frågorna for projektet

Transkript

1 Byggnadsstyrelsens handböcker Fingervisning för geoteknisk kvalitetssäkring ,f Klargörde geotekniskå frågorna for projektet Samla in befintlig information låt geoteknikern medverka 01 i projektets alla skeden Beställ rätt redovisning - r Kontrolleratt handlingarna har rätt kvalitet

2 Dokumentets utgivare PSBYGGNADS LSEN Dokumentnamn och dokumentbeteckning Byggnadsstyrelsens handböcker, nr 43 Dokumentets datum J Projektledare, upphovsman( män), konsult(er), etc Lars Bjerin, Tm Statens Geotekniska Institut Bengt Rydell Projektnamn (ev förkortat) Geoteknisk kvalitetssäkring Uppdragsgivare Byggnadsstyrelsen Tekniska enheten Marksektionen Årendebeteckning Dokumentets titel Fingervisning för geoteknisk kvalitetssäkring Huvudinnehåll Denna skrift vänder sig till projektledare för byggprojekt. Den beskriver kortfattat kvalitetsstyrning vid geoteknisk projektering och hur de geotekniska frågeställningarna ska hanteras. Härigenom kan dessa frågor på ett naturligt sätt inlämmas i projekteringsprocessen. Till vissa delar kan de olika avsnitten användas som checklistor, även om dessa inte är fullständiga. Nyckelord Geoteknik, geoteknisk utredning, grundläggning, kvalitet, kvalitetsstyrning, kvalitetssäkring, projektering, redovisning Försäljningsställen ISSN Svensk byggtjänst Stockholm omfång Göteborg sidor Malmö Illustrationer Umeå Reklamkällaren i Mjölby Red Byggnadsstyrelsen 1993 Ref Lars Bjerin Postadress Besöksadress Godsadress Telefon Telex Telefax Byggnadsstyrelsen Karlavägen 100 Banergatan build S STOCKHOLM

3 Fingervisning för geoteknisk kvalitetssäkring vid projektering Denna skrift skall hjälpa Dig som projektledare att spara pengar vid projektering och byggande genom att göra rätt från början. Med hjälp av de fem "geofingrarna" får Du rätt grepp om geoprojekteringen och den geotekniska kvaliteten. ö Klargör de gentekniska \--_ frågorna för projektet Samla in befintlig information låt geoteknikern medverka i projektets alla skeden Beställ rätt redovisning \$ fp»',r Kontrollera att 1/ handlingarna har d' rätt kvalitet 3

4 Geoteknikerns roll r i Y I l f 1 IK fl, 1rr r ti r Geoteknisk kunskap är nödvändig för flera facktekniska områden. Geoteknikern måste därför ingå i projektgruppen. PRO3EMFoRMoLgIG r PP11NDIJNG OTEKW18K r ROKTt4Ns UPPF&:JtwwG U / Proj ektiedarens kvalitetsstyrning av projekteringen. _4

5 i Klargör de gentekniska l 't,;,::. frågorna för projektet '% För att kunna hantera de geotekniska frågeställningarna i ett projekt på ett korrekt sätt krävs omfattande information :. klargör geotekniska förhållanden och förutsättningar. samlain "basdata " som skall ligga till grund för fortsatta bedömningar :. bestäm syfte och kvalitetsnivå för geoutredningen Bestäm först projektets geotekniska frågeställningar. Vad behöver Du ta reda på? I t t U g topografi och ytskikt jord- och bergförhållanden grundvattenförhållanden förutsättningar för grundläggning lämplig placering av byggnader lämpliga nivåer för byggnader och markytor at befintliga byggnaders grundläggningssätt I befintliga anläggningar i mark U emissioner från marken (t. ex. radon) g I åtgärder för ledningar i mark dagvattenlösningar risk för påverkan på omgivningen (byggnader, gator,' ledningar) L förutsättningar för schakter (behov av spont, risk för bergsprängning) i kartmaterial och behov av inmätning Vilka förutsättningar skall gälla för Ditt projekt? Bestäm U geoutredningens syfte med hänsyn till aktuellt skede uppdragets omfattning U eventuell etappindelning Bestäm även I erforderligt projekteringsunderlag i säkerhetsklass U, geoteknisk klass I, teknisk kvalitetsnivå Om Du är osäker på vad Du behöver för geoteknisk information - kontakta en geotekniker och diskutera vad utredningen skall omfatta. Betala för denna genomgång och handla sedan upp med den upphandlings- och ersättningsform som är mest lämplig för Ditt projekt. -5

6 Samba in befinti information. Vidplanering av en geoteknisk utredning bör så mycket av kända fakta om den aktuella platsen som möjligt samlas in.. Tänk på att den billigaste undersökningen ar arkivborrning - att hämta information från befintliga handlingar,. Ju mer information om undersökningsplatsen säkrare kan konsulter upphandlas. det finns desto Det lönar sig alltid att inventera och planera omsorgsfullt. Kostnaden för sådana aktiviteter är små jämfört med undersökningskostnader i fält. Den bästa ekonomin erhålls om så mycket som möjligt av erforderliga undersökningar kan utföras vid ett inventeringstillf ille. För större objekt, eller där mark- och grundförhållandena är okända, är det ofta lämpligt att genomföra utredningen i etapper. Utnyttja även geoteknikerns kunskaper för denna faktainsamling. Några informationskällor som oftast finns tillgängliga är L kartblad - situationsplan - primärkarta tidigare undersökningar (eget arkiv, kommunens arkiv, andra geodatabanker) geologiska kartblad (SGU och kommunala kartor) U relationshandlingar (Byggnadsnämndens u arkiv) radonkartor -6

7 uu, '( t, låt geoteknikern medverka i projektets alla skeden Det är viktigt att det i geoteknikerns uppdrag utöver geoteknisk undersökning och redovisning - finns utrymme för geoteknikerns arbete under projektets gång för bl a i projekteringsmöten medverkan kontakter med andra projektörer geoteknisk dimensionering redovisning av beräkningar. upprättande av förfrågningsunderlag Låt geoteknikern ingå i konsultgruppen och medverka under hela projekteringen - inte bara i början av projektet. Detta innebär ett kontinuerligt samarbete där geoteknikern gör insatser vid olika tillfällen. Ofta ändras förutsättningarna för markbyggandet under projekteringens gång. Det är då nödvändigt att snabbt kunna belysa konsekvenserna för bland annat grundläggningen. Då undviks felaktiga beslut som kan vara kostsamma att rätta till senare i projekteringen eller i byggskedet. Låt geoteknikern arbeta som geoprojektör med ansvar för konstruktioner i jord och berg. Den som har bäst kunskap om undergrunden bör också svara för värdering av materialegenskaper och ge förslag till åtgärder och utförande. Det bästa är att geoteknikern medverkar vid projekteringsmöten och ger information till statiker, markproj ektör och andra berörda fackområden. Se därför till att geoteknikerns medverkan vid ett antal möten ingår i uppdraget. Nybyggnadsreglernas (NR) krav på dimensionering såväl i brottgräns- som bruksgränstill stånd förutsätter en större kunskap om jord och berg och en ökad samverkan mellan geotekniker och konstruktör. Beräkningarna bör utföras av den som har bäst kunskap om geoteknisk dimensionering. Detta bör klargöras vid upphandling av konsulter så att gränserna är helt klara mellan de fackområden som berörs av markförhållandena. 7

8 Beställ rätt redovisning Geotekniska uppgifter skall alltid redovisas enligt principen "fakta för sig" och "värderingar för sig" samt placeras i förfrågningsunderlaget enligt AB 92. Kräv därför 4 fakta i "Geoteknisk rapport" : beräkningsuppgifter i "Underlag för projektering" : utförande, krav och kontrollplan i "Förfrågningsunderlag" Uppgifter om jord- berg och grundvattenförhållanden liksom förutsättningar för mark- och grundläggningsarbeten måste vara otvetydiga och kalkylerbara i förfrågningsunderlaget. Glöm alltså det gamla "geotekniska utlåtandet" som innehöll undersökningsresultat, rekommendationer för grundläggning och förslag till hur arbetet skulle utföras. Detta ledde ofta till diskussioner och tvister eftersom utlåtandet förväntades svara på alla frågor i samma dokument. Motstridiga bygghandlingar gav upphov till extrakostnader i byggskedet. Geoteknisk rapport Undersökningsresultat från fält- och laboratorieundersökningar, inmätningar och omgivningsförhållanden skall alltid redovisas separat i en Geoteknisk rapport. Denna handling skall innehålla ritningar, tabeller över resultat och andra konstaterade befintliga förhållanden. Rapporten kan successivt kompletteras under projekteringens gång och skall ingå i förfrågningsunderlaget under punkt 13 "Övriga hand-. ungar". Underlag för projektering De uppgifter och förutsättningar som andra projektörer behöver redovisar geoteknikern i en separat handling Underlag för projektering. Här skall geoteknikern redovisa sin värdering av fakta i den geotekniska rapporten. Geoteknikern skall även redovisa sina bedömningar vad avser grundläggning, schaktning, grundförstärkning m m. Speciell uppmärksamhet måste nu tas till dimensionering i bruksstadiet enligt NR. Handlingen används under projekteringen fram till byggskedet men skall inte ingå i förfrågningsunderlaget. Förfrågningsunderlag Förutsättningar för mark och grundläggningsarbetena anges på ritningar och beskrivningar i Förfrågningsunderlaget. Här lämnar geoteknikem i samråd med bl a statiker och markprojektör texter till olika delar av beskrivningen, baserad på MarkAMA. Alla uppgifter skall vara kalkylerbara och entydigt beskrivna. Denna handling skall ingå under punkt 11 "Tekniska beskrivningar" respektive punkt 12 "Ritningar". För projekt i de högre geotekniska klasserna (GK2 och GK3) skall särskild kontrollplan upprättas. I denna anges omfattningen av den kontroll som skall göras av entreprenören. Kontrollinsatserna skall utföras dels som grundkontroll (gäller generellt), dels som tilläggskontroll (objektsanpassad) beroende på geoteknisk klass. -g

9 Kontrolleraatt handlingarna har rätt kvalitet Kontroll avkvalitetskrav skall omfatta dels den geotekniska konsul - tens arbete, dels att avsedd kvalitetsnivå för entreprenaden är angiven. Rätt kvalitet är den kvalitetsnivå som bestäms vid upphandlingen. I projekteringen bör följande vara redovisat: och beräk- U geotekniskt beräkningsunderlag ningar anpassade till NR t geoteknisk klass IL' säkerhetsklass L grundvattennivå - prognos för högsta högvattennivå - bestämning av medelvattennivå - risk för pemanent sänkning av grundvattennivån v dräneringsnivå - anslutning till dagvattenledning, pumpgropar, dämningsgräns t skydd mot markfukt t riskanalys - vibrationer - jordundanträngning - sättningar L utförande - släntstabilitet - stödkonstruktioner - konsekvenser för intilliggande bebyggelse U miljöpåverkan - radonskydd - föroreningsspridning - skydd mot markfukt För entreprenaden kan beskrivningstexten bland annat innehålla kontrollpunkter för: L verklig jordlagerföljd och materialegenskaper t grundvattennivå - effekt av föreskriven grundvattensänkning i schaktslänters stabilitet t kontroll av packad fyllning U kvalitet hos geotextilier v dräneringsledningars nivåer och lutningar v utförande av kapillärbrytande och dränerande lager (sammansättning och tjocklek) u skydd mot förorening av jordmaterial packning av fyllning mot husgrund U pålslagning U vibrationskontroll vid pålning, spontning eller sprängning U sättningskontroll Det bör klart framgå vem som skall utföra kontrollen -9

10 Att läsa Geotekniska begrepp, säkerhetsklass, geoteknisk klass och kontrollplan U Plattgrundläggning (1993). Svensk Byggtjänst, Stockholm. (1993). Svensk Bygg- U Pålgrundläggning tjänst, Stockholm. Redovisningsteknik Orre, B (1979). Redovisning av geotekniska utredningar. Ny ändamålsenlig modell. BFR T33:1979. Statens råd för Byggnadsforskning, Stockholm. Kvalitetskrav v Specifikation till geokonsultens redovisning. Kvalitetsrekommendation geo. Del A och B (1989). Svenska Konsultföreningen, SMF, Stockholm.

11 a.

12 Byggnadsstyrelsens handböcker JS SBYGGNADSSTYRELSEN Fingervisning för geoteknisk kvalitetssäkring är framtagen vid Tekniska enheten vid Byggnadsstyrelsen och ingår i skriftserien "Byggnadsstyrelsens publikationer". Redigering och layout: Jan Lindgren, SGI. Upplaga: 1500 ex Tryckeri: Garnisonstryckeriet, Stockholm, september 1993 Upplysningar om Byggnadsstyrelsens publikationer lämnades av informationssektionens biblioteks- och dokumentationsservice, tel Byggnadsstyrelsens publikationer kan beställas från kontorsservice/publikationsförrådet, tel Adress: Byggnadsstyrelsen, Stockholm