SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR KV INGENJÖREN, DEL AV VÄSTERSLÄT 9:17, FJÖLEBRO PLAN- OMRÅDE

Transkript

1 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR KV INGENJÖREN, DEL AV VÄSTERSLÄT 9:17, FJÖLEBRO LINDSDAL NY VÄGDRAGNING FÖR ÖSTRA LINDSDALS HUVUDGATA PLAN- OMRÅDE NÄSTA PLANETAPP E22 LINDSDALSVÄGEN / NORRA VÄGEN Samhällsbyggnadskontoret, Kalmar kommun Diarienummer:

2

3 PLANBESKRIVNING 3(8) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan och bygglovavdelningen Emil Andréasson Detaljplan för kv Ingenjören, del av Västerslät 9:17, Fjölebro Handlingar Planhandlingarna består av: Plankarta med bestämmelser (grundkarta tillkommer senare) Planbeskrivning (med bilaga I: Villa- och trädgårdsstaden som stadsbyggnadstyp) Genomförandebeskrivning Illustrationsplan Till planen hör också: Fastighetsförteckning Behovsbedömning Planprogram för norra Kalmar stad Planens syfte och huvuddrag Planen medger byggande av fristående enfamiljshus i ett område med grön stadskaraktär. Behovsbedömning Syftet med behovsbedömning är att ta reda på om en betydande miljöpåverkan uppstår till följd av detaljplaner. Enligt PBL 5:18 ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om detaljplanen medger en användning av mark eller av byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Miljökonsekvensbeskrivningen skall möjliggöra en samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Slutsatsen av behovsbedömningen är att den nya detaljplanen är en marginell förändring av tidigare planerad markanvändning, vilken dock i förlängningen kan medföra en minskad exploateringsgrad för hela Fjölebro-området. Detaljplanen ger ett skydd för vissa ekar i området vilket bidrar till attraktiva park- och naturmiljöer i bostädernas omgivning. Området har inga särskilt viktiga naturvärden. Kommunen bedömer att genomförandet av detaljplanen inte medför betydande miljöpåverkan och att ingen miljökonsekvensbeskrivning krävs. Relevanta miljöaspekter behandlas i planbeskrivningen. Adress Besök Telefon Telefax Box 611 Storgatan 35 A Kalmar Epost: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

4 Samhällsbyggnadskontoret (8) Plandata Fjölebro är kilen mellan Lindsdal, E 22 och Lindsdalsvägen, se vidstående kartbild. Planområdet omfattar ca 2 ha av Västerslät 9:17 som tidigare är planlagd för flerfamiljsbostäder (0880K- P08/02). Området är beläget väster om Fjölebrovägen och söder om den nya idrottsplatsen i Fjölebro. En del av Fjölebrovägen ingår i planområdet. Tidigare ställningstaganden Fjölebro Lindsdal Kalmar Översiktliga planer De generella mål som anges i Översiktsplan-99 sorteras under fyra huvudrubriker: God livsmiljö, Resurshushållande samhällsutveckling, Säkert och robust samhälle, Måttfullt stadsbyggande. För måttfullt stadsbyggande preciseras att kommunens övriga tätorter bör vara glesa och gröna, vilket överensstämmer med villa- och trädgårdsstadens karaktär. Specifikt för området finns en höjdbegränsning för bebyggelsen på grund av flygtrafikens behov. Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Gällande plan för området är Detaljplan för norra delen av Fjölebro, del av Västerslät 9:17 mfl. (0880K-P08/02). Denna plan medger bostäder och var tänkt för byggnation av flerfamiljshus kopplat till Fanerdunsatsningen. Planprogram I det reviderade planprogrammet för norra Kalmar stad (upprättat , reviderat ) pekas området ut för bostäder och kopplingen till grön- och vattenstråk betonas. Programskiss bifogas här till höger. Kommunala beslut i övrigt En förskola ska byggas för Lindsdals behov väster om planområdet under 2009.

5 Samhällsbyggnadskontoret (8) Förutsättningar och förändringar Natur- och kulturmiljö Området är avverkat och markbehandlat och var tidigare huvudsakligen granskog med vissa inslag av tall och lövträd. Vissa ekar har sparats och skyddas där så är lämpligt med planbestämmelser. Om det finns tunga skäl som stor fallrisk eller att uppfyllnader absolut krävs på tomten kan trädet fällas efter marklovprövning. Väster om kvarteret finns ett dike som leder sydväst till Fjölen, ett människoskapat vattenmagasin som är viktigt för det dagvattensystem som avvattnar det som tidigare var gammal sjöbotten västerut. Kommunen avser att genomföra en parkgestaltning av detta vattenstråk. Området är huvudsakligen moränmark, med en del inslag av ler- och sandjordar i anknytning till vattenstråket. Volymskiss över planområdet Bebyggelseområden En grön stadskaraktär eftersträvas med inspiration ifrån villa- och trädgårdsstäder. Planen medger byggande av fristående enfamiljsbostäder i en eller två våningar. De viktigaste gestaltningsaspekterna är knutna till områdets bostadsgator, som ska ha en lugn och grön karaktär. Minsta tomtstorlek är 750 m 2 med en tillåten total byggnadsarea på 20 % (blir ca m 2 ) varav 35 m 2 för uthus och ytterligare 35 m 2 för skärmtak kopplat till huvudbyggnad eller uthus. Bruttoarea för huvudbyggnad får högst vara 210 m 2. Förträdgården bör ha ett öppet förhållande till gatan. Bebyggelsen kan antas bli heterogen så en sammanhållen karaktär skapas genom att det offentliga rummet, bostadsgatan, får en enhetlig prägel med reglerat

6 Samhällsbyggnadskontoret (8) läge för byggnaders husliv och förbud för höga plank och staket. Garage eller andra uthus bör vara tillbakadragna i förhållande till huvudbyggnaden. Taklutningar hålls låga för att få enkla diskreta tak och rött lertegel rekommenderas som takmaterial. Hus tillåts byggas med två våningar utom närmast idrottsplatsen där endast en våning medges på grund av störningar från idrottsplatsen. Där ska byggnaderna dessutom ligga indragna i tomten för att få en skyddad uteplats. För fördjupade rekommendationer se bilaga till planbeskrivningen. Området kommer ha mycket god närhet till en ny förskola och idrottsplats. Begränsad kommersiell service finns med en bensinmack längs Lindsdalsvägen ca 500 m nordväst, för övrig service gäller huvudsakligen Lindsdals centrum ca 1.6 km norrut. Friytor Genom planområdet skapas en koppling till parken i väster och vidare till idrottsplats, förskola och eventuellt en framtida. Nästa utbyggnadsetapp är också tänkt att ha kopplingar till omgivande park- och naturmark och en tallbacke sparas där i anknytning till områdets framtida huvudgata. I norr finns fotbollsplaner och ett reservat för idrottsplatsen i ett skogsområde. När denna del tas i anspråk för idrottsverksamhet bör naturpartier sparas och platsen ges en öppen och inbjudande karaktär så spontana aktiviteter främjas. Gatorna i området ska ha en grön karaktär och bilarnas framfart sker på fotgängarnas villkor. Bostadsgata med grön karaktär, höga plank eller staket förbjuds och häckar rekommenderas Gator och trafik Området har goda kommunikationer med ca 300 m till stombusshållplatser, en regionbusshållplats vid Vesslöbron utreds också. Gång- och cykelväg finns norrut

7 Samhällsbyggnadskontoret (8) till Lindsdal och söderut till Kalmar med god standard. Biltrafiken angör för närvarande området söderifrån via Fjölebrovägen men på sikt ska en ny väg tillkomma då Nils Holgerssons väg dras om öster om området parallellt med E 22. Bostadsgatan genom området ska ha en smal utformning med gräsarmerade sidozoner för parkering, vägbanan på endast 4 m används för alla trafikslag. Fjölebrovägen har en roll i det övergripande gång- och cykelnätet och har därför en bred gång- och cykelbana bredvid vägen, här ska även finnas inslag av trädplanteringar. Med tanke på trafiksäkerhet och gatumöblering föreslås utfartsförbud på vissa gatusträckor. Utfarter tillåts gå ut till den asfalterade körbanan, det vill säga att fastighetsägare kan förlänga sin utfart över den gräsarmerade zonen på det som är gatumark. En del av gång- och cykelvägen som leder upp till idrottsplatsen betecknas planmässigt som infart och gc-väg, men är endast avsedd för de fåtal transporter som behöver angöra fotbollsplanerna (inte persontransporter), all annan fordonstrafik ska förbjudas. Kretsloppsfrågor VA-system finns nedlagt i gatusträckningarna, likaså ska el- och teleledningar läggas ner så att området är klart för tillträde omedelbart efter planantagande. Fjärrvärmeledning finns i Fjölebrovägen och bör dras in i området, fjärrvärme bedöms vara den bästa lösningen ur miljösynpunkt, men kan tyvärr inte regleras fast i detaljplan. Sopkärl kan ställas ut längs gatan. När utbyggnaden av bostäder i Fjölebro når tillräcklig storlek behövs en återvinningsstation som bör ligga i anslutning till nuvarande korsning Fjölebrovägen Lindsdalsvägen. Störningar och risker E 22 ligger ca 250 m öster om området och genererar inte oacceptabla bullernivåer, men i nästa utbyggnadsetapp med bostäder öster om Fjölebrovägen så behöver bullerfrågan hanteras. Idrottsplatsen bedöms tidvis medföra oacceptabla bullerstörningar för 4 villatomter om inte bullerskydd anordnas. Med bullerskydd kan husen byggas i en våning. Med tanke på ljusstörningar från den belysta konstgräsplanen bör snabbväxande träd planteras i naturmarken mellan bostäder och idrottsplats. En fjärrvärmeanläggning ligger ca 200 m nordöst om planområdet, risker och störningar förknippade med denna har utretts i tidigare planarbete (för detaljplan 0880K-P08/02) och bedöms inte vara ett problem för det aktuella området. Planområdet ingår inte i skyddsrumsort. Administrativa frågor Planens genomförandetid är satt till 5 år räknat från den dag då planen vinner laga kraft. Hänvisning i övrigt till genomförandebeskrivningen.

8 Samhällsbyggnadskontoret (8) Övrigt Planen handläggs med enkelt planförfarande eftersom det har stöd i planprogram och medför en begränsad förändring av markanvändningen jämfört med gällande plan. Planen beräknas antas andra kvartalet Planområdet ingår i en större utbyggnad av Fjölebro-området enligt vidstående karta över etappindelning. Etapp I och II: antagande 2009 Etapp III: antagande Etapp IV: eventuellt ihop med etapp III Medverkande tjänstemän Planen har upprättats på samhällsbyggnadskontoret med undertecknad som handläggare. EMIL ANDRÉASSON Arkitekt MSA Bilaga I: Villa- och trädgårdsstaden som stadsbyggnadstyp

9 Bilaga I: Villa- och trädgårdsstaden som stadsbyggnadstyp Referensexempel och gestaltningsprinciper för bostäder i Fjölebro Exempel på attraktivt möte mellan hus och gata hämtat från Bergavik trädgårdsstad, engelska Garden City, stadsbyggnadstyp som söker kombinera stadskänsla med lantlighet och som präglas av måttlig täthet, låga trädgårdsförsedda hus samt traditionella ofta trädplanterade gator, torg och platser. Termen myntades på 1880-talet av Ebenezer Howard. Utdrag ur Nyckelbegrepp för Fjölebro-områdets karaktär av villa- eller trädgårdsstad: Enhetligt gaturum med gröna kvaliteter Organiskt utformad kvartersstruktur med öppningar mot omgivande natur och park Tomter med tillräckliga trädgårdar för att skapa en grön karaktär Variation tillåts i bebyggelsens utformning, men med tillräcklig styrning för att kunna skapa goda stadsrum OBS. Denna bilaga ersätter inte en noggrann läsning av plankarta och planbestämmelser. Den vill ge goda exempel för den enskilde byggaren och en bakgrund till planens utformning.

10 Stensö Fiskeläge (Kv Viken) Gatubredd: 7 respektive 10 m Avstånd huvudbyggnad till gata: Varierar mellan 4 till 6 m Tomtstorlekar: mestadels kvm Byggnadsarea: mestadels mellan kvm och uthus kvm Stadsplan I:115 (från 1946) Planbestämmelser: Byggrätt 20 % (max 100 kvm), huvudbyggnad 6 m från tomtgräns, tvåvåningsbyggnad med en högsta taklutning på 22.5 grader tillåts Karaktär: Ett spontant framvuxet fiskeläge med kuperad terräng och organisk kvartersstruktur, huvudsakligen bestående av tvåvåningsbyggnader med stor andel av tomten obebyggd. Närhet till vattnet och spännande gaturum ger området dess kvaliteter.

11 Kalmarsundsparken (Kv Resedan) Gatubredd: Varierar mellan 10 till 21 m Avstånd huvudbyggnad till gata: Varierar, några byggnader ligger i tomtgräns Tomtstorlekar: mestadels kvm Byggnadsarea: mestadels mellan kvm och uthus kvm Stadsplan I:120 (från 1947) Planbestämmelser: Minsta tomtstorlek 750 kvm, byggrätt 20 % (max 150 kvm varav uthus max 20 kvm), tvåvåningsbyggnader tillåtna med högsta taklutning på 30 grader och en byggnadshöjd på 7.6 m Karaktär: Stadsdelen är kanske Kalmars tydligaste exempel på trädgårdsstad, även om bebyggelsen inte är enhetlig i sin gestaltning och härstammar från olika tidsepoker. Stadsdelen har ett attraktivt utbud av olika typer av stadsrum, små torg och fickparker ger fina promenadmöjligheter och lägen för handel och service längs huvudgatorna. Stensövägen har i vissa partier en något kärv trafikmiljö, annars är gatorna lugna och gröna.

12 Getingen/Brändtorpet (Kv Vitvingen) Gatubredd: 10 m Avstånd huvudbyggnad till gata: Växlar mellan 5 och 20 m beroende på vädersträck Tomtstorlekar: mestadels kvm Byggnadsarea: mestadels mellan kvm och uthus kvm Stadsplan I:66 (från 1938) Planbestämmelser: Avstånd till tomtgräns 6 respektive 4.5 m beroende på byggnadshöjd, 12 % byggrätt (max 120 kvm), två våningar med byggnadshöjd 7.6 m tillåts Karaktär: Ordnad villastad, huvudsakligen bestående av tvåvåningshus med stor andel av tomten obebyggd, gatusektionen är asymmetrisk men med enhetlig läge för husliv och stora förträdgårdar i söderläge.

13 Västra Berga (Kv Magne) Gatubredd: ca 8 m Avstånd huvudbyggnad till gata: Varierar mellan 8 till 10 m Tomtstorlekar: mestadels kvm Byggnadsarea: mestadels mellan kvm och uthus kvm Stadsplan I:87 (från 1939) Planbestämmelser: Byggrätt 12 % (max 120 kvm), avstånd till tomtgräns 6 eller 4.5 m beroende på byggnadshöjd, två våningar med byggnadshöjd på 7.6 m tillåts Karaktär: Ordnad villastad med delvis organiska kvartersformer, en stor andel av tomten är obebyggd med generösa förträdgårdar, läge för husliv är ungefärligt enhetligt.

14 Bergavik (Kv Kontrabasen) Gatubredd: 12 m Avstånd huvudbyggnad till gata: Varierar mellan 6 till 14 m beroende på vädersträck Tomtstorlekar: mestadels kvm Byggnadsarea: mestadels mellan kvm och uthus kvm Stadsplan I:233 (från 1960) Planbestämmelser: Byggrätt 20 % (max 120 kvm) och 20 kvm uthusarea, tvåvåningshus med byggnadshöjd på 7.5 m tillåtna, max takvinkel för tvåvåningshus 22.5 grader Karaktär: Ordnad villastad med organiska kvartersformer, huvudsakligen bestående av envåningshus med generösa förträdgårdar i sydvästläge, garagen är ofta sammanbyggda i tomtgräns eller med huvudbyggnaden och läge för husliv är ungefärligt enhetligt. Bebyggelsen tidstypisk från 60- och 70-talen.

15 Gaturum Material: Ett smalt gaturum eftersträvas för att hålla nere farterna. Körbanan är asfalt med gräsarmerade sidozoner. Kommunen har ingen möjlighet att sköta dessa gräsområden, men hoppas att de enskilda villaägarna ska känna det som ett värde med ett grönt, välvårdat gaturum med tydlig koppling till den egna tomten. En parallell på Kvarnholmen är de rosor som planterats på trottoaren intill husfasaden och sköts av de boende på fastigheten. Inga av gatorna inne i området har en genomfartsfunktion för bilar, men Fjölebrovägen som har en roll i det övergripande gång- och cykelnätet har en mer offentlig prägel med avskild körbana och trädplanteringar. Planteringar: På Fjölebrovägen föreslås trädplantering på en gräsremsa mellan körbana och gång- och cykelbana, dessa skyddas med utfartsförbud i planförslaget. Utfarter: Kommunen vill ge en möjlighet att ansluta med utfarten direkt till den asfalterade körremsan, dvs. man kan gå ut med sin materialbeläggning över gatans sidozon som i övrigt är gräsarmerad. Detta är funktionellt smidigt och en estetisk kvalitet. En alltför bred utfart kan bli ett sår i gaturummet, därför kommer inte mer än maximalt 4.5 m av gatumarken upplåtas på detta sätt. Utfarten ska ligga inom 10 m från angränsande tomt för att undvika belysningsstolpar och låta hus och trädgård dominera intrycket av tomten från gatan. Belysning: Kommer placeras i sidozonen av gatan intill tomterna, ungefär mitt för tomterna för att undvika konflikt med utfarter för tomter. Belysningsarmaturen kommer vara ca 6 m hög. Husliv: Ett enhetligt avstånd från husfasad ut mot gata hjälper till att ge stadga åt gaturummet. En variation mellan hus med gaveln eller långsidan ut mot gatan kan vara positiv, men det är viktigt att ha ett enhetligt läge för husliven, särskilt när gaturummen är böjda ger det estetiska kvaliteter till området.

16 Tomtavgränsning Material: Häckar rekommenderas som den huvudsakliga avgränsningen av tomten, eventuellt kombinerad med en låg mur eller staket. Detta ger ett grönt intryck till gaturummet samtidigt som en visuell avskärmning kan åstadkommas om så önskas. Andra typer av tomtavgränsningar bör hållas låga och genomsiktliga. Tänk på sambandet mellan hus och tomtavgränsning, en tumregel kan vara att trästaket passar bra med trähus och mur passar till stenhus. Höjd: Fast avgränsning som staket eller stängsel tillåts inte högre än 110 cm, för en mur 50 cm. Detta för att ge en välkomnande karaktär till gaturummet. En kombination av mur och staket kan vara ett attraktivt alternativ till en häck. Grindar och utfarter: Grindar kan utformas till ett stiligt inslag i gatumiljön som blir en villatomts dörr och smycke mot omvärlden. Rejäla grindstolpar i sten är hållbara och attraktiva, särskilt när de kontrasteras mot en smäcker smidesgrind.

17 Trädgård Disponering: Zonen mellan hus och gata är 6 m bred i Fjölebro-området vilket borde möjliggöra en förträdgård som kan hantera mötet mellan hus och gata på ett bra sätt. En fin förträdgård kan framhäva ett hus kvaliteter utåt samtidigt som den tydligt definierar en privat zon. Fjölebro-området gränsar till en park där människor kommer vistas och röra sig, därför bör trädgården förhålla sig till parken som även den ett offentligt rum. Ett attraktivt sätt att avgränsa tomten är att ta tillvara höjdskillnaden och förstärka den, till exempel använda en stensatt slänt med en häck på ovankanten. Tidsperspektiv: Vintergröna växter gör en stor skillnad under vinterhalvåret! Om tomten har ett eller flera större träd kan det ge en speciell karaktär åt trädgården, inte minst under tiden som planterade träd och buskar växer upp till rumsskapande element, vilket kan handla om flera decennier. Ligger trädet nära inpå gatan kan det dessutom tillföra stora kvaliteter till gaturummet.

18 Hus Volym: Smala huskroppar kan ge ett smäckert och attraktivt uttryck till huset och ljusa interiörer, större byggnadsvolymer kan ibland må bra av en visuell uppdelning eller uppbrytning av volymen. För en passande helhetsgestaltning rekommenderas att anlita arkitektkompetens. Fasad: Tidsaspekten är mycket viktig att beakta, hur hållbart materialet är på sikt, både estetiskt och funktionellt. För träfasader bör så kallade midjeband helt undvikas eller ges en noggrann detaljutformning. En enkel fasadutformning brukar hålla bättre i längden än en överdrivet komplicerad fasad. Tak: Lertegel har en god hållbarhet och är ett klassiskt material. När många i ett område väljer samma takmaterial bidrar det till att hålla samman karaktären, därför rekommenderas rött lertegel generellt i området. Takkupor och komplicerade takformer bör undvikas och taksprång hållas korta. För låga taklutningar och en mer modern byggnadsstil kan slätplåt eller sedumtak vara ett fint takmaterial. Entréer: Entréer tydligt synbara från gatan ger ett inbjudande intryck. För tillgängligheten är det önskvärt att minimera antalet trappsteg, nivåskillnaden bör inte vara större än att den lätt klaras med en mindre ramp vid behov. Komplementbyggnader: För att huvudbyggnaden ska få den framträdande platsen på tomten är det viktigt att komplementbyggnader tydligt underordnar sig, indragna på tomten och med en mindre påtaglig byggnadsvolym. Enhetlighet i fasadmaterial och takvinkel med huvudbyggnaden kan vara en positiv kvalitet. Skärmtak för så kallade carports ska tydligt upplevas som tak och får inte byggas på förgårdsmark. Skärmtakets struktur bör lyftas fram. Energi: Välplacerade fönster och energieffektivt klimatskal kan avsevärt minska uppvärmningskostnaderna för en byggnad. Fjärrvärmeledningar finns befintligt i Fjölebro-området och rekommenderas som det miljövänligaste värmesystemet. Solfångare på tak är också en god miljövänlig investering vilket gestaltningsmässigt gärna kombineras med plåttak.