AQUARIUS ~ SMEDJEÅN ~ Markägare som vattenförvaltare under ett förändrat klimat

Transkript

1 AQUARIUS ~ SMEDJEÅN ~ Markägare som vattenförvaltare under ett förändrat klimat Aquariusprojektet har till syfte att utveckla redskap och hjälpmedel för markägaren som vattenförvaltare. Projektet behandlar flera vattenaspekter inom vattenkvalité, vattenkvantitet samt biologisk mångfald. Studieområdet är Smedjeåns avrinningsområde i södra Halland. Projektet har nått halvtid och mycket har hänt. Vänd blad och läs mer!

2 1 Aquariusprojektet Vi lever i en tid med pågående klimatförändringar som för jordbrukets del innebär situationer med vattenbrist och därmed risk för ytterligare bevattningsbegränsningar. Klimatförändringarna beräknas också kunna ge ökad risk för översvämningar av jordbruksmark och förstörda skördar. Det ändrade klimatet leder dessutom inte bara till förändrade nederbörds- och avrinningsförhållanden utan kvalitén på vattnet försämras också. Med översvämningar kommer näringsläckage som leder till övergödning. Torkperioder påverkar artrikedomen i vattnet kraftigt, inte minst blir fisket, särskilt reproduktionen av lax och havsöring, påverkat av torkperioder med låga flöden i vattendragen. Faktorer som både kan minska den biologiska mångfalden och den ekologiska statusen i vattendragen. Vatten i rätt mängd och kvalité är intressant för de flesta, vare sig det används till odling eller för rekreation. Aquarius arbetar med flera projekt som syftar till att underlätta för och motivera markägarna till en god vattenförvaltning för att ta vara på vattnet på bästa möjliga sätt. Totalt deltar ca 50 personer i projektet på olika sätt, av dessa är ett 30-tal jordbruksföretag och kraftverksägare. Ett internationellt projekt Aquariusprojektet är ett Interreg IVB Nordsjöprojekt, delfinansierat av EU. Projektet har partners från Danmark, Norge, Holland, Tyskland, Skottland och Sverige och en projektbudget på ca 50 miljoner kronor för åren Varje land arbetar kring ett pilotområde som för Sveriges del är Smedjeån i Laholms kommun. Den svenska delen av Aquariusprojektet består av deltagare från fem organisationer; Länsstyrelsen i Hallands län, Hushållningssällskapet i Halland, Region Halland, Högskolan i Halmstad och Laholms Kommun. Ett viktigt syfte är erfarenhetsutbyte mellan länder. Förutom gemensamma projektmöten i de olika länderna sker det kontinuerligt utbyte direkt mellan länderna. Till exempel har lantbrukare och andra intressenter från både Skottland och Tyskland varit på studiebesök i Sverige, träffat halländska lantbrukare och diskuterat hur vi hittills har löst vattenproblemen. Framför allt vårt arbete med våtmarker har varit intressant för de andra länderna i projektet. Holländarna är nästa på tur som har anmält intresse för ett studiebesök hos oss. Till hösten planerar Hushållningssällskapet att ordna en resa till Tyskland för intresserade markägare för att studera tyskarnas arbete med center-pivot bevattningsmaskiner. Ett av projektets syften utöver erfarenhetsutbyte mellan länderna är att skapa och utveckla samarbetsformer mellan markägarna och samhället samt finna verktyg för mark- och vattenvård i ett tuffare klimat. Det är därför viktigt att nå ut med information till alla berörda. Detta material ger en inblick i det arbete som bedrivs inom projektet. Förhoppningen är att skapa intresse för resultaten, som ska gynna vattenintressenter vare sig det handlar om jordbruk, miljövård eller fiskeintressen.

3 2 Projektområde - Smedjeån Den svenska delen av Aquariusprojektet finns i Hallands län och har Smedjeån i Laholms kommun som sitt studieområde. Smedjeån har ett avrinningsområde på 277 kvadratkilometer och ca 43 % av dessa är jordbruksmark och lika stor andel är skogsmark. Smedjeån är ett biflöde till södra Sveriges längsta å, Lagan, som sedan rinner ut i Laholmsbukten. Anledningen till att Smedjeåns avrinningsområde valdes som studieområde är att ån är mycket representativ för de åar som rinner genom södra Sverige. Smedjeån har, precis som många andra åar, blivit omgrävd och uträtad under de senaste 100 åren. Här finns ändå goda rekreationsmöjligheter med fiske, fågelskådning och jakt. Vattenintressenter i avrinningsområdet ska hantera både torka, översvämningar och Smedjeåns näringsrika vatten. Övergödningen till havet måste minska för att bibehålla ett levande hav med god vattenkvalité. Översiktsbild av projektområdet, Smedjeåns avrinningsområde i Laholms kommun.

4 3 Projektets inledande tid Aquariusprojektet har nått halvvägs av totalt tre år. Mycket av arbetet har hittills handlat om att beskriva förhållandena och identifiera olika problem men också att hitta nya möjligheter för vattenförvaltning i nära samarbete med markägare. Nedan följer en sammanfattning av hittills genomförda och påbörjade delprojekt. Under det första året har en uppfattning av nuvarande tillstånd i och runt Smedjeån bildats med hjälp av en enkät till markägare samt hydrologiska mätningar på plats. Torka är ett problem för flera markägare som odlar potatis och andra torkkänsliga grödor som kräver bevattning. Därför studeras olika lösningar för att kunna säkerställa vattentillgången under torkperioder. Tio pilotgårdar deltar i en djupare analys för att minska växtnäringsförlusterna, säkra bevattningsbehovet och anpassa växtföljd och bearbetningsmetoder. Delprojektet ska resultera i en vattenplan på gårdsnivå för de tio pilotgårdarna (se sid. 4). Resultaten av enkätundersökningen visar att problemen i Smedjeån främst handlar om brist på bevattningsvatten under torkperioder men även om översvämningar, dock inte i lika stor omfattning. Hydrologernas kartläggning och analys av vattenförhållandena vid översvämningarna 2007, då stora områden stod under vatten i juni, visar att höga flöden i Lagan inte hindrar avrinningen i Smedjeån nämnvärt, vilket har varit den allmänna uppfattningen tidigare. Att det trots detta sker översvämningar på flera platser beror på åns transportkapacitet för vatten (se sid. 5). De områden som översvämmades var arealer som på tidigt 1900-tal var naturliga våtmarker. Inom Aquariusprojektet har arbetet påbörjats med att ta fram vattenplaner på gårdsnivå för att möta vattendirektivets krav och för att utveckla handlingsberedskap vid översvämningar och vattenbrist. God vattenkvalitet är viktigt, särskilt för naturvård och fiske. Ån utgör det enda reproduktionsområdet av betydelse för vild lax och havsöring i Lagansystemet, Smedjeån utsätts för både försurning och övergödning (se sid. 6). Våtmarker är ett viktigt inslag i odlingslandskapet sett ur flera perspektiv. En våtmark hjälper till att minska näringen i vattnet och minskar på så sätt den övergödande effekten i havet. Våtmarker kan också användas till bevattningsdammar och buffra vattenflöden vid översvämningar. En våtmark bidrar också till bevarandet av den biologiska mångfalden då den lockar till sig en stor artrikedom, bland annat ett stort antal häckande fågelarter. I och med att våtmarker fyller flera och viktiga funktioner i jordbrukslandskapet pågår studier inom projektet om hur våtmarksanläggningen kan utökas och effektiviseras på bästa sätt. (se sid. 8).

5 4 Jordbruksdriften idag För att få ett bättre grepp om vilka vattenvårdsåtgärder som är genomförbara i jordbruket och för att klarlägga bevattningen i området har 10 gårdar studerats närmare. De representerar de vanligaste produktionsinriktningarna och är alla heltidsjordbruk. Syftet är att ta fram vattenplaner på gårdsnivå. Den sammanlagda odlade arealen är 1648 ha. Underlaget för de analyserna är: Företagens egna uppgifter om markkarta, jordarter, odlade grödor, växtföljder, gödsling, jordbearbetning, bevattning mm. Jordbruksverkets riktlinjer för gödsling och kalkning. Materialet har bearbetats genom: datorprogrammet STANK in MIND egna beräkningar och analyser Redan nu kan det konstateras att det finns ett betydande gödslingsöverskott jämfört med Jordbruksverkets riktlinjer, särskilt avseende kväve och fosfor. Kväveutlakningen har beräknats till 45 kg per ha och år. Följande frågor kommer i höst att diskuteras tillsammans med lantbrukarna: Vilka vattenvårdsåtgärder kan genomföras med företagsekonomisk vinst och som samtidigt är positiva för vattenförhållandena på kort och lång sikt? Vilka vattenvårdsåtgärder går att genomföra utan skördeförluster om lantbrukaren ger sitt medgivande och inte behöver stå för kostnaderna? Av Arne Joelsson, Agronom Överskott av tillfört kväve (N), fosfor (P) och kalium (K) jämfört med Jordbruksverkets rekommendationer kg/ha N P K

6 5 Studier av Smedjeåns hydrologi Inom Aquariusprojektet genomförs ett delprojekt med syfte att genomföra en övergripande analys av Smedjeåns hydrologi och processer som styr t ex erosion och sedimenttransport. Utredningen görs för att bl a kunna kartera vad som orsakade den stora översvämningen i åns nedre delar sommaren 2007 och i vilken mån denna hade kunnat undvikas eller skulle kunna undvikas i framtiden. De inledande studierna kring detta delprojekt kommer inom kort att presenteras i en mer omfattande rapport men redan nu redovisas några av de viktigaste resultaten. Översvämningar är en naturlig del av ett funktionellt vattendrag och är vid riktigt höga flöden oundvikliga. Det kan från resultaten av fältmätningar uteslutas att Lagan hade en dämmande effekt på Smedjeån och skulle vara orsak till översvämningarna sommaren Området mellan Ränneslöv och Skottorp har sannolikt historiskt varit ett område som regelbundet drabbas av översvämningar, något som avspeglas i att området utgörs av ett tidigare våtmarksområde. Det finns en begränsande faktor vid växthusen vid Skottorp som leder till en viss dämmande effekt vid mycket höga flöden. Magasineringsvolymen i Smedjeåns dammar inkluderat Oxhultasjön skulle endast kunna dämpa ett breddflöde på 12 m 3 /s under 37 timmar under förutsättning att alla magasin är nedsänkta med 50 cm innan flödespulsen kommer. Det sistnämnda är en åtgärd som inte är sannolik då ån reagerar mycket snabbt på nederbörd. Beräkningar visar att en ökning av åns tvärsektion genom rensning knappast kan förhindra framtida översvämningar likt den under sommaren 2007 motsvarande ett flöde på 20 m 3 /s. Möjligen kan rensningar förändra antalet tillfällen då flödet går över sina breddar under förutsättning att det inte finns begränsande tvärsektioner nedströms. Rensningen som genomfördes uppskattades ha ökat tvärsektionen vid breddflöde från 27,6 m 2 till 31,6 m 2. Omräknat till flöde skulle detta innebära att breddflödet ökade från 11 m 3 /s till 12,6 m 3 /s. Dämmande effekter av trädstammar och död ved i fåran är försumbara när vattnet svämmar över omgivningen likt översvämningstillfället Av Johan Kling, Hydrogeomorfolog Utbredningen av översvämningen 2007 rekonstruerad från flygbilder tagna några dagar efter högsta vattenståndsnivån.

7 6 Vattenkvalité Vattenkvalitén i Smedjeåns vatten varierar från de östra skogliga delarna till de jordbruksdominerade västra. Från Ränneslöv och uppströms ända till länsgränsen till Skåne utgör Smedjeån ett målområde för kalkning omfattande Store sjö i Skåne, samt Grötsjön och Oxhultasjön i Halland. Situationen har förbättrats efter kalkning, men fortfarande sjunker ph- och alkalinitetsvärden ner mot kritiska nivåer vid högflöden inom målområdet vilket medfört att klassningen av Oxhultasjön och Smedjeåns huvudfåra mellan Oxhultasjön och Store sjö inte håller god status avseende försurning µg/l medan halterna av kväve minskat under samma period från mellan 4 och 5 mg/l till mellan 3 och 4 mg/l de senaste åren. Smedjeån nedströms Oxhultasjön vid Krogshult Smedjeån mellan Ränneslövs ängar & Smedjebron. Foto Katarina Vartia Smedjeån är utpekad inom miljömålsarbetet med levande sjöar och vattendrag som nationellt särskilt värdefull både för naturvård och fiske. Smedjeåns avrinningsområde utgör det enda reproduktionsområdet av betydelse för vild lax och havsöring i Lagansystemet. Biflödet Edenbergaån med delgrenarna Söder- och Norrån är viktiga lek- och uppväxtområden för ett talrikt grovvuxet havsöringbestånd. Bottenfaunan har mycket högt naturvärde Längre nedströms och närmare kusten påverkas inom flera vattendragsavsnitt. Smedjeån hade ett vattenkemin i Smedjeån av den intensiva jordbruks- rikt bestånd av flodkräfta fram till mitten av 1990-tadriften och inte av försurningen. I sträckan mellan let, men numera är beståndet utraderat på grund av Edenbergaåns utlopp i ån och mynningen i Lagan kräftpest. Nio mindre kraftverksdammar finns melblir fosforhalterna höga till den grad att god status lan Kornhult och Ränneslöv vilka påverkar vandring inte kan nås avseende övergödning. Näringstran- och fiskreproduktion negativt i varierande utsträcksporterna i tillflödena Edenbergaån och Menlö- ning. Fiskvägar är anlagda vid de fyra nedersta. sabäcken är också motsvarande höga att god status inte nås. Halterna av fosfor har från mitten på Av Jonas Svensson, Limnolog 1980-talet till idag legat på en konstant nivå kring

8 7 Smedjeåns vatten En intresseförening för bevattningsuttag Jordbruksbevattning är av stor ekonomisk betydelse i nedre delen av Smedjeåns avrinningsområde. Bevattningsuttagen sker huvudsakligen direkt från ån eller från bevattningsdammar i anslutning till ån. Bevattnarna saknar tillstånd enligt miljöbalken för att ta vatten ur ån, vilket medför att man inte är garanterade vatten under hela bevattningssäsongen. Reglerna säger att bevattning utan tillstånd endast får ske när allmänna eller enskilda intressen inte riskerar att skadas. Riskerna är störst när bevattningsbehovet är störst och då främst för fisket och reproduktionen av lax och öring. Jordbruksverket rekommenderar alla bevattnare att söka tillstånd för sina vattenuttag hos miljödomstolen om det inte är helt riskfritt. Därmed undviks intressekonflikter om vattnet under torkperioder. Så länge ett tillstånd följs står det över eventuella bevattningsrestriktioner som utfärdas av länsstyrelsen och garanterar bevattnarna uttag i enlighet med tillståndet. I Smedjeån har Länsstyrelsen i en överenskommelse meddelat att uttag inte får förekomma när flödet understiger 200 l/s vid mätstationen Tvättebron i Ränneslöv. På grund av detta har bevattnarna bildat en intresseförening Smedjeåns vatten för att samordna sina uttag för att kontrollera att man följer överenskommelsen med Länsstyrelsen. Intresseföreningen har också valt att gå steget längre och följa jordbruksverkets rekommendationer om ett bevattningstillstånd och för närvarande pågår ett förberedande arbete inför ansökan om ett lagligförklarande av vattenuttagen. Smedjeåns vatten har också börjat undersöka metoder för att reglera vattenflödet i Smedjeån, detta för att säkerställa att vattennivåerna kan hållas även under de torraste perioderna på året. En sådan möjlig metod skulle vara att utnyttja Oxhultasjön, som ligger uppströms i Smedjeån, för magasinering av vatten. Med hjälp av det magasinerade vattnet skulle sedan vattenflödet i Smedjeån kunna regleras och öka flödet i ån under torkperioder till nytta för både bevattning och det allmänna fiskeintresset. Aquariusprojektet kommer att följa upp arbetet och stötta Smedjeåns vatten i ansökan om ett tillstånd för bevattning. Möjligheterna för en dämning av Oxhultasjön och tänkbara konsekvenser kommer också att utvärderas. Av Arne Joelsson, Agronom

9 8 Våtmarker en möjlighet Våtmarker kan direkt användas i vattenförvaltningen på gården genom att utnyttjas som bevattningsdammar. Våtmarker minskar också de negativa effekterna av näringsläckage genom att minska mängden kväve och fosfor som via vattendragen når havet. En våtmark kan också användas som ett vattenmagasin vid höga vattenflöden. Fler våtmarker behövs. Våtmarker bevarar och förstärker den biologiska mångfalden många arter som numera påträffas där (staplarna för 2007 och 2009). Jämfört med den intilliggande sträckan av Menlösabäcken är antalet fågelarter 7-8 gånger högre i Smedjeån efter våtmarksanläggning. Orsaken till att artantalet i Smedjeån var högre än Menlösabäcken redan innan våtmarksanläggning beror på att området var relativt blött och bestod av dels invallningskanaler och extensivt slagna eller betade fuktiga gräsmarker, medan sträckan längs Menlösabäcken består av åkermark. Under våren 2009 inventerades inom Aquariusprojektet 2-3 km av Smedjeån vid Ränneslövs ängar samt en lika lång sträcka av Menlösabäcken. Diagrammet visar enbart våtmarksfåglar (måsfåglar, vadare, änder, gäss, svanar etc), men även övriga fågelarter har ökat kraftigt i området där våtmarker anlagts både vad gäller antal arter och antal individer. Till exempel svalorna har ökat kraftigt. Syftet var att se hur anläggandet av våtmarker åren längs Smedjeån påverkade fåglarna, genom att jämföra inventeringsresultatet dels med tidigare undersökningar av den sträckan före våtmarksanläggningarna och dels med Menlösabäcken där inga våtmarker anlagts. Resultaten visar en mycket tydlig ökning av fågelarter längs Smedjeån. Jämfört med situationen innan våtmarksanläggningarna (staplarna för år 2000) är det dubbelt så Detta beror sannolikt på att även fåglar som inte är våtmarksarter drar nytta av den övriga artrikedomen och höga produktionen i våtmarkerna. Sammanfattningsvis ger det alltså en mycket kraftigt positiv effekt på fågellivet i ett område när man anlägger våtmarker. Av John Strand, Hushållningssällskapet

10 9 Fler våtmarker behövs Aquariusprojektet är delaktigt i att försöka öka intresset för våtmarksanläggning. Våtmarkscentrum vid Högskolan i Halmstad utför en studie angående markägares syn på vatten-, mark- och miljöfrågor. Det huvudsakliga syftet med studien är att låta markägarna ge sin syn på vattenförvaltningen i Smedjeån med extra fokus på våtmarker. Diskussion förs också med markägare som tidigare visat intresse för att anlägga våtmarker. Förhoppningen med studien är att få fram vad markägarna ser för motiv och hinder till våtmarksanläggning samt få en inblick i varför våtmarksanläggningen minskat i området och vad som enligt markägarna behöver göras för att få igång våtmarksanläggningen igen. Av Anna Hansson, Forskningsassistent, Högskolan i Halmstad Bidrag för våtmarksanläggning Det har funnits flera stödformer för våtmarksanläggning och nu kan bidrag sökas inom landsbygdsprogrammet (LBP). Inom LBP ges ersättning för anläggning eller restaurering av våtmarker och för skötsel av dessa. Syftet med ersättningarna är att öka arealen våtmarker i odlingslandskapet och att förbättra funktionen i de våtmarker som redan finns. Intressenter för våtmarksanläggning eller skötsel för befintliga våtmarker kan ansöka om bidrag hos Länsstyrelsen. För att anlägga eller restaurera våtmarker kan ersättning fås upp till 100 % av kostnaderna (nytt från och med 2010). Takbeloppet är kr/ha. För fosfordammar kan ersättning fås upptill kr/ha, dock max 90 %. För skötsel av våtmarker kan ersättningen på åkermark uppgå till 5000 kr/ha inom stödområde 9 (slättbygden i Halland). Ovanpå denna ersättning kan gårdsstöd och stöd för betesmarker/slåtterängar också sökas för den del av våtmarken som inte är täckt av vatten. Av Hans Bjuringer, Länsstyrelsen

11 10 Arbetet fortsätter Vi planerar en resa för intresserade halländska lantbrukare till Tyskland för att träffa tyska lantbrukare och studera deras bevattningsteknik, med bl.a centerpivot-maskiner. Mer information kommer i Hushållningssällskapets tidskrift samt på hemsidorna för Hushållningssällskapet och Aquarius. För tillfället pågår en utredning kring de juridiska aspekterna på dämmena i Smedjeån och hur vattendomarna är utformade i de fall det finns några, samt hur man kan gå vidare för eventuell förändring av dessa.. Aquarius anordnar seminarium i höst med tema vattenförvaltning för utbyte av erfarenheter, information och möjlighet till att skapa nya kontakter både för markägare, myndighetspersoner och övriga intressenter av projektet. Håll utkik efter mer information om kommande seminarium och ytterligare resultat av projektet! Besök vår hemsida På hemsidan finns mer information om projektet. Hemsidan uppdateras kontinuerligt med ny information, publikationer och resultat från de olika studierna. Där finns också en kontaktlista till projektets deltagare som kan kontaktas med frågor och funderingar rörande Aquariusprojektet. Kontakter Hushållningssällskapet, John Strand, john.strand@hs.halland.net, (projektledare) Länsstyrelsen, Arne Joelsson, arne.joelsson@lansstyrelsen.se, Region Halland, Gert Erlandsson, gert.erlandsson@regionhalland.se, Högskolan i Halmstad, Anna Hansson, anna.hansson@hh.se, Laholms Kommun, Torsten Kindt, torsten.kindt@laholm.se,