Produktionssystem för ekologisk odling av trädgårdsblåbär
|
|
- Helena Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Slutrapport SLU Ekoforsk projekt: Produktionssystem för ekologisk odling av trädgårdsblåbär Organic production systems in Northern highbush blueberries foto: Birgitta Svensson Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Institutionen för Biosystem och teknologi, SLU Alnarp. Box 103, Alnarp 1
2 Sammanfattning Projektets syfte var att undersöka hur man kan optimera ekologisk produktion av trädgårdsblåbär i ett nordiskt klimat. Viktiga mål i projektet är: 1.att studera tillväxt och etablering i tunnlar respektive på friland med avseende på sorter och substrat, variation i utveckling, skörd, problem med skadegörare och klimatanpassning samt 2. undersöka betydelsen av mykorrhiza för etablering och tillväxt av plantor och deras upptag av näringsämnen från organiska gödselmedel. Ett fältförsök med trädgårdsblåbär har utförts på SLU, Rånna försöksstation i Skövde Sorterna Duke, Reka och Northblue planterades i tunnel och ute samt i två olika substrat: 1. grov torv med inblandning av bark ca 10 procent samt 2. grov torv med bark ca 10 procent och skogsjord ca 10 procent. Försöksrutorna var randomiserade inom tre block i tunnel och inom tre block ute. Den vegetativa tillväxten på buskarna har varit större i tunnel än ute. Volymen av sorterna Duke och Reka var större i tunnel än ute medan sorten Northblue har samma volym i tunnel som ute Avkastningen var lika för respektive sort i tunnel och ute år 2012 medan den var högre i tunnel 2013 då det hade förekommit både vinterskador och vårfrost i blomningen. Skördeperioden var ca en vecka tidigare i tunnel 2012 jämfört med ute medan det inte var några skillnader i tidighet Sorterna Duke och Reka har gett signifikant högre avkastning än sorten Northblue. Det har inte förekommit skillnader mellan substraten i utveckling eller avkastning. Inverkan av olika mykorrhizapreparat och gödselmedel undersöktes för sorterna Duke och Reka i krukförsök vid SLU Alnarp. Det fanns en tendens till ökad tillväxt för plantor som fått gödselmedlet Biofer jämfört med plantor som fått Biobact. Innehållet av växtnäringsämnen i växterna låg inom normala värden för blåbär med undantag av bor som låg under rekommenderade värden. Mykorrhizabehandlingarna hade ingen signifikant effekt på tillväxten varken i krukförsöket eller ett år efter utplantering på Rånna försöksstation. Både mykorrhizabehandlingen och sorten påverkade sammansättningen av mikrobiella samhällen karakteriserade med hjälp av fosfolipidfettsyror (PLFA) och förekomsten av gener för enzymer involverade i markens omsättning av kväve. 2
3 Summary The project aims to explore how to optimize organic production of blueberries in a Nordic climate. Key objectives of the project are: 1.study of growth and establishment in plastic tunnels and in the open with respect to variety and substrate, development, yield, pest problems and climate adaptation and 2.examine the role of mycorrhizae in the establishment and growth of plants and their uptake of nutrients from organic fertilizers. A field trial with blueberries is conducted at SLU, Rånna Experimental Station in Skövde The varieties Duke, Reka and Northblue are planted in high plastic tunnel and outdoor and in two different substrates: 1. coarse peat mixed with bark approx.10 percent and 2.coarse peat mixed with bark approx. 10 percent and forest soil approx. 10 percent. Plots are randomized within three blocks of the tunnel and within three blocks outdoor. Vegetative growth has been larger in the tunnel than outdoor. The volume of the varieties Duke and Reka are higher in the tunnel than outdoor, while the variety Northblue has the same volume in the tunnel and outdoor in Yield for each variety was equal in the tunnel and outdoor in 2012, while it was higher in the tunnel in 2013 when there had been both winter injuries and spring frosts at flowering. Harvest period was about a week earlier in tunnel 2012 compared to outdoor while there were no differences in earliness Varieties Duke and Reka have provided significantly higher yield than the variety Northblue. There have been no differences between the substrates in development or yields. The influence of different mycorrhizal inocula and organic fertilizers was studied for the varieties Duke and Reka in pot experiments at SLU Alnarp. There was a tendency to increased plant growth for the fertilizer Biofer compared with Biobact. Shoot or leaf mineral nutrient content was within the normal range for blueberries with the exception of boron which was below recommended values. The mycorrhizal treatments had no significant effect on plant growth neither in the pot experiments or one year after planting at Rånna Experimental Station in Skövde. Both the variety and the mycorrhizal treatment affected the composition of microbial populations characterised with phospholipid fatty acid (PLFA) profiles and the occurrence of genes for enzymes involved in soil nitrogen turnover. 3
4 Inledning Produktionen av trädgårdsblåbär ökar i världen. Årsproduktionen i världen är ton och har fyrdubblats de senaste 30 åren. I Sverige odlas ca 12 hektar blåbär på friland och ytterligare en mindre del i växthus. I dag är den ekologiska produktionen i Sverige mycket begränsad, men det antas finnas en stor potential då blåbär är en populär färskvaruprodukt som även har god hållbarhet. Detta projekt fokuserar på odling av trädgårdsblåbär i tunnlar och på friland speciellt med avseende på substrat och näring. Då blåbär trivs bäst i relativt sura jordar finns många frågeställningar kring lämpliga substrat i kombination med mykorrhizainokulering och gödsling i ett ekologiskt odlingssystem. Fältförsök på Rånna försöksstation i Skövde, under har som mål att optimera en hållbar produktion av trädgårdsblåbär med hög kvalitet. Tre sorter av trädgårdsblåbär har etablerats i två olika substrat: torv med barkinblandning eller torv/bark med inblandning av skogsjord. Effekten av olika organiska gödselmedel och mykorrhiza studeras. Projektet studerar hur man kan optimera ekologisk produktion av trädgårdsblåbär i ett nordiskt klimat. Huvudmålen är att: 1. Studera tillväxt och etablering i tunnlar respektive på friland med avseende på sorter och substrat, variation i utveckling, skörd, problem med skadegörare och klimatanpassning. 2. Undersöka betydelsen av mykorrhiza för etablering och tillväxt av plantor och deras upptag av näringsämnen från organiska gödselmedel. Resultaten presenteras som två separata delförsök 4
5 Delförsök 1: Betydelsen av substratval samt odling i tunnel och på friland Metodik Fältförsök på friland med trädgårdsblåbär är utfört på Rånna försöksstation Skövde. (58 27 N, E) Halva försöket odlas i plasttunnel och halva utan tunnel. Substratbäddarna består av: 1. Grov torv (Hasselfors) med inblandning av 10 % bark samt 2. Grov torv, 10 % bark och 10 % sandig skogsjord inhämtat från skog vid Rånna. Bäddarna är 70 cm breda och cm djupa. Vatten och växtnäring tillförs via droppbevattning. Växtnäring har tillförts med Biofer (endast 2011) och flytande Bykobakt, 2011 ca 7 gram kväve och ca 14 gram kväve per planta och säsong. I april 2012 tillfördes gips, kalciumsulfat motsvarande 11 gram kalcium per buske till samtliga plantor. Plantavståndet är 1 m och radavståndet 3 m. Gräs, Festuca rubra utan utlöpare, är sått mellan raderna. Plantraderna är till stor del täckta av Mypexväv för att förhindra transport av substrat vid kraftig nederbörd. Tre sorter är planterade, Duke och Reka, båda Vaccineum corymbosum samt Northblue som är en Vaccineum angustifolium hybrid. Behandlingarna (sorter, substrat) är randomiserade inom tre block i tunnel respektive ute. För statistiska beräkningar av tillväxt, avkastning och bärstorlek användes general linear model, GLM i SAS 9.3 (SAS Institute Inc., Cary, NC, USA) Resultat Övervintring Övervintringen 2011 till 2012 gick bra och var helt utan vinterskador. Vintern 2012 till 2013 var däremot svårare och resulterade i omfattande vinterskador i de planterade blåbärsbuskarna. Det var i huvudsak under senvintern, mars 2013, som de flesta skador torde uppstått. Då var det låga nattemperaturer, soliga dagar och tjäle i jorden som medförde frystorkning av buskarnas övre delar. Under blomningstid i början av juni 2013 förekom enstaka nätter med minusgrader vilket kan ha påverkat blommor och pollinering i den del av planteringen som var ute. Inga större skillnader i känslighet mellan sorterna Duke och Reka i form av vinterskador noterades. Sorten Northblue som är en hybrid med betydligt lägre och kompaktare växtsätt, hade inte särskilt mycket vinterskador Vegetativ tillväxt Sorterna Duke och Reka var relativt lika i storlek vid plantering medan sorten Northblue var betydligt lägre. Mätningar av buskarnas höjd och diameter har utförts i april 2012, april 2013 samt i november Tillväxten i både höjd och bredd har varit signifikant (p<0,05) större i tunnel jämfört med ute. Efter 5
6 tre växtsäsonger kvarstår skillnaden i storlek mellan sorterna och volymen av Duke är signifikant (p<0,05) högst, följt av Reka, båda i tunnel. Olika substrat har inte gett skillnader i tillväxt (Fig. 1 3). Figur 1. Tillväxt i cm från april 2012 till november Staplar med samma färg och bokstav är inte signifikant (p<0,01) skilda. Figur 3. Buskarnas volym, m 3, november Olika bokstav anger signifikant (p<0,01) skillnad. 6
7 Avkastning Buskarnas skördades redan under planteringsåret 2011, men skörden var liten, endast gram per buske och redovisas inte. Under 2012 skördades bären vid åtta och 2013 vid tre tillfällen (Fig 4 5). Figur 4. Avkastning, kg per buske, i blåbär 2012 och Olika bokstav anger signifikant (p<0,01 år 2012, p<0,05 år 2013) skillnad mellan sorter respektive år. 7
8 Figur 5. Ackumulerad avkastning, kg per buske, i blåbär 2012 och Heldragen linje avser tunnel och streckad linje aver odling ute. Bärkvalitet Bärstorlek. Bärens 100 gramsvikt räknades vid skörd tre gånger 2012 och en gång Figur 6. Bärstorlek, gram, i blåbär 2012 och Olika bokstav anger signifikant (p<0,05) skillnad inom respektive år. 8
9 Bild 1. Sorten Duke (till vänster) har så gott som felfria bär medan sorten Reka ofta har rester kvar av blomdelar på bäret (mitten). Under 2013 var det omfattande kvalitetsproblem med fläkskador på bären av sorten Northblue (till höger). Bild 2. Ericaphis scammeli (till vänster), naturligt förekommande biologisk kontroll med larver (orange) av bladlusgallmygga, Aphidoletes aphidimyza (mitten) och körsbärsbladlus, Myzus cerasi på blåbärsblad. Växtskyddsproblem De enda allvarliga växtskyddsproblem som förekommit under är bladlöss och då främst i tunnelodlingen. Där är det bladlusen Ericaphis scammelli (Mason)som är vanligast. Det är en amerikansk bladlusart som ofta förekommer på Vaccineum corymbosum och som antas ha följt med plantmaterial från Nordamerika till Europa under 1900 talet. Den har setts på ett flertal ställen i Skåne, ofta i anslutning till blåbärsodlingar, enligt Barbro Nedstam (personligt meddelande). E. scammelli är en känd vektor för Blueberry scorch virus och bör kontrolleras. Under 2012 var det också en hel del löss på blåbärsodlingen ute, troligtvis körsbärsbladlus, Myzus cerasi. Buskarna i tunnel har sprutats både 2012 och 2013 med Raptol i maj och sedan med Eradicoat vid behov under säsongen. De flesta lössen var borta när bären mognade och det var främst under 2012 som sotdagg, rester av bladlössen, blev ett problem i sorten Northblue under skörd. Växtnäring och substratanalyser i blåbär april 2012 september 2013 Näringsupptagningen var inte var i proportion till tillförseln under maj och juni 2012 då ledningstal, nitrat och ammonium, kalium, fosfor, kalcium, magnesium och mangan var som högst vid provtagningen i juni I odlingen ute ackumulerades kalium i substratet under 2012 och nivån var fortfarande hög i oktober 2012 för att sedan sjunka under
10 ph sjunker något i samband med den högre näringsnivån i juni 2012 men är sedan relativt stabilt i odlingen ute med ph 5 i september I tunnelodlingen stiger ph under odlingsperioden och är 6,1 6,2 i september Tillförsel av gips ger utslag i höga halter av både kalcium och sulfat vid provtagningen i juni Därefter sjunker halterna av kalcium och sulfat, dock inte i tunnelodlingen där kalciumnivån stiger fram till september I tunnelodlingen som är skyddad från regn under april tom. augusti, har det inte skett någon naturlig urlakning av kalcium under odlingsperioden. Under 2013 sjunker näringsnivåerna(gäller inte kalcium i tunnel) vilket kan hänföras till en ökad näringsupptagning och större kraftigare vegetativ tillväxten i buskarna. Kväve har analyserats både enligt Spurway (mg/l) och som N min (mg/100 g ts) och analysresultaten ger liknande bild av kväveinnehållet i substraten. Generellt är det högre halt av ammoniumkväve vid N min analys. Figur 7. ph och ledningstal LT i blåbär, april 2012 september 2013 vid odling i tunnel (t) och ute (u) samt i två substrat (s1, s2); s1: grov torv (Hasselfors) med inblandning av 10 % bark, s2: grov torv, 10 % bark och 10 % sandig skogsjord. 10
11 Figur 8. Innehåll av Sulfatsvavel och kalcium enl. Spurway, mg/l, i blåbär, april 2012 september 2013 vid odling i tunnel (t) och ute (u) samt i två substrat (s1, s2). s1: grov torv (Hasselfors) med inblandning av 10 % bark, s2: grov torv, 10 % bark och 10 % sandig skogsjord. 11
12 Figur 9. Innehåll av fosfor, kalium, magnesium, mangan Spw mg/l i blåbär, april 2012 september Figur 10. Innehåll av nitratkväve och ammoniumkväve i blåbär, april 2012 september 2013, analyserat enligt Spurway, mg/l samt som N min mg/ 100 g ts. 12
13 Diskussion Ekologisk odling av trädgårdsblåbär, Vaccineum corymbosum och V. angustifolium hybrid i nordiskt klimat är fullt möjligt under förutsättning att odlingssubstratet har ett ph under 5 och att vinterskador kan undvikas. I försöket var det stor skillnad på buskarnas storlek redan vid planteringen. Sorten Northblue som är en V. angustifolium hybrid bestod av små mycket kompakta buskar som mikroförökats och sedan vidareodlats i en svensk plantskola. Sorterna Duke och Reka som tillhör V. corymbosum kom från Tyskland där de sticklingsförökats och frilandsodlats. Erfarenheten av sorten Northblue är att de har en god tillväxt och kan bli cm höga. Enligt Elitplantstationen kan mikroförökning ibland medföra sämre tillväxt de första åren men det är inte så vanligt (Elisabet Nilsson personligt meddelande ). Den vegetativa tillväxten har varit bättre i tunnel än i odling ute medan det har inte varit så stora skillnader mellan sorter. Sorterna Duke och Reka har haft den bästa tillväxten i tunnel jämfört med alla andra. Skadorna under vintern 2012/2013 tillsammans med kalla nätter med frost i början av juni 2013 medförde en väsentligt minskad skörd 2013 och allra sämst blir skörden ute. Det beror på att det varmare klimatet i tunneln skyddade från frost i blomningen 3 5 juni och gav plantorna bättre förutsättningar för tillväxt och utveckling under säsongen. Odling i tunnel ger samma storlek på skörden som ute, 2012 men skörden tidigareläggs ca en vecka. Under 2013 är skörden så låg att det inte går att utläsa några tidskillnader. Substraten, med och utan skogsjordinblandning, har inte gett några skillnader på uppmätta parametrar men man kan anta att skogsjordstillförseln kan ha betydelse på längre sikt om mykorrhizainnehållet påverkar växtnäringsutnyttjande. Växtnäringstillförseln var för kraftig under 2012 vilket visade sig i relativt höga analysvärden. Under 2013 var växtnäringsupptagning större i plantorna och obalansen har rättat till sig något. I tunnelodlingen har dock ph stigit under hela odlingsperioden liksom nivån av kalcium. Anledningen till detta är oklar eftersom även tunnelodlingen är utsatt för naturlig nederbörd ovanifrån (med utlakning som följd) under perioden augusti till mitten av april. Fortsatta studier av ph och näringsinnehåll följer Ekologisk odling av trädgårdsblåbär Det finns flera sorter att välja på, Reka är en pålitlig sort men Duke kan ge hög skörd. Sorten Northblue är härdig men ger mindre buskar. För odling i substrat (torv och barkblandning) krävs noggrann kontroll av näringsnivå och ph. Flytande organisk gödsel kan användas via dropbbevattning. Även kompost kan användas men det är viktigt att kontrollera att inte ph stiger för mycket. Bladlöss kan vara ett problem särskilt vid odling i tunnel och de måste kontrolleras då de ger försämrad bärkvalitet samt kan sprida virussjukdomar. Odling i tunnel är en fördel när säsongen är kort och kall. Den högre temperaturen ger optimal utveckling under kortare tid och därmed en säkrare skörd i områden där klimatet är osäkert. I områden med varm vår och sommar ger tunneln ingen fördel. Genom att kombinera odling i tunnel och ute kan skördesäsongen förlängas. 13
14 Delförsök 2: Betydelsen av mykorrhiza och gödsling för etablering, tillväxt och näringsupptag Metoder Försök 1 Under 2011 producerades plantor av Vaccinium corymbosum, sorterna Reka och Duke, från sticklingar vid Elitplantstationen i Balsgård. Plantorna fick fyra olika mykorrhizabehandlingar i samband med stickningen i slutet av maj; oympad kontroll, två kommersiella inokula, samt naturlig jord. Gödsel tillfördes i form av Biofer eller Biobact. Odlingssubstratet var torv med inblandning av lera och perlit. Plantorna sköttes i enlighet med Elitplantstationens standardmetoder för blåbärsplantor. Skottlängden registrerades i oktober och plantorna fick stå kvar i växthuset under vintern. Våren 2012 flyttades plantorna till ett växthus i Alnarp där de krukades om. Biofer och Biobact tillfördes vid plantering och genom gödselbevattning under odlingssäsongen. Hösten 2012 skördades plantorna, skotten torkades vid 65 C och innehållet av växtnäringsämnen analyserades. Försök 2 Våren 2012 köptes ettåriga plantor av Reka och Duke från Wilhelm Dierking Beerenobst, Tyskland. Dessa krukades om i 2 L torvsubstrat och gödslades med Biofer eller Biobact. Plantorna fick tre olika mykorrhizabehandlingar; oympad kontroll (M0) samt två kommersiella inokula (M1, M2). Försöket genomfördes med 9 replikat per behandling. Krukorna randomiserades och placerades i växthus i Alnarp den 28 mars. Temperaturen var inställd på 12/10 C dag/natt. Den 10 april ökades dagtemperaturen till 15 C och plantorna fick tilläggsljus (SON T lampor) under 12 timmar. Den 3 maj ökades natt temperaturen till 12 C, tilläggsljuset stängdes av och plantorna skuggades under dagen. I slutet av augusti 2012 registrerades plantlängden och unga, fullt utvecklade blad togs för analys av växtnäringsinnehåll. De plantor som fått Biofer hade saltskador och endast behandlingarna med Biobact planterades därför ut i fält på Rånna försöksstation i augusti Under 2013 gödslades plantorna med Bycobact den 12 juni samt 12 juli. I början av september 2013 mättes plantornas höjd och diameter. Analyser Alla växtprov torkades vid 65 C, maldes och uppslutades i koncentrerad salpetersyra (65% HNO 3 ) i mikrovågsugn (Mars5, CEM Corporation). Innehållet av mineralnäringsämnen bestämdes därefter med ICP ES hos Eurofins i Kristianstad. Kväveinnehållet bestämdes enligt Dumasmetoden med hjälp av en Carlo Erba elementaranalysator vid Institutionen för biosystem & teknologi, SLU Alnarp. Sammansättningen av fosfolipidfettsyror (PLFAs) kan användas som ett fingeravtryck för att detektera förändringar i markens mikrobiella miljön (Frostegård & Bååth 1996). PLFA analys utfördes enligt (Khalil& Alsanius 2001). En mängd på 1,5 g substrat extraherades och separerades till olika lipidklasser 14
15 med ökande polaritet: neutrala lipider, glykolipider och polära lipider (fosfolipider). Metylesterar av fettsyror extraherades därefter från fospolipiderna genom alkalisk methanolys och analyserades i gaskromatograf. Vid sidan av PLFA metoden har den molekylära metoden real time PCR också använts för att kvantifiera bakteriella gener involverade i kvävecykeln. Fokus var på gener som koder för ammonium monooxygenae ( amoa) och nitrit reduktas (nirk och nirs) enligt Hai et al. (2009). Proverna analyserades av Scanbi diagnostic, Alnarp. Statistik Resultaten för tillväxt och näringsupptag behandlades med variansanalys med hjälp av general linear model (GLM) i SAS 9.3 (SAS Institute Inc., Cary, NC, USA). PLFA data analyserades med Minitab 16. PLFA data räknades som mol% hos individuella fettsyror och bearbetades med hjälp av multivariat statistik och principalkomponentanalys (PCA). Multivriat ANOVA har använts för bearbetning av data från real time PCR analys. Antal kopior per gram substrat har beräknats och analyserat vidare med ANOVA för signifikanta skillnader. Resultat Försök 1 Skottlängden hösten 2011 visas i Figur 1. I medel var plantor gödslade med Biofer lite högre än plantor som hade fått Biobact. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan mykorrhizabehandlingarna. För plantor ympade med M1 fanns det en tendens till reducerad, respektive ökad, tillväxt när Biofer respektive Biobact användes som gödselmedel. Samspelet mellan gödselmedel och mykorrrhizabehandling var emellertid inte signifikant. Skotthöjd, cm M0 M1 M2 M3 Skotthöjd, cm M0 M1 M2 M3 0 Biofer Biobact 0 Biofer Biobact Figur 1. Inverkan av gödselmedlen Biofer och Biobact i kombination med fyra olika mykorrhizabehandlingar på planthöjden för blåbärsplantor (medelvärde över sort). M0: oympad kontroll, M1 och M2: kommersiella inokula, M3: naturlig jord. 15
16 Vid skörden hösten 2012 hade varken gödslingen eller mykorrhizabehandlingen någon signifikant inverkan på skotthöjd (Figur 1) eller näringsupptagning. Torrvikten var emellertid lite högre för Reka jämfört med Duke (p<0,01). Medelvärden för växtnäringskoncentrationerna i skottet vid skörden hösten 2012 visas i tabell 1. Skillnaderna var små mellan sorterna. Koncentrationerna av Cu, Fe, K, Mg, P, S och Zn var dock signifikant högre för Duke i jämförelse med Reka. Detta berodde sannolikt delvis på att Reka hade lite större skott biomassa än Duke. Koncentrationen av kväve låg lite lågt, medan koncentrationen av bor låg långt under rekommenderade värden. I övrigt låg halterna av övriga makro och mikronäringsämnen inom normala koncentrationer i unga, fullt utvecklade blad hos blåbär (Caspersen m.fl. 2013). Tabell 1. Koncentrationer av växtnäringsämnen i skottet hösten N P S K Mg Ca Fe Mn Zn Cu B % av TS mg/kg TS 1,1 0,11 0,17 0,81 0,14 0, ,5 4,9 Plantor som fick Biofer tog upp mer P, S, K och Na totalt i skottet, medan plantor som fick Biobact tog upp mer N, Ca och B. Med undantag av kväve följde den totala upptagningen i skottet samma mönster som koncentrationerna. För kväve var emellertid koncentrationen för de plantor som fått Biobact inte signifikant högre, något som kan tyda på att den ökade upptagningen av kväve för dessa plantor motsvarades av en ökad tillväxt. Försök 2 Planthöjden mätt inför utplanteringen i fält på Rånna försöksstation i slutet av augusti 2012 visas i Figur 2. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan sorterna eller mykorrhizabehandlingarna M0 M1 M NM M1 M Planthojd, cm Planthöjd, cm Duke Reka 0 Duke Reka Figur 2. Inverkan av ympning med två olika mykorrhizapreparat på planthöjden för blåbärsplantor av sorterna Duke och Reka hösten 2012 och hösten M0: oympad kontroll, M1 och M2: kommersiella mykorrhizapreparat. Inte heller hösten 2013 fanns någon signifikant effekt av ympningen med mykorrhizapreparat på planthöjden eller på buskarnas diameter (Figur 2). Reka var i medel högre än Duke (p<0,05) medan diametern inte skilde sig signifikant mellan sorterna. 16
17 Med undantag av bor, som låg under bristgränsen, var koncentrationerna av växtnäringsämnen i de unga, fullt utvecklade bladen inom normala nivåer för blåbär (Caspersen m.fl. 2013). Duke hade lite högre halter av P, S, K och Ca jämfört med Reka. Sannolikt var detta en utspädningseffekt eftersom Reka hade lite större tillväxt (Tabell 2). Tabell 2. Koncentrationen av växtnäringsämnen i unga, fullt utvecklade blad hösten N P S K Mg Ca Fe Mn Zn Cu B % av TS mg/kg TS 2,3 0,13 0,27 0,74 0,25 0, ,6 7,7 PLFA profilerna av mikrofloran i odlingsubstratet, uttryckt som mol %, analyserades med principalkomponentanalys (PCA). I proverna från första året (2012), kunde 18,6 % av den totala variationen förklaras av den första principalkomponenten (PC1) och 39,4 % av den andra (PC2) (Figur 3). Både PC1 och PC2 indikerar förändringar i mikrobiella samhällen efter tillsatts av mykorrhizapreparat (Figur 3). Det fanns däremot ingen indikation på att sortvalet påverkade mikrobiella samhällen i frånvaro av mykorrhiza (M0). Av PC2 framgår att sortvalet hade effekt på mikrobiella samhällen i närvaro av M2. Proverna från år 2013 visar en tydlig effekt av mykorrhizabehandling samt av blåbärssort på mikrobiella samhällen i odlingssubstratet (Figur 3). Cirka 51% av den totala variationen förklaras av den första principalkomponenten och 49% av den andra. Effekten av mykorrhiza indikeras i den första komponenten medan sorteffekten indikerades i den andra. Real time PCR gav en bild av populationsstorleken för bakterier involverade i kvävecykeln i relation till mykorrhizabehandling och sortval. Alla gener testade i denna studie visade en tydlig och varierande respons på de undersökta faktorerna. I proverna från 2012 var antalet kopior av genen för enzymet ammonium monooxygenase (amoa) högre i behandlingen utan mykorrhiza (M0) och med antigen Duke eller Reka som sortval, i järmförelse med generna nirk och nirs (Tabell 3). Inga skillnader kunde däremot påvisas mellan nirk och nirs. Jämfört med amoa var antalet kopior av nirk och nirs högre i behandlingarna med mykorhizapreparat1 (M1 eller M2), medan ingen skillnad i förekomsten av dessa gener verkade finnas mellan de två blåbärssorterna. Analyser av proverna från 2013 indikerade också ett högt antal kopior av amoa i behandlingarna utan tillsats av mykorrhizapreparat (M0) i jämförelse med nirk och nirs (Tabell 3). Antal kopior av nirk var högre i behandlingarna med antigen M1 och Reka som sortval i jämförelse med nirs. Antal kopior av nirs var däremot högre i behandlingen utan mykorrhiza (M0) eller med M2 och med Reka som sortval i båda behandlingar. 17
18 M2S1 3 t e n n o o mp C d e con S M0S1 M0S2 M1S2 M2S2-2 M1S First Component S1M0 3 t e n o n p o m C d e con S S1M1 S2M0 S2M2 S1M S2M First Component
19 Figur 3.Principalkomponentanalys (PCA) av fosfolipid fettsyra (PLFA) profiler av rotmikrofloran hos ekologiskt odlade blåbär år 2012 och 2013 utan (M0) eller med (M1, M2) tillsatts av mykorrhizapreparat. Två sorter ( S1=Duke och S2=Reka) användes. Medelvärden av åtta (2012) eller tre (2013) replikat. Tabell 3. Antal kopior av gener för tre enzymer involverade i omsättningen av kväve per g odlingssubstrat från ekologiskt odlade blåbär utan (M0) eller med (M1, M2) tillsats av mykorrhizapreparat. Två sorter: S1=Duke och S2=Reka, amoa=gen för ammonium monooxygenas och nirk och nirs=gener för nitrit reduktas. År1= 2012 och År2= amoa nirk nirs År 1 M0S1 3,4*10 5 2,9*10 4 2,5*10 4 M0S2 3,1*10 5 3,2*10 4 2,8*10 4 M1S1 3,8*10 4 3,1*10 5 3,8*10 5 M1S2 3,5*10 4 3,3*10 5 3,4*10 5 M2S1 4,7*10 4 5,3*10 5 5,5*10 5 M2S2 5,1*10 4 5,6*10 5 6,1*10 5 År 2 M0S1 4,2*10 5 2,3*10 3 3,6*10 4 M0S2 5,3*10 6 4,7*10 4 5,2*10 4 M1S1 6,4*10 4 5,8*10 6 3,7*10 5 M1S2 2,8*10 5 4,2*10 6 3,9*10 6 M2S1 6,5*10 4 6,4*10 5 5,4*10 6 M2S2 3,7*10 5 3,2*10 6 4,3*10 6 Diskussion För de högväxande sorterna Reka och Duke var det ingen större skillnad på tillväxten i försök 1 beroende på valet av gödselmedel. Alla växtnäringsämnen låg inom normala nivåer med undantag av bor. Vid odling av trädgårdsblåbär i torvbaserade odlingssubstrat med Biofer och/eller Biobact som gödselmedel kan man alltså behöva se över tillförseln av bor. Eftersom Biofer är ett av de organiska gödselmedel som innehåller mest bor (Ascard 2013) kan man behöva tillsätta bor i form av ett borgödselmedel i enlighet med KRAVs regler. Som förväntad var tillväxten lite högre för Reka jämför med Duke, något som sannolikt har varit en bidragande orsak till att koncentrationerna av vissa näringsämnen låg lite högre för Duke (Tabell 1 2). Varken i försök 1 eller försök 2 hade ympningen med mykorrhizapreparat någon siginfikant effekt på tillväxten. Ympning av V. angustifolium med mykorrhizasvampar under plantuppdragningen i kruka hade inte heller någon signifikant påverkan på tillväxten (Smagula & Litten 1989). Under uppdragningen av konventionellt odlade Duke, Reka och Northblue berodde effekten av ympning med mykorrhizapreparat 19
20 på sort, substrat och kvävemängd (Caspersen m.fl. 2014). Även i studier på friland har det visats att effekten av ympning med mykorrhizasvampar hos trädgårdsblåbär beror både på kombinationen av sort och svampisolat och på gödslingen (Scagel 2005). I både försök 1 och 2 finns en tendens till ökad tillväxt för vissa kombinationer av sort och mykorrhizapreparat. Efter odlingssäsongen 2014 kommer vi att veta om vidare tillväxt och skörd i fält påverkas signifikant av mykorrhizapreparaten för en eller båda blåbärssorter. Analysen av mikrobiella profiler visar på att förändringar i den mikrobiella sammansättningen samt bakteriernas funktion mätt som förekomsten av gener för enzymer involverade i kvävecykeln påverkades av tillsatsen av mykorrhizapreparat. I 2012 hade behandlingen med mykorrhiza även en effekt på fosfolipidprofilerna. Effekten av sortval var däremot inte tydlig under första året. Detta tyder på att närvaron av mykorrhiza är en viktig faktor för mikrofloran på unga plantor. En effekt av sortval på dessa profiler kunde endast påvisas under andra året, vilket innebär att det behövs en viss tid för sorten att kunna etablera sig i systemet och kunna påverka mikrofloran där. Resultatförmedling Resultat från de bägge delförsöken har presenterats vid: Odlardagar på Rånna försöksstation, Skövde i augusti 2011, 2012 och 2013 Länsstyrelsens och GRO Bärs kursdagar på Hook i nov/dec 2012 och Sydsvenska Rhododendronsällskapet, mars 2013 NJF Seminarium: Caspersen S., Svensson B., Khalil S., Asp H Organic production systems in Northern highbush blueberries. Proceedings: Organic farming systems as a driver for change. NJF Seminar 461, Bredsten, Danmark, augusti IHC 2014: Asp H., Svensson B., Caspersen S., Khalil S High Tunnels and Mycorrhiza in Organic Production of Northern Highbush Blueberries. The 29 th International Horticultural Congress, Sustaining lives, livelihoods and landscapes, augusti 2014 Framtiden Försöket kommer att fortsätta under ytterligare tre år med de plantor som är etablerade på Rånna försöksstation. Påverkan på bärens inre kvalitet och på deras frosthärdighet kommer att ingå i det fortsatta projektet. Referenser Ascard J 2013 Gödselmedel för ekologisk odling JO v4, Jordbruksverket. 20
21 Caspersen S, Håkansson T, Winter C 2013 Trädgårdsblåbär växtnäringsbehov och gödsling. Fakulteten för Landskap, Trädgård, Jordbruk Rapportserie 2013:10. SLU ALnarp. Caspersen S, Nilsson E, Idman A, Rosander M, Holefors A 2014 Trädgårdsblåbär och mykorrhiza sort, substrat och gödsling avgörande. LTV fakultetens faktablad 2014:11. SLU Alnarp. Frostegård Å., Bååth E The use of phospholipid fatty acid analysis to estimate bacterial and fungal biomass in soil. Biology and Fertility of Soils 22: pp Hai et al Quantification of Key Genes Steering the Microbial Nitrogen Cycle in the Rhizosphere of Sorghum Cultivars in Tropical Agroecosystems. Applied and Environmental Microbiology 75(15): Khalil S., Alsanius BW Dynamics of the indigenous microflora inhabiting the root zone and the nutrient solution of tomato in a commercial closed greenhouse system. Gartenbauwissenschaft, 66 (4): Scagel CG 2005 Inoculation with ericoid mycorrhizal fungi alters fertilizer use of highland highbush blueberry cultivars. HortScience 40, Smagula JM, Litten W 1989 Effect of ericoid mycorrhizae isolates on growth and development of lowbush blueberry tissue culture plantlets. Acta Horticulturae 241,
Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område Hortikultur, SLU
Produktionssystem för ekologisk odling av trädgårdsblåbär Organic production systems in Northern highbush blueberries Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område
Produktionssystem för ekologisk odling av trädgårdsblåbär:
Slutrapport SLU-Ekoforsk projekt: Produktionssystem för ekologisk odling av trädgårdsblåbär: 2014-2016 Organic production systems in Northern highbush blueberries Foto: Birgitta Svensson Håkan Asp 1 (projektansvarig),
LANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rapportserie
LANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rapportserie Odling av smultron Slutrapport från projekt 2016-2017 Birgitta Svensson 1, Johan A. Stenberg 2 och Jan F. Jensen 3 1 Institutionen för
Sammendrag av presentation ved EPOK seminar. 6 mars 2013 institutionen för biosystem och teknologi
Sammendrag av presentation ved EPOK seminar 6 mars 2013 institutionen för biosystem och teknologi 1 Nya strategier för ogräsbekämpning leder till ett minskat handrensningsbehov i ekologisk morotsodling
Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor
Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Projektansvarig: Margareta Magnusson, NJV, SLU Bakgrund Bakgrunden till projektet har beskrivits i redovisningen för. Syftet med projektet
BALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING
BALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING Biogreenhouse Ett forskarnätverk inom EU 2013-16 Utforma en gemensam agenda Öka tillgängligheten av kunskap Initiera och koordinera gemensamma försök
Projekt ansvarig: Sammar Khalil Institution för Biosystem och Teknologi, SLU, Box 103, 230 53 Alnarp, E-mail: sammar.khalil@slu.se
Slutrapport angående projektet Effekt av reningsutrustning på näringsfällning oh hormoninnehåll samt mikroflora i bioreaktorbaserad in vitro produktion av växtråvara med (projektnr 774/14/FoG) Projekt
SLU EkoForsk. Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor
SLU EkoForsk Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Projektansvarig: Margareta Magnusson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU Bakgrund De senaste åtta åren
Rapport från projekt: Ekologisk produktion av jordgubbar i tunnel och på friland Diarienr /06
Rapport från projekt: Ekologisk produktion av jordgubbar i tunnel och på friland Diarienr. 25-9719/06 Projektansvarig Adress Birgitta Svensson, Rånna försöksstation, SLU Område Hortikultur, Box 44, 230
Snabbare etablering med argrow än med Wallco
Gödsel vid etablering av krypvensgreener: Snabbare etablering med argrow än med Wallco Av Trygve S. Aamlid, Agnar Kvalbein och Trond Pettersen, NIBIO Turfgrass Research Group, Norge Översättning Boel Sandström,
Växtnäringsbevattning i ekologisk tomatodling Alnarp 22 oktober 2014
Växtnäringsbevattning i ekologisk tomatodling Alnarp 22 oktober 2014 Deltagardriven forskning- växthus 2000-2010 Växtnäring/gödsling Korkrot Klimat- energi 1 Växtnäringsbehov under kulturtiden För 10 kg
Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?
Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Diarienummer: 25-14077/08 Sammanfattning Odlingssäsongen 2009 undersöktes hur ympning påverkar
Tabell 1. Makronäringsinnehåll i grönmassan av åkerböna vid begynnande blomning på fyra försöksplatser med olika behandlingar av svaveltillförsel
Lägesrapport för projektet Effekter av svaveltillförsel i åkerböna Dnr 4.1.18-9983/16 Erhållet resultat 2017 Näringsinnehåll i begynnande blomning Innehåll av makro- och mikronäringsämnen i grönmassan
Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005
Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005 Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB, Växtnäring Bladgödsling med mangan på hösten kan minska utvintring av höstkorn
Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs?
Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs? Lägesrapport 15 februari 2019 Theo Verwijst, Anneli Lundkvist och Monika Welc Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala. Inledning En stor
Mikronäringsämnen i spannmålsgrödor
Mikronäringsämnen i spannmålsgrödor -Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer [Micronutrients in Cereal Crops Impact of Nutrient Management and Soil Properties] Doktorsavhandling 2016:51, SLU Karin
Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn
Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se ann-charlotte.wallenhammar@hushallningsallskapet.se
Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling
Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum
Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat
Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson &Thomas Prade SLU, institutionen för biosystem och teknologi PA:
5.7 Tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 14 gårdsytor som värmesteriliserats och tillförts optimal näringslösning
5.7 Tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 14 gårdsytor som värmesteriliserats och tillförts optimal näringslösning Olof Hellgren och Hans Larsson, SLU Introduktion I matjord från 14 olika
Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer
Mikronäringsämnen Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer [Micronutrients in Cereal Crops Impact of Nutrient Management and Soil Properties] Doktorsavhandling 2016:51, SLU Karin Hamnér Institutionen
Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?
Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Innehåll Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder
TourTurf Liquid Feed Special (FS)
TourTurf Liquid Feed Special (FS) DK: NK 7-0-9 EU: NK 7-0-11 TourTurf Liquid Feed Special (FS) NK 7-0-9 är en flytande NK-gödsel för alla gräsytor på golfbanor och fotbollsplaner. Appliceras med markspruta.
- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU
- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder tas olika mikronäringsämnen upp och hur sker
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Det finns många blåbärsarter i nordamerika. Höjden varierar från 15 cm till ett par meter.
Vaccinium sp. Familjen Ericaceae Allmänt Det finns många blåbärsarter i nordamerika. Höjden varierar från 15 cm till ett par meter. V. angustifolium och V. myrtilloides kallas lowbush blueberries. Angustifolium
Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Bär
Jordbruksinformation 4 2010 Reviderad 2017 Starta eko Bär 2 Börja odla ekologiska bär Text: Christina Winter, Jordbruksverket Foto: Margareta Magnusson sid. 6, övriga Christina Winter Reviderad oktober
Tunnlar och växthus. lyfter odlingen
Under tre år har Jordbruksverket och SLU tillsammans med odlare och rådgivare samlat insikter om och u tvecklat ekologisk bärodling i tunnlar och växthus. Christina Winter, Jordbruksverket, presenterar
5.9 Effekt av näringstillskott, halmtillskott och kompost på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 14 gårdsytor
. Effekt av näringstillskott, halmtillskott och kompost på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 1 gårdsytor Hans Larsson och Olof Hellgren, SLU Introduktion I matjord från 1 olika gårdars
Slamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Räkna med vallen i växtföljden
Räkna med vallen i växtföljden av Göran Bergkvist (SLU), Håkan Rosenqvist och Pernilla Tidåker (JTI) Lanna (R4 1103 2). Effekt av vall i växtföljd Foto: Göran Bergkvist Övergripande syfte med projekt Räkna
Slutrapport, januari 2010 Projekt: Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär en förstudie 2009.
Slutrapport, januari 1 Projekt: Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär en förstudie 9. Projektledare Deltagare Birgitta Svensson, SLU Rånna och Alnarp Pauliina Jonsson och Helena
Slutrapport angående projektet Järn, en stödfaktor för effektivare bekämpning med Binab i slutna odlingssystem med (projektnr 586/11/FoG
Slutrapport angående projektet Järn, en stödfaktor för effektivare bekämpning med Binab i slutna odlingssystem med (projektnr 586/11/FoG Projekt ansvarig: Sammar Khalil Institution för Biosystem och Teknologi,
Ericoid mykorrhiza hos trädgårdsblåbär
Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap Ericoid mykorrhiza hos trädgårdsblåbär Olika odlingsfaktorers inverkan på mykorrhizabildning hos trädgårdsblåbär Ericoid Mycorrhiza
Mangan och zink kan hämma rotröta hos rödklöver
Rapport för projekt: V11-0026-SVF Mangan och zink kan hämma rotröta hos rödklöver Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar HS Konsult AB, Box 271, 701 45 Örebro 2012-03-09 Foto: Eva Stoltz Sammanfattning
Författare Winter C. Utgivningsår 2010
Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Bär Författare Winter C. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 3 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,
Plantuppdragning i KRAV-jordar Röbäcksdalen 2003
Plantuppdragning i KRAV-jordar Röbäcksdalen Margareta Magnusson, november Antalet KRAV-certifierade jordar på marknaden har nu minskat och till årets demonstration fick vi bara tag i stycken. Av dessa
Orienterande gödslingsförsök med rötade sjöpungar. Lars Olrog, Erling Christensson, Fredrik Norén
Orienterande gödslingsförsök med rötade sjöpungar Lars Olrog, Erling Christensson, Fredrik Norén Hushållningssällskapet Väst Redovisning 2012 Innehållsförteckning: Summary 3 Inledning 3 Syfte och mål
Klimatsmart kretsloppsnäring för din odling
Klimatsmart kretsloppsnäring för din odling Tänk om man kunde ta hand om det organiska avfall vi människor skapar i produktionen av vår mat och omvandla det till näring åt matjorden. Tänk om man dessutom
Författare Winter C. Utgivningsår 2009
Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Växthus Författare Winter C. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 6 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Rådgivare,
Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092
Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar
Ljus & Hydroponik. Karl-Johan Bergstrand Institutionen för Biosystem och teknologi Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Alnarp
Ljus & Hydroponik Karl-Johan Bergstrand Institutionen för Biosystem och teknologi Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Alnarp 2015-06-17 Upplägg Hydroponik Ljus och växter Frågor & diskussion Definitioner
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
I korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101
JO 7 SM 1101 Skörd av trädgårdsväxter 010 Production of horticultural products 010 I korta drag Liten morotsskörd Den totala morotsskörden uppgick till 8 000 ton år 010. Det är en % mindre totalskörd än
Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk
Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk Tänk om man kunde ta hand om det organiska avfall vi människor skapar i produktionen av vår mat och omvandla det till en flytande och effektiv växtnäring.
Redovisning Partnerskapsprojekt 595 Upptaktsmöte för substratodling av jordgubbar
1(5) Hortikultur Birgitta Svensson 2012-11-12 Partnerskap Alnarp Frukt och Grönt Redovisning Partnerskapsprojekt 595 Upptaktsmöte för substratodling av jordgubbar Den 29 februari 2012 bjöds knappt 40 personer
Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 218: Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt Det vara varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste mätningen 18 maj, nått flaggbladsstadium
Växternas inkomster och utgifter
Del 1 Växternas inkomster och utgifter Växten Inkomster Utgifter Ljus CO 2 H 2 0 Värme Näring Fotosyntes Socker Tillväxt Andning Underhåll Näringsupptag Transporter Blomning/frö Förråd Försvar Symbioser
LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK. Projekt nr 36 i Tillväxt Trädgård, 2009-2010. Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, SLU, Alnarp
LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK Rapportserie Substratodlade jordgubbar Foto Thilda Nilsson Projekt nr 36 i Tillväxt Trädgård, 2009-2010 Tillväxt Trädgård Birgitta Svensson Hortikultur, SLU, Alnarp Thilda Nilsson
LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK. Växtnäringsbehov och gödsling
LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK Rapportserie Trädgårdsblåbär Växtnäringsbehov och gödsling Siri Caspersen*, Thilda Håkansson**, Christina Winter*** * Inst. för biosystem och teknologi, SLU Alnarp HIR Malmöhus
Av kunderna är 60 % små- medelstora företag, och de besöks personligen varje år av plantskolan. 80 % av kunderna finns i Tyskland.
Soft Fruit Conference på Hooks Herrgård 2.-3.12.14 Plantskolan Henselmans jordgubbsplantor presenterades. Det är ett familjeföretag på 18 ha som producerar 7,5 milj. plantor per år Man har ett Hygiene
Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?
Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Partnerskap Alnarp 2014-06-03, innovativa lösningar
Att sätta värde på kvalitet
Att sätta värde på kvalitet Vägval och mervärden inom ekologisk odling Ett underlag till fortsatta samtal om matens kvalitet Lars Kjellenberg Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp Vägval -vad är
Slutrapport för projektet
Institutionen för mark och miljö Anna Mårtensson 31 augusti 2018 Anna.martensson@slu.se Slutrapport för projektet Strategi för säker tomatodling-kombinerad sjukdomskontroll genom gödsling, biofumigering
Plantuppdragning i KRAV-jordar, samt utveckling i fält. Röbäcksdalen 2002.
Margareta Magnusson, november Plantuppdragning i KRAV-jordar, samt utveckling i fält. Röbäcksdalen. Liksom i fjol gjordes årets demonstration av plantuppdragning i KRAV-godkända jordar i två omgångar.
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2015 till SLU EkoForsk Projektgrupp: Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Pelleterad organisk gödsel är ett
Tillskottsbevattning till höstvete
Tillskottsbevattning till höstvete Av Abraham Joel, abraham.joel@slu.se Ingrid Wesström, ingrid.wesstrom@slu.se SLU, Institutionen för mark och miljö, avdelningen för markfysik, Uppsala Sammanfattning
Gödsling. Lätt i teorin, svårt i praktiken. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning
Faktablad Integrerat Växtskydd Gödsling Lätt i teorin, svårt i praktiken Foton: Agnar Kvalbein Sammanfattning Växter behöver näringsämnen i exakt det förhållande som motsvarar växtcellernas sammansättning.
RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD
RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD Red clover seed production. Row distance and seed rate Gunilla Larsson Svensk Raps AB Box 96, S-230 53 ALNARP, Sverige Svensk Raps AB,
Grundvattenkvaliteten i Örebro län
Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...
SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet
SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten
Slamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Biokol i urbana vegetationsbäddar
Biokol i urbana vegetationsbäddar Ann-Mari Fransson Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Planteringar som anlagts eller renoverats med biokol Herrhagsvägen Sthlm, biokol i växtbädd för träd
Inhemska proteingrödor med fokus på soja
Inhemska proteingrödor med fokus på soja AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor är intressanta? Brun böna Lupin
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2016:01 Försäljning av mineralgödsel 2014/15 Fertilizer sales during 2014/15 Sammanfattning Mellan den 1 juli 2014 och den 30 juni 2015 såldes 781 439 ton
Tabell 1. Tillgängliga näringsämnen i marken under maj juni, enligt jordanalys, medelvärde av sex block.
SLU, Sortförsök för ekologisk odling Slutlig rapport Bifoga 1 Sidan 1 av 11 Tabell 1. Tillgängliga näringsämnen i marken under maj juni, enligt jordanalys, medelvärde av sex block. 25 26 27 Ämne Summa
Produktionssystem för ekologisk odling av trädgårdsblåbär Organic production systems in Northern highbush blueberries
Prouktionssystem för ekologisk oling v trägårslåär Orgni proution systems in Northern highush lueerries Håkn Asp (projektnsvrig), Birgitt Svensson, Siri Cspersen, Smmr Khlil Institutionen för iosystem
Kemisk stabilisering av spårämnen i förorenad jord: fungerar det? Jurate Kumpiene
Kemisk stabilisering av spårämnen i förorenad jord: fungerar det? Jurate Kumpiene Avdelning för Avfallsteknik Kemisk stabilisering Mild marksaneringsteknik Syfte: att minska spridning av föroreningar till
Biogasmajs på 50 eller 75 cm radavstånd hur påverkas biomassaskörden? Frida Wännman Kvantenå, Sven-Erik Svensson, Jan-Eric Englund och Jeppa Olanders
Biogasmajs på eller 75 cm radavstånd hur påverkas biomassaskörden? Frida Wännman Kvantenå, Sven-Erik Svensson, Jan-Eric Englund och Jeppa Olanders Växjö Möte den 8-9 dec 2015 Slutsats Ett radavstånd på
Ekologisk odling i växthus. Odlingssystem. odling i markbädd, avgränsad bädd och kruka. Foto: Elisabeth Ögren
Ekologisk odling i växthus Odlingssystem odling i markbädd, avgränsad bädd och kruka Foto: Elisabeth Ögren Odlingssystem odling i markbädd, avgränsad bädd och kruka Text: Elisabeth Ögren, Lässtyrelsen
Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker
Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker Projektansvarig Maria Stenberg (AgrD), Avdelningen för precisionsodling, Institutionen
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande
Sammanfattning. Inledning
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se
Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU
Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU Långliggande försök med rötslam R3-RAM-56 1 försök 1956 Ultuna L3-14 2 försök 1981 Igelösa, Petersborg R3-13 1 försök 1996
Applikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique)
IV. TEST RESULTAT MED LOCAGREEN 1.TESTER PÅ SKÖRD (VETE, BETOR och SÄD) Material och metoder Allmänt protokoll: Spanmål: en applikation / på sista lövet stadiet / dos 1.5 kg/ha Betor.: en applikation /
Kväveform och strategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne Kväveform och strategi i höstvete Ju högre andel av tillfört kväve som utgjordes av nitrat, desto högre kväveeffektivitet. Urea
Tillväxtreglering utan kemikalier
Utgivningsdatum 2015-03-01 Tillväxtreglering utan kemikalier En stor del, av de kemikalier som används i konventionell krukväxtodling är retarderingsmedel. I en normal odling står retarderingsmedlena för
Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus
Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt
Transport av näringsämnen och tungmetaller i torv, 19 år efter asktillförsel och beskogning av en avslutad torvtäkt
Transport av näringsämnen och tungmetaller i torv, 19 år efter asktillförsel och beskogning av en avslutad torvtäkt SLU Institutionen för mark och miljö Torbjörn Nilsson 1 Syftet och nyttan av projektet
Dnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige
Dnr Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet Antagen av Kommunfullmäktige 2019-06-11 2/7 Prislista 2019 Enskilt dricksvatten enligt Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning.
7.5 Experiment with a single factor having more than two levels
7.5 Experiment with a single factor having more than two levels Exempel: Antag att vi vill jämföra dragstyrkan i en syntetisk fiber som blandats ut med bomull. Man vet att inblandningen påverkar dragstyrkan
Slamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 29 års fältstudier Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus E-post: per-goran.andersson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ett unikt
1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3
Innehållsförteckning 1. Bakgrund. 2 1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 2. Frågeställning. 3 3. Metod.. 3 3.1 Tillförda näringsämnen till Hofgårdens
Rörflen som biogassubstrat
Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Rörflen som biogassubstrat Vad påverkar hållbarheten när biogasen används som fordonsgas? Aktuella användningsområden för rörflen? Nya rörflenaffärer?
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Framtidens växtodling i sydöstra Sverige
Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Tellie Karlsson 2013-11-21 Disposition Marklära & Fosfor Jordarter Mullhalten ph Fosfor 1 Jordarter Källa: SGU 2 Vatten i marken Källa:Ingrid Wesström Dränering
Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling
LÄNSSTYRELSEN Västmanlands län Lantbruks- och fiskeenheten Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling ett dokumentationsprojekt genomfört under år 2005 i Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland
Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61
Bibliografiska uppgifter för Kupsådd, en intressant etableringsmetod i majs Författare Utgivningsår 2008 Halling M.A. Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2010:1 Energianvändning i växthus 2008 Tomat, gurka och prydnadsväxter Energy use in greenhouses 2008, tomato, cucumber and ornamental plants Sammanfattning
BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER
BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER Thomas Börjesson 1 och Ingemar Gruveaus 2 1 Svenska Lantmännen, 531 87 LIDKÖPING, 2 Hushållningssällskapet i
Slam som fosforgödselmedel på åkermark
Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara
Slutrapport Projektnummer H Uppsala, den 11/6-2015
Slutrapport Projektnummer H0833513 Uppsala, den 11/6-2015 Mikronäringsämnen i svensk spannmål Holger Kirchmann och Karin Hamnér Centrala frågor Växter är i behov av ett antal mikronäringsämnen för att
Gödslingsguiden. Grunden för medveten gödsling. Växande insikter
Gödslingsguiden Grunden för medveten gödsling Växande insikter Chansa inte med din gödsling vår gödslingsguide ger dig svaren du behöver! Tillgänglig eller inte tillgänglig för grödan? Jordens totala förråd
Vad är jord och vad är substrat?
Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går
Slamspridning på Åkermark
Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp
Samodling av majs och åkerböna
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences
Slutrapport angående projektet
Slutrapport angående projektet Effekt av cirkulerande näringslösning med reningsutrustning på näringsfällning och hormoninnehåll i bioreaktorbaserad in vitro produktion av växtråvara med (projekt nr 715/13/FoG)
Mangantillförsel i höstkorn ökar övervintring och skörd på jordar med manganbrist
Sorter växtnäring och odlingsteknik Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB, Örebro Mangantillförsel i höstkorn ökar övervintring och skörd på jordar med manganbrist Sammanfattning Effekten
Slamtillförsel på åkermark
Slamtillförsel på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,