Monztabanan i Älvdalens kommun, Dalarnas län

Transkript

1 SAMRÅD 1 (6). Godkänd av BN: Antagen av BN: Laga kraft: Dp: Förslag till detaljplan för Monztabanan i Älvdalens kommun, Dalarnas län Historik På fastigheten Kåtilla 19:10 finns idag en motorbana. Där finns också en byggnad som tjänar som samlingslokal samt en carport användes området som ett timmerupplag. Det betjänades av maskiner för lastning av timmer samt för transporter till och från området. Någon gång på 1970-talet, när timmerhanteringen upphört, iordningställdes området som en motorbana för att bl.a. tillgodose behovet av halkkörningsträning. Senare på 1990-talet byggdes banan ut söderut. Byggnadsnämnden har lämnat ett antal bygglov för verksamheten och också lämnat dispens från strandskyddet samt avgränsat det område som får användas. lantext - P Postadress: Besöksadress: Telefon/Telefax: E-post/Hemsida Org.nr: Box 100 Permatsvägen kommun@alvdalen.se Plusgiro: Älvdalen Älvdalen Bankgiro:

2 ÄLVDALENS KOMMUN SAMRÅD 2 (6) Planbeskrivning Verksamheten på Montzabanan har under åren successivt utvecklats. Numera är banan populär för många olika motoraktiviteter. För att komma till rätta med vilka förutsättningar som ska gälla för verksamheten planläggs nu banan och dess närmaste omgivning i enlighet med reglerna för detaljplan i plan- och bygglagen. Härvid definieras det område (M) som får användas för motorverksamheten, de områden (Ms, Msc, N och S) som krävs som distansskapare och skydd mot det omedelbara närområdet. Inom området (Msc) i söder tillåter planen campingverksamhet och uppställning av husvagnar. Hittills har motorverksamheten tillåtits bedriven utan närmare restriktioner eller begränsningar. I detaljplanen regleras tillåten ljudnivå för verksamheten med hänsyn tagen till speciellt boende i omgivningarna. Allmänna vägen i väster legaliseras i planen. Befintliga in- och utfarter ändras inte utan läggs fast oförändrade i planen. Miljökonsekvenser Montzabanan har funnits på platsen under närmare 40 år. Några negativa effekter värda att nämna utöver det faktum att marken tagits i anspråk har inte påvisats under denna tid. Verksamheten har sakta utvidgas och i viss mån har bullerstörningar förekommit vid några evenemang. För att för framtiden komma tillrätta med detta införs en bestämmelse i planen som reglerar högsta tillåtna ljudnivå i närheten av banan. Avsikten är att ljudnivåerna ska mätas kontinuerligt, så att verksamhetsledarna omedelbart ska kunna stoppa verksamhet som tenderar till överskridande av tillåtna nivåer. Strandskyddet är upphävt inom det område som nu nyttjas. För att tillgodose önskemål om viss utvidgning av det aktiva området föreslås att skyddet upphävs för ytterligare två små områden ett i norr och ett i söder. Montzabanan berörs direkt av två riksintressen, ett för naturvård och ett för det rörliga friluftslivet. Banan fanns när dessa intresseområden avgränsades. På grund av kartskalan (1:250000) kom båda områdena i olika mån att beröra motorbanan. Nu föreslås att gränserna för dessa riksintressen redaktionellt ändras så att banan kommer att ligga utanför dem. Området är anslutet till enskilda anläggningar för vatten och avlopp. Dessa har godkänts av kommunen i samband med tidigare bygglov. - Plantext

3 ÄLVDALENS KOMMUN SAMRÅD 3 (6) Planbestämmelser 1 PLANOMRÅDETS ANVÄNDNING Med M betecknat område får användas endast för motorbana. Med Va får användas för allmän kommunikation. Med Msc betecknat område ska utgöra en del av skyddsområdet kring motorbanan. Området får användas för camping och uppställning av husvagnar. Området får inte bebyggas. Med Ms betecknade områden ska utgöra en del av skyddsområdet kring motorbanan. Dessa områden ska hållas planterade och får inte användas för någon verksamhet. Med S betecknade områden ska utgöra en del av skyddsområdet kring motorbanan. Inom dessa områden får normalt skogsbruk bedrivas. De får inte användas för något annat ändamål. Med N betecknade områden ska utgöra en del av skyddsområdet kring motorbanan. Områdena ska bibehållas som orörda naturområden. 2 MARK SOM INTE FÅR BEBYGGAS Med punktprickning betecknad mark får inte bebyggas. 3 BYGGNADERS UTFORMNING Yta Inom med M betecknat område får byggnaderna tillsammans inte uppta större yta än 500 m 2. Höjd Inom med M betecknat område får byggnad uppföras till högst 7 meters höjd. Våningsantal Inom med M betecknat område får byggnad uppföras med högst två våningar. 4 MILJÖHÄNSYN Verksamhet inom med M betecknat område ska bedrivas på så sätt att ljudnivån 78 dba inte överskrids 30 meter från den del av banan där ljudet från fordonen hörs starkast. - Plantext

4 ÄLVDALENS KOMMUN SAMRÅD 4 (6) Bilaga 1 Riksintresse friluftsliv 11. Österdalälven mellan Kyrkbyn och Åsen i Älvdalens kommun Karta: 14D NO, 14E NV Mittpunkt: 14E 9a 20 Area: 582 ha, varav 200 ha vatten Naturgeografisk region: 30 a. Norrlands vågiga bergkullterräng med mellanboreala skogsområden. Intresseaspekter: Fritidsfiske, naturstudier, kanoting. Urvalskriterier (förutsättningar för områdets friluftsvärden): F Särskilt goda förutsättningar för positiva naturupplevelser. J Särskilt goda förutsättningar för fritidsfiske. Förutsättningar för att områdets friluftsvärden ska bibehållas: Att möjligheterna till strömfiske i älven bevaras, samt att det öppna odlingslandskapet i största möjliga utsträckning hålles brukat. Värdet kan reduceras av regleringar, upphörande hävd av odlingsmark, beskogning, försurning. Planering och säkerställande: O-område i kommunöversikt för Älvdalens kommun Området redovisas i översiktlig kommuninventering Älvdalens kommun, nr 123 Österdalälven från Åsen till Väsa. Området gränsar till riksobjekt för naturvård nr N 36 Åsen nr N 42 Brunnsberg, samt nr N 45 och F 13 Rotälven. Områdets huvuddrag: Österdalälven rinner i det berörda avsnittet i en tydligt markerad dalgång med omgivande höjder uppemot 250 meter högre än älven. Berggrunden utgörs av Dalagranit med inslag av diabas och olika slags porfyrer, som på flera platser är mycket åskådliga och viktiga som studieobjekt. Isälvsbildningar i form av lateralterrasser och rullstensåsar förekommer rikligt, liksom ett kittelfält nära Rotälvens utlopp. De sparsamt förekommande fluviatila bildningarna utgörs främst av sedimentbar med frodig vegetation, tidigare nyttjade för slåtter. Floran på öarna är rik med flera ovanliga arter, liksom även flerstädes i ängsoch hagmarkerna som flankerar älven. Det småskaliga, ännu öppna jordbrukslandskapet kring älven, är av stor betydelse för landskapsbilden. Riksvägen mot Idre passerar genom byarna, vilket gör området viktigt för turismen. Djurlivet i älven är rikt, med stora mängder häckande sjöfågel. Österdalälven har på denna sträcka ett mycket värdefullt strömfiske, tack vare de goda bestånden av harr och öring. Genom regleringar hindras numera Siljanslaxens vandringar, men regleringsföretaget ombesörjer viss utplantering av öring i området. Som kanotled klassas denna älvsträcka i SNV s PM som lätt. Vid Älvdalen finns en campingplats i anslutning till älven. Som helhet äger denna älvsträcka stora värden för det rörliga friluftslivet då den även ansluter till andra riksintressanta områden. Referenser: Kanotvatten, inventering av sjöar och vattendrag SNV PM Svenson, S-Å. 1985: Översiktlig naturinventering Älvdalens kommun, länsstyrelsen i Kopparbergs län, N 1985:1. - Plantext

5 ÄLVDALENS KOMMUN SAMRÅD 5 (6) Bilaga 2 - Plantext Riksintresse naturvård Nr 162 Åsen-Väsa Kommun: Älvdalen (2039) Kartblad: 14D NO, 14E NV Area: ca 2921 ha, varav 2479 ha land och 442 ha vatten Naturgeografisk region: 30a Norrlands vågiga bergkullterräng med mellanboreala skogsområden. Agrara kulturlandskapsregioner: Södra Norrlands och norra Svealands skogsbygder. Landskapsformer: Förfjällsområde. Riksvärde Odlingslandskap Naturlig slåttermark Flora Naturbete Fauna Värdeomdöme: Representativt odlingslandskap vid Åsen-Väsa, med lång kontinuitet och med inslag av naturbetesmark, samt inslag av äng med hackslått. Näst efter kyrkbyn är Åsen den största av Älvdalens byar, och tillika en av Dalarnas mest ålderdomliga och vackrast belägna. Men dess dramatiska topografi och genuina byggnadsbestånd vore just intet utan det ännu vidöppna kulturlandskapet. Här hålls ännu åtskillig naturlig gammal slåttermark öppen genom bete, till stor nytta för floran och till fröjd för sinnena. Detta skapar delvis art- och individrika växtsamhällen med arter som slåttergubbe, tätört, slåtterblomma och fältgentiana. I helhetsmiljön ingår ängs- och hagmarksobjekt, som t ex Lymskan, som hör till de finaste hagmarkerna ovan Siljan. En mycket rik ängsflora indikerar lång kontinuitet, med för trakten sällsynta arter. Slogarna i Bosselby gård i Väsa hör till kommunens största hackslåttermarker. Här finns inte bara ett flertal hotade ängsblommor kvar, utan själva den småskaliga brukningsstrukturen finns bevarad. Som helhet äger området ett mycket högt värde ur naturvårdssynpunkt. Vid Myckeln finns näringsrika, vegetationsfyllda vatten som skapar goda fågelbiotoper. Huvudkriterier: A, C, D Stödkriterier: Storlek, mångformighet, kontinuitet, representativitet, raritet, nyckelområde, funktion - betydelse för flora och fauna. Förutsättningar för bevarande: Fortsatt jordbruk med åkerbruk, ängsbruk och skötsel av landskapselement. Restaurering av igenvuxna ängar och naturbetesmarker. Områdets värden kan påverkas negativt av: Minskad eller upphörd jordbruks/betesdrift, skogsplantering på jordbruksmark, energiskogsodling, igenväxning, spridning av gifter eller gödselmedel, bebyggelse, nydikningar, täkt, luftledningar, vägdragningar. Säkerställande: Saknas. Områdets huvuddrag Representativt odlingslandskap vid Åsen-Väsa i Österdalälven, med lång kontinuitet och med inslag av naturbetesmark, samt inslag av äng med hackslått. Dalgången är tydligt markerad med höga dalsidor. Många öar, uppbyggda av älvsediment, finns i älven. De har en frodig vegetation, där Kung Karls spira, majviva och svarthö ingår, och har ofta utnyttjats som slåttermarker. Vissa partier har en mycket tilltalande landskapsbild. Byarna Åsen och Brunnsberg tillhör de största i socknen och ligger båda i sydsluttning högt ovanför den trånga, nedskurna älvfåran. Båda byarna har tilltalande landskapsbilder med fina

6 ÄLVDALENS KOMMUN SAMRÅD 6 (6) utsikter och komplex bebyggelsegruppering i en småkuperad och småbruten bygd med slingrande bygator, odlingsrösen och mot älven ängar ingömda i skogspartier. Odlingslandskapet med de gamla ängarna och hagmarkerna har väl bibehållit den småskaliga äldre karaktären. Stora delar hålls fortfarande öppna, och vissa mindre partier hävdas ännu med hackslåtter. Väster om gården Lymskan i västra delen av byn Åsen breder ett stort beteslandskap ut sig under en kraftledningsgata. Skogen har här gett vika för en vidsträckt klippig och torr enbuskmark, med träddungar mot byn och en fuktig översilad gräsmark i den branta sluttningen ned mot vägen. I de små klippängarna är artrikedomen stor och man kan finna låsbräken, slåtterfibbla, kattfot, backruta, rödkämpar, bockrot och dvärglummer här. I översilningsmarken i söder växer darrgräs, slåtterblomma, källört och jungfru Marie nycklar. På många ställen i den kraftigt kuperade byn Åsen betas backar av skilda slag. Tre hagar i västra byn och en alldeles intill vägen längst i öster äger rikare flora. Örtfriska avsnitt hyser bl.a. slåtterfibbla, stagg, ängsnejlika, ormrot, luddhavre och backruta. Söder om landsvägen genom Brunnsberg sluttar odlingsmarken brant åt söder vid Gröt ner mot Österdalälven. Mellan åkrar, tomter och lövdungar finns ännu några oplöjda öppna slåtterängar. Merparten av ängsmarken utgörs av örtrik friskäng med stor blomsterprakt. Framträdande arter är låsbräken, ängsvädd, kattfot, brudborste och darrgräs. Mitt inne i centrala Brunnsberg finns ytterligare slåttermark. Dessa små hackslogar, belägna mellan åkrar och diken, är viktiga beståndsdelar i det mycket vackra småskaliga odlingslandskapet. Odlingslandskapet i Månsta ligger vackert mellan älven och de skogsklädda dalsidorna. Längs en bäck lieslås en remsa gammal hackslog fortfarande. Dominerande arter är kruståtel, slidstarr, kärrviol och revfibbla. En liten men representativ hackslog med sannolikt urgammal hävdhistoria. Byn Väsa har en småbruten struktur, med gott om odlingshinder och smååkrar. Kring Bosselby gård uppe i sluttningen breder välputsade hackslogar ut sig bland odlingsrösen, björkdungar och små ägovägar. Här växer bl.a. kattfot, ormrot, pillerstarr, låsbräken, rödkämpar, slåtterfibbla och brudborste. Anmärkningar: Området ingår i länsstyrelsens program för bevarande av natur- och kulturmiljövärden i odlingslandskapet (objekt nummer 39-28), i länets ängs- och hagmarksinventering (objekt Äl nr 20-23, 25 och 35) och i nationell bevarandeplan för odlingslandskapet (objekt nummer W3901). Delar av området tas upp i länets naturvårdsprogram som objekt nummer 121 samt 125. Området berörs av riksintresse för friluftslivet nr FW 11, Österdalälven mellan Kyrkbyn och Åsen. Referenser Länsstyrelsen Dalarna, 1994:Värdefulla odlingslandskap i Dalarna. Länsstyrelsen Falun. Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1993: Dalarnas ängar och betesmarker. Länsstyrelsen. Falun. Naturvårdsverket, 1996: Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. Stockholm. Rynéus, T, 1988: Naturvårdsprogram för Kopparbergs län. N 1988:1, Länsstyrelsen, Falun. Namn: Jenny Sander ( ), Hannah Persson ( ) Bilagor i övrigt Förteckning över ägare till fastigheter som berörs av planförslaget. - Plantext