KISMET. En robot med känslor. Albin Pettersson Albpe851
|
|
- Maj Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KISMET En robot med känslor Albin Pettersson Albpe851
2 Sammanfattning Kismet är en robot med förmågan att uttrycka och reagera på känslor. Dess beteende kommer av ett system med sex delar där ett stimuli från om omgivningen tas upp via kameror och mikrofoner, blir filtrerad, påverkas av robotens nuvarande sinnestillstånd, och slutligen visa hur den känner. I denna text redogörs för hur systemet är uppbyggt och vad de olika delarna gör med ett stimuli från det att det uppfattas till att det blir ett svar från Kismet.
3 Innehållsförteckning 1.1 Inledning Systemet Low-Level Feature Extraction Attention System Perceptual System Motivation system Homeostatic Regulation Emotion System Behavior System Motor System Diskussion Källor 10
4 1.1 Inledning Mängden användningsområden för robotar som arbetar självständigt är närmast oändligt. Att ersätta människans roll vid arbete med farligt material är ett av de största anledningarna forskningen går frammåt, men även arbete som innefattar sociala aspekter så finns det stor användning av robotar. Människan är en social varelse som interagerar med andra individer med tal, ansiktsuttryck och kroppsspråk. Att få robotar att kunna tänka och interagera med på samma sätt som människor är något forskare har eftersträvat sedan närmast artificiell intelligens födelse. Vid slutet av 1990 talet skapade Cynthia Breazeal roboten Kismet, som är inspirerad av hur småbarn utvecklas socialt. Roboten klarar av att tolka tonlägen i tal och olika ansiktsuttryck och svara på dessa. För att svara har Kismet ett huvud med ansikte vars delar den kan manipulera för att uppvisa hur den känner. Breazeal fick efter tidiga experiment posivit respons från människor som interagerat med Kismet som tyckte den verkade närmast mänsklig. 1
5 2.1 Systemet Systemet bakom Kismet har består av sex huvuddelar och dessa går att se på bilden under. Här kan vi se hur information från sensorerna på Kismet först tas in, tolkas, kopplas till Kismets behov, vilken emotionell respons som skall komma därav, och slutligen hur motorsystemet utför den handling som är kopplad till given respons. Hur dessa olika system fungerar kommer förklaras nu. Bild 1: Hur systemet bakom Kismet är designat. I Bild1 här ovan får vi en översikt på hur informationsflödet i Kismet går till. Hur det börjar med en stimuli från en sensor och sedan vidare och slutligen till en respons från en av alla motorer. 2.2 Low-level Feature Extraction System Först finns ett low-level feature extraction system som är inspirerat av hur människobarn reagerar på vissa features, egenskaper hos ett objekt. Egenskaperna bestämdes utifrån hur mycket de skulle hjälpa Kismet att urskilja social- samt ickesocial stimuli. Med ickesocial stimuli menas exempelvis objekt med utmärkande färger etc. Samt för att få Kismet att interagera utifrån dessa stimuli. Kismet har även en självförsvarsrespons på stora rörelser väldigt nära ansiktet. Systemet är programmerat att reagera på följande: mättade färger: röd, blå, grön och gul samt färger som kan tänkas vara hudfärg. Även rörelser,vad som kan tänkas vara ögon, avståndet till objekt, hägringar samt hot. Färger är en av de mest grundläggande av visuella features och Kismet söker och reagerar på framträdande färger. Först inkommer tre 8-bitars kanaler med röd, grön och blå som blir omvandlade till fyra färgopponentkanaler, motsatta kanaler, röd, grön, blå och gul. Färginputen blir först normaliserad och används för att skapa fyra opponentfärgkanaler. Med detta kan man skapa en 2-D-karta. Pixlarnas i kartans färger ökar då intensitetsvärdet för den pixeln. Färger som påminner om hudfärg blir även framfiltrerade. Det görs genom att försöka utesluta 2
6 områden som troligen ej innehåller ansikten eller händer. Områden som troligen innehåller ett ansikte kommer sedan bli utvärderade utifrån en funktion om olika typer av hudfärger. I hudfärgsfilteret i Bild2 nedanför reagerar filteret på 4.7 % av de möjliga röda, gröna och blå värdena. Varje ruta visar svaret från filteret på alla värden av rött och grönt. Blått är här bestämt. I cellerna representerar x-axeln rött och y-axeln grönt. Bild2: Hudfärgsfilter Rörelsedetektion görs även parallelt med sökandet av färger. Rörelser representerade av en binär 2- D-karta där områden med rörelse får ett högt intensitetsvärde. Bild3: Hur Kismet söker efter ögon i realtid. Att söka efter ögon i realtid svårt eftersom omständigheterna beträffande ett ansikte och ögonen kan variera på många sätt. Kismets ögondetektion fungerar så att den antar att ögonen är ett mörkare område, nära näsan, omgivet av ett stort hudfärgat område. Genom denna metod kan Kismet söka efter vad som tordes vara ögon i ett ansikte. Dock så förutsätts det att ansiktet är någorlunda horisontellt och att ögonen är på ett visst avstånd från Kismet. I Bild3 kan vi se hur Kismet hittar ögonen på flera personer och lyckas följa dem över tid varefter att ansiktena och ögonen flyttar på 3
7 sig. Närheten till ett objekt beräknas utifrån två kameror där deras output jämförs. Objektet i den centrala kameran sökes efter i vad den lägre kameran ser med jämförande av pixlar. Jämförelsen mäts genom normaliserad kross-korrelation. Jämförelsen upprepas för ett antal punkter för att konstatera att objektet har rätt typologi vilket gör att man ska avslå felaktiga matchningar. Upptorningsdetektion sker genom att de två parallela kameror som står för synfältet jämför sin output. Om det är stora skillnader i outputen tyder det på att ett objekt är väldigt nära och om ett objekt är en bit bort tordes outputen vara tämligen lika. Genom att låta Kismet se sig omkring går det sedan att räkna ut om ett objekt snabbt kommer nära honom då outputen kamerorna emellan väldigt snabbt förändras under en kort tid. Ett objekt som rör sig snabbt mot Kismet kommer tolkas som ett hot, utifrån hur upptorningsdetektionen fungerar. Det finns dock en risk för att Kismet uppfattar objekt som hot när han själv rör på sitt huvud. För undvika detta finns ett filter som jämför rörelsen i de yttredelarna av synfältet med de centrala delarna och kan på så sätt bestämma huruvida den uppfattade rörelsen beror på att Kismet själv rör på sig. Kismet kan i realtid skilja på ljud från människor och andra tänkbara bakgrundsljud genom att extrahera specifika features i mänskligt tal och ett antal andra saker. Dessutom kan Kismet skilja på ljud som påminner om tal och ej, han kan känna igen affektion via tal och vänta på sin tur i en konversation. Fonetisk information kan sedan användas för att påverka Kismets egna sätt att tala så den kan lära sig ett proto-språk. De features Kismet använder är först är om det ens finns något ljud i närheten. Därefter kommer den söka efter röster och tal och om detta finnes; röstlägen, energi i rösten och sist unika fonem Attention System Kismet har ett uppmärksamhetssystem låter den rikta resurser mot utmärkande stimuli i en given miljö. På de flesta komplexa platser så finns dock ett större antal objekt som mycket väl skulle trigga detta system och därför måste uppmärksamhetssystemet vara uppgiftdrivet, leta efter något. Systemet är inspirerat av hur människans visuella sökbeteenden men inkluderar även exempelvis habituering. Systemet är uppdelat i två steg. Det första steget är processar visuell information från hela synfältet, så som färger. I det andra steget sker exempelvis ansiktsuttrycksigenkänning och ögonigenkänning. Det andra steget är limiterat på så sätt att Kismet endast kommer uppmärksamma en plats en viss tid. 2.4 Perceptual System Särdrag som överenstämmer med ett objekts stimuli enligt uppmärksamhetssystemet kommer gå vidare till perceptionssystem. Simulin blir sedan ett percept relevant till ett beteende. Alla beteenden har sedan en releaser, något som utlöser ett beteende. Releaserns uppgift är sedan att bekräfta att om alla percept är korrekta för att utlösa ett beteende hos Kismet. 4
8 2.5 Motivation System Homeostatic Regulation Kismet har ett antal sociala och emotionella behov som kontiuelligt måste upprätthållas. Det ligger i Kismets natur att vara socialt engagerad och lära från människor. Kismet har därför tre stycken drifter; en social drift som motiverar honom att interagera med människor, en stimulationsdrift motiverar honom att leka med leksaker och en trötthetsdrift som motiverar honom att sova. Drifterna representerar de grundläggande behoven Kismet har. Drifterna är alltså skapade för att få Kismet i en balans när den interagerar med något och för att få honom att verka levande. Kismets drifter har alla en önskvärd nivå som Kismet kommer sträva efter att hålla dem på. Det är detta som är den själva homeostatiska regulationen Emotion System Varje känsla Kismet har ska påverka världen på ett visst sätt. Beroende på den resopons Kismet sedan får ska de motivera den att fortsätta göra det som får den att må bra eller sluta med det. Kismet har sex stycken känslor avsky, rädsla, sorg, lycka, liska och överraskning vilka är kombinationer av arousal-states, valence och stance. Dessa tre kan vara olika starka; och exempelvis känslan lycka är en kombiation av positive valence och neutral arousal. Även olika percept kan påverka Kismets känslor då percept kan påverka hans beteende som i sin tur kan förändra hans känslor. Om ingen har uppmärksammat Kismet så dens sociala behov är stort, kommer den se ledsen ut så att någon skall ge den uppmärksamhet samtidigt som den söker stimuli som kan tänkas tillfredställa drifterna så de hamnar på en önskvärd nivå. 2.6 Behavior System Beteendesystemet ser till att varje beteende tävlar andra beteenden om att göra en uppgift. En skiljedomsmekanism bestämmer vilket beteende som skall vara igång och hur länge. Tidsbestämelsen är för att Kismet har flera drifter. Systemets huvudsakliga uppgift är dock att bedöma beteendes relevans, samsammighet, ihärdighet och opportunism vilket gör att Kismet kan föra sig i komplexa miljöer. I Bild4 nedan för kan vi se hur informationsflödet i beteendesystemet ser ut. De tre drifterna högst upp och hur det sedan fortsätter nedåt mot en respons av något slag. Bild4: Beteendesystemet I beteendesystemet finns tre grenar efter de tre drifter Kismet har. Grenarna har i sin tur tre nivåer 5
9 där varje nivå är mer specifikt till Kismet och omgivningen. På den lägsta nivån, Nivå 0, bestäms det vilken av drifterna som skall bli stimulerad. Hur det bestämms beror på om det exempelvis finns människor i närheten vilket skulle öka chansen för att den sociala driften skulle prioriteras. Desto längre Kismet har varit utan stimulation av specifik drift ökar vilken drift som blir vald, lika så desto längre utan desto starkare blir känslan. På nivå 1 finns de beteenden som ska skapa en bra interaktion med omgivningen och det finns tre typer av beteenden. Sökande beteenden finns för att Kismet ska kunna leta efter något att stimulera sig med. Om Kismet exempelvis letar efter något kan den sätta sitt uppmärksamhetssystem att leta efter något. Sökbeteendena påverkas av Kismets arousal states samt hur länge avsaknaden av en stimuli varat. De undvikande beteenden så att Kismet kan backa undan från stimuli som på något sätt är oönskade. Detta görs genom att försöka skapa ett avstånd mellan Kismet och den oönskade stimulin. Hur Kismet gör detta beskrivs på nivå 2. De engagerande beteenden som får Kismet att engagera sig i önskad stimuli, så länge inget hot finns i närheten. Den sista nivån, nivå 2, finns två typer av beteenden, försvarsbeteenden och lekbeteenden. Inom den första gruppen finns typer av försvarsbeteenden som alla hanterar olika situationer. Dessa tre är flykt, tillbakadragande och avslag. Under flykten försöker Kismet fly från ett hotande stimuli genom att skicka en signal till motor systemet som svarar med att stänga Kismets ögon, göra så den grimarserar och för huvudet bort från hotet. Tillbakadragande beteenden uppstår när Kismet är i en otrevlig men ej hotande situation. Detta sker genom att Kismet signalerar till, om det är en människa som är problemet, att den ogillar situationen. Avslag är när Kismet blir erbjuden något den inte vill ha, vilket uppkommer ur känslan avsky. Kismet beter sig olika mot människor och leksaker, och kommer exempelvis inte prata med leksaker. Det går därför att säga att det finns en uppdelning med en sociala-lekande beteenden mot människor. När Kismet skall vara social har den ett antal strategier. Först kommer Kismet är ett call-to-person behavior, där Kismet försöker locka till sig en människa som är i närheten men för långt borta för ansikte mot ansiktesinteraktion. För att upptäcka om någon är i närheten kombineras hudfärg med mätning av avstånd till objektet. Om någon är tillräckligt nära aktiveras call-beteendet. Detta görs genom att Kismet skickar ledtrådar till människan, som att luta sitt huvud frammåt, vicka på öronen och prata. Den lutar sig sedan backåt och väntar på en respons tills den antingen får en respons eller blir irrelevant då omgivningen ej längre triggar beteendet. Därefter kommer Kismet att hälsa, greeting behavior, på människan för att starta en nära interaktion parterna emellan. Kismet kommer att söka ögonkontakt, le och vifta på öronen för att hälsa på en människa.hälsningen kommer endast ske en gång. När ansikte mot ansiktesinteraktion har påbörjats kommer Kismet påbörja Attentive Regard Behavior, uppmärksammande och hänsyns beteende. Detta beteende gör att Kismet kommer behålla ögonkontakt och vokalisera något mindre för att verka öppen för interaktion. Turtagandebeteendet som tar vid när en person börjar prata med Kismet går ut på att Kismet skall försöka ha en proto-dialog med en människa. Det viktigaste blir då att turtagandet i en dialog 6
10 lyckas, vilket kräver att perceptionssystemen får rätt information från människan, om det finns en människa alls och om den pratar eller ej. Motorsystemet kommer då skicka ledtrådar tillbaka till människan. Beteendet har i sin tur fyra faser ; avstå från att prata, lyssna på människans tal, att återuppta sin egen tur i konversation och till sist att prata själv. Avstå från att prata innebär att Kismet efter att ha slutat prata lutar sig frammåt, höjer på ögonbrynen och behåller ögonkontankt. Då det ofta händer massor runt omkring Kismet är det dock svårt att behålla en vettig ögonkontakt. Om personen Kismet försöker tala med inte svarar kommer Kismet börja tala igen för att starta upp dialogen igen. När Kismet sedan ska återuppta en dialog kommer den att luta sig tillbaka och avvärja sin blick. Därefter kommer Kismet att direkt börja tala i form av proto-meningar och Kismet kommer försöka söka ögonkontakt. Därefter kommer Kismet ta sig tillbaka till turtagandebeteendet. När Kismet lyssnar på en människa så spetsar den till öronen för att ge en cue till människan att den lyssnar. 2.7 Motor System Kismet är skapad för att interagera med människor på samma sätt som människor interagerar när de ställs ansikte mot ansikte. Kismets kropp består endast av ett huvud med rörlig nacke, samt ansikte bestående av ögon, ögonlock, ögonbryn, öron och mun. Ögonen, synsystemet, i sig består av fyra stycken kameror. Två av dessa sitter i pupillerna och används för att få högupplösta bilder av vad Kismet ser på, samt för att upptäcka ögon på Kismets konversationspartner då ögonkontakt är nödvändigt vid sociala situationer. De andra två kamerorna sitter mer centrerade på Kismets huvud och användes för att ge Kismet ett stort synfält som rör sig i med huvudet. Dessa används sedan för att ta in information om omgivningen och vad Kismet ska uppmärksamma. För att uttrycka känslor, för att kommunicera, har Kismet större antal rörliga delar i ansiktet, det expressiva motor-systemet. Öronen har möjlighet att röras bakåt och uppåt. Detta för att visa att den är ledsen eller intresserad. Ögonbrynen kan höjas och sänkas för att visa känslor som sorg och ilska. Ögonlocken kan även de höjas och sänkas oberoende av varandra. Munnens läppar kan även röras med fyra motorer. Käken kan även den sänkas till viss del. Slutligen har Kismet ett röstsystem. Ljud genereras med en artikulatorisk synthesizer som gör Kismet kapabel att låta som ett barn. Genom att låta Kismet låta som ett barn ska den få en viss personlighet och respons från människan den interagerar med. Det auditiva systemet består av två mikrofoner som är kopplade till en dator med specialutvecklad programvara för att processa och känna igen talad information. Vidare skickas den auditiva informationen till ytterligare en dator för att se om det finns någon affektiv intention hos talaren. För att generera ett yttrande används en algoritm. Algoritmen fungerar så att Kismet väljer ett nummer mellan ett och fem vilket är mängden proto-ord per yttrande. Kismet har ett antal accenter, sex stycken, varav en eller ingen kommer att väljas. Sedan bestämmer Kismet proto-ordens längd, mellan ett till tre stavelser per ord. Därefter bestäms vilken av alla stavelser som betonas i protoorden. Sedan genereras stavelserna. Om stavelsen enbart är en vokal som ska bli betonad bestäms betoning, vokal och längd på mellan 100ms och 500ms. Annars bestäms bara vokal och tid. Om stavelsen är en konsonant + vokal så fungerar det likadant. Om stavelsen ska betonas bestäms 7
11 konsonanten, betoning, vokalen och sist längden på vokalen. Om stavelsen är konsonant + vokal + konsonant så bestäms den sista konsonanten efter att längden på vokalen bestämts. Om stavelsen är två vokaler så bestäms betoning, vokal, längd, vokal, längd. Dessa stavelser sätts sedan ihop till ett proto-ord, accenten läggs till och yttrandet är därefter klart. 8
12 3.1 Diskussion Kismet är inspirerad av hur människan är uppbyggd, fastän vi ej vet hur vi exakt fungerar själva, men det är svårt att undgå att tänka på en primitiv människa när man ser Kismet interagera med någon. Olika system processar information i flera steg, där informationen och användningen av denna påverkas av ett givet state hos Kismet, vilket slutligen ger en respons. De känslor Kismet tycks uttrycka tolkas av konversationspartnern själv, utifrån de cues vi själva letar hos andra männisskor vilket ger intrycket att Kismet blir ledsen. Genom att uttrycka intentionalitet, fastän det egentligen inte finns någon, så skapar människan själv sin egna sociala erfarenhet. Utvecklingen kommer att gå frammåt med liknande robotar i framtiden, men redan nu finns det användningsområden för liknande robotar inom exempelvis psyk-, ålderdoms- och vanlig sjukvården. Personer som har diagnostiserats med Asperger skulle kunna ha utbyte av en mer avancerad robot som Kismet, då dessa ofta har svårt att tolka känslor men har enkelt att se system i omgivningen. Genom att träna på vad höjda ögonbryn innebär kan personer med denna typ av diagnoser därmed lära sig mer om hur social interaktion kan gå till. Systemet i sig behöver hållas simpelt, vilket dock blir svårt desto mer handlingar som det kan och ska utföra. Att öka mängden utförbara handlingar, sätt att tolka och se och förstå stimuli från omgivningen på är dock definitivt görbart i framtiden. Som vanligt kommer denna typ av robotar ej klara av oförutsägbara händelser men vid social interaktion med en människa kan en robot ha en else-funktion som kan förväntas trigga en emotionell respons hos den andra partnern för få den att ändra sitt beteende istället. Detta tror jag gör att denna typ av robotar kommer dyka upp mer i framtiden, varesig den är nära eller ej, då människan redan projicerar sina egna känslor till objekt. Frågan är dock om att utveckla systemet i sig, så det blir smartare, är relevant egentligen. Jag kan tänka mig att det redan finns situationer där en robot som Kismet kan vara användbar, bara man fräschar upp den lite. Det viktigaste med denna robot är dock inte hur avancerar den är. Det viktiga är att man ger stöd till att människan gör mycket av vår sociala interaktion själv. Att vi kan se intentionalitet hos något som inte har några intentioner egentligen och att vi ser system där ett sådant system egentligen inte finns. 9
13 4.1 Källor Breazeal, C. (2000), Proto-Conversations with an Anthropomorphic Robot, Proceedings of the 2000 IEEE International Workshop on Robot and Human Interactive Communication Breazal, C. Scassellati, B. How to build robots that make friends and influence people, IEEE International Conference on Intelligent Robots and Systems,Volume 2, 1999, Pages Alla onlinekällor är hämtade 19/ klockan 16:
Fördjupning i Artificiell Intelligens II Kismet den emotionella roboten
871104-8986 2010-10-03 Fördjupning i Kismet den emotionella roboten 871104-8986 2010-10-03 Sammanfattning Kismet är en robot som kan uttrycka sina känslor. Roboten är uppbyggd av sex system; särdragsigenkänning
Linköping Universitet. Den sociala humanoiden Kismet
Den sociala humanoiden Kismet Innehåll 1. Inledning... 1 2. Kismets hårdvara... 2 2.1. Visuell hårdvara... 2 2.2. Auditiv hårdvara... 2 2.3. Uttryckshårdvara... 2 2.4. Vokal hårdvara... 3 3. Kismets ramverk...
Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.
Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och
Hantering av rädsla med katten som exempel
Hantering av rädsla med katten som exempel Detta är översikten från en 90-minuters föreläsning om hur man bäst förebygger och minskar rädsla hos katt. Men sluta inte läsa här resonemangen går att tillämpa
Ansiktsigenkänning med MATLAB
Ansiktsigenkänning med MATLAB Avancerad bildbehandling Christoffer Dahl, Johannes Dahlgren, Semone Kallin Clarke, Michaela Ulvhammar 12/2/2012 Sammanfattning Uppgiften som gavs var att skapa ett system
Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar:
Kroppsspråk och tal Introduktion I detta avsnitt kommer du lära dig ett par grundläggande saker för kontakt med andra människor. I kontakt med andra använder vi både ord och kroppsspråk. Du kommer att
När kroppen talar. Hur du kan tolka andra människors kroppsspråk och bli en KÄNSLOLÄSARE. Communication & Performance Development
När kroppen talar Hur du kan tolka andra människors kroppsspråk och bli en KÄNSLOLÄSARE Communication & Performance Development Du kan inte inte kommunicera. Vare sig du öppnar munnen eller inte, kommunicerar
FÖRÄNDRING. 18 Copyright Tina Lee Center
Om det finns mer än en aspekt, kommer du (ibland snabbt) att skifta till nästa aspekt när den blir aktuell eller gör sig påmind. Ibland lättar inte problemet nämnvärt förrän fler eller alla aspekter behandlats.
Tidig upptäckt av AUTISM på BVC
Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år
Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE
Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE WWW.LINKEDIN.COM/IN/JOHANYDREN/ Agenda God grund för bra kommunikation Tekniker för att återföra samtal till konstruktiv
SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION
SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION Innehåll: Hur påverkas kommunikationsförmågan vid autism? Hur kan vi hjälpa? Diskussioner i smågrupper - Fråga när ni vill! HUR PÅVERKAS KOMMUNIKATIONEN VID AUTISM? Alla barn
Hantera besvärliga typer
Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det
Tips & knep för tidigt samspel och kommunikation.
Tips & knep för tidigt samspel och kommunikation S Ö D E R TÖ R N S F O L K H Ö G S KO L A www.sodertorn.fhsk.se, www.spsm.se info@sodertorn.fhsk.se, info@tuffkurs.nu Små barn kan börja samspela och kommunicera
KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL
KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor
Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden
Hälsoångestmodellen Oavsett vad din hälsoångest beror på så har vi idag goda kunskaper om vad som långsiktigt minskar oro för hälsan. Första steget i att börja minska din hälsoångest är att förstå vad
Hjälp ditt barn att lära sig ett språk. Guide för föräldrar och vårdnadshavare
Hjälp ditt barn att lära sig ett språk Guide för föräldrar och vårdnadshavare Ditt barns hörapparater förstärker ljuden i omgivningen. Syftet med ditt barns hörapparater är att säkerställa en konsekvent
Om autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION
Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION ÖVERSIKT 1. Verbal kommunikation 2. Effektiv kommunikation Definition Muntlig kommunikationinnebärkommunikationvia
Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin.
Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet ger jag riktlinjer
Bildstöd till 12 frågor om formuläret Traumareaktioner - 12 frågor
Bildstöd till 12 frågor om formuläret Traumareaktioner - 12 frågor 1. Jag får jobbiga tankar, bilder eller ljud från det som hände som dyker upp i mitt huvud fast jag inte vill. Efter det att riktigt jobbiga
Kombination MD. Grupprapport 4.0 Multidimensionell
Kombination MD Grupprapport 4.0 Multidimensionell En analys som beskriver dina drivkrafter och ditt sätt att kommunicera med och relatera till din omgivning Utskriftsdatum: 2018-11-01 Sofielundsvägen 4,
Om autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Detta är en bilaga till Prata om ditt barn med autism Raelene Dundon och Gothia Fortbildning På vilka sätt är vi lika?
ÄR VI LIKA ELLER OLIKA? Tänk på en vän eller familjemedlem som står dig nära. Vilka saker har du märkt att ni har gemensamt? På vilka sätt är ni olika? I rutorna nedan kan du skriva på vilka sätt du och
Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)
Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI) Syftet med detta frågeformulär är att skapa en helhetsbild av personen och olika faktorer som kan tänkas påverka hens beteende. Informationen kan sedan användas
Kombination MD. Grupprapport 4.0 Multidimensionell
Kombination MD Grupprapport 4.0 Multidimensionell En analys som beskriver dina drivkrafter och ditt sätt att kommunicera med och relatera till din omgivning Utskriftsdatum: 2017-11-30 Sofielundsvägen 4,
Flerspråkighet och interkulturalitet
Flerspråkighet och interkulturalitet Här kommer tips på övningar och material som kan användas i barngrupperna för att stimulera flerspråkande med interkulturella glasögon. Vi ser varandra Syfte: Lekarna
Illustration: Ulla Granqvist. Till dig som är förälder till ett barn i åldern 0-5 år. Med inspiration från vägledande samspel
Illustration: Ulla Granqvist Till dig som är förälder till ett barn i åldern 0-5 år Med inspiration från vägledande samspel Illustration: Lotta Sjöberg Vägledande samspel Vägledande samspel (ICDP) fokuserar
Kan Du Hundspråk? En Frågesport
Kan Du Hundspråk? En Frågesport Hundar kommunicerar främst genom kroppsspråk, lukt och läten. Det är en bra idé att lära sig grunderna inom detta område för att kunna förstå hunden bättre. Testa att svara
Insikt & Utveckling Renée Ohlson
Insikt & Utveckling Renée Ohlson ta kontakt; www.insiktutveckling.se E-post: renee@insiktutveckling.se Tel. 0709 22 44 95 Mottagning i centrala Gbg Insikt & Utveckling Renée Ohlson Bakgrund; civilekonom
Chris von Borgstede
2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson
Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation
Firma Margareta ivarsson Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007 Kommunikation Kommunikation handlar inte i första hand om teknik, utan om modet att vara sig själv! Kommunikationsnivåer Information
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande
Vad händer efter klick? Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Canis 2004
Vad händer efter klick? Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Canis 2004 För den klickerkloka hunden betyder klick som bekant två saker. För det första talar klicket om att belöning är
Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet.
HÖRSELN Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. 1. Vad är allt ljud som vi hör? 2. När hörs ljudvågorna? I en radio, stereo eller en teve är det högtalarna som
Minifakta om elefanter
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om elefanter. Du får bland annat lära dig mer om var elefanter lever, hur stora de kan bli och om hur vi människor använder elefanterna. LGR 11
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande
Anvisningar för passfoto
sidan 1(7) Anvisningar för passfoto Polisens anvisningar för passfoton bygger i enlighet med EU-förordningen på internationella standarder. De allmänna egenskaperna hos pass och övriga resedokument fastställs
Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro
Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske
Drömmaskiner. Den moderna tekniken i människans tjänst Drömmaskiner: Från Minimetern till Jag Vill-appen (från 1998 till idag) Björn Breidegard
Drömmaskiner Den moderna tekniken i människans tjänst Drömmaskiner: Från Minimetern till Jag Vill-appen (från 1998 till idag) Björn Breidegard Certec, Inst. för Designvetenskaper, Lunds tekniska högskola,
Extrovert - Introvert
GRUPP GRÅSA Extrovert - Introvert Var i ansiktet fokuserar människor? Georg Abadir Robin Ljunglöv David Karlsson Kristin Raukola Robin Rörberg Kristina Vegelius Martin Wester 2010-02-24 Innehåll Introduktion...
Roboten. Sida 1 av 11
EV3 ipad Roboten Fyra output portar A,B,C och D(motorer) Fyra input portar 1,2,3 och 4 (sensorer) USB, Bluetooth, eller Wi-Fi koppling 16 MB flash minne 64 MB RAM SD Card Port: 32 GB Flera inbyggda verktyg
Om intellektuell funktionsnedsättning
Om intellektuell funktionsnedsättning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR Litet forskningsunderlag Barn, ungdomar och vuxna med Intellektuell funktionsnedsättning (If) oftast
Tro på dig själv Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips
Sammanfattning föreläsning Föräldrar emellan. Det bästa med självkänslan är att den kan tränas upp
Jana Söderberg www.janasoderberg.se jana@janasoderberg.se Sammanfattning föreläsning Föräldrar emellan Det bästa med självkänslan är att den kan tränas upp Kungsbacka, 2018-11-08 Inom den moderna motivationspsykologin
Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen
Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Lisa Feldman Barrett Den Emotionella Hjärnan Litteratur How emotions are made: The secret life
Upprepade mönster kan talen bytas ut mot bokstäverna: A B C A B C eller mot formerna: Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping
Algebra Del 1 Upprepade mönster Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Det är välkänt att barn långt innan de börjat skolan utforskar och skapar mönster på olika sätt och med olika material. Ofta skapas
Handmatning och beröm!
Handmatning och beröm! Det finns vissa saker som vi människor gärna gör dagligen med våra hästar för att vara visa hästarna att vi är vänliga och vill dem väl, eller visa vår uppskattning och kärlek. Ibland
Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom
Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom Charlotta Thunborg PhD och Leg Fysioterapeut Karolinska Institutet Dagens presentation 1. Att förstå beteenden
Tips på appar med känslor Någonting
StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd Tips på appar med känslor Någonting En blandning av appar att Plats för bild i textruta använda när man vill prata om känslor Juli 2015 Känslor
Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen
Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Disposition - Affekt - Vad är emotioner - Varför har vi emotioner - Emotionella komponenter
Mat/näring Uppdrag 1
Mat/näring Uppdrag 1 Ät minst tre saker under dagen som är bra för hjärnan. Tips: o Rågbröd o Gröt o Müsli o Fisk o Skaldjur o Kaffe o Färgrann frukt o Vinbär o Nässlor o Grönkål o Jordgubbar o Spenat
Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:
Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden
Fokus. Mirjam HY, Hovåsskolan F- 9, Hovås www.lektion.se
Fokus När man tar en bild är motivet i fokus, ofta är bakgrunden då suddig. Ibland tar det lite tid att få till ett bra fokus, ge inte upp, om du tar kort med mobilen; testa att backa lite och gå fram
FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI)
FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI) Namn: Ålder: Kön: Intervjudatum: Intervjuare: Namn på de intervjuade A 1. Definiera topografi (hur det yttrar sig), frekvens (hur ofta) duration (hur länge beteendet
Bildskapande i förskolan - Del 2 Exempel...
Bildskapande i förskolan - Del 2 Exempel... Exempel 2: LEK och experiment om FÄRG i förskolan Barns upptäckande av nyanser Exempel 3: Varför är han så slarvig? En studie om bildsamtal med barn Atakan
3 augusti (G) Programmering: Lego
3 augusti (G) Programmering: Lego Idag ska vi gå igenom vad en robot är, hur programmeringsmiljön ser ut och skriva våra första program. Vi kommer gå igenom flera gröna programmeringsblock, samt det orangea
PENpal - den magiska pennan som låter dig både lyssna och spela in själv.
PENpal - den magiska pennan som låter dig både lyssna och spela in själv. Mantra Lingua har fått stor uppmärksamhet och flera utmärkelser för sina böcker och PENpal verktyget som gör det roligt att lära
Autismspektrumtillstånd
Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för
Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015
Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Tändvätska för att hitta din glöd privat och på jobbet! Att ge varandra tändvätska innebär att vi ger varandra rätt energi. Då får vi
TRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman.
MÅL ABC Under den tid som barnen bor hemma påverkar du som förälder ditt barns utveckling. Goda relationer i familjen hjälper barnet när det får problem av olika slag. I ABC träffas föräldrar fyra gånger
Nervositet styrka eller svaghet?
Nervositet styrka eller svaghet? Många känner obehag över att stå inför andra och tala. Men att känna sig nervös inför en presentation är faktiskt nödvändigt. Det vill säga om vi kan hålla nervositeten
ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION
ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION I detta dokument finns olika exempel på övningar ni kan göra i gruppen. Det krävs tid och man kan behöva pröva flera gånger för att bli bekväm i en övning.
1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Fördjupningsarbete i artificiell intelligens II
Fördjupningsarbete i artificiell intelligens II COG En Humanoid Robot ABSTRACT COG är en humanoid robot som har som mål att kunna agera själv utan övervakning av människor. COG har en överkropps, två armar
Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård
1 Hundlära En grund att se från, av Förstärkning genom belöning, korrigering och förväntan är vägarna vi använder i traditionellträning. Men vad förstärker vi egentligen? Beroende på vart, när och hur
Lärarhandledning Mönster
Lärarhandledning Mönster Innehåll Aktivitet Mönster 2 Bakgrund Mönster 4 Kartläggningsunderlag Mönster 5 Elevexempel Mönster 6 KARTLÄGGNING FÖRSKOLEKLASS HITTA MATEMATIKEN. SKOLVERKET 2018. 1 Mönster Aktivitet
Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler
Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)
SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA
OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA Innehåll FÖRORD NÄR DU VAKNAR FOKUSERA OMSORG
Aspeflo om Autism. ulrika@aspeflo.se. www.aspeflo.se
Aspeflo om Autism ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se Grundläggande områden Meningsfulla aktiviteter Att fylla tiden med aktiviteter som är meningsfulla, begripliga, användbara Kommunikation Att förstå andras
Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar
Neonatalavdelningen Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Information till föräldrar 2 Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Målet med den här foldern är att hjälpa
Lärarhandledning Aktivitet Mönster
Innehåll Aktivitet.... 2 Bakgrund.... 5 Elevexempel... 6 Kartläggningsunderlag.... 7 1 HITTA MATEMATIKEN NATIONELLT KARTLÄGGNINGSMATERIAL I MATEMATISKT TÄNKANDE I FÖRSKOLEKLASS. SKOLVERKET 2019. DNR. 2019:568
Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1?
Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1? Skolans uppdrag Leverera verktyg till elevens verktygslåda Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade.
Tips på appar med känslor
Tips på appar med känslor En blandning av appar att använda när man vill prata om känslor Juni 2019 Känslor Förslag på appar att använda som utgångspunkt eller verktyg när man vill prata om känslor. Exempelvis
LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.
LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet
Kommunikation och Interaktion
Kommunikation och Interaktion Innehåll Kommunikation Vad är Kommunikation? Kommunikationsmodeller Interaktion Vad är interaktion? Interaktionsmodeller Vad är kommunikation? Överföring av information från
Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. (SV åk 4 6)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Elsas klass ska åka på klassresa tillsammans. Elsa är kär i Simon och hon hoppas att de ska bli ihop. Både Elsa och Mischa ser fram mot resan och bestämmer sig
Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss?
Förra föreläsningen Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss? Beräkningsmässig kognitiv neurovetenskap Simulering av modeller kan ge insikt i mänskligt tänkande Kognitiva fenomen Simulering beräkningsprinciper
Barnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga.
TACK FÖR DIG SYFTE: Att få uppmärksamhet på ett sätt som fokuserar på person och inte prestation. Det här är en övning som passar utmärkt till att ha på fredagar efter en gemensam vecka, och som fungerar
Det här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande.
ALLA SKA MED / FN-DAGEN SYFTE: Att ge förslag på lösningar, att lyssna på varandras förslag, att pröva olika lösningar och att samarbeta. Samt att knyta samman de processer som sker i det lilla med det
Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats
Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)
Vanliga reaktioner efter en svår händelse
Vanliga reaktioner efter en svår händelse En svår händelse är när man överväldigad av något som är bortom ens kontroll, man upplever stor kontrollförlust. Då slås den rationella, tänkande hjärnan ut och
Fakta om robotar VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR. Lärarmaterial EVA MOSEGAARD AMDISEN
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken får vi en presentation av robotar. Det finns många olika sorters robotar med olika funktioner och utseende. Det som alla robotar har gemensamt är att
Skapa en direktsändning
Skapa en direktsändning I denna manual kommer du kunna läsa och få en visuell guide över hur man går tillväga för att sända direkt på 104,9 mhz. Denna manual riktar sig till alla som befinner sig i studion
Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration
Neurosensomotorik och kognition Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Kognitiv neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer,
ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme
ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS På en timme Henrik Fexeus Tidigare utgivning Konsten att läsa tankar När du gör som jag vill Alla får ligga Konsten att få mentala superkrafter Bokförlaget Forum, Box 3159, 103
Modifierad Checklista för Autism hos små barn (M-CHAT) uppföljningsintervju
Modifierad Checklista för Autism hos små barn (M-CHAT) uppföljningsintervju ** Kan användas för forskning eller kliniskt syfte, men vänligen citera eller sprid inte. För mer information, kontakta Deborah
Manipulation med färg i foton
Linköpings Universitet, Campus Norrköping Experimentrapport i kursen TNM006 Kommunikation & Användargränssnitt Manipulation med färg i foton Försöksledare epost facknr. David Kästel davka237@student.liu.se
Kognitiv beteendeterapi vid ångest och rädsla
Kognitiv beteendeterapi vid ångest och rädsla Kamp/flyktresponsen - vårt varningssystem Alla känner vi till den känsla vi kallar ångest. Det finns inte någon som inte har känt ångest exempelvis inför ett
Besluts- & Upplevelseavdelning. Informationsavdelning
Hjärndelarna Enligt en av de många vetenskapliga teorier som denna utbildning vilar på består vår hjärna av tre olika hjärndelar som uppstått i olika faser av vår evolutionära utveckling. 1. De gamla hjärnorna,
RIKSSEMIFINAL 2018 DOMARE
RIKSSEMIFINAL 2018 DOMARE 1. Optik Frågetext Olika optiska föremål kan användas i olika sammanhang. Här ska ni para ihop några optiska föremål med rätt användningsområde. OBS! Samma föremål kan kanske
SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn?
Tvåspråkiga barn Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv Marie-France Champoux-Larsson Doktorand i Psykologi Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn? Tvåspråkighet är vanligare
Disktrasan. Ett filmmanus av Agnieszka Jaff. Geijersgatan 12 3 november Västerås Version 3
Disktrasan Ett filmmanus av Agnieszka Jaff Agnieszka Jaff Skapelsedatum Geijersgatan 12 3 november 2015 723 35 Västerås Version 3 Tel: 707-709-975 Slutmanus DISKTRASAN 1. EXT. EN VÄG TILL ETT HÖGHUS DAG
Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap
Neurovetenskap Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap Hjärnans evolution Hjärnstammen Mellanhjärnan Limbiska systemet Stora hjärnan (Cerebrum) Lilla hjärnan (Cerebellum) Cortex? Hjärnans
Få dina bilder att tala
Få dina bilder att tala Programmet CrazyTalk skapar tecknad film av dina porträttbilder. Programmet synkroniserar till och med läpparna på porträttet så att de passar med ljudspåret. Journalist Morten
Leda i förändring. Bengt Kallenberg. Penna Human Capital Management
Leda i förändring Bengt Kallenberg Penna Human Capital Management 1 Det här handlar om... Det var enklare förr? VUCA - det nya landskapet Välj synsätt Ledarstilar Kommunikation Reaktioner du kan möta Hålla
Den döda flickans docka
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Nina fyller år. Hon har inga kompisar och istället för en mobil får hon en gammal docka i present av sin mamma. Men det är något märkligt med dockan, och Nina
Målplanering för relationer Exempel 3:1
Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner
Affektsmitta och lågaffektivt bemötande
Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli
Lyssna Ljuda Läs 1(6) Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ
1(6) C LÄROMEDEL Lyssna Ljuda Läs Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA 7762-512-4 Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY 7762-513-1 Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ 7762-514-8 Serien Lyssna Ljuda Läs är tre på varandra följande