Malung-Sälens kommun DELÅRSRAPPORT
|
|
- Oliver Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Malung-Sälens kommun DELÅRSRAPPORT
2 Organisationsöversikt Koncernen Malung-Sälens kommun Översikten omfattar ägande på minst 50 %. Malungs Elverk är även delägare i Dala-Kraft AB (24,04%), Äppelbo Vind ek.för (16,7 %), Vindela ek.för (0,6 %), Dala Vind AB (11 %), Dala Vindkraft ek.för (8,6 %), Konsoliderad organisation: Kommunen har även inflytande i Ärnäshedens fastighets AB (40 %) som även den räknas med i den sammanställda redovisningen. Kommunen har även tillsammans med Vansbro kommun startat Västerdalarnas Utbildningsförbund från 1 januari. Den politiska organisationen Revision Arbetsutskott Överförmyndare Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Valberedning Socialnämnd Miljönämnd Barn- och utbildningsnämnd Räddningsnämnd Byggnadsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Valnämnd Mandatfördelning i kommunfullmäktige Socialdemokraterna Moderata samlingspartiet 9 9 Vänsterpartiet 5 4 Centerpartiet 3 4 Folkpartiet 3 3 Malung-Sälenpartiet 3 2 Sverigedemokraterna 1 2 Totalt:
3 Fem år i sammandrag Ekonomiska nyckeltal Malung-Sälens kommun Fem år i sammandrag Antal kommuninvånare 30/ Kommunen Soliditet, % Soliditet inklusive pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna, % Kassalikviditet, % Skuldsättningsgrad, % Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag, % 97,6 105,2 103,5 103,3 99,7 Nettokostnadernas ökning, % -0,6 2,44 0,09 -* 9,2 Skatteintäkternas ökning, % 4,95 3,56 1,47 -* 3,6 Generella statsbidrags ökning, % 12,8-5,45-3,64 -* -3,1 Eget kapital, mkr 273,5 277,1 315,4 316,8 346,0 Eget kapital/invånare, kr Låneskuld, mkr Låneskuld/invånare, kr Delårs resultat, mkr 13,8-13,2-7,6-6,3 4,5 Nettoinvesteringar, mkr 0,2 12,0 21,5 5,6 7,5 Skattesats kommunen, kr 23,04 22,54 22,54 22,54 22,31 Koncernen Soliditet, % Kassalikviditet, % Skuldsättningsgrad, % Delårsresultat, mkr 25,2-7,3 2,7-2,0 40,0 Eget kapital, mkr * Förändringen kan ej tas fram på grund av ny period 2013 (per den sista juli) 3
4 Förvaltningsberättelse Inledning Kommunens konsolideringsenhet kallas i dagligt tal för koncern. I förvaltningsberättelsen används främst benämningen koncern. Koncernen består av den kommunala förvaltningen och följande bolag där kommunen har en ägarandel överstigande 50 procent (ägarandelen anges nedan i parentes): Malungshem AB, (100 %). Malungshem AB äger 50 % av Sälen Centrum HB, Malungs Elverk AB, (74 %). Malungs Elverk AB har ett helägt dotterbolag, Malungs Elnät AB, Malung Sälen Turism AB, (100 %). Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB (VAMAS), (100 %) Gustols AB, (100 %). Ärnäshedens Fastighets AB, (40 %) Sedan förra året ingår kommunen även i ett gemensamt utbildningsförbund med Vansbro kommun, vilket har till ändamål att genom samverkan mellan kommunerna bedriva utbildningar inom de frivilliga skolformerna. Västerdalarnas Utbildningsförbund, I tabellen nedan visas en översikt över några övergripande ekonomiska mått för kommunkoncernen. Översikt Malung-Sälens koncern Soliditet (procent) Eget Kapital (Mkr) Långfristiga skulder (Mkr) Malung-Sälens kommun 34,4 273,5 367,4 Malungshem AB 12,2 37,7 221,2 Malungs Elverk AB 81,9 274,2 0 Malung-Sälen Turism AB 31,1 1,7 0 VAMAS 3,7 10,3 245,5 Ärnäshedens fastighets AB 29,2 2,0 5,6 Gustol 100 0,4 0 Den sammanställda redovisningen för koncernen är upprättad enligt förvärvsmetoden. Tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader har upptagits till så stor del som motsvarar kommunens aktieinnehav, så kallad proportionell konsolidering. Elimineringar har gjorts för interna mellanhavanden mellan kommunen och bolagen, samt mellan bolagen inbördes. Koncerninterna kostnader och intäkter, interna andelsinnehav i företagen och interna skuld- och fordringsposter har bortjusterats. Vid upprättandet av koncernredovisningen har kommunens redovisningsprinciper varit vägledande. Obeskattade reserver i företagen har efter avdrag för latent skatt tillförts koncernens egna kapital. Mål och måluppfyllelse Styrmodellen i Malung-Sälens kommun är baserad på mål- och resultatstyrning och ligger till grund för övergripande planering och uppföljning. Kommunfullmäktiges verksamhetsplan för Malung- Sälens kommun omfattar perioden Den finns i sin helhet på kommunens hemsida. I korthet är den indelad i prioriterade inriktningsmål inom fyra områden samt finansiella mål: Hållbar tillväxt Kvalitet Kompetens Demokrati Finansiella mål Utifrån de övergripande inriktningsmålen i verksamhetsplanen har nämnderna arbetat med att bryta ner målen i egna nämndsplaner. Fortfarande återstår mer arbete för att finna och koppla relevanta mått till målen, för att skapa jämförelser och för att säkerställa en mer kontinuerlig uppföljning under året. I kommunfullmäktiges verksamhetsplan finns beslutade indikatorer och måltal. Motsvarande indikatorer eller mått finns i respektive nämndsplan. Många av indikatorerna på övergripande nivå är mått från mätningen Kommunens kvalitet i korthet, KKiK. Dessa indikatorer mäts en gång per år. Kommunen behöver fortsätta att definiera mått som kan följas upp mer än en gång per år. För att göra en samlad värdering i vilken mån de övergripande inriktningsmålen är uppfyllda, görs en sammanvägning av flera typer av mått avseende kvalitet, resultat och resurser. Måtten hämtas till största del från kommun- och landstingsdatabasen 4
5 Förklaring till färgmarkeringar i tabeller för måluppfyllelse För att signalera i vilken mån Malung-Sälens kommun uppfyller målen används genomgående en färgskala med grönt, gult och rött. Grönt innebär att målet är uppfyllt, gult att målet är delvis uppfyllt och rött att målet inte alls är uppfyllt. Färgmarkeringen för respektive mål är en sammanvägd bedömning av resultaten på övergripande nivå och på nämndsnivå, där så är tillämpligt. det att ingen mätning gjorts under året eller att redovisning sker på annat ställe i dokumentet. Färgskala måluppfyllelse Grönt - Målet helt uppfyllt Gult - Målet delvis uppfyllt Rött- Målet ej uppfyllt Vissa mått eller indikatorer är inte jämförbara med andra kommuner. Där kan dock jämförelse över tid av de egna resultaten göras. För alla redovisningar gäller att om ett mål saknar färgmarkering innebär 5
6 Uppföljning av kommunfullmäktiges inriktningsmål På övergripande nivå följs flertalet indikatorer upp endast en gång per år. Det är därför till stora delar samma resultat som angavs i årsredovisningen för Prioriterade inriktningsmål Indikator Resultat Måltal Vi erbjuder bra service och välfärdstjänster för Andel nöjda medborgare (NRI) 55 Informationsmått att skapa goda livsvillkor. Andel förvärvsarbetande, % 79,9 Minst bibehållen nivå Vi möjliggör strategiska insatser och åtgärder som leder till ökad sysselsättning och till ökad tillväxt inte minst inom besöksnäringen. Kommunfullmäktige Hållbar tillväxt Andel av befolkningen som får 3,4 Minskande försörjningsstöd Andel nya företag/1000 inv 4,2 Bibehållen nivå Andel nöjda företagare (Insikt) 72 Ökande Vi tar tydligt och medvetet ansvar för en mer långsiktigt hållbar utveckling utifrån miljöoch klimathänsyn. Andel återvunnet material i 19 Ökande förhållande till total mängd hushållsavfall, % Andel ekologiska livsmedel, % 24 Ökande Andel miljöcertifierad skog, % 100% (klart Ökande att gälla from 2017) Prioriterade inriktningsmål Indikator Resultat Måltal Vi har en tillgänglig service och ett gott Andel nöjda medborgare Nöjd 46 Informationsmått bemötande. medborgar index (NMI) Vi erbjuder en god vård och omsorg med en kvalitet som ligger i nivå med jämförbara kommuner. Vi erbjuder en god förskola och skola med en kvalitet som ligger i nivå med jämförbara kommuner för att ge våra barn och unga en trygg och utvecklande uppväxt. Kvalitet Andel medborgare som tar kontakt med kommunen via telefon och får direkt svar på en enkel fråga % Andel som erbjudits plats i förskolan på önskat datum, % 33 Ökande 66 Bibehållen nivå Väntetid för att få plats på särskilt 106 < 90 dagar boende från ansökan till erbjudande om plats, dagar Andel brukare som är nöjda/ganska 93 Bibehållen nivå nöjda med sitt särskilda boende, % Andel brukare som är nöjda/ganska 93 Bibehållen nivå nöjda med sin hemtjänst, indexpoäng av 100 möjliga Kvalitetsaspekter inom LSS gruppoch 90 Bibehållen nivå serviceboende, % av maxpoäng Andel ungdomar som inte kommit 93 Ökande tillbaka till IFO ett år efter avslutad insats/utredning, % hemtjänst, indexpoäng av 100 möjliga Antal barn per personal i förskolan 4,8 Bibehållen nivå Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8, % 86 Ökande Andel behöriga till nationellt program 88,9 Bibehållen nivå på gymnasiet, % Andel elever som fullföljer gymnasiet, hemkommun, % 83,9 Ökande 6
7 Prioriterade inriktningsmål Indikator Resultat Måltal Vi har engagerade medarbetare som Hållbart medarbetarengagemang 73 Ökande utvecklar verksamheten. (HME, index) Antal förbättringsidéer 224 Ökande Vi ökar andelen heltidstjänster för de medarbetare som önskar det. Kompetens Antal genomförda förbättringar 193 Hälften av idéerna är genomförda Sjukfrånvaro, % 5,8 Minskande Andel som har önskad tjänstgöringsgrad, % Demokrati Andelen är ökande Ökande Prioriterade inriktningsmål Indikator Resultat Måltal Vi har informerade och delaktiga brukare och Andel nöjda medborgare (NII) 33 Informationsmått invånare. Informationsindex för hemsidan 78 Ökande Vi arbetar för en aktiv landsbygdsutveckling. Antal åhörare vid Ej mätt Ökande kommunfullmäktiges möten Årliga medel för Leaderprojekt, kr 0 Ökande Tillgång till kommersiell service och/eller servicepunkter Ej mätt Måltal saknas 7
8 Prioriterade åtgärder I kommunfullmäktiges verksamhetsplan finns 16 prioriterade åtgärder som gäller för. Nedan har en sammanvägning gjorts för helheten, vilket redovisas i form av angivande av status. På övergripande nivå kan konstateras att två (2) prioriterade åtgärder är verkställda samt att arbete pågår inom resterande 14 områden. Prioriterade åtgärder Område Fortsatt minska de strukturella överkostnaderna i verksamheterna. Minska lönekostnadernas andel av de totala nettokostnaderna för driften och begränsa vikarieförsörjningen. Fortsatt iaktta största restriktivitet med nyanställningar. Fortsatt arbeta med kommunplan Fortsatt arbeta för ett kommunalt lantmäteri. Utveckla energiavsnittet i översiktsplanen med prioritet på vindbruk. Färdigställa en kommunal VA-plan. Kommunens finanser Hållbar tillväxt I bred samverkan öka bredbandskapaciteten i Malung-Sälens kommun. Fortsatt arbeta för godstransporter på Västerdalsbanan från terminalområdet i Malungsfors. Fortsatt arbeta med att miljöcertifiera kommunens skogar enligt modell anpassad för kommunens skogsinnehav. Kvalitet Arbeta med effektivisering av kostorganisationen och implementering av kommunens måltidspolicy som fokuserar på lokal-, när- och ekologiskt producerade alternativ. Arbeta fram planer och strategier för kommande behov i äldreomsorgen, LSSverksamheten och IFO. Kompetens Arbeta för stärkt samverkan med de fackliga organisationerna. Vidga samarbetet med andra kommuner, framför allt Vansbro, inom administration, gemensamma system, tvärsektoriell service och specialfunktioner. Arbeta för att kunna erbjuda ökade möjligheter till praktik och arbete för ungdomar och nyanlända. Demokrati Fortsatt utveckla demokrati-, inflytande- och delaktighetsfrågorna genom att skapa former och strukturer för medborgarinflytande, samt utveckla kommunfullmäktiges arbetsformer. Status Pågår Pågår Pågår Färdigt Pågår Pågår Pågår Pågår Pågår Färdigt (klart att gälla from 2017) Pågår Pågår Pågår Pågår Pågår Pågår 8
9 Med syftet att uppnå en ekonomi i balans har bland annat kommunfullmäktige i verksamhetsplanen fastställt följande finansiella mål; Finansiella mål Nyckeltal Mått Verksamheterna uppfyller sina uppdrag utifrån de mål och budgetramar som kommunfullmäktige har beslutat och i syfte att ta ansvar för en god ekonomisk hushållning. Verksamhetens nettokostnad Status Måluppfyllelse < 100 % 97% Amortering av lån 2 % per år Enligt plan 2% Lån och borgensåtagande < 95 % av satt limit 91% Kassalikviditet > 80 % 94% Soliditet > 20 % 34% Kommunen säkerställer framtida pensionsutbetalningar Avsättning enligt finanspolicyn > 5 mkr per år Försäkrar för ca 7 mkr/år Investeringsvolymen ligger i nivå med kommunens årliga avskrivningar Investeringsvolym avskrivningar inom planperioden Ligger under kommunens avskrivningar Målet om att uppnå ett nollresultat, det vill säga att nettokostnaderna för den kommunala förvaltningen inte överstiger 100 procent av de totala skatteintäkterna och de generella statliga bidragen, kommer troligtvis inte att uppfyllas till årsbokslutet. Det beror främst på att verksamheterna prognostiserar ett större underskott, där de två största verksamheterna socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen prognostiserar de största underskotten. De extra statsbidragen (11,5 mkr för ) som kommunen fått för flyktingsituationen har självklart påverkat resultatet positivt. Tidigare år har kommunen fått återbetalningar från AFA försäkring på cirka mkr per år, vilket förbättrat resultaten betydligt. Under 2015 gjordes dock de sista återbetalningarna från AFA. Befolkningsförändringar Den senaste befolkningsstatistiken är från den 30 juni då kommunens invånarantal uppgick till Det är 19 personer mer än vid samma tidpunkt förra året. Sedan årsskiftet tappar kommunen både i födelsenettot (-37) och flyttnettot (-22), vilket inneburit att befolkningen minskat med totalt 59 personer jämfört med endast 11 förra året. Detta relativt stora tapp i invånarantal avviker alltså från föregående år, just vad avser utvecklingen under perioden januari-juni. Däremot ligger det i linje med den mer allmänna tendensen på årsbasis, där kommunen i snitt tappar cirka 100 invånare per år; en minskningstakt som placerat Malung-Sälens kommun bland de kommuner som tappar mest invånare procentuellt av Sveriges kommuner Inv Befolkningsutveckling - Malung-Sälens kommun 2009 dec 2010 juni dec 2011 juni dec 2012 juni dec 2013 juni 2013 dec juni dec 2015 juni Likviditeten Den kommunala förvaltningens likviditet ligger på 94 procent vilket är en bit över det finansiella målet om minst 80 procent. Det beror till största delen på att kommunen sålt många exploateringstomter i Sälenområdet. Även det positiva resultatet för delårsperioden januari-juli har påverkat. Ingen nyupplåning har gjorts under året. Det finns fortfarande möjlighet till en nyupplåning på 50 mkr under året enligt fullmäktiges beslut. Likviditeten har de senaste åren strategiskt stärkts upp med hjälp av nyupplåningar men även från de goda resultaten under åren 2010 och 2011 på närmare 25 mkr per år. Detta bland annat för att hamna på en rimlig likviditetsnivå men dec juni 9
10 även för att klara av de senaste negativa resultaten samt stora investeringar som överstigit kommunens årliga avskrivningar vid vissa år. Även återbetalningarna från AFA med cirka 30 mkr för de senaste tre åren har självklart påverkat likviditeten positivt. Likviditeten prognostiseras att försämras något under året. Under året har korta krediter behövt utnyttjas vid ett par tillfällen. Kommunens möjlighet att ta korta krediter är fortfarande god. Även stora utbetalningar kommer att kunna hanteras. Kommunala förvaltningens likviditet, % Likviditeten i koncernen har sedan förra året ökat från 90 till 110 procent. Den kommunala förvaltningsorganisationen har ökat i sin likviditet under året från 83 procent till 94 procent. Ökningen beror främst på de extra intäkterna i form av diverse statliga bidrag och stora försäljningar av exploateringstomter. Även kommunens positiva resultat har påverkat likviditeten positivt trots att ingen nyupplåning som gjorts. Malungshem AB har en något bättre likviditet än föregående år men är fortfarande en väldigt låg likviditet på endast 19 procent. Övriga koncernbolag har däremot en likviditet som är god och överstiger 100 procentig kassalikviditet. Koncernens likviditet, % Soliditet och skuldsättningsgrad Prognosen pekar på att soliditeten för den kommunala förvaltningen kommer att försämras något under året. Detta har sin grund i att prognosen visar på ett större underskott. Soliditeten har minskat sedan föregående delårsrapport, från 35,4 till 33,9 procent. Försämringen beror främst på det negativa årsresultatet 2015 på 30,6 mkr. Delårsresultatet på plus 13,8 mkr har dock gett en positiv påverkan på soliditeten. Kommunala förvaltningens soliditet, % Soliditeten kommer troligtvis att sjunka lite mer än vad landets kommuner i genomsnitt kommer att redovisa. Jämförelsesiffror på riksnivå för delårsbokslutet finns inte, men kommunens soliditet för helåret 2015 var 31 procent och riksgenomsnittet var 49 procent. I soliditeten ovan räknas inte den kommunala pensionsskulden in och kommunens stora skogsinnehav är bara till en bråkdel inräknat. Räknas pensionsskulden in i balansräkningen för delåret är soliditeten 1,7 procent, vilket kan jämföras med 1,3 procent vid förra delårsbokslutet. Soliditeten för koncernen är oförändrad jämfört med föregående delår och ligger därmed kvar på ca 35 procent. Koncernens soliditet, % Koncernens skuldsättningsgrad har ökat marginellt från 172 till 174 procent jämfört med föregående år. Koncernen har fortfarande en hög skuldsättning i ett nationellt perspektiv, trots att Malungs Elverk har en mycket hög soliditet. Relativt omfattande lån finns inom bostadsbolaget Malungshem AB men även inom kommunens vatten- och avfallsbolag VAMAS, som har en extremt hög låneskuld per invånare med tanke på att bolagets verksamhet i stor utsträckning påverkas av den omfattande turismverksamheten i Sälenområdet, med cirka bäddar. Koncernens skuldsättningsgrad, % Låneskuld och leasing Under året har den kommunala förvaltningen inte tagit upp något nytt lån. Den totala låneskulden den sista juli är 367,4 mkr. Låneskulden per invånare (inklusive borgensåtagande) kommer troligtvis att öka i framtiden. Det främsta skälet är stora investeringsbehov och då främst inom bolaget VAMAS. Även bostadsbolaget Malungshem AB har ett stort behov av underhåll och 10
11 investeringar. Bolaget kan inom en snar framtid behöva göra stora nedskrivningar på grund av för högt bokförda värden jämfört med marknadsvärdena. Fördelas den kommunala förvaltningens låneskuld per invånare, var den 36,8 tkr i juli jämfört med 37,2 tkr vid juli förra året, vilket är en liten förbättring. Kommunen har en betydligt högre skuld per invånare än jämförbara kommuner. En anledning är att kommunen har en mycket stor verksamhet för vatten och avlopp samt renhållning i relation till invånarantalet. Kommunen har en revers mot VA-bolaget på 132 mkr, vilket är cirka 13 tkr i skuld per invånare. Om man bortser från det ligger kommunen, med en skuld på cirka 23,6 tkr per invånare, något över jämförbara kommuner i turism- och besöksnäringskategorin. På koncernnivå är låneskulden per invånare fortfarande påtagligt hög i ett nationellt perspektiv. Amorteringar på 2,1 mkr har gjorts under perioden. Det är en lite lägre amorteringstakt än förra året då motsvarande siffra var 2,4 mkr. En extra amortering är planerad i slutet av året för att bland annat nå fullmäktiges mål om en amortering på 2 procent av låneskulden. Det finns två fastighetsobjekt som är klassade som leasingobjekt. Kommunens hyra av Malungs vårdhem är klassificerat som finansiellt leasingavtal och kommunens hyra av idrottshallen i Sälen är klassificerat som ett operationellt leasingavtal. Övriga leasingavtal som kommunen har tecknat avser främst fordon och inventarier och är klassificerade som operationella. Pensioner Pensionskostnaderna har hittills i år varit 6,8 mkr, vilket är cirka 150 tkr mindre än förra året. Pensionskostnaden är fortfarande på en relativt låg nivå jämfört med vad som väntas framöver. Pensionskostnaderna prognostiseras att bli cirka 13,5 mkr på helårsbasis, vilket är 0,9 mkr lägre än budget. Sedan delårsbokslutet förra året har ansvarsförbindelsen, pensionsskulden utanför balansräkningen, minskat från 267 mkr till 260 mkr. Under innevarande planperiod har hittills 6 mkr i extra avsättning kunnat göras. Borgensförbindelser Borgensåtaganden och övriga ansvarsförbindelser uppgår i delårsbokslutet till 432,4 mkr, vilket kan jämföras med 419,8 mkr förra året och beror på ökad borgen till VAMAS. Malung-Sälens kommuns borgensförbindelser är till största delen knutna till det kommunala bostadsbolaget Malungshem AB respektive vatten- och avfallsbolaget VAMAS. Bedömningen är att nya större borgensåtaganden kan komma att behövas för de kommunala bolagen de kommande åren. Främst på grund av investeringsbehoven i fjällområdet gällande vatten och avlopp samt det stora uppdämda underhållsbehovet för bostadsbolagets fastigheter. Kommunfullmäktige beslutade 2013 att anta en ägarpolicy som omfattar de kommunala bolagen. Ägarpolicyn fastslår att kommunen ska ta ut en borgensavgift från bolagen. Kommunfullmäktige beslutade i september 2014 om en generell borgensavgift på 0,2 procent av borgat belopp vid årets början. Borgensavgiften har gällt sedan I en nationell jämförelse är kommunens borgensåtaganden och ansvarsförpliktelser fortfarande relativt höga. De uppgick vid årsskiftet 2015 till kr per invånare, vilket är ungefär 39,3 procent högre än genomsnittet i riket, som var kr per invånare. Jämfört med Dalarnas län respektive kategorin turism- och besöksnäringskommuner så ligger Malung-Sälens kommun 2,7 % lägre än Dalarnas snitt men 6,3 % högre än turismoch besöksnäringskommunerna. 11
12 Resultat delår och prognos helår för kommunen (tkr) 12 Avvikelse Prognos Bokslut Bokslut Förvaltning/verksamhet Netto Netto Prognos Intäkt Kostnad Netto Netto Övergripande politisk verksamhet Kommunstyrelseförvaltningen Service- och Teknikförvaltningen Skogsförvaltningen/Markenheten Arbetsmarknadsenheten Stadsbyggnadskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Miljökontoret Räddningstjänsten Överförmyndarverksamheten Summa förvaltning/verksamhet Pensionskostnader Avslut sociala omkostnader Kalkylerade kapitalkostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella stats- och utj.bidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Jämförelsestörande intäkter * jämförelsestörande kostnader Totalt För perioden januari till och med juli redovisas ett positivt resultat på 13,8 mkr för den kommunala förvaltningen. Det är ett betydligt bättre resultat än föregående år, där resultatet motsvarade ett underskott på 13,2 mkr. Förvaltningens resultat, mkr ,8-13,2-7,6-6,3 Kommunen redovisar ett positivt resultat jämfört med föregående års större underskott. Det beror främst på de ökade intäkterna som tillkommit i form av statliga bidrag för flyktingsituationen, den positiva befolkningsutvecklingen under 2015 samt höjningen av kommunalskatten med 50 öre. Även den ökade tomtförsäljningen i Sälen har bidragit mycket till det goda resultatet. Kommunstyrelsens medel för omstruktureringar och sociala investeringsprojekt på ca 8,2 mkr har inte börjat förbrukas än. För verksamheternas del så har fortfarande socialförvaltningen ett stort underskott jämfört med budget samt höga kostnader för många och dyra ärenden inom individ- och familjeomsorg (IFO). Även barnoch utbildningsförvaltningen redovisar ett underskott jämfört mot budget. Det beror främst på att arbetet med att anpassa verksamheten utifrån oförändrade budgetramar har försenats och att kostnadsökningarna inte kunnat hanteras under året. I övrigt är utdelningen från Malung Elverk 6,4 mkr vilket är 0,7 mkr mer än föregående år. Räntekostnaderna är något lägre än föregående år, trots att stora upplåningar har gjorts de senaste åren, vilket beror på de allmänt låga räntor som råder. Lönekostnaderna har ökat med 2,15 procent jämfört med föregående år, från 265,6 mkr till 271,4 mkr. Ökningen av lönekostnaderna ligger något under den löneökning som skett. 12
13 Koncernens resultat, mkr ,2-7,3 2,7-2,0 För koncernen har resultatet förbättrats med 32,5 mkr jämfört med delårsbokslutet Den största orsaken till skillnaden är att Malung-Sälens kommun har ett positivt resultat på 13,8 mkr jämfört med det negativa resultatet på 13,2 mkr för Även Malungs Elverk AB har ett något bättre resultat än föregående år. Malung-Sälen Turism AB har ett överskott på cirka 0,4 mkr vilket är en liten försämring jämfört med föregående år. Malungshem AB har försämrat sitt delårsresultat med 0,7 mkr jämfört med föregående år, innebärande att bolaget redovisar ett överskott på 3,3 mkr. VAMAS har däremot förbättrat sitt resultat från ett underskott på 1,8 mkr till ett positivt resultat på 0,3 mkr. Prognos Det prognostiserade underskottet för verksamheterna inom den kommunala förvaltningen finns främst inom socialförvaltningen (-30 mkr), barn och utbildningsförvaltningen (-6 mkr) samt kommunstyrelsens verksamheter (-2,1 mkr), där kollektivtrafiken (-1,7 mkr) och personalenheten (-1,5) står för de största underskotten. Service- och teknikförvaltningen prognostiserar ett underskott inom måltidsverksamheten på 1,8 mkr, vilket kan förklaras med löneökningar samt att det tillkommit fler elever med anledning av flyktingsituationen, innebärande ökning av antalet portioner. Barn- och utbildningsförvaltningen prognostiserar ett underskott på 6 mkr, där främst kostnaderna för personal är högre än budgeterat. Verksamheten har haft svårt att hitta nödvändiga personella besparingar för att hålla löneökningarna inom fastställd budgetram, vilken varit oförändrad jämfört med Socialnämndens prognostiserade underskott på 30 mkr beror till största delen på 20 mkr som ligger centralt som ett sparbeting. Även individ och familjeomsorgen prognostiserar ett större underskott på 5 mkr. Det är främst placeringar av barn och unga som fortfarande står för de höga kostnaderna jämfört med andra kommungrupper. Även äldreomsorgen med särskilda boenden och hemtjänst prognostiserar ett underskott på 5 mkr vilket beror bland annat på ökat behov av omsorg. Kostnadsökningarna i form av löneökningar i kombination med oförändrad budgetram har påverkat verksamhetens prognos negativt. Prognosen för helåret pekar mot ett underskott för den kommunala förvaltningen på cirka 15 mkr jämfört med budget, exklusive markexploateringen. Markexploateringen prognostiserar ett överskott på 14 mkr, vilket är 9 mkr mer än budgeterat. Försäljningen av tomter i Sälenområdet har tagit fart och samtliga 63 tomter är nu sålda varav 16 tomter under. Prognosen på intäkter från fastighetsavgifterna är medräknade till fullo i kommunens årsprognos. Balanskravet Balanskravet var återställt till år 2013 men efter de stora underskotten 2014 och 2015 finns det nu ett återställningskrav om 55 mkr. Om årets resultat exklusive markenheten faller ut enligt prognosen kommer kommunen att få ytterligare ett underskott på cirka mkr, vilket innebär att kommunen kommer att ha cirka mkr att återställa för 2017 och framåt enligt balanskravet. Koncernprognos och resultat för delåret Koncernredovisning NETTO (Tkr) BUDGET PROGNOS AV- VIKELSE RESULTAT DELÅR Malung-Sälens kommun Malungs Elverk AB (74%) Malungshem AB Malung-Sälen Turism AB VAMAS AB Ärnäshedens Fastighets AB (40%) Gustol AB Elimineringar SUMMA : Koncernprognosen för helåret pekar mot ett överskott på 28,6 mkr vilket är 5,2 mkr jämfört med budget. Det beror främst på att Malungs Elverk AB prognostiserar ett överskott med ca 3,7 mkr och Malungshem AB med 6 mkr jämfört med budget. Övriga bolag prognostiserar att de följer budget. Malung- 13
14 Sälens kommun prognostiserar ett litet underskott på 6,6 mkr jämfört med budget. Investeringar och anläggningstillgångar Nettoinvesteringarna uppgår per den sista juli till 3,5 mkr exklusive försäljningen av industritomter och 0,2 mkr inklusive försäljningen, vilket är 12 procent av årets investeringsbudget, som uppgår till 29,7 mkr. Av investeringsbudgeten avser totalt 2,55 mkr så kallade avgiftsfinansierade investeringar. De avgiftsfinansierade investeringarna avser främst anpassning och reparationer av industrilokaler samt markexploateringar. I delårsbokslutet aktiveras investeringar som är helt färdigställda under perioden. Totalt har utgifter som uppgår till 0,5 mkr avslutats och överförts till anläggningsregistret. Föregående delårsbokslut hade 11,6 mkr aktiverats per den sista juli. Investeringar som inte har aktiverats hanteras som pågående projekt i delårsbokslutet. I delåret 2015 var pågående investeringar 0,4 mkr jämfört med 2,7 mkr för. De största investeringar som påbörjats under är bland annat lekplats i Grönlandsparken, lokalanpassningar av äldreboendet Bompabacken samt anpassningar av skollokaler på Centralskolan för det nya utbildningsförbundet VDUF. Projektering av en översyn av kommunens fritidslokaler har påbörjats. Brandlarm och passerutrustning på Blomsterbäcksskolan har åtgärdats. Skog och mark har gjort försäljningar av mark/tomter för bland annat flygplatsprojektet vid Mobergskölen intill Rörbäcksnäs. Försäljningen kommer att tas upp som en jämförelsestörande post. Investeringar per enhet (tkr) Förvaltning/Nämnd Netto Utgifter Inkomster Netto investering Netto avvikelse Kommunstyrelsen Arbetsmarknadsenheten Service och Teknik (skattefinansierade) Service och Teknik (avgiftsfinansierade) Skog och markenheten Kulturnämnden Barn och - utbildningsnämnden Socialnämnden Räddningsnämnden Summa
15 Framtid Utdrag ur Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) cirkulär 16:45 Fortsatt fart i svensk ekonomi Den svenska ekonomin utvecklades mycket starkt ifjol. Under första halvåret i år har utvecklingen varit mer dämpad. Förutsättningarna för svensk ekonomi ser trots det fortsatt gynnsamma ut. Den svenska ekonomin beräknas fortsätta att utvecklas betydligt starkare än ekonomin i många andra länder. Anledningen är en fortsatt stark utveckling av inhemsk efterfrågan. En försvagad krona tillsammans med en förbättrad tillväxt i omvärlden innebär också att exporten väntas få bättre fart framöver. Högkonjunkturen i svensk ekonomi förstärks därmed nästa år. Sedan föregående skatteunderlagsprognos har bedömningen av antalet asylsökande påtagligt sänkts. Migrationsverket räknar nu med asylsökande i år. Det kan jämföras med i föregående skatteunderlagsprognos. Även mängden asylsökande för efterföljande år har justerats ned jämfört med tidigare bedömningar. Därtill ska läggas att en betydande neddragning skett i bedömningen av antalet ensamkommande flyktingbarn. Föregående skatteunderlagsprognos utgick från ensamkommande flyktingbarn i år. Migrationsverkets senaste bedömning pekar nu mot en tillströmning på Tillströmningen även efterföljande år har justerats ned i betydande grad. Den nya och lägre bedömningen av antalet asylsökande och antalet ensamkommande flyktingbarn innebär att prognosen för kommunal och statlig konsumtion har skruvats ned. I vår tidigare skatteunderlagsprognos beräknades den offentliga konsumtionen, i reala termer, öka med 4,6 procent i år. Ökningen har nu justerats ned till 3,1 procent vilket också det är en kraftig ökning. Utvecklingen nästa år har också justerats ned till följd av det mer begränsade flyktingmottagandet. En svagare utveckling av offentlig konsumtion innebär, allt annat lika, en svagare utveckling av efterfrågan i svensk ekonomi. Av bland annat detta skäl har bedömningen av tillväxten i svensk ekonomi justerats ned. Vi räknar nu med att BNP, kalenderkorrigerat, ökar med 2,9 procent i år och 2,5 procent Det innebär en nedjustering av tillväxten med två respektive tre tiondels procentenheter jämfört med föregående prognos. Trots en svagare beräknad tillväxt i svensk ekonomi har bedömningen av sysselsättningen justerats upp. Utvecklingen av antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin har varit påfallande stark under första halvåret. Sysselsättningen beräknas fortsätta växa i relativt snabb takt även under resten av året. Det ger en ökning av antalet arbetade timmar på 2,2 procent i år. Det reala skatteunderlaget (efter justering för ändrade priser och löner) beräknas öka i ungefär samma takt. Även nästa år ökar sysselsättningen och skatteunderlaget snabbare än normalt, även om det är en nedjusterad bild jämför med den vi gjorde i april. Årets resultat för Malung-Sälens kommun förväntas bli ett underskott på 16,5 mkr jämfört med budget (exklusive markenheten). Största orsaken till det är att verksamheterna prognostiserar ett underskott på cirka 36 mkr (exklusive markenheten) jämfört med budget. Finansförvaltningen inklusive skatteintäkter och statliga bidrag prognostiserar ett större överskott på ca 20,5 mkr med anledning av högre statliga bidrag för ökat invånarantal samt extra bidrag för flyktingsituationen. Kommunens strukturella överkostnader ligger fortfarande mycket högt i relation till jämförbara kommuner. Det innebär att verksamheterna fortfarande har stora utmaningar, där stora förändringar kommer att krävas för att minska resursinsatserna inom tjänsteproduktionen. Kommunstyrelsen i Malung-Sälens kommun har under våren beslutat om planeringsanvisningar för år 2017, som ska ligga till grund för nämndernas verksamhetsplanering och arbete med att minska sina kostnader. Vidare har kommunfullmäktige fastställt Handlingsplan för en ekonomi i balans
16 respektive Kommunplan 2025, vilka utgör underlag för nödvändiga anpassningar och prioriteringar av och i kommunens verksamheter på längre sikt. Den väntade minskningen av tillgång på arbetskraft i framtiden är en stor utmaning för kommunen och måste mötas med utveckling av ett bättre resursutnyttjande. Det kan innebära större satsningar i anläggningar, utbildning samt olika tekniska lösningar. Arbetet med en digitaliserad inköpsprocess pågår, där målet är att kommunen ska kunna göra stora besparingar genom en mer effektiv inköpsprocess samt förbättra sin avtalstrohet vid upphandling av varor och tjänster. På uppdrag av kommunstyrelsen har en översyn av förvaltningsorganisationen genomförts. Översynen har utmynnat i en rapport med förslag till anpassningar av den nuvarande förvaltningsorganisationen. Rapporten får politisk behandling under hösten. 16
17 Personal Personal Personalkostnaderna står i en kommun för merparten av kommunens bruttokostnader, därmed är det av vikt att beskriva personalens sammansättning och struktur. För delårsrapporten har uppgifter tagits fram vad avser tillsvidareanställd personal, timlönekostnader och sjukfrånvaro för perioden januari till juli. Tillsvidareanställd personal Kommunen hade den 31 juli, 874 personer som var tillsvidareanställda. Det är en minskning med 29 personer sedan sista juli Omräknat till årsarbetare är det en minskning med 26 personer. Den största minskningen är inom barn- och utbildningsförvaltningen. En förklaring till minskningen är att gymnasiet har fått en annan huvudman, VDUF, från årsskiftet. Tillsvidareanställda Antal anställda Antal årsarbetare Årsarbetare är en helårsarbetare som arbetar full tid, i regel 40 timmar/vecka. Årsarbetare ger en tydligare bild av resursbehovet än vad antalet anställda gör. Timlönekostnader Kommunens timlönekostnad var tkr för delåret. Det är en ökning med 889 tkr jämför med delåret Omräknat till årsarbetare är det en ökning med fyra årsarbetare. Den största ökningen är inom socialförvaltningen och inom barn- och utbildningsförvaltningen En förklaring till de ökade timlönekostnaderna är arbetet med våra nyanlända som krävt extra resurser i form av timavlönade. En annan förklaring till ökningen är att det råder allmän restriktivitet gällande återbesättande av tjänster, vilket kan bidra till en ökad andel timvikarier. Timlönekostnader Timlönekostnad Antal årsarbetare Sjukfrånvaron för samtliga anställda Sjukfrånvarostatistik för samtliga arbetstagare som haft en eller flera anställningar oavsett anställningsform har tagits fram. Sjukfrånvaron anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Långtidssjukfrånvaro anges som sjukfrånvaro inklusive deltidssjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Sjukfrånvaron och långtidssjukfrånvaron Den totala sjukfrånvaron var 5,8 procent för delåret. Det är en minskning med 0,1 procent jämfört med delåret Långtidssjukfrånvarons andel av den totala sjukfrånvarotiden var 32,3 procent för delåret. Det är en ökning med 1,7 procent jämfört med delåret Sjukfrånvaron är högst inom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. Utvecklingen är att sjukfrånvaron ökar i hela landet och så även bland Malung-Sälens kommuns personal. Kommunen har dock en fortsatt låg sjukfrånvaro relativt sett. Sjukfrånvaro, % Total sjukfrånvaro 5,8 5,9 5,0 Sjukfrånvaro >60 dagar av total sjukfrånvaro 32,3 30,6 36,8 Kostnaderna för sjukfrånvaron Kommunens kostnad för sjuklön för samtliga anställda exklusive arbetsgivaravgift var tkr för delåret. Det är en minskning med 300 tkr jämfört med delåret Kostnaderna för sjuklöneperioden, dag 2-14, var exklusive arbetsgivaravgift tkr för delåret. Det är en minskning med 381 tkr jämfört med delåret Utöver sjuklöneperioden har kommunen kostnader för sjukdag 17
18 15-90, vilken exklusive arbetsgivaravgift var 383 tkr för delåret. Det är en ökning med 81 tkr jämfört med delåret En ytterligare kostnad tillkommer eftersom sjukdom är semesterlönegrundande. Semesterlönegrundande tid är insjuknandeåret, högst 180 dagar samt därefter 180 dagar per år under ett års tid vid oavbruten frånvaro. Kommunens skuld till de anställda Kommunens skuld inklusive arbetsgivaravgift till samtliga anställda i form av sparade semesterdagar, semesterersättning, uppehållslön och semester/ferielön till lärare för juli var tkr. För juli 2015 var skulden tkr. Kommunens skuld var juli för okompenserad övertid inklusive arbetsgivaravgift tkr. För juli 2015 var skulden tkr. 18
19 Övergripande politisk verksamhet Uppgiftslämnare: Ekonomistrateg Tobias Birgersson Datum: Verksamhet Den övergripande politiska verksamheten i Malung-Sälens kommun utgörs av följande organ. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige beslutar i frågor av övergripande och principiell natur bland annat kommunens övergripande mål, budget och storleken på kommunalskatten, samt väljer ledamöter i kommunens nämnder och styrelser. Kommunfullmäktiges revisorer granskar all verksamhet som bedrivs inom nämnderna, om denna bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. De ska även pröva om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen inom nämnderna är tillräcklig. Revisorerna lämnar varje år en revisionsberättelse och utifrån denna beslutar sedan kommunfullmäktige om nämnderna kan beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret. Valnämnden är en facknämnd som ska genomföra allmänna val och folkomröstningar. I valnämndens uppdrag ingår även frågor om likabehandling och demokrati. Valnämnden ska även genomföra de folkomröstningar som riksdag eller kommunfullmäktige beslutar om. Kommunstyrelsen är kommunens verkställande organ och ansvarar för att kommunfullmäktiges beslut verkställs, samt förbereder de ärenden som ska behandlas i fullmäktige. Kommunstyrelsen har, förutom det rent allmänna ansvaret, ansvar för gemensamma administrativa verksamheter, skog och mark samt service och teknik. Viktiga händelser Kommunfullmäktige har under våren beslutat om Kommunplan 2025 respektive Handlingsplan för ekonomi i balans Kommunfullmäktige har beslutat om en fördjupad översiktsplan samt detaljplan som förberedelser inför etableringen av en flygplats med handelsområde (Airport Center) i Sälen/Rörbäcksnäs. En kommunal serviceplan har fastställts för åren Kommunfullmäktige har vidare beslutat att lägga ner Yttermalungs skola och Öje förskola fr.o.m. höstterminen. Ekonomi (tkr) Driftredovisning per juli Helårsprognos Avvikelse Prognos Avvikelse / prognos Kostnader Intäkter Netto delår : et för övergripande politisk verksamhet visar på ett överskott på cirka 5,4 mkr. Överskottet beror främst på outnyttjade medel för omstrukturering som ligger under kommunstyrelsen. 19
20 Prognos helår: Prognosen för år pekar på ett överskott på 4 mkr och beror främst på att de avsatta medlen på cirka 8 mkr för omstruktureringar och sociala investeringsprojekt inte kommer att användas fullt ut. Under början av året har kommunen haft ett evakueringsboende i drift vid Malungs Camping Bullsjön, på uppdrag av krisledningsnämnden. Kostnaderna för evakueringsboendet har återsökts från Migrationsverket. 20
21 Kommunstyrelseförvaltningen Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Uppgiftslämnare: Ekonomistrateg Tobias Birgersson Datum: Verksamhet Kommunstyrelseförvaltningen omfattar kommunkansliet inklusive kollektivtrafiken, kontoret för verksamhetsstöd, personalavdelningen, näringslivsenheten samt IT-enheten. Samtliga dessa enheter innehåller administrativa resurser för såväl strategiska frågor som för stöd och service. Viktiga händelser Kommunkansliet har fortsatt arbetet med översynen av förvaltningsorganisationen och färdigställt en rapport med förslag till ny förvaltningsorganisation. Kommunkansliet har även varit ett stöd i arbetet med Kommunplan 2025 samt Handlingsplan för ekonomi i balans Nytt avtal (på 10 år) för kollektivtrafiken börjar gälla från 1 juli. Personalenheten har tagit över bemanningsenheten från socialförvaltningen. Kontoret för verksamhetsstöd har fått uppdraget att ge service och sköta både ekonomihanteringen och inköp samt upphandling åt kommunens nya utbildningsförbund VDUF. Näringslivsenheten konstaterar lyckosamma resultat gällande etablering av nyanlända i företag. Stor förfrågan på mark, bostäder och lokaler för etablering av nya företag i hela kommunen. Fler stora kända kedjor men även mindre företag samt en handfull utländska företag har uttryckt att man vill satsa, vilket kommer påverka tillväxten i kommunen. IT-enheten har under våren fått uppdraget att tillhandahålla IT-stödet för VDUF. Ekonomi (tkr) Driftredovisning per juli Helårsprognos Avvikelse Prognos Avvikelse / prognos Kostnader Intäkter Netto delår : Enheterna inom kommunstyrelseförvaltningen redovisar tillsammans ett underskott på ca 5,7 mkr per den 31 juli. Personalenheten redovisar något högre personalkostnader än budgeterat, vilket främst beror på två avtalslösningar samt övertagandet av bemanningsenheten. Kontoret för verksamhetsstöd och kommunkansliet redovisar ett litet överskott på 0,3 mkr med anledning av vakanta tjänster. ITverksamheten redovisar ett underskott på ca 1,5 mkr för perioden på grund av stora licensinköp under våren. Kollektivtrafiken redovisar ett större underskott på ca 2,3 mkr vilket beror på problematik kring trafikupphandlingen i länet, vilken att innebära att ett kortare och betydligt dyrare avtal över två år träffades som en temporär lösning. Prognos helår: Kommunstyrelseförvaltningen inklusive kollektivtrafiken prognostiserar ett totalt underskott på ca 2,2 mkr, där kollektivtrafikens prognostiserade underskott är 1,7 mkr. Personalenheten prognostiserar ett 21
22 underskott på 1,4 mkr för övertagande och uppstart av den nya bemanningsenheten samt att två avtalslösningar har gjorts under året. Kontoret för verksamhetsstöd prognostiserar ett överskott på 0,9 mkr för bland annat vakanta tjänster samt att ekonomiservice har köpts av verksamheten för att starta upp en ekonomihantering åt det nya utbildningsförbundet VDUF. Näringslivsenheten prognostiserar att budgeten kommer att hållas. IT-enheten prognostiserar ett mindre underskott på 0,26 mkr vilket beror på tillägg av licenser. Varav kollektivtrafiken (tkr) Avvikelse Prognos Avvikelse / prognos Kostnader Intäkter Netto delår : Kollektivtrafikens kostnadsökning beror på det nya korta och dyra avtalet. Nytt avtal med betydligt lägre kostnader har tecknats på 10 år och börjar gälla från 1 juli. Intäktsminskningen beror på förändringar gällande busskort till skolans elever. Tidigare köptes busskort av kommunerna till respektive elev och fakturerades till skolenheten. Kommunens kollektivtrafik fick sedan en intäkt när eleverna åkte på kommunens linjer. Detta är nu bortplockat och innebär en kostnadsminskning för skolan men också en intäktsminskning för kollektivtrafiken på cirka 2 mkr. Prognos helår: Kollektivtrafiken beräknas få ett underskott på cirka 1,7 mkr. Personal Kommunkansliet har en vakant tjänst som utredningssekreterare. Personalenheten har en vakans på halvtid på grund av sjukdom. Kontoret för verksamhetsstöd påbörjar rekrytering av en upphandlare respektive en ekonom. Näringslivsenheten planerar för förändringar inom personalgruppen utifrån nya projekt. Måluppfyllelse Se separat redovisning. Antal förbättringsförslag: 21 Antal genomförda förbättringar: 12 22
23 Nämndens mål Indikator Resultat Måltal Vi erbjuder arbetsmarknadsåtgärder Andel unga (upp till 25 år) som går vidare till Ej mätt Hälften går vidare arbete eller studier Vi arbetar med tillgänglighetsanpassning Andel med försörjningsstöd Oförändrat Minskande Vi säkerställer en bra intern process för att ge service Andel nya företag/1000 inv 3,2 Bibehållen nivå till företagen Andel nöjda företagare 72 Ökande Vi ger utvecklat stöd till nya invånare Flyttnetto -22 inv, jan-juni Ökande Vi tar miljö- och klimathänsyn i samhällsplanering och upphandling. Vi utvecklar information/kommunikation Andel ekologiska livsmedel 24% Ökande (19 %) Andel miljöbilar i kommunorganisationen Ökande Ökande (2) Mått hämtas från respektive verksamhetssystem Intranätanvändningen (internt) Aktivitet på hemsida och sociala medier (externt) Ej mätt Ökande Ökande Utgångsvärde saknas Ökande Ökande Nämndens mål Indikator Resultat Måltal Vi har engagerade medarbetare Medarbetarindex (HME) 73 Ökande Redovisade förbättringsförslag och inkommit: 164 st Ökande genomförda förbättringar Åtgärdat: 152 st Vi har en fungerande samverkan Kompetensutvecklingsplaner Ej mätt 100% APT Ej mätt 100% Medarbetarsamtal Ej mätt 100% Vi har en fungerande rehabkedja Sjukfrånvaro 5,7 Sjunkande (5,8) Vi ökar andelen heltidstjänster för de medarbetare Andel som har önskad tjänstgöringsgrad, % Andelen ökar Ökande som önskar det. Nämndens mål Indikator Resultat Måltal Vi utvecklar medborgardialogen Andel nöjda medborgare, avser påverkan i 32 Ökande SCB:s medborgarundersökning Våra medborgare upplever att de har tillgång till lättillgänglig information på hemsidan Informationsindex 78 Ökande Vi stödjer projekt via LEADER. Årliga medel för Leaderprojekt, kr 0 tkr år Ökande Nämndens mål Indikator Resultat Måltal Vi har en ekonomi i balans. Ekonomiskt resultat 350 tkr Minst 0-resultat Kr Kommunen säkerställer framtida pensionsutbetalingar Investeringsvolymen ligger i nivå med kommunens årliga avskrivningar. Kommunstyrelseförvaltningen Hållbar tillväxt Kvalitet Nämndens mål Indikator Resultat Måltal Vi har god tillgänglighet (1) via telefon och e-post (1) Servicemätningens mått Ej mätt Ökande samt (2) från felanmälan till åtgärd Kompetens Demokrati Ekonomi Kommunen försäkrar för ca 7 mkr per år Minst bebehållen nivå i investeringsplanen 3,5 mkr I nivå (31 mkr) 23
24 Service- och teknikförvaltningen Nämnd/förvaltning: Kommunstyrelsen Uppgiftslämnare: Förvaltningschef Lars Nyberg Datum: Verksamhet Till förvaltningens verksamhetsområden hör måltidverksamheten, fastighetsenheten, lokalvård med tvätt, reception och växel, gata/park, nämndskansli, bostadsanpassning, vaktmästeri, energi- och klimatrådgivning samt personalansvar över överförmyndaren. Viktiga händelser Ökat tryck på hela förvaltningen med anledning av flyktingsituationen Projekt måltidsverksamhet Ombyggnad lekplats Grönlandsparken Värmeverket har gått felfritt Ekonomi Driftredovisning per juli Helårsprognos (tkr) Avvikelse Prognos Avvikelse / prognos Kostnader Intäkter Netto (OBS! lägg in beloppen utan tecken!) delår : Ökade kostnader i projekt med VVS-konsult. Måltidsverksamheten har, i avvaktan på nödvändiga förändringar inom andra förvaltningar, inte kunnat minska sina kostnader i den utsträckning som beräknats inför året. Uteblivna intäkter för genomförda utbildningar. Prognos helår: Måltidsverksamheten prognostiserar ett underskott på 1,8 mkr som bland annat beror på ett ökat portionsantal inom skolverksamheten, med anledning av flyktingsituationen. En åtgärd kan vara att vidarefakturera kostnaderna för det ökade antalet elever för flyktingsituationen, med tanke på att skolverksamheten erhåller bidrag för bland annat måltider. Även förskolans dubblerade öppethållande under sommaren har medfört ökade kostnader. En prisjustering vid förlängning av ett transportavtal har medfört ökade kostnader. Personal Service- och teknikförvaltningen upplever svårigheter med vikarieförsörjningen vid sjukdom och/eller ledighet. Detta gäller inom måltidverksamheten, lokalvården och inom gata-/parkenheten. Måluppfyllelse Se kommunstyrelseförvaltningens måluppfyllelse 24
Handläggare: Kerstin Söderlund E-postadress: Telefonnr: Diarienr: KS/2016:42
Dokumenttyp: Nämndsplan Tjänsteställe: KFV Handläggare: Kerstin Söderlund E-postadress: Telefonnr: Datum:2016-02-23 Mottagare: Berörda verksamheter Diarienr: KS/2016:42 Nämndsplan för kommunstyrelsen 2016-2018
Malung-Sälens kommun DELÅRSRAPPORT 2015-07-31
Malung-Sälens kommun DELÅRSRAPPORT -07-31 Innehållsförteckning Organisationsöversikt... 3 Fem år i sammandrag... 4 Förvaltningsberättelse... 5 Mål och måluppfyllelse... 5 Prioriterade åtgärder... 8 Befolkningsförändringar...
Malung-Sälens kommun DELÅRSRAPPORT
Malung-Sälens kommun DELÅRSRAPPORT -07-31 Innehållsförteckning Organisationsöversikt... 3 Fem år i sammandrag... 4 Förvaltningsberättelse... 5 Mål och måluppfyllelse... 5 Uppföljning av kommunfullmäktiges
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier
30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN
30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5
Nämndsplan för kommunstyrelsen
2017-01-24 1 Kommunkansliet Antagen av kommunstyrelsen Erik Hansson den 24 januari 2017, 13 erik.t.hansson@malung-salen.se 0280-18133 Dnr KS/2016:588 Nämndsplan för kommunstyrelsen 2017-2019 Om kommunstyrelsen
Granskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN
31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION
Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017
Ekonomiavdelningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige på det
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel:
Tertial 2 2018 Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 Innehållsförteckning 1 Kommuninformation... 3 2 Ekonomi... 3 2.1 Redovisningsprinciper...
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund
Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed
Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Bokslutsprognos 2013-10-31
1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013
31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN
31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION
Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April
Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr
Granskning av delårsrapport 2013
Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor
Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen
UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS
UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6
Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige
Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Sofia Nylund Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Tyresö kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och
Strategisk plan
Strategisk plan 2017-2019 Budget 2017 Dokumentnamn Strategisk plan 2017-2019 Dokumentansvarig/processägare Ekonomichef Dokumenttyp Plan Version Ver 4 Fastställd/upprättad 2016-09-19/KS 2016/484 Senast
Preliminär Bokslutsrapport December 2016
Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.
Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)
Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46
Information om preliminär bokslutrapport 2017
Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-01-29 16 Information om preliminär bokslutrapport 2017 KS 2018/3 Beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Ekonomikontoret
Delårsrapport 31 augusti 2011
Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt
DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren
Tjänsteutlåtande 1 (5) Delårsbokslut och prognos 2-2018 Ärende Kommunledningskontoret har upprättat förslag till delårsbokslut för första halvåret samt helårsprognos för 2018. Resultatet efter första halvåret
Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell
Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1
En sammanfattning av årsredovisningen för 2014
Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket
Bokslutsprognos
Missiv 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-11-12 KS/2015:140 Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2015-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat
Resultatbudget 2016, opposition
Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46
Ekonomirapport 2014 efter januari månad
Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2014-02-20 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2014 efter januari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda dokumentet
Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa
Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Laholms kommun Granskning av delårsrapport per
Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen
Strategisk plan
Strategisk plan 2018-2020 Budget 2018 Dokumentnamn Strategisk plan 2018-2020 Dokumentansvarig/processägare Ekonomichef Dokumenttyp Plan Version Ver 1 Fastställd/upprättad 2017-09-18 Senast reviderad 2017-08-20
Ekonomisk rapport april 2019
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2019-04-24 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (3) Torstein Tysklind Ekonomichef 08-578 29730 torstein.tysklind@tyreso.se Diarienummer 2019/KS 0022 001 Kommunledningsutskottet
Granskning av delårsrapport 2008
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Täby kommun September 2008 Åsa Sandgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Syfte och omfattning...4
Budgetuppföljning 1:a tertialet 2016
Ekonomiavdelningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2016 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige på det
Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5
Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar
Granskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Osby kommun Granskning av delårsrapport per
Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av
Granskning av delårsrapport. Torsås kommun
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Granskning av delårsrapport 2017
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Anna Carlénius Revisionskonsult September 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfrågor...
Granskning av delårsrapport 2016
Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Laholms kommun Granskning av delårsrapport per
Laholms kommun 2016-10-12 Magnus Helmfrid, Anneli Carlsson och Sofie Gydell Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten
RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2
Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1
Granskning av delårs- rapport 2012
Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund
1 September
September 2019 2019 1 1 Sammanfattning Befolkningen uppgick efter vecka 39 till 162 728 vilket är 1 694 fler jämfört med årsskiftet. För september månad görs nu en helårsprognos och det är små förändringar
Boksluts- kommuniké 2007
s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt
Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos
2010-08-24 Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Sammanfattning Delårsbokslutet är en uppföljning av resultatet under januari-juni 2010 med helårsprognos. Kommunens
Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck
Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018
BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018 Inledning Revisionen kommer att granska det färdiga bokslutet samt årsredovisning och koncernredovisning under mars månad. Ekonomiavdelningen bedömer
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Finansiell analys - kommunen
Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering
Granskning av delårsrapport per
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,
Månadsrapport Piteå kommun januari september 2009
Datum -1-12 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1. Månadsrapport Piteå kommun januari september 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-sep jan-aug Prognos jan-dec Budget jan-dec 28 Intäkter 273
Månadsuppföljning januari mars 2018
Resultatet uppgår till 24 mkr för mars månad. Nettokostnaderna har t.o.m. mars tagit i anspråk 24 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 25 %. Hittills under året har kommunen investerat för 46 mkr. Samtliga
bokslutskommuniké 2013
Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014
Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och
Periodrapport Maj 2015
Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I
Motala kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5
Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Ansvarig nämnd 1 5. Bedömning 2 6. Sammanfattning
Månadsuppföljning januari juli 2015
Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av
Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9
Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport Audit KPMG AB Antal sidor: 9 2016 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014
Månadsrapport Ekonomi och Personal Nybro kommun Okt 2014 Innehållsförteckning Ekonomi... 3 Driftsredovisning... 3 Driftsredovisning per område/förvaltning... 4 Investeringsredovisning... 6 Avtalstrohet...
Budgetuppföljning 1:a tertialet 2015
Ekonomikontoret Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2015 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige på det ekonomiska
Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)
Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat
15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (27) 2015-04-27 Ks 15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 I enlighet med kommunfullmäktiges beslut av strategisk plan följer
Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010
Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851
Delårsrapport 31 augusti 2017
Datum 28 september 2017 Till Revisionen Från Susanne Lindberg och Lena Brönnert Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2017 1 Sammanfattning EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Oxelösund granskat
Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5
Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet
Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-
Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Ekerö kommun Anders Hägg Marlene Bernfalk Samir Sandberg Oktober 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 3 2 Inledning 4 2.1 Bakgrund 4 2.2
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Handlingsplan för ekonomi i balans
2016-04-27 Handlingsplan för ekonomi i balans Bakgrund Det är befolkningsantalet som styr de intäkter i form av skatteintäkter och statsbidrag som en kommun har till sitt förfogande. Den negativa befolkningsutvecklingen
Ekonomisk rapport per
Ekonomisk rapport per -10-31 Övergripande ekonomiska händelser Driftbudgetavräkning Det budgeterade resultatet för år uppgår till 27 134. Uppföljningen per den 31 oktober prognostiserar ett helårsresultat
Granskning av delårsrapport 2018
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Carl-Magnus Stenehav Certifierad kommunal revisor Marcus Madar Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...
Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna
Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och
Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor
Simrishamns kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 16 oktober 2014 Lennart Öhrström Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Malin Holm Paulcén Auktoriserad revisor
Lunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per Oktober 2014
Lunds kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 Oktober 2014 Magnus Helmfrid Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2
Ekonomirapport 2014 efter februari månad
Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2014-03-20 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2014 efter februari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda
Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos
Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige
ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se
ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Granskning av delårsrapport. Hallstahammars kommun
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Hallstahammars kommun Magdalena Bergfors Helene Ellingsen Louise Pernhall Oktober Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning
Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB
Revisionsrapport avseende delårsbokslut 2012 Audit KPMG AB Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Förvaltningsberättelse 3.1 Investeringsredovisning 3.2 Driftsredovisning. Resultaträkning. Periodiseringar
Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges
Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen
Delårsrapport tertial 1 2014
Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...
Översiktlig granskning av delårsrapport 2014
Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Anna Gröndahl Kim Gustafsson Granskning av delårsrapport 2014 Hallsbergs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning