Vattenförsörjningsplan för Falkenberg. Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Johan Åström. Handläggare. Kvalitetsgranskning

Transkript

1 1(68) Vattenförsörjningsplan för Falkenberg. Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Johan Åström Handläggare Kvalitetsgranskning Johan Åström Karin Ahlgren

2 2(68) Sammanfattning I denna Vattenförsörjningsplan för Falkenbergs kommun redovisas de yt- och grundvattenresurser som bedöms skyddsvärda för framtiden. Ändamålet med planen är att säkra den framtida tillgången till säkert dricksvatten för Falkenbergs och Ullareds tätorter samt för närbelägna orter. Vattenförsörjningsplanen har tagits fram i nära samarbete mellan konsult och representanter från VIVAB och utgör ett underlag till kommunens nya Översiktsplan. Vattenresurserna i kommunen har valts ut enligt en trestegsprocess. I Urval 1 har potentiella vattenresurser identifierats utifrån kapacitetsaspekter. I Urval 2 har dessa potentiella vattenresurser bedömts utifrån vattenkvalitet, riskobjekt, hot och konkurrerande intressen (nyttjanden) samt befintligt skydd. Det avslutande steget, Urval 3 innebar att välja ut vattenresurser av intresse för framtiden och motivera ett skydd i Översiktsplanen. Geografiska uppgifter i GIS-format har i hög grad utnyttjats vid bedömningen, särskilt för Urval 1 och 2. För Urval 3 genomfördes ett arbetsmöte där praktiska aspekter som vattenskyddsområden, vattendomar, överföringsledningar och tekniska installationer analyserades och diskuterades. Enligt aktuella uppgifter från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) finns i kommunen arton grundvattenresurser med en betydande kapacitet för dricksvattenproduktion (minst 5 l/s) och ytterligare elva med något lägre kapacitet (dock minst 1 l/s). I kommunen med angränsande områden finns sju sjöar och elva vattendrag som kapacitetsmässigt skulle kunna användas för dricksvattenproduktion. Sjöarna skulle kunna användas direkt för råvattenuttag, vattendragen som ett stöd för grundvattenuttag genom konstgjord eller inducerad infiltration. Höga halter av nitrat är ett potentiellt problem för flera grundvattenresurser i denna jordbrukstäta kommun, och utan adekvat vattenberedning kan nitrat ge akut negativa hälsoeffekter. Även koliforma bakterier återfinns i grundvattnet, och kan tyda på avföringspåverkan eller jordpåverkan. Vid flertalet vattenresurser förekommer avloppsutsläpp, inte minst enskilda avlopp, och för några vattenresurser utgör djurbesättningar ett potentiellt hot. Risken för översvämning av de stora åarna Ätran och Vinån gör närliggande vattenresurser klimatkänsliga, såsom Svartrå, Okome, Kärreberg och Heberg. För resurserna Släryd och Sibbarp innebär lokaliseringen av berg- och grustäkter ett konkurrerande intresse för grundvattenuttag. Vattenskyddsområden finns upprättade för alla de grundvattenresurser som i dagsläget används för kommunalt vattenproduktion och i vissa fall finns även ett naturskydd. Även vissa sjöar har ett naturskydd, men här utgör höga färgtal, närliggande vägar och järnvägar, enskilda avlopp och djurbesättningar några av de hot som man bör beakta om ytvattenuttag skulle komma i fråga i Falkenbergs kommun. Sjön Fegen är genom sin stora kapacitet, generellt låga hotnivåer samt etablerat naturskydd troligen den mest intressanta ytvattenförekomsten. Följande vattenresurser bedöms vara av primärt intresse för framtida vattenproduktion i kommunen: Älvsered, Ullared, Okome, Svartrå, Kärreberg, Sörby, Ätran och Gällared. Av sekundärt intresse är Släryd, Kogstorp, Vinberg med Jonstorp, Hakestad, Heberg samt Slöinge. I den nya översiktsplanen bör därför nämnda vattenresurser, samtliga är grundvatten, förses med ett skydd, även om de inte utnyttjas i dagsläget. I rapporten redovisas det behov av vidare utredningar som identifierats i detta sammanhang.

3 3(68) Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte Metod Dataunderlag i GIS Urval 1: Potentiella vattenresurser Urval 2: Prioriterade vattenresurser Urval 3: Utvalda vattenresurser Urval 1: Potentiella vattenresurser Bedömning av samtliga grundvattenresurser Bedömning av samtliga ytvattenresurser Sjöar Vattendrag Urval 2: Bedömning av potentiella grundvattenresurser >5 l/s Fagered Älvsered Ullared Släryd Svartrå Okome Kärreberg Hakestad Vessigebro Sörby Vinberg (Jonstorp) Slöinge Heberg Abild Knobesholm Gällared Ätran Sibbarp Bedömning av övriga grundvattenresurser >1 l/s Sammanfattande bedömning av grundvattenresurser Urval 2: Bedömning av potentiella ytvattenresurser (sjöar) Svarten Björkasjö Barken Tjärnesjön Ätraforsdammen Hjärtaredssjön Fegen Sammanfattande bedömning av ytvattenresurser (sjöar) Urval 3: Utvalda vattenresurser Vattenresurser av primärt intresse för framtiden Älvsered... 59

4 4(68) Ullared Okome Svartrå Kärreberg Sörby Ätran Gällared Vattenresurser av sekundärt intresse för framtiden Släryd Kogstorp Vinberg (Jonstorp) Hakestad Heberg Slöinge Ställningstagande till övriga vattenresurser i kommunen Fagered Vessigebro Sibbarp Långås Abild och Knobesholm Fegen Övriga resurser Behov av vidare utredningar Referenser Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bedömning av vattenkvalitet enligt branschriktlinjerna för råvatten Metod för kapacitetsbestämning av sjöar Kartor i A3-format: 3a: Samtliga vattenresurser, Urval 1 3b: Riskobjekt del 1: Vägar, Miljöfarlig verksamhet och MIFO 3c: Riskobjekt del 2: Avlopp, lantbruk, berg- och grustäkter, översvämningsområden 3d: Samtliga vattenresurser, Urval 3 Elektronisk GIS-databas med kartmaterial

5 5(68) 1 Bakgrund och syfte Falkenbergs kommun önskar upprätta en vattenförsörjningsplan (VFP) för att på lång sikt säkerställa tillgången till vattenresurser för dricksvattenförsörjning av Falkenberg och Ullared med omnejder. Denna VFP ingår som en del i översiktsplanen (ÖP) för Falkenbergs kommun. I en VFP identifieras de yt- och grundvattenförekomster som finns inom kommunen och som är av sådan dignitet att de i en framtid, ensamma eller tillsammans med annan vattenförekomst, antingen kan tillgodose större delen av Falkenbergs och Ullareds tätorter samt närbelägna orter. En VFP inbegriper även att belysa de vattenförekomster som används idag. Genom att upprätta en plan för vattenförsörjningen i Falkenbergs kommun med hänsyn taget till skyddsaspekter för sjöar och vattendrag uppfylls delmål 3 i det svenska miljökvalitetsmål: Levande sjöar och vattendrag. Genom att införa en VFP den nya ÖP för Falkenbergs kommun uppfylls även delmål 1 i miljömålet Grundvatten av god kvalitet. En VFP innebär nämligen att inventera grundvattenförande geologiska formationer av intresse för dricksvattenproduktion. Sådana intressanta formationer behöver redan nu skyddas mot exploatering, förorenande verksamhet och andra motstående intressen, även om det är först på lång sikt som det kan bli aktuellt att ta dessa resurser i bruk för dricksvattenproduktion. Som vägledning vid upprättandet av en VFP finns en rapport från Länsstyrelsen i Västra Götaland (Länsstyrelsen, 2006), benämnd Vattenförsörjningsplaner innebörd och innehåll. Vidare har Sveriges geologiska undersökning (SGU, 2009) framtagit en exemplifierande metodbeskrivning för upprättandet av en VFP, Vattenförsörjningsplan identifiering av vattenresurser viktiga för dricksvattenförsörjning. En VFP bör omfatta alla typer av vattenresurser: grundvatten, ytvatten och konstgjord infiltration. Grundvatten utgör en resurs av central betydelse i Falkenbergs kommun. Falkenberg med närområde fick klassningen 1A i SGUs identifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjning (SGU, 2004). Klass 1 innebär grundvattenområden med potentiellt uttag > 25 l/s, grupp A innebär få andra grundvattenområden i närheten och högt befolkningstryck. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har ett ansvar för frågan om riksintressen för mark- och vattenområden, och en remiss rörande kommande arbete inför utpekande av riksintressen för vattenförsörjningsanläggningar sändes ut i början av år 2012 (HaV, 2012). En VFP kan vara vägledande för en kommun om det blir aktuellt med en riksintresseklassning av vattentillgångar och anläggningar. Syftet med denna vattenförsörjningsplan är att tillgodose kommunens behov av att långsiktigt säkerställa tillgången till vattenresurser för Falkenberg och Ullared med omnejd. Såväl ytvatten som grundvatten omfattas, även om fokus ligger på att utreda sistnämnda kategorin. Vattenförsörjningsplanen upprättas enligt ovan nämnda vägledningar och metodbeskrivningar och har förankrats vid möten med representanter från VIVAB. Vattenuttag för privata fastigheter har inte närmare beskrivits, inte heller bergborrade brunnar eller lämpliga områden för sådana.

6 6(68) 2 Metod Framtagandet av denna Vattenförsörjningsplan för Falkenbergs kommun omfattar att inledningsvis identifiera samtliga vattenresurser i kommunen, såväl ytvatten som grundvatten. Därefter sker en sortering genom en urvalsprocess på tre nivåer, vilken beskrivs närmare i detta metodkapitel: Urval 1: Potentiella vattenresurser Urval 2: Prioriterade vattenresurser Urval 3: Utvalda vattenresurser Dataunderlaget i denna urvalsprocess består i hög grad av geografisk information, varför en GIS-databas har upprättats. 2.1 Dataunderlag i GIS-databas Kartmaterialet som ligger till grund för denna vattenförsörjningsplan omfattar nio grupplager inlagt i en GIS-databas (bifogas elektroniskt som Bilaga 4). Varje grupplager innehåller i sin tur grupplager eller lager, enligt Tabell 1 nedan. Uppgifterna har levererats från VIVAB eller insamlats av konsult från Länsstyrelsen eller från tidigare utredningar för samma geografiska område. Tabell 1. GIS-databas för vattenförsörjningsplan Falkenberg. WMS är en förkortning för Web Map Service (länk som uppdateras när informationen förändras); GK står för Grundkarta. Grupplager Grupplager (*) och lager Översiktlig innehållsbeskrivning GIS00_Grundkarta GIS01_Vattenresurser Tätorter Kommungräns Falkenberg Markanvändning Grundvatten* Grundvatten Urval 1 Förekomster i prioritet för VIVAB Falkenbergs kommun Grundvatten, WMSlänk* Sjöar* Sjöar Urval 1 Sjöar i Halland GK Sjöar VISS 1 Falkenberg 1 VISS står för Vatteninformationssystem Sverige ( Innehåller aktuella avgränsningar. Markanvändning innehåller kategorierna sankmark, skogsmark och öppen mark Innehåller SGU:s aktuella avgränsningar inom Falkenbergs kommun och förekomster i prioritet för VIVAB. Namn och utbredning. WMS-länk ger information om uttagskapacitet, jordarter, brunnar, källor och riskbedömning etc. Namn, area, avrinningsområde, volym, djup, beräknad kapacitet etc.

7 7(68) Grupplager Grupplager (*) och lager Översiktlig innehållsbeskrivning Vattendrag* Vattendrag Urval 1 Vattendrag i Halland GK Vattendrag VISS Falkenberg Namn, längd, avrinningsområde etc. GIS02_Skydd och reservat GIS03_Vattenverk GIS04_Distributionssystem Naturvård riksintresse Natura2000 riksintresse Vattenskyddsområden Byggnadsverk vatten Borror Större privata vattentäkter Verksamhetsområde* Spillvatten Dagvatten Vattenledningar Namn, utbredning, beskrivning, styrande direktiv etc. Namn, kategori av anläggning, fastighet. Större privata vattentäkter omfattar i huvudsak företag Utbredning av områden för spillvatten och dagvatten Dragningar av dricksvattenledningar GIS05_Vattenbehov Förtätning enskilda hushåll Sammanhängande bebyggelse med enskilda avlopp som vore lämpliga att övergå till samfällighet eller koppas till kommunalt nät GIS06_Vattenkvalitet VIVAB råvattendata* Kalkeffektsuppföljning* Ån Ätrans vattenråd* GIS07_Risker_Hot_Nyttjande Större vägar och järnvägar* Riksvägar Järnvägar* Farligt gods-sträckor Buffertzon för farled Buffertzon för järnväg Miljöfarlig verksamhet* A- och B-verksamheter Förorenade områden och deponier* MIFO-objekt Deponier Avloppsutsläpp* Byggnadsverk avlopp Innehåller kvalitetsuppgifter för befintliga eller potentiella råvattenresurser, för vardera parametern redovisat som antal prov, medel- och maxhalt samt en bedömning Namn, sträckningar och utbredningar etc. Namn, huvudman, provnivå, fastighetsbeteckning etc. Typ av verksamhet, namn, MIFO-klass, byggnader, tidigare utredningar etc. Deponier har samma innehåll som Miljöfarlig verksamhet Typ av anläggning, namn, adress. För dagvattenutlopp

8 8(68) Grupplager Grupplager (*) och lager Översiktlig innehållsbeskrivning Dagvattenutlopp Enskilda avlopp potentiella Inventerade områden enskilda avlopp nivåer. Enskilda avlopp potentiella är alla fastigheter som ligger utanför verksamhetsområdet. Status på potentiellt enskilda avlopp GIS08_Avrinningsområden Djurbesättningar* Lantbruk, C- verksamheter Ängs- och betesmark Klimatkänsliga områden Risk för skred Översvämningsområden kust* Översvämningsområden inland* Nyttjande Berg- och grustäkter Nyttjande: Övrigt* Värmepumpar Dammar Dikningsföretag Delavrinningsområden i Falkenberg > 30 km 2 Delavrinningsområden i Falkenberg Huvudavrinningsområden i Falkenberg 2.2 Urval 1: Potentiella vattenresurser Bedömningskriterier för grundvatten redovisas ej. Namn, adress och djurslag (slaktsvin, mjölkkor etc.) för större gårdar registrerade av Miljö och hälsa. Ängs- och betesmarker inventerades åren av Jordbruksverket Skredrisk i Falkenbergs avrinningsområden. Översvämningsområden beskriver vilka kustområden som översvämmas vid olika havsnivåer och vilka inlandsområden som översvämmas vid 100- årsflödet och dimensionerande flödet Se Miljöfarlig verksamhet Typ av värmepump, fastighet Namn, byggnadsår, damm-typ etc. Namn, utbredning, area etc. Huvudavrinningsområden som berör Falkenbergs kommun är medtagna för att bedöma riskhändelser uppströms kommungränsen Sveriges geologiska undersökning SGU har redovisat en översiktlig avgränsning av grundvatten i Falkenbergs kommun för användning i kommunal planering (SGU, 2012a). SGU har i uppgift bl.a. att föreslå och avgränsa grundvattenmagasin inom sitt ansvar för vattenförvaltning enligt

9 9(68) vattenförvaltningsförordningen, och denna aktuella avgränsning ska ses som ett led i detta. SGU har i sin dataleverans angett vilka områden som bedöms ha goda förutsättningar för grundvattenuttag i jordlager (kategori 1, 18 st.) samt vilka som har mindre intresse nationellt men som ändå kan vara av lokal betydelse inom kommunen (kategori 2, 11 st). Uppgifter från SGUs brunnsregister samt från tidigare utredningar och inventeringar av grundvattenförekomster ligger till grund för de aktuella avgränsningarna. SGU har dock inte specifikt redovisat kapaciteten för formationerna, och tidigare kapacitetsuppgifter för kommunen (från 1980-talet) anses inte vara överförbara till dessa nyligt avgränsade formationer (SGU, 2012b). Däremot bedöms formationerna inom kategori 1 motsvara en kapacitet av minst 5 l/s, i vissa fall upp till 25 l/s. Formationer inom kategori 2 bedöms motsvara en lägre kapacitet, dock minst 1 l/s (SGU, 2012b). Bedömningskriterier för sjöar och vattendrag Vid vattenuttag från en sjö eller ett vattendrag måste vattentillgången vara tillräcklig också under ett torrår. I ett vattendrag måste därför medellågvattenföringen beaktas, så att ett tillräckligt flöde ska finnas kvar i vattendraget även efter uttag. Generellt bör vattenuttaget inte överstiga % av resursens totala tillgång. För sjöar och vattendrag som används som recipient för avloppsvatten säger en tumregel är att utspädningseffekten bör vara minst 10 ggr (Nordström, 2005). För bedömning av sjöar inom kommunen har en sjöarea av minst 30 ha använts som ett första urvalskriterium. Ytterligare beräkningar har använts med hänsyn taget till tillrinningsområdets storlek under torrår, se metodbeskrivning i Bilaga 2. För vattendrag har urvalskriteriet varit att avrinningsområdet ska vara minst 30 km 2. Temperaturen på råvattnet är av stor betydelse då den har en avgörande påverkan på potentialen för mikrobiologisk tillväxt i ledningsnätet. Riktvärdet på råvattnets temperatur är 12 o C enligt branschriktlinjerna för råvattenkvalitet (Svenskt Vatten, 2008). I sjöar uppstår under sommarhalvåret vanligtvis ett språngskikt som innebär att temperaturen avsevärt sjunker på djupen m. Råvattenintaget ska därför om möjligt placeras under sjöns språngskikt för att vattnet skall hålla en så låg och jämn temperatur som möjligt. I Nationalatlas finns tidsserier ( ) över maxtemperaturer i ett antal medelstora sjöar, varav några belägna i sydvästra Sverige (Sveriges Nationalatlas, 2012). Sammanställningen visar att sommarmaximumet för 12 o C återfinns på m djup och språngskiktet på 5-20 m djup. Önskvärt är därmed sjöar som har tillräckligt stor volym under språngskiktet. Ett ytterligare urvalskriterium är därför att sjödjupet ska vara minst 10 m. Ett annat viktigt mått är hur mycket nivån i en sjö kan förändras vid uttag under en torrperiod. För att få en uppfattning om detta kan nivåförändringen i en sjö (dh) beräknas för ett givet uttag. Som urvalskriterium har använts att nivåförändring vid råvattenuttag ska vara mindre än 1 m i sjöar/sjösystem över en period av två månader. I denna vattenförsörjningsplan betraktas vattendrag enbart som en potentiell resurs för inducerad och/eller konstgjord infiltration för senare uttag via grundvattnet. Därför ställs här inga krav på vattendrag avseende djup och nivåförändringar.

10 10(68) Uttagsbehovet för såväl sjöar som vattendrag är naturligtvis beroende på om dessa ska användas som huvudvattentäkt, reservvatten täkt eller som nödvattentäkt. Detta diskuteras i samband med Urval Urval 2: Prioriterade vattenresurser Den andra urvalsomgången, Urval 2, avser att göra en prioritering av vattenresurser utifrån vattenkvalitet, hot, nyttjande/konkurrerande intressen samt skydd. I denna urvalsomgång har medtagits samtliga grundvattenresurser (formationer) och sjöar som uppfyller kriterierna i den första urvalsomgången. Motsvarande analys har inte genomförts för vattendragen, eftersom de enbart är att betrakta som en potentiell resurs för konstgjord infiltration. De vattendrag som potentiellt skulle kunna nyttjas för konstgjord infiltration har dock angetts för vardera grundvattenresurs. Information om vattenkvalitet Vattenkvaliteten har i GIS-databasen redovisats för råvattenintag, mindre tillflöden, sjöar och vattendrag och bedömts utifrån Svenskt Vattens branschriktlinjer för råvatten (Svenskt Vatten, 2008). Se mall för bedömning i Bilaga 1. Uppgifterna omfattar både kemisk och mikrobiologisk förorening. Uppgifter om vattenkvalitet har inhämtats i form av följande dataunderlag: VIVAB råvattendata. Uppgifter om råvattenkvalitet vid kommunens dricksvattenanläggningar, perioden Främst grundvatten. SGU Miljöövervakning grundvatten. SGUs miljöövervakningsstationer inom Falkenbergs kommuns huvudavrinningsområden, inom perioden SGU Tillsynsbrunnar grundvatten. SGUs tillsynsbrunnar på privata fastigheter inom Falkenbergs kommun, perioden Kalkeffektsuppföljning ytvatten. Data från Länsstyrelsen från kalkeffektsuppföljning i Falkenberg, perioden Ån Ätrans2 vattenråd, SRK. Data från den samordnade recipientkontrollen (SRK) som Ån Ätrans vattenråd förestår, perioden Ytvatten, vattenprov från olika djup. Ån Ätrans vattenråd, SRK. Samma som ovanstående, men enbart vattenprov tagna från minst 9 meters djup, dvs. ett sådant djup som i en sjö är aktuellt för råvattenintag. Information om riskobjekt, hot och konkurrerande intressen (nyttjande) De riskobjekt, hot och konkurrerande intressen som bedömts i denna Vattenförsörjningsplan är följande: Större vägar och järnvägar Miljöfarlig verksamhet 2 I rapporten används beteckningarna ån Ätran, samhället Ätran samt Ätran, där den sistnämnda avser grundvattenresursen Ätran.

11 11(68) Förorenade områden och deponier Avloppsutsläpp Djurbesättningar Klimatkänsliga områden Nyttjande: Berg-och grustäkter Nyttjande: Övrigt (värmepumpar, dammar och dikningsföretag) För en närmare redogörelse, se Bilaga 1. Information om befintligt skydd I Urval 2 har även ingått att bedöma befintligt skydd för de olika vattenresurserna. Här har tre kategorier av skydd beaktats, nämligen vattenskyddsområden, naturskydd och geologiskt skydd. Se vidare i Bilaga 1. Metod för bedömning av hot, konkurrerande intressen och skydd För de flesta vattenresurser finns riskobjekt vars betydelse måste bedömas utifrån platsspecifik information. Man brukar definiera risk som sannolikhet för en händelse multiplicerat med konsekvensen, i detta fall för vattenkvaliteten och möjligheten att använda vattenresursen för dricksvattenproduktion. Sannolikheten för en händelse är dock ofta svår att bedöma korrekt på lokal nivå, varför en riskbedömning i egentlig mening inte genomförts på det sätt som görs i Risk- och sårbarhetsanalyser. Istället har en bedömning gjorts av konsekvensen för olika händelser som kan tänkas inträffa i relation till ett antal riskobjekt. Begreppet hotnivå har använts för att generellt uppskatta konsekvensen för en händelse på en tregradig skala: låg, medel och hög. Uppskattningen har gjorts för lokala förhållanden i Falkenbergs kommun med avsikten att omspänna den variation av hot som förekommer för vattenresurserna inom kommunen. Det går alltså inte att direkt jämföra bedömningen i Falkenbergs kommun med motsvarande bedömning för en annan kommun. Det ska understrykas att bedömningen av hotnivå är gjord på subjektiva grunder baserat dels på en allmän kännedom om riskhändelser inom olika kategorier av riskobjekt, dels på GISuppgifter om hur riskobjekten är lokaliserade i förhållande till vattenresursen. För grundvattenresurser har riskobjekt inom respektive formationsområden beaktats, medan studien av riskobjekt för ytvattenresurser har omfattat det eller de berörda delavrinningsområdena. När det i texten hänvisas till området avses endera av dessa två. I vissa fall har även riskobjekt i delavrinningsområden uppströms beaktats, vilket i så fall anges i texten. I tillägg till ett antal riskobjekt har två kategorier av konkurrerande intressen identifierats och analyserats, nämligen Nyttjande Berg- och grustäkter samt Nyttjande Övrigt (värmepumpar, dammar och dikningsföretag). Dessa intressen är konkurrerande därför att de utgör ett nyttjande av en vattenresurs som används eller skulle kunna användas för dricksvattenproduktion. Samma tregradiga skala har använts vid bedömningen av dessa nyttjanden, eftersom de samtidigt är att betrakta som riskobjekt. Exempelvis innebär en bergvärmepump att en grundvattenresurs har perforerats och att där kan finnas en transportkanal för föroreningar ner till grundvattnet.

12 12(68) Metod för poängsättning och färgsättning En sammantagen bedömning av hot, nyttjande och skydd har genomförts för alla potentiella vattenresurser. Varje aspekt - hot, nyttjande och skydd - har poängsatts på skalan 0,5 till 1, där 0,5 är minst gynnsamt/mest ogynnsamt och 1 är mest gynnsamt. Siffran har omvandlats till en färg enligt nedanstående färgkodning, där rött är minst gynnsamt och grönt är mest gynnsamt: Aspekt: Hot Färgkod: 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 Högsta hot Lägsta hot I beräkningen av hotnivå har alla de sex ingående föroreningshoten för en grundvattenresurs fått samma vikt. Det uppskattade hot-värdet för varje föroreningshot (mellan 0,5 och 1,0) har multiplicerats med faktorn 1/6. Därefter har samtliga föroreningshot summerats, vilket gett ett sammanlagt hotvärde för respektive grundvattenresurs, även detta i intervallet 0,5 och 1,0. Samma procedur genomfördes för ytvatten, men där de åtta ingående föroreningshoten vägts samman med motsvarande metod. Samma procedur genomfördes för aspekterna nyttjande och skydd, där poängsättningen färgkodades enligt nedanstående: Aspekt: Nyttjande Färgkod: 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 Högsta nyttjande Lägsta nyttjande Aspekt: Skydd Färgkod: 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 Högsta skydd Lägsta skydd Slutligen gjordes en summering av aspekterna hot- nyttjande och skydd för en totalbedömning, vilket gav ett poäng på skalan 1,5 till 3. Färgkodningen illustreras i nedanstående figur: Aspekt: Totalbedömning Färgkod: 1,5 1,8 2,1 2,4 2,7 3,0 Mest ogynnsamt Mest gynnsamt Vattendrag att använda för infiltration Vid bedömningen av potentiella grundvattenresurser har även angetts om det finns vattendrag som korsar grundvattenformationen och vilka dessa är. Avsikten med att ange dessa vattendrag är att de skulle kunna användas för konstgjord grundvattenbildning genom infiltration, dvs. ytvatten pumpas upp och tillsätts akviferen. Även inducerad infiltration, naturligt tillskott av ytvatten till akviferen, sker eller skulle kunna ske från nämnda vattendrag om grundvattenresursen används för dricksvattenproduktion.

13 13(68) Det enda kravet för dessa vattendrag är att de uppfyller kriterierna enligt Urval 1 (se avsnitt 0). Någon närmare analys av vattenkvalitet, hot och nyttjande samt naturskydd har inte gjorts för de aktuella vattendragen. Blir det aktuellt med konstgjord eller inducerad infiltration från vattendragen finns möjligheten att utnyttja den GIS-databas som medföljer denna rapport för att analysera dessa faktorer (Bilaga 4). 2.4 Urval 3: Utvalda vattenresurser Det avslutande steget i denna Vattenförsörjningsplan har varit att ta ställning till vilka vattenresurser som ska väljas ut och därför få ett särskilt skydd i Översiktsplanen. En grundförutsättning är att vattenresursen uppfyller behövliga kapacitetskrav och andra krav som avgörs i den första urvalsomgången (Urval 1). Därutöver bör nivån av hot vara på en rimlig nivå eller möjlig att hantera genom förstärkt skydd. En prioritering av vattenresurser görs i form av en diskussion av dessa aspekter (Urval 2), men resultaten från denna prioritering behöver sammanföras med kommuns exploateringsplaner, visioner och mål för VA osv. Detta har resulterat i Urval 3. Arbetsmöte om vattenresurser Ett arbetsmöte anordnades på VIVAB i syfte att diskutera vattenresurserna utifrån dess lokalisering i kommunen, främst i förhållande till expansionsorterna Falkenberg och Ullared. I denna diskussion lyftes fram de planer och visioner för VA som VIVAB tidigare fastställt, och som närmare beskrivits i VA-översikt Falkenberg (Falkenbergs kommun och VIVAB, 2011). Vattendomar, vattenskyddsområden, reservvattenförsörjning, överföringsledningar och tekniska installationer kommenterades vid detta arbetsmöte. I Urval 3 redovisas och motiveras vilka vattenresurser som är av primärt intresse respektive av sekundärt intresse för framtiden. Ett ställningstagande görs även till övriga vattenresurser i kommunen, vilket inbegriper de resurser som inte är skyddsvärda för framtiden för kommunal dricksvattenförsörjning. Urval 3 ska ses som ett diskussionsunderlag för Översiktsplanen för Falkenbergs kommun, vilken går ut på remiss under våren 2012.

14 14(68) 3 Urval 1: Potentiella vattenresurser 3.1 Bedömning av samtliga grundvattenresurser SGU har anvisat arton grundvattenresurser i Falkenbergs kommun som bedöms ha goda förutsättningar för uttag av vatten (kategori 1). Detta innebär att kapaciteten förväntas vara minst 5 liter/sekund. De flesta av dessa resurser används redan som dricksvattentäkter för Falkenbergs kommun (Tabell 2). Tabell 2. Grundvattenresurser som enligt SGU har goda förutsättningar för uttag i Falkenbergs kommun (minst 5 liter/sekund). Namn Nuvarande användning av grundvattenresursen Uttagstillstånd för kommunen enligt vattendomen (datum för vattendom) Fagered Vattenverk Fagered Älvsered Vattenverk Älvsered Medel 130, max 270 m 3 /dygn ( ) Ullared Vattenverk Ullared ( ) a Medel 350, max 550 m 3 /dygn Släryd Används ej som kommunal vattentäkt Svartrå Vattenverk Köinge ( ) Medel 110, max 220 m 3 /dygn Okome Vattenverk Okome Reservvattentäkt, regleras i vattendom för Köinge Kärreberg Vattenverk Kärreberg ( ), konstgjord infiltration från ån Ätran Medel , max m 3 /dygn Hakestad Används ej som kommunal vattentäkt Vessigebro Vattenverk Vessigebro Sörby Vattenverk Sörby, konstgjord infiltration från ån Ätran ( ) Medel 8 600, max m 3 /dygn Vinberg Vattenverk Jonstorp ( ) b Medel 2 200, max m 3 /dygn Slöinge Heberg Abild Knobesholm Gällared Ätran Sibbarp Borra för renvatten (Töringe c ) Vattenverk Slöinge d Används ej som kommunal vattentäkt e Används ej som kommunal vattentäkt Används ej som kommunal vattentäkt Vattenverk Gällared Vattenverk Ätran Används ej som kommunal vattentäkt Medel 700, max 860 m 3 /dygn a Används även för större privat uttag, Lia Vandrarhem, och för ett antal hushåll. b Används även för större privat uttag, Carlsberg 1, dock ej i dagsläget. God tillgång enligt uppgift. c Töringe 21:1 är Borra 14 Jonstorp (Cortina). d Används även för uttag av reservvatten för Getinge samhälle. e Används för större privat uttag, Carlsberg 2 (finns vattenskyddsområde) och Backens skaleri AB.

15 15(68) Fem av ovan nämnda grundvattenresurser används inte av kommunen för vattenproduktion i dagsläget, nämligen Släryd, Hakestad, Abild, Knobesholm och Sibbarp. Två täkter, Vinberg och Heberg, används av privata företag för vattenuttag. Vattendomar är utfärdade för sju av dessa arton resurser, nämligen de som i dagsläget används för att försörja större samhällen med dricksvatten (Tabell 2). Ytterligare elva grundvattenresurser har föreslagits av SGU, vilka bedöms vara av mindre betydelse nationellt sett men som kan vara relevanta för kommunal dricksvattenförsörjning (kategori 2). För dessa bedöms kapaciteten vara minst 1 liter/sekund. Ingen av dessa täkter används i dagsläget för kommunal dricksvattenproduktion: Yttre Hjärtared Kogstorp Axtona Långås Humleslynga Sjösgärde Bälshult Torsåsen 3 Årstad Glostorp Höstena Samtliga av SGU angivna grundvattenformationer (kategori 1 och 2) inkluderades i Urval 1, eftersom kapacitet för alla dessa bedöms vara minst 1 liter/sekund. 3 Torsåsen Fågelprodukter AB tar ut 550 m 3 /dygn (slakteri).

16 16(68) 3.2 Bedömning av samtliga ytvattenresurser Sjöar Sju sjöar i Falkenbergs kommun uppfyller angivna kriterier avseende area (minst 30 ha), djup (minst 10 m) samt nivåförändring vid råvattenuttag om maximalt 1 m (jfr Bilaga 2). Dessa anges i Tabell 3 tillsammans med volym, djup, avrinningsområdets area samt nivåförändring vid uttag. Tabell 3. Sjöar i Falkenbergs kommun som uppfyller kriterierna enligt Urval 1. Sjö-ID enligt VISS, Vatteninformationssystem Sverige. Sjö Sjö-ID Volym (Mm 3 ) Medeldjup (m) Maxdjup (m) Avrinningsområde (km 2 ) Nivåförändring vid uttag b (m) Svarten a ,1 11, ,1 0, Björkasjö ,7 8,4 30 5,49 0,77 Barken a ,0 10, ,6 0, Tjärnesjön ,6 6, ,1 0,16 Ätrafors dammen Hjärtaredsjön c - c - c , c - c - c 107 0, , ,6 0,02 Fegen a Ligger till stor del utanför kommungränsen. b Beräknat för ett råvattenuttag av 100 l/s över en period av två månader. c Uppgifter saknas Vattendrag Flera vattendrag i kommunen uppfyller kriteriet att avrinningsområdet ska vara minst 30 km 2. I Tabell 4 anges de 11 vattendragen, omfattande totalt 38 delsträckor. Dessa vattendrag betraktas intressanta enbart som resurser för konstgjord grundvattenbildning, och exempelvis ån Ätran används redan för detta ändamål. I Tabell 4 anges därför även vilka av dessa grundvattenförekomster som överlappar grundvattenformationerna, och som därför ingår i Urval 1.

17 17(68) Tabell 4. Vattendrag i Falkenbergs kommun som uppfyller kriterierna enligt Urval 1. De vattendrag som passerar grundvattenförekomst har markerats som en resurs för konstgjord grundvattenbildning. Vattendrags-ID enligt VISS, Vatteninformationssystem Sverige. Passerar Vattendrag och delsträcka Vattendrags-ID grundvattenresurs Sågkanalen SE Ramsjö kanal (Mynningen-Sågkanalen) SE Ramsjö kanal (Sågkanalen-källorna) SE Törlan (Sandabäcken-källorna) SE x Suseån (3 Boarpsbäcken-Käringasjöbäcken) SE Suseån (1 Mynningen-Årstadbäcken) SE x Suseån (2 Årstadbäcken-Boarpsbäcken) SE Hovgårdsån SE x Mostorpsån (3 Hovgårdsån-källorna) SE x Suseån (4 Käringasjöbäcken-Mostorpsån) SE Mostorpsån (1 Mynningen-Uppnorabäcken) SE x Mostorpsån (2 Uppnorabäcken-Hovgårdsån SE x Egnaredsån SE Fageredsån SE x Högvadsån (Mynningen-Stockån) SE x Högvadsån (Stockån-Lillån) SE x Högvadsån (Lillån-Hjärtaredsån) SE x Högvadsån (Hjärtaredsån-Fageredsån) SE x Högvadsån (Fageredsån-Skärshultaån) SE x Högvadsån (Skärshultaån-Mjöaån) SE x Lilla Å (Musån-källorna) SE x Lilla Å (Mynningen-Musån) SE x Sannarpsån SE x Biflöde till Sannarpsån SE x Bäck till ån Ätran från Eseredssjön SE x Stampån (Mynningen-Vismen) SE x Vinån (Mynningen-förgrening) SE x Vinån (västra grenen) SE x Vinån (norra grenen) SE x Ån Ätran (Lillån Gällared-Stampån) SE x Ån Ätran (Stampån-Bäck från Eseredssjön) SE x Ån Ätran (Mynningen-Vinån) SE x Ån Ätran (Vinån-Lilla Å) SE x Ån Ätran (Lilla Å-Högvadsån) SE x Ån Ätran (Högvadsån-Ätrafors) SE x

18 18(68) Vattendrag och delsträcka Vattendrags-ID Passerar grundvattenresurs Ån Ätran (Ätraforsdammen-Lillån Gällared) SE x Ån Ätran (Bäck från Eseredssjön-Kvarnabäcken) SE x Ån Ätran (Kvarnabäcken-Skåpanäs) SE x

19 19(68) 4 Urval 2: Bedömning av potentiella grundvattenresurser >5 l/s 4.1 Fagered Vattenkvalitet Något förhöjda halter mangan i Borra 1 (2 prov). Höga färgtal i Fageredsån och stundtals även i Borra 2. Större vägar och järnvägar Inga större vägar och järnvägar passerar genom området. Miljöfarlig verksamhet Inga kända miljöfarliga verksamheter i området. Förorenade områden och deponier Tidigare drivmedelshantering invid nu nerlagd affär (klass 3), diverse träindustri. Inga deponier Avloppsutsläpp Fagereds avloppsreningsverk ligger inom området. Enstaka dagvattenutlopp. Ett tiotal potentiellt enskilda avlopp inom ett par hundra meter från området. Djurbesättningar Ängs- och betesmark ligger väster om området. Hästgårdar. Klimatkänsliga områden Nyttjande: Berg-och grustäkter Nyttjande: Övrigt Ett par bergvärmepumpar i området, en ytjordvärmepump strax väster om området. Skydd: Vattenskyddsområde Vattenskyddsområde finns för området

20 20(68) Skyddsnivå: Hög Skydd: Naturskydd Området berörs inte av riksintresse för natur. Skydd: Geologiskt skydd Isälvsavlagringar täcker hela grundvattenresursen. Vattendrag att använda för infiltration (delsträcka) Fageredsån 4.2 Älvsered Vattenkvalitet Inga anmärkningar på råvattnet. Höga färgtal i Högvadsån och i utloppet av Gamlarydsån. Större vägar och järnvägar Primär väg för farligt gods genom området. Miljöfarlig verksamhet Inga kända miljöfarliga verksamheter i området. Förorenade områden och deponier Träindustri, verksamhetsindustri samt drivmedelshantering finns i området. Inga deponier. Avloppsutsläpp Älvsereds avloppsreningsverk ligger inom området. Ett tiotal dagvattenutlopp och ett flertal potentiellt enskilda avlopp inom området. Djurbesättningar Ängs- och betesmark ligger i södra delen av området. Klimatkänsliga områden

21 21(68) Nyttjande: Berg-och grustäkter Nyttjande: Övrigt Ett femtontal värmepumpar i området (berg- och ytjordvärme), en jord- och stendamm. Skydd: Vattenskyddsområde Vattenskyddsområde finns inrättat för vissa delar i nordöst Skyddsnivå: Medel Skydd: Naturskydd Området berörs inte av riksintresse för natur. Skydd: Geologiskt skydd Isälvsavlagringar täcker hela grundvattenresursen. Vattendrag att använda för infiltration (delsträcka) Högvadsån (Skärshultaån-Mjöaån) 4.3 Ullared Vattenkvalitet Koliforma bakterier och hög temperatur vid enstaka tillfälle (Borra 2). Höga färgtal i Högvadsån, Fageredsån och i Sutarebäcken. Större vägar och järnvägar Primär väg för farligt gods genom området. Miljöfarlig verksamhet Området omgärdar Ullared AFA 4. Förorenade områden och deponier Ytbehandling av metaller, verkstadsindustri, motorbanor, bilservice, bensinstation. Ett par deponier finns i närheten av området. 4 AFA innebär avfallsanläggning.

22 22(68) Avloppsutsläpp Ullareds avloppsreningsverk ligger inom området samt några spillvattenpumpstationer längs Högvadsån. Vidare ett tiotal dagvattenutlopp och ett femtiotal potentiellt enskilda avlopp inom området. Djurbesättningar Inga större djurbesättningar eller några ängs- och betesmarker i området. Klimatkänsliga områden Nyttjande: Berg-och grustäkter Nyttjande: Övrigt Ett tjugotal värmepumpar i området (berg- och ytjordvärme). Skydd: Vattenskyddsområde Vattenskyddsområde finns för vissa delar i sydväst omkring Ullared. Skyddsnivå: Medel Skydd: Naturskydd Ätradalen Högvadsån, som omfattar större delen av området är av riksintresse avseende naturvård. Dessutom finns ett Natura2000-område längs Högvadsån av riksintresse. Skyddsnivå: Hög Skydd: Geologiskt skydd Isälvsavlagringar täcker hela grundvattenresursen. Vattendrag att använda för infiltration (delsträcka) Fageredsån och Högvadsån (Lillån-Hjärtaredsån, Hjärtaredsån-Fageredsån, Fageredsån- Skärshultaån, Skärshultaån-Mjöaån). 4.4 Släryd Vattenkvalitet Information om vattenkvalitet finns enbart från en tillsynsbrunn i en fastighet i områdets nordvästra hörn. I denna schaktbrunn var samtliga parametrar inom riktvärdet.

23 23(68) Större vägar och järnvägar Inga större vägar och järnvägar passerar genom området. Miljöfarlig verksamhet En B-verksamhet ligger i området Förorenade områden och deponier Två MIFO-objekt finns i området; ett skrotupplag samt Ullared kvarn. Inga deponier Avloppsutsläpp Ett tiotal fastigheter med potentiellt enskilda avlopp ligger inom området. Djurbesättningar Några ängs- och betesmarker ligger i området. Klimatkänsliga områden Nyttjande: Berg-och grustäkter En berg- och grustäkt finns i området, Släryd 3:1. Nyttjande: Övrigt En damm finns eller har funnits i området. Skydd: Vattenskyddsområde Vattenskyddsområde saknas. Skydd: Naturskydd Ätradalen Högvadsån, som passerar genom östra delen av området är av riksintresse avseende naturvård. Skyddsnivå: Medel Skydd: Geologiskt skydd Isälvsavlagringar täcker hela grundvattenresursen, inslag av svämsediment.

24 24(68) Vattendrag att använda för infiltration (delsträcka) Vattendrag av tillräcklig kapacitet saknas. 4.5 Svartrå Vattenkvalitet Information om vattenkvalitet finns enbart från en tillsynsbrunn i en fastighet i området. I det prov som tagits därifrån var nitrat-halten över riktvärdet. I Österbäcken (Svartån) som passerar genom området var färgtalet högt. Större vägar och järnvägar Områdets sydligaste del genomkorsas av primär väg för farligt gods. Miljöfarlig verksamhet Inga kända Förorenade områden och deponier I områdets sydligaste del ligger ett gjuteri. Avloppsutsläpp Köinge avloppsreningsverk i områdets sydligaste del. Därtill ett tjugotal potentiellt enskilda avlopp. Djurbesättningar Flera ängs- och betesmarker ligger i området. Klimatkänsliga områden Översvämningsområde för Lillån/Svartån och för Högvadsån. Nyttjande: Berg-och grustäkter Nyttjande: Övrigt Ett par ytjordvärmepumpar och en bergvärmepump. Ett par dammar uppströms respektive nedströms.

25 25(68) Skydd: Vattenskyddsområde Vattenskyddsområde finns i södra delen av grundvattenresursen. Skyddsnivå: Medel Skydd: Naturskydd Ätradalen Högvadsån, som passerar genom hela östra delen av området är av riksintresse avseende naturvård. Dessutom finns ett Natura2000-område längs Högvadsån av riksintresse. Skyddsnivå: Hög Skydd: Geologiskt skydd Isälvsavlagringar täcker norra delen, finsand och sand den södra delen av området. Vattendrag att använda för infiltration (delsträcka) Högvadsån (Stockån-Lillån, Lillån-Hjärtaredsån). 4.6 Okome Vattenkvalitet Okome råvattenborra reserv ligger strax öster om området och prover därifrån uppvisar inga avvikelser. Enstaka prov i en schaktbrunn i området (fastighet Okome-Backagård 1:107) uppvisade halter av koliforma bakterier och ammonium över riktvärdet. Större vägar och järnvägar Områdets nordvästra hörn genomkorsas av primär väg för farligt gods. Miljöfarlig verksamhet En träindustri ligger inom området Förorenade områden och deponier Träimpregnering, skjutbana, verkstadsindustri. En deponi i områdets östliga del. Avloppsutsläpp Okome avloppsreningsverk ligger strax väster om området och en spillvattenpumpstation inom området. Därtill ett dagvattenutlopp och ett femtiotal potentiellt enskilda avlopp.

26 26(68) Djurbesättningar En djurbesättning med mjölkkor ligger väster om området. Enskilda ängs- och betesmarker i södra delen av området. Klimatkänsliga områden Södra delen av området, som gränsar mot Ätraforsdammen, är översvämningsbar mark. Nyttjande: Berg-och grustäkter Nyttjande: Övrigt Ett tiotal värmepumpar, de flesta bergvärme, ligger i västra och sydvästra delen av området. Skydd: Vattenskyddsområde Vattenskyddsområde saknas. Skydd: Naturskydd Ätradalen Högvadsån, som passerar genom norra delen av området är av riksintresse avseende naturvård. Dessutom finns ett Natura2000-område längs Högvadsån av riksintresse. Skyddsnivå: Medel Skydd: Geologiskt skydd Isälvsavlagringar täcker större delen av grundvattenresursen, i norra delen finns områden med lera. (Medel) Vattendrag att använda för infiltration (delsträcka) Vattendrag av tillräcklig kapacitet saknas. 4.7 Kärreberg Vattenkvalitet Åtskilliga analysdata från Borra 1, 2, 3 och från ytvatten från ån Ätran. Enstaka fynd av koliforma bakterier (Borra 1 och 2). För ytvattnet från ån Ätran överstiger ph, ammonium och aluminium riktvärdena för råvattnet. I enskilda tillsynsbrunnar i områdets norra del har påvisats höga halter nitrat.

27 27(68) Större vägar och järnvägar Inga större vägar och järnvägar passerar genom området, men en mindre väg (712) passerar och har i tidigare utredningar ansetts utgöra en risk (Vägverket, 1996). Miljöfarlig verksamhet Förorenade områden och deponier En avfallsanläggning ligger i områdets norra del. Avloppsutsläpp Ett drygt femtiotal potentiellt enskilda avlopp. Djurbesättningar Gårdar med svin och mjölkdjur finns i området. Viss ängs- och betesmarker i områdets sydvästra hörn. Klimatkänsliga områden Området genomkorsas av ån Ätran som är översvämningsbar. Översvämningsområdet omfattar en gård med svin och mjölkbesättning. Nyttjande: Berg-och grustäkter Nyttjande: Övrigt Några värmepumpar förekommer i området; bergvärme och ytjordvärme. En damm är lokaliserad nedströms längs ån Ätran. Skydd: Vattenskyddsområde Vattenskyddsområde finns för mellersta delen av grundvattenresursen. Skyddsnivå: Medel Skydd: Naturskydd Ätradalen Högvadsån, som passerar genom området är av riksintresse avseende naturvård. Dessutom finns ett Natura2000-område längs ån Ätran av riksintresse. Skyddsnivå: Hög

28 28(68) Skydd: Geologiskt skydd Stor variation inom området. Isälvsavlagringar finns i södra, mellersta (används för nuvarande grundvattenuttag) och i norra delen. Däremellan blandade jordarter såsom lera, svämsediment och morän. Skyddsnivå: Medel Vattendrag att använda för infiltration (delsträcka) Högvadsån (Mynningen-Stockån), ån Ätran (Lilla Å-Högvadsån, Högvadsån-Ätrafors). 4.8 Hakestad Vattenkvalitet En av SGUs miljöövervakningsbrunnar ligger mitt i området, där uppmätta parametrar ligger inom riktvärdena. Större vägar och järnvägar Längs den östra sidan av området passerar en primär väg för farligt gods. Miljöfarlig verksamhet Förorenade områden och deponier Ett gjuteri ligger öster om området. Avloppsutsläpp Ett femtontal potentiellt enskilda avlopp. Djurbesättningar Inga större djurbesättningar eller ängs- och betesmarker i området. Klimatkänsliga områden Nyttjande: Berg-och grustäkter

29 29(68) Nyttjande: Övrigt Ett par värmepumpar förekommer i området; bergvärme och ytjordvärme. Skydd: Vattenskyddsområde Vattenskyddsområde saknas. Skydd: Naturskydd Området berörs inte av riksintresse för natur. Skydd: Geologiskt skydd Området domineras av olika typer av sand med inslag av sväm- och älvsediment. Skyddsnivå: Medel Vattendrag att använda för infiltration (delsträcka) Vinån (norra grenen) 4.9 Vessigebro Vattenkvalitet För VIVABs Borra 1 och Borra 2 har riktvärdena för nitrat, nitratkväve och temperatur överskridits. Stundtals höga färgtal i Lillån, Vessige. Större vägar och järnvägar Inga större vägar eller järnvägar. Miljöfarlig verksamhet Förorenade områden och deponier En byggnad innehållande cisterner i marken, två ovan mark. En cistern är skrotad och ersatt med ny, placerad på samma plats. Vessige AFA ligger söder om området. Avloppsutsläpp Ett fåtal potentiellt enskilda avlopp i området. Djurbesättningar Inga större djurbesättningar eller ängs- och betesmarker i området.

30 30(68) Klimatkänsliga områden Inga kända i området, dock är ån Ätran som passerar väster om området översvämningsbar. Nyttjande: Berg-och grustäkter Nyttjande: Övrigt En bergvärmepump ligger i området. En damm i Lillån strax nedströms området innebär troligen regleringsönskemål. Skydd: Vattenskyddsområde Vattenskyddsområde finns för norra delen av området. Skyddsnivå: Medel Skydd: Naturskydd Området berörs inte av riksintresse för natur. Skydd: Geologiskt skydd Isälvsavlagringar i södra delen av området, i norra morän med inslag av svämsediment. Skyddsnivå: Medel (Låg) Vattendrag att använda för infiltration (delsträcka) Lilla Å (Mynningen-Musån) 4.10 Sörby Vattenkvalitet Åtskilliga analyser från Borra 1 och 2. För Borra 1 har riktvärdena för nitrit, ammoniumkväve och ammonium överskridits. För Borra 2 har koliforma bakterier påträffats. I en av SGUs tillsynsbrunnar i östra delen av området (schaktbrunn) har höga halter av E. coli och koliforma bakterier påvisats i ett enskilt prov (flera potentiellt enskilda avlopp i närheten). Större vägar och järnvägar Inga större vägar och järnvägar passerar genom området. Miljöfarlig verksamhet

31 31(68) Förorenade områden och deponier Avloppsutsläpp Ett tjugofemtal potentiellt enskilda avlopp, varav ett tiotal i östra delen är inventerade. Djurbesättningar En gård med slaktsvin lokaliserad strax norr om området. Viss ängs- och betesmarker i områdets östra del. Klimatkänsliga områden Sannarpsån är ett biflöde till ån Ätran som är översvämningsbar. Nyttjande: Berg-och grustäkter Nyttjande: Övrigt En jordvärmepump i sydöstra delen av området. Sannarps kvarn ligger uppströms längs Sannarpsån. Skydd: Vattenskyddsområde Vattenskyddsområde finns för ungefär halva området. Skyddsnivå: Medel Skydd: Naturskydd Området berörs inte av riksintresse för natur. Skydd: Geologiskt skydd Isälvsavlagringar dominerar området, därutöver sand och lera. Vattendrag att använda för infiltration (delsträcka) Sannarpsån 4.11 Vinberg (Jonstorp)

32 32(68) Vattenkvalitet Åtskilliga analysdata finns genom nuvarande råvattenuttag i Jonstorp samt i Ljungby-Bergagård i norr. I Jonstorp avviker parametrarna nitrat, nitratkväve och temperatur från riktvärdena för flertalet borror. I Vinån, varifrån ytvatten pumpas för konstgjort grundvatten, avviker parametrarna COD, färg, nitrit, ammonium, järn och aluminium. I Ljungby (Borra 12) och i Ljungby-Bergagård var samtliga parametrar för vattenkvalitet inom riktvärdena. Ytterligare information om vattenkvalitet finns via SGUs tillsynsbrunnar. Större vägar och järnvägar Europaväg E6/E20 passerar genom den södra delen av området, vilken är primär väg för farligt gods. I nordöstlig riktning, längs områdets gräns i väster, passerar också en primär väg för farligt gods. Genom södra delen av området, vid Skrea, passerar en sekundär väg för farligt gods. Miljöfarlig verksamhet I södra delen av området ligger ett mejeri och ett tryckeri Förorenade områden och deponier Åtskilliga MIFO-objekt, klass 3 och 4, ligger väster om borrorna vid Jonstorp; impregnering, verkstadsindustri, massa- och pappersindustri. Fyra deponier ligger i området, däribland Vinbergs AFA strax söder om borrorna vid Jonstorp. Avloppsutsläpp Spillvattenpumpstationer med risk för bräddning finns i områdets norra (1) och södra (2 st) delar. Dagvattenutlopp bland annat invid Jonstorp. Ett hundratal potentiellt enskilda avlopp, majoriteten inventerade. Djurbesättningar Två stora gårdar med mjölkkor i området kring Jonstorp, viss ängs- och betesmark. Klimatkänsliga områden Ån Ätran, som passerar genom södra delen av området, omgärdas av ett översvämningsområde som även sträcker sig ett stycke upp i Vinån. Nyttjande: Berg-och grustäkter

33 33(68) Nyttjande: Övrigt Ett stort antal värmepumpar i området, främst i mellersta (i närheten av borrorna i Jonstorp) och norra delen. Tre dammar är lokaliserade i området längs Vinån. Skydd: Vattenskyddsområde Vattenskyddsområden täcker största delen av området Skyddsnivå: Hög Skydd: Naturskydd Ätradalen Högvadsån, som passerar genom södra delen av området är av riksintresse avseende naturvård. Dessutom finns ett Natura2000-område längs ån Ätran av riksintresse. Skyddsnivå: Hög Skydd: Geologiskt skydd I området finns blandade jordarter. Södra delen av området domineras av sand med inslag av svämsediment, mellersta delen av lerig-sandig-siltig morän. I norra delen går isälvsavlagringen i dagen, där är skyddet lågt. Skyddsnivå: Medel Vattendrag att använda för infiltration (delsträcka) Vinån (Mynningen-förgrening), ån Ätran (Mynningen-Vinån, Vinån-Lilla Å) Slöinge Vattenkvalitet Analyser från området saknas, men för Slöinge reservvattenverk finns uppgifter om att det har varit höga nitrathalter. Större vägar och järnvägar Sydväst utanför området passerar E6/E20, vilken är primär väg för farligt gods. Även järnväg med buffertzon passerar sydväst utanför området. Miljöfarlig verksamhet En B-anläggning ligger i östra delen av området. Förorenade områden och deponier I områdets sydvästra del finns några MIFO-objekt; impregnering, verkstadsindustri och bensinstation. Där ligger även Slöinge AFA.