BILAGA 1 OMRADEN AV RIKSINTRESSE FOR FRILUFTSLIV 1986 NORGE FINLAND 4'> 100 km Norrbnt.t.,uu,, lur,

Transkript

1 BILAGA 1 OMRADEN AV RIKSINTRESSE FOR FRILUFTSLIV 1986 NORGE FINLAND 20 4'> 60 BO 100 km,.fr,.., LontmdtarlQt Norrbnt.t.,uu,, lur,

2 Urvalskriterier och intresseaspekter I tabellen som beskriver de olika riksintresseområdena finns förutom intresseaspekter en kolumn urvalskriterier vilka betecknas med bokstäverna F,G,H,I,J F G H I J Särskilt goda förutsättningar för positiva upplevelser och för natur- och kulturstudier Särskilt stora förutsättningar för vandring eller långfärder på skidor i obebyggda trakter Särskilt goda förutsättningar för strövande Särskilt goda förutsättningar för båtsport och bad Särskilt goda tillfällen till fritidsfiske

3

4

5 1 OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE FÖR FRILUFTSLIVET RAPPOIIT NR 4037 OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE FÖR FRILUFTSLIVET BD 1 Norrbottens fjällområde Man kan dela in fjällområdet i tre regioner. I nordost dominerar relativt :flacka berkullslätter med isolerade lågfjäll. Söder därom finns en förfjällsregion med förfjällsplatåer och höga skogsklädda bergsmassiv. Väster om dessa två områden ligger högfjällsregionen vilken karakteriseras av kalfjäll. Centralt i den sistnämnda regionen finns de höga och branta fjällen med glaciärer, i öster och norr planar de ut till platåer. De tre största sjöarna är Torneträsk, Akkajaure.och Hornavan. Länets fyra största älvar har sina upprinningsområden i fjällen. Inom fjällområdet finns rika möjligheter till friluftsliv. Avsnittet Råstojaure-Torneträsk är tillsammans med Tjeggelvas-Mavas Nasafjäll-Svaipa-Hornavan värdefullt för fritidsfisket. Abisko-Kebnekaise är en populär sträcka för vandraren. Tjuonajokk-Akkajaure har fina förutsättningar för vandring och turåkning i fjällterräng samt fritidsfiske. Detsamma gäller avsnittet Karatj-Kvikkjokk Sitojaure-Sarek-Padjelanta. Markerade vandringsleder, däribland Kungsleden, och skoterleder underlättar orienteringen. Längs lederna finns övernattningsstugor med jämna mellanrum. STF har turiststationer vid knutpunkter där leder startar och möts. Där allmänna kommunikationer upphör finns möjligheter till logi, bl a i stugbyar. Bland fiskecamparna kan den i Miekak nämnas. Ett :flertal :flygföretag ordnar transporter inom fjällen. Kirunafjällen, Sjaunja och Tavvavuoma ingår i nationalparksplanen. BD 2 Norrbottens skärgård Norrbottens skärgård avviker från landets övriga skärgårdar genom sin uppbyggnad av i huvudsak låga, flacka öar. Öarna är olika stora och skiftar i karaktär. Flera av dem är kala och sandiga andra är skogklädda moränöar. Några öar består helt av klipphällar. Rast- och häckningslokaler för sällsynta fågelarter tillsammans med en särpräglad flora och geomorfologi gör skärgården intressant för den naturintresserade. Skärgården är mycket attraktiv för båtsport. Många naturhamnar samt småbåtshamnar och anordnade badplatser finns. Övernattningsmöjligheter samt övrig service erbjuds i anslutning till städerna. Haparanda skärgård ingår i nationalparksplanen. BD 3 Muddus-Dundret Muddus är unikt genom den stora arealen orörd skog och myr. Vanligaste skogstypen är barrblandskog med stort inslag av björk. Dundret är ett friliggande lågfjäll i områdets norra del. I de södra delarna finns ett :flertal kursudalar. Muddusfallet är ett omtyckt mål vid vandringar. Den södra delen har stark vildmarkskaraktär. Övernattningsstugor finns i anslutning till spångade leder. Dundret i norr är ett centrum för utförsåkning. En väl utbyggd turistanläggning med liftar, preparerade nerfarter, längdåkningsspår, husvagnsparkeringar, hotell och stugor finns här. BD 4 Tome-Muonio-Könkämä älvar Torneälven är en av de få stora outbyggda älvarna. Dess översta del består av flera stora älvsjöar men i övrigt är den sjöfattig. I närheten av mynningen i Bottenviken ligger Kukkolaforsen som har en fallhöjd på ca 14 m. En stor attraktion är sikfisket i forsen. Fiskfaunan utgörs främst av sik och lax. I älvens närhet ligger Luppioberget som är en välbesökt utsiktspunkt. Älven lämpar sig väl för kanoting. Vid Jukkasjärvi finns en lång, mäktig forssträcka. Älven nyttjas här i stor utsträc }ng för forsfärder med gummiflotte. BD 5 Kalix-Kaitum älvar Kalixälven har sina källor i Kebnekaisemassivet. I de mellersta delarna rinner älven genom ett relativt kuperat barrskogsklätt landskap. Längre söderut vidtar slätter och vågig terräµg. Kalixälven är ingen utpräglad vildmarksälv. Människor och bebyggelse följer älven ända upp till fjälltrakterna. Odlad mark växlar med skog. Älven är outbyggd 269

6