilt fokus i de förändringar som föreslagis i rapporten" Oversyn av påverkanskanaler ". Förslagen 11 ån översynen har skickats på remiss till samtliga nämnder, kommunövergripande samrådsorgan ( ungdomsfullmäktige och kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning) samt samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige. Kommunledningskontoret har nu sammanställt inkomna remissvar och arbetat vidare med förslag till åtgärder. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Sammanfattning av remissvar Ungdomsii.illmäktiges protokoll Synpunkter fl ån ungdomsfullmäktige Centerpartiels remissvar angående påverkanskanaler Miljöpartiets remissvar angående pilverkanskanaler Uddevallapartiets remissvar angående påverkanskanaler Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättnings protokoll Barn och utbildningsnämndens protokoll Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Kultur och!! i tidsnämndens protokoll l 02. Kultur och fritids tjänsteskrivelse Kristdemokraternas remissvar angöende påverkanskanaler Samhällsbyggnadsnämnelens protokoll Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Socialnämndens protoko Socialtjänstens tjänsteskrivelse Sverigedemokraternas remissvar angående påverkanskamder Rapporl-Översyn av påverkanskanaler Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

317 Protokoll Demokratiberedning forts. 34 Beslut Demokratiberedningen föreslår kommunfullmäktige besluta att ge kommunstyrelsen i uppdrag ah revidera det systematiska arbetssättet med medborgardialog utiji ån syfte och målmed dialogen samt alt tydliggöra vad medborgarna kan förvänta sig Ji-ån respektive kanal, att avveckla Frågepanelen, att ge kommunstyrelsen i uppdrag att vidareutveckla Ris och Ros inför en kommande hantering av synpunktshanteringen inom kommunens medborgarcenter, att i samband med revidering av ungdomsfullmäktige och råden för äldre och personer med funktionsnedsättning säkerställa likvärdighet mellan de båda samrådsorganen, att avskaffa Vi Vill i Uddevalla!, att Vi Vill i Uddevalla! omgående stängs för möjlighet att lämna förslag genom kanalen och att dc förslag som i dagsläget är aktiva på hemsidan avslutas succesivt. Kanalen avslutas och stängs ned i samband med att det sista förslaget återkopplas till förslagsställaren, samt att vmje nämnd reserverar en del av sin budget för genomförande av medborgarförslag. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

318 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (7) Dnr KS 2015/00415 Handläggare Utvecklare Comelia Kirpensteijn Telefon Översyn av påverkanskanaler Sammanfattning Kommunledningskontoret har fått i uppdrag av kommunstyrelsen och demokratiberedningen att genomföra en översyn av kommunens övergripande påverkanskanaler för att skapa tydliga och effektiva arbetssätt både för kommunmedborgare och för kommunorganisationen. Översynen har genomförts genom kartläggning av inkomna förslag/synpunkter/frågor genom de olika kanalerna, påverkansgrad, kostnadsberäkningar, insamling av underlag från förvaltningarna samt omvärldsanalys. Utifrån översynens resultat föreslogs påverkanskanalerna att omstruktureras. Medborgamas möjlighet att påverka på ett reellt, effektivt och enkelt sätt samt effektivare arbetssätt för kommunen har haft särskilt fokus i de förändringar som föreslagis i rapporten "Översyn av påverkanskanaler ". Förslagen från översynen har skickats på remiss till samtliga nämnder, kommunövergripande samrådsorgan (ungdomsfullmäktige och kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning) samt samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige. Kommunledningskontoret har nu sammanställt inkomna remissvar och arbetat vidare med förslag till åtgärder. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Ungdomsfullmäktiges protokollsutdrag Synpunkter från ungdomsfullmäktige Centerpartiets remissvar angående påverkanskanaler Miljöpartiets remissvar angående påverkanskanaler Uddevallapartiets remissvar angående påverkanskanaler Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättnings protokollsutdrag Barn- och utbildningsnämndens protokollsutdrag Kultur- och fritidsnämndens protokollsutdrag Kristdemokraternas remissvar angående påverkanskanaler Samhällsbyggnadsnämndens protokollsutdrag Socialnämndens protokollsutdrag Sverigedemokraternas remissvar angående påverkanskanaler Kultur- och fritidsnämndens tjänsteskrivelse Socialtjänstens tjänsteskrivelse Barn- och utbildningsnämndens tjänsteskrivelse Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Rapport- Översyn av påverkanskanaler

319 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (7) Dnr KS 2015/00415 Förslag till beslut Demokratiberedningen föreslår kommunfullmäktige besluta att ge kommunledningskontoret i uppdrag att revidera det systematiska arbetssättet med medborgardialog utifrån syfte och mål med dialogen samt att tydliggöra vad medborgama kan förvänta sig från respektive kanal att avveckla Frågepanelen att ge kommunledningskontoret i uppdrag att vidareutveckla Ris och Ros inför en kommande hantering av synpunktshanteringen inom kommunens medborgarcenter att i samband med revidering av ungdomsfullmäktige och råden för äldre och personer med funktionsnedsättning säkerställa likvärdighet mellan de båda samrådsorganen samt Alternativ l att avskaffa medborgarförslag att ge kommunledningskontoret i uppdrag att vidareutveckla ViVill i Uddevalla! att samtliga kanaler för påverkan hanteras utifrån principen "En dörr in" så frågor/förslag som kommer in genom de olika kanalerna kan kanaliseras till rätt forum oavsett vilken väg de kommer in till kommunen eller: Alternativ 2 att avskaffa ViVill i Uddevalla att varje nämnd reserverar en del av sin budget för genomförande av medborgarförslag Ärendebeskrivning Bakgrund Kommunledningskontoret har fått i uppdrag av kommunstyrelsen och demokratiberedningen att genomföra en översyn av kommunens övergripande påverkanskanaler. Syftet med översynen är att skapa tydliga och effektiva arbetssätt både för kommunmedborgare och för kommunorganisationen. Översynen har genomförts genom kartläggning av inkomna förslag/synpunkter/frågor genom de olika kanalerna, påverkansgrad, kostnadsberäkningar, insamling av underlag från förvaltningarna samt omvärldsanalys. Kanalerna som har ingått i översynen är: ViVill i Uddevalla! (e-petitioner)

320 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (7) D nr KS 2015/00415 Medborgarfårslag Ris och Ros ( synpunktshantering) Frågepanelen Ungdomsfullmäktige Kommunala rådet får äldre och personer med funktionsnedsättning Utifrån översynens resultat fareslogs påverkanskanalerna att omstruktureras. Medborgarnas möjlighet att påverka på ett reellt, effektivt och enkelt sätt har haft särskilt fokus i de fårändringar som fareslogs i rapporten "Översyn av påverkanskanaler ". Förslagen från översynen har skickats på remiss till samtliga nämnder, kommunövergripande samrådsorgan ( ungdomsfullmäktige och kommunala rådet får äldre och personer med funktionsnedsättning) samt samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige. Samtliga nämnder och kommunövergripande samrådsorgan har svarat på remissen. Ungdomsfullmäktige har inte inkommit med ett formellt remissvar utan har diskuterat frågan på deras sammanträde i oktober och har lämnat synpunkter från smågruppsdiskussioner. Från de politiska partierna har svar inkommit från; Miljöpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Uddevalla partiet och Sverigedemokraterna. Kommunledningskontoret har nu sammanställt inkomna remissvar och arbetat vidare med fårslag till åtgärder. Nedan redogörs får de slutsatser som kommunledningskontoret drar och de fårslag som lämnas utifrån genomfård översyn av påverkanskanaler efter remissomgången. slutsatser och förslag Utveckla det systematiska arbetssättet med medborgardialog Kultur- och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, miljöpartiet och uddevallapartiet är positiva till fårslaget som lämnas i översynen om att vidareutveckla det systematiska arbetssättet med medborgardialog samt förslaget om att tydliggöra varje kanals syfte och användningsområde. Vidare framhåller kultur- och fritidsnämnden att det är viktigt att det tydligt framgår på vems initiativ dialog tas och vilka arbetsmetoder inom organisationen som finns knutet till de olika formerna får dialog. Sverigedemokraterna fareslår att vidareutveckla plattformen får dialog mellan medborgare och politiker. Kommunledningskontoret fareslår att det systematiska arbetssättet med medborgardialog revideras utifrån syfte och mål med dialogen samt att tydliggöra vad medborgarna kan fårvänta sig från respektive kanal. "En dörr in" De remissinstanser som tagit ställning till fårslaget om att vidareutveckla principen "En dörr in" är barn- och utbildningsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, miljöpartiet och

321 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (7) D nr KS 2015/00415 uddevallapartiet och de är positiva till översynens förslag om att vidareutveckla principen "En dörr in" så att medborgama inte behöver ta ställning till vilken kanal som ska användas till vilket ändamål. Förslag som kommer in genom medborgarförslag måste hanteras enligt lagstiftningen vilket gör att "En dörr in- principen" inte kan vidareutvecklas om medborgarförslagen är kvar. Genom att bevara och vidareutveckla ViVill i Uddevalla! där kommunen själva äger att besluta om hanteringen av inkomna förslag kan principen "En dörr in" utvecklas och implementeras. Tanken med att vidareutveckla "En dörr in" är att internt kanalisera rätt förslag/frågor/synpunkter som inkommer så att medborgama inte behöver ta ställning till vilken kanal som ska användas till vilket ändamål. Kommunens kommande medborgarcenter bör ansvara för att kanalisera rätt förslag/frågor/synpunkter som inkommer till kommunen. Exempelvis, om ett förslag inkommer som är av karaktären av en synpunkt kan medborgarcenter "styra om" förslaget så att det hanteras inom ramen för synpunktshanteringen. Genom detta effektiviseras den interna hanteringen då rätt frågor hanteras inom rätt kanal. Kommunledningskontoret förordar, i enlighet med förslaget som lämnades i översynen, att samtliga kanaler för påverkan hanteras utifrån principen "En dörr in". Om medborgarförslag beslutas att kvarstå utgår förslaget om att vidareutveckla principen "En dörr in" som lämnades i översynens slutrapport. Frågepanelen De remissinstanser som har tagit ställning till förslaget om att avskaffa frågepanelen är barn- och utbildningsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, centerpartiet, kristdemokratema, miljöpartiet och sverigedemokraterna- och de ställer sig bakom förslaget att avskaffa frågepanelen. Ungdomsfullmäktige har skilda meningar om Frågepanelen ska vara kvar eller inte, men majoriteten av ledamöterna är positiva till att kanalen avvecklas. Kommunledningskontoret föreslår att Frågepanelen avskaffas omgående och att frågor till politiska representanter istället hänvisas direkt till de politiska partierna. Ris och Ros - synpunktshantering Samhällsbyggnadsnämnden och sverigedemokraterna föreslår att avskaffa Ris och Ros och istället använda samhällbyggnadsförvaltningens ärendehanteringssystem för synpunktshantering inom hela kommunen. Kultur och fritidsnämnden är positiva till nuvarande rutiner för Ris och Ros. Socialtjänsten framför att Ris och Ros är en viktig kanal för verksamhetsutvecklingen. Centerpartiet anser att Ris och Ros är en bra modell för synpunktshantering och att kanalen bör vara likartad för alla nämnder och förvaltningar så medborgama känner igen sig i modellen. Kristdemokraterna anser att Ris och Ros bör bevaras. Miljöpartiet och uddevallapartiet ställer sig bakom förslaget som lämnas i översynen om att vidareutveckla Ris och Ros.

322 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (7) D nr KS 2015/00415 För att effektivisera hanteringen av synpunkter och frigöra tid for handläggarna fareslår kommunledningskontoret att kommande medborgarcenter ska hantera inkomna synpunkter. Därför är det önskvärt att synpunktshanteringen används inom ramen for medborgarcenters ärendehanteringssystem. Samrådsorgan Kristdemokraterna vill avskaffa ungdomsfullmäktige då man anser att kanalen inte fungerar på ett bra sätt vidare fareslår de att kommunala rådet for äldre och personer med funktionsnedsättning ska kvarstå. Inga andra remissinstanser har argumenterat for att avskaffa ungdomsfullmäktige. Samhällsbyggnadsnämnden har i sitt remissvar uttalat att i större utsträckning använda sig av ungdomsfullmäktige som ett forum for dialog med unga. Kultur- och fritidsnämnden, ungdomsfullmäktige, miljöpartiet, sverigedemokraterna och uddevallapartiet instämmer med översynens forslag att skapa likvärdighet mellan samrådsorganen. Socialnämnden framhåller att utmaningen med kommunala rådet for äldre och personer med funktionsnedsättning är att öka kännedomen bland nämnderna och att råden ses som den resurs de är. Barn- och utbildningsnämnden och centerpartiet har inte tagit ställning till forslaget att skapa likvärdighet mellan de kommunövergripande samrådsorganen som lämnades i översynen. Nuvarande samrådsorgan fareslås kvarstå enligt befintliga riktlinjer och gällande arbetsordning. Utvecklingsarbete pågår kring både råden för äldre och personer med funktionsnedsättning samt ungdomsfullmäktige. Detta arbete fortlöper utanfor ramen for översynen av kommunens påverkanskanaler. Utvecklingsarbetet bör genomföras med hänsyn till det som framkommit i översynen kopplat till de kommungemensamma samrådsorganen, det vill säga, bör sträva efter att skapa likvärdighet mellan de olika forumen. Med borgarforslag Remissinstanserna är i stort sett överens om att medborgarforslagen bör kvarstå men att det är önskvärt att sortera upp och begränsa antalet påverkanskanaler. Kultur- och fritidsnämnden, uddevallapartiet och ungdomsfullmäktige är positiva till att avskaffa medborgarforslag enligt översynens forslag. Samhällsbyggnadsnämnden fareslår att ha kvar medborgarförslag men att utveckla kanalen. Barn- och utbildningsnämnden, kommunala rådet for äldre och personer med funktionsnedsättning, centerpartiet, kristdemokratema, miljöpartiet och sverigedemokraterna föreslår att medborgarforslagen ska vara kvar. Socialnämnden framhåller att medborgarfårslag är en viktig kanal for medborgamas påverkan men att hanteringen är tidskrävande då forslag som inkommer som medborgarforslag alltid kräver en formell hantering oavsett frågans relevans, laglighet eller överensstämmelse med nämndens ekonomi. Då hanteringen av medborgarfårslag är styrd i kommunallagen är utvecklingsutrymmet kraftigt begränsat. Möjligheten att utveckla medborgarfårslagen har utretts i samråd med kommunjurist får att säkerställa att en eventuell utveckling av medborgarfårslag inte strider mot kommunallagen. Möjligheten att forenkla hanteringen av

323 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (7) D nr KS 2015/00415 medborgarförslag ytterligare har tittats närmare på. Genom lagen (2007:68) om ändring i kommunallagen som trädde i kraft l juli 2007 infördes regler som ska göra det enklare att hantera vissa medborgarförslag. I denna lagändring tillfördes fullmäktige möjlighet att överlåta beslutanderätten till nämnd. I propositionen som ledde tilllagen (2007:68) rekommenderas att möjligheten för kommunfullmäktige att överlåta beslutanderätten till nämnd ska användas med stor försiktighet och i de fall beslutanderätten överlåts är det viktigt att detta kommuniceras till förslagsställaren. Det framgår av kommentaren till kommunallagen att medborgarförslag ska hanteras på samma sätt som övriga ärenden nämnden bereder. Detta innebär att en formaliserad beredning krävs. Slutsatsen är att ytterligare förenklingar kring hanteringen av medborgarförslag inte är lagenliga. Möjlig utveckling av medborgarförslag skulle vara att ekonomiska medelavsätts för genomförande av medborgarförslag. Avsätta medel för genomförande av medborgarförslag Varje nämnd reserverar en del av sin budget för medborgarförslag. Vid en sådan utveckling är det viktigt att ta hänsyn till kommande driftskostnader. Detta för att öka påverkansgraden och det reella inflytandet genom påverkanskanalen. Kommunledningskontoret framhåller att hanteringen av medborgarförslag är omfattande och ineffektiv samt att kanalen innehåller en låg påverkansgrad för medborgarna. Detta stämmer överens med de slutsatser regeringens Demokratiutredning 2014 kommer fram till i sitt betänkande som överlämnades till regeringen i januari Demokratiutredningen föreslår i sitt betänkande att avveckla medborgarförslag från kommunallagen och istället införa en så kallad folkmotion. Folkmotionen bygger i stort sett på samma principer som beskriven vidareutveckling av ViVill i Uddevalla! som redogörs för nedan. För att stärka medborgamas påverkan föreslår kommunledningskontoret, om medborgarförslag beslutas vara kvar, att kanalen utvecklas genom att varje nämnd reserverar en del av sin budget för att genomföra medborgarförslag. Om medborgarförslag beslutas avskaffas föreslår kommunledningskontoret att detta görs i samband med att vidareutveckling av de andra kanalerna fårdigställts och satts i drift, för att inte skapa ett glapp mellan de olika kanalerna. ViViii i Uddevalla! Det finns en större politisk enighet för att avskaffa ViVill i Uddevalla! än medborgarförslagen. Barn- och utbildningsnämnden, kristdemokraterna och sverigedemokraterna föreslår att avveckla Vi Vill i Uddevalla!. Kultur- och fritidsnämnden, ungdomsfullmäktige och uddevallapartiet ställer sig bakom översynens förslag att avveckla medborgarförslag för att istället vidareutveckla ViVill i Uddevalla!. Centerpartiet anser att ViVill i Uddevalla behöver vidareutvecklas för att säkerställa att de förslag som kommer in genom den kanalen fångas upp och besvaras. Samhällsbyggnadsnämnden och miljöpartiet ställer sig bakom översynens förslag förutom den del som gäller att avveckla medborgarförslag och vidareutveckla ViVill i

324 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (7) D nr KS 20 15/00415 Uddevalla!. Det framgår dock inte i deras remissvar om de vill avveckla eller bevara Vi Vill i Uddevalla!. Att kommunledningskontoret fores1år att ViVill i Uddevalla! ska kvarstå trots den låga påverkansgraden är baserat på att det är en kanal som kommunen själva äger att besluta om hanteringen for. Då kanalen inte fungerar ändamålsenligt i dagsläget forutsätts en vidareutveckling av påverkanskanalen. En vidareutveckling av ViVill i Uddevalla! innebär att infora en kvalificeringsgräns, det vill säga att ett forslag ska samla ett visst antal underskrifter under en begränsad tid for att forslaget ska hanteras i fullmäktige eller nämnd. Om ett forslag når kvalificeringsgränsen hanteras forslaget så som hanteringen idag är for medborgarforslag - det vill säga att en beredning sker av forslaget innan beslut i fullmäktige eller nämnd. För att även nå de medborgare som inte använder dator öppnas for möjligheten att även lämna forslag på papper som sedan fors in i systemet for ViVill i Uddevalla! och möjlighet finns då att samla underskrifter både manuellt och digitalt genom hemsidan. Genom att fler personer stödjer ett forslag och bildar opinion ökar chansen att forslagen hanteras seriöst och påverkansgraden for de forslag som når kvalificeringsgränsen antas med detta öka. Om Vi Vill i Uddevalla! beslutas att avskaffas foreslår kommunledningskontoret att det omgående stängs for möjlighet att lämna forslag genom kanalen och att succesivt avsluta de forslags om i dagsläget är aktiva på hemsidan. Om Vi Vill i Uddevalla! ska stängas ned görs detta i samband med att det sista forslaget återkopplas till forslaggställaren. Kommunledningskontoret forordar att bevara och vidareutveckla ViVill i Uddevalla! och att avveckla medborgarforslag enligt beskrivningen ovan. Peter Larsson Kommundirektör Comelia Kirpensteijn Utvecklare

325 Protokollsutdrag Ungdomsfullmäktige Dnr KS 2015/00415 Översyn av påverkanskanaler En översyn av kommunens övergripande påverkanskanaler har gjorts. Målet är att skapa tydliga och effektiva arbetssätt för både kommunmedborgare och kommunorganisationen. De kanaler som ingått i översynen är ViVill i Uddevalla! Medborgarförslag Ris och Ros F rågepanelen Ungdomsfullmäktige Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning Utifrån översynen föreslås vissa förändringar i påverkanskanalerna: Tydliggöra respektive kanals syfte och vad medborgama kan förvänta sig från respektive kanal. Principen "En dörr in" bör vidareutvecklas så att medborgama inte behöver fundera på vilken kanal de ska använda till vilket ändamål. Avskaffa medborgarförslagen och istället utveckla ViVill i Uddevalla! som har ett större utrymme för att utvecklas utifrån organisationens behov och önskemål. Avskaffa frågepanelen mot bakgrund av den låga aktiviteten i kanalen och det faktum att det finns enklare sätt att kontakta förtroendevalda i Uddevalla kommun. Vidareutveckla Ris och Ros (någon form av synpunktshantering måste finnas enligt lagstiftning). I samband med att ungdomsfullmäktige revideras säkerställa likvärdighet mellan ungdomsfullmäktige och råden för äldre och personer med funktionsnedsättning. De föreslagna ändringarna finns att läsa i rapporten Översyn av påverkanskanaler. På demokratiberedningens sammanträde beslutades att lägga till alternativet att Avvakta med att avskaffa medborgarförslag och ViVill i Uddevalla! tills om och när folkmotion införs. Rapporten har varit ute på remiss till samtliga nämnder och till de politiksa partierna. Comelia Kirpensteijn från kommunledningskontoret informerar om översynen på sammanträdet. Ungdomsfullmäktiges ledamöter lämnar sina synpunkter på översynen och föreslagna ändringar. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

326 Att skapa likvärdighet mellan ungdomsfullmäktige och råden för äldre och personer med funktionsnedsättning.,a" J o.. j ~ WJIAI- J ehv vvo ' o. taah{j v:-(_ (cf ffc"'- _,//.~ -' _,C. //v~ e-v< a;.._ ~;f lr { ::::=.(,v. ~f/1-"c: c.;;;> 7 '- -ttj... - (l clgtd- V\.()r t.aae,w\ uj- tjlå {f& 9~ou1.ur-CJG{A 01~ar-

327

328 Avskaffa medborgarförslag och vjdareutveckla ViVill. v:. ~ l- L-\.. '(it a t-r- \l ~ \j '~ ~ ""' e\w~ ~- ( y1 ~, \1 {',, l4\ 0..,' VI.-\ e;( ~ -~ "'CA-v'-~ cd u 'r-~ \Q'\'<" ~ e... ~v:o.. ""'-t. Avskaffa Frågepanelen. \&\ ~~t~~ 0'-.~ ~,,~~t4t~t1 "!:>'-lo..\~ \Jc..f'o.. Lc.vo..\ M~ cxy..~ tm.o.v, 0..\l ~ ~\A..~'-~~(t' - u-." to.~ l:) o,~ ~~ HU. ~a\~ So~ ~e. ~~oo..~, l.c...c'l.v'\ S,\.\\<..'-'" ',\o~ \,;\o '\. 'a~ t;;~,~\~:;.q ft If~ ':.0(\~~ ~\- 'f "'-l\. ~- \\.r\""' "t._ ~"C"' \Y\~ V\ E.M- Att skapa likvärdighet mellan ungdomsfullmäktige och råden för äldre och personer med funktionsnedsättning.

329 CENTERPARTIET Remiss ang. påverkanskanaler. Centerpartiet har fått ett förslag om översyn av påverkanskanaler på remiss. Vi anser att det är viktigt att det finns tydliga och lätt tillgängliga kanaler får medborgama att framfåra synpunkter och förslag på. Den grundläggande påverkanskanalen är självklart de politiska partierna och kommen bör tydligt på sin hemsida redovisa kontkatuppgifter till de politiska partierna och hänvisa medborgarna att i fårsta hand kontakta dessa. När det gäller övriga påverkanskanaler anser vi att Medborgarförslagen skall behållas, eftersom det är den modell som garanterar en seriös behandling av ett fårslag. Vi tycker och att Ris och Ros är en bra modell får synpunkter och bör vara likartad för alla nämnder och fårvaltningar så man känner igen sig i modellen oavsett om synpunkter handlar om utfård hemtjänst eller dåligt gatuunderhåll. Frågepanelen kan med fördel avvecklas och i ställer hänvisas direkt till de politiska partierna. När det gäller ViVill så behöver den kanalen utvecklas så att frågor som kommer in den vägen verkligen fångas upp och besvaras. Avslutningsvis vill vi också framhålla att de olika kanalerna som finns får påverkan måste ha en bra tillgänglighet, även for personer med olika slag av funktionsnedsättning. Centerpartiet i Uddevalla Elving Andersson Gruppledare

330 Från: AnnaTora Huss Skickat: den 29 september :50 Till: Cornelia Kirpensteijn Ämne: Svar frän mp remiss påverkanskanaler Hej Comelia! Är det ok att skicka svaret på remissen från MP till dig? Om ja så kommer svaret från m p nedan. När vi diskuterade remissen på medlemsmöte for mp var budskapet väldigt tydligt att medborgarförslag skall behållas som påverkanskanal. De andra forslagen till åtgärder i rapporten tycker mp är bra. Hoppas det är bra med dig! Annatora

331 Svar på remiss ang. översyn av påverkans kanaler Uddevalla partiet ställer sig bakom förslaget. Då medborgarnas upplevelse av sin möjlighet att vara med och påverka inte har stärkts utan tvärtom upplevts minska, bör man se på ett annat upplägg. När det gäller medborgardialog är det viktigt att den sker på ett tidigt stadie i processen och inte efteråt tjänstemän har skrivit ihop förslag. Det är inte en dialog i sig som är viktigast, utan den upplevda känslan att faktiskt kunna vara med och påverka. Uddevalla partiet Ann-Charlott Gustafsson t UOOf v l\: _ t~ l( O M MuN ~ - J n,...,.., ~t-,- y ~ljs )r Kon,,.,.,,. \ : - ~ :r)ret

332 Protokoll Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning Dnr KS 2015/00415 Översyn av påverkanskanaler Sammanfattning I handlingama till dagens sammanträde är rapporten om översynskanalerna utsänd. Rådet ska lämna synpunkter till kommunledningskontoret Comelia Kirpensteijn, som arbetar som demokrati och jämställdhetsutvecklare på kommunledningskontoret, förklarar bakgrunden och varför man gör denna översyn. Bakgrunden är att man vill få ett tydligare och effektivare arbetssätt både för medborgama och för kommunen. Man har tittat på medborgarförslag, ViVill, frågepanelen (politiker), ris och ros, ungdomsfullmäktige och kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning. Samtidigt som Uddevalla genomför sin översyn genomför regeringen en utredning, Statens demokratiutredning. Där förslår man bland annat att avskaffa medborgarförslagen, att inrätta obligatorisk folkmotion, att stärka ungas inflytande genom sänkt rösträttsålder samt att lagstifta om rådgörande medborgardialoger. Uddevallas översyn har kommit fram till att Uddevalla bör: utveckla hemsidan så att medborgama har "en dörr in" och inte behöver ta ställning till vilken kanal de ska använda för vad. utveckla det systematiska arbetssättet med medborgardialog med de övergripande påverkanskanalerna för att skapa en röd tråd mellan olika sätt att påverka i kommunen. tydliggöra vad medborgama kan förvänta sig från de olika kanalerna. avskaffa medborgarförslag och vidareutveckla ViVill. avskaffa Frågepanelen. att skapa likvärdighet mellan ungdomsfullmäktige och råden för äldre och personer med funktionsnedsättning (interna frågor såsom ersättningar och stöd av förvaltningarna) Demokratiberedningen gjorde ett tilläggsförslag i samband med att förslaget skickades på remiss: Att avvakta med att avveckla medborgarförslag och ViVill i Uddevalla tills om och när folkmotion införs. Ordförande tackar för informationen. Bildspelet läggs på hemsidan tinder presentationsmaterial Rapporten diskuteras och åsikter framförs. De åsikter som framför från rådet är främst att alla har inte en dator, man måste kunna framföra sina förslag och åsikter brevledes. Detta är ett viktigt demokratiperspektiv så att man inte utestänger någon. Man vill därför ha kvar medborgarförslagen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

333 Protokollsutdrag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2016/00388 Kommunstyrelsens remiss- Översyn av påverkanskanaler Sammanfattning Kommunledningskontoret har fått i uppdrag av kommunstyrelsen och demokratiberedningen att genomföra en översyn av kommunens övergripande påverkanskanaler för att skapa tydliga och effektiva arbetssätt både för kommunmedborgare och för kommunorganisationen. Översynen har genomförts genom kat1läggning av inkomna förslag/synpunkter/frågor genom de olika kanalerna, påverkansgrad, kostnadsberäkningar, insamling av underlag från förvaltningarna samt omvärldsanalys. Kanalerna som har ingått i översynen är: - Vi Vill i Uddevalla! (e-petitioner) - Medborgarförslag - Ris och Ros (synpunktshantering) - Frågepanelen - Ungdomsfullmäktige - Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning Utifrån översynens resultat som finns redogjorda för i rapporten föreslås påverkanskanalerna att omstruktureras. Syftet med att förändra sätten medborgarna kan påverka kommunen handlar inte om att inskränka på medborgarnas möjlighet att påverka. Genom att omorganisera och omstrukturera kommunens övergripande påverkanskanaler avses medborgarnas möjlighet till att påverka stärkas. Medborgamas möjlighet att påverka på ett reellt, effektivt och enkelt sätt har särskilt fokus i de förändringar som föreslås. Följande åtgärder föreslås för att skapa tydliga och effektiva arbetssätt för såväl kommunmedborgare och för kommunorganisationen: l. Utveckla det systematiska arbetssättet med medborgardialog. 2. Tydliggöra respektive kanals syfte och vad medborgarna kan förvänta sig från respektive kanal. 3. Principen "En dörr in" bör vidareutvecklas så att medborgarna inte behöver fundera på vilken kanal de ska använda till vilket ändamål. 4. Avvakta med att avskaffa medborgarförslag och ViViii i Uddevalla! tills om och när folkmotion införs. 5. A v skaffa frågepat1elen mot bakgrund till den låga aktiviteten i kanalen och det faktum att det finns enklare sätt att kontakta förtroendevalda i Uddevalla kommun. 6. Vidareutveckla Ris och Ros. Någon form av synpunktshantering behöver kvarstå för att uppfylla de krav som ställs genom lagstiftning, och i samband med att "En dörr in" principen utvecklas tydliggöra vilka frågor som hanteras inom ramen för synpunktshantering. 7. I samband med att ungdomsfullmäktige revideras säkerställa likvärdighet mellan ungdomsfullmäktige och råden för äldre och personer med funktionsnedsättning. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

334 Protokollsutdrag Barn och utbildningsnämnden Forts. 122 Samtliga förändringar föreslås gälla från och med l. Förslaget har sänts på remiss till samtliga nämnder, ungdomsfullmäktige, kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning samt till samtliga partier med sista svarsdag Barn och utbildningsförvaltningen lämnar efter dialog med nämndens presidium följande synpunkter på kommunstyrelsens remiss: Det finns för många kanaler idag och en minskning är önskvärd Tanken på "en dörr in" är bra Lägg ner Vi Vill Lägg ner frågepanelen Ha kvar Medborgarförslag Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Demokratiberedningens protokoll Kommunstyrelsens protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Rapport- Översyn av påverkanskanaler Yrkanden Robert Wendel (S): bifall till forslaget i handlingarna. Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att stödja remissförslaget om en minskning av medborgarnas kanaler till kommunen, att fdreslå att kanalen Vi Vill slopas, att fdreslå att kanalen F rågepanelen slopas samt att foreslå att kanalen Medborgarförslag finns kvar. Vid protokollet Pernilla Gustafsson Justerat Cecilia Sandberg (S), Erdin Pirqe (V) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Peruilla Gustafsson Expedierat Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

335 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(2) Dnr BUN 2016/00388 Handläggare Utredare Alexandra Sjöborg Telefon Kommunstyrelsens remiss - Översyn av påverkanskanaler Sammanfattning Kommunledningskontoret har ratt i uppdrag av kommunstyrelsen och demokratiberedningen att genomföra en översyn av kommunens övergripande påverkanskanaler för att skapa tydliga och effektiva arbetssätt både för kommunmedborgare och för kommunorganisationen. Översynen har genomförts genom kartläggning av inkomna förslag/synpunkter/frågor genom de olika kanalerna, påverkansgrad, kostnadsberäkningar, insamling av underlag från förvaltningarna samt omvärldsanalys. Kanalerna som har ingått i översynen är: - ViVill i Uddevalla! (e-petitioner) - Medborgarförslag -Ris och Ros (synpunktshantering) - Frågepanelen - Ungdomsfullmäktige - Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning Utifrån översynens resultat som finns redogjorda för i rapporten föreslås påverkanskanalerna att omstruktureras. Syftet med att förändra sätten medborgarna kan påverka kommunen handlar inte om att inskränka på medborgamas möjlighet att påverka. Genom att omorganisera och omstrukturera kommunens övergripande påverkanskanaler avses medborgamas möjlighet till att påverka stärkas. Medborgamas möjlighet att påverka på ett reellt, effektivt och enkelt sätt har särskilt fokus i de förändringar som föreslås. Följande åtgärder föreslås för att skapa tydliga och effektiva arbetssätt för såväl kommunmedborgare och för kommunorganisationen: Utveckla det systematiska arbetssättet med medborgardialog Tydliggöra respektive kanals syfte och vad medborgama kan förvänta sig från respektive kanal. Principen "En dörr in" bör vidareutvecklas så att medborgama inte behöver fundera på vilken kanal de ska använda till vilket ändamål. Avvakta med att avskaffa medborgarförslag och ViVill i Uddevalla! tills om och när folkmotion införs. A v skaffa frågepanelen mot bakgrund till den låga aktiviteten i kanalen och det faktum att det finns enklare sätt att kontakta förtroendevalda i Uddevalla kommun. Vidareutveckla Ris och Ros. Någon form av synpunktshantering behöver kvarstå för att uppfylla de krav som ställs genom lagstiftning, och i samband med att "En dörr in" principen utvecklas tydliggöra vilka frågor som hanteras inom ramen för synpunktshantering.

336 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning (2) Dnr BUN 2016/00388 I samband med att ungdomsfullmäktige revideras säkerställa likvärdighet mellan ungdomsfullmäktige och råden får äldre och personer med funktionsnedsättning. Samtliga fårändringar föreslås gälla från och med l. Förslaget har sänts på remiss till samtliga nämnder, ungdomsfullmäktige, kommunala rådet får äldre och personer med funktionsnedsättning samt till samtliga partier med sista svarsdag Barn och utbildningsförvaltningen lämnar efter dialog med nämndens presidium följande synpunkter på kommunstyrelsens remiss: Det finns får många kanaler idag och en minskning är önskvärd Tanken på "en dörr in" är bra Lägg ner Vi Vill Lägg ner frågepanelen Ha kvar Medborgarförslag Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Demokratiberedningens protokoll Kommunstyrelsens protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Rapport- Översyn av påverkanskanaler Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att stödja remissförslaget om en minskning av medborgarnas kanaler till kommunen, att föreslå att kanalen Vi Vill slopas, att föreslå att kanalen Frågepanelen slopas samt att föreslå att kanalen Medborgarförslag finns kvar. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Alexandra Sjöborg Utredare Expediera till Kommunstyrelsen

337 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden Dnr KFN 2016/00067 Remiss, översyn av påverkanskanaler Sammanfattning Kommunledningskontoret har fått i uppdrag av kommunstyrelsen och demokratiberedningen att genomföra en översyn av kommunens övergripande påverkanskanaler i syfte att skapa tydliga och effektiva arbetssätt både för kommunmedborgare och för kommunorganisationen. Översynen resulterade i ett antal förslag till förändringar som kultur och fritidsnämnden nu ges möjlighet att lämna synpunkter kring. De påverkanskanaler som ingått i översynen är: - ViVill i Uddevalla! (e-petitioner) - Medborgarförslag - Ris och Ros ( synpunktshantering) - Frågepanelen - Ungdomsfullmäktige - Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning I rapporten framgår att syftet med översynen var att undersöka vilket syfte de olika påverkanskanalema har, vilka målgrupper som nås, hur de används, samt omfattning och resultat ur ett medborgarperspektiv. Från kommunorganisationens perspektiv har man också undersökt nyttan och kostnad för de olika påverkanskanalema. För att undersöka hur kultur och fritid ställer sig till förslagen i rapporten har samtal förts med chefer vars verksamheter ofta tar emot ris och ros, tjänstemän som ofta handlägger och utreder medborgarförslag samt tjänstemän som har förvaltningsövergripande tjänst med administrativ inriktning Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, kultur och fritidsförvaltningen Protokollsutdrag, kommunstyrelsen Protokollsutdrag, demokratiberedningen Rapport- Översyn av påverkanskanaler, kommunledningskontoret Tjänsteskrivelse, kommunledningskontoret Justerandes signatur Utdrags bestyrkande

338 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden Förvaltningens förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden lämnar följande reflektioner som svar på remissen l. Det är positivt att en översyn av kommunens gemensamma påverkanskanaler genomförts och att förslagen till förändringar till stor del poängterar vikten av att tydliggöra kanalemas syfte och vad medborgaren kan förvänta sig från respektive kanal. 2. Det är bra att utveckla det systematiska arbetet med medborgardialog och det är viktigt att det tydligt framgår på vems initiativ dialog tas och vilka arbetsmetoder inom organisationen som finns knutet till de olika formerna för dialog. 3. Det är viktigt att säkerställa principen om likvärdighet mellan ungdomsfullmäktige och råden för äldre och personer med funktionsnedsättning. 4. Genom påverkanskanalen Ris och ros ges medborgare möjligheten att på ett enkelt sätt framföra beröm, missnöje eller lämna förslag på förbättringar; anonymt eller med kontaktuppgifter och namn. Informationen och förslag på förbättringar är viktig vid genomförandet av enklare utveckling av verksamheten. På kultur och fritid fungerar rutinerna kring ris och ros bra. 5. Kultur och fritidsnämnden tycker att det är bra att hitta alternativa lösningar istället för att fortsätta arbeta med nuvarande medborgarförslag, då arbetssättet är resursineffektivt och påverkansgraden låg. Huruvida medborgarförslagen borde avskaffas vid årsskiftet eller inte, kan inte nämnden ta ställning till. Förslag till beslut på mötet Monica Bang Lindberg, (L), Niklas Moe (M) och Anibal Rojas Jourquera (KD) föreslår att ersätta förslaget i handlingama med följande: Alliansen (M, L, KD, C) föreslår att för ett tydligare och bättre resultat ur medborgarperspektiv skall "en dörr in" utvecklas och anpassas efter behov och resurs. Medborgarna skall inte behöva fundera på vilket sätt de skall skicka sina förslag. Detta ger en resurseffektivisering på alla plan, inte minst ekonomiskt utan också förtroendegivande mellan kommun och medborgare. Caroline Henriksson (UP) och Thommy Carlin (SD) föreslår bifall till Bang Lindbergs (L) m fl. förslag till beslut. Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag till beslut mot Bang Lindbergs (L) m. fl. förslag till beslut och finner att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. Omröstning begärs. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

339 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden Nämnden godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för förvaltningens förslag Nej-röst för Bang Lindbergs (L) m.:fl. förslag Omröstningsresultat Beslutande: Parti Ja Nej Avstår Annelie Högberg, ordförande s x Niklas Moe M x Monica Bang Lindberg FP x Ewa Tillarrder c x Anibal Rojas Jourquera KD x Thommy Carlin SD x Josef Sannholm s x Asa Noord s x David Skälegård MP x Christer Johansson v x Lars Eide Andersson MP x Summa 6 5 Med 6 ja-röster mot 5 nej-röster finner ordförande att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. Beslut Kultur och fritidsnämnden lämnar följande reflektioner som svar på remissen l. Det är positivt att en översyn av kommunens gemensamma påverkanskanaler genomförts och att förslagen till förändringar till stor del poängterar vikten av att tydliggöra kanalernas syfte och vad medborgaren kan förvänta sig från respektive kanal. 2. Det är bra att utveckla det systematiska arbetet med medborgardialog och det är viktigt att det tydligt framgår på vems initiativ dialog tas och vilka Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

340 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden arbetsmetoder inom organisationen som finns knutet till de olika formerna för dialog. 3. Det är viktigt att säkerställa principen om likvärdighet mellan ungdomsfullmäktige och råden för äldre och personer med funktionsnedsättning. 4. Genom påverkanskanalen Ris och ros ges medborgare möjligheten att på ett enkelt sätt framföra beröm, missnöje eller lämna förslag på förbättringar; anonymt eller med kontaktuppgifter och namn. Informationen och förslag på förbättringar är viktig vid genomförandet av enklare utveckling av verksamheten. På kultur och fritid fungerar rutinerna kring ris och ros bra. 5. Kultur och fritidsnämnden tycker att det är bra att hitta alternativa lösningar istället får att fortsätta arbeta med nuvarande medborgarförslag, då arbetssättet är resursineffektivt och påverkansgraden låg. Huruvida medborgarförslagen borde avskaffas vid årsskiftet eller inte, kan inte nämnden ta ställning till. Reservation Monica Bang Lindberg (L), Niklas Moe (M), Anibal Rojas Jourquera (KD), Thommy Carlin (SD) och Caroline Henriksson (UP) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag. Ajournering Under handläggningen av detta ärende ajournerade sig nämnden kl Protokollsanteckning (M), (L), (KD) och (C) gruppen villlägga följande anteckning till protokollet: Alliansen (M, L, KD, C) föreslår att för ett tydligare och bättre resultat ur medborgarperspektiv skall "en dörr in" utvecklas och anpassas efter behov och resurs. Medborgarna skall inte behöva fundera på vilket sätt de skall skicka sina förslag. Detta ger en resurseffektivisering på alla plan, inte minst ekonomiskt utan också fortroendegivande mellan kommun och medborgare. Vid protokollet Anna-Helena Wiechel Justerat Annelie Högberg, David Skälegård Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Anna-Helena Wiechel Expedierat Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

341 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 1(5) D nr KFN 2016/00067 Handläggare Utvecklare Sofie Ludvigsson Telefon sofie.ludvigsson@uddevalla.se Remiss, översyn av påverkanskanaler Sammanfattning Kommunledningskontoret har fått i uppdrag av kommunstyrelsen och demokratiberedningen att genomföra en översyn av kommunens övergripande påverkanskanaler i syfte att skapa tydliga och effektiva arbetssätt både för kommunmedborgare och för kommunorganisationen. Översynen resulterade i ett antal förslag till förändringar som kultur och fritidsnämnden nu ges möjlighet att lämna synpunkter kring. De påverkanskanaler som ingått i översynen är: - Vi Vill i Uddevalla! (e-petitioner) - Medborgarförslag - Ris och Ros ( synpunktshantering) - Frågepanelen - Ungdomsfullmäktige - Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning I rapporten framgår att syftet med översynen var att undersöka vilket syfte de olika påverkanskanalerna har, vilka målgrupper som nås, hur de används, samt omfattning och resultat ur ett medborgarperspektiv. Från kommunorganisationens perspektiv har man också undersökt nyttan och kostnad för de olika påverkanskanalerna. För att undersöka hur kultur och fritid ställer sig till förslagen i rapporten har samtal förts med chefer vars verksamheter ofta tar emot ris och ros, tjänstemän som ofta handlägger och utreder medborgarförslag samt tjänstemän som har förvaltningsövergripande tjänst med administrativ imiktning Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, kultur och fritidsförvaltningen Protokollsutdrag, kommunstyrelsen Protokollsutdrag, demokratiberedningen Rapport- Översyn av påverkanskanaler, kommunledningskontoret Tjänsteskrivelse, kommunledningskontoret Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden lämnar följande reflektioner som svar på remissen l. Det är positivt att en översyn av kommunens gemensamma påverkanskanaler genomförts och att förslagen till förändringar till stor del poängterar vikten av att

342 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid (5) D nr KFN 2016/00067 tydliggöra kanalernas syfte och vad medborgaren kan förvänta sig från respektive kanal. 2. Det är bra att utveckla det systematiska arbetet med medborgardialog och det är viktigt att det tydligt framgår på vems initiativ dialog tas och vilka arbetsmetoder inom organisationen som finns knutet till de olika formerna för dialog. 3. Det är viktigt att säkerställa principen om likvärdighet mellan ungdomsfullmäktige och råden för äldre och personer med funktionsnedsättning. 4. Genom påverkanskanalen Ris och ros ges medborgare möjligheten att på ett enkelt sätt framföra beröm, missnöje eller lämna förslag på förbättringar; anonymt eller med kontaktuppgifter och namn. Informationen och förslag på förbättringar är viktig vid genomförandet av enklare utveckling av verksamheten. På kultur och fritid fungerar rutinerna kring ris och ros bra. 5. Kultur och fritidsnämnden tycker att det är bra att hitta alternativa lösningar istället för att fortsätta arbeta med nuvarande medborgarförslag, då arbetssättet är resursineffektivt och påverkansgraden låg. Huruvida medborgarförslagen borde avskaffas vid årsskiftet eller inte, kan inte nämnden ta ställning till. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har fått i uppdrag av kommunstyrelsen och demokratiberedningen att genomföra en översyn av kommunens övergripande påverkanskanaler i syfte att skapa tydliga och effektiva arbetssätt både för kommunmedborgare och för kommunorganisationen. Översynen med förslag till ändringar av de olika påverkanskanalerna beslutade kommunstyrelsen att skicka ut på remiss till samtliga nämnder, ungdomsfullmäktige, kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning, samt till partier representerade i kommunfullmäktige med sista svarsdag De påverkanskanaler som ingått i översynen är; - ViVill i Uddevalla! (e-petitioner) - Medborgarförslag - Ris och Ros ( synpunktshantering) - Frågepanelen - Ungdomsfullmäktige - Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning Översynens övergripande frågeställningar var att undersöka vilket syfte de olika påverkanskanalerna har, vilka målgrupper som nås, hur de används, samt omfattning

343 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 3(5) D nr KFN 2016/00067 och resultat ur ett medborgarperspektiv. Från kommunorganisationens perspektiv har man också undersökt nyttan och kostnad för de olika påverkanskanalerna. I rapporten presenteras ett antal förslag till förändringar som kultur och fritidsnämnden ombeds ta ställning till; -Utveckla det systematiska arbetssättet med medborgardialog - Tydliggöra respektive kanals syfte och vad medborgarna kan förvänta sig från respektive kanal. - Principen "En dörr in" bör vidareutvecklas så att medborgama inte behöver fundera på vilken kanal de ska använda till vilken ändamål. -Avskaffa medborgarförslag från och med l januari 2017 och istället utveckla ViVill som har ett större utrymme för att utvecklas utifrån organisationens behov och önskemål. - Avskaffa frågepanelen mot bakgrund till den låga aktiviteten i kanalen och det faktum att det finns enklare sätt att kontakta förtroendevalda i Uddevalla kommun. -Vidareutveckla Ris och Ros. Någon form av synpunktshantering behöver kvarstå för att uppfylla de krav som ställs genom lagstiftning, och i samband med att "En dörr in" principen utvecklas tydliggöra vilka frågor som hanteras inom ramen för synpunktshantering. - I samband med att ungdomsfullmäktige revideras säkerställa likvärdighet mellan ungdomsfullmäktige och råden för äldre och personer med funktionsnedsättning. Demokratiberedningen beslutade att lägga till ett förslag; -att avvakta med att avskaffa medborgarförslag och ViViii i Uddevalla! tills om och när folkmotion införs. För att undersöka hur kultur och fritid ställer sig till förslagen i rapporten har samtal förts med chefer vars verksamheter ofta tar emot ris och ros, tjänstemän som frekvent handlägger och utreder medborgarförslag samt tjänstemän som har förvaltningsövergripande tjänst med administrativ inriktning. Generella reflektioner och synpunkter Kultur och fritids verksamheter bygger på medborgamas frivilliga deltagande och deras lust och vilja att ta del av kultur och fritidsutbudet A v den anledningen är det mycket viktigt att medborgarperspektiven tillvaratas med möjligheter att påverka och delta i utformningen av våra verksamheter. Det är därför positivt att en översyn av kommunens gemensamma påverkanskanaler genomförts och att förslagen till förändringar till stor del poängterar vikten av att tydliggöra kanalemas syfte, vad medborgaren kan förvänta sig från respektive kanal och att arbeta systematiskt med medborgardelaktighet Kultur och fritid ser att medborgarpåverkan kan åstadkommas genom att kommunen använder sig av olika metoder för att tillvarata medborgamas åsikter och initiativ. Möjlighet att påverka ges till medborgare på kommunorganisationens initiativ genom exempelvis medborgardialog. Medborgarpåverkan sker också genom de forum där medborgare och kommunorganisation har ett delat initiativ, exempelvis brukarråd eller

344 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 4(5) Dnr KFN 2016/00067 samråd i verksamheterna. Påverkan sker också genom initiativ från medborgaren själv, exempelvis genom medborgarförslag eller förslag till förbättringar i ris och ros. Inom kultur och fritid används generellt begreppet medborgardialog som de arbetsmetoder och riktlinjer som finns kopplade till när kommunalorganisationen tar initiativ till dialog, genom att arbeta med delaktighetstrappans fyra steg; information, tycka, göra och bestämma. Vidgar man begreppet medborgardialog till att även innefatta olika sätt som medborgaren kan ta eget initiativ till påverkan, så är det viktigt att de arbetsmetoder, rutiner och förhållningssätt som finns inom respektive område tydliggörs. När en medborgare använder sig av ris och ros ges möjligheten att lämna synpunkter och ge förslag till förbättringar anonymt, vilket försvårar en dialog (i bemärkelsen samtal). Samtidigt är det värdefullt att det finns möjlighet att lämna synpunkter anonymt då vissa synpunkter, av olika anledningar kan kännas svåra att framföra. Det är sådana typer av gränsdragningar mellan vad som kan betraktas som en dialog och inte, som är viktiga att tydliggöra, samt att kornmunorganisationen har tydliga riktlinjer för hur informationen, synpunktema och ideema ska tas emot och behandlas inom respektive område. Ris och ros är en viktig kanal för att inhämta synpunkter och förslag till förbättringar i verksamheterna från medborgare och besökare. Hanteringen av ris och ros sker enligt en mycket tydlig arbetsrutin och fungerar bra på kultur och fritid. Försvinner möjligheten att lämna förslag till förändringar genom ris och ros, så återstår enbart möjligheten att ge berörn eller uttrycka missnöje. Det kan i sig medföra att det blir något svårare att använda informationen som ett underlag i verksamhetsutveckling och för konkreta förbättringar. För kultur och fritid är det mycket viktigt att säkerställa att ungdornars initiativ, ideer, engagemang och vilja tillvaratas och bejakas. Många av verksamheterna organiserar ungdornar och existerar för att göra deras fritid mer meningsfull. Förslaget att säkerställa likvärdighet mellan ungdornsfullmäktige och råden för äldre och personer med funktionsnedsättning är därför en princip som kultur och fritid tycker är mycket viktig. Avskaffande av medborgarförslag och demokratiberedningens tillägg En central fråga i översynen handlar om medborgarförslagen och hur man kornmunövergripande ska arbeta med den påverkan som sker på medborgarens eget initiativ till ideer och förslag. Kultur och fritid får många medborgarförslag vilket kan uppfattas som att det finns ett stort engagemang och intresse från medborgama i kulturoch fritidsfrågoma. Många förslag som kornmer in handlar om en relativt specifik fråga och att förslagsställaren vill att någonting nytt som inte finns eller erbjuds i kommunen ska tillföras. Utmaningarna kring medborgarförslagen handlar bland annat om att nämnden får en del förslag som inte berör deras ansvarsområde och att det ibland är svårt att se en koppling mellan förslaget och nämndens imiktningar vad gäller strategier och prioriteringar.

345 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid (5) D nr KFN 20 16/00067 Upplevelsen på förvaltningen är att medborgarförslagen tar mycket tid i anspråk vad gäller handläggning och utredning. Att forslagen mycket sällan realiseras gör också att påverkansgraden blir väldigt låg. Förslagen kan däremot fungera som en indikator på vad medborgama efterfrågar och mer långsiktigt påverka olika beslut och prioriteringar, speciellt i de fall där många medborgarförslag som berör samma eller liknande fråga kommer in. Ett sådant exempel är beslutet att bygga en aktivitetspark Översynen som kommunledningskontoret gjort visar att medborgarförslagen och de lagstadgade arbetssätt som finns kring dem är resursineffektiva och att påverkansgraden är låg. Förslaget i rapporten är istället att utveckla Vivill, som då blir en digital form av e-petition där personer kan skriva under olika medborgares förslag. Efter ett visst antal underskrifter tas frågan upp för handläggning och politisk beredning. Kultur och fritid tycker att det är bra att hitta alternativa lösningar istället för att fortsätta arbeta med nuvarande medborgarforslag. Huruvida medborgarförslagen borde avskaffas vid årsskiftet eller inte är svårare att ta ställning till. Eftersom påverkanskanalerna Frågepanelen och Vivill är direkta kanaler till de politiska representanterna, kan inte kultur och fritidsförvaltningen lämna några synpunkter kring dem. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Sofie Ludvigsson Utvecklare Expediera till kommunstyrelsen

346 Uddevalla Kommunstyrelsens remiss- Översyn av påverkanskanaler Från kristdemokratiskt håll anser vi att kommunen har för många ingångar vilket i praktiken gör det svårt för folk att hitta. De vägar som bör prioriteras är partierna, hemsida, mail, tele samt medborgarfröslag, Ris o Ros och kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättningar. Övriga "påverkansmöjligheter" anser vi att man kan stänga ner då dom ändå inte fungerar på ett bra sätt. - ViViii i Uddevalla! (e-petitioner) - Medborgarförslag - Ris och Ros (synpunktshantering) - Frågepanelen - Ungdomsfullmäktige -Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning Magnus Jacobsson (KD)

347 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden 2ol5/ '-fis Dnr SBN 2016/00359 Remiss från Kommunstyrelsen gällande Översyn av påverkanskanaler Sammanfattning Kommunledningskontoret har gjort en översyn av kommunens övergripande påverkanskanaler för att skapa tydliga och effektiva arbetssätt för kommunmedborgare och för kommunorganisationen. Resultatet har sammanställts i en rapport vilken kommunstyrelsen ( ) beslutade att skicka på remiss till kornmunens samtliga nämnder inklusive ungdomsfullmäktige samt kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning. Sista svarsdag är Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår nämnden att ställa sig bakom rapportens förslag utom vad gäller vidareutvecklande av synpunktshanteringen Ris och Ros som föreslås avskaffas. Istället föreslår man i yttrandet att utveckla Samhällsbyggnadsförvaltningens synpunkts- och felanmälningssystem att hantera synpunkter och felanmälningar för alla kommunens verksamheter och på det sättet uppfylla de krav som ställs genom lagstiftning. Rapportförfattaren föreslår att kommunen redan nu i årsskiftet avskaffar möjligheten att lämna in medborgarförslag till kommunen och istället lägga kraft på att utveckla Vi vill Uddevalla. Demokratiberedningen har beslutat att till förslagen lägga ett förslag på att vänta med att avskaffa medborgarförslag i kommunen för att invänta regeringens beslut om den nationella demokratiutredningens förslag om folkmotion. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår nämnden att ställa sig bakom rapportens förslag. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Beslut demokratiberedningen Beslut kornmunstyrelsen Tjänsteskrivelse kommunledningskontoret Rapport- Översyn av påverkanskanaler Yrkanden Roger Johansson (L), Mikael Staxäng (M), Stig Olsson (C) och Jonas Sandwall (KD) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Susanne Grönvall (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut förutom den del som berör medborgaförslagen. Därefter yrkar hon på en tilläggsatt-sats som lyder "att ha kvar och utveckla medborgarförslagen och utnyttja ungdomsfullmäktige ännu mer som påverkanskanal." Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

348 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Forts. 328 Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förvaltningens förslag mot Susanne Grönvalls (S) yrkande. Ordföranden finner att nämnden beslutar att ställa sig bakom Susanne Grönvalls (S) yrkande. Ordföranden ställer därefter proposition om ytterligare en beslutssats om att ha kvar och utveckla medborgarförslagen och att utnyttja ungdomsfullmäktige ännu mer som påverkanskanal. Ordföranden finner att nämnden beslutar att ställa sig bakom Susanne Grönvalls (S) yrkande. Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att förorda att utveckla medborgarförslagen och utnyttja ungdomsfullmäktige ännu mer som påverkanskanal samt att ställa sig bakom yttrandet och översända det till kommunstyrelsen förutom den del som berör medborgarförslagen Reservation/Protokollsanteckning Roger Johansson (L), Mikael Staxäng (M), Stig Olsson (C) och Jonas Sandwall (KD) reserverar sig till förmån för eget förslag. Vid protokollet Sebastian Johansson Justerat Gunilla Magnusson Roger Johansson Kenneth Engelbrektsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan l intygar Sebastian Johansson Expedierat Samhällsbyggnad Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

349 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 1(3) Dnr SBN 2016/00359 Handläggare Avdelningschef A ya Norvell Telefon aya.norvell@uddevalla. se Remiss från Kommunstyrelsen; Översyn av påverkanskanaler Sammanfattning Kommunledningskontoret har gjort en översyn av kommunens övergripande påverkanskanaler for att skapa tydliga och effektiva arbetssätt för kommunmedborgare och för kommunorganisationen. Resultatet har sammanställts i en rapport vilken kommunstyrelsen ( ) beslutade att skicka på remiss till kommunens samtliga nämnder inklusive ungdomsfullmäktige samt kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning. Sista svarsdag är Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår nämnden att ställa sig bakom rapportens förslag utom vad gäller vidareutvecklande av synpunktshanteringen Ris och Ros som föreslås avskaffas. Istället föreslår man i yttrandet att utveckla Samhällsbyggnadsförvaltningens synpunkts- och felanmälningssystem att hantera synpunkter och felanmälningar för alla kommunens verksamheter och på det sättet uppfylla de krav som ställs genom lagstiftning. Rapportförfattaren föreslår att kommunen redan nu i årsskiftet avskaffar möjligheten att lämna in medborgarförslag till kommunen och istället lägga kraft på att utveckla Vi vill Uddevalla. Demokratiberedningen har beslutat att till fårslagen lägga ett förslag på att vänta med att avskaffa medborgarförslag i konununen for att invänta regeringens beslut om den nationella demokratiutredningens förslag om folkmotion. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår nämnden att ställa sig bakom rapportens förslag. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Beslut demokratiberedningen Beslut kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse kommunledningskontoret Rapport- Översyn av påverkanskanaler Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att ställa sig bakom yttrandet och översända det till kommunstyrelsen.

350 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 2(3) D nr SBN 2016/ Ärendebeskrivning I rapporten ställs antalet inkanrna förslag i kommunens olika påverkankanal er, gentemot hur många förslag som genomforts eller tagits med i fortsatt arbete år I rapporten har också en beräknad kostnad för beredningen för de olika påverkanskanalerna tagits. På det sättet framträder en tydlig bild över medborgamas påverkansgrad i relation till resursåtgången för beredning. Rapporten behandlar dock endast de kommunövergripande påverkanskanalerna. Kopplat till samhällsbyggnadsförvaltningen finns också ett eget system för felanmälningar och synpunkter. Systemet nämns kort i rapporten men tas inte upp i sammanställningen av påverkanskanaler. Genom systemet, Infra Control, inkom under 2015 runt felanmälningar och synpunkter. Idag finns inte möjligheten att, i systemet, se vilka ärenden som kan klassa som synpunkter respektive felanmälningar, eller hur många ärenden som beviljats respektive länmats utan åtgärd. Genom att tillsammans med leverantören göra en översyn av uppbyggnaden av systemet kan det vara möjligt att ta fram sådan statistik. Vad gäller de övergripande påverkanskanalerna kan Samhällsbyggnadsnämnden och dess förvaltning instämma i rapportförfattarens slutsatser gällande medborgarförslag. Medborgarförslagen är tidskrävande i och med sin formella natur. Rappotten räknar på en kostnad på l 000 till 3000 kronor i kostnad per förslag respektive möte. Andra kommuner har gjort beräkningar som ligger högre än så: Nyköping har räknat på en kostnad på 2600 kr per medborgarf6rslag medan Karlstad menar att det kostar så pass mycket som kr totalt att bereda ett medborgarförslag. Beredningen av fårslagen borde inte skilja särskilt mycket kommunerna emellan då beredningssättet är så pass styrt lagstiftningen. Många gånger har medborgarförslagen som Samhällsbyggnadsnämnden hanterar kunnat besvaras som en inkommen synpunkt eller en felanmälan effektivt genom ett mail eller ett telefonsamtal direkt till medborgaren. Detta får konstateras var mer smidigt och effektivt både för medborgaren och får kommunens handläggande tjänstemän. Dagens hantering gör det omständigt och svårt att svara på en enkel fråga från medborgaren. Det händer också att kommunfullmäktige delegerar handläggning och beslut till Samhällsbyggnadsnämnden gällande medborgarförslag som inte hör till nämndens verksamhetsområde. I de senare fallen tenderar hanteringen bli omfattande då nämnden formellt måste återsända medborgarförslaget till kommunfullmäktige som i sin tur får delegera beredning och beslut till rätt nämnd. Samhällsbyggnadsförvaltningen stöder därmed rapportens förslag om att redan nu i årsskiftet avskaffa möjligheten att lämna in medborgarförslag till kommunen och istället lägga kraft på att utveckla Vi vill i Uddevalla.

351 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad (3) Dnr SBN 2016/00359 I rapporten beskrivs tydligt fördelarna med Vi Vill i Uddevalla som den främsta kanalen for medborgarpåverkan. Framförallt ska möjligheten att anpassa Vi vill Uddevalla till en kanal in for eventuella framtida folkmotioner enligt regeringens demokratiutrednings forslag betonas. Att redan nu använda förvaltningens och politikens tid till att möta en trolig framtid i folkmotioner gör oss inte bara mer effektiva i stunden utan ger också Uddevalla kommun ett visst försprång i den kommande nationella utvecklingen av medborgarpåverkan. Skulle demokratiutredningens förslag inte gå igenom har vi i Uddevalla ändå konstaterat att Vi Vill i Uddevalla är ett bättre sätt att hantera medborgarnas inkomna förslag då kommunen har en större frihet i att bestämma hur handläggningen av förslaget ska gå till. Samhällsbyggnadsförvaltningen vill också betona vikten av rapportens förslag på att initialt sortera inkomna förslag/synpunkter/felanmälningar in i rätt kanal. Med rätt vägledning och hänvisning i ett tidigt skede kan tid och personella resurser användas på ett bättre och mer ändamålsenligt sätt. Inom samhällsbyggnadsförvaltningen ser man inget behov av att behålla Ris och Ros for synpunktshantering utan föreslår istället att hela kommunen använder det felanmälnings-och synpunktshanteringssystem man använder inom samhällsbyggnad idag. Systemet är lätt att förstå och kan med enkla grepp vidareutvecklas for att användas i kommunens andra verksamheter. Från samhällsbyggnadsförvaltningen finns också en önskan att samordna sammanträden för Ungdomsfullmäktige och Kommunala rådet for äldre och personer med funktionsnedsättning till samma dag for att utnyttja kommunens personalresurser bättre. Ofta har samma tjänstemän ärenden till båda forsamlingarna. Carina Johansson Förvaltningschef Aya Norvell Avdelningschef Expediera till Kommunstyrelsen

352 Protokoll Socialnämnden Dnr SN 2016/00121 Remiss från kommunstyrelsen angående översyn av påverkanskanaler SammanfaHning Kommunstyrelsen har beslutat att sända fårslag angående översyn av påverkanskanaler på remiss till bl.a. socialnämnden. Förslaget grundar sig i en rapport genomförd av kommunledningskontoret Syftet med fårslaget är att skapa tydligare och effektivare arbetssätt får medborgare och kommunorganisationen. Socialtjänsten har i tjänsteskrivelsen sammanfattat synpunkterna på förslaget. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll , 50. Socialtjänstens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokollsutdrag , 152. Demokratiberedningens protokollsutdrag , 16. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunledningskontorets rapport Översyn av påverkanskanaler. Beslut Socialnämnden beslutar att till kommunstyrelsen sända socialtjänstens tjänsteskrivelse som remissvar angående översyn av påverkanskanaler. Vid protokollet Florence Johansson Justerat Stefan Skoglund Lars-Olof Laxrot Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Florence Johansson Expedierat Kommunstyrelsen Socialtjänstens ledningsgrupp Socialtjänstens utredare/utvecklare Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

353 Tjänsteskrivelse Socialtjänsten (2) Dnr SN 2016/00121 Handläggare Utredare Åsa Jarhag Håkansson Telefon Remiss från kommunstyrelsen angående översyn av påverkanskanaler Sammanfattning Kommunstyrelsen har beslutat att sända forslag angående översyn av påverkanskanaler på remiss. Förslaget grundar sig i en rapport genomförd av kommunledningskontoret Syftet med förslaget är att skapa tydligare och effektivare arbetssätt för medborgare och kommunorganisationen. Socialtjänsten har sammanfattat synpunkterna i remissvaret. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokollsutdrag Demokratiberedningens protokollsutdrag Kommunledningskontorets tjänstskrivelse Rapport- Översyn av påverkanskanaler Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att till kommunstyrelsen sända socialtjänstens tjänsteskrivelse som remissvar angående översyn av påverkanskanaler. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har beslutat att sända fårslag angående översyn av påverkanskanaler till samtliga nämnder, ungdomsfullmäktige, kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning samt till partier representerade i kommunfullmäktige på remiss. Förslaget angående översyn av påverkanskanaler grundar sig i en rapport genomförd av kommunledningskontoret Syftet med förslaget är att skapa tydligare och effektivare arbetssätt for medborgare och kommunorganisationen. Socialtjänsten har bidragit till rapporten avseende kartläggning av de olika påverkanskanalerna. Översynen har fokus på kommunens övergripande påverkanskanaler. A v dessa berörs socialnämnden främst av medborgarforslag, ris och ros samt kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning. Socialtjänsten har utöver dessa, egna lokala samrådsorgan, forum och metoder för dialog med brukare. Dessa används i stor utsträckning för att utveckla kvaliteten i verksamheten och har en annan och central plats i socialtjänstens kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling.

354 Tjänsteskrivelse Socialtjänsten (2) D nr SN 2016/00121 ViViii i Uddevalla och frågepanelen hanteras av de politiska representanterna, varför inga synpunkter kring dessa lämnas. Medborgarförslag, som ibland bereds eller avgörs av socialnämnden, är få till antalet. Några utmaningar med dessa är dock att de alltid kräver en formell hantering oavsett frågans relevans, laglighet eller överensstämmelse med nämndens vision och ekonomi. Socialtjänsten ser att medborgarfårslag är en viktig kanal får medborgaren. Ris och ros är en synpunktshantering och en frekvent använd kanal i socialtjänsten. Den är en av många källor till det systematiska kvalitetsarbetet och utgör en viktig del att ta hänsyn till i utvecklingen av verksamheten. En utmaning är se syftet med synpunktshanteringen och betrakta den som en möjlighet till kvalitetsfårbättring i verksamheterna. Likaså är en utmaning att utifrån inkomna synpunkter ge en systematisk återkoppling till berörda verksamheter. I översynen ingår enbart det kommunövergripande rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning. Ytterligare två nämndråd finns varav det ena är inom socialnämndens ansvar. Utmaningen med det kommunövergripande rådet är främst att öka kännedomen om råden bland övriga nämnder och att se alla råd som den resurs de är. En generell synpunkt är att översynen är bra. Fokus bör vara att kommunen har få, kvalitativa och effektiva kanaler. Det är lika viktigt att organisationen kommunen och verksamheten ges fårutsättningar till arbeta i enlighet med de påverkanskanaler som ska vara gällande. Inte minst när det gäller det systematiska arbetssättet med medborgardialog. Socialtjänsten är positiv till genomfård översyn. Malin Krantz Socialchef Asa J ar hag Håkansson Utredare Expediera till Kommunstyrelsen Socialtjänstens ledningsgrupp och utredare/utvecklare

355 UDDEVALLA KOMMUN Kommunstyraisen KommunledningskQntoret ~,2oJ5 )VIs I:Ac~ Remissvar avseende ärende Översyn av påverkanskanaler All dialog mellan väljarna och de som för mandatperioden lårärats privilegiet att föra väljarnas talan måste präglas av öppenhet, enkelhet och lårtroende. Vi Sverigedemokrater står upp för rätten till en lagskyddad medborgerlig initiativrätt och därmed ett konkret medborgerligt inflytande. Vi värnar utan förbehåll den enskilde medborgarens rätt att kunna göra sin röst hörd. Vi ser det inte som fördelaktigt att i det närmsta ersätta en påverkanskanal som präglas av det förtroende som Medborgarförslaget innebär till förmån för påverkanskanaler som präglas av anonyma svar från ett mindre antal partier, som till exempel Vi Vill i Uddevalla!. Vi emotsätter oss vidare all form av inskränkning i initiativrätten då vi tror att en öppen dialog med medborgare inte bara kan främja utvecklingen av vår kommun, utan även fungera som ett första steg in i politiken för några av dessa. A v den anledningen vill vi hålla fast vid Medborgarförslaget som en av huvudformerna lår påverkan. Oberoende Sveriges kommuners och landstings mätverktygs premierande av antalet påverkanskanaler tror vi omvänt att ett minskat antal kanaler kan uppfattas enklare för den enskilde. Enkelhet ger god kunskap om de påverkanskanaler som finns och med detta följer ett högre förtroende. Gemensamt får många påverkanskanaler är att de endast syftar till att ge svar på ställda frågor. Fokus för arbetet med översynen av kommunens påverkanskanaler bör vara att sträva mot en dialog mellan medborgarna och de förtroendevalda, för att skapa former för ett medborgerligt inflytande. Med anledning av ovanstående yrkar Sverigedemokraterna att vidareutveckla plattformen för dialog mellan medborgare och politiker att avveckla Frågepanelen att avveckla Vi Vill att behålla Medborgarförslaget att avveckla Ris & Ros till förmån för vidareutvecklingavinfra Controll systemet att säkerställa likvärdighet mellan Ungdomsfullmäktige och Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning. Uddevalla Marti Pettersson Ordfårande (SD)

356 Rapport- Översyn av påverkanskanaler Dnr: 2015/415 l (10) Handläggare Utvecklare Cornelia Kirpensteijn Telefon comelia.kirpensteij n@uddevalla. se Översyn av påverkanskanaler Bakgrund Uddevalla kommun tillhandahåller en rad kanaler för medborgama att påverka kommunens service och utveckling. Kommunledningskontoret har fått i uppdrag av kommunstyrelsen och demokratiberedningen att genomföra en översyn av kommunens övergripande påverkanskanaler för att skapa tydliga och effektiva arbetssätt både för kommunmedborgare och för kommunorganisationen. Under flera år har Uddevalla kommun arbetat med medborgardialog i projektform. Sedan våren 2014 finns ett systematiskt arbetssätt med medborgardialog beslutat av kommunfullmäktige och ingår i kommunens Riktlinjer för styrning. Parallellt med att kommunen har arbetat aktivt med att i större utsträckning involvera medborgarna i beslutsprocessen har medborgamas förtroende och upplevelse av möjlighet att påverka minskat. Sveriges kommuner erbjuds två ggr/år att delta i SCB:s medborgarundersökning. Uddevalla kommun har deltagit i undersökningen vid fem tillfällen, 2005, 2007, 2008, 2011 samt Vid undersökningen noterar Uddevalla kommun upprepande låga resultat gällande förtroende och möjlighet till påverkan. Trots omfattande insatser för att öka medborgamas möjlighet till påverkan under åren syns inga effekter av detta i attitydundersökningen. Enligt "Kommunens Kvalitet i Korthet" (KKiK) befinner sig Uddevalla på en andra plats av alla kommuner i Sverige när det gäller att möjliggöra för medborgarna att påverka kommunala beslut. V ad denna undersökning inte tar hänsyn till är kvaliten i respektive kanal utan mäter snarare antalet kanaler som kommunen tillhandahåller medborgama för att kunna vara med och påverka. Syfte och mål Syftet med utredningen har varit att belysa kommunens övergripande påverkanskanalers syfte, målgrupp, användningsområde, omfattning och resultat ur ett medborgarperspektiv samt kommunorganisationens nytta och kostnad :för desamma. Målet för utredningen har varit att översynen ska leda till tydligare och effektivare arbetssätt :för både kommunmedborgare och kommunorganisation. Kommunledningskontoret Ekonomlavdelningen Postadress UDDEVALLA Besöksadress Sladshuset Varvsvägen l Telefon (vx) Fax lax E-post kommunledningskontoret@uddevalla.se

357 Rapport- Översyn av påverkanskanaler Dnr: 2015/415 2 (10) Genomförande och metod Kanalerna som har ingått i översynen är: ViVill i Uddevalla! (e-petitioner) Medborgarförslag Ris och Ros ( synpunktshantering) Frågepanelen Ungdomsfullmäktige Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning Utöver dessa kanaler har nämnderna flera lokala samrådsorgan och andra forum för dialog med sina brukare. Dessa ingår inte i översynen utan enbart de kommunövergripande påverkanskanalerna har kartlagts och utretts inom ramen för översynen. Översynen har genomförts genom kartläggning av inkomna förslag/synpunkter/frågor genom de olika kanalerna, insamling av underlag från förvaltningarna samt omvärldsanalys. För att beräkna kostnaden för de olika kanalerna har en schablonlönekostnad på kr (inkl sociala avgifter) använts samt kostnader för system eller motsvarande.

358 Rapport- Översyn av påverkanskanaler Dnr: 2015/415 3 (10) Resultat Medborgarförslag och ViVill i Uddevalla! är kommunens uttalade påverkanskanaler. Frågepanelen är ett forum för medborgare att ställa frågor till politiska representanter och Ris och ros är en kanal för synpunktshantering och Ungdomsfullmäktige och kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning är kommunövergripande samrådsorgan Uttalade påverkanaler Forum för Synpunkts- Kommunövergripande samrådsorgan frågor hantering Medborgarförslag ViViii Frågepanelen Ris och Ros Ungdomsfullmäktige Kommunala rådet för äldre och personer med l ~ funktions nedsättnine Antal inkomna förslag (8)* Inga konkreta förslag, information Antal beredda förslag (8) -II- Antal genomförda förslag 6 J, -II- Antal förslag tas med i fortsatt arbete II- Antal förslag som ej rör l Il (2) -11- kommunen Genomsnittlig 3-9h... l h 0,25 h 2h 9h/möte ( 4/år) 9h/möte (4/år) beredninestid Påverkansgrad 10% 8% Kostnad per förslag/möte (kr) Systemkostnad Kostnad/år Kommentar: Siffrorna är avrundade * förslag som ungdomsfullmäktige själva beslutar kring, medborgarförslag alternativt förslag från ungdomar som ledamöterna i ungdomsfullmäktige kan besluta att lämna som medborgarförslag. ViViii i Uddevalla! ViVill i Uddevalla! är kommunens version av e-petitioner. ViVill i Uddevalla! är en påverkanskanal för alla som har ideer om hur Uddevalla kan utvecklas. Det finns inga begränsningar i form av ålder eller att man måste vara folkbokförd i kommunen. Systemet bygger på att medborgare lämnar förslag och sedan samlar stöd för sitt förslag i form av underskrifter. Forskning visar att formaliserade e-petitioner i förhållande till traditionella förslag från medborgarna har ett visst mått av dagordningsmakt i systemet. A v görande för detta är hur många underskrifter som krävs för att petitionen ska uppmärksammas av politiken (SOU:2016:5). Uddevalla har valt att inte införa någon gräns för hur många underskrifter som behöver samlas för att ett förslag ska lyftas till politiken. Samtliga förslag hanteras av kommunfullmäktiges presidium som har det yttersta ansvaret för att besvara och lyfta förslagen till den politiska dagordningen. Kartläggningen visar att under 2014 har det inkommit 12 förslag genom ViVill i Uddevalla,

359 Rapport- Översyn av påverkanskanaler Dnr: 2015/415 4 (10) av dessa är ett förslag genomfört, ett av de inkomna förslagen har varit utanför den kommunala kompetensen. Samtliga förslag har hanterats i kommunfullmäktiges presidium och i samtliga fall har förslagslämnaren fått återkoppling. Påverkansgraden som har framkommit genom översynen är att 8 % av de inkomna förslagen har genomförts. Den totala beredningstiden inkluderar moderering av inkomna förslag samt hantering i kommunfullmäktiges presidium. Kostnaden för ViVill i Uddevalla uppgår till 500 kr/förslag vilket är baserat på den totala beredningstiden. Internt i organisationen är kännedomen för kanalen relativt låg, varken positiva eller negativa erfarenheter har framförts från förvaltningarna. Detta har en naturlig förklaring eftersom förslagen hanteras av de politiska representanterna. I de fall kommunfullmäktiges presidium inte själva kan besvara ett förslag skickas det vidare till ansvarig nämnds ordförande för besvarande. Antalet förslag som inkommit under 2014 är det lägsta antal sedan Vi Vill infördes Tidigare år har det inkommit ca förslag genom kanalen. Under åren som ViVill har använts har få förslag samlat underskrifter. Orsaken till den kraftiga nedgången under 2014 är oklar. Majoriteten av förslagen är endast inlämnade och förslagslämnaren har sedan inte samlat några underskrifter. Endast ett fåtal förslag har väckt intresse bland medborgarna och samlat stöd. Som mest har ett förslag under åren ViVill varit i drift samlat ca 150 underskrifter. I övrigt har det varit mellan 0-1 O underskrifter/förslag. Trots den låga aktiviteten på hemsidan har besöksstatisken sedan införandet 2011 stadigt legat på i genomsnitt ca 300 unika besökare/månad. Medborgatförslag Medborgarförslag är en påverkanskanal för personer som är folkbokförda i kommunen. Syftet med medborgarförslag är att medborgarna får lämna förslag på utveckling inom ramen för den kommunala kompetensen. Det finns riktlinjer och rutiner för hur medborgarförslagen ska hanteras vilka regleras i kommunlagen och kommunfullmäktiges arbetsordning. Samtliga medborgarförslag bereds alternativt avgörs av nämnd. Förslagsställaren bjuds in för att komma till nämnden och presentera sitt förslag. Detta gör att digniteten kring medborgarförslag kan uppfattas som stark och att förslagsställaren får ett ökat inflytande genom den formaliserade processen kring hur medborgarförslag hanteras. Regeringens demokratiutredning (SOU:2016:5) framför kritik mot medborgarförslag. Exempelvis att förtroendevalda inte har en möjlighet att föra dialog med medborgarna, det finns heller ingen transparens - medborgarna lämnar förslag och väntar sedan på svar ifall det kommer att genomföras eller inte vilket varken främjar aktiva medborgare eller ger en indikation på om det finns en stark opinion för frågan som väcks. Demokratiutredningen (SOU:2016:5) föreslår i sitt betänkande att avskaffa medborgarförslagen och istället satsa på kanaler som skapar opinion och främjar multidialog. Enligt betänkandet föreslås medborgarförslag ersättas av folkmotioner. Folkmotioner påminner i stor utsträckning av e-petitioner, med undantaget att folkmotioner ska vara tvingande för samtliga kommuner och landsting att införa. Folkmotionerna föreslås också ha en lägstanivå att l %av befolkningen ska stödja förslaget innan det blir ett ärende på den politiska dagordningen. Kartläggningen visar att det 2014 inkom 58 medborgarförslag, av dessa är sex förslag bifallna

360 Rapport- Översyn av påverkanskanaler Dnr: 2015/415 5 (10) vilket innebär en påverkansgrad på l O %. Kostnaden för beredningen av medborgarförslag uppskattas till ca l kr/förslag. Kostnaden är baserad på den uppskattade tiden som kartläggningen kommit fram till att beredningen av medborgarförslag tar i anspråk. Kartläggningen visar att den allmänna uppfattningen inom organisationen är att medborgarförslagen är tidskrävande då samtliga förslag kräver ett formellt svar som ska hanteras inom ansvarig nämnd. Många av de förslag som inkommer som medborgarförslag hade kunnat hanteras som en enklare fråga och besvarats med ett mail alternativ telefonsamtal alternativt hanteras inom ramen för felanmälan eller synpunktshanteringen. Detta gör att känslan är att arbetsinsatsen inte motsvarar nyttan, vilket också framgår av andelen förslag som faktiskt lett till resultat. Genom att hanteringen av medborgarförslag är reglerat i kommunallagen gör det att det inte går att hantera förslagen på det mest effektiva sätt utan samtliga förslag ska hanteras genom en utredning och beslut i ansvarig nämnd alternativt kommunfullmäktige. Ris och Ros Ris och Ros är Uddevallas synpunktshantering. Ris och Ros ger medborgama möjlighet att komma med synpunkter/klagomål/beröm och dessa synpunkter går vidare till chefen för den berörda verksamheten. När medborgama använder sig av Ris och Ros kan de välja om de vill få återkoppling genom att lämna sina kontaktuppgifter. Under 2014 inkom 125 synpunkter/klagomål/beröm, varav majoriteten var riktade till socialtjänsten och samhällsbyggnadsförvaltningen. Kostnaden är i genomsnitt 1000 kr per synpunkt/klagomåliberörn och är beräknad på den uppskattade beredningstiden som har framkommit i kartläggningen. Många väljer att inte lämna sina kontaktuppgifter vilket resulterar i att hanteringen av synpunkter/klagomål/beröm, i många fall, inte återkopplas till avsändaren. När kontaktuppgifter inte lämnas omöjliggörs också dialog med avsändaren. Kartläggningen har visat att Ris och Ros av förvaltningarna anses vara ett viktigt underlag i verksamhetsutvecklingen och det systematiska kvalitetsarbetet. Skollagen kräver att det ska finnas en synpunktshantering och således är det en särskilt viktig kanal för barn- och utbildningsnämnden. Frågepanelen Frågepanelen är ett system som är till för medborgama att via en webbsida ställa frågor till representanter för de politiska partierna som är representerade i kommunfullmäktige. När en fråga kommer in, går ett mail till en ansvarig tjänsteman som har möjlighet godkänna det eller att inte publicera frågan ifall rnailet är kränkande, innehåller sekretessbelagda uppgifter eller på annat sätt bedöms som olämpliga. Många kommuner i Sverige använder sig av frågepaneler och det finns flera tankar kring hur de kan utvecklas. Ett förslag är att det ska finnas information om vilka uppdrag kontaktpolitikerna har, på det sättet blir det enklare för medborgama att ta kontakt med rätt politiker. Det finns även många kommuner som använder sig av "allmänhetens frågestund", vilket innebär att medborgama har möjlighet att ställa frågor på plats till politikerna i

361 Rapport- Översyn av påverkanskanaler Dnr: 2015/415 6 (lo) kommunfullmäktige. Uddevalla Kommun ligger i framkant i det här området, eftersom Uddevalla har både frågepanel med information om kontaktpolitikerna på websidan och även frågestund i kommunfullmäktige. Utöver detta finns även kontaktuppgifter till samtliga ledamöter i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder på kommunens hemsida. Under år 2014 besvarades samtliga frågor av någon av de utsedda politiska representanterna, däremot är det ett fåtal partier som besvarar de frågor som inkommer. Under 2014 var det i regel de partier som hade majoritet i kommunfullmäktige som svarade på frågorna, medan oppositionen var mindre aktiva. En förklaring till varför frågorna har en låg svarsfrekvens är att vissa partier har ett samarbete och därför en gemensam linje. Ifall ett av partierna svarar känner de andra samarbetspartierna att det inte finns ett behov att svara då den gemensamma linjen har angivits. Totalt inkom 11 frågor och beredningskostnaden per fråga är ca 100 kr. Utöver beredningstiden tillkorner en systemkostnad på 30000kr/år. Ungdomsfullmäktige Ungdomsfullmäktige är en kanal för att ungdomar ska kunna ha inflytande i samhället genom att vara delaktiga i frågor som berör dem. Dessutom får de kunskap om hur den demokratiska processen i en kommun fungerar. Ungdomsfullmäktige är till för ungdomar som går i årskurs sju upp till årskurs tre på gymnasiet. Ungdomsfullmäktige hanterar medborgarförslag, information från förvaltningarna och även förslag från unga. Det finns en osäkerhet kring hur stor påverkan ungdomsfullmäktige har haft i de frågor de har beslutat om. Det går inte att fastställa om nämnderna har beslutat i linje med ungdomsfullmäktige på grund av att de har tagit in deras synpunkter eller att det helt enkelt beror på tillfälligheter. Under 2015/2016 pågår ett omfattande förändringsarbete kring ungdomsfullmäktige och en arbetsgrupp bestående av ungdomar har arbetat fram ett nytt förslag på hur ungdomsfullmäktige ska fungera i framtiden. Det har i kartläggningen framkommit synpunkter kring att administrationen av ungdomsfullmäktige anses som omfattande och att nyttan motsvarar inte tiden och administrationskostnaderna. Kanalen används i låg utsträckning som en resurs i beslutsprocesserna vilket till viss del kan förklaras av en låg intern kännedom kring ungdomsfullmäktige. Detta är en faktor som arbetas med i det pågående förändringsarbetet kring ungdomsfullmäktige. Under 2014 sammanträde ungdomsfullmäktige tre gånger, ett möte ställdes in. I beräkningen av kostnaden har det räknats på 4 sammanträden/år då det är normalfallet. Ungdomsfullmäktige hade 28 inkomna förslag för 2014, varav åtta kom från ungdomar, resterande förslag består av medborgarförslag som ungdomsfullmäktige tagit ställning till. Den uppskattade beredningstiden för varje sammanträde är 9 timmar. Ungdomarna som är med i ungdomsfullmäktige arvoderas inte men har vid vissa tillfållen fått en biobiljett vid slutet av en termin som en symbol för uppskattning av deras engagemang. Kostnaden per sammanträde blir i genomsnitt kr vilket gör ungdomsfullmäktige det till det mest kostsamma forumet för inflytande. Kostnaden omfattar lokalhyra, fika, administrativt stöd samt beredningstiden beräknad på schablonlönekostnad.

362 Rapport- Översyn av påverkanskanaler Dnr: 2015/415 7 (10) Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning är ett organ för samråd. Rådet består av representanter från pensionärs- och handikapporganisationer. Organisationernas medlemmar bereds genom sina representanter som har möjlighet att framföra synpunkter på den kommunala verksamhetens utformning och föreslå förändringar och förbättringar i frågor som är aktuella för denna medborgargrupp. Det kan även ha funktionen som remissorgan när det gäller frågor som berör dem. Majoriteten av de ärenden som hanterats av kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning är informationsärenden, där ledamöterna lyft en fråga som bevaras vid nästa sammanträde.. Kanalen används i låg utsträckning som en resurs i beslutsprocesserna vilket till viss del kan förklaras av en låg intern kännedom kring forumet. Organisationen för Råden för äldre och personer med funktionsnedsättning reviderades under 2014 och från att ha varit ett pensionärsråd och ett handikappråd inrättades ett kommunalt råd för äldre och personer med funktionsnedsättning samt två nämndråd som täcker in samtliga nämnders ansvarsområden. Det är bara det kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning som har ingått i översynen då det endast är de kommunövergripande påverkanskanalerna som har belysts. Det är dock viktigt att understryka att det finns två ytterligare nämndråd inom socialnämndens ansvarsområde samt ett nämndråd under kommunstyrelsen med ansvar för barn- och utbildning, kultur och fritid samt samhällsbyggnadsfrågor. Detta innebär en särskild och ökad satsning på den specifika målgruppen. Synpunkter kring detta har kommit fram i kartläggningen där frågan lyfts ifall det finns ytterligare målgrupper vars möjligheter till inflytande särskilt bör stärkas. Det går inte att mäta i siffror hur stor påverkansgrad det kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning har haft då det i första hand hanterat informationsäreden. Rådet sammanträder fyra gånger/år och beredningstiden för varje möte är 9 timmar. Kostnaden per sammanträde är i genomsnitt kr. I den totala kostnaden ingår lokalhyra vid utlokaliserade sammanträden, fika, arvoden och beredningstid. slutsatser och rekommendationer Översynen av kommunens övergripande påverkanskanaler har visat en låg påverkansgrad. Medborgarförslag och ViVill som är uttalade påverkanskanaler noterar en i stort sett lika låg påverkansgrad. Den största skillnaden mellan kanalerna ärattvivill äger kommunen själva att besluta om hur förslagen ska handläggas och hanteras. Varje kommun kan själva välja om de vill införa medborgarförslag men om de införs är det reglerat i kommunallagen hur handläggningen ska ske. Vid en jämförelse mellan ViVill och medborgarförslag framgår det att medborgarförslag är den kanal som är mest kostsam och har även en lång beredningstid. Utifrån ett medborgarperspektiv är det inte lämpligt att ha två olika kanaler för att lämna förslag. Det skapar otydlighet kring vilken kanal man ska välja för vilka förslag. Därför bör endast en kanal för medborgama att lämna förslag kvarstå.

363 Rapport- Översyn av påverkanskanaler Dnr: 2015/415 8 (10) Mot bakgrund av den låga påverkansgraden, den höga kostnaden för administration och den byråkratiska styrningen av medborgarförslag föreslås att medborgarförslag avskaffas. Demokratiutredningen (SOU:2016:5) når liknande slutsatser och har i sitt betänkande föreslagit att medborgarförslagen ska avskaffas. I betänkandet motiveras detta med att trots de förenklingar som infördes 2007 då bestämmelserna för medborgarförslag ändrades i kommunallagen så att fullmäktige fick möjligheten att överlåta till styrelsen eller annan nämnd att besluta i ärenden som väckts genom medborgarförslag är administrationen tung. Ä ven de förslag som avslås kräver en utredning vilket gör att handläggningen är administrativt betungande. Medborgarförslagen främjar heller inte dialog i den utsträckning som är önskvärt och demokratiutredningen föreslår att istället satsa på verktyg som främjar dialog och således ersätta medborgarförslag med folkmotion (SOU 2016:5). Folkmotioner påminner i stor utsträckning av ViVill, med undantag att folkmotionerna föreslås ha en lägstanivå att l %av de som är folkbokförda i kommunen ska stödja förslaget innan det blir ett ärende på den politiska dagordningen. De förslag och rekommendationer som lämnas i betänkandet ska inte ses som kommande ändringar, utan förslag på sådana. Riksdagen kommer under 2016/20 l 7 att ta ställning till dessa förslag och besluta om vilka förändringar som ska genomföras för att främja demokratin. Hur detta kommer att påverka de lokala påverkanskanalerna är omöjligt att fastställa i dagsläget därför föreslås en lokalpåverkanskanal att kvarstå och vidareutvecklas. Möjligheten för medborgama att kunna vara med och påverka genom att lämna förslag till kommunen är viktig och ska inte inskränkas på genom att avskaffa medborgarförslag. F ör att kunna skapa effektiv hantering av förslag från medborgama föreslås ViVill, som är den påverkanskanal kommunen själva kan styra hanteringen av, kvarstå och vidareutvecklas. Medborgarförslag föreslås vara kvar i sin nuvarande form fram till och med 31 december 2016 medan utvecklingsarbete av ViVill pågår. En vidareutveckling av ViVill är nödvändigt då det i sin nuvarande form inte fungerar ändamålsenligt. En gräns för hur många underskrifter som behövs för att ett ärende ska beredas bör införas. Genom detta kvalificeras initiativrätten och den sammantagna arbetsbördan kommer sannolikt att minska. Gränsen för hur många underskrifter som ska samlas innan ett ärende väcks bör vara tillräckligt låg för att medborgama ska uppleva att det är värt att engagera sig och tillräckligt hög för att förtroendevalda ska ta förslagen som ett tydligt opinionsuttryck ViVill kan också användas som ett forum för medborgardialog där, utöver de förslag medborgama själva lämnar in, kommunen kan initiera frågor där man vill ha medborgamas synpunkter och åsikter och använda ViVill som ett forum för medborgama att ta ställning till olika förslag och som ett komplement till dialogen som sker i samband med fysiska möten. F rågepanelen är inte välanvänd utan det är i stort sett bara den politiska majoriteten som svarar på frågor, utöver den låga svarsfrekvensen är det också få frågor som kommer in genom kanalen. Det finns många andra kanaler för att ställa frågor till förtroendevalda och med detta som bakgrund föreslås Frågepanelen att avskaffas. Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning har gjort förändringar under 2015 och det pågår ett utvecklingsarbete kring ungdomsfullmäktige. Vad som

364 Rapport - Översyn av påverkanskanaler Dnr: 2015/415 9 (10) konstateras är att samrådsorganen hanteras olika. De tilldelas olika grad av möjlighet till påverkan. Det finns tre råd för äldre och personer med funktionsnedsättning som totalt sammanträder i genomsnitt 12 ggr/år. Även ungdomar har pekats ut som en politiskt viktig grupp vilka genom forumet ungdomsfullmäktige sammanträder 4 ggr/år. Rådet för äldre och funktionsnedsättning får arvode, vilket ungdomsfullmäktige inte får enligt nuvarande arbetsordning. Det finns även skillnader kring hur sekreterarskapet hanteras där ungdomsfullmäktige betalar ca kr/sammanträde medan kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning inte bekostar sekreterarskapet. Reflektionerna från förvaltningarna visar att kännedomen för båda samrådsorganen är låg. För att öka kännedomen behövs information spridas till samtliga nämnder och förvaltningar om organens uppdrag och ansvarsområde. skillnaderna mellan nuvarande samrådsorgan bör minimeras och ett enhetligt arbetssätt för hur samrådsorgan hanteras bör tas fram. För att undvika förväntansglapp mellan vad medborgarna kan förvänta sig av kanalerna och vad kommunen avser med kanalerna samt för att på lång sikt stärka medborgarnas förtroende för Uddevalla kommun likväl som för de demokratiska processerna är det viktigt att det finns tydliga och effektiva arbetssätt med medborgardeltagandet Det finns tydliga beskrivningar av arbetet med medborgardialog där utgångspunkten är att kommunen initierar vilka frågor som önskas diskuteras med medborgarna. För de kanaler medborgama använder när de själva initierar vilka frågor de vill ha inflytande över, så som de övergripande påverkanskanalerna, finns inga sådana beskrivningar. Det systematiska arbetssättet med medborgardialog bör vidareutvecklas och även omfatta de kommunövergripande påverkanskanalerna för att tydliggöra vad kommunen avser med dem och således vad medborgarna kan förvänta sig av dem. Det är svårt för medborgarna att veta vilken kanal de ska använda för vilka frågor/förslag/synpunkter. Många förslag som inkommit genom såväl medborgarförslag som ViVill borde hanterats inom ramen för samhällsbyggnadsnämndens felanmälan eller genom Ris och Ros. Principen "En dörr in" bör vidareutvecklas så att medborgarna inte behöver fundera på vilken kanal de ska använda till vilket ändamål. Genom införandet av ett medborgarcenter skapas förutsättningar för detta arbetssätt. Medborgarcenters uppgift är att fungera enligt "En dörr in" principen för invånarna. Syftet med det nya medborgarcentret är att underlätta och förenkla för medborgama i kontakten med kommunen. Kommunens kommande Medborgarcenter bör ansvara för att kanalisera rätt medborgarnas frågor/förslag/synpunkter. Kommunledningskontoret kommer att se över vilka tekniska möjligheter som finns för att underlätta för medborgarna i kontakten med kommunen i samband med att formerna för Medborgarcenter arbetas fram. Ris och Ros föreslås förändras. Någon form av synpunktshantering behöver kvarstå för att uppfylla de krav som ställs genom lagstiftning, och i samband med att "en dörr in" principen utvecklas tydliggöra vilka frågor som hanteras inom ramen för synpunktshantering. Vad som hanteras inom ramen för nuvarande Ris och Ros bör omprövas så att hanteringen såväl internt som för medborgama blir så enkel och effektiv som möjligt.

365 Rapport- Översyn av påverkanskanaler Dnr: 2015/415 l O (l O) Följande åtgärder föreslås: Utveckla det systematiska arbetssättet med medborgardialog Tydliggöra respektive kanals syfte och vad medborgama kan förvänta sig från respektive kanal. Principen "En dörr in" bör vidareutvecklas så att medborgarna inte behöver fundera på vilken kanal de ska använda till vilken ändamål. Avskaffa medborgarförslag från och med l januari 2017 och istället utveckla ViVill som har ett större utrymme för att utvecklas utifrån organisationens behov och önskemål. Avskaffa frågepanelen mot bakgrund till den låga aktiviteten i kanalen och det faktum att det finns enklare sätt att kontakta förtroendevalda i Uddevalla kommun. Ris och Ros föreslås vidareutvecklas. Någon form av synpunktshantering behöver kvarstå för att uppfylla de krav som ställs genom lagstiftning, och i samband med att "En dörr in" principen utvecklas tydliggöra vilka frågor som hanteras inom ramen för synpunktshantering. I samband med att ungdomsfullmäktige revideras säkerställa likvärdighet mellan ungdomsfullmäktige och råden för äldre och personer med funktionsnedsättning. Samtliga förändringar föreslås gälla från och med 20 l l.

366 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2016/00593 Utbetalning av partistöd 2017 Sammanfattning Den l O december 2014 antog kommunhillmäktige nya riktlinjer för partislöd med anledning av nya regler i kommunallagen (KL) för kommunalt partistöd. Partistödet ska betalas ut i förskoll under februari månad efter beslut av kommunfullmäktige. Riktlinjerna anger att mottagare av partistöd årligen ska lämna en skrinlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 2 kap. 9 första stycket KL. Till redovisningen ska ett granskningsintyg bifogas. Redovisningen ska gälla perioden l januari 31 december och lämnas in till kommunstyrelsen senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Har redovisning och granskningsintyg inte lämnats till kommunstyrelsen inom föreskriven tid utbetalas inget partistöd för nästkommande år. Riktlinjerna för partistöd tillämpades J~Jll! ut första gången Samtliga partier representerade i kommunl1jllmäktige, förutom Vänsterpartiet, lämnade senast in redovisning och granskningsintyg. Vänsterpartiet inkom med redovisning och granskningsintyg. Sonny Persson (S), Carin Ramncskär (M), Stefan Skoglund (S), Christer 1-lasslebäck (UP), Magnus Jacobsson (KD), Kenneth Engelbrektsson (S), Rolf Jonsson (L), David Sahlsten (KD), Mikael Staxäng (M) och Monica Bang Lindberg (L) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Riktlinjer för partistöd, antagna av kommtm1~lllmäktige O 233. Yrkanden Sonny Persson (S): att Vänsterpartiet beviljas riitt till partistöd. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på förslaget i handlingarna mot Sonny Perssons (S) yrkande och linner kommunstyrelsen besluta i enlighet med yrkandet. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunlt!llmäktige besluta att betala ut partistöd för år 2017 till samtliga partier representerade i kommunfullmäktige. Jäv På grund av jäv deltar ej E vy Gahnström (V), Lars-Olof Laxrot (V) och David Höglund Velasqucz (V) i handläggning och beslut av ärendet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

367 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen forts. 13 Protokollsanteckning Carin Ramneskär (M), Mikael Staxäng (M), El ving Andersson (C), Rolf Jonsson (L), Magnus Jacobsson (KO), David Sahlstcn (KO), Monica Bang Lindberg (L) noterar till protokollet: Vi noterar all Kontmtm/itllmäktiges ordflirande har lagt ner ett stortfiirankringsarbete.f!ir samtligafiillmäktiges partier medflera it<fhrmalionslräffär riktattill utsedda partifiireträdare. Vi noterar också alltro/s en stor arbetsinsatsfån komnn111/itllmäktiges ord/hrande på detta tema så har detnya regelverket intefungeratfitl/1 ut. Vi ser dock att det är mänskligt attfeta och den som är oskyldigfår väl i så.fall kasta fiirsta stenen. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson (S), Kenneth Engelbrcktsson (S) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Ann i ca Åberg Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

368 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret l (l) D nr KS 2016/00593 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon annica.aberg@uddevalla.se Utbetalning av partistöd 2017 Sammanfattning Den l O december 2014 antog kommunfullmäktige nya riktlinjer får partistöd med anledning av nya regler i kommunallagen (KL) för kommunalt partistöd. Partistödet ska betalas ut i förskott under februari månad efter beslut av kommunfullmäktige. Riktlinjerna anger att mottagare av partistöd årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts får det ändamål som anges i 2 kap. 9 första stycket KL. Till redovisningen ska ett granskningsintyg bifogas. Redovisningen ska gälla perioden l januari - 31 december och lämnas in till kommunstyreisen senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Har redovisning och granskningsintyg inte lämnats till kommunstyrelsen inom fåreskriven tid utbetalas inget partistöd får nästkommande år. Riktlinjerna får partistöd tillämpades fullt ut fårsta gången Samtliga partier representerade i kommunfullmäktige, fårutom Vänsterpartiet, lämnade senast in redovisning och granskningsintyg. Vänsterpartiet inkom med redovisning och granskningsintyg. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Riktlinjer för partistöd, antagna av kommunfullmäktige Förslag till beslut Kommunstyrelsen fåreslår kommunfullmäktige besluta att med hänvisning till gällande riktlinjer betala ut pmtistöd för år 2017 till samtliga partier representerade i kommunfullmäktige, fårutom till Vänsterpartiet. Peter Larsson Kommundirektör..--) (. /,,.... 'f. - c-) J(. -,, ' ( / l ; / \~tcccl, _, J Annica Åberg.. Förvaltningssekreterare Expediera till

369 UaFS Blad l Riktlinjer för partistöd Antagna av kommunfullmäktige , 233. I kommunallagen (1991 :900) finns grundläggande bestämmelser om kommunalt partistöd. I Uddevalla kommun ska därutöver följande gälla. Rätt till partistöd Det lokala partistödet i Uddevalla kommun utgår till partier som är representerade i fullmäktige i enlighet med vad som föreskrivs i 2 kap. 9 andra stycket kommunallagen (1991 :900, KL). Grundstöd och mandatstöd Partistödet består av: ett grundstöd, som uppgår till 42% av ett prisbasbelopp per parti och år samt ett mandatstöd, som uppgår till 45% av ett prisbasbelopp per mandat och år. Fördelning av partistöd Vid fördelning av partistöd beaktas endast mandat för vilken en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837). Partistöd utgår inte efter det att representationen upphört. Redovisning och granskning En mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 2 kap. 9 första stycket KL. Till redovisningen ska fogas ett granskningsintyg. Redovisningen ska gälla perioden l januari - 31 december och ges in till kommunstyrelsen senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Årlig utbetalning Partistödet betalas ut årligen i förskott under februari månad efter beslut av fullmäktige. Har redovisning och granskningsintyg enligt 2 kap. Il andra stycket kommunallagen inte lämnats in till kommunstyrelsen inom föreskriven tid utbetalas inget stöd för nästkommande år.

370 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (1) D nr KS 2016/00617 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon annica.aberg@uddevalla. se Granskning av lokalförsörjningsprocessen, revisionsrapport Sammanfattning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun genomfört en granskning av lokalförsörjningsprocessen. Granskningens syfte har varit att bedöma om kommunstyrelsen har en ändamålsenlig och effektiv lokalförsörjningsprocess. Enligt reglemente för revisorerna 24 (antaget O med giltighet från och med l) står att de sakkunnigas rapporter tillställs fullmäktige så snart en granskning är avslutad, för kännedom och debatt. Beslut i sakfrågan kan kommunfullmäktige fatta först när ärendet är berett av berörd nämnd/styrelse och när nämndens svar redovisas. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Granskning av lokalförsörjningsprocessen, Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att notera informationen till protokollet. /?~L- Peter Larsson Kommundirektör Q v(uvt-4 (Jt{J Annica Åberg Förvaltningssekreterare Expediera till

371 Kommunens revisorer Till: Kommunstyrelsen Granskning av lokalförsörjningsprocessen EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun genomfört en granskning av lokalförsörjningsprocessen. Granskningens syfte har varit att bedöma om kommunstyrelsen säkerställt en ändamålsenlig och effektiv lokalforsörjningsprocess. Den samlade bedömningen utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor är att kommunstyrelsen i allt väsentligt säkerställt en ändamålsenlig och effektiv lokalforsörjningsprocess. I granskningen framkommer dock utvecklingsområden kopplat till bland annat lokalförsörjningsgruppens roll och ansvarsområden samt prioriteringsordningen för lokalinvesteringar. Därtill bör kopplingen mellan lokalförsörjningsprocessen och investeringsplaneringen tydliggöras. Granskningsrapporten innehåller fem rekommendationer och översänds med önskemål att senast den 6 april 2017 erhålla ett svar på vilka åtgärder som kommunstyrelsen ämnar vidta med anledning av rekommendationerna som redovisas i rapporten på sidan 23: Kommunstyrelsen bör tillse att lokalförsörjningsgruppens roll och ansvarsområden dokumenteras i större omfattning. Kommunstyrelsen bör tillse att riktlinjerna för lokalförsörjning ses över och anpassas till det nuvarande arbetssättet inom lokalförsörjningsprocessen. Kommunstyrelsen bör se över om det är möjligt att utveckla befolkningsprognoserna. Kommunstyrelsen bör tillse att prioriteringsordningen vad gäller lokalinvesteringar forankras och tydliggörs. Kommunstyrelsen bör tillse att kopplingen tydliggörs mellan lokalf6rsörjningsprocessen, investeringsplaneringen samt beslutad driftsbudget. Svar önskas elektroniskt till kommunrevisionens ordförande, thomas.ottosson@uddevalla.se. Uddevalla den 21 december 2016 Thomas Ottosson Ordforande Mauritz Eliasson Vice ordförande

372 Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2016 Uddevalla kommun Granskning av lokalförsörjningsprocessen lll lllllil ll EV Building a better working world

373 s -- EY Bulldinq a better w«kinq ~or1d Innehållsförteckning Sammanfattning lnledning... S 1.1. Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Avgränsning Revisionskriterier Metod Förkortningar Roller, ansvarsområden och styrdokument Roller och ansvarsområden och styrdokument Rutiner och riktlinjer för lokalförsörjningsprocessen Vår bedömning Lokalförsörjningsprocessen Processen för lokalförsörjning Identifiering av lokalbehov Prioritering och bedömning av lokalbehov A. Atgarder for äftefferliv1sera lokalulnyftjanaec Vår bedömning lnvesteringsplaneringen Lokalförsörjningsprocessen och investeringsplaneringen Vår bedömning Samlad bedömning slutsatser Bedömning utifrån revisionsfrågorna Identifierade förbättringsområden och rekommendationer Bilaga 1: Bakgrund Bilaga 2: Revisionskriterier Bilaga 3: Källförteckning... 26

374 EV Buildinq a better workinq ~ortd Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun har EY genomfört en granskning av lokalförsörjningsprocessen. Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunstyrelsen säkerställt en ändamålsenlig och effektiv lokalförsörjningsprocess. Granskningen avser kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden. Granskningen visar att det på avdelningen för strategisk samhällsplanering vid kommunledningskontoret finns en lokalstrateg. Lokalstrategen arbetar med lokalfrågor och leder arbetet i den kommunövergripande lokalförsörjningsgruppen. Lokalförsörjningsgruppen består utöver lokalstrategen av ekonomichef, fastighetschef, planarkitekt samt en markoch exploateringsingenjör. Utöver dessa ingår även lokalsamordnare från barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen samt kultur- och fritidsförvaltningen i gruppen. LokalSamordnarna är ansvariga för att identifiera respektive förvaltnings lokalbehov. l granskningen framkommer att lokalförsörjningsgruppens roll och ansvarsområden i större omfattning bör dokumenteras. Detta för att tydliggöra lokalförsörjningsgruppens mandat. Av granskningen framkommer att det finns en kommunövergripande lokalförsörjningsplan samt riktlinjer för lokalförsörjning. lokalförsörjningsplanen finns bland annat en enklare processbeskrivning avseende lokalförsörjningsprocessen. Granskningen visar att delar i riktlinjerna för lokalförsörjning inte är uppdaterat och aktuellt utifrån nuvarande arbetssätt i lokalförsörjningsprocessen. Nämnderna utarbetar årligen förvaltningsspecifika lokalförsörjningsplaner som bland annat innehåller behovsanalyser. Av behovsanalyserna framkommer respektive nämnds lokalbehov. Till grund för behovsanalyserna ligger bland annat befolkningsprognoser, utredningar och förstudier. l granskningen framkommer att det finns utmaningar kopplat till befolkningsprognoserna. Enligt barn- och utbildningsförvaltningen visar befolkningsprognoserna enbart hur befolkningsutvecklingen kommer att förändras i olika delar av kommunen de första fem åren. Vidare är det enligt socialförvaltningen en utmaning att prognosticera antalet individer som är i behov av vissa delar av socialförvaltningens tjänster. Därtill framkommer att det i verksamheten uppfattas som otydligt vem som har mandat att beställa förstudier och utredningar. Lokalförsörjningsgruppen ansvarar för att samordna och prioritera nämndernas lokalbehov genom att utarbeta ett förslag på investeringsprioritering. Granskningen visar att kommundirektören 3

375 EY Buildinq " ~tter workinq world utarbetat en prioriteringsordning som ska beaktas i samband med investeringsprioriteringen. l granskningen framkommer dock att prioriteringsordningen inte är känd i verksamheten. Det är därtill otydligt hur delar i prioriteringsordningen ska tolkas. Lokalinvesteringarna som framkommer i lokalförsörjningsgruppens investeringsprioritering överskrider kommunfullmäktiges beslutade investeringsram för l granskningen framkommer vidare att det inte är tydligt vilka lokalprojekt som ska genomföras och prioriteras inom kommunfullmäktiges beslutade budgetram. Av granskningen framkommer att förvaltningarnas driftsbudget enligt uppgift inte är anpassad till investeringsbudgeten. Därtill framkommer att nämnderna inte har tillräckligt med medel i driftsbudgeten för att täcka driftskostnaden för beslutade investeringar. Detta bedöms i granskningen som bristfälligt. Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan: Kommunstyrelsen bör tillse att lokalförsörjningsgruppens roll och ansvarsområden dokumenteras i större omfattning. ~ Kommunstyrelsen bör tillse att riktlinjerna för lokalförsörjning ses över och anpassas till det nuvarande arbetssättet inom lokalförsörjningsprocessen. Kommunstyrelsen bör se över om det är möjligt att utveckla befolkningsprognoserna. Kommunstyrelsen bör tillse att prioriteringsordningen vad gäller lokalinvesteringar förankras och tydliggörs. Kommunstyrelsen bör tillse att kopplingen tydliggörs mellan lokalförsörjningsprocessen, investeringsplaneringen samt beslutad driftsbudget. 4

376 EY Buildinq a better ~inqworfd 1. Inledning 1.1. Bakgrund De förtroendevalda revisorerna har i årets risk- och väsentlighetsanalys bedömt det väsentligt att genomföra en granskning av lokalförsörjningsprocessen. Bakgrunden till granskningen beskrivs i bilaga Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att bedöma om kommunstyrelsen säkerställt en ändamålsenlig och effektiv lokalförsörjningsprocess. Granskningen inriktas på följande revisionsfrågor: Säkerställer kommunstyrelsen att Uddevalla kommun har en ändamålsenlig och effektiv lokalförsörjningsprocess? Finns det någon dokumenterad lokalförsörjningsprocess inom kommunen? Finns det någon gemensam process inom kommunen för att identifiera och prioritera lokalförsörjningen mellan nämnderna för att säkerställa en effektiv lokalförsörjning? Finns underlag för att bedöma verksamheternas lokalbehov på lång och kort sikt? Finns det någon tydlig koppling mellan lokalförsörjningsprocessen och investeringsplaneringen? Vidtas åtgärder med syfte att effektivisera lokalutnyttjandet?.. Finns det någon tydlig ansvarsfördelning inom kommunen med avseende på lokalförsörjningsfrågorna? Hur sker arbetet med att identifiera lokalbehov i respektive nämnd? Vem i respektive nämnd ansvarar för att identifiera lokalbehovet? ~ Efter att respektive nämnd har identifierat sitt lokalbehov, sker någon samordning och prioritering mellan nämndernas respektive behov? Om det sker, vem ansvarar i så fall för denna samordning och prioritering? 1.3. Avgränsning Granskningen avgränsas till att avse kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden, barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden. Barn- och utbildningsförvaltningen samt socialförvaltningen är de två största lokalanvändarna som utnyttjar 56 respektive 20 procent av kommunens totala lokalyta. 5

377 EY Buildinq a better w«kinq world 1.4. Revisionskriterier Revisionskriterier är de bedömningsgrunder som bildar underlag för granskningens analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna för denna granskning framgår av bilaga Metod Granskningen har genomförts genom dokumentstudier, enskilda intervjuer och gruppintervjuer. Intervju- och dokumentförteckning framgår av bilaga 3. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att sakfelsgranska rapporten Förkortningar l rapporten används olika förkortningar vilka förklaras nedan: Avdelningen för strategisk samhällsplanering (SSP) Kommundirektörens ledningsgrupp (KDLG) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lokalförsörjningsgrupp (LFG) Lokalförsörjningsplan (LFP) Miljoner kronor (mnkr) 6

378 EV BY Idinq " IJ.etter wo~ki,.,q.world 2. Roller, ansvarsområden och styrdokument 2.1. Roller och ansvarsområden och styrdokument Av kommunstyrelsens reglemente framkommer att styrelsen är verksamhetsansvarig för kommunens lokalförsörjning. Vid kommunledningskontoret är avdelningen för strategisk samhällsplanering (SSP) placerad. Avdelningen bildades för cirka två år sedan. Inom SSP finns en lokalstrateg som arbetar med lokalfrågor. Avdelningen består av ytterligare cirka fyra medarbetare som bland annat arbetar med bostadsförsörjningsplanen och kollektivtrafikfrågor. Nedan framkommer ett organisationsschema som visar SSP:s och lokalstrategens organisatoriska placering: Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning Avdelningen förstrategisk samhällsplanering Figur: Förenklat organisationsschema. Lokalstrateg Vid intervju med lokalstrategen framkommer att strategen arbetar med lokalfrågor vilket bland annat innebär samordning av lokalbehov, fastighetsoch markförvärv samt kommunikation med förvaltningar och bolag. l Uddevalla finns en kommunövergripande lokalförsörjningsgrupp (LFG). Av "Lokalförsörjningsplan " (LFP) framkommer att LFG ansvarar för att: Samordna lokalfrågor över förvaltningsgränserna. r-- Vara stöd tilllokalbehövande förvaltning. ~ Initiera interna lokalbyten.... Öka nyttjandegraden av kommunala byggnader. ~ Föreslå ändringar i lokalförsörjningsplanen. LFG består av lokalstrategen som är ordförande och sammankallande i gruppen. Därtill ingår ekonomichef, fastighetschef och en planarkitekt samt mark- och exploateringsingenjör. Utöver dessa ingår även lokalsamordnare från barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen samt kultur- och fritidsförvaltningen i gruppen. 7

379 EV Buildlnq a better worlc in q.vorld Ekonomichefens roll i LFG är att bland annat ansvara för ekonomi- och investeringsfrågor kopplat till lokaler. Enligt lokalstrategen deltar ekonomichefen enbart vid frågor i LFG som avser investeringar och ekonomi. Fastighetschefen, planarkitekten samt mark- och exploateringsingenjören ska inom sina respektive ansvarsområde till exempel bevaka fastighetsfrågor, detaljplaner, markfrågor samt undersöka förutsättningar för att genomföra förändringar av befintliga fastigheter. LFG sammanträder cirka en gång i månaden. Vid intervju med lokalstrateg och lokalsamordnare framkommer att LFG:s arbetssätt och uppdrag är tydligt. Enligt lokalstrategen har LFG bestått av samma representanter under en längre tid vilket bidragit att skapa en kontinuitet vad gäller gruppens arbete. På barn- och utbildningsförvaltningen samt socialförvaltningen finns 1,5 respektive en heltidstjänst som lokalsamordnare. Lokalsamordnarna ansvarar för att tillsammans med berörda medarbetare i förvaltningarna identifiera verksamhetens lokalbehov. Därtill ska lokalsamordnarna ha ett helhetsperspektiv över verksamhetens lokaler genom att till exempel ha kunskap avseende underhållsbehov och behov av nyanskaffning av lokaler. Vid intervju med barn- och utbildningsförvaltningen samt socialförvaltningen framkommer att samtliga frågor i verksamheterna som avser lokaler ska hanteras via lokalsamordnarna. LokalSamordnarna beslutar därefter hur frågan ska hanteras, till exempel internt inom förvaltningen eller via LFG. Vid samhällsbyggnadsförvaltningen finns ingen utsedd lokalsamordnare mot bakgrund av att förvaltningen enligt förvaltningschefen har ett litet lokalbehov. Fastighetschefen och förvaltningschefen vid samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för förvaltningens behov av verksamhetslokaler. Av LFP framkommer att samhällsbyggnadsförvaltningen utnyttjar två procent av den totala lokalytan i fastighetsbeståndet medan socialförvaltningen samt barn- och utbildningsförvaltningen använder 20 respektive 56 procent1. Enligt samhällsbyggnadsnämndens reglemente har nämnden det övergripande ansvaret för kommunens samtliga lokaler genom att bland annat vara part i alla frågor som avser hyresförhållanden. Nämnden ansvarar även för att underhålla kommunens fasta egendom. Därtill ansvarar nämnden för att uppföra byggnader om inte uppdraget tilldelats någon annan samt exploatera mark för bostäder och andra verksamheter. LFG:s ansvar och arbetssätt är översiktligt dokumenterat i "Lokalförsörjningsplan ". Vid intervjuer framkommer att roller och ansvarsområden inte är ytterligare dokumenterat. Enligt avdelningschef för 1 Kultur- och fritidsförvaltningen är den tredje största lokalanvändaren som utnyttjar 14 procent av den totala lokalytan. 8

380 EY Bu ldinq a better wo"'i"g wot1d SSP är det ett utvecklingsområde att tydliggöra avdelningens ansvarsområden. Avdelningschefen påtalar att avdelningens arbetsuppgifter kan uppfattas som otydligt för vissa medarbetare i kommunen Rutiner och riktlinjer för lokalförsörjningsprocessen Arbetet med kommunens lokalförsörjning regleras i nedanstående styrdokument: ~ Lokalförsörjningsplan Riktlinjer för lokalförsörjning. Av LFP framkommer att syftet med lokalförsörjningsprocessen är att kommunen ska få en helhetssyn över lokaler och lokalförsörjningen samt en gemensam planering och samordning i lokalförsörjningsfrågor. l LFP redovisas bland annat förutsättningarför lokalförsörjningsplaneringen, policy för lokalanvändning, processen för lokalförsörjningsplanering samt nämndernas egna lokalförsörjningsplaner för aktuell period. Därtill framkommer en investeringsprioritering vad gäller lokalprojekt Kommunfullmäktige antog under 2006 "Riktlinjer för lokalförsörjning". l riktlinjerna beskrivs hur arbetet med lokalförsörjning ska bedrivas i kommunen. Vid intervju med lokalstrategen framkommer att delar av innehållet i riktlinjerna inte är aktuellt, till exempel beskrivningen av vilka som ingår i LFG. Kommunledningskontoret, barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen samt samhällsbyggnadsförvaltningen har inte utarbetat egna rutiner och riktlinjer kopplat till lokalförsörjningsprocessen. Vid intervjuer framkommer att de kommunövergripande styrdokument som finns upplevs vara tillräckliga för arbetet med lokalförsörjning. Utöver LFP och riktlinjer för lokalförsörjning finns ytterligare styrdokument som påverkar arbetet med lokalförsörjning, till exempel översiktsplan, samhällsbyggnadsstrategin samt de bostadspolitiska riktlinjerna. styrdokumenten innehåller bland annat övergripande planeringsprinciper som påverkar kommunens utveckling och därmed behovet av samhällsservice i form av lokaler. Samhällsbyggnadsstrategin beskriver samhällsutvecklingen i de olika kommundelarna och ligger till grund för de befolkningsprognoser som kommunledningskontoret utarbetar (se avsnitt 3.2) Vår bedömning Granskningen visar att det vid SSP finns en lokalstrateg som arbetar med framtagandet av lokalförsörjningsplanen. Därtill finns en kommunövergripande lokalförsörjningsgrupp samt lokalsamordnare på socialförvaltningen samt barn- och utbildningsförvaltningen. LokalSamordnarna vid barn- och utbildningsförvaltningen samt socialförvaltningen är ansvariga för att identifiera respektive förvaltnings 9

381 EY Buildlnq a better workinq wor1d lokalbehov. Vår bedömning är att det i stort finns en tydlig ansvarsfördelning inom kommunen vad gäller arbetet med lokalförsörjning men att det finns utvecklingsområden. Enligt vår bedömning bör LFG:s roll och ansvarsområden i större omfattning dokumenteras. Detta skulle enligt vår bedömning bidra till att tydliggöra LFG:s mandat. Av granskningen framkommer att LFP samt riktlinjer för lokalförsörjning är de två styrdokument som i huvudsak reglerar arbetet med lokalförsörjningen. Granskningen visar att delar i riktlinjerna för lokalförsörjning inte är uppdaterat och aktuellt, till exempel beskrivningen avseende vilka som ingår i LFG. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att kommunstyrelsen bör se över riktlinjer för lokalförsörjning och anpassa riktlinjerna till det nuvarande arbetssättet inom lokalförsörjningsprocessen. 10

382 EV Buddlnq <t better "'orlo.inq ~orld 3. Lokalförsörjningsprocessen 3.1. Processen för lokalförsörjning Kommunens lokalförsörjningsprocess är dokumenterad i "Lokalförsörjningsplan ". Den nuvarande lokalförsörjningsplanen antogs av LFG i mars 2016 och revideras årligen. Processen är sammankopplad med den årliga verksamhetsplaneringen och budgetprocessen. Nedan framkommer en översiktlig beskrivning avseende kommunens lokalförsörjningsprocess som framkommer i LFP: 1. LFG utarbetar förslag på LFP 2. KDLG behanclar 3. LFP behandlas l förslag Ull LFP respeklive nämnd 4. LFPslutbehandlas l LFG 5. LFP redovisas i planeringsdialogen Figur: Lokalförsörjningsprocessen. 6. LFPbehandlasi 7. LFPbeslutasav budgetarbetet KF 8. Arbetet med ny LFPstartar LFG ansvarar för att senast den 15 december årligen utarbeta ett förslag på LFP (1). Planen bygger på nämndernas behovsanalyser av lokaler. Gruppen ansvarar för att utifrån behovsanalyserna utarbeta ett förslag på LFP som bland annat innehåller en investeringsprioritering av lokalprojekt över en tioårsperiod. LFP behandlas i januari av kommundirektörens ledningsgrupp (KDLG) som godkänner planen för vidare beredning (2). Under februari-mars behandlar och antar nämnderna LFP (3). Nämnderna har möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i planen. När nämnderna antagit LFP och lämnat eventuella synpunkter ansvarar LFG för att slutbehandla planen (4). Under slutbehandlingen beaktar LFG nämndernas eventuella synpunkter. Nämnderna ska därefter få återkoppling vad gäller LFG:s slutbehandling avseende LFP av lokalsamordnarna vid nämndens förvaltning samt under budgetarbetet. l april redovisas LFP på planeringsdialogen 2 av lokalstrategen (5) för att därefter behandlas i budgetarbetet (6). Kommunfullmäktige antar LFP i juni och beslutar bland annat om investeringsramen för kommande år (7). Under oktoberdecember arbetar LFG med att revidera LFP inför nästa planperiod (8) Identifiering av lokalbehov Nämnderna ansvarar för att årligen utarbeta förvaltningsspecifika lokalförsörjningsplaner. De förvaltningsspecifika lokalförsörjningsplanerna finns som bilaga i "Lokalförsörjningsplan ". Lokalförsörjningsplanerna innehåller nämndernas lokalbehov över en period om totalt tio år. l förvaltningarnas lokalförsörjningsplaner framkommer bland annat omvärldsanalyser som visar hur omvärldsfaktorer påverkar lokalbehovet 2 Kommunstyrelsen genomför årligen en planeringsdialog med nämnderna. 11

383 EY Buildinq a better worlo.inq world Därtill innehåller planerna behovsanalyser som beskriver förvaltningarnas lokalbehov. LokalSamordnarna på socialförvaltningen samt barn- och utbildningsförvaltningen är ansvariga för framtagandet av respektive lokalförsörjningsplan. Vid socialförvaltningen stödjer och samarbetar lokalsamordnaren med de fem avdelningscheferna i förvaltningen för att utarbeta behovsanalyserna. På barn- och utbildningsförvaltningen arbetar lokalsamordnaren med att utarbeta behovsanalyserna tillsammans med en tidigare rektor som har en halvtidstjänst för lokalarbete. Förvaltningarnas lokalförsörjningsplaner där behovsanalyserna ingår ligger till grund för den kommunövergripande lokalförsörjningsplanen som LFG utarbetar. Till grund för förvaltningarnas behovsanalyser ligger befolkningsprognoser som utarbetas årligen av kommunledningskontoret, inventeringar av lokalbehov samt utredningar och förstudier. Befolkningsprognoserna visar bland annat utvecklingen av antalet barn, unga och äldre i kommunen. Vid intervju med socialförvaltningen framkommer att prognoserna ligger till grund för socialförvaltningens behovsanalyser. Enligt socialförvaltningen är det en utmaning att prognostisera antalet individer som är i behov av förvaltningens verksamhet, till exempel insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS}, vilket skapar en viss osäkerhet i lokalplaneringen. Därtill framkommer att det är otydligt om samtliga förvaltningar arbetar utifrån samma befolkningsprognoser. Socialchefen skulle gärna se att befolkningsprognosen antogs politiskt innan förvaltningarna hanterade prognoserna inom ramen för arbetet med behovsanalyserna. Detta för att säkerställa att samtliga förvaltningar arbetar utifrån samma prognoser. Vid intervju med barn- och utbildningsförvaltningen framkommer att lokalsamordnaren vid förvaltningen använder prognoserna för att prognostisera det framtida behovet av verksamhetslokaler. Enligt barn- och utbildningsförvaltningen är befolkningsprognoserna ett användbart verktyg för att prognostisera lokalbehovet Enligt lokalsamordnare vid förvaltningen är det dock en utmaning att befolkningsprognoserna enbart visar på i vilka delar av kemmunen befolkningen kommer öka de första fem åren. För de efterföljande fem åren innehåller prognoserna enbart information om hur befolkningsstrukturen förändras i kommunen som helhet. Lokalsamordnaren påtalar att detta skapar en utmaning vad gäller den långsiktiga planeringen av skollokaler i kommunen. Inom ramen för behovsanalyserna har nämnderna möjlighet att beskriva vilka konsekvenser som kan uppstå om verksamheten inte får behovet av lokaler tillgodosett. Av socialförvaltningens behovsanalys framkommer till exempel att det finns ett behov av särskilt boende för att kunna hantera kön för personer som väntar på en bostad. Därtill framkommer i barn- och 12

384 EV Buildinq a better won.lnq world utbildningsförvaltningens behovsanalys att det finns en risk för föreläggande från Arbetsmiljöverket om inte elevantalet minskas vid en grundskola i kommunen. Vidare framkommer att förvaltningarna har möjlighet att informera kommunstyrelsen om eventuella konsekvenser i samband med budgetdialogen. Enligt förvaltningschefen vid barn- och utbildningsförvaltningen informeras kommunstyrelsen i samband med budgetdialogen om de eventuella konsekvenser som kan uppstå om verksamheten inte får behovet av lokaler tillgodosett. l samband med behovsanalyserna arbetar socialförvaltningen samt barnoch utbildningsförvaltningen med att inventera det befintliga lokalbeståndet. Därtill framkommer vid intervju med socialförvaltningen att det pågår ett arbete med att inventera befintliga hyresavtal. Detta mot bakgrund av att avdelningschefer i förvaltningen tidigare tecknade hyresavtal vilket numera sker via samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsbyggnadsförvaltningen kan på uppdrag av nämnderna genomföra förstudier och utredningar för att till exempel analysera kostnaden för lokalprojekt samt förutsättningar för att bygga en lokal på en viss tomt. Resultatet av förstudierna och utredningarna beaktas därefter i nämndernas behovsanalyser. Enligt planarkitekt samt mark- och exploateringsingenjör är det otydligt vem som har mandat att beställa förstudier och utredningar. l dagsläget kan beställningar initieras dels från LFG men även från nämnderna. Därtill framkommer att underlaget till vissa utredningar är bristfälligt vilket ökar utredningstiden. Planarkitekten samt mark- och exploateringsingenjören påtalar att det är av stor vikt att beställningsunderlaget är tydligt samt att det finns en god framförhållning vad gäller beställning av förstudier och utredningar Prioritering och bedömning av lokalbehov LokalSamordnarna kommunicerar respektive förvaltnings lokalförsörjningsplan där bland annat behovsanalysen ingår till LFG. l protokoll för barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden framkommer dock inte om respektive nämnd antagit behovsanalysen. LFG ansvarar för att prioritera förvaltningarnas lokalbehov utifrån behovsanalyserna och utarbeta ett förslag på en investeringsprioritering. l "Lokalförsörjningsplan " framkommer en investeringsprioritering där förvaltningarnas lokalbehov är prioriterade utifrån investeringsprioritet 1, 2 och 3 med beskrivningar av vilka år projekten ska genomföras. Enligt fastighetschefen innebär investeringsprioritet 1 och 2 att lokalprojekten ger stor effekt på kort tid. De lokalprojekt som har investeringsprioritet 3 är enligt fastighetschefen framförallt projekt som inte avser lagstyrda verksamheter såsom till exempel badhus och fritidsgårdar. Vid intervju med kommundirektören framkommer att direktören inför arbetet med prioritering i LFG utarbetade nedanstående prioriteringsordning: 13

385 EY Butldinq a boetter workirtq world ~ stor effekt i förhållande till investeringen... Snabb effekt.,. Politiska beslut... För att lösa arbetsmiljöproblem eller liknande. Enligt lokalstrateg och lokalsamordnare utarbetades förslaget på investeringsprioritering genom dialog i LFG. Vid intervjuer framkommer att gruppen var överens om den investeringsprioritering som utarbetades. Enligt lokalstrategen beaktades bland annat lagkrav vilket innebar att lagstyrda verksamheter såsom skolor och äldreboenden prioriterades högre än ej lagstyrd verksamhet. Genomförda intervjuer visar att kommundirektörens prioriteringsordning inte är känd i förvaltningarna. Vid intervjuer framkommer att det är av stor vikt att lokalprojekten genomförs enligt plan. Om till exempel projekt som ska genomföras inte genomförs enligt plan finns en risk att lokalprojekt som är planerade att starta 2021 inte kan genomföras. Enligt ekonomichefen har planeringen vad gäller lokalprojekt tidigare år varit för optimistisk. Detta har enligt ekonomichefen skapat en situation där kommunen inte investerat i den takt som var planerat Åtgärder för att effektivisera lokalutnyttjandet Av policy för lokalanvändning i "Lokalförsörjningsplan " framkommer att lokaleffektivitet och flexibilitet ska prioriteras vid ny-, om- och tillbyggnad av lokaler. Vidare framkommer att till exempel valet av stomme vid ny-, om- och tillbyggnad ska väljas så att lokalen kan anpassas till flera typer av verksamheter. Vid tillfälliga lokalbehov ska dessa enligt policyn i första hand tillgodoses inom ramen för kommunens befintliga lokalbestånd och i andra hand genom extern förhyrning. Vid intervju med fastighetschef framkommer att samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för att undersöka möjligheten att använda befintliga lokaler alternativt hyra lokaler innan beslut om nybyggnation fattas. Enligt barn- och utbildningsförvaltningen är det en utmaning för förvaltningen att använda befintliga lokaler inom kommunen till skolverksamhet Det är inte möjligt enligt förvaltningen ett enkelt bygga om eller använda befintliga lokaler så att lokalerna är anpassade till kraven på skolverksamhet. Enligt lokalsamordnaren är det i flera fall enklare och går snabbare att bygga nytt jämfört med att anpassa en redan befintlig lokal till kraven på skolverksamhet Socialförvaltningen har bland annat verksamhetslokaler i form av olika boanden. Enligt socialchefen ska förvaltningen placera brukare i olika former av boenden men verksamheten har en viss möjlighet att besluta hur brukarna ska placeras. Mot bakgrund av detta arbetar förvaltningen enligt socialchefen med att standardisera lokalerna. Enligt lokalsamordnaren vid 14

386 E. Y Buildinq " better \110f1{inq ond socialförvaltningen tar det till exempel minst tre år att bygga bostäder för nyanlända varpå det finns flera fördelar med att standardisera det befintliga lokalbeståndet Detta för att enklare kunna anpassa verksamhetslokalerna till olika former av verksamhet Vår bedömning Granskningen visar att lokalförsörjningsprocessen är översiktligt dokumenterad i "Lokalförsörjningsplan " i form av en enklare processbeskrivning. Beskrivningen visar på ett översiktligt sätt beredningen av LFP. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att det finns en dokumenterad lokalförsörjningsprocess inom kommunen. Nämnderna utarbetar årligen förvaltningsspecifika lokalförsörjningsplaner som bland annat innehåller behovsanalyser. Behovsanalyserna visar på respektive nämnds lokalbehov. Av granskningen framkommer att lokalsamordnarna har en central roll vad gäller framtagandet av lokalförsörjningsplanerna. LokalSamordnarna på barn- och utbildningsförvaltningen samt socialförvaltningen stödjer och samarbetar med andra medarbetare i förvaltningen för att utarbeta behovsanalyserna. Vår bedömning är att det finns ett arbetssätt för att identifiera lokalbehov i respektive nämnd. Av granskningen framkommer att det finns underlag för att bedöma verksamheternas lokalbehov genom årliga befolkningsprognoser som kommunledningskontoret utarbetar. Befolkningsprognoserna ligger till grund för att bedöma verksamheternas lokalbehov på kort och lång sikt. Vi noterar dock att det finns brister med befolkningsprognoserna vad gäller att långsiktigt prognostisera hur befolkningsutvecklingen kommer att förändras i olika delar av kommunen. Därtill är det en utmaning att prognostisera antalet individer som är i behov av vissa delar av socialförvaltningens tjänster. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att kommunstyrelsen bör se över om det är möjligt att utveckla befolkningsprognoserna. Detta i syfte att beakta de utmaningar vad gäller prognoserna som barn- och utbildningsförvaltningen samt socialförvaltningen påtalar. LFG ansvarar för att samordna och prioritera nämndernas lokalbehov genom att utarbeta ett förslag på investeringsprioritering. Granskningen visar att investeringsprioriteringen utarbetades genom dialog i LFG. Kommundirektören utarbetade en prioriteringsordning som underlag till LFG för att prioritera nämndernas lokalbehov. Vi noterar utifrån genomförda intervjuer att prioriteringsordningen inte är känd i förvaltningarna. Därtill noterar vi att det är otydligt hur prioriteringsordningen ska tolkas, till exempel vad som avses med "politiska beslut". Vår bedömning är att kommunstyrelsen bör förankra och tydliggöra prioriteringsordningen vad gäller lokalinvesteringar. Det är enligt vår mening positivt att det finns en prioriteringsordning men för 15

387 EY Buildinq a IMtter o110rlc inq world att denna ska kunna tillämpas är det enligt vår bedömning av stor vikt att prioriteringsordningen är känd och tydlig. Granskningen visar att lokaleffektivitet och flexibilitet ska beaktas vid ny-, till- och ombyggnad i syfte att effektivisera lokalutnyttjandet Vidare visar granskningen att samhällsbyggnadsförvaltningen innan beslut om en eventuell nybyggnation ansvarar för att undersöka möjligheten att använda befintliga lokaler. Det pågår även ett arbete i socialförvaltningen med att standardisera lokalbeståndet vilket bidrar till att effektivisera lokalanvändandet Utifrån vad som framkommit i granskningen vidtas åtgärder i syfte att kunna effektivisera lokalutnyttjandet enligt vår bedömning. Av granskningen framkommer att det uppfattas som otydligt vem som har mandat att beställa förstudier och utredningar inom ramen för lokalförsörjningsplaneringen. Enligt uppgift kan i dagsläget förstudier och utredningar dels initieras från LFG men även av nämnderna. Vi noterar även att underlaget till vissa utredningar enligt uppgift är bristfälligt vilket ökar utredningstiden. Kommunstyrelsen bör enligt vår bedömning säkerställa att processen för att beställa förstudier och utredningar tydliggörs. 16

388 EV Buildinq a better ~inqworld 4. Investeringsplaneringen 4.1. Lokalförsörjningsprocessen och investeringsplaneringen Kommunfullmäktige antog i juni 2016 en investeringsram om 300 mnkr för 2017, 400 mnkr för 2018 samt 600 mnkr för Investeringsramen avser dels lokaler men även parker, gator och vägar med mera. Vid intervju med kommundirektören framkommer att vissa beslutade lokalprojekt överskrider den beslutade treårsperioden för investeringar. Mot bakgrund av detta har ekonomichefen fått ett uppdrag att se över investeringsprocessen och hur denna kan förenklas kopplat tilllokalförsörjningsprocessen. Enligt ekonomichefen skapar kommunfullmäktiges beslut om att anta en investeringsram en osäkerhet avseende lokalplaneringen. Ekonomichefen påtalar att det inte är tydligt vilka projekt som ska genomföras och prioriteras inom den beslutade investeringsramen. Vidare framkommer att det är otydligt vem som har mandat att starta ett lokalprojekt Enligt ekonomichefen samt barn- och utbildningsförvaltningen är det till exempel inte fastställt om ett lokalprojekt kan påbörjas efter beslut i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller respektive nämnd. Det är enligt ekonomichefen samt barn- och utbildningsförvaltningen ett utvecklingsområde att tydliggöra hur och vem som har mandat att starta ett lokalprojekt Därtill framkommer vid intervju med ekonomichefen att vissa lokalinvesteringar påbörjats trots att det saknats ekonomisk täckning för investeringen. Enligt lokalstrategen skapar den investeringsprioritering LFG utarbetar förutsättningar till att koppla samman lokalförsörjningsprocessen och investeringsplaneringen. Av investeringsprioriteringen framkommer beslutade projekt samt den totala utgiften för projekten fördelade på de år projekten är planerade att genomföras. Enligt investeringsprioriteringen uppgår den totala investeringen vad gäller lokaler till 279 mnkr 2017, 429,5 mnkr 2018 samt 536,5 mnkr Detta innebär att planerade lokalinvesteringar under 2018 överskrider kommunfullmäktiges beslutade investeringsram om 400 mnkr. Vid intervju med samhällsbyggnadsförvaltningen framkommer att förvaltningarnas driftsbudget inte är anpassad till investeringsbudgeten. Fastighetschefen påtalar att nämnderna inte har tillräckligt med medel i driftsbudgeten för att täcka driftskostnaden avseende genomförda investeringar. Enligt förvaltningschefen och fastighetschefen har förvaltningen informerat kommunstyrelsen om utmaningen i samband med de årliga budgetdialogerna Vår bedömning Granskningen visar att kommunfullmäktige i juni 2016 antog en investeringsram för Av granskningen framkommer dock att 17

389 EV Buildlnq a bettet' ~inqwor1d lokalinvesteringarna som framkommer i investeringsprioriteringen överskrider kommunfullmäktiges beslutade investeringsram för Vi noterar även att det inte är tydligt vilka lokalprojekt som ska genomföras och prioriteras inom den beslutade investeringsramen. Vår bedömning är att det inte finns en tydlig koppling mellan lokalförsörjningsprocessen och investeringsplaneringen. Enligt vår bedömning bör kommunstyrelsen tydliggöra kopplingen mellan lokalförsörjningsprocessen och investeringsplaneringen. Den investeringsprioritering som LFG utarbetar kan skapa förutsättningar för att koppla samman lokalförsörjningsprocessen och investeringsplaneringen. Av granskningen framkommer att förvaltningarnas driftsbudget enligt uppgift inte är anpassad till investeringsbudgeten. Därtill framkommer att nämnderna inte har tillräckligt med medel i driftsbudgeten för att täcka driftskostnaden för beslutade investeringar. Detta är enligt vår bedömning bristfälligt. Det är dock positivt att det pågår en översyn av ekonomichefen vad gäller att se över kopplingen mellan investeringsplaneringen och lokalförsörjningsprocessen samt kopplingen mellan beslutade investeringar och nämndernas driftsbudget. 18

390 EV Buildinq ;t b<.'!tter workinq ~~~~rid 5. Samlad bedömning 5.1. Slutsatser Utifrån granskningens syfte och grunderna för ansvarsprövning är vår sammanfattande bedömning att kommunstyrelsen i allt väsentligt har säkerställt en ändamålsenlig och effektiv lokalförsörjningsprocess men att det finns utvecklingsområden. Vi bedömer att det finns utvecklingsområden kopplat till att bland annat LFG:s roll och ansvarsområden, förankra och tydliggöra prioriteringsordningen för lokalinvesteringar samt tydliggöra kopplingen mellan lokalförsörjningsprocessen och investeringsplaneringen Bedömning utifrån revisionsfrågorna Revisionsfrågor Säkerställer kommunstyrelsen att Uddevalla kommun har en ändamålsenlig och effektiv lokalförsörjningsprocess? Finns det någon dokumenterad lokalförsörjningsprocess inom kommunen? Finns det någon gemensam process inom kommunen för att identifiera och prioritera Bedömning Granskningen visar att kommunstyrelsen i allt väsentligt har säkerställt en ändamålsenlig och effektiv lokalförsörjningsprocess. Av granskningen framkommer dock ett antal utvecklingsområden vilka beskrivs i tabellen nedan. Granskningen visar att det finns en dokumenterad lokalförsörjningsprocess i form av en enklare processbeskrivning som framkommer i "Lokalförsörjningsplan ". Lokalförsörjningsplanen innehåller även förutsättningar för lokalförsörjningsplaneringen, policy för lokalanvändning samt nämndernas egna lokalförsörjningsplaner. Därtill finns riktlinjer för lokalförsörjning. Vår bedömning är att det finns en dokumenterad lokalförsörjningsprocess i kommunen. Vi noterar dock att riktlinjerna för lokalförsörjning inte är uppdaterade. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att kommunstyrelsen bör tillse att riktlinjerna ses över och anpassas till det nuvarande arbetssättet inom lokalförsörjningsprocessen. Lokalförsörjningsgruppen ansvarar för att utifrån nämndernas behovsanalyser upprätta ett förslag på investeringsprioritering vad gäller lokalinvesteringar. Av granskningen framkommer att 19

391 EV Builoinq 3 ~tter work ""Q No rid lokalförsörjningen mellan nämnderna för att säkerställa en effektiv lokalförsörjning? Finns underlag för att bedöma verksamheternas lokalbehov på lång och kort sikt? Finns det någon tydlig koppling mellan lokalförsörjningsprocessen och investeringsplaneringen? kommundirektören inför framtagandet av investeringsprioriteringen utarbetade en prioriteringsordning. Granskningen visar att prioriteringsordningen inte är känd i förvaltningarna. Vi noterar även att det är otydligt hur prioriteringsordningen ska tolkas, till exempel vad som avses med "politiska beslut". Vår bedömning är att kommunstyrelsen bör tillse att prioriteringsordningen förankras och tydliggörs. Detta skulle enligt vår mening bidra till att tydliggöra hur prioriteringsordningen ska tillämpas. För att bedöma verksamheternas lokalbehov på kort och lång sikt utarbetar kommunledningskontoret befolkningsprognoser som ligger till grund för förvaltningarnas behovsanalyser. Därtill sker inventeringar av lokaler samt förstudier och utredningar. Befolkningsprognoserna visar bland annat utvecklingen av antalet barn, unga och äldre i kommunen. Både barn- och utbildningsförvaltningen samt socialförvaltningen påtalar att befolkningsprognoserna är ett användbart verktyg för att bedöma lokalbehovet men att det finns brister i prognoserna. Av prognoserna framkommer endast information avseende hur befolkningsutvecklingen kommer att förändras i kommunens stadsdelar för de första fem åren. Vidare är det en utmaning att prognostisera antalet individer som är i behov av vissa delar av socialförvaltningens tjänster, till exempel LSS. Vi noterar även att det finns en osäkerhet om samtliga förvaltningar använder samma prognoser. Vår bedömning är att kommunstyrelsen bör se över om det är möjligt att utveckla befolkningsprognoserna. Detta i syfte att beakta de brister och utmaningar som barn- och utbildningsförvaltningen samt socialförvaltningen påtalar. Kommunfullmäktige antog i JUni 2016 en investeringsram för Granskningen visar att förslaget på lokalinvesteringar som lokalförsörjningsgruppen utarbetat överskrider kommunfullmäktiges beslutade investeringsram för Vi noterar även att det inte är tydligt vilka 20

392 EV Buotdinq d bett':!' "'or~ I<'Q "torld lokalprojekt som ska prioriteras inom den beslutade investeringsramen. Vår bedömning är att det inte finns en tydlig koppling mellan lokalförsörjningsprocessen och investeringsplaneringen. Enligt vår bedömning bör kommunstyrelsen tillse att kopplingen mellan lokalförsörjningsprocessen och investeringsplaneringen tydliggörs. Vi noterar även att förvaltningarnas driftsbudget inte är anpassad till investeringsbudgeten. Nämnderna har enligt uppgift inte tillräckligt med medel i driftsbudgeten för att täcka driftskostnaden för beslutade investeringar vilket enligt vår bedömning är bristfälligt. Vi ser dock positivt på det uppdrag ekonomichefen arbetar med vad gäller att se över kopplingen mellan lokalförsörjningsprocessen och investeringsplaneringen samt kopplingen mellan beslutade investeringar och nämndernas driftsbudget Vidtas åtgärder med syfte att effektivisera lokal utnyttjandet? Finns det någon tydlig ansvarsfördelning inom kommunen med avseende på lokalförsörjningsfrågorna? Av policy för lokalanvändning som framkommer i "Lokalförsörjningsplan " ska lokaleffektivitet och flexibilitet beaktas vid ny-, till- och ombyggnad i syfte att effektivisera lokalutnyttjandet. Därtill framkommer att samhällsbyggnadsförvaltningen innan beslut om en eventuell nybyggnation ansvarar för att undersöka möjligheten att använda befintliga lokaler. Det pågår även ett arbete i socialförvaltningen med att standardisera lokalbeståndet vilket bidrar till att effektivisera lokalanvändandet Vår bedömning är att det vidtas åtgärder med syfte att effektivisera lokalutnyttjandet Av granskningen framkommer att det finns en lokalstrateg som är anställd på kommunledningskontoret Lokalstrategen leder arbetet i lokalförsörjningsprocessen samt är ordförande och sammankallande i den kommunövergripande lokalförsörjningsgruppen. l lokalförsörjningsgruppen ingår ekonomichef, fastighetschef, planarkitekt, mark- och exploateringsingenjör samt 21

393 EY BIJIIdinq.t better ~o~~ o.-k irq "m rid lokalsamordnare från barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen samt kultur- och fritidsförvaltningen. Vår bedömning är att det i stort finns en tydlig ansvarsfördelning med avseende på lokalförsörjningsfrågorna men att ansvarsfördelningen kan tydliggöras. Enligt vår bedömning bör kommunstyrelsen tillse att lokalförsörjningsgruppens roll och ansvarsområden dokumenteras. Detta skulle enligt vår bedömning bidra till att tydliggöra lokalförsörjningsgruppens mandat. Hur sker arbetet med att identifiera lokalbehov i respektive nämnd? Vem i respektive nämnd ansvarar för att identifiera lokalbehovet? Efter att respektive nämnd har identifierat sitt lokalbehov, sker någon samordning och prioritering mellan nämndernas respektive behov? Om det sker, vem ansvarar i så fall Granskningen visar att lokalsamordnarna ansvarar för att identifiera lokalbehovet i respektive nämnd. Lokalsamordnarna samarbetar med medarbetare inom förvaltningarna för att identifiera lokalbehovet som därefter beskrivs i nämndernas behovsanalyser. Till grund för arbetet ligger befolkningsprognoser som kommunledningskontoret utarbetar. Vår bedömning är att det finns ett arbetssätt för att identifiera lokalbehovet i respektive nämnd. Granskningen visar att lokalsamordnarna i respektive nämnd har en central roll vad gäller framtagandet av förvaltningarnas lokalförsörjningsplaner. l lokalförsörjningsplanerna framkommer bland annat nämndernas behovsanalyser som beskriver verksamheternas lokalbehov. Lokalsamordnarna ansvarar för att identifiera lokalbehovet i respektive förvaltning. Vår bedömning är att lokalsamordnarna arbetssätt bidrar till att identifiera lokalbehovet för respektive nämnd. Efter att respektive nämnd identifierat sitt lokalbehov ansvarar lokalförsörjningsgruppen för att samordna och prioritera lokalbehoven mellan nämnderna. Av granskningen framkommer att samordningen och prioriteringen sker genom dialog i lokalförsörjningsgruppen. Vår bedömning är att finns ett arbetssätt för att samordna och prioritera mellan nämndernas lokalbehov. Vi noterar dock, vilket framkommer ovan, 22

394 EY Bujlding a ~r worltinq world för denna samordning och prioritering? att det finns utvecklingsområden vad gäller att förankra och tydliggöra den prioriteringsordning som ska tillämpas vid framtagande av investeringsprioriteringen vad gäller lokaler Identifierade förbättringsområden och rekommendationer Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan:,.. Kommunstyrelsen bör tillse att lokalförsörjningsgruppens roll och ansvarsområden dokumenteras i större omfattning.,.. Kommunstyrelsen bör tillse att riktlinjerna för lokalförsörjning ses över och anpassas till det nuvarande arbetssättet inom lokalförsörjningsprocessen.,.. Kommunstyrelsen bör se över om det är möjligt att utveckla befolkningsprognoserna.,.. Kommunstyrelsen bör tillse att prioriteringsordningen vad gäller lokalinvesteringar förankras och tydliggörs.,.. Kommunstyrelsen bör tillse att kopplingen tydliggörs mellan lokalförsörjningsprocessen, investeringsplaneringen samt beslutad driftsbudget. Göteborg den 21 december 2016 ;,i ' / / i./, ;/1 ::.., j\.. t ( {(,.L l)!c{ tr.)fv L(_.f Ludwig Reismer Verksamhetsrevisor Ernst & Young AB Mikaela Bengtsson Certifierad kommunal yrkesrevisor Ernst & Young AB / Hans Gavin Certifierad kommunal yrkesrevisor Kvalitetssäkrare Ernst & Young AB 23

395 EV Buiklinq a better won.lnq ond Bilaga 1: Bakgrund l Uddevalla kommun finns riktlinjer för lokalförsörjning samt en lokalförsörjningsplan för åren Syftet med lokalförsörjningsplanen är att skapa en helhetssyn i kommunen avseende lokalbehovet och lokalförsörjningen. Planen ska även bidra till att skapa en gemensam planering och samordning i lokalförsörjningsfrågor. Avdelningen strategisk samhällsplanering vid kommunledningskontoret ansvarar för lokalförsörjningsplanen. Av riktlinjerna för lokalförsörjning framkommer att det finns en lokalförsörjningsgrupp i kommunen som tekniska kontoret leder och ansvarar för. l gruppen ingår fastighetschef, mark- och exploateringschef, planchef samt en representant från varje förvaltning. Lokalförsörjningsgruppen ansvarar bland annat för att samordna lokalfrågor över förvaltningsgränserna, vara ett stöd till lokalbehövande förvaltningar samt öka användandet av kommunala fastigheter. Gruppens arbete ska resultera i en kommunövergripande lokalresursplan som årligen ska fastställas av kommunfullmäktige tillsammans med budgeten. Kommunrevisionen genomförde under 2015 en årlig grundläggande granskning. Av granskningen framkom bland annat att det fanns utmaningar i till exempel barn- och utbildningsnämnden avseende möjligheten att ordna lokaler för verksamheten i syfte att möta efterfrågan samt att underhålla befintliga lokaler. Därtill framkom att nämndens investeringsbudget inte upplevdes som tillräcklig för att kunna genomföra planerade lokalåtgärder. Det framkom även av granskningen att samhällsbyggnadsnämnden upplevde att det fanns utmaningar kopplade tilllokalförsörjningen i kommunen. Lokalkostnader utgör en väsentlig del i kommunens budget. Därtill är det av vikt att det finns lämpliga lokaler till den verksamhet kommunen är skyldig att bedriva. Det är mot bakgrund av ovanstående av stor vikt att det finns en ändamålsenlig och effektiv lokalförsörjningsprocess som bidrar till att säkerställa kommunens behov av lokaler. l God revisionssed i kommunal verksamhet framgår de grunder som revisorerna använder när de bedömer ansvarstagande i styrelse och nämnder. Ansvarsgrunder som är aktuella i denna granskning är bland annat risken för bristande ledning, styrning, uppföljning och kontroll. 24

396 E. Y Buildinq a better ~inq wrld Bilaga 2: Revisionskriterier Kommunallagen Enligt 6 kap 7 kommunallagen har nämnderna ansvar för att var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Likaså ska nämnderna se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. Reglementen för kommunstyrelsen och övriga nämnder i Uddevalla kommun Av reglementet framkommer att kommunstyrelsen är verksamhetsansvarig för kommunens lokalförsörjningsplan. Samhällsbyggnadsnämnden har det övergripande ansvaret för kommunens samtliga lokaler genom att bland annat vara part i alla frågor som avser hyresförhållanden. Samhällsbyggnadsnämnden ska stå som hyresgäst avseende externt förhyrda lokaler. Därtill ansvarar nämnden för att underhålla och förvalta kommunens fasta och lösa egendom samt uppföra byggnader i den mån uppgiften inte givits åt annan. 25

397 EV Buildinq a better wori(lnq world Bilaga 3: Källförteckning Intervjuförteckning,. Telefonintervju med lokalstrateg, Intervju med avdelningschef för strategisk samhällsplanering, Gruppintervju med förvaltningschef och lokalplanerare vid barn- och utbildningsförvaltningen, ~ Gruppintervju med förvaltningschef och fastig hetschef, samhällsbyggnadsförvaltningen, ~ Intervju med kommundirektör, Gruppintervju med förvaltningschef samt lokalansvarig vid socialförvaltningen, Gruppintervju med planarkitekt samt mark- och exploateringsingenjör, Telefonintervju med ekonomichef, Dokumentförteckning lnvesteringspolicy, ,.. Lokalförsörjningsplan som bland annat innehåller nämndernas lokalfqrsörjningsplaner med behovsanalyser, ,. Reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder i Uddevalla kommun, Riktlinjer för lokalförsörjning, Samhällsbyggnadsstrategi, översiktsplan, Protokoll från kommunfullmäktige, ,

398 Annica Åberg Från: Skickat: Till: Ämne: Anna-Malin Björk-Joelsson den j 9 januari 2047 j j :54 Annica Aberg avsägelse Hej! Jag önskar avsäga mig mina uppdrag som ledamot i kommunstyrelsen, ersättare i nämndsrådet för äldre och funktionshindrade samt som ersättare i Uddevalla utvecklings AB. Jag sitter kvar som ledamot i kommunfullmäktige. Hälsningar Anna-Ma lin Björk Joelsson, Centerpartiet Uddevalla

399 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (1) D nr KS 2017/00051 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon annica.aberg@uddevalla.se Val av revisorsersättare till HSB:s stiftelse Jakobsberg och till Revisorer för Gustafsbergsstiftelsen samt stiftelsen GUstafsbergmes samfond Sammanfattning Kommunfullmäktige utser auktoriserad revisor och revisorsersättare till I-ISB:s stiftelse Jakobsberg och till Revisorer för Gustafsbergsstiftelsen samt stiftelsen Gustafsbergmes samfond. Marie-Louise Ekberg på KPMG AB, som varit vald revisorsersättare, har slutat vid KPMG AB, varpå ny revisorsersättare måste utses. KPMG AB föreslår att Mikael Ekberg utses till ny revisorsersättarc. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Förslag till beslut KommunJtdlmiiktige beslutar att utse Mikael Ekberg (-) som auktoriserad rcvisorcrsiittare för HSB :s stiflelse Jakobsberg för tiden till och med och för Revisorer för Gustafl)ergsstiftelsen samt Stiftelsen Gustafsbcrgares samfond för tiden till och med Peter Larsson Kommundirektör ( "'.;,~))('.!...Aj ; ' ' ;.i ' / \ / j \. /t L \ \'... '-.( \. Ann i ca Åberg Förvaltningssekreterare Expediera till

400 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (3) D nr KS 2017/0000 l Handläggare Registrator Anna-Lena Lundin Telefon anna-lena.lundin@uddevalla.se Anmälningsärenden till kommunfullmäktige 2017 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att lägga följande anmälningsärenden till handlingarna 2016/580 Länsstyrelsens utseende av ny ersättare i kommunfullmäktige. Linn Carlsson (KD) ersätts av Jonny Jansson (KD) 2016/216 Medborgarförslag från Christian Björkdahl om att busshållsplatsen Ljungåsvägen, tas ur bruk. Kommunstyrelsen beslutar att medborgarförslaget kommer att beaktas vid hanteringen av den för hela området aktuella geotekniska utredning som skyndsamt kommer att tardigställas januari 2017, och därmed anse förslaget besvarat. 2016/472 Medborgarförslag från Emma Olsson om skatepark i centrala Uddevalla. Kultur och fritidsnämnden beslutar att anse förslaget besvarat med motivering att en aktivitetspark är under planering och där skall behovet att skateytor ses över. 2016/421 Medborgarförslag från Aron Loodus om en skatepark i betong. Kultur och fritidsnämnden beslutar att anse förslaget besvarat med motivering att en aktivitetspark är under planering och där skall behovet att skateytor ses över. 2016/414 Medborgarförslag från Tilde Nordström om att bygga skateboard park i Uddevalla. Kultur och fritidsnämnden beslutar att anse förslaget besvarat med motivering att en aktivitetspark är under planering och där skall behovet att skateytor ses över. 2016/436 Medborgarförslag från Hannes Larsson om en parkompark i Källdal. Kultur och fritidsnämnden beslutar att anse förslaget besvarat med motivering att en aktivitetspark är under planering.

401 "1:. v"'< ~ <'!;;;:) ~ +!:~- ~ O 1\f M "\l Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (3) Dnr KS 2017/ /467 Medborgarförslag från Sparta Abdy och David Karlsson om att göra en större motionsväg runt Bodele och Landbadet Kultur och fritidsnämnden beslutar att anse förslaget besvarat med motivering att man arbetar med inriktning att området ska bevaras och utvecklas som en rekrealiv mötesplats med möjlighet till spontanidrott 2016/365 Medborgarförslag från Tony Andreasson om att iordningsställa skogslyckans fotbollsplan. Kultur och fritidsnämnden besintar att anse förslaget besvarat med motivering att man håller på att ta fram en plan för kommunens utveckling av näridrottoch spontanidrottsplatser. 2016/465 Medborgarförslag från Alexandra Szabaga, Josephine Holgersson och David Karlsson om att bygga ett utegym vid Svenskholmen. Kultur och fritidsnämnden beslutar att anse förslaget besvarat med motivering att man arbetar med inriktning att området ska bevaras och utvecklas som en rekrealiv mötesplats med möjlighet till spontanidrott 2016/498 Medborgarförslag från Jan Gunnarsson om att erbjuda Bohuslän Big band Uddevalla som sin hemort. Kultur och fritidsnämnden beslutar att de gärna ser ett fördjupat arbete med Bohusläns Big band och uppdrar till torvaituingen att inleda diskussioner med regionens kulturförvaltning om Bohusläns Big band organisatoriska tillhörighet med syfte att erbjuda Uddevalla som ny hemort. 2016/501 Medborgarförslag från Cillan Rudberg om att bygga dansbana. Kultur och fritidsnämnden beslutar att avslå forslaget, men förvaltningen kan stödja eventuella initiativ från föreningslivet 2015/28 Medborgarförslag från Per Carlsson om hundrastgård på Skogslyckan eller Kasenområdet Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att avslå torslaget med motivering att man på prov skall upprätta en hundrastgård vid fastigheten H alla Stenbacken l : /263 Medborgarförslag från Erika Josefsson angående en lekhage för hundar. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att anse förslaget besvarat med motivering att man på prov skall upprätta en hundrastgård vid fastigheten Hallastenbacken l :89.

402 ~"\',V4< " '(" ~ ~ o lit~"' Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (3) Dnr KS 2017/ /134 Medborgarförslag från hans von Eckermann om att göra Alehagsgärdet i L jungskile till en stor inhägnad rastgård för hundar. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att avslå förslaget med motivering att man på prov skall upprätta en hundrastgård vid fastigheten Hallastenbacken l : /206 Medborgarförslag från Nathalie Abrahamsson om en inhägnad hundrastgård i Uddevalla. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att anse förslaget besvarat med motivering att man på prov skall upprätta en hundrastgård vid fastigheten Halla stenbacken l : /7 Rapport från socialnämnden om ej verkställda gynnande beslut enligt socialtjänstlagen, SoL och LSS, under 2016 kvartal4

403 Statistikrapport, enligt 28 h LSS, till kommunfullmäktige av gynnande beslut enligt 9 LSS "; "" "' Beslut som inte har verkställts inom 3 månader från beslutsdatum. Beslut som inte har verkställts på nytt inom 3 månader från den dag då verkställigheten avbröts. Avser rapportering för kvartal: ~ Ar: 2016 D Det finns inga ej verkställda beslut att rapportera detta kvartal Uppgifterna i rapporten är avidentifierade och rapportering sker en gång per kvartal. ~ ""'''''..,,; l! Datum för l Person Vilken typ av insats Kvinna/ Man/ l beslutlavbrott l Ex1,2,3 flicka pojke l 10/13 Bostad för vuxna x l 2/15 Bostad för vuxna x l /15 Bostad för vuxna x l /15 Bostad för vuxna x l /15 Bostad för vuxna x /15 Bostad för vuxna x /16 Bostad för vuxna x l 5/16 Bostad för vuxna x l /16 Bostad för vuxna x i 10/16 Bostad för vuxna x, l l 11/16 Bostad för vuxna x l 15/16 Bostad för vuxna l 16/16 Bostad för vuxna x l /16 Daglig verksamhet x /16 Bostad för vuxna x /16 Bostad för vuxna x /16 Kontaktperson x

404 Statistikrapport, enligt 16 kap. 6 h SoL, till kommunfullmäktige av gynnande beslut enligt 4 kap. 1 SoL i< Beslut som inte har verkställts inom 3 månader från beslutsdatum. o Beslut som inte har verkställts på nytt inom 3 månader från den dag då verkställigheten avbröts. Avser rapportering för kvartal: ~ Ar: :20!\c o Det finns inga ej verkställda beslut att rapportera detta kvartal Uppgifterna i rapporten är avidentifierade och rapportering sker en gång per kvartal. Datum för Person Vilken typ av insats Kvinna/ Man/ beslut/avbrott Ex 1,2, 3 flicka pojke /16 Familjebehandling x /16 Kontaktfamilj x /16 Kontaktfamilj x /16 Kontaktfamilj x /16 Kontaktfamilj x /16 Familjebehandling x /16 Familjebehandling x

405 Nya motioner interpellationer enkla frågor medborgarförslag

406 Från: Skickat: Till: Ämne: Uppföljningsflagga: Flagga: Leif Ericsson den 13 januari :57 Funktionsbrevlåda Kommunen Medborgarförslag Följ upp Har meddelandeflagga Hej! Vi har hört vissa rykten om att kommunen beslutat att måla om kampenhof.... till grått!!?? En av de få färgklickarna i Uddevalla ska nu bli grått?? Ligger det något i detta eller. Titta på "Galjonenhuset... grått,.... vi har fått till oss att det är kul med en färgklick i Uddevalla! Vi protesterar med det bestämdaste mot att den ska bli grå, och lämnar därfor ett medborgarförslag! Behåll den orange/rosa färgen, kanske lite starkare ändå. (alltså mer orange). Med vänliga hälsningar Leif och Lisette Ericsson, Uddevalla Tel;

407 Medborgarförslagets ärende: skatepark vid nya skolan i Herrestad Ditt medborgarförslag: Hej! Jag heter Leo Mörlin och jag är 11 år gammal och jag bor i herrestad. Jag skulle gärna vilja att ni bygger en skatepark vid den nya skolan och då menar jag inte någon väldigt stor utan jag tänker mig typ mitt emellan stor. Men så att man får plats att åka några stycken, runt Det skulle kunna vara som en samlingsplats för ungdomar och det är en bra aktivitet som man skulle kunna hålla på med på fritiden. Jag skickar med en bild på en skatepark som finns i Lomma. PS: Jag skulle bli jätteglad om ni gjorde en skatepark. Dagens datum: Namn: Leo Mörlin, un ;l '\: K.n, Adress: Postnummer och ort: Uddevalla E-post: Skicka med en bilaga lommal.jpg

408 Medborgarförslagets ärende: Mer parkeringsplatser i Uddevalla Ditt medborgarförslag: Handlar ofta i Uddevalla centrum. saknar parkeringsplatser där. skulle man inte kunna bygga ett stort parkeringshus på torget under mark? Man ska ju göra om torget och det skulle väl inte kosta så mycket mer pengar om detta gjordes. Jag hoppas ni tar detta förslag på allvar. Det skulle göra centrum mer attraktiv. Med vänlig hälsning Birgitta Johansson Hova 602 Dagens datum: 18 januari 2017 Namn: Birgitta Johansson Adress: Postnummer och ort: Uddevalla E-post:

409 Medborgarförslagets ärende: i<o~,l:y!~.~.nsty;-c~: s-n Förbättra korsningen Uddevallavägen/Dalahöjdsvägen i Ljungskile. Kor i', - un!ec!ningskon~~~,ret Ditt medborgarförslag: o Förbättra korsningen Uddevallavägen/Dalahöjdsvägen i Ljungskile ~~.. Korsningen har en anslutningsgeometri värdig en cykelbana. OlD.. r...,_j,,.:;'tmgii.t:l!tg Det är alldeles för dålig sikt samt för små radier. Dessutom saknas vilplan. Anslutningsradierna bör öka från två till tolv meter samt förses med klotoider; siktröjning bör utföras Viiplan med 1% lutning bör vara minst sex meter långt. 1 i)\ l 'ti_l, Allt detta är svårt att få plats med så anslutningen kan med fördel göras mot Utsiktsvägen istället. Samtidigt kan busshållplatsen flyttas, se bifogad skiss. Dagens datum: Namn: Kent Cederholm Adress : Postnummer och ort: UUNGSKILE E-post: Skicka med en bilaga Nya Dalahöjdsvägen.jpg

410 j t g r::: O"Jw t: c :ro... :::::1 r.n U)S:: 1::: - ca~ >.::::;J z:-... l ~ (J r j r t