Träningens motiverande faktorer

Transkript

1 Fakulteten för Samhälls- och livsvetenskaper Jasmine Rosell Christoffer Johansson Träningens motiverande faktorer - En kvantitativ enkätstudie om motivation till fysisk aktivitet Examensarbete 7,5 hp Hälsa och Wellness-programmet Datum/Termin: Handledare: Examinerande lärare: Examinator: / vt12 Syed Moniruzzaman Lisa Hellström Linda Beckman Ulla-Britt Eriksson Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax Information@kau.se

2 Sammanfattning Den fysiska aktiviteten i samhället minskar, vilket resulterar i en ökad ohälsa. De positiva effekterna av fysisk träning är många och bör utnyttjas, därför syftar studien till att undersöka vad som i huvudsak motiverar folk till att träna. En datainsamling utfördes i form av en kvantitativ enkätundersökning på en specifik gymanläggning. Totalt 62 enkäter besvarades och vid analysen upptäcktes flera signifikanta samband, varav ett av dem var mellan ålder och att se bra ut som motiverande faktor till träning. Betydelsen av denna faktor minskade med en högre ålder. Dessutom framgick det att den allmänt högst rankade faktorn var att träna för att må bra. Nyckelord: Fysisk träning, motivation, träningsanläggning.

3 Förord Anledningen till att denna studie genomförts var att vi båda är intresserade av fysisk träning och effekterna av detta. Då vi diskuterade kring ämnet ansågs vi det vara underligt att en stor del av befolkningen inte inkluderade fysisk träning i sin vardag, eftersom det har så många positiva effekter på hälsan. Motivationen har en stor påverkan på vårt beteende och utifrån en diskussion kring de egna motiverande faktorerna till träning växte en nyfikenhet fram kring att undersöka vad som motiverar andra till fysisk träning. Detta utgjorde bakgrunden till denna studies uppkomst. Vi vill passa på att tacka vår handledare Syed Moniruzzaman för den hjälp vi fått med studien. Vi vill även tacka personalen på träningsanläggningen Livskraft för att vi fått genomföra studien där samt för den hjälp vi fått med att administrera undersökningen. Vi har båda varit delaktiga i allt som står i uppsatsen.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 BAKGRUND... 4 DEFINITION AV FYSISK AKTIVITET SAMT FYSISK TRÄNING... 4 FÖRDELAR MED FYSISK AKTIVITET... 5 MOTIVATION... 5 STUDIER OM MOTIVERANDE FAKTORER TILL FYSISK TRÄNING... 6 SYFTE... 6 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH HYPOTESER... 6 METOD... 7 DESIGN... 7 URVAL... 7 DATAINSAMLINGSMETOD... 8 FORMULÄRET... 8 DATABEARBETNING/ANALYS... 9 BORTFALL ETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT RESULTAT MOTIVATIONSFAKTORER MOTIVATION OCH KÖN MOTIVATION OCH ÅLDER MOTIVATION OCH TRÄNINGSFREKVENS MOTIVATION OCH TRÄNINGSFORM MOTIVATION OCH TRÄNING FÖR EGEN SKULL RESPEKTIVE NÅGON ANNANS SKULL DISKUSSION METODDISKUSSION SLUTSATS REFERENSER BILAGOR BILAGA BILAGA

5 INLEDNING Bakgrund Den regelbundna fysiska aktiviteten har historiskt sett minskat betydligt. Vår kropp är byggd för rörelse, men den allt mer stillasittande livsstilen minskar graden av den fysiska aktiviteten. Den ökade inaktiviteten kopplas till den ökade övervikten och fetman i västvärlden (Statens folkhälsoinstitut, 2008). I takt med samhällets utveckling bör nya vägar till fysisk aktivitet och fysisk träning hittas för att minska och motverka den ökade graden av sjukdomar relaterade till bristen på fysisk aktivitet. Definition av fysisk aktivitet samt fysisk träning Den mest vedertagna definitionen av fysisk aktivitet är uttryckt av Caspersen (1985, s. 126) och lyder som följer: Med fysisk aktivitet avses all kroppsrörelse som är en följd av skelettmuskulaturens sammandragning och som resulterar i ökad energiförbrukning. Denna definition fokuserar på den fysiologiska processen, medan Folkhälsoinstitutet och Förlagshuset Gothias (1997, s.10) beskriver som följande: Fysisk aktivitet används som ett överordnat begrepp och innefattar kroppsrörelser under såväl arbete som fritid och olika former av kroppsövningar, till exempel idrott, lek, kroppsövning, gymnastik, motion och friluftsliv. Andersson (2011, s.11) ger en definition som kombinerar dessa två faktorer. Den lyder som följer: All typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. Denna definition omfattar all medveten och planerad typ av muskelaktivitet, exempelvis städning, trädgårdsarbete, fysisk belastning i arbetet, promenader i skog och mark, motion och träning. Den definition som används i denna uppsats, då det talas om fysisk aktivitet, är den förstnämnda. Begreppet fysisk träning syftar på en planerad, strukturerad och återkommande fysisk aktivitet. Den har för avsikt att bibehålla ett fysiskt tillstånd eller förbättra en viss fysisk funktion (Caspersen, 1985; Svantesson, 2007). Nieman (2003) definierar träning som en form av fysisk aktivitet innefattande en ansträngning med tillräcklig intensitet, duration och frekvens för att uppnå eller behålla formen eller andra atletiska mål. De båda definitionerna inkluderar att det finns något mål med den fysiska aktiviteten och syftar på hur den skall se ut. Den förstnämnda ger en mer övergripande beskrivning medan den sistnämnda definitionen 4

6 beskriver hur den fysiska aktiviteten skall se ut mer konkret för att uppfylla kriterierna för att benämnas som fysisk träning. Då det talas om fysisk träning i fortsättningen är det dessa definitioner som kombineras. Fördelar med fysisk aktivitet De positiva effekterna av regelbunden fysisk aktivitet är flertalet och är både hälsofrämjande såväl som förebyggande (Statens folkhälsoinstitut, 2008). Risken för att dö i förtid minskar avsevärt med regelbunden fysisk aktivitet. Risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, hypertoni, koloncancer samt diabetes minskar även till följd av regelbunden fysisk aktivitet (The U.S. Department of Health and Human Services, 1996). Fysisk träning påverkar den kardiovaskulära och den respiratoriska kroppsfunktionen, likväl som den muskulära styrkan och uthålligheten samt kroppssammansättningen och flexibiliteten (Svantesson, 2007). Sömnkvaliteten förbättras, medan depressionssymptom minskar och självkänslan ökar. Bentätheten ökar till följd av en ökad belastning på skelettet. Immunförsvaret reagerar även positivt på måttlig till medelhög intensitet på fysisk aktivitet (Statens folkhälsoinstitut, 2008). Resultatet från folkhälsoinstitutets folkhälsoenkät visade på att var tredje vuxen svensk i åldrarna år inte uppfyller de rekommendationer som säger att fysisk aktivitet bör genomföras minst 30 minuter per dag och 5 dagar i veckan. I studien benämnd som LIV 90, visas att var fjärde svensk nästan är helt fysiskt inaktiv (Andersson, 2011). Motivation Motivation påverkar i stor grad människans beteende. Då vi utför en handling styr motivationen riktningen, uthålligheten och styrkan i utförandet. Begreppet motivation kan delas upp i två kategorier, vilka representeras av inre motivation respektive yttre motivation. Inre motivation innebär att individen gör något av fri vilja och påverkas inte av yttre belöningar (Ryan och Deci, 2000). Yttre motivation är det motsatta och innebär att individen utför en aktivitet för att uppnå sociala eller materiella belöningar. Motivationen är därmed beroende av extern påverkan (Hassmén, Hassmén och Plate, 2003). Studier har visat på att motivation av inre natur har större chans att upprätthålla ett beteende än ett beteende som bygger på yttre motivation (Deci och Ryan, 2002; Kilpatrick, Hebert och Bartholomew, 2005). 5

7 Studier om motiverande faktorer till fysisk träning En studie som utfördes i USA undersökte motivationsrelaterade skillnader mellan sportdeltagande och träning, där målgruppen var aktiva collegestudenter (Kilpatrick m.fl., 2005). De inkluderade motiverande faktorerna i undersökningen var fokuserade på följande faktorer: gemenskap, utseende, utmaning, konkurrens, för nöjes skull, press för hälsans skull, undvikande av ohälsa, förbli/bli smidig, god hälsa, för att det känns bra, för att visa sitt värde inför andra, styrka och uthållighet, stresshantering samt viktkontroll. Resultatet från studien indikerade att motivationsfaktorerna varierade beroende av aktivitetstyp samt könstillhörigheten. Det fanns skillnader mellan män och kvinnor vad gäller utmaning, tävling, visa sitt värde, styrka och uthållighet samt viktkontroll. Männen kände en högre grad av motivation ang. utmaning, tävling, visa sitt värde, styrka och uthållighet jämfört med kvinnor. Kvinnorna graderade ett motiv högre än männen, vilken var viktkontroll. Allmänt var motivationsfaktorerna för nöjes skull och uppnå god hälsa högre rankade än att visa sitt värde inför andra, inom den fysiska aktiviteten (både sport och träning). De påpekar att en upprätthållande och regelbunden träning uppstår i högre grad då de motiverande faktorerna är av inre natur snarare än av yttre motivationsfaktorer (Kilpatrick m.fl., 2005). Ytterligare en studie som fokuserar mycket på inre och yttre påverkan i fråga om motiverande faktorer har genomförts av Ryan m.fl. (1997). Studiens deltagare var 40 universitetsstuderande eller anställda. En del av studien syftade till att göra en jämförelse mellan olika träningsformer, Aerobics och Tae Kwan Do, där de i tidigt stadie formade en hypotes om att den grupp som hade högre nivå av kroppsrelaterade faktorers som motivation, skulle ha en lägre närvaro vid träningstillfällena samt ha en högre risk att hoppa av. Detta var dock inte fallet. Ett signifikant samband fanns dock mellan de nöjesrelaterade motiven och högre närvaro och lägre antal avhopp. Syfte Studiens syfte är att undersöka vad som i huvudsak motiverar folk till att träna. Frågeställningar och hypoteser Studien syftar till att besvara följande frågeställningar: 6

8 (i) Vad motiverar personer som tränar på en gymanläggning till fysisk träning?; (ii) Finns det någon skillnad mellan vad som motiverar kvinnor och vad som motiverar män till fysisk träning, sett till de som tränar på en gymanläggning?; (iii) Finns det något samband mellan ålder och motivation till fysisk träning hos de som tränar på gymanläggning?; (iiii) Är det någon skillnad mellan de motiverande faktorerna hos de som tränar gruppträning och de som tränar i gymavdelningen?; (iiiii) Finns det något samband mellan antalet besök per vecka och motivationsfaktorerna till fysisk träning hos de som tränar på en gymanläggning? Den hypotes som skall godtas eller förkastas i samband med studiens utförande är att det existerar en signifikant skillnad mellan motivationen samt de nämnda faktorer som frågeställningarna inkluderar. METOD Design Studien var av typen kvantitativ enkätundersökning och modellen observationsstudie, då den undersökte motiverande faktorer till fysisk aktivitet, utan att forskarna påverka förloppet. Studien går under kategorin tvärsnittsstudie vilket innebär att människors motivation till träning undersöktes vid en specifik tidpunkt (Ejlertsson, 2003). Urval Den målgrupp som var aktuell i studien var samtliga medlemmar på en specifik träningsanläggning, med en ålder på 18 år eller äldre. Det hade önskats en svarsfrekvens på 100 respondenter, men antalet uppkom endast till 62 personer. Inklusionskriterierna motsvarade därmed endast att respondenten hade den relevanta åldern samt att personen någon gång besökt gymanläggningen under de 8 dagar som enkäten fanns tillgänglig. Den typ av undersökning som gjorts är en s.k. väntrumsundersökning, vilket innebar att enkäter fanns tillgängliga för de besökande på en träningsanläggning (Ejlertsson, 2003). Detta urval var selektivt och alltså inte slumpmässigt, då anläggningen valts ut. Av denna anledning kan inte 7

9 resultatet generaliseras till en större befolkning. Enkäterna fanns tillgängliga i loungen, där medlemmar passerar för att ta sig till omklädningsrummen. I detta utrymme finns det även sittplatser. Datainsamlingsmetod Studien baserades på en datainsamling i form av en enkätundersökning. Enkäten fanns tillgänglig i träningsanläggningens lounge, placerad på ett bord strax innan omklädningsrummen under 8 dagar. Information om undersökningen fanns på anläggningens hemsida, för att i större utsträckning göra medlemmar medvetna om undersökningen. Ytterligare information om undersökningen fanns tillgänglig i form av följebrev (se bilaga 1), placerade på samma ställe som enkäterna. De som valde att fylla i enkäten har sedan lämnat den i en brevlåda placerad på samma ställe. Placeringen av enkäterna samt brevlådan var på ett avstånd från receptionen som resulterade i att ingen behövde känna sig uttittad om de valde att svara eller inte. Då respondenterna inte ombads lämna enkäten till personalen personligen eller ombads uppge sitt namn var undersökningen anonym. Formuläret Forskningsresultats vetenskapliga värde representeras av graden av validitet och reliabilitet En studies validitet syftar till att det som har för avsikt att mätas har mätts (Befring, 1994; Ejvegård, 2009). Om en fråga i en enkät mäter det den syftar till att mäta är validiteten hög (Bell, 2006). Reliabiliteten i en studie bestäms av graden av mätprecision. Genom att minimera antalet felkällor och subjektiva uppfattningar uppnås en hög reliabilitet (Befring, 1994). Reliabiliteten bestäms av i vilken utsträckning ett instrument eller tillvägagångssätt ger samma resultat vid olika tillfällen under i övrigt lika omständigheter (Bell, 2006, s. 117). Denna studie syftar givetvis till att uppnå en så hög validitet och reliabilitet som möjligt. Då studien är baserad på en enkätundersökning är det utformningen av formuläret som främst har fokuserats kring för att uppnå ett högt vetenskapligt värde. Frågorna försökte anpassas så att de gav den informationen som svarade på syftet för att i sin tur ge studien en hög validitet. För att skapa en hög reliabilitet uppmanades respondenterna att gradera motivationsfaktorer efter en sifferskala, då uppfattningen om gradering enligt siffror ansågs vara mer allmän än vid användning av ord. 8

10 Vid utformningen av enkäten var dess omfattning en relevant faktor och antalet frågor begränsades. Detta för att se till att besvara de huvudsakliga frågeställningarna samt för att respondenterna inte skulle uppleva det som ansträngande att delta i undersökningen. Syftet var att få en så hög svarsfrekvens som möjligt, för att uppnå en sådan hög representativ av underökningsgruppen som möjligt för att i sin tur skapa en högre reliabilitet. Enkäten har även utformats på ett enhetligt sätt med likvärdiga svarsalternativ placerade under varandra i största möjliga grad. Formuläret bestod av 7 stycken frågor. De inledande frågorna var bakgrundsfrågor gällande kön och ålder. Dessa följdes vidare av frågor om antalet gånger respondenten tränat samt om antalet gånger de tränat i gymavdelningen respektive deltagit i gruppträning den senaste veckan (se bilaga 2). Skalan för gradering var 1, 2, 3, 4 samt 5 eller fler. Frågorna därefter syftade till att redovisa graden av de olika motivationsfaktorerna, där fyra påståenden presenterades för respondenten. Där lägsta graderingen representerades av stämmer inte alls, respektive högsta graderingen som var stämmer helt. Mellan dessa alternativ fanns 3 stycken graderingar som endast benämndes som 2, 3 och 4. I anslutning till denna fråga fanns utrymme för respondenten att uppge övriga motivationsfaktorer i syfte att inte utesluta viktig data. Frågan var därför flermetodologisk (Befring, 1994). Utformningen av den skalan som användes i föregående fråga applicerades även på enkätens avslutande frågan. Databearbetning/analys Databearbetningen gjordes i statistikprogrammet SPSS, version 19. Alla enkäter gavs ett löpnummer (1-62). Innan tabeller skapades gjordes även en omkodning av de olika variablerna, vilket innebar att vissa svarsalternativ slogs samman till en kategori. Ålder, träningsfrekvens, antalet gym- samt gruppträningsbesök och graden av motivationsfaktorer omkodades. Åldern delades in i tre kategorier, vilka representeras av år, år och 51 och äldre. Anledningen till att denna uppdelning gjordes var att skapa kategorier som enligt studiens forskare motsvarade yngre, medelålders samt äldre åldersgrupper. Träningsfrekvensen, gym- samt gruppträningsbesök omkodades från ingen gång, 1 ggr, 2 ggr, 3 ggr, 4 ggr samt 5 ggr eller fler till ingen gång, 1-2 ggr/vecka, 3-4 ggr/vecka och fler än 5 ggr/vecka. Denna indelning syftade till att skapa kategorier som av studiens forskare motsvarande lite, ganska mycket samt mycket. Då det var fördelaktigt för 9

11 ingen gång samt 5 ggr eller fler att vara enskilda grupper passades det således bäst att göra denna indelning, där 1-2 ggr och 3-4 ggr befann sig inom detta spann. Slutligen delades graden av motivationsfaktorer även in i tre olika kategorier: 1 (stämmer inte alls), 2-3 (stämmer lite/stämmer ganska bra) samt 4-5 (stämmer bra/stämmer helt), vilka tidigare var kategoriserade som: 1, 2, 3, 4 och 5. Detta gjordes för att göra tabellerna enklare att förstå och få ett mer överskådligt resultat. Vid analysen skapades en frekvenstabell över motivationsfaktorer samt flertalet korstabeller där graden av motivationsfaktorer ställdes mot kön, ålder, träningsfrekvens samt träningsform. Dessa korstabeller analyserades sedan med Chi-2 analys för att se om det fanns något signifikant samband. Chi-2 analys innebär exempelvis i detta fall att ålder jämfördes med att se bra ut och då jämfördes alltså de olika ålderskategorierna med de olika svarsalternativen för att må bra vilka var stämmer inte alls, stämmer lite/ganska bra och stämmer helt. Vid denna typ av analys måste det alltid räknas med en liten risk, när slutsatsen att det finns en skillnad dras. I detta fall innebär det att om det skulle finnas en skillnad mellan de olika åldersgrupperna och hur viktigt de tycker att se bra ut är som motivation till träning så finns det ändå en risk att detta inte stämmer. I detta fall är p-värdet satt till 0,05 vilket innebär att om p-värdet är under 0,05 är det ett signifikant samband. Med ett p-värde eller en signifikansnivå på 0,05 menas då att det är mindre än 5% chans att felaktigt hävda att det finns en skillnad (Ejlertsson, 2003). De värden som fåtts fram via SPSS har sedan förts in i tabeller i Excel. Bortfall Det slutliga bortfallet kom att ligga på 38 %, då 100 enkäter delades ut och 62 stycken av dessa besvarades. Det fanns även ett internt bortfall i studien vilket innebar att vissa frågor i enkäten besvarats med dubbla svar eller inte besvarats alls. Detta interna bortfall fanns på 9 enkäter och 8 frågor (då räknades underfrågor som egna frågor). På dessa 8 frågor framgick inte svaret 18 gånger. För att minska bortfallet utarbetades ett följebrev som beskrev enkätens syfte (se bilaga 1). Tre oberoende personer fyllde i enkäten för att testa frågornas begriplighet samt att det allmänna upplägget var fördelaktigt. Utifrån detta gjordes inga vidare ändringar. Som tidigare nämnts, lades dessutom information ut på anläggningens hemsida för att uppmärksamma det faktum att en enkätundersökning pågick. Bortfallet kan möjligen ha 10

12 påverkat resultatet. Dessutom gjordes ingen bortfallsanalys då detta inte var möjligt, eftersom deltagarna varit anonyma (Ejlertsson, 2003). Etiskt förhållningssätt Studien hade för avsikt att behandla respondenterna på ett bra sätt, därmed har de fyra huvudkraven (informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet) från Vetenskapsrådet hafts i åtanke vid utförandet av studien. Informationskravet innebär det faktum att respondenten informeras om dennes roll i undersökningen. Forskarna skall medvetandegöra respondenterna om deras uppgift och att deltagandet är frivilligt, samt deras rätt att avbryta deltagandet. I följebrevet (se bilaga 1) framkommer denna information, vilket ger att studien uppfyller kravet. Samtyckeskravet innebar att forskaren skall få respondentens samtycke till deltagning. Respondenterna har rätten att själva bestämma om de vill delta, hur länge samt på vilka villkor de skall delta. Respondenterna skall inte utsättas för några negativa följder och påtryckningar vid ett beslut som innebär ett icke-deltagande. Ett beroendeförhållande bör heller inte finnas mellan forskare och respondent. Samtyckeskravet var möjligt till den punkt då enkäten väl lämnats in och anledningen till att deltagarna inte haft möjlighet att avbryta sitt deltagande var pga. deltagarnas anonymitet. De har dock själva fått ta beslut om deras deltagande och beslutet har inte fått konsekvenser av något slag. Det har dessutom inte funnits något beroendeförhållande. Eftersom konfidentialitetskravet riktar sig till studier med identifierbara respondenter, är det inte relevant att diskutera i samband med denna studie då den är anonym. Materialet fick endast användas i denna studie, vilket följer nyttjandekravet som syftar till att informationen endast får användas i forskning (Vetenskapsrådet, 2012). RESULTAT Totalt deltog 62 personer, varav 45,2% var män respektive 54,8% kvinnor. Majoriteten av respondenterna (56,5%) var i åldern år. Totalt 29% av respondenterna var i åldrarna år samt 14,5% i åldrarna 51 eller äldre. 11

13 Motivationsfaktorer Studien visade att av de fyra motivationsfaktorer till fysisk träning som fanns med i enkäten, så var att må bra den viktigaste. Denna följdes av strävandet efter att uppnå en ökad prestation. Att se bra ut var procentuellt sett graderad som tredje viktigaste motivationsfaktorn och gemenskap var därmed lägst rankad bland respondenterna (se tabell 1). Tabell 1 visar att 98,4% angav motivationsfaktorn må bra som stämmer bra eller stämmer helt, respondenterna såg därmed detta som en viktig motivationsfaktor. Ett mer attraktivt yttre samt för att öka prestationen angav majoriteten av respondenterna likaså var faktorer som hade en stor betydelse, dvs. stämmer bra/helt, som motivationen till träning. Minst utslag i relation till andra kategorier hade gemenskap, där det högsta utslaget låg i kategorin stämmer lite/ganska bra. Tabell 1. Frekvenstabell över de motiverande faktorerna. Tabellen visar hur viktiga de fyra motivationsfaktorerna till vänster var för respondenterna. Stämmer inte alls Stämmer lite/ganska bra Stämmer bra/helt Missing F (%) F (%) F (%) F (%) Att må bra 0 (0) 1 (1,6) 60 (96,8) 1 (1,6) Att se bra ut 4 (6,5) 15 (24,2) 41 (66,1) 2 (3,2) Gemenskap 10 (16,1) 27 (43,5) 22 (35,5) 3 (4,9) Öka prestationen 1 (1,6) 11 (17,7) 47 (75,8) 3 (4,9) Utöver de presenterade fanns där andra motiverande faktorer som respondenterna angav. Faktorer som nämndes upprepade gånger var viktkontroll, för att undvika ohälsa samt för nöjes skull. Motivation och kön Vad gäller män och kvinnor såg motivationsfaktorerna till fysisk träning relativt lika ut. Det som dock skiljde sig åt var gemenskapen. Procentuellt sett tyckte drygt dubbelt så många män att gemenskapen var en mycket viktig motivationskälla till träning, med 53,6% mot kvinnornas 21,2%. Dock ansåg kvinnorna i större omfattning att detta var en ganska viktig motivationskälla med 54,5% mot männens 32,1% (se tabell 2). Med ganska viktig motivationskälla menas att de angav stämmer lite/stämmer ganska bra på frågan om gemenskap motiverar dem till träning. Vad gäller de som inte ansåg att gemenskap var en motivationskälla till träning, alltså de som svarade stämmer inte alls var det relativt jämnt mellan män och kvinnor. Här svarade 14,3% av männen att det inte hade någon motiverande 12

14 effekt på deras träning och för kvinnorna var siffran 18,2%. Gällande gemenskapen hittades även ett signifikant samband (0,046) som visade att gemenskapen hade större betydelse för männen än för kvinnorna. Samtliga kvinnor angav att det stämde bra/helt att välmående var en motivationsfaktor till träning. Även hos männen var detta en viktig faktor och 27 av 28 män angav stämmer bra/helt på denna fråga. Vad gäller att se bra ut hade männen, en lite högre andel procent i relation till kvinnorna i kategorin stämmer bra/helt. Ett högre antal kvinnor i relation till antalet män angav även att det inte alls stämde att det yttre var en motivationsfaktor till träning. Vad gäller att öka prestationen var fördelningen relativt likvärdig mellan de olika könen. Tabell 2. Kön i relation till motivationsfaktorer och graden av överensstämmelse. Tabellen visar hur de olika motivationsfaktorerna skiljer sig mellan män och kvinnor. Då respondenterna skulle besvara hur viktiga de ansåg samtliga fyra motivationsfaktorer vara är missing inom varje kön beräknat på n-tal gånger fyra. Stämmer inte alls Stämmer lite/ganska bra Stämmer bra/helt P-värde Man (n= 28) Kvinna (n=33) Man (n= 28) Kvinna (n=33) Man (n= 28) Kvinna (n=33) F (%) F (%) F (%) F (%) F (%) F (%) Att må bra 0 (0) 0 (0) 1 ( 3,6) 0 (0) 27 (96,4) 33 (100) 0,274 Att se bra ut 1 (3,6) 3 (9,1) 7 (25,0) 8 (24,2) 19 (67,9) 22 (66,7) 0,707 Gemenskap 4 (14,3) 6 (18,2) 9 (32,1) 18 (54,5) 15 (53,6) 7 (21,2) 0,046 Öka prestationen 0 (0) 1 (3,0) 5 (17,9) 6 (18,2) 23 (82,1) 24 (72,7) 0,618 Missing 1 (0,9) 4 (3,0) 1 (0,9) 4 (3,0) 1 (0,9) 4 (3,0) Motivation och ålder Angående samband mellan ålder och motivationsfaktorer till fysisk träning, fanns ett signifikant samband (0,000) som visade att utseendet var en större motivationsfaktor ju yngre respondenterna var (se tabell 3). Unga motiverades i högre grad av att se bra ut än de äldre. Totalt 91,4 % av respondenterna i åldrarna år angav att se bra ut som en hög motiverande faktor, vilket står i kontrast mot att ingen i åldern 51< angav detsamma. Tabell 3 visar att 52,9 % av respondenterna i åldrarna angav det yttre som en stor motivationsfaktor till träning. Att skapa ett mer attraktivt yttre som motivation till träning, minskar enligt dessa siffror med stigande ålder. Att må bra var en stor motiverande faktor till träning i samtliga åldrar. Att träna för gemenskapen var som mest relevant i åldrarna år. Att öka prestationen hade ett högt värde i samtliga ålderskategorier. 13

15 Tabell 3. Ålderskategorier i relation till graden av motivationsfaktorer. Tabellen visar hur viktiga de fyra motivationsfaktorerna ansågs vara för respondenterna. Då respondenterna skulle besvara hur viktiga de ansåg samtliga fyra motivationsfaktorer vara är missing inom varje ålderskategori beräknat på n-tal gånger fyra. Stämmer inte alls Stämmer lite/ganska bra Stämmer bra/helt P-värde 18-28år (n=35) 29-50år (n=17) 51år < (n=9) 18-28år (n=35) 29-50år (n=17) 51år (n=9) 18-28år (n=35) 29-50år (n=17) 51år < (n=9) F (%) F (%) F (%) F (%) F (%) F (%) F (%) F (%) F (%) Att må bra 0 (0) 0 (0) 0 (0) 1 (2,9) 0 (0) 0 (0) 34 (97,1) 17 (100) 9 (100) 0,685 Att se bra ut 0 (0) 0 (0) 4 (44,4) 2 (5,7) 8 (47,1) 5 (55,6) 32 (91,4) 9 (52,9) 0 (0) Gemenskap 3 (8,6) 4 (23,5) 3 (33,3) 14 (40,0) 9 (52,9) 4 (44,4) 17 (48,6) 3 (17,6) 2 (22,2) 0,134 Öka prestationen 1 (2,9) 0 (0) 0 (0) 7 (20,0) 3 (17,6) 1 (11,1) 26 (74,3) 13 (76,5) 8 (88,9) 0,874 Missing 3 (2,1) 2 (2,9) 0 (0) 3 (2,1) 2 (2,9) 0 (0) 3 (2,1) 2 (2,9) 0 (0) Motivation och träningsfrekvens Ett signifikant samband fanns mellan träningsfrekvens och att se bra ut. Ju fler gånger respondenterna tränat den senaste veckan, desto viktigare motivationsfaktor var att se bra ut (se tabell 4). Likaså ansågs gemenskapen vara viktigare ju fler besök respondenterna gjort under den senaste veckan, här fanns dock inget signifikant samband. Av de respondenter som angav att de i hög grad tränade för att öka prestationen befann sig majoriteten i den grupp som tränat 3-4 ggr den senaste veckan. Bland de som har högst träningsfrekvens är att må bra den främsta motiverande faktorn, vilken tätt följs av att se bra ut, öka prestationen och minst betydelse hade gemenskap. Tabell 4. Träningsfrekvens i relation till graden av motivationsfaktorer. Tabellen visar hur de olika motivationsfaktorerna skiljer sig åt mellan olika träningsfrekvenser. Då respondenterna skulle besvara hur viktiga de ansåg samtliga fyra motivationsfaktorer vara är missing inom varje träningsfrekvens beräknat på n-tal gånger fyra. Stämmer inte alls Stämmer lite/ganska bra Stämmer bra/helt P-värde 1-2ggr (n=12) 3-4ggr (n=35) 5ggr< (n=13) 1-2ggr (n=12) 3-4ggr (n=35) 5ggr< (n=13) 1-2ggr (n=12) 3-4ggr (n=35) 5ggr< (n=13) F (%) F (%) F (%) F (%) F (%) F (%) F (%) F (%) F (%) Att må bra 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 1 (7,7) 12 (100) 35 (100) 12 (97,3) 0,159 Att se bra ut 2 (16,7) 2 (5,7) 0 (0) 6 (50,0) 8 (22,9) 1 (7,7) 4 (33,3) 25 (71,4) 11 (84,6) 0,039 Gemenskap 4 (33,3) 5 (14,3) 1 (7,7) 5 (41,7) 17 (48,6) 4 (30,8) 2 (16,7) 12 (34,3) 8 (61,5) 0,134 Öka prestationen 0 (0) 1 (2,9) 0 (0) 4 (33,3) 4 (11,4) 3 (23,1) 7 (58,3) 29 (82,9) 10 (76,9) 0,405 Missing 2 (4,2) 2 (1,4) 1 (1,9) 2 (4,2) 2 (1,4) 1 (1,9) 2 (4,2) 2 (1,4) 1 (1,9) Motivation och träningsform Då det gäller skillnader mellan gymträning och gruppträning så ansågs att se bra ut, gemenskapen och öka prestationen vara viktigare motivationsfaktorer hos de som tränade på gym än hos de som tränade gruppträning. Bland de som ansåg dessa som viktiga motivationsfaktorer så var det ungefär en skillnad på 10 % vid samtliga jämförelser mellan gym och gruppträning (se tabell 5). En stor andel av de som tränat på gym hade angett att se bra ut som en hög motiverande faktor, likaså majoriteten av de som tränat gruppträning den senaste veckan. 14

16 Det fanns ett signifikant samband mellan de som tränade på gym och att se bra ut. Majoriteten (71,7 %) av de som tränade på gym ansåg att denna faktor stämmer bra/stämmer helt i relation till orsaken till varför de tränade. Detta visar att de som tränade i gymavdelningen under den föregående veckan värderar utseendet som en viktig motivationsfaktor till träningen. Tabell 5. Träningsform i relation till graden av motivationsfaktorer. Tabellen visar hur motivationen skiljer sig åt mellan de två träningsformerna gym och gruppträning. Här ha respondenterna kunnat svara både på gymträning och gruppträning. Missing är beräknat på n-tal gånger fyra då varje träningsform skulle besvara hur viktiga samtliga fyra motivationsfaktorer var för dem. Stämmer inte alls Stämmer lite/ganska bra Stämmer bra/helt P-värde gym P-värde gruppträning Gym (n=53) Grupp (n=25) Gym (n=53) Grupp (n=25) Gym (n=53) Grupp (n=25) F (%) F (%) F (%) F (%) F (%) F (%) Att må bra 0 (0) 0 (0) 1 (1,9) 0 (0) 52 (98,1) 25 (100) 0,734 0,387 Att se bra ut 3 (5,7) 2 (8,0) 11 (20,8) 7 (28,0) 38 (71,7) 16 (64) 0,02 0,633 Gemenskap 9 (17,0) 2 (8,0) 22 (41,5) 15 (60,0) 20 (37,7) 7 (28,0) 0,415 0,082 Öka prestationen 1 (1,9) 0 (0) 9 (17,0) 7 (28,0) 41 (77,4) 17 (68,0) 0,628 0,205 Missing 5 (2,4) 2 (2,0) 5 (2,4) 2 (2,0) 5 (2,4) 2 (2,0) Motivation och träning för egen skull respektive någon annans skull Vid en jämförelse mellan för egen skull samt för någon annans skull som motivationsfaktorer till träning, fanns ett signifikant samband. Sambandet uppstod mellan könstillhörighet och att träna för någon annans skull. En större procentuell andel av männen (44,4 %) i jämförelse med kvinnornas (12,9 %) angav att att träna för någon annans skull stämmer lite/ganska bra. Medan en större andel kvinnor (77,4 %) angav att det inte stämmer alls, gentemot männen som motsvarades av 51,9 %. DISKUSSION Studiens syfte var att undersöka vad som i huvudsak motiverar folk till att träna, vilket anses vara besvarat. Den absoluta majoriteten av respondenterna graderade faktorn att må bra som främsta motiverande faktorn. Detta var genomgående i de olika kategorierna: kön, ålder, träningsfrekvens och träningsform. Den näst viktigaste motivationskällan till träning visade sig sedan vara att öka prestationen som sedan följdes av att se bra ut och minst betydelse för träningen visade sig gemenskapen ha. Det har även skapats en vidare förståelse om hur olika motivationsfaktorer står i förhållande till varandra, angående hur viktiga de är. Även skillnader mellan de olika motivationsfaktorerna gällande kön, ålder, träningsfrekvens och träningsform har undersökts. 15

17 Dessutom har de 5 frågeställningarna besvarats. Det har då framgått att må bra varit den viktigaste motivationskällan till att träna. Det har även visats att motivationsfaktorerna för män och kvinnor sett relativt lika ut. Det som i hög grad skiljt sig i detta fall är att män ansett gemenskapen som en viktigare motivationskälla än kvinnorna, vilket även var en signifikant skillnad. Då det ses till ålder fanns det ett signifikant samband som visade på att utseendet hade mindre betydelse gällande motivation till träning ju äldre respondenterna varit. När det handlar om vilken träningsform som utförts (gym eller gruppträning) så ansågs faktorerna att se bra ut, att öka prestationen och gemenskapen vara viktigare hos de som tränat gym, medan att må bra har varit ungefär likvärdigt viktig för de båda grupperna. Det fanns ett signifikant samband som visat att att se bra ut varit viktigare desto högre träningsfrekvens respondenterna haft. Könstillhörigheten hade även ett signifikant samband med att träna för någon annans skull, vilket innebär att männen angav en högre grad av överensstämmelse med påståendet. Att personer som tillhör åldersgruppen år graderar faktorn att se bra ut högre än för att öka prestationen, är avvikande från alla övriga resultat i studien, bortsett från de som haft en hög träningsfrekvens. Orsaken till detta kan vara att mer än hälften (56,6%) av respondenterna befann sig i detta åldersspann. Då det finns ett signifikant samband mellan denna faktor och att se bra ut som motiverande faktor är det fascinerande att den yngre åldersgruppen anser, att ett mer attraktivt yttre motiverar dem mer än en ökad prestation. Detta kan möjligen bero på dagens samhälle och det budskap om utseende som sänds ut via media. De äldre åldersgrupperna påverkas eventuellt inte till den grad som de yngre gör. Om det antas att en hög träningsfrekvens är relaterat till en hög motivation till träning framgår att att må bra har den högsta motiverande effekten för att sedan tätt följas av att se bra ut istället för att öka prestationen som annars ansågs vara en viktigare motivationskälla till fysisk träning. Det skulle varit mycket intressant att utveckla studien genom att undersöka regelbunden träning och motivationsfaktorer, då denna studie endast syftar till hur många dagar som respondenterna har tränat föregående vecka. Resultatet av denna fråga ger inte någon information om motivationens gång och om det finns en regelbundenhet i träningen som ger en träningsfrekvens på 5 ggr/vecka eller om det endast var en tillfällighet att de personer som angett denna siffra tränade ett högt antal gånger just den relevanta veckan. Detta är då något som skulle kunna undersökas i framtiden. 16

18 Studien som utförts av Kilpatrick m.fl. (2005) visade att motivationsfaktorerna varierade beroende på aktivitetstyp samt könstillhörighet. Detta överensstämmer med de signifikanta samband som visats mellan träningsform och att se bra ut samt kön och gemenskap i den aktuella studien. De aktivitetstyper som inkluderades i den tidigare nämnda studien var dock inte likvärdiga mot denna studies träningsformer, men det tyder ändå på att personer som utövar olika typer av träning anser att motivationsfaktorerna har olika betydelse. Samma studie visar även att att uppnå en god hälsa som motivationsfaktor var högt rankad bland respondenterna, vilket även detta överensstämmer med denna studies resultat. Enligt studien som utförts av Ryan m.fl. (1997) skiljer sig graden av kroppsrelaterade motivationsfaktorer beroende på träningsform. Enligt vår studie fanns ett signifikant samband mellan träningsformer och att se bra ut som motivationsfaktor. Att se bra ut var högt rankat av majoriteten som tränade på gym. Då utseendet är en kroppsrelaterad motivationsfaktor stämmer resultatet återigen överens med resultaten från tidigare utförda studier. Om det skall göras en jämförelse mellan studien och tidigare studier gällande inre- och yttre motivationsfaktorer är det i sådana fall relevant att göra en jämförelse mot träningsfrekvensen, då denna studie saknar data kring upprätthållande av träning. Förslagsvis skulle de motiverande faktorerna att må bra samt att öka prestationen kategoriseras som inre motivationsfaktorer. Att se bra ut, gemenskapen samt för någon annans skull anses som yttre motivationsfaktorer i detta sammanhang. Då det visade sig att de inre faktorerna allmänt var högst rankade i kategorin stämmer bra/helt bland de som tränat 3-4 ggr den föregående veckan. Samtidigt har de som tränat 5 eller fler gånger den senaste veckan ett högre utslag på en yttre faktor ( att se bra ut ) i relation till en inre faktor ( öka prestationen ). Tidigare studier säger att upprätthållande av regelbunden träning uppstår i högre grad då de motiverande faktorerna är av inre natur snarare än av yttre motivationsfaktorer (Kilpatrick m.fl.,2005). Utifrån denna studie kan det dock konstateras att bland de respondenter som har den högsta träningsfrekvensen är en yttre faktor högre rankad. Detta säger dock inget om relationen till regelbunden träning, men tyder på att inre faktorer inte är relaterat till hög träningsfrekvens. Till följd av dessa resultat skulle det vara intressant att se vilken träningsfrekvens som i högre grad skapar regelbunden träning, för att kunna genomföra en fullständig jämförelse. Om det skulle vara den grupp som har en träningsfrekvens på 3-4 ggr, skulle resultatet stämma överens med den tidigare utförda studien. Det skulle dock skilja sig 17

19 om regelbunden träning var relaterad till den högsta träningsfrekvensen, då de yttre faktorerna var övervägande i jämförelsen i detta fall. Då gemenskap sattes i relation till kön i denna studie, uppkom ett signifikant samband som visade att män ansåg denna motivationsfaktor viktigare än kvinnorna. Jämfört med studien utförd av Kilpatrick m.fl. (2005), som visade att männen rankade bl. a. utmaning samt tävling som högt motiverande faktorer, kan det tänkas finnas en koppling. Gemenskapen kan eventuellt uppskattas mer av män då det är en förutsättning för skapa tävling och utmana varandra. Metoddiskussion Det bör finnas med i beräkningarna att undersökningen baseras på en datainsamling som endast innefattar ett enkätantal på 62 stycken, med 38 % bortfall, då resultatet utvärderas. Eftersom fördelningen mellan ålderskategorierna är ojämn är en jämförelse mellan det procentuella antalet inte ett fullkomligt önskvärt tillvägagångssätt. Det faktum att vissa svarsgrupper varit mycket små minskar studiens reliabilitet. Det var exempelvis endast 9 personer i den grupp som var 51 år och äldre, medan åldersgruppen år innefattade 35 respondenter. Detta har då lett till att det uppstått svårigheter kring jämförandet av dessa grupper. Av denna anledning har det därför varit viktigt att visa i procent likväl som det faktiska antalet respondenter vid jämförelsen mellan de olika grupperna. Metoden har därmed, med avseende på jämförelsen i form av procent, inte varit önskvärt tillförlitligt. En nackdel med undersökningen är att urvalet inte var slumpmässigt. Det finns därmed flera olika orsaker varför vissa personer valde att delta i undersökningen. För att ytterligare minska risken för ett stort bortfall, hade information om undersökningen lagts ut på anläggningens hemsida. Detta kan möjligen ha resulterat i att de personer som oftare besöker gymanläggningens hemsida har större sannolikhet att vara medvetna om att studien utfördes. Med avseende på bortfallet är reliabiliteten inte tillräckligt hög för att resultaten skall vara fullständigt pålitliga. Att en bortfallsanalys inte varit möjlig att utföra, utgör ytterligare en omständighet som skapar ett mindre pålitligt resultat. Enkäten fanns tillgänglig i 8 dagar. Om denna period varit längre hade förmodligen fler enkäter fyllts i, vilket hade gett studien en 18

20 högre tillförlitlighet. Dock fanns uppfattningen att de som tränar på en anläggning tränar minst en gång i veckan och bör då haft möjlighet att fylla i enkäten. Det uppmärksammades att svarsfrekvensen minskade de 2-3 sista dagarna vilket tyder på att majoriteten av de som hade för avsikt att delta även gjort detta. Utifrån detta resonemang, anses perioden vara bra i relation till omständigheterna. Dock skulle det kunnat vara så att personer som vanligtvis besöker anläggningen en gång per vecka fått förhinder under den tid enkäten legat ute. Enkäten kunde möjligen funnits tillgänglig i en längre period för att därmed minska risken för detta och på så vis fått en högre reliabilitet. För att ge studien en högre validitet har enkäten testats av ett fåtal personer, för att konstatera att frågorna var begripliga i syfte att undersöka det som avsågs. Dock var personerna inte representativa för de tänkta respondenterna och testningen av formuläret var därmed kanske inte fullständigt gynnsam. De personer som fyllde i enkäten uppfattade allmänt att frågorna var bra, vilket därmed höjde undersökningens validitet. Interna bortfall, så som obesvarade frågor, kunde möjligen ha minskats genom att det funnits en tydligare avgränsning mellan frågorna, dvs. en tydligare uppdelning. Tolkningen av de olika faktorerna som presenteras i frågeformuläret är ytterligare en faktor som skall tas med i beräkningarna. Då det exempelvis ses till motivationsfaktorn att öka prestationen är den ursprungliga tanken att den skall syfta på att öka i styrka, förbättra konditionen eller liknande. Denna formulering kan dock resultera i att respondenten tolkar att det inkluderar prestationen i vardagen, likt skola och arbete eller liknande alternativ. Faktorn har även graderats som den andra största motiverande faktorn i näst intill alla kategorier vilket med detta resonemang kan bero på det vida begrepp som presenterats. Mer konkreta och mindre omfattande begrepp kunde därmed varit fördelaktigt för studiens validitet. Då det inte funnits benämningar för svarsalternativen 2, 3 och 4 på enkäterna när det gäller de olika motivationsfaktorernas betydelse är det en tolkningsfråga om dessa namn som givits i efterhand är passande. Då 1 på enkäten beskrivits som stämmer inte alls och 5 beskrivits som stämmer helt känns det ändå i efterhand givna benämningarna passande då 2 blivit stämmer lite, 3 har blivit stämmer ganska bra och 4 blivit stämmer bra. Det kunde möjligtvis varit positivt att skriva ut dessa benämningar i enkäten för att konkret visa siffrornas betydelse. Dock kan det endast resultera i att benämningar skapar förvirring, därmed ansågs siffror ge en mer allmän uppfattning. 19

21 För att minska bortfallet och höja undersökningens reliabilitet var enkäternas placering fördelaktig. Enkäterna var placerade så att alla som gick in i gymmet via huvudentrén passerade dem innan de gick in i omklädningsrummen, vilket självfallet syftade till att höja studiens slutgiltiga deltagande. Ytterligare en sak som eventuellt kunde gjorts annorlunda är att följebrevet häftats ihop med vardera enkät. Då följebreven istället var placerade i en hög bredvid, fick respondenterna möjligen inte informationen om undersökningen då antalet personer som läste brevet förmodligen var lågt. Det fanns dock ett följebrev placerat på framsidan av postlådan, detta för att det tydligt skulle uppmärksammas. Det kan även ha varit fördelaktigt att respondenterna inte var medvetna om att studiens syfte var att undersöka motiverande faktorer. En medvetenhet gör eventuellt att respondenten anpassar svaren efter vad de anser vara korrekt. Det kan även vara så att en brist på medvetenhet, vilket tros ha funnits i detta fall, resulterar i att respondenten inte svarat sanningsenligt då studiens anonymitet inte framgått. Då det finns ett stort antal motivationsfaktorer till fysisk träning, är även detta en aspekt som påverkar tillförlitligheten. Med avsikt att undvika att göra enkäten för omfattande valdes 4 motivationsfaktorer ut som uppfattades som viktigast. Dessa fyra var att må bra, att se bra ut, gemenskapen, samt att öka prestationen. För att minska risken att utesluta någon viktig faktor fick respondenterna möjlighet att uppge övriga motivationsfaktorer. Det faktum att vissa motiverande faktorer upprepades, gör att det säkerligen är flertalet andra respondenter som anser att dessa faktorer är viktiga för motivationen till fysisk träning. Alternativ som skulle gett mer giltig data var bland annat för nöjes skull samt viktkontroll, då fler än de som uppgav dessa möjligen skulle angivit en hög gradering av betydelse som motiverande faktorer. Viktigt att påpeka, som tidigare nämnts, är att denna studies resultat inte kan generaliseras till en större population, dvs. alla som tränar på gymanläggningar i Sverige. Detta då urvalet måste vara representativt för populationen, vilket så inte var fallet då det inte var slumpmässigt utförd. Det finns sammanfattningsvis vissa aspekter som rör metoden, vilka skulle kunna förbättras för att få ett mer pålitligt resultat. Ett större antal deltagare, ett slumpmässigt urval samt en 20

22 förbättrad utformning av enkäten skulle fungera som en fördel för studiens validitet likväl som dess reliabilitet. Slutsats Den hypotes som sade att det skulle existera ett samband mellan motivationsfaktorerna samt de faktorer som, enligt frågeställningarna skulle föras en jämförelse mot, bekräftades i vissa fall. De personer som tränar på denna specifika träningsanläggning har graderat att må bra som främsta motiverande faktorn. Att se bra ut som motivationsfaktor till träning minskar med stigande ålder och minskar även med en lägre träningsfrekvens. De som tränar i gymavdelningen graderar majoriteten att må bra som mest viktigt motiverande faktor. Männen anger även, enligt signifikanta samband, högre grad av betydelse då det gäller att träna för gemenskap samt att träna för någon annans skull än kvinnorna. Då detta var en studie med lågt antal deltagare är betydelsen av undersökningen inte så omfattande. Det har dock framgått vilka som är de viktigaste motivationsfaktorerna till fysisk träning och visat på samband mellan olika variabler. Det bör dock utföras fler studier kring ämnet för att få den kunskap som behövs i arbetet mot att motivera personer till träning. 21

23 REFERENSER Andersson, G. (2011). Nya konditionstest på cykel. SISU Idrottsböcker: Stockholm. Befring, E. (1994). Forskningsmetodik och statistik. Studentlitteratur AB: Lund. Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Studentlitteratur AB: Lund. Caspersen, C.J. (1985). Physical Activity, Exercise, and Physical Fitness: Definitions and Distinctions for Health-Related Research. Public Health Reports Deci, E.L., Ryan R. M. (2002). Handbook of Self-Determination research. New York: University of Rochester. Ejlertsson, G. (2003). Statistik för hälsovetenskaperna. Studentlitteratur AB: Lund. Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. Studentlitteratur AB: Lund. Folkhälsoinstitutet och Förlagshuset Gothia. (1997). Vårt behov av rörelse en idéskrift om fysisk aktivitet och folkhälsa. Stockholm. Hassmén, P., Hassmén, N., Plate, J. (2003). Idrottspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur. Kilpatrick, M., Hebert, E., Bartholomew, J. (2005). College Student s Motivation for Physical Activity: Differentiating Man s and Women s Motives for Sport Participation and Exercise. Journal of American College Health Nieman, D. (2003). Exercise testing and prescription: A healthrelated approach. New York: McGraw Hil. Ryan, R.M., Deci, E.L. (2000). Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being. American Psychologist

24 Ryan, R.M, Frederick M.C, Lepes, D, Rubio, N, Sheldon, K.M. (1997). Intrinsic Motivation and Exercise Adherence. Int. J. Sport Psychology Statens folkhälsoinstitut. (2008). FYSS Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. FHI: Stockholm. Svantesson, U. (2007). Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd. SISU Idrottsböcker: Stockholm. The U.S. Department of Health and Human Services. (1996). Physical Activity and Health. A Report of the Surgeon General. Atlanta: Jones & Bartlett Learning. Vetenskapsrådet (2012) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad , från 23

25 BILAGA 1 Följebrev Fysisk aktivitet och motiverande faktorer Vi är två studerande inom Hälsa & Wellness-programmet på Karlstad universitet. För nuvarande utför vi ett examensarbete där genomförandet av en studie är ett obligatoriskt moment. Syftet med studien är att undersöka vad som motiverar personer till träning samt om det finns något samband i relation till andra faktorer. Informationen syftar på att ge vidare kunskap om skillnader i motivationsfaktorer beroende på kön, ålder, träningsfrekvens samt träningsform. Enkäten vänder sig till personer som tränar på gymanläggning. Resultaten kommer att redovisas i form av tabeller och diagram i ett skriftligt arbete såväl som en muntlig presentation, där ingen enskild persons svar kan utläsas. Informationen som fås i samband med enkätundersökningen behandlas anonymt och kommer endast att användas i vår studie. Deltagandet är frivilligt. Vi är tacksamma om du kan ta dig tid att besvara denna enkät. Har du några frågor rörande enkäterna eller undersökningen i övrigt är du välkommen att kontakta oss via mail. Kontaktuppgifterna finner du nedan. Jasmine Rosell (jasmine.rosell@live.se) Christoffer Johansson (crillee91@live.se) 24

26 BILAGA 2 Frågeformulär - Fysisk aktivitet och motiverande faktorer 1) Kön: Man Kvinna 2) Ålder < 3) Hur många gånger tränade du under den senaste veckan? Ingen 1 ggr 2 ggr 3 ggr 4 ggr 5 ggr eller fler 4) Hur många gånger tränade du på gymavdelningen under den senaste veckan? Ingen 1 ggr 2 ggr 3 ggr 4ggr 5 ggr eller fler 5) Hur många gånger tränade du gruppträning under den senaste veckan? Ingen 1 ggr 2 ggr 3 ggr 4 ggr 5 ggr eller fler 6) Motivationen till att jag tränar är Att må bra Stämmer inte alls Stämmer helt Utseendet Gemenskapen Att öka prestationen Annat: 7) Jag tränar för Min egen skull Stämmer inte alls Stämmer helt Annans skull 25