Kallelse. Kommunstyrelsen

Transkript

1 Kallelse Kommunstyrelsen Tisdagen den 3 november 2015

2 RAGUNDA KOMMUN KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Datum Kommunstyrelsen Plats: Kommunkontoret, Hammarstrand Tid: Tisdagen den 3/ , kl Tema Flyktingsituationen Information 1. Ekonomi. 2. Ks ordförande, oppositionsråd, ansvariga politiker för verksamhetsområden. 3. Kommunchef. Beslut Val av justerare. Ks Genomgång av ekonomisk månadsrapport... 1 Ks 158 Dnr... 2 Mål Ks 159 Dnr 2015/ Driftbudget 2016 samt plan Ragunda kommun... 3 Ks 160 Dnr... 4 Investeringsbudget Ks 161 Dnr 2015/ Förlängning folkhälsopolicy... 5 Ks 162 Dnr 2015/ Kostnad för remissyttranden från Jämtlands Räddningstjänstförbund... 6 Ks 163 Dnr 2015/ Omsättning av lån... 7 Ks 164 Dnr 2015/ Delårsrapport Jämtlandsgymnasieförbund per Ks 165 Dnr 2015/ Delårsrapport och prognos Jämtlands Räddningstjänstförbund... 9 Ks 166 Dnr 2015/ Förlängning av investeringsbeslut gällande bredbandsutbyggnad Ks 167 Dnr 2015/ Tillämpningsbestämmelser och tomtpriser i samband med kompletteringsköp av tomtmark - Ragunda kommun Ks 168 Dnr 2015/ Reviderat avtal mellan Jämtlands kommuner och Centrum mot våld KALLELSEN SKICKAS TILL ERSÄTTARNA FÖR KÄNNEDOM

3 RAGUNDA KOMMUN KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Datum Ks 169 Dnr 2015/ Reviderat avtal och genomförande plan mellan Kvinnojouren och kommunerna om utförande av socialtjänstuppdrag för enskild Ks 170 Dnr Sammanträdesplan Ks 171 Dnr Förslag på vigselförrättare Ks Valärenden Ks Bevakningslista Ks Anmälan av delegationsbeslut Ks Meddelanden Särskilda bilagor Tänk på barnchecken (Kf 6/97) Jonas Andersson ordförande KALLELSEN SKICKAS TILL ERSÄTTARNA FÖR KÄNNEDOM

4 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 157 Genomgång av ekonomisk månadsrapport

5 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 158 Dnr Mål för verksamhetsåret Verksamheterna har med avstamp i den långsiktiga visionsplanen som antogs vid fullmäktige i april 2015 fastställt mål för varje förvaltingsområde att gälla för verksamhetsåret Dessa mål ligger också i budgetdokumentet för tydlighet och enklare uppföljning men fastställs separat i beslut här. Underlag för beslut Mål Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att för verksamhetsåret 2016 fastställa mål enligt förslag.

6 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 159 Dnr 2015/ Driftbudget 2016 samt plan Ragunda kommun Budgetprocessen inför 2016 års verksamhetsår har varit en mycket genomlyst sådan där både verksamheterna och politiken gemensamt vid flera tillfällen har samlats och haft en dialog kring mål och verksamhet och det förslag som Socialdemokraterna nu lägger fram har till stor del baserats på de resultat de diskussionerna kommit fram till. Kommunen har ett fortsatt ansträngt läge men i budgetförslaget ges ramar som innebär ett överskott inom ramen för de ekonomiska riktlinjer vi enats om och en plan för att återställa det underskott som kommunen gick med under 2014 finns med i förslaget. Enligt förslaget kommer den totala driftsbudgeten gå med ett överskott på strax under 5 miljoner och det uppfyller det mål om ett överskott på 1,5% för 2016 som också föreslås. Under budgetprocessen enades politiken och verksamheterna kring att beräkningsgrunden för antalet invånare under år 2016 fastlås till 5325 och utifrån den siffran har prognoserna för skatteintäkter och statsbidrag räknats ut. I förslaget ligger också det budgetförslag som Bygg- och Miljönämnden inkommit med helt oförändrat. Underlag till beslut Driftbudget 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa driftbudgeten 2016 samt den däri inkluderade planen för , enligt förslag.

7 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 160 Dnr Investeringsbudget 2016 I budgetprocessen föreslogs att fastställa ramen för investeringar till 17 mkr enligt det tidigare fullmäktigebeslutet att investeringarna skall uppgå till 100% av avskrivningskostnaden för året. Förvaltningscheferna har sedan i ledningsgruppen själva fått lägga ett förslag inom de ramarna och det presenteras nedan. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa investeringsbudgeten enligt förslag.

8 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 161 Dnr 2015/ Förlängning folkhälsopolicy Ragunda kommuns folkhälsoplan avser (KS , 140). Ett regionalt arbete med revidering av länets folkhälsopolicy pågår och Ragundas BRÅ/folkhälsoråd önskar därför via undertecknad förlänga den lokala folkhälsoplanen med ett år för att under 2016, när ny regional policy antagits, påbörja lokal revidering. Nytt förslag till lokal folkhälsoplan väntas komma Kommunstyrelsen tillhanda under senare del av 2016 och då även innefatta åtgärder kopplade till andra dokument, som bland annat Hälsa på lika villkor hur mår befolkningen 2014, handlingsplanen för unga (KS , 10) och den regionala ANDT-strategin. Bifogat återfinns en kort rapportering gällande de insatser i nuvarande folkhälsoplan som kommunen i huvudsak ansvarar för. Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslås besluta att förlänga nuvarande folkhälsoplan med ett år i väntan på att nytt regionalt dokument färdigställs som ny lokal plan därefter kan baseras på. Beredande tjänsteman Elin Dahlin, Folkhälsoutvecklare

9 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 162 Dnr 2015/ Kostnad för remissyttranden från Jämtlands Räddningstjänstförbund - Enligt 8 kap 16 Alkohollagen (AL) skall lokaler som används för servering till allmänheten eller för servering till slutna sällskap av den som har stadigvarande tillstånd vara lämpliga ur brandsäkerhetssynpunkt. För att tillståndsmyndigheten ska kunna göra en sådan bedömning krävs yttrande från räddningstjänsten. Yttrandet innehåller uppgifter om lokalen är lämplig, maxantal för personer som får vistas i lokalen, utrymningsvägar, brandredskap osv. Kommunen får idag ta ut en ansökningsavgift av sökande som är 500 kronor för tillfälliga tillstånd till slutet sällskap, kronor för tillfälliga tillstånd till allmänheten och kronor för stadigvarande tillstånd. I den kostnaden ingår kommunens arbete med att utreda, besluta och till viss del utföra tillsyn. Remissyttrandet är en viktig del i kommunens bedömning av lämpligheten. Med anledning av att kommunfullmäktige föreslås besluta att Jämtlands Räddningstjänstförbund föreslås få ta ut avgift för remissyttrande gällande serveringstillstånd med 850 kronor behöver ansökningsavgifterna för serveringstillstånd anpassas till detta. Av Jämtlands Räddningstjänstförbunds underlag för införande av avgiftsbeläggning av remisshanteringen framgår: - att avgiftsbeläggningen ska ske enligt självkostnadsprincipen d v s att sökanden ska genom avgiften kompensera berörda instanser för de kostnader som respektive ärende genererar. Jämtlands räddningstjänstförbund debiterar kommunen för kostnaden för remissyttrande. Denna kostnad bör belasta sökanden och inte finansieras via skattemedel. FÖRSLAG TILL BESLUT: - Kommunfullmäktige föreslås besluta om att införa ytterligare avgift med 850 kronor för de ansökningar om serveringstillstånd som kräver yttrande från räddningstjänsten. Beredande Tjänsteman Ingrid Larsson, Alkoholhandläggare

10 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 163 Dnr 2015/ Omsättning av lån Bakgrund Ragunda Kommun har en Ekonomistyrningspolicy daterad , senast reviderad I den policyn under punkt 2.7 Lån, finns följande text att läsa: Ramar för upptagande av nya lån samt omsättning av lån som förfaller under kommande år beslutas vid årets sista kommunfullmäktige Ragunda Kommun har under 2016, fyra stycken lån som förfaller samt ett byggkreditiv som skall omsättas till lån. Lånen ligger idag hos Kommuninvest samt Swedbank medan Handelsbanken tillhandahåller byggkreditivet. Lånen har följande lånenummer, summor och omsättningsdatum: Kommuninvest: : : : Swedbank: : Handelsbanken: , :- Sätts om till lån så snart kreditivet är fullt utnyttjat. Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att besluta om omsättning av lånen och byggkreditivet som enligt ovan förfaller under Delegation på omsättningen lämnas till Ekonomichef eller dess ersättare enligt delegationsordningen. Beredande Tjänsteman Therese Östlin Dahlgren Ekonomichef

11 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 164 Dnr 2015/ Delårsrapport Jämtlandsgymnasieförbund per Föreligger delårsrapport augusti inkl prognos per för Jämtlands Gymnasieförbund. År 2015 har hittills kännetecknats av många positiva och uppmärksammade insater av elever och lärare, både vad gäller kunskapsresultat och framgångar i tävlingar. Förbundets måluppfyllelse läsåret 2014/2015 har förbättrats jämfört med föregående läsår. Efter flera års elevnedgång är det en fortsatt tydig uppgång i antalet gymnasieelever i förbundet. Antalet elever inom vuxenutbildningen har varit stabil under våren men minskat något inför hösten. Förbundet har ett ekonomiskt resultat på minus tkr efter årets första åtta månadet. För helåret 2015 prognostiseras ett resultat på minus tkr. Underlag för beslut: Dir beslut Delårsrapport augusti 2015 Delårsrapport augusti 2015 inkl prognos Översiktlig granskning delårsrapport , revisionsrapport Revisorernas bedömning av delårsrapporten Förslag till beslut Godkänna delårsbokslut. Föreslå Kommunfullmäktige fastställa delårsbokslut.

12 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 165 Dnr 2015/ Delårsrapport och prognos Jämtlands Räddningstjänstförbund Föreligger delårsrapport augusti inkl prognos per för Jämtlands Räddningstjänstförbund. Underlag för beslut Dir beslut Delårsrapport augusti 2015 Delårsrapport augusti 2015 inkl prognos Översiktlig granskning delårsrapport , revisionsrapport Revisorernas utlåtande av delårsrapporten Förslag till beslut Godkänna delårsbokslut. Föreslå kommunfullmäktige fastställa delårsbokslut.

13 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 166 Dnr 2015/ Förlängning av investeringsbeslut gällande bredbandsutbyggnad Bakgrund Kommunfullmäktige har tagit följande beslut gällande investeringar i bredbandsutbyggnad Kommunfullmäktige Beslut :- investeringar gällande bredbandsutbyggnad Kommunfullmäktige Ett extra äskande investeringsmedel för Stadsnät. Beslut :-Ny kalkyl Ragunda hyreshus (total kalkyl :- ) Fullmäktige har även beslutat följande som behöver förlängas; 1. Kommunfullmäktigen , Förlängningsbeslut för att investeringarna ej är klara :- för Stadsnät - hyreshus Stugun Bispgården Hammarstrand samt eventuellt 100 privatanslutningar :- Dessa investeringar går mot sitt slut men bör förlängas fram till så vi inte behöver begära förlängningsbeslut någon fler gång. 2. Kommunfullmäktige Beslut :- för stadsnät privatanslutningar Stugun. Projektet är i gång men kommer inte att hinna färdigställas innan vintern och tjälen kommer. Investeringsbeslutet bör förlängas fram till så vi inte behöver begära förlängningsbeslut någon fler gång. Förslag till beslut Kommunstyrelen bör föreslå Kommunfullmäktige att förlänga ovanstående två beslut till Beredande Tjänsteman Anna-Märta Johansson, Bredbandssamordnare/Landsbygdsutvecklare

14 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 167 Dnr 2015/ Tillämpningsbestämmelser och tomtpriser i samband med kompletteringsköp av tomtmark - Ragunda kommun Ärendebeskrivning: Det framförs allt oftare önskemål om köp av ytterligare tomtmark i anslutning till den egna tomten, detta inom detaljplanelagt område i Bispgården, Hammarstrand och Stugun. I ett flertal fall rör det sig om köp av hela tomter som är avsedda för bostadsbyggande, men som efter en försäljning kommer att användas som komplement till den egna fastigheten, t ex för att bygga garage, växthus m m. Samtidigt har Ragunda kommun i samband med planering och avstyckning av byggfärdiga tomter inom de tre tätorterna investerat stora belopp för VA, vägar m.m. Utformningen av prislistan innebär att det i vissa fall uppstår tolkningsproblem vid prissättningen i samband med köp av kompletterande mark. Samtidigt uppstår en situation där kommunen säljer mark som ska användas till att bygga bostäder som kompletterande köp inom plan. Enligt gällande beslut Kf 48, Dnr 2003/ gäller följande markpriser: - Utanför detaljplan för bostäder 5:-/m 2 - Kompletterande köp inom plan 5:-/m 2 - Övrig mark utanför plan 2:50/m 2 - Tomtmark Bispgården, Hammarstrand - Stugun, upp till 1200 m 2 80:-/m 2 - tomtyta över 1200 m 22:-/m 2 - Övriga orter, upp till 1200 m 2 58:-/m 2 - tomtyta över 1200 m 2 16:-/m 2 - Industrimark 2:50:-/m 2 Förslag till beslut Kommunstyrelsen bör föreslå Kommunfullmäktige besluta att tomtpriser i samband med kompletteringsköp av tomtmark inom detaljplanelagt område i Bispgården, Hammarstrand och Stugun ska gälla enligt följande: Tomtmark Bispgården, Hammarstrand Stugun, upp till 1200 m 2 80:-/m 2 tomtytan utöver 1200 m 2 22:-/m 2

15 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Underlag för beslut Beslut Kf 48, Dnr 2003/ Beslut Kf 71, Dnr 2006/ Kartor

16 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 168 Dnr 2015/ Reviderat avtal mellan Jämtlands kommuner och Centrum mot våld. Bakgrund Sociala samverkansgruppen beslutade den 22 maj 2015 ( 19) rekommendera kommunerna besluta att till Centrum mot våld (CMV) anslå kronor för 2016 enligt fördelningsnyckeln. Vidare beslutade att uppdra till den politiska referensgruppen och arbetsgruppen, och i samråd med centrum mot våld, upprätta ett förslag till samverkansavtal gällande från till och med med möjlighet till förlängning. Föreligger nu förslag till avtal att besluta om. Underlag till beslut Avtal Centrum mot våld Förslag till beslut Godkänn förslag till samverkansavtal med Centrum mot våld.

17 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 169 Dnr 2015/ Reviderat avtal och genomförande plan mellan Kvinnojouren och kommunerna om utförande av socialtjänstuppdrag för enskild Bakgrund Sociala samrådsgruppen beslutade den 22 maj att till Kvinnojouren anslå för år 2016 enligt fördelningsnyckel och att ersättning från och med 2017 årligen uppräknad med 2 %. Vidare beslutades att uppdra till den politiska referensgruppen och arbetsgruppen, att i samråd med Kvinnojouren, upprätta ett förslag till avtal avseende så kallade SoLplaceringar hos Kvinnojouren. Underlag för beslut Samverkansavtal Förslag till beslut Godkänn förslag om Avtal och genomförande plan mellan Kvinnojouren och kommunerna om utförande av socialtjänstuppdrag för enskild

18 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 170 Dnr Sammanträdesplan 2016 Föreligger förslag till sammanträdesplan för Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige 2016 Kommunstyrelsen 2016 Tors 25 februari Tis 2 februari Tors 28 april Tis 22 mars Ons 22 juni Tis 17 maj Ons 26 oktober Tis 27 september Ons 30 november Tis 8 november Tis 13 december Förslag till beslut 1. Föreslå Kommunfullmäktige fastställa sammanträdesdagar enligt förslag. 2. Fastställa sammanträdesdagar för Kommunstyrelsen.

19 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 171 Dnr Förslag på vigselförrättare Kommunstyrelsen föreslås rekommendera Jonas Andersson som vigselförrättare i Ragunda Kommun.

20 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 172 Valärenden Kommunstyrelsen har att förrätta val enligt nedan; 1. Styrelsen för familjerådgivningen ersättare 2. Folkhälsorådet tillika BRÅ- ersättare 3. Beredningsgrupp för Socialfonden, KJ Amcoffs, NO Petterssons fond ersättare 4. Beredningsgrupp för I och E Holmbergs fond - ersättare Val 1-4 tidigare Eva Sundin 5. Kultursamverkan Z-län ersättare 6. Styrelsen för Ragundadalen turism ersättare 7. Representant (ersättare) för ägarsamråd/stämmoombud Småkom Kommuninvest SKL Norrlandsförbundet Coompanion Norrtåg Sabo Indalsälvens Vattenvårdsförbund. 8. Beredningsgrupp för makarna Norrbys fond 2:e vice ordförande 9. Beredningsgrupp för Socialfonden, KJ Amcoffs, NO Petterssons fond 2:e vice ordförande 10. Beredningsgrupp för Makarna Olssons minnesfond, läromedelsfond och skolfond 2:e vice ordförande Val 6-10 tidigare Annika Forsström Nordvall

21 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 173 Bevakningslista Kommunstyrelsen har att göra ändringar i bevakningslistan. Bilaga.

22 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 174 Anmälan av delegationsbeslut. 1. Vård och omsorg nr a. nr (sept) Su 63-70, Su 71-73, Su 74-76, Su 77-78,

23 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 175 Meddelanden. Remiss nya rutiner avseende hantering av bygdeavgiftsmedel Dnr 2015/ Svar 23 nov Remiss Slutrapport förstudie kring regional samverkan i offentlig verksamhet inom e- och IT-området i Jämtlands län. Besvarad i september 2015 Remiss En kommunallagen för framtiden Dnr 2015/ Svar 30 okt Remiss Handlingsprogram Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr 2015/ Svarstid förlängd. Remiss Regional Biblioteksplan för Region Jämtland Härjedalen Dnr 2015/ Svar 18 dec Material finns att tillgå via Kommunens kundcenter

24 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen BEVAKNINGSLISTA 2015 Paragraf Ärende Åtgärd Ansvar Klart Ks 57/12 Fastighetsutredning Återrapportering Chef Samhällsbyggnadsförvaltningen nov- 15 Ks 19/10 Skötsel av kommunens grönytor Beredning Chef Samhällsbyggnadsförvaltningen nov - 15 Ks 32/02 Systematisk kval. Arb. Skolan Redovisning Barn- och utbildningschef sept-16 Uppföljning Fastighetspolicyn Kommunchef nov - 15 Ks 130/13 Konsekvensanalys av införandet av Utvärdering och Analys Barn och utbildningschef nov-15 fyradagarsvecka i åk. 1 Ks 7/14 Avgifter och taxor Vård o Omsorg samt Årlig uppföljning mars 16 Kostenheten Ks 8/14 Riktlinjer, rutiner, nivå Hemvårdsbidrag Årlig uppföljning mars 16 Ks 59/14 Medborgarförslag Skolmat/pedagogisk Beredning Kommunchef nov-15 lunch för lärare Ks 118/14 Medborgarförslag Arbetsgrupp för Sporthall/Allaktivitetshus. Beredning Kommunchef nov-15 Ks 168/14 Motion - Skolpeng för utemiljön på våra skolor Beredning Chef Samhällsbyggnadsförvaltningen nov-15 Ks 58/15 Internkontroll plan Årlig uppföljning Kommunchef dec -15 Ks 56/15 Revidering av alkohol- och drogpolitiskt Beredning dec -15 handlingsprogram Ks /15 Motion Systematiskt Arbetsmiljöarbete Beredning Samhällsbyggnadsutskottet feb-16 Ks /15 Motion Närproducerad mat Beredning Samhällsbyggnadsutskottet feb -16 Ks /15 Medborgarförslag Tillagningskök Beredning Samhällsbyggnadsutskottet feb -16

25 Kommunens finansiella mål är: KOMPETENS Likviditeten skall motsvara minst 1månads personalkostnad vilket motsvarar ca 20 miljoner kronor. KOMMUNIKATION Resultatet ska vara 1,5 % 2016 av skatteintäkter och generella stadsbidrag för att sedan öka till 1,75 % 2017 och nå 2,0 % KVALITET Soliditeten skall öka mot föregående år men alltid vara minst 15 %. KREATIVITET Investeringarna får inte överstiga 70 % av årets investeringar för perioden Sedan tidigare finns dock ett beslut på att vi ska investera för 100 % av avskrivningarna under 2016 och det får stå kvar. KULTUR För att uppnå en långsiktig stabil ekonomi ska amortering ske enligt fastställd plan och enligt beslut om att skogsintäkterna ska användas för amortering. Summa 2 mkr/år

26 Mål Kommunledningsförvaltningen KOMPETENS Genomföra chefsträffar för förbättrad ledning och styrning i kommunen. Detta ska innehålla ekonomi, personal, IT-utveckling, service, bemötande, attityder och organisationsutveckling. KOMMUNIKATION En medarbetarundersökning genomförs för att mäta och analysera hur personalen mår och upplever sin arbetsmiljö mm. Detta mäts genom en enkät vart tredje år där målet är att antalet nöjda medarbetare skall öka från mätning till mätning. KVALITET Kommunens övergripande mål och årets politiska prioriteringar ska genomföras och följas upp under året, detta sker genom att bevakningslistor följs upp och genom att ledningsgrupp blir informerad om prioriterade ärenden av kommunchef. KREATIVITET Delta vid minst 2 olika sammankomster i länet för att öka insynen för hur andra jobbar och utbyta erfarenheter. KULTUR En kulturell aktivitet för alla kommunanställda ska samordnas och genomföras

27 Mål Samhällsbyggnadsförvaltningen KOMPETENS Samhällsbyggnadsförvaltningen ska ha utbildad personal med rätt kompetens utifrån verksamhet och bransch. All personal (100%) ska ha dokumenterad utbildning/diplom/erfarenhet av det jobb de utför. Mål 2016 är att 80% ska ha rätt kompetens och att kompetensen sedan ökar succesivt med 10% per år tills vi når 100%. KOMMUNIKATION Samhällsbyggnadsförvaltningen ska vara kundfokuserad både internt och externt. Där 75 % upplever att de tycker servicen är bra eller mycket bra. Detta mäts genom nöjdkund enkät vartannat år inom alla verksamheter. KVALITET/KUNDSERVICE 50% av alla våra fastigheter ska ha en fastighetsplan innan 2016 års utgång. Sedan skall denna plan fyllas på varje år tills vi når 100% KREATIVITET Genom information och ny teknik ska energiåtgången för kommunen minska. Målet är att minska energiförbrukningen med 2 % innan 2018, detta mäts genom kwh förbrukningen. KULTUR Delaktighet och ansvar samt känslan av att tillhöra verksamheten ska främjas. En gemensam aktivitet (förutom ATP) för hela avdelningen ska genomföras varje år.

28 Mål Ragunda Hyreshus KOMPETENS. Bostadsförvaltningen ska ha utbildad personal med rätt kompetens utifrån verksamhet och bransch. All personal (100%) har dokumenterad utbildning/diplom/erfarenhet av det jobb de utför. KOMMUNIKATION. De som vill hyra lägenheter av oss ska få bra information om våra lägenheter samt att vi marknadsför kommunens lägenheter på ett bra sätt. Öka antal besökare på hemsidan med 10% KVALITET 100% av de som hyr av Ragunda hyreshus ska uppfatta oss som en serviceinriktad och bra hyresvärd. Genomföra nöjd kundenkät där antalet nöjda skall öka mellan mätningarna. KREATIVITET. Genom information och ny teknik så att energiåtgången för hyreshusen minskar. Minskning av energiförbrukningen med 2 % innan Detta mäts genom kwh förbrukningen mellan åren. KULTUR I information till hyresgäster också berätta om kulturella evenemang som sker i kommunen. I minst 1 av utskick/information till hyresgäster berätta om kulturella evenemang.

29 Mål Barn och utbildningsförvaltningen KOMPETENS Antalet förskollärare ska öka till 2 per avdelning. Alla lärare ska ha adekvat utbildning. Lärare med rätt ämneskompetens undervisar i resp. ämne till 100% KOMMUNIKATION Öka kommunikationen med föräldrarna. Alla förskolor och skolor ska använda Infomentor för information och frånvarorapportering. I skolan skall infomentor användas för pedagogisk planering, information, dokumentation och utvärdering. 100 % av all personal och vårdnadshavare har tillgång till Infomentor. KVALITET/KUNDSERVICE Alla förskolor och skolor ska ha minst ett föräldramöte per år. Alla barn ska erbjudas en förskoleplats inom fyra månader. Elever som går i Ragundas grundskolor får bra utbildning och en god förutsättning för fortsatta studier. Alla elever som går ut åk. 9 har behörighet att söka till gymnasiet. KREATIVITET. Erbjuda flexibelt veckoschema för 15-timmars barn under deras vistelsetid på förskolan. Skolan i Ragunda ska ligga över det av Skolverket beräknade betygsvärdet för Ragunda KULTUR Alla barn i förskolan ska få ta del av kulturella aktiviteter i förskolan. Alla elever ska få ta del av Ragundas kulturella arv i skolans regi vid minst 1 tillfälle under året

30 Mål Stöd och omsorgsförvaltningen KOMPETENS 100 % utbildad personal i respektive profession och kompetensområde. Att vid nyanställning ta hänsyn till utbildning. Mål att ha 100% rätt utbildning inom förvaltningen. KOMMUNIKATION. Stöd och omsorgsförvaltningens personal ska kommunicera med sina klienter/brukare på ett tydligt, rättssäkert sätt och undvika moraliseringar. Beslut ska fattas utifrån fakta. Antal domar i förvaltningsrätten där Ragunda kommun får rätt eller delvis rätt ska vara 100%. Matråd ska genomföras minst två gånger per år på alla enheter. KVALITET/KUNDSERVICE Skollunchen är ett viktigt mål för alla elever inom skolan. Maten ska vara vällagad, näringsrik och serverad i rätt tid. Målet är att skollunchen inte ska serveras före klockan Måltiderna på SÄBO ska serveras på tider enligt kommunens kostpolicy för att ge en bättre livskvalitet och minimera risk för undernäring. Alla luncher serverats efter KREATIVITET Utveckla nya arbetssätt för att nyanlända ska introduceras på arbetsmarknaden. 100% av de nyanlända har praktiserat/arbetat på en arbetsplats under det första året. KULTUR. Informera om de kulturaktiviteter som Ragunda tillhandahåller vid utredning och beslut när sökande anhåller om extra bistånd till rekreation. 100% av klienterna ska ha fått information

31 Investeringar 2016 Investeringsnivån beräknas för 2016 ligga på fortsatt 100% av våra avskrivningar, vilket ger en summa på ,0 tkr. I detta är ej fiberinvesteringarna inräknade då dem är självfinansierade och har en egen policy som säger att dem ej skall räknas in i ordinarie investeringar. Summa per verksamhet 2016 Belopp Belopp (tkr) (tkr) Kommunledningsförvaltningen 380,0 Samhällsbyggnadsförvaltningen ,0 Barn och Utbildningsförvaltningen 1 850,0 Stöd och omsorgsförvaltningen 700,0 Totalt ,0 Kommunledningsförvaltningen - Investeringar i hjärtstartare, ny brandvägg gällande datatrafiken samt nya licenser som löper på tre år i taget och går ut under Samhällsbyggnadsförvaltningen - Energibesparande åtgärder, takbyten på ett antal fastigheter, ny entrebyggnad Thaipaviljongen, fönsterbyten, balkongrenoveringar, åtgärder på lekplatser mm Barn och utbildningsförvaltningen Giftfri förskola, förbättrande av utemiljö, akustikskärmar, renovering av hemkunskapen i Stugun mm Stöd och omsorgsförvaltningen Programvara dyslektiker, möbler till matsalar, frysskåp, diskmaskin, ugnar mm

32 Budget 2016 Politisk och Ekonomisk budgetskrivelse. 1

33 POLITISK OCH EKONOMISK BUDGETSKRIVELSE Förslag till budget 2016 Socialdemokraterna Det ekonomiska läget för Ragunda kommun fortsätter vara tufft. Trots att det nu tillskjuts mer pengar från regeringen för att stötta kommunerna så ser vi ändå att tillskottet inte är nog för att möta upp kostnadsökningarna i verksamheterna. Vår demografi är fortfarande problematisk och även fast tillskottet av nya invånare minskat takten på befolkningsminskningen så är den fortfarande ett faktum vi måste förhålla oss till. Kommunen har de senaste åren gjort nödvändiga investeringar i nya och befintliga lokaler som börjar visa resultat, men vars kostnader ändock minskar utrymmet för andra investeringar som också skulle gynna kommunen. I den rådande situationen med ett ökat flyktingmottagande till landet och kommunen ser vi att vi kommer att behöva fortsätta våra investeringar både när det gäller materiella insatser som boende och infrastruktur men också i mjuka insatser som bidrar till en bättre och snabbare integration. Det är utan jämförelse en av de största utmaningar kommunen stått inför, men jag och Socialdemokraterna i kommunen är övertygade om att om vi lyckas med det på ett bra sätt så kommer kommunen att komma ut starkare och mer beredd på framtida utmaningar. Kommunen har under året återigen belönats med utmärkelsen Sveriges bästa kulturskola och det är ett tydligt tecken på att Ragunda kommun, trots våra begränsande ekonomiska förutsättningar, kan göra relevanta och bra satsningar på våra unga och på kulturlivet i kommunen. Vi socialdemokrater är därför glada över att vi även under nästa år kommer att fortsätta satsa på kulturskolan och den viktiga verksamhet de bedriver. Kommunens unga har också i SKLs undersökning om skolmiljö uppgivit att de trivs och känner sig trygga i skolan vilket är glädjande, men vi måste fortsätta vårt arbete med att också öka meritvärdena för eleverna och att försöka utjämna de skillnader som finns både mellan könen och mellan de svenskfödda och utlandsfödda eleverna. Därför fortsätter kommunen sitt arbete med att systematiskt följa upp skolans resultat och verksamhet och vi hoppas att vi kommer kunna se förbättringar på det området under året. Drivkraften i alla kommuner är till sist alltid näringslivet och därför fortsätter vi vårt arbete med att genom god dialog och ett nära samarbete med företagen i kommunen försöka förbättra miljön och förutsättningarna för dem att driva och utveckla sin verksamhet. Vi kommer bland annat under året att satsa på att genom arbete i en arbetsmarknadsenhet förbättra matchningen mellan arbetssökande 2

34 och de behov som finns på arbetsmarknaden för att stötta företagen att hitta de kompetenser de behöver. En av de viktigaste grundförutsättningarna för att invånarna ska kunna långsiktigt bo och verka i kommunen är tillgången på boende. Därför kommer vi med en rad åtgärder att stärka upp på det området. Vi kommer under året 2016 att minska det uttag av medel vi gör från vårt hyresbestånd för att ge verksamheten en möjlighet att möta upp ett från flera år uppdämt behov av reparationer och underhåll. Vidare kommer en inventering av för försäljning befintliga tomter att göras och vi kommer också att utreda möjligheterna för kommunen att bygga nya enkla bostäder för såväl nyinflyttande som redan i kommunen boende invånare. På bostadssidan kommer också et arbete att inledas för att inventera och kostnadsberäkna återställandet av de för nuvarande kallställda bostäderna som kommunen har i sin ägo. Sammantaget är denna budget en väl avvägd sådan som föregåtts av en lyhörd och lång process där både verksamheter och politik gemensamt har utarbetat och prioriterat för att i ett ansträngt läge ge våra verksamheter så goda möjligheter det går att bedriva arbete inom sina ansvarsområden. Jonas Andersson (S) Kommunstyrelsens ordförande 3

35 Generella riktlinjer Vi vill att alla verksamheter ska fortsätta det arbete med sjuktal för att skapa bättre arbetsmiljömässiga och ekonomiska förutsättningar. Målet är att minska sjuktalen. Verksamheterna får i uppdrag att se över semesterlöneskulden och ta fram en plan för att minska denna Vi vill att verksamheterna hitta nya kreativa lösningar på hur man kan organisera verksamheten eller ta tillvara idéer som kan generera tidsmässiga eller ekonomiska besparingar. Detta gäller stort som smått och kan med fördel göras genom samverkan och samarbete med andra organisationer, företag, myndigheter osv. För att kunna vara en effektiv organisation är det viktigt att det finns rätt kompetens. Det är upp till verksamheten att se till att vi ha rätt personer på rätt plast och att dessa har kompetens att genomföra uppdraget. Vi vill att alla verksamheter jobbar med kommunikation så att alla vet vad som händer, vad som förväntas av dem och att man upplever att det är bra kommunikation både inom verksamheter och i organisationen i stort. Det är också viktigt att vi är tydliga gentemot de som vi finns till för och att vi kommunicerar med dem så att de vet vad som kan förväntas att få men också de skyldigheter de kan ha gentemot kommunen. Vi ska alltid ha medborgaren, eleven, brukaren, gästen i fokus. Vi är till för medborgarna och ska i vårt arbete ha ett gott värdskap och leverera bra kvalitet på det vi gör. Vi vill fortsätta vår satsning på kultur och detta genom att ha en fortsatt bra kulturskola, genom den utveckling vi ser i Döda fallet samt thailändska paviljongen. Vi vill också att verksamheten i den mån det är möjligt uppmuntrata till kulturella aktiviteter och har detta som ett naturligt inslag för medborgare, elever och brukare men också för personalen. Vi ser gärna att man ansöker om projekt och annat som har denna inriktning för att utveckla kommunens kulturinriktning. Vi vill under året fortsätta det påbörjade arbetet med att hitta lösningar för äldreomsorg och barnomsorg i Stugunområdet. Nu är skola/vård i Bispgården klart detsamma gäller skola/äldreomsorg i Hammarstrandsområdet. Det gäller då de lokaler vi ser som skolan/förskola och äldreomsorg är beroende av. Nu gäller det att vi fokuserar på kvalitet och utveckling i verksamheten då de yttre förutsättningarna är ordnade. För att kunna vara framgångsrik långsiktigt är det viktigt att förvaltningscheferna ser över de kommande kompetensbehov och arbetskraftsbehovet och gör en långsiktig strategi för hur detta ska tillgodeses. 4

36 Vi ser gärna att fler projekt genomförs i kommunen då detta är det sätt som vi kan genera utvecklingsmedel. Vi vill att det gemensamma kundcenter blir ett nav i kommunen där frågor och svar ska kunna ges till de som behöver. Vi vill inte att våra kärnverksamheter som skola, vård och omsorg (HVB mm) ska privatiseras. Vi kommer inte införa LOV. Men vi ser att det finns möjligheter att lägga ut mer av vår tekniska verksamhet på entreprenad och hitta effektiva samverkanslösningar med det lokala näringslivet och föreningar. Våra bidrag ska vara riktade till barn och unga. Vi vill att man under 2016 inför ett nytt bidragssystem där alla bidra har kollats över så de når de målsättningar vi har med bidragen och är i den omfattning som behövs för att kunna åstadkomma målen. Därför ska en översyn ske under 2015 för att kunna verkställas under

37 Vision - 100% Ragunda Vi ger alltid 100% för Ragunda - Vi kan inte göra allt med det vi gör ska vi göra till 100% Ragunda kommuns vision Ragunda kommun vision bygger på att vi ska ha en organisation som strävar efter att vara hundraprocentig. Det är en svåruppnåelig vision att vi skulle göra allting rätt varje dag varje minut av alla i kommunen. Men det är dit vi vill sträva. Vi vill också att alla ska kunna delta i den övergripande visionen. Att alla kan säga att idag har jag gjort mitt bästa jag har gett 100% för Ragunda. Alla i organisationen ska veta vad vi har för vision och kunna hitta ett eget sätt att bidra till att nå den. I visionen ingår också att tänka på Ragunda som en helhet och att det är bra för hela kommunen det som görs dvs 100% av kommunen. Visionen - kopplad till målen Visionen är kopplad till de fyra övergripande målen som kommunen har. Det handlar om ökad befolkning, fler jobb, fler turister och 100%-ig verksamhet som ger rätt service till rätt personer i rätt tid. Om alla deltar i visionen och gör sitt yttersta sätter Ragundas bästa i fokus kan vi uppnå detta. Övergripande mål För att uppfylla visionen och skapa förutsättningar för kommunen att fortleva finns fyra övergripande 100% mål: 100 nya personer ( ) 100 nya jobb ( ) besökare (2020) 100 % service till medborgarna. De övergripande målen är något vi alla ska sträva efter. Att se möjligheterna att vi blir fler, att vi får fler arbetstillfällen i kommunen, fler besökare och rätt service i rätt tid. Alla kan vara en del av de övergripande målen och se till att vi jobbar för Ragundas bästa och att stärka varumärket så att kommunen har möjlighet att uppnå de övergripande målen. När det gäller målet med 100 nya personer (från ) är det för att fler människor skapar utveckling och ekonomi. Målet mäts genom befolkningsutveckling så det kan uppnås genom att fler stannar kvar, fler flyttar hit och fler barn föds. 6

38 När det gäller målet med 100 nya jobb är det viktigt med en positiv utveckling av företagande och arbetsmarknad. Utan jobb får vi inte människor att leva och bo i vår kommun. Detta mål kan endast uppnås i samverkan och samarbete med andra där kommuner gör sitt för att bidra. När det gäller målet med besökare (2020) är det en positiv utveckling av besöksnäringen. Redan idag har vi besökare och detta mål kan uppnås genom utveckling av destinationen och våra besöksmål exempelvis Döda fallet och Thailändska paviljongen. Genom aktivitetsutveckling och föreningar och utveckling av kreativa näringar. Turismen ökar handel och skatteintäkter i kommunen. Det fjärde målet är 100 % service till medborgarna i kommunen att ge rätt service till rätt personer i rätt tid. Detta gäller också företag, föreningar och organisationer. Detta mäts via de mätbara mål som kommunen antar årligen och genom andra enkäter och medborgardialoger och andra uppföljningar. Vi kan inte göra allt i kommunen men det vi gör ska vi göra bra det ska vara hundraprocentigt. Ledord Till visionen och övergripande mål finns fyra ledord som ska genomsyra kommunens arbete. De fyra ledorden är: Kreativitet, kompetens, kommunikation och kvalitet. KREATIVITET För att en kommun (eller en organisation, eller ett företag) ska utvecklas måste vi hitta på nya kreativa lösningar på gamla eller nya problem. Det handlar om att hitta och våga pröva nya kreativa lösningar för kommunen för att nå visionen om att bli 100 %-iga, att vi ska bli fler invånare, eller fler företagare eller hur vi kan hitta nya sätt att ge rätt service till rätt personer i rätt tid. Alla organisationer behöver hitta nya kreativa idéer. De allra framgångsrikaste organisationerna har hela tiden en öppenhet till nya idéer som gör att de kan utvecklas och förändras. Vi vill därför uppmuntra och uppmana till nya kreativa lösningar i både stort som smått. KOMPETENS För att en organisation ska utvecklas och följa med i de krav som ställs på den måste vi ha rätt kompetens. För Ragunda handlar det om att bibehålla och höja kompetensen i kommunen. Vi måste ha en bred kompetens och möjligheter för medarbetarna att utvecklas. Men också ständigt se över att vi har rätt kompetens för att kunna utföra det uppdrag som kommunen har. Det gäller att tillvarata den kompetens som finns i organisationen och i kommunen i övrigt. Att vara en lärande organisation som ständigt utvecklas. 7

39 KOMMUNIKATION För att en organisation ska bli bra är kommunikation A och O. Det handlar både om intern och extern kommunikation. Hur vi uppfattas, vad man kan förvänta sig av organsationen. Att vi kan lösa problem och konflikter genom kommunikation. Att vi pratar med varandra istället för om varandra. Att vi är tydliga i vår kommunikation med omvärlden. Att vi uppfattas som att vi lyssnar och tar till oss förbättringsförslag. Att vi ses som en kommun med gott värdskap. Att man får svar på sina frågor så snabbt som möjligt oavsett om svaret i sig är positivt eller negativt. KVALITET Vi har ett mål att vi ska bli 100 %-iga. Att vi ger rätt service, till rätt personer i rätt tid. Att du vet vad du kan förvänta dig att få av kommunen, inom vilken tid och att det levereras. Det handlar om allt vi gör. Att det vi gör ska vi göra bra men också att man vet vad kommunen inte har för uppgifter så man inte förväntar sig få något som inte är vårt ansvar att leverera (detta är kopplat till kommunikation också). Att vi är duktiga på det goda värdskapet och uppfattas som en välkomnande kommun. Vi kan inte göra allt men det vi gör ska vi göra till 100 %. Strategi/fokusområde Vi har också valt en strategi ett område vi ska bli bra på och utvecklas. Ett område som kommunen ska vara känd för. Det är KULTUR. Även det ses som ett ledord och alla verksamheter ska ha en tanke på hur de ska kunna utveckla och förbättra kulturen inom kommunen, att bidra till strategin eller utvecklingen av kultur. Kultur och kulturella uttryck kan stärka en organisation, bidra till ökad arbetsglädje eller som en del i det som ger det lilla extra till kommunmedborgarna. Det kan bidra till ökad demokrati, förbättrad hälsa osv och är därför ett viktigt strategiskt utvecklingsområde i den kommunala organisationen. 8

40 Ekonomisk översikt och mål för god ekonomisk hushållning Resultat, balanskrav och finansiella mål För år 2016 budgeteras ett resultat från förvaltningarna på ett totalt resultat på 5 131,2 tkr men då ingår ingen fortbildning eller andra övriga personalkostnader då vi valde att plocka ur dessa kostnader i ett första skede i budgetberedningen, för att sedan kunna fördela dessa kostnader jämnt mellan förvaltningarna i stället för som tidigare år då vissa förvaltningar haft höga utbildningskostnader i sin budget och andra inte haft ngn utbildningskostnad alls. Det politiska förslaget är en budget med ett resultat på 4 972,3 tkr där ovan kostnader är tillagda samt andra prioritetingar som vi gjort politiskt och som beskrivs under varje förvaltnings budget. Budgetberedningens bedömning är att kommunen därmed kommer att klara det lagstadgade balanskravet samt det finansiella målet på att ha ett resultat på 1,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag för Ragunda kommun har dock ett underskott på 6,8 miljoner sedan 2014 och planen är att detta skall vara återställt på en treårsperiod dvs innan 2017 års utgång. Enligt kommunallagen ska kommunen i sin budget ange dels finansiella mål och dels verksamhetsmål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. En utvärdering av hur målen uppnås ska lämnas i delårsrapport och årsredovisning. Det är nu dags att ta nya mål för perioden och dem kommer att presenteras i detta budgetdokument. Målen kommer nu att tas per förvaltning och nämnd då vi under 2015 gjort en omorganisation som inneburit att vi nu har fyra förvaltningar enligt följande: Kommunledningsförvaltningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen samt Vård-och omsorgsförvaltningen. Ragunda Hyreshus ligger under Samhällsbyggnadsförvaltningen och våra nämnder Bygg och Miljö samt Överförmyndaren kvarstår oförändrad. 9

41 Kommunens finansiella mål är: KOMPETENS Likviditeten skall motsvara minst 1månads personalkostnad vilket motsvarar ca 20 miljoner kronor. KOMMUNIKATION Resultatet ska vara 1,5 % 2016 av skatteintäkter och generella stadsbidrag för att sedan öka till 1,75 % 2017 och nå 2,0 % KVALITET Soliditeten skall öka mot föregående år men alltid vara minst 15 %. KREATIVITET Investeringarna får inte överstiga 70 % av årets investeringar för perioden Sedan tidigare finns dock ett beslut på att vi ska investera för 100 % av avskrivningarna under 2016 och det får stå kvar. KULTUR För att uppnå en långsiktig stabil ekonomi ska amortering ske enligt fastställd plan och enligt beslut om att skogsintäkterna ska användas för amortering. Summa 2 mkr/år. 10

42 Utveckling för svensk ekonomi SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) skatteunderlagsprognos innehåller två förändringar jämfört med den prognosen som publicerades i augusti och det är utvecklingen på arbetsmarknaden och förslagen i regeringens budgetproposition för år Den svenska ekonomin befinner sig sedan ett par år tillbaka i en konjunkturåterhämtning. Inhemsk efterfrågan växer snabbt och BNP beräknas såväl i år som nästa år öka med drygt 3 procent. Tillväxten i den svenska ekonomin gör att sysselsättningen växer snabbt och arbetslösheten gradvis pressas tillbaka. I slutet av nästa år beräknas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. Arbetslösheten har då nått ner mot 6½ procent och inflationstalen, enligt KPI, ligger nära 2 procent. De följande åren (dvs. åren ) beräknas den svenska ekonomin befinna sig i konjunkturell balans, dvs. ett tillstånd då varken hög- eller lågkonjunktur kan sägas råda. Arbetslösheten uppgår till strax över 6 procent och KPIX-inflationen (dvs. inflationen exklusive hushållens räntekostnader) ligger stabil på strax under 2 procent. Höjda räntor drar dock upp tillväxttakten för KPI. Samtidigt växer BNP årligen med drygt 2 procent. Utvecklingen under dessa år ska inte uppfattas som en prognos utan som ett resultat av de antaganden som gjorts, bland annat då vad gäller utveckling av produktivitet och arbetsmarknad. I år och nästa år växer efterfrågan i den svenska ekonomin snabbt. Inte minst investeringarna och den offentliga konsumtionen uppvisar jämförelsevis höga tillväxttal. När den konjunkturella återhämtningen är över och konjunkturell balans har nåtts antas tillväxten i investeringarna bli mer normal. Däremot fortsätter den offentliga konsumtionen och inte minst den kommunala konsumtionen att växa i snabb takt. Bakgrunden är en fortsatt mycket snabb befolkningstillväxt. Mellan åren 2014 och 2019 ökar antalet invånare i Sverige med i genomsnitt 1,3 procent per år. Det är tre gånger så snabbt som genomsnittet för de senaste tre decennierna. Den främsta förklaringen till denna skillnad en fortsatt mycket omfattande flyktinginvandring. Den snabbt växande befolkningen innebär att kommunala verksamheter i form av skola, vård och omsorg behöver växa snabbt. Under den konjunkturella återhämtningen 2015 och 2016 ökar sysselsättningen och därmed skatteunderlaget snabbt. Kommunernas och landstingens skatteinkomster kan då ganska väl matcha de kostnadskrav som befolkningsutvecklingen ställer. Med den mer dämpade tillväxt i sysselsättning och skatteunderlag som följer efter att konjunkturell balans har nåtts är denna ekvation inte lika lätt att lösa. Kommunerna och landstingen tvingas då till betydande skattehöjningar i våra beräkningar för att intäkterna ska fås att täcka kostnaderna. Jämfört med i dag beräknas utdebiteringen sammantaget höjas med 1 krona och 92 öre fram till Källa SKL Cirkulär 15:29 11

43 Beräkningsförutsättningar för budget 2016 I budgetprocessen för 2016 års budget infördes återigen ett nytt arbetssätt där verksamheterna skulle utgå från ett nolläge och bygga upp verksamheten utifrån lagstadgad verksamhet och framtida förutsättningar, för att politiken sedan skulle kunna göra en sammanvägd bedömning och prioritering. Alla extrakostnader som utbildning och övriga personalkostnader plockades bort på förvaltningsnivå. I budgetberedningen, där alla partier via kommunala samrådsgruppen, varit inbjudna fördes sedan resonemang om de olika förslagen och konsekvenser för de samma. Ragunda Kommun har en ansträngd ekonomisk situation och den har inte förändrats. Det är ett fortsatt mycket svårt budgetläge. Ökade avskrivningar i och med nyinvestering minskar utrymmet. En minskad befolkning innebär minskade skatteintäkter och stadsbidrag. En generell löneökning med 3,2 % samt de senaste siffrorna från SKL för skatteintäkter och stadsbidrag är inlagda i förslaget. Budgetförslaget från verksamheterna har ett resultat på 5 131,2 tkr vilket är 162,3 tkr bättre än vårt finansiella mål för 2016 på 1,5 % i överskott mot skatteintäkter och generella statsbidrag, men då ingår inga politiska prioriteringar, utbildningskostnader eller övriga personalkostnader. Vi har därför valt att lägga en budget med ett resultat på 4 972,3, vilket vi bedömer är mera rimligt utifrån förutsättningarna. Antal innevånare den 1 november 2014 var 5408 enligt uppgifter från folkbokföringen. I budgeten för 2016 har vi en befolkningssiffra som är beräknad på 5325 då vi minskar i befolkning för varje år. Vi har för planeringsåren bedömt att vi minskar befolkningen med 100 invånare per år. 12

44 Skatteintäkter och utjämningsbidrag Intäkterna för budgetåret 2016 beräknas öka från föregående års budget med 4 650,8 tkr. En stor anledning till ökningen har att göra med att vi under 2015 skatteväxlat våra trafikkostnader och då minskade skatteintäkterna. Kommunens nettokostnader för nämndernas/kommunstyrelsens förvaltningar beräknas minska med 1 623,9 tkr mot föregående budgetår. Det budgeterade resultatet för år 2016 ökar med 4 935,3 tkr i jämförelse med föregående år. Finansnetto Kommunens finansnetto (ränteintäkter minus räntekostnader) beräknas bli negativt och uppgå till - 3,7 mkr (föregående år -5,4 mkr). Skattesats Kommunens skattesats för år 2016 föreslås fastställas oförändrad till 23,22 procent. 13

45 Resultaträkning, plan, budget per enhet samt balansräkning I efterföljande avsnitt redovisas resultatbudget samt en plan för ekonomin för den närmaste perioden och en balansbudget. RESULTATRÄKNING Budget 2015 Budget 2016 Diff SAMMANSTÄLLNING Verksamhetens , , ,9 nettokostnader Avskrivningar , , ,0 Summa nettokostnader , , ,1 Skatteintäkter , , ,4 Statsbidrag , , ,6 Skatteväxling 7 500,0 0, ,0 Ränteintäkter 135,0 20,0 115,0 Räntekostnader 5 540, , ,6 RESULTAT 37, ,3 Plan ( ) Verksamhetens , , , ,1 netto Avskrivningar , , , ,0 Verksamhetens , , , ,1 nettokostnader Skatteintäkter och , , , ,3 statsbidrag Finansnetto 3 744, , , ,0 Årets resultat 4 972, , , ,2 Skattesats 23,22% 23,22% 23,22% 23,22% 14

46 Budgetförslag 2016 Resultaträkning & Balansräkning BUDGET PER ENHET Budget Prognos Budget Förslag (Belopp i kkr.) S Kommunstyrelsen 1 Politisk verksamhet 2 700, , , ,0 2 Kommunledningsförvaltningen , , , ,0 Överförmyndarnämnd 750,0 592,0 705,3 705,3 3 Samhällsbyggnadsförvaltningen , , , ,0 Ragunda Hyreshus 3 600, , , ,0 Bygg o Miljönämnd 4 800, , , ,8 4 Barn och utbildningsförvaltningen , , , ,0 5 Stöd och omsorgsförvaltningen , , , ,0 6 Skogsfastigheter 2 200, , , ,0 7 Trafik 1 200, , , ,0 8 AFA 0, ,0 0,0 0 Nettokostnad KS/nämnder totalt , , , ,1 9 Komvux 2 400, , , ,0 10 Gymnasieförbundet , , , ,0 11 ÖJK Räddningstjänsten 9 420, , , ,0 Nettokostnad övr förbund , , , ,0 Nettokostnad KS/nämnder/övr , , , ,1 Utbetalning pensioner , , , ,0 Avskrivningar , , , ,0 NETTOKOSTNAD TOTALT , , , ,1 Skatteintäkter , , , ,4 Statsbidrag , , , ,4 Skatteväxling 7500,0 SUMMA INTÄKTER , , , ,8 Ränteintäkter 135,0 65,0 20,0 20,0 Räntekostnad 5 540, , , ,4 FINANSNETTO 5 405, , , ,4 RESULTAT 37, , , ,3 Invånare Resultat enl. finansiella mål 6 532, , , ,9 % 2,0 2,0 1,5 1,5 DIFF 6 495, ,4 162,3 3,4 15

47 Balansräkning Balansräkning Sammanställning Utfall Prognos Budget (Tkr) Summa anläggningstillgångar , , ,4 Kortfristiga Fodringar , , ,0 Kassa och bank , , ,0 Summa omsättningstillgångar , , ,0 SUMMA TILLGÅNGAR , , ,4 Eget kapital , , ,8 Periodens resultat 6 801, , ,3 Summa eget kapital , , ,1 Avsättning pensioner mm 6 643, , ,0 Långfristiga skulder , , ,7 Kortfristiga skulder , , ,6 Summa skulder o avsättningar , , ,3 SUMMA EGET KAPITAL & SKULDER , , ,4 16

48 Kommunstyrelsens verksamhetsplaner, och mål Politisk verksamhet Nettokostnad, tkr Budget 2015 Budget 2016 Verksamhetens Förslag Förändring Kommunfullmäktige 338,6 314,7-23,9 Kommunstyrelsen 1 205, ,3 11,8 Sociala Utskottet 308,7 310,9 2,2 Valnämnd Kommunalt Partistöd 176,0 176,0 0 Revision och Rådsverksamhet 585,0 585,1 0,1 Barn/Skolutskott 56,3 56,5 0,2 Tekniskt utskott 29,9 29,9 0 TOTALT 2 700, ,4-9,6 KS beslut Diff Politisk verksamhet Det som styr kostnaderna för politiken är antal ledamöter (fullmäktige, styrelser, nämnder och utskott), antal sammanträden, nivå på arvodering, antal fast arvoderade (samt nivå på arvodering), revisionskostnad (upphandling av externa tjänster), kostnader för kringkostnader som resor, utbildning, telefon, data, material, annonsering mm. För att den politiska verksamheten ska fungera måste tjänstemannastöd (kommunsekreterare) finnas, denna finns budgeterad på kansli och handhar kallelser, protokoll, rådgivning, stöd, administration, mm. 17

49 Krav inom budgetram Kommunfullmäktige ska ha 27 ledamöter och oförändrat antal sammanträden. Kommunstyrelsen ska ha 11 ledamöter och oförändrat antal sammanträden. De tre utskotten har 3 ledamöter. Ingen valnämnd behöver sammanträda Budget 0 kr Oförändrad revision på 555 tkr RAM: 2700,0 tkr De mål som politiken också ska följa upp är de finansiella målen: KOMPETENS Likviditeten skall motsvara minst 1månads personalkostnad vilket motsvarar ca 20 miljoner. KOMMUNIKATION Resultatet ska vara 1,5 % 2016, av skatteintäkter och generella stadsbidrag för att sedan öka till 1,75 % 2017 och nå 2,0 % KVALITET Soliditeten skall öka mot föregående år men alltid vara minst 15 %. KREATIVITET Investeringarna får inte överstiga 70 % av årets avskrivningar för perioden Sedan tidigare finns dock ett beslut på att vi ska investera för 100 % av avskrivningarna under 2016 och det får stå kvar. KULTUR För att uppnå en långsiktig stabil ekonomi ska amortering ske enligt fastställd plan och enligt beslut om att skogsintäkterna ska användas för amortering. Summa 2 mkr/år 18

50 Kommunledningsförvaltningen Nettokostnad, tkr Budget 2015 Budget 2016 Verksamhetens Förslag Förändring Övergripande 526, , ,1 Säkerhetssamordning 82,0 100,3 18,3 Kansli 1 750,8 918,5-832,3 Personalavdelningen 4 800, ,7-132,3 Ekonomiavdelningen 2 940, ,5 106,5 IT/Kundcenter 8 500, , ,9 Information 656, ,5 348,3 TOTALT , , ,5 KS beslut Diff Kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningens primära uppgift är att vara kommunens högsta tjänstemannainstans och att bistå den politiska ledningen i framtagandet av underlag, utredning och genomförande av beslut. Förvaltningen har därför en sammanhållande uppgift och ansvarar, under kommunchefens ledning, för att verksamheterna samarbetar och drar åt samma håll. Under 2015 har det genomförts en stor omorganisation vilket inneburit att flera verksamheter nu slagits samman till en förvaltning. Tanken med omorganisationen har varit att det skall arbetas mer sammanhållet och i en mindre stuprörsliknande modell. Eftersom den nya organisationen precis kommit på plats har tjänstemännen ett stort arbete framför sig för att få ordning på organisationen. 19

51 Inom kommunledningsförvaltning ingår: kommunsekreterare, informationsenhet, kundcenter, diarieenheten, arkivenheten, dokumentation/information externt och internt. Enheten för ekonomi och löner, bemanning och personal, IT-enheten och systemansvar telefoni. Krav inom budgetram Vi ska ha ett fungerande stöd till politiken när det gäller handlingar, protokoll och sammanträden. Det ska vara en bra och korrekt information till medborgare, föreningar och företagare. En väl uppdaterad hemsida och bra underlag till media. Förvaltningen ska ha ett fungerande kundcenter där det är en väg in och frågor besvaras där. Det kundcenter som finns idag fungerar inte utan är fortfarande att betrakta som en växel. Politikens mål har varit att skapa ett fungerade kundcenter med intern och extern service. I och med den omorganisation som nu skett hoppas vi att detta går att genomföra. Det är ett omfattande arbete att skapa ett kundcenter. Förebilden är kundcenter i Skellefteå. Man måste ha införande av verksamhetsstöd och ökad kompetens. Detta är en del i det arbete som omorganisationen ska leda till där vi vill ge möjligheten att skapa ett riktigt kundcenter. Det krävs en större organisationsöversyn och strukturering av arbetet. Målet är att de flesta externa frågor ska kunna besvaras i KC (i Skellefteå ligger svarsfrekvensen, frågor som kan besvaras direkt i KC, på över 80%). Vi ser också att KC är en intern servicefunktion till verksamheten där olika tjänster kan utföras. Det handlar inte om att utöka den totala budgeten för kommunal service utan att omorganisera och strukturera den på ett annat sätt. Alternativet är att vi har en traditionell växelfunktion. I Budget 2016 ligger i denna budget, funktioner från andra verksamheter inflyttad och ökar därmed på personalkostnaderna men då minskar dem på andra verksamheter. Samordning av administrativa funktioner kan göras inom förvaltningen. Medborgarna ska uppleva att de är enkelt att komma i kontakt med kommunen och att de får bra och rätt information i de frågor de har. Diariet ska moderiniseras och digitaliseras. Personalenheten ska stötta organisationen i personalfrågor. Vara en intern servicefunktion som har personalfrågor, pension, löneutbetalningar, facklig tid, förhandlingar, rehab och sjukskrivningar. De ska vara chefer och personal behjälpliga i ärenden. Ekonomienheten ska vara organisationen behjälplig i ekonomiska övergripande frågor. Hantera fakturering, uppföljning, bokslut, moms, årsredovisning, strategisk planering av ekonomin, lån och budget. IT-enheten ska stötta och rådgöra i IT-frågor. Handha kommunens nätverk och servrar. Se till att system fungerar och uppdateras. Att det finns effektiva IT-stöd i verksamheten och hantera både hård- och mjukvara i datorer. Även se till att det finns ett fungerande telefonisystem. Verksamheten 20

52 har också kostnader för verksamhetssystem och support. Vi tycker att detta ska ses över på totalen då vissa verksamheter budgeterar för sina egna system och vissa system finns på IT. Det måste finnas ett gemensamt sätt för detta (är bara budgettekniskt förändrar inte kostnaderna). Det uppdrag som ska göras är en fullständig genomgång av kommunens alla system. Sedan bör det förtydligas vad de har för funktion och syfte och om alla behövs. I kommunledningsförvaltningen har det samlats lite av varje genom åren då det genom tiderna funnits mer pengar. Bland annat något som kallades KS oförutsedda. Nu har detta rensats upp och det är kommunchefs kostnader med vissa övergripande kostnader exempelvis juristtjänster, representation vid thailandsbesök (19 juli, 23 okt) som ligger här. From budget 2016 har vi också valt att lägga kostnader för alla kommunens bilar, utbildningar och övriga personalkostnader här så att kommunchefen sedan skall kunna fördela ut tex utbildningskostnader till dem olika förvaltningarna och därmed få en jämn och rättvis fördelning där det bäst behövs för året. Tidigare år har vissa haft höga utbildningskostnader och andra inte alls inom sina verksamheter. Vi bedömer därför att det blir mer rättvist och möjlighet att ha en större ekonomisk kontroll om det ligger övergripande och på kommunchefens ansvar. På kansliet har det tidigare legat personalkostnader som vi nu valt att flytta till IT/Kundcenters budget för 2016 och förhoppningen är att vi därmed skall kunna få ett närmare samarbete, större bredd och mindre sårbarhet. I budget 2016 har vi beslutat att behålla feriearbetare som ligger i detta förslag. Det är inte lagstyrt men alla platserna var tillsatta 2015 och räckte inte ens till. Som feriearbetare finns ett beslut på att man erbjuds jobb endast inom den kommunala sektorn och inom ideella föreningar. Minnesgåvan är inte heller lagstyrt men det vore ju lite konstigt att ta bort den efter alla år. Därför föreslås både minnesgåva och feriearbeten att vara kvar i budget. Inom Ekonomisidan finns ett internkontrollsystem som scannar våra fakturor och ser om leverantören har skulder hos Skatteverket och Kronofogden samt om det är ett misstänkt blufföretag mm, då detta system känns som ett bra alternativ till att få kontroll bedömer vi att det skall återläggas i budget för 2016 trots att det inte är lagstadgat, men hjälper oss att ha kontroll på pengarna som går ut. Vi har tidigare haft en intäkt från Jämtlands Gymnasium då en IT.tekniker hjälpt dem en dag i veckan, den försvinner också nu då JGY anställer en egen tekniker. RAM: ,0 tkr 21

53 Mål Kommunledningsförvaltningen KOMPETENS Genomföra chefsträffar för förbättrad ledning och styrning i kommunen. Detta ska innehålla ekonomi, personal, IT-utveckling, service, bemötande, attityder och organisationsutveckling. KOMMUNIKATION En medarbetarundersökning genomförs för att mäta och analysera hur personalen mår och upplever sin arbetsmiljö mm. Detta mäts genom en enkät vart tredje år där målet är att antalet nöjda medarbetare skall öka från mätning till mätning. KVALITET Kommunens övergripande mål och årets politiska prioriteringar ska genomföras och följas upp under året, detta sker genom att bevakningslistor följs upp och genom att ledningsgrupp blir informerad om prioriterade ärenden av kommunchef. KREATIVITET Delta vid minst 2 olika sammankomster i länet för att öka insynen för hur andra jobbar och utbyta erfarenheter. KULTUR En kulturell aktivitet för alla kommunanställda ska samordnas och genomföras. 22

54 Överförmyndarnämnden Nettokostnad, tkr Budget 2015 Budget 2016 Verksamhetens Förslag Förändring Överförmyndarnämnden 18,0 25,9 7,9 Adm Överförmyndare 292,0 276,1-15,9 Uppdragstagare Överförmyndare 440,0 403,3-36,7 TOTALT 750,0 705,3-44,7 KS beslut Diff Överförmyndarnämnd Överförmyndarnämndens och Överförmyndarens uppdrag har, med hänsyn till den ökade flyktingmängden, vuxit i omfattning och kommer mest troligt att fortsätta växa i takt med den. Därför kommer frågan om samverkan med andra kommuner att lyftas under verksamhetsåret för att stärka upp vår egen kompetens på området och för att säkerställa rättsäkerheten i systemet. Vilka effekter detta får på kostnadsmassan är svårt att i förhand sia om men förhoppningen är att det ska vara kostnadsneutralt. RAM: Enligt nämndens förslag 705,3 tkr Mål för verksamheten bestäms av nämnden 23

55 Samhällsbyggnadsförvaltningen Nettokostnad, tkr Budget 2015 Budget 2016 Verksamhetens Förslag Förändring Näringslivsutveckling 1 769,4 610, ,2 Folkhälsa 498, , ,5 Näringslivsbefrämjande åtgärder 880,0 485,0-395,0 Kultur och Fritid 1 970, ,0-402,5 Turism 625,5 623,5-2,0 Teknisk Verksamhet , , ,8 Bibliotek 2 000, ,7 9,7 Ragunda Hyreshus , , ,4 TOTALT , , ,7 KS beslut Diff Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen är i den nya organisationen den förvaltning som arbetar med de frågor som rör skötsel och underhåll av kommunens materiella tillgångar samt utvecklingsarbete och processerna kring det. Förvaltningens uppgifter är breda och viktiga för kommunens utveckling och drift. Under verksamhetsåret kommer förvaltningen bland annat att arbeta med energieffektiviseringar inom våra fastigheter och att fortsätta arbetet med att öka interaktionen mellan kommun och medborgare. 24

56 Krav inom budgetramen I kommunens samhällsbyggnadsförvaltning kommer framöver även näringslivsfrågorna att ligga. Vi ser vikten av ett fungerande näringsliv och vill att kommunens alla företrädare gemensamt arbetar för att förbättra klimatet och att stödet till kommunens företagare upplevs som gott och snabbt. I stället för att som förut ha en enskild person som arbetar med näringslivsfrågorna, så kommer insatser för att öka servicegraden och mottagandet hos alla kommunens tjänstemän att genomföras. Det är viktigt att samhällsbyggnadsförvaltningen är en servicefunktion internt inom kommunen men också till medborgare, företag och föreningar. Det ska vara en samarbetsanda i förvaltningen som ska bistå kärnverksamheter med det som behövs för att kunna bedriva verksamheten. Vi ska ha ett stöd till näringsliv och föreningar. De ska ha bra kontaktvägar in i kommunen och få hjälp med sina frågor. Vi ska medverka till landsbygdsutveckling med fokus på bredband, telefoni, service och utvecklingsprojekt. Även folkhälsa och drogsamordning är flyttad till samhällsbyggnadsförvaltningen- men då vi ser ett stort behov av att ge våra invånare en närmare väg till arbete kommer en ny arbetsmarknadsenhet att tillsättas. Detta för att underlätta både arbetsgivarens rekrytering av personal med adekvata kunskaper och för att minska arbetslösheten i kommunen. Tekniska avdelningen är en serviceenhet till verksamheterna. De har hand om kommunens fastigheter, yttre skötsel, underhåll och reparationer samt lokalvård. Det finns också två avgiftsfinansierade verksamheter VA (Vatten och avlopp) och renhållning. VA skall vara helt avgiftsfinansierad vilket den varit på slutet. Ragunda kommunfullmäktige beslutade 2014 om att höja taxan för att finansiera investeringsbehov. För renhållning har vi 100% kostnadstäckning. En ny upphandling kommer att ske Arbetet med att täcka våra soptippar som är stängda fortsätter och det är viktigt att det finns medel till det i investeringsbudget när täckmassorna blir tillgängliga. Lokalvården har under senare tid fått ett verkligt lyft mycket tack vare gott ledarskap och höjd kompetensnivå på all personal. En översyn av lokalytor mm har gjorts. Här ligger också bl a Energirådgivningen som är en extern tjänst vi köper samt får bidrag för idag så att det ska vara ett nollsummespel på den delen. I budget 2016 är ramen för förvaltningen höjd för att vi ska kunna få till underhållet på ett bra sätt på våra fastigheter, då vi alltid dragit ner här tidigare. Vi vill dock att vi inom denna ram fortsätter med fönsterputsning av våra fastigheter enligt plan samt att våra grönområden fortsätts att skötas på 25

57 ett bra sätt. Det har legat en liten % här kopplad till ABC-utbildning men den läggs över på Barn och Utbildningsförvaltningen. Fastighetsplanen som är påbörjad måste också ta rejäl fart under 2016 så vi ser vart vi måste prioritera våra underhållspengar. Biblioteken är en lagstadgad verksamhet. Det är svårt att upprätthålla öppettider och kompetens inom befintlig ram. Vi föreslår att biblioteken hittar samverkan med andra eller förstärkning av personal på andra sätt och den ram som finns för biblioteken används för att upprätthålla kompetens och innehåll. Här måste nya kreativa lösningar finnas. RAM: ,0 tkr varav Ragunda Hyreshus -2470,0 tkr Mål Samhällsbyggnadsförvaltningen KOMPETENS Samhällsbyggnadsförvaltningen ska ha utbildad personal med rätt kompetens utifrån verksamhet och bransch. All personal (100%) ska ha dokumenterad utbildning/diplom/erfarenhet av det jobb de utför. Mål 2016 är att 80% ska ha rätt kompetens och att kompetensen sedan ökar succesivt med 10% per år tills vi når 100%. KOMMUNIKATION Samhällsbyggnadsförvaltningen ska vara kundfokuserad både internt och externt. Där 75 % upplever att de tycker servicen är bra eller mycket bra. Detta mäts genom nöjdkund enkät vartannat år inom alla verksamheter. KVALITET/KUNDSERVICE 50% av alla våra fastigheter ska ha en fastighetsplan innan 2016 års utgång. Sedan skall denna plan fyllas på varje år tills vi når 100% KREATIVITET Genom information och ny teknik ska energiåtgången för kommunen minska. Målet är att minska energiförbrukningen med 2 % innan 2018, detta mäts genom kwh förbrukningen. KULTUR Delaktighet och ansvar samt känslan av att tillhöra verksamheten ska främjas. En gemensam aktivitet (förutom ATP) för hela avdelningen ska genomföras varje år. 26

58 Ragunda Hyreshus Ragunda Hyreshus är en del av Samhällsbyggnadsförvaltningen men är en egen resultatenhet. Bostad har gått bra de sista åren då alla lägenheter är uthyrda. Detta är genom ett långsiktigt arbete med att minska antalet lägenheter samt att vi tagit emot fler invandrare. Nu råder det snarare bostadbrist. Samordning, kompetensutbyte och samverkan med övriga delar på Samhällsbyggnadsförvaltningen är något vi förutsätter ska ske i den nya organisationen. Vi ser också i den nya organisationen att denna avdelning kan hitta samordningsmöjligheter med kundcenter. Vi vill ha en långsiktig plan på hur bostadförsörjningen ser ut. I det ska det också finnas omvärldsbevakning hur andra bostadsbolag/kommuner gör i sin verksamhet med medel till underhåll osv För budget 2016 lägger vi ett förslag på att det äskande som gjorts i princip ska stå kvar vilket då innebär att större underhåll kan göras mot föregående år enligt önskemål. Främst satsar vi på energibesparande åtgärder men också satsningar på en allmän upplyftning av standarden kommer att göras. Mål Ragunda Hyreshus KOMPETENS. Bostadsförvaltningen ska ha utbildad personal med rätt kompetens utifrån verksamhet och bransch. All personal (100%) har dokumenterad utbildning/diplom/erfarenhet av det jobb de utför. KOMMUNIKATION. De som vill hyra lägenheter av oss ska få bra information om våra lägenheter samt att vi marknadsför kommunens lägenheter på ett bra sätt. Öka antal besökare på hemsidan med 10% KVALITET 100% av de som hyr av Ragunda hyreshus ska uppfatta oss som en serviceinriktad och bra hyresvärd. Genomföra nöjd kundenkät där antalet nöjda skall öka mellan mätningarna. KREATIVITET. Genom information och ny teknik så att energiåtgången för hyreshusen minskar. Minskning av energiförbrukningen med 2 % innan Detta mäts genom kwh förbrukningen mellan åren. KULTUR I information till hyresgäster också berätta om kulturella evenemang som sker i kommunen. I minst 1 av utskick/information till hyresgäster berätta om kulturella evenemang. 27

59 Bygg o Miljö nämnd Nettokostnad, tkr Budget 2015 Budget 2016 Verksamhetens Förslag Förändring Bygg o Miljönämnd 120,6 125,8 5,2 Plan och Byggverksamhet -203,0 27,0 230,0 Miljö och Hälsoskydd 3 937, ,5-202,9 Trafik och Bostadsanpassning 945, ,5 68,5 TOTALT 4 800, ,8 100,8 KS beslut Diff Bygg- och miljönämnd Bygg- och miljö redovisar på ett utförligt sätt deras verksamhet och innehåll. Det finns underlag för den bemanning som nu är på avdelningen och det skulle behövas förstärkning utifrån antal ärenden. Då kommunen är i ett tufft ekonomiskt läge och det inte äventyrar verksamheten föreslås ramen ligga på 4,9 mkr under RAM: Enligt nämndens förslag 4 900,8 tkr Mål för verksamheten bestäms av nämnden 28

60 Barn och utbildningsförvaltningen Nettokostnad, tkr Budget 2015 Budget 2016 Verksamhetens Förslag Förändring Kulturskolan 2 100, ,4 157,4 Övergripande Barnomsorg Barnomsorg Hammarstrand 443,7-236,1-679, , , ,7 Barnomsorg Stugun 8 312, ,9-527,5 Barnomsorg Bispgården 2 891, ,2-416,0 Övergripande Skola 9 059, ,1 88,5 Skolan i Hammarstrand , ,2 887,1 Hansåkerskolan , ,5 78,9 Järåskolan 5 043, ,4-544,5 Särskolan 1 739,6 963,7-775,9 TOTALT , , ,5 KS beslut Diff Barn och utbildningsförvaltningen Kulturskolan är en frivillig verksamhet med en budget på nästan 2,3 miljoner kr./år. Den är mycket uppskattad och rankas 1:a i Sverige i Lärarförbundets ranking över bästa kulturskola i landet. 29

61 Kulturskolan bedriver sin verksamhet under skoltid i samverkan med grundskolan. Det är på det sättet en kulturskola har möjlighet att fungera i en kommun som är beroende av skolskjutsar. En risk med det arbetssättet är att många elever går ifrån sina ordinarie lektioner och därmed missar ett antal lektioner i samma ämne och inte får sin timplan uppfylld och inte uppnår det betyg man annars skulle gjort. En diskussion uppstod i samband med budgetdialog 2016 om frivilliga verksamheter. Kan kulturskolan göras effektivare med bibehållen kvalitet? Kan samverkan öka med grundskolan när det är svårt att få lärare till ämnet musik? I Vilka moment kan kulturskolan vara grundskolan behjälplig? En gemensam träff med kulturskolan och grundskolans rektorer visade att vissa frågor hade man samsyn i medan andra frågor behöver stötas och blötas mera för att hitta acceptabla lösningar. Det kan också vara så att det inte går att finna en lösning som alla tycker är bra. Det är nu tillsatt en grupp för att titta på detta och fram till dess att dem redovisar vad dem kommer fram till får Kulturskolans budget för 2016 ligga oförändrad. Krav inom budgetramen Barn och unga är det viktigaste vi har. De är vår framtid och ska ha en bra omsorg och utbildning så de är redo för det som väntar i vuxenlivet. Vi vill bidra till trygga och starka barn som klarar sig genom jobb, utbildning och sociala situationer. Vi vill ha bra resultat i skolan, en trygg barnomsorg med mycket bra pedagogik och uteaktiviteter. En samverkan mellan förskola, fritids och skola men också med föräldrar, förenigar och företag. Den viktigaste uppgiften skolan har de kommande åren är att fokusera på kvalitén i undervisningen att höja meritvärden, förbättra resultat och de som går ut med behörighet till högre studier. Då verksamheten mellan förskola, fritids och grundskolan är samordnad mellan både lokaler och personal ges detta som en totalram i ett gemensamt anslag för budget Skolan och barnomsorgen har också inkommit med ett lägre budgetförslag där man effektiviserar personalen ännu mer mellan förskola, fritids och grundskola. Men då detta förslag skulle innebära minskad tid till individuellt stöd till eleverna, sämre verksamhetsutveckling, lägre meritvärden och sämre antagning till förstahandsval på gymnasiet väljer vi att det högre budgetäskandet får ligga kvar men med avdrag för riktade statsbidrag som man förväntas få på ca 987 tkr. Vi väljer också att återlägga pengar för familjecentralen samt för ABC-utbildningen och flytta tillbaka dem pengarna hit då vi anser att den bäst hör hemma här. Skolan har inte heller i detta förslag några kostnader för måltider då alla dessa budgeteras på köken och inga interndebiteringar sker däremellan from RAM: ,0 tkr 30

62 Mål Barn och utbildningsförvaltningen KOMPETENS Antalet förskollärare ska öka till 2 per avdelning. Alla lärare ska ha adekvat utbildning. Lärare med rätt ämneskompetens undervisar i resp. ämne till 100% KOMMUNIKATION Öka kommunikationen med föräldrarna. Alla förskolor och skolor ska använda Infomentor för information och frånvarorapportering. I skolan skall infomentor användas för pedagogisk planering, information, dokumentation och utvärdering. 100 % av all personal och vårdnadshavare har tillgång till Infomentor. KVALITET/KUNDSERVICE Alla förskolor och skolor ska ha minst ett föräldramöte per år. Alla barn ska erbjudas en förskoleplats inom fyra månader. Elever som går i Ragundas grundskolor får bra utbildning och en god förutsättning för fortsatta studier. Alla elever som går ut åk. 9 har behörighet att söka till gymnasiet. KREATIVITET. Erbjuda flexibelt veckoschema för 15-timmars barn under deras vistelsetid på förskolan. Skolan i Ragunda ska ligga över det av Skolverket beräknade betygsvärdet för Ragunda KULTUR Alla barn i förskolan ska få ta del av kulturella aktiviteter i förskolan. Alla elever ska få ta del av Ragundas kulturella arv i skolans regi vid minst 1 tillfälle under året 31

63 Stöd och omsorgsförvaltningen Nettokostnad, tkr Budget 2015 Budget 2016 Verksamhetens Förslag Förändring Flyktingmottagning -13,8 718,2 732,0 Övergripande Vård och Omsorg 6 373, ,0 942,5 Sjukvård , , ,8 Björkhammar , ,9 314,8 Hemvård Hammarstrand/Bispgården Bergegården , ,1-249, , ,5-586,3 Hemvård Stugun 6 102, ,0-715,9 Nipängen , ,4-232,3 LSS 9 761, , ,4 IFO , , Ensamkommande/HVB ,9-405, ,6 Kök 7 400, ,7 943,7 TOTALT , , ,0 KS beslut Diff 32

64 Stöd och omsorgsförvaltningen Det är en mycket viktig verksamhet som är kommunen kärnverksamhet. Det är människor som behöver vårt stöd och vår omvårdnad som ska tillgodoses inom denna förvaltning. Mycket styrs också av nationell lagstiftning och krav. Det är också den förvaltning som står inför störst ekominska utmaning. Det handlar om att komma ner i nivåer både för vård och omsorg och socialtjänsten. Krav inom budgetramen Under 2015 har man effektiviserat inom Vård och omsorgs delen genom att lägga ner en gruppbostad samt gjort en omorganisering inom hemtjänsten i Hammarstrand-Bispgården. Tanken är också att Borgegården kommer att försvinna snarast vilket inför budget 2016 ger en besparing och vi väljer därför att minska anslaget. Tidigare har också Familjecentralen legat under denna förvaltning men flyttas i detta förslag till Barn och Ungdomsförvaltningen. Den mest oroväckande utvecklingen av alla har IFO. Här har vi ett ökat antal placeringar och ökade kostnader för ekonomiskt bistånd. Varje placering är i miljonklassen vilket innebär att det snabbt blir stora kostnader. Placering sker för att det finns risk för barn och ungas säkerhet eller hälsa. Det kan vara brister i hemförhållanden eller missbruk. Vi måste jobba hårt med förebyggande arbete för att undvika dessa placeringar men också hitta andra lösningar innan det går till en placering. Det inledda länssamarbetet med familjehem för att undvika konsultstödda familjehem är också något som vi tror ska ge effekt på ekonomin. Det är IFO:s viktigaste uppgift nu och kraftfulla snabba åtgärder måste vidtas. Det är samverkan med andra myndigheter och kommuner. Det måste också finnas en stabil organisation och samverkan med andra avdelningar. Integration har tidigare legat utanför ramen, men är nu inflyttad under IFO från och med Vi föreslår en oförändrad verksamhet då vi inte har fler lägenheter att erbjuda. Däremot utökar vi ensamkommande flyktingbarn då det finns ett nationellt beslut på att vi behöver ta emot fler. Det måste finnas en bättre styrning och ledning av integrationsverksamheten och ett tydligare samarbete med bl a AF för att hindra att flyktingarna blir beroende av försörjningsstöd efter etableringstiden på två år. Den nya arbetsmarknadsenheten som tillsätts kommer därför att både gynna arbetstagaren, kommunen och näringslivet genom att minska steget in i arbete, göra det enklare för arbetsgivarna att hitta den kompetens de behöver samt bidra till en lägre andel invånare som står utan egen försörjning. 33

65 De förändringar som skett inom köket är att Gymnasieskolan i Bispgården ska ha lunch som tillagas och serveras på Nipängen därav den ökade kostnaden samt att alla kostnaderna ligger här och inga intäkter inför budget 2016 då verksamheterna själva tycker att det är ett merjobb att bokföra interna kostnader(tidigare kom intäkter från skola/barnomsorg) Köken i Ragunda tillagar idag ca portioner/år varav 30 % är specialkost. Här har vi nu gjort några justeringar i policyn och hoppas att det ska underlätta hanteringen. Bland annat krävs sjukintyg för att få specialkost då det kan ligga många andra faktorer bakom. Vi ger därav köken oförändrad ram. RAM: ,0 tkr Mål Stöd och omsorgsförvaltningen KOMPETENS 100 % utbildad personal i respektive profession och kompetensområde. Att vid nyanställning ta hänsyn till utbildning. Mål att ha 100% rätt utbildning inom förvaltningen. KOMMUNIKATION. Stöd och omsorgsförvaltningens personal ska kommunicera med sina klienter/brukare på ett tydligt, rättssäkert sätt och undvika moraliseringar. Beslut ska fattas utifrån fakta. Antal domar i förvaltningsrätten där Ragunda kommun får rätt eller delvis rätt ska vara 100%. Matråd ska genomföras minst två gånger per år på alla enheter. KVALITET/KUNDSERVICE Skollunchen är ett viktigt mål för alla elever inom skolan. Maten ska vara vällagad, näringsrik och serverad i rätt tid. Målet är att skollunchen inte ska serveras före klockan Måltiderna på SÄBO ska serveras på tider enligt kommunens kostpolicy för att ge en bättre livskvalitet och minimera risk för undernäring. Alla luncher serverats efter KREATIVITET Utveckla nya arbetssätt för att nyanlända ska introduceras på arbetsmarknaden. 100% av de nyanlända har praktiserat/arbetat på en arbetsplats under det första året. KULTUR. Informera om de kulturaktiviteter som Ragunda tillhandahåller vid utredning och beslut när sökande anhåller om extra bistånd till rekreation. 100% av klienterna ska ha fått information 34

66 Skog Nettokostnad, tkr Budget 2015 Budget 2016 Verksamhetens Förslag Förändring Skogsdrift och utveckling , ,0 0,0 TOTALT , ,0 0,0 KS beslut Diff Skog Ragunda kommun tar ut ca 2 mkr årligen från skogen. Dessa pengar används till amortering av lån på samma summa. RAM: ,0 tkr Mål KOMMUNIKATION. 100% av alla anbud på skogsavverkning ska ske på ett öppet och korrekt sätt. Genom annonsering och hemsidan. KVALITET. Skogsavverkningen ska ske enligt den skogsbruksplan som är upprättad. Intäkter från skogen ska användas till amortering av lån eller till investeringar som på längre sikt är lönsam för kommunen. KREATIVITET. Kommunens skog ska kunna användas till att bedriva skogliga projekt som gynnar utveckling i kommunen och utveckling av skognäringen. KULTUR. Skogen ska kunna användas som natur och kulturutbyte. Exempel på detta är skolskogarna, naturstigar på kommunens mark och Döda fallet. 35

67 Trafik Nettokostnad, tkr Budget 2015 Budget 2016 Verksamhetens Förslag Förändring Färdtjänst 1 165, ,0-115,0 Riksfärdtjänst 35,0 50,0 15,0 TOTALT 1 200, ,0-100,0 KS beslut ,0 Diff Trafik Under 2015 skatteväxlades kollektivtrafiken så alla kostnader för gemensam kollektiv trafik övergår till regionen. Kvar för Ragunda kommun är kostnader för färdtjänst och riksfärdtjänst. Dessa bedöms vara något lägre för 2016 än 2015 och ha ett ramanslag på 1 100,0 tkr. Då vi ej längre är huvudman för verksamheten skall denna inte ha mål som följs upp av KF.. Trots att den ekonomiska situationen är så ansträngd så har vi tagit beslut om att alla ungdomar kommer att få gratis busskort från hösten Den budgetposten ligger under Samhällsbyggnadsförvaltningen.. 36

68 Gymnasieförbundet och Komvux Nettokostnad, tkr Budget 2015 Budget 2016 Förändring Gymnasiekostnader , , ,0 Komvux 2 400, ,0 0,0 TOTALT , , ,0 KS beslut Diff Gymnasieförbundet Ragunda Kommun har haft stora kostnader för gymnasieeleverna. Dels på grund av vilka val som eleverna gjort (dyra utbildningar) samt kostnadstäckning för tomma platser på vår lokala gymnasieskola BTC. Under dessa år har vi jobbat nära gymnasieförbundet och näringslivet för att fylla den lokala skolan och det har gett resultat. Vi har också samordnat vuxenutbildning, SFI mm till den lokala gymnasieskolan och förbättrat möjligheterna till studier. Detta tillsammans med att eleverna väljer andra typer av utbildningar samt är färre till antal gör att kostnaderna har minskat de senaste åren. Vi har haft försiktighetsprincipen och inte sänkt budgeten i samma omfattning som kostnaderna. Det har genererat att vi fått tillbaka pengar från gymnasieförbundet. Vi föreslår i denna budget att vi budgeterar för den prognos vi har på kostnader för 2015 då vi bedömer att vi har liknande förutsättningar i elevantal, val osv även under Komvux Då vi lämnat över huvudmannaskapet för vuxenutbildning Komvux till gymnasieförbundet ska denna summa läggas in under detta slag. Vi bedömer att vi inte har utrymme för mer än tkr och hoppas att den nya regeringens satsning på unga ska kunna förstärka denna budget på andra sätt via statliga stimulanser. Verksamheten får anpassas till ramen. Mål för verksamheten bestäms inom förbundet 37

69 Räddningstjänstförbundet Nettokostnad, tkr Budget 2015 Budget 2016 Förändring Räddningstjänst 9 420, ,0 70,0 TOTALT 9 420, ,0 70,0 KS beslut Diff Räddningstjänstförbundet Ragunda Kommun har haft svårt att upprätthålla kvaliteten i verksamheten och gick därför med i länets räddningstjänstförbund där numer 7 av 8 kommuner är med. Det innebar ökade kostnader men en kvalitetssäkring som varit svårt för kommunen att skapa själva. Det pågår diskussioner i förbundet om finansiering men det är ingenting klart. Det ingångsavtal som kommunen skrev på är det vi fortsätter att budgetera för vilket innebär en ram på 9 490,0 tkr. Mål för verksamheten bestäms inom förbundet 38

70 Investeringsbudget Verksamheterna har gått igenom investeringsbehovet som är stort för kommunen. Vi har en investeringsbudget som är 100% av avskrivningarna vilket för 2016 är ca 17 mkr. Sedan har kommunfullmäktige tagit en separat investeringsbudget för den självfinansierade bredbandsutbyggnaden som inte redovisas här. I investeringsbudgeten föreslås från Socialdemokraterna att följande fördelning görs: Kommunledningsförvaltningen - Investeringar i hjärtstartare, ny brandvägg gällande datatrafiken samt nya licenser som löper på tre år i taget och går ut under Samhällsbyggnadsförvaltningen - Energibesparande åtgärder, takbyten på ett antal fastigheter, ny entrebyggnad Thaipaviljongen, fönsterbyten, balkongrenoveringar, åtgärder på lekplatser mm Barn och utbildningsförvaltningen Giftfri förskola, förbättrande av utemiljö, akustikskärmar, renovering av hemkunskapen i Stugun mm Stöd och omsorgsförvaltningen Programvara dyslektiker, möbler till matsalar, frysskåp, diskmaskin, ugnar mm Summa per verksamhet Belopp Belopp Belopp Belopp (tkr) (tkr) (tkr) (tkr) Kommunledningsförvaltningen 380,0 Samhällsbyggnadsförvaltningen , , ,0 Barn och Utbildningsförvaltningen 1 850,0 700,0 Stöd och omsorgsförvaltningen 700,0 Totalt , , ,0 39

71 Finansiering Alla investeringar skall finansieras med egna medel. 40

72 Diagram Till vilka ändamål används pengarna

73 Samhällsbyggnadsförvaltningen Till kommunstyrelsen: förlängning folkhälsopolicy Ragunda kommuns folkhälsoplan avser (KS , 140). Ett regionalt arbete med revidering av länets folkhälsopolicy pågår och Ragundas BRÅ/folkhälsoråd önskar därför via undertecknad förlänga den lokala folkhälsoplanen med ett år för att under 2016, när ny regional policy antagits, påbörja lokal revidering. Nytt förslag till lokal folkhälsoplan väntas komma Kommunstyrelsen tillhanda under senare del av 2016 och då även innefatta åtgärder kopplade till andra dokument, som bland annat Hälsa på lika villkor hur mår befolkningen 2014, handlingsplanen för unga (KS , 10) och den regionala ANDT-strategin. Bifogat återfinns en kort rapportering gällande de insatser i nuvarande folkhälsoplan som kommunen i huvudsak ansvarar för. Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslås besluta att förlänga nuvarande folkhälsoplan med ett år i väntan på att nytt regionalt dokument färdigställs som ny lokal plan därefter kan baseras på. Hammarstrand Elin Dahlin, folkhälsoutvecklare

74 Samhällsbyggnadsförvaltningen Bilaga gällande folkhälsoplan; nuläge för insatser i planen som kommunen i huvudsak ansvarar för: Delområde 1, Trygga uppväxtvillkor Föräldrastöd: Margaretha Leandersson (och Susanne Engström, Ragunda församling) gick 2014 en utbildning i föräldrastödsprogrammet Alla Barn i Centrum (ABC) för föräldrar med barn 3-12 år och har sedan dess hållit 4 cirklar. En 5:e cirkel påbörjas nu i oktober. Cirklar körs/har körts på alla tätorter och spridning har skett genom bland annat föräldramöten. Undertecknad deltar i regionalt nätverk gällande föräldrastöd under ledning av Folkhälsocentrum/region JH. Stoppa langning: kampanjande genomförs utanför Systembolaget i samband med riskhelger. Varierande uppslutning av politiker. Marknadsföring av denna och andra kampanjer inom Mobilisering mot droger görs bland annat på kommunens uppslag i varje nummer av Ragundabladet. Undertecknad deltar i regionalt nätverk under ledning av Region JH. Skolor mot knark: andt-policy för förskolor/grundskolor är framtagen och beslutad. Tobaksfria skolgårdar: tillsynsansvaret har överlåtits på bygg- och miljönämnden och skolgårdarna har skyltats upp. Tobaksfri duo: lanseras för alla kommunens åk 6 from ht -15. Föräldrar och lärare har fått information och klassbesök sker v 45. Nattvandring: ej genomfört. Ungdomsgårdar/mötesplatser för unga: förändringar i bidrag har beslutats för att stödja föreningar att bedriva ungdomsgård och förslag till att erbjuda kommunala lokaler kostnadsfritt utreds. Aktivitet pågår i Hammarstrand och Bispgården. Övergripande analys av elevhälsosamtalen i skolan: folkhälsoutvecklaren och repr från elevhälsan har diskuterat frågan med barn- och utbildningsutskottet. Delområde 2, utbildning och arbete Insatser för att stärka ungas plats på arbetsmarknaden: Socialfondsprojektet UVAS för unga som varken arbetar eller studerar har påbörjats. Två coacher arbetar med att individuellt stödja ungdomar som står långt ifrån arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsåtgärder i kommunala verksamheter: varierar i olika verksamheter. Ledningsgrupp och andra instanser diskuterar vem som ska ansvara för frågan och hur verksamheten ska utvecklas. (Kommunala informationsansvaret) Kommunala aktivitetsansvaret: undertecknad ansvarar för detta och from 2015 ställs ökade krav på kommunerna för att erbjuda aktiviteter för unga år som inte går i gymnasiet. Återrapporteringen har också blivit mycket mer omfattande än tidigare. En av insatserna som erbjuds är UVAS. Delområde 3, hälsofrämjande miljöer Regelbundna sammanträden BRÅ/folkhälsorådet: Möten sker 4 ggr/år sedan 2014 men med sjunkande deltagande från både interna och externa verksamheter. Hälsa på lika villkor hur mår kommuninvånarna?: enkät genomfördes 2014 och resultatet presenterades på fullmäktige i april. Ny folkhälsoplan ska tas fram med tanke på föreslagna åtgärder. (Ett friskare Sverige) Hälsovecka: hälsovecka genomfördes 2014 och sker v Kommunen samverkar med regionen, företag och föreningar i att erbjuda en variation av aktiviteter under veckan i syfte att synliggöra befintligt utbud och öka deltagandet och medvetenheten kring hälsa. Nykter terrängfordonskörning: kommunen och skoterföreningarna genomförde säsngen en skoternykterhetskampanj där bland annat utskick, annan marknadsföring och föreläsning för högstadie- och gymnasieklasser genomfördes. Träffpunkter/mötesplatser för äldre: aktiviteter genomförs i varierande utsträckning på våra olika äldreboenden. Ingen särskild träffpunkt i kommunal regi. Delmål 4, delaktighet och inflytande Öka ungas delaktighet och inflytande: elevråd finns på samtliga skolor och besök av undertecknad har skett på nästan alla. Oklart om politikerbesök på skolorna skett. LUPP-undersökning (för att mäta ovanstående): särskilt beslut togs om att inte genomföra undersökningen utan fokusera på åtgärder kopplade till tidigare känd kunskap. Medborgardialoger: ej genomfört. Uppdaterade webbplatser och information i Ragundabladet.

75

76

77

78

79 Delårsrapport januari-augusti 2015 Godkänd av direktionen

80 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Innehåll Förbundschefens inledning... 2 Förbundets verksamhet och måluppfyllnad... 3 Verksamhet... 3 Måluppföljning - inriktningsmål... 6 Personal... 8 Förbundets resultat och ställning Driftredovisning Investeringsredovisning Redovisningsprinciper Balansräkning Finansieringsanalys Noter Avdelningarnas verksamhet, måluppfyllnad och ekonomi Förbundsledningen Ledningsstab Förbundskansli Beredskapsavdelningen Metod- och taktikavdelningen Teknikavdelningen Östersund Micael Lundmark Micael Lundmark Förbundschef Erik Palmgren Erik Palmgren Ekonomiansvarig/kanslichef 1 (45)

81 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Förbundschefens inledning Sommarens konflikt rörande ett nytt RiB-avtal medförde marginell påverkan på förbundets operativa verksamhet. Det mest märkbara var några längder slang som lämnades efter genomförd insats. Det var ändå en lättnad när det nya RiB-avtalet kunde slutas den 21 juli även om detta medförde avsevärda kostnadsökningar för förbundet. Den avtalskonstruktion som avtalades, med ca 9 % påslag på beredskapsersättningen, 4,8 % på första timmen vid insats och 3,3 % på efterföljande timmar, resulterade i en merkostnad på helår om ca 3,5 mnkr. Merparten av denna ökning, ca 3,3 mnkr, härrör till uppräkningen av beredskapsersättningen. Den avtalsbundna kostnadsökningen har till del kompenserats av ramuppräkningarna åren 2014 och 2015 som kompenserar förbundet med ca 2,1 mnkr för de ökade lönekostnaderna. Det återstår då okompenserade avtalsrelaterade kostnadsökningar på ca 1,4 mnkr som måste finansieras inom förbundets ekonomiska ram för 2016 om inte tilläggsanslag för kommande verksamhetsår beslutas. I avtalet finns även en överenskommelse om ett partsgemensamt fortsatt arbete med att överse möjligheten att skapa långsiktigt hållbara förutsättningar att personalförsörja RiB-systemet. Detta blir ett mycket viktigt arbete och vägledande för förbundets rekryteringsverksamhet de kommande åren. Att behålla RiB-systemet är väsentligt om nuvarande beredskapsnivå ska kunna behållas inom nuvarande kostnadsramar. Skulle förbundet tvingas att övergå till bemanningslösningar med anställd personal kommer kostnaderna att öka avsevärt. Ekonomiskt sett har förbundet under perioden januari-augusti 2015 ett resultat som är tkr lägre än periodbudget. Detta beror framförallt på lägre personalkostnader, tkr, på grund av vakanser under våren och föräldraledigheter under året. Även lägre lokalkostnader bidrar till ett överskottet med 771 tkr lägre kostnad än periodbudget. Intäkterna är ca 700 tkr lägre än periodbudget och det är låga tillsynsintäkter samt uteblivna remissavgifter som är huvudorsakerna till denna avvikelse. Prognosen för 2015 är ett underutnyttjande av det tillgängliga ekonomiska utrymmet med ca tkr. Att överskottet halveras beror till stor del på kostnadsökningar pga. RiB15-avtale. Den operativa räddningstjänsten fungerar i allt väsentligt väl. RiB-personalens tendens till ökad dagspendling medför svårigheter under delar av dygnet på vissa av förbundets stationer att hålla den beredskap som beslutats. Åtgärder för att komma tillrätta med detta diskuteras, bland annat i samband med förbundschefens besök i medlemskommunerna. Det finns anledning att fortsätta och kanske t.o.m. intensifiera denna diskussion under hösten. När det gäller förbundets övnings- och utbildningsverksamhet är det fortsatt stor belastning och en personalförstärkning av denna verksamhet bedöms som trolig lösning för att komma tillrätta med dessa problem. Vad gäller förbundets förebyggande verksamhet är det tillsynerna som utgör det största bekymret. Övergången till ny bemanningsprincip för inre befäl, vakanssituationen under våren samt föräldraledigheter under hösten medför att det blir svårt att nå planerade tillsynsvolymer under Åtgärder för att öka kapaciteten att genomföra tillsyner analyseras för närvarande och åtgärder för att komma tillrätta med detta kommer att prioriteras under hösten 2015 och under (45)

82 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Värnavvecklingen pågår som planerat och avvecklingen av de räddningsvärn som beslutats för avveckling har i allt väsentligt genomförts. Information och erbjudande om att övergå till frivillig brandkår har också genomförts. Diskussioner pågår för närvarande med 4 1 räddningsvärn om att fortsätta i denna driftsform. De kvarvarande 8 räddningsvärnen 2 har analyserats och förslag till hur dessa ska hanteras kommer att lämnas i handlingsprogram samt verksamhetsplan- och budget för år Under våren, sommaren och höstens inledning har Furulunds fortsatta utveckling analyserats och i samband med verksamhetsplan och budget 2016 återkommer förbundet med förslag på hur Furulund ska utvecklas vidare. Förbundets verksamhet och måluppfyllnad I detta kapitel redovisas övergripande förbundets genomförda verksamhet och måluppfyllnad med avseende på förbundets inriktningsmål. Mer detaljerade redovisningar av genomförd verksamhet, ekonomi och måluppfyllnad av såväl inriktnings- som effektmål återfinns i avdelningarnas redovisningar. Verksamhet Förbundsgemensamt Under 2015 har följande verksamhet i förbundet givits hög prioritet: 1. Fortsatt arbete med att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar och finansierad verksamhet. 2. Inrangering av Härjedalens räddningstjänst i förbundet. 3. Utveckling av den förändrade bemanningsprincipen av IB-rollen och samarbetet med SOS Alarm AB räddningsåtgörare i Östersund. 4. Fortsatt utveckling av förbundets systematiska arbetsmiljöarbete och verksamhetssäkerhet. 5. Fortsatt utveckling av förbundets styrande dokument Handlingsprogram , JRF Arbetsordning (JRF ArbO) 3 och verksamhetsplan. 6. Utveckling av samarbetet/samverkan med de fackliga företrädarna i förbundet. 1: Det arbete och underlag som förbundsledningen utarbetat under 2014 visar att det finns behov av en utveckling av förbundets finansiering av reinvesteringsverksamheten såväl som att det ekonomiska utrymmet för verksamheten måste öka för bibehållen kvalitet vid genomförande av förbundets verksamhet. Dessa frågor ska fortsatt bedrivas mot planeringen inför verksamhetsåret 2017 och framåt. 1 De 4 räddningsvärnen som överväger att bli en frivillig brandkår är Börtnan, Gillhov, Alsen och Skärvången. 2 De 8 räddningsvärnen är Norråker, Stora Blåsjön, Jormvattnet, Alanäs, Rönnöfors, Borgvattnet, Norderön och Messlingen. 3 JRF ArbO Jämtlands räddningstjänstförbunds arbetsordning ett styrdokument som beskriver hur uppgifter och ansvar fördelas i förbundet samt vilka rutiner som ska användas vid genomförande av verksamhet. 3 (45)

83 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: : Inrangeringen av Härjedalen i Jämtlands räddningstjänstförbund är genomförd. Kompletteringar av den materiella upprustningen är i slutfasen, materiel för tkr har anskaffats och är under utleverans. Övnings- och utbildningsverksamheten fortgår och Härjedalen får anses nu utgöra en del i förbundets normala verksamhet. 3: Denna förändring är nu realiserad och under hösten ska dessa förändringar konsolideras och utvecklas. 4: Det arbete som genomförts under 2014 rörande arbetsmiljö och verksamhetssäkerhet ska konsolideras och fortsatt utvecklas. Härvid är RIA (Räddningstjänstens informationssystem för arbetsmiljö) en central del och användandet av systemet i arbetsmiljöarbetet ska prioriteras. Under 2015 har utbildningsinsatser och verksamhet genomförts så att arbetsmiljöarbetet utgör en naturlig del av den dagliga verksamheten inom förbundet. Det återstår en hel del arbete men mycket har gjorts under hösten genomförs en arbetsmiljörevision som grund för fortsatt arbete med att utveckla förbundets arbetsmiljöarbete. 5: Handlingsprogram fastställs i december, JRF ArbO utvecklas och befintliga styrande dokument inarbetas och övrig behövd dokumentation inarbetas enligt beslutad rutin. Detta arbete har initierats men tidplanen blir längre än den som förväntats och större förändringar väntas tidigast under 2016 års inledning. Verksamhetsplanen och framtagandet av denna ska utvecklas. Härvid ska bland annat följande utvecklas metodik för att utarbeta inriktnings- och effektmål, delaktighet i verksamhetsplanering ska ökas med bland annat mer aktivt deltagande från brandstationernas personal, tydligheten och individuellt ansvar för planering, genomförande och återrapportering ska öka. Detta arbete fortskrider och under 2016 sker en ökad harmonisering mellan handlingsprogram och verksamhetsplan. 6: Utvecklingen av samarbetet och samverkan med de fackliga organisationerna ska ges fokus under Den långsiktiga ambitionen ska vara att samverkan sker i samband med ledningsmöten i de frågor som samverkan ska ske. Denna utveckling ska ske under kontrollerade former och i samförstånd mellan samtliga parter. Inom ramen för detta arbete ska även förbundets ledningsprocess överses och utvecklas. Detta arbete har nedprioriterats under våren och kommer troligen att hanteras under Räddningstjänst Antalet insatser avviker inte från det förväntade, det är svårt att utvärdera utfallet då Härjedalen nu är medlemmar i förbundet och motsvarande larmstatistik för 2014 inte är möjlig att skapa. Antalet bränder och trafikolyckor har minskat jämfört med motsvarande period förra året trots att Härjedalen nu ingår i förbundets statistik. IVPA fortsätter att vara den dominerande larmtypen tillsammans med automatlarm. Den 24 maj i år drabbades företaget Octowood i Kälarne av brand i sitt kreosotverk. Händelsen utvecklades till en stor räddningsinsats och blev kostnadskrävande för räddningstjänstförbundet. I Lagen om skydd mot olyckor finns reglerat att om en räddningsinsats i kommunal räddningstjänst har medfört betydande kostnader, har kommunen som drabbas rätt till ersättning av staten för den del av kostnaderna som överstiger självrisken, som beräknas enligt grunder som regeringen fastställer. En förutsättning för rätt till ersättning är att kostnaderna är direkt hänförliga till räddningsinsatsen. Förbundet 4 (45)

84 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: sammanställer detta underlag och en samlad redovisning av denna händelse kommer att ske i räddningstjänstförbundets årsredovisning. Enligt förbundsordningen ska kostnader kopplade till denna typ av händelser bäras av den drabbade kommunen. Den förändrade inre befälsrollen är infört och finns nu tillgänglig 24/365 i Trygghetens hus med 90 sekunders inställelsetid i räddningscentralen. Denna funktion tillsammans med SOS räddningsåtgörare som återförts till Östersund under höstens inledning kommer att avsevärt stärka förbundets operativa förmåga. Det fortsatta arbetet kommer att ägnas åt att konsolidera och fortsatt utveckla samarbetet och IB-funktionen. Förebyggande verksamhet Arbetsbelastningen inom förbundets förebyggande verksamhet fortsätter att vara hög. Övergången till förändrad inre befälsfunktion, vakanser och föräldraledigheter medför behov av prioriteringar av uppgifter och längre handläggningstider vilket även resulterat i att tillsynsverksamheten tillfälligt nedprioriterats. Åtgärder för att kompensera den personella resursbristen kommer att analyseras och vidtas. De tillsynsmål som beslutas för tillsyn enligt LSO 2:2 och enligt LBE som beslutats kommer inte att nås under Förbundets bedömning är att ca 100 tillsyner, planerat 200, enligt LSO 2:2 kommer att genomföras under (45)

85 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Måluppföljning - inriktningsmål Uppföljning av inriktningsmål (IM) och effektmål sker tre gånger per år och redovisas i delårsrapporter per april, augusti och årsredovisning. Målens samlade måluppfyllnad rapporteras i sammanställd form med text och måluppfyllelseindikatorer enligt tabellen nedan. Målet uppnås Målet uppnås delvis Målet uppnås inte Inriktningsmål i olika målområden Kommentarer Måluppfyllnad Prognos 2015 IM Målområde Medborgare 1 Grundläggande kunskap Samtliga effektmål uppfylls. Inriktningsmålet uppfylls. 2 Skolan, en trygg arbetsplats Målet att utbilda minst lika många elever i åk8-9 som 2014 kommer inte att nås. 3 Optimalt nyttjade av samhällets resurser Samtliga effektmål bedöms kunna uppfyllas och därmed även inriktningsmålet. 6 (45)

86 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: IM Målområde Utveckling 4 Bränder och olyckor ska minska Målet uppnås delvis. Framförallt beroende på att tillsynsmålen (LSO/LBE) inte kommer att uppnås. 5 Snabbare och rätt hjälp Målet bedöms kunna uppnås delvis. Den största risken för att målet endast nås delvis är problemen att nå 50 utbildnings- /övningstimmar på RiB samt att upprätthålla beslutad operativ beredskap. Åtgärder för att hantera detta pågår men målet med operativ beredskap kan inte längre nås. Fordonsparkens status medför svårighet att garantera att de uppfyller ställda krav och är driftsäkra. 42 % av utryckningsfordonen är äldre än 20 år. 6 Olycksundersökningar Målet bedöms kunna nås, f.n. är det ca 97 % som är klara inom en vecka. 7 IVPA Målet bedöms kunna nås, utbildningar av förbundets personal inleds åter i september. IM Målområde Medarbetare 8 Attraktiv arbetsgivare Målet bedöms bli uppfyllt. Någon mätning genomförs inte men förbundet har få vakanser och rekryteringen går relativt lätt. Stämningen är generellt sett god även om det finns frågor att jobba vidare med. Övriga mål kommer att nås under återstoden av året. 9 Jämställda arbetsplatser Målet bedöms kunna nås delvis. Bristande resurser medför betydande svårigheter att realisera detta under (45)

87 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: IM Målområde Ekonomi 10 En sund, balanserad och finansierad ekonomi Målet kommer att uppfyllas om inget oförutsett inträffar. IM Målområde Miljö 11 Ekologisk hållbar utveckling och smarta miljölösningar Målet bedöms kunna nås. Personal Antal anställda Antalet anställda inom förbundet var per den 31 augusti 478 personer. Av dessa var 55 tillsvidareanställda på stationen Östersund och 358 tillsvidareanställda på beredskapstjänst inom deltidskåren. Antal visstidsanställda inom stationen Östersund var 11 personer och 54 personer inom deltidskåren. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron redovisas för heltidsstationen i Östersund under perioden Sjukfrånvaron uppgick till 2,6 %, vilket är en minskning med 0,2 procentenhet jämfört med motsvarande period i fjol. Övertid Antalet övertidstimmar under perioden uppgick till 1154 timmar. Det är en ökning med 219 timmar i jämförelse med motsvarande period i fjol. Anledningen är att ett antal större händelser har skett under året som har påverkat övertidsuttaget för brandmän och befäl. I jämförelsen ingår inte fyllnadstidsarbete för deltidsanställda eller brandmän i deltidskåren då RiB-avtalet inte omfattas av övertidsreglering. Kostnaden för övertid (enkel och kvalificerad) för perioden uppgår till 644 tkr inklusive PO 4. Övertid Enkel övertid Kvalificerad övertid Summa Personalomkostnader 8 (45)

88 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Statistik personal Antal anställda Antal anställda den 31/ Tillsvidareanställda i Östersund Visstidsanställda i Östersund Tillsvidareanställda RiB Visstidsanställda RiB Räddningsvärn Långtidssjuka Medelsysselsättningsgrad i % 99,3 97,8 % 99,1 % 93,1 % 96,9 % 94,9 % Kvinnor (tillsvidareanställda) 100 % 100 % 100 % 100 % 90 % 91,7 % Män (tillsvidareanställda) 99,2 97,4 99,0 92,4 97,7 95,4 Könsfördelning Kvinnor (tillsvidareanställda) Män (tillsvidareanställda) Kvinnor i % 12,6 % 11,0 % 10,0 % 9,8 % 7,2 % 6,7 % Män i % 87,3 % 89,0 % 90,0 % 90,2 % 92,8 % 93,3 % Medelålder totalt 45,2 41,5 41,4 44,6 44,5 44,1 Kvinnor 42,7 39,1 39,9 42,4 43,2 43,1 Män 45,5 41,8 41,6 44,8 44,6 44, Personalomsättning Sjukfrånvaro Slutat under året * Kvinnor Män Nyanställda * Kvinnor Män Personalomsättning i %* - 3,2 %* 3,7 %* -2,13 % -2,08 % 22,45 % * inklusive deltiden 2014 & Sjukfrånvaro i % (heltid) 2,6 3,2 3,0 4,4 4,2 6,3 varav långtidssjuka i % 69,0 80,8 61,6 74,3 70,1 73,5 Kvinnor i % 6,4 1,7 0,9 0,7 3,9 1,4 Män i % 2,2 3,4 3,2 4,8 4,2 6,9 Åldersindelning (heltid) Yngre än 29 år i % 6,1 0,4 0,4 0,7 0,0 0, år i % 1,7 1,6 0,7 3,3 1,3 0,4 50 år och äldre i % 3,3 6,1 7,0 6,2 8,3 14,0 9 (45)

89 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Förbundets resultat och ställning Resultat Resultatet per augusti visar ett överskott på ca 2,3 mnkr. Detta beror främst på lägre verksamhetskostnader än budgeterat. Resultaträkning Bokslut Budget Bokslut Prognos (Tkr) Verksamhetens intäkter 4 630, , , ,6 Verksamhetens kostnader , , , ,5 Avskrivningar , , , ,8 Verksamhetens nettokostnader , , , ,8 Kommunbidrag , , , ,5 Finansiella intäkter 6,7 20,0 27,1 10,0 Finansiella kostnader -290,5-526,8-322,0-435,7 Periodens resultat 2 309,9 0, , ,0 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter uppgår till 4 630,7 tkr, ca 237,7 tkr lägre än periodbudget. Inom automatlarm, avtal automatlarm, försäljning av fordon och utrustning och övriga intäkter (bl.a. hyresintäkter) har förbundet högre intäkter än periodbudget. Lägre periodintäkter finns främst inom tillsyn och remisshantering men även inom försäljning av verksamhet (hämtning i terräng, brandvakt, lyfthjälp), restvärdesräddning och vägsanering (externa arbeten) samt IVPA. Ett mindre intäktsbortfall finns inom försäljning av utbildning mot våra medlemskommuner, men kompenseras till stor del av ökad försäljning till företag. Bidrag pensioner kommer totalt bli lägre för året då skuldförändring skett inom SAP vilket medför en lägre kompensation från Östersunds kommun. Något beaktande till FORA återbetalning av premier för den kollektivavtalade sjukförsäkringen AGS-KL samt för Avgiftsbefrielseförsäkringen för år 2004 är inte taget i delårsutfallet eller i prognosen för året, då förbundet troligen får återbetalning under Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader uppgår till ,7 tkr, vilket är 2 570,1 tkr lägre än budgeterat för perioden. Den positiva avvikelsen beror främst på lägre personalkostnader då förbundet haft två vakanta tjänster inom Förebyggandeavdelningen halva året och en kvarvarande vakant tjänst. Även beredskapskostnaden är lägre av att ersättningarna till beredskapspersonalen fram till 21 juli betalades ut enligt RiB-13 avtalets ersättningsnivåer samt att förbundet endast haft sju månaders kostnader för RiB personalen i Härjedalens kommun då decemberersättningen som utbetaldes i januari betalades av Härjedalens kommun. Beredskapskostnaderna kommer emellertid att öka kraftigt under resterande del av året pga. RiB15 avtalets högre ersättningsnivåer. För beredskapspersonalen finns även lägre kostnader för timlöner utbildning och timlöner övning. Kostnaden för timlöner vikarier för heltidsbrandmännen har ökat kraftigt främst av nya ersättningsformer utifrån AB 5 men även av ökad föräldraledighet, 5 Allmänna bestämmelser. 10 (45)

90 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: övning beredskapspersonal och en längre sjukskrivning. Pensionskostnaderna är lägre av mindre pensionsutbetalningar och mindre pensionsskuldsförändring. Hyreskostnaderna understiger periodbudget av lägre reparation och underhållskostnader och av att beräknade hyreshöjningar av ombyggnationer i Krokom, Hammarstrand och för klimathuset inte ännu har trätt i kraft. Utryckningskostnaden och kostnaden för inre befäl är däremot högre än periodbudget. Avskrivningar Avskrivningskostnaderna är 147,2 tkr lägre än periodbudget och uppgår till 3 345,4 tkr. Finansnetto Finansnettot uppgår per augusti till 289,7 tkr, ca 217 tkr lägre än periodbudget. Intäkterna utgörs av bankräntor och kostnaderna består i huvudsak av ränta på pensionskostnader och ränta på reverslån mot förbundets medlemskommuner. Utfallet beror främst av lägre räntekostnader på pensionskostnader. Prognos 2015 Förbundet lämnar efter augusti månad en prognos på tkr undernyttjande för Anledningen till att underutnyttjandet av budgeten per augusti kommer minska under resterande del av året är utbetalningarna av RiB15-avtalets högre ersättningsnivåer från och med september. I prognosen ingår även en bedömning att utryckningskostnaderna kommer bli högre än budgeterat för året. Avskrivningskostnaderna bedöms bli 150 tkr lägre framförallt beroende på förseningar i leveranser och lägre investeringskostnader för större fordon. Den 24 maj i år drabbades företaget Octowood i Kälarne av brand i sitt kreosotverk. Händelsen utvecklades till en stor räddningsinsats och blev kostnadskrävande för räddningstjänstförbundet. I Lagen om skydd mot olyckor finns reglerat att om en räddningsinsats i kommunal räddningstjänst har medfört betydande kostnader, har kommunen rätt till ersättning av staten för den del av kostnaderna som överstiger självrisken, som beräknas enligt grunder som regeringen fastställer. En förutsättning för rätt till ersättning är att kostnaderna är direkt hänförliga till räddningsinsatsen. Räddningstjänstförbundet upprättar en sammanställning över de kostnader insatsen har medfört och färdigställer underlagen med tillhörande dokument. Ett komplett debiteringsunderlag med tillhörande faktura tillställs Bräcke kommun som är berörd av denna händelse. Arbetet med detta är i slutskedet och en ansökan om statsbidrag är klar under den närmaste månaden. De ekonomiska konsekvenserna av denna händelse ingår delvis som en kostnad i delårsrapporten, ersättningsmateriel för skadad eller förlorad materiel ingår dock inte då de ännu inte fakturerats förbundet. En särskild redovisning av denna händelse kommer att göras i förbundets årsredovisning. 11 (45)

91 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Driftredovisning Utfall Driftredovisning (Tkr) Periodbudget Budget 2015 Intäkter Utbildning 440,1 466,7 700,0 Tillsyn & tillstånd 195,3 632,0 948,0 Externa arbeten 170,8 200,0 300,0 Automatlarm 1 591, , ,0 IVPA 293,2 400,0 600,0 Övriga intäkter 899,8 556,4 834,6 Försäljning av verksamhet 188,7 233,3 350,0 Medlemsbidrag , , ,8 Bidrag pensioner 733, , ,0 Övriga bidrag 851, , ,0 Intäkter totalt , , ,4 Kostnader Direktion 405,1 350,0 525,0 Personalkostnader , , ,4 Lokalkostnader 9 139, , ,7 Fordonskostnader 2 303, , ,1 Driftkostnader 7 254, , ,2 Tjänsteköp 1 304, , ,8 SOS-alarm 1 152, , ,3 Finansnetto 283,8 506,7 760,0 Revision 12,3 80,0 120,0 Avskrivningskostnader 3 345, , ,8 Kostnader totalt , , ,4 Nettoresultat 2 309,8 0,0 0,0 12 (45)

92 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Investeringsredovisning Under perioden har 5 928,1 tkr investerats i räddningsmaterial, en motorspruta, hydraulverktyg, en mobil övningscontainer till hela förbundet för varma rökdykningsövningar, flakväxlare till Svenstavik, ett höjdfordon till Strömsund, två pickuper, en till Gäddede och en till Hammerdal, samt en BAS 2 till Bispgården. En personbil som leasats till vår personal på Trygghetens hus har köps ut till dess restvärde. För att kunna tidigarelägga en investering av en tank till den redan inköpta flakväxlarbilen fattade direktionens ordförande beslut att utöka investeringsramen med 550 tkr vilket gör att tankbilen tas i operativ tjänst redan under hösten. Prognos Prognosen för årets investeringar pekar på att utfallet ryms inom budgeterad ram på tkr. Investeringar Utfall jan-aug Budget 2015 Räddningsmaterial 120,5 120 Pumpar 105,0 200 Övningscontainer 100,6 0 Andningsskydd 300,0 300 Pickup 263,1 300 Pickup 255,9 300 Pickup Leasingbil 26,8 0 Flakväxlare 630,0 700 BAS , Höjdfordon 2 100, Hydraulverktyg 200,6 150 Terrängfordon Utökning av ram: Tank 555,3 550 Summa 5 928, (45)

93 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Redovisningsprinciper Den kommunala redovisningen regleras av lagen om kommunal redovisning (SFS 1997:614). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och rekommendationer för kommunsektorns redovisning. I enlighet med Rådet för kommunal redovisning skall tilläggsupplysningar lämnas för hur tillämpning sker av vissa principiellt viktiga rekommendationer. Nedan sker kommentarer i enlighet med detta. I de fall något avsteg helt eller delvis sker mot ovan nämnda regelverk kommenteras detta också nedan. Viktiga övriga redovisningsprinciper kommenteras också. Delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bland annat innebär att: Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras förbundet och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Värdering och upplysningar om pensionsförpliktelser Rekommendationen RKR 17 Värdering och upplysningar om pensionsförpliktelser normerar hur pensionsförpliktelser skall värderas i den kommunala årsredovisningen. Av den framgår att värdering av pensionsförpliktelser ska göras med tillämpning av RIPS 07. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till 44 tkr. Avskrivning Anläggningstillgångar skrivs av planenligt i förhållande till uppskattat nyttjandeperiod. Avskrivningstiderna har fastställts med utgångspunkt från Rådets skrift om avskrivningar men med en egen bedömning av tillgångarnas beräknade nyttjandetid. I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, det vill säga lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Redovisning av hyres-/leasingavtal Leasingavtal har klassificerats som operationella, även om de i övrigt uppfyller kriterierna för ett finansiellt avtal. 14 (45)

94 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Balansräkning Bokslut Bokslut Bokslut (Tkr) Not Anläggningstillgångar Maskiner & inventarier , , ,1 Finansiella anläggningstillgångar , , ,9 Summa anläggningstillgångar , , ,0 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar , , ,9 Kassa & Bank , , ,7 Summa omsättningstillgångar , , ,2 Summa tillgångar , , ,2 Eget kapital Eget kapital , , ,9 - därav periodens resultat 2 309, ,7 829,8 Avsättningar Avsättningar , , ,7 Skulder Långfristiga skulder , , ,8 Kortfristiga skulder , , ,8 Summa skulder , , ,6 Summa eget kapital, avsättningar och skulder , , ,2 15 (45)

95 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Finansieringsanalys Bokslut Bokslut (Tkr) Löpande verksamhet Periodens resultat 2 309, ,8 Inbetalning eget kapital 1 433,0 0,0 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar 3 345, ,4 Gjorda avsättningar 516, ,4 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring kortfristiga fordringar , ,5 Förändring kortfristiga skulder , ,4 Kassaflöde från löpande verksamhet , ,7 Investeringsverksamhet Investering i materiella anläggningstillgångar , ,3 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamhet , ,3 Finansieringsverksamhet Nyupptagna lån 0,0 0,0 Ökning/minskning långfristiga fordringar 127,6-294,1 Ökning/minskning långfristiga skulder 9 391,0-783,8 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 9 518, ,9 Periodens kassaflöde , ,4 Likvida medel vid årets början , ,8 Likvida medel vid periodens slut 6 787, ,7 16 (45)

96 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Noter Bokslut Bokslut (Tkr) Not 1. Verksamhetens intäkter Taxor och avgifter 1 982, ,5 Hyror och arrenden 148,1 203,8 Bidrag 1 189,7 233,4 Försäljning 936, ,3 Övriga intäkter 373,4 363,8 Summa 4 630, ,8 Not 2. Verksamhetens kostnader Köp av verksamhet 1 255,0 972,2 Köp av SOS 1 152, ,8 Löner och ersättningar , ,2 Sociala avgifter , ,5 Pensionskostnader 3 256, ,3 Övriga personalkostnader 1 683,2 884,3 Lokalkostnader 9 139, ,8 Leasingkostnader 300,7 389,7 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial 4 377, ,5 Kontorsmaterial och trycksaker 40,1 32,4 Reparationer och underhåll av maskiner och inventarier 941,2 924,4 Diverse främmande tjänster 803,1 516,2 Tele-, IT-kommunikation och postbefordran 1 245, ,8 Försäkringsavgifter och riskkostnader 617,6 491,3 Fordonskostnader 833,5 681,0 Övriga verksamhetskostnader 449,0 256,3 Summa , ,4 Not 3. Maskiner, inventarier och fordon Ingående anskaffningsvärde , ,0 Periodens anskaffning , ,3 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden , ,3 Ingående avskrivningar , ,1 - Periodens avskrivningar , ,4 Utgående ackumulerade avskrivningar , ,5 Bokfört värde för inventarier , ,8 Not 4. Kommunbidrag Andel 2015 Andel 2014 Berg 10,44% 12,8% 8 124, ,0 Bräcke 8,23% 10,1% 6 404, ,7 Härjedalen 18,47% 0,0% ,3 0,0 Krokom 14,27% 17,5% , ,3 Strömsund 13,66% 16,75% ,3 Ragunda 8,07% 9,9% 6 280, ,7 Östersund 26,86% 32,95% , ,0 Östersund, Särskild ålderspension 733, ,6 Summa 100 % 100 % , ,6 17 (45)

97 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Bokslut Bokslut (Tkr) Not 5. Finansiella intäkter Ränta, likvida medel 6,7 27,1 Summa 6,7 27,1 Not 6. Finansiella kostnader Ränta på lån 33,3 89,9 Ränta på pensionskostnader* 238,7 211,9 Räntekostnad 18,5 20,1 Summa 290,5 321,9 Not 7. Finansiella anläggningstillgångar Långfristig fordran särskild avtalspension ÖSD , ,3 Summa , ,3 Not 8. Kortfristiga fordringar Kundfordringar 340,9 777,1 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter , ,8 Momsfordran 423,8-231,0 Skattekonto 683,5 445,2 Övrigt 886,3 22,4 Summa , ,5 Not 9. Likvida medel Handkassor 106,8 75,3 Koncernkonto, Östersunds kommun 6 680, ,4 Summa 6 787, ,7 Not 10. Eget kapital Ingående eget kapital 7 761, ,1 Inbetalning till eget kapital Härjedalens kommun 1 433,0 0,0 Periodens resultat 2 309, ,8 Utgående eget kapital , ,9 Not 11. Avsättningar Ingående avsättning , ,7 Pensionsutbetalningar ,0-661,5 Nyintjänad pension 1 493, ,0 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 288,0 172,0 Förändring av löneskatt -102,6 211,0 Sänkning av diskonteringsränta 0,0 0,0 Övrig post -45,0-11,3 Utgående avsättning , ,9 18 (45)

98 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Bokslut Bokslut (Tkr) Not 12. Långfristiga skulder Långfristig skuld Bräcke 56,2 56,2 Långfristig skuld Berg 604,9 604,9 Långfristig skuld Ragunda 496,7 609,9 Långfristig skuld Härjedalen 9 390,9 0,0 Summa , ,0 Not 13. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 4 521, ,3 Kortfristig del av långfristig skuld till medlemmar 1 156,2 783,7 Skatteskulder -404,9 440,1 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter , ,4 Semesterlöneskuld, komp & övertid inkl.po 2 529, ,5 Pensionspremie avgiftsbestämd avtalspension 2 622, ,3 Personalens källskatt 0 0 Upplupna sociala avgifter 0 0 Övriga kortfristiga skulder 119,3 236,0 Summa , ,3 19 (45)

99 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Avdelningarnas verksamhet, måluppfyllnad och ekonomi Förbundsledningen Driftutfall Förbundsledning och prognos 2015 Prognosen för året är ett överskott på 100 tkr. Verksamheten har hittills framförallt inneburit deltagande vid råd och konferenser samt genomförande av en arbetsmiljöutbildning med personal ingående i förbundssamverkansgruppen samt teamchefer i Östersund. Den planerade förbundsdagen i augusti ställdes in pga. av för litet deltagande. Förbundsgemensam aktivitet planeras istället att genomföras i december. Ackumulerat Periodbudget Prognos Budgetavvikelse (Tkr) Jan - Aug Jan - Aug Budget 2015 Intäkter Verksamhetens intäkter S:a intäkter Kostnader Tjänsteköp Löneersättningar Verksamhetens kostnader Varav: Utbildning/konferenser Övriga personalkostnader Avgifter & material S:a kostnader S:a driftbudget (45)

100 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Direktionen Direktionen har haft fem möten och presidiet har träffats vid fyra tillfällen under perioden. I mars genomfördes två utbildningsdagar för den nya direktionen i Persåsen tillsammans med ledningsgruppen och inbjudna tjänstemän från Östersunds kommun. Driftutfall direktionen och prognos 2015 Prognosen pekar på noll i budgetavvikelse dvs. att utfallet blir i enlighet med tilldelad ram. Utfall Periodbudget Prognos Budgetavvikelse (Tkr) Jan - Aug Jan - Aug Budget 2015 Intäkter Verksamhetens intäkter S:a intäkter Kostnader Tjänsteköp Löneersättningar Verksamhetens kostnader S:a kostnader S:a driftbudget (45)

101 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Ledningsstab Operativ ledning Arbetet med att utveckla ledningsstödet i flera nivåer pågår. Inre befäl, IB, har nu ytterligare förstärkts genom att 87 % av dygnets alla timmar finns IB tillgänglig inom 90 sekunder att bemanna ledningscentralen. Rekryteringen av personal för att kunna bemanna ledningscentralen inom 90 sekunder är avslutad och målet med tillgänglighet dygnet runt kommer inte att nås under verksamhetsåret. Genom denna utveckling av IB och den nya teknik som anskaffats kommer beslutsfattare i operativ räddningstjänst erhålla ett förstärkt ledningsstöd. Ledningsförmågan för den södra delen av förbundet med yttre befäl har nu stärkts när samtliga fyra tjänster är bemannade med behörig personal. IB uppfyller även rollen som räddningsledare vid insatser där personal saknas som inte uppfyller kompetensen som räddningsledare. Där denna brist finns pågår ett arbete med att utbilda arbetsledare. Arbetsledaren ansvar för genomförandet av insatsen genomförs på ett ur arbetsmiljösynpunkt säkert sätt samt upprättar dialog med IB. FIB, Första Insats Befäl, är ytterligare en ledningsnivå som införs succesivt i förbundet. En FIB, som i nuläget berör fyra stationer, har ett mindre utryckningsfordon alltid med sig och ansvar då för två stationer. FIB:en har också utrustning i fordonet som gör att en insats kan påbörjas innan en komplett brandstyrka anländer. Söndagen 24/5 kl larmades Kälarne styrkan (1+2) till Octowood för brand i byggnad. Sex minuter efter larm var första styrkan på plats och kunde snabbt konstatera att detta var en kraftig brand i impregneringsverket där kreosot används. Kreosotoljan är både hälso- och miljöfarlig vilket gjorde insatsen än mer komplicerad än själva branden. Inre befäl fattade inledningsvis att förstärka bakre ledning samt efter samråd med räddningsledaren förstärka insatsen både personellt och materiellt. Vid påbörjandet av insatsen togs flera kloka beslut som, enligt företagsledningen, begränsade skadeutfallet avsevärt. Ett flertal av brandmännen från Kälarne har eller har haft sin huvudanställning på stolpen, som är det lokala namnet på arbetsplatsen. Nyttan med kunskap om byggnationerna och processen med tillhörande risker kunde reduceras genom dessa brandmäns kunskaper. Insatsen trappades succesivt upp och som mest deltog 34 man på plats. Resursförstärkningar begärdes från Höga kusten- och Medelpads räddningstjänstförbund. Branden begränsades och miljöpåverkan i marken begränsades till det minimala genom de insatser som genomfördes. I bakre ledning bedrevs också ett intensivt arbete för resursförsörjning över tid med personal och material. En funktion hade även uppgiften att verka som mediakontakt då behovet av uppdaterad information hela tiden efterfrågades av media. Hemsidan blev uppdaterad kontinuerligt under hela dygnet. Räddningstjänstinsatsen avslutades måndagen 25/5 kl och överlämnades då till företaget för bevakning, återställning och sanering. Efter platsbesök och möte med företagsledningen kan konstateras att alla som deltagit i denna insats har genomfört ett mycket bra arbete. 22 (45)

102 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Händelsen utvecklades till en stor räddningsinsats och blev kostnadskrävande för räddningstjänstförbundet. I Lagen om skydd mot olyckor finns reglerat att om en räddningsinsats i kommunal räddningstjänst har medfört betydande kostnader, har kommunen rätt till ersättning av staten för den del av kostnaderna som överstiger självrisken, som beräknas enligt grunder som regeringen fastställer. En förutsättning för rätt till ersättning är att kostnaderna är direkt hänförliga till räddningsinsatsen. I Jämtlands räddningstjänstförbunds förbundsordning för denna typ av händelser reglerat enligt följande: 16.2 Extraordinära kostnader I samband med sådana räddningsinsatser som avses i 7 kap. 3 lagen (2003:778) 6 om skydd mot olyckor skall dock endast de medlemskommuner som berörts svara för de extra kostnader räddningsinsatsen medfört varför ovan angiven fördelningsgrund inte skall gälla för en sådan situation. Räddningstjänstförbundet upprättar för närvarande en sammanställning över de kostnader insatsen har medfört och färdigställer underlagen med tillhörande dokument. Ett komplett debiteringsunderlag med tillhörande faktura tillställs Bräcke kommun som är berörd av denna händelse. Arbetet med detta är i slutskedet och en ansökan om statsbidrag är klar under den närmaste månaden. De ekonomiska konsekvenserna av denna händelse ingår delvis som en kostnad i delårsrapporten, ersättningsmateriel för skadad eller förlorad materiel ingår dock inte då de ännu inte fakturerats förbundet. En särskild redovisning av denna händelse kommer att göras i förbundets årsredovisning. 6 3 Om en räddningsinsats i kommunal räddningstjänst har medfört betydande kostnader, har kommunen rätt till ersättning av staten för den del av kostnaderna som överstiger en självrisk. En förutsättning för rätt till ersättning är att kostnaderna är direkt hänförliga till räddningsinsatsen. Självrisken beräknas enligt grunder som regeringen fastställer. 23 (45)

103 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Larmstatistik Antalet larm uppgår för perioden till 1 316, se tabell nedan. Detta är en minskning med 50 larm jämfört med motsvarande period ifjol. Statistik över samtliga larmhändelser från Härjedalens kommun där förbundet bistod under 2014 har inte gått att frambringa vilket innebär att jämförelsen med föregående år blir något missvisande. Den största minskningen av oönskade händelser är det som skett ute i det fria. Händelserna har halverats i denna kategori och där största anledningen till det är den blöta sommaren. Automatiska brandlarm har kraftigt ökat i denna period i förhållande till motsvarande tid ifjol med 95 utryckningar. För övriga insatstyper är statistiken jämbördig med fjolårets motsvarighet. Händelsetyp Olyckor Larm utan tillbud Övriga ärenden Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning/drunkningstillbud Nödställd person Nödställt djur Stormskada Bergras/Jordskred Annat ras Vattenskada Annan olycka Automatlarm, ej brand Förmodad brand Falsklarm brand Förmodad räddning Falsklarm räddning I väntan på ambulans Sjukvård under delegation Hiss, ej nödläge Hjälp till ambulans Hjälp till polis Vatten transport Annat uppdrag Summa Totalt antal larm (45)

104 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Uppföljning av inriktningsmål och effektmål IM Inriktningsmål Effektmål Uppföljning augusti 3 Vid såväl små som stora olyckshändelser ska samhällets samlade resurser nyttjas optimalt. Utveckla och implementera det nya systemet för bemanning av inre befälsrollen samt samarbetet med SOS räddningsåtgörare. Inre befälsfunktionen är implementerad och samarbetet med SOS räddningsåtgörare är driftsatt. 7 I väntan på ambulans (IVPA)- verksamheten ska leda till snabbare hjälp för den drabbade med akut vårdbehov som vistas inom förbundets område. Bredda JRF uppdrag med fler åtaganden åt medlemskommunerna. Färdiga stabsarbetsplaner ska tas fram ska och vara känd av alla organisationer i Trygghetens hus och övas årligen Genomför verksamhet så att avtalskraven rörande IVPA uppfylls. Dialog pågår med samtliga medlemskommuner gällande uppdrag som Inre befäl kan handlägga, bl.a. inkallning av POSOM och krisjoursavtal. Arbetet påbörjat och målet kommer att nås. Dialog förs med regionen och målet kommer att nås 25 (45)

105 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Driftutfall Ledningsstab och prognos 2015 Kostnader för genomförda räddningsinsatser ligger över budget och tilldelad ram kommer att överskridas. Trots att antalet händelser är något mindre än föregående tidsperiod har insatserna varit mer kostnadskrävande. Intäkterna är högre än förväntat men skillnaden gör ändå att ledningsstaben kommer att överskrida ramen. Utfallet för helåret är beroende på hur många räddningsinsatser som kommer att genomföras men en rimlig uppskattning bör vara ett överskridande på ca 500 tkr. Se tabell nedan. Ackumulerat Periodbudget Prognos Budgetavvikelse (Tkr) Jan - Aug Jan - Aug Budget 2015 Intäkter Verksamhetens intäkter Varav: Automatiska brandlarm Restvärde & vägsanering Försäljning av verksamhet IVPA S:a intäkter Kostnader Tjänsteköp Löneersättningar Verksamhetens kostnader S:a kostnader S:a driftbudget (45)

106 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Förbundskansli Kansliet har under perioden utöver vanliga arbetsuppgifter arbetat med att vidareutveckla delårsrapporter, rutinbeskrivningar, löneblanketter och skyddsrondsprotokoll. Kansliet har även medverkat i upphandling av fordonsförsäkringar och tagit fram säkerhetsföreskrifter till klimathuset på Furulund. Fastighetsarbetet har utgått från uppsatt fastighetsplan kring underhåll, energieffektiviseringar och separat omklädning och dusch för kvinnor och män och separat larmställ från vagnhall. Ett arbete har påbörjats med att kontrollera och komplettera med underlag till förbundets arbetsordning. Implementeringen av digital lönerapportering i Heroma för RiB-personal har verkställts. I april genomförde kansliet ett uppstartsmöte för att sammansvetsa det nya teamet och för att planera årets arbete. Kansliet har blivit en person färre då förbundets löne- och pensionsadministration flyttats över till Östersunds kommun. Miljö Inom miljösidan har följande åtgärder genomförts under perioden; På Furulund har det nybyggda klimathuset tagits i drift, en ny gasolanläggning har installerats vilket resulterar i minskade koldioxidutsläpp genom en renare övningsmiljö då varma rökdykningsövningar nu även kan genomföras i vattenånga istället för som tidigare i enbart brandrök. Två elcyklar har införskaffats för att kunna reducera antalet korta tjänstebilsturer till olika möten. Ett aktivt miljöarbete pågår genom att förbundet i samband med pågående fastighetsöversyn ser över energiförbrukningen på samtliga stationer med målsättning att tillsammans med fastighetsägarna vidta åtgärder för att minska förbrukningen. Renare alternativ för eldning har införskaffats till övning- och utbildning på Furulund. I tabellen framgår påbörjade eller genomförda energieffektiviseringar på stationer. Station Energieffektiviseringsåtgärder januari augusti 2015 Brunflo Utredning pågår om borttagning av oljepanna. Gällö Påbörjat bortkoppling av el till förråd och separat mätning av elförbrukning. Bispgården Diskussion pågår om byte av portar. Trygghetens Hus Temperaturen är sänkt i vagnhall. Gäddede Åtgärd av fel pågår i bergvärmeanläggning. Stugun Omtagning av förrättningsförhandling. Kälarne Diskussion pågår om installation av bergvärmeanläggning. Olyckor och tillbud I förbundets system för att rapportera tillbud och arbetsskador RIA (räddningstjänstens informationssystem för arbetsmiljö) har under perioden 9 olycksfall (varav två är rapporterade till Arbetsmiljöverket) 3 tillbud och 4 riskobservationer rapporterats. 27 (45)

107 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Systematiskt arbetsmiljöarbete Under perioden har följande arbetsmiljöfrämjande åtgärder påbörjats eller genomförts; Förbundet har under två dagar genomfört en arbetsmiljöutbildning för chefer och fackliga representanter. Ledningsgruppen har tillsammans med fackliga representanter sett över ansvar och arbetsfördelning i förbundets styrdokument inom arbetsmiljö. Arbetet med att säkerställa rutinanvändandet i RIA har fortskridit under perioden. Ett kontinuerligt arbete pågår med att se över samtliga stationer kring eventuella underhållsbrister som noteras i underhållsplaner. Ett arbete pågår även med att med att bygga om i stationer till separat omklädning och dusch för män och kvinnor samt separera larmställ från vagnhall där det saknas. Målsättningen med arbetet är att det ska vara klart inom en treårsperiod om ekonomin tillåter. En förfrågan om störning av buller från kompressorer har skickats ut till samtliga stationsansvariga. På Trygghetens Hus har ett logement iordningsställts för inre befäl. Förbundet håller även på att se över om det går att skapa fler kontorsplatser då tre ytterligare personer nyanställts under året. Samtal har förts med ägaren av Trygghetens hus och personal inom 1177 som flaggat för en eventuell flytt. Den 27 april färdigställdes klimathuset på Furulund. Under sommaren har vägginredning byggts och asfaltering runt huset är lagd. Asfaltering är även lagd framför garaget och portarna är målade. Även gallring och städning har utförts på området. I augusti skedde ett möte med ambulansen med avsikt att hitta fler samlokaliseringslösningar på förbundets stationer. I tabellen framgår arbetsmiljöåtgärder som genomförts under perioden. Station Arbetsmiljöåtgärd januari augusti 2015 Lofsdalen Klart med separerat larmställ från vagnhall. Krokom Ombyggnation av separat omklädning och dusch samt flytt av larmställ från vagnhall klart i september. Bräcke Genomförd renovering av omklädning och dusch för kvinnor och män och boendedel för ambulansen. Åsarna Påbörjat diskussion om stor upprustning av lokal och funktionalitet bla separat omklädning och dusch samt flytt av larmställ från vagnhall. Gällö Diskussion pågår med fastighetsägaren om renovering och ombyggnationer. Brunflo Diskussion pågår med fastighetsägaren om tillgång till mer yta för separat omklädning och dusch samt flytt av larmställ från vagnhall. Även ny lektionssal. Lit Diskussion pågår om resning av vägg för separat larmställ från vagnhall och aparatrum för kompressor och iordningställande av damomklädning och dusch. Bispgården Diskussion pågår om separat omklädning och dusch samt flytt av larmställ från vagnhall. Hammerdal Diskussion pågår om separat omklädning och dusch samt flytt av larmställ från vagnhall och flytt av kompressor från vagnhall. Änge Diskussion pågår om flytt av larmställ från vagnhall. Svenstavik Diskussion pågår om renovering och förändring av planlösning. Gäddede Inväntar underskrift från Strömsunds kommun för lokalanpassning för ambulansen. 28 (45)

108 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Kommunikation och information Under perioden har ett arbete påbörjats med att förbättra åtkomst till styrande dokument och förenkla rubrikstrukturen på personalhemsidan. Uppföljning av inriktningsmål och effektmål IM Inriktningsmål Effektmål Uppföljning augusti 8 Förbundet ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda arbetsoch anställningsförhållanden. Arbetsmiljöindex ska öka jämfört med föregående mätning. Det ska senast finnas delade omklädningsrum för män och kvinnor på totalt 22 brandstationer (5 nya under 2015). Mätning utgår Ny metod kommer att införas. Målet uppfylls ej. Krokom färdigställs under året, Lit Bispgården, Hammerdal, Gällö och Vemdalen är i planeringsstadiet. Senast ska larmställ och privata kläder kunna hängas i lokaler avgränsade från vagnhallen på 13 brandstationer. Underhålls- och arbetsmiljöåtgärder ska vidtas på minst 6 brandstationer och på Furulund under Målet uppfylls, Lofsdalen är klart och Krokom blir klart under september. Under perioden har åtgärder genomförts på 5 stationer och Furulund. Prognosen är att målet uppfylls. 10 Verksamheten i räddningstjänstförbundet ska genomföras inom ramen för en sund, balanserad och finansierad ekonomi där god ekonomisk hushållning och rationellt organiserad verksamhet utgör ledord. Överse och utveckla förslag på lösningar på alla brandstationer för att förhindra/reducera spridningen av avgasrök i vagnhallarna. Budgeterat resultatet ska uppnås. Budgeten ska ge ett positivt kassaflöde. Investeringarna ska vara självfinansierade och uppgå till max tkr Arbetet pågår. Prognosen är att målet uppfylls. Prognosen pekar på ett överskott vilket innebär att målet på lägst nollresultat uppfylls. Prognosen är att målet uppfylls. Målet kommer delvis att uppfyllas då alla investeringar självfinansieras men ramen är utökad med 550 tkr, till tkr. 29 (45)

109 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: IM Inriktningsmål Effektmål Uppföljning augusti 11 Förbundet ska i all sin verksamhetsutövning verka för en ekologiskt hållbar utveckling och genomföra samt kommunicera smarta miljölösningar på kort och lång sikt. Energiförbrukningen ska minska med 5 % jämfört med Överse behov av åtgärder för reducera förbundets miljöpåverkan vad avser brandvattenföroreningar. Mätning sker årsvis. En dialog har förts med Östersunds kommun om tester. Kvarstår är beslut om omfattningen. Målet bedöms uppnås. All personal inom förbundet ska känna till förbundets miljömål. Miljömålen är presenterade i Brandposten som går ut till all personal i förbundet. Målet bedöms uppnås. Driftutfall Förbundskansli och prognos 2015 Förbundskansliets prognos pekar mot ett överskott på 500 tkr, då hyresökningar för Krokom, Hammarstrand och klimathuset blivit fördröjda samt av lägre personalkostnader pga. föräldraledighet. Ackumulerat Periodbudget Prognos Budgetavvikelse (Tkr) Jan - Aug Jan - Aug Budget 2015 Intäkter Verksamhetens intäkter S:a intäkter Kostnader Tjänsteköp Löneersättningar Revisionen Verksamhetens kostnader Varav: Utbildning/konferenser Övriga personalkostnader Lokalhyror stationer & värn El, uppvärmning och vatten Övriga fastighetskostnader Avgifter & material S:a kostnader S:a driftbudget (45)

110 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Revisionen Revisionen har endast haft ett möte under perioden då de fastställde årsredovisningen för Valet av nya revisorer för den nya mandatperioden skedde under juni månad. Första mötet kommer ske den 25 september. Prognosen för året är inget överskridande av ram. Förebyggandeavdelningen Den 1 juni började två nya medarbetare, båda brandingenjörer. Samtidigt påbörjades en rekrytering av en brandinspektör. Under sommaren har två medarbetare fått tillökning och kommer att vara föräldralediga året ut. För att till viss del kompensera för de vakanser som uppstått anställdes en student under sommaren för att avlasta i enklare ärenden. Antal inkomna ärenden mellan till var ca 1250 stycken. Under våren prioriterades inkomna remisser och tillståndsansökningar vilket nu resulterat i att antalet ärenden per handläggare sjunkit något. Antalet genomförda tillsyner följer därför inte den plan som ursprungligen beslutades. Antal ärenden OBS! År gäller kommunerna Krokom, Strömsund och Östersund. År gäller kommunerna Krokom, Strömsund, Östersund, Berg och Bräcke. År 2013 gäller kommunerna Krokom, Strömsund, Östersund, Berg, Bräcke och Ragunda. År 2014 gäller kommunerna Krokom, Strömsund, Östersund, Berg, Bräcke, Ragunda och Härjedalen. 31 (45)

111 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Tillsyn och tillstånd Tillsyn enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor I tabellen nedan redovisas mål och genomförda tillsyner enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Kommun Tillsyn LSO 2:2 Tillsyn LSO 2:4 Mål Genomförda Mål Genomförda Berg 16 1 Bräcke Krokom Ragunda Strömsund 10 2 Östersund Härjedalen Totalt Just nu pågår bokning av höstens tillsyner, ca 100 tillsyner LSO 2:2 kommer att vara genomförda vid årets slut. Då det gäller LSO 2:4 planeras två tillsyner genomföras, det tredje objektet som var planerat avsåg Octowood i Kälarne, här kommer tillsyn ske när verksamheten är i full drift igen. Tillsyn enligt lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor I tabellen redovisas mål och genomförda tillsyner enligt lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Kommun Tillsyn LBE Mål Genomförda Berg 7 1 Bräcke 5 0 Krokom 8 0 Ragunda 6 1 Strömsund 12 0 Östersund 35 2 Härjedalen 17 8 Totalt På grund av personalbrist har stor del av tillsynsverksamheten flyttats fram. Hur årets resultat blir är beroende på personalsituationen i höst men det är osannolikt att förbundet når 100 %. 32 (45)

112 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Tillstånd enligt lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Antalet ansökningar i förhållande till det förväntade antalet ansökningar samt antal beslut enligt lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Kommun Inkomna ansökningar under året Antal beslut Förväntat Antal Brandfarlig Explosiv Totalt Brandfarlig Explosiv Totalt Brandfarlig Explosiv Totalt vara vara vara vara vara vara Berg Bräcke Krokom Ragunda Strömsund Östersund Härjedalen Totalt Som tabellen visar har det redan inkommit fler ansökningar än förväntat för hela året. Sex av de inkomna ansökningarna är hanterade utan beslut, det beror normalt på att sökanden inte behöver tillstånd för sin verksamhet. Sökanden tar då tillbaka sin anmälan och ärendet avslutas. Rådgivning Förebyggandeavdelningen har under året hanterat inkomna remisser från Polisen, alkoholhandläggare samt plan- och bygglovshandläggare. Fortlöpande bygglovsmöten har genomförts i Östersunds, Bergs och Härjedalens kommun. Förebyggandeavdelningen har inlett arbetet med att upprätta rutiner för byggprocessen med kommunerna Bräcke, Ragunda och Strömsund. Sotning och Brandskyddskontroll En ny upphandling av sotning och brandskyddskontroll har genomförts för Strömsunds kommun. Det nya avtalet börjar gälla den 1 september Information Under sommaren har höstens kampanjer planerats, temat kommer att bli Individanpassat brandskydd Kampanjerna genomförs både lokalt och nationellt med start vecka 37. Kampanjerna görs i samarbete med Brandskyddsföreningen och MSB. Vår hemsida uppdateras kontinuerligt med säsongsrelaterad information, vårt mål angående antal besökare har uppnåtts. Automatlarm Vi har hanterat inkomna ansökningar gällande inkoppling av nya automatiska brandlarmanläggningar. Vi ställer sedan ett antal år krav på att anläggningarna ska vara 33 (45)

113 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: besiktigade enligt regelverket SBF Arbetet med att öka antalet påskrivna tillsvidareavtal pågår, sedan årsskiftet har ytterligare 11 avtal träffats. Handlingsprogram samt risk- och sårbarhetsanalys Arbetet med handlingsprogram och analys har pågått under sommaren, nu finns tjänstemannaförslag framtagna. Processen kommer att fortsätta under hösten för beslut i december. Uppföljning av inriktningsmål och effektmål IM Inriktningsmål Effektmål Uppföljning augusti 4 - Antalet bränder och olyckor ska minska. NKI i SKLs mätning ska öka jämfört med föregående mätning avseende brandtillsyn. Genomföra 200 tillsyner enligt 2 kap. 2 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Genomföra 2 tillsyner enligt 2 kap. 4 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Ha giltiga avtal för alla entreprenörer som sköter sotning och brandskyddskontroll för kommunens räkning. Handlägga 100 % av de inkomna ansökningarna om s.k. egensotning. Genomföra 90 tillsyner enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Handlägga 100 % av de inkomna ansökningarna om tillstånd enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Handlägga 100 % av de remisser som inkommer. Öka antalet unika besökande på kampanjerna på vår hemsida jämfört med Delta i 3 nationella informationskampanjer. Är uppnått Kommer delvis uppnås. Kommer uppnås. Är uppnått. Kommer uppnås. Kommer delvis uppnås. Kommer uppnås. Kommer uppnås. Kommer uppnås. Kommer uppnås, första är v37. Delta vid 75 % av de möten som förebyggande-avdelningen kallas till hos olika samverkansparter. Kommer uppnås. 7 SBF 110 är det svenska regelverket för automatiska brandlarmanläggningar för projektering, installation, driftsättning och skötsel. 34 (45)

114 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: IM Inriktningsmål Effektmål Uppföljning augusti 5 - Räddningstjänsten ska ge snabbare och rätt hjälp med högre kompetens och modernare teknik till de som drabbas av olyckor så att skador på människor, egendom och miljö minimeras. Samtliga automatiska brandlarm som ny inkopplas till räddningstjänsten ska uppfylla SBF 110 och få ett objektskort. Andel redan inkopplade automatiska brandlarm till räddningstjänsten som uppfyller SBF 110 och har ett objektkort ska öka. Kommer uppnås. Kommer uppnås. Driftbudget Förebyggandeavdelningen och prognos 2015 Prognosen för Förebyggande avdelningen är ett mindre överskott på 250 tkr. Både intäkter och kostnader kommer att bli lägre än budgeterat. På intäktssidan är det framför allt tillsynerna som blir lägre på grund av personalläget och uteblivna remissintäkter. Antalet tillstånd kommer att bli fler än förväntat vilket innebär ett mindre överskott, avtal automatlarm kommer att bli enligt budget. Eftersom alla kommuner ännu inte beslutat att remisser ska debiteras finns inga sådana intäkter medräknade i prognosen. När det gäller kostnader är det främst löneersättningar som kommer att bli lägre på grund av att förebyggandeavdelningen har haft och har vakanta tjänster och föräldraledigheter. Ackumulerat Periodbudget Prognos Budgetavvikelse (Tkr) Jan - Aug Jan - Aug Budget 2015 Intäkter Verksamhetens intäkter Varav: Tillsyn och tillstånd Avtal automatlarm Remisshantering S:a intäkter Kostnader Tjänsteköp Löneersättningar Verksamhetens kostnader Varav: Utbildning/konferenser Övriga personalkostnader Avgifter & material S:a kostnader S:a driftbudget (45)

115 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Beredskapsavdelningen Bemanning Under perioden januari april har rekrytering av nya sommarvikarier pågått. Inför sommaren 2015 kommer förbundet att anställa 10 vikarier, detta för att täcka upp för sjukskrivningar och att för att fler än normalt tagit ut föräldraledighet under sommaren. Beredskap Under första tertialet har samtlig RiB-personal genomgått utbildning i Heroma som ska nyttjas för digital lönerapportering. Efter en del inkörningsproblem har det börjat fungera bra ute på RiB-stationerna. På sikt kommer detta att underlätta det administrativa arbetet. Under första tertialet har beredskapsavdelningen jobbat med avveckling av 12 räddningsvärn. Samtliga värn var inbjudna till informationsmöte som föreningen Sveriges Frivilliga Brandkårer genomförde, 4 av värnen visade intresse och kom på mötet. Inget av värnen har ännu gått med i Frivilliga Brandkårer. En dialog pågår mellan Jämtlands räddningstjänstförbund och Sveriges Frivilliga Brandkårer om hur vi ska gå vidare med dem före detta värn som visat intresse. JRF håller även på att titta på det avtalsförslag som kommit från SFB 8. Antal sökande som fått plats på MSB RiB-utbildning på Sandöskolan vår och höst resulterade i att 40 kom in på utbildningen, 25 har hittills slutfört denna, 6 (av totalt 14) har påbörjat höstens utbildningar. Vakanser inom RiB-kåren finns på ett antal stationer som framgår i text nedan, trenden är tydlig det blir svårare och svårare att attrahera medborgare att ta anställning som RiBpersonal. En av orsakerna är att personer boende ute på landsbygden i vårt län arbetspendlar mer och mer, vilket givetvis försvårar ett åtagande med beredskap inom räddningstjänsten. Samtidigt är risken stor att fler arbetsgivare med en allt mer minskad personalstyrka ser beredskapen som ett problem för det egna företaget. Det har under vissa perioder, speciellt under RiB avtalskonflikten mellan den 15 juni till 21 juli, varit svårt att upprätthålla beslutad beredskap i framförallt Gällö, Gäddede, Föllinge, Lillhärdal, Funäsdalen och Hoting. Det berodde delvis på att det finns vakanser på dessa stationer. De rekryteringsåtgärder som genomförs fortlöpande är lokal annonsering samt att det på förbundets hemsida alltid framgår vilket rekryteringsbehov som förbundet har. Under sommaren har Funäsdalen på eget initiativ deltagit på en mässa för att informera om RiB-yrket och försöka knyta intresserade till kåren i Funäsdalen. Under hösten kommer förbundet att fortsätta arbetet med att försöka rekrytera folk till våra RiB-stationer. Vid SA 9 träffarna under hösten kommer fokus att ligga på RiB15 avtalet. En viss förflyttning av heltidspersonal på skiftena har påbörjats, ska vara genomförd under vecka 36. Denna förflyttning görs bland annat för att få en jämnare åldersfördelning på skiftena. 8 Sveriges Frivilliga Brandkårer 9 Stationsansvariga 36 (45)

116 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Under perioden jan-aug så har 32 personer slutat och 22 har nyanställts inom RiB-systemet. Totalt antal RiB-anställda uppgår i dagsläget till 412 personer. Uppföljning av inriktningsmål och effektmål IM Inriktningsmål Effektmål Uppföljning augusti 3 Vid såväl små som stora olyckshändelser ska samhällets samlade resurser nyttjas optimalt. Avvikelseanmälningar mot SOS ska minskas med 50 % jämfört med föregående år. Avstämning i slutet av året. 5 Räddningstjänsten ska ge snabbare och rätt hjälp med högre kompetens och modernare teknik till de som drabbas av olyckor så att skador på människor, egendom och miljö minimeras. 8 Förbundet ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda arbetsoch anställningsförhållanden. 9 Förbundet har jämställda arbetsplatser där kvinnor och män värderas lika och ges samma möjligheter till goda arbets- och anställningsvillkor samt karriärmöjligheter. Beslutad operativ beredskap ska upprätthållas med rätt operativ kompetens och fysiska förmåga. Förbättra rekryteringsprocessen av operativa beslutfattare. Den operativa personalen ska vara välinformerade om förbundets verksamhet. Genomföra 16 timmars kompetensutveckling per år för samtlig heltidsanställd personal på skift. All arbetsledande personal ska genomföra arbetsmiljöutbildning. En mångfald- och jämställdhets plan ska utarbetas och vara känd av all personal. Arbetsledarutbildning genomförd i Härjedalen. Rutiner är under framtagande. Informeras kontinuerligt genom: Fredagsmöten, SA-träffar, Förbundsnytt, Brandposten Inte påbörjat. Kommer att nås. Inte påbörjat. Kommer att nås. Inte påbörjat, kommer att nås delvis. 37 (45)

117 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Driftutfall Beredskapsavdelningen och prognos 2015 Prognosen för Beredskapsavdelningen är ett överskott på 575 tkr. Intäkterna beräknas bli högre främst pga. ökat bidrag från MSB genom fler RiB-utbildade på Sandö. Ökade kostnader finns för RiB15-avtalets nya ersättningsbelopp gällande beredskap, färdtidsersättningar, timlöner heltidsvikarier och timlöner utbildning. Kostnadsminskningar finns främst inom timlöner övning, vakanser under beredskapsveckor mest beroende av den konflikt som rådde under juni och juli samt minskade resekostnader för vidareutbildningar personal. Utfall Periodbudget Prognos Budgetavvikelse (Tkr) Jan - Aug Jan - Aug Budget 2015 Intäkter Verksamhetens intäkter Varav: Bidrag MSB Försäljning av verksamhet S:a intäkter Kostnader Tjänsteköp Löneersättningar Varav: Löneersättningar heltid Ersättning timanställd vik Befälstillägg Arvode station- och värnansvarig Timlön, övning, utb & materialvård Beredskap Semesterskadestånd Övriga ersättningar Verksamhetens kostnader Varav: Utbildning/konferenser Övriga personalkostnader Avgifter & material S:a kostnader S:a driftbudget (45)

118 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Metod- och taktikavdelningen Övning/utbildning Under perioden har 15 heldagsövningar och två uppsamlingsövningar kvällstid genomförts för 156 RiB-anställda på Furulunds övningsfält med rökdykarledarutbilning som övningstema. Tre preparandutbildningar 10 har genomförts med sammanlagt 19 deltagare. 7 medarbetare, två från Sveg, två från Strömsund, två från Östersund och en från Krokom har genomgått instruktörsutbildning i Lift (höjdfordon) under två dagar i Östersund. Förbundet har utbildat två instruktörer i arbete på hög höjd. Utbildningen genomfördes i Södertörns räddningstjänstförbund under en vecka. 6 instruktörer i barn-hlr har utbildats. Förbundet har deltagit vid ett skogsbrandsseminarium i Sundsvall med fyra deltagare under en dag. Utbildning i motorsågskörning är full gång med ca 20 stationer som är helt klara och ett antal övriga stationer som är klar med teoridelen men saknar den praktiska delen. Två arbetsledarutbildningar har genomförts. En i Sveg med 8 deltagare och en i Östersund med 7 deltagare från olika stationer i förbundet. Tre stycken medarbetare har deltagit i en utbildning till lokal övningsledare som länsstyrelsen arrangerade under två dagar i Östersund. Förbundet har varit delaktiga i ett fullskaleförsök i Luleå med 4 medarbetare. Försöket var släckning av stor bensinbrand med släckmetoden CAFS 11 I övrigt har övningsverksamheten i förbundet genomförts enligt varje brandstations egen övningsplanering. Externutbildning Utbildning i allmän brand kunskap, HLR och skolutbildning har genomförts mot kommunerna. Kommun HLR/DHLR BHLR (antal personer) Allmän brandkunskap/ systematiskt brandskyddsarbete (antal personer) Övrig utbildning brand+hlr, Heta arbeten, utrymningsövning Totalt antal personer Östersund Krokom Strömsund Ragunda Berg Bräcke Härjedalen Totalt Preparand är en grundutbildning för att kunna ingå i en beredskapsstyrka. Därefter genomgår man MSB utbildning till räddningsman. 11 CAFS står för Compressed Air Foam System. Metoden CAFS är ett släcksystem som omvandlar vattendropparna till skumbubblor. Vatten och skum blandas i en skuminblandningsutrustning och därefter tillsätts tryckluft från en separat kompressor. 39 (45)

119 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Utöver kommunutbildningarna har vi utbildat personal från JLL och några bemanningsföretag inom vården. Vi har även tillhandahållit instruktörer till Heta arbeten-utbildningar som genomförts av en extern aktör. Företag/organisation Allmän brandkunskap Övrig utbildning Brand+ HLR, Utrymningsövning. Totalt antal personer JLL Lantmäteriet Övriga Uppföljning av inriktningsmål och effektmål Totalt 211 IM Inriktningsmål Effektmål Uppföljning augusti 1 Alla som bor i förbundets medlemskommuner bör ha grundläggande kunskap om hur man skyddar sig mot brand och hur man agerar om det börjar brinna. Snittbetyget på genomförda externa utbildningar ska vara högre än 4,0 (skala 1-5). Enligt utvärderingarna som är gjorda så ligger snittet högre än 4,0 2 Skolan ska bli en trygg arbetsplats genom att arbetet med att förebygga bränder blir en naturlig del i skolans ordinarie verksamhet. 3 Vid såväl små som stora olyckshändelser ska samhällets samlade resurser nyttjas optimalt. Utbilda lika många elever i årskurs 8-9 i skolor som önskar brandutbildning ( Upp i rök ) som under Minst 3 samverkansprojekt ska genomföras. Antalet utbildade elever ligger under målet för perioden. Kommer inte att nå målet. Vi medverkar för närvarande i planeringsstadiet av två samverkansövningar ( Hubbe och gränsövning mot Norge). Målet kommer att uppnås. Nytt gränssamverkans avtal är upprättat med Norge gällande Gäddede och Funäsdalen. 40 (45)

120 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: IM Inriktningsmål Effektmål Uppföljning augusti 4 Antalet bränder och olyckor ska minska. Antalet bränder och olyckor ska minska jämfört med föregående år. Antalet bränder och olyckor har minskat jämför med samma period förra året. Målet bedöms f n kunna nås. 5 Räddningstjänsten ska ge snabbare och rätt hjälp med högre kompetens och modernare teknik till de som drabbas av olyckor så att skador på människor, egendom och miljö minimeras. 6 Olycksundersökningar ska bidra till underlag för externa aktörers åtgärder samt kvalitetsförbättringar inom räddningstjänstens arbete. 11 Förbundet ska i all sin verksamhetsutövning verka för en ekologiskt hållbar utveckling och genomföra samt kommunicera smarta miljölösningar på kort och lång sikt. Alla heltidsbrandmän ska genomgå 200 timmar internutbildning. Alla deltidsbrandmän ska genomgå 50 timmar internutbildning. All operativ personal ska ha genomgått motorsågsutbildning. All operativ personal ska ha genomgått praktisk utbildning i körning med tungt fordon. Hälften av all operativ personal ska ha genomgått utbildning i Kem nivå % av insatsrapporterna ska vara färdiga inom en vecka Utbilda all personal i Härjedalen i miljöräddning. Finns inga tillförlitliga siffror att tillgå för perioden. Förbundet har skapat ett registreringssystem som tagit tid att implementera. Målet ska nås Vi ligger bra till för att uppnå målet under året. Ca 20 stationer är helt klar med utbildningen. Har inte påbörjats. Vi kommer inte att uppnå målet. Målet kommer att nås under året. Vi ligger bra till med insatsrapporterna ca 95-97% klara. Är inte påbörjad. Planen är att genomföra utbildningen i höst. Målet kommer att uppnås. 41 (45)

121 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Driftutfall Metod- och taktikavdelningen och prognos 2015 Metod- och taktikavdelning lämnar för året nollprognos. Ackumulerat Periodbudget (Tkr) Jan - Aug Jan - Aug Budget 2015 Prognos Budgetavvikelse Intäkter Verksamhetens intäkter Varav: Försäljning utbildning Övriga intäkter S:a intäkter Kostnader Tjänsteköp Löneersättningar Verksamhetens kostnader Varav: Utbildning/konferenser Övriga personalkostnader Avgifter & material S:a kostnader S:a driftbudget (45)

122 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Teknikavdelningen Materialanskaffning I och med Härjedalens ingång i förbundet har det gjorts stora materialinköp för att höja materialstatusen på alla stationer till den nivå som anges i handlingsprogrammet. Även 2015 kommer omfattande åtgärder vidtas för att förbättra utryckningstiden. I Härjedalen monteras det skärmar som visar larmen med tillhörande kartbild. Vi kommer även att ansluta hälften av stationerna i Härjedalen med fiber för att få en mer stabil uppkoppling till stationerna. Under hösten kommer länsnoden att användas för att utöka accessen för våra heltidsanställda som inte sitter i Östersund. Räddningstjänsten bytte växel i juni till en ny leverantör och arbete pågår för att ta bort vissa barnsjukdomar. Under hösten kommer ett nytt materialinventeringssystem att utvärderas. Övningsområde Förbundets övningsområde genomgår en stor förändring, den 1 oktober invigs det nya klimathuset och huset kommer att användas under höstens RiB-utbildningar. Arbetet med en flyttbar rökdykningscontainer är påbörjat. Containern skall transporteras runt i förbundet för att erbjuda RiB-stationerna en bra lösning för att öva varm rökdykning. Investering och avyttring av fordon Fordonen i förbundet servas och utbyte pågår av äldre fordon. Tyvärr kommer medelåldern på förbundets fordon att stiga då nuvarande investeringsram inte räcker till för att behålla nuvarande nivå. Under perioden har följande fordon köpts lastväxlare, höjdfordon och två pickups. Samtliga fordon var begagnade. Under denna period såldes 4 fordon och fler fordon kommer att säljas under året. 43 (45)

123 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Uppföljning av inriktningsmål och effektmål IM Inriktningsmål Effektmål Uppföljning augusti 5 Räddningstjänsten ska ge snabbare och rätt hjälp med högre kompetens och modernare teknik till de som drabbas av olyckor så att skador på människor, egendom och miljö minimeras. Förbundet har en anpassad ITplattform. Förbundets fordon uppfyller ställda krav och är driftsäkra. Arbetet är påbörjat och målet kommer att nås. Service och utbyte av fordon pågår men målet kommer inte att nås då medelåldern på fordonen ökar. Utalarmeringsnät: Att primärvägen för utalarmering fungerar 95 % av tiden, medelvärde på alla stationer. Att reservvägen för utalarmering fungerar 99 % av tiden, medelvärde på alla stationer. Ett kommunikationssystem som uppfyller nivåkravet på varje station. Typ av räddningsmaterial och placering uppfyller nivåkravet för varje station och håller god kvalitet. Övningsområden som uppfyller förbundets behov av utrymmen för övningsverksamheten. Tidigare driftsäkringar av systemet tillsammans med nya åtgärder kommer resultera att målet troligen nås. Ett nytt fel slog ut reservvägen i en del av förbundet under en längre då felsökningen tog tid. Målet kommer troligen att nås Arbetet är fortgående och målet kommer att nås. Utbyte av mycket räddningsmaterial i Härjedalen samt övriga förbundet pågår och målet kommer att nås Arbetet är fortgående och målet kommer att nås. Vidareutveckla organisationen med funktionsansvariga och ansvarsområden så att det tydligt framgår vilka mål verksamheten inom dessa områden har, vilka resurser som disponeras och vilka aktiviteter som ska genomföras samt hur återredovisning ska ske. Arbetet är inte påbörjat och målet kommer nog enbart delvis att uppfyllas. 44 (45)

124 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: IM Inriktningsmål Effektmål Uppföljning augusti 8 Förbundet ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden. Arbetsmiljöindex ska öka jämfört med föregående mätning. Arbetet är påbörjat och målet kommer att nås. Driftutfall Teknikavdelningen och prognos 2015 Teknikavdelningen lämnar för året en nollprognos. Ackumulerat Periodbudget (Tkr) Jan - Aug Jan - Aug Budget 2015 Prognos Budgetavvikelse Intäkter Verksamhetens intäkter S:a intäkter Kostnader Tjänsteköp Löneersättningar Verksamhetens kostnader Varav: Utbildning/konferenser Övriga personalkostnader Övningsområde Fordon Data/it Kommunikation Räddningsmaterial Underhåll material Övr förbrmtrl & försäkringar S:a kostnader S:a driftbudget (45)

125 Jämtlands räddningstjänstförbund Delårsrapport januari-augusti 2015 Dnr: Jämtlands räddningstjänstförbund , Fax Besöksadress: Fyrvallavägen 4, Östersund Postadress: Box 71, Östersund Delårsrapport januari-april

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137 Gymnasieantagna i Jämtland (exkl Strömsund) per den 30 juni Jämtlands Gymnasium 800 Friskolor Övriga kommunala skolor Gymnasieantagna per den 30 juni Gymnasieantagna per den 30 juni Östersund Bräcke Krokom Ragunda

138

139

140 Examen per enhet 100% 90% 80% 70% 100% 90% 86% 84% 89% 82% 95% 60% 50% 40% 30% Årskull 11 Årskull 12 20% 10% 0% Avhoppsfrekvens 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% ,0% 0,0% Fyrvalla Palmcrantz Wargentin Östersund

141 Avvikelse mellan kursbetyg och NP-betyg 1,50 1,25 1,00 0,75 0,50 JGY 1314 JGY 1415 Riket vt14 0,25 0,00-0,25 Engelska 5 Engelska 6Matematik 1 Matematik Matematik Matematik Svenska 1 Svenska

142

143

144

145 Kommunbidrag Kostnad Övriga Summa Differens Tkr jan-aug 2015 elevpeng kostnader kostnader kostnader-bidrag Bräcke Krokom Ragunda Östersund SUMMA Kommunbidrag Kostnad Övriga Summa Differens Tkr prognos 2015 elevpeng kostnader kostnader kostnader-bidrag Bräcke Krokom Ragunda Östersund SUMMA

146 Budget Utökad Andel av Utfall Tkr 2015 budgetram budget IT-inventarier % 5 397,7 Undervisningsinventarier % 852,2 Fastighetsinventarier % 371,8 SUMMA ,7

147 Prognos för 2015 Bokslut Budget Prognos Tkr Verksamhetens intäkter , , ,0 Verksamhetens kostnader , , ,0 Avskrivningar , , ,0 Verksamhetens nettokostnader , , ,0 Kommunbidrag , , ,3 Finansiella intäkter 114,6 200,0 30,0 Finansiella kostnader -34,4-500,0-35,0 Periodens resultat 8 280,6 0, ,7

148

149 mkr Årets resultat ,7 samtliga realisationsvinster -240,0 vissa reavinser enl undantagsmöjlighet 0,0 vissa reaförluster enl undantagsmöjlighet 0,0 orealiserade förslsuter i värdepapper 0,0 återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0,0 Periodens resultat efter balanskravsjusteringa ,7 medel till resultatutjämningsreserv 0,0 medel från resultatutjämningsreserv 0,0 Årets balanskravsresultat ,7 Balanskravsunderskott från tidigare år Summa ,7 Balanskravsresultat att återställa ,7

150 Resultaträkning Bokslut Budget Bokslut Tkr Verksamhetens intäkter (not 1) , , ,6 Verksamhetens kostnader (not 2) , , ,4 Avskrivningar (not 3) , , ,8 Verksamhetens nettokostnader , , ,6 Kommunbidrag (not 4) , , ,7 Finansiella intäkter (not 5) 100,8 200,0 13,1 Finansiella kostnader (not 6) -34,6-500,0-18,0 Periodens resultat 1 861,5 0,0-226,8 Balansräkning UB IB UB Tkr Anläggningstillgångar Maskiner & inventarier (not 7a) , , ,4 Aktier (not 7b) 80,0 80,0 80,0 Summa anläggningstillgångar , , ,4 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar (not 8) , , ,3 Kassa & Bank , , ,2 Summa omsättningstillgångar , , ,5 SUMMA TILLGÅNGAR , , ,9 Eget kapital Eget kapital (not 9) 2 410, , ,5 Periodens resultat (not 9) 1 861, ,6-226,8 Summa eget kapital 4 271, , ,7 Avsättningar Avsättningar (not 10) , , ,4 Summa avsättningar , , ,4 Skulder Långfristiga skulder (not 11) 127,1 73,6 24,8 Kortfristiga skulder (not 12) , , ,0 Summa skulder , , ,8 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL , , ,9

151 Finansieringsanalys Verksamhetens intäkter , ,6 Verksamhetens kostnader , ,4 Verksamhetens nettokostnader , ,8 Kommunbidrag , ,7 Finansiella intäkter 100,8 13,1 Finansiella kostnader -34,6-18,0 Verksamhetsnetto 7 681, ,0 Inköp av materiella tillgångar , ,7 Investeringsnetto , ,7 Amortering långfristig upplåning -152,0-48,8 Finansieringsnetto -152,0-48,8 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar 9 238, ,1 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder , ,9 Förändring av likvida medel , ,3

152 Not 1 Verksamhetens intäkter inklusive jämförelsestörande poster Försäljning 3 684, , ,0 Taxor & avgifter 398,1 64,4 31,2 Hyror & arrenden 791, ,1 562,9 Övriga bidrag , , ,6 Försäljning av verksamhet & entreprenad , , ,8 SUMMA , , ,5 Jämförelsestörande poster* Vinst vid försäljning av inventarier 242,6 230,1 SUMMA , , ,6 Not 2 Verksamhetens kostnader Bidrag & transfereringar 3 479, , ,8 Köpt verksamhet , , ,0 Personalkostnader , , ,8 Konsulttjänster , , ,7 Administrativa tjänster 1 046, ,2 985,1 Hälso- och friskvårdsrelaterade tjänster 6 175, , ,9 Måltider 7 607, , ,0 Lokalkostnader , , ,6 Transporter & resor 9 621, , ,3 Övriga verksamhetskostnader , , ,2 varav leasingkostnader 323, , ,7 SUMMA , , ,4 Not 3 Avskrivningar Avskrivningar inventarier 5 820, , ,8 SUMMA 5 820, , ,8 Not 4 Kommunbidrag Bräcke , , ,7 Krokom , , ,8 Ragunda , , ,8 Östersund , , ,4 SUMMA , , ,7 Not 5 Finansiella intäkter Bankränta 97,1 106,9 7,4 Ränta på skattekontot 3,7 7,7 5,4 SUMMA 100,8 114,6 12,8

153 Not 6 Finansiella kostnader Ränta långfristiga lån medlemskommun 9,7 14,0 2,7 Övriga räntor 24,9 20,4 15,3 SUMMA 34,6 34,4 18,0 Not 7a Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde , , ,2 Periodens ankaffning 4 462, , ,7 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde , , ,9 Ingående ackumulerade avskrivningar , , ,6 Periodens avskrivningar , , ,8 Utgående ackumulerade avskrivningar , , ,4 SUMMA , , ,5 Not 7b Aktier Aktier Torsta AB 80,0 80,0 80,0 SUMMA 80,0 80,0 80,0 Not 8 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 3 058, , ,9 Skattekonto 607,7 442,7 275,4 Fordran medlemskommuner 5 589, , ,3 Ingående moms + särskild momsersättning 1 864, , ,8 Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 9 280, , ,3 Fordran återbetalning FORA 49, ,0 0,0 Övriga fordringar (reseförskott) 4 744,5 54,1 28,6 SUMMA , , ,3 Not 9 Eget kapital Ingående eget kapital 2 410, , ,6 Periodens resultat 1 861, ,6-226,9 SUMMA 4 271, , ,7

154 Not 10 Avsättning till pensioner Ingående avsättning , , ,4 Pensionsutbetalningar -760,8-602,0 Nyintjänad pension 991, , ,0 Ränte- och beloppsuppräkningar 213,0 296,0 Förändringar av löneskatt 0,0 Ändrad samordning 0,0 Övrigt 0,0 Utgående avsättning , , ,4 Not 11 Långfristiga skulder Skuld till Östersunds kommun 127,1 73,6 24,8 SUMMA 127,1 73,6 24,8 Not 12 Kortfristiga skulder Kortfristig skuld till medlemskommunerna 1 957, , ,3 Leverantörsskulder 3 759, , ,0 Moms skatteverket 75,0 420,1 7,0 Personalens källskatt 3 547, , ,8 Upplupna skattekostnader ,9-122, ,3 Semesterlöneskuld 7 672, , ,9 Övertidsskuld 1 026, ,2 902,3 Pensioner individuell del inkl löneskatt 8 407, , ,0 Upplupna sociala avgifter 4 146, , ,0 Upplupna kostnader 0, ,2 0,0 Förutbetalda intäkter 6 377, , ,2 Övriga kortfristiga skulder 1 041, , ,8 SUMMA , , ,0

155

156

157

158

159

160

161

162

163

164

165

166

167

168

169

170

171

172

173

174 1(4) SAMVERKANSAVTAL MELLAN JÄMTLANDS KOMMUNER OCH CENTRUM MOT VÅLD Den länsgemensamma verksamheten Centrum mot våld (CMV) startade 2011 i projektform genom statliga medel. I Sociala samrådsgruppen den 20 februari 2015 togs beslutet om att permanenta verksamheten. Detta samverkansavtal avser samverkan och finansiering om denna verksamhet från och med till och med , med möjlighet till förlängning. Parter Bergs kommun Bräcke kommun Box 73 Box Svenstavik Bräcke Organisationsnummer: Organisationsnummer: Härjedalens kommun Krokoms kommun Medborgarhuset Offerdalsvägen Sveg Krokom Organisationsnummer: Organisationsnummer: Ragunda kommun Strömsunds kommun Box 150 Box Hammarstrand Strömsund Organisationsnummer: Organisationsnummer: Åre kommun Östersunds kommun Box Järpen Östersund Organisationsnummer: Organisationsnummer:

175 2(4) 1. Bakgrund och syfte Kommunerna har det yttersta ansvaret för att de som vistas där får den hjälp och det stöd de behöver. Personal inom kommunen ska möta barn, kvinnor och män som upplevt våld i nära relationer och ge stöd/bistånd utifrån den ordinarie verksamheten. I och med det ökade ansvaret för kommunerna avseende målgruppen brottsoffer (5 kap. 11 SoL) från 2007 har ett intensivt utvecklingsarbete inom området bedrivits i såväl de egna kommunerna som i den länsgemensamma verksamheten/projektet Centrum mot våld. 2. CMV:s ansvar Individuellt stöd/samtal till våldsutsatta och/eller deras anhöriga, inkluderar stöd till dubbelt utsatta, dvs. personer med funktionsnedsättning, missbruk, hedersrelaterat, utländsk bakgrund, äldre samt personer i samkönade relationer. Individuellt stöd till barn och ungdomar som bevittnat/upplevt våld genom Trappan -samtal. Kvinnogruppsverksamhet. Deltagarna följer ett program med teman under tio träffar. Syftet med gruppen är att deltagarna skall få en fördjupad kunskap om våld, mötas utifrån liknande erfarenheter samt att vara ett stöd för varandra. Barn och föräldragrupp. Barn och föräldrar är uppdelade i två grupper. Syftet med gruppen är att barnen skall få fördjupad/generell kunskap om våld samt att träffa barn i en liknande situation "jag är inte ensam". Föräldrarna går i grupp för att få kunskap om hur våld påverkar barn och att följa barnets grupprocess; kunna vara ett stöd på hemmaplan. Konsultation till yrkesutövare. Organisera nätverksträffar för kommunernas samordnare Våld i nära relationer och Jämtlandstrappan (i syfte att utbyta erfarenheter, sprida kunskaper, greppa över gemensamma utvecklingsfrågor m.m.). Behandling för våldsutövare enligt modellen "samtal om våld". Tillhandahålla två jourlägenheter för målgruppen som förutom att hålla adekvat säkerhetsnivå även ska vara Tillgängligt utifrån olika funktionshinder Tillåtande till medföljande utomstående personal Utrustat för medföljande barn Att anordna utbildningsinsatser, bland annat i form av Basutbildning 1 gång/år. Initiera samt driva strategiskt utvecklingsarbete inom området. CMV informerar länets kommuner om dess verksamhet samt lämnar verksamhetsberättelse och bokslut årligen. Redovisningen ska även delges Sociala samrådsgruppen.

176 3(4) 3. Andra kommuners ansvar Att ha en samordnare för våld i nära relation inom Individ- och familjeomsorgen som kan samordna information till/från CMV. Att från minst två kommuner, förutom Östersunds kommun, ha med representanter i styrgruppen. Representanterna utses av/genom IFO-cheferna. 4. Avtalstid Avtalet gäller från och med till och med , med möjlighet till förlängning. Båda parter äger rätt att var för sig säga upp avtalet med 9 månaders uppsägningstid (senast 31 mars). I annat fall förlängs avtalet med ett år. Under avtalets löptid äger båda parter rätt att kalla till omförhandling av avtalet i god tid innan uppsägningen. En kommun som vill frånträda avtalet ska förankra det i Sociala samrådsgruppen innan beslut tas. 5. Uppföljning av avtalet Avtalet följs upp regelbundet via styrgruppen och IFO-chefsgruppen 6. Ekonomiskt åtagande Parterna är överens om ett ekonomiskt åtagande med totalt 2.2 Mkr, med fördelning enligt befolkningsnyckeln. En årlig indexuppräkning på 2 %. Om överskott uppstår i verksamheten ska hanteringen av det tas i Sociala samrådsgruppen, via styrgruppen. 7. Fakturering Kommunerna faktureras för den fasta kostnaden i januari för innevarande år. 8. Tvister Eventuella tvister angående innehållet i detta avtal och därmed sammanhängande frågor löses i första hand av parterna. Om detta ej är möjligt, ska det slutligt avgöras av allmän domstol med östersunds tingsrätt som första instans. 9. Villkor Ändringar i eller tillägg till detta avtal ska för att äga giltighet vara protokollförda genom Sociala samrådsgruppen och vara undertecknade av båda parter. 10. Upprättande av avtal Detta avtal har upprättat i två exemplar varav parterna tagit var sitt.

177 4(4) SAMVERKANSAVTAL MELLAN JÄMTLANDS KOMMUNER OCH CENTRUM MOT VÅLD Östersund 2015-XX-XX För Centrum Mot Våld Björn Sandal Ordförande Socialnämnden För Bergs kommun För Ragunda kommun... Ordf. verksamhetsnämnden För Bräcke kommun... Ordf. sociala utskottet För Strömsunds kommun... Ordf. sociala utskottet För Härjedalens kommun... Ordf. socialnämnden För Åre kommun... Ordf. socialnämnden För Krokoms kommun... Ordf. socialnämnden För Östersunds kommun... Ordf. socialnämnden... Ordf. socialnämnden

178 5(4)

179 Avtal och genomförandeplan mellan Kvinnojouren en fristad i ingenmansland (Kvinnojouren) och... kommun om utförande om socialtjänstuppdrag för enskild. För denna insats gäller Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2014:4, avvikelser anmäls till IVO. Kommunen skall lämna kopia på biståndsbeslutet för denna insats till Kvinnojouren i anslutning till att detta avtal tecknas. Uppdraget gäller för tiden 201X-xx-xx längst till 201X-xx-xx och avser: Namn.... Pers nr. samt barnen Namn. Pers nr.. Namn. Pers nr.. Husdjur: Kommunen åtar sig: att ombesörja skolgång för skolpliktiga barn att bistå med anskaffande av ny bostad att bibehålla regelbunden kontakt med NN under boendetiden på jouren att vid behov ge ekonomiskt bistånd under vistelsetiden att ha annat boendealternativ klart vid avtalstidensutgång Kvinnojouren åtar sig: att tillhandahålla ett tillfälligt boende i föreningens lägenhet att erbjuda stöd som syftar till förändring av livssituationen genom samtal, information/och praktiskt stöd att ta de kontakter som behövs att erbjuda en säkerhetsgenomgång att erbjuda en tillfällig adressändring för post att erbjuda att göra en FREDA utredning att använda tolk vid behov, ett tolksamtal om 60 min vid inflyttning samt sedan högst ett tolksamtal om 30 minuter per vecka ingår i dygnsavgiften. Kommunen ersätter Kvinnojouren med 150 kronor/dygn för överenskommen tid och insats enligt detta avtal. Denna faktureras i efterhand eller månadsvis vid lång vistelse. I dygnskostnaden ingår inte fickpengar, mat eller förbrukningsartiklar. Kvinnojouren en fristad i ingenmansland Tel Pg Box 429, Östersund Fax Bg info@kvinnojour.nu